Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för agil och snabb försvarsinnovation (EU-dokument COM(2026) 135)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.3.2026

COM(2026) 135 final

2026/0078 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av programmet för agil och snabb försvarsinnovation

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Innovationscyklerna på försvarsområdet går snabbare än någonsin tidigare. Ny disruptiv teknik inom områden som artificiell intelligens, kvantteknik, robotteknik, it och rymden håller på att få en avgörande betydelse för den militära effektiviteten. Samtidigt håller aktörer inom det nya försvaret (särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, även från den civila sektorn) på att bli en viktig drivkraft för omvandlingen av EU:s försvarsindustri. Genom att möjliggöra snabbare innovationscykler, ökad flexibilitet, kostnadseffektiva lösningar och nya operativa koncept omformar dessa aktörer hur innovativ försvarsteknik och innovativa försvarsprodukter utvecklas och levereras.

Under de senaste åren har EU gjort betydande framsteg när det gäller att stärka forskning och utveckling (FoU) på försvarsområdet. Europeiska försvarsfonden är unionens flaggskeppsprogram för FoU på försvarsområdet och spelar en central roll för att främja strukturerad, långsiktig och samarbetsinriktad FoU inom försvaret i hela Europa. Genom att stödja storskaliga projekt där flera medlemsstater deltar möjliggör Europeiska försvarsfonden utvecklingen av komplexa, kostsamma och tekniskt sofistikerade försvarssystem som ingen enskild medlemsstat hade kunnat utveckla på egen hand. Detta är grundläggande för att intensifiera det gränsöverskridande industriella samarbetet1, minska fragmenteringen och stärka den tekniska och industriella bas som ligger till grund för EU:s långsiktiga försvarsförmågor.

Inom denna ram har riktade initiativ lanserats på EU-nivå för att ge ökat stöd till innovationsaktörer och icke-traditionella aktörer på försvarsområdet. Inom ramen för Europeiska försvarsfonden tillhandahåller EU:s system för försvarsinnovation riktat stöd till icke-traditionella försvarsaktörer, däribland små och medelstora företag samt innovativa uppstartsföretag och expanderande företag. Vidare fungerar knutpunkten för försvarsinnovation, som lanserades av Europeiska försvarsbyrån 2022, som en plattform för att främja ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och EU-aktörer i frågor om försvarsinnovation. Natos Diana-program, Natos innovationsfond och handlingsplanen för snabbt införande syftar också till att snabba upp införandet av ny försvarsteknik och stödja nya försvarsaktörer

Tillsammans utgör dessa instrument en stark ryggrad för en varaktig och strategisk försvarsinriktad forskningssamverkan och teknisk utveckling i Europa. Samtidigt belyser den snabba utvecklingen av säkerhetsmiljön behovet av att komplettera dessa instrument med ytterligare mekanismer som är anpassade till olika typer av innovationsdynamik. I färdplanen för försvarsberedskap 2030 – för att bevara freden2 och vitboken om europeisk försvarsberedskap 20303 betonades behovet av att snabba upp innovationen, förkorta marknadsledtiden och se till att disruptiv teknik snabbt införs för att stödja EU:s försvarsberedskap.

I EU:s färdplan för omvandling av försvarsindustrin4, som antogs den 19 november 2025, efterfrågas en grundläggande förändring av tänkesättet och processerna i det europeiska

Utan att det påverkar tillämpningen av unionens konkurrensregler, särskilt artikel 101 i EUF-fördraget. Färdplan för försvarsberedskap 2030 – för att bevara freden .

White Paper for European Defence – Readiness 2030 (inte översatt till svenska). EU:s färdplan för omvandling av försvarsindustrin .

försvarsekosystemet mot mer snabbhet, flexibilitet och risktagande. I färdplanen identifieras uttryckligen behovet av att utveckla nya, mer responsiva strategier för att stödja disruptiv försvarsinnovation och framväxten av nya försvarsaktörer.

Mot denna bakgrund behöver EU stärka sin kapacitet att stödja snabb och högteknologisk försvarsinnovation som direkt tillgodoser de akuta förmågeutvecklingsbehoven i medlemsstaterna. Europeiska försvarsfonden är till sin utformning särskilt väl lämpad för långsiktiga, komplexa och kapitalintensiva program som omfattar gränsöverskridande industriellt samarbete och strategisk anpassning mellan medlemsstaterna. Samtidigt prioriteras inom Europeiska försvarsfondens främsta mål och förfarandemässiga standardstruktur till sin natur robusthet, inkludering och skala före snabbhet.

Ändå är det ofta svårt för lovande innovativa försvarslösningar, särskilt lösningar som härrör från civil teknik eller små företag, att överbrygga klyftan mellan utveckling och operativt införande. Detta kan bromsa expansionen av banbrytande lösningar, begränsa framväxten av nya försvarsaktörer och försena omsättningen av innovation i förmågor för väpnade styrkor.

För att hantera denna specifika klyfta föreslogs i EU:s färdplan för omvandling av försvarsindustrin att ett program för agil och snabb försvarsinnovation (Agile-programmet) skulle inrättas. Agile-programmet är utformat som ett komplement till Europeiska försvarsfonden och EU:s system för försvarsinnovation samt andra EU-program på försvarsområdet för att fylla en tydlig men förstärkt funktion. EU:s system för försvarsinnovation utgör en samling åtgärder inom ramen för Europeiska försvarsfonden, däribland riktade FoU-bidrag, hackaton, en företagsaccelerator och kontaktskapande verksamhet. För företag som redan har deltagit i EU:s försvarsåtgärder, såsom hackaton eller företagsacceleratorn inom ramen för EU:s system för försvarsinnovation, skulle Agileprogrammet utgöra ett naturligt nästa steg varigenom företagen tillhandahålls snabbt och effektivt stöd så att de snabbt kan få ut sina lösningar på marknaden. Europeiska försvarsfonden erbjuder i sin tur en mer långsiktig strategi som innebär att dessa företag integreras i ett bredare försvarsindustriellt samarbete, Europatäckande leveranskedjor och varaktiga FoU-partnerskap. De båda instrumenten är därmed utformade för att komplettera varandra och berör olika men ömsesidigt förstärkande stadier av ett företags innovationsprocess på försvarsområdet.

Agile-programmet är utformat som ett snabbt, flexibelt och uppdragsorienterat program som kan stödja snabba innovationscykler, högre risktagande och ett skyndsamt tillhandahållande av operativt relevanta lösningar inom den nuvarande fleråriga budgetramen till dess att liknande villkor träder i kraft i samband med den fleråriga budgetramen 2028–2034. I detta avseende skulle Agile-programmet även kunna fungera som en testbädd för vissa av bestämmelserna i förslaget till den kommande Europeiska konkurrenskraftsfonden.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Denna förordning om inrättande av Agile-programmet är helt förenlig med och kompletterar de framsteg som hittills har gjorts för att stödja försvarsinnovation inom unionens pågående program och initiativ.

Försvarsinnovation är en strategisk prioritering på EU-nivå. I strategin för europeisk försvarsindustri, vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030, färdplanen för försvarsberedskap 2030 – för att bevara freden samt EU:s färdplan för omvandling av försvarsindustrin, som antogs den 19 november 2025, framhålls behovet av att snabba upp

innovationen, förkorta marknadsledtiden och se till att disruptiv teknik snabbt införs för att stödja EU:s försvarsberedskap.

I färdplanen för omvandling av försvarsindustrin efterlyses en grundläggande förändring av tänkesättet och processerna i hela det europeiska försvarsekosystemet i riktning mot ökad snabbhet och flexibilitet och ett större risktagande, och det konstateras att det finns ett behov av att utarbeta nya, mer responsiva strategier för att stödja disruptiv försvarsinnovation och framväxten av nya försvarsaktörer.

Denna strategiska riktning återspeglar en snabbt föränderlig hotmiljö. Ny teknik, även från den civila sektorn, spelar en allt viktigare roll vid moderna konflikter. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har visat på den operativa relevansen av lågkostnadslösningar som snabbt kan kopieras, inklusive programvarubaserad teknik och teknik med dubbla användningsområden, och har understrukit vikten av att förkorta innovationscyklerna. Förmågan att identifiera, anpassa och införa sådan teknik i snabb takt har blivit ett viktigt operativt krav för väpnade styrkor.

EU har tagit fram en omfattande ram för att stödja försvarsinnovation som svar på dessa utmaningar genom att framgångsrikt lansera program och initiativ som syftar till att främja den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens konkurrenskraft och innovationsförmåga, bland annat med avseende på små och medelstora företag, däribland

uppstartsföretag, midcap-bolag, forskningsorganisationer och icke-traditionella försvarsaktörer. Europeiska försvarsfonden är unionens flaggskeppsprogram för forskning och utveckling på försvarsområdet och tillhandahåller betydande stöd under hela FoU-cykeln, bland annat med avseende på disruptiv teknik. EU:s system för försvarsinnovation, som omfattas av Europeiska försvarsfonden och svarar för cirka 20 % av fondens årliga budget, tillhandahåller särskilt stöd till icke-traditionella försvarsaktörer, däribland uppstartsföretag, små och medelstora företag och andra innovativa företag och organisationer.

På denna grundval har kommissionen vidtagit ytterligare åtgärder för att snabba upp EU:s stöd till försvarsinnovation och göra det mer tillgängligt. Genom miniomnibusförordningen5, som syftar till att skapa incitament för försvarsrelaterade investeringar i EU:s budget, utvidgades tillämpningsområdet för Europeiska innovationsrådets Accelerator till innovationer som potentiellt har dubbla användningsområden och STEP:s expansionsstödordning inom ramen för Europeiska innovationsrådet, båda inom ramprogrammet för forskning och innovation Horisont Europa, för att stödja innovation inom kritisk försvarsteknik. Detta är för närvarande det enda EU-instrument som kan stödja innovativa försvarsföretag med direkta investeringar i eget kapital och därigenom skapa viktiga nya metoder för dem att få tillgång till EU-stöd.

Genom både omnibuspaketet om försvarsberedskap6 och miniomnibusförordningen förenklades förfarandena för Europeiska försvarsfondens ansökningsomgångar för små och medelstora företag och disruptiv teknik, vilket minskade den administrativa bördan och förkortade utvärderingstiderna för dessa kategorier. Dessa åtgärder utgör meningsfulla framsteg mot ett mer agilt och responsivt EU-stöd för försvarsinnovation.

Tillsammans har dessa instrument skapat en stark grund för stödet till europeisk försvarsinnovation. Det kvarstår emellertid strukturella luckor som de befintliga instrumenten inte är utformade för att helt åtgärda. Europeiska försvarsfondens grundkrav för konsortier

Förordning (EU) 2025/2653 - SV - EUR-Lex .

Defence Readiness Omnibus – Defence Industry and Space .

återspeglar dess samarbetsinriktade fokus på systemnivå och bidrar till gränsöverskridande projekt samt skapandet av nya EU-leveranskedjor. Tillämpningsområdet för Europeiska innovationsrådets Accelerator, som tillhandahåller bidrag och stöd i form av eget kapital till enskilda företag, har utvidgats till att omfatta innovation med dubbla användningsområden, även om dess ansvarsområde inte sträcker sig till rent försvarsinriktade tillämpningar. Dessutom är Europeiska innovationsrådets stöd till försvaret för närvarande begränsat till finansiering med eget kapital inom ramen för STEP:s expansionsstödordning, vilket lämnar en lucka för andra typer av EU-stöd som är inriktade på försvarsspecifik utveckling, inklusive bidrag.

Agile-programmet har därför utformats i komplementaritet och överensstämmelse med de framsteg och resultat som uppnåtts genom EU:s program och initiativ inom sektorn. Det kommer att inriktas på enskilda enheter (särskilt små och medelstora företag, inbegripet innovativa uppstartsföretag och expanderande företag) och vara strukturerat för att avsevärt förkorta tidsfristen för tilldelning. Programmet har således en kompletterande ställning inom EU:s bredare stödlandskap för försvarsinnovation, i och med att det stöder den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen genom att i första hand fokusera på små och medelstora företag, däribland uppstartsföretag, samt EU:s och dess medlemsstaters övergripande försvarsberedskap.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förordningen är helt förenlig med och bidrar till en lång rad av unionens politiska mål och strategiska prioriteringar, särskilt säkerhet och försvar, konkurrenskraft och innovation samt förenkling.

EU:s strategiska agenda 2024–2029 sätter säkerhet och försvar i centrum för EU:s politiska prioriteringar och omfattar ett åtagande att minska strategiska beroenden, öka försvarskapaciteten och främja byggandet av en europeisk försvarsunion. De politiska riktlinjerna för Europeiska kommissionen 2024–2029 stärker denna riktning. Den föreslagna förordningen bidrar direkt till dessa mål.

Agile-programmet är även förenligt med det gemensamma meddelandet av den 26 mars 2025 om EU:s strategi för en beredskapsunion. I meddelandet efterlyses en förstärkt civil-militär samverkan med förbättrad interaktion mellan civila och militära aktörer Detta tillvägagångssätt är av avgörande betydelse för denna förordning, som också syftar till att främja synergier med civil teknik. Agile-programmet kommer att lägga stor vikt vid att utnyttja civil teknik för försvaret genom att förbättra synergierna mellan försvarsrelaterad och civil forskning och innovation.

Den föreslagna förordningen är även i linje med EU:s politiska prioriteringar för konkurrenskraften. Inom ramen för konkurrenskraftskompassen, som antogs i februari 2025 och bygger på rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft, framhålls överbryggandet av innovationsklyftan och omsättningen av forskning i marknadsmogna, skalbara produkter som en av EU:s mest brådskande strukturella prioriteringar, med särskild tonvikt på deep tech, teknik med dubbla användningsområden och sektorer där den europeiska suveräniteten står på spel.

Förordningen bidrar till detta mål genom att snabba upp cykeln mellan innovation och tillhandahållande inom försvarssektorn och genom att ge riktat stöd till nya försvarsaktörer (särskilt små och medelstora företag, däribland innovativa uppstartsföretag och expanderande företag) som i allt högre grad är de främsta drivkrafterna bakom den disruptiva tekniska

utvecklingen i Europa, och därmed direkt stödja unionens mål att stärka sin tekniska suveränitet och minska det strategiska beroendet inom kritiska sektorer.

I de politiska riktlinjerna för Europeiska kommissionen 2024–2029 fastställs förenkling som en viktig övergripande politisk prioritering. Detta är särskilt betydelsefullt för de icketraditionella försvarsaktörer som omfattas av Agile-programmet, som ofta har mycket relevanta tekniska förmågor men saknar resurser för att delta i komplexa och långvariga finansieringsprocesser.

Förslaget till förordning är också i linje med den viktiga övergripande politiska prioriteringen förenkling, enligt målen om Europas hållbara välstånd, konkurrenskraft och innovation. Konkurrenskraftskompassen och de efterföljande övergripande förenklingspaketen ger ett konkret uttryck för detta åtagande, med krav på en betydande minskning av den administrativa bördan, särskilt för små och medelstora företag, samt på tillgängliga, snabba och proportionerliga finansieringsinstrument. Agile-programmet kompletterar omnibuspaketet om försvarsberedskap, med de specifika målen snabbhet och flexibilitet.

Förordningen är utformad i full överensstämmelse med dessa mål, med tanke på att Agileprogrammet kommer att omfatta förenklade utvärderings- och tilldelningsförfaranden som gör det lättare för mottagarna att få tillgång till finansiering och stöd, vilket minskar den administrativa bördan och förkortar tidsfristen för tilldelning.

Det föreslagna programmet är också helt förenligt med kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram, särskilt Europeiska konkurrensfonden. Den omfattar bestämmelser såsom incitamentsinsatsen och möjligheten att använda ett mer flexibelt och tillgängligt sätt att identifiera, välja ut och stödja innovativa projekt och idéer, bland annat genom instrumentneutrala förfaranden för tilldelning. Slutligen påverkar förslaget inte tillämpningen av EU:s konkurrensregler.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Agile-programmet grundar sig på artikel 173 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) (konkurrenskraften hos EU:s försvarsindustri).

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Medlemsstaterna kan inte på egen hand vidta åtgärder som i tillräcklig utsträckning hanterar de snabbt föränderliga säkerhets- och försvarsutmaningar som EU står inför i den skala och takt som behövs. Samordnade insatser på EU-nivå är nödvändiga för att säkerställa trovärdig avskräckning och upprätthålla det tekniska ledarskapet på försvarsområdet.

De befintliga nationella mekanismerna till stöd för försvarsinnovation varierar avsevärt mellan medlemsstaterna. Alla medlemsstater har inte mekanismer för att stödja snabb försvarsinnovation, vilket gör att innovativa företag i vissa länder saknar tillgång till finansieringsmöjligheter. Om sådana mekanismer finns tenderar de att prioritera inhemska ekosystem, vilket begränsar det gränsöverskridande samarbetet och förstärker nationella barriärer. Detta fragmenterade landskap hindrar framväxten av EU-omfattande innovationsvägar och förhindrar att innovativa lösningar snabbt testas, utvecklas och sprids i hela unionen.

I detta sammanhang krävs ett program på EU-nivå som är tillgängligt för alla medlemsstater för att fastställa en konsekvent, inkluderande strategi för försvarsinnovation. Ett sådant EU- program skulle direkt ta itu med dessa utmaningar. Det skulle vara tillgängligt för enheter från alla medlemsstater och inriktas på att utveckla lösningar för brådskande försvarsbehov som flera av dem har identifierat och delar, och därigenom främja samarbete och underlätta gemensam upphandling.

Vidare skulle programmet stödja utvidgningen av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen genom att möjliggöra framväxten av nya försvarsaktörer i hela EU. Samtidigt skulle det bidra till att minska beroendet av försvarssystem och försvarslösningar från tredjeländer. Genom att lägga särskild tonvikt på ett snabbt införande av försvarslösningar, bland annat genom regelbundna tester med direkt deltagande av och återkoppling från medlemsstaterna, skulle programmet även förbättra interoperabiliteten, ett resultat som med största sannolikhet inte skulle kunna uppnås genom rent nationella mekanismer.

•Proportionalitetsprincipen

Åtgärderna i Agile-programmet går inte utöver vad som är absolut nödvändigt för att uppnå målen och står i proportion till hur omfattande och brådskande de problem som har identifierats för dessa mål är.

Förordningen om inrättande av programmet syftar till att skapa ett snabbt, flexibelt och uppdragsorienterat EU-instrument för att snabba upp disruptiv försvarsinnovation och snabbt tillhandahålla lösningar som tillgodoser de brådskande försvars- och säkerhetsbehov som identifierats av medlemsstaterna. Man kommer inom ramen för programmet även att testa innovativa metoder och samla in operativa erfarenheter inför nästa fleråriga budgetram. För att uppnå detta mål är de föreslagna åtgärderna noggrant avvägda så att de står i proportion till förordningens behov.

Förordningen har ett riktat och snävt förhållningssätt till tid, omfattning och budget. Programmets effekter kommer i första hand att begränsas till en riktad grupp av berörda parter inom försvarsindustrin, med särskilt fokus på innovativa små och medelstora företag, däribland innovativa uppstartsföretag och expanderande företag. Detta riktade förhållningssätt minimerar inverkan på den civila sektorn. Vidare skulle programmet göra det möjligt för den civila sektorn att bidra till att öka försvarsinnovationen i EU genom att stärka synergierna och främja samarbete.

•Val av instrument

Kommissionen lägger fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning. Det är det bäst lämpade rättsliga instrumentet eftersom endast en förordning, med dess enhetliga tillämpning, karaktär och direkta tillämplighet, kan ge den grad av enhetlighet som krävs för att snabba upp disruptiv försvarsinnovation och snabbt tillhandahålla lösningar som tillgodoser EU-medlemsstaternas brådskande försvarsbehov.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Den 17 februari offentliggjorde kommissionen en inbjudan att lämna synpunkter på portalen Kom med synpunkter, som var öppen i fyra veckor. På inbjudan att lämna synpunkter inkom

sex svar från en rad berörda parter, både EU-medborgare (fyra svar) och företag (två svar), i Belgien, Italien, Slovakien, Spanien och Tyskland. Svaren rörde en rad olika ämnen, bland annat stöd och specifika förslag för utformning av mer agila finansieringsmekanismer som är mer anpassade efter uppstartsföretag, rekommendationer om ramar för öppenhet och motverkande av profitering vid försvarsupphandlingar samt förslag på hur programmet ska utformas och genomföras för att bättre integrera innovativa små och medelstora företag och nya aktörer.

Förordningen bygger dessutom på en omfattande samrådsprocess med samtliga berörda parter, däribland medlemsstaterna och industrin, varav både etablerade och nya aktörer, för utarbetandet av EU:s färdplan för omvandling av försvarsindustrin och andra försvarsrelaterade initiativ. Samrådsprocessen har inbegripit evenemang och utbyten, såsom rundabordssamtal med nya försvarsaktörer och försvarsindustrin i juni respektive november 2025, en strategisk dialog med industrin i maj 2025 och samråd med uppstartsföretag och expanderande företag inom ramen för företagsacceleratorn inom EU:s system för försvarsinnovation.

Agile-programmet bygger även på den återkoppling från berörda parter som presenteras i Europeiska försvarsfondens interimsutvärderingsrapport, som offentliggjordes i juni 2025 och berör de första åren av fondens genomförande. Där framkom flera viktiga frågor, framför allt behovet av att minska den administrativa bördan för de sökande, särskilt små och medelstora företag, och tidsfristen för beviljande.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen har förlitat sig på synpunkter från berörda parter som svar på den inbjudan att lämna synpunkter som offentliggjordes den 17 februari 2026.

Kommissionen har dessutom grundat sig på synpunkter som samlades in under en särskild diskussion med tankesmedjor och experter, där syftet var att samla in insikter och utbyta idéer för att stödja utarbetandet av EU:s färdplan för omvandling av försvarsindustrin. I denna diskussion deltog experter från hela EU inom en rad olika områden, däribland försvar, innovation, geopolitik och disruptiv teknik.

•Konsekvensbedömning

Ingen konsekvensbedömning har gjorts för detta initiativ.

Initiativet är mycket riktat och proportionerligt. Det är utformat som ett pilotprogram som ska genomföras uteslutande inom den nuvarande fleråriga budgetramen. Det primära målet är att testa innovativa metoder inför nästa fleråriga budgetram. Att göra en fullständig konsekvensbedömning för ett sådant tidsbegränsat pilotprogram skulle vara oproportionerligt och skapa förseningar som är oförenliga med dess grundläggande syfte.

Dessutom är initiativet begränsat vad gäller omfattning och inverkan. Det har en begränsad budget på 115 miljoner EUR, som helt och hållet kommer från interna omfördelningar inom den nuvarande EU-budgeten till program som rör försvarsindustrin och rymden. Det skapar ingen ytterligare ekonomisk börda för medlemsstaterna eller EU:s budget, och dess inverkan är begränsad till ett specifikt segment av berörda parter på försvarsområdet, främst innovativa små och medelstora företag, däribland innovativa uppstartsföretag och expanderande företag.

Programmets mål är inriktade på behov som identifierats genom ett omfattande samråd med berörda parter och en omfattande analys. Behovet av snabbare stödmekanismer, minskad

administrativ börda och större risktolerans har konsekvent dokumenterats i utvärderingar av politiken och samråd med berörda parter, vilket utgör en solid faktabas för den föreslagna strategin.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling Förordningen förväntas inte öka den administrativa bördan.

•Grundläggande rättigheter

Ej tillämpligt

4.BUDGETKONSEKVENSER

Initiativet har en budget på 115 miljoner EUR, som helt och hållet finansieras genom interna omfördelningar inom den nuvarande fleråriga budgetramen. Resurserna kommer att tas från befintliga program kopplade till försvarsindustrin och rymden, särskilt Europeiska försvarsfonden, programmet för europeisk försvarsindustri och EU:s rymdprogram. Syftet med detta budgetanslag är att hitta en balans mellan att minimera inverkan på befintliga program och att se till att resurserna kan utnyttjas fullt ut inom den ettåriga tidsramen för genomförandet för att driva på försvarsinnovation. Det är kalibrerat för att tillgodose de konstaterade finansieringsbehoven hos små och medelstora företag, däribland innovativa uppstartsföretag och expanderande företag, utveckla nya disruptiva produkter och ny disruptiv teknik för försvaret, göra det möjligt för programmet att uppnå påtagliga effekter samt stödja dessa företags tillväxt inom försvarssektorn och medlemsstaternas införande av innovativa försvarslösningar.

Dessa omfördelningar kommer inte att ha någon negativ inverkan på de befintliga programmens mål och genomförande, vilket säkerställer att pågående åtaganden och planerad verksamhet inom dessa program kan fortsätta som planerat. Tanken med omfördelningen är att upprätthålla de nuvarande programmens effektivitet och samtidigt göra det möjligt för detta riktade initiativ att tillgodose de brådskande behoven av försvarsinnovation. Unionsstöd som tillhandahålls inom ramen för programmet kommer i de flesta fall att gynna enheter som omfattas av andra försvars- och rymdprogram, men på ett snabbare och mer riktat sätt. Detta är särskilt relevant för Europeiska försvarsfonden, vars mål kommer att kompletteras med detta initiativ. När det gäller programmet för europeisk försvarsindustri kommer omfördelningen av budgeten dessutom från den del av budgeten som ursprungligen anslogs till stödåtgärder, främst inriktade på små och medelstora företag, så en kanalisering av denna finansiering genom Agile-programmet kommer att säkerställa ett effektivt och verkningsfullt unionsstöd till samma grupp tänkta stödmottagare. Slutligen kommer programmets stöd till nya disruptiva försvarslösningar för försvaret på rymdområdet även att ha en positiv spridningseffekt på EU:s rymdprogram och programmet för säker konnektivitet, vilket i slutändan kommer att bidra till unionens rymdpolitiska mål.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Genomförandet av Agile-programmet kommer att övervakas noga under 2027, med fokus på programmets förmåga att leverera snabb försvarsinnovation med stor genomslagskraft. Övervakningen kommer att omfatta viktiga aspekter såsom hur snabbt besluten fattas och tidsfristen för beviljande, deltagande av nya försvarsaktörer, däribland små och medelstora

företag, inklusive innovativa uppstartsföretag och expanderande företag, deltagande av enheter från associerade tredjeländer, särskilt Ukraina, och övergången från innovation till testning eller införande.

Kommissionen kommer att genomföra en riktad utvärdering i slutet av genomförandeperioden för att bedöma programmets effektivitet, ändamålsenlighet och EU-mervärde. De resultat som uppnås och lärdomar som dras skulle kunna ligga till grund för tankarna om EU:s framtida försvarsinnovationsprogram inom ramen för kommissionens förslag till flerårig budgetram från 2028 och framåt.

2026/0078 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av programmet för agil och snabb försvarsinnovation

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 173.3, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande7,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Det pågår återigen högintensiv krigföring på grund av Rysslands oprovocerade och oberättigade anfallskrig mot Ukraina, vilket är en existentiell utmaning för unionen som kräver en betydande och varaktig ökning av medlemsstaternas kapacitet att stärka sin försvarsförmåga och försvarsberedskap. Den långsiktiga försämringen av den regionala och globala säkerheten kräver en grundlig omvandling av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen så att den har förmåga att leverera innovativa försvarsprodukter i den omfattning och vid den tidpunkt som medlemsstaternas väpnade styrkor behöver, särskilt i krigstider.

(2)Medlemsstaterna åtog sig vid mötet mellan unionens stats- och regeringschefer i Versailles den 11 mars 2022 att stärka europeisk försvarsförmåga och öka försvarsutgifterna, fördjupa samarbetet genom gemensamma projekt och gemensam upphandling av försvarsförmågor, åtgärda brister, främja innovation samt stärka och utveckla europeisk försvarsindustri.

(3)Innovation är avgörande för att uppnå och stödja Europas försvarsberedskap, särskilt mot bakgrund av dagens ökande hot, systemkonkurrens och geopolitiska rivalitet. De ökande hoten har orsakat internationell kapprustning och global konkurrens på teknikområdet, där ny disruptiv teknik på områden som AI, kvantteknik, robotteknik, cyberteknik och rymdteknik spelar en avgörande roll för att upprätthålla strategiska fördelar och trovärdig avskräckning. För att uppnå det krävs snabb testning, validering och integrering av tekniken i försvarsförmågor samt ett kontinuerligt engagemang i ekosystemet för teknik och innovation.

(4)Kriget i Ukraina visar hur snabbt försvarstekniken utvecklas. Innovationscyklerna blir snabbare, vilket innebär att försvarsprodukter måste anpassas snabbt. Dessa

7EUT C, , s. .

förändringar omformar också dynamiken på slagfältet. Små och medelstora företag, inbegripet innovativa uppstartsföretag och expanderande företag, ofta med en bred civil bakgrund, spelar en nyckelroll när det gäller att stödja Ukrainas försvar och väpnade styrkor. De nya försvarsaktörerna bidrar med snabbare innovation, större flexibilitet, kostnadseffektiva lösningar och nya operativa idéer och processer. Till följd av detta är de på väg att bli en viktig drivkraft för omvandlingen av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. I den gemensamma vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030 betonas vikten av ett starkt ekosystem för teknisk innovation. Det är avgörande för att Europas försvarsindustri ska kunna hålla jämna steg med de snabba förändringarna inom modern krigföring.

(5)För övergripande stöd till samverkan inom forskning och utveckling (FoU) när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik har unionen inrättat Europeiska

försvarsfonden. Syftet är att Europeiska försvarsfonden, med en budget på 7,3 miljarder euro inom den fleråriga budgetramen för 2021–2027, ska främja konkurrenskraft, effektivitet och innovationskapacitet samt minska fragmenteringen inom den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Europeiska försvarsfonden är ett av de största FoU-programmen på försvarsområdet i Europa och stöder samverkan inom utveckling av de mest komplexa försvarssystemen, som ingen medlemsstat kan ha råd att utveckla på egen hand. Den stöder också utvecklingen av nya europeiska försvarsleveranskedjor. EU:s system för försvarsinnovation inrättades 2022 inom ramen för Europeiska försvarsfonden för riktat stöd till icke-traditionella försvarsaktörer, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, och för att minska hindren för marknadstillträde. EU:s system för försvarsinnovation omfattar flera initiativ, såsom riktade FoU-ansökningsomgångar, tjänster för företagsacceleration och kontaktförmedling, hackatoner och finansiering med eget kapital, som står för omkring 20 % av Europeiska försvarsfondens budget varje år. Dessa åtgärder har i betydande grad bidragit till den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen samt främjat försvarsinnovationskapaciteten i hela unionen. Dessutom ger Europeiska försvarsfondens BraveTech EU-initiativ ytterligare stöd till försvarsinnovatörer så att de gradvis får tillgång till finansiering vid sidan av tekniktestning och iterativa utvecklingscykler. Initiativet är inriktat på att utveckla lösningar som bygger på försvarsbehov som identifierats av Ukraina, vilket ger den ukrainska industrin en direkt möjlighet att samarbeta med EU:s försvarsinnovatörer.

(6)Tack vare förordningarna (EU) 2021/6958 och (EU) 2024/7959 kan Europeiska innovationsrådets (EIC) Accelerator stödja teknik med dubbla användningsområden och stimulera investeringar i försvarsteknik inom ramen för den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP). Dessutom möjliggör den här förordningen direkt stöd från EIC till försvarsteknik i form av direkt finansiering med eget kapital.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/695/oj).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795 av den 29 februari 2024 om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP), och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) 2021/523, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/241 (EUT L, 2024/795, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/795/oj ).

(7)Genom förordning (EU) 2025/265310 har det även införts riktade ändringar av förordning (EU) 2021/69711, särskilt avseende åtgärder för omvälvande försvarsteknik. Ändringarna ger i synnerhet möjlighet att i arbetsprogrammet definiera de lämpligaste formerna för kriterier och förfaranden för urval och tilldelning för varje ansökningsomgång. Genom förordning (EU) [hänvisning till omnibuspaketet om försvarsberedskap] har det dessutom införts ytterligare ändringar av förordning (EU) 2021/697, så att alla ansökningsomgångar inom ramen för Europeiska försvarsfonden omfattas, särskilt de som riktar sig till små och medelstora företag.

(8)Utöver dessa omfattande insatser bör ett nytt program inrättas (Agile-programmet, programmet) för att små och medelstora företag, inbegripet innovativa uppstartsföretag och expanderande företag, i den mån de ryms inom definitionen av små och medelstora företag, ska erhålla ett snabbt, agilt och riktat stöd så att de kan utveckla innovativa försvarslösningar. Programmet bör inriktas på att stödja utvecklingen av nya disruptiva produkter och ny disruptiv teknik för försvaret upp till en hög teknisk mognadsgrad, inbegripet anpassning av civil teknik för försvarstillämpningar, för att tillgodose de mest akuta förmågeutvecklingsbehoven i medlemsstaterna och associerade tredjeländer, särskilt försvarslösningar till låg kostnad.

(9)För att EU:s budget ska kunna genomföras effektivt kommer Agile-programmet fullt ut att komplettera befintliga EU-instrument som stöder försvarsinnovation. EU:s system för försvarsinnovation stöder icke-traditionella försvarsaktörer inom den bredare ramen för Europeiska försvarsfonden, inbegripet FoU-bidrag till konsortier och andra stödåtgärder som riktar sig till enskilda enheter (företagsaccelerator, kontaktförmedling). Hedi, knutpunkten för försvarsinnovation, förvaltas av Europeiska försvarsbyrån (EDA) och främjar samarbete mellan medlemsstaterna om försvarsinnovation. EIC är ett viktigt innovationsprogram på EU-nivå för att identifiera, utveckla och skala upp banbrytande teknik och disruptiv innovation. Till följd av antagandet av förordning (EU) 2025/2653 kommer STEP:s expansionsstödordning inom ramen för EIC att tillhandahålla direkt finansiering med eget kapital för att hjälpa försvarsföretag och företag med dubbla användningsområden att skala upp sina innovationer. Agile-programmet åtgärdar en tydlig lucka, eftersom det kommer att erbjuda ett effektivt, direkt stöd till enskilda små och medelstora företag, inbegripet innovativa uppstartsföretag och expanderande företag, för utveckling av innovativa lösningar och införande av dessa i medlemsstaterna och industrin, samt mycket korta tilldelningsfrister och en tydlig koppling till medlemsstaternas förmågebehov. Det bör därför kunna ge unionen möjlighet att testa nya strategier för stöd till försvarsinnovation, samtidigt som det kompletterar befintliga EU-instrument inom olika mognadsnivåer, konsortiestorlekar, tidsramar och tekniska områden. Den snabba utvecklingen av hoten på försvarsområdet kräver en övergång till en mer flexibel strategi så att innovativa företag (särskilt små och medelstora företag, inbegripet innovativa uppstartsföretag och expanderande företag) snabbt kan hantera identifierade förmågeutmaningar. Programmet bör därför ge

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2653 av den 19 december 2025 om ändring av förordningarna (EU) 2021/694, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697, (EU) 2021/1153 och (EU) 2024/795 vad gäller incitament till försvarsrelaterade investeringar i EU:s budget för genomförande av ReArm Europe (EUT L, 2025/2653, 22.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/2653/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092 (EUT L 170, 12.5.2021,

s.149, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/697/oj ).

prioritet till innovationsverksamhet som baseras på de utmaningar som identifierats, med snabba iterationscykler som är direkt kopplade till medlemsstaternas prioriterade operativa krav.

(10)Agile-programmet bör särskilt syfta till att i betydande grad snabba upp innovationscyklerna för sådana försvarsprodukter och försvarsteknik med hög disruptiv potential som förväntas kunna användas fullt ut inom de kommande 1–3 åren. Programmet bör ge innovatörer största möjliga flexibilitet att lägga fram nya lösningar, även från enskilda rättsliga enheter, samtidigt som man kan lägga ut specifika uppgifter på underentreprenad eller samarbeta med andra enheter under genomförandet.

(11)Det är dock fortfarande klyftan mellan framgångsrik innovation och operativt införande av de väpnade styrkorna i medlemsstater och associerade tredjeländer som är den strukturella utmaningen för europeiska små och medelstora försvarsföretag, inbegripet innovativa uppstartsföretag och expanderande företag. För att komma till rätta med denna lucka bör programmet anpassas efter medlemsstaternas och de associerade tredjeländernas verkliga och prioriterade försvarsbehov. På så sätt bör programmet stödja de väpnade styrkornas och försvarsindustrins införande av innovationslösningar, särskilt huvudentreprenörer och underleverantörer i första ledet. Programmet bör inrätta ett påskyndat förfarande så att unionen kan stödja testning och införande av innovativa stödmekanismer som tillgodoser de mest akuta kraven för försvarsberedskap, inbegripet till stöd för europeiska flaggskeppsinitiativ för beredskap.

(12)I detta syfte bör programmet stödja verksamhet som inbegriper fälttestning, experiment och demonstrationer. Verksamheten bör göra det möjligt för enheter att validera innovativa lösningar under realistiska operativa förhållanden och generera återkoppling i realtid som kan användas för att förfina och förbättra lösningarna genom en iterativ process. Medlemsstaternas aktiva deltagande är avgörande i alla skeden av processen, från fastställande av testkrav till bedömning av demonstrerade förmågor. Det bidrar till att skapa trovärdiga efterfrågesignaler och underlätta efterföljande upphandlingsbeslut. Dessutom kan programmet stödja införandet av ny teknik och nya produkter genom att aggregera efterfrågan och använda innovativa upphandlingsmekanismer, såsom innovationspartnerskap. Gemensamma plattformar och tjänster kan också utvecklas för att tillgodose gemensamma operativa behov för flera slutanvändare.

(13)Rymdbaserade förmågor har blivit oumbärliga stödresurser för moderna försvars- och

säkerhetsinsatser och tillhandahåller kritiska funktioner såsom underrättelseverksamhet, övervakning och spaning, säker kommunikation, positionsbestämning, navigering och tidsbestämning samt tidig varning. Med anledning av de väpnade styrkornas ökande beroende av rymdbaserade tillgångar, i kombination med rymdinfrastrukturens växande sårbarhet mot hot, är det dessutom en strategisk prioritering att den europeiska rymdsektorn är resilient och responsiv. Rymden identifieras i vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030 som en viktig strategisk stödresurs inom de prioriterade förmågeområden som fastställts av EU och dess medlemsstater, och i färdplanen för försvarsberedskap föreslås en europeisk rymdförsvarssköld som ett potentiellt flaggskeppsinitiativ. Rymdteknikens och rymdtjänsternas dubbla användningsområden innebär att innovation inom rymdsektorn får direkta och omedelbara konsekvenser för försvarsförmågorna och att försvarsdriven efterfrågan kan snabba upp utvecklingen och kommersialiseringen av europeisk rymdteknik. Programmet bör därför stödja utvecklingen av innovativa

rymdbaserade och rymddrivna försvarsförmågor, genom att inkludera nya aktörer och icke-traditionella aktörer, för att stärka unionens strategiska oberoende i rymden samt den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Det inbegriper bidrag till utvecklingen av en framtida jordobservationstjänst för statlig användning (EOGS) med autonoma, resilienta och försvarsmässiga jordobservationsförmågor. Programmet bör också stödja sådan verksamhet på rymdområdet som snabbar upp medlemsstaternas och EU:s införande av rymdbaserade försvarsförmågor i linje med rymdprogrammet, programmet för säker konnektivitet eller gällande verksamheten vid Europeiska unionens satellitcentrum (SatCen) och samtidigt vara förenligt med relevanta rymdrelaterade EU-initiativ.

(14)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta arbetsprogrammen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/201112. För att säkerställa ett snabbt antagande av arbetsprogrammen och, i slutändan, genomförandet av programmet till förmån för det europeiska ekosystemet av små och medelstora företag på försvarsområdet, bör kommissionen kunna använda det rådgivande förfarandet enligt artikel 4 i ovannämnda förordning.

(15)Arbetsprogrammet bör fastställa vilka utmaningar som finns och definiera dessa i form av ansökningsomgångar som tillgodoser specifika försvarsbehov som identifieras i samordning med medlemsstaterna inom ramen för en strukturerad process, så att de projekt som får stöd motsvarar medlemsstaternas verkliga och prioriterade försvarsbehov. I detta syfte får arbetsprogrammet även bygga på bidrag från de främsta industrierna och Europeiska försvarsbyrån för att tillgodose specifika, uppdragsdrivna förmågebehov. I samtliga fall bör man prioritera de utmaningar som får bredast möjliga stöd från medlemsstaterna, återspeglar en verklig gemensam efterfrågan och strategisk anpassning och bidrar till försvarsberedskapen i EU som helhet. För att täcka hela innovationsskalan bör programmet även omfatta ansökningsomgångar som omfattar bredare mål för försvarsinnovation. Vid urvalet av projekt inom ramen för sådana ansökningsomgångar och utmaningar bör kommissionen säkerställa att programmet bidrar till att stärka den försvarsindustriella kapaciteten i hela unionen och till att hantera akuta och varaktiga hot.

(16)Syftet med programmet är att stödja innovationsinsatser från icke-traditionella försvarsaktörer, främst små och medelstora företag, inbegripet innovativa uppstartsföretag och expanderande företag. Genom riktat stöd syftar programmet till att snabba upp mognaden och finjusteringen av företagens disruptiva teknik och produkter så att de kommer närmare marknaden, vilket i slutändan ökar deras konkurrenskraft och tillväxt.

(17)Eftersom Agile-programmet syftar till att stödja innovationskapaciteten i unionens försvarsindustri bör endast rättsliga enheter som är etablerade i EU eller associerade tredjeländer och som inte kontrolleras av icke-associerade tredjeländer eller enheter i icke-associerade tredjeländer vara stödberättigade. För att skydda unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhets- och försvarsintressen bör dessutom infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som tillhör de mottagare och underleverantörer

som deltar i en åtgärd vilken får stöd genom programmet vara belägna på en medlemsstats eller ett associerat tredjelands territorium under hela den tid som

12Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter .

åtgärden pågår, och mottagarna bör ha sina strukturer för verkställande ledning i EU eller i ett associerat tredjeland. För att skydda de väsentliga säkerhets- och försvarsintressena bör dessa kriterier för stödberättigande också gälla för finansiering som tillhandahålls genom upphandling.

(18)Interimsutvärderingen av Europeiska försvarsfonden har visat att den administrativa börda och tid som krävs för att lämna garantier när en mottagare som är etablerad i EU kontrolleras av ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland oförenliga med den snabba takt och flexibilitet som krävs för att effektivt genomföra programmet. För att hantera denna utmaning och underlätta ett snabbt genomförande av programmet bör det inte vara tillåtet att medge undantag från principen att en mottagare inte får kontrolleras av enheter som är etablerade utanför EU eller associerade länder. Erfarenhet från tidigare försvarsindustriprogram visar även att tillhandahållandet av garantier leder till ytterligare förfarandemässig komplexitet och längre utvärderingsperioder, samtidigt som det är osannolikt att avskaffandet av detta undantag i betydande grad påverkar antalet stödberättigade enheter.

(19)För att säkerställa att medlemsstaternas väpnade styrkor kan dra nytta av avancerad teknik och innovation bör programmet kunna ge incitament för att locka små och medelstora företag, inbegripet innovativa uppstartsföretag och expanderande företag, som är etablerade utanför EU eller associerade tredjeländer men som har potential att i betydande grad bidra till att uppnå programmets mål. I detta syfte bör vissa förfaranden för tilldelning kunna identifieras i arbetsprogrammet i enlighet med vilka sådana små och medelstora företag får delta i Agile-programmet även om de ännu inte uppfyller de krav för stödberättigande som rör etablering av dessa eller etablering av deras verkställande ledning i EU eller ett associerat tredjeland (incitamentsinsats). Enligt denna strategi beviljas mottagarna ett tillfälligt och villkorat undantag från sådana krav för stödberättigande, vilka de måste uppfylla inom den tidsfrist som anges i det rättsliga åtagandet om unionsstöd. Unionens ekonomiska intressen bör på vederbörligt sätt skyddas, och utbetalningar bör inte göras förrän kraven för stödberättigande är uppfyllda, senast vid utgången av undantagsperioden.

(20)För att det avsedda syftet med incitamentsinsatsen ska kunna uppnås bör det vara möjligt att göra undantag från det krav för stödberättigande enligt vilket mottagarna ska vara etablerade och ha sin struktur för verkställande ledning i EU eller ett associerat tredjeland för att få unionsstöd, förutsatt att ett sådant stöd specifikt syftar till att underlätta uppfyllandet av kraven för stödberättigande, inbegripet genom att täcka kostnaderna för att omlokalisera företaget eller etablera dess struktur för verkställande ledning i EU eller ett associerat tredjeland.

(21)Med tanke på att de åtgärder som får stöd inom ramen för Agile-programmet måste genomföras på kort tid, samtidigt som den administrativa bördan för de sökande minimeras, bör finansiering som inte är kopplad till kostnader, eller förenklade kostnadsalternativ, inbegripet enhetsbelopp, användas när unionsstödet tillhandahålls i form av ett bidrag. Unionsstöd bör endast ges i form av ersättning av faktiska stödberättigande kostnader om målen för en särskild åtgärd inte kan uppnås på något annat sätt.

(22)Försvarsindustrisektorn följer inte de konventionella regler och affärsmodeller som styr mer traditionella marknader. Efterfrågan kommer nästan enbart från nationella regeringar, vilka också kontrollerar all anskaffning av försvarsrelaterade produkter och försvarsrelaterad teknik, inbegripet export. Därför deltar inte försvarsindustrin, särskilt

inte små och icke-traditionella försvarsinnovatörer, i omfattande självfinansierade innovationsprojekt, och medlemsstater och associerade tredjeländer finansierar ofta alla relaterade kostnader fullt ut. Dessutom möter dessa aktörer ihållande hinder när det gäller att få tillgång till finansiering, inbegripet medfinansiering, särskilt privat finansiering till investeringar, på grund av de risker som marknadsaktörerna förknippar med sådana investeringar. Med tanke på det trängande behovet av att öka investeringarna i unionens försvarssektor är det därför mycket viktigt att mobilisera offentliga investeringar i försvarsinnovation. Eftersom dessa åtgärder annars inte skulle vidtas förefaller det motiverat att unionens ekonomiska stöd kan täcka upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna för åtgärder som är stödberättigande inom ramen för Agile-programmet.

(23)För att ytterligare förenkla och snabba upp inlämnings- och utvärderingsprocessen bör unionsstödet tillhandahållas inom ramen för ett särskilt förfarande för utvärdering, som inbegriper vissa kontroller efter det att beslutet om tilldelning har fattats. De sökande bör uppmanas att lämna in förslag jämte en kort sammanfattning. Sammanfattningen bör utvärderas innan förslagen utvärderas i sin helhet och jämföras med de relevanta kriterier för tilldelning som anges i arbetsprogrammet. Syftet med strategin är att minska den administrativa bördan för de sökande och skapa ekonomisk säkerhet så snart som möjligt, samtidigt som en rimlig nivå av ekonomisk eller rättslig risk för unionen accepteras, i proportion till de mål som eftersträvas. Unionens ekonomiska intressen bör på vederbörligt sätt skyddas, och ingen finansiering bör tillhandahållas innan utvärderingen har fullbordats i sin helhet.

(24)I samma syfte bör det vara möjligt att göra undantag från vissa skyldigheter enligt förordning (EU, Euratom) 2024/2509 när det gäller innehållet i bidragsansökningarna, kriterierna för urval och förfarandet för utvärdering. Det gör det möjligt att fatta beslut om tilldelning och underteckna bidragsavtalet på grundval av en preliminär bedömning av kriterierna för stödberättigande och urval, särskilt med stöd av de sökandes försäkringar på heder och samvete, även när det gäller kontrollkraven. Kommissionen bör fatta beslut om tilldelning utan dröjsmål och fullborda den slutliga utvärderingen av de relevanta kriterierna inom fyra månader efter sista ansökningsdag. Unionens ekonomiska intressen bör på vederbörligt sätt skyddas, och utbetalningar bör inte göras förrän den slutliga utvärderingen har fullbordats.

(25)Som ett alternativ till det påskyndade förfarandet för utvärdering, och i syfte att ge unionen möjlighet att stödja innovationslösningar utan någon inledande konstgjord begränsning eller inskränkning av unionsstödets specifika form, bör Agileprogrammet tillåta en mer flexibel och tillgänglig strategi för identifiering, urval och stöd när det gäller innovativa projekt och idéer, inbegripet genom instrumentneutrala förfaranden för tilldelning. Inom ramen för en sådan strategi bör idéerna bedömas och väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till målen för Agile-programmet. Det lämpligaste och effektivaste instrumentet för budgetgenomförande inom ramen för programmet, om det så handlar om bidrag, upphandling eller någon annan form av stöd, bör fastställas först efter urvalet, på grundval av särskilda egenskaper, krav och förtjänster inom det enskilda projektet.

(26)För att programmet ska förbli attraktivt för ett bredare spektrum av potentiella sökande och för att åtgärda en befintlig lucka i försvarsinnovationscykeln är det nödvändigt och proportionellt att tillåta att kostnader som uppkommit innan bidragsansökan lämnas in berättigar till stöd, i enlighet med artikel 196.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Agile-programmet är inriktat på utvecklingsverksamhet i sen fas som överbryggar den kritiska klyftan mellan kommersialisering och upphandling, så att nya disruptiva

produkter och ny disruptiv teknik för försvaret kan nå marknadsmognad och operativt införande. Innovativa företag, särskilt små och medelstora företag, initierar och självfinansierar ofta utvecklingsarbete innan formella finansieringsmöjligheter finns tillgängliga. Med detta kan programmet stödja kritiska innovationsåtgärder som inletts upp till tre månader innan ansökningsomgången för EU-stöd avslutades och snabba upp fullbordandet av åtgärderna, vilket säkerställer resultat i rätt tid så att de mest akuta utmaningar som medlemsstaternas och associerade tredjeländers väpnade styrkor står inför kan hanteras.

(27)I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG13 föreskrivs ett särskilt undantag från de skyldigheter som föreskrivs för kontrakt som tilldelas inom ramen för vissa samarbetsprogram som bygger på forskning och utveckling. När direktiv XXX [omnibusdirektivet 2025/0177 (COD)] har antagits tydliggörs genom direktivet om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet att forsknings- och utvecklingsprojekt som förvaltas av EU:s institutioner eller organ, samt genomförs i enlighet med unionens regler och finansieras genom unionens budget, utgör ett gemensamt samarbetsprogram mellan minst två medlemsstater som kan fortsätta under faserna efter forsknings- och utvecklingsfasen. I ett sådant fall får även kontrakt som tilldelats inom ramen för uppföljningsprogrammet uteslutas. Undantaget gäller särskilt kontrakt som tilldelas inom ramen för projekt som får stöd av Agile-programmet.

(28)För att säkerställa skyddet för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter på erforderlig nivå är det viktigt att miniminormerna för industrisäkerhet iakttas när säkerhetsskyddsklassificerade finansieringsavtal undertecknas. I det syftet, och i enlighet med tillämpliga nationella lagar, bör de medlemsstater och associerade tredjeländer på vars territorium mottagarna är etablerade inrätta en säkerhetsram, inbegripet säkerhetsanvisningar för projekt och en tillhörande handbok om säkerhetsklassificering, i de fall där genomförandet av Agile-programmet innefattar eller genererar information som motiverar en säkerhetsskyddsklassificering.

(29)Denna förordning bör tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av EU:s konkurrensregler, särskilt artiklarna 101–109 i EUF-fördraget samt de rättsakter som ger verkan åt dessa artiklar.

(30)Med tanke på det brådskande behovet av stöd till viktiga investeringar i försvarsförmågor och särskilt försvarsinnovation mot bakgrund av akuta geopolitiska utmaningar är det lämpligt att föreskriva ett undantag från den åttaveckorsperiod som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till EU-fördraget, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och

fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. På samma grund bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts

i Europeiska unionens officiella tidning.

(31)Det är lämpligt att fastställa en preliminär finansieringsram för Agile-programmet.

(32)Förordning (EU, Euratom) 2024/250914 är tillämplig på programmet. I den förordningen fastställs reglerna för fastställandet och genomförandet av unionens

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

allmänna budget, inklusive regler om bidrag, priser, icke-finansiella donationer, upphandling, indirekt förvaltning, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(33)I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordningar (EU, Euratom) 2024/2509 och (EU, Euratom) nr 883/201315, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9516, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9617 och rådets förordning (EU) 2017/193918 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, återkrav av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner.

(34)I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens finansiella intressen enligt direktiv (EU) 2017/137119.

(35)I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska varje person eller enhet som tar emot unionsmedel samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel beviljar likvärdiga rättigheter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas programmet för agil och snabb försvarsinnovation (Agileprogrammet) för perioden 1 januari 2027–31 december 2027 samt fastställs dess mål och budget, formerna för finansiering inom ramen för programmet och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/883/oj ).

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska

gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1,

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1995/2988/oj ).

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/2185/oj ).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1939/oj).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2017/1371/oj ).

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.rättslig enhet: juridisk person som har inrättats och erkänts som sådan enligt unionsrätten, nationell rätt eller internationell rätt, inklusive strukturer för europeiska försvarsmaterielprogram (Seap) inrättade i enlighet med förordning (EU) 2025/2643, som har rättskapacitet och kapacitet att handla för egen räkning, utöva rättigheter och omfattas av skyldigheter, eller en enhet som inte har någon rättskapacitet och som avses i artikel 200.2 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.kontroll: förmåga att utöva avgörande inflytande över en rättslig enhet, antingen direkt eller indirekt genom en eller flera mellanliggande rättsliga enheter.

3.försvarsprodukt: varor, tjänster och byggentreprenader som omfattas av artikel 2 i direktiv 2009/81/EG.

4.ny disruptiv produkt eller teknik för försvaret: försvarsprodukt eller försvarsteknik som ger upphov till en genomgripande förändring, inbegripet ett paradigmskifte när det gäller koncept och genomförande inom försvarsområdet, bland annat genom att befintlig försvarsteknik ersätts eller blir förlegad, och som förväntas kunna nyttjas fullt ut i slutet av åtgärden.

5.små och medelstora företag: små och medelstora företag enligt definitionen i artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG.

6.bakgrundsinformation: information som är nödvändig eller användbar för genomförandet av programmet och som genererats före eller utanför ramen för åtgärden samt tillhandahållits och använts för åtgärdens syften.

7.förgrundsinformation: data, sakkunskap eller information som genereras inom ramen för programmets verksamhet, oavsett form eller karaktär.

Artikel 3

Mål

1.Programmets allmänna mål är att stödja snabb innovationskapacitet hos små och medelstora företag, inbegripet innovativa uppstartsföretag och expanderande företag, i syfte att stödja ett snabbt tillhandahållande av nya disruptiva produkter och ny disruptiv teknik för försvaret för att hantera de snabbt föränderliga utmaningar som medlemsstaternas väpnade styrkor just nu står inför, särskilt de som beror på Rysslands anfallskrig mot Ukraina, med inriktning på kostnadseffektivitet. Programmet ska därigenom främja konkurrenskraften hos den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och bidra till att stärka unionens försvarsberedskap och samtidigt minska det strategiska beroendet av ickeassocierade tredjeländer.

2.Programmet har följande särskilda mål:

a)I betydande grad snabba upp innovationscyklerna för nya disruptiva produkter och ny disruptiv teknik för försvaret som utvecklas i hela unionen av små och medelstora företag, inbegripet uppstartsföretag, med beaktande av medlemsstaternas brådskande behov och med utnyttjande av innovationspotentialen hos unionens industri som helhet.

b)Stödja införandet av nya disruptiva produkter och ny disruptiv teknik för försvaret som utvecklats av små och medelstora företag, inbegripet innovativa uppstartsföretag och expanderande företag, av medlemsstaternas väpnade styrkor och europeiska försvarsindustriella huvudentreprenörer, samt deras expansion i hela Europa, och därigenom stärka det tekniska försprånget för medlemsstaternas väpnade styrkor och förbättra resiliensen och försörjningstryggheten för sådana försvarsprodukter och sådan försvarsteknik i hela EU.

Artikel 4

Budget

1.Den vägledande finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 1 januari 2027–31 december 2027 ska vara 115 000 000 EUR i löpande priser.

2.Budgetåtaganden för verksamhet som sträcker sig över mer än ett budgetår får delas upp på ett antal år i årliga delåtaganden.

3.Anslag får föras in i unionens budget efter 2027 för att täcka nödvändiga utgifter och för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som inte fullbordats när programmet avslutas liksom utgifter som omfattar kritiska operativa verksamheter och tjänster.

4.Den finansieringsram som avses i punkt 1 och de belopp för ytterligare medel som avses i artikel 5 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inbegripet utformning, inrättande, testning och certifiering, drift och förvaltning av institutionella it-system och it-plattformar, samt informations- och kommunikationsinsatser, inbegripet institutionell kommunikation om unionens politiska prioriteringar, samt alla andra kostnader för tekniskt och administrativt bistånd eller utgifter relaterade till personal som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av programmet.

Artikel 5

Ytterligare medel

1.Medlemsstaterna, EU:s institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter får göra ytterligare ekonomiska eller icke-ekonomiska bidrag tillgängliga för programmet eller någon av dess särskilda verksamheter eller mål som anges i artikel 3. Ytterligare ekonomiska bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d eller e eller i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.Medel som tilldelats medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får, på begäran av den berörda medlemsstaten, överföras till programmet med förbehåll för de villkor som fastställs i de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2021/1060. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 första stycket a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 eller indirekt i enlighet med led c i det stycket. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten. Om kommissionen inte har ingått något rättsligt åtagande inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning för ytterligare belopp som på detta sätt gjorts tillgängliga för programmet, får de motsvarande outnyttjade beloppen, på den berörda

medlemsstatens begäran, föras tillbaka till ursprungsprogrammen, i enlighet med villkoren i förordning (EU) 2021/1060.

Artikel 6

Alternativ, kombinerad och kumulativ finansiering

1.Programmet ska genomföras i samverkan med andra unionsprogram. En åtgärd som har fått unionsbidrag från ett annat program får också ta emot ett bidrag inom ramen för programmet. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas på motsvarande bidrag, alternativt får en enda uppsättning regler tillämpas på alla bidrag, och ett enda rättsligt åtagande får ingås. Om bidraget från unionen baseras på stödberättigande kostnader får det kumulativa stödet från unionens budget inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och det får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2.Förfaranden för tilldelning inom ramen för programmet får genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning gemensamt med medlemsstaterna, EU:s institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter, under förutsättning att skyddet av unionens ekonomiska intressen säkerställs. Sådana förfaranden ska omfattas av en enda uppsättning regler och leda till att ett enda rättsligt åtagande ingås. För detta ändamål får partnerna i det gemensamma förfarandet för tilldelning göra medel tillgängliga för programmet i enlighet med artikel 5 i denna förordning, alternativt får partnerna anförtros genomförandet av förfarandet för tilldelning, i tillämpliga fall i enlighet med artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Vid tillämpning av artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får utvärderingskommittén i gemensamma förfaranden för tilldelning delvis bestå av ledamöter som är företrädare för partnerna i det förfarandet.

Artikel 7

Tredjeländer som är associerade till programmet

1.Programmet får öppnas för deltagande av följande tredjeländer genom fullständig eller partiell associering till programmet, i enlighet med de mål som fastställs i artikel 3 och i enlighet med relevanta internationella avtal eller beslut som antagits inom ramen för dessa avtal och som är tillämpliga på följande:

a)Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

b)Ukraina, i enlighet med villkoren i associeringsavtalet mellan EU och Ukraina.

2.Associeringsavtalen för deltagande i programmen med de länder som avses i artikel 7.1 ska

a)säkerställa en rättvis balans mellan bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i programmet,

b)fastställa villkoren för deltagande i programmet, inklusive beräkning av ekonomiska bidrag, i form av ett driftsbidrag och en deltagaravgift, till enskilda program och till allmänna administrativa kostnader,

c)inte ge tredjelandet någon befogenhet att fatta beslut som rör programmet,

d)garantera unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen,

e)i förekommande fall, säkerställa skyddet av unionens intressen i fråga om säkerhet och allmän ordning.

3.Vid tillämpning av led d ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs enligt förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och garantera att verkställighetsbeslut som ålägger en betalningsskyldighet på grundval av artikel 299 i EUF-fördraget, samt domar och beslut från Europeiska unionens domstol, är verkställbara och säkerställa att dess behöriga myndigheter samarbetar med Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) vid utredning och lagföring av brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen i enlighet med tillämpliga internationella avtal och andra tillämpliga regler.

Artikel 8

Genomförande av och former för unionsfinansiering

1.Programmet ska genomföras i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, genom direkt förvaltning eller genom indirekt förvaltning med de enheter som avses i artikel 62.1 c i den förordningen.

2.Unionsfinansiering får tillhandahållas i olika former i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

3.I enlighet med artikel 196.2 a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får ekonomiska bidrag, när så är relevant och nödvändigt för genomförandet av en åtgärd, täcka åtgärder som inletts och kostnader som uppkommit före den dag då förslaget till åtgärderna lämnades in, under förutsättning att åtgärderna inte inleddes mer än tre månader innan ansökningsomgången avslutades och inte fullbordats innan bidragsöverenskommelsen undertecknas.

4.Om unionsfinansiering tillhandahålls i form av ett bidrag ska finansieringen tillhandahållas som finansiering som inte är kopplad till kostnader eller som förenklade kostnadsalternativ, i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Finansiering får tillhandahållas i form av ersättning av faktiskt uppkomna stödberättigande kostnader endast om målen för en åtgärd inte kan uppnås på annat sätt.

5.I enlighet med artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får utvärderingskommittén helt eller delvis bestå av oberoende externa experter.

Artikel 9

Stödberättigande

1.Kriterierna för stödberättigande ska fastställas för att stödja uppnåendet av de mål som fastställs i artikel 3, i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, och ska gälla alla förfaranden för tilldelning inom ramen för programmet.

2.När det gäller förfaranden för tilldelning inom ramen för direkt och indirekt förvaltning kan en eller flera av följande rättsliga enheter vara berättigade till unionsfinansiering:

a)Enheter som är etablerade i en medlemsstat.

b)Enheter som är etablerade i ett associerat tredjeland.

c)Internationella organisationer.

3.För åtgärder som får stöd inom ramen för programmet enligt i artikel 10, med undantag för åtgärder som avses i artikel 10.1 d, ska mottagarna av unionsfinansiering vara små och medelstora företag, inbegripet innovativa uppstartsföretag och expanderande företag, och uppfylla kraven för stödberättigande

iden här artikeln.

4.Med undantag för sådana åtgärder som avses i artikel 10.1 c ska mottagarna vara etablerade i EU eller ett associerat tredjeland och ha sina strukturer för verkställande ledning i EU eller ett associerat tredjeland.

5.Mottagarna får inte vara föremål för kontroll av ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland.

6.Infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som tillhör mottagarna av unionsfinansiering, vilka används för den finansierade åtgärden, ska vara belägna på en medlemsstats eller ett associerat tredjelands territorium under hela den tid som åtgärden pågår.

7.De mottagare av unionsfinansiering som deltar i en åtgärd och som inte har några lättillgängliga alternativ eller relevant infrastruktur eller relevanta anläggningar, tillgångar eller resurser i unionen eller i ett associerat tredjeland får använda sin infrastruktur eller sina anläggningar, tillgångar eller resurser som är belägna eller förvaras utanför medlemsstaternas eller de associerade tredjeländernas territorier, under förutsättning att användningen inte strider mot EU:s och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen, inbegripet iakttagandet av principen om goda grannförbindelser, och är förenlig med de mål som anges i artikel 3. Kostnaderna för verksamhet som använder sådan infrastruktur eller sådana anläggningar, tillgångar eller resurser ska inte berättiga till stöd från programmet.

8.Rättsliga enheter får anses uppfylla de villkor för stödberättigande som anges i denna punkt om de har uppfyllt likvärdiga villkor enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/109220, (EU) 2021/69721, (EU) 2023/152522 eller (EU) 2023/241823 eller enligt förordning (EU) 2025/110624 och förutsatt att inga senare ändringar ger anledning att ifrågasätta att dessa villkor är uppfyllda.

20Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1092 av den 18 juli 2018 om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationsförmågan inom unionens försvarsindustri (EUT L 200, 7.8.2018, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1092/oj ).

21Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 149, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/697/oj ).

22Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1525 av den 20 juli 2023 om stöd för ammunitionstillverkning (EUT L 185, 24.7.2023, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/1525/oj).

23Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2418 av den 18 oktober 2023 om inrättande av ett instrument för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa) (EUT L, 2023/2418, 26.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2418/oj ).

24Rådets förordning (EU) 2025/1106 av den 27 maj 2025 om inrättande av instrumentet säkerhetsaktion för Europa (Safe) genom förstärkning av den europeiska försvarsindustrin (EUT L, 2025/1106, 28.5.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/1106/oj).

9.Vid förfaranden för tilldelning ska följande åtgärder inte berättiga till finansiering:

a)Åtgärder eller delar av åtgärder som redan finansieras fullt ut av andra offentliga eller privata källor, med undantag av bidrag från unionen inom ramen för sådana synergiåtgärder som avses i artikel 6.

b)Åtgärder för utveckling av produkter och teknik vars användning, utveckling eller produktion är förbjuden enligt tillämplig internationell rätt.

Artikel 10

Åtgärder inom ramen för Agile-programmet

1.Åtgärder som är berättigade till finansiering inom ramen för programmet ska genomföra de mål som anges i artikel 3 och får vara utformade på något av följande sätt, eller en kombination av dessa:

a)Stöd till snabb utveckling av nya disruptiva produkter och ny disruptiv teknik för försvaret, inbegripet när det bygger på integrering och anpassning till försvarsändamål av civil teknik som kan ha dubbla användningsområden.

b)Stöd till marknadsinförande av nya disruptiva produkter eller ny disruptiv teknik för försvaret, inbegripet genom särskilda och iterativa fälttester och demonstrationer samt stöd till aggregering av efterfrågan.

c)Stöd till inrättande av en enhet eller dess struktur för verkställande ledning i EU eller ett associerat tredjeland för ett effektivt genomförande av åtgärder enligt leden a och b.

d)Stöd till åtgärder som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av åtgärder enligt leden a och b, inbegripet men inte begränsat till kvalificering, certifiering, tillgång till infrastruktur, tillgång till innovation inom tillverkningskapacitet och tillverkningsprocesser, kompetensutveckling, upphandling av studier och verksamhet för att bygga upp och stärka ekosystem.

2.Programmet får tillhandahålla stöd till åtgärder som omfattar en snabb uppgradering av befintliga produkter och befintlig teknik, förutsatt att användningen av befintlig information, immateriell egendom eller andra rättigheter som är nödvändiga för att utföra åtgärden inte är föremål för någon begränsning direkt av ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland, eller indirekt via en eller flera mellanliggande rättsliga enheter, som förhindrar ett effektiv genomförande av åtgärden.

3.Programmets mottagare ska, om så är möjligt och lämpligt, skyndsamt få tillgång till EU:s test- och experimentanläggningar och till företagsacceleratorn inom EU:s system för försvarsinnovation.

Artikel 11

Kriterier för tilldelning

1.Om så är relevant och lämpligt beroende på typ av förfarande för tilldelning, och i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, ska kriterier för tilldelning fastställas i de arbetsprogram som avses i artikel 16 med beaktande av följande principer:

a)Disruptiv potential.

b)Förslagets kvalitet och förmåga att genomföra åtgärden.

c)Inverkan på försvarsområdet, med beaktande av medlemsstaternas och associerade tredjeländers behov, inbegripet kostnadseffektivitet, ett snabbt tillhandahållande och operativ marknadsmognad.

2.Det arbetsprogram som avses i artikel 16 ska fastställa ytterligare uppgifter om tillämpningen av de kriterier för tilldelning som fastställs i punkt 1, med beaktande av målen för ansökningsomgången samt förfarandet för urval och utvärdering.

Artikel 12

Förfaranden för urval och tilldelning

1.I syfte att säkerställa att åtgärderna enligt artikel 10 kan genomföras effektivt utan onödigt dröjsmål får arbetsprogrammet identifiera förfaranden för tilldelning, inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning, som omfattas av ett snabbt och förenklat förfarande för tilldelning.

2.Med avvikelse från artiklarna 199, 201 och 203 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 om bidrag och artikel 170.1 b och c och 170.2 om upphandling får följande villkor tillämpas för sådana förfaranden för tilldelning som anges i arbetsprogrammet:

a)Begränsning av kraven för beslutet om tilldelning och ingåendet av rättsliga åtaganden till en preliminär utvärdering av kriterierna för tilldelning och uteslutning, varvid beslutet om tilldelning får fattas uteslutande på grundval av sökandenas och anbudsgivarnas försäkran på heder och samvete om kriterier för urval och stödberättigande, särskilt när det gäller kontroll, utan krav på motsvarande styrkande handlingar under den preliminära utvärderingen. Kommissionen ska fullborda den slutliga utvärderingen utan onödigt dröjsmål.

b)Sökande och anbudsgivare ska underrättas om resultatet av den preliminära utvärderingen inom den tidperiod som anges i arbetsprogrammet. Beslutet om tilldelning ska antas inom den tidsperiod som anges i arbetsprogrammet.

3.Om den slutliga utvärdering som avses i punkt 2 a visar att mottagaren inte uppfyller samtliga kriterier för stödberättigande och urval ska det rättsliga åtagandet avslutas.

4.I arbetsprogrammet får riktade bottom-up-förfaranden för tilldelning i två steg anges enligt följande:

a)I det första steget får en inbjudan att anmäla intresse utlysas utan angivelse av vilken slags verksamhet eller instrument för budgetgenomförande som kommer att användas, så att sökande och anbudsgivare får lämna förslag eller anbud rörande varor, byggentreprenader eller tjänster som kan bidra till målen för denna förordning, i enlighet med det arbetsprogram som avses i artikel 16.

Förslag och anbud ska utvärderas och rangordnas i enlighet med gemensamma kriterier för tilldelning, såsom deras relativa bidrag till målen. Utvärderingskommittén ska besluta om det lämpligaste instrumentet för budgetgenomförande inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning samt föreslå unionsbidragets maximala belopp och form.

b)I det andra steget ska, inom ramen för tillgänglig budget, positivt utvärderade projekt eller anbud uppmanas att justera och komplettera förslaget eller anbudet i enlighet med utvärderingskommitténs slutsatser.

I övrigt ska förfarandet för tilldelning genomföras i enlighet med de regler i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 som är tillämpliga på respektive instrument för budgetgenomförande.

Artikel 13

Incitamentsinsats

1.Med avvikelse från artikel 9 i denna förordning får arbetsprogrammet ange att ett förfarande för tilldelning ska utformas som en incitamentsinsats som möjliggör ett tidsbegränsat och villkorat undantag från de krav för stödberättigande som avser etableringsort eller verkställande ledning.

2.De kriterier för stödberättigande som omfattas av ett tidsbegränsat undantag i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska uppfyllas och utvärderas inom den tidsfrist som anges i det rättsliga åtagandet. Unionsstödet ska tillhandahållas när alla krav har uppfyllts.

3.Om de kriterier för stödberättigande som omfattas av ett tidsbegränsat undantag i enlighet med punkt 1 i denna artikel inte uppfylls inom den särskilda tidsfrist som anges i det rättsliga åtagandet ska åtgärden anses vara icke stödberättigande och all eventuell unionsfinansiering ska återkrävas i sin helhet.

4.Vid tillämpningen av denna artikel får ingen förfinansiering betalas ut.

Artikel 14

Finansieringsgrad

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 193 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får programmet finansiera upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 15

Äganderätt till resultat

1.Resultaten av åtgärder som får stöd inom ramen för programmet får inte vara föremål för någon kontroll eller begränsning direkt av icke-associerade tredjeländer eller enheter i icke-associerade tredjeländer, eller indirekt via en eller flera mellanliggande rättsliga enheter, inbegripet i fråga om tekniköverföring.

2.Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas handlingsfrihet i fråga om deras politik för export av militär teknik och utrustning.

3.Tekniköverföring ska ske i full överensstämmelse med bestämmelserna i direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen och, i tillämpliga fall, i förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 i denna artikel ska varje överföring av äganderätten eller beviljande av exklusiva licenser till ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland för resultat som genereras inom ramen

för programmet, som sker inom tre år från slutbetalningen av åtgärden, meddelas och godkännas av kommissionen eller den berörda medlemsstatens eller det berörda associerade tredjelandets myndigheter i förväg, på villkor som säkerställer skydd av unionens säkerhets- och försvarsintressen. Om en sådan överföring av äganderätt strider mot EU:s och dess medlemsstaters försvars- och säkerhetsintressen eller de mål som fastställs i artikel 3 ska stöd som tillhandahållits från programmet återbetalas.

5.Om unionsstöd tillhandahålls i form av offentlig upphandling av en studie ska resultaten ägas av EU, och alla medlemsstater eller associerade tredjeländer ska på skriftlig begäran ha rätt till en kostnadsfri icke-exklusiv licens för användning av studien.

6.Om unionsstöd tillhandahålls i form av ett bidrag ska EU:s institutioner, organ eller byråer samt beviljande myndigheter på begäran erhålla en kostnadsfri nyttjanderätt till resultaten, utan att det påverkar äganderätten till resultaten, inbegripet immateriella rättigheter avseende bakgrundsinformation, uteslutande för att utveckla, genomföra och övervaka befintlig unionspolitik eller befintliga unionsprogram inom ramen för deras behörighetsområden.

Artikel 16

Arbetsprogram

1.Programmet ska genomföras med hjälp av ett sådant arbetsprogram som avses i artikel 110.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.Arbetsprogrammet ska i detalj fastställa de åtgärdskategorier som ska få stöd av programmet. Dessa kategorier ska vara i linje med de mål som anges i artikel 3.

3.Med undantag för det förfarande för tilldelning som fastställs i artikel 12.5 ska arbetsprogrammet i tillämpliga fall innehålla funktionskrav och ange formen för unionsfinansiering enligt artikel 8, utan att konkurrens mellan ansökningsomgångar förhindras.

4.Kommissionen ska anta arbetsprogrammet genom en genomförandeakt. Genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 17.3.

Artikel 17

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.Europeiska försvarsbyrån (EDA) ska bjudas in att lämna synpunkter och tillhandahålla expertis till kommittén i egenskap av observatör. Europeiska utrikestjänsten ska också bjudas in att biträda kommittén i dess arbete.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 18

Förhållande till direktiv 2009/81/EG

En medlemsstats upphandlingskontrakt för en försvarsprodukt som följer av en åtgärd som får stöd inom ramen för programmet ska betraktas som ett sådant kontrakt som tilldelas inom ramen för ett samarbetsprogram rörande forskning och utveckling som avses i artikel 13 c i direktiv 2009/81/EG [när omnibusdirektivet 2025/0177 (COD) har antagits].

Artikel 19

Tillämpning av bestämmelserna om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

1.Vid tillämpning av denna förordning gäller följande:

a)Medlemsstater och associerade tredjeländer på vars territorium mottagarna är etablerade ska bedöma den känsliga karaktären hos den bakgrunds- och förgrundsinformation som hanteras under genomförandet av de finansierade åtgärderna.

b)Om sådana uppgifter omfattas av en nationell säkerhetsskyddsklassificering ska de medlemsstater och associerade tredjeländer som avses i led a fastställa en lämplig säkerhetsram i enlighet med nationella lagar och andra författningar.

c)Varje medlemsstat ska säkerställa att den erbjuder en skyddsnivå för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som är likvärdig den som föreskrivs i rådets säkerhetsbestämmelser i beslut 2013/488/EU.

d)Kommissionen ska skydda säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som tagits emot i samband med programmet i enlighet med säkerhetsbestämmelserna i beslut (EU, Euratom) 2015/444.

2.Kommissionen ska tillgängliggöra ett säkerhetsackrediterat utbytessystem i syfte att underlätta utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter mellan kommissionen och medlemsstaterna och associerade tredjeländer samt, i tillämpliga fall, med de sökande och mottagarna. Systemet ska beakta medlemsstaternas nationella säkerhetsbestämmelser.

Artikel 20

Revisioner

Revisioner av användningen av unionens bidrag som utförs av personer eller enheter, inbegripet av andra personer eller enheter än de som fått detta i uppdrag av EU:s institutioner, organ eller byråer, ska ligga till grund för den övergripande försäkran som avses i artikel 127 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Europeiska revisionsrätten ska granska räkenskaperna över unionens samtliga inkomster och utgifter i enlighet med artikel 287 i EUF-fördraget.

Artikel 21

Information, kommunikation och publicitet

1.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla finansieringens ursprung och säkerställa finansieringens synlighet, inbegripet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, inbegripet medierna och allmänheten.

2.Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende denna förordning, åtgärder som vidtagits inom ramen för denna förordning och uppnådda resultat.

3.Finansiella medel som tilldelas programmet får också bidra till anordnande av spridningsverksamhet, kontaktförmedlingsevenemang och medvetandehöjande verksamhet, inbegripet i syfte att öppna upp leveranskedjor för att främja små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande.

Artikel 22

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	4
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	5
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	5

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	6
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	7
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	7
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	9
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	9
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	9

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).......	10
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter ...............................................	10
FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER .....		11

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten11

3.2

Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................

3.2.1Finansieringskälla för anslag inom ramen för programmet för agil och snabb

	försvarsinnovation (Agile-programmet) ....................................................................	12
3.2.2	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	13
3.2.2.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	13
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	16
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		16
3.2.3.2	Totala anslag ..............................................................................................................	16
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	16
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	17
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	18
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	18
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	18
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	19
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	20
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	20
4.2	Data ............................................................................................................................	20
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	20
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	20
4.5 Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ......................................................................		21

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för agil och snabb försvarsinnovation

1.2Berörda politikområden

Försvarsindustri, forskning och innovation, konkurrenskraft.

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Programmets allmänna mål är att stödja ett snabbt tillhandahållande av nya disruptiva produkter och ny disruptiv teknik för försvaret som hanterar de aktuella och snabbt föränderliga utmaningar som medlemsstaternas väpnade styrkor står inför, särskilt i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Programmet syftar till att öka innovations- och reaktionsförmågan hos den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, främja dess konkurrenskraft och bidra till att stärka unionens försvarsberedskap samt minska det strategiska beroendet av ickeassocierade tredjeländer.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Programmet har följande två specifika mål:

I betydande grad snabba upp innovationscyklerna för nya disruptiva produkter och ny disruptiv teknik för försvaret som utvecklas i hela unionen av små och medelstora företag, inbegripet innovativa uppstartsföretag och expanderande företag, med beaktande av medlemsstaternas brådskande behov och med utnyttjande av innovationspotentialen hos EU:s industri som helhet.

Stödja införandet av nya disruptiva produkter och ny disruptiv teknik för försvaret som utvecklats av små och medelstora företag, inbegripet innovativa uppstartsföretag och expanderande företag, av medlemsstaternas väpnade styrkor och europeiska försvarsindustriella huvudentreprenörer, samt deras expansion i hela Europa, och därigenom stärka det tekniska försprånget för medlemsstaternas väpnade styrkor och förbättra resiliensen och försörjningstryggheten för försvarsprodukter och försvarsteknik i hela EU.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Agile-programmet förväntas visa nya vägar för effektivare stöd till försvarsinnovation som skulle kunna ligga till grund för tankarna om EU:s framtida försvarsinnovationsprogram inom ramen för kommissionens förslag till flerårig budgetram från 2028 och framåt.

Det kommer att undersöka effektiva finansieringsmekanismer för innovativa uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag i försvarssektorn och visa på snabbare marknadsintroduktion för försvarsinnovation. Det kommer att stärka försvarsberedskapen genom innovativa försvarslösningar som

är anpassade till behoven hos väpnade styrkor i EU:s medlemsstater och associerade länder.

Det kommer att bidra till bättre skydd för människor i EU genom ett ökat tekniskt försprång för de väpnade styrkorna och stärkt avskräckning.

Det kommer att visa att det är möjligt att minska den administrativa bördan och snabba upp förfarandena för företag som får stöd (särskilt för små och medelstora företag, däribland innovativa uppstartsföretag och expanderande företag), vilka för närvarande påverkas på ett oproportionerligt sätt av de långa tidsfristerna för befintliga FoU-program på försvarsområdet, och ge viktiga lärdomar inför framtida program.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Framstegen mot specifikt mål 1 kommer att mätas genom antalet mottagna ansökningar och antalet förslag som tilldelas stöd per ansökningsomgång, inklusive hur många försvarsinnovatörer som deltar för första gången samt den genomsnittliga tidsfristen för tilldelning/undertecknande av bidragsöverenskommelsen, mätt från ansökningsomgångens avslut till undertecknandet av tilldelningen av unionsfinansiering och utbetalningen av relevanta medel. Målet är att tidsfristen för tilldelning inte ska överstiga fyra månader, med ett referensvärde på åtta månader (baserat på Europeiska försvarsfondens erfarenhet).

Framstegen mot specifikt mål 2 kommer att mätas genom antalet förslag som tilldelas stöd per ansökningsomgång, särskilt för åtgärder som rör gränsöverskridande införande av nya disruptiva produkter och ny disruptiv teknik för försvaret, samt genom framstegen för deltagarna inom programmet och i vilken utsträckning finansierade projekt leder till att produkterna eller tekniken införs av medlemsstaternas väpnade styrkor eller huvudentreprenörer. Referensvärdena och målen kommer att fastställas vid programstarten och ses över i slutet av programperioden (som löper under ett år).

1.4Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd25

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Med tanke på att programmet är begränsat till den nuvarande fleråriga budgetramen är alla krav kort- eller medellångsiktiga. Den omedelbara prioriteringen är att

25I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

upprätta programmets styrningsstrukturer och operativa strukturer samt utlysa ansökningsomgångar så tidigt som möjligt för att maximera den tid som finns tillgänglig för att genomföra projektet och utnyttja budgetmedlen, så att de finansierade projekten kan ge påtagliga resultat före programperiodens slut.

Preliminär tidsplan för genomförandet: antagande av förordningen före utgången av 2026, offentliggörande av det första arbetsprogrammet och ansökningsomgångar i början av 2027 och undertecknande av bidragsöverenskommelser under andra och tredje kvartalet 2027.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Samordnade insatser på EU-nivå är avgörande för att snabbt uppnå trovärdig avskräckning och tekniskt ledarskap på försvarsområdet. De snabba innovationscyklerna i modern krigföring, vilket kriget i Ukraina har visat, kräver att EU snabbt kan utveckla och använda innovativa försvarslösningar. Medlemsstaterna kan inte på egen hand vidta åtgärder som i tillräcklig utsträckning hanterar de konstaterade utmaningarna i den skala och takt som behövs i linje med EU:s strategiska intressen. Alla medlemsstater har inte mekanismer för att stödja snabb försvarsinnovation, vilket gör att innovativa företag i vissa länder saknar tillgång till finansieringsmöjligheter. Även om det finns nationella instrument har de vanligtvis ett nationellt fokus och saknar den omfattning som krävs för att stödja ett gränsöverskridande införande av lösningar som motsvarar de operativa behoven på EU-nivå. Detta leder till fragmenterade insatser, dubbelinvesteringar och uteblivna samarbetsmöjligheter inom EU:s försvarstekniska och försvarsindustriella bas.

En EU-insats som Agile-programmet ger ett tydligt mervärde genom att alla företag i medlemsstaterna får lika tillgång till snabb och effektiv finansiering, oberoende av den nationella politiken i respektive land. Agile-programmet erbjuder förenklade förfaranden och korta tilldelningstider på EU-nivå och kan därför bättre hålla jämn takt med den moderna krigföringen än fragmenterade nationella strategier. Programmet hanterar gränsöverskridande utmaningar genom att stödja lösningar som motsvarar EU-medlemsstaternas operativa krav, tillvarata innovationspotentialen i EU:s industriella ekosystem som helhet och låta nya försvarsaktörer växa fram i hela EU. Den samordnade strategin minskar dubbelarbetet, maximerar effekterna av EU- investeringarna och minskar det kollektiva beroendet av system utanför EU på sätt som inte enskilda medlemsstater kan uppnå med sina åtgärder.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Programmets utformning bygger på erfarenheter från befintliga försvarsprogram, däribland Europeiska försvarsfonden och dess interimsutvärderingsrapport. Med utgångspunkt i dessa erfarenheter och i fullständig komplementaritet har Agileprogrammet som syfte att införa en mer agil och responsiv strategi för stöd till försvarsinnovation som är anpassad till de snabbt föränderliga behoven inom EU:s försvarssektor. Programmet bygger även på omfattande samråd med berörda parter på försvarsområdet (bland annat genom den strategiska dialogen med den europeiska försvarsindustrin 2025 och genomförandedialogen inför utarbetandet av omnibuspaketet om försvarsberedskap).

Genom Agile-programmet kommer man att anta förenklade metoder och processer, bland annat vad gäller förfarandena för styrning, urval, utvärdering och tilldelning samt bedömningen av stödberättigande, för att möjliggöra ett snabbare beslutsfattande och minska den administrativa bördan (för både de sökande och kommissionen). Denna rationaliserade strategi kommer att underlätta ett snabbt stöd för innovativa försvarslösningar.

Agile-programmet kommer att inriktas på att tillhandahålla riktat stöd till enskilda enheter, särskilt små och medelstora företag, däribland innovativa uppstartsföretag och expanderande företag, som ofta ligger i framkant när det gäller innovation. Detta kommer inte bara att förenkla ansöknings- och finansieringsprocessen, utan även möjliggöra ett mer direkt och effektivt stöd för dessa nyckelaktörer inom ekosystemet för försvarsinnovation.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Det föreslagna programmet är helt förenligt med den nuvarande fleråriga budgetramen 2021–2027, eftersom det inte kräver någon ny budget eller ändring av det totala budgetanslaget för befintliga program. I stället rör det sig om en omfördelning av befintliga anslag för rymden och försvaret till stöd för snabb försvarsinnovation.

Programmet kommer att genomföras inom den befintliga budgetramen och utnyttja synergieffekter med andra EU-instrument, såsom Europeiska försvarsfonden och Europeiska innovationsrådet. Genom att bygga vidare på dessa programs styrkor, åtgärda specifika luckor och verka i fullständig komplementaritet kommer Agileprogrammet att öka EU-finansieringens övergripande effektivitet och ändamålsenlighet på detta område.

Genomförandet av Agile-programmet under 2027 kommer att ge lärdomar och insikter som kan ligga till grund för strategin för försvarsinnovation inom nästa fleråriga budgetram.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Med tanke på det skede som den fleråriga budgetramen 2021–2027 befinner sig i är tillgången till nya finansieringskällor begränsad. Programmets finansiering är därför beroende av interna omfördelningar inom den befintliga fleråriga budgetramen.

De sammanlagda medel som anslås till programmet är 115 miljoner EUR, som helt och hållet finansieras genom en omfördelning av medel från befintliga program inom generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor (GD Försvarsindustri och rymdfrågor). Fördelningen av finansieringskällorna är följande:

35 miljoner EUR från programmet för europeisk försvarsindustri (Edip)

35 miljoner EUR från Europeiska försvarsfonden

22,5 miljoner EUR från EU:s rymdprogram

22,5 miljoner EUR från programmet för säker konnektivitet

På detta sätt möjliggörs en optimal användning av tillgängliga resurser till stöd för försvaret, så att programmet kan genomföras utan att det krävs ytterligare finansiering från EU:s budget.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med den XX/XX/XX till och med den XX/XX/XX

– budgetkonsekvenser från och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2027 till och med 2029 för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Genom Agile-förordningen säkerställs att flera genomförandemetoder kan väljas: direkt förvaltning, indirekt förvaltning eller en kombination av dessa två. Valet av

genomförandemetod kommer att göras från fall till fall för att maximera verkan, effektiviteten och ändamålsenligheten för de resurser som tilldelas programmet. Exempelvis kan indirekt förvaltning användas för vissa verksamheter, såsom testning och valideringskampanjer, där befintlig sakkunskap och förmågor kan utnyttjas, t.ex. från Europeiska försvarsbyrån. Detta flexibla tillvägagångssätt kommer att möjliggöra en optimal resursanvändning och säkerställa

att

programmets

mål

uppnås

rätt

tid

och

på

ett

effektivt

sätt.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Eftersom programmet är tidsbegränsat kommer kommissionen att lägga fram en genomföranderapport i slutet av genomförandeperioden med de viktigaste resultaten och lärdomarna. Denna rapport kommer att ligga till grund för beslut om utformningen av stöd till försvarsinnovation inom ramen för nästa fleråriga budgetram från och med 2028.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Programmet kommer att utnyttja alla former av EU-medel som finns tillgängliga enligt budgetförordningen, däribland bidrag, priser och upphandlingar. Därigenom kan programmet tillgodose företagens olika behov – från prototyputveckling till testning och validering – med fokus på teknik och produkter med hög teknisk mognadsgrad.

Genom att använda en rad olika finansieringsinstrument kan programmet tillhandahålla stöd som är skräddarsytt för varje projekts specifika behov samt bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och marknadsinförande. För att säkerställa att finansieringen leder till konkreta resultat kommer stödet från programmet att betalas ut på grundval av uppnådda delmål. Programmet kommer att utformas för att väga behovet av snabbhet och flexibilitet mot behovet av effektiv kontroll och riskhantering. Det kommer även att ha en mekanism för att återkräva medel om det konstateras att de sökande inte uppfyller kriterierna för stödberättigande och urval, och fokus kommer att ligga på en snabb tidsfrist för beviljande, samtidigt som det säkerställs att de nödvändiga kontrollerna genomförs.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Man har inom programmet identifierat en risk för att vissa sökande i slutändan inte visar sig ha uppfyllt kriterierna för stödberättigande fullt ut. För att minska denna risk kommer man inom programmet att göra en preliminär utvärdering av urvalskriterierna och kriterierna för stödberättigande på grundval av de sökandes försäkringar på heder och samvete. För att tillhandahålla ett ytterligare nivåer av kontroll kommer man även att genomföra slumpmässiga urval av sökande för fullständiga bedömningar av ägar- och kontrollförhållandena utförda av Europeiska genomförandeorganet för forskning.

Detta tillvägagångssätt anses vara balanserat och motiverat med tanke på programmets inriktning på stöd till små och medelstora företag inom försvarssektorn. Interna uppgifter från EU:s försvarsprogram tyder på att de allra flesta små och medelstora företag på försvarsområdet i unionen är EU-kontrollerade, och risken för bristande efterlevnad anses därför vara relativt låg. Om det i slutändan anses att en sökande inte har uppfyllt kriterierna för stödberättigande ska eventuella utbetalade unionsmedel återkrävas.

Vidare kommer programmet att omfatta en incitamentsinsats där kriterierna för stödberättigande (särskilt EU-etablering) kan frångås på vissa villkor, förutsatt att

stödmottagaren uppfyller dessa kriterier inom en angiven tidsfrist. För att minimera riskerna i samband med denna insats kommer ingen förfinansiering att betalas ut till stödmottagare som får stöd inom ramen för denna stödordning. Det interna kontrollsystemet kommer att utformas på ett sätt som säkerställer att dessa risker hanteras på ett effektivt sätt och att programmets mål uppnås.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kostnaden för kontrollerna för programmet beräknas uppgå till omkring 2–3 % av den totala programbudgeten, vilket anses vara ett rimligt och proportionerligt belopp med tanke på programmets mål och riskprofil. Denna uppskattning tar hänsyn till kostnaderna för att utföra preliminära utvärderingar, slumpmässiga urval för bedömningar av ägar- och kontrollförhållandena samt andra kontrollåtgärder.

Den förväntade risken för fel uppskattas vara låg, i och med programmets inriktning på delmålsbaserade betalningar och mekanismen för att återkräva medel om de sökande inte uppfyller kriterierna för stödberättigande och urval. Programmet syftar till att upprätthålla en felprocent under 2 %, i linje med kommissionens övergripande mål. Kontrollernas kostnadseffektivitet kommer regelbundet att ses över och bedömas för att säkerställa att de förblir proportionerliga och effektiva när det gäller att hantera programmets risker.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Agile-programmet kommer att förlita sig på befintliga åtgärder och ramar för att förebygga och upptäcka bedrägeri och oriktigheter. Programmet kommer att omfattas av kommissionens övergripande ram för bedrägeribekämpning, som inbegriper regelbunden övervakning och rapportering av bedrägeririsker och incidenter. Kommissionen kommer att fortsätta sitt nära samarbete med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och andra relevanta myndigheter för att förebygga och utreda bedrägeri och oriktigheter.

Vidare kommer revisioner av användningen av unionens bidrag att utföras av personer eller enheter, inbegripet av andra personer eller enheter än de som fått detta i uppdrag av unionens institutioner, organ eller byråer, och dessa kommer att utgöra grundvalen för den övergripande försäkran enligt artikel 127 i budgetförordningen. Europeiska revisionsrätten kommer även att granska räkenskaperna över unionens samtliga inkomster och utgifter i enlighet med artikel 287 i EUF-fördraget.

FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
		utgifter
Rubrik i
Rubrik i				från
den				från
fleråriga				kandidatlän	från andra	övriga inkomster
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.26	länder27	potentiella	tredjeländ	särskilda
n		diff.26	länder27	potentiella	er	särskilda
				kandidater	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				28

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.

•Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i		utgifter


den				från		övriga inkomster
fleråriga				från
fleråriga				kandidatlän	från andra
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.	länder	der och	tredjeländ	särskilda
n		diff.	länder	potentiella	er	särskilda
				potentiella	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				kandidater

13.0901 Programmet för agil och snabb

försvarsinnovation

Diff.

NEJ

[XX.YY.YY.YY]

Diff./Icke

JA/NEJ

-diff.

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Finansieringskälla för anslag inom ramen för programmet för agil och snabb försvarsinnovation (Agile-programmet)

Bidrag från rubrik 1	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt

E.04020100.02							–11,250	–11,250
Galileo

E.04020200							–11,250	–11,250
Copernicus

E.04030100 Säker							+22,500	+22,500
konnektivitet

Totalt rubrik 1							0,000	0,000


Bidrag från rubrik 5	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt

E.13030100							–35,000	–35,000
Europeiska
försvarsfonden

E.13010600 Edip							–3,500	–3,500

E.13080100 Edip							–31,500	–31,500

E.13050100 Säker							–45,000	–45,000
konnektivitet

Totalt rubrik 5							–115,000	–115,000

3.2.2Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.2.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen			5		Säkerhet och försvar – kluster 13 Försvar


	GD Försvarsindustri och rymdfrågor								År		År		År		År		TOTALT
									År		År		År		År		Budgetram

								2024		2025		2026		2027
								2024		2025		2026		2027			2021–2027
Driftsanslag

13.0901 Programmet för agil och snabb försvarsinnovation			Åtaganden				(1a)							115,000			115,000
13.0901 Programmet för agil och snabb försvarsinnovation			Betalningar				(2a)							30,000			30,000
			Betalningar				(2a)							30,000			30,000
Budgetpost			Åtaganden				(1b)										0,000
Budgetpost			Betalningar				(2b)										0,000
			Betalningar				(2b)										0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
						(3)

	TOTALA anslag		Åtaganden				=1a+1b+3		0,000		0,000		0,000		115,000		115,000
för GD Försvarsindustri och rymdfrågor			Betalningar				=2a+2b+3		0,000		0,000		0,000		30,000		30,000
							År		År		År		År		TOTALT Budgetram
						2024		2025		2026		2027			2021–2027

		Åtaganden		(4)			0,000		0,000		0,000		115,000			115,000
TOTALA	driftsanslag
TOTALA	driftsanslag
		Betalningar		(5)			0,000		0,000		0,000		30,000			30,000

TOTALA anslag	av administrativ natur som finansieras			(6)			0,000		0,000		0,000		0,000			0,000
TOTALA anslag	av administrativ natur som finansieras
genom ramanslagen för särskilda program
genom ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag för RUBRIK 5	Åtaganden				=4+6		0,000			0,000			0,000	115,000			115,000
i den fleråriga budgetramen
i den fleråriga budgetramen	Betalningar				=5+6		0,000			0,000			0,000	30,000			30,000

									År			År	År		År	TOTALT Budgetram
								2024		2025			2026	2027		2021–2027

• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)		Åtaganden			(4)				0,000		0,000		0,000		115,000		115,000
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)		Betalningar			(5)				0,000		0,000		0,000		30,000		30,000
		Betalningar			(5)				0,000		0,000		0,000		30,000		30,000
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras
genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade					(6)				0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
rubriker)

TOTALA anslag för rubrikerna 1–6		Åtaganden			=4+6				0,000		0,000		0,000		115,000		115,000
i den fleråriga budgetramen
i den fleråriga budgetramen		Betalningar			=5+6				0,000		0,000		0,000		30,000		30,000
(referensbelopp)		Betalningar			=5+6				0,000		0,000		0,000		30,000		30,000
(referensbelopp)


Rubrik i den fleråriga budgetramen				7		”Administrativa utgifter”

GD Försvarsindustri och rymdfrågor												År	År		År	År		TOTALT
GD Försvarsindustri och rymdfrågor												2024	2025		2026	2027		Budgetram
												2024	2025		2026	2027		2021–2027
																		2021–2027
 Personalresurser												0,000	0,000		0,582	1,164		1,746
 Övriga administrativa utgifter
 Övriga administrativa utgifter												0,000	0,000		0,018	0,161		0,179
TOTALT GD Försvarsindustri och rymdfrågor			Anslag									0,000	0,000		0,600	1,325		1,925

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

(summa
åtaganden =	0,000	0,000	0,600	1,325	1,925
summa	0,000	0,000	0,600	1,325	1,925
summa
betalningar)

		Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
SV	14	SV

		År	År	År	År	TOTALT
		2024	2025	2026	2027	Budgetram
		2024	2025	2026	2027	2021–2027
						2021–2027
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7	Åtaganden	0,000	0,000	0,600	116,325	116,925

i den fleråriga budgetramen	Betalningar	0,000	0,000	0,600	31,325	31,925

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

	ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	TOTALT
						TOTALT
		2024	2025	2026	2027	2021–2027
						2021–2027


RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,582	1,164	1,746
Övriga administrativa utgifter		0,000	0,000	0,018	0,161	0,179
	Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,600	1,325	1,925
Utanför RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

	TOTALT	0,000	0,000	0,600	1,325	1,925

3.2.3.2 Totala anslag

TOTALA	År	År	År	År
ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA					TOTALT
INKOMSTER AVSATTA FÖR	2024	2025	2026	2027	2021–2027
SÄRSKILDA ÄNDAMÅL	2024	2025	2026	2027

RUBRIK 7

Personalresurser	0,000	0,000	0,582	1,164	1,746
Övriga administrativa utgifter	0,000	0,000	0,018	0,161	0,179
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,600	1,325	1,925
Utanför RUBRIK 7

Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,600	1,325	1,925

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

	ANTAGNA ANSLAG	År		År		År		År
	ANTAGNA ANSLAG	2024	2025		2026		2027
		2024	2025		2026		2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i		0		0		3		6
medlemsstaterna)		0		0		3		6
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0		0		0		0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0		0		0		0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0		0		0		0
Andra budgetposter (ange vilka)		0		0		0		0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom		0		0		0		0
ramanslaget)		0		0		0		0
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga		0		0		0		0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0		0		0		0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0		0		0		0
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0		0		0		0
	- vid EU:s delegationer	0		0		0		0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0		0		0		0
forskningsåtgärder)		0		0		0		0
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta		0		0		0		0

forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0		0		0		0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0		0		0		0
TOTALT		0		0		3		6

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Täcks av befintlig	Särskild ytterligare personal*
		personal vid
		kommissionens
		avdelningar

			Finansieras	Finansieras	Finansieras
			genom rubrik 7	genom BA-post	genom avgifter
			eller forskning

Tjänster	i	6		Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	De heltidsekvivalenter som söks kommer att arbeta med utformningen av politik som
	programchef och kommer att fastställa prioriterade områden (fem handläggare).
	Assistenten kommer att täcka alla administrativa delar som är kopplade till framför allt
	ansökningsomgångarna m.m.

Extern personal

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

	År		År		År		År		TOTALT
TOTALT Anslag för digital teknik och									Budgetra
it	2024	2025		2026		2027			m 2021–
	2024	2025		2026		2027		2027
RUBRIK 7
RUBRIK 7

It-utgifter (centralt)	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
Utanför RUBRIK 7

It-utgifter inom operativa program som
inte omfattas av kommissionens	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
administrativa självständighet och	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
administrativa självständighet och
institutionella befogenheter
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

TOTALT	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Se tabell 3.2.1.

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	Totalt
	2024	2025	2026	2027	Totalt
	2024	2025	2026	2027

Ange vilket organ som deltar i
samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs
genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som förts	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna29
Inkomstposter i den årliga	in för det
Inkomstposter i den årliga	in för det
budgeten:	innevarande	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

29Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

4.DIGITALA INSLAG

Programmet medför inga nya krav med digital relevans. Det kommer att förlita sig på befintliga och redan bedömda digitala system och it-system, särskilt för Europeiska försvarsfonden.

4.1Krav med digital relevans

Programmet kommer att förlita sig på befintliga it-system och digital infrastruktur som redan finns för EU:s försvarsprogram, särskilt Europeiska försvarsfonden. Interoperabiliteten för dessa system har redan bedömts inom ramen för den relevanta finansierings- och digitaliseringsöversikten för rättsakten och tillhörande digitaliseringsöversikter.

Eftersom inga nya eller väsentligt ändrade bindande bestämmelser om digitala offentliga tjänster införs genom denna förordning och då programmets digitala genomförande kommer att ske genom redan bedömda system utan ändringar av deras grundläggande arkitektur eller gränsöverskridande interoperabilitetsfunktioner krävs ingen ytterligare bedömning.

4.2Data

Insamling, behandling och utbyte av uppgifter som rör programmet (inklusive mottagande av ansökningar, bedömning av stödberättigande, bidragsförvaltning och rapportering) kommer att följa de ramar, standarder och specifikationer för datastyrning som redan fastställts inom ramen för Europeiska försvarsfonden och relaterade EU-program.

Engångsprincipen har iakttagits och inga nya datainsamlingsskyldigheter införs. Dataflödena, de berörda parternas roller samt rapporteringsskyldigheterna förblir förenliga med dem som redan bedömts. Det krävs därför ingen ytterligare bedömning enligt detta avsnitt.

4.3Digitala lösningar

Inga nya digitala lösningar kommer att införas genom programmet. Genomförandet kommer att ske via befintliga plattformar och system som redan används för EU:s finansieringsprogram på försvarsområdet, särskilt de som används inom ramen för Europeiska försvarsfonden, och som redan har genomgått relevanta bedömningar med avseende på funktionalitet, ansvarigt organ, tillgänglighet, återanvändbarhet, efterlevnad av förordningen om artificiell intelligens i tillämpliga fall samt överensstämmelse med EU:s cybersäkerhetsram och andra tillämpliga digitala initiativ, inklusive eIDA-förordningen.

4.4Interoperabilitetsbedömning

Eftersom programmet helt och hållet förlitar sig på befintliga it-system som redan bedömts inom ramen för Europeiska försvarsfonden införs inga nya gränsöverskridande interoperabilitetskrav. De digitala offentliga tjänster som berörs av programmet (inklusive förvaltning av ansökningsomgångar, mottagande av ansökningar, utvärderingsstöd och övervakning av bidrag) stöds av nätverks- och informationssystem vars gränsöverskridande interoperabilitet redan har utvärderats. Inga återstående hinder för den gränsöverskridande interoperabiliteten har identifierats som inte redan skulle ha omfattats av de redan genomförda bedömningarna.

4.5 Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Eftersom programmet förlitar sig på befintlig och redan utvärderad digital infrastruktur krävs inga nya särskilda åtgärder till stöd för digitalt genomförande. Ett smidigt digitalt genomförande kommer att säkerställas genom tillämpning av befintliga operativa förfaranden, användarvägledning och stödmekanismer som redan finns inom ramen för Europeiska försvarsfonden och relaterade program.

Om de befintliga systemen behöver justeras under genomförandet kommer sådana justeringar att göras inom de relevanta programmens styrningsramar utan att ge upphov till nya krav med digital relevans.