Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning
EU-dokument COM(2024) 497
EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 28.10.2024
COM(2024) 497 final
2024/0276 (CNS)
Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning
| SV | SV |
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Motiv och syfte med förslaget
Genom rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen1 (direktivet om den andra pelaren) genomfördes inom EU den överenskommelse som nåddes av OECD:s/G20:s inkluderande ramverk (det inkluderande ramverket) mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) den 8 december 2021. Direktivet ligger också nära de globala modellreglerna mot urholkning av skattebasen (GloBE-modellreglerna) som det inkluderande ramverket enats om och som offentliggjordes den 20 december 2021.
Direktivet om den andra pelaren syftar till att säkerställa att stora multinationella företagskoncerner betalar en minimiskatt på de inkomster som genereras i varje jurisdiktion där de är verksamma. De enheter som omfattas av reglerna måste beräkna sin effektiva skattesats för varje jurisdiktion där de är verksamma och betala en tilläggsskatt för skillnaden mellan den effektiva skattesatsen per jurisdiktion och minimiskattesatsen på 15 %. Den eventuella tilläggsskatten betalas vanligtvis i den jurisdiktion där det yttersta moderföretaget för den multinationella företagskoncernen är belägen. Enligt reglerna kan jurisdiktionerna också införa en egen kvalificerad nationell tilläggsskatt (QDTT), varigenom en jurisdiktions primära beskattningsrätt för sina egna inkomster bevaras. Genom en sådan kvalificerad nationell tilläggsskatt elimineras all plikt att betala tilläggsskatt om safe harbour-regeln tillämpas.
I artikel 44 i direktivet om den andra pelaren fastställs de krav för inlämning som enheter som omfattas av direktivet måste fullgöra. Artikeln hänvisar till en Deklaration med information om tilläggsskatt (nedan kallad Tilläggsskattedeklaration) som måste lämnas in med hjälp av
en standardmall och som innehåller vissa specificerade datapunkter. Tilläggsskattedeklarationen är ett verktyg för riskbedömning, då den innehåller den information som en skattemyndighet behöver för att kunna göra en lämplig riskbedömning och på ett korrekt sätt bedöma koncernenhetens skatteskuld.
Det grundscenario för inlämning av deklaration som anges i artikel 44.2 i direktivet om den andra pelaren är att varje ingående enhet måste lämna sin Tilläggsskattedeklaration i den medlemsstat där den är belägen. Detta innebär att varje ingående enhet i ett multinationellt företag skulle behöva lämna in mycket omfattande rapporter till sin skattemyndighet som även skulle innehålla information på hög nivå från det multinationella företag som enheten tillhör. I artikel 44.3 fastställs emellertid ett undantag från detta krav på inlämning på lokal nivå, nämligen att det yttersta moderföretaget (eller en enhet som utses att lämna deklarationen) lämnar in Tilläggsskattedeklarationen på hela det multinationella företagets vägnar. Det enda villkoret är att det måste finnas arrangemang för utbyte av upplysningar mellan skattemyndigheterna i de berörda jurisdiktionerna (dvs. jurisdiktionen för det yttersta moderföretaget eller den enhet som utses att lämna deklarationen och jurisdiktionerna för de andra ingående enheterna inom koncernen i fråga). Inom ramen för dessa arrangemang görs rapporteringen endast en gång för hela det multinationella företaget, och de ingående enheterna är då befriade från skyldigheten att själva lämna rapporter lokalt. Det förväntas att allmän rapportering genom den enhet som utsetts för hela koncernen blir den metod som de
1EUT L 328, 22.12.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2523/oj.
| SV | 1 | SV |
multinationella företagen huvudsakligen kommer att använda för att rapportera de uppgifter som krävs enligt direktivet om den andra pelaren.
OECD har utarbetat en standardmall (GloBE Information Return eller GIR, nedan kallad standardmallen)2 som enheterna kan använda för att fullgöra sin skyldighet att lämna deklarationen. Den innehåller de datapunkter som bör utbytas och en förklarande vägledning om dess användning, och förser skattemyndigheterna med de uppgifter de behöver för att utföra lämpliga efterlevnadskontroller samtidigt som efterlevnadskostnaderna för de multinationella företagen begränsas. Med detta förslag införlivas standardmallen i EU:s lagstiftning genom att den blir den Deklaration med information för tilläggsskatt som avses i artikel 44 i direktivet om den andra pelaren.
I detta förslag fastställs också en ram för att underlätta utbytet av Tilläggsskattedeklarationer mellan medlemsstaterna och göra det möjligt för multinationella företag att byta från lokal till central inlämning av deklaration (dvs. inlämning genom det yttersta moderföretaget eller en utsedd enhet i stället för att varje ingående enhet lämnar in en egen deklaration). Denna ram omfattar en ”spridningsmetod” för att säkerställa att alla relevanta jurisdiktioner får de upplysningar de behöver utifrån deras roll i det multinationella företaget, i linje med OECD:s ram.
För utbyte av upplysningar med tredjeländer måste medlemsstaterna underteckna lämpliga internationella avtal med de jurisdiktionerna. För att säkerställa att utbytet av upplysningar fungerar smidigt och minimera den administrativa bördan är de regler som föreslås gälla inom EU fullt förenliga med reglerna för utbyte av upplysningar med tredjeländers jurisdiktioner.
Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Detta förslag är helt förenligt med direktivet om den andra pelaren och genomför en bestämmelse (artikel 44) i detta.
I artikel 44.5 i direktivet om den andra pelaren förtecknas de uppgifter som behövs för att lämna deklarationer enligt direktivet om den andra pelaren. Det rör sig framför allt om identifiering av de ingående enheterna i ett multinationellt företag, information om den multinationella koncernens övergripande struktur och information som är nödvändig för att beräkna den effektiva skattesatsen för varje ingående enhet, tilläggsskatten och fördelningen av tilläggsskatt. Detta har på det inkluderande ramverkets nivå specificerats ytterligare i standardmallen, som genom detta förslag införlivas i EU-lagstiftningen som en Tilläggsskattedeklaration. Detta förslag omfattar inte behandling av personuppgifter i den mening som avses i artikel 5 i förordning (EU) 2016/6793 och artikel 3 i förordning (EU) 2018/17254.
2
3
4
OECD (2023), Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – GloBE Information Return (Pillar Two), OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/91a49ec3-en. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG)
nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj).
| SV | 2 | SV |
Vidare fastställs i detta förslag regler för utbyte av Tilläggsskattedeklarationer i linje med OECD:s ramverk.
Förenlighet med EU:s politik inom andra områden
Detta förslag är helt förenligt med och bidrar till kommissionens satsning för att rationalisera och förenkla rapporteringskraven för företag i syfte att minska denna börda med 25 % utan att undergräva de därmed sammanhängande politiska målen5. Detta uppnås genom att man genom ett direktiv genomför det utbyte av upplysningar som underbygger direktivet om den andra pelaren. Denna metod säkerställer att reglerna om inlämning av Tilläggsskattedeklarationen genomförs på ett enhetligt och övergripande sätt i medlemsstaterna. Vidare möjliggör den för multinationella företag att fullgöra sina deklarationsskyldigheter endast en gång (i den medlemsstat där det yttersta moderföretaget är beläget eller där den enhet som utses att lämna deklarationen är belägen) i stället för att behöva lämna in en Tilläggskattedeklaration i varje medlemsstat där de ingående enheterna är belägna.
2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
Rättslig grund
Artiklarna 113 och 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) utgör rättslig grund för lagstiftningsinitiativ på området administrativt samarbete och direkt beskattning. Även om ingen uttrycklig hänvisning till direkt beskattning görs kan artikel 115 användas för tillnärmning av nationell lagstiftning och administrativ praxis som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion på området direkt beskattning.
Eftersom det föreslagna initiativet ändrar direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning förblir den rättsliga grund som valts densamma. De föreslagna reglerna, som har som mål att förbättra det befintliga regelverket för utbyte av upplysningar mellan behöriga myndigheter i enlighet med direktivet om den andra pelaren, avviker inte heller från syftet med direktivet om administrativt samarbete. De föreslagna reglerna kommer framför allt att tillhandahålla ett tydligt och harmoniserat regelverk för inlämning och utbyte av Tilläggsskattedeklarationer. En konsekvent tillämpning av dessa bestämmelser kan endast uppnås genom tillnärmning av de nationella lagarna enligt en enhetlig metod, i enlighet med vad som föreskrivs i artiklarna 113 och 115 i EUF-fördraget.
Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
I förslaget beaktas subsidiaritetsprincipen fullt ut i enlighet med artikel 5 i EUF-fördraget. Förslaget handlar om administrativt samarbete i fråga om beskattning. Syftet är dubbelt: för det första genomförs artikel 44 i direktivet om den andra pelaren genom att enhetliga rapporteringskrav föreskrivs för de multinationella företag som omfattas av direktivet; för det andra utvidgas tillämpningsområdet för automatiskt informationsutbyte mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter till att omfatta de rapporter som de multinationella företagen lämnar in i enlighet med direktivet om den andra pelaren.
Rättslig säkerhet och tydlighet för multinationella företag och skattemyndigheter kan endast säkerställas genom att det skapas en enda regeluppsättning som gäller för alla medlemsstater.
5COM(2023) 168 final.
| SV | 3 | SV |
De befintliga reglerna för att säkerställa en global minimiskattenivå för multinationella företag och storskaliga inhemska koncerner i EU som fastställs i direktivet om den andra pelaren skulle allvarligt undergrävas om medlemsstaterna genomförde olika rapporteringskrav på nationell nivå.
Även om en gemensam metod för inlämning av deklaration och utbyte av upplysningar i enlighet med den andra pelaren har utarbetats på internationell nivå genom GloBE- modellreglerna, är det viktigt att säkerställa att detta genomförs på ett enhetligt sätt i unionen. EU består av starkt integrerade ekonomier och det finns därför ett behov av samordnade åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion och garantera att direktivet om den andra pelaren fungerar väl när det gäller att säkerställa en effektiv minimibeskattning av företagsvinster. Detta kan endast uppnås om rapporteringsskyldigheterna också genomförs centralt och införlivas på ett enhetligt sätt.
Ett EU-initiativ ger ett mervärde jämfört med vad en mängd olika nationella genomförandemetoder baserade på de rättsligt icke-bindande GloBE-modellreglerna skulle kunna uppnå. Det finns tre huvudsakliga fördelar med ett EU-initiativ. För det första skulle den rättsliga ramen för inlämning av deklaration och utbyte av upplysningar mellan skattemyndigheter vara helt enhetlig i medlemsstaterna, vilket skulle förenkla rapporteringskraven för multinationella företag. För det andra skulle utbytet av upplysningar stödjas av en gemensam it-infrastruktur. För det tredje skulle ett enhetligt genomförande på EU-nivå ge skattebetalarna rättssäkerhet i fråga om skyldigheterna att lämna deklaration och reglerna om utbyte av upplysningar mellan behöriga myndigheter.
Proportionalitetsprincipen
Genom detta förslag genomförs de befintliga skyldigheterna enligt artikel 44 i direktivet om den andra pelaren om multinationella företags skyldigheter att lämna deklaration inom ramen för direktivet, och utvidgas tillämpningsområdet för automatiskt utbyte av upplysningar enligt direktivet om administrativt samarbete till att omfatta de rapporter som lämnas in av dessa multinationella företag. Med tanke på att dessa multinationella företags verksamhet sträcker sig bortom en enda medlemsstats gränser utgör de gemensamma EU-reglerna den miniminivå av reglering som krävs för att säkerställa effektiv rapportering.
Direktivet går därför inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål och respekterar proportionalitetsprincipen.
Val av instrument
Förslaget är ett direktiv, vilket är det enda tillgängliga instrumentet i enlighet med den rättsliga grunden i artiklarna 113 och 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Detta direktiv utgör den åttonde ändringen av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (2011/16/EU), efter rådets direktiv 2014/107/EU, 2015/2376/EU, 2016/881/EU, 2016/2258/EU, 2018/822/EU, 2021/514/EU och 2023/2226/EU.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
Konsekvensbedömning
Det har inte genomförts någon konsekvensbedömning för detta förslag.
Genom förslaget genomförs artikel 44 i direktivet om den andra pelaren på ett sätt som är helt förenligt med och ligger nära det som har utarbetats på global nivå. Det finns inga andra politiska möjligheter. Dessutom är det politiskt sett angeläget att gå vidare med förslaget
| SV | 4 | SV |
eftersom den första rapporteringen kommer att behöva äga rum senast den 30 juni 2026, vilket är den tidsfrist som fastställs i direktivet om den andra pelaren. Det innebär att det är viktigt att detta initiativ omedelbart anpassas och genomförs av EU:s medlemsstater.
Grundläggande rättigheter
Detta förslag till direktiv iakttar de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Kostnaden för att genomföra detta förslag uppskattas till 3,3 miljoner EUR för perioden 2024–2027. Det kommer att finansieras genom omfördelning av medel från det befintliga Fiscalisprogrammet. För närmare uppgifter, se finansieringsöversikten.
5.ÖVRIGA INSLAG
Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
I direktivet om den andra pelaren fastställs lokal inlämning av deklaration som standardregel för alla ingående enheter i multinationella företag inom EU. Central inlämning är dock möjlig om två villkor är uppfyllda: 1) Det finns en överenskommelse om utbyte av upplysningar mellan jurisdiktionen för den enhet som utsetts att lämna Tilläggsskattedeklarationen på koncernens vägnar (dvs. det yttersta moderföretaget eller den enhet som utses) och jurisdiktionerna för de ingående enheterna. 2) Det yttersta moderföretaget eller den enhet som utses att lämna deklarationen har faktiskt gjort detta. Förslaget fastställer en ram för utbyte av upplysningar inom EU och möjliggör därför central inlämning av deklarationer inom EU.
Förslaget består av två delar: a) Ändringar av texten till direktivet om administrativt samarbete. b) En ny bilaga.
(a)Ändringar av direktivet om administrativt samarbete – Ram för utbyte av Tilläggsskattedeklarationer
Den viktigaste ändringen är den nya artikel 8ae, som fastställer ramen för utbytet av Tilläggsskattedeklarationer. Grundreglerna för inlämning av Tilläggsskattedeklarationen fastställs i artikel 44 i direktivet om den andra pelaren, som innehåller den information som bör lämnas av de rapporterande enheterna i ett multinationellt företag eller en storskalig nationell koncern för att medlemsstaternas skattemyndigheter ska kunna kontrollera om de enheter som omfattas tillämpar reglerna i direktivet om den andra pelaren på ett korrekt sätt.
Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att göra det möjligt för rapporterande enheter i multinationella företag med skattemässig hemvist i EU att lämna in Tilläggsskattedeklarationer inom 15 månader efter det Rapporterade räkenskapsårets sista dag, utom för det första rapporterade räkenskapsåret, där inlämningen måste göras senast 18 månader efter det Rapporterade räkenskapsårets sista dag. Dessa tidsfrister fastställs i artiklarna 44.7 och 51 i direktivet om den andra pelaren. Efter det att Tilläggsskattedeklarationen har lämnats till medlemsstaten skickar den behöriga myndigheten i den medlemsstaten lämpliga delar av rapporten till de behöriga myndigheterna i andra relevanta medlemsstater.
De behöriga myndigheterna vidarebefordrar Tilläggsskattedeklarationen på följande sätt (den s.k. spridningsmetoden):
| SV | 5 | SV |
•Den medlemsstat där det yttersta moderföretaget för det multinationella företaget är beläget erhåller Tilläggsskattedeklarationen i sin helhet.
•Alla Genomförandemedlemsstater erhåller det fullständiga Allmänna avsnittet i Tilläggsskattedeklarationen.
•Medlemsstater som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt och där ingående enheter tillhörande det multinationella företaget är belägna bör erhålla relevanta delar av det Allmänna avsnittet i Tilläggsskattedeklarationen.
•Medlemsstater med beskattningsrätt enligt direktivet om den andra pelaren erhåller specifika Avsnitt om jurisdiktion.
De relevanta delarna av Tilläggsskattedeklaration bör vidarebefordras så snart som möjligt och under alla omständigheter senast tre månader efter tidsfristen för inlämning av deklarationen för det Rapporterade räkenskapsåret. Under det första tillämpningsåret för direktivet om den andra pelaren (dvs. det Rapporterade räkenskapsåret 2024) är tidsfristen för
utbyte av upplysningar sex månader efter tidsfristen för inlämning. Tilläggsskattedeklarationer som mottas efter tidsfristen för inlämning bör också vidarebefordras så snart som möjligt och under alla omständigheter senast tre månader efter det att de mottagits.
Upplysningar till behöriga myndigheter i andra medlemsstater lämnas med hjälp av det standardiserade datorformat som kommissionen ska utarbeta genom ett genomförandebeslut.
För medlemsstater som har valt att inte tillämpa regeln om kvalificerad inkomstinkludering (IIR-regeln, Income Inclusion Rule) och regeln om kvalificerad kompensation för bortfall i skattebetalning (UTPR-regeln, Undertaxed Profit Rule) enligt artikel 50.1 i direktivet om den andra pelaren senareläggs också tillämpningen av reglerna i detta direktiv.
Den nya artikel 9a ger den behöriga myndigheten möjlighet att förhöra sig om en Tilläggsskattedeklaration som anmälts för central inlämning men inte vidarebefordrats. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat där den enhet som utsetts att lämna deklarationen har hemvist enligt andra pelaren kan då kontrollera om en sådan rapport har lämnats in och – om så inte skett – förhöra sig om den förväntade dagen för inlämning. Om Tilläggsskattedeklarationen inte har mottagits inom tre månader efter den nya förväntade inlämningsdagen får det multinationella företagets ingående enheter åläggas krav på att lämna Tilläggsskattedeklarationen lokalt, eftersom villkoren för central inlämning inte uppfyllts. Lokal inlämning får emellertid inte åläggas de ingående enheterna förrän den ovan nämnda tidsfristen har löpt ut.
Vidare bör, om Tilläggsskattedeklarationen har mottagits och den behöriga myndigheten efter kontroll har skäl att tro att den behöver korrigeras, den behöriga myndigheten anmäla detta till den behöriga myndigheten i den medlemsstat som sänt deklarationen. Den behöriga myndighet som sänt deklarationen bör utan dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att erhålla den korrigerade Tilläggsskattedeklarationen från den enhet som utsetts att lämna denna och överlämna den till de relevanta behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.
(b)Bilaga VII
Genom förslaget införs en ny bilaga VII till direktivet om administrativt samarbete. I det första avsnittet definieras vissa termer som används i bilagan och fastställs relevanta artiklar i direktivet om administrativt samarbete. I det andra avsnittet beskrivs de regler för inlämning som tillämpas på den enhet i det multinationella företaget som utsetts att lämna deklarationen. Det tredje avsnittet innehåller Tilläggsskattedeklarationen (som helt och hållet
| SV | 6 | SV |
överensstämmer med den standardmall som utarbetats av OECD) och anpassar den till direktivet om den andra pelaren. Tilläggsskattedeklarationen kan ändras av kommissionen genom en delegerad akt för att återspegla framtida uppdateringar som fastställs på internationell nivå.
| SV | 7 | SV |
2024/0276 (CNS)
Förslag till
RÅDETS DIREKTIV
om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 113 och 115,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europaparlamentets yttrande6,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande7, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och
av följande skäl:
(1)Genom rådets direktiv (EU) 2022/25238 genomfördes den överenskommelse som den 8 december 2021 nåddes av OECD:s/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS)(det inkluderande ramverket); direktivet ligger nära de modellregler utformade av OECD (OECD-modellreglerna) som det inkluderande ramverket enades om den 14 december 2021. Genom direktivet införs en kvalificerad regel om inkomstinkludering (IIR-regeln, Income Inclusion Rule) och en regel om kompensation för bortfall i skattebetalning (UTPR-regeln, Undertaxed Profit Rule), och medlemsstaterna tillåts att införa en egen kvalificerad nationell tilläggsskatt (QDTT, Qualified Domestic Top-up Tax).
(2)I artikel 44 i rådets direktiv (EU) 2022/2523 fastställs redan regler för inlämning av Deklarationer med information om tilläggsskatt (Tilläggsskattedeklarationer) och presenteras i stora drag de informationskategorier som de multinationella företag och storskaliga nationella koncerner som omfattas av det direktivet måste lägga fram, eftersom skattemyndigheterna behöver dessa deklarationer för att göra en lämplig riskbedömning, bedöma om skatteskulden är korrekt och kontrollera om de multinationella företagen och de storskaliga nationella koncernerna tillämpar reglerna i rådets direktiv (EU) 2022/2523 på ett korrekt sätt.
6
7
8
EUT C , , s. . EUT C , , s. .
Rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (EUT L 328, 22.12.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2523/oj).
| SV | 8 | SV |
(3)Det är därför lämpligt att ändra rådets direktiv 2011/16/EU9 för att fastställa nya regler om automatiskt utbyte av upplysningar för att underlätta utbytet av upplysningar om Tilläggsskattedeklarationen och därigenom tillhandahålla ramen för det operativa genomförandet av artikel 44 i rådets direktiv (EU) 2022/2523. Dessa regler bör överensstämma med det inkluderande ramverket och OECD-modellreglerna.
(4)Reglerna bör möjliggöra central inlämning av Tilläggsskattedeklarationen, i motsats till lokal inlämning i varje jurisdiktion som genomför det inkluderande ramverkets överenskommelse rörande minimibeskattning av multinationella företag
(genomförandejurisdiktionerna)10. Skattemyndigheterna i varje relevant genomförandejurisdiktion bör få nödvändig information inom ramen för standarddeklarationen.
(5)Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att de rapporterande enheterna i ett multinationellt företag som är beläget inom EU lämnar in Tilläggsskattedeklarationen inom de tidsfrister som föreskrivs i artiklarna 44.7 och 51 i rådets direktiv (EU) 2022/2523.
(6)När en medlemsstat tar emot Tilläggsskattedeklarationer från de rapporterande enheterna bör den senast tre månader efter mottagandet till övriga medlemsstater och de mottagande jurisdiktionerna överlämna de relevanta specifika delarna av dessa deklarationer i enlighet med den spridningsmetod som godkänts av det inkluderande ramverket. Under det första verksamhetsåret bör tidsfristen för överlämnande av rapporterna förlängas till sex månader efter mottagandet så att hänsyn kan tas till eventuella förseningar i det nya utbytessystemet.
(7)Den medlemsstat där det yttersta moderföretaget för det multinationella företaget är beläget bör erhålla tilläggsskattdeklarationen i sin helhet. Alla medlemsstater som har genomfört IIR-regeln eller UTPR-regeln eller båda (Genomförandemedlemsstaterna) bör tillhandahållas det fullständiga Allmänna avsnittet i Tilläggsskattedeklarationen, och medlemsstater som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt och där ingående enheter tillhörande det multinationella företaget är belägna bör tillhandahållas relevanta delar av det Allmänna avsnittet i Tilläggsskattedeklarationen. Avsnitten om jurisdiktion bör tillhandahållas medlemsstater med beskattningsrätt enligt rådets direktiv (EU) 2022/2523.
(8)Upplysningar till behöriga myndigheter i andra medlemsstater bör lämnas med hjälp av det standardiserade datorformat som kommissionen har utarbetat genom genomförandebeslut.
(9)De behöriga myndigheterna bör underrätta varandra när det finns skäl att tro att de upplysningar som lämnats i en Tilläggsskattedeklaration behöver korrigeras. Sådana korrigeringar bör utan onödigt dröjsmål utbytas med alla behöriga myndigheter för vilka utbyte av sådana upplysningar föreskrivs.
(10)Om en behörig myndighet på grund av en underrättelse från ett multinationellt företag förväntar sig ett utbyte av upplysningar och detta uteblir, bör den anmäla detta till den
9
10
Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/16/oj).
OECD (2021), Tax Challenges Arising from Digitalisation of the Economy – Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two): Inclusive Framework on BEPS, OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project (inte översatt till svenska), OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/782bac33-en.
| SV | 9 | SV |
behöriga myndighet som förväntades tillhandahålla upplysningarna. Den senare behöriga myndigheten bör utan dröjsmål fastställa skälet till att de relevanta upplysningarna inte vidarebefordrats och inom en månad informera den behöriga myndighet som anmälde det uteblivna utbytet, samt meddela den nya dag då utbytet av upplysningar förväntas äga rum. Om upplysningarna inte erhålls på den nya dagen för utbyte bör det anses att den centrala inlämningen inte har ägt rum, och den behöriga myndighet som anmälde det uteblivna utbytet bör kräva att det multinationella företagets ingående enhet lämnar in Tilläggsskattedeklarationen lokalt.
(11)I artikel 50 i rådets direktiv (EU) 2022/2523 föreskrivs att medlemsstater där mycket få koncerner har sitt säte får välja att under en begränsad tidsperiod inte tillämpa IIR- regeln och UTPR-regeln. Dessa medlemsstater bör börja tillämpa reglerna om utbyte av Tilläggsskattedeklarationer först när den period som valts i enlighet med artikel 50 i rådets direktiv (EU) 2022/2523 upphör.
(12)Rådets direktiv 2011/16/EU och bilaga VII till detta, i dess ändrade lydelse enligt det här direktivet, bör jämföras med rådets direktiv (EU) 2022/2523. De begrepp som fastställs i rådets direktiv 2011/16/EU och som också förekommer i rådets direktiv (EU) 2022/2523 bör ha samma betydelse som i det senare direktivet. Dessutom innehåller detta direktiv ytterligare definitioner som är nödvändiga för att återspegla den fortsatta internationella utvecklingen när det gäller utbyte av upplysningar på skatteområdet.
(13)Storskaliga nationella koncerner omfattas av rapporteringskraven i rådets direktiv (EU) 2022/2523 och måste lägga fram en översikt över hela koncernens struktur och skattemässiga skyldigheter, även om översikten endast är relevant för skattemyndigheten i den medlemsstat där koncernen är belägen. För att minimera den administrativa bördan för den berörda medlemsstaten och upprätthålla den likabehandling som föreskrivs i rådets direktiv (EU) 2022/2523 bör storskaliga nationella koncerner lämna in sina rapporter med hjälp av mallen i bilagan till detta direktiv.
(14)I artikel 44.5 i rådets direktiv (EU) 2022/2523 föreskrivs att Tilläggsskattedeklarationen ska lämnas in i en standardmall. Det inkluderande ramverket har utarbetat en sådan mall11, som innehåller den information som skattemyndigheten behöver för att kunna göra en lämplig riskbedömning och bedöma om en ingående enhets tilläggsskatteskuld är korrekt. Det inkluderande ramverket har också utarbetat instruktioner12 för inlämning av standardmallen, som kommer att vara en användbar tolkningskälla för multinationella företag när de lämnar in Tilläggsskattedeklarationen. Det är därför lämpligt att i en ny bilaga till rådets direktiv 2011/16/EU (bilaga VII) fastställa ett standardformulär, i linje med det som tagits fram av det inkluderande ramverket, för inlämning av Tilläggsskattedeklarationen enligt rådets direktiv 2011/16/EU, i dess ändrade lydelse enligt detta direktiv, och rådets direktiv (EU) 2022/2523.
(15)Den standardmall för Tilläggsskattedeklarationen som föreskrivs i detta direktiv säkerställer att de upplysningar och skatteberäkningar som ett multinationellt företag är skyldigt att lämna enligt deklarationen är tillräckligt omfattande för att skattemyndigheterna ska kunna göra en lämplig riskbedömning och bedöma om en
11
12
OECD (2023), Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – GloBE Information Return (Pillar Two), OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/91a49ec3-en.
Ibid.
| SV | 10 | SV |
ingående enhets tilläggsskatteskuld enligt rådets direktiv (EU) 2022/2523 är korrekt. Samtidigt bör det undvikas att multinationella företag åläggs onödiga krav på insamling, beräkning och rapportering av upplysningar eller att skattebetalare får ett flertal okoordinerade begäranden om ytterligare upplysningar i varje genomförandejurisdiktion. En standardiserad deklaration hindrar inte en skattemyndighet från att begära nödvändiga styrkande upplysningar i uppföljande begäranden för att kontrollera efterlevnaden av rådets direktiv (EU) 2022/2523 enligt nationell rätt. Jurisdiktioner bör dock överlag avstå från att kräva rapportering av ytterligare datapunkter utöver Tilläggsskattedeklarationen som en del av sina rutinmässiga skattedeklarations- och betalningskrav, och sådana upplysningar bör exempelvis avse skatteskuld, betalningsmetod och tidpunkt för betalning eller identifiering av skattebetalare och kontaktuppgifter snarare än beräkning av en ingående enhets tilläggsskatteskuld.
(16)För att säkerställa att standardmallen för Tilläggsskattedeklarationen hålls i linje med den internationella utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att vid behov ändra avsnitt III i bilaga VII till rådets direktiv 2011/16/EU. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning13. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(17)Eftersom målet med detta direktiv, nämligen att tillhandahålla ett gemensamt regelverk för ett operativt genomförande av rådets direktiv (EU) 2022/2523 på grundval av den gemensamma strategin i OECD-modellreglerna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av varje enskild medlemsstat som agerar på egen hand eftersom oberoende åtgärder från medlemsstaternas sida skulle riskera fragmentering av den inre marknaden, utan snarare, på grund av den globala minimiskattereformens omfattning och eftersom det är av avgörande betydelse att anta lösningar som fungerar för den inre marknaden som helhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen som föreskrivs i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(18)Direktiv 2011/16/EU bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Rådets direktiv 2011/16/EU ska ändras på följande sätt:
(1)I artikel 3 ska punkt 9 ändras på följande sätt:
(a)Första stycket ska ändras på följande sätt:
(a)Led a ska ersättas med följande:
13EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj.
| SV | 11 | SV |
”a) vid tillämpning av artiklarna 8.1 och 8a–8ae, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar till en annan medlemsstat, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller. Med tillgängliga upplysningar enligt artikel 8.1 avses sådana upplysningar i skattemyndigheternas akter i den medlemsstat som lämnar upplysningarna vilka kan inhämtas i enlighet med förfarandena för insamling och behandling av upplysningar i den medlemsstaten,”
(b)Led c ska ersättas med följande:
”c) vid tillämpning av andra bestämmelser i detta direktiv än artikel 8.1 och 8.3a samt artiklarna 8a–8ae, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar i enlighet med första stycket a och b i denna punkt.”
(b)Andra stycket ska ersättas med följande:
”I denna artikel, artikel 8.3a och 8.7a och artikel 21.2 i samt bilaga IV till detta direktiv ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga I till detta direktiv. I artikel 21.5 och artikel 25.3 och 25.4 i detta direktiv ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga I, V eller VI till detta direktiv. I artikel 8aa i och bilaga III till detta direktiv ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga III till detta direktiv. I artikel 8ac i och bilaga V till detta direktiv ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga V till detta direktiv. I artikel 8ad i och bilaga VI till detta direktiv ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga VI till detta direktiv. I artiklarna 8ae och 9a i och bilaga VII till detta direktiv ska alla begrepp ha den betydelse som definieras i artikel 3, artikel 9.2 a, artikel 16.4, 16.6, 16.8 och 16.11, artikel 17.1, artikel 21.5, artikel 22.1, artikel 24.4 och 24.6, artikel 26.2, artikel 27.3, 27.4 och 27.5, artikel 28.1, artikel 30.2, artikel 31.1, artikel 32, artikel 33.1, artikel 35.1, artikel 36.1, artikel 37.1, artikel 39.1, artikel 42.1, artikel 44.1, artikel 47.1 och artikel 49.3 i rådets direktiv (EU) 2022/2523*. Vidare ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som definieras i avsnitt I i bilaga VII till detta direktiv.
*Rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 15 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen
(EUT L 328, 22.12.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2523/oj).”
(2)Följande artikel ska läggas till:
”Artikel 8ae
Utbyte av upplysningar när det gäller Tilläggsskattedeklarationer i enlighet med artikel 44 i rådets direktiv (EU) 2022/2523
1.Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att det yttersta moderföretaget eller den enhet som utses att lämna deklarationen, i enlighet med artikel 44.3 a och b i rådets direktiv (EU) 2022/2523, i en multinationell koncern som
| SV | 12 | SV |
är belägen på dess territorium i enlighet med artikel 4 i rådets direktiv 2022/2523, lämnar in Tilläggsskattedeklarationen med hjälp av standardmallen i avsnitt III i bilaga VII till detta direktiv och inom de tidsfrister som anges i artiklarna 44.7 och 51 i rådets direktiv (EU) 2022/2523.
2. Den behöriga myndighet i en medlemsstat som har mottagit Tilläggsskattedeklarationen enligt punkt 1 ska vidarebefordra, genom automatiskt utbyte och i enlighet med följande spridningsmetod,
(a)det Allmänna avsnittet i Tilläggsskattedeklarationen till den Genomförandemedlemsstat där det multinationella företagets yttersta moderföretag eller ingående enheter är belägna,
(b)det Allmänna avsnittet i Tilläggsskattedeklarationen, med undantag av informationen på hög nivå i avsnitt 1.4 i denna, till de medlemsstater som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt
(i)där ingående enheter till det multinationella företaget är belägna,
(ff)där ett joint venture eller en medlem i en joint venture-koncern tillhörande ett multinationellt företag är belägna, om joint ventures i jurisdiktionen åläggs att betala kvalificerad nationell tilläggsskatt,
(ccc)i situationer där statslösa ingående enheter till det multinationella företaget i jurisdiktionen åläggs att betala kvalificerad nationell tilläggsskatt,
(c)ett eller flera Avsnitt om jurisdiktion i Tilläggsskattedeklarationen, till medlemsstater som i enlighet med rådets direktiv (EU) 2022/2523 har beskattningsrätt avseende de medlemsstater som dessa avsnitt gäller.
Utan hinder av vad som anges i första stycket ska UTPR-jurisdiktioner med en UTPR-procentsats på noll endast tillhandahållas den del av Tilläggsskattedeklarationen som innehåller information om hänförande av tilläggsskatt enligt UTPR-regeln med avseende på den jurisdiktionen, där denna information måste överensstämma med ett utdrag ur avsnitt 3.4.3 i Tilläggsskattedeklarationen; den Genomförandemedlemsstat där det yttersta moderföretaget är beläget ska tillhandahållas samtliga Avsnitt om jurisdiktion.
3.Den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska vidarebefordra den Tilläggsskattedeklaration som mottagits i enlighet med punkt 1 så snart som möjligt och under alla omständigheter senast tre månader efter tidsfristen för inlämning av deklarationer för det Rapporterade räkenskapsåret.
4.Den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska utbyta den Tilläggsskattedeklaration som mottagits efter tidsfristen för inlämning av deklarationer senast tre månader efter den dag då den mottogs.
5.För att underlätta det utbyte av upplysningar som avses i punkt 2 i denna artikel ska kommissionen genom genomförandeakter anta de nödvändiga praktiska arrangemangen som en del av förfarandet för att upprätta det standardiserade datorformatet i artikel 20.5. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.
6.Kommissionen ska inte ha tillgång till de upplysningar som avses i punkt 2 a–c.
| SV | 13 | SV |
7.Det lämnande av upplysningar och utbyte som avses i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel ska ske med användning av det standardiserade datorformat som avses i artikel 20.5.”
(3)Artikel 8b ska ersättas med följande:
”Artikel 8b
Medlemsstaterna ska årligen tillhandahålla kommissionen statistik avseende omfattningen av automatiska utbyten enligt artiklarna 8.1, 8.3a, 8aa, 8ac och 8ae och information om administrativa och andra relevanta kostnader och fördelar i samband med utbyten som ägt rum och eventuella potentiella ändringar, både för skattemyndigheter och för tredje parter.”
(4)Följande artikel ska läggas till:
”Artikel 9a
Samarbete om korrigeringar, efterlevnad och efterlevnadskontroll avseende
Tilläggsskattedeklarationer
1.Om den behöriga myndigheten i en medlemsstat har skäl att tro att informationen i en Tilläggsskattedeklaration rörande ett yttersta moderföretag eller en enhet som utses att lämna deklarationen vilken är belägen inom en annan medlemsstats jurisdiktion behöver korrigeras, ska den anmäla detta till den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten. Om den behöriga myndighet som mottagit anmälan samtycker till att informationen i Tilläggsskattedeklarationen behöver korrigeras, ska den utan dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att erhålla sådan korrigerad information från det berörda yttersta moderföretaget eller den enhet som utses att lämna deklarationen. Den ska utan dröjsmål vidarebefordra den korrigerade informationen till alla behöriga myndigheter med vilka sådan information ska utbytas i enlighet med detta direktiv.
2.Om den behöriga myndigheten i en medlemsstat har mottagit en anmälan från en eller flera ingående enheter som är belägna i den medlemsstaten om att Tilläggsskattedeklarationen för dessa ingående enheter skulle ha lämnats in av det yttersta moderföretaget eller en enhet som utsetts att lämna deklarationen belägen i en annan medlemsstat, men informationen i Tilläggsskattedeklarationen inte vidarebefordrats inom de tidsfrister som anges i artikel 8ae.3, ska den underrätta den andra behöriga myndigheten om att informationen inte har mottagits. Den underrättade behöriga myndigheten ska utan dröjsmål fastställa skälet till att den berörda Tilläggsskattedeklarationen inte har överlämnats och meddela den behöriga myndigheten detta inom en månad från mottagandet av underrättelsen, inbegripet, i förekommande fall, det förväntade datumet för överlämnandet av
Tilläggsskattedeklarationen.”
(5)I artikel 18 ska punkt 4 ersättas med följande:
”4. Varje medlemsstats behöriga myndighet ska inrätta en effektiv mekanism för att säkerställa användning av de upplysningar som erhållits genom rapportering eller utbyte av upplysningar enligt artiklarna 8–8ae.”
(6)I artikel 20 ska punkt 5 ersättas med följande:
”5. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa standardiserade datorformat, inbegripet språkordningen, i följande fall:
| SV | 14 | SV |
(a)För det automatiska utbytet av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning i enlighet med artikel 8a före den 1 januari 2017.
(b)För det automatiska utbytet av upplysningar om rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang i enlighet med artikel 8ab före den 30 juni 2019.
(c)För det automatiska utbytet av upplysningar om rapporteringspliktiga kryptotillgångar i enlighet med artikel 8ad före den 30 juni 2025.
(d)För det automatiska utbytet av Tilläggsskattedeklarationer i enlighet med artikel 8ae före den 1 januari 2026.
Dessa standardiserade datorformat ska inte gå utöver de komponenter för utbyte av upplysningar som förtecknas i artiklarna 8a.6, 8ab.14, 8ad.3 och 8ae.2 och andra besläktade områden med anknytning till dessa komponenter som är nödvändiga för att man ska uppnå målen med artiklarna 8a, 8ab, 8ad respektive 8ae.
Den språkordning som avses i första stycket i denna punkt ska inte hindra medlemsstaterna från att lämna de upplysningar som avses i artiklarna 8a och 8ab på något av unionens officiella språk. I denna språkordning kan emellertid föreskrivas att de centrala delarna av sådana upplysningar också ska lämnas på något annat av unionens officiella språk.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.”
(7)I artikel 21 ska följande punkt läggas till:
”9. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26a för att ändra avsnitt III i bilaga VII i syfte att anpassa det till eventuella uppdateringar av den standardiserade Tilläggsskattedeklaration som fastställs i OECD:s/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS)*.
*OECD (2023), Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – GloBE Information Return (Pillar Two), OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/91a49ec3-en.”
(8)I artikel 22 ska punkterna 3 och 4 ersättas med följande:
”3. Medlemsstaterna ska bevara registren över de upplysningar som mottagits genom det automatiska utbytet av upplysningar enligt artiklarna 8–8ae under en period som inte är längre än vad som är nödvändigt men under alla omständigheter inte mindre än fem år från dagen för mottagandet i syfte att uppnå syftet med detta direktiv.
4.Medlemsstaterna ska sträva efter att säkerställa att en rapporteringsskyldig enhet har möjlighet att på elektronisk väg få bekräftelse på giltigheten av upplysningar om skatteregistreringsnummer för varje skattebetalare som är föremål för utbyte av upplysningar enligt artiklarna 8–8ae. Bekräftelse av upplysningar om skatteregistreringsnummer kan begäras endast för validering av riktigheten hos de uppgifter som avses i artiklarna 8.1, 8.3a, 8a.6, 8aa.3,
8ab.14, 8ac.2, 8ad.3 och 8ae.2.”
(9)Artikel 25a ska ersättas med följande:
| SV | 15 | SV |
”Artikel 25a
Sanktioner
Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits enligt detta direktiv vad avser artiklarna 8aa–8ae och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.”
(10)Följande artikel ska läggas till:
”Artikel 26a
Utövande av delegeringen
1.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 21.9 ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då detta direktiv träder i kraft, med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 21.9 ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då detta direktiv träder i kraft.
3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 21.9 får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.
5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den delge rådet denna.
6.En delegerad akt som antas enligt artikel 21.9 ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort några invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att göra några invändningar. Denna period ska förlängas med två månader på rådets initiativ.”
(11)Följande artikel ska läggas till:
”Artikel 27c
Det första Rapporterade räkenskapsåret och det första utbytet av upplysningar enligt
artikel 8ae
1.Det första Rapporterade räkenskapsår för vilket upplysningarna ska lämnas är det berörda kalenderåret eller en annan lämplig rapporteringsperiod från och med den 1 januari 2024.
2.För de medlemsstater som har valt att inte tillämpa IIR-regeln och UTPR-regeln enligt artikel 50.1 i rådets förordning (EU) 2022/2523 ska det första Rapporterade räkenskapsåret vara det första räkenskapsåret efter det att den period som valts upphör.
3.Det första utbytet av upplysningar enligt artikel 8ae ska göras av den behöriga myndigheten i medlemsstaten senast sex månader efter de tidsfrister som föreskrivs i den artikeln.”
(12)Texten i bilagan till det här direktivet ska läggas till som bilaga VII.
| SV | 16 | SV |
Artikel 2
1.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2025 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.
2.När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
3.Utan hinder av vad som anges i punkt 1 första stycket ska de medlemsstater som har valt att inte tillämpa IIR-regeln och UTPR-regeln enligt artikel 50.1 i rådets direktiv (EU) 2022/2523 senast dagen innan den period som valts upphör anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.
4.Medlemsstaterna ska utan dröjsmål till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 3
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 4
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
| SV | 17 | SV |
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets titel
1.2.Berörda politikområden
1.3.Förslaget eller initiativet avser
1.4.Mål
1.4.1.Allmänt/allmänna mål:
1.4.2.Specifikt/specifika mål:
1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas
1.4.4.Prestationsindikatorer
1.5.Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med
”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument
1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning
1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet
1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er)
2.FÖRVALTNING
2.1.Regler om uppföljning och rapportering
2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
| SV | 18 | SV |
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen
3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen
3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag
3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen
3.2.3.1.Beräknat personalbehov
3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
3.2.5.Bidrag från tredje part
3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna
| SV | 19 | SV |
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets titel
Rådets direktiv (EU) 2024/XX av den XX om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning
1.2.Berörda politikområden Skattepolitik
1.3.Förslaget eller initiativet avser ☒ en ny åtgärd
en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd14
en förlängning av en befintlig åtgärd
en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.4.Mål
1.4.1.Allmänt/allmänna mål:
Förslaget syftar till att säkerställa att den inre marknaden fungerar på ett rättvist och effektivt sätt genom att underlätta central inlämning av den deklaration med information om tilläggsskatt (Tilläggsskattedeklarationen) som definieras i rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen.
Initiativet syftar också till att skydda medlemsstaternas skatteintäkter genom att möjliggöra utbyte av upplysningar om Tilläggsskattedeklarationen. Detta bidrar även till att avskräcka från bristande efterlevnad.
1.4.2.Specifikt/specifika mål:
Förslaget tillhandahåller en enhetlig mall för inlämning av Tilläggsskattedeklarationer för de multinationella företag och storskaliga nationella koncerner som omfattas av direktiv (EU) 2022/2523. Detta kommer att avsevärt minska deras administrativa börda, eftersom Tilläggsskattedeklarationen kommer att vara densamma i alla medlemsstater.
Dessutom kommer förslaget, genom att det föreskriver automatiskt utbyte av upplysningar, att göra det möjligt för berörda multinationella företag att lämna in sina Tilläggsskattedeklarationer endast en gång för hela det multinationella företaget (central inlämning), vilket kommer att minska deras administrativa börda och avsevärt minska antalet rapporter som de annars skulle behöva lämna in.
1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.
Multinationella företag som omfattas av direktiv (EU) 2022/2523 kommer att kunna använda en metod för central inlämning som innebär att de endast behöver lämna in
14I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.
| SV | 20 | SV |
en enda Tilläggsskattedeklaration för hela koncernen. Utan detta förslag skulle varje ingående enhet i det multinationella företaget behöva lämna in en separat Tilläggsskattedeklaration till respektive skattemyndighet.
Central inlämning minskar avsevärt den administrativa bördan för de multinationella företag som omfattas av direktivet.
1.4.4.Prestationsindikatorer
Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.
| Specifikt mål | Indikatorer | Mätverktyg | |||||||
| Tillhandahålla en | enhetlig | De berörda multinationella | Årlig bedömning | av | det | ||||
| mall för inlämning av | företagen | använder | en | automatiska | utbytet | av | |||
| Tilläggsskattedeklarationen | enhetlig mall för inlämning | upplysningar | (källa: | ||||||
| av | medlemsstaternas | ||||||||
| Tilläggsatedeklarationen | skattemyndigheter) | ||||||||
| Möjliggöra | central | De berörda multinationella | Årlig bedömning | av | det | ||||
| inlämning | företagen | använder sig | av | automatiska | utbytet | av | |||
| central i stället för lokal | upplysningar | (källa: | |||||||
| inlämning | medlemsstaternas | ||||||||
| skattemyndigheter) | |||||||||
| Säkerställa | Ytterligare | skatteintäkter | Årlig bedömning | av | det | ||||
| medlemsstaternas | säkerställs | genom | automatiska | utbytet | av | ||||
| skatteuppbörd | genomförandet av direktiv | upplysningar | (källa: | ||||||
| (EU) 2022/2523, på grund | medlemsstaternas | ||||||||
| av | kontroll | av | skattemyndigheter) | ||||||
| Tilläggsskattedeklarationen | |||||||||
1.5.Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
De praktiska arrangemang som för närvarande används enligt direktivet för administrativt samarbete kommer även att användas i förslaget. Ett schema för automatiskt utbyte av Tilläggsskattedeklarationer kommer att tillhandahållas genom en genomförandeakt.
Det första räkenskapsåret för tillämpning av direktiv (EU) 2022/2523 är 2024 och de berörda koncernerna bör lämna in Tilläggsskattedeklarationen senast 15 månader efter den sista dagen som årsredovisningen omfattar (artikel 44.7 i direktiv 2022/2523/EU). Medlemsstaterna bör skicka de första upplysningarna senast sex månader efter sina nationella inlämningsdatum.
| SV | 21 | SV |
1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med
”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
En åtgärd på EU-nivå kommer att tillföra ett mervärde jämfört med enskilda medlemsstaters initiativ på området. Rådet har antagit direktiv (EU) 2022/2523, som fastställer materiella regler för beräkning av multinationella företags skattskyldighet. För att inte harmoniseringen av reglerna ska gå förlorad i genomförandeskedet är det nödvändigt att säkerställa åtgärder på EU-nivå även när det gäller mallarna för rapportering.
Dessutom skulle, om ramen för utbyte av upplysningar inte inrättas, multinationella företag som omfattas av reglerna behöva fullgöra de krav rörande lokal inlämning som fastställs separat av varje medlemsstat, vilket skulle innebära att var och en av de ingående enheterna skulle behöva förse sin lokala skattemyndighet med den fullständiga informationen för koncernen – något som i vissa fall kan vara omöjligt. Det är därför nödvändigt med åtgärder på EU-nivå, eftersom ramen för utbyte av upplysningar inte kan säkerställas på medlemsstatsnivå.
1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
Land-för-land-rapporten, som redan ingår i direktiv 2011/16/EU i dess ändrade lydelse, kräver rapportering på mycket hög nivå från de berörda multinationella företagen. Sådana uppgifter kan endast användas för riskhantering och ger inte i sig möjlighet till ytterligare beskattning. Den nya ramen i direktiv (EU) 2022/2523 fastställer en minimiskattenivå för de multinationella företag som omfattas av direktivet. Genom detta förslag säkerställs en lämplig genomföranderam för att medlemsstaterna ska erhålla de upplysningar de behöver för att kunna kontrollera och uppbära den minimiskattenivå som krävs.
1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument
Eftersom förslaget är utformat för att ändra direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete kommer de förfaranden, arrangemang och it-verktyg som redan inrättats eller som är under utveckling inom ramen för det direktivet att vara tillgängliga för detta förslags syften.
1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning
Genomförandekostnaderna för initiativet kommer att finansieras genom EU:s budget endast när det gäller de centrala delarna av systemet för automatiskt utbyte av upplysningar. I övrigt ankommer det på medlemsstaterna att genomföra de planerade åtgärderna.
| SV | 22 | SV |
1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet
begränsad varaktighet
– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ
– budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.
☒obegränsad varaktighet
–Efter en inledande period från 2024
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå 2026.
1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er)
☒ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;
– av genomförandeorgan
Delad förvaltning med medlemsstaterna
Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros
– tredjeländer eller organ som de har utsett
– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
– EIB och Europeiska investeringsfonden
– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
– offentligrättsliga organ
– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten.
–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.
Anmärkningar
Detta förslag bygger på den befintliga ramen och de befintliga systemen för automatiskt utbyte av upplysningar som utarbetats i enlighet med artikel 21 i direktiv 2011/16/EU och i samband med tidigare ändringsförslag. Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna ta fram ett standardiserat elektroniskt format för utbyte av upplysningar genom genomförandeåtgärder. Vad gäller det gemensamma kommunikationsnätet, som ska möjliggöra utbyte av upplysningar mellan medlemsstaterna, är kommissionen ansvarig för
| SV | 23 | SV |
utveckling, underhåll och anpassning av ett sådant nät, och medlemsstaterna åtar sig att skapa en lämplig nationell infrastruktur som möjliggör utbyte av upplysningar via detta nät.
| SV | 24 | SV |
2.FÖRVALTNING
2.1.Regler om uppföljning och rapportering
Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:
Kommissionen kommer att utvärdera hur insatsen fungerar i förhållande till de huvudsakliga politiska målen. Övervakning och utvärdering kommer att genomföras i linje med de andra inslagen i det administrativa samarbetet.
Medlemsstaterna ska årligen lämna uppgifter till kommissionen i fråga om den information som anges i tabellen ovan om resultatindikatorer, som kommer att användas för att övervaka efterlevnaden av förslaget.
Medlemsstaterna åtar sig att
-till kommissionen lämna en årlig utvärdering av ändamålsenligheten hos det automatiska utbyte av upplysningar som föreskrivs i direktiv 2011/16/EU och som avses i artikel 8, 8a, 8aa, 8ab och 8ac samt den föreslagna artikel 8ae,
-tillhandahålla en förteckning över statistiska uppgifter, som ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 26.2 (genomförandeåtgärder) för en utvärdering av detta direktiv,
-till kommissionen årligen lämna resultaten av sina bedömningar av det administrativa samarbetets ändamålsenlighet. Enligt artikel 27 i direktiv 2011/16/EU ska kommissionen vart femte år efter den 1 januari 2013 lämna en rapport om tillämpningen av detta direktiv.
2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Medlemsstaternas behöriga myndigheter (skattemyndigheter) kommer att ansvara för genomförandet av initiativet. De kommer att ansvara för att finansiera sina nationella system och de anpassningar som krävs för de utbyten som ska äga rum.
Kommissionen kommer att inrätta den infrastruktur som kommer att möjliggöra utbyte av upplysningar mellan medlemsstaternas skattemyndigheter. De it-system som inrättats för genomförandet av det aktuella tillämpningsområdet för direktivet för administrativt samarbete kommer också att användas för denna åtgärd. Kommissionen kommer att finansiera anpassningarna av de system som behövs för att möjliggöra utbyten, vilka kommer att genomgå de viktigaste kontrollerna för upphandlingsavtal, teknisk kontroll av upphandlingen, förhandskontroll av åtaganden och förhandskontroll av betalningar.
2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
Den föreslagna insatsen kommer att bygga på ett deklarationssystem, vilket innebär en risk för utebliven eller felaktig deklaration från de multinationella företag som omfattas. För att möjliggöra en bedömning av den övergripande efterlevnaden av rapporteringsskyldigheten kommer medlemsstaterna att åläggas att årligen rapportera relevant statistik till kommissionen. Dessutom kommer de nationella skattemyndigheterna att ha ansvaret för att verkställa sanktioner och mer allmänt
| SV | 25 | SV |
säkerställa att den föreslagna åtgärden följs. De nationella skattemyndigheterna kommer också att kunna utföra revisioner för att upptäcka och avskräcka från bristande efterlevnad.
Fiscalis-programmet kommer att stödja det interna kontrollsystemet, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/847 av den 20 maj 2021, genom att tillhandahålla medel för följande:
-Gemensamma åtgärder (t.ex. i form av projektgrupper).
-Utarbetande av de tekniska specifikationerna, inbegripet xml-schemat. Huvudinslagen i kontrollstrategin är följande:
Offentlig upphandling
Kontrollförfarandena för upphandling anges i budgetförordningen. Alla upphandlingsavtal upprättas efter att ha undergått kommissionens etablerade förfarande för kontroll av betalningar, med beaktande av avtalsenliga skyldigheter och principerna om sund ekonomisk och allmän förvaltning. Bestämmelser om bedrägeribekämpning (kontroller, rapporter osv.) ingår i alla avtal som ingås mellan kommissionen och stödmottagarna. Detaljerade kravspecifikationer utformas och utgör basen för varje enskilt avtal. Godkännandeprocessen följer strikt GD Skatter och tullars TEMPO-metod: De förväntade resultaten granskas, ändras vid behov och godkänns (eller avvisas) slutligen uttryckligen. För att en faktura ska betalas krävs ett ”godkännandebrev”.
Tekniska kontroller vid upphandling
GD Skatter och tullar utför kontroller av de resultat som ska levereras och övervakar de verksamheter och tjänster som utförs av uppdragstagarna. GD Skatter och tullar utför även regelbundet kvalitets- och säkerhetsrevisioner rörande uppdragstagarna. Vid kvalitetsrevisioner kontrolleras huruvida uppdragstagarnas faktiska processer överensstämmer med de regler och förfaranden som angetts i deras kvalitetsplaner. Vid säkerhetsrevisioner granskas de specifika processerna, förfarandena och systemen.
Utöver ovan nämnda kontroller utför GD Skatter och tullar traditionella budgetkontroller:
Förhandskontroll av åtaganden
Alla åtaganden av GD Skatter och tullar kontrolleras av chefen för enheten för ekonomi, offentlig upphandling och regelefterlevnad. Följaktligen täcks 100 % av de belopp som det har gjorts åtaganden för av en förhandskontroll. Detta förfarande medför en hög grad av säkerhet i fråga om transaktionernas laglighet och korrekthet.
Förhandskontroll av betalningar
100 % av betalningarna är förhandskontrollerade. Dessutom väljs minst en betalning (från alla utgiftskategorier) per vecka ut slumpmässigt för ytterligare förhandskontroll, som utförs av chefen för enheten för ekonomi, offentlig upphandling och regelefterlevnad. För denna aktivitet finns inget resultatmål angående täckningsgraden, eftersom syftet med kontrollen är att granska betalningar ”slumpmässigt” för att kontrollera att de förberetts enligt kraven. De återstående betalningarna behandlas på daglig basis enligt de gällande reglerna.
Förklaringar av den vidaredelegerade utanordnaren
| SV | 26 | SV |
Samtliga vidaredelegerade utanordnare undertecknar förklaringar till stöd för den årliga verksamhetsrapporten för det berörda året. Dessa förklaringar täcker verksamheterna inom programmet. Vidaredelegerade utanordnare förklarar att de verksamheter som har samband med genomförandet av budgeten har utförts enligt principerna om sund ekonomisk förvaltning, att införda förvaltnings- och kontrollsystem har medfört en tillräcklig grad av säkerhet rörande transaktionernas laglighet och korrekthet, att de risker som är knutna till dessa verksamheter har identifierats och rapporterats korrekt och att motverkande åtgärder har genomförts.
2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
Dessa kontroller ger GD Skatter och tullar en tillräcklig grad av säkerhet rörande utgifternas kvalitet och korrekthet och minskar risken för att reglerna inte efterlevs. De ovan nämnda kontrollstrategiåtgärderna minskar de potentiella riskerna under målet på 2 % och når ut till alla mottagare. Eventuella åtgärder för ytterligare riskreducering skulle medföra oproportionerligt höga kostnader och övervägs således inte. De övergripande kostnader som rör genomförandet av ovan nämnda kontrollstrategi – för alla utgifter inom ramen för Fiscalis 2027-programmet – är begränsade till 1,6 % av de totala utbetalningarna. Proportionen förväntas förbli densamma för detta initiativ. Programmets kontrollstrategi bedöms vara effektiv för sitt syfte att begränsa risken för bristande regelefterlevnad till praktiskt taget noll och står i proportion till relaterade risker.
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.
Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1073/199915 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9616, göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsöverenskommelse, bidragsbeslut eller kontrakt som finansierats inom ramen för programmet.
15
16
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.
Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter, EGT L 292, 15.11.96, s. 2.
| SV | 27 | SV |
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
•Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
| Budgetrubrik | Typ av | Bidrag | |||||||
| utgift | |||||||||
| Rubrik i | |||||||||
| från | |||||||||
| den | |||||||||
| fleråriga | kandidatlän | från andra | övriga inkomster | ||||||
| budgetrame Nummer | 03 | 04 | 0100 Diff./Icke- | från Efta- | der och | avsatta för | |||
| tredjeländ | |||||||||
| n | diff.17 | länder18 | potentiella | särskilda | |||||
| er | |||||||||
| kandidatlän | ändamål | ||||||||
| der19 | |||||||||
| 1 – Inre | |||||||
| marknad | Förbättring | av | skattesystemens | ||||
| en, | |||||||
| innovati | funktionssätt | Diff. | NEJ | NEJ | NEJ | NEJ | |
| on och | |||||||
| digitalis | |||||||
| ering |
•Nya budgetrubriker som föreslås
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
| Budgetrubrik | Typ av | Bidrag | |||||
| utgift | |||||||
| Rubrik i | |||||||
| från | |||||||
| den | |||||||
| fleråriga | kandidatlän | från andra | övriga inkomster | ||||
| budgetrame Nummer | Diff./Icke- | från Efta- | der och | avsatta för | |||
| tredjeländ | |||||||
| n | diff. | länder | potentiella | särskilda | |||
| er | |||||||
| kandidatlän | ändamål | ||||||
| der | |||||||
| [XX.YY.YY.YY] | |||
| JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ |
17
18
19
Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
| SV | 28 | SV |
3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen
3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen
– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
–☒ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| Rubrik i den fleråriga | Nummer | Inre marknaden, innovation och digitalisering | |
| budgetramen | |||
| GD: Skatter och tullar | År | År | År | År | Totalt | ||||||||
| 202420 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||||||
| Driftsanslag | |||||||||||||
| Budgetrubrik21 | 03.04.01 | Åtaganden | (1a) | 2.322 | 0 | 0,65 | 0,35 | 3,3 | |||||
| Betalningar | (2a) | 0 | 2,3 | 0,65 | 0,35 | 3,3 | |||||||
| Budgetrubrik | Åtaganden | (1b) | |||||||||||
| Betalningar | (2b) | ||||||||||||
| Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för | |||||||||||||
| särskilda program23 | |||||||||||||
| Budgetrubrik | (3) | ||||||||||||
| Åtaganden | =1a+1b+3 | 2,3 | 0 | 0,65 | 0,35 | 3,3 | |||||||
| TOTALA anslag | |||||||||||||
| 3,3 | |||||||||||||
| för GD Skatter och tullar | Betalningar | =2a+2b | 0 | 2,3 | 0,65 | 0,35 | |||||||
| +3 | |||||||||||||
20Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.
21Enligt den officiella kontoplanen.
22Upphandlingen kommer att inledas 2024 med måldatum den 31. 12. 2025
23Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
| SV | 29 | SV |
| Rubrik i den fleråriga | 7 | ”Administrativa utgifter” | |
| budgetramen | |||
Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga 5 till kommissionens beslut om interna bestämmelser för genomförandet av kommissionens avsnitt av Europeiska unionens allmänna budget), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| År 2024 | År | År | År | TOTALT | |||
| 2025 | 2026 | 2027 | |||||
| GD: Skatter och tullar | |||||||
| Personalresurser | 0,712 | 0,712 | 0,534 | 0,534 | 2,492 | ||
| Övriga administrativa utgifter | 0,005 | 0,005 | 0,003 | 0,002 | 0,015 | ||
| TOTALT för GD Skatter och tullar | Anslag | 0,717 | 0,717 | 0,537 | 0,536 | 2,507 | |
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag
Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| År 2024 | År | År | År | TOTALT | |||
| Ange mål och | 2025 | 2026 | 2027 | ||||
| output | |||||||
| SV | 30 | SV |
| Genoms | ||||||||||||
| Typ24 | nittliga | nr | Kost | nr | Kost | nr | Kostn. | nr | Kostn. | Totalt | Total | |
| kostnad | n. | n. | antal | kostnad | ||||||||
| er | ||||||||||||
| SPECIFIKT MÅL nr 125… | ||||||||||||
| Specifikatione | 0,5 | 0,5 | ||||||||||
| r | ||||||||||||
| Utveckling | 1,0 | 1,0 | ||||||||||
| Underhåll | 0,2 | 0,1 | 0,3 | |||||||||
| Stöd | 0,3 | 0,35 | 0,15 | 0,8 | ||||||||
| Utbildning | 0,4 | 0,4 | ||||||||||
| ITSM – | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,3 | ||||||||
| Infrastruktur | ||||||||||||
| ITSM – | ||||||||||||
| Hosting | ||||||||||||
| ITSM – | ||||||||||||
| Licenser | ||||||||||||
| Delsumma för specifikt mål nr 1 | 0,0 | 2,3 | 0,65 | 0,35 | 3,3 | |||||||
| TOTALT | 0,0 | 2,3 | 0,65 | 0,35 | 3,3 | |||||||
24Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som finansierats, antal km vägar som byggts osv.).
25Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
| SV | 31 | SV |
3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen
– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
–☒ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| År | År | År | År | TOTALT | |||
| 202426 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||
| RUBRIK 7 | |||||||
| i den fleråriga | |||||||
| budgetramen | |||||||
| Personalresurser | 0,712 | 0,712 | 0,534 | 0,534 | 2,492 | ||
| Övriga administrativa | 0,005 | 0,005 | 0,003 | 0,002 | 0,015 | ||
| utgifter | |||||||
| Delsumma för RUBRIK | 2,507 | ||||||
| 7 | 0,717 | 0,717 | 0,537 | 0,536 | |||
| i den fleråriga | |||||||
| budgetramen | |||||||
| Utanför RUBRIK 727 | |||||||
| i den fleråriga | |||||||
| budgetramen | |||||||
| Personalresurser | |||||||
| Andra anslag | |||||||
| av administrativ natur | |||||||
| Delsumma | |||||||
| utanför RUBRIK 7 | |||||||
| i den fleråriga | |||||||
| budgetramen | |||||||
| TOTALT | 0,717 | 0,717 | 0,537 | 0,536 | 2,507 |
Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
26
27
Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.
Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
| SV | 32 | SV |
3.2.3.1.Beräknat personalbehov
– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
–☒ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
| År | År | År | År | |||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |||||
| 20 01 02 01 | (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i | 4 | 4 | 3 | 3 | |||
| medlemsstaterna) | ||||||||
| 20 01 02 03 | (vid delegationer) | |||||||
| 01 01 01 01 | (indirekta forskningsåtgärder) | |||||||
| 01 01 01 11 | (direkta forskningsåtgärder) | |||||||
| Annan budgetrubrik (ange vilken) | ||||||||
| 20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier | ||||||||
| finansierade genom ramanslaget) | ||||||||
| 20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, | ||||||||
| vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) | ||||||||
- vid huvudkontoret
XX01 xx yy zz 28
- vid delegationer
01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
| TOTALT | 4 | 4 | 3 | 3 |
XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.
Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
| Tjänstemän och tillfälligt anställda | Tre extra AD-anställda behövs för att förbereda möten och korrespondens med | ||
| medlemsstaterna samt arbeta med tillämpningsföreskrifter och it-format. | |||
| Den personal som begärs är ett komplement till den nuvarande personalstyrkan på GD | |||
| Skatter och tullar. Att på vederbörligt sätt genomföra rådets direktiv (EU) 2022/2523 | |||
| av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för | |||
| multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (direktivet | |||
| om den andra pelaren) är av yttersta vikt för den inre marknadens funktion och EU:s | |||
| konkurrenskraft. Det kommer dessutom i betydande utsträckning att minska bördan för | |||
| de multinationella koncerner som berörs. | |||
| Detta arbete ingår också i uppdragsbeskrivningen för den nominerade | |||
| kommissionsledamoten med ansvar för beskattning, dvs. att samarbeta med | |||
| medlemsstaterna om genomförandet av den globala överenskommelsen om | |||
| internationella skattereformer, som inför en effektiv minimiskattesats för | |||
| multinationella företag som är verksamma i EU. | |||
28Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
| SV | 33 | SV |
| Nya ansvarsområden som härrör från denna lagstiftning kan inte täckas av befintlig | |
| personal. Då detta är en pågående uppgift kommer arbetet att fortsätta efter 2027. | |
| Extern personal | Ej tillämpligt |
| SV | 34 | SV |
3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet
–☒ kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.
Detta förslag kommer att finansieras genom omfördelning av medel från det befintliga Fiscalisprogrammet för 2024–2027.
– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.
Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetrubriker, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.
– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.
Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.
3.2.5.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet
–☒ innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter
– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:
Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| För in så många år som behövs | ||||||
| År | År | År | År | för att redovisa varaktigheten för | Totalt | |
| n29 | n+1 | n+2 | n+3 | inverkan på resursanvändningen | ||
| (jfr punkt 1.6) |
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering
29Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.
| SV | 35 | SV |
3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna
–☒ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.
– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
– Påverkan på egna medel
– Påverkan på andra inkomster
–Ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| Belopp som | Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna30 | ||||||||
| Budgetrubrik i den årliga | förts in för det | För in så många år som behövs för att | |||||||
| budgetens inkomstdel: | innevarande | År | År | År | År | ||||
| redovisa varaktigheten för inverkan på | |||||||||
| budgetåret | n | n+1 | n+2 | n+3 | |||||
| resursanvändningen (jfr punkt 1.6) | |||||||||
| Artikel …………. | |||||||||
För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.
Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).
30Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.
| SV | 36 | SV |