Förslag till rådets beslut om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (ULT-beslutet) (EU-dokument COM(2018) 461)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.6.2018

COM(2018) 461 final

2018/0244 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (ULT-beslutet)

{SWD(2018) 337 final} - {SEC(2018) 310 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Detta förslag läggs fram mot bakgrund av den fleråriga budgetramen 2021–2027 som beskrivs i kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionskommittén om en modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum1. I meddelandet anges de viktigaste prioriteringarna och den övergripande budgetramen för EU:s program för yttre åtgärder under rubriken ”Grannskap och omvärld”. En av dessa prioriteringar är rådets beslut om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen å ena sidan och Grönland och Danmark å andra sidan.

De utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) har varit associerade med Europeiska unionen (EU) sedan Romfördragets ikraftträdande. Dessa 25 öar i Atlanten, Antarktis, Arktis, Västindien, Indiska oceanen och Stillahavsområdet2 är inte suveräna stater utan är beroende av någon av följande fyra medlemsstater i EU: Danmark, Frankrike, Förenade kungariket och Nederländerna.

I detta förslag föreskrivs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdag, och förslaget läggs fram för en union bestående av 27 medlemsstater, vilket beaktar Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017. Det är därför inte tillämpligt på de 12 ULT som är knutna till Förenade kungariket. Associeringen av de övriga 13 ULT med unionen är en följd av de konstitutionella banden mellan dessa länder och territorier och de tre medlemsstaterna Danmark, Frankrike och Nederländerna.

ULT har generellt sett ett ganska omfattande självstyre vilket sträcker sig över områden såsom ekonomi, arbetsmarknad, folkhälsa, inrikes frågor och tullar. Försvars- och utrikespolitiken sköts dock oftast av berörd medlemsstat. ULT ingår inte i unionens tullområde och står utanför den inre marknaden. Unionens lagstiftning är därför inte tillämplig. I sin egenskap av medborgare i den medlemsstat i Europeiska unionen som deras ULT har konstitutionella band till är ULT-invånare även medborgare i EU.

Rådets beslut EU/755/20133 - ULT-beslutet - täcker förbindelserna mellan ULT (inbegripet Grönland), de medlemsstater till vilka de är knutna och Europeiska unionen Det fastställer de särskilda förbindelser som ULT har med EU såsom en del av EU-familjen och den särskilda rättsliga ram som är tillämplig för dem. Den huvudsakliga finansieringskällan för det gällande ULT-beslutet är elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF), vilken täcker programplanering och finansiering av territoriella och regionala program för ULT, med undantag av Grönland, för vilka det finns ett särskilt beslut som finansieras genom EU:s budget.

Innan 1982 ansågs Grönland vara en del av EU genom Danmark, vilket innebar att EU-fartyg kunde fiska i grönländska vatten. Grönland utträdde därefter ur EU och associerades sig

COM (2018) 98 final, COM (2018) 321 final, 2.5.2018. Bilaga II till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).

istället med unionen som ett ULT genom Grönlandsfördraget4. I detta fördrag framhölls att det var viktigt att bibehålla de nära förbindelserna mellan EU och Grönland, särskilt med avseende på Grönlands utvecklingsbehov och EU:s fiskerättigheter.

Ett fiskeavtal5 undertecknades den 13 mars 1984. Efter halvtidsöversynen av det fjärde fiskeprotokollet 2003 drog Europeiska rådet slutsatsen att ett arrangemang bör beakta fiskets och de strukturella utvecklingsproblemens betydelse för Grönland. I unionens, Grönlands och Danmarks gemensamma förklaring från 20066 fastställs de gemensamma målen för ett nytt partnerskap. Denna förklaring utgjorde den politiska grunden för rådets beslut 2006/526/EG7 som fastställer ramen för samarbetet under perioden 2007–2013. Rådets beslut 2014/137/EU8 täcker perioden 2104–2020 och ligger i linje med den efterföljande gemensamma förklaringen av EU, Grönland och Danmark från 2015 i vilken de nära förbindelserna mellan parterna bekräftas.

Det gällande Grönlandsbeslutet kompletterar ULT-beslutet samtidigt som det innehåller några aspekter som är specifika för förbindelserna med Grönland.

I haltidsöversynsrapporten (december 2017)9 om de 10 finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder, inklusive Grönlandsbeslutet10 och elfte EUF, vilken omfattar programplaneringen för övriga ULT, dras slutsatsen att finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder fungerar ändamålsenligt. Både rapporten och det samråd som genomförts visade dock på att det finnes ett behov av en ökad flexibilitet, förenkling, ökad samstämmighet och bättre resultat. Detta har lett till ett förslag om ett nytt instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, vilket kommer att tillvarata tidigare erfarenheter i syfte att rationalisera unionens strukturer på området yttre åtgärder.

ULT-beslutet och Grönlandsbeslutet kan inte tas med vare sig i det nya instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete eller någon annan rättsakt som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Detta beror på att bägge har ett särskilt förfarande för antagande som innebär att rådet fattar beslut med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet11. Av rationaliseringsskäl föreslås det att antalet program minskas genom att båda besluten slås samman till ett enda beslut som omfattar alla ULT, inklusive Grönland.

Dessutom utgör artikel 203 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) den rättsliga grunden för både ULT-beslutet och Grönlandsbeslutet. I enlighet med förslaget

Fördraget om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna med avseende på Grönland (EGT L 29, 1.2.1985, s. 1).

Avtal om fiske mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen å ena sidan och Danmarks regering och Grönlands lokala regering å andra sidan (EGT L 29, 1.1.1985, s. 9).

Gemensam förklaring av Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Grönlands lokala regering och Danmarks regering, å andra sidan, om ett partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och Grönland (EUT L 208, 29.7.2006, s. 32).

Beslut 2006/526/EG av den 17 juli 2006 om förbindelserna mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (EUT L 208, 29.7.2006, s. 28).

Beslut 2014/137/EU av den 14 mars 2014 om förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (EUT L 76, 15.3, s. 1). Haltidsöversynsrapporten grundar sig på tio arbetsdokument, ett för varje instrument (förteckningen nås genom länken nedan), vilka i sin tur grundar sig på tio oberoende utvärderingar. Samtliga dokument finns att tillgå på denna webbplats: https://ec.europa.eu/europeaid/public-consultation-external- financing-instruments-european-union_en.

EUT L 76, 15.3.2014, s. 1.

Artikel 203 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 326, 26.10.2012, s. 1).

att integrera EUF i den allmänna budgeten bör medlen för finansiering av både Grönland och övriga ULT komma från den nya budgetrubriken nr 6 ”Grannskap och omvärld”.

Tack vare en ny lagstiftningsakt för alla ULT som omfattar den politiska och rättsliga ramen samt bestämmelserna om genomförandet av samarbetet uppnås följande:

∙Enhetlig förvaltning — genom att alla ULT har samma finansieringskälla (EU:s allmänna budget) fås synergieffekter när det gäller programplanering och genomförande.

∙Konsolidering av gemensamma mål.

∙En förenklad och enhetligare rättslig ram.

∙Stärkt profil för ULT som grupp.

Eftersom båda besluten anses fungera ändamålsenligt ska målsättningen vara att både bevara det som fungerar bra och att förbättra det som hindrar parterna från att genomföra sina strategier och uppnå sina prioriteringar. Medlemsstaterna har för sin del med kraft insisterat på att strukturen och regelverket för det gällande ULT-beslutet ska behållas.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

De gällande reglerna och bestämmelserna för associeringen ULT–EU fastställs i beslut 2013/755/EU av den 25 november 201312 om associering av ULT med Europeiska unionen. Reglerna och bestämmelserna för förbindelserna med Grönland fastställs i rådets beslut 2014/137/EU av den 14 mars 201413 om förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Europa 203014 utgör ett riktmärke när det gäller samstämmighet mellan alla policyområden vad gäller energieffektiviteten och dess bidrag till energitryggheten och till ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030. Samstämmighet Parisavtalet om klimatförändringar kommer också att säkerställas.

Den integrerade EU-politiken för Arktis15 ger uttryck för unionens strategiska intresse av att spela en nyckelroll i den arktiska regionen. Den bygger på tidigare initiativ och argumenterar för en EU-politik som är inriktad på att främja internationellt samarbete som ett svar på klimatförändringens inverkan på Arktis känsliga miljö, och på att främja och bidra till hållbar utveckling, särskilt i den europeiska delen av Arktis. Grönland spelar en viktig roll i denna politik i och med att det utgör en del av Danmark.

Åtgärder som finansieras inom ramen för detta förslag bör vara förenlig med de åtgärder som genomförs inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den nyligen föreslagna europeiska fredsfaciliteten. Humanitära insatser bör inte finansieras inom ramen

EUT L 344, 19.12.2013, s. 1. EUT L 76, 15.3.2014, s. 1.

Meddelande från kommissionen till europaparlamentet och rådet om energieffektivitet, om hur energieffektivitet kan trygga energiförsörjningen och om 2030-ramen för klimat- och energipolitiken (COM (2014) 520 final).

JOIN (2016) 21.

för detta förslag, eftersom de kommer att fortsätta att finansieras inom ramen för instrumentet för humanitärt bistånd16.

I kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027 fastställs ett ambitiösare mål för integrering av klimatfrågor i alla EU:s program, med det övergripande målet att 25 % av EU:s utgifter ska bidra till klimatmålen. Åtgärder inom detta program väntas bidra med 20 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. Programmets bidrag till uppnåendet av detta övergripande mål kommer att följas upp med hjälp av ett unionssystem för klimatmarkörer på en lämplig uppdelningsnivå, inbegripet användning av mer precisa metoder om sådana finns tillgängliga. Kommissionen kommer att fortsätta att lägga fram informationen årligen i form av åtagandebemyndiganden inom ramen för det årliga budgetförslaget.

För att stödja ett fullt utnyttjande av programmets potential att bidra till klimatmålen ska kommissionen sträva efter att identifiera relevanta åtgärder under förfarandena för utarbetande, genomförande, översyn och utvärdering av programmet.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

ULT-beslutet grundar sig på fjärde delen i EUF-fördraget. De närmare riktlinjerna och förfarandet för associeringen fastställs i rådsbeslut som grundar sig på artikel 203 i EUF- fördraget, enligt vilken sådana akter ska antas i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande.

Artiklarna 198–204 i EUF-fördraget är tillämpliga på Grönland, om inte annat följer av de särskilda bestämmelser för Grönland som fastställs i protokoll nr 34 om en särskild ordning för Grönland som fogats till EUF-fördraget.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

De närmare detaljerna när det gäller bestämmelserna i fjärde delen i EUF-fördraget måste fastställas på unionsnivå, eftersom den ekonomiska och sociala utveckling och de nära ekonomiska band mellan ULT och unionen i dess helhet som är syftet med associeringen inte kan uppnås genom åtgärder på medlemsstatsnivå. Dessutom kan inte medlemsstaterna inte vidta åtgärder med avseende på ULT-handelsordningen, eftersom EU ensamt ansvarar för den gemensamma handelspolitiken (avdelning II i femte delen i EUF-fördraget).

Den metod för samarbete med ULT som anges i kommissionens lagstiftningsförslag iakttar principerna om partnerskap, komplementaritet och subsidiaritet. Det föreslås att EU:s ekonomiska bistånd till ULT ska grundas på programplaneringsdokument. Det är meningen att de behöriga myndigheterna i ULT och kommissionen ska ha gemensamt ansvar för dessa och att de ska fastställa strategierna för samarbetet mellan unionen och ULT. Dessa samarbetsstrategier ska grunda sig på de utvecklingsmål, strategier och prioriteringar som antas av de behöriga myndigheterna i ULT. Kommissionen, ULT och deras medlemsstater ska i nära samarbeta fatta beslut om åtgärder, med full hänsyn tagen till varje parts institutionella, rättsliga och ekonomiska befogenheter.

Utan att detta har inverkan på kommissionens befogenheter är det meningen att myndigheterna i ULT ska ha huvudansvaret för genomförandet av de åtgärder man enats om

16Skall uppdateras.

inom ramen för samarbetsstrategin. Kommissionen skulle vara ansvarig för fastställandet av de allmänna bestämmelserna för dessa program och projekt.

Partnerskapet mellan Europeiska unionen, Grönland och Danmark kommer att underlätta samråd och politisk dialog om de mål och samarbetsområden som inrättas genom detta beslut. Det kommer att fastställa en ram för ett brett samarbete och dialog inom områden av ömsesidigt intresse.

•Proportionalitetsprincipen

På grundval av artiklarna 198 och 199 i EUF-fördraget kommer associeringen att fortsätta att utgöra ett brett partnerskap som omfattar en institutionell ram och en handelsordning, täcker många olika samarbetsområden och fastställer de grundläggande principerna för unionens ekonomiska bistånd till ULT.

Med hänsyn till ULT:s särdrag och deras särskilda förbindelser med EU kommer en ny lagstiftningsakt för alla ULT som omfattar den politiska och rättsliga ramen samt bestämmelser om genomförandet av samarbetet att garantera effektivitet, en konsolidering av gemensamma mål, samstämmighet och en stärkt profil för ULT som grupp. Den metod som presenteras i detta förslag är flexibel och anpassad till varje ULT:s särskilda situation.

Av samstämmighets- och effektivitetsskäl, och om inget annat anges, kommer detta förslag till beslut att tillämpa genomförande-, utvärderings- och övervakningsbestämmelserna i instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete17.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Enligt artikel 7 i Grönlandsbeslutet ska en rapport om halvtidsutvärderingen läggas fram senast i juni 2018, vilken ska utgöra underlag för det vidare arbetet vad gäller beslutet och dess åtgärder. I elfte EUF, som omfattar programplaneringen för övriga ULT, anges det att det behövs en prestationsöversyn före utgången av 2018. Av denna anledning ingick Grönlandsbeslutet (2014/137/EU) och elfte EUF i en utvärdering tillsammans med åtta andra finansieringsinstrument för yttre åtgärder, för vilka det enligt artikel 17 i den gemensamma genomförandeförordningen18 måste läggas fram en rapport om halvtidsöversyn läggas fram före utgången av 2017.

I denna rapport som antogs av kommissionen i december 201719 görs en bedömning av huruvida dessa tio instrument fungerar ändamålsenligt i syfte att garantera ett effektivt genomförande av EU:s bistånd. Rapporten består av en allmän analys och tio olika arbetsdokument i vilka varje finansieringsinstrument bedömdes för sig på grundval av utvärderingar som genomförts av externa konsulter under 2016–2017.

[förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete]

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2014 av den 11 mars 2014 (EUT L 77, 14.3.2014, s. 95).

Haltidsöversynsrapporten grundar sig på tio arbetsdokument, ett för varje instrument (förteckningen nås genom länken nedan), vilka i sin tur grundar sig på tio oberoende utvärderingar. Samtliga dokument finns att tillgå på denna webbplats: https://ec.europa.eu/europeaid/public-consultation-external- financing-instruments-european-union_en.

I arbetsdokumentet om Grönlandsbeslutet20 drogs slutsatsen att dess huvudsyfte – att upprätthålla nära och varaktiga förbindelser mellan partnerna och understödja en hållbar utveckling av Grönland – har uppnåtts. Det starka partnerskapet och samarbetet med Europeiska unionen har gjort det möjligt för Grönland att öka sin kapacitetsuppbyggnad, utveckla starkare styrningssystem och system för förvaltning av de offentliga finanserna och att stärka sitt utbildningssystem – och därmed också sin arbetskraft.

Grönlansbeslutet är utformat för att täcka, och prestera bättre resultat, vad gäller de bredare politiska målen för partnerskapet med Europeiska unionen. Det kan därmed också fortsatt användas till för att förverkliga de mål som fastställts för 2020.

I arbetsdokumentet om elfte EUF21 dras slutsatsen att Grönlandsbeslutet fortfarande är relevant. Det är en välfungerande mekanism sett överlag som bevisligen ger ett mervärde och har en tillfredsställande intern överensstämmelse. Det fanns vissa brister i ULT:s genomförandeförfaranden som konstaterades inverka på samarbetet.

Den samlade slutsaten i haltidsöversynsrapporten är att instrumenten för yttre åtgärder fungerar ändamålsenligt, var relevanta och förenliga med EU:s mål och partnerländernas behov samt tillräckständigt flexibla för att kunna stödja och genomföra en föränderlig politisk ram. Mångfalden av instrument och förfaranden ansågs dock ge sämre samstämmighet överlag och mindre synligheten för EU:s yttre åtgärder eftersom synergieffekter och komplementaritet inte utnyttjades i tillräcklig utsträckning.

För att EU:s budget för yttre åtgärder ska kunna hantera de politiska och driftsmässiga utmaningar som anges i utvärderingarna måste den i ökad grad inriktas på fyra viktiga sektorsövergripande frågor, dvs. flexibilitet, förenkling, samstämmighet och prestation.

Grönlandsbeslutet utgör en integrerad del av ULT-beslutet, vilket även täcker Grönland, och ekonomiska resurser för både Grönland och övriga ULT kommer nu att komma från samma budgetrubrik. En sammanslagning av de båda besluten innebär således en förenkling, flexibilitet och samstämmighet i och med att de politiska förbindelserna med alla ULT och de ekonomiska resurserna förs samman i ett enda instrument. Sammanslagningen gör att ULT:s särskilda status framhålls och stärks och att ännu större fokus läggs på ULT:s särdrag i förhållande till andra utvecklingspartner. Dessutom kommer det att framgå tydligare att tyngdpunkten i samarbetet med ULT är en hållbar utveckling för dessa.

•Samråd med berörda parter

Förbindelserna med ULT, inklusive Grönland, diskuterades vid ett tematiskt möte om perioden efter 2020 i samband med det sextonde ULT–EU-forumet som hölls i Bryssel den 23 februari 2018 och i det diskussionsunderlag om diskussionen om perioden efter 2020 och dess följverkningar för ULT22 som beställts av ULT:s sammanslutning (OCTA).

I samband med den externa utvärderingen av finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder, inklusive Grönlandsbeslutet och elfte EUF, hölls ett öppet offentligt samråd som varade i tolv veckor och avslutades den 3 maj 201723. Vid detta samråd inhämtades även ett preliminärt underlag till framtida finansieringsinstrument för yttre åtgärder. Samrådet utgjordes av i) en webbenkät som innehåll ett antal vägledande frågor för att underlätta återkopplingen och ii) fysiska möten med viktiga aktörer.

https://ec.europa.eu/europeaid/mid-term-review-report-external-financing-instruments_en https://ec.europa.eu/europeaid/mid-term-review-report-external-financing-instruments_en Denna rapport har ännu inte offentliggjorts, men har godkänts av kommissionen. https://ec.europa.eu/europeaid/public-consultation-external-financing-instruments-european-union_en

Följande frågor lyftes särskilt fram under samrådet:

I det diskussionsunderlag som beställts av OCTA beskrevs hur ULT, allmänt sett, anser att det gällande ULT har lett till betydande framsteg för dem och är ett bra rättsligt instrument som inte behöver ändras i någon nämnvärd utsträckning. Det framtida samarbetet bör med fördel inriktas på uppnåendet av målen för hållbar utveckling. De framtida förbindelserna skulle kunna ha formen av ett fristående ULT-instrument inom budgeten med lämpliga bestämmelser som möjliggör en enkel, flexibel och smidig programplanering. Ett införlivande av EUF i EU:s allmänna budget upplevs som positivt, under förutsättning att vissa flexibilitetsaspekter från EUF bibehålls. Några ULT önskar ett ökat ekonomiskt bistånd med hänvisning till sina särskilda geografiska egenskaper och sin tillhörighet till EU-familjen.

Denna önskan stöddes av medlemsstaterna som anser att ULT-beslutet utgör den rätta grunden för samarbetet mellan ULT och EU, även om man förväntades sig betydande ändringar i genomförandet. I diskussionsunderlaget konstaterades det vidare att medlemsstaterna är öppna för ett särskilt instrument inom den allmänna budgeten så länge bestämmelserna för ett sådan var lämpliga och, framförallt, budgetstödsmetoden och flerårighetsprincipen bibehålls.

Vid det offentliga samrådet om utvärderingen av Grönlandsbeslutet rådde allmän enighet om att detta beslut varit relevant och tjänat sitt syfte när det gäller att verka för och uppnå dess allmänna och särskilda mål och att tillämpa dess allmänna principer vad gäller underlättande av den politiska dialogen om globala och arktiska frågor. Vad gäller utformningen av det ekonomiska biståndet för perioden efter 2020 ansågs det att de EUF-förfaranden som är tillämpliga för övriga ULT torde utgöra den bästa jämförelsegrunden när det gäller förfarandena för programplanering och genomförande av ekonomiskt bistånd till Grönland. Grönlansbeslutet upplevdes som ett värdefullt instrument för att bibehålla och stärka de starka banden mellan Grönland och unionen. De politiska aspekterna av detta förhållande har utvecklats mycket över åren.

•Extern experthjälp

Den externa utvärderingen av Grönlandsbeslutet och elfte EUF ligger till grund för haltidsöversynsrapporten och det därtill hörande arbetsdokumentet. Dessutom har ULT beställt ett diskussionsunderlag om diskussionen om perioden efter 2020 och dess följverkningar för ULT, vilket utarbetats externt.

•Konsekvensbedömning

Under 2018 genomförde kommissionen en konsekvensbedömning som omfattar alla instrument under rubriken ”Europa i världen” i den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Denna konsekvensbedömning var inriktad på de viktiga förändringarna vad gäller yttre åtgärder som föreslås i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. En av dessa ändringar är att samla flera instrument i ett brett instrument och att integrera EUF i EU:s allmänna budget.

Slutsatsen av analysen var att fördelarna med att integrera EUF i den allmänna budgeten skulle uppväga nackdelarna om vissa förutsättningar kunde uppfyllas. Till exempel bör det belopp som anslagits för yttre åtgärder inte vara mindre än den sammanlagda summan av EUF och övriga finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder, flexibiliteten i EUF så långt som möjligt överföras och de militära insatser som finansieras genom EUF:s fredsbevarande resurs för Afrika fortsätta genom en annan mekanism utanför budgeten.

I konsekvensbedömningen konstateras också att de flesta instrument, förutom dem som har en mycket specifik rättslig grund eller mycket specifika mål, skulle kunna slås samman. Till de

instrument som kan slås samman hör finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, Europeiska utvecklingsfonden, det europeiska grannskapsinstrument, det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred och partnerskapsinstrumentet. Följande bör fortfarande vara separata: instrumenten för humanitärt bistånd, budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, delar av instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete, instrumentet för ULT, inklusive Grönland liksom unionens civilskyddsmekanism, instrumentet för stöd inför anslutningen, EU:s frivilligkår för humanitärt bistånd, stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen, reserven för katastrofbistånd och den europeiska fredsfaciliteten.

Såsom kommissionen har påpekat24, och enligt återkoppling från parter under det offentliga samrådet, är den nuvarande strukturen för finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder alltför komplicerad. Genom att flera instrument sammanförs till ett brett instrument fås en rationalisering av förvaltningen och tillsynssystemen, vilket minskar den administrativa bördan för EU-institutionerna och medlemsstaterna. Med ett förenklat system för tillsyn skulle de berörda institutionerna kunna få en bättre och mer samlad bild av EU:s utgifter för yttre åtgärder.

Den 25 april 2018 granskades konsekvensbedömningen av nämnden för lagstiftningskontroll och fick ett positivt yttrande med reservationer.

•Förenkling

Vad gäller förenklingar så har rationaliseringen av den rättsliga strukturen till syfte att minska den administrativa bördan i förhållande till de nuvarande instrumenten. Förbindelserna med ULT och resurserna för finansiering av dessa (inbegripet programplanerings- och genomförandebestämmelser) styrs för närvarande av fyra instrument, nämligen i) ULT- beslutet, ii) förordningen om elfte EUF, iii) Grönlandsbeslutet och iv) den gemensamma genomförandeförordningen.

Detta förslag till beslut innebär att ett enda instrument kommer att täcka både de politiska aspekterna och de särskilda förbindelserna mellan unionen och ULT. Det innehåller särskilda bestämmelser där så behövs för förbindelserna med Grönland, samlar alla ekonomiska resurser under en rubrik i EU:s allmänna budget och fastställer genomförandebestämmelser som i stort följer bestämmelserna i instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, vilket kommer att garantera samstämmighet och ge en förenkling. Där så är nödvändigt föreskriver förslaget till beslut specifika, förenklade regler för ULT på programplaneringsområdet.

Dessutom kommer överföringen (i den utsträckning som är möjlig) av EUF:s egenskaper, såsom till exempel flerårighetsprincipen, att ge förfaranden som är ännu enklare och flexiblare än de som Grönland hittills haft tillgång till. Detta förslag till beslut kommer således att leda till en förenkling av förvaltnings- och tillsynsstrukturen iförhållande till den nuvarande uppsättningen instrument.

4.BUDGETKONSEKVENSER

De ekonomiska resurserna för Grönland kommer att tas från budgetrubrik 6 i EU:s allmänna budget ”Grannskap och omvärld”. Med tanke på att avsikten är att överföra en del egenskaper

24Särskilt i diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser (från juni 2017) och i meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och till rådet. COM (2018) 98 final 14.2.2018.

från EUF, till exempel flerårighetsprincipen, till EU:s allmänna budget, kommer detta att leda till en förenkling av de nuvarande förfarandena för tilldelning av anslag till Grönland

Vad gäller övriga ULT kommer deras anslag att flyttas från EUF till budgetrubriken ”Grannskap och omvärld”.

I enlighet med kommissionens meddelande om en modern budget för unionen som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum25 öronmärks 500 miljoner EUR under rubriken ”Grannskap och omvärld” för samarbete med ULT.

I detta beslut anslås 500 000 000 EUR (i löpande priser) till associeringen med ULT. Av detta belopp ska 225 000 000 EUR anslås till Grönland och 225 000 000 EUR till övriga ULT, varav 159 000 00 EUR till territoriella program och 66 000 000 EUR till regionala program. En intraregional finansieringsram på 15 000 000 EUR är dessutom öppen för alla ULT, inklusive Grönland. Dessutom föreskrivs ett belopp på 22 000 000 EUR till tekniskt bistånd i enlighet med det nya beslutet samt ett icke fördelat belopp på 13 000 000 EUR.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Om inget annat anges i detta beslut, kommer genomförande-, utvärderings- och övervakningsbestämmelserna att följa dem som anges i instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i utkastet till beslut

I och med att ULT-beslutet och Grönlandsbeslutet slås samman kommer alla kommer också alla områden som är likartade eller har synergieffekter att slås samma. Både strukturen och flertalet bestämmelser i det gällande ULT-beslutet kommer att bibehållas och där så behövs kommer särdragen i unionens förbindelser och samarbete med Grönland att lyftas fram, till exempel målet att upprätthålla de nära och varaktiga förbindelser mellan unionen, Grönland och Danmark, erkännandet av om Grönlands geostrategiska läge, politisk dialog och potentiellt samarbete om arktiska frågor samt livsmedelstrygghet. Tack vare detta kommer de positiva aspekterna av Grönlandsbeslutet att bevaras.

Det nya ULT-beslutet bör ha samma struktur och samma pelare, dvs. politik, handel och samarbete, som det gällande beslutet. De viktigaste ändringarna är de följande:

∙Förslaget till beslut kommer att ta hänsyn till konsekvenserna av utträdet av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland ur Europeiska unionen och det faktum att den särskilda ordning som anges i fjärde delen i EUF- fördrage inte längre kommer att vara tillämplig på de tolv brittiska ULT.

∙Rent formellt görs en allmän uppdatering av texten och dess bilagor, särskilt för att beakta de senaste ändringar som ägt rum i skatte- och handelslagstiftningen.

∙I och med att EUF integreras i EU:s allmänna budget kommer bilagorna IV och V i det gällande beslutet att utgå. Dessutom har bilaga I om isolerade ULT

25COM (2018) 98 final, 14.2.2018. COM (2018) 321 final, 2.5.2018.

SV9

integrerats i beslutet. Bilaga III om förvaltning av EIB:s egna medel kommer att utgå.

∙I syfte att beakta läget i förbindelserna med Grönland kommer bestämmelser att läggas till och uppdateras i artikel 3 (mål, principer och värden), artikel 5 (ömsesidiga intressen, komplementaritet och prioriteringar), artikel 13 (vägledande principer för dialog), artikel 23 (ny artikel om råmaterial), artikel 31 (samarbete på området forskning och innovation) och artikel 35 (folkhälsa och livsmedelstrygghet).

∙Del IV om ekonomiskt samarbete innehåller en särskilt finansieringsram budgetrubriken nr 6 ”Grannskap och omvärld” för ULT. Den innehåller även följande:

∙En allmän hänvisningsklausul till instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) när det gäller genomförandet av det ekonomiska samarbetet inom ramen för förslaget till beslut. Förslaget till beslut kommer dock att fortsatt föreskriva en särskild och förenklad programplanering för ULT.

∙ULT kommer principiellt sett att vara berättigade att delta i unionens program även inom ramen föra nästa fleråriga budgetram. De kommer att vara berättigade att delta i tematiska program och snabbinsatsåtgärder inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

∙En särskild avsättning/facilitet ger kommissionen möjlighet att på ett aktivt sätt främja interregionala projekt mellan ULT, AVS- och icke- AVS-stater eller territorier och unionens yttersta randområden.

2018/0244 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen,

inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och

Konungariket Danmark, å andra sidan (ULT-beslutet)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 203, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europaparlamentets yttrande26,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och av följande skäl:

(1)Detta beslut fastställer reglerna och förfarandena för associeringen av EU med de

utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT), inklusive Grönland, och ersätter rådets beslut 2013/755/EU27 (ULT-beslutet) och rådets beslut 2014/137/EU28(Grönlandsbeslutet).

(2)I enlighet med artikel 204 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är bestämmelserna i artiklarna 198–203 i EUF-fördraget tillämpliga på Grönland, om inte annat

följer av de särskilda bestämmelser som fastställs i protokoll nr 34 till EUF-fördraget om en särskild ordning för Grönland. I enlighet med Grönlandsfördraget29 styrs förbindelserna mellan unionen, å ena sidan, och Grönland och Danmark, å andra sidan av rådets beslut 2014/137/EU30 som framhåller de nära, historiska, politiska, ekonomiska och kulturella förbindelserna mellan unionen och Grönland och föreskriver ett särskilt partnerskap och samarbete. Beslut 2014/137/EU upphör att gälla den 31 december 2020.

(3)Från och med den 1 januari 2021 bör unionens bistånd till ULT som tidigare finansierades via Europeiska utvecklingsfonden (EUF) att finansieras via unionens allmänna budget.

(4)I syfte att rationalisera antalet finansieringsinstrument för yttre åtgärder och deras prestation bör förbindelserna med alla ULT, inklusive Grönland, slås samman genom att ULT-beslutet och Grönlandsbeslutet ersätts med ett enda beslut.

(5)Partnerskapet enligt detta beslut bör medge upprätthållande av starka förbindelser mellan unionen, å ena sidan, och alla ULT, å andra sidan.

Yttrande av den xx/xx/xx (ännu ej offentliggjort i EUT).

Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).

Rådets beslut 2014/137/EU av den 14 mars 2014 om förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (Grönlandsbeslutet) (EUT L 76, 15.3.2014, s. 1).

Fördraget om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland (EGT L 29, 1.2.1985, s. 1).

EUT L 76, 15.3.2014, s. 1.

(6)Detta nya beslut bör framhålla särdragen i samarbetet med Grönland, såsom målet att upprätthålla de nära och varaktiga förbindelser mellan unionen, Grönland och Danmark, erkännandet av om Grönlands geostrategiska läge, vikten av politisk dialog mellan Grönland och unionen, förekomsten av ett partnerskapsavtalet om fiske och det potentiellt samarbetet om arktiska frågor. Det bör svara på de globala utmaningarna genom att utforma en proaktiv agenda och verka för de ömsesidiga intressena, särskilt klimatförändringarnas allt större återverkningar för mänsklig verksamhet och på miljön, frågor som sjöfart, naturresurser (inbegripet råvaror och fiskebestånd) och forskning och innovation.

(7)Varken EUF-fördraget eller sekundärrätten är automatiskt tillämplig på ULT, med undantag för ett antal bestämmelser som uttryckligen fastställer att de ska gälla. Trots att ULT inte är tredjeländer ingår de ändå inte i den inre marknaden och de måste uppfylla de krav som gäller för tredjeländer på handelsområdet, särskilt. i fråga om ursprungsregler, djurhälso- och växtskyddsnormer och skyddsåtgärder.

(8)De särskilda förbindelserna mellan unionen och ULT håller på att ändra inriktning från en utvecklingssamarbetsstrategi till att i stället handla om ett ömsesidigt partnerskap som stöder en hållbar utveckling i ULT. Dessutom bör solidariteten mellan unionen och ULT grunda sig på deras unika förhållande och det faktum att båda parter tillhör samma europeiska familj.

(9)Agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030) som antogs av Förenta nationerna i september 2015 är världssamfundets svar på de globalal utmaningarna och utvecklingen på området en hållbar utveckling. Agenda 2030 – som bygger på målen för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar och Addis Abeba-handlingsplanen – är en omdanande ram som har till syfte att bekämpa fattigdom och att åstadkomma en hållbar utveckling globalt. Den har universell giltighet och ger en heltäckande gemensam ram för åtgärder som gäller för både för unionen och dess partner. Den balanserar de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling, och beaktar de viktiga kopplingarna mellan målen och delmålen. Agenda 2030 har som mål att inte lämna någon utanför. Den kommer att genomföras i nära samordning med andra internationella åtaganden. Åtgärder som vidtas i enlighet med detta beslut kommer särskilt att beakta kopplingarna mellan målen för hållbar utveckling och integrerade åtgärder som kan skapa sidovinster och uppfylla flera olika mål på ett samstämmigt sätt.

(10)Associeringen mellan unionen och ULT bör grundas på tre centrala pelare, nämligen förbättring av konkurrenskraften, ökad resiliens och minskning av sårbarheten samt främjande av samarbete och integration mellan ULT och andra partner och grannregioner.

(11)Unionens ekonomiska bistånd, som anslås inom ramen för partnerskapet, bör tillföra ULT:s utveckling ett europeiskt perspektiv och kommer att bidra till att ytterligare förstärka de nära och varaktiga förbindelserna med ULT, samtidigt som ULT:s ställning som en framskjuten förpost för unionen stärks, på grundval av partnernas gemensamma värden och historia.

(12)Med hänsyn till ULT:s geografiska läge är det viktigt att dessa samarbetar med sina grannländer, trots att förhållandet till unionsrätten kan variera för aktörerna i ett visst geografiskt område, eftersom ett sådant samarbete är av intresse för alla parter, och det bör framför allt inrikta sig på områden av gemensamt intresse för parterna och på främjande av unionens värden och normer.

(13)Många ULT är grannar med de yttersta randområdena, vilka anges i artikel 349 i EUF- fördraget, och med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och andra tredjeterritorier och länder och delar gemensamma behov med sina grannar, alltifrån anpassning till och begränsning av klimatförändringarna, bevarandet av den biologiska mångfalden till havsrelaterade frågor, ekonomisk diversifiering och katastrofriskreducering.

(14)I kommissionens meddelande av den 24 oktober 2017 Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden31, slutsatserna från det femtonde och det sextonde

ULT–EU-forumen och kommissionens rekommendation om inledande av förhandlingar om ett partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och AVS-länderna32 uppmanas det till en förstärkning av regionala samarbetsprogram som omfattar ULT och deras grannar.

(15)ULT har en stor biologisk mångfald, både på land och i marina miljöer. Klimatförändringar påverkar den naturliga miljön i ULT och utgör därför ett hot mot en hållbar utveckling. Åtgärder inom området för bevarande av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna, katastrofriskreducering, hållbar förvaltning av naturresurser och främjande av hållbar energi bidrar till anpassning till och begränsning av klimatförändringen i ULT. Associeringen bör vara inriktad på att se till att de resurser som ingår i den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna bevaras, återställs och används på ett hållbart sätt, eftersom detta är av avgörande betydelse för att man ska kunna uppnå en hållbar utveckling.

(16)Med hänsyn till vikten av att hantera klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politikområden och till uppnåendet av målet att totalt 25 % av unionens budgetutgifter ska gå till att stödja klimatmål. Åtgärderna inom ramen för detta program förväntas leda till att 20 % av den totala finansieringsramen för programmet kommer att bidra till klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under genomförandet av programmet och bedömas på nytt i samband med halvtidsutvärderingen och översynsprocesser.

(17)Den betydande roll som ULT skulle kunna spela när det gäller att bidra till EU:s åtaganden enligt multilaterala miljöavtal bör erkännas i förbindelserna mellan unionen och ULT.

(18)Unionen och ULT erkänner den särskilda vikten av utbildning och yrkesutbildning som en pådrivande faktor för en hållbar utveckling i ULT.

(19)Associeringen mellan EU och ULT bör ta hänsyn till och bidra till bevarandet av den kulturella mångfalden och de kulturella identiteterna i ULT.

(20)Handel och handelsrelaterat samarbete mellan unionen och ULT bör bidra till målet om hållbar utveckling på det ekonomiska, sociala och miljömässiga planet.

(21)Detta beslut bör ge flexiblare ursprungsregler, bl.a. nya möjligheter till ursprungskumulation. Kumulation bör inte vara möjligt bara för ULT och länder med vilka det har ingåtts avtal om ekonomiskt partnerskap (EPA), utan under vissa förhållanden även för varor med ursprung i länder med vilka unionen har ingått frihandelsavtal samt för varor som införs till unionen tull- och kvotfritt inom ramen för unionens allmänna preferenssystem, under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Dessa villkor är nödvändiga för att förhindra kringgående av handelsbestämmelserna och säkerställa att kumulationsordningarna fungerar väl.

(22)Förfarandena för att bestyrka att varor har sitt ursprung i ULT bör uppdateras i syfte att underlätta för berörda aktörer och förvaltningar i ULT. Bestämmelserna om administrativt samarbete mellan unionen och ULT bör också uppdateras i enlighet med detta.

(23)Dessutom bör det fastställas tillräckligt detaljerade skydds- och övervakningsbestämmelser. Detta skulle skapa klara och tydliga regler och förfaranden för behöriga myndigheter och ekonomiska aktörer i unionen och ULT. I slutändan ligger det i alla parters intresse att man säkerställer korrekt tillämpning av de förfaranden och arrangemang som gör det möjligt för ULT att exportera varor till unionen tull- och kvotfritt.

COM (2017) 623 final, 24.10.2017.

COM (2017) 763 final, 12.12.2017.

(24)För att man ska kunna uppnå målen integration och utveckling när det gäller den globala handeln med tjänster och etablering krävs det att man främjar utvecklingen av tjänstemarknaden och förbättrar investeringsmöjligheterna genom att förbättra marknadstillträdet för tjänster och investeringar från ULT till unionsmarknaden. I detta avseende bör unionen erbjuda ULT minst lika gynnsam behandling som den mest gynnsamma behandling som den erbjuder någon annan handelspartner genom omfattande klausuler om mest gynnad nation, samtidigt som ULT ges möjlighet till flexiblare handelsförbindelser genom att låta den behandling som ULT erbjuder unionen begränsas till vad andra stora handelsekonomier erbjuds.

(25)Samarbetet mellan unionen och ULT på området finansiella tjänster bör bidra till att bygga upp ett säkrare, sundare och transparentare finanssystem, vilket är en viktig förutsättning för att man ska kunna förbättra den finansiella stabiliteten i världen och skapa hållbar tillväxt. Insatserna på detta område bör inriktas på att skapa konvergens med internationellt överenskomna normer och tillnärmning av lagstiftningarna i ULT till unionens regelverk om finansiella tjänster. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att stärka den administrativa förmågan hos ULT-myndigheterna, inbegripet på tillsynsområdet.

(26)Unionens ekonomiska bistånd bör inriktas på de områden där det har störst verkan, med beaktande av unionens kapacitet att agera på global nivå och svara på globala utmaningar (såsom fattigdomsutrotning, hållbar och inkluderande utveckling samt främjande världen över av demokrati, gott styre, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen), dess långsiktiga, förutsebara engagemang i utvecklingsbiståndet och dess roll i samordningen med medlemsstaterna.

(27)Av effektivitets- och förenklingsskäl och som ett erkännande av ULT-myndigheternas förvaltningsförmåga bör de ekonomiska resurser som tilldelas ULT förvaltas på grundval av ett ömsesidigt partnerskap. Myndigheterna i ULT bör ta fullt ansvar för utformningen och genomförandet av den politik som överenskommits mellan parterna i samarbetsstrategier. De begränsade administrativa och mänskliga resurserna i ULT bör beaktas i programplanerings- och genomförandeprocessen.

(28)I detta beslut fastställs en finansieringsram för associeringen av ULT med unionen (ULT- beslutet) som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 16 i det interinstitutionella avtalet av [ ---] mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning, för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(29)Övergripande finansiella regler som antagits av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering.

(30)Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt detta beslut bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till att uppnå de särskilda målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta övervägande av användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader, samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, enligt vad som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(31)Unionen bör sträva efter den mest effektiva användningen av tillgängliga resurser i syfte att optimera effekterna av sina yttre åtgärder. Detta kan uppnås genom samstämmighet och komplementaritet mellan unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder och genom skapandet av synergieffekter med unionens övriga politikområden eller program. För att kombinerade insatser för att uppnå ett gemensamt mål ska kunna ge maximal effekt bör detta beslut ge möjlighet till att kombinera finansieringen med andra unionsprogram, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader.

(32)Det bör i detta beslut när så är nödvändigt hänvisas till [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] (instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete) när det gäller genomförandet av samarbetet för att på så sätt garantera samstämmighet i förvaltningen av samtliga instrument.

(33)I syfte att beakta utvecklingen och förändringar i tull- och handelslagstiftningen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på innehållet i bilagorna II, III och IV

för att kommissionen ska kunna integrera dessa ändringar i beslutet. I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201633 behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor bör undvikas, särskilt för medlemsstaterna. I förekommande fall kan sådana krav innefatta mätbara indikatorer som kan användas som utgångspunkt för att mäta programmets faktiska konsekvenser. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete,

inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201634. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(34)Hänvisningar till finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder i artikel 9 i rådets beslut 2010/427/EU35 ska förstås som en hänvisning också till detta beslut. Kommissionen ska se till att detta beslut genomförs i enlighet med Europeiska utrikestjänstens roll, såsom föreskrivs i det beslutet.

(35)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artiklarna 10.6 och 16.8 i bilaga II, artikel 2 i bilaga III, artiklarna 5 och 6 i bilaga IV till detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(36)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201336, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9537, rådets förordning (Euratom, EG)

Interinstitutionellt avtal av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

Se föregående.

Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1). Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

nr 2185/9638 och rådets förordning (EU) 2017/193939 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom verkningsfulla och proportionella åtgärder, inbegripet genom förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inbegripet bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, administrativa sanktioner. I synnerhet gäller att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förordning (EU) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137140 utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som skadar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Av denna anledning bör avtal med tredjeländer och territorier och med internationella organisationer samt alla kontrakt och avtal som ingås med tillämpning av detta beslut innehålla bestämmelser som uttryckliga tillerkänner kommissionen, revisionsrätten och Olaf rätten att utföra revisioner, kontroller och inspektioner på plats i enlighet med deras respektive befogenheter och som säkerställer att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(37)Rådet bör med hjälp av detta beslut kunna hitta innovativa lösningar på samtliga ovan nämnda faktorer som förutom att de är väl anpassade till varje enskild situation även uppvisar konsekvens överlag.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR ASSOCIERINGEN AV

DE UTOMEUROPEISKA LÄNDERNA OCH

TERRITORIERNA MED UNIONEN

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.96, s. 2).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s.1).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.Detta beslut inrättar en associering av utomeuropeiska ländernas och territoriernas (nedan kallade ULT) med unionen (nedan kallad associeringen) som är ett partnerskap grundat på artikel 198 i EUF-fördraget och har till syfte att stödja en hållbar utveckling i ULT samt att främja unionens värden och normer världen över.

2.Parter i associeringen är unionen, ULT och de medlemsstater till vilka ULT är knutna.

3.I artikel 73 i detta beslut fastställs finansieringsprogrammet för associeringen med alla ULT för perioden 2021–2027 (programmet). Beslutet fastställer programmets mål, unionsfinansieringens former och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering, såsom anges i bilaga I till beslutet.

Artikel 2

Territoriell tillämpning

Associeringen ska tillämpas på de ULT som förtecknas i bilaga II till EUF-fördraget.

Artikel 3

Mål, principer och värden

1.Associeringen mellan unionen och ULT ska grundas på mål, principer och värden som delas av ULT och de medlemsstater till vilka de är knutna samt unionen.

2.Parterna ska erkänna varandras rättigheter att själva besluta om sin egen politik och sina egna prioriteringar vad gäller hållbar utveckling, fastställa den egna nationella nivån för miljö- och arbetarskydd samt att anta eller ändra relevant lagstiftning och politik, med hänsyn tagen till internationellt erkända standarder och överenskommelser. De ska i detta sammanhang eftersträva ett upprätthålla en hög miljöskydds- och arbetarskyddsnivå.

3.Vid genomförandet av detta beslut ska parterna vägledas av principerna om transparens, subsidiaritet och behovet av effektivitet och fästa lika vikt vid de tre grundläggande förutsättningarna för en hållbar utveckling i ULT, nämligen ekonomisk utveckling, social utveckling och miljöskydd.

4.Detta beslut har som allmänt mål att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i ULT samt att upprätta nära ekonomiska förbindelser mellan dem och unionen som helhet. Associeringen ska främja detta allmänna mål genom att stärka ULT:s konkurrenskraft och resiliens, minska deras ekonomiska och miljömässiga sårbarhet samt genom att främja samarbetet mellan dem och andra partner.

5.I enlighet med artiklarna 3.5 och 21 i EUF-fördraget har detta beslut följande särskilda mål:

(a)Främja och stödja samarbete med ULT.

(b)Stödja och samarbeta med Grönland när det gäller att möta dess stora utmaningar, såsom en höjning av utbildningsnivån, och bidra till den grönländska förvaltningens kapacitet att utforma och genomföra nationella policyer.

6.Associeringen ska när den verkar för att uppnå dessa mål respektera de grundläggande principerna om frihet, demokrati, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och hållbar utveckling, vilka alla är gemensamma för ULT och de medlemsstater till vilka de är knutna.

Artikel 4

Förvaltning av associeringen

Förvaltningen av associeringen ska genomföras av kommissionen och ULT-myndigheterna och vid behov av de medlemsstater till vilka ULT är knutna, i enlighet med respektive parts institutionella, rättsliga och finansiella befogenheter.

Artikel 5

Ömsesidiga intressen, komplementaritet och prioriteringar

1.Associeringen utgör ramen för den politiska dialogen och samarbetet i frågor av ömsesidigt intresse.

2.Man ska prioritera samarbetet inom områden av ömsesidigt intresse såsom

(a)ekonomisk diversifiering av ekonomierna i ULT, inbegripet en fortsatt integration av dessa ekonomier i världsekonomin och de regionala ekonomierna, och vad gäller Grönland en höjning av arbetskraftens kompetens,

(b)främjande av den gröna och den blå ekonomin,

(c)hållbar förvaltning av naturresurser, inbegripet bevarande och hållbar användning av de resurser som ingår i den biologiska mångfalden och av ekosystemtjänster,

(d)begränsning av klimatförändringarna och anpassning till effekterna av klimatförändringarna,

(e)främjande av katastrofriskreducering,

(f)främjande av forskning, innovation och vetenskapligt samarbete,

(g)främjande av socialt, kulturellt och ekonomiskt utbyte mellan ULT och deras grannar och andra partner.

(h)frågor som rör den arktiska regionen.

3.Samarbetet inom områdena av ömsesidigt intresse ska ha till syfte att öka ULT:s oberoende och till att utveckla ULT:s kapacitet när det gäller att utarbeta, genomföra och övervaka de strategier och den politik som anges i punkt 2.

Artikel 6

Främjande av associeringen

1.I syfte att stärka de ömsesidiga förbindelserna ska unionen och ULT sträva efter att göra associeringen känd bland sina medborgare, särskilt genom att främja utvecklingen av kontakter och samarbete mellan myndigheter, aktörer inom den akademiska världen och inom det civila samhället samt företag i ULT, å ena sidan, och deras motsvarigheter i unionen, å andra sidan.

2.ULT ska sträva efter att stärka och främja förbindelserna med unionen i sin helhet. Medlemsstaterna ska stödja denna strävan.

Artikel 7

Regionalt samarbete, regional integration och samarbete med andra partner

1.Om inte annat följer av artikel 3 i detta beslut ska associeringen stödja ULT i deras ansträngningar för att delta i relevanta internationella, regionala och/eller subregionala samarbetsinitiativ samt i regionala och subregionala integrationsprocesser, i överensstämmelse med ULT:s egna ambitioner och i enlighet med de mål och prioriteringar som fastställts av behöriga ULT-myndigheter.

2.I detta syfte får unionen och ULT utbyta information och bästa praxis eller fastställa andra former av nära samarbete och samordning med andra partner inom ramen för ULT:s deltagande i regionala och internationella organisationer, vilket i lämpliga fall kan ske genom internationella avtal.

3.Associeringen har till syfte att stödja samarbete mellan ULT och andra partner inom de samarbetsområden som anges i delarna II och III i detta beslut. I detta avseende är målet för associeringen att främja samarbetet mellan ULT och de yttersta randområden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget, och mellan ULT och deras grannstater och territorier både i och utanför AVS. För att uppnå detta mål ska unionen förbättra samordningen och stärka synergieffekterna mellan relevanta unionsprogram. Unionen ska om lämpligt också sträva efter att associera ULT i de olika formerna av dialog med grannländerna, vare sig de är AVS- stater eller territorier eller inte, och med de yttre randområdena.

4.Stödet till ULT:s deltagande i relevanta organisationer för regional integration ska särskilt vara inriktat på följande:

(a)Kapacitetsuppbyggnad i relevanta regionala organisationer och institutioner där ULT är medlemmar.

(b)Regionala eller subregionala initiativ som exempelvis genomförandet av sektoriella reformer inom de samarbetsområden som anges i delarna II och III i detta beslut.

(c)Ökad medvetenhet och bättre kunskaper i ULT om betydelsen av de regionala integrationsprocesserna inom olika områden.

(d)ULT:s deltagande i utvecklingen av regionala marknader inom ramen för organisationer för regional integration.

(e)Gränsöverskridande investeringar mellan ULT och deras grannar.

Artikel 8

Deltagande i europeiska grupperingar för territoriellt samarbete

Vid tillämpningen av artikel 7.1, 7.2 och 7.3 i detta beslut ska samarbetsinitiativ eller andra former av samarbete också innebära att statliga myndigheter, regionala och subregionala organisationer, lokala myndigheter och om lämpligt andra offentliga och privata organ eller institut (inklusive tillhandahållare av offentliga tjänster) från ett ULT får delta i en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), om inte annat anges i regler och mål för samarbetsverksamhet enligt detta beslut och förordning (EU) nr 1302/201341 och detta sker i enlighet med de arrangemang som gäller för den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet.

41Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion (EUT L 347, 20.12.2013, s. 303).

Artikel 9

Särskild behandling

1.Associeringen ska beakta den mångfald som präglar ULT när det gäller ekonomisk utveckling och förmåga att till fullo dra fördel av det regionala samarbete och den regionala integration som avses i artikel 7.

2.En särskild behandling ska införas för isolerade ULT.

3.För att isolerade ULT ska kunna övervinna såväl strukturella som andra hinder för utveckling ska denna särskilda behandling ta hänsyn till ULT:s särskilda svårigheter, bland annat vid fastställandet av storleken på det ekonomiska bistånd som tillhandahålls och de därmed sammanhängande villkoren.

4.ULT som ska anses vara isolerade är Saint-Pierre-et-Miquelon.

KAPITEL 2

SAMARBETE

Artikel 10

Allmän struktur

1.Associeringen ska grunda sig på en bred dialog och samråd om frågor av ömsesidigt intresse mellan ULT, de medlemsstater till vilka de är knutna och kommissionen, samt, i förekommande fall, även Europeiska investeringsbanken (EIB).

2.ULT ska vid behov anordna dialog och samråd med till exempel följande myndigheter och organ:

(a)Behöriga lokala och andra myndigheter.

(b)Näringslivets och arbetsmarknadens organisationer.

(c)Andra lämpliga organ som företräder det civila samhället såsom partner på miljöområdet, icke-statliga organisationer och organ som ansvarar för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Artikel 11

Samarbetsaktörer

1.Bland aktörerna för samarbetet i ULT ska ingå

(a)ULT:s statliga myndigheter,

(b)lokala myndigheter i ULT,

(c)leverantörer av allmännyttiga tjänster och organisationer i det civila samhället, till exempel sociala, bransch- och arbetsgivarorganisationer samt fackförbund och lokala, nationella eller internationella icke-statliga organisationer,

(d)regionala och subregionala organisationer.

2.De medlemsstater till vilka ULT är knutna ska underrätta kommissionen om vilka av deras statliga och lokala myndigheter som ingår under punkterna 1 a och 1 b.

Artikel 12

De icke-statliga aktörernas uppgifter

1.Icke-statliga aktörer kan spela en roll när det gäller utbyte av information och samråd rörande samarbetet, särskilt i samband med utarbetandet och genomförandet av stöd, projekt och program inom ramen för samarbetet. De kan få delegering av befogenheter när det gäller den ekonomiska förvaltningen i samband med genomförandet av sådana projekt eller program för att stödja lokala utvecklingsinitiativ.

2.De icke-statliga aktörerna som kan komma i fråga för decentraliserad förvaltning av projekt eller program ska väljas ut genom överenskommelse mellan berörda ULT-myndigheter, kommissionen och den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet, varvid hänsyn ska tas till typ av fråga och berörda aktörers kompetens och verksamhetsområde. Detta urval ska ske för varje ULT som ett led i den breda dialog och det samråd som avses i artikel 10.

3.Associeringen ska bidra till ULT:s ansträngningar för att stärka det civila samhällets organisationer, särskilt inrättandet och utvecklingen av dessa, och utarbetandet av de arrangemang som krävs för att öppna upp för dessa organisationers deltagande i utformningen, genomförandet och utvärderingen av utvecklingsstrategier och utvecklingsprogram.

KAPITEL 3

ASSOCIERINGENS INSTITUTIONELLA RAM

Artikel 13

Vägledande principer för dialog

1.Unionen, ULT och de medlemsstater till vilka dessa är knutna ska regelbundet föra en bred politisk dialog.

2.Denna dialog ska föras i full överensstämmelse med de institutionella, rättsliga och finansiella befogenheterna för unionen, ULT och de medlemsstater till vilka dessa är knutna. Dialogen ska föras i flexibla former. Den kan vara formell eller informell, ska föras på en lämplig nivå och i ett lämpligt format och föras inom den ram som avses i artikel 14.

3.Dialogen ska göra det möjligt för ULT att delta fullt ut i genomförandet av associeringen.

4.Dialogen ska bland annat inriktas på specifika politiska frågor av ömsesidigt intresse eller av allmän betydelse för förverkligandet av associeringens mål.

5.Dialogen med Grönland ska bland annat utgöra grunden för ett brett samarbete och dialog om frågor såsom bland annat energi, klimatförändringar, miljö, naturresurser, inbegripet råvaror och fiskebestånd, sjöfart, forskning och innovation samt den arktiska aspekten av dessa frågor.

Artikel 14

Associeringens former

1.Följande former av dialog ska inrättas inom ramen för associeringen:

(a)Det ska hållas ett årligt forum för dialog mellan ULT och EU (nedan kallat ULT–EU- forumet) i vilket företrädare för ULT-myndigheterna, för medlemsstaterna och för kommissionen ska delta. Ledamöter av Europaparlamentet, företrädare för EIB och

företrädare för de yttersta randområdena ska, när så är lämpligt, associeras till ULT–EU- forumet.

(b)Kommissionen, ULT och de medlemsstater till vilka dessa är knutna ska regelbundet hålla trilaterala samråd. Dessa samråd ska organiseras minst fyra gånger om året på initiativ av kommissionen eller på begäran av ULT och de medlemsstater till vilka dessa är knutna.

(c)Genom överenskommelse mellan ULT, de medlemsstater till vilka dessa är knutna och kommissionen ska det inrättas arbetsgrupper med en rådgivande funktion som ska ha till uppgift att följa upp genomförandet av associeringen och ha en form som är lämplig med hänsyn till de frågor som ska behandlas. Dessa arbetsgrupper kan sammankallas på begäran av kommissionen, en medlemsstat eller ett ULT. De ska användas till tekniska diskussioner om frågor som är av särskilt intresse för ULT och de medlemsstater till vilka dessa är knutna och utgöra ett komplement till arbetet i ULT–EU-forumet och/eller inom ramen för de trilaterala samråden.

2.Kommissionen ska vara ordförande i ULT–EU-forumet, de trilaterala samråden och arbetsgrupperna samt tillhandahålla sekretariat för dessa.

DEL II

SAMARBETSOMRÅDEN FÖR EN HÅLLBAR

UTVECKLING INOM RAMEN FÖR ASSOCIERINGEN

KAPITEL 1

Miljöfrågor, klimatförändringar, havsfrågor och

katastrofriskreducering

Artikel 15

Allmänna principer

Det samarbete i fråga om miljö, klimatförändringar och katastrofriskreducering som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Stöd till ULT:s ansträngningar för att fastställa och genomföra politik, strategier, handlingsplaner och åtgärder.

(b)Stöd till ULT:s ansträngningar för att integrera sig i regionala nätverk och initiativ.

(c)Främjande av hållbar resursanvändning och resurseffektivitet och uppmuntran till frikoppling av ekonomisk tillväxt från miljöförstöring.

(d)Stöd till ULT i strävan att fungera som regionala nav eller kunskapscentrum.

Artikel 16

Hållbar förvaltning och bevarande av de resurser som ingår i den biologiska mångfalden och av

ekosystemtjänster

Det samarbete i fråga om hållbar förvaltning och bevarande av de resurser som ingår i den biologiska mångfalden och av ekosystemtjänster som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Främjande av upprättandet och en effektiv förvaltning av skyddade områden, både på land och i marin miljö, och förbättrad förvaltning av befintliga skyddade områden.

(b)Främjande av en hållbar förvaltning av resurser både på land och i marin miljö vilka bidrar till att skydda arter, livsmiljöer och ekosystemfunktioner utanför skyddade områden, i synnerhet utrotningshotade, sårbara och sällsynta arter.

(c)Förbättringar när det gäller bevarande och hållbar användning av de resurser som ingår i den biologiska mångfalden och ekosystemen, både på land och i marin miljö, genom att

i)lösa den mer omfattande utmaning för ekosystemen som klimatförändringarna för med sig genom att se till att ekosystemen är friska och resilienta och genom att främja grön och blå infrastruktur och ekosystembaserade strategier för anpassning till och begränsning av klimatförändringarna, vilket ofta medför flera fördelar,

ii)stärka kapaciteten på lokal, regional och/eller internationell nivå genom att främja utbyte av information, kunskap och bästa praxis mellan alla berörda parter, bland annat myndigheter, markägare, den privata sektorn, forskare och det civila samhället,

iii)stärka befintliga program för bevarande av miljön och liknande insatser inom och utanför bevarandeområden,

iv)bredda kunskapsbasen och fylla kunskapsluckor, bl.a. genom att beräkna värdet av ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster.

(d)Främjande och underlättande av regionalt samarbete i syfte att hantera frågor som t.ex. invasiva främmande arter eller klimatförändringens verkningar.

(e)Utvecklingen av mekanismer för att mobilisera resurser, bland annat betalning för ekosystemtjänster.

Artikel 17

Hållbar skogsförvaltning

Det samarbete på området hållbar skogsförvaltning som sker inom ramen för associeringen kan omfatta främjande av bevarande och hållbar förvaltning av skogar, inklusive deras roll i skyddet av miljön genom motverkande av erosion och ökenspridning, beskogning och förvaltning av export av trä.

Artikel 18

Integrerad förvaltning av kustområden

Det samarbete rörande integrerad förvaltning av kustområden som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Stöd till ULT:s ansträngningar för att åstadkomma en effektiv och hållbar förvaltning av havs- och kustområden genom att fastställa strategiska och integrerade strategier för planering och förvaltning av havs- och kustområden.

(b)Samordning av ekonomiska och sociala verksamheter, såsom fiske och vattenbruk, turism, sjötransport och jordbruk, med de möjligheter som havs- och kustområdena medför i form av förnybar energi och råmaterial, samtidigt som hänsyn tas till effekterna av klimatförändringarna och av mänsklig verksamhet.

Artikel 19

Havsfrågor

1.Det samarbete på området internationell världshavsförvaltning som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Förstärkning av dialogen om frågor av gemensamt intresse inom detta område.

(b)Främjande av havskunskap och bioteknik, havsenergi, havsövervakning, förvaltning av kustområden och en ekosystembaserad förvaltning.

(c)Främjande av integrerade strategier på internationell nivå.

(d)Aktivt främjande av god förvaltning, bästa praxis och ansvarsfull fiskeriförvaltning på området bevarande och hållbar förvaltning av fiskbestånd, inbegripet fiskbestånd av gemensamt intresse och sådana som förvaltas av regionala organisationer för fiskeriförvaltning.

(e)Dialog och samarbete i fråga om bevarande av fiskbestånd, bland annat åtgärder för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, och effektivt samarbete med och inom regionala organisationer för fiskeriförvaltning. Dialogen och samarbetet ska omfatta kontroll-

och inspektionssystem, incitament och förpliktelser, vilka kommer att ge en effektivare långsiktig förvaltning av fisket och kustmiljöer.

2.Det samarbete som avses i punkt 1 d och e och som sker inom ramen för associeringen ska, samtidigt som överensstämmelse och komplementaritet iakttas, grunda sig på följande principer:

(a)Ett åtagande om ansvarsfull fiskeriförvaltning och ansvarsfulla fiskemetoder.

(b)Avstående från åtgärder och verksamheter som är oförenliga med principen om ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna.

(c)Utan att det påverkar tillämpningen av gällande eller framtida bilaterala partnerskapsavtal om fiske mellan unionen och ULT, ska unionen och ULT sträva efter att regelbundet samråda med varandra om bevarande och förvaltning av de levande marina resurserna och utbyta information om det aktuella tillståndet för resurserna inom ramen för relevant form för associeringen enligt artikel 14.

Artikel 20

Hållbar vattenförvaltning

1.Det samarbete mellan EU och ULT på området hållbar vattenförvaltning som sker inom ramen för associeringen kan omfatta vattenpolitik och institutionsuppbyggnad, skydd av vattentillgångar, vattenförsörjning på landsbygden och i tätorter för hushålls-, industri- och jordbruksändamål, lagring, distribution och förvaltning av vattenresurser samt hantering av avloppsvatten.

2.Inom vattenförsörjning och sanitetssektorn ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att ge underförsörjda områden tillgång till dricksvatten och sanitetstjänster, vilket också gäller sådana som är särskilt utsatta för naturkatastrofer, eftersom detta direkt bidrar till att utveckla de mänskliga resurserna genom en förbättring av hälsotillståndet och ökad produktivitet.

3.Samarbete på dessa områden ska ske i enlighet med principen om att det fortlöpande behovet av utbyggnad av grundläggande tjänster i fråga om vattenförsörjning och sanitet till befolkningen både i tätorter och på landsbygden måste tillgodoses på ett miljömässigt hållbart sätt.

Artikel 21

Avfallshantering

Det samarbete på området avfallshantering som sker inom ramen för associeringen kan omfatta främjande av användningen av bästa miljöpraxis vid alla åtgärder som rör avfallshantering, inbegripet sönderdelning av avfall, materialåtervinning eller andra återvinningsprocesser, till exempel energiutvinning och bortskaffande av avfall.

Artikel 22

Energi

Det samarbete på området hållbar energi som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Hållbar produktion, distribution och tillgång till energi, särskilt utveckling, främjande, användning och lagring av hållbar koldioxidsnål energi från källor för förnybar energi.

(b)Energipolitik och bestämmelser, särskilt utformning av politik och antagande av bestämmelser som garanterar rimliga och hållbara energitaxor.

(c)Energieffektivitet, särskilt utveckling och införande av energieffektivitetsnormer och genomförande av energieffektivitetsåtgärder i olika sektorer (industri, handel, offentliga sektorn och hushåll), och åtföljande utbildnings- och informationsåtgärder.

(d)Transporter, särskilt utveckling, främjande och användning av mer miljövänliga kollektiva och privata transportmedel, exempelvis hybrid-, el- eller vätedrivna fordon, samåkning och cykeluthyrningssystem.

(e)Stadsplanering och byggande, särskilt främjande och införande av höga miljönormer och hög energiprestanda när det gäller stadsplanering och byggande.

(f)Turism, särskilt främjande av infrastruktur för turism som är självförsörjande på energi (baserade på förnybar energi) och/eller grön.

Artikel 23

Råmaterial

Det samarbete på området råmaterial som sker inom ramen för associeringen, inklusive sällsynta jordartsmetaller, kan omfatta främjande av råmaterialssektorer som är hållbara vad gäller alla operationer som är förknippade med gruvdrift, och som har till syfte att

(a)åstadkomma resurseffektivitet,

(b)främja återvinning,

(c)utveckla och stärka miljöskyddet,

(d)åstadkomma en miljövänlig hantering och utvinning,

(e)förstärka kapacitet, utbildning, innovation, forskning och företagsmodeller när det gäller utvinning och brytning av råmaterial på lokal, regional eller nationell nivå.

Artikel 24

Klimatförändringar

Det samarbete på området klimatförändringar som sker inom ramen för associeringen ska ha till syfte att stödja ULT:s initiativ för begränsning av klimatförändringarna och anpassning till de negativa effekterna av dessa, vilket kan omfatta följande:

(a)Framtagning av bevis, identifiering av väsentliga risker och territoriella, regionala och/eller internationella insatser, planer eller åtgärder för att åstadkomma en anpassning till klimatförändringarna eller en begränsning av deras negativa effekter.

(b)Bidrag till parterländernas insatser för att fullgöra sina klimatåtaganden i linje med Parisavtalet om klimatförändringar.

(c)Integrering av anpassning till och begränsning av klimatförändringarna i offentlig politik och offentliga strategier.

(d)Utarbetande och identifiering av statistiska uppgifter och indikatorer, vilka är grundläggande verktyg för beslutsfattande och genomförande.

(e)Främjande av ULT:s deltagande i regional och internationell dialog i syfte att främja samarbete, inklusive utbyte av kunskap och erfarenheter.

Artikel 25

Katastrofriskreducering

Det samarbete på området katastrofriskreducering som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Utveckling eller färdigställande av system, inklusive infrastruktur, för förebyggande av katastrofer och katastrofberedskap, bland annat prognos- och varningssystem, i syfte att mildra följderna av katastrofer.

(b)Förvärvande av detaljerade kunskaper om vilken utsatthet för katastrofer och insatskapacitet vid katastrofer som för närvarande finns i ULT och i de regioner där dessa är belägna.

(c)Förstärkning av de befintliga åtgärderna för katastrofförebyggande och katastrofberedskap på lokal, nationell och regional nivå.

(d)Förstärkning av berörda aktörers insatskapacitet i syfte att förbättra samordningen och öka effektiviteten.

(e)Ökade insatser för att informera och göra befolkningen mer medveten om riskexponering, katastrofförebyggande, katastrofberedskap och insatser vid katastrofer, varvid hänsyn ska tas till de särskilda behoven hos personer med funktionshinder.

(f)Förstärkning av samarbetet mellan de viktigaste aktörerna på civilskyddsområdet.

(g)Främjande av ULT:s deltagande i regionala, europeiska och/eller internationella forum i syfte att möjliggöra ett mer regelbundet informationsutbyte och ett närmare samarbete mellan de olika parterna i händelse av en katastrof.

KAPITEL 2

TILLGÄNGLIGHET

Artikel 26

Allmänna mål

1.Det samarbete rörande tillgänglighet som sker inom ramen för associeringen ska ha till syfte att

(a)ge ULT bättre tillgång till de globala transportnäten, och

(b)ge ULT bättre tillgång till informations- och kommunikationsteknik och tjänster.

2.Samarbetet inom det område som avses i punkt 1 kan omfatta följande:

(a)Politik och institutionsuppbyggnad.

(b)Transporter på väg, på järnväg, med flyg, sjövägen och på inre vattenvägar.

(c)Lagringsmöjligheter i hamnar och på flygplatser.

Artikel 27

Sjötransport

1.Det samarbete på området sjötransport som sker inom ramen för associeringen ska ha till syfte att utveckla och främja kostnadseffektiva och effektiva sjötransporttjänster i ULT och kan omfatta följande:

(a)Främjande av effektiv godstransport till ekonomiskt och kommersiellt bärkraftiga taxor.

(b)Underlättande för ULT att öka sitt deltagande på området internationella sjöfartstjänster.

(c)Främjande av regionala program.

(d)Stöd till den lokala privata sektorns deltagande på området sjötransporter.

(e)Utveckling av infrastruktur.

2.Unionen och ULT ska främja sjöfartssäkerheten, besättningarnas säkerhet och förebyggandet av miljöföroreningar.

3.Unionen och ULT ska främja sjösäkerhet och sjöfartsskydd, skydd av den marina miljön, boende- och arbetsförhållanden ombord som är förenliga med relevanta internationella konventioner och EU:s regelverk.

Artikel 28

Lufttransporter

Det samarbete på området lufttransporter som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Reform och modernisering av ULT:s lufttransportindustri.

(b)Främjande av OCT:s lufttransportindustris kommersiella bärkraft och konkurrenskraft.

(c)Underlättande av den privata sektorns investeringar och deltagande.

(d)Främjande av utbyte av kunskaper och god affärssed.

Artikel 29

Luftfartssäkerhet och luftfartsskydd

Det samarbete på områdena luftfartssäkerhet och luftfartsskydd som sker inom ramen för associeringen ska ha till syfte att stödja ULT:s ansträngningar för att uppfylla relevanta EU-normer och internationella normer och kan omfatta bland annat följande:

(a)Införande av EU:s flygsäkerhetssystem och internationella normer där så är relevant.

(b)Införande av säkerhetssystem för flygplatser och förstärkning av luftfartsmyndigheternas kapacitet att hantera alla de aspekter av den operativa säkerheten som faller inom deras behörighetsområde.

(c)Utveckling av infrastrukturer och mänskliga resurser.

Artikel 30

Informations- och kommunikationstekniktjänster

Det samarbete på området informations- och kommunikationstekniktjänster (IKT-tjänster) som sker inom ramen för associeringen ska ha till syfte att uppmuntra till innovationer och ekonomisk tillväxt och förbättringar i det dagliga livet både för allmänheten och för företag i ULT, vilket även inbegriper bättre tillgänglighet för personer med funktionshinder. Samarbetet ska framför allt vara inriktat på att förbättra tillsynskapaciteten i ULT och kan omfatta stöd till utbyggnaden av IKT-nät och IKT-tjänster genom följande åtgärder:

(a)Skapande av en förutsägbar rättslig miljö som håller jämna steg med den tekniska utvecklingen, främjar tillväxt, innovation, konkurrens och konsumentskydd.

(b)Dialog om de olika politiska aspekterna i samband med främjandet och övervakningen av informationssamhället.

(c)Utbyte av information om standarder och driftskompatibilitet.

(d)Främjande av samarbete inom områdena IKT-forskning och IKT-baserad forskningsinfrastruktur.

(e)Utveckling av tjänster och program inom områden av stor samhällelig betydelse.

KAPITEL 3

FORSKNING OCH INNOVATION

Artikel 31

Samarbete på området forskning och innovation

Det samarbete på området forskning och innovation som sker inom ramen för associeringen kan omfatta vetenskap, energi, klimatförändringar, katastrofresiliens, naturresurser, inbegripet råmaterial och hållbar användning av levande tillgångar.

Det kan även omfatta teknik, inklusive informations- och kommunikationsteknik, med syftet att bidra till en hållbar utveckling i ULT och att främja ULT:s roll som regionala nav eller kunskapscentrum samt deras industriella konkurrenskraft. Samarbetet kan omfatta bland annat följande:

(a)Dialog, samordning och skapandet av synergieffekter mellan ULT:s och unionens politik och initiativ på området vetenskap, teknik och innovation.

(b)Utformning av politik och institutionsuppbyggnad inom ULT och genomförande av samordnade åtgärder på lokal, nationell eller regional nivå, i syfte att främja vetenskap, teknik och innovationer och deras tillämpningar.

(c)Samarbete mellan rättsliga enheter från ULT, unionen, medlemsstaterna och tredjeländer.

(d)Deltagande av enskilda forskare, forskningsinstitut och rättsliga enheter från ULT i de europeiska ramprogrammen för forskning och innovation och program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), vilket även kopplar dem till de åtgärder som redan får stöd inom ramen för dessa program i syfte att säkerställa komplementaritet mellan åtgärder.

(e)Utbildning och internationell rörlighet för forskare från ULT och forskarutbyten.

KAPITEL 4

UNGDOMSFRÅGOR, UTBILDNING, YRKESUTBILDNING,

HÄLSA, SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK

Artikel 32

Ungdomsfrågor

1.Unionen ska säkerställa att fysiska personer från ULT, enligt definitionen i artikel 50, kan delta i unionens initiativ rörande ungdomar på samma villkor som medlemsstaternas medborgare.

2.Associeringen har till syfte att stärka banden mellan ungdomar i ULT och i unionen, bland annat genom att främja rörligheten i utbildningssyfte för ungdomar från ULT och den ömsesidiga förståelsen mellan ungdomar.

Artikel 33

Utbildning och yrkesutbildning

1.Det samarbete på området utbildning och yrkesutbildning som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Tillhandahållande av en inkluderande utbildning av hög kvalitet på primär-, sekundär- och högskolenivå samt på området yrkesutbildning.

(b)Stöd till ULT för att utforma och genomföra politik för utbildning och yrkesutbildning.

2.Unionen ska säkerställa att fysiska personer från ULT, enligt definitionen i artikel 50, kan delta i unionens utbildnings- och yrkesutbildningsinitiativ på samma villkor som medlemsstaternas medborgare.

3.Unionen ska säkerställa att utbildningsorgan och utbildningsinstitut i ULT kan delta i unionens utbildningsrelaterade samarbetsinitiativ på samma grunder som utbildnings- och yrkesutbildningsorgan och utbildningsinstitut i medlemsstaterna.

Artikel 34

Sysselsättning och socialpolitik

1.Unionen och ULT ska föra en dialog på området sysselsättning och socialpolitik i syfte att bidra till den ekonomiska och sociala utvecklingen i ULT och för att främja anständigt arbete i ULT och de regioner där dessa är belägna. Denna dialog ska även syfta till att stödja ULT- myndigheternas insatser för att utforma politik och utarbeta lagstiftning på detta område.

2.Dialogen ska främst bestå av ett utbyte av information och bästa praxis rörande politik och lagstiftning på området sysselsättning och socialpolitik som är av ömsesidigt intresse för unionen och ULT. I detta sammanhang ska hänsyn tas till områden såsom kompetensutveckling, socialt skydd, social dialog, lika möjligheter, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionshinder, hälsa och säkerhet i arbetet och andra arbetsnormer.

Artikel 35

Folkhälsa, livsmedelssäkerhet och livsmedelstrygghet

Det samarbete på området folkhälsa och livsmedelssäkerhet som sker inom ramen för associeringen ska, bland annat, ha till syfte att minska bördan av överförbara och icke-överförbara sjukdomar och, i synnerhet, att utveckla, stärka och upprätthålla ULT:s kapacitet när det gäller epidemiologisk övervakning, övervakning, tidig varning, riskbedömning och insatser vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa genom åtgärder som omfattar följande:

(a)Åtgärder för att stärka beredskapen och insatsförmågan när det gäller gränsöverskridande hot mot folkhälsan, som till exempelöverförbara sjukdomar, bland annat genom genomförandet av det internationella hälsoreglementet, interoperabilitet mellan hälso- och sjukvårdssektorn och andra sektorer, och kontinuerligt tillhandahållande av kritiska tjänster och produkter.

(b)Kapacitetsuppbyggnad genom en förstärkning av folkhälsonätverken på regional nivå och genom främjande av informationsutbyte mellan experter och av lämplig utbildning, bland annat inom området livsmedelssäkerhet.

(c)Utveckling av verktyg och kommunikationsplattformar, inbegripet system för snabb varning, och e-lärandeprogram som är anpassade till ULT:s särskilda behov.

(d)Åtgärder för att förhindra livsmedelsrelaterade utbrott och för att hantera livsmedelssäkerhets- och livsmedelstrygghetsfrågor.

(e)Åtgärder för att minska bördan av icke-överförbara sjukdomar inom ramen för insatserna för att uppnå målen för hållbar utveckling.

KAPITEL 5

KULTUR OCH TURISM

Artikel 36

Kulturellt utbyte och kulturell dialog

1.Det samarbete på området kulturellt utbyte och kulturell dialog som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Skapandet av en utveckling i ULT som dessa själva styr och som fokuserar på folket och är förankrad i varje folks kultur.

(b)Stöd till de behöriga ULT-myndigheternas strategier och åtgärder för att utveckla sina mänskliga resurser, förbättra sin egen kreativa kapacitet och främja sin kulturella identitet.

(c)Befolkningens deltagande i utvecklingsprocessen.

(d)Utveckling av en gemensam syn på och ett förbättrat utbyte av information om kulturella och audiovisuella frågor genom dialog.

2.Genom sitt samarbete ska unionen och ULT sträva efter att främja ömsesidigt kulturellt utbyte genom

(a)samarbete mellan alla parters kulturella och kreativa sektorer,

(b)främjande av rörligheten för kulturella och kreativa verk och aktörer mellan unionen och ULT,

(c)kulturpolitiskt samarbete i syfte att främja den kulturpolitiska utvecklingen, innovationer, skapande av publikunderlag och nya affärsmodeller.

Artikel 37

Samarbete på det audiovisuella området

1.Det samarbete på området audiovisuella frågor som sker inom ramen för associeringen har till syfte att främja respektive parts audiovisuella produktion och kan omfatta följande åtgärder:

(a)Samarbete och utbyte mellan parternas företag i radio- och televisionsbranschen.

(b)Främjande av utbyte av audiovisuella verk.

(c)Utbyte av information och åsikter mellan behöriga myndigheter om audiovisuell politik, sändningspolitik och det rättsliga regelverket.

(d)Främjande av besök och deltagande i de internationella evenemang som anordnas på parternas territorium eller i tredjeländer.

2.Samproducerade audiovisuella verk ska omfattas av alla ordningar för främjande av lokalt eller regionalt kulturellt innehåll som inrättats i unionen, i ULT och i de medlemsstater till vilka dessa är knutna.

Artikel 38

Scenkonst

Det samarbete på området scenkonst som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Underlättande av ökade kontakter mellan utövare av scenkonst på områden som yrkesutbyten och yrkesutbildning, inbegripet deltagande i prov inför engagemang, utveckling av nätverk och främjande av nätverksverksamhet.

(b)Främjande av samproduktioner mellan producenter från en eller flera av unionens medlemsstater och ett eller flera ULT.

(c)Främjande av utarbetandet av internationella standarder för teaterteknik och användning av symboler för teaterscener, t.ex. genom lämpliga standardiseringsorgan.

Artikel 39

Skydd av kulturarvet och historiska monument

Det samarbete på området det materiella och det immateriella kulturarvet och historiska monument som sker inom ramen för associeringen har till syfte att göra det möjligt att främja utbyte av sakkunskap och bästa praxis genom följande:

(a)Underlättande av utbyte av experter.

(b)Samarbete om yrkesutbildning.

(c)Informationsåtgärder riktade till lokalbefolkningen.

(d)Rådgivning om skydd av historiska monument och skyddade platser samt om lagstiftning och genomförande av åtgärder som rör kulturarvet, särskilt dess integration i det lokala samhället.

Artikel 40

Turism

Det samarbete på området turism som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Åtgärder avsedda att utforma, anpassa och utveckla en hållbar turismpolitik.

(b)Åtgärder och insatser för att utveckla och stödja hållbar turism.

(c)Åtgärder avsedda att integrera hållbar turism i ULT:s medborgares sociala, kulturella och ekonomiska liv.

KAPITEL 6

BEKÄMPNING AV DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN

Artikel 41

Bekämpning av den organiserade brottsligheten, människohandel, sexuella övergrepp mot barn

och sexuell exploatering, terrorism och korruption

1.Det samarbete på området organiserad brottslighet som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Utveckling av innovativa och effektiva metoder för polissamarbete och rättsligt samarbete, bland annat samarbete med andra aktörer, såsom det civila samhället, för att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet, människohandel, sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering, terrorism och korruption.

(b)Stöd för att ULT ska kunna föra en effektivare politik när det gäller förebyggande och bekämpning av organiserad brottslighet, människohandel, sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering, terrorism och korruption samt produktion, distribution och olaglig handel med alla sorters narkotika och psykotropa ämnen, förebyggande och minskning av användningen av narkotika och av narkotikarelaterade skadeverkningar, varvid hänsyn ska tas till det arbete som internationella organ utför på dessa områden bland annat genom

i)utbildning och kapacitetsuppbyggnad för att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet, inbegripet människohandel, sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering, terrorism och korruption,

ii)förebyggande åtgärder inklusive utbildning och hälsofrämjande, behandling och rehabilitering av narkotikamissbrukare, bland annat projekt för att återanpassa narkotikamissbrukare i arbetslivet och samhället,

iii)utveckling av effektiva genomförandeåtgärder,

iv)tekniskt, ekonomiskt och administrativt bistånd till utarbetandet av en effektiv politik och lagstiftning när det gäller människohandel, särskilt informationskampanjer, hänvisningsmekanismer och ordningar för skydd av offer, som omfattar alla relevanta aktörer och det civila samhället,

v)tekniskt, ekonomiskt och administrativt stöd till förebyggande, behandling och minskning av narkotikarelaterade skadeverkningar,

vi)tekniskt bistånd för att stödja utarbetandet av lagstiftning och politik på området sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering,

vii)tekniskt bistånd och utbildning för att stödja kapacitetsuppbyggnad och främja efterlevnad av internationella normer på området korruptionsbekämpning, särskilt de som anges i FN:s konvention mot korruption.

2.Inom ramen för associeringen ska ULT samarbeta med unionen när det gäller bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i enlighet med artikel 70.

DEL III

HANDELSSAMARBETE OCH HANDELSRELATERAT

SAMARBETE

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 42

Särskilda mål

De allmänna målen för handelssamarbetet och det handelsrelaterade samarbetet mellan unionen och ULT är att

(a)främja den ekonomiska och sociala utvecklingen av ULT genom upprättandet av nära ekonomiska förbindelser mellan ULT och unionen i dess helhet,

(b)främja integreringen av ULT:s ekonomier i de regionala ekonomierna och världsekonomin samt utvecklingen av handeln med varor och tjänster,

(c)stödja ULT i deras ansträngningar för att skapa ett gynnsamt investeringsklimat som främjar den sociala och ekonomiska utvecklingen i ULT,

(d)främja stabilitet, integritet och öppenhet i det globala finansiella systemet och god förvaltning på skatteområdet,

(e)stödja diversifieringen av ekonomierna i ULT,

(f)stärka ULT:s kapacitet när det gäller att utarbeta och genomföra de strategier som krävs för att de ska kunna utveckla sin handel med varor och tjänster,

(g)stärka ULT:s export- och handelskapacitet,

(h)stödja ULT:s ansträngningar för att, vid behov, anpassa eller tillnärma sina lokala lagstiftningar till unionens lagstiftning,

(i)möjliggöra ett riktat samarbete och dialog med unionen om handel och handelsrelaterade frågor.

AVDELNING II

ORDNINGAR FÖR HANDEL MED VAROR OCH TJÄNSTER OCH

FÖR ETABLERING

KAPITEL 1

ORDNINGAR FÖR HANDEL MED VAROR

Artikel 43

Fritt tillträde för ursprungsprodukter

1.Produkter med ursprung i ULT ska importeras tullfritt till unionen.

2.Definitionen av begreppet ursprungsprodukter och metoderna för det därmed sammanhängande administrativa samarbetet anges i bilaga II.

Artikel 44

Kvantitativa begränsningar och åtgärder med motsvarande verkan

1.Unionen ska inte tillämpa några kvantitativa begränsningar eller åtgärder med motsvarande verkan på importen av varor med ursprung i ULT.

2.Bestämmelserna i punkt 1 ska inte hindra sådana förbud mot eller begränsningar av import, export eller transitering som grundas på hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde, att bevara icke förnybara naturtillgångar eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt.

3.Förbud eller begränsningar som avses i punkten ovan får inte i något fall utgöra ett medel för godtycklig eller omotiverad diskriminering eller en förtäckt begränsning av handeln i allmänhet.

Artikel 45

Åtgärder som kan vidtas av ULT

1.Myndigheterna i ULT får på importen av varor som har sitt ursprung i unionen behålla eller införa de tullar eller kvantitativa begränsningar som de anser vara nödvändiga mot bakgrund av sina utvecklingsbehov.

2.Vad gäller de områden som omfattas av detta kapitel ska ULT bevilja unionen en behandling som inte är mindre gynnsam än den gynnsammaste behandling som de beviljar någon betydande handelsekonomi enligt definitionen i punkt 4.

3.Punkt 2 ska inte hindra att ett ULT beviljar vissa andra ULT eller utvecklingsländer en gynnsammare behandling än den som det beviljar unionen.

4.I denna avdelning avses med betydande handelsekonomi varje utvecklat land, eller varje land som svarar för minst en procent av världens varuexport eller, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 3, varje grupp av länder som agerar individuellt, kollektivt eller genom ett avtal om ekonomisk integration och som tillsammans svarar för minst 1,5 % av världens varuexport. Beräkningen av dessa andelar av varuexporten ska grunda sig på de senast tillgängliga officiella uppgifterna från WTO om de viktigaste varuexportörerna på världsmarknaden (exklusive handel inom unionen).

5.Myndigheterna i ULT ska meddela kommissionen vilka tullsatser och kvantitativa begränsningar de tillämpar i överensstämmelse med detta beslut. Myndigheterna i ULT ska även meddela kommissionen alla eventuella framtida ändringar av dessa åtgärder allteftersom dessa antas.

Artikel 46

Icke-diskriminering

1.Unionen får inte diskriminera mellan ULT och ULT får inte diskriminera mellan medlemsstaterna.

2.I enlighet med artikel 64 ska tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i detta beslut, särskilt artiklarna 44.2, 45, 48, 49, 51 och 58.3, inte anses utgöra diskriminering.

Artikel 47

Villkor för transport av avfall

1.Transport av avfall mellan medlemsstaterna och ULT ska kontrolleras i enlighet med internationell rätt, särskilt Baselkonventionen42, och unionsrätten. Unionen ska stödja införandet och utvecklingen av ett effektivt internationellt samarbete på detta område i syfte att skydda miljön och folkhälsan.

2.När det gäller de ULT som på grund av sin författningsenliga status inte är part i Baselkonventionen, ska deras behöriga myndigheter se till att den interna lagstiftning och de administrativa bestämmelser som är nödvändiga för att genomföra innehållet i Baselkonventionen i dessa ULT antas snarast möjligt.

3.De medlemsstater till vilka ULT är knutna verka för att ULT antar den interna lagstiftning och de administrativa bestämmelser som är nödvändiga för genomförandet av relevant unionslagstiftning rörande avfall och avfallstransporter.

4.Ett ULT och den medlemsstat som det är knutet till får tillämpa sina egna regler för export av avfall från det berörda ULT till medlemsstaten. I detta fall ska den medlemsstat till vilken det berörda ULT är knutet meddela kommissionen vilken lagstiftning som är tillämplig samt alla eventuella framtida ändringar av den lagstiftningen.

Artikel 48

Tillfälligt upphävande av tullförmåner

Om kommissionen anser att det föreligger tillräckliga skäl för att ifrågasätta att detta beslut tillämpas korrekt, ska kommissionen inleda samråd med berört ULT och den medlemsstat med vilken detta ULT har särskilda förbindelser för att säkerställa en korrekt tillämpning av detta beslut. Om samråden inte leder fram till ett ömsesidigt godtagbart sätt att tillämpa detta beslut får unionen tillfälligt upphäva tullförmåner för berört ULT i enlighet med bilaga III.

Artikel 49

Skydds- och övervakningsåtgärder

För att säkerställa en korrekt tillämpning av detta beslut får unionen vidta de skydds- och övervakningsåtgärder som avses i bilaga IV.

KAPITEL 2

ORDNINGAR FÖR HANDEL MED TJÄNSTER OCH FÖR

ETABLERING

Artikel 50

Definitioner

I detta kapitel gäller följande definitioner:

(a)fysisk person från ett ULT: personer som är stadigvarande bosatta i ett ULT och som är medborgare i en medlemsstat eller vars medborgarskap är avhängigt deras anknytning till ett

42Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och om slutligt omhändertagande av farligt avfall, undertecknas den 22 mars 1989.

ULT. Denna definition påverkar inte de rättigheter som unionsmedborgarskap medför enligt EUF-fördraget.

(b)juridisk person från ett ULT: en juridisk person som inrättats i ett ULT i enlighet med den lagstiftning som är tillämplig i detta ULT och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet på territoriet i det berörda ULT. Om den juridiska personen endast har sitt säte eller huvudkontor i ett ULT ska den inte betraktas som en juridisk person från detta ULT, såvida det inte bedriver en verksamhet har ett faktiskt och fortlöpande samband med detta ULT:s ekonomi.

(c)De definitioner som fastställs i de avtal om ekonomisk integration som avses i artikel 51.1 ska tillämpas vad gäller den behandling som unionen och ULT beviljar varandra.

Artikel 51

Mest gynnsam behandling

1.I fråga om åtgärder som påverkar handeln med tjänster och etablering av ekonomisk verksamhet gäller följande:

(a)Unionen ska bevilja fysiska och juridiska personer från ULT en behandling som inte är mindre gynnsam än den gynnsammaste behandling som beviljas samma slags fysiska och juridiska personer från ett tredjeland med vilket unionen har ingått eller kommer att ingå ett avtal om ekonomisk integration.

(b)Ett ULT ska bevilja fysiska och juridiska personer från unionen en behandling som inte är mindre gynnsam än den gynnsammaste behandling som beviljas samma slags fysiska och juridiska personer från en betydande handelsekonomi med vilken det har ingått ett avtal om ekonomisk integration efter den 1 januari 2014.

2.Skyldigheterna som anges i punkt 1 ska inte gälla för behandling som beviljas

(a)inom ramen för en inre marknad eller ett avtal om ekonomisk integration som kräver att dess parter ömsesidigt avsevärt tillnärmar sin lagstiftning i syfte att undanröja ickediskriminerande hinder för etablering och handel med tjänster,

(b)i enlighet med åtgärder rörande erkännande av kvalifikationer eller licenser, detta påverkar inte de särskilda åtgärder som är tillämpliga på ULT i enlighet med denna artikel;

(c)i enlighet med ett internationellt avtal eller en internationell ordning som helt eller huvudsakligen avser beskattning,

(d)i enlighet med åtgärder som omfattas av ett undantag från mest gynnad nationsbehandling på grund av upptagande i den förteckning som avses i artikel II.2 i Gats.

3.Ingenting i detta beslut ska hindra att unionen eller ULT inför eller upprätthåller åtgärder av försiktighetsskäl, såsom för att

(a)skydda investerare, insättare, försäkringstagare eller personer för vilka en leverantör av finansiella tjänster utför ett förvaltaruppdrag, eller

(b)säkra integriteten och stabiliteten i en parts finansiella system.

4.Myndigheterna i ett ULT får i syfte att främja eller stödja den lokala sysselsättningen införa bestämmelser till förmån för sina egna fysiska personer och lokala verksamheter. I sådana fall ska myndigheterna i detta ULT meddela kommissionen de bestämmelser som antas så att kommissionen kan underrätta medlemsstaterna härom.

AVDELNING III

HANDELSRELATERADE OMRÅDEN

KAPITEL 1

HANDEL OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Artikel 52

Allmän struktur

Det handelssamarbete och handelsrelaterade samarbete som sker inom ramen för associeringen har till syfte att bidra till en hållbar utveckling på det ekonomiska, sociala och miljömässiga planet. ULT:s inhemska lagar och andra författningar på det miljö- eller arbetsrättsliga området ska dock ej försvagas i syfte att främja handel och investeringar.

Artikel 53

Handel och miljö- och klimatförändringsstandarder

1.Det handelssamarbete och handelsrelaterade samarbete som sker inom ramen för associeringen har till syfte att främja ett positivt samspel mellan den politik och de skyldigheter som finns på handelsrespektive miljöområdet. För detta ändamål ska det handelssamarbete och handelsrelaterade samarbete som sker inom ramen för associeringen beakta principerna för internationell miljöförvaltning och multilaterala miljöavtal.

2.Det handelsrelaterade samarbetet ska ha till syfte att stödja det slutgiltiga målet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och genomförandet av Parisavtalet. Det kan även utvidgas till att omfatta samarbete om andar handelsrelaterade multilaterala miljöavtal.

Artikel 54

Handel och arbetsnormer

1.Det främjande av handeln som associeringen syftar till ska uppnås på ett sätt som skapar förutsättningar för full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla.

2.Internationellt erkända grundläggande arbetsnormer, såsom de fastställs i relevanta konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), ska respekteras och genomföras både i lagstiftning och i praxis. De arbetsnormer som främst berörs är respekt för föreningsfrihet, rätt till kollektivförhandlingar, avskaffande av alla former av tvångsarbete eller annat påtvingat arbete, avskaffande av de värsta formerna av barnarbete, minimiålder för anställning samt icke-diskriminering i fråga om anställning. ULT säkerställa effektiva yrkesinspektioner, effektiva åtgärder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, som är förenliga med relevanta ILO-konventioner och anständiga arbetsvillkor för alla, bland annat med avseende på löner och ersättningar, arbetstider och andra arbetsvillkor.

Artikel 55

Hållbar handel med fiskeriprodukter

Associeringen kan omfatta samarbete för att främja en hållbar förvaltning av fiskbestånden samt bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och därmed sammanhängande handel. Samarbetet på detta område har följande syften:

(a)Underlätta samarbetet mellan ULT och regionala organisationer för fiskeriförvaltning, särskilt med avseende på utveckling och effektiv tillämpning av kontroll- och inspektionssystem, incitament och åtgärder som ska ge en effektivare långsiktig förvaltning av fisket och marina ekosystem.

(b)Främja genomförandet av åtgärder för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och därmed sammanhängande handel i ULT.

Artikel 56

Hållbar handel med timmer

Det samarbete på området handel med timmer som sker inom ramen för associeringen har till syfte att främja handeln med lagligt avverkat timmer. Detta samarbete kan omfatta dialog om regleringsåtgärder samt utbyte av information om marknadsbaserade eller frivilliga åtgärder såsom skogscertifiering och grön upphandlingspolitik.

Artikel 57

Handel och hållbar utveckling

1.Det samarbete på området handel och hållbar utveckling som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Underlättande och främjande av handel med och investeringar i miljövänliga varor och tjänster, inklusive genom utarbetande och genomförande av lokal lagstiftning, och i sådana varor som bidrar till att förbättra de sociala förhållandena i ULT.

(b)Underlättande av undanröjandet av handels- och investeringshinder för varor och tjänster som spelar en viktig roll när det gäller att begränsa klimatförändringarna, t.ex. hållbara förnybara energikällor och energieffektiva varor och tjänster, bland annat genom antagande av ramverk som främjar användningen av bästa tillgängliga teknik och genom användandet av standarder som ligger i nivå med de miljömässiga och ekonomiska behoven och minimerar de tekniska handelshindren.

(c)Främjande av handel med varor som bidrar till att förbättra de sociala förhållandena och till miljövänliga metoder, särskilt varor som omfattas av frivilliga system för hållbarhetssäkring såsom ordningar för rättvis och etisk handel, miljömärkning, och certifieringssystem för naturresursbaserade produkter.

(d)Främjande av internationellt erkända principer och riktlinjer i fråga om ansvarsfullt företagande och företagens sociala ansvar, åtgärder för att uppmuntra företag som är verksamma i ULT att tillämpa dessa principer och riktlinjer och utbyte av bästa praxis.

2.Vid utformningen och genomförandet av åtgärder för att skydda miljön eller arbetsförhållanden som kan påverka handel eller investeringar ska unionen och ULT beakta tillgänglig vetenskaplig och teknisk information, relevanta internationella normer, riktlinjer och rekommendationer, inbegripet försiktighetsprincipen.

3.Unionen och ULT ska på ett transparent sätt utarbeta, införa och genomföra åtgärder som har tillsyfte att skydda miljön och arbetsförhållanden som främjar handel eller investeringar.

KAPITEL 2

ANDRA HANDELSRELATERADE OMRÅDEN

Artikel 58

Löpande betalningar och kapitalrörelser

1.Inga restriktioner ska gälla för bytesbalanstransaktioner i fritt konvertibel valuta mellan bosatta i unionen och i ULT.

2.När det gäller kapitalbalanstransaktioner ska medlemsstaterna och myndigheterna i ULT säkerställa fria rörlighet för kapital som avser direktinvesteringar i företag som är bildade i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat eller det ULT som är värdland, och ska säkerställa att tillgångar som härrör från en sådan investering, liksom varje vinst därav, kan realiseras och återföras.

3.Unionen och ULT ska ha rätt att vidta de åtgärder som avses i artiklarna 64, 65, 66, 75, 143, 144 och 215 i EUF-fördraget i enlighet med de villkor som anges däri med tillämpliga anpassningar.

4.ULT-myndigheterna, den berörda medlemsstaten eller unionen ska omedelbart underrätta varandra om alla sådana åtgärder och lämna en tidsplan för deras avskaffande så snart som möjligt.

Artikel 59

Konkurrenspolitik

ULT ska anta eller upprätthålla en konkurrenslagstiftning som är tillämplig på alla företag i alla ekonomiska sektorer och på ett effektivt sätt åtgärdar följande bruk:

1.Horisontella och vertikala avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen.

2.Ett eller flera företags missbruk av dominerande ställning.

3.Företagskoncentrationer som påtagligt skulle hämma en effektiv konkurrens, i synnerhet genom att skapa eller förstärka en dominerande ställning.

4.Stöd som ges av ett ULT med hjälp av statliga medel som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag, i den utsträckning detta har en negativ påverkan på handeln eller investeringarna.

Artikel 60

Skydd av immateriella rättigheter

1.I syfte att minska snedvridning av och hinder för den bilaterala handeln ska det säkerställas ett tillräckligt och effektivt skydd för immateriella rättigheter, inklusive åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av dessa regler, med beaktande av högsta internationella standard i relevanta fall.

2.Samarbetet på detta område inom ramen för associeringen kan omfatta utarbetande av lagar och andra författningar om skydd och efterlevnad av immateriella rättigheter, förhindrande av att dessa rättigheter missbrukas av rättighetshavarna och förhindrande av att sådana rättigheter

kränks av konkurrenter och stöd till regionala immaterialrättsliga organisationer som arbetar med efterlevnad och skydd av immateriella rättigheter, inbegripet utbildning av personal.

Artikel 61

Tekniska handelshinder

Associeringen kan omfatta samarbete på områdena tekniska föreskrifter för varor, standardisering, bedömning av överensstämmelse, ackreditering, marknadsövervakning och kvalitetssäkring i syfte att undanröja onödiga tekniska hinder för handeln mellan unionen och ULT samt att minska skillnaderna på dessa områden.

Artikel 62

Konsumentpolitik, konsumentskydd och handel

Det samarbete på området konsumentpolitik, konsumentskydd och handel som sker inom ramen för associeringen kan omfatta utarbetande av lagar och andra författningar på områdena konsumentpolitik och konsumentskydd, i syfte att undvika onödiga handelshinder.

Artikel 63

Sanitära och fytosanitära åtgärder

Det samarbete på området sanitära och fytosanitära åtgärder som sker inom ramen för associeringen ska ha till syfte att

(a)underlätta handeln mellan unionen och ULT som helhet och mellan ULT och tredjeländer, dock med iakttagande av skyddet för människors, djurs och växters liv eller hälsa i enlighet med bestämmelserna i WTO:s avtal om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder (nedan kallat SPS-avtalet),

(b)åtgärda handelsrelaterade problem som uppstår till följd av sanitära och fytosanitära åtgärder,

(c)säkerställa transparens när det gäller de sanitära och fytosanitära åtgärder som tillämpas på handeln mellan unionen och ULT,

(d)främja harmonisering av åtgärder med internationella standarder, i enlighet med SPS-avtalet.

(e)stödja ULT:s deltagande i de organisationer som fastställer internationella sanitära och fytosanitära standarder,

(f)främja samråd och utbyten mellan ULT och europeiska institutioner och laboratorier,

(g)inrätta och förstärka den tekniska kapacitet som ULT behöver för att kunna tillämpa och övervaka sanitära och fytosanitära åtgärder,

(h)främja tekniköverföring och snabbt informationsutbyte på området sanitära och fytosanitära åtgärder.

Artikel 64

Förbud mot protektionistiska åtgärder

Bestämmelserna i kapitel 1 och i detta kapitel får inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller en förtäckt begränsning av handeln.

KAPITEL 3

MONETÄRA FRÅGOR OCH SKATTEFRÅGOR

Artikel 65

Undantagsbestämmelser på skatteområdet

1.Utan att detta påverkar bestämmelserna i artikel 66, ska den mest gynnad nationsbehandling som beviljas enligt detta beslut inte tillämpas på skatteförmåner som medlemsstaterna eller ULT-myndigheterna beviljat, eller i framtiden kan komma att bevilja, på grundval av avtal om undvikande av dubbelbeskattning, andra skatteöverenskommelser eller gällande inhemsk skattelagstiftning.

2.Ingen bestämmelse i detta beslut får tolkas så att den hindrar antagandet eller genomförandet av åtgärder som syftar till att förhindra skattebedrägeri, skatteundandragande eller skatteflykt i enlighet med skattereglerna i avtal om undvikande av dubbelbeskattning, andra skatteöverenskommelser eller gällande inhemsk skattelagstiftning.

3.Ingen bestämmelse i detta beslut får tolkas så att den hindrar de behöriga myndigheterna från att vid tillämpningen av relevanta bestämmelser i sin skattelagstiftning göra åtskillnad på skattebetalare med skilda omständigheter, särskilt vad gäller bosättningsort eller den plats där deras kapital är investerat.

Artikel 66

Skatte- och tullregler för kontrakt som finansieras av unionen

1.Vad gäller kontrakt som finansieras av unionen ska ett ULT tillämpa skatte- och tullregler som inte är mindre gynnsamma än den mest gynnsamma ordning som det tillämpar antingen gentemot den medlemsstat till vilken det är knutet, de stater som beviljas mest gynnad nationsbehandling eller sådana internationella utvecklingsorganisationer som det har förbindelser med, beroende på vilken av dessa som är mest gynnsam.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska följande gälla för kontrakt som finansieras av unionen:

(a)Kontraktet ska i mottagande ULT inte beläggas med stämpel- eller registreringsavgifter eller andra avgifter med motsvarande verkan, oavsett om sådana avgifter redan införts eller kommer att införas i framtiden. Dock ska sådana kontrakt registreras i överensstämmelse med de lagar som är i kraft i berört ULT, och en avgift som svarar mot den lämnade tjänsten får tas ut för denna registrering.

(b)Vinster och/eller inkomster som härrör från genomförandet av kontrakt ska vara beskattningsbara i enlighet med berört ULT:s interna skatteregler, förutsatt att de fysiska eller juridiska personer som erhåller sådan vinst och/eller inkomst har ett permanent driftsställe i detta ULT eller att genomförandet av kontraktet tar längre tid än sex månader.

(c)Företag som måste importera utrustning för att utföra ett entreprenadkontrakt ska, om de så begär, omfattas av de bestämmelser om temporär import som anges i berört ULT:s lagstiftning för sådan utrustning.

(d)Den professionella utrustning som behövs för utförande av uppgifter som anges i ett tjänstekontrakt får importeras temporärt till berört ULT, fritt från skatter, avgifter, importtullar och andra avgifter med motsvarande verkan, såvida dessa skatter, tullar och avgifter inte utgör ersättning för utförda tjänster.

(e)Import till ett ULT i samband med genomförandet av ett varukontrakt ska medges fritt från tullar, importavgifter, skatter eller andra avgifter med motsvarande verkan. Kontrakt för varor med ursprung i berört ULT ska ingås på grundval av varornas pris fritt fabrik, vartill får läggas sådana interna avgifter som eventuellt är tillämpliga på dessa varor i detta ULT.

(f)Inköp av bränslen, smörjmedel och kolvätebindemedel samt alla varor som används för genomförande av bygg- och anläggningskontrakt ska anses ha ägt rum på den lokala marknaden och omfattas av de skatteregler som är tillämpliga enligt gällande lagstiftning i mottagande ULT.

(g)Personligt lösöre och bohag avsett att användas av ej lokalt rekryterade fysiska personer, vilkas arbetsuppgifter är definierade i ett tjänstekontrakt, samt av medlemmar av deras familjer, får importeras fritt från tullar, importavgifter, skatter och andra avgifter med motsvarande verkan, i enlighet med gällande lagstiftning i mottagande ULT.

3.De frågor som inte omfattas av punkterna 1 och 2 ska omfattas av berört ULT:s lagstiftning.

KAPITEL 4

UTVECKLING AV HANDELSKAPACITETEN

Artikel 67

Allmän struktur

För att ULT ska kunna dra maximal nytta av bestämmelserna i detta beslut och delta på bästa möjliga villkor både på unionens inre marknad och på olika regionala, subregionala och internationella marknader ska associeringen ha till syfte att bidra till att utveckla ULT:s handelskapacitet genom att

(a)öka ULT:s konkurrenskraft, oberoende och ekonomiska resiliens genom att diversifiera samt öka värdet och volymen på ULT:s handel med varor och tjänster och genom att stärka ULT:s förmåga att dra till sig privata investeringar inom olika sektorer av ekonomin,

(b)förbättra samarbetet mellan ULT och deras grannländer i fråga om handel med varor och tjänster och etablering.

Artikel 68

Handelsdialog, samarbete och kapacitetsuppbyggnad

Det samarbete rörande handelsdialog, samarbete och kapacitetsuppbyggnad som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:

(a)Förstärkning av ULT:s kapacitet när det gäller att utforma och genomföra de strategier som krävs för utveckling av handeln med varor och tjänster.

(b)Främjande av ULT:s insatser för att inrätta en lämplig rättslig och institutionell ram och nödvändiga administrativa förfaranden.

(c)Främjande av den privata sektorns utveckling, särskilt små och medelstora företag.

(d)Underlättande av marknads- och produktutvecklingen, bl.a. förbättring av produktkvaliteten.

(e)Insatser för att utveckla de mänskliga resurser och de yrkeskunskaper som är relevanta för handeln med varor och tjänster.

(f)Förstärkning av affärsförmedlarnas kapaciteten när det gäller att förse företagen i ULT med tjänster som är relevanta för deras exportverksamhet, t.ex. marknadsinformation.

(g)Skapande av ett företagsklimat som främjar investeringar.

KAPITEL 5

SAMARBETE PÅ OMRÅDET FINANSIELLA TJÄNSTER OCH

SKATTEFRÅGOR

Artikel 69

Samarbete om internationella finansiella tjänster

I syfte att främja stabiliteten, integriteten och transparensen i det globala finansiella systemet, kan det samarbete som sker inom ramen för associeringen omfatta internationella finansiella tjänster. Detta samarbete kan gälla följande:

(a)Tillhandahållande av ett effektivt och tillräckligt skydd för investerare och andra konsumenter av finansiella tjänster.

(b)Förebyggande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(c)Främjande av samarbete mellan olika aktörer i det finansiella systemet, bland annat reglerings- och tillsynsmyndigheter.

(d)Inrättande av oberoende och effektiva mekanismer för tillsyn av finansiella tjänster.

Artikel 70

Internationella standarder på området finansiella tjänster

Unionen och ULT ska göra sitt bästa för att se till att internationellt överenskomna standarder för reglering och tillsyn inom sektorn för finansiella tjänster och för bekämpning av skatteundandragande och skatteflykt genomförs och tillämpas på dess territorium. Sådana internationellt överenskomna standarder är bl.a. Baselkommitténs grundläggande principer för en effektiv banktillsyn, Internationella organisationen för försäkringstillsynsmyndigheter grundläggande principer för försäkring, Internationella organisationen för värdepapperstillsyns mål och principer för värdepapperstillsyn, OECD:s avtal om utbyte av information i skattefrågor, G20-gruppens uttalande om transparens och informationsutbyte på skatteområdet samt FSB:s (rådet för finansiell stabilitet) utmärkande drag för effektiva resolutionssystem för finansinstitut.

ULT ska inrätta och upprätthålla en rättslig ram för förhindrande av att deras finansiella system används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, varvid särskild hänsyn ska tas till instrument som antagits av internationella organ verksamma inom detta område, till exempel FATF:s (arbetsgruppen för finansiella åtgärder) internationella standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning av massförstörelsevapen – FATF:s rekommendationer

När Europeiska kommissionen utfärdar beslut som bemyndigar en medlemsstat att ingå ett avtal med ett ULT om överföring av medel mellan detta ULT och den medlemsstat som det är knutet till ska dessa överföringar behandlas som överföringar av medel inom unionen inom ramen för förordning (EU) 2015/847 om överföringar av medel och berört ULT ska följa bestämmelserna i den förordningen.

Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av artikel 155 i budgetförordningen.

Artikel 71

Samarbete i skattefrågor

Unionen och ULT ska erkänna och förbinda sig att genomföra principerna om god förvaltning på skatteområdet, inbegripet de globala normerna om transparens och informationsutbyte, rättvis beskattning och minimistandarder mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster. De ska främja god förvaltning i skattefrågor, förbättra det internationella samarbetet på skatteområdet och underlätta skatteuppbörd.

DEL IV

EKONOMISKT SAMARBETE

KAPITEL 1

PRINCIPER

Artikel 72

Ekonomiska resurser

Unionen ska bidra till uppnåendet av associeringens övergripande mål genom att tillhandahålla följande:

(a)Tillräckliga ekonomiska resurser och lämpligt tekniskt bistånd för att stärka ULT:s kapacitet att utarbeta och genomföra strategiska och rättsliga ramar.

(b)Långsiktig finansiering för att främja tillväxten i den privata sektorn.

(c)Om så är lämpligt får andra unionsprogram bidra till åtgärder som fastställs inom ramen för detta beslut, förutsatt att dessa bidrag inte täcker samma kostnader. Detta beslut får också bidra till åtgärder som fastställts inom ramen för andra unionsprogram, förutsatt att dessa bidrag inte täcker samma kostnader. I sådana fall ska det i det arbetsprogram där dessa åtgärder ingår fastställas vilken uppsättning bestämmelser som är tillämplig.

Artikel 73

Budget

1.Den totala finansieringsramen för programmet för perioden 2021–2027 ska vara 500 000 000 EUR i löpande priser.

2.Den vägledande fördelningen av det belopp som anges i punkt 1 anges närmare i bilaga I.

3.Det belopp som anges i punkt 1 ska inte påverka tillämpningen av bestämmelserna om flexibilitet i förordning [den nya förordningen om en flerårig budgetram], [förordning (EU) nr

[…] och budgetförordningen.

Artikel 74

Definitioner

I denna del gäller följande definitioner:

(a)programplanerat bistånd: icke återbetalningspliktigt stöd som anslagits till ULT i syfte att finansiera territoriella, regionala eller intraregionala strategier och prioriteringar som anges i programplaneringsdokumenten.

(b)programplanering: den process som består i att planera, fatta beslut om och fördela de vägledande ekonomiska resurser som, på flerårig basis, anslagits till genomförandet av åtgärder för att uppfylla associeringens mål när det gäller en hållbar utveckling i ULT inom ett område som anges i del II av detta beslut.

(c)programplaneringsdokument: dokument som fastställer ULT:s strategi, prioriteringar och arrangemang och omsätter ULT:s mål vad gäller en hållbar utveckling på ett ändamålsenligt och effektivt sätt som möjliggör uppnåendet av associeringens mål.

(d)utvecklingsplaner: en sammanhängande uppsättning åtgärder som fastställts och finansierats uteslutande av ett ULT inom ramen för dess egen utvecklingspolitik och egna utvecklingsstrategier, eller som överenskommits mellan ett ULT och den medlemsstat till vilken det är knutet.

(e)territoriellt anslag: det belopp som anslagits för de enskilda ULT i programplanerat bistånd i syfte att finansiera de territoriella strategier och prioriteringar som anges i programplaneringsdokumenten.

(f)regionala anslag: det belopp som anslagits i programplanerat bistånd i syfte att finansiera regionala samarbetsstrategier eller prioriteringar som är gemensamma för flera ULT och som anges i programplaneringsdokumenten.

(g)intraregionala anslag: det belopp – inom det regionala anslaget – som anslagits i programplanerat bistånd i syfte att finansiera intraregionala samarbetsstrategier och prioriteringar som är gemensamma för ett eller flera ULT och ett eller flera sådana yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget och/eller en eller flera AVS-stater och/eller en eller flera icke-AVS-stater eller territorier.

Artikel 75

Principerna för finansieringssamarbetet

1.Unionens ekonomiska bistånd ska grundas på principerna om partnerskap, ägarskap, anpassning till territoriella system, komplementaritet och subsidiaritet.

2.Åtgärder som finansieras inom ramen för detta beslut kan utgöras av programplanerat och icke-programplanerat bistånd.

3.Unionens ekonomiska bistånd ska

(a)genomföras med vederbörlig hänsyn till varje enskilt ULT:s geografiska, sociala och kulturella särdrag, såväl som deras specifika förutsättningar,

(b)säkerställa att resurserna tilldelas på ett förutsägbart och regelbundet sätt,

(c)vara flexibelt och anpassat till situationen i varje enskilt ULT,

(d)genomföras i full överensstämmelse med respektive parts institutionella, rättsliga och finansiella befogenheter.

4.Myndigheterna i berört ULT ska ansvara för genomförandet av åtgärderna, dock utan att detta påverkar kommissionens befogenheter att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning i samband med användningen av unionens medel.

KAPITEL 2

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM DET EKONOMISKA

SAMARBETET

Artikel 76

Syfte och tillämpningsområde

Inom ramen för den strategi och de prioriteringar som fastställts av berört ULT på lokal eller regional nivå kan ekonomiskt stöd ges till följande:

(a)Sektoriella strategier och reformer samt därmed sammanhörande projekt.

(b)Institutionell uppbyggnad, kapacitetsuppbyggnad och integration av miljöhänsyn.

(c)Tekniskt bistånd.

Artikel 77

Kapacitetsuppbyggnad

1.Det ekonomiska stödet kan bland annat användas för att hjälpa ULT att bygga upp den kapacitet som är nödvändig för att utarbeta, genomföra och övervaka territoriella och/eller regionala strategier och åtgärder i syfte att uppnå de allmänna målen för de samarbetsområden som anges i delarna II och III.

2.Unionen ska stödja ULT:s ansträngningar för att ta fram tillförlitliga statistiska uppgifter om dessa områden.

3.Unionen får stödja ULT i deras ansträngningar för att förbättra de makroekonomiska indikatorernas jämförbarhet.

Artikel 78

Tekniskt bistånd

1.På kommissionens initiativ får unionsfinansieringen täcka stödutgifter för genomförandet av beslutet och för att uppnå dess mål, inklusive administrativt stöd i samband med förberedelser, uppföljning, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är nödvändiga för detta genomförande, inbegripet utgifter vid huvudkontoren och unionens delegationer för sådant administrativt stöd som behövs för programmet, och för att förvalta åtgärder som finansieras inom ramen för detta beslut, inbegripet informations- och kommunikationsåtgärder samt interna it-system.

2.På initiativ av ULT får undersökningar eller åtgärder för tekniskt bistånd finansieras för genomförande av de åtgärder som anges i programplaneringsdokumenten. Kommissionen får besluta att finansiera sådana åtgärder, antingen från det programplanerade biståndet eller från det anslag som öronmärkts för tekniskt samarbete.

KAPITEL 3

GENOMFÖRANDE AV DET EKONOMISKA SAMARBETET

Artikel 79

Allmän princip

Om inte annat anges i detta beslut ska unionens ekonomiska bistånd genomföras i enlighet med målen och principerna för detta beslut, budgetförordningen och [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete], särskilt avdelning II kapitel I, med undantag för artiklarna 13, 14.1, 14.4 och 15, kapitel III, med undantag för artiklarna 21.1, 21.2 a och b och 21.3, och kapitel V, med undantag för artiklarna 31.1, 31.4, 31.6, 31.9 och 32.3. Det förfarande som fastställs i artikel 80 i detta beslut är inte tillämpligt på de fall som avses i artikel

21.2c i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete].

Artikel 80

Antagande av fleråriga vägledande program, handlingsplaner och åtgärder

Kommissionen ska anta, inom ramen för detta beslut, i form av ett samlat programdokument, fleråriga vägledande program enligt artikel 12 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] jämte motsvarande handlingsplaner och åtgärder enligt artikel 19 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.5 i detta beslut. Detta förfarande är även tillämpligt på de översyner som avses i artikel 14.3 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] och som leder till betydande ändringar av innehållet i de fleråriga vägledande programmen.

När det gäller Grönland kan de handlingsplaner och åtgärder som avses i artikel 19 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] antas separat från de fleråriga vägledande programmen.

Artikel 81

Berättigande till territoriell finansiering

1.Myndigheterna i ULT ska vara berättigade till ekonomiskt stöd enligt detta beslut.

2.Efter godkännande från myndigheterna i berört ULT ska även följande enheter eller organ vara berättigade till ekonomiskt stöd enligt detta beslut:

(a)Lokala, nationella och/eller regionala offentliga eller halvoffentliga organ, avdelningar eller lokala myndigheter i ULT, särskilt finansinstitut och utvecklingsbanker.

(b)Företag i ULT och inom regionala grupper.

(c)Företag i en medlemsstat, för att dessa ska få möjlighet att driva produktiva projekt i ett ULT, varvid stöd ska ges som tillägg till företagets egna bidrag.

(d)Finansiella intermediärer i ULT och unionen som främjar och finansierar privata investeringar i ULT.

(e)Aktörer inom decentraliserat samarbete samt andra icke-statliga aktörer från ULT och unionen för att dessa ska få möjlighet att genomföra projekt och program på de ekonomiska,

kulturella och sociala områdena och på utbildningsområdet i ULT inom ramen för det decentraliserade samarbete som avses i artikel 12 i detta beslut.

Artikel 82

Berättigande till regional finansiering

1.Ett regionalt anslag kan användas för åtgärder som gynnar och omfattar

(a)två eller flera ULT, oberoende av var de är belägna,

(b)ULT och unionen som helhet, eller

(c)två eller flera ULT oberoende av var de är belägna och minst en av följande:

i)Ett eller flera av de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget.

ii)En eller flera AVS-stater och/eller en eller flera icke-AVS-stater eller territorier.

iii)Ett eller flera regionala organ i vilka ULT är medlemmar.

v)En eller flera enheter, myndigheter eller andra organ från minst ett ULT, vilka är medlemmar i en europeisk gruppering för territoriellt samarbete enligt artikel 8 i detta beslut, ett eller flera yttersta randområden och en eller flera AVS- och/eller icke-AVS- grannstater eller territorier.

2.Inom det regionala anslag som anges i artikel 74 kan ett intraregionalt anslag användas för åtgärder som gynnar och omfattar

(a)ett eller flera ULT och ett eller flera av de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget,

(b)ett eller flera ULT och en eller flera AVS- och/eller icke-AVS-grannstater eller territorier,

(c)ett eller flera ULT, ett eller flera av de yttersta randområdena och en eller flera AVS- och/eller icke-AVS-stater eller territorier,

(d)två eller flera regionala organ i vilka ULT är medlemmar,

(e)en eller flera enheter, myndigheter eller andra organ från minst ett ULT, vilka är medlemmar i en europeisk gruppering för territoriellt samarbete enligt artikel 8 i detta beslut, ett eller flera yttersta randområden och en eller flera AVS- och/eller icke-AVS-grannstater eller territorier.

3.Den finansiering som ges för att möjliggöra AVS-staternas, de yttersta randområdenas och andra länders och territoriers deltagande i regionala utvecklingsprogram för ULT tillkommer utöver de medel som anslås till ULT enligt detta beslut.

4.AVS-staternas, de yttersta randområdenas och andra länders deltagande i program som inrättats enligt detta beslut är endast möjligt under förutsättning att

(a)Det finns motsvarande bestämmelser inom ramen för relevanta unionsprogram eller i relevanta finansieringsprogram i de tredjeländer och territorier som inte omfattas av unionsprogrammen och

(b)proportionalitetsprincipen respekteras.

Artikel 83

Berättigande vad gäller unionsprogram

1.Fysiska personer från ULT, enligt definitionen i artikel 50, samt i tillämpliga fall relevanta offentliga och/eller privata organ och institutioner i ett ULT, ska vara berättigade till deltagande i och finansiering från unionsprogram i enlighet med de bestämmelser och mål

som gäller för programmen och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet.

2.ULT ska dessutom vara berättigade till stöd inom ramen för unionens program och instrument för samarbete med andra länder, till exempel [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete], i enlighet med de regler, mål och arrangemang som gäller för dessa program.

3.ULT ska från och med 2022 årligen rapportera till kommissionen om detta deltagande i unionsprogrammen.

Artikel 84

Rapportering

Kommissionen ska gå igenom framstegen i genomförandet av det ekonomiska bistånd som tillhandahålls till ULT inom ramen för detta beslut och från och med 2022 årligen lägga fram en rapport för rådet om genomförandet och resultaten av detta ekonomiska bistånd. Rapporten ska även lämnas till Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Artikel 85

Finansiella kontroller

1.ULT ska ha det huvudsakliga ansvaret för den finansiella kontrollen av unionens medel. Denna kontroll ska, när så är lämpligt, utövas i samordning med den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning.

2.Kommissionen ska ansvara för att

a)det finns väl fungerande system för förvaltning och kontroll i berört ULT så att det kan säkerställas att unionsmedlen används på ett korrekt och effektivt sätt,

b)i händelse av oriktigheter lämna rekommendationer om eller krav på korrigerande åtgärder för att åtgärda dessa oriktigheter eller eventuella brister i förvaltningen som konstaterats.

3.På grundval av administrativa arrangemang ska kommissionen, ULT och, när så är lämpligt, den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet samarbeta genom att sammanträda en eller två gånger om året för att samordna program, metoder och genomförandet av de kontroller.

4.I fråga om finansiella korrigeringar

a)är det i första hand berört ULT som har ansvaret för att upptäcka och korrigera finansiella oriktigheter,

b)ska kommissionen ingripa om berört ULT inte åtgärdar situationen och ingen förlikning kan nås genom att vidta åtgärder för att minska eller återkalla resterande medel under det totala anslaget enligt finansieringsbeslutet för programplaneringsdokumentet.

DEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 86

Delegering av befogenheter till kommissionen

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89för att ändra bilagorna II, III och IV i syfte att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen och ändringar i tull- och handelsagstiftningen.

För att säkerställa en effektiv bedömning av de framsteg som gjorts med avseende på uppnåendet av målen för detta beslut ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 i syfte att ändra artikel 3 i bilaga I för att se över eller komplettera indikatorerna om det anses nödvändigt och att komplettera detta beslut med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering.

Artikel 87

Utövande av delegering

1.Kommissionens ska ha befogenhet att anta delegerade akter med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 86 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 1 januari 2021. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd om inte rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av varje period.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 86 får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Så snart kommissionen har antagit en delegerad akt ska den underrätta rådet om detta.

5.En delegerad akt som antas enligt artikel 86 ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period kan på rådets initiativ förlängas med två månader.

Artikel 88

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté (nedan kallad ULT-kommittén). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/201143.

43Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

2.Vid tillämpningen av artiklarna 10.6 och 16.8 i bilaga II ska kommissionen biträdas av den

tullkodexkommitté som inrättats genom artikel 285.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/201344. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

3.Vid tillämpningen av artikel 2 i bilaga III ska kommissionen biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr 260/200945. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

4.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

5.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

6.När det hänvisas till denna punkt, ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 4 i den förordningen tillämpas.

7.Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

Artikel 89

Information, kommunikation och offentliggörande

1.Mottagarna av unionsfinansiering enligt detta beslut ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet, i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

Artikel 90

Klausul om europeiska utrikestjänsten

Detta beslut ska tillämpas i överensstämmelse med rådets beslut 2010/427/EU46.

Artikel 91

Upphävande och övergångsbestämmelser

1.Rådets beslut 2013/755/EU ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

2.Detta beslut ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt beslut 2013/755/EU, som ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

Rådets förordning (EG) nr 260/2009 av den 26 februari 2009 om gemensamma importregler (EUT L 84, 31.3.2009, s. 1).

Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

3.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för dess föregångare, det vill säga rådets beslut 2013/755/EU.

4.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka utgifter enligt artikel 78 i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 92

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2021. Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.6.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Beslut om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (ULT-beslutet).

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

Genom detta beslut slås det gällande ULT-beslutet (2013/755/EU) samman med det gällande Grönlandsbeslutet (2014/137/EU).

Det politikområde som berörs är

15. Yttre åtgärder

15.05. Utomeuropeiska länder och territorier (inkl. Grönland).

1.3.Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd47  en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Motivering till förslaget eller initiativet

1.4.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Detta instrument har som långsiktigt mål att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i ULT samt att upprätta nära ekonomiska förbindelser mellan dem och unionen som helhet. Associeringen ska främja detta mål genom att på kort sikt stärka ULT:s konkurrenskraft och resiliens, minska deras ekonomiska och miljömässiga sårbarhet samt genom att främja samarbetet mellan dem och andra partner.

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan beror på flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” menas det värde en unionsinsats tillför som går utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante)

De utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) har varit associerade med Europeiska unionen sedan Romfördragets ikraftträdande 1958. Associeringen av ULT med unionen är en följd av de konstitutionella banden mellan dessa länder och territorier och tre medlemsstater. ULT ingår inte i unionens tullområde och står utanför den inre marknaden. Flertalet ULT har dessutom särskilda problem på grund av sin storlek, läge, avlägsna belägenhet och smala ekonomiska bas. Mot denna bakgrund har EU finansierat EUF:s territoriella och regionala program i ULT under de senaste decennierna, varvid den senaste tidens ekonomiska stöd kanaliserats via elfte EUF, och ska fortsätta att tillhandahålla sådant stöd.

47I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

Grönland utträdde ur EU 1985 till följd av en folkomröstning och blev istället ett ULT. Det ingick i utträdesavtalet med Danmark att Grönland (Grönlandsfördraget) att Grönland skulle få kompensation för den EU-finansiering som går förlorad via fiskeavtalet. 2006 beslutade rådet att inrätta ett särskilt instrument för stöd till utvecklingen av Grönland, utöver fiskeavtalet, efter det att den ekonomiska kompensationen till Grönland minskats.

EU:s strategi vad gäller den framtida utvecklingen av en ömsesidig relation är inriktad på ett ömsesidigt fördelaktigt samarbete med ULT och Grönland och lägger särskild vikt vid prioriteringar som är relevanta för dessa såsom en förstärkning av deras konkurrenskraft och deras resiliens, minskning av deras sårbarhet och främjande av samarbete mellan ULT och deras regionala, europeiska och internationella partner.

EU kan tillföra ett mervärde på grund av storleken på de resurser som kanaliseras via dess instrument, de relativt flexibla förvaltningsmetoderna och den förutsebarhet när det gäller medel under den period som täcks av den fleråriga budgetramen.

EU har en betydande expertis på områden som är viktiga och av intresse för ULT (t.ex. regional sammanhållning, ekonomisk integration och klimatförändringar), vilken den inhämtat på sina egna politikområden (t.ex. expertis på området livsmedelstrygghet som man skaffat sig tack vare den gemensamma jordbrukspolitiken). På vissa områden där medlemsstaterna har beslutat, eller är förhindrade, att agera är EU den viktigaste eller ibland till och med den enda aktör som kan agera.

EU finns runtom i världen tack vare sina delegationer, vilket gör att det finns ett brett nätverk när det gäller information om utvecklingen i länder och regioner världen över. Detta gör att EU alltid kan hålla sig uppdaterad om vilka nya behov och problem som finns, vilket i sin tur gör det möjligt att omfördela EU:s resurser i enlighet med det aktuella läget. Komplementaritet mellan EU:s åtgärder och de åtgärder som genomförs av medlemsstaterna ökar allt mer. Detta främjar den politiska dialogen och samarbetet som i allt högre utsträckning sker inom ramen för den gemensamma programplaneringen med medlemsstaterna.

EU kan även komplettera medlemsstaternas åtgärder när det gäller att hantera situationer som kan vara farliga och vid särskilt dyra insatser såsom vid kriser till följd av klimatförändringarna, vilket är något som ULT ofta drabbas av.

Förväntat mervärde för unionen (ex post):

Storleken på det förväntade mervärdet av det nya ULT-beslutet kommer att framgå av halvtidsöversynen av finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder. Vad gäller ULT och Grönland har slutsatsen dragits att båda instrumenten fungerar ändamålsenligt och att associeringen med ULT och partnerskapet med Grönland gett goda resultat sett till de olika parametrar som utvärderats (effektivitet osv.). Det föreslagna instrumentet förväntas göra att denna positiva utveckling fortsätter.

I synnerhet, och med hänsyn till ULT:s särdrag och deras särskilda förbindelser med EU kommer ett nytt finansieringsinstrument för alla ULT att säkerställa följande:

Enhetlig förvaltning — genom att alla ULT har samma finansieringskälla (EU:s allmänna budget) som ger synergieffekter när det gäller programplanering och genomförande.

Konsolidering av gemensamma mål.

3SV

En förenklad och enhetligare rättslig ram. Stärkt profil för ULT som grupp.

Det förslagna instrumentet tar hänsyn till Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen den 29 mars 2019 som träder i kraft när övergångsperioden löper ut den 1 januari 2021 och är således inte tillämpligt på de brittiska ULT.

1.4.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Halvtidsöversyn av elfte EUF och Grönlandsbeslutet:

Elfte EUF–ULT:Under 2014–2020 och från och med ULT-beslutet har UKT haft tillgång till tre finansieringskällor, nämligen elfte EUF, EU:s allmänna budget (principen om berättigande till alla EU:s program och instrument, inklusive t.ex. den tematiska delen av instrument för utvecklingssamarbete) och EIB. Under elfte EUF avsattes 364,5 miljoner EUR till ULT.

Det ekonomiska stödet till ULT är inte begränsat till EUF:s breda mål fattigdomsbekämpning, eftersom målet för associeringen mellan ULT och EU är att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i ULT samt att upprätta nära ekonomiska förbindelser mellan dem och unionen som helhet. De sektorer som ges stöd i ULT inom ramen för elfte EUF omfattar många olika politikområden, med särskild tyngd lagd vid miljö/biologisk mångfald/anpassning till och begränsning av klimatförändringarna, förnybar energi, utbildning, telekommunikationer/ digital konnektivitet och turism. Elfte EUF har konstaterats vara ett relevant och ändamålsenligt instrument för att stödja målen för associeringen mellan EU och ULT. Trots detta förespråkar en del ULT regelbundet en förenkling av programplaneringen och genomförandeförfarandena med hänvisning till att de har en begränsad administrativ kapacitet. Dessutom har de gällande bestämmelserna för att främja regionalt samarbete mellan olika kategorier av regionala aktörer (ULT, AVS- länder och deras närmaste yttersta randområden och utvecklingsländer som inte är AVS-länder) hittills inte använts i tillräcklig utsträckning.

Grönlandsbeslutet: Beslutet för 2014–2020 som anslår 217,8 miljoner EUR till det underliggande budgetstödprogrammet, vilket motsvarar 31 miljoner EUR per år, är EU:s viktigaste finansieringsinstrument och regelverk inom EU:s budget och utgör grunden för förbindelserna mellan EU och Grönland. Det utgör ett komplement till ULT-beslutet. Grönlandsbeslutet utgör även ett komplement till fiskeavtalet och den gemensamma förklaringen från 2014 om förbindelserna mellan EU och Grönland. Avsikten med Grönlandsbeslutet är att upprätthålla nära och varaktiga förbindelser mellan partnerna och understödja en hållbar utveckling av Grönland. De två viktigaste målen är att stödja Grönland när det gäller att möta dess stora utmaningar (särskilt diversifieringen av dess ekonomi) och bidra till den grönländska förvaltningens kapacitet att utforma och genomföra nationella policyer. Det underliggande programplaneringsdokumentet om en hållbar utveckling för Grönland 2014–2020 stödjer Grönlansbeslutets mål genom att skapa en smart tillväxt genom investeringar i utbildning och forskning och en inkluderande tillväxt genom tillhandahållande av en kvalificerad utbildning till en större del av befolkningen i syfte att skapa sysselsättning, minska fattigdomen och skapa en hållbar grund för ekonomisk tillväxt.

Budgetstödprogrammet för utbildning uppvisar goda framsteg och majoriteten (74,12 %) av alla mål hade antigen uppnåtts eller överskridits 2016. Det har emellertid varit svårare att mäta effekterna av Grönlandsbeslutets ekonomiska mål, eftersom det rör

sig om långsiktiga mål som inte är har omedelbart synliga resultat. En positiv utveckling kan dock skönjas i form av tillkomsten av nya sektorer (t.ex. öppning av gruvor), ökat antal procent slutförda utbildningar och en förbättrad förmåga hos regeringen att utforma en långsiktig politik. Den fortlöpande formella och informella politiska dialogen har dessutom främjat en ömsesidig förståelse mellan parterna och ett starkt samarbete på viktiga områden såsom Arktis, där Grönland är part i EU:s politik för Arktis 2016 och stödjer EU:s ansökan om observatörsstatus i Arktiska rådet. Denna utveckling förväntas fortsätta även efter 2020 och till och med att utvecklas ännu mer.

Grönlandsbeslutet är ett ändamålsenligt instrument som gör att EU och Grönland kan fortsätta att fördjupa sina förbindelser och sitt samarbete efter 2020.

För att det ska var möjligt att uppnå de mål för associeringen med ULT, inklusive Grönland, som anges i artiklarna 198 och 199 i EUF-fördraget krävs det ett brett partnerskap som omfattar en institutionell ram och handelsarrangemang samt täcker många samarbetsområden såväl som de grundläggande principerna för unionens ekonomiska bistånd till ULT. Det krävs därför ett brett och långtgående rättsliga instrumentet för detta ändamål.

Med hänsyn till ULT:s särdrag och deras särskilda förbindelser med EU kommer ett nytt finansieringsinstrument för alla ULT som omfattar både den politiska och den rättsliga ramen samt bestämmelser om genomförandet av samarbetet att garantera effektivitet, en konsolidering av gemensamma mål, samstämmighet och en stärkt profil för ULT som grupp. Den metod som presenteras i detta förslag är flexibel och anpassad till varje ULT:s särskilda situation.

1.4.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Det uppdaterade ULT-beslutet har till syfte att säkerställa full komplementaritet med de mest relevanta lagstiftningsakterna efter 2020, särskilt:

instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Av samstämmighets- och effektivitetsskäl, och om inget annat anges, kommer detta beslut att tillämpa genomförande-, utvärderings- och

övervakningsbestämmelserna i instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. I enlighet med utkastet till förordning kommer ULT att vara berättigade till tematiska program inom ramen för denna förordning och snabbinsatsåtgärder (pelare 3). Förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och det uppdaterade ULT-beslutet innehåller även bestämmelser som ger möjlighet till inrättandet av intraregionala initiativ mellan ULT, partnerländer och EU:s yttersta randområden.

Förordningar om regionalpolitik: det uppdaterade ULT-beslutet och de föreslagna förordningarna om regionalpolitik har utarbetats i syfte att förstärka de bestämmelser som främjar inrättandet av intraregionala initiativ som omfattar ULT, partnerländer och EU:s yttersta randområden.

EU:s andra politikområden och program: ULT kommer att fortsätta att vara berättigade till EU:s andra politikområden och program, om inte annat anges i relevanta förordningar. De är således berättigade till Erasmus +, Horisont 2020, Cosmeprogrammet osv.

1.5.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

begränsad varaktighet

gäller från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ

Påverkar resursanvändningen från YYYY till YYYY för åtagandebemyndiganden och från YYYY till YYYY för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

Efter en inledande period från 2021

1.6.Planerad metod för genomförandet48

Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

	Indirekt	förvaltning
genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

tredjeländer eller organ som de har utsett

internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka) EIB och Europeiska investeringsfonden

organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

offentligrättsliga organ

privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten.

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

De externa utgifterna gör att alla planerade metoder för genomförandet måste kunna användas, såsom relevant och som beslutas under genomförandet.

48Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Kommissionens övervaknings- och utvärderingssystem är i allt högre grad resultatinriktade. De omfattar intern personal samt alla genomförandepartner och extern expertis.

Projektförvaltare vid delegationer och vid huvudkontoret övervakar kontinuerligt genomförandet av program och projekt, varvid de använder information som lämnats av genomförandepartner som ett led i deras regelbundna rapportering och där så är möjligt även genom besök på fältet. Den interna övervakningen ger värdefull information om vilka framsteg som gjorts och hjälper projektförvaltarna att identifiera verkliga och potentiella flaskhalsar och vidta korrigerande åtgärder.

Dessutom anlitas externa, oberoende experter för att bedöma resultaten av EU:s externa åtgärder med hjälp av tre olika system. Dessa bedömningar bidrar till redovisningsskyldighet och till förbättring av pågående åtgärder och gör det möjligt att dra lärdom av tidigare erfarenheter vid utformningen av framtida politik och åtgärder.

De övervaknings- och rapporteringsregler som föreslås i förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete kommer att användas i samband med ULT-instrumentet (artikel 84 i nya ULT-beslutet).

Kommissionen ska kartlägga framstegen i genomförandet av åtgärderna inom ramen för unionens externa finansiering och ska från och med 2021 årligen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av de finansierade åtgärderna. Denna rapport ska även lämnas till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Dessutom ska kommissionens alla verktyg för intern övervakning (t.ex. resultatorienterad övervakning), utvärdering och rapportering vara tillämpliga på det uppdaterade ULT-beslutet efter 2020.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Metoder för genomförandet

När det gäller förvaltningsmetoderna planeras inga betydande ändringar och de erfarenheter som kommissionens avdelningar och genomförandeaktörerna inhämtat i samband med det föregående programmet kommer att bidra till bättre resultat i framtiden.

Åtgärderna kommer att finansieras enligt detta beslut och genomföras under kommissionens direkta förvaltning från huvudkontoret och/eller unionens delegationer och under indirekt förvaltning av någon av de enheter som förtecknas i artikel 62.1 c i den nya budgetförordningen i syfte att bättre uppnå målen för detta beslut.

Vad gäller indirekt förvaltning ska såsom anges i artikel 154 i den nya budgetförordningen sådana enheter säkerställa en skyddsnivå för EU:s ekonomiska

intressen som är likvärdig med den som föreskrivs för direkt förvaltning. Det kommer att företas en ex ante pelarbedömning av enheternas system och förfaranden i enlighet med proportionalitetsprincipen och med vederbörlig hänsyn tagen till åtgärdens art och de ekonomiska riskerna. När genomförandet så kräver eller om det har gjorts förbehåll i verksamhetsrapporterna kommer handlingsplaner med specifika riskbegränsningsåtgärder att utarbetas och genomföras. Dessutom kan lämpliga övervakningsåtgärder som införts av kommissionen åtfölja genomförandet.

Intern kontrollstruktur

Den interna kontroll- och förvaltningsprocessen är utformad för att skapa rimlig säkerhet om att målen uppnås och om att verksamheten är effektiv och ändamålsenlig, att den ekonomiska rapporteringen är tillförlitlig samt att relevanta rättsliga och procedurmässiga regler efterlevs.

Effektivitet och ändamålsenlighet

Den genomförande enheterna kommer för alla sina instrument fortsatt att använda en specialutformad regelram vid förvaltningen av stöden för att säkra att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt (och för att minska den höga risknivå som finns i den miljö där det externa biståndet ges); detta utöver alla de olika beståndsdelarna i kommissionens övergripande strategiska policy- och planeringsprocess, internrevisionsmiljö och övriga krav enligt kommissionens interna kontrollnormer. I ovanstående regelram ingår följande:

∙En decentraliserad förvaltning av större delen av det externa biståndet genom delegering till EU:s delegationer ute på fältet.

∙En tydlig och formaliserad ekonomisk ansvarighetskedja (från den delegerade utanordnaren (generaldirektör)) via en vidaredelegerad utanordnare (direktör) vid huvudkontoret till delegationschefen.

∙Regelbunden rapportering från unionens delegationer till huvudkontoret (förvaltningsrapporter om externt bistånd) inklusive en årlig försäkran av delegationschefen.

∙Tillhandahållande av ett omfattande utbildningsprogram för personal, både vid huvudkontoret och i delegationerna.

∙Betydande stöd och vägledning för huvudkontoret/delegationerna (även via internet).

∙Regelbundna kontrollbesök på delegationerna vart tredje till sjätte år.

∙En metod för förvaltning av projekt- och programcykeln som inbegriper: kvalitetsstödsverktyg för utformningen av insatsen, det sätt på vilket den ska förverkligas, finansieringsmekanismen, förvaltningssystem, bedömning och urval av genomförandepartner osv., program- och projektförvaltning, övervaknings- och rapporteringsverktyg för ett effektivt genomförande, inklusive regelbunden extern övervakning på plats av projekt, och meningsfulla utvärderings- och revisionskomponenter.

∙Man kommer att förenkla genom att öka användningen av förenklade kostnadsalternativ och genom en ökad ömsesidig tillit till revisioner mellan partnerorganisationer. Man kommer att fortsätta att använda sig av riskdifferentierade kontroller beroende på den underliggande risken.

8SV

Finansiell rapportering och redovisning

De genomförande enheterna kommer även fortsatt att följa de högsta normerna för redovisning och finansiell rapportering som bygger på kommissionens system för periodiserad redovisning (Abac) liksom även särskilda verktyg för externt stöd som t.ex. det gemensamma informationssystemet för yttre förbindelser (Cris) och dess efterföljare (Opsys).

Metoder för att kontrollera efterlevnaden av relevanta lagar och förfaranden finns fastställda i avsnitt 2.3 (Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter).

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Riskmiljö

Driftsmiljön för stöd enligt detta instrument kännetecknas av följande risker för att instrumentets mål inte ska uppnås, för suboptimal finansiell förvaltning och/eller för att tillämpliga regler inte följs (felaktigheter i fråga om laglighet och korrekthet):

∙Ekonomisk/politisk instabilitet och/eller naturkatastrofer kan leda till svårigheter och förseningar vid utformning och genomförande av insatserna, särskilt i instabila stater.

∙Brist på institutionell och administrativ kapacitet i partnerländerna kan leda till svårigheter och förseningar vid utformning och genomförande av insatserna.

∙Geografiskt spridda projekt och program (som i huvudsak omfattar många länder/territorier/regioner) kan medföra logistiska/resursmässiga problem vad gäller övervakningen – särskilt all uppföljning ute på fältet.

∙Mångfalden av potentiella partner/mottagare, alla med sina olika interna kontrollstrukturer och kapaciteter, kan fragmentera och därför undergräva ändamålsenligheten och effektiviteten för de resurser som kommissionen har till sitt förfogande för att stödja och övervaka genomförandet.

∙Bristande kvalitet på och tillgång till data om resultat och verkan av yttre bistånd/genomförande av nationella utvecklingsplaner i partnerländer kan försämra kommissionens förmåga att rapportera om och ansvara för resultaten.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kostnaderna för intern kontroll / förvaltning utgör ungefär 4 % av det uppskattade årliga genomsnittet på 12,78 miljarder EUR som planeras för de totala (operativa + administrativa) åtaganden för utgiftsportföljen som är finansierad via EU:s allmänna budget för perioden 2021–2027. Denna beräkning av kontrollkostnaderna avser endast kommissionens kostnader och inte medlemsstaternas eller anförtrodda enheters kostnader. Anförtrodda enheter kan ta ut upp till 7 % för förvaltningen av medel, och detta belopp kan delvis användas för kontrolländamål.

Dessa förvaltningskostnader omfattar all personal vid huvudkontoret och vid delegationerna, infrastruktur, resor, utbildning, övervakning, utvärdering och revisionsavtal (inklusive dem som ingåtts av stödmottagare).

Förhållandet mellan förvaltning och operativ verksamhet kan minskas över tiden med hjälp av de nya instrumentens förbättrade och förenklade arrangemang, med utgångspunkt i de ändringar som kommer att införas genom den nya budgetförordningen. Den huvudsakliga nyttan med dessa förvaltningskostnader tar sig uttryck i att de politiska målen uppfylls och att resurserna används effektivt och ändamålsenligt samt genomförandet av robusta kostnadseffektiva förebyggande åtgärder och andra kontroller som säkerställer att medlen används på ett lagligt och korrekt sätt.

Förbättringarna av förvaltningens karaktär och inriktning samt kontrollerna av efterlevnaden vad avser portföljen kommer visserligen att fortsätta, men dessa kostnader är ändå i princip nödvändiga för att man effektivt och ändamålsenligt ska uppnå målen för instrumenten med minimala risker för brister i efterlevnaden av reglerna (kvarstående felprocent på under 2 %). De är betydligt lägre än kostnaden för de risker man löper om man avlägsnar eller trappar ned interna kontroller inom detta högriskområde.

Förväntad risk för bristande efterlevnad av gällande regler

Vad avser brister i efterlevnaden är målet för instrumentet att bibehålla den tidigare risknivån (felfrekvensen), dvs. en total kvarstående felprocent ”netto” (på flerårig basis efter det att samtliga planerade kontroller och korrigeringar har utförts på avslutade avtal) på mindre än 2 %. Detta har traditionellt inneburit ett uppskattat felintervall på 2–5 % med hänsyn till ett årligt slumpmässigt urval av transaktioner som genomförs av Europeiska revisionsrätten inom ramen för den årliga revisionsförklaringen (DAS). Kommissionen anser att detta är den lägsta risken för bristande efterlevnad som kan uppnås i förhållande till dess högriskmiljö och med hänsyn till den administrativa bördan och nödvändig kostnadseffektivitet för efterlevnadskontroller. När brister identifieras kommer riktade korrigerande åtgärder att genomföras i syfte att säkerställa en lägsta felprocent.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Med tanke på högriskmiljön måste systemen vara anpassade för en omfattande förekomst av potentiella brister i efterlevnaden (oegentligheter/oriktigheter) vid transaktioner och ha inbyggt omfattande kontroller som ska förebygga, upptäckta och korrigera felen så tidigt som möjligt i utbetalningsprocessen. Detta innebär i praktiken att efterlevnadskontroller kommer att förlita sig mest på omfattande förhandskontroller på flerårsbasis som genomförs både av externa revisorer och av kommissionens personal ute på fältet före de slutliga projektbetalningarna (fastän vissa efterhandsrevisioner ändå görs), vilka sträcker sig långt utöver de finansiella säkerhetsåtgärder som krävs enligt budgetförordningen. Efterlevnadsramen består av bl.a. följande viktiga komponenter:

Förebyggande åtgärder:

∙Obligatorisk grundutbildning i bedrägerifrågor för personal som handlägger stöd samt för revisorer.

∙Vägledning (också via internet) inklusive praktisk handledning för upphandlingsförfaranden, DEVCO Companion samt en uppsättning verktyg för ekonomisk förvaltning (för genomförandepartner).

∙En förhandsbedömning som ska säkra lämpliga bedrägeribekämpningsåtgärder som förebygger och upptäcker bedrägerier vid handläggningen av EU-medel har införts vid de myndigheter som handhar relevanta medel genom gemensam och decentraliserad förvaltning.

∙Förhandsgranskning av partnerlandets mekanismer för bedrägeribekämpning som del av bedömningen av om kriteriet för stödberättigande är uppfyllt avseende den offentliga förvaltningens mottagande av budgetstöd (dvs. ett aktivt åtagande att bekämpa bedrägeri och korruption, adekvata inspektionsmyndigheter, tillräcklig rättslig kapacitet samt effektiva mekanismer för insatser och sanktioner).

∙Åtgärder för upptäckt och korrigering:

∙Externa revisioner och kontroller (både obligatoriska och riskbaserade) inklusive Europeiska revisionsrätten.

∙Retroaktiva kontroller (på riskbasis) och återkrav.

∙Avbruten EU-finansieringen vid allvarliga bedrägerifall, bl.a. storskalig korruption, fram till dess att myndigheterna har vidtagit lämpliga åtgärder i syfte att korrigera och förhindra sådana bedrägeriet i framtiden.

∙Edes-systemet (systemet för tidig upptäckt och uteslutning).

∙Avbrytande/avslutande av kontrakt.

∙Uteslutningsförfarande.

De berörda avdelningarnas bedrägeribekämpningsstrategier, vilka regelbundet ses över, kommer att anpassas såsom lämpligt så snart den nya versionen av kommissionens strategi för bedrägeribekämpning har offentliggjorts i syfte att säkerställa bland annat att

interna kontroller för att motverka bedrägerier är helt anpassade till kommissionens strategi för bedrägeribekämpning,

metoden för hantering av risken för bedrägerier är utformad för att kunna identifiera de områden där det finns risk för bedrägerier och att hitta lämpliga motåtgärder,

de system som används för utbetalning av EU-medel i tredjeland gör det möjligt att ta fram relevanta uppgifter i syfte att använda dem i samband med bedrägeririskhanteringen (t.ex. dubbel finansiering),

man när så krävs kan inrätta nätverksgrupper och lämpliga it-verktyg avsedda att analysera bedrägerifall som rör sektorn för externt bistånd.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik	anslag			Bidrag
		anslag

den				från
fleråriga	Nummer 15. Yttre åtgärder		från Efta-	från		från	enligt artikel
fleråriga		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän			enligt artikel
budgetrame		Diff./Icke-	50	kandidatlän			[21.2 b] i
budgetrame			50			tredjeländ	[21.2 b] i
n	[VI][Beteckning VI]	diff49.	länder	der51		tredjeländ	budgetförordninge
n		diff49.	länder	der51		er	budgetförordninge
						er	n
							n

VI	15 01 05 Stödutgifter till de utomeuropeiska	Icke-diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
VI	länderna och territorierna (inkl. Grönland)	Icke-diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
	länderna och territorierna (inkl. Grönland)

VI	15 05 01 Utomeuropeiska länder och territorier	Diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ

VI	15 05 02 Grönland	Diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ

49Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

50Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

51Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

SV12

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

	RUBRIK I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN					<6>		[Rubrik VI Grannskap och omvärld]
	RUBRIK I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN


									2021		2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
									2021		2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027	TOTALT
																	2027

Driftsanslag		(uppdelade	enligt	de	Åtaganden		(1)		65,927		67,252	68,604	69,984	71,391	72,827	74,292		490,275
Driftsanslag		(uppdelade	enligt	de
budgetrubriker som förtecknas under 3.1)					Betalningar		(2)		14,811		28,930	38,801	48,039	55,861	60,659	63,888	179,286	490,275
					Betalningar		(2)		14,811		28,930	38,801	48,039	55,861	60,659	63,888	179,286	490,275

Anslag av administrativ natur som finansieras					Åtaganden =		(3)		1,329		1,349	1,369	1,389	1,409	1,429	1,449		9,725
genom ramanslagen för programmet52					Betalningar				1,329		1,349	1,369	1,389	1,409	1,429	1,449		9,725


TOTALA anslag för ramanslagen för					Åtaganden		=1+3		67,256		68,601	69,973	71,373	72,800	74,256	75,741		500,000
TOTALA anslag för ramanslagen för
programmet					Betalningar		=2+3		16,140		30,279	40,170	49,429	57,270	62,089	65,338	179,286	500,000
					Betalningar		=2+3		16,140		30,279	40,170	49,429	57,270	62,089	65,338	179,286	500,000

															Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		Rubrik i den fleråriga budget				7				”Administrativa utgifter”
			ramen			7				”Administrativa utgifter”
			ramen

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt , vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

52Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

									Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			2021		2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
			2021		2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027	TOTALT
											2027

Personalresurser			1,712		1,712	1,712	1,712	1,712	1,712	1,712		11,986
Övriga administrativa utgifter			0,116		0,116	0,116	0,116	0,116	0,116	0,116		0,811
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den	(summa åtaganden	=	1,828		1,828	1,828	1,828	1,828	1,828	1,828		12,797
fleråriga budgetramen	summa betalningar)		1,828		1,828	1,828	1,828	1,828	1,828	1,828		12,797
fleråriga budgetramen
									Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

				2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT

TOTALA anslag	Åtaganden			69,084	70,429	71,801	73,201	74,628	76,084	77,569		512,797
samtliga RUBRIKER
samtliga RUBRIKER	Betalningar			17,968	32,107	41,998	51,257	59,098	63,917	67,166	179,286	512,797
i den fleråriga budgetramen	Betalningar			17,968	32,107	41,998	51,257	59,098	63,917	67,166	179,286	512,797

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

 Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	1,712	1,712	1,712	1,712	1,712	1,712	1,712	11,986

Övriga administrativa	0,116	0,116	0,116	0,116	0,116	0,116	0,116	0,811
utgifter	0,116	0,116	0,116	0,116	0,116	0,116	0,116	0,811
utgifter

Delsumma RUBRIK 7	1,828	1,828	1,828	1,828	1,828	1,828	1,828	12,797
i den fleråriga	1,828	1,828	1,828	1,828	1,828	1,828	1,828	12,797
budgetramen


Utanför RUBRIK 753
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	0,829	0,829	0,829	0,829	0,829	0,829	0,829	5,805

Övriga utgifter	0,500	0,520	0,540	0,560	0,580	0,600	0,620	3,920
av administrativ natur	0,500	0,520	0,540	0,560	0,580	0,600	0,620	3,920
av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 7	1,329	1,349	1,369	1,389	1,409	1,429	1,449	9,725
i den fleråriga	1,329	1,349	1,369	1,389	1,409	1,429	1,449	9,725
i den fleråriga
budgetramen


TOTALT	3,158	3,178	3,198	3,218	3,238	3,258	3,278	22,523

53Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

 Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
Vid huvudkontoret eller vid	11	11	11	11	11	11	11
kommissionens kontor i medlemsstaterna	11	11	11	11	11	11	11
kommissionens kontor i medlemsstaterna

Delegationer	1	1	1	1	1	1	1

Forskning

 Extern personal (i heltidsekvivalenter: FTE) - kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna 54

Rubrik 7

Som finansieras		- vid	6	6		6		6	6		6	6
genom RUBRIK 7		huvudkontoret	6	6		6		6	6		6	6
genom RUBRIK 7		huvudkontoret
i den fleråriga
i den fleråriga		- vid delegationer	6	6		6		6	6		6
budgetramen		- vid delegationer	6	6		6		6	6		6

Som finansieras		- vid
genom		huvudkontoret
ramanslagen för
ramanslagen för
programmet	55	- vid delegationer
		- vid delegationer


Forskning

Annan (ange vilken)

TOTALT			24	24		24		24	24		24	24

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda			Arbetsuppgifterna		kommer att		vara desamma som		nu	(politik, programplanering,
			finansiering och kontrakt, andra horisontella uppgifter)

Extern personal			Arbetsuppgifterna kommer att vara desamma som nu (politik, programplanering,

			finansiering och kontrakt, andra horisontella uppgifter)

54[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

55Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

SV16

3.2.3.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:

 innehåller inga bestämmelser om bidrag från tredje parter

innehåller bestämmelser om bidrag från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Ange

vilken

extern

organisation

eller

annan

tillämpli

källa

som

bidrar

till

tillämpligt

finansieringen

TOTALA anslag som

tillförs genom

tillämpli

tillämpligt

medfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

- Påverkan på egna medel

- Påverkan på andra inkomster

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter  Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna56

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Artikel ………….

56När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.