Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EU-dokument COM(2016) 25)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.1.2016

COM(2016) 25 final

2016/0010 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av

upplysningar i fråga om beskattning

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

I sina slutsatser av den 18 december 2014 underströk Europeiska rådet det akuta behovet av att påskynda insatserna för att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering, både på global nivå och unionsnivå. Kommissionen har sedan december 2014 snabbt inlett de första stegen mot en EU-strategi. Under tiden har OECD avslutat sitt arbete med att fastställa internationella bestämmelser och standarder för dessa ändamål.

Detta direktiv om ändring av rådets direktiv 2011/16/EU, som är en del av kommissionens paket mot skatteflykt, är inriktat på den politiska prioriteringen att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Det är också ett svar på Europaparlamentets begäran. Det ligger också i linje med de initiativ som aviserades i kommissionens handlingsplan om ett rättvisare system för företagsbeskattning (COM (2015) 302).

Företag har traditionellt sett skatteplanering som en legitim verksamhet med hänvisning till att de använder lagliga metoder för att minska sin skattebörda. Skatteplanering har emellertid blivit en mer avancerad aktivitet på senare år som växer över nationsgränserna och skiftar beskattningsbara vinster till stater med mer fördelaktiga skattesystem. Denna ”aggressiva” form av skatteplanering kan ta en mängd olika former, till exempel att dra fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem, eller av glapp mellan två eller flera skattesystem i syfte att minska skattebördan eller att helt undvika beskattning. Följderna kan bli dubbla avdrag (dvs. samma utgift dras av både i källstaten och i hemviststaten) och dubbel icke-beskattning (dvs. inkomsten beskattas varken i källstaten eller i det land där mottagaren har hemvist).

Multinationella företagsgrupper befinner sig, i motsats till små och medelstora företag eller enskilda skattebetalare, i en position som gör att de kan utnyttja kryphål i inhemsk och internationell skattelagstiftning för att överföra vinster från ett land till ett annat så att de kan minska sina skatteutgifter.

De senaste årens globala ekonomiska och finansiella kris har gjort allmänheten medveten om behovet av att säkerställa att alla skattebetalare betalar sin rättvisa del av skatteinbetalningarna. Detta bör leda till högre skatteinkomster som bidrar till att minska underskotten i den offentliga sektorns finanser till nytta för alla.

I detta sammanhang behöver skattemyndigheterna omfattande och relevanta upplysningar om struktur, policy för internprissättning och interna transaktioner med närstående parter i multinationella företagsgrupper. För att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering införs genom detta direktiv krav på transparens för multinationella företagsgrupper. Genom direktivet krävs att multinationella företagsgrupper varje år och för varje skattejurisdiktion i vilken de utövar verksamhet lämnar vissa upplysningar som inbegriper inkomstbelopp, vinst före inkomstskatt, betald och upplupen inkomstskatt, antalet anställda, aktiekapital, outdelad vinst och materiella anläggningstillgångar. Dessa upplysningar kommer att göra det möjligt för skattemyndigheter att reagera på skadliga skattemetoder genom ändringar av lagstiftningen eller lämpliga riskbedömningar och skatterevisioner. Ökad transparens bör även stimulera multinationella företagsgrupper att betala sin skäliga andel av skattebördan i det land där vinsten görs.

De nya kraven på transparens bör säkerställa att den administrativa börda som åläggs företagen blir lägsta möjliga. Multinationella företagsgrupper i EU bör i princip inte vara skyldiga att lämna upplysningarna till alla EU-medlemsstater där de bedriver verksamhet,

utan endast till skattemyndigheterna där de har skattemässig hemvist. Genom direktivet krävs att medlemsstaterna, så snart de har tagit emot den landsspecifika rapporten, delar upplysningarna med de medlemsstater i vilka, på grundval av upplysningarna i rapporten, företagen i den multinationella företagsgruppen antingen har skattemässig hemvist eller är skattskyldiga med beaktande av den affärsverksamhet som bedrivs genom ett fast etableringsställe.

För att säkerställa en lämplig balans mellan rapporteringsbörda och fördelar för skattemyndigheterna, kommer endast multinationella företagsgrupper med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som är lika med eller större än 750 000 000 euro vara skyldiga att lämna landsspecifika rapporter. Enligt uppskattningar från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) kommer cirka 85–90 % av de multinationella företagsgrupperna att undantas från kravet, men den landsspecifika rapporten kommer ändock att lämnas av multinationella företagsgrupper som kontrollerar cirka 90 % av bolagsintäkterna.

Det är nu viktigare än någonsin att medlemsstaternas skattemyndigheter samarbetar för att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering. EU-lagstiftningen föreskriver administrativt samarbete mellan medlemsstaternas skattemyndigheter och anger en uppsättning instrument för att hjälpa dem att samarbeta vid insamlingen av deras rättmätiga inkomster, vilket inbegriper utbyte av upplysningar. EU behöver dock fortsätta att stärka samarbetet för att säkerställa en väl fungerande inre marknad med respekt för grundläggande rättigheter enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Rådets direktiv 77/799/EEC1 var det första svaret på medlemsstaternas behov av stärkt ömsesidigt bistånd på skatteområdet. Det ersattes av rådets direktiv 2011/16/EU2 (DAC) som var avsett att öka det föregående direktivets ändamålsenlighet. Direktivet har under senare år ändrats genom direktiv 2014/107/EU (DAC 2) och direktiv (EU) 2015/2376 (DAC 3) genom vilka skattemyndigheterna ges ytterligare instrument för att motverka skattebedrägeri, skatteflykt och aggressiv skatteplanering på området finansräkenskaper, förhandsbesked i skattefrågor och förhandsbesked om internprissättning.

Syftet med föreliggande förslag är att säkerställa att direktiv 2011/16/EU fortsätter att föreskriva om ett omfattande och effektivt administrativt samarbete mellan skattemyndigheter genom att föreskriva ett obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar när det gäller landsspecifika rapporter.

Detta direktiv ligger i linje med den internationella utvecklingen på området. Den 5 oktober 2015 presenterade OECD sin slutliga rapport om handlingsplanen om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) som är ett viktigt initiativ för att ändra befintliga internationella skatteregler. Den 15–16 november 2015 godkändes också OECD- paketet av G20-ledarna. Arbetet med punkt 13 i OECD:s handlingsplan resulterade i en uppsättning standarder för att lämna upplysningar om multinationella företagsgruppers internprissättningpositioner, inklusive den centrala dokumentsamlingen (information om global affärsverksamhet och strategier för internprissättning), den lokala dokumentationen (information om den lokala enhetens konkreta transaktioner) och den landsspecifika rapporten. Direktivet bidrar till att genomföra den landsspecifika rapporteringen i unionen.

Merparten av medlemsstaterna har, i sin egenskap av OECD-medlemmar, förbundit sig att genomföra resultaten i de slutliga rapporterna om de 15 punkterna mot BEPS. Det är därför

EGT L 336, 27.12.1977, s. 15.

Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

väsentligt för en väl fungerande inre marknad att medlemsstaterna införlivar politiska åtaganden enligt BEPS med sina nationella system på ett sätt som är tillräckligt samstämmigt och samordnat. Detta bör vara den väg som leder framåt för att maximera de positiva effekterna på den inre marknaden i sin helhet. Om inte, skulle ett ensidigt genomförande av BEPS riskera att leda till nationella politiska sammandrabbningar och nya hinder på den inre marknaden, vilken skulle fortsätta att vara fragmenterad i 28 delar och lida av bristande överensstämmelse och andra snedvridningar.

Detta initiativ avser att uppnå en viss nivå av enhetlighet vid genomförandet av punkt 13 i BEPS i hela EU. Direktivet avser också att främja rättvis konkurrens mellan de olika företagarna och i slutändan skydda EU-medlemsstaternas skattebas.

Förslaget har utformats särskilt för att möjliggöra automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifik rapportering som bygger på de befintliga reglerna i direktiv 2011/16/EU vad avser praktiska arrangemang för utbyte av upplysningar, inbegripet användningen av standardformulär.

Kommissionens åtagande att lägga fram ett sådant förslag för automatiskt utbyte av

upplysningar om landsspecifik rapportering återspeglas i kommissionens arbetsprogram för 20163.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området Paket om skattetransparens (COM (2015) 136)

Paketet innehåller två inslag: i) Ett förslag om att införa automatiskt informationsutbyte mellan medlemsstaterna om deras förhandsbesked i skattefrågor och ii) en avisering om att kommissionen skulle bedöma om krav på ytterligare offentliggörande av vissa bolagsskatteuppgifter bör införas.

Detta förslag hindrar inte att kommissionen i framtiden beslutar att föreslå att man ålägger företag ytterligare krav om offentliggörande.

Kommissionens handlingsplan om ett rättvisare system för företagsbeskattning (COM (2015) 302)

Detta förslag är i linje med de initiativ som aviserades i handlingsplanen för att hantera skatteflykt.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Genom förslaget ändras direktiv 2011/16/EU, i dess lydelse enligt direktiv 2014/107/EU4 och rådets direktiv (EU) 2015/23765 genom att det införs ett särskilt krav på automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifik redovisning.

Ändringarna finns i artikel 1 i förslaget. Detta gäller i synnerhet följande: Artikel 3 (definitioner) ändras.

3http://ec.europa.eu/priorities/work-programme/index_en.htm

4EUT L 359, 16.12.2014.

5EUT L 332, 18.12.2015.

Enligt artikel 8aa krävs att medlemsstaterna förpliktigar multinationella företagsgrupper att lämna relevanta upplysningar (landsspecifik rapportering) och att automatiskt utbyta de upplysningar som tagits emot med övriga berörda medlemsstater.

I artikel 20.6 hänvisas till det standardformulär som ska användas för utbytet och i artikel 21.7 föreskrivs de praktiska arrangemangen.

En ny artikel 25a om sanktioner läggs till.

En ny bilaga, som innehåller de definitioner som är tillämpliga på förslaget, multinationella företagsgruppers skyldigheter och mallar för utbytet av upplysningar, läggs till.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Föremålet för dessa ändringar har samma rättsliga grund som direktiv 2011/16/EU, dvs. artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som syftar till att säkerställa den inre marknadens funktion. I artikel 115 i EUF-fördraget föreskrivs om tillnärmning av sådana lagar och andra författningar i medlemsstaterna som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion och gör tillnärmningen av lagstiftningen nödvändig.

För att säkerställa en väl fungerande inre marknad behöver EU säkerställa rättvis konkurrens och lika villkor för små och medelstora företag och EU-baserade och icke EU-baserade multinationella företagsgrupper. Multinationella företagsgrupper har möjlighet att använda aggressiva skatteplaneringsmetoder till följd av sin gränsöverskridande verksamhet. Av denna orsak bör alla multinationella företagsgrupper, både sådana som är baserade inom och utanför EU, omfattas av kravet på rapportering. Utan detta inslag skulle detta initiativ var mindre effektivt vad gäller att uppnå det slutliga målet om att säkerställa en väl fungerande inre marknad.

Detta förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen som anges i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen.

Medlemsstaternas tillgång till landsspecifik rapportering kan därför bara uppnås på ett ändamålsenligt sätt genom åtgärder på unionsnivå. Målet att säkerställa att samtliga medlemsstater mottar landsspecifik rapportering kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås genom åtgärder som vidtas enskilt av varje medlemsstat utan samordning. Det utbyte av upplysningar som potentiellt kan påverka skattebasen i fler än en medlemsstat kräver vidare ett gemensamt och obligatoriskt tillvägagångssätt. Det bör beaktas att eftersom multinationella företagsgrupper vanligtvis bedriver verksamhet i olika medlemsstater är det gränsöverskridande inslaget en integrerad del av den föreslagna åtgärden.

•Proportionalitetsprincipen

Det särskilda problem som fordrar politiska insatser är bristande insyn i företagsstrukturer med gränsöverskridande relevans och med en betydande verksamhetsnivå, vilket har negativa effekter, särskilt när det gäller den inre marknadens funktionssätt. Den politiska insatsen riktar sig endast mot multinationella företagsgrupper som bedriver verksamhet i flera stater, endera inom EU eller i jurisdiktioner utanför EU, Därmed är förslaget det mest proportionella svaret på det identifierade problemet. Det grundar sig också på automatiskt utbyte av grundläggande upplysningar, vilket medger att varje medlemsstat där företaget bedriver verksamhet kan ta emot upplysningar. Därför går de föreslagna ändringarna inte utöver vad som är nödvändigt för att åtgärda de berörda frågorna och uppnår på detta sätt fördragets mål om en väl fungerande inre marknad.

Detta förslag är förenligt med proportionalitetsprincipen som anges i artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen.

•Val av instrument

Genom detta förslag utvidgas tillämpningsområdet för automatiskt utbyte av upplysningar i EU. Ett EU-initiativ behövs både ur ett inremarknadsperspektiv och med tanke på effektivitet och ändamålsenlighet:

–Genom ett EU-initiativ garanteras ett enhetligt, konsekvent och övergripande EU- omfattande förhållningssätt till automatiskt utbyte av upplysningar på den inre marknaden. Det skulle innebära en gemensam rapporteringsmetod för alla medlemsstater, vilket skulle leda till kostnadsbesparingar för både skatteförvaltningar och företag.

–Ett rättsligt instrument på EU-nivå skulle också skapa rättssäkerhet för skatteförvaltningar och företag i EU.

–Ett rättsligt instrument på EU-nivå skulle bidra till att utveckla internationella standarder för automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifika rapporter som man diskuterat och kommit överens om i OECD.

–Ett rättsligt instrument på EU-nivå som bygger på direktivet om administrativt samarbete skulle inbegripa användning av de it-system som redan införts eller som håller på att utvecklas för att underlätta rapportering av upplysningar enligt direktivet om administrativt samarbete. Enligt detta direktiv delar EU-medlemsstaterna upplysningar i särskilda format via en specifik kommunikationskanal. Formaten skulle lätt kunna utvidgas så att de kan användas även för de ytterligare poster som nu föreslås ska inbegripas. Medlemsstaterna har investerat mycket tid och pengar på att utarbeta dessa format och det skulle leda till stordriftsfördelar om medlemsstaterna också använde dem för utbytet av information om de nya posterna.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Samråd med anledning av handlingsplanen om skattebedrägeri och skatteundandragande om rekommendationerna (COM (2012) 722) och inom ramen för andra forum

Den 21 maj 20136 antog Europaparlamentet en resolution där man välkomnar kommissionens handlingsplan och dess rekommendationer, uppmanar medlemsstaterna att stå fast vid sina åtaganden och stödja kommissionens handlingsplan samt betonar att EU bör spela en ledande roll i de globala diskussionerna om bekämpning av skattebedrägeri, skatteflykt och skatteparadis, särskilt när det gäller främjandet av automatiskt informationsutbyte.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén antog ett yttrande den 17 april 20137. Kommittén bifaller kommissionens handlingsplan och stöder dess insatser för att finna praktiska lösningar när det gäller att minska skattebedrägeri och skatteundandragande.

Under senare år har medlemsstaterna samarbetat inom uppförandekodgruppen för att förbättra utbytet av upplysningar om gränsöverskridande skattebesked och på området

6Europaparlamentets resolution av den 21 maj 2013 om bekämpning av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis (Kleva-rapporten) – 2013/2060 (INI).

7Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 april 2013 om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – En handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande COM(2012) 722 final (Dandea-rapporten) – CESE 101/2013.

internprissättning. Uppförandekodgruppens slutsatser har regelbundet tillsänts rådet i form av rapporter8.

Merparten av medlemsstaterna är medlemmar i OECD och har deltagit i långa och detaljerade diskussioner om åtgärderna för att motverka BEPS, också vad gäller utarbetandet av de tekniska aspekterna, mellan 2013 och 2015. OECD har organiserat omfattande offentliga samråd med berörda parter om var och en av åtgärderna för att motverka BEPS. Kommissionen har vidare debatterat internt och med OECD-experter om flera av de områden som ingår i BEPS, särskilt de där kommissionen har haft farhågor om förenligheten vad gäller vissa idéer och/eller föreslagna lösningar med EU-lagstiftning.

Under det andra halvåret 2014 lanserade det italienska ordförandeskapet i rådet en idé om en EU:s BEPS-färdplan och ordförandeskapet uppmuntrade överensstämmelse med parallella OECD-initiativ med samtidigt iakttagande av EU:s lagstiftning. Detta tillvägagångssätt godkändes av högnivågruppen för skattefrågor och fullföljdes av de efterföljande ordförandeskapen. Diskussionerna om EU:s BEPS-färdplan fortsatte under 2015. Syftet var att bidra till debatten i OECD och bereda väg mot ett smidigt genomförande av framtida OECD-rekommendationer, samtidigt som hänsyn tas till särdrag inom EU.

Kommissionens offentliga samråd om skattetransparens gav berörda parter möjlighet att lämna synpunkter på olika aspekter av insyn i företag i synnerhet på grundval av landsspecifik rapportering. Möjliga alternativ som presenterades fokuserades främst på företagens offentliga rapportering, men inbegrep informationsutbytet mellan skattemyndigheterna i enlighet med kraven i punkt 13 i BEPS. Kommissionen tog emot totalt 422 svar, varav de flesta gav användbar återkoppling av endera offentliga eller icke-offentliga skattetransparensåtgärder. Vad gäller punkt 13 i BEPS var företagen inte entusiastiska över idén att skattemyndigheterna skulle utbyta sådana upplysningar, men majoriteten av de som svarade positiva.

Medlemsstater

Detta direktiv överensstämmelse med den internationella utvecklingen på OECD-nivå och dess arbete med BEPS, i vilket merparten av medlemsstaterna deltar. Europeiska kommissionen har också i hög grad varit inblandad och andra jurisdiktioner och berörda parter har i omfattande utsträckning deltagit i samråden.

•Konsekvensbedömning

Efter det att OECD:s rapport ”Addressing Base Erosion and Profit Shifting” offentliggjordes i början av 2013 och den så kallade BEPS-handlingsplanen godkändes av G20-ländernas ledare i september 2013, inledde OECD ett intensivt arbete under två år som ledde till att 13 rapporter lämnades i november 2015. I dessa rapporter anges nya eller stärkta internationella standarder samt konkreta åtgärder för att hjälpa länder att motverka BEPS. OECD:s och G20- ländernas medlemmar har gjort åtaganden i förhållande till detta omfattande paket och dess konsekventa genomförande.

Många medlemsstater har, i sin egenskap av OECD-medlemmar, införlivat resultaten av BEPS-projektet i sin nationella lagstiftning, på vissa områden mycket brådskande. De är mot denna bakgrund viktigt att snabbt enas om regler för samordning av genomförandet av slutsatserna om BEPS i EU. Det finns stor risk för fragmentering av den inre marknaden, vilket skulle kunna uppstå om medlemsstater vidtar ensidiga åtgärder utan samordning.

8Offentliga rapporter från uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) finns tillgängliga här.

SV7

Kommissionen har därför genom detta förslag lagt fram lösningar för att uppnå en viss nivå av enhetlighet vid genomförandet av punkt 13 i BEPS i hela EU.

Kommissionen har gjort allt den kunnat för att samtidigt svara på både behovet av att agera snabbt och det trängande behovet av att undvika att den inre marknadens funktion äventyras, antingen genom ensidiga åtgärder som antas av medlemsstater (vare sig de är OECD- medlemmar eller inte) som agerar för egen räkning, eller genom att andra medlemsstater inte vidtar några åtgärder alls. Möjligheten att föreslå icke-bindande lagstiftning övervägdes också som ett alternativ, men avfärdades som olämpligt för att säkra ett samordnat tillvägagångssätt.

För att lämna uppdaterad analys och bevismaterial ges i ett separat arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer förslaget en omfattande översikt över befintligt akademiskt arbete och ekonomiskt bevismaterial på området urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Detta arbete bygger på undersökningar som gjorts nyligen av bland annat OECD, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Arbetsdokumentet belyser drivande faktorer och de vanligaste identifierade mekanismer som, enligt OECD:s rapporter, är kopplade till aggressiv skatteplanering. I arbetsdokumentet sammanfattas slutsatserna av den fördjupade översynen av huvudmekanismerna för aggressiv skatteplanering på grundval av en analys per medlemsstat som utfördes för kommissionens räkning under 2015. I arbetsdokumentet skisseras hur genomförandet av punkt 13 i BEPS genom detta förslag kompletterar andra initiativ för att genomföra OECD:s BEPS-rapport i EU och bidra till en gemensam minsta skyddsnivå mot skatteflykt.

Mot denna bakgrund har ingen konsekvensbedömning gjorts för detta förslag, på grund av att det finns en stark koppling till OECD:s arbete med BEPS, särskilt vad gäller punkt 13 i BEPS. I arbetsdokumentet lämnas ett betydande bevismaterial och analys. Berörda parter deltog i omfattande grad i samråden om de tekniska aspekterna i de föreslagna bestämmelserna i ett tidigare skede och det finns en brådskande efterfrågan på samordnade insatser inom EU på detta område som har internationell politisk prioritet.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslagets inverkan på EU:s budget presenteras i den finansieringsöversikt som åtföljer förslaget, och det kommer att ligga inom ramen för tillgängliga resurser. Kostnaderna för de extra it-verktygen för att underlätta utbyte av upplysningar mellan medlemsstater kommer att finansieras ur Fiscalis 2020-programmet som inrättats genom förordning (EU) 1286/2013 som ger finansiellt stöd för verksamheter som syftar till att förbättra det administrativa samarbetet mellan skattemyndigheter inom EU.

2016/0010 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av

upplysningar i fråga om beskattning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 113 och 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europaparlamentets yttrande9,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande10, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)På senare år har skattebedrägeri och skatteundandragande blivit ett allt större problem och en viktig källa till oro i Europeiska unionen och globalt. Det automatiska utbytet av upplysningar är ett viktigt instrument i detta avseende och i sitt meddelande av den 6 december 2012 med en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande belyste kommissionen behovet att fortsätta att arbeta intensivt på att främja automatiskt informationsutbyte som framtida europeisk och internationell norm för insyn och informationsutbyte i skattefrågor. Europeiska rådet begärde vid sitt möte den 22 maj 2013 att det automatiska informationsutbytet på EU-nivå och global nivå skulle utökas, i syfte att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.

(2)Eftersom multinationella företagsgrupper bedriver verksamhet i olika länder har de möjlighet att utnyttja aggressiva skatteplaneringsmetoder som inte finns tillgängliga för inhemska företag. När multinationella företagsgrupper gör detta kan inhemska företag, vanligtvis små och medelstora företag, påverkas särskilt, eftersom deras skattebörda blir högre än de multinationella företagsgruppernas. Å andra sidan kan alla medlemsstater drabbas av inkomstförluster och det finns risk för konkurrens för att locka till sig multinationella företagsgrupper genom att erbjuda dem ytterligare skatteförmåner. Det finns därför ett problem när det gäller den inre marknadens funktion.

(3)Skattemyndigheter i unionen behöver omfattande och relevanta upplysningar om multinationella företagsgrupper när det gäller deras struktur, internprissättningspolicy och interna transaktioner inom och utanför unionen. Dessa upplysningar kommer att göra det möjligt för skattemyndigheterna att reagera på skadliga skattemetoder genom

EUT C , , s. .

ändringar av lagstiftningen eller lämpliga riskbedömningar och skatterevisioner, och att fastställa om företag har använt sig av metoder som får till följd att på konstlad väg överföra betydande inkomstbelopp till skatteförmånliga miljöer.

(4)Ökad transparens gentemot skattemyndigheter kan få till effekt att ge multinationella företagsgrupper ett incitament att överge vissa metoder och betala sin skäliga andel av skatten i det land där vinsterna görs. Att öka transparensen för multinationella företagsgrupper utgör därför en väsentlig del i arbetet med att motverka urholkning av skattebasen och överföring av vinster.

(5)Resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar om en uppförandekod om dokumentationskrav för internprissättning för företag i intressegemenskap i Europeiska unionen ger redan multinationella företagsgrupper i unionen en metod för att lämna upplysningar till skattemyndigheter om global affärsverksamhet och strategier för internprissättning (central dokumentsamling) och information om den lokala enhetens konkreta transaktioner (lokal dokumentation). Uppförandekoden om dokumentationskrav för intern prissättning för företag i intressegemenskap i Europeiska unionen innehåller dock för närvarande inte någon mekanism för ingivandet av en landsspecifik rapport.

(6)I den landsspecifika rapporten bör multinationella företagsgrupper varje år och för varje skattejurisdiktion i vilken de bedriver affärsverksamhet lämna upplysningar om inkomstbelopp, vinst före inkomstskatt samt betald och upplupen inkomstskatt. Multinationella företagsgrupper bör också redovisa antal anställda, aktiekapital, outdelade vinster och materiella anläggningstillgångar i varje skattejurisdiktion. Slutligen bör multinationella företagsgrupper identifiera varje enhet inom gruppen som bedriver verksamhet i en viss skattejurisdiktion och de bör lämna en indikation om den affärsverksamhet varje enhet bedriver.

(7)För att uppnå en effektivare användning av offentliga medel och minska den administrativa bördan för multinationella företagsgrupper bör kravet på rapportering endast gälla för multinationella företagsgrupper med en årlig konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger ett visst belopp. Direktivet bör säkerställa att samma upplysningar samlas in och görs tillgängliga för skattemyndigheterna i god tid i hela unionen.

(8)För att säkerställa en väl fungerande inre marknad är det nödvändigt att unionen säkrar en rättvis konkurrens mellan EU-baserade multinationella företagsgrupper och icke EU-baserade multinationella företagsgrupper där en eller flera av enheterna är lokaliserade inom EU. Båda bör därför omfattas av kravet på rapportering.

(9)Medlemsstaterna bör fastställa regler om sanktioner för överträdelse av de nationella

bestämmelser som antagits enligt detta direktiv och bör säkerställa att dessa sanktioner är effektiva, proportionella och avskräckande samt att de tillämpas.

(10)För att säkerställa en väl fungerande inre marknad är det nödvändigt att se till att medlemsstaterna antar samordnade bestämmelser om kravet på transparens i multinationella företagsgrupper.

(11)Vad gäller utbyte av upplysningar mellan medlemsstaterna föreskrivs redan i rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar på ett antal områden. Dess tillämpningsområde bör utvidgas till

att omfatta obligatoriskt automatiskt utbyte av landsspecifika rapporter mellan medlemsstater.

(12)Det obligatoriska automatiska utbytet av landsspecifika rapporter mellan medlemsstater bör i varje enskilt fall inbegripa lämnande av en definierad uppsättning grundläggande upplysningar som finns tillgängliga för de medlemsstater i vilka, på grundval av upplysningarna i den landsspecifika rapporten, en eller flera enheter i den multinationella företagsgruppen antingen har skattemässig hemvist eller är skattskyldiga med beaktande av den affärsverksamhet som bedrivs genom en multinationell företagsgrupps fasta etableringsställe.

(13)För att minimera kostnader och administrativ börda både för skattemyndigheter och för multinationella företagsgrupper är det nödvändigt att föreskriva regler som är förenliga med den internationella utvecklingen och som på ett positivt sätt bidrar till dess genomförande. Den 19 juli 2013 presenterade OECD en handlingsplan i fråga om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS-handlingsplanen) som är ett viktigt initiativ för att ändra befintliga internationella skatteregler. Den 5 oktober 2015 lade OECD fram sina slutliga rapporter som godkändes av G20-ländernas finansministrar. Under mötet den 15 och 16 november 2015 godkändes också OECD- paketet av G20-ledarna.

(14)Arbetet med punkt 13 i BEPS-handlingsplanen resulterade i en uppsättning standarder för att lämna upplysningar om multinationella företagsgrupper, inklusive den centrala dokumentsamlingen, den lokala dokumentationen och den landsspecifika rapporten. Det är därför lämpligt att beakta OECD-standarderna när reglerna för den landsspecifika rapporten fastställs.

(15)Unionens åtgärder på området för den landsspecifika rapporteringen bör fortsätta att ta särskild hänsyn till den framtida utvecklingen på OECD-nivå. Vid genomförandet av detta direktiv bör medlemsstaterna använda 2015 års slutliga rapport om punkt 13 i OECD/G20-ländernas projekt om urholkning av skattebasen och överföring av vinster, som utvecklats av OECD, som en källa till illustration eller tolkning av detta direktiv och för att säkerställa samstämmighet vid tillämpningen i medlemstaterna.

(16)Det är nödvändigt att specificera språkkrav för utbytet av upplysningar mellan medlemsstater om den landsspecifika rapporten. Det är också nödvändigt att anta de praktiska arrangemang som krävs för att uppgradera det gemensamma kommunikationsnätet (CCN-nätet). För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artiklarna 20.6 och 21.7, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(17)För att stärka ett effektivt utnyttjande av resurser, underlätta utbytet av upplysningar och undvika att varje medlemsstat för sig behöver göra liknande anpassningar av sina system, bör utbytet av upplysningar göras genom det gemensamma kommunikationsnät (CCN-nätet) som unionen har utformat. De praktiska arrangemang som är nödvändiga för att uppgradera systemet bör antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2 i direktiv 2011/16/EU.

(18)Tillämpningsområdet för det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar bör därför utvidgas till att omfatta det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar i den landsspecifika rapporten.

(19)Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(20)Eftersom målet för detta direktiv, nämligen ett effektivt administrativt samarbete mellan medlemsstater under förutsättningar som är förenliga med en väl fungerande inre marknad, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den enhetlighet och ändamålsenlighet som krävs, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(21)Direktiv 2011/16/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2011/16/EU ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 9 ska ersättas med följande:

”9. automatiskt utbyte:

a)vid tillämpning av artiklarna 8.1, 8a och 8aa, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar till en annan medlemsstat, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller; med tillgängliga upplysningar enligt artikel 8.1 avses upplysningar i skattemyndigheternas akter i den medlemsstat som lämnar informationen vilka kan inhämtas i enlighet med förfarandena för insamling och behandling av upplysningar i den medlemsstaten.

b)vid tillämpning av artikel 8.3a, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar om personer med hemvist i andra medlemsstater till den relevanta hemvistmedlemsstaten, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller.

c)vid tillämpning av andra bestämmelser i detta direktiv än artiklarna 8.1, 8.3a, 8a och 8aa, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar i enlighet med leden a och b i denna punkt.”

(b)Följande stycke ska läggas till som andra stycke:

”I artiklarna 8.3a, 8.7a, 21.2, 25.2 och 25.3 ska alla begrepp som har stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga I. I artikel 8aa och bilaga

IIIska alla begrepp som har stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga III.”

(2)I kapitel II avsnitt 2 ska följande artikel införas som artikel 8aa:

”Artikel 8aa

Tillämpningsområde och villkor för obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifik rapport

1.Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att det Yttersta moderföretaget i en Multinationell företagsgrupp som har skattemässig hemvist på dess territorium, eller någon annan Rapporterande enhet i enlighet med avsnitt 2 i bilaga III, lämnar en landsspecifik rapport med avseende på sitt Rapporterade räkenskapsår inom 12 månader efter den sista dagen i den Multinationella företagsgruppens Rapporterade räkenskapsår i enlighet med avsnitt II i bilaga III.

2.Den behöriga myndigheten i en medlemsstat där den landsspecifika rapporten togs emot i enlighet med punkt 1 ska, genom automatiskt utbyte och inom den tidsfrist som anges i punkt 4, lämna rapporten till varje annan medlemsstat i vilken, på grundval av upplysningarna i den landsspecifika rapporten, en eller flera Ingående enheter i den Multinationella företagsgrupp som den Rapporterande enheten är en del av antingen har skattemässig hemvist eller är skattskyldiga med beaktande av den affärsverksamhet som bedrivs genom ett fast etableringsställe.

3.Den landsspecifika rapporten ska innehålla följande upplysningar med avseende på den Multinationella företagsgruppen:

a)Sammanställda upplysningar om inkomstbelopp, resultaträkning före inkomstskatt, betald inkomstskatt, upplupen inkomstskatt, aktiekapital, ansamlade vinstmedel, antal anställda och andra materiella anläggningstillgångar än kontanter eller likvida medel med avseende på varje jurisdiktion i vilken den Multinationella företagsgruppen bedriver verksamhet.

b)En identifiering av varje Ingående enhet i den Multinationella företagsgruppen med angivande av jurisdiktion för varje sådan Ingående enhets skattemässiga hemvist och av den jurisdiktion enligt vars lagstiftning den Ingående enheten har bildats, om denna skiljer sig från den skattemässiga jurisdiktionen, samt den Ingående enhetens huvudsakliga ekonomiska verksamhet eller verksamheter.

4.Upplysningarna ska lämnas inom 15 månader efter den sista dagen av det Räkenskapsår för den Multinationella företagsgruppen som den landsspecifika rapporten avser. Den första landsspecifika rapporten ska lämnas för det Räkenskapsår för den Multinationella företagsgruppen som inleds den 1 januari 2016 eller senare.

5.Artikel 17.4 ska inte tillämpas på upplysningar som utbyts i enlighet med punkterna 1–4 i denna artikel.”

(3)I artikel 20 ska följande punkt läggas till som punkt 6:

”6. Det automatiska utbytet av upplysningar om landsspecifik rapport i enlighet med artikel 8aa ska ske med användning av standardformuläret i tabellerna 1, 2 och 3 i avsnitt III i bilaga III. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta språkordningen för det utbytet senast den 31 december 2016. Den ska inte hindra medlemsstaterna från att lämna de upplysningar som avses i artikel 8aa på något av unionens officiella språk och arbetsspråk. Denna språkordning får emellertid föreskriva att de centrala delarna av sådana upplysningar också lämnas på något annat av unionens officiella språk. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2.”

(4)I artikel 21 ska följande punkt läggas till som punkt 6:

SV13

”6. Upplysningar som lämnas i enlighet med artikel 8aa.2 ska lämnas på elektronisk väg med hjälp av CCN-nätet. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta nödvändiga praktiska bestämmelser för uppgraderingen av CCN-nätet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2.”

(5)I artikel 23 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna en årlig utvärdering av

ändamålsenligheten hos det automatiska utbyte av upplysningar som avses i artiklarna 8, 8a och 8aa samt de praktiska resultat som uppnåtts. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa formerna och villkoren för hur denna årliga utvärdering ska lämnas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2.”

(6)Följande artikel ska införas som artikel 25 a:

”Artikel 25 a

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv och vad avser artikel 8aaa, och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa regler och åtgärder till kommissionen senast den 31 december 2016 och ska utan dröjsmål anmäla eventuella ändringar som berör dem.”

(7)Artikel 26 ska ersättas med följande:

”Artikel 26

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för administrativt samarbete i fråga om

beskattning. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(*).

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).”

(8)Bilaga III, vars text återfinns i bilaga I till detta direktiv, ska läggas till.

Artikel 2

1.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2016 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2017.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU

vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen11

14.03

1.3.Typ av förslag eller initiativ

Ny åtgärd

Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd12 Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Kommissionens arbetsprogram för 2015 förtecknar bland sina prioriteringar ett rättvisare skattesystem. Som en uppföljning till detta är ett viktigt åtgärdsområde i kommissionens arbetsprogram för 2016 att öka insynen i systemet för bolagsbeskattning.

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål

Fiscalis-programmets särskilda mål ska vara att stödja kampen mot skattebedrägeri, skatteflykt och aggressiv skatteplanering, stödja genomförandet av unionsrätten på skatteområdet genom att säkerställa utbyte av upplysningar, stödja det administrativa samarbetet samt, när så krävs och är lämpligt, öka de deltagande ländernas administrativa kapacitet, i syfte att bidra till att minska skattemyndigheternas administrativa börda och skattebetalarnas kostnader för efterlevnad.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

ABB 3

med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

För det första kommer automatiskt utbyte av upplysningar mellan medlemsstater om landsspecifik rapportering att innebära att samtliga medlemsstater på ett korrekt sätt kommer att kunna bedöma om multinationella företagsgrupper utnyttjar aggressiv skatteplanering och de kommer att kunna reagera i enlighet med detta.

För det andra bör det faktum att det finns bättre insyn skapa större incitament att se till att skattekonkurrensen blir rättvisare. Automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifika rapporter kan också avskräcka företag från aggressiv skatteplanering, eftersom andra medlemsstater nu kommer att ha tillgång till nödvändiga upplysningar för att upptäcka och reagera på konstlade arrangemang och vinstöverföring.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Förslaget kommer att styras av kraven i det direktiv som det ändrar (dvs. direktiv 2011/16) för medlemsländernas tillhandahållande av en utvärdering av ändamålsenligheten vad gäller det automatiska utbytet av upplysningar på årsbasis.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Genom direktivet krävs att medlemsstaterna, så snart de har tagit emot den landsspecifika rapporten, delar upplysningarna med de medlemsstater i vilka, på grundval av upplysningarna i rapporten, företagen i den multinationella företagsgruppen antingen har skattemässig hemvist eller är skattskyldiga med beaktande av den affärsverksamhet som bedrivs genom ett fast etableringsställe.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

Genom ett EU-initiativ garanteras ett enhetligt, konsekvent och övergripande EU- omfattande förhållningssätt till automatiskt utbyte av upplysningar på den inre marknaden. Det skulle innebära en gemensam rapporteringsmetod i alla medlemsstater, vilket skulle leda till kostnadsbesparingar för både skatteförvaltningar och företag.

Ett rättsligt instrument på EU-nivå skulle också skapa rättssäkerhet för skatteförvaltningar och företag i EU, bidra till utvecklingen av en internationell standard för automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifika rapporter, som man diskuterat och kommit överens om i OECD, och skulle inbegripa användning av de it-system som redan används eller är under utveckling för att underlätta rapportering av upplysningar enligt direktivet om administrativt samarbete. Enligt detta direktiv delar EU-medlemsstaterna upplysningar i särskilda format via en specifik kommunikationskanal. Formaten skulle lätt kunna utvidgas så att de kan användas även för de ytterligare poster som nu föreslås ska inbegripas. Medlemsstaterna har investerat mycket tid och pengar på att utarbeta dessa format och det skulle leda till stordriftsfördelar om medlemsstaterna också använde dem för utbytet av upplysningar om de nya posterna.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Det automatiska utbytet av upplysningar mellan skattemyndigheter som tillämpas på andra skatteområden, till exempel för inkomst av sparande, har lett till goda resultat. Automatiskt utbyte är numera accepterat på global nivå som bästa tillgängliga verktyg för skattemyndigheter för att bekämpa skatteflykt, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Eftersom förslaget är utformat för att ändra direktivet om administrativt samarbete (2011/16) kommer de förfaranden, arrangemang och it-verktyg som redan inrättats eller som är under utveckling enligt det direktivet att vara tillgängliga för detta förslags syften.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– Förslaget kommer att träda i kraft den 1 januari 2017

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet13

Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer Fiscalis 2020-programmet förvaltas direkt

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom delegering till

–  tredjeländer eller organ som de har utsett

–  internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–  EIB och Europeiska investeringsfonden

–  organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–  offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Förslaget innebär inga ändringar vad gäller förvaltningen. Enligt artikel 21 i direktiv 2011/16 utvecklar kommissionen genom kommittéförfarande tillsammans med medlemsstaterna formaten för utbyte av upplysningar. Vad gäller det CCN-nät som krävs för att upplysningarna ska kunna utbytas mellan medlemsstaterna är kommissionen ansvarig för allt utvecklingsarbete av CCN-nätet som är nödvändigt för detta utbyte, medan medlemsstaterna

13Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive

bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

är ansvariga för all nödvändig systemutveckling på nationell nivå för att göra det möjligt att utbyta upplysningarna med hjälp av CCN-nätet.

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

I Fiscalis-programmet hanteras övervakning och rapportering som följer:

Förberedande åtgärder som krävs för detta initiativ och andra gemensamma utbildningsåtgärder övervakas regelbundet genom information som insamlats från deltagarna och de åtgärdsansvariga. Informationen samlas in via standarformulär och indikatorer som fastställts i Fiscalis 2020-programmets resultatmätningsram (PFM). Övriga utgifter som rör informationsutbytet övervakas i enlighet med den mekanism som beskrivs i avsnitt 1.4.4 och som är konsoliderat i PFM.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats:

Potentiella risker för initiativets genomförande med stöd av Fiscalis 2020 rör:

Genomförande av den bidragsöverenskommelse som undertecknats med en grupp medlemsstater och kandidatländer.

Genomförandet av upphandlingsavtal som slutits inom ramen för programmet.

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet:

Inrättandet av interna kontrollsystem är identiskt med Fiscalis 2020-programmet som kommer att täcka initiativets samtliga operativa kostnader.

Huvudinslagen i kontrollstrategin är följande: Upphandlingsavtal.

De kontrollförfaranden för upphandling som anges i budgetförordningen tillämpas. Alla upphandlingsavtal upprättas efter det etablerade förfarandet för kontroll av kommissionens avdelningar för betalning, med beaktande av avtalsenliga skyldigheter och principerna om sund ekonomisk och allmän förvaltning. Bestämmelser om bedrägeribekämpning (kontroller, rapporter osv.) ingår i alla avtal som ingås mellan kommissionen och bidragsmottagare. Detaljerade kravspecifikationer utformas och utgör basen för varje enskilt avtal. Godkännandeprocessen följer strikt GD Skatter och tullars TEMPO-metod: de förväntade resultaten granskas, ändras vid behov och godkänns (eller avvisas) slutligen uttryckligen. För att en faktura ska betalas krävs ett ”godkännandebrev”.

Tekniska kontroller vid upphandling

GD Skatter och tullar utför kontroller av de resultat som ska levereras och övervakar de verksamheter och tjänster som utförs av uppdragstagarna. GD Skatter och tullar utför även regelbundet kvalitets- och säkerhetsrevisioner rörande uppdragstagarna. Vid kvalitetsrevisioner kontrolleras huruvida uppdragstagarnas faktiska processer överensstämmer med de regler och förfaranden som angetts i deras kvalitetsplaner. Vid säkerhetsrevisioner granskas de specifika processerna, förfarandena och systemen.

Utöver ovan nämnda kontroller utför GD Skatter och tullar traditionella budgetkontroller:

Förhandskontroll av åtaganden:

Alla åtaganden av GD Skatter och tullar kontrolleras av chefen för enheten Personal och ekonomi. Följaktligen täcks 100 % av de belopp som det har gjorts åtaganden för av en förhandskontroll. Detta förfarande medför en hög grad av säkerhet i fråga om transaktionernas laglighet och korrekthet.

Förhandskontroll av betalningar:

100 % av betalningarna är förhandskontrollerade. Minst en betalning (från alla utgiftskategorier) per vecka väljs ut slumpmässigt för ytterligare förhandskontroll, som utförs av chefen för enheten Personal och ekonomi. För denna aktivitet finns inget resultatmål angående täckningsgraden, eftersom syftet med kontrollen är att granska betalningar ”slumpmässigt” för att kontrollera att de förberetts enligt kraven. De återstående betalningarna behandlas på daglig basis enligt de gällande reglerna.

Förklaringar av den vidaredelegerade utanordnaren:

Samtliga vidaredelegerade utanordnare undertecknar förklaringar till stöd för den årliga verksamhetsrapporten för det berörda året. Dessa förklaringar täcker verksamheterna inom programmet. Utanordnaren förklarar att de verksamheter som har samband med genomförandet av budgeten har utförts enligt principerna om sund ekonomisk förvaltning, att införda förvaltnings- och kontrollsystem har medfört en tillräcklig grad av säkerhet rörande transaktionernas laglighet och korrekthet, att de risker som är knutna till dessa verksamheter har identifierats och rapporterats korrekt och att motverkande åtgärder har genomförts.

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Genom dessa kontroller får GD Skatter och tullar en tillräcklig grad av säkerhet rörande utgifternas kvalitet och korrekthet och minskas risken för att reglerna inte efterlevs. De ovan nämnda kontrollåtgärderna minskar de potentiella riskerna till mindre än målsiffran 2 % och kontrollstrategin når alla bidragsmottagare. Eventuella åtgärder för ytterligare riskreducering skulle medföra oproportionellt höga kostnader och övervägs således inte.

De övergripande kostnader som rör genomförandet av ovan nämnda kontrollstrategi

– för alla utgifter inom ramen för Fiscalis 2020-programmet – är begränsade till 1,6 % av de totala utbetalningarna. Proportionen förväntas förbli densamma för detta initiativ.

Programmets kontrollstrategi bedöms vara effektiv för sitt syfte att begränsa risken för bristande regelefterlevnad till praktiskt taget noll och står i proportion till relaterade risker.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 [1] och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 [2], i syfte att fastställa om det i samband med ett avtal eller beslut om bidrag eller avtal som finansieras enligt den här förordningen, har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens finansiella intressen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik	anslag			Bidrag
Rubrik i		anslag
den
den				från
fleråriga	Nummer		från Efta-	från		från	enligt artikel
fleråriga	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	kandidat-		från	enligt artikel
budgetrame	1A Konkurrenskraft för tillväxt och	Diff./Icke-	15	kandidat-			21.2 b i budget-
n	1A Konkurrenskraft för tillväxt och	diff.14	länder	länder16		tredje-	21.2 b i budget-
	sysselsättning					länder	förordningen

	(Förbättring av skattesystemens funktion)	Different	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
		ierade	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
		ierade

∙Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
		anslag
den

fleråriga	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	från		från	enligt artikel
budgetrame
				kandidat-		tredje-	21.2 b i budget-
n	Nummer[…][Beteckning…...….]	diff.	länder
				länder		länder	förordningen


	[XX.YY.YY.YY]		JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ

14Diff. = Differentierade / Icke-diff. = Icke-differentierade anslag.

15Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

16Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

SV24

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

[Dessa uppgifter ska anges på databladet för budgetuppgifter av administrativ natur (andra dokumentet i bilagan till denna finansieringsöversikt), vilket ska laddas upp i CISNet som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.]

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga		Nummer				1 A	Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning]
	budgetramen		Nummer				1 A	Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning]
	budgetramen


	GD: GD Skatter och tullar						År	År	År	År		2020		TOTALT
	GD: GD Skatter och tullar				201617			2017	2018	2019		2020		TOTALT
 Driftsanslag
Budgetrubrik 14.0301		Åtaganden	(1)			0,300		0,300	0,300	0,050	0,050			1000

		Betalningar	(2)			0		0,300	0,300	0,300	0,050	0,050		1000
		Betalningar	(2)			0		0,300	0,300	0,300	0,050	0,050		1000

Budgetrubrik (nr)		Åtaganden		(1a)			p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.

		Betalningar		(2 a)			p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
		Betalningar		(2 a)			p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen
för vissa operativa program18							p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.

Budgetrubrik (nr)			(3)				p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.

		Åtaganden		=1+1a		0,300		0,300	0,300	0,050	0,050			1000
	TOTALA anslag	Åtaganden	+3			0,300		0,300	0,300	0,050	0,050			1000
	TOTALA anslag
	för GD Skatter och tullar	Betalningar		=2+2a		0		0,300	0,300	0,300	0,050	0,050		1000
		Betalningar	+3			0		0,300	0,300	0,300	0,050	0,050		1000
			+3

2016 är det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

 TOTALA driftsanslag		Åtaganden	(4)	0,300	0,300	0,300	0,050	0,050			1000

		Betalningar	(5)	0	0,300	0,300	0,300	0,050	0,050		1000
		Betalningar	(5)	0	0,300	0,300	0,300	0,050	0,050		1000

TOTALA anslag av administrativ	natur som finansieras		(6)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
genom ramanslagen för vissa operativa program			(6)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
genom ramanslagen för vissa operativa program

TOTALA anslag		Åtaganden	=4+ 6	0,300	0,300	0,300	0,050	0,050			1000
under RUBRIK 1A
under RUBRIK 1A		Betalningar		0	0,300	0,300	0,300	0,050	0,050		1000
i den fleråriga budgetramen		Betalningar	=5+ 6	0	0,300	0,300	0,300	0,050	0,050		1000
			=5+ 6

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

 TOTALA driftsanslag		Åtaganden	(4)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.

		Betalningar	(5)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
		Betalningar	(5)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.

TOTALA anslag av administrativ	natur som finansieras		(6)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
genom ramanslagen för vissa operativa program			(6)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
genom ramanslagen för vissa operativa program

TOTALA anslag		Åtaganden	=4+ 6	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
för RUBRIKERNA 1–4
för RUBRIKERNA 1–4
i den fleråriga budgetramen		Betalningar	=5+ 6	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
(referensbelopp)		Betalningar	=5+ 6	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
(referensbelopp)

	Rubrik i den fleråriga		5		”Administrativa utgifter”
	budgetramen		5		”Administrativa utgifter”
	budgetramen

										Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

					År	År	År	År		År 2020	TOTALT
				2016		2017	2018	2019		År 2020	TOTALT
				2016		2017	2018	2019

	GD: GD Skatter och tullar

 Personalresurser				0,528		0,528	0,528	0,528	0,528		2,640
Övriga administrativa utgifter				0,030		0,030	0,030	0,030	0,030		0,150
TOTALT för GD Skatter och tullar		Anslag		0,558		0,558	0,558	0,558	0,558


	TOTALA anslag	(summa åtaganden =		0,558		0,558	0,558	0,558	0,558
	för RUBRIK 5	(summa åtaganden =									2,790
	för RUBRIK 5	summa betalningar)									2,790
	i den fleråriga budgetramen	summa betalningar)
	i den fleråriga budgetramen

										Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
					År	År	År	År		År 2020	TOTALT
				201619		2017	2018	2019		År 2020	TOTALT
	TOTALA anslag	Åtaganden		0,858		0,858	0,858	0,608	0,608		3,790
	för RUBRIKERNA 1–5
	för RUBRIKERNA 1–5	Betalningar		0,558		0,858	0,858	0,858	0,608	0,50	3,790
	i den fleråriga budgetramen	Betalningar		0,558		0,858	0,858	0,858	0,608	0,50	3,790

192016 är det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och

resultatbeteckn

ing

Geno

20 msnitt

 Typ liga kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 121…

-Resultat

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Resultat

Delsumma för specifikt mål nr 2

	År		År	År
2016		2017		2018

Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.
	Kostn.		Kostn.		Kostn.

År

2019

RESULTAT

Antal	Kostn.	Antal
Antal		Antal

2020				TOTALT

Antal

antal

kostnad

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

TOTALA KOSTNADER

Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

OBS:

Det förväntade positiva resultatet av detta förslag är att i) medlemsstaterna kommer att ta emot skatterelaterade upplysningar om enheter som gör dem informerade för att kunna utföra skatterevisioner. ii) allmänheten kan betrakta åtgärden som en aktiv handling för att se till att samtliga skattebetalare betalar sin skäliga del, iii) företag kommer eventuellt begränsa sina aggressiva skatteplaneringsstrukturer. Även om medlemsstaterna får en ökad administrativ börda som är direkt relaterad till lämnande av upplysningar om landsspecifika rapporter förväntas dessa kostnader bli begränsade, eftersom det är enheterna som utarbetar rapporterna.

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	För in så många år som behövs för att redovisa	TOTALT
	n22	n+1	n+2	n+3	inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	TOTALT

RUBRIK 5
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	0,528	0,528	0,528	0,528	0,528

Övriga administrativa	0,030	0,030	0,030	0,030	0,030
utgifter	0,030	0,030	0,030	0,030	0,030
utgifter

Delsumma RUBRIK 5	0,558	0,558	0,558	0,558	0,558
i den fleråriga	0,558	0,558	0,558	0,558	0,558
budgetramen


utanför RUBRIK 523
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Övriga utgifter
av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 5
i den fleråriga
budgetramen


TOTALT	0,558	0,558	0,558	0,558	0,558

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad

Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År	År		År
År	År	År 2018	201	2020
2016	2017	År 2018	201	2020
2016	2017		9
			9

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid	4	4	4	4	4
kommissionens kontor i medlemsstaterna)	4	4	4	4	4
kommissionens kontor i medlemsstaterna)

					p
XX 01 01 02 (vid delegationer)	p.m.	p.m.	p.m.	p. .		.	.
XX 01 01 02 (vid delegationer)				m.	m
				m.	m
					.

					p
XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)	p.m.	p.m.	p.m.	p. .		.	.
	p.m.	p.m.	p.m.	m.	m	.	.

					.

					p
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)	p.m.	p.m.	p.m.	p. .		.
	p.m.	p.m.	p.m.	m.	m	.

					.

Extern personal (i heltidsekvivalenter)24

						p
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter		p.m.	p.m.	p.m.	p.	.
och vikarier finansierade genom ramanslaget)		p.m.	p.m.	p.m.	m.	m
och vikarier finansierade genom ramanslaget)

						.

						p
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda,		p.m.	p.m.	p.m.	p.	.	.
nationella experter, vikarier och unga experter som					p.	.
nationella experter, vikarier och unga experter som					m.	m
tjänstgör vid delegationerna)					m.	m
						.

						p	p	p
	- vid huvudkontoret	p.m.	p.m.	p.m.	p.	.	.	.
		p.m.	p.m.	p.m.	m.	m	m	m
					m.	m	m	m
XX 01 04 yy 25						.	.	.
						p
	vid delegationerna	p.m.	p.m.	p.m.	p.	.	.
		p.m.	p.m.	p.m.	m.	m	.

						.

						p		p
XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter		p.m.	p.m.	p.m.	p.	.		.
och vikarier som arbetar med indirekta					p.	.		.
och vikarier som arbetar med indirekta					m.	m		m
forskningsåtgärder)					m.	m		m
						.		.

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

					p
10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella	p.m.	p.m.	p.m.	p.	.
experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)	p.m.	p.m.	p.m.	m.	m
experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

					.

					p
Annan budgetrubrik (ange vilken)	p.m.	p.m.	p.m.	p.	.
Annan budgetrubrik (ange vilken)	p.m.	p.m.	p.m.	m.	m
				m.	m
					.

TOTALT	4	4	4	4	4

XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda Förberedelse av möten och korrespondens med medlemsstaterna, (avhängigt diskussioner med medlemsstaterna) arbete med formulär, it-format och det centrala registret, utkontraktering av arbete med it-systemen till externa tjänsteleverantörer

Extern personal	Ej tillämpligt

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

– Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

								För in så många år som behövs
				År	År	År	År	för att redovisa inverkan på	Totalt
				n	n+1	n+2	n+3	resursanvändningen (jfr punkt	Totalt
				n	n+1	n+2	n+3	resursanvändningen (jfr punkt
								1.6)

Ange	vilken		extern
organisation		eller	annan
källa	som	bidrar till
finansieringen

TOTALA anslag som
tillförs genom
medfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som		Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna26
	Belopp som
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det					För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År	År	År	För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År	År	År	redovisa inverkan på resursanvändningen
	budgetåret	n	n+1	n+2	n+3	redovisa inverkan på resursanvändningen
	budgetåret	n	n+1	n+2	n+3		(jfr punkt 1.6)
							(jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

26När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.