Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram med åtgärder för att stärka unionens halvledarekosystem och om upphävande av förordning (EU) 2023/1781 (förordning om halvledare 2.0) (EU-dokument COM(2026) 504)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram med åtgärder för att stärka unionens halvledarekosystem och om upphävande av förordning (EU) 2023/1781 (förordning om halvledare 2.0)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 3.6.2026

COM(2026) 504 final

2026/0139 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om en ram med åtgärder för att stärka unionens halvledarekosystem och om upphävande av förordning (EU) 2023/1781 (förordning om halvledare 2.0)

{SEC(2026) 504 final} - {SWD(2026) 504 final} - {SWD(2026) 505 final} (Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Halvledare utgör grunden för all digital teknik, från smarta kroppsburna enheter och bilar till medicinsk utrustning, försvarsutrustning, verksamhetskritisk utrustning och de datacentraler som driver revolutionen inom artificiell intelligens (AI). Sedan 2020 har en rad försörjningsbrister och försök till ekonomiskt tvång riktade mot EU visat på den europeiska halvledarekosystemets sårbarhet och slutanvändarindustrins utsatthet. Dessa störningar har orsakats av globala kriser, såsom covid-19-pandemin, enskilda störningar som Nexperia-fallet samt den ihållande strukturella obalansen mellan utbud och efterfrågan på den globala marknaden. Tillsammans har dessa faktorer visat hur ett alltför stort externt beroende kan göra hela marknader sårbara.

Samtidigt har ökande geopolitiska motsättningar, däribland spänningarna mellan Kina och Förenta staterna, samt den snabba framväxten av AI ytterligare understrukit halvledarnas strategiska betydelse. Avancerade halvledare, men även konventionella halvledare, har i allt högre grad blivit en central geopolitisk tillgång, och flera flaskhalsar har uppstått längs den globala värdekedjan för halvledare. Detta har påskyndat kapplöpningen om kontrollen över delar av dessa flaskhalsar.

Denna industris växande omfattning återspeglar dess geopolitiska betydelse. Halvledare är världens tredje mest omsatta råvara – efter olja och fordon – med globala intäkter som uppgick till 700,9 miljarder US-dollar år 20251. Marknaden förväntas överstiga 1 biljon US- dollar år 20262 och växa till 1,6 biljoner US-dollar år 20303. Som en kritisk leverantör och möjliggörande faktor för nästan alla moderna industrier och den infrastruktur som stöder dem har halvledarsektorn utvecklats till en strategisk resurs. I en mer transaktionsinriktad och självhävdande global miljö gör denna position sektorn även till en potentiell källa till geopolitiskt inflytande. Regioner som saknar betydande förmågor inom chipdesign eller chiptillverkning riskerar därför att bli beroende av komponenter som andra aktörer kan begränsa tillgången till eller villkora.

EU:s förordning om halvledare, som föreslogs i februari 2022, utgjorde unionens första strategiska svar på de kritiska sårbarheterna i den globala värdekedjan för halvledare, vilka hade blottlagts av covid-19-pandemin och den intensifierade globala subventionsdrivna konkurrensen från tredjeländer. EU konstaterade att ett beslutsamt och samordnat ingripande var nödvändigt för att hantera de strukturella beroendena i unionens halvledarekosystem och stödja industrin. Utan omfattande investeringar i forskning och tillverkningskapacitet och utan lämpliga mekanismer för krishantering skulle Europa förbli strukturellt sårbart. Förordningen om halvledare växte fram under en period med starkt fokus på den gröna och den digitala omställningen och i takt med en växande europeisk samsyn om behovet av att stärka regionens ekonomiska konkurrenskraft och vända den

WSTS Semiconductor Market Forecast Spring 2025, https://www.wsts.org/76/103/WSTS-Semiconductor-Market- Forecast-Spring-2025 .

Global Semiconductor Sales Increase Substantially in February, https://www.semiconductors.org/global- semiconductor-sales-increase-substantially-in-february/.

The next era of semiconductor value creation, McKinsey, https://www.mckinsey.com/industries/semiconductors/our-insights/the-next-era-of-semiconductor-value-creation .

minskande industriella kapaciteten. Draghi-rapporten från september 2024 skulle senare konkretisera dessa farhågor genom att efterlysa en brådskande industriell förnyelse4.

Utvärderingen av förordningen om halvledare visar att den har gett betydande output. Exempelvis har

•infrastrukturer inrättats, däribland kompetenscentrum, en första version av en designplattform samt fem toppmoderna pilotlinjer som tillhör de mest innovativa tekniska infrastrukturerna i världen,

•över 52 miljarder euro i offentliga och privata investeringar avsatts till pågående produktionsanläggningar inom ramen för den andra pelaren, och

•en samordnings- och krishanteringsmekanism inrättats inom ramen för den tredje pelaren genom europeiska nämnden för halvledare, med deltagande av samtliga medlemsstater och kommissionen.

Trots dessa betydande framsteg och unionens styrkor inom viktiga delar av värdekedjan för halvledare, såsom produktion av konventionella halvledare (kraftelektronik, styrprocessorer, fotonik och sensorer), tillverkningsutrustning och tillverkningsmaterial, kvarstår tydliga förmågeluckor som behöver åtgärdas.

EU producerar mindre än 10 %5 av världens halvledare och är nästan helt beroende av Förenta staterna och Asien för de mest avancerade halvledarna under 5 nanometer – inklusive AI- chip. Dessa strukturella beroenden ökar risken för försörjningsstörningar, påtryckningar i form av tvångsåtgärder och systemiska chocker som drabbar viktiga EU-industrier, från fordons- och energisektorn till rymd- och försvarsindustrin. Sammantaget illustrerar halvledare hur brådskande Europas utmaning när det gäller teknisk suveränitet är.

Teknisk suveränitet har blivit en strategisk nödvändighet för EU. Målet är att bevara Europas förmåga att välja sin egen väg, minska överdrivna beroenden och säkerställa att kritisk digital infrastruktur och kritisk teknik förblir säker, resilient och förenlig med europeiska värden.

Förordningen om halvledare 2.0 kommer därför att ingå i paketet om teknisk suveränitet tillsammans med andra initiativ, såsom rättsakten om moln och AI-utveckling.

Europas strategi för teknisk suveränitet bygger på öppenhet, partnerskap och rättvis konkurrens. Genom att stärka EU:s tekniska bas kan unionen förbli öppen och samarbetsinriktad samtidigt som den skyddar sin förmåga att agera självständigt och skydda sina intressen, sin säkerhet och sina demokratiska principer.

I detta sammanhang är de två huvudproblem som översynen av förordningen om halvledare syftar till att hantera följande:

a)Överdrivet beroende av tredjeländer för konstruktion och tillverkning av halvledare.

b)Otillräcklig krisberedskapsförmåga.

Med utgångspunkt i målen i den första förordningen om halvledare och med utgångspunkt i en analys av dessa utmaningar och deras bakomliggande orsaker har två övergripande mål för förordningen om halvledare 2.0 identifierats:

Rapport om EU:s framtida konkurrenskraft, del B, Kapitel 3 – Mario Draghi, https://commission.europa.eu/topics/competitiveness/draghi-report_en .

IDC, Semiconductors market data by feature size, sector and region, CNECT/2022/MVP/0084 – andra interimsrapporten. Värdekedjan omfattar immateriella rättigheter, designverktyg, kapitalutrustning, substrat, material, fabrikslösa företag, tillverkare av integrerade enheter, anläggningar och leverantörer av utlagd montering och testning av halvledare. Endast intäkter från företag med huvudkontor i EU beaktas.

(1)Öka konkurrenskraften hos den europeiska värdekedjan för halvledare för att förbättra unionens tekniska suveränitet och resiliens. Detta innebär att skapa de nödvändiga förutsättningarna för EU:s konkurrenskraft, tekniska suveränitet och resiliens inom halvledarteknik genom att i) påskynda den industriella driftsättningen av forskning och innovation, ii) säkerställa försörjningstrygghet, och iii) minska strategiska beroenden av avancerad och mogen halvledarteknik.

(2)Förbättra krisberedskapen för att säkerställa EU:s försörjningstrygghet. Detta innebär att förbättra den inre marknadens funktion genom att stärka krisberedskapen, skapa en enhetlig rättslig ram för att skydda unionens ekonomiska säkerhet samt öka dess oumbärlighet, resiliens och välstånd inom området halvledarteknik.

Öka konkurrenskraften hos den europeiska värdekedjan för halvledare för att förbättra unionens tekniska suveränitet och resiliens

I takt med att EU blir alltmer beroende av utländska leveranser av halvledare blir unionen mer sårbar för externa påtryckningar, inklusive en potentiell ”vapenisering” av beroenden i försörjningskedjorna. Utan en stabil industriell bas för chipdesign och chiptillverkning riskerar EU att inte kunna omsätta sitt starka forsknings- och innovationsekosystem i produktivitetsvinster och storskalig industrialisering av ny teknik.

Samtidigt möter europeiska användarindustrier betydande osäkerheter i försörjningskedjorna, vilket leder till större lagerhållning och dämpade investeringar. Detta undergräver i sin tur den övergripande konkurrenskraften hos tillverkningsindustrin inom EU. Dessutom ökar beroenden i leveranskedjor för halvledare de geopolitiska och säkerhetsrelaterade riskerna, särskilt i krissituationer då tillgången till kritisk teknik kan begränsas eller omdirigeras till andra regioner.

Mot denna bakgrund var den ursprungliga förordningen om halvledare huvudsakligen inriktad på utbudssidan, medan förordningen om halvledare 2.0 lägger större vikt vid åtgärder på efterfrågesidan. De två dimensionerna förstärker varandra: en stark lokal efterfrågan bidrar till att stärka den lokala halvledarförsörjningen. På detta sätt bidrar den kombinerade ökningen av efterfrågan och utbudet till större industriell resiliens, kortare och säkrare försörjningskedjor, stärkt strategiskt oberoende och bättre anpassning mellan europeisk produktionskapacitet och behoven i viktiga industrier.

Detta tillvägagångssätt är nära kopplat till bredare EU-initiativ, särskilt rättsakten om moln och AI-utveckling, som omfattar åtgärder för att stimulera efterfrågan på avancerade AI- chip genom utveckling av nya datacentraler i hela unionen. Dessa åtgärder förväntas skapa ytterligare efterfrågan på halvledare som kan stödja syftena och målen med den reviderade förordningen om halvledare. Meddelandet om handlingsplanen för AI-kontinenten6 beskriver hur unionen, som en del av det bredare arbetet med att utveckla AI-gigafabriker, strävar efter att uppnå strategiskt oberoende inom design och produktion av AI-halvledare, minska beroendet av kritisk teknik och stärka sin suveränitet inom avancerade halvledare.

Att stärka Europas värdekedja för halvledare – inklusive på områden som är avgörande för AI

–är nödvändigt för att stödja unionens strategiska mål. Samtidigt är det avgörande att öka Europas produktionskapacitet för konventionella halvledare. Mogna och specialiserade noder är centrala för europeiska industriella ekosystem såsom fordonsindustrin, flygindustrin, försvarsindustrin, telekomsektorn och molntjänster, där efterfrågan på tillförlitliga, tillämpningsspecifika chip fortsätter att öka. Att stärka resiliensen inom dessa segment är därför avgörande för att skydda Europas industriella bas och minska alltför stora

6Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Handlingsplan för AI-kontinenten, COM(2025) 165, 9.4.2025.

beroenden. Det är också viktigt att förbättra Europas förmåga inom chipdesign och främja ett närmare samarbete mellan konstruktörer, tillverkare och slutanvändarindustrier, bland annat genom förfaranden med gemensam utformning som säkerställer att halvledarlösningar optimeras för industriella och strategiska tillämpningar.

Med utgångspunkt i behovet av att stärka både utbudet och efterfrågan i Europas halvledarekosystem möjliggör förordningen om halvledare 2.0 även genomförandet av strategiska projekt för att stärka viktiga delar av unionens värdekedja för halvledare. Dessa projekt kommer att prioriteras och stödjas genom en samordnad kombination av offentliga och privata investeringar, med fokus på suverän och avancerad tillverkning, avancerad chipdesign och resiliens i försörjningskedjorna. Detta kompletterar de åtgärder som beskrivs ovan, stärker den gränsöverskridande integrationen längs värdekedjan och bidrar till att stärka Europas strategiska oberoende och tekniska suveränitet.

I detta sammanhang och inom ramen för samordningsverktyget för konkurrenskraft kommer ett strategiskt projekt för avancerad tillverkning att ges högsta prioritet för att stödja produktionen av AI-halvledare och andra halvledare. Initiativet syftar till att inrätta den första halvledaranläggning i unionen som kombinerar tillverkning av den senaste teknikens noder med chipletintegration och avancerad 3D-inkapslingsförmåga. Pilotproduktion skulle kunna inledas under perioden 2030–2033.

För att ytterligare stärka ekosystemets resiliens förtydligas tillämpningsområdet för bestämmelserna om initiativ som är de första i sitt slag. Dessa bestämmelser omfattar hela värdekedjan för halvledare, inklusive tillverkningsinriktad chipdesignverksamhet, specialmaterial, tillverkningsutrustning, mönsterkort, avancerad inkapsling och montering. Bedömningen av initiativ som är de första i sitt slag kommer även att tillämpas på nationell samfinansiering av strategiska projekt i de fall strategiska projekt också identifieras som initiativ som är de första i sitt slag, i enlighet med konkurrensreglerna.

Förordningen om halvledare 2.0 lägger tonvikten på en snabbare industrialisering av pilotlinjer genom att framgångsrika pilotanläggningar för tillverkning omvandlas till kommersiellt bärkraftig tillverkningskapacitet. Den lägger även till fotonik och fotoniska integrerade kretsar till det förstärkta initiativet chip för Europa 2.0, eftersom dessa är viktiga möjliggörande tekniker för ett stort antal strategiska sektorer, däribland telekommunikation, datacentraler, AI, hälso- och sjukvård, fordonsindustrin och kvantteknik. Eftersom initiativet chip för Europa har visat sig spela en avgörande roll för att stärka unionens ledarskap inom forskning, innovation och industriell användning av halvledare är det nödvändigt att fortsätta initiativet. Genom att upprätthålla beprövade instrument – såsom pilotlinjer, nätverket av kompetenscentrum, designplattformen och verksamhet inom kvantchip – syftar initiativet chip för Europa 2.0 till att säkerställa att Europa behåller sin konkurrensfördel, påskyndar produktion i kommersiell skala och maximerar halvledarteknikens bidrag till hållbarhet och teknisk suveränitet.

Kompletterande åtgärder på efterfrågesidan kommer också att mobiliseras för att påskynda marknadsspridningen av europeisk teknik. Innovationsupphandling och stora utmaningar kommer att bidra till att skapa tidig efterfrågan, möjliggöra referensinstallationer och underlätta snabbare marknadsintroduktion av avancerade chip som utvecklats inom unionen. Dessutom får offentlig upphandling som omfattar halvledare i infrastruktur, utrustning eller system inkludera ett kriterium kopplat till försörjningstrygghet utöver prisöverväganden, när sådan teknik används i samhällsviktiga tjänster eller kritisk infrastruktur. Genom att på ett samordnat sätt utnyttja den offentliga efterfrågan kommer dessa åtgärder att komplettera utbudsinriktade instrument, främja användningen av säker teknik i hela unionen och stärka säkerheten och resiliensen hos strategiska sektorer i senare led. I linje med unionens klimat-,

miljö- och energimål bör energieffektiv och hållbar produktion och användning av chip prioriteras. Tillståndsförfaranden behöver också effektiviseras för att påskynda industriell driftsättning och upprätthålla internationell konkurrenskraft, särskilt på grundval av kommissionens förslag till förordning om att påskynda miljöbedömningar. Parallellt med genomförandet av förordningen om halvledare och inför översynen av cybersäkerhetsakten kommer en cybersäkerhetsriskbedömning att utvärdera både tekniska sårbarheter och icke- tekniska faktorer som påverkar cybersäkerheten hos halvledare som används i offentlig upphandling inom vissa kritiska sektorer.

För att stimulera regionalt ledarskap inom värdekedjan för halvledare införs genom detta förslag en märkning för europeiska spetskompetensregioner för halvledare med en kraftfull regional investeringsplan för halvledare som är förenlig med strategiska prioriteringar. Dessa prioriteringar omfattar ökad halvledartillverkning, samarbete inom forskning och utveckling, kompetensutveckling och hållbar infrastruktur. Detta skulle signalera till internationella investerare att regionen har ett ekosystem med stor potential för halvledarrelaterad verksamhet.

Förbättra krisberedskapen för att säkerställa EU:s försörjningstrygghet

Trots de övervaknings- och krishanteringsverktyg som skapades inom ramen för den tredje pelaren i den första förordningen om halvledare finns det fortfarande betydande brister i unionens förmåga att effektivt hantera kriser i halvledarförsörjningen. EU saknar fortfarande tillräckligt utvecklade mekanismer, verktyg och institutionell kapacitet för att i rätt tid och på ett samordnat sätt förutse och bedöma störningar.

För att förbättra beredskapen i leveranskedjan för halvledare kommer kommissionen att stödja inrättandet av en B2B-plattform för leveranskedjan för halvledare (plattformen) där företag kan dela icke kommersiellt känslig information i aggregerad form. Detta kommer att bidra till att skapa en digital modell för försörjningskedjan, öka synligheten för strukturella ömsesidiga beroenden, möjliggöra systematisk riskidentifiering och stärka resiliensen mot störningar. Vid varningar får kommissionen begära information från enskilda företag och från plattformen. Sådana begäranden om information ska vara strikt begränsade till vad som är nödvändigt och vara proportionella. Företag som deltar i plattformen ska vara undantagna från skyldigheten att besvara begäranden om information. Parallellt med förordningen om halvledare 2.0 kommer kommissionen att senast andra kvartalet 2027 utveckla ett EU-plan för krishantering inom halvledarsektorn. Planen kommer att fastställa tydliga förfaranden, roller och ansvarsområden för såväl faser före en kris som krisfaser och kommer att bygga på den första simuleringsövningen av störningar i halvledarnas försörjningskedjor, som genomfördes tillsammans med medlemsstaterna 2025. Dessa insatser kommer att vara förenliga med strategin för en beredskapsunion och dess handlingsplan.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Halvledare är avgörande möjliggörande teknik för den gröna och den digitala omställningen. Deras strategiska betydelse för EU förstärks ytterligare av geopolitiska spänningar, unionens nuvarande överdrivna beroende av avancerad tillverkning och design samt den ökande användningen av dessa beroenden som påtryckningsmedel av tredjeländer. I detta sammanhang är förordningen om halvledare 2.0 nödvändig för att uppnå kommissionens politiska prioriteringar, särskilt En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft och En ny era för EU:s försvar och säkerhet7.

7Prioriteringar för 2024-2029 - Europeiska kommissionen .

Förslaget till förordning om halvledare 2.0 kan ses som ett svar på behovet av brådskande åtgärder inom halvledarområdet för att skydda EU:s framtid som ekonomisk stormakt, investeringsdestination och tillverkningscentrum, vilket erkänns i given för en ren industri8, konkurrenskraftskompassen för EU9 och det gemensamma meddelandet om att stärka

EU:s ekonomiska säkerhet10.

Förslaget är förenligt med den övergripande digitala vision, de mål och de vägar för en framgångsrik digital omställning av EU fram till 2030 som presenteras i kommissionens meddelande Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet11 (meddelandet om den digitala kompassen) och kommissionens efterföljande beslut om policyprogrammet för det digitala decenniet12, med det särskilda målet för halvledare. Detta förslag är avsett att bidra till att förse unionen med den förmåga som kommer att behövas för att uppnå dess mål för 2030. Översynen av policyprogrammet för det digitala decenniet är planerad till juni 202613.

Detta förslag bidrar till genomförandet av förklaringen om Semicon Coalition, som undertecknades av respektive ministrar från de 27 medlemsstaterna den 29 september 2025 och som efterlyser en förstärkt och framåtblickande förordning om halvledare 2.0 för att stärka Europas ställning i den globala värdekedjan för halvledare14.

Förslaget delar även vissa mål med förordningen om acceleration av industrins omställning15, som fastställer en ram av åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft, accelerera avkarboniseringen i industrin och öka den strategiska tillverkningskapaciteten.

Förslaget är i stora drag förenligt med EU-initiativ som eftersträvar närliggande mål, särskilt programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa, förordningen om kritiska

råmaterial16 samt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), InvestEU och Erasmus+.

Av dessa initiativ är förslaget särskilt förenligt med programmet för ett digitalt Europa och Horisont Europa, som utgör de två finansieringsramarna för pelare I inom den nuvarande fleråriga budgetramen. Programmet för ett digitalt Europa stöder digital infrastruktur, medan Horisont Europa stöder forskning i tidigare led, pilotverksamhet och demonstration.

8Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Given för en ren industri: en gemensam färdplan för konkurrenskraft och fossilfrihet, COM(2025) 85, 26.2.2025.

9Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En konkurrenskraftskompass för EU, COM(2025) 30, 29.1.2025.

10Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet – Stärka EU:s ekonomiska säkerhet (JOIN(2025) 977, 3.12.2025.

11Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet, COM(2021) 118, 9.3.2021.

12Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 av den 14 december 2022 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030, 19.12.2022.

13Survey opens on the future of the Digital Decade Policy Programme, https://digital- strategy.ec.europa.eu/en/consultations/survey-opens-future-digital-decade-policy-programme .

14Semicon Coalition calls for reinforced Chips Act, https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/semicon-coalition- calls-reinforced-chips-act .

15Förslag till Europaparlamentets och rådet förordning om inrättande av en åtgärdsram för att accelerera industriell kapacitet och avkarbonisering i strategiska sektorer och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1724, (EU) 2024/1735 och (EU) 2024/3110 (förordning om acceleration av industrins omställning), COM(2026) 100, 4.3.2026.

16Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (förordning om kritiska råmaterial).

Förslaget kompletterar dessutom förordningen om kritiska råmaterial, eftersom båda syftar till strategiskt oberoende genom att hantera olika delar av värdekedjan: förordningen om halvledare fokuserar på halvledardesign och halvledartillverkning, medan förordningen om kritiska råmaterial inriktas på kritiska råmaterial.

Förordningen om halvledare är förenlig med EU:s agendor för strategiskt oberoende, ekonomisk säkerhet och konkurrenskraft. Den överensstämmer med den europeiska strategin för ekonomisk säkerhet17, exportkontroller för produkter med dubbla användningsområden18, förordningen om utländska subventioner19 och den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP)20. Tillsammans minskar dessa instrument strategiska beroenden, stärker industriell kapacitet och hanterar snedvridningar som orsakas av utländska subventioner på den inre marknaden.

Förslaget är förenligt med EU:s cybersäkerhetslagstiftning. Vissa kategorier av chip omfattas av cyberresiliensförordningen21, och investeringar inom ramen för förordningen om halvledare kommer att bidra till dess mål genom att bygga vidare på den europeiska industrins styrka inom marknadssegmentet för säkra chip. Förslaget kommer även att komplettera den föreslagna översynen av cybersäkerhetsförordningen genom att införa en försörjningstrygghetsdimension i offentlig upphandling av halvledare för kritiska aktörer.

I handlingsplanen för Europas fordonsindustri understryks halvledarindustrins betydelse för en innovativ och digitaliserad fordonsindustri22.

Förordningen om halvledare 2.0 är även utformad för att komplettera andra initiativ, såsom viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse. I detta sammanhang är förberedelserna av den kommande kandidaten till projekt av gemensamt europeiskt intresse om avancerad halvledarteknik23 fullt förenliga med inriktningen för förordningen om halvledare genom att hantera de första industriella tillämpningarna av banbrytande innovationer.

Förordningen om halvledare 2.0 är utformad för att vara förenlig med den nuvarande fleråriga budgetramen (2021–2027) och nästa fleråriga budgetram (2028–2034), inklusive Europeiska konkurrenskraftsfonden, ramprogram 10 (FP10) samt planerna för nationellt och regionalt partnerskap. Dess struktur möjliggör omedelbara åtgärder och effekter inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen, samtidigt som kontinuitet och skalbarhet säkerställs inom ramen för nästa fleråriga budgetram. Förslaget föregriper eller påverkar inte resultatet av den pågående lagstiftningsprocessen om den fleråriga budgetramen.

17Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet JOIN(2023) 20 final.

18Exporting dual-use items - Trade and Economic Security .

19Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2560 av den 14 december 2022 om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden.

20Den europeiska plattformen för strategisk teknik, https://strategic-technologies.europa.eu/index_en .

21Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2847 av den 23 oktober 2024 om övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013 och (EU) 2019/1020 och direktiv (EU) 2020/1828 (cyberresiliensförordningen).

22Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Handlingsplan för Europas fordonsindustri, COM(2025) 95, 5.3.2025.

23Det föreslagna projektet av gemensamt europeiskt intresse AST utformas för närvarande för att bygga vidare på befintliga EU-initiativ, särskilt pilotlinjer och den europeiska designplattformen, och därigenom säkerställa kontinuitet och acceleration snarare än dubbelarbete. Mot bakgrund av megatrender såsom AI, automatisering, säkerhet och hållbarhet kan projektet av gemensamt europeiskt intresse AST på sikt ge ett gemensamt europeiskt svar på omstörtande tekniska förändringar. Det kan inriktas på viktiga teknikområden, exempelvis AI-chip och acceleratorer, fotoniska integrerade kretsar, heterogen integration och avancerad kapsling, sensorer, kraftelektronik, energieffektiva lösningar och säker kommunikation, samtidigt som hela värdekedjan för halvledare omfattas, inklusive möjliggörande teknik såsom designverktyg, utrustning, testning, material och plattor. 

Dessutom påverkar förordningen om halvledare 2.0 inte tillämpningen av reglerna om statligt stöd och konkurrens, inklusive ramen för forskning, utveckling och innovation och meddelandet om viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, samtidigt som deras respektive mål bevaras. Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och ramen för forskning, utveckling och innovation spelar en central roll för att stödja forskning, utveckling, innovation och första industriella användning, särskilt när det gäller mycket innovativa och gränsöverskridande projekt med betydande spridningseffekter.

Åtgärder inom ramen för förordningen om halvledare 2.0 kommer att bygga vidare på denna struktur genom att ytterligare förtydliga och precisera tillämpningsområdet för ramen för initiativ som är de första av sitt slag inom pelare II och säkerställa att hela värdekedjan omfattas.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är förenligt med EU:s konkurrens- och industristrategi, såsom den kommer till uttryck i industristrategierna och Draghi-rapporten, och kompletterar ramarna för den digitala och den gröna omställningen.

Detta förslag kommer att ingå i paketet för teknisk suveränitet tillsammans med EU- rättsakten om moln- och AI-utveckling och en strategisk färdplan för digitalisering och AI i energisektorn. Paketet syftar till att säkerställa att unionen behåller förmågan att fatta självständiga beslut, agera effektivt och forma den globala tekniska utvecklingen, samtidigt som den förblir öppen, konkurrenskraftig och engagerad i internationellt samarbete och internationella regler.

Samordning kommer att krävas mellan förordningen om halvledare, den föreslagna Europeiska konkurrenskraftsfonden24 och den kommande kvantakten25. Förenligheten med kvantakten kommer att skapa möjligheter att etablera en heltäckande europeisk politisk ram för kvantteknik som fullt ut utnyttjar synergier mellan flera instrument.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Liksom för den första förordningen om halvledare är den rättsliga grunden för förordningen om halvledare 2.0 artikel 173.3 och artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Unionen ska bidra till att förverkliga de mål som anges i punkt

173.1genom sin politik och verksamhet. I artikel 173.1 i EUF-fördraget anges att målen är att säkerställa att nödvändiga förutsättningar finns för unionsindustrins konkurrensförmåga. I enlighet med ett system med öppna och konkurrenskraftiga marknader syftar denna åtgärd till att i) påskynda anpassningen av industrin till strukturförändringar, ii) främja en miljö som är gynnsam för initiativ och för utveckling av företag inom hela unionen, särskilt i fråga om små och medelstora företag, iii)främja en miljö som är gynnsam för samarbete mellan företag, och iv) främja ett bättre utnyttjande av de industriella möjligheter som skapas genom politiken inom sektorerna för innovation, forskning och teknisk utveckling. Syftet med artikel 114 i

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden, inbegripet det särskilda programmet för försvarsforskning och försvarsinnovation, om upphävande av förordningarna (EU) 2021/522, (EU) 2021/694, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/783, om upphävande av bestämmelser i förordningarna (EU) 2021/696 och (EU) 2023/588 samt om ändring av förordning (EU) [Edip], COM(2025) 555, 16.7.2025.

Commission invites contributions to shape future EU Quantum Act, https://digital- strategy.ec.europa.eu/en/news/commission-invites-contributions-shape-future-eu-quantum-act .

EUF-fördraget är att upprätta och säkerställa den inre marknadens funktion genom antagande av åtgärder för tillnärmning av nationella bestämmelser.

Förordningen om halvledare 2.0 bygger på målen i den nuvarande förordningen om halvledare. Det första specifika målet för förordningen om halvledare 2.0, som ligger till grund för den första pelaren, är att skapa storskalig innovationskapacitet och tillräcklig teknisk förmåga inom halvledarindustrin för påskyndande av och anpassning till innovation. Förordningen syftar dessutom, som en grund för den andra och den tredje pelaren, till att öka unionens resiliens och försörjningstrygghet på området halvledarteknik genom att stödja och samordna investeringar i avancerad tillverkning av halvledare (pelare 2) och möjliggöra samordnad övervakning och krishantering (pelare 3).

Den lämpliga rättsliga grunden för det första målet är artikel 173.3 i EUF-fördraget. När det gäller artikel 173.3 i EUF-fördraget får åtgärder som vidtas inte innebära en harmonisering av nationella lagar och andra författningar, utan ska stärka konkurrenskraften och resiliensen hos halvledarindustrin. Förordningen om halvledare 2.0 syftar till att stärka den europeiska halvledarteknikens och halvledarindustrins kapacitet och resiliens samt öka innovationspotentialen i halvledarekosystemet i hela EU. Detta omfattar att minska beroendet av ett begränsat antal företag och regioner utanför EU samt att öka EU:s förmåga att designa och tillverka avancerade halvledare. Initiativet chip för Europa (pelare I), som kommer att fortsätta stödjas genom den nya lagstiftningsåtgärden, syftar till att bidra till dessa mål genom att överbrygga gapet mellan EU:s spetskompetens inom forskning och en effektiv och hållbar industriell driftsättning.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Målen med förslaget kan inte uppnås av medlemsstaterna själva, eftersom problemen till sin natur är gränsöverskridande och inte begränsade till enskilda medlemsstater eller till en undergrupp av medlemsstater. De föreslagna åtgärderna är inriktade på områden där det finns ett påvisbart mervärde med att agera på unionsnivå, eftersom de insatser som krävs har så stor skala och bredd och måste ske snabbt.

Ett heltäckande svar på halvledarkrisen kräver en snabb och samordnad gemensam insats från en rad olika berörda parter och i samarbete med medlemsstaterna. Ingen enskild medlemsstat är i stånd att uppnå detta på egen hand. Med tanke på halvledarekosystemets komplexitet är konsekvenserna av unionens strukturella beroenden och försörjningsbrist dessutom så långtgående att insatser på unionsnivå är bäst lämpade för att ta itu med sådana problem.

Åtgärder på unionsnivå är helt klart bäst lämpade att driva de europeiska aktörerna mot en gemensam vision och genomförandestrategi. Detta är avgörande för att skapa stordriftsfördelar och breddfördelar samt den kritiska massa som krävs för avancerad kapacitet. Det kommer även att begränsa, om inte helt förhindra, fragmentering av insatser, subventionskapplöpningar och mindre effektiva nationella lösningar.

Det krävs unionsåtgärder på de områden som detta förslag tar upp genom sina tre pelare.

•När det gäller den första pelaren (chip för Europa 2.0) kommer det förstärkta initiativet chip för Europa 2.0 att fortsätta stödja den verksamhet inom initiativet chip för Europa som inrättades genom den första förordningen om halvledare. Detta innebär storskalig teknisk kapacitetsuppbyggnad och innovation i hela unionen för att möjliggöra utveckling och användning av banbrytande och nästa generations halvledar- och kvantteknik och för att ta itu med Europas kroniska strukturella svagheter när det gäller design och produktion. Efter två framgångsrika viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse inom mikroelektronik, som stöder gränsöverskridande innovativa projekt längs hela värdekedjan för mikroelektronik,

håller ett möjligt tredje viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse inom detta område på att utformas. Dessa initiativ är av strategisk betydelse för sektorn. I detta skede är det dock osannolikt att de ensamma i tillräcklig grad kan hantera behovet av kapacitetsuppbyggnad i form av pilotlinjer och designinfrastruktur. Dessa måste göras brett tillgängliga för alla berörda tredje parter i Europa och kommer även att göra det möjligt för unionen att spela en starkare roll i ett globalt och ömsesidigt beroende ekosystem. Sådana storskaliga anläggningar kan endast tillhandahållas på unionsnivå på grund av omfattningen av de investeringar och den sakkunskap som krävs.

•När det gäller den andra pelaren (försörjningstrygghet och efterfrågan) kan åtgärder som syftar till att påskynda investeringar i halvledartillverkning endast utformas och genomföras på ett ändamålsenligt sätt på unionsnivå. Detta beror på investeringarnas omfattning och på att dessa produktionsanläggningar per definition kommer att betjäna hela den inre marknaden, stärka hela ekosystemet och säkerställa försörjningstryggheten vid kriser. Dessutom kommer åtgärder för strategiska projekt att utvecklas genom en kombination av offentliga och privata investeringar med hög mobilisering av privat kapital.

•När det gäller den tredje pelaren (Övervakning och krishantering”) kommer ett utökat unionssamarbete att säkerställa den nödvändiga insamlingen av jämförbar underrättelseinformation . Tillsammans kommer medlemsstaterna och kommissionen att kunna förutse brister, aktivera en krisfas i en situation med allvarlig brist och vidta de åtgärder som krävs för att hantera en sådan kris på ett mer ändamålsenligt sätt än genom ett lapptäcke av nationella åtgärder.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är utformat för att stärka Europas halvledarekosystem genom i) kortsiktig beredskap och övervakning för att öka transparensen i leveranskedjor för halvledare, ii) åtgärder för försörjningstrygghet på medellång sikt för att förbättra halvledarproduktionskapaciteten i Europa, och iii) långsiktiga åtgärder för teknik- och innovationsledarskap för att inrätta design- och produktionsanläggningar för avancerad och framväxande halvledarteknik.

Mot denna bakgrund är förslaget inriktat på de delar av halvledarekosystemet som i störst utsträckning bidrar till resiliensen i unionens försörjningskedja. Fokuseringen på själva halvledarekosystemet – snarare än på det större området elektroniska komponenter och system, eller tillämpningsområden för halvledare och/eller elektronikkomponenter och elektroniksystem – syftar till att begränsa åtgärderna till en av dagens viktigaste smärtpunkter för Europas ekonomi och samhälle i stort.

Genom initiativet chip för Europa 2.0 inrättas de mekanismer som krävs för att säkerställa den europeiska industrins långsiktiga konkurrenskraft och innovationsförmåga genom i) forsknings- och designförmåga, ii) pilotlinjer för testning och experimentering, iii) kapacitet för kvantchip och integrerade fotoniska integrerade kretsar, iv) kompetenscentrum och v) en fond för uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag.

De nya åtgärderna för försörjningstrygghet för att öka unionens produktionskapacitet för halvledare inom den andra pelaren kan erkänna en anläggning som ett europeiskt initiativ inom halvledarteknik. På grundval av detta erkännande är medlemsstaterna skyldiga att se till att tillstånd för dessa anläggningar beviljas genom påskyndade förfaranden.

De nya beredskapsåtgärderna inom den tredje pelaren bygger på övervakning av och informationsutbyte mellan medlemsstaterna och unionen för att förutse störningar i

leveranskedjan. Vid (förväntade) störningar kan samordnade åtgärder vidtas för att minska eller förhindra brist på halvledare och andra störningar.

•Val av instrument

En förordning anses vara det lämpligaste instrumentet, eftersom den gör det möjligt att fastställa krav som gäller direkt för nationella myndigheter och berörda ekonomiska aktörer. Detta bidrar till att kraven genomförs med nödvändig skyndsamhet och på ett harmoniserat sätt, vilket leder till större rättssäkerhet och säkerställer kontinuitet med den första förordningen om halvledare.

Förslaget är utformat som en förordning från Europaparlamentet och rådet. Detta är det lämpligaste rättsliga instrumentet för förslagets första pelare om att inrätta initiativet chip för Europa 2.0. Detta beror på att endast en förordning med direkt tillämpliga rättsliga bestämmelser kan ge den grad av enhetlighet som krävs för att fortsätta och driva ett unionsinitiativ som syftar till att stödja en industrisektor på hela den inre marknaden. Valet av en förordning som rättsligt instrument för den andra pelaren motiveras av behovet av en enhetlig tillämpning av de nya reglerna, särskilt definitionen av europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt, samt av ett enhetligt förfarande för erkännande av och stöd till dessa. Vidare är en förordning det lämpligaste instrumentet för den tredje pelaren, eftersom denna del bör innehålla en mekanism för att förutse och hantera allvarliga störningar i halvledarförsörjningen i unionen. Denna mekanism bör inte heller kräva införlivande genom nationella åtgärder och kommer att vara direkt tillämplig.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

I enlighet med artikel 40 i förordningen om halvledare överlämnade kommissionen en första rapport om utvärderingen och översynen av förordningen till Europaparlamentet och rådet senast den 20 september 2026. Syftet med utvärderingen var att ta fram en kritisk, opartisk och evidensbaserad bedömning av framstegen med förordningen om halvledare och dess förmåga att stärka unionens halvledarekosystem26.

Utvärderingen omfattade de tre pelarna i förordningen om halvledare samt övergripande aspekter som berör flera pelare. Den analyserade effekterna av förordningen om halvledare på ekonomiska, styrningsrelaterade och sociala faktorer och innehöll en konsekvensbedömning av förordningen om halvledare 2.0. Den identifierade och kvantifierade kostnaderna och nyttorna med förordningen om halvledare inom varje pelare. Den redogjorde även för erfarenheter från genomförandet och belyste kvarstående och framväxande problem som påverkar förordningens funktion. Utvärderingen omfattade perioden från det att förordningen om halvledare trädde i kraft den 21 september 2023 till och med utgången av november 2025.

I utvärderingen drogs slutsatsen att förordningen om halvledare har varit avgörande för att skapa ett europeiskt regelverk och en politisk ram för halvledare som tidigare saknades, och att detta har skett på kort tid. Den mobiliserade betydande offentliga och privata investeringar, införde toppmoderna infrastrukturer på EU-nivå och etablerade styrningsmekanismer för samordning och krisberedskap. De berörda parternas förtroende för

26Länk till SWD-bilagan till utvärderingsrapporten.

den övergripande strategiska inriktningen är fortsatt högt, och lagen betraktas allmänt som ett nödvändigt svar på geopolitiska, tekniska och ekonomiska påtryckningar.

Samtidigt pågår fortfarande övergången från levererad output till systemövergripande effekter och konsekvenser. De huvudsakliga begränsningarna är strukturella och ekonomiska snarare än operativa. De rör unionens förmåga att industrialisera innovation, finansiera expansion, stärka resiliensen i försörjningskedjorna och skapa systemövergripande kunskap.

Lagen har varit avgörande för att bygga upp teknisk infrastruktur och tidig produktionskapacitet. Inrättandet av pilotlinjer, kompetenscentrum och gemensam infrastruktur på EU-nivå har säkerställt samordnade insatser. Dessa initiativ förbättrar redan tillgången till avancerade verktyg och stöder ett starkt gränsöverskridande samarbete. Effekterna av andra delar (nämligen pilotprojekt för kvantchip och designplattformen) kommer att bli synliga först i ett senare skede. Under alla omständigheter erkänner ett brett spektrum av berörda parter lagens bidrag till att stärka Europas bas för forskning och innovation samt förbättra samordningen mellan medlemsstaterna.

Däremot befinner sig framstegen inom tillverkningsutbyggnad och det därpå följande ökade strategiska oberoendet fortfarande i ett tidigt skede, delvis på grund av de långa ledtiderna mellan investeringsbeslut och faktisk produktion i fabriker. Europa är fortfarande strukturellt beroende av leverantörer utanför EU inom kritiska segment, särskilt för avancerade processnoder. Förlusten eller förseningen av större investeringsprojekt visar också att den faktiska suveräniteten ännu inte har förbättrats i någon väsentlig grad.

Bland utvärderingskriterierna framstår klyftan mellan laboratoriet och tillverkning (från labb till fabrik) som en av de största utmaningarna. Lagen har redan lyckats föra tekniker till högre mognadsnivåer, och – med hänsyn till att den nyligen trätt i kraft – förväntas stabila vägar till volymtillverkning förverkligas under de kommande åren. Många produkter fungerar effektivt på teknisk nivå och kommer senare att skapa den industriella kapacitet som krävs för att säkerställa europeisk försörjning. EU:s utmaning är inte längre främst att skapa innovation, utan att industrialisera och expandera.

Utvärderingen visade även att begränsad tillgång till privat kapital fortsatt hindrar expansionen av europeiska halvledarföretag. Rättsakten mobiliserade historiskt stora nivåer av offentlig finansiering, men privata investeringar – särskilt investeringar i senare skeden och institutionella investeringar – är fortfarande otillräckliga jämfört med konkurrerande regioner. Stödet till expanderande företag begränsas av strukturella särdrag i det europeiska finansiella systemet, däribland avsaknaden av en fullt utvecklad

kapitalmarknadsunion, befintliga regler för pensionsfonder och försiktiga investeringsmetoder. Detta försvagar Europas möjligheter att behålla värdet och uppmuntrar expanderande företag att flytta verksamhet eller sälja till företag utanför EU. Rättsakten har förbättrat kapaciteten för innovation i tidiga skeden, men budgeten för (Accelerator-delen av) chipfonden användes upp under de första två åren och har visat sig vara otillräcklig. Tematiska instrument med tålmodigt kapital är nödvändiga för att hjälpa uppstartsföretag inom halvledare att växa, och bredare åtgärder måste utformas för att skapa de förutsättningar som krävs för att teknikföretag med hög potential ska kunna växa fram.

Dessutom visade utvärderingen att de nuvarande EU-instrumenten för att hantera försörjningstrygghet och sårbarheter kopplade till ekonomisk säkerhet är användbara, men bör stärkas ytterligare. Å ena sidan formas utbyggnaden av tillverkningen främst av industrins investeringsbeslut, vilka stöds genom nationella finansieringsramar. Svagheter på

efterfrågesidan undergräver resiliensen ytterligare. Å andra sidan minskar fragmenterade marknader, små volymer inom viktiga sektorer och begränsad samordning av offentlig upphandling den kommersiella lönsamheten för europeisk produktion. Utan samlad efterfrågan och tillförlitliga marknadssignaler finns en risk att ny kapacitet inte utnyttjas fullt ut.

Slutligen drogs i utvärderingen slutsatsen att EU:s insyn i europeiska och globala leveranskedjor för halvledare är alltför begränsad för att stödja en stark krisberedskap. Europeiska nämnden för halvledare har avsevärt förbättrat samordningen, och mekanismer för tidig varning har införts. Införandet av ett mer integrerat tillvägagångssätt för övervakning av material, utrustning, designverktyg och användare i senare led bör dock övervägas. Datainsamlingen är fortfarande fragmenterad och känslig, vilket begränsar möjligheten att förutse störningar. Den tredje pelaren ger därför endast en partiell systemövergripande överblick.

Sammantaget har förordningen om halvledare snabbt och trovärdigt uppnått sitt ursprungliga mål att bygga upp europeisk kapacitet. Effektiviteten när det gäller oberoende och resiliens beror dock på om Europa nu kan omvandla infrastruktur till industriell produktion, innovation till expansion och samordning till användbar kunskap.

•Samråd med berörda parter

I enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning genomförde kommissionen ett omfattande samråd med berörda parter som syftade till att samla in tillförlitlig information med hjälp av en rad olika metoder, samrådsdeltagare och verktyg.

Kommissionen vidtog flera åtgärder: Ett offentligt samråd mellan den 5 september 2025 och den 28 november 2025 (105 svar och 39 ståndpunktsdokument inkom). En inbjudan att lämna synpunkter inför konsekvensbedömningen (209 svar och 85 ståndpunktsdokument inkom). En riktad enkät till berörda parter (64 svar). Intervjuer (med uppgiftslämnare som representerade ett brett och strategiskt utvalt urval av organisationer som är deltar i eller påverkas av det europeiska halvledarekosystemet). 16 tematiska workshoppar mellan september och december 2025 med deltagande av olika aktörer inom det europeiska halvledarekosystemet. Sex workshoppar med medlemsstaterna mellan januari och mars 2026.

De berörda parterna framhöll ett alltför stort beroende av leverantörer utanför Europa, särskilt när det gäller högpresterande halvledare. Viktiga hinder för utvecklingen av en EU- värdekedja för AI-halvledare är otillräcklig tillverkningskapacitet, begränsade investeringsinstrument, brist på kvalificerad arbetskraft och svag inhemsk efterfrågan från hyperskalaaktörer och AI-företag. Strukturella kostnadsnackdelar noterades också längs hela värdekedjan: EU-baserade fabriker har högre bygg- och driftskostnader, längre tillstånds- och etableringstider samt svagare klustereffekter jämfört med konkurrenter i Östasien.

Finansieringsbegränsningar förvärrar dessa utmaningar ytterligare. Brist på riskkapital och riskfinansiering identifierades som ett stort hinder för designföretag, medan integrerade tillverkare och andra produktionsinriktade företag pekade på långa tillståndsförfaranden och höga energikostnader som betydande hinder. Dessutom kvarstår systemiska hinder i form av brister i finansiering i senare skeden, fragmenterad styrning och beroende av anläggningar utanför EU, vilket hindrar företagens förmåga att omvandla prototyper till kommersiella produkter – ett problem som bekräftades genom det offentliga samrådet.

Kompetensbrist framträdde som ett övergripande problem bland de berörda parterna. Det betonades att kompetensförsörjningen inom halvledarområdet kräver investeringshorisonter på flera decennier, medan många relevanta program verkar inom kortare budgetcykler, vilket begränsar deras långsiktiga effekt. De berörda parterna pekade även på möjligheter att förbättra samordningen mellan EU-nivån och nationell nivå.

Resultaten av det offentliga samrådet sammanfattas i den faktarapport som tillsammans med svaren på uppmaningen att inkomma med synpunkter offentliggjorts på portalen ”Kom med synpunkter”.

•Konsekvensbedömning

I enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning grundar sig detta lagstiftningsförslag på en konsekvensbedömning som analyserar det problem och de underproblem som är kopplade till behovet av att stärka konkurrenskraften hos EU:s halvledarekosystem. I konsekvensbedömningen identifieras möjliga politiska alternativ för att hantera problemkällorna och bedöms de sannolika effekterna av dessa. Konsekvensbedömningen utformades för att återspegla samrådet med kommissionens avdelningsövergripande styrgrupp för förordningen om halvledare 2.0.

Konsekvensbedömningen fick ett negativt yttrande från nämnden för lagstiftningskontroll den

28 januari 2026. Nämnden rekommenderade följande:

•Att vidareutveckla analysen av problemet, inklusive en mer heltäckande bedömning av nuvarande och nödvändiga EU-förmågor och produktionskapaciteter inom kritiska delar av värdekedjan för halvledare, både för mogna och avancerade halvledare.

•Att förtydliga och bättre definiera målen, särskilt när det gäller nivån på och omfattningen av den tekniska suveränitet som eftersträvas för olika typer av halvledare.

•Att stärka interventionslogiken genom att tydligt visa hur olika åtgärder förhåller sig till varandra, inklusive utbuds- och efterfrågeinriktade instrument, och hur dessa tillsammans bidrar till att uppnå den önskade nivån av suveränitet.

•Att definiera de föreslagna åtgärderna mer detaljerat så att deras effekter kan bedömas korrekt, inklusive tydligare information om de totala kostnaderna för insatserna, kostnadsfördelningen och riskerna för potentiell ineffektiv resursfördelning.

•Att förbättra transparensen kring osäkerheterna kopplade till nästa fleråriga budgetram och ge en mer ingående analys av åtgärdernas förenlighet med befintliga och kommande politiska initiativ.

Alla ovannämnda punkter har åtgärdats i största möjliga utsträckning. När den reviderade konsekvensbedömningen lämnades in avgav nämnden ett positivt yttrande med reservationer den 30 mars 2026. Nämndens reservationer rör följande aspekter:

•Åtgärden för att ge incitament till betrodda halvledare beskrivs inte tillräckligt detaljerat för att dess inverkan ska kunna bedömas korrekt.

•Rapporten analyserar inte tillräckligt överensstämmelse med befintliga och kommande politiska initiativ och instrument och förklarar inte tydligt hur samspelet mellan åtgärder på utbuds- och efterfrågesidan kommer att säkerställa synergieffekter.

•Analysen av risken för ineffektiv resursfördelning är inte tillräckligt utvecklad.

Nämndens yttrande samt den slutliga konsekvensbedömningen och sammanfattningen av den offentliggörs tillsammans med detta förslag.

Konsekvensbedömningen bygger på tre specifika mål som tar itu med de identifierade problemkällorna. I konsekvensbedömningen anges tre alternativ för varje specifikt mål på grundval av nivån på det politiska ingripandet, omfattningen, effektiviteten och samstämmigheten samt proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna.

Politiskt alternativ 0 (PO0) skulle innebära att den nuvarande förordningen om halvledare skulle fortsätta att genomföras utan några ändringar. Detta skulle innebära att det nuvarande programmet för forskning, utveckling och innovation inom den första pelaren fortsätter och att samma strategi för stöd till investeringar genom statligt stöd behålls (med användning av ramen för ”första av sitt slag”-anläggningar inom ramen för de befintliga reglerna om statligt stöd). Ingen ytterligare finansiering från unionens budget skulle införas inom den andra pelaren. Inom ramen för den tredje pelaren skulle den nuvarande krishanteringsmekanismen behållas, vilken bygger på ett frivilligt system för datainsamling från den privata sektorn (utom vid en kris). Detta politiska alternativ skulle inte omfatta några åtgärder som går utöver tillämpningsområdet för den nuvarande förordningen om halvledare.

Politiskt alternativ 1 (PO1) – den övergripande (”marknadsskapande”) politiska inriktningen – skulle fokusera på att förbättra de övergripande ramvillkoren. Detta skulle innebära ett ökat stöd till forskning, utveckling och innovation, investeringar i kompetens samt skapandet av en gynnsam investeringsmiljö. Ingen ytterligare finansiering på unionsnivå skulle införas för storskalig tillverkning och design, särskilt avseende AI- chip. Med denna strategi skulle EU på lång sikt förlita sig på att attrahera leverantörer från länder utanför EU med kapacitet att tillverka avancerade chip samt globala designföretag.

Politiskt alternativ 2 (PO2) – den vertikala (”proaktiva”) industripolitiska inriktningen

–skulle bygga vidare på de horisontella åtgärderna men komplettera dem med riktade finansiella insatser, särskilt genom strategiska projekt som kan få stöd inom ramen för den föreslagna europeiska konkurrenskraftsfonden. Denna strategi bygger vidare på de tekniska tillgångar som skapades genom den första förordningen om halvledare, särskilt pilotlinjerna, och omsätter dem i industriell tillämpning. Genom att införa en tydlig EU- dimension i finansieringen av industriprojekt och möjliggöra gränsöverskridande investeringar som omfattar hela värdekedjan syftar denna strategi till att minska fragmenteringen samtidigt som Europas konkurrenskraft, resiliens och tekniska suveränitet stärks. Mervärdet ligger i ambitionen att skapa teknik som är tillverkad i Europa.

Sammantaget är det rekommenderade alternativet PO2, eftersom det ger den mest effektiva och proportionella lösningen på de identifierade problemen, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras och den administrativa bördan begränsas. Det svarar på utvärderingsresultat som pekar på behovet av en starkare integration mellan forsknings- och innovationsverksamhet och industriell utbyggnad, snabbare industrialiseringsvägar och effektivare informationsmekanismer för leveranskedjan.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Det föredragna politiska alternativet (PO2) innebär förenkling genom att införa en samordnad ram på EU-nivå för strategiska projekt. En enda projektportfölj för storskaliga halvledarinvesteringar förhindrar dubblering av administrativa steg och upprepad dokumentation. Ett förtydligande av tillämpningsområdet för anläggningar som är de första av sitt slag förenklar ytterligare sådana förfaranden både för medlemsstaterna och för företagen.

Dessutom kommer begreppet europeiskt konsortium för chipinfrastruktur att tas bort inom ramen för förordningen om halvledare 2.0 av förenklingsskäl, eftersom det aldrig har använts inom ramen för den nuvarande lagen. Ytterligare effektivitetsvinster uppstår genom snabbare och mer förutsebara tillståndsförfaranden. Tillstånds- och designfaserana för avancerade halvledaranläggningar i EU är i genomsnitt 7,5 månader längre än i viktiga konkurrerande jurisdiktioner. Om varje års försening antas öka den totala projektkostnaden med omkring 5 % innebär detta en merkostnad på cirka 3,125 % av den totala investeringen. Som exempel motsvarar detta omkring 625 miljoner euro för en avancerad tillverkningsanläggning med ett värde på 20 miljarder euro. Genom att minska upprepade kontakter med myndigheter och tydliggöra tillståndsvägarna medför PO2 betydande indirekta kostnadsbesparingar som uppväger kostnaderna för efterlevnad. En annan förenklingsvinst uppstår genom att tillfälliga informationsbegäranden vid kriser ersätts med en strukturerad B2B-plattform för leveranskedjan för halvledare. Detta minskar dubbelarbete och förbättrar samordningen mellan medlemsstaterna.

Enligt principen ”en in, en ut” medför PO2 en begränsad ytterligare administrativ börda, vilken i stor utsträckning uppvägs av strukturella förenklingar. De nya administrativa skyldigheterna för företag består främst av att lämna uppgifter om sårbarheter i försörjningskedjorna. Dessa uppskattas till högst tio persondagar per begäran, vilket motsvarar cirka 2 783 euro per stort företag, med totala kostnader på upp till 1,34 miljoner euro per begäran i ett scenario med full täckning. Denna börda motverkas av ”ut”-effekter i form av färre brådskande och dubblerade informationsbegäranden vid kriser, effektivare

informationsutbyte och minskat internt övervakningsarbete genom att marknadsinformationsverksamhet delvis hanteras av plattformen. Företagen får således en nettobörda genom att inleda deltagande i plattformen och lämna uppgifter. Dessa kostnader kommer dock i stor utsträckning att uppvägas av den försörjningstrygghet som detta datautbyte skapar. Dessutom kommer bedömningar i det första skedet endast att göras på kvalitativ grund, såvida inte en formell kris föreligger.

•Grundläggande rättigheter

I artikel 16 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) föreskrivs näringsfrihet. Åtgärderna inom pelare I och II enligt detta förslag skapar innovationskapacitet och främjar försörjningstrygghet för halvledare, vilket kan stärka näringsfriheten i enlighet med unionsrätten och nationell lagstiftning och praxis. Vissa åtgärder inom pelare III som behövs för att hantera allvarliga störningar i försörjningen med halvledare i unionen kan dock tillfälligt begränsa näringsfriheten och avtalsfriheten, som skyddas av artikel 16, och rätten till egendom, som skyddas av artikel 17 i stadgan. Varje begränsning av dessa rättigheter i detta förslag kommer, i enlighet med artikel 52.1 i stadgan, att vara föreskriven i lag, förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter och förenlig med proportionalitetsprincipen.

Skyldigheten att lämna specifik information till kommissionen, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda, är förenlig med det väsentliga innehållet i och påverkar inte på ett oproportionerligt sätt näringsfriheten (artikel 16 i stadgan). Varje begäran om information tjänar mål av allmänt intresse för unionen, eftersom det gör det möjligt att identifiera potentiella åtgärder för att mildra en kris med halvledarbrist. Dessa begäranden om information är lämpliga och ändamålsenliga för att uppnå målet genom att tillhandahålla den information som behövs för att bedöma den aktuella krisen. Kommissionen begär i princip endast information från representativa organisationer. Den får dessutom utfärda begäranden till enskilda företag endast om det är nödvändigt. Mot bakgrund av de allvarliga ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna av brist på halvledare och de begränsande åtgärdernas respektive betydelse

står begäran om information i proportion till det eftersträvade målet. Begränsningen av näringsfriheten och rätten till egendom uppvägs dessutom av lämpliga skyddsåtgärder. En begäran om information får endast lämnas i en krissituation där kommissionen har aktiverat krisfasen genom en genomförandeakt.

Skyldigheten att acceptera och prioritera prioritetsklassade order respekterar det väsentliga innehållet i, och påverkar inte på ett oproportionerligt sätt, näringsfriheten och avtalsfriheten (artikel 16 i stadgan) och rätten till egendom (artikel 17 i stadgan). Denna skyldighet tjänar unionens mål av allmänt intresse att säkerställa att kritiska sektorer som berörs av leveransstörningar till följd av brist på halvledare fortsätter att fungera. Skyldigheten är lämplig och ändamålsenlig för att uppnå detta mål genom att se till att tillgängliga resurser används företrädesvis för produkter som levereras till dessa sektorer. Ingen annan åtgärd är lika effektiv. I krissituationer är det proportionellt att ålägga vissa företag att godta och prioritera vissa order. Dessa företag omfattar anläggningar för tillverkning av halvledare som har ansökt om att erkännas som europeiska initiativ inom halvledarteknik, andra anläggningar för tillverkning av halvledare som har godtagit en sådan möjlighet i utbyte mot offentligt stöd, eller företag längs leveranskedjan för halvledare som har blivit föremål för en prioritetsklassad order från ett tredjeland, i den mån försörjningstryggheten för kritiska sektorer påverkas. Lämpliga skyddsåtgärder säkerställer att prioriteringsskyldighetens eventuella negativa inverkan på näringsfriheten, avtalsfriheten eller rätten till egendom inte utgör en kränkning av dessa rättigheter. En skyldighet att prioritera vissa order får endast anges i en krissituation där kommissionen har aktiverat krisfasen genom en genomförandeakt. Det berörda företaget får begära att kommissionen omprövar den prioritetsklassade ordern om det inte kan utföra ordern eller om det skulle lägga en orimlig ekonomisk börda på det och medföra särskilda svårigheter. Dessutom är föremålet för skyldigheten befriat från allt skadeståndsansvar för det brott mot avtalsförpliktelser som följer av att fullgöra skyldigheten.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Budgetkonsekvenserna avser bemanning av kommissionens avdelningar samt stöd för inrättandet av en B2B-plattform för leveranskedjan för halvledare. Förslaget kräver personalresurser för de uppgifter som enligt förslaget skulle ligga under kommissionens ansvar. Vissa av uppgifterna kan genomföras genom omfördelning av befintlig personal som redan arbetar med liknande uppgifter, exempelvis programtillsyn, kontakter med berörda parter samt rapportering för forsknings- och utvecklingsverksamhet och kapacitetsuppbyggande åtgärder inom pelare I. Ytterligare personal kommer att behövas för att utföra andra uppgifter, t.ex. övervakning av strategiska projekt, inklusive övervakning av delmål och resultat, kontroller av efterlevnaden (statligt stöd, upphandling), gränsöverskridande samordning med medlemsstaterna, administrativ (icke-finansiell) tillsyn samt rapportering till rådet/parlamentet. Dessutom innebär förslaget ytterligare uppgifter kopplade till plattformen för förbindelser mellan företag inom leveranskedjan för halvledare, såsom analys- och krisberedskapsfunktioner, hantering av begäranden om information samt kontroll och sammanställning av uppgifter före krisfasen och sektorsövergripande samordning med branschintressenter.

Stöd för att inrätta och driva en B2B-plattform för leveranskedjan för halvledare kräver operativa utgifter på omkring 70 miljoner euro. Kommissionen skulle ge stöd till plattformen.

Mer detaljerade uppgifter om budgetkonsekvenserna finns i den finansierings- och digitaliseringsöversikt för rättsakt som bifogas förslaget.

Utöver de budgetkonsekvenser som anges ovan kan operativa och administrativa budgetmedel för genomförandet av förordningen om halvledare 2.0 och strategiska projekt inom den fleråriga budgetramen 2028–2034 endast begäras i ett senare skede.

5.ÖVRIGA ASPEKTER

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen ska ansvara för att regelbundet övervaka genomförandet av insatsen. Detta kan underbyggas med externa studier och medlemsstats- och marknadsdata. Kommissionen ska genomföra en heltäckande utvärdering av förordningen om halvledare 2.0 med avseende på ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet, proportionalitet och subsidiaritet. En utvärderingsrapport med de viktigaste slutsatserna ska överlämnas till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén inom fyra till fem år från den dag då lagstiftningsakten börjar tillämpas. Om så är lämpligt får kommissionen åtfölja denna rapport med förslag om att förbättra eller anpassa förordningen om halvledare 2.0.

Denna översynsmekanism följer den metod som fastställs i den första förordningen om halvledare. Den säkerställer kontinuitet, jämförbarhet mellan resultaten och ett långsiktigt perspektiv på de politiska resultaten. Kommissionen ska, i nära samarbete med medlemsstaterna, regelbundet övervaka genomförandet och tillämpningen av de rättsliga bestämmelserna och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt effektiviteten hos de antagna åtgärderna. Övervakningsverksamheten ska bygga på kvantitativa och kvalitativa indikatorer och utgå från uppgifter som tillhandahålls av berörda parter i hela värdekedjan för halvledare, medlemsstaterna och relevanta EU-organ. Initiativets övergripande framgång ska bedömas utifrån belägg för stärkt försörjningstrygghet. Detta ska omfatta utvecklingen av relevanta mätbara aspekter, såsom EU:s andel av den globala halvledarproduktionen och förändringar i marknadskoncentrationen. Genomförandet av förordningen om halvledare 2.0 och de åtföljande åtgärderna kommer att göra det möjligt att systematiskt följa upp de särskilda målen, de förväntade fördelarna och de relaterade effekterna.

För att genomföra utvärderingen ska medlemsstaterna och de nationella behöriga myndigheterna på kommissionens begäran förse den med nödvändig och relevant information.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

1.1Kapitel I – Allmänna bestämmelser

I kapitel I anges förordningens innehåll. Det innehåller också de definitioner som används i hela instrumentet. Förordningen fortsätter och vidareutvecklar initiativet chip för Europa (numera initiativet chip för Europa 2.0). Inom ramen för pelare I skapar det de nödvändiga förutsättningarna för att stärka unionens kapacitet för industriell innovation och fastställer åtgärder för att stimulera efterfrågan. Inom ramen för pelare II fastställer det kriterierna för att erkänna europeiska initiativ inom halvledarteknik som första initiativ av sitt slag och strategiska projekt som främjar försörjningstryggheten och resiliensen i unionens halvledarekosystem. Inom ramen för pelare III fastställer det åtgärder för att förbättra den samordningsmekanism mellan medlemsstaterna och kommissionen som ursprungligen inrättades genom förordning (EU) 2023/1781 (förordningen om halvledare).

1.2Kapitel II – Initiativet chip för Europa 2.0

Kapitel II fokuserar på initiativet chip för Europa 2.0, vars syfte är att stärka unionens konkurrenskraft, resiliens och innovationskapacitet. Genom investeringar i initiativet chip för Europa 2.0 bör unionen öka sin effektivitet när det gäller att omsätta sin forskning och teknikutveckling i efterfrågestyrd, tillämpningsstyrd, säker och energieffektiv halvledarteknik av högsta kvalitet. Samtidigt bör unionen ge sin industri inom leveranskedjan för halvledare möjlighet att dra nytta av sådana investeringar.

Detta kapitel omfattar därför de allmänna bestämmelserna och målen för initiativet chip för Europa, som ursprungligen inrättades genom förordning (EU) 2023/1781. Initiativet chip för Europa 2.0 syftar till att stödja storskalig kapacitetsuppbyggnad i hela unionen för befintlig och banbrytande och nästa generations halvledarteknik. Initiativet chip för Europa 2.0 består nu av sex delar: 1) Designkapacitet för integrerad halvledarteknik. 2) Pilotlinjer för att förbereda innovativ tillverkning samt test- och experimentanläggningar. 3) Avancerad teknik och teknisk kapacitet för att påskynda utvecklingen av kvantchip. 4) Ett nätverk av kompetenscentrum och kompetensutveckling. 5) Verksamhet inom chipfonden för tillgång till kapital för uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag. 6) Uppbyggnad och förstärkning av avancerad design, prototypframställning och industriell utbyggnadsförmåga för teknik för fotoniska integrerade kretsar i hela unionen. Initiativet chip för Europa 2.0 lägger stor vikt vid industrialisering och åtgärder för att stimulera efterfrågan, såsom stora utmaningar, efterfrågeforumet och efterfrågeacceleratorerna.

Initiativet chip för Europa 2.0 ska stödjas genom finansiering från Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen, särskilt det nya särskilda målet 6 inom programmet för ett digitalt Europa och genomföras i enlighet med förordningarna om inrättande av dessa program och, i förekommande fall och utan att det påverkar förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, deras efterträdare.

Förordningen anger en förfaranderam för att underlätta kombinerad finansiering från medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om statligt stöd, unionens budget och privata investeringar.

Kapitlet innehåller också bestämmelser om genomförandet. Genomförandet av initiativet chip för Europa 2.0 ska huvudsakligen anförtros åt det gemensamma företaget för halvledare och, i förekommande fall, åt det gemensamma företag eller annan liknande enhet eller initiativ som efterträder detta och som inrättas genom unionsrätten inom ramen för en efterföljande flerårig budgetram. Den tekniska beskrivningen av åtgärderna finns i bilaga I. Bilaga III innehåller mätbara indikatorer för att övervaka genomförandet och rapportera om framstegen för initiativet chip för Europa 2.0 när det gäller att uppnå dess mål. Kommissionen får befogenhet att anta delegerade akter för att ändra förteckningen över mätbara indikatorer. Initiativet chip för Europa 2.0 bygger på Europas befintliga styrkor i den globala värdekedjan för halvledare och stärker synergieffekterna med åtgärder som för närvarande stöds av unionen och medlemsstaterna. För att maximera dess positiva effekter bör initiativet chip för Europa 2.0 därför möjliggöra synergier med de unionsprogram som beskrivs i bilaga IV.

1.3Kapitel III – Försörjningstrygghet och efterfrågan

I avsnitt 1 i kapitel III fastställs ramen för europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt. Kommissionen får erkänna projekt inom värdekedjan för halvledare i unionen eller i ett tredjeland som strategiska projekt, om projekten uppfyller följande kriterier: De skapar mervärde för EU genom att i betydande grad bidra till mål av gemensamt unionsintresse. De har en tydlig gränsöverskridande dimension. De bidrar till att förbättra

oumbärligheten, resiliensen och välståndet i unionens värdekedja för halvledare. De bidrar till att väsentligt stärka Europas tekniska suveränitet och tekniska ledarskap.

De tekniska områden som identifierats som potentiella områden för erkännandet av strategiska projekt anges i bilaga II.

Avsnitt 2 i detta kapitel innehåller bestämmelser om påskyndade tillståndsförfaranden för europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt. Det beskriver även användningen av europeiska företagsplånböcker som portaler för gemensam åtkomst för att lämna in en enda tillståndsansökan för europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt.

Avsnitt 3 i kapitel III beskriver målen med märkningen europeisk spetskompetensregion för halvledare och fastställer visionen och omfattningen av den europeiska investeringsplanen för halvledarregioner.

Avsnitt 4 i kapitel III fokuserar på åtgärder för att öka resiliensen i leveranskedjorna, särskilt när det gäller offentlig upphandling av kritisk infrastruktur och vissa sektorer av ekonomin som identifierats som riskutsatta sektorer.

1.4Kapitel IV – Övervakning och krishantering

Kapitel IV innehåller en mekanism för samordnad övervakning av värdekedjan för halvledare och för att hantera störningar i leveranserna av halvledare som påverkar den inre marknadens funktion.

I avsnitt 1 fastställs ett omfattande system för strategisk kartläggning för EU:s halvledarsektor, utformat för att identifiera sårbarheter, beroenden och framtida behov i syfte att öka leveranskedjornas resiliens. Kommissionen ska, i samarbete med europeiska nämnden för halvledare, genomföra en fördjupad analys som omfattar kritiska aspekter. Dessa omfattar bland annat viktiga industrier och infrastrukturer som är beroende av halvledare (t.ex. hälso- och sjukvård, försvar och den digitala sektorn), segment i leveranskedjan (från design till tillverkning och material), tekniska beroenden (särskilt i förhållande till tredjeländer), kompetensbrister och potentiella risker, inklusive sådana som följer av otillräckliga investeringar eller geopolitiska störningar. Kartläggningen bedömer även de möjliga effekterna av krisåtgärder (t.ex. prioritetsklassade order eller exportkontroller enligt artiklarna 41–43). Resultaten delas regelbundet med europeiska nämnden för halvledare för att ligga till grund för politiska beslut.

För att proaktivt övervaka risker ska kommissionen utveckla och regelbundet uppdatera en förteckning över indikatorer för tidig varning (t.ex. flaskhalsar i leveranskedjorna, kraftiga efterfrågeökningar eller geopolitiska spänningar) baserat på resultaten från kartläggningen. Processen ska huvudsakligen bygga på offentligt tillgängliga uppgifter och icke-konfidentiella bidrag från industrin. Om informationsluckor finns får kommissionen dock begära ytterligare frivillig information från halvledarföretag genom standardiserade och säkra kanaler för att skydda konfidentialiteten. Alla insamlade uppgifter ska hanteras enligt strikta sekretessregler (artikel 50), och kommissionen ska tillhandahålla vägledning för att säkerställa en enhetlig och säker informationsdelning. Ramen och metoden för kartläggningen ska även ses över regelbundet för att anpassas till förändrade utmaningar inom sektorn. I slutändan syftar systemet till att förebygga störningar, vägleda strategiska investeringar och stärka EU:s oberoende inom halvledarområdet.

I avsnitt 1 beskrivs även inrättandet och målen för plattformen för förbindelser mellan företag i leveranskedjan för halvledare. Plattformen ska vara en digital tvilling av leveranskedjan för halvledare med målet att öka dess transparens och resiliens. Plattformens rättsliga företrädare

ska informera kommissionen om aktuella eller förväntade störningar i leveranskedjan för halvledare.

Avsnitt 2 innehåller regler för aktivering av en krisfas för halvledare och närmare uppgifter om de nödåtgärder som kan tillgripas för att hantera krisen.

Den första aspekten är skyldigheten för nationella behöriga myndigheter att så snart som möjligt underrätta kommissionen om de identifierar en risk för en allvarlig störning i leveranserna eller andra trovärdiga hot mot tillgången till halvledare. Detta utlöser en förebyggande fas, där kommissionen snabbt ska agera genom att sammankalla ett extraordinärt möte med europeiska nämnden för halvledare. Nämndens roll omfattar bland annat att bedöma hur allvarlig störningen är, inklusive genom att utfärda förebyggande informationsbegäranden och diskutera om ett formellt krisförfarande bör inledas. Kommissionen får dessutom samråda med tredjeländer för att söka samarbetslösningar och begära att nationella myndigheter bedömer beredskapen hos viktiga marknadsaktörer.

Om gemensam upphandling bedöms vara nödvändig måste den följa EU:s regler om offentlig upphandling (direktiven 2014/23/EU, 2014/24/EU och 2014/25/EU), vilket säkerställer transparens och konkurrens. Insamling av information är ett annat viktigt verktyg. Kommissionen får utfärda förebyggande begäranden om information till plattformen för förbindelser mellan företag i leveranskedjan för halvledare, med skyddsåtgärder för känslig kommersiell information. Kommissionen får även utfärda förebyggande begäranden om information till enskilda företag som inte deltar i plattformen. Svaren delas med europeiska nämnden för halvledare och relevanta medlemsstater för att säkerställa kollektiv medvetenhet.

Ramen eskalerar till en krisfas endast om två villkor är uppfyllda: 1) Allvarliga störningar i leveranskedjan som orsakar betydande brister. 2) Allvarliga konsekvenser för kritiska sektorer (t.ex. hälso- och sjukvård, försvar eller digital infrastruktur) som hotar samhällelig, ekonomisk eller säkerhetsmässig stabilitet. Kommissionen får, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare, föreslå för rådet att krisfasen aktiveras, som fattar beslut med kvalificerad majoritet. Krisfasen varar i högst tolv månader, kan förlängas om det är motiverat och kräver regelbunden rapportering till europeiska nämnden för halvledare och Europaparlamentet. Under denna fas ska medlemsstaterna samordna nationella åtgärder genom europeiska nämnden för halvledare för att undvika fragmenterade insatser. När krisen har upphört ska kommissionen inom sex månader uppdatera övervakningen av leveranskedjan med beaktande av vunna erfarenheter. Bestämmelserna om aktivering av krisfasen är oförändrade jämfört med dem som fastställdes i förordningen om halvledare, till följd av medlagstiftarnas överenskommelse, och bedöms fortsatt vara ändamålsenliga.

I avsnitt 3 fastställs de åtgärder som krävs för att hantera halvledarkriser i unionen.

Enligt artikel 41 får kommissionen begära uppgifter om produktion och störningar från företag i leveranskedjan för halvledare för att bedöma krisen och möjliga lösningar. Begäranden måste vara absolut nödvändiga och får inte äventyra den nationella säkerheten.

Artikel 42 gör det möjligt för kommissionen att ålägga halvledartillverkare att prioritera beställningar av kriskritiska produkter, även om detta innebär att befintliga avtal åsidosätts.

Artikel 43 inför gemensam upphandling, där kommissionen agerar som central köpare för flera medlemsstater som står inför allvarlig brist. Denna mekanism stärker förhandlingskraften och hindrar EU-länder från att konkurrera med varandra om begränsade leveranser.

Kommissionen har befogenhet att aktivera en krisfas genom en genomförandeakt när det finns konkreta, allvarliga och tillförlitliga bevis för en halvledarkris. En halvledarkris föreligger när det förekommer allvarliga avbrott i halvledarförsörjningen som leder till betydande brister.

Dessa brister leder till betydande negativa effekter för en eller flera viktiga sektorer i unionen eller hindrar leverans, reparation och underhåll av väsentliga varor som används av kritiska sektorer. I genomförandeakten ska det anges hur länge krisfasen ska pågå eller hur länge den ska förlängas. Innan krisfasen löper ut ska kommissionen, med beaktande av yttrandet från europeiska nämnden för halvledare, bedöma om krisfasen bör förlängas. Under krisfasen kommer europeiska nämnden för halvledare att hålla extra möten för att göra det möjligt för medlemsstaterna att ha ett nära samarbete med kommissionen och samordna alla nationella åtgärder som vidtas med avseende på leveranskedjan för halvledare.

1.5Kapitel V – Styrning

I kapitel V fastställs ramen för den fortsatta verksamheten för europeiska nämnden för halvledare, som består av företrädare för medlemsstaterna och leds av kommissionen. Europeiska nämnden för halvledare bör ge rådgivning om initiativet chip för Europa 2.0 till de offentliga deltagarnas råd i det gemensamma företaget för halvledare (pelare I). Den ska ge råd och stöd till kommissionen när det gäller att bedöma ansökningar om europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt (pelare II). Den ska utbyta åsikter med kommissionen om framstegen med att genomföra investeringsplanen för halvledarregionen, diskutera och förbereda för identifiering av specifika kritiska sektorer och tekniker, samt ta itu med övervaknings- och krishanteringsfrågor (pelare III). Slutligen kommer den att ge stöd för att konsekvent tillämpa den föreslagna förordningen och underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna. Europeiska nämnden för halvledare ska stödja kommissionen i internationellt samarbete och strategiska partnerskap om halvledare. Den ska också samordna och utbyta information med relevanta krisstrukturer som inrättats enligt unionsrätten. Den europeiska nämnden för halvledare kommer att sammanträda i olika sammansättningar och hålla separata möten för sina uppgifter inom pelare I och för sina uppgifter inom pelarna II och III. Kommissionen får inrätta ständiga eller tillfälliga undergrupper till europeiska nämnden för halvledare och bjuda in organisationer som företräder halvledarindustrins och andra intressenters intressen till sådana undergrupper som observatörer. Europeiska nämnden för halvledare bör se till att styrkommittén för alliansen för halvledare, som kommer att ta över verksamheten inom alliansen för processorer och halvledarteknik, inbjuds att lägga fram uppdateringar minst en gång om året.

På nationell nivå kommer medlemsstaterna att utse en eller flera nationella behöriga myndigheter och, bland dem, en nationell gemensam kontaktpunkt för genomförandet av förordningen.

1.6Kapitel VI, VII och VIII – Slutbestämmelser

I kapitel VI betonas att alla parter måste respektera konfidentialiteten för känslig affärsinformation och affärshemligheter. Skyldigheten gäller kommissionen, de nationella behöriga myndigheterna och andra myndigheter i medlemsstaterna samt alla företrädare och experter som deltar i möten i europeiska nämnden för halvledare och kommittén. I kapitlet fastställs också regler om effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner och böter för underlåtenhet att fullgöra skyldigheterna enligt denna förordning, med förbehåll för lämpliga skyddsåtgärder. Kommissionen får förelägga viten om de berörda företagen under en halvledarkris inte accepterar och prioriterar vissa order under en halvledarkris. Kommissionen får dessutom ålägga ett företag böter om det lämnar oriktiga, ofullständiga eller vilseledande uppgifter eller inte lämnar informationen inom den föreskrivna tidsfristen.

I kapitel VII fastställs regler och villkor för utövandet av delegering och genomförandebefogenheter. Genom förslaget ges kommissionen befogenhet att, när så är lämpligt, anta genomförandeakter för att möjliggöra specificering av förfaranden och säkerställa en enhetlig tillämpning av förordningen, och delegerade akter för att ändra bilaga I

(verksamheter ska anges där på ett sätt som är förenligt med målen för initiativet chip för Europa 2.0) och bilaga III (mätbara indikatorer och bestämmelser om inrättande av en ram för övervakning och utvärdering som kompletterar denna förordning).

Kapitel VIII innehåller en skyldighet för kommissionen att utarbeta regelbundna rapporter till Europaparlamentet och rådet angående utvärdering och översyn av förordningen.

2026/0139 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om en ram med åtgärder för att stärka unionens halvledarekosystem och om upphävande av förordning (EU) 2023/1781 (förordning om halvledare 2.0)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 173.3 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande27, med beaktande av Regionkommitténs yttrande28,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/178129 om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem och om ändring av förordning (EU) 2021/694 (förordning om halvledare) inrättades en omfattande ram på unionsnivå för att stödja halvledarekosystemet, i syfte att stärka unionens tekniska kapacitet, öka resiliensen och säkerställa försörjningstryggheten.

(2)Utvärderingen av förordning (EU) 2023/178130 visar att den har möjliggjort mobilisering av betydande offentliga och privata investeringar, utbyggnad av

avancerad infrastruktur samt inrättande av samordnings- och krisberedskapsmekanismer och att den därigenom har bidragit till förbättrat samarbete mellan medlemsstaterna och till den inre marknadens funktion. Utvärderingen visar att förordning (EU) 2023/1781 har fungerat som en katalysator för en samordnad unionsstrategi för halvledare och har stärkt forsknings- och innovationskapaciteten, säkerställt tillgång till teknisk infrastruktur, etablerat en ram för tillverkningskapacitet samt en krishanteringsmekanism för att förutse potentiella störningar. Samtidigt har utvärderingen identifierat strukturella brister och kvarstående utmaningar som

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1781 av den 13 september 2023 om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem och om ändring av förordning (EU) 2021/694

(förordning om halvledare), EUT L 229, 18.9.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/1781/oj).

[hänvisning till den offentliggjorda utvärderingsrapporten ska läggas till].

begränsar förordningens effektivitet i förhållande till föränderliga industriella och ekonomiska behov.

(3)Även om den ram som inrättats genom förordning (EU) 2023/1781 har visat sig vara effektiv för att stödja innovation och tidig kapacitetsuppbyggnad, är vi fortfarande i ett tidigt skede av övergången från teknikutveckling till storskalig industriell utbyggnad. Långa investeringscykler, strukturella beroenden i kritiska segment av värdekedjan samt begränsningar i expansion av produktionen påverkar fortsatt unionens förmåga att uppnå ett resilient och konkurrenskraftigt halvledarekosystem.

(4)Dessutom har utvärderingen visat att begränsad tillgång till privat kapital, särskilt för finansiering i senare skeden, samt strukturella kännetecken hos finansmarknaderna begränsar tillväxten och expansionen av unionens halvledarföretag. Samtidigt minskar fragmenteringen av efterfrågan bland industrisektorer, den begränsade marknadsstorleken och bristande samordning mellan köpare den kommersiella bärkraften i tillverkningsinvesteringar och innebär en risk för underutnyttjande av framväxande kapacitet.

(5)Dessutom har halvledarsektorn blivit en hörnsten för unionens ekonomiska stabilitet, tekniska suveränitet och säkerhet. Den allt snabbare integreringen av avancerad digital teknik, framför allt artificiell intelligens (AI), har kraftigt ökat den globala efterfrågan på halvledare, samtidigt som konkurrensen på internationella marknader har skärpts. Denna utveckling har blottlagt strukturella sårbarheter i unionens leveranskedjor för halvledare, inklusive beroenden av ett begränsat antal externa leverantörer, otillräcklig inhemsk produktionskapacitet samt fragmentering mellan medlemsstaterna.

(6)Den ökande betydelsen av AI-tillämpningar har i synnerhet lett till en kraftig ökning av efterfrågan på högspecialiserade chip, såsom avancerade logik- och minneshalvledare, vilka är avgörande för att träna och driftsätta komplexa AI- modeller. Denna utveckling förväntas fortsätta, vilket förstärker redan existerande obalanser mellan utbud och efterfrågan och belastar redan sårbara globala leveranskedjor ytterligare. Samtidigt har geopolitiska spänningar, exportrestriktioner och störningar kopplade till globala kriser tydliggjort riskerna med ett alltför stort beroende av tillverkning i tredjeländer och en begränsad diversifiering.

(7)Mot bakgrund av denna utveckling är det nödvändigt att förstärka och komplettera den ram som inrättats genom förordning (EU) 2023/1781, i syfte att stödja övergången från innovation till industriell driftsättning, stärka resiliensen och den ekonomiska säkerheten samt säkerställa att den inre marknaden fungerar effektivt. Förordning (EU) 2023/1781 bör därför upphävas och ersättas av denna förordning.

(8)Eftersom denna förordning förstärker och kompletterar den ram som inrättats genom förordning (EU) 2023/1781 utan att ändra dess grundläggande mål, förblir de rättsliga grunderna för den ramen oförändrade.

(9)Denna förordning bör därför också grunda sig på artikel 173.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), för att göra det möjligt för unionen att vidta åtgärder för att ytterligare upprätthålla och bygga upp kapacitet samt stärka sitt halvledarekosystem. Dessa åtgärder bör inte innebära någon harmonisering av nationella lagar och andra författningar. I detta avseende bör unionen stärka konkurrenskraften och resiliensen hos den tekniska och industriella basen för halvledare och samtidigt stärka innovationskapaciteten inom halvledarekosystemet i hela unionen, minska beroendet av ett begränsat antal företag och geografiska områden i tredjeländer och stärka sin kapacitet att utforma och tillverka, kapsla in,

återanvända och återvinna avancerade halvledare. Initiativet chip för Europa, som först inrättades genom förordning (EU) 2023/1781, bör fortsatt stödja dessa mål inom ramen för denna förordning genom att ytterligare intensifiera insatserna, utöver att överbrygga klyftan mellan unionens avancerade forsknings- och innovationskapacitet och dess hållbara industriella utnyttjande, samt genom att säkerställa att sådan kapacitet effektivt omsätts till industriell storskalig produktion och marknadsintroduktion inom unionen. Initiativet chip för Europa 2.0 bör fortsätta att främja kapacitetsuppbyggnad för att möjliggöra design, produktion och systemintegration i nästa generations halvledarteknik och bör fortsätta att stödja samarbetet mellan nyckelaktörer i hela unionen, stärka unionens försörjnings- och värdekedjor för halvledare, tjäna viktiga industrisektorer och skapa nya marknader.

(10)För att säkerställa en väl fungerande inre marknad bör denna förordning dessutom bidra till en sammanhängande unionsram som innebär en tillnärmning av vissa villkor och samordningsmekanismer, i enlighet med artikel 114 i EUF-fördraget. En sådan ram är nödvändig för att förebygga hinder för den inre marknadens funktion, minska fragmentering och säkerställa ett konsekvent och effektivt svar på risker i leveranskedjor, samtidigt som den är förenlig med unionsrätten och internationella skyldigheter. Detta är särskilt kritiskt i och med att halvledare är en grundläggande teknik som ligger till grund för ett brett spektrum av ekonomiska verksamheter och kritisk infrastruktur i hela unionen. I ett sammanhang av ökade geopolitiska spänningar, strategisk global konkurrens och ett växande fokus på ekonomisk säkerhet har halvledarekosystemet blivit en nyckelfaktor för den inre marknadens stabilitet och funktion. Halvledarsektorn kännetecknas av komplexa gränsöverskridande beroenden längs hela värdekedjan, där högt specialiserade verksamheter är koncentrerade till olika geografiska områden, samtidigt som användarindustrier i senare led är brett spridda över unionen. Dessa särdrag innebär att störningar, restriktioner eller snedvridningar som påverkar leveranskedjorna för halvledare sannolikt får betydande gränsöverskridande effekter och påverkar den inre marknadens funktion. Olika nationella åtgärder för att hantera sådana risker kan skapa fragmentering, snedvrida konkurrensen och undergräva lika villkor på den inre marknaden, särskilt med hänsyn till produktions- och distributionsnätens integrerade karaktär. Därmed kan målen att säkerställa resiliens, säkerhet och välfungerande leveranskedjor för halvledare inom unionen inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på egen hand, utan kan uppnås bättre på unionsnivå på grund av deras omfattning och gränsöverskridande effekter.

(11)Uppnåendet av dessa mål bör även fortsättningsvis stödjas av europeiska nämnden för halvledare, som består av företrädare för medlemsstaterna och leds av kommissionen, för att underlätta ett smidigt, ändamålsenligt och harmoniserat genomförande av denna förordning, samarbete och informationsutbyte. Europeiska nämnden för halvledare bör ge råd till och bistå kommissionen i specifika frågor, inbegripet om ett konsekvent genomförande av denna förordning, underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och utbyta information om frågor som rör denna förordning. Europeiska nämnden för halvledare bör också ge råd till kommissionen om det internationella samarbetet på halvledarområdet, inbegripet strategiska partnerskap om halvledare och uppgifter som rör informationsinhämtning. I mötena kan olika undergrupper ingå.

(12)Med tanke på att leveranskedjan för halvledare är så globaliserad är internationellt samarbete med tredjeländer en viktig faktor för att uppnå resiliens i unionens halvledarekosystem. De åtgärder som vidtas inom ramen för denna förordning bör också göra det möjligt för unionen att spela en starkare roll som kompetenscentrum i

ett bättre fungerande och inbördes beroende globalt ekosystem för halvledare. När så är relevant bör hänsyn tas till synpunkter från alliansen för halvledare31, som tagit över från alliansen för processorer och halvledarteknik, samt från andra berörda aktörer. I enlighet med internationella skyldigheter kan unionen och medlemsstaterna samarbeta, även diplomatiskt, med internationella strategiska partner som har fördelar inom halvledarindustrin, i syfte att hitta lösningar för att stärka försörjningstryggheten och avhjälpa framtida störningar i leveranskedjan för halvledare, t.ex. sådana som uppstår till följd av tredjeländers exportrestriktioner, för att kartlägga tillgången till råvaror och halvfabrikat. Kommissionen och medlemsstaterna bör samordna sina internationella insatser, i synnerhet med stöd av europeiska nämnden för halvledare. Detta kan, när så är lämpligt, inbegripa samordning i relevanta internationella forum, ingående av investerings- och handelsavtal eller andra diplomatiska insatser eller samarbete med berörda parter.

(13)För att stärka unionens kritiska infrastruktur, säkerhet, industriella bas och tekniska ledarskap krävs säker och tillförlitlig tillgång till både avancerad och etablerad halvledarteknik, inklusive chip för processorer, minnen, analog funktionalitet, effekt, sensorer, radiofrekvens och konnektivitet, vilka är avgörande för att framtidssäkra strategiska sektorer såsom energi, försvar, fordonsindustrin, luftfart, telekommunikation, hälso- och sjukvård, molntjänster och industriell automatisering. Unionen har stark kapacitet inom ett brett spektrum av mogna noder, bland annat för chip för fordonsindustrin och energieffektiva och säkra chip, och bör fortsätta att stärka sin konkurrenskraft, sin resiliens och sitt strategiska oberoende genom hela värdekedjan för halvledare.

(14)Halvledarindustrin medför betydande investeringsbehov, både när det gäller forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och när det gäller uppförandet av avancerade anläggningar för testning och validering till stöd för produktion i industriell skala. Dessa kostnadskrävande aspekter har en direkt inverkan på unionens kapacitet för konkurrens och innovation och påverkar försörjningstryggheten och den övergripande resiliensen i unionens halvledarekosystem. Samtidigt är unionens konkurrenskraft och resiliens beroende av fortsatt tillgång till och utveckling av etablerad och mogen halvledarteknik, inbegripet analoga chip, chip för effekt, sensorer och konnektivitet samt chip för fordonsindustrin och luftfartsindustrin, vilka alltjämt är oumbärliga inom strategiska industriella värdekedjor och kritisk infrastruktur. I den nuvarande situationen med ökad global konkurrens, geopolitiska spänningar och strukturella sårbarheter i leveranskedjorna har halvledare blivit en strategisk tillgång som ligger till grund för unionens ekonomiska säkerhet, tekniska ledarskap och industriella resiliens. Mot bakgrund av de erfarenheter som dragits av tidigare brister och störningar i leveranskedjorna inom unionen och globalt, liksom av exportrestriktioner eller regleringsåtgärder från tredjeländer och den snabba utvecklingen av tekniska utmaningar och innovationscykler som påverkar värdekedjan för halvledare, är det nödvändigt att stärka unionens befintliga styrkor, inbegripet dess ledande ställning inom flera segment av etablerad halvledarteknik, och därigenom öka genomslaget på marknaden och stärka konkurrenskraften, resiliensen och kapaciteten för forskning och innovation, genom att stärka initiativet chip för Europa ytterligare.

(15)Det stärkta initiativet chip för Europa 2.0 bör beakta de erfarenheter som redan har gjorts under genomförandet av initiativet chip för Europa, i syfte att fortsätta och stärka det för att åtgärda kvarstående strukturella svagheter och möta nya strategiska

31Uppdragsbeskrivning – https://ec.europa.eu/newsroom/dae/redirection/document/78326 .

behov. Det är särskilt nödvändigt att intensifiera insatserna för att säkerställa att unionens avancerade forsknings- och innovationskapacitet effektivt omsätts i industriell driftsättning, expansion och produktion i kommersiell skala inom unionen.

(16)Det är främst medlemsstaterna som ansvarar för att upprätthålla en stark europeisk industri-, konkurrens-, hållbarhets- och innovationsbas. Forsknings- och innovationsutmaningarnas art och omfattning när det gäller halvledare kräver dock att åtgärder vidtas gemensamt på unionsnivå. För att ge unionen den forsknings- och innovationskapacitet inom halvledarteknik som krävs för att upprätthålla en ledande roll för dess forsknings- och industriinvesteringar i framkant, och med beaktande av de erfarenheter och lärdomar som vunnits genom genomförandet av initiativet chip för Europa, är det nödvändigt att ytterligare stärka och utvidga denna kapacitet för att säkerställa en effektiv industriell driftsättning, expansion och produktion i kommersiell skala inom unionen. För detta ändamål bör unionen och medlemsstaterna fortsätta att samordna sina insatser och saminvestera.

(17)Mot bakgrund av den ökade globala konkurrensen, de geopolitiska spänningarna och risken för störningar i leveranskedjan för halvledare, inbegripet sådana som följer av regleringsåtgärder som antagits av tredjeländer och som kan påverka tillgången till kritisk halvledarteknik och relaterade insatsvaror, har det blivit en strategisk prioritering för unionens konkurrenskraft, ekonomiska säkerhet och tekniska suveränitet att stärka unionens förmåga att utveckla, producera och använda sådan teknik inom sitt territorium. Detta har även framhållits i Mario Draghis rapport om EU:s framtida konkurrenskraft. Dessa utmaningar för unionens halvledarekosystem kräver att storskalig kapacitet byggs upp och förutsätter en gemensam insats från medlemsstaterna. Unionen bör stödja utvecklingen och införandet av storskalig kapacitet genom hela innovations- och industrivärdekedjan, inbegripet pilotlinjer, utökad tillverkning och kommersiell driftsättning, och därigenom säkerställa en effektiv omvandling av framstående forskningsresultat till industriellt ledarskap och hållbar produktionskapacitet inom unionen.

(18)Såsom konstaterats i utvärderingen av förordning (EU) 2023/1781 är de instrument som inrättats genom initiativet chip för Europa som föreskrivs i den förordningen, nämligen designplattformen, pilotlinjerna, även för kvantchip, och spridning av kunskap, European Chips Skills Academy (EU-akademin för kompetens inom halvledarområdet) inom ramen för allianserna för branschsamverkan kring kompetens och kompetenspakten samt den kompetensutveckling som kommer hela halvledarekosystemet till godo, ändamålsenliga och bör även fortsättningsvis stödjas enligt denna förordning. Dessa insatser bör även bidra till unionens övergripande mål att stärka dess långsiktiga konkurrenskraft, innovationskapacitet och industriella bas, bland annat genom synergier med framtida unionsprogram som stöder forskning och innovation samt industriell driftsättning, såsom det föreslagna32 ramprogram som ska ersätta Horisont Europa – det ramprogram för forskning och innovation som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/69533 (Horisont Europa)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation, för perioden 2028–2034, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordning (EU) 2021/695.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/695/oj).

(FP10) – och den föreslagna europeiska konkurrenskraftsfonden34. Samtidigt bör chip för Europa 2.0, inom ramen för samtliga komponenter och åtgärder och i största möjliga utsträckning, integrera och maximera nyttan av tillämpningen av halvledarteknik som kraftfulla möjliggörande faktorer, exempelvis för hållbarhetsomställningen. Detta kan bidra till utvecklingen av nya produkter och till en mer effektiv, ändamålsenlig, ren och hållbar användning av resurser, inklusive den energi och de material som krävs för produktion av halvledare och för deras användning under hela livscykeln.

(19)För att uppnå sitt övergripande mål och hantera både utbuds- och efterfrågesidans utmaningar i det nuvarande halvledarekosystemet, och med utgångspunkt i de

erfarenheter och lärdomar som dragits från genomförandet av förordning (EU) 2023/1781, som har visat på det fortsatta behovet av att stärka unionens kapacitet inte bara inom forskning och innovation utan även inom industriell driftsättning och expansion av produktion, bör initiativet chip för Europa 2.0 fortsätta att stödja och ytterligare förstärka de fem operativa mål som fastställts enligt den förordningen. Det bör även införa ett nytt operativt mål som syftar till att stärka unionens kapacitet inom fotonikteknik samt stödja så kallade stora utmaningar som instrument för att möjliggöra storskaliga, sektorsövergripande initiativ som tar itu med större tekniska och industriella utmaningar av strategisk betydelse för unionen. Det primära genomförandet av chip för Europa 2.0 bör fortsatt anförtros det gemensamma företaget för halvledare och, i tillämpliga fall, det gemensamma företag eller annan liknande enhet eller initiativ som ersätter detta och som inrättas genom unionsrätten inom ramen för en kommande flerårig budgetram.

(20)För det första bör chip för Europa 2.0 stärka unionens designkapacitet. För detta ändamål bör det fortsatt stödja den virtuella designplattform som inrättats inom ramen för initiativet chip för Europa, i syfte att koppla samman ekosystemet av företag på designområdet, uppstartsföretag, små och medelstora företag samt leverantörer av immateriella rättigheter och verktyg, liksom forsknings- och teknikorganisationer, för att tillhandahålla virtuella prototyplösningar baserade på gemensam utveckling av teknik samt för att underlätta övergången från design till industriell produktion och kommersiell driftsättning inom unionen.

(21)För det andra bör initiativet chip för Europa 2.0, för att skapa en grund för att stärka försörjningstryggheten och unionens halvledarekosystem, fortsätta att stödja förbättringen av befintliga och utvecklingen av nya avancerade pilotlinjer för att möjliggöra utveckling och spridning av avancerad halvledarteknik och nästa generations halvledarteknik. Pilotlinjerna bör ge industrin en anläggning där den kan testa, experimentera och validera halvledarteknik samt koncept för systemdesign, samtidigt som miljöpåverkan minimeras så långt det är möjligt, i syfte att påskynda övergången till industriell storskalig halvledartillverkning inom unionen. Investeringar från unionen, tillsammans med medlemsstaterna och den privata sektorn, i pilotlinjer är fortsatt nödvändiga för att hantera kvarstående strukturella utmaningar och marknadsmisslyckanden, inklusive otillräcklig tillgång till industriell testning, validering samt kapacitet för uppskalning av halvledartillverkning i industriell skala

34	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska

	konkurrenskraftsfonden, inbegripet det särskilda programmet för försvarsforskning och
	försvarsinnovation, om upphävande av förordningarna (EU) 2021/522, (EU) 2021/694, (EU) 2021/697
	och (EU) 2021/783, om upphävande av bestämmelser i förordningarna (EU) 2021/696 och (EU)
	2023/588 samt om ändring av förordning (EU) [Edip].

inom unionen, vilket fortsatt hindrar innovation, industriell driftsättning och global konkurrenskraft.

(22)För det tredje bör initiativet chip för Europa 2.0, för att påskynda den innovativa utvecklingen av kvantchip och tillhörande halvledarteknik, inbegripet sådan som är baserad på halvledarmaterial eller integrerad med fotonik, som främjar utvecklingen av halvledarsektorn, stödja sådana åtgärder som designbibliotek för kvantchip, pilotlinjer för konstruktion av kvantchip och anläggningar för testning och validering av kvantchip som tillverkas inom ramen för pilotlinjer, i syfte att möjliggöra deras industriella driftsättning och stärka unionens tekniska ledarskap inom ny halvledarteknik.

(23)För det fjärde bör initiativet chip för Europa 2.0, för att främja användningen av halvledarteknik, ge tillgång till design- och pilotlinjeanläggningar och åtgärda kompetensluckor i hela unionen, fortsätta att ge medlemsstaterna möjlighet att stödja minst ett kompetenscentrum för halvledare i varje medlemsstat genom att förbättra befintliga centrum eller skapa nya anläggningar.

(24)För det femte är fotonik och fotoniska integrerade kretsar viktig möjliggörande teknik för ett brett spektrum av strategiska sektorer, inklusive telekommunikation, datacentraler, artificiell intelligens, sensorteknik, hälso- och sjukvård, fordonsindustri, flygteknik samt kvantteknik. De möjliggör höghastighetsdataöverföring, energieffektiv informationsbearbetning och avancerade sensorkapaciteter och är därmed avgörande för unionens tekniska ledarskap, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Unionen har etablerat starka forsknings- och innovationsförmågor och innehar ledande positioner inom flera segment av värdekedjan för fotonik. Det krävs dock ytterligare insatser för att stärka unionens förmåga att designa, prototyputveckla, industrialisera och i stor skala tillverka fotoniska integrerade kretsar samt tillhörande fotonisk halvledarteknik. För att främja teknikutvecklingen inom fotonik och fotoniska integrerade kretsar är det därför nödvändigt att stödja utvecklingen av designbibliotek och designverktyg, stärka produktionstekniker och materialplattformar samt förstärka pilotlinjer och tillverkningsanläggningar med öppen tillgång över flera materialplattformar. Dessa åtgärder bör underlätta prototyputveckling, testning, validering och industriell tillämpning, bland annat genom avancerad integration och kapslingsteknik, samt bidra till att stärka unionens fotonikekosystem, öka dess tekniska suveränitet och påskynda industriell spridning av innovativa fotonikteknologier inom hela unionen.

(25)För det sjätte bör kommissionen fortsätta att stödja chipfonden, det vill säga en särskild investeringsfacilitet för halvledare som är avsedd att stärka det europeiska halvledarekosystemet genom att stödja uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag som erbjuder såväl eget kapital som lånefinansieringslösningar, inklusive en blandfinansieringsfacilitet inom ramen för InvestEU-fonden som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/52335, samt, i förekommande fall, andra relevanta investeringsprogram inom den fleråriga budgetramen 2028–2034, i nära samarbete med Europeiska investeringsbankgruppen och tillsammans med andra genomförandepartner såsom nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner. Chipfondens verksamhet bör stödja utvecklingen av ett dynamiskt och resilient halvledarekosystem genom att

35Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/523/oj).

möjliggöra ökad tillgång till medel som ska stödja tillväxten i uppstartsföretag och små och medelstora företag samt investeringar i hela värdekedjan, även för andra företag i värdekedjan för halvledare. I detta avseende bör stöd och tydlig vägledning ges, särskilt till små och medelstora företag, i syfte att bistå dem i ansökningsprocessen. I detta sammanhang förväntas Europeiska innovationsrådet tillhandahålla ytterligare särskilt stöd genom bidrag och kapitalinvesteringar till marknadsskapande högriskinnovatörer.

(26)För att ytterligare stärka unionens tekniska ledarskap och industriella konkurrenskraft inom halvledare är det lämpligt att införa konceptet ”stora utmaningar” som en del av initiativet chip för Europa 2.0. Dessa stora utmaningar bör fokusera på utveckling, integration och industriell spridning av lovande och kritisk halvledarteknik och relaterad teknik av central betydelse för unionen. De stora utmaningarna bör stödja avancerad forsknings- och utvecklingsverksamhet som syftar till att möjliggöra nästa generations halvledarteknik, inklusive sådan som ligger till grund för AI, moln, datacentraler och kantdatorinfrastruktur, med särskilt fokus på att förbättra energieffektiviteten, säkra kapaciteten inom banbrytande teknik och stärka unionens tillverkningsstyrkor. De bör även åtgärda centrala tekniska flaskhalsar, inklusive utmaningar kopplade till miniatyrisering, energieffektivitet, hållbarhet, heterogen integration, säkerhet, tillförlitlighet och tillverkningsbarhet. För att maximera genomslaget bör de stora utmaningarna bidra till att stärka halvledarekosystemet i hela unionen genom att främja samarbete längs hela värdekedjan för halvledare, inklusive samarbete med relevanta vertikala sektorer. Särskilt bör de stödja strukturerat samarbete mellan halvledarutvecklare och användarindustrier, i syfte att uppnå konkurrensfördelar inom tillämpningar som är avgörande för unionens tekniska suveränitet och industriella bas. Slutligen bör de stora utmaningarna ytterligare säkerställa integration och samordning av insatser mellan befintliga infrastrukturer, inklusive pilotlinjer, samt främja att dessa inriktas mot industriell användning. De bör underlätta överföring, mognad och tillämpning när det gäller teknik som utvecklats inom initiativet chip för Europa 2.0, bland annat genom verksamheter kopplade till prototyputveckling, testning, validering, demonstration, inledande industriell utbyggnad och integration i produktionsmiljöer.

(27)Kompetenscentrumen bör bidra till att upprätthålla unionens ledande roll när det gäller forskning, utveckling, innovation och designkapacitet avseende halvledare. Främjande av människors potential och färdigheter genom utbildning i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik till postdoktorandnivå är avgörande för att detta mål ska kunna uppnås. Kompetenscentrumen bör i synnerhet tillhandahålla tjänster till berörda parter på halvledarområdet, bland annat uppstartsföretag och små och medelstora företag. Det kan till exempel vara att underlätta tillgången till pilotlinjer och till den virtuella designplattformen, tillhandahålla utbildning och kompetensutveckling, hjälpa till att hitta investerare, utnyttja befintlig lokal kompetens och etablera kontakt med relevanta vertikala industrier. Tjänsterna bör tillhandahållas på ett öppet, transparent och icke-diskriminerande sätt. Varje kompetenscentrum bör ansluta sig till och ingå i det europeiska nätverket av kompetenscentrum för halvledare och bör fungera som en åtkomstpunkt till andra knutpunkter i nätverket. I detta avseende bör synergier med befintliga liknande strukturer, såsom europeiska digitala innovationsknutpunkter som inrättats inom ramen för programmet för ett digitalt

Europa enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/69436, maximeras. Medlemsstaterna skulle till exempel kunna utse en befintlig europeisk digital innovationsknutpunkt med inriktning på halvledare till ett kompetenscentrum i enlighet med denna förordning, förutsatt att förbudet mot dubbelfinansiering inte överträds.

(28)För att underlätta tillgång till teknisk expertis och säkerställa spridning av kunskap inom hela unionen, samt stödja olika kompetensinitiativ, bör nätverket av kompetenscentrum som inrättats inom ramen för initiativet chip för Europa stödjas även inom initiativet chip för Europa 2.0. I det syftet bör det gemensamma företaget för halvledare, inrättat genom rådets förordning (EU) 2021/208537, fastställa förfarandet för fortsatt stöd till kompetenscentrum, inbegripet urvalskriterierna, samt ange närmare former för genomförandet av de uppgifter och funktioner som nämns i denna förordning. De kompetenscentrum som ingår i nätverket bör väljas ut av det gemensamma företaget för halvledare och bör ha en betydande övergripande frihet att fastställa sin organisation, sin sammansättning och sina arbetsmetoder. Deras organisation, sammansättning och arbetsmetoder bör dock vara förenliga med och bidra till denna förordnings mål.

(29)Det arbete på kompetens- och utbildningsområdet som bedrivs av unionen är avgörande för att ytterligare utveckla unionens halvledarekosystem. För detta ändamål bör den strategiska planen för utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik38 och dess åtgärder utnyttjas, och initiativ såsom

kompetenspakten39, kompetensakademier40, gemensamma europeiska studieprogram41, initiativet för kompetensportabilitet42 samt de europeiska universitetsallianserna43 bör bidra till utvecklingen av särskilda åtgärder för

halvledarsektorn. På motsvarande sätt bör man undersöka möjligheterna för synergier med initiativ som underlättar internationell rekrytering, såsom EU:s talangreserv44, i syfte att attrahera extern kompetens till unionen.

(30)Tillgång till offentligt finansierad infrastruktur, såsom pilot- och testanläggningar, och till kompetenscentrum, bör vara öppen för ett brett spektrum av användare och bör beviljas på ett transparent och icke-diskriminerande sätt och på marknadsvillkor (eller på grundval av kostnader plus rimlig marginal) för stora företag, samtidigt som små och medelstora företag och akademiska institut bör kunna dra nytta av förmånstillträde

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa och om upphävande av beslut (EU) 2015/2240 (EUT L 166, 11.5.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/694/oj).

Rådets förordning (EU) 2021/2085 av den 19 november 2021 om bildande av gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa och om upphävande av förordningarna (EG) nr 219/2007, (EU) nr 557/2014, (EU) nr 558/2014, (EU) nr 559/2014, (EU) nr 560/2014, (EU) nr 561/2014 och (EU) nr 642/2014 (EUT L 427, 30.11.2021, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2085/oj).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En strategisk plan för utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik: kompetens för konkurrenskraft och innovation. https://pact-for-skills.ec.europa.eu/index_sv. https://digital-strategy.ec.europa.eu/sv/news/new-digital-skills-academies-support-eus-technological- sovereignty-competitiveness-and-preparedness .

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: en plan för en europeisk examen. https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/15892-Fair-labour-mobility- package-Skills-portability-1-digitalised-cross-border-portability-of-qualifications-and-skills_en . https://education.ec.europa.eu/education-levels/higher-education/european-universities-initiative/map . Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/1047 av den 29 april 2026 om inrättande av EU:s talangpool.

eller lägre priser och därigenom underlätta ett bredare deltagande i halvledarinnovation och stödja utvecklingen och spridningen av industriell förmåga i hela unionen. Dessutom bör forsknings- och innovationsverksamheten inom ramen för initiativet chip för Europa 2.0, inklusive teknikinfrastruktur, även komma försvarssektorn till del, utan att det påverkar ytterligare verksamhet för utveckling av försvarsprodukter och försvarsteknik som kan komma att genomföras enligt förordning (EU) 2025/2643.

(31)För att initiativet chip för Europa 2.0 ska kunna bli framgångsrikt krävs en gemensam insats från medlemsstaternas och unionens sida för att stödja de betydande investeringskostnaderna och öka tillgången till virtuell design, testning och pilotresurser samt spridningen av kunskap, färdigheter och kompetens. När så är lämpligt, med tanke på de berörda åtgärdernas särdrag, bör målen för initiativet chip för Europa 2.0, särskilt verksamheten inom ramen för chipfonden, också stödjas genom ett blandfinansieringsinstrument inom ramen för InvestEU-fonden. Stöd från initiativet chip för Europa 2.0 bör användas för att på ett proportionellt och kostnadseffektivt sätt hantera marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer till följd av hög kapitalintensitet, hög risk och det komplexa halvledarekosystemet, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt mervärde för hela unionen.

(32)Dessutom bör initiativet chip för Europa 2.0 fortsatt bygga vidare på den starka kunskapsbasen och stärka synergierna med åtgärder som för närvarande stöds av unionen och medlemsstaterna genom program och åtgärder inom forskning och innovation på halvledarområdet samt inom utvecklingen av delar av värdekedjan, särskilt Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa, i syfte att stärka unionens ställning som global aktör inom halvledarteknik och dess tillämpningar, med en växande global andel av tillverkningen, i enlighet med kommissionens meddelande Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet45. Dessutom förväntas privata investeringar mobiliseras för att komplettera finansieringen av initiativet chip för Europa 2.0 och bidra till att uppnå dess mål. Som komplement till denna verksamhet bör chip för Europa 2.0 ha ett nära samarbete med andra relevanta aktörer, inklusive inom ramen för alliansen för halvledare.

(33)Forskning och utveckling (FoU) inom unionen utsätts i allt högre grad för metoder som syftar till olaglig anskaffning av konfidentiell information, företagshemligheter och skyddade uppgifter, såsom stöld av immateriella rättigheter, påtvingad tekniköverföring och industrispionage. För att förhindra negativa konsekvenser för unionens intressen och målen för initiativet chip för Europa 2.0 är det nödvändigt att anta en strategi som säkerställer skyddet av tillgången till och användningen av kommersiellt känslig information eller känsliga resultat, inbegripet data och know- how, säkerhet och överlåtelse av äganderätten till resultat samt innehåll som skyddas av immateriella rättigheter och som genereras i samband med eller till följd av åtgärder som stöds av initiativet chip för Europa 2.0. För att säkerställa detta skydd bör alla åtgärder som stöds av initiativet chip för Europa 2.0 och finansieras genom Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa, samt deras efterträdare inom ramen för en efterföljande flerårig budgetram, följa de relevanta bestämmelserna i dessa program, t.ex. om deltagande av enheter som är etablerade i tredjeländer som är

45Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet, COM(2021) 118 final av den 9 mars 2021.

associerade till programmet, bidragsavtal, äganderätt och skydd, säkerhet, utnyttjande och spridning, överlåtelse och licensiering samt åtkomsträtt. Det är möjligt att fastställa särskilda bestämmelser vid genomförandet av dessa program, särskilt vad gäller begränsningar av överlåtelse och licensiering i enlighet med artikel 40.4 i förordning (EU) 2021/695 och begränsning av deltagandet av rättsliga enheter som är etablerade i särskilt angivna associerade länder eller andra tredjeländer med anledning av unionens och dess medlemsstaters strategiska tillgångar, intressen, oberoende eller säkerhet, i enlighet med artikel 22.5 i förordning (EU) 2021/695 och artikel 12.6 i förordning (EU) 2021/694. Dessutom bör hanteringen av kommersiellt känslig information, säkerhet och konfidentialitet, skyddet av företagshemligheter och immateriella rättigheter regleras genom all unionsrätt, inbegripet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2004/48/EG och (EU) 2016/94346 och nationell rätt. Det är möjligt för kommissionen och medlemsstaterna att skydda tekniköverföringar av skäl som rör unionens och nationella säkerhetsintressen i samband med investeringar i anläggningar som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452.

(34)För att stärka användningen av halvledare som har utformats i unionen, tillverkats i unionen, eller både och, i industriella värdekedjor, är det nödvändigt att främja närmare kopplingar mellan utbudet av halvledare och efterfrågan i senare led, samtidigt som detta sker i överensstämmelse med unionens internationella skyldigheter och konkurrensregler. Särskilt bör en förbättrad samordning mellan leverantörer av halvledarteknik och användare underlätta identifieringen av samlad efterfrågan, utvecklingen av gemensamma tekniska krav och framtagandet av lösningar som är anpassade till unionens industriella behov. En sådan samordning är särskilt relevant inom viktiga sektorer såsom molntjänster, fordonsindustrin, flygindustrin, telekommunikation, försvar och robotteknik, vilka kännetecknas av höga krav på prestanda, säkerhet, tillförlitlighet och energieffektivitet och där halvledare utgör en kritisk möjliggörande teknik för innovation, digital omvandling och strategiskt oberoende. Inom dessa sektorer kan ett tidigt deltagande av användare i design- och utvecklingsfasen avsevärt minska tiden till marknadslansering, förbättra systemintegration och säkerställa att halvledarlösningar är ändamålsenliga samt anpassade till föränderliga industristandarder och operativa begränsningar. För detta ändamål bör kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna och berörda parter, skapa de nödvändiga förutsättningarna för att alliansen för halvledare ska kunna underlätta industriell matchning, gemensam design och samarbetsinitiativ, bland annat genom ett efterfrågeforum, i syfte att överbrygga klyftan mellan utbud och efterfrågan, främja innovationsekosystem och påskynda införandet av halvledarbaserade lösningar inom unionen, i enlighet med unionens konkurrensregler och på ett sätt som är förenligt med unionens internationella skyldigheter. För halvledare som används inom försvars- och rymdsektorerna, vilka är mycket specialiserade och måste fungera tillförlitligt i extrema och fientliga miljöer, bör kommissionen fortsatt samordna verksamheten inom den EU-omfattande observationsgruppen för kritisk teknik för rymd och försvar.

(35)Inom rymd- och försvarssektorn kommer verksamhet som syftar till att identifiera brister, sårbarheter och behov fortsatt att bedrivas inom den redan inrättade EU- omfattande observationsgruppen för kritisk teknik (observationsgruppen). Särskilda

46Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs (EUT L 157, 15.6.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2016/943/oj).

EU-färdplaner för teknik inom rymd- och försvarsområdena, inklusive halvledare, som svarar mot observationsgruppens behov och som omfattar forskning, innovation och industrialisering, kommer att ligga till grund för EU:s arbetsprogram för utvecklingsverksamhet inom rymd och försvar.

(36)Efterfrågeforumet bör göra det möjligt för potentiella köpare av halvledarteknik att uttrycka sina behov och förväntade specifikationer ur ett samlat eller branschövergripande perspektiv, samtidigt som europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt får möjlighet att presentera sin tekniska kapacitet och sina föreslagna lösningar. Åtgärder för att påskynda efterfrågan bör underlätta samarbetsplattformar, pilotprojekt och designpartnerskap, vilket möjliggör tidig validering och spridning av innovativa halvledarlösningar inom unionen. De kan även bidra till tillväxten av innovativa ekosystem och underlätta framväxten av pionjärmarknader inom viktiga sektorer, och därigenom stärka unionens industriella konkurrenskraft och tekniska suveränitet. All verksamhet som bedrivs inom ramen för efterfrågeforumet och åtgärderna för att påskynda efterfrågan bör genomföras i full överensstämmelse med unionens konkurrenslagstiftning och andra relevanta bestämmelser i unionsrätten, så att samarbetet mellan företag inte leder till snedvridning av konkurrensen eller utbyte av kommersiellt känslig information.

(37)För att främja en bred användning av system som integrerar avancerad halvledarteknik inom unionen är det nödvändigt att stödja riktade åtgärder som stärker samarbete och innovation. I synnerhet kan främjandet av gränsöverskridande gemensamma upphandlingsarrangemang mellan upphandlande myndigheter eller enheter bidra till att samla efterfrågan, minska marknadsfragmenteringen och möjliggöra effektivare investeringar i komplexa och kostsamma halvledarbaserade system. Samtidigt är stöd till integration och användning av innovativ halvledarteknik avgörande för att påskynda spridningen av sådan teknik inom viktiga sektorer, inklusive digital infrastruktur, artificiell intelligens och industriella tillämpningar, och därigenom stärka unionens tekniska kapacitet och konkurrenskraft. För att säkerställa ett effektivt genomförande av sådana åtgärder bör kommissionen tillhandahålla teknisk och rättslig vägledning till upphandlande myndigheter. Denna vägledning bör stödja upphandlande myndigheter genom kriterier avseende försörjningstrygghet, cybersäkerhet, resiliens, energieffektivitet, livscykelprestanda, transparens i leveranskedjan och mervärde för unionen vid upphandling av system som integrerar innovativ halvledardesign och innovativa halvledarlösningar, i enlighet med tillämplig unionsrätt och internationella skyldigheter. Den bör särskilt främja förkommersiell upphandling, innovationspartnerskap och gemensamma upphandlingsförfaranden som kan skapa tidig efterfrågan på tillförlitliga halvledartekniker som har utvecklats eller producerats, eller både och, inom unionen.

(38)Med tanke på deras betydelse för att säkerställa försörjningstryggheten och möjliggöra ett resilient halvledarekosystem bör europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt anses vara av allmänintresse. Att säkerställa försörjningstryggheten för halvledare är viktigt även för digitalisering som möjliggör en grön omställning i många andra sektorer. För att attrahera investeringar till unionens halvledarsektor och bidra till försörjningstryggheten för halvledare och resiliensen i unionens halvledarekosystem får medlemsstaterna tillämpa stödåtgärder, inbegripet incitament, och tillhandahålla administrativt stöd i nationella tillståndsförfaranden för europeiska initiativ inom halvledarteknik. I den fleråriga budgetramen 2028–2034 kan planer för nationellt och regionalt partnerskap utgöra en del av stödet, om inte annat följer av bestämmelserna i dessa planer. Möjligheten till stöd från medlemsstaterna bör i

tillämpliga fall inte påverka kommissionens behörighet på området för statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. För att säkerställa en korrekt och effektiv tillämpning av reglerna för statligt stöd har kommissionen redan i sitt meddelande En rättsakt om halvledare för Europa47 erkänt behovet av att från fall till fall göra en bedömning av statligt stöd som beviljas anläggningar för tillverkning av halvledare i syfte att skydda unionens försörjningstrygghet och leveranskedjans resiliens och samtidigt generera betydande positiva effekter på den övergripande ekonomin. Vidare bör förfarandena för erkännande av europeiska initiativ inom halvledarteknik och för godkännande av statligt stöd i tillämpliga fall att äga rum parallellt så att beslutsprocessen påskyndas. Medlemsstaterna bör stödja inrättandet av europeiska initiativ inom halvledarteknik i enlighet med unionsrätten. När medlemsstaterna vidtar stödåtgärder till förmån för europeiska initiativ inom halvledarteknik bör de överväga att införa icke-diskriminerande krav som rör skydd av immateriella rättigheter och säkerhet, inbegripet cybersäkerhet, och konfidentialitet, och kan rekommendera riskreducerande åtgärder för att hantera särskilda risker i samband med inblandning, påtvingad tekniköverföring och stöld av immateriella rättigheter som begås av enheter från tredjeländer.

(39)För att främja inrättandet av den nödvändiga tillhörande designkapaciteten får medlemsstaterna tillhandahålla stöd för sådan verksamhet i enlighet med reglerna om statligt stöd, inbegripet enligt rambestämmelserna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation48 eller kommissionens förordning (EU) nr 651/201449.

(40)Offentligt stöd kan vara lämpligt för att främja inrättandet av nödvändig tillverkningsförmågor och tillhörande designförmågor och därigenom säkerställa försörjningstryggheten och stärka resiliensen i unionens halvledarekosystem, förutsatt att detta inte leder till snedvridningar på den inre marknaden. I detta avseende är det nödvändigt att harmonisera vissa villkor för operatörer vid genomförandet av specifika projekt på unionsnivå som bidrar till att målen i denna förordning uppnås och att inrätta en ram för erkännande av europeiska initiativ inom halvledarteknik.

(41)Europeiska initiativ inom halvledarteknik bör tillhandahålla förmågor som är de första av sitt slag i unionen och bidra till oumbärligheten, resiliensen, välståndet, konkurrenskraften och försörjningstryggheten för unionens halvledarekosystem. Den avgörande faktorn för att något ska betraktas som det första initiativet av sitt slag är att det förs in ett innovativt inslag på den inre marknaden när det gäller tillverkningsprocesserna eller slutprodukten som kan bygga på nya eller befintliga processnoder, inbegripet mogna och avancerade sådana. Ett initiativ som tillför en innovation avseende tillverkningsprocessen eller slutprodukten, vilket liknar en innovation som redan finns eller redan är planerad inom unionen, får ändå erkännas som först av sitt slag om det kan visas att initiativet är nödvändigt för att säkerställa unionens resiliens och försörjningstrygghet genom att minska alltför stora strategiska beroenden av import från tredjeländer. Ett sådant initiativ bör bedömas utifrån sina egna meriter, med beaktande av exempelvis relevant marknadsanalys, graden av koncentration i beroendestrukturerna samt risken för att skapa överkapacitet.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En rättsakt om halvledare för Europa, COM(2022) 45 final, 8 februari 2022.

Meddelande från kommissionens – Rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (C/2022/7388) (OJ C 414, 28.10.2022, s. 1).

Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/651/oj).

(42)Relevanta innovativa inslag i initiativ som är de första av sitt slag kan ha att göra med processnoden eller substratmaterial eller metoder som leder till förbättringar av datorkraft eller andra prestandaegenskaper, energieffektivitet, skydds-, säkerhets- eller tillförlitlighetsnivån samt integrering av nya funktioner, såsom AI, minneskapacitet eller något annat. Integrering av olika processer som leder till effektivitetsvinster, eller automatisering av kapsling och montering, är också exempel på innovation. När det gäller miljövinster omfattar innovativa inslag en mätbar minskning av den mängd energi, vatten eller kemikalier som används eller en förbättring av återvinningsbarheten.

(43)För att säkerställa att offentliga investeringar i europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt leder till en faktisk ökning av försörjningstryggheten och unionens resiliens bör företag som ansöker om erkännande eller stöd enligt denna förordning visa att de kommer att utforma sina leveranskedjor på ett sätt som minskar beroendet av företag från länder utanför unionen. Sådan information bör, när det är relevant för initiativets verksamhet, omfatta ursprunget för den nödvändiga utrustningen för halvledartillverkning och substraten samt i vilken utsträckning inköp från företag i tredjeländer är nödvändiga med hänsyn till krav på teknisk prestanda. När det gäller frontend- eller backend-tillverkning av halvledare bör företag även i förväg eller efteråt ange andra relevanta frontend- eller backend- tillverkningsprocesser som är kopplade till den investering som genomförs inom respektive utanför unionen.

(44)För att underlätta investeringar i halvledartillverkning bör offentliga myndigheter beakta de nödvändiga förutsättningarna för en hållbar drift av sådana anläggningar, inklusive tillgång till energi, vatten och andra kritiska infrastrukturresurser. För att stödja halvledarekosystemets långsiktiga resiliens och hållbarhet i unionen bör vederbörlig hänsyn tas till de förväntade resursbehoven och den miljöpåverkan som är förknippad med sådana investeringar.

(45)Om ett europeiskt initiativ inom halvledarteknik erbjuder produktionskapacitet till företag som inte är knutna till anläggningens operatör bör en lämplig funktionell åtskillnad inrättas, genomföras och upprätthållas för att förhindra utbyte av konfidentiell information mellan intern och extern produktion. Detta bör gälla all information som inhämtas under designstadiet och i processerna för frontend- eller backend-tillverkning.

(46)För att kunna betraktas som ett europeiskt initiativ inom halvledarteknik bör ett nationellt företags inrättande av initiativet ha en tydlig positiv inverkan på värdekedjan för halvledare i EU, med spridningseffekter utöver det berörda företaget eller den berörda medlemsstaten, på medellång till lång sikt, i syfte att stärka resiliensen, konkurrenskraften och innovationen i halvledarekosystemet, inbegripet tillväxten hos uppstartsföretag och små och medelstora företag, och det bör bidra till EU:s gröna och digitala omställning. Av samma skäl bör deltagande i B2B-plattform för leveranskedjan för halvledare (plattformen) också vara obligatoriskt för produktionsanläggningar – såsom produktionsanläggningar för frontend- och backend- tillverkning, men även andra produktionsanläggningar, exempelvis för tillverkning av utrustning för halvledarproduktion, substrat eller material. Detta åtagande bidrar till att

stärka resiliensen, konkurrenskraften och innovationsförmågan i halvledarekosystemets leveranskedjor. Olika verksamheter hos inhemska företag som syftar till att skapa positiva spridningseffekter kan beaktas när det bedöms om de uppfyller kraven för att anses som europeiska initiativ inom halvledarteknik. Några sådana exempel är att ge tillträde till tillverkningsanläggningar mot en

marknadsmässig avgift, att ge designsatser till mindre designföretag eller till den virtuella designplattformen, att sprida resultaten av FoU-verksamhet, att delta i forskningssamarbete med europeiska universitet och forskningsinstitut, att samarbeta med nationella myndigheter eller utbildnings- och yrkesutbildningsinstitutioner för att bidra till kompetensutveckling, att bidra till unionsomfattande forskningsprojekt, att erbjuda särskilda stödmöjligheter för uppstartsföretag och små och medelstora företag. Effekter i flera medlemsstater, bland annat när det gäller sammanhållningsmålen, bör anses som en indikatorer på att ett europeiskt initiativ inom halvledarteknik har en tydlig positiv inverkan på värdekedjan för halvledare i EU.

(47)För att säkerställa rättslig klarhet och en enhetlig tillämpning av denna förordning är det nödvändigt att klargöra under vilka villkor som ett företag kan erkännas som ett europeiskt initiativ inom halvledarteknik. Erfarenheterna från genomförandet av ramen

för integrerade produktionsanläggningar och EU-anläggningar för uppdragstillverkning enligt förordning (EU) 2023/1781 har visat att det har uppstått osäkerhet bland företag och medlemsstater om huruvida statusen som halvledarteknikanläggning är beroende av att offentligt stöd har beviljats. Det bör därför uttryckligen klargöras att även om en ansökan om sådan status bör avse ett initiativ som är först av sitt slag, bör beviljandet av statusen inte vara beroende av att stödåtgärder eller administrativt stöd har erhållits. Följaktligen får ett initiativ som är först i sitt slag erhålla status som europeiskt initiativ inom halvledarteknik oavsett om det erhåller offentlig finansiering, under förutsättning att det uppfyller de relevanta krav som fastställs i denna förordning.

(48)Det är viktigt att europeiska initiativ inom halvledarteknik inte omfattas av extraterritoriell tillämpning av skyldigheter att tillhandahålla offentliga tjänster som införs av tredjeländer och som skulle kunna undergräva deras förmåga att använda eller återexportera den slutprodukt som härrör från deras infrastruktur, programvara, tjänster, anläggningar, tillgångar, resurser, immateriella rättigheter eller know-how som behövs för att fullgöra deras skyldigheter enligt denna förordning, särskilt de som rör försörjningstrygghet.

(49)Mot bakgrund av den snabba utvecklingen av halvledarteknik och för att stärka unionens framtida industriella konkurrenskraft bör europeiska initiativ inom halvledarteknik investera i fortsatt innovation i unionen i syfte att uppnå konkreta framsteg inom halvledarteknik eller förbereda nästa generations teknik. Sådana initiativ bör kunna testa och experimentera med ny utveckling genom prioriterad tillgång till de pilotlinjer som inrättats inom ramen för initiativet chip för Europa enligt förordning (EU) 2023/1781 och initiativet chip för Europa 2.0, genom påskyndade ansökningsförfaranden. Ett sådant förmånstillträde bör varken utesluta eller hindra faktiskt tillträde på rättvisa villkor till pilotlinjerna för andra intresserade företag, särskilt uppstartsföretag och små och medelstora företag. I och med att kvalificerad och kompetent arbetskraft är viktig för att målen i denna förordning ska kunna uppnås bör europeiska initiativ inom halvledarteknik stärka kompetensförsörjningen i unionen genom att utveckla och genomföra utbildning och kompetensutveckling och genom att öka reserven av kvalificerad och kompetent arbetskraft.

(50)För att möjliggöra ett enhetligt och öppet förfarande för statusen som europeiskt initiativ inom halvledarteknik bör beslutet att bevilja sådan status antas av kommissionen efter en ansökan från ett enskilt företag eller ett konsortium av flera företag. Denna status bör vara möjlig att erhålla för både installation av ett nytt initiativ för tillverkning av halvledare och för en betydande ökning eller innovativ

omställning av ett befintligt initiativ för tillverkning av halvledare. För att ta hänsyn till vikten av ett samordnat och samarbetsinriktat genomförande av den planerade anläggningen bör kommissionen, i tillämpliga fall, i sin bedömning beakta beredskapen hos en eller flera medlemsstater att stödja inrättandet av sådana initiativ där den sökande avser att inrätta sina initiativ. Vid bedömningen av affärsplanens lönsamhet skulle kommissionen dessutom kunna ta hänsyn till sökandens övergripande resultat och förekomsten av lämpliga åtgärder för att skydda immateriella rättigheter och kommersiellt känsliga uppgifter.

(51)Mot bakgrund av de rättigheter som är knutna till erkännandet som ett europeiskt initiativ inom halvledarteknik bör kommissionen övervaka huruvida initiativ som har beviljats den statusen fortsätter att uppfylla de krav som fastställs i denna förordning. Om så inte längre är fallet, bör kommissionen ha rätt att ompröva och vid behov upphäva statusen och därmed de rättigheter som är knutna till denna status. Varje beslut om upphävande av status bör fattas först efter samråd med europeiska nämnden för halvledare och bör vara vederbörligen motiverat. På motsvarande sätt bör det företag som driver ett europeiskt initiativ inom halvledarteknik ha möjlighet att i förebyggande syfte begära en översyn av statusens varaktighet eller genomförandeplanerna om oförutsedda yttre omständigheter, såsom allvarliga störningar med direkta ekonomiska effekter på det erkända initiativet, skulle kunna påverka dess förmåga att uppfylla de tillämpliga kriterierna.

(52)För att stärka unionens tekniska suveränitet, resiliens, oumbärlighet, konkurrenskraft och välstånd inom halvledarsektorn är det nödvändigt att identifiera och stödja projekt av strategisk betydelse som genomförs av inhemska företag i hela värdekedjan för halvledare. Strategiska halvledarprojekt bör beviljas stöd från unionens program, fonder och finansieringsinstrument, i enlighet med de mål som anges i den förordning genom vilken dessa fonder och program inrättas och utan att det påverkar den kommande fleråriga budgetramen (2028–2034). Dessa strategiska projekt bör tilldelas konkurrenskraftsstämpeln om de uppfyller villkoren i förordning (EU) 2026/XXX [om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden] (EKF) ([1]), som högkvalitativa projekt som bidrar till målet för Europeiska konkurrenskraftsfonden. Strategiska projekt bör bidra till mål av gemensamt unionsintresse och stärka unionens förmåga att designa, tillverka och integrera avancerad halvledarteknik samt visa på ett tydligt mervärde för unionen och en gränsöverskridande dimension, särskilt genom samarbete mellan medlemsstater eller genom samordnat offentligt stöd. De bör bidra till att stärka resiliensen och stabiliteten i unionens halvledarekosystem, bland annat genom att åtgärda flaskhalsar, stärka leveranskedjorna för halvledare och främja innovation och industriell spridning. Deltagande av innovativa små och medelstora företag samt små midcapföretag i strategiska projekt bör uppmuntras.

(53)Både strategiska projekt och europeiska initiativ inom halvledarteknik bör kunna inriktas inte enbart på de mest avancerade halvledarnoderna, utan även på innovativa befintliga och mogna processnoder när detta är nödvändigt för att bevara och stärka unionens konkurrenskraft, resiliens och försörjningstrygghet inom strategiskt viktiga halvledartekniker och industriella tillämpningar. För att säkerställa att strategiska projekt på ett effektivt sätt bidrar till unionens långsiktiga konkurrenskraft bör sådana projekt stödja utvecklingen eller införandet av kritiska kapaciteter, tekniker eller förmågor inom unionen. Detta bör särskilt omfatta verksamhet som minskar strategiska beroenden och stärker unionens tekniska ledarskap inom nyckelsegment i värdekedjan för halvledare, bland annat genom att möjliggöra, utveckla eller säkra kritiska tekniker och förmågor inom unionen.

(54)När strategiska projekt genomförs vid flera olika platser bör de genomföras av ett enda konsortium och fungera som en integrerad enhet, i syfte att säkerställa samstämmighet, effektivitet och en ändamålsenlig samordning av verksamheten.

(55)Mot bakgrund av halvledarsektorns strategiska karaktär och dess betydelse för säkerhet bör deltagande i strategiska projekt omfattas av lämpliga villkor. I enlighet med artikel 136 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/250950 bör det vara möjligt att begränsa eller utesluta vissa enheters deltagande när detta skulle strida mot unionens strategiska tillgångar, intressen, oberoende eller säkerhet. Som en allmän regel bör deltagandet i strategiska projekt begränsas till rättsliga enheter som är etablerade i unionen. Genom undantag och när detta är vederbörligen motiverat kan dock deltagandet utsträckas till enheter etablerade i tredjeländer, förutsatt att detta deltagande uppfyller tillämpliga villkor och skyddsåtgärder och inte undergräver unionens strategiska tillgångar, intressen, oberoende eller säkerhet.

(56)För att säkerställa flexibilitet och avspegla tekniska framsteg och förändrade marknadsbehov bör denna förordning fastställa en förteckning över vägledande tekniska områden för strategiska projekt. Befogenheten att ändra denna förteckning bör delegeras till kommissionen i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget, i syfte att uppdatera dessa områden mot bakgrund av teknisk utveckling och marknadsutveckling som är relevant för halvledarsektorn. För att säkerställa att identifieringen och urvalet av strategiska projekt sker på ett samordnat och effektivt sätt bör kommissionen, med beaktande av yttrandet från Europeiska nämnden för halvledare, fastställa prioriterade områden och upprätta en förteckning över möjliga projekt. Åtgärderna till stöd för sådana projekt bör i förekommande fall genomföras genom det gemensamma företaget för halvledare, i enlighet med dess gällande förordning och arbetsprogram. För att stärka unionens suveränitet och säkerställa försörjningstryggheten när det gäller avancerade halvledare är det lämpligt att prioritera inrättandet av en anläggning för uppdragstillverkning för avancerad tillverkningskapacitet för halvledare inom unionen, vilken i tillämpliga fall bör fungera på grundval av öppen tillgång för olika användare. Detta strategiska projekt kan kompletteras av andra strategiska projekt inom exempelvis minnesteknik, design och annan halvledarteknik.

(57)Det gemensamma företaget för halvledare bör genomföra åtgärder som stöder strategiska projekt inom ramen för sitt arbetsprogram, bland annat genom ansökningsomgångar i enlighet med dess tillämpliga regler. Förslag bör utvärderas i enlighet med de förfaranden och kriterier som fastställs i ramen för styrning av det gemensamma företaget för halvledare. För att säkerställa effektivitet och undvika dubbla bedömningar bör kommissionen förlita sig på resultaten av den utvärdering som genomförs av det gemensamma företaget för halvledare när strategiska projekt utses. Projekt som valts ut för finansiering av det gemensamma företaget för halvledare och som uppfyller de kriterier som anges i denna förordning bör vara berättigade till att utses till strategiska projekt.

(58)Det faktum att ett projekt utses till ett strategiskt projekt bör inte påverka resultatet av finansieringsbeslut som fattas inom ramen för det gemensamma företaget för halvledare. Projekt som inte väljs ut för unionsfinansiering bör ändå kunna erhålla status som strategiskt projekt, under förutsättning att sökanden samtycker, för att

50Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

kunna omfattas av de rättigheter och skyldigheter som följer av den statusen enligt denna förordning. Rättigheterna omfattar bland annat rätten för strategiska projekt att inkluderas i efterfrågeforumet, möjlig tillgång till offentligt stöd och administrativt stöd samt erhållande av status som projekt av övervägande allmänintresse och eventuellt status som projekt av högsta möjliga nationella betydelse av relevans för tillståndsförfaranden. Skyldigheterna avser sådana skyldigheter som gäller även för europeiska initiativ inom halvledarteknik, såsom deltagande i B2B-plattformen för leveranskedjan för halvledare och skyldigheten att acceptera prioritetsklassade order. Strategiska projekt bör omfattas av samma rättigheter och skyldigheter som europeiska initiativ inom halvledarteknik, i den mån de uppfyller relevanta krav, för att säkerställa ett enhetligt regelverk och maximera deras bidrag till unionens mål inom halvledarsektorn. I tillämpliga fall bör sådan utnämning även bekräfta deras status som initiativ som är först av sitt slag samt fastställa varaktigheten för denna status baserat på projektets förväntade livslängd.

(59)För att säkerställa att strategiska projekt fortsatt uppfyller de kriterier som anges i denna förordning bör kommissionen kunna återkalla utseendet av ett projekt när dessa kriterier inte längre är uppfyllda eller när utseendet har grundats på felaktig information. Innan ett sådant beslut fattas bör kommissionen säkerställa att berörda företag ges möjlighet att yttra sig, i enlighet med principen om god förvaltning, och beakta yttrandet från Europeiska nämnden för halvledare. Om ett projekts status som strategiskt projekt återkallas bör projektet förlora alla rättigheter och skyldigheter som är kopplade till denna status enligt denna förordning. Sådana projekt bör dock under en begränsad period fortsatt omfattas av vissa skyldigheter kopplade till försörjningstrygghet, i den mån detta föreskrivs i denna förordning.

(60)För att säkerställa enkel och snabb tillståndsgivning bör medlemsstaterna se till att tillståndsförfarandena för europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt organiseras genom ett enda förfarande baserat på en enda ansökan. Dessutom bör medlemsstaterna utse en gemensam kontaktpunkt som fungerar som en enda kontaktpunkt för projektet, i syfte att underlätta och samordna handläggningen av ansökningar på ett effektivt, transparent och skyndsamt sätt.

(61)Det är nödvändigt att europeiska initiativ inom halvledarteknik inrättas så snabbt som möjligt, samtidigt som den administrativa bördan begränsas till ett minimum. Därför bör medlemsstaterna behandla ansökningar som rör planering, uppförande och drift av sådana anläggningar så snabbt som möjligt. För att ytterligare påskynda genomförandet av europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt bör tydliga och bindande tidsfrister fastställas för tillståndsförfaranden. I synnerhet bör den totala tidsåtgången för sådana förfaranden inte överstiga den fastställda perioden på tolv månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in, utan att det påverkar kortare tidsfrister som fastställs av medlemsstaterna.

(62)Med tanke på den potentiellt gränsöverskridande karaktären hos europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt bör medlemsstaterna göra sitt yttersta för att uppnå effektivt samarbete och effektiv samordning mellan berörda myndigheter, inklusive mellan utsedda gemensamma kontaktpunkter, i syfte att underlätta en enhetlig och skyndsam beslutsprocess.

(63)Digitalisering av tillståndsförfaranden är avgörande för ökad transparens, effektivitet och rättssäkerhet. Medlemsstaterna bör därför inrätta portaler för gemensam åtkomst på nationell nivå som gör det möjligt för sökande att lämna in och hantera sina ansökningar i en helt digital miljö. Användningen av interoperabla digitala lösningar,

inklusive europeiska företagsplånböcker, bör underlätta säkert datautbyte, återanvändning av befintlig information och en smidig interaktion mellan sökande och behöriga myndigheter, samtidigt som en hög nivå av cybersäkerhet och dataintegritet säkerställs. För att förbättra transparensen och förutsebarheten för sökande bör portalen för gemensam åtkomst tillhandahålla aktuell information om ansökningarnas status, tillämpliga förfaranden och tidsfrister samt meddelanden om beslut som fattats av behöriga myndigheter.

(64)På motsvarande sätt bör medlemsstaterna, för att stödja investeringsbeslut och minska informationsasymmetrier, göra relevant information om tillståndsförfaranden, finansieringsmöjligheter, företagsstödtjänster och tillämpliga lagstadgade krav tillgänglig online på ett centraliserat och lättillgängligt sätt. De bör även säkerställa lämplig användning av befintliga studier, tillstånd och godkännanden som rör planering, uppförande och drift av europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt, när detta är förenligt med unionsrätten och nationell rätt, i syfte att undvika dubbelarbete i fråga om administrativa förfaranden och minska förseningar. Med tanke på den strategiska betydelsen och tidskänsligheten hos europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt bör medlemsstaterna säkerställa att administrativa och rättsliga förfaranden som rör tillståndsgivning behandlas skyndsamt, i de fall då och den utsträckning som detta föreskrivs i nationell rätt, samtidigt som rätten till försvar och rättigheterna för berörda personer och samhällen fullt ut respekteras.

(65)I förordning (EU) [202X/XX] av den [...]51 fastställs en gemensam ram för påskyndande av miljöbedömningar i syfte att främja unionens utbyggnad av viktig teknik, öka oberoendet och stärka konkurrenskraften. Förfaranden i samband med miljöbedömningar bör påskyndas och effektiviseras för planer, program och projekt inom alla sektorer av ekonomin, samtidigt som man upprätthåller en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön. Vissa sektorer kan dock kräva ännu snabbare miljöbedömningar. Av denna anledning, och för att säkerställa samstämmigheten i den rättsliga ramen för miljöbedömningar och samtidigt ta hänsyn till de ytterligare behoven av påskyndande inom vissa strategiska sektorer, inrättas genom förordning (EU) [202X/XX] en särskild verktygslåda som bör användas inom ramen för den här förordningen. Den avgörande roll som halvledarteknik spelar för att uppnå unionens klimatmål genom införandet av nya, mer hållbara tekniker och produktionsprocesser samt integreringen av halvledare i nettonollteknik och deras bidrag till unionens resiliens och ekonomiska säkerhet innebär att europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt i den mening som avses i denna förordning även bör betraktas som strategiska projekt i den mening som avses i förordning (EU) [202X/XX] och att de därför bör kunna utnyttja den särskilda verktygslåda som inrättas genom den förordningen.

(66)Inom halvledarsektorn utvecklas företag framgångsrikt i specialiserade lokala distrikt som kan locka till sig investeringar, främja innovation och bygga resilienta industriella ekosystem. Regioner och regionala industrikluster spelar en viktig roll i utvecklingen och etableringen av sådana ekosystem. En märkning som europeisk

spetskompetensregion för halvledare bör inrättas i syfte att identifiera, erkänna och främja regioner i unionen som uppvisar en långsiktig och samordnad strategi för att hysa, attrahera och expandera investeringar med anknytning till halvledare samt värdekedjor för halvledare. Internationella investerare bör i en europeisk

51Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om att påskynda miljöbedömningar (COM(2025) 984 final, 10.12.2025).

spetskompetensregion för halvledare kunna finna en idealisk miljö för att utveckla verksamhet med anknytning till halvledare. En sådan märkning bör tilldelas av kommissionen efter ansökan från regionala myndigheter, på grundval av samstämmigheten och trovärdigheten i en investeringsplan för en halvledarregion samt graden av åtagande från berörda myndigheter. Ansökan bör godkännas av den berörda medlemsstaten för att säkerställa politisk samordning mellan olika förvaltningsnivåer.

(67)Ansökande regioner bör utarbeta en investeringsplan för en halvledarregion. De föreslagna åtgärderna i denna plan bör särskilt avse ramvillkor för att stärka halvledartillverkning, samarbete inom forskning och utveckling, kompetensutveckling eller hållbar infrastruktur samt visa att regionen är redo att ta emot investeringar inom halvledarområdet.

(68)När en region har erhållit märkningen bör den få tillgång till olika möjligheter, däribland starkare partnerskap med industrin och forskningsinstitutioner samt ökad attraktionskraft för internationella investerare som söker tillförlitliga platser med hög potential. Erkända regioner bör kunna ansluta sig till ett nätverk av europeiska spetskompetensregioner för halvledare, vilket gör det möjligt för dem att dela kunskap, skapa allianser och förstärka sin inverkan i hela unionen. Ett internationellt erkännande av deras strategier skulle samtidigt stärka deras anseende som ledande destinationer för innovation och investeringar på halvledarområdet.

(69)Halvledare är väsentliga komponenter i infrastruktur, utrustning och system som används av kritiska enheter, inklusive sådana som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/255552. Dessa kritiska enheters funktion, säkerhet och kontinuitet är i allt högre grad beroende av tillgången till samt integriteten och tillförlitligheten hos halvledarkomponenter och deras leverantörer. För att minska unionens exponering för störningar i leveranskedjorna och beroenden av ett begränsat antal leverantörer i tredjeländer är det nödvändigt att stärka transparensen och resiliensen vid anskaffning av halvledare som används i offentlig upphandling av kritisk infrastruktur och kritiska tjänster. Offentlig upphandling som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU53, 2014/24/EU54 och 2014/25/EU55 utgör en betydande del av efterfrågan i unionen och kan spela en strategisk roll för att främja tillförlitliga och resilienta leveranskedjor för halvledare. Upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter som anskaffar kritisk infrastruktur bör integrera överväganden om försörjningstrygghet genom hela upphandlingsprocessen och även beakta hur de halvledare som ingår i den upphandlade utrustningen eller de upphandlade systemen bidrar till att stärka resiliensen i unionens leveranskedja för halvledare genom sina design- och

tillverkningssteg. Sådana överväganden påverkar inte unionens cybersäkerhetslagstiftning.

52Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (NIS 2-direktivet) (EUT L 333, 27.12.2022, s. 80, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2555/oj).

53Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/23/oj).

54Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling

och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/24/oj).

55Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/25/oj).

(70)Att uppmuntra upphandlande myndigheter och upphandlande enheter att kräva att ekonomiska aktörer lämnar en deklaration om försörjningstrygghet avseende anskaffningen av halvledare skulle öka transparensen i leveranskedjorna och möjliggör välgrundade beslut i upphandlingsförfaranden, utan att medföra oproportionella administrativa bördor och samtidigt ge upphandlande myndigheter och upphandlande enheter utrymme att avgöra huruvida en sådan deklaration ska begäras i alla upphandlingsförfaranden. En sådan deklaration bör, om den begärs, innehålla centrala uppgifter som möjliggör en bedömning av leveranskedjans stabilitet, inklusive identifiering av berörda företag, leverantörsdiversifiering, mervärdet för resiliensen i unionens leveranskedja för halvledare, strategier för att öka resiliensen, exempelvis genom dubbla inköpskällor från inhemska företag, samt sårbarhetsbedömningar avseende potentiella störningar och, i tillämpliga fall, relevanta riskbedömningar som genomförts enligt denna förordning. För att säkerställa att överväganden avseende resiliens, säkerhet och europeiskt mervärde i leveranskedjan effektivt integreras i upphandlingsbeslut får upphandlande myndigheter och upphandlande enheter ange krav i upphandlingsdokumenten avseende försörjningstrygghet för anskaffningen av halvledare som ingår i den infrastruktur, utrustning eller de system som omfattas av det offentliga kontraktet. I detta syfte får de inkludera tekniska specifikationer, urvalskriterier, tilldelningskriterier eller klausuler om fullgörande av kontraktet.

Den ram för offentlig upphandling som fastställs genom direktiven 2014/24/EU, 2014/25/EU och 2009/81/EG innehåller bestämmelser som gör det möjligt för upphandlande myndigheter att utesluta ekonomiska aktörer som i allvarlig omfattning har lämnat oriktiga uppgifter, har undanhållit relevant information eller har lämnat falsk eller vilseledande information inom ramen för ett upphandlingsförfarande. Dessa bestämmelser ska fortsatt vara tillämpliga på upphandlingsförfaranden som genomförs av nationella upphandlande myndigheter som omfattas av denna förordning.

(71)I detta sammanhang bör, med hänsyn till att frihandelsavtal, tullunioner och WTO- avtalet om offentlig upphandling56 innehåller åtaganden om tillträde till offentlig upphandling, företag från tredjeländer som har ingått sådana internationella avtal med unionen vilka garanterar sådant tillträde anses omfattas av definitionen av inhemska företag. Dessa internationella avtal, liksom strategiska partnerskap om halvledare, återspeglar dessutom ett ömsesidigt åtagande mellan unionen och dess partner att säkra internationella leveranskedjor för halvledare. Därför bör företag från dessa unionspartner ges likvärdig behandling som inhemska företag.

(72)Vid tillämpningen av denna förordning bör bedömningen av om ett företag ska betraktas som inhemskt, likvärdigt eller ingetdera grundas på företagets ägarstruktur och kontrollförhållanden. Vid bedömning av kontroll ska företag anses vara kontrollerade av ett tredjeland eller av en juridisk person i ett tredjeland när detta tredjeland eller denna juridiska person har möjlighet att utöva avgörande inflytande över företagets strategiska beslut, direkt eller indirekt, inbegripet särskilt genom att inneha rätt eller utöva befogenhet att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, genom att enbart genom utövandet av sin rösträtt ha utsett en majoritet av de ledamöter i en juridisk persons förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan som har innehaft sina poster under innevarande och föregående räkenskapsår, genom att till följd av avtal med andra aktieägare eller delägare i företaget som bedöms ensam förfoga över en majoritet av

56Protokoll om ändring av avtalet om offentlig upphandling (EUT L 68, 7.3.2014, s. 2, ELI: http://data.europa.eu/eli/prot/2014/115/oj), som trädde i kraft den 6 april 2014 (EUT L 89, 25.3.2014, s. 5).

rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget, genom att inneha rätt att utöva ett bestämmande inflytande över företaget enligt avtal som ingåtts med företaget eller enligt bestämmelser i dess stadgar, under förutsättning att den lag som reglerar företaget medger att det omfattas av sådant avtal eller sådana bestämmelser, genom att ha befogenhet att i praktiken utöva ett bestämmande inflytande över det företag som bedöms, utan att vara innehavare av denna rättighet, genom att ha rätt att använda samtliga eller en del av tillgångarna i det företag som bedöms, genom att leda verksamheten i det företag som bedöms på en enhetlig grund och offentliggöra en sammanställd redovisning, eller genom att gemensamt och solidariskt dela de finansiella skulderna för det företag som bedöms, eller genom att garantera dem.

(73)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 654/201457 gör det möjligt för unionen att tillfälligt upphäva eller återkalla medgivanden eller andra skyldigheter enligt internationella handelsavtal för att bemöta tredjeländers överträdelser av internationella handelsregler som påverkar unionens kommersiella intressen. Varje utövande av unionens rättigheter enligt förordning (EU) 2021/167 bör också återspeglas i tolkningen av definitionen av inhemskt företag enligt denna förordning.

(74)Utöver utmaningar kopplade till försörjningstryggheten för halvledare har ökad uppmärksamhet riktats mot cybersäkerhetsrisker som är förknippade med inköp från vissa leverantörer av kritisk infrastruktur, utrustning eller system. Sådana cybersäkerhetsrisker bör inte omfattas av denna deklaration som lämnas in av ekonomiska aktörer i upphandlingsförfaranden som avser tillhandahållande eller användning av halvledare och regleras i unionens tillämpliga rättsliga ram för cybersäkerhet. Ekonomiska aktörer ska dock säkerställa att de följer och agerar i enlighet med tillämplig unionslagstiftning om cybersäkerhet.

(75)Mot bakgrund av komplexiteten och den föränderliga karaktären hos leveranskedjorna för halvledare bör kommissionen, i samråd med europeiska nämnden för halvledare och berörda industriaktörer, vid behov utfärda rekommendationer som identifierar särskild infrastruktur, utrustning eller system för vilka leveranskedjans resiliens är särskilt viktig mot bakgrund av potentiella risker i leveranskedjan. Sådana rekommendationer bör beaktas av upphandlande myndigheter och enheter vid förberedelse och genomförande av upphandlingsförfaranden, vilket bidrar till ett konsekvent genomförande i hela unionen.

(76)För att bevara flexibilitet och undvika oproportionella begränsningar i upphandlingsförfaranden bör upphandlande myndigheter och enheter ges möjlighet att inte tillämpa kravet, inklusive krav som rör dubbla inköp där inhemska företag är inblandade, i vederbörligen motiverade fall, däribland när det råder brist på konkurrens, avsaknad av lämpliga anbudsgivare eller när tillämpningen skulle leda till oproportionella kostnader eller teknisk inkompatibilitet. Sådana undantag bör tolkas restriktivt och tillämpas på ett transparent sätt, så att målen att stärka resiliensen i leveranskedjan för halvledare och säkerställa funktionen hos kritiska enheter inte undergrävs.

57Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 654/2014 av den 15 maj 2014 om utövande av unionens rättigheter vid tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler och om ändring av rådets förordning (EG) nr 3286/94 om fastställande av gemenskapsförfaranden på den gemensamma handelspolitikens område i syfte att säkerställa gemenskapens rättigheter enligt internationella handelsregler, särskilt regler som fastställts av Världshandelsorganisationen (WTO) (EUT L 189, 27.6.2014, s. 50, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/654/oj).

(77)För att säkerställa en effektiv och enhetlig tillämpning av åtgärder som syftar till att stärka resiliensen och säkerheten i halvledarförsörjningen inom offentlig upphandling får kommissionen utfärda vägledning och underlätta samordning mellan berörda aktörer. Sådan vägledning bör stödja användningen av rekommendationer som identifierar infrastruktur, utrustning eller system där halvledarförsörjning från inhemska företag är särskilt relevant, samt stödja utarbetandet och bedömningen av deklarationer om försörjningstrygghet, inklusive delar som rör kartläggning av leveranskedjor, andelen inhemska företag som ingår, strategier för resiliens såsom dubbla inköpskällor samt sårbarhets- och riskbedömningar. Vägledningen bör även underlätta tillämpningen av gemensamma metoder för bedömning av risker i leveranskedjor, särskilt i sektorer med förhöjda sårbarheter, samt främja utbyte av bästa praxis och relevant information, i syfte att säkerställa ett enhetligt angreppssätt i hela unionen och stödja en välfungerande inre marknad.

(78)För att öka transparensen och säkerställa försörjningstryggheten för halvledare till kritiska sektorer är det nödvändigt att möjliggöra ytterligare åtgärder på unionsnivå när de identifierade riskerna inte hanteras på ett adekvat sätt. Om kommissionen, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare, konstaterar att de åtgärder som rekommenderats till upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter för att hantera sådana risker är otillräckliga, bör den ges befogenhet att anta genomförandebeslut som anger vilka offentliga myndigheter som bör kräva att ekonomiska aktörer lämnar en försörjningstrygghetsdeklaration och anger vilka förfaranden och produkter detta bör gälla.

(79)Leveranskedjan för halvledare utsätts för störningar som kan orsaka ekonomiska skador i vissa sektorer i senare led. Kritiska sektorer med koppling till allmän säkerhet, såsom energi, försvar och offentlig förvaltning, samt sektorer där halvledare utgör en stor andel av slutproduktens värde, såsom fordonsindustrin, datacentraler och industriell automatisering, är särskilt utsatta för störningar i leveranskedjorna för halvledare. Kommissionen bör därför ha möjlighet att identifiera dessa som riskutsatta sektorer.

(80)För att klargöra vilken information som behöver ingå bör kommissionen, i förekommande fall, utfärda metodvägledning om hur riskbedömningar ska genomföras avseende inrättandet av en strategi för dubbla inköpskällor, kartläggning av leveranskedjor i tidigare och senare led samt sårbarhetsanalyser och känslighet för

försörjningsavbrott. För detta ändamål får kommissionen utfärda metodrekommendationer om hur riskbedömningar för dessa sektorer ska genomföras.

(81)För att säkerställa en hög nivå av resiliens i unionens leveranskedja för halvledare är det nödvändigt att möjliggöra ytterligare åtgärder på unionsnivå när de identifierade riskerna inte hanteras på ett tillräckligt sätt. Om kommissionen, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare, konstaterar att de åtgärder som rekommenderats för att hantera sådana risker är otillräckliga, bör den ges befogenhet att anta genomförandebeslut som specificerar lämpliga riskreducerande åtgärder. Sådana åtgärder kan, när detta är motiverat och proportionellt, omfatta krav på diversifiering av försörjningskällor, inklusive dubbla inköpskällor, eller uppbyggnad av strategiska lager. Dessa åtgärder bör vara riktade och proportionella samt beakta särdragen hos berörda sektorer och företag, liksom behovet av att bevara den inre marknadens funktion och undvika onödiga administrativa bördor. Bedömningen av risker för leveranskedjan för halvledare bör grundas på objektiva och tillförlitliga underlag. För detta ändamål bör kommissionen bland annat beakta offentligt tillgänglig information, uppgifter som samlats in genom begäranden om information samt indikationer på

återkommande eller långvariga störningar i leveranskedjorna. Användningen av sådana underlag bör säkerställa att alla antagna åtgärder är välgrundade, transparenta och proportionella i förhållande till de identifierade riskerna, samtidigt som konfidentialiteten för känslig affärsinformation skyddas.

(82)Med hänsyn till behovet av kontinuitet i försörjningen och tillförlitlighet ges upphandlande myndigheter och upphandlande enheter befogenhet att begära riskbedömningar av leveranskedjorna för halvledare för ekonomiska aktörer som deltar i offentlig upphandling eller andra förfaranden för offentlig finansiering som avser riskutsatta sektorer.

(83)Målet med en strategisk kartläggning av halvledarsektorn bör vara att tillhandahålla en analys av unionens styrkor och svagheter i de globala halvledarsektorerna i syfte att ge underlag till åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten och resiliensen i unionens halvledarekosystem. I detta syfte bör den strategiska kartläggningen identifiera faktorer såsom viktiga produkter och kritiska infrastrukturer på den inre marknaden som är beroende av utbudet av halvledare, de viktigaste användarindustrierna och deras nuvarande och förväntade behov, nyckelsegment i unionens leveranskedja för halvledare, tekniska egenskaper, beroendet av tredjelandsteknik och utländska leverantörer, flaskhalsar i unionens halvledarsektor, nuvarande och förväntade behov av färdigheter och tillgång till kvalificerad arbetskraft som bygger på arbetet i det europeiska observatorium för kompetensinventering som inrättats inom ramen för kompetensunionen, och, i förekommande fall, de potentiella effekterna av åtgärderna i verktygslådan för krissituationer. Den strategiska kartläggningen bör baseras på offentligt och kommersiellt tillgängliga uppgifter.

(84)För att förbereda sig för framtida störningar i de olika etapperna i värdekedjan för halvledare i unionen och i handeln inom unionen bör kommissionen, biträdd av europeiska nämnden för halvledare och på grundval av resultatet av den strategiska kartläggningen, fastställa och utarbeta en förteckning över indikatorer för tidig varning. Sådana indikatorer kan omfatta atypiska förlängningar av ledtiden, tillgången på de råvaror, de halvfabrikat och det humankapital som behövs för tillverkning av halvledare, eller lämplig tillverkningsutrustning, den prognostiserade efterfrågan på halvledare på unionsmarknaden och de globala marknaderna, prisökningar som överstiger normala prisfluktuationer, effekterna av olyckor, attacker, naturkatastrofer eller andra allvarliga händelser, effekterna av handelspolitik, tullar, exportrestriktioner, handelshinder och andra handelsrelaterade åtgärder samt effekterna av företagsnedläggningar, utlokalisering eller förvärv av centrala marknadsaktörer. Kommissionens övervakningsverksamhet bör inriktas på dessa indikatorer för tidig varning.

(85)På grund av de komplexa, snabbt föränderliga och med olika aktörer sammanlänkade värdekedjorna för halvledare är det nödvändigt med en samordnad strategi för övervakning för att förbättra förmågan att minska risker som kan påverka utbudet av halvledare negativt och för att öka förståelsen för dynamiken i värdekedjan för halvledare. Kommissionen bör i samråd med europeiska nämnden för halvledare övervaka värdekedjan för halvledare och inrikta sig på indikatorer för tidig varning och identifiera bästa praxis för riskreducering och ökad transparens i värdekedjan för halvledare, på ett sådant sätt att det inte medför en alltför stor administrativ börda för företagen, särskilt små och medelstora företag och små midcapföretag. Relevanta resultat, inbegripet information från berörda parter och branschorganisationer, bör lämnas till europeiska nämnden för halvledare för att möjliggöra ett regelbundet

informationsutbyte med nämnden och integrering av informationen i en övervakningsöversikt över värdekedjorna för halvledare.

(86)B2B-plattformen för leveranskedjan för halvledare (plattformen) bör utgöra en digital tvilling till leveranskedjan för halvledare med syfte att öka transparensen i leveranskedjan och ge företagen bättre beslutsunderlag för att stärka sin resiliens. Plattformen bör vara ett branschdrivet initiativ som gagnar deltagande företag genom att öka deras resiliens mot störningar i leveranskedjan för halvledare och minska deras kostnader för marknadsinformation. Företagens incitament att ansluta sig till plattformen och tillhandahålla data av hög kvalitet bör vara det mervärde som de får genom plattformens output. Sådan output kan omfatta vägledning från en oberoende tredje part baserad på marknadsanalyser, aggregerade insikter om risker i leveranskedjan för halvledare, resultat från stresstester av leveranskedjan för halvledare, tidiga varningar samt vägledning om proaktiva åtgärder, med det enda syftet att stärka riskminskningen i leveranskedjan för halvledare. Deltagande i plattformen bör uppmuntra företag att vidta proaktiva åtgärder för att stärka resiliensen i sina leveranskedjor utan ingripande från den offentliga sektorn. För kommissionen skulle en proaktiv och resilient privat sektor innebära en lägre risk för att krisfasen aktiveras och för att verktygslådan för krissituationer behöver tas i bruk.

(87)Kommissionen bör genom en ansökningsomgång tillhandahålla den inledande finansieringen för plattformen, till stöd för dess inrättande och för att täcka kostnaderna för etableringen. Ansökningsomgången bör endast fastställa en minimiuppsättning krav och inte föreskriva specifika tekniska lösningar eller exakta krav på datainsamling. Det bör ankomma på mottagaren av ansökningsomgången och de deltagande företagen att genomföra en finansieringsmodell som grundas på ett affärsscenario och som gör det möjligt för plattformen att bli självfinansierande på medellång sikt. Värdet och nyttan av denna typ av plattform kan bedömas utifrån framgången hos liknande initiativ som redan finns på regional eller internationell nivå eller inom andra sektorer.

(88)Plattformen bör utformas på ett sådant sätt att den säkerställer högsta möjliga skydd för kommersiellt känslig information och överensstämmelse med unionens konkurrensrätt. Plattformen bör särskilt införa lämpliga skyddsåtgärder för att säkerställa att informationsutbytet mellan deltagande företag strikt begränsas till vad som är objektivt nödvändigt och proportionellt för att uppnå de mål som anges i denna förordning samt för att undvika konkurrensbegränsande utbyte av kommersiellt känslig information mellan konkurrenter. I detta avseende bör deltagande företag endast ha tillgång till sina egna uppgifter och anonymiserade aggregerade rapporter.

(89)Möten, diskussioner eller informationsutbyten mellan deltagande företag inom ramen för plattformen bör begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att uppnå plattformens mål och bör dokumenteras på lämpligt sätt. Utbyte av kommersiellt känslig information mellan deltagarna – inklusive information om enskilda företags nuvarande eller framtida priser, kostnader, marginaler, försäljningsvolymer, produktionsnivåer, kapacitet eller marknadsandelar – bör uteslutas58. Plattformen bör fungera på ett sätt som bevarar de deltagande företagens självständighet i deras kommersiella beslutsfattande. Deltagande företag bör fortsatt ansvara för att säkerställa efterlevnad av unionens och medlemsstaternas konkurrensregler, inklusive artikel 101 i fördraget om EUF-fördraget.

58Se även kapitel 6 i riktlinjerna för tillämpningen av artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på horisontella samarbetsavtal (de horisontella riktlinjerna).

(90)Plattformen bör starkt främja deltagandet av de huvudsakliga slutanvändarsektorerna för halvledare, med utgångspunkt i det betydande mervärde som deltagandet kommer att medföra för dem. Fördelarna för företag inom deltagande slutanvändarsektorer kan omfatta en ökad kunskap om de egna riskerna i leveranskedjan för halvledare och därigenom bättre möjligheter att vidta proaktiva åtgärder för att hantera leveranskedjan för halvledare. Förteckningen över de huvudsakliga slutanvändarsektorerna för halvledare bör återspegla de sektorer som för närvarande köper halvledare för att producera sina produkter, antingen direkt eller indirekt genom sina komponenter. Leverantörer och distributörer av elektroniska tillverkningstjänster bör ingå i förteckningen på grund av den viktiga roll de spelar i unionens ekosystem för halvledare.

(91)Ur den offentliga sektorns perspektiv och för att säkerställa ett snabbt informationsflöde vid störningar i leveranskedjan bör medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter upprätthålla en uppdaterad kontaktlista över relevanta företag som är verksamma längs leveranskedjan för halvledare och som är etablerade på deras territorium. Den listan bör göra det möjligt att identifiera lämpliga uppgiftslämnare för frivilliga begäranden om information. Förteckningen bör inte behöva vara uttömmande och bör hanteras på ett sätt som fullt ut respekterar tillämpliga sekretessregler.

(92)Ett antal företag som tillhandahåller varor eller tjänster kopplade till halvledare antas vara väsentliga för en effektiv leveranskedja för halvledare i unionens ekosystem, på grund av antalet unionsföretag som är beroende av deras produkter, deras unionsmarknadsandel eller globala marknadsandel, deras betydelse för att säkerställa en tillräcklig leveransnivå eller de möjliga effekterna av ett avbrott i leveranserna av deras produkter eller tjänster. Medlemsstaterna bör i samarbete med kommissionen identifiera och upprätthålla en uppdaterad förteckning över dessa centrala marknadsaktörer på sina territorier. Som en del av övervakningen bör medlemsstaterna särskilt överväga integriteten hos den verksamhet som bedrivs av centrala marknadsaktörer. Den berörda medlemsstaten kan uppmärksamma europeiska nämnden för halvledare på sådana frågor.

(93)För att göra det möjligt att förutse eventuella brister bör de nationella behöriga myndigheterna varna kommissionen om de får kännedom om att det föreligger en risk för allvarliga avbrott i försörjningen av halvledare eller har konkret och tillförlitlig information om någon annan relevant riskfaktor eller händelse som är på väg att uppstå. I syfte att säkerställa en samordnad strategi bör kommissionen, om den till följd av en varning eller tack vare information från internationella partner får kännedom om att det föreligger en risk för allvarliga avbrott i försörjningen av halvledare eller har konkret eller tillförlitlig information om någon annan relevant riskfaktor eller händelse som är på väg att uppstå, kalla till ett extra möte i europeiska nämnden för halvledare för att diskutera hur allvarliga avbrotten i försörjningen av halvledare är samt ett möjligt inledande av förfarandet för att aktivera krisfasen, och huruvida det kan vara lämpligt, nödvändigt och proportionellt för medlemsstaterna att genomföra samordnade gemensamma upphandlingar som en förebyggande åtgärd samt för att inleda en dialog med berörda parter i syfte att identifiera, förbereda och eventuellt samordna sådana förebyggande åtgärder. Europeiska nämnden för halvledare och kommissionen bör inom ramen för denna dialog beakta synpunkterna från berörda parter i värdekedjan för halvledare. Europeiska nämnden för halvledare bör ge kommissionen råd om huruvida den ska utfärda en förebyggande begäran om information till plattformen. Kommissionen bör samråda och samarbeta med relevanta

tredjeländer i syfte att gemensamt hantera störningar i leveranskedjan för halvledare, i enlighet med internationella skyldigheter.

(94)Efter att ha mottagit råd från europeiska nämnden för halvledare bör kommissionen kunna utfärda begäranden om information till företag och till plattformen. Erfarenheterna från flera tidigare störningar i leveranskedjorna och de svårigheter som har uppstått när det gäller att få tillgång till den information som krävs för att hantera sådana störningar visar att syftet med förebyggande informationsbegäranden i varningsfasen är att på ett ändamålsenligt sätt hantera störningar i leveranskedjorna innan krisfasen aktiveras samt att tillhandahålla underlag för noggranna bedömningar av en eventuell halvledarkris.

(95)Företag som aktivt deltar i plattformen bör anses ha uppfyllt sin skyldighet att dela information med kommissionen vid störningar i leveranskedjan och bör därför undantas från att direkt ta emot en informationsbegäran före krisfasen. Genom sitt aktiva deltagande i plattformen visar dessa företag ett starkt åtagande att proaktivt minska riskerna i sina leveranskedjor. Företag som aktivt deltar i plattformen bör därför skyddas från den potentiella ytterligare administrativa börda som skulle följa av att behöva besvara kommissionens begäranden om information. Kommissionen bör utan onödigt dröjsmål rapportera de viktigaste resultaten av svaren på begäranden om information före krisfasen till europeiska nämnden för halvledare. För att skydda deltagande företag i plattformen från otillbörlig utländsk påverkan och skydda affärshemligheter bör plattformen förbjudas att besvara andra begäranden om information än de som utfärdas av kommissionen, utan att det påverkar dess skyldigheter enligt unionsrätten eller nationell rätt.

(96)Krisfasen för halvledare bör aktiveras om det finns konkreta, allvarliga och tillförlitliga bevis för en sådan kris. En halvledarkris inträffar om det uppstår allvarliga avbrott i försörjningen av halvledare eller allvarliga hinder för handeln med halvledare i unionen som orsakar betydande brist på halvledare, halvfabrikat, råvaror eller bearbetade varor, och sådana betydande brister hindrar leverans, reparation och underhåll av väsentliga varor som används av kritiska sektorer, till exempel medicinsk och diagnostisk utrustning, i en sådan utsträckning att krisen får allvarliga negativa effekter för de kritiska sektorernas funktion på grund av dessa sektorers inverkan på samhället, ekonomin och säkerheten i unionen.

(97)För att säkerställa ett smidigt och effektivt svar på en sådan halvledarkris bör kommissionen, om den får kännedom om en potentiell halvledarkris, bedöma om villkoren för att aktivera krisfasen är uppfyllda. Om denna bedömning ger konkreta, allvarliga och tillförlitliga bevis för en halvledarkris bör kommissionen kunna lägga fram ett förslag för rådet om att aktivera krisfasen under en förutbestämd tidsperiod på högst tolv månader, med beaktande av yttrandet från europeiska nämnden för halvledare. Kommissionen bör bedöma behovet av att förlänga eller avsluta krisfasen i förtid och inleda ett sådant förfarande om ett sådant behov skulle fastställas, med beaktande av yttrandet från europeiska nämnden för halvledare.

(98)Synergierna mellan de mekanismer för försörjningstrygghet som fastställs enligt kapitel VII i förordning (EU) 2025/2643 och denna förordning bör ge unionens försvarssektor den flexibilitet och handlingsförmåga som krävs för att reagera och säkerställa försörjningstryggheten. Särskilt bör möjligheten för kommissionen enligt denna förordning och enligt kapitel VII i förordning (EU) 2025/2643 att prioritera försvarsproduktion genom bestämmelserna om prioritetsklassade order i båda

förordningarna bidra till att minimera störningar i leveranskedjorna inom försvarssektorn i kristider.

(99)På grund av den känsliga karaktären hos aktiveringen av krisfasen och de potentiella åtgärder som kan vidtas som svar på denna, inbegripet den betydande inverkan som sådana åtgärder kan ha på privata företag i unionen, bör befogenheten att anta en genomförandeakt om aktivering, förlängning och avslutande av krisfasen i en halvledarkris tilldelas rådet.

(100)Nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna och samordning av alla nationella åtgärder som vidtas med avseende på leveranskedjan för halvledare är absolut nödvändigt under krisfasen för att hantera störningar med nödvändig samstämmighet, resiliens och effektivitet. I det syftet bör europeiska nämnden för halvledare vid behov hålla extra möten. De eventuella åtgärder som vidtas bör vara strikt begränsade till krisfasens varaktighet.

(101)För att unionen snabbt, effektivt och samordnat ska kunna reagera på en halvledarkris är det nödvändigt att i god tid genom europeiska nämnden för halvledare förse kommissionen och medlemsstaterna med aktuell information om den pågående operativa situationen samt att säkerställa att effektiva åtgärder kan vidtas för att trygga försörjningen av halvledare till berörda kritiska sektorer. Lämpliga, effektiva och proportionella åtgärder bör identifieras och genomföras när krisfasen aktiveras, utan att det påverkar ett eventuellt fortsatt internationellt samarbete med relevanta partner, i syfte att begränsa den pågående krissituationen. När så är lämpligt bör kommissionen begära information från företag längs hela leveranskedjan för halvledare. Dessutom bör kommissionen, när så är nödvändigt och proportionellt, kunna ålägga europeiska initiativ inom halvledarteknik att godta och prioritera en order på produktion av krisnödvändiga produkter och fungera som inköpscentral på uppdrag av medlemsstaterna. Kommissionen bör begränsa dessa åtgärder till vissa kritiska sektorer. Europeiska nämnden för halvledare kan också bedöma och yttra sig om lämpliga och effektiva åtgärder. Dessutom kan europeiska nämnden för halvledare yttra sig om behovet av att införa skyddsåtgärder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/47959. Användningen av alla nödåtgärder bör vara proportionell och begränsas till vad som är nödvändigt för att hantera halvledarkrisen, i den mån detta ligger i unionens intresse. Kommissionen bör regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om de åtgärder som vidtagits och de bakomliggande orsakerna. Kommissionen får, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare, utfärda ytterligare vägledning om genomförandet och användningen av nödåtgärderna.

(102)Ett antal sektorer är avgörande för att den inre marknaden ska fungera väl. Med avseende på tillämpningen av denna förordning bör dessa kritiska sektorer förtecknas i en bilaga till denna förordning. Den förteckningen bör vara begränsad till de sektorer och delsektorer som förtecknas i bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/255760, där försvars- och säkerhetssektorerna läggs till på grundval av deras viktiga roll när det gäller att säkerställa nödvändiga samhällsfunktioner. Vissa åtgärder bör endast vidtas för att trygga försörjningen till kritiska sektorer. Kommissionen får begränsa nödåtgärderna till vissa av de sektorerna eller till vissa delar av dem när halvledarkrisen har stört eller hotar att störa deras verksamhet.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/479 av den 11 mars 2015 om gemensamma exportregler (EUT L 83, 27.3.2015, s. 34, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/479/oj). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2557 av den 14 december 2022 om kritiska entiteters motståndskraft och om upphävande av rådets direktiv 2008/114/EG (EUT L 333, 27.12.2022, s. 164, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2557/oj).

(103)Syftet med de begäranden om information som under krisfasen riktas till företag längs leveranskedjan för halvledare, som är etablerade i unionen, är att möjliggöra exakta bedömningar av halvledarkrisen eller att identifiera och förbereda potentiella begränsnings- eller nödåtgärder på unionsnivå eller nationell nivå. Sådan information kan omfatta produktionsförmåga, produktionskapacitet och föreliggande primära störningar och flaskhalsar. Dessa aspekter skulle kunna inbegripa det typiska och aktuella faktiska lagret av krisnödvändiga produkter i företagets produktionsanläggningar belägna i unionen och i produktionsanläggningar som är belägna i tredjeländer när dessa företag driver eller ingår kontrakt med eller köper leveranser från; den typiska och aktuella genomsnittliga ledtiden för de vanligaste tillverkade produkterna; förväntad produktion under de följande tre månaderna för varje produktionsanläggning i unionen; eller skäl till att den reella produktionskapaciteten inte kan uppnås. Sådan information bör begränsas till vad som är nödvändigt för att bedöma halvledarkrisens karaktär eller potentiella begränsnings- eller nödåtgärder på unionsnivå nationell nivå. Begäranden om information bör inte medföra att information vars utlämnande strider mot medlemsstaternas nationella säkerhetsintressen tillhandahålls. Den konkreta information som begärs kan utvecklas på grundval av tidigare svar på begäranden om information före krisfasen eller förhandsrådgivning från ett representativt antal relevanta företag genom frivilligt samråd, i samarbete med europeiska nämnden för halvledare. Varje begäran bör vara proportionell, ta hänsyn till företagets legitima mål och till de kostnader och ansträngningar som krävs för att göra uppgifterna tillgängliga samt ange lämpliga tidsfrister för att tillhandahålla den begärda informationen. Företagen bör åläggas att tillmötesgå begäran och kan bli föremål för sanktioner om de underlåter att tillmötesgå den eller lämnar oriktiga uppgifter. All information som inhämtas bör endast användas för denna förordnings syften och bör omfattas av sekretessregler. För att säkerställa att de medlemsstater där företaget har sin produktionsanläggning deltar fullt ut bör kommissionen utan dröjsmål översända en kopia av begäran om information till den nationella behöriga myndigheten och, om den nationella behöriga myndigheten så begär, dela den inhämtade informationen med den nationella behöriga myndigheten på ett säkert sätt. Om ett företag mottar en begäran om information om dess halvledarverksamhet från ett tredjeland, bör det informera kommissionen så att kommissionen kan bedöma om en begäran om information från kommissionen är motiverad.

(104)Som en sista utväg för att säkerställa att kritiska sektorer kan fortsätta sin verksamhet i kristider och endast när det är nödvändigt och proportionellt för detta ändamål, kan kommissionen ålägga europeiska initiativ inom halvledarteknik att godta och prioritera order på krisnödvändiga produkter. Potentiella mottagare av prioritetsklassade order bör vara enheter från kritiska sektorer eller företag som levererar till kritiska sektorer vars verksamhet störs eller riskerar att störas till följd av bristen. För att säkerställa att prioritetsklassade order används endast när det är nödvändigt, bör de begränsas till mottagare som, efter att ha genomfört riskreducerande åtgärder, till exempel genom sina upphandlingsmetoder, inte har kunnat undvika eller mildra effekterna av bristen på andra sätt, till exempel genom att använda befintliga lager. Skyldigheten att ta emot och prioritera order på krisnödvändiga produkter kan även utvidgas till att omfatta strategiska projekt och anläggningar för tillverkning av halvledare som har godtagit en sådan möjlighet inom ramen för mottagande av offentligt stöd, om detta offentliga stöd syftar till att främja förmågan att öka produktionskapaciteten. Beslutet om en prioritetsklassad order bör fattas i enlighet med alla tillämpliga unionsrättsliga skyldigheter, med beaktande av omständigheterna i ärendet. Skyldigheten att utföra

prioritetsklassade order bör ha företräde framför eventuella prestationsåtaganden enligt privaträtten eller offentlig rätt, samtidigt som den bör ta hänsyn till företagens legitima mål och till de kostnader och ansträngningar som krävs för varje förändring av tillverkningsserien. Varje prioritetsklassad order bör läggas till ett skäligt och rimligt pris. Beräkningen av ett sådant pris kan göras på grundval av de genomsnittliga marknadspriserna under de senaste åren, förutsatt att eventuella ökningar motiveras, exempelvis med hänsyn till inflationen eller de ökade energikostnaderna. Företag kan bli föremål för sanktioner om de underlåter att uppfylla skyldigheten avseende prioritetsklassade order.

(105)För anläggningar som utför en prioritetsklassad order kan det vara till nytta för kommissionen, biträdd av europeiska nämnden för halvledare, och medlemsstaterna att utbyta bästa praxis när det gäller verkställandet av dessa order, inklusive bästa administrativa praxis.

(106)Det berörda företaget bör åläggas att godta och prioritera en prioritetsklassad order. I syfte att säkerställa att prioritetsklassade order är anpassade till anläggningens kapacitet och produktionsportfölj bör kommissionen ge den berörda anläggningen möjlighet att höras om genomförbarheten och detaljerna för den prioritetsklassade ordern. Kommissionen bör inte utfärda den prioritetsklassade ordern om anläggningen inte kan uppfylla ordern även om den prioriteras, antingen på grund av otillräcklig produktionsförmåga eller produktionskapacitet eller av tekniska skäl, eller om produkten inte tillhandahålls eller tjänsten inte utförs av anläggningen eller om detta skulle innebära en orimlig ekonomisk börda och medföra särskilda svårigheter för företaget, inbegripet betydande risker för driftskontinuiteten.

(107)För att säkerställa en öppen och tydlig ram för genomförandet av prioritetsklassade order bör kommissionen ges befogenhet att anta en genomförandeakt som fastställer de praktiska och operativa arrangemangen för genomförandet av prioritetsklassade order. Genomförandeakten bör omfatta skyddsåtgärder för att säkerställa att prioritetsklassade order genomförs i enlighet med principerna om nödvändighet och proportionalitet, såsom en mekanism som tar hänsyn till befintliga order och en mekanism för att säkerställa att volymerna av prioritetsklassade order inte överskrider vad som är nödvändigt.

(108)Under den exceptionella omständigheten att ett företag som är verksamt längs leveranskedjan för halvledare i unionen mottar en begäran om en prioritetsklassad order från ett tredjeland, bör det underrätta kommissionen om en sådan begäran, så att denna information kan ligga till grund för en bedömning av huruvida kommissionen, i det fall försörjningstryggheten för kritiska sektorer påverkas väsentligt och de övriga kraven på nödvändighet, proportionalitet och laglighet är uppfyllda med beaktande av omständigheterna i ärendet, även bör införa en skyldighet om en prioritetsklassad order.

(109)Mot bakgrund av vikten av att säkerställa försörjningstryggheten för kritiska sektorer som utför nödvändiga samhällsfunktioner bör fullgörandet av skyldigheten att tillmötesgå en prioritetsklassad order inte medföra skadeståndsansvar gentemot tredje part för ett eventuellt åsidosättande av avtalsförpliktelser som kan bli följden av nödvändiga tillfälliga ändringar av den berörda tillverkarens operativa processer, begränsat till den utsträckning i vilken åsidosättandet av avtalsförpliktelserna var nödvändigt för att uppfylla den föreskrivna prioriteringen. Företag som potentiellt omfattas av skyldigheten att genomföra en prioritetsklassad order bör föregripa denna möjlighet i villkoren i sina kommersiella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av

andra bestämmelser bör inte det skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister som föreskrivs i rådets direktiv 85/374/EEG61 påverkas av detta undantag från ansvar. I enlighet med artikel 52.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) respekterar skyldigheten att prioritera tillverkningen av vissa produkter det väsentliga innehållet i näringsfriheten, och den avtalsfrihet som följer därav, vilken fastställs i artikel 16 samt rätten till egendom enligt artikel 17 i stadgan och kommer inte att påverka dessa rättigheter på ett oproportionellt sätt.

(110)När krisfasen aktiveras och för att säkerställa försörjningstryggheten för kritiska sektorer som utför nödvändiga samhällsfunktioner får två eller flera medlemsstater ge kommissionen i uppdrag att aggregera efterfrågan och agera på deras vägnar i en offentlig upphandling i allmänhetens intresse, i enlighet med unionens befintliga regler och förfaranden, och därigenom samla köpkraften. Gemensamma inköp bör endast användas för att hantera avbrott i leveranskedjan för halvledare under en kris. Mandatet får bemyndiga kommissionen att ingå avtal om inköp av krisnödvändiga produkter för vissa kritiska sektorer. Kommissionen bör för varje begäran bedöma nyttan, nödvändigheten och proportionaliteten i samråd med europeiska nämnden för halvledare. Om kommissionen har för avsikt att inte följa begäran bör den informera de berörda medlemsstaterna och europeiska nämnden för halvledare och ange skälen till detta. De närmare uppgifterna om förfarandet bör fastställas i ett avtal mellan kommissionen och de deltagande medlemsstaterna, inbegripet en motivering för användningen av den gemensamma inköpsmekanismen och de åtaganden som ska fullgöras. Ett sådant avtal kan inbegripa uppgifter om antalet avtal som ska ingås och villkoren för det gemensamma inköpet, såsom priser, leveranstider, kvantiteter och klausuler om deltagande eller icke-deltagande. Det gemensamma inköpet kan leda till undertecknandet av ett kontrakt som täcker behoven i alla medlemsstater eller flera kontrakt som vart och ett täcker behoven i en eller flera medlemsstater. Dessutom bör de deltagande medlemsstaterna ha rätt att utse företrädare som ska ge vägledning och rådgivning under upphandlingsförfarandena och vid förhandlingarna om inköpsavtalen. Ibruktagandet, användningen eller återförsäljningen av inköpta produkter bör ligga kvar inom de deltagande medlemsstaternas ansvarsområde.

(111)Under en halvledarkris kan unionen behöva överväga skyddsåtgärder. Europeiska nämnden för halvledare bör kunna framföra sina synpunkter som underlag för kommissionens bedömning av huruvida marknadssituationen utgör en betydande brist på väsentliga varor i enlighet med förordning (EU) 2015/479.

(112)Den institutionella ramen för expertgrupper, inklusive reglerna om transparens för enheten och dess arbetsgrupper, bör tillämpas på europeiska nämnden för halvledare utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning. Europeiska nämnden för halvledare bör ge råd till och bistå kommissionen i utarbetandet av en övergripande halvledarpolitik och i specifika tekniska frågor. Dessa frågor bör inbegripa att ge råd om initiativet chip för Europa 2.0 till de offentliga deltagarnas råd i det gemensamma företaget för halvledare, utbyta information om hur de europeiska initiativen inom halvledarteknik och de strategiska projekten fungerar, diskutera och förbereda identifieringen av specifika sektorer och teknik med potentiellt stor social inverkan och säkerhetsbetydelse som kräver certifiering med avseende på betrodda produkter och hantera samordnad övervakning och krishantering. Dessutom bör europeiska nämnden för halvledare säkerställa en konsekvent tillämpning av denna

61Rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (EGT L 210, 7.8.1985, p. 29, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1985/374/oj).

förordning samt underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och informationsutbytet i frågor som rör denna förordning. Europeiska nämnden för halvledare bör också utbyta åsikter med kommissionen om hur man på bästa sätt kan säkerställa ett effektivt skydd, och hävdande, av immateriella rättigheter, av konfidentiell information och av företagshemligheter, med vederbörligt deltagande av berörda parter när det gäller halvledarsektorn. Europeiska nämnden för halvledare bör stödja kommissionen i det internationella samarbetet i enlighet med internationella skyldigheter. Den bör fungera som ett forum för samordning av nationell halvledarpolitik och relevanta investeringar, internationellt deltagande samt hur samarbetet längs den globala värdekedjan för halvledare kan stärkas, särskilt med fokus på forskning, utveckling och innovation samt program för kompetensutbyte, utan att det påverkar Europaparlamentets och rådets befogenheter enligt fördragen. I detta syfte bör europeiska nämnden för halvledare beakta synpunkterna från alliansen för halvledare och från andra berörda parter. Dessutom bör europeiska nämnden för halvledare samordna, samarbeta och utbyta information med andra unionsstrukturer för krishantering och krisberedskap i syfte att säkerställa en enhetlig och samordnad unionsstrategi när det gäller krishantering och krisberedskapsåtgärder vid halvledarkriser.

(113)En företrädare för kommissionen bör vara ordförande i europeiska nämnden för halvledare. Varje medlemsstat ska utse en företrädare på hög nivå och en suppleant till europeiska nämnden för halvledare. De kan också utse upp till tre tekniska företrädare i samband med olika uppgifter i europeiska nämnden för halvledare, till exempel beroende på vilken del av denna förordning som diskuteras vid mötena i europeiska nämnden för halvledare. Medlemsstaterna bör sträva efter att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt samarbete i europeiska nämnden för halvledare. Medlemsstaterna bör utse en gemensam kontaktpunkt för att säkerställa ett tillförlitligt och snabbt informationsutbyte om europeiska nämnden för halvledares verksamhet. För att få viktig rådgivning om verksamheten vid europeiska nämnden för halvledare och möjliggöra lämpligt deltagande av berörda parter, bör ordföranden kunna inrätta arbetsgrupper och bör ha rätt att fastställa arbetsformer genom att bjuda in experter och observatörer att delta i mötena på ad hoc-basis eller bjuda in berörda parter, särskilt organisationer som företräder intressena i unionens halvledarindustri, såsom alliansen för halvledare, i dess arbetsgrupper som observatörer.

(114)Ordföranden bör kunna underlätta utbyten mellan europeiska nämnden för halvledare och andra unionsorgan, unionsbyråer och expertgrupper samt rådgivande grupper. Med tanke på hur viktigt utbudet av halvledare är för andra sektorer och det därav följande behovet av samordning bör ordföranden säkerställa att andra unionsinstitutioner och unionsorgan deltar som observatörer i möten i europeiska nämnden för halvledare när så är relevant och lämpligt med avseende på den övervaknings- och krishanteringsmekanism som inrättas enligt denna förordning.

(115)Medlemsstaterna bör ha en central roll i tillämpningen och kontrollen av efterlevnaden av denna förordning. I detta avseende bör varje medlemsstat utse en eller flera nationella behöriga myndigheter ansvariga för ett effektivt genomförande av denna förordning och säkerställa att dessa myndigheter har tillräckliga befogenheter och resurser. Medlemsstaterna får utse en eller flera befintliga myndigheter. För att öka organisationseffektiviteten i medlemsstaterna och inrätta en officiell kontaktpunkt gentemot allmänheten och andra motparter på unions- och medlemsstatsnivå, inbegripet kommissionen och europeiska nämnden för halvledare, bör varje medlemsstat, inom en av de myndigheter som den har utsett till behörig myndighet

enligt denna förordning, utse en nationell gemensam kontaktpunkt med ansvar för att samordna frågor som rör denna förordning och gränsöverskridande samarbete med behöriga myndigheter i andra medlemsstater.

(116)Unionen bör sträva efter att ingå strategiska partnerskap om halvledare med etablerade eller nya internationella partner i syfte att förbättra unionens försörjningstrygghet och samarbetet längs värdekedjan för halvledare. Dessa partnerskap bör även syfta till att hantera bristen på kunskap och kompetens inom halvledarområdet i unionen genom att locka till sig, mobilisera och behålla ny kompetens i unionen. För partner med vilka unionen redan har ett etablerat halvledarsamarbete genom ett digitalt partnerskap, ett handels- och teknikråd eller en digital dialog bör det strategiska partnerskapet om halvledare återspegla den politiska inriktning och de prioriteringar som har fastställts inom dessa forum.

(117)För att utveckla och säkerställa en sammanhängande ram för ingåendet av framtida strategiska partnerskap om halvledare bör medlemsstaterna och kommissionen, inom ramen för sin interaktion i europeiska nämnden för halvledare, bland annat diskutera huruvida befintliga partnerskap uppnår sina avsedda mål och om prioriteringen av partner för nya partnerskap, innehållet i sådana partnerskap samt partnerskapens förenlighet och potentiella synergier med kommissionens övriga ramar för internationellt samarbete och med medlemsstaternas bilaterala samarbete med relevanta internationella strategiska partner. Detta bör inte påverka rådets befogenheter enligt fördragen. Unionen bör eftersträva ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier, i överensstämmelse med dess Global Gateway-strategi62 och dess internationella digitala strategi63, vilka bidrar till att diversifiera unionens leveranskedja för halvledare samt skapar mervärde för dessa internationella strategiska partner.

(118)För att stärka unionens strategiska oberoende och ledarskap inom halvledarteknik bör alliansen för processorer och halvledarteknik upphöra att existera och dess verksamhet övertas av den alliansen för halvledare (alliansen), som inrättas genom denna förordning, under kommissionens överinseende. Alla medlemmar och deltagare i den befintliga alliansen för processorer och halvledarteknik bör automatiskt bli medlemmar och deltagare i alliansen. Mandatet, genom vilket alliansens funktion, uppgifter och sammansättning fastställs, bör offentliggöras på kommissionens webbplats för tydlighetens skull64. Alliansen bör sammanföra berörda aktörer från hela värdekedjan, inklusive industrin, små och medelstora företag, forskningsorganisationer och viktiga användarsektorer, för att identifiera kritiska brister i unionens förmågor och driva på den tekniska och industriella utveckling som krävs för att stärka konkurrenskraften. Genom att främja samarbete och innovation bör alliansen bidra till att minska beroenden, stärka leveranskedjornas resiliens och stödja expansionen av mindre aktörer i unionen. För att säkerställa överensstämmelse med unionens strategi och prioriteringar för halvledare samt underlätta ett smidigt och effektivt genomförande av denna förordning bör alliansens styrkommitté upprätthålla en regelbunden dialog med europeiska nämnden för halvledare, medan dess

Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för internationella partnerskap, Global Gateway Strategy, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2025, https://data.europa.eu/doi/10.2841/5607451. Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik, An international digital strategy for the European Union, Europeiska kommissionen, 2025, https://data.europa.eu/doi/10.2759/4019528.

Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik, Alliance on Processors and Semiconductors Technologies, https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/alliance- processors-and-semiconductor-technologies.

arbetsgrupper på begäran kan lämna uppdateringar. Detta strukturerade samarbete bör göra det möjligt för rådet att integrera branschens insikter i politiska beslut och säkerställa att offentliga och privata insatser förblir samordnade i arbetet med att stärka unionens tekniska suveränitet.

(119)För att säkerställa ett förtroendefullt och konstruktivt samarbete mellan behöriga myndigheter på unionsnivå och nationell nivå bör alla parter som är involverade i tillämpningen av denna förordning respektera konfidentialiteten för information och data som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter så att framför allt immateriella rättigheter, känslig företagsinformation och företagshemligheter skyddas. All information som inhämtas i ansökan om erkännande av status som europeiskt initiativ inom halvledarteknik inom ramen för begäranden om information eller anmälningsskyldigheter enligt denna förordning bör endast användas för denna förordnings syften och bör omfattas av tystnadsplikt i enlighet med artikel 339 i EUF- fördraget, samt kommissionens interna regler om säker datahantering, särskilt kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/44365. Kommissionen och de nationella behöriga myndigheterna, deras tjänstemän, anställda och andra personer som arbetar under dessa myndigheters tillsyn samt tjänstemän vid andra myndigheter i medlemsstaterna bör säkerställa konfidentialiteten för information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter och sin verksamhet. Detta bör även gälla för europeiska nämnden för halvledare och kommittén för halvledare. När så är lämpligt bör kommissionen kunna anta genomförandeakter för att specificera de praktiska arrangemangen för behandlingen av konfidentiell information i samband med insamling av information.

(120)För att säkerställa att de skyldigheter som åläggs enligt denna förordning fullgörs bör böter och löpande viten kunna åläggas. I detta syfte bör lämpliga bötesnivåer fastställas för underlåtenhet att tillmötesgå begäranden om information eller uppfylla anmälningsskyldigheter enligt denna förordning, med beaktande av hur allvarlig underlåtenheten är med avseende på de båda skyldigheterna, varvid olika tak bör tillämpas för små och medelstora företag. Vidare bör viten fastställas för underlåtenhet att uppfylla skyldigheten att godta och utföra prioritetsklassade order, vilka bör vara proportionella och återspegla prisnivåerna på marknaden under de senaste 90 dagarna, varvid olika tak bör tillämpas för små och medelstora företag. Preskriptionstider bör gälla för åläggande av böter och viten, utöver preskriptionstider för verkställande av sanktioner. Dessutom bör kommissionen ge det berörda företaget eller de berörda företagens representativa organisationer rätt att bli hörda.

(121)För att återspegla tekniska förändringar och marknadsutveckling som är relevanta för halvledarsektorn och för att säkerställa effektivt genomförande och effektiv utvärdering av initiativet chip för Europa 2.0, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av denna förordning vad gäller de åtgärder som stöds av initiativet chip för Europa 2.0 på ett sätt som överensstämmer med dess mål och vad gäller de mätbara indikatorerna för övervakning av initiativets genomförande och för rapportering om framstegen med att uppnå dess mål, samt med avseende på komplettering av denna förordning genom

fastställande av förfarandet för ansökningar samt kraven och villkoren för beviljande, övervakning och återkallande av utmärkelsen som designkompetenscentrum. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med

65Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2015/443/oj).

principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning66. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(122)Kommissionen bör, utan att det påverkar budgetförfarandet eller kommissionens administrativa självständighet, utnyttja resurserna optimalt för att säkerställa att den effektivt kan utföra sina uppgifter och utöva sina befogenheter enligt denna förordning.

(123)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att inrätta en ram för att stärka halvledarekosystemet på unionsnivå, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(124)Förordning (EU) 2023/1781 bör därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

1.Genom denna förordning inrättas en ram för att stärka halvledarekosystemet samt för att hantera och förebygga beroenden som kan hota försörjningstryggheten för halvledare på unionsnivå, särskilt genom följande åtgärder:

a)En fortsättning och vidareutveckling av initiativet chip för Europa, som ursprungligen inrättades genom förordning (EU) 2023/1781 och som i denna förordning benämns initiativet chip för Europa 2.0.

b)Fastställande av kriterier för att erkänna och stödja europeiska initiativ inom halvledarteknik som är de första av sitt slag samt strategiska projekt som främjar oumbärligheten, resiliensen och välståndet för unionens halvledarekosystem.

c)Förstärkning av mekanismen för samordning mellan medlemsstaterna och

kommissionen, som ursprungligen inrättades genom förordning (EU) 2023/1781, avseende kartläggning och övervakning av unionens sektor för halvledare, krisförebyggande och krishantering vid brist på halvledare samt, i tillämpliga fall, begäranden om information och samråd med berörda aktörer i leveranskedjan för halvledare.

1.Det första allmänna målet för denna förordning är att säkerställa de nödvändiga förutsättningarna för unionens konkurrenskraft och innovationsförmåga inom

66EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj.

halvledarteknik och att säkerställa att industrin kan anpassa sig till strukturella förändringar.

2.Det andra allmänna målet, som är separat från och kompletterar det första allmänna mål som anges i punkt 2, är att öka krisberedskapen för att säkerställa EU:s försörjningstrygghet och därigenom förbättra den inre marknadens funktion genom att fastställa en enhetlig rättslig unionsram för att öka unionens oumbärlighet, resiliens och försörjningstrygghet på området halvledarteknik.

3.Denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar de särskilda upphandlingsförfaranden och kvalificeringsstandarder som gäller inom försvarssektorn enligt förordning (EU) 2025/2643.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.halvledare:

a)ett material, inbegripet avancerade material, antingen ett ensamt grundämne eller en förening, vars elektriska ledningsförmåga kan modifieras,

b)en komponent som består av flera skikt av halvledande, isolerande och ledande material som definieras enligt ett förutbestämt mönster och som är avsedd att utföra väldefinierade elektroniska eller fotoniska funktioner eller bådadera.

2.chip: en elektronisk enhet som består av olika funktionella element på ett enda stycke halvledarmaterial, vanligtvis i form av minnes-, logisk krets-, processor- och optoelektronikenheter- samt analoga enheter.

3.kvantchip: en enhet som behandlar information i enskilda kvantsystem, med en varierande grad av komponentintegration på ett chip beroende på vilken kvantplattform som används, inklusive plattformar för kvantdatorteknik, kommunikation, avkänning eller mätteknik.

4.processnod: en särskild process för tillverkning av halvledare samt dess konstruktionsregler.

5.leveranskedja för halvledare: det system av verksamheter, organisationer, aktörer, teknik, information, resurser och tjänster som ingår i produktionen av halvledare, inbegripet råvaror och bearbetade varor, såsom gaser, utrustning för halvledartillverkning, design, inklusive tillhörande programvaruutveckling, tillverkning, montering, testning och kapsling.

6.värdekedja för halvledare: all verksamhet som rör en halvledarprodukt från utformning till slutanvändning, inbegripet råvaror och bearbetade varor, såsom gaser, utrustning för halvledartillverkning, forskning, utveckling och innovation, design, inklusive tillhörande programvaruutveckling, tillverkning, testning, montering och kapsling samt inbäddning och integration i slutprodukter, liksom slutbehandling, såsom återanvändning, demontering och materialåtervinning.

7.pilotlinje: en test- och experimentanläggning som hanterar högre teknisk mognadsgrad fram till industriell tillämpning för att testa, demonstrera, validera och kalibrera produkter, utrustning, processer eller system.

8.små och medelstora företag: små eller medelstora företag enligt definitionen i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG67.

9.små midcapföretag: små midcapföretag enligt definitionen i bilagan till rekommendation 2025/1099/EG.

10.första initiativ av sitt slag: något av följande initiativ som tillhandahåller innovation med avseende på tillverkningsprocessen eller slutprodukten som ännu inte i väsentlig utsträckning finns och som det inte finns något åtagande om att det ska byggas en i unionen och som ska säkerställa unionens resiliens och försörjningstrygghet, inbegripet innovation som rör förbättringar av datorkraften eller skydds-, säkerhets- eller tillförlitlighetsnivån, energi- och miljöprestandan, processnoden eller substratmaterialet eller av genomförandet av produktionsprocesser som leder till effektivitetsvinster eller förbättrar återvinningsbarheten eller minskar insatsvarorna:

a)En ny eller en väsentligt uppgraderad anläggning för tillverkning av halvledare.

b)En ny eller en väsentligt uppgraderad anläggning för produktion av utrustning.

c)En ny eller en väsentligt uppgraderad anläggning för produktion av centrala komponenter till sådan utrustning eller annan produktion av insatsvaror som huvudsakligen används vid tillverkning av halvledare, såsom material.

d)En ny eller väsentligt uppgraderad anläggning för tillverkning eller integrering av elektronik.

e)Ny tillverkningsinriktad chipdesignverksamhet.

11.tillverkningsinriktad chipdesignverksamhet: förberedelse av konstruktioner för tillverkning, samordning av designprocesser och genomförande av slutlig tape-out, vilket är det steg då en chipkonstruktion fastställs för tillverkning i form av en fysisk prototyp för validering före volymproduktion.

12.nästa generations halvledarteknik: halvledarteknik som går längre än den senaste tekniken när det gäller att erbjuda betydande förbättringar av prestandan, datorkraften eller energieffektiviteten samt andra betydande energi- och miljövinster.

13.avancerad halvledarteknik: den senaste tekniken i fråga om innovation på områdena chip och halvledarteknik när projekten genomförs.

14.tillverkning av halvledare: alla skeden i produktionen och bearbetningen av halvledarplattor, inbegripet substratmaterial, frontend-tillverkning och backend- tillverkning, som krävs för att tillhandahålla en färdig halvledarprodukt.

15.frontend-tillverkning: hela bearbetningsprocessen för halvledarplattan (wafer).

16.backend-tillverkning: kapsling, montering och testning av halvledarprodukten.

17.tillverkning och integrering av elektronik: tillverkning eller integrering av mönsterkort, avancerade kapslingssubstrat och elektronisk tillverkning avseende montering, testning eller systemintegrering av halvledare eller halvledarbaserade produkter.

18.användare av halvledare: ett företag som tillverkar produkter i vilka halvledare ingår.

67Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (delgivet med nr K(2003) 1422) (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36, http://data.europa.eu/eli/reco/2003/361/oj).

19.centrala marknadsaktörer: företag inom unionens leveranskedja för halvledare vars tillförlitliga funktion är avgörande för utbudet av halvledare.

20.kritisk sektor: en sektor som avses i bilaga V.

21.krisrelevant produkt: någon av följande produkter som påverkas av en halvledarkris och som är relevant när det gäller att säkerställa viktiga funktioner inom en kritisk sektor:

a)halvledare eller chip som antingen används direkt i kritiska sektorer eller för att tillverka utrustning som används i kritiska sektorer,

b)halvfabrikat som behövs för att tillverka halvledare eller chip,

c)råvaror och bearbetade varor som behövs för att tillverka halvledare eller chip eller halvfabrikat.

22.produktionsförmåga: en anläggnings förmåga att tillverka vissa typer av produkter.

23.produktionskapacitet: den maximala potentiella produktionen från en anläggning för tillverkning av halvledare.

24.företagshemlighet: företagshemlighet enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2016/943.

25.tillståndsförfarande: process som omfattar alla relevanta tillstånd att bygga, utvidga, omvandla och driva projekt för industriell halvledartillverkning, däribland bygglov, kemikalietillstånd och tillstånd för nätanslutning enligt definitionen i artikel 1 i [förslaget till direktiv om ändring av direktiven (EU) 2018/2001, (EU) 2019/944 och (EU) 2024/1788 vad gäller påskyndande av tillståndsförfaranden], och miljöbedömningar och miljötillstånd där sådana krävs, och som även omfattar alla ansökningar och förfaranden från bekräftelsen på att ansökan är fullständig till meddelandet om det övergripande beslutet om utfallet av förfarandet.

26.kontrakt: offentliga kontrakt enligt definitionen i artikel 2.1.5 i direktiv 2014/24/EU, varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU [ange fotnot] och koncessioner enligt definitionen i artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU.

27.	upphandlande myndighet: upphandlande myndighet enligt	definitionen	i artikel 6
	i direktiv 2014/23/EU, artikel 2.1.1 i direktiv 2014/24/EU	och artikel 3	i direktiv
	2014/25/EU.

28.upphandlande enhet: upphandlande enhet enligt definitionen i artikel 7 i direktiv 2014/23/EU och artikel 4 i direktiv 2014/25/EU.

29.säker behandlingsmiljö: fysisk eller virtuell miljö och organisatoriska metoder för att säkerställa överensstämmelse med unionsrätten, såsom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67968, särskilt vad gäller de registrerades rättigheter, antitrustregler, immateriella rättigheter samt insynsskydd, integritet och tillgänglighet för kommersiella och statistiska uppgifter, samt med tillämplig nationell rätt, och

göra det möjligt för den enhet som tillhandahåller den säkra behandlingsmiljön att fastställa och övervaka alla databehandlingsåtgärder, inbegripet förevisandet,

68Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter, om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj).

lagringen, nedladdningen och exporten av data och beräkningen av härledda data med hjälp av dataalgoritmer.

30.rättslig företrädare: fysisk person som har sin hemvist i unionen eller är etablerad i unionen och som utsetts att agera på uppdrag av den plattform som inrättats i enlighet med artikel 34 i denna förordning.

31.inhemskt företag:

a)alla företag i värdekedjan för halvledare som har sitt säte i unionen och som ägs och kontrolleras av ett unionsföretag,

b)alla företag i värdekedjan för halvledare som uppfyller ett av följande kriterier, oavsett om de har sitt säte i unionen,

c)det ägs och kontrolleras av ett unionsföretag och har sitt säte utanför unionen,

d)det ägs och kontrolleras av ett företag som är etablerat i ett tredjeland eller territorium med vilket unionen har ingått ett avtal om upprättande av ett frihandelsområde, en tullunion eller ett strategiskt partnerskap om halvledare som ingåtts i enlighet med artikel 49,

e)det ägs och kontrolleras av ett företag som är etablerat i en part i WTO-avtalet om offentlig upphandling.

32.ägande: att inneha 50 % eller mer av äganderätten till, eller ett majoritetsintresse i, den juridiska personen, enheten eller organet.

33.kontroll: kontroll enligt definitionen i artikel 2.6 i förordning (EU) 2021/697.

34.unionsföretag: företag som är etablerat enligt en medlemsstats lagstiftning.

35.strategiskt partnerskap om halvledare: ett åtagande mellan unionen och ett tredjeland eller territorium om att öka samarbetet avseende värdekedjan för halvledare, vilket inrättas genom ett icke-bindande instrument som fastställer konkreta åtgärder av gemensamt intresse.

36.strategiskt projekt: ett projekt som ger ett betydande mervärde för unionen genom att i väsentlig grad bidra till mål av gemensamt unionsintresse, som har en tydlig gränsöverskridande dimension, särskilt genom tekniskt samarbete eller offentligt stöd som involverar mer än en medlemsstat, och som bidrar till att stärka unionens oumbärlighet, resiliens och välstånd inom värdekedjan för halvledare samt unionens tekniska suveränitet och tekniska ledarskap genom att möjliggöra, främja eller trygga kritiska kapaciteter, tekniker eller förmågor inom unionen, inbegripet genom att minska strategiska beroendeförhållanden.

37.gemensamma företaget för halvledare: det gemensamma företag som inrättats genom rådets förordning (EU) 2021/2085 och, i tillämpliga fall, eventuella efterföljande enheter eller initiativ som inrättats enligt unionsrätten i enlighet med en efterföljande flerårig budgetram.

Kapitel II

Initiativet chip för Europa 2.0

Artikel 3

Initiativet chip för Europa 2.0

1.Initiativet chip för Europa 2.0 ska stödjas under hela löptiden för den fleråriga

budgetramen 2021–2027, inrättad genom rådets förordning (EU, Euratom) 2020/209369.

2.Initiativet chip för Europa 2.0 ska stödjas genom finansiering från Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa i enlighet med förordningarna (EU) 2021/694 och (EU) 2021/695, samt genom nationell och privat finansiering.

Artikel 4

Målet för initiativet chip för Europa 2.0

3.Det allmänna målet för initiativet chip för Europa 2.0 ska vara att uppnå storskalig teknisk kapacitetsuppbyggnad samt stödja därmed sammanhängande forsknings- och innovationsverksamhet i hela unionens värdekedja för halvledare, i syfte att:

a)stärka unionens tekniska suveränitet, ekonomiska säkerhet, resiliens, välstånd, oumbärlighet och industriella konkurrenskraft genom att möjliggöra överföring och industriell tillämpning av teknik som utvecklats inom ramen för initiativet chip för Europa 2.0,

b)stimulera efterfrågan på halvledare i unionen, bland annat genom upphandlingsförfaranden som, i enlighet med unionsrätten och unionens internationella skyldigheter, främjar användning och integrering av halvledarteknik, halvledarkomponenter och halvledarsystem som har designats, utvecklats eller tillverkats inom unionen,

c)möjliggöra innovation, utveckling och spridning av avancerad halvledarteknik, inklusive fotonik som en tvärgående och möjliggörande teknik, särskilt sådan som är kritisk för artificiell intelligens (AI), inklusive kant-AI, samt för centrala tillämpningssektorer såsom hälso- och sjukvård, energi, industriell automatisering, robotteknik, transport, försvar, fordons- och flygsystem samt datacentraler och molninfrastruktur,

d)bidra till att uppnå den gröna och den digitala omställningen, särskilt genom att minska de elektroniska systemens energi-, miljö- och klimatpåverkan, förbättra hållbarheten hos nästa generations chip och stärka processerna för den cirkulära ekonomin, bidra till arbetstillfällen av hög kvalitet inom halvledarekosystemet och utveckla principer om inbyggd säkerhet som erbjuder ett försvar mot cybersäkerhetshot.

4.Initiativet chip för Europa 2.0 ska ha följande sex operativa mål:

a)Operativt mål 1: Stödja avancerad designkapacitet för halvledarteknik.

69Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/2093/oj).

b)Operativt mål 2: Stärka befintliga och utveckla nya avancerade pilotlinjer i hela unionen för att möjliggöra utveckling och industriell tillämpning av avancerad halvledarteknik och nästa generations halvledarteknik, samt pilotprojekt med testbäddar för att validera och demonstrera integration och användning av denna teknik i centrala tillämpningar och användarindustrier.

c)Operativt mål 3: Bygga upp avancerad teknisk kapacitet för att påskynda innovativ utveckling av avancerade kvantchip och tillhörande halvledarteknik.

d)Operativt mål 4: Stödja ett nätverk av kompetenscentrum i hela unionen genom att förbättra befintliga eller skapa nya anläggningar.

e)Operativt mål 5: Bygga och stärka avancerade kapaciteter för design, prototypframtagning och industriell tillämpning av fotoniska integrerade kretsar och annan fotonikteknik i hela unionen.

f)Operativt mål 6: Genomföra verksamhet som samlat benämns ”verksamhet inom ramen för chipfonden”, för att underlätta tillgång till finansiering, bland annat genom vägledning särskilt för uppstartsföretag, expanderande företag, små och medelstora företag samt små midcapföretag i värdekedjan för halvledare, genom finansieringsinstrument och investeringsstöd inom ramen för bland annat Europeiska innovationsrådets Accelerator, InvestEU-fonden och, i tillämpliga fall, andra unionsinstrument samt eventuella efterföljare inom den fleråriga budgetramen 2028–2034.

5.Initiativet chip för Europa 2.0 ska stödja storskaliga, sektorsövergripande initiativ som hanterar stora tekniska och industriella utmaningar av strategisk betydelse för unionen (stora utmaningar).

6.De operativa målen för initiativet chip för Europa 2.0 kan inbegripa kapacitetsuppbyggnad och tillhörande forskning och innovation. Enligt den fleråriga budgetramen för 2021–2027 ska all kapacitetsuppbyggnad finansieras genom programmet för ett digitalt Europa, och tillhörande forskning och innovation ska finansieras genom Horisont Europa-programmet.

Artikel 5

Operativa mål för initiativet chip för Europa 2.0

Initiativet chip för Europa 2.0 ska

a)inom ramen för operativt mål 1

i)upprätthålla och vidareutveckla en virtuell designplattform, tillgänglig i hela unionen, som integrerar ett brett spektrum av nya och befintliga designresurser, verktyg och tjänster och som särskilt underlättar tillgång för den akademiska världen, uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag, i syfte att stärka tillväxt och uppskalning av fabrikslösa företag i unionen,

ii)utvidga unionens designförmåga, inklusive inom fotonik och kvantteknik, genom att främja innovativ utveckling av avancerad chipdesign och chiparkitekturer samt stödja ambitiösa strategiska designprojekt av stor betydelse för unionens strategiska oberoende och konkurrenskraft,

b)inom ramen för operativt mål 2

i)stärka kapaciteten inom nästa generations chipproduktionsteknik och halvledartillverkningsutrustning genom att integrera forsknings- och innovationsverksamhet och förbereda utvecklingen av framtida tekniknoder och tillverkningsprocesser för halvledare,

ii)stödja innovation i stor skala genom tillgång till nya eller befintliga pilotlinjer för experiment, testning, processtyrning, de slutliga enheternas karakterisering, testning och validering av ny teknik och nya designkoncept som integrerar nyckelfunktioner,

iii)stödja innovation genom tillgång till nya eller utvidgade pilottestbäddar där olika innovativa tekniker eller produkter kombineras och integreras för utveckling och validering av nya enheter i centrala tillämpningar och användarindustrier före användning i full industriell skala, för att identifiera risker, validera prestanda och säkerställa genomförbarhet under verkliga förhållanden,

iv)ge stöd till europeiska initiativ inom halvledarteknik genom att ge dem förmånstillträde till nya eller befintliga pilotlinjer och samtidigt säkerställa tillgång på rättvisa villkor till nya pilotlinjer och pilottestbäddar för ett brett spektrum av användare i unionens halvledarekosystem,

v)förbereda överföring och industriell tillämpning av teknik som utvecklats inom detta operativa mål,

c)inom ramen för operativt mål 3

i)stödja utvecklingen av nya eller befintliga pilotlinjer, renrum och anläggningar för prototypframställning och produktion av kvantchip för integrering av kvantkretsar och kontrollelektronik,

ii)utveckla anläggningar för att testa och validera avancerade kvantchip som produceras inom ramen för pilotlinjer i syfte att förbättra kommunikationen om innovationsfrågor mellan konstruktörer, tillverkare och användare av kvantkomponenter,

iii)utveckla innovativa designbibliotek för kvantchip i nära samverkan med det operativa målet 1,

d)inom ramen för operativt mål 4

i)stärka kapaciteten och erbjuda ett brett spektrum av sakkunskap till berörda parter, inbegripet slutanvändare, uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag som är slutanvändare, för att underlätta tillgången till och en effektiv användning av den kapacitet och de faciliteter som avses i denna artikel,

ii)hantera kunskaps- och kompetensbrist genom att locka till sig, mobilisera och behålla ny kompetens inom forskning, design och produktion, inklusive omskolning och kompetensutveckling för arbetstagare,

e)inom ramen för operativt mål 5

i)stärka kapaciteten inom produktionsteknik, utrustning för halvledartillverkning och materialplattformar för fotoniska integrerade kretsar genom integrerade forsknings- och innovationsinsatser,

ii) stärka befintliga och utveckla nya pilotlinjer och öppna tillverkningsanläggningar för prototypframtagning och produktion av fotoniska integrerade kretsar och tillhörande fotonikteknik,

iii) utveckla och underhålla designbibliotek och designautomatiseringsverktyg för fotoniska integrerade kretsar och deras integration i moduler som finns tillgängliga på öppna och icke- diskriminerande villkor i hela unionen,

iv)förbereda överföring och industriell tillämpning av teknik som utvecklats inom detta operativa mål,

f)inom ramen för operativt mål 6

i)tillhandahålla stöd till uppstartsföretag och expanderande företag i hela värdekedjan för halvledare för tillgång till finansiering i alla tillväxtfaser, med särskilt fokus på att överbrygga det finansieringsgap som hindrar dem från att konkurrera globalt,

ii)påskynda och förbättra tillgången till investeringar i värdekedjan för halvledare, särskilt genom att mobilisera riskkapital och expansionskapital samt utnyttja finansiering från både offentlig och privat sektor, samtidigt som unionens halvledarekosystem stärks i fråga om oumbärlighet, resiliens och välstånd.

Dessa mål ska vid behov genomföras i enlighet med den tekniska beskrivningen i bilaga I.

Artikel 6

Europeiskt nätverk av kompetenscentrum för halvledare

1.För tillämpningen av operativt mål 4 inom initiativet chip för Europa 2.0 ska det europeiska nätverket av kompetenscentrum för halvledare, systemintegration och design (nätverket), som inrättats genom förordning (EU) 2023/1781, stödjas. Nätverket ska bestå av de kompetenscentrum som valts ut av det gemensamma företaget för halvledare i enlighet med punkt 3.

2.Kompetenscentrumen ska utföra alla eller vissa av följande verksamheter för och i nära samarbete med unionens näringsliv, särskilt små och medelstora företag och midcapföretag, forsknings- och teknikorganisationer, universitet och offentlig sektor samt andra berörda parter i värdekedjan för halvledare:

a)Säkerställa anpassning mellan kompetenscentrumets verksamhet och, i tillämpliga fall, halvledarstrategin i den medlemsstat där kompetenscentrumet är etablerat.

b)Öka aktörernas kännedom om och förse dem med den know-how, den sakkunskap och de färdigheter som de behöver för att kunna påskynda utvecklingen av ny halvledarteknik, tillverkningen av halvledare, utrustning, designalternativ och systemkoncept och integreringen av ny halvledarteknik genom att använda nätverkets infrastruktur och andra tillgängliga resurser effektivt.

c)Ge tillgång till designtjänster och designverktyg inom ramen för operativt mål 1 för initiativet chip för Europa 2.0 samt till de pilotlinjer som stöds inom ramen för initiativets operativa mål 2.

d)Öka medvetenheten om och tillhandahålla, eller säkerställa tillgång till, sakkunskap, know-how och tjänster, däribland systemdesign med hög mognadsgrad, nya och befintliga pilotlinjer och nödvändiga stödåtgärder för att bygga upp färdigheter och kompetens som stöds av initiativet chip för Europa 2.0.

e)Underlätta överföring av sakkunskap och know-how mellan medlemsstater och regioner, för att uppmuntra utbyte av färdigheter, kunskap och god praxis och främja gemensamma program.

f)Utveckla och genomföra särskilda utbildnings-, kompetensutvecklings- och omskolningsåtgärder inom halvledarteknik och dess tillämpningar för att stödja utvecklingen av talangreserven, samt för att öka antalet studenter och kvaliteten på utbildningen inom relevanta utbildningsområden vid skolor och universitet i unionen, upp till doktorandnivå.

g)Underlätta kontakter mellan studenter och halvledarföretag i hela unionen, med särskild hänsyn till deltagande av kvinnor och underrepresenterade grupper, samt bygga vidare på befintliga initiativ som stöder utbildning eller kompetensutveckling, eller båda, och studenters och arbetstagares rörlighet inom och från länder utanför unionen.

3.Medlemsstaterna ska utse kandidatkompetenscentrum i enlighet med sina nationella förfaranden samt administrativa och institutionella strukturer genom ett öppet och konkurrensbaserat förfarande.

Arbetsprogrammet för det gemensamma företaget för halvledare ska fastställa förfarandet för stöd till de kompetenscentrum som ingår i nätverket, inbegripet urvalskriterierna samt ytterligare information om genomförandet av de uppgifter och funktioner som avses i denna artikel.

Det gemensamma företaget för halvledare ska välja ut de kompetenscentrum som ska ingå i nätverket.

Medlemsstaterna och kommissionen ska maximera synergierna med befintliga kompetenscentrum som inrättats inom ramen för andra unionsinitiativ, såsom de europeiska digitala innovationsknutpunkter som avses i förordning (EU) 2021/694.

4.Kompetenscentrumen ska ha betydande övergripande frihet att själv fastställa sin organisation, sin sammansättning och sina arbetsmetoder. Kompetenscentrumens organisation, sammansättning och arbetsmetoder ska vara förenliga med och bidra till målen för denna förordning och för initiativet chip för Europa 2.0.

Artikel 7

Stora utmaningar

1.Stora utmaningar ska utveckla, integrera och säkerställa industriell spridning av lovande och kritisk halvledarteknik och därmed sammanhängande teknik av central betydelse för unionen, och ska vid behov genomföras i enlighet med den tekniska beskrivning som anges i bilaga I.

2.Initiativet chip för Europa 2.0 ska stödja stora utmaningar genom att

a)främja avancerad forskning och utveckling som möjliggör ledarskap inom nästa generations AI-chip, upprätthålla infrastrukturer för moln, datacentraler och kant-AI genom oöverträffade nivåer av energieffektivitet, säkerställa

unionens kapacitet inom ledande teknik samt öka unionens tillverkningsstyrkor inom halvledarområdet,

b)hantera större hinder för den fortsatta utvecklingen av halvledarteknik, såsom miniatyrisering, energieffektivitet, hållbarhet, heterogen integration, säkerhet och tillförlitlighet samt tillverkningsbarhet,

c)utvidga halvledarekosystemet genom nära samarbete med vertikala marknadssektorer,

d)uppnå konkurrensfördelar inom specifika tillämpningar av avgörande betydelse för unionens tekniska suveränitet och industriella konkurrenskraft genom att strukturera samarbetet mellan halvledarutvecklare och användarindustrier,

e)integrera insatser från flera pilotlinjer och inrikta dem mot industriell användning genom ökad energieffektivitet och avancerade halvledarförmågor,

f)säkerställa överföring och industriell tillämpning av teknik som utvecklats inom ramen för initiativet chip för Europa 2.0, inklusive verksamhet som syftar till teknikens mognadsgrad, kvalificering, prototyputveckling, demonstration, första industriella användning samt överföring till produktionsmiljöer.

3.Stora utmaningar ska genomföras i samordning med stora utmaningar i enlighet med

förordning (EU) XXXX/XXXX [rättsakten om moln- och AI-utveckling], samt med initiativ som genomförs av det gemensamma företag för ett europeiskt högpresterande datorsystem som inrättats genom rådets förordning (EU) 2021/117370.

Artikel 8

Efterfrågeacceleratorer

1.Kommissionen och medlemsstaterna ska stimulera användningen av halvledare som utformats eller tillverkats inom unionen, särskilt på viktiga marknader för till exempel molntjänster, fordonsindustrin, flygindustrin, telekommunikation, försvar och, i tillämpliga fall, andra marknader.

2.Efterfrågeacceleratorerna ska genomföras av alliansen för halvledare.

3.Kommissionen får, i samarbete med medlemsstaterna och relevanta branschaktörer samt i enlighet med konkurrensreglerna

a)underlätta för potentiella användare, särskilt köpare av halvledarteknik, att diskutera krav och tekniska specifikationer för halvledarrelaterade produkter som deras industri sannolikt kommer att behöva,

b)möjliggöra utvecklingen av gemensamma tekniska färdplaner samt stödja och stimulera gemensam design mellan halvledartillverkare etablerade i unionen och användarindustrier i senare led, inklusive systemintegratörer och utrustningstillverkare, i syfte att utveckla halvledarkomponenter anpassade till unionens industriella tillämpningar,

c)underlätta samarbetsplattformar, pilotprojekt eller designpartnerskap som möjliggör tidigt deltagande av industrianvändare i utformningen av innovativ halvledarteknik som utvecklas i unionen.

70Rådets förordning (EU) 2021/1173 av den 13 juli 2021 om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem och om upphävande av förordning (EU) 2018/1488 (EUT L 256, 19.7.2021, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1173/oj).

Artikel 9

Efterfrågeforum

1.Kommissionen ska inrätta ett efterfrågeforum för att underlätta presentationen av halvledarteknik, särskilt av europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt samt av integrerade produktionsanläggningar och EU-anläggningar för uppdragstillverkning som erkänts enligt förordning (EU) 2023/1781, i enlighet med konkurrensreglerna.

2.Efterfrågeforumet ska genomföras av alliansen för halvledare.

Artikel 10

Upphandling av chipinnovation

1.I syfte att stödja upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter samt ekonomiska aktörer som agerar som inköpsenheter vid upphandling, integration, kvalificering och första användning av system som integrerar halvledare ska det gemensamma företaget för halvledare genomföra följande åtgärder:

a)Stödja bildandet, i tillämpliga fall, av gränsöverskridande gemensamma upphandlingsarrangemang mellan upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter.

b)Stödja integration och spridning av innovativ halvledarteknik.

Artikel 11

Synergier med andra program

1.Initiativet chip för Europa 2.0 ska genomföras i syfte att uppnå synergier med unionsprogram i enlighet med bilaga IV. Kommissionen ska säkerställa att uppnåendet av målen för initiativet chip för Europa 2.0 enligt artikel 4 inte hindras när den kompletterande karaktären hos initiativet chip för Europa 2.0 utnyttjas tillsammans med unionsprogram.

Artikel 12

Genomförande

1.De operativa målen 1–5 för initiativet chip för Europa 2.0 samt stora utmaningar ska anförtros det gemensamma företaget för halvledare och genomföras genom de åtgärder som anges i dess arbetsprogram.

2.I syfte att återspegla tekniska förändringar och marknadsutveckling som är av betydelse för halvledarsektorn ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 med avseende på att ändra bilaga I vad gäller de åtgärder som fastställs där, på ett sätt som är förenligt med det mål för initiativet chip för Europa 2.0 som fastställs i artikel 4.

3.I syfte att säkerställa ett effektivt genomförande och en effektiv utvärdering av initiativet chip för Europa 2.0 och för att återspegla den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 med avseende på att ändra bilaga III vad gäller de mätbara indikatorerna för att övervaka genomförandet och för att rapportera om framstegen för initiativet chip för Europa 2.0 med att uppnå sina mål som fastställs i artikel 4.

4.I syfte att säkerställa ett effektivt genomförande och en effektiv övervakning och utvärdering av initiativet chip för Europa 2.0 ska den årliga verksamhetsrapporten för det gemensamma företaget för halvledare innehålla information om frågor som rör initiativets operativa mål 1–5, på grundval av de mätbara indikatorer som anges i bilaga III.

5.Kommissionen ska regelbundet informera europeiska nämnden för halvledare om de framsteg som har gjorts i genomförandet av operativt mål 6 för initiativet chip för Europa 2.0.

Kapitel III

Försörjningstrygghet och efterfrågan

AVSNITT 1

HALVLEDARTILLVERKNINGSFÖRMÅGOR

Artikel 13

Allmänintresse och offentligt stöd

1.Europeiska initiativ inom halvledarteknik ska anses bidra till försörjningstryggheten för halvledare och resiliensen i unionens halvledarekosystem och därför vara av allmänintresse.

2.För att uppnå försörjningstrygghet och resiliens hos unionens halvledarekosystem får medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, tillämpa stödåtgärder och tillhandahålla administrativt stöd till strategiska projekt i enlighet med förordning (EU) XXXX/XXXX [Europeiska konkurrenskraftsfonden] och annan relevant unionslagstiftning samt europeiska initiativ inom halvledarteknik.

3.Dessutom får kommissionen tillämpa stödåtgärder, inklusive men inte begränsat till bidrag, till strategiska projekt i enlighet med förordning (EU) XXXX/XXXX [Europeiska konkurrenskraftsfonden] och annan relevant unionslagstiftning.

Artikel 14

Europeiska initiativ inom halvledarteknik

1.Europeiska initiativ inom halvledarteknik ska genomföras av inhemska företag.

2.Europeiska initiativ inom halvledarteknik ska visa att de kommer att utforma sin leveranskedja på ett sätt som minskar beroendet av icke-inhemska företag och stärker unionens försörjningstrygghet.

3.Europeiska initiativ inom halvledarteknik ska vara initiativ som är de första av sitt slag och ska bidra till oumbärlighet, resiliens och välstånd samt försörjningstrygghet för unionens halvledarekosystem.

4.När en ansökan lämnas in i enlighet med artikel 15.1, krävs att ett europeiskt initiativ inom halvledarteknik anses vara ett första initiativ av sitt slag.

5.Initiativ som är de första av sitt slag behöver inte vara mottagare av stödåtgärder eller administrativt stöd enligt artikel 13 för att kunna ansöka om status som europeiskt initiativ inom halvledarteknik.

6.Ett europeiskt initiativ inom halvledarteknik ska uppfylla följande krav:

a)Inrättandet har en tydlig positiv inverkan på värdekedjan för halvledare i unionen och på unionens slutmarknader, med spridningseffekter utöver själva initiativet eller den eller de berörda medlemsstaterna, på medellång till lång sikt, i syfte att säkerställa oumbärligheten, resiliensen och välståndet i halvledarekosystemet, inbegripet tillväxten hos uppstartsföretag och små och medelstora företag, och bidrar till unionens gröna och digitala omställning, och i förekommande fall till anläggningens affärsmodell, med beaktande av den mån i vilken den erbjuder frontend-produktionskapacitet, backend- produktionskapacitet eller bådadera, vilken inte är relaterad till anläggningen, om det finns tillräcklig efterfrågan.

b)Det försäkrar att det inte omfattas av extraterritoriell tillämpning av skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster som åläggs av tredjeländer på ett sätt som kan undergräva företagets förmåga att uppfylla skyldigheterna enligt artikel 43.1 och åtar sig att informera kommissionen när en sådan skyldighet uppstår.

c)Det investerar i fortsatt innovation i unionen i syfte att uppnå konkreta framsteg i halvledarteknik eller förbereda nästa generations teknik.

d)Det stöder tillförseln av arbetskraft i unionen genom att utveckla och genomföra praktik och kompetensutveckling och genom att öka reserven av kvalificerad och kompetent arbetskraft.

e)Om det är en produktionsanläggning deltar det i plattformen för förbindelser mellan företag i leveranskedjan för halvledare enligt artikel 34.

7.För investeringar i fortsatt innovation i enlighet med punkt 6 c i denna artikel ska europeiska initiativ inom halvledarteknik ha prioriterad tillgång till de pilotlinjer som inrättats i enlighet med artikel 5 b. Sådan prioriterad tillgång ska varken utesluta eller hindra faktiskt tillträde på rättvisa villkor till pilotlinjerna för andra intresserade företag, särskilt uppstartsföretag och små och medelstora företag.

8.När ett europeiskt initiativ inom halvledarteknik erbjuder produktionskapacitet till företag som inte är knutna till initiativet ska initiativet inrätta och upprätthålla

lämplig och effektiv funktionell åtskillnad mellan design- och tillverkningsprocesserna i syfte att säkerställa skydd av den information som inhämtas i varje steg.

Artikel 15

Ansökan om status som europeiskt initiativ inom halvledarteknik

1.Ett företag eller ett företagskonsortium får lämna in en ansökan till kommissionen om att ett projekt ska beviljas status som europeiskt initiativ inom halvledarteknik.

2.Kommissionen ska, med beaktande av yttrandet från europeiska nämnden för halvledare, bedöma ansökan genom ett rättvist och öppet förfarande på grundval av följande:

a)Överensstämmelse med kriterierna i artikel 14.2 och åtagandet att uppfylla kraven i artikel 14.6.

b)En affärsplan med en utvärdering av projektets ekonomiska och tekniska bärkraft, med beaktande av hela dess livslängd, inklusive uppgifter om eventuellt planerat offentligt stöd.

c)Den sökandes styrkta erfarenhet av drift av liknande initiativ.

d)Tillhandahållande av lämplig handling som styrker beredskapen, hos den eller de medlemsstater där sökanden avser att inrätta sin anläggning, att stödja inrättandet av ett sådant initiativ.

e)Förekomsten av lämpliga strategier och lämpliga licensieringsavtal, inbegripet tekniska skyddsåtgärder och genomförandeåtgärder, som syftar till att säkerställa skyddet av icke-röjd information och immateriella rättigheter, särskilt för att förhindra obehörigt röjande av företagshemligheter eller läckage av känslig ny teknik.

Kommissionen ska tillhandahålla tydlig vägledning om den information som krävs enligt första stycket och dess relevanta format.

3.Kommissionen ska behandla ansökningar, anta sina beslut och underrätta sökandena inom tre månader från mottagandet av en fullständig ansökan. Om kommissionen anser att informationen i ansökan är ofullständig ska den ge sökanden möjlighet att lämna in de ytterligare uppgifter som krävs för att utan onödigt dröjsmål komplettera ansökan. Kommissionens beslut ska fastställa statusens varaktighet på grundval av projektets förväntade livslängd.

4.Kommissionen ska övervaka framstegen med inrättandet och driften av de europeiska initiativen inom halvledarteknik, och ska regelbundet underrätta europeiska nämnden för halvledare om detta.

5.Initiativets operatör får begära att kommissionen ser över statusens varaktighet eller ändrar genomförandeplanerna vad gäller överensstämmelsen med kraven enligt artikel 14.6 om den anser att en sådan översyn är vederbörligen motiverad på grund av oförutsedda yttre omständigheter. På grundval av en sådan översyn får kommissionen revidera varaktigheten för den status som beviljats i enlighet med punkt 3 i den här artikeln eller godta ändringen av genomförandeplanerna.

6.Om kommissionen anser att ett initiativ inte längre uppfyller kraven i artikel 14.6 ska den ge operatören för det europeiska initiativet inom halvledarteknik möjlighet att lämna kommentarer och föreslå lämpliga åtgärder.

7.Kommissionen får upphäva ett beslut om erkännande av status som europeiskt initiativ inom halvledarteknik om erkännandet grundade sig på en ansökan innehållande felaktiga uppgifter eller om det europeiska initiativet inom halvledarteknik, trots att det genomfört förfarandet i punkt 5 i denna artikel, inte uppfyller kraven i artikel 14.6. Innan ett sådant beslut fattas ska kommissionen samråda med europeiska nämnden för halvledare efter att ha informerat nämnden om skälen till ett föreslaget upphävande. Alla beslut om upphävande av status som europeiskt initiativ inom halvledarteknik ska vara vederbörligen motiverade och omfattas av operatörens rätt att överklaga.

8.Initiativ vars status som europeiskt initiativ inom halvledarteknik har upphävts enligt punkt 7 i den här artikeln ska förlora alla rättigheter som är kopplade till erkännandet av denna status och som följer av denna förordning. Sådana initiativ ska dock

fortsätta att omfattas av skyldigheten i artikel 42.1 under en period som motsvarar den som ursprungligen fastställdes när statusen beviljades i enlighet med punkt 3 i den här artikeln eller, om statusen har setts över, den tillämpliga varaktigheten i enlighet med punkt 5 i den här artikeln.

Artikel 16

Strategiska projekt

1.Kommissionen ska erkänna halvledarprojekt som strategiska projekt om de uppfyller samtliga följande krav:

a)Det ger ett betydande mervärde för unionen genom att i väsentlig grad bidra till mål av gemensamt unionsintresse.

b)Det strategiska projektet genomförs av inhemska företag.

c)Strategiska projekt ska visa att de kommer att utforma sin leveranskedja på ett sätt som minskar beroendet av icke-inhemska företag och stärker unionens försörjningstrygghet.

d)Det har en tydlig gränsöverskridande dimension, särskilt genom tekniskt samarbete eller offentligt stöd som involverar fler än en medlemsstat.

e)Det bidrar till resiliensen och stabiliteten i unionens värdekedja för halvledare.

f)Det bidrar till att stärka unionens tekniska suveränitet och tekniska ledarskap genom att möjliggöra, främja eller säkra kritisk kapacitet, teknik eller förmåga inom unionen, bland annat genom att minska strategiska beroenden.

2.Strategiska projekt som omfattar flera platser ska drivas av ett enda konsortium och ska fungera som en integrerad rättslig och teknisk enhet.

3.Deltagandet i strategiska projekt ska vara begränsat till unionsenheter.

4.Genom undantag från punkt 3 får rättsliga enheter etablerade i tredjeländer delta, under förutsättning att sådant deltagande är förenligt med villkoren i punkt 1 och att deltagandet omfattas av relevanta säkerhetsrelaterade villkor i de tillämpliga unionsprogrammen.

Artikel 17

Fastställande av prioriterade områden för strategiska projekt

1.En teknisk beskrivning av prioriterade områden för potentiella strategiska projekt inom vissa vägledande tekniska områden anges i bilaga II. För att uppdatera de tekniska beskrivningar och de vägledande tekniska områden som anges i bilaga II, så att de återspeglar teknisk utveckling och marknadsutveckling av betydelse för halvledarsektorn, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 för att ändra bilaga II.

2.Kommissionen ska, med beaktande av yttrandet från europeiska nämnden för halvledare, på grundval av kriterierna i artikel 16.1 och de vägledande tekniska områden som avses i bilaga II, besluta om prioriterade områden för potentiella strategiska projekt.

Artikel 18

Utseende av strategiska projekt

1.Genomförandet av åtgärder som stöder potentiella strategiska projekt ska anförtros det gemensamma företaget för halvledare och genomföras genom åtgärder som anges i dess arbetsprogram.

2.Kommissionen ska, med beaktande av yttrandet från europeiska nämnden för halvledare, genom ett beslut utse som strategiska projekt sådana förslag som har valts ut för finansiering av det gemensamma företaget för halvledare, som uppfyller kriterierna i artikel 16.1 och som begär att utses som sådana.

3.Med förbehåll för sökandens eller sökandenas samtycke får förslag som inte valts ut för finansiering av det gemensamma företaget för halvledare också utses till strategiska projekt, när de uppfyller de tillämpliga utvärderingskrav som fastställts i ansökningsomgången och uppfyller kriterierna i artikel 16.1. Möjligheten att utses ska tydligt anges i ansökningsomgångarna och tillhörande ansökningsförfaranden och ska begäras av projektet.

4.Kommissionens beslut ska ange huruvida ett strategiskt projekt kvalificerar sig som ett första initiativ av sitt slag i enlighet med denna förordning och ska fastställa giltighetstiden för statusen som första initiativ av sitt slag på grundval av projektets beräknade livslängd.

5.Projekt som utsetts till strategiska projekt ska åtnjuta de rättigheter och omfattas av de skyldigheter som gäller för europeiska initiativ inom halvledarteknik enligt denna förordning, när de uppfyller kraven i artikel 14.6.

6.Det strategiska projektet får begära att kommissionen ser över varaktigheten för statusen som strategiskt projekt eller ändrar operatörens genomförandeplaner vad gäller överensstämmelsen med kraven enligt artikel 16.1 om operatören anser att en sådan översyn är vederbörligen motiverad på grund av oförutsedda yttre omständigheter. På grundval av en sådan översyn får kommissionen revidera varaktigheten för den status som strategiskt projekt som beviljats eller godta ändringen av genomförandeplanerna.

7.Utan att det påverkar eventuella tillfälliga upphävanden eller uppsägningar av finansieringsavtal mellan den operatör som genomför det strategiska projektet och det gemensamma företaget för halvledare får kommissionen, om den konstaterar att ett projekt som utsetts till strategiskt projekt inte längre uppfyller kriterierna i artikel 16, eller om utseendet grundades på en ansökan som innehöll felaktig information som påverkar uppfyllandet av dessa kriterier, med beaktande av yttrandet från europeiska nämnden för halvledare, genom ett beslut återkalla utseendet av projektet.

8.Innan kommissionen antar ett beslut enligt punkt 6 i denna artikel ska den ge den operatör som genomför det strategiska projektet information om skälen till det planerade återkallandet och ge denne möjlighet att lämna synpunkter inom en lämplig tidsfrist. Kommissionen ska vederbörligen beakta dessa synpunkter. Alla beslut om att återkalla statusen som strategiskt projekt ska vara vederbörligen motiverade och omfattas av rätten att överklaga.

9.Projekt vars utseende som strategiskt projekt har återkallats ska förlora alla rättigheter och skyldigheter som är kopplade till statusen som strategiskt projekt enligt denna förordning. Sådana projekt ska dock fortsätta att omfattas av skyldigheten enligt artikel 43.1 under en period som motsvarar den som ursprungligen fastställdes när statusen beviljades.

Artikel 19

Tillverkning av avancerade halvledare

1.För att stärka unionens suveränitet och säkerställa försörjningstryggheten för halvledare ska kommissionen, i enlighet med artikel 17.1, behandla ett strategiskt projekt för en unionsbaserad anläggning för uppdragstillverkning av avancerade halvledare med högsta prioritet.

2.Den anläggning för uppdragstillverkning av avancerade halvledare som avses i punkt 1 ska utgöra en anläggning eller ett samordnat nätverk av anläggningar på flera platser inom unionens territorium, med kapacitet att tillverka och kapsla in avancerad halvledarteknik i enlighet med den senaste industriella kapaciteten.

3.Anläggningen för uppdragstillverkning av avancerade halvledare ska beakta de krav och mål som fastställs av potentiella köpare enligt artikel 8.

Artikel 20

Samordning av finansieringen

1.Kommissionen får, där så är lämpligt i samarbete med medlemsstaterna, genomföra åtgärder för att mobilisera investeringar i europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt. Sådana åtgärder får, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, omfatta tillhandahållande och samordning av stöd till europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt som har svårigheter att få tillgång till finansiering, i synergi med unionsprogram.

2.Europeiska nämnden för halvledare ska, på begäran av ett europeiskt initiativ inom halvledarteknik eller ett strategiskt projekt, ge råd om finansieringen av initiativet eller projektet, med beaktande av redan säkerställd finansiering och med hänsyn till åtminstone följande aspekter:

a)Ytterligare offentliga och privata finansieringskällor, inklusive eget kapital.

b)Stöd genom resurser från Europeiska investeringsbanken eller andra finansinstitut.

c)Befintliga instrument och program i medlemsstaterna, däribland från exportkreditinstitut och nationella utvecklingsbanker och -institutioner.

d)Relevanta program för unionsfinansiering.

AVSNITT 2

TILLSTÅNDSFÖRFARANDEN

Artikel 21

Påskyndande av tillståndsförfaranden

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att administrativa ansökningar som rör planering, uppförande och drift av europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt behandlas effektivt, transparent och inom lämpliga tidsramar.

2.Tillståndsförfarandet för europeiska initiativ inom halvledarteknik eller strategiska projekt får inte överstiga tolv månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in till den gemensamma kontaktpunkten.

3.Den tidsgräns som anges i punkt 2 ska inte påverka eventuella kortare tidsfrister som fastställs av medlemsstaterna.

4.Europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt ska tillerkännas största möjliga nationella betydelse, om en sådan status förekommer i nationell rätt, och behandlas därefter i processerna för tillståndsgivning. Denna punkt ska endast tillämpas om en sådan status förekommer i nationell rätt och medför inte en skyldighet för medlemsstaterna att införa en sådan status.

Artikel 22

Gemensam kontaktpunkt för tillståndsförfaranden

1.Medlemsstaterna ska utse en gemensam kontaktpunkt som ansvarar för att centralisera och samordna tillämpningen av europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt enligt denna artikel.

2.Medlemsstaterna ska inrätta ett enda tillståndsförfarande baserat på en enda ansökan till den gemensamma kontaktpunkt som utsetts enligt artikel 22.1, vilket ska omfatta alla tillstånd som krävs för europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt.

3.Den gemensamma kontaktpunkten ska fungera som en enda kontaktpunkt för det europeiska initiativet inom halvledarteknik eller det strategiska projektet.

4.Senast 45 dagar efter mottagandet av den enda ansökan ska den utsedda gemensamma kontaktpunkten bekräfta att ansökan är fullständig eller begära in eventuellt saknad information som behövs för att behandla ansökan.

5.Om ansökan, efter det att eventuell information som saknas har lämnats in, fortfarande anses vara ofullständig får den gemensamma kontaktpunkten inom 30 dagar från det att den begärda saknade informationen har lämnats in göra en andra begäran om eventuell information som fortfarande saknas. Den gemensamma kontaktpunkten får inte begära information på områden som inte omfattas av den första begäran om ytterligare information, och den får endast begära ytterligare information för att komplettera den information som den har konstaterat saknas.

6.Om inrättandet av ett europeiskt initiativ inom halvledarteknik kräver att beslut fattas i två eller flera medlemsstater, får den relevanta gemensamma kontaktpunkten vidta alla nödvändiga åtgärder för att samarbetet och samordningen dem emellan ska kunna ske effektivt och ändamålsenligt.

Artikel 23

Underlätta det administrativa förfarandet och processen för tillståndsgivning

1.Europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt i den mening som avses i denna förordning ska anses vara strategiska projekt som bidrar till resiliens och utfasning av fossila bränslen eller resurseffektivitet vid tillämpningen av artikel 14.1 i [förslag till förordning om att påskynda miljöbedömningar]. Punkterna 1, 2 och 3 i bilagan till den förordningen ska tillämpas.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av [förslaget till förordning om att påskynda miljöbedömningar] ska medlemsstaterna se till att utförda studier, eller tillstånd eller godkännanden som utfärdats, avseende planering, konstruktion och drift av europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt beaktas och att inga

duplicerade studier, tillstånd eller godkännanden krävs, såvida inte annat krävs enligt unionsrätten eller nationell rätt.

Artikel 24

Användning av europeiska företagsplånböcker via portalen för gemensam åtkomst

1.Medlemsstaterna ska inrätta en portal för gemensam åtkomst på nationell nivå för inlämning av den enda ansökan om tillstånd för europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt som avses i artikel 22.2.

Portalen för gemensam åtkomst ska automatiskt förmedla tillståndsansökningarna till den berörda myndigheten, informera sökanden om alla steg i tillståndsförfarandet, förfarandets status och myndigheternas beslut samt göra det möjligt för sökanden att kontrollera efterlevnaden av tillämpliga tidsfrister.

2.Portalen för gemensam åtkomst ska använda de europeiska företagsplånböcker som införts i enlighet med [Förslag till förordning om införande av europeiska företagsplånböcker].

3.Med hjälp av europeiska företagsplånböcker ska portalen för gemensam åtkomst möjliggöra

a)interoperabilitet och automatiskt utbyte av uppgifter mellan relevanta myndigheter,

b)återanvändning av uppgifter och handlingar som redan finns hos relevanta myndigheter,

c)en hög nivå av cybersäkerhet och informationsintegritet,

d)transparens och ansvarsskyldighet i tillståndsförfarandet.

4.När medlemsstaterna inrättar portalerna för gemensam åtkomst ska de, när så är lämpligt, använda unionens befintliga digitala infrastruktur, kataloger och byggstenar som inrättats genom unionsrätten.

5.Den utsedda gemensamma kontaktpunkten enligt artikel 22 i denna förordning ska ha tillgång till alla relevanta uppgifter och all relevant information som finns tillgänglig i portalen för gemensam åtkomst, för att kunna utföra sina uppgifter.

Artikel 25

Informationens tillgänglighet online

1.Medlemsstaterna ska ge tillgång till följande information om processer som är relevanta för utvecklingen av potentiella europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt, på nätet och på ett centraliserat och lättillgängligt sätt:

a)De europeiska företagsplånböcker som avses i artikel 24.

b)Tillståndsförfarandet, inbegripet information om tvistlösning.

c)Finansierings- och investeringstjänster.

d)Finansieringsmöjligheter på unionsnivå eller medlemsstatsnivå.

e)Tjänster för affärsstöd, inbegripet deklaration av bolagsskatt, lokala skatteregler och arbetsrätt.

2.Kommissionen ska på ett centraliserat och lättillgängligt sätt hänvisa till den information som medlemsstaterna tillhandahåller på sin webbplats för att säkerställa en fullständig och tydlig översikt över all relevant information per medlemsstat.

AVSNITT 3

EUROPEISKA SPETSKOMPETENSREGIONER FÖR HALVLEDARE

Artikel 26

Märkning för europeiska spetskompetensregioner för halvledare

1.Kommissionen får besluta om tilldelning av en märkning som europeiska spetskompetensregioner för halvledare genom genomförandeakter. Märket får tilldelas efter ansökan av en regional myndighet och ska uttryckligen godkännas av den berörda medlemsstaten.

2.Ansökan ska innehålla en investeringsplan för halvledarregionen som visar en gemensam strategisk vision från alla berörda myndigheter.

3.Utan att det påverkar de tillämpliga reglerna för unionsprogram och unionsinstrument får märkningen som europeisk spetskompetensregion för halvledare beaktas vid bedömning och urval av insatser som föreslås inom unionsfinansieringsprogram.

Artikel 27

Investeringsplanen för den europeiska halvledarregionen

1.Den investeringsplan för europeiska halvledarregioner som avses i artikel 26.2 ska innehålla en beskrivning av regionen, inklusive dess geografiska omfattning och åtminstone följande aspekter:

a)Strategisk vision och räckvidd:

i)En bedömning av det befintliga industriella ekosystemet och halvledarekosystemet i regionen, inklusive befintliga anläggningar för tillverkning av halvledare. Relevanta slutanvändarsektorer. Dess position i värdekedjorna för halvledare, med särskild hänsyn till dess unika egenskaper och dess potentiella bidrag till resiliens och tillväxt i den europeiska värdekedjan för halvledare.

ii)En strategisk vision för regionens utveckling inom halvledare under de kommande tio åren, inklusive, där det är relevant, omvandling eller koppling av befintlig industriell verksamhet till halvledarrelaterad verksamhet.

b)Tillgång till och vidareutveckling av nödvändiga villkor och infrastruktur i den berörda regionen:

i)En beskrivning av åtgärder för att säkerställa tillgång till tillräcklig, tillförlitlig och ren energi, inklusive nätkapacitet och vägar för minskade växthusgasutsläpp i linje med målet om klimatneutralitet i EU:s klimatlag.

ii)En beskrivning av tillgången till lämplig mark och anläggningar för verksamhet i värdekedjan för halvledare, inklusive zonindelning, markanvändningsplanering och industrianläggningar.

iii)En beskrivning av transport-, kommunikations- och vatteninfrastruktur som är relevant för verksamhet i värdekedjan för halvledare i regionen.

iv)En beskrivning av åtgärder för att förenkla och påskynda tillståndsförfaranden, licensieringsförfaranden och administrativa förfaranden, inklusive kopplingen till den gemensamma kontaktpunkten enligt artikel 22.

c)Stöd till innovation och forskningsverksamhet i den berörda regionen:

i)En beskrivning av forsknings- och innovationsverksamhet och dess vidare stöd kopplat till värdekedjan för halvledare i regionen, inklusive synergier med nationella program och unionsprogram för forskning och innovation.

ii)En beskrivning av samarbetet med universitet och forsknings- och teknikorganisationer, inklusive där det är relevant kopplingar till pilotlinjer enligt artikel 5 b och kompetenscentrum enligt artikel 6.

d)Stöd till utbildning, kompetens och arbetskraft samt dess vidare utveckling i den berörda regionen:

i)En beskrivning av åtgärder för att säkerställa tillgång till kvalificerad arbetskraft inom halvledarindustrin på alla nivåer, med synergier från de fördelar som ges inom ramen för kompetenspakten71.

ii)En beskrivning av partnerskap mellan industrin, utbildningsanordnare och offentliga myndigheter inom halvledarområdet.

iii)En beskrivning av åtgärder för att locka till sig, behålla och vidareutbilda talang inom halvledarindustrin, inklusive internationella talanger där det är lämpligt.

e)Stöd till industri- och investeringsattraktionskraft samt dess vidare utveckling i den berörda regionen:

i)En beskrivning av åtgärder för att locka till sig och behålla privata investeringar som är relevanta för värdekedjan för halvledare.

ii)En beskrivning av åtgärder för att integrera små och medelstora företag samt små midcapföretag i det regionala ekosystemet.

Artikel 28

Bedömning av ansökningar om märkning som europeisk spetskompetensregion för halvledare

1.Kommissionen ska bedöma ansökningar om märkning som europeisk spetskompetensregion för halvledare på grundval av samstämmigheten och trovärdigheten i investeringsplanen för halvledarregionen samt graden av åtagande från berörda myndigheter.

71Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft, COM(2020) 274 final.

2.Kommissionen ska behandla ansökningar, anta sitt beslut enligt artikel 26.1 och underrätta regionen, den berörda medlemsstaten och europeiska nämnden för halvledare inom tre månader från mottagandet av en fullständig ansökan.

3.Om kommissionen anser att informationen i ansökan är ofullständig ska den utan onödigt dröjsmål informera den berörda regionala myndigheten och medlemsstaten och ge möjlighet att lämna in den ytterligare information som krävs för att komplettera ansökan.

4.Kommissionens beslut enligt artikel 26.1 ska fastställa varaktigheten för märkningen som europeisk spetskompetensregion för halvledare, vilken ska baseras på bedömningen av den inlämnade investeringsplanen för halvledarregionen.

5.Den regionala myndigheten och den berörda medlemsstaten ska övervaka genomförandet av investeringsplanen för halvledarregionen och ska informera kommissionen och europeiska nämnden för halvledare minst en gång per år.

6.En sammanfattning av investeringsplanen för halvledarregionen, med undantag för kommersiellt känslig information som utformats för att locka till sig investeringar, ska göras tillgänglig för allmänheten på följande båda sätt:

a)En webbplats som tillhör kommissionen.

b)En webbplats som tillhör medlemsstaten, regionen och/eller berörda myndigheter.

Artikel 29

Nätverket av europeiska spetskompetensregioner för halvledare

1.Ett nätverk av europeiska spetskompetensregioner för halvledare (nätverket) ska inrättas.

2.Nätverket ska organisera sitt arbete självständigt. Det kan fastställa sina egna arbetsformer, inklusive anordnande av möten, utnämning av en ordförande på roterande basis bland de deltagande regionerna samt antagande av informella arrangemang för att underlätta samarbete och informationsutbyte.

3.Nätverket ska samla regioner som har tilldelats märkningen europeiska spetskompetensregioner för halvledare enligt artikel 26.

4.Nätverkets mål ska omfatta följande:

a)Att underlätta samarbete och utbyte av bästa praxis mellan europeiska spetskompetensregioner för halvledare.

b)Att främja nätverket och dess verksamhet bland medlems- och icke- medlemsregioner genom uppsökande verksamhet, kommunikation och spridningsverksamhet för att öka synligheten och deltagandet.

c)Att främja synergier och komplementaritet mellan regionala halvledarekosystem inom unionen, inklusive mellan olika delar av värdekedjan för halvledare.

d)Att stärka synligheten för och attraktionskraften hos europeiska spetskompetensregioner för halvledare för privata investeringar och internationella partnerskap.

5.Kommissionen får underlätta nätverkets funktion och organisera möten, workshoppar eller andra verksamheter för att stödja informationsutbyte och samarbete mellan de deltagande regionerna.

AVSNITT 4

RESILIENS I LEVERANSKEDJORNA

Artikel 30

Offentlig upphandling

1.För upphandlingsförfaranden som omfattas av direktiv 2024/23/EU, 2014/24/EU eller 2014/25/EU och som inleds från och med [EUT: infoga datum ett år efter ikraftträdandet] och som avser infrastruktur, utrustning eller system inom högkritiska sektorer, såsom de som anges i bilaga I till direktiv (EU) 2022/2555, samt i andra kritiska sektorer som anges i bilaga II till samma direktiv, får upphandlande myndigheter och upphandlande enheter kräva att ekonomiska aktörer, tillsammans med sina anbudshandlingar, lämnar in en deklaration om försörjningstrygghet avseende anskaffning av halvledare som ingår i den infrastruktur, utrustning eller de system som omfattas av kontraktet.

2.Den deklaration som avses i punkt 1 ska innehålla följande uppgifter:

a)En översikt över de företag som är involverade i leveransen av de halvledare som ingår i produkten, inklusive andelen inhemska företag.

b)Unionsmervärdet, vilket ska visas genom anbudets bidrag till att stärka den europeiska leveranskedjan för halvledare, t.ex. genom att inkludera initiativ som är de första av sitt slag och strategiska projekt som leverantörer.

c)Anbudsgivarens strategi för resiliens och diversifiering av leveranskedjan för halvledare, såsom anbudsgivarens strategi för dubbla inköpskällor, inklusive, där det är möjligt och lämpligt, inkludering av minst ett inhemskt företag.

d)I tillämpliga fall, de rekommendationer eller skyldigheter som avses i artikel 31.

e)I förekommande fall, den riskbedömning avseende försörjningstrygghet som genomförts i enlighet med artikel 32.

3.Om en deklaration om försörjningstrygghet krävs av ekonomiska aktörer får upphandlande myndigheter och upphandlande enheter i upphandlingsdokumenten ange krav avseende försörjningstrygghet kopplade till anskaffning av halvledare som ingår i den infrastruktur, utrustning eller de system som omfattas av det offentliga upphandlingskontraktet. För detta ändamål får upphandlande myndigheter och upphandlande enheter inkludera tekniska specifikationer, urvalskriterier, tilldelningskriterier eller klausuler om fullgörande av kontrakt.

4.Krav enligt punkt 3 ska

a)vara kopplade till kontraktsföremålet,

b)inte ge den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten obegränsad valfrihet,

c)uttryckligen anges i upphandlingsdokumenten eller i meddelandet om upphandling,

d)vara kompletterande och inte avgörande vid tilldelningen av kontraktet,

e)utformas i enlighet med unionens internationella åtaganden.

5.Upphandlande myndigheter och upphandlande enheter ska underrätta sin nationella behöriga myndighet enligt artikel 48 i denna förordning om förteckningen över inhemska företag som identifierats i de deklarationer om försörjningstrygghet som utfärdats av ekonomiska aktörer.

6.Den nationella behöriga myndigheten ska enligt artikel 48 i denna förordning sammanställa en verifierad förteckning över alla inhemska företag som identifierats i offentliga upphandlingsförfaranden inom medlemsstaten. Förteckningarna får utväxlas helt eller delvis mellan medlemsstater efter uppfyllande av nödvändiga sekretesskrav enligt artikel 50.

Artikel 31

Ytterligare åtgärder för offentlig upphandling

1.Om kommissionen identifierar en potentiell risk för leveranskedjan inom ramen för den övervakning som genomförs enligt artikel 35, får den, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare, utfärda rekommendationer till upphandlande myndigheter och upphandlande enheter avseende leverans av halvledare från inhemska företag för de upphandlingsförfaranden som avses i artikel 30.1.

2.Om kommissionen fastställer att de risker i leveranskedjan som identifierats enligt punkt 1 kvarstår, får den, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare och med beaktande av principerna om nödvändighet och proportionalitet, anta ett genomförandebeslut som anger för vilka specifika infrastrukturer, utrustningar eller system enligt artikel 30 som upphandlande myndigheter och upphandlande enheter ska kräva en deklaration om försörjningstrygghet från ekonomiska aktörer.

3.Upphandlande myndigheter och upphandlande enheter får besluta att inte tillämpa de krav som föreskrivs i det genomförandebeslut som avses i punkt 2 i denna artikel om ett av följande villkor är uppfyllt:

a)De produkter eller tjänster som krävs kan endast tillhandahållas av specifika ekonomiska aktörer och det finns inget rimligt alternativ eller substitut och avsaknaden av konkurrens beror inte på en artificiell begränsning av parametrarna i upphandlingsförfarandet.

b)Inga lämpliga anbud eller lämpliga anbudsansökningar har lämnats in, inbegripet som svar på ett liknande tidigare offentligt upphandlingsförfarande som inletts av samma upphandlande myndighet eller upphandlande enhet under de två åren innan det planerade nya upphandlingsförfarandet inleddes.

c)Beaktandet av de delar som anges i enlighet med artikel 31.2 d skulle kräva att en upphandlande myndighet eller upphandlande enhet förvärvar varor, tjänster eller byggentreprenader till oproportionella kostnader eller skulle leda till teknisk inkompatibilitet vid drift och underhåll.

d)Vid tillämpningen av led c får upphandlande myndigheter och upphandlande enheter anta att uppskattade kostnadsskillnader som överstiger 25 % av

anbudets värde, baserat på objektiva och transparenta uppgifter, är oproportionella.

Artikel 32

Riskutsatta sektorer

1.Efter samråd med europeiska nämnden för halvledare och på grundval av bevis på risker i leveranskedjan får kommissionen genom ett genomförandebeslut identifiera en eller flera sektorer som anges i bilaga V eller bilaga VI, eller deras undersektorer, som riskutsatta sektorer.

2.Kommissionen får utfärda metodvägledning om hur riskbedömningar avseende

försörjningstrygghet ska genomföras och rekommendera möjliga begränsningsåtgärder för de sektorer som har identifierats som riskutsatta. Denna vägledning ska behandla följande delar:

a)Strategi för dubbla inköpskällor, inklusive från minst ett inhemskt företag.

b)Kartläggning av leveranskedjan i tidigare och senare led.

c)Sårbarhetsanalys och känslighet för försörjningsavbrott.

3.De riskbedömningar avseende försörjningstrygghet som avses i punkt 2 i denna artikel får begäras av upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter i upphandlingsförfaranden enligt artikel 30.1.

4.Om kommissionen, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare, drar slutsatsen att de rekommenderade riskreduceringsåtgärder som avses i punkt 2 och som är nödvändiga för att säkerställa försörjningstryggheten för halvledare eller produkter som innehåller halvledare inte i tillräcklig utsträckning har vidtagits av den sektor som identifierats som riskutsatt, får den anta en genomförandeakt om särskilda riskreducerande åtgärder som sektorer eller undersektorer ska vidta för angivna halvledarprodukter, nämligen åtgärder avseende följande:

a)Genomförandet av en riskbedömning.

b)Upphandling av halvledare.

c)Dubbla inköpskällor.

d)Lageruppbyggnad.

e)Diversifiering av leveranser av halvledare eller tillhörande komponenter.

5.Efter antagandet av en genomförandeakt i enlighet med punkt 4 får kommissionen, på grundval av bevis för att de identifierade riskerna i leveranskedjan har hanterats och efter samråd med europeiska nämnden för halvledare, dra tillbaka klassificeringen som riskutsatt sektor.

6.Kommissionen ska grunda sina bedömningar enligt denna artikel på bevis, inklusive offentligt tillgänglig information, information som samlats in genom begäranden om information enligt artikel 38 eller förekomsten av upprepade avbrott i leveranskedjan.

KAPITEL IV

Övervakning och krishantering

AVSNITT 1

ÖVERVAKNING

Artikel 33

Strategisk kartläggning av unionens halvledarsektor

1.Kommissionen ska genomföra en strategisk kartläggning av unionens halvledarsektor i samarbete med europeiska nämnden för halvledare. Den strategiska kartläggningen ska ge en analys av unionens styrkor och svagheter inom den globala halvledarsektorn och identifiera faktorer såsom

a)viktiga produkter och kritisk infrastruktur på den inre marknaden som är beroende av tillhandahållandet av halvledare,

b)de viktigaste användarindustrierna i unionen och deras nuvarande och förväntade behov och beroendeförhållanden, inbegripet en analys av eventuella risker för försörjningstryggheten som också är kopplade till otillräckliga investeringar,

c)viktiga segment i unionens leveranskedja för halvledare, inbegripet design, programvara för design, material, tillverkningsutrustning, tillverkning av halvledare och utkontrakterad backend-tillverkning,

d)de tekniska egenskaperna, beroendet av tredjelandsteknik och utländska leverantörer samt flaskhalsar i unionens halvledarsektor, inbegripet tillgången till insatsvaror,

e)nuvarande och förväntade behov av färdigheter och faktisk tillgång till kvalificerad arbetskraft inom halvledarsektorn,

f)i förekommande fall de potentiella effekterna av de krisåtgärder som avses i artiklarna 41, 42 och 43 på halvledarsektorn.

2.Kommissionen ska regelbundet informera europeiska nämnden för halvledare om de samlade resultaten av den strategiska kartläggningen.

3.Kommissionen ska, på grundval av resultatet av den strategiska kartläggning som genomförts i enlighet med punkt 1 och efter samråd med europeiska nämnden för halvledare, utarbeta en förteckning över indikatorer för tidig varning. Efter att ha hört europeiska nämnden för halvledare ska kommissionen regelbundet se över förteckningen över indikatorer för tidig varning.

4.Efter samråd med europeiska nämnden för halvledare ska kommissionen utarbeta en ram och en metod för en strategisk kartläggning av halvledarsektorn. Kommissionen ska vid behov uppdatera ramen och metoden.

5.Den strategiska kartläggningen ska i synnerhet baseras på offentligt och kommersiellt tillgängliga uppgifter och relevant icke-konfidentiell information från företag, resultatet av liknande analyser samt de utvärderingar som gjorts i enlighet med artikel 57.1. I fall där detta inte är tillräckligt för att utveckla den strategiska

kartläggningen i enlighet med punkt 1 i den här artikeln får kommissionen utfärda frivilliga begäranden om information till aktörer i värdekedjan för halvledare i unionen, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare. Vid sådana begäranden om information ska kommissionen använda standardiserade och säkra metoder för insamling och behandling av information enligt artikel 50.

6.All information som inhämtas enligt den här artikeln ska behandlas i enlighet med de skyldigheter avseende konfidentialitet som anges i artikel 50.

7.Kommissionen ska efter samråd med europeiska nämnden för halvledare anta vägledning för tillhandahållandet av information i enlighet med punkt 5. Kommissionen ska vid behov uppdatera denna vägledning.

Artikel 34

B2B-plattform för leveranskedjan för halvledare

1.Kommissionen ska säkerställa inrättandet av en B2B-plattform för leveranskedjan för halvledare, som ska fungera som en digital tvilling i leveranskedjan för halvledare i syfte att öka dess transparens och resiliens. Plattformen ska åtminstone

a)samla in marknadsinformation och aggregerade uppgifter för att fungera som ett marknadsobservatorium för halvledare,

b)samla in uppgifter från deltagande företag i ett interoperabelt format,

c)ge de deltagande företagen aggregerade insikter om risker för leveranskedjan för halvledare och sårbarheter längs hela värdekedjan för halvledare, utan att dessa insikter kan tillskrivas enskilda företag,

d)inkludera deltagande av företag som är verksamma längs leveranskedjan för halvledare och användare av halvledare, särskilt inom de sektorer som avses i bilaga VI,

e)kunna utföra stresstester av leveranskedjan för halvledare,

f)utfärda tidiga varningar och vägledning för proaktiva åtgärder till de deltagande företagen för att minska risken för deras leveranskedja för halvledare,

g)utveckla indikatorer för att bedöma resiliensen hos den europeiska leveranskedjan för halvledare och presentera dem som en resultattavla,

h)erbjuda en säker behandlingsmiljö.

2.Deltagande i plattformen ska endast vara öppet för inhemska företag.

3.Plattformens rättsliga företrädare ska utan onödigt dröjsmål informera kommissionen om aktuella eller förväntade störningar i leveranskedjan för halvledare.

Artikel 35

Övervakning och förutseende

1.Kommissionen ska i samråd med europeiska nämnden för halvledare regelbundet övervaka värdekedjan för halvledare i syfte att identifiera faktorer som kan störa, äventyra eller negativt påverka försörjningen av eller handeln med halvledare i unionen. Vid tillämpning av denna förordning ska övervakningen bestå av följande verksamhet:

a)Övervakning av indikatorer för tidig varning som fastställs enligt artikel 33.

b)Medlemsstaternas övervakning av integriteten hos den verksamhet som bedrivs av centrala marknadsaktörer som identifierats i enlighet med artikel 36 och medlemsstaternas rapportering om viktiga händelser som kan hindra verksamhetens normala utförande.

c)Identifiering av bästa praxis för förebyggande riskreducering och ökad transparens i värdekedjan för halvledare.

Efter samråd med europeiska nämnden för halvledare ska kommissionen fastställa övervakningsfrekvensen på grundval av halvledarsektorns behov.

Kommissionen ska samordna verksamheten för övervakning av halvledarsektorn på grundval av information som samlats in enligt artikel 33, artikel 34.3 eller från andra källor, såsom internationella partner.

2.Kommissionen ska uppmana viktiga marknadsaktörer, en representativ grupp av användare av halvledare från de kritiska sektorerna, representativa organisationer inom värdekedjan för halvledare och andra berörda parter att på frivillig grund lämna information i syfte att utföra övervakningsverksamhet i enlighet med punkt 1 a.

Kommissionen ska ägna särskild uppmärksamhet åt små och medelstora företag och små midcapföretag för att minimera den administrativa bördan till följd av informationsinsamlingen.

3.Vid tillämpning av punkt 1 första stycket b får medlemsstaterna begära information på frivillig grund från viktiga marknadsaktörer när så är nödvändigt och proportionellt.

4.Vid tillämpning av punkt 3 i denna artikel ska de nationella behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 48 upprätta och föra en kontaktlista över alla relevanta företag som är verksamma längs den leveranskedja för halvledare som är etablerad på deras territorium. Den listan ska överlämnas till kommissionen. Kommissionen ska fastställa ett standardiserat format för kontaktlistan i syfte att säkerställa interoperabilitet.

5.All information som inhämtas enligt denna artikel ska hanteras i enlighet med artikel 50.

6.På grundval av den information som samlats in genom verksamheten enligt punkt 1 ska kommissionen för europeiska nämnden för halvledare lägga fram en rapport med de sammanställda resultaten i form av regelbundna uppdateringar. Europeiska nämnden för halvledare ska sammanträda för att bedöma resultatet av övervakningen. Kommissionen ska bjuda in representativa organisationer inom halvledarsektorn till sådana möten. När så är relevant får kommissionen bjuda in viktiga marknadsaktörer, användare av halvledare från de kritiska sektorerna, myndigheter eller representativa organisationer i partnertredjeländer samt experter från den akademiska världen och det civila samhället till sådana möten.

Artikel 36

Centrala marknadsaktörer

Medlemsstaterna ska i samarbete med kommissionen i enlighet med artikel 35 identifiera centrala marknadsaktörer längs de leveranskedjor för halvledare som är etablerade på deras nationella territorier, med beaktande av följande:

a)Antalet unionsföretag som är beroende av den tjänst eller vara som tillhandahålls av en marknadsaktör.

b)Den unionsmarknadsandel eller globala marknadsandel som innehas av marknadsaktören på marknaden för sådana tjänster eller varor.

c)En marknadsaktörs betydelse när det gäller att upprätthålla en tillräcklig nivå av tillhandahållande av en tjänst eller en vara i unionen, med beaktande av tillgången till alternativa möjligheter för tillhandahållandet av den tjänsten eller varan.

d)Den inverkan som ett störning i tillgången till den tjänst eller vara som tillhandahålls av marknadsaktören skulle kunna ha på unionens leveranskedja för halvledare och beroende marknader.

AVSNITT 2

VARNINGAR OCH AKTIVERING AV KRISFASEN

Artikel 37

Varningar och förebyggande åtgärder

1.Om en nationell behörig myndighet som utsetts i enlighet med artikel 48 får kännedom om att det föreligger en risk för allvarliga avbrott i försörjningen av halvledare eller har konkret eller tillförlitlig information om någon annan relevant riskfaktor eller händelse som är på väg att uppstå ska den utan onödigt dröjsmål varna kommissionen.

2.Om kommissionen, till följd av en varning enligt punkt 1 eller tack vare information från internationella partner, får kännedom om att det föreligger en risk för allvarliga avbrott i försörjningen av halvledare eller har konkret eller tillförlitlig information om någon annan relevant riskfaktor eller händelse som är på väg att uppstå, inbegripet på grundval av indikatorer för tidig varning, ska den utan onödigt dröjsmål vidta följande förebyggande åtgärder:

a)Sammankalla ett extra möte i europeiska nämnden för halvledare för att samordna följande åtgärder:

i)Diskutera hur allvarliga avbrotten i försörjningen av halvledare är.

ii)Diskutera huruvida det kan vara nödvändigt och proportionellt att inleda det förfarande som avses i artikel 39.

iii)Diskutera huruvida det är lämpligt, nödvändigt och proportionellt för medlemsstaterna att gemensamt köpa in halvledare, halvfabrikat eller råvaror som en förebyggande åtgärd (gemensam upphandling).

iv)Inleda en dialog med berörda parter i värdekedjan för halvledare i syfte att identifiera, förbereda och eventuellt samordna förebyggande åtgärder.

v)Ge kommissionen råd om huruvida den ska utfärda en begäran om information till plattformen i enlighet med artikel 38.

b)Inleda samråd eller samarbete, på unionens vägnar, med relevanta tredjeländer i syfte att finna samarbetslösningar för att hantera eventuella avbrott i

leveranskedjan, i enlighet med internationella skyldigheter, vilket, när så är lämpligt, kan inbegripa samordning i relevanta internationella forum.

c)Uppmana de nationella behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 48 att bedöma de centrala marknadsaktörernas beredskap.

3.Gemensam upphandling som genomförs efter de diskussioner som avses i punkt 2 a iii ska genomföras av medlemsstaterna i enlighet med reglerna i artiklarna 38 och 39 i direktiv 2014/24/EU och i artiklarna 56 och 57 i direktiv 2014/25/EU.

Artikel 38

Förebyggande informationsinsamling

1.Kommissionen får begära in information för att bedöma risken för en allvarlig störning i försörjningen av halvledare från plattformen eller från enskilda företag som är verksamma längs värdekedjan för halvledare och som tillhandahåller tjänster i unionen eller erbjuder produkter på unionsmarknaden, om de inte deltar i plattformen, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare vid det extra möte som avses i artikel 37.2 a.

3.En begäran om information till ett enskilt företag ska ange den rättsliga grunden och syftet med begäran, vara begränsad till vad som är nödvändigt och vara proportionell när det gäller omfattningen av de begärda uppgifterna och hur ofta tillgång till uppgifterna begärs. Den ska ange den tidsfrist inom vilken informationen ska lämnas och de eventuella sanktioner som kan tillämpas för att lämna oriktig, ofullständig eller vilseledande information enligt artikel 51. Uppgifter ska, när så är lämpligt, anonymiseras och aggregeras. När ett unionsföretag är föremål för en begäran om information enligt punkt 5 i denna artikel ska kommissionen informera den medlemsstat där det enskilda företaget är etablerat om denna begäran.

4.En begäran om information till plattformens rättsliga företrädare ska ange den rättsliga grunden och syftet med begäran, vara begränsad till vad som är nödvändigt och vara proportionell när det gäller omfattningen av de begärda uppgifterna och hur ofta tillgång till uppgifterna begärs, med beaktande av plattformens legitima mål. Den ska ange den tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas och innehålla information om eventuella sanktioner enligt artikel 51.

5.Företagens ägare eller deras företrädare och, när det gäller juridiska personer, bolag eller företag, eller föreningar som inte är juridiska personer, de som enligt lag eller stadgar är utsedda att företräda dem, ska lämna den begärda informationen på företagets eller företagssammanslutningens vägnar.

6.Kommissionen ska lägga fram aggregerad information från svaren på begäranden om information för europeiska nämnden för halvledare.

7.Plattformens rättsliga företrädare ska inte besvara några begäranden om information som inte har utfärdats av kommissionen, såvida det inte föreligger en rättslig skyldighet att göra det enligt unionsrätten eller nationell rätt.

8.All information som inhämtas enligt denna artikel ska hanteras i enlighet med artikel 50.

Artikel 39

Aktivering av krisfasen

1.En halvledarkris ska anses föreligga när båda följande villkor är uppfyllda:

a)Det förekommer allvarliga avbrott i leveranskedjan för halvledare eller allvarliga hinder för handeln med halvledare i unionen som orsakar betydande brister på halvledare, halvfabrikat, råvaror eller bearbetade varor.

b)Sådana betydande brister hindrar leverans, reparation eller underhåll av väsentliga varor som används av kritiska sektorer i en sådan utsträckning att krisen får allvarliga negativa effekter för de kritiska sektorernas funktion på grund av dessa sektorers inverkan på samhället, ekonomin och säkerheten i unionen.

2.Om kommissionen får kännedom om en potentiell halvledarkris enligt artikel 37.2 ska den bedöma om villkoren i punkt 1 i den här artikeln är uppfyllda. Den bedömningen ska beakta krisfasens potentiella positiva och negativa effekter och konsekvenser för unionens halvledarindustri och kritiska sektorer. Om den bedömningen ger konkreta och tillförlitliga bevis får kommissionen, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare, föreslå rådet att aktivera krisfasen.

3.Rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, får aktivera krisfasen genom en genomförandeakt. Krisfasens varaktighet ska anges i genomförandeakten och får inte överstiga tolv månader.

Kommissionen ska regelbundet, dock minst var tredje månad, rapportera till europeiska nämnden för halvledare och Europaparlamentet om krisläget.

4.Före utgången av den period för vilken krisfasen aktiverades ska kommissionen bedöma om det är lämpligt att förlänga krisfasen. Om en sådan bedömning ger konkreta och tillförlitliga bevis för att villkoren för aktivering av krisfasen fortfarande är uppfyllda får kommissionen, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare, föreslå rådet att krisfasen förlängs.

Rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, får förlänga krisfasen genom en genomförandeakt. Krisfasens förlängning ska vara begränsad och specificeras i genomförandeakten.

Kommissionen får föreslå att krisfasen förlängs en eller flera gånger, om detta är vederbörligen motiverat.

5.Under krisfasen ska kommissionen, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare, bedöma om det är lämpligt att avsluta krisfasen i förtid. Om så framgår av bedömningen får kommissionen föreslå att rådet avslutar krisfasen.

Rådet får avsluta krisfasen genom en genomförandeakt.

6.Under krisfasen ska kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, vid behov kalla till extra möten i europeiska nämnden för halvledare.

Medlemsstaterna ska ha ett nära samarbete med kommissionen, i god tid informera om och samordna alla nationella åtgärder som vidtas med avseende på leveranskedjan för halvledare inom europeiska nämnden för halvledare.

7.När den period för vilken krisfasen aktiverades löper ut, eller om den avslutats i förtid i enlighet med punkt 5 i denna artikel, ska de åtgärder som vidtagits i enlighet med artiklarna 41, 42 och 43 omedelbart upphöra att gälla.

8.Kommissionen ska uppdatera kartläggningen och övervakningen av värdekedjorna för halvledare i enlighet med artiklarna 33 och 35 med beaktande av erfarenheterna från krisen, senast sex månader efter det att den period för vilken krisfasen aktiverades har löpt ut.

AVSNITT 3

GENSVAR VID BRIST

Artikel 40

Verktygslåda för nödsituationer

1.Om en krisfas aktiveras enligt artikel 39 och när så är nödvändigt för att hantera en halvledarkris i unionen, får kommissionen vidta alla åtgärder som föreskrivs i artiklarna 41, 42 och 43 enligt de villkor som anges där.

2.Kommissionen ska, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare, begränsa tillämpningen av de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 42 och 43 till de kritiska sektorer vars verksamhet störs eller hotas av störningar på grund av halvledarkrisen. Användningen av de åtgärder som avses i punkt 1 i den här artikeln ska vara proportionell och begränsas till vad som är nödvändigt för att hantera betydande störningar som påverkar kritiska sektorer i unionen och måste ligga i unionens intresse. Vid användningen av dessa åtgärder ska en oproportionell administrativ börda i synnerhet på små och medelstora företag och små midcapföretag undvikas.

3.Om krisfasen aktiveras enligt artikel 39. och när så är lämpligt för att hantera en halvledarkris i unionen, får europeiska nämnden för halvledare

a)bedöma och ge råd om lämpliga och effektiva nödåtgärder,

b)bedöma de förväntade konsekvenserna av ett eventuellt införande av skyddsåtgärder för unionens halvledarsektor, och då överväga huruvida marknadssituationen motsvarar en betydande brist på en väsentlig vara enligt förordning (EU) 2015/479 och lämna ett yttrande till kommissionen.

4.Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om åtgärder som vidtas i enlighet med punkt 1 och förklara skälen till sitt beslut.

5.Kommissionen får, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare, utfärda vägledning om genomförandet och användningen av nödåtgärderna.

Artikel 41

Informationsinsamling under krisfasen

1.Om krisfasen aktiveras enligt artikel 39 får kommissionen begära att alla företag som är verksamma längs leveranskedjan för halvledare lämnar information om produktionsförmåga, produktionskapacitet och pågående primära störningar. Den begärda informationen ska begränsas till vad som är nödvändigt för att bedöma halvledarkrisens karaktär eller för att identifiera och bedöma potentiella begränsnings- eller nödåtgärder på unionsnivå eller nationell nivå. Begäranden om information ska inte medföra tillhandahållande av information vars utlämnande strider mot medlemsstaternas nationella säkerhetsintressen.

2.Innan kommissionen skickar ut en begäran om information får den genomföra ett frivilligt samråd med ett representativt antal relevanta företag i syfte att fastställa ett lämpligt och proportionellt innehåll i en sådan begäran. Kommissionen ska utarbeta begäran om information i samarbete med europeiska nämnden för halvledare.

3.Kommissionen ska använda säkra metoder och hantera information som inhämtas i enlighet med artikel 50 för att skicka ut begäran om information. I detta syfte ska de nationella behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 48 till kommissionen överlämna den kontaktlista som tagits fram enligt artikel 35.4.

Kommissionen ska utan dröjsmål översända en kopia av begäran om information till den nationella behöriga myndighet som utsetts i enlighet med artikel 48 i den medlemsstat på vars territorium det berörda företaget har sin produktionsanläggning. Om den nationella behöriga myndigheten så begär ska kommissionen överlämna den information som inhämtats från det relevanta företaget i enlighet med unionsrätten.

4.Begäran om information ska göras med angivande av rättslig grund, begränsas till vad som är absolut nödvändigt och vara proportionell med avseende på uppgifternas detaljnivå och omfattning samt med avseende på den frekvens med vilken tillgången till uppgifterna begärs, ta hänsyn till företagets legitima mål och de kostnader och den ansträngning som krävs för att göra uppgifterna tillgängliga, samt göras med angivande av den tidsfrist inom vilken informationen ska lämnas. De sanktioner som föreskrivs i artikel 51 ska anges i begäran.

6.Om ett företag lämnar oriktig, ofullständig eller vilseledande information till svar på en begäran enligt denna artikel, eller inte lämnar informationen inom den föreskrivna tiden, ska företaget föreläggas böter i enlighet med artikel 51, om inte företaget har tillräckliga skäl för att inte lämna den begärda informationen.

7.Om ett unionsföretag eller ett dotterbolag som ägs och kontrolleras av det företaget omfattas av en begäran om information från ett tredjeland som rör dess halvledarverksamhet, ska det utan dröjsmål dela den information som begärts av och lämnats till tredjelandet med kommissionen. Kommissionen ska underrätta europeiska nämnden för halvledare om att det finns en sådan begäran från ett tredjeland och om den information som företaget delar.

Artikel 42

Prioritetsklassade order

1.Om krisfasen aktiveras enligt artikel 39 får kommissionen ålägga europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt att godta och prioritera en order på krisnödvändiga produkter (prioritetsklassad order). Denna skyldighet ska ha företräde framför eventuella prestationsåtaganden enligt privaträtten eller offentlig rätt.

2.I tillämpliga fall kan skyldigheten enligt punkt 1 åläggas andra halvledarföretag som har godtagit en sådan möjlighet inom ramen för mottagande av offentligt stöd.

3.Om ett halvledarföretag som är etablerat i unionen omfattas av en åtgärd gällande en prioritetsklassad order från ett tredjeland ska det underrätta kommissionen om detta.

Om den skyldigheten har en väsentlig påverkan på driften av vissa kritiska sektorer får kommissionen, när så är nödvändigt och proportionellt, ålägga företaget att godta och prioritera order på krisnödvändiga produkter i enlighet med punkterna 5, 6 och 7.

4.Prioritetsklassade order ska begränsas till mottagare som använder halvledare från kritiska sektorer eller företag som levererar till kritiska sektorer vars verksamhet störs eller riskerar att störas och som, efter att ha genomfört lämpliga riskreducerande åtgärder, inte har kunnat undvika eller mildra effekterna av bristen. Kommissionen får begära att en mottagare lägger fram lämpliga bevis för detta.

5.Skyldigheterna enligt punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska som en sista utväg fastställas av kommissionen genom beslut. Kommissionen ska anta det beslutet ska, efter samråd med europeiska nämnden för halvledare och i enlighet med alla tillämpliga unionsrättsliga skyldigheter, fattas med beaktande av omständigheterna i ärendet, däribland principerna om nödvändighet och proportionalitet. Beslutet ska särskilt ta hänsyn till företagets legitima mål och till de kostnader, ansträngningar och tekniska anpassningar som krävs för varje förändring av tillverkningsserien. Kommissionen ska i sitt beslut ange den rättsliga grunden för en prioritetsklassad order, fastställa den tidsfrist inom vilken ordern ska utföras och, i tillämpliga fall, ange produkt och kvantitet samt, i tillämpliga fall, ange de sanktioner som föreskrivs i artikel 51 för underlåtenhet att uppfylla en sådan skyldighet. Den prioritetsklassade ordern ska läggas till ett skäligt och rimligt pris.

6.Innan kommissionen utfärdar prioritetsklassade order i enlighet med punkt 1 ska den ge den avsedda mottagaren av en prioritetsklassad order möjlighet att yttra sig om orderns genomförbarhet och detaljer. Kommissionen får inte utfärda den prioritetsklassade ordern om

a)företaget inte kan utföra den prioritetsklassade ordern på grund av otillräcklig produktionsförmåga eller produktionskapacitet eller av tekniska skäl, även om ordern ges förmånsbehandling,

b)godtagandet av ordern skulle innebära en orimlig ekonomisk börda och medföra särskilda svårigheter för företaget, inbegripet betydande risker för driftskontinuiteten.

7.När ett företag ålagts att godta och prioritera en prioritetsklassad order ska det inte hållas ansvarigt för ett eventuellt åsidosättande av avtalsförpliktelser som är nödvändigt för att uppfylla den prioritetsklassade ordern. Avtalsrättsligt ansvar ska endast uteslutas i den mån åsidosättandet av avtalsförpliktelserna var nödvändigt för att uppfylla den ålagda prioriteringen.

8.Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer de praktiska och operativa arrangemangen för hur prioritetsklassade order ska fungera.

Genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 55.6.

Artikel 43

Gemensamt inköp

1.Om krisfasen aktiveras enligt artikel 39 får kommissionen, på begäran av två eller flera medlemsstater, agera som inköpscentral för alla medlemsstater som är villiga att delta (deltagande medlemsstater) med avseende på deras offentliga upphandling av krisnödvändiga produkter för kritiska sektorer (gemensamma inköp). Deltagande i gemensamma inköp påverkar inte andra upphandlingsförfaranden. Av begäran om

gemensamma inköp ska det framgå vilka skäl de grundas på och de ska användas uteslutande för att åtgärda de avbrott i leveranskedjan för halvledare som gett upphov till krisen.

2.Kommissionen ska bedöma nyttan, nödvändigheten och proportionaliteten vad gäller begäran, med beaktande av synpunkterna från europeiska nämnden för halvledare. När kommissionen inte har för avsikt att tillmötesgå begäran ska den informera de berörda medlemsstaterna och europeiska nämnden för halvledare och ange skälen till avslaget.

3.Kommissionen ska utarbeta ett förslag till avtal som ska undertecknas av de deltagande medlemsstaterna. Ett sådant avtal ska i detalj reglera det gemensamma inköp som avses i punkt 1, inbegripet skäl för användningen av den gemensamma inköpsmekanismen och vilka åtaganden som ska fullgöras, och fastställa kommissionens mandat att agera på de deltagande medlemsstaternas vägnar.

4.Sådan upphandling som avses i denna förordning ska genomföras av kommissionen i enlighet med reglerna i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 för dess egen upphandling. Kommissionen kan ges möjligheten och ansvaret att, på alla deltagande medlemsstaters vägnar, ingå avtal med ekonomiska aktörer, däribland enskilda producenter av krisnödvändiga produkter, rörande inköp av sådana produkter eller rörande finansiering av produktion eller utveckling av sådana produkter i utbyte mot förtursrätt till resultatet.

5.När upphandlingen av krisnödvändiga produkter omfattar finansiering från unionens budget får särskilda villkor fastställas i särskilda avtal med ekonomiska aktörer.

6.Kommissionen ska genomföra upphandlingsförfarandena och ingå avtal med ekonomiska aktörer på de deltagande medlemsstaternas vägnar. Kommissionen ska uppmana de deltagande medlemsstaterna att utse företrädare, som ska delta i förberedandet av upphandlingsförfarandena. Ibruktagandet, användningen eller återförsäljningen av de inköpta produkterna ska fortsatt vara de deltagande medlemsstaternas ansvar, i enlighet med det avtal som avses i punkt 3.

7.Ibruktagandet av gemensamma inköp enligt denna artikel påverkar inte tillämpningen av andra instrument som föreskrivs i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

KAPITEL V

Styrning

AVSNITT 1

EUROPEISKA NÄMNDEN FÖR HALVLEDARE

Artikel 44

Uppgifter för europeiska nämnden för halvledare

1.Europeiska nämnden för halvledare ska bistå kommissionen i frågor som rör unionens halvledarpolitik, särskilt genom

a)rådgivning om initiativet chip för Europa 2.0 till de offentliga deltagarnas råd i det gemensamma företaget för halvledare,

b)rådgivning till kommissionen om strategiska tekniska områden inom värdekedjan för halvledare,

c)rådgivning till kommissionen vid bedömningen av ansökningarna om europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt,

d)deltagande i en strukturerad dialog med styrkommittén för alliansen för halvledare i syfte att fastställa en gemensam strategi för halvledare,

e)åsiktsutbyten med kommissionen om framstegen i genomförandet av investeringsplanerna för spetskompetensregioner för halvledare,

f)åsiktsutbyten med kommissionen om hur man på bästa sätt, i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, kan säkerställa ett effektivt skydd, och hävdande, av immateriella rättigheter, av konfidentiell information och av företagshemligheter, med vederbörligt deltagande av berörda parter när det gäller halvledarsektorn,

g)diskussioner och förberedelser av identifieringen av specifika sektorer och teknik med potentiellt stor social inverkan eller miljöpåverkan, eller säkerhetsbetydelse, som därför kräver certifiering med avseende på gröna, betrodda och säkra produkter,

h)hantering av frågor som rör strategisk kartläggning, övervakning, varningsåtgärder och förebyggande åtgärder samt krishantering,

i)rådgivning om krisfasverktygen enligt artiklarna 40–43,

j)tillhandahållande av råd och rekommendationer för ett konsekvent genomförande av denna förordning samt främjande av samarbete mellan medlemsstater och informationsutbyte om frågor som rör denna förordning,

k)rådgivning till kommissionen i frågor som rör internationellt samarbete i fråga om halvledare.

2.Nämnden ska ge råd och informera kommissionen om medlemsstaternas prioriteringar inom halvledarsektorn, särskilt genom att regelbundet tillhandahålla uppdateringar om

a)deras nationella halvledarpolitik,

b)relevanta offentliga och privata investeringar på territoriet för den medlemsstat de företräder,

c)internationella åtaganden, inklusive program för forskning och utveckling, innovation och kompetensutbyte med tredjeländer.

3.Europeiska nämnden för halvledare ska säkerställa samordning, samarbete och informationsutbyte, när så är lämpligt, med relevanta strukturer för krishantering och krisberedskap som inrättats enligt unionsrätten.

Artikel 45

Europeiska nämnden för halvledares struktur

1.Europeiska nämnden för halvledare ska bestå av företrädare från samtliga medlemsstater. En företrädare för kommissionen ska vara ordförande för europeiska nämnden för halvledare.

2.Varje medlemsstat ska utse en företrädare på hög nivå till europeiska nämnden för halvledare. När det är relevant med avseende på funktion och sakkunskap får en medlemsstat ha mer än en företrädare för olika uppgifter som innehas av nämnden. Varje medlem av europeiska nämnden för halvledare ska ha en suppleant. Endast medlemsstater ska ha rösträtt. Varje medlemsstat ska ha endast en röst oberoende av antalet företrädare det har.

3.Kommissionen får inrätta ständiga eller tillfälliga arbetsgrupper för att utreda särskilda frågor.

När så är lämpligt ska ordföranden uppmana representativa organisationer i värdekedjan för halvledare, styrkommittén för alliansen för halvledare, fackföreningar och dess relevanta arbetsgrupper att bidra med synpunkter till sådana arbetsgrupper i egenskap av observatörer.

Artikel 46

Europeiska nämnden för halvledares verksamhet

1.Europeiska nämnden för halvledare ska hålla ordinarie möten minst en gång om året. Den får hålla extra möten på begäran av kommissionen eller en medlemsstat och enligt vad som avses i artiklarna 37 och 39.

2.Europeiska nämnden för halvledare ska hålla separata möten för sina uppgifter enligt artikel 44.1.

3.Ordföranden ska vara sammankallande till mötena och förbereda dagordningen i enlighet med nämndens uppdrag enligt denna förordning och enligt nämndens arbetsordning.

Kommissionen ska tillhandahålla administrativt och analytiskt stöd för nämndens verksamhet enligt artikel 44.

4.När så är lämpligt ska ordföranden involvera representativa organisationer från halvledarsektorn och bjuda in experter med särskild sakkunskap på området, inbegripet från intresseorganisationer såsom nätverket av europeiska spetskompetensregioner för halvledare, och utse observatörer som ska delta i mötena, även på förslag av medlemmarna. Ordföranden får underlätta utbyten mellan europeiska nämnden för halvledare och andra unionsorgan, unionsbyråer och expertgrupper samt rådgivande grupper, inbegripet alliansen för halvledare. Ordföranden ska se till att styrkommittén för alliansen för halvledare uppmanas att lägga fram uppdateringar och diskutera relevanta aspekter av den europeiska strategin för halvledare minst en gång om året.

5.Ordföranden ska bjuda in en företrädare för Europaparlamentet som ständig observatör i europeiska nämnden för halvledare, i synnerhet till möten rörande kapitel IV om övervakning och krishantering. Ordföranden ska säkerställa deltagande från andra relevanta unionsinstitutioner och unionsorgan som observatörer i europeiska nämnden för halvledare när det gäller möten rörande kapitel IV om övervakning och krishantering.

Observatörer och experter ska inte ha rösträtt och ska inte delta i utarbetandet av yttranden, rekommendationer och råd från europeiska nämnden för halvledare och dess arbetsgrupper. När så är lämpligt får europeiska nämnden för halvledare uppmana dessa observatörer och experter att bidra med information och insikter.

6.Europeiska nämnden för halvledare ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa en säker hantering och behandling av konfidentiell information i enlighet med artikel 50.

Artikel 47

Internationellt samarbete och strategiska partnerskap om halvledare

1.Europeiska nämnden för halvledare ska ge råd till kommissionen i frågor som rör det internationella samarbetet om halvledare. Europeiska nämnden för halvledare ska i detta syfte regelbundet diskutera följande:

a)I vilken utsträckning unionens internationella samarbete om halvledare, inbegripet strategiska partnerskap om halvledare, bidrar till

–att förbättra unionens oumbärlighet, resiliens och välstånd,

–att förbättra samarbetet längs värdekedjan för halvledare mellan unionen och internationella partner, även på området forskning och innovation,

–att hantera kunskaps- och färdighetsbristen och kunskaps- och färdighetsglappet genom att locka till sig, mobilisera och behålla nya talanger i unionen.

b)Överensstämmelse och potentiella synergieffekter mellan medlemsstaternas bilaterala samarbeten med relevanta internationella partner och åtgärderna inom ramen för dess internationella samarbete om halvledare, inbegripet strategiska partnerskap om halvledare.

c)Vilka internationella partner som bör prioriteras för ingående av strategiska partnerskap om halvledare, med beaktande av följande kriterier:

–Det potentiella bidraget till försörjningstrygghet, oumbärlighet, resiliens och välstånd, med beaktande av en partners potentiella kapacitet när det gäller halvledare, diversifiering och beroenden.

–Huruvida en partners regelverk säkerställer övervakning och minimering av miljöpåverkan, användning av socialt ansvarsfulla metoder, användning av transparenta affärsmetoder och förebyggande av negativa konsekvenser för den offentliga förvaltningens och rättsstatsprincipens funktion.

–Huruvida det finns befintliga samarbetsavtal mellan ett tredjeland eller ett territorium i ett tredjeland och unionen och, när det gäller tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier, potentialen för genomförandet av Global Gateway-investeringsprojekt72.

–Huruvida partnerns regelverk, eller den relevanta tillämpliga ramen, föreskriver tillämpning av kontroller av export av teknik som skulle kunna begränsa tillgången till varor och teknik som krävs för design,

72Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för internationella partnerskap, Global Gateway, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2025, https://data.europa.eu/doi/10.2841/5607451.

utveckling, produktion eller användning av varor i EU eller export av varor och teknik som designats, utvecklats eller producerats i EU.

2.Kommissionen ska möjliggöra och stödja europeiska nämnden för halvledares samarbete med andra relevanta samordningsforum, inbegripet de som inrättats inom ramen för Global Gateway73.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa samstämmighet i sitt bilaterala samarbete med internationella partner och i unionens internationella samarbete om halvledare, inbegripet icke-bindande strategiska partnerskap. De ska också stödja kommissionen i genomförandet av de samarbetsåtgärder som anges i unionens internationella samarbete om halvledare, inbegripet strategiska partnerskap om halvledare.

AVSNITT 2

NATIONELLA BEHÖRIGA MYNDIGHETER

Artikel 48

Utseende av nationella behöriga myndigheter och nationella gemensamma kontaktpunkter

1.Varje medlemsstat ska utse en eller flera nationella behöriga myndigheter för att säkerställa tillämpningen och genomförandet av denna förordning på nationell nivå.

2.När en medlemsstat utser mer än en nationell behörig myndighet ska den tydligt ange de berörda myndigheternas respektive ansvarsområden och ska säkerställa att de samarbetar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt för att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning, inbegripet med avseende på utseendet av och verksamheten för den nationella gemensamma kontaktpunkten enligt punkt 3.

3.Medlemsstaterna ska utse en gemensam nationell kontaktpunkt som ska utöva en sambandsfunktion för att säkerställa gränsöverskridande samarbete med nationella behöriga myndigheter i andra medlemsstater, med kommissionen och med europeiska nämnden för halvledare. När en medlemsstat endast utser en nationell behörig myndighet, ska denna behöriga myndighet också vara den nationella gemensamma kontaktpunkten.

4.Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen när en eller mer än en nationell behörig myndighet har utsetts och när en nationell gemensam kontaktpunkt har utsetts, och ange exakt vilka uppgifter och ansvarsområden enligt denna förordning som dessa har tilldelats, deras kontaktuppgifter och alla eventuella senare ändringar av dessa uppgifter. Den nationella gemensamma kontaktpunkten ska förse kommissionen med en funktionell brevlåda.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att nationella behöriga myndigheter, inbegripet den nationella gemensamma kontaktpunkt som har utsetts, utövar sina befogenheter på ett opartiskt och transparent sätt och inom lämplig tid, och att de ges de befogenheter samt de tekniska, ekonomiska och personella resurser som krävs för att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

73Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för internationella partnerskap, Global Gateway, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2025, https://data.europa.eu/doi/10.2841/5607451.

6.Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella behöriga myndigheterna, när så är lämpligt och i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, samråder och samarbetar med andra relevanta nationella myndigheter, samt med relevanta berörda parter.

Kommissionen ska underlätta utbytet av erfarenhet mellan nationella behöriga myndigheter.

AVSNITT 3

ALLIANSEN

Artikel 49

Alliansen för halvledare

1.Härmed inrättas en allians för halvledare (alliansen).

2.Alliansen ska sammanföra relevanta intressenter för att bistå kommissionen och medlemsstaterna i frågor som är relevanta för unionens halvledarindustri, inbegripet

f)aktuella marknads- och industritendenser,

g)unionens design- och tillverkningskapacitet för halvledare,

h)ny halvledarteknik och dess inverkan,

i)identifiering och rekommendationer för att ta itu med unionens industriella styrkor och svagheter,

j)strategier för att påskynda industrialiseringen av innovation,

k)geopolitisk utveckling som påverkar industrin,

l)förstärkning av unionens globala konkurrenskraft,

m)bidrag till efterfrågeacceleratorernas funktion,

n)bidrag till efterfrågeforumets funktion.

3.Medlemmarna i alliansen ska vara företrädare för unionens värdekedja för halvledare, inbegripet företag, uppstartsföretag, forsknings- och teknikorganisationer och användarsektorer, som uppfyller följande kriterier:

a)De har uppvisade erfarenheter, kunskaper och förmågor inom halvledare.

b)De bidrar till eller åtar sig att bidra till unionens försörjningstryggheten för halvledare.

c)De har en relevant närvaro på den europeiska marknaden eller har åtagit sig att bygga upp en sådan närvaro inom unionen.

4.Kommissionen ska utse alliansens medlemmar i enlighet med kriterierna i punkt 4.

5.En företrädare för kommissionen ska vara ordförande för alliansen.

6.Alliansen ska hålla en generalförsamling minst en gång om året. Den får hålla extra sammanträden på begäran av alliansens ordförande eller en ledamot av styrkommittén, med ordförandens godkännande.

7.Ordföranden ska sammankalla mötena och förbereda dagordningen i enlighet med dess arbetsordning och alliansens uppgifter enligt denna förordning.

8.Kommissionen ska inrätta en styrkommitté inom alliansen. Styrkommittén ska inleda en strategisk dialog med europeiska nämnden för halvledare minst en gång om året, i enlighet med artikel 44.

9.Alliansens ordförande eller styrkommittén får, med ordförandens godkännande, inrätta ständiga eller tillfälliga arbetsgrupper för att granska särskilda frågor.

KAPITEL VI

Konfidentialitet och sanktioner

Artikel 50

Behandling av konfidentiell information

1.Information som inhämtas vid tillämpning av denna förordning får endast användas för denna förordnings syften och ska skyddas av relevant unionsrätt och nationell rätt.

2.Icke-konfidentiella uppgifter som samlats in enligt denna förordning ska överföras till nationella statistikmyndigheter och Eurostat för sammanställning av statistik i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3018.

3.Information som inhämtas i enlighet med artiklarna 14, 33, 35, 38, 41 och 46 ska omfattas av tystnadsplikt och åtnjuta samma skydd som det som ges enligt de bestämmelser som gäller för unionsinstitutionerna och relevant nationell rätt, inbegripet tillämpningen av de bestämmelser som gäller för överträdelser av dessa regler.

4.Kommissionen och de nationella behöriga myndigheterna, deras tjänstemän, anställda och andra personer som arbetar under dessa myndigheters tillsyn ska säkerställa konfidentialiteten för information och uppgifter som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter på ett sådant sätt att framför allt immateriella rättigheter och känslig företagsinformation eller företagshemligheter skyddas. Denna skyldighet ska gälla för alla företrädare för medlemsstaterna, observatörer, experter och andra deltagare i möten i europeiska nämnden för halvledare enligt artikel 44 och ledamöterna i kommittén för halvledare enligt artikel 56.1.

5.Kommissionen ska fastställa standardiserade och säkra metoder för insamling, behandling och lagring av de uppgifter som inhämtas enligt denna förordning.

6.Kommissionen och medlemsstaterna får vid behov utbyta information som inhämtas i enlighet med artiklarna 35, 38 och 39, endast i aggregerad form för att förhindra ett utlämnande av slutsatser om den specifika situationen för ett företag i en medlemsstat, med behöriga myndigheter i ett tredjeland med vilket de har ingått bilaterala eller multilaterala avtal om konfidentialitet som garanterar en tillräcklig nivå av konfidentialitet. Innan kommissionen eller medlemsstaterna deltar i informationsutbyte ska de informera europeiska nämnden för halvledare om den information som ska delas och om relevanta avtal om konfidentialitet.

När kommissionen utbyter information med behöriga myndigheter i tredjeländer ska den utse och använda en gemensam kontaktpunkt i unionen för att underlätta

överföringen av sådan information eller sådana uppgifter på ett konfidentiellt sätt i enlighet med relevanta kommissionsförfaranden.

7.Kommissionen får anta genomförandeakter, vid behov på grundval av erfarenheter som gjorts vid insamling av information, med avseende på att specificera de praktiska arrangemangen för behandling av konfidentiell information i samband med informationsutbyte enligt denna förordning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 51

Sanktioner

1.Kommissionen får, när den bedömer att det är nödvändigt och proportionellt, anta ett beslut om att

a)förelägga böter, när ett företag, avsiktligen eller till följd av grov vårdslöshet lämnar oriktig, ofullständig eller vilseledande information som svar på en begäran enligt artikel 38 eller 41, eller inte lämnar informationen inom den föreskrivna tidsfristen,

b)förelägga böter, när ett företag, avsiktligen eller till följd av grov vårdslöshet, inte uppfyller skyldigheten att informera kommissionen om en skyldighet avseende ett tredjeland enligt artiklarna 38.8, 41.7 och 42.3,

c)förelägga vite, när ett företag, avsiktligen eller till följd av grov vårdslöshet, inte uppfyller en skyldighet att prioritera produktionen av krisnödvändiga produkter enligt artikel 42.

2.Innan kommissionen fattar ett beslut enligt punkt 1 i den här artikeln ska den ge företagen möjlighet att yttra sig i enlighet med artikel 54. Den ska ta hänsyn till alla vederbörligen motiverade skäl som läggs fram av sådana företag vid fastställandet av huruvida böter eller viten anses vara nödvändiga och proportionella.

3.Böter som föreläggs i de fall som avses i punkt 1 a får inte överstiga 300 000 euro. Böter som föreläggs i de fall som avses i punkt 1 b får inte överstiga 150 000 euro.

Om det berörda företaget är ett litet eller medelstort företag får böterna inte överstiga 50 000 euro.

4.Viten som föreläggs i det fall som avses i punkt 1 c får inte överstiga 1,5 % av den aktuella dagsomsättningen för varje arbetsdag av underlåtenhet att uppfylla skyldigheten enligt artikel 43, beräknat från den dag som fastställs i det beslut genom vilket den prioritetsklassade ordern utfärdades.

Om det berörda företaget är ett litet eller medelstort företag får vitena inte överstiga 0,5 % av den aktuella dagliga omsättningen.

5.Vid fastställandet av bötes- eller vitesbeloppet ska kommissionen ta hänsyn till överträdelsens art, svårighetsgrad och varaktighet, inbegripet, vid underlåtenhet att uppfylla skyldigheten att godta och prioritera en prioritetsklassad order enligt artikel 43, och till huruvida företaget delvis har uppfyllt skyldigheten avseende den prioritetsklassade ordern, med vederbörlig hänsyn till principerna om proportionalitet och lämplighet.

6.Om företaget har uppfyllt de krav för vars uppfyllande vitet har förelagts, får kommissionen fastställa det löpande vitesbeloppet till ett belopp som är lägre än det som följer av det ursprungliga beslutet.

7.Domstolen ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut varigenom kommissionen har fastställt böter eller vite. Den får upphäva, minska eller öka böter eller löpande viten som beslutats.

Artikel 52

Preskriptionstid för föreläggande av sanktioner

1.Följande preskriptionstider ska gälla avseende kommissionens befogenheter enligt artikel 51:

a)Två år vid överträdelser av bestämmelser rörande begärande av information enligt artikel 38 eller 41.

b)Två år vid överträdelser av bestämmelser rörande informationsskyldigheten enligt artikel 38.8, 41.7 och 42.3.

c)Tre år vid överträdelser av bestämmelser rörande skyldigheten att prioritera tillverkning av krisnödvändiga produkter enligt artikel 42.

2.De preskriptionstider som avses i punkt 1 ska börja löpa den dag då överträdelsen ägde rum. Vid fortsatta eller upprepade överträdelser ska preskriptionstiderna räknas från och med den dag då den senaste överträdelsen ägde rum.

3.Varje åtgärd som kommissionen eller medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter vidtar för att säkerställa efterlevnad av denna förordning ska innebära att preskriptionstiden avbryts.

4.Avbrytandet av preskriptionstiden ska tillämpas på alla parter som hålls ansvariga för deltagandet i överträdelsen.

5.Efter varje avbrytande ska preskriptionstiden åter börja löpa. Preskriptionstiden ska dock löpa ut senast den dag då en period som är lika med eller dubbelt så lång som preskriptionstiden har förflutit utan att kommissionen har påfört böter eller löpande vite. Den perioden ska förlängas med den tid under vilken preskriptionstiden är avbruten på grund av att kommissionens beslut är föremål för prövning i domstolen.

Artikel 53

Preskriptionstid för verkställande av sanktioner

1.Kommissionens befogenhet att verkställa beslut som fattats enligt artikel 51 ska omfattas av en preskriptionstid på tre år.

2.Tiden ska börja löpa den dag då beslutet vinner laga kraft.

3.Preskriptionstiden för verkställande av böter och viten ska avbrytas

a)genom underrättelse om ett beslut om ändring av det ursprungliga bötes- eller vitesbeloppet eller om avslag på en begäran om en sådan ändring,

b)genom åtgärder som vidtas av kommissionen eller av en medlemsstat på kommissionens begäran för att verkställa böter eller viten.

4.Efter varje avbrytande ska preskriptionstiden åter börja löpa.

5.Preskriptionstiden för verkställande av böter och viten ska avbrytas så länge som

a)en betalningsfrist medges,

b)verkställandet har skjutits upp enligt ett beslut av domstolen.

100

Artikel 54

Rätt att yttra sig om föreläggandet av sanktioner

1.Innan den antar ett beslut enligt artikel 51 ska kommissionen ge det berörda företaget möjlighet att yttra sig om

a)kommissionens preliminära slutsatser, inbegripet alla frågor där kommissionen har invändningar,

b)åtgärder som kommissionen kan avse att vidta mot bakgrund av de preliminära slutsatserna enligt led a.

2.Berörda företag får lämna sina synpunkter på kommissionens preliminära slutsatser enligt punkt 1 a inom en tidsfrist som kommissionen ska fastställa i sina preliminära slutsatser och som inte får vara kortare än 14 dagar.

3.Kommissionen ska grunda sina beslut endast på invändningar som berörda företag har kunnat yttra sig om.

4.Den rätt till försvar som tillkommer det berörda företaget ska respekteras fullt ut i alla förfaranden. Det berörda företaget ska ha rätt att få tillgång till kommissionens handlingar i enlighet med villkoren för ett framförhandlat offentliggörande, med förbehåll för företags berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Rätten till tillgång till handlingar i ärendet ska inte omfatta konfidentiell information och interna handlingar hos kommissionen eller medlemsstaternas myndigheter. Framför allt ska rätten till tillgång till handlingar i ärendet inte omfatta skriftväxling mellan kommissionen och medlemsstaternas myndigheter. Ingenting i denna punkt ska hindra kommissionen från att röja eller använda information som är nödvändig för att bevisa en överträdelse.

KAPITEL VII

Delegering av befogenheter och kommittéförfarande

Artikel 55

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 12 och 17 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [Publikationsbyrån: för in dagen för ikraftträdande].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 12 och 17 får återkallas när som helst av Europaparlamentet eller rådet.” Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

101

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 12 eller 17 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 56

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté (kommittén för halvledare). Denna

kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

KAPITEL VIII

Slutbestämmelser

Artikel 57

Utvärdering och översyn

1.Kommissionen ska senast [Publikationsbyrån: för in datum för fyra år efter dagen för ikraftträdandet] och därefter vart fjärde år, överlämna en rapport om utvärderingen och översynen av denna förordning till Europaparlamentet och rådet. Rapporterna ska offentliggöras.

2.Med avseende på utvärderingen och översynen av denna förordning ska europeiska nämnden för halvledare, medlemsstaterna och nationella behöriga myndigheter tillhandahålla kommissionen information, på kommissionens begäran.

3.Kommissionen ska, när den utför utvärdering och översyn av denna förordning, ta hänsyn till ståndpunkter och slutsatser från europeiska nämnden för halvledare, Europaparlamentet, rådet och andra relevanta organ eller källor.

Artikel 58

Upphävande

1. Förordning (EU) 2023/1781 upphör att gälla. 2. Hänvisningar till förordning (EU) 2023/1781 ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VII.

102

Artikel 59

Övergångsbestämmelser

1. Förordning (EU) 2023/1781 ska fortsätta att gälla för integrerade produktionsanläggningar och EU-anläggningar för uppdragstillverkning som avses i artiklarna 13 respektive 14 i den förordningen och som beviljats sådan status i enlighet med artikel 15.3 i den förordningen under den period som statusen eller den tidsperiod som är tillämplig enligt artikel 15.8 andra meningen i den förordningen varar.

Artikel 60

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

103

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram med åtgärder för att stärka unionens halvledarekosystem och om upphävande av förordning (EU) 2023/1781 (förordningen om halvledare 2.0).

1.2Berörda politikområden

En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Förordningen om halvledare 2.0 har två allmänna mål, såsom anges i motiveringen:

1.Att öka konkurrenskraften hos den europeiska värdekedjan för halvledare för att förbättra dess tekniska suveränitet och resiliens genom att påskynda den industriella spridningen av forskning och innovation, säkerställa försörjningstrygghet och minska de strategiska beroendena av avancerad och mogen halvledarteknik.

2.Att stärka krisberedskapen för att säkerställa EU:s försörjningstrygghet genom att öka resiliensen i den europeiska leveranskedjan för halvledare och skydda EU:s ekonomiska säkerhet.

1.3.2Specifikt/specifika mål Särskilt mål nr 1

Stärka kapaciteten, försörjningstryggheten och konkurrenskraften hos EU:s halvledarindustri i hela värdekedjan, inklusive banbrytande AI-chip.

Särskilt mål nr 2

Utveckla en stark användarmarknad inom viktiga industrisektorer. Särskilt mål nr 3

Stärka underrättelseförmågan för krisberedskap och krishantering

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Unionens halvledarindustri bör få stöd till storskalig teknisk kapacitetsuppbyggnad inom avancerad halvledarteknik och nästa generations halvledarteknik som kommer att stärka EU:s förmåga inom avancerad design, systemintegration och chipproduktion. Industrin bör också dra nytta av strategiska projekt inom design och tillverkning. Anläggningar för tillverkning av halvledare kommer att gynnas av effektivare tillståndsförfaranden.

Unionens halvledaranvändare inom alla sektorer bör gynnas av ökad försörjningstrygghet för halvledare utan avbrott och av insatser för att främja närmare förbindelser med halvledarindustrin. Dessutom bör kritiska sektorer ges ökad försörjningstrygghet för halvledare.

Slutanvändare av produkter med halvledare bör ges ökad försörjningstrygghet och mer attraktiva marknadspriser.

Konkurrenskraften hos EU:s ekosystem för halvledare kommer att stärkas.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Resultatindikatorer är främst relevanta för initiativet chip för Europa 2.0. Bilaga III innehåller de första versionerna av mätbara indikatorer för övervakning av genomförandet och för rapportering om framstegen för initiativet chip för Europa 2.0 när det gäller att uppnå dess allmänna mål:

1.Totala inflöden av halvledarrelaterade utländska direktinvesteringar till EU.

2.Kvalificerad arbetskraft inom halvledarteknik och fotonik, inklusive arbetskraft som utbildats/omskolats genom initiativ från nationella kompetenscentrum för chip.

3.Offentligt stöd till uppstartsföretag och expanderande företag.

4.Ökad finansiering via private equity och riskkapital.

1.4Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd74  en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Förordningen bör tillämpas fullt ut kort efter dess antagande, dvs. dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Förordningen bygger på de bestämmelser som för närvarande gäller enligt EU:s förordning 2023/1781 (förordningen om halvledare).

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Målen att stärka EU:s design- och tillverkningskapacitet för halvledare och förbättra krisberedskapen kan uppnås mer effektivt på unionsnivå eftersom utmaningarnas

74I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

omfattning och systemiska karaktär överstiger kapaciteten hos enskilda medlemsstater som agerar på egen hand. Betydande stordriftsfördelar uppstår när man samordnar investeringar i storskaliga tillverkningsanläggningar, delad infrastruktur för FoU och gränsöverskridande system för tidig varning och övervakning, vilket innebär att åtgärder på EU-nivå kan samla resurser, minska dubbelarbete och uppnå resultat på ett effektivare sätt än fragmenterade nationella insatser. Åtgärder såsom uppskalning av produktionskapaciteten, snabbare tillståndsgivning, prioritetsklassade order och gemensam upphandling syftar till att säkerställa en samordnad hantering av framtida kriser.

En gemensamt ram medför också tydliga fördelar, eftersom den ersätter avvikande nationella incitament, krishanteringsprotokoll och rapporteringskrav med gemensamma tillvägagångssätt som säkerställer enhetlighet, minskar administrativa bördor och undviker subventionskapplöpningar eller inkonsekventa regulatoriska krav. Den inre marknadens funktion förbättras eftersom samordnade EU-åtgärder minimerar snedvridningar, säkerställer rättvis konkurrens för att locka till sig halvledarprojekt, underlättar en smidig cirkulation av kritiska insatsvaror och chip och stärker resiliensen hos gränsöverskridande leveranskedjor som är beroende av sömlös integration i medlemsstaterna.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Flera lärdomar kommer från utvärderingen av den nuvarande förordningen om halvledare75. För det första kräver omvandling av innovation till industriell kapacitet politiska mekanismer som uttryckligen överbryggar pilotlinjeinfrastruktur och tillverkningsinvesteringar. Även om förordningen om halvledare framgångsrikt skapat forsknings- och valideringsanläggningar i världsklass visar erfarenheten att marknadsproduktionen inte automatiskt kommer från enbart teknisk kapacitet. Framtida initiativ skulle gynnas av att integrera övergångsmekanismer som underlättar förflyttning från pilotlinjer till industriell användning på ett mer systematiskt sätt.

För det andra bör efterfrågeinriktning integreras i industripolitiska instrument. Utvärderingen visar att investeringar enbart på utbudssidan inte nödvändigtvis leder till storskalighet eller konkurrenskraft om det saknas en tillförlitlig marknadsefterfrågan. Instrument som stöder användning bör därför kompletteras med åtgärder som ökar efterfrågan, såsom samordning av upphandling eller incitament för användning.

För det tredje måste tillgången till finansiering förbli central för industripolitiken. Utvärderingen visar att ramverket för det första initiativet av sitt slag har förbättrat den rättssäkerheten för större investeringar, men att aktörer fortfarande möter förseningar till följd av reglerna om statligt stöd, omfattande anmälningsförfaranden och osäkerhet på projektnivå. Begränsningar när det gäller riskkapital i senare skeden och institutionella investeringar begränsar på motsvarande sätt finansieringen av uppskalning. Dessa faktorer försvagar Europas konkurrenskraft och bromsar tillväxten av globalt konkurrenskraftiga företag.

Slutligen är krisberedskapen beroende av högkvalitativ systeminformation. Utvärderingen visar att effektiv övervakning kräver en aktuell och heltäckande bild av hela värdekedjan, som inte enbart omfattar tillverkning utan även material,

75Arbetsdokument från kommissionens avdelningar.

kapsling, designverktyg och användare i senare led. Framtida ramar skulle kunna prioritera förbättrad datainsamling, gemensamma datainfrastrukturer och integrerad rapportering för att möjliggöra tidig identifiering av risker och samordnade insatser.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

För att maximera de positiva effekterna kommer initiativet chip för Europa 2.0 (pelare 1) fortsätta att bygga vidare på den starka kunskapsbasen och öka synergieffekterna med åtgärder som för närvarande stöds av unionen och medlemsstaterna genom program och åtgärder inom forskning och innovation i halvledare och i utvecklingen av delar av leveranskedjan. Dessa omfattar särskilt ramprogrammet Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa, i syfte att stärka EU som global aktör inom halvledarteknik och dess tillämpningar, med en växande global andel av tillverkningsindustrin senast 2030. Som ett komplement till denna verksamhet kommer initiativet chip för Europa 2.0 att ha ett närmare samarbete med alliansen för halvledare.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Utan att det påverkar resultatet av förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram är de anslag som planeras från och med 2028 strikt vägledande.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser  begränsad varaktighet

– från dagen för antagandet av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram med åtgärder för att stärka unionens halvledarekosystem (förordning om halvledare 2.0).

– budgetkonsekvenser från och med 2028 till och med 2034 för åtagandebemyndiganden och från och med 2028 till och med 2038 för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Med undantag för a) verksamhet och budgetar med anknytning till chipfonden och b) verksamhet och budgetar som öronmärkts inom ramen för Europeiska innovationsrådet, kommer initiativet chip för Europa 2.0 att fortsätta att genomföras genom indirekt förvaltning genom att genomförandet av uppgifter anförtros åt det gemensamma företaget för halvledare och, i förekommande fall, åt det gemensamma företaget eller annan liknande enhet eller initiativ som efterträder detta och som inrättas genom unionsrätten inom ramen för en efterföljande flerårig budgetram. Medlemsstaterna och andra deltagande stater samfinansierar indirekta åtgärder.

Andra delar, såsom verksamheterna inom pelarna 2 och 3, står under direkt förvaltning. Dessa handlar om uppgifter som anförtrotts kommissionen att övervaka det gemensamma företaget för halvledare, att granska och besluta om ansökningar om anläggningar inom halvledarteknik, att stödja europeiska nämnden för halvledare, att stödja en B2B-plattform för leveranskedjan för halvledare och – tillsammans med medlemsstaterna – att övervaka värdekedjor för halvledare och att besluta om åtgärder, där så är lämpligt.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Denna redovisning omfattar utgifter för kommissionens personal. Standardregler för denna typ av utgifter gäller. Kommissionen kommer att utvärdera utfallet, resultaten och effekterna av detta förslag vart fjärde år efter den dag då det börjar tillämpas.

Det gemensamma företaget för halvledare fungerar dessutom som ett unionsorgan enligt strikta övervakningsregler. Övervakningen sker med hjälp av följande:

-Dess egen internrevisionskapacitet och kommissionens revisionstjänst.

-Styrelsens tillsyn. Den verkställande direktören ska övervaka det gemensamma företagets verksamhet internt.

-En uppsättning kvantitativa och kvalitativa resultatindikatorer som fastställs för att övervaka genomförandet av programmet och mäta dess effekter.

-Utvärdering efter halva tiden och slutlig utvärdering av programmet av externa experter under kommissionens överinseende.

-Det gemensamma företagets arbetsprogram och dess årliga verksamhetsrapport.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Genom förordningen införs en reviderad politisk ram för att attrahera investeringar i avancerad tillverkning av halvledare i unionen och förbättra denna samt för att stimulera efterfrågan, och det införs reviderade regler för en samordnad strategi för övervakning av och beredskap inför brist på halvledare. Instrumenten för stora utmaningar, strategiska projekt, efterfrågeforum, efterfrågeacceleratorer och plattformen för förbindelser mellan företag i leveranskedjan för halvledare är nya delar, liksom erkännandet av europeiska spetskompetensregioner för halvledare.

Dessa regler kräver en enhetlighetsmekanism för gränsöverskridande tillämpning av skyldigheterna enligt denna förordning och samordning av de nationella myndigheternas och kommissionens verksamhet genom europeiska nämnden för halvledare.

För att klara de uppgifter som kommissionen ska utföra är det nödvändigt att förse kommissionens avdelningar med lämpliga resurser.

När det gäller andra delar är indirekt förvaltning motiverad, eftersom det gemensamma företaget för halvledare är ett offentlig-privat partnerskap där en del av medfinansieringen sker via bidrag från deltagande stater och genom naturabidrag från privata medlemmar.

Varje år kommer beslutet om EU-bidraget till det gemensamma företaget för halvledare att fattas med stöd av den EU-budget som antagits för det året.

I en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som undertecknas mellan Europeiska kommissionen och det gemensamma företaget för halvledare ska det anges att kommissionen för de uppgifter som ska utföras varje år kommer att betala ett bidrag när en överenskommelse om medverkan ingås med det gemensamma

företaget för halvledare och att det gemensamma företaget utfärdar motsvarande betalningsansökningar till andra medlemmar än unionen.

Kommissionen kommer att se till att de regler som är tillämpliga på det gemensamma företaget för halvledare till fullo uppfyller kraven i budgetförordningen. I enlighet med artikel 71 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 kommer det gemensamma företaget att följa principen om sund ekonomisk förvaltning. Det gemensamma företaget för halvledare ska också följa bestämmelserna i den modellbudgetförordning som är tillämplig på det gemensamma företaget. Alla avvikelser från denna modellbudgetförordning som krävs för det gemensamma företagets särskilda behov ska godkännas på förhand av kommissionen.

Övervakningsarrangemang, bland annat genom unionens representation i styrelsen och de offentliga deltagarnas råd för det gemensamma företaget för halvledare, samt rapporteringsarrangemang kommer att säkerställa att kommissionens avdelningar kan uppfylla kraven på ansvarsskyldighet gentemot både kollegiet och budgetmyndigheten.

Ramen för intern kontroll för det gemensamma företaget för halvledare bygger på följande:

-Genomförandet av normer för internkontroll som erbjuder minst motsvarande garantier som kommissionens normer.

-Förfaranden för att välja ut de bästa projekten genom oberoende utvärdering och för överföring av dem till rättsliga instrument.

-Projektledning och avtalshantering under hela löptiden för samtliga projekt.

-Förhandskontroller av 100 % av alla ansökningar om utbetalning, inklusive metoder för mottagande av revisionsintyg och förhandsattestering av kostnader.

-Efterhandsrevisioner av ett urval av ansökningar som en del av efterhandsrevisionerna inom Horisont Europa.

-Vetenskaplig utvärdering av projektresultat.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Detta förslag åtföljs av en konsekvensbedömningsrapport som innehåller den analys som ligger till grund för den valda politiska strategin. Utarbetandet av initiativet byggde också på ett offentligt samråd samt riktade samråd med berörda parter i industrin, medlemsstaterna och branschorganisationer, vilket säkerställde insamling av relevanta uppgifter, information och återkoppling. Icke desto mindre kan oavsiktliga konsekvenser eller oförutsedda effekter fortfarande uppstå under genomförandet. Dessa kommer att identifieras med hjälp av de övervakningsförfaranden som fastställs i förordningen, så att kommissionen kan ta itu med dem på lämpligt sätt och i rätt tid.

Olika åtgärder har dessutom vidtagits för att minska den inneboende risken för intressekonflikter inom det gemensamma företaget för halvledare, särskilt följande:

-För normalt beslutsförfarande, lika många röster (en tredjedel) för kommissionen, deltagande stater (kollektivt) och för privata medlemmar

(kollektivt) i styrelsen. Lika många röster (hälften) för kommissionen och de deltagande staterna (kollektivt) i de offentliga deltagarnas råd.

-Beslut på hög nivå om den verksamhet/de budgetar som är avsedda för verksamheten inom initiativet chip för Europa 2.0 (kapacitetsuppbyggnad i kommande arbetsprogram) fattas av de offentliga deltagarnas råd med endast medlemsstaterna.

-Den del av arbetsprogrammet som handlar om kapacitetsuppbyggnad antas av de offentliga deltagarnas råd med endast medlemsstaterna.

-Styrelsens val av verkställande direktör sker på grundval av ett förslag från kommissionen.

-Personalens oberoende.

-Oberoende experters utvärderingar på grundval av offentliggjorda utvärderingskriterier tillsammans med överklagandemekanismer och fullständiga förklaringar om eventuella intressen.

-Ett krav på att styrelsen ska anta regler för förebyggande, undvikande och hantering av intressekonflikter i det gemensamma företaget i enlighet med det gemensamma företagets finansiella bestämmelser och tjänsteföreskrifterna för personal.

Bibehållandet av etiska och organisatoriska värderingar kommer att vara en av det gemensamma företagets huvuduppgifter och kommer att övervakas av kommissionen.

Den verkställande direktören för det gemensamma företaget för halvledare är i egenskap av utanordnare skyldig att införa ett kostnadseffektivt system för intern kontroll och förvaltning. Kontoret för det gemensamma företaget ska rapportera till kommissionen om den ram för internkontroll som antagits.

Kommissionen kommer att övervaka risken för bristande efterlevnad genom det rapporteringssystem som den kommer att utveckla samt genom att följa resultaten av efterhandsrevisionerna av mottagarna av EU-medel från det gemensamma företaget för halvledare som en del av efterhandsrevisioner som omfattar hela Horisont Europa och Ett digitalt Europa.

Det finns ett tydligt behov av att förvalta budgeten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt samt att förebygga bedrägerier och slöseri. Kontrollsystemet måste dock hitta en rimlig balans mellan att uppnå en godtagbar felprocent och den kontrollbörda som krävs och undvika att göra unionens program mindre attraktivt.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Eftersom de regler för deltagande i Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa som är tillämpliga på det gemensamma företaget för halvledare liknar dem som kommissionen kommer att använda i sina arbetsprogram och med en grupp av stödmottagare med en riskprofil som liknar den hos program med direkt förvaltning, kan man förvänta sig att felmarginalen kommer att vara ungefär densamma som den som kommissionen förutser för Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa, det vill säga för att ge rimlig säkerhet om att risken för fel under den fleråriga utgiftsperioden på årsbasis kommer att ligga inom ett intervall på 2–5 %

med det slutliga målet att uppnå en kvarstående felfrekvens som ligger så nära 2 % som möjligt i samband med avslutandet av de fleråriga programmen när de finansiella konsekvenserna av alla revisioner, korrigeringar och åtgärder för återkrav har beaktats.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Kommissionen kommer att säkerställa att det gemensamma företaget för halvledare tillämpar förfaranden för bedrägeribekämpning i alla skeden av förvaltningsprocessen.

Kommissionen kommer att se till att lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp och vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

Revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision på grundval av handlingar och kontroller på plats hos alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsmedel inom ramen för programmet.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får enligt förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering för att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal eller bidragsbeslut eller ett avtal om unionsfinansiering. De gemensamma företagen måste också ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Europeiska åklagarmyndigheten får genomföra utredningar i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i rådets förordning (EU) 2017/193923 för att utreda brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
		utgifter
Rubrik i
Rubrik i				från
den				från
fleråriga				kandidatlän	från andra	övriga inkomster
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.76	länder77	potentiella	tredjeländ	särskilda
n		diff.76	länder77	potentiella	er	särskilda
				kandidater	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				78

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.


[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.


[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.

•Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i		utgifter


den				från		övriga inkomster
fleråriga				från
fleråriga				kandidatlän	från andra
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.	länder	der och	tredjeländ	särskilda
n		diff.	länder	potentiella	er	särskilda
				potentiella	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				kandidater

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.


[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.


[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

																					Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen					Nummer		2


GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik				År		År	År			År		År		År			År		Post			TOTALT
				År		År	År			År		År		År			År		Post		Budgetram 2028–
			2028		2029		2030	2031			2032		2033		2034			2034			Budgetram 2028–
			2028		2029		2030	2031			2032		2033		2034			2034			2034

	Driftsanslag

Budgetpost [EKF]	Åtaganden	(1a)	30,000				20,000				10,000				10,000						70,000
Budgetpost [EKF]
	Betalningar	(2a)	18,000		6,000		15,000	7,000			8,000		4,000		7,000			5,000			70,000
	Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program79
Budgetpost		(3)																			0

TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+		30,000			20,000					10,000				10,000					70,000
	Åtaganden	3		30,000			20,000					10,000				10,000					70,000
		3
för GD
för GD
Kommunikationsn	Betalningar	=2a+2b+		18,000		6,000	15,000		7,000			8,000		4,000		7,000			5,000		70,000
ät, innehåll och	Betalningar	3		18,000		6,000	15,000		7,000			8,000		4,000		7,000			5,000		70,000
ät, innehåll och
teknik
				År		År	År				År			År			År			År		Post	T

79Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

																				O
																				T
																				A
																				L
																				T
																				B
																				u
																				d
																				g
																				e
																				t
			2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2034			r
																				a
																				m
																			2
																			0
																			2
																			8
																				–
																			2
																			0
																			3
																			4
																				7
																				0
	Åtaganden	(4)		30,000				20,000				10,000				10,000				,
	Åtaganden	(4)		30,000				20,000				10,000				10,000				0
																				0
																				0
TOTALA																				0
driftsanslag																				7
																				0
	Betalningar	(5)		18,000		6,000		15,000		7,000		8,000		4,000		7,000		5,000		,
	Betalningar	(5)		18,000		6,000		15,000		7,000		8,000		4,000		7,000		5,000		0
																				0
																				0
																				0

TOTALA anslag av administrativ
natur som		finansieras			genom	(6)																						0
ramanslagen för särskilda program

																												7
TOTALA anslag																												0
TOTALA anslag																											,
inom ramen för				Åtaganden		=4+6	30,000					20,000					10,000				10,000						,
inom ramen för				Åtaganden		=4+6	30,000					20,000					10,000				10,000						0
RUBRIK 2																											0
RUBRIK 2																											0
																											0
																											0
																												7
i den fleråriga																												0
i den fleråriga				Betalningar		=5+6	18,000		6,000			15,000			7,000		8,000		4,000		7,000			5,000			,
budgetramen				Betalningar		=5+6	18,000		6,000			15,000			7,000		8,000		4,000		7,000			5,000			0
budgetramen																											0
																											0
																											0
						År		År		År				År		År			År		År		Post			TO
						År		År		År				År		År			År		År		Post			TA
																										TA
																										LT
																										Bud
																										getr
						2028	2029		2030				2031		2032			2033		2034		2034				am
						2028	2029		2030				2031		2032			2033		2034		2034			202
																									202
																										8–
																									203
																									4
TOTALA		Åtaganden			(4)	30,000		0,000			20,000		0,000			10,000		0,000		10,000						70,0
		Åtaganden			(4)	30,000		0,000			20,000		0,000			10,000		0,000		10,000						00
																										00
driftsanslag
		Betalningar			(5)	18,000		6,000			15,000		7,000			8,000		4,000		7,000			5,000			70,0
		Betalningar			(5)	18,000		6,000			15,000		7,000			8,000		4,000		7,000			5,000			00
																										00
TOTALA	anslag			av
TOTALA	anslag			av
administrativ	natur			som
finansieras			genom		(6)
ramanslagen	för särskilda
program

		TOTALA
	anslag inom		Åtaganden		=4+		30,000		0,000			20,000			0, 000				10,000		0,000		10,000				70,0
		ramen för	Åtaganden		6		30,000		0,000			20,000			0, 000				10,000		0,000		10,000				70,0
					6																							00

	RUBRIK 2
	RUBRIK 2
	i den fleråriga		Betalningar		=5+		18, 000		6,000			15,000			7,000				8,000		4,000		7,000			5,000	70,0
	budgetramen		Betalningar		6		18, 000		6,000			15,000			7,000				8,000		4,000		7,000			5,000		00
					6

									År		År			År				År		År		År		År		Post				T
									År		År			År				År		År		År		År		Post				O
																														O
																														T
																														A
																														L
																														T
																														B
																														u
																														d
																														g
																														e
																														t
								2028		2029			2030			2031			2032		2033		2034		2034					r
								2028		2029			2030			2031			2032		2033		2034		2034					a
																														a
																														m
																													2
																													0
																													2
																													8
																														–
																													2
																													0
																													3
																													4
																															7
	•	TOTALA																													0
	•	TOTALA																												,
	driftsanslag (alla			Åtaganden		(4)			30,000		0,000			20,000			0,000			10,000		0,000		10,000		0,000				,
	driftsanslag (alla			Åtaganden		(4)			30,000		0,000			20,000			0,000			10,000		0,000		10,000		0,000				0
	driftsposter)																													0
	driftsposter)																													0
																														0
																														0
SV															17																	SV

															7
															0
			Betalningar		(5)	18,000	6,000	15,000	7,000	8,000	4,000	7,000	5,000	,
			Betalningar		(5)	18,000	6,000	15,000	7,000	8,000	4,000	7,000	5,000	0
														0
														0
														0
•	TOTALA		anslag	av
•	TOTALA		anslag	av											0
administrativ		natur		som										,
finansieras genom ramanslagen					(6)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0
för	särskilda	program		(alla										0
driftsrelaterade rubriker)														0
	TOTALA														7
	TOTALA														0
	anslag för		Åtaganden		=4+6	30,000	0,000	20,000	0, 000	10,000	0,000	10,000		,
rubrikerna 1–3														0
														0
														0
															7
i den fleråriga															0
i den fleråriga														,
budgetramen			Betalningar		=5+6	18,000	6,000	15,000	7,000	8,000	4,000	7,000	5,000	,
budgetramen														0


(referensbelopp)														0
(referensbelopp)														0

Rubrik i den fleråriga budgetramen		4	”Administrativa utgifter”80
GD: Kommunikationsnät, innehåll och teknik				År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
				År		År		År		År		År		År		År	Budgetram
			2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		Budgetram
			2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
 Personalresurser				1,972		1,972		1,972		1,972		1,972		1,972		1,972	13,804
 Övriga administrativa utgifter
 Övriga administrativa utgifter
TOTALT GD
Kommunikationsnät,				1,972		1,972		1,972		1,972		1,972		1,972		1,972	13,804
innehåll och teknik

	GD: Konkurrens			År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
				År		År		År		År		År		År		År	Budgetram
			2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		Budgetram
			2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
 Personalresurser				0,881		0,881		0,881		0,881		0,881		0,881		0,881	6,167
 Övriga administrativa utgifter
 Övriga administrativa utgifter
TOTALT GD	Anslag			0,881		0,881		0,881		0,881		0,881		0,881		0,881	6,167
Konkurrens	Anslag			0,881		0,881		0,881		0,881		0,881		0,881		0,881	6,167
Konkurrens

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga

budgetramen

(summa
åtaganden =	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	19,971
summa	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	19,971
summa
betalningar)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

80Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

			År		År		År		År		År		År		År		Post	TOTALT
			År		År		År		År		År		År		År		Post	Budgetram
		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2034		Budgetram
		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2034		2028–2034
TOTALA anslag för	Åtaganden		32,853		2,853		22,853		2,853		12,853		2,853		12,853		0,000	89,971
RUBRIKERNA 1–4	Åtaganden		32,853		2,853		22,853		2,853		12,853		2,853		12,853		0,000	89,971
RUBRIKERNA 1–4
i den fleråriga	Betalningar		20,853		8,853		17,853		9,853		10,853		6,853		9,853		5,000	89,971
budgetramen	Betalningar		20,853		8,853		17,853		9,853		10,853		6,853		9,853		5,000	89,971
budgetramen

Den beräknade inverkan på utgifter och personal för 2028 och därefter läggs till enbart i illustrativt syfte och säger ingenting om nästa fleråriga budgetram. Finansieringskällan och omfattningen av unionens finansiella åtagande för perioden efter 2027 förblir beroende av resultatet av de interinstitutionella förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2028–2034 och ska därefter fastställas genom det årliga budgetförfarandet. Alla anslag och personalanslag från och med 2028 är preliminära.

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och

output

Geno

 Typ81 msnitt liga

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 182…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

År

2028

Antal	Kostn.
	Kostn.

År

2029

Antal	Kostn.
	Kostn.

År

2030

Antal	Kostn.
	Kostn.

År

För in så många år som behövs för att redovisa

hur länge resursanvändningen påverkas (jfr

TOTALT

2031

avsnitt 1.6)

OUTPUT

Antal

antal

kostnad

Kost

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

TOTALT

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
ANTAGNA ANSLAG								2028–
ANTAGNA ANSLAG	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2028–
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2034
		RUBRIK 4

Personalresurser	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	19,971
Övriga administrativa utgifter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma för RUBRIK 4	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	19,971
		Utanför RUBRIK 4

Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 4	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	2,853	19,971

För att stödja arbetet med övervakning och krishantering får GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik ingå ett administrativt avtal med JRC för ungefär två heltidsekvivalenter, förutsatt att resurser och sakkunskap finns tillgängliga. Denna finansierings- och digitaliseringsöversikt för rättsakt innehåller ingen budget för ett sådant eventuellt administrativt avtal.

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter83

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	År	År	År
ANTAGNA ANSLAG	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i	12	12	12	12	12	12	12
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)	0	0	0	0	0	0	0

83Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

(indirekta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0

(direkta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka)
Andra budgetposter (ange vilka)	0	0	0	0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och
nationella experter finansierade		5	5	5	5	5	5	5
genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter		0	0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid		0	0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid
EU:s delegationer)
Post för admin.	• vid
Post för admin.	huvudkonto	0	0	0	0	0	0	0
stöd	huvudkonto	0	0	0	0	0	0	0
stöd	ret
	ret
	• vid EU:s
	• vid EU:s
[XX.01.YY.YY]	delegatione	0	0	0	0	0	0	0
	r
(kontraktsanställda och
nationella experter – indirekta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
(kontraktsanställda och
(kontraktsanställda och
nationella experter – direkta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
– rubrik 4
– rubrik 4
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
– utanför rubrik 4		0	0	0	0	0	0	0
– utanför rubrik 4

TOTALT		17	17	17	17	17	17	17

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Täcks av befintlig	Särskild ytterligare personal*
		personal vid
		kommissionens
		avdelningar

			Finansieras	Finansieras	Finansieras
			genom rubrik 4	genom BA-post	genom avgifter
			eller forskning

Tjänster	i	5	7	Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen		5	7
tjänsteförteckningen

Extern	personal
(kontraktsanställda,		2	3
nationella	experter,	2	3
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Vissa uppgifter	kan	utföras genom omplacering av personal som för närvarande
	arbetar med liknande uppgifter, t.ex. med anknytning till programtillsyn, kontakter
	med berörda parter och rapportering för forskning och utveckling och
	kapacitetsuppbyggnad inom pelare I.
	Ytterligare uppgifter enligt förslaget bör utföras av ytterligare personal, t.ex.
	fastställande och övervakning av strategiska projekt, inklusive övervakning av delmål
	och resultat, kontroller av efterlevnaden (statligt stöd, upphandling),
	gränsöverskridande		samordning med medlemsstaterna,	fastställande av stora
	utmaningar och övervakning genomförandet av dem, samordning av den
	administrativa (icke-finansiella) tillsynen, bedömning av regionala investeringsplaner,
	bedömning av ägande och kontroll av inhemska företag, samråd med europeiska
	nämnden för halvledare om strategiska projekt, rekommendationer från inhemska
	företag vid offentlig upphandling, samråd med alliansen i syfte att fastställa en
	gemensam strategi för halvledarteknik, råd om riskutsatta sektorer, inrättande av
	strategiska partnerskap med tredjeländer, vägledning om offentlig upphandling till
	medlemsstaterna och till upphandlande myndigheter, metodrekommendationer för
	riskbedömning	av	försörjningstryggheten, utförande av	krisberedskapsövningar,
	inrättande och underlättande av efterfrågeforum, stöd till gemensam design mellan
	halvledartillverkare och industriella användare i senare led, teknisk och rättslig
	vägledning för upphandling av system som integrerar innovativ halvledardesign och
	innovativa halvledarlösningar, säkerställande av samstämmighet mellan initiativ 2.0
	och nationella/regionala strategier, tillsyn över organisationen och rapporteringen till
	rådet/parlamentet,

Förslaget innebär dessutom ytterligare uppgifter med anknytning till plattformen förbindelser mellan företag i leveranskedjan för halvledare, t.ex. övervakning av leveranskedjor för halvledare, analys- och krisberedskapsfunktioner, utfärdande och hantering av begäranden om information samt kontroll och sammanställning av uppgifter före krisfasen, och sektorsövergripande samordning med branschintressenter.

En betydande del av ovannämnda ytterligare uppgifter kan genomföras genom omplacering av befintlig personal.

Extern personal	Se ovan.

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: Bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 4 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–3 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande, med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.

TOTALT	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
Anslag för	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
Anslag för								Budgetram
digital teknik								Budgetram
digital teknik								2028–2034
och it	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2028–2034
och it	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
RUBRIK 4
RUBRIK 4

It-utgifter		0	0	0	0	0	0	0	0
(centralt)		0	0	0	0	0	0	0	0
(centralt)

	Delsumma för	0	0	0	0	0	0	0	0
	RUBRIK 4	0	0	0	0	0	0	0	0
	RUBRIK 4
Utanför RUBRIK 4

It-utgifter inom
operativa
program som
inte omfattas av
kommissionens		0	0	0	0	0	0	0	0
administrativa		0	0	0	0	0	0	0	0
administrativa
självständighet
och
institutionella
befogenheter
	Delsumma
	utanför RUBRIK	0	0	0	0	0	0	0	0
	4

	TOTALT	0	0	0	0	0	0	0	0

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År	År	År	År	År	År	År	Totalt
2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	Totalt
2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Ange vilket organ

som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

				Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som		Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna84
Inkomstposter i den	förts in för det
Inkomstposter i den	förts in för det
årliga budgeten:	innevarande	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031	År 2032	År 2033	År 2034
	budgetåret	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031
	budgetåret

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

4.DIGITALA INSLAG

Detta avsnitt behandlar transeuropeiska digitala offentliga tjänster och deras gränsöverskridande interoperabilitetskrav.

4.1Krav med digital relevans

Beskriv på ett övergripande sätt kraven med digital relevans och relevanta kategorier (data, processdigitalisering och processautomatisering, digitala lösningar och/eller digitala offentliga tjänster)

84Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

	Hänvisnin			Aktörer som
	Hänvisnin	Beskrivning av	påverkas eller		Övergripande
	g till	Beskrivning av	påverkas eller		Övergripande	Kategorier
	g till	kravet		berörs av	processer	Kategorier
	kravet	kravet		berörs av	processer
	kravet			kravet
				kravet

		Ansökan om status		Europeiska
	Artikel 15	som europeiskt initiativ		kommissione	Tillämpning	Data
		inom halvledarteknik		n

		Medlemsstaterna ska
		inrätta ett enda		Medlemsstate		Data
		tillståndsförfarande		rna		Data
		tillståndsförfarande		rna
		grundat på en enda			Tillståndsgivnin	Digital lösning
	Artikel 22	ansökan som omfattar			Tillståndsgivnin	Processdigitaliserin
	Artikel 22	ansökan som omfattar		Nationella	g
		alla tillstånd som krävs			g
		alla tillstånd som krävs				g och
		för europeiska initiativ		behöriga		g och
		för europeiska initiativ		behöriga		automatisering
		inom halvledarteknik		myndigheter		automatisering
		inom halvledarteknik		myndigheter
		och strategiska projekt

		Medlemsstaterna ska
		inrätta en portal för		Medlemsstate
		gemensam åtkomst på		Medlemsstate
		gemensam åtkomst på		rna
		nationell nivå, för		rna		Processdigitaliserin
		nationell nivå, för
		inlämning av den enda			Tillståndsgivnin
	Artikel 24	inlämning av den enda			Tillståndsgivnin	g och
	Artikel 24	ansökan om tillstånd		Nationella	g	g och
		ansökan om tillstånd			g	automatisering
		för europeiska				automatisering
		för europeiska		behöriga
		anläggningar för		behöriga
		anläggningar för		myndigheter
		halvledarteknik och		myndigheter
		halvledarteknik och
		strategiska projekt.

		Strategisk kartläggning		Europeiska
	Artikel 33	av unionens		kommissione	Övervakning	Data
		halvledarsektor		n

		Inrättande av
		plattformen för				Digital lösning
	Artikel 34	förbindelser mellan		Privata	Datadelning	Digital lösning
	Artikel 34	företag i		aktörer	Datadelning	Data
		företag i		aktörer		Data
		leveranskedjan för
		halvledare

		Kommissionen ska i
		samråd med europeiska
		nämnden för
		halvledare regelbundet		Europeiska
		övervaka värdekedjan		Europeiska
	Artikel 35	övervaka värdekedjan		kommissione	Övervakning	Data
	Artikel 35	för halvledare i syfte		kommissione	Övervakning	Data
		för halvledare i syfte		n
		att identifiera faktorer		n
		att identifiera faktorer
		som kan störa,
		äventyra eller negativt
		påverka försörjningen
SV			27				SV

Hänvisnin			Aktörer som
Hänvisnin	Beskrivning av	påverkas eller		Övergripande
g till	Beskrivning av	påverkas eller		Övergripande	Kategorier
g till	kravet		berörs av	processer	Kategorier
kravet	kravet		berörs av	processer
kravet			kravet
			kravet

	av eller handeln med
	halvledare i unionen.

	Förebyggande		Europeiska
Artikel 38	informationsinsamling		kommissione	Rapportering	Data
			n

	Informationsinsamling		Europeiska
Artikel 41	under krisfasen		kommissione	Rapportering	Data
			n

4.2Data

Övergripande beskrivning av data som omfattas

	Hänvisning till	Standard och/eller
Typ av data	Hänvisning till	specifikation (i tillämpliga
Typ av data	kravet/kraven	specifikation (i tillämpliga
	kravet/kraven	fall)
		fall)

Uppgifter i samband med ansökan om
status som ett europeiskt initiativ	Artikel 15	Ej tillämpligt
inom halvledarteknik

Tillståndsansökningar	Artikel 22	Ej tillämpligt

Uppgifter som behövs för en
strategisk kartläggning av unionens	Artikel 33	Ej tillämpligt
halvledarsektor

Uppgifter inom ramen för plattformen
för förbindelser mellan företag i	Artikel 34	Ej tillämpligt
leveranskedjan för halvledare

Uppgifter som behövs för
övervakning av värdekedjan för	Artikel 35	Ej tillämpligt
halvledare

Förebyggande informationsinsamling	Artikel 38	Ej tillämpligt

Informationsinsamling under krisfasen	Artikel 41	Ej tillämpligt

Dataflöden

Övergripande beskrivning av dataflöden

	Typ av data	Hänvisning/hänvis		Aktör som	Aktör	som	Utlösan	Frekven
		ningar	till	tillhandahå	tar	emot	de	s	(i
							faktor	tillämpli
SV				28						SV

	dokumentet	ller data	data	för	ga fall)
				datautb
				yte

Uppgifter i
samband med
ansökan om			Europeiska	Ej	Ej
status som ett	Artikel 15	Industrin	kommissione	tillämpli	tillämpli
europeiskt			n	gt	gt
initiativ inom
halvledarteknik

Tillståndsansökni			Medlemsstat	Ej	Ej
ngar	Artikel 22	Industrin	Medlemsstat	tillämpli	tillämpli
ngar	Artikel 22	Industrin	erna	tillämpli	tillämpli
			erna	gt	gt
				gt	gt

Uppgifter som
behövs för en			Europeiska	Ej	Ej
strategisk			Europeiska	Ej	Ej
strategisk	Artikel 33	Industrin	kommissione	tillämpli	tillämpli
kartläggning av	Artikel 33	Industrin	kommissione	tillämpli	tillämpli
kartläggning av			n	gt	gt
unionens			n	gt	gt
unionens
halvledarsektor

Uppgifter inom
ramen för
plattformen för			Europeiska	Ej	Ej
förbindelser	Artikel 34	Industrin	kommissione	tillämpli	tillämpli
mellan företag i			n	gt	gt
leveranskedjan
för halvledare

Uppgifter som
behövs för			Europeiska	Ej	Ej
övervakning av	Artikel 35	Industrin	kommissione	tillämpli	tillämpli
värdekedjan för			n	gt	gt
halvledare

Förebyggande			Europeiska	Före	Ej
informationsinsa	Artikel 38	Industrin	kommissione	Före	tillämpli
informationsinsa	Artikel 38	Industrin	kommissione	krisfasen	tillämpli
mling			n	krisfasen	gt
mling			n		gt

Informationsinsa			Europeiska	Krisfase	Ej
mling under	Artikel 41	Industrin	kommissione	Krisfase	tillämpli
mling under	Artikel 41	Industrin	kommissione	n	tillämpli
krisfasen			n	n	gt
krisfasen			n		gt

Överensstämmelse med EU:s datastrategi

Förklara hur kravet/kraven överensstämmer med EU:s datastrategi

Detta lagstiftningsinitiativ ligger i linje med statliga myndigheters användning av privat

lagrade uppgifter (från företag till myndigheter – B2G) för att säkerställa evidensdrivna politiska beslut. Det digitala tillståndssystemet ska utformas för att säkerställa interoperabilitet och automatiskt utbyte av uppgifter mellan behöriga myndigheter, vidareutnyttjande av uppgifter och handlingar som redan innehas av myndigheter, en hög nivå av cybersäkerhet och informationsintegritet samt öppenhet och ansvarsskyldighet i tillståndsförfarandet.

Överensstämmelse med engångsprincipen

I artikel 22 föreskrivs inrättandet av ett enda tillståndsförfarande, på grundval av en enda ansökan som omfattar alla tillstånd som krävs för europeiska initiativ inom halvledarteknik och strategiska projekt.

4.3Digitala lösningar

Lämna för varje digital lösning en hänvisning till det eller de krav med digital relevans som rör lösningen, en beskrivning av den digitala lösningens föreskrivna funktion, uppgift om det organ som kommer att ansvara för den samt om andra relevanta aspekter som återanvändbarhet och tillgänglighet. Förklara också om den digitala lösningen kommer att stödjas av AI-teknik.

Digital

Hänvisni

Huvudsaklig

Ansvarigt

Hur

Använd

lösning

ng till

a föreskrivna

organ

tillgodoses

övervägs

ning av

kravet/k

funktioner

tillgänglighet

möjlighete

AI-

raven

en?

n till

teknik

återanvän

dning?

Tillståndsförf

aranden

genomförs

Det digitala

med

helt

Det

digitala

tillståndssy

digitala

tillståndssyste

stemet

bör

medel.

met

bör

utformas

Systemet

ska

utformas

för

att

tillhandahålla

Medlemsst

att

säkerställa

Digitalt

Artikel

ett

enda

aterna

användarvänli

vidareutnyt

användargrän

Nationella

ghet

och

tjande

tillståndss

och

ssnitt

som

behöriga

tillgänglighet

uppgifter

ystem

artikel 24

möjliggör

myndighet

för

alla

och

interaktion

sökande,

handlingar

med relevanta

inklusive

som redan

offentliga

personer

med

finns

hos

tjänster.

funktionsneds

offentliga

Det digitala

ättning.

myndighete

tillståndssyste

met

ska

möjliggöra

papperslös

Digital	Hänvisni	Huvudsaklig			Ansvarigt	Hur		Hur	Använd
lösning	ng till	a föreskrivna			organ	tillgodoses		övervägs	ning av
	kravet/k	funktioner				tillgänglighet		möjlighete	AI-
	raven					en?		n till	teknik
								återanvän
								dning?

		inlämning och
		spårning
		liksom
		papperslöst
		beslutsfattand
		e		av
		tillståndsansö
		kningar.

						Plattformen
		Plattformen				bör utformas
		bör	samla	in		för	att
B2B-		uppgifter från				säkerställa
B2B-		deltagande				användarvänli
plattform		deltagande				användarvänli
plattform		företag för att				ghet	och
för	Artikel	företag för att			Privata	ghet	och
för	Artikel	öka	insynen		Privata	tillgänglighet			//
leveransk	34	öka	insynen		aktörer	tillgänglighet			//
leveransk	34	och			aktörer	för	alla
edjan för		och				för	alla
edjan för		resiliensen		i		sökande,
halvledare		resiliensen		i		sökande,
halvledare		leveranskedja				inklusive
		leveranskedja				inklusive
		n		för		personer	med
		halvledare.				funktionsneds
						ättning.

Digitalt tillståndssystem

Digital och/eller sektoriell			Beskrivning av överensstämmelse
politik (i tillämpliga fall)			Beskrivning av överensstämmelse
politik (i tillämpliga fall)

EU:s cybersäkerhetsram			Det nationella digitala tillståndssystemet bör utformas för att
			säkerställa en hög nivå av dataskydd, cybersäkerhet och
			informationsintegritet.

Europeiska			Ett nationellt digitalt tillståndssystems gemensamma
företagsplånböcker			åtkomstpunkt ska använda de europeiska företagsplånböckerna.

B2B-plattform för leveranskedjan för halvledare

Digital och/eller sektoriell			Beskrivning av överensstämmelse
politik (i tillämpliga fall)			Beskrivning av överensstämmelse
politik (i tillämpliga fall)

EU:s cybersäkerhetsram			Plattformen för förbindelser mellan företag i värdekedjan för
			halvledare ska utformas för att säkerställa en hög nivå av

dataskydd, cybersäkerhet och informationsintegritet.

4.4Interoperabilitetsbedömning Ej tillämpligt

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande Ej tillämpligt