Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Regionkommittén Översyn av handelspolitiken - En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik (EU-dokument COM(2021) 66)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 18.2.2021

COM(2021) 66 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Översyn av handelspolitiken — En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik

IMF:s strategi-, politik- och granskningsavdelning De restriktioner som infördes under 2017–2019 har redan påverkat en större handelsvolym än under perioden 2009–2016 och Internationella valutafonden (IMF) anser att spänningar i handeln fortfarande utgör en allvarlig risk för världsekonomin vid en tidpunkt då den är särskilt svag.

Översyn av handelspolitiken —

En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik

1.EUROPEISK HANDELSPOLITIK I TIDER AV EKONOMISK OMVANDLING OCH GEOPOLITISK INSTABILITET: FÖRBEREDELSER FÖR 2030 ÅRS VÄRLD

Handel är ett av EU:s mest kraftfulla verktyg. Den står i centrum för Europas ekonomiska välstånd och konkurrenskraft och bär upp en dynamisk inre marknad och bestämda yttre åtgärder. Som ett resultat av handelssystemets öppenhet är EU världens största handelspartner för varor och tjänster inom jordbruk och tillverkningsindustri och ligger främst beträffande både inkommande och utgående internationella investeringar. Tack vare den gemensamma handelspolitiken uttalar sig EU med total enighet på världsscenen. Detta är ett unikt påtryckningsmedel.

Med nya inre och yttre utmaningar och i synnerhet en ny och hållbarare tillväxtmodell som den som definieras i den europeiska gröna given och den europeiska digitala strategin, behöver EU en ny handelspolitisk strategi – en strategi som stöder uppfyllandet av dess inre och yttre politiska mål och främjar ökad hållbarhet i linje med dess åtagande att fullständigt genomföra FN:s mål för hållbar utveckling. Handelspolitiken måste fullgöra sin funktion i återhämtningen från covid-19-pandemin och i den gröna och digitala omställningen av ekonomin och sträva efter att bygga upp ett mer motståndskraftigt Europa i världen.

Att göra de rätta politiska valen vid utformningen av handelspolitiken för 2030 års värld innebär att ta hänsyn till de senaste politiska, ekonomiska, tekniska, miljömässiga och sociala förändringarna och de globala trender som växer fram ur dessa1.

Den globala osäkerheten ökar och späds på av politiska och geoekonomiska spänningar. I stället för internationellt samarbete och multilaterala styrelsesätt ökar unilateralismen, vilket får till följd att multilaterala institutioner rubbas eller kringgås. Dessa trender beror på flera olika händelser.

För det första har globaliseringen, den tekniska utvecklingen och uppbyggnaden av globala värdekedjor haft en tudelad påverkan på ekonomier

och samhällen. Å ena sidan har de skapat massiva effektivitetshöjningar och främjat en varaktig handelsstyrd ekonomisk tillväxt i stora delar av världen. Detta har hjälpt miljontals människor ut ur fattigdom. Å andra sidan har utvecklingen ibland fått kraftiga störningseffekter som har medfört att ojämlikheten har ökat och att vissa individer och samhällen har förbigåtts. Vad som väntades vara övergående anpassningskostnader har ibland förvandlats till permanenta förluster av levnadsstandard, sysselsättning eller löner och andra arbetsförhållanden. I många fall har regeringar uppfattats som otillräckligt lyhörda för

1I kommissionens strategiska framsynsrapport 2020 analyseras effekterna av covid-19-pandemin på dynamiken i vissa relevanta megatrender, COM (2020) 493 final. Kommissionens strategiska framsynsrapport 2021 kommer att fokusera på öppet strategiskt oberoende.

BNP-tillväxt (PPP) Källa: IMF WEO BNP-tillväxt 2010-2025 Kina Utvecklingsländer och framväxande länder i Asien Indien Förenta staterna EU27 G7

ekonomiska anpassningar och för att lindra deras ogynnsamma effekter2. Detta har lett till krav på avglobalisering och till uppkomsten av inåtvända och isolationistiska reaktioner.

För det andra har Kinas snabba uppgång,och landets globala ambitioner och tillämpning av en distinkt statskapitalistisk modell, i grunden förändrat den globala ekonomiska och politiska ordningen. Detta innebär allt större utmaningar för det etablerade globala ekonomiska styrningssystemet och påverkar lika villkor för europeiska företag som konkurrerar globalt och på hemmaplan3.

För det tredje har de accelererade klimatförändringarna, tillsammans med förlusten av biologisk mångfald och miljöförstöringen, i kombination med påvisbara exempel på deras ödesdigra verkningar, medfört att den gröna omställningen har erkänts som vår tids avgörande mål.

Den europeiska gröna given är EU:s nya tillväxtstrategi, som underlättar en omläggning av vår ekonomiska politik så att den svarar upp mot 2000-talets utmaningar. Dess övergripande mål är att

0% 2% 4% 6% 8% ställa om till en klimatneutral, miljömässigt hållbar, resurseffektiv och motståndskraftig ekonomi till 2050 med ambitionen att minska växthusgasutsläppen med minst 55 % till 2030 och att skydda, bevara och

förbättra EU:s naturkapital. Därmed blir den drivkraften bakom vår konkurrenskraft och kommer att medföra en gradvis men djupgående omvandling av våra ekonomier, vilket i sin tur ger en kraftig inverkan på handelsmönstren.

Den gröna omställningen måste ske tillsammans med social jämlikhet. Det råder fortfarande allvarlig brist på anständigt arbetei de globala leveranskedjorna i många delar av världen4, alltifrån allvarliga brott mot föreningsfriheten till dåliga arbetsförhållanden5. Att arbetstagare förvägras sina grundläggande rättigheter innebär ett tryck nedåt på sociala förhållanden över hela världen och ökar människors missnöje med globalisering och öppen handel.

För det fjärde är digitaliseringen en annan viktig katalysator för hållbar utveckling, men också ett område med konkurrens och otillräcklig multilateral styrning. När den inleder sitt

2På EU-nivå syftar Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till att bidra till att hantera sådana anpassningskostnader; jfr Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006. En ny förordning håller på att antas som gör det möjligt för fonden att fortsätta att stödja arbetstagare och egenföretagare som förlorat sitt arbete.

3Denna utmaning är särskilt synlig när det gäller energiintensiva industrier, särskilt stålsektorn, där globala lösningar behövs för att ta itu med de enorma obalanser på världsmarknaden som påverkar europeiska företag negativt och undergräver en framgångsrik grön omställning av detta ekosystem.

4Enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO), uppskattas 25 miljoner människor befinna sig i tvångsarbete,

152miljoner är offer för barnarbete och 2,78 miljoner arbetstagare världen runt dör varje år i arbetsrelaterade olyckor eller sjukdomar. Källor: Globala uppskattningar av modernt slaveri: tvångsarbete och tvångsäktenskap,

ILO (2017); Globala uppskattningar av barnarbete, ILO (2017) och ILO:s webbplats.

5Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Promote decent work worldwide, SWD(2020) 235 final.

digitala årtionde är stöd till Europas digitalisering en prioritering både i inre och yttre politik, inbegripet handelspolitik och handelspolitiska instrument. Samtidigt fortsätter handelns natur att utvecklas. Den blir mer innovationsdriven, och stöds av skydd av immateriella rättigheter, och handeln med tjänster kommer att spela en större roll än handeln med varor.6 Tjänster bidrar inte bara direkt till värdekedjan (finansiella tjänster, telekommunikation, it, transport och logistik) utan de bidrar – ofta ännu viktigare – genom att ingå i tillverkade produkter. Tjänstefieringen av ekonomin och framväxten av digital teknik har skapat välbetalda och högkvalitativa arbetstillfällen och drivit fram ekonomisk tillväxt.

Covid-19-pandemin har accelererat och fokuserat uppmärksamheten på dessa förskjutningar samtidigt som den har skapat egna utmaningar. Den har framhävt ekonomins sammanvävda natur, som förutsätter stabila och förutsägbara internationella regler och motståndskraftiga transportkanaler. Den har visat att det finns risk för att globalt samarbete och förtroende bryter samman. Den har också lyft fram frågor om rätt politikmix när det gäller diversifiering av inhemska och externa anskaffningskällor och uppbyggnad av strategiska produktionskapaciteter och reserver. Den har också visat på vikten av att öka produktionen av hälso- och sjukvårdsprodukter i en krissituation och behovet av samarbete för att säkerställa tillgång för alla, också i mer utsatta befolkningar. Dessutom har den medfört en avsevärd ökning av regeringarnas stöd till och engagemang i ekonomin, vilket är nödvändigt för att rädda välskötta företag och skydda arbetstillfällen, men som kanske inte blir hållbart i längden utan kan skapa spänningar.

Slutligen måste hänsyn tas till de ekonomiska utsikterna för världen som helhet. EU ska förbli en global ekonomisk makt och en ledare för hållbar tillväxt. OECD:s senaste långtidsprognos tyder på att euroområdets reella BNP kommer att växa med 1,4 % per år (sammantagen årlig tillväxt) under de kommande 10 åren7. Men tillväxtutsikterna kan ändå förmörkas av utvecklingen i andra regioner, och Europas relativa position i den internationella ekonomin kommer att förändras. Redan 2024 väntas 85 % av världens BNP-tillväxt äga rum utanför EU. Kinas fortsatta uppgång kommer att påverka den globala ekonomiska utvecklingen starkt under de kommande 10 åren – OECD förutspår att Kinas BNP kommer att växa med 4,7 % per år.

EU:s handelspolitik måste ta hänsyn till dessa globala trender och utmaningar för att kunna återspegla den politiska ambitionen med ”ett starkare Europa i världen”8. EU måste också infria aktörernas förväntningar såsom de förs fram i diskussioner med medlemsstater, i den

resolution som antagits av Europaparlamentet9 och i de synpunkter som framförts i offentliga samråd10.

6 Under 2016, med både varor och tjänster inräknade, genererades 80 % av EU:s import och 82 % av EU:s export av immaterialrättsligt intensiva branscher. Immaterialrättsligt intensiva branscher och ekonomiska prestanda inom Europeiska unionen. Analysrapport på branschnivå, gemensam EPO/EUIPO-studie, utgåva 3, september 2019.

7OECD (2020), Långtidsprognos för reell BNP (indikator).

8Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission, 2019–2024.

9Europaparlamentets resolution om översynen av EU:s handelspolitik (2020/2761 (RSP)).

10https://trade.ec.europa.eu/consultations/index.cfm?consul_id=266&utm_source=dlvr.it&utm_

Andel av världens BNP 2000					Andel av världens BNP 2030
Förenta staterna				Kina
Förenta staterna				Kina
EU27*				Förenta staterna
Kina				EU27*
Japan				Japan

0%	10%	20%	30%	0%	5%	10%	15%	20%	25%	30%

Källa: OECD Real GDP Long Term Forecasts (OECD,

Långtidsprognos för reell BNP)

2.EN HANDELSPOLITIK SOM STÖDER EU:S ÖPPNA STRATEGISKA OBEROENDE

2.1. Öppet strategiskt oberoende

Ett starkare och mer motståndskraftigt EU kräver en samfälld inre och yttre åtgärd, över flera politikområden, som samordnar och

utnyttjar alla handelsverktyg till stöd för

EU:s	intressen och politiska				mål. Det			Motståndskraft
								och

kräver att vi utnyttjar våra styrkor deltar i								konkurrenskraft

partnersamarbete. Ett ”Öppet				strategiskt
oberoende”		fyller	detta behov.			Öppet
strategiskt		oberoende11		framhäver
EU:s	förmåga att		göra sina		egna val			Öppet
och	forma	den	omgivande		världen
								strategiskt
genom ledarskap och engagemang som								oberoende
återspeglar		unionens		strategiska			Beslutsamhet
intressen		och	värderingar.			Det
							och	Hållbarhet och
återspeglar EU:s grundinställning						att det	regelbaserat	rättvisa
							samarbete

krävs mer, inte mindre, globalt samarbete för att bemästra dagens utmaningar. Det betyder vidare att EU fortsätter att skörda

frukterna av internationella möjligheter och samtidigt kraftfullt försvara sina intressen genom att skydda EU:s ekonomi mot osunda handelsmetoder och garantera lika förutsättningar för alla. Till slut innebär det stöd till inhemsk politik för att förstärka EU:s ekonomi och hjälpa till att positionera EU som en global ledare som eftersträvar ett reformerat regelbaserat system för global handelsstyrning.

Öppet strategiskt oberoende är ett politiskt val men också ett tankesätt hos beslutsfattare. Det bygger på vikten av öppenhet, erinrar om EU:s engagemang för öppen och rättvis handel med väl fungerande, diviersifierade och hållbara globala värdekedjor. Det innefattar:

11EU vid ett vägskäl – Bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020) 456 final).

Under 2019 exporterade EU varor och tjänster till ett värde av mer än 3,1 biljoner euro och importerade varor och tjänster för 2,8 biljoner euro. Sammantaget gör det EU till den största aktören på världshandelsscenen.

∙motståndskraft och konkurrenskraft för att stärka EU:s ekonomi,

∙hållbarhet och rättvisa för att återspegla behovet av ett ansvarsfullt och rättvist handlande från EU:s sida,

∙beslutsamhet och regelbaserat samarbete för att framhålla EU:s förkärlek för internationellt samarbete och dialog, men också dess beredskap för att bekämpa osunda metoder och utnyttja oberoende verktyg för att vid behov hävda sina intressen.

2.2. Öppenhet och engagemang som ett strategiskt val

EU är uppbyggt på öppenhet, både inåt och utåt. EU är världens största exportör och importör av varor och tjänster. Bland de stora ekonomierna är EU den, där handeln står för den största andelen av ekonomin. EU:s export stöder 35 miljoner arbetstillfällen i EU, en ökning från 20 miljoner år 200012. EU:s ekonomi är också beroende av import för att få tillgång till kritiska råvaror och andra insatsvaror. 60 % av EU:s import används faktiskt för att framställa EU-varor, och EU:s ökade öppenhet för import sedan 1995 har ökat unionens intäkter med omkring 550 miljarder euro. EU är också en viktig

destination för export från låginkomstländer – särskilt från Afrika och från EU:s grannländer, vilket bidrar till att främja utveckling och ekonomisk tillväxt i hela världen. Precis som efter den senaste ekonomiska och finansiella krisen kommer handel att vara avgörande för EU:s gröna återhämtning från ekonomins covid-19-nedgång.

Total tillväxt inom handel 2015-2020

9,0%

8,0%

7,0%

6,0%

5,0%

4,0%

3,0%

2,0%

1,0%

0,0%

Import	Export	Totalt
Alla partner	Partner i frihandelsavtal	Partner utan frihandelsavtal

Källa: Eurostat Comext

12GD Handels egna beräkningar baserade på Arto, I., Rueda-Cantuche, J.M., Cazcarro, I., Amores, A.F., Dietzenbacher, E. Kutlina-Dimitrova, Z. and Román, M. V., EU exports to the World (inte översatt till svenska): Effects on Employment (inte översatt till svenska), Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2018, ISBN 978-92-79-93283-0, doi:10.2760/700435, JRC113071. https://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2018/november/tradoc_157516.pdf

EU är handelspartnern nummer ett för 74 länder världen runt. Unionen är handelspartner nummer ett för Asien, Afrika, Förenta staterna, västra Balkan och EU:s grannskap.

För att EU ska stärka sin motståndskraft och stödja sina olika ekonomiska sektorers konkurrenskraft måste vi säkra en öppen och oförhindrad tillgång till internationella marknader, inbegripet tillgång till nya marknader och öppna handelsflöden, till förmån för både industrier, arbetstagare och medborgare. EU:s industriekosystem, som omfattar alla aktörer som verkar längs en värdekedja, från jordbrukare och tillverkare till tjänsteleverantörer, från globala multinationella företag till små och medelstora företag och nystartade företag, spelar en nyckelroll vid internationaliseringen av EU:s ekonomi.

EU är också världens största givare av bistånd för handel (även kallat Aid for Trade)13. Covid-19-pandemin har förstärkt behovet av att fullt ut genomföra 2017 års gemensamma EU-strategi Aid for Trade. EU har ett verkligt strategiskt intresse av att stödja en förbättrad integration i världsekonomin för utsatta utvecklingsländer, av vilka många finns i Europas

geografiska närhet.

EU måste fullt ut utnyttja den styrka som dess öppenhet och den inre marknadens attraktionskraft innebär. EU:s öppenhet och engagemang på den internationella scenen gör att unionen är ett trovärdigt stöd för internationellt samarbete, multilateralism och regelbaserad ordning, vilka i sin tur är ytterst viktiga för EU:s intressen. EU arbetar med partner för att säkerställa att universella värderingar tillämpas, framför allt främjande och skydd av mänskliga rättigheter. Det innefattar grundläggande standarder för

arbetstagare och socialt skydd i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter, jämställdhet mellan könen14 och kampen mot klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.

Klimatförändringen och andra miljöutmaningar kan bara mötas genom öppenhet, globalt engagemang och samarbete. EU kan inte ensam vinna kampen mot klimatförändringen. För att lyckas är det viktigt att främja en förståelse hos våra partner av att den gröna omställningen inte bara är nödvändig på medellång sikt utan att den också utgör en smart ekonomisk politik i dag. EU måste utnyttja sin öppenhet och engagera sina partner, framför allt de största utsläpparna och förorenarna, så att de bidrar på ett rättvist sätt till att begränsa klimatförändringarna. På samma sätt är bevarandet av den biologiska mångfalden en global utmaning som kräver globala insatser.

Öppenhet och engagemang är ett strategiskt val som också tillgodoser Europeiska unionens välkända egenintresse. Öppenhet medför välstånd, konkurrenskraft och dynamism. Samtidigt måste en öppen ekonomi förenas med beslutsamma åtgärder för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna, skydda miljön och en kraftfull social- och arbetsmarknadspolitik som uppfyller EU-medborgarnas förväntningar. Bara då kan vi sprida öppenhetens fördelar rättvist och underlätta anpassningen till den globala ekonomins förändringar så att ingen lämnas utanför.

2.3. Förbättring av värdekedjors motståndskraft och hållbarhet

13Aid for Trade har till syfte att stödja utvecklingsländer genom att använda handel som ett hjälpmedel för att minska fattigdom. Mål 8 a bland målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 för hållbar utveckling hänvisar till en ökning av Aid for Trade, särskilt för de minst utvecklade länderna. Mål 17 bland målen för hållbar utveckling inbegriper bland annat ansträngningar för att öka utvecklingsländers export, särskilt i de minst utvecklade länderna.

14Se jämställdhetsstrategin för 2020–2025 och den tredje handlingsplanen för jämställdhet.

Förstärkning av EU-ekonomins motståndskraft och hållbarhet och dess leveranskedjor är en grundpelare i Europeiska unionens strävan mot ett öppet strategiskt oberoende15. Covid- 19-pandemin har satt alla världens ekonomiers motståndskraft på prov. Den första lärdomen

vikan dra av krisen är att de flesta leveranskedjorna har visat sig vara mycket motståndskraftiga. Om förhållandena är de rätta kan företagen öka sin globala produktion och

distribution, särskilt om de kan räkna med öppna leveranskedjor som stöds av stabila, förutsägbara och transparenta handelsregler16. Regeringarna har ett särskilt ansvar för att skapa en sådan miljö, men också för att stödja en rättvis och jämlik fördelning av varor för vilka efterfrågan är större än utbudet. Förtroende mellan länderna, men också mellan regeringarna och den privata sektorn, är ytterst viktigt i detta avseende. Därför har EU kraftfullt ställt sig bakom globala ansträngningar i G20, WTO och bilaterala förbindelser att övervaka kritiska leveranskedjor, hålla dem öppna och ostörda och säkerställa rättvis och jämlik tillgång till särskilt viktiga varor. Detta har varit särskilt viktigt i samband med insättning av covid-19-vacciner, där produktionen i ett begränsat antal länder ska tillgodose hela världens efterfrågan. EU kommer att stärka samarbetet med andra länder och med den privata sektorn för att bygga ut produktionen och stödja en jämlik tillgång till vaccinet. Unionen kommer att säkerställa att åtgärder som vidtas på kort sikt i syfte att ge tillgång till vacciner inte stör leveranserna till utsatta länder, och att de genomförs målinriktat, jämlikt och transparent. Motståndskraftiga och hållbara transporter spelar en nyckelroll för att underlätta internationell handel och bevara EU:s leveranskedjor. Utvecklingen av konnektivitet i EU har potential att öka motståndskraften för EU:s handel och upprätthålla EU som ett globalt förbindelsecentrum, vilket erkänns i strategin för hållbar och smart mobilitet.

∙När man ställdes inför en aldrig förut skådad efterfrågeökning, som i fallet med munskydd, spelade öppen handel en nyckelroll när det gällde att öka antalet alternativa leveranskällor.

∙Transparens är också mycket viktigt, eftersom den effektivt bidrog till motståndskraften hos livsmedelsleveranskedjorna, där jordbrukets marknasinformationssystem (AMIS) kan ha hjälpt till att stilla farhågorna vad gäller tryggad livsmedelsförsörjning. Krisberedskap kommer att vara särskilt viktigt inom jordbrukssektorn.

∙Risken för handelsbegränsande åtgärder som utestänger utvecklingsländer från globala värdekedjor bör inte underskattas.

grannländer och i Afrika.

Med tanke på covid-19-krisens omfattning och dess inverkan på alla aspekter av det ekonomiska och sociala livet, inklusive produktion och rörlighet, var störningar inom vissa sektorer och produkter oundvikliga. Kombinationen av en exponentiell ökning av efterfrågan på vissa hälsorelaterade kritiska produkter som blev bristvaror på grund av

nedstängningsåtgärder eller restriktiva åtgärder har visat på en viss sårbarhet i hälso- och sjukvårdssektorn. De måste analyseras noggrant och hanteras effektivt i framtiden. Lösningarna kan variera från krisberedskap till diversifierade produktions- och leveranskedjor, säkerställande av strategiska lager och till främjande av produktion och investeringar, även i

15Kommissionen har antagit sin första strategiska framsynsrapport någonsin, i vilken motståndskraft framhävs som ett nytt rättesnöre för all EU-politik enligt den här kommissionens omställningsstyrda agenda och som

resultat av den tragiska covid-19-pandemin.

16OECD:s analysarbete har bekräftat att globala värdekedjor inte bara maximerar ekonomisk effektivitet utan också att motståndskraftiga leveranskedjor är mycket viktiga i kristider för att dämpa chocker, erbjuda anpassningsalternativ och påskynda återhämtning. Jfr. Shocks, risks and global value chains: insights from the OECD METRO model, juni 2020.

Den privata sektorn har en nyckelroll att spela för att bedöma risker och väga ”just in time”- produktion mot lämpliga skyddsåtgärder. Den är en nyckelfaktor för att garantera motståndskraften vid leveransavbrott eller efterfrågechocker, i synnerhet när företag är beroende av en enda leverantör.

Politiker behöver också få en djupare förståelse för sårbarheter, dela med sig av information och främja samarbete. Kommissionens arbete med att identifiera strategiska beroenden, särskilt i de allra känsligaste industriekosystemen som hälso- och sjukvård, kommer att ge en solid grundval för att bestämma nödvändiga politiska svar och för samverkan med industrin. Arbetet kommer bland annat att stödja genomförandet av den nya läkemedelsstrategin17 och utarbetandet av den uppdaterade industripolitiska strategin.

Handelspolitiken kan bidra till motståndskraften genom att erbjuda en stabil regelbaserad handelsram, öppna nya marknader för att diversifiera leveranskällor och utveckla samarbetsramar för en rättvis och jämlik tillgång till kritiska leveranser. I detta sammanhang driver EU tillsammans med sina partner ett handels- och hälsoinitiativ inom WTO.

En ökad motståndskraft hos leveranskedjor går hand i hand med EU:s målsättning att göra leveranskedjor mer hållbara, i synnerhet genom att främja hållbarhetsstandarder i alla globala värdekedjor. Mer hållbara leveranskedjor har i allmänhet också visat sig vara mer motståndskraftiga18. Handelspolitiken kan också bidra till detta mål genom att främja ansvarsfullt företagande och större öppenhet och spårbarhet i leveranskedjorna. Den kommande lagstiftningen om hållbar företagsstyrning och om avskogning kommer att vara viktiga milstolpar i detta avseende.

2.4. Handelspolitik till stöd för EU:s geopolitiska intressen

Ett nära partnersamarbete blir viktigt för att stödja multilateralism19 och regelbaserad internationell ordning. Det befintliga internationella ekonomiska styrelsesystemet håller på att undermineras. Om det får fortsätta kommer det att påverka ekonomiska relationer och handel, och också den säkerhet och stabilitet som vi betraktar som normal. Av dessa skäl är stödet för en effektiv regelbaserad multilateralism ett geopolitiskt nyckelintresse för EU. En reform av WTO måste därför ses i ett vidare samband med EU:s prioriteringar av att fungerande globala institutioner ska stödja en global ekonomisk återhämtning, anständiga arbetstillfällen, hållbar utveckling och en grön omställning. EU bör intensifiera arbetet med att utveckla allianser till stöd för ändamålsenliga multilaterala institutioner. I detta sammanhang kommer dialogen att intensifieras med USA, Ottawagruppen, afrikanska länder, Indien och Kina.

EU måste verka inom en ny multipolär global

EU-Förenta staterna: Bilateral handel

som andel av total handel (varor)

ordning

som

kännetecknas

växande

18%

spänningar mellan stora aktörer. EU bör främja

synsätt

som

minskar

spänningarna

och söka

16%

lösningar baserade på ett moderniserat regelbaserat 14%

ramverk. Samtidigt måste EU förse sig med verktyg

för att

så

behövs

arbeta i

en mer fientlig

12%

internationell miljö.

10%

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

Förenta staterna

17 En läkemedelsstrategi för Europa, COM(2020) 761 final.

Källa: IMF dots

18 Se i samband med detta OECD:s dokument om covid-19 och ansvarsfullt företagande.

http://www.oecd.org/coronavirus/policy-responses/covid-19-and-responsible-business-conduct-02150b06/

19 Se ocksåGemensamt meddelande om en förstärkning av EU:s bidrag till regelbaserad multilaterism.

De transatlantiska förbindelserna är världens största och ekonomiskt mest betydelsefulla partnerskap. Den är djupt rotad i gemensamma intressen och värderingar20. Förenta staternas nya regering innebär ett tillfälle till samarbete för att reformera WTO, också genom att förstärka dess förmåga att ta itu med konkurrenssnedvridningar och bidra till en hållbar utveckling. Detta erbjuder också nya utsikter till ett nära samarbete om våra ekonomiers gröna och digitala omställning. EU kommer därför att prioritera arbetet med att stärka sitt partnerskap med Förenta staterna.

EU:s handels- och investeringsförbindelser med Kina är viktiga och utmanande21. EU:s politik är baserad på en kombination av aktivt engagemang på både bilateral och multilateral nivå, och av parallell utveckling och genomförande av de autonoma instrument som behövs för att skydda EU:s väsentliga intressen och värderingar – i full överensstämmelse med unionens internationella åtaganden. Att bygga upp en rättvisare och regelbaserad relation med Kina har prioritet. Att säkerställa att Kina tar på sig större skyldigheter inom internationell handel, och parallellt hantera de negativa biverkningar som Kinas statskapitalistiska ekonomiska system orsakar, kommer att vara ett centralt inslag i EU:s strävan att återställa balansen i de bilaterala handelsförbindelserna. De nyligen slutförda förhandlingarna om ett övergripande investeringsavtal är en del av denna strävan. Arbetet med att ratificera det kräver ett tydligt engagemang för ett effektivt genomförande av avtalet om marknadstillgång, åtaganden om lika förutsättningar för alla och om hållbar utveckling.

Ur ett vidare perspektiv är det viktigt för EU att förstärka relationerna till länder i och kring Europa och att fördjupa engagemangen med den afrikanska kontinenten och afrikanska stater. Det finns många olika kulturella, ekonomiska och politiska band mellan de båda världsdelarna. Stabilitet och välstånd i Afrika är av yttersta vikt för EU:s stabilitet och välstånd och måste stödjas av en närmare ekonomisk integrering av de båda världsdelarna som driver den gröna och digitala omställningen tillsammans med Afrika.

För att bidra till det globala fullgörandet av sina geopolitiska ambitioner måste EU diversifiera sina relationer och bygga allianser med likasinnade partner, också genom ett brett nätverk av reseavtal. Ett sådant nätverk är väsentligt för samtliga nuvarande och framtida avtal när vi skapar relationerna till våra partner. EU:s frihandelsavtal (FTA) är plattformar för förbättrat samarbete där vi hävdar våra värderingar och intressen. De utgör basen för samverkan med viktiga marknader och länder världen runt, särskilt i Asien- Stillahavsområdet, i Latinamerika och i Västindien.

3.HANDELSPOLITIKENS INRIKTNING PÅ MEDELLÅNG SIKT

3.1.Tre kärnmålsättningar för handelspolitiken på medellång sikt EU:s handelspolitik måste inriktas på tre kärnmålsättningar:

För det första stöd till återhämtningen och till den grundläggande omvandlingen av EU:s ekonomi i linje med unionens gröna och digitala mål.

När det gäller återhämtningsinsatserna bör EU:s handelspolitik fortsätta att fullgöra sin kärnfunktion genom att underlätta utbytet av varor och tjänster på ett sätt som skapar möjligheter och ekonomiskt välstånd. Tonvikten måste ligga på fördelar för medborgare, arbetstagare och företag. Samtidigt bör EU:s handelspolitik bidra till att förändra EU:s

20Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet: En ny agenda mellan EU och USA för globala förändringar, JOIN(2020) 22 final.

21Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet: EU och Kina – En strategisk hållning, JOIN(2019) 5 final.

ekonomi i linje med den gröna och digitala omställningen. Den bör otvetydigt stödja den gröna given i alla dess former, inklusive ambitionen att nå klimatneutralitet senast 2050. Samtidigt kommer EU:s långsiktiga konkurrenskraft, välstånd och globala position att vara beroende av unionens förmåga att ta till sig och tygla digitaliseringen. Den gröna och digitala omställningen bör därför vara en nyckelprioritet för multilateral och bilateral handelspolitik. Om EU ska bibehålla och utöka sitt inflytande för att skapa de regler som behövs för detta måste unionen utveckla ett mer strategiskt synsätt på internationellt regleringssamarbete. Det kräver en närmare politisk integration mellan handelspolitik och intern EU-politik.

För det andra att forma globala regler för en hållbarare och rättvisare globalisering.

Globala handelsregler måste skyndsamt uppdateras så att de återger dagens ekonomiska miljö och de utmaningar som det globala samhället står inför. Att göra globaliseringen hållbarare och rättvisare bör vara den underliggande drivkraften för handelspolitiken, så att den kan uppfylla förväntningarna hos européer och andra människor världen runt. EU:s handelspolitik bör utnyttja alla tillgängliga verktyg för att stödja social rättvisa och miljömässig hållbarhet.

Att leda strävandena att reformera Världshandelsorganisationen och förbättra effektiviteten hos det multilaterala ramverket för handelsstyrning bör vara en nyckelprioritering om EU ska uppnå detta mål. Att stärka stabilitet och regelbaserad handel ska vara den centrala pelaren i EU:s handlande, eftersom det bara är i en sådan miljö som handeln kan blomstra och internationellt samarbete utvecklas mot en globalt hållbar framtid. Samtidigt måste det säkerställas att reglerna stämmer överens med den nuvarande ekonomiska verkligheten och är väl rustade att ta itu med snedvridningar av konkurrensen och säkerställa lika villkor.

För det tredje att öka EU:s förmåga att hävda sina intressen och genomdriva sina rättigheter, även autonomt om det behövs.

Förhandlingar om handelsavtal har varit ett viktigt verktyg för att skapa ekonomiska möjligheter och främja hållbarhet; att genomföra sådana avtal och genomdriva de rättigheter och skyldigheter som ingår i dem blir mycket mer betydelsefullt. Det innefattar också att säkerställa att EU har rätta verktyg till sitt förfogande för att skydda arbetstagare och förteg mot osunda affärsmetoder. Det innefattar också en större ansträngning för att säkerställa ett effektivt genomförande och verkställande av de avsnitt i EU-handelsavtal som behandlar hållbar utveckling, och för att globalt uppgradera social-, arbetsmarknads- och miljöstandarder. Genom att stärka genomförandet och verkställandet av avtalen kan EU:s handelspolitik skapa förutsättningar för att företagen ska utvecklas, växa och göra innovationer; och säkerställa arbetstillfällen med hög kvalitet i och utanför Europa. Att stödja multilateralism och vara öppen för samarbete motsäger inte att EU står redo att ingripa beslutsamt för att försvara sina intressen och genomdriva sina rättigheter. EU bör vid behöv förstärka sin verktygslåda för att försvara sig mot osunda affärsmetoder eller andra fientliga handlingar samtidigt som unionen handlar i enlighet med sina internationella åtaganden.

3.2. Sex områden som är kritiska för att EU:s mål på medellång sikt ska nås

För att nå de tre ovan beskrivna målen kommer kommissionen att inrikta sig på sex områden. För vart och ett av dessa områden anges ett antal huvudåtgärder som kommer att vidtas under kommissionens nuvarande mandatperiod under de tillhörande punkterna nedan.

Reform av WTO

Stöd till den gröna omställningen och främjande av ansvarsfulla och hållbara värdekedjor

Stöd till den digitala omställningen och till handeln med tjänster

Förstärkning av EU:s lagstiftningsinflytande

Förstärkning av EU:s partnerskap med grannländer, utvidgningsländer och Afrika

Förstärkning av EU:s inriktning på att genomföra och verkställa handelsavtal och säkerställa lika förutsättningar för alla

3.2.1.Reform av WTO

Världshandelsorganisationen (WTO) har medfört enorma fördelar för medlemmarna sedan den inrättades 1995. Den har erbjudit en stabil och förutsägbar handelsmiljö som har medgett en massiv expansion av den globala handeln och samtidigt tillhandahållit ett ramverk för lösning av handelstvister genom skiljedom. Men nu står organisationen inför en kris där den inte kan bidra med förhandlingsresultat som svarar upp mot den globala handelns utmaningar. Dess förmåga att lösa handelstvister fungerar inte längre, och dess övervakningssystem måste förbättras så att det kan garantera transparens eller förhindra handelsbarriärer.

Kommissionens avsikt är att eftersträva reformering av WTO i alla dess funktioner.

WTO:s regler och arbetssätt måste uppdateras och förbättras så att de återspeglar dagens handelsrealiteter. Detta bör baseras på att medlemmarna har ett gemensamt syfte: ekonomisk återhämtning och utveckling, miljömässig och social hållbarhet. Modernisering av reglerna och förbättring av WTO:s funktionssätt – även genom öppna flerpartsavtal – är av yttersta vikt för att hantera konkurrenssnedvridningar och ta fram ett ramavtal för digital och hållbar handel.

Eftersom trovärdigheten hos ett regelbaserat system i hög grad är beroende av ett fristående och allmänt godtaget system för lösning av handelstvister är det av yttersta vikt att tvistlösningssystemet återupprättas.

Bilaga I till ”Reform av WTO: Mot ett hållbart och effektivt multilateralt handelssystem” sammanfattar EU:s syn på prioriteringarna vid en reform av WTO.

Kommissionen kommer också att driva på för multilaterala reformer i andra forum, till exempel för att inrätta en multilateral investeringsdomstol i FN: s kommission för internationell handelslag.

Huvudåtgärder

Kommissionen ska göra följande:

1.Yrka på antagande av en första grupp med reformer av WTO med inriktning på att förbättra WTO:s bidrag till hållbar utveckling och inleda förhandlingar om

förstärkta regler för att förhindra konkurrenssnedvridningar som orsakas av statliga ingrepp. Kommissionen ska prioritera ett förbättrat transatlantiskt samarbete för reform av WTO.

2.Arbeta för att återupprätta en fullt fungerande WTO-tvistlösning med ett reformerat överprövningsorgan.

3.2.2.Stöd till den gröna omställningen och främjande av ansvarsfulla och hållbara värdekedjor

Som det återges i den europeiska gröna given är kampen mot klimatförändring och miljöförstöring EU:s främsta prioritet. All EU-politik måste bidra, men framåtskridandet blir beroende av att globala partner, stora utsläppare och förorenare är beredda att höja sina ambitionsnivåer. Handelspolitiken kommer att spela en viktig understödjande roll.

Kommissionens avsikt för det kommande årtiondet är att säkerställa att säkerställa att handelsverktygen följer med i och stöder en global omställning till en klimatneutral ekonomi, inbegripet snabbare investeringar i ren energi och främjande av cirkulära, ansvarsfulla och hållbara värdekedjor. Det innebär också att främja ansvarsfulla affärsmetoder och följa normer för miljö, mänskliga rättigheter och arbetsmarknad. Samtidigt innebär det att man skapar förutsättningar och möjligheter för hållbara produkter och tjänster.

Om visionen ska bli till verklighet krävs åtgärder på alla nivåer – multilateralt, bilateralt och självständigt.

Ett förbättrat multilateralt ramverk behövs för att underbygga den gröna omställningen till en klimatneutral, miljövänlig och motståndskraftig ekonomi. EU ska samverka med likasinnade länder och sträva efter en kraftfull miljöagenda inom WTO. Som en del av denna strävan ska EU föra fram initiativ och åtgärder för att främja hänsynstagande till klimat och hållbarhet i WTO:s alla olika funktioner, inbegripet ett handels- och klimatinitiativ. Bland dessa initiativ kan nämnas liberalisering av utvalda varor och tjänster, transparens och grön inriktning på Aid for Trade. Här ingår också att undan för undan ta fram regler mot fossilbränslesubventioner. EU kommer också att verka för överläggningar i WTO om hur handeln kan stödja anständigt arbete och social rättvisa.

EU:s omfattande nätverk av bilaterala handelsavtal underlättar handel med grön teknik, varor, tjänster och investeringar. Utöver kapitel om ambitiös handel och hållbar utveckling kommer hållbarhetsdimensionen även fortsättningsvis att återspeglas i många andra aspekter av EU:s handels- och investeringsavtal. De stöder spridningen av rena och effektivare produktionsmetoder och produktionstekniker och skapar tillträdesmöjligheter till marknaderna för gröna varor och tjänster. De bidrar till att säkra vår förnybara energiindustris tillträde till tredjelandsmarknader och garanterar handel och investeringar utan snedvridning i de råvaror och energivaror som behövs för att säkerställa erforderliga leveranser till stöd för omställningen till klimatneutrala ekonomier. Dessutom utgör de en viktig plattform för att involvera våra partner i klimatförändringarna, biologisk mångfald, cirkulär ekonomi, föroreningar, teknik för ren energi inklusive förnybar energi och energieffektivitet samt omställningen till hållbara livsmedelssystem. Och för framtida handelsavtal kommer kommissionen att föreslå ett kapitel om hållbara livsmedelssystem. EU kommer att föreslå att iakttagandet av Parisavtalet ska betraktas som en väsentlig del av framtida handels- och investeringsavtal. Därutöver bör ingåendet av handels- och investeringsavtal med G20-länder baseras på en gemensam ambition att uppnå klimatneutralitet snarast möjligt och i linje med rekommendationerna från FN:s klimatpanel (IPCC). Denna ambition bör också klart återspeglas i de nationellt fastställda bidrag som inlämnats enligt Parisavtalet. EU kommer

också att prioritera ett faktiskt genomförande av konventionen om biologisk mångfald i handels- och investeringsavtal.

EU:s handels- och investeringsavtal, liksom det allmänna preferenssystemet har också spelat en viktig roll för att främja respekten för mänskliga rättigheter och andra rättigheter på arbetsmarknaden, så som de återges i FN:s grundläggande konventioner om den internationella arbetsorganisationen (ILO). Särskild prioritet ska ges till genomförandet av dessa åtaganden, inbegripet åtgärder mot barnarbete som en del av kommissionens bredare åtgärder för att garantera nolltolerans för barnarbete. Ett av de viktigaste målen för den kommande översynen av det allmänna preferenssystemet blir att ytterligare öka utvecklingsländernas handelsmöjligheter för att minska fattigdom och skapa arbetstillfällen baserade på internationella värderingar och principer, till exempel rättigheter på arbetsmarknaden och mänskliga rättigheter.

Kommissionen ska vidare förstärka hållbarhetsdimensionen i befintliga och kommande avtal vid genomförandet av alla avsnitt. Den ska förstärka verkställandet av åtaganden om handel och hållbar utveckling på grundval av klagomål som framförts till Chief Trade Enforcement Officer (CTEO). Ytterligare åtgärder ska övervägas inom ramen för en förhandsgranskning under 2021 av handlingsplanen i 15 punkter för ett effektivt genomförande och verkställande av kapitlen om handel och hållbar utveckling i handelsavtal. Granskningen kommer att täcka alla relevanta aspekter av genomförandet och verkställandet av TSD, inbegripet åtagandenas omfattning, övervakningsmekanismer, möjligheten till sanktioner bristande efterlevnad, klausulen om väsentliga element samt erforderliga institutionella uppbyggnader och resurser.

Därutöver stöds målet av oberoende åtgärder för att säkerställa att handeln är hållbar, ansvarsfull och samstämmig med våra allmänna mål och värderingar. Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (koldioxidjusteringsmekanismen) är ett bra exempel. Kommissionen arbetar på ett förslag till koldioxidjusteringsmekanism för att förhindra att målen för den egna klimatpolitikens effektivitet undermineras av koldioxidläckage. Ett annat exempel är kommissionens avsikt att föreslå lagstiftning som tar itu med avskogning och skogsförstörelse. Ett viktigt inslag för att säkerställa att leveranskedjor är hållbara och ansvarsfulla blir kommissionens förslag om hållbar företagsstyrning, inbegripet tillbörlig aktsamhet om miljön, mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter. Enligt konsekvensbedömningen kommer detta att omfatta ändamålsenliga åtgärder och kontrollmekanismer för att garantera att det inte finns något utrymme för tvångsarbete i EU- företags värdekedjor.

Det nya globala sanktionssystemet för mänskliga rättigheter får också en roll att spela för att säkra efterlevnaden av mänskliga rättigheter. Med detta system har EU försett sig med ett ramverk som gör att unionen kan inrikta sig på individer, entiteter och organ – även statliga och icke statliga aktörer – som är ansvariga för, delaktiga i eller förknippade med allvarliga brott mot och åsidosättanden av mänskliga rättigheter i hela världen22.

Importen måste uppfylla relevanta EU-bestämmelser och EU-standarder. Som exemplen ovan visar är det, under vissa omständigheter som fastställs i WTO-reglerna, lämpligt att EU kräver

22EU:s sanktioner är ett viktigt instrument som används för att främja målen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) genom vilken EU kan ingripa, bland annat för att förebygga konflikter eller reagera på framväxande eller pågående kriser (Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: främja öppenhet, styrka och motståndskraft, COM/2021/32 final).

EU är världens största tjänstehandlare*. Handeln med tjänster utgör 25 % av EU:s BNP’ och exporten av tjänster överstiger 900 miljarder euro per år. Den understöder också direkt eller indirekt 21 miljoner arbetstillfällen i EU. Av alla EU:s direkta utlandsinvesteringar i övriga världen utgörs 60 % av tjänster, vilket också gäller för nästan 90 % av de utländska direktinvesteringarna i EU.

att importerade produkter uppfyller vissa produktionskrav. Globala handelsregler syftar till att upprätta ett förutsägbart och icke diskriminerande ramverk för handeln och samtidigt skydda varje lands rättighet att utfärda bestämmelser i enlighet med deras samhällssyn. Legitimiteten när produktionskrav ställs på import baseras på behovet att skydda den globala miljön eller att bemöta etiska farhågor. När EU överväger att vidta sådana åtgärder för importerade produkter kommer det att ske med full hänsyn till WTO:s regler, framför allt principen om ickediskriminering och proportionalitetsprincipen, för att undvika onödiga handelsstörningar.

Kommissionen kommer att bana väg för arbetet med att utveckla standarder för hållbar tillväxt och utforma internationella standarder i linje med den europeiska gröna given och samtidigt samverka med sina partner för att utveckla och genomföra regler som är lika ambitiösa.

Huvudåtgärder

Kommissionen kommer att göra följande:

3.Föra fram initiativ och åtgärder som främjar klimat- och hållbarhetshänsyn inom WTO.

4.Verka för åtaganden från G20-partner om klimatneutralitet, stärka samarbetet beträffande andra aspekter av den gröna given, t.ex. biologisk mångfald, hållbar livsmedelspolitik, nedsmutsning och den cirkulära ekonomin och föreslå att iakttagande av Parisavtalet blir en väsentlig del i alla kommande avtal.

5.Förbättra ett effektivt genomförande och verkställande av avsnitten om hållbar utveckling i handelsavtal genom förhandsgranskning under 2021 av 15- punktshandlingsplanen. Resultatet av översynen kommer att ligga till grund för pågående och framtida förhandlingar.

6.Främja hållbara och ansvarsfulla värdekedjor genom ett förslag om obligatorisk tillbörlig aktsamhet, inbegripet ändamålsenliga åtgärder och kontrollmekanismer för att säkerställa att tvångsarbete inte förekommer i EU-företags värdekedjor. För att överbrygga tiden fram till bindande bestämmelser kommer kommissionen att ge vägledning som hjälper EU-företagen att redan nu vidta lämpliga åtgärder i linje med internationella riktlinjer och principer för tillbörlig aktsamhet.

3.2.3. Stöd till den digitala omställningen och till handeln med tjänster

EU:s handelspolitik måste bidra till att skapa en innovationer och växa. Prioritet måste ges till en internationella regler.

miljö där EU:s tjänsteleverantörer kan göra uppdatering av det globala ramverket av

Den digitala sfären kommer att uppleva en intensiv global konkurrens som kastar om globala ekonomiska relationer. EU kan endast lyckas med sin digitalisering om den bygger sin digitala agenda på ett utåtriktat sätt, med full hänsyn tagen till en global miljö som blir allt mer konkurrensutsatt och

ibland utmanar EU:s värdebaserade digitaliseringsstrategi. Handelspolitiken spelar en mycket viktig roll för att EU:s mål för den digitala omställningen ska nås. Företagen i Europa är beroende av digitala tjänster, och detta kommer bara att öka. Data är livsviktiga för många företag och en

kritisk komponent i EU:s leveranskedjor. Digital teknik ger effektivitetsvinster som behövs för att förbli konkurrenskraftig23, men omvandlar också traditionella industrisektorer där europeiska företag kommer att behöva behålla och stärka sin konkurrenskraft. Samtidigt har digitaliseringen och framväxten av ny teknik en viktig säkerhets- och värdedimension för Europa och kräver en väl avvägd politisk strategi både internt och externt. Konsekvenserna av ny digital teknik, inbegripet artificiell intelligens, måste hanteras globalt genom mer ambitiösa globala standarder och regler.

Att stödja Europas digitala agenda är en prioritering för EU:s handelspolitik. Målet är att säkerställa en ledande ställning för EU inom digital handel och på det tekniska området, framför allt genom att främja innovation. EU bör fortsätta att gå i täten när det gäller digitala standarder och regleringsstrategier, särskilt när det gäller dataskydd, där EU:s allmänna dataskyddsförordning ofta ses som en inspirationskälla24. För att åstadkomma detta måste

WTO ställa upp regler för digital handel och EU måste spela en central roll när de utarbetas. När de har överenskommits bör EU stödja fler multilaterala WTO-förhandlingar för liberalisering av handeln med tjänster i sektorer utöver e-handeln.

EU måste också öka sina bilaterala engagemang och utreda starkare ramverk för samarbete i handelsrelaterade digitala frågor med likasinnade partner. Den kommer att sträva efter att fördjupa sina dialoger om regleringsfrågor med likasinnade partner.

Frågan om data kommer att bli väsentlig för EU:s framtid. Beträffande gränsöverskridande dataöverföringar och förbudet mot datalokaliseringskrav ska kommissionen tillämpa ett öppet men bestämt synsätt baserat på europeiska värderingar och intressen. Kommissionen ska arbeta för att säkerställa att företagen kan dra fördel av det fria internationella dataflödet med fullt iakttagande av EU:s dataskyddsregler och andra offentliga politiska målsättningar, inbegripet allmän säkerhet och ordning. EU kommer särskilt att fortsätta att ta itu med omotiverade hinder för dataflöden samtidigt som man bevarar sitt oberoende i fråga om reglering på området för dataskydd och integritet. 25 För att bättre kunna bedöma storleken hos och värdet av gränsöverskridande dataflöden ska kommissionen inrätta ett europeiskt analysramverk för mätning av dataflödena.

Huvudåtgärder

Kommissionen kommer att göra följande:

7.Verka för ett snabbt ingående av ett ambitiöst och heltäckande WTO-avtal om digital handel, med regler för dataflöden i full överensstämmelse med EU:s dataskyddsramverk, och bestämmelser om ett förbättrat konsumentförtroende som garanterar ett konsumentskydd på hög nivå.

23Tillgång till data och nya utvecklingar som produktpass kan också frigöra ytterligare värden hos produkter och ge information som är mycket viktig för att maximera cirkulära värden, men alltför ofta vidarebefordras inte sådana data längs värdekedjorna.

24Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en inre marknad för digitala tjänster (rättsakten om digitala tjänster) och om ändring av direktiv 2000/31/EG – COM(2020) 825 final och förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (rättsakten om digitala marknader) – COM/2020/842 final samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän

dataskyddsförordning).

25Såsom framgår av avdelningen digital handel i det handels- och samarbetsavtal som ingåtts med Förenade kungariket.

8.Utforska möjligheterna till ett närmare regleringssamarbete med likasinnade handelspartner i frågor som är relevanta för digital handel.

3.2.4.Förstärkning av EU:s lagstiftningsinflytande

Förmågan till inflytande på utvecklingen av bestämmelser och normer av global betydelse är en viktig konkurrensfördel.

Under flera årtionden har EU varit ledande i detta avseende. Unionen har främjat arbete i

internationella grupperingar som utarbetar standarder som Internationella standardorganisationen (ISO) och sektorspecifika internationella forum. Dessa insatser har hjälpt europeiska företag att få tillträde till globala marknader, avlägsnat handelshinder och understött samstämmighet hos bestämmelser. Detta synsätt, tillsammans med dess marknadsstorlek, har gett EU ett starkt inflytande på internationell standardisering, vilket i vissa fall också har lett till frivilligt införande av unionens stränga standarder, bestämmelser och politiska mål längs globala leveranskedjor. Europeiska exportörer, även små och medelstora företag, har fått signifikanta konkurrensfördelar genom att EU-bestämmelser har tillämpats globalt.

EU:s relativa tyngd har krympt genom framväxten av nya normgivande instanser och den snabba tekniska utvecklingen, som ofta drivs utanför EU.

För att EU ska kunna stärka sitt inflytande på detta område måste unionen utveckla ett mer strategiskt synsätt på internationellt normsamarbete, i synnerhet beträffande den gröna och digitala omställningen. EU måste inta en mer proaktiv hållning vid utformningen av nya bestämmelser så att unionen står bättre rustad för att främja EU:s synsätt på bestämmelser världen runt. Det kommer att kräva en bättre synergi mellan intern och extern politik för att på ett tidigt stadium kunna identifiera de strategiska områden som ett internationellt normsamarbete bör inriktas på. Det kommer också att kräva dialog och samarbete med EU:s normgivande instanser för att identifiera strategiska prioriteringar i samband med internationella standarder. Kommissionen ska förstärka sin analys av den externa dimensionen hos dess bestämmelsepolitik vid konsekvensbedömningen av viktiga bestämmelser och identifiera prioriterade partner för bestämmelsesamarbete. Handelspolitiken bör stå redo att stödja samarbete som leds av regleringsmyndigheter och i detta syfte fullt ut utnyttja de möjligheter som handelsavtal medger. Handelspolitiken, tillsammans med internationella partnerskap och utvecklingssamarbete – inbegripet genom Aid for Trade – bör också spela en roll för att stödja införandet av internationella standarder i utvecklingspartnerländer och underlätta efterlevnaden av nya lagkrav. EU kommer också att stärka sina dialoger om regleringsfrågor med likasinnade länder i Asien och Stillahavsområdet och Latinamerika.

Samarbetet med Förenta staterna kommer att vara avgörande för att säkerställa att nya bestämmelser överensstämmer med värderingarna i demokratiska, öppna och inkluderande samhällen.

Huvudåtgärder

Kommissionen kommer att göra följande:

9.Förbättra regleringsdialogerna med likasinnade partner på områden som är strategiska för EU:s konkurrenskraft. Det kräver tidig identifiering av prioriterade områden för normsamarbete och en tätare dialog mellan EU och internationella standardorganisationer.

partnerskapet27

10.Utveckla ett närmare transatlantiskt partnerskap för den gröna och den digitala omställningen av våra ekonomier, också genom handels- och teknikrådet mellan EU och Förenta staterna.

3.2.5.Förstärkning av EU:s partnerskap med grannländer och utvidgningsländer och Afrika

Våra mest signifikanta relationer är med de som är geografiskt närmast oss. Stabilitet och välstånd i EU:s grannländer och Afrika ligger i EU:s politiska och ekonomiska intresse. EU ämnar göra allt som står i dess makt för att stödja sina partner i deras strävan att återhämta sig från verkningarna av covid-19-pandemin och att uppnå hållbar utveckling. EU:s täta nätverk av handelsavtal med dessa länder möjliggör närmare ekonomisk integration och utveckling av integrerad produktions- och tjänstenätverk. Detta skulle ingå i en bredare strategi för att främja hållbara investeringar och förbättra våra ekonomiers motståndskraft genom diversifierade värdekedjor och främja utvecklingen av handeln med hållbara produkter, bland annat för att stödja klimat- och energiomställningen. Det kommer också att bidra till att ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration, som en del av handelspolitikens mera allmänna bidrag till omfattande partnerskap, i linje med den nya migrations- och asylpakten26.

EU kommer att stärka sitt nära ekonomiska partnerskap inom EES. EU ser fram mot ett nära samarbete med Förenade kungariket för att utnyttja hela potentialen hos handels- och samarbetsavtalet. EU ser också fram mot moderniseringen av unionens handels- och ekonomisamarbete med Schweiz och även med Turkiet, om rätt förutsättningar föreligger.

Att stödja en starkare ekonomisk integrering med länderna på västra Balkan och i det östra blir särskilt viktigt. För västra Balkan utgör den förbättrade utvidgningsmetoden och den ekonomiska planen och investeringsplanen28 ramen för en snabbare marknadsintegration i EU före anslutningen, samtidigt som lika villkor säkerställs. Denna ökade ekonomiska integration bygger på västra Balkans egna åtaganden att skapa en gemensam regional marknad som bygger på EU:s regler och standarder. För det östra partnerskapet, särskilt våra partner i djupgående och omfattande frihandelsavtal (Ukraina, Georgien och Moldavien) stöder EU strävanden mot en närmare anslutning till EU:s regleringsmodell, även för den digitala och gröna omställningen. För dessa partner kan insatserna för att införliva EU-bestämmelser åtföljas av en närmare dialog om hur de ska utvecklas och genomföras, inbegripet deltagande i expertgrupper och närmare koppling till EU:s standardiseringsorgan. Hänsyn bör också tas till ytterligare steg för att underlätta

handeln, också genom avtal om överensstämmelsebedömning.

Uppgradering av EU:s förbindelser och ekonomiska integrering med det södra grannskapet29 är en strategisk nödvändighet för en långsiktig stabilitet. EU drar fördel av den geografiska närheten och de kulturella och språkliga banden med de södra Medelhavsländerna, vilket underlättar denna strategiska, ekonomiska och handelspolitiska integration. Handelspolitiken kan bli ett nyckelverktyg för att främja strategiska samverkansformer mellan EU och det södra grannskapet och utveckla integrationsinitiativ till bådas fördel, särskilt om strategiska värdekedjor. Sedan 2000-talets början har EU ingått

26Ny migrations- och asylpakt COM (2020) 609 final.

27Ökad resiliens – ett östligt partnerskap som fungerar för alla (JOIN(2020) 7 final).

28En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan, COM (2020) 641 final.

29Ett förnyat partnerskap med det södra grannskapet – En ny agenda för Medelhavsområdet. JOIN(2021) 2 final.

frihandelsavtal med åtta länder söder om Medelhavet som en del av bredare associationsbedömningar. Förhandlingar om djupgående och omfattande frihandelsområden (DCFTA) med Marocko och Tunisien har pågått i flera åt. EU är beredd att diskutera alternativ med båda parterna för att modernisera handels- och investeringsrelationer så att de blir bättre anpassade till dagens utmaningar.

EU kommer att signifikant öka sitt engagemang med afrikanska partner för att frigöra deras ekonomiska potential, främja ekonomisk diversifiering och inkluderande tillväxt. Det kommer att ytterligare förbättra hållbara handels- och investeringsband, både mellan världsdelarna och inom själva Afrika30. Detta är i linje med den långsiktiga utsikten om ett handelsavtal mellan världsdelar baserat på ett framgångsrikt genomförande av det kontinentala frihandelsområdet i Afrika. Det bygger framför allt på Afrikas regionala ekonomiska samfund och de ekonomiska partnerskapsavtalen med EU. Denna starkare relation med Afrika bör främjas på alla nivåer, också genom politisk dialog med Afrikanska unionen och dess medlemmar, genom att bredda och utveckla de ekonomiska partnerskapsavtalen och genom att utveckla bilaterala relationer med enskilda länder för att främja hållbara investeringar i jordbruk, tillverkningsindustri och tjänster. Kommissionen ska också börja utreda möjligheterna att underlätta integration i världsdelen genom harmoniserade regler om ursprung som kan tillämpas på handeln med EU.

Kommissionen kommer att lägga fram ett nytt initiativ för hållbara investeringar för partner eller regioner i Afrika och det södra grannskapet som är intresserade av detta. Det kan göras i form av fristående investeringsavtal eller ingå i moderniseringen av befintliga handelsavtal. För att maximera deras effekt och underlätta genomförandet kommer avtalen att utformas tillsammans med EU:s verktyg för utvecklingssamarbete som stöd för investeringar, och där så är möjligt med ett Team Europe-synsätt som säkerställer synergier med EU:s medlemsstater, den privata sektorn, civilsamhället och alla relevanta aktörer. Det mest framträdande av initiativen är den externa investeringsplan som lanserades 2017 för Afrika söder om Sahara och EU-grannskapet. Det omfattar också Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+), som blir globalt tillämplig i och med den nya fleråriga budgetramen för 2021-2027. De tre pelarna i den externa investeringsplanen ska bidra till stödet för hållbar utveckling i Afrika och i grannskapet, samtidigt som reformer införs för att förbättra affärsmiljön och investeringsklimatet. Detta görs med tanke på integrationen mellan regioner och de närmare handelsrelationerna mellan EU och Afrika allt efter som det kontinentala frihandelsområdet i Afrika utvecklas.

Huvudåtgärder

Kommissionen kommer att göra följande:

11.Fördjupa handel och ekonomiska relationer till andra länder i Europa, inbegripet västra Balkan och läder som har ingått djupgående och omfattande frihandelsavtal med EU, med särskild inriktning på ett närmare normsamarbete till stöd för den gröna och digitala omställningen. Modernisera handels- och investeringsrelationerna till de länder i det södra grannskapet som är intresserade av att främja en närmare integration med Europeiska unionen.

12.Förstärka sitt engagemang i afrikanska länder genom att:

a)förbättra politisk dialog och samarbete med Afrikanska unionen och dess

medlemmar och ett smidigt genomförande av det kontinentala frihandelsområdet i

30I enlighet med EU–Afrikastrategin Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet: Mot en övergripande strategi för Afrika, JOIN(2020) 4 final.

Afrika, inbegripet engagemang med den privata sektorn och främjande av gemensamma standarder i Afrika för att förbättra regional och kontinental integration.

b)fördjupa och bredda befintliga handelsavtal med regionala ekonomiska samfund i Afrika och stärka deras hållbarhetdimension.

c)fortsätta att utforska möjligheterna till förbättrade band och synergier mellan olika handelsöverenskommelser med länder i Afrika, till exempel genom mer harmoniserade ursprungsregler för handel med EU.

d)sträva efter hållbara investeringsavtal med Afrika och det södra grannskapet.

3.2.6.Förstärkning av EU:s inriktning på att genomföra och verkställa handelsavtal och säkerställa lika förutsättningar för alla

Som uppföljning till vågen av nya avtal under senare år kommer kommissionen att inrikta sina insatser på att frigöra fördelarna hos EU:s handelsavtal, samtidigt med ett bestämt verkställande av åtagandena om både marknadstillträde och hållbar utveckling. Europeiska aktörer måste vara medvetna om de möjligheter som EU:s handelsavtal erbjuder och lita på att de kan skörda frukterna av det som EU har förhandlat fram. EU har slutfört eller håller på att förhandla om handels- och investeringsavtal i Asien-Stillahavsområdet och i Latinamerika som öppnar betydande ekonomiska möjligheter. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för ratificering av avtalen med Mercosur och Mexiko och att slutföra pågående förhandlingar, särskilt med Chile, Australien och Nya Zeeland, som är på god väg. När det gäller Mercosur pågår en dialog om att stärka samarbetet om avtalets dimension när det gäller hållbar utveckling och som tar upp genomförandet av Parisavtalet och i synnerhet avskogningen.

Det kommer att bli ett mycket viktigt inslag i EU:s strävan mot öppet strategiskt oberoende och underlätta tillträdet till marknader, särskilt för små och medelstora företag. Det bidrar också till att motverka protektionistiska tendenser och snedvridningar som påverkar EU- exporten. Detta arbetsområdes centrala betydelse bekräftades i juli 2020 genom utnämningen av en Chief Trade Enforcement Officer.

Det innebär att arbete sker inom följande områden:

∙Fullt ut utnyttja de möjligheter som genomförandet av handelsavtal erbjuder. EU kommer att använda all den flexibilitet som är inbyggd i handelsavtalen så att de är ändamålsenliga och svarar mot de nya utmaningarna i samband med den gröna och digitala omställningen. EU kommer också att fortsätta att använda Aid for Trade för att hjälpa utvecklingsländer att genomföra handelsavtal och stödja efterlevnad av regler och standarder, särskilt när det gäller hållbar utveckling.

∙Stöd till EU-aktörer för att fullt utnyttja de möjligheter som EU-avtalen skapar.

Kommissionen ska bygga på framgången för Access2Markets-portalen, integrera fler funktioner i den och koppla samman den med andra viktiga informationskanaler31, speciellt för små och medelstora företag. Kommissionen ska också fortsätta att stödja EU:s jordbruks- och livsmedelssektor, som huvudsakligen består av små och medelstora

31Synergier kan i synnerhet utforskas tillsammans med andra informationskällor, bland annat Enterprise Europe Network (EEN), Centrumet för industriellt samarbete mellan EU och Japan, EU SME Centre i Kina, European Business Organisation Worldwide Network, organisationer för främjande av europeisk handel och EU:s informationstjänst för immaterialrättigheter för små och medelstora företag.

företag, med inriktning på att främja deras produkters hållbarhet och kvalitet så att de blir fanbärare för EU:s livsmedelshållbarhetssystem.

∙Övervaka ett korrekt genomförande och verkställande av EU:s handelsavtal och underlätta klagomål rörande hinder för marknadstillträde och brott mot åtaganden om handel och hållbar utveckling genom den enda kontaktpunkten. Kommissionen ska samarbeta med EU:s medlemsstater, Europaparlamentet och aktörerna för att övervaka hur EU:s partner genomför avtalen och säkerställa ett sammanhållet synsätt. Kommissionen ska lägga fram en specifik lagstiftningsakt som behövs för att genomdriva bland annat handelsrelaterade bestämmelser i handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket.

∙Beivra bristande efterlevnad via WTO eller genom bilateral tvistlösning, om andra hjälpmedel misslyckas. Den uppdaterade genomdrivandeförordningen32 stärker EU:s förmåga att agera i situationer där tvistlösning inom ramen för WTO eller bilaterala avtal har spärrats.

Nya onlineverktyg till stöd för EU-företag, särskilt små och medelstora företag:

∙utforska effektivare digitala system för att underlätta handel och följa bestämmelser, baserat på EU:s enda kontaktpunkt för tullen och EU:s informations- och kommunikationssystem för marknadskontroll (ICSMS) och överväg i detta sammanhang digitalisering av

informationom

produktöverensstämmelse, inbegripet överensstämmelseintyg för produkter, och dess genomförande i EU-lagstiftningen,

∙inrätta ett nytt verktyg, Tillträde till upphandling (Access to Procurement, A2P) som ger ekonomiska aktörer i EU möjlighet att klargöra om och på vilka villkor de har lagstadgat tillträde till upphandlingsförfrågningar i tredjeländer,

∙utöka onlineverktyget Tillträde till marknader (Access2Markets, A2M Portal) för att öka och innefatta information till exportörer av och investerare i EU- tjänster, och överväg ytterligare uppgraderingar av denna plattform,

∙förbättra verktyget Regler för egen ursprungsbedömning (Rules of Origin Self- Assessment, ROSA) som hjälp till företag, särskilt små och medelstora företag i EU, att tillämpa ursprungsreglerna rätt vid

∙Kommissionen kommer att fortsätta

att använda handelspolitiska skyddsinstrument på ett fast sätt så den europeiska industrin inte utsätts för illojal handel. Detta inbegriper också att spåra nya former av subventionering från tredjeländer, till exempel när det gäller finansiering av investeringar, och att på lämpligt sätt ta itu med dem med utjämningsåtgärder.

∙På säkerhetsområdet, enligt förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar, upprepar kommissionen sin uppmaning till alla medlemsstater att inrätta och genomdriva en komplett granskningsmekanism för utländska direktinvesteringar för att behandla fall där förvärvet eller kontrollen av ett visst företag, en infrastruktur eller en teknik skulle

innebära en risk för säkerheten eller den allmänna ordningen i EU33. Kommissionen ska fortsätta att genomföra samarbetsmekanismen med medlemsstaternas myndigheter för att skydda säkerheten och den allmänna

ordningen mot riskfyllda utländska direktinvesteringar och överväga att förbättra den samarbetsmekanism som fastställs i ramen för granskning av utländska direktinvesteringar.

∙Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna för att säkerställa ett effektivt genomförande av den

32https://trade.ec.europa.eu/doclib/press/index.cfm?id=2204

33Meddelande av den 25 mars 2020 angående utländska direktinvesteringar, fri rörlighet för kapital från tredjeländer och skydd av Europas strategiska tillgångar, C(2020) 1981 final.

moderniserade exportkontrollförordningen34 om känsliga varor och teknisk med dubbla användningsområden som stöd för säkra värdekedjor och för att främja internationell säkerhet, skydda mänskliga rättigheter och garantera lika förutsättningar för EU:s exportörer.

Trots detta behöver EU utveckla verktyg för att möta nya utmaningar och skydda företag och medborgare i EU mot osunda affärsmetoder, både internt och externt.

∙Kommissionen kommer att föreslå ett nytt rättsligt handelspolitiskt instrument för att skydda EU mot eventuella tvångsåtgärder från tredjeländer.

∙Kommissionen ska föreslå ett juridiskt instrument för att bekämpa snedvridningar som orsakas av utländska subventioner på EU:s inre marknad.

∙För att förbättra det ömsesidiga tillträdet för EU-aktörer vid offentlig upphandling ska kommission sträva efter att föra fram det internationella upphandlingsinstrumentet och uppmanar rådet att skyndsamt slutföra sitt arbete.

∙För att till sist säkerställa lika möjligheter för alla EU-företag på tredjelandsmarknader, där de allt oftare måste konkurrera med det ekonomiska stöd som utländska konkurrenter får från sina regeringar, ska kommissionen utforska alternativen för en EU-strategi rörande exportkrediter. Den kommer att omfatta ett EU-exportkreditinstitut och förbättrad samordning av EU:s ekonomiska verktyg. I linje med den gröna givens mål att fasa ut subventionerna till fossila bränslen kommer den också att uppmuntra klimatvänliga teknikprojekt och föreslå att omedelbart upphöra med stödet till kolkraftssektorn och avskräcka från alla ytterligare investeringar i energiinfrastrukturprojekt baserade på fossila bränslen i tredjeländer, såvida de inte är helt förenliga med en ambitiös, tydligt definierad väg mot klimatneutralitet i linje med Parisavtalets långsiktiga mål och bästa tillgängliga vetenskap.

Kommissionen ska också fortsätta att arbeta i riktning mot en harmonisering av reglerna om preferensursprung i EU:s handelsavtal, med hänsyn tagen till EU-aktörers intressen, särskilt hos små och medelstora företag.

Att frigöra fördelarna hos EU:s handelsavtal för individer och företag, att mer systematiskt bekämpa befintliga handelshinder och att förhindra att nya uppstår kräver en samfälld insats från EU:s alla institutioner och medlemsstater samt från civilsamhället och andra aktörer. Kommissionen ska leda dessa insatser, också via det arbete som utförs av EU-delegationerna och de nätverk som medlemsstater och företagsorganisationer har i tredjeländer.

Huvudåtgärder

Kommissionen kommer att göra följande:

13.Sträva efter att konsolidera EU:s partnerskap med nyckeltillväxtregioner – i Asien-Stillahavsområdet och Latinamerika – genom att skapa förutsättningar för att slutföra förhandlingar och ratificera utestående bilaterala avtal.

14.Fullt utnyttja den roll som den ansvariga för efterlevnaden av handelsbestämmelserna spelar för att maximera fördelarna hos framförhandlade resultat för företag, särskilt små och medelstora företag, och lantbrukare, och eliminera hinder som försämrar avtalens förmåga att ge utdelning, även i fråga om hållbar utveckling.

15.Ytterligare stärka EU:s verktyg för att hantera nya utmaningar och skydda företag

34https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_20_2045

och medborgare i EU mot illojala handelsmetoder, t.ex. genom att utarbeta ett instrument mot tvång. Dessutom kommer kommissionen att undersöka alternativ för

en EU-strategi för exportkrediter.

16.Utveckla nya onlineverktyg till stöd för EU-företag, särskilt små och medelstora företag.

4.STÖD TILL EN INFORMERAD DISKUSSION OM HANDELSPOLITIKEN

Med sitt meddelande Handel för alla35 utökade kommissionen kraftigt sitt åtagande att säkerställa en transparent och inkluderande handelspolitik. Kommissionen kommer att fortsätta på den inslagna vägen, vilket har mottagits positivt i alla bidrag till översynen av handelspolitiken36. De senaste Eurobarometer-enkäterna, som offentliggjordes under 2019, visade att människorna välkomnar de insatser som gjorts under de gångna åren. Sex av tio säger att de litar på att EU bedriver handelspolitiken på ett öppet och transparent sätt.

Med tanke på vikten av en dialog med aktörerna och för att uppmuntra till konkret samarbete i nyckelfrågor ska kommissionen fördjupa sitt engagemang i civilsamhället och med samhällspartner, på grundval av den granskningsstudie av dialogen i civilsamhället som startade 2020. Särskild tonvikt ska läggas vid genomförande och verkställande för att säkerställa att EU:s intressen tillgodoses fullt ut när det gäller handelsavtalens förväntade fördelar. Inriktningen på en reform av WTO ska återspeglas genom utökade meningsutbyten i dessa frågor.

För att säkerställa en solid grundval för handelspolitikens utveckling ska kommissionen också fördjupa sina insatser för analys och datainsamling och uppmuntra analysdata från aktörer. Kommissionen kommer att göra en efterhandsutvärdering av hur EU:s avtal har påverkat viktiga miljöaspekter, bland annat klimatet. Kommissionen kommer också att arbeta med att utveckla en bättre förståelse för de följder som jämställdheten mellan könen får för olika delar av handelspolitiken, och informera om åtgärder för ökad medvetenhet om könsfrågor i handelspolitiken37, också i Aid for Trade. Ytterligare analysarbete kommer att utföras av handelspolitikens påverkan på sysselsättningen och av olika aspekter på samhällsutvecklingen.

5.SAMMANFATTNING

EU:s handelspolitik måste anpassas till och återspegla vår tids utmaningar och våra folks förväntningar. Vi är ansvariga för att säkerställa att handelspolitiken tjänar EU:s intressen, bidrar till att uppfylla unionens ambitioner och skyddar dess position i världen, i dag och för framtida generationer. Därför är det så ytterst viktigt att EU:s handelspolitik omorienteras i riktning mot målen att stödja den grundläggande gröna och digitala omställningen av EU:s ekonomi genom att bygga upp en hållbarare och rättvisare globalisering baserad på moderniserade regler och kraftigare verkställighetsåtgärder. I slutändan är det bara på detta sätt som vi på ett ansvarsfullt och hållbart sätt kan skapa de möjligheter som EU:s medborgare, arbetstagare och företag väntar sig, och som planeten behöver.

35Handel för alla: Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik, COM(2015) 497 final.

36https://trade.ec.europa.eu/consultations/index.cfm?consul_id=266&utm_source=dlvr.it&utm_

37Gemensam deklaration om handel och kvinnors ökade ekonomiska inflytande i samband med WTO:s ministerkonferens i Buenos Aires, december 2017.