Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2005/36/EG vad gäller digitalisering av förfaranden och erkännande av yrkeskvalifikationer som utfärdats utanför unionen och av förordning (EU) nr 1024/2012 (EU-dokument COM(2026) 995)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Strasbourg den 15.9.2026

COM(2026) 995 final

2026/0273 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2005/36/EG vad gäller digitalisering av förfaranden och erkännande av yrkeskvalifikationer som utfärdats utanför unionen och av förordning (EU) nr 1024/2012

{SEC(2026) 995 final} - {SWD(2026) 995 final} - {SWD(2026) 996 final} - {SWD(2026) 997 final}

(text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Den fria rörligheten för arbetstagare, etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster är grundläggande friheter som fastställs i fördragen och ligger till grund för unionsmedborgarnas möjligheter att bedriva yrkesmässig och ekonomisk verksamhet i hela unionen. Dessa fördragsfriheter kompletteras av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i vilken rätten att arbeta och utöva ett fritt valt eller accepterat yrke erkänns, liksom varje unionsmedborgares rätt att söka arbete, arbeta, etablera sig samt tillhandahålla tjänster i varje medlemsstat. De stöds också av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades 2017 och vars första kapitel, om lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, framhåller betydelsen av färdigheter och anställbarhet. Framför allt erkänns i princip 1, om utbildning och livslångt lärande, att var och en har rätt att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att man deltar fullt ut i samhället och framgångsrika klarar övergångar i arbetslivet, medan princip 4 föreskriver rätten till aktivt stöd för att hitta eller byta arbete, däribland stöd för omskolning och arbetssökande.

Denna långvariga ram återspeglas i kommissionens politiska riktlinjer för 2024–2029, som placerar kompetensportabilitet och effektiv användning av färdigheter som förvärvats över gränserna bland prioriteringarna för att stärka arbetskraftens rörlighet och göra det möjligt för människor att till fullo utnyttja sina färdigheter i hela unionen. I sina politiska riktlinjer för 2024–2029 underströk kommissionens ordförande att det behöver säkerställas att unionen kan utnyttja kompetens av hög kvalitet, oavsett var och hur den förvärvats, och att det måste bli lättare att få kompetens som förvärvats i ett land erkänd i ett annat. Dessa mål återspeglas även i färdplanen Ett Europa, en marknad, som lanserades i april 2026 med målet att ytterligare fördjupa och komplettera den inre marknaden senast i slutet av 2027, bland annat genom att undanröja de återstående hindren, minska den administrativa bördan och stärka unionens konkurrenskraft.

Detta förslag ingår i initiativet för kompetensportabilitet, som är en viktig del av paketet om rättvis rörlighet för arbetskraften. Initiativet för kompetensportabilitet tillkännagavs inom ramen för kompetensunionen som antogs i mars 2025 som kommissionens strategi för att stärka Europas humankapital och konkurrenskraft bland annat genom att förbättra portabiliteten av kompetens och kvalifikationer i hela unionen. Det föreliggande förslaget genomför åtgärd 2 i initiativet för kompetensportabilitet. Syftet är att ytterligare underlätta och modernisera erkännandet av yrkeskvalifikationer inom reglerade yrken genom att utnyttja digitala verktyg för att effektivisera och påskynda erkännandeförfarandena, samtidigt som det administrativa samarbetet mellan behöriga myndigheter stärks och övervakningen av hur erkännandesystemet genomförs och fungerar förbättras.

Genom att ändra direktivet syftar detta förslag till att minska den tid och kostnad som krävs för att en yrkeskvalifikation ska erkännas i en annan medlemsstat och göra erkännandet mer öppet och digitalt.

För reglerade yrken är direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (direktivet) en hörnsten i unionens ram för yrkesmässig rörlighet. Det underlättar den fria rörligheten för yrkesutövare genom att fastställa regler för erkännande av yrkeskvalifikationer, samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas behörighet att reglera yrken och att fastställa krav för deras utövande för att skydda relevanta allmänna intressen.

Behovet av åtgärder stöds av kommissionens rapport om genomförandet av direktivet för perioden 2020–2024 samt av de studier och samråd med berörda parter som ligger till grund för den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag. Detta tyder på bestående brister i tillgången till och kvaliteten på den information som lämnas till sökande, ineffektivitet och onödiga bördor i erkännandeförfarandena samt utmaningar som påverkar det administrativa samarbetet mellan behöriga myndigheter.

Genom förslaget införs därför riktade ändringar för att förenkla och påskynda erkännandeförfarandena, förbättra tillgången till, fullständigheten hos och tillförlitligheten hos information om kraven och förfarandena för erkännande samt stärka det administrativa samarbetet mellan behöriga myndigheter. Inom dessa områden främjar det användningen av interoperabla digitala verktyg för att stödja effektivare, öppnare och mer användarvänliga erkännandeprocesser i hela unionen. Förslaget ändrar inte villkoren för medlemsstaternas reglering av yrken eller de nationella arrangemangen för att fatta beslut om erkännande.

De andra två lagstiftningsinitiativen inom initiativet för kompetensportabilitet rör digitala kvalifikationsintyg och erkännande av yrkeskvalifikationer som erhållits utanför EU (i ett tredjeland). Det förstnämnda bygger på de åtgärder som utarbetats inom ramen för förslaget till förordning om upprättande av en ram för portabilitet av kompetens och kvalifikationer (åtgärd 1 i initiativet för kompetensportabilitet, ”rättsakten om kompetensportabilitet”). I det sistnämnda hänvisas till ett förslag till direktiv om upprättande av en ram för erkännande av tredjelandskvalifikationer som innehas av tredjelandsmedborgare för att säkerställa att EU- medborgare som innehar sådana kvalifikationer inte behandlas mindre gynnsamt än tredjelandsmedborgare (åtgärd 3 i initiativet för kompetensportabilitet). I tillämpliga fall hänvisar alla tre förslagen inom ramen för initiativet för kompetensportabilitet till varandra för att undvika upprepningar och säkerställa samstämmighet.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag är helt förenligt med den befintliga EU-ramen för erkännande av yrkeskvalifikationer. Direktiv 2005/36/EG förblir det centrala unionsinstrumentet på detta område, utan att det påverkar det begränsade antalet sektorsspecifika regler som fastställs i andra unionsrättsakter. Det fortsätter också att styra både etablering och temporärt och tillfälligt tillhandahållande av tjänster inom reglerade yrken. I enlighet med artikel 3 i direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden har direktiv 2005/36/EG företräde när bestämmelserna i de två direktiven överlappar varandra. Detta förslag påverkar inte detta förhållande.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta förslag är förenligt med unionens bredare politik och rättsliga ram för den digitala omvandlingen av den offentliga förvaltningen. Det kompletterar i synnerhet förordningen om en gemensam digital ingång (EU) 2018/1724 och det tekniska engångssystem som inrättats genom den förordningen, förordning (EU) nr 910/2014 (eIDA), i dess lydelse enligt förordning (EU) 2024/1183 om inrättande av ett europeiskt ramverk för digital identitet, samt förordning (EU) 2024/903 om ett interoperabelt Europa, särskilt vad gäller principen om inbyggd interoperabilitet och de krav som är tillämpliga på bindande krav som påverkar gränsöverskridande interoperabla digitala offentliga tjänster. Genom att främja interoperabla digitala intyg, tillförlitliga elektroniska informationsutbyten och interoperabla offentliga tjänster bidrar förslaget till det gemensamma målet att åstadkomma effektivare, mer användarvänliga och smidigare gränsöverskridande administrativa förfaranden i hela unionen.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget bygger på samma rättsliga grund som direktiv 2005/36/EG, nämligen artiklarna 46,

53.1och 62 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Dessa bestämmelser ger unionen befogenhet att anta åtgärder som underlättar den fria rörligheten för arbetstagare, etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, bland annat genom ömsesidigt erkännande av examensbevis, intyg och andra bevis på formella kvalifikationer samt samordning av nationella bestämmelser om tillträde till och utövande av reglerade yrken.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Initiativet gäller den inre marknadens funktion, ett område där unionen och medlemsstaterna har delade befogenheter i enlighet med artikel 4.2 a i EUF-fördraget. Följaktligen är subsidiaritetsprincipen tillämplig.

Åtgärder på EU-nivå inom detta område har fastställts som nödvändigt och lämpligt sedan den ursprungliga ramen antogs 2005, och efterföljande uppdateringar av denna gemensamma ram kan enbart uppnås genom åtgärder på unionsnivå.

Samordnade åtgärder är nödvändiga eftersom yrkesmässigt erkännande i sig kräver gränsöverskridande samverkan mellan behöriga myndigheter, inklusive informationsutbyte, validering av kvalifikationer och dokumentkontroll. Eftersom dessa utmaningar är strukturella och transnationella kan isolerade nationella åtgärder inte garantera ömsesidighet, fastställa gemensamma operativa regler eller eliminera heterogena metoder. Dessutom krävs en enhetlig strategi för att integrera digitala verktyg för att effektivisera dessa förfaranden. Om sådana lösningar utvecklas var för sig på nationell nivå, finns det risk för fragmentering, dubbelarbete och bristande interoperabilitet.

Unionsåtgärder är också nödvändiga för att öka öppenheten och stärka efterlevnaden. Den nuvarande övervakningen bygger i hög grad på klagomål från enskilda sökande och de uppgifter som medlemsstaterna själva rapporterar, vilket inte utgör en heltäckande grund för att identifiera systematisk bristande efterlevnad. Åtgärder på EU-nivå krävs för att fastställa konsekventa, jämförbara uppgifter för att möjliggöra en mer läglig och noggrann övervakning som stöder riktade korrigerande åtgärder. Genom att samordna informationskrav, tidsfrister och samarbetsmetoder minskar denna samordnad ram det administrativa arbetet och rapporteringskostnaderna och minimerar antalet olika bedömningar. I slutändan är det bara samordnade nationella system som kan uppnå denna nivå av öppenhet. Unionens insatser är nödvändiga för att lösa ihållande administrativa bördor och rättsosäkerhet, se till att den befintliga ramen fungerar som avsett och att de rättigheter som fördraget ger kan utövas effektivt i praktiken.

Åtgärder på EU-nivå erbjuder också tydliga stordriftsfördelar. En enda, effektiviserad ram är betydligt mer kostnadseffektiv än flera parallella nationella system som kräver komplexa tekniska gränssnitt. De nationella förvaltningarna kommer att ådra sig inledande anpassningskostnader, men dessa kommer att kompenseras väl av långsiktiga effektivitetsvinster, minskade rapporteringsbördor och lägre felprocent. I slutändan kan inte okoordinerade nationella strategier uppnå den konsekvens eller omfattning som krävs, och unionsinsatser är därför det effektivaste sättet att säkerställa att fördragsrättigheterna kan utövas på ett meningsfullt sätt.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget gäller översynen av direktiv 2005/36/EG, ett område där behovet av unionsåtgärder redan har fastställts. De föreslagna ändringarna är begränsade till att åtgärda specifika brister i

genomförandet, nämligen fragmenterad information, onödigt besvärliga erkännandeförfaranden, ojämn digitalisering och ineffektivitet i det administrativa samarbetet mellan behöriga myndigheter.

Förslaget harmoniserar inte de materiella reglerna för reglerade yrken eller villkoren för erkännande av yrkeskvalifikationer. Medlemsstaterna förblir fullt ansvariga för att reglera yrken, fastställa yrkeskvalifikationer, bedöma ansökningar och fatta beslut om erkännande. De föreslagna åtgärderna fokuserar snarare på processuella förbättringar, såsom att klargöra vissa förfarandemässiga skyldigheter, stärka det administrativa samarbetet och underlätta användningen av interoperabla digitala verktyg.

Proportionaliteten hos dessa åtgärder utvärderades noggrant för alla politiska alternativ i

konsekvensbedömningen, och de förväntade fördelarna balanserades mot genomförandeinsatsen. Proportionaliteten bedömdes vid jämförelsen av de politiska alternativ som beaktades i konsekvensbedömningen. I bedömningen undersöktes också om de föreslagna åtgärdernas omfattning, intensitet och genomförandekrav stod i proportion till de eftersträvade målen. Det rekommenderade alternativet valdes som det mest effektiva svaret samtidigt som det var strikt nödvändigt och proportionerligt. Även om det innebär ett större ingripande än andra alternativ, återspeglar detta omfattningen och varaktigheten av de problem som tas upp och är begränsat till förfarandemässiga aspekter av ramen för erkännande, med full respekt för medlemsstaternas behörighet när det gäller reglering av yrken eller materiella beslut om erkännande samt deras behörighet när det gäller att skydda folkhälsan, säkerheten och tjänsternas kvalitet.

•Val av instrument

Eftersom detta förslag ändrar direktiv 2005/36/EG är det lämpliga rättsliga instrumentet ett direktiv. En samordnande ändring av förordning 1024/2012 kompletterar ändringen av direktiv 2005/36/EG.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ingen efterhandsutvärdering genomfördes specifikt för utarbetandet av detta förslag. Den senaste utvärderingen av direktivet genomfördes i samband med översynen 2013. Därefter var de viktigaste innovationerna som infördes genom direktiv 2013/55/EU, nämligen det europeiska yrkeskortet och varningsmekanismen, föremål för en särskild bedömning 2018. Beslutet att inte göra någon ytterligare utvärdering baserades på tillgängligheten av en ny och omfattande genomföranderapport för åren 2020–20241, som offentliggjordes bara några månader innan detta förslag utarbetades. Den rapporten och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar2 innehåller en omfattande bedömning av hur direktivet fungerar, som bygger på ett brett spektrum av bevis, däribland uppgifter från databasen över reglerade yrken, riktade undersökningar av behöriga myndigheter, nationella samordnare och

COM(2026) 86 final . SWD(2026) 64 final .

yrkesorganisationer samt andra synpunkter från berörda parter. Det innehåller en detaljerad analys av genomförandet av den befintliga ramen, identifierar de största utmaningar som stötts på i praktiken och ger ett robust bevisunderlag för utarbetandet av detta förslag.

•Samråd med berörda parter

Såsom beskrivs närmare i den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag stöddes utarbetandet av initiativet av omfattande samråd med berörda parter.

Utöver de samråd som genomfördes inom ramen för den nyligen genomförda genomföranderapporten genomförde kommissionen ett öppet offentligt samråd som en del av initiativet för kompetensportabilitet samt en rad riktade samråd med berörda parter. Dessutom anordnades en rad riktade samråd med behöriga myndigheter, nationella samordnare, yrkesorganisationer och företrädare för reglerade yrken samt riktade undersökningar av behöriga myndigheter och medborgare som genomgått erkännandeförfaranden.

Dessa samråd gav värdefulla bevis för hur den nuvarande ramen fungerar i praktiken, de utmaningar som sökande och behöriga myndigheter stött på samt synpunkter från berörda parter på möjliga politiska åtgärder. Tillsammans med de andra beviskällorna till stöd för konsekvensbedömningen låg samråden till grund för både identifieringen av problemen och utarbetandet av de åtgärder som ingår i detta förslag.

Samråden visade på en bred enighet bland berörda parter om de viktigaste utmaningarna som påverkar hur det nuvarande erkännandesystemet fungerar. I synnerhet lyfte de berörda parterna genomgående fram bristerna när det gäller den information som finns tillgänglig för sökande, ineffektiviteten i erkännandeförfarandena samt utrymmet för förbättring av det administrativa samarbetet mellan behöriga myndigheter. Det fanns också ett brett stöd för ytterligare digitalisering och förenkling av erkännandeförfaranden som ett sätt att minska den administrativa bördan och förbättra effektiviteten. De berörda parterna betonade vidare nödvändigheten i att hjälpa behöriga myndigheter att genomföra direktivet genom gemensamma verktyg, tydligare regler och förstärkt samarbete.

Dessa synpunkter återspeglas i förslaget, som tar itu med både brister i utformningen av den nuvarande ramen och utmaningar i samband med dess genomförande. För det första införs nya gemensamma strukturella element, särskilt ett obligatoriskt europeiskt digitalt arbetsflöde till stöd för erkännandeförfaranden i hela unionen. För det andra stärks genomförandet av den befintliga ramen genom ett förtydligande av förfarandereglerna för att tillämpa direktivet på ett mer konsekvent sätt. Tillsammans syftar dessa åtgärder till att undanröja de huvudsakliga hinder som identifierats av berörda parter och förbättra effektiviteten, förutsägbarheten och konsekvensen hos erkännandeförfarandena i hela unionen.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Den konsekvensbedömning som åtföljer detta lagstiftningsförslag stöddes av en extern studie beställd från EY Advisory Services S.p.A och Istituto per la Ricerca Sociale.

•Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning genomfördes till stöd för detta förslag och underbyggdes av en extern studie som utarbetats för kommissionen.

I konsekvensbedömningen undersöktes tre politiska alternativ som syftade till att förbättra direktivets konsekventa genomförande och effektivitet. Det första alternativet var inriktat på

att främja större administrativ konvergens genom icke-lagstiftande åtgärder, såsom vägledning, rekommendationer, ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis. Det andra alternativet kombinerade riktade lagstiftningsändringar med ökad digitalisering genom att föreslå en gemensam europeisk digital lösning samtidigt som medlemsstaterna kan fortsätta att använda interoperabla nationella system. Det tredje och rekommenderade alternativet kompletterade den digitala omvandlingen av erkännandeförfaranden med ett bredare paket med lagstiftningsåtgärder för att ta itu med ytterligare källor till administrativ börda och ineffektivitet, inklusive kvaliteten på den information som lämnas till sökande, administrativt samarbete mellan behöriga myndigheter, dokumentkrav, avgifter, pappersbaserade förfaranden samt tidsfristerna för förfaranden.

Det tredje alternativet valdes som rekommenderat alternativ, eftersom det förväntas uppnå initiativets mål mest effektivt och samtidigt säkerställa kostnadseffektivitet. Det kombinerar en gemensam europeisk digital lösning för erkännande, som har utvecklats och finansierats av kommissionen, med lagändringar som syftar till att förbättra erkännandesystemets funktion. Genom att tillhandahålla en gemensam digital infrastruktur på unionsnivå minskar det rekommenderade alternativet genomförandekostnaderna för medlemsstaterna, samtidigt som det skapar stordriftsfördelar och stöder ett mer konsekvent genomförande av direktivet.

I konsekvensbedömningen dras slutsatsen att det rekommenderade alternativet kommer att ge betydande ekonomiska och sociala fördelar. Det rekommenderade alternativet förväntas minska de administrativa kostnaderna för sökande och behöriga myndigheter vid erkännandeförfaranden, samtidigt som handläggningstiden förkortas och yrkesutövare snabbare kan komma in på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna förväntas också gynnas av snabbare och mindre besvärliga rekryteringar, kortare vakanstider och bättre tillgång till kvalificerad arbetskraft.

Utöver dessa direkta fördelar förväntas förslaget förbättra den inre marknadens funktion för professionella tjänster genom att underlätta en effektivare fördelning av kompetens mellan medlemsstaterna. Detta förväntas bidra till att åtgärda bristen på arbetskraft och kompetens, förbättra matchningen på arbetsmarknaden, öka arbetsproduktiviteten och stärka den europeiska ekonomins motstånds- och konkurrenskraft. Förslaget förväntas också ge positiva sociala effekter genom att förbättra sysselsättningsmöjligheterna, stödja rörligheten uppåt i karriären och öka inkomsttryggheten för yrkesutövare som vill utöva sitt yrke i en annan medlemsstat.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget bidrar till målen om lagstiftningens ändamålsenlighet genom att förenkla erkännandet av yrkeskvalifikationer och minska den administrativa bördan för sökande, behöriga myndigheter och arbetsgivare. Det behandlar direkt de förfarandemässiga komplexiteter och ineffektiviteter som identifierats i den nuvarande ramen, samtidigt som direktivets grundläggande principer och medlemsstaternas ansvar för beslut om erkännande bevaras.

För sökande gör förslaget det enklare att begära och snabbare erhålla beslut om erkännande. Minskat beroende av pappersbaserade processer, främjad användning av digitala intyg, en begränsning av dokumentkraven och mer fullständig och standardiserad information om erkännandeförfaranden bör göra erkännandeförfarandena mer förutsägbara, minska antalet ofullständiga ansökningar och begäranden om ytterligare information samt minska tiden och kostnaderna för att förbereda och lämna in ansökningar.

För behöriga myndigheter inför förslaget ett gemensamt digitalt arbetsflöde, som integrerar stöd för artificiell intelligens, samtidigt som det stärker det administrativa samarbetet och tillhandahåller tydligare förfaranderegler. Dessa åtgärder förväntas minska det administrativa arbetet, undvika dubbelarbete, effektivisera hanteringen av erkännandeförfaranden och förbättra konsekvensen och effektiviteten i beslutsfattandet i medlemsstaterna.

För arbetsgivare förväntas snabbare och mer förutsägbara erkännandeförfaranden underlätta rekrytering, förbättra personalplaneringen och påskynda tillgången till kvalificerade yrkesutövare, även inom sektorer med brist på arbetskraft och kompetens.

Förslaget bidrar till unionens konkurrenskraft genom att förkorta den tid som krävs för att tillsätta lediga tjänster inom reglerade yrken. Små och medelstora företag förväntas gynnas proportionellt sett mer, samtidigt som företagen inte åläggs några nya skyldigheter.

Även om införandet av den nya digitala infrastrukturen kommer att kräva inledande investeringar i it-system, utbildning och organisatoriska anpassningar, förväntas dessa övergångskostnader uppvägas av varaktiga minskningar av den administrativa bördan, kortare handläggningstider och ett mer effektivt och sammanhängande erkännandesystem i hela unionen.

•Grundläggande rättigheter

Genom att underlätta erkännandet av yrkeskvalifikationer i medlemsstaterna stöder förslaget ett effektivt utövande av friheterna för rörlighet, nämligen etablering och tillhandahållande av tjänster på den inre marknaden och fri rörlighet för arbetstagare. Genom att minska de administrativa och rättsliga hindren gör förslaget det möjligt för mobila yrkesutövare att utöva sitt yrke på grundval av sina kvalifikationer och meriter, oavsett nationalitet och oberoende av i vilken medlemsstat de har förvärvat sina kvalifikationer. Det bidrar därigenom till principerna om likabehandling och icke-diskriminering, i enlighet med artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, och underlättar ett effektivt utövande av de rättigheter som fördragen ger. Det främjar också rätten att arbeta och utöva ett fritt valt yrke, i enlighet med artikel 15 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt punkt 2, som garanterar unionsmedborgarna rätten att söka arbete, arbeta, etablera sig samt tillhandahålla tjänster i varje medlemsstat.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget har budgetkonsekvenser för unionens budget i samband med utvecklingen, införandet och driften av den europeiska digitala lösningen för erkännande, som kommer att utvecklas, finansieras och drivas av kommissionen, inom tre år efter detta direktivs ikraftträdande.

Den europeiska digitala lösningen för erkännande kommer att tillhandahålla ett gemensamt digitalt arbetsflöde för erkännande av yrkeskvalifikationer i hela unionen och kommer att inkludera gränssnitt för sökande och behöriga myndigheter, AI-stödda funktioner för att stödja handläggningen av ansökningar om erkännande, interoperabilitet med relevanta unionssystem, inklusive det tekniska engångssystemet i den gemensamma digitala ingången och den europeiska digitala identitetsplånboken, analytiska och statistiska funktioner samt integrering med den förbättrade databasen över reglerade yrken.

För 2027 kommer resursen för införandet av systemet att komma från EaSI. Detta initiativ bör finansieras inom ramen för programmets överenskomna anslag. För de följande åren kan de

resurser som behövs tillhandahållas i kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram 2028–2034, särskilt EU-faciliteten inom ramen för planerna för nationellt och regionalt partnerskap. Kommissionen bedömer att personalbehoven kommer att täckas genom omfördelningar för att tillgodose de behov som genereras av detta förslag. Den beräknade inverkan på utgifter och personal för 2028 och därefter läggs till enbart i illustrativt syfte och säger ingenting om nästa fleråriga budgetram. Finansieringskällan och omfattningen av unionens finansiella åtagande för perioden efter 2027 förblir beroende av resultatet av de interinstitutionella förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2028–2034 och ska därefter fastställas genom det årliga budgetförfarandet. Alla anslag och personalanslag från och med 2028 är preliminära.

Kommissionen kommer att hålla medlemsstaterna informerade om utvecklingen av den europeiska digitala lösningen för erkännande, så att de kan förbereda sig för dess införande. Under alla omständigheter måste den europeiska digitala lösningen för erkännande tas i drift före den dag då medlemsstaternas motsvarande förfarandemässiga skyldigheter enligt detta förslag införlivas. Medlemsstaterna är inte skyldiga att bära några kostnader för att utveckla eller anpassa nationella lösningar till stöd för erkännandeprocesser, eftersom den europeiska digitala lösningen för erkännande tillsammans med andra EU-lösningar såsom IMI helt och hållet kommer att omfatta de funktioner som behöriga myndigheter behöver för att handlägga ansökningar om erkännande av yrkeskvalifikationer.

Genom att tillhandahålla och finansiera en gemensam unionsomfattande digital infrastruktur undviker förslaget att medlemsstaterna behöver utveckla och upprätthålla separata nationella lösningar, och det minskar därigenom genomförandekostnaderna, skapar stordriftsfördelar och stöder ett konsekvent genomförande av direktivet i hela unionen. De detaljerade budgetkonsekvenserna av förslaget anges i den medföljande finansieringsöversikten.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen kommer att övervaka genomförandet i nära samarbete med de nationella samordnarna och de behöriga myndigheterna. Övervakningen kommer att fokusera på i vilken utsträckning förslaget lyckas förenkla erkännandeförfarandena, minska den administrativa bördan och de administrativa kostnaderna samt förbättra det administrativa samarbetet.

Övervakningen kommer att bygga på två källor som kompletterar varandra: rapportering från medlemsstaterna vartannat år, vilken samordnas av de nationella samordnarna, samt årliga uppgifter som genereras genom den europeiska digitala lösningen för erkännande. Den första datainsamlingen kommer att äga rum före införandet av det nya systemet för att fastställa en baslinje, vilket följs av regelbunden övervakning efter genomförandet.

Övervakningsramen omfattar indikatorer som mäter kvaliteten och fullständigheten hos den information som lämnas till sökande, erkännandeförfarandenas effektivitet och aktualitet, den administrativa bördan i samband med ansökningar om erkännande och effektiviteten i det administrativa samarbetet mellan behöriga myndigheter. En detaljerad uppsättning indikatorer, tillsammans med datakällor och insamlingsmetoder, fastställs i den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag. Kommissionen kommer att genomföra en utvärdering av direktivet ungefär fem år efter det att tidsfristen för införlivande har löpt ut.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Enligt artikel 3 i detta direktiv ska medlemsstaterna införliva dess bestämmelser i nationell lagstiftning och underrätta kommissionen om motsvarande nationella åtgärder. När medlemsstaterna underrättar om dessa åtgärder bör de tillhandahålla tillräcklig information för att kommissionen ska kunna bedöma om införlivandet är fullständigt och korrekt. Denna information bör tydligt ange hur bestämmelserna i direktivet har genomförts i nationell lagstiftning.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I artikel 1 anges ändringarna av direktiv (EU) 2005/36/EG. Artikel 2 innehåller en ändring av de bestämmelser som avses i bilagan till förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen). Artikel 3 innehåller bestämmelserna om införlivande, artikel 4 gäller ikraftträdandet av ändringsdirektivet och i artikel 5 anges dess adressater.

De väsentliga ändringar som införs genom artikel 1 är organiserade kring följande huvudteman:

Digitalisering av erkännandeförfaranden: Enligt förslaget ersätts den befintliga ramen för det europeiska yrkeskortet med den europeiska digitala lösningen för erkännande som inrättas genom den nya artikel 56b. Beslut om erkännande förblir medlemsstaternas ansvar, men hela det administrativa arbetsflödet kommer att genomföras genom en gemensam digital infrastruktur som används av alla behöriga myndigheter. Genom förslaget införs också en princip om enbart digital behandling genom artikel 56c.

Snabbare och mer förutsägbara erkännandeförfaranden: Enligt förslaget införs, genom artikel 56d, tidsfrister för varje viktigt förfarandesteg, vilket skapar ett strukturerat arbetsflöde från inlämnandet av en ansökan till det slutliga beslutet om erkännande. Detta ersätter det nuvarande tillvägagångssättet, där endast den totala varaktigheten för förfarandet fastställs, och minskar avsevärt den maximala varaktigheten för erkännandeförfaranden inom ramen för både det automatiska erkännandesystemet och det allmänna systemet. För temporärt och tillfälligt tillhandahållande av tjänster förkortar artikel 7.4 på liknande sätt förhandskontrollernas varaktighet. För att stärka efterlevnaden inför den nya artikel 56e en mekanism för ekonomisk ersättning till sökande som drabbats av alltför stora förseningar i den administrativa hanteringen av deras ansökningar om erkännande.

Förenkling av förfarandemässiga krav: Genom förslaget harmoniseras förfaranderamen ytterligare genom att det klargörs, genom ändringar av artikel 50, att behöriga myndigheter endast får begära de handlingar som uttryckligen föreskrivs i direktivet. Enligt artikel 50.8 ska medlemsstaterna godta dessa handlingar på vilket som helst av unionens officiella språk, medan artikel 56c.3 fastställer regler för kommunikation med sökande. I en ny artikel 51a införs gemensamma principer för avgifter för erkännande. Dessa åtgärder minskar tillsammans onödiga administrativa bördor, förbättrar rättssäkerheten och främjar en mer konsekvent tillämpning av direktivet.

Modernisering av anmälningar och rapportering: Enligt förslaget moderniseras anmälningsramen genom att artikel 59.1 ändras så att medlemsstaterna åläggs att lämna in anmälningar om reglerade yrken genom informationssystemet för den inre marknaden. Kommissionens roll i övervakningen av direktivets genomförande stärks också genom ändringar av artikel 60, vilket gör det möjligt att basera rapportering på statistisk information

som genereras av den europeiska digitala lösningen för erkännande och därigenom förbättra kvaliteten, jämförbarheten och tillgången till genomförandedata.

Stärkt samarbete och styrning: Genom förslaget införs en mer strukturerad styrningsram genom en ny artikel, 60a, som stärker samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna inom samordningsgruppen för erkännande av yrkeskvalifikationer. De årliga arbetsprogrammen kommer att ge en tydligare ram för att övervaka genomförandet, identifiera gemensamma utmaningar, utbyta god praxis och förbereda den framtida utvecklingen av erkännandesystemet. Den förstärkta styrningsramen är också avsedd att underlätta och effektivisera användningen av direktivets delegerade befogenheter, särskilt när det gäller inrättandet av gemensamma utbildningsramar.

Likabehandling av EU-medborgare och tredjelandsmedborgare: Ändringarna av artiklarna 2.2, 3.3 och 10 g i direktiv 2005/36/EG anpassar direktivet till [direktiv xxxx/xxx/EU om erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer], som fastställer en ram för erkännande av tredjelandskvalifikationer som innehas av tredjelandsmedborgare. De befintliga bestämmelserna ersätts av nya regler om erkännande av kvalifikationer som erhållits utanför unionen i avdelning Va, vilket säkerställer samstämmighet mellan de två rättsliga ramarna samtidigt som skillnaden mellan det allmänna systemet och automatiskt erkännande enligt direktiv 2005/36/EG bibehålls, liksom de viktigaste underliggande inslagen i vart och ett av dessa system.

2026/0273 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2005/36/EG vad gäller digitalisering av förfaranden och

erkännande av yrkeskvalifikationer som utfärdats utanför unionen och av förordning

(EU) nr 1024/2012

(text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 46, 53.1 och 62,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande3,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Den inre marknaden är en hörnsten för den europeiska integrationen och en viktig drivkraft bakom unionens konkurrenskraft, välstånd och resiliens. För att dess potential ska kunna tas tillvara krävs bland annat att människor kan röra sig fritt inom unionen och använda sina färdigheter och kvalifikationer där de behövs. Att underlätta rörligheten leder till en bättre kompetensfördelning inom unionen, bidrar till att åtgärda bristen på arbetskraft och kompetens och stärker unionsekonomins förmåga att reagera på föränderliga ekonomiska och demografiska behov. Därför bör de återstående hindren för yrkesutövares rörlighet minskas. Detta är särskilt viktigt när det gäller reglerade yrken, där det krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av yrkesverksamheten. Skillnader i nationella kvalifikationskrav kan utgöra hinder för behöriga yrkesutövares rörlighet mellan medlemsstaterna.

(2)I Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG4 fastställs regler för erkännande av yrkeskvalifikationer för tillträde till och utövande av reglerade yrken, och det är ett viktigt instrument till stöd för arbetstagares och tjänsters rörlighet på den inre marknaden. Genom direktivet fastställs en unionsram för erkännande av yrkeskvalifikationer, och därmed spelar direktivet en central roll när det gäller att göra det möjligt för yrkesutövare att utnyttja sin rätt till fri rörlighet, samtidigt som det säkerställer att kraven för tillträde till reglerade yrken i den mottagande medlemsstaten beaktas på lämpligt sätt. För att ytterligare underlätta yrkesmässig rörlighet på den inre marknaden bör ramen moderniseras och göras enklare, snabbare och effektivare,

EUT C […], […], s. […].

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2005/36/oj ).

särskilt genom bättre användning av digitala verktyg, rationalisering av erkännandeförfaranden och stärkt administrativt samarbete mellan behöriga myndigheter.

(3)Direktiv 2005/36/EG, i vilket regler om erkännande av yrkeskvalifikationer för unionsmedborgare fastställs, innehåller redan särskilda bestämmelser om kvalifikationer som förvärvats i tredjeländer. I artikel 2.2 föreskrivs särskilt att varje medlemsstat inom sitt territorium och i enlighet med sina nationella regler kan tillåta medborgare från medlemsstaterna med yrkeskvalifikationer som förvärvats i ett tredjeland att utöva ett reglerat yrke och att detta erkännande, när det gäller yrken som omfattas av avdelning III kapitel III, ska ske i överensstämmelse med de minimikrav på utbildning som anges i det kapitlet. Dessutom säkerställer artikel 3.3 första meningen i direktiv 2005/36/EG, jämförd med artikel 10 g, att i de fall en medborgare i en medlemsstat har fått sin kvalifikation från ett tredjeland erkänd i en medlemsstat och har tre års styrkt yrkeserfarenhet inom det yrket i samma medlemsstat ska kvalifikationen från tredjelandet betraktas som bevis på formella kvalifikationer enligt det direktivet, vilket bör ge medborgaren rätt att få sitt bevis på yrkeskvalifikationer erkänt enligt den generella ordningen när medborgaren ansöker om tillträde till yrket i en annan medlemsstat. I och med antagandet av [direktiv xxxx/xxx/EU om erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer5], i vilket en ram inrättas för erkännande, i etableringssyfte, av kvalifikationer från ett tredjeland som innehas av tredjelandsmedborgare, är det lämpligt att säkerställa att det i direktiv 2005/36/EG också fastställs en samordnad strategi för erkännande av kvalifikationer som förvärvats av medlemsstaternas medborgare utanför unionen.

(4)I detta syfte bör nödvändiga anpassningar göras i direktiv 2005/36/EG för att säkerställa samstämmighet mellan de två rättsakterna. Det är därför nödvändigt att införa en ny avdelning som avdelning Va i direktiv 2005/36/EG för att säkerställa att varje medlemsstat utvecklar lämpliga förfaranden för erkännande av yrkeskvalifikationer som förvärvats utanför unionen och som innehas av medborgare i en medlemsstat. Sådana förfaranden bör säkerställa att medborgare i en medlemsstat som ansöker om erkännande av sina yrkeskvalifikationer för etablering i en mottagande medlemsstat inte omfattas av mindre gynnsamma regler än de regler som gäller för tredjelandsmedborgare som ansöker om erkännande av sina yrkeskvalifikationer i den medlemsstaten.

(5)Åtskillnaden mellan och den underliggande logiken bakom den generella ordning för erkännande och den ordning för automatiskt erkännande som inrättats genom direktiv 2005/36/EG bör bibehållas, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till särdragen hos kvalifikationer som utfärdats utanför unionen för att säkerställa att de villkor som krävs för tillträde till och utövande av yrket i den mottagande medlemsstaten är uppfyllda.

(6)I sin särskilda rapport nr 10/24 om erkännande av yrkeskvalifikationer i unionen6 ansåg Europeiska revisionsrätten att direktiv 2005/36/EG är en viktig mekanism som dock används sparsamt och på olika sätt. För att förbättra systemet för erkännande av yrkeskvalifikationer rekommenderades i synnerhet en årlig uppdatering av bilaga V till det direktivet, en förkortning av tidsfristen för erkännande genom den automatiska ordningen vilken gynnar de yrken för vilka obligatoriska minimikrav på utbildning

[…]

Särskild rapport 10/2024: Erkännande av yrkeskvalifikationer inom EU: en viktig mekanism som dock används sparsamt och på olika sätt

fastställs i direktivet, samt säkerställande av att medborgarna får tillförlitlig och konsekvent information.

(7)Förfarandena för erkännande av yrkeskvalifikationer kan vara betungande för de sökande. Yrkesutövare som ansöker om erkännande av kvalifikationer som förvärvats i en annan medlemsstat är skyldiga att lämna in flera styrkande handlingar, inklusive bestyrkta kopior och översättningar, ibland i pappersform, och att betala avgifter som varierar kraftigt mellan medlemsstaterna. Sådana krav kan avskräcka yrkesutövare från att söka möjligheter i andra medlemsstater. Att minska beroendet av fysiska handlingar och samtidigt säkerställa tillgången till underlagsinformationen är därför avgörande för att underlätta den fria rörligheten för yrkesutövare inom unionen.

(8)Även om de flesta förfaranden för erkännande av yrkeskvalifikationer enligt direktiv 2005/36/EG slutförs inom gällande tidsfrister kan ihållande förseningar fortfarande i vissa fall påverka sökande och utgöra ett hinder för ett snabbt tillträde till reglerade yrken. Sådana förseningar kan medföra betydande kostnader eller förlorade möjligheter för sökande, samtidigt som de också påverkar arbetsgivare i behov av att rekrytera behöriga yrkesutövare, särskilt inom sektorer där det råder brist på arbetskraft och kompetens. Det är därför nödvändigt att modernisera, förenkla och effektivisera förfarandena för erkännande av yrkeskvalifikationer genom att fastställa exakta tidsfrister för informationsutbyte och ömsesidigt bistånd mellan de behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten och i ursprungsmedlemsstaten.

(9)För att kunna lämna in fullständiga ansökningar om erkännande bör sökandena få tillförlitlig information som stöd i förfarandet för erkännande av kvalifikationerna. Det bör vara möjligt för dem att i ett tidigt skede förstå om och på vilka villkor de kan få tillträde till ett reglerat yrke i en annan medlemsstat. Det är därför nödvändigt att säkerställa att tydlig, tillförlitlig och aktuell information finns tillgänglig för sökandena innan ett förfarande inleds och att de på lämpligt sätt får vägledning gällande det relevanta yrket, tillämpliga nationella regler och nödvändiga styrkande handlingar.

(10)Det europeiska yrkeskortet, som infördes genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU7, har fortsatt att endast gälla ett begränsat antal yrken och har, med tanke på dess utformning för specifika fall, inte visat sig kunna utvecklas till en bredare eller mer omfattande lösning för erkännande av yrkeskvalifikationer. För att säkerställa en smidig och ordnad övergång till en sådan lösning bör det europeiska yrkeskortet därför gradvis fasas ut. Därför bör medlemsstaterna under en begränsad övergångsperiod fortsätta att utfärda det europeiska yrkeskortet.

(11)I syfte att underlätta erkännandet av yrkeskvalifikationer bör en gemensam it-lösning för unionen, den europeiska digitala lösningen för erkännande, inrättas på unionsnivå för att underlätta digitaliseringen av förfarandena för erkännande av yrkeskvalifikationer. Detta system bör tillhandahålla en gemensam digital infrastruktur som gör det möjligt för sökande att lämna in ansökningar och styrkande handlingar – bland annat genom att återanvända relevanta uppgifter från nationella identitets- eller meritsystem – samt att få information om ansökningarnas status och resultat. Det bör

7Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) (EUT L 354, 28.12.2013, s. 132, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2013/55/oj).

underlätta ett säkert och effektivt samarbete mellan behöriga myndigheter, minska den administrativa bördan och antalet onödiga förseningar samt förenkla förfarandena för sökande och behöriga myndigheter. Det bör också bidra till en konsekvent tillämpning och ett enhetligt genomförande av direktiv 2005/36/EG i alla medlemsstater, samtidigt som dataskyddskraven och de nationella förvaltningssystemens organisationer och funktioner respekteras fullt ut.

(12)Införandet av striktare förfarandemässiga tidsfrister för informationsutbyte och ömsesidigt bistånd mellan de behöriga myndigheterna bör åtföljas av åtgärder som gör det lättare för medlemsstaterna att effektivisera samarbetet genom ett gemensamt digitalt arbetsflöde. Den europeiska digitala lösningen för erkännande bör därför stödja säker kommunikation, fullständig spårbarhet i förfarandets olika steg, rättssäkerhet och snabb hantering av ansökningar.

(13)Användningen av digitala lösningar bör bidra till att organisationen av förfarandena för erkännande av yrkeskvalifikationer blir mer effektiv. I detta syfte bör sökande, på grundval av de digitala kvalifikationsintyg som görs tillgängliga enligt [förordning (EU) XXX om portabilitet för kvalifikationer och färdigheter och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (förordningen om kompetensportabilitet)]8, på digital väg kunna erhålla bevis på formella kvalifikationer som utfärdats av de behöriga myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten och före inlämnandet kontrollera om den egna ansökan är fullständig, inbegripet när det gäller huruvida de styrkande handlingarna och översättningarna är adekvata. Olika digitala verktyg bör också stödja de behöriga myndigheterna i arbetet med att bedöma ansökningar, inbegripet granskningen av styrkande handlingar, underlätta ett säkert informationsutbyte med myndigheter i andra medlemsstater och förbättra kommunikationen med de sökande. Dessa förbättringar bör bidra till kortare handläggningstider för ansökningar och till en förkortning av de tillämpliga tidsfristerna.

(14)Informationssystemet för den inre marknaden (IMI), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/20129, är ett verktyg till stöd för administrativt samarbete mellan behöriga myndigheter vid erkännande av yrkeskvalifikationer enligt direktiv 2005/36/EG. Den europeiska digitala lösningen för erkännande, som inrättas genom direktiv 2005/36/EG, bör bygga vidare på och samverka med IMI, undvika dubbla kommunikationskanaler och bevara det befintliga verktygets ackumulerade funktionalitet. Bilagan till den förordningen bör ändras i enlighet med de ändringar som görs genom det här direktivet.

(15)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172410 inrättades den gemensamma digitala ingången och det tekniska engångssystemet, vilka möjliggör gränsöverskridande utbyte av bevis mellan behöriga myndigheter utan att användare på nytt behöver lämna in handlingar som redan finns hos en annan myndighet. Dess fortsatta genomförande kan stödja effektivare erkännandeförfaranden genom att göra det möjligt att använda styrkande handlingar som utbyts genom det tekniska engångssystemet inom ramen för den europeiska digitala lösningen för erkännande,

[…]

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/1024/oj).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1724/oj ).

vilket minskar bördan för sökande när det gäller att skaffa fram och lämna in bestyrkta kopior av bevis som redan finns tillgängliga genom offentliga register eller myndigheter i en annan medlemsstat.

(16)Den allmänt tillgängliga databas över reglerade yrken som avses i artikel 59.1 i direktiv 2005/36/EG och som inrättats och underhålls av kommissionen ger en samlad översikt över reglerade yrken i varje medlemsstat, tillämplig lagstiftning och ansvariga behöriga myndigheter. För att säkerställa rättssäkerhet och konsekvens bör denna databas utgöra den enda officiella källan till information om den rättsliga statusen för yrken i hela unionen, och medlemsstaterna bör se till att den information som de anmäler är fullständig, korrekt och uppdaterad.

(17)Språkbarriärer kan komplicera erkännandeförfarandena och göra att de drar ut på tiden. Den senaste tidens framsteg inom maskinöversättning, däribland kommissionens tjänst eTranslation, gör det möjligt att behandla handlingar som lämnas in på ett annat av unionens officiella språk, eftersom de underlättar förståelsen av innehållet. Maskinöversättningens kvalitet förbättras ständigt vilket gör att förtroendet för översatta dokument ökar kontinuerligt och att de mänskliga översättarnas insats i allt högre grad handlar om kvalitetssäkring och kontroll. De behöriga myndigheterna bör därför kunna lita på den maskinöversättning som är integrerad i den europeiska digitala lösningen för erkännande för att underlätta hanteringen av ansökningar, samtidigt som möjligheten att när så är lämpligt begära en bestyrkt mänsklig översättning bibehålls.

(18)I syfte att stödja digitaliseringen av förfarandena enligt direktiv 2005/36/EG bör den europeiska digitala lösningen för erkännande, som skulle bygga på en unionsomfattande infrastruktur för digitala kvalifikationsintyg, göra det möjligt för sökande att använda och dela tillförlitliga digitala bevis över gränserna på ett effektivare sätt. Den europeiska digitala lösning för erkännande som inrättas genom detta direktiv utgör en gränsöverskridande digital offentlig tjänst i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/903 (förordningen om ett interoperabelt Europa)11 och omfattas av de krav som fastställs i den förordningen, inbegripet skyldigheten att utföra en interoperabilitetsbedömning. I enlighet med de krav som är tillämpliga på europeiska digitala identitetsplånböcker enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/201412 bör den europeiska digitala lösningen för erkännande vara interoperabel med den europeiska digitala identitetsplånboken så att sökande kan lämna in, återanvända och på ett säkert sätt, under egen kontroll, dela de på förhand autentiserade digitala handlingar som lagras i plånboken, inbegripet bevis på formella kvalifikationer. Med hjälp av standardiserade digitala kvalifikationsintyg och interoperabla system bör en sådan ram hjälpa behöriga myndigheter att snabbare få tillgång till tillförlitlig och aktuell information, snabba upp verifieringen, minska antalet upprepade begäranden om ett och samma bevis och bidra till snabbare och mer konsekventa beslut om erkännande i alla medlemsstater.

(19)I syfte att stödja digitaliseringen av erkännandeförfarandena enligt direktiv 2005/36/EG bör medlemsstaterna säkerställa ett säkert mottagande och en säker

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/903 av den 13 mars 2024 om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (förordningen om ett interoperabelt Europa) (EUT L, 2024/903, 22.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/903/oj).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om

upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/910/oj ).

verifiering av meriter, samt användningen av dessa i den digitala behandlingen av ansökningar om erkännande och i utfärdandet av beslut om erkännande. Den europeiska digitala lösningen för erkännande bör stärka de sökandes och arbetsgivarnas förtroende för användningen av digitala bevis i gränsöverskridande erkännandeförfaranden för reglerade yrken. Digitala kvalifikationsintyg som utfärdats i enlighet med [förordning (EU) XXX om portabilitet för kvalifikationer och färdigheter och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (förordningen om kompetensportabilitet)] bör göra det möjligt för behöriga myndigheter att lita på intygens äkthet utan att utföra ytterligare kontroller. När det gäller andra handlingar som lämnas in för att styrka ansökningar om erkännande där äkthetskontroller är nödvändiga, bör ökad digitalisering göra det möjligt för behöriga myndigheter att utföra sådana kontroller mer effektivt och konsekvent vilket bör bidra till att oriktigheter upptäcks och inlämning av falska handlingar förhindras.

(20)För att likabehandling och faktisk tillgång ska kunna garanteras bör sökande som inte kan genomföra förfarandet enbart på elektronisk väg, till exempel på grund av begränsade digitala färdigheter, inte missgynnas vid utövandet av sina rättigheter enligt direktiv 2005/36/EG. Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att göra det möjligt för sådana sökande att genomföra de relevanta förfarandena på ickeelektronisk väg, och samtidigt bör de säkerställa att ansökningarna handläggs utan onödigt dröjsmål och med samma skyndsamhet och rättssäkerhetsgarantier som ansökningar som lämnas in via den digitala lösningen. I detta sammanhang får handlingar som lämnas in enligt sådana förfaranden tillhandahållas i olika format, inbegripet pappersdokument som har skannats och omvandlats till elektroniskt format samt elektroniska dokument som till exempel de elektroniska attributsintyg som avses i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/297913. Användningen av olika format bör inte leda till diskriminering av sökanden om handlingarnas äkthet, integritet och, i förekommande fall, ursprung kan bedömas på ett adekvat sätt. Om en sökande av motiverade skäl använder sig av icke-elektroniska medel bör medlemsstaterna säkerställa att den behöriga myndigheten eller ett annat utsett organ utan onödigt dröjsmål för in nödvändiga uppgifter och handlingar i det digitala systemet och på lämpligt sätt informerar sökanden om hur förfarandet fortskrider. Medlemsstaterna bör också ge lämpligt tekniskt och digitalt stöd till sökande som använder den digitala lösningen, särskilt till sökande med begränsade digitala färdigheter, för att säkerställa faktisk tillgång på lika villkor.

(21)De behöriga myndigheterna kan, vid granskningen av ansökningar om erkännande av yrkeskvalifikationer, få stöd genom den digitala europeiska lösningen för erkännande. Stödet kan omfatta en bedömning av ansökningarnas fullständighet när det gäller huruvida lämplig information och relevanta bevis lämnats, de inlämnade handlingarnas äkthet, identifiering av väsentliga avvikelser gällande den utbildning som sökanden lämnat bevis på i förhållande till de nationella utbildningskraven,

angivande av möjliga kompensationsåtgärder (lämplighetsprov eller anpassningsperioder) i enlighet med direktiv 2005/36/EG och identifiering av liknande tidigare bedömda fall i syfte att främja ett konsekvent beslutsfattande.

(22)Kommissionen och medlemsstaterna bör, i sina respektive roller som

personuppgiftsbiträde och personuppgiftsansvarig i den mening som avses i

13Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2979 av den 28 november 2024 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller integritet och centrala funktioner i EU:s digitala identitetsplånböcker (EUT L, 2024/2979, 4.12.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2979/oj ).

artikel 29.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172514 och artikel 28.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67915, genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda personuppgifter mot obehörig åtkomst, oavsiktlig förlust eller olaglig behandling.

(23)Om en orimlig försening kan anses bero på den behöriga myndigheten och inte sökanden, bör sökanden ha rätt till en lämplig och proportionerlig ersättning för den ekonomiska skada som förseningen orsakar.

(24)Fördelarna med automatiskt erkännande skulle kunna utsträckas till ytterligare yrken genom en mer omfattande användning av den mekanism som inrättats genom direktiv 2005/36/EG för utveckling av gemensamma utbildningsramar. Om en gemensam uppsättning minimikrav för kunskaper, färdigheter och kompetenser som behövs för att utöva ett visst yrke kan identifieras, och den delas av minst en tredjedel av medlemsstaterna, kan gemensamma utbildningsramar vara ett effektivt sätt att främja yrkesmässig rörlighet samtidigt som nationella regleringsstrategier och utbildningssystem respekteras. För att uppnå detta mål behövs ett förstärkt samarbete mellan behöriga myndigheter genom den samordningsgrupp som inrättades genom kommissionens beslut 2007/172/EG16. Samtidigt som gruppen bidrar på ett övergripande plan till ett konsekvent och effektivt genomförande av direktiv 2005/36/EG, bland annat genom utarbetande av årliga arbetsprogram och utbyte av erfarenheter och bästa praxis, bör den också fungera som ett forum för uppsökande verksamhet och utbyte med yrkesverksamma och de organisationer som företräder dem samt med arbetsmarknadens parter, bland annat när det gäller arbetsmarknadens behov, kvalitetsstandarder och professionellt oberoende. Den bör särskilt bidra till att identifiera nya gemensamma uppsättningar av kunskaper, färdigheter och kompetenser, bedöma behoven och förväntningarna inom de olika yrkena, och undersöka möjligheterna att utveckla gemensamma utbildningsramar i enlighet med det här direktivet.

(25)För att säkerställa enhetlighet, transparens och proportionalitet, och för att undvika dubbla rapporteringsskyldigheter, bör de ytterligare övervaknings- och utvärderingskrav som är kopplade till de digitaliserings- och förenklingsåtgärder som införs genom det här direktivet integreras i den rapporteringsram som inrättas genom artikel 60 i direktiv 2005/36/EG. Utvärderingen bör särskilt omfatta en bedömning av hur den europeiska digitala lösningen för erkännande fungerar, dess inverkan på administrativa bördor och förfarandenas tidsåtgång samt på rörligheten för yrkesutövare och hanteringen av bristen på arbetskraft och kompetens på den inre marknaden.

(26)Direktiv 2005/36/EG och förordning (EU) 1024/2012 bör därför ändras i enlighet med detta.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj ).

Kommissionens beslut 2007/172/EG av den 19 mars 2007 om upprättande av en samordningsgrupp för erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 79, 20.3.2007, s. 38 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV), EUT L 219M, 24.8.2007, s. 367 (MT), ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2007/172/oj ).

(27)Europeiska datatillsynsmannen rådfrågades i enlighet med artikel 42.1 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 och avgav sitt yttrande den [datum]17.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2005/36/EG

Direktiv 2005/36/EG ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1 Innehåll

1.I detta direktiv fastställs de regler enligt vilka en medlemsstat som kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av ett reglerat yrke inom sitt territorium (mottagande medlemsstat) ska erkänna sådana yrkeskvalifikationer som förvärvats i en eller flera andra medlemsstater (ursprungsmedlemsstat) och som ger innehavaren av dessa kvalifikationer tillträde till och rätt att utöva yrket i den mottagande medlemsstaten.

2.I detta direktiv fastställs också regler för ett partiellt tillträde till reglerade yrken och erkännande av yrkespraktik som bedrivs i en annan medlemsstat.

3.I detta direktiv fastställs också de regler enligt vilka en mottagande medlemsstat ska erkänna, för etablering i den medlemsstaten, yrkeskvalifikationer som förvärvats i ett tredjeland och som ger innehavaren av dessa kvalifikationer tillträde till och rätt att utöva yrket i den medlemsstaten på villkor som inte är mindre gynnsamma än de villkor som gäller för tredjelandsmedborgare.”

2.Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 första stycket ska ersättas med följande:

”1. Detta direktiv ska tillämpas på alla de medborgare i en medlemsstat, inbegripet utövare av fria yrken, som vill utöva ett reglerat yrke i en medlemsstat, antingen som egenföretagare eller som anställda, och som har förvärvat sina yrkeskvalifikationer i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.”

b)Punkt 2 ska utgå.

3.Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led k ska utgå.

ii)Följande led ska läggas till som led o:

”o) digitalt kvalifikationsintyg: intyg på en kvalifikation som utfärdas i digitalt format i enlighet med förordning (EU) xxxx/xxx om kvalifikations- och

17EUT C , , s. .

kompetensportabilitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (förordningen om kompetensportabilitet)18.”

b)Punkt 3 ska utgå.

4.Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

”Artikel 4

Verkan av erkännandet

1.Om den mottagande medlemsstaten erkänner yrkeskvalifikationerna ska detta ge en förmånstagare möjlighet att i den medlemsstaten få tillträde till samma yrke som förmånstagaren har behörighet till i ursprungsmedlemsstaten eller i det tredjeland där kvalifikationen förvärvats, på samma villkor som den mottagande medlemsstatens medborgare.

2.I detta direktiv ska det yrke som sökanden önskar utöva i den mottagande medlemsstaten anses vara detsamma som det yrke sökanden är behörig till i ursprungsmedlemsstaten eller i tredjelandet, om det rör sig om jämförbara verksamheter.

3.Genom undantag från bestämmelserna i punkt 1 i den här artikeln ska partiellt tillträde beviljas i den mottagande medlemsstaten enligt de villkor som anges i artikel 4f.”

5.Artiklarna 4a, 4b, 4c, 4d och 4e ska utgå.

6.Artikel 4f ska ändras på följande sätt:

”Artikel 4f

Partiellt tillträde

1.Den mottagande medlemsstatens behöriga myndighet ska från fall till fall bevilja partiellt tillträde till en yrkesverksamhet för etablering på medlemsstatens territorium, endast om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Yrkesutövaren är fullt behörig att i ursprungsmedlemsstaten eller tredjelandet utöva den yrkesverksamhet för vilken partiellt tillträde söks i den mottagande medlemsstaten.

b)Skillnaderna mellan en lagligen utövad yrkesverksamhet i ursprungsmedlemsstaten eller tredjelandet och det reglerade yrket i den

mottagande medlemsstaten är så stora att tillämpning av kompensationsåtgärder skulle innebära att den sökande måste fullfölja hela det utbildningsprogram som föreskrivs i den mottagande medlemsstaten för att få tillträde till hela det reglerade yrket i den medlemsstaten.

c)Yrkesverksamheten kan objektivt särskiljas från andra verksamheter som ingår i det reglerade yrket i den mottagande medlemsstaten.

Vid tillämpningen av första stycket led c ska den mottagande medlemsstatens behöriga myndighet beakta huruvida yrkesverksamheten kan utövas självständigt i ursprungsmedlemsstaten eller tredjelandet.

2.Den mottagande medlemsstatens behöriga myndighet ska från fall till fall bevilja partiellt tillträde, för temporära och tillfälliga tjänster i den mottagande medlemsstaten, till en yrkesverksamhet på medlemsstatens territorium, endast om samtliga följande villkor är uppfyllda:

18[…]

a)Yrkesutövaren är fullt behörig att i ursprungsmedlemsstaten utöva den yrkesverksamhet för vilken partiellt tillträde söks i den mottagande medlemsstaten.

b)Skillnaderna mellan en lagligen utövad yrkesverksamhet i ursprungsmedlemsstaten och det reglerade yrket i den mottagande medlemsstaten är så stora att tillämpning av kompensationsåtgärder skulle innebära att den sökande måste fullfölja hela det utbildningsprogram som föreskrivs i den mottagande medlemsstaten för att få tillträde till hela det reglerade yrket i den medlemsstaten.

c)Yrkesverksamheten kan objektivt särskiljas från andra verksamheter som ingår i det reglerade yrket i den mottagande medlemsstaten.

3.Ett partiellt tillträde får nekas om detta motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset, om det är lämpligt för att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås, och om det inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

4.Ansökningar för etablering i en medlemsstat ska granskas i enlighet med avdelning III kapitel I och IV när det gäller yrkesutövare som ansöker om partiellt tillträde på grundval av yrkeskvalifikationer som förvärvats i yrkesutövarens ursprungsmedlemsstat, och i enlighet med avdelning Va när det gäller yrkesutövare som ansöker om partiellt tillträde på grundval av yrkeskvalifikationer som förvärvats i ett tredjeland.

5.Ansökningar för ett temporärt och tillfälligt tillhandahållande av tjänster i den mottagande medlemsstaten avseende yrkesverksamheter som har konsekvenser för folkhälsa eller säkerhet ska granskas i enlighet med avdelning II.

6.Genom undantag från artikel 52 i detta direktiv ska yrkesverksamheten utövas under tredjelandets eller den andra medlemsstatens yrkestitel så snart partiellt tillträde har beviljats. Den mottagande medlemsstaten får kräva att denna yrkestitel används på den mottagande medlemsstatens språk. De yrkesutövare som har beviljats partiellt tillträde ska tydligt ange sin yrkesverksamhets räckvidd för tjänstemottagarna.

7.Denna artikel ska inte tillämpas på de yrkesutövare som omfattas av automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer enligt de bestämmelser som avses i avdelning Va i detta direktiv.”

7.Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna får kräva att en tjänsteleverantör som för första gången förflyttar sig från en medlemsstat till en annan för att tillhandahålla tjänster på förhand ska meddela den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten detta i en skriftlig underrättelse, som bland annat innehåller uppgifter om eventuellt försäkringsskydd eller annat personligt eller kollektivt skydd rörande yrkesansvar. En sådan underrättelse ska förnyas en gång om året om tjänsteleverantören har för avsikt att tillhandahålla temporära eller tillfälliga tjänster i den medlemsstaten under det året.”

b)I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

”Den behöriga myndigheten ska, inom två veckor efter att den i enlighet med artikel 56d.4 har informerat sökanden om att den underrättelse som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel är fullständig, underrätta tjänsteleverantören om sitt beslut, vilket kan vara något av följande:

a)Att inte kontrollera yrkeskvalifikationerna.

b)Om yrkeskvalifikationerna har kontrollerats,

i)att begära att tjänsteleverantören gör ett lämplighetsprov, eller

ii)att tillåta tillhandahållandet av tjänster.”

8.I artikel 8 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Om det finns skälig grund för tvivel får den mottagande medlemsstatens behöriga myndigheter av etableringsmedlemsstatens behöriga myndigheter begära upplysningar om huruvida tjänsteleverantören är lagligen etablerad i den medlemsstaten, följer god sed och inte har ådragit sig yrkesrelaterade disciplinära eller straffrättsliga påföljder. Om den mottagande medlemsstatens behöriga myndigheter beslutar att kontrollera tjänsteleverantörens yrkeskvalifikationer får de av etableringsmedlemsstatens behöriga myndigheter begära upplysningar om tjänsteleverantörens utbildningskurser, i den omfattning som krävs för att bedöma om det finns väsentliga skillnader som kan vara skadliga för folkhälsa eller säkerhet. Etableringsmedlemsstatens behöriga myndigheter ska lämna dessa upplysningar i enlighet med artiklarna 56 och 56d. De rådgivningscentrum som avses i artikel 57b får också lämna upplysningar om eventuella oreglerade yrken i ursprungsmedlemsstaten.”

9.I artikel 10 ska led g utgå.

10.Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Detta gäller även de fall som anges i artikel 10 b och c, artikel 10 d beträffande läkare och tandläkare, artikel 10 f när migranten ansöker om erkännande i en annan medlemsstat där yrkesverksamheten i fråga bedrivs av sjuksköterskor inom allmän hälso- och sjukvård eller specialistsjuksköterskor med bevis på specialistbehörighet, som har deltagit i utbildning som berättigar till en yrkestitel enligt punkt 5.2.2 i bilaga V.”

b)Följande punkt ska läggas till som punkt 8:

”8. Medlemsstaterna ska säkerställa att sökande som inte klarar ett lämplighetsprov eller ett eller flera prov som ingår i en anpassningsperiod ges möjlighet att göra om respektive prov. Medlemsstaterna ska säkerställa att återkoppling med utförlig information om resultatet av bedömningen och om områden som kan förbättras ges till de sökande, och att de sökande har rätt till minst två ytterligare försök att klara varje prov som de har underkänts i.”

11.Artikel 21.1 ska ersättas med följande:

”1. Varje medlemsstat ska erkänna de bevis på formella kvalifikationer som läkare som ger tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, som tandläkare, som specialisttandläkare, som veterinär, som apotekare och som arkitekt, vilka avses i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.6.2 respektive 5.7.1 i bilaga V, och som uppfyller de minimikrav för utbildning som avses i artiklarna 24, 25, 31, 34, 35, 38, 44 respektive 46, och ska, för tillträde till och rätt att utöva yrkesverksamheten, ge sådana bevis

samma verkan på dess territorium som de bevis på formella kvalifikationer som den själv utfärdat.

Sådana bevis på formella kvalifikationer ska vara utfärdade av medlemsstaternas behöriga myndigheter och i förekommande fall åtföljas av de intyg som förtecknas i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.6.2 respektive 5.7.1 i bilaga V.

Medlemsstaterna ska säkerställa att varje person till vilken de utfärdar ett sådant bevis på formella kvalifikationer i en medlemsstat som avses i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.6.2 och 5.7.1 i bilaga V får begära att det relevanta intyg som åtföljer det beviset på formella kvalifikationer och som förtecknas i bilaga V utfärdas som ett digitalt kvalifikationsintyg i enlighet med [förordning (EU) XXX om portabilitet för kvalifikationer och färdigheter och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (förordningen om kompetensportabilitet)]. Varje person som innehar sådana bevis på formella kvalifikationer och, i förekommande fall, det relevanta intyg som förtecknas i bilaga V, som utfärdats i ickedigital form, får från den utfärdande medlemsstaten begära ett digitalt kvalifikationsintyg för det intyget i enlighet med [förordning (EU) XXX om portabilitet för kvalifikationer och färdigheter och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (förordningen om kompetensportabilitet)].

Bestämmelserna i första och andra stycket påverkar inte de förvärvade rättigheter som avses i artiklarna 23, 27, 33, 37, 39 och 49.

Bestämmelserna i tredje och fjärde stycket påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i [förordning (EU) XXX om portabilitet för kvalifikationer och färdigheter och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (förordningen om kompetensportabilitet)] vad gäller digitala kvalifikationsintyg.”

12.I artikel 25 ska följande punkt införas som punkt 6:

”6. I syfte att återspegla allmänt vedertagna ändringar av den medicinska terminologin i hela unionen ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 57c för att uppdatera benämningarna på specialistutbildningar i punkterna 5.1.3 och 5.3.3 i bilaga V. ”

13.Artiklarna 50 och 51 ska ersättas med följande:

”Artikel 50

Handlingar och formföreskrifter

1.När de behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten fattar beslut om en ansökan om tillstånd att utöva ett reglerat yrke genom tillämpning av denna avdelning, får de endast begära de handlingar och intyg som nämns i bilaga VII.

När den mottagande medlemsstaten beslutar att införa ett krav på utfärdandedatum för de handlingar som avses i punkt 1 d, e och f i bilaga VII, ska den godta handlingar som utfärdats inom en angiven tidsperiod som inte får vara kortare än den tremånadersperiod som föregår den dag då de lämnas in.

Medlemsstater, institutioner och andra juridiska personer ska behandla de mottagna uppgifterna konfidentiellt.

2.Om det finns skälig grund för tvivel får den mottagande medlemsstaten kräva att de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat styrker äktheten av de intyg och bevis på formella kvalifikationer som utfärdats i den andra medlemsstaten samt, i tillämpliga fall, intygar att personen i fråga, för de yrken som avses i kapitel III i denna avdelning, uppfyller de minimikrav på utbildning som avses i artiklarna 24, 25, 28, 31, 34, 35, 38, 40, 44 och 46.

3.Genom undantag från punkt 2 får medlemsstaterna inte kräva att äktheten styrks i de fall där bevis på formella kvalifikationer lämnas in som ett digitalt kvalifikationsintyg eller där intyg eller bevis erhålls genom det tekniska system för gränsöverskridande automatiskt utbyte av bevis som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172419. Detta ska inte påverka medlemsstaternas möjlighet att kontrollera att de minimikrav för utbildning som är tillämpliga enligt kapitel III i denna avdelning uppfylls.

4.Om det finns skälig grund för tvivel, och om bevis på formella kvalifikationer har utfärdats av en behörig myndighet i en medlemsstat och innefattar utbildning som erhållits helt eller delvis vid en inrättning som etablerats lagligt i en annan medlemsstat, ska den mottagande medlemsstaten ha rätt att hos det behöriga organet i den medlemsstat där examensbeviset har utfärdats kontrollera

a)huruvida utbildningskursen vid den institution som höll utbildningen har godkänts formellt av utbildningsanstalten i den medlemsstat där examensbeviset har utfärdats,

b)huruvida det utfärdade beviset på formella kvalifikationer är detsamma som skulle ha utfärdats om kursen hade följts helt och hållet i den medlemsstat där examensbeviset har utfärdats,

c)huruvida beviset på formella kvalifikationer ger samma yrkesrättigheter i den medlemsstat där examensbeviset har utfärdats.

5.Om det finns skälig grund för tvivel får den mottagande medlemsstaten kräva att de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat bekräftar att den sökande inte är föremål för ett temporärt upphävande av rätten att utöva yrket eller har förbjudits att utöva det till följd av en grav yrkesmässig försummelse eller fällande dom på grund av brottslig handling i samband med den sökandes yrkesutövning.

6.Informationsutbyte mellan behöriga myndigheter i olika medlemsstater enligt denna artikel ska ske genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/201220.

7.Om en mottagande medlemsstat av sina medborgare kräver edsavläggelse eller en högtidlig försäkran för tillträde till ett reglerat yrke och ordalydelsen i denna ed eller försäkran inte kan användas av medborgare i de andra medlemsstaterna, ska medlemsstaten sörja för att de berörda personerna kan använda passande och likvärdiga formuleringar.

8.Medlemsstaterna ska godta de handlingar som avses i punkt 1 på vilket som helst av unionens officiella språk.

Artikel 51

Förfarande för ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer

1.Den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten ska utan onödigt dröjsmål granska ansökningar om tillstånd att utöva ett reglerat yrke och fatta ett vederbörligen motiverat beslut inom två veckor från den dag då sökanden i enlighet med artikel 56d.4

informeras om att ansökan är fullständig och att inga ytterligare uppgifter krävs. Denna tidsfrist får förlängas med fyra veckor i sådana fall som omfattas av kapitlen I och II i denna avdelning.

2.Den behöriga myndighetens beslut eller underlåtenhet att meddela beslut inom den tidsfrist som anges i punkt 1 ska kunna överklagas enligt nationell rätt.”

14.Följande artikel ska införas som artikel 51a:

”Artikel 51a

Avgifter

1.En mottagande medlemsstat ska antingen avstå från avgifter för erkännandeförfaranden och kompensationsåtgärder eller se till att de avgifter som tas ut inte överstiger de faktiska kostnaderna för att tillhandahålla tjänsten till sökande.

2.Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna ta ut schablonavgifter om dessa kan motiveras av den genomsnittliga kostnaden för att tillhandahålla tjänsten till sökande.

3.Potentiella eller faktiska skadeståndsanspråk eller ersättningar som kan härledas till bristande iakttagande av de tidsfrister som fastställs i artikel 56d ska inte beaktas vid beräkningen av kostnader för tjänster eller kostnader för behandling av ansökningar.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns utförlig information som är allmänt tillgänglig och lättåtkomlig om avgiftsstrukturen och om motiveringar för eventuella avgifter som påförs som en del av erkännandeprocessen.

5.Genom IMI eller ett annat elektroniskt gränssnitt som kommissionen ska tillhandahålla för detta ändamål ska varje medlemsstat till kommissionen meddela de avgifter som tas ut för erkännandeförfaranden och för kompensationsåtgärder för varje yrke. Genom samma gränssnitt ska varje medlemsstat anmäla eventuella ändringar av dessa avgifter innan

ändringarna träder i kraft.”

15.I artikel 53.3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Kontroller får endast ske efter det att yrkeskvalifikationen har erkänts.”

16.I artikel 56 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. De behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten och ursprungsmedlemsstaten ska utbyta information om disciplinära åtgärder eller straffrättsliga påföljder som vidtagits eller andra allvarliga, specifika omständigheter som kan ha följder för utövandet av verksamheten enligt detta direktiv.

De behöriga myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten ska kontrollera om förhållandena är riktiga och avgöra typ och omfattning av de undersökningar som ska göras och meddela de behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten vilka slutsatser som de behöriga myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten drar av de uppgifter som är tillgängliga för dem.”

17.Följande artiklar ska införas som artiklarna 56b, 56c, 56d, 56e och 56f:

”Artikel 56b

Europeisk digital lösning för erkännande

1.Kommissionen ska inrätta och förvalta en övergripande europeisk digital lösning för erkännande (EDRS), som ska vara tillgänglig på samtliga officiella språk i unionen och

omfatta en plattform för inlämning av underrättelser i enlighet med artikel 7 och för ansökan om erkännande av yrkeskvalifikationer enligt avdelning III.

2.EDRS funktioner ska

a)göra det möjligt för behöriga myndigheter att konfigurera de bevis som en yrkesutövare måste tillhandahålla vid ansökan om erkännande av de yrken som anmälts enligt artikel 59.1 och de bevis som yrkesutövare måste tillhandahålla för förhandskontroller enligt artikel 7.4,

b)göra det möjligt för sökande att skapa, redigera, dra tillbaka och kontrollera underrättelser som lämnas i enlighet med artikel 7 eller ansökningar om erkännande enligt avdelning III,

c)göra det möjligt för sökande att tillhandahålla alla styrkande handlingar som krävs från en rad olika källor och i olika format, inbegripet skannade pappersdokument, elektroniska attributsintyg som lagras i en europeisk digital identitetsplånbok i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/201421 och handlingar som begärs genom det tekniska system för gränsöverskridande automatiskt utbyte av bevis som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724,

d)göra en inledande automatiserad bedömning av ansökans och de åtföljande styrkande handlingarnas fullständighet innan sökanden lämnar in underrättelsen eller ansökan,

e)göra ansökningar och underrättelser med styrkande handlingar tillgängliga för den mottagande medlemsstaten,

f)ge sökanden en bekräftelse på att ansökan mottagits.

Vid tillämpning av första stycket led a ska lösningen göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att konfigurera de styrkande handlingar som krävs för varje typ av förfarande och yrke. Den ska också säkerställa att de bevis som krävs för ansökningar enligt avdelning III inte går utöver de bevis som anges i artikel 50 jämförd med bilaga VII, och att de bevis som krävs för de underrättelser som lämnas i enlighet med artikel 7 inte går utöver de bevis som anges i den artikeln.

3.EDRS ska bygga på och vara interoperabel med IMI. Lösningen ska möjliggöra direkt användning av IMI:s funktioner för säker kommunikation mellan behöriga myndigheter, och den ska underlätta säker kommunikation mellan behöriga myndigheter och sökanden.

4.Vid utvecklingen och driften av EDRS ska kommissionen säkerställa att lösningen är utformad för att stödja behöriga myndigheter i arbetet med att bedöma ansökningar och fatta beslut om erkännande, bland annat genom maskinöversättning av handlingar, och för att bidra till kontrollen av bevisens äkthet.

5.EDRS ska säkerställa att sökanden utan onödigt dröjsmål informeras om slutförandet av varje steg i förfarandet och om eventuella ersättningar som ska betalas ut i enlighet med artikel 56d.

21Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om

upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/910/oj ).

6.Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra de format och standarder som används inom ramen för EDRS för utfärdande, i form av digitala kvalifikationsintyg, av beslut om erkännande som fattats av medlemsstaterna.

Artikel 56c

Digital behandling av ansökningar

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att underrättelser enligt artikel 7 och begäranden om erkännande enligt avdelning III lämnas in via EDRS.

Om sökanden inte kan använda EDRS ska medlemsstaterna ge sökanden möjlighet att lämna in underrättelser och ansökningar i icke-elektroniskt format. Under sådana exceptionella omständigheter ska medlemsstaten utan onödigt dröjsmål ladda upp den inlämnade informationen i EDRS, säkerställa att alla inlämnade uppgifter behandlas i EDRS och regelbundet informera sökanden om hur behandlingen av ansökan eller underrättelsen fortskrider.

2.De behöriga myndigheterna ska använda IMI och EDRS för att utbyta den information som behövs för att behandla ansökningar och underrättelser med de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater eller med sökande.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att all officiell kommunikation med sökande sker på alla de officiella språk i medlemsstaten som även är officiella språk i unionen, och på minst ett annat av unionens officiella språk. Medlemsstaterna ska säkerställa att all officiell kommunikation med sökande, såsom mottagningsbevis, beslut och all annan information som rör förfarandet, överförs via EDRS.

Artikel 56d

Förfarande för digital behandling av ansökningar

1.De behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten ska göra en bedömning av ansökans och de åtföljande styrkande handlingarnas fullständighet och informera sökanden via EDRS om eventuella saknade handlingar senast en vecka efter det att ansökan eller underrättelsen lämnats in.

2.De behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten ska meddela ursprungsmedlemsstaten eventuella skäliga grunder för tvivel beträffande de styrkande handlingar som utfärdats av den medlemsstaten och fastställa eventuella behov av information eller intyg som ska tillhandahållas av den medlemsstaten.

I detta syfte ska den mottagande medlemsstaten senast en vecka efter inlämnandet av den fullständiga akten för ansökan eller underrättelsen begära att ursprungsmedlemsstaten via EDRS tillhandahåller den information, den bekräftelse eller de intyg som krävs för att gå vidare med ansökan eller för att undanröja eventuella skäliga grunder för tvivel.

3.De behöriga myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten ska tillhandahålla alla bevis eller intyg som begärs via EDRS inom två veckor. För förfaranden enligt artikel 7.4 och avdelning III kapitlen I och II får denna period förlängas med ytterligare två veckor på ursprungsmedlemsstatens begäran.

4.Efter att ha fått tillgång till den fullständiga akten, och efter att ha mottagit, om så krävs, andra styrkande bevis i enlighet med punkterna 1–3, ska den mottagande medlemsstaten utan onödigt dröjsmål informera sökanden via EDRS om att ansökan om erkännande som lämnats in i enlighet med avdelning III eller den underrättelse som lämnats i enlighet med artikel 7.4 är fullständig och att ingen ytterligare information krävs från sökanden eller ursprungsmedlemsstaten för att behandla ansökan eller utföra de förhandskontroller som krävs.

5.När det gäller underrättelser som lämnats enligt artikel 7, med undantag för sådana som kräver en förhandskontroll enligt punkt 4 i den artikeln, ska den mottagande medlemsstaten utan onödigt dröjsmål efter mottagandet av underrättelsen informera sökanden via EDRS om att utförandet av tjänster på den mottagande medlemsstatens territorium får inledas omedelbart.

6.När det gäller förfaranden enligt avdelning III och resultatet av de förhandskontroller som utförs i enlighet med artikel 7.4 b ska det slutliga beslut som fattas av den mottagande medlemsstaten utfärdas i form av ett digitalt kvalifikationsintyg via EDRS.

Artikel 56e

Överskridande av tidsfrister

1.Om ursprungsmedlemsstaten överskrider de tidsfrister som anges i artikel 21.1 eller artikel 56d.3 med mer än fem kalenderdagar ska den säkerställa att sökanden har rätt att begära och få kompensation för förseningen. Ersättningen ska betalas ut i form av ett schablonbelopp för varje dag som tidsfristen överskrids, från och med den första dagen efter utgången av den aktuella tidsfristen till och med den dag då ursprungsmedlemsstaten behandlat alla öppna begäranden om bevis eller intyg som rör ansökan.

2.Om den mottagande medlemsstaten överskrider de tidsfrister som anges i artikel 51 eller artikel 56d med mer än tio kalenderdagar ska den säkerställa att sökanden har rätt att begära och få kompensation för förseningen. Ersättningen ska betalas ut i form av ett schablonbelopp för varje dag som tidsfristen överskrids, från och med den första dagen efter utgången av den aktuella tidsfristen till och med den dag då sökanden erhållit det slutgiltiga beslutet. Ingen ersättning ska utgå för perioden mellan den dag då en begäran framställs av den mottagande medlemsstaten och den dag då ursprungsmedlemsstaten eller, i enlighet med avdelning Va, det tredjeland som utfärdar kvalifikationen tillhandahåller de bevis eller intyg som begärts. Sådana perioder ska beaktas vid tillämpningen av punkt 1.

3.Medlemsstaterna får fastställa ett högsta belopp för den totala ersättning som betalas ut enligt punkterna 1 och 2, uttryckt som ett specifikt antal dagliga schablonersättningar.

4.På begäran av sökanden och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 ska medlemsstaterna betala ut den ersättning som avses i punkterna 1 och 2 så snart erkännandeförfarandet eller behandlingen av underrättelsen har slutförts.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att sökanden har rätt att, i enlighet med nationell rätt, begära ersättning för eventuell skada eller förlust som överstiger schablonersättningen och som uppstått på grund av att en medlemsstat inte iakttagit tidsfristerna.

Artikel 56f

Behandling av personuppgifter

1.Behandling av personuppgifter via EDRS ska utföras endast i den utsträckning som är nödvändig för att utföra de uppgifter som fastställs i punkterna 3, 4, 5 och 6.

2.Varje medlemsstat ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ska ansvara för att upprätthålla medlemsstatens anslutning till EDRS.

3.När de behöriga myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten och den mottagande medlemsstaten utbyter personuppgifter via EDRS vid tillämpningen av detta direktiv ska de agera som gemensamt personuppgiftsansvariga i den mening som avses i artikel 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67922 endast med avseende på sådan gränsöverskridande behandling som är absolut nödvändig för detta utbyte, inbegripet överföring, routning, mottagande, läsning och tekniskt tillhandahållande av de berörda personuppgifterna via EDRS, samt hantering av relaterade åtkomsträttigheter, loggning, säkerhetsåtgärder och incidenthantering.

4.Kommissionen ska agera som personuppgiftsbiträde, i den mening som avses i artikel 3.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172523, åt de gemensamt personuppgiftsansvariga som avses i punkt 3 i den här artikeln när det gäller behandling av personuppgifter som utförs via EDRS. I den egenskapen ska kommissionen tillhandahålla, tekniskt underhålla och driva lösningen och säkerställa dess interoperabilitet, säkerhet och tillsyn i enlighet med detta direktiv. Den behandling som kommissionen utför på de gemensamt personuppgiftsansvarigas vägnar, samt kommissionens och de gemensamt personuppgiftsansvarigas respektive ansvarsområden, ska regleras genom överenskommelser som ingåtts i enlighet med artikel 29.3 i förordning (EU) 2018/1725 och, i tillämpliga fall, artikel 28.3 i förordning (EU) 2016/679. Den här punkten påverkar inte de ansvarsområden som medlemsstaternas behöriga myndigheter har, i egenskap av personuppgiftsansvariga eller gemensamt personuppgiftsansvariga, för sådan behandling som omfattas av deras respektive behörighet enligt detta direktiv.

5.Den mottagande medlemsstatens behöriga myndighet ska vara personuppgiftsansvarig i den mening som avses i artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 för sådan behandling av personuppgifter som är nödvändig för

a)att hantera ansökningar om erkännande av yrkeskvalifikationer,

b)att bedöma ansökningar, inbegripet kontroll av styrkande uppgifter,

c)att anta beslut och hantera prövningsförfaranden,

d)att hantera personuppgifter som rör underrättelser gällande tillhandahållande av tjänster.

6.Ursprungsmedlemsstatens behöriga myndighet ska vara personuppgiftsansvarig i den mening som avses i artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 för sådan behandling av personuppgifter som är nödvändig för

a)att kontrollera kvalifikationer eller styrka handlingars äkthet,

b)att lämna styrkande uppgifter eller handlingar till sökanden eller den mottagande medlemsstaten,

c)att besvara begäranden om information från sökanden och/eller den mottagande medlemsstaten i enlighet med detta direktiv.

7.Om den behandling av personuppgifter som utförs av de behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten eller ursprungsmedlemsstaten inbegriper automatiserat individuellt beslutsfattande rörande sökanden, inbegripet profilering, i den mening som avses i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679, ska medlemsstaterna säkerställa lämpliga skyddsåtgärder som säkerställer att beslut som påverkar erkännandet av yrkeskvalifikationer fattas under lagliga, rättvisa och öppna former. Dessa skyddsåtgärder ska åtminstone omfatta följande:

a)Den registrerades (sökandens) rätt att få meningsfull information om användningen av automatiserad behandling vid granskningen av ansökan.

b)Den registrerades (sökandens) rätt att begära att beslutet omprövas av en fysisk person som är behörig att bedöma ansökan.

c)Den registrerades (sökandens) rätt att uttrycka sin ståndpunkt och att inkomma med synpunkter eller ytterligare bevis.

d)Den registrerades (sökandens) rätt att bestrida beslutet med hjälp av de rättsmedel som finns tillgängliga enligt nationell rätt.

8.Tillgången till personuppgifter som behandlas i enlighet med detta direktiv ska begränsas till

a)kommissionen, i den utsträckning det är nödvändigt för lösningens drift, underhåll, säkerhet och övervakning,

b)de behöriga myndigheterna i de mottagande medlemsstaterna och ursprungsmedlemsstaterna, i den utsträckning det är nödvändigt för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt punkterna 3, 5 och 6 i denna artikel.

9.Personuppgifter ska utbytas mellan kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter, eller mellan de behöriga myndigheterna i de mottagande medlemsstaterna och ursprungsmedlemsstaterna, endast i den utsträckning som är nödvändig för tillämpningen av punkterna 3, 5 och 6 i den här artikeln. Sådana utbyten ska inte påverka en personuppgiftsansvarigs ansvar för de behandlingar som omfattas av den personuppgiftsansvarigas behörighet.

10.Varje personuppgiftsansvarig som avses i punkterna 5 och 6 ska, inom ramen för tillämplig unionsrätt och nationell rätt, fastställa de lagringsperioder för personuppgifter som är tillämpliga på den behandling för vilken den är ansvarig. Dessa perioder ska vara proportionerliga och begränsade till vad som är nödvändigt för behandlingen. Kommissionen ska säkerställa automatisk radering från lösningen, 36 månader efter slutförandet av erkännandeförfarandet, av det som registrerats om det förfarandet och av de handlingar som använts i lösningen, utan att det påverkar tillgången till dessa handlingar via det tekniska system för gränsöverskridande automatiskt utbyte av bevis som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724, för senare vidareutnyttjande.

11.Kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter ska inom ramen för sina respektive ansvarsområden samarbeta för att säkerställa en säker och laglig behandling av personuppgifter enligt detta direktiv, inbegripet när det gäller följande:

a)Åtkomsthantering och loggning.

b)Incidenthantering och anmälan av personuppgiftsincidenter.

c)Uppgifternas kvalitet och korrekthet.

d)Hantering av begäranden från registrerade och tillsynsmyndigheter.”

18.I artikel 57.1 ska led b utgå.

19.Artikel 57a ska utgå.

20.Artikel 57c ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3.2 tredje stycket, artikel 20, artikel 21.6 andra stycket, artikel 21a.4, artikel 25.5 och 25.6, artikel 26 andra stycket, artikel 31.2 andra stycket, artikel 34.2 andra stycket, artikel 35.4 och 35.5, artikel 38.1 andra stycket, artikel 40.1 tredje stycket, artikel 44.2 andra stycket samt artiklarna 49a.4 och 49b.4 ska ges till kommissionen för en period om fem år från den 17 januari 2014. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenheter senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenheter ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.”

b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3.2 tredje stycket, artikel 20, artikel 21.6 andra stycket, artikel 21a.4, artikel 25.5 och 25.6, artikel 26 andra stycket, artikel 31.2 andra stycket, artikel 34.2 andra stycket, artikel 35.4 och 35.5, artikel 38.1 andra stycket, artikel 40.1 tredje stycket, artikel 44.2 andra stycket samt artiklarna 49a.4 och 49b.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.”

c)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. En delegerad akt som antas enligt artikel 3.2 tredje stycket, artikel 20, artikel 21.6 andra stycket, artikel 21a.4, artikel 25.5 och 25.6, artikel 26 andra stycket, artikel 31.2 andra stycket, artikel 34.2 andra stycket, artikel 35.4 och 35.5, artikel 38.1 andra stycket, artikel 40.1 tredje stycket, artikel 44.2 andra stycket samt artiklarna 49a.4 och 49b.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har framfört invändningar mot den delegerade akten inom en period om två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

21.Artikel 59 ska ersättas med följande:

”Artikel 59

Öppenhet

1.Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna en förteckning över befintliga reglerade yrken, med uppgift om den verksamhet som ingår i varje yrke, samt en förteckning över reglerade utbildningar och utbildningar med särskilt upplägg, vilka avses i artikel 11 c ii, på deras territorium. Alla ändringar av dessa förteckningar ska också meddelas kommissionen

via IMI innan de träder i kraft. Kommissionen ska inrätta och upprätthålla en allmänt tillgänglig databas över reglerade yrken, vilken även ska innehålla en allmän beskrivning av den verksamhet som ingår i varje yrke.

2.Senast den 18 januari 2016 ska medlemsstaterna till kommissionen lämna förteckningen över yrken för vilka en förhandskontroll av kvalifikationer är nödvändig enligt artikel 7.4. För varje yrke som tas upp i en sådan förteckning ska medlemsstaterna lämna en särskild motivering till kommissionen. Medlemsstaterna ska till kommissionen meddela alla ändringar av denna förteckning via IMI.

3.Medlemsstaterna ska undersöka huruvida de krav enligt deras rättssystem som begränsar tillträdet till ett yrke eller utövandet av ett yrke för innehavare av en särskild yrkeskvalifikation, inklusive användningen av yrkestitlar och den yrkesverksamhet som medges inom ramen för en titel, överensstämmer med följande principer:

a)De får varken direkt eller indirekt diskriminera på grundval av nationalitet eller bosättningsort.

b)De ska vara motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset.

c)De ska vara lämpliga för att uppnå de eftersträvade målen och ska inte gå utöver vad som krävs för att uppnå målen.

4.Punkt 1 i den här artikeln ska också gälla för yrken som i en medlemsstat regleras av en sammanslutning eller organisation enligt artikel 3.2 och eventuella krav på medlemskap i dessa sammanslutningar eller organisationer.

5.Innan medlemsstaterna inför några nya sådana krav som avses i punkt 3 ska de informera kommissionen och ange skälen till att de anser att dessa krav är förenliga med leden a, b och c i den punkten.”

22.Följande avdelning ska införas som avdelning Va:

”AVDELNING Va

ERKÄNNANDE AV KVALIFIKATIONER SOM FÖRVÄRVATS I ETT

TREDJELAND

Artikel 59a

Tillämpliga bestämmelser

1.Medlemsstaterna ska fastställa förfarandena för erkännande av yrkeskvalifikationer som förvärvats i ett tredjeland. I detta syfte ska avdelning II kapitel 2, samt artiklarna 11 och 27, artikel 29.1 och 29.3–29.5, artiklarna 30.1 och 31, artikel 32.1, 32.2, 32.4 och 32.7–32.10 samt artikel 37 i [direktiv xxxx/xxx/EU om erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer24] gälla i tillämpliga delar.

2.Vid tillämpning av den här avdelningen ska artikel 3.1 c i det här direktivet antas avse examens-, utbildnings- eller andra behörighetsbevis för avslutad yrkesutbildning, utfärdade av en myndighet i ett tredjeland vilken utsetts i enlighet med det tredjelandets lagar och andra författningar.

3.Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel ska avdelning III i detta direktiv inte tillämpas, med undantag för artikel 52.1 och 52.2, i enlighet med punkt 4 i denna artikel.

24[…]

4.Vid tillämpning av punkt 1 i den här artikeln ska artikel 52.1 och 52.2 samt avdelningarna IV och V i det här direktivet, med undantag för artikel 55a, gälla i tillämpliga delar för erkännande av yrkeskvalifikationer som förvärvats i ett tredjeland.

Artikel 59b

Minimikrav på utbildning för vissa yrken

Om det i artiklarna 24, 25, 28, 31, 34, 35, 38, 40 och 44 i det här direktivet fastställs minimikrav för utbildning för vissa yrken, ska erkännandet av yrkeskvalifikationer enligt den här avdelningen vara avhängigt av att dessa minimikrav är uppfyllda.

Artikel 59c

Användning av tjänster för äkthetsbedömning

I syfte att bedöma en ansökan inom tillämpningsområdet för det här direktivet får den behöriga myndigheten i en medlemsstat begära att kommissionen bedömer äktheten av kvalifikationer, utbildningsbevis, examensbevis eller andra bevis på formella kvalifikationer som utfärdats i ett tredjeland, i enlighet med artikel 28 i [direktiv xxxx/xxx/EU om erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer].”

23.Artikel 60 ska ersättas med följande:

”Artikel 60

Utvärdering, statistik och rapportering

1.Från och med [det datum som infaller 4 år efter antagandet av detta direktiv] ska medlemsstaterna vartannat år sända en rapport till kommissionen om tillämpningen av systemet. Rapporten ska innehålla allmänna kommentarer samt en beskrivning av de viktigaste problem som tillämpningen av direktivet fört med sig.

2.Kommissionen ska varje år förse den samordningsgrupp som inrättats genom kommissionens beslut 2007/172/EG med en statistiköversikt gällande behandlingen av ansökningar via den lösning som avses i artikel 56b. Denna översikt ska omfatta antalet beslut som fattats, uppdelat efter medlemsstat, yrke, typ av förfarande och resultat, samt statistik om behandlingstider och förseningar. Denna statistiköversikt får inte innehålla några personuppgifter.

3.Vart femte år från och med [det datum som infaller 8 år efter antagandet av detta direktiv] ska kommissionen offentliggöra en rapport om genomförandet av detta direktiv.

4.I syfte att utvärdera EDRS funktioner enligt artikel 56b i detta direktiv ska den första rapport som offentliggörs i enlighet med punkt 3 i den här artikeln innehålla en utvärdering av detta direktiv. Kommissionen ska lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten av den utvärderingen för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén gällande användningen av digitala verktyg, minskningen av administrativa bördor och kostnader, tillgången till relevant information för sökande och tidsåtgången för erkännandeförfarandena.

5.Medlemsstaterna ska tillhandahålla all den information som behövs för utarbetandet av de rapporter som avses i punkterna 3 och 4.”

24.Följande artikel ska införas som artikel 60a:

”Artikel 60a

Samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna

1.Kommissionen ska samarbeta med den samordningsgrupp som inrättats enligt beslut 2007/172/EG25 i frågor som rör genomförandet av detta direktiv i syfte att utbyta bästa praxis, fastställa behovet av vägledning och främja konvergens mellan medlemsstaterna.

2.Kommissionen ska anta ett årligt arbetsprogram för samordningsgruppen. Den ska offentliggöra arbetsprogrammet och de relevanta förberedande handlingarna.

3.Det årliga arbetsprogrammet ska innehålla

a)prioriterade områden och frågor som ska behandlas,

b)lämpliga verktyg och metoder som ska tillämpas,

c)förväntade utfall, inbegripet sådana som härrör från eventuellt arbete med gemensamma utbildningsramar i enlighet med artikel 49a, tillsammans med vägledande tidsplaner, när så är lämpligt,

d)de arbetsgrupper som ska inrättas, behållas eller läggas ned, samt dessa arbetsgruppers mandat.

4.Kommissionen ska lägga fram utkastet till årligt arbetsprogram för samordningsgruppen för godkännande senast vid föregående års sista sammanträde.

5.Samordningsgruppen ska inrätta en arbetsgrupp för digitaliseringen av erkännandeförfarandena. Arbetsgruppen ska ha följande uppgifter:

a)Att inrätta samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter och kommissionen i frågor rörande digitaliseringen av förfarandena för erkännande av yrkeskvalifikationer.

b)Att underlätta genomförandet av artiklarna 56b.4 och 56c–56e i detta direktiv.

c)Att samarbeta med andra relevanta nätverk för erkännande och expertgrupper för digitalisering, särskilt den grupp för digitalisering som inrättats i enlighet med [förordning (EU) XXX om portabilitet för kvalifikationer och färdigheter och om ändring av förordning (EU) 2018/1724], för att säkerställa att synergierna utnyttjas fullt ut.

6.Kommissionen får anta arbetsprogram för samordningsgruppens arbetsgrupper vid framläggandet av utkastet till arbetsprogram för godkännande av den berörda arbetsgruppen.

Den ska offentliggöra dessa arbetsprogram och de relevanta förberedande handlingarna.”

25.Bilaga VII ska ändras i enlighet med bilagan till det här direktivet.

Artikel 2

Ändringar av förordning (EU) nr 1024/2012

Punkt 2 i bilagan till förordning (EU) nr 1024/2012 ska ersättas med följande:

”2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer: artiklarna 8, 21a, 50, 51a.5, 56, artiklarna 56a–56f, artikel 59.1,

25Kommissionens beslut 2007/172/EG av den 19 mars 2007 om upprättande av en samordningsgrupp för erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 79, 20.3.2007, s. 38 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV), EUT L 219M, 24.8.2007, s. 367 (MT), ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2007/172/oj ).

59.2och 59.5 samt artikel 60.1 i direktiv 2005/36/EG, och artikel 11.1 i direktiv

(EU) 2018/958.”

Artikel 3

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast två år efter det att direktivet träder i kraft. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska tillämpa de åtgärder som avses i punkt 1

a)från och med två år efter detta direktivs ikraftträdande när det gäller artikel 1.3 a i, 1.5, 1.12, 1.15, 1.18, 1.20 och 1.24,

b)från och med [den dag då direktiv xxxx/xxx/EU om erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer börjar tillämpas] när det gäller artikel 1.1, 1.2, 1.3 b, 1.4, 1.6, 1.9, 1.10, 1.22 och 1.25,

c)från och med [tre år efter detta direktivs ikraftträdande] när det gäller artikel 1.3 a ii, 1.7, 1.8, 1.11, 1.13, 1.14, 1.15, 1.16, 1.17, 1.19, 1.21, 1.23 och artikel 2.

3.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den […] dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer vad gäller digitalisering av erkännandeförfaranden och erkännande av yrkeskvalifikationer som utfärdats utanför unionen och av förordning (EU) nr 1024/2012.

1.2Berörda politikområden

Människor, samhälle och social modell, fri rörlighet för personer, arbetskraftens rörlighet

Etableringsfrihet, frihet att tillhandahålla tjänster Digitalisering av offentliga förvaltningar

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Förbättra funktionen hos EU:s system för erkännande av yrkeskvalifikationer genom att ändra direktiv 2005/36/EG.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Förbättra tillgången till samt fullständigheten och tillförlitligheten hos information om krav och förfaranden för erkännande.

Förenkla och påskynda erkännandeförfarandena.

Stärka det administrativa samarbetet mellan behöriga myndigheter.

Dessa mål kommer att uppnås genom ökad användning av interoperabla digitala verktyg och arbetsflöden som stöder effektivare, öppnare och mer användarvänliga erkännandeprocesser i hela unionen.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Yrkesutövare som söker erkännande av sina kvalifikationer kommer att gynnas av snabbare, enklare och mer förutsägbara erkännandeförfaranden, förbättrad tillgång till information om krav och förfaranden för erkännande och snabbare tillgång till arbetsmarknaden i en annan medlemsstat.

Behöriga myndigheter kommer att gynnas av effektivare och mer interoperabla digitala arbetsflöden, minskade administrativa bördor och kostnader, förbättrat administrativt samarbete och ett mer konsekvent genomförande av direktivet i hela unionen.

Arbetsgivare kommer att gynnas av snabbare rekryteringsprocesser, kortare vakanstider och förbättrad tillgång till kvalificerade arbetstagare, vilket bidrar till att åtgärda bristen på arbetskraft och kompetens.

Ekonomin förväntas gynnas av en bättre fungerande inre marknad för professionella tjänster, med stöd av en gemensam europeisk digital lösning för erkännande som skapar stordriftsfördelar, minskar genomförandekostnaderna, underlättar en

effektivare fördelning av kompetens mellan medlemsstaterna, förbättrar matchningen på arbetsmarknaden och produktiviteten samt stärker motståndskraften och konkurrenskraften.

Samhället förväntas gynnas av ökad rörlighet för arbetskraften, förbättrade anställningsmöjligheter, ökad rörlighet uppåt i karriären och ökad inkomsttrygghet för yrkesutövare som utövar sitt yrke i en annan medlemsstat. Genom att förbättra kompetensfördelningen i hela unionen kommer förslaget också att bidra till att åtgärda bristen på arbetskraft och kompetens och stärka tillhandahållandet av tjänster inom sektorer av särskild vikt för samhället, inbegripet hälso- och sjukvård och utbildning.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Framstegen mot de särskilda målen kommer att övervakas med hjälp av följande indikatorer:

Tillgången till och kvaliteten på information för sökande:

Förekomst och fullständighet av den information som krävs enligt direktivet på nationella portaler.

Konsekvens mellan den information som tillhandahålls via nationella portaler och RegProf-databasen.

Andel ofullständiga eller felaktigt förberedda ansökningar som kan hänföras till informationsluckor.

Användarnas tillfredsställelse med tydligheten i och tillgängligheten av information om erkännandeförfaranden.

Erkännandeförfarandenas effektivitet:

Genomsnittlig handläggningstid för erkännandeförfaranden.

Genomsnittligt antal begärda handlingar, översättningar och bestyrkta kopior per ansökan.

Administrativt arbete som krävs av behöriga myndigheter för att handlägga ansökningar.

Andel beslut om erkännande som antagits inom de tidsfrister som fastställs i direktivet.

Administrativt samarbete mellan behöriga myndigheter: Genomsnittlig svarstid på förfrågningar om administrativt samarbete.

Genomsnittligt antal begäranden om information och bekräftelseutbyten som krävs per erkännandeärende.

De behöriga myndigheternas tillfredsställelse med kvaliteten på och nyttan av den information som de erhåller från sina motparter.

1.4Förslaget eller initiativet avser

✓ en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd26

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Kommissionen kommer att börja utveckla och testa den europeiska digitala lösningen för erkännande under införlivandeperioden. Medlemsstaterna måste införliva direktivet och inleda de nödvändiga rättsliga, administrativa och tekniska förberedelserna. Efter att tidsfristen för införlivande löpt ut bör den europeiska digitala lösningen för erkännande vara operativ och medlemsstaterna bör ha slutfört de genomförandeförberedelser och tekniska förberedelser som krävs för att tillämpa den reviderade ramen för erkännande.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante)

Initiativet gäller den inre marknadens funktion, ett område med delad befogenhet. Eftersom erkännandet av yrkeskvalifikationer i sig innebär gränsöverskridande samverkan mellan behöriga myndigheter, inbegripet utbyte av information, validering av kvalifikationer och verifiering av handlingar, kräver effektiva åtgärder en gemensam unionsram. Medlemsstater som agerar enskilt kan inte fastställa gemensamma operativa regler, säkerställa ömsesidighet eller förhindra avvikande administrativ praxis. På samma sätt kan inte införandet av interoperabla digitala lösningar uppnås genom isolerade nationella initiativ utan att skapa fragmentering, dubbelarbete och bristande interoperabilitet. Unionsåtgärder är därför nödvändiga för att förbättra den befintliga ramens funktion, öka öppenheten och förbättra övervakningen, stärka det administrativa samarbetet och se till att yrkesutövare effektivt kan utöva sin rätt till fri rörlighet enligt fördraget.

Förväntat mervärde för EU (ex post):

Förslaget förväntas skapa ett EU-mervärde genom att förbättra den rättsliga ramen för erkännande av yrkeskvalifikationer i hela unionen och stödja den med enhetliga digitala verktyg. Det kommer att öka rättssäkerheten och konsekvensen i genomförandet, minska den administrativa bördan och efterlevnadskostnaderna för både behöriga myndigheter och sökande och förbättra effektiviteten och insynen i förfaranden för gränsöverskridande erkännande. Den gemensamma europeiska digitala lösningen för erkännande kommer att skapa betydande stordriftsfördelar genom att ersätta behovet av flera parallella nationella lösningar och främja interoperabilitet mellan medlemsstaterna. Förslaget kommer också att stärka övervakningen och verkställigheten genom tillgången till jämförbara unionsomfattande uppgifter, vilket gör det möjligt för kommissionen och

26I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

medlemsstaterna att identifiera genomförandeproblem på ett effektivare sätt och stödja en konsekvent tillämpning av unionsrätten. Sammantaget kommer dessa fördelar att bidra till en bättre fungerande inre marknad, effektivare rörlighet för arbetskraften och ett effektivare utövande av medborgarnas och yrkesutövarnas rättigheter enligt fördraget.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Erfarenheterna från genomförandet av 2013 års översyn av direktiv 2005/36/EG visar fördelarna med att införa digitala element i erkännandeförfarandena, samtidigt som de även belyser begränsningarna hos en strategi som främst bygger på frivilligt och decentraliserat genomförande. Även om digitala verktyg har förbättrat vissa aspekter av det administrativa samarbetet och informationsutbytet, har användningen av dem varit ojämn mellan medlemsstaterna och de har inte lett till en skalbar, heltäckande digital erkännandeprocess. Dessa lärdomar pekar på behovet av en mer integrerad och interoperabel strategi som bygger på ett gemensamt digitalt arbetsflöde på unionsnivå, samtidigt som medlemsstaternas behörighet att fatta beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer bibehålls.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förslaget är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen. Utvecklingen, införandet och driften av den europeiska digitala lösningen för erkännande kommer att finansieras genom befintliga unionsprogram och budgetmedel som är avsedda för digital offentlig förvaltning och den inre marknadens funktion, utan att nya finansieringsinstrument behöver skapas.

Initiativet skapar viktiga synergier med unionens befintliga instrument och politik. Det bygger på det europeiska ramverket för digital identitet och eIDA-förordningen genom användning av interoperabla digitala intyg och betrodda elektroniska utbyten. Det är helt förenligt med ramen för ett interoperabelt Europa, den gemensamma digitala ingången och det tekniska engångssystemet genom att främja interoperabla offentliga tjänster, minska upprepade förfrågningar om handlingar och möjliggöra ett effektivare gränsöverskridande administrativt samarbete. Det kompletterar också digitaliseringen av kvalifikationer inom ramen för initiativet för kompetensportabilitet, där digitaliseringen av kvalifikationer (åtgärd 1) underlättar erkännandeförfaranden, medan den europeiska digitala lösningen för erkännande (åtgärd 2) tillhandahåller konkreta storskaliga användningsfall som stöder införandet av digitala kvalifikationer. Tillsammans bidrar dessa initiativ till det bredare målet att tillhandahålla interoperabla, användarvänliga och effektiva digitala offentliga tjänster i hela unionen.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Det rekommenderade finansieringsalternativet är direkt finansiering från unionens budget, eftersom initiativet kräver utveckling, utbyggnad och drift av en gemensam europeisk digital lösning för erkännande som kommer att användas i alla medlemsstater. En centralt finansierad lösning säkerställer stordriftsfördelar, undviker dubblerade utvecklings- och underhållskostnader och garanterar interoperabilitet och ett konsekvent genomförande i hela unionen.

Alternativa tillvägagångssätt baserade på separata nationella utvecklingsvägar eller decentraliserad finansiering skulle kräva flera parallella investeringar, öka integrationskostnaderna och skapa risker för fragmentering och inkonsekvent genomförande. Med finansiering genom befintliga unionsprogram och budgetmedel kan initiativet bygga på befintlig digital infrastruktur och expertis, samtidigt som det säkerställs att unionens medel används ändamålsenligt. Där så är lämpligt kommer befintliga resurser att omfördelas till stöd för initiativets genomförande.

Det nuvarande förslaget medför inga ytterligare resurser jämfört med situationen i den fleråriga budgetramen 2021–2027 och det bygger på den nuvarande personal som avsatts för genomförandet av direktiv 2005/36/EG. Från och med 2028 kommer kostnaderna i samband med förslaget att bäras av EU-faciliteten under rubrik 1 i den fleråriga budgetramen 2028–2034, med förbehåll för dess antagande och EU:s årliga budgetförfarande.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

✓obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

✓ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–✓ via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Övervakningen av resultaten kommer att inriktas på i vilken utsträckning förslaget lyckas förbättra tillgängligheten, fullständigheten och tillförlitligheten hos information om krav och förfaranden för erkännande, förenkla och minska kostnaden och den administrativa bördan för erkännandeförfaranden och stärka det administrativa samarbetet mellan behöriga myndigheter.

Kommissionen kommer att genomföra övervakningen i samarbete med de nationella samordnarna och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Övervakningen kommer att bygga på den statistik som genereras av det digitala systemet för erkännande och som samlas in årligen av kommissionen, rapportering från behöriga myndigheter vartannat år, vilken konsolideras av nationella samordnare, samt översyner och undersökningar som genomförs av kommissionen vartannat år.

Övervakningsramen kommer att omfatta indikatorer som mäter fullständigheten och konsekvensen hos information om krav och förfaranden för erkännande, andelen ofullständiga eller felaktigt förberedda ansökningar som kan hänföras till informationsluckor, användarnas tillfredsställelse med informationens tydlighet och tillgänglighet, den genomsnittliga handläggningstiden för erkännandeförfaranden, det genomsnittliga antalet handlingar, översättningar och certifieringar som begärs, det administrativa arbete som krävs för att handlägga ansökningar, efterlevnaden av tidsfristerna för förfaranden, den genomsnittliga svarstiden på begäranden om administrativt samarbete, det genomsnittliga antalet begäranden om information och bekräftelseutbyten per erkännandeärende samt de behöriga myndigheternas tillfredsställelse med kvaliteten och användbarheten hos de svar som mottagits.

Ett riktmärke inför genomförandet kommer att fastställas genom en första datainsamling 2028. Referensåret för övervakningen ska vara 2029, när fördelarna med initiativet förväntas börja förverkligas efter införandet av den europeiska digitala lösningen för erkännande. Övervakningsramen kommer att tillhandahålla de bevis som krävs för att stödja utvärderingen av initiativet ungefär fem år efter det att tidsfristen för införlivandet har löpt ut.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Direkt förvaltning enligt artikel 62.1 a i budgetförordningen är den genomförandemetod som föredras, eftersom åtgärderna kommer att genomföras av Europeiska kommissionen, särskilt generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering), som kommer att säkerställa samordningen med medlemsstaterna och de olika berörda parterna.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Kontrollerna är en del av det interna kontrollsystemet för GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering. Den nya verksamheten kommer att omfattas av samma strategi för identifiering och reducering av risker.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kontrollerna är införlivade i det interna kontrollsystemet för GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering. Den nya verksamheten kommer att generera försumbara extra kontrollkostnader på GD-nivå.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Kommissionen ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas, i samband med genomförande av finansierade åtgärder, genom att vidta förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och genom att belopp som otillbörligt betalats ut återkrävs samt, om oriktigheter upptäcks, genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder. Kommissionen har befogenhet att utföra kontroller och undersökningar på plats i enlighet med detta beslut och i enlighet med rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter. Vid behov ska utredningar utföras av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF).

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

Den beräknade inverkan på utgifter och personal för 2028 och därefter läggs till enbart i illustrativt syfte och säger ingenting om nästa fleråriga budgetram. Finansieringskällan och omfattningen av unionens finansiella åtagande för perioden efter 2027 förblir beroende av resultatet av de interinstitutionella förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2028–2034 och ska därefter fastställas genom det årliga budgetförfarandet. Alla anslag och personalanslag från och med 2028 är preliminära.

Med förbehåll för ett antagande av budgetförslaget för 2027 för denna budgetpost, som föreslagits av kommissionen, i arbetsprogrammet för 2027, har totalt 3,5 miljoner euro planerats under 07.020400: Delen för sysselsättning och social innovation inom ESF+, för att stödja affärsanalys, hantering av datakvalitet och itutveckling av digitala system för att stödja processer för erkännande av yrkeskvalifikationer, särskilt den europeiska digitala lösningen för erkännande.

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av	Bidrag – ska fastställas i ett senare skede för Efta,
	Budgetpost	utgifter	(potentiella) kandidatländer och tredjeländer
		utgifter	(potentiella) kandidatländer och tredjeländer
Rubrik i
Rubrik i				från
den				från
fleråriga				kandidatlän	från andra	övriga inkomster
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.27	länder28	potentiella	tredjeländ	särskilda
n		diff.27	länder28	potentiella	er	särskilda
				kandidater	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				29

Ska fastställas efter antagandet av den	Diff./Icke
fleråriga budgetramen och i samband med	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	NEJ
det årliga budgetförfarandet för EU-	-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	NEJ
det årliga budgetförfarandet för EU-	-diff.
faciliteten – efterträdare till 07 02 04 00 –
EaSI-delen inom ESF+

Delen för sysselsättning och social	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
innovation inom ESF+	-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
innovation inom ESF+	-diff.

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

1 – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk, välstånd och

säkerhet på landsbygden och till sjöss

År

TOTALT

Budgetra

GD: EMPL

2034 och

m 2028–

2028

2029

2030

2031

2032

2033

efterföljand

2034

e år

Driftsanslag

Budgetpost – efterträdare till 07 02

Åtaganden

(1a)

p.m.

Betalninga

(2a)

p.m.

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program30

Budgetpost

(3)

tillämplig

Ej tillämpligt

tillämpligt

TOTALA anslag

Åtaganden

=1a+1b+3

p.m.

för GD Sysselsättning, socialpolitik

Betalninga

=2a+2b+3

p.m.

och inkludering

30Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

År

TOTALT

Totalt rubrik 1

2034 och

Budgetram

2028

2029

2030

2031

2032

2033

efterföljande

2028–2034

år

p.m.

TOTALA

Åtaganden

(4)

p.m.

driftsanslag

Betalningar

(5)

p.m.

TOTALA anslag av administrativ natur

som finansieras genom ramanslagen för

(6)

Ej tillämpligt

tillämpligt

särskilda program

TOTALA anslag

Åtaganden

=4+6

p.m.

för RUBRIK 1

i den fleråriga

Betalningar

=5+6

p.m.

budgetramen

År

TOTALT

Budgetram

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

2028–2034

•

TOTALA

Åtaganden

(4)

p.m.

driftsanslag

(alla

driftsposter)

Betalningar

(5)

p.m.

• TOTALA anslag av administrativ

natur

som

finansieras

genom

(6)

ramanslagen

för särskilda

program

tillämpligt

(alla driftsrelaterade rubriker)

TOTALA anslag

för rubrikerna 1–

Åtaganden

=4+6

p.m.

i den fleråriga
budgetramen	Betalningar	=5+6	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.

(referensbelopp)

För 2027 kommer resursen för införandet av systemet att komma från EaSI. Detta initiativ bör finansieras inom ramen för det överenskomna anslaget för programmet.

Rubrik i den fleråriga budgetramen		4	”Administrativa utgifter”31

			År		År		År		År		År		År	År	TOTALT
GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering														2034 och	TOTALT
GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering														2034 och	Budgetram
			2028	2029		2030		2031		2032		2033		efterföljande	2028–2034
														år
 Personalresurser			0,388		0,388		0,3880		0,3880		0,3880		0,388	0,388	2,716
 Övriga administrativa utgifter
 Övriga administrativa utgifter			0		0		0		0		0		0	0	0
TOTALT GD
Sysselsättning,	Anslag		0,388		0,388		0,388		0,388		0,388		0,388	0,388	2,716
socialpolitik och	Anslag		0,388		0,388		0,388		0,388		0,388		0,388	0,388	2,716
socialpolitik och
inkludering

31Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den

fleråriga budgetramen

(summa
åtaganden =	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	2,716
summa	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	2,716
summa
betalningar)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

TOTALT

2034 och

Budgetram

2028

2029

2030

2031

2032

2033

efterföljande

2028–2034

år

TOTALA anslag för

Åtaganden

p.m.

RUBRIKERNA 1–4

i den fleråriga

Betalningar

p.m.

budgetramen

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och	År	År	År	År	För in så många år som behövs för att
output	År	År	År	År	redovisa hur länge resursanvändningen	TOTALT
output	2028	2029	2030	2031	redovisa hur länge resursanvändningen	TOTALT
	2028	2029	2030	2031	påverkas (jfr avsnitt 1.6)
					påverkas (jfr avsnitt 1.6)

						OUTPUT

Geno

Typ32 msnit tliga

kostn ader

SPECIFIKT MÅL nr 133…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

Antal

Kostn

Antal

Kostn

Antal

Kostn

Antal

Kost

Antal

Kost

Antal

Kostn

Antal

Kostn

Totalt

Total

antal

kostnad

p.m.

32Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

33Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

	År	År	År	År	År	År	År		TOTALT

							2034 och
ANTAGNA ANSLAG							2034 och		2028–
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	efterföljande	2034
							år
			RUBRIK 4

Personalresurser	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388		2,716
Övriga administrativa utgifter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
Delsumma för RUBRIK 4	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388		2,716
		Utanför RUBRIK 4

Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
Delsumma utanför RUBRIK 4	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000

TOTALT	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388		2,716

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter34

	År	År	År	År	År	År	År
ANTAGNA ANSLAG							2034 och
ANTAGNA ANSLAG		2029	2030	2031	2032	2033	efterföljande
2028		2029	2030	2031	2032	2033	efterföljande
							år

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i	2	2	2	2	2	2	2
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)	0	0	0	0	0	0	0

(Indirekta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0

(Direkta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka)	0	0	0	0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

	20 02 01 (kontraktsanställda och
nationella experter finansierade		0	0	0	0	0	0	0
genom ramanslaget)
	20 02 03 (kontraktsanställda,	0	0	0	0	0	0	0
lokalanställda, nationella experter		0	0	0	0	0	0	0
lokalanställda, nationella experter

34Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

och unga experter som tjänstgör
vid EU:s delegationer)

Post för admin.	• vid
Post för admin.	huvudkonto	0	0	0	0	0	0	0
stöd	huvudkonto	0	0	0	0	0	0	0
stöd	ret
	ret
	• vid EU:s
	• vid EU:s
[XX.01.YY.YY]	delegatione	0	0	0	0	0	0	0
	r
(kontraktsanställda och
nationella experter – indirekta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
(kontraktsanställda och
nationella experter – direkta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
– rubrik 4
– rubrik 4
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
– utanför rubrik 4
– utanför rubrik 4

TOTALT		2	2	2	2	2	2	2

Med tanke på den allmänt ansträngda situationen för rubrik 4, både när det gäller personal och anslagsnivå, ska personalbehoven täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet eller från andra avdelningar inom kommissionen.

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Täcks	av	befintlig	Särskild ytterligare personal*
		personal		vid
		kommissionens
		avdelningar

					Finansieras	Finansieras	Finansieras
					genom rubrik 4	genom BA-post	genom avgifter
					eller forskning

Tjänster	i		2		Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal		0		Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Uppgifterna kommer att omfatta att övervaka utvecklingen och säkerställa den
	rättsliga och tekniska efterlevnaden av den europeiska digitala lösningen för
	erkännande, samordna övergången från befintliga EU-verktyg för erkännande
	till den europeiska digitala lösningen för erkännande, inklusive de nödvändiga
	anpassningar som krävs för att smidigt ersätta nuvarande system i samarbete
	med medlemsstaterna, upprätta och förvalta övervaknings- och
	rapporteringsramen, inbegripet insamling av statistik och resultatindikatorer,
	samt säkerställa en kontinuerlig översyn och utveckling av systemet så att det
	förblir ändamålsenligt och anpassar sig till den framtida rättsliga, tekniska och

	politiska utvecklingen.

Extern personal	Ej tillämpligt
	Ej tillämpligt

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: Bästa tillgängliga skattning av de investeringar relaterade till digital teknik som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslagen under rubrik 4 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–3 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande, med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.

TOTALT	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
Anslag för
								Budgetram
digital teknik
								2028–2034
och it	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

RUBRIK 4

It-utgifter

(centralt)

Delsumma för

RUBRIK 4

Utanför RUBRIK 4

It-utgifter inom

operativa

program som

inte omfattas av

kommissionens

p.m.

administrativa

självständighet

och

institutionella

befogenheter

Delsumma

utanför RUBRIK

p.m.

TOTALT

p.m.

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förslaget bygger på kommissionens förslag till den fleråriga budgetramen 2028– 2034, med förbehåll för dess antagande och EU:s årliga budgetförfarande, och särskilt på EU-faciliteten under rubrik 1.

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet

– innehåller inte bestämmelser om medfinansiering från tredje parter, men kan vara intressant för EES-/Eftaländer eller (potentiella) kandidatländer

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	År	År	År	Totalt
	2028		2029	2030	2031	2032	2033	2034	Totalt
	2028		2029	2030	2031	2032	2033	2034

Ange vilket organ
som deltar	i
samfinansieringen
(Efta,		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
(potentiella)
kandidatländer,
tredjeländer)
TOTALA anslag
som tillförs		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
genom		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
genom
samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

				Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som		Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna					35
Inkomstposter i den	förts in för det		Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna
Inkomstposter i den	förts in för det
årliga budgeten:	innevarande	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031	År 2032	År 2033		År 2034
	budgetåret	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031	År 2032	År 2033		År 2034

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

35Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 10 % avdrag för uppbördskostnader, enligt förslag i COM(2025) 574.

Ej tillämpligt

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Ej tillämpligt

4.DIGITALA INSLAG

4.1Krav med digital relevans

Beskriv på ett övergripande sätt kraven med digital relevans och relevanta kategorier (data, processdigitalisering och processautomatisering, digitala lösningar och/eller digitala offentliga tjänster)

Hänvisning till	Beskrivning av kravet		Aktörer som påverkas	Övergripande	Kategorier
kravet	Beskrivning av kravet		eller berörs av kravet	processer	Kategorier
kravet			eller berörs av kravet	processer

	Utveckling, drift och användning av
	den europeiska digitala lösningen för
	erkännande.
	Kommissionen måste utveckla och driva		Europeiska kommissionen:
	en europeisk digital lösning för		Europeiska kommissionen:
	en europeisk digital lösning för		utvecklar och driver
	erkännande för underrättelser enligt		utvecklar och driver
	erkännande för underrättelser enligt		systemet
	artikel 7 och erkännandeförfaranden		systemet
	artikel 7 och erkännandeförfaranden		Behöriga myndigheter		Data
	enligt avdelning III. Viktiga funktioner				Data
	enligt avdelning III. Viktiga funktioner
Artikel 56b, 56c	inkluderar		(användare) i	Handläggning av	Digitala offentliga tjänster
Artikel 56b, 56c	•		ursprungsmedlemsstater	ansökningar och	Digitala lösningar
och 56d		förfarandekonfiguration av	ursprungsmedlemsstater	ansökningar och
och 56d		förfarandekonfiguration av	och mottagande	beslut om erkännande
		behöriga myndigheter,	och mottagande	beslut om erkännande	Processdigitalisering eller
		behöriga myndigheter,	medlemsstater		Processdigitalisering eller
	•	sökandes skapande, redigering,	Sökande yrkesutövare		automatisering
		återkallande och övervakning av	Sökande yrkesutövare
		återkallande och övervakning av	(användare)
		ansökningar,	(användare)
		ansökningar,
	•	inlämnande av styrkande
		handlingar från flera källor och
		format (inklusive format för
		digitalt kvalifikationsintyg),

•integrering med det tekniska engångssystemet i den gemensamma digitala ingången för hämtning av bevis,

•automatisk bedömning av fullständighet,

•underrättelser till sökanden, inklusive omedelbar bekräftelse av mottagandet när ansökan lämnas in,

•integrering med IMI,

•begäranden om saknade bevis,

•tidsfrister för myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten och den mottagande medlemsstaten,

•alternativ bevisning om myndigheten i ursprungsmedlemsstaten dröjer,

•säker kommunikation med sökande,

•stöd för myndigheters beslutsfattande genom maskinöversättning och äkthetskontroll,

•transparent statusinformation om hur långt ansökan kommit,

•utfärdande av slutliga beslut i

form av digitala kvalifikationsintyg.

Medlemsstaterna måste göra följande:

		• Se till att alla underrättelser och
			begäranden om erkännande
			lämnas in via systemet.
		• Endast använda systemet och
			dess IMI-integrering för utbyte
			mellan myndigheter.
		•	Skicka officiella meddelanden
			till de sökande genom systemet.
		• Erbjuda sökande möjlighet att
			välja språk.
		•	Tillåta icke-elektronisk
			inlämning endast i motiverade
			undantagsfall, varvid
			medlemsstaten ska föra in
			informationen i systemet.

		Behandling av personuppgifter.
		Artikeln innehåller regler för behandling		Europeiska kommissionen
		Artikeln innehåller regler för behandling
		av personuppgifter i systemet, bland		Mottagande medlemsstat		Data
	Artikel 56f	annat följande: syftet med behandlingen,		Ursprungsmedlemsstat	Behandling av	Digitala offentliga tjänster
	Artikel 56f	kommissionen som		Ursprungsmedlemsstat	personuppgifter	Digitala offentliga tjänster
		kommissionen som			personuppgifter
		personuppgiftsbiträde för		Sökande och registrerade		Digitala lösningar
		systemförvaltning och		Systemadministratörer
		infrastruktursäkerhet, den mottagande		Systemadministratörer
		infrastruktursäkerhet, den mottagande
		medlemsstaten som
SV				24			SV

	personuppgiftsansvarig för
	handläggningen av ansökningar om
	erkännande och underrättelser om
	tillhandahållande av tjänster,
	ursprungsmedlemsstaten som
	personuppgiftsansvarig för att
	kontrollera kvalifikationer, bekräfta
	handlingars äkthet, svara på sökandens
	eller den mottagande medlemsstatens
	förfrågningar (stödjande information,
	handlingar), öppenhet, utbildning och
	revisioner samt kommissionens
	skyldighet vad gäller automatisk
	radering efter 36 månader.

	Statistik och rapportering från
	systemet.
	Europeiska kommissionen måste
	offentliggöra
	1. en årlig statistisk sammanfattning	Europeiska kommissionen
	för samordningsgruppen, med	Samordningsgruppen	Rapportering av	Data
Artikel 60.1,	information som registrerats i	Samordningsgruppen	Rapportering av
Artikel 60.1,	information som registrerats i	Medlemsstaterna indirekt,	statistik över
60.1 b	den europeiska digitala lösningen		statistik över	Digitala lösningar
60.1 b	den europeiska digitala lösningen		erkännandeprocesser	Digitala lösningar
	för erkännande. Denna statistiska	som dataleverantörer	erkännandeprocesser
	för erkännande. Denna statistiska	som dataleverantörer
	sammanfattning ska omfatta	genom systemanvändning
	följande:
	a. Antalet fattade beslut,
	uppdelat
	i. efter medlemsstat,

ii.efter yrke,

iii.efter typ av erkännandeförfarande

iv.efter utfall (beslut).

b.Statistik över handläggningstider för ansökningar och förseningar.

4.2		Data
	Övergripande beskrivning av data som omfattas

	Typ av data		Hänvisning till kravet/kraven		Standard och/eller specifikation (i tillämpliga
					fall)

	Digitala kvalifikationsintyg för formella		•	Artikel 56b, 56c, 56d	Elektroniska attributsintyg enligt definitionen i
	kvalifikationer		•	Artikel 56f	eIDA-förordningen och kommissionens
			•	Artikel 56f	genomförandeförordning 2024/2979(EU), bevis från
					genomförandeförordning 2024/2979(EU), bevis från
					det tekniska engångssystemet

	Icke-digitala bevis på formella kvalifikationer och		•	Artikel 56b, 56c, 56d	Bilaga VII
	andra styrkande bevis (enligt förteckningen i bilaga		•	Artikel 56f
	VII)		•	Artikel 56f
	VII)

	Personuppgifter som åtföljer underrättelser enligt		•	Artikel 56b, 56c, 56d	Ej tillämpligt
	artikel 7 och erkännandeförfaranden		•	Artikel 56f
			•	Artikel 56f

	Årlig statistisk sammanfattning av		•	Artikel 60.1, 60.1 b	Ej tillämpligt

SV				26		SV

erkännandeförfaranden (innefattar antal beslut, uppdelningar, utfall, handläggningstider och förseningar)

Överensstämmelse med EU:s datastrategi

Förklara hur kravet/kraven överensstämmer med EU:s datastrategi

När det gäller efterlevnaden av den allmänna dataskyddsförordningen fastställs de huvudsakliga rollerna och ansvarsområdena för skyddet av personuppgifter redan i artikel 56f.

Inga uppgifter planeras att offentliggöras som öppna data.

Överensstämmelse med engångsprincipen

Förklara hur engångsprincipen har beaktats och hur möjligheten att återanvända befintliga data har utforskats

Användning av det tekniska engångssystemet har redan planerats för hämtning av kvalifikationsbevis från behöriga myndigheter i medlemsstaterna. Användning av den europeiska digitala identitetsplånboken som ett alternativ för att ladda upp bevis i den centrala europeiska digitala lösningen för erkännande underlättar dessutom interoperabel återanvändning för medborgaren/yrkesutövaren av bevis som redan finns i hans/hennes plånbok.

Dessutom kommer tillämpningen av engångsprincipen att fortsätta att stödjas – vilket redan är fallet i dag – genom användning av IMI för samarbete mellan offentliga förvaltningar i medlemsstaterna. Detta samarbete hjälper offentliga förvaltningar att undvika att be medborgarna om ytterligare handlingar, i de fall där sådan information kan hämtas från andra offentliga förvaltningar via IMI.

Förklara hur nyskapade data är sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara samt uppfyller standarder för hög kvalitet

•Personuppgifter (inbegripet yrkeskvalifikationer eller information som behandlas i förfaranden för erkännande) är i allmänhet inte tänkta att vara sökbara eller återanvändbara.

•Interoperabilitet för bevis på yrkeskvalifikationer garanteras genom användning av europeiska digitala identitetsplånböcker eller bevis från det tekniska engångssystemet. En sådan standard kommer att säkerställa en ömsesidig förståelse av kvalifikationer mellan

medlemsstaterna. Även om dessa standarder inte kommer att användas för alla typer av bevis, åtminstone i ett inledande skede, kommer stödsystemet att vara redo att anpassa sig till nya standardiserade bevis så snart de blir tillgängliga.

•Statistiska uppgifter om erkännandeförfaranden och om användningen av systemet för den europeiska digitala lösningen för erkännande, enligt artikel 60, kommer att offentliggöras av kommissionen på den offentliga delen av RegProf-databasen.

•Det är värt att nämna följande, som redan sker i dag (dvs. inga förändringar jämfört med den nuvarande situationen):

oInformation om reglerade yrken, förfaranden, avgifter och överklagandevägar kommer att vara tillgänglig för medborgarna på nationella webbplatser (enligt artikel 57).

oInformation om förteckningen över reglerade yrken, inklusive en allmän beskrivning av den verksamhet som varje yrkesutövare bedriver, kommer att vara tillgänglig för medborgarna i den allmänt tillgängliga databas över reglerade yrken som inrättats av kommissionen (i enlighet med artikel 59.1).

Dataflöden

Övergripande beskrivning av dataflöden

	Typ av data	Hänvisning/hänvisningar	Aktör som	Aktör som tar emot	Utlösande faktor för	Frekvens (i
		till kravet/kraven	tillhandahåller	data	datautbyte	tillämpliga
			data			fall)

	Ansökningsuppgifter som	Utveckling, drift och	Yrkesutövare	Behörig myndighet i	Yrkesutövarens	En gång per
	åtföljer underrättelser enligt	användning av den	(medborgare)	den mottagande	inlämning av	underrättelse
	artikel 7 och	europeiska digitala		medlemsstaten (via	underrättelse enligt
	erkännandeförfaranden	lösningen för erkännande.		den europeiska	artikel 7 på den
		Behandling av		digitala lösningen för	europeiska digitala
		Behandling av		erkännande)	lösningen för
		personuppgifter		erkännande)	lösningen för
		personuppgifter			erkännande
					erkännande

	Digitala kvalifikationsintyg	Utveckling, drift och	Yrkesutövare	Behörig myndighet i	Yrkesutövarens	En gång per
	för formella kvalifikationer	användning av den	(medborgare)	den mottagande	beredning av ansökan	ansökan

SV			28				SV

	europeiska digitala		medlemsstaten (via	om
	lösningen för erkännande.		den europeiska	erkännandeförfarande
	Digitala		digitala lösningen för
	Digitala		erkännande)
	kvalifikationsintyg som		erkännande)
	kvalifikationsintyg som
	styrkande bevis.

Icke-digitala bevis på	Utveckling, drift och	Yrkesutövare	Behörig myndighet i	Yrkesutövarens
formella kvalifikationer och	användning av den	(medborgare)	den mottagande	beredning av ansökan
andra styrkande bevis (enligt	europeiska digitala		medlemsstaten (via	om
förteckningen i bilaga 7)	lösningen för erkännande		den europeiska	erkännandeförfarande
			digitala lösningen för
			erkännande som
			uppladdade bilagor)

Årlig statistisk	Statistik och rapportering	Europeiska	Samordningsgruppen		En gång om
sammanfattning av	från systemet.	kommissionen			året
erkännandeförfaranden
(innefattar antal beslut,
uppdelningar, utfall,
handläggningstider och
förseningar)

4.3Digitala lösningar

Övergripande beskrivning av digitala lösningar

Digital	Hänvisning/hänvisnin	Huvudsakliga föreskrivna	Ansvarigt	Hur tillgodoses	Hur övervägs	Användning av AI-
					möjligheten till	teknik (i
lösning	gar till kravet/kraven	funktioner	organ	tillgängligheten?
					återanvändning?	tillämpliga fall)

Europeisk digital lösning för erkännan de

Artikel 56b och 56c

Artikel 60.1, 60.1 b

Viktiga funktioner inkluderar

•förfarandekonfiguration av behöriga myndigheter,

•sökandes skapande, redigering, återkallande och övervakning av ansökningar,

•inlämnande av styrkande bevis från flera källor och format,

•integrering med det tekniska engångssystemet i den gemensamma digitala ingången,

•integrering med europeiska digitala identitetsplånböcker,

•automatisk fullständighetsbedömni ng av ansökan (mot förfarandekraven) före inlämning,

•underrättelser till sökanden, inbegripet omedelbart mottagningsbevis när

Europeiska	Den europeiska	Systemet kommer
kommission	digitala lösningen	att bygga på
en	för erkännande	befintliga
	ska vara	komponenter
	tillgänglig för	(eller
	personer med	komponenter som
	funktionsnedsättni	håller på att
	ng genom att	byggas), inklusive
	uppfylla relevanta
	tillgänglighetskrav	•	IMI-
	i direktivet om	•	IMI-
	webbtillgänglighet	systemets
	(direktiv (EU)	arbetsflödesmoto
	2016/2102).	r och
		backofficemodul
		för behöriga
		myndigheter,
		•	IMI-
		systemets
		kommande front
		office för
		medborgarna,
		•	den
		befintliga
		RegProf-
		databasen för
		information om
		reglerade yrken
		och krav,
		•	ramen för

En AI-modul planeras till stöd för beslutsfattandet i erkännandeförfarand et. Anmärkning: AI-kapaciteten kommer att fungera som ett stöd. Det kommer inte att ersätta mänsklig tillsyn. Besluten om erkännande, inklusive motiveringen, bör förbli de behöriga myndigheternas eget ansvar.

Detta kommer att omfatta klassificering av bevis, upptäckt av bevisens äkthet och sanningsenlighet (upptäckt av manipulering, förfalskningar osv.), översättning, matchning av bevis mot nationella förfarandekrav (inklusive analys av

	ansökan lämnats in,	europeisk digital		väsentliga skillnader
	integrering med IMI för	identitet för		i utbildningskraven),
	säkert	utfärdande och		identifiering av
	meddelandeutbyte	framläggande av		liknande tidigare
	mellan	digitala		bedömda fall i syfte
	medlemsstaternas	kvalifikationsint		att främja
	behöriga myndigheter,	yg,		konsekvens i
•	begäranden om saknade	•	det	beslutsfattandet.

	bevis,	tekniska
•	tidsfrister för	engångssystemet
		för att hämta
	ursprungsmedlemsstate
		bevis från
	ns och den mottagande
		behöriga
	medlemsstatens
		myndigheter.
	behöriga myndigheter,

•sökningar efter alternativa bevis, av den mottagande medlemsstatens behöriga myndighet, om ursprungsmedlemsstate ns behöriga myndighet dröjer med att tillhandahålla begärda bevis,

•säker kommunikation med sökande,

•stöd till myndigheter genom

maskinöversättning,

fullständighetsbedömni ng i enlighet med nationella krav och äkthetskontroll av inlämnade bevis,

•transparent statusinformation om hur långt ansökan kommit,

•utfärdande av slutliga beslut som digitala kvalifikationsintyg,

•statistisk rapportering om genomförandet av direktivet (inklusive antalet fattade beslut, uppdelat efter medlemsstat, yrke, typ av förfarande och utfall, samt statistik över handläggningstider och förseningar).

Förklara, för varje digital lösning, hur den digitala lösningen uppfyller tillämplig digital politik och lagstiftning.

Den europeiska digitala lösningen för erkännande

	Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga fall)	Beskrivning av överensstämmelse

	Förordningen om artificiell intelligens	Systemet kommer att införa särskilda AI-funktioner för att behandla dokument
		som lämnas in av sökande. Dessa funktioner omfattar inte någon av de metoder
		som är förbjudna enligt artikel 5 i förordning (EU) 2024/1689. De är begränsade
		till snäva förfarandeuppgifter, nämligen dokumentklassificering och upptäckt av
		manipulering, och profilerar inte fysiska personer. Alla resultat är föremål för
		mänsklig granskning och inget beslut som påverkar sökande fattas automatiskt av
		systemet. Mot bakgrund av detta förväntas funktionerna inte klassificeras som
		högriskfunktioner, i enlighet med artikel 6.3 a och c i förordningen om artificiell
		intelligens, och denna bedömning kommer att dokumenteras enligt kraven före
		införandet. Fullgörandet av transparensskyldigheterna enligt artikel 50 kommer att
		kontrolleras i utformningsskedet och nödvändig information lämnas till sökande i
		de fall där dessa skyldigheter gäller. Om funktionerna bygger på AI-modeller för
		allmänna ändamål förväntas dessa göras tillgängliga genom Europeiska
		kommissionens AI-tjänster, varvid de relaterade skyldigheterna enligt artiklarna
		53–55 vilar på leverantören av modellen. De tillämpliga kraven kommer att
		kontrolleras i enlighet med detta.

	EU:s cybersäkerhetsram	Inga särskilda cybersäkerhetskrav föreskrivs i lagstiftningsförslaget.

	eIDA	Integrering av systemet för den europeiska digitala lösningen för erkännande med
		ekosystemet för europeiska digitala identitetsplånböcker planeras för att göra det
		möjligt för sökande att lagra digitala kvalifikationsintyg för formella
		kvalifikationer i ett format för elektroniska attributsintyg. Detta innebär också att
		eIDA-kompatibel autentisering till systemet kommer att krävas. EU Login
		kommer att användas för detta ändamål.
		Dessutom planeras integreringen med ekosystemet för europeisk digital identitet
		att göra det möjligt för systemet för den europeiska digitala lösningen för
		erkännande att utfärda intyget om det slutliga beslutet i erkännandeprocessen som
		ett digitalt intyg i formatet för elektroniska attributsintyg direkt till sökandens
SV		33	SV

		plånbok.

Den gemensamma digitala ingången och IMI		Den	europeiska digitala lösningen för erkännande kommer att byggas på IMI
		(både för medborgarens/sökandens front office-modul och backofficemodulen för
		behöriga myndigheter), och den kommer att integreras med modulen för utbyte av
		IMI-meddelanden.

Övriga		•	Åtgärd 1 i initiativet för kompetensportabilitet: Åtgärd 1 i initiativet för
			kompetensportabilitet kommer att fastställa formatet för de digitala
			kvalifikationsintyg (för systemet för europeisk digital identitet) som ska
			utfärdas av behöriga institutioner i medlemsstaterna och laddas upp av
			medborgaren under erkännandeprocessen. Synkronisering med åtgärd 1 är
			då avgörande.
		• Den europeiska klassificeringen av färdigheter, kvalifikationer och
			yrken (Esco): För att förbättra interoperabiliteten planeras en mappning
			mellan den nuvarande klassificeringen av yrken i RegProf-databasen och
			Esco-klassificeringen.
		•	Europass: Europass skulle kunna fungera som både startpunkt och
			ansökningsgränssnitt. Sökande kan hämta information som redan finns
			lagrad i Europass för att fylla i sin ansökan och förbereda och lämna in sin
			begäran om erkännande direkt via plattformen.

4.4	Interoperabilitetsbedömning

Övergripande beskrivning av den digitala offentliga tjänst/de digitala offentliga tjänster som påverkas av kravet

	Digital offentlig	Beskrivning	Hänvisning/hänvisningar	Lösning/lösningar		Andra interoperabilitetslösningar
	tjänst eller		till kravet/kraven	för	ett
	kategori av			interoperabelt
	digitala offentliga			Europa
	tjänster

SV			34				SV

Europeisk	digital	Tjänst som används av sökande		Artikel 56b och 56c	Ej tillämpligt	IMI,	europeiska	digitala
tjänst	för	och	behöriga myndigheter för	Artikel 60.1, 60.1 b		identitetsplånböcker
erkännande	av	att	hantera den övergripande	Artikel 60.1, 60.1 b
erkännande	av	att	hantera den övergripande
kvalifikationer		erkännandeprocessen.

Kravets/kravens inverkan på gränsöverskridande interoperabilitet vad gäller digitala offentliga tjänster

Digital erkännandetjänst

Bedömning	Åtgärd/åtgärder					Potentiella återstående hinder (i tillämpliga fall)

Överensstämmelse med befintlig	• Tjänsten kommer att behöva anpassas					-
digital och sektoriell politik	till eIDA-förordningen			och	dess
Ange tillämplig digital och sektoriell	genomförandeakter	för		att	stödja
Ange tillämplig digital och sektoriell	hämtning och lagring		av digitala
politik som identifierats	hämtning och lagring		av digitala
politik som identifierats	kvalifikationsintyg	i	formatet för
	kvalifikationsintyg	i	formatet för
	elektroniska attributsintyg			i enlighet
	med	kommissionens
	genomförandeförordning				(EU)
	2024/2979.

•Bestämmelserna i förordningen om artificiell intelligens måste också ses över och kontrolleras under tjänstens utformnings- och genomförandefas

samt lämpliga åtgärder och skyddsåtgärder införas för att säkerställa transparens, skydd av personuppgifter och företräde för mänsklig tillsyn över AI-baserade rekommendationer och utfall i

beslutsprocessen för erkännanden.

•

IMI-förordningen

kommer

också

att

vara tillämplig

eftersom

systemet

huvudsakligen kommer att baseras på

IMI-komponenter.

•

Åtgärd

initiativet

för

kompetensportabilitet: Åtgärd 1 i

initiativet

för

kompetensportabilitet

kommer att fastställa formatet för de

digitala

kvalifikationsintyg

(för

systemet

för

europeisk

digital

identitet) som ska utfärdas av

behöriga

institutioner

medlemsstaterna och laddas upp av

medborgaren

under

erkännandeprocessen.

Organisatoriska åtgärder för

ett

•

Tjänsten

drivs

under

Europeiska

smidigt

tillhandahållande

kommissionens ansvar, inklusive dess

gränsöverskridande

digitala

verksamhet,

och

bygger

på

den

offentliga tjänster

befintliga

organisationen

och

Ange

planerade

styrningen av IMI.

förvaltningsåtgärder

•

Tjänsten

kommer

att ge

flerspråkigt

stöd för att säkerställa att den kan

användas på ett smidigt sätt av

applikationer och förvaltningar i alla

medlemsstater.

•

Genom

artikel

56c

åläggs

medlemsstaterna att se till att alla

underrättelser

och begäranden

erkännande lämnas

in genom

systemet (utom i undantagsfall).

Åtgärder som vidtagits för att

• Information om reglerade yrken (som

• Icke-standardiserade kvalifikationer och

andra

säkerställa

samstämmig

ingår i RegProf-databasen, en del av

bevis (t.ex. manuellt skannade dokument) kan

förståelse av data

IMI) kommer att standardiseras i

fortsätta att utgöra ett interoperabilitetsproblem.

Ange dessa åtgärder

medlemsstaterna och återanvändas av

Fullständig

standardisering

av alla

möjliga

den europeiska digitala lösningen för

handlingar (t.ex. i formatet för digitala

erkännande. Denna åtgärd kommer att

kvalifikationsintyg), inklusive handlingar som inte

omfatta en mappning mellan de

är

strikt

relaterade

till

processen

för

nuvarande taxonomier som används i

yrkeskvalifikationer, är inte realistisk på kort sikt.

RegProf för att klassificera yrken och

Alla standardiseringsinsatser kommer dock att

Esco-klassificeringen.

stödjas vid behov, och tjänsten kommer att

• Kvalifikationer i formatet för digitala

anpassas för

att stödja

nya

digitala

bevis i

standardformat.

kvalifikationsintyg kommer också att

standardiseras, i samverkan med det

arbete som utförs genom åtgärd 1 i

initiativet för kompetensportabilitet.

Användning

gemensamt

• Det

tekniska

engångssystemet

överenskomna

öppna

tekniska

kommer att integreras och tillhörande

specifikationer och standarder

specifikationer (t.ex. om bevisformat)

Ange dessa åtgärder

användas för interoperabilitet.

• Ramen för europeisk digital identitet,

inklusive tekniska specifikationer och

referensstandarder,

kommer

att

återanvändas för att stödja digitala

kvalifikationsintyg

för

yrkeskvalifikationer och (om möjligt)

andra dokument. Åtgärd 1 i initiativet

för kompetensportabilitet kommer att

fastställa det exakta formatet för

digitala kvalifikationsintyg för kvalifikationer.

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Övergripande beskrivning av åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Beskrivning av åtgärden	Hänvisning/hänvisningar	till	Kommissionens roll	Aktörer	som	ska	Förväntad
	kravet/kraven		(i tillämpliga fall)	involveras			tidsplan
			(i tillämpliga fall)
				(i tillämpliga fall)			(i	tillämpliga
							fall)

Pilotprojekt för användning av	Användning av AI-kapacitet, såsom en			Kommissionen			Före	utgången
AI i bedömning av ansökan	chattbot, övervägs för att stödja sökande			(EMPL.B5)	och/eller		av	2026/första
för sökanden	under förberedelsen av ansökan. Denna			entreprenör			kvartalet 2027
	funktion skulle hjälpa sökande genom att
	besvara frågor som rör deras ansökan om
	erkännande av yrkeskvalifikationer eller en
	underrättelse enligt artikel 7 om
	tillhandahållande av tjänster. Vid behov
	skulle den också hänvisa sökande till de
	relevanta nationella stödcentrumen för att
	få ytterligare stöd för att besvara deras
	frågor. Ett pilotprojekt skulle behövas för
	att bedöma detta användningsfall och
	utvärdera hur det bör fungera i praktiken.

Inrättande

arbetsgrupper

I enlighet med artikel 5.3 i kommissionens

Stöd och underlättande

Kommissionen

för

att

bistå

beslut av den 19 mars 2007 om upprättande

samordningsgruppens arbete

av en samordningsgrupp för erkännande av

yrkeskvalifikationer

(2007/172/EG) får

arbetsgrupper

inrättas

kommissionens

företrädare anser att det är nödvändigt att

involvera experter eller observatörer med

specifik kunskap i en fråga som är uppförd

på samordningsgruppens dagordning.

Inrättande

av arbetsgrupper

Arbetsgrupper

skulle

behöva

inrättas i

Stöd och underlättande

Kommissionen,

medlemsstaterna

för

medlemsstaterna

för

att

samordna

medlemsstaterna

godkännande och införande av

testverksamheten

under

projektets

den

europeiska

digitala

genomförandefaser.

lösningen för erkännande

Konsekvensbedömning

Enligt förordning (EU) 2018/1725 krävs en

Personuppgiftsansvarig

Kommissionen

avseende dataskydd

konsekvensbedömning avseende dataskydd

(EMPL.B5,

EMPL.A4,

före behandlingen om en typ av behandling

dataskyddssamordnaren

sannolikt kommer att leda till en hög risk

vid

EMPL,

för fysiska personers rättigheter och

dataskyddsombudet),

friheter, särskilt när ny teknik används och

Europeiska

med beaktande av behandlingens art,

datatillsynsmannen

omfattning, sammanhang och ändamål.

(frivilligt)

När det gäller den europeiska digitala

lösningen för erkännande skulle en

konsekvensbedömning avseende dataskydd

krävas av följande skäl:

1. Systematisk		och	omfattande
bedömning av		personliga aspekter
som grundar sig på automatisk
behandling, inbegripet profilering, där
beslut	grundar	sig	på	den

behandlingen och dessa beslut har rättsliga följder för personen eller på liknande sätt i betydande grad påverkar dem.

2.Användning av ny eller innovativ teknik.

3.Behandling i stor omfattning av särskilda kategorier av uppgifter som avses i artikel 10.

För den europeiska digitala lösningen för erkännande berörs följande fall av den särskilda kategori av uppgifter som skulle vara tillämplig enligt artikel 10:

a.Behandlingen är nödvändig för

attden personuppgiftsansvarige eller den registrerade ska kunna fullgöra sina skyldigheter och utöva sina särskilda rättigheter inom arbetsrätten och på

områdena om social trygghet och socialt skydd.

b.Behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten som ska stå i proportion till det eftersträvade syftet och vara förenlig med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd.

c.Behandlingen är nödvändig av skäl som hör samman med

förebyggande hälso- och sjukvård och yrkesmedicin,

bedömningen av en arbetstagares arbetskapacitet,

medicinska diagnoser, tillhandahållande av hälso- och sjukvård, behandling, social omsorg eller förvaltning av hälso- och sjukvårdstjänster och social omsorg och av deras system, på grundval av unionsrätten.

d.Behandlingen sker enligt avtal

med yrkesverksamma på

hälsoområdet.

e.Behandlingen är nödvändig av skäl av allmänt intresse på

folkhälsoområdet, såsom behovet av att säkerställa ett

skydd mot allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan eller säkerställa höga kvalitets- och säkerhetsnormer för vård och läkemedel eller medicintekniska produkter, på grundval av unionsrätten.

4.Behandling av personuppgifter som rör

fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott som avses i artikel 11.

Innehållet i en konsekvensbedömning avseende dataskydd:

Enligt artikel 39.7 ska

konsekvensbedömningen avseende dataskydd innehålla åtminstone

1.en systematisk beskrivning av den

planerade behandlingen och behandlingens syften, inbegripet, när det är lämpligt, den

personuppgiftsansvariges berättigade intresse,

		2. en bedömning av behovet av och
		proportionaliteten hos behandlingen
		i förhållande till syftena,
		3. en bedömning av riskerna för de
		registrerades		rättigheter			och
		friheter,
		4. de åtgärder som planeras för att
		hantera	riskerna,			inbegripet
		skyddsåtgärder		(t.ex.		kryptering,
		pseudonymisering,			förfaranden för
		incidenthantering,			loggning		och
		verifieringskedjor					osv.),
		säkerhetsåtgärder och rutiner för att
		säkerställa		skyddet			av
		personuppgifterna och för att visa
		att denna förordning efterlevs, med
		hänsyn till de registrerades och
		andra berörda personers rättigheter
		och berättigade intressen.

	Förhandssamråd	med Om konsekvensbedömningen				avseende Personuppgiftsansvarig		Kommissionen
	Europeiska	dataskydd visar	att behandlingen				skulle	(EMPL.B5,
		innebära en hög risk utan åtgärder för att						dataskyddssamordnaren
SV							43		SV

datatillsynsmannen	minska	risken,	måste	den	vid	EMPL,
	personuppgiftsansvarige		(kommissionen		dataskyddsombudet),
	när det gäller den europeiska digitala				Europeiska
	lösningen för erkännande) samråda med				datatillsynsmannen
	Europeiska	datatillsynsmannen		före
	behandlingen. Detta omfattas av artikel 40
	i förordning (EU) 2018/1725.

Vid samråd med Europeiska

datatillsynsmannen ska den personuppgiftsansvarige till Europeiska datatillsynsmannen lämna

a. uppgift om de respektive

ansvarsområdena för den

personuppgiftsansvarige, de gemensamt

personuppgiftsansvariga(i

tillämpliga fall) och de

personuppgiftsbiträden som medverkar vid behandlingen,

b.ändamålen med och medlen för den avsedda behandlingen,

c.de åtgärder som vidtas och de garantier som lämnas för att skydda de registrerades rättigheter och friheter enligt denna förordning,

	d.	kontaktuppgifter				till
		dataskyddsombudet,
	e.	den		tillhandahållna
		konsekvensbedömningen			avseende
		dataskydd,
	f.	all annan information som begärs
		av Europeiska datatillsynsmannen.

Tillgänglighetsbedömning av	•	Säkerställa	lika	tillgång till		och	Kommissionen	Före införandet
den digitala plattformen		inkludering	för	användning av				av	den
		verktyget	för	alla	personer,			europeiska
		inbegripet	personer			med		digitala
		funktionsnedsättning,				och		lösningen	för
		därigenom		stödja		icke-		erkännande
		diskriminering
	•	Förbättra	den	övergripande
		användbarheten				och
		användarupplevelsen
	•	Identifiera			potentiella
		tillgänglighetsproblem i			ett	tidigt
		skede
	•	Minska	operativa		risker,
		efterlevnadsrisker				och

anseenderisker

• Säkerställa kompatibilitet med

relevant hjälpteknik, såsom skärmläsare, förstoringsprogram,

röstigenkänningsverktyg och tangentbordsnavigering