Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings (Olaf) åtkomst till information om mervärdesskatt på unionsnivå

EU-dokument COM(2025) 685

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.11.2025

COM(2025) 685 final

2025/0348 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings (Olaf) åtkomst till information om mervärdesskatt på unionsnivå

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Detta förslag handlar om att Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska få åtkomst till uppgifter om mervärdesskatt som utbyts på EU-nivå enligt rådets förordning (EU) nr 904/20101. Dess syfte är att säkerställa överensstämmelse mellan rådets förordning (EU) 2017/19392 (Eppo-förordningen), förordning (EU, Euratom) nr 883/20133 (Olaf-förordningen) och förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri.

Detta förslag tar itu med det akuta problemet med att bekämpa gemenskapsinternt mervärdesskattebedrägeri. Momsförlusterna till följd av gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag (MTIC-bedrägeri)4 under 2023 uppskattades till mellan 12,5 och 32,8 miljarder euro per år5. Under 2023 upptäckte Eurofisc MTIC-bedrägerier till ett belopp av 12,7 miljarder euro, vilket innebär ungefär 2,5 miljarder euro i momsförluster (med en mervärdesskattesats på 20 %). Den försiktiga uppskattningen på 12,5 miljarder euro i momsförluster till följd av MTIC-bedrägerier, jämfört med de 2,5 miljarder euro som Eurofisc upptäckt, tyder på att de aktörer som deltar i kampen mot mervärdesskattebedrägeri på EU- nivå, såsom Eurofisc, Eppo och Olaf, kan bli mer effektiva för att överbrygga denna klyfta. Gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri drivs till stor del av organiserad brottslighet, och ett litet antal nätverk är ansvariga för de allra flesta fall. Enligt Europol och Europeiska revisionsrätten6 ligger omkring 2 % av brottsorganisationerna bakom upp till 80 % av MTIC- bedrägerierna, vilket genererar årliga förluster av momsintäkter på uppskattningsvis 40– 60 miljarder euro. Europeiska revisionsrätten efterlyser därför i sin rapport en gemensam och ämnesövergripande strategi för att på ett ändamålsenligt sätt hantera gemenskapsinternt mervärdesskattebedrägeri7.

Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (EUT L 268, 12.10.2010, s. 1).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1.).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

Denna typ av bedrägeri utnyttjar undantaget från mervärdesskatt vid gemenskapsinterna leveranser och tillhandahållanden. De så kallade skenföretagen förvärvar varor utan att direkt redovisa mervärdesskatt. Den mervärdesskatt som tas ut vid efterföljande inhemsk försäljning bör deklareras och betalas till medlemsstatens skattemyndighet. Skenföretagen tar dock ut mervärdesskatt av köparna utan att överföra beloppet till skattemyndigheterna. I mer komplexa fall av MTIC-bedrägerier, så kallade karusellbedrägerier, förvärvas och säljs varor genom en rad företag innan de säljs igen i en annan medlemsstat. Den första säljaren i den inhemska kedjan är skenföretaget. Den sista säljaren som säljer dessa varor till en annan beskattningsbar person i en annan medlemsstat begär och erhåller återbetalning av mervärdesskatt som aldrig har betalats.

VAT Gap - European Commission.

Punkt 93 i Motverka gemenskapsinternt momsbedrägeri: det behövs kraftfullare åtgärder .

Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 08/2025, Mervärdesskattebedrägerier vid import: EU:s ekonomiska intressen skyddas inte tillräckligt när förenklade tullförfaranden vid import används, och dess särskilda rapport nr 24/2015, rekommendation nr 12.

Enligt Eppo-förordningen är Eppo behörig att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen i överensstämmelse med direktiv (EU) 2017/1371 (PIF-direktivet)8, inbegripet allvarliga gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier som inbegriper en total skada på minst 10 miljoner euro. Brottsutredningar av gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier kräver snabb och effektiv åtkomst till information om mervärdesskatt. Alla dröjsmål med analysen av relevant information gör det möjligt för bedragarna att dölja bevis eller tillgångar och potentiellt undgå lagföring och fällande domar samt gör det mindre sannolikt att medel återvinns. Ändringarna kommer att säkerställa att Eppo snabbt kan få åtkomst till relevant information om mervärdesskatt som finns tillgänglig på EU-nivå.

Eppo kan få åtkomst till information som lagras i databaser hos brottsbekämpande myndigheter och register hos andra nationella offentliga myndigheter på samma villkor som de som gäller enligt nationell lagstiftning (artikel 43.1) och hos unionens institutioner, organ och byråer (artikel 43.2). Förordning (EU) nr 904/2010 innehåller dock ingen uttrycklig hänvisning till Eppo. Genom förordning (EU) nr 904/2010 inrättas också it-system för automatiserad åtkomst till relevant information som ”hämtas” från nationella databaser men som inte lagras på EU-nivå (t.ex. systemet för utbyte av information om mervärdesskatt – VIES), eller som lagras på EU-nivå men som fortfarande är tillgänglig endast för och överförs av nationella myndigheter (t.ex. det centrala elektroniska systemet för betalningsinformation – Cesop). Denna information är endast tillgänglig för nationella myndigheter och inte för kommissionen. Med tanke på att mervärdesskatteuppgifter innehåller personuppgifter måste slutligen behandling och åtkomst till mervärdesskatteuppgifter föreskrivas i lag på ett tydligt och förutsebart sätt. Följaktligen får Eppo i nuläget åtkomst på ett decentraliserat sätt genom medlemsstaternas behöriga myndigheter (artikel 43.1 i Eppo-förordningen). Denna form av åtkomst kan innebära att Eppo inte kan genomföra sina utredningar med erforderlig snabbhet och effektivitet.

Enligt Olaf-förordningen är Olaf behörig att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot Europeiska unionens ekonomiska intressen, inbegripet inkomster, utgifter och tillgångar som omfattas av Europeiska unionens budget. Europeiska unionens domstol (C-105/14)9 har fastställt att unionens ekonomiska intressen även omfattar unionens inkomster från tillämpningen av en enhetlig procentsats på de harmoniserade beräkningsunderlagen för mervärdesskatt, beräknade enligt unionsbestämmelserna.

Enligt Olaf-förordningen kan Olaf få rätt till tillgång till all relevant information och alla relevanta uppgifter, oavsett i vilken form dessa lagras, som innehas av institutionerna, organen eller byråerna avseende utredningsföremålet, och som behövs för att fastställa förekomsten av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Enligt samma förordning ska Olaf, innan en utredning inleds, ha rätt att få tillgång till all relevant information i institutionernas, organens och byråernas databaser, om det oundgängligen krävs för att bedöma den faktiska grunden för anklagelser. Slutligen ska medlemsstaternas behöriga myndigheter till Olaf, på dess begäran eller på eget

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 8 september 2015, brottmål mot Ivo Taricco m.fl. Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Cuneo. Begäran om förhandsavgörande – Brottmål avseende mervärdesskattebrott – Artikel 325 FEUF – Nationell lagstiftning som föreskriver absoluta preskriptionstider som kan innebära att brott inte lagförs – Möjligt att Europeiska unionens ekonomiska intressen träds förnär – Skyldighet för den nationella domstolen att underlåta att tillämpa bestämmelser i nationell rätt som kan äventyra medlemsstaternas skyldigheter enligt unionsrätten. Mål C-105/14.

initiativ, utan dröjsmål överlämna eventuell annan information, handlingar eller uppgifter som anses relevanta, som de innehar och som rör bekämpningen av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

I förordning (EU) nr 904/2010 föreskrivs inte uttryckligen att Olaf ska ha åtkomst till itsystem med relevant information om mervärdesskatt enligt definitionen i förordning (EU) nr 904/2010. Europeiska revisionsrätten har rekommenderat kommissionen och medlemsstaterna att avlägsna juridiska hinder för informationsutbyte mellan förvaltnings-, rätts- och brottsbekämpningsmyndigheter på nationell nivå och EU-nivå, och noterar särskilt att Olaf bör ”få tillgång till uppgifter i VIES och från Eurofisc”. Dessutom konstaterade Europeiska revisionsrätten 2025, när det gäller mervärdesskattebedrägeri vid import och samarbetet mellan organ på EU-nivå, att de rättsliga bestämmelserna om utbyte av uppgifter och information fortfarande hämmar samarbetet mellan Eurofisc och Olaf och leder till tidskrävande förfaranden som påverkar ändamålsenligheten i Olafs och Eppos ärenden som rör mervärdesskattebedrägeri10.

Därför föreskriver både Eppo-förordningen och Olaf-förordningen redan att enskilda medlemsstater är skyldiga att – på olika grunder och med olika medel – översända relevant information om mervärdesskatt som är nödvändig för att Eppo och Olaf ska kunna utföra sina uppdrag. Å andra sidan föreskrivs i förordning (EU) nr 904/2010 ett centraliserat utbyte inom EU av information om mervärdesskatt mellan medlemsstaterna, främst inom Eurofiscnätverket och genom EU:s it-system (såsom VIES och Cesop, som båda används inom Eurofisc). Eurofisc och EU:s it-system infördes i förordning (EU) nr 904/2010 för att hantera det framväxande behovet av att bekämpa gemenskapsinternt bedrägeri och mervärdesskattebedrägeri inom e-handel, som per definition involverar flera medlemsstater. Att bekämpa denna typ av bedrägerier genom bilaterala utbyten gör det alltför långsamt att upptäcka gränsöverskridande bedrägliga upplägg.

Det multilaterala informationsutbytet mellan medlemsstaternas skattemyndigheter sker på två huvudnivåer: 1) genom utbyte av nationella riskanalyser inom Eurofisc-nätverket och 2) via automatiserad åtkomst till information om mervärdesskatt genom EU:s it-system såsom VIES och Cesop. Det förstnämnda utbytet gör det möjligt för skattemyndigheterna att utbyta resultaten av nationella riskanalyser, dela återkoppling och göra en riskanalys på EU-nivå av potentiella bedrägliga upplägg. Det andra sättet är avgörande för att skattemyndigheterna ska få åtkomst till information om mervärdesskatt på EU-nivå, göra en egen riskanalys eller kontrollera resultatet av riskanalysen, även när det gäller Eurofiscs riskanalys. Den nuvarande rättsliga grunden innebär att medlemsstaternas åtkomst till information om mervärdesskatt på EU-nivå endast kan äga rum mellan skatteförvaltningar. Förordning (EU) nr 904/2010 har inte ändrats i enlighet med detta för att effektivisera det sätt på vilket Eppo och Olaf kan få åtkomst till denna information på EU-nivå, vilket skulle ge dem ett verktyg för att utföra sina lagstadgade uppgifter och bekämpa bedrägeri. Åtkomst till information på EU-nivå är nödvändig för att Eppo och Olaf ska kunna skilja bedrägliga transaktioner från lagliga transaktioner och genomföra utredningar som täcker hela bedrägerikedjan. Detta förutsätter åtkomst till information om mervärdesskatt på EU-nivå. I det nuvarande läget måste Eppo och Olaf i praktiken fullgöra sitt uppdrag att bekämpa bedrägerier på EU-nivå genom att samarbeta bilateralt med skattemyndigheter på nationell nivå. När Eppo och Olaf utreder ett bedrägeri på EU-nivå kan de endast vända sig till en nationell myndighet för att få uppgifter

10Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 08/2025, Mervärdesskattebedrägerier vid import: EU:s ekonomiska intressen skyddas inte tillräckligt när förenklade tullförfaranden vid import används, och dess särskilda rapport nr 24/2015, rekommendation nr 12.

om mervärdesskatteregistrering för ohederliga skattebetalare i den medlemsstaten och information om bedrägliga transaktioner i den medlemsstaten. Enligt detta scenario måste Eppo och Olaf upprepa detta bilaterala samarbete med alla medlemsstater som de misstänker är involverade i ett bedrägeri, och eventuellt vända sig återigen till samma medlemsstater om nya misstänkta skattebetalare är involverade. Denna långvariga och besvärliga process rimmar illa med behovet av att utreda gemenskapsinternt mervärdesskattebedrägeri som involverar flera medlemsstater. Eppos senaste utredningar, som omfattar mer än hälften av medlemsstaterna11, visar att EU:s kamp mot mervärdesskattebedrägeri endast kan dra nytta av åtkomst till information om mervärdesskatt på EU-nivå. Ju tidigare Eppo och Olaf har en fullständig bild av bedrägerierna ur ett EU-perspektiv, desto snabbare kan de vidta åtgärder för att stoppa bedrägerierna. Detta förslag åtgärdar dessa brister genom en begränsad ändring som ger Eppo och Olaf en direkt och effektiviserad kommunikation med Eurofisc och en specifik, direkt och centraliserad åtkomst till relevant information om mervärdesskatt med hänsyn till deras respektive uppdrag när det gäller att bekämpa bedrägerier och utan att det påverkar de befintliga åtkomsträttigheter som följer av Eppo-förordningen och Olafförordningen.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag är förenligt med lagstiftningspaketet om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern, som har trätt i kraft men ännu inte är tillämpligt12. I paketet om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern planeras inrättandet av ett system för centraliserat utbyte och centraliserad behandling av information om transaktioner inom EU och uppgifter om mervärdesskatteregistrering (det centrala systemet för utbyte av information om mervärdesskatt – VIES). En rättslig ändring innebär att Eppo och Olaf får åtkomst till den centrala VIES-informationen, när det systemet blir tillämpligt.

I förordning (EU) nr 904/2010 fastställs regler för hur medlemsstaternas behöriga myndigheter ska utbyta information om gränsöverskridande betalningar via det centrala elektroniska systemet för betalningsinformation (Cesop). Därför tar detta förslag också upp Eppos och Olafs åtkomst till Cesop.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta förslag är förenligt med den pågående översynen av EU:s bedrägeribekämpningsstruktur, som syftar till att effektivisera uppgifterna och befogenheterna för och samordningen mellan de olika EU-aktörer som ansvarar för förebyggande, utredning och bekämpning av bedrägerier som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen, vilket även

Eppos utredningskluster Midas, ett storskaligt mervärdesskattebedrägeriärende som omfattar 17 länder och en uppskattad skada på 195 miljoner euro. (Tyskland:en fjärde person har dömts i Midasutredningen av storskaligt mervärdesskattebedrägeri | Europeiska åklagarmyndigheten). Eppos utredning med kodnamnet ”Calypso” har utdelat ett kraftigt slag mot kriminella nätverk som översvämmat EU-marknaden med varor som importerats från Kina på ett bedrägligt sätt genom att tullar och mervärdesskatt har undvikits. Den täcker 14 länder. Den totala skadan till följd av den brottsliga verksamhet som utreds uppskattas för närvarande till cirka 700 miljoner euro: över 250 miljoner euro genom undandragna tullar (som helt och hållet återförs till EU:s budget) och nästan 450 miljoner euro genom obetald mervärdesskatt, vilket skadar både EU:s budget och medlemsstaternas nationella budgetar (Calypso-utredningen:Eppo slår till mot kriminella nätverk som översvämmat EU- marknaden med varor som importerats från Kina på ett bedrägligt sätt | Europeiska åklagarmyndigheten ).

Rådets förordning (EU) 2025/517 av den 11 mars 2025 om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller de arrangemang för administrativt samarbete på mervärdesskatteområdet som krävs för den digitala tidsåldern (EUT L, 2025/517, 25.3.2025).

omfattar ett effektivt utbyte av uppgifter och underrättelser. Det ligger i linje med vitboken om översynen av bedrägeribekämpningsstrukturen13. I vitboken betonas särskilt hur kampen mot bedrägerier kan främjas av en fokusering på bättre informationsinsamling, ökad tillgång till data, bättre synergieffekter i användningen av både straffrättsliga och administrativa utredningsmetoder samt bättre samarbete. I vitboken nämns att det kan vara lämpligt att fastställa regler som gör det möjligt för Eppo och Olaf att utbyta information med Eurofisc och ge dem centraliserad tillgång till relevant information om mervärdesskatt.

Detta förslag är förenligt med rådets förordning (EU) 2017/1939 om inrättande av Eppo och om fastställande av dess behörighet när det gäller brott som skadar unionens ekonomiska intressen, i överensstämmelse med PIF-direktivet, inbegripet gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri som inbegriper en total skada på minst 10 miljoner euro.

Detta förslag är förenligt med kommissionens beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom14 om inrättande av Olaf och om fastställande av dess befogenheter i fråga om administrativa utredningar i syfte att förstärka kampen mot bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska intressen, liksom varje annan handling eller verksamhet som utförs eller bedrivs av aktörer i strid med gemenskapsbestämmelser.

Detta förslag är också förenligt med ProtectEU, den europeiska strategin för inre säkerhet,15 i den mån det möjliggör bättre användning av både straffrättsliga och administrativa åtgärder, interoperabilitet mellan it-system och förbättrat samarbete i kampen mot bedrägerier och organiserad brottslighet. Det är förenligt med möjligheten till en framtida förstärkning av samarbetet mellan Europol och Eurofisc inom ramen för den övergripande bedömningen av rådets förordning (EU) nr 904/2010 och inom ramen för översynen av Europols mandat, såsom planeras enligt ProtectEU.

Förslaget respekterar den nuvarande lagstiftningen om skydd av personuppgifter, den allmänna dataskyddsförordningen16 och förordning (EU) 2018/172517, som är tillämplig på unionens institutioner, organ och byråer, samt det fristående dataskyddssystemet enligt kapitel VIII i Eppo-förordningen.

COM(2025) 546 final.

Kommissionens beslut av den 28 april 1999 om inrättande av en europeisk byrå för bedrägeribekämpning (OLAF) (delgivet med dokumentnummer SEK(1999) 802) (EGT L 136, 31.5.1999, s. 20).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om ProtectEU: Europeisk strategi för inre säkerhet (COM(2025) 148 final).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Genom denna förordning ändras rådets förordning (EU) nr 904/2010 på grundval av artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I denna artikel föreskrivs att rådet, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén, enhälligt ska anta bestämmelser om harmonisering av medlemsstaternas regler på området för indirekt beskattning.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Bestämmelser om formerna för hur Eppo och Olaf bör erhålla mervärdesskatteuppgifter som utbyts enligt rådets förordning (EU) nr 904/2010 (dvs. på unionsnivå) kan inte fastställas enbart på medlemsstatsnivå eller med hjälp av andra instrument än lagstiftning. Detta kan endast uppnås genom att man klargör den relevanta rättsliga grunden på unionsnivå. Kommissionen måste därför föreslå åtgärder för att ändra rådets förordning (EU) nr 904/2010.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget innebär endast en mycket riktad ändring av den nuvarande rättsliga ramen för administrativt samarbete på mervärdesskatteområdet och lägger till inslag i ramen endast när det krävs för att Eppo och Olaf ska få åtkomst till information om mervärdesskatt som utbyts enligt arrangemangen för administrativt samarbete på mervärdesskatteområdet. De föreslagna ändringarna förväntas ha positiva effekter på kampen mot mervärdesskattebedrägeri eftersom de undanröjer den rättsliga osäkerhet som för närvarande hindrar ett effektivt samarbete med Eppo och Olaf på EU-nivå. De nya bestämmelserna skulle inte medföra några betydande extra kostnader för de nationella myndigheterna, med undantag för viss it-utveckling för Eppos, Olafs och kommissionens ändamål. Även i dessa fall skulle de berörda utvecklingskostnaderna vara mycket låga. Företag påverkas inte.

När det gäller Eppo går de nya bestämmelserna inte utöver vad som är absolut nödvändigt för att göra mervärdesskatteuppgifter som utbyts inom ramen för instrumenten för administrativt samarbete tillgängliga för Eppo, så att Eppo mer effektivt kan utreda och lagföra gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier och stärka kampen mot kriminella organisationer. Det är nödvändigt att reglera hur Eppo kan erhålla information om mervärdesskattebedrägeri på unionsnivå, i stället för att inhämta uppgifter från varje behörig myndighet i medlemsstaterna separat, för att Eppo på ett effektivt sätt ska kunna utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen i överensstämmelse med direktiv (EU) 2017/137118, i synnerhet allvarliga gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier.

När det gäller Olaf går de nya bestämmelserna inte utöver vad som är absolut nödvändigt för att göra mervärdesskatteuppgifter som utbyts inom ramen för instrumenten för administrativt samarbete tillgängliga för Olaf, så att Olaf kan bli mer effektiv i sina administrativa utredningar av bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska intressen, liksom av varje annan handling som utförs eller verksamhet som bedrivs av aktörer i strid med gemenskapsbestämmelser.

18Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

Eppo och Olaf kommer att kunna erhålla relevant information om mervärdesskatt via ett säkert kommunikationsnät, såsom de nät som för närvarande stöder informationsutbyte mellan skatte- och tullmyndigheter. Nätet bör tillhandahålla alla nödvändiga säkerhetsdetaljer (inklusive kryptering av information). I detta förslag noteras att de skyddsåtgärder som

fastställs i Eppo-förordningen, Olaf-förordningen och den europeiska dataskyddslagstiftningen kommer att fortsätta att gälla. Det övergripande syftet med att utbyta och analysera information som är relevant för mervärdesskatt är förenligt med Eppos och Olafs uppdrag att bekämpa bedrägeri. Att bekämpa bedrägeri är ett viktigt mål av generellt allmänt intresse i EU och dess medlemsstater.

•Val av instrument

Det krävs en rådsförordning för att ändra rådets förordning (EU) nr 904/2010.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

En utvärdering av rådets förordning (EU) nr 904/2010 genomfördes 2025. På det hela taget har medlemsstaterna en positiv syn på den rättsliga och praktiska ram som införts. Den rättsliga ram för administrativt samarbete som utvärderades innehåller ingen uttrycklig hänvisning till Eppo. Ett viktigt resultat av utvärderingen var att avsaknaden av en uttrycklig hänvisning till Eppo i rådets förordning (EU) nr 904/2010 leder till ett icke-optimalt interinstitutionellt samarbete och därmed undergräver den ändamålsenliga bekämpningen av mervärdesskattebedrägeri. Utvärderingen visade också att de samarbetsverktyg mellan Eurofisc och Olaf som föreskrivs i förordning (EU) nr 904/2010 inte är ändamålsenliga.

•Samråd med berörda parter

Omfattande samråd med berörda parter ägde rum under utvärderingen och inför detta förslag. I samband med utvärderingen sonderade kommissionen de nationella myndigheter som är behöriga på området för samarbete på mervärdesskatteområdet och andra berörda parter. Ett frågeformulär gjordes tillgängligt för medlemsstaterna 2023, och alla medlemsstater lämnade sina svar inom två månader. Medlemsstaterna rådfrågades bland annat om samarbetet mellan Eppo och Eurofisc och Eppos åtkomst till mervärdesskatteuppgifter. Medlemsstaterna var i allmänhet positiva till att ändra den rättsliga ramen med avseende på Eppo, samtidigt som de noterade problemet att inte alla medlemsstater deltar i Eppo och behovet av att Eppo får åtkomst till mervärdesskatteuppgifter inom ramen för sina pågående utredningar. De berörda parternas synpunkter beaktades vid utarbetandet av detta förslag.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Insamlingen och användningen av sakkunnigutlåtanden byggde på omfattande samråd med berörda parter, inbegripet medlemsstaternas behöriga myndigheter för rådets förordning (EU) nr 904/2010, företrädare för Eurofisc, Olaf och Eppo.

•Konsekvensbedömning

Ingen konsekvensbedömning gjordes för detta förslag om att säkerställa överensstämmelse mellan Eppo-förordningen, Olaf-förordningen och rådets förordning (EU) nr 904/2010. Vissa medlemsstater delar redan med Eppo och Olaf sin egen information, som också utbyts genom Eurofisc-nätverket, på grundval av nationell lagstiftning, Eppo-förordningen och Olafförordningen. Detta nationella tillvägagångssätt med bristande samordning på EU-nivå ger

dock endast Eppo och Olaf fragmenterad information och en ofullständig bild av EU- bedrägerierna i stort. Mervärdesskattebedrägerier i EU blir allt mer organiserade på EU-nivå, och förordning (EU) nr 904/2010 har ändrats därmed för att ge medlemsstaterna det rättsliga verktyget för en EU-strategi. Inga regler har dock angetts för att ge Eppo och Olaf tillgång till dessa nya EU-verktyg för informationsutbyte, som endast är tillgängliga genom förordning (EU) nr 904/2010. Att få tillgång till dessa rättsliga verktyg är avgörande för att Eppo ska

kunna genomföra brottsutredningar och effektivt upplösa nätverk för mervärdesskattebedrägeri. Detta är särskilt brådskande med tanke på de befintliga operativa behov som lyfts fram i Eppos årsrapport för 202419. Eppo gör framsteg när det gäller att upplösa mervärdesskattebaserade gränsöverskridande brottsorganisationer, och alla dröjsmål med att uppdatera förordningen kommer att leda till betydande förluster för medlemsstaterna i fråga om icke-uppburna mervärdesskatteintäkter. På samma sätt bör Olaf få åtkomst till uppgifter i VIES och från Eurofisc, vilket Europeiska revisionsrätten konstaterade i sin särskilda rapport nr 8/2025 om mervärdesskattebedrägerier vid import och i sin särskilda rapport nr 24/2015 om gemenskapsinternt bedrägeri (rekommendation 12), eftersom detta är avgörande för att stärka ett ändamålsenligt mervärdesskattesamarbete.

En ändring av förordning (EU) nr 904/2010 är den enda genomförbara strategin för att ge Eppo och Olaf åtkomst till information om mervärdesskatt på EU-nivå. Budgetkonsekvenserna är försumbara, eftersom åtkomst skulle beviljas via befintlig itinfrastruktur. Medborgare eller företag påverkas inte.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Enligt principen ”en in och en ut” har kommissionen åtagit sig att kompensera nya bördor från lagstiftningsförslag genom att minska befintliga bördor inom samma politikområde, så att de negativa effekterna för företag och medborgare begränsas. Kompensationen gäller administrativa bördor och inte nödvändigtvis anpassningskostnader (t.ex. investeringar som krävs för uppgraderingar). Detta förslag har ingen inverkan på företag eller medborgare och därför iakttas principen ”en in och en ut”.

Förslaget är redo för den digitala miljön och bygger på befintliga it-kommunikationsverktyg (digital kontroll).

•Grundläggande rättigheter

Förslaget avser Eppos och Olafs utbyte och behandling av mervärdesskatterelaterad information och personuppgifter. Den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR)20 tillhandahåller en bred definition av personuppgifter, vilket inbegriper varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person, som kan identifieras direkt eller indirekt. De uppgifter som är relevanta för bedrägeribekämpning innehåller således information som omfattas av GDPR och de principer för skydd av personuppgifter som fastställs i stadgan om de grundläggande rättigheterna21. I GDPR fastställs de principer och de registrerades rättigheter som ska respekteras vid behandling av personuppgifter. Såsom förklaras i avsnitt 1 är det, med tanke på de gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeriernas omfattning och komplexitet, nödvändigt för Eppo och Olaf att erhålla information om mervärdesskatt på EU-

2024 Annual Report : EPPO leading the charge against EU fraud, 3 mars 2025.

Artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (Text av betydelse för EES) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT C 326, 26.10.2012, s. 391).

nivå för att de ska kunna fullgöra sina lagstadgade uppdrag. Dessutom är det proportionerligt att erhålla information om mervärdesskatt på EU-nivå, eftersom det handlar om misstänkta fall av mervärdesskattebedrägeri och utredningar av sådana22.

Eppo-förordningen innehåller ett fristående dataskyddssystem för behandling av operativa personuppgifter, och Olaf-förordningen innehåller särskilda bestämmelser för att säkerställa skyddet av personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsnivå, särskilt förordning (EU) 2018/1725. Eppos behandling av personuppgifter – särskilt uppgifter som rör brottsutredningar – måste vara laglig och rättvis och får endast äga rum för särskilda berättigade ändamål. I Eppo-förordningen fastställs begränsningar för lagring av uppgifter, föreskrivs lämpliga säkerhetsåtgärder och garanteras de registrerades rättigheter i fråga om exempelvis åtkomst, rättelse, radering och begränsning av behandling, med vissa begränsningar på grund av arten av Eppos verksamhet. Den föreskriver också oberoende tillsyn av Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) för att säkerställa efterlevnad. Likaledes omfattas Olaf, som en avdelning inom Europeiska kommissionen, av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 och omfattas därmed av Europeiska datatillsynsmannens tillsynsbefogenheter.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget kommer att leda till begränsade kostnader för Eppo, Olaf och kommissionen för att anpassa befintliga informationssystem så att informationsutbyte och åtkomst till information om mervärdesskatt underlättas. Budgetkonsekvenserna anges i detalj i finansieringsöversikten för detta förslag.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Ständiga kommittén för administrativt samarbete, som inrättades genom artikel 58.1 i rådets förordning (EU) nr 904/2010, kommer att behandla frågor som rör administrativt samarbete mellan medlemsstaterna, Olaf och Eppo.

I enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 904/2010 ska ordföranden i Eurofisc lägga fram en årsrapport om all Eurofisc-verksamhet till den ständiga kommittén för administrativt samarbete, inbegripet utbyten med Eppo och Olaf. Vidare måste medlemsstaterna enligt artikel 49, för en bedömning av hur effektivt det administrativa samarbetet är i kampen mot skatteundandragande och skatteflykt, till kommissionen lämna all tillgänglig information om tillämpningen av förordningen, bland annat årlig statistik om Eppos och Olafs åtkomst till information. På grundval av denna bevisning granskas förordningens tillämpning vart femte år.

•Förklarande dokument (för direktiv) Ej tillämpligt.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Följande ändringar föreslås:

22Artikel 23.1 e i den allmänna dataskyddsförordningen och artikel 25.1 c i förordning (EU) 2018/1725.

(a)Enligt artikel 36.2a ska verksamhetsområdessamordnarna för Eurofisc spontant informera Eppo om alla tecken på misstänkt bedrägeri utifrån den information

som utbyts mellan medlemsstaterna om gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri, där Eppo skulle kunna utöva sin befogenhet. Enligt artikel 36.2b ska verksamhetsområdessamordnarna för Eurofisc på begäran meddela Eppo all information som är relevant under Eppos utredningar av mervärdesskattebedrägeri.

(b)Enligt artikel 36.2c ska verksamhetsområdessamordnarna för Eurofisc informera Olaf om alla tecken på misstänkt bedrägeri utifrån den information

som utbyts mellan medlemsstaterna om gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri, i överensstämmelse med Olafs uppdrag och såvida inte nationell lagstiftning hindrar detta. Enligt artikel 36.2d ska verksamhetsområdessamordnarna för Eurofisc på begäran meddela Olaf all information som är relevant för Olafs uppdrag, såvida inte nationell lagstiftning hindrar detta.

(c)Artikel 36.2a–36.2d föreskriver åtkomst till uppgifter som samlats in från medlemsstaterna men inte till information som Eurofisc mottagit från Europol i enlighet med artikel 36.3.

(d)Enligt artikel 49a i kapitel XIII ”FÖRBINDELSER MED KOMMISSIONEN OCH UNIONENS ÖVRIGA INSTITUTIONER, ORGAN OCH BYRÅER” ska medlemsstaternas behöriga myndigheter bevilja Eppo centraliserad åtkomst för riktade sökningar av mervärdesskatterelevant information genom EU:s itsystem i syfte att utreda specifika brott enligt definitionen i artikel 4 i Eppoförordningen. Åtkomst kommer att beviljas europeiska åklagare, europeiska delegerade åklagare och utvalda anställda vid Eppo som har en personlig användaridentitet. Denna åtkomst avser den information som avses i artikel 49a och omfattar inte åtkomst till riskindikatorer och riskprocesser som tillämpas av sambandstjänstemän för Eurofisc. Åtkomsten är begränsad till riktade sökningar baserade på specifika datakategorier, som kommer att definieras i en genomförandeakt, och syftet ska vara att utreda eller lagföra specifika misstänkta brott som avses i artikel 4 i förordning (EU) 2017/1939, och ska således inte avse exempelvis slumpmässiga sökningar.

(e)Enligt artikel 49b i samma kapitel ska medlemsstaternas behöriga myndigheter bevilja Olaf centraliserad åtkomst för riktade sökningar av mervärdesskatterelevant information genom EU:s it-system i syfte att inleda och genomföra utredningar i överensstämmelse med Olafs uppgifter. Åtkomst kommer att beviljas anställda som godkänts av Olaf och som har en personlig användaridentitet. Denna åtkomst avser den information som avses i artikel 49a och omfattar inte åtkomst till riskindikatorer och riskprocesser som tillämpas av sambandstjänstemän för Eurofisc. Åtkomsten är begränsad till riktade sökningar baserade på specifika datakategorier, som kommer att definieras i en genomförandeakt, och syftet ska vara att inleda och genomföra utredningar i överensstämmelse med Olafs uppgifter enligt artikel 1.1 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, och ska således inte avse exempelvis slumpmässiga sökningar.

De rättsliga bestämmelserna i artiklarna 49a och 49b täcker Eppos och Olafs åtkomst genom

(a)systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) till information om registreringsnummer för mervärdesskatt och gemenskapsinterna transaktioner (artikel 17.1 a–c),

(b)Surveillance-systemet till relevant information om import som är undantagen från mervärdesskatt (artikel 17.1 e och f avseende I/OSS och tullförfarande 42/63 import),

(c)Cesop till betalningsinformation (artikel 24b.3).

Hänvisningar till Eppos och Olafs åtkomst i enlighet med artiklarna 49a och 49b läggs till i artiklarna 21 och 24d för att skapa samstämmighet.

Eppo och Olaf kommer att kunna erhålla information relaterad till den gemensamma kontaktpunkten för mervärdesskatt och den särskilda ordningen för små företag (artikel 17.1 d respektive g) genom Eurofisc i enlighet med den ändrade artikel 36, med tanke på särdragen hos de relevanta it-systemen, som inte innehåller centrala komponenter på EU-nivå, och att en anpassning av dem skulle få it-relaterade konsekvenser för de nationella myndigheterna.

De rättsliga bestämmelserna anpassas från och med den 1 juli 2030 för att beakta starten av det centrala VIES, som kommer att tas i drift vid den tidpunkten och ersätta det tidigare VIES. En hänvisning till Eppos och Olafs åtkomst till det centrala VIES i enlighet med artiklarna 49a och 49b läggs till i artikel 24k för att skapa samstämmighet.

2025/0348 (CNS)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller Europeiska

åklagarmyndighetens (Eppo) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings (Olaf)

åtkomst till information om mervärdesskatt på unionsnivå

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 113, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europaparlamentets yttrande1,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande2, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)I rådets förordning (EU) nr 904/20103 fastställs regler för lagring och utbyte på elektronisk väg av särskild information på mervärdesskatteområdet som kan göra det möjligt att korrekt fastställa mervärdesskatten, säkerställa en korrekt tillämpning av mervärdesskatten, särskilt för gemenskapsinterna transaktioner, och bekämpa mervärdesskattebedrägeri. Där anges dock inte hur Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) kan erhålla sådan information för att utföra sina arbetsuppgifter enligt artikel 4

irådets förordning (EU) 2017/19394, eller hur Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) kan erhålla sådan information för att utföra sina uppgifter

ienlighet med artikel 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/20135.

(2)Enligt artikel 24.1 i förordning (EU) 2017/1939 ska unionens institutioner, organ och byråer och de av medlemsstaternas myndigheter som enligt tillämplig nationell lagstiftning är behöriga utan onödigt dröjsmål till Eppo inrapportera alla brottsliga handlingar, inbegripet gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri, i fråga om vilka den skulle kunna utöva sin behörighet i enlighet med artiklarna 22, 25.2 och 25.3 i den

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen

mot	mervärdesskattebedrägeri	(EUT	L 268,	12.10.2010,	s. 1,
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/904/oj ).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1,

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1939/oj ).

förordningen. Gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri involverar per definition flera medlemsstater, och informationsflödet från enskilda medlemsstater till Eppo är inte ändamålsenligt för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri på EU-nivå. För att Eppo ska kunna informeras om risker för mervärdesskattebedrägeri på EU-nivå och fullgöra sitt lagstadgade uppdrag är det därför nödvändigt att närmare ange på vilka villkor medlemsstaterna, inom det Eurofisc-nätverk som avses i artikel 33 i förordning (EU) nr 904/2010, bör rapportera alla misstänkta tecken på och slutligen exakt information om mervärdesskattebedrägeri till Eppo. Enligt artikel 24.9 i förordning (EU) 2017/1939 får Eppo i specifika fall begära ytterligare relevant information som unionens institutioner, organ och byråer och medlemsstaternas myndigheter har tillgång till. Det är därför lämpligt att fastställa regler enligt vilka medlemsstaterna inom Eurofisc bör lämna information till Eppo om gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri på begäran av Eppo.

(3)Enligt artikel 43.1 i förordning (EU) 2017/1939 ska europeiska delegerade åklagare kunna erhålla all relevant information som finns lagrad i nationella databaser samt i relevanta register som tillhör offentliga myndigheter, på samma villkor som de som gäller enligt nationell lagstiftning i liknande ärenden. Enligt artikel 43.2 i den förordningen ska Eppo även kunna erhålla all relevant information som omfattas av dess behörighet och som finns lagrad i databaser och register som tillhör unionens institutioner, organ och byråer. Gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri involverar per definition flera medlemsstater, och åtkomst på medlemsstatsnivå till relevant information som finns lagrad i nationella databaser är inte tillräcklig för att Eppo ska kunna bekämpa mervärdesskattebedrägeri på EU-nivå. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 43 i förordning (EU) 2017/1939 är det därför, för att Eppo ska få åtkomst till information på EU-nivå och kunna fullgöra sitt lagstadgade uppdrag och bekämpa bedrägerier på EU-nivå, viktigt att fastställa regler enligt vilka Eppo bör erhålla relevant information om mervärdesskatt på unionsnivå från databaser och register som tillhör de behöriga myndigheter som avses i artikel 1.1 i rådets förordning (EU) nr 904/2010. Av samma skäl är det viktigt att ge Eppo centraliserad åtkomst, för riktade sökningar, till all information som rör en utredning via en enda kontaktpunkt, även om informationen rör flera medlemsstater.

(4)De medlemsstater som inte deltar i Eppo är enligt principen om lojalt samarbete i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen skyldiga att stödja Eppos verksamhet och avstå från varje åtgärd som kan äventyra fullgörandet av unionens mål. Eurofisc består av både medlemsstater som deltar och medlemsstater som inte deltar i Eppo. Det är därför viktigt att ha en tydlig rättslig grund för Eppos åtkomst till information som behandlas av Eurofisc.

(5)Europeiska revisionsrätten har rekommenderat kommissionen och medlemsstaterna att avlägsna juridiska hinder för informationsutbyte mellan förvaltnings-, rätts- och brottsbekämpningsmyndigheter på nationell nivå och EU-nivå, och särskilt att Olaf får åtkomst till systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) och uppgifter från Eurofisc6. I detta avseende är det viktigt att en central åtkomst till EU:s it-system fastställs i en tydlig rättslig grund.

(6)Enligt artikel 8.3 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ska medlemsstaternas behöriga myndigheter till Olaf, på dess begäran eller på eget initiativ, utan dröjsmål

6Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 24/2015: Motverka gemenskapsinternt momsbedrägeri: det behövs kraftfullare åtgärder (https://www.eca.europa.eu/en/publications/SR15_24).

överlämna eventuell annan information, handlingar eller uppgifter som anses relevanta, som de innehar och som rör bekämpningen av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri involverar per definition flera medlemsstater, och informationsflödet till Olaf är inte ändamålsenligt för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri på EU-nivå. För att Olaf ska kunna informeras om mervärdesskattebedrägeri på EU-nivå och fullgöra sitt lagstadgade uppdrag är det därför nödvändigt att ange närmare regler för hur medlemsstaterna, inom det Eurofiscnätverk som avses i artikel 33 i förordning (EU) nr 904/2010 och antingen på eget initiativ eller på begäran av Olaf, bör rapportera alla misstänkta tecken på och slutligen exakt information om gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri till Olaf.

(7)Enligt artikel 3.11 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 kan Olaf få rätt till tillgång till all relevant information och alla relevanta uppgifter, oavsett i vilken form dessa lagras, som innehas av institutionerna, organen eller byråerna avseende utredningsföremålet, och som behövs för att fastställa förekomsten av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Enligt artikel 6.1 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ska Olaf, innan en utredning inleds, ha rätt att få tillgång till all relevant information i institutionernas, organens och byråernas databaser, om det oundgängligen krävs för att bedöma den faktiska grunden för anklagelser och med iakttagande av principerna om nödvändighet och proportionalitet. Denna rätt till tillgång ska utövas på de villkor som anges i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013. Gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri involverar per definition flera medlemsstater, men förordning (EU) nr 904/2010 ger inte Olaf åtkomst till information som utbyts eller lagras i EU:s it-system, vilket äventyrar Olafs förmåga att bekämpa mervärdesskattebedrägeri på EU-nivå. För att Olaf ska få åtkomst till information om mervärdesskatt på EU-nivå och kunna fullgöra sitt lagstadgade uppdrag och bekämpa bedrägerier på EU-nivå, är det därför viktigt att fastställa regler enligt vilka Olaf bör få åtkomst till relevant information om mervärdesskatt på unionsnivå från databaser och register som tillhör de behöriga myndigheter som avses i artikel 1.1 i förordning (EU) nr 904/2010. Av samma skäl är det viktigt att ge Olaf centraliserad åtkomst, för riktade sökningar, till all information som rör en utredning via en enda kontaktpunkt, även om informationen rör flera medlemsstater.

(8)Information om gemenskapsinterna transaktioner, gränsöverskridande betalningar och import som är undantagen från mervärdesskatt är viktig för kampen mot bedrägerier. Denna information lagras av nationella behöriga myndigheter. När det gäller skyddet av personuppgifter underlättar kommissionen utbytet av denna information i egenskap av personuppgiftsbiträde och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna fungerar som personuppgiftsansvariga, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/17257 respektive Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/6798.

nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj).

Eppos och Olafs centraliserade åtkomst till information om mervärdesskatt på unionsnivå bör beviljas utan att det påverkar rollerna och ansvarsområdena för medlemsstaternas behöriga myndigheter enligt artikel 1.1 i förordning (EU) nr 904/2010 när det gäller skyddet av personuppgifter enligt förordning (EU) 2016/679.

(9)För att skydda åtkomsten till personuppgifter bör endast europeiska åklagare, europeiska delegerade åklagare samt utvalda anställda vid Eppo och Olaf, som tidigare godkänts av Eppo respektive Olaf, få åtkomst till information om mervärdesskatt för att utföra sina uppgifter, under bevakning av Eurofiscs sambandstjänstemän. För att säkerställa enhetliga villkor för denna åtkomst bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på tekniska detaljer och praktiska former, inbegripet när det gäller mekanismen för åtkomstkontroll och användarnas profil och

identifiering. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/20119.

(10)Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till skydd av personuppgifter.

(11)Eftersom de system, den infrastruktur och de tekniska medel som underlättar utbytet av information om mervärdesskatt på unionsnivå måste anpassas för att möjliggöra säker åtkomst för Eppo och Olaf, är det nödvändigt att senarelägga tillämpningen av de relevanta bestämmelserna så att medlemsstaterna, kommissionen, Eppo och Olaf kan göra nödvändiga anpassningar. Detta bör beakta de datum då det centrala VIES kommer att tas i drift och det tidigare VIES kommer att fasas ut. Eppo och Olaf bör bära kostnaderna för att inrätta och underhålla relevant infrastruktur och relevanta tekniska medel för säker åtkomst till information om mervärdesskatt.

(12)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU)

2018/1725 och avgav ett yttrande den […].

(13)Förordning (EU) nr 904/2010 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EU) nr 904/2010

Förordning (EU) nr 904/2010 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 21 ska följande punkt införas som punkt 2c:

”2c. Varje medlemsstat ska bevilja Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) åtkomst till den information som avses i artiklarna 49a och 49b, i enlighet med de begränsningar och regler som fastställs där.”

(2)Artikel 24d ska ersättas med följande:

”Artikel 24d

9Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina

genomförandebefogenheter	(EUT	L 55,	28.2.2011,	s. 13,	ELI:
http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj).

1.Åtkomst till Cesop ska beviljas sådana av Eurofiscs sambandstjänstemän som, enligt artikel 36.1, har en personlig användaridentitet för Cesop och när denna åtkomst sker i samband med en utredning av misstänkt mervärdesskattebedrägeri eller för att upptäcka mervärdesskattebedrägeri.

2.Eppo och Olaf ska få åtkomst till information från Cesop i enlighet med de begränsningar och regler som fastställs i artiklarna 49a och 49b.”

(3)I artikel 24k ska följande punkt införas som punkt 1a:

”1a. Eppo och Olaf ska få åtkomst till information i det centrala VIES i enlighet med de begränsningar och regler som fastställs i artiklarna 49a och 49b.”

(4)I artikel 36 ska följande punkter införas som punkterna 2a, 2b, 2c och 2d:

”2a. Verksamhetsområdessamordnarna för Eurofisc ska, i enlighet med artikel 24.1 i rådets förordning (EU) 2017/1939* när det gäller de medlemsstater som deltar i Eppo och i enlighet med den här artikeln när det gäller övriga medlemsstater, utan onödigt dröjsmål meddela Eppo alla tecken på misstänkt gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri utifrån information som meddelats eller erhållits i enlighet med denna förordning och där Eppo skulle kunna utöva sin befogenhet.

2b. Under en utredning eller lagföring från Eppos sida, och på begäran av Eppo i enlighet med artikel 24.9 i rådets förordning (EU) 2017/1939 när det gäller de medlemsstater som deltar i Eppo och i enlighet med den här artikeln när det gäller övriga medlemsstater, ska verksamhetsområdessamordnarna för Eurofisc meddela Eppo all information från medlemsstaterna om gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri som meddelats eller erhållits enligt denna förordning.

2c. I enlighet med artikel 8.2 och 8.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013** ska verksamhetsområdessamordnarna för Eurofisc utan dröjsmål meddela Olaf alla tecken på misstänkt gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri utifrån information från medlemsstaterna som meddelats eller erhållits i enlighet med denna förordning, så att Olaf kan överväga lämpliga åtgärder i enlighet med sitt mandat.

2d. I enlighet med artikel 8.2 och 8.3 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och på begäran av Olaf ska verksamhetsområdessamordnarna för Eurofisc meddela Olaf all information från medlemsstaterna om gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri som meddelats eller erhållits i enlighet med denna förordning, så att Olaf kan överväga lämpliga åtgärder i enlighet med sitt mandat.

*Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1939/oj).

**Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/883/oj).”

(5)I kapitel XIII ska följande artiklar läggas till som artiklarna 49a och 49b:

”Artikel 49a

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 43 i förordning (EU) 2017/1939 ska medlemsstaternas behöriga myndigheter bevilja Eppo centraliserad åtkomst för riktade sökningar av följande information:

(a)Från och med den 1 september 2026 till och med den 30 juni 2032, den information som avses i artikel 17.1 a, b och c i denna förordning.

(b)Från och med den 1 september 2026, den information som avses i artikel 17.1 e och f i denna förordning.

(c)Från och med den 1 september 2026, den information som avses i artikel 24b.3 i denna förordning.

(d)Från och med den 1 juli 2030, den information som avses i artikel 24g.2 i denna förordning.

2.Den centraliserade åtkomst som avses i punkt 1 ska beviljas på samtliga följande villkor:

a)Till europeiska åklagare, europeiska delegerade åklagare och anställda som godkänts av Eppos centrala åklagarkontor och som har en personlig användaridentitet för de elektroniska system som möjliggör centraliserad åtkomst till den information som avses i punkt 1 i denna artikel.

b)I syfte att utreda eller lagföra specifika misstänkta brott som avses i artikel 4 i förordning (EU) 2017/1939.

c)Under bevakning av Eurofiscs sambandstjänstemän.

3.Denna centraliserade åtkomst ska vara en åtkomst via en enda kontaktpunkt till all information som rör en utredning, även om informationen rör flera medlemsstater.

4.Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera följande:

(a)De tekniska detaljerna för centraliserad åtkomst till den information som avses i punkt 1 i denna artikel, inbegripet förteckningen över datakategorier, på grundval av vilka de riktade sökningarna kan utföras.

(b)De praktiska formerna, inbegripet mekanismen för åtkomstkontroll och användarprofilen, för att identifiera de användare som avses i punkt 2 a och c i denna artikel.

(c)De praktiska formerna för den bevakning som utförs av Eurofiscs sambandstjänstemän.

De genomförandeakter som avses i första stycket ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 58.2 i denna förordning.

5.Kostnaderna för att inrätta, driva och underhålla den infrastruktur och de tekniska metoder som möjliggör säker åtkomst till den information som avses i punkt 1 i denna artikel ska bäras av Eppo.

Artikel 49b

1.Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska bevilja Olaf centraliserad åtkomst för riktade sökningar av följande information:

(a)Från och med den 1 september 2026 till och med den 30 juni 2032, den information som avses i artikel 17.1 a, b och c i denna förordning.

(b)Från och med den 1 september 2026, den information som avses i artikel 17.1 e och f i denna förordning.

(c)Från och med den 1 september 2026, den information som avses i artikel 24b.3 i denna förordning.

(d)Från och med den 1 juli 2030, den information som avses i artikel 24g.2 i denna förordning.

2.Den centraliserade åtkomst som avses i punkt 1 ska beviljas på samtliga följande villkor:

a)Till anställda som godkänts av Olaf och som har en personlig användaridentitet för de elektroniska system som möjliggör centraliserad åtkomst till den information som avses i punkt 1 i denna artikel.

b)I syfte att inleda och genomföra utredningar i överensstämmelse med Olafs uppgifter enligt artikel 1.1 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

c)Under bevakning av Eurofiscs sambandstjänstemän.

3.Denna centraliserade åtkomst ska vara en åtkomst via en enda kontaktpunkt till all information som rör en utredning, även om informationen rör flera medlemsstater.

4.Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera följande:

(b)De praktiska formerna, inbegripet mekanismen för åtkomstkontroll och användarprofilen, för att identifiera de användare som avses i punkt 2 a och c i denna artikel.

(c)De praktiska formerna för den bevakning som utförs av Eurofiscs sambandstjänstemän.

De genomförandeakter som avses i första stycket ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 58.2 i denna förordning.

Artikel 2

Ikraftträdande och tillämpningsdatum

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1.1, 1.2, 1.4 och 1.5 ska tillämpas från och med den 1 september 2026. Artikel 1.3 ska tillämpas från och med den 1 juli 2030.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1.	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2.	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3.	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1.	Allmänt/allmänna mål:.................................................................................................	3
1.3.2.	Specifikt/specifika mål:................................................................................................	3
1.3.3.	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4.	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4.	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5.	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3. Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5.Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6.	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7.	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1.	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2.	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3.	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2.	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1.	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1.	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2.	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2.	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3.	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1. Anslag i den antagna budgeten....................................................................................		24
3.2.3.2. Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................		24
3.2.3.3. Totala anslag ..............................................................................................................		24
3.2.4.	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1.	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2.	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3.	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5.	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6.	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7.	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3.	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1.	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2.	Data ............................................................................................................................	30
4.3.	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4.	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5.	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Om ändring av rådets förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller arrangemangen för samarbete på mervärdesskatteområdet med Eppo och Olaf

1.2.Berörda politikområden

Administrativt samarbete på mervärdesskatteområdet, bedrägeribekämpning

1.3.Mål

1.3.1.Allmänt/allmänna mål:

Detta förslag klargör att Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska få åtkomst till uppgifter om mervärdesskatt som utbyts på EU-nivå enligt rådets förordning (EU) nr 904/2010. Dess mål är att säkerställa överensstämmelse mellan rådets förordning (EU) 2017/1939 (Eppo-förordningen), förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (Olafförordningen) och förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri.

Syftet är att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

1.3.2.Specifikt/specifika mål:

Det specifika målet är att ge Eppo och Olaf särskild direkt och centraliserad åtkomst till relevant information om mervärdesskatt, utan att det påverkar de befintliga åtkomsträttigheter som följer av Eppo-förordningen och Olaf-förordningen. Närmare bestämt måste Eurofisc meddela Eppo och Olaf all information om gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri i enlighet med deras mandat, och medlemsstaterna måste bevilja Eppo och Olaf centraliserad åtkomst för riktade sökningar av mervärdesskatterelevant information genom EU:s it-system.

1.3.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslaget kommer att skapa rättssäkerhet när det gäller formerna för Eppos och Olafs åtkomst till och behandling av information om mervärdesskatt som finns tillgänglig på EU-nivå.

Detta kommer att förbättra samarbetet mellan Eppo, Olaf och medlemsstaterna (inklusive Eurofisc). Det kommer att leda till effektivitetsvinster, dvs. snabbare åtkomst till information på EU-nivå och från alla medlemsstater, jämfört med nuvarande praxis där information erhålls genom bilaterala kontakter med medlemsstaterna.

1.3.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Följande indikatorer skulle kunna användas för att övervaka resultaten:

•Antal riskvarningar som Eurofisc meddelat Eppo och Olaf

•Antal åtkomster till information som Eppo och Olaf haft per typ av information om mervärdesskatt

1.4.Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd32  en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Förslaget bygger på de praktiska former som för närvarande används enligt rådets förordning (EU) nr 904/2010. Tekniska detaljer och villkor för Eppos och Olafs åtkomst till information kommer att anges i en genomförandeakt. Informationsutbytet kommer att ske i enlighet med den teknik som utvecklas av Eppo, Olaf och kommissionen. Det förberedande arbetet skulle kunna inledas 2025 och genomförandet skulle äga rum under 2026. Fullskalig drift planeras efter juli 2030, då det centrala VIES kommer att bli tillgängligt.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante)

Att skapa den rättssäkerhet som säkerställer att Eppo och Olaf får åtkomst till relevanta mervärdesskatteuppgifter som utbyts enligt rådets förordning (EU) nr 904/2010 kan inte uppnås enbart på medlemsstatsnivå eller med hjälp av andra instrument än lagstiftning. Detta kan endast uppnås på EU-nivå genom att införa en tydlig rättslig grund. Kommissionen måste därför föreslå åtgärder för att ändra rådets förordning (EU) nr 904/2010.

Förväntat europeiskt mervärde (ex post)

Förslaget skapar rättssäkerhet så att Eppo och Olaf kan få åtkomst till och behandla information om mervärdesskatt som finns tillgänglig på EU-nivå. Detta kommer att förbättra samarbetet mellan Eppo, Olaf och medlemsstaterna (inklusive Eurofisc). Det kommer att leda till effektivitetsvinster, dvs. snabbare åtkomst till information på EU-nivå och från alla medlemsstater, jämfört med nuvarande praxis där information erhålls genom bilaterala kontakter med medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder Ej tillämpligt

32I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Eftersom förslaget är utformat för att ändra förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete på mervärdesskatteområdet kommer de förfaranden, arrangemang och it-verktyg som redan inrättats eller som är under utveckling inom ramen för den förordningen att vara tillgängliga för detta förslags syften.

1.5.5.Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Förfinansieringen av arbetet kommer att ske via Fiscalisprogrammet och de faktiska kostnaderna återbetalas genom ett samförståndsavtal eller servicenivåavtal med Olaf respektive Eppo.

1.6.Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period 2025–2030,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er)

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd

kan

begränsas

till

det

högsta

beloppet

för

unionens

stöd.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Kommissionen kommer att utvärdera hur insatsen fungerar i förhållande till de huvudsakliga politiska målen. Övervakning och utvärdering kommer att genomföras i överensstämmelse med de andra inslagen i det administrativa samarbetet på mervärdesskatteområdet.

Medlemsstaterna/Eurofisc kommer årligen att lämna uppgifter till kommissionen om de prestationsindikatorer som beskrivs i avsnitt 1.3.4 och som kommer att användas för att övervaka efterlevnaden av förslaget.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Digitala system har inrättats för förordningens nuvarande tillämpningsområde. Kommissionen kommer att återanvända infrastrukturen för utbyte mellan medlemsstaternas myndigheter.

Kommissionen kommer att förfinansiera de anpassningar av systemen som krävs för att möjliggöra utbytet. Förfinansieringen av dessa anpassningar kommer att genomgå de viktigaste kontrollinslag som anges för upphandlingskontrakt, tekniska kontroller vid upphandling, förhandskontroll av åtaganden och förhandskontroll av betalningar.

Förfinansieringen av arbetet kommer att ske via Fiscalisprogrammet och kostnaderna debiteras Olaf och Eppo genom ett samförståndsavtal eller servicenivåavtal med Olaf respektive Eppo.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Huvudinslagen i kontrollstrategin är följande: Upphandlingskontrakt

Kontrollförfarandena för upphandling anges i budgetförordningen: alla upphandlingskontrakt upprättas i enlighet med det fastställda förfarandet för kontroll av kommissionens avdelningar för betalningar, med beaktande av avtalsenliga skyldigheter och principerna om sund ekonomisk och allmän förvaltning. Bestämmelser om bedrägeribekämpning (kontroller, rapporter osv.) ingår i alla kontrakt som ingås mellan kommissionen och mottagarna. Detaljerade kravspecifikationer utformas och utgör basen för varje enskilt kontrakt. Godkännandeprocessen följer strikt GD Skatter och tullars TEMPO-metod: de förväntade resultaten granskas, ändras vid behov och godkänns (eller avvisas) slutligen uttryckligen. För att en faktura ska betalas krävs ett ”godkännandebrev”.

Tekniska kontroller vid upphandling

GD Skatter och tullar utför kontroller av de resultat som ska levereras och övervakar de verksamheter och tjänster som utförs av uppdragstagarna. GD Skatter och tullar utför även regelbundet kvalitets- och säkerhetsrevisioner rörande uppdragstagarna. Vid kvalitetsrevisioner kontrolleras huruvida uppdragstagarnas faktiska processer överensstämmer med de regler och förfaranden som angetts i deras kvalitetsplaner.

Vid säkerhetsrevisioner granskas de specifika processerna, förfarandena och systemen.

Utöver ovan nämnda kontroller utför GD Skatter och tullar traditionella budgetkontroller:

Förhandskontroll av åtaganden

Alla åtaganden av GD Skatter och tullar kontrolleras av chefen för enheten för ekonomi, offentlig upphandling och regelefterlevnad. Följaktligen täcks 100 % av de belopp som det görs åtaganden för av en förhandskontroll. Detta förfarande medför en hög grad av säkerhet i fråga om transaktionernas laglighet och korrekthet. Förhandskontroll av betalningar innebär att 100 % av betalningarna kontrolleras på förhand. Dessutom väljs minst en betalning (från alla utgiftskategorier) per vecka ut slumpmässigt för ytterligare förhandskontroll, som utförs av chefen för enheten för ekonomi, offentlig upphandling och regelefterlevnad. För denna aktivitet finns inget resultatmål angående täckningsgraden, eftersom syftet med kontrollen är att granska betalningar ”slumpmässigt” för att kontrollera att de förberetts enligt kraven. De återstående betalningarna behandlas på daglig basis enligt de gällande reglerna.

Förklaringar av vidaredelegerade utanordnare

Samtliga vidaredelegerade utanordnare undertecknar förklaringar till stöd för den årliga verksamhetsrapporten för det berörda året. Dessa förklaringar täcker verksamheterna inom programmet. Vidaredelegerade utanordnare förklarar att de verksamheter som har samband med genomförandet av budgeten har utförts enligt principerna om sund ekonomisk förvaltning, att införda förvaltnings- och kontrollsystem har medfört en tillräcklig grad av säkerhet rörande transaktionernas laglighet och korrekthet, att de risker som är knutna till dessa verksamheter har identifierats och rapporterats korrekt och att riskbegränsande åtgärder har genomförts.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

De kontroller som fastställts innebär att GD Skatter och tullar kan få en tillräcklig grad av säkerhet rörande utgifternas kvalitet och korrekthet och kan minska risken för att reglerna inte efterlevs. Dessa kontrollstrategiåtgärder innebär att man uppnår målet om att potentiella risker underskrider 2 % och når ut till alla mottagare. Eventuella åtgärder för ytterligare riskreducering skulle medföra oproportionerligt höga kostnader och planeras således inte. De övergripande kostnader som rör genomförandet av ovan nämnda kontrollstrategi – för alla utgifter inom ramen för Fiscalis 2027-programmet – är begränsade till 1,6 % av de totala utbetalningarna. Andelen förväntas förbli densamma för detta initiativ. Programmets kontrollstrategi begränsar risken för bristande efterlevnad till praktiskt taget noll och står i proportion till relaterade risker.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får genomföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96. Syftet med dessa

utredningar är att fastställa om bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen har förekommit i samband med bidragsöverenskommelser, bidragsbeslut eller kontrakt som finansieras enligt denna förordning.

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

Den digitala lösningen består i att

•upprätta nätkonnektivitet mellan GD Skatter och tullar å ena sidan och Eppo å andra sidan, i enlighet med diagrammet ovan,

•ge Olaf- och Eppo-användarna åtkomst,

•förse Eppo och Olaf med ett webbgränssnitt för VIES och OSS/IOSS, för att söka i dessa två system,

•ge Eppo och Olaf åtkomst till Surv.3-data.

Följande antaganden/överväganden har gjorts:

•Bedömningen innefattar alla typer av kostnader, från utveckling till infrastruktur till tillhandahållande av tjänster.

•Systemåtkomst för användare till de olika typerna av datakällor införs, vilket innebär en måttlig mängd datautbyte.

•Alla kostnadselement delas upp på 50 % för Eppo och 50 % för Olaf, med undantag för nätkonnektivitet där Eppo står för två tredjedelar och Olaf en tredjedel på grund av komplexiteten i Eppos konnektivitet (utanför kommissionens säkerhetsram).

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i	Budgetpost	Typ av	Bidrag
den	Budgetpost	utgifter	Bidrag
den		utgifter

fleråriga				från
budgetrame				från
budgetrame				kandidatlän		övriga inkomster
n	Nummer			kandidatlän	från andra	övriga inkomster
n		Diff./Icke-	från Efta-	der och	från andra	avsatta för
		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
		diff.33	länder34	potentiella	tredjeländ	särskilda
		diff.33	länder34	potentiella	er	särskilda
				kandidater	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				35

E.03040100	– Eppo
Rubrik 1	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

E.03040100	– Olaf
Rubrik 1	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i tillämpliga fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande: 3.2.1.1. Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen				Nummer


											År		År			År		År		TOTALT
											År		År			År		År		Flerårig
					GD: Skatter och tullar															Flerårig
					GD: Skatter och tullar					2024		2025			2026		2027			budgetram
																				budgetram
																				2021–2027
																				2021–2027
			Driftsanslag

			E.03040100 (Fiscalis) – Eppo					Åtaganden	(1a)			0,950			0,475		0,380			1,805
			E.03040100 (Fiscalis) – Eppo					Betalningar	(2a)						0,950		0,475			1,425
								Betalningar	(2a)						0,950		0,475			1,425
		E.03040100 (Fiscalis) – Olaf						Åtaganden	(1b)			0,850			0,425		0,340			1,615
								Betalningar	(2b)						0,850		0,425			1,275
			Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
			Budgetpost						(3)											0,000
				TOTALA anslag				Åtaganden	=1a+1b+3		0,000		1,800			0,900		0,720		3,420
				för GD Skatter och tullar				Betalningar	=2a+2b+3		0,000		0,000			1,800		0,900		2,700
						År		År			År			År				TOTALT Flerårig
						2024	2025			2026		2027						budgetram 2021–
						2024	2025			2026		2027							2027
																			2027
	TOTALA			Åtaganden	(4)	0,000			1,800		0,900			0,720					3,420
	TOTALA
	driftsanslag			Betalningar	(5)	0,000			0,000		1,800			0,900					2,700
				Betalningar	(5)	0,000			0,000		1,800			0,900					2,700

TOTALA	anslag	av
administrativ	natur	som	(6)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
finansieras genom ramanslagen			(6)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
finansieras genom ramanslagen
för särskilda program

		TOTALA
		anslag för		Åtaganden					=4+6	0,000				1,800			0,900		0,720				3,420
	RUBRIK 1
	i den fleråriga			Betalningar					=5+6	0,000				0,000			1,800		0,900				2,700
	budgetramen			Betalningar					=5+6	0,000				0,000			1,800		0,900				2,700
	budgetramen
													År		År		År	År				TOTALT Flerårig
											2024			2025		2026		2027				budgetram 2021–
											2024			2025		2026		2027					2027
																							2027
	•	TOTALA			Åtaganden				(4)			0,000		1,800			0,900		0,720				3,420
	driftsanslag		(alla			Betalningar			(5)			0,000		0,000			1,800		0,900				2,700
	driftsanslag		(alla
	driftsposter)
	driftsposter)
	•	TOTALA		anslag				av
	administrativ			natur			som
	finansieras		genom ramanslagen						(6)			0,000		0,000			0,000		0,000				0,000
	för	särskilda		program			(alla
	driftsrelaterade rubriker)
	TOTALA anslag					Åtaganden			=4+6			0,000		1,800			0,900		0,720				3,420
	för rubrikerna 1–6					Åtaganden			=4+6			0,000		1,800			0,900		0,720				3,420
	för rubrikerna 1–6
		i den fleråriga
		budgetramen				Betalningar			=5+6			0,000		0,000			1,800		0,900				2,700
	(referensbelopp)

Rubrik i den fleråriga budgetramen						7		”Administrativa utgifter”

													År		År			År			År			TOTALT
GD: Skatter och tullar																								Flerårig
GD: Skatter och tullar													2024		2025			2026		2027				budgetram
													2024		2025			2026		2027				budgetram
																								2021–2027
 Personalresurser													0,000			0,188		0,094			0,094			0,376
 Övriga administrativa utgifter													0,000			0,000		0,000			0,000			0,000

TOTALT för GD Skatter och tullar	Anslag				0,000	0,188		0,094		0,094		0,376

				(summa
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen			åtaganden =		0,000	0,188		0,094		0,094		0,376
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen				summa	0,000	0,188		0,094		0,094		0,376
				summa
			betalningar)
							Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

				År	År		År			År		TOTALT
												Flerårig
			2024		2025	2026			2027		budgetram
												2021–2027
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7		Åtaganden		0,000	1,988		0,994		0,814		3,796

i den fleråriga budgetramen		Betalningar		0,000	0,188		1,894		0,994		3,076

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1. Anslag i den antagna budgeten

	ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	TOTALT
	ANTAGNA ANSLAG	2024	2025	2026	2027	2021–2027
						2021–2027


RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,188	0,094	0,094	0,376
Övriga administrativa utgifter		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

	Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,188	0,094	0,094	0,376
Utanför RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Andra utgifter av administrativ natur		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

	TOTALT	0,000	0,188	0,094	0,094	0,376

3.2.3.3. Totala anslag

	TOTALA		År	År	År	År
	ANTAGNA ANSLAG	+					TOTALT
	EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR		2024	2025	2026	2027	2021–2027
	SÄRSKILDA ÄNDAMÅL		2024	2025	2026	2027

RUBRIK 7

Personalresurser			0,000	0,188	0,094	0,094	0,376

Övriga administrativa utgifter			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma för RUBRIK 7		0,000	0,188	0,094	0,094	0,376
Utanför RUBRIK 7

Personalresurser			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma utanför RUBRIK 7		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000


	TOTALT		0,000	0,188	0,094	0,094	0,376

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1. Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

	ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År
	ANTAGNA ANSLAG		2025	2026	2027
2024			2025	2026	2027

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i		0	1	0,5	0,5
medlemsstaterna)		0	1	0,5	0,5
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0	0	0	0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom		0	0	0	0
ramanslaget)		0	0	0	0
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0	0	0	0

forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta		0	0	0	0

forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0
TOTALT
TOTALT		0	1	0,5	0,5

Med tanke på den allmänt ansträngda situationen för rubrik 7, både när det gäller personal och anslagsnivå, ska personalbehoven täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet eller från andra avdelningar inom kommissionen.

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

			Täcks av befintlig	Särskild ytterligare personal*
			personal vid
			kommissionens
			avdelningar

				Finansieras	Finansieras	Finansieras
				genom rubrik 7	genom BA-post	genom avgifter
				eller Forskning

	Tjänster	i	1	0	Ej tillämpligt	0
	tjänsteförteckningen

	Extern	personal	0	0	0	0
	(kontraktsanställda,
	nationella	experter,
	vikarier)

	Beskrivning av arbetsuppgifter:
SV				16			SV

	Tjänstemän och tillfälligt anställda	Personen kommer att vara projektledare. Personen kommer att ansvara för
	Tjänstemän och tillfälligt anställda	avgränsning, planering och övergripande samordning med de olika berörda

		parterna samt för riskbedömning och identifiering av riskbegränsande
		åtgärder. Personen har det övergripande ansvaret för genomförandet av
		projektet.
	Extern personal	Ej tillämpligt
		Ej tillämpligt

3.2.5.Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: bästa skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande, med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4 ”Digitala inslag”.

										TOTALT
	TOTALT Anslag för digital teknik och									Flerårig
	TOTALT Anslag för digital teknik och	År		År		År		År		budgetra
	it36	År		År		År		År		budgetra
	it36									m 2021–
										m 2021–
									2027
		2024	2025		2026		2027
RUBRIK 7
RUBRIK 7

It-utgifter (centralt)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	Delsumma för RUBRIK 7	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
Utanför RUBRIK 7

It-utgifter inom operativa program som
inte omfattas av kommissionens		0,000		1,800		0,900		0,720		3,420
administrativa självständighet och		0,000		1,800		0,900		0,720		3,420
administrativa självständighet och
institutionella befogenheter
	Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000		1,800		0,900		0,720		3,420


	TOTALT	0,000		1,800		0,900		0,720		3,420

3.2.6.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

–  kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

36Beslut om strategier för it-utveckling och it-upphandling måste godkännas på förhand av Europeiska kommissionens styrelse för informationsteknik och cybersäkerhet.

Kostnaderna för detta kommer att täckas av Fiscalisprogrammet och debiteras Eppo och Olaf på grundval av ett samförståndsavtal eller servicenivåavtal med Eppo respektive Olaf.

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

Ej tillämpligt

3.2.7.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	Totalt
	2024	2025	2026	2027	Totalt
	2024	2025	2026	2027

Ange vilket organ som deltar i
samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs
genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som förts	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna37
Inkomstposter i den årliga	in för det
Inkomstposter i den årliga	in för det
budgeten:	innevarande	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

37Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

Ej tillämpligt

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Ej tillämpligt

4.DIGITALA INSLAG

Initiativets ändamålsenlighet bygger på en stark digital grund som möjliggör snabb, säker och strukturerad åtkomst till mervärdesskatterelaterade uppgifter från hela EU. Viktiga digitala möjliggörande faktorer är bland annat följande:

•Användning av befintlig EU-infrastruktur

Datautbytet bör bygga på etablerade säkra kanaler såsom Gemensamma kommunikationsnätet (CCN), vilket säkerställer tillförlitlighet och konfidentialitet.

•Driftskompatibel och strukturerad åtkomst

Olaf och Eppo bör åtnjuta en harmoniserad, rollbaserad digital åtkomstpunkt som täcker VIES, IOSS, Cesop, CP42-övervakningsrapporter och TNA, i linje med EU:s interoperabilitetsstandarder.

4.1.Krav med digital relevans

För att stärka EU:s kapacitet att verkningsfullt bekämpa bedrägerier är det avgörande att säkerställa att både Eppo och Olaf har snabb och säker åtkomst till viktiga datamängder som rör mervärdesskattetransaktioner och efterlevnad av mervärdesskatteregler. Följande åtkomstkrav bör genomföras:

•VIES (systemet för utbyte av information om mervärdesskatt): möjliggöra för Eppo och Olaf att hämta uppgifter om mervärdesskatteregistrering och transaktioner inom

•IOSS (enda kontaktpunkt för import): synliggöra registreringsuppgifter om IOSS- näringsidkare

•Övervakningsrapporter om IOSS och tullförfarande 42 (CP42): tillhandahålla analytiska rapporter och transaktionsrapporter om användningen av IOSS och CP42

•Cesop (det centrala elektroniska systemet för betalningsinformation): underlätta åtkomsten till gränsöverskridande betalningsuppgifter

•TNA (systemet för analys av transaktionsnätverk): möjliggöra för Eurofisc att dela specifik information som lagras i TNA-systemet genom ett direkt samråd

Dessa åtgärder för åtkomst till uppgifter bör regleras av strikta konfidentialitetsprotokoll, begränsas till fall av legitimt utredningsintresse och integreras i befintliga ramar för bedrägeribekämpning på EU-nivå.

Hänvisnin

Aktörer som

påverkas

Övergripande

g till

Beskrivning av kravet

Kategori

eller berörs

processer

kravet

av kravet

Verksamhetsområdessamordnar

för Eurofisc

ska

lämna

all

Eppo,

Olaf,

information

Artikel 36

Eurofisc

Rapport

Data

gränsöverskridande

mervärdesskattebedrägeri

till

Eppo och Olaf

Medlemsstaterna

ska

bevilja

Eppo,

Olaf,

Artiklarna

Eppo

och Olaf åtkomst

till

Åtkomstregiste

Digital(a)

informationspunkter som avses

medlemsstate

49a

och

lösning(ar)

artikel 17.1

a–c

r, Eurofisc

49b

övervakning;

;

(gemenskapsinterna

transaktioner – VIES)

Medlemsstaterna

ska

bevilja

Eppo och Olaf åtkomst till de

informationspunkter som avses

Eppo,

Olaf,

Artiklarna

artikel 17.1

och

Åtkomstregiste

Digital(a)

(tullinformation som är relevant

medlemsstate

49a

och

lösning(ar)

för

mervärdesskattekontroller

r, Eurofisc

49b

övervakning;

;

vid import, import som är

undantagen

från

mervärdesskatt,

import

enligt

IOSS)

Medlemsstaterna

ska

bevilja

Eppo,

Olaf,

Artiklarna

Eppo

och Olaf åtkomst

till

Åtkomstregiste

Digital(a)

informationspunkter som avses

medlemsstate

49a

och

lösning(ar)

artikel 24b.3

r, Eurofisc

49b

övervakning;

;

(betalningsinformation

–

Cesop)

4.2.Data

Eppo och Olaf bör beviljas kontrollerad, centraliserad åtkomst till specifika datamängder från följande:

•VIES (systemet för utbyte av information om mervärdesskatt)

Ger information om giltigheten för registreringsnummer för mervärdesskatt och EU- interna transaktioner.

•IOSS (enda kontaktpunkt för import)

Innehåller uppgifter om IOSS-registrerade näringsidkare och importdeklarationer.

•Övervakningsrapporter om IOSS och CP42

Dessa innehåller information om import enligt IOSS och CP42 (import undantagen från mervärdesskatt följd av leverans inom EU).

•Cesop (det centrala elektroniska systemet för betalningsinformation) Aggregerar betalningsinformation från betaltjänstleverantörer om gränsöverskridande transaktioner.

•TNA (systemet för analys av transaktionsnätverk)

Innehåller Eurofisc-information om mervärdesskattebedrägeri.

Mekanism för dataflöde och åtkomst till uppgifter

•Uppgifter samlas främst in på nationell nivå av skatte- och tullmyndigheter och överförs till plattformar på EU-nivå (t.ex. Cesop, VIES och TNA).

•Olaf och Eppo skulle få åtkomst till dessa uppgifter genom säkra, rollbaserade gränssnitt, utan att de befintliga rapporteringsflödena ändras.

•Åtkomsten är begränsad och omfattas av strikta konfidentialitets- och revisionsprotokoll.

Typ av data	Hänvisning/hänvisningar	Standard och/eller
	till kravet/kraven	specifikation (i tillämpliga
		fall)

		I relevanta fall, i enlighet
		med de gemensamt
All information om	Artikel 36	överenskomna format som
mervärdesskattebedrägeri	Artikel 36	används i Eurofisc och som
mervärdesskattebedrägeri		används i Eurofisc och som
		utbyts via befintliga säkra
		kommunikationskanaler

Informationspunkter som avses		I enlighet med det
Informationspunkter som avses		gemensamma
i artikel 17.1 a–c		gemensamma
i artikel 17.1 a–c	Artikel 49a.1, artikel 49b.1	standardiserade format som
(gemenskapsinterna	Artikel 49a.1, artikel 49b.1	standardiserade format som
(gemenskapsinterna		anges i VIES
transaktioner – VIES)		anges i VIES
transaktioner – VIES)		funktionsspecifikationer
		funktionsspecifikationer

Informationspunkter som avses		I enlighet med det
i artikel 17.1 e och f		gemensamma
(tullinformation som är relevant	Artikel 49a.1, artikel 49b.1	standardiserade format som
för mervärdesskattekontroller	Artikel 49a.1, artikel 49b.1	anges i kommissionens
vid import, import som är		genomförandeförordning
undantagen från		(EU) nr 79/201238
mervärdesskatt, import enligt

38Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 79/2012 av den 31 januari 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets förordning (EU) nr 904/2010 angående administrativt samarbete och bedrägeribekämpning i fråga om mervärdesskatt (EUT L 29, 1.2.2012, s. 13).

IOSS)

		I enlighet med det
Informationspunkter som avses		gemensamma
i artikel 24b.3	Artikel 49a.1, artikel 49b.1	standardiserade format som
(betalningsinformation –	Artikel 49a.1, artikel 49b.1	anges i kommissionens
(betalningsinformation –		anges i kommissionens
Cesop)		genomförandeförordning
		(EU) 2022/150439

Dataflöden

Typ av data

Hänvisning/hänvisni

Aktör som

Aktö

Utlösand

Frekvens

ngar till

tillhandahåll

e faktor

kravet/kraven

er data

som

för

tillämpli

tar

datautby

ga fall)

emo

data

All information om

Artikel 36

Eurofisc

Epp

Spontant

gränsöverskridande

eller på

tillämpli

mervärdesskattebedrä

Olaf

begäran

geri

Informationspunkter

Medlemsstat

Epp

Spontant

som avses i

Artiklarna 49a och

tillämpli

artikel 17.1 a–c

Olaf

49b

(gemenskapsinterna

transaktioner – VIES)

Informationspunkter

Medlemsstat

Epp

Spontant

som avses i

tillämpli

artikel 17.1 e och f

Olaf

(tullinformation som

är relevant för

Artiklarna 49a och

mervärdesskattekontr

49b

oller vid import,

import som är

undantagen från

mervärdesskatt,

import enligt IOSS)

Informationspunkter

Artiklarna 49a och

Medlemsstat

Epp

Spontant

som avses i

49b

tillämpli

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1504 av

den 6 april

2022 om

tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller inrättandet av ett centralt

elektroniskt system för betalningsinformation (Cesop) för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri (EUT

L 235, 12.9.2022, s. 19).

artikel 24b.3	Olaf	gt
(betalningsinformatio
n – Cesop)

4.3.Digitala lösningar

Den digitala lösningen består i att åtkomsten till befintliga mervärdesskatterelaterade EU- system utvidgas till Olaf och Eppo, utan att några nya digitala lösningar skapas. Detta inbegriper tre huvudkomponenter:

•Att säkerställa säker nätkonnektivitet mellan Olaf/Eppo och relevanta system på EU-nivå (VIES, IOSS, Cesop, TNA, CP42-övervakningsrapporter).

•Att anpassa befintliga programvarumoduler, särskilt för hantering av åtkomsträttigheter, tillhandahållande av användartjänster och revisionsloggning.

•Att utarbeta särskilda rapporter och synpunkter i Cesop och TNA, skräddarsydda för Olaf och Eppo, samtidigt som principerna om dataskydd och åtkomstbegränsning respekteras.

Denna riktade lösning bygger på den nuvarande infrastrukturen och styrningsmodellen och minimerar komplexiteten samtidigt som operativ effektivitet säkerställs.

Digital	Hänvisning/hänv	Huvudsaklig	Ansvarigt organ	Hur	Hur	Använd
lösning	Hänvisning/hänv	a	Ansvarigt organ	tillgodoses	övervägs	ning av
lösning	isningar till	a		tillgodoses	övervägs	ning av
	isningar till	föreskrivna		tillgängligh	möjlighete	AI-
	kravet/kraven	föreskrivna		tillgängligh	möjlighete	AI-
	kravet/kraven	funktioner		eten?	n till	teknik (i
		funktioner		eten?	n till	teknik (i
					återanvänd	tillämpli
					ning?	ga fall)
Befintli	Artikel 36	Informations	Eurofisc	Återanvänd	Befintliga	NEJ
ga it-		utbyte		ning av	verktyg
verktyg		(spontant		Eurofisc-	kommer att
som		eller på		metoder	återanvända
används		begäran)			s
av
Eurofisc

		Åtkomst till	Medlemsstater/kom	Kommissio	Befintliga	NEJ
	Artikel 49a.1	information	missionen	nen antar en	verktyg
VIES	Artikel 49a.1			genomföran	kommer att
VIES	Artikel 49b.1			genomföran	kommer att
	Artikel 49b.1			deakt	återanvända
				deakt	återanvända
					s

Surveill		Åtkomst till	Medlemsstater/kom	Kommissio	Befintliga	NEJ
ance	Artikel 49a.1	information	missionen	nen antar en	verktyg
	Artikel 49a.1			genomföran	kommer att
	Artikel 49b.1			genomföran	kommer att
	Artikel 49b.1			deakt	återanvända
				deakt	återanvända
					s

Cesop	Artikel 49a.1	Åtkomst till	Medlemsstater/kom	Kommissio	Befintliga	NEJ
	Artikel 49b.1	information	missionen	nen antar en	verktyg
	Artikel 49b.1			genomföran	kommer att
				genomföran	kommer att
				deakt	återanvända
					s

	Digital och/eller sektoriell	Beskrivning av överensstämmelse
	politik (i tillämpliga fall)

	Förordningen om	Ej tillämpligt
	artificiell intelligens

	EU:s cybersäkerhetsram	Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU)
	EU:s cybersäkerhetsram	2016/679 och förordning (EU) 2018/1725 ska medlemsstaterna,
		2016/679 och förordning (EU) 2018/1725 ska medlemsstaterna,
		Olaf och Eppo säkerställa de utbytta uppgifternas säkerhet,
		integritet, äkthet och konfidentialitet.
		Säkerhetsaspekter beskrivs närmare i genomförandeakter och
		specifikationer.

	eIDA	Ej tillämpligt

	Den gemensamma	Ej tillämpligt
	digitala ingången och IMI

	Övriga	//

4.4.Interoperabilitetsbedömning

Interoperabilitet är en nyckelprincip i EU:s digitala politik, men dess tillämpning i detta projekt är begränsad. Initiativet innebär inte att man bygger nya system eller utvecklar nya format för datautbyte. I stället består det i att bevilja åtkomst till befintliga datamängder (VIES, IOSS, Cesop, CP42, TNA) för ytterligare enheter – Olaf och Eppo – inom de nuvarande tekniska ramarna. Därför förväntas inga interoperabilitetsluckor, förutsatt att dessa enheter är integrerade i respektive plattformars befintliga åtkomsthantering och säkerhetsprotokoll. Fokus bör därför ligga på säkert åtkomstbeviljande, loggning och godkännande snarare än på kommunikation mellan system eller standardisering av data.

4.5.Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Även om projektet inte kräver att nya it-system inrättas krävs vissa tekniska och operativa åtgärder för att möjliggöra säker och verkningsfull åtkomst för Olaf och Eppo. Det handlar bland annat om att säkerställa nätkonnektivitet till relevanta EU-plattformar, anpassa befintliga programvarukomponenter (t.ex. moduler för åtkomstkontroll eller användargränssnitt) och introducera auktoriserade användare. Dessutom kan det krävas stöd och utbildning för att säkerställa en lämplig användning av verktygen. Dessa åtgärder torde vara begränsade i omfattning och utnyttja redan befintlig infrastruktur och redan befintliga säkerhetsramar.

	Beskrivning av	Hänvisning/hänvisningar	Kommissionens	Aktörer som	Förväntad
	åtgärden	Hänvisning/hänvisningar	Kommissionens	Aktörer som	Förväntad
	åtgärden
SV		24				SV

	till kravet/kraven	roll	ska involveras	tidsplan
		(i tillämpliga	(i tillämpliga	(i
		fall)	fall)	tillämpliga
				fall)

Kommissionen ska	Artiklarna 49a och 49b	Kommissionen	Medlemsstater;	//
anta		ska anta	Eppo, Olaf
genomförandeakter		sådana akter
för att fastställa
tekniska detaljer och
praktiska former för
identifiering av
personer som ska få
åtkomst till
information

Kommittéförfarande	Artikel 58	Kommissionen	Ständiga	//
		ska biträdas av	kommittén för
		en kommitté.	administrativt
		Denna	samarbete
		kommitté ska
		vara en
		kommitté i den
		mening som
		avses i
		förordning
		(EU)
		nr 182/2011.