Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digitala miljöer som är ansvarsfulla och kan ställas till svars (EU KIDS ACT) (EU-dokument COM(2026) 681)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digitala miljöer som är ansvarsfulla och kan ställas till svars (EU KIDS ACT)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.9.2026

COM(2026) 681 final

2026/0286 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om digitala miljöer som är ansvarsfulla och kan ställas till svars (EU KIDS ACT)

{SWD(2026) 681 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Endast hälften av alla barn i åldern 9–16 år i Europa säger att de känner sig trygga på nätet. De risker som minderåriga utsätts för på nätet är verkliga och akuta och påverkar deras hälsa, utveckling och välbefinnande, till exempel minskad fysisk aktivitet, ökad risk för myopi och minskade sömn-, depressiva och ångestsymtom, minskad självkänsla, negativ inverkan på lärande och kognitiv utveckling, ätstörningar, minskad empati, ensamhet och beroendeframkallande beteenden. Minderåriga på nätet löper också risk för nätmobbning, sexuella övergrepp mot barn och gromning.

Skyddet av minderåriga på nätet är en politisk prioritering för kommissionen. I sitt tal om tillståndet i unionen 2025 meddelade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att hon kommer att beställa en expertpanel som ska ge henne råd om den bästa strategin för Europa när det gäller barns säkerhet på nätet. Efter en process under första halvåret 2026 med ett brett spektrum av experter från olika områden samt företrädare för industrin, föräldrar och ungdomar lade medordförandena för den särskilda panelen fram sina rekommendationer för ordföranden i juli 2026. Rekommendationerna stakar ut en tydlig väg för att öka säkerheten för minderåriga på nätet och säkerställa den inre marknadens funktion. De rekommenderar i synnerhet en EU-omfattande åtkomstbegränsning, harmoniserade regler för inbyggd säkerhet samt proportionella, integritetsbevarande ålderssäkringssystem. Slutligen rekommenderar de att digitala tjänster utöver sociala medieplattformar ska omfattas, inbegripet appbutiker, AI- följare och vissa videospel och videodelningsplattformar som erbjuder riskfyllda funktioner.

I Jyllanddeklarationen, som undertecknades av 2025 medlemsstater i oktober 25, efterlystes ålderskontroll och en säkrare onlinemiljö för minderåriga. I sina slutsatser från mars 2026 och oktober 2025 betonade Europeiska rådet också vikten av att skydda minderåriga på nätet, bland annat genom en digital myndighetsålder. I sitt betänkande från november 2025 om skydd av minderåriga på nätet efterlyste Europaparlamentet en harmoniserad europeisk digital åldersgräns på 16 år för tillgång till sociala medier, videodelningsplattformar och AI-partner om inte föräldrar eller vårdnadshavare har gett sina barn tillstånd på annat sätt. Parlamentet efterlyste också en harmoniserad europeisk digital åldersgräns på 13 år, under vilken ingen minderårig kan få tillgång till sociala medieplattformar. Europaparlamentet erkände också behovet av ytterligare lagstiftning om åldersanpassad utformning och inbyggd säkerhet. Parlamentet efterlyste vidare en europeisk strategi för ålderssäkring som säkerställer rättssäkerhet.

I hela Europeiska unionen diskuterar eller föreslår medlemsstaterna nationell lagstiftning för att förbättra säkerheten för minderåriga på nätet. Italien, Frankrike, Norge, Grekland, Österrike, Polen och Belgien anmälde 2025 och 2026 sina utkast till lagstiftning som begränsar tillgången till vissa digitala tjänster för minderåriga under en viss ålder. Norge anmälde också sin lagstiftning i maj 2026. I nästan alla andra medlemsstater pågår samråd, utkast diskuteras i de nationella parlamenten eller har tillkännagetts av regeringarna. De föreslagna nationella utkasten till lagstiftning skiljer sig åt i fråga om tillämpningsområde, åldersgränser och typer av begränsningar som införs, vilket riskerar att fragmentera den inre marknaden, minska rättssäkerheten och öka efterlevnadskostnaderna samtidigt som det ger en ojämn skyddsnivå för minderåriga i hela EU.

Den nuvarande onlinemiljön är inte utformad med minderåriga i åtanke. Det finns redan lagstiftning för att skapa en säkrare onlinemiljö, men ingen enskild lagstiftning tar barnen och deras säkerhet och egenmakt som utgångspunkt. Med utgångspunkt i de huvudprinciper som fastställs i förordning (EU) 2022/2065 och förordning (EU) 2024/1689 syftar detta förslag till att skydda minderåriga från riskfyllda digitala tjänster och AI-system, upprätthålla den digitala inre marknaden och upprätthålla ett enhetligt regelverk och en enhetlig verkställighetsstruktur för skydd av minderåriga på nätet.

I förslaget erkänns de risker som minderåriga utsätts för på vissa sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformar online och därför begränsas möjligheten för barn under 15 år att självständigt skapa konton på dessa specifika plattformar och system. Genom att tillhandahålla en ålder i hela Europeiska unionen harmoniseras olika nationella regler för att undanröja hinder för genomförandet av den digitala inre marknaden, vilket säkerställer rättssäkerhet och en liknande skyddsnivå för alla barn i Europeiska unionen. Detta kombineras med regler som erkänner föräldrars och vårdnadshavares roll när det gäller att stödja en säker utveckling av minderåriga på nätet, genom att skapa konton med begränsade funktioner för minderåriga från och med 13 år samt regler för att skapa en miljö med säkra tjänster och system för mycket små barn med strikt föräldratillsyn och som tar hänsyn till deras utveckling. I linje med den utvecklingsstrategi som rekommenderas av medordförandena för den särskilda panelen för barns säkerhet på nätet bör minderåriga under 13 år inte ha tillgång till skadliga sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster online.

I förslaget fastställs tydliga krav på inbyggd säkerhet för sociala nätverkstjänster online, videodelningsplattformstjänster, onlinespel, AI-företag och allmänna konversationschatbottar samt programvarubutiker. Med utgångspunkt i rekommendationerna från medordförandena för den särskilda panelen harmoniseras och utvidgas dessa krav för att säkerställa rättssäkerhet på hela den digitala inre marknaden och en hög skyddsnivå för minderåriga i hela den digitala miljön, med beaktande av att affärsmodeller ständigt förändras på detta dynamiska område och kryphål måste undvikas.

För att stödja förseningen av tillträdet och genomförandet av kraven på inbyggd säkerhet fastställs i förslaget en tydlig ram för ålderssäkring med tydliga kriterier och skyddsåtgärder för användning och införande av sådana system. Genom att införa krav på användning av metoder för ålderssäkring säkerställer förslaget att användningen av dessa metoder kommer att vara proportionerlig, effektiv, tillförlitlig och integritetsbevarande. Det innehåller också gemensamma kriterier för åldersstyrkande som säkerställer den inre marknadens funktion.

En snabb, effektiv och robust kontroll av efterlevnaden är avgörande för skyddet av minderåriga på nätet och för den inre marknadens funktion. I förslaget fastställs därför en verkställighetsram som bygger på befintliga verkställighetsstrukturer samtidigt som ett påskyndat verkställighetsförfarande föreskrivs.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget bygger på den befintliga rättsliga ramen för skydd av minderåriga på nätet och säkerställer den inre marknadens funktion. Genom att bygga vidare på förordning (EU) 2022/2065 och förordning (EU) 2024/1689 ger det kontinuitet och samstämmighet med EU:s regelverk för digitala tjänster och AI-system samtidigt som det utvecklar särskilda krav för skydd av minderåriga på nätet med beaktande av deras gradvisa utveckling av förmågor, säkerhet och egenmakt som utgångspunkt.

Detta förslag till förordning påverkar inte tillämpningen av rättsakten om digitala tjänster och bygger på bestämmelserna i den, särskilt artikel 28 om skyldigheten för vissa leverantörer av onlineplattformar att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga. I det föreslagna instrumentet, särskilt dess bestämmelser om inbyggd säkerhet, fastställs i bindande lagstiftning de specifikationer som kommissionen redan har inkluderat i riktlinjerna för skydd av minderåriga enligt förordning (EU) 2022/2065. I samband med detta specificeras de skyldigheter som anges i artikel 28 i förordning (EU) 2022/2065 när det gäller krav på inbyggd säkerhet och ålderssäkring. Pågående ärenden som rör dessa skyldigheter enligt förordning (EU) 2022/2065, särskilt artikel 28, påverkas därför inte. Den föreslagna förordningen påverkar inte heller tillämpningen av förordning (EU) 2024/1689 och bygger på dess ram, särskilt dess övergripande riskbaserade regler. Den föreslagna förordningen kompletterar och påverkar inte de förbud och andra skyldigheter och krav för AI-system och AI-modeller för allmänna ändamål som redan fastställs i förordning (EU) 2024/1689.

Strategin för ett bättre internet för barn (BIK +) stöder genomförandet av denna rättsliga ram, särskilt förordning (EU) 2022/2065. Inom ramen för BIK + erbjuder det EU-medfinansierade nätverket av centrum för ett säkrare internet utbildningstillfällen, hjälplinjer och telefonjourer och genomför medvetandehöjande åtgärder. De samråder regelbundet med barn och ungdomar om deras behov och syn på säkerhet på nätet. I februari 2026 antog kommissionen en handlingsplan mot nätmobbning för att förebygga nätmobbning, öka medvetenheten och göra det lättare att rapportera och se till att offren får tillräckligt stöd. Förslaget är förenligt med dessa icke-lagstiftningsåtgärder och bygger på dem för att ge barn i Europa bästa möjliga stöd när de använder onlinemiljön.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Genom den föreslagna förordningen införs en övergripande ram för skydd av minderåriga på nätet. Denna förordning påverkar inte tillämpningen av de regler som fastställs i andra unionsrättsakter som reglerar andra aspekter av tillhandahållandet av förmedlingstjänster på den inre marknaden, särskilt reglerna om audiovisuella medietjänster, konsumentskydd och produktsäkerhet samt skydd av personuppgifter.

Förslaget kommer att kompletteras med ytterligare åtgärder som är helt i linje med denna förordning, inbegripet den pågående utvärderingen och den kommande översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster, som dessutom kommer att behandla skyddet av minderåriga som tittare och säkerställa att de är tillräckligt skyddade när de tittar på audiovisuellt innehåll. Med tanke på nya hot och risker kommer kommissionen att undersöka om begreppet skadligt audiovisuellt innehåll behöver specificeras ytterligare och vilka åtgärder som krävs för att se till att minderåriga inte stöter på sådant innehåll.

Dessutom syftar den kommande rättsakten om digital rättvisa till att stärka och göra konsumentskyddslagstiftningen ändamålsenlig, även i den digitala miljön, i full överensstämmelse med skyldigheterna i denna förordning. Konsumentlagstiftningen spelar en viktig roll för att se till att konsumenter, inklusive barn i deras roll som konsumenter, inte utsätts för otillbörliga eller vilseledande metoder. I direktivet om otillbörliga affärsmetoder erkänns särskilt barn som utsatta konsumenter som behöver ökat skydd. den förbjuder också en direkt uppmaning till barn att köpa annonserade produkter eller övertala sina föräldrar eller andra vuxna att köpa dessa produkter för dem. Som en del av översynen av den befintliga konsumentskyddslagstiftningen kommer förordningen om konsumentskyddssamarbete också att ses över för att stärka det befintliga systemet för samordning av tillsynen för nationella

myndigheter och ge kommissionen direkta utrednings- och tillsynsbefogenheter i specifika fall.

Dessutom stärker de senaste ändringarna av förordning (EU) 2024/1689 som förbjuder AI- system som genererar material med sexuella övergrepp mot barn, det pågående antagandet av förordningen för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn, tillsammans med den nyligen antagna omarbetningen av direktivet om sexuella övergrepp mot barn, EU:s ram mot sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn, både online och offline. De kommer att förbättra förebyggande, utredning och stöd till brottsoffer.

Förslaget är också helt konsekvent och stöder ytterligare befintliga eller kommande initiativ för att stärka och stödja minderåriga och säkerställa deras välbefinnande online, inbegripet EU:s strategi för barnets rättigheter8, kommissionens rekommendation om att utveckla och stärka integrerade system för skydd av barn för barnets bästa 9, handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027)12 samt den kommande färdplanen för 2030 om framtiden för digital utbildning och digitala färdigheter.

Barns säkerhet på nätet är en global utmaning som kräver internationellt samarbete. Förslaget är förenligt med unionens externa politik, inbegripet den internationella digitala strategin (2025) genom vilken EU utvidgar och fördjupar sitt samarbete bilateralt, regionalt och multilateralt. Genom förslaget harmoniseras lagstiftningen i hela EU, vilket kommer att stödja effektiviteten i EU:s externa samarbete och globala inflytande på barns säkerhet på nätet.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det föreskrivs att åtgärder ska vidtas för att säkerställa den inre marknadens funktion. Detta förslag syftar till att tillnärma reglerna i syfte att upprätta den inre marknadens funktion och, i enlighet med artikel 114.3, säkerställa en hög skyddsnivå för barns hälsa och säkerhet i hela Europeiska unionen med beaktande av den nya tekniska utvecklingen.

Huvudsyftet med detta förslag är att införa harmoniserade bestämmelser för att skydda minderåriga på nätet. I takt med att medlemsstaterna diskuterar eller antar nya åtgärder för att begränsa tillgången till vissa onlineplattformar som anses utgöra en risk för barn under en viss ålder riskerar EU-marknaden att bli alltmer fragmenterad. Detta förslag syftar därför till att säkerställa en väl fungerande inre marknad, särskilt när det gäller tillhandahållande av gränsöverskridande sociala nätverkstjänster online, videodelningsplattformstjänster, programvarubutiker, AI-företag och allmänna konversationschatbottar samt onlinespel. En sådan harmoniserad strategi säkerställer också en lika hög skyddsnivå för minderåriga i hela EU.

Detta förslag specificerar och kompletterar dessutom de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2022/2065 vad gäller skydd av minderåriga och kompletterar förordning (EU) 2024/1689 vad gäller barnspecifika säkerhetskrav för AI-kompanjoner och allmänna konversationschatbottar. Eftersom både förordning (EU) 2022/2065 och förordning (EU) 2024/1689 har artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättslig grund följer detta förslag samma strategi.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Med tanke på att digitala tjänster och AI-system till sin natur är gränsöverskridande hindrar de lagstiftningsinsatser på nationell nivå som nämns ovan för försenad tillgång för minderåriga tillhandahållandet av digitala tjänster och system över gränserna, skapar rättsosäkerhet och hinder för genomförandet av den inre marknaden, höga efterlevnadskostnader och en ojämlik skyddsnivå för minderåriga i hela Europa.

De potentiella konsekvenserna om inga omedelbara åtgärder vidtas kräver också brådskande åtgärder. Medlemsstaterna har redan antagit sin egen lagstiftning. Under 2025 och 2026 mottogs flera TRIS-anmälningar (Italien, Frankrike, Norge, Grekland, Polen, Österrike och Belgien) om åldersbegränsningar för vissa typer av digitala tjänster. I nästan alla andra medlemsstater pågår samråd, utkast diskuteras i de nationella parlamenten eller har tillkännagetts av regeringarna. De nationella lagarna skiljer sig åt i fråga om tillämpningsområde, åldersgränser och typer av begränsningar. De föreslår olika definitioner eller kriterier för de typer av digitala tjänster vars tillgång ska begränsas, olika åldersgränser (från 13 till 16 år) och slutligen beroende av föräldrarnas samtycke. Vissa av de nationella lagstiftningar som diskuteras omfattar ytterligare skyldigheter i fråga om inbyggd säkerhet. Spridningen av nationell lagstiftning, med olika rättsliga skyldigheter, riskerar att avsevärt fragmentera den inre marknaden, minska rättssäkerheten och öka efterlevnadskostnaderna för leverantörer av digitala tjänster, samtidigt som skyddsnivån för minderåriga i hela EU är ojämn.

En harmonisering av reglerna för att skydda minderåriga och ge dem en säker onlinemiljö bör göras på unionsnivå och därigenom skapa förutsägbarhet och säkerhet, minska efterlevnadskostnaderna i hela Europa och säkerställa att alla minderåriga, oavsett var de bor, betjänas av en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet online.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget syftar till att säkerställa en stark och enhetlig ram för skydd av minderåriga på nätet. Den gör detta genom att införa en EU-omfattande begränsning av tillgången till sociala medier + för personer under 13 år. Strategin gör det möjligt att skapa föräldrakonton för barn mellan 13 och 15 år. Det ger harmoniserad tillgång till säkra sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformar från 15 års ålder, i kombination med tydliga krav på inbyggd säkerhet och tydliga krav och kriterier för användningen av ålderssäkring.

Förslaget utgår från rapporten från medordförandena för den särskilda panelen för barns säkerhet, där de risker som minderåriga utsätts för på nätet tydligt anges. Mot denna bakgrund inrättas en ram för att hantera riskerna för de tjänster som nämns i rapporten, utan att de grundläggande rättigheterna påverkas på ett oproportionerligt sätt (se avsnitt nedan).

Huvuddragen i förslaget begränsar förordningen till vad som är absolut nödvändigt för att uppnå förslagets mål. I förslaget fastställs särskilt skyldigheter för olika typer av digitala tjänster och system, beroende på tjänstens eller systemets karaktär, för att säkerställa att de är riktade och proportionella. Detta tillvägagångssätt tar itu med de identifierade problemen utan att överbelasta leverantörer som inte berörs av sådana problem. De materiella skyldigheterna är begränsade till sociala nätverkstjänster online, videodelningsplattformstjänster, onlinespel och leverantörer av programvarubutiker. Enligt en samregleringsstrategi bygger de på samregleringsinitiativ för de tjänster som omfattas av denna förordning, bland annat när det gäller programvarubutiker och onlinespel. När det gäller AI-system är förslaget begränsat till AI-partner och allmänna konversationschatbottar som kan utgöra allvarliga risker för minderårigas hälsa, säkerhet och välbefinnande och som inte omfattas av krav på inbyggd

säkerhet som särskilt syftar till att hantera dessa risker för minderåriga enligt förordning (EU) 2024/1689.

Samtidigt är små företag och mikroföretag inte undantagna från denna förordning, eftersom de också kan skada minderåriga. Det skulle undergräva syftet med detta förslag att undanta dem från tillämpningsområdet.

Undantagna från tillämpningsområdet eftersom det är osannolikt att de medför skada för minderåriga är onlineuppslagsverk utan vinstsyfte, icke-vinstdrivande utbildningsdatabaser och vetenskapliga databaser, tjänster och system som är utformade för rent utbildningsändamål och drivs inom utbildningsanstalter eller utbildningsorganisationer, plattformar för utveckling och delning av programvara med öppen källkod, såvida inte plattformen i sig utgör ett AI-system som omfattas av denna förordning och förordning (EU) 2024/1689, tjänster och system som särskilt utvecklats och drivs uteslutande för vetenskaplig forskning och utveckling samt tjänster och system som utformats, utvecklats och drivs av offentliga myndigheter och uteslutande för användning av dessa offentliga myndigheter eller för deras räkning.

Genom att inrätta en tydlig ram, åtföljt av samarbete mellan medlemsstaterna och samreglering, syftar detta förslag till att öka rättssäkerheten, säkerställa den inre marknadens funktion och öka förtroendet.

•Val av instrument

Artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ger lagstiftaren möjlighet att anta förordningar och direktiv.

Kommissionen har beslutat att lägga fram ett förslag till förordning för att säkerställa en enhetlig skyddsnivå för minderåriga i hela unionen och förhindra skillnader som hindrar det fria tillhandahållandet av relevanta tjänster och system på den inre marknaden. Detta är nödvändigt för att skapa rättssäkerhet och insyn för både ekonomiska aktörer och barn och föräldrar.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Förslaget följer direkt rekommendationerna från medordförandena för den särskilda panelen för barns säkerhet på nätet. Som en oberoende process undersökte den särskilda panelen för barns säkerhet på nätet risker och möjligheter för barn när det gäller digitala tjänster samt det befintliga regelverket och dess luckor. Den samlade in omfattande uppgifter och sakkunskap. Denna oberoende process sammanförde experter från hela EU från olika områden, bland annat hälsa, barnpsykologi och psykiatri, datavetenskap, digital teknik och digitala medier, samhällsvetenskap och barns rättigheter. Företrädare för ungdomsgrupper, föräldragrupper och organisationer för barns rättigheter deltog också i mötet. Ytterligare berörda parter lämnade synpunkter under hela processen, såsom kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, specialiserade tankesmedjor, företrädare för industrin samt Europeiska dataskyddsstyrelsen.

Ungdomar rådfrågades också vid utarbetandet av detta förslag. Ordförandens rådgivande grupp för ungdomsfrågor diskuterade barns säkerhet och välbefinnande på nätet vid sitt möte i december 2026 och samlade in synpunkter från barn från alla 27 EU-länder. Gruppen består

av mer än 30 unga företrädare, en från varje EU-medlemsstats nationella ungdomsråd, en från Europeiska ungdomsforumet och observatörer från kandidatländer och potentiella kandidatländer för EU-anslutning. I december 2025 diskuterade forumet för ett säkrare internet, där över 200 barn, ungdomar och företrädare för det civila samhället, näringslivet och nationella myndigheter deltog, frågan ”Varför ålder är viktig: Skydda och stärka ungdomar i den digitala tidsåldern. Bättre internet för barn Ungdomsambassadörer och ungdomsföreträdare från plattformarna för barns deltagande deltog också aktivt i den särskilda panelen. I grupperna betonade ungdomsföreträdare de digitala tjänsternas ansvar för att tillhandahålla säkra och åldersanpassade tjänster. De betonade behovet av krav på inbyggd säkerhet, inbegripet åldersanpassade standardinställningar, rekommendationssystem och gränssnittskonstruktion.

Denna samrådsprocess kompletteras av kommissionens bredare engagemang från berörda parter på området barns säkerhet på nätet. Detta inbegriper samrådsprocesser som genomförs i samband med genomförandet och efterlevnaden av rättsakten om digitala tjänster samt strategin för ett bättre internet för barn och dess nätverk av centrum för ett säkrare internet och ungdomsambassadörer för ett bättre internet för barn. I samband med antagandet av riktlinjerna för skydd av minderåriga enligt förordning (EU) 2022/2065 gav en inbjudan att lämna synpunkter från 2024, som fick mer än 170 synpunkter, och ett offentligt samråd från 2025, med mer än 300 synpunkter, detaljerad information från ett brett spektrum av berörda parter, däribland forskare, det civila samhället, näringslivet och offentliga myndigheter, om god praxis och åtgärder på onlineplattformar för att utforma en säker onlinetjänst för barn. En majoritet av de svarande var positiva till de åtgärder som införs genom riktlinjerna, vilka till stor del kodifieras genom detta förslag. De begärde också ytterligare klarhet om riktlinjernas rättsliga karaktär och om de situationer där ålderskontroll och åldersuppskattning är lämpliga.

Mellan mars och april 2026 genomförde kommissionen en Eurobarometerundersökning om hur alltför mycket skärmtid och sociala medier påverkar ungdomars psykiska hälsa och samlade in uppgifter från över 26,000 13–18 år och över 12,000 föräldrar i alla 27 medlemsstater. Resultaten visar att skärmtid är en stor del av ungdomars dagliga liv, med stora risker eftersom nio av tio ungdomar har stött på minst ett skadligt eller smärtsamt innehåll på nätet under de senaste tre månaderna, med oro även när det gäller interpersonella skador och nätmobbning. 54 % av föräldrarna och 45 % av 13–18-åringarna anser att åldersfördröjningar är en effektiv lösning, och 47 % av föräldrarna och 48 % av ungdomarna efterlyser ett bättre genomförande av befintliga regler genom digitala tjänster.

Dessutom får kommissionen kontinuerligt ytterligare beviskällor från den europeiska nämnden för digitala tjänster och de nationella samordnarna för digitala tjänster, som ansvarar för att övervaka de mindre onlineplattformarna och säkerställa att de tillhandahåller en säker miljö för minderåriga och som noga övervakar detta område på plats.

Ytterligare samrådsprocesser som också genomförs inom ramen för relaterade europeiska initiativ, såsom rättsakten om digital rättvisa och direktivet om audiovisuella medietjänster. Samrådet och inbjudan att lämna synpunkter om rättsakten om digital rättvisa inleddes i 12 veckor den 17 juli 2025 och samlade in omfattande återkoppling från medborgare, offentliga myndigheter och andra berörda parter, som samlade in relevanta bevis om beroendeframkallande utformning av digitala produkter och vilseledande eller manipulativ gränssnittsutformning, inbegripet inverkan på sådana metoder på minderåriga. Till exempel rådfrågades 5,000 barn från EU:s plattform för barns deltagande om digital rättvisa inom ramen för EU:s strategi för barnets rättigheter. Den 10 februari 2026 inledde kommissionen dessutom ett offentligt samråd för att bedöma effekterna av direktivet om audiovisuella

medietjänster och samlade in synpunkter från ett lika stort antal berörda parter, bland annat om de bästa sätten att stärka skyddet för minderåriga på nätet. Båda samrådsprocesserna gav relevanta belägg för detta förslag.

•Konsekvensbedömning

De viktigaste inslagen i detta förslag bygger på ett rikt faktaunderlag från mycket olika källor, bland annat konsekvensbedömningar som ligger till grund för andra, antingen redan antagna eller kommande, lagstiftningsinitiativ.

Förslaget till förordning och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om förslagets konsekvenser bygger därför på en solid faktabas.

För det första sammanförde den särskilda panelen för barns säkerhet på nätet över 60 experter från olika områden, bland annat hälsa, barnpsykologi och psykiatri, datavetenskap och samhällsvetenskap samt företrädare för ungdomsgrupper, föräldragrupper och organisationer för barns rättigheter, och medordförandena träffade också kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, specialiserade tankesmedjor, industrin och Europeiska dataskyddsstyrelsen.

För det andra bygger den särskilda konsekvensbedömningen i arbetsdokumentet på befintliga konsekvensbedömningar, bland annat för förordningen om digitala tjänster, förordningen om digitala marknader, förordningen om artificiell intelligens, förslaget till förordning för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn och det omarbetade direktivet om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och material med sexuella övergrepp mot barn samt den kommande rättsakten om digital rättvisa och direktivet om audiovisuella medietjänster.

För det tredje samlas bevis och uppgifter in genom genomförandet och efterlevnaden av förordningen om digitala tjänster, särskilt 10 preliminära slutsatser om skyddet av minderåriga, bland annat om beroendeframkallande utformning, säkra konton och ålderssäkring, samt studier, riskbedömningsrapporter och berörda parters engagemang, särskilt under utarbetandet av riktlinjerna för skydd av minderåriga, som omfattade en inbjudan att lämna synpunkter, ett offentligt samråd, samarbete med barn och ungdomar och möten med den europeiska nämnden för digitala tjänster. I detta sammanhang pågår samarbete med nationella myndigheter inom ramen för tillsyn och efterlevnadskontroll enligt förordningen om digitala tjänster. Detta ger värdefulla bidrag från utredningar och många medlemsstater har genomfört utredningar och samråd om sina nationella lagförslag om skydd av minderåriga, såsom Sverige och Tyskland.

För det fjärde pekar internationellt engagemang och samarbete ytterligare på källor till bevis från offentliga myndigheter och tillsynsmyndigheter. Kommissionen har ett nära samarbete med andra tillsynsmyndigheter, bland annat från Australien och Förenade kungariket som genomförde konsekvensbedömningar och studier, samt Brasilien och Japan.

För det femte omfattar ytterligare studier en omfattande akademisk forskning, en Eurobarometerundersökning om effekterna av alltför mycket skärmtid och sociala medier på ungdomars psykiska hälsa som genomfördes 2026 och en studie som kommissionen beställt om åldersstyrkandets inverkan på de grundläggande rättigheterna och dess ekonomiska kostnader.

Kommissionen utarbetade ett åtföljande analytiskt arbetsdokument från kommissionens avdelningar, som innehöll i) en problemdefinition, ii) en förklaring av den metod som använts och iii) en konsekvensbedömning. Arbetsdokumentet bygger på rapporten från medordförandena för den särskilda panelen samt bevis och uppgifter som samlats in i samband med genomförandet och efterlevnaden av rättsakten om digitala tjänster och utarbetandet av konsekvensbedömningar, särskilt för rättsakten om digital rättvisa och översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster.

I arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar beskrivs de viktigaste sociala och ekonomiska konsekvenserna av förslaget. När det gäller de sociala konsekvenserna bör minderårigas hälsa förbättras, både som en direkt och indirekt effekt av förslaget. Genom att försena tillgången till vissa specifika tjänster och tillhandahålla skyddsåtgärder för åldersanpassade digitala tjänster kommer onlinemiljön att bli en säkrare plats för minderåriga, vilket begränsar de risker som de möter online och deras inverkan på deras kognitiva utveckling samt deras fysiska och psykiska hälsa.

När det gäller de ekonomiska konsekvenserna förväntas de marginalkostnader som införs genom detta förslag förbli relativt begränsade när det gäller genomförandet av de flesta kraven på inbyggd säkerhet, eftersom dessa redan fanns med i riktlinjerna för skydd av minderåriga enligt artikel 28 i förordningen om digitala tjänster. Kraven på att utarbeta efterlevnadsplaner och förlita sig på revisioner ingår till stor del redan i riskbedömningarna och revisionsbestämmelserna i rättsakten om digitala tjänster. De gäller också leverantörer med en mycket stor användarbas (45 miljoner aktiva användare per månad), vilket bör begränsa inverkan på små och medelstora företag eftersom de i princip inte når en omfattning i sin användarbas som motsvarar den för mycket stora onlineplattformar. Genomförandet av åtgärder för ålderssäkring och verktyg för föräldrakontroll kommer att leda till ytterligare kostnader för leverantörer av digitala tjänster. Det är inte möjligt att slutgiltigt fastställa kostnaderna för dessa justeringar och deras omfattning, särskilt för det potentiellt stora antalet små leverantörer och mikroleverantörer av sociala nätverkstjänster online, videodelningsplattformstjänster och videospel som tidigare inte omfattades av artikel 28 i förordningen om digitala tjänster. Dessa kostnader mildras dock av utvecklingen av EU:s lösning för åldersverifiering, den förväntade ökade utvecklingen av marknaden för lösningar för säker design och det faktum att liknande krav redan finns i EU-lagstiftningen och i allt högre grad i tredjeländer. Det bör också beaktas att många leverantörer av digitala tjänster sannolikt skulle drabbas av många av dessa kostnader upprepade gånger enligt nationell lagstiftning och därmed gynnas av harmoniserade regler.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget syftar till att förbättra, främja och stödja respekten för barnets rättigheter på nätet, i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Syftet med fördröjningen av tillgången är att säkerställa barnets omfattande rättigheter online, inbegripet dess rätt till det skydd som krävs för dess välbefinnande, hälsa och säkerhet, integritet, deltagande, fritt uttrycka sina åsikter, i linje med dess ålder och mognad, med barnets bästa i främsta rummet, och säkerställa dess rätt till utveckling och självbestämmande utan de risker och skador som vissa onlinetjänster och onlinesystem medför. De tjänster som omfattas av denna förordning utgör visserligen betydande risker för barns hälsa och säkerhet, men de gör det också möjligt för barn att fritt uttrycka sina åsikter och ta emot och sprida idéer, vilket skyddas av artikel 24.1 och artikel 11.1 i stadgan. Därför är fördröjningen av åtkomsten strikt begränsad till kontoskapelser på en mycket definierad uppsättning digitala tjänster och system som använder vissa designfunktioner och gör vissa funktioner tillgängliga

för minderåriga som har visat sig vara skadliga för minderårigas hälsa och säkerhet. Denna åtgärd säkerställer att denna begränsning av barnets rätt till yttrandefrihet förblir proportionerlig och nödvändig för att uppfylla målet av allmänt intresse i enlighet med stadgan. Tillgången till tjänster som är säkra, åldersanpassade, utformade för barn och möjliggör lämplig föräldrakontroll och föräldratillsyn bör inte begränsas. Dessutom ges undantag från förseningen för att säkerställa tillgång till information, utbildningsmaterial och offentliga tjänster.

I linje med den allmänna kommentaren 25 från FN:s kommitté för barnets rättigheter fastställs krav på inbyggd säkerhet för att säkerställa respekten för barnets rättigheter på nätet. Säkra miljöer kommer att ge barn ytterligare integritet, medan begränsade kontakter med främlingar kommer att minska risken för nätmobbning och gromning.

Föräldrar och vårdnadshavare spelar också en viktig roll för sina barns uppfostran och utveckling, vilket erkänns i artikel 24.3 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Respekten för privatliv och familjeliv, hem och kommunikation skyddas genom artikel 7 i stadgan. Artikel 14.3 i stadgan säkerställer att friheten att inrätta utbildningsanstalter med vederbörlig respekt för demokratiska principer och föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med deras religiösa, filosofiska och pedagogiska övertygelse ska respekteras i enlighet med den nationella lagstiftning som reglerar utövandet av denna frihet och rättighet, samtidigt som respekten för andra grundläggande rättigheter som fastställs i stadgan säkerställs, inbegripet artikel 21 om icke-diskriminering och artikel 24 om barns rättigheter, med barnets bästa som främsta prioritet.

Som ett erkännande av denna viktiga roll för föräldrar och vårdnadshavare föreskriver förslaget verktyg för vårdnadshavare och ger föräldrar möjlighet att inrätta konton i en säker miljö för minderåriga i åldern 13–15 år. Dessa verktyg måste tillhandahållas i linje med barns gradvisa utveckling av förmågor och med respekt för deras rätt till integritet.

På samma sätt säkerställer denna förordning respekten för barns rättigheter genom att stärka deras oberoende. Enligt förordningen ska leverantörer av digitala tjänster och system som omfattas tillhandahålla lättillgängliga och barnvänliga rapporteringssystem. De måste se till att rapporter från minderåriga och vårdnadshavare prioriteras. Förordningen möjliggör också ytterligare kontroll över minderårigas inställningar. Dessutom hjälper förslaget barn i deras digitala utbildning, läs- och skrivkunnighet och stöd från föräldrar, vårdnadshavare, lärare och utbildare genom att medlemsstaterna får möjlighet att utveckla nationella strategier för att stödja målen att skydda barn på nätet.

System för ålderssäkring och kravet på att kontrollera användarnas ålder kan potentiellt få betydande konsekvenser för rätten till integritet samt användarnas yttrandefrihet, deltagande och icke-diskriminering. I förslaget fastställs tydliga krav för införande och användning av system för ålderssäkring samt skyddsåtgärder och övergångsåtgärder för att begränsa inverkan på dessa grundläggande rättigheter till vad som är absolut nödvändigt för att skydda minderårigas hälsa och säkerhet på nätet. Dessa kriterier omfattar en hög nivå av noggrannhet, tillförlitlighet, robusthet, säkerhet, icke-diskriminering och icke-inkräktande. Enligt en riskbaserad metod och med säkerställande av proportionalitet är ålderskontroll endast obligatorisk för genomförandet av åtkomstfördröjningen och begränsad till nya konton och befintliga konton endast när leverantören inte med en hög grad av säkerhet kan säga att kontoinnehavaren ligger över ålderströskeln. Genom att förankra dessa kriterier i lagstiftningen föreskriver förslaget tydliga rättsliga standarder för användning och införande av system för ålderssäkring som säkerställer en hög dataskyddsstandard för användningen av

dem. Detta kommer att främja införandet av en innovativ marknad för lösningar för ålderssäkring på den digitala inre marknaden som respekterar de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Det är viktigt att kommissionen har tillräckligt med personal för att utföra den verksamhet som omfattas av denna förordning. Detta är särskilt viktigt eftersom kommissionen vid utövandet av sina uppgifter kommer att behöva övervaka några av de ekonomiskt starkaste och tekniskt mest sofistikerade företagen i världen. Tillsynen över dessa företag kommer att kräva personal med högkvalificerade och specialiserade profiler. Kommissionen står inför en stor politisk risk om kontrollen av efterlevnaden inte får tillräckliga resurser. Europaparlamentet efterlyser snabba åtgärder för att skydda europeiska barn på nätet, och för att säkerställa att nästa generation skyddas på ett effektivt sätt krävs tillräcklig personal – även för att genomföra det påskyndade verkställande som kommer att krävas enligt denna förordning.

För att göra detta kommer kommissionen att förlita sig på den tillsynsavgift som fastställs i artikel 43 i förordningen om digitala tjänster. Eftersom detta förslag är en specifikation av rättsakten om digitala tjänster bör dess resurser också baseras på samma tillsynsavgift. Närmare uppgifter om budgetkonsekvenserna finns i LFDS.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Förslaget kommer att utvärderas noggrant, särskilt när det gäller hur effektiv förseningen av tillträdet är, vilka personer som omfattas av förseningen av tillträdet och dess proportionalitet samt kraven på inbyggd säkerhet. Denna utvärdering ska ta hänsyn till erfarenheterna från genomförandet av förslaget samt den tekniska, marknadsrelaterade och rättsliga utvecklingen.

Detta kommer att komplettera den pågående övervakningen enligt förordningen om digitala tjänster.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Kapitel I innehåller allmänna bestämmelser, bland annat förordningens syfte och tillämpningsområde (artiklarna 1 och 2) och definitionerna av centrala begrepp som används i förordningen (artikel 3). I detta avsnitt fastställs också regler för att motverka kringgående för leverantörer som omfattas av denna förordning (artikel 4) och skyldigheter för identifierade leverantörer att anmäla och genomgå en oberoende revision av en efterlevnadsplan (artikel 5).

Kapitel II innehåller bestämmelser om minderårigas fördröjda tillgång till sociala medier, där det fastställs att leverantörer av tjänster som har särskilda egenskaper och som utgör sociala nätverkstjänster eller videodelningsplattformstjänster, eller båda, inte får tillåta minderåriga under 15 år att skapa ett självständigt konto. Dessutom kan leverantörer av dessa tjänster göra det möjligt för förmyndare att inrätta konton för minderåriga över 13 år med begränsade åldersanpassade funktioner för att få tillgång till tjänsten (artikel 6). Om leverantörer av videodelningsplattformstjänster kan visa att de är en åldersanpassad tjänst får de tillåta att förmyndare undantagsvis möjliggör åtkomst även för minderåriga under 13 år genom konton som skapas och övervakas av förmyndarna själva (artikel 7).

I kapitel III fastställs bestämmelser om inbyggd säkerhet som är tillämpliga på leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, AI-företag, allmänna konversationschatbottar och onlinespel.

I avsnitt 1 fastställs allmänna bestämmelser som är tillämpliga på leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, AI-företag, allmänna konversationschatbottar, onlinespel och programvarubutiker. I detta avsnitt anges att kraven i detta kapitel även gäller oregistrerade tjänstemottagare eller systemanvändare, och att det endast är möjligt att göra undantag från dessa krav när det har fastställts att tjänstemottagaren eller systemanvändaren är en vuxen person som använder ålderssäkring i enlighet med kapitel V (artikel 8).

I avsnitt 2 fastställs bestämmelser som är tillämpliga på onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster. I synnerhet är det förbjudet för dessa tjänster att utforma, organisera eller driva sina tjänster på ett sätt som är avsett, eller rimligen kan förutses, för att uppmuntra minderåriga att använda tjänsten på ett tvångsmässigt eller överdrivet sätt, och de bör införa effektiva tidsförvaltningsverktyg som skyddar minderårigas grundläggande sovtider och skoltid (artikel 9). De leverantörer som använder rekommendationssystem är skyldiga att utforma den information som föreslås och optimera sina rekommendationssystem för minderåriga på ett sätt som säkerställer en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga (artikel 10). Dessutom ska dessa leverantörer införa lämpliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att inställningarna som standard ställs in på en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga som inte kan ändras såvida inte minderåriga uttryckligen har samtyckt till sådana ändringar. Dessa leverantörer ska säkerställa att funktioner eller inställningar som har någon faktisk eller förutsebar negativ inverkan på minderårigas integritet, säkerhet och trygghet inte är tillgängliga för minderåriga (artikel 11). Dessa onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster är också skyldiga att införa åtgärder som säkerställer en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga när det gäller kontakter mellan minderåriga och andra tjänstemottagare (artikel 12). Slutligen ska samma leverantörer säkerställa att det innan en ekonomisk transaktion äger rum är transparent för den minderårige att det rör sig om en ekonomisk transaktion och att deras kommersiella kunskaper som fortfarande utvecklas inte utnyttjas genom utformnings-, organisations- eller driftsval som kan leda till överdrivna, impulsiva eller oönskade utgifter, vilket inbegriper att inte utsätta minderåriga för variabla belöningssystem (artikel 13).

I avsnitt 3 fastställs bestämmelser som är tillämpliga på AI-partner och allmänna konversationschatbottar. Detta avsnitt ålägger särskilt leverantörerna att genomföra bestämmelser om inbyggd säkerhet i samband med beroendeframkallande design, säkra inställningar och transparens vid handelstransaktioner enligt artikel 9, 11 och 13 i avsnitt 2, samt särskilda regler som är anpassade till dessa system (artikel 14). Enligt dessa regler ska leverantörer av AI-följare och av allmänna samtalschatbottar införa ett starkt barnsäkerhetsskydd, bland annat genom att utforma systemen så att minderåriga inte exponeras för funktioner som sannolikt kommer att skapa känslomässiga beroenden, förhindra skadlig interaktion och utföra testning och övervakning efter utsläppandet på marknaden för att identifiera och begränsa skador på minderårigas säkerhet, hälsa, grundläggande rättigheter samt välbefinnande och utveckling. Om sådana system införs som en funktion i en onlinebaserad social nätverkstjänst, i en videodelningsplattformstjänst eller i ett onlinespel bör leverantörerna av dessa tjänster säkerställa att AI-följare och allmänna konversationschatbottar inte aktiveras automatiskt, att minderåriga har möjlighet att välja att inte använda dem, när så är möjligt, och inte uppmuntras att använda dem.

I avsnitt 4 finns bestämmelser som är tillämpliga på onlinespel. I detta avsnitt åläggs leverantörerna särskilt att genomföra bestämmelser om inbyggd säkerhet i samband med beroendeframkallande design och säkra inställningar enligt artikel 9, 11 och 12 i avsnitt 2 samt särskilda regler som är skräddarsydda för onlinespel (artikel 15). Dessa regler inbegriper att onlinespel ska innehålla skyddsåtgärder för att förhindra att onlinespel används för att locka minderåriga att ta kontakt med andra tjänster som kan utgöra en risk för deras integritet, säkerhet och trygghet. Om leverantörer av videospelsplattformar tillåter mottagare att skapa videospel ska leverantören införa den programvara och den organisation som krävs för att dessa videospel ska kunna uppfylla de skyldigheter som anges i artikel 15.1 och (2) samt artiklarna 18 och 20.

I avsnitt 5 fastställs bestämmelser om åldersanpassad åtkomst som är tillämpliga på leverantörer av programvarubutiker. I detta avsnitt åläggs dessa leverantörer att införa ett åldersklassificeringssystem för att fastställa programvaruapplikationernas åldersanpassning och bedöma tjänstemottagarens ålder genom åldersstyrkande. Om en programvaruapplikation inte anses vara åldersanpassad ska leverantören av programvarubutiken inte ge minderåriga tillgång till sådana programvaruapplikationer som är icke åldersanpassade (artikel 16). Slutligen uppmuntrar detta avsnitt utarbetandet av uppförandekoder för att bidra till ett harmoniserat inrättande och en harmoniserad tillämpning av åldersklassificeringssystem (artikel 17).

I avsnitt 6 fastställs ytterligare allmänna skyldigheter för minderårigas ombud och verktyg för egenmakt för minderåriga och förmyndare som är tillämpliga på leverantörer av sociala

nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, AI-följare, allmänna konversationschatbottar samt videospelsplattformar och videospel. I detta avsnitt anges att dessa leverantörer är skyldiga att säkerställa att funktioner, kommunikation, information, verktyg och mekanismer för användarkontroll för tjänsten, varningar och all annan information som avses i kapitel III är lättillgängliga för alla minderåriga och presenteras på ett sätt som minderåriga kan förstå. Leverantörer av mycket stora onlineplattformar i den mening som avses i artikel 33.1 i förordning (EU) 2022/2065 är skyldiga att presentera sådan information på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där tjänsten

tillhandahålls. Dessutom är leverantörer av sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, AI-partner och allmänna konversationschatbottar samt videospelsplattformar skyldiga att tillhandahålla verktyg som gör det möjligt för minderåriga att kontrollera innehåll och deras inställningar och ge återkoppling som bör ha en varaktig effekt på det rekommenderade innehållet (artikel 18). I detta avsnitt anges också att dessa leverantörer är skyldiga att införa barnvänliga rapporteringsmekanismer och stödverktyg för minderåriga (artikel 19) samt effektiva och användarvänliga verktyg för vårdnadshavare. I detta avsnitt åläggs dessutom dessa leverantörer av sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, AI-följare, allmänna konversationschatbottar och onlinespel att uppmuntra införandet av sådana verktyg, och leverantörer av mycket stora onlineplattformar i den mening som avses i artikel 33.1 i förordning (EU) 2022/2065 åläggs att säkerställa att dessa verktyg för vårdnadshavare är interoperabla med verktyg för vårdnadshavare som tillhandahålls av tredje parter, i enlighet med villkoren i artikel 6 i förordning (EU) 2022/1925 (artikel 20). Slutligen fastställs i detta avsnitt att minderåriga och förmyndare har rätt att lämna in ett klagomål till den behöriga myndigheten mot leverantörer av sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, AI-följare och allmänna konversationschatbottar samt onlinespel om påstådda överträdelser av denna förordning, och att minderåriga och förmyndare har rätt att ge ett organ, en organisation eller en sammanslutning i uppdrag att utöva de rättigheter som tilldelas genom denna förordning på den minderåriges eller deras förmyndares vägnar (artikel 21).

Avsnitt 7 innehåller andra bestämmelser om tillbörlig aktsamhet för en säker miljö online. I avsnittet fastställs övervakningsskyldigheter för mycket stora onlineplattformar (artikel 22), bestämmelser om utarbetande av uppförandekoder (artikel 23) och skyldigheten för tjänster att ha rättsliga företrädare på plats (artikel 24). Slutligen fastställs att kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera de åtgärder som förtecknas i detta kapitel för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga på deras tjänster (artikel 25).

Kapitel IV innehåller en skyldighet att kontrollera föräldraansvaret (artikel 26).

Kapitel V innehåller bestämmelser om åldersstyrkande.

I avsnitt 1 anges de allmänna principerna för åldersstyrkande. I detta avsnitt anges att om leverantörer som omfattas av kapitlen II och III måste införa lösningar för ålderssäkring ska de tillhandahålla en hög nivå av noggrannhet, tillförlitlighet, robusthet, icke-inkräktande karaktär, integritet och icke-diskriminering, och att egenförsäkran inte är tillräcklig för efterlevnad av denna förordning (artikel 27), och det fastställs också särskilda regler för dataskydd vid ålderssäkring (artikel 28).

Avsnitt 2 kompletterar detta med särskilda skyldigheter i fråga om ålderssäkring, där det fastställs att leverantörer, för att uppfylla kraven i artiklarna 5 och 6, bör införa ålderskontroll, och för att uppfylla kraven i kapitel III får de använda både ålderskontroll och andra lösningar för ålderssäkring på särskilda villkor (artikel 29), kompletterat med en befogenhet för kommissionen att specificera närmare uppgifter som anges i kapitlet om ålderssäkring (artikel 30). Enligt detta avsnitt ska medlemsstaterna dessutom vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det finns olika sätt att erhålla ett åldersintyg för att kontrollera minimiåldern och tillhandahålla minst en lösning för ålderskontroll (artikel 31). Slutligen innehåller detta avsnitt åtgärder för åldersverifiering för befintliga konton (artikel 32).

Kapitel VI innehåller en bestämmelse om åtgärder som medlemsstaterna ska vidta för att förbereda och stödja minderåriga när denna förordning blir verklighet (artikel 33).

Kapitel VII innehåller bestämmelser om befogenheter, tillsyn och kontroll av efterlevnaden av de bestämmelser i detta förslag som bygger på de befintliga strukturerna och ramarna för efterlevnadskontroll enligt förordning (EU) 2022/2065 och förordning (EU) 2024/1689 för att undvika dubbelarbete och säkerställa överensstämmelse med de befintliga reglerna för förmedlingstjänster och AI-system (artikel 34). Om kommissionen inleder ett förfarande för tjänster och system inom ramen för sin exklusiva behörighet ska den sträva efter att anta ett slutligt beslut inom 90 dagar och meddela de preliminära resultaten till den berörda leverantören inom 30 dagar från det att förfarandet inleddes (artikel 35). Slutligen innehåller det en bestämmelse om kommissionens finansiering av tillsyns- och efterlevnadsverksamhet enligt denna förordning (artikel 36) och bestämmelser om utveckling av expertis och mekanismer för incidenthantering (artiklarna 37 och 38).

Kapitel VIII innehåller bestämmelser om genomförandeakter och delegerade akter (artiklarna 39 och 40) och kapitel IX innehåller slutbestämmelser, bland annat om översyn av förordningen, införande av denna förordning i bilagan till direktivet om grupptalan (artikel 41) samt ikraftträdande och tillämpning (artiklarna 42 och 43).

2026/0286 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om digitala miljöer som är ansvarsfulla och kan ställas till svars (EU KIDS ACT)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande1, med beaktande av Regionkommitténs yttrande2,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, följeslagare

som bygger på artificiell intelligens (AI-följeslagare), allmänna konversationschattbottar, onlinespel och programvarubutiker har blivit en viktig del av de minderårigas vardag. Dessa informationssamhällestjänster och AI-system ger å ena sidan de minderåriga möjligheter på områden som identitetsutveckling, lärande, utbildning, deltagande i samhällslivet, utveckling av relationer, kommunikation, anknytningar och kreativitet. Å andra sidan kan vissa av dessa tjänster och system, bland annat på grund av designen, medföra risker för minderårigas personliga integritet, säkerhet och trygghet. Riskerna omfattar till exempel exponering för olagligt innehåll och risker till följd av nätmobbning eller kontakt med individer som försöker skada minderåriga. Minderåriga kan också utsättas för risker i egenskap av utsatta konsumenter genom affärsmetoder som kan vara manipulativa och orsaka oönskad konsumtion eller tvångsmässigt och beroendeframkallande beteende. Riskerna kan uppstå i samband med minderårigas direkta upplevelser av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, AI- följeslagare, allmänna konversationschattbottar, onlinespel och programvarubutiker eller från andra plattforms- eller systemanvändares agerande.

(2)En särskild expertpanel för barns säkerhet på nätet (den särskilda panelen) har inrättats för att ge råd till kommissionen om en europeisk strategi för barns säkerhet på nätet. Den särskilda panelens medordförande lade fram en rapport i juli 2026 som bygger på sex vägledande principer: en utvecklingsstrategi, jämlikhet och mångfald, skydd av minderåriga, möjlighet att utkräva ansvar av digitala tjänster och konsumenträttigheter, egenmakt och medieutbildning samt barns rättigheter och delaktighet. I rapporten rekommenderas särskilt EU-omfattande åtkomstbegränsningar

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

för sociala medier, harmoniserade regler för inbyggd säkerhet för sociala medier, andra digitala tjänster, onlinespel och vissa AI-system som är åtkomliga för minderåriga samt proportionella och integritetsbevarande system för ålderssäkring. Avsikten är att täcka hela den digitala miljön för att säkerställa ett verkningsfullt och heltäckande skydd av minderåriga på nätet (sociala medier+).

(3)Medlemsstaterna stiftar, eller överväger att stifta, i allt högre omfattning nationella lagar om minimiålder för minderåriga för att få åtkomst till vissa onlinetjänster. Dessa sinsemellan olika nationella lagar har en negativ inverkan på den inre marknaden, som enligt artikel 26 i EUF-fördraget omfattar ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor och tjänster samt etableringsfrihet säkerställs, med beaktande av den inneboende gränsöverskridande karaktären av internet och onlinetjänster och onlinesystem. Villkoren för leverantörer att begränsa minderårigas åtkomst till vissa tjänster och system, samt skyldigheter avseende utformningen av tjänsterna och systemen, kräver harmonisering för att skapa rättssäkerhet för leverantörer som erbjuder tjänster och system som är åtkomliga för minderåriga i hela unionen och säkerställa en harmoniserad skyddsnivå för minderåriga oavsett var i unionen de befinner sig.

(4)I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/20653 fastställs en övergripande ram av krav på tillbörlig aktsamhet för leverantörer av förmedlingstjänster, inbegripet särskilda krav på skydd av minderåriga på nätet. Enligt artikel 28 i den förordningen är leverantörer av onlineplattformar som är åtkomliga för minderåriga skyldiga att i sina tjänster vidta lämpliga och proportionerliga åtgärder för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga. Kommissionens riktlinjer om åtgärder för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga på nätet4 innehåller en icke uttömmande förteckning över åtgärder som leverantörer av onlineplattformar som är åtkomliga för minderåriga bör vidta för att fullgöra sin skyldighet enligt artikel 28.1 i förordning (EU) 2022/2065.

(5)I den här förordningen specificeras och kompletteras de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2022/2065 vad gäller skydd av minderåriga, särskilt för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga, med beaktande av riktlinjerna och rapporten från den särskilda panelens medordförande. I detta syfte fastställs i den här förordningen bestämmelser om en harmoniserad minimiålder för skapande av konton på onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster samt bestämmelser om harmoniserade krav på de tjänsternas utformning och för ålderssäkring.

(6)Av den anledningen hänvisas det till artikel 28 i förordning (EU) 2022/2065 i bestämmelserna om harmoniserad minimiålder för skapande av konton på onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster, harmoniserade säkerhetskrav på onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, videospelplattformstjänster och programvarubutiker samt harmoniserade regler för ålderssäkring online och föräldraansvar, i den mån de

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (EUT L 277, 27.10.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2065/oj).

Kommissionens meddelande Riktlinjer om åtgärder för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga enligt artikel 28.4 i förordning (EU) 2022/2065, (EUT C, C/2025/5519, 10.10.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/5519/oj ).

preciserar skyldigheten att hålla en hög skyddsnivå för minderårigas integritet, säkerhet och trygghet.

(7)Ingenting i denna förordning bör tolkas som ett åläggande av en allmän övervakningsskyldighet eller en allmän aktiv undersökningsplikt eller som en allmän skyldighet för leverantörer av förmedlingstjänster att vidta proaktiva åtgärder mot olagligt innehåll.

(8)Den här förordningen kompletterar också Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/16895, som fastställer en övergripande, riskbaserad ram för reglering av AI i unionen. Förordning (EU) 2024/1689 förbjuder vissa AI-metoder, däribland skadligt utnyttjande av minderårigas sårbarhet och manipulation. Dessutom fastställs krav på AI-system med hög risk, transparenskrav på interaktiva och generativa AI-system och skyldigheter för leverantörer av de mest kapabla AI-modellerna för allmänna ändamål att bedöma och begränsa systemrisker, inbegripet risker för minderårigas säkerhet och välbefinnande. Utan att det påverkar tillämpningen av de krav och skyldigheter som fastställs i förordning (EU) 2024/1689 syftar den här förordningen till att hantera de särskilda risker som AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar utgör för minderåriga och till att fastslå harmoniserade åtgärder som leverantörer av sådana AI- system bör vidta för att säkerställa en hög skyddsnivå för minderårigas hälsa och säkerhet och för att stödja deras fysiska, psykiska och emotionella välbefinnande och utveckling.

(9)Denna förordning bör ses som en del av EU:s övergripande insatser för att skydda användare, inbegripet barn och andra utsatta grupper, från att utsättas för olagligt innehåll på nätet. Detta inbegriper direktiv (EU) 2024/1385 om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer, som kriminaliserar delning av intima bilder eller manipulerat material utan samtycke, könsrelaterad hatpropaganda, nättrakasserier och nätstalkning, även när det riktas mot minderåriga.

(10)Denna förordning påverkar inte tillämpningen av de bestämmelser i direktiv 2010/13/EU som reglerar andra aspekter av tillhandahållandet av de tjänster som omfattas av denna förordning, särskilt regler om skydd av minderåriga i egenskap av tittare av audiovisuellt innehåll. Om andra unionsrättsliga instrument reglerar liknande, men inte mer specifika, aspekter av tillhandahållandet av tjänster som omfattas av denna förordning, bör denna förordning ha företräde.

(11)Med utgångspunkt i de definitioner som omfattar den digitala miljön bör denna förordning tillämpas på vissa informationssamhällestjänster enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535, dvs. tjänster som normalt utförs mot ersättning, på distans, på elektronisk väg och på individuell begäran av en mottagare. Denna förordning bör särskilt tillämpas på leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster. Den här förordningen bör

också tillämpas på vissa AI-system i den mening som avses i artikel 3.1 i förordning (EU) 2024/1689 som är åtkomliga för minderåriga och som är att betraktas som AI- följeslagare eller allmänna konversationschattbottar. Dessutom bör den här förordningen tillämpas på leverantörer av operativsystem enligt definitionen i förordning (EU) 2022/1925 samt på leverantörer av programvarubutiker enligt

5Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU,

(EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens) (EUT L, ELI: 2024/1689,

12.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1689/oj ).

definitionen i förordning 2022/1925, som är en typ av onlinebaserad förmedlingstjänst som är inriktad på programvaruapplikationer som den förmedlade produkten eller tjänsten. För att undvika oklarheter är den här förordningen även tillämplig på sådana

onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformar och programvarubutiker som utsetts till mycket stora onlineplattformar i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065.

(12)Videospel har blivit en viktig del av den digitala miljön, där minderåriga deltar och interagerar med andra på ett lekfullt, målorienterat eller underhållande sätt. Vissa videospelsplattformar gör det möjligt att sprida och utbyta användargenererat innehåll till ett obestämt antal tjänstemottagare och underlättar kontakten mellan dessa mottagare. Sådana onlinespel omfattas av den definition av onlineplattformar som avses i förordning (EU) 2022/2065 och bör omfattas av den här förordningens tillämpningsområde. Samtidigt bör vissa onlinespel som inte möjliggör spridning av information till ett obestämt antal mottagare också omfattas av den här förordningen. Så är fallet för alla spel som kan spelas på en dator, en mobil enhet eller en spelkonsol, oavsett om det spel som ligger till grund för programvaran senare exekveras lokalt, på distans, till exempel med hjälp av ett varaktigt medium, och oavsett om tjänsten tillhandahålls kostnadsfritt, mot betalning eller mot hybridersättning som inbegriper köp under spelets gång (eller i applikationen). Onlinespel som är åtkomliga eller kan köpas uteslutande på fysiska medier, utan någon onlinekomponent som gör det möjligt att få åtkomst till, distribuera eller köpa dem, betraktas inte som onlinespel i den här förordningen. För att undvika oklarheter bör ett onlinespel som också har vissa egenskaper som motsvarar en videodelningsplattform betraktas som ett onlinespel vid tillämpningen av den här förordningen.

(13)För att säkerställa denna förordnings proportionalitet bör den inte tillämpas på tjänster eller system som på grund av sin icke-kommersiella, pedagogiska, vetenskapliga eller allmännyttiga karaktär utgör en i sig mycket låg risk för minderåriga. Detta undantag

bör omfatta icke-vinstdrivande onlineuppslagsverk, icke-vinstdrivande utbildningsdatabaser och vetenskapliga databaser, tjänster och system som i första hand är utformade för utbildningsändamål och drivs av eller för utbildningsanstalter eller utbildningsorganisationer, plattformar, tjänster och system för utveckling och delning av programvara med öppen källkod som särskilt utvecklats och drivs uteslutande för vetenskaplig forskning och utveckling, samt tjänster och system som utformats, utvecklats och drivs av myndigheter och uteslutande för användning av eller för dessa myndigheter.

(14)I fall där leverantörer av tjänster som omfattas av den här förordningen också är föremål för skyldigheten att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet i enlighet med artikel 28.1 i förordning (EU) 2022/2065, specificeras dessa skyldigheter för de områden som omfattas av den här förordningen. Fullgörandet av de skyldigheter som fastställs i den här förordningen bör dock inte i sig anses vara tillräckligt för att utgöra bevis på sådana leverantörers efterlevnad av artikel 28.1 i förordning (EU) 2022/2065 och bör därför inte påverka ytterligare riskbegränsningsåtgärder som sådana leverantörer kan vara skyldiga att vidta för frågor som inte omfattas av den här förordningen, till exempel sådana som rör säkerhet. På samma sätt bör artikel 28.1 i förordning (EU) 2022/2065 fortsätta att vara tillämplig på onlineplattformar som inte omfattas av den här förordningen.

(15)I denna förordning bör en gemensam definition av minderårig eller barn fastställas. Begreppen minderårig eller barn bör förstås som varje fysisk person under 18 års ålder, oberoende av eventuella bestämmelser i nationell lagstiftning som föreskriver en

tidigare eller senare uppnådd myndighetsålder. Även om leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, onlinespel, programvarubutiker och AI-system fortfarande bär huvudansvaret för säkerheten i sina tjänster och system när de används av minderåriga, kan föräldrar och vårdnadshavare spela en roll när det gäller att vägleda minderårigas upplevelse på nätet. Begreppet vårdnadshavare i den här förordningen bör baseras på definitionen av föräldraansvar i rådets förordning (EU) 2019/11116.

(16)I denna förordning bör definitionen av AI-system i artikel 3.1 i förordning (EU) 2024/1689 gälla. Det är dessutom lämpligt att definiera vissa typer av AI-system som är att betrakta som AI-följeslagare eller allmänna konversationschattbottar och som omfattas av de kompletterande skyldigheterna enligt den här förordningen. När det hänvisas till en leverantör av en AI-följeslagare eller en allmän konversationschattbot i den här förordningen bör begreppet leverantör tolkas enligt definitionen i artikel 3.3 i förordning (EU) 2024/1689.

(17)Definitionerna av ålderssäkring, inbegripet åldersverifiering, ålderssäkring, EU- förteckning över tillhandahållare av EU-åldersintyg, EU-förteckning över tillhandahållare av EU-lösningar för åldersverifiering, EU-system för åldersverifiering och åldersintyg, bör förstås så att de bygger på och tolkas i enlighet med den unionsram som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014, ändrad genom förordning (EU) 2024/1183, samt med kommissionens rekommendation (EU) 2026/1035 av den 29 april 2026 om fastställande av en gemensam ram för EU-omfattande teknik för åldersverifiering och kommissionens riktlinjer om skydd av minderåriga på nätet.

(18)För att säkerställa en hög nivå av minderårigas integritet, säkerhet och trygghet är det viktigt att skyldigheterna tillämpas effektivt och inte kringgås. Leverantörerna bör därför inte bete sig på ett sätt som skulle undergräva ändamålsenligheten i de skyldigheter som fastställs i denna förordning. Sådant beteende inbegriper utformningen av tjänsten eller systemet, presentation av alternativ för tjänstemottagare eller systemanvändare på ett icke-neutralt sätt, eller användning av strukturen, funktionen eller driftsättet för ett användargränssnitt eller en del av detta för att undergräva eller försämra användarnas autonomi, beslutsfattande eller valmöjligheter. Minderåriga bör till exempel inte uppmanas att sänka nivån på känsliga inställningar under kontoskapandet, som åtkomst till geolokalisering eller kamera. De bör inte heller lockas att kringgå skyldigheterna avseende fördröjd åtkomst. Leverantörerna bör också begränsa minderårigas skapande av sekundära konton som syftar till att kringgå åtgärder för inbyggd säkerhet.

(19)För att säkerställa att de tjänster som minderåriga har åtkomst till ger högsta möjliga nivå av integritet, säkerhet och trygghet bör leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster som har utsetts till mycket stora onlineplattformar i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065 underrätta kommissionen om de åtgärder som de avser att vidta för att säkerställa ett effektivt fullgörande av skyldigheterna, såsom fördröjd åtkomst till tjänsten och inbyggd säkerhet. Detta bör göra det möjligt för kommissionen att, efter en bedömning av

oberoende revisorer med särskild sakkunskap, kontrollera att de leverantörer som omfattas av skyldigheterna i kapitlen II-V i den här förordningen har vidtagit de

6Rådets förordning (EU) 2019/1111 av den 25 juni 2019 om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn (EUT L 178, 2.7.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1111/oj).

åtgärder som är nödvändiga för att efterleva dem. Kommissionen bör svara på

efterlevnadsplanen, utan att det påverkar dess tillsyns- och verkställighetsbefogenheter, särskilt befogenheten att inleda förfaranden enligt artikel 34 i den här förordningen. Denna anmälningsmekanism är nödvändig och proportionerlig med tanke på det eftersträvade målet och respekterar de grundläggande rättigheterna till näringsfrihet som fastställs i artikel 16 i stadgan och friheten att ta emot och sprida information enligt artikel 11 i stadgan.

(20)Åren 0–15 är särskilt viktiga för minderårigas kognitiva, emotionella och sociala utveckling samt för utvecklingen av deras personlighet, identitet och värdesystem. Vetenskapliga belägg visar att vissa onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster utgör en särskilt allvarlig risk för integriteten, säkerheten och tryggheten för minderåriga under 15 år på grund av tjänsternas särskilda egenskaper och funktioner. Forskningen visar på effekter på den psykiska hälsan och att barn är särskilt utsatta under 13 års ålder, och riskerna omfattar bland annat risker för passiva onlineanvändare under 3 år, när omsorg kan ersättas med skärmtid som påverkar barnens koncentrationsförmåga, språkinlärning och socioemotionella utveckling, risker för bristande överensstämmelse mellan kontinuerlig exponering för extern stimulans och barnens gradvisa utveckling av förmågor och framväxande självuppfattning samt risker för samverkan mellan utvecklingskänslighet och plattformsdriven förstärkning av innehåll och interaktioner. Fram till 15 års ålder övergår blir ungdomarna mer självständiga, och även om den tillsyn som utövas av vårdnadshavare och skolpersonal blir mindre effektiv påverkas riskerna i allt högre grad av sociala inslag i digitala tjänster, i stället för individuella beteenden, och ungdomar mellan 13 och 15 år är de som är mest sårbara i sin utveckling. Det är därför mycket viktigt att säkerställa att deras rätt till utveckling och självbestämmande kan åtnjutas utan de allvarliga konsekvenserna av risker och skador som vissa onlinetjänster medför för minderåriga. För att säkerställa en likvärdig skyddsnivå för minderåriga i unionen är det nödvändigt att införa en unionsomfattande begränsning av åtkomsten till sociala medier+ för personer under 13 år. För att undvika splittring av den inre marknaden genom olika nationella lagar bör en harmoniserad minimiålder på 15 år fastställas för skapande av självständiga konton på onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster med egenskaper eller funktioner som är särskilt skadliga för minderåriga under den åldern. Detta bör inte påverka tillämpningen av unionslagstiftning eller nationell lagstiftning i enlighet med unionsrätten som fastställer en högre minimiålder för specifika kategorier av innehåll som pornografi eller spelverksamhet.

(21)De egenskaper och funktioner som anses utgöra en risk för integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga under 15 år motsvarar globalt erkända klassificeringar av onlinerisker, inbegripet minderårigas exponering för icke åldersanpassat innehåll eller icke åldersanpassade kontakter samt andra användares skadliga beteende eller andra kommersiella eller övergripande risker som överdriven användning. Därför ingår funktioner som möjliggör konsumtion och spridning av visst skadligt innehåll, vartill kommer skadliga interaktioner och skadligt beteende. Närmare bestämt är det fråga om tjänster som låter mottagare sprida innehåll i realtid till ett obestämt antal personer och därmed utsätter minderåriga för risker för deras integritet och för olämpligt innehåll, som pornografi, låter minderåriga interagera med okända användare vilket utsätter dem för risker för olämpliga kontakter från vuxna, men även för övergrepp eller andra skadliga beteenden från andra användare, automatiskt föreslår innehåll eller kontakter som utsätter minderåriga för risken att exponeras för skadligt innehåll eller så kallade kaninhål med skadligt innehåll samt för potentiellt skadliga kontakter med

illvilliga användare eller använder funktioner, gränssnittsutformningar eller egenskaper som kan leda till tvångsmässig eller överdriven användning, till exempel push-meddelanden och ändlösa innehållsflöden, och därigenom utsätter minderåriga för risker att utveckla beteenden som skadar deras psykiska hälsa och välbefinnande, inbegripet beroendeframkallande beteenden. Dessa funktioner erbjuds vanligtvis endast tjänstemottagare som har åtkomst till tjänsten via ett konto. Det är därför proportionerligt, med beaktande av minderårigas rätt till yttrandefrihet, att fördröja åtkomsten till tjänsten vid den tidpunkt då kontona skapas och används, eftersom användningen av samma tjänst utan konto utgör en lägre risk för minderåriga.

(22)Med tanke på den roll som föräldrar och vårdnadshavare spelar för att stödja minderårigas självständiga och säkra utveckling på nätet är det lämpligt att tillåta leverantörer att undantagsvis avvika från den minimiålder för självständig åtkomst som fastställs i denna förordning, ned till en lägre minimiålder på 13 år, för att låta personen med föräldraansvar skapa ett konto med begränsade funktioner för barn mellan 13 och 15 år. Ett sådant konto bör vara ett konto som innehas av personen med föräldraansvar, inte den minderåriga. Detta undantag bör vara föremål för verifiering av föräldraansvar och bör inte motverka det mål som eftersträvas med denna förordning, under iakttagande av barns rätt till skydd och integritet och med barnets bästa i främsta rummet. Slutligen bör detta undantag inte kunna åberopas om leverantörerna i sina allmänna villkor begränsar åtkomsten till och användningen av sina tjänster för användare under en högre minimiålder än 13 år.

(23)Om en videodelningsplattformstjänst är särskilt utformad för minderåriga under 13 år bör en vårdnadshavare undantagsvis kunna låta en sådan minderårig få åtkomst till tjänsten på de villkor som fastställs i artikel 7, uteslutande genom vårdnadshavarens eget konto och under vårdnadshavarens kontroll och överinseende. Sådan vårdnadshavarstyrd åtkomst innebär inte att minderåriga skapar eller använder konton och är därför inte åtkomst genom ett konto som skapats för eller tilldelats minderåriga i den mening som avses i artikel 6.1. Vårdnadshavarstyrd åtkomst kan organiseras genom barnspecifika inställningar eller profiler på vårdnadshavarens konto, och sådana inställningar eller profiler bör inte anses utgöra minderårigas konton.

(24)Ingenting i denna förordning kräver att en leverantör ska göra sin tjänst tillgänglig för minderåriga under 13 år, och påverkar inte heller de allmänna villkoren för tjänster som utesluter sådana minderåriga, som fortfarande fullständigt är föremål för skyldigheterna i denna förordning att förhindra minderårigas åtkomst. Krav som rör åldersanpassade upplevelser på videodelningsplattformstjänster gäller endast de tjänster vars leverantörer aktivt har valt att erbjuda en miljö som är särskilt utformad för barn och förenar detta val med stränga villkor.

(25)Åldersanpassade och säkra onlineupplevelser är mycket viktiga för skydda minderåriga i en tillvaro som alltmer utspelar sig online. För att säkerställa att minderåriga kan dra nytta av en säker digital miljö bör leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, onlinespel, AI-följeslagare, allmänna konversationschattbottar och programvarubutiker vidta lämpliga och proportionerliga åtgärder för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga när de använder deras tjänst eller system. I detta syfte bör leverantörerna i sina tjänster och system bygga in egenskaper som prioriterar minderårigas välbefinnande genom att integrera integritets-, säkerhets- och trygghetsaspekter i utformning och drift från början, med beaktande av minderårigas gradvisa utveckling av förmågor. Om tjänsten eller systemet är åtkomligt utan registrering eller autentisering bör leverantörerna som standard konfigurera

utformningen och inställningarna för oregistrerade eller oautentiserade användare på ett sätt som garanterar en hög nivå av skydd för minderårigas personliga integritet, säkerhet och trygghet. Leverantörerna bör endast göra undantag från dessa krav när de har fastställt att mottagaren eller användaren är vuxen genom att använda ålderssäkring i enlighet med denna förordning.

(26)För onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster bör de åtgärder som vidtas av leverantörer av dessa tjänster för att uppfylla de skyldigheter som fastställs i denna förordning säkerställa att minderåriga, när de väl har skapat ett eget konto för att använda tjänsten, fortsätter att dra nytta av en säker digital miljö. Dessa åtgärder minskar visserligen de risker som uppstår till följd av sådana tjänsters särskilda funktioner och egenskaper för minderåriga över 15 år, men onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformar är fortfarande olämpliga för minderåriga under den åldern. Efterlevnaden av dessa skyldigheter bör därför inte påverka den allmänna begränsningen att minderåriga under den åldern inte får skapa några egna konton.

(27)Vissa egenskaper i onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster kan utnyttja minderårigas sårbarhet och bidra till omfattande eller överdriven användning av tjänsten, tvångsmässiga beteendemönster eller beroendeliknande beteende, med negativa effekter på minderårigas psykiska, emotionella och fysiska välbefinnande. Sådana funktioner kan omfatta oavbruten konsumtion av innehåll utan effektiva stoppunkter, automatisk uppspelning, automatisk skrollning, automatisk repris, oändlig skrollning, meddelanden som skickas vid artificiellt bestämda tidpunkter för att få tillbaka uppmärksamheten, belöningsmekanismer som uppmuntrar till upprepad användning eller mekanismer som straffar tjänstemottagaren för att inte återvända med jämna mellanrum.

Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster bör därför inte utsätta minderåriga för manipulativa eller övertalande utformningsfunktioner som främst syftar till att maximera användningen, om funktionerna kan inverka negativt på minderårigas integritet, säkerhet eller trygghet eller undergräva deras oberoende. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster bör inte hindra en minderårigs beslut att avbryta användningen eller underlåta att besluta om att använda tjänsten, till exempel meddelanden som inte utlöses av, eller inte har direkt anknytning till, den minderåriges interaktion eller aktivitet på tjänsten. Detta bör omfatta situationer där plattformen ändrar beteende gentemot användarna när användarna inte använder tjänsten. Detta inbegriper funktioner som försöker att återigen fånga användarnas uppmärksamhet när den försvunnit, exempelvis genom att skicka meddelanden om belöningar för att fortsätta att använda tjänsten. Leverantörerna bör inte heller sporra till användning vid regelbundna eller mer frekventa tillfällen, inbegripet genom bestraffningar eller förluster av förmåner för underlåtenhet att interagera regelbundet eller inom angivna tidsintervall. Leverantörerna bör införa åldersanpassade tidshanterings- och agensstärkande verktyg, inbegripet synliga prompter, påminnelser och andra åtgärder som stöder en informerad och avsiktlig användning av tjänsten och möjliggör ett effektivt avbrott i användningen av tjänsten. Eftersom tidshanteringsverktyg ofta åsidosätts av minderåriga själva bör leverantörerna säkerställa att verktygen effektivt minskar minderårigas användning av tjänsten och att de inte lätt kan kringgås. Sådana verktyg bör också säkerställa att minderårigas sömnbehov inte påverkas negativt av att de använder tjänsten. Detta bör inbegripa att effektivt hindra minderåriga från att använda tjänsten under skoltid och central sovtid, och detta bör vara åldersanpassat i enlighet

med vetenskapliga rekommendationer. Med central sovtid avses den period nattetid under vilken minderåriga normalt förväntas sova, som omfattar minst åtta timmar i följd mellan kl. 22:00 och kl. 8:00 lokal tid. Skoltid bör betraktas som den tid under vilken minderåriga normalt förväntas gå i skolan eller på annat sätt delta i obligatorisk utbildning, i enlighet med tillämplig nationell rätt eller praxis och enligt vad vårdnadshavarna bestämmer.

(28)En central aspekt av utformningen och driften av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster är det sätt på vilket information prioriteras och presenteras i tjänstens onlinegränssnitt, vilket i hög grad kan påverka minderårigas åtkomst till, användning av och exponering för information. För att säkerställa att minderåriga skyddas effektivt online bör leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster som använder rekommendationssystem utforma sina rekommendationssystem på ett sådant sätt att de säkerställer en hög nivå av minderårigas personliga integritet, säkerhet och trygghet. I detta syfte bör leverantörerna använda utvärderingsmått som mäter utfall avseende kvalitet, säkerhet och psykisk hälsa för minderåriga, exempelvis mått på huruvida rekommendationssystemet väljer och prioriterar innehåll som är lämpligt för en minderårigs ålders- och utvecklingsstadium, mått som bedömer systemets effektivitet när det gäller att förhindra exponering för olagligt, skadligt eller osäkert material och ger en uppfattning om indikatorer på psykiskt välbefinnande för att bedöma inverkan på minderårigas psykiska hälsa. Dessa mått bör ligga till grund för de optimeringsöverväganden som ligger till grund för utformningen av onlineplattformarnas rekommendationsmål. För att säkerställa en hög skyddsnivå för minderårigas personliga integritet, säkerhet och trygghet bör leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster prioritera och ge primär vikt åt uttryckliga användarpreferenser när de rekommenderar innehåll, till exempel användarsynpunkter och interaktioner som anger användarnas uttryckliga preferenser, både positiva och negativa, inbegripet det uttalade och avsiktliga valet av ämnen av intresse, enkäter, rapportering och andra kvalitetsbaserade signaler. För att säkerställa att minderåriga får större agens när det gäller den information som föreslås dem bör leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster dessutom som standard avaktivera rekommendationer om information som föreslås av rekommendationssystemet på grundval av implicita användningsbaserade signaler från minderårigas beteende på nätet. Implicita användningsbaserade signaler bör tolkas som signaler och data som drar slutsatser om användarnas preferenser utifrån deras aktivitet (surfbeteende på en plattform), såsom tid som ägnas åt att visa innehåll och klickfrekvens. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster bör säkerställa att rekommendationssystemen inte bygger på insamling av personuppgifter som inhämtats utanför tjänsten. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster bör också säkerställa att minderåriga inte exponeras för innehåll som är skadligt när det påträffas upprepade gånger, vilket bör tolkas så att det omfattar så kallade kaninhål eller filterbubblor av innehåll som kan utgöra en risk för deras säkerhet och trygghet. Med kaninhålseffekten avses en gradvis förstärkning av liknande innehållsrekommendationer, vilket leder till att tjänstemottagarna väljer innehållsvägar utan slut som kan vara extrema och skadliga för minderåriga. Med filterbubbla avses en gradvis förstärkning av innehåll varigenom en minderårig huvudsakligen exponeras för innehåll eller information som minskar minderårigas exponering för andra former av innehåll eller information. Minderåriga bör också ges agens när det gäller sina rekommendationssystem och kunna kontrollera det innehåll

som rekommenderas med hjälp av särskilda verktyg. Minderåriga bör erbjudas ett enkelt sätt att återställa sina rekommendationssystem genom att radera alla tidigare identifierade preferenser och kunna välja ett alternativ som inte bygger på profilering, oavsett om de är registrerade eller inte, i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) 2022/2065, oavsett om den berörda leverantören är en mycket stor onlineplattform i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065 eller inte. För att säkerställa att en sådan åtgärd är effektiv bör dessa leverantörer regelbundet påminna minderåriga om möjligheten att återställa sina flöden och säkerställa att möjligheten inte är utformad på ett sätt som lockar minderåriga att välja ett alternativ som bygger på profilering.

(29)Det är viktigt att utforma inställningar för att säkerställa en hög skyddsnivå för integritet, säkerhet och trygghet för att minimera riskerna för minderåriga på nätet genom att minska sannolikheten för att minderåriga exponeras för innehåll, interaktioner eller funktioner som kan vara skadliga, även om barnen inte är registrerade på tjänsten. Därför bör leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster säkerställa att inställningar, exempelvis de som gör det möjligt att spåra tjänstemottagare eller lokalisera dem, möjliggör åtkomst till mikrofon, kontakter och kamera eller rekommenderar andra konton till minderåriga, som standard är avstängda för minderåriga. När de har aktiverats bör vissa särskilt integritetskänsliga inställningar, såsom åtkomst till plats, stängas av efter sessionens slut, och under alla omständigheter bör minderåriga alltid informeras när de aktiveras. Dessutom bör push-meddelanden vara avstängda som standard och utformas på ett sätt som inte inverkar negativt på minderårigas sömnbehov och skoltid. Av den anledningen bör push-meddelanden aldrig skickas till barn under deras skoltid eller centrala sovtimmar, med undantag för när sådana meddelanden härrör från brådskande säkerhetsvarningar – till exempel avseende kontosäkerhet – eller interaktioner med deras vårdnadshavare. Med push-meddelanden menas meddelanden som visas på en enhet för att informera tjänstemottagaren om pågående aktiviteter på tjänsten, oavsett om tjänsten används aktivt, och på så sätt är tänkt att uppmuntra användarna att fortsätta att använda tjänsten. Om vissa inställningar och funktioner kan vara särskilt skadliga för minderåriga bör leverantörerna dessutom göra dem oåtkomliga för minderåriga. Sådana skadliga egenskaper kan vara filter som inverkar negativt på minderårigas psykiska välbefinnande, till exempel genom att på ett oproportionerligt sätt försköna, förvränga eller idealisera ett barns bild – med undantag för ofarliga filter som djurhärmande filter

– samt funktioner som ökar sociala jämförelser så att barn kan se antalet reaktioner på deras innehåll.

(30)Minderåriga bör skyddas mot kontaktrelaterade risker, såsom nätmobbning, trakasserier och att personer försöker groma, begå sexuella övergrepp mot eller utpressa dem, samt mot människohandlare och personer som försöker rekrytera dem till kriminella gäng eller främja våld, radikalisering, våldsam extremism och terrorism, eftersom förövare ofta drar nytta av den digitala miljön för att nå ut till barn. Interaktioner mellan minderåriga och oregistrerade och okända tjänstemottagare, i synnerhet vuxna, bör därför omfattas av starka skyddsåtgärder. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster bör säkerställa att standardinställningen är att information om minderåriga, till exempel profilinformation, biografi, aktivitet, listor över vänner, följare och liknande information, är oåtkomlig för tjänstemottagare och under alla omständigheter för tjänstemottagare utan konton. Minderåriga bör själva kunna kontrollera synligheten hos deras personliga information, till exempel profilfoto, profilinformation, delat

innehåll, kontakter, aktivitet och historia och andra data som delas på kontot eller i profilen. Minderårigas kontaktuppgifter – inbegripet, men inte begränsat till, adress, e- postadress och telefonnummer – bör inte delas med andra tjänstemottagare. Minderåriga bör kunna blockera andra tjänstemottagare, hantera delat innehåll och reglera interaktion och därmed förbundna mått, såsom gillamarkeringar och antal följare. Standardinställningen bör vara att möjligheten att direktströmma eller göra andra överföringar i realtid är avaktiverad, liksom även åtkomst till den minderårigas kontoinformation för andra än uttryckligen godkända tjänstemottagare. För att säkerställa att möjligheten att aktivera dessa inställningar förblir proportionell bör den vara beroende av den minderårigas ålder och gradvisa utveckling av förmågor, till exempel genom att säkerställa att åtkomst till offentliga konton och möjlighet att direktströmma är förbehållen barn över minimiåldern och med vårdnadshavarens uttryckliga tillstånd.

(31)Affärsmetoder förekommer i olika former på digitala tjänster och deras övertalningseffekt kan vara särskilt stark i förhållande till minderåriga, som ställs inför olika, dynamiska och personaliserade taktiska grepp genom exempelvis reklam, produktplaceringar, användning av virtuella valutor, influerarmarknadsföring, sponsring eller AI-förstärkt beteendedesign. I linje med, och utan att det påverkar tillämpningen av den befintliga övergripande rättsliga ramen, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG7, som är fullt tillämpligt på alla affärsmetoder, inbegripet gentemot minderåriga som konsumenter, och reglerna i förordning (EU) 2022/2065 om reklam (artikel 26, artikel 28.2 och artikel 39) och mörka mönster (artikel 25). När det gäller mörka mönster utgör förordning (EU)

2022/2065 ett ”skyddsnät” som kompletterar direktiv 2005/29/EG. Ekonomiska transaktioner kan ha en skadlig inverkan på minderårigas säkerhet och trygghet när de använder en tjänst, i synnerhet om de inte förstår konsekvenserna av en transaktion som de genomför. Minderåriga bör därför få tydlig information om ekonomiska transaktioner som genomförs online. Köp som görs inom en tjänst bör av detta skäl märkas som en ekonomisk transaktion på ett lättbegripligt sätt och i realtid. Virtuella valutor och andra token kan också leda till oönskad konsumtion, varför alla typer av köp bör anges i den nationella valuta på den plats där den minderåriga har sin hemvist.

Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster bör vidare säkerställa att minderåriga, som utgör utsatta konsumenter, inte utnyttjas, och bör inte utforma sina plattformar på ett sätt som riskerar att leda till överdriven, impulsiv eller oönskad konsumtion. Detta bör i synnerhet inkludera separation eller friktion mellan innehåll och köp av relaterade produkter, samt förhindra att minderåriga exponeras för lootlådor och andra produkter om dessa erbjuder slumpmässiga eller oförutsägbara resultat eller innehåller spelverksamhetsliknande inslag.

(32)Med tanke på minderårigas särskilda sårbarhet och de risker som AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar kan utgöra för deras hälsa, säkerhet, grundläggande rättigheter och välbefinnande bör leverantörer av sådana AI-system, i syfte att erbjuda minderåriga en åldersanpassad upplevelse, vidta åtgärder för inbyggd säkerhet som är särskilt utformade för de specifika egenskaper och risker som är förknippade med

7Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2005/29/oj ).

dessa system. Skyddsåtgärderna bör innefatta säkra inställningar och förbud mot beroendeframkallande design. Minderåriga bör vidare inte exponeras för inslag i systemet som uppvisar beteenden eller simulerar känslor eller mellanmänskliga relationer som riskerar att skapa ett känslomässigt eller annat beroende, inbegripet när sådana beroenden kan inverka negativt på relationerna med andra människor och den minderårigas utveckling. För att förhindra att sådana system samlar känsliga data om minderåriga och över tid potentiellt förstärker skadliga interaktionsmönster bör standardinställningen vara att det beständiga konversationsminne som lagrar interaktioner med minderåriga är avaktiverat, utom i fall där det är nödvändigt för att skydda minderårigas säkerhet. AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar som är åtkomliga för minderåriga bör innan de släpps ut på marknaden eller tas i bruk, och därefter med jämna mellanrum, dessutom genomgå lämplig testning och utvärdering.

(33)Leverantörer av AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar som är åtkomliga för minderåriga bör med undantag för om de är ett mikroföretag eller ett litet företag, även utföra övervakning efter utsläppandet på marknaden för att upptäcka och minska risker för minderårigas hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter och för deras psykiska, fysiska och emotionella välbefinnande och utveckling, samt för att bedöma effekterna av vidtagna åtgärder. Det bör i detta sammanhang hållas i åtanke att om AI-följeslagaren eller den allmänna konversationschattbotten baseras på en AI- modell för allmänna ändamål med systemrisk omfattas denna modell redan av särskilda riskhanteringsskyldigheter enligt förordning (EU) 2024/1689. Systemriskhanteringen hos leverantörer av dessa modeller bör omfatta bedömning och, om nödvändigt, begränsning av risker för minderårigas säkerhet och välbefinnande, inbegripet risker för minderåriga som uppstår till följd av deras legitima användning av modellen och till följd av andra personers användning av modellen som kan skada minderåriga. Det är därför lämpligt att leverantörer av AI- följeslagare och allmänna konversationschattbottar förlitar sig på relevanta riskbegränsande åtgärder som genomförs inom denna systemriskhantering i enlighet med artikel 55 i förordning (EU) 2024/1689 som ett led i sina ansträngningar att uppfylla kraven i den här förordningen. Även riskbedömningar och riskbegränsningsåtgärder i enlighet med artiklarna 34 och 35 i förordning (EU) 2022/2065 kan beaktas om de genomförs av en leverantör av en AI-följeslagare eller allmän konversationschattbot som är en funktion i en onlinebaserad social nätverkstjänst eller en videodelningsplattformstjänst vid tillhandahållandet av denna tjänst. Sådana riskbegränsningsåtgärder bör emellertid inte betraktas som tillräckliga för att uppfylla kraven i denna förordning.

(34)Om en AI-följeslagare eller allmän konversationschattbot är en funktion på en onlineplattform eller i en sökmotor bör de skyldigheter som fastställs i förordning (EU) 2022/2065 fortsätta att gälla för leverantören av dessa förmedlingstjänster, under förutsättning att villkoren för deras tillämpning är uppfyllda. Införandet av sådana funktioner bör, i den mån de ingår i den tjänst som erbjuds på onlineplattformen eller i sökmotorn, i synnerhet inte påverka tillämpningen av reglerna för bedömning och begränsning av systemrisker, inbegripet risker som uppstår på grund av dessa funktioners utformning, funktion eller användning. För att säkerställa transparens när det gäller interaktioner med sådana system bör leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster och onlinespel som har AI- följeslagare eller allmänna konversationschattbottar som en funktion i sina tjänster även genomföra åtgärder som ger minderåriga möjlighet att göra välgrundade val om huruvida de vill använda dessa AI-följeslagare eller chattbottar eller inte. Detta bör

inbegripa skyldigheter för dessa leverantörer att säkerställa att minderåriga inte genom designteknik förmås att använda dessa system, till exempel genom att AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar visas högst upp i deras kontaktlistor. Skyddsåtgärder bör vidare vara tillämpliga på AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar som utgör funktioner i onlinespel där köp i spel är möjliga.

(35)Onlinespel har mycket olika former och kan delas in i kategorier som actionspel, äventyrsspel, rollspel, strategispel, sportspel, simuleringsspel eller pusselspel samt spelas i regel på en dator, mobil enhet eller konsol. Förutom underhållning kan

onlinespel även erbjuda minderåriga, inbegripet minderåriga med funktionsnedsättning, onlinemiljöer för kommunikation och social interaktion. Onlinespel med flera spelare gör det möjligt för minderåriga att interagera med andra och etablera sociala kontakter över åldersgränser och geografiska gränser. Onlinespel kan även bidra till att lära minderåriga samordning och samarbete och till deras inlärning inom ämnen som naturvetenskap, matematik och språk. Videospelplattformar gör det möjligt för användare att spela och skapa eget innehåll eller egna spel och att sprida dem till allmänheten. Både videospel och videospelplattformar kan medföra olika risker för minderåriga. Detta framhölls även i rapporten från medordförandena i den särskilda panelen för barns säkerhet på nätet, i vilken det framhölls att videospel kan exponera barn för skadliga affärsmetoder eller farliga kontakter och att åldersklassificeringssystem kan ge föräldrar och vårdnadshavare vägledning och kunskaper om spelbetyg.

(36)Med tanke på minderårigas särskilda sårbarhet och de risker som onlinespel kan utgöra för deras integritet, säkerhet och trygghet är det viktigt att leverantörer av onlinespel, i syfte att erbjuda minderåriga en åldersanpassad upplevelse, vidtar åtgärder för inbyggd säkerhet som är särskilt utformade för de specifika egenskaper och risker som är förknippade med dessa onlinespel. Det handlar i synnerhet om risker för icke begärd kommunikation i videospel, icke åldersanpassat innehåll och designmekanismer som kan leda till beroendeframkallande beteenden och överdriven användning. Onlinespel med öppen kommunikation exponerar minderåriga för kontaktrelaterade risker, såsom nätmobbning, trakasserier och att personer försöker groma, begå sexuella övergrepp mot eller utpressa dem, samt för människohandlare och personer som försöker rekrytera dem till kriminella gäng eller främja våld, radikalisering, våldsam extremism och terrorism, eftersom förövare ofta drar nytta av den digitala miljön för att nå ut till barn. På samma sätt kan vissa inställningar exponera minderåriga för innehåll, interaktioner eller funktioner som kan vara skadliga, även i situationer där barn inte är registrerade på tjänsten. Leverantörer av onlinespel bör därför vidta skyddsåtgärder för att förhindra att tjänsten utnyttjas för att locka minderåriga att ta kontakt på andra tjänster som kan utgöra en risk för deras integritet, säkerhet och trygghet. Det kan ske genom att de begränsar utgående länkar i fall där dessa kan utgöra en risk för minderåriga och genom införande av varningsmeddelanden för minderåriga. Videospelplattformar kan även öka risken att minderåriga exponeras för icke åldersanpassat innehåll. Om videospelplattformar gör det möjligt för tjänstemottagare att skapa egna videospel bör leverantören av videospelsplattformen införa den programvara och de organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att göra det möjligt för leverantören av det nyskapade videospelet att följa tillämpliga regler.

(37)Vissa inslag i onlinespels design kan utnyttja minderårigas sårbarhet och bidra till omfattande eller överdriven användning av tjänsten, tvångsmässiga beteendemönster eller beroendeliknande beteenden och därmed ha en negativ inverkan på minderårigas psykiska, emotionella och fysiska välbefinnande. Onlinespel bör därför inte exponera

minderåriga för inslag som undergräver deras beslut att avbryta användningen, eller avsaknaden av ett beslut om att spela onlinespel, eller inslag eller belöningar som regelbundet eller med ökad frekvens uppmuntrar användning, till exempel genom att användare som inte är aktiva regelbundet eller inom angivna tidsintervall bestraffas eller förlorar förmåner.

(38)Leverantörer av programvarubutiker är i en unik position när det gäller hur tjänster som utgör en risk för minderåriga erbjuds mottagarna. För att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga i onlinemiljön bör leverantörer av programvarubutiker införa ett åldersklassificeringssystem som gör det möjligt att fastställa om programvaruapplikationer som sprids via deras tjänst är åldersanpassade. Ett sådant åldersklassificeringssystem bör tillämpas på varje programvaruapplikation och ta vederbörlig hänsyn till barnets rättigheter och barnets bästa, inbegripet minderårigas gradvisa utveckling av förmågor och deras varierande mognadsgrad. Leverantörer av programvarubutiker bör hindra minderåriga från att få åtkomst till eller köpa applikationer som klassificeras som icke åldersanpassade. För att säkerställa förenlighet med gällande unionsrätt och nationell rätt som antagits i enlighet med unionsrätten bör en leverantör av en programvarubutik som får kännedom om programvaruapplikationer som sprids genom leverantörens tjänst och som utgör, eller till största delen utgör, innehåll avsett för en högre minimiålder enligt gällande unionsrätt eller nationell rätt inte tillåta att personer under denna minimiålder från den medlemsstaten får åtkomst till eller kan köpa dessa programvaruapplikationer via dess tjänst. Leverantörer av programvarubutiker bör därför bedöma tjänstemottagarens ålder i enlighet med kapitel V i denna förordning. För att säkerställa transparens och möjlighet att utkräva ansvar bör leverantörer av programvarubutiker offentliggöra tydlig och lättbegriplig information om den metod och de kriterier och källor som ligger till grund för deras åldersklassificeringssystem.

(39)Uppförandekoder kan vara ett viktigt verktyg för att skydda minderåriga i onlinemiljön. Kommissionen bör i detta sammanhang uppmuntra utformning eller vidareutveckling av frivilliga uppförandekoder på unionsnivå som anger gemensamma metoder och kriterier för åldersklassificeringssystem för att bidra till sådana systems harmoniserade funktion vid tillämpningen av denna förordning, inbegripet av leverantörer av programvarubutiker. Uppförandekoderna bör i synnerhet underlätta ömsesidigt erkännande och en konsekvent tillämpning av åldersklassificering i medlemsstaterna, fastställa lämpliga kriterier, metoder och informationskällor för att bedöma åldersanpassning av de mest relevanta typerna av innehåll, inbegripet våldsinnehåll, sexuellt innehåll, spelverksamhetsinnehåll och självskadeinnehåll samt köp i appar, kontaktrisker och inslag av beroendeframkallande design, samt fastställa nödvändiga rättsmedel och prövningsmekanismer samt säkerställa transparens, i kombination med regelbunden, transparent och oberoende övervakning och utvärdering av uppnåendet av de mål som eftersträvas. Om en tjänsteleverantör utan tillräckliga förklaringar vägrar att på kommissionens uppmaning medverka i tillämpningen av en sådan uppförandekod kan detta i relevanta fall beaktas vid fastställandet av huruvida tjänsteleverantören har åsidosatt de skyldigheter som fastställs i denna förordning. Enbart det förhållandet att man medverkar i tillämpningen av en viss uppförandekod bör inte utgöra en presumtion om att man följer denna förordning. Det paneuropeiska åldersklassificeringssystemet PEGI (Pan- European Gaming Information) utgör en referenspunkt för deltagande företag när det gäller åldersmärkning, säljfrämjande åtgärder och marknadsföring, och visar att datorspelbranschen vill informera allmänheten på ett ansvarsfullt sätt. Regler om uppförandekoder i denna förordning kan ligga till grund för åtgärder för att slå

samman redan fastställd samreglering på unionsnivå till en uppförandekod. Detta innefattar bland annat, men inte enbart, åldersklassificeringssystemet PEGI, förutsatt att det säkerställer en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga i enlighet med kraven i denna förordning.

(40)Minderåriga som spelar onlinespel bör åtnjuta samma skydd när det gäller ekonomiska

transaktioner som på onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningstjänster, bland annat genom att det faktiska monetära värdet av transaktioner som genomförs via virtuella valutor är transparent och genom att de skyddas mot exponering för system med rörliga belöningar, där det finns en väl dokumenterad koppling till spelverksamhetsrelaterade och tvångsmässiga beteenden. Uppförandekoder för onlinespel bör utgå från befintliga paneuropeiska ramverk för

klassificering och självreglering, eller åldersklassificeringssystem på medlemsstatsnivå, inbegripet utvidgningar av dessa på senare tid till att även omfatta interaktiva riskkategorier och monetariseringspraxis, och bör hålla sådana ramverk uppdaterade mot bakgrund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och nya risker som uppstår för minderåriga. Efterlevnad av en uppförandekod som kommissionen bedömt som lämplig kan vara en indikation på uppfyllande av de åtgärdsbaserade skyldigheter som fastställs i denna förordning, men får inte innebära avsteg från dess förbud.

(41)För att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga i den digitala miljön bör leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster,

videodelningsplattformstjänster, AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar samt onlinespel under hela arbetet med att utforma, utveckla och driva sin tjänst ta hänsyn till barns gradvisa utveckling av förmågor, se till barns bästa och beakta deras sårbarhet. De åtgärder som införs bör därför åtminstone vara barnvänliga, lättbegripliga och lättillgängliga för alla minderåriga, inbegripet för barn med funktionsnedsättning eller ytterligare tillgänglighetsbehov. Mycket stora onlineplattformar i den betydelse som avses i artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065 måste säkerställa att sådan information lämnas på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där tjänsten tillhandahålls. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, AI-följeslagare, allmänna konversationschattbottar och onlinespel bör även göra det möjligt för minderåriga att lämna återkoppling på innehåll, sökresultat och promptar som de rekommenderas på tjänsten. Sådan återkoppling bör beaktas och omedelbart får en varaktig inverkan på barns upplevelse av tjänsten. Minderåriga bör vidare gradvis ges möjlighet att förstå och hantera sina standardinställningar. Om minderåriga ändrar en skyddsinställning bör leverantörer visa tydliga varningar och göra det enkelt för dem att ändra tillbaka, till exempel genom att göra det möjligt att tillfälligt ändra inställningen och med ett enda klick återgå till standardinställningarna. För att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga bör leverantörer inte upprepade gånger uppmana eller locka dem att sänka skyddsnivån.

(42)För att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga är det nödvändigt att införa effektiva, synliga och barnvänliga mekanismer för anmälan och för att hjälpa minderåriga att anmäla innehåll, konton, grupper, inslag och beteenden som kan inverka negativt på deras integritet, säkerhet och trygghet när de använder tjänsten. Detta gäller även anmälan av konton som innehas av användare under den minimiålder som fastställs i denna förordning. Sådana mekanismer bör inte påverka tillämpningen av artikel 16 i förordning (EU) 2022/2065. För att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga bör sådana

mekanismer i lämpliga fall göra det möjligt för minderåriga att lämna in en anmälan med egna ord och säkerställa att standardinställningen är att den minderårigas identitet förblir konfidentiell i förhållande till andra tjänstemottagare eller systemanvändare. Anmälningar som görs av minderåriga bör behandlas med förtur. Minderåriga bör vidare få en bekräftelse om att anmälan tagits emot tillsammans med åldersanpassad information om hur den kommer att följas upp, preliminär tidslinje och möjliga utfall. Eventuella begränsningar som leverantörer inför till följd av sådana anmälningar från minderåriga bör i tillämpliga fall betraktas som en begränsning av synligheten i enlighet med artikel 17.1 a i förordning (EU) 2022/2065. Minderåriga bör kunna få tillgång till omfattande och lämpligt stöd om de stöter på olagligt och skadligt innehåll och olaglig och skadlig verksamhet. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar samt videospelplattformstjänster bör därför tillhandahålla stödverktyg som är lättillgängliga och anpassade till minderårigas behov och som gör det möjligt att hänvisa dem till eller sätta dem i förbindelse med nationella hjälporganisationer, till exempel Safer Internet Centres, hjälplinjer och telefonjourer för barn, myndigheter som ansvarar för skyddet av barn och i lämpliga fall kontaktuppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Dessa stödverktyg bör även vara kopplade till nationella applikationer för säkerhet på nätet av samma slag som e- Enfances 3018-app, om sådana applikationer finns, samt till den europeiska applikationen för säkerhet på nätet när denna blir tillgänglig. För att säkerställa att minderåriga är medvetna om riskerna i onlinemiljön bör de informeras om konkreta risker innan de publicerar innehåll eller gör innehåll mer synligt genom att till exempel dela innehåll som lagts ut av andra mottagare. Leverantörer av onlinebaserade sociala

nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, AI-följeslagare, allmänna konversationschattbottar och onlinespel bör därför i lämpliga fall tillämpa varningsmeddelanden eller andra lämpliga åtgärder som har till syfte att informera minderåriga innan de vidtar några åtgärder.

(43)Vårdnadshavare har en viktig roll i minderårigas liv, inbegripet genom att ge dem stöd så att de har nödvändiga kunskaper att navigera säkert i onlinemiljön. Vårdnadshavare bör därför erbjudas verktyg som gör det lättare för dem att ge detta stöd. Verktyg för vårdnadshavare är programvara, inslag, funktioner eller applikationer som är utformade för att hjälpa vårdnadshavare att följa sina minderåriga barns onlineaktivitet, integritet, säkerhet och välbefinnande, men samtidigt respektera barnens agens och integritet. Verktyg för vårdnadshavare bör anses komplettera andra åtgärder för inbyggd säkerhet, men aldrig ersätta leverantörernas eget ansvar för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga. Eftersom föräldratillsyn inte alltid är möjlig på grund av barns levnadsförhållanden och att vårdnadshavare kan vara frånvarande eller oengagerade, bör regelefterlevnaden inte uteslutande vara beroende av vårdnadshavares agerande. Verktyg för vårdnadshavare bör åtminstone omfatta inslag för att anmäla innehåll för barnets räkning, fastställa gränser för skärmtid, se och få information om konton som den minderåriga kommunicerar med, hantera kontoinställningar, samt andra inslag för att övervaka användningen av tjänster som omfattas av denna förordning och som kan vara till skada för den minderårigas integritet, säkerhet och trygghet. Sådana inslag kan till exempel vara varningar riktade till vårdnadshavare för att informera dem om minderårigas potentiella upprepade sökningar på självmord, självskadebeteenden eller ätstörningar eller minderårigas försök att etablera kontakt eller bli vän med en vuxen, inbegripet när konton som behandlar dessa frågor tillhör vuxna. Om vårdnadshavare hanterar minderårigas inställningar bör de kunna välja den tidsperiod för vilken de

avser att ändra sådana inställningar. Dessa verktyg bör anpassas till den minderårigas ålder och ta vederbörlig hänsyn till deras gradvisa utveckling. Verktygen för vårdnadshavare bör vara åldersanpassade, lätta att komma åt och aktivera, effektiva och inte enkelt kunna kringgås men samtidigt respektera minderårigas rätt till integritet, tillgång till information och växande autonomi i takt med deras gradvisa utveckling av förmågor. Vårdnadshavare bör till exempel kunna använda sådana verktyg utan att behöva skapa ett konto hos tjänsten och verktygen bör säkerställa att ändringar bara kan göras med samma grad av auktorisation som krävdes när de först aktiverades. Minderåriga bör tydligt underrättas när sådana verktyg aktiveras och, i synnerhet där det handlar om övervakningsfunktioner, få en tydlig indikation i realtid. För mycket stora onlineplattformar i den mening som avses i artikel 33.1 i förordning (EU) 2022/2065 bör interoperabilitet med tredje parts verktyg för vårdnadshavare öka användbarheten och effektiviteten ytterligare, i enlighet med villkoren i artikel 6 i förordning (EU) 2022/1925. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen i syfte att komplettera denna förordning genom att fastställa nödvändiga regler och tekniska kriterier för verktygen för vårdnadshavare.

(44)Vissa organ, organisationer och sammanslutningar besitter särskild sakkunskap och kompetens när det gäller att upptäcka och flagga för misstänkta överträdelser av denna förordning, och deras klagomål kan ha en positiv inverkan på yttrandefriheten och informationsfriheten i stort. Vårdnadshavare och minderåriga bör därför ha rätt att i enlighet med villkoren i artikel 86 i förordning (EU) 2022/2065 bemyndiga ett organ, en organisation eller en sammanslutning att på minderårigas vägnar utöva de rättigheter som följer av den här förordningen. Utöver rätten att lämna in ett klagomål i enlighet med artikel 53 i förordning (EU) 2022/2065 bör minderåriga och vårdnadshavare som är tjänstemottagare och användare av system och alla organ, organisationer eller sammanslutningar ha rätt att lämna in ett klagomål mot leverantörer som omfattas av den här förordningen. Sådana klagomål bör lämnas in till den behöriga myndighet som utsetts i enlighet med artikel 27 i den medlemsstat där tjänstemottagaren befinner sig eller är etablerad, i enlighet med nationella principer för god förvaltning. När det gäller AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar bör artikel 85 i förordning (EU) 2024/1689 tillämpas. Möjligheterna att bestrida beslut av leverantörer av onlineplattformar bör inte på något sätt påverka möjligheten att söka rättslig prövning i enlighet med lagstiftningen i den berörda medlemsstaten, och bör därmed inte påverka möjligheten att utöva rätten till ett effektivt rättsmedel enligt artikel 47 i stadgan.

(45)Säkerställandet av en hög skyddsnivå för minderåriga bygger inte bara på de åtgärder som vidtas av leverantörerna, utan när det gäller leverantörer av mycket stora onlineplattformar även på deras förmåga att genom lämplig övervakning, testning och utvärdering påvisa att de åtgärder som genomförs i enlighet med kapitel III är effektiva, vilket bör ingå i de riskbedömningar som utförs i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2022/2065. Leverantörer bör i sin utvärdering beakta den allra senaste information som finns tillgänglig och rön från vetenskapliga och akademiska källor. För att övervaka och bedöma hur effektiva åtgärder är över tid bör leverantörer spara alla styrkande handlingar som rör deras utvärdering i minst tre år.

(46)För att främja en korrekt tillämpning av denna förordning bör kommissionen uppmuntra och underlätta utveckling, genomförande, regelbunden översyn och

anpassning av frivilliga uppförandekoder på unionsnivå och i lämpliga fall involvera

leverantörer

onlinebaserade

sociala

nätverkstjänster,

videodelningsplattformstjänster, onlinespel, AI-följeslagare, allmänna konversationschattbottar liksom även behöriga myndigheter, organisationer i civilsamhället och andra berörda parter. Dessa uppförandekoder bör ange tydliga mål, inkludera specifika åtaganden och anmälningsarrangemang som står i proportion till leverantörernas storlek och kapacitet, samt ta vederbörlig hänsyn till de berörda tjänsternas särdrag och till alla parters, särskilt minderårigas, behov och intressen. Efter samråd med den europeiska nämnden för digitala tjänster och den europeiska styrelsen för artificiell intelligens inom ramen för deras respektive befogenheter bör kommissionen bedöma, övervaka och utvärdera huruvida sådana koder är tillräckliga för att bidra till efterlevnaden av denna förordning.

(47)Av hänsyn till vikten av tydlighet, enkelhet och ändamålsenlighet, samt för att säkerställa en effektiv tillämpning och efterlevnad av denna förordning bör

leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster,

videodelningsplattformstjänster, onlinespel, AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar som inte är etablerade i unionen utse en rättslig företrädare i en medlemsstat där de erbjuder sina tjänster eller system. Om de redan har utsett en rättslig företrädare enligt förordning (EU) 2022/2065 eller förordning (EU) 2024/1689 bör de för enkelhets skull kunna fullgöra denna skyldighet genom att utvidga företrädarens bemyndigande till att även omfatta alla frågor som rör mottagande, efterlevnad och genomdrivande av beslut som utfärdas enligt den här förordningen.

(48)Med tanke på att de tvärgående risker som minderåriga kan vara exponerade för på nätet och som påverkas av ständiga innovationer bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen i syfte att ändra förbuden mot metoder som planeras, eller med rimlig säkerhet kan förutses, som uppmuntrar en tvångsmässig eller överdriven användning av tjänsten av minderåriga, åtgärder som säkerställer att rekommendationssystem är utformade på ett sätt som säkerställer en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga, standardinställningar som säkerställer att minderårigas konton är inställda på en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet, åtgärder som säkerställer en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga när det gäller kontakter mellan minderåriga och andra tjänstemottagare, åtgärder som begränsar synligheten för all information som delas av minderåriga och deras interaktioner med andra tjänstemottagare, åtgärder som säkerställer en hög skyddsnivå för minderårigas hälsa, säkerhet, grundläggande rättigheter och välbefinnande i fall där minderåriga kan få åtkomst till AI-följeslagare och allmänna konversationschattbotsystem, åtgärder som säkerställer en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga i onlinespel samt åtgärder som säkerställer minderårigas agens. Syftet med detta är att säkerställa att åtgärder för inbyggd säkerhet förblir ändamålsenliga och håller jämna steg med de metoder som används. Sådana ändringar bör begränsas till vad som är nödvändigt för att hantera minderårigas integritet, säkerhet och trygghet.

(49)För att kontrollera föräldraansvaret när en vårdnadshavare skapar ett konto för en minderårigs räkning bör leverantörer kunna utgå från signaler från offentligt tillgängliga databaser på medlemsstatsnivå, till exempel databaser över utbildning eller offentliga födelseregister, som tyder på att en viss vuxen är vårdnadshavare för den berörda minderåriga. I vissa fall kan leverantörer dessutom redan ha fått signaler om att en vuxen är vårdnadshavare för en minderårig, till exempel om den minderåriga och den vuxne har varit i kontakt med tjänsten tidigare. Vuxna bör dessutom kunna lämna en egenförsäkran om att de utövar föräldraansvar. Om en sådan egenförsäkran görs bör leverantörer göra rimliga ansträngningar för att kontrollera att den vuxne är

den berörda minderårigas vårdnadshavare. En sådan kontroll bör utföras på ett sätt som respekterar dataskyddsprinciperna, i synnerhet uppgiftsminimering genom användning av så kallade nollkunskapsbevis, och bör inte leda till ytterligare behandling av personuppgifter som gör det möjligt att fastställa identiteten för eller spåra den vuxne eller den minderåriga. Detta påverkar inte de åtgärder som leverantören bör kunna vidta för att fullgöra sin skyldighet enligt artikel 18 i förordning (EU) 2022/2065. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen i syfte att ändra denna förordning genom att närmare ange de bevis och de signaler som kan tyda på föräldraansvar. Kommissionen bör kunna utforska tekniska och operativa krav ytterligare för att eventuellt inkludera en EU-åldersverifiering som ett verktyg för verifiering av föräldraansvar.

(50)Bedömningen av användarens ålder är nödvändig för att tillämpa de skyldigheter som fastställs i denna förordning vad gäller registrering hos onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformar för vilka det finns en minimiålder, åtkomst till icke åldersanpassade programvaruapplikationer och säkerställande av en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga genom åtgärder för inbyggd säkerhet. De metoder som används bör vara exakta (exaktheten bör regelbundet bedömas mot lämpliga, tydliga och allmänt tillgängliga mått, under verkliga förhållanden och göra det möjligt att korrekt fastställa att en användare uppnått åldersgränsen), tillförlitliga (för att vara tillförlitlig bör metoden komma från en tillförlitlig källa, alltid vara tillgänglig och fungera under olika verkliga förhållanden), robusta (metoden bör inte vara lätt att kringgå) och inte inverka på rättigheter (inte kräva att tjänstemottagarna lämnar ut uppgifter om sin identitet, exakta ålder eller andra personuppgifter om det räcker att fastställa att en viss åldersgräns har uppnåtts) eller diskriminerande (den metod som väljs bör vara lämplig och tillgänglig för alla användare oavsett funktionsnedsättning, språk, etnisk bakgrund, kön, religiös bakgrund eller minoritetsbakgrund). Om lösningar för ålderssäkring inte uppfyller dessa krav bör de inte anses vara förenliga med denna förordning. Enbart egenförsäkringar av tjänstemottagarna är inte tillräcklig som lösning för ålderssäkring för att uppfylla kraven i denna förordning, och bör inte anses vara en lämplig eller effektiv åtgärd i fall där det är nödvändigt att på ett tillförlitligt sätt fastställa ålder för att skydda minderåriga.

(51)Kraven i denna förordning om ålderssäkring bör inte påverka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679, i synnerhet principerna om ändamålsbegränsning och uppgiftsminimering enligt artikel 5.1 b och c i den förordningen, eller kraven på inbyggt dataskydd och dataskydd som standard. Kraven i denna förordning bör i synnerhet inte leda till att tjänsteleverantörer som omfattas av den bevarar, förvärvar eller behandlar fler personuppgifter än vad som är i strikt teknisk mening nödvändigt för att bedöma om tjänstemottagaren är minderårig. Tjänsteleverantörer som omfattas av tillämpningsområdet bör vidare inte vidarebehandla dessa uppgifter eller kombinera dem med ytterligare uppgifter för något annat ändamål. Dataskyddsskyldigheterna bör vara tillämpliga både på tjänsteleverantörer som omfattas av tillämpningsområdet och på alla tredje parter som deltar i ålderssäkring, till exempel leverantörer av lösningar för ålderssäkring. För att säkerställa starkast möjliga integritets- och dataskydd bör de lösningar för ålderssäkring som används baseras på den allra senaste tekniken och vara nollkunskapssäkra.

(52)För att undvika onödig friktion för användare och begränsa antalet tillfällen när det krävs en åldersbedömning bör leverantörer av programvarubutiker och leverantörer av

tjänster och system som omfattas av de skyldigheter som fastställs i kapitel III kunna lagra en ålderssignal för ett konto som bekräftar att en användare redan har uppnått en viss åldersgräns. För leverantörer av programvaruapplikationer innebär detta att ingen ålderssäkring behöver göras för användare som redan har bevisat att de uppnått åldersgränsen när dessa försöker få åtkomst till eller köpa programvaruapplikationer som omfattas av samma eller en lägre gräns. De personuppgifter som behandlas i sådana ålderssignaler bör vara begränsade till vad som är absolut nödvändigt för detta ändamål och inte användas för något annat ändamål.

(53)Ålderssäkring är ett samlingsbegrepp för olika ålderssäkringsmetoder som innefattar både åldersverifiering och åldersuppskattning. För att säkerställa att tjänstemottagarna har uppnått minimiåldern, eller om tjänsten är en barnvänlig tjänst, bör leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster eller videodelningsplattformstjänster som omfattas av bestämmelsen om fördröjd åtkomst införa lämpliga lösningar för åldersverifiering när kontot skapas. För att underlätta efterlevnad och främja en tillförlitlig, interoperabel och integritetsbevarande strategi för åldersverifiering i hela unionen bör leverantörer uteslutande använda EU-lösningar för åldersverifiering som bygger på EU-åldersintyg vars uppfyllande av kraven i det EU-system för åldersverifiering som inrättas genom kommissionens rekommendation (EU) 2026/1035 har certifierats och som är uppförda på EU-förteckningen över EU- verifieringslösningar och EU-förteckningen över tillhandahållare av EU-åldersintyg. Den EU-lösning för åldersverifiering som leverantörer använder sig av bör tillhandahållas av en oberoende tredje part. De standarder och kriterier som krävs för en mycket effektiv åldersverifiering fastställs i EU-systemet för åldersverifiering, och alla tredje parter som certifierats som överensstämmande med detta system bör anses tillhandahålla giltiga åldersintyg. För att säkerställa högsta tänkbara nivå i fråga om integritet, säkerhet, exakthet, tillförlitlighet och frånvaro av ingrepp i rättigheter, tillhandahållare av åldersintyg och lösningar för åldersverifiering bör inga andra lösningar för åldersverifiering anses uppfylla skyldigheterna i förordningen att bedöma ålder än EU-lösningar för åldersverifiering och EU-åldersintyg. Dessa EU-lösningar för åldersverifiering och EU-åldersintyg bör uppfylla kraven i EU-systemet för åldersverifiering, däribland nollkunskapsbeviset för att förhindra identitetsspårning och länkbarhet online. Så snart det har fastställts att tillhandahållare av åldersintyg och lösningar för åldersverifiering uppfyller dessa krav, och att de har anmälts som sådana av medlemsstaterna, bör de föras upp på EU-förteckningen över åldersintyg och EU- förteckningen över EU-lösningar för åldersverifiering.

(54)För att uppfylla kraven på inbyggd säkerhet i kapitel III bör leverantörer även få använda andra lösningar för ålderssäkring än åldersverifiering, om dessa lösningar leder till en hög nivå i fråga om exakthet, tillförlitlighet, säkerhet, robusthet, frånvaro av ingrepp i rättigheter, integritet och icke-diskriminering.

(55)I fall där mottagare av tjänster och av system som avses i punkterna 1 och 4 anser att resultatet av åldersäkringen är felaktigt bör de ha tillgång till en effektiv intern klagomålsmekanism. Denna mekanism bör göra det möjligt att lämna in klagomål på elektronisk väg och kostnadsfritt, och den bör vara lättillgänglig och användarvänlig. För att säkerställa att det verkligen finns möjlighet till prövning bör leverantörer hantera sådana klagomål omsorgsfullt, opartiskt och utan onödigt dröjsmål. Om en leverantör av ett operativsystem i enlighet med denna förordning har mottagit en åldersignal för en användare bör leverantören, med användarens tillstånd, kunna dela denna ålderssignal med leverantörer som omfattas av tillämpningsområdet om detta är nödvändigt för efterlevnaden av denna förordning. Detta bör inte leda till behandling

av några ytterligare uppgifter utöver vad som är absolut nödvändigt för efterlevnaden av denna förordning. Denna skyldighet för leverantörer av operativsystem bör inte påverka leverantörers skyldigheter att bedöma och verifiera ålder för att förvissa sig om att ålderssignalen har erhållits i enlighet med kraven i denna förordning.

(56)För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av EU-systemet för

åldersverifiering i hela unionen bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att fastställa de specifikationer som krävs som grund för EU-systemet för åldersverifiering, inbegripet förfaranden för offentliga myndigheter för att påvisa och bedöma överensstämmelsen hos EU-lösningar för åldersverifiering och EU-åldersintyg.

(57)För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av alternativa lösningar för ålderssäkring bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF- fördraget delegeras till kommissionen i syfte att komplettera denna förordning genom att specificera de krav och specifikationer som är nödvändiga för att säkerställa att en lösning för ålderssäkring uppnår en hög nivå i fråga om exakthet, tillförlitlighet, säkerhet, robusthet, frånvaro av ingrepp i rättigheter, integritet och icke-diskriminering och genom att specificera de krav som är nödvändiga för att säkerställa ett säkert, integritetsbevarande och interoperabelt utbyte av ålderssignaler.

(58)För att kunna utöva möjligheten att skapa ett föräldrakonto för en minderårigs räkning och använda verktygen för vårdnadshavare enligt denna förordning måste vuxna med föräldraansvar ha tillgång till de medel som krävs för att styrka detta föräldraansvar. Medlemsstater bör därför vara skyldiga att inrätta minst ett integritetsbevarande elektroniskt medel genom vilket en vårdnadshavare kan erhålla och lägga fram ett intyg om föräldraansvar för en minderårig. När medlemsstaterna gör detta bör de säkerställa att sådana medel bygger på autentiska källor fastställda enligt nationell rätt, är kostnadsfria för vårdnadshavaren och att ingen annan information om föräldraansvar utöver bekräftelsen om att föräldraansvar föreligger blir åtkomlig för leverantörer eller för allmänheten. Sådana integritetsbevarande elektroniska medel bör vara tillgängliga för alla vårdnadshavare och minderåriga som är bosatta inom deras territorium, inbegripet personer med funktionsnedsättning, personer med begränsad digital tillgång eller kompetens och personer i utsatta situationer, såsom flyktingfamiljer och fördrivna familjer.

(59)Ingen minderårig bör fråntas det skydd som ges genom denna förordning, och ingen vårdnadshavare bör fråntas medlen att utöva det på grund av familjens administrativa, sociala eller bosättningsmässiga situation. Medlemsstater bör därför säkerställa att intyg om föräldraansvar även kan erhållas av familjer vars förhållanden inte framgår av sedvanliga civilståndsregister, inbegripet flyktingfamiljer och fördrivna familjer och lagligt utsedda vårdnadshavare för ensamkommande barn, på grundval av beslut eller intyg som utfärdas av behöriga myndigheter.

(60)En effektiv åldersverifiering i hela unionen förutsätter att tjänstemottagare har tillgång till lämpliga metoder för att erhålla åldersintyg. Utan tillgång till åldersintyg hindras tjänstemottagare från att få åtkomst till tjänster enbart på grund av att de saknar möjlighet att styrka sin ålder. Medlemsstater bör därför säkerställa att det på deras territorium finns olika sätt att erhålla åldersintyg, t.ex. genom biometriska identitetskort och pass, system för digital identitet, tredjepartsapplikationer eller personlig åldersverifiering. Medlemsstater bör säkerställa att dessa sätt att erhålla åldersintyg gör det möjligt för mottagarna att styrka att de uppnår de åldersgränser som anges i denna förordning. Detta bör inkludera åldersintyg för yngre barn.

Medlemsstater bör vidare säkerställa att en EU-lösning för åldersverifiering är tillgänglig kostnadsfritt. Medlemsstater bör utse offentliga myndigheter för att certifiera EU-lösningar för åldersverifiering och EU-åldersintyg. Medlemsstater bör därför informera kommissionen om namnen på de offentliga myndigheter som utsetts inom deras territorium till kommissionen, samt eventuella senare ändringar, och kommissionen bör offentliggöra denna information. Medlemsstater bör även utan onödigt dröjsmål underrätta kommissionen om EU-lösningar för åldersverifiering och EU-åldersintyg som certifierats som överensstämmande med kraven i EU-systemet för åldersverifiering, tillsammans med motsvarande intyg om överensstämmelse, samt om ett sådant intyg senare tillfälligt upphävs eller återkallas. För att garantera en effektiv och enhetlig tillämpning av denna förordning i hela unionen bör en EU-lösning för åldersverifiering eller ett EU-åldersintyg som har certifierats och förts upp på de förteckningar som avses i artikel 30.1 erkännas av alla medlemsstater. Medlemsstater bör därför inte begränsa eller hindra användningen inom sitt territorium av en EU- lösning för åldersverifiering som redan har förts upp på den förteckningen genom nominering av en annan medlemsstat.

(61)De ålderskrav som fastställs i denna förordning bör tillämpas på både nya och befintliga konton. Leverantörer av tjänster och system för vilka det finns en minimiålder bör därför inom en lämplig tidsperiod fastställa huruvida tjänstemottagare eller systemanvändare som innehar befintliga konton har uppnått den tillämpliga minimiåldern. Leverantörer bör inte vara skyldiga att utföra en ny åldersverifiering om de med en hög grad av säkerhet kan fastställa att den tillämpliga minimiåldern redan har uppnåtts, inbegripet, i lämpliga fall, på grundval av det datum då det befintliga kontot skapades. Samma princip bör gälla i fall där leverantörer är skyldiga att göra en åldersbedömning för att skilja mellan vuxna och minderåriga i syfte att fastställa föräldraansvar och när leverantörer av programvarubutiker är skyldiga att förhindra minderåriga från att få åtkomst till eller köpa icke åldersanpassat, eller genom tillämplig unionsrätt eller nationell rätt som antagits i enlighet med unionsapplikationer med åldersbegränsning. Syftet med detta tillvägagångssätt är att undvika att alla tjänstemottagare måste genomgå åldersverifiering eller ålderssäkring i fall där det redan finns en hög grad av förtroende för att en användare är vuxen, till exempel på grundval av tillförlitlig information såsom tidigare lagligen förvärvade kreditkortsuppgifter. Högt förtroende bör baseras på förväntad funktion i praktiken för hela användarbasen. För att underlätta tillsynen över hur leverantörer av mycket stora onlineplattformar genomför dessa krav bör dessa leverantörer i förväg ange hur de har för avsikt att uppfylla dem när det gäller befintliga konton och, i tillämpliga fall, hur de har för avsikt att utnyttja relevanta undantag.

(62)För att säkerställa att befintliga konton uppfyller kraven på minimiålder bör leverantörer av mycket stora onlineplattformar före utgången av sexmånadersperioden lämna in en detaljerad genomförandeplan till den behöriga myndigheten som styrker den höga grad av förtroende som krävs. Planen bör därför innehålla en översiktlig beskrivning av hela den process som tillämpas för att fastställa befintliga användares ålder, tillsammans med en tydlig redogörelse för varje tekniskt verktyg eller teknisk åtgärd samt underliggande beslutsregler. Den bör i lämpliga fall underbyggas med starka belägg för hur det fungerar under verkliga förhållanden som hämtats från ett statistiskt representativt urval av hela användarbasen – urvalets representativitet med avseende på relevanta ålderssignaler bör påvisas – och bör visa exakthet, precision och återkallelse för minderåriga mottagare samt en fullständig konfusionsmatris med detaljerade åldersgrupper, tillsammans med en beskrivning av hur urvalet och åldersmärkningarna erhölls. Om året då kontot skapades används som ett undantag bör

planen dessutom tillhandahålla empiriska bevis och grad av statistisk konfidens för att denna enda signal är tillräcklig för att dra slutsatsen att användaren har uppnått tillämplig minimiålder. Planen bör även innehålla en beskrivning av hur leverantören kommer att övervaka att den förväntade funktionen har uppnåtts, till exempel genom en revision efter genomförandet. Planen bör slutligen påvisa att de föreslagna åtgärderna respekterar de allmänna principerna för ålderssäkring i denna förordning, inbegripet principerna om exakthet, tillförlitlighet, säkerhet, robusthet, inverkan på rättigheter, integritet och icke-diskriminering.

(63)Med tanke på att ett effektivt skydd för minderåriga inte bara kräver lagstiftningsåtgärder utan insatser för att upplysa, utbilda och ge ökad egenmakt bör medlemsstaterna fastställa nationella strategier som bygger på meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Ett digitalt decennium för barn och ungdomar: den nya europeiska strategin för ett bättre internet för barn (BIK +) av den 11 maj 2022 och dess nätverk av Safer Internet Centres som bedriver upplysningsverksamhet, har hjälplinjer för barn, vårdnadshavare och pedagogisk personal samt jourtelefoner för rapportering av misstänkt olagligt innehåll. Medlemsstaterna bör i synnerhet främja minderårigas utveckling av digital kompetens så att de, när de uppnår minimiåldern, kan förstå riskerna med den onlinemiljö som omfattas av denna förordning, använda digitala tjänster och system med ett säkert och kritiskt förhållningssätt och göra välinformerade val när det gäller de skyddsmekanismer, inställningar och verktyg som leverantörerna är skyldiga att tillhandahålla. Minderåriga och deras vårdnadshavare bör ha enkel, kostnadsfri och konfidentiell tillgång på nationell nivå till kanaler genom vilka minderåriga kan söka hjälp rörande de skadliga företeelser som tas upp i denna förordning, inbegripet oönskad kontakt och nätmobbning, i linje med meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Handlingsplan mot nätmobbning – Säkrare på nätet, starkare tillsammans, av den 10 februari 2026. Kanalerna bör utgöra ett komplement till de anmälnings- och stödverktyg som tillhandahålls i enlighet med denna förordning, de bör kunna ge snabb hjälp och slussa minderåriga till andra stödinstanser som finns på nationell nivå. Denna verksamhet, inbegripet den som bedrivs av Safer Internet Centres, bör kunna stödjas med unionsmedel inom ramen för relevanta unionsprogram och unionsinstrument inom den fleråriga budgetramen, till exempel planerna för nationellt och regionalt partnerskap. För att stödja ett effektivt genomförande bör medlemsstaterna underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtas, och kommissionen bör främja ett utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna.

(64)Denna förordning bör närmare specificera vissa bestämmelser i förordning (EU) 2022/2065. För att säkerställa en effektiv tillsyn och kontroll av efterlevnaden av denna förordning bör kapitel IV i förordning (EU) 2022/2065 tillämpas i den mån de relevanta bestämmelserna reglerar leverantörer av förmedlingstjänster som omfattas av den förordningen. Kommissionen bör ha exklusiv befogenhet att övervaka och kontrollera fullgörandet av de skyldigheter som fastställs i den här förordningen för leverantörer av mycket stora onlineplattformar i den mening som avses i artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065.

(65)För att undvika överlappningar och säkerställa överensstämmelse med den befintliga övergripande ram som är tillämplig på AI-system enligt förordning (EU) 2024/1689 bör kontrollen av efterlevnaden av de särskilda säkerhetskrav som föreskrivs i den här förordningen för AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar på samma sätt

baseras på den ram och de förfaranden för tillsyn och efterlevnadskontroll som fastställs i förordning (EU) 2024/1689.

(66)Leverantörer av onlinespel som är videospelplattformar omfattas av strukturen för tillsyn och efterlevnadskontroll i förordning (EU) 2022/2065. För att säkerställa samstämmighet med efterlevnadskontrollen enligt den här förordningen bör den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen av leverantörer av onlinespel som är videospel vara behörig i den medlemsstat där leverantören har sitt huvudsakliga verksamhetsställe.

(67)För att säkerställa rättssäkerhet och en samstämmig tillämpning i hela unionen, samt för att undvika fragmentering av den inre marknaden till följd av olika tolkningar på nationell nivå, bör medlemsstaternas myndigheter inte anta beslut som strider mot ett beslut som kommissionen har fattat enligt denna förordning. Kommissionen, samordnarna för digitala tjänster och behöriga myndigheter bör, i tillämpliga fall, ha ett nära samarbete och samordna sin efterlevnadskontroll för att säkerställa en samstämmig, ändamålsenlig och kompletterande kontroll av efterlevnaden av dels denna förordning, dels förordningarna (EU) 2022/2065 och (EU) 2024/1689, inbegripet genom att utnyttja de mekanismer för samarbete och enhetlighet som fastställs i kapitel IV i förordning (EU) 2022/2065.

(68)Kommissionen bör ha som mål att anta ett slutligt beslut inom 90 dagar från det att ett förfarande för misstänkt överträdelse av denna förordning har inletts. Den bör vidare underrätta den berörda leverantören om sina preliminära slutsatser inom 30 dagar från det att förfarandet inleddes.

(69)Kommissionen bör ha de resurser i fråga om personal, sakkunskap och ekonomiska medel som krävs för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning. För att säkerställa tillgången till de resurser som krävs för adekvat tillsyn på unionsnivå enligt denna förordning bör kommissionen ta ut en årlig tillsynsavgift, vars nivå bör fastställas på årlig basis, av leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, programvarubutiker, AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar, över vilka den har behörighet att utöva tillsyn vad gäller efterlevnaden av kapitlen II–V i denna förordning och som har utsetts till mycket stora onlineplattformar i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065. Den årliga tillsynsavgift för dessa leverantörer som krävs för att kontrollera efterlevnaden av denna förordning bör ingå i den tillsynsavgift som tas ut av sådana leverantörer av mycket stora onlineplattformar i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) 2022/2065. I likhet med den tillsynsavgiften bör de externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som härrör från den årliga tillsynsavgiften enligt denna förordning täcka ytterligare personalresurser inom kommissionen, inbegripet tjänstemän, kontraktsanställda och nationella experter. Det tak för tillsynsavgiften som införs genom denna förordning bör slutligen beaktas tillsammans med det tak som fastställs i förordning (EU) 2022/2065 och säkerställa att kommissionens totala resurser är tillräckliga för dess utförande av uppdraget enligt denna förordning och förordning (EU) 2022/2065.

(70)Den samlade årliga tillsynsavgiften enligt denna förordning bör innefatta kostnader i samband med utövandet av kommissionens särskilda befogenheter och uppgifter avseende tillsyn, övervakning, undersökning och efterlevnadskontroll med avseende på leverantörer av mycket stora onlineplattformar och sökmotorer som omfattas av denna förordning. Den bör i synnerhet innefatta kostnader för inrättande, underhåll och drift av EU-systemet för åldersverifiering, inbegripet finansiering av verksamhet som

rör införandet av EU-lösningen för åldersverifiering i hela EU och utvecklingen av sakkunskap och kapacitet i enlighet med artikel 36. Den enskilda årliga tillsynsavgiften bör emellertid inte överstiga ett samlat tak för varje leverantör av mycket stora onlineplattformar, med beaktande av den ekonomiska kapaciteten hos leverantören av den eller de utsedda tjänsterna.

(71)Kommissionen bör tillämpa de regler och principer som fastställs i artikel 43 i förordning (EU) 2022/2065 när den tar ut den årliga tillsynsavgiften enligt denna förordning.

(72)Med tanke på vikten av att skydda barn bör kommissionen, i samarbete med samordnarna för digitala tjänster och nämnden, utveckla sakkunskapen och kapaciteten inom unionen när det gäller att utöva tillsyn över de tjänster som omfattas av denna förordning.

(73)Med tanke på hur viktiga de tjänster och system som omfattas av denna förordning är för skyddet av minderåriga kan leverantörers underlåtenhet att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet och att fullgöra sina särskilda skyldigheter snabbt få allvarliga konsekvenser för ett betydande antal minderåriga som använder deras tjänster eller system i olika medlemsstater och orsaka betydande skada, samtidigt som sådan underlåtenhet även kan vara synnerligen svår att upptäcka och snabbt åtgärda. Kommissionen bör i samarbete med behöriga myndigheter utveckla unionens sakkunskap och kapacitet, bland annat genom att inrätta nätverk för kunskapsutbyte, för att snabbt kunna reagera på sådana incidenter som påverkar skyddet av minderåriga. Sådana incidenter bör förstås som situationer med snabba förlopp inom eller utanför EU, har en onlinedimension och en förmodad koppling till denna förordnings tillämpningsområde, som har en allvarlig och negativ inverkan på minderårigas integritet, säkerhet, trygghet eller hälsa och välbefinnande inom tjänsten

iunionen och som kräver omedelbara åtgärder, såsom farliga eller skadliga utmaningar som cirkulerar bland minderåriga och utsätter dem för omedelbar risk. Kommissionen bör därför kunna samordna och förlita sig på sådana myndigheters sakkunskap och resurser, till exempel genom att på permanent eller tillfällig basis analysera specifika trender eller frågor som uppstår med avseende på sådana situationer med snabba förlopp som påverkar minderårigas hälsa, välbefinnande, integritet, säkerhet och trygghet. Medlemsstaterna bör samarbeta med kommissionen för att utveckla sådan kapacitet, inklusive när så är lämpligt genom utstationering av personal, och bidra till inrättandet av en gemensam tillsynskapacitet för unionen samt en administrativ överenskommelse om förfaranden för att underlätta snabba insatser i händelse av en incident som påverkar skyddet av minderåriga. Medlemsstaterna bör fastställa beredskapsminiminivåer för nationella myndigheter för att säkerställa kanaler för regelbunden kommunikation mellan relevanta nationella myndigheter och tredje parter och i lämpliga fall protokoll för incidenthantering på nationell nivå.

(74)Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter, inbegripet barnets rättigheter, som erkänns i stadgan och de grundläggande rättigheter som utgör allmänna principer i unionsrätten. Denna förordning bör således tolkas och tillämpas i enlighet med dessa grundläggande rättigheter, inbegripet rätten till respekt för privatlivet och familjelivet i artikel 7 i i stadgan, till skydd av personuppgifter i artikel 8 i stadgan, till yttrandefrihet och informationsfrihet, inbegripet mediernas frihet och mångfald, i artikel 11 i stadgan, till icke-diskriminering i artikel 21 i stadgan, till respekt för barnets rättigheter i artikel 24 i stadgan. Vid utövandet av de befogenheter som fastställs i denna förordning bör alla berörda offentliga myndigheter,

isituationer där de relevanta grundläggande rättigheterna står i strid med varandra,

uppnå en rättvis balans mellan de berörda rättigheterna, i enlighet med proportionalitetsprincipen.

(75)Eftersom målen för denna förordning, närmare bestämt att bidra till en väl fungerande inre marknad och säkerställandet av en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för barn inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom de inte kan nå den nödvändiga graden av harmonisering och samarbete genom att agera på egen hand, utan snarare, på grund av territoriellt tillämpningsområde och de personer som omfattas, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(76)Europeiska datatillsynsmannen rådfrågades i enlighet med artikel 42.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den [DATUM].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I – ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1 – Innehåll

Denna förordning bidrar till en väl fungerande inre marknad och säkerställer en hög skyddsnivå för minderåriga online i unionen genom att fastställa harmoniserade regler för en säker och stärkande onlinemiljö för minderåriga, under iakttagande av principen om konsumentskydd. Förordningen preciserar och kompletterar förordning (EU) 2022/2065 och kompletterar förordning (EU) 2024/1689. I synnerhet fastställs följande i denna förordning:

a)En harmoniserad minimiålder för skapande av konton hos onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster.

b)Harmoniserade säkerhetskrav för onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, videospelplattformar och programvarubutiker samt harmoniserade säkerhetskrav för att skydda minderåriga online i fråga om videospel, AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar.

c)Harmoniserade regler för ålderssäkring på nätet.

Artikel 2 - Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på leverantörer av följande tjänster eller system som är åtkomliga för minderåriga:

a)Onlinebaserade sociala nätverkstjänster.

b)Videodelningsplattformstjänster.

c)Programvarubutiker.

d)Onlinespel.

e)Operativsystem.

f)AI-följeslagare.

g)Allmänna konversationschattbottar.

2.För de tjänster som avses i punkt 1 a–e är denna förordning tillämplig på tjänsteleverantörer oavsett var de har sin etableringsort, om de erbjuder tjänsterna till tjänstemottagare som har sin etableringsort eller är belägna i unionen.

3.För de AI-system som avses i punkt 1 f och g är denna förordning tillämplig på leverantörer som släpper ut sådana AI-system på marknaden eller tar dem i bruk i unionen, oavsett var leverantörerna är etablerade eller belägna.

4.Denna förordning ska inte tillämpas på leverantörer av något av följande:

a)Icke-vinstdrivande onlineuppslagsverk.

b)Icke-vinstdrivande utbildningsdatabaser och vetenskapliga databaser.

c)Tjänster och system som i första hand är utformade för utbildningsändamål och som drivs av eller för utbildningsanstalter eller utbildningsorganisationer.

d)Plattformar för utveckling och delning av programvara med öppen källkod, såvida inte plattformen i sig utgör ett AI-system som omfattas av den här förordningen eller förordning (EU) 2024/1689.

e)Tjänster och system som särskilt utvecklas och drivs enbart i vetenskapligt forsknings- och utvecklingssyfte.

f)Tjänster och system som utformas, utvecklas och drivs av myndigheter och uteslutande används av eller för dessa myndigheter.

5.Om det är motiverat med hänsyn till de potentiella risker för minderårigas personliga integritet, säkerhet och trygghet som en tjänst eller ett system medför eller om en tjänst eller ett system medför en risk som är likvärdig med eller mindre än de risker som de tjänster eller system som redan avses i punkt 4 medför, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 40 för att ändra punkt 4 i den här artikeln genom att lägga till andra typer av tjänster eller system i förteckningen över undantagna tjänster eller system eller stryka tjänster eller system från den förteckningen.

6.Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster och onlinespelsplattformar som omfattas av artikel 28.1 i förordning (EU) 2022/2065 och som fullgör de skyldigheter som fastställs i den här förordningen ska anses uppfylla kraven i den artikeln i frågor som omfattas av den här förordningen, inbegripet när det gäller AI-system som används som en funktion i sådana onlineplattformar som omfattas av artikel 28.1 i förordning (EU) 2022/2065 vid tillhandahållandet av den tjänsten.

7.Denna förordning påverkar inte tillämpningen av bestämmelser i andra unionsrättsakter som reglerar andra aspekter av tillhandahållandet av förmedlingstjänster eller den unionslagstiftning som är tillämplig på AI-system på den inre marknaden, inbegripet följande:

a)Direktiv 2010/13/EU8.

b)Unionsrätten om konsumentskydd och produktsäkerhet, inbegripet direktiven 2005/29/EG, 2011/83/EU, (EU) 2019/770 och 93/13/EEG samt förordningarna (EU) 2019/1020, (EU) 2023/988 och (EU) 2024/1689.

8Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) (EUT L 95, 15.4.2010, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2010/13/oj ).

c)Unionsrätten om skydd av personuppgifter, särskilt förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG.

d)Direktiv (EU) 2024/13859.

Artikel 3 – Definitioner

1.I denna förordning gäller definitionerna av onlineplattform, tjänstemottagare, onlinegränssnitt och rekommendationssystem i artikel 3 i förordning (EU) 2022/2065.

2.I denna förordning gäller definitionerna av onlinebaserad social nätverkstjänst, videodelningsplattformstjänst och programvarubutik i artikel 2 i förordning (EU) 2022/1925. Dessa tjänster ska betraktas som en onlineplattform i den mening som avses i artikel 3 i) i förordning (EU) 2022/2065 vid tillämpningen av den här förordningen.

3.I denna förordning gäller definitionerna av AI system och AI-system för allmänna ändamål i förordning (EU) 2024/1689. Definitionen av leverantör i artikel 3.3 i den förordningen gäller för AI-system som regleras i den här förordningen.

4.I denna förordning gäller definitionen av operativsystem i artikel 2.1 i förordning (EU) 2022/1925.

5.I denna förordning gäller följande ytterligare definitioner:

a)minderårig eller barn: varje fysisk person som är yngre än 18 år.

b)vårdnadshavare: varje person som har föräldraansvar för en minderårig i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning.

c)AI-följeslagare: AI-system, inbegripet AI-system för allmänna ändamål, som tillhandahåller varaktig, personlig interaktion eller sällskap som simulerar eller underlättar en social, emotionell eller personlig relation med en användare.

d)allmän konversationschattbot: AI-system för allmänna ändamål med allmänna konversationsfunktioner för direkt interaktion med användare som kan tillhandahålla stöd inom flera områden och för flera uppgifter. Definitionen utesluter AI-system vars konversationsfunktion är begränsad till en specialiserad tjänst, uppgift eller fördefinierad uppsättning funktioner, inbegripet specialiserad kundtjänst, affärsverksamhet, tekniskt stöd eller

transaktions-, utbildnings-, informationssöknings-, industri- eller tillverkningstillämpningar för AI.

e)onlinespel: videospel eller videospelsplattform.

f)videospel: informationssamhällestjänst enligt definitionen i artikel 1.1 b i direktiv (EU) 2015/1535 som gör det möjligt för tjänstemottagarna att utöva aktivitet, genom en applikation som nås lokalt eller på distans, inbegripet med hjälp av ett varaktigt medium, och som inbegriper interaktion med ett användargränssnitt eller en inmatningsenhet för att generera visuell återkoppling från en bildskärm i en simulerad miljö för lek eller underhållning.

9Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1385 av den 14 maj 2024 om bekämpning av våld

mot	kvinnor	och	våld	i nära	relationer	(EUT L,	24.5.2024,	ELI:
http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1385/oj ).

g)videospelsplattform: onlineplattform enligt definitionen i artikel 3 i) i förordning (EU) 2022/2065 som inbegriper interaktion med ett användargränssnitt eller en inmatningsenhet för att generera visuell återkoppling från en bildskärm i en simulerad miljö för lek eller underhållning.

h)åldersverifiering: process eller system för att med hög grad av säkerhet fastställa om mottagaren eller användaren av ett system eller en tjänst har uppnått en viss ålder eller åldersgräns, på grundval av information från identitetshandlingar eller andra tillförlitliga, verifierade identifieringskällor.

i)ålderssäkring: uppsättning metoder som kan användas för att fastställa, uppskatta eller verifiera en fysisk persons ålder, inbegripet åldersuppskattning och åldersverifiering och utom egenförsäkran från tjänstemottagarna.

j)ålderssignal: data, attribut, tokens, referenser eller annan information som tillhandahålls, överförs eller genereras i syfte att fastställa, verifiera eller styrka en persons ålder, åldersgräns eller åldersgrupp.

k)EU-lösning för åldersverifiering: lösning för åldersverifiering som uppfyller kraven i EU-systemet för åldersverifiering, som certifieras av en myndighet och som ingår i EU-förteckningen över EU-lösningar för åldersverifiering efter anmälan från en medlemsstat.

l)EU-förteckning över tillhandahållare av EU-åldersintyg: förteckning som upprättats och offentliggjorts av kommissionen över tillhandahållare som utfärdar EU-åldersintyg.

m)EU-förteckning över EU-lösningar för åldersverifiering: förteckning som upprättats och offentliggjorts av kommissionen över EU-lösningar för åldersverifiering som certifierats som överensstämmande med EU-systemet för åldersverifiering och anmälts av medlemsstaterna.

n)EU-system för åldersverifiering: system för attributsintyg enligt definitionen i artikel 2.4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1569 med regler för tillhandahållare EU-lösningar av åldersverifiering och av EU- åldersintyg, godkännande och inkludering av dem i EU-förteckningen över tillhandahållare av EU-åldersintyg samt verifiering av EU-lösningar för åldersverifiering för inkludering av dem i EU-förteckningen över EU-lösningar för åldersverifiering.

o)åldersintyg: elektroniskt attributsintyg, enligt definitionen i artikel 3.44 i förordning (EU) nr 910/2014, som möjliggör autentisering av att innehavaren uppfyller krav på en viss ålder, åldersgräns eller åldersgrupp.

p)verktyg för vårdnadshavare: programvara, egenskaper, funktioner eller applikationer som är utformade för att hjälpa vårdnadshavare att bevaka minderårigas onlineaktivitet för att säkerställa deras personliga integritet, säkerhet och välbefinnande.

Artikel 4 – Åtgärder mot kringgående

Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, onlinespel, programvarubutiker, operativsystem, AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar

a)får inte ägna sig åt något beteende som undergräver en effektiv efterlevnad av deras skyldigheter enligt denna förordning, oavsett om detta beteende är av avtalsmässig, kommersiell, teknisk eller annan art eller om det består i användning av beteendemässiga tekniker eller gränssnittsdesign,

b)får inte medvetet och avsiktligt vidta några andra åtgärder vars syfte eller verkan är att direkt eller indirekt kringgå deras skyldigheter enligt denna förordning, i syfte att undvika att skyldigheterna fullgörs.

Artikel 5 – Anmälan och oberoende revision av en efterlevnadsplan

1.Inom 4 månader från delgivningen av beslutet om att beteckna dem som mycket stora onlineplattformar i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065 ska

leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster som har utsetts till mycket stora onlineplattformar i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065 till kommissionen anmäla en efterlevnadsplan som i detalj beskriver fullgörandet av de skyldigheter som fastställs i kapitlen II-V i den här förordningen.

För sådana leverantörer som avses i första stycket och som redan har utsetts till mycket stora onlineplattformar i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065 ska en sådan anmälan göras inom 30 dagar från den dag då den här förordningen börjar tillämpas.

Artikel 34.3 i förordning (EU) 2022/2065 ska gälla i tillämpliga delar på underlaget till sådana anmälningar.

2.För att kommissionen ska kunna bedöma om de leverantörer som avses i punkt 1 uppfyller de skyldigheter som fastställs i kapitlen II-V ska leverantörerna på egen bekostnad beställa en revision av den efterlevnadsplan som anmälts enligt punkt 1 av en eller flera oberoende revisorer. De oberoende revisorerna ska ha eller anlita experter med dokumenterad kunskap inom följande områden av relevans för skydd av minderåriga:

a)Barnskydd och barns rättigheter.

b)Pediatrisk medicin och barnpsykiatri.

c)Utvecklingsvetenskap.

d)Ålderssäkring.

e)Utformning av onlinegränssnitt och rekommendationssystem.

f)Uppgiftsskydd och uppgiftssäkerhet.

3.Artikel 37.2 och 37.3 i förordning (EU) 2022/2065 ska i tillämpliga delar gälla för revisioner som utförs enligt den här artikeln samt för de oberoende revisorerna och eventuella experter som de anlitar. Kostnaderna för revisionen ska bäras av den berörda leverantören. Kostnaderna får inte överstiga marknadspriserna för revisorernas jämförbara bedömning.

De leverantörer som avses i punkt 1 ska samarbeta med de oberoende revisorerna och ge dem tillgång till all information, alla uppgifter och handlingar samt all personal som är relevant för utförandet av revisionen.

Leverantörerna ska se till att alla anställda eller uppdragstagare som har kommunicerat med den oberoende revisorn skyddas mot eventuella negativa åtgärder från leverantörens sida.

4.De oberoende revisorer som leverantören har anlitat i enlighet med punkt 2 ska

a)bedöma de efterlevnadsplaner som leverantörerna lämnat in i enlighet med punkt 1 mot bakgrund av de skyldigheter som fastställs i kapitlen II–V,

b)överlämna ett utkast till rapport till leverantören, som får lämna synpunkter inom 15 dagar från mottagandet,

c)utfärda en slutrapport, med beaktande av eventuella synpunkter som tagits emot i enlighet med led b, samtidigt till kommissionen och leverantören, inom två månader från mottagandet av efterlevnadsplanen, där eventuella brister i planens efterlevnadsåtgärder anges.

5.Den berörda leverantören ska utan onödigt dröjsmål efter mottagandet offentliggöra en sammanfattning av den slutrapport som avses i punkt 4 c, som inte ska innehålla någon konfidentiell information.

6.Om kommissionen i ett beslut på grundval av den slutrapport som avses i punkt 4 c finner att efterlevnadsplanen innehåller brister, ska den berörda leverantören inom 30 dagar från mottagandet av kommissionens beslut till kommissionen och den oberoende revisorn lämna in en plan för korrigerande åtgärder med en eller flera korrigerande åtgärder för varje konstaterad brist.

Leverantören ska också fastställa en rimlig period, som inte får vara längre än 60 dagar, för genomförandet av varje korrigerande åtgärd i planen för korrigerande åtgärder.

Den oberoende revisorn ska kontrollera genomförandet av de korrigerande åtgärderna och rapportera om detta till kommissionen och den berörda leverantören.

7.Vid bedömningen av huruvida de leverantörer som avses i punkt 1 uppfyller skyldigheterna i kapitlen II–V i denna förordning ska kommissionen ha rätt att beakta den efterlevnadsplan som avses i punkt 1, den slutrapport som avses i punkt 4 c och eventuella korrigerande åtgärder som meddelats i enlighet med punkt 6 eller annan information som kommissionen kan anse relevant.

8.Varken den slutrapport som avses i punkt 4 c eller eventuella åtgärder eller eventuell passivitet från kommissionens sida med avseende på slutrapporten eller efterlevnadsplanen ska utgöra ett konstaterande av efterlevnad av skyldigheterna i kapitlen II–V i den här förordningen, och får inte heller begränsa kommissionens befogenheter enligt den här förordningen eller enligt förordning (EU) 2022/2065.

9.Leverantörer ska, efter den första anmälan enligt punkt 1, årligen rapportera om sin efterlevnad av skyldigheterna i kapitlen II–V i den här förordningen som en del av sina årliga riskbedömningar i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2022/2065.

Efterlevnaden av skyldigheterna i kapitlen II–V i den här förordningen ska ingå i de oberoende revisioner som utförs i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2022/2065.

10.Denna artikel påverkar inte utövandet av kommissionens befogenheter enligt den här förordningen eller enligt förordning (EU) 2022/2065, inbegripet befogenheten att anta interimistiska åtgärder.

11.Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa mallar och metoder för de revisioner som utförs enligt denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 39.

KAPITEL II – FÖRDRÖJT SKAPANDE OCH FÖRDRÖJD ANVÄNDNING AV

KONTON FÖR MINDERÅRIGA PÅ ONLINEBASERADE SOCIALA

NÄTVERKSTJÄNSTER OCH VIDEODELNINGSPLATTFORMSTJÄNSTER

AVSNITT I – Fördröjd åtkomst för minderåriga

Artikel 6 – Fördröjt skapande av och fördröjd användning av konton

1. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster får inte tillåta en fysisk person under 15 år att skapa ett konto hos den tjänsten eller få åtkomst till den tjänsten genom ett konto som skapats för eller tilldelats den personen, om tjänsten utgör en risk för den personliga integriteten, säkerheten eller tryggheten för en minderårig under denna ålder.

En tjänst ska anses utgöra en risk för den personliga integriteten, säkerheten eller tryggheten för minderåriga under 15 år om den uppfyller något av följande villkor:

d)Den gör det möjligt för mottagare som får åtkomst till tjänsten via ett konto att överföra innehåll i realtid till ett obestämt antal andra tjänstemottagare, bland annat genom direktströmning av audiovisuellt innehåll.

e)Den gör det möjligt för mottagare som får åtkomst till tjänsten via ett konto att kontakta, kommunicera med och på annat sätt interagera med andra tjänstemottagare som inte ingår i mottagarens befintliga kontakter eller abonnemang.

f)Den använder ett rekommendationssystem som bygger på profilering enligt definitionen i artikel 4.4 i förordning (EU) 2016/679.

g)Den använder ett rekommendationssystem som föreslår eller prioriterar för en mottagare som får åtkomst till tjänsten kontakter eller information som inte har tillhandahållits genom någon av mottagarens befintliga kontakter eller abonnemang.

h)Den använder eller presenterar funktioner, gränssnittsdesign eller egenskaper som är avsedda att möjliggöra, eller rimligen kan förutses möjliggöra, oavbruten innehållsförbrukning, som uppmuntrar till interaktion med tjänsten eller med innehållet eller med andra tjänstemottagare, eller som skickar automatiska meddelanden som är utformade för att förmå användaren att inleda eller återuppta användningen av tjänsten.

2.Genom undantag från punkt 1 får leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster tillåta vårdnadshavare att skapa konton för minderåriga över 13 år och under 15 år med begränsade funktioner, så att de kan få åtkomst till tjänsten genom ett sådant begränsat konto. Sådana konton ska uppfylla åtminstone följande villkor:

a)De verktyg för vårdnadshavare som föreskrivs i artikel 20 ska alltid vara aktiverade.

b)Vårdnadshavarna ska ha möjlighet att sätta en övre gräns för den tid under en dag som tjänsten eller systemet kan nås via det kontot, som inte får överstiga en timme per dag.

c)Vårdnadshavarna ska ha möjlighet att förhandsgodkänna eventuella nya kontakter och sätta en övre gräns för antalet andra mottagare eller användare i kontots kontakter.

3.När en leverantör av onlinebaserade sociala nätverkstjänster eller videodelningsplattformstjänster skapar ett konto för en minderårig i enlighet med punkt 2 i denna artikel, ska leverantören vidta åtgärder för att fastställa om den som skapar kontot är personen med föräldraansvar för den minderårige i enlighet med artikel 26 och verifiera att tjänstemottagaren har fyllt 13 år i enlighet med artikel 28.1.

4.Tjänsteleverantörer som omfattas av punkt 1 i denna artikel ska senast 6 månader efter denna förordnings ikraftträdande fastställa huruvida innehavarna av befintliga konton som används för att få åtkomst till deras tjänster är under 15 år. Om innehavare av befintliga konton konstateras vara under 15 år ska de berörda tjänsteleverantörerna inaktivera kontona för de tjänstemottagare eller användare som har konstaterats vara under denna ålder eller för vilka åldern inte kan fastställas.

5.Om tjänsteleverantörer som omfattas av punkt 1 behandlar personuppgifter i enlighet med artikel 6.1 a i förordning (EU) 2016/679 bör bestämmelserna i den här artikeln tillämpas samtidigt med de åldersgränser som föreskrivs i artikel 8 i den förordningen.

6.Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 40 för att ändra denna förordning genom att ändra och komplettera villkoren i punkt 1 i den här artikeln för att inkludera nya egenskaper och funktioner eller ändringar av befintliga egenskaper eller funktioner som utgör en risk för minderårigas personliga integritet, säkerhet och trygghet online som är likvärdig med de risker som faktorerna i punkt 1 i den här artikeln medför.

AVSNITT II – Vårdnadshavarstyrd åtkomst för minderåriga under 13 år

Artikel 7 – Vårdnadshavarstyrd åtkomst för minderåriga under 13 år

1.Leverantörer av videodelningsplattformstjänster vars tjänster är särskilt utformade för minderåriga under 13 år får undantagsvis göra det möjligt för en vårdnadshavare att ge en minderårig under 13 år begränsad åtkomst till tjänsten genom vårdnadshavarens egna konto, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Den vårdnadshavarstyrda åtkomsten ska uteslutande ske via vårdnadshavarens egna konto, och inget konto får skapas för eller tilldelas den minderåriga.

b)Åtkomsten ska möjliggöras och styras med hjälp av de verktyg för vårdnadshavare som avses i artikel 20 eller andra inställningar för föräldrakontroll på vårdnadshavarens konto eller enhet.

c)Leverantören ska i sina allmänna villkor uttryckligen tillåta åtkomst för minderåriga under 13 år och tydligt ange vilken åldersgrupp av minderåriga som kan ges åtkomst med förbehåll för vårdnadshavarens godkännande,

d)Leverantören ska ha genomfört och offentliggjort, på minst ett av en medlemsstats officiella språk och i en allmänt tillgänglig del av sitt

onlinegränssnitt, en bedömning av tjänstens, eller relevanta delar av tjänstens, inverkan på minderåriga i den angivna åldersgruppen, med en bedömning av riskerna och, i tillämpliga fall, av hur sådana risker effektivt har begränsats med beaktande av de relevanta åldersgrupperna. Att kraven i kapitel III är uppfyllda ska inte automatiskt innebära att sådana risker har begränsats verkningsfullt.

e)Leverantören har på ett tydligt och transparent sätt i en allmänt tillgänglig del av sitt onlinegränssnitt angett vilket innehåll eller beteende som inte anses vara åldersanpassat eller skadligt för minderårigas personliga integritet, säkerhet och trygghet i den angivna åldersgruppen på tjänsten.

f)Åtkomst till det innehåll som angetts i enlighet med led e får inte ges till minderåriga under 13 år.

g)De tillgängliga egenskaperna och funktionerna ska anpassas och gradvis justeras till den minderåriges uppgivna ålder enligt punkt 4 b.

h)Alla individanpassningsfunktioner och rekommendationssystem, och alla funktioner för att söka efter innehåll som delas av andra tjänstemottagare, ska vara avstängda och får inte kunna aktiveras, såvida inte den bedömning som avses i led d visar att aktiveringen av dem är för den minderåriges bästa och inte på något sätt inverkar negativt på den minderåriges personliga integritet, säkerhet och trygghet.

2.Ingenting i denna artikel ska tolkas som en skyldighet för en tjänsteleverantör att tillåta åtkomst för minderåriga under 13 år, eller som en rättighet för en minderårig eller vårdnadshavare att få åtkomst till en tjänst vars allmänna villkor inte tillåter sådan åtkomst eller om åtkomsten till tjänsten omfattas av en högre minimiålder enligt unionsrätt eller nationell rätt i överensstämmelse med unionsrätten.

3.Det konto genom vilket vårdnadshavarstyrd åtkomst enligt punkt 1 tillhandahålls ska inrättas, registreras och innehas uteslutande av vårdnadshavaren. Den minderårige som får åtkomst till tjänsten via vårdnadshavarens konto får inte vara part i avtalet med leverantören. Leverantören ska vidta åtgärder för att fastställa att den vårdnadshavare som möjliggör åtkomst enligt punkt 1 är personen med föräldraansvar för den berörda minderåriga personen i enlighet med artikel 26.

4.Utformningen av och funktionen hos den vårdnadshavarstyrda åtkomst som tillhandahålls i enlighet med denna artikel får inte på ett oproportionerligt sätt begränsa den minderåriges personliga integritet och ska stödja den minderåriges självständighet och agens, i enlighet med den minderåriges gradvisa utveckling av förmågor. Den vårdnadshavarstyrda åtkomst som tillhandahålls i enlighet med denna artikel ska uppfylla åtminstone följande villkor:

a)De verktyg för vårdnadshavare som föreskrivs i artikel 20 ska vara aktiverade som standard.

b)Vårdnadshavaren ska uppge åldern på den minderårige som får åtkomst, och åtkomst får inte ges en minderårig under 3 år.

c)Vårdnadshavaren ska kunna sätta en övre gräns för den minderåriges dagliga åtkomst, som inte får överstiga en timme.

d)Vårdnadshavaren ska kunna övervaka det innehåll som visas eller rekommenderas för den minderårige, med beaktande av den minderåriges rätt till integritet och med den minderåriges bästa i främsta rummet.

e)Vårdnadshavaren ska kunna godkänna, begränsa och avlägsna alla andra tjänstemottagare som den minderåriga kan interagera med via vårdnadshavarens konto.

f)Vårdnadshavaren ska när som helst kunna avbryta den minderåriges åtkomst.

5.Vårdnadshavarstyrd åtkomst enligt denna artikel ska avbrytas när den minderårige fyller 13 år, vilket ska fastställas på grundval av den ålder som uppgetts enligt punkt 4 b i denna artikel. Detta ska inte påverka skapandet av ett konto enligt artikel 5.2 om villkoren i den artikeln är uppfyllda.

6.Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 40 för att ändra denna förordning genom att anpassa de villkor som anges i punkterna 1 och 4 till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, om sådana ändringar upprätthåller en skyddsnivå för den minderåriges personliga integritet, säkerhet och trygghet online som är likvärdig med den som tillhandahålls genom de villkor som anges i punkterna 1 och 4 i den här artikeln.

KAPITEL III – INBYGGD SÄKERHET

Avsnitt I – Allmän skyldighet om inbyggd säkerhet

Artikel 8 – Allmän skyldighet om inbyggd säkerhet

1. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster,

videodelningsplattformstjänster, onlinespel, AI-följeslagare, allmänna konversationschattbottar och programvarubutiker, oavsett om dessa tjänster eller system är åtkomliga med ett konto, och inbegripet tjänster och system som är åtkomliga via sådana konton som avses i artikel 5.3 och artikel 6.3, ska säkerställa en hög nivå av minderårigas personliga integritet, säkerhet och trygghet. Leverantörer av sådana tjänster eller system ska utforma dessa tjänster och system i enlighet med kraven i detta kapitel som standard och får endast avvika från dessa krav efter att ha fastställt att tjänstemottagaren eller systemanvändaren är vuxen, genom att använda ålderssäkring i enlighet med kapitel V.

2.Fullgörandet av de skyldigheter som fastställs i detta kapitel ska inte påverka skyldigheten för leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster att fördröja skapandet av konton i enlighet med artikel 6 och ska inte påverka skyldigheten för leverantörer av videodelningsplattformstjänster när det gäller vårdnadshavarstyrd åtkomst för minderåriga, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 7.

3.Om leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster eller

videodelningsplattformstjänster använder AI-följeslagare eller allmänna konversationschattbottar som en funktion vid tillhandahållandet av dessa tjänster, ska endast de skyldigheter som anges i avsnitten III, V och VI tillämpas på sådana AI- system.

AVSNITT II – Skyldigheter för onlinebaserade sociala nätverkstjänster och

videodelningsplattformstjänster

Artikel 9 – Beroendeframkallande design

1. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster får inte utforma, organisera eller driva sina tjänster

på ett sätt som är avsett att uppmuntra eller rimligen kan förutses uppmuntra minderåriga att använda de onlinebaserade sociala nätverkstjänsterna och videodelningsplattformstjänsterna på ett tvångsmässigt eller överdrivet sätt.

2.Följande inslag ska anses uppmuntra minderåriga att använda en tjänst på ett tvångsmässigt eller överdrivet sätt i den mening som avses i punkt 1:

a)Möjliggörande av automatisk uppspelning av innehåll och oavbruten konsumtion av innehåll utan effektiva och regelbundna avbrott som gör det möjligt för den minderårige att tänka efter om man verkligen vill konsumera mer innehåll.

b)Motverkande av den minderåriges beslut att avbryta användningen av tjänsten eller underlåtenhet att ge den minderårige möjlighet att fatta ett sådant beslut, såsom meddelanden som inte utlöses av, eller inte har direkt anknytning till, den minderåriges interaktion eller aktivitet på tjänsten.

c)Incitament eller belöningar till minderåriga att dela innehåll eller överföra innehåll i realtid till ett obestämt antal tjänstemottagare.

d)Incitament till användning vid regelbundna eller mer frekventa tillfällen, inbegripet genom bestraffningar eller förluster av förmåner för underlåtenhet att interagera regelbundet eller inom angivna tidsintervall.

3.Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster ska vidta effektiva åtgärder för att säkerställa

a)tidsbegränsad åtkomst för minderåriga till tjänsten,

b)avbrott i minderårigas användning av tjänsten.

Sådana åtgärder ska utformas på ett sätt som skyddar minderårigas skoltid och centrala sovtid.

Artikel 10 – Rekommendationssystem

1. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster som använder rekommendationssystem ska utforma den information som föreslås och optimera sina rekommendationssystem för minderåriga på ett sätt som säkerställer en hög nivå av skydd för minderårigas personliga integritet, säkerhet och trygghet.

2.För att fullgöra de skyldigheter som anges i punkt 1 ska leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster som

använder rekommendationssystem säkerställa att optimeringen av rekommendationssystemet inte utnyttjar minderårigas sårbarhet eller uppmärksamhet och att den omfattar utvärderingsmått som mäter utfall i fråga om kvalitet, säkerhet och psykisk hälsa för minderåriga, genom att vidta åtminstone följande åtgärder:

a)Säkerställa att rekommendationssystemen ger företräde och primär vikt åt uttryckliga användarangivna inställningar när de föreslår information.

b)Som standard avaktivera rekommendationer om information som föreslås av rekommendationssystemet på grundval av implicita användningsbaserade signaler från minderårigas beteende online.

c)Säkerställa att rekommendationssystemen inte bygger på insamling av personuppgifter om minderåriga som inhämtats utanför tjänsten,

d)Säkerställa att minderåriga inte exponeras för information som föreslås av rekommendationssystemen och som kan utgöra en risk för deras personliga integritet, säkerhet och trygghet, inbegripet om de påträffas upprepade gånger.

3.Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster som använder rekommendationssystem ska tillhandahålla och på ett framträdande sätt visa verktyg som gör det möjligt för minderåriga att

a)ändra eller kontrollera rekommendationssystemets parametrar, inbegripet genom att enkelt radera alla tidigare identifierade inställningar,

b)välja minst ett alternativ i rekommendationssystemen som inte bygger på profilering enligt definitionen i artikel 4.4 i förordning (EU) 2016/679.

Sådana verktyg som avses i första stycket får inte utformas på ett sätt som lockar minderåriga att välja det alternativ som bygger på profilering, och de ska erbjudas under kontoskapandet och ska förbli direkt åtkomliga från den specifika del av tjänstens onlinegränssnitt där informationen prioriteras, inbegripet för tjänstemottagare utan konto.

Artikel 11 – Säkra inställningar

1. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster ska vidta åtgärder för att säkerställa att inställningarna som standard håller en hög nivå av skydd för minderårigas personliga integritet, säkerhet och trygghet. För att säkerställa överensstämmelse med denna punkt ska sådana leverantörer som standard avaktivera åtminstone följande inställningar:

a)Geolokalisering och andra spårningsfunktioner.

b)Åtkomst till mikrofon och kamera.

c)Rekommendationer från andra konton och synkronisering av kontakter.

d)Push-meddelanden, som under alla omständigheter bör utformas på ett sätt som skyddar minderårigas centrala sovtider och skoltid.

2.De standardinställningar som avses i punkt 1 får endast ändras av leverantören om den minderåriga är över 15 år och tydligt och otvetydigt har informerats om sådana ändringar och uttryckligen har samtyckt till sådana ändringar. De standardinställningar som avses i punkt 1 a ska, om de aktiveras av minderåriga, avaktiveras efter det att deras session på tjänsten har avslutats.

3.Om funktioner eller inställningar utgör en risk för minderårigas personliga integritet, säkerhet, trygghet, hälsa eller välbefinnande ska leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster säkerställa att dessa funktioner eller inställningar inte är tillgängliga för minderåriga. Detta ska åtminstone omfatta funktioner som förstärker sociala jämförelser eller ger en missvisande bild av minderåriga, särskilt genom att på ett oproportionerligt sätt försköna eller idealisera dem.

Artikel 12 – Skyddsåtgärder för kontakter och interaktion

1. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster ska vidta åtgärder som säkerställer en hög nivå av

skydd för minderårigas personliga integritet, säkerhet och trygghet vad gäller kontakter mellan minderåriga och andra tjänstemottagare. Åtgärderna ska åtminstone säkerställa följande:

a)Andra tjänstemottagare får inte kunna ta direkt kontakt med den minderårige, om den minderårige inte på förhand har godkänt en sådan kontakt.

b)Minderåriga med konto får inte ingå i kontaktrekommendationer eller liknande funktioner som syftar till att göra det möjligt för andra tjänstemottagare, inbegripet minderåriga, att utöka sina kontakter.

c)Minderåriga får endast läggas till i en grupp med ett begränsat eller obegränsat antal tjänstemottagare efter deras uttryckliga samtycke.

d)Minderåriga ska enkelt kunna blockera alla andra tjänstemottagare utan att deras identitet avslöjas för de blockerade tjänstemottagarna.

2.Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster ska vidta skyddsåtgärder för att förhindra att mottagarna av deras tjänster lockar eller manipulerar minderåriga till att godkänna sådana direkta kontakter som avses i punkt 1 a.

3.Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster ska vidta åtgärder som begränsar synligheten för all information som delas av minderåriga och deras interaktioner med andra tjänstemottagare. Dessa åtgärder ska minst omfatta följande:

a)Som standard ska andra tjänstemottagare som inte tidigare godkänts av den minderårige inte kunna få åtkomst till den minderåriges kontoinformation eller innehåll som den minderårige laddat upp eller delat på tjänsten.

b)Andra tjänstemottagare utan konto ska inte kunna få åtkomst till minderårigas kontoinformation eller innehåll som minderåriga laddat upp eller delat på tjänsten.

c)Minderårigas personliga kontaktuppgifter, som namn, telefonnummer, e- postadress och postadress, får inte lämnas ut till eller delas med andra tjänstemottagare.

d)Minderåriga ska enkelt kunna kontrollera synligheten för allt innehåll som delas och alla interaktioner och alla tillhörande mått på tjänsten.

e)Andra tjänstemottagare ska inte kunna ladda ned eller ta skärmdumpar av minderårigas kontakt-, lokaliserings- eller kontoinformation eller av innehåll som minderåriga laddar upp eller delar på tjänsten.

f)Minderåriga ska som standard inte kunna stå värd för överföring i realtid av användargenererat innehåll, inbegripet genom direktströmning av audiovisuellt innehåll.

Artikel 13 – Ekonomiska transaktioners säkerhet och trygghet

1. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster ska säkerställa att minderåriga, innan en ekonomisk transaktion äger rum, på ett tydligt och lättbegripligt sätt och i realtid informeras om att det är fråga om en ekonomisk transaktion. Köp inuti tjänsten med en virtuell valuta som kan köpas med medel i den mening som avses i artikel 4.25 i direktiv

(EU) 2015/2366 ska visa motsvarande monetära värde i den officiella valutan i den medlemsstat där tjänstemottagaren har sin vanliga vistelseort.

2. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster får inte utforma, organisera eller driva sina tjänster på ett sätt som kan leda till överdriven, impulsiv eller oönskad konsumtion. Denna skyldighet ska inbegripa att inte utsätta minderåriga för system med varierande belöningar, inbegripet när köpet görs med virtuella valutor som kan köpas med medel i den mening som avses i artikel 4.25 i direktiv (EU) 2015/2366.

AVSNITT III – Skyldigheter för AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar

Artikel 14 – Skyldigheter för AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar

1.Leverantörer av AI-följeslagare och av allmänna konversationschattbottar ska vidta proportionerliga och effektiva åtgärder för att säkerställa en hög skyddsnivå för hälsa, säkerhet, grundläggande rättigheter samt välbefinnande och utveckling för minderåriga som kan få åtkomst till deras AI-system. Dessa åtgärder ska minst omfatta följande:

a)Säkerställande av att minderåriga inte exponeras för beroendeframkallande design, genom att man undviker funktioner och systembeteenden som simulerar mellanmänskliga relationer som sannolikt kan skapa emotionella beroenden och genom att man tillämpar de åtgärder som anges i artikel 9.1 och 9.3 på sådana system.

b)Säkerställande av att minderåriga får säkra inställningar genom att åtgärder som anges i artikel 11 tillämpas på sådana system, bland annat genom säkerställande av att systemen som standard inte använder information eller analyser som härrör från en minderårigs tidigare interaktioner i efterföljande interaktioner, utom när det är nödvändigt för att skydda den minderåriges säkerhet, för att ge verkan åt de inställningar som avses i artikel 11.

c)Säkerställande av transparens i ekonomiska transaktioner genom att tillämpa de åtgärder som anges i artikel 13 på sådana system.

d)Säkerställande av att åtkomst till de tjänster och system som avses i punkt 1 för minderåriga under 13 år endast tillåts och styrs med hjälp av de verktyg för vårdnadshavare som avses i artikel 20.

e)Utförande av utvärderingar och tester av systemet med hjälp av den senaste tekniken med avseende på risker för minderårigas hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter samt fysiska, psykiska och emotionella välbefinnande och utveckling som sannolikt uppstår när minderåriga interagerar med systemet, och vidtagande av lämpliga skyddsåtgärder för att hantera riskerna innan systemet släpps ut på marknaden eller tas i bruk.

f)Övervakning efter utsläppandet på marknaden för att kartlägga, bedöma och vid behov minska de skador och nya risker som avses i led d i denna punkt, bland annat genom att upptäcka och hantera allvarliga incidenter som berör minderåriga, såvida inte systemet tillhandahålls av ett mikroföretag eller ett småföretag i den mening som avses i rekommendation 2003/361/EG.

2.Om en AI-följeslagare eller en allmän konversationschattbot tillhandahålls som en funktion i en onlinebaserad social nätverkstjänst, en videodelningsplattformstjänst

eller ett onlinespel vid tillhandahållandet av en sådan tjänst, ska leverantörer av sådana tjänster säkerställa följande:

a)Att AI-följeslagaren eller den allmänna konversationschattbotten inte aktiveras automatiskt och att funktionen inte visas på en framträdande plats i tjänstens onlinegränssnitt.

b)Att minderåriga inte uppmuntras att använda AI-följeslagaren eller den allmänna konversationschattboten.

c)Att minderåriga, om en AI-följeslagare eller en allmän konversationschattbot är aktiverad, har möjlighet att enkelt och när som helst välja att inte använda dem.

3.Leverantörer av AI-följeslagare och av allmänna konversationschattbottar som följer en uppförandekod som kommissionen bedömt vara lämplig i enlighet med artikel 23 får utgå från uppförandekoden för att styrka att de skyldigheter som fastställs i den här artikeln är uppfyllda.

AVSNITT IV – Skyldigheter för leverantörer av onlinespel

Artikel 15 – Skyldigheter för leverantörer av onlinespel

1.Leverantörer av onlinespel ska vidta åtgärder för att säkerställa en hög nivå av skydd för minderårigas personliga integritet, säkerhet och trygghet. Dessa åtgärder ska minst omfatta följande:

a)Säkerställande av att minderårigas tvångsmässiga eller överdrivna användning av spelet inte uppmuntras, genom tillämpning av artikel 9.1 och 9.2 b och d.

b)Säkerställande av att minderårigas inställningar håller en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet genom tillämpning av artikel 11.1.

c)Säkerställande av att kontakter mellan minderåriga och andra tjänstemottagare omfattas av en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet genom tillämpning av artikel 12.1 och 12.3 c.

d)Säkerställande av obligatorisk åtkomst till verktyg för vårdnadshavare som avses i artikel 20 och säkerställande av att åtkomst till sådana tjänster som avses i punkt 1 för minderåriga under 13 år endast är möjlig och styrs med hjälp av de verktyg för vårdhandshavare som avses i artikel 20.

2.Leverantörer av onlinespel ska vidta skyddsåtgärder för att förhindra att spelet utnyttjas för att locka minderåriga att ta kontakt på andra tjänster som kan utgöra en risk för deras personliga integritet, säkerhet och trygghet.

3.Om leverantörer av videospelsplattformar ger tjänstemottagare möjlighet att skapa och ladda upp videospel på själva tjänsten, ska sådana videospelsplattformar tillhandahålla den programvara och de organisatoriska åtgärder som krävs för att sådana videospel ska vara förenliga med punkterna 1 och 2 samt artiklarna 18 och 20.

4.Leverantörer av onlinespel som följer en uppförandekod som kommissionen bedömt vara lämplig i enlighet med artikel 17 får utgå från uppförandekoden för att styrka att de skyldigheter som fastställs i den här artikeln är uppfyllda.

AVSNITT V – Skyldigheter avseende åldersanpassad åtkomst

Artikel 16 – Skyldigheter för leverantörer av programvarubutiker

1.Leverantörer av programvarubutiker ska införa ett åldersklassificeringssystem för att göra det möjligt att fastställa åldersanpassningen för programvaruapplikationer som sprids genom deras tjänst. Ett sådant åldersklassificeringssystem ska tillämpas på varje programvaruapplikation som erbjuds i programvarubutiken och ska ta vederbörlig hänsyn till minderårigas gradvisa utveckling av förmågor.

2.Leverantörer av programvarubutiker får inte ge minderåriga åtkomst till eller köpa programvaruapplikationer som är olämpliga för deras ålder i enlighet med det åldersklassificeringssystem som inrättats i enlighet med punkt 1 i den här artikeln. Denna skyldighet ska inte påverka skyldigheten för leverantörer av tjänster som erbjuds genom programvaruapplikationer som omfattas av artikel 6.

3.Om en leverantör av en programvarubutik får kännedom om programvaruapplikationer som sprids genom dess tjänst och som omfattas av, eller huvudsakligen består av innehåll som omfattas av, en högre minimiålder enligt tillämplig unionsrätt eller nationell rätt i överensstämmelse med unionsrätten än den som fastställts i enlighet med punkt 1, får leverantören inte låta minderåriga under denna högre minimiålder från den eller de berörda medlemsstaterna få åtkomst till eller köpa sådana programvaruapplikationer.

4.För att uppfylla kraven i punkterna 2 och 3 ska leverantörer av programvarubutiker bedöma tjänstemottagarens ålder i enlighet med kapitel V, bland annat genom att använda de verktyg för vårdnadshavare som avses i artikel 20. Leverantörer av programvarubutiker ska säkerställa att åtkomst till de tjänster och system som avses i punkt 1 för minderåriga under 13 år endast tillåts och kontrolleras med hjälp av de verktyg för vårdhandshavare som avses i artikel 20.

5.Leverantörer av programvarubutiker ska offentliggöra tydlig och lättbegriplig information om den metod och de kriterier och källor som ligger till grund för deras åldersklassificeringssystem.

6.Leverantörer av programvarubutiker ska tillåta att EU-lösningen för åldersverifiering med hjälp av ett EU-åldersintyg, som certifierats som överensstämmande med EU- systemet för åldersverifiering och ingår i de respektive EU-förteckningar som avses i artikel 30.1, erbjuds i deras butik.

Artikel 17 – Uppförandekoder för åldersklassificering och onlinespel

1.Kommissionen ska uppmuntra och underlätta utarbetandet av uppförandekoder på unionsnivå senast den [dag då förordningen börjar tillämpas plus ett år] med deltagande av leverantörer av programvarubutiker och onlinespel, utvecklare och leverantörer av digitalt innehåll, inbegripet programvaruapplikationer och onlinespel, leverantörer av åldersklassificeringssystem, organisationer som företräder minderåriga och deras vårdnadshavare, organisationer i det civila samhället som är specialiserade på skydd av minderåriga online samt relevanta myndigheter. Uppförandekoderna ska bidra till ett harmoniserat fastställande och en harmoniserad tillämpning av åldersklassificeringssystem, inbegripet sådana som avses i artikel 16.1, särskilt genom fastställande av gemensamma kriterier och metoder för sådana system, och bidra till en effektiv tillämpning av artikel 15 avseende onlinespel.

2.Kommissionen ska sträva efter att säkerställa att uppförandekoderna minst omfattar följande:

a)De eftersträvar det tydligt definierade och otvetydiga målet att möjliggöra och underlätta ömsesidigt erkännande och konsekvent tillämpning av åldersklassificering av leverantörer av programvarubutiker och onlinespel i alla medlemsstater.

b)De fastställer lämpliga kriterier, metoder och informationskällor för bedömningar av innehållets åldersanpassning, särskilt när det gäller våld, sex, spelverksamhet och självskadebeteende, samt köp i appar, kontaktrisker och beroendeframkallande design.

c)De fastställer kostnadsfria rättsmedel och prövningsmekanismer för innehållsleverantörer, inbegripet apputvecklare, för att lösa tvister som rör åldersklassificeringen av innehåll med mellankomst av ett organ som är opartiskt och oberoende, särskilt ekonomiskt oberoende, av tjänsteleverantörer och tjänstemottagare.

d)De tillhandahåller harmoniserade, lätt igenkännliga och lättbegripliga åldersmärkningsetiketter och textbeskrivningar som ska visas på ett framträdande sätt innan man får åtkomst till eller köper innehåll.

e)De möjliggör regelbunden, transparent och oberoende övervakning och utvärdering av måluppfyllelsen, bland annat genom nyckelresultatindikatorer för mätning av måluppfyllelsen och regelbundna uppdateringar till följd av teknikens utveckling och nya risker för minderåriga.

f)De definierar, när det gäller onlinespel, lämpliga åtgärder och metoder för att ge verkan åt skyldigheterna i artikel 15.1, 15.2, 15.3 och 15.4, när så är lämpligt på grundval av befintliga alleuropeiska ramar för åldersklassificering, inbegripet kriterier för interaktiva funktioner och metoder för intäktsgenerering, och föreskriver att de regelbundet uppdateras till följd av vetenskapens och teknikens utveckling och nya risker för minderåriga.

3.Senast den [dag för ikraftträdande plus 42 månader] ska kommissionen bedöma om uppförandekoderna uppfyller de mål som anges i punkt 2 och är lämpliga för att styrka att skyldigheterna fullgörs. Kommissionen ska regelbundet övervaka och utvärdera måluppfyllelse, med beaktande av de nyckelresultatindikatorer som eventuellt ingår, och offentliggöra en bedömning. När kommissionen bedömer efterlevnaden av punkt 2 f ska artikel 15.4 tillämpas.

AVSNITT VI – Allmänna skyldigheter avseende minderårigas agens och verktyg till stöd

för minderåriga och vårdhandshavare

Artikel 18 – Minderårigas agens

1. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, onlinespel, AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar ska säkerställa att tjänstens eller systemets funktioner, kommunikation, information, verktyg och mekanismer för användarkontroll, varningar och all annan information som avses i kapitel III är lättillgängliga för alla minderåriga och presenteras på ett sätt som minderåriga kan förstå. Om en leverantör är en leverantör av en mycket stor onlineplattform som utsetts till sådan i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065, ska leverantören säkerställa att den information som avses i denna punkt görs tillgänglig på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där tjänsten tillhandahålls.

2.Sådana leverantörer som avses i punkt 1 ska tillhandahålla följande:

a)Verktyg som gör det möjligt för minderåriga att styra och lämna synpunkter på innehåll, prompter, information som föreslås och sökresultat som de exponeras för och som har omedelbara och varaktiga effekter på de former av innehåll, prompter och information som föreslås samt på sökresultat.

b)Mekanismer som låter minderåriga styra de inställningar som avgör hur de interagerar och kommunicerar med, överför, skapar eller genererar innehåll på tjänsten eller systemet, inbegripet varningssignaler, och förklaringar, som möjliggör tillfälliga ändringar och som säkerställer att minderåriga enkelt kan återgå till tidigare inställningar eller standardinställningar.

Artikel 19 – Barnvänliga anmälnings- och stödverktyg för minderåriga

1. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, videospelsplattformar, AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar ska införa mekanismer som låter minderåriga anmäla innehåll, konton, grupper, funktioner eller beteende, beroende på vad som är tillämpligt, som de anser vara skadligt för deras integritet, säkerhet eller trygghet. Sådana mekanismer ska vara lättillgängliga och utformade på ett sätt som minderåriga kan förstå. Om en leverantör är en leverantör av en mycket stor onlineplattform som utsetts till sådan i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065, ska leverantören säkerställa att mekanismerna görs tillgängliga på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där tjänsten tillhandahålls.

2.Om en leverantör som avses i punkt 1 är en onlineplattform som omfattas av artikel 17 i förordning (EU) 2022/2065, ska eventuella begränsningar som införs till följd av sådana rapporter som avses i punkt 1 i den här artikeln betraktas som en begränsning vad gäller synligheten i enlighet med artikel 17.1 a i förordning (EU) 2022/2065.

3.Leverantörer som avses i punkt 1 ska vidta nödvändiga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att anmälningar som lämnas in av minderåriga i enlighet med punkt 1 behandlas och åtgärdas med prioritet och utan onödigt dröjsmål och att minderåriga får information om det förfarande som genomförs och om möjligheterna till prövning.

4.Leverantörer som avses i punkt 1 ska göra följande:

a)Säkerställa att minderåriga får tillgång till stöd och tillförlitliga informationskällor när de påträffar olagligt eller skadligt innehåll på tjänsten eller systemet, inbegripet genom att informera minderåriga om tillgängliga resurser och organisationer på nationell nivå och unionsnivå.

b)Säkerställa att de stödkällor och tillförlitliga informationskällor som avses i led a i denna punkt vid behov presenteras för minderåriga, åtminstone efter att minderåriga har lämnat in en rapport i enlighet med punkt 1.

c)Vidta rimliga åtgärder för att visa tydliga varningsmeddelanden när minderåriga sannolikt kommer att lägga ut eller exponeras för innehåll eller interaktioner som utgör en risk för deras personliga integritet, säkerhet eller trygghet.

Artikel 20 – Verktyg för vårdnadshavare

a)De ska vara anpassade till den minderåriges ålder, med vederbörlig hänsyn taget till den minderåriges gradvisa utveckling.

b)De ska vara lätta att använda, komma åt och aktivera för minderåriga och vårdnadshavare.

c)De ska säkerställa att ändringar endast kan göras med samma behörighetsnivå som krävs för den initiala aktiveringen av verktyget.

d)De ska vara effektiva och ska inte enkelt kunna kringgås eller motverkas av tjänstens eller systemets utformning eller drift.

e)De får inte begränsa minderårigas rättigheter på ett oproportionerligt sätt.

f)De ska respektera den minderåriges agens och personliga integritet.

2.Leverantörer som avses i punkt 1 ska säkerställa att minderåriga informeras när något av de verktyg för vårdnadshavare som avses i punkt 1 används.

3.Leverantörer som avses i punkt 1 ska uppmuntra vårdnadshavare att använda de verktyg som avses i den punkten och regelbundet påminna dem om att de är tillgängliga, om deras ändamål och om behovet av att uppdatera dem. Detta ska inbegripa visning av tydliga varningsmeddelanden om hanteringen av minderårigas inställningar.

4.Leverantörer som avses i punkt 1 ska bygga in följande mekanismer i de verktyg för vårdnadshavare som avses i den punkten:

a)Effektiva åtgärder för att säkerställa tidsbegränsad åtkomst i enlighet med artikel 9.3, artikel 14.1 b och artikel 15.1 b.

b)Mekanismer för hantering av inställningar i enlighet med artiklarna 11 och 12.

c)Mekanismer som låter vårdnadshavare på minderårigas vägnar rapportera innehåll, konton, grupper eller beteenden som de anser vara skadliga för minderårigas personliga integritet, säkerhet eller trygghet i enlighet med artikel 19.1.

5.Leverantörer av mycket stora onlineplattformar som utsetts till sådana i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065 ska i förekommande fall säkerställa att de verktyg för vårdnadshavare som avses i punkt 1 är driftskompatibla med verktyg för vårdnadshavare som tillhandahålls av tredje parter, i enlighet med villkoren i artikel 6 i förordning (EU) 2022/1925.

6.Leverantörer som avses i punkt 1 ska säkerställa att vårdnadshavare och minderåriga i enlighet med artikel 19 kan rapportera om sådana verktyg för vårdnadshavare som avses i punkt 1 inte är i drift och inte fungerar på föreskrivet sätt.

7.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 40 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa krav för tillstånd för sådana verktyg för vårdnadshavare som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Artikel 21 – Kollektiva klagomål

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 86 i förordning (EU) 2022/2065 och direktiv (EU) 2020/1828 eller någon annan form av regler om representation enligt nationell rätt ska minderåriga och vårdnadshavare som är mottagare av

onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, videospelsplattformar och användare av AI-följeslagare eller allmänna konversationschattbottar åtminstone ha rätt att bemyndiga ett organ, en organisation eller en sammanslutning att på de minderårigas vägnar utöva de rättigheter som följer av denna förordning, under förutsättning att organet, organisationen eller sammanslutningen uppfyller samtliga följande villkor:

a)De drivs utan vinstsyfte.

b)De har inrättats på vederbörligt sätt i enlighet med en medlemsstats rätt.

c)Deras stadgeenliga mål inbegriper ett berättigat intresse av att säkerställa att denna förordning efterlevs.

2.Utöver rätten att lämna in klagomål i enlighet med artikel 53 i förordning (EU) 2022/2065, ska minderåriga och vårdnadshavare som är mottagare av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster och videospelsplattformar och användare av AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar, samt sådana organ, organisationer eller sammanslutningar som avses i punkt 1 i denna artikel, ha rätt att lämna in klagomål om påstådda överträdelser av denna förordning mot leverantörer av ovannämnda tjänster och system till den behöriga myndighet som fastställts i enlighet med artikel 34 i den medlemsstat där tjänstemottagaren eller systemanvändaren befinner sig eller är etablerad, eller till Europeiska AI-byrån vad gäller AI-följeslagare eller de allmänna konversationschattbottar som omfattas av dess exklusiva behörighet i enlighet med artikel 75.1 i förordning (EU) 2024/1689.

AVSNITT VII – Andra krav på tillbörlig aktsamhet för en säker onlinemiljö

Artikel 22 – Övervakningsskyldighet för leverantörer av mycket stora onlineplattformar

1.De leverantörer av tjänster som avses i artikel 8.1 i denna förordning och som har utsetts till mycket stora onlineplattformar i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065 ska övervaka, testa och utvärdera effektiviteten hos de åtgärder som genomförs i enlighet med detta kapitel.

2.Den bedömning som avses i punkt 1 i denna artikel ska ingå i den riskbedömning som utförs i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2022/2065.

Artikel 23 – Uppförandekoder

1.Kommissionen ska uppmuntra och underlätta utarbetandet av frivilliga uppförandekoder på unionsnivå för att bidra till en korrekt tillämpning av denna förordning. Kommissionen ska bjuda in leverantörer av relevanta tjänster och berörda system, relevanta nationella behöriga myndigheter, organisationer i det civila samhället, näringslivet, den akademiska världen, föräldrar, utbildare och andra berörda parter att delta i utarbetandet av dessa uppförandekoder.

2.När kommissionen ger verkan åt punkt 1 ska den eftersträva att säkerställa att uppförandekoderna innehåller tydligt angivna specifika mål och åtaganden om att vidta särskilda åtgärder för att uppnå dessa mål, och att vederbörlig hänsyn tas i

dessa till särdragen hos de olika tjänster och system som tillhandahålls samt behoven och intressena på unionsnivå hos alla berörda parter, särskilt minderåriga. Kommissionen ska också sträva efter att säkerställa att deltagarna regelbundet rapporterar till kommissionen och sina respektive behöriga myndigheter enligt denna förordning. I de rapporteringsåtaganden som kommissionen efterlyser ska hänsyn tas till skillnader i storlek och kapacitet mellan olika leverantörer.

3.Kommissionen ska, efter samråd med europeiska nämnden för digitala tjänster eller Europeiska styrelsen för artificiell intelligens avseende de uppförandekodaspekter som faller inom ramen för deras behörighet, bedöma om uppförandekoderna uppfyller de mål som anges i punkterna 1 och 3 och om de är lämpliga för att styrka att de skyldigheter som fastställs i denna förordning fullgörs. Kommissionen ska offentliggöra bedömningen. Den ska regelbundet övervaka och utvärdera uppnåendet av uppförandekodernas mål och ska, efter samråd med europeiska nämnden för digitala tjänster eller Europeiska styrelsen för artificiell intelligens, uppdatera bedömningen när så är lämpligt.

4.Kommissionen ska uppmuntra och främja regelbunden översyn och anpassning av uppförandekoderna.

5.Kommissionen ska också uppmuntra utvecklingen av bästa praxis på alla områden som omfattas av denna förordning. Detta kan omfatta områden såsom testning i samband med produktutveckling eller normer för kontroll. Detta påverkar inte tillämpningen av artikel 5.

Artikel 24 - Rättsliga företrädare

1. Leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, onlinespel, AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar som inte är etablerade i unionen, men som erbjuder tjänster eller system i unionen, ska skriftligen utse en juridisk eller fysisk person att agera som deras rättsliga företrädare i en av de medlemsstater där de erbjuder sina system eller tjänster. Om sådana leverantörer redan har utsett en rättslig företrädare i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2022/2065 eller i enlighet med artikel 22 eller artikel 54 i förordning (EU) 2024/1689, får de dock utvidga den juridiska eller fysiska personens bemyndigande till att omfatta alla frågor som är nödvändiga för mottagande, efterlevnad och genomdrivande av beslut som utfärdas med avseende på denna förordning.

2.Artikel 13.2–13.5 i förordning (EU) 2022/2065 ska gälla och hänvisningar till förordning (EU) 2022/2065 ska anses som hänvisningar till den här förordningen vad gäller de skyldigheter som fastställs i den här förordningen med avseende på

leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster och onlinespel. Artikel 22.2, 22.3 och 22.4 i förordning (EU) 2024/1689 eller artikel 54.2– 54.5 i den förordningen ska gälla och hänvisningar till de skyldigheter som fastställs i förordning (EU) 2024/1689 ska anses som hänvisningar till den här förordningen vad gäller de skyldigheter som fastställs i den här förordningen med avseende på leverantörer av AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar.

Artikel 25 – Ändringar av förtecknade åtgärder

1.Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 40 i syfte att ändra artiklarna 9.2, 10.2, 11.1, 12.1, 12.2, 14.1, 15.1 och 18.2 med avseende på

leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, onlinespel, AI-följeslagare och allmänna konversationschattbottar för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga på deras tjänst eller system. Dessa delegerade akter ska grundas på identifierade nya risker som undergräver minderårigas hälsa och välbefinnande samt deras integritet, säkerhet och trygghet, och som gör det nödvändigt att hålla följande skyldigheter uppdaterade för att säkerställa en effektiv efterlevnad av dessa skyldigheter:

a)Förbud mot metoder som är avsedda att, eller som med rimlig säkerhet kan förutses, uppmuntra en tvångsmässig eller överdriven användning av tjänsten av minderåriga i enlighet med artikel 9.2.

b)Åtgärder som säkerställer att rekommendationssystem är utformade på ett sätt som säkerställer en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga i enlighet med artikel 10.2.

c)Standardinställningar som säkerställer att minderårigas konton är inställda på en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet i enlighet med artikel 11.1.

d)Åtgärder som säkerställer en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga när det gäller kontakter mellan minderåriga och andra tjänstemottagare i enlighet med artikel 12.1 samt åtgärder som begränsar synligheten för all information som delas av minderåriga och deras interaktioner med andra tjänstemottagare i enlighet med artikel 12.2.

e)Åtgärder som säkerställer ett starkt skydd för minderårigas hälsa, säkerhet, grundläggande rättigheter och välbefinnande i fall där minderåriga kan få åtkomst till AI-följeslagare och allmänna konversationschattbotsystem i enlighet med artikel 14.1.

f)Åtgärder som säkerställer en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga i onlinespel i enlighet med artikel 15.1.

g)Åtgärder som säkerställer minderårigas agens i enlighet med artikel 18.2.

2.När kommissionen överväger att anta en delegerad akt ska den beakta följande:

a)I vilken utsträckning risken redan har skadat minderårigas hälsa och välbefinnande eller haft negativ inverkan på minderårigas integritet, säkerhet och trygghet eller grundläggande rättigheter, eller har gett upphov till betydande farhågor när det gäller sannolikheten för sådan skada eller negativ inverkan, något som till exempel kan finnas belagt i rapporter eller dokumenterade anklagelser som lämnats in till nationella behöriga myndigheter, eller i andra rapporter, i förekommande fall.

b)Den potentiella omfattningen av sådan skada eller sådan negativ inverkan, särskilt i fråga om intensitet och förmåga att påverka en stor mängd personer eller att i oproportionerlig utsträckning påverka en viss grupp av personer.

c)De befintliga åtgärdernas inverkan på hanteringen av sådana risker, inbegripet det avsedda syftet med sådana åtgärder, den utsträckning i vilken åtgärderna används eller sannolikt kommer att användas, och sådana åtgärders

ändamålsenlighet för minderårigas hälsa, välbefinnande samt integritet, säkerhet och trygghet.

KAPITEL IV – VERIFIERING AV FÖRÄLDRAANSVAR

Artikel 26 – Verifiering av föräldraansvar

1.För att skapa ett konto med begränsade funktioner i enlighet med artikel 6.2 eller åldersanpassade upplevelser på videodelningsplattformar i enlighet med artikel 7.2 och för att implementera effektiva, tillgängliga och användarvänliga verktyg för vårdnadshavare i enlighet med artikel 20.1 ska en leverantör av en sådan tjänst som avses i de bestämmelserna kunna göra följande:

a)Utgå från signaler om föräldraansvar som grundar sig på fritt tillgängliga officiella onlinedatabaser eller onlinegränssnitt som tillhandahålls av en medlemsstat.

b)Utgå från signaler om föräldraansvar som leverantören redan kan ha fått från tidigare kontakter som den minderåriga och den vuxna med föräldraansvar har haft med den berörda tjänsten.

c)Godta egenförsäkran från den vuxna med föräldraansvar åtminstone till dess att den delegerade akt som avses i punkt 3 har antagits.

2.När leverantören utgår från de signaler som avses i punkt 1 a ska den göra rimliga ansträngningar för att verifiera att den tillgängliga informationen är tillförlitlig och fullständig.

3.När leverantören utgår från de egenförsäkringar som avses i punkt 1 c ska den göra rimliga ansträngningar för att verifiera att den vuxna som gör egenförsäkran utövar föräldraansvar.

4.Verifiering av föräldraansvar enligt punkt 1 ska utföras på ett integritetsbevarande sätt och får inte leda till ytterligare behandling av personuppgifter som skulle kunna göra det möjligt för leverantören att fastställa var den berörda vuxna eller minderåriga befinner sig eller att spåra, rikta in sig på eller profilera den vuxna eller minderåriga.

5.Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 39 för att komplettera denna förordning genom att specificera signaler som tyder på föräldraansvar i enlighet med punkt 1 a i denna artikel.

KAPITEL V – ÅLDERSSÄKRING

Avsnitt I – Allmänna principer för ålderssäkring

Artikel 27 – Allmänna principer för ålderssäkring

Om leverantörer av tjänster och system som omfattas av kapitlen II och III genomför lösningar för ålderssäkring för att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning ska de säkerställa att dessa lösningar tillhandahåller en hög nivå av exakthet, tillförlitlighet, säkerhet, robusthet, icke-ingrepp i rättigheter, integritets- och dataskydd samt icke-diskriminering.

Artikel 28 – Dataskydd vid ålderssäkring

1.Lösningar för ålderssäkring får inte göra det möjligt att identifiera mottagaren eller att lokalisera, spåra, rikta in sig på, skicka annonser till eller profilera mottagare för något ändamål.

2.Leverantörer av tjänster och system som omfattas av denna förordning, och alla enheter som agerar på vägnar av eller tillsammans med sådana leverantörer i samband med ålderssäkring, får inte bevara, förvärva eller behandla fler personuppgifter än vad som är absolut nödvändigt för att bedöma om tjänstemottagaren eller systemanvändaren har uppnått de åldersgränser som fastställs i denna förordning, och får inte ytterligare behandla, dela eller kombinera dessa uppgifter med några ytterligare uppgifter, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29.6, och de får inte kombinera personuppgifter som är lagrade eller som rör systemanvändningen med personuppgifter från eventuella andra tjänster som erbjuds av leverantören eller med personuppgifter från tredjepartstjänster.

3.Leverantörer av tjänster och system som omfattas av denna förordning, och alla enheter som agerar på vägnar av eller tillsammans med sådana leverantörer i samband med ålderssäkring, ska säkerställa att de åtgärder som används baseras på den senaste tekniken. Alla åtgärder för ålderssäkring ska vara nollkunskapssäkra.

4.Genom undantag från punkt 2 får de leverantörer som avses i artiklarna 16.4 och 8.1 på kontonivå lagra en ålderssignal som visar att en användare har uppnått en viss åldersgräns enligt denna förordning, enbart i syfte att undvika upprepad ålderssäkring. En sådan ålderssignal ska vara begränsad till det minimum av information som är nödvändig för detta ändamål.

5.Leverantörer av tjänster och system som omfattas av denna förordning ska vidta de tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla kraven i punkterna 1, 2, 3 och 4.

Avsnitt II – Särskilda skyldigheter för ålderssäkring

Artikel 29 – Lösningar för ålderssäkring

1.De leverantörer av tjänster som avses i artikel 6 i denna förordning ska införa lösningar för åldersverifiering för att, enligt de villkor som anges i detta kapitel, verifiera om tjänstemottagaren har uppnått minimiåldern enligt dessa bestämmelser eller, i tillämpliga fall, om det är nödvändigt att skapa ett föräldrakonto.

2.För att uppfylla kraven i artikel 6 ska de leverantörer som avses i den punkten uteslutande göra bruk av en EU-lösning för åldersverifiering genom att använda ett EU-åldersintyg som tillhandahållits av en tredje part, som certifierats som överensstämmande med EU-systemet för åldersverifiering och som ingår i eller kan verifieras mot de EU-förteckningar som avses i artikel 30.1 a och b.

3.EU-lösningar för åldersverifiering och EU-åldersintyg ska av en offentlig myndighet certifieras som överensstämmande med kraven i EU-systemet för åldersverifiering, i enlighet med artikel 30.2. Europeiska digitala identitetsplånböcker som certifierats i enlighet med artikel 5c i förordning (EU) nr 910/2014 och som uppfyller kraven i

EU-systemet för åldersverifiering ska anses vara certifierade i enlighet med denna punkt. Leverantörer av EU-åldersintyg och leverantörer av EU-lösningar för åldersverifiering ska uppfylla kraven i EU-systemet för åldersverifiering.

4.För att fullgöra skyldigheterna i artiklarna 8.1 och 16.2 och 16.3 får de berörda leverantörerna använda andra lösningar för ålderssäkring än de EU-lösningar för åldersverifiering som avses i punkt 2, om de kan visa att dessa lösningar uppfyller kraven i artiklarna 27 och 28.

5.De leverantörer av tjänster och system som avses i punkterna 1 och 4 ska säkerställa att mottagarna har tillgång till en effektiv intern mekanism för hantering av klagomål som gör det möjligt för dem att på elektronisk väg och kostnadsfritt lämna in klagomål mot resultatet av den ålderssäkring som avses i de punkterna, om mottagaren anser att resultatet av ålderssäkringen är felaktigt. Leverantörer av onlineplattformar enligt definitionen i artikel 3 i) i förordning (EU) 2022/2065 får, för att uppfylla kraven i denna artikel, använda den mekanism för hantering av klagomål som fastställs i artikel 20 i förordning (EU) 2022/2065.

6.Om en leverantör av ett operativsystem har mottagit en användares ålderssignal, och om den ålderssäkring som använts för att ta emot denna ålderssignal uppfyller de krav som fastställs i artikel 27, ska leverantören av ett operativsystem, efter att användaren har gett sitt samtycke, göra det möjligt att dela ålderssignalen med berörda leverantörer när en sådan ålderssignal från en användare krävs för att uppfylla kraven i denna förordning.

Artikel 30 – Kommissionens befogenhet

1.Kommissionen ska upprätthålla

a)en EU-förteckning över tillhandahållare av EU-åldersintyg som certifierats i enlighet med artikel 29.2 och anmälts av en medlemsstat,

b)en EU-förteckning över EU-lösningar för åldersverifiering som certifierats i enlighet med artikel 29.2 och anmälts av en medlemsstat.

Kommissionen ska offentliggöra EU-förteckningen och hålla den uppdaterad i ett säkert och maskinläsbart format.

2.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa de specifikationer som ska ligga till grund för hur EU-systemet för åldersverifiering ska fungera, inbegripet de krav som är tillämpliga på EU-lösningar för åldersverifiering och på utfärdande, uppvisande och verifiering av EU-åldersintyg. Sådana genomförandeakter ska begränsas till vad som är nödvändigt för att säkerställa ett effektivt, säkert, integritetsbevarande, interoperabelt och enhetligt genomförande av artikel 29.2 och 29.3 och ska baseras på principen om uppgiftsminimering, ändamålsbegränsning, säkerhet, teknikneutralitet och proportionalitet, och ska säkerställa interoperabilitet med de europeiska digitala identitetsplånböcker som tillhandahålls i enlighet med artikel 5a i förordning (EU) nr 910/2014. Dessa genomförandeakter ska specificera de detaljerade tekniska och organisatoriska krav samt integritets- och säkerhetskrav som är tillämpliga på EU-åldersintyg och deras leverantörer och på EU-lösningar för åldersverifiering och deras leverantörer, underlagen och förfarandena för offentliga myndigheter som påvisar och bedömer regelefterlevnad samt specifikationerna för de EU-förteckningar som avses i punkt 1. Genomförandeakterna får också innehålla krav på en förtroendemärkning för lösningar för åldersverifiering. Dessa

genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 40.2.

3.Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 39 i syfte att komplettera denna förordning genom att specificera följande:

a)De krav som är tillämpliga på de alternativa lösningar för ålderssäkring som avses i artikel 29.4, inbegripet de krav som är nödvändiga för att påvisa överensstämmelse med artiklarna 27 och 28. Dessa delegerade akter ska specificera de detaljerade tekniska och organisatoriska krav samt integritets- och säkerhetskrav som är tillämpliga.

b)De skyldigheter som är tillämpliga på de operativsystem som avses i artikel 29.6, inbegripet de krav som är nödvändiga för att säkerställa att ålderssignaler delas på ett säkert, integritetsbevarande och interoperabelt sätt.

Artikel 31 – Medlemsstaternas skyldigheter

1.Medlemsstaterna ska inrätta minst ett integritetsbevarande elektroniskt medel genom vilket en vårdnadshavare kan erhålla och lägga fram ett intyg om föräldraansvar för en minderårig vid tillämpning av artikel 26.1 a och vid användning av de verktyg för vårdnadshavare som avses i artikel 20. Sådana medel ska

a)bygga på autentiska källor som fastställts enligt nationell rätt,

b)vara kostnadsfria för vårdnadshavaren,

c)inte medföra att någon annan information om föräldraansvar utöver bekräftelsen om att föräldraansvar föreligger blir åtkomlig för leverantörer eller för allmänheten.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att de integritetsbevarande elektroniska medel som avses i punkt 1 är tillgängliga för alla medborgare och vårdnadshavare och minderåriga som är bosatta inom deras territorium, inbegripet personer med funktionsnedsättning, personer med begränsad digital tillgång eller kompetens, och personer i utsatta situationer, såsom flyktingfamiljer och fördrivna familjer.

3.Medlemsstaterna ska tillhandahålla lämpliga alternativa förfaranden om föräldraansvar inte kan styrkas genom normala civilståndshandlingar.

4.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att det finns sätt att erhålla åldersintyg för att verifiera den minimiålder som fastställs i denna förordning.

5.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att medborgare och invånare kostnadsfritt har tillgång till minst en EU-lösning för åldersverifiering som certifierats i enlighet med artikel 29.3 för att verifiera de åldersgränser som fastställs i denna förordning.

6.Medlemsstaterna ska säkerställa att offentliga myndigheter kan ackrediteras för de ändamål som avses i artikel 29.3 och ska meddela kommissionen namnen på och adresserna till de offentliga myndigheter som utsetts och ackrediterats på deras territorium samt alla senare ändringar av dessa. Kommissionen ska offentliggöra den informationen.

7.Medlemsstater ska utan onödigt dröjsmål underrätta kommissionen om EU-lösningar för åldersverifiering och EU-åldersintyg som certifierats i enlighet med artikel 29.3, tillsammans med motsvarande intyg om överensstämmelse, samt om varje

efterföljande upphävande eller återkallande av ett sådant intyg. När en EU-lösning för åldersverifiering och EU-åldersintyg har förts upp på de förteckningar som avses i artikel 29.1 a och b ska de erkännas av alla medlemsstater vid tillämpningen av denna förordning.

Artikel 32 – Befintliga konton

1.För att i enlighet med artikel 6.4 fastställa huruvida ett befintligt konto tillhör en tjänstemottagare under 15 år ska de leverantörer som avses i artikel 6.1 använda sig av en lösning för åldersverifiering enligt artikel 30.2.

2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska leverantörer som avses i den punkten inte vara skyldiga att utföra åldersverifiering om de med en hög grad av säkerhet kan fastställa att tjänstemottagaren har uppnått den minimiålder som anges i artikel 6.

3.Genom undantag från artikel 8.1 ska leverantörer som omfattas av den artikeln och leverantörer av programvarubutiker inte vara skyldiga att bedöma tjänstemottagarens ålder om de med en hög grad av säkerhet kan fastställa att tjänstemottagaren inte är minderårig.

4.Leverantörer av mycket stora onlineplattformar, utsedda till sådana i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065, som omfattas av denna artikel, ska lämna in en plan till den behöriga myndigheten med angivande av hur de avser att följa punkt 1 och artikel 8.1 och, om de avser att utnyttja de undantag som fastställs i punkterna 2 och 3, hur de avser att fastställa att tjänstemottagaren eller systemanvändaren har uppnått minimiåldern, i enlighet med de punkterna.

KAPITEL VI – ÅTGÄRDER TILL STÖD FÖR MINDERÅRIGA

Artikel 33 – Nationella åtgärder för att förbereda och stödja minderåriga

1.Medlemsstaterna ska stödja skyddet av minderåriga genom att fastställa nationella strategier för att säkerställa att minderåriga och deras vårdnadshavare har

a)enkel, kostnadsfri och konfidentiell tillgång på nationell nivå till kanaler genom vilka minderåriga kan söka hjälp rörande de skadliga företeelser som tas upp i denna förordning, inbegripet oönskad kontakt och nätmobbning,

b)tillräcklig information om de risker som tas upp i denna förordning och om tillgängliga skyddsmöjligheter, bland annat i form av digital kompetens.

c)annan information som är relevant för skyddet av minderåriga på nätet.

2.Den verksamhet som medlemsstater bedriver för att stödja skyddet av minderåriga ska baseras på de erfarenheter och den sakkunskap som Safer Internet Centres har genom sin upplysningsverksamhet, sina hjälptjänster för barn, vårdnadshavare och utbildare och sina telefonjourer för anmälningar av misstänkt olagligt innehåll.

3.Medlemsstaterna ska informera kommissionen om de strategier som avses i punkt 1 senast den [samma dag som dagen för ikraftträdande plus 12 månader].

4.Den verksamhet som avses i punkt 1 får stödjas genom unionsfinansiering som görs tillgänglig inom ramen för de relevanta unionsprogram och instrument som inrättats inom ramen för den fleråriga budgetramen.

5.Kommissionen ska underlätta utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna, bland annat om utvecklingen av digital kompetens och om inrättandet och driften av nationella stödkanaler och -applikationer.

KAPITEL VII – BEFOGENHETER, TILLSYN OCH EFTERLEVNADSKONTROLL

Artikel 34 – Befogenheter, tillsyn och efterlevnadskontroll

1.Vid tillsyn och kontroll av efterlevnaden av de skyldigheter som genom denna förordning åläggs leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster, onlinespel som är videospelsplattformar och programvarubutiker ska kapitel IV i förordning (EU) 2022/2065 tillämpas, och alla hänvisningar som görs däri till leverantören av förmedlingstjänster ska anses omfatta leverantören av de tjänster som omfattas av den här förordningen. Alla hänvisningar som görs däri till efterlevnad eller bristande efterlevnad av de berörda bestämmelserna i förordning (EU) 2022/2065 ska anses omfatta den här förordningen.

2.Vid tillsyn och kontroll av efterlevnaden av de skyldigheter som genom denna förordning åläggs leverantörer av AI-följeslagare och av allmänna konversationschattbottar ska kapitel IX i förordning (EU) 2024/1689 tillämpas, och alla hänvisningar som görs däri till efterlevnad eller bristande efterlevnad av de berörda bestämmelserna i förordning (EU) 2024/1689 ska anses omfatta kapitlen II, III och IV i den här förordningen. Bristande efterlevnad av dessa skyldigheter ska medföra administrativa sanktionsavgifter enligt artikel 99 i förordning (EU) 2024/1689 på högst 6 % av den totala globala årsomsättningen för det företag som tillhandahåller AI-följeslagaren eller den allmänna konversationschattbotten under det föregående räkenskapsåret, om det har konstaterats att leverantören har handlat uppsåtligen eller av oaktsamhet.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att myndigheter som utsetts av dem i enlighet med artikel 49 i förordning (EU) 2022/2065 och artiklarna 70 och 74 i förordning (EU) 2024/1689 har befogenhet att utöva tillsyn över och kontrollera efterlevnaden av denna förordning med avseende på leverantörer av tjänster eller system som omfattas av denna förordning.

4.I den mån kommissionen tilldelas befogenheter enligt kapitel IV avsnitt 4 i förordning (EU) 2022/2065 och enligt artikel 75a – 75d och artikel 99 i förordning (EU) 2024/1689 ska dessa befogenheter även omfatta tillsyn, undersökning, kontroll och övervakning av efterlevnaden av den här förordningen.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att en behörig myndighet är ansvarig för tillsynen av leverantörer av onlinespel som är videospel och för kontrollen av efterlevnaden av artikel 15 och tillämpliga bestämmelser i artiklarna 8 och 18–22. Denna behöriga

myndighet ska ha de befogenheter som anges i artikel 51 i förordning (EU) 2022/2065. Vid tillämpning av denna punkt ska medlemsstaterna fastställa regler om sanktioner för överträdelser av artikel 15 och tillämpliga bestämmelser i artiklarna 8 och 18–22 i enlighet med artikel 52 i förordning (EU) 2022/2065. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där leverantören av onlinespel som är videospel har sitt huvudsakliga verksamhetsställe ska ha exklusiv befogenhet att utöva tillsyn över och kontrollera efterlevnaden av denna förordning.

6.De tillsynsmyndigheter som avses i artikel 51 i förordning (EU) 2016/679 ska ha befogenhet att övervaka den behandling av personuppgifter som är nödvändig för

efterlevnaden av denna förordning, särskilt artiklarna 27, 28 och 29 i denna förordning. Vid överträdelser av de dataskyddsskyldigheter som fastställs i de artiklarna får tillsynsmyndigheterna för dataskydd inom ramen för sina befogenheter påföra sanktionsavgifter i enlighet med artikel 83 i förordning (EU) 2016/679 upp till det belopp som anges i artikel 83.5 i den förordningen.

7.Medlemsstaternas myndigheter får inte fatta beslut som strider mot ett beslut som kommissionen har antagit enligt denna förordning. Kommissionen och

medlemsstaterna, inbegripet samordnarna för digitala tjänster, marknadskontrollmyndigheterna samt nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen ska ha ett nära samarbete och samordna sina verksamheter.

Artikel 35 – Påskyndat förfarande

1.Vid tillämpning av kapitel IV avsnitt 4 i förordning (EU) 2022/2065 och kapitel IX i förordning (EU) 2024/1689 ska, om skyldigheterna i den här förordningen är tillämpliga på leverantörer av mycket stora onlineplattformar som utsetts till sådana i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065 eller på leverantörer av AI- system som är föremål för kommissionens exklusiva tillsyn i enlighet med förordning (EU) 2024/1689, de befogenheter som tilldelats kommissionen enligt kapitel IV i förordning (EU) 2022/2065 och kapitel IX i förordning (EU) 2024/1689 utövas i enlighet med den här artikeln.

2.Om kommissionen inleder ett förfarande med anledning av en överträdelse av denna förordning i enlighet med artikel 66 i förordning (EU) 2022/2065 eller artikel 75a i förordning (EU) 2024/1689 i syfte att eventuellt anta beslut enligt artiklarna 73 och 74 i förordning (EU) 2022/2065 eller artikel 75c i förordning (EU) 2024/1689, ska kommissionen sträva efter att

a)underrätta den berörda leverantören om sina preliminära slutsatser inom [30] arbetsdagar från det att förfarandet inleddes i enlighet med artikel 66 i förordning (EU) 2022/2065 eller artikel 75a i förordning (EU) 2024/1689,

b)anta ett slutligt beslut inom 90 arbetsdagar från det att förfarandet inleddes.

Artikel 36 – Tillsynsavgift

1.Kommissionen ska ta ut en årlig tillsynsavgift av leverantörer av mycket stora onlineplattformar som utsetts till sådana i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065 och som utgör, är integrerade i eller integrerar onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster eller programvarubutiker, samt av leverantörer av AI-följeslagare, allmänna konversationschattbottar och videospelsplattformar, med avseende på vilka den har befogenhet att utöva tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i kapitlen II–V i den här förordningen i enlighet med artikel 33 i den här förordningen.

2.Varje leverantör som avses i punkt 1 ska debiteras den årliga tillsynsavgiften för varje tjänst eller system som omfattas av denna förordning.

3.Det totala beloppet av de årliga tillsynsavgifterna enligt punkt 1 ska täcka de kostnader som kommissionen ådragit sig under det föregående kalenderåret i samband med sina tillsynsuppgifter enligt denna förordning i relation till de leverantörer som avses i punkt 1, särskilt kostnader som rör personalresurser,

inbegripet tjänstemän, inrättande, underhåll och drift av EU-systemet för åldersverifiering enligt artikel 29, utövande av tillsyn och kontroll av efterlevnad enligt artikel 34 och utveckling av sakkunskap och kapacitet enligt artikel 37.

4.Vid fastställandet av den årliga tillsynsavgiften för uppgifterna enligt punkt 3 får den årliga tillsynsavgiften för var och en av de leverantörer som avses i punkt 1 inte överstiga 0,03 % av deras respektive globala årliga nettoinkomst under det föregående räkenskapsåret.

5.Vid tillämpningen av denna artikel ska kommissionen tillämpa de regler och principer som fastställs i artikel 43 i förordning (EU) 2022/2065.

6.Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel X som fastställer detaljerade metoder och förfaranden för

a)fastställande av de beräknade kostnader som avses i punkt 3,

b)fastställande av de enskilda årliga tillsynsavgifter som avses i punkt 1,

c)fastställande av det högsta totala värde som anges i punkt 4,

d)de arrangemang som krävs för inbetalningar.

Kommissionen ska iaktta de principer som anges i punkt 5 i denna artikel när den antar dessa delegerade akter.

Artikel 37 – Utveckling av sakkunskap och kapacitet

Kommissionen ska, i samarbete med behöriga myndigheter i enlighet med artikel 34, utveckla unionens sakkunskap och kapacitet när det gäller skydd av minderåriga, inklusive när så är lämpligt genom utstationering av personal från medlemsstaterna. Sakkunskap och kapacitet av detta slag ska särskilt utvecklas med avseende på incidenter som påverkar skyddet av minderåriga.

Artikel 38 – mekanismer för incidenthantering

1.Kommissionen ska, i samarbete med de behöriga myndigheterna enligt artikel 33, samordna bedömningen av incidenter som påverkar skyddet av minderåriga i hela unionen när det gäller tjänster och system inom tillämpningsområdet, och kunna stödja sig på sådana myndigheters sakkunskap och resurser. Medlemsstaterna ska samarbeta med kommissionen vid inrättandet av effektiva nätverk för kunskapsutbyte med andra myndigheter och relevanta tredje parter.

2.Kommissionen ska med behöriga myndigheter ingå en frivillig administrativ överenskommelse, i vilken förfaranden fastställs för att underlätta snabba insatser i händelse av en incident som påverkar skyddet av minderåriga i unionen eller i betydande delar av unionen. Medlemsstaterna ska fastställa beredskapsminiminivåer för nationella myndigheter för att säkerställa kanaler för regelbunden kommunikation mellan relevanta nationella myndigheter och tredje parter, kartlägga befintliga protokoll för incidenthantering på nationell nivå och i lämpliga fall upprätta nya protokoll. Mekanismen för incidenthantering ska komplettera de befintliga krisverktygen enligt förordning (EU) 2022/2065 och ligga till grund för en eventuell aktivering av dem.

KAPITEL VIII – GENOMFÖRANDEAKTER OCH DELEGERADE AKTER

Artikel 39 – Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.5, 6.6, 7.6, 20.7, 25.1, 26.3,

30.3och 36.6 ska tilldelas kommissionen för en period på fem år från och med [samma dag som dagen för ikraftträdandet]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.5, 6.6, 7.6, 20.7, 25.1, 26.3,

30.3och 36.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.5, 6.6, 7.6, 20.7, 25.1, 26.3, 30.3 och

36.6ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 40 – Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté (kommittén för barns säkerhet). Denna

kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

KAPITEL IV – SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 41 – Ändring av direktiv (EU) 2020/1828

I bilaga I till direktiv (EU) 2020/1828 ska följande punkt läggas till: [rättsaktens slutliga namn].

Artikel 42 – Översyn

1.Kommissionen ska göra en översyn över denna förordnings tillämpning och rapportera resultaten till Europaparlamentet och rådet senast den [31 augusti 2030]. Med beaktande av erfarenheterna från tillämpningen av denna förordning samt den tekniska, marknadsrelaterade och rättsliga utvecklingen ska kommissionen särskilt utvärdera

a)denna förordnings bidrag till en fördjupad och välfungerande inre marknad och till säkerställandet av en hög skyddsnivå för minderåriga online i Europeiska unionen,

b)hur verkningsfull tillämpningen av artiklarna 6 och 7 är,

c)tillämpningsområdet med avseende på personer för bestämmelserna i kapitlen II och III,

d)denna förordnings inverkan på respekten för rätten till yttrande- och informationsfrihet.

2.Den rapport som avses i punkt 1 ska vid behov åtföljas av ett förslag till ändring av denna förordning.

3.Dessutom ska kommissionen vart fjärde år efter den rapport som avses i första stycket lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om framstegen i förhållande till denna förordnings mål.

Artikel 43 – Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning ska tillämpas från och med den [samma dag som den träder i kraft plus 6 månader].

Artikel 5 ska dock tillämpas från och med den [samma dag som ikraftträdandet] och artiklarna 33 och 35 ska tillämpas från och med den [samma dag som ikraftträdandet plus 12 månader].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	4
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	4
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	4
1.3	Mål ...............................................................................................................................	4
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	4
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	4
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	5
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	5
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	7
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	7

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	8
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	8

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	9
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ..............................	10
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) .........................................................................	10
2.	FÖRVALTNING .......................................................................................................	12
2.1	Regler om uppföljning och rapportering....................................................................	12
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem...............................................................................	12

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna ...............................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).......	14
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter ...............................................	15

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten16

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	17
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	17
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	17
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för

	decentraliserade byråer) .............................................................................................	19
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	21
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		21
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	21
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	21
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	22
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	22
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	23
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	23
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	27
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	27
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	28
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	29
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	30
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	31

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Lagen om säkerhet och rättigheter för barn på nätet (Care)

1.2Berörda politikområden

Politikområde som berörs: Skydd av minderåriga på nätet inom politikområdena kommunikationsnät, innehåll och teknik. folkhälsa samt inre marknaden, industri, entreprenörskap och små och medelstora företag.

Budgetkonsekvenserna rör de nya tillsynsuppgifter som anförtrotts kommissionen när det gäller sociala nätverkstjänster online, videodelningsplattformstjänster, programvarubutiker samt AI-följeslagare och allmänna konversationschatbottar inom kommissionens behörighetsområde. Vissa begränsade effekter uppstår också till följd av de nya skyldigheterna avseende videospel, även om den direkta tillsynen ligger hos medlemsstaternas myndigheter.

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Detta förslag till förordning är en uppföljning av slutsatserna i rapporten från medordförandena för den särskilda panelen för barns säkerhet på nätet, som stakar ut en tydlig väg för hur barn i Europa kan skyddas bättre i onlinemiljön.

Såsom anges i rapporten tillbringar barn allt mer tid på nätet och utsätts därmed för många olika risker, såsom exponering för icke åldersanpassat innehåll, nätmobbning, överdriven tid på nätet och oönskade kontakter från främlingar. Dessa risker får allvarliga konsekvenser för barns psykiska hälsa och välbefinnande, och ungdomar och barn är en särskilt utsatt grupp.

EU-marknaden riskerar att bli alltmer fragmenterad i takt med att medlemsstaterna planerar eller antar nya åtgärder för att begränsa tillgången till vissa onlineplattformar som anses vara riskfyllda för barn under en viss ålder – med skillnader i omfattning, åldersgräns och föreslagna begränsningar – vilket skapar rättsosäkerhet, höga efterlevnadskostnader för företag och en ojämlik skyddsnivå för minderåriga i en digital miljö som inte känner några gränser.

För att säkerställa en säker och åldersanpassad digital miljö för minderåriga, och såsom också noteras i rapporten från medordförandena för den särskilda panelen, är ålderssäkring avgörande för att effektivt skydda minderåriga på nätet. Ålderssäkring ligger till grund för både åldersbegränsningar och säkerhetsåtgärder för barn. Den nuvarande rättsliga ramen för ålderssäkring är dock otydlig och genomförandet är ojämnt.

Mot denna bakgrund syftar detta förslag till förordning till att säkerställa en stark och enhetlig ram för skydd av minderåriga på nätet, med utgångspunkt i barnet och dess egenmakt och grundläggande rättigheter.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Med beaktande av det allmänna målet att skydda minderåriga på nätet har förslaget följande särskilda mål:

Fördröja minderårigas tillgång till tjänster med särskilda egenskaper som utgör sociala nätverkstjänster eller videodelningsplattformar. För dessa tjänster ska det inte vara tillåtet för minderåriga under 15 år att skapa ett konto. Leverantörer av dessa tjänster får tillåta vårdnadshavare att upprätta konton för minderåriga över 13 år med begränsade funktioner för att få tillgång till tjänsten. Om sådana leverantörer kan visa att de är en barnvänlig tjänst får de även bevilja tillgång för minderåriga under 13 år genom konton som skapas och övervakas av deras vårdnadshavare.

Stärka skyddet av minderåriga genom krav på inbyggd säkerhet genom att klargöra skyldigheterna för digitala tjänster och vissa system, så att risker för barn hanteras i utformningen och funktionen av dessa tjänster och system.

Säkerställa tillförlitliga mekanismer för ålderssäkring som är förenliga med de grundläggande rättigheterna genom att fastställa tydliga krav och kriterier för användningen av system för ålderssäkring för att stödja både förseningen av åtkomst och genomförandet av åtgärder för inbyggd säkerhet.

Säkerställa en effektiv kontroll av efterlevnaden i hela EU genom att inrätta en robust och enhetlig ram för reglering och verkställighet som möjliggör ett snabbt och effektivt genomförande och säkerställer att minderåriga skyddas snabbt och effektivt

i praktiken.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslaget förväntas bidra till en säkrare onlinemiljö för barn och samtidigt förbättra den inre marknadens funktion. Genom att förtydliga och ytterligare harmonisera skyldigheterna avseende skydd av barn i hela unionen bör den minska fragmenteringen av lagstiftningen och tillhandahålla en mer förutsägbar ram för gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster och system, särskilt med tanke på den gränsöverskridande karaktären hos de leverantörer som omfattas av denna förordning.

På kort sikt kan förslaget öka de interna efterlevnadskostnaderna för leverantörer av berörda tjänster och system, kräva omformning av produkter och genomförande av ytterligare säkerhetsåtgärder – såsom åldersstyrkande eller verktyg för vårdnadshavarkontroll – och skulle kunna skapa vissa inträdeshinder för vissa leverantörer. Med tiden förväntas dock tydligare rättsliga skyldigheter minska kostnaderna, stödja mer likvärdiga konkurrensvillkor och underlätta de offentliga myndigheternas tillsyn och kontroll av efterlevnaden, med övergripande effekter som förväntas vara neutrala till något positiva för de offentliga myndigheterna.

Förslaget förväntas också uppmuntra innovation inom barnsäker utformning och åldersanpassade digitala tjänster och system, inbegripet integritetsbevarande ålderssäkringslösningar. Även om kostnaderna kommer att öka för ålderskontroll eller alternativ ålderssäkring kan synergier med unionens bredare digitala infrastruktur, särskilt EU:s digitala identitetsplånbok och EU:s plan för ålderskontroll, minska genomförandekostnaderna med tiden.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Följande huvudindikatorer har fastställts:

Begränsa tillgången till digitala tjänster och system med hög risk: En rad undersökningar visar att miljontals minderåriga under 13 år i EU använder sociala medier och har egna konton (1). I sex länder uppger till exempel 34 % av 9–11- åringarna att de har en profil på sociala medier (2). Mot denna bakgrund skulle målet vara att säkerställa att en betydande andel av tjänsterna tillämpar effektiva åtkomstbegränsningar i linje med de nya kraven. Den senaste tidens erfarenheter i Australien visar att en sådan samhällsförändring tar tid och inte bara kräver en effektiv efterlevnad från leverantörernas sida, utan även en övergång till minderåriga, föräldrar och samhället som helhet. För att nå framgång krävs därför ett effektivt

genomförande, medvetandehöjande åtgärder i samhället, ett brett samhällsengagemang, kontinuerlig övervakning och ett erkännande av att beteendeförändringar tar tid.

Genomföra krav på inbyggd säkerhet: För närvarande har onlinemiljön inte utformats med barn i åtanke och tar inte hänsyn till deras föränderliga förmågor. Barn utsätts för många risker på nätet, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras välbefinnande, utveckling och fysiska och psykiska hälsa. Dessa risker utvecklas ständigt och eftersom barn är tidiga användare av ny teknik är de också de som är mest sårbara för dess risker. Mot denna bakgrund skulle målet vara att säkerställa att onlinemiljön blir säkrare för minderåriga genom åtgärder för inbyggd säkerhet. Framgången kommer att kräva att minderårigas säkerhet byggs in i produkter och tjänster redan från början och under en produkts eller tjänsts hela livscykel, vilket skapar en övergripande förändring bland reglerade tjänster och system som bör prioritera skyddet av minderåriga. Detta bör kombineras med ett effektivt genomförande och en effektiv övervakning.

Ha system för ålderssäkring som är förenliga med de grundläggande rättigheterna. De befintliga ålderskraven på onlineplattformar utvecklas vanligtvis inte på grundval av barns behov och verkställs knappast alls. De flesta leverantörer av digitala tjänster anger en minimiålder för att få tillgång till eller använda deras tjänster i sina allmänna villkor (3). Som OECD har noterat grundar sig skälen bakom de åldrar som plattformarna väljer på integritets- och avtalsrättsliga skäl snarare än på en bedömning av säkerhet eller utvecklingsmässig lämplighet (4). OECD betonar vidare att ”mycket få av [de tjänster som fastställer en minimiålder i sina användarvillkor] genomför ålderssäkring på ett systematiskt sätt” och att endast 2 av de 50 onlinetjänster som studeras systematiskt kräver ålderssäkring för att skapa konton

(5). Den enda ålderskontrollen innan kontot skapas är vanligtvis egenförsäkran. Det är allmänt erkänt att egenförsäkran i sig inte är ett effektivt mått på ålderssäkring, eftersom många användare inte avslöjar sin verkliga ålder (6, 7, 8). En rad undersökningar visar att minderåriga rutinmässigt uppger felaktig ålder på nätet (9). I praktiken kan minderåriga användare därför enkelt få tillgång till många åldersbegränsade onlinetjänster. I detta sammanhang är målet ett brett utnyttjande av de grundläggande rättigheterna för att bevara åldersstyrkandet. Detta kan uppnås genom åtgärder och verklig efterlevnad från de tjänster som omfattas av förordningen, i kombination med effektiv tillsyn och verkställighet samt kontinuerlig övervakning och utvärdering, särskilt när det gäller inverkan på de grundläggande rättigheterna.

Stärka en effektiv kontroll av efterlevnaden. Genomförandet av förordning (EU) 2022/2065 går i full fart, även när det gäller skydd av minderåriga. Det tar dock fortfarande tid innan ett slutligt beslut om bristande efterlevnad antas. Mot denna

bakgrund, där bristande efterlevnad misstänks, är målet att detta åtgärdas snabbt för att säkerställa att minderåriga snabbt får tillgång till effektiva åtgärder för att skydda dem i onlinemiljön.

1.4Förslaget eller initiativet avser X en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd10 X en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Skyddet av minderåriga på nätet kräver både omedelbara åtgärder för att hantera akuta risker och strukturella åtgärder för att bygga upp en säkrare digital miljö över tid.

På kort sikt bör man prioritera ett effektivt genomförande och verkställande av reglerna så att minderåriga skyddas effektivt på nätet – detta kommer att kräva betydande resurser för att förverkliga detta i praktiken. Detta bör kombineras med riktade stödåtgärder och informationskampanjer från medlemsstaternas sida för minderåriga, vårdnadshavare och utbildare.

På lång sikt är målet inte bara att hantera riskerna, utan att omforma onlinemiljön så att skyddet av minderåriga bygger på inbyggda snarare än korrigerande åtgärder. Detta kräver varaktiga investeringar i integritetsbevarande lösningar för ålderssäkring, stark digital kompetens i medlemsstaterna och en övergripande utveckling av barnvänliga tjänster.

Sex månader efter det att förordningen har börjat tillämpas måste tjänsteleverantörerna följa startdatumet för sociala medier genom att fastställa om konton tillhör mottagare under minimiåldern och vidta åtgärder för att inaktivera dessa. För att säkerställa att befintliga konton bringas i överensstämmelse med skyldigheterna avseende minimiålder ska leverantörer av mycket stora onlineplattformar, före utgången av sexmånadersperioden, till den behöriga myndigheten lämna in en detaljerad genomförandeplan som bekräftar den höga grad av förtroende som krävs.

Från och med detta datum måste plattformarna också uppfylla kraven på inbyggd säkerhet och vid behov använda ålderskontroll. Sex månader efter ikraftträdandet måste kommissionen samtidigt vara redo att se till att de nya reglerna efterlevs när det gäller mycket stora onlineplattformar och sökmotorer, och nationella samordnare för digitala tjänster när det gäller mindre plattformar och videospel. Kontrollen av efterlevnaden av de nya kraven för AI-följeslagare och chattbottar kommer att ske inom ramen för den befintliga tillsyns- och efterlevnadsramen i AI-förordningen, där

10I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

kommissionen ansvarar för AI-foljeslagare och chattbottar som bygger på AI- modeller för allmänna ändamål eller är integrerade i mycket stora onlineplattformar eller mycket stora onlinesökmotorer.

Tolv månader efter ikraftträdandet måste leverantörer av tjänster och system som omfattas möjliggöra föräldrakonton, följa reglerna för AI-följeslagare och allmänna konversationschatbottar, genomföra olika kompletterande åtgärder samt följa en uppförandekod för åldersklassificering om den är tillämplig på dem. Från och med detta datum, dvs. tolv månader efter förordningens ikraftträdande, måste kommissionen vara beredd att tillämpa det nya påskyndade verkställighetssystemet (30 dagar för att komma fram till preliminära slutsatser, 90 dagar för att komma fram till ett slutligt beslut).

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

EU-åtgärder motiveras av de digitala tjänsternas och AI-systemens gränsöverskridande karaktär, fragmenterade nationella strategier för att begränsa minderårigas tillgång och behovet av att säkerställa en enhetlig skyddsnivå för minderåriga i hela unionen. Åtgärder på EU-nivå kan minska skillnader i lagstiftningen, öka rättssäkerheten och minska efterlevnadskostnaderna för leverantörer och användare, förbättra efterlevnaden och säkerställa att minderåriga skyddas effektivt i hela EU.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

På grundval av förordning (EU) 2022/2065 har följande lärdomar dragits:

Tillräckliga och stabila resurser är avgörande. Erfarenheterna av förordning (EU) 2022/2065 visar att en effektiv tillämpning av reglerna gentemot de största företagen i världen kräver högkvalificerade resurser, teknisk kapacitet och tillräcklig personal. Detta är särskilt viktigt när man övervakar och verkställer stora gränsöverskridande digitala tjänster och gör detta i en mycket omstridd miljö.

Resurserna bör vara permanenta. Kontrollen av efterlevnaden i den digitala miljön bör bygga på stabila resurser för att säkerställa långsiktig tillförlitlighet och förutsägbarhet. Riskerna för digitala tjänster utvecklas snabbt och plattformarna ändrar snabbt sina system, samtidigt som tillsynen måste vara kontinuerlig och risken för svängdörrsproblematik måste kringgås. Endast med hjälp av permanenta resurser kan tillsynen vara kraftfull och trovärdig över tid.

Snabb verkställighet är avgörande i onlinemiljön, särskilt för minderåriga. När det gäller digitala tjänster kan skadorna öka snabbt och förseningar kan avsevärt minska insatsernas effektivitet. Tillsynsramen måste därför möjliggöra snabba åtgärder, inbegripet förmågan att reagera snabbt när allvarliga risker uppstår.

Trovärdig tillsyn stärker efterlevnaden. Om myndigheterna har kapacitet och verktyg för att agera beslutsamt skapar detta incitament för leverantörerna att engagera sig på allvar och följa reglerna mer proaktivt. Effektiv tillsyn handlar därför om att se till att reglerna får praktisk effekt.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Initiativet är förenligt med den nuvarande fleråriga budgetramen.

Initiativet kommer att bygga på en tillsynsavgift som ska betalas av varje leverantör av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster och programvarubutiker för vilka kommissionen har behörighet att övervaka efterlevnaden och som betecknas som en mycket stor onlineplattform i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2022/2065, samt AI-följeslagare och allmänna samtalschatbottar som klassificeras som en mycket stor onlineplattform. Den årliga tillsynsavgiften kommer att beräknas på grundval av artikel 43 i förordning (EU) 2022/2065, som dock inte kommer att höjas för en viss leverantör av mycket stora onlineplattformar eller mycket stora sökmotorer med mer än 0,03 % av dess globala årliga nettoinkomst under det föregående räkenskapsåret.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Det rekommenderade finansieringsalternativet är ett tillägg till den befintliga tillsynsavgiften enligt förordningen om digitala tjänster. I detta syfte kommer

leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster och programvarubutiker som står under Europeiska kommissionens tillsyn och som betecknas som mycket stora onlineplattformar enligt

förordning (EU) 2022/2065 samt AI-följeslagare och allmänna konversationschatbottar som klassificeras som mycket stora onlineplattformar att debiteras en tilläggsavgift utöver den årliga tillsynsavgiften i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) 2022/2065.

För att se till att reglerna i detta initiativ efterlevs kommer kommissionen delvis att förlita sig på omfördelningar. Att utföra de betydande nya tillsynsuppgifterna utan att riskera att äventyra det befintliga tillsynsarbetet utesluter dock ett fullständigt beroende av omfördelningar. Se även avsnitt 4.1 i bilagan.

Om verkställigheten bygger på tillsynsavgifter bör det påpekas att det kommer att finnas en oundviklig klyfta mellan det initiala behovet av personalresurser och det ekonomiska bidrag som härrör från tillsynsavgiften, som kommer att bli tillgängligt först efter det att förordningen har trätt i kraft och avgiften har betalats. Denna brist utgör en kritisk risk för ett korrekt genomförande av förslaget, eftersom de nödvändiga resurserna inte skulle vara tillgängliga när de behövs, dvs. från och med ikraftträdandet. De politiska och offentliga förväntningarna på effektiv tillsyn och verkställighet för att skydda minderåriga på nätet är höga, och kommissionen måste på ett övertygande sätt visa att den kan reagera på skadligt beteende. Det är därför av största vikt att minimera risken till följd av klyftan mellan det initiala behovet av personalresurser och det ekonomiska bidrag som härrör från den ursprungliga avgiften och säkerställa att kommissionen kommer att ha tillräckliga resurser för att verkställa förslaget från och med den första dagen av ikraftträdandet.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

X obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period från 2028 och under obegränsad varaktighet,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)11

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–X via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika

regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från

11Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive

bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.

kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Ingen

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Rapporten kommer vid behov att åtföljas av ett förslag till ändring av förordningen. Efter denna inledande översyn kommer kommissionen att lägga fram ytterligare en rapport för Europaparlamentet och rådet vart fjärde år om framstegen mot att uppnå förordningens mål.

Detta kommer att komplettera den pågående övervakningen enligt förordningen om digitala tjänster.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Genom förordningen inrättas en säkrare onlinemiljö för barn samtidigt som den inre marknadens funktion förbättras. I förordningen fastställs tydliga regler för att begränsa minderårigas tillgång till digitala tjänster och system som utgör de största riskerna för dem, stärka skyddet av minderåriga genom krav på inbyggd säkerhet, fastställa tydliga krav och kriterier för användning av system för ålderssäkring för att stödja både försenad tillgång och genomförandet av åtgärder för inbyggd säkerhet samt införa effektiv verkställighet i hela EU genom att inrätta en robust och enhetlig ram för reglering och verkställighet.

För att kommissionen ska kunna utföra de nya uppgifter som den tilldelats är det nödvändigt att förse kommissionens avdelningar med lämpliga resurser. Detta är särskilt viktigt eftersom kommissionen vid utövandet av sina uppgifter kommer att behöva övervaka några av de ekonomiskt starkaste och tekniskt mest sofistikerade företagen i världen, i en mycket omstridd miljö. Tillsynen över dessa företag kommer att kräva personal med högkvalificerade och specialiserade profiler. Kommissionen står inför en betydande politisk risk om kontrollen av efterlevnaden inte får tillräckliga resurser, särskilt eftersom detta instrument handlar om skydd av minderåriga som är några av de mest utsatta i samhället. Europaparlamentet efterlyser snabba åtgärder för att skydda europeiska barn på nätet, och för att säkerställa att nästa generation skyddas effektivt krävs tillräcklig personal, särskilt för att göra det möjligt för kommissionen att genomföra det påskyndade verkställande som kommer att krävas enligt det nya lagstiftningsinstrumentet i syfte att skydda barn på ett lämpligt och snabbt sätt.

Genomförandet och efterlevnaden av förordningen beräknas kräva totalt 85 heltidsekvivalenter. De föreslagna personalnivåerna står i proportion till omfattningen av och komplexiteten hos de nya ansvarsområdena och återspeglar det mest kostnadseffektiva alternativet och undviker dubbelarbete på nationell nivå.

För att säkerställa att dessa resurser finns tillgängliga kommer kommissionen att omfördela 45 heltidsekvivalenter. För att komplettera resursbehoven och fullgöra de betydande nya tillsynsuppgifterna inom ramen för detta instrument kommer kommissionen dessutom att behöva 40 heltidsekvivalenter ny personal.

För att finansiera tillsynen av reglerna inom ramen för detta instrument kommer kommissionen att förlita sig på ett tillägg till den befintliga tillsynsavgiften enligt rättsakten om digitala tjänster, som måste betalas av de leverantörer som omfattas av det nya instrumentet och som utses till mycket stora onlineplattformar enligt rättsakten om digitala tjänster.

I likhet med rättsakten om digitala tjänster uppfyller detta lagstiftningsförslag de tre kumulativa kraven för att vara beroende av en avgift:

—En tjänst tillhandahålls Tjänsten avser tillsyn av verksamheten, dvs. tillsyn av efterlevnaden av förordningen. Tillsynen har påtagliga efterlevnadsfördelar för berörda enheter. Om leverantörerna till exempel kan visa att de är en barnvänlig tjänst kan de bevilja åtkomst även för minderåriga under 13 år genom konton som skapas och övervakas av deras vårdnadshavare. Kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsten omfattar kostnader för it-verktyg, personalkostnader och andra administrativa kostnader.

—Tjänsten mottas individuellt av dem som betalar avgiften: Tjänsten ger direkta fördelar för de enheter som uppmanas att betala avgiften. Genom att genomgå de övervakningstjänster som föreskrivs i förslaget kan leverantörerna på ett tillförlitligt sätt bevisa att de erbjuder en tjänst som är säker för minderåriga. Tillägget till tillsynsavgiften enligt förordningen om digitala tjänster enligt detta instrument kommer endast att betalas av de enheter som omfattas av det nya instrumentet och som, genom att de betecknas som mycket stora onlineplattformar eller mycket stora onlinesökmotorer enligt förordningen om digitala tjänster, omfattas av kommissionens direkta tillsyn.

—Proportionell avgiftsnivå: I enlighet med etablerad praxis enligt förordningen om digitala tjänster kommer avgiftsnivån (och dess tillägg) att fastställas årligen och kommer volymmässigt att anpassas till den enskilda enhet som står under tillsyn genom en formel som tar hänsyn till antalet användare av tjänsten och som får och begränsas till en nivå som motsvarar tjänsteleverantörens globala vinst under det föregående räkenskapsåret. Det maximala tillägget för tillsynsverksamheten enligt detta nya instrument för en viss leverantör av mycket stora onlineplattformar eller mycket stora sökmotorer är begränsat till 0,03 % av dess globala årliga nettoinkomst under det föregående räkenskapsåret.

I likhet med förordningen om digitala tjänster utgör detta instrument ett fall där intäkternas permanenta karaktär och den permanenta karaktären hos de uppgifter som utförs i utbyte mot avgiften kan säkerställas. Tillsynsavgiften enligt förordningen om digitala tjänster har tagits ut sedan 2024. Hittills har den uppgått till mellan 40 och 60 miljoner euro per år, med smärre variationer som förklaras av förändringar i de förväntade tillsynskostnaderna för det kommande året. Poolen av mycket stora onlinesökmotorer (> 45 miljoner aktiva användare per månad) har fortsatt att växa i stället för att krympa eftersom fler tjänster överskrider tröskelvärdet för användarnummer. Den underliggande intäktsbasen för den nya avgiften kan

därför anses vara stabil, eftersom tjänster med mer än 45 miljoner aktiva användare per månad sannolikt inte snabbt kommer att förlora antal användare och undantas från kommissionens tillsyn.

Den permanenta karaktären hos avgiften för rättsakten om digitala tjänster, tillsammans med varaktigheten och betydelsen av kommissionens tillsynsuppgifter när det gäller onlineplattformars säkerhet och tillförlitlighet, bland annat för att skydda barn online, gör rättsakten om digitala tjänster och det nuvarande instrumentet till ett lämpligt exempel på ett område där den underliggande avgiften skulle kunna finansiera tjänster i tjänsteförteckningen.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Den verksamhet som föreslås i förordningen inbegriper att kommissionen och de nationella myndigheterna utför tillsynsverksamhet. Kommissionen måste se till att sådan verksamhet är tillräckligt bemannad och även att den är beredd att utarbeta

delegerade akter och genomförandeakter, vägledningsdokument, kommittésekretariatet, inbegripet övervakning mot fastställda centrala resultatindikatorer och milstolpar. Detta skulle göra det möjligt att snabbt identifiera eventuella problem och risker i samband med utförandet av dess verksamhet.

När det gäller intäkterna från tillsynsavgiften kommer förordningen dessutom att föreskriva regelbundna rapporteringsskyldigheter för kommissionen när det gäller de kostnader som uppkommit och de intäkter som uppburits.

Det bör dock påpekas att det kommer att finnas en oundviklig klyfta mellan det initiala behovet av personalresurser och det ekonomiska bidrag som härrör från tillsynsavgiften, som kommer att bli tillgänglig först efter det att förordningen har trätt i kraft, och den avgift som betalas.

Denna brist utgör en kritisk risk för ett korrekt genomförande av denna förordning, eftersom de nödvändiga resurserna inte skulle vara tillgängliga när de behövs, dvs. från och med ikraftträdandet. De politiska och offentliga förväntningarna på effektiv tillsyn och kontroll av efterlevnaden för att uppnå målen i denna förordning är höga, och kommissionen måste på ett övertygande sätt visa att den kan ändra sitt beteende och införa ändringar när så är motiverat.

Det är därför av största vikt att minimera risken till följd av klyftan mellan det initiala behovet av personalresurser och det ekonomiska bidrag som härrör från den ursprungliga avgiften och se till att kommissionen har tillräckliga resurser för att genomföra det nya initiativet från och med den första dagen av ikraftträdandet. Att omfördela befintlig personal till delar av tillsynsverksamheten inom ramen för detta nya initiativ är en viktig begränsningsstrategi i detta avseende.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kostnaderna för kontroller för detta initiativ har uppskattats på kommissionsnivå. Källan till denna information är kommissionens interna förvaltnings- och kontrollsystem. Kostnaderna beräknades på grundval av den personal och de resurser som avsatts för den verksamhet som planeras inom ramen för detta initiativ. De förväntade totala kostnaderna för sådana kontroller kan vara relativt höga på grund av de föreslagna verksamheternas komplexitet och behovet av särskilda resurser för

att minska genomföranderiskerna. Kontrollintensiteten kommer att anpassas till utgifternas art, typen av stödmottagare eller kontraktsparter som förutses, storleken på de ekonomiska resurser som berörs och risknivån.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

De befintliga bedrägeriförebyggande åtgärder som är tillämpliga på kommissionen

kommer att täcka de ytterligare anslag som krävs för denna förordning. Dessutom kommer denna förordning att föreskriva regelbunden rapportering om de kostnader som uppstår och de intäkter som samlas in från tillsynsavgiften och mekanismer för

att

anpassa

avgiftsnivån

till

kostnader

som

uppstår.

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

Den beräknade inverkan på utgifter och personal för 2028 och därefter läggs endast till i illustrativt syfte och föregriper inte nästa fleråriga budgetram. Finansieringskällan och omfattningen av unionens finansiella åtagande för perioden efter 2027 är beroende av resultatet av de interinstitutionella förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2028–2034 och ska därefter fastställas genom det årliga budgetförfarandet. Alla anslag och personalanslag från och med 2028 är preliminära.

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
		utgifter
Rubrik i
Rubrik i				från
den				från
fleråriga	Nummer	Diff/icke-		kandidatlän		från andra	övriga inkomster
budgetrame			från Efta-	der och		från andra	avsatta för
budgetrame			från Efta-	der och		tredjeländ	avsatta för
n		diff.12.	länder13	potentiella		tredjeländ	särskilda
n		diff.12.	länder13	potentiella		er	särskilda
				kandidater		er	ändamål
				kandidater			ändamål
				14

	02 20 03 05 års förordning om digitala
	tjänster – Tillsyn över mycket stora	Diff.	Antal	Antal		Antal	JA
	onlineplattformar

	• Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

		Budgetpost	Typ av			Bidrag
		Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i			utgifter
Rubrik i
den					från			övriga inkomster
fleråriga					från
fleråriga	Nummer				kandidatlän		från andra
budgetrame			Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän		från andra	avsatta för
budgetrame			Diff./Icke-	från Efta-	der och		tredjeländ	avsatta för
n			diff.	länder	der och		tredjeländ	särskilda
n			diff.	länder	potentiella		er	särskilda
					potentiella		er	ändamål
					kandidater			ändamål
					kandidater

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten

3.2.1.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen		Nummer


					År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
GD KOMMUNIKATIONSNÄT, INNEHÅLL OCH TEKNIK					År		År		År		År		År		År		År	Budgetram

				2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034
				2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034

Driftsanslag

Avgift för skuyldhållbarhetsanalys	Åtaganden		(1a)	7,700		5,700		5,700		5,700		5,700		5,700		5,700		41,900
Avgift för skuyldhållbarhetsanalys
	Betalningar		(2a)	5,700		5,700		7,700		5,700		5,700		5,700		5,700		41,900
Budgetpost	Åtaganden		(1b)
	Åtaganden		(1b)															0

	Betalningar		(2b)
	Betalningar		(2b)															0
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program15
Budgetpost			(3)															0

TOTALA anslag	Åtaganden		=1a+1b+3		0		0		0		0		0		0		0	0

15Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

för GD CONNECT		Betalningar								=2a+2b+3			0	0			0		0	0		0				0		0

						År	År		År			År				År			År				År				TOTALT
						År	År		År			År				År			År				År				Budgetram

					2028		2029	2030			2031			2032				2033				2034
					2028		2029	2030			2031			2032				2033				2034					2028–2034

TOTALA driftsanslag			Åtaganden	(4)		7,700	5,700	5,700				5,700					5,700			5,700				5,700			41,900
TOTALA driftsanslag			Betalningar	(5)		5,700	5,700	7,700				5,700					5,700			5,700				5,700			41,900
			Betalningar	(5)		5,700	5,700	7,700				5,700					5,700			5,700				5,700			41,900
TOTALA anslag av administrativ			natur som	(6)		0	0	0				0					0			0				0			0
TOTALA anslag av administrativ			natur som
finansieras genom ramanslagen för särskilda program
finansieras genom ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag för RUBRIK			Åtaganden	=4+6		7,700	5,700	5,700				5,700					5,700			5,700				5,700			41,900
<….>			Åtaganden	=4+6		7,700	5,700	5,700				5,700					5,700			5,700				5,700			41,900
<….>
i den fleråriga budgetramen
i den fleråriga budgetramen			Betalningar	=5+6		5,700	5,700	7,700				5,700					5,700			5,700				5,700			41,900

Rubrik i den fleråriga budgetramen					4		”Administrativa utgifter”16
																			Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

GD KOMMUNIKATIONSNÄT, INNEHÅLL OCH							År		År				År		År			År			År				År			TOTALT
GD KOMMUNIKATIONSNÄT, INNEHÅLL OCH							År		År				År		År			År			År				År			Budgetram
	TEKNIK						2028	2029				2030		2031				2032		2033				2034				Budgetram
	TEKNIK																											2028–2034
																												2028–2034

 Personalresurser							2,020		2,020			2,020			2,020			2,020			2,020			2,020				14,140
 Övriga administrativa utgifter												0					0	0						0
 Övriga administrativa utgifter							0		0			0					0	0			0			0				0
TOTALT GD	Anslag						2,020		2,020			2,020			2,020			2,020			2,020			2,020				14,140
CONNECT	Anslag						2,020		2,020			2,020			2,020			2,020			2,020			2,020				14,140
CONNECT

16Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga

budgetramen

(summa
åtaganden =	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	14,140
summa	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	14,140
summa
betalningar)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

			År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
			År		År		År		År		År		År		År	Budgetram
		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		Budgetram
		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
TOTALA anslag för	Åtaganden		9,720		7,720		7,720		7,720		7,720		7,720		7,720	56,040
RUBRIKERNA 1–4	Åtaganden		9,720		7,720		7,720		7,720		7,720		7,720		7,720	56,040
RUBRIKERNA 1–4
i den fleråriga	Betalningar		7,720		7,720		9,720		7,720		7,720		7,720		7,720	56,040
budgetramen	Betalningar		7,720		7,720		9,720		7,720		7,720		7,720		7,720	56,040
budgetramen

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

För in så många år som behövs för att redovisa

hur länge resursanvändningen påverkas (jfr

TOTALT

2028

2029

2030

2031

avsnitt 1.6)

Ange mål och

output

OUTPUT

Geno



Typ17

msnitt

Antal

antal

kostnad

liga

Kostn.

Kost

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 118…

-Output

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

			ANTAGNA			År			År			År			År		År		År		År		TOTALT
			ANTAGNA																				2028–
			ANSLAG		2028			2029			2030			2031		2032		2033		2034			2028–
			ANSLAG																			2034
																						2034
													RUBRIK 4

	Personalresurser					2,020			2,020			2,020			2,020		2,020		2,020		2,020		14,140

	Övriga administrativa					0,000			0,000			0,000			0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	utgifter					0,000			0,000			0,000			0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	utgifter
			Delsumma för			2,020			2,020			2,020			2,020		2,020		2,020		2,020		14,140
			RUBRIK 4			2,020			2,020			2,020			2,020		2,020		2,020		2,020		14,140
			RUBRIK 4
												Utanför RUBRIK 4

	Personalresurser					0,525			0,525			0,525			0,525		0,525		0,525		0,525		3,675

	Andra utgifter av					0,000			0,000			0,000			0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	administrativ natur					0,000			0,000			0,000			0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	administrativ natur
		Delsumma utanför				0,525			0,525			0,525			0,525		0,525		0,525		0,525		3,675
			RUBRIK 4			0,525			0,525			0,525			0,525		0,525		0,525		0,525		3,675
			RUBRIK 4

			TOTALT			2,545			2,545			2,545			2,545		2,545		2,545		2,545		17,815

	3.2.3.2 Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

		EXTERNA		År				År			År				År		År		År		År
	INKOMSTER																						TOTALT
	INKOMSTER
		AVSATTA
		AVSATTA																					2028–
			FÖR	2028			2029			2030				2031		2032		2033		2034			2028–
			FÖR																			2034
		SÄRSKILDA																				2034
		SÄRSKILDA
		ÄNDAMÅL
													RUBRIK 4

	Personalresurser			0,000			0,000			0,000				0,000		0,000		0,000		0,000			0,000
	Övriga
	administrativa			0,000			0,000			0,000				0,000		0,000		0,000		0,000			0,000
	utgifter
		Delsumma för		0,000			0,000			0,000				0,000		0,000		0,000		0,000			0,000
		RUBRIK 4		0,000			0,000			0,000				0,000		0,000		0,000		0,000			0,000
		RUBRIK 4
												Utanför RUBRIK 4

	Personalresurser			10,175			10,175			10,175				10,175		10,175		10,175		10,175			71,228
	Andra utgifter av
	administrativ			0,000			0,000			0,000				0,000		0,000		0,000		0,000			0,000
	natur
		Delsumma
			utanför	10,175			10,175			10,175				10,175		10,175		10,175		10,175			71,228
		RUBRIK 4

		TOTALT		10,175			10,175			10,175				10,175		10,175		10,175		10,175			71,228

	3.2.3.3 Totala anslag

			TOTALT			År			År			År			År		År		År		År
			ANTAGNA			År			År			År			År		År		År		År
			ANTAGNA
			ANSLAG																				TOTALT
			ANSLAG
	+
	+																						2028–
			EXTERNA																				2028–
			EXTERNA		2028		2029			2030				2031		2032		2033		2034		2034
		INKOMSTER																				2034
		INKOMSTER
		AVSATTA FÖR
		SÄRSKILDA
SV														20										SV

ÄNDAMÅL

RUBRIK 4

Personalresurser		2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	14,140
Övriga administrativa		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
utgifter		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
utgifter
	Delsumma för	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	14,140
	RUBRIK 4	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	2,020	14,140
	RUBRIK 4
				Utanför RUBRIK 4

Personalresurser		10,700	10,700	10,700	10,700	10,700	10,700	10,700	74,903
Andra utgifter av		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
administrativ natur		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
administrativ natur
	Delsumma utanför	10,700	10,700	10,700	10,700	10,700	10,700	10,700	77,903
	RUBRIK 4	10,700	10,700	10,700	10,700	10,700	10,700	10,700	77,903
	RUBRIK 4

	TOTALT	12,720	12,720	12,720	12,720	12,720	12,720	12,720	89,043

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska delvis täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt genom avgifter från DSA som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och begränsad användning av den administrativa budgeten.

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter19

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	År	År	År
ANTAGNA ANSLAG	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i	5	5	5	5	5	5	5
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)	0	0	0	0	0	0	0

(Indirekta forskningsåtgärder)
(Indirekta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0

(Direkt forskning)
(Direkt forskning)	0	0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka)	0	0	0	0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01		(kontraktsanställda och
nationella experter finansierade				10	10	10	10	10	10	10
genom ramanslaget)
20 02 03		(kontraktsanställda,
20 02 03		(kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter				0	0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid				0	0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid
EU:s delegationer)
	Post för admin.		• vid
	Post för admin.		huvudkonto	0	0	0	0	0	0	0
	stöd		huvudkonto	0	0	0	0	0	0	0
	stöd		ret
			ret

19Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

	• vid EU:s
[XX.01.YY.YY]	delegatione	0	0	0	0	0	0	0
	r
(Kontraktsanställda och
nationella experter – indirekta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
(Kontraktsanställda och
(Kontraktsanställda och
nationella experter – direkta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
– rubrik 4		0	0	0	0	0	0	0
– rubrik 4
Andra budgetposter (AI-byrån) –		5	5	5	5	5	5	5
Andra budgetposter (AI-byrån) –
utanför rubrik 4
utanför rubrik 4

TOTALT
TOTALT		20	20	20	20	20	20	20

3.2.4.2 Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

EXTERNA INKOMSTER				År			År		År		År		År	År		År
AVSATTA FÖR			2028			2029		2030		2031		2032		2033	2034
SÄRSKILDA ÄNDAMÅL			2028			2029		2030		2031		2032		2033	2034

		 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i				0			0		0		0		0	0		0
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)				0			0		0		0		0	0		0

(Indirekta forskningsåtgärder)				0			0		0		0		0	0		0

(Direkt forskning)				0			0		0		0		0	0		0

Andra budgetposter (avgift för				15			15		15		15		15	15		15
Andra budgetposter (avgift för
rättsakten om digitala tjänster)
rättsakten om digitala tjänster)
					• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och
nationella experter finansierade				0			0		0		0		0	0		0
genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter				0			0		0		0		0	0		0
och unga experter som tjänstgör vid				0			0		0		0		0	0		0
och unga experter som tjänstgör vid
EU:s delegationer)
Post för admin.	•	vid
Post för admin.		huvudkonto		0			0		0		0		0	0		0
stöd		huvudkonto		0			0		0		0		0	0		0
stöd		ret
		ret
	•	vid EU:s
[XX.01.YY.YY]		delegatione		0			0		0		0		0	0		0
		r
(Kontraktsanställda och
nationella experter – indirekta				0			0		0		0		0	0		0
forskningsåtgärder)
(Kontraktsanställda och
nationella experter – direkta				0			0		0		0		0	0		0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka)				0			0		0		0		0	0		0
– rubrik 4				0			0		0		0		0	0		0
– rubrik 4
Andra budgetposter (avgift för
skuyldhållbarhetsanalys) – utanför				50			50		50		50		50	50		50
rubrik 4
TOTALT				65			65		65		65		65	65		65
3.2.4.3 Totalt personalbehov

TOTALA ANTAGNA
ANSLAG		+		År			År		År		År		År	År		År
EXTERNA INKOMSTER
AVSATTA FÖR			2028			2029		2030		2031		2032		2033	2034
SÄRSKILDA ÄNDAMÅL			2028			2029		2030		2031		2032		2033	2034

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i			5		5	5	5	5	5	5
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)			0		0	0	0	0	0	0

(Indirekta forskningsåtgärder)
(Indirekta forskningsåtgärder)			0		0	0	0	0	0	0

(Direkt forskning)			0		0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter (avgift för			15		15	15	15	15	15	15
Andra budgetposter (avgift för
rättsakten om digitala tjänster)
rättsakten om digitala tjänster)
				• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och
nationella experter finansierade			10		10	10	10	10	10	10
genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda,
20 02 03 (kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter			0		0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid			0		0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid
EU:s delegationer)
Post för admin.	•	vid
Post för admin.		huvudkonto	0		0	0	0	0	0	0
stöd		huvudkonto	0		0	0	0	0	0	0
stöd		ret
		ret
	•	vid EU:s
	•	vid EU:s
[XX.01.YY.YY]		delegatione	0		0	0	0	0	0	0
		r
(Kontraktsanställda och
nationella experter – indirekta			0		0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
(Kontraktsanställda och
nationella experter – direkta			0		0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka)			0		0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
– rubrik 4
– rubrik 4
Andra budgetposter (EKF:s
digitala del – budgetpost för
administrativt stöd och avgift för			55		55	55	55	55	55	55
rättsakten om digitala tjänster) –
utanför rubrik 4
TOTALT			85		85	85	85	85	85	85

Eventuella interna omplaceringar inom kommissionen är av vederbörligen motiverade skäl otillräckliga. Förslaget kräver därför ytterligare personalresurser inom GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik. Finansieringen av dessa ytterligare medel kommer främst att utgöras av avgiften för rättsakten om digitala tjänster som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, med begränsad användning av den administrativa budgeten.

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

			Internt omplacerad		Särskild ytterligare personal

			Inom de	Undantagsvis,	Finansier	Finansier	Finansier
			genomförande	från	as genom	as genom	as genom
			generaldirektora	kommissionens	rubrik	BA-post	avgifter
			ten *	omfördelningspoo	7*** eller
				l efter direktiv	forskning
				från
				förvaltningsstyrel
				sen *

	Tjänster	i	5				15
	tjänsteförtecknin
	gen

SV				23				SV

Extern	personal	35	(finansieras		10	15
(kontraktsanställ		redan		genom
da,	nationella	avgiften		för
experter,		rättsakten		om
vikarier)		digitala tjänster)
		5 (AI-byrån)

Totalt		45			10	30

Omfattningen, betydelsen och den snabbhet som krävs för de nya tillsynsuppgifter som anförtros Europeiska kommissionen överstiger vad som kan täckas av befintliga personalresurser och interna omfördelningar inom kommissionen.

Jämfört med de befintliga tillsynsramarna enligt förordningen om digitala tjänster och förordningen om artificiell intelligens lägger detta instrument ett antal nya tillsynsuppgifter i händerna på kommissionen – främst verkställandet av minderårigas fördröjda åtkomst till sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformstjänster, men även viktiga delar såsom tillsynen av de krav på inbyggd säkerhet som ska genomföras av leverantörer av onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster samt AI-följeslagare och allmänna konversationschatbottar, när dessa omfattas av kommissionens tillsyn.

Efterlevnaden av dessa nya regler är av exceptionellt stor social betydelse eftersom de är utformade för att skydda några av de mest utsatta samhällsmedlemmarna: Barn. De underliggande beläggen visar de betydande risker för barns utveckling och hälsa som barn är utsatta för på nätet. Dessa risker kräver de nya reglerna och gör genomförandet av dem till en uppgift av yttersta samhällelig betydelse. De politiska och offentliga förväntningarna, även från medlemsstaterna, på effektiv tillsyn och verkställighet för att skydda minderåriga på nätet är höga, och kommissionen måste på ett övertygande sätt visa att den kan reagera på skadligt beteende.

På grund av den ökade risken för att barn ställs inför internet föreskriver detta instrument ett påskyndat verkställighetsförfarande, vilket kräver att kommissionen antar preliminära resultat inom 30 arbetsdagar och ett slutligt beslut inom 90 arbetsdagar. Dessa tidsfrister för verkställighet saknar motstycke. Kommissionen kommer att vara skyldig att se till att de nya reglerna i detta instrument efterlevs, inte bara på ett skyndsamt sätt, utan även gentemot de största och mest resursstarka företagen i världen i en miljö där det råder stor tvist.

Sammantaget gör dessa faktorer det omöjligt att enbart förlita sig på befintliga personalresurser och interna omfördelningar.

Den begärda ytterligare personalen skulle leda till en ökning av den godkända personalstyrkan enligt förordningen om digitala tjänster med 30 heltidsekvivalenter (15 fasta och 15 icke-fasta), som finansieras genom avgiften enligt förordningen om digitala tjänster (externa inkomster avsatta för särskilda ändamål). Dessutom skulle 10 heltidsekvivalenter av tillfälligt anställd personal omfördelas inom kommissionen för att öka AI-byråns personalstyrka.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

	Tjänstemän och tillfälligt anställda	• Daglig övervakning, tillsyn och tillsyn av mycket stora onlineplattformar eller
		AI-följeslagare och chattbottar som står under kommissionens tillsyn och som
		särskilt arbetar med följande:
		• Övervakning av leverantörernas beteende, inbegripet regelbunden och
		kontinuerlig analys, inbegripet översyn av rapporterna om åtgärdernas
		effektivitet, regelbunden översyn av transparensdokument som tas fram
		genom rättsakten om digitala tjänster eller	det nya instrumentet, t.ex.
SV		24	SV

transparensrapporter, riskbedömningar, begäranden om tillgång till data osv., och begäranden om tillgång till data/algoritmer, testning och stöd till analysen.

•Kontinuerligt arbete med ålderssäkring, inbegripet fortsatt arbete med EU:s plan för ålderskontroll och EU-systemet för åldersverifiering, bedömning av alternativa lösningar för ålderskontroll och ålderssäkring, arbete med tekniska standarder, samarbete med medlemsstaterna om identitets- och referensarkitekturer och utveckling av styrningen av betrodda utfärdare och förlitande parter.

•Genomförande av EU:s system för ålderskontroll, inbegripet bedömning av överensstämmelse för sökande som tillhandahåller EU-lösningar för ålderskontroll och sökande som tillhandahåller EU-åldersintyg samt förvaltning av tillhörande infrastruktur.

•Samordning/samarbete med samordnare för digitala tjänster/marknadskontrollmyndigheter, nämnden för digitala tjänster eller AI och SIC

•Drift av kriskapacitet 24/7

•Forskning och framsyn för att hålla jämna steg med den snabba utvecklingen och vara medveten om de föränderliga effekterna på samhället, t.ex. när det gäller minderåriga och hälsa.

•Verkställighetsförfaranden och övervakning av rättsmedel:

•Påskyndade förfaranden för att vidta snabba åtgärder vid bristande efterlevnad, inbegripet att vidta utredningsåtgärder såsom begäranden om information, intervjuer, analys av algoritmer, inspektioner, analys av åtaganden, bedömning av handlingsplaner

•Samordning med samordnare för digitala tjänster/marknadskontrollmyndigheter om utredningsåtgärder, t.ex. samarbete med samordnare för digitala tjänster/marknadskontrollmyndigheter om utredningar, bedömning av motiverade begäranden om åtgärder från

samordnare för digitala tjänster/marknadskontrollmyndigheter, samråd/informationsutbyte inom styrelsen

•Stöd till det allmänna gränsöverskridande samarbetet och kontrollen av efterlevnaden, inbegripet

•Bedömning av DSC:s/marknadskontrollmyndigheters åtgärder för tjänster/system inom deras ansvarsområden

•Stöd till styrelsen, inbegripet utarbetande av mötenas dagordning, organisation av arbetsgrupper och utkast till dokument

•Andra regleringsåtgärder

•Antagande av delegerade akter och genomförandeakter samt vägledande dokument (inklusive ytterligare akter/vägledning som begärts i Europaparlamentets betänkande).

•Uppförandekoder och standardisering

•Komplettande åtgärder

•Stödja medlemsstaterna när de främjar och vidtar åtgärder för utveckling av digital kompetens och utveckling av stödkanaler, i enlighet med artikel 32 i det nya lagstiftningsinstrumentet.

•Underlätta utbyte av bästa praxis, bland annat om utveckling av digital kompetens, nationella stödkanaler och tillämpningar – och utfärda riktlinjer.

•Internationell utåtriktad verksamhet och samverkan med tillsynsmyndigheter/tillsynsmyndigheter i tredjeländer.

Extern personal	•	Bidra till hanteringen av genomförande- och tillsynsverksamhet
	• Stödja dokumentrelaterade uppgifter till stöd för ärendegrupper, bland annat
		genom att säkerställa vederbörlig inlämning och överensstämmelse med
		förfarandeprinciperna och tidsfristerna.
	• Förbereda korrespondens med de enheter som står under tillsyn och förbereda
		tillgång till ärendeakterna.
	•	Bakgrundsforskning och analys

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: bästa skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 4 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–3 ska redovisas som ”it-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4 ”Digitala inslag”.

TOTALT	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
Anslag för
								Budgetram
digital teknik
								2028–2034
och it	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

RUBRIK 4

It-utgifter		0	0	0	0	0	0	0	0
(centralt)		0	0	0	0	0	0	0	0
(centralt)

	Delsumma för	0	0	0	0	0	0	0	0
	RUBRIK 4	0	0	0	0	0	0	0	0
	RUBRIK 4
Utanför RUBRIK 4

It-utgifter inom
operativa
program som
inte omfattas av
kommissionens		0	0	0	0	0	0	0	0
administrativa		0	0	0	0	0	0	0	0
administrativa
självständighet
och
institutionella
befogenheter
	Delsumma
	utanför RUBRIK	0	0	0	0	0	0	0	0
	4

	TOTALT	0	0	0	0	0	0	0	0

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År	År	År	År	År	År	År
2028	2029	2030	2031	2032	2033	Totalt
						2034

Ange vilket organ

som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som		Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna20
Inkomstposter i den	förts in för det
Inkomstposter i den	förts in för det
årliga budgeten:	innevarande	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031	År 2032	År 2033	År 2034
	budgetåret	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031
	budgetåret

02 20 03 05		17,875	15,875	15,875	15,875	15,875	15,875	15,875

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

02 20 03 05 års förordning om digitala tjänster – Tillsyn över mycket stora onlineplattformar Andra anmärkningar (t.ex. den metod/formel som används för att beräkna inverkan på intäkterna eller annan information).

20Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 10 % avdrag för uppbördskostnader enligt vad som föreslås i COM(2025)574.

4.DIGITALA INSLAG

För att uppfylla kraven i denna förordning måste leverantörer av digitala tjänster och system som omfattas fastställa åldern på tjänstemottagarna eller systemanvändaren i enlighet med kraven i kapitel V. I synnerhet kräver genomförandet av

”åtkomstfördröjningen” att leverantörer av sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformar inför robusta och effektiva EU-lösningar för ålderskontroll, som bygger på EU:s plan för ålderskontroll, som tillhandahålls av kommissionen. Medlemsstaterna och/eller privata enheter kan använda detta som en fristående app eller som en del av en digital plånbok. Denna lösning är användarvänlig, säker och helt integritetsbevarande. Vid genomförandet av skyldigheter avseende inbyggd säkerhet får andra lösningar för ålderssäkring än EU:s ålderskontroll också användas för att uppfylla kraven i förordningen, förutsatt att de uppfyller vissa kriterier. För att detta ska fungera i praktiken är det viktigt att det finns lösningar för ålderskontroll och ålderssäkring som ger en hög nivå av noggrannhet, tillförlitlighet, säkerhet, robusthet, icke-inkräktande, integritet och dataskydd samt icke-diskriminering. Kommersiella lösningar finns redan på marknaden för att fastställa åldern på en tjänstemottagare, och förutsatt att de ger en tillräcklig skyddsnivå får de användas i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

I enlighet med kommissionens rekommendation (EU) 2026/1035 håller kommissionen dessutom på att utveckla ett EU-system för ålderskontroll, som består av kraven på tillitsmodellen, styrningen och de krav som ska uppfyllas av tillhandahållare av intyg om ålder och lösningar för ålderskontroll. Enheter bör uppfylla kraven i EU:s system för ålderskontroll innan deras lösningar respektive leverantörer av intyg om ålder kan läggas till i EU:s förteckning över betrodda lösningar. På samma sätt bör tillhandahållare av åldersintyg uppfylla kraven i EU:s system för ålderskontroll innan de läggs till i EU:s förteckning över betrodda tillhandahållare av åldersintyg. EU:s system för ålderskontroll kommer att behöva underhållas och få stöd på medellång och lång sikt.

4.1Krav med digital relevans

Det är mot denna bakgrund som följande krav fastställs i förordningen:

Krav 1 (R1): tjänsteleverantörer som drabbas av fördröjd tillgång är skyldiga att föreslå mottagare av sina tjänster och systemanvändare att styrka sin ålder med EU-lösningar för ålderskontroll med hjälp av ett EU-intyg om ålder eller andra lösningar som avses i artikel 24.2 a och 24.2 b i denna förordning.

Krav 2 (R2): leverantörer som omfattas av skyldigheterna avseende inbyggd säkerhet och leverantörer av programvarubutiker får använda andra lösningar för ålderssäkring än EU:s lösningar för ålderskontroll, förutsatt att de tillhandahåller en hög nivå av noggrannhet, tillförlitlighet, säkerhet, robusthet, icke-intrång, integritets- och dataskydd samt icke- diskriminering.

Krav 3 (R3): Europeiska kommissionen ska anta genomförandeakter som omfattar de befintliga specifikationerna och tillämpningen av EU:s system för ålderskontroll samt en förteckning över utfärdare av EU-bevis på åldersintyg och en förteckning över EU-

lösningar för ålderskontroll.

Såsom nämns ovan har kommissionen för R1 och R2 redan fastställt EU:s plan för ålderskontroll, som nu måste användas av medlemsstaterna eller privata företag. När det gäller R3 håller kommissionen redan på att inrätta EU:s system för ålderskontroll samt de två förteckningarna.

För informationsutbyte mellan ansvariga myndigheter kommer Agora att användas, som är ett säkert system för informationsutbyte för att stödja kommunikationen mellan samordnarna för digitala tjänster i medlemsstaterna, kommissionen och den europeiska nämnden för digitala tjänster (bestående av kommittén för digitala tjänster). Kommissionen, de digitala kontaktpunkterna och nämnden använder Agora för all kommunikation som rör efterlevnaden av förordningen om digitala tjänster. Detta system har redan inrättats och kommer nu också att användas för tillämpningen av denna förordning, vilket potentiellt skulle kräva ytterligare registrering av myndigheter i systemet, även om sådan ytterligare registrering sannolikt är begränsad eftersom relevanta myndigheter för det mesta redan är registrerade. Detta kommer därför inte att beröras ytterligare i denna finansierings- och digitaliseringsöversikt för rättsakt. Detsamma gäller tillsynen och kontrollen av efterlevnaden av AI-följeslagare och chattbottar, som kommer att förlita sig på de strukturer, den ram för efterlevnadskontroll och det system för informationsutbyte som redan inrättats inom ramen för AI-förordningen.

4.2Data

EU:s lösning för ålderskontroll är en integritetsbevarande, uppgiftsminimerande, icke- spårbar, olänkbar och dubbelblind lösning som är utformad för att begränsa behandlingen av personuppgifter till ett absolut nödvändigt minimum. I många fall kan en persons ålder kontrolleras på grundval av befintliga uppgifter som utfärdaren av åldersintyget har tillgång till. Att visa upp bevis på åldersintyg innebär att personuppgifter om personer som behöver styrka sin ålder behandlas för onlinetjänster. Denna behandling av uppgifter sker separat från personens tillgång till sådana onlinetjänster. Själva onlinetjänsten får ingen personlig information om användaren till följd av ålderskontrollen, förutom bevis på att personen har uppnått den ålder som krävs. Denna uppgiftsbehandling är helt integritetsbevarande och använder den senaste tekniken för att säkerställa full överensstämmelse med dataskyddsstandarderna. Tekniken uppdateras regelbundet för att bevara dess säkra och integritetsbevarande karaktär. https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities- 2019-2024/europe-fit-digital-age/european-data-strategy_en

4.3Digitala lösningar

EU:s system för ålderskontroll är en uppsättning tekniska krav med öppen källkod som kan användas för att offentliggöra en fristående mobil applikation för ålderskontroll. Den är tillgänglig för både medlemsstater och privata aktörer för att utveckla en lösning för ålderskontroll.

Lösningen gör det möjligt för enskilda personer att bevisa för digitala tjänster och system som kräver ålderskontroll att de är tillräckligt gamla utan att dela sin identitet, exakta ålder, födelsedatum eller andra personuppgifter. Denna digitala lösning stöder de digitala kraven R1 och R2 och är indirekt kopplad till R3 genom att lägga ut bevis på åldersintyg som styrker att enskilda personer är (eller inte är) över en viss ålder.

4.4Interoperabilitetsbedömning

Den europeiska lösningen för ålderskontroll är tekniskt interoperabel med de europeiska e- identitetsplånböckerna i enlighet med förordning (EU) 910/2014 om inrättande av ett europeiskt ramverk för digital identitet. Beviset på åldersintyg kommer att utfärdas som ett elektroniskt intyg på attribut i enlighet med artikel 3.44 i förordning (EU) nr 910/2014. Detta säkerställer att lösningar för ålderskontroll och deras leverantörer av bevis på åldersintyg kommer att förse (potentiella) tjänstemottagare med bevis på åldersintyg som kan användas inom digitala tjänster och i alla medlemsstater.

De centrala särdragen hos lösningar för ålderskontroll möjliggör därför sömlös interoperabilitet mellan digitala tjänster så att potentiella mottagare av digitala tjänster kan bevisa sin ålder.

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Såsom nämns i avsnitt 4.1 är kommissionen redan på god väg att stödja det digitala genomförandet av denna förordning genom offentliggörandet av EU-planen och det pågående arbetet med EU:s system för ålderskontroll. Detta bör göra det möjligt att se till att infrastrukturen och systemet är på plats vid den tidpunkt då förordningen börjar tillämpas.

För att säkerställa allmänhetens användning, men också för att möjliggöra kontinuerlig återkoppling och uppdatering från allmänheten, offentliggjorde kommissionen de tekniska krav som krävs för att bygga upp lösningar för ålderskontroll i EU. Projektet har öppen källkod och all information finns tillgänglig för allmänheten på webbplatsen ageverification.dev. Denna webbplats och dess tillhörande it-testinfrastruktur kommer att behöva löpande underhåll och drift. Dessutom bör det pågående arbetet med EU:s system för ålderskontroll göra arbetet med genomförandeakterna till stöd för detta arbete okomplicerat, eftersom det kommer att bygga på befintlig praxis. Kampanjer för att öka medvetenheten kring tidpunkten för ikraftträdandet kommer att vara avgörande, inte bara för att stödja en bred spridning bland allmänheten, utan också för att minska farhågorna när det gäller integritet och användbarhet.