Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Regionkommittén Kemikaliestrategi för hållbarhet På väg mot en giftfri miljö (EU-dokument COM(2020) 667)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2020

COM(2020) 667 final/2

CORRIGENDUM

This document corrects document COM(2020) 667 final of 14.10.2020.

Concerns the Swedish language version.

Correction of six terms throughout the text plus five clarifications.

The text shall read as follows:

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Kemikaliestrategi för hållbarhet

På väg mot en giftfri miljö

{SWD(2020) 225 final} - {SWD(2020) 247 final} - {SWD(2020) 248 final} - {SWD(2020) 249 final} - {SWD(2020) 250 final} - {SWD(2020) 251 final}

1.HÅLLBARA KEMIKALIER FÖR DEN GRÖNA OCH DIGITALA OMSTÄLLNINGEN

Den europeiska gröna given1, EU:s nya tillväxtstrategi, har lagt fast EU:s inriktning att bli en hållbar, klimatneutral och cirkulär ekonomi senast 2050. Den har också satt upp som mål att bättre skydda människors hälsa och miljön som en del av en ambitiös strategi för att hantera föroreningar från alla källor och gå i riktning mot en giftfri miljö. Kemikalier finns överallt i vår vardag och har en grundläggande roll i de flesta av våra verksamheter, eftersom de ingår i praktiskt taget alla produkter vi använder för att säkerställa vårt välbefinnande, skydda vår hälsa och säkerhet och möta nya utmaningar genom innovation. Kemikalier är också viktiga komponenter för koldioxidsnåla, utsläppsfria och energi- och resurseffektiva tekniker, material och produkter. Den kemiska industrins ökade investeringar och innovativa kapacitet att tillhandahålla säkra och hållbara kemikalier kommer att vara avgörande för att erbjuda nya lösningar och stödja både den gröna och den digitala omställningen av vår ekonomi och vårt samhälle.

Samtidigt kan kemikalier med farliga egenskaper skada människors hälsa och miljön. Även om inte alla farliga kemikalier är lika problematiska, orsakar vissa kemikalier cancer, påverkar immunsystem, andningssystem, endokrina, reproduktiva och kardiovaskulära system, försvagar människors motståndskraft och förmåga att reagera på vacciner2 och ökar sårbarheten för sjukdomar3.

Exponering för dessa skadliga kemikalier är därför ett hot mot människors hälsa. Kemiska föroreningar är dessutom en av de viktigaste riskfaktorerna för vår jord4, genom att de påverkar och förstärker planetära kriser som klimatförändring, förstörelse av ekosystem och förlust av biologisk mångfald5. Nya kemikalier och material måste till sin natur vara säkra och hållbara, från produktion till slutet av livscykeln, samtidigt som nya produktionsprocesser och ny teknik måste användas för att göra det möjligt för den kemiska industrin att övergå till klimatneutralitet.

EU har redan ett av de mest omfattande och skyddande regelverken för kemikalier, som stöds av den globalt mest avancerade kunskapsbasen. Detta regelverk håller i allt högre grad på att bli en modell för säkerhetsstandarder i hela världen6. EU har onekligen varit framgångsrikt med att skapa en effektivt fungerande inre marknad för kemikalier, minska de risker för människor och miljö som vissa farliga kemikalier innebär, t.ex. cancerframkallande ämnen7 och tungmetaller8, och med att tillhandahålla en förutsägbar rättslig ram för företagens verksamhet.

1COM(2019) 640 .

2Ämnen som PFOS och PFOA kan orsaka minskat antikroppssvar vid vaccinering. Efsa, Scientific opinion on PFAS.

3 Linking pollution and infectious disease , C&en, 2019; Environmental toxins impair immune system over multiple generations , Science Daily, 2 oktober 2019.

4Rockström, J. et al., Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity. Ecology and Society, 2009.

5Exempelvis negativa effekter på pollinatörer, insekter, akvatiska ekosystem och fågelpopulationer.

6A. Bradford, The Brussels effect, 2020.

7Uppskattningsvis har en miljon nya cancerfall förebyggts i EU under de senaste 20 åren. SWD(2019) 199.

8Inklusive kvicksilver, kadmium och arsenik, SWD(2019) 199.

Fakta och siffror om kemikalier, kemikalieindustrin9 och kemikalielagstiftningen

∙Den globala försäljningen av kemikalier omsatte 3 347 miljarder euro 2018, då Europa var den näst största tillverkaren (16,9 % av försäljningen). Denna andel har dock halverats under de senaste 20 åren och prognoserna förutser en ytterligare minskning fram till 2030, vilket skulle innebära att Europa går från andra till tredje plats.

∙Kemikalietillverkning är den fjärde största industrin i EU med 30 000 företag, varav 95 % är små och medelstora företag, som direkt sysselsätter omkring 1,2 miljoner människor och indirekt 3,6 miljoner.

∙EU har en omfattande ram bestående av cirka 40 rättsakter, däribland förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach)10, förordningen om klassificering, märkning och förpackning av farliga ämnen (CLP)11 och dessutom lagstiftning om bland annat säkerhet hos leksaker, kosmetika, biocider, växtskyddsmedel, livsmedel, cancerframkallande ämnen i arbetet samt lagstiftning om miljöskydd.

∙Studier med biologisk exponeringsmätning i EU pekar på ett ökande antal farliga kemikalier i

mänskligt blod och kroppsvävnad, däribland vissa bekämpningsmedel, biocider, läkemedel, tungmetaller, mjukgörare och flamskyddsmedel12. Kombinerad prenatal exponering för flera kemikalier har lett till minskad fostertillväxt och lägre födelsetal13.

∙84 % av invånarna i EU oroar sig för hur kemikalier i vardagsprodukter påverkar deras hälsa, och 90 % oroar sig för hur de påverkar miljön14.

För att utveckla och använda hållbara kemikalier som möjliggör den gröna och digitala omställningen och för att skydda miljön och människors hälsa, särskilt för sårbara grupper15, måste dock innovationen för den kemiska industrins gröna omställning och dess värdekedjor intensifieras, och EU:s nuvarande kemikaliepolitik måste utvecklas och reagera snabbare och effektivare på de utmaningar som farliga kemikalier medför. Detta inbegriper att se till att alla kemikalier används på ett säkrare och mer hållbart sätt, att verka för att kemikalier med kronisk effekt på människors hälsa och miljön – ämnen som inger betänkligheter16 – så långt det är möjligt minimeras och ersätts, och att fasa ut de skadligaste kemikalierna från användning som inte är oumbärlig för samhället, särskilt i konsumentprodukter.

9CEFIC, Facts and Figures Report , 2020.

10Förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach). EUT L 396, 30.12.2006.

11Förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. EUT L 353, 31.12.2008.

12Europeiska kommissionen, Study for the Strategy for the Non-Toxic Environment , p. 123.

13Ibid.

14Eurostat, Eurobarometer , 2020.

15Inom ramen för denna strategi är sårbara grupper de befolkningsgrupper som är mer sårbara för kemikalieexponering, eftersom de av olika skäl är mer känsliga eller har en lägre tröskel för hälsoeffekter, är mer exponerade eller löper större risk att exponeras, eller har nedsatt förmåga att skydda sig själva. Sårbara grupper inbegriper vanligen gravida och ammande kvinnor, ofödda, spädbarn och barn, äldre personer samt arbetstagare och boende som utsätts för hög och/eller långvarig kemisk exponering.

16Dessa omfattar, inom ramen för denna strategi och tillhörande åtgärder, främst sådana som rör cirkulär ekonomi, ämnen med kronisk effekt på människors hälsa eller miljön (kandidatförteckningen i Reach och bilaga VI till CLP- förordningen), men även sådana som hindrar materialåtervinning för säkra sekundära råvaror av hög kvalitet.

Ett mer sammanhängande, förutsägbart och starkare regelverk, i kombination med andra incitament än lagstiftning, kommer att driva på den nödvändiga innovationen, ge ökat skydd och samtidigt stärka den europeiska kemiska industrins och dess värdekedjors konkurrenskraft. För att säkerställa lika villkor mellan aktörer inom och utanför EU måste EU säkerställa att dess regler om kemikalier tillämpas fullt ut, både internt och vid EU:s gränser, och verka för att de blir en standard för hela världen, i linje med våra internationella åtaganden.

Covid-19-pandemin har inte bara ökat det akuta behovet av att skydda människors och planetens hälsa, utan har också gjort oss medvetna om att tillverknings- och försörjningskedjorna har blivit alltmer komplexa och globaliserade för vissa kritiska kemikalier från tredjeländer, t.ex. sådana som behövs för att producera läkemedel. EU måste stärka sitt öppna strategiska oberoende med motståndskraftiga värdekedjor och diversifiera hållbar anskaffning av de kemikalier som har oumbärliga användningar för vår hälsa och för en klimatneutral och cirkulär ekonomi.

Denna strategi belyser de områden där kommissionen vill göra större framsteg, i nära samråd med berörda aktörer, för att finjustera dessa mål som ett led i noggranna konsekvensbedömningar på grundval av de omfattande uppgifter som redan samlats in om den befintliga lagstiftningens resultat17. Kommissionen kommer att etablera rundabordssamtal på hög nivå med företrädare för industrin, inklusive små och medelstora företag, vetenskapen och det civila samhället, för att uppnå strategins mål i dialog med berörda aktörer. Rundabordssamtalen är avsedda att särskilt fokusera på hur kemikalielagstiftningen kan fungera mer effektivt och ändamålsenligt och hur man kan främja utvecklingen och användningen av innovativa, säkra och hållbara kemikalier i alla sektorer.

2.VERKA FÖR EN GIFTFRI MILJÖ: EN NY LÅNGSIKTIG VISION FÖR EU:S KEMIKALIEPOLITIK

Nästan 20 år efter den första strategin för kemikaliehantering i Europa18 är det dags att lägga fram en ny långsiktig vision för EU:s kemikaliepolitik. I linje med den europeiska gröna given är strategins mål en giftfri miljö där kemikalier produceras och används på ett sätt som maximerar deras bidrag till samhället, även för att klara den gröna och digitala omställningen, samtidigt som man undviker skador på vår planet och på nuvarande och kommande generationer. Den ser EU-industrin som en globalt konkurrenskraftig aktör inom produktion och användning av säkra och hållbara kemikalier. I strategin föreslås en tydlig färdplan och tidsplan för industrins omvandling i syfte att locka till sig investeringar i säkra och hållbara produkter och produktionsmetoder.

17Detta inbegriper nyligen genomförda kontroller av ändamålsenligheten och utvärderingar av EU:s kemikalielagstiftning.

18COM(2001) 88.

Säkra och hållbara

kemikalier

Minimera och

begränsa

Eliminera och sanera

Skydda hälsa och miljö

Använda säkra kemikalier och förhindra skador på människor och miljö genom att undvika potentiellt skadliga ämnen i icke nödvändiga användningar

Minimera exponering av människor och miljö för hälso- och miljöfarliga ämnen, genom riskhanteringsåtgärder och fullgod information till kemikalieanvändare

Eliminera så långt möjligt potentiellt skadliga ämnen i avfall och sekundära råvaror, och återställa människors hälsa och miljön till en god kvalitetsstatus

Uppmuntra innovation

Främja utvecklingen av säkra och hållbara kemikalier och material, rena produktionsprocesser och produktionsmetoder, innovativa verktyg för testning och riskbedömning

Främja moderna och smarta produktionsprocesser, säkra och hållbara användningar och affärsmodeller, kemikalier som en tjänst, it-lösningar för spårning av kemikalier

Främja säkra och rena återvinningslösningar, inkl. teknik för kemisk återvinning, avfallshantering och saneringslösningar

Figur: Den giftfria hierarkin – en ny hierarki för kemikaliehantering

I denna strategi fastställs en väg mot genomförandet av denna vision genom åtgärder för att stödja innovation för säkra och hållbara kemikalier, stärka skyddet av människors hälsa och miljön, förenkla och stärka den rättsliga ramen för kemikalier, bygga upp en omfattande kunskapsbas till stöd för evidensbaserat beslutsfattande och föregå med gott exempel för en sund hantering av kemikalier globalt.

2.1.Innovation för säkra och hållbara EU-kemikalier

Övergången till kemikalier som är designade för att vara säkra och hållbara är inte bara en brådskande samhällsfråga utan också en stor ekonomisk möjlighet, och en viktig del av EU:s återhämtning från covid-19-krisen. Med tanke på tendenserna inom den globala kemikalieproduktionen är detta en möjlighet för EU:s kemiska industri att återfå konkurrenskraft genom att vidareutveckla säkra och hållbara kemikalier och att skapa hållbara lösningar i alla sektorer, särskilt för byggmaterial, textilier, koldioxidsnål rörlighet, batterier, vindturbiner och förnybara energikällor. I kommissionens förslag om det europeiska återhämtningsinstrumentet (Next Generation EU) och dess facilitet för återhämtning och resiliens anges att EU:s medlemsstater ska investera i projekt som underlättar den gröna och digitala omställningen för EU:s industrier, även inom kemikaliesektorn, och stärker konkurrenskraften för hållbar EU-industri. Omställningen till hållbara kemikalier kommer också att beakta socioekonomiska konsekvenser, inbegripet sysselsättningseffekter för specifika regioner, sektorer och arbetstagare.

2.1.1. Främja kemikalier som är designade för att vara säkra och hållbara

Europa har både företag som är föregångare och den vetenskapliga och tekniska förmågan att leda omställningen till en strategi för design som är inriktad på säkerhet och hållbarhet 19 för kemikalier. Lagstiftnings- och marknadsinitiativ har till stor del fastställts, men de flesta skadliga ämnen har inte ersatts i förväntad takt20 och föregångsaktörer möter fortfarande stora

19 I detta skede kan design som är inriktad på säkerhet och hållbarhet definieras som en strategi för kemikalier före utsläppandet på marknaden, som är inriktad på att tillhandahålla en funktion (eller tjänst), samtidigt som man undviker volymer och kemiska egenskaper som kan vara skadliga för människors hälsa eller miljön, särskilt grupper av kemikalier som sannolikt är (eko)toxiska, långlivade, bioackumulerande eller mobila. Övergripande hållbarhet bör säkerställas genom att kemikaliers miljöavtryck minimeras, särskilt när det gäller klimatförändring, resursanvändning, ekosystem och biologisk mångfald ur ett livscykelperspektiv.

20Eurostat, Chemicals production and consumption statistics , 2020.

ekonomiska och tekniska hinder21. Omställningen kräver ett starkare policystöd och ekonomiskt stöd samt rådgivning och bistånd, särskilt till små och medelstora företag, och kräver en samlad insats från alla: myndigheter, företag, investerare och forskare.

Regleringsverktygen22 måste utnyttjas för att driva på och belöna produktion och användning av säkra och hållbara kemikalier. Det är särskilt viktigt att uppmuntra industrin att prioritera innovation för att i möjligaste mån ersätta ämnen som inger betänkligheter 23. Övergången till kemikalier som är designade för att vara säkra och hållbara, inbegripet hållbara biobaserade kemikalier24, och investeringar i att få fram alternativ till ämnen som inger betänkligheter är avgörande för människors hälsa och miljön, och en viktig förutsättning för att uppnå en ren cirkulär ekonomi.

DESIGN FÖR SÄKERHET OCH HÅLLBARHET

Kommissionen kommer att göra följande:

∙Utveckla EU-kriterier för kemikalier som är designade för att vara säkra och hållbara.

∙Inrätta ett EU-omfattande stödnätverk för design som är inriktad på säkerhet och hållbarhet för att främja samarbete och informationsutbyte mellan sektorer och värdekedjan och för att tillhandahålla teknisk sakkunskap om alternativ.

∙Säkerställa utveckling, kommersialisering, spridning och användning av ämnen,

material och produkter som är designade för att vara säkra och hållbara, genom ekonomiskt stöd25 – särskilt till små och medelstora företag – inom ramen för Horisont Europa, sammanhållningspolitiken, Life-programmet, andra relevanta EU- finansierings- och investeringsinstrument och offentlig-privata partnerskap.

∙Kartlägga och åtgärda kunskapsglapp och brister i fråga om kompetens för design som är inriktad på säkerhet och hållbarhet, och säkerställa tillräcklig kompetens på alla nivåer – bl.a. inom yrkesutbildning och högre utbildning, forskning, näringsliv och tillsynsmyndigheter.

∙I nära samarbete med berörda parter fastställa centrala resultatindikatorer för att mäta industrins övergång till produktion av säkra och hållbara kemikalier.

∙Säkerställa att lagstiftningen om industriutsläpp främjar användningen av säkrare kemikalier inom industrin i EU genom att kräva riskbedömningar på plats och genom att begränsa användningen av ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC- ämnen).

2.1.2. Säkra produkter och giftfria materialkretslopp

I en ren cirkulär ekonomi är det viktigt att främja produktion och användning av sekundära råvaror och se till att både primära och sekundära material och produkter alltid är säkra. Den

21Wood and Lowell Center for Sustainable Production, Report for the European Commission ‘Chemicals innovation action agenda’, 2019.

22Inom ramen för Reach, i linje med översynen av Reach, COM(2018) 116, åtgärd 5, och annan lagstiftning, miljömärkesförordningen, ekodesigndirektivet och industriutsläppsdirektivet.

23Se fotnot 16.

24I linje med bioekonomistrategin, COM(2018) 673. Biobaserade kemikaliers miljömässiga hållbarhet bör bevisas ur ett helt livscykelperspektiv.

25Under förutsättning att tillämpliga regler för statligt stöd följs.

nyligen antagna handlingsplanen för den cirkulära ekonomin26 har visat att detta kräver en kombination av åtgärder uppströms för att säkerställa att produkterna är designade för att vara säkra och hållbara, och nedströms för att öka säkerheten hos och förtroendet för återvunna material och produkter. Skapandet av en välfungerande marknad för sekundära råvaror och övergången till säkrare material och produkter hämmas dock av ett antal problem, särskilt bristen på adekvat information om det kemiska innehållet i produkter27. Konsumenter, aktörer i värdekedjan och avfallsoperatörer kan därför inte göra välgrundade val.

För att övergå till giftfria materialkretslopp och ren återvinning och säkerställa att ”Återvunnet i EU” blir ett riktmärke i världen är det nödvändigt att säkerställa att ämnen som inger betänkligheter i produkter och återvunna material minimeras. Som en princip bör samma gränsvärde för farliga ämnen gälla för nya och återvunna material. Det kan dock finnas exceptionella omständigheter när det kan bli nödvändigt att göra undantag från denna princip. Detta skulle ske under förutsättning att användningen av det återvunna materialet begränsas till tydligt definierade tillämpningar där det inte finns någon negativ påverkan på konsumenternas hälsa och miljön och där användningen av återvunnet material jämfört med nytt material är motiverad på grundval av en analys från fall till fall.

Lagstiftningsåtgärder måste gå hand i hand med ökade investeringar i innovativ teknik för att ta itu med förekomsten av tidigare tillåtna men nu begränsade ämnen i avfallsflöden, vilket i sin tur skulle kunna göra det möjligt att återvinna mer avfall28. Detta är särskilt viktigt för vissa plaster och textilier. Hållbara innovationer och hållbar teknik måste utvecklas för detta ändamål. Teknik som kemisk återvinning kan också spela en roll, men bara om den säkerställer allmänt positiva miljö- och klimatprestanda ur ett livscykelperspektiv.

GIFTFRIA MATERIALKRETSLOPP

Kommissionen kommer att göra följande:

∙Minimera förekomsten av ämnen som inger betänkligheter i produkter genom att införa krav, även som en del av initiativet för hållbar produktpolitik, och prioritera de produktkategorier som påverkar sårbara befolkningsgrupper och de som har störst

potential för cirkularitet, såsom textilier, förpackningar inklusive livsmedelsförpackningar, möbler, elektronik och IKT, byggmaterial och byggnader.

∙Säkerställa tillgången till information om kemiskt innehåll och säker användning genom att införa informationskrav inom ramen för initiativet för hållbar

produktpolitik och spåra förekomsten av ämnen som inger betänkligheter genom materialens och produkternas livscykel29,

∙Säkerställa att tillstånd och undantag från begränsningarna för återvunna material enligt Reach är exceptionella och motiverade.

∙Stödja investeringar i hållbara innovationer30 som kan leda till giftfria avfallsflöden, säker materialåtervinning och minskad export av avfall, särskilt plast och textilier.

26COM(2020) 98.

27COM(2018) 32 .

28Ibid.

29Särskilt på grundval av Echas SCIP-databas, det pågående arbetet med översynen av Reach (åtgärd 3), COM(2018) 116 , och utvecklingen av produktpass.

30Med beaktande av relevanta regler för statligt stöd.

∙Utveckla metoder för riskbedömning av kemikalier som tar hänsyn till ämnenas, materialens och produkternas hela livscykel.

2.1.3. Miljöanpassning och digitalisering av kemikalieproduktionen

Kemisk produktion är en av de mest förorenande, energi- och resursintensiva sektorerna och är nära integrerad med andra energiintensiva sektorer och processer. Den europeiska kemiska industrin har redan investerat i förbättrade tillverkningsanläggningar, men den gröna och digitala omställningen kräver fortfarande betydande investeringar för sektorn31. Nya och renare industriella processer och tekniker skulle inte bara bidra till att minska miljöavtrycket från kemikalieproduktionen utan också till att minska kostnaderna, förbättra marknadsberedskapen och skapa nya marknader för den europeiska industrin för hållbara kemikalier.

Energieffektivitet måste prioriteras i enlighet med ambitionen i den europeiska gröna given, och bränslen såsom förnybart väte och hållbart producerad biometan skulle kunna spela en avgörande roll för energikällornas hållbarhet32. Digital teknik – t.ex. sakernas internet, stordata, artificiell intelligens, smarta sensorer och robotteknik – kan också spela en viktig roll för att miljöanpassa tillverkningsprocesserna. Dessutom kan kemiska innovationer leda till hållbara lösningar inom olika sektorer för att minska produktionsprocessernas totala miljöavtryck.

Utöver teknikens roll kan innovationer i affärsmodeller vara en viktig drivkraft för den gröna omställningen i den industri som producerar och använder kemikalier. Möjligheterna att övergå från traditionell produktion och användning av kemikalier till kemikalier som en tjänst33 bör utforskas och stödjas. Sådana innovationer skulle kunna optimera användningen av expertis och säkerställa resurseffektivitet under hela livscykeln samt uppmuntra platsbaserad innovation och små och medelstora företags deltagande. Denna utveckling kommer att stödjas av EU:s taxonomi för hållbar finansiering34 för att hjälpa till att styra medlen mot tillverkning och användning av miljömässigt hållbara kemikalier.

INNOVATIV INDUSTRIPRODUKTION

Kommissionen kommer genom sina finansieringsinstrument och forsknings- och innovationsprogram35 att stödja följande:

∙Forskning om och utveckling av avancerade material för tillämpningar inom energi- , byggnads-, rörlighets-, hälso-, jordbruks- och elektroniksektorerna för att åstadkomma en grön och digital omställning.

∙Forskning om samt utveckling och spridning av processer för framställning av kemikalier och material med låga koldioxidutsläpp och låg miljöpåverkan.

∙Forskning om och utveckling av innovativa affärsmodeller, t.ex. en resultatbaserad

31EEA, Industrial pollution in Europe ; State of the environment and outlook report , 2020.

32I vätgasstrategin för ett klimatneutralt Europa understryks behovet av stödåtgärder på efterfrågesidan och av en användning av förnybart väte i särskilda slutanvändarsektorer såsom den kemiska sektorn. Sådana kvoter eller minimiandelar kan också övervägas för andra förnybara bränslen såsom biometan. COM(2020) 301 .

33”Kemikalier som en tjänst” omfattar leasing av kemikalier men även leasing av tjänster som logistik, utveckling av specifika kemiska processer och tillämpningar samt avfallshantering.

34Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088. Kommissionen kommer att anta delegerade akter för att specificera tekniska granskningskriterier för hur och när ekonomiska verksamheter kan anses vara miljömässigt hållbara.

35De europeiska struktur- och investeringsfonderna, mekanismen för en rättvis omställning, InvestEU, faciliteten för strategiska investeringar, React-EU, Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa.

affärsmodell för att säkerställa effektivare användning av kemikalier och andra resurser och minimering av avfall och utsläpp.

∙Omskolning och kompetenshöjning av personal som arbetar med produktion och användning av kemikalier i riktning mot en grön och digital omställning.

∙Tillgång till riskfinansiering, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag.

∙Utveckling och utbyggnad av infrastruktur som gör det möjligt att övergå till användning, transport och lagring av el från förnybara/koldioxidneutrala energikällor för produktion av kemikalier.

∙Öka den nuvarande utnyttjandegraden av tillgänglig teknik för tillverkningsändamål, t.ex. sakernas internet, stordata, artificiell intelligens, automatisering, smarta sensorer och robotteknik.

2.1.4. Stärka EU:s öppna strategiska oberoende

Under de senaste årtiondena har tillverknings- och leveranskedjorna blivit alltmer komplexa och globaliserade för vissa kritiska kemikalier, t.ex. råvaror, intermediärer och aktiva farmaceutiska substanser. Covid-19-pandemin har visat att det begränsade antalet leverantörer av vissa kemikalier som används i tillämpningar som är oumbärliga för samhället kan orsaka risker, exempelvis för tillgången på läkemedel och EU:s förmåga att reagera på hälsokriser. EU:s motståndskraft mot försörjningsavbrott är inte bara avgörande för att garantera tillgången på kemikalier som används i hälsotillämpningar, utan också för att uppnå de övergripande hållbarhetsmålen i den europeiska gröna given, inbegripet teknik för klimatneutralitet, t.ex. batterier, vindturbiner och fotovoltaik (solel), för cirkularitet för rena material samt för nollföroreningsstrategin.

För att ekonomin och hälso- och sjukvårdssystemen ska bli mer motståndskraftiga krävs att EU:s befintliga produktionskapacitet för kemikalier utvecklas, att det finns tillräckligt diversifierade försörjningskällor och en bättre hantering av risken för leveransstörningar på alla nivåer, strategiska reserver och lageruppbyggnad, samt mekanismer för att säkerställa att leveranskedjorna kan fortsätta att fungera opåverkade i händelse av en kris.

STÄRKA EU:S ÖPPNA STRATEGISKA OBEROENDE

Kommissionen kommer att göra följande:

∙I linje med Europeiska rådets slutsatser från oktober 2020 och den aviserade uppdateringen av meddelandet om industripolitik identifiera strategiska beroenden och föreslå åtgärder för att minska dessa beroenden.

∙Identifiera strategiska värdekedjor, särskilt för teknik och tillämpningar som är relevanta för den gröna och digitala omställningen, där kritiska kemikalier är viktiga komponenter.

∙Samarbeta med berörda aktörer för att öka unionens strategiska framsyn på

kemikalieområdet.

∙Främja interregionalt samarbete längs hållbara värdekedjor för kemikalier, genom smart specialisering36, i syfte att påskynda utvecklingen av gemensamma investeringsprojekt.

∙Främja EU:s motståndskraft när det gäller försörjning och hållbarhet i fråga om

kemikalier som används i tillämpningar som är oumbärliga för samhället, genom EU:s finansierings- och investeringsmekanismer37.

2.2.Starkare EU-lagstiftning för att ta itu med akuta miljö- och hälsoproblem

Även om EU:s strategi för kemikaliehantering har varit effektiv när det gäller att minska människors och miljöns exponering för vissa problematiska ämnen, kräver nuvarande och nya hälso- och miljöproblem en förstärkning av den rättsliga ramen för att snabbt kunna reagera på vetenskapliga rön, och så att reglerna blir mer enhetliga, enkla och förutsägbara för alla aktörer. Framför allt bör Reach- och CLP-förordningarna stärkas som EU:s hörnstenar i regleringen av kemikalier och kompletteras med konsekventa strategier för bedömning och hantering av kemikalier i befintlig sektorsspecifik lagstiftning, särskilt lagstiftning som reglerar konsumentprodukter.

2.2.1.Skydda konsumenter, sårbara grupper och arbetstagare från de skadligaste kemikalierna

Konsumenter exponeras i stor utsträckning för kemikalier i produkter, alltifrån leksaker och barnavårdsartiklar till material i kontakt med livsmedel, kosmetika, möbler och textilier, för att nämna några, och miljontals arbetstagare i hela EU kommer dagligen i kontakt med kemiska agenser som kan vara skadliga för dem38. Sårbara befolkningsgrupper – t.ex. barn, gravida kvinnor och äldre personer – är särskilt känsliga för kemikalier med vissa farliga egenskaper39.

En av de största hälsovinsterna med EU:s kemikalielagstiftning under de senaste årtiondena har varit att människors exponering för cancerframkallande ämnen har minskat. Detta har framför allt varit möjligt tack vare en förebyggande strategi för hela lagstiftningen – den ”generiska metoden för riskhantering”40 – som innebär att cancerframkallande ämnen generellt har förbjudits i de flesta konsumentprodukter och för användningar som exponerar känsliga grupper, samtidigt som begränsade undantag tillåts på villkor som tydligt definieras i lagstiftningen. En sådan förebyggande strategi är enklare och generellt snabbare och ger

36Smart specialisering är en platsbaserad strategi inom EU:s sammanhållningspolitik.

37T.ex. europeiska struktur- och investeringsfonder, mekanismen för en rättvis omställning, europeiska strategiska investeringsfonder, ReactEU och Horisont Europa, förutsatt att reglerna för statligt stöd följs när de är tillämpliga.

38När det gäller kemikalier där exponering i arbetet fastställs vara den största risken är arbetsmiljödirektiven särskilt relevanta.

39SWD(2019) 199.

40I EU:s regelverk för kemikalier är en ”generisk strategi för riskhantering” en automatisk utlösande faktor för på förhand fastställda riskhanteringsåtgärder (t.ex. förpackningskrav, begränsningar, förbud osv.) på grundval av kemikaliernas farliga egenskaper och allmänna överväganden om deras exponering (t.ex. utbredd användning, användning i produkter som är avsedda för barn, exponering som är svår att kontrollera). Den tillämpas i ett antal rättsakter på grundval av särskilda överväganden (t.ex. faroegenskaper, sårbarhet hos vissa befolkningsgrupper, icke-kontrollerbar eller utbredd exponering). SWD(2019) 199.

tydliga signaler till alla aktörer – tillsynsmyndigheter, industri och nedströmsanvändare – om de typer av kemiska ämnen där innovation bör prioriteras av industrin41.

De allra flesta kemikalier i EU regleras dock för närvarande från fall till fall och för varje specifik användning42. Omfattande bevis och medborgarnas oro motiverar att man för de mest skadliga kemikalierna använder den generiska metoden för riskhantering som standardalternativ, särskilt när det gäller deras användning i konsumentprodukter. Detta kommer att ske gradvis. För det första kommer kommissionen att utvidga den generiska metoden för riskhantering för att se till att konsumentprodukter inte innehåller kemikalier som orsakar cancer, genmutationer, påverkar det reproduktiva eller det endokrina systemet eller är långlivade och bioackumulerande. För det andra kommer kommissionen omedelbart att inleda en omfattande konsekvensbedömning för att fastställa formerna och tidpunkten för att utvidga den generiska metoden till att omfatta ytterligare kemikalier, inbegripet sådana som påverkar de immunologiska, neurologiska eller respiratoriska systemen och kemikalier med specifik organtoxicitet.

Genom att utvidga den generiska metoden kommer man att se till att konsumenter, sårbara grupper och naturmiljön skyddas på ett mer konsekvent sätt, samtidigt som användningen av dessa mest skadliga kemikalier fortfarande tillåts om det visas att den är oumbärlig för samhället. Kriterierna för oumbärliga användningar för dessa kemikalier måste definieras ordentligt för att säkerställa en enhetlig tillämpning i hela EU-lagstiftningen, och kommer särskilt att ta hänsyn till behoven för att uppnå den gröna och digitala omställningen.

SKYDD MOT DE MEST SKADLIGA KEMIKALIERNA

Kommissionen kommer att göra följande:

∙Utvidga den generiska metoden för riskhantering för att säkerställa att konsumentprodukter – bland annat material i kontakt med livsmedel, leksaker, barnavårdsartiklar, kosmetika, tvätt- och rengöringsmedel, möbler och textilier – inte innehåller kemikalier som orsakar cancer, genmutationer, påverkar det reproduktiva eller det endokrina systemet eller är långlivade och bioackumulerande. Dessutom kommer en omfattande konsekvensbedömning omedelbart att inledas för att fastställa formerna och tidpunkten för att utvidga den generiska metoden till att omfatta ytterligare skadliga kemikalier, inbegripet sådana som påverkar de immunologiska, neurologiska eller respiratoriska systemen och kemikalier med specifik organtoxicitet.

∙Fram till dess att den generiska metoden för riskhantering har införts, prioritera alla ovannämnda ämnen för begränsningar för alla användningar och genom gruppering, i stället för att reglera dem var för sig.

∙Säkerställa säkerheten för barn43 avseende farliga kemikalier i barnavårdsartiklar och andra produkter för barn (andra än leksaker) för att ge samma skyddsnivå som i

leksaker, genom de obligatoriska rättsliga kraven i direktivet om allmän

41SWD(2019) 199.

42Särskilda riskbedömningar: hänsyn tas till faran, användningen av ämnena och relaterade särskilda exponeringsscenarier för människor och miljö, och riskhanteringsåtgärder utlöses på grundval av riskbedömningarnas resultat. SWD(2019) 199.

43Barns rätt till hälsa kommer också att tas upp i den kommande EU-strategin för barnets rättigheter.

produktsäkerhet och begränsningar i Reach.

∙Fastställa kriterier för oumbärliga användningar44 för att säkerställa att de skadligaste kemikalierna tillåts endast om de är nödvändiga för hälsa och säkerhet eller är kritiska för samhällets funktion och om det inte finns några alternativ som är godtagbara ur miljö- och hälsosynpunkt. Dessa kriterier kommer att vägleda tillämpningen av oumbärliga användningar i all relevant EU-lagstiftning för både generiska och specifika riskbedömningar.

∙Utvidga den skyddsnivå som ges till konsumenter till att gälla yrkesmässiga användare enligt Reach.

∙Stärka arbetarskyddet genom att i samband med den kommande strategiska ramen för arbetsmiljö fastställa ytterligare prioriteringar för att hantera arbetstagarnas exponering för farliga ämnen, bland annat genom att identifiera de mest skadliga ämnen för vilka kommissionen kommer att föreslå yrkeshygieniska gränsvärden efter det etablerade samrådsförfarandet på arbetsmiljöområdet. Ytterligare stärka arbetarskyddet särskilt genom att föreslå en sänkning av de befintliga yrkeshygieniska gränsvärdena för bly och asbest och genom att fastställa ett bindande gränsvärde för diisocyanater.

Människors och miljöns exponering för hormonstörande kemikalier kräver särskild uppmärksamhet. Dessa ämnen kan i allt högre grad kopplas till sjukdomar som verkar via hormonsystemet45. Användningen av dem ökar, vilket utgör en allvarlig risk för människors hälsa och för vilda djur och växter samt skapar en ekonomisk kostnad för samhället. Eftersom hormoner styr hjärnans utveckling och tillväxt kan exponering för hormonstörande ämnen under fosterutvecklingen och puberteten leda till irreversibla effekter, varav vissa visar sig först efter flera år46. Även om vissa rättsakter47 kan identifiera hormonstörande ämnen är EU:s regelverk generellt sett fragmenterat och begränsat, och det behöver konsolideras och förenklas för att säkerställa att hormonstörande ämnen upptäcks i tid och att exponering av människor och miljön minimeras. Detta kräver att man antar en förebyggande generisk metod för riskhantering i hela lagstiftningen48, särskilt för att undvika användning av hormonstörande ämnen i konsumentprodukter.

HORMONSTÖRANDE ÄMNEN

Kommissionen kommer att göra följande:

∙Föreslå att man fastställer rättsligt bindande faroidentifiering av hormonstörande ämnen, på grundval av WHO:s definition, med hjälp av kriterier som redan tagits fram för bekämpningsmedel och biocider och tillämpa den konsekvent i hela lagstiftningen.

44 Med beaktande av definitionen av essential uses i Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet, som infördes för att bedöma om användningen av vissa kemikalier verkligen är oumbärlig, samtidigt som hänsyn tas till att EU:s regelverk för kemikalier omfattar många fler kemikalier än de specifika kemikalier som omfattas av Montrealprotokollet.

45Hormonrelaterade störningar påverkar särskilt funktionen hos sköldkörteln, immunsystemet, reproduktionssystemet och den allmänna metabolismen hos människor. SWD(2020) 249.

46C. Ganzleben, A. Kazmierczak, Leaving no one behind – understanding environmental inequality in Europe , 2020.

47Reach-förordningen, förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter.

48SWD(2020) 249.

∙Se till att hormonstörande ämnen förbjuds i konsumentprodukter så snart de har identifierats, och tillåta användning endast om det visas att den är oumbärlig för samhället.

∙Stärka arbetarskyddet genom att införa hormonstörande ämnen som en kategori av SVHC-ämnen inom Reach.

∙Se över och stärka informationskraven i hela lagstiftningen för att säkerställa att tillräcklig och lämplig information görs tillgänglig för myndigheterna för att möjliggöra identifiering av hormonstörande ämnen.

∙Påskynda utvecklingen och användningen av metoder för att ta fram information om hormonstörande ämnen genom screening och testning av ämnen.

2.2.2. Skydd av människor och miljö mot kombinationseffekter av kemikalier

Människor och andra levande organismer exponeras dagligen för en komplex blandning av kemikalier från olika källor. Betydande framsteg har gjorts under de senaste åren för att täppa till kunskapsluckorna om påverkan av kombinationseffekten av dessa kemikalier. Kemikaliesäkerheten i EU bedöms dock vanligen genom utvärdering av enskilda ämnen, eller i vissa fall av blandningar som avsiktligt tillsatts för särskilda användningar, utan hänsyn till den kombinerade exponeringen för flera kemikalier från olika källor och över tid49. För människor kan kombinationseffekterna av kemikalier intensifieras i slutna miljöer. Vissa rättsakter50 kräver att man bedömer den kumulativa exponeringen för samma kemikalie från olika källor. Det saknas i allmänhet uttryckliga krav på att ta hänsyn till effekterna av oavsiktliga blandningar, vilket för närvarande finns för att skydda arbetstagare51. Lagstiftningen om bekämpningsmedel och biocider kräver att kumulativa och synergistiska effekter beaktas52. När det gäller bekämpningsmedel har framsteg gjorts när det gäller att utveckla en riktad metod, och arbetet kommer att påskyndas så att befintliga bestämmelser kan genomföras fullt ut53.

För att på ett adekvat sätt ta itu med kombinationseffekten av kemiska blandningar måste det finnas enhetliga rättsliga krav för att säkerställa att risker vid samtidig exponering för flera kemikalier beaktas på ett effektivt och systematiskt sätt inom alla kemikalierelaterade politikområden. Eftersom det för närvarande inte är realistiskt eller ekonomiskt genomförbart att specifikt bedöma och reglera ett nästan oändligt antal möjliga kombinationer av kemikalier, finns en framväxande vetenskaplig konsensus om att effekten av kemiska

blandningar måste beaktas och integreras mer allmänt i kemikalieriskbedömningarna54. Parallellt med detta skulle riktade metoder kunna vidareutvecklas och prövas för specifika politikområden.

KEMIKALIEBLANDNINGAR

49SWD(2020) 248.

50T.ex. material i kontakt med livsmedel och miljölagstiftning. SWD(2020) 248

51Enligt rådets direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (EGT L 131, 5.5.1998) ska den risk som en kombination av kemiska agenser utgör bedömas och hanteras.

52SWD(2020) 248.

53Detta kommer inledningsvis att ske inom ramen för förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester och i en andra fas enligt förordningen om växtskyddsmedel.

54SWD(2020) 248.

Kommissionen kommer att göra följande:

∙Bedöma hur man i Reach bäst inför en eller flera bedömningsfaktorer för blandningar i kemikaliesäkerhetsbedömning av ämnen.

∙Införa eller förstärka bestämmelser för att ta hänsyn till kombinationseffekter i annan relevant lagstiftning, t.ex. lagstiftning om vatten, livsmedelstillsatser, leksaker, material i kontakt med livsmedel, tvätt- och rengöringsmedel och kosmetika.

∙Förbättra bedömningarna av de blandningar som används vid tillverkning av

tobaksvaror och relaterade produkter genom att där så är möjligt utnyttja befintliga EU-byråer55.

55Direktiv 2014/40/EU om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter. EUT L 127, 29.4.2014.

2.2.3. På väg mot nollförorening av kemikalier i miljön

Farliga kemikalier och deras komplexa interaktion med andra miljöstressorer kan ha långsiktiga och storskaliga miljöeffekter på land- och havsmiljön. De kan bidra till att minska ekosystemens motståndskraft, vilket leder till snabba minskningar av djurpopulationerna och i slutändan till utrotning56, samt påverka människors hälsa och välbefinnande, inte minst genom möjlig förekomst av främmande ämnen i livsmedelskedjan. Uppskattningsvis finns det 2,8 miljoner potentiellt förorenade områden i EU, främst från bortskaffande och behandling av avfall, vilka utgör en betydande miljöfara för land- och vattenekosystem och påverkar markens produktivitet57. Den nuvarande reglerings- och policyramen har svårt att hantera detta och behöver stärkas.

KEMISK FÖRORENING I NATURMILJÖN

Kommissionen kommer att göra följande:

∙Föreslå nya faroklasser och kriterier i CLP-förordningen för att till fullo ta itu med miljötoxicitet, persistens, mobilitet och bioackumulering.

∙Införa hormonstörande ämnen, långlivade, mobila och toxiska samt mycket långlivade och mycket mobila ämnen som kategorier av SVHC-ämnen,

∙Skärpa kraven i hela lagstiftningen för att säkerställa att den information som görs

tillgänglig för myndigheterna om ämnen möjliggör omfattande miljöriskbedömningar.

∙Ta upp påverkan på miljön från tillverkning och användning av läkemedel i den kommande läkemedelsstrategin för Europa58.

∙Stödja forskning om och utveckling av saneringslösningar i land- och vattenmiljöer.

∙Stärka regleringen av kemiska föroreningar i livsmedel för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor.

Per- och polyfluoralkylerade ämnen (PFAS) kräver särskild uppmärksamhet, med tanke på det stora antalet fall av förorening av mark och vatten – inklusive dricksvatten59 – i EU och globalt60, antalet människor som drabbas av ett spektrum av olika sjukdomar och de därmed sammanhängande samhälleliga och ekonomiska kostnaderna61. Därför föreslår kommissionen en omfattande uppsättning åtgärder för att ta itu med användningen av och kontamineringen med PFAS. Dessa syftar särskilt till att säkerställa att användningen av PFAS fasas ut i EU, om det inte visas att den är oumbärlig för samhället.

56COM(2019) 264 .

57Europeiska kommissionen, Status of local soil contamination in Europe , 2018.

58Och uppföljning av strategin för läkemedel i miljön, COM(2019) 128 .

59WHO, Keeping our water clean: the case of water contamination in the Veneto Region , Italien, 2017.

60Undersökning finansierad av Nordiska ministerrådet, The Costs of Inaction . A socioeconomic analysis of environmental and health impacts linked to exposure to PFAS , 2019.

61Kostnaderna för exponering för PFAS i Europa har uppskattats till mellan 52 och 84 miljarder euro per år. Ibid.

PFAS62

Kommissionen kommer att göra följande:

∙Förbjuda alla PFAS som grupp i brandsläckningsskum samt för andra användningar, och tillåta användning endast om den är oumbärlig för samhället.

∙Införa en gruppansats för PFAS, inom ramen för relevant lagstiftning om vatten, hållbara produkter, livsmedel, industriutsläpp och avfall.

∙Ta itu med PFAS-problem på global nivå genom relevanta internationella forum63 och i bilaterala policydialoger med tredjeländer.

∙Införa en EU-omfattande strategi och tillhandahålla ekonomiskt stöd inom ramen för forsknings- och innovationsprogram för att identifiera och utveckla innovativa metoder för att sanera PFAS-föroreningar i miljön och i produkter.

∙Tillhandahålla forsknings- och innovationsfinansiering för säkra innovationer för att ersätta PFAS, inom ramen för Horisont Europa.

2.3.Förenkling och konsolidering av den rättsliga ramen

EU:s regelverk för faro- och riskbedömning och hantering av kemikalier är omfattande och komplext. På det stora hela ger EU:s kemikalielagstiftning avsedda resultat och är ändamålsenlig. Ett antal betydande brister hindrar dock EU:s kemikalielagstiftning från att uppnå sin fulla potential64. Om bristerna i regelverket inte åtgärdas omgående kommer det att bli svårt att snabbt och effektivt hantera den nuvarande och framtida produktionen och användningen av kemikalier. En central ambition i denna strategi är att se till att regelverket förenklas och att EU:s kemikaliebestämmelser konsolideras och genomförs fullt ut.

2.3.1. Ett ämne, en bedömning

De komplicerade bedömningsförfarandena utgör en särskild utmaning för myndigheter och berörda aktörer. Det kan leda till inkonsekvenser, långsamma förfaranden, ineffektiv resursanvändning och onödiga bördor.

Kommissionen kommer att sträva efter att göra bedömningsförfarandena enklare och mer transparenta, i syfte att minska bördan för alla berörda parter och göra beslutsfattandet snabbare samt mer konsekvent och förutsägbart. Denna process kommer också att stödja en gradvis övergång från bedömning och reglering av kemikalier ämne för ämne till att reglera dem som grupper.

62Mer information finns i SWD(2020) 247.

63Stockholms-, Rotterdam- och Baselkonventionerna samt OECD.

64COM (2019)264.

TRANSPARENS

Berörda aktörer informeras i tid, har tillgång till underliggande data och kan lämna information

Initiering

Fördelning

Data

Metoder

•

Synkroniserad

•

Tydliga

•

Lätta att hitta,

•

Samstämmiga

och samordnad

ansvarsområden

tillgängliga,

•

Så långt möjligt

kompatibla,

•

Bedömningar

•

Bästa möjliga

harmoniserade

säkra, av hög

användning av

kvalitet

•

Farobedömning

ämnesgrupper

tillgängliga

centraliserad

resurser och

•

Delas och

expertis

återanvänds

enligt CLP-

förordningen

som standard

•

God styrning och

gott samarbete

Ett ämne, en bedömning

Kemikaliesäkerhetsbedömningar inleds inom ramen för olika rättsakter, av olika aktörer och vid olika tidpunkter, och utförs av olika EU-byråer65, vetenskapliga kommittéer66, expertgrupper eller kommissionens avdelningar. Berörda aktörer och allmänheten har svårt att hålla jämna steg med regleringsprocesser och därav följande beslut. ”Ett ämne, en bedömning” kommer att säkerställa att initiering och prioritetssättning i fråga om säkerhetsbedömningarna görs på ett samordnat, transparent och i möjligaste mån synkroniserat sätt, med beaktande av varje sektors särdrag. När en bedömning föreslås enligt en rättsakt ska full hänsyn tas till planeringen inom ramen för andra rättsakter, så att samordnade åtgärder säkerställs. Detta skulle effektivast kunna göras genom att bygga vidare på framgångarna med samordningsverktyget för offentlig verksamhet, den mekanism som redan används inom ramen för Reach och CLP67. För att undvika dubbelarbete är det viktigt med en tidig överenskommelse om problemdefinitionen, vilket kommer främja bedömningen av grupper av ämnen med strukturella eller funktionella likheter. Användningen av tillgängliga resurser och expertis ska optimeras genom en tydlig ansvarsfördelning och ett gott samarbete mellan alla aktörer.

SAMORDNA OCH FÖRENKLA ÅTGÄRDERNA I HELA

KEMIKALIELAGSTIFTNINGEN INOM EU

Kommissionen kommer att göra följande:

∙Använda ett gemensamt samordningsverktyg för offentlig verksamhet för att ge en uppdaterad översikt över myndigheternas planerade och pågående initiativ om

65 Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Europeiska miljöbyrån (EEA).

66 Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer), vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS ).

67ECHA, Public Activities Coordination Tool.

kemikalier i hela lagstiftningen.

∙Inrätta en arbetsgrupp med experter från medlemsstater, kommissionens avdelningar och EU-byråer68 för att diskutera initiativ om faro-/riskbedömning av kemikalier i hela kemikalielagstiftningen, med beaktande även av den berörda sektorns särdrag.

∙Inrätta en samordningsmekanism inom kommissionen för att i möjligaste mån komma överens om och synkronisera åtgärder i hela kemikalielagstiftningen när det gäller identifiering/klassificering av faror och riskbedömning och övervaka processen mot ”ett ämne, en bedömning”.

∙Rationalisera användningen av expertis och resurser genom att föreslå att det tekniska och vetenskapliga arbete om kemikalier som utförs inom ramen för

relevanta rättsakter överförs till europeiska byråer, inbegripet arbetet i Scheer och SCCS69.

∙Lägga fram ett förslag om att stärka styrningen av Europeiska kemikaliemyndigheten och öka hållbarheten i dess finansieringsmodell.

∙Reformera förfarandena för tillstånd och begränsning inom Reach på grundval av de viktigaste resultaten av dess praktiska genomförande70.

För att uppnå enhetliga regleringsresultat måste EU:s kemikalielagstiftning använda konsekvent terminologi, särskilt för att definiera kemikalier (t.ex. nanomaterial). Policyutvärderingar har också visat att de berörda parterna inte alltid är medvetna om vilken information som finns tillgänglig och att rätten till vidareutnyttjande ibland är alltför restriktiv. De har också påvisat ett antal brister när det gäller kompatibilitet och tillgänglighet för data om kemikalier71. Dessutom används olika metoder för lagstadgade säkerhetsbedömningar, vilket kan leda till inkonsekventa resultat, samtidigt som vetenskapliga studier inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning. Vidare används olika transparensregler för initiering och genomförande av bedömningar och för dataanvändning.

Syftet med modellen ”ett ämne, en bedömning” är att se till att metoderna blir mer enhetliga och i möjligaste mån harmoniserade. Syftet är att ta bort tekniska och administrativa hinder för tillgången till data, i enlighet med principerna om att data bör vara lätta att hitta, kompatibla, säkra, möjliga att dela och återanvända som standard72. Data kommer att göras tillgängliga i lämpliga format och verktyg – dvs. IUCLID73 och IPCHEM74 – för att säkerställa kompatibilitet. ”Ett ämne, en bedömning” kommer också att bygga upp ett större förtroende för det vetenskapliga underlaget för EU:s beslutsprocess för kemikalier, med utgångspunkt i de viktiga steg som tagits när det gäller transparens i EU:s sektor för livsmedelssäkerhet75.

68Efsa, Echa, EMA och EEA.

69Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker och vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet.

70Översyn av Reach, COM(2018) 116.

71COM(2019) 264.

72I linje med EU:s datastrategi .

73ECHA, IUCLID.

74Europeiska kommissionen, IPCHEM .

75Särskilt när det gäller obligatorisk anmälan av beställda studier och tillgång till all vetenskaplig data och information, såsom definierats för transparens i EU:s riskbedömning i livsmedelskedjan. Se förordning (EU) 2019/1381 om insyn och hållbarhet i EU:s riskbedömning i livsmedelskedjan, EUT L 231, 6.9.2019.

METODER OCH DATA

Kommissionen kommer att göra följande:

∙Se till att CLP-förordningen är den centrala rättsakten för faroklassificering och gör det möjligt för kommissionen att initiera harmoniserade klassificeringar76.

∙Se över definitionen av nanomaterial77 och se till att den tillämpas konsekvent i hela lagstiftningen med hjälp av rättsligt bindande mekanismer.

∙Utveckla en gemensam öppen dataplattform för kemikalier78 för att underlätta utbyte, tillgång och vidareutnyttjande av information om kemikalier från alla källor.

∙Främja återanvändning och harmonisering av hälsobaserade gränsvärden för människor och miljö79 bland EU:s riskbedömare och riskhanterare genom en centraliserad och kontrollerad EU-databas.

∙Fastställa verktyg och praxis för att se till att relevanta vetenskapliga data är lätt och snabbt tillgängliga för säkerhetsbedömningar och är lämpliga för regleringsändamål.

∙Göra det möjligt för EU:s och medlemsstaternas myndigheter att beställa testning

och övervakning av ämnen som en del av regelverket när ytterligare information anses nödvändig80.

∙Ta bort rättsliga hinder för vidareutnyttjande av data och rationalisera flödet av data om kemikalier mellan EU och nationella myndigheter på ett bättre sätt.

∙Utvidga principen om öppna data och relevanta principer om transparens, från EU:s sektor för livsmedelssäkerhet till andra delar av kemikalielagstiftningen.

2.3.2. Nolltolerans mot bristande kravuppfyllelse

Alla kemikalier, material och produkter som produceras i EU eller släpps ut på den europeiska marknaden måste till fullo uppfylla EU:s krav på information, säkerhet och miljö. Trots detta rör för närvarande nästan 30 % av varningarna om farliga produkter på marknaden risker på grund av kemikalier. Nästan 90 % av dessa produkter kommer från länder utanför EU81, och importerade varor och onlineförsäljning utgör en särskild utmaning. Vidare är bara en tredjedel av registreringsunderlagen för de kemiska ämnen som industrin registrerat enligt Reach helt förenliga med informationskraven82. Det finns ett akut behov av att intensifiera genomförandet och efterlevnaden av kemikalielagstiftningen för att

76Särskilt genom tillägg av hormonstörande ämnen och PBT-/vPvB-ämnen, för att bedöma behovet av särskilda kriterier för immunotoxicitet och neurotoxicitet, som för närvarande omfattas av faromåtten ”specifik organtoxicitet” och ”reproduktionstoxicitet”, och vid behov ändra dem.

77Kommissionens rekommendation 2011/696/EU om definitionen av nanomaterial, OJ L 275, 20.10.2011.

78Som en del av dataområdet för den europeiska gröna given som aviserats inom ramen för EU:s datastrategi .

79T.ex. PNEC, härledda nolleffektnivåer (DNEL), hälsobaserade yrkeshygieniska gränsvärden, vattenkvalitetsnormer, högsta totala dagsintag osv.

80Bygga vidare på befintlig praxis, såsom utvärderingen av ämnen inom Reach, bevakningslistorna inom vattendirektivet och grundvattendirektiven, den statistiska ramundersökningen av markanvändning och marktäckning (Lucas), HBM4EU, och det föreslagna europeiska partnerskapet för riskbedömning.

81Uppgifter hämtade från EU:s Safety Gate/Rapex .

82I översynen av Reach drog Europeiska kommissionen slutsatsen att registreringsunderlagen bristande uppfyllelse av kraven var en central fråga som hindrar framsteg. Echa och kommissionen har sedan dess utarbetat en gemensam handlingsplan för att intensifiera kontrollerna av alla registreringsunderlag.

säkerställa efterlevnad vid produktion och utsläppande på marknaden av kemikalier samt för utsläpp och bortskaffande av kemikalier.

Genomförandet av den nya förordningen om marknadskontroll83 och de kommande åtgärderna för att stärka EU:s tullunion kommer att stärka kontrollen av efterlevnaden både på den inre marknaden och vid EU:s yttre gränser. Kommissionen överväger vilka ytterligare åtgärder som skulle kunna införas för att stärka kontrollen av efterlevnaden av Reach vid EU:s gränser84 och för att främja samarbetet med handelsplattformar online85.

Dessutom är kontrollen av efterlevnaden av EU:s kemikalielagstiftning inte lika effektiv i hela EU, på grund av skillnader i kapacitet och resurser på nationell nivå. Medlemsstaterna måste öka sin tillsynskapacitet till nivåer där de kan vara effektiva, så att de kan dra nytta av EU:s verktyg för snabb information och varning86, bättre utnyttja digitala verktyg för snabbare åtgärder och optimera resurserna, inbegripet marknadskontrollmyndigheternas resurser. Europeiska kemikaliemyndighetens forum för informationsutbyte och tillsyn87 har visat sig vara ändamålsenligt för att påskynda harmoniseringen av efterlevnaden, och kommer att utvidga sitt samarbete med befintliga tillsynsnätverk88 och myndigheter89 för att undvika dubbelarbete och öka effektiviteten.

Den pågående verksamheten syftar till att förbättra efterlevnaden av den miljölagstiftning som är relevant för kemikalier90. Ett bra exempel är forumet för efterlevnad och styrning på miljöområdet91, som sammanför medlemsstaternas kemikaliemyndigheter och nätverk för kontroll av miljölagstiftningens efterlevnad92. Den kommande handlingsplanen för nollförorening kommer att ta initiativ till ytterligare specifika åtgärder för att begränsa kemisk förorening.

Det kommer också att vara viktigt med åtgärder för att stärka konsumenternas och konsumentorganisationernas inflytande, eftersom konsumentbeteendet är en stark drivkraft för industriell omvandling och för att säkerställa efterlevnad av lagstiftningen. Detta arbete kommer att bedrivas genom tillämpning av konsumentskyddsregler93.

NOLLTOLERANS FÖR BRISTANDE EFTERLEVNAD

83Förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och produkters överensstämmelse, som kommer att träda i kraft i juli 2021, EUT L 169, 25.6.2019.

84En studie pågår för närvarande om hur Reach-kraven kan integreras i tullförfarandena. Detta kommer att följas av en konsekvensbedömning för att identifiera framtida alternativ.

85Ett antal onlineplattformar har undertecknat ett säkerhetslöfte för att ta bort alla produkter som rapporteras i Safety Gate/Rapex från sina onlineförteckningar.

86Rapex och RASFF är verktyg som informerar konsumenter och myndigheter i medlemsstaterna när det gäller produkter som utgör en risk. Safety gate for consumers .

87Forumet för informationsutbyte om verkställighet (Forum) är ett nätverk av myndigheter med ansvar för efterlevnaden av Reach-, CLP-, PIC-, POP- och biocidproduktförordningarna.

88T.ex. yrkesinspektörskommittén Slic (arbetsmiljö), PARCS (tull), Impel (avfall och industriutsläpp).

89Dvs. marknadskontrollmyndigheter som hanterar kemikalielagstiftning som omfattar Reach, kosmetika, biocider, tullmyndigheter, konsumentskyddsmyndigheter och byråer som Echa.

90T.ex. lagstiftning om avfall och industriutsläpp.

91Europeiska kommissionen, Environmental Compliance and Governance Forum .

92Impel (inspektörer), EnviCrimeNet (polis), ENPE (åklagare) och EUFJE (domare).

93Mekanismen för grupptalan skulle kunna användas för att kollektivt föra talan mot överträdelser av EU-rättsliga instrument COM(2018) 184 final.

Kommissionen kommer att göra följande:

∙Stärka principerna om ”inga data, ingen marknad” och ”förorenaren betalar” i Reach, i synnerhet genom att kräva att alla registreringsunderlag ska uppfylla kraven och återkalla registreringsnumren om de inte uppfyller kraven.

∙Föreslå att kommissionen anförtros uppgiften att utföra revisioner i medlemsstaterna, när så är lämpligt, för att säkerställa efterlevnad och tillsyn av kemikalielagstiftningen, särskilt Reach, och vid behov vidta överträdelseförfaranden.

∙Inrikta sig på kända områden med hög risk för bristande efterlevnad, särskilt onlineförsäljning, importerade varor, klassificering och märkning samt restriktioner.

∙Utvidga verksamhetsområdet för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning för

samordning och utredning för att bekämpa spridningen av olagliga kemiska produkter i EU94.

∙Stödja medlemsstaterna i att prioritera integrerad efterlevnadskontroll genom kontroll av uppfyllelsen av kraven i flera olika lagstiftningar.

∙Säkerställa ett harmoniserat EU-omfattande svar på och samordnat informationsutbyte om tillämpningen av kemikalielagstiftningen, genom att stärka användningen av kommissionens relevanta it-plattformar.

∙Undersöka användningen av digitala verktyg för att stödja marknadsövervakning och tullmyndigheter samt förbättra regelefterlevnaden hos produkter som innehåller kemikalier och som säljs på nätet till europeiska konsumenter.

∙Uppmuntra medlemsstaterna att använda faciliteten för återhämtning och resiliens för att investera i en förstärkning av infrastruktur för marknadsövervakning och digitalisering.

∙I enlighet med förordningen om marknadskontroll95 fastställa enhetliga villkor och kontrollfrekvenser för vissa produkter där särskilda risker eller allvarliga överträdelser av tillämplig harmoniserad unionslagstiftning kontinuerligt har identifierats.

2.4.En omfattande kunskapsbas om kemikalier

En sund hantering av kemikalier i Europa är beroende av EU:s och dess medlemsstaters förmåga att fatta sina beslut på grundval av gedigen och relevant och aktuell kunskap. EU har under flera årtionden utvecklat kunskap i världsklass om kemikaliers egenskaper och risker, bland annat tack vare det arbete som utförts av dess vetenskapliga organ, och denna kunskapsbas har i stor utsträckning använts även i andra delar av världen. Myndigheterna behöver dock mycket kunskap om de inneboende egenskaperna hos en stor majoritet av kemikalierna, inklusive polymerer och kemikalier som inte tillverkas i stora volymer. Likaså är kunskaperna om användning och exponering fragmenterade, särskilt eftersom de är beroende av att industrin tillhandahåller korrekt information. Det stora antalet kemikalier på marknaden utgör en enorm kunskapsutmaning, och den förväntade framtida ökningen av kemisk produktion och användning riskerar att ytterligare öka det ”okända området för kemiska risker”.

94Med inspiration från reglerna om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor.

95Förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter.

			RISKER
kemikalier
på marknaden	kemikalier	FAROR	EXPONERING
på marknaden	Utförligt beskrivna avseende faror och
	Utförligt beskrivna avseende faror och
	exponering
	kemikalier
	Tämligen väl beskrivna avseende vissa
	faror och exponering
kemikalier
med en	kemikalier
användning som	Begränsad beskrivning av faror och
överstiger 1 ton	exponering
per år
kemikalier	kemikalier
kemikalier	Bristfällig beskrivning av faror och
	Bristfällig beskrivning av faror och
med en	exponering
användning som
överstiger 100 ton
per år
prioriteras i
farobeskrivning
och utvärdering

Figur: Det okända området för kemiska risker, EEA96

2.4.1. Förbättrad tillgång till data om kemikalier

EU saknar fortfarande en heltäckande informationsbas om alla ämnen som släpps ut på marknaden och om deras samlade miljöpåverkan, inbegripet deras inverkan på klimatet, och detta hindrar en korrekt hantering av kemikalier och produkter och omöjliggör en fullständig hållbarhetsbedömning. Framför allt är polymerer, som är de grundläggande komponenterna i plast, inte föremål för registrering enligt Reach. Den information som krävs för ämnen i små och medelstora mängder enligt Reach gör det inte heller möjligt att säkert identifiera ämnen med kritiska farliga egenskaper. Att stärka kraven på information om ämnenas cancerframkallande egenskaper och om andra kritiska faror på alla produktionsnivåer spelar en avgörande roll för en framgångsrik kamp mot sjukdomar som cancer97. Dessutom måste utvärderingsförfarandena för Reach bli effektivare och mer ändamålsenliga98.

INFORMATIONSKRAV

Kommissionen kommer att göra följande:

∙Lägga fram ett förslag om att utvidga registreringsplikten enligt Reach till att omfatta vissa polymerer som inger betänkligheter.

∙Bedöma hur man bäst inför informationskrav enligt Reach om kemikaliers samlade miljöavtryck, inbegripet utsläpp av växthusgaser.

∙Ändra Reach-informationskraven för att möjliggöra en effektiv identifiering av ämnen med kritiska faroegenskaper, inbegripet effekter på nervsystemet och immunsystemet.

∙Ändra informationskraven i Reach för att göra det möjligt att identifiera alla cancerframkallande ämnen som tillverkas i eller importeras till EU, oavsett volym.

2.4.2. En starkare koppling mellan vetenskap och policy för kemikalier

96EEA, The European Environment – State and outlook report, 2020.

97Översyn av Reach, COM(2018) 116

98Ibid.

Betydande ansträngningar har gjorts för att förbättra den vetenskapliga förståelsen av kemikaliers effekter på hälsa och miljö99. Övervakning av förekomsten av kemikalier i människor och ekosystem är avgörande för att förbättra förståelsen av deras effekter och bör främjas ytterligare, bland annat för att förstå kopplingarna mellan kemikalier och kön100. I partnerskap med medlemsstaterna kommer kommissionen att fortsätta att främja forskning samt biologisk exponeringsmätning och övervakning för att förstå och förebygga kemikalierelaterade risker och driva på innovation inom riskbedömning av kemikalier och regulatorisk vetenskap genom sitt framtida ramprogram för forskning och innovation.

Trots en stark EU-policy för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, som antogs för tio år sedan och vars slutmål är att helt ersätta djurförsök, krävs fortfarande systematisk användning av djur för testning på kemikalieområdet101. Säkerhetstester och kemikalieriskbedömningar måste vara innovativa för att minska beroendet av djurförsök, men också för att förbättra kvaliteten, effektiviteten och hastigheten i bedömningarna av kemiska faror och risker.

KOPPLING MELLAN VETENSKAP OCH POLICY Kommissionen kommer att göra följande:

∙Fastställa och uppdatera en forsknings- och innovationsagenda för kemikalier, under ledning av en samordningsgrupp på EU-nivå, som också kommer att främja införandet av forskningsrön i lagstiftningen.

∙Främja tvärvetenskaplig forskning och digitala innovationer för avancerade verktyg, metoder och modeller samt kapacitet för dataanalys102, även för att styra bort från användning av djurförsök.

∙Tillhandahålla ekonomiskt stöd till EU-omfattande kapacitet för övervakning av

kemikalier i människor och miljö, som ett komplement till initiativ för övervakning av ekosystem103.

∙Utveckla ett EU-system för tidig varning och åtgärder för kemikalier104 för att säkerställa att EU:s politik tar itu med framväxande kemiska risker så snart de identifierats genom övervakning och forskning.

∙Utveckla en ram med indikatorer för att övervaka orsakerna till och effekterna av kemiska föroreningar och för att mäta kemikalielagstiftningens ändamålsenlighet105.

99Europeiska kommissionen har sedan år 2000 bidragit med över 800 miljoner euro till forskningsprojekt om kemiska faror och risker.

100Även om beslutsfattarna börjar förstå den roll som en sund hantering av kemikalier spelar för den ekonomiska och sociala utvecklingen finns det också betydande kopplingar mellan kön och kemikalier, men könsspecifika uppgifter saknas fortfarande i stor utsträckning. UNDP, Chemicals and Gender, 2015.

101Direktiv 2010/63/EU. Under 2017 genomfördes över 230 000 djurförsök i EU för att uppfylla krav i kemikalielagstiftningen. SWD(2020) 10

102T.ex. prediktiv toxikologi eller virtuella mänskliga plattformar.

103T.ex. övervakningsinitiativ inom ramen för EU:s miljölagstiftning och övervakningssystem som Lucas , EMBAL, det kommande EU-observationsorganet för markskydd och EU:s övervakning av pollinatörer.

104I samband med pågående initiativ som Rapex Safety Gate.

105Med utgångspunkt i befintliga initiativ och indikatorer kommer detta att ingå i en bredare övervaknings- och prognosram för nollförorening i samband med det kommande åttonde miljöhandlingsprogrammet och kommer också att tjäna som underlag för granskningen av genomförandet av miljöpolitiken .

2.5.Att föregå med gott exempel för en global sund hantering av kemikalier

Produktionen och användningen av kemikalier och handeln med dem ökar i alla regioner i världen. Omsättningen av kemikalier i världen värderades till 3 347 miljarder euro 2018106 och produktionen väntas fördubblas fram till 2030. Kemikalieintensiva sektorer som byggsektorn, bilindustrin och elektronikindustrin växer också, vilket ökar efterfrågan på kemikalier och skapar möjligheter, men också risker107. Även om de kemiska föroreningarnas bidrag till den globala sjukdomsbördan fortfarande är underskattat108 anses de utgöra ett hot mot rätten till ett värdigt liv, framför allt för barn109 och särskilt i låg- och medelinkomstländer110.

Under 2015 åtog sig det internationella samfundet på nytt att uppnå målet om en global sund hantering av kemikalier senast 2020111, vilket också är en viktig övergripande faktor för att uppnå de flesta av de andra målen för hållbar utveckling. Även om mycket har gjorts på alla nivåer är framstegen långsamma och otillräckliga och detta globala åtagande har inte uppfyllts112. Det är hög tid att ta frågan på största allvar. Europeiska unionen kan och måste spela en ledande roll i att förespråka och främja höga standarder i världen.

2.5.1. Skärpta internationella standarder

Det finns redan en stor mångfald av internationella, regionala och nationella instrument och åtgärder för en sund hantering av kemikalier och avfall. Den globala styrningen är dock fortfarande extremt fragmenterad och standarderna och efterlevnaden varierar kraftigt mellan länderna. Exempelvis var det 2018 mer än 120 länder som ännu inte genomfört det globalt harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier113. Denna fragmentering har hämmat den övergripande genomslagskraften och effektiviteten hos befintliga organisationer, program och initiativ.

Globala strategiska mål behövs för en ambitiös internationell ram som tar itu med den nuvarande fragmenteringen och främjar samstämmiga strategier och åtgärder av alla relevanta internationella organisationer114, regeringar och intressenter, inbegripet industrin. En förnyad strategisk ansats för internationell kemikaliehantering är det viktiga multilaterala avtal som kommer att göra det möjligt att till fullo ta itu med en sund hantering av kemikalier under hela deras livscykel. Även om det är viktigt att använda relevanta internationella standarder, vägledningar och metoder vid utarbetandet av EU-regler, såvida de inte är ineffektiva eller olämpliga, är det samtidigt viktigt att integrera en sund hantering av kemikalier och avfall i alla relevanta internationella organisationers arbetsprogram115. Det

106CEFIC, Facts and Figures Report , 2020

107UNEP, Global Chemicals Outlook II , 2019.

108The Lancet Commission on health and pollution , 2017.

109Human Rights Committee, general comment No. 36 on the right to life, 2018.

110UNEP, Global Chemicals Outlook II , 2019.

111På grundval av SAICM-målet för 2006 fastställs följande i mål 12.4 i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling: ”Att senast 2020 uppnå en miljövänlig hantering av kemikalier och allt avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramar, och avsevärt minska deras utsläpp i luft, vatten och mark för att minimera deras negativa effekter på människors hälsa och på miljön.”

112UNEP, Global Chemicals Outlook II , 2019.

113Ibid.

114T.ex. Unep, WHO, ILO, Unido, Världsbanken, OECD, SAICM, multilaterala miljöavtal.

115Särskilt de organisationer som deltar i samarbetsprogrammet för sund kemikaliehantering (Inter-Organisation Programme for the Sound Management of Chemicals, IOMC).

kommer att göra det möjligt för EU att främja konsekventa strategier och åtgärder inom ramen för FN:s Agenda 2030, i linje med EU:s internationella åtaganden.

INTERNATIONELLT LEDARSKAP

EU kommer att göra följande:

∙Intensifiera sitt internationella påverkansarbete för att uppnå 2030-agendans mål

för en sund hantering av kemikalier, särskilt genom att ha en ledande roll och främja ett globalt genomförande av befintliga internationella instrument116 och EU- standarder.

∙Sträva efter att anta globala strategiska mål för en sund hantering av kemikalier och avfall efter 2020 för att återspegla livscykelstrategier för kemikalier, i linje med de globala målen för biologisk mångfald efter 2020.

∙Tillsammans med industrin främja genomförandet av det globalt harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier (GHS) som ett sätt att identifiera kemiska faror och förmedla dem till aktörer, arbetstagare och konsumenter.

∙Föreslå att kriterier/faroklasser införs, anpassas eller förtydligas i GHS117.

∙Främja utvecklingen av gemensamma standarder och innovativa riskbedömningsverktyg internationellt, särskilt tillsammans med OECD, och främja användningen av dem inom internationella ramar, bland annat för att ytterligare styra bort från användning av djurförsök.

2.5.2. Främja säkerhets- och hållbarhetsstandarder utanför EU

Den globala kemikalieproduktionen beräknas fördubblas fram till 2030, men den uppskattade globala andelen av EU:s kemiska industri väntas minska till omkring 10,7 %118. En stor del av den väntade ökningen av den kemiska produktionen kommer att flyttas till utvecklingsländer och övergångsekonomier. EU:s kemikalielagstiftning har gjort EU till en föregångare när det gäller hälso- och miljöstandarder för kemikaliehantering, och denna strategi syftar till att ytterligare stärka EU:s ledarskap när det gäller att producera och använda hållbara kemikalier. EU måste utnyttja sin tyngd i världen för att globalt förespråka strategier för design som är inriktad på säkerhet och hållbarhet, för att skapa lika villkor och öka marknadsandelen för företag som tillverkar och använder säkra och hållbara kemikalier.

Det är också nödvändigt med närmare internationellt samarbete och samordning. Kommissionen har åtagit sig att stödja partnerländernas förmåga att uppfylla sina internationella skyldigheter enligt de kemikalierelaterade internationella instrumenten och att anta och tillämpa höga miljö-, hälso- och sociala standarder. EU:s yttre åtgärder kommer att främja och integrera en sund hantering av kemikalier genom hela deras livscykel och

116Särskilt Stockholms-, Rotterdam- och Minamatakonventionerna.

117Införa nya kriterier/faroklasser för PBT/vPvB, toxicitet i mark, hormonstörande ämnen, persistens och mobilitet. Anpassa befintliga kriterier på grundval av vetenskapliga rön och framsteg, bland annat för att beakta alternativa metoder, och förtydliga kriterierna för mutagenitet i könsceller.

118CEFIC, Facts and Figures Report , 2020.

övergången till en giftfri och cirkulär ekonomi, som viktiga övergripande inslag för hållbar utveckling och med beaktande av en sammanhållen utvecklingspolitik.

Slutligen är det viktigt att dela med sig av EU:s kunskapsbas för att stödja utvecklingsländerna, men också för att främja ömsesidigt godtagande av data mellan OECD och andra relevanta länder. Detta är avgörande för att undvika dubbelarbete, spara resurser och stödja internationella standarder. Den befintliga kunskapsbasen och erfarenheterna från EU:s byråer, inom ramen för deras mandat och resurser, ska också utnyttjas till förmån för EU:s internationella politik och ledarskap.

SAMARBETE MED TREDJELÄNDER

EU kommer att göra följande:

∙Främja en sund hantering av kemikalier genom internationella samarbeten och

partnerskap, i bilaterala, regionala och multilaterala forum, bland annat genom samarbete med Afrika119 och genom samarbete med grannar och andra partner för att stödja deras kapacitet att bedöma och hantera kemikalier på ett sunt sätt.

∙Föregå med gott exempel och, i linje med internationella åtaganden, se till att farliga kemikalier som är förbjudna i Europeiska unionen inte produceras för export, inbegripet att vid behov ändra relevant lagstiftning.

∙Främja tillbörlig aktsamhet vid produktion och användning av kemikalier inom ramen för det kommande initiativet om hållbar företagsstyrning.

3.SLUTSATSER

Denna strategi ger möjlighet att sammanjämka det samhälleliga värdet av kemikalier med människors hälsa och planetens gränser samt att stödja industrin i att producera säkra och hållbara kemikalier. Den ger också möjlighet att reagera på EU-medborgarnas legitima strävan efter en hög skyddsnivå mot farliga kemikalier och att främja EU:s industri som en global föregångare när det gäller produktion och användning av säkra och hållbara kemikalier.

Denna strategi utgör det nödvändiga första steget mot EU:s nollföroreningsstrategi och de därmed sammanhängande mål som fastställs i strategierna för biologisk mångfald och från jord till bord, som lägger grunden för den kommande handlingsplanen för nollförorening och bidrar till att EU:s handlingsplan mot cancer blir framgångsrik. Strategin kompletterar också den europeiska industristrategin120, återhämtningsplanen för Europa121, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och andra strategier och initiativ inom ramen för den europeiska gröna given, t.ex. läkemedelsstrategin, vätgasstrategin och batteriinitiativet.

Nya lagstiftningsinitiativ som aviseras i denna strategi kommer att stödjas av kommissionens verktyg för bättre lagstiftning. Förslag till lagstiftning, inbegripet en revidering av Reachförordningen som är så riktad som möjligt och begränsad till att uppnå målen för denna strategi, kommer att läggas fram på grundval av offentliga samråd och bli föremål för

119Mot en övergripande strategi för Afrika, JOIN(2020) 4.

120COM(2020) 102 final.

121COM(2020) 456 final.

omfattande konsekvensbedömningar, inbegripet analyser av hur små och medelstora företag påverkas och av hur innovation främjas eller hindras.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att stödja denna strategi och bidra till dess genomförande. Kommissionen kommer att kommunicera med allmänheten och berörda aktörer på ett samordnat sätt för att uppmuntra dem att delta aktivt.