Fredagen den 14 februari 2014

EU-nämndens uppteckningar 2013/14:21

1 §  Konkurrenskraft

Utbildningsminister Jan Björklund

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 2–3 december 2013

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 20–21 februari 2014

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar utbildningsminister Jan Björklund med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några A-punkter. Det finns det inte. Då, utbildningsministern, undrar jag om det finns någonting att säga med anledning av möte i rådet den 2–3 december 2013.

Anf.  2  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Nej, herr ordförande! Underlaget är utdelat, och jag kan svara på frågor.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor. Vi tackar för informationen.

Vi går in på dagordningen och börjar med punkt 7, Forskning, Den europeiska planeringsterminen 2014. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  4  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Ordförande! En diskussion kommer att hållas mellan Europas forskningsministrar om forskningens betydelse för Europas ekonomiska utveckling. Jag gissar att det inte kommer att vara någon stor skillnad mellan medlemsländerna. Alla inser att forskningen har stor betydelse för vår ekonomiska utveckling. Det var därför EU:s långtidsbudget innehöll en substantiell ökning av forskningsanslagen. Nästan alla andra anslag drogs ned, delvis därför att många länder, inklusive vårt eget land, inte vill höja medlemsavgiften till Europa i nuvarande läge med finanskris och annat. Trots att den totala budgetomslutningen hölls på samma nivå som tidigare, eller till och med sjönk något, beroende på hur man räknar, har forskningsanslaget ökat kraftigt. Beslutet har fattats i stor enighet. Det är ett tecken på att alla tycker att frågan är viktig också för den ekonomiska utvecklingen.

Det är oftast Sveriges roll och min roll i dessa diskussioner att påtala att forskning inte enbart syftar till ekonomisk utveckling utan att det också finns andra aspekter av forskning – att vi ska bli klokare i största allmänhet. Man ska vara ärlig och säga att anledningen till att forskningsanslagen ökar kraftigt hänger samman med finanskrisen och en oro över att Kina, Indien och Asien går som tåget. Det finns en känsla av att Europa kan hamna på efterkälken i konkurrenskraft. Det är en bakgrund.

Med detta sagt måste jag ändå säga att forskning handlar om mer, till exempel humanistisk forskning. Det finns också en fara i att lägga alla ägg i korgen för innovation och tillämpad forskning. Vi måste även vara tunga när det gäller grundforskning.

Det finns en stor enighet. Det brukar det göra, och det kommer det säkert att göra i den här diskussionen också. Men utöver vad alla andra säger brukar vi från svensk sida framhålla att det inte bara är ekonomisk utveckling som forskning syftar till.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning i ärendet.

Vi går vidare till punkt 8, Utkast till rådets slutsatser om kommissionens lägesrapport för det europeiska området för forskningsverksamhet 2013. Det är en beslutspunkt.

Anf.  6  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Ordförande! ERA, European Research Area, är ett slags paraplybenämning på forskning i Europa, det europeiska forskningsområdet. Det handlar om att vi ska vara eniga om grundläggande principer för forskning. Det är vi. Det här dokumentet innebär inte att vi ska fastställa principer – de har bestämts för länge sedan – utan det är mer en redovisning av var vi står nu.

Här har Sverige varit framgångsrikt på det sättet att de principer som ligger till grund för den europeiska forskningspolitiken i mångt och mycket är av den arten som vi själva hade skisserat i vårt land redan innan detta blev europeisk politik.

Alla tycker att effektiva forskningssystem låter bra. Men när det kokar ned handlar det om excellens, det vill säga att högkvalitativ forskning på olika områden prioriteras före lågkvalitativ forskning. Det handlar om att få fram den bästa forskningen. Det är också fråga om internationellt samarbete oberoende av gränser. Forskning är inte nationell på det sättet. Kunskap är inte nationell. Det är vidare fråga om en öppen arbetsmarknad och fri rörlighet för forskare. Alla länder kämpar med jämställdhet. Vi har kommit längre än de flesta, men vi har en bra bit kvar för att uppnå jämställdhet inom forskningen.

Vidare är det fråga om öppenhet för forskningsresultat. Det finns många starka intressen som hela tiden vill hålla resultaten hemliga. Vidare ska det vara ett internationellt samarbete med tredjeland. Inte minst Kina och Asien är viktiga att samarbeta med, men även andra.

En redovisning av hur det är i dag och de principer som ligger till grund för EU:s forskningsområde ska godkännas. De är totalt överensstämmande med svenska utgångspunkter.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i det här ärendet.

Då beger vi oss ut i rymden. Nu gäller det punkt 9, Lägesrapport om upprättande av lämpliga kontakter mellan Europeiska unionen och Europeiska rymdorganisationen (Esa). Det är en diskussionspunkt.

Anf.  8  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Ordförande! Ibland tror man att alla europeiska organisationer på något sätt koordineras av EU. Så är det inte. De har vuxit fram med olika bakgrunder, olika medlemmar och lite olika utgångspunkter.

Esa grundades i 70-talets början. Man kan mycket väl jämföra organisationen med Nasa. Om man vill raljera lite blev européerna avundsjuka när Armstrong gick på månen. De ville ha något liknande och bildade Esa – i stället för Nasa. Så kan man nog beskriva den politiska bakgrunden till detta. Målet var då att också européerna skulle ha en man på månen. Nu är det inte längre så, men så började det hela. Det växte fram i andan med Apollo och så vidare.

Med detta sagt är Esa något helt annat i dag. Alla länder, vi själva också, skickar i ett europeiskt samarbete upp satelliter med jämna mellanrum. De tjänar viktiga syften, inte minst med tanke på alla klimatförändringar. Samarbetet är mycket miljö- och klimatorienterat, man observerar förändringar från rymden och så vidare. Det är fråga om meteorologi. Vidare är det kommersiella aspekter. Ni går ju in på Google Maps och tittar. De kommer från de olika satelliterna. Det är fråga om ett europeiskt samarbete, till gagn för viktiga samhällsändamål och för europeisk teknisk industri. Det har varit ett av syftena.

Sverige är engagerat i detta fullt ut. Vi är en av de viktigare nationerna i Esa. Vi har vår stora rymdverksamhet i Kiruna – det är det ena. Det är påtagligt eftersom raketerna skjuts upp där. Det andra, som är minst lika viktigt för oss, är att svensk industri är en stor leverantör till många av de projekt där uppskjutning sker från Franska Guyana. Inte minst i Göteborg och Mölndal finns det mycket teknisk industri på området. Sverige är konkret involverat i samarbetet på två sätt – förutom att jag själv och en rad andra företrädare för staten finns med i samarbetsorganen.

Det finns hela tiden en latent diskussion om Esa ska vara en egen organisation eller om den ska gå in i EU på något sätt. EU-kommissionen driver på för att lägga Esa under sig. Vi från svensk sida har inte varit så entusiastiska. Det finns en grupp länder som är aktiva i Esa, bland andra Norge och Schweiz, som inte är EU-länder. Sedan finns ett antal EU-länder i Östeuropa som inte är med i Esa och som inte är så engagerade i frågorna än så länge.

EU och Esa grundades med olika syften. Esa bygger på en internationell konvention om rymdverksamhet. Vi är rätt nöjda med att det är fråga om två olika organisationer. Den som har läst handlingarna ser att det finns förslag på mer samarbete mellan EU och Esa, och det tillstyrker vi – däremot inte att lägga ned Esa.

Anf.  9  THOMAS STRAND (S):

Ordförande! Jag har en fråga om de fyra olika alternativen för framtida relationer mellan EU och Esa, som utbildningsministern kommenterade. När man ser på andra europeiska länder, vart blåser vindarna? Förespråkar majoriteten den svenska hållningen? Hur ser det ut?

Anf.  10  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Jag har i princip samma fråga. Det var bra med ett klargörande av regeringens position eftersom det inte framgick i papperen. Jag kan i allt väsentligt stödja den uppfattning som regeringen har. Frågan är hur de andra länderna i EU ställer sig.

Anf.  11  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP):

Som ni ser innebär inget av de fyra alternativen att EU och Esa för närvarande ska gå ihop. Det är inte med på dagordningen för mötet, och det kan inte EU bestämma. Det är även Esa som bestämmer sådant. Jag ville dock ge en bakgrund. Bakom den formella diskussionen i papperen finns de långtgående ambitionerna, som inte finns på dagordningen nu. Men man måste förstå samarbetsprojekten. Det finns några som vill gå långt och lägga ihop EU och Esa.

Då har vi nationer av Sveriges typ. Vad betyder det? Tunga industrinationer som är mycket engagerade i rymdfrågor tycker att det är bra att Esa är en egen organisation. Det är Tyskland, vi och ett antal andra länder. De länder som inte pysslar så mycket med frågorna tycker att det är mer intressant att lägga ihop Esa med EU. De vill ha inflytande över vår verksamhet och våra pengar. Det är vad det handlar om.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkt 10, Övriga frågor. Där finns ingenting att säga.

Det återstår för oss att tacka för informationen och för utbildningsministerns närvaro i dag. Jag önskar en trevlig helg.

2 §  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Anders Borg

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 28 januari 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 18 februari 2014

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar finansminister Anders Borg med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några A-punkter. Det finns det. Då vill jag göra ledamöterna uppmärksamma på att på den troliga A-punktslistan finns felaktigt några punkter som i stället behandlas här på sammanträdet i dag. Det rör sig om A-punktslistans punkt 16, Beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen, och punkt 20, Riktlinjer för EU-budgeten 2015. De punkterna utgår alltså från den troliga A-punktslistan.

Med detta sagt undrar jag, finansministern, om det finns anledning att säga någonting med anledning av möte i rådet den 28 januari.

Anf.  14  Finansminister ANDERS BORG (M):

Det var det första mötet med det grekiska ordförandeskapet. Man kan inte säga att det var något intensivt arbetspensum för detta möte. Jag kan svara på frågor om det finns några.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den punkten.

Vi går vidare till punkt 4, Gemensam rekonstruktionsmekanism. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  16  Finansminister ANDERS BORG (M):

Jag föreställer mig att vi under den punkten också har anledning att avhandla det ytterligare möte som sker tillsammans med Ekofin. Vi har ett möte med den utvidgade eurogruppen där de medlemmar i Ekofin som har valt att vara med i förhandlingarna om det mellanstatliga avtalet också deltar. Det sker på kvällen innan. Vi samlas vid sextiden, och det lär hålla på en bra stund in på natten. Det är väl det som är huvudövningen för mötet.

Låt mig ge en bild. Man diskuterar hur fonden som ska stötta banker ska fungera. Det är tänkt att den ska finansieras med avgifter från banksektorn. Vi vet ännu inte hur de ska se ut, men de frågorna arbetar man med. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Frågan är då vad som händer. Fonden ska innehålla en nationell del för varje land, och då är frågeställningen: Vad händer när den nationella delen är tömd? Då kan man tänka sig att ha en ex post-finansiering från banksektorn, det vill säga att ta in ytterligare avgifter från den nationella banksektorn. Man kan tänka sig att låna av de andra medlemsländernas fonder. Man kan också tänka sig att tillföra nationella medel eller låna från ESM.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Det kommer nog att vara en intensiv diskussion om detta långt in på kvällen. Det är väl inte troligt att de löser frågan om det mellanstatliga avtalet.

Till det kommer att det finns en direkt koppling till de andra frågorna via Europaparlamentet.>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Det kan nog bli komplicerat.

Ur svensk synvinkel får jag konstatera >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< att länder som står utanför ska vara säkra på att inte bli betalningsskyldiga >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<. Det är väl den mest centrala synpunkten från svensk sida i den här diskussionen.

Vi kan börja med att jag svarar om det finns några frågor om det mellanstatliga. När det sedan gäller SRM ska jag även där säga att det mesta av det vi tycker har varit centralt är viktigt. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Jag stannar där, och så kan vi ta frågor.

Anf.  17  BO BERNHARDSSON (S):

Tack för informationen! Jag har ett par frågor, och en har jag ställt tidigare. Den första gäller att finansministern säger att det är de som ska lösa ut det mellanstatliga arrangemanget. Men jag har fattat det så att vi är förhandlande part, så det är inte de utan vi tillsammans med de andra intressenterna som ska lösa ut det. Bara så att jag inte har missuppfattat det.

Det andra gäller organisationen, som onekligen ter sig rätt invecklad. Jag har tidigare ställt frågan huruvida det här kan bli ett effektivt beslutssystem. Om man har en bankkris är det rätt viktigt att frågorna kan hanteras just effektivt och ganska snabbt. När man ser den här organisatoriska hybriden, där makten ska delas mellan olika intressenter – det nationella, rådet, kommissionen och så vidare – kan man lätt få intrycket att detta kan bli komplicerat och kanske inte särskilt effektivt.

Det är rätt viktigt att det är det, för argumenten för att gå med i en bankunion för Sveriges del – det finns ju sådana argument – är att vi har stora banker som är gränsöverskridande och som dessutom befinner sig i eurozonen och så vidare. Det finns skäl för oss att vilja komma in i en större och tryggare famn. Men då är förutsättningen att det är en tryggare famn, för är det inte det kommer det i ett helt annat läge.

När jag ser detta nu – jag försöker följa med – kan jag tycka att det ter sig som en ganska komplicerad beslutsstruktur med rätt många olika intressen involverade. Det finns andra aspekter på tryggheten, men det är den här som jag lyfter nu.

Förra gången svarade finansministern att det nog inte var något problem, ungefär, att det nog ska kunna gå rätt snabbt och bli rätt effektivt i alla fall. Jag undrar hur bedömningen är nu. Det är på något sätt en organisatorisk hybrid som man sätter i sjön. Kommer det att kunna fungera? Kommer vi att kunna vara trygga med det som ser ut att bli verklighet? Det är min fråga.

Anf.  18  Finansminister ANDERS BORG (M):

Låt mig till att börja med säga att det inte är troligt att förhandlingarna når en lösning nu. Det kommer väl att krävas ytterligare möten innan man är framme. Jag tror att det här mötet kommer att präglas rätt mycket av att man deklarerar sina olika ståndpunkter.

Sverige har inte tagit ställning till huruvida vi ska underteckna avtalet eller inte. Som vi ser det är det ett antal villkor vi har ställt upp för att delta i bankunionen som är rätt naturliga förutsättningar för att delta i den här fonden – givet att Sverige är med i förhandlingen och har insyn i förhandlingen nu för att säkra de intressen vi måste säkra. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Demokrati och effektivitet i beslutssystem är komplext. Det här är ett system där man vill skapa inte bara ett effektivt beslutssystem utan ett beslutssystem som innehåller checks and balances för demokratisk kontroll och ansvarsutkrävande.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  19  JENS HOLM (V):

Det låter ju inte så hoppfullt. Jag tänker på de riskbaserade avgifterna, som det här ska finansieras med från bankerna. Först kan jag fråga: Innebär det inga ökade finansiella åtaganden för medlemsländerna som sådana, utan är det bara bankerna som finansierar det själva?

Jag undrar också ifall ni har gjort någon bedömning av hur mycket det skulle kosta för svenska banker om vi skulle anslutas till det här. I slutändan blir det ändå konsumenterna som får betala på det ena eller andra sättet.

Avgifterna ska vara riskbaserade. Vad betyder det egentligen? Är det olika nivåer för olika banker? Ifall de spekulerar mer och har större omsättning, betalar de in mer då?

Jag noterar att det här är en diskussionspunkt. Jag vet att vi har haft en hel del synpunkter på detaljer i finansutskottet, men eftersom det inte är någon beslutspunkt kanske vi inte anmäler avvikande mening – jag får se vad du svarar.

Anf.  20  Finansminister ANDERS BORG (M):

De håller på att arbeta fram ett system för hur avgifterna ska se ut. Det kommer att påverka Sverige. Vi är bundna att tillämpa samma system med riskbaserade avgifter för vår egen stabilitetsfond, och sedan får vi se vad det betyder.

Vi har redan en stor stabilitetsfond, som nu ligger på snäppet under 50 miljarder kronor, och vi har därtill en insättningsgarantifond. Vi är lite unika på det sättet att vi faktiskt har fonderade system.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Vi ska gärna återkomma till en mer djuplodande diskussion kring hur riskavgifterna så småningom ska utformas. Den frågan kan komma att påverka Sverige. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkt 5, Övriga frågor. Det är en informationspunkt.

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (M):

Vi förväntar oss inte att det händer någonting avgörande där, utan vi får förmodligen uppdatering om allt från insättningsgarantier till Mifid och BRRD, alltså Bank Recovery and Resolution Directive. Vi räknar inte med något avgörande där.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till punkt 7, Årlig tillväxtöversikt för 2014. Det är en beslutspunkt.

Anf.  24  Finansminister ANDERS BORG (M):

Den svenska hållningen är att det är bra att man gör den här typen av rapporter, och det är bra att det kommer till stånd diskussioner kring tillväxtpolitiken på detta sätt. Många olika organisationer gör den typen av genomgångar, och vi tycker att det är bra och relevant för de fortsatta nationella diskussionerna. Vi kan därför ställa oss bakom de här slutsatserna.

Jag kan nämna att vi i arbetet har försökt trycka lite på att det kan vara centralt att också kvinnor deltar på arbetsmarknaden och sedan naturligtvis att man ska respektera parterna och vårt eget nationella beslutsfattande i dessa frågor.

Anf.  25  JENS HOLM (V):

Vi vill upprepa vår tidigare avvikande mening. Det rör sysselsättningspolitiken och sysselsättningsindikatorerna. Över huvud taget är vi skeptiska till att EU ska lägga sig i sysselsättningspolitiken i medlemsländerna.

Anf.  26  DAVID LÅNG (SD):

Jag skulle vilja invända mot att regeringen ställer sig bakom skrivningarna i rådsslutsatserna om framför allt skatter, löner och arbetsmarknad, punkterna 7, 17 och 18, av ungefär samma skäl.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet, men vi har noterat avvikande meningar från dels Vänsterpartiet, dels Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till punkt 8, Rapport om förvarningsmekanismen 2014. Det är en beslutspunkt.

Anf.  28  Finansminister ANDERS BORG (M):

Förvarningsrapporten är nu välbekant. Vi är ett av de länder >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< som får möjligheten att delta i en fördjupad granskning. Vi tycker att detta i grund och botten är bra rapporter. Jag uppmuntrar nämnden att läsa dem som rör Sverige. Det är gedigna genomgångar som ger en bra bild av de risker vi har, inte minst med vårt stora banksystem och hushållens skuldsättning.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<< Jag tycker att dessa rapporter har varit väldigt bra.

Anf.  29  DAVID LÅNG (SD):

Jag vill anmäla avvikande mening när det gäller att regeringen ställer sig bakom de rådsslutsatser som implicit medger att Sverige i sitt nationella reformprogram åtar sig reformer inom specifika områden, till exempel hushållens skuldsättning och hyresreglering på bostadsmarknaden.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt, men vi har noterat avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till punkt 9, Förberedelser inför G20-mötet. Det är en beslutspunkt.

Anf.  31  Finansminister ANDERS BORG (M):

Detta är den traditionella genomgången av de terms of reference som nu gäller inför det australiensiska ordförandeskapet. Den enda punkt där vi möjligtvis tycker att man kunde ha varit lite tydligare rör klimatfinansieringen. För att förklara varför de inte vill ta upp detta ska man komma ihåg att finansministrarna i G20 nu har en uppgift att jobba med klimatfinansieringen och återrapportera till nästa möte. Vi kommer att påpeka, och se om det finns en möjlighet att få gehör för, idén att man ska skriva in att det är centralt att finansministrarna arbetar för att nå framsteg i frågan.

Anf.  32  JENS HOLM (V):

Kan du upprepa det sista du sade om klimatfinansiering? Vad var den svenska linjen? Jag tycker verkligen att det är bra att ni lyfter fram detta.

Anf.  33  Finansminister ANDERS BORG (M):

Det finns alltså ett uppdrag för finansministrarna inom G20-kretsen att arbeta med klimatfinansiering. Arbetsplaneringen är sådan att de ska återkomma med det, inte till detta möte utan till kommande möte. Därför valde man att inte skriva någonting särskilt om klimatfinansiering i denna terms of reference.

Vi menar att man kanske ändå bör göra det, för då kan man åtminstone skriva in en viljeinriktning att arbetet ska bedrivas med höga ambitioner, med ambitionen att nå viktiga framsteg eller någonting sådant. Jag tror helt enkelt att man får vara lite öppen för vad man kan få stöd för.

Anf.  34  JENS HOLM (V):

Jag tycker att det är viktigt hur man formulerar sig. Om man säger att det ska vara höga ambitioner låter det behjärtansvärt, och det hoppas jag verkligen att man landar på. Men det viktiga – och detta rör min fråga till dig, Anders Borg – är att vi inte tar från biståndspengar utan att det är nya och additionella medel. Det är också det man har kommit fram till vid tidigare klimattoppmöten, till exempel i Köpenhamn. Klimatfinansiering ska inte tas från den ordinarie biståndsbudgeten.

Jag undrar om detta med nya, additionella medel är någonting som Sverige kan lyfta som ett förslag.

Anf.  35  Finansminister ANDERS BORG (M):

Den frågan diskuteras inte, och det är aldrig någon som har ifrågasatt Sveriges bidrag till detta. De har legat långt utanför de viktmått vi har för EU i andra sammanhang. Frågan har aldrig rests i dessa sammanhang.

Anf.  36  JENS HOLM (V):

Nu kändes det som att du missförstod mig. Jag menade inte den svenska klimatfinansieringen, utan jag menar att Sveriges bidrag i diskussionen borde vara att G20-länderna, när de mobiliserar klimatfinansiering, ska mobilisera pengar utöver biståndsbudgeten. Man ska alltså inte ta pengar från det ordinarie biståndet, utan det ska vara nya, additionella medel. Det tycker jag att Sverige borde driva i diskussionerna.

Anf.  37  Finansminister ANDERS BORG (M):

Diskussionen har internationellt förts utifrån att man ska tillföra additionella medel enligt de internationella åtaganden som finns. Men det är inte den diskussionen som detta rör. Givet att frågan inte kommer upp på nästa G20-möte är det fråga om att eventuellt göra en mer allmän kommentar, vilket jag tror att vi kommer att ha mycket svårt att få gehör för. Detta har vi drivit hittills, och jag skulle tro att det inte finns något intresse för det.

Om det handlar om att vi skulle komma med omfattande och detaljerade synpunkter på upplägget tror jag att vi lika gärna kan låta bli att säga något. Då är det helt uteslutet att vi får något gehör för att få in frågan i terms of reference, och det måste väl ändå vara ambitionen.

Anf.  38  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Jag tycker att det är bra att regeringen försöker lyfta upp detta, men jag blir inte riktigt klok på om finansministern menar att vi har svårt att få igenom det i EU:s diskussion inom Ekofin eller om han menar på G20-mötet. Det är ju två skilda saker.

Jag kan se att det finns ett motstånd också i EU-länderna, men jag tycker ändå att det är bra att regeringen lyfter upp detta och åtminstone får med en förklaring om att det ska upp på nästa möte, att vi står bakom de diskussioner som har förts och så vidare. Det är bra att det finns med.

Förklara gärna var det största motståndet finns! Är det i EU-länderna eller i G20?

Anf.  39  Finansminister ANDERS BORG (M):

Det finns på båda ställena. Jag delar allt som Ulf Holm sade. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Här diskuterar vi naturligtvis i första hand vilken ståndpunkt EU ska ha. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt, och jag har inte noterat någon avvikande mening.

Vi går vidare till punkt 10, Beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för 2012. Det är en beslutspunkt.

Anf.  41  Finansminister ANDERS BORG (M):

Detta är den årliga genomgång som görs av revisionsrätten. Svårigheten här är att vi åter landar i att det är höga felnivåer och att de därtill har ökat. Man har bekymmer rätt brett – mest när det gäller landsbygdsutveckling, men det finns även övrigt.

Vi har jobbat tillsammans med Holland och Storbritannien och ett antal andra like-minded för att få in lite skarpare skrivningar. Vi kommer att landa i slutsatsen att vi röstar nej till ansvarsfrihet på denna punkt givet att vi inte tycker att det har varit förbättringar som går åt rätt håll.

Det kommer upp ett par A-punkter som vi fick frågor om förra gången. De rör ansvarsfrihet för olika delorgan. Eftersom de inte har lett till någon kritik eller några reservationer från revisionsrätten kommer vi att bevilja ansvarsfrihet för detta. Den markering som bör göras bör ligga på revisionsrättens hela rapport.

Anf.  42  JENS HOLM (V):

Jag undrar om du kan berätta lite mer om de höga felnivåerna, som dessutom har ökat, som du sade. På vilka områden finns de största problemen? Detta är extremt bekymmersamt. Jag vill verkligen ge mitt stöd till den svenska linjen att inte bevilja ansvarsfrihet för kommissionen.

Anf.  43  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Också vi stöder den svenska linjen att neka ansvarsfrihet för EU-kommissionen.

Har det skett några förändringar bland övriga länder, som var tveksamma förra året? Det var väl Sverige och Holland som röstade nej. Sedan var det några som funderade på det – som finansministern då uttryckte det – men som i slutändan ändå sade ja. Nu går det åt fel håll; det är ännu fler problem. Man skulle kunna tänka sig att de tveksamma kanske går mer på Sveriges och Hollands linje, men det verkar inte så. Finansministern får gärna utveckla detta.

Anf.  44  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag undrar hur stor andel som är allvarliga fel. Jag har varit med när man har fått rapporter om att det är många fel och en stor procentsats som är fel. Men sedan har det visat sig att det mesta var ganska enkla fel – felskrivningar och sådana saker, som det finns anledning att ge anmärkning på men som inte har så stor betydelse substantiellt.

Vad är uppfattningen om detta? Det är ju skillnad när det är sådana fel som gör att det blir problem och att redovisningen inte ger en rättvisande bild, som man säger på revisionsspråk.

Anf.  45  Finansminister ANDERS BORG (M):

Vi kan ordna så att ni får en fördjupad skriftlig information om helheten i detta. Huvudfelen ligger inom landsbygdsstöd och regionalstöd. Det är de områden där vi har de mest omfattande felen. I den uppdelning man gör säger man att ungefär en tredjedel är allvarliga underlåtelser. Sedan finns det ett antal där det handlar om felaktigt redovisade jordbruksarealer och annat. Det är svårt för oss att på denna aggregerade nivå bedöma vad som är allvarligt och vad som är förseelser.

Om man till exempel hade kunnat visa att det var förseelserna som hade ökat men att de allvarliga felen hade minskat kraftigt hade vi möjligtvis kunna ha en annan hållning. Då hade vi kunnat se en klar förbättring i trenden. Men jag tycker att det är logiskt att vi röstar nej eftersom vi ser att detta helt enkelt inte går åt rätt håll.

Man ska också komma ihåg att även Sverige har en del anmärkningar på dessa områden. Det finns ett antal områden där vi ligger över 2 procent fel. Även vi har alltså anledning att jobba med att förstärka detta, även om det mest centrala naturligtvis är att förstärka kring allvarliga fel snarare än förseelser.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet. Vi går vidare till punkt 11, Riktlinjer för EU-budgeten 2015. Det är en ny fråga för nämnden och en beslutspunkt.

Anf.  47  Finansminister ANDERS BORG (M):

Vi tycker att budgetriktlinjerna, som nu tas fram årligen som en del av arbetet med årsbudgeterna, i grund och botten är okej den här gången. Vi har understrukit vikten av att man är noggrann och försiktig i en period när offentliga finanser i många länder är ansträngda. Det är viktigt att man respekterar de tak som vi tidigare har ställt upp och som ligger i de fleråriga budgetramarna. Jag är lite osäker på hur pass mycket diskussion det blir på denna punkt på mötet.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 12, Övriga frågor. Det finns ett antal sådana, och det är en informationspunkt.

Anf.  49  Finansminister ANDERS BORG (M):

Huvudpunkten blir att Europeiska centralbanken ska informera rådet om det pågående arbetet med att sätta upp den gemensamma tillsynsmekanismen, SSM. Det är helt enkelt en administrativ avrapportering om framstegen i arbetet.

Anf.  50  JENS HOLM (V):

Vi har en avvikande mening vad gäller 12 a. Vår representant i finansutskottet tycker dels att detta är i strid med subsidiaritetsprincipen – i alla fall kan man diskutera hur det rimmar med den – dels att detta är de första stegen mot en bankunion.

Vi anmäler därför avvikande mening på denna punkt.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Vi kan notera vad Jens Holm säger, men detta är en informationspunkt och det finns därför inte möjlighet att anmäla någon avvikande mening.

Vi tackar finansministern för informationen och för närvaron här i EU-nämnden i dag, och vi önskar en trevlig helg.

3 §  Jordbruk och fiske

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 16–17 december 2013

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 17 februari 2014

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar landsbygdsminister Eskil Erlandsson med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några A-punkter. Det finns det. Då, landsbygdsministern, undrar jag om det finns någonting att säga med anledning av möte i rådet den 16–17 december 2013.

Anf.  53  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON  (C):

Herr ordförande! Jag är som vanligt beredd att svara på nämndens eventuella frågor.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till punkt 4, Ordförandeskapets arbetsprogram. Det är en ny fråga och en informationspunkt.

Anf.  55  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Dagens första dagordningspunkt rör det grekiska ordförandeskapets program.

Mycket av det grekiska ordförandeskapet kommer att präglas av att det under 2014 kommer att hållas val till Europaparlamentet och att det ska utses en ny kommission. Jag förväntar mig att intensiteten i EU-arbetet kommer att gå ned efter mars månad och att parlamentsvalet kommer att prägla både det grekiska ordförandeskapet och det därpå följande italienska ordförandeskapet.

På jordbrukssidan kommer grekerna främst att lägga energi på förslaget om säljfrämjande åtgärder, som vi kommer att samråda om i dag. Även skolprogrammet för mjölk och frukt samt regelverket för ekologisk produktion kommer att bli föremål för inledande diskussioner under våren. Det stora arbetet på jordbruksområdet generellt kommer att gälla det nationella genomförandet av jordbruksreformen.

Även på fiskets område kommer det sannolikt att bli ett lugnare tempo än under de senaste ordförandeskapen eftersom arbetet med reformen av den gemensamma fiskeripolitiken nu till stor del är avslutat. Ordförandeskapet har lyckats få institutionerna att enas om en överenskommelse rörande den sista stora olösta frågan, nämligen Europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF.

Det grekiska ordförandeskapet kommer även att fortsätta driva diskussionerna i den interinstitutionella arbetsgrupp som bildades under det litauiska ordförandeskapet i syfte att komma vidare i frågan om de långsiktiga förvaltningsplanerna.

På fiskesidan kommer grekerna att prioritera arbetet med den så kallade omnibusförordningen. Förordningen syftar till att anpassa lagstiftningen om tekniska regleringar och kontroll inför det utkastförbud som vi kom överens om i reformen och som träder i kraft vid nästa årsskifte.

På området djur, livsmedel och skog kommer arbetet med det så kallade Sancopaketet att fortgå under det grekiska ordförandeskapet.

Andra aktuella frågor på livsmedels- och djurområdet är dels ett förslag om förbud mot kloning av vissa lantbruksdjur, dels ett förslag om förbud mot att sälja livsmedel framställda av djurkloner. Detta är frågor som jag anar att vi kommer att få anledning att återkomma till nämnden med. Dessutom kommer det grekiska ordförandeskapet att leda arbetet med en förordning om nya livsmedel.

På skogssidan kommer arbetet med rådslutsatser om en ny skogsstrategi att fortsätta. Ordförandeskapets målsättning är att de ska kunna antas tidigt i vår.

Anf.  56  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag har en nyfiken fråga om omnibusförordningen. Det finns någonting som heter Omnibus II som hanterar handelsfrågor och regleringar av handelsfrågor. Jag förstår om man från regeringens sida inte kan svara på det just nu, men det skulle vara intressant att veta om de på något sätt hänger ihop.

Anf.  57  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Jag överlämnar ordet till Eva Sjögren, som är specialist på det området.

Anf.  58  Departementsrådet EVA SJÖGREN:

Tack för rubriken! Det är två olika saker. Det enda som förenar dessa tu är ordet omnibus. Jag inser att det är förvillande. Man har börjat använda detta för rättsakter som handlar om många saker, och det förvillar. Det är två helt olika saker.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för det förtydligandet.

Vi tackar för informationen under den punkten och går vidare till Jordbruk och punkt 5, Förslag till ändring av förordningar när det gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk i skolor. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  60  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Kommissionen kommer att presentera sitt förslag om EU:s stöd för utdelning av frukt, grönsaker och mjölk i skolan på ministerrådet.

De nuvarande programmen för utdelning av frukt och grönsaker respektive mjölk i skolan slås nu ihop till ett enda program. Ett gemensamt regelverk skapar utrymme för regelförenklingar, vilket jag välkomnar.

Regeringen har med stöd av riksdagen varit kritisk till utdelning av mat till barn eftersom detta hanteras mer effektivt av de egna länderna. Nu är det dock själva utformningen av programmet som ligger på förhandlingsbordet. Jag avser att delta aktivt i förhandlingarna i syfte att få till stånd en så enkel och effektiv användning som möjligt.

Det finns flera delar i förslaget som går i rätt riktning. Till exempel har kommissionen tagit hänsyn till mycket av den kritik som Europeiska revisionsrätten fört fram, vilket borgar för att programmet kan bli mer effektivt utnyttjat i framtiden.

Jag anser att det svenska agerandet bör syfta till att säkerställa att skolmjölksutdelningen, som nyttjas effektivt i Sverige, även fortsatt kommer svenska barn till godo och att folkhälsoaspekter och regelförenklingar beaktas.

Anf.  61  PYRY NIEMI (S):

Ordförande! Tack, ministern! Det här är lite bekymmersamt, för man kan tolka det på olika sätt.

Vi kommer inte att anmäla någon avvikande mening. Vi tycker också att det är bra med regelförenklingar, men i grunden är ju det här ett marknadsstöd. Även om incitamentet är att ge till skolorna och skapa någon sorts gemensam möjlighet för barnen i EU att få mjölk och frukt är det samtidigt ett stöd till jordbrukarna. Man betalar det via EU-medel. Det är högst olyckligt att det är så pass omfattande belopp som går till den här typen av aktiviteter i stället för att främja mer marknadsorienterade åtgärder i öppen konkurrens.

I slutändan står vi där vi står i dag och kan inte göra mycket åt det. Jag utgår från att ministern och regeringen fortsätter att behålla den restriktiva hållningen i frågan.

Anf.  62  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Den här frågan var uppe i EU-nämnden i december. Om jag har förstått det rätt finns det ett nytt program – man ska slå ihop 32 program till ett, vilket man inte tyckte tidigare.

I december anmälde vi avvikande mening. Det är kanske typiskt miljöpartistiskt, men inriktningen bör vara att det ska vara ekologiskt. Om man tvunget ska dela ut mjölk, frukt och bananer så kanske det i alla fall ska vara ekologiskt odlat. Var det någonting som ministern lyfte upp och fick något stöd för, eller valde ministern att inte lyfta upp frågan?

Står Sverige ensamt i den här kritiken, eller har vi fler länder som är kritiskt inställda till förslaget? Om jag har förstått det rätt ska förslaget antas med kvalificerad majoritet.

Anf.  63  JENS HOLM (V):

Det är ingen av oss här som tycker att EU ska syssla med sådana här saker; den saken är vi överens om. Men sedan står det i regeringens position att regeringen dock anser att Sverige bör inta en konstruktiv hållning i frågan. Då är jag lite rädd för att den svenska kritiken mot det här håller på att tystna i de här sammanhangen. Jag tycker att vi ska använda varje möjlighet vi har att säga att EU ska syssla med färre saker och göra det bättre, och att EU inte ska komma med några direkta eller indirekta subventioner till livsmedelsproducenter som faktiskt kan stå på egna ben.

Jag skulle vilja fråga ministern ifall Sverige kommer att fortsätta att ha en kritisk hållning och utnyttja möjligheten att uttrycka kritik mot det här.

Ni säger också i er position att det här egentligen inte genererar några betydande fördelar. Kan vi vara säkra på att det blir några betydande fördelar nu när man ska slå ihop förordningarna eller direktiven? Vad blir egentligen det additionella mervärdet av det?

Anf.  64  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Flera av frågeställningarna från nämndens ledamöter rör frågan om kritik mot saker och ting eller ej. Låt oss vara överens om och konstatera att Sverige, när det gäller den här typen av ageranden som vi är kritiska mot, speciellt i det här avseendet, är väldigt ensamt. Parlamentet är starkt för de här programmen, där vi alla är representerade genom våra ordinarie politiska partier. Bland andra medlemsstater är den sammantagna bild jag har att man är väldigt positiv till den här typen av stöd.

Vad beträffar den specifika frågan om ekologiskt och så vidare kan medlemsstaterna, enligt det förslag som finns, prioritera miljöaspekter och hälsoaspekter men också ta hänsyn till årstidsaspekter – det säger jag apropå att vi har frukt och grönt, till exempel, som mognar vid lite olika årstider. I den delen har man väl kommit en bit på vägen. Dock är det inte uttalat att det bara får användas till ekologiska produkter. Men medlemsstaterna kan välja bland en rad uppräknade saker när de gör de lokala upphandlingar som är tänkta att ske.

Huvudfrågan var alltså om man är fortsatt kritisk. Ja, men nu har vi programmet. Vi ska också komma ihåg att Sverige, vad beträffar skolmjölken, har utnyttjat det här under en ganska lång period och avser, vad jag känner till, att göra så även fortsättningsvis. Gör vi inte det innebär det bara att vi betalar till andra och att de utnyttjar vår andel, så att säga, för egen del.

Anf.  65  PYRY NIEMI (S):

Jag kunde inte undgå att höra att Sverige är väldigt ensamt. Jag har respekt för att vi ibland hamnar i ett läge där vi måste vara ensamma. Jag tror att många andra av EU:s medlemsstater har olika nischfrågor, där de kanske också blir ensamma.

Med detta sagt betyder det att det är jättebra att vi har en kritisk hållning till den här typen av insatser, för det handlar inte bara om att ge bidrag för att elever ska ha det bra med skolmjölk och frukt, utan det handlar också om den andra sidan. Vi ger faktiskt marknadsstöd till jordbruket i den här formen, via de gemensamma skattemedel som betalas in.

Det här är ett steg i den riktningen. Jag tror att regeringen delar uppfattningen att vi ska försöka minska bidragen till den här typen av aktiviteter, generellt sett.

Det är tråkigt att vi är ensamma i den här frågan, men samtidigt är det bra att ha lite ryggrad. Jag tror någonstans att det inger respekt att veta att man har en hållning i en specifik fråga. Ibland blir man ensam. Ibland kan det också visa på att det går att lita på Sverige i den här frågeställningen, för vi flackar inte eller hittar på några andra initiativ.

Anf.  66  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Jag tycker att det är bra att det finns med texter om miljöaspekter, årstidsanpassning och så vidare. Frågan är om ministern tänker lyfta upp dem och förtydliga de aspekterna ytterligare. Det står ju inte uttryckligen ekologisk produktion, till exempel. Det skulle man kunna förtydliga ytterligare i själva grundtexten. Sedan måste det vara upp till länderna att anpassa sig till detta, men om det finns med tydligt är det bra. Och eftersom ministerns parti har sagt sig vara ett nytt miljöparti är det upp till bevis nu.

Anf.  67  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag vill åter, först och främst, att nämnden noterar att beslut om att den här typen av åtgärder ska finnas redan är fattade. Nu handlar det om hur de ska utformas. Jag avser att delta konstruktivt i de diskussionerna, av skälet att det ska bli så bra och effektivt som möjligt men också att det ska utformas på ett sätt som gör att vi, så att säga, kan använda vår del och inte överlåta åt andra att använda vår del som vi är med och betalar.

När det gäller Ulf Holms frågeställning tänker jag, om nämnden så tillåter, läsa innantill ur det förslag till förordning som finns – jag hoppar över vissa stycken för att det inte ska bli för långt. Där säger man alltså: ”Medlemsstaterna ska välja ut de produkter som ska delas ut eller omfattas av kompletterande utbildningsinsatser på grundval av objektiva kriterier som kan inbegripa hälso- och miljöaspekter, årstidsaspekter, variation eller tillgänglighet för lokala produkter, varvid prioritet ska ges, där så är möjligt, till produkter med ursprung i unionen, och särskilt till lokalt upphandlade produkter, ekologiska produkter, korta leveranskedjor eller miljöfördelar.”

Detta anges i § 6 under artikel 23.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens inriktning i det här ärendet. Vi går vidare till punkt 6, Situationen inom mejerisektorn. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  69  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Nästa punkt på dagordningen är en riktlinjedebatt om mjölksektorn. På rådsmötet i december förra året presenterade kommissionen en rapport från en mjölkkonferens. Man vill nu fortsätta den diskussionen. Ordförandeskapet har därför skickat ut tre frågor som handlar om utmaningar för mjölksektorn och vilken roll den gemensamma jordbrukspolitiken kan spela för mjölken.

Min ingång är precis som på mötet i december att förespråka marknadsorientering och att motverka att nya marknadsstörande instrument införs. Jag anser att Sverige har en viktig roll att spela som motvikt till de krafter som vill återreglera sektorn.

Jag svarar gärna på nämndens frågor.

Anf.  70  PYRY NIEMI (S):

Vi är definitivt överens med regeringen om att mjölkkvoterna ska fasas ut. Men det står en mening här: Flera medlemsstater efterlyste åtgärder för en mjuklandning i samband med kvoternas avskaffande.

Hur stor är sannolikheten att det kommer att införas någon form av mjuklandning?

Anf.  71  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Att svara på den frågan i dag är jättesvårt. Men det är att konstatera att ett antal medlemsstater har en överproduktion i dag, i förhållande till den kvot som de tilldelats. De eftersträvar att mjuklanda på ett sätt, nämligen att, så att säga, gå före, det vill säga att innevarande års överproduktion inte ska straffbeläggas. Andra ser en jätterisk i att produktionen ökar gigantiskt och vill skjuta den avreglering som ska äga rum framåt i tiden för att minimera risken för ett prisfall – apropå att produktionen nu ökar i stora delar av Europa.

Men att göra bedömningen i dag av hur stora riskerna är vågar jag mig faktiskt inte på, men jag kan säkert ge någon kommentar efter att jag har varit nere på mötet.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens inriktning i punkt 6. Vi går vidare till punkt 7, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  73  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! På rådet nästa vecka kommer kommissionens förslag till ny förordning om säljfrämjande åtgärder att vara föremål för en riktlinjedebatt.

Vid den särskilda överläggning om EU:s säljfrämjande som vi hade i utskottet i januari klargjorde jag regeringens ståndpunkt, det vill säga att Sverige bör motsätta sig den kraftiga budgetökning som föreslås samtidigt som vi kommer att verka för regelförenkling, WTO-förenlighet och konkurrensneutrala regler.

Anf.  74  JENS HOLM (V):

Bidrag till så kallade säljfrämjande åtgärder, alltså rena reklam- och marknadsföringspengar, är något av det dummaste som finns inom jordbrukspolitiken, skulle jag säga, näst pengar till interventionsuppköp och exportstöd. Det är ett väldigt dåligt sätt att använda skattebetalarnas pengar.

Dessutom föreslår man, som sades här, mer än en tredubbling av reklampengarna. Vi ska också komma ihåg att det inte är ekologiska eller hälsosamma varor som i första hand står i fokus, utan det är bland annat pengar till vin, sprit och kött – allt sådant som vi snarare borde konsumera mindre av.

Jag tycker att det är bra att Sverige motsätter sig tredubblingen av anslaget, och det är bra att Sverige uttrycker kritik. Men vi diskuterade det på miljö- och jordbruksutskottet, och jag tycker att den svenska linjen borde vara ännu tydligare mot förslaget. Det står till exempel i den svenska positionen att vi motsätter oss tredubblingen av anslaget men att vi i övrigt kan acceptera de föreslagna förändringarna.

I de föreslagna förändringarna handlar det bland annat om att man lägger till nya produkter som kan få marknadsföringspengar. Jag skulle vilja veta från landsbygdsministern vilka de nya produkterna är, som läggs till och som kan få sådana här reklampengar.

Anf.  75  PYRY NIEMI (S):

Det här är lite grann som att välja mellan pest och kolera, för det är ett märkligt förhållningssätt. Det gäller alltså inte den svenska regeringen. Det är bra att det finns en kritisk hållning och framför allt att man har en otroligt stark budgetrestriktivitet i sammanhanget.

Det här är väldigt bekymmersamt. Jag förstår att regeringen i det här fallet är relativt ensam. Det kanske finns några like-minded – vad vet jag? Jag hoppas i alla fall att vi står fast vid att ha en starkt kritisk hållning till den här typen av aktiviteter. Det är riktigt illa att vi ägnar oss åt det här inom EU, tycker jag. Men tyvärr är det nog precis som det antyds i texten, att det inte går att göra så mycket åt det mer än att fortsätta att vara kritisk och långsiktigt försöka få bort den typen av aktiviteter. Detta hejdar och hämmar och skapar något slags tullmurar kring EU som jag har väldigt svårt att acceptera.

På sikt går det här lite grann hand i hand med den typ av stöd som vi ger till exempel till skolfrukt och annat. Vi skapar en felaktig marknadssituation för dem som jobbar på landsbygden och i jordbruket.

Jag ger stöd till regeringens synpunkt och hållning i frågan, framför allt ett väldigt skarpt stöd till en ökad budgetrestriktivitet.

Anf.  76  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Som det är konstaterat från nämndens ledamöter är vi starkt kritiska till det här. Samtidigt är det att konstatera att systemet är etablerat sedan mycket lång tid tillbaka och, vill jag påstå, väl förankrat bland unionens medlemsstater.

Jag tycker precis som nämndens ledamöter att det är centralt att vi fortsätter att arbeta mot det som till exempel är skadligt för folkhälsan – vin och sprit. Samtidigt är det att konstatera att vi har ett antal nya produkter som tillkommer, för att komma in på den direkta frågan till mig. De som vi känner till, som är aktuella, är chokladprodukter – man kan diskutera hur nyttiga de är, men de är med. Och det är bageriprodukter, öl och pasta.

Anf.  77  JENS HOLM (V):

Jag kan diskutera det här länge, men vi har redan diskuterat det, så jag ska hålla mig kort. Vi hörde nu från ministern själv vilka helt oundgängliga produkter som läggs till på listan efter vin, sprit och kött, till exempel choklad, bageriprodukter, öl och pasta. Det är tyvärr en inriktning som regeringen ställer sig bakom; ni säger i er position att ni i övrigt kan acceptera de föreslagna förändringarna. Jag vidhåller den avvikande mening som Vänsterpartiet framförde i utskottet.

Anf.  78  FREDRICK FEDERLEY (C):

Herr ordförande! Jag tackar ministern för redogörelsen. Det här visar på en hel del av de problem som finns i EU generellt. Det finns etablerade system. När man har omfattande kritik kan man inte alltid ställa sig i hörnet och skrika och hoppa jämfota, för då får man inget gehör för sina synpunkter nästa gång. Vi får försöka göra det så lite dåligt som möjligt. Det är i den typen av diskussioner vi ofta hamnar i den här nämnden. Det är tyvärr en konsekvens av att ingen bestämmer precis allting. Det är samma sak för regeringskonstellationer, oavsett hur de ser ut. Man tar fram ett program inför valet och gör allt man kan för att få igenom det. Men så länge man inte har egen majoritet kommer man inte att kunna ro hem allt till punkt och pricka. Det kan man endast göra i en diktatur.

Jag ger mitt stöd till regeringen. Det är lätt att instämma i kritiken. Jag tror att vi kommer att få höra en hel del om detta i den kommande valrörelsen också. Det är inte svårt att sälja vare sig choklad, pasta eller öl. De säljer sig rätt bra själva. Vi vet precis vad det här egentligen handlar om, och då är det bra att vi är så kritiska som möjligt.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning i ärendet. Vi har noterat avvikande mening från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till punkt 8, Övriga frågor. Det är en informationspunkt som gäller innovationspartnerskapet för produktion och hållbarhet inom jordbruket.

Anf.  80  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag skulle vilja inleda med att informera nämnden om att en ny punkt lades till dagordningen sent i går eftermiddag. Den rör presentationen från kommissionen om ett förslag till ändringar i den så kallade 43:3-förordningen. Ändringarna följer av det nya förslaget om skolprogram och rör egentligen vilka befogenheter kommissionen respektive rådet ska ha i detta program.

Därutöver har vi ett antal övriga frågor att diskutera vid rådsmötet. Det är fyra som är nya för nämnden. Den övriga fråga som rör afrikansk svinpest vill jag gärna kommentera specifikt, men har ni frågor om de andra övriga frågorna kan vi ta dem först, föreslår jag, så svarar jag gärna på dem.

Eftersom inga frågor ställs vill jag ta upp den afrikanska svinpesten. Med anledning av ett stort antal utbrott av afrikansk svinpest i Vitryssland, Ryska federationen och Ukraina under senare år samt två nyligen bekräftade fall hos vildsvin i Litauen vill Polen och Litauen ta upp frågan som en övrig fråga vid vårt ministerrådsmöte kommande vecka. De båda medlemsländerna vill diskutera kommissionens roll när det gäller förebyggande åtgärder för att förhindra spridning av afrikansk svinpest och handelsproblem till följd av sjukdom, bland annat att Ryska federationen har stoppat all import av grisar och griskött från hela EU.

Kommissionär Tonio Borg har i mycket skarpa ordalag kritiserat det ryska importstoppet, och regeringen stöder kommissionens agerande i frågan. Det vill jag gärna informera nämnden specifikt om, apropå att detta påverkar bland annat den svenska svinproduktionen något alldeles väldigt och påtagligt.

Anf.  81  PYRY NIEMI (S):

Jag har egentligen bara en teknisk fråga. Finns det möjligheter att ge stöd till det enskilda EU-landet i det här fallet, om landet hamnar i ett läge med totalt exportstopp till Ryssland exempelvis för gris? Det är mycket som går den vägen till Ryssland, föreställer jag mig.

Anf.  82  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Det direkta svaret är ja. Det finns sådana möjligheter. Vad jag kan påminna mig har det en handfull gånger givits stöd för att utrota och stämpla ut djur och därmed en sjukdom. Vi kommer ihåg Schmallenbergviruset, som cirkulerade förra året, och blåtungan året dessförinnan. Det var ganska stora pengar som investerades för att motverka spridning och etablering av de sjukdomarna i Europeiska unionen.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 8 och går vidare till punkt 9, Slutsatserna från den 34:e konferensen mellan direktörerna för EU:s utbetalande organ. Finns det anledning att säga någonting om det?

Anf.  84  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Det ingår i de övriga punkterna. Jag är beredd att svara på nämndens eventuella frågor när det gäller de övriga punkterna.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Då förstår jag. Vi tackar för informationen under den punkten.

Därmed tackar vi landsbygdsministern med medarbetare för närvaron i EU-nämnden i dag och önskar en trevlig helg.

4 §  Konkurrenskraft

Näringsminister Annie Lööf

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 2–3 december 2013

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft den 20–21 februari 2013

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar näringsminister Annie Lööf med medarbetare varmt välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några A-punkter. Det finns det. Då lämnar jag ordet till Börje Vestlund.

Anf.  87  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag undrar över nr 30 bland de A-punkter som vi samråder skriftligt om. Man har en nedsättning av punktskatt för traditionellt producerad rom. På handelsområdet brukar vi rösta nej eller åtminstone avstå från att rösta när det gäller sådant som kan snedvrida en marknad. Jag vet inte hur stor marknad det finns för rom i Europa, men den lär inte vara så stor. Framför allt när det gäller en så pass onyttig produkt borde vi väl inte ha någon annan uppfattning än att vi säger nej rakt av.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Den skulle dessutom vara traditionellt tillverkad, tydligen.

Anf.  89  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Jag vill informera EU-nämnden om att det är en fråga som rör Utrikesdepartementet. De är på väg hit till EU-nämnden, om jag har förstått det hela rätt.

Anf.  90  BÖRJE VESTLUND (S):

Det står att ansvarigt statsråd är Annie Lööf.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Det var tydligen punkt 30 i A-punktslistan. Vi kan återkomma till detta under mötets gång.

Med det sagt, näringsministern, undrar jag om det finns någonting att säga med anledning av möte i rådet den 2–3 december.

Anf.  92  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Herr ordförande! Ni har fått en återrapport och det är i så fall om nämndens ledamöter har några frågor.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Ingen begär ordet. Vi går in på dagordningen och börjar med punkt 4, Industriell konkurrenskraft. Det är en diskussionspunkt och en ny fråga för nämnden.

Anf.  94  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Herr ordförande! Jag väljer att ha en lite längre inledning för att beskriva de fyra olika meddelandena så att nämnden får en helhetsbild av alla dessa innan vi öppnar upp för frågor.

Tanken är att konkurrenskraftsrådet ska diskutera Europas industriella konkurrenskraft. Till grund för diskussionen ligger fyra meddelanden från kommissionen och ett underlag från ordförandeskapet. Det är i första hand meddelandet om en europeisk industriell renässans, det vill säga det första meddelandet, och en vision för den inre marknaden för industriprodukter som står i fokus på konkurrenskraftsrådet.

På begäran av vissa medlemsländer kommer även meddelandena om energipriser och ramverk för klimat- och energipolitiken fram till 2030 att utgöra en del av underlaget för diskussionen.

Ordförandeskapet lyfter i sitt underlag fram tre frågeställningar. Den första frågan rör vilka områden medlemsstaterna anser vara viktigast för att stärka konkurrenskraften. Den andra rör hur en balans kan uppnås mellan olika viktiga politikområden, och den tredje frågan gäller om det behövs nya styrinstrument för att övervaka konkurrenskraftsfrågorna.

Regeringen delar kommissionens analys, som förs fram i meddelandet För en europeisk industriell renässans, just på punkten att industrin är viktig för den europeiska ekonomin och att det är viktigt att fortsätta arbeta för att investeringarna i forskning, innovation och det europeiska näringslivet ökar.

Regeringen anser att arbetet främst bör ske genom att etablera långsiktiga goda ramvillkor, stimulera forskning och innovation, genomföra åtgärder för ökad resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan samt fortsätta omställningen till ett koldioxidsnålt och hållbart näringsliv.

Vi menar även att det är viktigt att fortsätta arbetet med att stärka den inre marknaden för både varor och tjänster vilka blir alltmer sammankopplade. Vi behöver ta till vara digitaliseringens möjligheter och fortsätta arbeta för att minska handelshinder såväl på den inre marknaden som gentemot tredjeland.

Arbetet med att förbättra kommissionens konsekvensutredningar måste också fortsätta. En komplett konsekvensutredning belyser ett förslags konsekvenser ur alla relevanta perspektiv och ska bidra till en mer balanserad analys över vilka effekter förslaget kan ge. På så sätt kan beslutsfattare ges ett underlag som tar hänsyn till de olika områden som ett förslag berör. I övrigt ser regeringen inte några behov av ytterligare styrinstrument för att följa arbetet med industripolitiken.

Regeringen ställer sig däremot inte bakom kommissionens mål om att industrins andel av bnp ska öka till 20 procent. Industri och tjänster utgör i dag en integrerad helhet som är svår att skilja åt. Hur ska industri definieras för att målet ska kunna följas upp, till exempel?

Tjänsteinnehållet i industrins produkter växer, och allt viktigare för företagens konkurrenskraft blir just tjänsteinnehållet i industriprodukterna. Tjänsterna utgör också en allt större andel av industriföretagens tillväxt. Därför anser regeringen att det är fel att utforma ett mål som endast omfattar tillverkning och tillverkningsindustri även om tillverkning och tillverkningsindustrin är väldigt viktig.

Regeringen anser att alla sektorer i ekonomin behöver växa och stärka sin konkurrenskraft. Det främjar sysselsättningen i alla delar av ekonomin. Det är det första meddelandet.

Industrivarumeddelandet är det andra meddelandet. Industrivaror täcker enligt kommissionens beräkningar 75 procent av handeln på den inre marknaden. De berör 80 procent av exporten. För Sverige som är ett exportorienterat land är meddelandet av stort intresse.

Vi välkomnar på ett allmänt plan inriktningen i kommissionens meddelande. Det tar upp behovet av en fördjupning av den inre marknaden genom förslag om att stärka regelverket, att undanröja kvarstående handelshinder, att understödja stärkt tillämpning av varuregelverket inklusive marknadskontroll, som har varit viktigt, och ett ökat fokus på kontaktpunkter för företag. Men det finns också framåtsyftande förslag för att ta hand om gränssnittet mellan varor och tjänster och ellösningar, vilka är av vikt i en globaliserad värld där nya produktionsmönster används alltmer. Det här meddelandet har presenterats alldeles nyligen, och regeringen behöver analysera de 20 förslagen ytterligare.

Avslutningsvis gäller det de två meddelandena som rör energi och då först meddelandet om energipriser. När det gäller energipriser vill vi framhålla att det behöver tas ett helhetsgrepp om den europeiska konkurrenskraften. Diskussionen om konkurrenskraft tenderar att snäva in på den energiintensiva industrins förutsättningar och missar att omställningen till ett hållbart energisystem även kan innebära affärsmöjligheter och konkurrensfördelar.

Oavsett klimatambitioner finns det stora investeringsbehov som måste täckas, och ett pristak som vissa yrkar på skulle kunna leda till underinvesteringar och att vi inte klarar att ställa om energisystemen. Regeringen menar att låga energipriser inte bör vara energipolitikens överordnade mål. Om EU ska kunna leva upp till de klimatmål som har satts upp är ett rättvisande pris på koldioxid det mest effektiva styrmedlet.

Avslutningsvis gäller det klimat- och energipaketet 2030. Regeringens ingång är att diskussionerna om klimat- och energimeddelandet bör föras i ansvariga rådskonstellationer, det vill säga i miljörådet och energirådet och inte i konkurrenskraftsrådet. Det är i enlighet med den praxis med vilken vi brukar hantera respektive sakområde.

Meddelandet om klimat- och energipolitik och meddelandet om energipriser kommer att diskuteras på miljörådet samt på energirådet den 3 respektive 4 mars. Klimat- och energipaketet kommer även att bli föremål för diskussion på Europeiska rådet den 20–21 mars. I samtliga fall kommer EU-nämnden att involveras på sedvanligt sätt.

Anf.  95  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag kan börja bakifrån för ovanlighetens skull. När det gäller en klimat- och energipolitisk ram har vi inte för avsikt att ta ställning vid dagens sammanträde. Vi återkommer i samband med samråd inför miljörådet och energirådet.

Jag har dock lite funderingar när det gäller energipriserna. Jag försökte lyssna efter vad det skulle finnas för sakskäl. Vi kan väl konstatera att i vårt land har den energiintensiva industrin i många fall gått före andra sektorer, som hushållssektorn och andra, i energieffektivisering. Jag förstår inte det. Det är väl ganska naturligt att man diskuterar energipriserna när man diskuterar industrin. Jag tror inte att statsrådet har stött på någon industri där man inte har diskuterat just energifrågor eftersom det många gånger är så centralt för industrin. Jag förstår alltså inte regeringens hållning där, men vi kan återkomma till det.

När det gäller punkt b håller vi helt med regeringen.

I fråga om punkt a tycker vi att det är problematiskt. Jag har försökt att läsa meddelandet. Det gäller att andelen av bnp inte ska öka till 20 procent. Jag kan inte se någonstans i det meddelandet att ökningen skulle vara i form av varuproduktion. Det är tvärtom fråga om de värdekedjor som uppstår i industrin när det gäller varuproduktion. När vi köper en produkt från industrin är det inte ovanligt att det finns en rad tjänster inbakade i den produkten. Inte minst köper industrin produkter. Endera har de egna verksamheter för detta eller köper det utifrån. Det brukar man kalla för värdekedja. Det är obegripligt varför man inte tycker att det ska öka. I det fallet har vi en avvikande mening, och för dem som inte har fått papperet kan jag läsa upp den:

För oss socialdemokrater är industrin en viktig del av svensk närings- och tillväxtpolitik. Vi menar att såväl Sveriges som EU:s roll som industrination respektive industriregion även framledes kommer att bestå. Resonemanget om industrins minskade betydelse måste därför avvisas. Däremot kommer en framtida europeisk industri att möta nya utmaningar, och därför behöver en ny modern industripolitik utformas. Kommissionen har i stora delar försökt att möta dessa nya krav. Resonemangen kring inre marknaden, moderniseringen genom investeringar i innovation, nya teknologier, bättre kompetens och små och medelstora företag ligger helt i linje med vad vi socialdemokrater föreslår. Vi menar också att det behövs en strategisk samverkan för olika industrigrenar. Regeringens resonemang att säga att man inte ska stödja kommissionens uppfattning att industrin ska växa med 20 procent av bnp är felaktigt. Industrin är ofta navet för att en omfattande tjänstesektor ska kunna växa fram. Därför finns all anledning att stödja initiativ som slår vakt om industrins betydelse och dess möjlighet till tillväxt. Vi menar att industrin är en förutsättning för att värdekedjor ska uppstå, inte minst vad gäller en mer högteknologisk export.

Slutligen undrar jag: Vad har regeringen svarat på de tre frågor som är allmänna för de fyra punkterna a, b, c och d?

Anf.  96  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Ordförande! Jag börjar där Börje Vestlund slutade. Det vore bra om S pratade ihop sig med regeringen. Ni talar nämligen förbi varandra. Regeringen har skrivit i sin ståndpunkt: Industri och tjänster utgör i dag en integrerad helhet som är svår att skilja åt.

Det betyder att ni borde kunna kompromissa. Ni har nämligen båda rätt och står inte emot varandra, enligt vad jag ser. När man är ute och talar med industrin förs det ofta fram att industrisektorn har mycket tjänsteproduktion. Den diskussionen hoppar vi alltså över.

Däremot är jag intresserad av punkt d där det fortfarande inte står något om regeringens åsikt om EU:s förslag på klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030. Det sägs att det ska talas om det i en annan rådskonstellation. Jag har ingenting emot det alls; det är naturligt att miljö- och energirådet diskuterar det. Men vi är intresserade av regeringens ståndpunkt om kommissionens förslag.

Det har gått ett antal veckor nu, och regeringen har hela tiden sagt att de tittar på det. Det är lite ovanligt att regeringen inte har någon åsikt i en fråga från kommissionen. Det brukar gå väldigt snabbt. Jag efterfrågar en politisk åsikt, regeringens ståndpunkt, när det gäller kommissionens förslag. Jag efterfrågar också vad man eventuellt kommer att yttra på mötet, eller har ministern för avsikt att sitta tyst under den punkten? Det skulle jag nämligen inte rekommendera.

Anf.  97  JENS HOLM (V):

När det gäller de skriftliga frågorna, som Börje Vestlund var inne på, antar jag att ni svarar lite mer detaljerat på skriftliga frågor än de generella svar som står i den svenska positionen. Det vore bra att veta om ni har skriftliga svar på de tre skriftliga frågorna som kommissionen tar upp. Det gäller egentligen även diskussionen med Eskil Erlandsson tidigare. Han fick liknande sådana.

Jag vill ansluta mig till det som Ulf Holm säger om 2030-målen. Det är märkligt att den svenska regeringen inte verkar ha någon ståndpunkt där över huvud taget. Vill vi ha tre bindande mål till exempel? Det vill Vänsterpartiet. Borde inte målen skärpas om vi ska nå våra klimatmål och rädda världen från en eskalerande klimatförändring?

Vi vet att det finns åtta tunga medlemsländer, med Tyskland och Danmark i spetsen, som har spelat in konkreta förslag till kommissionen om mer ambitiösa klimat- och energimål. Sverige var inte med i det inspelet. Det tycker jag är märkligt, och jag är lite rädd för att Sverige förlorar möjligheten att göra klimat- och energipolitiken mer ambitiös genom att vi, som jag ser det, sitter tysta när diskussionen förs. Det kan väl inte vara meningen?

Anf.  98  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Herr ordförande! Jag håller inte med om att Sverige inte skulle vara ett föregångsland när det gäller klimat- och energifrågorna. Sverige är en av de krafter i EU som verkligen är med och driver dessa frågor. Inför och vid Europeiska rådets möte i våras signalerade vi tydligt behovet av fortsatt höga ambitioner i klimatfrågan och av ett stärkt regelverk för klimat- och energipolitiken till 2030. Detta mycket tydliga budskap har inte förts fram enbart på Europeiska rådet utan även vid ett flertal miljö- och energiråd, liksom vid andra samtal med medlemsstater i EU och vid kontakter med EU-kommissionen, till exempel.

Vi är ett föregångsland inom klimat- och energipolitiken. Det kan vilken vänsterpartist eller miljöpartist som helst se genom att titta på statistiken över hur det har utvecklats och på de ambitioner som den svenska regeringen har. Sedan 1990 har vi i Sverige minskat våra utsläpp av koldioxid med 20 procent, samtidigt som vår ekonomi har vuxit med nästan 60 procent. Det gör oss bäst i klassen när det gäller att förena ett ambitiöst klimatarbete med ökad tillväxt.

Sverige är också på god väg att nå klimatmålen till 2020. Vi är först i EU att överträffa målet om förnybar energi till 2020, ett mål som är det allra högsta bland EU:s medlemsländer. Vi fick en rapport från EU om elcertifikatssystemen, där man kan se att elcertifikatssystemen har spelat en viktig roll i den här utvecklingen, och man pekar ut Sverige som ett av tre länder i Europa där elkonsumenterna har de procentuellt sett lägsta kostnaderna för bidrag till utvecklingen av ny, förnybar energiproduktion.

Den gemensamma elcertifikatsmarknad som vi har med Norge är det första och enda exemplet inom EU på ett innovativt, gränsöverskridande samarbete.

För att besvara Jens Holms fråga skulle jag vilja framhålla att den svenska regeringen har ett ambitiöst arbete på den här punkten. Vi kommer givetvis att yttra oss över klimat- och energipaketet när det är färdiganalyserat, och vi kommer att samråda med EU-nämnden inför de råd som har att behandla detta: miljörådet, energirådet och Europeiska rådet. Vi tycker att de här frågorna bäst behandlas av ansvariga rådskonstellationer.

Här i Sverige kan vi vara uppriktiga med att en alltför ingående diskussion i industrirådet, alltså konkurrenskraftsrådet, inte främjar Sveriges intresse av att framhålla vikten av att till exempel klara tvågradersmålet eller av att tillväxt och konkurrenskraft går han i hand med det gröna och hållbara. Vi tror att en alltför ingående diskussion på konkurrenskraftsrådet riskerar att fokusera för mycket på de negativa effekterna på konkurrenskraften av klimat- och energipolitiken. Vi kommer därför under diskussionerna att verka för en balanserad diskussion.

Jag är oftast den av mina ministerkolleger som lyfter upp det gröna. Jag är ganska ensam om det i konkurrenskraftsrådet. Jag tror att det är viktigt för EU-nämnden att känna till att vi för en balanserad diskussion i konkurrenskraftsrådet för att föra in det gröna och det hållbara.

Som svar på Ulf Holms fråga om ministern kommer att sitta tyst säger jag: Nej, jag kommer att framhålla det som jag sade inledningsvis, alltså att man ska arbeta med detta i de ansvariga rådskonstellationerna. Jag kommer också att trycka på för en miljöeffektiv, resurseffektiv och hållbar ekonomi, att det finns möjligheter till den gröna omställningen, och inte enbart ta upp negativa aspekter.

På Börje Vestlunds fråga om energipriser vill jag svara att vi menar att det är viktigt att det också behandlas i de ansvariga rådskonstellationerna, med precis samma argument som när det gäller ramverket om klimat och energi. Börje Vestlund ställde en fråga om 20 procents andel av industrin. Låt mig säga att vi tycker att industrin är ofantligt viktig. Jag leder nationella industrisamtal tillsammans med fack och arbetsgivare och har gjort det under något år just för att markera att regeringens position är att det är viktigt att stärka den svenska industrin. Det är en hörnpelare i svensk ekonomi och kommer att fortsätta vara det.

Men vi tror inte att det i politiska mål går att förutsäga en viss utveckling. Därför tror vi inte heller på att sätta upp europeiska mål för hur stor andel en viss sektor ska omfatta. Målet måste ju vara att alla sektorer ska växa. Ett mål om att en viss varuproduktion ska växa kan dessutom nås på olika sätt. Det kan till exempel nås genom att tjänstesektorn minskar. Då har industrins andel ökat, men ingen är vinnare i detta. Därför kommer vi att framföra att vi tycker att både industrin och tjänstesektorn ska öka i Sverige och i Europa, men inte på bekostnad av varandra. Alla sektorer är viktiga, och alla sektorer behöver öka.

Anf.  99  JENS HOLM (V):

Annie Lööf, det här är ingen diskussion om svensk klimatpolitik. Det kan vi ha i något annat sammanhang. Frågan gällde huruvida Sverige borde spela en konstruktiv roll för att förbättra EU:s klimat- och energimål för 2030. Jag tycker att Sverige inte bara inför konkurrenskraftsrådet utan i hela processen har spelat en passiv roll. Andra länder har varit proaktiva och varit på kommissionen och talat för ambitiösare målsättningar än de som ligger på bordet i dag.

Sedan är det bra att du tar upp elcertifikatssystemet. Som du vet var det bland andra ditt och mitt parti som genomförde det i slutet av 1990-talet. Det är ett bra system för förnybar energi. Ett annat litet parti var också med, nämligen Socialdemokraterna.

Jag tycker att det vore bra om du tog upp det faktum att EU-domstolens generaladvokat nyligen kom med ett utlåtande där man faktiskt dömer ut elcertifikatssystemet och säger att det strider mot principen om fri rörlighet för varor och tjänster. Det vore helt förödande om domstolen gick på den linjen, så här gäller det att ta strid för det systemet, som verkligen är effektivt.

Jag vill upprepa att jag tycker att Sverige borde spela en mer aktiv roll för ambitiösare mål. Vi i Vänsterpartiet kommer att återkomma till vilka mål vi vill ha, men de måste vara ambitiösare, och det ska vara tre bindande mål på de här områdena.

Anf.  100  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Låt mig börja med klimat- och energidiskussionen. Ministern nämnde att Sverige har en balanserad diskussion om det gröna. Det är fint, men själva debatten handlar om de konkreta mål som EU-kommissionen har satt upp för hur detta ska utvecklas. Det anges också att EU-kommissionen ska återkomma med ett förslag längre fram när det gäller energieffektivisering. Jag tycker att det vore bra om Sverige kunde precisera sin åsikt lite mer konkret än att bara tala om vikten av det gröna och förnybara. Jag har absolut inget emot det, men nu har kommissionen lagt fram ett ganska konkret förslag som blivit väldigt omdiskuterat, och det vore bra om Sverige kunde ha en lite tydligare hållning i de här frågorna i den diskussion som ska vara på rådet.

När det gäller målet om att industrins andel av EU:s bnp ska öka delar jag inte riktigt ministerns syn på att alla delar i ekonomin ska växa. Det finns ju bara 100 procent, och jag tycker att petroleumindustrins andel av bnp gott kan sjunka men att andelen förnybart bör öka. Det bör man tänka på.

När det gäller pristaket glömde jag att nämna att vi håller med regeringen. Vi vill inte ha några pristak i EU-sammanhang. Där har regeringen rätt åsikt.

Anf.  101  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag är fortfarande förvånad över att statsrådet inte inser att frågan om energi är viktig för industrin. Det är för mig en gåta.

Det andra jag vill säga är att jag – kanske jag har fel – inte tyckte att vi fick veta vilka svar man skulle ge på frågorna.

Slutligen skulle jag vilja säga att jag inte heller fick något svar på var i industrimeddelandet det explicit står att det avser varor. Jag kan inte se att det står det.

Vi är alla överens om att industriprodukter innehåller både varor och tjänster, och jag tror att 70 procent av tjänsteexporten är direkt beroende av varuexporten, för att ta ett exempel. Jag förstår inte var det står och varför man menar att detta så att säga skulle stå emot vartannat. Jag har svårt att förstå det, och jag tror, ärligt talat, att regeringen blandar bort korten här. Det handlar ju inte om varor och tjänster utan om att industrin som sådan skulle öka med 20 procent av bnp för att gynna europeisk industri. Jag är bara lite nyfiken på hur man tänker, för det står inget om detta.

Anf.  102  FREDRICK FEDERLEY (C):

Ordförande! Tack, ministern, för redogörelsen! Vi får nog alla dra oss till minnes hur den energipolitiska debatten i Europa ser ut. Det finns ingen strävan att gå mot det gröna och hållbara, utan öppnar vi diskussionen på vissa områden kommer vi också att få föra diskussionen sådan den blir. Då måste vi vara taktiska.

När det gäller industrisektorn riskerar vi att få en diskussion där man talar om mer olja och framför allt mer billigt kol, som ju ökar starkt i Europa i dag. Det är den diskussionen vi riskerar att få. Då får vi välja: Ska vi köra på i 180 och riskera att vi får diskussioner av den typen, eller ska vi ha en lite mildare ton och lägga vårt krut på det råd där man kommer att ha ett grönare fokus? Jag tycker att det är helt rimligt att ministern och regeringen gör en avvägning så att vi får den diskussion som är rimlig.

Detta med tårtans storlek kan vi diskutera länge. Det farliga är när man relativiserar olika saker. Tårtans storlek är inte hela tiden en och densamma. Hade den haft samma storlek nu som på 1600-talet och vi skulle dela på den hade vi inte suttit i så här varma lokaler, kan jag säga. Tårtan kan växa på olika sätt, och då kan faktiskt alla bitarna bli större.

Sedan är det riktigt som Ulf Holm säger att visa bitar är mindre önskvärda, men det är inte de bitarna vi kommer att stärka om vi låter industrinissarna diskutera energipolitiken just nu, utan då blir det den svarta sektorn som ökar och inte den gröna.

Anf.  103  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Herr ordförande! Jag har både i inledningen och i mitt tidigare långa svar redogjort för regeringens ståndpunkt i fråga om de tre frågeställningar som kommissionen tar upp och de ingångar som vi ämnar ha. Våra svenska ståndpunkter finns också i det underlag som nämnden har fått.

Det är viktigt att komma ihåg hur kommissionen definierar industri, för det är det som den svenska regeringen får förhålla sig till. Kommissionens definition av industri handlar just om varutillverkning, och då är min ingång på konkurrenskraftsrådet att den definitionen är för snäv. Vi behöver se det som en integrerad del mellan tillverkning och tjänster, och båda dessa behöver öka.

Sedan kan man inte göra som Ulf Holm och bryta ut vissa delar av den tillverkande industrin. Vill man öka industrin gäller det i det som kommissionen lägger fram även petroleumbranschen.

Jag vidhåller regeringens ståndpunkt att EU-nämnden kommer att få möjlighet att diskutera regeringens hållning i fråga om de tre målen inför energi- och miljörådet. Det är den praxis som vi har. Jag kommer att förespråka det jag sade inledningsvis, alltså att det är viktigt att inte glömma bort att den gröna omställningen inte är ett hot utan en möjlighet till konkurrenskraft och tillväxt. Det sade jag i min inledning här i EU-nämnden, och det kommer att vara min hållning också på konkurrenskraftsrådet.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning i frågan. Vad beträffar Socialdemokraterna har jag förstått att man inte deltar i beslutet under punkterna c och d, och på punkt a finns det en avvikande mening som Börje Vestlund har redogjort för.

Vi går vidare till nästa punkt på dagordningen. Det är punkt 5, Den europeiska planeringsterminen 2014 – aspekter vad gäller den inre marknaden och industri. Det är en diskussionspunkt, och jag har förstått att vi ska ta allt i ett sammanhang.

Anf.  105  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Precis, herr ordförande! Jag tänkte göra en inledning till både punkt a och punkt b för att nämnden ska få en helhetsbild.

Det grekiska ordförandeskapet kommer nu att fortsätta den policydiskussion om den årliga tillväxtrapporten och bidrag till den europeiska terminen som vi påbörjade före jul. Syftet är att ge vägledning inför utarbetandet av medlemsstaternas årliga rapportering inom Europa 2020-strategin. Diskussionen påbörjades under det litauiska ordförandeskapet vid KKR:s möte i början av december, och vi välkomnade då den fortsatta diskussion som tar vid nästa vecka.

Dagordningspunkt 5 innehåller två delpunkter. A-punkten tar upp den årliga tillväxtrapporten, och b-punkten tar upp integrationsrapporten för den inre marknaden. Som bidrag till diskussionen föreslår regeringen att Sverige återigen framhåller bland annat hållbarhet, resurseffektivitet, innovation, öppen och fri handel samt tänk-småskaligt-först-principen, som vi har som princip för regelförenklingsarbetet.

Regeringen ämnar även fortsättningsvis betona vikten av kvinnors företagande och arbetsmarknadsdeltagande. Vi stöder integrationsrapportens inriktning på stärkt tillämpning och genomförande av den inre marknadens regelverk samt fokus på åtgärder inom de områden som snabbast genererar tillväxt och sysselsättning. Vi instämmer i analysen att tjänstehandeln och den digitala marknaden är betydelsefulla i de här sammanhangen.

Det är därför välkommet, tycker vi, att ordförandeskapet på den här dagordningspunkten knyter an till hur de landsspecifika rekommendationerna och integrationsrapporten har bidragit till nationella reformer för bättre fungerande varu- och tjänstemarknader.

Jag kommer i diskussionen att betona vikten av stärkt tillämpning och genomförande av den inre marknadens regelverk för att främja sysselsättning och för att öka tillväxten. Ett fortsatt ambitiöst genomförande av tjänstedirektivet för att öppna upp den inre marknaden för tjänster är en central fråga för regeringen. Vi kan konstatera att det finns en rad kvarvarande hinder på tjänstemarknaden som måste undanröjas för att stärka den fria rörligheten för tjänster.

Det är angeläget att fortsätta arbetet med att stärka tjänstesektorns fokus på de sektorer som har störst betydelse för EU:s ekonomi som affärstjänster, till exempel konsult- och it-tjänster, rekryteringstjänster och säkerhetstjänster.

Debatten på såväl inhemsk som europeisk nivå har på senare år präglats av starkt fokus på tjänstesektorn. Den här sektorn har varit underutvecklad, men från regeringens perspektiv har avsikten aldrig varit att särskilja varor och tjänster, något som jag tog upp vid en tidigare punkt. Tvärtom är varor och tjänster alltmer integrerade och ömsesidigt förstärkande och bör således inte ställas mot varandra.

Regeringen anser därför att diskussionen snarare borde handla om hur till exempel regelverk med mera kan underlätta en sådan integration mellan varor och tjänster och hur tjänster kan understödja utvecklingen av tillverkningsindustrin.

Anf.  106  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag har två frågor. Den ena handlar om tjänstedirektivet. Det finns en snedvridning av tjänstemarknaden i Europa på grund av att man inte har infört tjänstedirektivet. Vi har varit om inte bäst i klassen så i alla fall en av de bättre eleverna och genomfört det fullt ut, och där vi kan se vissa brister, inte minst när det gäller kommunerna, försöker vi göra så gott vi kan. Det här är ett problem på tjänstemarknaden i EU. Jag upplever att Sverige tjatar om det, men någonstans måste man ställa ultimatum. Varför ska vi göra det men inte andra länder? Det är det ena.

Det andra gäller det näringsministern säger om att det är viktigt att tjänstesektorn ökar. Å andra sidan säger man att tjänster och varor mer och mer går ihop – och det håller jag med om. Vad menar statsrådet? Att tjänster och varor mer och mer går ihop är vi överens om, men så ska man öka tjänstesektorn. Jag förstår inte det.

Jag förstår att regeringen har en konstig politik om att det här ska man göra, ge bidrag till vissa tjänstesektorer och så vidare. Bortsett från det är detta inte riktigt by the book så att säga. Jag tycker att det blir ett väldigt konstigt resonemang.

Anf.  107  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Herr ordförande! Börje Vestlund kan åka ut till ett valfritt stort tillverkningsföretag och få beskrivet hur till exempel Volvo och Scania arbetar med både tillverkningsindustri och tjänsteinnehåll. En stor del av den svenska tillverkningsindustrin jobbar just med tjänster. Det som är regeringens poäng – det gäller både den förra policyn vi diskuterade och denna – är att lyfta fram att det är integrerade delar. Varor och tjänster står inte mot varandra utan är förutsättningen för varandra och kan vara förstärkande. Det är farligt att dela upp det i tjänster och i varor, utan dessa är tätt sammanflätade. Det är själva poängen.

Tanken bakom mitt inlägg inledningsvis om tjänstesektorns ökning var att det är i tjänstesektorn som många jobb växer fram. Med tanke på hur förhållandet industri–tjänster historiskt har sett ut är det naturligt att tjänstesektorn nu ökar då den tidigare har utgjort en mindre andel av ekonomin totalt sett.

För att svara på frågan om tjänstedirektivet: Det kvarstår fortfarande hinder inom tjänstesektorn, framför allt genomförandet av tjänstedirektivet. Man kan först och främst konstatera att tjänstedirektivet lämnar ett ganska stort utrymme för medlemsstaterna att göra sin egen tolkning av de undantagsregler som finns. Det har lett till att vissa medlemsstater har behållit olika former av krav och tillstånd med stöd av dessa undantagsgrunder, medan andra medlemsstater har valt att inte göra det. Det måste givetvis ses över.

Vidare kan man påpeka det akuta behovet av att undanröja oproportionerliga hinder för viss tjänsteutövning och att minska antalet reglerade yrken till exempel. Konkurrenskraftsrådet gav i december, för någon månad sedan, kommissionen i uppgift att göra en analys av kvarvarande hinder på tjänstemarknaden. Det är en viktig del i det fortsatta arbetet med genomförandet av tjänstedirektivet. Regeringen vill särskilt betona vikten av att en sådan grundlig kartläggning tar sin utgångspunkt i hur tjänsteföretagen på marken upplever existerande regelverk och hur de påverkar, snarare än i en gängse analys av lagstiftningens struktur och innehåll.

Låt mig ta ett exempel. Det finns en rad kvarvarande hinder när det gäller bolagsrättsliga krav och rättsliga formkrav. Det handlar till exempel om reglerna om vem som får vara aktieägare, ha rösträtt och vilka bolagsformer som är tillåtna för respektive yrken. Genom att till exempel föreskriva att endast någon som är arkitekt eller dennas partner och barn får vara delägare i en arkitektfirma eller att man måste vara gift med en medborgare i värdlandet stängs dörren effektivt för utländska investeringar och möjligheter för utländska bolag att öppna arkitektkontor i andra länder.

Det finns alltså en hel del kvar att arbeta med. Konkurrenskraftsrådet gav som sagt i december kommissionen i uppgift att göra en analys av de kvarvarande hindren.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning under punkt 5.

Då närmar vi oss Övriga frågor, punkt 6. Det är informationspunkt.

Anf.  109  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Jag kan givetvis redogöra för samtliga övriga frågor om nämnden så önskar, så jag lämnar det öppet för nämndens ledamöter att välja.

Anf.  110  MARIE GRANLUND (S):

Ordförande! Jag skulle vilja ställa en fråga till statsrådet gällande punkt f om direktiv om redovisning av stora företags och koncerners icke-finansiella information och mångfaldspolitik. Det finns uppgifter om att regeringen har agerat mot detta tillsammans med Storbritannien, som generellt sett är mot arbetsmiljöåtgärder och den typen av krav.

Min fråga är hur regeringen har hanterat det och vad regeringens uppfattning är.

Anf.  111  BÖRJE VESTLUND (S):

Jag vill fråga om punkt e. Jag förstår inte vad statsrådet menar med regeringens ståndpunkt där. Jag förstår att det hanteras på tjänstemannanivå, men det handlade om en modernisering av det statliga stödet. Det måste rimligen finnas en rapport som kommissionen kommer med för att rapportera om moderniseringen. Det måste vara en lagstiftningsfråga, för det är väl en förändring av regler. Det här är en totalt obegriplig ståndpunkt.

Jag skulle vilja att man ändrade ståndpunkten – det vore det allra bästa – till vad man egentligen tycker i denna fråga. Det vore det mest önskvärda. Jag hoppas verkligen att statsrådet är beredd att göra det så att vi kan komma överens på den punkten.

Anf.  112  PYRY NIEMI (S):

Jag vill ta upp punkt d som handlar om EU:s regelverk av hybridsystem för näringsvärdesmärkning. Engelsmännen har infört ett så kallat trafikljussystem som vi socialdemokrater faktiskt tycker är ganska bra. Jag noterar att den svenska ståndpunkten är att ”notera” den information som lämnas vid mötet. Jag skulle hellre vilja att regeringen – för att säga det på ett fint sätt – vore nyfiken på den information som ges vid mötet. Det här kan vara en växande och intressant fråga som kommer att lyftas upp ofta och mycket.

Det här är en ganska intrikat fråga inom EU. Vi ser till exempel hur italienare ser risker med ett sådant märkningssystem eftersom många av deras nischprodukter faller utanför ramarna och blir svårsålda om man inför ett gemensamt trafikljussystem i likhet med det som införts i Storbritannien.

Jag hoppas att regeringen inte bara ”noterar” utan också är nyfiken på och aktivt deltar i diskussionen och framför ett antal kreativa och konstruktiva synpunkter, gärna i likhet med vad vi socialdemokrater står för.

Anf.  113  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Herr ordförande! Jag ska försöka gå igenom de synpunkter som de socialdemokratiska ledamöterna här framförde. Återkom gärna om jag missar någon.

Marie Granlund har en fråga angående punkt f som handlar om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv som gäller redovisning av stora företags och koncerners icke-finansiella information och mångfaldspolitik. Hon frågar vad Sveriges förhandlingslinje varit.

Under förhandlingarna i rådet har Sverige framfört att det är positivt med öppenhet och en god genomlysning i bolagen i dessa frågor. Denna information efterfrågas ofta av investerare, ägare, kunder, affärspartner och företagens andra intressenter i samhället och anses bidra till ett långsiktigt värdeskapande i företagen. Vi delar alltså kommissionens målsättning.

Men en lagreglering ska inte begränsa en utveckling på det här området. Utgångspunkten bör vara att ett redovisningskrav inte sträcker sig längre än vad som är ändamålsenligt eller vad som är nödvändigt. Ändrade och ökade krav på företagens administration måste alltid balanseras mot den nytta det medför. Det har varit vår linje i de förhandlingar som har varit, och nu på konkurrenskraftsrådet kommer vi att få information från kommissionen om det här arbetet.

Börje Vestlund tog upp punkt e som handlar om modernisering av statsstöd. Där har Sverige haft en aktiv roll under hela arbetet, både på ministernivå och framför allt på tjänstemannanivå. Det är ett komplext regelverk. Vi är väldigt glada över den inriktning som kommissionen har presenterat vad gäller modernisering av statsstöd. På den här punkten är det information från kommissionen på konkurrenskraftsrådet nästa vecka. Vi välkomnar den informationen. Vi tycker att man har arbetat fram ett bra förslag, och vi välkomnar mer information i det här ärendet. Det är syftet.

Jag skulle vilja be Pyry Niemi att upprepa sin fråga.

Anf.  114  PYRY NIEMI (S):

Frågan handlar om punkt d. Det är nämligen så att engelsmännen har skapat ett nationellt märkningssystem som är som ett trafikljussystem för näringsvärden och så vidare. Det i sig har lett till att exempelvis Italien har framfört att det är ett marknadshinder för deras nischprodukter. Det kan vara produkter som innehåller mycket fett, socker eller vad det nu kan vara för någonting.

Vi socialdemokrater har vid ett antal tillfällen förespråkat att det kan vara en intressant modell även för Sverige att införa i framtiden, i likhet med vad man gjort i Storbritannien. Jag noterar att regeringens uppfattning i frågan är att regeringen ”noterar” informationen.

Landsbygdsministern har gång efter annan sagt att regeringen alltid ska agera konstruktivt i sådana här förhandlingar; det har vi hört rätt ofta. I det här fallet tycker jag definitivt att regeringen ska vara konstruktiv och nyfiken på den typen av diskussion. Jag är helt övertygad om att frågan kommer att växa. Jag ska inte säga att det är en tickande bomb, det är lite för dramatiskt, men det är en ganska intressant frågeställning som jag tycker att regeringen inte bara ska notera utan vara nyfiken på och konstruktivt medverka i diskussionen, kanske också ikläda sig en uppfattning framöver.

Anf.  115  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Tack för det förtydligandet, som gäller punkt d och näringsvärdesmärkning. Vi kommer att notera den information som Italien har aviserat att lämna på konkurrenskraftsrådet. Om möjlighet och tillfälle finns kommer vi givetvis att lyfta fram det arbete som vi har erfarenhet av i Sverige.

Sverige tycker till exempel att det finns utrymme i den gemensamma lagstiftningen i EU i dag för att man ska kunna rekommendera frivilliga märkningsmodeller. I Sverige har vi exempelvis nyckelhålsmärkning som vi har jobbat med under lång tid. Det är en frivillig märkning.

Vi kommer att notera denna information från Italien. I de andra sammanhang som frågan lyfts fram och där Eskil Erlandsson finns med kommer vi att fortsätta att vara aktiva.

Anf.  116  MARIE GRANLUND (S):

Ordförande! Jag tackar för svaret från ministern, även om jag inte känner mig helt lugn. Det sägs – det kan vara rykten – att regeringen har agerat mot kommissionens förslag. Men nu förstår jag att man inte har gjort det.

Anledningen till oron är att det finns många förslag i denna riktning, och regeringen har inte alltid gjort sig känd för att stå bakom arbetstagarnas rättigheter. Då känns det precis som när det har handlat om små och medelstora företag, arbetsmiljöregler som inte skulle omfatta alla och så vidare. Det här är ett led i detta.

Nu är det inte uppe till beslut, utan det är en informationspunkt. Men, som sagt, jag hade önskat att statsrådet hade uttalat hur man har agerat i dessa diskussioner.

Anf.  117  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Herr ordförande! Jag redogjorde för den svenska regeringens förhandlingslinje i denna fråga. Den innebär att vi i grunden stöder kommissionens inriktning.

Vad gäller arbetsmiljöskydd och arbetstagarskydd har jag inför nämnden ett antal gånger redogjort för den svenska regeringens position, det vill säga vikten av att länder som liksom Sverige ligger före i detta arbete ska få fortsätta med det. De EU-gemensamma reglerna är endast minimikrav. Det är viktigt att småföretag och stora företag har möjlighet att arbeta utifrån striktare regelverk som vi har i dag för att skydda arbetstagare i deras arbetsmiljö.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 6, Övriga frågor.

Vi har en utestående trolig A-punkt gällande punktskatt på traditionellt tillverkad rom.

Anf.  119  ORDFÖRANDEN:

Vi tycks inte kunna lösa den här frågan här och nu, men den är noterad och jag förutsätter att regeringen återkommer till den på något sätt.

Anf.  120  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C):

Givetvis ska EU-nämnden informeras och kunna ställa sina frågor i ett annat sammanhang.

Anf.  121  ORDFÖRANDEN:

Vi har nått slutet på vår dagordning. Vi tackar näringsministern med medarbetare för närvaron i EU-nämnden i dag och önskar en trevlig helg.

Innehållsförteckning

1 §  Konkurrenskraft 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  8  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 3

Anf.  9  THOMAS STRAND (S) 4

Anf.  10  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 4

Anf.  11  Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) 4

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

2 §  Ekonomiska och finansiella frågor 5

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  14  Finansminister ANDERS BORG (M) 5

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  16  Finansminister ANDERS BORG (M) 5

Anf.  17  BO BERNHARDSSON (S) 6

Anf.  18  Finansminister ANDERS BORG (M) 7

Anf.  19  JENS HOLM (V) 7

Anf.  20  Finansminister ANDERS BORG (M) 7

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  22  Finansminister ANDERS BORG (M) 8

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  24  Finansminister ANDERS BORG (M) 8

Anf.  25  JENS HOLM (V) 8

Anf.  26  DAVID LÅNG (SD) 8

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  28  Finansminister ANDERS BORG (M) 9

Anf.  29  DAVID LÅNG (SD) 9

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  31  Finansminister ANDERS BORG (M) 9

Anf.  32  JENS HOLM (V) 9

Anf.  33  Finansminister ANDERS BORG (M) 9

Anf.  34  JENS HOLM (V) 10

Anf.  35  Finansminister ANDERS BORG (M) 10

Anf.  36  JENS HOLM (V) 10

Anf.  37  Finansminister ANDERS BORG (M) 10

Anf.  38  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 10

Anf.  39  Finansminister ANDERS BORG (M) 11

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  41  Finansminister ANDERS BORG (M) 11

Anf.  42  JENS HOLM (V) 11

Anf.  43  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 11

Anf.  44  BÖRJE VESTLUND (S) 11

Anf.  45  Finansminister ANDERS BORG (M) 12

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  47  Finansminister ANDERS BORG (M) 12

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  49  Finansminister ANDERS BORG (M) 12

Anf.  50  JENS HOLM (V) 13

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 13

3 §  Jordbruk och fiske 14

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  53  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON  (C) 14

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  55  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 14

Anf.  56  BÖRJE VESTLUND (S) 15

Anf.  57  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 15

Anf.  58  Departementsrådet EVA SJÖGREN 15

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  60  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 15

Anf.  61  PYRY NIEMI (S) 16

Anf.  62  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 16

Anf.  63  JENS HOLM (V) 16

Anf.  64  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 17

Anf.  65  PYRY NIEMI (S) 17

Anf.  66  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 17

Anf.  67  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 18

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  69  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 18

Anf.  70  PYRY NIEMI (S) 18

Anf.  71  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 19

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  73  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 19

Anf.  74  JENS HOLM (V) 19

Anf.  75  PYRY NIEMI (S) 20

Anf.  76  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 20

Anf.  77  JENS HOLM (V) 20

Anf.  78  FREDRICK FEDERLEY (C) 20

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  80  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 21

Anf.  81  PYRY NIEMI (S) 21

Anf.  82  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 22

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  84  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 22

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 22

4 §  Konkurrenskraft 23

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  87  BÖRJE VESTLUND (S) 23

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  89  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C) 23

Anf.  90  BÖRJE VESTLUND (S) 23

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  92  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C) 23

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  94  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C) 24

Anf.  95  BÖRJE VESTLUND (S) 25

Anf.  96  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 26

Anf.  97  JENS HOLM (V) 27

Anf.  98  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C) 27

Anf.  99  JENS HOLM (V) 29

Anf.  100  Andre vice talman ULF HOLM (MP) 29

Anf.  101  BÖRJE VESTLUND (S) 29

Anf.  102  FREDRICK FEDERLEY (C) 30

Anf.  103  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C) 30

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  105  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C) 31

Anf.  106  BÖRJE VESTLUND (S) 32

Anf.  107  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C) 32

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  109  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C) 33

Anf.  110  MARIE GRANLUND (S) 33

Anf.  111  BÖRJE VESTLUND (S) 34

Anf.  112  PYRY NIEMI (S) 34

Anf.  113  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C) 34

Anf.  114  PYRY NIEMI (S) 35

Anf.  115  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C) 35

Anf.  116  MARIE GRANLUND (S) 35

Anf.  117  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C) 36

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  119  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  120  Näringsminister ANNIE LÖÖF (C) 36

Anf.  121  ORDFÖRANDEN 36