Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram med åtgärder för att stärka Europas moln- och AI-ekosystem (förordningen om moln- och AI-utveckling) (EU-dokument COM(2026) 502)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram med åtgärder för att stärka Europas moln- och AI-ekosystem (förordningen om moln- och AI-utveckling)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 3.6.2026

COM(2026) 502 final

2026/0138 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en ram med åtgärder för att stärka Europas moln- och AI-ekosystem (förordningen om moln- och AI-utveckling)

{SEC(2026) 502 final} - {SWD(2026) 502 final} - {SWD(2026) 503 final} (Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Under de senaste åren har teknik, tjänster och tillämpningar som bygger på moln- och AI- lösningar utvecklats från nya begrepp till oumbärliga pelare i vår ekonomi och i vårt samhälle. AI skapar helt nya möjligheter inom allt från automatisering och datadrivet beslutsfattande till individanpassade tjänster, medan molntjänster tillhandahåller de datorresurser, programvarukomponenter och gränssnitt som krävs för en effektiv utveckling och distribution av AI. Den snabba spridningen av AI har lett till en helt ny och växande efterfrågan på datorkapacitet. Följaktligen är datainfrastruktur inte längre bara en teknisk tillgång, utan en strategisk resurs som är avgörande för unionens ekonomiska säkerhet, suveränitet, resiliens och konkurrenskraft.

Som anges i Mario Draghis rapport The future of European competitiveness måste EU behålla fotfästet på områden där teknisk suveränitet är en nödvändighet, till exempel inom säkerhet och kryptering (”suveräna molnlösningar”), och minska sina kritiska externa beroendeförhållanden genom att stärka den inhemska kapaciteten och infrastrukturen för moln- och AI-lösningar. I detta syfte uppmanas kommissionen i Draghis rapport att vidta riktade åtgärder för att återta och behålla kontrollen över data- och molntjänsterna, utöka den inhemska datorkapaciteten och inrätta en robust ekonomisk och talangbaserad ram för att främja innovation.

Dessa mål fastställdes senare i den europeiska handlingsplanen för AI-kontinenten, vilken omfattade en strategisk färdplan så att Europa blir ledande inom artificiell intelligens. För att uppnå detta krävs en koppling mellan fem olika nyckelområden: datainfrastruktur, data, färdigheter, utveckling och antagande av AI-algoritmer samt förenkling av regelverket. Den pågående utvecklingen av AI-fabriker och AI-gigafabriker syftar till att säkerställa en allmän tillgång till nästa generations datorresurser för europeiska företag och forskare som kräver en hög AI-kapacitet. Som ett komplement till detta måste EU utöka sin moln- och datorcentralkapacitet för att stödja utbyggnaden och spridningen av AI.

Unionens begränsade datorcentralkapacitet utgör ett betydande hot mot dess förmåga att dra nytta av den digitala omställningen och införa AI-drivna lösningar, särskilt sådana som kräver datakapacitet med låg latens. Det finns flera hinder för ett snabbt införande av datorcentraler i EU. I takt med att efterfrågan på lagring och behandling av data fortsätter att öka, särskilt på grund av den ökande arbetsbördan på AI-området, gör bristen på datorcentralkapacitet i EU att europeiska företag tvingas hantera kritiska arbetsbördor via utländsk infrastruktur för hyperskalning. Detta gör EU till en mindre attraktiv marknad för teknikinvesteringar än regioner med större och billigare datorresurser.

Den nuvarande marknaden för moln- och AI-lösningar kännetecknas av ett uttalat beroende av en mindre grupp leverantörer från tredjeländer. Trots att EU:s marknad för molntjänster uppvisar en kraftig tillväxt minskade EU-leverantörernas marknadsandel från 29 % 2017 till 15 % 2022 för att därefter stagnera.

För närvarande kontrollerar tre hyperskalande företag utanför EU mer än 70 % av den europeiska molnmarknaden. De stora aktörerna på marknaden omfattas av tredjeländers jurisdiktioner som tillämpar lagar med extraterritoriell verkan, däribland lagar som föreskriver tillgång till och överföring av uppgifter som kan strida mot EU:s ramar för grundläggande rättigheter och dataskydd. Detta beroende gör även att europeiska användare utsätts för risker

i samband med driftsavbrott, särskilt i scenarier där ensidiga beslut av tredjelandsaktörer skulle kunna hindra tillhandahållandet av tjänster.

Samtidigt har Europa en forsknings- och utvecklingskapacitet i världsklass, livskraftiga grupper som arbetar med öppen källkod och en stark industriell bas för moln- och AI- lösningar, vilken dock till stor del är outnyttjad.

Mot denna bakgrund har kommissionen utarbetat ett förslag till en förordning om moln- och AI-utveckling (förslaget), vilket syftar till att ta itu med den begränsade och geografiskt koncentrerade tillgången till datorkapacitet i EU och de risker som är förknippade med beroendet av moln- och AI-lösningar som tillhandahålls av leverantörer utanför Europa. Syftet med förslaget är att

(1)öka datorkapaciteten och den AI som utvecklas och används i EU genom innovativ och hållbar teknik för moln- och AI-lösningar,

(2)säkerställa attraktiva villkor för utbyggnaden av hållbar och innovativ datorkapacitet i hela unionen,

(3)hantera frågor som rör moln- och AI-lösningarnas datasuveränitet och driftskontinuitet,

(4)bidra till att skydda den allmänna ordningen genom att göra tillhandahållandet av molntjänster mer motståndskraftigt, särskilt inom den offentliga sektorn.

Förslaget svarar mot behovet av en samordnad ”ekosystemstrategi” för att öka EU:s konkurrenskraft och motståndskraft på moln- och AI-området. I förslaget kombineras åtgärder på utbudssidan för att öka den inhemska kapaciteten, åtgärder på efterfrågesidan för att skynda på införandet samt insatser för att främja innovation och investeringar i moln- och AI- teknik. Särskild tonvikt läggs vid öppen källkod som en hävstång för att stärka den tekniska suveräniteten i linje med EU:s strategi för öppen källkod, vilken syftar till att främja öppna europeiska alternativ i hela den europeiska teknikstacken.

För det första ger förslaget stöd till projekt som är resultatet av det forsknings- och innovationsinitiativ som inletts inom denna ram och som genomförts tillsammans med medlemsstaterna. Detta initiativ kommer att integrera nätverk, moln, AI och programvara i sammanhängande ekosystem för att

(1)hantera framtida utmaningar för en energieffektiv datainfrastruktur,

(2)öka självständigheten i hela molnstacken,

(3)öka EU:s kapacitet inom avancerad AI-teknik såsom banbrytande AI, fysisk AI och industriell AI,

(4)säkerställa införandet av moln- och AI-lösningar i den offentliga och privata sektorn.

I förslaget läggs särskild tonvikt vid storskaliga, sektorsövergripande initiativ med inriktning på de mest strategiska tekniska och industriella utmaningarna (”stora utmaningar”). Förslaget visar att denna insats är genomförbar och banar väg för liknande initiativ i framtiden, vilket skapar förutsättningar för investeringar i nästa generations infrastruktur och teknik.

För det andra syftar förslaget till att motverka den växande klyftan i datorcentralernas kapacitet genom en ram som förenklar och harmoniserar införandet av datorcentraler i hela EU, samtidigt som deras hållbarhet säkerställs. Målet är att tredubbla EU:s kapacitet under de kommande fem till sju åren och nå den kapacitet som krävs senast 2035 med en balanserad geografisk utbyggnad i medlemsstaterna. För att stödja detta omfattar förslaget en mekanism för att identifiera och stödja strategiska projekt för datorcentraler som har en betydande

inbyggd innovationskapacitet och hållbarhet eller som bidrar till en balanserad fördelning av datorkapaciteten.

För det tredje syftar förslaget till att minska riskerna med EU:s beroende av tredjeländer för molntjänster genom införandet av en enda EU-omfattande suveränitetsram. I förslaget ingår en harmoniserad och kontrollerbar uppsättning kriterier på olika nivåer av molntjänsternas suveränitet. Förslaget omfattar även en ram för bedömning och formellt erkännande av tjänster på en viss nivå av suveränitet. Slutligen åläggs medlemsstaterna att göra riskbedömningar av suveräniteten för att avgöra vilka delsektorer och användningsfall som bör betjänas av tjänster som är anpassade till respektive nivå av suveränitet för att säkerställa ett lämpligt skydd vad gäller datasekretess, garantera den operativa självständigheten och förhindra skador som kan undergräva den allmänna ordningen.

Genom att komplettera översynen av förordningen om cybersäkerhet (CSA2), vilken behandlar risker i leveranskedjan, säkerställer förslaget att upphandlande myndigheter kan använda suveräna molntjänster. Tillsammans fyller förslaget och förordningen om cybersäkerhet de långvariga luckorna när det gäller suveränitet och icke-tekniska risker. Samtidigt är det viktigt att molntjänsterna i Europa uppfyller höga cybersäkerhetsstandarder, vilket kräver en robust cybersäkerhetsram som kan lösa dagens geopolitiska säkerhetsutmaningar på ett heltäckande sätt. I detta rättsliga sammanhang kommer arbetet med den europeiska ordningen för cybersäkerhetscertifiering av molntjänster (EUCS) att återupptas.

Slutligen ger förslaget de upphandlande myndigheterna en ram så att de kan fatta välgrundade inköpsbeslut och utnyttja sin köpkraft för att minska befintliga beroenden, bland annat genom användning av sektorsspecifika tilldelningskriterier för EU-mervärde och gemensam upphandling för att främja innovation och tillväxt, med fokus på att skapa konkreta möjligheter för mindre EU-baserade leverantörer.

De åtgärder som beskrivs i förslaget lägger grunden för ett motståndskraftigt och högpresterande ekosystem för moln och AI inom EU. De säkerställer att Europa inte bara blir ett konsumtionsområde för avancerad digital teknik, utan ett globalt nav för tillförlitlig, suverän och skalbar digital infrastruktur som kan forma standarderna, kapaciteten och marknaderna för nästa tekniska våg.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Dataförordningen omfattar emellertid inte några åtgärder för att forma ett mer konkurrenskraftigt utbud av europeiska molntjänster eller uppmuntra en mer diversifierad uppsättning leverantörer av molntjänster att ta sig in på marknaden.

Dataförordningen banar väg för en möjlig minskning av beroendet av leverantörer utanför EU, men leder inte till en mer suverän och betrodd sektor för molntjänster i EU. Förordningens bestämmelser om molntjänstebyte och interoperabilitet gör emellertid att användarna i högre grad kan anlita europeiska molntjänster. Dataförordningen fungerar därför som en möjliggörande faktor för förslaget.

Förslaget är även förenligt med förordningen om digitala marknader (DMA). Förordningen om digitala marknader omfattar molntjänster som en central plattformstjänst,

vilket innebär att leverantörer av molntjänster som utsetts till grindvakter måste fullgöra ett antal skyldigheter för att öka rättvisan och öppenheten på marknaden. Hittills har ingen leverantör av molntjänster utsetts till grindvakt för sina tjänster. Den 18 november 2025 inledde kommissionen emellertid tre marknadsundersökningar avseende molntjänster enligt förordningen om digitala marknader. Två av dessa marknadsundersökningar kommer att bedöma huruvida de berörda leverantörerna bör utses till grindvakter för sina molntjänster (dvs. om de fungerar som viktiga förbindelser mellan företagsanvändare och slutanvändare). Den tredje marknadsundersökningen kommer att bedöma om förordningen om digitala marknader på ett effektivt sätt kan hantera metoder som begränsar konkurrenskraften och rättvisan inom sektorn för molntjänster i EU.

Även om vissa leverantörer av molntjänster skulle kunna regleras både enligt detta förslag och enligt förordningen om digitala marknader har förordningen om digitala marknader andra mål som inte inbegriper några åtgärder för att aktivt främja användningen av suveräna molntjänster. Förordningen om digitala marknader syftar endast till att upprätthålla och främja en rättvis och öppen marknad för molntjänster i unionen genom att reglera specifika beteenden hos företag som utsetts till grindvakter, och den ligger därmed på en annan nivå än förslaget, vilket är inriktat på utbyggnad och användning av de tjänster som tillhandahålls.

Förslaget stärker även de centrala målen i förordningen om artificiell intelligens. Förordningen om artificiell intelligens harmoniserar reglerna för AI-system och AI-modeller för allmänna ändamål som ska släppas ut på EU-marknaden för att förbättra den inre marknadens funktion och främja användningen av människocentrerad och tillförlitlig AI längs hela värdekedjan. Förordningen om artificiell intelligens säkerställer en hög skyddsnivå vad gäller hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter. Den omfattar inte några suveränitetsaspekter.

Förslaget kompletterar även EU:s större ram för den digitala politiken, däribland EU:s strategi för öppen källkod, policyprogrammet för det digitala decenniet och strategin för AI-tillämpningar.

I EU:s strategi för öppen källkod föreslås att en öppen källkod ska främjas för suveränitet, konkurrenskraft och säkerhet genom en rad riktade åtgärder, varav vissa även föreslås i förordningen om moln- och AI-utveckling.

Policyprogrammet för det digitala decenniet är inriktat på fyra centrala punkter som tillsammans utgör programmets mål, närmare bestämt i) en digitalt kompetent befolkning och en högkvalificerad digital yrkeskår, ii) säker och hållbar digital infrastruktur, iii) digital omställning av företag, och iv) digitalisering av offentliga tjänster. Policyprogrammet för det digitala decenniet har som specifikt mål att övervaka utbyggnaden av kantdatornoder, men omfattar varken något mål för att mäta framstegen i utbyggnaden av datorkapacitet eller datorcentraler i EU eller några konkreta stödåtgärder för utbyggnaden. Detta förslag kompletterar policyprogrammet för det digitala decenniet genom att utnyttja den befintliga årliga övervakningen och därigenom skapa synergieffekter med den befintliga ramen. Det bidrar även till att uppfylla de fyra centrala punkterna i policyprogrammet, särskilt genom konkreta åtgärder för att utveckla innovativ AI-främjande teknik, bygga ut datorkapaciteten och skapa en förtroenderam för en ökad användning av moln- och AI-lösningar.

I strategin för AI-tillämpningar fastställs konkreta åtgärder för att ta vara på AI:s förändringspotential, med fokus på att främja införandet inom viktiga industrisektorer och i den offentliga sektorn. Strategin omfattar även stödåtgärder för att stärka EU:s tekniska suveränitet och hantera de övergripande utmaningarna i samband med utveckling och införande av AI. Förslaget underbygger dessa mål och bidrar till deras genomförande genom

att införa riktade åtgärder som syftar till att stödja utvecklingen och spridningen av moln- och AI-lösningar, öka tillgången till datorkapacitet och bygga upp förtroendet för molntjänster.

Förslaget är helt förenligt med EU:s meddelande om en internationell digital strategi från juni 2025. Det skapar en öppen, icke-diskriminerande plan för digitalt oberoende som gör att EU kan bygga upp motståndskraftiga, suveräna teknikinfrastrukturer på hemmaplan, samtidigt som det utgör en tillförlitlig och rättsligt sund modell för internationella partnerskap och multilateral styrning med andra länder. Förslaget är helt förenligt med unionens internationella åtaganden och partnerskap, och kommer att säkerställa tillträde till den inre marknaden för enheter från partnerländer som uppfyller unionens säkerhetskrav.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget kompletterar EU:s större politiska ram för cybersäkerhet och digital motståndskraft.

Förslaget måste läsas tillsammans med förslaget till översyn av förordningen om halvledare, vilket omfattar åtgärder för att främja investeringar i avancerade halvledare, öka försörjningskedjans motståndskraft och skapa efterfrågan genom ökat samarbete mellan leveranskedjan och slutmarknaderna för halvledare.

Nätverks- och informationssäkerhetsdirektivet (NIS2) förbättrar hanteringen av cybersäkerhetsrisker hos leverantörer av molntjänster och datorcentraler i EU, vilket leder till ett ökat förtroende. Det innehåller emellertid inte några åtgärder för att främja spridningen och användningen av sådana tjänster och är helt inriktat på teknisk cybersäkerhet i stället för allmännare överväganden om suveränitet.

Som förklarats tidigare fungerar förslagets överväganden om suveränitet som ett komplement till förordningen om cybersäkerhet när det gäller förordningens inriktning på molnsäkerhet. Certifiering enligt förordningen om cybersäkerhet kan omfatta tekniska kriterier för cybersäkerhet, men lämpar sig inte för hanteringen av suveränitetsfrågor utöver dessa tekniska delar. Under tiden har Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa) arbetat med att utveckla en europeisk ordning för cybersäkerhetscertifiering av molntjänster (EUCS), vilken ännu inte har antagits. När ordningen har slutförts skulle den kunna användas inom ramen för suveräna molntjänster som ett sätt att säkerställa att en granskad tjänst uppfyller de högsta cybersäkerhetskraven. Vidare innebär den föreslagna översynen av förordningen om cybersäkerhet att tillförlitligheten i IKT-leveranskedjan för hårdvara och programvara stärks.

Förslaget stöder även målen i förordningen om digital operativ motståndskraft (DORA). I förordningen om digital operativ motståndskraft fastställs efterlevnadskrav för leverantörer av molntjänster. Förordningen är indirekt tillämplig på leverantörer av molntjänster som tillhandahåller tjänster till angivna finansiella enheter eller har en tillräckligt viktig roll när det gäller den operativa motståndskraften. Den har en sektoriell räckvidd och är specifikt framtagen för finanssektorn. Enligt förordningen om digital operativ motståndskraft ska leverantörer av molntjänster genomföra IKT-riskhantering och utföra regelbundna tester av incidenthanteringen för att uppfylla kraven för kritisk tredjepartsleverantörer av IKT-tjänster. De berörda finansinstituten, vilka kan vara offentliga, måste tillämpa tillbörlig aktsamhet gentemot de leverantörer av molntjänster som de samarbetar med.

Förslaget stöder även målen i EU:s strategi för en beredskapsunion, där kritisk digital infrastruktur identifieras som en systemrisk och där ett myndighetsövergripande tillvägagångssätt efterfrågas för att säkerställa de grundläggande tjänsternas kontinuitet i krissituationer. Den ram för suveränitet som inrättas genom den här förordningen, särskilt mekanismen för riskbedömning i artikel 29, bidrar direkt till strategins digitala beredskapsdimension genom att säkerställa att de molntjänster och AI-tjänster som ligger till grund för katastrofhantering, samordning av civilskydd och katastrofinsatser tillhandahålls på

lämplig unionsnivå. Förslaget är därför förenligt med, och ger stöd till, unionens övergripande politiska mål när det gäller motståndskraft och beredskap.

Förslaget är förenligt med befintliga bestämmelser om behandlingen av personuppgifter, däribland den allmänna dataskyddsförordningen och ramen för dataskydd mellan EU och Förenta staterna. Även om ramen för dataskydd mellan EU och Förenta staterna avser transatlantiska dataöverföringar undanröjer den inte suveränitetsproblemen när det gäller beroendet av leverantörer från tredjeländer. Förslaget fungerar därför som ett komplement till ramen för dataskydd mellan EU och Förenta staterna, eftersom suveränitetsbegreppet går utöver dataöverföringar och även avser det operativa oberoendet.

Förslaget kompletterar även direktiven om offentlig upphandling. EU:s offentliga myndigheter är starkt beroende av leverantörer av molntjänster från länder utanför EU, och de tillhörande problemkällorna kräver en nyanserad och målinriktad sektorsstrategi som inte täcks av de befintliga direktiven om offentlig upphandling och som skulle vara svår att införliva i en övergripande strategi. I förslaget föreskrivs därför en sektorsspecifik strategi för suveränitet vars många olika skikt inte kan hanteras inom det övergripande regelverket med allmänna principer för utformningen av upphandlingsförfaranden. Förslaget omfattar kompletterande tilldelningskriterier som även är anpassade till molntjänsternas särdrag och de kritiska beroendena av tredjeländer inom denna sektor.

Förslaget kompletterar förordningen om digitala nätverk, vilken stöder utvecklingen av robusta, snabba, säkra och avancerade digitala nätverk och därmed kan gynna utbyggnaden av datorcentraler i EU, för vilka höghastighetsuppkoppling, gigabitkonnektivitet eller ännu snabbare dataöverföring är en förutsättning. Förslaget utgår från de framsteg som gjorts genom förordningen om digitala nätverk när det gäller konnektivitet, och det är därför inriktat på utbyggnaden av datorcentralernas kapacitet och inte på den föregående eller samtidiga utbyggnaden av den nödvändiga konnektivitetsinfrastrukturen. I förordningen om digitala nätverk behandlas även nätinfrastrukturens konvergens, inbegripet i scenarier där en leverantör av molntjänster driver ett elektroniskt kommunikationsnät som hittills inte har omfattats av skyldigheter enligt den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation, även om det omfattas av dess tillämpningsområde. Förordningen om digitala nätverk kommer därför att klargöra förfarandena för konnektivitet mellan leverantörer av olika nätverk och andra marknadsaktörer inom ett bredare samarbete i ekosystemet.

Förslaget bidrar till målen i energieffektivitetsdirektivet när det gäller att vägleda datorcentralindustrin mot ökad energieffektivitet. Vid sidan av överväganden kring öppenhet och anseende skapar förslaget emellertid inte några incitament för operatörer av datorcentraler att förbättra sina hållbarhetsprestanda, och det innehåller inte några åtgärder för att påskynda införandet av hållbara datorcentraler över hela EU eller öka de tillhörande investeringarna.

Motsvarande gäller för EU:s uppförandekod om energieffektivitet vid datacentrum, vilken inte avser åtgärder för att inrätta en datorcentral utan i stället är helt inriktad på dess drift. Förslaget innehåller därför åtgärder för att stimulera införandet av energieffektiva datorcentraler i linje med den strategiska färdplanen för digitalisering och AI inom energisektorn, vilken syftar till att optimera energiförbrukningen inom digital teknik och samtidigt påskynda den gröna och den digitala omställningen i EU. För att identifiera vilka datorcentraler som är hållbara hänvisar förslaget till det betygssystem som tagits fram inom ramen för energieffektivitetsdirektivet.

Förslaget kompletterar även det europeiska kraftnätspaketet, vilket syftar till att säkerställa att nät finns på plats och kan hantera framtida belastningar på ett övergripande sätt. I detta avseende är förslaget inriktat på datorcentraler som slutmottagare av nätkapacitet för att

säkerställa att datorcentralerna planeras efter nättillgången, att information utbyts i tillräckligt god tid inför nätplaneringen och att datorcentralerna kan anslutas vid rätt tidpunkt.

I det europeiska kraftnätspaketet fastställs olika sätt på vilka medlemsstaterna kan påskynda nätanslutningar, däribland genom en effektivare kö för nätanslutning, till exempel genom att ta hänsyn till ett projekts mognadsgrad och nätvänliga användningsområden i stället för att använda först till kvarn-principen. Förslaget utgår från dessa överväganden.

Förslaget kompletterar även direktivet om förnybar energi. Datorcentraler kan dra nytta av en ökad tillgång till och lagring av förnybar energi även om de inte själva omfattas av direktivet. Närheten till accelerationsområden för förnybar energi skulle också kunna vara en relevant faktor för en snabbare utbyggnad av datorcentraler.

I förordningen om acceleration av industrins omställning föreslås åtgärder för att påskynda tillståndsgivningen, bland annat genom att fastställa principen om ”ett projekt, ett förfarande” och inrätta ett enda digitalt förfarande för hela tillståndsprocessen. Enligt förordningen om acceleration av industrins omställning ska medlemsstaterna även utse minst ett accelerationsområde eller kluster för industriell tillverkning där ytterligare åtgärder tillämpas för att underlätta företagande, däribland prioriterad tillgång till material och tillgång till EU-finansiering. Eftersom de föreslagna accelerationsåtgärderna endast gäller för tillverkningsanläggningar, och inte tar hänsyn till datorcentralernas särskilda behov eller fördelar, har de emellertid utelämnats från tillämpningsområdet för förordningen om acceleration av industrins omställning. För att hantera dessa skillnader kompletterar förslaget de allmänna åtgärderna för acceleration av industrins omställning med åtgärder som är anpassade till ett påskyndat införande av datorcentraler.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), vilken ger EU befogenhet att anta åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion genom harmonisering av nationella bestämmelser.

Införandet av datorcentraler har för närvarande en fragmenterad karaktär på grund av olika nationella strategier för kapacitetsutbyggnad, hållbarhetskrav och tillståndsförfaranden. Dessa riskerar att skapa rättsliga skillnader som skulle kunna undergräva den inre marknaden.

Olika förfaranden för offentlig upphandling av molntjänster och inkonsekventa kriterier för suveränitet kan begränsa leverantörernas handlingsutrymme i medlemsstaterna, vilket i sin tur kan leda till en ineffektiv marknad och orättvisa konkurrensvillkor.

Med tanke på dessa utmaningar är ett ingripande på EU-nivå i form av ett lagstiftningsförslag motiverat enligt artikel 114 i EUF-fördraget, eftersom det syftar till att undanröja hinder för den inre marknaden och skapa lika villkor för leverantörer av molntjänster.

Förslaget bygger dessutom på artikel 173.3 i EUF-fördraget, vilken utgör den rättsliga grunden för åtgärder som syftar till att stärka EU:s industriella konkurrenskraft och innovationsförmåga. Den nuvarande bristen på datorkapacitet i EU begränsar de europeiska industriernas möjligheter att dra full nytta av moln- och AI-tekniken, särskilt den som kräver högpresterande datorsystem med låg latens. Genom att öka tillgången till energieffektiv datorkapacitet och främja utvecklingen och användningen av banbrytande moln- och AI- teknik bidrar detta initiativ direkt till att stärka Europas industriella konkurrenskraft och tekniska ledarskap i linje med målen i artikel 173.3 i EUF-fördraget.

Med tanke på förslagets dubbla mål att motverka snedvridningar av den inre marknaden och stärka EU:s industriella konkurrenskraft kommer det att antas som ett enda lagstiftningsinstrument enligt den kumulativa rättsliga grunden i artiklarna 114 och 173.3 i EUF-fördraget. Denna gemensamma rättsliga grund möjliggör en enhetlig lagstiftning som svar på de sammanlänkade utmaningarna med marknadsfragmentering och strategisk industriell kapacitetsuppbyggnad inom EU:s moln- och AI-ekosystem.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Insatser på EU-nivå har ett betydande mervärde när det gäller att ta itu med problemet med begränsad och geografiskt koncentrerad tillgång till datorkapacitet. Genom en gemensam strategi för att påskynda utbyggnaden av datorcentraler möjliggör insatserna en enhetlig planering och utbyggnad av datorkapaciteten på ett geografiskt balanserat sätt, samtidigt som de förhindrar en kapplöpning mot botten och minskar regelverkens komplexitet för investerare och operatörer av datorcentraler.

EU har en unik möjlighet att se till att investerings- och utbyggnadspolitiken återspeglar kollektiva prioriteringar och undvika fragmentering. Insatser på EU-nivå skulle säkerställa att alla företag och offentliga förvaltningar kan få tillgång till tillräcklig datorkapacitet för att tillgodose sina behov, vilket är en förutsättning för att Europa ska kunna bli en AI-kontinent.

Genom att minska beroendet av molntjänster som tillhandahålls av leverantörer utanför Europa ger EU-insatser större fördelar än vad medlemsstaterna skulle kunna uppnå var för sig, särskilt vid hanteringen av underliggande marknadsmisslyckanden på grund av bristfällig information. Detta kommer att förbättra den inre marknadens funktion och göra det möjligt för leverantörer av molntjänster att växa bortom sina nationella marknader.

•Proportionalitetsprincipen

Genom förslaget antas en riktad och proportionerlig strategi för att ta itu med de kritiska flaskhalsarna på den inre marknaden, särskilt underskottet av datorkapacitet och det alltför stora beroendet av leverantörer från tredjeländer. De föreslagna lösningarna är begränsade till åtgärder som är nödvändiga för att uppnå de centrala målen i förslaget, framför allt att stärka EU:s tekniska suveränitet, främja en konkurrenskraftig moln- och AI-marknad i EU samt öka tillgången till hållbara datorresurser i EU.

Förslagets inriktning på harmoniserade standarder för suveräna molntjänster, effektivare utbyggnad av datorcentraler och EU-omfattande samarbetsmekanismer gör att överdriven lagstiftning kan undvikas samtidigt som de strukturella hindren för digitala framsteg i hela Europa undanröjs. De valda åtgärderna är de lämpligaste och minst inkräktande metoderna för att ta itu med de identifierade marknads- och regleringsmisslyckandena, eftersom de bygger på befintliga EU-instrument och endast inför de nya bestämmelser som krävs för ett enhetligt och effektivt genomförande.

Förslaget kommer att ge upphov till direkta efterlevnadskostnader, både i form av administrativa utgifter och anpassningskostnader. Dessa kostnader ska i första hand bäras av nationella och lokala offentliga myndigheter, företag som operatörer av datorcentraler, leverantörer av molntjänster och deras underleverantörer samt privata enheter som är verksamma inom de sektorer som förtecknas i bilaga I till NIS2-direktivet, så att de fullgör de skyldigheter som fastställs i denna förordning.

De olika alternativ som utforskades och deras förväntade kostnader och fördelar har emellertid lett till en balanserad utformning av instrumentet. Kostnaderna för offentliga myndigheter kommer att uppvägas av en lägre total ägandekostnad för it-system och snabbare och mer tillförlitliga upphandlingsprocesser, medan kostnaderna för företagen kommer att

uppvägas av en större förutsägbarhet i lagstiftningen och en minskad fragmentering av de nationella strategierna i kombination med en förenklad administration.

•Val av instrument

Kommissionen föreslår en förordning som det bästa rättsliga instrumentet för att uppnå förslagets mål, eftersom detta säkerställer en enhetlig tillämpning och omedelbar verkan i alla medlemsstater. En förordning ger den rättssäkerhet och enhetlighet som krävs för att harmonisera regelverket för molntjänster fullt ut. Detta förfaringssätt är nödvändigt för att undanröja hinder på den inre marknaden, särskilt på områden som suveränitet och hållbarhetsnormer, där olika nationella regler annars skulle kunna undergräva EU:s tekniska suveränitet och konkurrenskraft. Med tanke på de geopolitiska utmaningarna, däribland behovet av att minska det strategiska beroendet av leverantörer från tredjeländer, säkerställer en förordning att snabba, samordnade och EU-omfattande åtgärder kan vidtas för att förhindra förseningar eller inkonsekvenser som kan uppstå om medlemsstaterna agerar mer självständigt.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Mellan oktober 2024 och november 2025 genomfördes ett omfattande samråd med berörda parter.

Mellan april och juli 2025 anordnade kommissionen ett offentligt samråd bestående av en onlineenkät och en inbjudan att lämna synpunkter där berörda parter uppmanades att lämna in detaljerade ståndpunktsdokument med synpunkter och rekommendationer om målen och åtgärderna i förslaget och att samtidigt lämna in underlag för utformningen av politiska alternativ. Sammanlagt inkom 436 svar: 243 på samrådsenkäten och 193 på inbjudan att lämna synpunkter.

I samrådet ingick även ett antal workshoppar, seminarier och rundabordssamtal. Dessa omfattade i) den sjätte generalförsamlingen för den europeiska alliansen för industridata, edge computing och molnteknik, ii) rundabordssamtal om investeringar i molnbaserade tjänster med finansiella investerare, om politiska åtgärder för att underlätta integreringen av datorcentraler i EU:s nät och om utvecklingen av suveräna molntjänster i EU med verkställande direktörer för europeiska leverantörer och med den amerikanska handelskammaren, iii) seminarier med industrin, den akademiska världen och offentliga myndigheter om AI-stackens ekonomiska dynamik, och iv) presentationer av EU:s framtida politik för moln och AI-teknik med industrin.

Kommissionen förde även en kontinuerlig dialog med medlemsstaternas berörda myndigheter i den informella samarbetsgruppen för molntjänster i medlemsstaterna, inom ramen för den europeiska alliansen för industridata, edge computing och molnteknik, med riktade bilaterala möten som komplement.

Dessutom inledde kommissionen ytterligare bilaterala diskussioner med tredjeländer, däribland Japan, Schweiz och Förenade kungariket, för att presentera och diskutera de politiska alternativ som övervägdes, inhämta synpunkter på bästa praxis och bedöma den externa effekten av de åtgärder som övervägdes.

Slutligen anordnade kommissionen mer än 100 bilaterala möten med en rad olika intressenter, däribland företrädare för industrin, akademiska institutioner, tankesmedjor och organisationer

i det civila samhället, som gav sitt stöd till utformningen av de föreslagna politiska alternativen.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen anlitade ett konsortium under ledning av Technopolis Group för att genomföra en studie till stöd för uppgiftsinsamlingen och analysen av den konsekvensbedömning som föregick förslaget. Studien omfattade ett stort antal samråd med berörda parter, däribland mer än 60 riktade intervjuer, enkäter (med över 250 svar) och workshoppar (med över 100 deltagare).

•Konsekvensbedömning

Förslaget åtföljs av en omfattande konsekvensbedömning vars slutliga version lämnades in till nämnden för lagstiftningskontroll den 30 april 2026. Den 8 maj 2026 avgav styrelsen ett positivt yttrande tillsammans med en begäran om ytterligare förbättringar.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget har varit föremål för en omfattande bedömning när det gäller dess konsekvenser för de grundläggande rättigheterna, med särskild tonvikt på det skydd av personuppgifter som garanteras enligt artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Genom förslaget införs en ram för suveräna molntjänster med strikta skyddsåtgärder för att säkerställa att all behandling av personuppgifter som omfattar EU-medborgare uppfyller EU:s dataskyddsstandarder, inbegripet den allmänna dataskyddsförordningen. Med dessa standarder som grund minimerar förslaget riskerna i samband med datahantering som inte uppfyller kraven, samtidigt som förtroendet för den digitala infrastrukturen stärks.

Ett av förslagets huvudmål är att minska beroendet av leverantörer från tredjeländer, eftersom deras verksamhet kan omfattas av jurisdiktioner utanför EU som tillåter tillgång till och överföring av uppgifter. Följaktligen förbättrar förslaget skyddet av personuppgifter genom att säkerställa att uppgifterna fortfarande står under effektiv tillsyn av EU:s myndigheter, däribland medlemsstaternas dataskyddsmyndigheter och Europeiska dataskyddsstyrelsen. Detta tillvägagångssätt stärker rättssäkerheten och upprätthåller rätten till integritet enligt stadgan.

Förslaget främjar dessutom en konkurrenskraftig inre marknad för molntjänster, där leverantörerna är underkastade EU-lagstiftningen och omfattas av tillämpliga skyldigheter. Detta innebär inte bara att den kontinuerliga tillgången till uppgifter förbättras, utan även att EU:s rättsliga skyldigheter, däribland de som rör tillsynen över de registrerades rättigheter, fullgörs på ett konsekvent sätt. Förslagets mål att öka EU-baserade leverantörers närvaro på marknaden innebär att skyddet av de grundläggande rättigheterna integreras ytterligare i det digitala ekosystemet, vilket ger starkare garantier mot obehörig åtkomst till eller missbruk av personuppgifter. Proportionaliteten i dessa åtgärder har noga övervägts för att balansera innovation med kravet på rättighetsskydd i linje med stadgans principer.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslagets budgetkonsekvenser beskrivs närmare i den medföljande finansieringsöversikten. För att initiativet ska kunna genomföras på ett effektivt sätt krävs 25 heltidsekvivalenter, varav nio tjänster i tjänsteförteckningen och 16 kontraktsanställda. Denna personalsammansättning kommer att uppnås genom en kombination av omplacering och nyrekrytering. Närmare bestämt kommer 15 befintliga anställda att omplaceras inom kommissionen för att stödja initiativet genom sin sakkunskap och erfarenhet av att hantera liknande åtgärder. Nödvändig personal kommer att hämtas från GD Kommunikationsnät,

innehåll och teknik och GD Digitala tjänster, där de för närvarande är placerade i relevanta enheter eller kommer att omplaceras inom kommissionens avdelningar. Som komplement till dessa befintliga resurser kommer initiativet att kräva ytterligare tio heltidsekvivalenter: sex heltidsekvivalenter för GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik och fyra heltidsekvivalenter för GD Digitala tjänster. Denna ytterligare personal kommer att behövas för att säkerställa ett framgångsrikt genomförande av initiativet och ett effektivt utförande av nya insatser och uppgifter.

De ökade administrativa utgifterna i samband med de nya arbetsuppgifter som beskrivs i förslaget kommer främst att finansieras genom avgiftsbaserade intäktsflöden som ingår i de interna inkomsterna avsatta för särskilda ändamål, vilket säkerställer en hållbar och livskraftig finansieringsmodell. Närmare bestämt kommer avgiftsbaserade flöden att användas för att stödja arbetsuppgifterna i samband med gemensam upphandling och administration av EuroCloud-initiativet, vilket syftar till att göra det lättare för berörda medlemsstater att dela outnyttjad kapacitet i moln och datorcentraler.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen bör övervaka tillämpningen av den föreslagna förordningen och utvärdera dess effektivitet över tid. Fem år efter ikraftträdandet bör kommissionen se över hur denna föreslagna förordning fungerar och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet. Dessa rapporter kommer att vara offentliga och redogöra för den praktiska tillämpningen och kontrollen av efterlevnaden när det gäller den föreslagna förordningen.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i den föreslagna förordningen

Avdelning I i den föreslagna förordningen innehåller de allmänna bestämmelserna, däribland syftet (artikel 1) och definitionerna (artikel 2).

Avdelning II innehåller bestämmelser om ramen för genomförande av utvecklings- och utbyggnadsåtgärder i ekosystemet för moln och AI. Ramen kommer att utformas i enlighet med initiativen för ledarskap inom moln och AI och stärkas genom ytterligare stödåtgärder. I kapitel I artikel 3 fastställs de allmänna målen för initiativen för ledarskap inom moln och AI, vilka syftar till att stödja forsknings- och innovationsverksamhet och uppnå storskalig kapacitet i unionens ekosystem för moln och AI. I artikel 4 fastställs de operativa målen för initiativen för ledarskap inom moln och AI. Genom artikel 5 införs ett nätverk av erfarenhets- och accelerationscentrum för AI som bygger på europeiska digitala innovationsknutpunkter och syftar till att stödja uppnåendet av målen för initiativen för ledarskap inom moln och AI. I artikel 6 fastställs mekanismerna för genomförande av initiativen för ledarskap inom moln och AI. Artikel 7 innehåller krav på att medlemsstaterna ska anta en nationell strategi för moln och AI som är förenlig med förordningens mål inom ett år efter dess ikraftträdande. I artikel 8 fastställs kriterierna för att kommissionen ska erkänna projekt som prioriterade projekt för banbrytande AI. Artikel 9 stöder tilldelningen av AI-datorresurser till prioriterade projekt för banbrytande AI, samtidigt som den även stöder industriella och fysiska AI-projekt och utvecklingen och införandet av AI-modeller i den offentliga sektorn.

Avdelning III innehåller bestämmelser om datorcentralernas kapacitet. I kapitel I artikel 10 fastställs medlemsstaternas skyldigheter att utse accelerationszoner för datorcentraler där de ska bygga ut datorcentralernas kapacitet inom sitt territorium. I artikel 11 föreskrivs villkoren

för accelerationszonerna för datorcentraler. I artikel 12 fastställs medlemsstaternas skyldighet att utse gemensamma informationspunkter för operatörer av datorcentraler som deltar i projekt i accelerationszoner för datorcentraler, eller om möjligt uppgradera eller integrera dem med redan befintliga gemensamma informationspunkter, samt ytterligare principer som ska iakttas när det gäller informationspunktens ansvarsområde. Artikel 13 innehåller en beskrivning av de förenklade administrativa förfarandena och tillståndsprocesserna för datorcentralprojekt i accelerationszoner för datorcentraler. I kapitel II artikel 14 fastställs mekanismen för att anmäla intresse och villkoren för att kommissionen ska utse strategiska projekt för datorcentraler. I kapitel III artikel 15 fastställs en mekanism som kommissionen kan använda för att övervaka unionens framsteg med att öka den tillgängliga datorkapaciteten, efterfrågan på datorcentralkapacitet och omfattningen av bristen på kapacitet.

Avdelning IV innehåller bestämmelser om oberoende och antagande. I kapitel I avsnitt 1 artikel 16 fastställs en suveränitetsram för molntjänster inom unionen bestående av fyra assuransnivåer, tillsammans med de krav som fastställs i bilaga II till förordningen för molntjänster som ska anses uppnå assuransnivå 1–4 i unionen. Genom artikel 17 inrättas en mekanism för att leverantörer av molntjänster ska kunna erkännas på assuransnivå 1, 2, 3 eller 4, där de måste lämna in en ansökan om erkännande till den nationella behöriga myndigheten där de är etablerade. I artikel 18 fastställs villkor och en mekanism för ett eventuellt erkännande av tredjeländer som ger tillräckliga garantier för att molntjänster som styrs från det tredjelandet ska vara berättigade att omfattas av assuransnivå 3 i unionen. I avsnitt 2 artikel 19 fastställs villkoren för självbedömning av överensstämmelse som styrker anpassningen till kraven på assuransnivå 1 i unionen. I avsnitt 3 artikel 20 fastställs ramen för revisionsföretagens bedömning av kraven för assuransnivåerna 2–4 i unionen. I artikel 21 fastställs kraven på att revisionsbevis ska fastställas som en del av tredjepartsbedömningen av krav inom ramen för assuransnivåerna 2–4 i unionen. I artikel 22 fastställs kommissionens skyldighet att inrätta och upprätthålla ett centralt register över tjänster som uppfyller assuransnivåerna 1–4 i unionen. I artikel 23 fastställs att leverantörer av molntjänster är skyldiga att rapportera alla väsentliga ändringar som kan leda till en ändring av erkännandet att de uppfyller assuransnivåerna 1–4 i unionen. I artikel 24 fastställs de bestämmelser om sanktioner och kompensation som ska tillämpas på överträdelser av leverantörer av molntjänster. I avsnitt 4 artikel 25 fastställs medlemsstaternas skyldighet att utse en nationell behörig myndighet. I artikel 26 fastställs befogenheterna för de nationella behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaterna. I avsnitt 5 artikel 27 fastställs principerna för ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter i samband med informationsutbyte och utredning vid tillämpning av denna förordning. I artikel 28 fastställs principerna för gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter i samband med efterlevnadsåtgärder. I kapitel II avsnitt 1 artikel 29 fastställs medlemsstaternas och unionsenheternas skyldighet att göra riskbedömningar för att fastställa graden av överensstämmelse gentemot assuransnivåerna 2–4 för olika verksamheter inom den offentliga sektorn. I artikel 30 fastställs att upphandlande myndigheter som upphandlar molntjänster, som ett minimikrav, ska upphandla enligt assuransnivå 1 i unionen. Om en riskbedömning visar att de upphandlande myndigheternas verksamhet är relevant för den allmänna ordningen får de endast upphandla och använda tjänster som uppfyller assuransnivå 2, 3 eller 4 i unionen. Enligt avsnitt 2 artikel 31 får enheter i den privata sektorn, i den mening som avses i NIS2-direktivet, genomföra konsekvensbedömningar med ett liknande syfte som de som genomförs av unionsenheter och offentliga organ. I avsnitt 3 artikel 32 fastställs skyldigheten för medlemsstaternas upphandlande myndigheter att tillämpa unionens mervärdeskriterier vid offentlig upphandling av molntjänster och AI-system inom förordningens tillämpningsområde. I artikel 33 fastställs att medlemsstaterna ska övervaka sin upphandling av innovation inom molntjänster och AI-system, införa en ram för effektiv

rapportering och skapa kopplingar till nationella moln- och AI-strategier där medlemsstaterna ska upprätta planer för att uppnå de mål som anges i artikeln. Genom kapitel III artikel 34 inrättas den europeiska offentliga sektorns molnsammanslutning (”EuroCloud Federation”) med bestämmelser om dess tillämpningsområde och syfte. I artikel 35 fastställs villkoren för delning av datorcentraltjänster och molntjänster inom EuroCloud Federation. I artikel 36 fastställs hur kommissionen kan täcka kostnaderna för EuroCloud Federation, inbegripet inrättandet av EuroCloud Federation och den plattform som ska underlätta fördelningen av tjänster mellan dess medlemmar. I kapitel IV artikel 37 fastställs villkoren för att kommissionen ska kunna bedriva upphandlingsverksamhet för unionens enheter, medlemsstaternas upphandlande myndigheter och partnerorganisationer som valts ut av kommissionen, bland annat genom att fastställa nödvändiga undantag från budgetförordningen. I artikel 38 fastställs de nödvändiga arrangemangen för genomförandet av den gemensamma upphandlingsramen, inbegripet styrningsmekanismen. I artikel 39 fastställs tillämpliga regler för offentlig upphandling. I artikel 40 fastställs mekanismen för ersättning av kostnader som uppstått för kommissionen i samband med genomförandet av den gemensamma upphandlingsramen genom avgifter som tas ut av deltagande upphandlande myndigheter. I kapitel VI artikel 41 fastställs skyldigheten för unionens enheter och de offentliga myndigheterna att uppmuntra och underlätta lösningar med öppen källkod i stället för proprietära. I artikel 42 fastställs krav på delning och återanvändning av programvara som utvecklats av eller för unionsenheter och offentliga organ. I artikel 43 fastställs en skyldighet för kommissionen att tillhandahålla och upprätthålla en katalog över lösningar med öppen källkod. I artikel 44 fastställs reglerna för inrättandet av ett nätverk av programkontor för öppen källkod i medlemsstaterna.

I avdelning V fastställs slutbestämmelserna, däribland kommissionens befogenhet att anta delegerade akter (artikel 45) och genomförandeakter (artikel 46), översynsklausulen (artikel 47) och förordningens ikraftträdande och tillämpningsdatum (artikel 48).

2026/0138 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en ram med åtgärder för att stärka Europas moln- och AI-ekosystem

(förordningen om moln- och AI-utveckling)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 114 och 173.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1), med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Unionen har föresatt sig att bli världsledande inom artificiell intelligens (AI). Genom att möjliggöra snabbare innovation, större effektivitet och smartare beslutsfattande bidrar AI till betydande ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga vinster och är en grundläggande drivkraft för konkurrenskraft. För att helt kunna utnyttja fördelarna med AI inom ekonomins nyckelsektorer bör unionen agera med ambition och framsynthet, främja sin innovationsförmåga, förbättra sin konkurrenskraft och försörjningstrygghet samt stärka sin tekniska suveränitet och sitt strategiska oberoende inom avancerad digital teknik.

(2)Unionen har redan lagt en stabil grund för att positionera Europa som en världsdel som

leder utvecklingen och ibruktagandet av AI, särskilt genom meddelandet om handlingsplanen för AI-kontinenten (3) och strategin för AI-tillämpningar (4). Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2854 om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (5) (dataförordningen) och strategin för

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Handlingsplan för AI-kontinenten, 9.4.2025, COM(2025) 165 final . Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Strategi för AI-tillämpningar, 8.10.2025, COM(2025) 723 final .

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2854 av den 13 december 2023 om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data och om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv (EU) 2020/1828 (dataförordningen) (EUT L 2023/2854, 22.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2854/oj ).

en europeisk dataunion (6) har unionen också inrättat den ram som behövs för att skapa en säker och interoperabel inre marknad för data, som ligger till grund för utvecklingen av AI.

(3)Europaparlamentet, rådet, kommissionen och medlemsstaterna har åtagit sig att samarbeta för att på ett öppet sätt förverkliga unionens tekniska suveränitet, framför allt genom säkra och tillgängliga digitala infrastrukturer och datainfrastrukturer som möjliggör annan teknisk utveckling, vilket ska stödja konkurrenskraften och hållbarheten hos unionens industri och ekonomi, särskilt när det gäller små och medelstora företag (7) och små midcapföretag (8), och resiliensen i unionens värdekedjor, och främja ekosystemet för uppstartsföretag, inbegripet genom att se till att de f.d. europeiska digitala innovationsknutpunkterna, som nu får en ny inriktning som erfarenhets- och accelerationscentrum för AI (AI-centrum), fungerar smidigt.

(4)Unionen har blivit alltmer beroende av ett begränsat antal molntjänstleverantörer från tredjeländer. Att stärka unionens kapacitet att utveckla och införa moln- och AI-teknik inom sitt territorium har blivit en strategisk prioritering för unionens konkurrenskraft, försörjningstrygghet och tekniska suveränitet, vilket framhålls i Mario Draghis rapport om den europeiska konkurrenskraftens framtid (9) och ligger i linje med meddelandet Stärka EU:s ekonomiska säkerhet (10). Dessa utmaningar för unionens moln- och AI- ekosystem kräver storskalig teknisk kapacitetsuppbyggnad och stöd till forsknings- och innovationsverksamhet samt gemensamma insatser från medlemsstaternas sida, med stöd från unionen till utvecklingen och införandet av moln- och AI-teknik och storskalig molnkapacitet.

(5)Dessa beroenden leder inte bara till begränsade marknadsandelar för de europeiska molntjänstleverantörerna, utan också till betydande risker för unionens operativa oberoende, resiliens och säkerhet. Rådet har efterlyst en rättsakt om moln- och AI- utveckling med gemensamma kriterier för suveräna molntjänster som gör det möjligt att hantera risker avseende öppenheten på marknaden och riskerna i samband med beroenden, inbegripet extraterritoriella effekter av lagstiftning som antas av tredjeländer (11).

(6)En ram för att öka unionens resiliens och säkerhet på området moln- och AI-teknik bör inrättas i syfte att stärka unionens moln- och AI-ekosystem genom att minska beroendena, öka den tekniska suveräniteten, stimulera investeringar och stärka kapaciteten, säkerheten, anpassningsbarheten och resiliensen i unionens moln- och AI- leveranskedja.

(7)Ramen har flera syften och vilar på två olika rättsliga grunder.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Strategin för en europeisk dataunion, 19.11.2025, COM(2025) 835 final .

Enligt definitionen i avdelning I artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36, ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2003/361/oj ).

Enligt definitionen i punkt 2 i bilagan till kommissionens rekommendation (EU) 2025/1099 av den 21 maj 2025 om definition av små midcapföretag (EUT L, 2025/1099, 28.5.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2025/1099/oj ).

The future of European competitiveness, Part A, A competitiveness strategy for Europe (Draghirapporten), september 2024, https://data.europa.eu/doi/10.2872/9356120 .

Gemensamt meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Stärka EU:s ekonomiska säkerhet, JOIN(2025) 977 final .

Rådets slutsatser om europeisk konkurrenskraft under det digitala decenniet, 5.12.2025, https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-16430-2025-INIT/sv/pdf .

(8)För det första är det nödvändigt att stärka konkurrenskraften, kapaciteten och resiliensen hos unionens tekniska och industriella bas för moln och AI i enlighet med artikel 173.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Detta bör inte omfatta någon harmonisering av nationella lagar och andra författningar. I detta syfte inrättas genom denna förordning molnledarskapsinitiativet och AI- ledarskapsinitiativet (moln- och AI-ledarskapsinitiativen) för att främja utvecklingen av framstående teknik och anläggningar för moln och AI och säkerställa att de tas i bruk i bred utsträckning, så att klyftan mellan unionens avancerade forsknings- och innovationskapacitet och ett hållbart utnyttjande överbryggas.

(9)För det andra kan moln- och AI-ekosystemets tillgängliga beräkningskapacitet och resiliens bäst hanteras genom harmoniseringsåtgärder som unionen vidtar på grundval av artikel 114 i EUF-fördraget. Ett enda sammanhängande regelverk som harmoniserar vissa villkor för tjänsteleverantörer och utplacerare av molntjänster, inbegripet när det gäller kapacitetsuppbyggnad och tillhandahållande av molntjänster, är nödvändigt för att säkerställa en fungerande inre marknad.

(10)Definitionen av molntjänst i denna förordning bör vara densamma som i artikel 6.30 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 (12), där molntjänst definieras som en digital tjänst som möjliggör administration på begäran och bred fjärråtkomst till en skalbar och elastisk pool av gemensamma beräkningstjänster, inbegripet när sådana resurser är distribuerade på flera platser. Denna definition av molntjänst omfattar åtkomst på begäran till AI-system, enligt definitionen i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 (förordningen om artificiell intelligens) (13), som förvaltas och drivs på distans. Endast leverans och tillhandahållande av ett AI-system ingår i tjänsten. Själva AI-systemet och dess underliggande modell ingår inte i definitionen.

(11)Moln- och AI-ledarskapsinitiativen bör stärka konkurrenskraften och resiliensen hos unionens tekniska och industriella bas för moln och AI och samtidigt stärka innovationskapaciteten i dess moln- och AI-ekosystem och leda till utbyggnad av storskaliga digitala infrastrukturer, i linje med de mål som fastställs i handlingsplanen för AI-kontinenten och strategin för AI-tillämpningar. Moln- och AI- ledarskapsinitiativen bör i synnerhet öka unionens moln- och datacentralkapacitet och främja avancerad moln- och AI-teknik tillsammans med ett brett anammande av moln och AI i hela unionens ekonomi. De bör också leda till avancerad forskning om sektorsspecifikt införande av banbrytande, fysisk och industriell AI. Strategin för AI- tillämpningar bör utvidga de ambitioner och mål som fastställs i handlingsplanen för AI-kontinenten och uppdateras när det är nödvändigt för att ta hänsyn till den senaste tekniska utvecklingen och de framsteg som gjorts inom moln- och AI- ledarskapsinitiativen.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (NIS 2-direktivet) (EUT L 333, 27.12.2022, s. 80, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2555/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU,

(EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens) (EUT L, 2024/1689, 12.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1689/oj ).

(12)För att uppnå dessa allmänna mål bör moln- och AI-ledarskapsinitiativen stödja kompletterande operativa mål som utformats som konkreta initiativ som ska genomföras på unionsnivå.

(13)För att datacentralerna ska kunna fungera som viktiga möjliggörande faktorer för en hållbar digital omställning bör moln- och AI-ledarskapsinitiativen stödja forsknings- och innovationskapacitet för utveckling av datacentralteknik som införlivar principer om inbyggd energi- och resurseffektivitet och energi- och resurseffektivitet under hela verksamheten, i syfte att uppnå storskalig hållbarhet. Detta inbegriper främjande av resurs- och användningseffektiv datorteknik, såsom optimering av energi- och vatteneffektivitet, användning av ny kvantdatorteknik, utveckling av AI-driven teknik för servereffektivitet, integrering av datorinfrastruktur med energinät, främjande av användningen av ren energi samt energiproduktion på plats i datacentraler. Moln- och AI-ledarskapsinitiativen bör också ge tillgång till pilotlinjer för datacentralteknik för att styra och påskynda innovationsspridningen på marknaden. Sådana pilotprojekt bör fungera som demonstrationsanläggningar för avancerad datacentralteknik och kanthalvledarteknik, kvantdatorprototyper och AI-drivna verktyg för drift av datacentraler.

(14)Moln- och AI-ledarskapsinitiativen bör också stödja forskning, utveckling och ibruktagande av molnstackteknik i syfte att åtgärda kapacitetsbristen och stärka unionens tekniska oberoende. Moln- och AI-ledarskapsinitiativen bör i synnerhet främja utvecklingen av molnstacksalternativ för strategiska sektorer. De bör också underlätta utvecklingen av AI-optimerade servrar och AI-optimerad programvara, inbegripet processorer och acceleratorer som tillverkas och utformas i unionen, såsom de som utvecklas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2026/XXX (14). Dessutom bör både moln- och AI-ledarskapsinitiativen enligt den här förordningen och initiativet chip för Europa 2.0 enligt ovannämnda förordning främja

gemensam utformning och korsoptimering av maskinvaru- och programvaruutveckling och integrering av AI-datorinfrastrukturer. Vidare bör moln- och AI-ledarskapsinitiativen stödja kompletterande utveckling och införande av en smart och säker molnplattform för mellanprogram för gemensamma europeiska dataområden, i enlighet med strategin för en europeisk dataunion.

(15)Moln- och AI-ledarskapsinitiativen bör också främja utvecklingen av teknik som bygger på öppna standarder, öppna specifikationer och öppen källkod liksom innovativ, konkurrenskraftig och resilient moln- och AI-teknik. De bör främja arbetet med öppna standarder och specifikationer och skapandet av programvarugrunder med öppen källkod till stöd för utformning, utveckling och underhåll av komponenter med

öppen källkod, särskilt genom att tillhandahålla styrnings- och samordningsmekanismer och underlätta sammanslagning av resurser. Moln- och AI- ledarskapsinitiativen bör också skapa en katalog över programvaruverktyg, inbegripet sådana som bygger på öppen källkod, för att möjliggöra federering med befintliga kataloger för den privata och den offentliga sektorn och för att utveckla en gemensam kontaktpunkt för resurser med öppen källkod i unionen.

(16)Banbrytande AI-tekniker utvecklas snabbt och förväntas ha en djupgående inverkan på

unionens ekonomi och samhälle. Eftersom dessa tekniker har blivit kritiska strategiska tillgångar är det viktigt att stärka unionens kapacitet att utveckla och utöva tillsyn över dem för att säkerställa att AI-omställningen är anpassad till unionens värden,

14Hänvisning till förordning 2.0 om halvledare ska läggas till när den har antagits. Se kommissionens förslag [lägg till hänvisning när det har offentliggjorts].

säkerhetsnormer och långsiktiga ekonomiska intressen. Genom att stödja banbrytande projekt bör unionen skala upp viktiga genombrott för att upprätthålla en konkurrensfördel i den globala digitala ekonomin. Att främja utvecklingen av banbrytande AI-teknik som strategiska tillgångar bör också minska det nuvarande beroendet av teknik från tredjeländer och stärka unionens AI-ekosystem.

(17)Framväxten av fysisk AI, dvs. AI-system och AI-modeller som kan uppfatta den fysiska miljön och utföra komplexa åtgärder inom den miljön, utgör ett lovande område där avancerad digital intelligens integreras i fysiska system, såsom robotar, autonoma drönare och självkörande fordon. Fysisk AI är avgörande för att minska det externa beroendet och främja industriell konkurrenskraft och strategiskt oberoende. Men för detta krävs en särskild ansats för data- och beräkningsinfrastruktur. Det är därför nödvändigt att underlätta insamlingen och sammanställningen av data av hög kvalitet och tillgången till beräkningsresurser. Riktat stöd för testning och validering av fysiska AI-modeller och AI-system i olika verkliga miljöer är dessutom nödvändigt för att säkerställa att de är robusta och tillförlitliga.

(18)Den digitala omvandlingen av unionens nyckelindustrier är ett centralt inslag i strategin för AI-tillämpningar. Att påskynda ibruktagandet av AI inom dessa strategiska sektorer är avgörande för att upprätthålla den globala konkurrenskraften och öka samhällsfördelarna. Moln- och AI-ledarskapsinitiativen bör påskynda utvecklingen och ibruktagandet av industriell AI inom unionens strategiska industri- och tjänstesektorer och samtidigt främja den tekniska utvecklingen av sektorsspecifika AI-modeller med hög kapacitet som är utformade för att uppfylla de operativa kraven inom de industrier som prioriteras i strategin för AI-tillämpningar, såsom hälso- och sjukvård, transport, inbegripet rymdfart, fordon, tillverkning, försvar och rymden, klimat och miljö samt jordbruksbaserade livsmedel. Moln- och AI- ledarskapsinitiativen bör också påskynda utvecklingen av tjänstesektorer som prioriteras i strategin för AI-tillämpningar och vetenskaplig upptäckt som prioriteringar i den europeiska strategin för AI inom vetenskapen, i linje med COM(2025) 724 final.

(19)Inom hälso- och sjukvården bör dessa framsteg förbättra de kliniska beslutens korrekthet och helt förändra läkemedelssektorn. Inom fordonssektorn bör de stödja utveckling, testning och införande av innovativa programvaruplattformar som bidrar till unionens industriella ledarskap inom programvarudefinierade fordon och självkörande fordon. Moln- och AI-ledarskapsinitiativen bör också minska hindren för att testa och införa AI-modeller, särskilt inom städer och regioner som bidrar till utvecklingen av unionens ledarskap inom programvarudefinierade fordon och självkörande fordon. Dessutom bör medlemsstaterna underlätta utveckling, testning och införande av AI-system för autonom körning, bland annat genom samarbete med AI-centrumen, fordonsindustrin, leverantörer, städer och regioner, i syfte att möjliggöra ett säkert och tillförlitligt införande av AI-baserade lösningar för uppkopplad och autonom mobilitet i olika europeiska miljöer. Inom tillverkning bör kommissionen underlätta datapoolning mellan industrisektorer genom betrodda tredje parter så att specialiserade AI-modeller kan tränas upp med en tillräcklig volym träningsdata samtidigt som immateriella rättigheter strikt tryggas. Säkra och kontrollerbara beräkningsmetoder bör utforskas för att möjliggöra användning av AI i känsliga sammanhang. Inom försvarssektorn, där AI har utvecklats till en omstörtande teknik med betydande inverkan på säkerhet och försvar, skulle moln- och AI- ledarskapsinitiativen kunna stödja utvecklingen av avancerad kapacitet i full överensstämmelse med, och utan att det påverkar, särskilda unionsinstrument till stöd

för försvarsindustrin, inbegripet Europeiska försvarsfonden och programmet för europeisk försvarsindustri (Edip). Inom rymdsektorn bör digitala framsteg förändra det sätt på vilket rymdtillgångar, rymdtjänster och rymddataflöden drivs och används, och inom transportsektorn bör digitala framsteg inom luftfarten förändra det sätt på vilket verksamhet bedrivs, då AI kan utnyttja årtionden av tillgängliga uppdrags-, drifts- och observationsdata. Inom klimat- och miljöområdet bör geospatial AI utvecklas, särskilt genom att utnyttja jordobservationsdata från Copernicusprogrammet och kapaciteten hos unionens rymd- och konnektivitetsprogram i allmänhet (15). Inom jordbruket kan AI omvandla data från sensorer, satelliter och jordbruksmaskiner till användbara insikter för jordbrukare. AI kan stärka konkurrenskraften och resiliensen, till exempel genom att förbättra avkastningsprognoserna, möjliggöra tidig upptäckt av skadegörare och sjukdomar, optimera användningen av bevattning och gödselmedel och stödja en mer hållbar livsmedelsproduktion. Eftersom införandet av AI i industriella sammanhang kräver noggrann validering i verkliga miljöer bör unionen förse industriella aktörer med molnbaserade AI-verktyg och AI-testmiljöer.

(20)Unionen bör också främja tillgången till mycket säkra datorinfrastrukturer för träning, testning och införande av försvarsrelaterade AI-modeller och AI-system.

(21)I takt med att AI-agenter har blivit alltmer kapabla och AI-tillämpningar har blivit djupare förankrade i verkliga verksamhetsscenarier utvecklas industrin snabbt mot ett nytt paradigm där sådana system är utrustade med autonom verkställighetskapacitet. Denna övergång till ett nytt paradigm kräver en robust teknisk ram som säkerställer att systemen är säkra och precisa och stämmer överens med de rättsliga kraven, med tanke på de stränga tekniska krav som gäller för AI-plattformar. Följaktligen bör moln- och AI-ledarskapsinitiativen syfta till inrättande av suveräna och säkra AI- plattformar för storskalig utbyggnad och orkestrering av avancerade AI-agenter. Dessa plattformar bör stödjas av innovativa orkestreringsramar som säkerställer transparens och ansvarsskyldighet i interaktioner med flera agenter. Det är också nödvändigt att underlätta utvecklingen av rigorösa test- och experimentmetoder för AI-agenter och orkestrering för att minimera oavsiktligt autonomt beteende.

(22)Moln- och AI-ledarskapsinitiativen bör öka utvecklingen och anammandet av AI- modeller och AI-system överallt inom unionens offentliga sektor. I synnerhet bör AI- modeller och AI-system användas för att stödja bättre beslutsfattande, förenkla administrativa förfaranden och minska onödiga bördor, särskilt för kritiska offentliga områden såsom hälso- och sjukvård, där vidareutnyttjande av data för AI-modeller och AI-verktyg bör underlättas samtidigt som säkerhet och dataskydd säkerställs. I detta syfte är det lämpligt att vidta åtgärder för att höja kvaliteten på data från den offentliga sektorn och främja delning och vidareutnyttjande av träningsdata och AI-modeller överallt inom unionens offentliga sektor, så att man undviker fragmentering och gör det möjligt att skala upp framgångsrika, användarorienterade lösningar.

(23)Moln- och AI-ledarskapsinitiativet bör bidra till att påskynda anammandet av AI och molnteknik i stor skala, även på regional och lokal nivå. Ett brett anammande av AI inom den privata och den offentliga sektorn bör främjas genom nätverket av AI- centrum. Med hjälp av detta nätverk bör kompletterande stödåtgärder utvecklas för att

det ska gå att uppnå det mål för företagens digitala omställning som anges i

15Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU (EUT L 170, 12.5.2021, s. 69, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/696/oj ).

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 (16) (policyprogrammet för det digitala decenniet 2030). En särskild läroplan för molnbaserade datortjänster och AI- färdigheter bör dessutom utvecklas i syfte att förse arbetstagare inom både den offentliga och den privata sektorn med avancerad kompetens för att minska beroendet av leverantörer utanför EU och utveckla nästa generations kapacitet, i linje med unionens politik på utbildnings- och kompetensområdet, inbegripet meddelandet om kompetensunionen (17). När så är relevant bör läroplanen bygga på relevanta europeiska initiativ, inbegripet AI-kompetensakademin, AI-centrumen och Interoperable Europe Academy, och inkludera deltagande av berörda parter med nödvändig sakkunskap.

(24)Moln- och AI-ledarskapsinitiativen bör också säkerställa att molntjänster som tillhandahålls av europeiska molntjänstleverantörer tas i bruk inom hela den offentliga och den privata sektorn för att säkerställa att molntekniken anammas på ett sätt som stämmer överens med målet att stärka unionens tekniska oberoende, särskilt inom sektorer såsom hälso- och sjukvård och utbildning, där kritiska data behandlas. Detta mål skulle kunna främjas med hjälp av resultaten från relevanta konsortier för europeisk digital infrastruktur (Edic-konsortier), inbegripet delad infrastruktur, gemensamma standarder och bästa praxis. Moln- och AI-ledarskapsinitiativen bör stödja inrättandet av den europeiska molnsammanslutningen för den offentliga sektorn (EuroCloud Federation) enligt denna förordning för att underlätta delning av säkra och resilienta datacentraltjänster och molntjänster för den offentliga sektorn. Dessutom bör moln- och AI-ledarskapsinitiativen stödja upphandlingsverksamhet som bedrivs av kommissionen för unionens institutioner, byråer och organ (unionsenheter), men även av nationella upphandlande myndigheter runt om i unionen, eftersom upphandlingen av digitala tjänster inte bara bör främja digitaliseringen av offentliga myndigheter utan också göra det möjligt för dem att utnyttja sin köpkraft och påskynda anammandet av resilienta och säkra digitala lösningar.

(25)Medlemsstaterna bör inrätta erfarenhets- och accelerationscentrum för AI (AI- centrum) i syfte att säkerställa att deras territorium har lämplig täckning. AI- centrumen måste fungera som regionala och lokala acceleratorer för ibruktagande och införande av AI, molnteknik och annan avancerad teknik i hela unionen och stödja små och medelstora företag, små midcapföretag och offentliga myndigheter i deras digitala omställning. För att underlätta integreringen av AI i strategiska industrisektorer bör AI-centrum också skapa synergier med initiativ som lanserats inom ramen för strategin för en europeisk dataunion. Genom att tillhandahålla expertis, testning, kompetens och innovationsstöd bör AI-centrumen öka konkurrenskraften och resiliensen hos unionens industriella AI-bas och samtidigt stärka innovationskapaciteten och arbeta för ett brett införande av AI och annan avancerad teknik i hela unionen. Nätverket bör bygga på nätverket av europeiska digitala innovationsknutpunkter. Nätverket kommer att ha ett nära samarbete med andra initiativ som stöder ibruktagandet av AI och annan avancerad teknik, såsom test- och experimentanläggningar och AI-fabriker. Det kommer att bygga på kompetensrelaterade initiativ såsom det digitala storskaliga kompetenspartnerskapet

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 av den 14 december 2022 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 (EUT L 323, 19.12.2022, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2022/2481/oj ).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Kompetensunionen, 5.3.2025, COM(2025) 90 final .

inom ramen för kompetenspakten och kompetensakademierna, inbegripet AI- kompetensakademin.

(26)Genomförandet av moln- och AI-ledarskapsinitiativen bör anförtros kommissionen och medlemsstaterna. Genomförandet av moln- och AI-ledarskapsinitiativen bör i förekommande fall också anförtros andra strukturer med lämplig sakkunskap och lämpliga resurser. Utan att det påverkar nästa fleråriga budgetram (2028–2034) bör det i synnerhet vara möjligt att anförtro genomförandet av moln- och AI- ledarskapsinitiativen till gemensamma företag, såsom det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster som inrättades genom rådets förordning (EU) 2021/2085 (18) eller det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem som inrättades genom rådets förordning (EU) 2021/1173 (19) samt, i förekommande fall, deras efterträdare.

(27)Moln- och AI-ledarskapsinitiativens operativa mål bör i synnerhet genomföras genom att man fastställer ambitiösa, framåtblickande mål som syftar till att gå längre än den senaste tekniken inom infrastrukturutveckling, molnteknik och AI. Moln- och AI- ledarskapsinitiativen bör därför stödja betydande strategiska ”stora utmaningar” med fokus på utveckling och införande av avancerad moln- och AI-teknik och moln- och AI-infrastruktur av avgörande betydelse för unionen. Dessa stora utmaningar bör bygga på de utmaningar som fastställs i förordning (EU) 2026/XXX [förordning om halvledare 2.0] om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem, i syfte att möjliggöra halvledarteknik som ligger till grund för AI, molnteknik, datacentraler och kantinfrastrukturer.

(28)Moln- och AI-ledarskapsinitiativen kan stödjas genom finansiering från unionsprogram och andra instrument, särskilt Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa, samt programmet InvestEU, i enlighet med förordning (EU) 2021/694 (20), förordning (EU) 2021/695 (21) och förordning (EU) 2021/523 (22). Inom ramen för den fleråriga budgetramen 2028–2034 skulle moln- och AI- ledarskapsinitiativen kunna fortsätta att få stöd genom efterföljande unionsprogram, förutsatt att sådana antas och i enlighet med deras respektive rättsliga grunder.

(29)Utöver finansiering genom unionsprogram kan moln- och AI-ledarskapsinitiativen stödjas av medlemsstaterna genom forsknings-, utvecklings- och innovationsåtgärder, i linje med tillämpliga regler för statligt stöd och med säkerställande av att den nationella politiken och unionspolitiken stämmer överens med varandra, samt genom investeringar från den privata sektorn. I synnerhet bör berörda parter inom den privata

Rådets förordning (EU) 2021/2085 av den 19 november 2021 om bildande av gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa och om upphävande av förordningarna (EG) nr 219/2007, (EU) nr 557/2014, (EU) nr 558/2014, (EU) nr 559/2014, (EU) nr 560/2014, (EU) nr 561/2014 och (EU) nr 642/2014 (EUT L 427, 30.11.2021, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2085/oj ).

Rådets förordning (EU) 2021/1173 av den 13 juli 2021 om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem och om upphävande av förordning (EU) 2018/1488 (EUT

L256, 19.7.2021, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1173/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa och om upphävande av beslut (EU) 2015/2240 (EUT L 166, 11.5.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/694/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/695/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/523/oj ).

sektorn uppmuntras att beakta moln- och AI-ledarskapsinitiativen när de utvecklar sina investeringsstrategier för molnteknik och AI. Privata investeringar kan därmed bidra till att tillhandahålla en enhetlig och samordnad investeringsväg som är anpassad till de bredare politiska mål och långsiktiga genomförandemål som fastställs inom moln- och AI-ledarskapsinitiativen.

(30)Kommissionen bör få råd från berörda parter med lämplig sakkunskap om genomförandet av moln- och AI-ledarskapsinitiativen. Kommissionen bör särskilt främja samarbete med befintliga expertforum och rådgivande forum, såsom alliansen för industridata, edgeteknik och molnteknik, alliansen för AI-tillämpningar och alliansen för halvledare. Alliansen för industridata, edgeteknik och molnteknik bör fungera som ett forum för utbyte mellan olika berörda parter inom nästa generations edge- och molnteknik, inbegripet företag, företrädare för medlemsstaterna och andra relevanta experter. Den bör hjälpa kommissionen att utforma färdplaner för strategiska investeringar för att möjliggöra nästa generation av mycket säker, distribuerad, interoperabel och resurseffektiv datorteknik. Alliansen för AI-tillämpningar bör fungera som ett samordningsforum för berörda parter inom AI och beslutsfattare för att främja diskussionen om AI:s potential inom strategiska unionssektorer. Alliansen för AI-tillämpningar bör fortsätta att bidra till genomförandet av målen i strategin för AI-tillämpningar, särskilt genom att anordna industriworkshoppar, identifiera och bedöma nya AI-användningsfall inom strategiska sektorer och efterlysa särskilda stödjande politiska åtgärder. Vid sidan av alliansen för AI-tillämpningar bör AI- observatoriet tillhandahålla tillförlitliga indikatorer med vilka man kan bedöma AI:s inverkan på strategiska sektorer och bevaka den tekniska utvecklingen och tekniktrender samt de förändringar som AI kan medföra på arbetsmarknaden.

(31)Moln- och AI-ledarskapsinitiativen bör stärka synergierna med åtgärder som för närvarande stöds av unionen och medlemsstaterna, inbegripet inom ramen för Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa samt rådets förordning (EU) 2021/1173 och förordning (EU) 2026/XXX [förordning 2.0 om halvledare] om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem. Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa konsekvens, komplementaritet och synergier mellan moln- och AI-ledarskapsinitiativen och relevanta nationella och regionala strategier, program och investeringsplaner, även sådana som genomförs inom ramen för nationella reformprogram, strategier för smart specialisering, återhämtnings- och resiliensplaner och andra nationella eller regionala finansieringsinstrument som stöder målen för moln- och AI-ledarskapsinitiativen. En sådan samordning bör syfta till att maximera effekterna av offentliga investeringar, undvika dubbelfinansiering, främja sammanjämkning av prioriteringar mellan olika förvaltningsnivåer och underlätta uppskalning och spridning av resultat i hela unionen.

(32)För att säkerställa att unionens och medlemsstaternas politik är ömsesidigt konsekvent bör medlemsstaterna anta nationella strategier för att bidra till unionens mål för utvecklingen av moln och AI, i linje med handlingsplanen för AI-kontinenten och strategin för AI-tillämpningar. De nationella strategierna bör särskilt omfatta den ”AI först”-princip som fastställs i strategin för AI-tillämpningar och uppmana organisationer att reflektera över sina verksamhetsprocesser med beaktande av behoven av AI och de möjligheter som AI erbjuder, samtidigt som de potentiella riskerna beaktas. De nationella moln- och AI-strategierna bör också anpassas till de

tillhörande digitala mål som fastställs i beslut (EU) 2022/2481 (23), särskilt när det gäller att minst 75 % av företagen i unionen ska använda molntjänster, stordata och AI i sin affärsverksamhet och att minst 10 000 klimatneutrala och mycket säkra kantdatornoder ska användas i unionen, samtidigt som låg latens säkerställs. De åtgärder som vidtas inom ramen för de nationella strategierna skulle kunna ligga till grund för de nationella strategiska färdplanerna för det digitala decenniet (de nationella färdplanerna).

(33)Om en medlemsstat redan har antagit en nationell strategi som i tillräcklig utsträckning omfattar de mål som fastställs i denna förordning bör den inte vara skyldig att anta ytterligare en strategi. Men om en medlemsstat identifierar brister i sin befintliga strategi mot bakgrund av dessa mål bör den uppdatera strategin i enlighet med detta. Den europeiska styrelse för artificiell intelligens (AI-styrelsen) som inrättades genom förordningen om artificiell intelligens spelar en central roll för att säkerställa ett konsekvent och effektivt genomförande av unionens AI-politik. Eftersom molnteknik ligger till grund för och möjliggör AI bör AI-styrelsen fungera som en plattform för att underlätta samarbete och samordning mellan unionen och medlemsstaterna av verksamhet som rör anammandet av AI. För att utföra denna uppgift bör AI-styrelsen ha nödvändig sakkunskap och lämplig sammansättning.

(34)Med tanke på att utvecklingen av banbrytande AI kräver enorma resurser är det nödvändigt att fastställa kriterier utifrån vilka ett projekt kan utses till ett prioriterat projekt för banbrytande AI. Sådana projekt bör stödja utvecklingen och uppskalningen av banbrytande AI-teknik, särskilt inom cybersäkerhetssektorn. Eftersom projekten är tekniskt komplexa och kräver omfattande kapital förutsätter de en samarbetsinriktad strategi på unionsnivå. Det är därför lämpligt att kräva att de omfattar ett brett deltagande av enheter från hela unionen, särskilt genom Edic-konsortier som inrättats i enlighet med beslut (EU) 2022/2481 eller någon annan rättslig struktur som kan företräda en meningsfull andel av unionens intresse.

(35)Tilldelningen av tillräckliga AI-beräkningsresurser till prioriterade projekt för banbrytande AI bör vara av strategisk betydelse för unionen och medlemsstaterna. Unionen bör, på proportionell basis och inom gränserna för tillgänglig europeisk kapacitet för högpresterande datorsystem (EuroHPC), matcha de AI-resurser som medlemsstaterna bidragit med eller anslagit till de utsedda prioriterade projekten för banbrytande AI. Unionen och medlemsstaterna bör också tillhandahålla tillräckligt med beräkningstid för projekt för industriell AI-innovation och fysisk AI och AI- projekt inom den offentliga sektorn. Detta påverkar inte tillämpningen av de regler och förfaranden som fastställs i rådets förordning (EU) 2021/1173. Åtkomstpolicyn för det gemensamma företaget EuroHPC bör anpassas så att den återspeglar tilldelningen av sådana beräkningsresurser på ett effektivt, transparent och snabbt sätt, utan att det påverkar kontinuiteten i den pågående verksamheten och rättigheterna för projekt som redan drar nytta av tilldelade EuroHPC-AI-datorresurser.

(36)För att unionen ska kunna uppnå sina AI-ambitioner är det nödvändigt att stärka och investera i digitala infrastrukturer, inbegripet moln- och kantdatorkapacitet som möjliggör träning, finjustering, utbyggnad och realtidsdrift. Utbyggnaden av

datacentraler runt om i unionen går långsamt och datacentralerna är fortfarande koncentrerade till ett begränsat antal etablerade nav, vilket skapar strukturella

23Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 av den 14 december 2022 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 (EUT L 323, 19.12.2022, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2022/2481/oj ).

obalanser mellan medlemsstaterna och ineffektivitet i form av högre kostnader, ökad latens för perifera regioner, ojämlika möjligheter för företag och långsammare digital omställning. Att öka och geografiskt balansera datacentralkapaciteten runt om i unionen är också avgörande för att minska beroendet av extern infrastruktur och därmed minska de ekonomiska säkerhetsriskerna och stödja unionens konkurrenskraft, resiliens och suveränitet.

(37)Datacentraler utgör kritisk infrastruktur för unionen och kan skapa betydande ekonomiskt värde, inbegripet värdefulla investeringar och arbetstillfällen, och stödja innovationsekosystem – särskilt om de är anpassade till lokala behov och följer bästa praxis. Om den sköts på rätt sätt kan utvidgningen av datacentralkapaciteten i unionen medföra betydande ekonomiska och strategiska fördelar, bidra till att modernisera energisystemet och stödja tillväxten av ren energi och en hållbar energianvändning. Detta förutsätter en lämplig ram som förhindrar negativa effekter såsom påfrestningar på energiförsörjningen, skadliga miljöeffekter och förlorade möjligheter. Accelerationszoner för datacentraler (accelerationszoner) bör bidra till detta mål genom att möjliggöra storskalig och snabb utbyggnad av infrastruktur inom ett tydligt och harmoniserat regelverk.

(38)När kapacitet byggs ut på medlemsstaternas territorium bör det utses accelerationszoner där utveckling, utvidgning och modernisering av datacentraler kan underlättas. Utseendet av sådana zoner bör bidra till att åtgärda unionens kapacitetsbrist och öka unionens konkurrenskraft, oberoende och tekniska resiliens, samtidigt som det säkerställer överensstämmelse med tillämplig unionsrätt, bland annat krav som rör energieffektivitet och miljöskydd. Tillräcklig och snabb energiförsörjning till accelerationszonerna utgör en grundläggande nödvändig förutsättning för en effektiv utbyggnad av zonerna och för utvecklingen av datacentralkapacitet runt om i unionen. Tillförlitlig och korrekt information om den framtida efterfrågan på energi bidrar till en kostnadseffektiv nätutveckling. Medlemsstaterna bör därför utarbeta en analys för varje accelerationszon och kartlägga de nuvarande och framtida energibehoven. En sådan analys bör användas som underlag vid den nationella nätplaneringen och därigenom bidra till ändamålsenliga och förutseende nätinvesteringar och snabbare energianslutningar för accelerationszonen. När medlemsstaterna fastställer tillämpningsområdet bör de ta hänsyn till tillgången till den transport- och nätinfrastruktur som behövs. Bedömningarnas resultat bör återspeglas i de nationella nätutvecklingsplanerna för att på lämpligt sätt svara på framtida energiefterfrågan i den kommande nätplaneringen. För att säkerställa att accelerationszoner ger rätt förutsättningar för utbyggnaden av kapacitet bör medlemsstaterna underlätta tydliga och effektiva förfaranden för nätanslutning och flexibla anslutningsavtal och klargöra villkoren för nätanslutning enligt direktiv (EU) 2019/944 för datacentralsoperatörer. Ett kommande lagstiftningsförslag för att framtidssäkra elräkningarna i EU kommer att ge incitament till en optimal och kostnadseffektiv användning av nätinfrastrukturen och uppmuntra systemvänlig förbrukning. Energiköpsavtal är viktiga instrument för datacentraler eftersom de ger långsiktig prisstabilitet och gör det möjligt för datacentralsoperatörer att upphandla ren el i stor skala, vilket stöder verksamhetens tillförlitlighet och övergången till ett system för ren energi. Medlemsstaterna bör därför främja ibruktagandet av energiköpsavtal, även i accelerationszoner, genom att undanröja omotiverade hinder och oproportionerliga eller diskriminerande förfaranden eller avgifter, i syfte att skapa förutsägbarhet i fråga om priser.

(39)När medlemsstaterna fastställer hållbarhetskrav för datacentraler som byggs ut i accelerationszoner för datacentraler bör de säkerställa att de centrala prestandaindikatorer som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1364 (24) i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 (25) används. Målet är att säkerställa enhetliga miljöstandarder, öka energieffektiviteten och stödja unionens bredare klimat-, miljö- och hållbarhetsmål i accelerationszoner. För att förhindra spekulativ reservering av resurser i accelerationszoner och säkerställa rättvis, rimlig och icke-diskriminerande åtkomst som bibehåller en effektiv konkurrens och stöder en snabb och effektiv utveckling av accelerationszoner, bör medlemsstaterna dessutom säkerställa att tilldelningen och användningen av resurser inom dessa zoner sker på rättvisa, rimliga och icke- diskriminerande villkor och inte ger upphov till spekulativa reserverings- eller utestängningsmetoder som kan hämma en effektiv konkurrens eller effektiv utveckling eller användning av dessa zoner.

(40)För att underlätta och påskynda utbyggnaden av datacentralprojekt i accelerationszoner bör medlemsstaterna utse centrala informationspunkter eller, om möjligt, uppgradera eller integrera dem med dem som utsetts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1309 (26).

(41)I förordning (EU) 202X/XXX [om att påskynda miljöbedömningar] (27) fastställs en gemensam ram för påskyndande av miljöbedömningar i syfte att främja unionens utbyggnad av viktig teknik, minska beroendet och öka konkurrenskraften. Förfaranden i samband med miljöbedömningar bör påskyndas och effektiviseras för planer, program och projekt inom alla sektorer av ekonomin, samtidigt som man upprätthåller en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön. Vissa sektorer kan dock kräva ännu snabbare miljöbedömningar. För att säkerställa samstämmighet i den rättsliga ramen för miljöbedömningar, samtidigt som hänsyn tas till behovet av påskyndad utbyggnad inom vissa strategiska sektorer, inrättas genom förordning (EU) 202X/XXX [om att påskynda miljöbedömningar] en särskild verktygslåda. Med tanke på att datacentralprojekt som byggs ut i accelerationszoner har en roll i säkerställandet av att unionens klimat- och miljömål uppnås genom deras bidrag till att förbättra energieffektiviteten, möjliggöra integrering av ren energi och tillhandahålla den infrastruktur som behövs för smartare nät, transportsystem och koldioxidsnål teknik, och deras bidrag till unionens resiliens och ekonomiska säkerhet genom säkerställande av tillförlitlig infrastruktur i unionen för att skydda kritiska tjänster och stärka unionens kapacitet att fungera oberoende, bör sådana projekt anses vara strategiska projekt i den mening som avses i förordning (EU) 202X/XXX [om att påskynda miljöbedömningar] och därför omfattas av den särskilda verktygslåda som inrättats

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1364 av den 14 mars 2024 om den första delen av inrättandet av ett gemensamt unionssystem för bedömning av datacentraler (EUT L, 2024/1364, 17.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2024/1364/oj ).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (omarbetning) (EUT L 231, 20.9.2023,

s.1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/1791/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1309 av den 29 april 2024 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av gigabitnät för elektronisk kommunikation, om ändring av

förordning (EU) 2015/2120 och om upphävande av direktiv 2014/61/EU

(Gigabitinfrastrukturförordningen) (EUT L, 2024/1309, 8.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1309/oj ).

Lägg till hänvisning till förordningen om att påskynda miljöbedömningar när den har antagits. Se

kommissionens förslag COM(2025) 984 final, https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/?uri=celex:52025PC0984 .

enligt den förordningen. Medlemsstaterna bör fastställa ett aggregerat referenstillstånd som återspeglar varje identifierad accelerationszons särskilda egenskaper. Detta aggregerade referenstillstånd som utfärdas av offentliga myndigheter bör omfatta de tillstånd som vanligen krävs för sådan verksamhet inom området, med undantag för nätanslutningstillstånd.

(42)Det bör vara möjligt för kommissionen att som strategiska projekt utse datacentralprojekt som avsevärt bidrar till unionens digitala sektor och energisektor och som uppfyller tydliga kriterier. Med tanke på de strategiska datacentralprojektens betydelse får medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, tillämpa proportionella stödåtgärder på dessa projekt. När medlemsstaterna planerar sådana stödåtgärder bör de i tillämpliga fall använda de relevanta ramarna för att tillhandahålla offentligt stöd. Strategiska projekt bör åtgärda ett marknadsmisslyckande på ett proportionellt sätt, utan att duplicera eller utestänga privat finansiering, samtidigt som ett tydligt unionsmervärde säkerställs.

(43)Strategiska datacentralprojekt bör beviljas stöd från unionens program, fonder och finansieringsinstrument, i enlighet med de mål som fastställs i förordningen om inrättande av respektive fond och program och utan att det påverkar nästa fleråriga budgetram (2028–2034). I synnerhet bör dessa strategiska projekt tilldelas konkurrenskraftsstämpeln om de uppfyller villkoren i förordning (EU) 2026/XXX [om inrättande av europeiska konkurrenskraftsfonden] (28) i egenskap av högkvalitativa projekt som bidrar till Europeiska konkurrenskraftsfondens mål.

(44)För att främja den strategiska utbyggnaden av datacentralkapacitet i hela unionen bör kommissionen bevaka den tillgängliga beräkningskapaciteten och volymen av efterfrågan på datacentralkapacitet och identifiera storleken på kapacitetsbristen runt om i unionen. Kommissionen får använda denna bevakning som underlag för sina eventuella rekommendationer. För att vägleda medlemsstaterna när det gäller att påskynda utbyggnaden av datacentralkapacitet får kommissionen, när så är lämpligt, rekommendera åtgärder för att ta itu med den identifierade kapacitetsbristen i unionen. I enlighet med policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 bör kommissionen också se över målen för det digitala decenniet för att återspegla den tekniska, ekonomiska och samhälleliga utvecklingen och hur unionens prioriteringar har förändrats i detta avseende.

(45)Denna förordning bör tillämpas på unionens institutioner, organ och byråer (unionsenheter) när de genomför förfaranden för upphandling av molntjänster och AI- system som omfattas av denna förordning.

(46)Unionen är fortfarande starkt beroende av ett begränsat antal molntjänstleverantörer som kontrolleras av tredjeländer eller rättsliga enheter som är etablerade i tredjeländer. Detta gör unionen utsatt för kritiska strategiska beroenden och koncentrationsrisker, bland annat sårbarheter till följd av extraterritoriell tillämpning av tredjeländers lagstiftning, potentiella störningar som påverkar molntjänsternas kontinuitet, kvalitet och resiliens, minskad kontroll och tillsyn över personuppgifter och icke- personuppgifter och infrastruktur samt risken för att otillbörligt ekonomiskt eller politiskt inflytande utövas genom den kontroll som tredjeländer eller rättsliga enheter som är etablerade i tredjeländer utövar över molntjänsterna. Mot denna bakgrund har unionens och medlemsstaternas förmåga att behålla kontrollen över infrastruktur, data,

28Lägg till en hänvisning till förordningen om inrättande av europeiska konkurrenskraftsfonden när den har antagits. Se kommissionens förslag COM(2025) 555 final/2, https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/?uri=celex:52025PC0555R%2801%29 .

tillgångar och tekniksystem under unionens och medlemsstaternas jurisdiktion blivit ett tvingande politiskt mål.

(47)Det finns unionslagstiftning om cybersäkerhet, dataskydd, interoperabilitet och dataportabilitet med krav för molntjänster. Men det finns inget övergripande unionsregelverk som fastställer en harmoniserad förståelse av vad som utgör en betrodd molntjänst för att minska sådana risker. Vissa medlemsstater har utvecklat eller håller på att utveckla nationella strategier för att identifiera nationella suveräna tjänster. De nationella åtgärderna avhjälper dock inte i tillräcklig utsträckning de gränsöverskridande problem som rör unionens brist på suveränitet i ekosystemet för molnteknik och riskerar att fragmentera unionens inre marknad och undergräva de gemensamma målen om autonomi och suveränitet.

(48)Molntjänstleverantörer har lanserat skräddarsydda versioner av sitt tjänsteutbud som svar på unionens växande oro över suveränitet. Dessa versioner är dock ingen lösning på de grundläggande suveränitetsproblem som möjliggör extraterritoriell räckvidd för tredjeländers lagstiftning och en eventuell försämring eller störning av tjänsten. Detta leder till att unionen inte kan säkerställa oberoende eller kontroll över sina data och tillgångar och sin digitala infrastruktur. Den nuvarande ramen måste därför kompletteras med riktade åtgärder på unionsnivå genom att det införs en harmoniserad mekanism som kan stärka unionens långsiktiga strategi för tekniskt oberoende, kontroll och resiliens i moln- och AI-ekosystemet.

(49)Mot denna bakgrund kräver den betydande ökningen av oron för den allmänna ordningen – inbegripet till exempel ekonomiska säkerhetsrisker – ett effektivt och enhetligt genomförande av skyddsåtgärder för verksamhet som stöds av unionens

budget. När det gäller unionsenheter fastställs i artikel 136 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (29) tillämpningsområdet, reglerna och förfarandena för att identifiera och genomföra förfaranden för offentlig upphandling av känslig natur.

(50)För att skydda den allmänna ordningen är det därför nödvändigt att specificera de villkor som unionens och medlemsstaternas upphandlande myndigheter bör använda i förfaranden för offentlig upphandling av molntjänster. Det är oerhört viktigt att överväga den eventuella riskexponeringen vid valet av lämpliga riskreducerande åtgärder för att bevara den allmänna ordningen i unionen och medlemsstaterna. Att unionen och medlemsstaterna är kritiskt beroende av ett begränsat antal molntjänstleverantörer som kontrolleras av ett tredjeland eller en rättslig enhet som är etablerad i ett tredjeland kan leda till risker såsom missbruk (dvs. manipulation, fjärråtkomst och kontroll, sabotage, användning av beroendet som vapen), tillgång till information (dvs. tillgång till känslig information, obehörig kommunikation, teknikläckage, datamanipulering eller dataexfiltrering, spionage) och sårbarheter i fråga om beroende (dvs. politiskt och/eller ekonomiskt tvång, t.ex. genom inlåsning till vissa säljare eller viss teknik, embargon eller sanktioner eller monopolprissättning som skadar unionens och medlemsstaternas ekonomiska intressen).

(51)För att hantera dessa risker och föreskriva lämpliga riskreducerande åtgärder är det nödvändigt att inrätta en unionsram för molntekniksuveränitet där kriterier fastställs för betrodda molntjänster. För att ta hänsyn till att suveränitet är ett begrepp med många nyanser och lager bör ramen föreskriva fyra olika nivåer av betrodda erbjudanden (unionsassuransnivåer).

29Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (omarbetning) (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj ).

(52)Unionsassuransnivåerna bör utgöra en proportionerlig ram som säkerställer att den allmänna ordningen upprätthålls genom att offentliga myndigheter bibehåller kontroll och agens. De flesta offentliga tjänster behöver inte ha den högsta assuransnivån. I vissa specifika fall kan unionsassuransnivå 3 eller 4 anses vara nödvändig och proportionell för att bevara den allmänna ordningen. Den riskbedömning som medlemsstaterna och unionsenheterna ska göra säkerställer att proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna följs, genom att man bedömer de specifika fall där skyddet av den allmänna ordningen kräver högsta möjliga assuransnivå.

(53)Om en molntjänstleverantör avser att tillhandahålla sina molntjänster till unionsenheter och offentliga myndigheter är det viktigt att de behöriga myndigheterna i det land där molntjänstleverantören är etablerad kan bedöma om den erbjuder en lämplig assuransnivå. En mekanism har upprättats för erkännande av molntjänster som antingen har en EU-försäkran om överensstämmelse med unionsassuransnivå 1 eller har fått ett positivt revisionsuttalande och en revisionsberättelse från ett revisionsföretag. När mekanismen för erkännande har slutförts med ett positivt resultat är molntjänsten erkänd i hela unionen som en tjänst som erbjuder en lämplig unionsassuransnivå. För tydlighetens, enkelhetens och effektivitetens skull bör de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där molntjänstleverantören har sitt huvudsakliga etableringsställe tilldelas befogenheter att övervaka och genomdriva de skyldigheter som rör ramen för molntekniksuveränitet.

(54)I syfte att påvisa överensstämmelse med unionsassuransnivå 1 bör molntjänstleverantörer ha ensamt ansvar för att utföra självbedömningar av överensstämmelse genom att tillämpa de relevanta kriterierna för den unionsassuransnivån. Sådana självbedömningar bör baseras på dokumenterade bevis, interna kontrollförfaranden och kontinuerlig övervakning av tillräcklig omfattning för att visa att de tillämpliga kriterierna har uppfyllts.

(55)Oberoende revisioner är ett viktigt verktyg för att övervaka att de molntjänster som erbjuds av molntjänstleverantörer uppfyller kraven. Med tanke på behovet av att säkerställa att de tillämpliga kriterierna för unionsassuransnivåerna 2, 3 eller 4 kontrolleras av oberoende tredjepartsexperter, bör molntjänstleverantörer genom oberoende revision hållas ansvariga för att de uppfyller de kriterier som fastställs i denna förordning. Molntjänstleverantörer bör fritt kunna välja revisionsföretag, förutsatt att revisionsföretaget på vederbörligt sätt kan visa att det är oberoende och uppfyller kraven i denna förordning. För att säkerställa att revisioner utförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt inom utsatt tid bör molntjänstleverantörer på vederbörligt sätt samarbeta med och bistå de företag som utför revisionerna, bland annat genom att ge dem tillgång till alla relevanta uppgifter och lokaler som krävs för att de ska kunna utföra revisionen korrekt och genom att besvara muntliga eller skriftliga frågor. Revisionsföretag bör också kunna använda andra källor till objektiv information. Molntjänstleverantörer bör inte undergräva utförandet av revisionen. Revisionerna bör utföras i enlighet med bästa praxis i branschen och hög yrkesetik och objektivitet, med vederbörlig hänsyn till revisionsstandarder och uppförandekoder. Revisionsföretagen bör garantera konfidentialiteten, säkerheten och integriteten för den information, såsom företagshemligheter, som de erhåller när de utför sina uppgifter. Denna garanti bör inte utgöra ett sätt att kringgå tillämpligheten av revisionsskyldigheterna i denna förordning. Revisionsföretag bör ha den sakkunskap om riskhantering och den tekniska kompetens som krävs för att kunna granska molntjänsterna. De bör uppfylla grundläggande krav på oberoende med avseende på förbjudna tjänster som inte rör revision, byte av revisionsföretag och icke

resultatbaserade arvoden. Om revisionsföretagens oberoende eller tekniska kompetens inte är bortom allt tvivel bör de avstå från eller avsäga sig revisionsuppdraget.

(56)Revisionsberättelsen bör vara välgrundad så att den ger en meningsfull redogörelse för den verksamhet som bedrivits och de slutsatser som dragits under revisionen. Den bör ge informationsunderlag för, och när så är lämpligt innehålla förslag till förbättringar av, de åtgärder som molntjänstleverantörerna vidtar för att uppfylla de tillämpliga kriterierna och fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning. Revisionsberättelsen bör innehålla ett revisionsuttalande baserat på de slutsatser som dragits av de revisionsbevis som inhämtats. Ett positivt uttalande bör avges om alla bevis visar att leverantören uppfyller de revisionskriterier och skyldigheter som fastställs i denna förordning. Ett negativt uttalande bör avges om revisionsföretaget anser att leverantören inte uppfyller kriterierna i denna förordning. Om ingen slutsats kan dras i revisionsuttalandet om specifika aspekter som omfattas av revisionen bör en förklaring till att detta inte var möjligt ingå i revisionsuttalandet. I tillämpliga fall bör rapporten innehålla en redogörelse för specifika punkter som inte kunnat granskas och en förklaring till att de inte kunnat granskas.

(57)Det är nödvändigt att upprätta ett centralt register över erkända unionsassurerade molntjänster för att underlätta säker och effektiv lagring av, tillgång till och utbyte av relevant information mellan aktörer i den offentliga sektorn som är kunder till tjänster som erbjuder unionsassuransnivåer, revisionsföretag, behöriga myndigheter och kommissionen.

(58)För att säkerställa att statusen som en molntjänst som erbjuder unionsassuransnivåer enligt ramen för molnsuveränitet fortsatt är korrekt och tillförlitlig, bör leverantörer vara skyldiga att utan dröjsmål rapportera all relevant information och alla väsentliga förändringar av omständigheterna till revisionsföretaget och de behöriga myndigheterna i etableringslandet. Denna information bör göra det möjligt för revisionsföretaget att vid behov ompröva, ändra eller återkalla revisionsberättelsen och revisionsuttalandet och därefter underrätta den relevanta behöriga myndigheten i etableringslandet så att denna kan se över sitt erkännande av att molntjänsten erbjuder en viss unionsassuransnivå. Informationen bör också möjliggöra detsamma för den relevanta behöriga myndigheten när det gäller dess erkännande av molntjänsten.

(59)För att säkerställa en effektiv och konsekvent tillämpning av ramen för molnsuveränitet bör medlemsstaterna utse en eller flera behöriga myndigheter med ansvar för att erkänna revisionsförfarandet och revisionsramen samt tillsynen av erkända molntjänstleverantörer. Dessa myndigheter bör ges de befogenheter, resurser, sakkunskaper och tekniska medel som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt, opartiskt och oberoende sätt. Medlemsstaterna bör säkerställa att dessa myndigheters ansvarsområden är tydligt fastställda och att de har ett nära samarbete med varandra, med andra relevanta nationella myndigheter, inbegripet dataskyddsmyndigheter och cybersäkerhetsmyndigheter, och med kommissionen, när så är lämpligt, för att säkerställa en konsekvent tillsyn och underlätta utbytet av relevant information och bästa praxis i hela unionen. Det bör vara möjligt för medlemsstaterna att utse en eller flera befintliga myndigheter till behöriga myndigheter.

(60)Ömsesidigt bistånd mellan behöriga myndigheter är avgörande för att säkerställa en effektiv tillsyn och kontroll av efterlevnaden av denna förordning över unionens gränser, inbegripet genom snabbt informationsutbyte, samordning av utredningsåtgärder och stöd vid utförandet av uppgifter inom unionen. En

ändamålsenlig kontroll av efterlevnaden kräver dessutom ett robust gränsöverskridande samarbete mellan behöriga myndigheter för att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna förordning i alla medlemsstater och ett snabbt utbyte av relevant information för att hantera systemrisker inom unionen.

(61)Unionens mål att stärka sin autonomi bör eftersträvas på ett sätt som förblir öppet, samarbetsinriktat och förenligt med unionens internationella åtaganden och partnerskap. De politiska mål som eftersträvas genom unionsassuransnivåerna 1, 2 och 3 bör därför förstås som unionens förmåga att vid behov agera självständigt, samtidigt som den fortsätter att samarbeta med sina internationella partner och främjar ömsesidigt fördelaktigt samarbete. Mot denna bakgrund får kommissionen för unionsassuransnivå 3 besluta att en molntjänst som kontrolleras av ett tredjeland eller en rättslig enhet som är etablerad i ett tredjeland ändå kan granskas med avseende på revisionskriterierna om tredjelandet har infört särskilda skyddsåtgärder som säkerställer att det inte finns någon risk för obehörig åtkomst till unionsdata eller eventuella störningar av tjänsternas kvalitet eller kontinuitet. Kommissionen bör bedöma om tredjelandet omfattas av ett beslut om adekvat skyddsnivå som antagits i enlighet med artikel 45 i förordning (EU) 2016/679. Det bör i synnerhet fastställas om beslutet om adekvat skyddsnivå är allmänt tillämpligt på tredjelandet som helhet eller begränsat till vissa sektorer eller certifierade organisationer. Det bör vidare bedömas om beslutet om adekvat skyddsnivå omfattar den specifika behandling som utförs i samband med tillhandahållandet av tjänster, eller om överföringar fortfarande omfattas av kraven på att genomföra lämpliga skyddsåtgärder.

(62)För att säkerställa en enhetlig och riskbaserad hållning till unionens autonomi bör medlemsstaterna och unionsenheterna utföra en eller flera riskbedömningar för att fastställa verksamhet inom den offentliga sektorn som rör allmän ordning. Riskbedömningen bör fastställa vilken unionsassuransnivå som är lämplig för verksamheten, på grund av dess betydelse för att bevara den allmänna ordningen i sektorer som omfattas av direktiv (EU) 2022/2555 och på områdena nationell säkerhet, inre säkerhet, förvaltning av de yttre gränserna, försvar, rättvisa eller brottsbekämpning, inbegripet förebyggande, förhindrande, utredning, upptäckt och lagföring av brott. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna förordning och bevara den digitala inre marknadens integritet kommer kommissionen att ge vägledning för att hjälpa medlemsstaterna att utföra sina riskbedömningar. Fastställandet av hur känslig information som kan hysas i en molntjänst som erbjuder en unionsassuransnivå omfattas visserligen av medlemsstaternas behörighet och utrymme för skönsmässig bedömning, men för att skapa enhetlighet i hela unionen bör

unionsassuransnivåerna 3 och 4 göra det möjligt att hysa säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på ett säkert sätt.

(63)I sina riskbedömningar bör unionsenheterna och medlemsstaterna bedöma hur känsliga, kritiska och omfattande de personuppgifter och icke-personuppgifter som behandlas i molnmiljön är. Behandlingen kan omfatta vanlig företagsinformation, kommersiellt känslig information, operativt kritiska data, personuppgifter i den mening som avses i förordning (EU) 2016/679 och data som omfattas av sektorsspecifika skyldigheter enligt unionsrätten, inbegripet direktiv (EU) 2022/2555 och förordning (EU) 2022/2554. Kommissionens vägledning ger unionsenheterna och medlemsstaterna en viss flexibilitet när det gäller att fastställa lämpliga unionsassuransnivåer och de kategorier av information och användare för vilka dessa nivåer är lämpliga. Samtidigt kan olika nationella förhållningssätt till klassificering och sammanpassning av uppgiftskänslighet och assuranskrav undergräva en

konsekvent tillämpning av suveränitetsramen runt om i unionen. För att säkerställa ett harmoniserat genomförande i hela unionen bör kommissionen, i samarbete med relevanta myndigheter, tillhandahålla centralt samordnad vägledning om sammanpassningen av unionsassuransnivåer och informationskategorier, med beaktande av känsligheten, kritikaliteten och omfattningen hos de uppgifter som behandlas i molnmiljön, systembetydelsen av de upphandlande myndigheternas verksamhet och de tillämpliga skyldigheter som följer av unionsrätten. Kriterierna för unionsassuransnivåerna bör dessutom inte påverka de skyldigheter avseende gränsöverskridande samarbete som föreskrivs i unionsrätten. Om molntjänster används för att behandla personuppgifter finns en skyldighet enligt förordning (EU) 2016/679 att komma överens om organisatoriska och tekniska åtgärder för att följa den förordningen. Om molntjänstleverantören använder sig av underleverantörer för tillhandahållandet av tjänsterna gäller samma avtal för underleverantörerna. Om specifika tekniska och organisatoriska åtgärder bör genomföras i enlighet med denna förordning för att säkerställa att personuppgifter behandlas i enlighet med denna förordning, skulle dessa specifika åtgärder kunna föreskrivas i de obligatoriska avtalen enligt förordning (EU) 2016/679 och användas för att visa att de nödvändiga unionsassuransnivåerna uppfylls.

(64)Det fria flödet av uppgifter inom unionen är en nödvändig förutsättning för att den inre marknaden ska fungera väl. För att främja det fria flödet av uppgifter inom unionen och stödja den inre marknadens funktion är det lämpligt att medlemsstaterna säkerställer att uppgifter inte är begränsade till en enda medlemsstats territorium utan får lagras och behandlas i hela unionen utan omotiverade begränsningar. Unionen upprätthåller en öppen och icke-diskriminerande ram för marknadstillträde, i enlighet med EUF-fördraget och internationella åtaganden. Detta omfattar åtaganden enligt Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om offentlig upphandling samt bilaterala handelsavtal. Unionen förbehåller sig dock, när så är nödvändigt och under vederbörligen motiverade omständigheter, rätten att i enlighet med artikel III:2 a i WTO:s avtal om offentlig upphandling anta eller bibehålla åtgärder som är nödvändiga för att skydda allmän moral, ordning eller säkerhet, vilket möjliggör nödvändiga och proportionella begränsningar av tillträdet till offentliga upphandlingsförfaranden. För att bevara unionens allmänna ordning är det avgörande att identifiera och hantera risker såsom kritiska beroenden, obehörig åtkomst till unionsdata, teknikläckage, sabotage och spionage som företas av aktörer i tredjeländer. För att bevara skyddet av den allmänna ordningen i unionen och dess medlemsstater krävs försiktiga men beslutsamma politiska, rättsliga och operativa insatser för tilldelningsförfaranden på både nationell nivå och unionsnivå, med full respekt för internationella åtaganden. För att skydda och bevara den allmänna ordningen i unionen och dess medlemsstater bör upphandlande myndigheter vars verksamhet har identifierats på grundval av medlemsstatens riskbedömning därför endast upphandla molntjänster som erbjuder lämplig assuransnivå mellan nivåerna 2 och 4. En minimiassuransnivå, med krav på unionsassuransnivå 1 i hela unionen, är nödvändig för att fastställa en konsekvent baslinje med skyddsåtgärder för den offentliga sektorn och därigenom minska den offentliga sektorns sårbarhet för tredjeländers åtkomst till unionsdata och störningar av tjänster.

(65)För att öka resiliensen och begränsa beroendet av en enda molntjänstleverantör bör unionsenheter och medlemsstater, som en del av sina förfaranden för offentlig upphandling, överväga om en strategi med flera leverantörer eller flera moln kan vara lämplig. Beslutet att anamma och implementera en arkitektur med flera moln bör baseras på en kontextspecifik riskbedömning. Bedömningen bör identifiera alla

relevanta operativa, regleringsmässiga eller resiliensrelaterade omständigheter som skulle stödja antagandet av en strategi med flera leverantörer eller flera moln.

(66)Offentlig upphandling fungerar ofta som en primär signal om marknadsriktning. Krav som ställs av eller på offentliga myndigheter att anta särskilda assuransnivåer som erbjuds av molntjänster tenderar att avspeglas av enheter i den privata sektorn som är verksamma inom reglerade branscher, med efterföljande spridningseffekter som bidrar till en bredare anpassning av marknaden med tiden. Denna utveckling understryker vikten av att enheter i den privata sektorn som är verksamma inom de sektorer som anges i bilaga I till direktiv (EU) 2022/2555 kan utföra samma bedömningar som de som utförs av unionsenheter och medlemsstater.

(67)I offentliga upphandlingsförfaranden för molntjänster och AI-system bör upphandlande myndigheter inkludera ett tydligt europeiskt mervärde som en del av kvalitetsutvärderingen av anbuden. Detta mervärde bör bestå i att bidra till att stärka den digitala leveranskedjan i unionen, integrera unionsteknik, genomföra den innovation som krävs för att tillhandahålla tjänsten i unionen och tillhandahålla tjänsten med hjälp av maskinvarukomponenter som utformats eller tillverkats i unionen. Det kriterium som rör europeiskt mervärde bör inte vara avgörande för tilldelningen av kontraktet och bör tillämpas på ett sätt som gör att de tekniska och finansiella kriterier som är direkt kopplade till prestandakraven ges företräde. I detta syfte skulle de upphandlande myndigheterna kunna överväga att ge europeiskt mervärde en högsta viktning på 15 av 120 poäng inom ramen för den övergripande utvärderingsmetoden, för att säkerställa att det kriteriet förblir proportionerligt och underordnat de centrala tilldelningskriterierna för kontraktet.

(68)Innovationsupphandling inom molntjänster och AI-system är viktigt för att främja teknisk utveckling, stärka den digitala resiliensen och konkurrenskraften och göra det möjligt för offentliga myndigheter att dra nytta av säkra, effektiva och tillförlitliga digitala lösningar som utvecklas i takt med de snabbt föränderliga tekniska och samhälleliga behoven. Medlemsstaterna bör därför sträva efter att tilldela minst 25 % av kontrakten inom relevanta förfaranden för upphandling av moln- och AI-innovation till små och medelstora företag. I detta syfte bör medlemsstaterna aktivt rapportera till kommissionen om sitt ibruktagande av innovativa molntjänster och AI-system.

(69)I det gemensamma uttalandet om att bygga upp nästa generations moln för företag och den offentliga sektorn i EU av den 15 oktober 2020 (30) och det gemensamma Berlinuttalandet om det digitala samhället och en värdebaserad digital förvaltning av den 8 december 2020 (31) uttryckte medlemsstaterna stort intresse för en gemensam ansats för sammanförande av molnkapacitet genom att sammanlänka molninfrastrukturer runt om i unionen och arbeta för införandet av en säker och interoperabel europeisk molnsammanslutning för den offentliga sektorn. I sina slutsatser om framtiden för EU:s digitala politik av den 21 maj 2024 (32) bekräftade Europeiska unionens råd relevansen och vikten av att förverkliga denna gemensamma ansats genom att uppmana kommissionen att fortsätta att stödja utvecklingen av interoperabla offentliga digitala tjänster och gränsöverskridande sammankoppling av offentliga förvaltningars infrastrukturer, bland annat moln- och edgeinfrastrukturer, för

Gemensamt uttalande, Building the next generation cloud for businesses and the public sector in the EU, 15.10.2020, https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/towards-next-generation-cloud-europe . Berlin Declaration on Digital Society and Value-based Digital Government, 8.12.2020, https://digital- strategy.ec.europa.eu/en/news/berlin-declaration-digital-society-and-value-based-digital-government .

Rådets slutsatser om framtiden för EU:s digitala politik, 21.5.2024, https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9957-2024-INIT/sv/pdf .

att uppnå ökad motståndskraft, effektivitet och hållbarhet. För att förverkliga denna gemensamma ansats är det nödvändigt att inrätta den europeiska molnsammanslutningen för den offentliga sektorn (EuroCloud Federation). EuroCloud Federation bör sammanföra nationella och europeiska molninitiativ som tillhandahåller mycket tillförlitlig och säker molnkapacitet i den offentliga sektorn och underlätta utbytet av sådan kapacitet mellan unionsenheter och offentliga myndigheter. Vid utvärderingen av denna förordning får kommissionen i ett senare skede bedöma möjligheten för anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, samt för internationella organisationer med huvudkontor i unionen, att delta i EuroCloud Federation i enlighet med unionsrätten.

(70)Medlemmarna i EuroCloud Federation bör uppfylla specifika krav för att undvika att konkurrensen när det gäller privata ekonomiska aktörer snedvrids genom att en privat tjänsteleverantör får en fördel i förhållande till sina konkurrenter.

(71)Deltagande i EuroCloud Federation bör begränsas till offentliga organ, utan direkt deltagande av en privat part. I detta avseende bör direkt privat deltagande uteslutas om den delande enheten, antingen direkt eller indirekt genom en förmedlande rättslig enhet, äger den hårdvara enligt definitionen i artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2847 (33) via vilken tjänsten görs tillgänglig och tillhandahåller tjänsten. Den delande enheten bör anses utöva kontroll över den förmedlande rättsliga enheten om följande kumulativa villkor är uppfyllda. För det första bör den delande enheten utöva ett avgörande inflytande över både de strategiska mål som uppställs och de viktiga beslut som fattas av den förmedlande rättsliga enhet som äger hårdvaran och tillhandahåller tjänsterna. För det andra bör det inte finnas något direkt privat kapitaldeltagande i den förmedlande rättsliga enheten. För det tredje bör mer än 80 % av den förmedlande rättsliga enhetens verksamhet utföras inom ramen för uppgifter som den har anförtrotts av den delande enheten.

(72)För att säkerställa ett effektivt, säkert och resilient tillhandahållande av tjänster bör den delande enheten införa lämpliga tekniska, operativa och organisatoriska åtgärder. Detta bör särskilt omfatta policyer för riskanalys och säkerhet i informationssystem, inbegripet policyer för åtkomstkontroll, policyer för incidenthantering och driftskontinuitet och policyer till stöd för interoperabilitet och konnektivitet.

(73)Slutligen bör delningen av datacentraltjänster och molntjänster inom EuroCloud Federation förankras i ett samarbete inom den offentliga sektorn. Detta samarbete bör uteslutande styras av hänsyn till allmänintresset och bör inte medföra någon form av ersättning i utbyte mot en annan. I synnerhet bör delningen av tjänster inom EuroCloud Federation ske utan kostnad, utom när avgifterna är strikt begränsade till vad som är nödvändigt och proportionellt för att täcka de kostnader som den delande enheten ådrar sig på den utnyttjande enhetens vägnar. Dessa kostnader bör begränsas till de extra kostnader som uppstår vid delning av kapacitet, inbegripet för tilldelning och isolering av resurser, hantering av åtkomst, möjliggörande av integrering av och interoperabilitet för resurser, säkerställande av överensstämmelse med tillämpliga krav enligt unionsrätten och förvaltning av delningsförhållandet. De avgifter som den delande enheten tar ut för att täcka dessa kostnader bör inte betraktas som betalning för tillhandahållandet av en tjänst och bör inte utgöra en ersättning eller ett offentligt

33Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2847 av den 23 oktober 2024 om övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013 och (EU) 2019/1020 och direktiv (EU) 2020/1828 (cyberresiliensförordningen) (EUT L, 2024/2847, 20.11.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2847/oj ).

kontrakt i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (34) och förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Under dessa omständigheter bör delning av datacentraltjänster och molntjänster från den offentliga sektorn inom EuroCloud Federation inte omfattas av unionens regler för offentlig upphandling.

(74)Upphandlande myndigheter i medlemsstaterna stöter ofta på betydande svårigheter vid upphandling av digitala lösningar såsom datacentraltjänster, molntjänster, programvara och AI-system. Begränsade ekonomiska resurser, minskad köpkraft och otillräcklig teknisk expertis eller upphandlingsexpertis hindrar offentliga myndigheter från att faktiskt få tillgång till sådana tjänster. Upphandlingsverksamhet som genomförs av kommissionen i samråd med medlemsstaternas upphandlande myndigheter kan spela en avgörande roll när det gäller att utnyttja den kollektiva köpkraften och säkerställa tillgång till dessa tjänster och varor på förmånliga villkor. Kommissionen får redan genomföra gemensamma upphandlingsförfaranden med upphandlande myndigheter i medlemsstaterna i enlighet med artikel 168.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Kommissionen får också redan agera som grossist genom att köpa, lagra och sälja eller donera varor och tjänster till partnerorganisationer som den har valt ut. För att dessa enheter fullt ut ska kunna utnyttja den inre marknadens potential, särskilt när det gäller stordriftsfördelar och delning av vinsterna, bör kommissionens möjligheter att agera som inköpscentral utvidgas till att omfatta upphandlande myndigheter i medlemsstaterna och partnerorganisationer som valts ut av kommissionen, som en form av upphandling utöver de former som anges i artikel 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Det bör vara möjligt för kommissionen att använda alla tillgängliga upphandlingsförfaranden för upphandlande myndigheter i medlemsstaterna och partnerorganisationer som valts ut av kommissionen och att inkludera kommissionens inköpsverksamhet för unionens institutioner, organ och byråer. Upphandlande myndigheter i medlemsstaterna, partnerorganisationer och unionens institutioner, organ och byråer bör betraktas som ”deltagande enheter” i dessa upphandlingsförfaranden.

(75)För att öka flexibiliteten och den administrativa effektiviteten är det lämpligt att, genom undantag från förordning (EU, Euratom) 2024/2509, föreskriva en möjlighet att lägga till deltagande enheter under ett dynamiskt inköpssystems livslängd. Inom ramen för det undantaget bör deltagande enheter som har anslutit sig till avtalet efter inrättandet av ett dynamiskt inköpssystem tillåtas att – efter förhandsgodkännande från kommissionen – ansluta sig till systemet när som helst under dess giltighetstid, innan någon framtida anbudsinfordran utfärdas. Denna möjlighet bör vara strikt begränsad till nya deltagande enheter som ansluter sig och bör inte påverka rättigheterna och skyldigheterna för enheter som redan deltar i systemet eller integriteten hos upphandlingsförfaranden som redan har slutförts eller pågår.

(76)Kommissionen bör för medlemsstaterna lägga fram ett utkast till avtal som fastställer de praktiska arrangemangen för upphandlingsverksamheten. Med tanke på det potentiellt stora antalet deltagande enheter bör detta utkast till avtal förhandlas fram och inledningsvis ingås mellan kommissionen och de medlemsstater som är villiga att delta. Där bör man fastställa på vilka villkor och enligt vilket förfarande unionsenheter samt andra medlemsstater, upphandlande myndigheter i medlemsstaterna och partnerorganisationer som valts ut av kommissionen senare får ansluta sig till och dra

34Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/24/oj ).

nytta av avtalet. Avtalet träder i kraft i enlighet med dess bestämmelser, förutsatt att det godkänns av minst två medlemsstater. Även om kommissionen i möjligaste mån bör sträva efter att tillgodose de deltagande enheternas gemensamma behov bör detta inte tolkas som en skyldighet att tillgodose behov som är specifika för ett begränsat antal av dem.

(77) Om deltagande enheter ingår ett avtal om tillhandahållande av inköpscentralverksamhet, inbegripet stödverksamhet för inköp, bör de inte tillämpa de förfaranden för offentlig upphandling som föreskrivs i tillämplig unionsrätt, i enlighet med direktiv 2014/24/EU och förordning (EU, Euratom) 2024/2509. En upphandlande myndighet i en medlemsstat vilken ingår ett sådant avtal i syfte att organisera inköpscentralverksamhet bör anses fullgöra sina skyldigheter enligt den nationella lagstiftning som införlivar direktiv 2014/24/EU om den köper byggentreprenader, varor eller tjänster från en upphandlande myndighet som ansvarar för upphandlingsförfarandet.

(78)Genom avtalet bör en styrkommitté inrättas, bestående av kommissionen och företrädare från medlemsstaterna. Kommittén ansvarar för den strategiska tillsynen över upphandlingsverksamheten, inbegripet den strategiska vägledningen för agendan för offentlig upphandling och för varje upphandlingsförfarande. Styrkommittén bör också övervaka de deltagande enheternas medverkan. Styrkommittén bör inte ansvara för upphandlingsverksamheten, som bör förbli kommissionens ansvar, inbegripet fastställandet av avgifter. Styrkommittén bör tillhandahålla den lämpligaste metoden för att välja ytterligare företrädare från unionsenheter, från upphandlande myndigheter i medlemsstaterna och från partnerorganisationer som valts ut av kommissionen.

(79)Ansvarsreglerna och den tillämpliga ramen för offentlig upphandling mellan kommissionen, i egenskap av inköpscentral, och de deltagande enheter som upphandlar genom den bör klargöras i avtalet. Om en deltagande enhet genomför vissa delar av upphandlingsförfarandet på egen hand bör den förbli ensam ansvarig för dessa delar. En upphandlande myndighet som agerar som inköpscentral och har förvärvat tjänster eller varor genom kommissionen bör ha rätt att erbjuda dessa tjänster till andra upphandlande myndigheter utan att tillämpa de förfaranden för offentlig upphandling som föreskrivs i tillämplig unionsrätt. I detta fall är den upphandlande myndigheten skyldig att iaktta de ursprungliga kontraktsbestämmelserna i alla efterföljande kontrakt.

(80)För att säkerställa att de nödvändiga resurserna förblir tillgängliga kommer de deltagande enheterna att bidra till de kostnader som uppstår i samband med upphandlingsförfarandena och eventuell stödverksamhet. I detta syfte bör kommissionen ha rätt att ta ut avgifter av de deltagande enheterna. Dessa avgifter bör fastställas på en nivå som i princip räcker till för att täcka alla direkta och indirekta kostnader som kommissionen ådrar sig i samband med upphandlingsverksamheten, inbegripet eventuella stödtjänster. Dessa avgifter bör fastställas i enlighet med praxis för jämförbara upphandlingsramar. De inledande inrättandekostnaderna får belasta unionens allmänna budget och ersättas av de deltagande enheterna under en fastställd period. Intäkter som genereras av avgifterna bör utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.3 a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

(81)Öppen källkod spelar en viktig roll för att säkerställa transparens, säkerhet och effektivitet i den offentliga sektorns användning av digital teknik. Tillgång till källkoden möjliggör granskning, främjar samarbete och vidareutnyttjande och minskar

beroendet av en enda leverantör, vilket begränsar risken för inlåsning till en viss säljare. Det är därför viktigt att främja användningen av öppen källkod för att stödja innovation, säkerställa bättre värde för de offentliga utgifterna och stärka unionens digitala oberoende. I detta sammanhang har valet av molntjänster eller programvara betydande konsekvenser inte bara för kostnadseffektiviteten utan även för säkerheten, interoperabiliteten, ansvarsskyldigheten och det tekniska oberoendet.

(82)För att säkerställa en effektiv, transparent och interoperabel användning av digital teknik i den offentliga sektorn i hela unionen är det nödvändigt att offentliga förvaltningar främjar öppna standarder och komponenter som släpps ut med en öppen källkodslicens när de bygger sina moln- och AI-ekosystem eller -stackar.

(83)Allt fler unionsenheter och offentliga myndigheter delar programvara som utvecklats av eller för dem och gör den tillgänglig för vidareutnyttjande inom ramen för en öppen källkodslicens. Detta kan anses ligga i allmänhetens intresse och kan maximera värdet av de offentliga utgifterna, minska kostnaderna för dubbelarbete och främja innovation runt om i unionen. Programvara görs dock ofta tillgänglig och åtkomlig i olika databaser eller kataloger, vilket gör det svårare att söka efter, upptäcka och i slutändan vidareutnyttja den. Det är därför nödvändigt att kräva att unionsenheter och offentliga myndigheter som frivilligt beslutar att göra programvara tillgänglig för vidareutnyttjande gör detta i en katalog eller databas som är kopplad till EU-katalogen över lösningar med öppen källkod (EU:s OSS-katalog). OSS-katalogen bör fungera som en centraliserad katalog där alla offentliga förvaltningar kan söka och få åtkomst till programvara som görs tillgänglig för vidareutnyttjande av unionsenheter och offentliga myndigheter. EU-katalogen över lösningar med öppen källkod kommer att hysas på portalen för ett interoperabelt Europa, som avses i artikel 8 i förordning (EU) 2024/903 (35), vilket säkerställer att lösningar enkelt kan kopplas till ytterligare relevant information och utbildning.

(84)För att säkerställa att skyldigheterna att utföra en bedömning avseende öppen källkod och göra programvara tillgänglig för vidareutnyttjande genomförs på ett effektivt och konsekvent sätt i hela unionen är det nödvändigt att inrätta ett nätverk av programkontor för öppen källkod (OSPO-nätverket) som sammanför de relevanta strukturerna inom unionsenheterna och medlemsstaterna. OSPO-nätverket bör främja samordning mellan programkontor för öppen källkod som inrättats på lokal, regional eller nationell nivå och av unionsenheter. OSPO-nätverket bör underlätta utbytet av information och bästa praxis.

(85)För att beakta den tekniska utvecklingen och upprätthålla en effektiv ram med åtgärder för att stärka moln- och AI-ekosystemet på unionsnivå bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att ändra bilaga I för att återspegla relevant marknadsutveckling och teknisk utveckling när det gäller moln- och AI-ledarskapsinitiativen och ändra bilaga II för att uppdatera kriterierna för unionsassuransnivåerna, komplettera denna förordning genom att fastställa närmare regler för utförandet av revisioner, ändra bilaga III, specificera en unionsassuransnivå för en upphandlande myndighet samt att kräva en konsekvensbedömning och riskreducerande åtgärder för privata företag som är verksamma inom högkritiska sektorer.

35Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/903 av den 13 mars 2024 om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (förordningen om ett interoperabelt Europa) (EUT L, 2024/903, 22.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/903/oj).

(86)När kommissionen antar delegerade akter enligt denna förordning är det särskilt viktigt att den genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inbegripet på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (36). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör alltid ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(87)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (37).

(88)På grund av denna förordnings relevans för skyddet av personuppgifter bör Europeiska

datatillsynsmannen vid behov rådfrågas i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 (38).

(89)Om någon av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning utgör statligt stöd, påverkar bestämmelserna om sådana åtgärder inte tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

(90)Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av artiklarna 101 och 102 i EUF- fördraget eller konkurrensmyndigheternas verkställighetsbefogenheter.

(91)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska

kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina

genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI:

http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG)

nr 45/2001	och	beslut	nr 1247/2002/EG	(EUT	L 295,	21.11.2018,	s. 39,	ELI:
http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj ).

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Kapitel I

Innehåll och definitioner

Artikel 1

Innehåll

1.Genom denna förordning inrättas en ram för att stärka moln- och AI-ekosystemet på unionsnivå, särskilt genom att göra följande:

a)Inrätta molnledarskapsinitiativet och AI-ledarskapsinitiativet (moln- och AI- ledarskapsinitiativen).

b)Fastställa ramen för en påskyndad utbyggnad av datacentraler runt om i unionen.

c)Möjliggöra tillgången till ett suveränt utbud av moln och artificiell intelligens (AI) för att skydda unionens allmänna ordning.

d)Minska beroendet av kritisk teknik.

e)Främja anammandet av molntjänster i hela den offentliga sektorn.

2.Det första allmänna målet med denna förordning är att säkerställa de nödvändiga förutsättningarna för konkurrenskraften och innovationskapaciteten i unionens moln- och AI-ekosystem.

3.Det andra allmänna målet, som är separat från och kompletterar det första allmänna målet i punkt 2, är att förbättra den inre marknadens funktion genom att fastställa en enhetlig rättslig unionsram för att öka unionens resiliens och strategiska autonomi inom moln- och AI-teknik.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)molntjänst: en molntjänst enligt definitionen i artikel 6.30 i direktiv (EU) 2022/2555.

(2)molntjänstleverantör: en rättslig enhet som tillhandahåller en molntjänst.

(3)AI-system: ett AI-system enligt definitionen i artikel 3.1 i förordning (EU) 2024/1689.

(4)banbrytande AI: AI-modeller, eller AI-system som bygger på sådana modeller, som kan utföra en mängd olika uppgifter och som närmar sig, motsvarar eller överträffar den senaste tekniken.

(5)AI-agent: ett AI-system, eller en samordnad uppsättning AI-system, som med en viss grad av autonomi kan uppfatta och agera på sin miljö och vid behov använder verktyg för att uppnå specifika mål och anpassa sig till föränderliga input och sammanhang.

(6)offentlig myndighet: en offentlig myndighet enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2019/1024.

(7)unionsenheter: de unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer som inrättats genom eller enligt fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) eller fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(8)små och medelstora företag: små eller medelstora företag enligt definitionen i artikel 2 i bilaga I till kommissionens rekommendation 2003/361/EG.

(9)små midcapföretag: små midcapföretag enligt definitionen i punkt 2 i bilagan till kommissionens rekommendation (EU) 2025/1099.

(10)datacentral: datacentral enligt definitionen i punkt 2.6.3.1.16 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008.

(11)datacentralsoperatör: datacentralsoperatör enligt definitionen i artikel 2.7 i delegerad förordning (EU) 2024/1364.

(12)datacentraltjänst: datacentraltjänst enligt definitionen i artikel 6.31 i direktiv (EU) 2022/2555.

(13)programvara: programvara enligt definitionen i artikel 3.4 i förordning (EU) 2024/2847.

(14)hårdvara: hårdvara enligt definitionen i artikel 3.5 i förordning (EU) 2024/2847.

(15)komponent: komponent enligt definitionen i artikel 3.6 i förordning (EU) 2024/2847.

(16)tillverkare: tillverkare enligt definitionen i artikel 3.13 i förordning (EU) 2024/2847.

(17)revisionsföretag: en enskild organisation, ett konsortium eller en annan kombination av organisationer, inbegripet underleverantörer, som den granskade molntjänstleverantören har anlitat för en oberoende revision.

(18)granskad tjänst: en molntjänst som granskas i syfte att erhålla en revisionsberättelse och ett revisionsuttalande.

(19)revisionskriterier: de kriterier, i enlighet med bilaga II till denna förordning, mot vilka revisionsföretaget bedömer huruvida den granskade leverantören och dess granskade tjänst uppfyller vart och ett av de kumulativa kriterier som ska vara uppfyllda för att den ska erkännas som en leverantör som erbjuder unionsassuransnivå 2, 3 eller 4.

(20)revisionsbevis: alla uppgifter som ett revisionsföretag använder för att styrka revisionens resultat och slutsatser och för att utfärda ett revisionsuttalande, inbegripet uppgifter som hämtats från dokument, databaser eller it-system och intervjuer eller tester som utförts.

(21)kontroll: kontroll enligt definitionen i artikel 2.6 i förordning (EU) 2021/697.

(22)upphandlande myndigheter: upphandlande myndigheter enligt definitionen i artikel 2.1.1 i direktiv 2014/24/EU.

(25)öppen källkodslicens: öppen källkodslicens enligt definitionen i artikel 2.12 i förordning (EU) 2024/903.

AVDELNING II

FORSKNINGS-, UTVECKLINGS- OCH

UTBYGGNADSVERKSAMHET FÖR MOLN- OCH AI-

EKOSYSTEMET

Kapitel I

Moln- och AI-ledarskapsinitiativen

Artikel 3

Allmänt mål för moln- och AI-ledarskapsinitiativen

1.Moln- och AI-ledarskapsinitiativen ska ha det allmänna målet att främja forsknings- och innovationsverksamhet och uppnå storskalig kapacitet i hela unionens moln- och AI-ekosystem, genom att

a)stödja utvecklingen och införandet av avancerad moln- och AI-teknik, inbegripet nästa generations resurseffektiva datacentralteknik, öppen molnstacksteknik, banbrytande AI och fysisk och industriell AI,

b)stärka unionens datacentral- och molnkapacitet för att tillgodose den växande efterfrågan som drivs på av AI, främja innovation och säkerställa den digitala infrastrukturens resiliens,

c)stimulera unionens efterfrågan och främja införandet och ibruktagandet av moln- och AI-teknik i hela den offentliga sektorn, liksom i den privata sektorn, i enlighet med det digitala mål som avser digital omställning av företag och som fastställdes genom beslut (EU) 2022/2481.

2.Moln- och AI-ledarskapsinitiativen ska ha följande operativa mål:

a)Stödja utvecklingen och införandet av avancerad datacentralteknik som införlivar principer om inbyggd energi- och resurseffektivitet och energi- och resurseffektivitet under hela verksamheten (operativt mål 1).

b)Stödja utvecklingen och införandet av molnstackar som stöder unionens tekniska oberoende (operativt mål 2).

c)Främja unionens kapacitet inom banbrytande AI (operativt mål 3).

d)Främja unionens kapacitet när det gäller fysiska AI-modeller och AI-system och främja införandet av dessa i unionens strategiska sektorer (operativt mål 4).

e)Påskynda utvecklingen och ibruktagandet av industriell AI i alla unionens strategiska sektorer (operativt mål 5).

f)Stödja utvecklingen av avancerade plattformar för storskalig utbyggnad av AI- agenter (operativt mål 6).

g)Öka utvecklingen och anammandet av AI-modeller och AI-system i alla unionens offentliga sektorer (operativt mål 7).

h)Öka anammandet av AI-teknik på regional och lokal nivå och ibruktagandet av molntjänster som tillhandahålls av europeiska molntjänstleverantörer (operativt mål 8).

Artikel 4

Operativa mål för moln- och AI-ledarskapsinitiativen

1.Inom ramen för operativt mål 1 ska moln- och AI-ledarskapsinitiativen

a)främja energi- och vatteneffektiv teknik för datacentraler, inbegripet innovativ kylning, nästa generations datacentraler som drivs med likström, lösningar för användning av spillvärme och energilagringssystem,

b)främja integreringen av ny kvantdatorteknik för moln- och AI- infrastrukturverksamhet,

c)utveckla AI-driven teknik för att optimera servereffektivitet, utnyttjandegrad och drift av datorinfrastruktur,

d)utforma och optimera moln- och edge-AI-infrastruktur för att säkerställa en effektiv integrering med energinäten och öka deras flexibilitet,

e)utnyttja datacentraler som ankarklienter för avancerade energiförvaltningssystem som använder olika energikällor, inbegripet små modulära reaktorer och ren vätgas, vid sidan av effektiva energilagringslösningar,

f)införa testbäddar och pilotlinjer för att integrera och testa teknik som utvecklats enligt leden a–e och som omfattar energieffektiva prototyper av halvledare och kvantdatorteknik.

2.Inom ramen för operativt mål 2 ska moln- och AI-ledarskapsinitiativen

a)utveckla och pilottesta säkra, resilienta och välfungerande öppna molnstackar som omfattar edge på enheten, konnektivitet, data- och AI-verktyg samt backend- och tjänstelager för strategiska sektorer,

b)utveckla AI-optimerade servrar och referensprogramvara som bygger på processorer, acceleratorer och kvantacceleratorer som utformats och tillverkats i unionen, vid sidan av nästa generations långsiktiga datalagring med ultrahög densitet,

c)främja tillgången till data för AI via mellanprogramplattformar med öppen källkod som ligger till grund för gemensamma europeiska dataområden,

d)främja skapandet av programvarugrunder med öppen källkod till stöd för komponenter med öppen källkod,

e)upprätta en katalog över europeiska öppna molnlösningar som utvecklats enligt leden a–d i denna punkt.

3.Inom ramen för operativt mål 3 ska moln- och AI-ledarskapsinitiativen stödja pionjärprojekt inom banbrytande AI som utvecklar banbrytande AI-modeller och AI- system som strategiska tillgångar, inbegripet inom nyckelsektorer såsom cybersäkerhet.

4.Inom ramen för operativt mål 4 ska moln- och AI-ledarskapsinitiativen

a)påskynda utvecklingen av en europeisk fysisk AI-stack samt stödja modellträning och utveckling och driftsättning av system, särskilt för robotteknik och självkörande fordon och drönare,

b)underlätta tillgången till och insamlingen och utarbetandet av specifika dataset för fysisk AI,

c)stödja utveckling, testning och validering i verkliga miljöer av fysiska AI- modeller och AI-system.

5.Inom ramen för operativt mål 5 ska moln- och AI-ledarskapsinitiativen

a)påskynda utvecklingen och ibruktagandet av sektoriella AI-modeller och AI- system i alla unionens strategiska industriella sektorer,

b)underlätta tillgången till de beräkningsresurser och AI-verktyg som krävs för att utveckla och operationalisera AI-modeller och AI-system som är skräddarsydda för industrisektorns behov,

c)möjliggöra säker storskalig datapoolning för gemensam AI-utbildning genom teknik som förbättrar integriteten och bevarar konfidentialiteten.

6.Inom ramen för operativt mål 6 ska moln- och AI-ledarskapsinitiativen

a)stödja utvecklingen av avancerade resilienta och säkra plattformar för utveckling, införande och orkestrering av avancerade AI-agenter i stor skala,

b)underlätta utvecklingen av riktade test- och experimentmetoder för avancerade AI-agenter och orkestrering av dem under hela deras livscykel.

7.Inom ramen för operativt mål 7 ska moln- och AI-ledarskapsinitiativen

a)påskynda den tekniska utvecklingen och ibruktagandet av AI-modeller och AI- system på kritiska områden inom den offentliga sektorn,

b)utveckla AI-modeller och AI-system som ökar effektiviteten i tillhandahållandet av offentliga tjänster och tillgängligheten för allmänheten, förbättrar beslutsfattandet och förenklar de administrativa förfarandena,

c)främja delning och vidareutnyttjande av träningsdata och AI-modeller inom unionens offentliga tjänster,

d)underlätta säkert, integritetsfrämjande vidareutnyttjande av hälsodata för AI- modeller och AI-verktyg inom hälso- och sjukvården,

e)underlätta utvecklingen, testningen och införandet av AI-modeller och AI- verktyg i fordonssektorn, även för autonom körning.

8.Inom ramen för operativt mål 8 ska moln- och AI-ledarskapsinitiativen

a)främja ett allmänt anammande av AI bland organisationer inom den privata och den offentliga sektorn, inbegripet små och medelstora företag och små midcapföretag, genom nätverket av erfarenhets- och accelerationscentrum för AI (AI-centrum),

b)utveckla en gemensam moln- och AI-läroplan, med utgångspunkt i nätverket av AI-centrum och andra relevanta europeiska initiativ,

c)främja delningen av datacentraltjänster och molntjänster i den offentliga sektorn genom att stödja en europeisk molnsammanslutning för den offentliga sektorn (EuroCloud Federation),

d)stödja upphandlingen av datacentraltjänster och molntjänster för unionsenheter och offentliga myndigheter.

Artikel 5

Erfarenhets- och accelerationscentrum för AI

1.Varje medlemsstat ska inrätta erfarenhets- och accelerationscentrum för AI (AI- centrum). Dessa AI-centrum ska bygga på de europeiska digitala innovationsknutpunkter som inrättats enligt artikel 16 i förordning (EU) 2021/694 och, i tillämpliga fall, eventuella efterföljande enheter som inrättats enligt unionsrätten.

2.AI-centrumens mål ska vara att

a)stödja integreringen och uppskalningen av AI-användningsfall inom strategiska industrisektorer och offentliga sektorer,

b)påskynda ett allmänt anammande av moln- och AI-teknik på regional och lokal nivå, särskilt för små och medelstora företag, små midcapföretag och offentliga myndigheter, i linje med ”AI först”-principen,

c)utnyttja relevant infrastruktur för att påskynda utvecklingen och finjusteringen av AI-modeller och AI-system.

3.AI-centrumen ska i synnerhet ha i uppgift att

a)hjälpa organisationer att påskynda sin digitala omställning genom tillgång till och användning av AI-teknik, inbegripet genom att koppla samman organisationer med europeiska leverantörer av moln- och AI-teknik,

b)säkerställa eller ge tillgång till relevanta ordningar för kompetenshöjning och omskolning, i nära samarbete med AI-kompetensakademin,

c)underlätta överföringen av expertis mellan regioner,

d)stödja expansionen av avknoppningar och uppstartsföretag som uppkommer vid universitet, företagsinkubatorer och andra acceleratorer genom att underlätta tillgången till kunder, företag och organisationer som söker specialiserade AI-tjänster.

4.Kommissionen får anta genomförandeakter med närmare uppgifter om förfarandet för att inrätta AI-centrum och ytterligare arrangemang avseende profilen för deltagande organisationer, urvalskriterier och detaljer om genomförandet av uppgifterna och funktionerna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

5.AI-centrumen ska ha ett betydande övergripande oberoende när det gäller organisation, sammansättning och arbetsmetoder, i enlighet med de mål som fastställs i denna förordning.

6.Ett nätverk av AI-centrum ska inrättas för att stödja samarbete och utbyte av bästa praxis mellan AI-centrumen och för att tillhandahålla specialiserade tjänster i regioner där de färdigheter eller den beräkningskapacitet som krävs inte finns att tillgå lokalt.

7.Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta med befintliga nätverk som inrättats inom ramen för andra unionsinitiativ, inbegripet unionsinitiativ på området halvledare och data.

Artikel 6

Genomförande av moln- och AI-ledarskapsinitiativen

1.Genomförandet av moln- och AI-ledarskapsinitiativens operativa mål ska anförtros kommissionen och medlemsstaterna och, när så är relevant, gemensamma företag eller andra strukturer som kan uppnå dessa mål.

2.Moln- och AI-ledarskapsinitiativens operativa mål ska genomföras genom storskaliga, sektorsövergripande initiativ som är inriktade på stora tekniska och industriella utmaningar av strategisk betydelse för unionen (stora utmaningar), i enlighet med bilaga I.

3.Moln- och AI-ledarskapsinitiativen får stödjas genom finansiering från unionsprogram, inbegripet Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa, i enlighet med förordning (EU) 2021/694 och förordning (EU) 2021/695.

4.För att återspegla den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 45 för att ändra bilaga I på ett sätt som är förenligt med de mål för moln- och AI- ledarskapsinitiativen som anges i artikel 4.

Artikel 7

Nationella moln- och AI-strategier

1.Senast [ett år efter ikraftträdandet] ska medlemsstaterna inrätta nationella moln- och AI-strategier (de nationella strategierna).

2.De nationella strategierna ska omfatta åtminstone följande:

a)Centrala mål och prioriteringar för anammande av moln och AI, i linje med ”AI först”-principen, liksom en styrnings- och övervakningsram för att uppnå dessa mål och prioriteringar.

b)Åtgärder för att påskynda utvecklingen och anammandet av moln och AI på nationell, regional och lokal nivå, särskilt bland offentliga myndigheter, små och medelstora företag och små midcapföretag, inbegripet genom att stödja de AI-centrum som avses i artikel 5 som ingångspunkter till det europeiska AI- innovationsekosystemet.

c)Åtgärder för att stödja ett brett införande och ibruktagande av AI i strategiska industrisektorer och offentliga sektorer, inbegripet inom hälso- och sjukvård, energi och mobilitet.

d)Åtgärder för att stödja utbyggnaden av datacentralkapacitet, med särskilt fokus på datacentraler med högt värde som ger betydande ekonomiska och

samhälleliga fördelar samtidigt som höga miljö- och energieffektivitetsstandarder iakttas.

e)Åtgärder för att investera i högintensiv datorinfrastruktur, inbegripet AI- fabriker, AI-gigafabriker och kvantdatorer som strategiska nationella och gränsöverskridande tillgångar till stöd för forskning, utveckling och industriell AI-användning inom strategiska sektorer.

f)Åtgärder för att stödja utvecklingen av moln- och AI-kapacitet och främja spetskompetens och innovation, inbegripet genom åtgärder för offentlig upphandling, samt offentlig upphandling av innovationsåtgärder som anges i artikel 33.

g)Åtgärder för att stödja utvecklingen av molnstackteknik som bygger på öppen hårdvara och programvara för att stärka den tekniska suveräniteten och stärka konkurrenskraften hos strategiska europeiska industrier.

h)Åtgärder för att säkerställa tillgången till data av hög kvalitet för AI- utveckling, särskilt genom att förhindra dataflaskhalsar som organisationer stöter på.

3.De nationella strategierna ska vara förenliga med målen för denna förordning.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella strategier är förenliga med och bidrar till de tillhörande digitala mål som fastställs i artikel 4 i beslut (EU) 2022/2481.

5.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sina nationella strategier inom tre månader efter det att de antagits. Medlemsstaterna ska minst vart tredje år bedöma sina nationella strategier på grundval av centrala prestandaindikatorer och vid behov uppdatera dem. Kommissionen ska övervaka antagandet och översynen av de nationella strategierna.

6.Den europeiska styrelsen för artificiell intelligens som inrättades genom förordning (EU) 2024/1689 (AI-styrelsen) ska ge råd till och bistå medlemsstaterna när det gäller samordningen av nationella strategier. AI-styrelsen ska underlätta utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna.

Artikel 8

Kriterier för prioriterade projekt för banbrytande AI

Kommissionen får, genom ett beslut, som prioriterade projekt för banbrytande AI erkänna projekt som valts ut genom öppna inbjudningar att anmäla intresse och som stöder stor utmaning 3 i bilaga I, förutsatt att följande kriterier är uppfyllda:

a)Det är ett banbrytande projekt som är inriktat på stöd till och uppskalning av banbrytande AI-teknik.

b)Projektet genomförs av ett europeiskt konsortium för digital infrastruktur som inrättats i enlighet med beslut (EU) 2022/2481 eller en annan rättslig enhet som är berättigad till finansiering enligt unionsrätten, och minst tre medlemsstater deltar i projektet.

c)De deltagande medlemsstaterna slår samman beräkningstid och andra relevanta resurser för att stödja genomförandet av det utsedda projektet.

Artikel 9

Datorstöd för AI-projekt

1.Unionen och medlemsstaterna ska säkerställa att tillräckliga AI-resurser från deras beräkningskapacitet anslås för att stödja utvecklingen av prioriterade projekt för banbrytande AI som uppfyller kriterierna i artikel 8 inom ramen för tillgänglig kapacitet.

2.Unionen ska åtminstone matcha de AI-resurser som medlemsstaterna bidrar med till prioriterade projekt för banbrytande AI i den utsträckning som tillräcklig AI- kapacitet finns tillgänglig inom ramen för unionens andel av åtkomsttiden till europeiska högpresterande datorsystem.

3.Unionen och medlemsstaterna ska sträva efter att tillhandahålla tillräckligt med beräkningsresurser för industriell AI-innovation, fysisk AI och AI-projekt inom den offentliga sektorn.

AVDELNING III

DATACENTRALKAPACITET

Kapitel I

Accelerationszoner för datacentraler

Artikel 10

Utseende av accelerationszoner för datacentraler

1.Om datacentralkapacitet byggs ut på en medlemsstats territorium ska medlemsstaten senast den [Publikationsbyrån: för in dagen för denna förordnings ikraftträdande plus 6 månader] utse minst en accelerationszon för datacentraler (accelerationszon) på sitt territorium. Medlemsstaterna ska beakta följande aspekter när de utser accelerationszoner:

a)Platsens eller områdets läge och storlek samt minsta och största storlek på anläggningar som kan byggas på platsen eller området.

b)Tillgänglig och framtida elnätskapacitet och möjligheten till och förutsättningarna för lagring och produktion av ren energi på plats.

c)Tillgänglig och framtida nätanslutningskapacitet.

d)Zonens kapacitet att stödja utfasningen av befintliga kopparnät.

e)Tillgängliga och framtida anläggningar som kan återanvända spillvärmen från datacentralen.

f)Alla åtgärder som vidtagits för att påskynda beviljandet av de tillstånd som krävs för att bygga och driva datacentraler inom den berörda zonen.

g)Företräde för återanvändning av tidigare exploaterad mark framför användning av oexploaterad mark.

h)Platsens eller områdets förmåga att fungera på ett hållbart sätt, särskilt när det gäller att förebygga eller minimera miljöpåverkan och stödja minskningen av koldioxidutsläpp och platsens eller områdets klimatresiliens.

2.När så är lämpligt för att underlätta utvecklingen av accelerationszoner ska medlemsstaterna göra följande:

a)Genomföra och minst vart tredje år se över en omfattande analys av befintliga och framtida accelerationszoners energibehov och deras respektive inverkan på växthusgasutsläppen samt identifiera den energiinfrastrukturkapacitet som krävs för att datacentralprojekt i accelerationszonerna ska kunna fungera korrekt och utvecklas. En sådan analys ska genomföras åtminstone när accelerationszonerna utses i enlighet med punkt 1.

b)Säkerställa att det i de nätutvecklingsplaner som utarbetas av systemansvariga för överföringssystem enligt artikel 51 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 och systemansvariga för distributionssystem enligt artikel 32 i direktiv (EU) 2019/944 tas vederbörlig hänsyn till den analys som genomförs enligt led a i denna punkt, med beaktande av förutseende investeringars potential att tillgodose framtida systembehov.

3.Nationella, regionala och lokala myndigheter med ansvar för att utarbeta markanvändningsplaner och utvecklingsplaner ska överväga att i dessa planer ta med bestämmelser om utveckling av datacentralprojekt i accelerationszoner och av nödvändig infrastruktur. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla relevanta markanvändningsdata är tillgängliga för datacentralsoperatörer. Om dessa planer omfattas av en bedömning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG och enligt artikel 6 i direktiv 92/43/EEG ska dessa bedömningar kombineras. I tillämpliga fall ska denna kombinerade bedömning även omfatta påverkan på potentiellt berörda vattenförekomster i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG.

4.När medlemsstaterna utser accelerationszoner ska de säkerställa deltagande av och samordning mellan alla relevanta nationella, regionala och lokala myndigheter och enheter, inbegripet operatörer enligt definitionen i artikel 2.29 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972, systemansvariga för överföringssystem enligt definitionen i artikel 2.35 i direktiv (EU) 2019/944 och systemansvariga för distributionssystem enligt definitionen i artikel 2.29 i direktiv (EU) 2019/944.

Artikel 11

Förhållanden inom accelerationszoner

1.När medlemsstaterna fastställer hållbarhetskrav för datacentraler som byggs ut i accelerationszoner ska de använda de centrala prestandaindikatorer som anges i led a–n i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2024/1364 i enlighet med direktiv (EU) 2023/1791.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att tilldelningen och användningen av resurser inom accelerationszoner sker på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor och inte ger upphov till spekulativa reserverings- eller utestängningsmetoder som kan hindra en effektiv konkurrens eller en effektiv utveckling eller användning av dessa zoner.

Artikel 12

Centrala informationspunkter

1.Datacentralsoperatören ska ha rätt att på begäran bistås av en central informationspunkt under hela livscykeln för ett datacentralprojekt i en accelerationszon med avseende på alla tillstånd som krävs för utbyggnaden av datacentralen. För detta ändamål ska medlemsstaterna utse en eller flera centrala informationspunkter för datacentralsoperatörer som driver datacentralprojekt i accelerationszoner. Medlemsstaterna får för detta ändamål utse en central informationspunkt som inrättats i enlighet med förordning (EU) 2024/1309. De funktioner, förfaranden och mekanismer som är tillämpliga på sådana centrala informationspunkter enligt förordning (EU) 2024/1309, inbegripet de som rör digital åtkomst, administrativ samordning och tvistlösning, ska också tillämpas.

2.Rollen som central informationspunkt kan bland annat omfatta att samordna, underlätta, övervaka och utbyta information om förfaranden avseende

a)markanvändningsplanering och bygglov,

b)miljöbedömningar, i enlighet med förordning (EU) 2026/XXXX [om att påskynda miljöbedömningar],

c)tillstånd för vattenuttag, utsläpp av avloppsvatten samt användning och återvinning av värme,

d) efterlevnad av tillämpliga administrativa skyldigheter och rapporteringsskyldigheter,

e)information till allmänheten, i syfte att öka allmänhetens acceptans av datacentralprojektet,

f)ansökningar om anslutning till el-, värme- eller kommunikationsnät eller till andra relevanta nät.

3.Den centrala informationspunkten ska bistå vid bedömningen av huruvida ett datacentralprojekt kan betraktas som ett strategiskt projekt enligt artikel 14.

4.När en central kontaktpunkt ger det administrativa stöd och det bistånd som avses i denna artikel ska den ägna särskild uppmärksamhet åt små och medelstora företag och, när så är lämpligt, inrätta en särskild kanal för kommunikation med små och medelstora företag i syfte att ge vägledning och svara på frågor som rör genomförandet av denna förordning.

Artikel 13

Underlättande av administrativa processer och tillståndsprocesser

1.Datacentralprojekt i accelerationszoner ska betraktas som strategiska projekt i den mening som avses i artikel 14 i förordning (EU) 2026/XXX [om att påskynda miljöbedömningar] och ska omfattas av den verktygslåda som anges i bilagan till den förordningen.

2.För varje utsedd accelerationszon ska medlemsstaterna utarbeta och utfärda ett aggregerat referenstillstånd som godkänner utbyggnaden av datacentraler i den accelerationszonen. Detta aggregerade referenstillstånd ska omfatta de tillstånd och administrativa godkännanden som krävs för de datacentralprojekt som är belägna inom accelerationszonen, med undantag för anläggningsspecifika tillstånd.

3.Innan medlemsstaterna utfärdar det aggregerade referenstillstånd som avses i punkt 2 ska de utföra alla nödvändiga förfaranden och bedömningar, inbegripet relevanta miljöbedömningar, planeringsförfaranden och utvärderingar som är tillämpliga på accelerationszonen.

4.Datacentraler som byggs ut i accelerationszoner ska vara skyldiga att erhålla ytterligare tillstånd endast för verksamhet som inte omfattas av det aggregerade referenstillstånd som avses i punkt 2.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att administrativa ansökningar som rör planering, uppförande och drift av datacentraler som byggs ut i accelerationszoner behandlas effektivt, transparent och inom lämpliga tidsramar. Tillståndsförfarandet för datacentralprojekt som byggs ut i accelerationszoner för datacentraler får inte räcka längre än tolv månader från den tidpunkt då en övergripande ansökan har lämnats in. Denna tidsfrist ska inte påverka eventuella kortare tidsfrister som fastställs av medlemsstaterna. Datacentralprojekt ska tilldelas status som projekt av största möjliga nationella betydelse, när en sådan status existerar i nationell rätt, och behandlas som sådana i tillståndsprocesser. Denna punkt ska endast tillämpas när en sådan status existerar i nationell rätt och ska inte medföra någon skyldighet för medlemsstaterna att införa en sådan status.

Kapitel II

Strategiska projekt

AVSNITT 1

UTSEENDE AV STRATEGISKA DATACENTRALPROJEKT

Artikel 14

Utseende av strategiska datacentralprojekt

1.Kommissionen får genom ett beslut utse datacentralprojekt som valts ut genom öppna inbjudningar att anmäla intresse och som uppfyller minst två av följande kriterier till strategiska projekt:

a)Genom projektet inrättas och drivs infrastruktur som direkt stöder och förbättrar viktiga funktioner inom den offentliga sektorn, inbegripet forskning och utbildning, hälso- och sjukvård samt allmän säkerhet och trygghet.

b)Projektet omfattar mycket hållbara eller innovativa inslag, inbegripet teknik och lösningar som utvecklats inom ramen för avdelning II.

c)Projektet bidrar till elnätets säkerhet, trygghet och stabilitet och till elsystemets behov enligt den berörda systemansvariges bedömning, särskilt för projekt som inbegriper samlokalisering av stora anläggningar för produktion och lagring av ren energi.

d)Projektet stöder integreringen av chip, processorer och acceleratorer, servrar eller kvantdatorer som konstruerats och/eller tillverkats i unionen i datacentralsystem eller förvaltning av datacentraler, och stärker därigenom unionens leveranskedjor för halvledare, kvantteknik och datacentraler och bidrar till målen med denna förordning och med förordning (EU) 2023/1781.

e)Projektet är inriktat på en stor brist på beräkningskapacitet på ett område som konstaterats ha en sådan brist enligt artikel 15 och bidrar avsevärt till tillväxt, utveckling och främjande av den lokala ekonomin.

2.I sitt förslag ska sökanden tillhandahålla all nödvändig och relevant information för att visa att projektet uppfyller de relevanta kriterierna.

3.Varaktigheten för projektets beteckning som ett strategiskt projekt ska baseras på dess förväntade livslängd. Sökanden ska i förslaget inkludera den information som krävs för att styrka projektets förväntade livslängd, på grundval av vilken varaktigheten för beteckningen som strategiskt projekt ska fastställas.

4.Om kommissionen finner att ett projekt som utsetts som ett strategiskt projekt inte längre uppfyller de relevanta kriterierna, eller om utseendet grundades på en ansökan som innehöll felaktig information som påverkade uppfyllandet av kriterierna, får den återkalla utseendet av det projektet genom ett beslut. Projekt för vilka utseendet som strategiskt projekt har återkallats ska förlora alla rättigheter som är kopplade till denna status enligt denna förordning.

Kapitel III

Övervakning

Artikel 15

Bevakning av kapacitetsbristen

1.I syfte att övervaka framstegen när det gäller att uppnå målen i beslut (EU) 2022/2481 ska kommissionen identifiera och bevaka

a)den beräkningskapacitet som är tillgänglig i unionen, inbegripet kantdatorkapacitet,

b)volymen av efterfrågan på datacentralkapacitet,

c)storleken på den kapacitetsbrist och de områden med dålig täckning som skulle kunna identifieras av kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, och därefter användas som accelerationszoner för utbyggnaden av datacentralkapacitet.

AVDELNING IV

AUTONOMI

Kapitel I

Ram för molntekniksuveränitet

AVSNITT 1

UNIONSASSURANSNIVÅER

Artikel 16

Tillämpningsområde

1.Genom detta kapitel inrättas en unionsram för molntekniksuveränitet bestående av fyra unionsassuransnivåer, för vilka kriterierna anges i bilaga II, som molntjänstleverantörer ska uppfylla för att få tillhandahålla sina molntjänster till unionsenheter och offentliga myndigheter.

2.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 45 för att ändra de unionsassuransnivåer som anges i bilaga II och de bevis som anges i bilaga III.

3.För att säkerställa att bilagorna II och III hålls ajour med ny rättslig eller teknisk utveckling ska kommissionen se över dem minst var 18:e månad.

Artikel 17

Erkännande av molntjänstleverantörer

1.En molntjänstleverantör som strävar efter att erkännas som att den erbjuder en unionsassuransnivå, ska lämna in en ansökan om erkännande till den nationella behöriga myndigheten i etableringslandet. När molntjänstleverantören lämnar in en ansökan om erkännande ska den inkludera alla relevanta bevis som krävs enligt punkt 3 eller 4.

2.Den behöriga myndigheten i etableringslandet ska vara den utvärderande nationella behöriga myndigheten. En utvärderande nationell behörig myndighet som har mottagit en ansökan om erkännande av en kandidat får vid behov begära att en eller flera behöriga myndigheter i de andra medlemsstaterna samarbetar i förfarandet för erkännande av en kandidat enligt denna artikel. Inom 15 dagar från mottagandet av en sådan begäran om samarbete ska den nationella myndighet som har mottagit begäran antingen bekräfta att den samtycker till att samarbeta med den utvärderande nationella behöriga myndigheten eller avslå begäran.

3.För unionsassuransnivå 1 ska den ansökande molntjänstleverantören lämna in den EU-försäkran om överensstämmelse som avses i artikel 19.2 och alla nödvändiga bevis till den utvärderande nationella behöriga myndigheten.

Genom undantag från det första stycket ska den EU-försäkran om överensstämmelse som utfärdats enligt artikel 19.2 av molntjänstleverantörer som är små och medelstora företag erkännas direkt och automatiskt i alla medlemsstater utan att den utvärderande nationella behöriga myndigheten först behöver erkänna dem.

4.För unionsassuransnivåerna 2, 3 och 4 ska den ansökande molntjänstleverantören till den utvärderande nationella behöriga myndigheten lämna revisionsberättelsen, det positiva revisionsuttalande som avses i artikel 20 och alla bevis som lämnats till revisionsföretaget under revisionsförfarandet.

5.Inom 60 dagar efter att ha mottagit en ansökan i enlighet med punkt 1 ska den utvärderande nationella behöriga myndigheten granska de bevis som lämnats in i enlighet med punkt 3 eller 4 och göra något av följande:

a)Utarbeta ett utkast till beslut om erkännande och så snart som möjligt underrätta de behöriga myndigheterna i de andra medlemsstaterna så att de under en översynsperiod på 60 dagar kan bekräfta det planerade erkännandet av att molntjänsten i hela unionen erbjuder den tillämpliga unionsassuransnivån. Underrättelsen till de behöriga myndigheterna i de andra medlemsstaterna om översynsperioden ska innehålla de bevis som avses i punkt 3 eller 4.

b)Om de inlämnade bevisen inte räcker till för att den utvärderande behöriga myndigheten ska kunna erkänna molntjänsten får myndigheten begära ytterligare information från sökanden och begära att sökanden lämnar in informationen inom en viss tid. Den 60-dagarsperiod som avses i denna punkt ska avbrytas den dag då begäran görs och börja löpa igen den dag då informationen inkommer. Detta avbrott får inte vara i mer än totalt 30 dagar, om detta inte motiveras av den begärda informationens art eller av exceptionella omständigheter.

c)Avslå begäran om erkännande. Innan den utvärderande behöriga myndigheten avslår begäran om erkännande ska den ge den ansökande molntjänstleverantören möjlighet att inom 30 dagar lämna skriftliga kommentarer om slutsatserna av utvärderingen. Den utvärderande behöriga myndigheten ska ta vederbörlig hänsyn till dessa kommentarer när slutsatserna färdigställs.

6.Under den översynsperiod som avses i punkt 5 a får den nationella behöriga myndigheten i en annan medlemsstat lämna in en motiverad invändning eller begäran om förtydligande till den utvärderande nationella behöriga myndigheten, om den anser att utkastet till beslut om erkännande inte överensstämmer med den tillämpliga unionsassuransnivå som anges i bilaga II.

7.Om ingen motiverad invändning eller begäran om förtydligande lämnas in inom den översynsperiod som avses i punkt 5 a ska den utvärderande nationella behöriga myndighetens slutsatser anses vara godkända av alla medlemsstater, den utvärderande nationella behöriga myndigheten anta beslutet om erkännande och den granskade tjänsten erkännas i hela unionen på lämplig unionsassuransnivå.

8.Om en begäran om förtydligande lämnas in inom den översynsperiod som avses i punkt 5 a ska den utvärderande nationella behöriga myndigheten ta vederbörlig hänsyn till denna begäran och, i tillämpliga fall, begära ny information från sökanden i enlighet med punkt 5 b eller bekräfta eller ändra sitt ursprungliga utkast till beslut. Om den begärande behöriga myndigheten inte är nöjd får den lämna in en motiverad invändning.

9.Om en motiverad invändning lämnas in inom den översynsperiod som avses i punkt 5 a eller enligt det förfarande som avses i punkt 8 ska den utvärderande nationella behöriga myndigheten bedöma invändningen och antingen vidhålla eller återkalla sitt

ursprungliga utkast till beslut. Den utvärderande nationella behöriga myndigheten ska informera de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater inom 15 dagar efter utgången av den översynsperiod som avses i punkt 5 a eller inom 15 dagar efter mottagandet av den motiverade invändningen enligt det förfarande som avses i punkt 8, beroende på vad som är tillämpligt.

10.Om den utvärderande nationella behöriga myndigheten avser att vidhålla sitt utkast till beslut får den berörda nationella behöriga myndigheten hänskjuta ärendet till kommissionen. Kommissionen ska bedöma hänskjutandet och får begära information från de berörda nationella behöriga myndigheterna. Kommissionen ska anta ett bindande beslut som fastställer om den utvärderande nationella behöriga myndigheten får anta beslutet om erkännande.

11.Den utvärderande nationella behöriga myndigheten får återkalla sitt erkännande om den upptäcker att en molntjänstleverantör, vars tjänst i hela unionen erkänts tillhandahålla en viss unionsassuransnivå, uppsåtligen eller av oaktsamhet har lämnat oriktig eller vilseledande information.

12.Kommissionen får anta genomförandeakter med avseende på de praktiska arrangemangen för de förfaranden som avses i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

13.Kommissionen får, för att utföra de uppgifter som den tilldelats enligt punkt 10, kräva att de nationella behöriga myndigheterna i etableringslandet så snart som möjligt och inom en rimlig tidsperiod tillhandahåller all relevant information om den berörda molntjänstleverantören och ansökan om erkännande.

14.När kommissionen skickar en begäran om information ska den ange syftet med begäran, precisera vilken information som begärs och fastställa en tidsfrist inom vilken informationen ska lämnas.

Artikel 18

Associerade tredjeländer

1.Kommissionen får genom genomförandeakter anta beslut som identifierar tredjeländer för vilka molntjänstleverantörer som kontrolleras av det tredjelandet eller en rättslig enhet som är etablerad i det tredjelandet får granskas mot kriterierna för unionsassuransnivå 3 enligt bilaga II, förutsatt att det tredjelandet uppfyller följande kumulativa kriterier:

a)Landet omfattas av ett relevant beslut om adekvat skyddsnivå som antagits i enlighet med artikel 45 i förordning (EU) 2016/679.

b)Landet har inte vidtagit några åtgärder som gör att det kan utöva kontroll över molntjänstleverantören på ett sätt som skulle strida mot de krav för laglig åtkomst till icke-personuppgifter som anges i artikel 32.2 och 32.3 i förordning (EU) 2023/2854.

c)Landet har inte vidtagit några åtgärder för att tvinga molntjänstleverantören att försämra eller störa tjänstekontinuiteten eller tillhandahållandet av tjänsten. Det har heller inte vidtagit några åtgärder för att ålägga molntjänstleverantören att genomföra, verkställa, ge verkan åt eller efterleva restriktiva åtgärder såsom sanktionssystem, embargon eller likvärdiga rättsliga eller administrativa

åtgärder, såvida inte dessa specifika åtgärder är legitima enligt medlemsstaternas nationella lagstiftning eller unionsrätten.

d)Landet har inte vidtagit några åtgärder för att hindra molntjänstleverantören från att tillhandahålla den senaste tekniken och toppmoderna tjänster.

e)Landet upprätthåller en öppen marknad för unionens molntjänster.

f)Tredjelandet beviljar likvärdig tillgång till offentliga upphandlingsförfaranden för molntjänster som kontrolleras av en medlemsstat eller unionsenhet eller en rättslig enhet som är etablerad i unionen.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

2.Om tillgänglig information visar att tredjelandet inte längre uppfyller kraven i punkt 1 ska kommissionen återkalla, ändra eller tillfälligt upphäva det beslut som avses i punkt 1.

3.Kommissionen ska på sin webbplats publicera en förteckning över tredjeländer som uppfyller kraven i punkt 1 och tredjeländer som inte längre gör det.

AVSNITT 2

FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE

Artikel 19

Självbedömning av överensstämmelse

1.Molntjänstleverantörer som i enlighet med artikel 17 ansöker om erkännande av att de erbjuder unionsassuransnivå 1 ska göra en självbedömning av överensstämmelse med de kriterier för unionsassuransnivå 1 som anges i bilaga II.

2.Efter den självbedömning som avses i punkt 1 ska molntjänstleverantören utfärda en EU-försäkran om överensstämmelse som anger att det har visats att kriterierna för unionsassuransnivå 1 är uppfyllda. Genom att utfärda en sådan försäkran ska molntjänstleverantören ta på sig ansvaret för att molntjänsten uppfyller de kriterier för unionsassuransnivå 1 som anges i bilaga II.

3.Molntjänstleverantören ska offentliggöra EU-försäkran om överensstämmelse.

AVSNITT 3

OBEROENDE EXTERNA REVISIONER

Artikel 20

Oberoende revision

1.Molntjänstleverantörer som i enlighet med artikel 17 ansöker om erkännande av att de erbjuder unionsassuransnivå 2, 3 eller 4 ska på egen bekostnad genomgå oberoende extern revision för att erhålla en revisionsberättelse och ett revisionsuttalande från ett revisionsföretag. En granskad leverantör som genomgår ett revisionsförfarande på en högre unionsassuransnivå ska uppfylla alla tillämpliga kumulativa kriterier enligt bilaga II som är tillämpliga på de lägre unionsassuransnivåerna. Om något av kraven för en lägre assuransnivå inte uppfylls ska detta utesluta överensstämmelse med de högre unionsassuransnivåerna.

2.Granskade leverantörer ska samarbeta med revisionsföretag och ge dem det bistånd som krävs för att de ska kunna utföra dessa revisioner på ett ändamålsenligt, effektivt

och snabbt sätt, bland annat genom att ge dem tillgång till alla relevanta uppgifter och lokaler och genom att besvara muntliga eller skriftliga frågor. Granskade leverantörer ska avstå från att hindra, otillbörligt påverka eller undergräva utförandet av revisionen.

3.Revisionsföretag ska säkerställa en lämplig nivå av konfidentialitet och tystnadsplikt med avseende på den information som erhålls från de granskade leverantörerna och tredje parter som en del av revisionerna, även efter det att revisionerna har avslutats. Detta krav ska inte inverka negativt på utförandet av revisioner och andra bestämmelser i denna förordning. Inom ramen för artikel 23 ska revisionsföretaget endast dela information som är nödvändig för rapporteringsändamål och inte innehåller någon information som rimligen kan anses vara konfidentiell.

4.De revisioner som avses i punkt 1 ska utföras av revisionsföretag som

a)är oberoende av och inte har några intressekonflikter med den berörda molntjänstleverantören och någon juridisk person med anknytning till den leverantören, vilka i synnerhet

i.inte har tillhandahållit andra tjänster än revision som rör de ärenden som granskas till den berörda molntjänstleverantören eller någon juridisk person med anknytning till denna under de tolv månader som föregår revisionens början och har åtagit sig att inte tillhandahålla dem sådana tjänster under tolv månader efter det att revisionen slutförts,

ii.inte har tillhandahållit revisionstjänster enligt denna artikel till den berörda molntjänstleverantören eller någon juridisk person med anknytning till denna under de tio år som föregår revisionens början,

iii.inte utför revisionen i utbyte mot arvoden som är beroende av revisionens resultat,

b)har styrkt sakkunskap, teknisk kompetens och kapacitet när det gäller revision av molntjänster,

c)har styrkt objektivitet och yrkesetik, baserat i synnerhet på efterlevnad av uppförandekoder eller lämpliga standarder.

5.Revisionsföretag som utför revisioner ska utarbeta en revisionsberättelse för varje revision. Revisionsberättelsen ska vara skriftligt underbyggd och ska innehålla åtminstone följande:

a)Namn, adress och kontaktpunkt för den leverantör som är föremål för revisionen samt den period som omfattas.

b)Namn och adress för det eller de revisionsföretag som utför revisionen.

c)En intresseförklaring.

d)En redogörelse för de specifika aspekter som omfattas av revisionen och den metod som använts.

e)En redogörelse för och en sammanfattning av de viktigaste resultaten från revisionen.

f)En förteckning över de tredje parter med vilka samråd genomförts som en del av revisionen.

g)Ett positivt eller negativt revisionsuttalande och all information om huruvida den granskade leverantörens granskade tjänst uppfyller de tillämpliga revisionskriterierna för unionsassuransnivå 2, 3 eller 4 enligt bilaga II.

h)I de fall då revisionsuttalandet är negativt, operativa rekommendationer om specifika åtgärder för att uppnå efterlevnad och den rekommenderade tidsramen för uppnående av efterlevnad.

i)I de fall då revisionsuttalandet är positivt, den unionsassuransnivå som ska erkännas enligt artikel 17 och som tilldelats den granskade leverantörens granskade tjänst i enlighet med de tillämpliga kriterier som anges i bilaga II.

6.Om revisionsföretaget inte har kunnat granska vissa aspekter eller avge ett revisionsuttalande på grundval av sina undersökningar ska revisionsberättelsen redogöra för omständigheterna och skälen till att de aspekterna inte kunde granskas.

7.Revisionsföretaget får återkalla sin revisionsberättelse och sitt revisionsuttalande om den granskade leverantören uppsåtligen eller av oaktsamhet har lämnat oriktiga eller vilseledande revisionsbevis.

8.Den granskade leverantören ska årligen lämna in revisionsberättelsen och det tillhörande positiva revisionsuttalandet till samma eller ett annat revisionsföretag för granskning av att den granskade tjänsten fortfarande uppfyller de tillämpliga kriterierna i bilaga II. På grundval av den årliga granskningen får revisionsföretaget bekräfta, uppdatera eller återkalla den första revisionsberättelsen och det första revisionsuttalandet.

9.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 45 för att komplettera denna förordning genom att fastställa regler för utförandet av revisioner av stegen i förfarandet, regler för revisionsföretag och deras tekniska kompetens, revisionsmetoder och mallar för revisionsberättelserna.

Artikel 21

Revisionsbevisens innehåll och kvalitet

1.För att utarbeta revisionsberättelsen och revisionsuttalandet ska revisionsföretaget bedöma om den granskade tjänsten uppfyller kriterierna i bilaga II på grundval av de revisionsbevis som anges i bilaga III. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 45 för att ändra bilaga III genom att fastställa de bevis som krävs för att bedöma revisionskriterierna enligt bilaga II.

2.Revisionsbevisen ska vara

a)relevanta och tillräckliga för att revisionsföretaget ska kunna utarbeta en revisionsberättelse och avge ett revisionsuttalande, och

b)tillförlitliga enligt revisionsföretagets professionella bedömning och skepsis.

Artikel 22

Centralt register över molntjänster

1.Kommissionen ska inrätta och upprätthålla ett särskilt register över molntjänster som har erkänts i enlighet med artikel 17 (centralt register).

2.Den nationella behöriga myndighet i etableringslandet som erkänt en molntjänst enligt artikel 17 ska registrera molntjänsten i det centrala registret.

3.Ett revisionsföretags återkallande av en revisionsberättelse och ett revisionsuttalande eller en behörig myndighets återkallande av ett erkännande ska publiceras i det centrala registret och ska finnas tillgängligt där i fem år.

4.Det centrala registret ska vara allmänt tillgängligt och regelbundet uppdateras av kommissionen och de nationella behöriga myndigheterna i etableringslandet på en särskild och lättillgänglig webbplats.

Artikel 23

Transparenskrav

1.Om den erkända molntjänstleverantören får kännedom om information eller väsentliga förändringar av omständigheter som kan påverka revisionsberättelsen och det positiva yttrandet enligt artikel 20 eller erkännandet enligt artikel 17 ska den så snart som möjligt underrätta revisionsföretaget och den nationella behöriga myndigheten i etableringslandet.

2.På grundval av underrättelsen enligt punkt 1 ska revisionsföretaget bedöma om revisionsberättelsen eller revisionsuttalandet behöver ändras eller återkallas. Om revisionsföretaget ändrar eller återkallar revisionsberättelsen eller revisionsuttalandet ska det så snart som möjligt underrätta den nationella behöriga myndigheten i etableringslandet om detta.

3.På grundval av den underrättelse som avses i punkt 1 eller 2 ska den nationella behöriga myndigheten i etableringslandet bedöma om erkännandet behöver ändras eller återkallas. Om den nationella behöriga myndigheten i etableringslandet ändrar eller återkallar sitt erkännande av molntjänsten ska den så snart som möjligt underrätta de nationella behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater och kommissionen om detta.

Artikel 24

Sanktioner och ersättning

1.Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i detta kapitel som begås av molntjänstleverantörer som omfattas av deras behörighet, och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska så snart som möjligt underrätta kommissionen om dessa regler och åtgärder samt eventuella ändringar som berör dem.

2.Medlemsstaterna ska beakta följande icke uttömmande kriterier för åläggande av sanktioner för överträdelser av denna förordning:

a)Överträdelsens art, allvar, omfattning och varaktighet.

b)Varje åtgärd som den överträdande parten har vidtagit för att begränsa eller avhjälpa den skada som överträdelsen har orsakat.

c)Eventuella tidigare överträdelser som begåtts av den överträdande parten.

d)De ekonomiska fördelar som den överträdande parten har erhållit eller de förluster denna har undvikit genom överträdelsen, i den mån sådana fördelar eller förluster kan fastställas på ett tillförlitligt sätt.

e)Eventuella andra försvårande eller förmildrande omständigheter som är tillämpliga på ärendet.

f)Den överträdande partens årsomsättning i unionen under det föregående räkenskapsåret.

3.Mottagare av molntjänsterna ska ha rätt att, i enlighet med unionsrätt och nationell rätt, begära ersättning från molntjänstleverantörer för varje skada eller förlust som lidits till följd av att dessa leverantörer överträtt sina skyldigheter enligt detta kapitel.

AVSNITT 4

NATIONELLA BEHÖRIGA MYNDIGHETER

Artikel 25

Nationella behöriga myndigheter

1.Senast den [Publikationsbyrån: för in datum för ikraftträdande plus 1 år] ska medlemsstaterna utse en eller flera nationella behöriga myndigheter med ansvar för att säkerställa efterlevnaden av detta kapitel. För detta ändamål får medlemsstaterna utse en eller flera befintliga myndigheter (behöriga myndigheter).

2.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om namnen på de behöriga myndigheterna och deras uppgifter och befogenheter. Kommissionen ska föra ett offentligt register över dessa myndigheter.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter utför sina uppgifter enligt denna förordning på ett opartiskt och transparent sätt och i rätt tid. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter har alla nödvändiga resurser för att utföra sina uppgifter, inbegripet tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser och personalresurser för att tillfredsställande kunna utöva tillsyn över alla molntjänstleverantörer som omfattas av deras behörighet.

4.Den medlemsstat där molntjänstleverantören har sitt huvudsakliga verksamhetsställe, dvs. där molntjänstleverantören har sitt huvudkontor eller säte från vilket de huvudsakliga finansiella funktionerna sköts och den operativa kontrollen utövas, ska ha exklusiv behörighet att säkerställa efterlevnaden av detta kapitel.

Artikel 26

De nationella behöriga myndigheternas befogenheter

1.När det behövs för att de behöriga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter enligt artikel 17 ska de ha följande utredningsbefogenheter:

a)Befogenhet att kräva att alla molntjänstleverantörer, liksom alla andra personer som agerar för syften relaterade till deras handels-, närings-, hantverks- eller yrkesverksamhet och som rimligen kan förväntas ha kännedom om information om en misstänkt överträdelse av denna förordning, inbegripet revisionsföretag, tillhandahåller denna information så snart som möjligt.

b)Befogenhet att utföra, eller begära att en rättslig myndighet i dess medlemsstat beordrar, inspektioner av lokaler som dessa leverantörer, eller dessa personer som agerar för syften relaterade till deras handels-, närings-, hantverks- eller yrkesverksamhet, använder för syften relaterade till deras handels-, närings-, hantverks- eller yrkesverksamhet, eller att begära att andra offentliga myndigheter gör detta, för att granska, beslagta, kopiera eller utverka kopior av uppgifter som rör en misstänkt överträdelse i någon form, oavsett lagringsmedium.

c)Befogenhet att be anställda hos eller företrädare för dessa leverantörer eller personer som agerar för syften relaterade till deras handels-, närings-, hantverks- eller yrkesverksamhet att lämna förklaringar till information som rör en misstänkt överträdelse och, med deras samtycke, dokumentera deras svar med valfritt tekniskt medel.

2.När det behövs för att de nationella behöriga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter enligt artikel 17 ska de ha följande verkställighetsbefogenheter:

a)Befogenhet att beordra att överträdelser upphör och, när så är lämpligt, att föreskriva avhjälpande åtgärder som står i proportion till överträdelsen och som är nödvändiga för att få överträdelsen att faktiskt upphöra, eller begära att en rättslig myndighet i samma medlemsstat gör detta.

b)Befogenhet att ålägga böter, eller begära att en rättslig myndighet i deras medlemsstat gör detta, för underlåtenhet att efterleva denna förordning, inbegripet utredningsorder som utfärdats i enlighet med punkt 1.

c)Befogenhet att ålägga vite, eller begära att en rättslig myndighet i samma medlemsstat gör detta, i enlighet med artikel 24 för att säkerställa att en överträdelse upphör i enlighet med en order som utfärdats i enlighet med led a, eller vid underlåtenhet att efterleva utredningsorder som utfärdats i enlighet med punkt 1.

3.Åtgärder som nationella behöriga myndigheter i etableringslandet vidtar vid utövandet av sina befogenheter enligt punkterna 1 och 2 ska vara effektiva, avskräckande och proportionella, med beaktande av i synnerhet arten, allvaret, frekvensen och varaktigheten av den överträdelse eller den misstänkta överträdelse som åtgärderna avser, liksom, när så är relevant, den ekonomiska, tekniska och operativa kapaciteten hos den berörda tjänsteleverantören.

4.Medlemsstaterna ska fastställa särskilda regler och förfaranden för utövandet av befogenheterna enligt punkterna 1 och 2 och säkerställa att allt utövande av dessa befogenheter omfattas av lämpliga skyddsåtgärder enligt tillämplig nationell rätt i överensstämmelse med de allmänna principerna i unionsrätten. Dessa åtgärder ska endast vidtas i enlighet med rätten till respekt för privatlivet och rätten till försvar, inbegripet rätten att höras och rätten till tillgång till handlingar i ärendet, och omfattas av alla berörda parters rätt till ett effektivt rättsmedel.

AVSNITT 5

ÖMSESIDIGT BISTÅND OCH SAMARBETE

Artikel 27

Ömsesidigt bistånd

1.De behöriga myndigheterna och kommissionen ska ha ett nära samarbete och ge varandra ömsesidigt bistånd så att detta kapitel kan tillämpas på ett konsekvent och effektivt sätt. Ömsesidigt bistånd ska omfatta informationsutbyte.

2.En behörig myndighet får begära att andra behöriga myndigheter tillhandahåller specifik information som de förfogar över om en viss molntjänstleverantör för att utöva sina utredningsbefogenheter enligt artikel 26 när det gäller specifik information som finns i den medlemsstaten. När så är lämpligt får den behöriga myndighet som tar emot begäran involvera andra behöriga myndigheter eller andra offentliga myndigheter i den berörda medlemsstaten.

3.Den behöriga myndighet som tar emot begäran enligt punkt 2 ska, såvida det inte är vederbörligen motiverat att frångå detta, tillmötesgå begäran och informera den behöriga myndigheten i etableringslandet om de åtgärder som vidtagits så snart som möjligt och senast två månader efter mottagandet av en sådan begäran.

Artikel 28

Gränsöverskridande samarbete

1.Om en behörig mottagarmyndighet har anledning att misstänka att en molntjänstleverantör inte längre uppfyller kravet i bilaga II till denna förordning får den begära att den behöriga myndigheten i etableringslandet bedömer ärendet och vidtar nödvändiga utrednings- och verkställighetsåtgärder för att säkerställa efterlevnad.

2.Kommissionen får också begära att den behöriga myndighet som avses i artikel 25 bedömer ärendet och vidtar nödvändiga utrednings- och verkställighetsåtgärder för att säkerställa efterlevnad.

3.Begäranden i enlighet med punkt 1 eller 2 ska vara vederbörligen motiverade och vederbörligen beaktas av den behöriga myndigheten i etableringslandet. Om den behöriga myndigheten i etableringslandet anser att den information som lämnats är otillräcklig får den begära ytterligare information. Den period som anges i punkt 4 ska tillfälligt upphöra att löpa till dess att den ytterligare informationen har tillhandahållits.

4.Den behöriga myndigheten i etableringslandet ska, så snart som möjligt och i vart fall senast två månader från mottagandet av begäran enligt punkt 1 eller 2, till den behöriga myndighet som sänt begäran och till kommissionen sända sin bedömning av den misstänkta överträdelsen samt en redogörelse för utrednings- eller verkställighetsåtgärder som vidtagits eller som planeras i anknytning till ärendet för att säkerställa efterlevnad av denna förordning.

Kapitel II

Åtgärder på efterfrågesidan

AVSNITT 1

OFFENTLIG UPPHANDLING

Artikel 29

Riskbedömningar

1.Senast den [dagen för ikraftträdande plus 1 år] och därefter vartannat år, eller vid behov, ska medlemsstaterna och unionsenheterna utföra riskbedömningar varigenom man

a)identifierar den verksamhet i den offentliga sektorn som använder eller kommer att använda molntjänster och som bidrar till att bevara den allmänna ordningen i sektorer som omfattas av bilaga I eller II till direktiv (EU) 2022/2555 och på områdena nationell säkerhet, inre säkerhet, förvaltning av de yttre gränserna, försvar, rättvisa eller brottsbekämpning, inbegripet förebyggande, förhindrande, utredning, upptäckt och lagföring av brott,

b)fastställer vilken av unionsassuransnivåerna 2, 3 eller 4, enligt vad som anges i bilaga II till denna förordning, som är lämplig för den identifierade verksamheten i den offentliga sektorn.

Om unionsenheter och medlemsstater har delat ansvar när det gäller verksamheten i den offentliga sektorn ska de, när så är lämpligt, överväga att genomföra den eller de relevanta riskbedömningarna gemensamt.

2.När medlemsstaterna och unionsenheterna utför sina riskbedömningar ska de beakta åtminstone följande aspekter:

a)Känsligheten, kritikaliteten och omfattningen av de icke-personuppgifter som behandlas, inbegripet den potentiella inverkan på allmän ordning och arten och omfattningen av, sammanhanget för och ändamålet med behandlingen av personuppgifter samt risken – av varierande sannolikhet och allvarsgrad – för de registrerades rättigheter och friheter.

b)Risken för att ett tredjeland eller en rättslig enhet som är etablerad i ett tredjeland får åtkomst till sådana uppgifter som är olaglig enligt unionsrätten och den resulterande inverkan på den allmänna ordningen.

c)Risken för eventuella störningar i tjänsten och den resulterande inverkan på den allmänna ordningen.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter i enlighet med artikel 46.2 specificera den metod som ska tillämpas, de mallar som ska användas och de faktorer som ska beaktas av medlemsstaterna och unionsenheterna vid genomförandet av de riskbedömningar som avses i punkt 1. Metoden ska specificera hur medlemsstaterna använder den högsta assuransnivån för de mest kritiska verksamheterna i den offentliga sektorn, inbegripet, men inte begränsat till, försvar.

4.Inom tre månader från genomförandet av de riskbedömningar som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna förse kommissionen med resultaten av dessa riskbedömningar och ange var de avviker från de genomförandeakter som avses i punkt 3.

5.Om kommissionen, efter att ha granskat resultaten av en medlemsstats riskbedömning eller riskbedömningar, drar slutsatsen att den unionsassuransnivå som i en riskbedömning fastställts för verksamheten i den offentliga sektorn inte är lämplig eller inte på ett tillfredsställande sätt beaktar farhågorna för den allmänna ordningen, får kommissionen anta genomförandeakter i enlighet med artikel 46.2 för att specificera de unionsassuransnivåer som krävs för verksamheten i den offentliga sektorn.

6.Om riskbedömningen kräver migrering till en annan molntjänst ska medlemsstaten eller unionsenheten migrera inom en rimlig övergångsperiod som inte får överstiga tolv månader, med beaktande av den tekniska genomförbarheten, tjänstens kontinuitet och de krav på dataportabilitet som är tillämpliga på sådan migrering.

7.Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra och med kommissionen genom etablerade mekanismer för enhetlighet och främja samarbete och effektivt utbyte av information och bästa praxis.

8.Vid tillämpning av punkt 3 ska kommissionen ha befogenhet att begära att molntjänstleverantörer lämnar all nödvändig information.

9.I sina riskbedömningar ska medlemsstaterna och unionsenheterna överväga om en strategi med flera leverantörer eller flera molntjänster är lämplig som en del av deras upphandling av molntjänster.

Artikel 30

Offentlig upphandling

1.Denna artikel är tillämplig på upphandlande myndigheter som upphandlar molntjänster uteslutande för sin egen användning. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 136 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 är denna artikel också tillämplig på unionsenheter som upphandlar molntjänster uteslutande för sin egen användning.

2.Unionsenheter och offentliga myndigheter vars verksamhet i den offentliga sektorn inte har identifierats som bidragande till bevarandet av den allmänna ordningen enligt den riskbedömning som avses i artikel 29.1 ska använda molntjänster som har erkänts enligt artikel 17 på unionsassuransnivå 1.

3.Upphandlande myndigheter, inbegripet enheter som agerar på deras vägnar, vars verksamhet har identifierats som bidragande till bevarandet av den allmänna ordningen enligt artikel 29.1 i sektorer som omfattas av bilaga I eller II till direktiv (EU) 2022/2555 och på områdena nationell säkerhet, inre säkerhet, förvaltning av de yttre gränserna, försvar, rättvisa eller brottsbekämpning, inbegripet förebyggande, förhindrande, utredning, upptäckt och lagföring av brott, ska endast upphandla molntjänster som har erkänts ha unionsassuransnivå 2, 3 eller 4.

4.Genom undantag från punkt 2 eller 3 får upphandlande myndigheter, i vederbörligen motiverade undantagsfall, besluta att inte upphandla molntjänster som erkänts ha unionsassuransnivå 1, 2, 3 eller 4 när en eller flera av följande omständigheter föreligger:

a)Föremålet för upphandlingen kan inte tillhandahållas av erkända molntjänster som är tillgängliga i det centrala register som avses i artikel 22 och det finns inga adekvata eller rimliga alternativa eller jämförbara molntjänster, och denna avsaknad är inte resultatet av en konstlad begränsning av parametrarna för det offentliga upphandlingsförfarandet.

b)Den upphandlande myndigheten har inlett ett liknande upphandlingsförfarande under det senaste året utan att motta några lämpliga anbud eller lämpliga deltagare.

a)Tillämpning av kraven i denna förordning skulle kräva att den upphandlande myndigheten upphandlar tjänster till oproportionerliga kostnader.

AVSNITT 2

ENHETER INOM DEN PRIVATA SEKTORN

Artikel 31

Konsekvensbedömningar

1.Entiteter som avses i bilaga I till direktiv (EU) 2022/2555 och som inte är offentliga myndigheter får genomföra liknande bedömningar som de som avses i artikel 29.

2.Kommissionen får utfärda riktlinjer om metoden för genomförandet av konsekvensbedömningar enligt denna artikel och eventuella riskreducerande åtgärder

som ska antas av enheter i den privata sektorn som är verksamma inom högkritiska sektorer.

3.Om kommissionen på grund av särskilda omständigheter, i vederbörligen motiverade fall och i samråd med medlemsstaterna, drar slutsatsen att det krävs en konsekvensbedömning för entiteter som inte är offentliga myndigheter och som är verksamma inom högkritiska sektorer, får den anta delegerade akter för att komplettera denna förordning i enlighet med artikel 45 för att precisera behovet av en sådan konsekvensbedömning och de riskreducerande åtgärder som dessa entiteter som inte är offentliga myndigheter ska vidta.

AVSNITT 3

ANDRA UPPHANDLINGSRELATERADE ÅTGÄRDER

Artikel 32

Unionsmervärde

1.I offentliga upphandlingsförfaranden för innovativa molntjänster och AI-system ska upphandlande myndigheter, som en del av kvalitetsutvärderingen av anbudet, inkludera tilldelningskriterier som inte rör pris och som gör det möjligt för dem att utvärdera anbudsgivarens bidrag till utvecklingen av ett europeiskt moln- och AI- ekosystem.

2.När upphandlande myndigheter tillämpar tilldelningskriterier som inte rör pris i enlighet med punkt 1 ska de säkerställa att dessa kriterier

a)är kopplade till kontraktsföremålet,

b)inte ger den upphandlande myndigheten obegränsad valfrihet,

c)uttryckligen anges i upphandlingsdokumenten eller i meddelandet om upphandling,

d)är underordnade och inte avgörande för tilldelningen av kontraktet.

3.Utan att det påverkar de upphandlande myndigheternas rätt att tillämpa ytterligare kriterier ska de tilldelningskriterier som inte rör pris vilka avses i punkt 1 göra det möjligt för de upphandlande myndigheterna att bedöma i vilken utsträckning

a)anbudsgivaren bidrar till att stärka leveranskedjan för digital teknik i unionen, inbegripet användningen av programvara eller hårdvara som utformats eller tillverkats i unionen,

b)anbudsgivaren har integrerat teknik som utvecklats i unionen, inbegripet forsknings- och utvecklingsresultat som härrör från unionsfinansierade forsknings- och utvecklingsprogram, och använder sig av verktyg, såsom standarder, specifikationer, programvara, modeller eller annan teknik, som utvecklats i unionen,

c)den innovation som krävs för att tillhandahålla tjänsten bidrar till att stärka försörjningstryggheten och utvecklingen av ett europeiskt moln- och AI- ekosystem,

d)tjänsten tillhandahålls, i den mån det är möjligt med tanke på

marknadstillgänglighet och tekniska krav, genom kritiska hårdvarukomponenter för beräkning, lagring och nätverk som utformats och/eller tillverkats i unionen eller, när detta inte är möjligt, genom

hårdvarukomponenter från ett tredjeland som bidrar till att stärka försörjningstryggheten och utvecklingen av ett europeiskt moln- och AI- ekosystem.

Artikel 33

Övervakning av upphandling av innovation inom moln och AI

1.Medlemsstaterna ska övervaka och rapportera om sin användning av upphandling av innovation inom molntjänster och AI-system.

2.Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att den övervakning och rapportering som avses i punkt 1 aktivt används för att identifiera hinder för små och medelstora företags deltagande i upphandlingsförfaranden, förbättra små och medelstora företags tillträde till upphandlingsmarknader, stödja utformningen av förenklade och proportionella upphandlingsstrategier som lämpar sig för små och medelstora företag, inbegripet uppdelning i delar, när så är lämpligt, samt främja små och medelstora företags deltagande i det innovationsförfarande som föreskrivs i direktiv 2014/24/EU och förkommersiell upphandling av molntjänster och AI- system.

3.På grundval av den övervakning som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna årligen informera kommissionen om följande:

a)Storleken på de ekonomiska aktörer som deltar i denna upphandling.

b)Trender för små och medelstora företags deltagande, inbegripet antalet kontrakt som tilldelats små och medelstora företag, deras andel av det totala kontraktsvärdet i procent och, i förekommande fall, andelen små och medelstora företag som deltar över gränserna.

c)Åtgärder som vidtagits för att förbättra små och medelstora företags tillgång till offentliga upphandlingsförfaranden.

4.Medlemsstaterna ska ha som mål att minst 25 % av deras upphandling av molntjänster och AI-system ska tilldelas innovativa små och medelstora företag. Medlemsstaterna ska i sina nationella strategier som avses i artikel 7 inkludera planer för hur de avser att uppnå detta mål.

5.Unionsenheter och upphandlande myndigheter ska främja

a)preliminära marknadsundersökningar,

b)matchning mellan offentliga upphandlare och innovativa lösningar som tillhandahålls av europeiska små och medelstora företag och uppstartsföretag,

c)utarbetande av klausuler i offentliga kontrakt som är gynnsamma för

innovativa

små

och

medelstora

företag.

Kapitel III

Europeisk molnsammanslutning för den offentliga sektorn

Artikel 34

Inrättande av den europeiska molnsammanslutningen för den offentliga sektorn

1.Härmed inrättas den europeiska molnsammanslutningen för den offentliga sektorn (EuroCloud Federation). Unionsenheter och offentliga myndigheter ska kunna delta

i EuroCloud Federation på frivillig basis. Unionsenheter och offentliga myndigheter får begära att kommissionen ansluter sig till EuroCloud Federation.

2.EuroCloud Federation ska underlätta delning av datacentraltjänster och molntjänster inom den offentliga sektorn mellan unionsenheter och offentliga myndigheter på de villkor som anges i artiklarna 35 och 36.

3.Kommissionen ska inrätta en plattform för EuroCloud Federation med åtminstone

a)en katalog med information om tillgängliga datacentraltjänster och molntjänster inom den offentliga sektorn,

b)en tjänsteplattform för utbyte och orkestrering av resurser och tjänster för beräkning, lagring och nätverk.

4.Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att precisera förfarandet för att delta i EuroCloud Federation och mallen för innehållet och andra detaljer i begäran om deltagande. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

Artikel 35

Delning av datacentraltjänster och molntjänster inom den offentliga sektorn

1.En medlem i EuroCloud Federation (den delande enheten) får dela datacentraltjänster och molntjänster med en annan medlem i EuroCloud Federation (den användande enheten) om den delande enheten direkt, eller indirekt genom en förmedlande rättslig enhet, äger den hårdvara genom vilken tjänsten görs tillgänglig och tillhandahåller den tjänst som görs tillgänglig för den användande enheten. Om den delande enheten indirekt äger hårdvaran och tillhandahåller tjänsterna genom en förmedlande rättslig enhet ska den delande enheten utöva kontroll över den förmedlande rättsliga enheten.

2.Den delande enheten ska vidta lämpliga tekniska, operativa och organisatoriska åtgärder för att säkerställa ett effektivt, säkert och resilient tillhandahållande av tjänster.

3.Innan den delar datacentraltjänster och molntjänster inom EuroCloud Federation ska den delade enheten styrka för kommissionen att den uppfyller villkoren i punkterna 1 och 2.

4.Kommissionen ska bedöma den information som tillhandahålls av den delande enheten och göra det möjligt för den delande enheten att dela datacentraltjänster och molntjänster inom EuroCloud Federation om villkoren i punkterna 1 och 2 är uppfyllda.

5.Den delande enheten får ta ut en avgift av den användande enheten. Avgiftsbeloppet ska begränsas till de kostnader som den delande enheten ådrar sig i samband med delningen av tjänsten och ska inte utgöra ersättning i den mening som avses i artikel 2 i direktiv 2014/24/EU och förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

6.Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att specificera de tekniska, operativa och organisatoriska åtgärder som avses i punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

Artikel 36

Avgifter för administrationen av EuroCloud Federation

1.Kostnaderna för den verksamhet som kommissionen bedriver i enlighet med detta kapitel ska finansieras gemensamt av medlemmarna i EuroCloud Federation genom avgifter som tas ut av kommissionen.

2.Om kostnaderna inledningsvis belastar unionens allmänna budget ska de ersättas av EuroCloud Federations medlemmar under en period på högst tre år från den dag då kostnaderna bars av unionen.

3.Intäkter som genereras av avgifterna ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.3 a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Dessa intäkter ska avsättas för att täcka kostnaderna för den verksamhet som kommissionen bedriver i enlighet med detta kapitel, inbegripet bedömningen av ansökan om medlemskap i EuroCloud Federation och inrättandet av den plattform som avses i artikel 34.3. Eventuella intäkter som återstår efter det att dessa kostnader har täckts ska föras in i unionens allmänna budget.

4.Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare regler om fastställandet av de uppskattade kostnaderna, de enskilda avgiftsbeloppen samt det sätt och de villkor på vilka avgifterna ska betalas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

Kapitel IV

Kommissionens upphandling av datacentraltjänster,

molntjänster, programvara och AI-system

Artikel 37

Kommissionens upphandlingsverksamhet

1.Kommissionen får genomföra upphandling för att upphandla datacentraltjänster, molntjänster, programvara och AI-system för sig själv och unionsenheter och för medlemsstaternas upphandlande myndigheter, i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, med förbehåll för de undantag som anges i detta kapitel. Genom undantag från artikel 168 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får partnerorganisationer som avses i artikel 168.3 i den förordningen vilka valts ut av kommissionen också delta i den upphandlingsverksamhet som redogörs för i detta kapitel. Upphandlande myndigheter i medlemsstaterna, unionsenheter och partnerorganisationer som valts ut av kommissionen ska betraktas som deltagande enheter enligt detta kapitel.

2.Upphandlande myndigheter får delta i upphandlingsförfarandena för egen räkning eller som inköpscentraler i den mening som avses i artikel 2.1.16 i direktiv 2014/24/EU om de kan betecknas som sådana. Specifika regler och skyldigheter för deras deltagande kan införas om de deltar som inköpscentraler i det avtal som avses i artikel 38.

3.Utöver den upphandlingsverksamhet som föreskrivs i artikel 168 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får kommissionen fungera som inköpscentral för medlemsstaternas upphandlande myndigheter och partnerorganisationer som valts ut av kommissionen genom att

a)upphandla datacentraltjänster, molntjänster, programvara och AI-system för en eller flera upphandlande myndigheter i medlemsstaterna och partnerorganisationer som valts ut av kommissionen, eller i deras namn, genom att ingå ramavtal eller driva dynamiska inköpssystem för tjänster som är avsedda för de deltagande enheterna,

b)fungera som grossist genom att förvärva sådana tjänster och varor och sälja dem vidare eller, i undantagsfall, donera dem till en eller flera upphandlande myndigheter i medlemsstaterna.

4.Vid genomförandet av upphandlingsverksamhet får kommissionen tillhandahålla kompletterande stöd till deltagande enheter, bland annat

a)teknisk infrastruktur som gör det möjligt för deltagande enheter att använda tilldelade kontrakt eller tilldela kontrakt, inbegripet specifika kontrakt inom ramen för ingångna ramavtal, för datacentraltjänster, molntjänster, programvara och AI-system,

b)råd och stöd när det gäller att förbereda och genomföra upphandlingsförfaranden,

c)förberedelse och genomförande av upphandlingsförfaranden på de berörda enheternas vägnar eller i deras namn,

d)fakturering och andra administrativa tjänster i samband med de tilldelade kontrakten.

5.Sådant kompletterande stöd får tillhandahållas direkt av kommissionen, genom en underleverantör eller genom delegering till unionens organ eller byråer. Deltagande enheters anslutning till det avtal som avses i artikel 38 kan vara beroende av att en eller flera kompletterande stödtjänster godtas.

6.Kommissionen får inrätta och förvalta en plattform för gemensam upphandling som omfattar tjänster som kan användas för att underlätta upphandlingsverksamheten enligt detta kapitel.

Artikel 38

Arrangemang för kommissionens upphandlingsverksamhet

1.Innan någon upphandlingsverksamhet bedrivs i enlighet med artikel 37 ska kommissionen och minst två medlemsstater ingå ett avtal som fastställer de praktiska arrangemangen för den upphandlingsverksamhet som kommissionen bedriver enligt detta kapitel. Avtalet ska omfatta upphandlingsförfaranden som genomförs under dess giltighetstid och ska anses uppfylla kraven i det avtal om gemensam upphandling och det uppdrag som avses i artikel 168.2 och 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.Avtalet ska utgöra ett bemyndigande för kommissionen att upphandla på de deltagande enheternas vägnar eller i deras namn i den mening som avses i artikel 168.3 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

3.Avtalet ska beskriva de praktiska arrangemangen för enheternas deltagande, beslutsprocessen för valet av förfarande och tillämpliga villkor, utvärderingen av ansökningar om deltagande och anbud, tilldelningen av kontrakt samt tillämplig lagstiftning och behörig jurisdiktion. Kommissionen ska förbli ansvarig för utförande och förvaltning av upphandlingsverksamheten, inbegripet för beslut om inledande av

ett upphandlingsförfarande, typ av förfarande och kontrakt samt tilldelning av kontrakt.

4.Genom avtalet ska en styrkommitté inrättas, bestående av kommissionen och en företrädare från varje deltagande medlemsstat på nationell nivå. Medlemsstaterna får ansluta sig till avtalet i ett senare skede och ska sedan företrädas i styrkommittén. Styrkommittén får utse ytterligare företrädare för andra unionsenheter, för upphandlande myndigheter i medlemsstaterna och för partnerorganisationer som valts ut av kommissionen.

5.Styrkommittén ska ansvara för den strategiska tillsynen över upphandlingsverksamheten, inbegripet för att föreslå upphandlingsagendans strategiska inriktning för en fastställd period, och för godkännandet av varje upphandlingsförfarandes strategiska inriktning innan det inleds av kommissionen, för att säkerställa att det är förenligt med den ram som fastställs genom denna förordning.

6.När avtalet har trätt i kraft får upphandlande myndigheter i deltagande medlemsstater, unionsenheter och partnerorganisationer som valts ut av kommissionen ansluta sig till och dra nytta av det och ska betraktas som deltagande enheter i de förfaranden som de väljer att delta i. Styrkommittén får besluta av avtalet ska ta formen av ett anslutningskontrakt.

7.Deltagande av en upphandlande myndighet i en medlemsstat ska inte vara beroende av att den medlemsstaten deltar.

8.Styrkommittén ska fastställa öppna och icke-diskriminerande villkor för medlemsstaternas upphandlande myndigheters anslutning till avtalet, särskilt när det gäller storlek, minimibelopp och andra objektiva kriterier. Styrkommittén ska också fastställa regler och förfaranden för uppsägning av avtalsdeltagandet för en upphandlande myndighet i en medlemsstat som inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt avtalet.

9.Genom undantag från artikel 168.2 i förordning (EU, Euratom) 2014/2509 får styrkommittén godkänna att upphandlande myndigheter från Eftastater och unionens kandidatländer deltar utan att det krävs ett bilateralt eller multilateralt fördrag som föreskriver den möjligheten.

10.Styrkommittén får ställa som villkor för anslutning till avtalet att de deltagande enheterna godtar en eller flera kompletterande stödtjänster, såsom anges i artikel 37.

11.Styrkommittén ska själv anta sin arbetsordning på förslag av kommissionen.

Artikel 39

Tillämplig ram för offentlig upphandling

1.En deltagande enhet ska anses ha fullgjort sina skyldigheter enligt tillämplig unionsrätt om upphandling om den förvärvar varor eller tjänster genom kontrakt som tilldelats av kommissionen enligt detta kapitel, inbegripet genom ramavtal som ingås av kommissionen eller dynamiska inköpssystem som drivs av kommissionen i egenskap av inköpscentral, eller någon kompletterande stödtjänst som avses i artikel 37.

2.De förfarandebestämmelser som är tillämpliga på unionens institutioner ska tillämpas på förfaranden för tilldelning av specifika kontrakt inom ramen för ramavtal eller dynamiska inköpssystem.

3.En upphandlande myndighet som har förvärvat datacentraltjänster, molntjänster, programvara och AI-system från kommissionen i egenskap av inköpscentral ska i sina avtal med de upphandlande myndigheter som den betjänar säkerställa att alla avtalskrav som den själv är bunden av uppfylls.

4.Kommissionen får besluta att inleda ett upphandlingsförfarande som är öppet för deltagande enheter utan någon särskild förhandsbegäran från dem.

5.Genom undantag från artikel 168 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får deltagande enheter under den period då ett dynamiskt inköpssystem tillämpas begära att kommissionen ger dem möjlighet att delta i systemet. Kommissionen ska godkänna en sådan begäran, förutsatt att de sammanlagda begärandena inte överstiger 50 % av de inledande uppskattade kvantiteterna för de planerade inköpen. Deltagandet ska godkännas inom tio arbetsdagar från mottagandet av begäran och ska göra det möjligt för de deltagande enheterna att delta i alla framtida anbudsinfordringar.

6.Den möjlighet som avses i punkt 5 ska endast vara tillgänglig för deltagande enheter som ansluter sig till det avtal som avses i artikel 38 efter det att det dynamiska inköpssystemet har tagits i bruk.

Artikel 40

Avgifter för upphandlingsverksamhet

1.Kostnaderna för den upphandlingsverksamhet som bedrivs i enlighet med detta kapitel ska finansieras gemensamt av de deltagande enheterna genom avgifter som tas ut av kommissionen.

2.Kostnaderna för att etablera den gemensamma upphandlingsverksamhet som avses i artikel 37, inbegripet utvecklingen av plattformen för gemensam upphandling, får inledningsvis belasta unionens allmänna budget. I sådana fall ska de ersättas av de deltagande enheterna under en period på högst tre år från den dag då de bars av unionen. Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de praktiska och operativa arrangemangen för ersättning från de deltagande enheterna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

3.Intäkter som genereras av avgifterna ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.3 a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Dessa intäkter ska avsättas för att täcka kostnaderna för den upphandlingsverksamhet som bedrivs i enlighet med artikel 37. Eventuella intäkter som återstår efter det att dessa kostnader har täckts ska föras in i unionens allmänna budget.

4.Avgifterna ska fastställas i förväg, stå i proportion till de uppskattade kostnaderna för den verksamhet för vilken avgifter kan tas ut enligt vad som fastställts på ett kostnadseffektivt sätt som återspeglar praxis i jämförbara upphandlingsramar och vara tillräckliga för att täcka dessa kostnader.

5.5. Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare regler om fastställande av avgifter, med angivande av

a)de uppskattade kostnader som kan hänföras till den upphandlingsverksamhet för vilken avgifter kan tas ut,

b)de enskilda avgiftsbeloppen,

c)på vilket sätt och på vilka villkor avgifterna ska betalas,

d)på vilka villkor avgifterna ska betalas.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

Kapitel V

Öppen källkod

Artikel 41

Främjande av lösningar med öppen källkod och öppen källkod först

Unionen och medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att uppmuntra unionsenheter och offentliga myndigheter att använda och underlätta vidareutnyttjande av öppna standarder och komponenter som släpps ut med en öppen källkodslicens när de bygger sitt moln- och AI- ekosystem eller sin moln- och AI-stack, med beaktande av funktioner, inbegripet säkerhet, totala kostnader och andra relevanta, vederbörligen motiverade objektiva kriterier.

Artikel 42

Delning och vidareutnyttjande av programvara

När unionsenheter eller offentliga myndigheter gör programvara som de innehar immateriella rättigheter till tillgänglig för vidareutnyttjande inom ramen för en öppen källkodslicens ska de göra detta med hjälp av en katalog eller databas som är ansluten till och görs tillgänglig genom EU:s OSS-katalog som avses i artikel 43.

Artikel 43

EU-katalogen över lösningar med öppen källkod

1.Kommissionen ska tillhandahålla och underhålla en EU-katalog över lösningar med öppen källkod (EU:s OSS-katalog) som en centraliserad katalog för åtkomst till programvara som görs tillgänglig för vidareutnyttjande av unionsenheter och offentliga myndigheter.

2.EU:s OSS-katalog ska hysas på den portal för ett interoperabelt Europa som avses i artikel 8 i förordning (EU) 2024/903 och ska vara tillgänglig elektroniskt utan kostnad.

3.Kommissionen ska, på grundval av objektiva och relevanta kriterier, fatta beslut om en begäran från en unionsenhet eller offentlig myndighet som äger eller underhåller en katalog eller databas om att denna katalog eller databas ska anslutas till och göras tillgänglig genom EU:s OSS-katalog.

Artikel 44

Nätverk av programkontor för öppen källkod

1.Kommissionen ska inrätta ett nätverk av programkontor för öppen källkod (OSPO- nätverket) för att underlätta samarbetet om genomförandet av skyldigheterna enligt detta kapitel.

2.Programkontor för öppen källkod som inrättats av offentliga myndigheter på lokal, regional eller nationell nivå i en medlemsstat, och de som inrättats av unionsenheter, får av kommissionen begära att få ansluta sig till OSPO-nätverket.

3.OSPO-nätverket ska ha följande uppgifter:

a)Underlätta utbytet av information, erfarenheter och bästa praxis mellan medlemsstaterna och kommissionen, särskilt genom att diskutera gemensamma tekniska, rättsliga och organisatoriska utmaningar, inbegripet sådana som rör licensiering, säkerhet, underhåll och upphandling av programvara med öppen källkod.

b)Främja offentliga myndigheters delning och vidareutnyttjande av programvara med öppen källkod.

c)På frivillig och icke-bindande grund bidra till utarbetandet av vägledning, mallar eller rekommendationer om delning och vidareutnyttjande av programvara med öppen källkod.

d)Samarbeta om och utbyta projekt med öppen källkod av gemensamt intresse för unionsenheter och offentliga myndigheter.

4.Kommissionen ska stödja och samordna OSPO-nätverket.

5.Kommissionen ska sammankalla och leda ett möte mellan medlemmarna i OSPO- nätverket minst två gånger om året. OSPO-nätverkets möten får anordnas online.

AVDELNING V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 44

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.4, 16.2, 20.9, 21.1 och 31.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [dagen för ikraftträdandet].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 6.4, 16.2, 20.9, 21.1 och 31.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 6.4, 16.2, 20.9, 21.1 eller 31.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 46

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 47

Översyn

1.Senast den [dagen för ikraftträdande plus 4 år] och därefter vart femte år ska kommissionen utvärdera denna förordning och rapportera till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

2.Den rapport som avses i punkt 1 ska när så är lämpligt åtföljas av ett förslag till ändring av denna förordning.

3.Kommissionen ska när den gör den utvärdering som avses i punkt 1 ta hänsyn till ståndpunkter och slutsatser från Europaparlamentet, rådet och andra relevanta organ och källor, och ägna särskild uppmärksamhet åt små och medelstora företag och åt nya konkurrenters ställning.

Artikel 48

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den [samma dag och månad som dagen för ikraftträdandet plus 1 år].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram med åtgärder för att stärka Europas moln- och AI-ekosystem (förordningen om moln- och AI-utveckling).

Kort titel: Förordningen om moln- och AI-utveckling (CADA) (Text av betydelse för EES)

1.2Berörda politikområden

Förslaget gäller politikområden med anknytning till utvecklingen av molntjänster, med inriktning på att säkerställa en smidig och snabb övergång till värdefulla, motståndskraftiga och framtidsorienterade digitala ekosystem. Syftet är att fastställa de rättsliga villkoren för en inre marknad för molntjänster, uppmuntra investeringar i molninfrastruktur, AI-forskning och AI-utveckling samt stödja nya krav som uppstår till följd av innovativ teknik. Genom att modernisera de befintliga ramarna syftar initiativet till att underlätta effektiva investeringar, främja hållbar konkurrens och minska det tekniska beroendet, för att därigenom stödja EU:s långsiktiga konkurrenskraft och motståndskraft på den globala marknaden för moln- och AI- lösningar. Syftet med förslaget är även att undanröja de kvarstående hindren för ett gränsöverskridande tillhandahållande av molntjänster och att öka enhetligheten i lagstiftningen och förutsägbarheten mellan medlemsstaterna.

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Det allmänna målet med detta initiativ är att säkerställa en fungerande inre marknad för molntjänster och att skapa de förutsättningar som krävs för unionens konkurrenskraft och strategiska oberoende.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Specifikt mål nr 1: Öka utbyggnaden av datorkapacitet i EU genom innovativ och hållbar teknik. Fram till 2030 bör EU åtminstone ha tredubblat sin nuvarande datorcentralkapacitet genom att prioritera energieffektiv teknik i nya anläggningar. I takt med att efterfrågan fortsätter att öka bör detta betraktas som ett delmål, så att datorkapaciteten i EU tillgodoser unionens behov senast 2035.

Specifikt mål nr 2: Säkerställa attraktiva villkor för utbyggnaden av hållbar och innovativ datorkapacitet. Medan det första målet syftar till att bygga ut kapaciteten är detta mål inriktat på villkoren för investeringar och utbyggnad. Senast 2030 bör operatörer i hela EU kunna erhålla alla tillstånd som krävs för att bygga och driva en datorcentral på mindre än 18 månader, inbegripet tillgång till mark, tillstånd för energitillträde och konnektivitet, vilka är viktiga punkter för investerare.

Specifikt mål nr 3: Minska det övergripande beroendet av molntjänster utanför Europa. Denna insats bör öka marknadsandelen för europeiska leverantörer av molntjänster på den europeiska marknaden fram till 2035. En förstärkning av unionens strategiska oberoende kräver att beroendet minskar och att europeiska användare får tillförlitliga europeiska alternativ till utomstående aktörer. En starkare europeisk försörjningsbas ökar unionens förmåga att agera självständigt och stärker

samtidigt den långsiktiga motståndskraften, konkurrenskraften och försörjningstryggheten.

Specifikt mål nr 4: Bidra till skyddet av den allmänna ordningen genom att stärka tillhandahållandet av molntjänster, särskilt inom den offentliga sektorn. Senast 2035 bör mycket kritiska användningsfall i den offentliga sektorn hanteras med hjälp av suveräna moln- och AI-tjänster för att säkerställa datasekretess, operativt oberoende och skydd mot skador som skulle kunna undergräva den allmänna ordningen. Med mycket kritiska användningsfall avses särskilt systemviktiga fall som underbygger väsentliga funktioner eller inbegriper behandling av känsliga uppgifter. Att säkerställa att uppgifterna skyddas och att tjänstekontinuitet garanteras i dessa fall är avgörande för att uppnå strategiskt oberoende. Därför prioriteras dessa användningsfall för övergången till tjänster vars tillhandahållande ligger utanför räckvidden för tredjeländers politik som skulle kunna leda till dataåtkomst eller avbrott i tjänstekontinuiteten, dvs. suveräna tjänster.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Den föreslagna förordningen om moln- och AI-utveckling förväntas ha en relevant inverkan på flera mottagare, däribland den offentliga sektorn, det europeiska ekosystemet för moln- och AI-lösningar och unionens medborgare. Initiativet syftar till att stärka ekosystemet för moln och AI på unionsnivå, bana väg för ökad energi- och resurseffektivitet i datorcentralerna, utveckla europeiska moln- och AI-stackar med öppen källkod och främja användningen av molntjänster. Detta förväntas leda till en utveckling av avancerad AI-teknik och banbrytande AI, ett snabbare införande av industriella AI-modeller och AI-system i strategiska sektorer samt ett utökat stöd till sektorsövergripande initiativ för stora tekniska och industriella utmaningar. Syftet med förslaget är även att påskynda utbyggnaden av datorcentraler i hela unionen genom att tredubbla EU:s datorcentralkapacitet inom de närmaste fem till sju åren och säkerställa utbyggnaden av resurseffektiva datorcentraler. Förordningen syftar även till att främja självständighet, minska beroendet av kritisk teknik och öka införandet av molntjänster i den offentliga sektorn, så att kritiska sektorer kan använda suveräna molntjänster. Förslaget kommer dessutom att leda till molnsammanslutning i den europeiska offentliga sektorn, gemensamma upphandlingar och främjande av lösningar med öppen källkod. Sammanfattningsvis syftar förslaget till att stärka dessa fördelar och främja ett konkurrenskraftigt, innovativt och självständigt europeiskt ekosystem för moln och AI som bidrar till ekonomiskt välstånd, socialt välbefinnande och strategiskt oberoende. Förslaget väntas ha positiva effekter på den globala konkurrenskraften i den europeiska moln- och AI-sektorn och öka EU:s attraktionskraft för företag och forskare i tredjeländer.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Mål 1: Öka datorkapaciteten i EU genom innovativ och hållbar teknik.

a)Installerad datorkapacitet (förbrukning i MW) per medlemsstat

b)Aggregerad AI-optimerad beräkningskapacitet för allmänna ändamål, även mätt i FLOPS

c)EU:s andel av den globala installerade datorkapaciteten

d) Utnyttjandegraden hos EU:s datorkapacitet, mätningar av energianvändningseffektivitet (PUE), vattenanvändningseffektivitet (WUE), platsbaserade utsläpp och tillhörande miljöpåverkan av datorcentraler

e)Införande av innovativ och energieffektiv teknik (påbörjade pilotprojekt och användning av nya lösningar)

f)Andel ren energi i datorcentraler och återanvändning av spillvärme

g)Totala årliga offentliga och privata investeringar i EU-baserade datorcentraler

h)Andel ny datorcentralkapacitet som byggts ut utanför befintliga knutpunkter och i mindre gynnade regioner

Mål 2: Säkerställa attraktiva villkor för utbyggnaden av hållbar och innovativ datorkapacitet.

a)Genomsnittlig tid för utfärdande av tillstånd för nya datorcentralprojekt

b)Total administrativ börda för operatörer

c)Andel projekt som försenats/avbrutits på grund av rättsliga hinder eller infrastrukturhinder

d)Antal medlemsstater med ramar för förenklad tillståndsgivning

e)Index för kostnadskonkurrenskraft

Mål 3: Minska beroendet av moln- och AI-tjänster utanför Europa.

a)Andel totala intäkter från EU:s molntjänster som går till europeiska tjänsteleverantörer

b)Antal offentliga myndigheter som anlitar leverantörer med nationell kontroll per medlemsstat

c)Andel installerad datorcentralkapacitet i EU som ägs av europeiska leverantörer

d)Andel outnyttjad kapacitet i medlemsstaterna

Mål 4: Bidra till skyddet av den allmänna ordningen genom att stärka tillhandahållandet av molntjänster, särskilt inom den offentliga sektorn.

a)Antal molntjänster som omfattats av revision på nivåerna 2, 3 och 4

b)De upphandlande myndigheternas grad av efterlevnad (%) av suveränitetsordningen

c)Årligt värde av EU:s offentliga upphandling av suveräna molntjänster

d)Antal lösningar för den offentliga sektorn som släpps ut med öppen källkod i databasen och antal nedladdningar av tredje parter.

1.4Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd39  en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

39I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Förordningen om moln- och AI-utveckling förväntas träda i kraft inom 20 dagar efter offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning. Tillämpningen bör inledas inom ett år efter offentliggörandet, med viktiga undantag för de regler som kräver en ytterligare övergångsperiod.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Utvecklingen av datorkapaciteten i EU sker för närvarande enligt nationella riktlinjer. Varje medlemsstat verkar inom en särskild ram, med olika processer och krav för datorcentralernas införande för att återspegla lokala förhållanden och behov. Nationella strategier för utbyggnaden av datorcentraler riskerar emellertid att leda till ytterligare fragmentering och en kapplöpning mot botten när det gäller hållbarhet. Dessutom kräver ett ökande antal tillämpningar med låg latens en tillgänglig datorkapacitet. Mer allmänt står EU inför en brist på datorkapacitet, ett problem som riskerar att inverka negativt på EU:s konkurrenskraft och som kräver åtgärder på EU- nivå för att upprätthålla en lättnavigerad lagstiftnings- och investeringsmiljö för datorcentraloperatörer och investerare, även över gränserna.

Att minska denna kapacitetsklyfta och göra det möjligt för europeiska företag och offentliga förvaltningar att utnyttja datorkapacitet samtidigt som hållbarheten säkerställs kräver insatser på EU-nivå. Beroendet av molntjänster som tillhandahålls av leverantörer utanför Europa har samma grundorsaker i hela EU och påverkar företag och offentliga förvaltningar i alla medlemsstater. Europeiska tjänsteleverantörer har svårt att expandera över hela EU, bland annat på grund av olika nationella tillförlitlighetsnormer, särskilt vid offentlig upphandling. Olika nationella upphandlingsmetoder leder till komplicerade marknadsförhållanden för europeiska leverantörer, och den underliggande situationen med bristfällig information är ett marknadsmisslyckande som kräver åtgärder på EU-nivå. EU- insatser för att ta itu med dessa problem efterlystes också i det offentliga samrådet.

Insatser på EU-nivå förväntas ha ett betydande mervärde när det gäller att ta itu med problemet med begränsad och geografiskt koncentrerad tillgång till datorkapacitet. Genom en gemensam strategi för utbyggnaden av datorcentraler skulle insatserna möjliggöra en enhetlig planering och utbyggnad av datorkapaciteten på ett geografiskt balanserat sätt, samtidigt som de skulle förhindra en kapplöpning mot botten och minska regelverkens komplexitet för investerare och operatörer av datorcentraler. EU har en unik möjlighet att se till att investerings- och utbyggnadspolitiken återspeglar kollektiva prioriteringar och undvika fragmentering. Insatser på EU-nivå skulle säkerställa att alla företag och offentliga förvaltningar kan få tillgång till tillräcklig datorkapacitet för att tillgodose sina behov, vilket är en förutsättning för att Europa ska kunna bli en AI-kontinent.

Genom att minska beroendet av molntjänster som tillhandahålls av leverantörer utanför Europa förväntas EU-insatser ge större fördelar än vad medlemsstaterna skulle kunna uppnå var för sig, särskilt vid hanteringen av underliggande

marknadsmisslyckanden på grund av bristfällig information. Detta skulle förbättra den inre marknadens funktion och göra det möjligt för leverantörer av molntjänster att växa bortom sina nationella marknader.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Förslaget bygger på de praktiska erfarenheterna av genomförandet av befintliga bestämmelser på detta område. Tidigare erfarenheter har visat att rättsliga skyddsåtgärder behövs, men inte är tillräckliga, för att förändra beroendet av leverantörer utanför EU. Efterlevnaden av den allmänna dataskyddsförordningen och Europeiska datatillsynsmannens beslut har gjort att offentliga organ och leverantörer tvingats till utökade kontroller och strängare regler för internationella överföringar. Dessa åtgärder ledde emellertid till efterlevnadslösningar snarare än konkreta förändringar. Likaså visade sig behovet av datalokalisering endast delvis uppfylla vissa av suveränitetskraven för särskilda användningsfall, särskilt inom den offentliga sektorn. Det förberedande arbetet inom EU-ordningen för cybersäkerhetscertifiering av molntjänster visade också att cybersäkerheten måste särskiljas från suveränitetskraven. Förordningen bygger på och kompletterar förordningen om cybersäkerhet 2.0 och bestämmelserna i dataförordningen, vilka är inriktade på byteskostnader, interoperabilitet, portabilitet och oskäliga avtalsvillkor. Slutligen underbyggdes förslaget av en omfattande strategi för samråd med berörda parter.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förslaget är förenligt med den fleråriga budgetramen, eftersom det i första hand skulle innebära en ny rättslig ram med befintliga eller planerade EU-instrument som grund för finansieringen. Dess viktigaste finansieringssynergier bör vara med det tionde ramprogrammet och Europeiska konkurrenskraftsfonden, särskilt delen för digitalt ledarskap. Det tionde ramprogrammet bör stödja forsknings- och innovationsdimensionen i tidigare led inom pelare I, medan Europeiska

konkurrenskraftsfonden bör fungera som det huvudsakliga genomförandeinstrumentet och därmed bidra till att omsätta forskningsresultaten inom det tionde ramprogrammet i operativ kapacitet. Andra instrument skulle kunna förstärka dessa insatser ytterligare. Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse skulle fortsätta att stödja storskaliga, gränsöverskridande projekt där infrastrukturen för moln, kantdatorer, halvledare, cybersäkerhet eller AI kräver samordning mellan medlemsstaterna och privata investeringar. Konsortier för europeisk digital infrastruktur skulle kunna tillhandahålla användbara styrningsverktyg för grupper av medlemsstater som vill inrätta en gemensam digital infrastruktur. Sammanhållningspolitiska instrument, t.ex. Eruf och Sammanhållningsfonden, kan bidra till och stödja den regionala konkurrenskraften och minska de territoriella skillnaderna genom samfinansiering av digital infrastruktur i mindre utvecklade regioner. Synergier förväntas även med InvestEU genom att förbättra

investeringsklimatet, stödja lönsamma projekt och komplettera finansieringsinstrumenten för att locka privata och offentliga investeringar. I förekommande fall skulle förslaget även bygga på reformer och investeringar som anges i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna, däribland nationella reformprogram och landsspecifika rekommendationer. Slutligen skulle andra politikområden inom Europeiska konkurrenskraftsfonden kunna stödja sektorsspecifika tillämpningar.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Vid bedömningen av tillgängliga finansieringsalternativ har både omfördelning inom ramen för kommissionens befintliga resurser och behovet av ytterligare finansiering beaktats. Genomförandet av initiativet beräknas kräva totalt 25 heltidsekvivalenter. Av dessa anses åtta heltidsekvivalenter från GD Digitala tjänster och sju heltidsekvivalenter från GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik kunna ingå i en omfördelning, vilket återspeglar arbetsuppgifter som kan fullgöras genom omprioritering av befintlig verksamhet och användning av befintlig politisk expertis. Detta innebär att 15 av de 25 uppskattade heltidsekvivalenterna skulle kunna tillsättas genom omfördelning. Dessa omfördelade tjänster skulle främst ge stöd till verksamheter nära befintliga mandat, däribland politisk samordning, rättslig analys, samråd med berörda parter, övervakning av den inre marknaden, programförvaltning, administrativt stöd och samarbete med medlemsstaterna. För de återstående arbetsuppgifterna har alternativa finansieringsalternativ undersökts. Dessa inbegriper riktad förstärkning av relevanta budgetposter och användning av befintliga programanslag. Med tanke på att flera arbetsuppgifter kan medföra betydande operativa kostnader införs emellertid även avgifter som en viktig finansieringsmekanism för att begränsa effekterna för EU:s budget. Dessa avgifter skulle kunna användas för att täcka verksamheter med anknytning till gemensam upphandlingsverksamhet och förvaltning av EuroCloud Federation för att dela outnyttjad kapacitet mellan berörda medlemsstater.

De återstående tio heltidsekvivalenterna skulle kräva ytterligare finansiering, eftersom de gäller nya eller avsevärt utökade skyldigheter som går utöver de nuvarande beräkningarna av arbetsbelastningen.

Sammantaget omfattar den föreslagna strategin en kombination av omfördelning, avgiftsbaserad finansiering och begränsade ytterligare resurser. En omfördelning skulle säkerställa budgetdisciplin och användning av kommissionens befintliga expertis. Avgifterna förväntas minska trycket på EU:s budget och stödja budgetneutraliteten för de mest resursintensiva arbetsuppgifterna. Ytterligare anslag reserveras därför för nya funktioner som inte kan finansieras genom avgifter eller intern omfördelning.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period 2028–2030,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Denna förordning kommer att ses över inom och utvärderas fem år från dess ikraftträdande. Kommissionen kommer att rapportera om slutsatserna av utvärderingen till Europaparlamentet och rådet. För att stödja ett konsekvent genomförande och en konsekvent övervakning av denna förordning bör medlemsstaterna även se till att relevant information om deras verksamhet finns tillgänglig för kommissionen i god tid.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Genom förordningen inrättas en ny politisk ram med harmoniserade regler för upphandlingen av molntjänster på den inre marknaden och utbyggnaden av datorcentraler i hela EU, samtidigt som den stöder unionens politiska mål om konsumentförtroende, industriell konkurrenskraft, säkerhet och motståndskraft samt hållbarhet. Förordningen om moln- och AI-utveckling syftar till att förenkla och förbättra samordningen av regelverket för utveckling av datorcentraler och upphandling av molntjänster. Dessa mål kräver en förstärkt samordning och operativ kapacitet på EU-nivå, vilket i sin tur kräver riktade och proportionerliga budgetresurser. Förslaget innebär proportionerliga förändringar för att inrätta ett styrningssystem med nya uppgifter på EU-nivå med en inre marknadsdimension och samtidigt säkerställa att beslutsfattandet fortfarande sker på den mest effektiva nivån. Den valda styrningsmodellen syftar till att bygga på befintliga strukturer och mandat, vilket därmed begränsar behovet av nya enheter och gör det möjligt att genomföra budgeten genom etablerade administrativa och finansiella arrangemang, så att kostnadseffektivitet och förutsägbara utgifter säkerställs.

För att utföra dessa nya uppgifter krävs ytterligare personalresurser. Genomförandet och efterlevnaden av förordningen beräknas kräva ytterligare sex heltidsekvivalenter för GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik och fyra heltidsekvivalenter för GD Digitala tjänster. Den föreslagna personalnivån står i proportion till det nya ansvarsområdets omfattning och komplexitet, och återspeglar det mest kostnadseffektiva alternativet genom att undvika dubbelarbete på nationell nivå.

Betalningarna kommer att följa EU:s normala budgetförfaranden, inklusive åtaganden och betalningar som görs årligen, i enlighet med budgetförordningen och inom taken i den tillämpliga fleråriga budgetramen. Detta kommer att ske med stöd av de årliga bidragen från de avgifter som täcker kostnaderna för de ytterligare uppgifterna, inklusive de långsiktiga kostnaderna. Utgifterna kommer att omfattas av kommissionens ram för intern kontroll, inklusive förhandskontroller, efterhandsrevisioner, resultatövervakning och rapportering. Denna kontroll kommer att utföras i syfte att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning, utgifternas laglighet och korrekthet samt en effektiv användning av unionens medel, samtidigt som den säkerställer att förordningen kan genomföras i tid.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

De verksamheter som föreslås i förordningen omfattar olika unionsenheter och innebär vissa risker som kräver övervakning, tillsyn, samordning och vägledning för att minska dem. Kommissionen kommer att avsätta personal för att bland annat utarbeta vägledningsdokument, delegerade akter, beroendebedömningar, kommittéförfaranden och översiktsdokument över initiativets genomförande, däribland dess framsteg mot fastställda nyckelprestationsindikatorer och delmål. Detta skulle göra det möjligt att snabbt identifiera möjliga problem och risker vid genomförandet av verksamheterna.

En styrkommitté bestående av företrädare för kommissionen och medlemsstaterna ska inrättas särskilt för att säkerställa den strategiska tillsynen av den gemensamma upphandlingsverksamheten, däribland genom strategisk vägledning om dagordningen för den offentliga upphandlingsverksamheten och för varje enskilt upphandlingsförfarande, inom ramen för denna förordning, samt genom öppna och icke-diskriminerande villkor för de upphandlande myndigheternas anslutning. När det gäller den europeiska offentliga sektorns molnsammanslutning är det viktigt att säkerställa ett brett deltagande av unionens enheter, och samtidigt se till att tillhandahållandet av tjänster uppfyller högsta möjliga säkerhetsnivå, i enlighet med unionsrätten, för att säkerställa sammanslutningens genomförbarhet, effektivitet och kontinuitet. Den bör därför vara öppen för unionens frivilliga institutioner, organ och byråer, liksom för offentliga organ i medlemsstaterna som är villiga att sammanlänka sina molninfrastrukturer och införa driftskompatibla molntjänster i hela unionen. Kommissionen skulle inrätta en plattform för att underlätta delningen av de datorcentraler och den molnkapacitet som är tillgänglig för dess medlemmar. På grund av den sannolikt kritiska och känsliga karaktären hos de uppgifter och program som ingår i den delade funktionen skulle plattformen omfatta tjänster och mekanismer för säker åtkomst och incidenthantering, däribland hantering av delad identitet, verktyg för ömsesidig autentisering och incidentrapportering samt kapacitet som stöder driften av de tjänster som tillhandahålls, bland annat genom övervakning av tillhandahållandet av tjänster, fördelningen av resurser samt aktiveringen och utförandet av tjänster.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kontrollkostnaderna för detta initiativ har uppskattats på kommissionsnivå. Källan till dessa uppgifter är kommissionens interna förvaltnings- och kontrollsystem. Kostnaderna beräknades på grundval av den personal och de resurser som avsatts för den planerade verksamheten inom ramen för detta initiativ. De förväntade totala kostnaderna för kontrollerna kan vara relativt höga på grund av de föreslagna verksamheternas komplexitet och behovet av särskilda resurser för att minska riskerna i samband med utförandet. Kontrollnivån kommer att anpassas till utgifternas art, typen av stödmottagare eller entreprenör, storleken på de ekonomiska resurser som berörs samt risknivån. Särskilda insatser såsom gemensam upphandling, inrättande av EuroCloud Federation, finansieringshantering och registrering av suveräna tjänster kommer att kräva särskilda resurser och kontroller, däribland strategisk tillsyn, övervakning och incidenthantering. Kostnaderna för sådana

kontroller har uppskattats för att säkerställa att de står i proportion till värdet av de medel som förvaltas, verksamheternas komplexitet och de identifierade riskerna.

Målet är att se till att den förväntade felfrekvensen ligger kvar under tröskeln på 2 %. Detta kommer att uppnås genom de normala förhands- och efterhandskontroller som anges ovan, t.ex. kontroller av utgifternas stödberättigande och laglighet, kontroller av upphandling och kontraktsförvaltning, övervakning av resultat, riskbaserade kontroller, revisioner och förfaranden för återkrav vid behov. Alla avvikelser från detta skulle kräva en samordnad strategi och behöva diskuteras från fall till fall.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

De befintliga bedrägeriförebyggande åtgärder som är tillämpliga på kommissionen kommer att täcka de ytterligare anslag som krävs för denna förordning.

3. FÖRSLAGETSELLERINITIATIVETSBERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
		utgifter
Rubrik i
Rubrik i				från
den				från
fleråriga	Nummer	Diff./Icke-		kandidatlän		från andra	övriga inkomster
budgetrame			från Efta-	der och		från andra	avsatta för
budgetrame			från Efta-	der och		tredjeländ	avsatta för
n		diff.40.	länder41	potentiella		tredjeländ	särskilda
n		diff.40.	länder41	potentiella		er	särskilda
				kandidater		er	ändamål
				kandidater			ändamål
				42

	Rubriker och budgetposter i den fleråriga	Diff./Icke
	43	Diff./Icke
	budgetramen har ännu inte fastställts	-diff.	JA	NEJ		NEJ	NEJ
			JA	NEJ		NEJ	NEJ


	Intäkter från avgifter (kommissionen	Diff./Icke	JA	NEJ		NEJ	JA
	kommer att ta ut avgiften)	-diff.	JA	NEJ		NEJ	JA
	kommer att ta ut avgiften)	-diff.

•	Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i		utgifter


den				från		övriga inkomster
fleråriga				från
fleråriga				kandidatlän	från andra
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.	länder	der och	tredjeländ	särskilda
n		diff.	länder	potentiella	er	särskilda
				potentiella	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				kandidater

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.


[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.


[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan. Budgetposterna för den nya fleråriga budgetramen är ännu inte kända

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

De belopp som anges nedan är preliminära och beror fortfarande på slutresultatet av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2028–2034. Detta initiativ kommer att finansieras genom omfördelning inom de operativa programmen för nästa fleråriga budgetram och delvis genom administrativa utgifter för personal. I detta skede är det inte möjligt att ange bidraget från varje rubrik och program i den fleråriga budgetramen, men ett betydande bidrag väntas från programmen under rubrik 2 i den fleråriga budgetramen 2028–2034 (t.ex. Europeiska konkurrenskraftsfonden, särskilt inom delen för digitalt ledarskap). Dessa beräkningar har gjorts på grundval av den information som för närvarande finns tillgänglig och är avsedda att fungera som korrekta budgetberäkningar.

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga budgetramen				Nummer


	GD Kommunikationsnät, innehåll och		År		År		År	År	År		År		År		TOTALT		EFTER		TOTALSUMMA
	GD Kommunikationsnät, innehåll och														budgetram	2034
	teknik														budgetram	2034
	teknik		2028	2029		2030		2031	2032	2033		2034			2028–2034
			2028	2029		2030		2031	2032	2033		2034			2028–2034

	Driftsanslag

		Åtaganden	(1a)	2,386		0,727		2,118	0,427	0,427		0,427		0,427			6,941			6,941
	Budgetpost
	Budgetpost	Betalningar	(2a)	1,193		1,557		1,422	1,272	0,427		0,427		0,427			6,727	0,214		6,941
		Betalningar	(2a)	1,193		1,557		1,422	1,272	0,427		0,427		0,427			6,727	0,214		6,941


	TOTALA anslag	Åtaganden	=1a	2,386		0,727		2,118	0,427		0,427		0,427		0,427		6,941		0,000	6,941
		Åtaganden	=1a	2,386		0,727		2,118	0,427		0,427		0,427		0,427		6,941		0,000	6,941
	för GD
	för GD
	Kommunikationsnät,	Betalningar	=2a	1,193		1,557		1,422	1,272		0,427		0,427		0,427		6,727		0,214	6,941
	innehåll och teknik	Betalningar	=2a	1,193		1,557		1,422	1,272		0,427		0,427		0,427		6,727		0,214	6,941
	innehåll och teknik

SV								14													SV

					År		År		År		År		År		År		År	TOTALT		EFTER		TOTALSUMM
GD Digitala tjänster																		budgetra		2034		A
																		budgetra		2034		A
																			m
			2028			2029		2030		2031		2032		2033		2034			m
			2028			2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
																		2028–2034

Driftsanslag

	Åtaganden	(1a)		2,382															2,382				2,382
Budgetpost
Budgetpost	Betalningar	(2a)		1,191		1,191													2,382				2,382
	Betalningar	(2a)		1,191		1,191													2,382				2,382


TOTALA	Åtaganden	=1a			2,382		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		2,382		0,000		2,382
anslag	Åtaganden	=1a			2,382		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		2,382		0,000		2,382
anslag
för GD
Digitala	Betalningar	=2a			1,191		1,191		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		2,382		0,000		2,382
tjänster

Från och med 2029 är begäran om godkänd driftsbudget (VOBU) det nettobelopp för vilket de planerade avgifterna för molnsammanslutning och gemensamma upphandlingar har dragits av.

	Totalt (GD Digitala tjänster + GD						År		År		År		År	År		År		År	TOTALT		EFTER
	Kommunikationsnät, innehåll och						År		År		År		År	År		År		År	Budgetram			TOTALSUMMA

																				2034
						2028		2029		2030		2031		2032	2033		2034
		teknik)																	2028–2034
		teknik)																	2028–2034
	TOTALA		Åtaganden		(4)		4,768		0,727		2,118		0,427	0,427		0,427		0,427	9,323		0,000	9,323
	TOTALA
	driftsanslag		Betalningar		(5)		2,384		2,748		1,422		1,272	0,427		0,427		0,427	9,109		0,214	9,323
	driftsanslag


	TOTALA	anslag		av
	administrativ	natur		som
	finansieras			genom	(6)		0		0		0		0	0		0		0	0		0	0
	ramanslagen	för särskilda
	program
SV												15											SV

TOTALA
anslag för			Åtaganden	=4+6	4,768			0,727	2,118			0,427		0,427	0,427		0,427		9,323		0,000		9,323
RUBRIK 2
i den fleråriga			Betalningar	=5+6	2,384			2,748	1,422			1,272		0,427	0,427		0,427		9,109		0,214		9,323
budgetramen			Betalningar	=5+6	2,384			2,748	1,422			1,272		0,427	0,427		0,427		9,109		0,214		9,323
budgetramen


Rubrik i den fleråriga budgetramen								4		”Administrativa utgifter”

																			Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

GD Kommunikationsnät, innehåll							År	År				År		År	År				År		År		TOTALT
GD Kommunikationsnät, innehåll																							Budgetram
	och teknik					2028		2029			2030		2031		2032			2033		2034			Budgetram
	och teknik					2028		2029			2030		2031		2032			2033		2034			2028–2034
																							2028–2034
 Personalresurser							1,810		1,810		1,810			1,810		1,810		1,810		1,810		12,670
 Övriga administrativa utgifter							0,000		0,000		0,000			0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALT
GD
Kommunik		Anslag					1,810		1,810		1,810			1,810		1,810		1,810		1,810		12,670
ationsnät,		Anslag					1,810		1,810		1,810			1,810		1,810		1,810		1,810		12,670
ationsnät,
innehåll
och teknik

GD: Digitala tjänster							År	År				År		År	År				År		År		TOTALT
GD: Digitala tjänster						2028		2029			2030		2031		2032			2033		2034			Budgetram
						2028		2029			2030		2031		2032			2033		2034			2028–2034
																							2028–2034
 Personalresurser							1,794		1,794		1,794			1,794		1,794		1,794		1,794		12,558
 Övriga administrativa utgifter							0,000		0,000		0,000			0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALT
GD	Anslag						1,794		1,794		1,794			1,794		1,794		1,794		1,794		12,558
Digitala	Anslag						1,794		1,794		1,794			1,794		1,794		1,794		1,794		12,558
Digitala
tjänster

GD Kommunikationsnät, innehåll			År			År		År			År			År		År			År			TOTALT
GD Kommunikationsnät, innehåll																						Budgetram
och teknik		2028		2029			2030			2031			2032		2033			2034				Budgetram
och teknik		2028		2029			2030			2031			2032		2033			2034				2028–2034
																						2028–2034
TOTALA anslag för	(summa
RUBRIK 4 i den	åtaganden =		3,604		3,604			3,604		3,604			3,604			3,604			3,604				25,228
RUBRIK 4 i den	summa		3,604		3,604			3,604		3,604			3,604			3,604			3,604				25,228
fleråriga budgetramen	summa
fleråriga budgetramen	betalningar)

																Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

			År			År	År		År			År		År		År	TOTAL
			År			År	År		År			År		År		År			T
																			T		EFTER			TOTAL-
																	Budgetra				EFTER			TOTAL-
		2028		2029			2030		2031		2032		2033			2034	Budgetra			2034				SUMMA
																	m 2028–			2034				SUMMA
																	m 2028–
																	2034
TOTALA anslag för	Åtaganden		8,372			4,331	5,722		4,031			4,031		4,031		4,031	34,551				0,000			34,551
RUBRIKERNA 1–4	Åtaganden		8,372			4,331	5,722		4,031			4,031		4,031		4,031	34,551				0,000			34,551
RUBRIKERNA 1–4
i den fleråriga	Betalningar		5,988			6,352	5,026		4,876			4,031		4,031		4,031	34,337				0,214			34,551
budgetramen	Betalningar		5,988			6,352	5,026		4,876			4,031		4,031		4,031	34,337				0,214			34,551

3.2.1.2 Anslag som täcks av avgifter (EuroCloud och gemensam upphandling av moln))

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen						Nummer

GD Kommunikationsnät, innehåll och			År			År			År		År		År		År		År		TOTALT		EFTER	TOTALSUMMA
GD Kommunikationsnät, innehåll och			År			År			År		År		År		År		År		Budgetram		2034
teknik
			2028		2029			2030		2031		2032		2033		2034
																			2028–2034
																			2028–2034

Driftsanslag som finansieras genom avgifter

Budgetpost	Åtaganden	(1a)		0,000			2,940		4,410		5,880		2,570		2,570			2,570		20,939			20,939


	Betalningar	(2a)		0,000			2,940		4,410		5,880		2,570		2,570			2,570		20,939			20,939

Anslag av administrativ karaktär som finansieras genom avgifter

Budgetpost				(3)

TOTALA anslag		Åtaganden		=1a+3						0,000			2,940						4,410						5,880				2,570				2,570					2,570		20,939				0,000		20,939
för GD
för GD
Kommunikationsnät,		Betalningar		=2a+3						0,000			2,940						4,410						5,880				2,570				2,570					2,570		20,939						20,939
innehåll och teknik

GD Digitala tjänster							År				År				År							År				År				År				År			TOTALT				EFTER 2034				TOTALSUMMA
							År				År				År							År				År				År				År			Budgetram

					2028					2029				2030						2031					2032				2033				2034
					2028					2029				2030						2031					2032				2033				2034				2028–2034
Driftsanslag som finansieras genom avgifter

Budgetpost	Åtaganden		(1a)		0,000					3,027						4,317				6,037					6,342				6,663				7,001					33,387								33,387


	Betalningar		(2a)		0,000					3,027						4,317				6,037					6,342				6,663				7,001					33,387								33,387

Anslag av administrativ karaktär som finansieras genom avgifter

Budgetpost			(3)																																			0								0

TOTALA	Åtaganden		=1a+3			0,000				3,027						4,317					6,037				6,342				6,663				7,001					33,387					0,000			33,387
anslag	Åtaganden		=1a+3			0,000				3,027						4,317					6,037				6,342				6,663				7,001					33,387					0,000			33,387
anslag
för GD
för GD
Digitala	Betalningar		=2a+3			0,000				3,027						4,317					6,037				6,342				6,663				7,001					33,387								33,387
tjänster
								År					År					År						År				År				År				År			TOTALT			EFTER
								År					År					År						År				År				År				År			Budgetram			EFTER			TOTALSUMMA
																																											2034
							2028					2029				2030							2031				2032				2033				2034
																																							2028–2034
																																							2028–2034

TOTALA driftsanslag		Åtaganden		(4)					0,000				5,967				8,727						11,917				8,912					9,233				9,570				54,326			0,000			54,326

		Betalningar		(5)					0,000				5,967				8,727						11,917				8,912					9,233				9,570				54,326						54,326
		Betalningar		(5)					0,000				5,967				8,727						11,917				8,912					9,233				9,570				54,326						54,326

GD Digitala tjänster				År			År			År			År			År			År			År	TOTALT		EFTER 2034		TOTALSUMMA
				År			År			År			År			År			År			År	Budgetram

			2028			2029			2030			2031			2032			2033			2034
			2028			2029			2030			2031			2032			2033			2034		2028–2034
TOTALA anslag av administrativ
natur som finansieras genom		(6)
ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+6			0,000			5,967			8,727			11,917			8,912			9,233			9,570	54,326		0,000		54,326
för RUBRIK 2	Åtaganden	=4+6			0,000			5,967			8,727			11,917			8,912			9,233			9,570	54,326		0,000		54,326
för RUBRIK 2

i den fleråriga	Betalningar	=5+6			0,000			5,967			8,727			11,917			8,912			9,233			9,570	54,326		0,000		54,326
budgetramen	Betalningar	=5+6			0,000			5,967			8,727			11,917			8,912			9,233			9,570	54,326		0,000		54,326
budgetramen

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

För in så många år som behövs för att redovisa

hur länge resursanvändningen påverkas (jfr

TOTALT

2024

2025

2026

2027

avsnitt 1.6)

Ange mål och

output

OUTPUT

Geno



Typ44

msnitt

Antal

antal

kostnad

liga

Kostn.

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 145…

-Output

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

	ANTAGNA ANSLAG	År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
															TOTALT
		2028	2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
															2028–2034


						RUBRIK 4

Personalresurser		3,604		3,604		3,604		3,604		3,604		3,604		3,604	25.22Ff8

Övriga administrativa		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
utgifter		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
utgifter
	Delsumma för RUBRIK	3,604		3,604		3,604		3,604		3,604		3,604		3,604	25,228
	4	3,604		3,604		3,604		3,604		3,604		3,604		3,604	25,228
	4
						Utanför RUBRIK 4

Personalresurser		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

Andra utgifter av		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
administrativ natur		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
administrativ natur
	Delsumma utanför
	RUBRIK 4

	TOTALT	3,604		3,604		3,604		3,604		3,604		3,604		3,604	25,228

Den beräknade inverkan på utgifter och personal för 2028 och därefter läggs till enbart i illustrativt syfte och säger ingenting om nästa fleråriga budgetram. Finansieringskällan och omfattningen av unionens finansiella åtagande för perioden efter 2027 förblir beroende av resultatet av de interinstitutionella förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2028–2034 och ska därefter fastställas genom det årliga budgetförfarandet. Alla anslag och personalanslag från och med 2028 är preliminära.

3.2.3.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål Ej tillämpligt.

3.2.3.3Totala anslag

Se tabellen ovan.

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

	ANTAGNA ANSLAG		År		År		År		År		År		År		År
	ANTAGNA ANSLAG	2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034
		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034

	 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
	20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens		11		11		11		11		11		11		11
	kontor i medlemsstaterna)		11		11		11		11		11		11		11
	kontor i medlemsstaterna)
	20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0		0		0		0		0		0		0
	01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0		0		0		0		0		0		0
	01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)
	01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0		0		0		0		0		0		0
	Andra budgetposter (ange vilka)		0		0		0		0		0		0		0
SV		21														SV

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter		14	14	14	14	14	14	14
finansierade genom ramanslaget)		14	14	14	14	14	14	14
finansierade genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella
experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s		0	0	0	0	0	0	0
delegationer)
Post för admin.	- vid huvudkontoret	0	0	0	0	0	0	0
stöd
stöd	- vid EU:s delegationer
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter –		0	0	0	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter –
indirekta forskningsåtgärder)
indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter –		0	0	0	0	0	0	0
direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
direkta forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0	0	0	0
TOTALT
TOTALT		25	25	25	25	25	25	25

3.2.4.2Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål Ej tillämpligt.

3.2.4.3Totalt personalbehov

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Täcks av befintlig	Särskild ytterligare personal*
		personal vid
		kommissionens
		avdelningar

			Finansieras	Finansieras	Finansieras
			genom rubrik 7	genom BA-post	genom avgifter
			eller forskning

Tjänster	i	5	6	Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen		5	6
tjänsteförteckningen

Extern	personal
(kontraktsanställda,		10	4
nationella	experter,	10	4
nationella	experter,
vikarier)

*Den beräknade inverkan på utgifter och personal år 2028 och framåt är vägledande och föregriper inte nästa fleråriga budgetram. Finansieringskällan och omfattningen av unionens ekonomiska åtagande under perioden efter 2027 är fortfarande beroende av utfallet av de interinstitutionella förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2028–2034, det årliga budgetförfarandet och styrmekanismen.

Sammantaget finns 15 av de heltidsekvivalenter som begärts för initiativet redan tillgängliga och kommer att omplaceras enligt följande:

–	GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik: två heltidsekvivalenter för tjänster i
tjänsteförteckningen och fem heltidsekvivalenter för extern personal
–	GD Digitala tjänster: tre heltidsekvivalenter för tjänster i tjänsteförteckningen och

fem heltidsekvivalenter för extern personal

Utöver dessa befintliga resurser kräver initiativet tio heltidsekvivalenter för ytterligare personal. Dessa utgörs av sex tjänstemän och fyra kontraktsanställda, med följande fördelning mellan GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik och GD Digitala tjänster:

–GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik: tre heltidsekvivalenter för tjänster i tjänsteförteckningen och tre heltidsekvivalenter för extern personal

–GD Digitala tjänster: tre heltidsekvivalenter för tjänster i tjänsteförteckningen och en heltidsekvivalent för extern personal

Dessa begärs utöver de nuvarande personalnivåerna för att säkerställa ett fullständigt och effektivt genomförande av initiativet. De nya arbetsuppgifter som införs genom förslaget kan inte absorberas av respektive generaldirektorats befintliga personalresurser. De ytterligare personalresurser som krävs för detta förslag kan inte tillgodoses genom omfördelningar inom generaldirektoratet/tjänsten eller genom omfördelningar från kommissionens begränsade omfördelningsreserv.

Beskrivning av nya uppgifter som ska utföras av GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik och GD Digitala tjänster:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Tjänstemän och tillfälligt anställda kommer att ha följande arbetsuppgifter:
	1. Fastställa och förvalta arbetsprogrammen inom initiativets pelare 1, inbegripet
	utarbetandet av detaljerade projektplaner, budgetar, resursfördelningar,
	nyckelprestationsindikatorer och övervakningsmekanismer.
	2. Ta fram vägledningsdokument, delegerade akter, beroendebedömningar och
	kommittéförfaranden och övervaka genomförandet av initiativet, däribland genom
	att
	a.	utarbeta övergripande riktlinjer, rekommendationer, mallar och verktyg
		för att stödja medlemsstaterna i deras genomförandeinsatser inom pelare
		2 och pelare 3 i initiativet,
	b.	utarbeta genomförandeakter vid behov, t.ex. om de krav som gäller för
		medlemmarna i EuroCloud Federation och förfarandet för att bedöma
		deras tillämpning,
	c.	utarbeta marknadsövervakningsrapporter för att identifiera molntjänster
		där unionen är starkt beroende av en enda eller ett begränsat antal
		rättsliga enheter i tredjeland för sådana tjänster,
	d.	tillhandahålla sekretariatstjänster, inbegripet utarbetande av dokument
		och rapporter och samordning med berörda parter,
	e.	övervaka		framstegen		med	initiativet	mot	de	fastställda
		nyckelprestationsindikatorerna och delmålen, identifiera möjliga problem
		och risker och vid behov tillhandahålla tekniskt bistånd och stöd till
		medlemsstaterna,
	f.	inrätta ett system för kunskapsförvaltning för att fånga upp och utbyta
		bästa praxis, lärdomar och sakkunskap inom hela initiativet.
	3. Utarbeta utkast till anbudsspecifikationer för externa leverantörer för att bygga
	upp, utveckla och underhålla databasen över suveräna tjänster samt utvärdera och
	fastställa efterföljande styrningsförfaranden. Efter inrättandet ska personalen
	regelbundet granska/bedöma ett urval av certifierade tjänster som ingår i
	databasen,		däribland		genom	att	utarbeta	revisionsprotokoll			och
	bedömningsmetoder och/eller förfaranden för kvalitetskontroll för att säkerställa
	tillförlitligheten hos den information som tillhandahålls.
	4. Upphandla plattformen EuroCloud Federation och stödja inrättandet av
	sammanslutningen.			Hantera sammanslutningens styrningsmekanismer,							t.ex.
	certifiering		av krav på		medlemskap		i sammanslutningen,		utvärdering		av

	ansökningar från medlemsstater och andra offentliga organ om att ansluta sig till
	sammanslutningen, utveckling och tillämpning av gemensamma regler och
	strategier för deltagande i sammanslutningen.
	5. Inrätta system som för närvarande inte finns på plats som en del av ramen för
	gemensam upphandling, däribland för att hantera den komplicerade
	upphandlingen av AI, främja förbindelser med medlemsstaterna och
	upphandlande myndigheter och säkerställa att ramen är effektiv och
	ändamålsenlig. Arbetsuppgifterna omfattar bland annat att inrätta och hantera
	upphandlingsförfaranden för moln-, mjukvaru- och AI-system, samordna
	verksamheten med deltagande organisationer och tjänsteleverantörer, hantera
	kontrakt och avtal med tjänsteleverantörer samt säkerställa efterlevnaden av EU:s
	föreskrifter och policyer.
	6. Utveckla och upprätthålla förbindelser med berörda parter, inbegripet
	medlemsstaterna, företrädare för industrin och andra relevanta parter, för att
	säkerställa att initiativet är väl samordnat, effektivt och öppet för intressenternas
	behov, däribland genom regelbundna möten, workshoppar och konferenser för att
	underlätta kommunikation och samarbete. Detta skulle även omfatta ett nära
	samarbete med behöriga myndigheter när det gäller utrednings- och
	tillsynsåtgärder för att säkerställa efterlevnaden av avdelning IV i förordningen.

Extern personal	Extern personal kommer att ha följande arbetsuppgifter:
	Extern personal kommer att ha följande arbetsuppgifter:
	1. Leda de projekt som tilldelats inom ramen för arbetsprogrammen inom pelare 1,
	däribland genom övervakning av projektens framsteg, samordning med
	stödmottagarna samt kontroll av projektresultat och delmål för att säkerställa att
	de genomförs i tid, inom budgeten och enligt de kvalitetsstandarder som krävs.
	Initiativet kommer att genomföras inom nästa fleråriga budgetram och bygga
	vidare på resultaten av befintliga projekt som redan godkänts inom ramen för
	Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa, t.ex. Simpl och det
	gemensamma företaget för smarta nät och tjänster, även i samordning med andra
	enheter.
	2. Inrätta och driva stödmekanismer för att ge medlemsstaterna vägledning om
	införandet av accelerationszoner för datorcentraler, särskilt under initiativets två
	första år. Detta kommer att inbegripa tillfälligt stöd till medlemsstaterna när de
	utvecklar och genomför sina nationella strategier och planer. Efter den inledande
	perioden kommer detta att övergå till en mer tillfällig samordningsroll, med fokus
	på att vid behov ge riktat stöd till medlemsstaterna och säkerställa att initiativet
	förblir anpassat till de berörda parternas behov och prioriteringar.
	3. Inrätta och leda en årlig studie för att övervaka datorkapaciteten i hela Europa,
	däribland fastställande av studiens omfattning och metodik, verifiering av
	insamlade data och granskning av projektresultat.
	4. Hantera den gemensamma upphandlingsverksamheten, särskilt när det gäller
	strategisk sourcing och marknadsutformning, dvs. förvaltning av leverantörer och
	utarbetande av specifikationer och tekniska krav för moln-, AI- och
	programvarutjänster.
	5. Förvalta databasen över suveräna tjänster på årsbasis, bland annat genom att
	övervaka uppdragstagarens verksamhet i samband med databasens funktion,
	inbegripet teknisk projektledning, dvs. säkerställa att uppdragstagaren levererar
	databasen i enlighet med avtalade tekniska specifikationer, tidsplaner och
	budgetar och samtidigt övervaka uppdragstagarens processer för att säkerställa att
	databasen uppfyller de standarder som krävs.
	6. Hantera den externa uppdragstagare som sköter den administrativa, tekniska och
	operativa verksamheten inom EuroCloud Federation-plattformen på årsbasis,
	liksom de tekniska aspekterna av EuroCloud Federation-plattformen, däribland
	genom tillsyn av den tekniska utformningen och infrastrukturen.

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: Bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.

	TOTALT	År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
	Anslag för	År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
	Anslag för														Budgetram
	digital teknik														Budgetram
	digital teknik														2028–2034
	och it	2028	2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
	och it	2028	2029		2030		2031		2032		2033		2034

RUBRIK 4

It-utgifter		0		0		0		0		0		0		0	0
(centralt)		0		0		0		0		0		0		0	0
(centralt)
	Delsumma för	0		0		0		0		0		0		0	0
	RUBRIK 4	0		0		0		0		0		0		0	0
	RUBRIK 4
Utanför RUBRIK 4

It-utgifter inom
operativa
program som
inte omfattas av
kommissionens		0		0		0		0		0		0		0	0
administrativa		0		0		0		0		0		0		0	0
administrativa
självständighet
och
institutionella
befogenheter
	Delsumma
	utanför RUBRIK	0		0		0		0		0		0		0	0
	4

	TOTALT	0		0		0		0		0		0		0	0

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Utan att det påverkar förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram kommer de medel som anslagits till verksamhet som rör förordningen om moln- och AI- utveckling från och med 2028 att täckas genom omfördelningar från Europeiska konkurrenskraftsfonden inom den fleråriga budgetramen 2028–2034 och delvis genom avgifter.

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	År	År	År	År	År	År	Totalt
2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Ange vilket organ

som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Inkomstposter

Belopp som

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna

förts in för det

den

årliga

innevarande

budgeten:

År 2028

År 2029

År 2030

År 2031

År 2032

År 2033

År 2034

budgetåret

Serviceavgift

0,000

3,027

4,317

6,037

6,342

6,663

7,001

för

gemensam

upphandling av

molntjänster

(GD

Digitala

tjänster)

Avgift

för

molnsammansl

utningen (GD

0,000

2,940

4,410

5,880

2,570

Kommunikatio

nsnät,

innehåll

och teknik)

46Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Serviceavgift för gemensam upphandling av molntjänster:

Inkomster avsatta för särskilda ändamål kommer att användas för att täcka budgetutgifterna i samband med det förmedlingssystem som inrättats för systemet för gemensam upphandling. Inkomsterna kommer att avsättas för att stödja systemets driftskostnader, däribland kostnaderna för extern personal, verktyg och system.

Den genomsnittliga fördelningen av inkomster avsatta för särskilda ändamål kommer att vara följande: omkring 50 % kommer att anslås för att täcka operativa och administrativa kostnader, t.ex. studier och forskning som grund för upphandlingsbeslut, verktyg och system för samhällsförvaltning för att stödja kommunikation och samarbete mellan deltagande organisationer, tekniska stödresurser och plattformsintegration, omkring 30 % kommer att anslås för att täcka kostnaderna för utveckling och underhåll av nödvändiga verktyg och system,

däribland upphandlingsplattformar och marknadsplatser, system för livscykelhantering och verktyg för portfölj- och efterfrågestyrning, och omkring 20 % kommer att anslås för att täcka kostnaderna för ytterligare specialiserad extern personal, t.ex. för upphandling av programvara, dataskyddsverksamhet, Back-office, FinOps och ContractOps för att hantera avtalsaspekter, portföljförvaltning och efterfrågehantering.

Dessa anslag syftar till att säkerställa att inkomsterna avsatta för särskilda ändamål endast används för att täcka systemets driftskostnader och de budgetutgifter som är kopplade till förmedlingssystemet. Kostnaderna kommer att fördelas baserat på den faktiska efterfrågan, vilket säkerställer att resurserna används effektivt för att stödja systemet för gemensam upphandling.

Avgift för molnsammanslutningen:

Inkomster avsatta för särskilda ändamål kommer att användas för att täcka budgetutgifter i samband med de tjänster och den plattform som inrättats för molnsammanslutningen EuroCloud Federation. Inkomsterna kommer att avsättas för att stödja systemets driftskostnader, däribland kostnaderna för extern personal, verktyg och system.

De utgifter som krävs för att finansiera sammanslutningen utgörs av drifts- och utvecklingsrelaterade kostnader. En betydande andel avser utvecklingen och underhållet av plattformen. Utvecklingskostnaderna förväntas vara högst under de första åren, dvs. den inledande införandefasen. Från och med år 4 skulle kostnaderna täcka löpande verksamhet, tekniskt stöd och periodiska uppgraderingar. Underhållskontraktet skulle omfatta kvalitetssäkring och resultatbedömning av en extern uppdragstagare, vilket uppskattas till omkring 10 % av det totala upphandlingsvärdet, baserat på liknande upphandlingskontrakt. Driftskostnaderna omfattar kostnaderna för externa tekniska experter (tio profiler) utöver de interna heltidsekvivalenter som skulle ansvara för samordning och projektledning (se ovanstående beskrivning av nya uppgifter som ska utföras av GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik). Deras deltagande skulle öka gradvis, med omkring 40 % av kapaciteten år 1, 80 % år 2 och full kapacitet från år 3 och framåt, i linje med sammanslutningens ökande driftsbehov. Ytterligare utgifter omfattar kostnader för it-infrastruktur, däribland värdtjänster och säkerhetsrelaterade verktyg

som är nödvändiga för att säkerställa plattformens tillförlitlighet, skalbarhet och skydd.

Dessa anslag syftar till att säkerställa att inkomsterna avsatta för särskilda ändamål används för att täcka systemets driftskostnader och budgetutgifterna i samband med de tjänster som tillhandahålls. Kostnaderna kommer att fördelas baserat på den faktiska efterfrågan, vilket säkerställer att resurserna används effektivt för att stödja EuroCloud-sammanslutningen. De inledande etableringskostnaderna får belasta unionens allmänna budget och ersättas av de deltagande myndigheterna genom avgifter under en fastställd period.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Serviceavgift för gemensam upphandling av molntjänster:

Avgiften är avsedd att täcka driftskostnaderna för upphandlingsverksamheten

(interinstitutionell upphandling, gemensam upphandling och central inköpsverksamhet) och eventuell kompletterande upphandlingsverksamhet.

Avgiften skulle betalas av de deltagande upphandlande myndigheterna. Avgiften skulle höja priset för de upphandlande myndigheterna. Den kommer emellertid att fastställas så att den endast täcker de nödvändiga kostnaderna för förvaltningen av upphandlingsverksamheten, eftersom målet för denna gemensamma upphandling skulle vara att förhandla fram bättre villkor, sänka priserna för alla upphandlande myndigheter och underlätta införandet i stor skala av teknik som ständigt utvecklas.

Avgifterna beräknas proportionellt per transaktion eller via en fast avgift per tilldelat kontrakt i enlighet med upphandlingsdokumentet. Avgifterna kommer att beräknas på grundval av en årlig prognos för stödmottagarnas förbrukning och fastställas varje år innan kontrakten fullgörs. De avgifter som tas ut av de deltagande upphandlande myndigheterna får inte överstiga de kontrollerbara kostnader som uppstått för kommissionen. De ska beräknas på nytt varje år, i proportion till den planerade arbetsvolymen och de kostnader som uppstått. Insamlingen av avgifter skulle inledas 2029 för att möjliggöra en inledande installationsprocess. Avgiften kommer att tas ut genom befintliga onlinetjänster för fakturering och indrivning av betalningar från deltagande upphandlande myndigheter.

De beräknade årliga intäkterna beror både på antalet deltagande myndigheter (mottagare) och deras genomsnittliga förväntade inköp. Intäkterna från avgifterna kommer att behöva uppgå till omkring sex miljoner euro per år för att täcka de genomsnittliga årliga kostnaderna enligt prognosen. Uppskattningar av deltagandet visar att det bör vara möjligt att nå en genomsnittlig årlig avgiftssats på 2 % som ska tillämpas på utgifterna per myndighet. Om de totala utgifterna överstiger denna nivå, t.ex. på grund av att fler myndigheter deltar eller att de genomsnittliga utgifterna per myndighet är högre, eller både och, skulle avgiftssatsen minska proportionellt. Intäkterna från avgiften kommer att användas för att finansiera samtliga driftskostnader för upphandlingsmekanismen, vilket förklaras ovan.

Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om det totala beloppet av de kostnader som uppstått inom upphandlingsverksamheten och det totala beloppet av de avgifter som tagits ut.

Avgift för molnsammanslutningen:

Avgiften är avsedd att täcka driftskostnaderna för inrättande och förvaltning av EuroCloud-sammanslutningen, däribland för att bedöma ansökningar om medlemskap och underlätta delningen av datorcentraltjänster och molntjänster genom utveckling av EuroCloud Federation-plattformen.

Avgiften skulle betalas av sammanslutningens medlemmar. Avgiften skulle i viss mån öka deltagarnas totala kostnader. Den kommer emellertid att vara strikt kalibrerad för att täcka de nödvändiga administrativa kostnaderna och sammanslutningens driftskostnader. Detta förväntas leda till effektivitetsvinster och kostnadsbesparingar. Genom att göra det möjligt för medlemmarna att utbyta kapacitet och använda annars outnyttjade resurser kan deltagarna få tillgång till tjänster till förmånligare priser än de som finns tillgängliga på den öppna marknaden. Denna gemensamma modell kan minska behovet av extern upphandling och förbättra det totala resursutnyttjandet, särskilt på kort till medellång sikt. Även om avgiften medför en marginell kostnad vägs den upp av de ekonomiska fördelar som uppnås genom samarbete, förbättrad kapacitetsanvändning och mer konkurrenskraftig prissättning inom sammanslutningen.

Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om fastställandet av de avgifter som ska tas ut av kommissionen, med uppgift om de beräknade kostnader som kan hänföras till den verksamhet för vilken avgifter ska tas ut, de enskilda avgiftsbelopp som ska tas ut samt hur och på vilka villkor avgifterna ska betalas.

Medlemsavgiften skulle struktureras som en mekanism för kostnadstäckning i proportion till antalet deltagande enheter i sammanslutningen. Målet är att täcka kostnaderna och samtidigt gradvis minska den ekonomiska bördan för varje medlem i takt med att deltagandet ökar.

Deltagandet förväntas öka efterhand, med omkring 20 % av de möjliga enheterna under det första året, 40 % under det andra året, 60 % under det tredje året och omkring 80 % under fjärde året, innan fullt deltagande uppnås under det femte året. Det första året skulle ägnas åt att inrätta sammanslutningen, vilket innebär att ingen full medlemsavgift skulle tillämpas. Baserat på de beräkningar som gjorts skulle medlemsavgiften från och med andra året kunna fastställas till omkring 75 000 euro per medlem på grund av det relativt låga antalet deltagare. I takt med att fler enheter ansluter sig och kostnadsbasen fördelas över en större grupp skulle avgiften kunna sänkas gradvis och uppgå till omkring 30 000 euro per medlem när full kapacitet har uppnåtts. Ordningen förväntas nå en brytpunkt kring det fjärde året. I det skedet skulle avgiftsstrukturen ha stabiliserats på en nivå som är tillräcklig för att upprätthålla verksamheten utan att generera ett betydande överskott, i enlighet med principen om kostnadstäckning.

Insamlingen av avgifter skulle inledas 2029 för att möjliggöra en inledande installationsprocess. Avgiften kommer att tas ut genom onlinetjänster för fakturering och indrivning av betalningar från deltagande myndigheter.

De beräknade årliga intäkterna skulle bero på antalet deltagande medlemmar och den tillämpliga medlemsavgiften. Baserat på en genomsnittlig medlemsavgift på omkring 75 000 euro per medlem skulle de årliga intäkterna uppgå till omkring 4,4 miljoner euro per år, vilket skulle täcka de beräknade genomsnittliga årliga driftskostnaderna för sammanslutningen, inklusive de inledande fasta kostnaderna. I takt med att deltagandet ökar skulle kostnaderna för att administrera sammanslutningen fördelas mellan ett större antal medlemmar. Följaktligen skulle avgiften per medlem minska

proportionellt, med årliga intäkter på en lägre nivå, t.ex. omkring 2,6 miljoner euro per år.

Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om det totala beloppet av de kostnader som uppstått inom sammanslutningens verksamhet och det totala beloppet av de avgifter som tagits ut. Rapporteringsperioden har ännu inte fastställts.

Användningen av inkomster avsatta för särskilda ändamål för den gemensamma upphandlingsverksamheten och EuroCloud-sammanslutningen skapar en budgetpolitisk möjlighet att säkerställa ett särskilt och stabilt finansieringsflöde för dessa initiativ. Genom att öronmärka intäkterna från avgiften för särskilda ändamål kan kommissionen garantera att medlen används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt för att stödja utvecklingen av ett europeiskt molnekosystem. Detta tillvägagångssätt motiveras av behovet av att tillhandahålla en tydlig och förutsägbar budgetram för båda initiativen inom ramen för förordningen om moln- och AI- utveckling, så att de kan planeras och genomföras på ett strategiskt och långsiktigt sätt.

När det gäller efterlevnaden av principerna om universalitet och enhet i budgeten motiveras användningen av inkomster avsatta för särskilda ändamål av det faktum att initiativen har utformats för att stödja specifika och tydligt fastställda politiska mål, dvs. utveckling av ett europeiskt molnekosystem för att dela outnyttjad kapacitet mellan medlemsstaterna och gemensam upphandling av molntjänster för att uppnå effektivitet och stordriftsfördelar. Intäkterna från avgifterna kommer att användas för att finansiera särskilda utgiftsposter som är direkt kopplade till uppnåendet av dessa mål, i enlighet med vad som anges ovan i respektive avsnitt om båda verksamheterna. Genom att använda inkomster avsatta för särskilda ändamål kan kommissionen säkerställa att medlen används på ett målinriktat och effektivt sätt, utan att påverka den övergripande balansen i unionens budget. Dessutom är användningen av inkomster avsatta för särskilda ändamål förenlig med principen om enhet, eftersom den kommer att göra det möjligt för kommissionen att genomföra dessa initiativ på ett enhetligt och samordnat sätt, undvika dubbelarbete och se till att medlen används för att stödja ett gemensamt europeiskt mål. Kommissionen kommer även att se till att användningen av inkomster avsatta för särskilda ändamål är öppen och ansvarsfull genom regelbunden rapportering och utvärdering av initiativets framsteg och effekter.

Dessutom kommer kommissionen att ta hänsyn till behovet av att undvika eventuella snedvridningar eller ojämlikheter i behandlingen av olika leverantörer av molntjänster och se till att användningen av inkomster avsatta för särskilda ändamål är rättvis, proportionell och icke-diskriminerande. Kommissionen kommer även att samråda med relevanta berörda parter för att säkerställa att initiativet utformas och genomförs på ett sätt som är anpassat till deras behov och prioriteringar.

Det är viktigt att notera att det endast är driftskostnaderna för de två initiativen, enligt beskrivningen ovan, som kommer att utnyttja de inkomster avsatta för särskilda ändamål som genereras av avgifterna. De administrativa kostnaderna kommer däremot inte att täckas av inkomster avsatta för särskilda ändamål.

Om avgifterna inte tas ut med det belopp och vid de tidpunkter som förväntas har kommissionen intagit en försiktig hållning för att minska riskerna. När det gäller gemensam upphandling skulle inget system införas om avgifterna inte tas ut, och initiativet skulle således inte medföra några betydande kostnader. Å andra sidan

bygger EuroCloud-sammanslutningen på befintliga studier och aktuella uppgifter om att medlemsstaterna är intresserade av detta initiativ. Dessutom täcks de största kostnaderna för initiativet redan av den nuvarande fleråriga budgetramen inom ramen för den budget som redan har anslagits till kommissionen, vilket minskar denna finansiella risk. Sammantaget kommer detta tillvägagångssätt att göra det möjligt för kommissionen att anpassa sina planer utan betydande ekonomiska risker och att anpassa sin resursfördelning efter behov för att säkerställa att dessa initiativ blir framgångsrika.

4.DIGITALA INSLAG

4.1Krav med digital relevans

Övergripande beskrivning av kraven med digital relevans och tillhörande kategorier (data, processdigitalisering och processautomatisering, digitala lösningar och/eller digitala offentliga tjänster).

		Aktörer som	Processer på hög
Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet	påverkas eller	Processer på hög	Kategorier
Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet	påverkas eller	nivå	Kategorier
		berörs av kravet	nivå
		berörs av kravet

AVDELNING II FORSKNINGS-
, UTVECKLINGS- OCH		Europeiska
UTBYGGNADSVERKSAMHET	Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen	kommissionen
FÖR EKOSYSTEMET FÖR	Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen	Nationella	Anmälan	Data
FÖR EKOSYSTEMET FÖR	om sina nationella strategier.	Nationella	Anmälan	Data
MOLN OCH AI	om sina nationella strategier.	behöriga
MOLN OCH AI

Artikel 7 Nationella moln- och		myndigheter
AI-strategier

AVDELNING III	Ansökningar om utnämning av strategiska	Projektansvariga
DATORCENTRALKAPACITET		Projektansvariga	Övervakning av

	datorcentralprojekt ska innehålla alla	Europeiska
Artikel 14 Utnämning av	datorcentralprojekt ska innehålla alla	Europeiska	insikter från	Data
Artikel 14 Utnämning av	nödvändiga och relevanta uppgifter för att visa	kommissionen	insikter från	Data
strategiska projekt för	nödvändiga och relevanta uppgifter för att visa	kommissionen	ansökningar
strategiska projekt för	att projektet uppfyller de relevanta kriterierna.		ansökningar
datorcentraler	att projektet uppfyller de relevanta kriterierna.
datorcentraler

AVDELNING III	Kommissionen ska övervaka den	Europeiska
AVDELNING III	beräkningskapacitet som finns tillgänglig i	kommissionen
DATORCENTRALKAPACITET	beräkningskapacitet som finns tillgänglig i	kommissionen
DATORCENTRALKAPACITET	unionen, inbegripet kapaciteten hos	Nationella	Datainsamling	Data
Artikel 15 Övervakning av	unionen, inbegripet kapaciteten hos	Nationella	Datainsamling	Data
Artikel 15 Övervakning av	kantdatorsystem, efterfrågan på kapacitet hos	behöriga
kapacitetsklyftan	kantdatorsystem, efterfrågan på kapacitet hos	behöriga
kapacitetsklyftan	datorcentralerna, storleken på kapacitetsklyftan.	myndigheter
	datorcentralerna, storleken på kapacitetsklyftan.	myndigheter

			Aktörer som	Processer på hög
	Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet	påverkas eller	Processer på hög	Kategorier
	Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet	påverkas eller	nivå	Kategorier
			berörs av kravet	nivå
			berörs av kravet

	AVDELNING IV	En leverantör av molntjänster som vill bli erkänd	Leverantörer av
	AVDELNING IV	En leverantör av molntjänster som vill bli erkänd	molntjänster
	OBEROENDE	på en assuransnivå i unionen ska lämna in en	molntjänster
	OBEROENDE	på en assuransnivå i unionen ska lämna in en	Nationella	Tillsynsmekanism	Data
	Artikel 17 Erkännande av	ansökan om erkännande till den nationella	Nationella	Tillsynsmekanism	Data
	Artikel 17 Erkännande av	ansökan om erkännande till den nationella	behöriga
	leverantörer av molntjänster	behöriga etableringsmyndigheten.	behöriga
	leverantörer av molntjänster	behöriga etableringsmyndigheten.	myndigheter
			myndigheter

			Leverantörer av
	AVDELNING IV	Leverantören av molntjänster får utfärda en	molntjänster
		Leverantören av molntjänster får utfärda en
		självbedömning av överensstämmelse för att	Nationella
	OBEROENDE	självbedömning av överensstämmelse för att	Nationella
	OBEROENDE	visa överensstämmelsen med unionens	behöriga	Tillsynsmekanism	Data
	Artikel 19 Självbedömning av	visa överensstämmelsen med unionens	behöriga	Tillsynsmekanism	Data
	Artikel 19 Självbedömning av	assuransnivå 1. Dessa ska göras tillgängliga för	myndigheter
	överensstämmelse	assuransnivå 1. Dessa ska göras tillgängliga för	myndigheter
	överensstämmelse	allmänheten.	Europeiska
		allmänheten.

			kommissionen

		Fastställer möjligheten till oberoende revisioner	Leverantörer av
	AVDELNING IV	Fastställer möjligheten till oberoende revisioner	molntjänster
	OBEROENDE	för assuransnivåerna 2, 3 och 4 i unionen.	Revisionsföretag	Tillsynsmekanism	Data
	OBEROENDE	Bestämmelser om dataaspekter i samband med	Revisionsföretag	Tillsynsmekanism	Data
	Artikel 20 Oberoende revision	Bestämmelser om dataaspekter i samband med	Europeiska
	Artikel 20 Oberoende revision	sådana revisioner.	Europeiska
			kommissionen

	AVDELNING IV	Revisioner ska baseras på bilaga II (Kriterier för	Leverantörer av
	AVDELNING IV	unionens assuransnivåer) och bilaga III	Leverantörer av
	OBEROENDE	unionens assuransnivåer) och bilaga III	molntjänster
	OBEROENDE	(Revisionsbevis för revisionsförfarandet). Dessa	molntjänster	Datakvalitet	Data
	Artikel 21 Revisionsbevisens	(Revisionsbevis för revisionsförfarandet). Dessa	Revisionsföretag	Datakvalitet	Data
	Artikel 21 Revisionsbevisens	ska vara tillräckligt fullständiga och	Revisionsföretag
	innehåll och kvalitet	ska vara tillräckligt fullständiga och
	innehåll och kvalitet	tillförlitliga.	Europeiska
		tillförlitliga.	Europeiska
SV		33			SV

		Aktörer som	Processer på hög
Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet	påverkas eller	Processer på hög	Kategorier
Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet	påverkas eller	nivå	Kategorier
		berörs av kravet	nivå
		berörs av kravet

		kommissionen

	Kommissionen ska inrätta och upprätthålla en
	särskild databas över molntjänster som har
	erhållit ett erkännande på en viss assuransnivå
	i unionen.
	Den nationella behöriga myndighet som	Europeiska
AVDELNING IV	kontrollerar inrättandet ska registrera de	Europeiska		Digital lösning
AVDELNING IV	kontrollerar inrättandet ska registrera de	kommissionen		Digital lösning
OBEROENDE	granskade tjänsterna i den centrala databasen.	kommissionen		Data
OBEROENDE	Varje återkallande av ett erkännande ska	Nationella	Databas	Data
Artikel 22 Central databas över	Varje återkallande av ett erkännande ska	Nationella	Databas	Digital offentlig
Artikel 22 Central databas över	offentliggöras i det centrala registret och vara	behöriga
molntjänster	offentliggöras i det centrala registret och vara	behöriga
molntjänster	offentligt i fem år.	myndigheter		tjänst
	offentligt i fem år.	myndigheter		tjänst
	Den centrala databasen ska göras tillgänglig
	för allmänheten av kommissionen och
	uppdateras regelbundet av kommissionen och
	de nationella behöriga myndigheterna på en
	särskild och lättillgänglig webbplats.

			Aktörer som	Processer på hög
	Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet	påverkas eller	Processer på hög	Kategorier
	Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet	påverkas eller	nivå	Kategorier
			berörs av kravet	nivå
			berörs av kravet

		Om tjänsteleverantören får kännedom om
		information eller väsentliga förändringar av
		omständigheterna kring molntjänsterna som kan
		påverka revisionsberättelsen eller
		revisionsuttalandet ska denne utan onödigt	Leverantörer av
		dröjsmål underrätta revisionsföretaget och den	Leverantörer av
		dröjsmål underrätta revisionsföretaget och den	molntjänster
		nationella behöriga myndigheten.	molntjänster
	AVDELNING IV	nationella behöriga myndigheten.	Revisionsföretag
	AVDELNING IV	Om resultaten i revisionsberättelsen och	Revisionsföretag
	OBEROENDE	Om resultaten i revisionsberättelsen och	Nationella
	OBEROENDE	revisionsuttalandet behöver ändras eller upphävas		Anmälan	Data

	Artikel 23		behöriga
	Artikel 23	ska revisionsföretaget utan onödigt dröjsmål	behöriga
	Transparensskyldigheter	ska revisionsföretaget utan onödigt dröjsmål	myndigheter
	Transparensskyldigheter	underrätta den nationella behöriga	myndigheter
		underrätta den nationella behöriga
		myndigheten och kommissionen.	Europeiska
		Om resultaten av erkännandet behöver ändras	kommissionen
		Om resultaten av erkännandet behöver ändras
		eller upphävas ska den nationella behöriga
		myndigheten utan onödigt dröjsmål underrätta
		de nationella behöriga myndigheterna i övriga
		medlemsstater och kommissionen.

	AVDELNING IV	Medlemsstaterna ska så snart som möjligt	Nationella
	AVDELNING IV		behöriga
	OBEROENDE
		underrätta kommissionen om reglerna för
			myndigheter	Anmälan	Data

	Artikel 24	sanktioner och ersättning och eventuella senare
	Artikel 24	sanktioner och ersättning och eventuella senare	Europeiska
	Sanktioner och ersättning	ändringar som påverkar dem.	Europeiska
		ändringar som påverkar dem.	kommissionen



	AVDELNING IV	Varje medlemsstat ska utse en eller flera	Europeiska	Utnämnande av	Data

SV		35			SV

			Aktörer som	Processer på hög
	Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet	påverkas eller	Processer på hög	Kategorier
	Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet	påverkas eller	nivå	Kategorier
			berörs av kravet	nivå
			berörs av kravet

	OBEROENDE	nationella behöriga myndigheter.	kommissionen	behöriga
	Artikel 25 Nationella behöriga	Medlemsstaterna ska anmäla förteckningen över	Nationella	myndigheter
	Artikel 25 Nationella behöriga	myndigheter till kommissionen. Kommissionen	Nationella
	myndigheter	myndigheter till kommissionen. Kommissionen	behöriga
	myndigheter	ska föra ett offentligt register över	behöriga
		ska föra ett offentligt register över	myndigheter
		myndigheterna.	myndigheter
		myndigheterna.

			Nationella
	AVDELNING IV	Dataflöden i samband med samarbete mellan	behöriga
	OBEROENDE	Dataflöden i samband med samarbete mellan	myndigheter	Datautbyte	Data
	OBEROENDE	nationella behöriga myndigheter.	myndigheter	Datautbyte	Data
	Artikel 27 Ömsesidigt bistånd	nationella behöriga myndigheter.	Europeiska
	Artikel 27 Ömsesidigt bistånd		Europeiska
			kommissionen

	AVDELNING IV		Nationella
	AVDELNING IV		behöriga
	OBEROENDE	Dataflöden i samband med gränsöverskridande	behöriga
	OBEROENDE	Dataflöden i samband med gränsöverskridande	myndigheter	Datautbyte	Data
	Artikel 89 Gränsöverskridande	samarbete.	myndigheter	Datautbyte	Data
	Artikel 89 Gränsöverskridande	samarbete.	Europeiska
	samarbete		Europeiska
	samarbete		kommissionen
			kommissionen

		Medlemsstaterna ska göra en eller flera
		riskbedömningar med största möjliga hänsyn till	Medlemsstaterna
		den vägledning som kommissionen har utfärdat.	Medlemsstaterna
	AVDELNING IV	den vägledning som kommissionen har utfärdat.
	AVDELNING IV	Medlemsstaterna ska meddela kommissionen	Europeiska
	OBEROENDE	resultaten av riskbedömningarna.	kommissionen	Riskbedömning	Data
	Artikel 29 Riskbedömningar	Vid tillämpning av vägledningen har	Leverantörer av
		Vid tillämpning av vägledningen har	molntjänster
		kommissionen rätt att begära information från	molntjänster
		kommissionen rätt att begära information från
		leverantörerna av molntjänster.
SV		36			SV

			Aktörer som	Processer på hög
	Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet	påverkas eller	Processer på hög	Kategorier
	Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet	påverkas eller	nivå	Kategorier
			berörs av kravet	nivå
			berörs av kravet

	AVDELNING IV	Medlemsstaterna ska varje år lämna viss
	OBEROENDE	Medlemsstaterna ska varje år lämna viss	Medlemsstaterna
	OBEROENDE	information till kommissionen om	Medlemsstaterna
	Artikel 33 Övervakning av	information till kommissionen om	Europeiska	Rapportering	Data
	Artikel 33 Övervakning av	övervakningen av upphandlingen av innovativa	Europeiska	Rapportering	Data
	upphandling av innovation för	övervakningen av upphandlingen av innovativa	kommissionen
	upphandling av innovation för	molntjänster och AI-system.	kommissionen
	moln- och AI-lösningar	molntjänster och AI-system.
	moln- och AI-lösningar

	AVDELNING IV		Europeiska		Digital offentlig
	OBEROENDE		Europeiska		Digital offentlig
	OBEROENDE	Kommissionen ska inrätta en plattform för	kommissionen	Krav för en digital	tjänst
	Artikel 34 Inrättande av den	Kommissionen ska inrätta en plattform för	kommissionen	Krav för en digital	tjänst
	Artikel 34 Inrättande av den	EuroCloud-sammanslutningen.	Unionsenheter	lösning
	europeiska offentliga sektorns	EuroCloud-sammanslutningen.	Unionsenheter	lösning	Digital lösning
	europeiska offentliga sektorns		Offentliga organ
	molnsammanslutning
	molnsammanslutning

		Kommissionen får inrätta och förvalta en
	AVDELNING IV OBEROENDE	gemensam upphandlingsplattform som	Europeiska	Krav för en digital
	Artikel 37 Kommissionens	inbegriper tjänster som kan användas för att	Europeiska	Krav för en digital	Digital lösning
	Artikel 37 Kommissionens	inbegriper tjänster som kan användas för att	kommissionen	lösning	Digital lösning
	upphandlingsverksamhet	underlätta genomförandet av	kommissionen	lösning
	upphandlingsverksamhet	underlätta genomförandet av
		upphandlingsverksamheten enligt detta kapitel.
		Om en unionsenhet eller ett offentligt organ
	AVDELNING IV	tillhandahåller en programvara med öppen källkod	Unionsenheter
	OBEROENDE	för vilken de innehar immateriella rättigheter för	Offentliga organ
	OBEROENDE	vidareutnyttjande ska de göra programvaran	Offentliga organ	Katalog	Digital lösning
	Artikel 42 Delning och	vidareutnyttjande ska de göra programvaran	Europeiska	Katalog	Digital lösning
	Artikel 42 Delning och	tillgänglig för vidareutnyttjande i en katalog	Europeiska
	återanvändning av programvara	eller databas som är ansluten till EU:s katalog	kommissionen
		över lösningar med öppen källkod.

	AVDELNING IV	Kommissionen ska tillhandahålla och	Europeiska	Katalog	Digital lösning

SV		37			SV

			Aktörer som	Processer på hög
Hänvisning till kravet		Beskrivning av kravet	påverkas eller	Processer på hög	Kategorier
Hänvisning till kravet		Beskrivning av kravet	påverkas eller	nivå	Kategorier
			berörs av kravet	nivå
			berörs av kravet

OBEROENDE		upprätthålla en EU-katalog över lösningar med	kommissionen
Artikel 43 EU:s katalog över		öppen källkod som en central katalog för
Artikel 43 EU:s katalog över		tillgång till programvara som gjorts tillgänglig
lösningar med öppen källkod		tillgång till programvara som gjorts tillgänglig
lösningar med öppen källkod		för vidareutnyttjande av unionsenheter och
		för vidareutnyttjande av unionsenheter och
		offentliga myndigheter.
		EU-katalogen över lösningar med öppen källkod
		ska finnas på portalen för ett interoperabelt
		Europa.
		Kommissionen ska besluta om en begäran från
		en unionsenhet eller ett offentligt organ som
		äger eller upprätthåller en katalog eller en
		databas om att få ansluta sig till och göras
		tillgänglig genom EU-katalogen över lösningar
		med öppen källkod.

4.2	Data

Övergripande beskrivning av data som omfattas

Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Standard och/eller specifikation (i
Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	tillämpliga fall)
		tillämpliga fall)

	AVDELNING II FORSKNINGS-, UTVECKLINGS-
Medlemsstaternas nationella strategier	OCH UTBYGGNADSVERKSAMHET FÖR	Minimikrav på innehållet i de
	EKOSYSTEMET FÖR MOLN OCH AI	nationella strategierna.
	Artikel 7 Nationella moln- och AI-strategier

Uppgifter avseende ansökningar om	AVDELNING III DATORCENTRALKAPACITET	Lämna alla nödvändiga och relevanta
Uppgifter avseende ansökningar om	Artikel 14 Utnämning av strategiska projekt för	uppgifter för att visa att projektet
erkännande som ett strategiskt projekt	Artikel 14 Utnämning av strategiska projekt för	uppgifter för att visa att projektet
erkännande som ett strategiskt projekt	datorcentraler	uppfyller de relevanta kriterierna.
	datorcentraler	uppfyller de relevanta kriterierna.

Statistik och uppgifter som krävs för	AVDELNING III DATORCENTRALKAPACITET	Ej tillämpligt
övervakningen av kapacitetsklyftan	Artikel 15 Övervakning av kapacitetsklyftan	Ej tillämpligt
övervakningen av kapacitetsklyftan	Artikel 15 Övervakning av kapacitetsklyftan

Uppgifter i samband med inlämning av	AVDELNING IV OBEROENDE
ansökningar från tjänsteleverantörer som vill	AVDELNING IV OBEROENDE	Ej tillämpligt
ansökningar från tjänsteleverantörer som vill	Artikel 17 Erkännande av leverantörer av molntjänster	Ej tillämpligt
bli erkända på en assuransnivå i unionen	Artikel 17 Erkännande av leverantörer av molntjänster
EU-försäkran om överensstämmelse	AVDELNING IV OBEROENDE	Ej tillämpligt
EU-försäkran om överensstämmelse	Artikel 19 Självbedömning av överensstämmelse	Ej tillämpligt
	Artikel 19 Självbedömning av överensstämmelse

Revisionsberättelse inlämnad för erkännande	AVDELNING IV OBEROENDE	Datakvalitet: tillräckligt fullständiga
Revisionsberättelse inlämnad för erkännande	Artikel 20 Oberoende revision	och tillförlitliga, minimikrav på
och tillhörande utbyten		och tillförlitliga, minimikrav på
och tillhörande utbyten		innehåll för revisioner.
	Artikel 21 Revisionsbevisens innehåll och kvalitet	innehåll för revisioner.
	Artikel 21 Revisionsbevisens innehåll och kvalitet
	AVDELNING IV OBEROENDE	Den centrala databasen ska innehålla
Uppgifter om tjänster som erhållit ett	AVDELNING IV OBEROENDE	uppgifter om molntjänster som har
erkännande	Artikel 22 Central databas över molntjänster	erkänts på en specifik assuransnivå i
		unionen.

Anmälan om att ha fått kännedom om
information eller väsentliga förändringar av	AVDELNING IV OBEROENDE
omständigheterna kring molntjänsterna som	AVDELNING IV OBEROENDE	Ej tillämpligt
kan påverka revisionsberättelsen,	Artikel 23 Transparensskyldigheter	Ej tillämpligt
kan påverka revisionsberättelsen,	Artikel 23 Transparensskyldigheter
revisionsuttalandet, erkännandet och
tillhörande dataflöden

Meddelande om regler och åtgärder för	AVDELNING IV OBEROENDE	Ej tillämpligt
sanktioner	Artikel 24 Sanktioner och ersättning


Uppgifter om utsedda nationella behöriga	AVDELNING IV OBEROENDE	Ej tillämpligt
myndigheter	Artikel 25 Nationella behöriga myndigheter


Uppgifter som används i samband med	AVDELNING IV OBEROENDE
samarbete mellan nationella behöriga		Ej tillämpligt
	Artikel 27 Ömsesidigt bistånd
myndigheter
Uppgifter som används i samband med	AVDELNING IV
	OBEROENDE	Ej tillämpligt
gränsöverskridande samarbete
	Artikel 28 Gränsöverskridande samarbete

Riskbedömningar som utförs av	AVDELNING IV
	OBEROENDE	Ej tillämpligt
medlemsstaterna
	Artikel 29 Riskbedömningar

Information som lämnas till kommissionen	AVDELNING IV
	OBEROENDE	Ej tillämpligt
av leverantörerna för vägledning
	Artikel 29 Riskbedömningar

Uppgifter om övervakningen av upphandling	AVDELNING IV
	OBEROENDE	Ej tillämpligt
av innovativa molntjänster och AI-system
	Artikel 33 Upphandling av innovativa lösningar

Överensstämmelse med EU:s datastrategi

Förklara hur kravet/kraven överensstämmer med EU:s datastrategi

Förslaget är förenligt med de regler om byte av databehandlingstjänster som infördes genom dataförordningen. Genom att göra det möjligt att byta tjänster och undanröja viktiga källor till inlåsning syftar dataförordningen till att säkerställa att leverantörer av molntjänster i EU konkurrerar genom kvalitet, innovation och pris. Syftet är att ge molnanvändare möjlighet att fritt välja den leverantör som bäst tillgodoser deras behov och kombinera erbjudanden från olika leverantörer i en strategi med flera moln. Dataförordningen omfattar emellertid inte några åtgärder för att forma ett mer konkurrenskraftigt utbud av molntjänster i EU eller uppmuntra en mer diversifierad uppsättning leverantörer av molntjänster att ta sig in på marknaden. Dataförordningen banar väg för en möjlig minskning av beroendet av leverantörer utanför EU, men leder inte till en mer suverän och betrodd sektor för molntjänster i EU. Bestämmelserna om tjänstebyte och interoperabilitet gör emellertid att användarna i högre grad kan anlita europeiska molntjänster. Dataförordningen fungerar därför som en möjliggörande faktor för förslaget.

Överensstämmelse med engångsprincipen

Förklara hur engångsprincipen har beaktats och hur möjligheten att återanvända befintliga data har utforskats

Engångsprincipen har beaktats på vederbörligt sätt och kommer att tillämpas systematiskt i relevanta fall. Detta gäller särskilt följande:

a)Statistik och uppgifter som krävs för övervakningen av kapacitetsklyftan

b)Uppgifter om tjänster som erhållit ett erkännande

c)Uppgifter som lämnats till kommissionen för marknadsanalys

Förklara hur nyskapade data är sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara samt uppfyller standarder för hög kvalitet

Digitala lösningar kommer att tillhandahållas för att säkerställa de nyskapade uppgifternas sökbarhet, tillgänglighet, interoperabilitet och återanvändning. Minimikraven för innehåll

kommer att främja standarder av hög kvalitet för uppgifterna.

Dataflöden

	Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Aktör som	Aktör som tar	Utlösande faktor för	Frekvens (i
			tillhandahåller	emot data	datautbyte	tillämpliga fall)
			data

	Medlemsstaternas	AVDELNING II FORSKNINGS-	Medlemsstaterna	Europeiska	Inom tre månader	Per
	nationella strategier	AVDELNING II FORSKNINGS-		kommissionen	efter antagandet av en	antagande/översyn
	nationella strategier	, UTVECKLINGS- OCH		kommissionen	efter antagandet av en	antagande/översyn
		, UTVECKLINGS- OCH			nationell strategi
		UTBYGGNADSVERKSAMHET			nationell strategi
		UTBYGGNADSVERKSAMHET
		FÖR EKOSYSTEMET FÖR
		MOLN OCH AI
		Artikel 7 Nationella moln- och
		AI-strategier

	Uppgifter avseende	AVDELNING III	Sökande av	Europeiska	Ansökan inom ramen	//
	Uppgifter avseende	AVDELNING III	utnämning till ett	kommissionen	för en öppen inbjudan
	ansökningar om	DATORCENTRALKAPACITET	utnämning till ett	kommissionen	för en öppen inbjudan
	ansökningar om	DATORCENTRALKAPACITET	strategiskt projekt		att anmäla intresse
	erkännande som ett	Artikel 14 Utnämning av	strategiskt projekt		att anmäla intresse
	erkännande som ett
	strategiskt projekt
	strategiskt projekt	strategiska projekt för
		strategiska projekt för
		datorcentraler

	Uppgifter i samband	AVDELNING IV	Begärande	Nationell behörig	Begäran om att	//
	med inlämning av	AVDELNING IV	leverantör av	myndighet där	tillhandahålla tjänster
	med inlämning av	OBEROENDE	leverantör av	myndighet där	tillhandahålla tjänster
	begäranden från	OBEROENDE	molntjänster	leverantören är	till unionsenheter och
	begäranden från	Artikel 17 Erkännande av	molntjänster	leverantören är	till unionsenheter och
	molntjänster som	Artikel 17 Erkännande av		etablerad	offentliga
	vill tillhandahålla	leverantörer av molntjänster			myndigheter
	unionsenheter och
	offentliga
	myndigheter tjänster
SV			42				SV

	Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Aktör som	Aktör som tar	Utlösande faktor för	Frekvens (i
			tillhandahåller	emot data	datautbyte	tillämpliga fall)
			data

	Uppgifter i samband	AVDELNING IV	Nationell behörig	Begärande	Slutsats om det första	//
	med inlämning av	AVDELNING IV	myndighet	leverantör av	erkännandet
	med inlämning av	OBEROENDE	myndighet	leverantör av	erkännandet
	ansökningar från	OBEROENDE		molntjänster
	ansökningar från	Artikel 17 Erkännande av		molntjänster
	molntjänster som	Artikel 17 Erkännande av
	vill tillhandahålla	leverantörer av molntjänster
	unionsenheter och
	offentliga
	myndigheter
	tjänster: Resultat av
	begäran (avslag,
	krav på ytterligare
	bevis, erkännande
	av leverantörens
	tjänst)
	Uppgifter i samband	AVDELNING IV	Nationell behörig	Alla nationella	Leverantör av	//
	med inlämning av	AVDELNING IV	myndighet	behöriga	molntjänster som tagit
	med inlämning av	OBEROENDE	myndighet	behöriga	molntjänster som tagit
	ansökningar från	OBEROENDE		myndigheter	emot ett erkännande
	ansökningar från	Artikel 17 Erkännande av		myndigheter	emot ett erkännande
	molntjänster som	Artikel 17 Erkännande av
	vill tillhandahålla	leverantörer av molntjänster
	unionsenheter och
	offentliga
	myndigheter
	tjänster: Fördelning
	av slutsatser för
	granskning
	Uppgifter i samband	AVDELNING IV	Alla nationella	Nationell behörig	En nationell behörig	//
	med inlämning av	AVDELNING IV	behöriga	myndighet	myndighet har
	med inlämning av	OBEROENDE	behöriga	myndighet	myndighet har
		OBEROENDE

SV			43				SV

	Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Aktör som	Aktör som tar	Utlösande faktor för	Frekvens (i
			tillhandahåller	emot data	datautbyte	tillämpliga fall)
			data

	ansökningar från	Artikel 17 Erkännande av	myndigheter		invändningar mot en
	molntjänster som	leverantörer av molntjänster			slutsats från den
	vill tillhandahålla				nationella behöriga
	unionsenheter och				myndigheten där
	offentliga				leverantören är
	myndigheter				etablerad
	tjänster:
	Invändningar
	Uppgifter i samband	AVDELNING IV	Nationella	Europeiska	Nationella behöriga	//
	med inlämning av	AVDELNING IV	behöriga	kommissionen	myndigheter kan inte
	med inlämning av	OBEROENDE	behöriga	kommissionen	myndigheter kan inte
	ansökningar från	OBEROENDE	myndigheter		nå en
	ansökningar från	Artikel 17 Erkännande av	myndigheter		nå en
	molntjänster som	Artikel 17 Erkännande av			överenskommelse
	vill tillhandahålla	leverantörer av molntjänster
	unionsenheter och
	offentliga
	myndigheter
	tjänster: Ärenden
	som hänskjutits till
	kommissionen
	Uppgifter i samband	AVDELNING IV	Europeiska	Nationella	Kommissionen fattar	//
	med inlämning av	AVDELNING IV	kommissionen	behöriga	beslut i ett ärende där
	med inlämning av	OBEROENDE	kommissionen	behöriga	beslut i ett ärende där
	ansökningar från	OBEROENDE		myndigheter	de nationella behöriga
	ansökningar från	Artikel 17 Erkännande av		myndigheter	de nationella behöriga
	molntjänster som	Artikel 17 Erkännande av			myndigheterna var
	vill tillhandahålla	leverantörer av molntjänster			oeniga
	unionsenheter och
	offentliga
	myndigheter
SV			44				SV

	Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Aktör som	Aktör som tar	Utlösande faktor för	Frekvens (i
			tillhandahåller	emot data	datautbyte	tillämpliga fall)
			data

	tjänster:
	Kommissionens
	beslut i ett
	hänskjutet ärende
	Uppgifter i samband	AVDELNING IV	Nationella	Europeiska	De nationella	//
	med inlämning av	AVDELNING IV	behöriga	kommissionen	behöriga
	med inlämning av	OBEROENDE	behöriga	kommissionen	behöriga
	ansökningar från	OBEROENDE	myndigheter		myndigheterna
	ansökningar från	Artikel 17 Erkännande av	myndigheter		myndigheterna
	molntjänster som	Artikel 17 Erkännande av			beslutar att utnyttja
	vill tillhandahålla	leverantörer av molntjänster			sin rätt till begäran
	unionsenheter och				om information
	offentliga
	myndigheter
	tjänster: Begäran
	om information
	Uppgifter i samband	AVDELNING IV	Europeiska	Nationella	Begäran om	//
	med inlämning av	AVDELNING IV	kommissionen	behöriga	information från
	med inlämning av	OBEROENDE	kommissionen	behöriga	information från
	ansökningar från	OBEROENDE		myndigheter	nationella behöriga
	ansökningar från	Artikel 17 Erkännande av		myndigheter	nationella behöriga
	molntjänster som	Artikel 17 Erkännande av			myndigheter som
	vill tillhandahålla	leverantörer av molntjänster			tagits emot
	unionsenheter och
	offentliga
	myndigheter
	tjänster: Svar på en
	begäran om
	information
	EU-försäkran om	AVDELNING IV	Leverantörer av	Offentlig	Självbedömning har	//
	överensstämmelse	AVDELNING IV	molntjänster		använts
	överensstämmelse		molntjänster		använts
SV			45				SV

Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Aktör som	Aktör som tar	Utlösande faktor för	Frekvens (i
		tillhandahåller	emot data	datautbyte	tillämpliga fall)
		data

	OBEROENDE
	Artikel 19 Självbedömning av
	överensstämmelse

Revisionsberättelse	AVDELNING IV	Leverantörer av	Revisionsföretag	Revision utförs	//
inlämnad för	AVDELNING IV	molntjänster
inlämnad för	OBEROENDE	molntjänster
validering och	OBEROENDE
validering och	Artikel 20 Oberoende revision
tillhörande utbyten:	Artikel 20 Oberoende revision
uppgifter som	Artikel 21 Revisionsbevisens
krävs för	Artikel 21 Revisionsbevisens
krävs för	innehåll och kvalitet
revisionen	innehåll och kvalitet
revisionen
Revisionsberättelse	AVDELNING IV	Leverantörer av	Revisionsföretag	Revision avslutad	//
Revisionsberättelse	AVDELNING IV	molntjänster	och nationella
inlämnad för	OBEROENDE	molntjänster	och nationella
inlämnad för	OBEROENDE		behöriga
validering och	Artikel 20 Oberoende revision		behöriga
validering och			myndigheter
tillhörande utbyten:			myndigheter
tillhörande utbyten:	Artikel 21 Revisionsbevisens
revisionsberättelser	Artikel 21 Revisionsbevisens
revisionsberättelser	innehåll och kvalitet
	innehåll och kvalitet
Uppgifter om	AVDELNING IV	Kontrollerande	Central databas	Erkännande beviljat	//
Uppgifter om	AVDELNING IV	nationell behörig	över molntjänster
tjänster som erhållit	OBEROENDE	nationell behörig	över molntjänster
tjänster som erhållit	OBEROENDE	myndighet	(Europeiska
ett erkännande:	Artikel 22 Central databas över	myndighet	(Europeiska
ett erkännande:			kommissionen)
Central databas			kommissionen)
Central databas	molntjänster
över molntjänster	molntjänster
över molntjänster

	Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Aktör som	Aktör som tar	Utlösande faktor för	Frekvens (i
			tillhandahåller	emot data	datautbyte	tillämpliga fall)
			data

	Uppgifter om	AVDELNING IV	Europeiska	Offentlig	Erkännande beviljat	//
	tjänster som erhållit	AVDELNING IV	kommissionen
	tjänster som erhållit	OBEROENDE	kommissionen
	ett erkännande:	OBEROENDE	Nationell behörig
	ett erkännande:	Artikel 22 Central databas över	Nationell behörig
	Allmänt tillgänglig	Artikel 22 Central databas över	myndighet där
	webbplats som	molntjänster	leverantören är
	tillhandahålls av		etablerad
	Europeiska
	kommissionen
	Anmälan om att ha	AVDELNING IV	Leverantörer av	Revisionsföretag	Väsentliga	//
	fått kännedom om	AVDELNING IV	molntjänster	Nationell behörig	förhållanden har
	fått kännedom om	OBEROENDE	molntjänster	Nationell behörig	förhållanden har
	information eller	OBEROENDE		myndighet	förändrats på
	information eller	Artikel 23		myndighet	förändrats på
	väsentliga	Artikel 23		Europeiska	leverantörens sida
	förändringar av	Transparensskyldigheter		kommissionen
	omständigheterna
	kring molntjänsterna
	som kan påverka
	revisionsberättelsen,
	revisionsuttalandet
	och tillhörande
	dataflöden: Den
	ursprungliga
	anmälan
	Anmälan om att ha	AVDELNING IV	Revisionsföretag	Nationella	Resultat av ändringar	//
	fått kännedom om	AVDELNING IV		behöriga	i revisionen
	fått kännedom om	OBEROENDE		behöriga	i revisionen
	information eller	OBEROENDE		myndigheter (där
	information eller	Artikel 23		myndigheter (där
	väsentliga	Artikel 23		leverantören är
	förändringar av	Transparensskyldigheter		etablerad och i

SV			47				SV

	Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Aktör som	Aktör som tar	Utlösande faktor för	Frekvens (i
			tillhandahåller	emot data	datautbyte	tillämpliga fall)
			data

	omständigheterna			andra
	kring molntjänsterna			medlemsstater)
	som kan påverka			Europeiska
	revisionsberättelsen,			kommissionen
	revisionsuttalandet
	och tillhörande
	dataflöden:
	Meddelande om
	ändring av
	revisionsresultat
	Meddelande om	AVDELNING IV	Medlemsstaterna	Europeiska	Medlemsstaterna	//
	regler och åtgärder	AVDELNING IV		kommissionen	fastställer/ändrar
	regler och åtgärder	OBEROENDE		kommissionen	fastställer/ändrar
	för sanktioner	OBEROENDE			ramen för åläggande
	för sanktioner	Artikel 24 Sanktioner och			ramen för åläggande
		Artikel 24 Sanktioner och			av sanktioner
		ersättning

	Uppgifter om	AVDELNING IV	Medlemsstaterna	Europeiska	Nationella behöriga	//
	utsedda nationella	AVDELNING IV		kommissionen	myndigheter har
	utsedda nationella	OBEROENDE		kommissionen	myndigheter har
	behöriga	OBEROENDE			utsetts (inom ett år
	behöriga	Artikel 25 Nationella behöriga			utsetts (inom ett år
	myndigheter:	Artikel 25 Nationella behöriga			efter ikraftträdandet)
	Medlemsstaternas	myndigheter
	anmälan
	Uppgifter om	AVDELNING IV	Europeiska	Offentlig	Nationella behöriga	//
	utsedda nationella	AVDELNING IV	kommissionen		myndigheter har
	utsedda nationella	OBEROENDE	kommissionen		myndigheter har
	behöriga	OBEROENDE			utsetts och
	behöriga	Artikel 25 Nationella behöriga			utsetts och
	myndigheter:	Artikel 25 Nationella behöriga			kommissionen har
	Uppgifter i det	myndigheter			underrättats
	offentliga registret
SV			48				SV

	Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Aktör som	Aktör som tar	Utlösande faktor för	Frekvens (i
			tillhandahåller	emot data	datautbyte	tillämpliga fall)
			data

	över myndigheter

	Uppgifter som	AVDELNING IV	Nationella	Nationella	Samarbete (utbyte av	//
	används i samband	AVDELNING IV	behöriga	behöriga	information) mellan
	används i samband	OBEROENDE	behöriga	behöriga	information) mellan
	med samarbete	OBEROENDE	myndigheter	myndigheter	nationella behöriga
	med samarbete	Artikel 27 Ömsesidigt bistånd	myndigheter	myndigheter	nationella behöriga
	mellan nationella	Artikel 27 Ömsesidigt bistånd			myndigheter krävs
	behöriga
	myndigheter:
	Informationsutbyte
	Uppgifter som	AVDELNING IV	Nationella	Nationella	Bistånd anses	//
	används i samband	AVDELNING IV	behöriga	behöriga	nödvändigt
	används i samband	OBEROENDE	behöriga	behöriga	nödvändigt
	med samarbete	OBEROENDE	myndigheter	myndigheter
	med samarbete	Artikel 27 Ömsesidigt bistånd	myndigheter	myndigheter
	mellan nationella	Artikel 27 Ömsesidigt bistånd
	behöriga
	myndigheter:
	Begäran om
	bistånd (och svar
	på sådana
	begäranden)
	Uppgifter som	AVDELNING IV	Nationella	Nationella	Misstankar om	//
	används i samband	AVDELNING IV	behöriga	behöriga	bristande efterlevnad
	används i samband	OBEROENDE	behöriga	behöriga	bristande efterlevnad
	med	OBEROENDE	myndigheter på	myndigheter på	som ger upphov till
	med	Artikel 28 Gränsöverskridande	myndigheter på	myndigheter på	som ger upphov till
	gränsöverskridande	Artikel 28 Gränsöverskridande	tjänstens	tjänstens	en begäran om
	samarbete: Begäran	samarbete	bestämmelseort	ursprungsort	bistånd
	om bedömning –
	misstanke om
	bristande
	efterlevnad
SV			49				SV

	Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Aktör som	Aktör som tar	Utlösande faktor för	Frekvens (i
			tillhandahåller	emot data	datautbyte	tillämpliga fall)
			data

	Uppgifter som	AVDELNING IV	Nationella	Europeiska	En behörig myndighet	//
	används i samband	AVDELNING IV	behöriga	kommissionen	beslutar att be den
	används i samband	OBEROENDE	behöriga	kommissionen	beslutar att be den
	med	OBEROENDE	myndigheter på		behöriga myndigheten
	med	Artikel 28 Gränsöverskridande	myndigheter på		behöriga myndigheten
	gränsöverskridande	Artikel 28 Gränsöverskridande	tjänstens		där leverantören är
	samarbete:	samarbete	bestämmelseort		etablerad om
	Kommissionen har				information för att
	informerats om				bedöma misstankar
	misstankar om				om bristande
	bristande				efterlevnad
	efterlevnad
	Uppgifter som	AVDELNING IV	Nationella	Europeiska	Misstanke om	//
	används i samband	AVDELNING IV	behöriga	kommissionen	bristande efterlevnad
	används i samband	OBEROENDE	behöriga	kommissionen	bristande efterlevnad
	med	OBEROENDE	myndigheter på	Nationella	har framförts av andra
	med	Artikel 28 Gränsöverskridande	myndigheter på	Nationella	har framförts av andra
	gränsöverskridande	Artikel 28 Gränsöverskridande	tjänstens	behöriga	behöriga myndigheter
	samarbete: Begäran	samarbete	ursprungsort	myndigheter	eller kommissionen
	om bedömning –
	misstanke om
	bristande
	efterlevnad
	(kommissionen)
	Uppgifter som	AVDELNING IV	Behöriga	Parter som	Inom två månader	//
	används i samband	AVDELNING IV	myndigheter i	lämnat in en	efter det att begäran
	används i samband	OBEROENDE	myndigheter i	lämnat in en	efter det att begäran
	med	OBEROENDE	ursprungslandet	begäran	lämnades in
	med	Artikel 28 Gränsöverskridande	ursprungslandet	begäran	lämnades in
	gränsöverskridande	Artikel 28 Gränsöverskridande		Europeiska
	samarbete: Resultat	samarbete		kommissionen
	av en begäran om
	bedömning –
SV			50				SV

Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Aktör som	Aktör som tar	Utlösande faktor för	Frekvens (i
		tillhandahåller	emot data	datautbyte	tillämpliga fall)
		data

misstanke om
bristande
efterlevnad
Riskbedömningar	AVDELNING IV	Medlemsstaterna	Europeiska	Riskbedömning görs	Två gånger per år
som utförs av	AVDELNING IV		kommissionen	inom ett år efter
som utförs av	OBEROENDE		kommissionen	inom ett år efter
medlemsstaterna	OBEROENDE			ikraftträdandet
medlemsstaterna	Artikel 29 Riskbedömningar			ikraftträdandet
	Artikel 29 Riskbedömningar

Information som	AVDELNING IV	Leverantörer av	Europeiska	//	//
lämnas till	AVDELNING IV	molntjänster	kommissionen
lämnas till	OBEROENDE	molntjänster	kommissionen
kommissionen för	OBEROENDE
kommissionen för	Artikel 29 Riskbedömningar
vägledning	Artikel 29 Riskbedömningar

Uppgifter om	AVDELNING IV	Medlemsstaterna	Europeiska	//	Årligen
övervakningen av	AVDELNING IV		kommissionen
övervakningen av	OBEROENDE		kommissionen
upphandlingen av	OBEROENDE
upphandlingen av	Artikel 33 Övervakning av
innovativa	Artikel 33 Övervakning av
molntjänster och AI-	upphandling av innovation för
system	moln- och AI-lösningar

4.3Digitala lösningar

Databas över erkända molntjänster

	Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga	Beskrivning av överensstämmelse
	fall)

	Förordningen om artificiell intelligens	Ej tillämpligt

SV		51	SV

	EU:s cybersäkerhetsram	Databasen kommer att följa kommissionens bästa praxis för cybersäkerhet

	eIDA	Databasen kommer, i den mån det är relevant, att vidareutnyttja eIDA-
		ramverket

	Den gemensamma digitala ingången och IMI	Ej tillämpligt

	Övriga (t.ex. förordningen om ett interoperabelt	Behovet av en annan interoperabilitetsbedömning enligt förordningen om ett
	Europa)	interoperabelt Europa (förordning (EU) 2024/903) kommer att utvärderas när de
		operativa uppgifterna om databasen över erkända molntjänster blir tillgängliga.

	EuroCloud-plattformen

	Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga	Beskrivning av överensstämmelse
	fall)

	Förordningen om artificiell intelligens	Ej tillämpligt

	EU:s cybersäkerhetsram	Plattformen bör omfatta mekanismer för säker åtkomst och incidenthantering,
		däribland hantering av delad identitet, verktyg för ömsesidig autentisering och
		verktyg för incidentrapportering. Plattformen kommer att följa kommissionens
		bästa praxis för cybersäkerhet.

	eIDA	Detta kommer att specificeras av kommissionen i ett senare skede.

	Den gemensamma digitala ingången och IMI	Ej tillämpligt

	Övriga (t.ex. förordningen om ett interoperabelt	Behovet av en annan interoperabilitetsbedömning enligt förordningen om ett
	Europa)	interoperabelt Europa (förordning (EU) 2024/903) kommer att utvärderas när de
		operativa uppgifterna om EuroCloud-plattformen blir tillgängliga.

SV		52	SV

	Gemensam upphandlingsplattform

	Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga	Beskrivning av överensstämmelse
	fall)

	Förordningen om artificiell intelligens	Ej tillämpligt

	EU:s cybersäkerhetsram	Plattformen kommer att följa kommissionens bästa praxis för cybersäkerhet.

	eIDA	Detta kommer att specificeras av kommissionen i ett senare skede.

	Den gemensamma digitala ingången och IMI	Ej tillämpligt

	Övriga (t.ex. förordningen om ett interoperabelt	Ej tillämpligt
	Europa)

	Katalog eller databas över återanvändningsbar programvara som är ansluten till EU-katalogen över lösningar med öppen källkod

	Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga	Beskrivning av överensstämmelse
	fall)

	Förordningen om artificiell intelligens	Ej tillämpligt

	EU:s cybersäkerhetsram	Plattformen kommer att följa kommissionens bästa praxis för cybersäkerhet.

	eIDA	Databasen kommer, i den mån det är relevant, att vidareutnyttja eIDA-
		ramverket

	Den gemensamma digitala ingången och IMI	Ej tillämpligt

SV		53	SV

Övriga (t.ex. förordningen om ett interoperabelt	Ej tillämpligt
Europa)

EU-katalogen över lösningar med öppen källkod

Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga	Beskrivning av överensstämmelse
fall)

Förordningen om artificiell intelligens	Ej tillämpligt

EU:s cybersäkerhetsram	Plattformen kommer att följa kommissionens bästa praxis för cybersäkerhet.

eIDA	Katalogen kommer, i den mån det är relevant, att vidareutnyttja eIDA-
	ramverket

Den gemensamma digitala ingången och IMI	Ej tillämpligt

Övriga (t.ex. förordningen om ett interoperabelt	I artikel 4 i förordningen om ett interoperabelt Europa (förordning
Europa)	(EU) 2024/903) föreskrivs att lösningar för interoperabilitet ska delas och
	vidareutnyttjas mellan unionens enheter och offentliga organ. EU-katalogen
	över lösningar med öppen källkod uppfyller detta krav.

4.4Interoperabilitetsbedömning

Digital offentlig	Beskrivning	Hänvisningar till kraven	Lösningar för ett	Andra
tjänst eller			interoperabelt	interoperabilitetslösningar
kategori av			Europa
digitala offentliga

tjänster

	En särskild unionsdatabas över
	molntjänster som har erhållit ett	AVDELNING IV
Unionens databas	erkännande. Ska inrättas och	AVDELNING IV
Unionens databas	erkännande. Ska inrättas och	OBEROENDE
över erkända	upprätthållas av kommissionen. De	OBEROENDE	//	Ej tillämpligt
över erkända	upprätthållas av kommissionen. De	Artikel 22 Central databas	//	Ej tillämpligt
suveräna tjänster	nationella behöriga myndigheterna ska	Artikel 22 Central databas
	registrera de berörda tjänsterna i denna	över molntjänster
	databas.

	Genom artikel 34 fastställs den
	europeiska offentliga sektorns
	molnsammanslutning (EuroCloud
	Federation). EuroCloud Federation bör	AVDELNING IV
	sammanföra nationella molninitiativ som	AVDELNING IV
	sammanföra nationella molninitiativ som	OBEROENDE
	tillhandahåller mycket betrodd och säker	OBEROENDE
EuroCloud-	tillhandahåller mycket betrodd och säker	Artikel 34 Inrättande av den
EuroCloud-	molnkapacitet inom den offentliga		Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
sammanslutningen
		europeiska offentliga
	sektorn och underlättar delning av sådan

		sektorns
	kapacitet mellan unionens enheter och	sektorns
	kapacitet mellan unionens enheter och	molnsammanslutning
	offentliga myndigheter. Detta bör ske via	molnsammanslutning
	offentliga myndigheter. Detta bör ske via
	en plattform som är tillgänglig för alla
	medlemmar i sammanslutningen –
	EuroCloud-plattformen.

Kravets/kravens inverkan på gränsöverskridande interoperabilitet vad gäller digitala offentliga tjänster

Unionens databas över erkända suveräna tjänster

Bedömning	Åtgärd/åtgärder	Potentiella återstående hinder (i
		tillämpliga fall)

	Överensstämmelse med befintlig		Genomförandet av unionens databas över erkända
	digital och sektoriell politik		suveräna tjänster kommer i möjligaste mån att utgå
	Ange tillämplig digital och sektoriell		från befintlig politik och de byggstenar som härrör från
	Ange tillämplig digital och sektoriell		den.
	politik som identifierats		den.
	politik som identifierats

	Organisatoriska åtgärder för ett		Europeiska kommissionen har i uppdrag att upprätta	De organisatoriska åtgärderna ska beskrivas
	Organisatoriska åtgärder för ett		och upprätthålla databasen.	av kommissionen i ett senare skede.
	smidigt tillhandahållande av		och upprätthålla databasen.	av kommissionen i ett senare skede.
	smidigt tillhandahållande av		Den nationella kontrollmyndigheten är ansvarig för att
	gränsöverskridande digitala offentliga		Den nationella kontrollmyndigheten är ansvarig för att
	gränsöverskridande digitala offentliga		mata in relevanta uppgifter i databasen.
	tjänster		mata in relevanta uppgifter i databasen.
	tjänster
	Ange planerade förvaltningsåtgärder

	Åtgärder som vidtagits för att		Semantiska åtgärder kommer att fastställas av
	Åtgärder som vidtagits för att		kommissionen i ett senare skede.
	säkerställa en samstämmig förståelse		kommissionen i ett senare skede.
	säkerställa en samstämmig förståelse
	av data
	Ange dessa åtgärder

	Användning av gemensamt		Tekniska åtgärder kommer att fastställas av
	Användning av gemensamt		kommissionen i ett senare skede.
	överenskomna öppna tekniska		kommissionen i ett senare skede.
	överenskomna öppna tekniska
	specifikationer och standarder
	Ange dessa åtgärder

	EuroCloud-sammanslutningen

	Bedömning	Åtgärd/åtgärder			Potentiella återstående hinder (i
					tillämpliga fall)

	Överensstämmelse med befintlig	Genomförandet av EuroCloud-sammanslutningen kommer i			Ej tillämpligt
	digital och sektoriell politik	möjligaste mån att utgå från befintlig politik och de byggstenar
		som härrör från den, i synnerhet: NIS2 för cybersäkerhet, Simpl,
SV			56			SV

Ange tillämplig digital och	dataområden.
sektoriell politik som identifierats

Organisatoriska åtgärder för ett	Den detaljerade styrningen av EuroCloud-plattformen kommer	Ej tillämpligt
Organisatoriska åtgärder för ett	att ske genom sekundärlagstiftning.
smidigt tillhandahållande av	att ske genom sekundärlagstiftning.
smidigt tillhandahållande av
gränsöverskridande digitala
offentliga tjänster
Ange planerade
förvaltningsåtgärder

Åtgärder som vidtagits för att	Semantiska åtgärder kommer att fastställas av kommissionen i ett	Ej tillämpligt
Åtgärder som vidtagits för att	senare skede.
säkerställa en samstämmig	senare skede.
säkerställa en samstämmig
förståelse av data
Ange dessa åtgärder

Användning av gemensamt	Tekniska åtgärder kommer att fastställas av kommissionen i ett	Ej tillämpligt
Användning av gemensamt	senare skede.
överenskomna öppna tekniska	senare skede.
överenskomna öppna tekniska
specifikationer och standarder
Ange dessa åtgärder

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

	Beskrivning av åtgärden				Hänvisningar till	Kommissionens		Aktörer som ska involveras	Förväntad tidsplan
	Beskrivning av åtgärden				kraven	roll		Aktörer som ska involveras	Förväntad tidsplan
					kraven	roll

	Kommissionen		ges	befogenhet	Artikel 40, artikel 41	Utarbetande	av en	Europeiska kommissionen	Fastställs senare
	att anta genomförandeakter som					eller	flera	Deltagande medlemsstater
	specificerar	i)	de	tekniska,		genomförandeakter		Deltagande medlemsstater
	specificerar	i)	de	tekniska,		genomförandeakter
	operativa	och	organisatoriska
SV							57			SV

åtgärderna och ii) förfarandet för

att delta i EuroCloud- sammanslutningen enligt artikel 40.2.