Fredagen den 1 juni 2007

EU-nämndens uppteckningar 2006/07:29

1 §  Transport, telekommunikation och energi (energi)

Näringsminister Maud Olofsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 15 februari 2007

Återrapport från informellt ministermöte den 24 och 25 maj 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6–8 juni 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar näringsministern med medarbetare välkomna. Medarbetarna får presentera sig när det finns anledning att hoppa in.

Vi går rakt på ministerns frågor. Först gäller det en gammal återrapport från den 15 februari och en återrapport från den 24 och 25 maj. Det finns ett utsänt material, men näringsministern får självklart lägga till någonting om hon vill det.

Anf.  2  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Tack så mycket! Det är inga beslutspunkter som kommer upp på det här mötet. Det kan ändå finnas anledning att säga några få …

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi börjar med återrapporterna från de möten som varit. Sedan behandlar vi det kommande rådsmötet punkt för punkt.

Anf.  4  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Vi har äntligen fått en handlingsplan. Sverige har varit mycket aktivt med att få fram bra beslut. Vi hade ju en diskussion här i EU-nämnden. Vi hade då ett starkt stöd för att driva en offensiv hållning på ministermötet.

De viktigaste frågorna när vi åkte till mötet var frågorna om förnybar energi och biodrivmedel. Det som är glädjande är, tycker jag, att det vi förespråkade beträffande bindande mål om 20 procents förnybar energi så småningom gick igenom, även om det inte skedde på ”mitt” ministermöte utan senare.

Jag tror att man ändå kan säga att den diskussion som vi hade och där det var ganska tydligt att det var många länder som ville ha de här målen gjorde att man på toppmötet så småningom lyckades komma överens om de 20 procenten.

Den andra frågan handlar om biodrivmedelsmålet. Ni kommer ihåg att vi från svensk sida hade en diskussion om det skulle vara bindande eller indikativa mål. Vi var tveksamma – både EU-nämnden och vi från svensk sida – till det indikativa målet av det enkla skälet att vi var lite oroliga för att det skulle leda till att man bara band sig vid en gammal teknik, att man nöjde sig med första generationens biodrivmedel.

Nu blev det inte så. De flesta ville ha bindande mål. Då var det viktigt för oss att markera att vi ville ha förtydliganden om andra generationens biodrivmedel så att man påverkar och trycker på teknikutvecklingen i det avseendet. Det blev också det beslut som vi slutligen tog.

Sedan hade vi en diskussion om ägandeskapsåtskillnad mellan nätföretag och företag som producerar el och gas. Där blev det en kompromiss när det gäller vikten av en effektiv åtskillnad. Man preciserade aldrig vilka lösningar det skulle vara, utan kommissionen fick ett mandat att lägga fram lagstiftningsförslag. Det återkommer man till.

Vi hade också en riktlinjedebatt, som det heter. Vi pratade där lite grann om hållbara teknologier framöver. Vi tittade även lite grann på bland annat inremarknadsfrågor.

Man kan väl säga att det nu är en ständigt pågående debatt om hur vi med de program vi har också ska få det hela att gå i mål. Där återstår en hel del att göra. Från svensk sida är vi glada över att vi kom så här långt i det här sammanhanget.

Anf.  5  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Vi är väl alla mycket glada över handlingsplanen i sig och över att vi ska arbeta med energi- och klimatfrågorna.

Jag har dock en fråga om de mål som sattes upp. Varje nation ska sätta sina mål. Samtidigt ska man också komma överens. Med tanke både på hur EU ser ut och på energiförsörjningen är det många länder som är beroende av kol och kärnkraft. Vissa länder planerar väl också att bygga ut kärnkraften.

I det perspektivet har jag utifrån rapporterna under ministerrådsmötet uppfattat att varje land har rätt till veto. Då funderar jag över det perspektivet, över Sveriges hållning gentemot kärnkraften och kolkraften. Tror ministern att vi kommer att klara ett gemensamt mål utifrån vetot från andra länder?

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

I den utsträckning det berör återrapporten tar vi det nu. I annat fall kommer vi ju tillbaka till energifrågan framöver.

Anf.  7  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Först och främst tycker jag att man ska säga att det är rätt stort att EU på så kort tid har kommit överens om så tuffa mål. Jag tror inte att någon hade trott att det skulle gå så pass fort och så pass bra. Det är det första.

Anledningen till att vi lyckats komma överens är att alla inser att klimathoten är reella och att vi måste göra olika insatser.

Visst är det så att det, precis som Carina säger, ser väldigt olika ut i olika länder. Anledningen till att det går att komma fram här är också att vi säger att varje land ansvarar för sin egen energimix. Det är det som är hela poängen med detta. Ingen ska komma till Sverige och säga hur vi ska ha vår energimix, och vi ska inte gå in och säga hur andra länder ska sköta detta.

Det är inte något veto i det sammanhanget, utan det handlar om att vi nu måste fördela bördorna och ansvaret för att leva upp till den här handlingsplanen. Den diskussionen ligger nu hos kommissionen. De ska ha en dialog med de olika medlemsländerna.

Jag säger inte att detta kommer att bli en enkel process. Men jag tycker att man ändå måste säga att EU har kommit otroligt långt i att hitta något slags gemensam strategi för hur vi ska klara den här omställningen.

De två viktigaste delarna där är dels energieffektiviseringen, dels det förnybara. Jag tycker att det är intressant att se att det ändå har gått så pass fort.

Anf.  8  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det är lite grann det jag känner en viss oro för utifrån de rapporter vi har från ministerrådsmötet. Energieffektivisering och annan bioenergi är vi helt överens om från svensk ståndpunkt. Oron gäller andra länder utifrån det vi gemensamt ska komma överens om. Det ska ju handla både om de nationella målen och om att vi gemensamt i EU ska komma överens.

Anf.  9  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Fru ordförande! Det är klart att många länder har väldigt olika förutsättningar. Från en hel del länder säger man till mig: Det är väl lätt för Sverige att säga att vi ska göra det ena och det andra. Ni har ju en rätt bra energimix. Ni har också en bra energieffektivitet.

Samtidigt kan man vända på det och säga: Ja, men då kan Sverige bidra med en del av teknologierna.

Bland annat vid alla ministerrådsmöten försöker jag beskriva hur vi minskat oljeberoendet inom kraftvärmeområdet, från 80 procent till under 5 procent, hur vi kan ta till vara motkraften, hur vi har program för energieffektivisering i basindustrin och så vidare.

Alla de sakerna försöker vi beskriva för övriga medlemsländer både på de här mötena och på bilaterala möten med övriga medlemsländer. Men det är klart att det kommer att bli en tuff diskussion – jag förnekar inte det – när vi ska fördela bördorna. Samtidigt tror jag att vi eftersom Sverige ligger så långt framme kan nå en del exportframgångar genom att vi delar med oss av den teknologi och den kunskap vi har. Som näringsminister försöker jag att uppmuntra svenska företag att vara aktiva i det här arbetet. Häromdagen var jag till exempel i Polen och hade sådana diskussioner.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Jag ber er att hålla er till återrapporterna från de gångna informella ministerrådsmötena och de formella mötena. Sedan återkommer vi till diverse generaldebatter om energin.

Det är tydligen inget mer att säga om de gångna ministerrådsmötena. Rapporterna läggs därmed till handlingarna.

Vi går nu in på information och samråd inför ministerrådsmötet den 6–8 juni. Först har vi punkt 3 på den blå dagordningen. Det gäller el- och gasmarknaden.

Detta är en diskussionspunkt. I näringsutskottet har det varit saksamråd om den stora strategin. Det var den 30 januari i år. Då fanns det en majoritet för regeringens ståndpunkt samt särskilda yttranden från s och v.

Näringsutskottet informerades i tisdags inför just detta rådsmöte. Handlingsplanen har varit uppe i EU-nämnden vid två tillfällen, först inför transportministerrådet i februari och sedan inför Europeiska rådet i mars.

I dag behandlar vi punkterna 3 a, 3 b och 3 c. Jag avser att behandla dem ihop eftersom vi ändå får en någorlunda generell debatt.

Internationella frågor, till exempel om Ryssland och USA, kommer däremot under punkt 4.

Anf.  11  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Tanken var, som sagt, att anta rådsslutsatser. Nu blir det i stället en riktig linjedebatt; det är rätt viktigt att veta att det är så. Tanken är att debatten ska vara en vägledning för kommissionens fortsatta arbete med de konkreta lagförslagen. De ska presenteras i september och oktober i år.

De frågor som ska diskuteras rör effektiv åtskillnad, ökad tillsyn av el- och gasmarknaden och investeringar i infrastruktur och nätsäkerhet.

Vi tycker att det är viktigt att utgångspunkten för diskussionen måste vara slutsatserna från vårtoppmötet så att det inte blir ett tillfälle att öppna upp hela diskussionen en gång till. Nu måste man komma vidare, vilket vi hoppas är fallet när vi kommer till den här debatten.

När det gäller frågan om åtskillnad mellan produktion och handel i relation till överföringsverksamheten tycker vi att det inte finns någon anledning att göra skillnad mellan elmarknaden och gasmarknaden, utan en effektiv åtskillnad ska vara ett fundament på den inre marknaden.

Större delen av de europeiska energiföretagen har kombinerad verksamhet, så det är inte så himla lätt att skilja mellan gas och el. Vi har svårt att se att det finns någon bärande motivering till att det ska vara skilda regler för elmarknaden och gasmarknaden.

När det gäller åtskillnad för distributionsföretagen har vi infört krav på juridisk åtskillnad. Men direktiven medger undantag för företag som har färre än 100 000 elkunder – det finns alltså en gräns för hur många kunder man har.

Kommissionen har sagt att de tänker göra en översyn av det här undantaget. Översynen kan omfatta både åtskillnadskraven som sådana och en korrigering av den här gränsen. Vi har sagt att vi stöder att en sådan här översyn genomförs och att man gör det innan krav skärps åt det ena eller det andra hållet. Det kan ju vara bra att se hur det ser ut. Översynen kan ge oss ett bra underlag.

När det gäller en effektivare tillsyn av el- och gasmarknaden genom en, som man säger, mer formaliserad struktur tycker jag att man nog kan se att det behövs en större europeisk samordning för att administrera en väl fungerande marknad. Vi tycker också att det ytterligare måste klargöras vad det i praktiken innebär. Att det finns en tydlig avgränsning till de här gränsöverskridande frågorna är en god ansats i den diskussion som kommer.

En annan åtgärd som man pekar på är harmoniseringen av de nationella tillsynsmyndigheternas uppdrag och befogenheter. Vi tycker inte att man ska bygga upp nya stora strukturer. Respektive land har ju strukturer. Det vi gärna ser är mer av samarbete mellan de myndigheterna.

Investeringar i nätsäkerhet tycker vi i första hand är branschens ansvar. Vi har haft som grund att de privata investeringarna ska vara just privata. Men det man gör och investerar i ska vara transparent, tydligt. Vi ska ha ett stabilt regelverk så att vi kan följa den här delen.

Vi kommer också att framhålla att vi i Norden har kunnat komma fram med sådana här investeringar utan att ha haft någon närmare reglering på området. Det är därför viktigt att se att de här formerna för samarbetet bygger på de samarbetsstrukturer som redan finns och att vi inte bygger upp någonting nytt krångligt och byråkratiskt i det här sammanhanget. Där har vi också en tydlig avgränsning. Det ska vara gränsöverskridande frågor som är ansatsen för den diskussion som ska vara.

Det här är våra synpunkter i diskussionen.

Anf.  12  CARL B HAMILTON (fp):

Det gällde egentligen någonting annat. Men har man sagt A får man säga B. En fråga som tidigare var uppe gällde vetorätten beträffande energimixen. Jag tror inte att den frågan är så problematisk. Men ett betydligt större problem som vi kan se framför oss är att vi, som man säger, ska ha en energisolidaritet. Vissa länder kan ju då välja att ha ett underskott i fråga om produktion som andra länder ska tillfredsställa.

Där har Sverige inte någon riktig linje nu. Vi är i stort sett självförsörjande. Men det är klart att beroende på utvecklingen av inhemsk produktion och konsumtion – det är liksom en tillfällighet – kommer den situationen att förändras.

Anf.  13  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Lite grann känner jag samma oro, kan jag säga till Carl B Hamilton.

Jag har tre frågor. I näringsutskottet fick vi i onsdags information av statssekreteraren. Utifrån materialet då fick man en känsla av att EU håller fanan och huvudet ganska högt vad gäller handlingsplan och mål och att man ganska starkt och ganska snabbt ska fortsätta processen.

Utifrån den informationen och det vi nu fick del av fick vi en känsla av att de av någon anledning lite grann sänkt fanan, att man inte orkar arbeta i den snabba takt som man tidigare utgett sig för att jobba i.

Har ministern någon känsla för vad det här i grund och botten handlar om, alltså varför man slår ned på takten? Jag har ingen uppfattning om det är rätt eller fel, utan det var väl snarare så att det kändes så positivt att fanan sattes så högt. Det var den ena frågan.

Den andra frågan handlar om åtskillnaden mellan överföring å ena sidan och handel och produktion å andra sidan utifrån det som handlar om prisperspektivet och den oro som vi i Sverige kanske känner och som basindustrin känner inför priset i framtiden. Har ministern någon uppfattning om det, och driver ministern frågan om energipriset från svensk ståndpunkt?

Till sist gäller det nätsäkerheten, som är oerhört viktig. Där har vi i Sverige kommit en bit på vägen. Vi är en del här som så att säga hade del av vad som hände i samband med stormen Gudrun och det arbete som sedan pågått.

Är det så att man också i andra länder i Europa har med perspektivet av avbrottsersättning och av, om vi på sikt får en gemensam marknad, att kunna känna trygghet kring leveranssäkerheten?

Anf.  14  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

I och med att vi har sagt, Carl B, att varje land ska stå för sin egen energimix är det positionen. Men jag tror att det från tid till annan kommer att bli så att vi med den ökade inre marknaden kommer att köpa av och sälja till varandra, vilket också är en bra sak. Då behöver inte alla bygga en energiproduktion för de toppar vi har, utan vi kan köpa och sälja mycket mer. Ju större den marknaden blir, desto bättre är det.

Från svensk sida kommer vi, som det nu ser ut med investeringarna framöver, att ha ett överskott på energi framåt år 2015. Det är väldigt glädjande. Från min utgångspunkt är det inte fel om Sverige skulle vara nettoexportör av el och energi.

När det gäller Carinas fråga om snabbt eller långsamt agerande vill jag påstå att det vi nu kommit fram till är ett otroligt snabbt agerande. Jag vet inte om jag kan påminna mig att en så stor fråga behandlats så snabbt och att man kommit till så pass tuffa slutsatser under så kort tid. Som gammal EU-vän är jag otroligt glad över att EU kan leverera på ett område där medborgarna verkligen har efterfrågat leverans.

Sedan är det naturligtvis så att man, när man har gjort sådana här åtaganden, tillsammans med medlemsländerna måste komma fram till hur vi ska implementera det här och göra det möjligt. Kommissionen har rollen att fördela bördorna och att se till att olika länder gör olika saker.

Det är en del av processen. Där har vi från svensk sida mer sagt att det kommer att ta sin tid. Det är inte gjort i en handvändning att i alla EU-länderna komma överens om hur de här bördorna ska fördelas. Men det är inte så att processen då helt och hållet avstannar. Snarare är det, såvitt jag kan se, en mycket mer intensifierad diskussion bilateralt och på möten – till exempel EEA i Paris som jag för några veckor sedan var med på – om hur vi ska komma framåt.

Regeringens hållning där är att vi ska jobba på politisk nivå. Men vi ska också ha med oss industrin. De ska vara aktiva i att beskriva nya teknologier och göra nya investeringar som gör att vi lever upp till målen. Vi kommer nämligen aldrig att klara de här tuffa målen om det bara är den politiska delen av samhället som ska göra detta. Här måste vi verkligen ha med oss industrin och så vidare.

När det gäller nätsäkerhet, lagstiftning och annat – jag har inte hela bilden klar för mig – vet jag att man i några av länderna nu tittar på dessa saker. Det gäller bland annat Italien och Frankrike som också haft stora problem. I de här sammanhangen fungerar det så att vi delar med oss av erfarenheter och diskuterar de problem som uppstår på energimarknaden. Där kan vi från svensk sida bidra med en god struktur, något som jag tycker att vi har lyckats få, utan att för den skull ha för mycket av politisk inblandning.

Vi låter företagen sköta mycket av det här, men det handlar också om att ha en tuff lagstiftning och uppföljning av hur det ska vara. Där är det mer, tycker jag, att dela med sig av erfarenheter.

När det gäller ramverken kommer det väl förmodligen att bli en sådan diskussion också på EU-nivå om hur det ska se ut. Men där är vi inte än. Nu är vi ett skede där vi ska försöka uppnå de mål som vi har satt upp om förnybart och energieffektivisering.

Anf.  15  SUSANNE EBERSTEIN (s):

En väldigt viktig framtida energikomponent kommer den eventuella gasledningen i Östersjön att vara. Vi vet av erfarenhet att det är viktigt att lyfta upp frågor i alla möjliga sammanhang. Nu undrar jag om näringsministern kommer att passa på att tala om för Tyskland att vi är skeptiska till den här gasledningen ur många olika synpunkter, eller om regeringen tänker låta hela frågan om gasledningen avgöras av miljöprövningen.

Anf.  16  KENT PERSSON (v):

Fru ordförande! Mina två frågor anknyter delvis till vad Carina Adolfsson Elgestam har sagt och vad Carl B Hamilton tog upp när det gäller energisolidaritet. Förutsättningarna för att vi ska lyckas få en inre marknad för energi är att vi får näten separerade, alltså en åtskillnad mellan produktion och distribution. Min fråga är: Vilken bedömning gör ministern? Kommer det här att bli ett lyckosamt arbete? Om det här nu stöter på problem, vilken blir då den svenska hållningen i det fortsatta arbetet inför den inre marknaden när det gäller energi?

Den andra frågan handlar om energisolidaritet. Vi har i den svenska ståndpunkten tidigare sagt så här: Sverige ser också att energisolidaritet som koncept inrymmer politiska aspekter och kan utgöra element i utrikes- och säkerhetspolitiken.

Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande av vad det innebär och vad vi menar när vi säger så.

Anf.  17  PER BOLUND (mp):

Gasfrågan är en väldigt viktig fråga för oss i Miljöpartiet. Vi tycker att Sveriges regering tydligt ska markera redan på det här tidiga stadiet att Sverige inte är intresserat av att ha ett utbyggt gassystem. Jag tror att det är viktigt för Europa att vara medveten om att det inte är en förutsättning som man ska planera efter.

När det gäller sammanlänkningsplanen tycker vi att det är viktigt att gasledningen mellan Ryssland och Tyskland inte ses som en prioriterad länk och att det tas bort från TEN-listan så att EU åtminstone inte gynnar den här ledningen.

I den bilaga som finns är det fyra frågor som har ställts till länderna. Finns det förberedda svar på de frågorna?

Anf.  18  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Om vi börjar med gasledningen – det är också lite som svar på Per Bolunds fråga – bestämmer varje land vilken energimix man vill ha. Sverige kan bara beskriva vad vi kommer att göra. Vi ska inte ha någon större introduktion av gas i Sverige. Det är vår position. Om andra länder väljer att ha gas kan vi inte ha synpunkter på det.

Den andra delen när det gäller gasledningen är att vi inte har sett något projekt än. Det finns inget sådant projekt inne att ta ställning till. Jag kan inte kommentera hur det projektet ser ut. Däremot pågår förhandling inom Esbo och det regelverk som finns där mellan olika länder. Där har svenska myndigheter och andra varit med och haft synpunkter på hur vi kan behöva hantera den planerade gasledningen ur miljösynpunkt, vad det finns för bekymmer med gamla vapen, ammunition och annat som ligger på havsbotten. Den proceduren är till för att samråda mellan olika länder om den här gasledningen.

Jag som minister har att följa den lagstiftning som finns. Det är lagen om kontinentalsockeln, lagen om ekonomiska zoner och den miljölagstiftning som vi har. Miljöministern har miljösidan, och jag har det andra. Jag kan inte föregripa den behandlingen, eftersom jag inte har sett något projekt än. Det är nog rätt viktigt att jag som minister ser till att det finns ett projekt innan jag behandlar det efter den lagstiftning som ni själva har varit med och fattat beslut om.

När det gäller att separera näten och om vi inte lyckas med det. Vi inte där än. Det här är en ganska ny diskussion. Vi försöker beskriva det system som vi har och talar om att vi tycker att det är ett bra system. Så här långt är det den svenska hållningen. Det är väldigt svårt att se vad nästa steg är. Det går inte att svara på i dag vad som blir den svenska hållningen om det inte blir så. Nu gör man den här genomgången, och sedan återkommer man med förslag. Det är först då som Sverige kan ha en hållning. Jag kan inte överblicka det i dag. Men vi har beskrivit det svenska systemet som ett bra system.

När det gäller frågorna, Per Bolund, är det precis dem som jag har svarat på. Det är de här frågorna som vi har fått från ordförandeskapet, och det är de här svaren som vi ger och som jag redogjorde för.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Jag vill påminna nämnden om att detta är en diskussion angående en riktlinjedebatt om el- och gasmarknaden. Vi försöker naturligtvis allihop hålla oss till detta.

Anf.  20  PER BOLUND (mp):

När det gäller gasledningen tycker jag att vi måste se att regeringen har två olika roller. Man har en politisk roll. Man är en politisk aktör och kan ha politiska synpunkter på projekt som pågår runt om oss. Man har också en tillståndsprövande roll. Där håller jag med ministern. Där kan man inte gå in innan det finns ett projekt som man kan ta ställning till. Men man måste kunna ta politisk ställning till frågor som är på gång runt omkring oss. Det har vi sett att andra länder inom EU har gjort. De har sagt ganska tydligt vad de anser om projektet. Sverige har också fått kritik för att man har legat för lågt i det här sammanhanget.

När det gäller frågorna finns det en specifik bifråga som handlar om huruvida elektricitet och gas ska behandlas lika eller olika. Jag hörde inte att ministern gick in på den frågan, så ministern kanske kan upplysa om det.

Anf.  21  KENT PERSSON (v):

Jag vet inte om ministern glömde bort en frågeställning som jag hade. Det handlade om energisolidaritet och de politiska aspekter som kan uppstå kopplade till utrikespolitiken och säkerhetspolitiken.

Anf.  22  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Det är väl självklart att vi ska diskutera gasledning när vi pratar om gasmarknad. Det som förvånar mig i svaret är att i alla andra sammanhang talar vi alltid om hur viktigt det är att vara tidigt ute, att framföra åsikter i korridorer, vid luncher och frukostar och allt sådant som ni håller på med i Bryssel. Jag kan inte tolka ministerns svar på annat sätt än att regeringen väljer att sätta sig på läktaren och vackert invänta vad eventuella stormakter tänker göra i Östersjön.

Anf.  23  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! För att ta ett lite övergripande resonemang så handlar väldigt mycket av EU:s grund om integration och ökad delaktighet. Om man sätter in energin som en del i den här ökade gemenskapen är min fråga till ministern om det egentligen finns någon skillnad mellan de fyra friheterna och ett integrerat energisystem när det gäller att öka säkerheten för transport av energi, oaktat vilket energislag som gäller.

Anf.  24  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

När det gäller gasledningen måste jag först säga att det inte är någon fråga för debatt på det här mötet. Det här är en riktlinjedebatt om de frågor som ordförandeskapet har ställt. Dessutom diskuterar vi aldrig enskilda projekt vid ministerrådsmöten, inte på någon nivå. Det enda som har diskuterats var när den förra regeringen var med om diskussionen kring TEN-projektet och godkände att gasledningen blev ett TEN-projekt. Men vi diskuterade inte enskilda projekt i det sammanhanget.

Däremot förs det naturligtvis diskussioner bilateralt kring de här sakerna. Jag får frågor om det när jag träffar polska energiministern och när jag träffar andra ministrar runt om i Europa. Men jag har gett samma svar. Det finns inget projekt som jag kan ta ställning till, för det finns ingen sådan inlämnad projektansökan.

Jag följer med stort intresse den diskussion som pågår i den Esboprocess som vi har. Där ställer man ju frågor till bolaget och ställer hårda krav på miljön. Man tar också fram underlag för den fortsatta diskussionen. Från vår sida är det Naturvårdsverket som är mycket aktivt i det här arbetet. Det är många remissinstanser som har varit med och haft synpunkter på detta. Men jag har inget projekt att ta ställning till. Det är viktigt att säga. Vi diskuterar inte heller enskilda projekt på ministermöten på det här sättet.

Ska el och gas behandlas lika? Ja.

Energisolidaritet är egentligen en fråga för utrikesministrarna, men om jag pratar med många av mina kolleger, som jag sade tidigare, ser energisituationen olika ut på olika ställen, i olika länder. Om vi ska ha en inre marknad som fungerar väl, om vi också ska få en ekonomisk utveckling i hela Europa, inte minst i Centraleuropa, så måste vi ha en energitillförsel som känns trygg och säker samtidigt som vi ska minska CO2-utsläppen och se till att vi får rätt energimix.

Det är en stor utmaning för många. Det är en del länder som tycker: Det är ju lätt för er att säga att man ska göra det här. Men titta på oss! Titta på oss i Polen som har 90 procent kol, vilka utmaningar vi står inför!

Min hållning och regeringens hållning har snarare varit att försöka se helheten, hitta bättre överföringskapacitet, se till att vi får fram forsknings- och utvecklingspengar så att vi kan få fram nya energislag och jobba tillsammans med industrin så att de här investeringarna sker. Det är det bästa sättet att skapa trygghet i energiförsörjningen, både i Sverige och på europeisk nivå. Det minskar också eventuella spänningar. Vi vet att energin i dag på politisk nivå är en jättefråga i hela världen, inte bara i EU.

När det gäller de fyra friheterna vet jag inte om jag förstod frågan riktigt, men den har ju lite koppling till det svar som jag gav nyss. Om vi ska få en ökad rörlighet och en bättre ekonomisk utveckling är det klart att energin har blivit allt viktigare. Som jag har sagt är den inte bara viktig utifrån ett europeiskt perspektiv, utan det är den globalt. Den frågan diskuteras på vartenda möte som jag är på, oavsett var. Det gör att vi alla har ett ansvar för att nu hjälpa till i utvecklingen och skapa den här tryggheten och säkerheten på energimarknaden.

Från svenskt perspektiv tycker jag att vi har väldigt mycket kunskap och erfarenhet som andra länder frågar efter och som i sin tur, tror jag, kommer att leda till exportinkomster och annat. Energipolitiken är en viktig nyckel för att klara de fyra friheter som vi har på Europanivå. Om vi inte klarar energiförsörjningen är den ekonomiska tillväxten hotad på europeisk nivå och rörligheten mellan de här marknaderna också hotad i någon mening.

Anf.  25  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Med tanke på svaret som näringsministern gav vill jag säga att det är förvånansvärt att näringsministern verkar mena att eftersom gasledningen är ett TEN-projekt skulle det automatiskt ha inneburit att den socialdemokratiska regeringen godkände att den byggs strax utanför Gotland. Det är inte alls fallet. Det fanns ingen placering över huvud taget av den gasledningen när det gällde att vara ett TEN-projekt. Det tycker jag är väldigt viktigt att komma ihåg.

Anf.  26  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är precis det jag försöker säga. Det diskuteras inte enskilda projekt. Den enda gång som den har varit uppe till diskussion som sådan var när man diskuterade gasledningen utifrån ett TEN-projekt.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför denna riktlinjedebatt.

Anf.  28  PER BOLUND (mp):

Miljöpartiet vill få en avvikande mening fört till protokollet.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Då noterar vi det. Vi konstaterar det förra med avvikande mening från Miljöpartiet.

Vi går vidare till punkt 4, Internationella förbindelser på energiområdet. Även dessa ska vi göra ett försök att behandla i klump. Sedan får vi väl se vart debatten tar vägen, hur lång den blir, och så vidare.

Till grund för detta har nämndens ledamöter fått rådsdokument i utskick 1. Jag ber alla notera att det är en informationspunkt där det förväntas information från ordförandeskap och kommission. Om näringsministern vill kommentera detta är hon varmt välkommen att göra det.

Anf.  30  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag tänker inte kommentera så hemskt mycket, för ni har redan fått ett underlag, utan mer säga att det är naturligt att EU har en aktiv roll på den globala arenan när det gäller energifrågor. Det är nästan omöjligt att komma undan energidebatten när vi agerar globalt. Därför förs också diskussioner med USA, med Ryssland, med Afrika och med andra delar av världen. Jag är öppen för frågor på det här området snarare än att jag behöver redovisa, för det har ni hunnit läsa.

Anf.  31  BJÖRN HAMILTON (m):

Det är ändå, som statsrådet var inne på tidigare, en viktig del i välståndsutvecklingen hur energitillförseln och tillgången på energi fungerar. Vi ser att Asien i dag i princip dammsuger världen på energitillgångar som de inte riktigt själva har. Det gäller Kina, Indien och de länderna. De stora aktörerna är väl Kina, Indien och Ryssland som på olika sätt påverkar energibalansen i världen och hur energitillgångarna används.

Jag undrar: Har EU någon speciell strategi för att hantera det här? Även om Sverige har en positiv energibalans kräver utvecklingen, framför allt i Asien, oerhörda energiresurser framöver. Har man en idé om hur man ska hantera det?

Anf.  32  CARL B HAMILTON (fp):

Frågan om EU–USA kan man säga får sitt verkliga test vid G 8-mötet. Det här är väl lite mer en förmatch i så fall.

Jag tycker att det är ganska viktigt att notera, om man läser vad George Bush sade och inte bara tittar på det som de råkade klippa in i tv-sändningarna i går, att det faktiskt är mer långtgående än jag föreställer mig att någon hade kunnat tro för två tre veckor sedan. Det är uppenbart att han känner sig pressad, sannolikt inte så mycket av EU utan mer av inrikespolitiska överväganden.

Men det jag vill säga till ministern är att det väl inte är fel, jag tror att det är ganska bra, om Europeiska unionens energiministrar sänder ut någon signal som visar att ni välkomnar den ändrade amerikanska attityden. Man ska veta att den enda gången George Bush kom till Göteborg blev han mer eller mindre utskälld av alla EU:s statsministrar därför att han drev den energi- och klimatpolitik som han då drev. Det var inte något riktigt bra första möte med européerna. Jag tror att det är ganska viktigt att européerna visar en positiv hållning nu.

Det andra är Ryssland. Det är en väldigt pressande situation för en del av våra grannländer i Östersjöområdet. De är beroende av Ryssland för sin energi, men Ryssland ägnar sig åt trakasserier. Jag tycker att det är viktigt att ministern vid något tillfälle understryker att Sverige naturligtvis stöder de baltiska staterna i första hand men även Polen i de här konflikterna som bland annat har en energipolitisk dimension.

Anf.  33  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Min fråga gäller EU–Afrika. Det är en ganska rapsodisk sammanställning där inte innehållet i den här dialogen specificeras särskilt väl. Jag vill fråga vilken roll Kyotoprotokollets flexibla mekanismer har i samarbetet EU–Afrika, på vilket sätt de kommer upp i de samtalen och om det verkligen finns en ömsesidighet i det arbetet så att representanterna från Afrika också har ett starkt inflytande över samarbetet.

Anf.  34  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Vi kan börja med frågan om Asien som dammsuger på energitillgångar. Jag tror att alla länder, från fattig till rik, funderar över hur energiförsörjningen ska klaras av framöver. Jag tror att det är viktigt att se att energifrågan har en dimension som kan ställa till med stora problem om vi inte är vaksamma och också har en långsiktig planering för detta.

EU:s strategi är att självt försöka bygga upp energiproduktion och energieffektiviseringsprogram som gör att vi klarar oss på EU-nivå. Om vi bara tar exempelvis transportsektorn, som är otroligt beroende av oljan, är naturligtvis en strategi för biodrivmedel ett sätt att öka säkerheten i den europeiska ekonomin. Om man tittar framåt och ser att peak oil production kanske ligger någonstans om 15 år är det givet att om Kinas och Indiens ekonomier växer som de gör och om de, som jag ibland brukar säga, vill bli med bil på samma sätt som svenskarna är kommer det att bli en prispress uppåt på de här energitillgångarna. Det kommer också att leda till brist så småningom. Då måste det finnas ett annat system att koppla in.

Jag tror att anledningen till att det gick så pass fort att komma överens på EU-nivå delvis handlar, inte bara om klimatfrågan utan också om energisäkerheten. Klarar vi en trygg energiförsörjning framöver? Nu är det fler och fler länder som ser den här kampen om oljeresurser och annat. Det gör också att man vill snabba på den här processen. Det finns en ständigt pågående dialog om hur vi ska klara det på europeisk nivå men också med Asien och med andra. Vi har den bilateralt och vi har den på EU-nivå.

När det gäller G 8-mötet och USA:s hållning tycker jag mig se en positiv utveckling i USA. Ordförandeskapet 2009, som Sverige kommer att ansvara för, kommer förmodligen att anta ”Kyoto 2”. Nu ska vi inte kalla det så. Då tror jag att vi redan där går fel. Jag tror att man ska försöka hitta ett annat system som kommer efter Kyoto. I någon mening har det gått troll i själva Kyotobegreppet.

Sveriges regering lägger ned otroligt mycket jobb på att ha de här relationerna med USA för att vara med och påverka. Vi har kontakter in i Bushadministrationen för att också kunna göra det. Statsministern träffade ju George Bush för någon vecka sedan och framförde också de här delarna.

Jag tror att nycklarna till att komma fram mycket mer handlar om att se att det är ett samarbete mellan den politiska nivån, företagen och forskningen, att det finns ett delat ansvar eller att det krävs ett ledarskap från alla de här tre sektorerna för att vi ska nå fram. Om det bara är den politiska nivån som ska lösa klimatfrågorna tror jag aldrig att vi kommer att nå en lösning. Vi måste se till att det finns ett ramverk för den här utvecklingen, medan industrin och forskningen är till för att utveckla produkterna eller ta fram nya teknologier.

Vi har framfört när den amerikanska regeringen har gjort bra saker. När de till exempel har satsat på biodrivmedel och annat har vi framfört att vi tycker att det är steg i rätt riktning och att det är en positiv sak. Vi diskuterar också på federal nivå hur vi ska kunna utöka det samarbetet för att lägga grunden för ett sådant tänkande som Sverige har på energiområdet när det gäller förnybara, alternativa bränslen och annat.

Jag hade en diskussion med energiminister Bodman på EEA i Paris för några veckor sedan. Vi delade inte alla åsikter på alla områden, men han är också intresserad av att höra vad Sverige gör för någonting, deltar i de här mötena och lyssnar till vad EU-ministrarna har för synpunkter. Jag har ju inte varit med tidigare så jag kunde inte jämföra, men det var många av energiministrarna på EU-nivå – vi hade ju förmöten där vi diskuterade – som sade att det som är bra nu är att energiministrarna på Europanivå har en samsyn och en gemensam strategi som vi sedan presenterar för övriga delar av världen, inte minst för USA, vilket också stärker den ambition och den strategi som Europa har. Men vi gör det i en god relation med USA, för vi vill att de ska komma med på det här tåget.

När det gäller Ryssland försöker vi ha en dialog för att komma fram till en vettig lösning. Vi har ju kritiserat att man använder energipolitiken som ett påtryckningsmedel, som man har gjort. Samtidigt är det ju så att om vi ska komma framåt måste vi ha en dialog med Ryssland om synen på öppen marknad. Jag har vid flera tillfällen när jag har haft möjlighet att träffa ryska representanter just påpekat hur vi i Sverige historiskt har haft nytta av en öppen marknad, vi har ju sett på andra områden där vi har haft diskussioner, och försöker också beskriva just att vi måste ha ett samarbete på europeisk nivå med Ryssland för att också komma fram på det här området.

Jag är inte, vad ska jag säga, optimistisk är väl kanske inte rätt ord. Det är en svår diskussion att komma framåt i. Men det finns bara en lösning på detta och det är att fortsätta dialogen. Det är också det som EU gör tillsammans med Ryssland.

När det gäller Afrika är det egentligen utrikesministrarna som ansvarar för diskussionen. Men jag kan ju säga att vi inte har kommit så långt i den diskussionen att vi är inne på detaljer kring flexibla mekanismer och annat. Det är mer en inledande diskussion med Afrika om hur EU och Afrika ska samarbeta på energiområdet.

Anf.  35  PER BOLUND (mp):

Min fråga gäller regeringens syn på EU:s engagemang internationellt när det gäller energifrågan i dess helhet. I ett underlag som skickades ut inför det här mötet, ett pm från näringsutskottet den 30 januari 2007, står det i Regeringens ståndpunkt på s. 6: Sverige ser också att energisolidaritet som koncept inrymmer politiska aspekter och kan utgöra element i utrikes- och säkerhetspolitiken. Det låter för mig lite grann som ett eko från en amerikansk energipolitik, där politiken går ut på att säkra energitillförseln till Amerika med i princip alla mått som helst.

En sådan utveckling är något Miljöpartiet är väldigt oroat över, att EU går in och med kraftiga medel agerar för att bara tillförsäkra sig själva energiresurser internationellt. Min fråga är om det är mot den utvecklingen som regeringen anser att EU ska gå eller om man ska agera mer för en konstruktiv och solidarisk energipolitik internationellt sett och försöka lösa upp problemen diplomatiskt i stället för att bara tillförsäkra EU energireserver.

Anf.  36  KENT PERSSON (v):

Jag vill återkomma lite grann till USA och utvecklingen där. Jag kan tycka att det är bra att USA:s president har gått ut och sagt någonting om energipolitiken. Det ska vi väl framhålla. Men om man tittar lite grann på utvecklingen i USA ser man att det är delstaterna som har gått före. Det är faktiskt ett ganska intressant fenomen om man jämför med EU, där vi försöker att gå ihop och harmonisera allting. I USA har man haft en större frihet.

Men det räcker inte att bara sätta upp mål. Man måste fylla det med någonting. Jag önskar att man från EU:s sida också pressar på USA så att de fyller det här med praktisk politik där man talar om inriktningen. Hur det än är och vad vi än tycker har USA en nyckelroll i arbetet för att minska de klimatförändringar som är på gång.

Anf.  37  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

När det gäller diskussionen om energisolidaritet konstaterar vi bara att det är en inre marknad, och energifrågan är en viktig fråga för att också utveckla den inre marknaden. Har vi inte energi och bränsle framöver kommer vi att ha stora problem på europeisk nivå. Att bygga ut ledningar är till exempel ett sätt att öka säkerheten. Om vi behöver el någon gång och inte har tillräckligt kan vi köpa från någon annan. Det är så den nordiska marknaden har utvecklats, vilket har fungerat väl, och vi kan göra ännu mer.

Sedan är det mer ett konstaterande, om vi inte klarar energiförsörjningen kommer det att skapa spänningar på många olika områden. Det är bara att lyssna på den nationella debatt vi har från basindustrin och annat om hur viktigt det är att vi har en tryggad energiförsörjning.

Sedan får man utforma strategier för att lösa det. Strategin har EU lagt fast. Det handlar om förnybarhet och energieffektivisering som de två viktiga delarna, men också om att se till att det blir en inre marknad. Det är klart att ju mer vi samarbetar, desto mer diskuteras hur det blir om vi bygger ledningar över landsgränser och att vi då måste ha något regelverk för detta. Det är så det fungerar. Vi gör det på den nordiska marknaden genom att vi låter företagen göra investeringar men vi sätter upp ett gemensamt regelverk.

När det gäller Europa och att Per Bolund antyder att vi skulle stänga igen och så vidare vill jag säga att jag ser det precis tvärtom. Vi har använt naturresurser och energiresurser för att bygga upp den ekonomiska situation som vi har i västvärlden i dag. Vi har forskare, vi har teknologi, vi har företag och annat. Jag tycker att det är ett moraliskt ansvar att vi tar fram energislag och energilösningar som även den fattiga delen av världen kan bidra med. Det är därför som vi stimulerar de här insatserna så att vi får fram nya teknologier som gör det möjligt för till exempel Afrika att också få en energitillförsel som är vettig.

Det är den reaktion som vi får när vi pratar om frågan om Afrika. Den reaktion vi får tillbaka är: Hjälp oss med ny teknik! Det är det som vi behöver.

Där kan EU spela en otroligt viktig roll, och jag tycker också att det är spännande att samarbetet på EU-nivå utvecklas.

När det gäller USA är det utrikesministrarna som är ansvariga. Ska man kommentera är det väl så att i USA, som den federation det är, har delstaterna precis som i EU en frihet att jobba och hitta olika lösningar. Det är så det fungerar i en federation.

Jag tycker att det är spännande att se den utveckling som sker i USA, för den är verkligen dubbel. Å ena sidan tycker man att man gör för lite, å andra sidan sker väldigt mycket. Det Sverige försöker göra är att ha goda relationer med många av delstaterna men också med den federala nivån för att hitta samarbetsprojekt och samarbetsformer inom områden som är viktiga för både USA och Sverige.

Det finns ett område som jag gärna vill lyfta fram, och det är att USA i mångt och mycket faktiskt är duktigare på att kommersialisera verksamheter på detta område än vad Sverige är. Kan vi hitta samarbetsprojekt i det sammanhanget där vi får ta del dels av den forskning som de har, dels av förmågan att kommersialisera dessa delar så har Sverige mycket att vinna på det.

Jag tror att det är så det samarbetet ska se ut och att vi ska ta oss fram den vägen.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i denna informationspunkt.

Då är vi klara med näringsministerns dagordningspunkter, och innan vi tackar henne för i dag vill jag fråga om det är några övriga frågor, A-punkter eller någonting sådant som näringsministern vill kommentera innan hon själv går. Annars kommer vi att återkomma till de frågorna med statsrådet Åsa Torstensson.

Anf.  39  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Jag kan bara säga att vi hade ett möte i Leipzig om urban utveckling och territoriell sammanhållning. Där diskuterade vi lite grann hur vi ser på regionernas utveckling i EU och också vad vi ska ha för strategier. Sverige har bara lyft fram de förhållanden som vi har när det gäller gleshet, långa avstånd och behovet av goda kommunikationer. Men det är en diskussion som förs på den här nivån, och det finns inga ståndpunkter så här långt.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Den återrapporten har vi både fått och lagt till handlingarna. Då tackar vi näringsministern så mycket för i dag.

Anf.  41  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Tack så mycket.

2 §  Transport och telekommunikation

Statsrådet Åsa Torstensson

Återrapport från ministerrådsmöte den 11 och 12 december 2006

Återrapport från informellt ministermöte den 15 mars 2007

Återrapport från ministerrådsmöte den 22 mars 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 6–8 juni 2007

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Då välkomnar vi statsrådet Torstensson med medarbetare! Vi kommer först att använda den gula agendan vad gäller återrapporterna från det informella ministermötet i mars och det andra i mars veckan efter. Underlag när det gäller detta är utsänt. Jag vill fråga om statsrådet vill lägga till någonting och därefter så klart om det är någon av nämndens ledamöter som vill ställa frågor om detta. Sedan ska vi gå in på och samråda om själva rådsmötet.

Anf.  43  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Jag gör en återrapportering. Senast IT-, tele- och postfrågorna var uppe var på det formella rådsmötet den 11 december förra året. Då antogs rådsslutsatser om ett säkert informationssamhälle, en förordning om internationell roaming diskuterades och det hölls även en debatt om förslaget till ett reviderat postdirektiv.

Vid det informella ministermötet i Hannover den 15 mars diskuterades internationell roaming över lunchen, och under eftermiddagen presenterades och diskuterades olika erfarenheter av mobil-tv. Frågor som lyftes fram var tillgången till spektrum, teknik, standard och interoperabilitet.

Vid rådet den 22 mars som jag också återkopplar till antogs rådsslutsatser om Galileo. Slutsatserna gav uttryck för medlemsstaternas förväntningar på att konsortiet snabbt skulle kunna uppfylla de krav som ställs på det. Dessutom uppmanades kommissionen att ta fram olika handlingsalternativ för hur projekten ska kunna drivas med tanke på den uppkomna situationen.

Vid nästa veckas möte väntas rådet fatta ett beslut om en policy för Galileoprojektet som ska fortsätta att drivas. Jag återkommer till den frågan.

Två framgångar på luftfartsområdet uppnåddes i mars. För det första beslutade rådet att ingå luftfartsavtal med USA. Avtalet kommer att träda i kraft den 30 mars 2008. För det andra godkände rådet ett förslag till avtal med Ryssland om att upphäva de sibiriska överflygningsavgifterna.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Christina Axelsson vill ställa en fråga. Jag utgår från att frågan gäller återrapporten.

Anf.  45  CHRISTINA AXELSSON (s):

Den 22 mars skulle man ju diskutera detta med transporter som vi hade en ganska lång diskussion om i EU-nämnden. Jag tittar på kanslihandlingarna vi har fått, och där står att ordföranden förutsatt att statsrådet hade med sig detta till diskussionen – den diskussion som vi hade haft – och jag tänkte höra om ministern gjorde några inlägg med anledning av det. Det handlar om en europeisk energistrategi för transportsektorn.

Anf.  46  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det blev ingen situation där jag gav något inspel och gav min syn på detta.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga ytterligare frågor om återrapporterna. Vi lägger dem till handlingarna.

Då går vi in på information och samråd inför rådsmötet den 6–8 juni. Statsrådet kan notera att nämnden vet att det är Corepermöte i dag, vilket gör schemat lite tajt framför allt vad gäller att få in alla underlag. Vi har alltså jobbat natt, men det vet vi alla att så ligger det till.

Utifrån de förutsättningarna ska vi nu gå in på punkt 5 på den blå agendan. Den handlar om roaming. Frågan har varit i EU-nämnden i december och har sedan dess naturligtvis varit i Europaparlamentet. Den är en beslutspunkt om politisk överenskommelse, och underlag till detta är utsänt.

Anf.  48  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Efter intensiva förhandlingar i rådet har ordförandeskapet kommit fram till en överenskommelse med övriga parter. Resultatet är att vi har ett förslag som kan antas på första läsningen och där pristak införs på både grossist‑ och slutkundsnivå.

Samtliga medlemsstater har nu deklarerat att de står bakom detta förslag i rådet, så vi räknar med att det kommer att antas enhälligt.

Regeringen har varit skeptisk till att prisreglering görs på EU-nivå. Vi har däremot bedömt internationell roaming som en situation där ett undantag från vår grundläggande princip har varit berättigat. Mobiloperatörerna i Europa har haft omotiverat höga priser och inte visat någon större vilja att justera dessa priser trots kritik från både kommissionen och konsumentorganisationer. För konsumenterna har det inneburit orimliga kostnader för telefoni utomlands. Därför har regeringen förespråkat en prisreglering på grossistnivå, vilket i förlängningen får genomslag på priset även för slutkunderna.

Majoriteten av medlemsländerna och kommissionen har dock förespråkat en annan regleringsmodell där även slutkundspriset regleras. Eftersom vi tycker att frågan om ett pristak är angelägen har vi måst godta detta för att över huvud taget kunna ingripa mot de höga priserna på mobiltelefoni.

Anf.  49  MARGARETA CEDERFELT (m):

Fru ordförande! Det gläder mig väldigt att regeringen har en grundläggande skeptisk inställning och samtidigt också förstås beaktar att kostnaderna kan bli lägre för slutkunden.

Jag vill skicka med två saker, eller rättare sagt höra efter: Hur har det gått angående tidsbegränsningen för denna roaming? I den svenska ståndpunkten är det uttalat att förordningen ska få en giltighetstid på tre år. Är detta någonting som också regeringen biträder och som kommer att genomföras?

I papperna står också att förslaget inte ska innebära några ekonomiska konsekvenser annat än för teleoperatören. Är det också inskrivet och en fråga som regeringen kommer att biträda?

Anf.  50  KARIN GRANBOM (fp):

Min enkla fråga är: Kommer detta förslag och det beslut som ni kommer att fatta kunna träda i kraft redan nu till semestern? Kommer konsumenterna att kunna räkna med att till industrisemestern ha en begränsning på 0,49 euro per minut för ringda samtal?

Anf.  51  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Förordningen föreslås ha en giltighetstid på tre år. Vad gäller ikraftträdandet är det direkt. Vad gäller grossistnivån inträder takpriset direkt eller så snart som möjligt efter att man har publicerat det i officiella tidningar. Man beräknar det till att göras den 29 juni.

Vad gäller slutkundstariffen ska den erbjudas kunderna efter max två månader.

Alltså kommer det att gälla direkt på grossistnivå och inom två månader på slutkundsnivå. Jag tror att det var svar på frågorna.

Anf.  52  PETER PEDERSEN (v):

Fru ordförande! Jag vill bara deklarera Vänsterpartiets principiella åsikt och upprepa – vilket jag kommer att återkomma till på andra punkter – att vi ogillar överstatliga beslut inom EU. Vi hoppas att detta inte är ett fall där man utvidgar kretsen för överstatliga beslut.

Jag vill veta om det är så att förslaget skulle falla om Sverige säger nej. Kan vi frångå det, behöver vi inte delta eller hur fungerar det? Jag är ganska ny i de här sammanhangen.

Sedan fick vi i trafikutskottet beskedet att detta innebär att om man som kund har ett slutgiltigt avtal om roaming med sin operatör innebär det inte att man tvingas upp till den högre nivån. Jag vill bara få det bekräftat att det är på det sättet att förslaget till beslut inte leder till att några kommer att få höjda tariffer per automatik.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Jag vill uppmärksamma nämnden på att roaming-frågan även lyfts upp i slutsatsen till Europeiska rådet. De är utsända i utkast. Om man vill fråga om det kan man säkert göra det här och nu.

Anf.  54  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag återkopplar till det som Peter Pedersen sade med anledning av regeringens inställning. Det var ett begränsat agerande vi hade vad gäller prisreglering. Det hade en prioritet på grossistnivå. Det var den arbetsinriktningen vi hade i förhandlingarna.

Vi hade med oss några länder inledningsvis, men under diskussionerna och förhandlingarna därefter blev vi ensamma i detta.

Om kund och operatör har kommit överens om bättre avtal är det de som gäller.

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går över till punkt 6 om posttjänster. Det är en lägesrapport inför en lunchdiskussion. Regeringen har haft stöd för tidigare positioner i EU-nämnden i december. Här har också trafikutskottet gjort en subsidiaritetsprövning och funnit att det var okej ur den aspekten. Underlag är utsänt.

Anf.  56  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Kommissionens förslag till nytt postdirektiv innebär att de kvarvarande monopolen på postmarknaden avskaffas och en inre marknad på posttjänster genomförs den 1 januari 2009.

Sverige har under behandlingen av direktivförslagen i rådsarbetsgruppen stött kommissionens förslag och hållit en särskild presentation utifrån svenska erfarenheter och understrukit att ökad effektivitet, nytänkande och större kundanpassning krävs för att säkra postsektorns framtid.

De svåra omstruktureringsbeslut som väntar i många medlemsländer blir inte mindre smärtsamma genom att de skjuts upp.

Vid rådsmötet kommer ordförandeskapet att lämna en lägesrapport över arbetet med direktivförslaget. Regeringen stöder den föreslagna lägesrapporten av vilken framgår att arbetsgruppen har varit framgångsrik på många viktiga punkter.

Regeringen har aktivt drivit kravet på formuleringar i lägesrapporten som återger att det inte är givet att tillhandahållandet av en samhällsomfattande posttjänst är förenat med en nettokostnad för berörd postoperatör.

Det är angeläget att de nettokostnader som möjligen kan uppkomma regleras på ett transparent sätt för att säkerställa likhet ur konkurrenssynpunkt mellan postleverantörer inom EU.

Förutom lägesrapporten har ordförandeskapet i ett separat dokument tagit upp följande två frågor som ministrarna föreslås ha som utgångspunkt för anförandena.

1. Ministrarna uppmanas att bekräfta att ett fullt marknadsöppnande som EU:s reformarbete på postområdet grundas på bör eftersträvas i användarnas och konsumenternas intresse.

2. Ministrarna uppmanas att redogöra för när man anser sig vara redo för att genomföra en inre marknad för posttjänster.

Vid mötet kommer jag att uttala regeringens stöd för kommissionens förslag och att vi är nöjda med arbetsgruppens framsteg och understryka betydelsen av att hålla fast vid 2009 för en liberalisering i enlighet med kommissionens förslag, detta då konkurrens på postmarknaden hela tiden har varit det som eftersträvats i syfte att utveckla och förbättra servicen för alla dem som nyttjar tjänsterna.

Jag ska vid den efterföljande lunchen, då postdirektivet kommer att diskuteras, poängtera hur viktiga posttjänsterna är för EU:s inre marknad framför allt ur konkurrenssynpunkt.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Frågorna är utsända i utskick 2.

Anf.  58  CHRISTINA AXELSSON (s):

Utskick två har inte trafikutskottet haft till gång till. Det är viktigt att poängtera för protokollet. Trafikutskottet klagar ibland på att de inte har alla handlingar. Det har de heller inte. De får inte det andra utskicket.

Jag ställde en fråga när vi fick information om detta på utskottet i går. Det gällde de positiva erfarenheter som Sverige har. Jag undrade om konsumenterna hade några positiva erfarenheter. Det grunnade jag på.

Jag fick till svar av en av tjänstemännen att det kanske inte gäller konsumenterna utan företagen. Kommer ministern att redogöra för att det gäller företagen i framför allt Stockholmsområdet och i Malmö? City Mail har haft stora problem. De ägs numera av den norska posten som, såvitt jag vet, är statsägd. Det är den konkurrensen som har medfört de positiva effekterna. Är det vad ministern tänker lyfta upp?

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Även utskick två går till fackutskotten, även om alla är medvetna om att man kan hinna ha hela utskottsmötet innan det kommer utskottskanslierna tillhanda. Det beklagar EU-nämndens kansli.

Anf.  60  Departementssekreterare EVA SAMANTA:

När Sverige avmonopoliserade postmarknaden var ju syftet att man ville få till en postmarknad med konkurrens. Konkurrenterna trängs ju inte på marknaden i Sverige. Det är ju en väldigt skör och liten konkurrens fortfarande, men vi har ändå 30 privata postoperatörer. Det är inte bara i City Mails områden som det finns konkurrens. Det är alltså ungefär 30 privata operatörer som är verksamma lokalt i landet.

Konkurrensen är skör och inte speciellt omfattande.

Anf.  61  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Som svar på Christinas fråga vill jag säga att jag tror att det är viktigt att jag beskriver hur situationen är i Sverige och beskriver verkligheten på postmarknaden och våra erfarenheter.

Anf.  62  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det var ju ministern jag frågade. Jag vet hur det ser ut på postmarknaden. Därför är det viktigt att de positiva erfarenheterna när det gäller avreglering av postmarknaden inte överskattas så att man tror att allt blir mycket bättre och billigare.

Det är bra att ministern kommer att anföra det. Jag kommer att noga följa vad ministern säger.

Anf.  63  PETER PEDERSEN (v):

Vänsterpartiets syn på avregleringar och privatiseringar är väl känd. Det är ändå ett steg i rätt riktning att man genom detta ser till att även den svenska posten kan konkurrera på andra marknader.

Från trafikutskottsperspektiv efterfrågar jag en klar logisk linje från regeringen. I vissa fall eftersträvar man konkurrensneutralitet, i andra fall, till exempel när det gäller godstransporter av icke auktoriserade sökande, kan man tänka sig att släppa på konkurrensneutraliteten. Vi öppnar den svenska marknaden men det finns ingen garanti för att svenska aktörer ska få samma möjligheter utomlands.

Jag har svårt att förstå den hållningen. Varför tycker man i det ena fallet att det är bra med lika konkurrensvillkor och i andra fall säger man att Sverige ska gå före? Det gäller till exempel posten. Där har man dessutom en svensk post med fasta priser vilket gör att det är lätt för konkurrenter att lägga sig något under det fasta pris som man tävlar med.

Anf.  64  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag tror att det är viktigt att vi ser det intresse som vi var överens om när vi avreglerade vår egen postmarknad. Efter ett långvarigt monopol är det en konkurrensutsatt marknad. Den har sina begränsningar till stor del kanske beroende på hur Sverige ser ut.

Jag tror att det här är något som ständigt är under förändring. Det är viktigt att jag visar på båda processerna och på hur en avreglerad marknad i Sverige ser ut och vad som har hänt under ett antal år med intresse från andra konkurrenter på den svenska marknaden. Det kommer jag att redovisa.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Under punkt 7 om årsrapport om informationssamhället ska det antas slutsatser som är utsända i utskick två. Det finns också en utsänd rapport.

Anf.  66  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det gäller EU:s program för informationssamhället och medierna. Varje år tar kommissionen fram en årsrapport som beskriver utvecklingen av informationssamhället i EU. Ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser som anknyter till årsrapporten. Slutsatserna fokuserar på den kommande halvtidsutvärderingen av programmet – alltså med sikte på 2008 – att alla medborgare, särskilt funktionshindrade och äldre ska vara delaktiga i informationssamhället.

Anf.  67  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi fick rådsslutsatserna i del två. Vad jag vill minnas var de in English.

Varför är inte e-science med? E-science blir allt större. Varför säger man ingenting om det i rådsslutsatserna?

Anf.  68  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Den frågan är enkel att svara på. Vi kan inte svara på den eftersom den inte har varit uppe till diskussion över huvud taget.

Anf.  69  CHRISTINA AXELSSON (s):

Sverige ligger ju i framkant. Vi hade ett frukostmöte härommorgonen om e-science. Sverige ligger långt framme. Vore det inte lämpligt att ministern tog upp detta under den punkt där man diskuterar strategin inför framtiden så att man får med det i slutsatserna?

Anf.  70  PER BOLUND (mp):

Något som jag saknar i slutsatserna är informations- och kommunikationsteknologins möjligheter att minska miljöpåverkan, speciellt från transporter inom EU. EU har ju en målsättning med decoupling att minska utsläppen från transporter i relation till den ekonomiska tillväxten.

Här kan informations- och kommunikationsteknologin spela en avgörande roll. Det vore bra att få belyst om Sverige kommer att lyfta upp den frågan.

Anf.  71  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Utifrån det material som finns kan man se att de rådsslutsatser som i dag ligger är ganska allmänt hållna.

Det är en process som pågår med anledning av att det är en del av den kommande halvtidsutvärderingen. Vi ska vara uppmärksamma på det som ni har lyft upp.

Anf.  72  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det är ju bra med utvecklingen av informationssamhället.

Hur har man behandlat glesbygdsperspektivet och landsbygden när det gäller möjligheten för alla att få del av detta, inte minst de äldre som bor på landsbygd och i glesbygd i Europa?

Anf.  73  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill komma med en uppmaning till ministern. Vi gick ju med i EU för att vi skulle vara med och påverka och agera, inte bara reagera på det kommissionen säger. Det är viktigt att ministern i det här arbetet tar upp dessa frågor.

Sverige har ju tidigare legat i framkant. Det är synd om vi ska börja backa för att man väntar på att kommissionen eller någon annan ska ta upp frågan.

Anf.  74  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det är viktigt att se att det är en rådsslutsats som utgår från en årsrapport där man har fokus på kommande halvtidsutvärdering av programmet. Det ni efterfrågar är en del av det som kommer med i halvtidsutvärderingen för 2008.

Jag återkommer till det. Innehållet i årsrapporten är väldigt allmänt hållet och har inte den detaljinriktning som ni efterfrågar.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 8 om radiofrekvensidentifiering med mera är en diskussionspunkt på grund av ett kommissionsmeddelande som är utsänt till nämndens ledamöter.

Anf.  76  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Kommissionen kommer under rådet att presentera det meddelande från RFID som kom i våras. Meddelandet innehåller förslag till åtgärder för att främja en bred användning av tekniken. Ordförandeskapet har ställt en fråga om hur medlemsstaterna tror att man bäst kan främja forskning och utveckling på RFID-området.

Regeringen tycker att RFID är en viktig och användbar teknik och stöder kommissionens ambitioner att följa frågan.

Eftersom inget konkret arbete pågår vare sig på svensk eller på europeisk nivå kommer jag att vid mötet avstå från att göra inlägg.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Då går vi in på punkt 9 om sjöfart. Jag ska först säga att trafikutskottet tidigare har antagit ett utlåtande om den havspolitiska grönboken. Det ska vi ta till oss som en principiell inriktning i denna fråga. Vi behandlar en del i taget, alltså a, b, c, d och e, under punkt 9 eftersom de är så pass olika.

9 a är en beslutspunkt. Förslaget är utsänt i utskick 2 och handlar om en överenskommelse om övervaknings- och informationssystem med mera. Den frågan har varit i EU-nämnden för ungefär ett år sedan, i alla fall en liknande variant. Och då fanns det en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  78  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Rådet enades, som sagt var, i juni förra året om en allmän inriktning. I april i år röstade EU-parlamentet igenom sina ändringsförslag. En del av EU-parlamentets ändringsförslag har arbetats in i den text som ordförandeskapet nu föreslår. Den politiska överenskommelsen skiljer sig dock inte särskilt mycket från den allmänna inriktning som antogs vid det förra TTE-rådet, och regeringen ser positivt på slutresultatet och anser att det kan antas.

Anf.  79  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag måste erkänna att jag inte har läst igenom utskick två så nog eftersom det var på engelska och jag inte hade så mycket tid. Det är många möten.

Det står här att regeringen är nöjd med resultatet. Då har jag en fråga. Det som vi lyfte fram förut handlade om lokala undantag. Har man nu fått in att det är lokala undantag?

Anf.  80  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag kan återkomma till detta. Detta tas upp under en annan punkt om de kustnära sjötransporterna.

Anf.  81  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det gäller allmänt. Det är möjligt att det kommer upp under en annan punkt. Men det är bra om det finns med. Jag tänkte bara att man var nöjd med resultatet här och undrade om det är något som påverkar detta.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Här försöker vi hålla oss till punkt 9 a om övervaknings- och informationssystem för sjötrafik. Vill statsrådet kommentera detta ytterligare?

Anf.  83  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Den specifika fråga som Christina Axelsson tog upp återkommer under punkt 9 e, tror jag.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Det tror jag också. Då är vi klara med punkt 9 a. Jag ska sammanfattningsvis säga att det verkar finnas en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 9 b handlar om hamnstatskontroll. Även detta är en beslutspunkt där förslag är utsänt i utskick 2. Den frågan har också varit uppe i EU-nämnden inför rådsmöte i december förra året. Det fanns då en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  85  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Rådet enades i december om en allmän inriktning för direktivförslaget om hamnstatskontroller. I övrigt är processen ungefär densamma som under föregående dagordningspunkt om sjötrafikövervakningsdirektivet. Ordförandeskapets förslag till text skiljer sig inte särskilt mycket från rådets allmänna inriktning från förra året. Regeringen ser fortsatt positivt på direktivförslagen och stöder ordförandeskapets förslag till politisk överenskommelse.

Anf.  86  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag tänkte bara ställa en liten fråga. Dessa hamnstatskontroller har funnits länge. Men det har varit si och så med att nyttja dem och att ta tillfället i akt att faktiskt inspektera och belägga fartyg med förbud att dra vidare.

Finns det någon utvärdering om hur de europeiska länderna faktiskt tillämpar den hamnstatskontroll som har varit, och finns det i och med detta förslag ökade möjligheter? Eller bedömer ministern, och är den svenska positionen, att detta ger ökade möjligheter för de europeiska länderna att faktiskt agera mot de skorvar som alltför ofta anlöper våra hamnar?

Anf.  87  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Inriktningen och syftet är just att lägga mer kraft och fokus på dem som bör kontrolleras och följas upp. Det är innebörden i hamnstatskontrollen. Men hur man har tillämpat tidigare regler och efterlevnaden av dem kanske Per Björklund kan svara på.

Anf.  88  Ämnesrådet PER BJÖRKLUND:

Detta är en fråga som den europeiska sjösäkerhetsbyrån, Emsa, följer. De försöker göra en statistik över hur detta direktiv följs upp. Och det är i och för sig, och har framför allt varit, lite si och så med kontrollen, precis som sägs här. Ett av skälen till att det har varit på det sättet är att det helt enkelt har varit brist på inspektörer. Det försöker man förbättra, så att det ska finnas tillgång på inspektörer. Och länderna ska kunna byta inspektörer mellan sig.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det under punkt 9 b finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Punkt 9 c är en lägesrapport angående bortfraktarens skadeståndsansvar. Nämnden informerades senast i december förra året.

Anf.  90  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Förhandlingarna rörande passagerarförordningen går relativt sakta framåt eftersom ordförandeskapet har valt att prioritera andra delar av sjösäkerhetspaketet. Det kommande portugisiska ordförandeskapet har uppgett att man under hösten kommer att arbeta vidare med bland annat passagerarförordningen.

Vid rådsmötet kommer inga beslut om förslaget att fattas, utan ordförandeskapet kommer att presentera en lägesrapport om förhandlingarna.

Anf.  91  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det är här som det står att undantag för lokal fart borde införas. Då undrar jag: Har man fått med det, eller hur är det?

Passagerarna måste ha rättigheter också i lokal fart. Jag frågade vid informationen huruvida passagerarna kan få vissa rättigheter. Jag såg av underlaget att detta verkar vara på gång. Men jag undrar om ministern kan göra några kommentarer om detta, exempelvis om det är förseningar och annat.

Anf.  92  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Regeringen arbetar just i den riktning som Christina Axelsson efterfrågar, alltså att på försäkringssidan få undantag för fartyg i framför allt skärgårdstrafik i syfte att upprätthålla trafik i vår skärgård och behålla arbetstillfällen, vilket de mindre rederierna också har anfört.

Frågan om passagerarnas rättigheter får Johan Schelin svara på.

Anf.  93  Ämnessakkunnige JOHAN SCHELIN:

Jag kommer från Justitiedepartementet. Det pågår arbete i kommissionen med ett förslag till rättsakt som gäller passagerarrättigheter liknande det som redan finns på järnvägsområdet och på flygområdet. Det gäller kompensation för förseningar och så vidare. Kommissionen har haft en hearing om detta, och en konsultationsprocess har pågått. Och vi väntar nu på att kommissionen ska presentera ett förslag till en sådan rättsakt. Men det arbetet har alltså inte kommit i gång än.

Anf.  94  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det var glädjande att höra. Då måste jag få fråga: Driver ministern, eller vilken minister det nu är, på det arbetet – det kanske hamnar under någon annan minister – så att konsumenterna får rättigheter också när det gäller sjöfarten?

Anf.  95  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det ligger på justitieministern, och det är lite svårt att svara på just nu.

Anf.  96  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill göra ett medskick. Det är viktigt att ni inom regeringen diskuterar frågorna så att man har en och samma ingångspunkt när det gäller EU-arbetet.

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Då noteras detta.

Då kan nämnden gå till beslut. Jag konstaterar att det under punkt 9 c finns stöd för regeringens redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Då har vi kommit till punkt 9 d som är en beslutspunkt nu igen. Det finns ett förslag till den politiska överenskommelsen utsänt i utskick 2.

Anf.  98  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Regeringen ser positivt på förslaget som kommer att leda till att många länder som i dag saknar eller har bristfälliga utredningar måste öka sin standard på olycksutredningar. Detta kommer att leda till att sjösäkerheten blir bättre.

Regeringen stöder ordförandeskapets förslag till politisk överenskommelse och anser att den kan antas.

Anf.  99  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag ber om ursäkt för att jag tar upp så här mycket tid. Men det behövs för att ta reda på vad som egentligen menas. Ledamöterna i trafikutskottet fick i alla fall inte utskick 2.

Nu vill jag bara höra hur det blir för Sjöfartsverket. De har det underlag som finns med i ministerrådspromemorian, där det anges att man skulle flytta resurser från Sjöfartsverket till Haverikommissionen med anledning av detta, men de anser sig inte kunna avvara dem. Återkommer ministern om det senare? Det handlar om hur vi organiserar detta i Sverige. Men det är ändå viktigt att denna fråga tas upp.

Anf.  100  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det svenska interna arbetet får vi återkomma till senare.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 9 e handlar om ett eventuellt inrättande av ett europeiskt långdistanssystem med mera. Det är en riktlinjedebatt, det vill säga för nämndens del en diskussionspunkt där vi ska förhålla oss till regeringens upplägg i frågan.

Anf.  102  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Vid rådsmötet vill ordförandeskapet ha en riktlinjedebatt om denna fråga. Jag vill därför ge nämnden en bild av vad det handlar om och min syn på frågan.

FN:s sjöfartsorganisation håller på att inrätta ett system för att kunna övervaka fartyg med satellit. Jag tror att ett sådant system kan ha många fördelar. Det kan bli ett nyttigt redskap för att bistå fartyg i nöd, skydda fartyg mot brottsliga handlingar och bekämpa föroreningar.

USA har erbjudit sig att delvis finansiera en internationell datacentral med placering i USA. Kommissionen vill å sin sida inrätta en europeisk datacentral.

Jag vill betona att Östersjöländerna redan i dag har ett väl fungerande övervakningssystem, nämligen AIS. AIS täcker det mesta av våra svenska vatten. Det finns några mindre områden i Nordsjön som inte täcks. Här kan LRIT vara till nytta för sjöräddningen. Sjöräddningsinformation kommer dock att tillhandahållas utan kostnad. Därför har Sverige i nuläget inget egentligt behov av att vara anslutet till någon datacentral som planeras för att samordna LRIT-informationen om var fartyg befinner sig.

Det är ännu oklart vad som skulle vara bäst ekonomiskt för Sverige. I dag finns det tre realistiska alternativ. För det första kan vi avstå helt från att ansluta oss och i stället fortsätta med AIS. Detta innebär givetvis inga kostnader för oss. För det andra kan vi ansluta oss till en europeisk central där kostnaderna fördelas inom EU-budgeten. För det tredje kan vi ansluta oss till en internationell datacentral som USA erbjuder sig att inrätta och delvis finansiera.

De flesta medlemsstaterna är i princip positiva till att EU skapar en egen central för LRIT. Men de vill också att alla frågetecken klaras ut innan rådet slutligt beslutar om att inrätta ett europeiskt system. Många tekniska och finansiella frågor kvarstår att lösa.

Jag instämmer helt i att kommissionen behöver arbeta vidare med förslaget om en europeisk datacentral och inte minst hur detta ska finansieras. Vissa stater saknar kust. Andra stater såsom Sverige har redan ett väl fungerande sjötrafikövervakningssystem men skulle ha stor nytta av LRIT för sin sjötrafikövervakning.

Jag anser att EU behöver hitta en kostnadseffektiv lösning som passar alla. Detta bör vara utrett innan EU fattar ett beslut om att inrätta en europeisk datacentral.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Denna fråga behandlas också i Coreper i dag.

Anf.  104  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill ställa en fråga. Det som står om den svenska ståndpunkten här är lite lustigt, nämligen att vi bör välkomna att frågan tas upp och framföra konstaterade fördelar samt ta upp de frågor som finns att diskutera.

Det är inte någon glasklar inställning från den svenska regeringen, måste jag erkänna, och jag tror faktiskt att man erkänner det runt om det här bordet.

Jag vill höra från ministern åt vilket håll Sverige kommer att. Jag frågade statssekreteraren i går, och då anförde han att han ville ha en sådan här i EU och inte i USA. Jag undrar om det är den svenska linjen, och varför det i så fall inte står.

Anf.  105  ORDFÖRANDEN:

Jag vill säga att nämndens ledamöter också har fått Regeringskansliets kommenterade dagordning, där det står ytterligare några rader om just den där frågan.

Anf.  106  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Jag tror precis det jag säger, och det kan tolkas som att det inte är en glasklar linje, men ställningstagandet är inte i det läget nu, eftersom det pågår en diskussion och vi inte heller har ett slutgiltigt ställningstagande. Jag tror att det är viktigt att se precis det jag har anfört: att Sverige har en tillfyllest egen bevakning. Naturligtvis är vi väldigt intresserade av att det blir allmänna förbättringar, men som sagt har vi uppfyllt våra egna behov. Därför är det viktigt att vi har ett kostnadsunderlag innan vi går vidare och förordar något ställningstagande. Det är precis det som här anges. Jag tror att det är i linje med hur man hanterar en sådan här fråga.

Anf.  107  CHRISTINA AXELSSON (s):

Som socialdemokrat kan jag bara konstatera att den borgerliga regeringen fortsätter att vänta och se.

Anf.  108  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag tror att det är viktigt att se att om Sverige har sin egen säkerhet och har tillgodosett sina egna behov är det ganska viktigt att vi ser över det hela och hittar kostnadseffektiva lösningar, för den här regeringen har inte heller intresse av att göra dubbla betalningar för system som vi själva redan har. Jag utgick från att inte heller tidigare regeringar ville kasta ut pengar i onödan.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Innan vi går in på punkt 10 vill jag bara konstatera att klockan är kvart över elva. Vi har åtta beslutspunkter kvar på detta ministerråd. Då har vi inte börjat behandla Ekofinrådet. Jag ska naturligtvis inte neka någon av nämndens ledamöter att göra välbehövliga inlägg, men håll er ändå gärna så korta som möjligt för allas skull och rikta in er på nyheter i beslutsfrågor. Vi har ju votering och annat framför oss också.

Det innebär också att det absolut inte blir någon fikapaus, om någon undrar om det. Ni får gå tyst och diskret och fylla på om ni behöver göra sådant.

Punkt 10 handlar om en uppförandekod för linjekonferenser. Det är en beslutspunkt, och förslag har getts nämndens ledamöter till handa.

Anf.  110  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Förslaget syftar till att upphäva rådets förordning om medlemsstaternas ratifikation av eller anslutning till Förenta nationernas konvention om en uppförandekod för linjekonferenser. Bakgrunden är att från och med den 18 oktober 2008 kommer artikel 81.1 i EG-fördraget att gälla linjetransporter, och linjekonferenser kommer att bli olagliga. Nuvarande förordning 954/79 kommer därmed att bli omöjlig att tillämpa. Jag anser därför att ordförandeskapets förslag om att förordningen upphävs kan tillstyrkas.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 11 handlar om Galileo. Till den frågan har det utsänts underlag i diverse omgångar. Jag ska först säga att den behandlas i Coreper i dag. Den var i trafikutskottet i går som informationspunkt. På EU-nämnden i mars fattades inget beslut, men det var ett skriftligt samråd efter detsamma. Så kan man ju göra i händelse det skulle visa sig att vi inte kan gå i mål riktigt i dag. Det får vi naturligtvis höra efter statsrådet.

Nämndens ledamöter fick ungefär vid midnatt – på min mobiltelefon stod det 02.14, men det var inte riktigt så, tror jag – Regeringskansliets Coreperinstruktioner till Corepermötet i dag för kännedom. De finns också på bordet. Det innebär naturligtvis att både Regeringskansliet och EU-nämndskansliet har gjort allt vad de har kunnat för att samla ihop hur landet ligger just nu i den här frågan. Vi är väl medvetna om att den är komplicerad.

Anf.  112  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Det är naturligtvis så att jag också beklagar de omständigheter som nämnden och också vi själva har att arbeta under när det gäller förberedelserna just i den här frågan.

Precis som ordföranden sade pågår förhandlingar fortfarande, kanske just nu, i Bryssel om en möjlig resolutionstext om framtiden för Galileo. Utgångspunkten är det meddelande som kommissionen tog fram den 16 maj. Någon ny text har vi inte, men det är frågor som regeringen anser särskilt viktiga att behandla. Det handlar om ett beslut om Galileos framtid. Det finns fem punkter.

1. Det är en politisk signal om att EU bör avsluta förhandlingarna med nuvarande konsortium.

2. Man bekräftar vikten av att fortsätta uppbyggnaden av programmet med en full konstellation satelliter.

3. Man villkorar detta till att kommissionen redovisar en väl genomarbetad finansieringslösning, vilket bör ske senast september 2007.

4. Rådet vidhåller kravet att man respekterar takten i det innevarande finansiella perspektivet när man utreder finansieringslösningen.

5. Man ser över styrningen av Galileoprogrammet för att säkerställa en effektiv och sund förvaltning av programmet.

Vi bedömer också att en kritisk fråga kommer att vara i vilken utsträckning man ska respektera de industripolitiska överenskommelser som nåtts inom ramen för det tänkta konceptionsupplägget. Det finns farhågor för att en övergång från konceptionskontrakt till stora upphandlingar enbart gynnar några få dominerande bolag och därmed bara kommer några få medlemsländer till del. Regeringen har viss förståelse för farhågorna, eftersom rymdindustrin är en bransch som inte verkar på en vanlig konkurrensutsatt marknad. För Sveriges del är det viktigt att små länder med stark rymdindustri inte missgynnas. Detta intresse kommer regeringen att prioritera i en kommande text.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Jag kommer rent tekniskt att förfara så att vi kan ta ställning till regeringens redovisade upplägg och kommer att fatta beslut om det. Vi får lämna textfrågan öppen eftersom vi inte har texten, då Coreper pågår nu. Därmed hoppas jag att vi kan samråda skriftligt om det kommer tydligare skrivningar. Vi har flera dagar på oss. Det är massor med tid med våra mått mätt. Så kommer vi att göra. Kan vi göra så? Så ska vi fråga först, för formens skull. Svaret på det är ja. Det innebär att vi ska ta ställning till upplägget.

Anf.  114  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill för protokollet säga att trafikutskottets ledamöter av förklarliga skäl inte har fått ta del av de handlingar som kom i natt och sent i går kväll.

Det är bra att vi får det rådrummet. Det var klokt av ordföranden att komma med det här, så slapp vi socialdemokrater säga att vi har en annan ståndpunkt. Det är viktigt att vi får ett gott underlag, så att vi kan diskutera utifrån det.

Jag ställde en fråga när vi hade informationen i utskottet, eftersom det förslag till svensk ståndpunkt som då var för handen var att det var fråga om förhandlingar. Jag vill fråga också här: Vilken linje är det som regeringen driver? Det händer ju mycket här omkring så att säga. Kina vet vi ligger långt framme, och även Ryssland och så vidare. Det är flera som vill skicka upp satelliter och ha ett navigationssystem värt namnet. Vilken är regeringens huvudlinje?

Anf.  115  PER BOLUND (mp):

Vi har framfört våra ställningstaganden i Galileo tidigare. Vi är till exempel skeptiska till försvarsaspekterna och de militära aspekterna av projektet. Men min fråga gäller ekonomin i det hela. Med alla de problem som har uppstått finns det en risk för att ekonomin och kostnaderna skenar i väg. Frågan är om Sverige kommer att vilja ha någon form av skydd mot att kostnaderna far i väg på ett okontrollerat sätt.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Den här frågan också kommer att återkomma under Ekofinpunkten, där på holländskt initiativ just frågan om finansieringen kommer upp.

Anf.  117  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag överlämnar ordet till Erik Kiesow.

Anf.  118  Kanslirådet ERIK KIESOW:

Jag arbetar på trafikenheten på Näringsdepartementet.

Man kan naturligtvis utveckla vad statsrådet har sagt, men den linje som redovisades här är den viktiga. Det är huvuddragen i linjen som vi förbereder inför rådsmötet.

Det första är att man avslutar förhandlingen med det tänkta konsortiet. Det är ett viktigt beslut att ta för att kunna fortsätta. Det ger man i uppdrag till tillsynsmyndigheten, som har ansvar för att förhandla med konsortiet.

Det andra är att man villkorar en fortsättning på programmet, att man verkligen har med det, att man har en budget med den som räcker och som finns inom den finansiella ramen för en fortsättning av programmet. Det måste kompletteras med ett vederhäftigt underlag från kommissionen.

Samtidigt är det viktigt att ge en signal att man inte avslutar hela programmet nu, trots att man har lite av en kris i upplägget. Det gäller att ge en positiv signal till en fortsättning, med villkoret att man har en finansieringstäckning. Det är väl huvudbudskapet, som vi menar att man ska driva nästa vecka.

Anf.  119  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga och hoppas att nämnden får möjlighet till skriftligt samråd i händelse det kommer nya skarpa skrivningar.

Vi har att gå till punkt 12, En europeisk energistrategi för transportsektorn. Där ska det däremot antas slutsatser, som har skickats ut med den kommenterade dagordningen.

Anf.  120  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Förslaget till rådsslutsatser om en europeisk energistrategi för transporter utgår från det klimat- och energimål som Europeiska rådet antog vid sitt möte den 8–9 mars i år. Som bekant drev Sverige på för att EU skulle sätta upp ett mål om att minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent till 2020. Nu blev 30-procentsmålet avhängigt av vilka åtaganden som görs globalt.

Jag står liksom miljöministern dock fast vid att Sverige, som har arbetat så hårt för 30-procentsmålet, inte kan ha en lägre ambitionsnivå än så för vårt eget klimatarbete här hemma.

Mot den bakgrunden tycker jag att det är bra att ordförandeskapet har tagit fram en strategi för hur transportsektorn ska kunna bidra till EU:s mål för utsläpp av växthusgaser, energianvändning och användning av biodrivmedel. Jag hade gärna gått lite längre med strategin, men anser att Sverige bör ställa sig bakom förslaget till rådsslutsatser. Genom strategin har medlemsländerna fått en gemensam plattform för arbetet. Från den svenska regeringens sida kommer vi att fortsätta att vara aktiva och driva på inom EU för att transportsektorn ska ta sitt ansvar och bidra till att klimatmålen uppfylls.

Anf.  121  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill bara höra vad det är för svenska texter som vi har fått inarbetade i det här. Vad är det vi vill lyfta fram?

En annan fråga också. Kan Sverige gå längre? Är det här en bas, så att vi kan gå längre?

Anf.  122  PER BOLUND (mp):

Jag saknar i det här materialet inställningen att man ska gå över till mindre miljöstörande transportslag, att man ska ha det som en grundläggande policy när det gäller effektivitet inom transportsystemet. Vi vet ju att järnvägs- och sjötransporter är betydligt mer effektiva än vägtransporter. Det borde också vara vägledande för EU:s arbete i det här fallet.

Som jag var inne på när det gällde kommunikationsteknik anser jag också att det är en strategi som bör finnas med i arbetet. Man ska med hjälp av den nya tekniken anstränga sig för att minska transporternas miljöpåverkan.

Anf.  123  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Jag kan börja med att säga att strategin i sig utgår ifrån att det behövs en kombination av olika åtgärder för att nå uppsatta mål. Det betonar behovet av energieffektivisering av samtliga trafikslag – det tror jag att det är viktigt att förstå – och en ökad andel förnybara drivmedel och beteendeförändringar.

Strategin täcker samtliga trafikslag. Sverige har under beredningen av förslaget arbetat aktivt för att få en så långtgående text som möjligt i sammanhanget. Vi har haft framgångar vad gäller klimatperspektivet, att det betonas tydligare, och att det behövs ökade forskningsinsatser för att få fram andra generationens biodrivmedel, för att ta ett par exempel.

Andra exempel: Vad gäller vägtrafikavsnittet stöder rådet bland annat kommissionens förslag till ändring av bränslekvalitetsdirektivet, som möjliggör en högre inblandning av biodrivmedel i konventionella drivmedel. Rådet uppmanar också kommissionen att ta fram hållbarhetskriterier för biodrivmedel. Vad gäller flygavsnittet ser rådet positivt på en inkludering av flyget i EU:s handelssystem som ett kostnadseffektivt sätt att begränsa utsläppen av CO2 från luftfarten.

För sjöfarten betonar rådet att det behövs ytterligare ansträngningar inom IMO för att få till stånd skärpta utsläppskrav. När det gäller järnvägsavsnittet betonas vikten av att fortsätta arbeta med att just stärka järnvägens konkurrenskraft och därmed öka dess marknadsandelar för att på så sätt också få ned CO2-utsläppen.

Anf.  124  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Per Bolund har en relevant fråga som har ett svar – även om det är rätt svampigt – på s. 145 i rådsdokumentet. Jag skulle vilja uppmana vårt statsråd att vara mycket aktiv och pådrivande i järnvägsfrågorna. De återkommer ju senare här.

Vi kan tala oss blå och röda i synen om vikten av att minska utsläppen från de tunga transporterna om inte alternativen växer fram och är konkurrenskraftiga. Det har varit riktigt uselt på den fronten i Europa.

Anf.  125  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag kan bekräfta för Sven Gunnar Persson att detta är precis vad vi ständigt lyfter fram. Det handlar om vikten av att möjliggöra övergång av godstransport till järnväg. Framför allt ur ett svenskt perspektiv har vi negativa erfarenheter när det gäller att det krävs fyra fem sex lokbyten för att man ska kunna transportera gods från svenska företag ned till Europa. Vi har dåliga exempel som vi ständigt lyfter fram i de här sammanhangen för att markera vikten av att vi klarar av att vidta åtgärder så att vi får en ökad konkurrens när det gäller järnvägen.

Anf.  126  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi hade en diskussion i trafikutskottet i går rörande utsläppsrätter och handeln med utsläppsrätter för flyget. Diskussionen gällde huruvida flyget skulle vara en egen bubbla eller inte. Jag hoppas att ministern har fått information om det som sades då och om vikten av att man skiljer detta åt, så att inte flyget kommer att köpa upp utsläppsrätter från industrin till högre priser än industrin mäktar med. På så sätt skulle vi få en konkurrens mellan transporter och industri. Detta togs upp i utskottet. Jag ville bara förtydliga det.

Anf.  127  PETER PEDERSEN (v):

Jag vill bekräfta den ståndpunkt som Christina Axelsson för fram. Vi i Vänstern kommer att återkomma till den under punkt 18.

Anf.  128  KARIN GRANBOM (fp):

Jag känner också att det är alltför okonkret. Vad gör man egentligen för att stärka järnvägen? Jag kunde inte utläsa det av svaret. Hur blir järnvägen starkare, och hur märker vi av det här i Sverige särskilt på godssidan? Vad är Sveriges ståndpunkt när det gäller hur man ska stärka järnvägen?

Anf.  129  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

En del av svaret ligger i arbetet med tredje järnvägspaketet. Det kommer lite senare, men det visar också på situationen. Vi kan ta upp den diskussionen i samband med att vi diskuterar tredje järnvägspaketet, som är en del av det arbetet.

Anf.  130  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i punkt 12.

Punkt 3 gäller landtransporter med farligt gods. Det är en beslutspunkt som gäller en allmän riktlinje. Utdrag ur förslag till direktiv ligger i utskick 2 och har också funnits till hands på kansliet.

Anf.  131  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det föreslagna direktivet innebär en integrering och samtidigt en uppdatering av fyra befintliga direktiv och fyra befintliga kommissionsbeslut om transport av farligt gods. Tillämpningsområdet för EU:s regler för transport av farligt gods utvidgas därför till att inte bara omfatta väg- och järnvägstransport utan även transporter på inre vattenvägar. Förslaget medför att tidigare överlappningar har rensats bort. Ett samlat direktiv som medför mindre risk för motstridigheter bör kunna leda till säkrare transporter av farligt gods. Regeringen är därför positiv till ett enhetligt direktiv för transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar.

Anf.  132  PETER PEDERSEN (v):

Av den kommenterade dagordningen framgår att man är positiv till att man har ett samordnat, enhälligt direktiv, men i nästa stycke säger man att vi inte tänker tillämpa det på våra egna inre vattenvägar. Det bör man kanske förklara. Finns det bättre regler som gäller där?

Anf.  133  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Sverige tillämpar de regler som gäller generellt för sjöfarten. Där inkluderas detta.

Anf.  134  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag då att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 14 gäller driftskompatibilitet mellan järnvägssystem. Detta är en lägesrapport, och underlag har sänts ut.

Anf.  135  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! På rådsmötet kommer ordförandeskapet att presentera en lägesrapport om behandlingen av förslaget. Jag avser att välkomna rapporten och ta del av informationen inför det fortsatta arbetet. Rapporten redogör för rådsarbetsgruppens behandling av direktivförslaget.

Förslaget ingår som en del i ett paket benämnt Att underlätta rörligheten för lokomotiv i gemenskapen. Paketet innehåller utöver förslaget till driftskompatibilitetsdirektiv även förslag till revidering av direktiv 2004/49/EG om järnvägssäkerhet och av förordningen 881/2004 om inrättande av den europeiska järnvägssäkerhetsbyrån.

Motiven bakom förslaget till nytt driftskompatibilitetsdirektiv är att åstadkomma ett förbättrat förfarande för godkännande av främst lokomotiv i syfte att underlätta den fria rörligheten inom gemenskapen, att åstadkomma ett konsoliderat och förenklat regelverk för driftskompatibilitet på järnvägsområdet och att mot bakgrund av vunna tillämpningserfarenheter åstadkomma ett antal tekniska förbättringar av regelverket för driftskompatibilitet.

Förslaget till driftskompatibilitetsdirektiv har behandlats i rådsarbetsgruppen vid ett antal tillfällen under vintern och våren 2007. De flesta medlemsstater, inklusive Sverige, har i grunden en positiv inställning till förslaget. Det finns fortfarande en del tekniskt komplicerade utestående frågor att behandla innan rättsakten kan läggas fram för beslut om allmän inriktning i rådet. De övriga rättsakterna i paketet har ännu inte alls hunnit behandlas i rådsarbetsgruppen.

Anf.  136  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Jag är starkt för fri rörlighet för lok i Europa och undrar: Finns det något i direktiven som talar om när detta ska kunna vara genomfört? Har vi någon prognos om det? Det är ju oerhört viktigt att man kan komma loss på det här området för att kunna föra över tunga transporter till järnväg. I dag går väl transporterna med 14–20 kilometer i timmen ned genom Europa, och det är riktigt uselt.

Anf.  137  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Detta är, precis som det som Sven Gunnar Persson frågade om tidigare, är naturligtvis en del av det arbete som nu pågår. Tidsperspektivet – är det någon av mina medarbetare som vågar kommentera detta?

Anf.  138  Ämnesrådet PER BJÖRKLUND:

Jag tror att detta arbete kan komma att gå relativt snabbt när man väl har löst de tekniska problemen. Det gäller bland annat att hitta på system där man kan ta hänsyn till olika regioners speciella behov. Exempelvis ska lok som ska köras i Sverige också kunna klara kyla. Men när man väl har hittat på ett bra system tror jag inte att det finns några stora meningsskiljaktigheter mellan länderna.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

När det gäller den här punkten finns inte mycket annat att göra än att tacka så mycket för informationen i denna fråga.

Punkt 15, Luftfart, är vi inne på nu. Vi ska gå till beslut i frågan om gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet med mera. Den här frågan har varit i EU-nämnden inför rådsmötet i december. Då fanns det en majoritet för regeringens ståndpunkt. Utdrag ur förslag till överenskommelse nu har utsänts i utskick 2 och har i övrigt funnits tillgängligt på kansliet. Vill statsrådet tillägga något utöver det underlag som nämnden har fått?

Anf.  140  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag tror inte att det behövs.

Anf.  141  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Punkt 16, gemensamma regler för tillhandahållande av luftfartstjänster, är en lägesrapport eller en allmän riktlinje. Vi får lyssna på vad statsrådet har att säga. Utdrag ur rådsdokument är utsänt i utskick 2.

Anf.  142  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Under den här punkten är avsikten att kommissionen ska avlämna en lägesrapport och rådet fatta beslut om en allmän inriktning. 1992 antogs det så kallade tredje luftfartspaketet, innehållande tre centrala EG-förordningar för luftfartsområdet om licensiering av flygbolag, om marknadstillträde och om biljettpriser. Detta paket brukar beskrivas som den sista etappen av avregleringen av luftfarten inom gemenskapen som påbörjades 1987.

Enligt kommissionen har det tredje luftfartspaketet i stort sett fyllt sin roll väl, men vissa bestämmelser behöver förtydligas, revideras eller tas bort för att skapa lika villkor för alla EG-flygbolag. Revisionen syftar till att öka marknadseffektiviteten och flygsäkerheten samt att förbättra passagerarskyddet, men inte till någon större förändring av regelverket.

Kommissionens förslag innebär strukturellt att de tre nuvarande förordningarna upphävs och omarbetas till en ny gemensam förordning. Regeringen stöder den allmänna inriktningen av förslaget, nämligen att det ska främja marknadseffektiviteten, flygsäkerheten och passagerarskyddet. Regeringen stöder också förslaget om att sammanföra de tre förordningarna till en sammanhållen, reviderad förordning.

Kommissionens förslag innebär bland annat att kraven för beviljande och tillsyn av operativa licenser skärps. Kraven på medlemsstaterna att återkalla en licens om flygbolaget inte kan uppfylla sina åtaganden skärps.

Bestämmelserna om inhyrning av flygplan har förtydligats för att skapa en enklare praxis bland medlemsstaterna samtidigt som en rimlig balans har uppnåtts mellan myndighetskrav och flygbolagens krav på flexibilitet. Alla begränsningar för EG-flygbolag att bedriva luftfart inom gemenskapen som härrör från bilaterala avtal upphävs.

Kommissionen har inte fått gehör för sitt förslag om att tillträde till linjer inom gemenskapen bara ska få ges genom ett gemenskapsavtal med tredjeland. Sådana rättigheter ges i dag av bilaterala avtal, och den rättigheten vill medlemsstaterna behålla.

Reglerna för allmän trafikplikt omarbetas för att förenkla administrationen, för att undvika överdriven användning av trafikplikten och för att locka fler konkurrenter att delta i anbudsförfarandet. Den längsta koncessionstiden förlängs till fyra år. Sverige har haft ett antal synpunkter på reglernas utformning grundat på vår praktiska erfarenhet för att tillgodose behovet av regionalpolitiskt motiverad flygtrafik som i stor utsträckning har tillmötesgåtts.

Slutligen: När det gäller priser skärps kraven på information till konsumenterna. Alla skatter och avgifter måste tydligt anges i priset, och någon diskriminering på grund av passagerarnas nationalitet eller bosättning får inte ske. Regeringen stöder den allmänna inriktning som förslaget nu har.

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer sedan att fatta ett beslut om detta eftersom förslagen har så mycket materiellt innehåll.

Anf.  144  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det här är ju ett nytt ärende. Jag måste säga att regeringens ståndpunkt sådan den är beskriven i det material som vi har fått är väldigt knapphändig. Det vore bra om vi fick en lite utförligare beskrivning av regeringens ståndpunkt, så att det blir lättare för oss att ta del av ärendet när vi sitter i utskott och EU-nämnden.

Jag har inte märkt att det här på något sätt har varit utsänt till exempelvis Konsumentverket eller Luftfartsverket för synpunkter. När det ska ske omregleringar brukar åtminstone myndigheter och verk få lämna synpunkter. Har det varit något sådant förfarande, eller kommer det att bli det? Och vad är det egentligen som man ska fatta beslut om?

Anf.  145  PER BOLUND (mp):

I bilagan står det på s. 5 om miljöåtgärder: ”Vid miljöproblem vid en flygplats skall en medlemsstat ha rätt att vägra utnyttjandet av trafikrättigheter.” Kan man få en beskrivning av vad detta innebär? Det är ganska svårt att förstå vad denna punkt handlar om.

Anf.  146  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det som Sverige har haft synpunkter på här är främst reglerna om den allmänna trafikplikten och offentlig upphandling. De synpunkterna har man nu tillgodosett.

När det gäller delaktighet och synpunkter från verken, ber jag att få överlämna frågan.

Anf.  147  Ämnesrådet LARS ÖSTERBERG:

Förslaget har remissbehandlats i sedvanlig ordning. Ett stort antal myndigheter har getts tillfälle att yttra sig över förslaget.

Eftersom marknadstillträdet i princip är fritt ges i artikel 19 a en möjlighet för en medlemsstat att begränsa tillträdet till en särskild flygplats om det där uppstår särskilda miljöproblem. Det kan handla om buller och utsläpp. Det finns inte någon begränsning av vilka miljöproblem det handlar om, men möjligheten finns i alla fall att omedelbart begränsa trafiken som annars ska vara fri.

Anf.  148  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag vill återkomma till frågan om vad beslutet innehåller. Kommissionens förslag till beslut innebär egentligen att de tre nuvarande förordningarna upphävs och omarbetas i en ny gemensam förordning. Det är grunden till varför vi har att hantera detta rent formellt.

Anf.  149  CHRISTINA AXELSSON (s):

Kommer det här att återkomma så att vi kan ha synpunkter på det i sak? Det är svårt att ha synpunkter i sak när det är beskrivet på det här sättet.

Anf.  150  Ämnesrådet LARS ÖSTERBERG:

Nu ska det här förslaget behandlas av parlamentet. Den här frågan kommer, såvitt jag förstår, med all säkerhet att återkomma i det här forumet.

Anf.  151  ORDFÖRANDEN:

Vi får säkert anledning att återkomma till detta även i nämnden. I dag ska vi fatta beslut om denna allmänna inriktning. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Punkt 17 handlar om projekt för införande av nya generationens europeiska system för flygledningstjänst. Där finns det ett utkast till resolution utsänt med utskick 1, det vill säga i den kommenterade dagordningen. Nämnden har att fatta beslut med anledning av detta. Vill statsrådet tillägga någonting till det som är utsänt?

Anf.  152  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det tror jag inte att jag behöver göra.

Anf.  153  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Sedan har vi punkt 18. Även här finns det ett utkast till slutsatser utsänt i den kommenterade dagordningen. Just flygutsläppshandelsfrågan har också varit i EU-nämnden tidigare, som flera ledamöter redan har nämnt.

Anf.  154  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Inför ICAO:s generalförsamling i september i år har ordförandeskapet tagit fram ett förslag till en gemensam EU-position i frågan om att inkludera flyget i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter. I förslaget förbinder sig medlemsländerna bland annat att göra sitt yttersta för att ICAO fortsätter sitt arbete med att minska utsläppen av växthusgaser från flyget och att det inte träffas några överenskommelser inom ICAO som förhindrar EU att inkludera flyget i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter.

Som bekant är regeringen positiv till att inkludera flyget i handelssystemet. Jag anser därför att Sverige bör stödja förslaget till gemensam EU-position så att EU kan tala med en röst i den här angelägna frågan.

Anf.  155  ORDFÖRANDEN:

Tack för det. Ordet är fritt med anledning av detta. Då har jag Peter Pedersen på talarlistan, därefter Per Bolund.

Anf.  156  PETER PEDERSEN (v):

Vänstern och även Miljöpartiet har i olika sammanhang ifrågasatt den här hållningen som regeringen ibland framför tydligt och ibland inte. Min fråga är alltså: Vad finns det för konsekvensanalys bakom som gör att man kan komma fram till det här förslaget och säga att alla utsläppsrätter ska inkluderas i ett gemensamt handelssystem? Ser man inte risken att de som har något svårare att kapa sina utsläpp väljer alternativet att köpa utsläppsrätter och finner att det är det mest framgångsrika konceptet? Det skulle till exempel kunna innebära att vi får en utslagning av svensk basindustri. Det kan i och för sig leda till ett lägre transportbehov i framtiden, men det kan inte vara ett självändamål att man använder ett utsläppsrättsförfarande som slår ut en del av svensk industri.

Hittills har jag inte lyckats hitta någon som helst konsekvensbeskrivning eller analys som visar hur man ska komma fram till just det här systemet. Ett alternativ är ju att man har en separat bubbla för transportsektorn till exempel där flyget konkurrerar med andra transportslag.

Anf.  157  ORDFÖRANDEN:

Jag ber alla inblandade att hålla sig till slutsatserna vad gäller den här punkten.

Anf.  158  PER BOLUND (mp):

Jag delar Vänsterpartiets syn i den frågan. När det gäller ICAO finns det också anledning att ta bort andra regleringar som förhindrar relevanta miljöåtgärder. En sådan är förbudet mot att införa skatt på flygbränsle som är reglerat av ICAO. Sverige borde se till att EU agerar kraftfullt för att få bort det förbudet som på alla sätt motverkar en rimlig miljöanpassning av flyget.

Anf.  159  KARIN PILSÄTER (fp):

Jag vill inte på något sätt förlänga sammanträdet, och jag har inte gjort det tidigare, men jag tycker att det är väldigt viktigt att de här synpunkterna om att man ska separera flyget eller transporterna från industrin verkligen ingår hela vägen i resonemanget. Transporterna måste självfallet in i ett system med utsläppsrätter, men det måste vara ett annat system, speciellt med tanke på att utsläppen från flyget har en annan effekt än utsläppen från industrin. De är inte jämförbara. Jag tycker att det är viktigt att det ingår hela vägen i det här arbetet.

Anf.  160  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag markerade tidigare att vi har diskuterat det här i utskottet. Jag vill bara säga att vi också har synpunkter där.

Anf.  161  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Låt mig göra en återkoppling till kommissionen. De föreslår en tilldelning som är gratis baserad på riktmärken och dessutom en liten andel mot betalning i form av en auktion. Sverige anser att utsläppsrätterna ska auktioneras ut till flygsektorn till hundra procent. Auktioneringen har bland annat den fördelen att både gamla och nya aktörer behandlas lika i det här systemet.

Anf.  162  Departementssekreterare STEFAN ANDERSSON:

Jag har en kort kommentar till frågan från Peter Pedersen. Grunden är att ju fler aktörer som är med i systemet, desto billigare blir det för samhällsekonomin i stort genom att man för samman olika aktörer som har olika åtgärdskostnader. Genom handelssystemet innebär det att de billigaste åtgärderna vidtas. Men man ska självfallet ta hänsyn till svensk industri och energiintensiv industri. Det gör regeringen också. Ett sätt är att man jobbar för att få en global klimatregim så att konkurrentländer också möter de här kostnaderna. Det är ett sätt. Man kan självfallet titta på den mer detaljerade utformningen för att inte slå ut svensk industri.

Det finns en konsekvensanalys gjord av kommissionen när det gäller att ta in flyget i handelssystemet. Den visar att det trots allt blir begränsade prisökningar.

Anf.  163  ORDFÖRANDEN:

Jag hoppas att debatten slutar här någonstans så att vi hinner i mål med det här rådet före voteringen.

Anf.  164  MARGARETA CEDERFELT (m):

Vi hade också en genomgång i trafikutskottet. Där biträder vi i majoriteten regeringens förslag och tycker att det är bra eftersom det syftar till att minska utsläppen.

Men annan en sak kom också upp och jag skulle gärna vilja höra ministerns synpunkter på den. Statssekreteraren nämnde att för att komma till rätta med problemet är det oerhört viktigt att inkludera USA och Kina i arbetet med att minska flygutsläppen. Jag undrar hur statsrådet ser på detta.

Anf.  165  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi fick just nu en redogörelse för att det finns en rapport om hur det här påverkar, och den har vi inte fått. Det är bra om vi får så mycket underlag som möjligt. Det är därför vi har så många frågor att ställa. Det är viktigt att man tar med sig detta att man värnar basindustrin i Sverige. Jag vill skicka med ministern det och hoppas att ministern verkligen agerar för det i de här sammanhangen så att vi inte ställer till med någonting.

Anf.  166  PER BOLUND (mp):

Jag fick inget svar på min fråga om Sverige kommer att driva på för att ICAO ska att ta bort förbudet mot skatt på flygbränsle.

Anf.  167  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Jag vill återkomma till tredjelanddiskussionen som lyftes fram här. Sverige anser att förslaget ska utformas så att det undviker konkurrenssnedvridningar mellan flygbolag från EU och flygbolag från tredjeland. Därför anser Sverige vidare att in- och utrikesflyg bör behandlas lika. Sverige stöder därför kommissionens förslag att systemet också ska omfatta alla flygningar oavsett flygbolagets ursprungsland i linje med det som frågades här.

Anf.  168  Departementssekreterare STEFAN ANDERSSON:

Det gäller frågan om att inkludera andra länder. Sverige vill förstås ha ett globalt system inom ICAO. Frågan om skatt på flygbränsle är inte aktuell nu. Vi tar till oss den, men den finns inte med på dagordningen just nu.

Anf.  169  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Nu har vi bara övriga frågor kvar här. Läget verkar vara sådant att det kan dröja en halvtimme innan det är votering. Därför är det min avsikt att köra vidare till Ekofin om vi inte fastnar på övriga frågor här förstås. Det märker vi alldeles strax.

När det gäller punkt 19, Övriga frågor, konstaterar jag att alla är informationspunkter. Jag ber statsrådet kommentera det som behöver kommenteras här och nu.

Anf.  170  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag behöver inte kommentera något. Jag förstår tidsaspekten här, men jag står till förfogande om ni önskar lyfta fram något.

Anf.  171  HILLEVI LARSSON (s):

Punkt c om det tredje järnvägspaketet är rätt intressant. Vi hade till och med ett remissförfarande i riksdagen som ett test på den här punkten. Om jag inte minns fel kom vi fram till att det skulle vara gemensamma regler för internationella transporter men varje land skulle få ha sina egna regler för rent nationella transporter. Och det är ju det striden mellan ordförandeskapet och Europaparlamentet nu handlar om. Jag vill fråga hur regeringens inställning är här. Hur långt kan man gå i kompromisser? Det är lite oklart vad regeringens ställningstagande är här. Det kan vara rätt intressant inför det framtida förhandlingsspelet.

Anf.  172  ORDFÖRANDEN:

Hillevi Larsson syftar garanterat på det subsidiaritetstest i frågan som alltså gjordes av trafikutskottet, det som förut hette lagutskottet och konstitutionsutskottet, om det skulle råda något tvivel om den saken.

Anf.  173  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Det är precis som Hillevi Larsson säger att det är en förhandlingssituation med ett förlikningssammanträde inlagt den 5 juni. Regeringen stod bakom den gemensamma ståndpunkten att förordningen endast ska tillämpas i fråga om internationella tågresor. Rena inrikesresor bör med andra ord undantas från tillämpningsområdet. Vi är dock beredda att kompromissa i frågan och godta att förordningen i viss utsträckning kan tillämpas vid inrikestrafik. Det är emellertid viktigt att särskilt den lokala trafiken undantas från förordningens tillämpningsområde då förutsättningar för att bedriva tågtrafik skiljer sig åt mellan länder och regioner.

Gränsdragningen mellan gemenskapslagstiftning och den nationella lagstiftningen bör även i det här sammanhanget tydliggöras. Det underlättar för såväl transportörer som konsumenter att lättare kunna urskilja vilka regler som gäller vid olika typer av tågtrafik.

Anf.  174  PETER PEDERSEN (v):

Om regeringen går med på någon typ kompromiss, bygger den kompromissen i så fall på att samma undantag från den här huvudprincipen ska gälla i samtliga länder?

Anf.  175  ORDFÖRANDEN:

Det här är alltså inte någon beslutsfråga. Det är övriga frågor.

Anf.  176  PETER PEDERSEN (v):

Jag vet det, men eftersom vi nu vill veta vad regeringen kommer att ha för åsikt och man säger att man kan tänka sig att kompromissa är det bra att veta ungefär. Det är svårt att veta hur man ska kompromissa om man inte har en åsikt.

Anf.  177  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Vi arbetar utifrån att det ska vara generella undantag när vi lägger fram förslag om kompromisser.

Anf.  178  ORDFÖRANDEN:

Nämnden tackar för informationen i dessa övriga frågor.

Är det något att säga i övrigt eller om A-punkter vid det här rådet? Nej. Då kan vi formens skull stödja regeringen vad gäller A-punktslistan. Vi tackar statsrådet Torstensson så mycket för i dag.

Anf.  179  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Tack så mycket.

3 §  Ekofin

Statssekreterare Per Jansson

Statssekreterare Ingemar Hansson

Återrapport från ministerrådsmöte den 8 maj 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 5 juni 2007

Anf.  180  ORDFÖRANDEN:

Vi ska välkomna statssekreterarna Per Jansson och Ingemar Hansson från Finansdepartementet. Finansministern själv, som i övrigt är en flitig EU-nämndsgäst, är just i dag på en resa som det fanns anledning att prioritera. Vi börjar i stället med statssekreterarna, och man kan ställa eventuella frågor angående tidigare ministerrådsmöten. Därefter ska vi gå in på behandlingen av Ekofinfrågorna.

Statssekreterarna hörde säkert våra bryderier om tider och voteringstider. De är förstås själva medvetna om att tiden är sen. Ni kan gärna lägga till föredragningar i den utsträckning de behövs. I övrigt är ni medvetna om att nämndens ledamöter har fått skriftligt underlag i frågorna och förutsätts ha tagit del av det. Det gäller även det gångna ministerrådsmötet den 8 maj. Här är en återrapport utsänd. Finns det något att tillägga? Statssekreteraren, varsågod.

Anf.  181  Statssekreterare PER JANSSON:

Vi har inget att tillägga där.

Anf.  182  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! När det gäller förslaget till allmän budget – där vi hade en kort diskussion i EU-nämnden eftersom finansministern inte ville säga så mycket – står det i återrapporten att man har haft en diskussion, bland annat gällande att administrationen har ökat med 5 procent och att man har för avsikt att anställa 1 600 nya tjänstemän i EU-kommissionen. Jag undrar vad den svenska positionen är – om Sverige sade något. Det finns inget utsänt om detta, men kanske finansministern gjorde någon anteckning.

Anf.  183  Statssekreterare PER JANSSON:

Peter Sandwall kanske kan upplysa om den punkten.

Anf.  184  Departementsrådet PETER SANDWALL:

Vid det föregående Ekofinmötet gavs bara en kort orientering om huvuddragen i det budgetförslag som kommissionen har presenterat. Substansdiskussionen om det fortsatta budgetförslaget kommer att ske på Ekofinmötet den 13 juli. Det var en förpostfäktning i förra omgången.

Den svenska inställningen till kostnaderna för administrationen, som den har varit de senaste åren, är att vi anser att administrationen ska effektiviseras och att den föreslagna siffran på 5,7 är hög.

Anf.  185  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger därmed återrapporten till handlingarna.

Då går vi in på information och samråd inför rådsmötet den 5 juni. Vi följer den blåa agendan där den första beslutspunkten är genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten. Här finns material utsänt. Vill någon av statssekreterarna kommentera detta?

Anf.  186  Statssekreterare PER JANSSON:

Den här punkten handlar om att kommissionen rekommenderar Ekofinrådet att upphäva tidigare beslut om förekomst av alltför stora budgetunderskott i Tyskland, Malta och Grekland. Som ni kanske vet vilar det här på det så kallade EDP-förfarandet, som i princip handlar om att länderna ska ha en bättre budgetutveckling än −3 procent som andel av bnp. Det är det viktigaste kriteriet.

Bakgrunden är de snabba förbättringarna i de offentliga finanserna som sker brett i många medlemsländer, inte minst i de tre länder som ärendet rör.

I det tyska fallet har man varit i ett EDP-förfarande sedan 2003. Det har skett en viss upptrappning, närmare bestämt 2006, och man har i dag starka och sunda finanser. Utfallet för 2006 var −1,7 procent att jämföra med de −3 procent som är gränsen. Prognosen som kommissionen gör är också sådan att man räknar med fortsatta förbättringar under kommande år.

Från början var det tänkt att Tyskland skulle klara förbättringarna fram till 2007, men nu visar det sig att man klarar detta tidigare, alltså redan 2006. Vi tycker att det är rimligt att skriva av Tyskland från förfarandet.

Vi går över till situationen i Malta. Malta har varit med i EDP-förfarandet sedan 2005. På liknande sätt som Tyskland har det skett kraftiga förbättringar i de offentliga finanserna. Man hade ett underskott om 9,7 procent 2003, och det har nu förbättrats till 2,6 procent 2006. Prognosen framgent är också fortsatta förbättringar.

När det gäller Malta finns det vissa inslag av engångsåtgärder, det vill säga förbättringar som inte kan väntas vara bestående, vilket är en smula bekymmersamt. Men det är inte på ett sådant att det finns anledning att inte skriva av Malta från processen.

Jag går sedan över till Grekland. Grekland har varit med i förfarandet sedan 2004. Även där har det skett en upptrappning, närmare bestämt under 2005. Det är en liknande utveckling som i de andra två länderna, det vill säga klara förbättringar. Man har ett överskott för 2006 på 2,6 procent. Prognoserna från kommissionen tyder på fortsatta förbättringar kommande år. Även i Greklands fall finns det engångsinslag i förbättringarna som bekymrar lite grann, men de är inte så allvarliga att man inte kan gå vidare.

Grekland har haft en snårig historik när det gäller statistiken. Man har vid flera tillfällen haft problem med tillförlitligheten. Med anledning av det har det skett ett samarbete med Eurostat för att förbättra kvaliteten i den grekiska statistiken. Där har det gått bra enligt Eurostat. Samarbetet fungerar bra, och det har skett markanta förbättringar i kvaliteten. Även här finns det en bred samsyn om att Grekland bör lyftas bort från EDP-förfarandet. Den svenska regeringens position är att vi tycker att vi kan stödja det här. Det verkar rimligt för alla tre länderna.

Anf.  187  SONIA KARLSSON (s):

Fru ordförande! Jag blir förvånad. I den noterade dagordningen står det att regeringen vill avvakta med Grekland. Det är en annan ställning än vad som framförs här.

Anf.  188  ULLA ANDERSSON (v):

Det var samma fråga. Jag är glad att det inte är den hållning som finns i underlaget. Vi får väl höra svaret om vad som gäller.

Anf.  189  ULF HOLM (mp):

Jag har ungefär samma fråga. Hur kan regeringen ha svängt på två dagar? Jag kan förstå regeringens tidigare uppfattning med anledning av Greklands problem, det vill säga att man vill avvakta. Betyder det att Sverige kommer att föra fram den ståndpunkten på rådsmötet? Nu verkar ni ha svängt totalt. Det skulle vara intressant att höra varför.

Anf.  190  Statssekreterare PER JANSSON:

Det har funnits en diskussion om Grekland. Som jag antydde i min presentation är det en smula skört. Det är inte bara Sverige som har sett anledning att resa diskussionspunkter. Även Danmark och Österrike har gjort så. Det är ett tveksamt fall. Vi ska ha klart för oss att påtagliga förbättringar har skett i Grekland. Eurostat stöder den bilden. Vi tycker att det är rimligt att Grekland tas bort från förfarandet. Det är vår hållning.

Anf.  191  SONIA KARLSSON (s):

Det är möjligt att vi då också kan tänka om. Det var så att vi kunde tänka oss att stödja regeringens hållning i det skriftliga underlaget just för att Grekland hade så pass stora problem tidigare. Det är ändå lite anmärkningsvärt varför det inte framgår av handlingarna när det enligt statssekreteraren inte är några problem. Om det har kommit fram att det inte är några problem har vi ingen anledning att ha någon annan åsikt. Vi hade annars kunnat stödja regeringens skriftliga framställan.

Anf.  192  ULF HOLM (mp):

Då kan vi dra slutsatsen att det är en politisk påtryckning från EU-kommissionen att man ska ge Grekland chansen, även om Sverige och andra länder tidigare har haft uppfattningen att man inte borde göra det. Är det en politisk bedömning eller en krasst ekonomisk bedömning i frågan?

Anf.  193  KARIN PILSÄTER (fp):

Det är egentligen samma fråga. Jag skulle verkligen vilja veta om det har framkommit någon ny sakinformation eller om det är en ändrad bedömning? Är det en bestämd bedömning eller är det fråga om kanske? Eftersom vi får förslaget muntligt är det viktigt att veta exakt hur det formuleras, om ni håller frågan öppen om vilket ställningstagande man ska inta eller om det är en helt annan ståndpunkt än den skriftliga.

Anf.  194  Statssekreterare PER JANSSON:

Vi håller inte frågan öppen. Vår ståndpunkt är att vi ska stödja att Grekland tas bort. Det viktigaste argumentet är det som Eurostat vittnar om, det vill säga de påtagliga förbättringarna och att samarbetet fungerar väl. Med tanke på Greklands historik är det rimligt att man för en diskussion runt läget i Grekland. Engångsåtgärderna finns med i bilden. Det har funnits en diskussion, men vår ståndpunkt är att det är rimligt att stödja att Grekland lyfts bort.

Anf.  195  SONIA KARLSSON (s):

Det skulle underlätta för EU-nämnden om vi fick den ståndpunkten skriftligt i fortsättningen.

Anf.  196  Statssekreterare PER JANSSON:

Det ska ni få.

Anf.  197  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i punkt 3.

Punkt 4 gäller konvergensrapporter. Dessa finns med i den kommenterade dagordningen. Jag lämnar ordet till statssekreteraren om det finns något att tillägga till det utsända materialet.

Anf.  198  Statssekreterare PER JANSSON:

Jag ska kort kommentera detta. Det handlar om att rådet ska ta ställning till kommissionens och ECB:s konvergensrapporter rörande Cyperns och Maltas deltagande i valutaunionen och också förslaget att de ska få införa euron den 1 januari 2008. Det kan möjligen vara en smula förvånande att det blir just dessa länder som är de första länderna efter Slovenien som inför euron. Tidigare låg de baltiska länderna bra till, men de har under senare tid fått problem med inflationsutvecklingen. Det är bakgrunden till att detta händer.

Detta är odramatiskt. Båda länderna har en historik med lite bekymmer med statsfinanserna, men även här har läget förbättrats påtagligt. De klarar alla konvergenskriterierna, det vill säga att nå vissa tröskelvärden när det gäller inflation, budget, bruttoskuld. De ska ha varit med i ERM 2-samarbetet, vilket de har varit. Det finns också krav på långräntor och vissa sådana legala krav. Allt detta klarar länderna, så att de är mogna att införa euron.

Jag kan tillägga tidtabellen framöver. Frågan ska behandlas i Europeiska rådet den 21 och 22 juni. Ekofin ska sedan ta ett formellt beslut den 10 juli. Regeringens ståndpunkt här är att vi har ingenting att invända mot att länderna kan införa euron som det är tänkt.

Anf.  199  ULF HOLM (mp):

Jag har en enkel fråga med tanke på föregående fråga om Grekland. Uppgifterna om landets statsfinansiella läge var inte riktigt korrekta enligt Eurostat. Det har varit en lång diskussion om landet var redo att införa euron.

Har Eurostat haft några synpunkter på dessa länders statistik?

Anf.  200  Statssekreterare PER JANSSON:

De har inte haft några synpunkter.

Anf.  201  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i punkt 4.

Punkt 5 gäller offentliga finansernas kvalitet. Där finns det utkast till rådsslutsatser utsända i utskick 2. Är det något att tillägga till det?

Anf.  202  Statssekreterare PER JANSSON:

Rådet ska här anta slutsatser som slår fast värdet av att förbättra effektiviteten i de offentliga finanserna. Det är ett arbete som ska bedrivas fortsättningsvis.

Det är ett arbete som inleddes i början av 2006. Det har resulterat i en rapport. Det är kommittén EPC som tillsammans med kommissionen har skrivit en rapport. Från svensk sida kan vi understryka att vi står bakom. Det är en gammal svensk käpphäst som har drivits. Vad som kan vara särskilt värt att notera är att det är extra viktigt i ett läge när de demografiska påfrestningarna ökar, och det sker i många medlemsländer. I ett sådant läge kan det vara speciellt viktigt att vara noga med statsfinanserna.

Det tyska ordförandeskapet har prioriterat frågan. Vi har skäl att tro att portugiserna också kommer att göra det när de tar över.

I skedet nu är utkastet rätt allmänt hållet. Det handlar om bättre tillgång till data, bättre mätmetoder, institutionella ramverk runt de offentliga finansiella systemen och en del frågor rörande skatter. Det är nu på ett ganska tekniskt plan.

Det man kommer att göra i första skedet är ett erfarenhetsutbyte länderna emellan där man tittar på det man brukar kalla best practice. Vi tycker att det är väldigt bra, som jag var inne på. Vi vill också att den här typen av saker ska genomsyra andra områden. Det gäller framför allt den översyn av EU:s budget som nu inleds snart.

Anf.  203  ULLA ANDERSSON (v):

Jag vill bara framhålla att Vänsterpartiet inte instämmer i problembeskrivningen av demokratins utveckling på det sätt som det framställs i dokumentet.

Jag vill framföra att vi inte har några invändningar mot att man gör sådana jämförelser. Men vi ser vissa risker med det. Det brukar leda till alltmer av harmonisering inom olika områden.

Jag skulle vilja ställa en fråga utifrån ett budgetperspektiv. I och med att man gör allt fler jämförelser inom allt fler områden ser man också en risk för en väldigt ökad byråkratisering. Det är redan en ganska stor börda i EU:s budget. Hur ser Sverige på just den frågan?

Anf.  204  Statssekreterare PER JANSSON:

Vi tycker att det är väldigt viktigt att det inte blir på det sättet och att man håller nere bördan så mycket som det går på den punkten.

Jag kan tillägga att det när det gäller det här arbetet handlar om ganska mycket tekniska saker. Man ska se till att man har enhetliga data och föra diskussioner mellan länder om gemensamma problem. Vi tycker att det är rimligt att man har ett sådant utbyte av erfarenheter.

Anf.  205  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i punkt 5.

Vi ska gå in på skattefrågan, som har fem delar. Klockan är nu 12.15. Kammarens prognos för voteringen är halv ett. Det innebär att det kan börja tuta strax innan dess. Om det gör det och vi fortfarande inte är klara med skattepunkten kommer vi att vara tvungna att ajournera mötet och återkomma efter voteringen, i fall det är någon som tvivlar på det.

Eftersom jag är optimist vill jag ändå fortsätta med punkt 6 som i del 1 handlar om beslut om bekämpning av skattebedrägeri. Där finns ett utkast till rådsslutsatser utsända redan i utskick 1. Den frågan har också varit i nämnden i november, då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt.

Är det något som statssekreterare Hansson vill tillägga är du välkommen att göra det nu.

Anf.  206  Statssekreterare INGEMAR HANSSON:

Som ordföranden nämnde gäller detta bekämpning av skattefusk särskilt med inriktning på momsbedrägerier. Det gäller att förbättra de nuvarande systemens funktionssätt. Sedan gäller det också lite mer omfattande frågor som frågan om omvänd skattskyldighet, det vill säga att köparen i stället för säljaren ska betala moms. Vi har själva infört det inom byggsektorn. Det gäller framför allt att Tyskland och Österrike önskar införa det på ett mer generellt sätt.

Vad rådet ska göra är att anta slutsatser vad gäller den fortsatta inriktningen på arbetet mot skattefusk. Mötet ska diskutera de slutsatserna. Utkastet till slutsatser innebär att man ska fortsätta med arbetet att förbättra det befintliga systemets funktion med målet att komma fram till förslag innan årets slut.

De två mer komplicerade frågorna gäller beskattning av gemensaminterna varuleveranser, det vill säga export från ett land till ett annat inom EU. Det gäller också en frivillig användning av den omvända skattskyldigheten. Det har diskuterats att till exempel Österrike skulle få använda den på försök. Det finns ett utkast till slutsatser att kommissionen ska utreda förutsättningarna för om ett enskilt land ska kunna använda det på försök.

Vi tycker att det är viktigt att vi gemensamt bekämpar skattebedrägerier. Vi ställer oss bakom utkastet till slutsatser som finns just nu.

Anf.  207  ULF HOLM (mp):

Det är väldigt komplicerat. Det som jag framför allt reagerar på är att det i slutsatserna står att man vill ha en harmonisering av momsskatterna. Det är redan i dag en viss harmonisering. Jag har för mig att det är ett golv när det gäller momssats generellt.

Frågan är om detta egentligen är regeringens uppfattning att detta är något positivt att man ger EU-kommissionen uppdrag att utreda. En utredning innebär att man ska se över och sedan komma med förslag.

När det gäller den omvända skattskyldigheten är det en allmän fråga om regeringen tycker att det är en bra praktik att ändra detta. Det är vad som kommer att tas upp.

Vi har det på byggsektorn i dag. Men är regeringen beredd att införa det även på andra områden i Sverige?

Anf.  208  Statssekreterare INGEMAR HANSSON:

Samarbetet handlar inte om att harmonisera skattesatser. Det ligger helt utanför det som diskuteras här. Här handlar det om att förbättra funktionssättet för nuvarande system. Som jag nämnde gäller det behandlingen av export från ett EU-land till ett annat. Det handlar inte om harmonisering av skattesatser i konsumentledet.

Vad gäller omvänd skattskyldighet har vi nyligen genomfört det i byggsektorn. För närvarande ser vi inget behov av att genomföra det i ytterligare sektorer. Diskussionerna här gäller framför allt önskemål från Tysklands och Österrikes sida om att införa det generellt.

Vi ser både för- och nackdelar med det. Det är en fördel om varje land har rätt så stort utrymme att utforma sina egna skatter. Utifrån den synvinkeln är det allmänt önskvärt att tillgodose enskilda länders önskemål på det sättet.

Å andra sidan är just den indirekta beskattningen ett område där det redan finns harmonisering i hög grad. Att då tillåta ett stort land som till exempel Tyskland att generellt införa omvänd skattskyldighet innebär att till exempel svenska företag som agerar i Tyskland måste kunna hålla reda på och administrera två system.

Det finns både för- och nackdelar vad gäller just att tillåta ett enskilt land att införa detta i full skala.

Anf.  209  ULF HOLM (mp):

När det gäller harmonisering är det såvitt jag förstått med min engelska att man ger kommissionen i uppdrag att analysera olika aspekter. Punkt 2 är just harmonisering av momslagarna i EU. Det står uttryckligen.

Jag utgår från att finansutskottet kommer att behandla den här frågan separat, eftersom det är ett uppdrag till kommissionen.

Anf.  210  Statssekreterare INGEMAR HANSSON:

När det gäller just beskattningen av de EG-interna leveranserna, alltså export från ett företag i ett land och import av ett företag i annat, är det ett nettningsförfarande. Normalt ska det inte utlösa någon nettoskatt. Där talar man om en skattesats som ska tillämpas av det exporterande företag och sedan ska det mottagande företaget i det andra landet ha en lättnad med samma skatt. Det handlar inte om harmonisering av skattesatser mot de slutliga konsumenterna.

Om det varit uppe hade vi varit skeptiska till det. Även här tycker vi att varje nation ska ha frihet att välja skattesatser inom momsområdet. Det handlar inte om att allmänt harmonisera de skattesatser som går ut mot konsumenter.

Anf.  211  ORDFÖRANDEN:

Jag kan säga vad gäller finansutskottet att inte vare sig kanslichefen eller jag har den blekaste aning om vad finansutskottet vill göra i frågan. Dock utgår vi naturligtvis från att det utskottet bevakar sina sakfrågor, trots att det har planerat ett långt och tidigt sommarlov under bland annat Ekofins budgetbehandling. Men det är deras problem. Det kan inte vi göra någonting åt här.

Är det någon som i övrigt önskar ordet vad gäller punkt 6.1? Jag finner att så inte är fallet. Kan nämnden gå till beslut? Jag finner att så är fallet. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärendet.

Nästa punkt är 6.2 om momspaketet. Här ska rådet behandla ett förslag till en politisk överenskommelse. Frågan har varit i nämnden i november, och det fanns då en majoritet i det skedet.

Sedan vill jag uppmärksamma nämndens ledamöter på att det i går sent men ändock kom på mejlen en promemoria från Finansdepartementet där regeringens ståndpunkt förtydligas lite. Det ska läggas till det först utsända materialet.

Är det därutöver någonting som statssekreteraren vill tillägga?

Anf.  212  Statssekreterare INGEMAR HANSSON:

Som ordföranden sade vill ordförandeskapet nå en politisk överenskommelse om momspaketet. Sverige är mycket positiv till att så ska ske. Vi kommer att stödja detta och försöka att få igenom det. Det är inte helt säkert att det kommer att gå. Men vi kommer att stödja detta.

Jag ska bara säga något mycket kort om inslagen i momspaketet. Det första handlar om det så kallade beskattningslandsdirektivet. Här är innebörden att man i högre grad ska beskatta bland annat telekomtjänster, radio- och tv-tjänster och elektroniska tjänster i konsumentlandet i stället för i producentlandet. Det skulle vara gynnsamt för Sverige. I annat fall riskerar vi att tappa skattebas till Luxemburg och en del andra lågskatteländer.

Den andra delen gäller det så kallade one stop shop-direktivet. Det innebär att ett land ska kunna redovisa alla sina momsuppgifter till det egna landets myndighet i stället för till många myndigheter. Det är en förenkling för företagen.

Här är vi inte färdiga med slutliga lösningar. Det är en minimivariant som kan ingå i ett paket. Det är ett steg i riktning mot den mer varaktiga och omfattande lösningen.

Det sista gäller det så kallade åttonde momsdirektivet. Det är en förenkling av reglerna när företagen ska få tillbaka moms de betalar i ett annat land. Det kan vara ett svenskt åkeri som har kört i Polen till exempel och har rätt att få tillbaka moms på bensin eller vissa andra utgifter som åkeriet har haft under resan i Polen.

Vi är angelägna om att vi når en uppgörelse i de delar som nu ligger på bordet.

Anf.  213  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Nästa punkt är 6.3 om gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Det är en riktlinjedebatt. Det innebär för vår del ett beslut om ett redovisat upplägg. Upplägget är redovisat. Vi har fått underlag utsänt.

Skatteutskottet har också haft saksamråd i frågan den 22 maj. Av olika skäl har det protokollet inte justerats, men det finns. Om det är någon som vill titta på det finns det här på bordet. Till detta protokoll ligger det ett, om än ej justerat, särskilt yttrande från Vänsterpartiet. Frågan har också varit i EU-nämnden först.

Anf.  214  ULF HOLM (mp):

När det gäller upplägget på diskussionen tycker jag att första delen av regeringens ståndpunkter är helt korrekt. Det följer också det som Anders Borg tidigare har redovisat här. Men sedan kommer andra delen.

Först är man emot det, men ändå ska man vara med i kommissionens projekt för att undersöka möjligheten att skapa en gemensam skattebas. Det var en sådan om Anders Borg här var emot. Jag förstår inte varför han ska sätta sig i en arbetsgrupp i så fall för att just utreda det han inte vill ha. Det finner jag vara ett märkligt upplägg på den svenska regeringens ståndpunkt i diskussionen.

Jag tycker att Sverige ska försöka motverka kommissionsprojektet.

Anf.  215  ULLA ANDERSSON (v):

Jag är inne på samma linje. Finansministern var mycket tydlig när han tidigare var här i EU-nämnden men även i kammaren. Helt plötsligt är Sverige det enda land som ingår i samtliga arbetsgrupper. Arbetsgruppernas uppgift är att se om man kan hitta gemensamma ingångar och gemensamma lösningar, även om man inte fattar beslut där.

Vi fick sedan underlaget. Där står att eftersom det inte finns något beslutsunderlag i form av ett färdigt förslag med konsekvensanalys avser regeringen inte att uttala något stöd för själva idén med en sådan skattebas.

Jag tycker att regeringen börjar glida i frågan. Det gör mig och Vänsterpartiet mycket oroliga. Eftersom jag nu har ordet och det snart är votering vill jag passa på att säga att jag för Vänsterpartiet kommer att vilja få fört till protokollet samma formuleringar som i skatteutskottets ställningstagande. Måste jag läsa upp det?

Anf.  216  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar att ni vill ha en avvikande mening. Det är så vi brukar göra. Jag hoppas att det räcker med det.

Anf.  217  JÖRGEN JOHANSSON (c):

Fru ordförande! Det är viktigt att vi deltar i gruppernas arbete för att se hur utvecklingen går i Europa. Om det är så att man inte kommer överens är risken uppenbar att ett antal länder ändå går in och antar den här typen av arbetssätt. Då måste vi ha en beredskap för hur vi ska agera i Sverige. Det kommer direkt att påverka det svenska näringslivet.

Anf.  218  KARIN PILSÄTER (fp):

Fru ordförande! Vi har inte heller tagit ställning för ett införande. Men om det ändå utreds alldeles oavsett är det trots allt bättre att vara med. Det är inte för att kasta grus i maskineriet utan för att det system som sedan kommer på plats i så fall i förekommande fall kommer att vara ett sådant som man själv kan överväga att också delta i.

Anf.  219  Statssekreterare INGEMAR HANSSON:

Jo, regeringen är oförändrat skeptisk till det här projektet, för vi ser just betydande både politiska och ekonomiska problem med det. Ändå deltar vi i det tekniska arbetet när det gäller utvecklingen av det här systemet. Det är alltså ett tekniskt arbete som handlar om hur systemet, om det ska finnas, i så fall ska utformas.

Det innebär inte att vi stöder eller på något sätt aviserar att vi avser att använda systemet om detta kommer till stånd, utan det innebär bara att vi hjälper till och deltar i den tekniska utformningen för att se till att det blir så bra som möjligt från svensk synvinkel ifall vi trots allt skulle gå med. Men även om vi inte går med har vi intresse av att resten av Europa har ett bra system i stället för ett dåligt system för företagsbeskattning.

Att delta i det tekniska arbetet är alltså någonting helt annat än att ta ställning till huruvida vi vill vara med. Det ligger i Sveriges intresse att vi deltar i detta och att vi vet vad som händer. Om vi inte deltar kommer systemet att utformas utan att våra synpunkter och intressen beaktas. Vi förlorar alltså inflytande och information om vi inte deltar i det tekniska arbetet.

Övriga EU-länder har mycket klart för sig att vi är skeptiska. Det är inte alls säkert att vi kommer att rösta för att ett sådant här system ska tillåtas. I dagsläget är det oerhört osäkert. Snarare lutar det åt att vi i så fall inte kommer att delta.

Anf.  220  ORDFÖRANDEN:

Tack för det klargörandet!

Anf.  221  ULLA ANDERSSON (v):

Eftersom Sverige är ett land som försöker hålla nere kostnaderna för EU-arbetet och, hoppas jag, har den uppfattningen också när det gäller vårt interna EU-arbete kan man utifrån handlingarna konstatera att det här är ett både tidskrävande och resurskrävande arbete. Man har till och med lyft fram hur tidskrävande de här insatserna är. Då väljer Sverige att som det enda landet att gå in i samtliga arbetsgrupper! Dessutom har de länder som varit mycket kritiska till det här jobbet valt att ställa sig utanför arbetsgrupperna. Jag tycker att Sverige väldigt mycket skickar dubbla signaler.

Statssekreteraren säger nu att det inte alls är säkert att vi kommer att stödja detta. Jag tycker att det glider i gracerna här för varje inlägg och känner en stark oro för vart Sverige tar vägen i den här frågan.

Anf.  222  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Det är märkligt att vi nu glider ännu mer. Nu ska vi inte bara vara med i arbetsgruppen utan också hjälpa till. Men varför ska Sverige hjälpa till med att undersöka möjligheterna att skapa en gemensam skattebas när vår finansminister i Ekofin säger att vi inte vill ha den? Varför ska vi då hjälpa till?

Då får statssekreteraren det till att det här bara gäller en teknisk utformning. Men herregud, teknisk utformning – det är politisk härdsmälta! Vi i Sverige vill inte ha detta. Då borde Sverige agera mot införandet av en sådan här arbetsgrupp. Vi ska absolut inte själva sätta oss där.

Ja, det är sant att vi senare kan rösta nej. Detta kommer att tas med enhällighet så då kan Sverige säga nej. Men jag förstår inte den svenska regeringens ståndpunkt, att vi ska hjälpa till med att ta fram ett förslag som vi egentligen inte alls gillar och som vi kommer att rösta mot. Det är ett konstigt upplägg.

Anf.  223  Statssekreterare INGEMAR HANSSON:

Jag kan bara upprepa att vi är skeptiska till det här. En stark orsak är till exempel att ett frivilligt system – vilket åtminstone kommissionen arbetar för – skulle innebära att de länder som deltar skulle ha parallella bolagsskattesystem. Det skulle vara mycket komplicerat för alla berörda och även skapa olika typer av snedvridningar.

Vi är alltså skeptiska till projektet, och det vet de andra länderna mycket väl. Icke desto mindre är det, om man ska ha inflytande i EU, en poäng att delta i grupper som utformar reglerna. Även om vi aldrig någonsin kommer att vara med i detta har vi, som jag tidigare nämnde, intresse av att systemet, som kanske en del av EU skulle kunna ha, är utformat på ett sådant sätt att Sverige inte missgynnas som en annan EU-medlem.

Det finns ingen som helst tvekan om den svenska regeringens inställning till detta. Att delta i ett beredningsarbete kring hur reglerna utformas innebär inget ställningstagande.

Vi argumenterar inte för att detta ska genomföras, för att många ska delta eller för att man ska försöka övertyga andra. Tvärtom har vi uttryckt vår skeptiska inställning. Icke desto mindre är det klokt att medverka till att regelsystemet inte utformas på ett sådant sätt att Sverige missgynnas.

Anf.  224  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis konstaterar jag att det beträffande punkt 6.3 finns ett stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar om denna fråga.

Anf.  225  ULF HOLM (mp):

Jag vill anmäla avvikande mening.

Anf.  226  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat att v och mp har avvikande mening i den här frågan.

Jag vill nu bryta för en ordningsfråga. När som helst är det nämligen votering i kammaren. Kammarkansliet bedömer att voteringen tar ungefär 20 minuter. Jag vill därför fråga – vi måste vara alldeles överens – om nämnden vill och kan samråda skriftligt om de återstående Ekofinpunkterna och om nämnden kan bemyndiga mig att justera samt informera om övriga frågor skriftligt från kansliet.

Om det är någon som inte vill det ajournerar vi mötet och, naturligtvis, återkommer senare. Det är inte min avsikt att slarva med förankring eller annat.

Anf.  227  ULF HOLM (mp):

Det går jättebra. Gäller det i så fall också A-punktslistan?

Anf.  228  ORDFÖRANDEN:

Ja.

Anf.  229  ULF HOLM (mp):

Det är okej.

Anf.  230  ORDFÖRANDEN:

Jag föreslår att vi gör på nämnda vis och förklarar den här delen av sammanträdet som avslutad.

Innehållsförteckning

1 §  Transport, telekommunikation och energi (energi) 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 1

Anf.  5  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 2

Anf.  6  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  7  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 2

Anf.  8  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 3

Anf.  9  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 3

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  11  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 4

Anf.  12  CARL B HAMILTON (fp) 5

Anf.  13  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 5

Anf.  14  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 6

Anf.  15  SUSANNE EBERSTEIN (s) 7

Anf.  16  KENT PERSSON (v) 7

Anf.  17  PER BOLUND (mp) 7

Anf.  18  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 7

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  20  PER BOLUND (mp) 8

Anf.  21  KENT PERSSON (v) 8

Anf.  22  SUSANNE EBERSTEIN (s) 9

Anf.  23  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 9

Anf.  24  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 9

Anf.  25  SUSANNE EBERSTEIN (s) 10

Anf.  26  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 10

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  28  PER BOLUND (mp) 10

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  30  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 11

Anf.  31  BJÖRN HAMILTON (m) 11

Anf.  32  CARL B HAMILTON (fp) 11

Anf.  33  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 12

Anf.  34  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 12

Anf.  35  PER BOLUND (mp) 13

Anf.  36  KENT PERSSON (v) 14

Anf.  37  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 14

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  39  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 15

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  41  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 15

2 §  Transport och telekommunikation 16

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  43  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 16

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  45  CHRISTINA AXELSSON (s) 16

Anf.  46  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 17

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  48  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 17

Anf.  49  MARGARETA CEDERFELT (m) 17

Anf.  50  KARIN GRANBOM (fp) 18

Anf.  51  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 18

Anf.  52  PETER PEDERSEN (v) 18

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  54  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 18

Anf.  55  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  56  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 19

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  58  CHRISTINA AXELSSON (s) 20

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  60  Departementssekreterare EVA SAMANTA 20

Anf.  61  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 20

Anf.  62  CHRISTINA AXELSSON (s) 20

Anf.  63  PETER PEDERSEN (v) 20

Anf.  64  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 21

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  66  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 21

Anf.  67  CHRISTINA AXELSSON (s) 21

Anf.  68  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 21

Anf.  69  CHRISTINA AXELSSON (s) 21

Anf.  70  PER BOLUND (mp) 22

Anf.  71  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 22

Anf.  72  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 22

Anf.  73  CHRISTINA AXELSSON (s) 22

Anf.  74  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 22

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  76  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 23

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  78  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 23

Anf.  79  CHRISTINA AXELSSON (s) 23

Anf.  80  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 23

Anf.  81  CHRISTINA AXELSSON (s) 23

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  83  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 24

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  85  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 24

Anf.  86  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 24

Anf.  87  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 24

Anf.  88  Ämnesrådet PER BJÖRKLUND 24

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  90  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 25

Anf.  91  CHRISTINA AXELSSON (s) 25

Anf.  92  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 25

Anf.  93  Ämnessakkunnige JOHAN SCHELIN 25

Anf.  94  CHRISTINA AXELSSON (s) 25

Anf.  95  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 26

Anf.  96  CHRISTINA AXELSSON (s) 26

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  98  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 26

Anf.  99  CHRISTINA AXELSSON (s) 26

Anf.  100  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 26

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  102  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 27

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  104  CHRISTINA AXELSSON (s) 27

Anf.  105  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  106  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 28

Anf.  107  CHRISTINA AXELSSON (s) 28

Anf.  108  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 28

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  110  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 29

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  112  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 29

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  114  CHRISTINA AXELSSON (s) 30

Anf.  115  PER BOLUND (mp) 30

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  117  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 31

Anf.  118  Kanslirådet ERIK KIESOW 31

Anf.  119  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  120  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 31

Anf.  121  CHRISTINA AXELSSON (s) 32

Anf.  122  PER BOLUND (mp) 32

Anf.  123  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 32

Anf.  124  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 32

Anf.  125  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 33

Anf.  126  CHRISTINA AXELSSON (s) 33

Anf.  127  PETER PEDERSEN (v) 33

Anf.  128  KARIN GRANBOM (fp) 33

Anf.  129  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 33

Anf.  130  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  131  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 33

Anf.  132  PETER PEDERSEN (v) 34

Anf.  133  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 34

Anf.  134  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  135  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 34

Anf.  136  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 34

Anf.  137  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 35

Anf.  138  Ämnesrådet PER BJÖRKLUND 35

Anf.  139  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  140  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 35

Anf.  141  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  142  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 35

Anf.  143  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  144  CHRISTINA AXELSSON (s) 36

Anf.  145  PER BOLUND (mp) 37

Anf.  146  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 37

Anf.  147  Ämnesrådet LARS ÖSTERBERG 37

Anf.  148  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 37

Anf.  149  CHRISTINA AXELSSON (s) 37

Anf.  150  Ämnesrådet LARS ÖSTERBERG 37

Anf.  151  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  152  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 38

Anf.  153  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  154  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 38

Anf.  155  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  156  PETER PEDERSEN (v) 38

Anf.  157  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  158  PER BOLUND (mp) 39

Anf.  159  KARIN PILSÄTER (fp) 39

Anf.  160  CHRISTINA AXELSSON (s) 39

Anf.  161  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 39

Anf.  162  Departementssekreterare STEFAN ANDERSSON 39

Anf.  163  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  164  MARGARETA CEDERFELT (m) 40

Anf.  165  CHRISTINA AXELSSON (s) 40

Anf.  166  PER BOLUND (mp) 40

Anf.  167  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 40

Anf.  168  Departementssekreterare STEFAN ANDERSSON 40

Anf.  169  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  170  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 41

Anf.  171  HILLEVI LARSSON (s) 41

Anf.  172  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  173  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 41

Anf.  174  PETER PEDERSEN (v) 41

Anf.  175  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  176  PETER PEDERSEN (v) 41

Anf.  177  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 42

Anf.  178  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  179  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 42

3 §  Ekofin 43

Anf.  180  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  181  Statssekreterare PER JANSSON 43

Anf.  182  ULF HOLM (mp) 43

Anf.  183  Statssekreterare PER JANSSON 43

Anf.  184  Departementsrådet PETER SANDWALL 43

Anf.  185  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  186  Statssekreterare PER JANSSON 44

Anf.  187  SONIA KARLSSON (s) 45

Anf.  188  ULLA ANDERSSON (v) 45

Anf.  189  ULF HOLM (mp) 45

Anf.  190  Statssekreterare PER JANSSON 45

Anf.  191  SONIA KARLSSON (s) 45

Anf.  192  ULF HOLM (mp) 45

Anf.  193  KARIN PILSÄTER (fp) 45

Anf.  194  Statssekreterare PER JANSSON 46

Anf.  195  SONIA KARLSSON (s) 46

Anf.  196  Statssekreterare PER JANSSON 46

Anf.  197  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  198  Statssekreterare PER JANSSON 46

Anf.  199  ULF HOLM (mp) 46

Anf.  200  Statssekreterare PER JANSSON 47

Anf.  201  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  202  Statssekreterare PER JANSSON 47

Anf.  203  ULLA ANDERSSON (v) 47

Anf.  204  Statssekreterare PER JANSSON 47

Anf.  205  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  206  Statssekreterare INGEMAR HANSSON 48

Anf.  207  ULF HOLM (mp) 48

Anf.  208  Statssekreterare INGEMAR HANSSON 49

Anf.  209  ULF HOLM (mp) 49

Anf.  210  Statssekreterare INGEMAR HANSSON 49

Anf.  211  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  212  Statssekreterare INGEMAR HANSSON 50

Anf.  213  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  214  ULF HOLM (mp) 51

Anf.  215  ULLA ANDERSSON (v) 51

Anf.  216  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  217  JÖRGEN JOHANSSON (c) 51

Anf.  218  KARIN PILSÄTER (fp) 52

Anf.  219  Statssekreterare INGEMAR HANSSON 52

Anf.  220  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  221  ULLA ANDERSSON (v) 52

Anf.  222  ULF HOLM (mp) 52

Anf.  223  Statssekreterare INGEMAR HANSSON 53

Anf.  224  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  225  ULF HOLM (mp) 53

Anf.  226  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  227  ULF HOLM (mp) 54

Anf.  228  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  229  ULF HOLM (mp) 54

Anf.  230  ORDFÖRANDEN 54