Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen, om fastställande av en ram för det europeiska socialförsäkringskortet och om ändring av förordningarna (EG) nr 883/2004, (EG) nr 987/2009 och (EU) 2018/1724 (EU-dokument COM(2026) 980)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen, om fastställande av en ram för det europeiska socialförsäkringskortet och om ändring av förordningarna (EG) nr 883/2004, (EG) nr 987/2009 och (EU) 2018/1724

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Strasbourg den 15.9.2026

COM(2026) 980 final

2026/0271 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen, om fastställande av en ram för det europeiska socialförsäkringskortet och om ändring av förordningarna (EG) nr 883/2004, (EG) nr 987/2009 och (EU) 2018/1724

{SEC(2026) 980 final} - {SWD(2026) 981 final} - {SWD(2026) 982 final} - {SWD(2026) 983 final}

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Den fria rörligheten för personer är en av de fyra grundläggande friheterna som utgör grunden för EU:s inre marknad och ett av de bästa exemplen på europeisk integration. Genom att underlätta arbetskraftens rörlighet bidrar den till att hantera brist på arbetskraft och kompetens och främjar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i alla medlemsstater. Förutom att gynna den europeiska ekonomin breddar den fria rörligheten dessutom möjligheterna för enskilda personer, både på professionellt och personligt plan, samtidigt som den uppmuntrar till kulturellt utbyte och en gemensam känsla av samhörighet, vilket bidrar till den fortsatta integrationen inom EU.

För att denna frihet ska kunna utövas på ett effektivt sätt krävs tydliga regler, effektiva mekanismer för kontroll av efterlevnaden och samordnade strategier mellan medlemsstaterna som främjar rörligheten och samtidigt garanterar rättvisa, rättssäkerhet och skyddet av rättigheter. EU:s ram för samordning av de sociala trygghetssystemen är en central del i detta avseende1. Detta säkerställer att enskilda personer fortsätter att få sina förmåner – såsom pensions-, arbetslöshets- och familjeförmåner – och har rätt till hälso- och sjukvård när de flyttar till, vistas i eller reser i andra medlemsstater. Europaparlamentet och rådet har nyligen nått en preliminär överenskommelse om en översyn i syfte att modernisera denna ram2. När den reviderade ramen väl har antagits kommer den att underlätta utövandet av medborgarnas rättigheter, skapa större rättslig klarhet och underlätta kontrollen av efterlevnaden samt göra det lättare för företag och arbetstagare att bedriva kortvarig gränsöverskridande verksamhet och göra tjänsteresor.

Samtidigt finns det fortfarande stor potential att göra EU:s regler om samordning av de sociala trygghetssystemen enklare att tillämpa. Detta kan uppnås genom en ökad och bättre användning av digital teknik på området, som en del av EU:s bredare insatser för att i) förenkla förfaranden, ii) minska bördorna för enskilda personer, företag samt nationella, regionala och lokala myndigheter, samt iii) stärka konkurrenskraften på EU:s inre marknad.

Den digitala omställningen är en central del av EU:s strategiska prioriteringar och en viktig drivkraft för innovation och konkurrenskraft. I linje med policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 och den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer främjar unionen utvecklingen av sömlösa och människocentrerade digitala offentliga tjänster i hela EU.

Förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004. Dessa förordningar gäller även för Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Särskilda regler har fastställts i avtalen med Förenade kungariket.

Europaparlamentet godkände den preliminära överenskommelsen den 7 juli 2026, men den har ännu inte antagits formellt av rådet.

I de rapporter som nyligen utarbetats av Enrico Letta och Mario Draghi om den inre marknadens framtid respektive EU:s konkurrenskraft betonas att det är brådskande att påskynda denna digitala omställning och undanröja hinder som hämmar dynamiken på den inre marknaden. På liknande sätt framhålls i 2026 års rapport om den inre marknaden och konkurrenskraften att kvarstående brister i de gränsöverskridande digitala tjänsterna och utmaningar när det gäller rörligheten utgör betydande hinder – särskilt för små och medelstora företag3 – som hämmar Europas ekonomiska expansion och hindrar den digitala inre marknaden från att fungera smidigt. Vidare framhålls i EU:s strategi för uppstartsföretag och expanderande företag från 2025 att fragmenteringen av lagstiftningen inverkar negativt på uppstartsföretagens och de expanderande företagens möjligheter att verka effektivt på den inre marknaden och locka till sig talanger.

Kommissionen och medlemsstaterna har visserligen redan vidtagit åtgärder inom det nuvarande regelverket för att digitalisera gränsöverskridande förfaranden, tjänster och datautbyten på området samordning av de sociala trygghetssystemen, men det krävs ytterligare åtgärder på EU-nivå. Detta ligger i linje med Europaparlamentets återkommande uppmaningar, bland annat i dess resolution av 2021 om ett europeiskt socialförsäkringskort, vilka även kommer till uttryck i kommissionens meddelande om digitaliserad samordning av de sociala trygghetssystemen , i rådets slutsatser från november 2023 och i ovannämnda rapport av Enrico Letta. Det tillgodoser också önskemål från de europeiska arbetsmarknadsparterna4 och organisationer i det civila samhället om att stärka skyddet av arbetstagarnas socialförsäkringsrättigheter, effektivisera kontrollen av efterlevnaden och underlätta arbetskraftens rörlighet, samtidigt som de administrativa bördorna minskas.

Systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (EESSI)5 har avsevärt förbättrat handläggningen av ärenden enligt EU:s regler om samordning av de sociala trygghetssystemen. EESSI omfattar bl.a. sjukdom, olycksfall i arbetet, pensioner, arbetslöshet och familjeförmåner och gör det möjligt för över 3 100 socialförsäkringsinstitutioner i de 32 deltagande länderna (de 27 medlemsstaterna samt Förenade kungariket, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz) att utbyta information elektroniskt och säkert i stället för genom pappersbaserad kommunikation. Sedan systemet infördes har över 42 miljoner ärenden handlagts, vilket har medfört konkreta fördelar för miljontals enskilda personer som nu får sina ansökningar om sociala trygghetsförmåner handlagda på ett effektivare sätt.

Trots dessa framsteg återstår vissa hinder för att systemets fördelar ska kunna utnyttjas fullt ut. Bland dessa ingår fördröjningar i handläggningen av gränsöverskridande pensionsärenden, som riskerar att medföra att enskilda personer inte i god tid får tillgång till de förmåner som de har rätt till, vilket undergräver människors förtroende för EU:s ram för samordning av de sociala trygghetssystemen. Erfarenheterna från genomförandet av EESSI har också visat vilka tekniska, förfarandemässiga och samordningsrelaterade utmaningar som är förknippade med

Se 2024 års rapport från arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden: https://ec.europa.eu/internal_market/smet/_docs/2024/smet-report-2024_en.pdf , s. 12.

BusinessEuropes ståndpunkt: Stepping up EU simplification efforts in the field of social affairs (inte översatt till svenska), EFS:s bidrag till det offentliga samrådet.

EESSI-projektet inleddes 2008 och systemet togs i drift 2019. Mer information finns här: Elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter – Sysselsättning, socialpolitik och inkludering .

digitaliseringen av gränsöverskridande socialförsäkringsförfaranden. Eftersom tusentals institutioner deltar och alla grenar av den sociala tryggheten omfattas krävs ett smidigare samarbete och mer rationaliserade beslutsprocesser.

Även

det

är

avgörande

att

förbättra

informationsutbytet

mellan

socialförsäkringsinstitutionerna genom EESSI är detta endast det första steget. Ytterligare digitalisering krävs för att

•stärka skyddet för enskilda personer och arbetstagare genom att underlätta en effektivare tillgång till socialförsäkringsrättigheter i hela Europa,

•minska de administrativa hindren och kostnaderna för enskilda personer som utnyttjar sociala trygghetsförmåner i andra medlemsstater och för företag med gränsöverskridande verksamhet,

•förbättra kvaliteten på gränsöverskridande offentliga tjänster,

•ge medlemsstaterna effektivare verktyg för att bekämpa bedrägerier och därigenom stärka skyddet av rättigheter och främja en rättvis rörlighet.

Det kvarstår problem i informationsutbytet mellan enskilda personer, företag och nationella myndigheter i gränsöverskridande situationer på socialförsäkringsområdet. Enskilda personer har ofta svårt att snabbt styrka sina socialförsäkringsrättigheter när de flyttar, reser eller arbetar över gränserna. Samtidigt saknar socialförsäkringsinstitutioner, arbetsinspektioner och vårdgivare effektiva och säkra sätt att bekräfta dessa uppgifter mellan medlemsstaterna. Företag, särskilt små och medelstora företag, har samtidigt fortsatta svårigheter att på ett smidigt sätt uppfylla kraven när de låter anställda arbeta utomlands tillfälligt6.

Problemet beror på

• befintliga förfaranden för att begära, utfärda och verifiera socialförsäkringshandlingar, däribland det europeiska sjukförsäkringskortet, som fortfarande till stor del är pappersbaserade,

• begränsad gränsöverskridande interoperabilitet och standardisering av socialförsäkringshandlingarnas format och verifieringsmetoder,

•förfaranden som inte i tillräcklig utsträckning tillgodoser enskilda personers och företags behov.

Detta leder till ineffektivitet, onödigt komplicerade förfaranden, ökade kostnader, tidsförluster, fel och bedrägerier. Det kan göra det svårare att få tillgång till sociala trygghetsförmåner i andra medlemsstater och därigenom skapa konkreta hinder för rörligheten inom EU7, etableringsfriheten och det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster.

De administrativa hinder som är förknippade med förfaranden för utstationering av arbetstagare anses enligt 2025 års strategi för den inre marknaden vara ett av de största hindren för företag som vill utvidga sin verksamhet till flera medlemsstater. Se även rapporten från arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden, s. 12.

I Mario Draghis rapport betonas att farhågor om att förlora tillgången till socialt skydd eller få svårigheter att få tillgång till social trygghet i andra medlemsstater avskräcker enskilda personer från att

Mot denna bakgrund inleddes pilotprojektet för det europeiska socialförsäkringskortet som en del av handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Projektets syfte var att undersöka en digital lösning för utfärdande och gränsöverskridande verifiering av socialförsäkringshandlingar. Mellan 2021 och 2025 testades digitala lösningar för förfaranden som rör A1-intyget8 och det europeiska sjukförsäkringskortet, och ett betydande antal medlemsstater deltog9.

Pilotprojektets framgång visade tydligt att det europeiska socialförsäkringskortet kan:

•ge enskilda personer bättre möjligheter att styrka och utöva sina rättigheter på ett enklare och säkrare sätt över gränserna,

•minska den administrativa bördan för företag,

•förbättra förebyggandet av bedrägerier genom verifiering i realtid av standardiserade digitala handlingar,

•effektivisera de nationella myndigheternas arbete genom att minska användningen av pappersbaserade förfaranden.

Mot bakgrund av dessa påvisade fördelar har kommissionen i strategin för den inre marknaden och sitt arbetsprogram för 2026 aviserat en rättslig ram för det europeiska socialförsäkringskortet som en central del av paketet om rättvis rörlighet för arbetskraften. I förslaget till förordning fastställs regler för ett snabbt införande av det europeiska socialförsäkringskortet i samtliga medlemsstater. Genom förslaget inrättas ett särskilt rättsligt instrument som omfattar de gränsöverskridande digitala datautbyten och förfaranden som krävs för att säkerställa att EU:s regler om samordning av de sociala trygghetssystemen genomförs och efterlevs på ett effektivt sätt, inbegripet de utbyten och förfaranden som underlättas genom EESSI-systemet.

En fristående förordning som reglerar samtliga digitala aspekter av samordningen av de sociala trygghetssystemen är nödvändig för att säkerställa rättslig klarhet, konsekvens, möjligheter att effektivt säkerställa efterlevnaden samt flexibilitet. Dessa mål kan inte uppnås fullt ut genom fragmenterade bestämmelser i den befintliga ramen för samordning av de sociala trygghetssystemen. Ett särskilt rättsligt instrument skulle fastställa nödvändiga rättsliga krav, tekniska specifikationer och standarder, kompatibilitetskrav och styrformer samt robusta skyddsåtgärder för säkerhet och dataskydd. Det skulle också säkerställa att motsvarande bindande genomförandeåtgärder tillämpas enhetligt och effektivt i samtliga medlemsstater. En sådan strategi skulle dessutom ge större flexibilitet för att ta hänsyn till den

flytta, trots att EU-lagstiftningen säkerställer att socialförsäkringsrättigheterna kan tas med till andra medlemsstater.

A1-intyget visar vilken medlemsstats socialförsäkringslagstiftning som är tillämplig på en person i en gränsöverskridande arbetssituation.

Inom DC4EU -projektet testades användningen av ramen för en europeisk digital identitet. Projektet omfattade 80 institutioner från 22 länder, varav 15 länder (AT, DE, DK, PL, BE, NL, FR, LU, BG, CZ, ES, PT, IT, FI och CH) deltog i arbetspaketen om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Inom EBSI-Vector -projektet undersöktes en lösning som bygger på blockkedjeteknik. Projektet omfattade 52 partner från 20 länder, varav fem länder (AT, BE, DE, IT och NL) deltog i användningsfallen för samordning av de sociala trygghetssystemen. Dessa projekt fick ekonomiskt stöd från programmet för ett digitalt Europa.

framtida tekniska utvecklingen. Genom att skilja de digitala aspekterna från EU:s centrala ram för samordning av de sociala trygghetssystemen skulle förslaget till förordning göra det möjligt att uppdatera de tekniska kraven i god tid utan att regelverket behöver ändras. Förordningen skulle uteslutande inriktas på digitaliseringen av samordningen av de sociala trygghetssystemen och därigenom komplettera det befintliga regelverket.

Förslaget till förordning kommer att bidra till en smidig övergång från pilotfasen för det europeiska socialförsäkringskortet till ett fullskaligt genomförande. Den kommer att börja tillämpas på A1-intyg ett år efter ikraftträdandet och på det europeiska sjukförsäkringskortet efter tre år. Efter tre år kommer den även att omfatta alla andra socialförsäkringshandlingar, utom sådana för vilka en bedömning visar att digitalisering inom ramen för det europeiska socialförsäkringskortet inte skulle medföra något mervärde.

Genom att bygga vidare på det europeiska ramverket för digital identitet och regelverket för den gemensamma digitala ingången kommer den föreslagna förordningen att ge enskilda personer säker och direkt tillgång till sina socialförsäkringshandlingar via sin europeiska digitala identitetsplånbok, samtidigt som de nationella myndigheterna får möjlighet att verifiera handlingarna omedelbart och bättre upptäcka bedrägerier. Införandet av bindande tidsfrister för utfärdande av handlingar kommer dessutom att öka förutsebarheten för enskilda personer och företag, däribland egenföretagare, genom att minska onödiga förseningar. Detta kommer att bidra till att säkerställa att rättigheterna enligt EU:s ram för samordning av de sociala trygghetssystemen kan utövas effektivt och i rätt tid. Det kommer dessutom att underlätta företagens gränsöverskridande verksamhet genom att göra det möjligt för dem att planera med större säkerhet och undvika administrativa flaskhalsar till följd av varierande handläggningstider. Ökad transparens och direkt tillgång till intyg om rätten till förmåner kommer att göra det lättare för arbetstagare och egenföretagare att styrka att de omfattas av ett socialt trygghetssystem när de arbetar över gränserna, minska de administrativa hinder som är förknippade med pappersbaserade förfaranden och bidra till att förhindra bedrägerier och missbruk som kan undergräva deras rättigheter. För företag, särskilt små och medelstora företag, kommer det att bli enklare att uppfylla kraven vid utstationering genom att uppgiftskraven för begäranden om A1-intyg görs enhetligare och onödig upprepad inlämning av uppgifter minskas, i linje med engångsprincipen. Detta kommer att minska de administrativa kostnaderna, öka rättssäkerheten vid utstationering av arbetstagare och bidra till snabbare och mer tillförlitlig tillgång till de handlingar som krävs. Styrningen kommer också att stärkas och förenklas genom att den nuvarande ordningen ersätts med en flexiblare och mer strukturerad modell. En särskild grupp för digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen, bestående av företrädare för medlemsstaterna, kommer att inrättas för att bidra till utarbetandet av tekniska specifikationer, följa utvecklingen och utbyta erfarenheter. Gruppen kommer att fortsätta det arbete som tidigare utfördes av Tekniska kommissionen för databehandling, som inrättats enligt artikel 73 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/200410, och av Administrativa kommissionens för samordning av de sociala trygghetssystemen ad hoc-grupp för det europeiska socialförsäkringskortet.

10Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2004/883/oj).

Dessutom kommer en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna att bistå kommissionen vid antagandet av genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som anges i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201111 (kommitté inom kommittéförfarandet). Detta säkerställer att reglerna förblir anpassningsbara och framtidssäkra samtidigt som deras bindande karaktär bevaras.

Förslaget till förordning gäller personer som omfattas av EU:s bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EG) nr 883/2004, vilket inbegriper arbetstagare, egenföretagare, pensionärer, arbetslösa och försäkrade personer som inte är ekonomiskt aktiva samt deras familjemedlemmar. Enligt förordning (EU) nr 1231/201012 gäller dessa regler även för tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat och befinner sig i en gränsöverskridande situation. Förordning (EU) nr 1231/2010 behöver därför ändras för att säkerställa att de åtgärder som införs genom detta förslag även gäller dessa tredjelandsmedborgare.

När det gäller det geografiska tillämpningsområdet kommer den föreslagna förordningen att omfatta samtliga medlemsstater och även vara relevant för EES-länderna, Schweiz och Förenade kungariket, med förbehåll för tillämpliga rättsliga arrangemang.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget till förordning stöder målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och är förenligt med befintlig relevant unionslagstiftning, särskilt EU:s regler om samordning av de sociala trygghetssystemen. Det kompletterar dessa regler genom att inrätta ett särskilt rättsligt instrument som reglerar alla gränsöverskridande digitala förfaranden och datautbyten som krävs för att underlätta en effektiv tillämpning och efterlevnad av reglerna. Förslaget ändrar inte de befintliga rättigheter och skyldigheter som fastställs i ramen för samordning av de sociala trygghetssystemen och äventyrar inte den skyddsnivå för enskilda personer som regelverket medför. Den nyligen genomförda revideringen innebar att denna ram moderniserades och förenklades. Förslaget är förenligt med denna strategi eftersom tillämpningen av ramen moderniseras och förenklas ytterligare genom digitalisering. Genom att främja användningen av digital teknik i medlemsstaterna stärker förslaget det befintliga skyddet genom att förenkla den gränsöverskridande tillgången till socialförsäkringsrättigheter och socialförsäkringstjänster.

Förslaget är förenligt med förordningen om en gemensam digital ingång13. Enligt förordningen om en gemensam digital ingång ska medlemsstaterna säkerställa att enskilda

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina

genomförandebefogenheter(EUT L55,28.2.2011,s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om utvidgning av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar (EUT L 344, 29.12.2010, s. 1, ELI: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2010/1231/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och

personer och företag kan få tillgång till och genomföra administrativa förfaranden helt och hållet online, däribland i) begäranden om fastställande av vilken socialförsäkringslagstiftning som innehavaren omfattas av, vilket leder till att ett A1-intyg utfärdas, ii) ansökningar gällande det europeiska sjukförsäkringskortet, och iii) ansökningar om pension. För att säkerställa att enskilda personer fullt ut kan utöva sin rätt till fri rörlighet utan administrativa hinder utvidgas förordningen om en gemensam digital ingång genom förslaget så att det blir möjligt att helt och hållet online begära ytterligare socialförsäkringshandlingar.

Förslaget ingår i paketet om rättvis rörlighet för arbetskraften. Paketet innehåller åtgärder som syftar till att modernisera och förenkla tillämpningen av och kontrollen av efterlevnaden av reglerna om arbetskraftens rörlighet och samordning av de sociala trygghetssystemen. Syftet är att säkerställa att rörligheten inom EU är rättvis och skyddar arbetstagarna mot utnyttjande eller nackdelar som är förknippade med rörligheten, samtidigt som en konkurrenskraftig och dynamisk företagsmiljö som bygger på kompetens och innovation främjas.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget stöder EU:s mål att förenkla de administrativa förfarandena för enskilda personer, företag samt nationella, regionala och lokala myndigheter: mindre byråkrati, större förtroende och bättre kontroll av efterlevnaden. Detta bidrar till att ge ny kraft åt EU:s konkurrenskraft, i linje med Mario Draghis rapport och konkurrenskraftskompassen. Det kompletterar också den 28:e rättsliga ordningen, som ska hjälpa företag, särskilt uppstartsföretag och expanderande företag, att övervinna hinder för att bedriva verksamhet i hela Europa och därigenom främja tillväxt, innovation och konkurrens på global nivå.

Förslaget bygger vidare på det pågående arbetet på EU-nivå för att främja ett inkluderande digitalt deltagande för alla i hela Europa14 och påskynda digitaliseringen av gränsöverskridande offentliga tjänster. Detta ligger i linje med målen för policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 om att senast 2030 ska alla centrala tjänster tillhandahållas 100 % online och alla enskilda personer ska ha tillgång till lösningar för säker elektronisk identifiering. Förslaget bygger också vidare på befintliga sektorsövergripande initiativ såsom förordningen om en gemensam digital ingång och det tekniska engångssystemet, ramen för en europeisk digital identitet och eventuellt de framtida europeiska företagsplånböckerna, informationssystemet för den inre marknaden och förordningen om ett interoperabelt Europa.

Förslaget kompletterar annan lagstiftning samt andra system och verktyg som stöder arbetskraftens rörlighet, gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, socialt skydd, gränsöverskridande hälso- och sjukvård och efterlevnaden av arbetsrätten och som syftar till att ytterligare underlätta rörligheten för enskilda personer och arbetstagare inom EU, förenkla de administrativa förfarandena för enskilda personer, företag och nationella myndigheter samt värna arbetstagarnas rättigheter. Dessa system och verktyg omfattar

problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018,

s.1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1724/oj ).

14Europeisk förklaring om digitala rättigheter och principer.

•den europeiska spårningstjänsten för pensioner,

•förslaget om en e-anmälan om utstationering av arbetstagare, som Europaparlamentet och rådet har nått en preliminär överenskommelse om, samt portalen för anmälan om utstationering för vägtransport15,

•det europeiska hälsodataområdet, inbegripet infrastrukturen MinHälsa@EU, som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/32716,

•initiativ för att undersöka möjligheterna till interoperabilitet mellan olika medlemsstaters arbetsmarknads- och socialförsäkringskort.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget). Genom den här artikeln ges EU befogenhet att anta åtgärder för att samordna medlemsstaternas sociala trygghetssystem i syfte att underlätta den fria rörligheten för arbetstagare och skydda deras socialförsäkringsrättigheter i hela unionen. Även om artikel 48 i EUF-fördraget är tillämplig på anställda och egenföretagare som flyttar inom unionen och ”deras familjemedlemmar”, utvidgas genom förordning (EG) nr 883/2004, som grundar sig på det som nu är artiklarna 48 och 352 i EUF-fördraget, samordningen av de sociala trygghetssystemen till personer som flyttar inom unionen men inte är yrkesverksamma. Artikel 48 i EUF-fördraget utgör en solid rättslig grund för att anta åtgärder som kompletterar den befintliga ramen för samordning av de sociala trygghetssystemen i syfte att digitalisera gränsöverskridande socialförsäkringsförfaranden och underlätta tillgången till sociala trygghetsförmåner och en rättvis rörlighet inom EU.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Den fria rörligheten för personer och friheten att tillhandahålla tjänster är grundläggande friheter inom Europeiska unionen. För att fullt ut kunna dra nytta av dessa friheter måste enskilda personer och företag kunna förlita sig på effektiva offentliga tjänster, även när de ansöker om sociala trygghetsförmåner eller sänder arbetstagare för att arbeta utomlands. Medlemsstaterna kan inte på egen hand effektivt undanröja hindren för att smidigt kunna

styrka och över gränserna verifiera socialförsäkringsrättigheter och socialförsäkringstillhörighet. Digitala lösningar som införs av en enskild medlemsstat säkerställer inte gränsöverskridande interoperabilitet eller erkännande och verifiering av socialförsäkringshandlingar.

Det hänvisas till vägtransportsektorn eftersom vägtransport är det enda transportslag för vilket det har inrättats en särskild EU-portal för anmälan om utstationering. Det finns inget motsvarande system för de övriga transportslagen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/327 av den 11 februari 2025 om det

europeiska hälsodataområdet och om ändring av direktiv 2011/24/EU och förordning (EU) 2024/2847 (EUT L, 2025/327, 5.3.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/327/oj ).

Åtgärder på EU-nivå kommer att göra det lättare att styrka och verifiera socialförsäkringsrättigheter och socialförsäkringstillhörighet. Detta kommer i sin tur att förbättra tillgången till förmåner och hälso- och sjukvård och därigenom skapa en mer stödjande miljö för arbetstagare som flyttar eller överväger att flytta inom EU eller i gränsöverskridande sammanhang. Med tanke på de befintliga problemens gränsöverskridande karaktär kan effektiva lösningar bäst åstadkommas på EU-nivå, snarare än genom medlemsstaternas enskilda insatser. Åtgärder på EU-nivå kommer att gynna personer som rör sig över gränserna genom att göra deras socialförsäkringsrättigheter tydligare och mer tillgängliga, samtidigt som bedrägliga och exploaterande metoder motverkas. Genom att minska onödiga administrativa svårigheter och komplicerade förfaranden kommer EU:s åtgärder att hjälpa företag med gränsöverskridande verksamhet. De kommer samtidigt att stödja nationella, regionala och lokala myndigheter genom att förenkla förfarandena och stärka det gränsöverskridande samarbetet. Detta kommer att göra reglerna lättare att förstå, tillämpa och genomdriva samt stärka förtroendet för EU:s ram för samordning av de sociala trygghetssystemen och Europas inre marknad.

EU:s åtgärder kommer också att maximera effekterna av tidigare EU-investeringar och komplettera centrala digitala EU-initiativ såsom förordningen om en gemensam digital ingång och det tekniska engångssystemet, ramverket för en europeisk digital identitet, de europeiska företagsplånböckerna, förordningen om ett interoperabelt Europa och det europeiska hälsodataområdet. På så sätt kommer åtgärderna att ingå i en sammanhängande och enhetlig digital EU-miljö som tillgodoser EU:s och medlemsstaternas intressen. Om EU inte agerar nu kommer medlemsstaternas åtgärder sannolikt att leda till fragmenterade och inkompatibla lösningar utan samordning som inte kan integreras med befintliga EU-initiativ. Detta skulle kunna leda till mindre ändamålsenliga resultat som blir dyrare att korrigera i ett senare skede.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom det inte går utöver vad som är nödvändigt och lämpligt för åtgärder på EU-nivå. Genom förslaget inrättas ramen för det europeiska socialförsäkringskortet när det gäller begäran om, utfärdande och gränsöverskridande verifiering av socialförsäkringshandlingar som har införts genom EU:s regler om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detta säkerställer interoperabilitet, digitalt utbyte och ömsesidigt erkännande av sådana handlingar utan att inkräkta på de nationella sociala trygghetssystemen. Genom att använda det befintliga EU-regelverket, särskilt ramverket för en europeisk digital identitet, i stället för att bygga upp en helt ny lösning, ligger det europeiska socialförsäkringskortet dessutom i linje med proportionalitetsprincipen och bygger på en kostnadseffektiv strategi som minimerar kostnaderna och säkerställer ett effektivt resursutnyttjande.

Förslaget inför inga nya krav på deklarationer, rapportering eller dokumentation för arbetsgivare eller egenföretagare och ändrar inte heller kriterierna för att fastställa vilken lagstiftning om social trygghet som är tillämplig på en person i en gränsöverskridande situation.

•Val av instrument

Med tanke på problemets gränsöverskridande karaktär och behovet av att förhindra en fragmentering av regelverket anses en förordning vara det lämpligaste, effektivaste och mest proportionella rättsliga instrumentet för att uppnå de fastställda politiska målen. Eftersom en förordning är en direkt tillämplig rättsakt säkerställer den en enhetlig tillämpning i medlemsstaterna, förhindrar fragmentering och skapar rättssäkerhet och effektivitet. Detta är också i linje med den fastställda rättsliga grunden och det befintliga regelverket för samordning av de sociala trygghetssystemen, som förordningen kompletterar.

3. RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt

•Samråd med berörda parter

Kommissionen satte redan från början de berörda parternas deltagande i centrum för sin strategiska planering och framhöll dess avgörande betydelse för utformningen av en effektiv politik. Kommissionen inledde det europeiska socialförsäkringskortet som ett pilotprojekt för att aktivt involvera medlemsstaterna redan under de inledande utvecklingsfaserna och främja delaktighet och ansvarstagande. På så sätt säkerställdes att initiativet var både genomförbart och anpassat till behoven och de faktiska förhållandena hos dem som det är avsett att hjälpa. Pilotverksamheten visade inte bara att det europeiska socialförsäkringskortet var genomförbart och medförde fördelar, utan gav också värdefull återkoppling, teknisk expertis och kunskap. Detta låg direkt till grund för besluten om initiativets fortsatta utveckling.

I linje med principerna om bättre lagstiftning genomförde kommissionen omfattande samråd för att säkerställa att alla relevanta berörda parters perspektiv och intressen beaktades och integrerades i den politiska beslutsprocessen. Samrådsprocessen gav återkoppling om omfattningen och karaktären på de problem som behöver åtgärdas, målen för det föreslagna initiativet, de alternativ som övervägs och deras potentiella konsekvenser, inbegripet kostnader och möjligheter till förenkling. Denna omfattande insamling av underlag omfattade följande verksamheter, varav vissa genomfördes som en del av en studie till stöd för digitaliseringen av samordningen av de sociala trygghetssystemen:

–Två undersökningar (mars–april 2025) riktade till socialförsäkringsinstitutioner, vårdgivare och tillsynsmyndigheter, vilka besvarades av 87 aktörer från 32 länder.

–97 intervjuer med berörda parter (2025), däribland nationella myndigheter, arbetsmarknadens parter och tekniska experter, för att bedöma kostnader, fördelar och genomförbarhet.

–Två workshoppar (juni 2025) med 62 respektive 44 deltagare för att bekräfta problemformuleringarna och alternativen.

–Möten med experter som deltog i pilotprojekten för det europeiska socialförsäkringskortet (2025–2026).

–Seminarier och diskussioner inom ramen för samordningen av de sociala

trygghetssystemen, däribland särskilda möten om det europeiska socialförsäkringskortet och uppskattningar av konsekvenserna.

–En genomförandedialog om rättvis rörlighet för arbetskraften (16 september 2025).

–Ett högnivåmöte om digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen med företrädare för medlemsstaterna (30 september 2025).

–En utfrågning med arbetsmarknadens parter på EU-nivå (6 november 2025), där synpunkter inhämtades från arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer.

–En inbjudan att lämna synpunkter på det europeiska socialförsäkringskortet (14 januari–11 februari 2026) och en motsvarande inbjudan om paketet om rättvis rörlighet för arbetskraften.

–Ett offentligt samråd (22 januari–16 april 2026).

Samråden visade att det finns ett brett stöd för ytterligare digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen och för initiativet om ett europeiskt socialförsäkringskort som ett sätt att förenkla gränsöverskridande socialförsäkringsförfaranden, underlätta tillgången till sociala trygghetsförmåner över gränserna samt minska bedrägerier och de administrativa bördorna för enskilda personer, företag och nationella myndigheter. De berörda parterna, däribland fackföreningar, arbetsgivare och offentliga myndigheter, betonade behovet av kraftfulla mekanismer för att säkerställa efterlevnaden, förenklade förfaranden och mekanismer för verifiering i realtid i syfte att öka effektiviteten. Det rådde bred enighet om att de europeiska digitala identitetsplånböckerna bör återanvändas som den primära digitala lösningen. Det rådde också bred enighet om behovet av ett reservalternativ, såsom säkra fysiska handlingar vars äkthet kan verifieras och vars giltighet kan återkallas, för personer som inte kan eller inte vill använda digitala verktyg. Det uttrycktes viss oro över genomförandekostnaderna och datasäkerheten.

Det offentliga samrådet och inbjudningarna att lämna synpunkter bekräftade dessa resultat. Av dem som deltog i det offentliga samrådet stödde 93 % en standardiserad lösning för digitalisering av socialförsäkringshandlingar, intyg för utlandet och det europeiska sjukförsäkringskortet. Fördröjningar vid utfärdandet av handlingar, problem med gränsöverskridande verifiering och risken för bedrägerier angavs som några av de största problemen, medan verifiering i realtid och interoperabilitet framstod som de främsta prioriteringarna. Sammantaget underströk samrådet det europeiska socialförsäkringskortets potential att främja en rättvis rörlighet för arbetskraften, bekämpa bedrägerier och modernisera samordningen av de sociala trygghetssystemen, förutsatt att lösningen utformas på ett inkluderande sätt, ges en robust styrning och integreras smidigt med befintliga system.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden Ej tillämpligt

•Konsekvensbedömningar

Detta förslag till förordning åtföljs av en konsekvensbedömningsrapport17, av vilken ett utkast överlämnades till nämnden för lagstiftningskontroll den 29 april 2026. Nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett positivt yttrande med reservationer den 4 maj 2026, och konsekvensbedömningsrapporten reviderades i enlighet med nämndens rekommendationer. Även nämndens mer detaljerade tekniska kommentarer beaktades.

I konsekvensbedömningen undersöktes flera olika alternativ. De valda alternativen bygger på resultaten av pilotverksamheten, de berörda parternas synpunkter och ytterligare faktorer såsom a) överensstämmelse med EU:s mål, särskilt EU:s agenda för förenkling och digitalisering, b) användning av befintliga EU-initiativ, såsom förordningen om en gemensam digital ingång och ramverket för en europeisk digital identitet, för att minimera kostnaderna och optimera resursutnyttjandet, och c) EU:s övergång till användarcentrering och inbyggt integritetsskydd samt behovet av att överbrygga den digitala klyftan.

Följande tre alternativ bedömdes:

–Alternativ 1: Införa en lösning som förbättrar det befintliga formatet för intyg och det europeiska sjukförsäkringskortet och gör det möjligt att kontrollera dem över gränserna. Detta innebär att handlingarna utfärdas i ett standardiserat format med digitala säkerhetsfunktioner, som antingen kan skrivas ut eller lagras elektroniskt.

–Alternativ 2: Införa en lösning för utfärdande och omedelbar kontroll av intyg och det europeiska sjukförsäkringskortet som bygger på ramverket för en europeisk digital identitet. Enskilda personer och företag kommer att kunna lagra dessa handlingar i sin europeiska digitala identitetsplånbok. Om de inte kan eller vill använda en europeisk digital identitetsplånbok kommer traditionella fysiska handlingar att finnas fortsatt tillgängliga.

–Alternativ 3: Införa en lösning som omfattar de viktigaste delarna i alternativ 2. Enskilda personer och företag som inte kan eller inte vill använda en europeisk digital identitetsplånbok skulle emellertid få förbättrade fysiska handlingar som kan verifieras även i utskrivet format, såsom i alternativ 1.

Följande åtgärder ingick i samtliga alternativ för att säkerställa ett smidigt genomförande och stärka deras bidrag till EU:s konkurrenskraft och förenklingsarbete:

–Göra det möjligt för enskilda personer i samtliga medlemsstater att begära och ta emot intyg för utlandet elektroniskt, även sådana som inte omfattas av förordningen om en gemensam digital ingång.

–Införa bindande tidsfrister inom vilka de nationella myndigheterna ska utfärda socialförsäkringshandlingar och därigenom säkerställa att handlingarna finns tillgängliga i god tid för gränsöverskridande användning utan att deras korrekthet äventyras.

–Göra de nationella uppgiftskraven för begäranden om A1-intyg mer enhetliga och, när det flerspråkiga offentliga gränssnittet för anmälan av utstationerade arbetstagare (e-anmälan) har inrättats, göra det möjligt att använda detta i den mån uppgiftskraven

17SWD (2026) …

överlappar dem som gäller för e-anmälningar. Detta skulle göra det möjligt för de sökande att lämna uppgifterna endast en gång, i enlighet med engångsprincipen, såsom berörda parter och flera medlemsstater efterfrågade under förhandlingarna om e-anmälan. Detta skulle ligga i linje med EU:s övergripande mål att minska de administrativa hindren för företag med gränsöverskridande verksamhet. Enhetligare uppgiftskrav skulle också säkerställa en bättre samordning av de kontroller som görs innan A1-intyget utfärdas.

Efter en analys av alternativen fastställdes alternativ 3 som det rekommenderade alternativet. Det här alternativet bedömdes vara mest effektivt för att uppnå målen, mest effektivt i fråga om kostnader och fördelar, och säkerställa största möjliga samstämmighet med övrig EU- politik.

Bedömningen visar att det rekommenderade alternativet sannolikt kommer att avsevärt minska beroendet av pappersbaserade förfaranden genom att införa standardiserade och

förenklade digitala förfaranden för att begära, utfärda och verifiera socialförsäkringshandlingar mellan medlemsstaterna. Detta säkerställer att handlingarna erkänns smidigt i hela EU, samtidigt som enskilda personer ges möjlighet att välja hur uppgifterna ska lagras och visas. Genomförandet av det här alternativet bedöms medföra betydande fördelar för enskilda personer, nationella myndigheter, arbetsinspektioner, vårdgivare och företag. En av fördelarna är att tiden för att verifiera handlingar kommer att minska till bara några sekunder för handlingar som lagras i europeiska digitala identitetsplånböcker och till omkring en minut för handlingar som inte lagras i dessa. Detta kan jämföras med dagens 5–16 minuter för A1-intyget och 2–5 minuter för det europeiska sjukförsäkringskortet. Under en tolvårsperiod förväntas denna effektivisering ge kostnadsbesparingar på 24–72 miljoner euro för verifierare (exempelvis arbetsinspektioner) och 21–64 miljoner euro för företag när det gäller A1-intyg, vilket är särskilt relevant för små och medelstora företag, som utgör 99 % av företagen i EU. När det gäller verifiering av det europeiska sjukförsäkringskortet beräknas vårdgivarna spara 23–69 miljoner euro.

Förbättrad säkerhet är en annan central fördel. Till skillnad från i dag kommer digitalt undertecknade handlingar som kan verifieras omedelbart att göra förfalskningar näst intill omöjliga. Under en tolvårsperiod skulle minskade bedrägerier kunna ge kostnadsbesparingar på upp till 157 miljoner euro för A1-intyget och 120 miljoner euro för det europeiska sjukförsäkringskortet. Dessutom skulle en minskad plastanvändning på uppskattningsvis upp till 1 482 ton kunna ge besparingar på upp till 161 miljoner euro.

Det rekommenderade alternativet stöder tillämpningen av reglerna om samordning av de sociala trygghetssystemen och underlättar tillgången till förmåner och hälso- och sjukvård. Det främjar också förtroende, rättvisa och dataskydd genom att ge användarna kontroll över sina uppgifter och säkerställa att personuppgifterna behandlas i enlighet med dataskyddsförordningen. De sociala fördelarna omfattar ökad transparens och rättvisa. Arbetstagarna kommer att få direkt tillgång till sina A1-intyg och en tydligare förståelse av sin socialförsäkringssituation och sina rättigheter när de är utstationerade utomlands. När arbetstagarna har full kännedom om vilka socialförsäkringsregler som gäller för dem blir de

mindre utsatta för bedrägliga förfaranden och får lättare tillgång till förmåner som de kan ha rätt till i värdlandet.

Det rekommenderade alternativet stärker också konkurrenskraften genom att förenkla förfarandena för företag med gränsöverskridande verksamhet och främjar samtidigt digitalisering och innovation.

Användningen av europeiska digitala identitetsplånböcker för att lagra och dela handlingar som används i stor omfattning, såsom det europeiska sjukförsäkringskortet, kommer att driva på användningen av dessa plånböcker. Detta kommer att lägga grunden för framtida integrering av ytterligare handlingar som rör arbetskraftens rörlighet genom sektorsspecifik lagstiftning.

Det rekommenderade alternativet medför initiala investeringar och årliga underhållskostnader. Dessa skulle huvudsakligen bäras av de nationella offentliga förvaltningarna, däribland ministerier, socialförsäkringsinstitutioner och arbetsmiljöinspektörer, samt av vårdgivarna. Kostnaderna för enskilda personer och företag förväntas bli minimala. Dessa kostnader skulle främst vara förknippade med användningen av smarttelefoner för personer som vill lagra sina handlingar om samordning av de sociala trygghetssystemen i de nationella europeiska digitala identitetsplånböckerna. De totala engångskostnaderna i EU under en treårsperiod beräknas uppgå till 186–218 miljoner euro, medan de sammanlagda återkommande kostnaderna under de följande tolv åren beräknas uppgå till 278 miljoner euro, eller 23,2 miljoner euro per år. Kostnaderna motsvarar de nödvändiga insatserna för infrastruktur och integration och uppvägs av de effektivitetsvinster och kostnadsbesparingar som förväntas på lång sikt.

För att stödja denna investering bör införandet berättiga till EU-finansiering, särskilt genom det instrument som ska efterträda Europeiska socialfonden+ när det gäller digitalisering av offentliga tjänster och institutioner samt genom Europeiska konkurrenskraftsfonden för programperioden efter 2027.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Initiativet förväntas ha en positiv inverkan på konkurrenskraften. Företagens kostnader kommer sannolikt att minska tack vare färre administrativa hinder och den kortare tid som krävs för att erhålla och verifiera A1-intyget samt lämna ytterligare uppgifter om det råder tvivel om intygets giltighet. Små och medelstora företag, som utgör 99 % av företagen i EU och vanligtvis har svårare att uppfylla lagstadgade krav på grund av begränsade administrativa resurser, förväntas gynnas mer än större företag. Detta gäller särskilt inom byggindustrin och tjänstesektorn, där utstationering och verksamhet i två eller flera medlemsstater är vanligare. Enklare efterlevnad av kraven kan göra det möjligt att fördela mer resurser till värdeskapande verksamhet, vilket i sin tur kan öka effektiviteten. Förbättrad tillgång till gränsöverskridande arbetsmarknader kommer att göra det möjligt för företagen att dra nytta av en bredare talangreserv och optimera sin verksamhet, vilket gör dem mer konkurrenskraftiga på både lokala och internationella marknader. Initiativet kommer också att främja den tekniska utvecklingen genom att uppmuntra digitalisering av offentliga tjänster

och smidig tillgång till tjänster för enskilda personer och företag. Genom att införa innovativa lösningar för att styrka och över gränserna verifiera socialförsäkringsrättigheter och socialförsäkringstillhörighet stärker initiativet den offentliga sektorns förmåga till fortsatt innovation. Detta bör ytterligare bidra till EU:s ekonomiska expansion och företagens konkurrenskraft.

Förslaget är förenligt med den s.k. digitala kontrollen. Det är helt förenligt med de centrala principerna för e-förvaltning, nämligen följande:

•Digitalt som standard: Digitala förfaranden främjas som det främsta alternativet, samtidigt som andra alternativ fortfarande erbjuds.

•Engångsprincipen: Färre onödiga upprepade inlämningar av uppgifter.

•Inbyggd interoperabilitet: Gränsöverskridande erkännande och verifiering av handlingar samt gränsöverskridande utbyte av uppgifter underlättas, samtidigt som fragmenteringen minskas.

•Användarcentrering: Människorna sätts i centrum och förutsebara handläggningstider säkerställs.

•Inkludering och tillgänglighet: Alla garanteras lika tillgång, särskilt personer med funktionsnedsättning, äldre personer och personer med begränsade digitala färdigheter, genom möjligheten att begära förbättrade fysiska handlingar.

•Tillförlitlighet och säkerhet: Skyddet av personuppgifter och höga säkerhetsstandarder främjas.

•Gränsöverskridande som standard: Tjänster som är tillgängliga över gränserna inrättas och onödiga hinder för rörligheten minskas.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget till förordning förväntas underlätta samordningen av de sociala trygghetssystemen genom att förbättra tillgången till sociala trygghetsförmåner och hälso- och sjukvård i hela Europa, i enlighet med artiklarna 34 och 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Detta uppnås genom förbättrade möjligheter att styrka och verifiera socialförsäkringsrättigheterna och socialförsäkringstillhörigheten för personer som rör sig inom EU. Ingen försämring av den befintliga skyddsnivån har konstaterats.

Genom att säkerställa att socialförsäkringsrättigheter och socialförsäkringshandlingar lättare kan överföras och verifieras med hjälp av förenklade förfaranden och kortare administrativa handläggningstider förväntas initiativet ha en positiv inverkan på

•den fria rörligheten för personer och arbetstagare enligt artikel 45 i EUF-fördraget och artiklarna 15 och 45 i stadgan,

•friheten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 56 i EUF-fördraget och artikel 16 i stadgan.

Till följd av detta skulle arbetstagare vara mer benägna att utnyttja gränsöverskridande arbetstillfällen och företag mer benägna att bedriva verksamhet över gränserna. Förslaget till förordning innebär inga begränsningar av dessa friheter.

Förslaget kommer sannolikt också att ha en positiv inverkan på rätten till god förvaltning enligt artikel 41 i stadgan. Genom förenklade förfaranden och kortare handläggningstider förväntas begäranden och ärenden handläggas inom skälig tid, vilket ökar rättssäkerheten för enskilda personer och företag.

Förslaget till förordning omfattar behandling av personuppgifter. Den bör därför säkerställa att sådan behandling uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (dataskyddsförordningen)18 och är förenlig med de grundläggande rättigheter som garanteras i stadgan, särskilt rätten till respekt för privatlivet och rätten till skydd av personuppgifter enligt artiklarna 7 och 8, samt i EUF-fördraget, särskilt rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 16. Det rekommenderade alternativet förväntas säkerställa en hög säkerhets- och dataskyddsnivå genom att ge användarna kontroll över sina uppgifter, minimera exponeringen av uppgifter, garantera selektivt utlämnande och säkerställa att personuppgifter hanteras på ett säkert och transparent sätt i enlighet med dataskyddsförordningen när europeiska digitala identitetsplånböcker används. Användarna kommer på motsvarande sätt att omfattas av rättsliga skyddsåtgärder när de använder förbättrade fysiska handlingar.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Detta förslag har mycket begränsade konsekvenser för EU:s budget. De enda driftkostnaderna kommer att uppstå genom anordnandet av möten i kommittén och gruppen för digitalisering samt genom stödet till medlemsstaternas genomförande av de digitala lösningar som inrättas genom förslaget. Dessa utgifter kommer att täckas genom omfördelning av befintliga medel inom befintliga interna budgetposter.

5. ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandestrategi, genomförandeplaner samt former för övervakning, utvärdering och rapportering

Ett omfattande utkast till övervakningsram har tagits fram för att övervaka genomförandet och utvärdera initiativets effekter, se till att det förblir ändamålsenligt och uppnå de avsedda målen. Denna ram kommer att förbättras ytterligare med utgångspunkt i de slutliga rättsliga specifikationerna och tidsplanen för genomförandet. Framstegen kommer att följas upp med hjälp av en uppsättning operativa indikatorer, resultatindikatorer och effektindikatorer som är kopplade till de särskilda målen. Regelverket kommer också att bidra till att identifiera utmaningar i samband med genomförandet och säkerställa att genomförandestöd finns tillgängligt kontinuerligt och i god tid från början och under hela införandet av initiativet. Kommissionen kommer i nära samarbete med medlemsstaterna att regelbundet samla in och analysera uppgifter med hjälp av befintliga rapporteringsmekanismer. Uppgifterna kommer

18Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska

personer med avseende på behandling av personuppgifter, om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj ).

att användas för att identifiera brister i genomförandet och nya genomförandebehov, bedöma åtgärdens effektivitet och tillhandahålla det underlag som krävs för framtida utvärderingar.

Initiativet skulle kunna utvärderas tidigast sju år efter ikraftträdandet för att bedöma förslagets faktiska konsekvenser.

•Förklarande dokument (för direktiv) Ej tillämpligt

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I artikel 1 fastställs förslagets innehåll, vilket klargör dess mål.

I artikel 2 fastställs förslagets materiella och personella tillämpningsområde genom en närmare angivelse av de kategorier av personer och de grenar av den sociala tryggheten som förslaget är tillämpligt på.

I artikel 3 fastställs definitionerna av de centrala begrepp som används i förslaget till förordning, i syfte att underlätta en enhetlig tolkning och tillämpning.

I artikel 4 inrättas ramen för den digitala lösningen för det europeiska socialförsäkringskortet, vilken ska användas för att begära, utfärda och erkänna socialförsäkringshandlingar och kontrollera dem över gränserna. I artikeln anges även lösningens viktigaste funktioner.

I artikel 5 fastställs från och med vilken dag kapitel I om det europeiska socialförsäkringskortet ska tillämpas på socialförsäkringshandlingar. Tillämpningen börjar vid en senare tidpunkt i syfte att ge medlemsstaterna tillräckligt med tid att anpassa sig till de nya kraven.

I artikel 6 föreskrivs en skyldighet för medlemsstaterna att ge enskilda och företag möjlighet att med hjälp av förfaranden som uppfyller kraven i förordning (EU) 2018/1724 lämna in begäranden om de socialförsäkringshandlingar som omfattas av förslaget helt online19.

I artikel 7 fastställs reglerna för utfärdande, giltighet och kontroll av socialförsäkringshandlingar. Där föreskrivs att dessa handlingar som standard ska utfärdas i digitalt format för användning i europeiska digitala identitetsplånböcker, samtidigt som det ska vara möjligt att använda fysiska handlingar försedda med digitala funktioner som höjer säkerheten. I artikeln föreskrivs också att de berörda personerna och arbetsgivarna automatiskt ska underrättas när handlingar återkallas. Dessutom säkerställs att handlingarna erkänns och kontrolleras över gränserna av utsedda verifierare för att bekräfta deras äkthet, integritet och giltighet. Vidare tilldelas kommissionen genomförandebefogenheter att fastställa den digitala lösningens funktionella, operativa och tekniska specifikationer i enlighet med det granskningsförfarande som anges i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011.

19Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1724/oj ).

I artikel 8 införs bindande tidsfrister för utfärdande av socialförsäkringshandlingar. Syftet är att förhindra onödiga förseningar, säkerställa att rättigheter enligt EU:s regler om samordning av de sociala trygghetssystemen kan utövas effektivt och i rätt tid samt underlätta företagens gränsöverskridande verksamhet. Genom artikeln ges kommissionen befogenhet att fastställa dokumentspecifika tidsfrister genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som anges i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011.

I artikel 9 fastställs särskilda bestämmelser om det europeiska sjukförsäkringskortet.

Genom artikel 10 görs informationskraven för begäranden om A1-intyg mer enhetliga. Syftet är att undvika skillnader mellan medlemsstaterna när de relevanta sakförhållandena kontrolleras före utfärdandet av sådana intyg och samtidigt effektivisera begärandeförfarandena. I artikeln föreskrivs också en möjlighet till framtida teknisk interoperabilitet mellan å ena sidan de nationella portaler som används för att begära A1- intyg, och å andra sidan de offentliga gränssnitt som är anslutna till informationssystemet för den inre marknaden för utstationering av förare inom vägtransportsektorn respektive anmälningar om utstationering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU20. Syftet är att minska den administrativa bördan och främja återanvändning av uppgifter.

I artikel 11 framhävs användningen av EESSI-systemet som den huvudsakliga kanalen för gränsöverskridande utbyte av uppgifter mellan socialförsäkringsinstitutioner enligt EU:s regler om samordning av de sociala trygghetssystemen. I artikeln föreskrivs att systemet även fortsättningsvis ska fungera i enlighet med de befintliga tekniska och operativa specifikationerna. Senare anpassningar eller förbättringar ska införas genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som anges i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011, så att de blir bindande och tillämpas enhetligt i alla medlemsstater. För att ytterligare förbättra systemets tillförlitlighet och säkerställa att enskilda personer får tillgång till sina sociala trygghetsförmåner i god tid införs också en skyldighet för medlemsstaterna att följa de längsta tidsfrister för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter som anges i bilaga I till förslaget till förordning. Dessutom ges kommissionen befogenhet att vid behov anta delegerade akter om ändring av den bilagan.

Genom artikel 12 stärks samarbetet mellan medlemsstaterna genom att det införs en rättslig grund för elektroniskt informationsutbyte i syfte att upptäcka förändrade förhållanden som påverkar socialförsäkringsrättigheter och socialförsäkringsskyldigheter och effektivare bekämpa bedrägerier. Genom artikeln ges kommissionen befogenhet att, om EESSI inte anses vara den effektivaste eller lämpligaste metoden för utbytet, fastställa tekniska arrangemang genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som anges i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011.

Genom artikel 13 inrättas en grupp för digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen som ska tillhandahålla operativt stöd och skapa ett forum för utbyte av erfarenheter och kunskap och därigenom underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna.

20Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (EUT L 159, 28.5.2014, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/67/oj ).

I artikel 14 fastställs en rapporteringsskyldighet för medlemsstaterna för att säkerställa transparens och ansvarsskyldighet vid genomförandet av bestämmelserna i artiklarna 8.1 och 11.2.

I artikel 15 anges de dataskyddskrav som gäller för behandling av personuppgifter enligt den föreslagna förordningen. Där säkerställs att behandling av personuppgifter som utförs med stöd av den föreslagna förordningen är förenlig med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 och, i tillämpliga fall, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172521.

Genom artikel 16 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget, och villkoren för utövandet av denna delegering fastställs.

I artikel 17 föreskrivs att kommissionen ska biträdas av en kommitté när den antar genomförandeakter i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

I artikel 18 föreskrivs en utvärdering av den föreslagna förordningens genomförande och ändamålsenlighet. I artiklarna 19 och 20 föreskrivs att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 respektive Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 ska ändras för att anpassas till den föreslagna förordningen och den nya styrningsstrukturen och för att upprätthålla rättslig konsekvens.

I artikel 21 föreskrivs att bilaga II till förordning (EU) 2018/1724 ska ändras så att de onlineförfaranden som används för att begära de socialförsäkringshandlingar som omfattas av den här förordningen även omfattas av förordningen om en gemensam digital ingång.

I artikel 22 fastställs reglerna för ikraftträdandet av den föreslagna förordningen.

21Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner,

organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG)

nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj ).

2026/0271 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 48, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Den fria rörligheten för personer är en grundläggande frihet som garanteras genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och en hörnsten i unionens inre marknad. För att denna frihet ska kunna förverkligas fullt ut är det nödvändigt att enskilda personer, arbetstagare och deras familjer effektivt kan utnyttja sina socialförsäkringsrättigheter när de flyttar till, vistas i, är bosatta i eller arbetar i en annan medlemsstat.

(2)I detta syfte har unionen inrättat en övergripande rättslig ram enligt

Europaparlamentets och	rådets	förordningar (EG)	nr 883/200422 och	(EG)
nr 987/200923. Genom	dessa	regler samordnas	medlemsstaternas	sociala

trygghetssystem för att säkerställa att personer i gränsöverskridande sammanhang

behåller tillgången till socialförsäkringsförmåner såsom pensioner, arbetslöshetsförmåner och hälso- och sjukvård. En korrekt tillämpning av dessa regler kräver dock effektiva socialförsäkringsförfaranden som håller jämna steg med tekniska framsteg och föränderliga samhällsbehov.

(3)Digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen är nödvändigt för att effektivisera utbyten av uppgifter, snabba upp handläggningen av begäranden, förenkla tillgången till förmåner och minska de administrativa hindren för enskilda, företag och nationella myndigheter. Digitalisering bidrar även till att bättre förebygga bedrägerier och därigenom till stärkt förtroende för unionens ram för samordning av de sociala trygghetssystemen och till fri och rättvis rörlighet för alla.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2004/883/oj). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/987/oj ).

(4)Med anledning av komplexiteten i gränsöverskridande utbyten av uppgifter och den fortsatta digitaliseringen av förfarandena för samordning av de sociala trygghetssystemen krävs ett särskilt rättsligt instrument som kan anpassas till framtidens tekniska, sociala och politiska utveckling. Det rättsliga instrumentet bör komplettera unionens regler om samordning av de sociala trygghetssystemen i förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 genom att behandla de digitala system och processer som är nödvändiga för införande och kontroll av efterlevnaden av dessa regler. Eftersom bestämmelserna i den här förordningen är nära kopplade till varandra och bör fungera tillsammans med och komplettera förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen måste även dessa bestämmelser anta formen av en förordning.

(5)På grund av de digitala processernas tekniska särdrag, kompatibilitetskrav och snabbt föränderliga karaktär är det lämpligt att anta nödvändiga regler i form av ett separat rättsligt instrument. Detta för att säkerställa rättslig klarhet och enhetlig tillämpning i hela unionen och för att det ska finnas flexibilitet för anpassning till ny digital utveckling, utan att det krävs ändringar av unionens regler om samordning av de sociala trygghetssystemen.

(6)I syfte att säkerställa rättssäkerhet och förenlighet med förordning (EG) nr 883/2004 bör tillämpningsområdet för det rättsliga instrumentet anpassas till det personliga och materiella tillämpningsområde som fastställs i den förordningen.

(7)Det är nödvändigt att fastställa regler för inrättande och användning av det europeiska socialförsäkringskortet. Det är en digital lösning för begäran, utfärdande och gränsöverskridande verifiering på elektronisk väg av socialförsäkringshandlingar, inbegripet det europeiska sjukförsäkringskortet. Det europeiska socialförsäkringskortet bör säkerställa att enskilda personer snabbt kan styrka vad de har för socialförsäkringsrättigheter och bör stödja ett smidigt utnyttjande av rättigheterna i gränsöverskridande sammanhang samtidigt som socialförsäkringsinstitutioner, arbetsinspektioner och vårdgivare effektivt och säkert kan verifiera relevant information. Detta ger i sin tur enklare bedrägerikontroller och stärkt efterlevnadskontroll. Det europeiska socialförsäkringskortet bör även göra det lättare att uppfylla tillämpliga krav för företag som anställer arbetstagare och för egenföretagare i gränsöverskridande sammanhang.

(8)Pilotfasen för det europeiska socialförsäkringskortet, som löpte från 2021 till 2025 och inleddes inom handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och stöddes av programmet för ett digitalt Europa, har visat både den tekniska genomförbarheten och de praktiska fördelarna med ett europeiskt socialförsäkringskort.

(9)Förfaranden som rör A1-intyget och det europeiska sjukförsäkringskortet har redan visat att dessa kan minska den administrativa bördan, medan pilotfasen har visat att de är tekniskt genomförbara. Ramen för det europeiska socialförsäkringskortet bör först tillämpas på A1-intyget, med tanke på dess långt framskridna tekniska utveckling. Därefter bör den tillämpas på det europeiska sjukförsäkringskortet och på andra socialförsäkringshandlingar, med undantag för dem som inte bedöms relevanta, genomförbara eller kostnadseffektiva.

(10)För att undvika dubbelarbete bör det europeiska socialförsäkringskortet bygga vidare

på och komplettera befintliga digitala unionsinitiativ, särskilt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/172424, (EU) 2024/90325 och (EU) 910/201426.

(11)Enligt förordning (EU) 2018/1724 måste medlemsstaterna ge privatpersoner och företag möjlighet att fullgöra vissa förfaranden helt online. Detta innefattar begäranden för att fastställa vilken socialförsäkringslagstiftning innehavaren omfattas av, som leder till utfärdande av A1-intyget, samt begäranden om det europeiska sjukförsäkringskortet och ansökningar om pensionsförmåner. För att säkerställa att enskilda personer fullt ut kan utnyttja sin rätt till fri rörlighet och rörlighet på arbetsmarknaden utan administrativa hinder bör möjligheten att lämna in begäranden helt online utvidgas till de socialförsäkringshandlingar som omfattas av denna förordning. Bilaga II till förordning (EU) 2018/1724 bör därför ändras så att den omfattar onlineförfarandena för att begära de socialförsäkringshandlingar som omfattas av den här förordningen.

(12)För att upprätthålla en människocentrerad digitaliseringsstrategi och för att optimera medlemsstaternas investeringar är användning av den europeiska digitala identitetsplånboken, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1183, i kombination med förordning (EU) 2018/1724, av central betydelse. Plånboken ger en harmoniserad, rättsligt sund, mycket säker och integritetsförenlig mekanism för säker lagring och delning av digitala identitetsuppgifter och handlingar.

(13)För att främja effektivitet och modernisering bör digitala socialförsäkringshandlingar bli standardformatet. Samtidigt är det nödvändigt att enskilda personer och företag behåller rätten att begära och få fysiska socialförsäkringshandlingar. Detta främjar inkludering och motverkar ökad ojämlikhet i tillgången till tjänster. De fysiska socialförsäkringshandlingarna bör förbättras med standardiserade digitala funktioner som gör att de kan verifieras på ett säkert sätt, vilket bidrar till minskad bedrägeririsk. Eftersom de fysiska handlingarna kommer att innehålla digitala funktioner bör de omfattas av denna förordning.

(14)Arbetstagare i gränsöverskridande sammanhang saknar ofta tydlig information om sin ställning i fråga om social trygghet. De kan till exempel vara omedvetna om att en arbetsgivare har begärt ett A1-intyg för deras gränsöverskridande verksamhet eller har fått ett sådant intyg utfärdat. Arbetstagares direkta åtkomst till socialförsäkringshandlingar bör därför underlättas, så att insynen i socialförsäkringsrättigheter och socialförsäkringsanslutning förbättras. Detta förväntas minska sårbarheten för bedrägerier och garantera att arbetstagarna snabbt får de socialförsäkringsförmåner som de har rätt till.

(15)Med tanke på vikten av att bekämpa gränsöverskridande socialförsäkringsbedrägerier och stärka det ömsesidiga förtroendet bör medlemsstaterna noggrant verifiera att de

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1724/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/903 av den 13 mars 2024 om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (förordningen om ett interoperabelt Europa) (EUT L, 2024/903, 22.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/903/oj).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om

upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/910/oj ).

uppgifter som lämnas är korrekta innan de utfärdar några socialförsäkringshandlingar, med tillbörlig aktsamhet. Användning av digitala verktyg bör främjas för att stödja processen.

(16)Fysiska personer som har en rättslig företrädare, inbegripet underåriga barn, har eventuellt inte tillgång till en europeisk digital identitetsplånbok. Därför bör rättsliga företrädare såsom föräldrar, förmyndare eller andra vederbörligen bemyndigade personer kunna ta emot och lagra digitala socialförsäkringshandlingar för den person de företräder i sin egen europeiska digitala identitetsplånbok. Detta är nödvändigt för att underlätta åtkomsten till digitala handlingar för personer som har en rättslig företrädare, vilket är särskilt viktigt när de behöver akut sjukvård.

(17)För att säkerställa lika tillgång bör socialförsäkringshandlingar och de processer genom vilka de begärs, görs tillgängliga och delas vara tillgängliga för personer med

funktionsnedsättning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/210227 och, i tillämpliga fall, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/88228.

(18)För att säkerställa att de rättigheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 883/2004 snabbt kan utnyttjas bör de behöriga institutionerna vara skyldiga att utfärda socialförsäkringshandlingar till den berörda personen och, i tillämpliga fall, till arbetsgivaren, inom bindande tidsfrister. Erfarenheten har visat att förseningar i utfärdandet av sådana handlingar kan hindra enskilda personer från att snabbt få tillgång till förmåner och skapa hinder för gränsöverskridande företagsverksamhet. Med tanke på vikten av snabb tillgång till hälso- och sjukvård under en tillfällig vistelse utomlands bör den maximala tidsfristen för utfärdande av det europeiska sjukförsäkringskortet inte överstiga 24 timmar från inlämningen av en fullständig ansökan. Detta bör vara möjligt, eftersom den enda uppgift som måste verifieras är att personen faktiskt är försäkrad.

(19)För att stödja en smidig gränsöverskridande rörlighet bör kompatibilitet och synergier mellan det europeiska socialförsäkringskortet och det system för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (EESSI-systemet) som inrättats i enlighet med förordning (EG) nr 987/2009 undersökas. När så är lämpligt bör kompatibilitet och synergier mellan det europeiska socialförsäkringskortet och andra unionsinitiativ också utforskas, inbegripet det tekniska engångssystemet, förslaget om en europeisk företagsplånbok, informationssystemet för den inre marknaden och digitala initiativ på områdena utstationering av arbetstagare, pensionsspårning, arbetsrätt, bolagsrätt, beskattning och digital hälsa.

(20)Digitaliseringen av det europeiska sjukförsäkringskortet inom ramen för det europeiska socialförsäkringskortet kommer att ytterligare förbättra enskilda personers tillgång till medicinskt nödvändig hälso- och sjukvård under tillfälliga vistelser i andra medlemsstater. Detta kommer i sin tur att ge vårdgivare i hela Europa möjlighet att snabbt och korrekt verifiera försäkringsstatusen, vilket minskar antalet avslag på ansökningar som rör det europeiska sjukförsäkringskortet och antalet fall av olämplig användning av kortet. För att underlätta en snabbare, mer korrekt och säkrare hantering av ersättningsansökningar enligt unionens regler om samordning av de

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (EUT L 327, 2.12.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2016/2102/oj ).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/882/oj).

sociala trygghetssystemen samt förbättra den övergripande effektiviteten är det mycket viktigt att vårdgivare kan förenkla överföringen av relevanta uppgifter med automatiserade metoder. Detta bör göras med iakttagande av dataskyddsreglerna och proportionalitetsprincipen. De investeringar och anpassningar för digitala hälso- och sjukvårdssystem som redan föreskrivs inom ramen för det europeiska hälsodataområdet bör utnyttjas för att skapa synergier som maximerar de digitala hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet, särskilt som integrering med den europeiska digitala identitetsplånboken planeras på båda områdena.

(21)De nödvändiga uppgifter som krävs för att begära A1-intyget bör samordnas mellan medlemsstaterna. Detta syftar till att säkerställa att de uppgifter som är relevanta för att fastställa vilken lagstiftning som gäller verifieras på ett enhetligt sätt, vilket är nödvändigt för att inkorrekta uppgifter och bedrägerier ska kunna upptäckas och för att minska den administrativa bördan för arbetsgivare som utstationerar arbetstagare. Vidare bör nationella portaler för att begära A1-intyget genom en förenklad teknisk funktion vara kompatibla med de offentliga gränssnitt som är anslutna till informationssystemet för den inre marknaden så att gemensamma uppgifter bara behöver lämnas in en gång och sedan kan återanvändas när så är möjligt, i linje med engångsprincipen. En sådan möjlig kompatibilitet bör minska den administrativa bördan för företag och även underlätta gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, i linje med kommissionens förenklingsmål. För att underbygga och stärka utvecklingsarbetet bör kommissionen, med stöd av medlemsstaterna, även utvärdera kostnads-nyttoförhållandet för förenklingen och den minskade administrativa bördan, kompatibiliteten med befintliga system och anpassningen till pågående och framtida

unionsinitiativ, särskilt eventuella uppdateringar av regelverket för informationssystemet för den inre marknaden. Alla kompatibilitetssåtgärder bör vara förenliga med förordning (EU) 2018/1724 och göra det lättare att uppfylla de krav som gäller för förfarandet helt online och engångsprincipen för att begära att tillämplig socialförsäkringslagstiftning.

(22)Det europeiska socialförsäkringskortet är avsett att komplettera EESSI-systemet. Det europeiska socialförsäkringskortet ger enskilda personer och företag en lösning för att interagera digitalt med nationella myndigheter, men den här förordningen bör även reglera utbyten mellan socialförsäkringsinstitutioner, särskilt utbyten som underlättas genom EESSI-systemet. För att säkerställa effektivitet och förenlighet bör EESSI- systemet vara det främsta medlet för sådana utbyten.

(23)En jämförande studie från administrativa kommissionen för samordning av de sociala

trygghetssystemen har visat att behandling av gränsöverskridande socialförsäkringsärenden i genomsnitt tar fyra gånger längre tid än jämförbara nationella ärenden inom alla grenar av den sociala tryggheten. Det är därför nödvändigt att införa åtgärder för att förhindra onödiga förseningar i behandlingen av gränsöverskridande ärenden som orsakas av ett senfärdigt utbyte av uppgifter.

(24)För att effektivt förebygga och upptäcka fel och bedrägerier i gränsöverskridande frågor om social trygghet krävs ett effektivt utbyte av uppgifter och ett nära samarbete mellan medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att fastställa regler för utbyten av uppgifter när EESSI-systemet inte kan användas effektivt. Dessa regler bör ge behöriga myndigheter och institutioner större rättssäkerhet och en stabil rättslig grund för utbyte av uppgifter för att upptäcka bedrägerier och oriktigheter i de uppgifter som ligger till grund för de rättigheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 883/2004, och för verifiering av uppgifter genom korskontroll med andra medlemsstaters myndigheter och institutioner via elektroniskt utbyte av uppgifter eller säker

direktåtkomst till databaser. Alla begäranden om uppgifter och svar bör även i fortsättningen vara nödvändiga och proportionerliga.

(25)För att stödja ett enhetligt genomförande av denna förordning och inrätta en praktikgemenskap för utbyte av erfarenheter och kunskap bör en grupp för digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen inrättas, bestående av två företrädare för varje medlemsstat, med såväl teknisk som politisk expertis om de digitala aspekterna av samordningen av de sociala trygghetssystemen samt företrädare för kommissionen. Detaljerad information om gruppens sammansättning bör fastställas i dess arbetsordning. Gruppen bör även fortsätta det arbete som tidigare utförts av tekniska kommissionen för informationsbehandling, som inrättats i enlighet med artikel 73 i förordning (EG) nr 883/2004, och de tillfälliga grupperna inom administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen, inbegripet den om det europeiska socialförsäkringskortet. För att säkerställa ett effektivt genomförande av ramen för det europeiska socialförsäkringskortet, som bygger på den europeiska ramen för digital identitet, bör digitaliseringsgruppen, när så är relevant, samarbeta med administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen och europeiska samarbetsgruppen för digital identitet.

(26)Europeiska arbetsmyndigheten bör fortsätta att spela en central roll när det gäller att stödja medlemsstaternas insatser för att digitalisera gränsöverskridande processer för social trygghet. Detta bör särskilt bestå i ett regelbundet utbyte av god praxis och erfarenheter, en effektiv användning av digitala verktyg och kapacitetsuppbyggande åtgärder såsom utbildnings- och kunskapsutbytesinitiativ för att stärka de nationella myndigheternas digitala beredskap. Europeiska arbetsmyndigheten bör även fortsätta att öka medvetenheten bland enskilda personer, arbetsgivare och andra berörda parter, såsom vårdgivare, genom riktade informationskampanjer, vägledningsmaterial och utåtriktad verksamhet. Detta bör bidra till att förbättra förståelsen och insynen om gränsöverskridande rättigheter och skyldigheter när det gäller socialförsäkring och tillgängliga digitala verktyg.

(27)All behandling av personuppgifter enligt denna förordning bör ske i enlighet med förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 samt direktiv 2002/58/EG29. Personuppgifter bör behandlas enligt denna förordning endast för de särskilda ändamål som anges i den och förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 utan att det påverkar ytterligare behandling för arkivändamål av allmänt intresse i enlighet med artiklarna 5.1 b och 89 i förordning (EU) 2016/679.

(28)I denna förordning fastställs en rättslig grund för lagring och behandling av uppgifterna i socialförsäkringshandlingar i syfte att styrka och verifiera socialförsäkringsrättigheter i gränsöverskridande sammanhang. Personuppgifter som behandlas enligt denna förordning bör vara uppgifterna i dessa socialförsäkringshandlingar. Dessa personuppgifter bör särskilt avse de uppgifter som behövs för digital identifiering av fysiska personer för att underlätta ett snabbare och mer korrekt utnyttjande av rättigheter enligt förordning (EG) nr 883/2004 samt för att verifiera giltigheten och innehållet i de uppgifter och handlingar som utbyts. Dessa uppgifter bör tillhöra följande kategorier av uppgifter: namn, födelsedatum, födelseort, adress, personligt identifieringsnummer, yrkes- och hälsouppgifter. Vid tillämpning av denna förordning hanteras dessa personuppgifter av medlemsstaternas utfärdare och

29Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

verifierare. Förordningen begränsar lagringsperioden för personuppgifter till den period som är strikt nödvändig för att verifiera dem. De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är proportionerliga, eftersom de är strikt begränsade till vad som krävs för att verifiera rättigheter, hantera socialförsäkringsärenden, säkerställa efterlevnad och bekämpa bedrägerier. Robusta skyddsåtgärder – inbegripet dataminimering, åtkomstkontroll och kryptering – bör införas i syfte att säkerställa minimalt intrång, samtidigt som gemensamma datamodeller bör anges i genomförandeakter.

(29)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller den förteckning över socialförsäkringshandlingar för vilka ramen för det europeiska socialförsäkringskortet inte ger något mervärde samt ändringar av bilaga I. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning30. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och experterna ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(30)I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att ange funktionella och tekniska specifikationer och förfaranden för socialförsäkringshandlingar, ange tidsfrister för utfärdande av socialförsäkringshandlingar, fastställa gemensamma uppgiftskrav för att begära A1-intyget, fastställa en gemensam teknisk ram för att säkerställa kompatibilitet mellan de nationella portaler som används för att begära intyget och de offentliga gränssnitt som är anslutna till IMI för deklaration av utstationering av arbetstagare och förare, ange framtida funktionella och tekniska specifikationer för EESSI-systemet när det gäller vissa områden, fastställa

gemensamma förfaranden för säkert utbyte av eller säker åtkomst till de uppgifter som är nödvändiga för att kontrollera att förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 tillämpas och efterlevs korrekt samt ange format och struktur för medlemsstaternas rapporter om genomförandet av denna förordning. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201131.

(31)För tydlighet och förenlighet med denna förordning bör föråldrade bestämmelser i förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 som reglerar elektroniska utbyten av uppgifter utgå. De förordningarna bör därför ändras i enlighet med detta.

(32)För att ge medlemsstaterna tillräckligt med tid att anpassa sina administrativa och tekniska arrangemang till utvecklingen av det europeiska socialförsäkringskortet bör tillämpningen av bestämmelserna för det europeiska socialförsäkringskortet skjutas upp.

(33)I enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 har samråd genomförts med Europeiska datatillsynsmannen[, som avgav ett yttrande den ...].

EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj . Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina

genomförandebefogenheter(EUTL55,28.2.2011,s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj ).

(34)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att inrätta en enhetlig, säker och kompatibel digital ram för begäran, utfärdande och gränsöverskridande verifiering av

socialförsäkringshandlingar samt för gränsöverskridande utbyte av socialförsäkringsuppgifter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna var för sig, utan snarare, med anledning av åtgärdens gränsöverskridande karaktär och omfattning, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen för förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

1.I denna förordning fastställs regler för digitalisering av gränsöverskridande utbyten av socialförsäkringsuppgifter för en effektiv tillämpning och kontroll av efterlevnaden av förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009.

2.I förordningen fastställs särskilt regler om följande:

a)Inrättande och användning av det europeiska socialförsäkringskortet som ett sätt att digitalt och snabbt styrka och verifiera socialförsäkringsrättigheter för enskilda personer som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet och göra det lättare för arbetsgivare att uppfylla kraven.

b)Funktion, utveckling och förbättring av systemet för elektroniska utbyte av socialförsäkringsuppgifter (EESSI-systemet), som säkerställer säkra, standardiserade och kompatibla utbyten av uppgifter mellan olika socialförsäkringsinstitutioner.

c)Andra gränsöverskridande digitala utbyten av uppgifter mellan behöriga institutioner som är nödvändiga för att bekämpa gränsöverskridande socialförsäkringsbedrägerier samt för att identifiera förändrade omständigheter, oriktigheter, inkonsekvenser eller fel.

3.	Denna förordning kompletterar förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG)
	nr 987/2009. Den ska inte påverka de rättigheter och skyldigheter som fastställs i de
	förordningarna, om inte annat föreskrivs i den här förordningen.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på de personer som omfattas av förordning (EG) nr 883/2004, i enlighet med artikel 2 i den förordningen, och på de grenar av den sociala tryggheten som anges i artikel 3.1 i samma förordning.

Artikel 3

Definitioner

1.I denna förordning ska definitionerna i förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 gälla.

2.Dessutom gäller följande definitioner:

a)europeiskt socialförsäkringskort: digital lösning för begäran, utfärdande, gränsöverskridande kontroll och erkännande av socialförsäkringshandlingar inom unionen.

b)socialförsäkringshandling: uppgifter (oavsett format) som styrker en persons ställning i fråga om social trygghet och som krävs för tillämpning av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009.

c)europeisk digital identitetsplånbok: europeisk digital identitetsplånbok enligt definitionen i artikel 3.42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014.

d)digital socialförsäkringshandling: socialförsäkringshandling som utfärdats av den behöriga institutionen i en medlemsstat och som är utformad för att lagras, hanteras och delas via den europeiska digitala identitetsplånboken och kan verifieras på elektronisk väg.

e)A1-intyg: socialförsäkringshandling som avses i artikel 19.2 i förordning (EG) nr 987/2009, utfärdad av den behöriga institutionen i en medlemsstat, där det intygas att medlemsstatens lagstiftning är tillämplig enligt avdelning II i förordning (EG) nr 883/2004.

f)europeiskt sjukförsäkringskort: socialförsäkringshandling utfärdad i enlighet med artikel 25 i förordning (EG) nr 987/2009.

g)	utfärdare:	institution	enligt	definitionen i artikel 1 p			i förordning (EG)
	nr 883/2004 eller organ eller myndighet som har utsetts, erkänts eller på annat
	sätt är behörig enligt en medlemsstats lagstiftning och som har ansvaret för att
	utfärda,	översända	och,	vid	behov,	rätta	eller	återkalla
	socialförsäkringshandlingar som omfattas av förordningarna (EG) nr 883/2004
	och (EG) nr 987/2009.

h)verifierare: offentlig eller privat enhet, eller fysisk person som agerar i sin yrkesroll, som har utsetts, godkänts eller erkänts av en medlemsstat som behörig att verifiera socialförsäkringshandlingar i enlighet med denna förordning.

Kapitel I

Europeiskt socialförsäkringskort

Artikel 4

Rättslig ram för det europeiska socialförsäkringskortet

1.Den rättsliga ramen för det europeiska socialförsäkringskortet består av de regler som fastställs i detta kapitel för följande:

a)Begäranden om socialförsäkringshandlingar som de berörda personerna och arbetsgivarna lämnar in online till behöriga institutioner i medlemsstaterna.

b)Utfärdande av socialförsäkringshandlingar av de behöriga institutionerna i medlemsstaterna till de berörda personerna och arbetsgivarna.

c)Verifiering på elektronisk väg av socialförsäkringshandlingar av verifierare för att bekräfta handlingarnas äkthet, integritet och giltighet.

Artikel 5

Räckvidd och tillämpning av den rättsliga ramen för det europeiska

socialförsäkringskortet

1.Detta kapitel ska tillämpas på följande:

a)A1-intyget, från och med den [datum för ikraftträdande plus 12 månader].

b)Det europeiska sjukförsäkringskortet, från och med den [dagen för ikraftträdande plus 3 år], och andra socialförsäkringshandlingar med undantag för dem som anges i de delegerade akter som antas enligt punkt 2.

2.Kommissionen får senast den [dagen för ikraftträdande plus 18 månader] anta delegerade akter där det, utifrån en bedömning, fastställs en förteckning över andra socialförsäkringshandlingar än A1-intyget och det europeiska sjukförsäkringskortet som detta kapitel inte är tillämpligt på.

3.I bedömningen ska hänsyn tas till följande:

c)De berörda handlingarnas operativa relevans, särskilt med beaktande av hur ofta handlingarna utfärdas, antalet utfärdade handlingar och potentialen att förebygga bedrägerier.

d)De förväntade kostnaderna och fördelarna med att digitalisera de berörda handlingarna för utnyttjande av socialförsäkringsrättigheter och ett effektivt genomförande av förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009, inbegripet minskad administrativ börda för enskilda personer och företag.

Artikel 6

Onlineförfaranden för att begära socialförsäkringshandlingar

Berörda personer och, i förekommande fall, arbetsgivare ska kunna lämna in begäranden om socialförsäkringshandlingar som omfattas av denna förordning helt online genom förfaranden som är förenliga med förordning (EU) 2018/1724. Onlineförfarandet för begäranden ska vara användarvänligt, tillgängligt och uppfylla följande krav:

a)Elektronisk identifiering och autentisering av den berörda personen och, i tillämpliga fall, arbetsgivaren ska vara möjligt.

b)De uppgifter, handlingar eller styrkande underlag som avses i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 987/2009 och som är nödvändiga för att behandla begäran ska kunna lämnas in elektroniskt.

c)Den slutliga inlämningen av begäran ska kunna fullgöras på distans.

d)Den berörda personen och, i tillämpliga fall, arbetsgivaren ska få ett automatiskt mottagningsbevis när inlämningen har fullgjorts, såvida inte handlingen utfärdas omedelbart.

e)Den berörda personen och, i tillämpliga fall, arbetsgivaren ska meddelas elektroniskt att utfärdandeförfarandet har fullgjorts.

Artikel 7

Utfärdande, giltighet och verifiering av socialförsäkringshandlingar

1.De behöriga institutionerna ska utfärda digitala socialförsäkringshandlingar i ett format som lämpar sig för användning i den berörda personens och, i förekommande fall, arbetsgivarens europeiska digitala identitetsplånbok. De digitala socialförsäkringshandlingarna ska uppfylla kraven i de tekniska specifikationer som antas i enlighet med punkt 11.

2.Genom undantag från punkt 1 ska de behöriga institutionerna när den berörda personen eller arbetsgivaren så begär utfärda socialförsäkringshandlingen i ett standardiserat och tillgängligt fysiskt format. En sådan handling ska innehålla en QR-kod eller andra elektroniska funktioner för ökad säkerhet och ska uppfylla kraven i de tekniska specifikationer som antas i enlighet med punkt 11.

3.Varje medlemsstat ska till kommissionen överlämna en förteckning över utfärdare och hålla denna förteckning uppdaterad. Kommissionen ska göra dessa förteckningar tillgängliga för allmänheten genom en säker kanal och i elektroniskt undertecknad eller förseglad form som lämpar sig för automatisk behandling. Förteckningen över utfärdare av A1-intyget ska överlämnas till kommissionen senast den [datum för ikraftträdande plus 12 månader]. Medlemsstaterna ska överlämna förteckningen över

utfärdare av det europeiska sjukförsäkringskortet och andra socialförsäkringshandlingar som omfattas av detta kapitel senast den [datum för ikraftträdande plus 3 år].

4.Innan de utfärdar en socialförsäkringshandling ska utfärdarna verifiera att de uppgifter som de berörda personerna och, i tillämpliga fall, arbetsgivarna lämnar till stöd för sin begäran är korrekta, inbegripet medelst digitala verktyg.

5.När en socialförsäkringshandling som avses i punkt 1 eller punkt 2 återkallas ska utfärdaren omedelbart meddela den berörda personen och, i tillämpliga fall, arbetsgivaren. Meddelandet ska lämnas på elektronisk väg, utom om både den berörda personen och, i tillämpliga fall, arbetsgivaren anger andra sätt.

6.Utfärdarna ska säkerställa att en person i sin egen europeiska digitala identitetsplånbok kan ta emot och lagra digitala socialförsäkringshandlingar för sina underåriga barn och de fysiska personer som vederbörande företräder.

7.Socialförsäkringshandlingar som utfärdats enligt punkterna 1 och 2 av en medlemsstat ska erkännas av verifierare i alla medlemsstater.

När en handling som utfärdats i enlighet med denna förordning har verifierats ska dess giltighet eller äkthet inte omfattas av några ytterligare beviskrav i värdmedlemsstaten. Denna punkt ska inte påverka tillämpningen av de förfaranden som är tillämpliga i händelse av tvivel eller tvist enligt förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009.

8.Medlemsstaterna ska säkerställa att verifierare som är etablerade på deras territorium har de tekniska medel som är nödvändiga för att verifiera de socialförsäkringshandlingar som utfärdats enligt denna artikel, oavsett format, för att bekräfta deras äkthet, integritet och giltighet. De ska kunna verifiera att

a)handlingen har utfärdats av en behörig institution,

b)uppgifterna i handlingen inte har ändrats sedan handlingen utfärdades,

c)handlingen inte har löpt ut eller återkallats.

9.Personuppgifter som behandlas för att verifiera den berörda personens socialförsäkringshandling får inte lagras av verifieraren efter det att verifieringen har fullgjorts, utom om det är nödvändigt för att tillämpa förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 eller tillåtet enligt en annan unionsrättsakt eller nationell rättsakt i enlighet med förordning (EU) 2016/679 eller direktiv (EU) 2016/68032.

10.Det europeiska socialförsäkringskortet ska vara kompatibelt med EESSI-systemet och, när så är lämpligt, med andra relevanta digitala unionsinitiativ, inbegripet det europeiska hälsodataområdet och det tekniska engångssystemet.

11.Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer funktionella och tekniska specifikationer för de handlingar som avses i punkterna 1 och 2. Dessa genomförandeakter ska omfatta följande:

32Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89. ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2016/680/oj ).

a)Tekniska specifikationer och kompatibilitetsspecifikationer, inbegripet gemensamma datamodeller som fastställer vilka uppgifter som får behandlas, standarder och tillgänglighetskrav.

b)Förfaranden för att begära, utfärda, återkalla och verifiera handlingar, inbegripet aspekter som rör förteckningar över utfärdare i enlighet med punkt 3 i denna artikel.

c)Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder, inbegripet kryptering och åtgärder för åtkomstkontroll.

d)Organisatoriska åtgärder för behandling och skydd av personuppgifter, inbegripet med avseende på lagringsperioderna, och roller för personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden i enlighet med förordning (EU) 2016/679.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2.

Artikel 8

Tidsfrister för utfärdande av socialförsäkringshandlingar

1.Behöriga institutioner ska utfärda socialförsäkringshandlingar till den berörda personen och, i tillämpliga fall, arbetsgivaren inom de tidsfrister som fastställs i enlighet med punkterna 2 och 3.

2.Senast den [dagen för ikraftträdande plus 18 månader] ska kommissionen anta

genomförandeakter som fastställer tidsfristerna för utfärdande av socialförsäkringshandlingar som omfattas av detta kapitel, beräknat från inlämningen av en fullständig begäran.

3.Genom undantag från punkt 2 ska den genomförandeakt som fastställer tidsfristen för utfärdande av A1-intyget antas senast den [datum för ikraftträdande plus 12 månader].

4.För utfärdande av det europeiska sjukförsäkringskortet får tidsfristen inte överstiga 24 timmar.

5.När tidsfristerna fastställs ska kommissionen beakta följande:

a)Vilken typ av socialförsäkringshandling som begärs.

b)De olika förfarandesteg som krävs för att verifiera de uppgifter som lämnats innan den begärda socialförsäkringshandlingen utfärdas, inbegripet, i förekommande fall, nödvändiga utbyten av uppgifter mellan behöriga institutioner.

c)Behovet av att säkerställa ett snabbt utnyttjande av rättigheter enligt förordning (EG) nr 883/2004.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2.

6.När begäran tas emot ska utfärdaren informera de berörda personerna eller arbetsgivarna, beroende på vad som är tillämpligt, om den förväntade tid som krävs

för att behandla deras begäran och om de tillämpliga tidsfrister som fastställs i de genomförandeakter som antas enligt punkt 2.

Artikel 9

Europeiska sjukförsäkringskort

1.Från och med den [datum för ikraftträdande plus 3 år] ska alla nyutfärdade europeiska sjukförsäkringskort uppfylla kraven i artikel 7. Europeiska sjukförsäkringskort som redan är i omlopp och som ännu inte har löpt ut den dagen ska ersättas senast den [datum för ikraftträdande plus 5 år].

2.Från och med den [datum för ikraftträdande plus 3 år] ska medlemsstaterna säkerställa att vårdgivare på deras territorium på elektronisk väg kan överföra uppgifterna i det europeiska sjukförsäkringskortet för en patient från en annan medlemsstat samt alla uppgifter som måste överföras för ersättningsförfarandet till de behöriga institutionerna i den behandlande medlemsstaten.

Artikel 10

A1-intyg

1.Senast den [dagen för ikraftträdande plus 12 månader] ska kommissionen anta genomförandeakter som fastställer gemensamma uppgiftskrav för att begära ett A1- intyg, som inte går utöver vad som är nödvändigt för att fastställa tillämplig lagstiftning och med vederbörlig hänsyn till minskad administrativ börda.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa en gemensam teknisk ram för att säkerställa kompatibilitet mellan de nationella portaler som används för att begära A1-intyget och de offentliga gränssnitt som är anslutna till informationssystemet för den inre marknaden33 för deklaration av utstationering av arbetstagare och utstationering av förare inom vägtransportsektorn, i enlighet med artikel 1.11 i direktiv (EU) 2020/1057. Med den tekniska ramen ska det vara möjligt att återanvända relevanta inlämnade uppgifter i samband med förfarandena för att begära A1-intyget och lämna in utstationeringsdeklarationer, med iakttagande av förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 samt engångsprincipen.

3.De genomförandeakter som avses i punkterna 1 och 2 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2.

33Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt

samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens

beslut 2008/49/EG (IMI-förordningen) (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/1024/oj ).

Kapitel II

Utbyten mellan institutioner

Artikel 11

Utbyten genom EESSI-systemet

1.Medlemsstaterna ska utbyta, få tillgång till och behandla de uppgifter som krävs för att tillämpa förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 via EESSI- systemet i enlighet med de funktionella och tekniska specifikationer som fastställs enligt artikel 78 i förordning (EG) nr 987/2009.

2.När medlemsstaterna utbyter uppgifter via EESSI-systemet ska de iaktta de maximala tidsperioderna i bilaga I till den här förordningen.

3.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 i syfte att ändra bilaga I med beaktande av följande:

a)Verksamhetsanvändningsfall och de strukturerade elektroniska handlingar som ingår i utbytet.

b)De olika förfarandesteg som krävs för att samla in uppgifterna, inbegripet, i förekommande fall, nödvändiga utbyten av uppgifter mellan behöriga institutioner på nationell nivå.

c)Behovet av att säkerställa ett snabbt utnyttjande av rättigheter enligt förordning (EG) nr 883/2004.

4.För behandling av personuppgifter i EESSI-systemet ska kommissionen betraktas som personuppgiftsbiträde enligt definitionen i artikel 3.12 i förordning (EU) 2018/1725 och medlemsstaterna som gemensamt personuppgiftsansvariga enligt artikel 26 i förordning (EU) 2016/679.

5.Kommissionen ska genom genomförandeakter vidare fastställa de funktionella och tekniska specifikationerna för EESSI-systemet med avseende på följande områden:

a)Verksamhetsanvändningsfall och struktur, format, innehåll och datamodeller för de uppgifter som utbyts.

b)Förfaranderegler och tekniska regler för utbyten av uppgifter.

c)Roller och ansvar för de organ som ingår i utbytena.

d)Åtgärder för driftskontinuitet.

e)Säkerhets- och dataskyddsåtgärder.

f)Operativa åtgärder och stödåtgärder.

g)Detaljerad information om den offentliga databas som innehåller de uppgifter som avses i artikel 88.4 i förordning (EG) nr 987/2009.

h)Servicenivåer.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2.

Artikel 12

Elektroniskt utbyte av uppgifter

utanför EESSI-systemet

1.När det utbyte av uppgifter som är nödvändigt för att kontrollera att förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 tillämpas och efterlevs korrekt, inbegripet för att identifiera förändrade omständigheter, oriktigheter, inkonsekvenser, bedrägerier och fel, inte kan utföras effektivt genom EESSI-systemet, får sådana uppgifter eller säker åtkomst till sådana uppgifter genom undantag från artikel 11.1 utbytas utanför EESSI-systemet, i enlighet med de gemensamma förfaranden och specifikationer som fastställs i enlighet med punkt 2 .

2.Kommissionen ska, i tillämpliga fall, anta genomförandeakter för att fastställa gemensamma förfaranden samt funktionella och tekniska specifikationer för säkert utbyte av eller säker åtkomst till sådana uppgifter som avses i punkt 1.

3.Genomförandeakterna får omfatta följande:

a)Arrangemang för de kategorier av uppgifter som utbyts eller görs tillgängliga samt roller och ansvar för de organ som ingår i utbytena.

b)Metod för utbyte eller åtkomst.

c)Standardformat eller standardstrukturer.

d)Åtgärder som säkerställer säkerhet, integritet och tillförlitlighet för utbytet eller åtkomsten.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2.

Kapitel III

Styrning och informationsbehandling

Artikel 13

Digitaliseringsgrupp

1.En grupp för digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen (digitaliseringsgruppen) inrättas för att underlätta gränsöverskridande samarbete om de digitala aspekterna av samordningen av de sociala trygghetssystemen enligt denna förordning.

2.Digitaliseringsgruppen ska bestå av två regeringsföreträdare för varje medlemsstat, som vid behov biträds av sakkunniga rådgivare. Företrädare för kommissionen ska också närvara vid digitaliseringsgruppens möten. Kommissionen ska vara digitaliseringsgruppens ordförande och även stå för dess sekretariat.

3.Digitaliseringsgruppen ska ha följande uppgifter:

SV35

a)Stödja ett enhetligt genomförande av denna förordning genom att underlätta samordning, utbyte av uppgifter och bästa praxis i medlemsstaterna och utarbeta riktlinjer för att stödja kontrollen av efterlevnaden av denna förordning.

b)Ge rekommendationer till den kommitté som avses i artikel 17, när så är relevant, om ytterligare digitalisering av samordningen av de sociala trygghetssystemen.

c)Stödja utvecklingen och driften av elektroniska utbyten av uppgifter i enlighet med denna förordning.

d)Ge kommissionen råd, när så är lämpligt, vid det tidiga utarbetandet av utkast till genomförandeakter som ska antas enligt denna förordning.

4.Digitaliseringsgruppen ska, när så är relevant, samarbeta med administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen enligt avdelning IV i förordning (EG) nr 883/2004 och med europeiska samarbetsgruppen för digital identitet enligt artikel 46e i förordning (EU) nr 910/2014.

5.Digitaliseringsgruppen ska anta sin arbetsordning.

Artikel 14

Övervakning och rapportering

1.Medlemsstaterna ska samla in de uppgifter som är nödvändiga för att övervaka genomförandet av artikel 8.1 och artikel 11.2 och ska överföra dessa uppgifter till kommissionen kvartalsvis, före utgången av den månad som följer på varje kalenderkvartal. Kommissionen ska offentliggöra statistik som grundar sig på de insamlade uppgifterna.

2.Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer format och struktur för de rapporter som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2.

Artikel 15

Skydd och behandling av personuppgifter

1.Personuppgifter som krävs för tillämpningen av denna förordning ska behandlas av medlemsstaternas utfärdare och verifierare i syfte att utfärda och verifiera socialförsäkringshandlingar enligt de genomförandeakter som antas enligt denna förordning. I synnerhet ska personuppgifter behandlas enligt denna förordning för följande ändamål:

a)Utfärdande av socialförsäkringshandlingar.

b)Fastställande av socialförsäkringsrättigheter för innehavare av handlingar.

c)Verifiering av giltigheten av socialförsäkringshandlingar och uppgifterna i dem.

2.Personuppgifter som behandlas enligt denna förordning ska vara uppgifterna i de socialförsäkringshandlingar som medlemsstaternas utfärdare och verifierare hanterar för de ändamål som anges i punkt 1. Behandling av personuppgifter enligt denna förordning ska begränsas till vad som är nödvändigt för de ändamål som anges i punkt 1, utan att det påverkar ytterligare behandling för arkivändamål av allmänt intresse i enlighet med artiklarna 5.1 b och 89 i förordning (EU) 2016/679.

3.Vid tillämpningen av denna förordning ska medlemsstaternas utfärdare av socialförsäkringshandlingar inom ramen för det europeiska socialförsäkringskortet betraktas som personuppgiftsansvariga i den mening som avses i artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679. Personuppgiftsansvariga ska säkerställa säkerhet, integritet, äkthet och konfidentialitet för de uppgifter som behandlas för de ändamål som anges i punkt 1.

Kapitel IV

Slutbestämmelser

Artikel 16

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5.2 och 11.3 ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 5.2 och 11.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 5.2 och 11.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på [två månader] från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med [två månader] på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 17

Kommitté

1.Kommissionen ska bistås av en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 18

Utvärdering

1.Senast [sju år efter dagen för ikraftträdandet] ska kommissionen utvärdera denna förordnings genomförande och ändamålsenlighet.

2.I utvärderingen ska särskilt bedömas om målen i denna förordning har uppnåtts och om dess bestämmelser fortfarande är relevanta, ändamålsenliga, effektiva, samstämmiga och proportionerliga.

3.Kommissionen ska överlämna en rapport om resultaten av utvärderingen till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska offentliggöras.

Artikel 19

Ändringar av förordning (EG) nr 883/2004

1.Förordning (EG) nr 883/2004 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 72 ska led d utgå.

2.Artikel 73 ska utgå.

2.Beslut av administrativa kommissionen om digitala aspekter som antas i enlighet med artikel 72 d i förordning (EG) nr 883/2004 ska fortsätta att fungera som vägledning fram till dess att de genomförandeakter som föreskrivs i den här förordningen träder i kraft. Tekniska kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen som avses i beslut H15 ska fortsätta sitt arbete fram till dess att digitaliseringsgruppens arbetsordning antas i enlighet med artikel 13.5.

Artikel 20

Ändringar av förordning (EG) nr 987/2009

Artikel 4 i förordning (EG) nr 987/2009 ska ändras på följande sätt:

1.Punkt 1 ska utgå.

2.I punkt 3 ska andra meningen utgå.

Artikel 21

Ändringar av förordning (EU) 2018/1724

Bilaga II till förordning (EU) 2018/1724 ska ändras på följande sätt:

I tabellen ska följande rad införas efter raden ”Gå i pension”:

	Ansökningar, begäranden och				Bekräftelse	på	ansökningar,
	meddelanden		som	rör	begäranden	och	meddelanden
Utnyttja	utnyttjandet			av	som rör	utnyttjandet av
socialförsäkringsrättigheter	socialförsäkringsrättigheter				socialförsäkringsrättigheter
	enligt	förordning [förslaget			enligt förordning [förslaget om
	om	ett	europeiskt		ett		europeiskt
	socialförsäkringskort].				socialförsäkringskort].

Artikel 22

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digitalisering av

samordningen av de sociala trygghetssystemen, om fastställande av en ram för det europeiska socialförsäkringskortet och om ändring av förordningarna (EG) nr 883/2004, (EG) nr 987/2009 och (EU) 2018/1724

1.2Berörda politikområden

Människor, samhälle och social modell, fri rörlighet för personer, arbetskraftens rörlighet

Tillgång till tjänster

Digitalisering av offentliga förvaltningar

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Initiativet syftar till att främja rättvis rörlighet inom EU och underlätta tillgången till socialförsäkringsrättigheter för alla personer – i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter och strategin för den inre marknaden. Det stöder unionens övergripande mål att förenkla och minska administrativa hinder genom digitaliserade gränsöverskridande offentliga tjänster.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Initiativets specifika mål är följande:

1.Gränsöverskridande socialförsäkringsärenden som kräver bevis på och verifiering av socialförsäkringsrättigheter och försäkringsstatus hanteras med minskade manuella ingripanden och förenklade administrativa steg, vilket leder till snabbare och mer konsekvent handläggning.

2.Den gränsöverskridande interoperabiliteten stärks genom enhetliga dokumentformat, datamodeller och verifieringsmetoder i hela EU, vilket möjliggör ett smidigt informationsutbyte och minskar bedrägerierna.

3.Enskilda personer upplever förbättrad tillgänglighet, medvetenhet och kontroll över sina gränsöverskridande socialförsäkringsrättigheter och uppgifter.

Enskilda personer upplever förbättrad tillgänglighet, medvetenhet och kontroll över sina gränsöverskridande socialförsäkringsrättigheter och uppgifter.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Initiativet förväntas stärka ramen för samordning av de sociala trygghetssystemen genom att förbättra reglernas tillämpning och göra deras genomförande enklare, effektivare och mer motståndskraftigt mot bedrägerier.

Det kommer att öka öppenheten och enskilda personers tillgång till rättigheter och samtidigt bidra till att minska bedrägliga och exploaterande metoder. Initiativet väntas också hjälpa företag genom att göra det lättare för dem att bedriva verksamhet över gränserna och att stödja nationella myndigheter genom att förenkla processer och förbättra samarbetet. Initiativet kommer att driva på digitaliseringen av gränsöverskridande offentliga tjänster och i slutändan bidra till en bättre konkurrenskraft för EU:s ekonomi.

1.3.4Prestationsindikatorer

Indikatorerna omfattar följande:

1)Andel av förfarandena som är fullt tillgängliga online.

2)Andel av handlingarna som utfärdas elektroniskt.

3)Andel av de nationella myndigheterna som uppfyller kraven.

4)Antal klagomål från företag och enskilda personer om ärenden som överskrider tidsfristerna.

5)Andel av handlingarna som behandlas automatiskt i medlemsstaterna.

6)Minskad handläggningstid för att utfärda och verifiera handlingar.

7)Antal avvisade fakturor för hälso- och sjukvårdsersättning.

8)Minskning av antalet förfalskade intyg och olämplig användning av det europeiska sjukförsäkringskortet.

9)Andel av användarna som är nöjda med lösningen och mätning av medvetenheten.

10)Tid för slutförande av användarnas begäranden (minska den genomsnittliga tiden, minska skillnaden mellan minimi- och maximitiden mellan medlemsstaterna).

11)Antal utförda gränsöverskridande verifieringar (transaktionsvolym, ökning).

12)Cybersäkerhetsindex för datasäkerhet.

Indikatorerna omfattar följande:

Andel av förfarandena som är fullt tillgängliga online. Andel av handlingarna som utfärdas elektroniskt.

Andel av de nationella myndigheterna som uppfyller kraven.

Antal klagomål från företag och enskilda personer om ärenden som överskrider tidsfristerna.

Andel av handlingarna som behandlas automatiskt i medlemsstaterna. Minskad handläggningstid för att utfärda och verifiera handlingar. Antal avvisade fakturor för hälso- och sjukvårdsersättning.

Minskning av antalet förfalskade intyg och olämplig användning av det europeiska sjukförsäkringskortet.

Andel av användarna som är nöjda med lösningen och mätning av medvetenheten.

Tid för slutförande av användarnas begäranden (minska den genomsnittliga tiden, minska skillnaden mellan minimi- och maximitiden mellan medlemsstaterna).

Antal utförda gränsöverskridande verifieringar (transaktionsvolym, ökning). Cybersäkerhetsindex för datasäkerhet.

1.4Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd34  en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Det viktigaste kravet på kort sikt är att nå en överenskommelse mellan medlagstiftarna om lagstiftningsförslaget senast tredje kvartalet 2027.

Förslaget innehåller bestämmelser om antagande av genomförandeakter.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Åtgärder på EU-nivå ger ett betydande mervärde genom att stödja den fria rörligheten för personer med anledning av studier, resor, bosättning, familj eller affärer. Med tanke på att de identifierade problemen är av gränsöverskridande natur kan dessa hanteras effektivt endast genom insatser på EU-nivå snarare än enskilda

34I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

medlemsstaters insatser. En åtgärd på EU-nivå kommer att säkerställa anpassningar till andra digitala EU-initiativ, såsom förordningen om en gemensam digital ingång och ramen för en europeisk digital identitet, vilket kommer att säkerställa nödvändig effektivitet. Åtgärder på EU-nivå förhindrar fragmentering som kan uppstå om medlemsstaterna utvecklar olika digitala lösningar, vilket skulle leda till otillfredsställande resultat och potentiellt högre kostnader att åtgärda.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

En av de viktigaste faktorerna vid uppskattningen av budgetkraven för detta initiativ har varit de värdefulla lärdomarna från tidigare erfarenheter, särskilt från genomförandet av systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (EESSI). De finansiella prognoserna tar hänsyn till det operativa och tekniska stöd som krävs för medlemsstaternas nationella genomförande och säkerställer att tillräckliga resurser anslås. Vidare har de insikter som erhållits genom pilotverksamheten för det europeiska socialförsäkringskortet gett en tydligare förståelse för insatsens omfattning och resursfördelningen.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förslaget är förenligt med den fleråriga budgetramen.

Det ingår i paketet om rättvis rörlighet för arbetskraften och stöder den europeiska pelaren för sociala rättigheter och policyprogrammet för det digitala decenniet.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Genomförandet av detta lagstiftningsförslag kräver att det anordnas möten med medlemsstaterna i gruppen för digitaliserad samordning av de sociala trygghetssystemen och i kommittén till stöd för antagandet av genomförandeakter samt personalresurser för att stödja medlemsstaternas nationella genomförande. De nödvändiga utgifterna för att anordna dessa möten, dvs. resekostnader för delegater, och för att tillhandahålla detta stöd, täcks av den allmänna budgeten.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser  begränsad varaktighet

• verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

• budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

1.Efter en inledande period 2026–2030,

2.beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

• via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

• via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

• tredjeländer eller organ som de har utsett

• internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

• Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

• organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

• offentligrättsliga organ

• privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

• organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

• organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

• organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Från och med 2028 kommer ett blygsamt men löpande finansiellt behov att uppstå. Detta kommer att behöva beaktas vid utarbetandet av den fleråriga budgetramen för perioden efter 2027 (2028–2034) för att säkerställa tillräcklig tilldelning för fortsatt genomförandestöd.

Den beräknade inverkan på utgifter och personal för 2028 och därefter läggs till enbart i illustrativt syfte och säger ingenting om nästa fleråriga budgetram. Finansieringskällan och omfattningen av unionens finansiella åtagande för perioden efter 2027 förblir beroende av resultatet av de interinstitutionella förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2028–2034 och ska därefter fastställas genom det årliga budgetförfarandet. Alla anslag och personalanslag från och med 2028 är preliminära.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

I förslaget till förordning fastställs en rapporteringsskyldighet för medlemsstaterna att säkerställa öppenhet och ansvarsskyldighet vid genomförandet av bestämmelser om tidsfrister för utfärdande av socialförsäkringshandlingar och utbyte av uppgifter genom systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Direkt förvaltning enligt artikel 62.1 a i budgetförordningen är den genomförandemetod som föredras, eftersom åtgärderna kommer att genomföras av Europeiska kommissionen, särskilt generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering), som kommer att säkerställa samordningen med medlemsstaterna och de olika berörda parterna.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Kontrollerna är en del av det interna kontrollsystemet för GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering. Den nya verksamheten kommer att omfattas av samma strategi för riskidentifiering och riskreducering.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kontrollerna är en del av det interna kontrollsystemet för GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering. Den nya verksamheten kommer att ge upphov till obetydliga ytterligare kostnader för kontroll på GD-nivå.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Kommissionen ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas i samband med genomförandet av åtgärder som finansieras genom att vidta förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och genom att belopp som otillbörligt betalats ut återkrävs samt, om oriktigheter upptäcks, genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder. Kommissionen har befogenhet att utföra kontroller och undersökningar på plats i enlighet med detta beslut och i enlighet med rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oriktigheter. Vid behov får utredningar även utföras av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

–Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

		Budgetpost			Typ av			Bidrag
		Budgetpost			utgifter			Bidrag
					utgifter
Rubrik i
Rubrik i							från
den							från
den							kandidatlän			övriga inkomster
fleråriga	Nummer		Rubrik	2			kandidatlän		från andra	övriga inkomster
budgetrame					Icke-	från Efta-	der och		från andra	avsatta för
budgetrame					Icke-	från Efta-	der och		tredjeländ	avsatta för
n					diff35.	länder36	potentiella		tredjeländ	särskilda
n					diff35.	länder36	potentiella		er	särskilda
							kandidater		er	ändamål
							kandidater			ändamål
							37

	Förmåner – Fri rörlighet för arbetstagare,
2	samordning	av	de	sociala	diff.	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	NEJ
2	trygghetssystemen och åtgärder till förmån				diff.	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	NEJ
	för migrerande arbetstagare, inklusive från
	tredjeländer

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

(3) Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

(1) Förslaget kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

GD: EMPL			År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram
GD: EMPL			2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2028–2034
										2028–2034


Driftsanslag

Budgetpost Förmåner –	Åtaganden	(1a)	0,750	0,750	0.750	0,750	0,750	0,750	0,750	5,25
Fri rörlighet för arbetstagare,	Åtaganden	(1a)	0,750	0,750	0.750	0,750	0,750	0,750	0,750	5,25
Fri rörlighet för arbetstagare,
samordning av system och åtgärder för social trygghet	Betalningar	(2a)	0,750	0,750	0,750	0,750	0,750	0,750	0,750	5,25
för migranter, inklusive från tredjeländer	Betalningar	(2a)	0,750	0,750	0,750	0,750	0,750	0,750	0,750	5,25
för migranter, inklusive från tredjeländer
Budgetpost	Åtaganden	(1b)								0
Budgetpost
	Betalningar	(2b)								0

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program38
Budgetpost		(3)								0

TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+3	0,750	0,750	0,750	0,750	0,750	0,750	0,750	5,25
för GD EMPL
för GD EMPL	Betalningar	=2a+2b+3	0,750	0,750	0,750	0,750	0.750	0,750	0,750	5,25

38Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

										År		År		År		År		År	År		År			TOTALT
										År		År		År		År		År	År		År			Budgetram

									2028		2029		2030		2031		2032		2033			2034
									2028		2029		2030		2031		2032		2033			2034	2028–2034
TOTALA driftsanslag	Åtaganden						(4)			0,750		0,750		0,750		0,750		0,750	0,750		0,750			5,25
TOTALA driftsanslag
	Betalningar						(5)			0,750		0,750		0,750		0,750		0,750	0,750		0,750			5,25
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen							(6)			0		0		0		0		0	0		0			0

för särskilda program
för särskilda program
TOTALA anslag för	Betalningar						=4+6			0,750		0,750		0,750		0,750		0,750	0,750		0,750			5,25
RUBRIK 2	Betalningar						=4+6			0,750		0,750		0,750		0,750		0,750	0,750		0,750			5,25
RUBRIK 2
i den fleråriga	=5+6	0,750	0,750	0,750	0,750	0,250		0,250	0,250											5,25
budgetramen	=5+6	0,750	0,750	0,750	0,750	0,250		0,250	0,250											5,25
budgetramen

==================================================================================================

								År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
								År		År		År		År		År		År		År	Budgetram
							2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		Budgetram
							2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034

•	TOTALA			Åtaganden		(4)		0		0		0		0		0		0		0	0
driftsanslag		(alla		Åtaganden		(4)		0		0		0		0		0		0		0	0
driftsanslag		(alla
driftsposter)				Betalningar		(5)		0		0		0		0		0		0		0	0
				Betalningar		(5)		0		0		0		0		0		0		0	0
• TOTALA anslag av administrativ
• TOTALA anslag av administrativ
natur	som	finansieras			genom	(6)		0		0		0		0		0		0		0	0
ramanslagen		för	särskilda		program	(6)		0		0		0		0		0		0		0	0
ramanslagen		för	särskilda		program
(alla driftsrelaterade rubriker)
TOTALA anslag				Åtaganden		=4+6		0,750		0,750		0,750		0,750		0,750		0,750		0,750	5,25
för rubrikerna 1–3				Åtaganden		=4+6		0,750		0,750		0,750		0,750		0,750		0,750		0,750	5,25
för rubrikerna 1–3
i den fleråriga
budgetramen				Betalningar		=5+6		0,750		0,750		0,750		0,750		0,750		0,750		0,750	5,25
(referensbelopp)

Rubrik i den fleråriga budgetramen för 2028–		4		”Administrativa utgifter”39
	2034	4		”Administrativa utgifter”39
	2034


	GD: EMPL				År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
					År		År		År		År		År		År		År	Budgetram

			2028			2029		2030		2031		2032		2033		2034
			2028			2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
 Personalresurser					0,299		0,299		0,299		0,299		0,299		0,299		0,299	2,093
 Övriga administrativa utgifter, budgetpost 20.020602
 Övriga administrativa utgifter, budgetpost 20.020602					0, 164		0, 164		0,164		0,164		0,164		0,164		0,164	1,148
TOTALT GD	Anslag				0,463		0,463		0,463		0,463		0,463		0,463		0,463	3,241
EMPL	Anslag				0,463		0,463		0,463		0,463		0,463		0,463		0,463	3,241
EMPL


	GD: EMPL																	TOTALT
	GD: EMPL				År		År		År		År		År		År		År	Budgetram
																		2028–2034
 Övriga administrativa utgifter					0		0		0		0		0		0		0	0

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga		(summa
TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga		åtaganden =			0,463		0,463		0,463		0,463		0,463		0,463		0,463	3,241
budgetramen		summa			0,463		0,463		0,463		0,463		0,463		0,463		0,463	3,241
budgetramen		summa
		betalningar)

													Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

39Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

			År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
			År		År		År		År		År		År		År	Budgetram

		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034
		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
TOTALA anslag för	Åtaganden		1,213		1,213		1,213		1,213		1,213		1,213		1,213	8,491
RUBRIKERNA 1–4	Åtaganden		1,213		1,213		1,213		1,213		1,213		1,213		1,213	8,491
RUBRIKERNA 1–4
i den fleråriga	Betalningar		1,213		1,213		1,213		1,213		1,213		1,213		1,213	8,491
budgetramen	Betalningar		1,213		1,213		1,213		1,213		1,213		1,213		1,213	8,491
budgetramen

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Ange mål och

output

Geno

 Typ40 msnit tliga

kostn

ader

SPECIFIKT MÅL nr 1, 2 och 341…

- Output Konsult

- Output

År

2028

Antal	Kostn.

1 0,750

År

2029

Antal	Kostn.

1 0,750

År

2030

Antal	Kostn.

1 0,750

	År	För in så många år som behövs för att redovisa
	År	hur länge resursanvändningen påverkas (jfr						TOTALT
	2031	hur länge resursanvändningen påverkas (jfr						TOTALT
	2031			avsnitt 1.6)
				avsnitt 1.6)
OUTPUT
OUTPUT
Antal	n.	Antal	.	Antal		Antal		antal	kostnad
Antal	n.	Antal	.	Antal		Antal		antal	kostnad
	Kost		Kostn		Kostn.		Kostn.	Totalt	Total
					Kostn.		Kostn.

1	0,750	1	0,750	1	0,750	1	0,750	7	5,25

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål

TOTALT

5,25

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

(2) Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.3 Totala anslag

	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
ANTAGNA ANSLAG								2028–
ANTAGNA ANSLAG	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2028–
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2034
		RUBRIK 4

Personalresurser	0,299	0,299	0,299	0,299	0,299	0,299	0,299	2,093
Övriga administrativa utgifter	0,164	0,164	0,164	0,164	0,164	0,164	0,164	1,148
Delsumma för RUBRIK 4	0,463	0,463	0,463	0,463	0,463	0,463	0,463	3,241
		Utanför RUBRIK 4

Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 4	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0. 463	0. 463	0. 463	0. 463	0. 463	0. 463	0. 463	3,241

===================================================================

3.2.4Beräknat personalbehov

(1) Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

(2) Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

	ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	År	År	År
			2029	2030	2031	2032	2033	2034
2028

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i	1	1	1	1	1	1	1
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)	0	0	0	0	0	0	0

(Indirekta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0

(Direkta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka)	0	0	0	0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och
nationella experter finansierade		1	1	1	1	1	1	1
genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda,
20 02 03 (kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter		0	0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid		0	0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid
EU:s delegationer)
Post för admin.	• vid
Post för admin.	huvudkontor	0	0	0	0	0	0	0
stöd	huvudkontor	0	0	0	0	0	0	0
stöd	et
	et
[XX.01.YY.YY]	• vid EU:s	0	0	0	0	0	0	0
	• vid EU:s
	delegationer
	delegationer
(kontraktsanställda och
(kontraktsanställda och
nationella experter – indirekta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
(kontraktsanställda och nationella
(kontraktsanställda och nationella
experter – direkta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter – rubrik 4		0	0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter – 07.200301 –		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter – 07.200301 –
utanför rubrik 4
utanför rubrik 4

TOTALT
TOTALT		2	2	2	2	2	2	2

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Täcks av befintlig	Särskild ytterligare personal*
		personal vid
		kommissionens
		avdelningar

			Finansieras	Finansieras	Finansieras
			genom rubrik 7	genom BA-post	genom avgifter
			eller forskning

Tjänster	i	1	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal	1	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	1 AD kommer att stödja förhandlingarna, förbereda genomförandeakterna och anordna
	möten med medlemsstaterna.

Extern personal	1 extern personal kommer att stödja ansvarig tjänsteman.
	1 extern personal kommer att stödja ansvarig tjänsteman.

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Det finns inte några digitala kostnader och it-kostnader under rubrik 4.

TOTALT	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
Anslag för
								Budgetram
digital teknik
								2028–2034
och it	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

RUBRIK 4

It-utgifter		0	0	0	0	0	0	0	0
(centralt)		0	0	0	0	0	0	0	0
(centralt)

	Delsumma för	0	0	0	0	0	0	0	0
	RUBRIK 4	0	0	0	0	0	0	0	0
	RUBRIK 4
Utanför RUBRIK 4

It-utgifter inom
operativa
program som
inte omfattas av
kommissionens		0	0	0	0	0	0	0	0
administrativa		0	0	0	0	0	0	0	0
administrativa
självständighet
och
institutionella
befogenheter
	Delsumma
	utanför RUBRIK	0	0	0	0	0	0	0	0
	4

	TOTALT	0	0	0	0	0	0	0	0

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet

(9) kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

(10) kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

(11) kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

(12) innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

(13) innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	År	År	År	Totalt
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	Totalt
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Ange vilket organ
som deltar i	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
samfinansieringen

TOTALA anslag
som tillförs
genom
samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

(14) Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

(15) Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

Påverkan på andra inkomster

Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

4.DIGITALA INSLAG

4.1Krav med digital relevans

Hänvisning	Beskrivning av kravet	Aktörer som påverkas	Övergripande processer	Kategorier
till kravet		eller berörs av kravet

Berörda personer och, i förekommande fall, arbetsgivare ska kunna lämna in

begärandenom

socialförsäkringshandlingar som omfattas av denna förordning helt online genom förfaranden som är förenliga med

förordning (EU) 2018/1724. Onlineförfarandet för begäranden ska vara användarvänligt, tillgängligt och uppfylla följande krav:

•

Utfärdare av

•

Data

socialförsäkringshandli

Elektronisk

identifiering

och

•

Processdigitalisering

ngar

Begära

Artikel 6

autentisering

den

berörda

och automatisering

•

Innehavare av

socialförsäkringshandlingar •

personen och, i tillämpliga fall,

Digitala offentliga

arbetsgivaren ska vara möjligt.

socialförsäkringshandli

tjänster

ngar och sökande

De uppgifter, handlingar eller

styrkande underlag som avses i

artikel 3.2 i

förordning

(EG)

nr 987/2009

och

som

är

nödvändiga

för

att

behandla

begäran ska kunna lämnas in

elektroniskt.

Den slutliga inlämningen av

begäran ska kunna fullgöras på

distans.

Den berörda personen och, i

tillämpliga

fall,

arbetsgivaren

ska

få

ett

automatiskt

mottagningsbevis

när

inlämningen

har

fullgjorts,

såvida inte handlingen utfärdas

omedelbart.

Den berörda personen och, i

tillämpliga

fall,

arbetsgivaren

ska

meddelas

elektroniskt

att

utfärdandeförfarandet

har

fullgjorts.

De behöriga institutionerna ska utfärda

digitala socialförsäkringshandlingar i ett

format som lämpar sig för användning i

•

Utfärdare av

•

Data

den

berörda

personens

och,

socialförsäkringshandli

•

Processdigitalisering

Artikel 7.1

förekommande

fall,

arbetsgivarens

ngar

Utfärda digitala

och automatisering

europeiska digitala identitetsplånbok. De

•

Innehavare av

socialförsäkringshandlingar

•

Digitala lösningar

digitala

socialförsäkringshandlingarna

socialförsäkringshandli

•

Digitala offentliga

ska överensstämma med de tekniska

ngar och sökande

tjänster

specifikationer som antas enligt punkt

11.

Genom

undantag

från

punkt

1 ska

•

Utfärdare av

Utfärda fysiska handlingar

•

Data

behöriga institutionerna på begäran av

socialförsäkringshandli

•

Processdigitalisering

Artikel 7.2

ngar

som förbättrats med

den berörda personen eller arbetsgivaren

och automatisering

•

Innehavare av

digitala funktioner

•

Digitala lösningar

utfärda socialförsäkringshandlingen i ett

socialförsäkringshandli

standardiserat

och

tillgängligt fysiskt

ngar och sökande

•

Digitala offentliga

format. En sådan handling ska innehålla

tjänster

en QR-kod eller annan elektronisk

funktion för att förbättra dess säkerhet, i

enlighet med de tekniska specifikationer

som antas enligt punkt 11.

Varje medlemsstat ska överlämna en

förteckning

över

utfärdare

till

kommissionen

och

hålla förteckningen

aktuell. Kommissionen ska göra dessa

förteckningar

tillgängliga

för

allmänheten genom en säker kanal och i

elektroniskt undertecknad eller förseglad

•

Data

form som lämpar sig för automatisk

•

Processdigitalisering

behandling.

Förteckningen

över

•

Medlemsstaterna

Utfärda

•

och automatisering

Artikel 7.3

utfärdare av A1-intyget ska överlämnas

socialförsäkringshandlingar

Digitala lösningar

till kommissionen senast den [datum för

•

Digitala offentliga

ikraftträdande

plus 12

månader].

tjänster

Medlemsstaterna

ska

överlämna

förteckningen över utfärdare av det

europeiska

sjukförsäkringskortet

och

andra socialförsäkringshandlingar

som

omfattas av detta kapitel senast den

[datum för ikraftträdande plus 3 år].

Innan

utfärdar

•

Medlemsstaterna

Verifiera informationen

•

Data

socialförsäkringshandling ska utfärdarna

innan de utfärdar

•

Processdigitalisering

Artikel 7.4	verifiera att de uppgifter som de berörda						socialförsäkringshandlingar		och automatisering
	personerna och, i tillämpliga fall,							•	Digitala lösningar
	arbetsgivarna lämnar till stöd för sin
	begäran är korrekta, inbegripet medelst
	digitala verktyg.

	Om en sådan socialförsäkringshandling
	som avses i punkt 1 eller 2 återkallas ska							•	Data
	utfärdaren	omedelbart underrätta		den				•	Data
R6	utfärdaren	omedelbart underrätta		den	•	Utfärdare	Informera om utfärdande	•	Processdigitalisering
	berörda personen och, i tillämpliga fall,				•	Innehavare av	Informera om utfärdande		och automatisering
	berörda personen och, i tillämpliga fall,				•	Innehavare av	och återkallande av	•	och automatisering
Artikel 7.5	arbetsgivaren på elektronisk väg, utom					socialförsäkringshandli	och återkallande av		Digitala lösningar
Artikel 7.5	arbetsgivaren på elektronisk väg, utom					socialförsäkringshandli	socialförsäkringshandlingar		Digitala lösningar
	om den berörda personen och, i					ngar och sökande	socialförsäkringshandlingar	•	Digitala offentliga
	tillämpliga	fall, arbetsgivaren anger							tjänster
	andra metoder.

	Utfärdarna ska se till att en person i sin
R7	egen	europeiska	digitala				Utfärda digitala	•	Data
R7	identitetsplånbok kan ta emot och lagra						Utfärda digitala
					•		socialförsäkringshandlingar
Artikel 7.6					•	Medlemsstaterna	socialförsäkringshandlingar	•	Digitala offentliga
	digitala socialförsäkringshandlingar			för			för rättsligt företrädda		tjänster
	sina underåriga barn och för fysiska						personer		tjänster
	sina underåriga barn och för fysiska						personer
	personer som de rättsligt företräder.

	Socialförsäkringshandlingar		som	en	•	Medlemsstaterna		•	Data
					•	Verifierare av		•	Data
R8					•	Verifierare av		•	Digitala lösningar
	medlemsstat utfärdar enligt punkterna 1					socialförsäkringsintyg	Erkänna	•	Digitala lösningar
	medlemsstat utfärdar enligt punkterna 1					socialförsäkringsintyg	Erkänna	•	Digitala offentliga
Artikel 7.7	och 2 ska erkännas av verifierare i alla				•	Innehavare av	socialförsäkringshandlingar	•	Digitala offentliga
	övriga medlemsstater.					socialförsäkringshandli			tjänster
	övriga medlemsstater.					socialförsäkringshandli
						ngar

Medlemsstaterna ska se till att

verifierare som är etablerade på deras

territorium är utrustade med de tekniska

medel som behövs för att kontrollera de

socialförsäkringshandlingar

som

utfärdas enligt denna artikel i syfte att

•

Medlemsstaterna

•

Data

bekräfta

deras

äkthet,

integritet

och

•

Processdigitalisering

Artikel 7.8

giltighet.

Verifierare

ska

kunna

•

Verifierare

Verifiera

och automatisering

kontrollera att

•

Innehavare av

socialförsäkringshandlingar

•

Digitala lösningar

socialförsäkringshandli

handlingen

har

utfärdats

av en

•

Digitala offentliga

ngar

behörig institution,

tjänster

uppgifterna i handlingen inte har

manipulerats sedan den utfärdades,

handlingen inte har upphört att

gälla eller återkallats.

Från och med [dagen för ikraftträdandet

plus tre år] ska medlemsstaterna se till

att vårdgivare på deras territorium på

•

elektronisk väg kan överföra uppgifterna

•

Överföra uppgifter för

Data

på

det europeiska

sjukförsäkringskortet

Medlemsstaterna

•

Processdigitalisering

R10

ersättning av kostnader

för

patient

från

annan

•

Vårdgivare

enligt EU:s regler om

och automatisering

Artikel 9.2

•

medlemsstat, samt

alla

uppgifter

som

•

Försäkrade personer

samordning av de sociala

Digitala lösningar

som får behandling

•

Digitala offentliga

behöver

överföras

för

trygghetssystemen

tjänster

ersättningsförfarandet

till de behöriga

institutionerna

den

behandlande

medlemsstaten.

Behöriga

institutioner ska

utfärda

•

Utfärdare av

R11

socialförsäkringshandlingar

till

den

socialförsäkringshandli

Utfärda

•

Digitala offentliga

Artikel 8

berörda personen och, i tillämpliga fall,

•

ngar

Innehavare av

socialförsäkringshandlingar

tjänster

till arbetsgivaren

enlighet med

tidsfrister som fastställs i punkt 2.

socialförsäkringshandli

ngar och sökande

Kommissionen

ska

genom

genomförandeakter

fastställa

gemensam teknisk ram för att säkerställa

interoperabilitet

mellan

nationella

portaler för ansökan om A1-intyg och de

offentliga gränssnitt som är anslutna till

informationssystemet

för

den

inre

marknaden,

för

anmälan

•

Data

R12

utstationering

arbetstagare

och

för

•

Kommissionen

•

Digitala lösningar

utstationering

förare

inom

•

Medlemsstaterna

Begäranden om A1-intyg

Artikel 10.2

•

Digitala offentliga

vägtransport, i enlighet med artikel 1.11

•

Sökande av A1-intyg

tjänster

i direktiv (EU) 2020/1057. Den tekniska

ramen ska medge återanvändning av

relevanta

inlämnade

uppgifter

mellan

förfarandena för ansökan om A1-intyg

och

inlämning

utstationeringsanmälningar,

enlighet

med förordningarna (EU) 2016/679 och

(EU) 2018/1725 samt engångsprincipen.

R14

Medlemsstaterna

ska

samla

och

till

•

Medlemsstaterna

Rapport

•

Data

•

Kommissionen

Artikel 14.1	kommissionen överföra uppgifter						om
	genomförandet		av	artiklarna 8.1			och
	11.2.

	Medlemsstaterna ska utbyta, få tillgång
	till och behandla de uppgifter som krävs
	för att	tillämpa	förordningarna (EG)
R15 –	nr 883/2004 och		(EG)		nr 987/2009		via			Data
R15 –	EESSI-systemet, i enlighet med						de		Gränsöverskridande	Processdigitalisering och
Artikel 11.1–	EESSI-systemet, i enlighet med						de		Gränsöverskridande
Artikel 11.1–	funktionella och tekniska specifikationer								informationsutbyte
11.2	funktionella och tekniska specifikationer							Medlemsstaterna	informationsutbyte	automatisering
11.2	som fastställs i artikel 78 i förordning							Medlemsstaterna		automatisering
	som fastställs i artikel 78 i förordning									Digitala offentliga
	(EG)	nr 987/2009.		Vid		utbyte	av			Digitala offentliga
	uppgifter via EESSI-systemet						ska			tjänster
	medlemsstaterna		iaktta			de längsta
	tidsfrister som fastställs i bilaga I till
	denna förordning.
R16 –	Interoperabilitet		mellan		det europeiska					Digitala offentliga
R16 –	socialförsäkringskortet				och	EESSI	och		Interoperabilitet	Digitala offentliga
Artikel 7.10	socialförsäkringskortet				och	EESSI	och		Interoperabilitet	tjänster
Artikel 7.10	andra initiativ									tjänster
	andra initiativ

4.2Data

Övergripande beskrivning av data som omfattas

	Typ av data	Hänvisning till		Standard och/eller specifikation (i tillämpliga fall)
		kravet/kraven

SV			7

	Personuppgifter och andra uppgifter än	R2		I enlighet med artikel 7.11 ska dataspecifikationer för digitala
	personuppgifter i de digitala	R7		socialförsäkringshandlingar fastställas genom genomförandeakter i
	socialförsäkringshandlingarna	R7		enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 5 i
	socialförsäkringshandlingarna	R8
		R8		förordning (EU) nr 182/2011. Dessa specifikationer ska
		R9		överensstämma med de gemensamma standarder, system, format
		R9		och tekniska specifikationer som fastställs inom det europeiska
		R10
		R10		ramverket för digital identitet. De ska också dra nytta av det arbete

				som utförts inom ramen för pilotprojekten för det europeiska
				socialförsäkringskortet och rekommendationerna från
				administrativa kommissionens tillfälliga arbetsgrupp för det
				europeiska socialförsäkringskortet.

	Personuppgifter och andra uppgifter än	R3		I enlighet med artikel 7.11 ska dataspecifikationer för de
	personuppgifter i de fysiska	R8		förbättrade fysiska socialförsäkringshandlingarna fastställas
	socialförsäkringshandlingarna som förbättrats	R8		genom genomförandeakter i enlighet med det
	socialförsäkringshandlingarna som förbättrats	R9		genom genomförandeakter i enlighet med det
	med digitala funktioner	R9		granskningsförfarande som avses i artikel 5 i förordning (EU)
		R10		nr 182/2011. Dessa specifikationer ska också dra nytta av det
		R10		arbete som utförts inom ramen för pilotprojekten för det
				arbete som utförts inom ramen för pilotprojekten för det
				europeiska socialförsäkringskortet och rekommendationerna från
				administrativa kommissionens tillfälliga arbetsgrupp för det
				europeiska socialförsäkringskortet.

	Attribut för personidentifieringsuppgifter som	R2		Utlämnandet av attribut för personidentifieringsuppgifter till
	finns i den europeiska digitala	R7		verifieraren kommer att ske genom presentationsprotokollen för
	identitetsplånboken	R7		europeiska digitala identitetsplånböcker vilka definieras inom
	identitetsplånboken	R8
		R8		ramverket för en europeisk digital identitet.
		R9
		R10

	Personidentifieringsuppgifter eller	R1		Identifiering och autentisering i nationella portaler och

SV			8		SV

identifierare och andra uppgifter som behövs	R5	informationsutbyte för begäranden om socialförsäkringshandlingar
för att begära socialförsäkringshandlingar		kommer att följa de specifikationer och protokoll som används i
online		medlemsstaterna.

Uppgifter om utfärdare av	R4	Registrering i förteckningarna över betrodda utfärdare kommer att
socialförsäkringshandlingar		följa de specifikationer och protokoll som fastställs inom
		ramverket för en europeisk digital identitet.

Uppgifter om genomförandet av artiklarna 8.1	R13	Formatet och strukturen för rapporteringsskyldigheten kommer att
och 11.2		fastställas genom genomförandeakter i enlighet med det
		granskningsförfarande som avses i artikel 11.2 i förordning (EU)
		nr 182/2011.

Uppgifter som krävs för att tillämpa	R15	Utbyten ska ske via EESSI-systemet i enlighet med dess
förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG)	R15	funktionella och tekniska specifikationer i enlighet med artikel 78 i
förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG)
nr 987/2009, som utbyts mellan behöriga		förordning (EG) nr 987/2009.
institutioner – personuppgifter och andra
uppgifter än personuppgifter

Överensstämmelse med EU:s datastrategi

Kraven är förenliga med målen för EU:s datastrategi. De underlättar säker tillgång till och interoperabelt utbyte av standardiserade uppgifter mellan berörda parter över gränserna.

Kraven är förenliga med rätten till integritet och rätten till dataskydd, vilka garanteras i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddsförordningen för EU-institutionerna.

Inga öppna data behandlas enligt dessa krav. Rapporteringsskyldigheten i artikel 14 genererar uppgifter uteslutande för övervakningsändamål, utan att kräva att den rapporterade informationen återanvänds.

Överensstämmelse med engångsprincipen

Kraven följer engångsprincipen: socialförsäkringshandlingar, oavsett format, utfärdas en gång av nationella myndigheter, vilket gör det möjligt för enskilda personer och företag att på ett säkert sätt återanvända dem digitalt utan att behöva lämna in samma uppgifter på nytt. Dessa handlingar verifieras över gränserna efter att samtycke erhållits.

Artikel 10.2 och 10.3 syftar till att genomföra engångsprincipen för att minska den administrativa bördan och undanröja onödiga inlämningar av uppgifter vid ansökan om A1-intyg.

Övergripande beskrivning av dataflöden

Typ av data				Hänvisning/hänvisninga	Aktör som	Aktör som tar emot data	Utlösande faktor för	Frekvens
				r till kravet/kraven	tillhandahåller		datautbyte	(i
					data			tillämplig
								a fall)

Personuppgifter		och	andra	R2	Utfärdare	Innehavare av handlingar	Utfärdande av digitala
uppgifter än personuppgifter				R7		och sökande	socialförsäkringshandlinga
i	de		digitala	R7			r
i	de		digitala				r
socialförsäkringshandlingarn
a

Personuppgifter		och	andra	R3	Utfärdare	Innehavare av handlingar	Utfärdande av fysiska
uppgifter än personuppgifter						och sökande	socialförsäkringshandlinga
i	de		fysiska				r som förbättrats med
socialförsäkringshandlingarn							digitala funktioner
a	som förbättrats		med
digitala funktioner

Attribut för				R9	Innehavare av	Verifierare	Begäran från verifierarna
personidentifieringsuppgifter					handlingar		och uttryckligt
som finns i den europeiska							godkännande från
digitala identitetsplånboken							innehavarna

Personuppgifter		och	andra	R9	Innehavare av	Verifierare	Begäran från verifierarna
uppgifter än personuppgifter					handlingar		och uttryckligt
i	de		digitala				godkännande från
socialförsäkringshandlingarn							innehavarna
a

Personuppgifter		och	andra	R9	Innehavare av	Verifierare	Begäran från verifierarna
uppgifter än personuppgifter					handlingar		och innehavarnas
i	de		fysiska				presentation av de fysiska
socialförsäkringshandlingarn							handlingarna
a som	förbättrats		med
digitala funktioner

Personidentifieringsuppgifter				R1	Sökande	Nationella portaler för	Ansökan om utfärdande av
eller identifierare och andra						ansökan om	socialförsäkringshandlinga
uppgifter som behövs för att						socialförsäkringshandlinga	r
begära						r
socialförsäkringshandlingar
online

Uppgifter om utfärdare av				R4	Utfärdare	Kommissionen	Meddelande till
socialförsäkringshandlingar							kommissionen om
							förteckningar över
							betrodda utfärdare,
							eventuella senare
							uppdateringar

Attribut för				R10	Verifierare av	Myndigheter i den	Överföring av uppgifter
personidentifieringsuppgifter					europeiska	behandlande	för behandling av
som finns i den europeiska					sjukförsäkringskor	medlemsstaten	ersättning
digitala identitetsplånboken					t

Personuppgifter		och	andra	R10	Verifierare av	Myndigheter i den	Överföring av uppgifter
uppgifter än personuppgifter					europeiska	behandlande	för behandling av
i	de		digitala		sjukförsäkringskor	medlemsstaten	ersättning
socialförsäkringshandlingarn					t
a

Personuppgifter		och	andra	R10	Verifierare av	Myndigheter i den	Överföring av uppgifter
uppgifter än personuppgifter					europeiska	behandlande	för behandling av
i	de		fysiska		sjukförsäkringskor	medlemsstaten	ersättning
socialförsäkringshandlingarn					t
a	som förbättrats		med
digitala funktioner

Uppgifter om genomförandet				R13	Medlemsstaterna	Kommissionen	Rapporteringsskyldighet
av artiklarna 8.1 och 11.2

Uppgifter som krävs för att				R15	Medlemsstaterna	Medlemsstaterna	Vid behov och inom de	Ej
tillämpa förordningarna (EG)				R15	Medlemsstaterna	Medlemsstaterna	längsta tidsfrister som	Ej
tillämpa förordningarna (EG)							längsta tidsfrister som	tillämpligt
nr 883/2004 och (EG)							fastställs i bilaga I	tillämpligt
nr 883/2004 och (EG)							fastställs i bilaga I
nr 987/2009

4.3Digitala lösningar

Övergripande beskrivning av digitala lösningar

		Hänvisning/hä	Huvudsakliga	Ansvarigt	Hur tillgodoses	Hur övervägs	Användning
	Digital lösning		föreskrivna			möjligheten till	av AI-teknik (i
		nvisningar till		organ	tillgängligheten?
			funktioner			återanvändning?	tillämpliga

SV					12			SV

		kravet/kraven					fall)

	Infrastruktur för	R2	Utfärdande,	Medlemsstater	När det gäller digitala	Vad gäller digitala	Ej tillämpligt
	utfärdande av	R3	hantering och	nas behöriga	socialförsäkringshandlinga	socialförsäkringshand
	det europeiska	R3	återkallande av	myndigheter	r hanteras tillgängligheten	lingar baseras
	det europeiska		återkallande av	myndigheter	r hanteras tillgängligheten	lingar baseras
	socialförsäkring		digitala		genom medlemsstaternas	lösningen på
	skortet		socialförsäkrings		genomförande av de	ramverket för en
			handlingar och		europeiska digitala	europeisk digital
			fysiska		identitetsplånböckerna	identitet och
			socialförsäkrings		(artikel 5a.21 i förordning	återanvänder dess
			handlingar som		(EU) nr 910/2014).	kärnkomponenter,
			förbättrats med		Beträffande fysiska	såsom
			digitala		handlingar kommer	förtroenderamen för
			funktioner		tillgänglighetskraven att	en europeisk digital
					fastställas i de tekniska	identitet, den
					specifikationer som ska	europeiska digitala
					antas genom	identitetsplånboken,
					genomförandeakter i	infrastrukturen för
					enlighet med artikel 7.11.	utfärdande av
						personidentifieringsu
						ppgifter, betrodda
						register och
						förteckningar samt
						interoperabilitetsspeci
						fikationer.
						Förtroenderamen för
						en europeisk digital
						identitet övervägs
						också för
						återanvändning i
						samband med fysiska
SV					13			SV

						socialförsäkringshand
						lingar.

	Verifieringsappl	R8	Verifiering av	Medlemsstater	Tillgänglighetskraven för	Som ett av
	ikation(er) för	R9	digitala	nas behöriga	verifieringsapplikationen/v	genomförandealternat
	det europeiska	R9	socialförsäkrings	myndigheter	erifieringsapplikationerna	iven kan
	det europeiska		socialförsäkrings	myndigheter	erifieringsapplikationerna	iven kan
	socialförsäkring		handlingar och		kommer att fastställas	kommissionen
	skortet		fysiska		genom genomförandeakter	tillhandahålla en
			socialförsäkrings		i enlighet med artikel 7.11.	referenstillämpning
			handlingar som			av applikationen att
			förbättrats med			återanvändas och
			digitala			konfigureras av
			funktioner			medlemsstaterna på
						frivillig basis. Detta
						kommer att diskuteras
						med medlemsstaterna
						före
						genomförandefasen.
						Närmare uppgifter om
						verifieringsapplikatio
						nen kommer att
						fastställas genom
						genomförandeakter i
						enlighet med
						artikel 7.11.
						Eftersom
						investeringar och
						anpassningar för
						digitala hälso- och
						sjukvårdssystem
SV					14		SV

					redan tillhandahålls
					inom det europeiska
					hälsodataområdet bör
					dessa utnyttjas för att
					skapa synergieffekter
					som maximerar deras
					inverkan och
					effektivitet.

Onlineportaler	R1	Ansökan om	Medlemsstater	Ansvaret för att säkerställa	Beroende på varje
för ansökan om		socialförsäkrings	nas behöriga	de nationella portalernas	medlemsstats digitala
socialförsäkring		handlingar	myndigheter	tillgänglighet ligger hos	landskap och
shandlingar				medlemsstaterna.	organisationsstruktur
				Enligt artikel 6.1 ska	kan befintliga portaler
				Enligt artikel 6.1 ska	uppdateras så att de
				onlineförfarandet för	uppdateras så att de
				onlineförfarandet för	omfattar begäranden
				begäranden vara	omfattar begäranden
				begäranden vara	online om ytterligare
				tillgängligt.	online om ytterligare
				tillgängligt.	socialförsäkringshand
					socialförsäkringshand
					lingar.

Den digitala lösningens överensstämmelse med tillämplig digital politik och lagstiftning

Infrastruktur för utfärdande av det europeiska socialförsäkringskortet

	Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga fall)	Beskrivning av överensstämmelse

	Förordningen om artificiell intelligens	Förslaget till förordning innehåller inte några bestämmelser om användning av AI.

	EU:s cybersäkerhetsram	Alla säkerhetsaspekter av infrastrukturen för utfärdande, inklusive säkerhetskraven
		för utfärdare av digitala socialförsäkringshandlingar, de europeiska	digitala
SV		15		SV

	identitetsplånböckernas			säkerhetsfunktioner och		kommunikationsprotokollen
	mellan utfärdaren och plånboken, omfattas av förordningen om en europeisk
	digital	identitet.		Säkerhetskraven	för	utfärdandet	av	digitala
	socialförsäkringshandlingar kommer också att gälla för de fysiska handlingarna
	som förbättrats med digitala säkerhetsfunktioner. Dessa kommer att beskrivas
	närmare i de tekniska specifikationerna.

eIDA	Lösningen bygger på ramverket för en europeisk digital identitet och återanvänder
	dess kärnkomponenter. Förtroenderamen för en europeisk digital identitet övervägs
	också för återanvändning i samband med fysiska socialförsäkringshandlingar.
	Dessa handlingar kommer att inkludera elektroniska signaturer som uppfyller
	kraven i eIDA-förordningen och erbjuda samma säkerhetsnivå som digitala
	socialförsäkringshandlingar.

Den gemensamma digitala ingången och IMI	Lösningen bygger på de grunder som fastställs i förordningen om en gemensam
	digital ingång, som ålägger medlemsstaterna att möjliggöra full tillgång online till
	administrativa förfaranden, t.ex. begäranden om A1-intyg och ansökningar
	gällande det europeiska sjukförsäkringskortet och pensionsansökningar, samtidigt
	som elektroniskt utfärdande av handlingar säkerställs. Genom lösningen
	standardiseras formatet för handlingarna, i syfte att underlätta gränsöverskridande
	verifiering,		och	digitaliseringen	utökas	ytterligare	till	alla
	socialförsäkringshandlingar som omfattas av förslaget till förordning.

Övriga

Verifieringsapplikation

Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga fall)	Beskrivning av överensstämmelse

	Förordningen om artificiell intelligens	Förslaget till förordning innehåller inte några bestämmelser om användning av AI.

	EU:s cybersäkerhetsram	Alla	säkerhetsaspekter	av	verifieringsapplikationen,	inklusive
		verifieringsprotokollen, kommer att uppfylla de cybersäkerhetskrav som fastställs
		inom ramverket för en europeisk digital identitet. Dessa kommer att beskrivas
		närmare i de tekniska specifikationerna.

	eIDA	Verifieringen av digitala socialförsäkringshandlingar kommer att vara förenlig med
		protokollen och standarderna för den europeiska digitala identiteten, som definieras
		till stöd för genomförandet av eIDA. De fysiska handlingarna som förbättrats med
		digitala funktioner kommer att inkludera eIDA-kompatibla elektroniska signaturer
		som kan verifieras via samma verifieringsapplikation.

	Den gemensamma digitala ingången och IMI	Interoperabilitet med IMI.

	Övriga

	Portaler för att begära intyg om det europeiska socialförsäkringskortet

	Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga fall)	Beskrivning av överensstämmelse

	Förordningen om artificiell intelligens	Förslaget till förordning innehåller inte några bestämmelser om användning av AI.

	EU:s cybersäkerhetsram	Förslaget till förordning innehåller inte några ytterligare cybersäkerhetskrav.

	eIDA	Portalerna bör stödja inloggning på grundval av personidentifieringsuppgifter från
		den europeiska digitala identitetsplånboken.

	Den gemensamma digitala ingången och IMI	Portalen Your Europe kommer att fungera som en möjlig enda ingångspunkt där
		sökande kan begära de socialförsäkringshandlingar som omfattas av förordningen
		om en gemensam digital ingång, och omdirigera dem till de nationella portalerna
SV			17				SV

för ansökningar om handlingar.

I artikel 10 i förslaget till förordning (R13) behandlas interoperabilitet mellan nationella portaler för ansökan om A1-intyg och de offentliga gränssnitt som är anslutna till informationssystemet för den inre marknaden för anmälan om utstationering av arbetstagare, som för närvarande är föremål för förhandlingar, och för utstationering av förare inom vägtransport.

Övriga

4.4Interoperabilitetsbedömning

Övergripande beskrivning av den digitala offentliga tjänst/de digitala offentliga tjänster som påverkas av kravet

	Digital offentlig tjänst	Beskrivning	Hänvisning/hänvisningar	Lösning/lösningar	Andra
	eller kategori av digitala	Beskrivning	Hänvisning/hänvisningar	Lösning/lösningar	Andra
	eller kategori av digitala		till kravet/kraven	för ett	interoperabilitetslösningar
	offentliga tjänster		till kravet/kraven	för ett	interoperabilitetslösningar
	offentliga tjänster			interoperabelt
				interoperabelt
				Europa
				(EJ
				TILLÄMPLIGT)

	Det europeiska	Denna tjänst, som	R2	//	Det europeiska ramverket för
	socialförsäkringskortet –	tillhandahålls av de behöriga	R3		digital identitet och den
	Ansökan om samt	myndigheterna i	R3		europeiska digitala
	Ansökan om samt	myndigheterna i	R7		europeiska digitala
	utfärdande och återkallande	medlemsstaterna, gör det	R7		identitetsplånboken
	av	möjligt för de sökande att	R13
	socialförsäkringshandlingar	begära och få	R13
	socialförsäkringshandlingar	begära och få
		socialförsäkringshandlingar
		antingen i ett digitalt format
		att användas i den europeiska
SV			18			SV

	digitala identitetsplånboken
	eller i form av en fysisk
	handling med förbättrade
	digitala funktioner.

Det europeiska	Denna tjänst, som	R8	Det europeiska ramverket för
socialförsäkringskortet –	tillhandahålls av verifierare,	R9	digital identitet och den
Verifiering av	gör det möjligt för innehavare	R9	europeiska digitala
Verifiering av	gör det möjligt för innehavare		europeiska digitala
socialförsäkringshandlingar	av		identitetsplånboken
	socialförsäkringshandlingar
	att omedelbart få sina
	handlingar kontrollerade och
	validerade på digital väg
	(dvs.
	verifieringsapplikationen).
	När det gäller digitala
	socialförsäkringshandlingar
	gör tjänsten det möjligt för
	innehavarna att också
	bekräfta om verifieraren är
	behörig att begära och
	verifiera handlingen.

Kravets/kravens inverkan på gränsöverskridande interoperabilitet vad gäller digitala offentliga tjänster

Ansökan om samt utfärdande och återkallande av socialförsäkringshandlingar

	Bedömning	Åtgärd/åtgärder		Potentiella återstående hinder (i tillämpliga fall)

	Överensstämmelse med befintlig	-	Införande av teknik och standarder enligt
	digital och sektoriell politik		förordningen om en europeisk digital
	Ange tillämplig digital och sektoriell		identitet.
	Ange tillämplig digital och sektoriell	-	Användning av digitala signaturer i
	politik som identifierats		enlighet med eIDA-förordningen (för
			enlighet med eIDA-förordningen (för
			fysiska socialförsäkringshandlingar som
			förbättrats med digitala funktioner).
		-	Överensstämmelse med
			dataskyddsförordningen.
		- Synergieffekter med processer i samband
			med EESSI (R15).
	Organisatoriska åtgärder för ett	- Inrättande av en modern och effektiv
	Organisatoriska åtgärder för ett		förvaltningsstruktur, bestående av en
	smidigt tillhandahållande av		förvaltningsstruktur, bestående av en
	smidigt tillhandahållande av		kommitté enligt förordning (EU)
	gränsöverskridande digitala		kommitté enligt förordning (EU)
	gränsöverskridande digitala		nr 182/2011 för att stödja kommissionen
	offentliga tjänster		nr 182/2011 för att stödja kommissionen
	offentliga tjänster		vid antagandet av genomförandeakter och
	Ange planerade		vid antagandet av genomförandeakter och
	Ange planerade		en rådgivande grupp för digitalisering i
	förvaltningsåtgärder		samordningen av de sociala
			trygghetssystemen för att erbjuda teknisk
			rådgivning, operativt stöd och en
			praktikgemenskap för utbyte av
			erfarenheter och kunskap.
		- Registrering av betrodda utfärdare inom
			förtroenderamen och anmälan till
			kommissionen av motsvarande
			förteckningar.
		-	Ömsesidigt erkännande av
			socialförsäkringshandlingar.
	Åtgärder som vidtagits för att	- Gemensamma specifikationer som antas
	Åtgärder som vidtagits för att
SV			20		SV

	säkerställa en samstämmig		genom genomförandeakter i enlighet med
	förståelse av data		det granskningsförfarande som avses i
	Ange dessa åtgärder		artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011.
	Ange dessa åtgärder	-	Rådgivande grupp som förser
		-	Rådgivande grupp som förser
			kommissionen med sakkunskap i det
			tidiga utarbetandet av genomförandeakter
			innan de läggs fram för kommittén.
	Användning av gemensamt	-	Antagande av tekniska specifikationer för	Potentiellt stora effekter för myndigheter med lägre
	Användning av gemensamt		digitala socialförsäkringshandlingar i	teknisk mognadsgrad
	överenskomna öppna tekniska		digitala socialförsäkringshandlingar i	teknisk mognadsgrad
	överenskomna öppna tekniska		enlighet med artikel 7.1.
	specifikationer och standarder		enlighet med artikel 7.1.
	specifikationer och standarder	-	Antagande av tekniska specifikationer för
	Ange dessa åtgärder	-	Antagande av tekniska specifikationer för
	Ange dessa åtgärder		fysiska socialförsäkringshandlingar som
			förbättrats med digitala funktioner i
			enlighet med artikel 7.2.
	Verifiering av socialförsäkringshandlingar

	Bedömning	Åtgärd/åtgärder		Potentiella återstående hinder (i tillämpliga fall)

	Överensstämmelse med befintlig	-	Införande av teknik och standarder enligt
	digital och sektoriell politik		förordningen om en europeisk digital
	Ange tillämplig digital och sektoriell		identitet.
	Ange tillämplig digital och sektoriell	-	Användning av digitala signaturer i
	politik som identifierats		enlighet med eIDA-förordningen (för
			enlighet med eIDA-förordningen (för
			fysiska socialförsäkringshandlingar som
			förbättrats med digitala funktioner).
		- Synergieffekter med initiativ för e-hälsa
			som använder europeiska digitala
			identitetsplånböcker.
	Organisatoriska åtgärder för ett	- Inrättande av en modern och effektiv
	Organisatoriska åtgärder för ett		förvaltningsstruktur, bestående av en
	smidigt tillhandahållande av		förvaltningsstruktur, bestående av en
	smidigt tillhandahållande av
SV			21		SV

gränsöverskridande digitala	kommitté enligt förordning (EU)
offentliga tjänster	nr 182/2011 för att stödja kommissionen
Ange planerade	vid antagandet av genomförandeakter och
Ange planerade	en rådgivande grupp för digitalisering i
förvaltningsåtgärder	en rådgivande grupp för digitalisering i
förvaltningsåtgärder	samordningen av de sociala
	samordningen av de sociala
	trygghetssystemen för att erbjuda teknisk
	rådgivning, operativt stöd och en
	praktikgemenskap för utbyte av
	erfarenheter och kunskap.
	- Registrering av behöriga verifierare i
	enlighet med förtroenderamen för en
	europeisk digital identitet.
Åtgärder som vidtagits för att	- Gemensamma specifikationer som antas
Åtgärder som vidtagits för att	genom genomförandeakter i enlighet med
säkerställa en samstämmig	genom genomförandeakter i enlighet med
säkerställa en samstämmig	det granskningsförfarande som avses i
förståelse av data	det granskningsförfarande som avses i
förståelse av data	artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011.
Ange dessa åtgärder	artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011.
Ange dessa åtgärder	- Rådgivande grupp som förser
	kommissionen med sakkunskap i det
	tidiga utarbetandet av genomförandeakter
	innan de läggs fram för kommittén.
Användning av gemensamt	- Antagande av tekniska specifikationer för
Användning av gemensamt	verifiering av
överenskomna öppna tekniska	verifiering av
överenskomna öppna tekniska	socialförsäkringshandlingar, oavsett
specifikationer och standarder	socialförsäkringshandlingar, oavsett
specifikationer och standarder	format, i enlighet med artikel 7.11.
Ange dessa åtgärder	format, i enlighet med artikel 7.11.
Ange dessa åtgärder

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Övergripande beskrivning av åtgärder till stöd för digitalt genomförande

	Hänvisning/hänvisningar till	Kommissionens	Aktörer som	Förväntad tidsplan
	kravet/kraven	roll	ska involveras	(i tillämpliga fall)
				(i tillämpliga fall)
		(i tillämpliga fall)	(i tillämpliga
Beskrivning av åtgärden			fall42)
Antagande av genomförandeakter om	R2	Utarbeta och anta	Kommissionen,
funktionella, operativa och tekniska	R3	genomförandeakter	kommitté som
specifikationer i enlighet med	R3		består av
specifikationer i enlighet med	R7		består av
artikel 7.1, 7.2 och 7.11.	R7		företrädare för
	R8		medlemsstaterna
	R8
	R9