Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av olaglig handel med skjutvapen och andra skjutvapenrelaterade brott och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1260 (EU-dokument COM(2026) 102)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.2.2026

COM(2026) 102 final

2026/0059 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om bekämpande av olaglig handel med skjutvapen och andra skjutvapenrelaterade brott och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1260

{SEC(2026) 102 final} - {SWD(2026) 102 final} - {SWD(2026) 103 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Olagliga skjutvapen utgör ett allvarligt hot mot EU-medborgarnas säkerhet, eftersom de möjliggör ett stort antal grova och organiserade brott, däribland narkotikahandel, utpressning, rån och gängvåld(1). Forskning visar att den kriminella efterfrågan och tillgången till skjutvapen ökar(2), vilket leder till mer våldsamma incidenter och till och med kapprustningar bland brottslingar i vissa EU-länder. Problemet förvärras ytterligare av geopolitiska händelser som utgör ett hor mot unionens säkerhet då de inträffar i dessa geografiska närhet. Det finns en hög risk för att överskottsvapen från pågående konflikter slutligen kommer att läcka ut på olagliga marknader, på ett liknande sätt som efter konflikten på västra Balkan. Dessutom gör tekniska framsteg som 3D-printing det lättare att tillverka skjutvapen och förhöjer hotet, vilket understryker behovet av kraftfullare förebyggande åtgärder.

EU har antagit flera instrument på området för skjutvapen, ur den lagliga inre marknadens perspektiv. Dessa EU-instrument reglerar lagligt förvärv och innehav av skjutvapen. I direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och innehav av vapen (skjutvapendirektivet)(3) fastställs gemensamma miniminormer för förvärv och innehav av samt handel med civila skjutvapen (till exempel skjutvapen som används för sportskytte och jakt) i EU. Genom förordning (EU) 2025/41 av den 19 december 2024 om import, export och transitering av skjutvapen (den omarbetade skjutvapenförordningen)(4) införs krav på att erhålla import- och exporttillstånd för att flytta skjutvapen över EU:s gräns från och till tredjeländer. Genom definition av vad som är lagligt avgränsar båda instrumenten oundvikligen vad som är olagligt, men de fastställer inte vad som är brottsligt. Det är anledningen till att det fortfarande saknas EU-regler om brott med anknytning till skjutvapen.

EU och dess medlemsstater har engagerat sig på internationell nivå: i protokollet mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, delar av och komponenter till dessa samt ammunition (FN:s protokoll om skjutvapen)(5), vilket kompletterar FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, fastställs internationella regler för att bekämpa olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen. Enligt artikel 5 i FN:s protokoll om skjutvapen är stater skyldiga att kriminalisera relaterade brott. EU liksom 25 av dess 27 medlemsstater har (sedan 2014) ratificerat protokollet. Eftersom EU har undertecknat FN:s protokoll om skjutvapen stärker ytterligare harmonisering genom detta direktiv ett enhetligt genomförande.

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

Europol, European Union Serious and Organised Crime Threat Assessment (SOCTA), Haag, 2025, s. 61.

De Schutter, A. och Duquet, N. (2023), The nexus between drug markets and gun violence in the European Union, Flemish Peace Institute och EMCDDA, https://www.euda.europa.eu/drugs- library/nexus-between-drug-markets-and-gun-violence-european-union_en.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, EUT L 115, 6.4.2021.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/41 av den 19 december 2024 om import-, export- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, väsentliga delar och ammunition, och om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), EUT L, 2025/41, 22.1.2025.

Protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, 31.5.2001, https://treaties.un.org/Pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=XVIII-12- c&chapter=18&clang=_en.

I en förberedande studie konstaterades betydande skillnader mellan medlemsstaterna i hur skjutvapenrelaterade brott definieras och bestraffas, vilket leder till en fragmenterad rättslig ram i EU. Inom ett till sin natur strikt reglerat område hindrar denna bristande harmonisering gränsöverskridande samarbete, komplicerar utredningar och lagföring, samtidigt som den minskar brottsbekämpningens övergripande effektivitet mot olaglig handel med skjutvapen och andra skjutvapenrelaterade brott.

Det digitala området har utvecklats både som en primär möjliggörande faktor och som en drivkraft för olaglig tillverkning genom spridning på nätet av ritningar för 3D-printing samt tillhandahållande av nödvändig infrastruktur för modern tillämpning. Åtgärder mot de framväxande riskerna med dessa tekniska förändringar kräver en tillsynsstrategi som prioriterar digitala underrättelser för att överbrygga den datalucka som för närvarande hindrar en övergripande förståelse av skjutvapenhotet. Förslaget syftar till att främja en harmoniserad digital miljö för informationsutbyte för att hantera dessa säkerhetsutmaningar och säkerställa att insamlingen av bevis och strategiska analyser stöds av robusta standarder för cybersäkerhet och dataskydd.

Utöver säkerhetsrisker och utmaningar för det gränsöverskridande samarbetet har EU stor brist på data om olagliga skjutvapen. Bristen på tillförlitlig och omfattande statistik hindrar tjänstemän och beslutsfattare inom brottsbekämpning från att bedöma utmaningens omfattning, utvärdera politikens effektivitet och fatta välgrundade beslut(6). Denna uppgiftsbrist bidrar också till låg medvetenhet hos allmänheten, begränsad politisk prioritering och otillräckliga resurser för brottsbekämpande insatser mot skjutvapenbrott.

Samarbetet med de länder som är kandidatländer för utvidgning bör också stärkas för att se till att de deltar fullt ut i unionens samordningsmekanismer, om så krävs i särskilda gränsöverskridande fall. Detta kräver att man underlättar ytterligare samarbete kring regionala och operativa initiativ, inbegripet inom Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact), och samarbete med unionsbyråer, däribland Europol, Eurojust, Cepol och Frontex, som bidrar till att förebygga och störa den olagliga handeln med skjutvapen. Deras gradvisa anpassning till unionens regelverk om rättvisa, frihet och säkerhet ökar effektiviteten i samarbetet mellan unionen och dess medlemsstater och stärker unionens övergripande motståndskraft mot avledning och olaglig förflyttning av skjutvapen.

Förslaget syftar till att skydda EU-medborgarna från hotet från olagliga skjutvapen genom en minskning av antalet olagliga vapen och relaterad brottslig verksamhet, harmonisera skjutvapenbrott och påföljder i medlemsstaterna och förbättra uppgifternas kvalitet och tillgänglighet för att hotet ska kunna förstås och hanteras bättre. Förslaget kommer inte att leda till någon ny definition av lagligt ägande av skjutvapen.

För att de identifierade utmaningarna ska kunna mötas har förslaget följande fyra specifika mål:

1.Möjliggöra och underlätta utredning och lagföring av skjutvapenrelaterade brott.

2.Säkerställa en framtidssäkrad bekämpning av skjutvapenrelaterade brott.

3.Säkerställa effektiva, avskräckande och proportionella påföljdstyper och påföljdsnivåer för skjutvapenrelaterade brott.

4.Förbättra samarbetet inom brottsbekämpning och rättsliga frågor och insamlingen av harmoniserade uppgifter avseende skjutvapenrelaterade brott.

(6)De Schutter, A., Criminal gun violence in the European Union, Flemish Peace Institute, EU- finansierade projektet Insight, Bryssel, 2023, s. 2, och Varisco, A. E., Types of Firearms Used in Violence in the European Union, Sipri, EU-finansierade projektet Insight, Bryssel, 2023, s. 2.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Europeiska kommissionen identifierar konsekvent olaglig handel med skjutvapen som ett stort hot mot EU:s inre säkerhet. I den europeiska strategin för inre säkerhet från 2025, ProtectEU(7), och [den nya agendan för terrorismbekämpning] framhålls harmonisering av straffrättsliga normer för olaglig handel med skjutvapen. Frågan är också en viktig prioritering

iEU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025(8) och inom Empactramen, som har förnyats för 2026–2029(9).

EU:s handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen 2020–2025(10) är det viktigaste politiska instrumentet som täcker målen för detta initiativ. Den är särskilt inriktad på att skärpa kontrollerna av marknaden för olagliga skjutvapen, åtgärda brister i EU-lagstiftningen, förbättra underrättelseutbytet och säkerställa fullt fungerande nationella kontaktpunkter för skjutvapen i alla medlemsstater. Planen stöder också utvecklingen av en EU-databas med beslagtagna skjutvapen. Den är slutligen anpassad till EU:s skyldigheter enligt FN:s protokoll om skjutvapen och tydliggör genomförandet av FN:s rekommendationer, särskilt rekommendationerna om kriminalisering av ritningar för 3D-printade skjutvapen(11).

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Målen i detta förslag är även förenliga med följande politiska dokument och lagstiftningsdokument:

•Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF.

•Rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll.

•Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2002/187/RIF.

•Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.

•Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1260 om återvinning av tillgångar och förverkande.

•Rådets rambeslut 2005/214/RIF om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff.

(7)Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om ProtectEU: Europeisk strategi för inre säkerhet, COM(2025) 148 final, 1.4.2025.

(8)Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021– 2025, COM(2021) 170 final, 14.4.2021.

(9)Rådets slutsatser om förstärkning av Empact och om EU:s prioriteringar avseende brottslighet inför nästa Empact-cykel 2026–2029, rådets dokument 9397/25, 13.6.2025.

(10)Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen 2020– 2025, COM(2020) 608 final, 24.7.2020.

(11)Resolution 12/3 antagen vid den tolfte partskonferensen för Förenta nationernas konvention mot

gränsöverskridande organiserad brottslighet, 2024, finns på https://www.unodc.org/documents/treaties/COP12/Resolutions/E/Resolution_12_3.pdf.

•Rådets rambeslut 2009/948/RIF om förebyggande och lösning av tvister om utövande av jurisdiktion i straffrättsliga förfaranden.

•Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3011 av den 27 november 2024 om överföring av straffrättsliga förfaranden.

•Rådets slutsatser 10726/21 om genomförandet av de nationella kontaktpunkterna för skjutvapen i EU:s medlemsstater, 13.7.2021.

•Rådets slutsatser 9907/25 om bekämpning av olaglig handel med vapen och hot som härrör från skjutvapen och pyrotekniska artiklar, 12.6.2025.

•Rådets slutsatser om att skydda européer från terrorism: resultat och nästa steg – kommissionen uppmanas särskilt i punkt 47 att inleda arbetet med detta initiativ.

•Rådets rambeslut 2009/315/RIF om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll.

•Konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för det föreslagna direktivet är artikel 83.1 och 2. Artikel 83.1 i EUF- fördraget utgör den rättsliga grunden för att fastställa minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder inom områden med särskilt allvarlig brottslighet med ett gränsöverskridande inslag. I bestämmelsen anges olaglig vapenhandel som ett av dessa särskilt allvarliga brott.

I artikel 83.2 i EUF-fördraget fastställs EU:s behörighet att fastställa minimiregler om tillnärmningen av medlemsstaternas straffrättsliga lagar och andra författningar visar sig nödvändig för att säkerställa ett effektivt genomförande av en unionspolitik på ett område som har varit föremål för harmoniseringsåtgärder. Politikområdet för skjutvapen, särskilt villkoren för förvärv, innehav och handel inom EU liksom import och export av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition, har redan harmoniserats genom skjutvapendirektivet och den omarbetade skjutvapenförordningen.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Samordnade åtgärder på EU-nivå för att kriminalisera skjutvapenrelaterade brott och harmonisera påföljder är effektivare än separata nationella åtgärder. En unionsomfattande rättslig ram skulle täppa till befintliga luckor i medlemsstaternas genomförande av FN:s protokoll om skjutvapen, förbättra det gränsöverskridande samarbetet i samband med utredningar och lagföring och leda till ökad säkerhet och minskat skjutvapenvåld.

Dessutom skulle EU-lagstiftning som kräver insamling av enhetliga och harmoniserade uppgifter om beslagtagna skjutvapen förbättra brottsbekämpande tjänstemäns och beslutsfattares kapacitet, vilket skulle möjliggöra bättre resursfördelning samt utvärdering av hot och politiska åtgärder. Starkare, harmoniserade EU-åtgärder skulle också stödja bredare säkerhetsmål, eftersom skjutvapenbrott är nära kopplade till terrorism, penningtvätt, narkotikahandel och andra typer av organiserad brottslighet, vilket i slutändan stärker Europas övergripande inre säkerhet.

•Proportionalitetsprincipen

I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i EU-fördraget är det föreslagna direktivet begränsat till vad som är nödvändigt och proportionerligt för att skapa befintlig lagstiftning om brott på detta område. I bestämmelserna om olagligt innehav tas särskild hänsyn till nationella förvaltningsrättsliga traditioner genom att straffrättsligt uppsåt krävs och att fokus inte ligger på försumlighet. Det föreslagna harmoniserade brottet olagligt innehav, olagligt skapande och olaglig spridning av ritningar för skjutvapen, väsentliga delar och ammunition omfattar dessutom åtgärder för att säkerställa proportionalitet i förhållande till industrins och medborgarnas legitima intressen. Fokus ligger på olaglig användning, vilket innebär att auktoriserade återförsäljare inte bör hindras från att förlita sig på ritningar.

Åtgärder för användning av utredningsverktyg och informationsutbyte ingår endast i den utsträckning det är nödvändigt för att den föreslagna straffrättsliga ramen ska fungera effektivt.

•Val av instrument

Enligt artikel 83.1 och 83.2 får minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder inom EU:s politikområden som omfattas av harmoniseringsåtgärder endast fastställas genom ett direktiv från Europaparlamentet och rådet som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Inte tillämpligt – det finns inget EU-direktiv som specifikt behandlar brott med anknytning till skjutvapen och motsvarande straff. Den föreslagna lagstiftningen skulle vara den första av sitt slag. Den föreslagna lagstiftningen skulle inte ändra befintlig EU-lagstiftning om skjutvapen.

•Samråd med berörda parter

Ett tolv veckor långt offentligt samråd och en inbjudan att lämna synpunkter resulterade i underlag från ett stort antal berörda parter. Riktade samråd fokuserade dessutom på medlemsstater, brottsbekämpande myndigheter, den privata sektorn, rättsväsendet och internationella partner. Samråden syftade till att identifiera de effektivaste strategierna för att stärka förebyggandet och kampen mot skjutvapenrelaterade brott och till att stödja yrkesverksamma.

De flesta uppgiftslämnarna stödde ett lagstiftningsinitiativ som var inriktat på grundläggande skjutvapenbrott, medan andra föreslog ett bredare tillämpningsområde. Berörda parter inom brottsbekämpning framhöll behovet av att rikta in sig på förberedande åtgärder för privat tillverkning, särskilt 3D-printade vapen. Deltagarna betonade också behovet av bättre resurser, samordning och samarbete inom brottsbekämpningskedjan. Kommissionen beaktade all återkoppling vid utformningen av förslaget.

Mer information om samråden finns i bilagorna till konsekvensbedömningen (bilagorna 2 och 3).

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen beställde först en förberedande studie för att utvärdera den nuvarande nivån av kriminalisering av skjutvapenrelaterade brott i medlemsstaterna. Studien visade att det finns stora brister i införlivandet av FN:s protokoll om skjutvapen för att kriminalisera olaglig

tillverkning, olaglig handel samt olaglig ändring och förfalskning av märkning. Detta sista brott är inte kriminaliserat i 14 medlemsstater.

Utöver ovannämnda studie gjorde kommissionen en omfattande genomgång av befintlig litteratur i ämnet. Kommissionen höll dessutom ett stort antal möten med experter från brottsbekämpande myndigheter, rättsliga myndigheter, EU-byråer etc. Kommissionen anordnade också ett särskilt möte med expertgruppen för EU:s straffrättsliga politik.

•Konsekvensbedömning

I konsekvensbedömningen övervägdes följande fyra politiska alternativ för att agera mot skjutvapenrelaterad brottslighet i EU:

•Alternativ 1: Detta alternativ fokuserar på andra åtgärder än lagstiftningsåtgärder för att förtydliga befintliga regler samt förbättra efterlevnaden och det gränsöverskridande samarbetet. Det innehåller rekommendationer för att hantera hot

iform av 3D-printing och skapa en minsta datauppsättning om beslag av skjutvapen.

•Alternativ 2: Genom detta alternativ införs harmoniserad lagstiftning avseende de viktigaste skjutvapenbrotten, som olaglig handel, olaglig tillverkning, olaglig ändring av märkning och olagligt innehav, genom att definitioner och påföljder anpassas. Alternativet stärker det gränsöverskridande samarbetet, och genom alternativet regleras ny teknik på så sätt att ett brott med anknytning till olagligt innehav, skapande och spridning av ritningar införs. Det medför också krav på användning av en minsta datauppsättning för registrering av beslagtagna skjutvapen och rapportering av dessa uppgifter till Europol och på att varje medlemsstat inrättar en nationell kontaktpunkt för skjutvapen. Genom alternativet införs även en skyldighet för medlemsstaterna att vart femte år samla in och rapportera uppgifter om de olika skjutvapenrelaterade brotten till kommissionen.

•Alternativ 3: Detta alternativ kombinerar lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder och medför en utökning av alla lagstiftningsskyldigheter i alternativ 2 med förtydliganden om bredare brott. Åtgärderna som inte avser lagstiftning är inriktade på kunskapsutbyte om ny teknik, gemensam testning av ritningar för 3D-printing och förbättrat rättsligt samarbete genom en ny fokusgrupp.

•Alternativ 4: Genom detta alternativ utvidgas alternativ 3 till att omfatta ytterligare brott (t.ex. olaglig reaktivering, förmedling, embargoöverträdelser och försummelser

isamband med registerföring), och krav på årlig rapportering av uppgifter till kommissionen införs.

Det rekommenderade alternativet är alternativ 3, eftersom det tar itu med alla problem och mål som identifierats på ett proportionerligt och effektivt sätt. Alternativ 1 anses inte vara tillräckligt effektivt på egen hand, eftersom andra åtgärder än lagstiftningsåtgärder inte kommer att vara tillräckligt kraftfulla för att de ska leda till betydande förändringar. Alternativ 2 skulle ta itu med alla problem och mål, men det anses mindre effektivt på grund av bristen på ytterligare stöd för dess genomförande. Alternativ 4 anses vara effektivt för att uppnå de angivna målen, men genomförandet av det innebär en oproportionerlig börda för medlemsstaterna.

Det var möjligt att dra vissa allmänna slutsatser även om bristen på kvantitativa uppgifter hindrade en exakt beräkning av effekterna. De viktigaste sociala konsekvenserna gäller förbättrad säkerhet för EU-medborgarna genom en minskning av det stora antalet olagliga skjutvapen i EU. Det rekommenderade alternativet visade sig ha liten eller ingen inverkan på medborgare som redan lagligen äger ett skjutvapen, eftersom detta förslag är inriktat på den olagliga marknaden.

De främsta förväntade ekonomiska effekterna omfattar minskade kostnader i samband med skjutningar. Visserligen finns det inte några entydiga forskningsresultat om de ekonomiska kostnaderna för skjutvapenvåld i EU, men i en analys som kombinerar forskning inom det EU-finansierade projektet Insight(12) och forskning om kostnaden för en specifik skjutning i Sverige uppskattas kostnaden för skjutningar(13) för det svenska samhället uppgå till omkring 120–140 miljoner euro för första halvåret 2024. Siffran är rent teoretisk, eftersom den bygger på hypotesen att kostnaden för den specifika skjutningen kan extrapoleras och tillämpas på alla skjutningar som inträffade i Sverige under första halvåret 2024. Analysen visar dock att kostnaderna för skjutvapenrelaterat våld, även om de är svåra att uppskatta, inte är försumbara.

Nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett första negativt yttrande den 5 maj 2025. Nämnden fann att konsekvensbedömningen innehöll brister som måste åtgärdas innan man går vidare. Den drog särskilt slutsatsen att rapporten inte på ett övertygande sätt visade hur omfattande och akut problemet med tillförlitliga bevis är eller vilka drivkrafterna bakom det är. Vidare ansåg den att rapporten inte tydligt visade hur initiativet passade in i eller bidrog med mervärde till EU:s befintliga rättsliga ram och heller inte styrkte påståenden om skillnader mellan medlemsstaterna eller om gärningsmän som utnyttjar luckor i lagstiftningen. Nämnden fann också att målen inte var tillräckligt specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsförankrade, att orsakssambandet mellan politiska alternativ och mål inte var tillräckligt underbyggt och att bedömningen av ekonomiska och sociala konsekvenser, kostnader, proportionalitet och jämförelser av alternativ inte var fullständig och inte tillräckligt styrkt. Till följd av detta ålade den kommissionen att göra en omfattande översyn och stärka analysen och lägga fram rapporten för ett nytt yttrande.

Den 10 november 2025 avgav nämnden ett andra yttrande om den omarbetade konsekvensbedömningen. Den avgav ett positivt yttrande med reservationer. Reservationerna var i huvudsak inriktade på att problembeskrivningen fortfarande saknade vissa uppgifter, att målen kunde beskrivas på ett mer specifikt, mätbart, uppnåeligt, relevant och tidsbaserat sätt och att de olika effekterna av de politiska alternativen inte var tillräckligt tydliga. Konsekvensbedömningen förbättrades ytterligare för att återspegla dessa synpunkter.

Slutligen förklarades i konsekvensbedömningen att inget av de politiska alternativen i konsekvensbedömningen hade någon inverkan på miljön, och att lagstiftningsförslaget därför är förenligt med målet om klimatneutralitet i den europeiska klimatlagen.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

Genom att förslaget är inriktat mot hotet från olaglig handel med skjutvapen kommer det att ha en positiv inverkan på EU-medborgarnas säkerhet.

(12)EU-finansierat projekt Insight, inom ramen för ansökningsomgången ISFP-2020-AG-FIRE. Finns på https://vlaamsvredesinstituut.eu/en/projectinsight/#:~:text=This%20online%20knowledge%20platform%20offers%20policymakers%2C%20polic e%20officers%2C,information%20about%20firearms%20violence%20in%20the%20European%20Uni on.

(13)Erixon O., Living with the Aftermath: Consequences of Gun Violence for Affected Residential Areas and Individuals.

I artikel 16 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erkänns näringsfriheten ”i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis”. Initiativet kommer inte att påverka näringsfriheten, eftersom reglerna om tillstånd för vapenhandlare att handla med skjutvapen fastställs i skjutvapendirektivet. De reglerna kommer inte att ändras genom detta initiativ.

I artikel 17 i stadgan erkänns rätten till egendom. Enligt fast rättspraxis är rätten till egendom enligt artikel 17 i stadgan inte absolut och kan begränsas, med förbehåll för proportionalitetsprincipen, och endast om begränsningarna är nödvändiga och verkligen uppfyller mål av allmänt intresse som erkänns av EU eller behovet av att skydda andras rättigheter och friheter. Reglerna om lagligt ägande av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition fastställs i skjutvapendirektivet. De reglerna kommer inte att ändras genom detta initiativ.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Genomförandet av lagstiftningsförslaget skulle leda till effektivare utredningar och ett bredare spektrum av brott med anknytning till skjutvapen och väsentliga delar. Till följd av detta skulle medlemsstaterna behöva ytterligare personal för att genomföra den potentiella ökningen av antalet utredningar och lagföringar av skjutvapenbrott. Denna personalökning beräknas uppgå till sammanlagt 4 069 175 euro per år för alla medlemsstater under åtminstone de första fem åren.

Administrativa kostnader för kriminaltekniska avdelningar i medlemsstaterna förväntas öka i förhållande till antalet beslagtagna skjutvapen. Dessa kostnader har uppskattats till 574 564 euro per år i administrativa kostnader för ballistiska rapporter i samtliga 27 medlemsstater och till 332 107 euro per år för ballistiska rapporter om digitala ritningar.

Dessutom uppskattas de administrativa kostnaderna för att helt inrätta och utveckla nationella kontaktpunkter för skjutvapen i alla 27 medlemsstater till 12 070 917 euro och för att harmonisera uppgifter om skjutvapen i nationella databaser till 10 800 000 euro i alla 27 medlemsstater.

Kommissionens kostnader avser personalkostnader för genomförande och övervakning av initiativet och bör täckas av den ansvariga avdelningens befintliga budget. Kommissionen måste dessutom anordna möten i fokusgruppen för rättsliga aktörer för att stödja informationsutbytet. En annan kostnad gäller den rapport som kommissionen måste utarbeta. Denna rapport är en studie som kommer att analysera direktivets ändamålsenlighet med en viss uppsättning indikatorer. Denna studie, som kommer att genomföras efter utgången av den nuvarande fleråriga budgetramen, kommer att kosta omkring 420 000 euro.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

När direktivet har trätt i kraft har medlemsstaterna två år på sig att införliva det i den nationella lagstiftningen. Kommissionen kommer att övervaka detta införlivande.

Kommissionen har dessutom lagt fram en övervakningsram i bilaga 10 till konsekvensbedömningen. I denna ram fastställs indikatorer för att övervaka genomförandet av vart och ett av initiativets mål. Dessutom fastställs ett referensscenario och de riktmärken som krävs för att genomförandet ska anses vara framgångsrikt. Initiativet kommer att övervakas enligt sammanlagt 15 indikatorer, t.ex. antal fall som är kopplade till brotten,

höjning av de lägsta påföljdsnivåerna, förverkande av vinster, inrättande av nationella kontrollpunkter och hur de fungerar, information som skickas till EU:s nav för skjutvapen etc.

Med start åtta år efter ikraftträdandet för att möjliggöra införlivande och för att avsluta den första omgången med datainsamling, och sedan vart femte år därefter, kommer kommissionen att sammanställa en utvärderingsrapport om mervärdet av direktivet för kampen mot brott med anknytning till skjutvapen som innehåller uppgifter om genomförandet från de fem föregående åren. Denna rapport kommer att innehålla resultaten av ovannämnda övervakningsram. Den kommer också att innehålla information om medlemsstaternas genomförande av de olika bestämmelserna och ge en översikt över de statistiska uppgifter som tagits emot. Medlemsstaterna är skyldiga att lämna all relevant information för utarbetandet av denna rapport. På grundval av denna utvärdering ska kommissionen besluta om lämpliga åtgärder måste vidtas.

För att stödja medlemsstaterna i genomförandet av förslaget kommer kommissionen att underlätta utbytet av erfarenheter kopplade till ny teknik och den gemensamma testningen av ritningar med anknytning till denna nya teknik. Kommissionen kommer också att främja samarbete mellan rättsliga myndigheter genom att en fokusgrupp för informationsutbyte inrättas.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Artikel 1: Innehåll

I denna bestämmelse anges direktivets syfte. Särskilt förklaras de tre olika målen att harmonisera definitioner och påföljder för skjutvapenrelaterade brott, förbättra det gränsöverskridande samarbetet och upprätta en minsta datauppsättning om beslag av skjutvapen.

Artikel 2: Definitioner

Denna bestämmelse innehåller definitioner av de termer som används i direktivet. Flera definitioner hänvisar till direktiv (EU) 2021/555 om förvärv och innehav av vapen.

Artikel 3: Straffbara gärningar

I denna bestämmelse beskrivs de straffbara gärningar som omfattas av detta direktiv. Kriminalisering av olaglig tillverkning, olaglig handel samt förfalskning och ändring av märkning på skjutvapen krävs enligt FN:s protokoll om skjutvapen. Kriminaliseringen av olagligt innehav härrör från skjutvapendirektivet (EU) 2021/555. Brotten med anknytning till ritningar betraktas som nya brott. De kan betraktas som förberedelse till brott.

Artikel 4: Anstiftan, medhjälp och försök

Genom artikel 4 kriminaliseras anstiftan och medhjälp till att begå sådana straffbara gärningar som avses i artikel 3.1. Denna kriminalisering är också ett krav som följer av FN:s protokoll om skjutvapen.

Artikel 5: Påföljder för fysiska personer

I denna artikel föreskrivs miniminormer för att säkerställa att de straffbara gärningar som avses i artiklarna 3 och 4 är belagda med effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga påföljder. Där så var möjligt användes genomsnittet av de nuvarande påföljdsnivåerna i medlemsstaterna som en vägledande princip för fastställandet av påföljder.

Punkt 3 syftar till att medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att de straffbara gärningar som avses i artiklarna 3 och 4 kan bli föremål för kompletterande påföljder och åtgärder, för att möjliggöra skräddarsydda åtgärder mot olika typer av brottsligt beteende.

Artikel 6: Juridiska personers ansvar

Denna artikel innehåller skyldigheter att säkerställa juridiska personers ansvar för de straffbara gärningar som avses i artiklarna 3 och 4, när gärningarna har begåtts för personernas vinning. I denna artikel föreskrivs också att medlemsstaterna bör se till att juridiska personer kan ställas till svars för bristande övervakning och kontroll som har gjort det möjligt att begå någon av de straffbara gärningar som avses i artiklarna 3 och 4. Dessutom bör den juridiska personens ansvarighet inte utesluta straffrättsliga förfaranden mot fysiska personer.

Artikel 7: Påföljder för juridiska personer

I denna artikel anges påföljder för juridiska personer som är inblandade i de straffbara gärningar som omfattas av detta förslag.

Artikel 8: Försvårande omständigheter

I denna artikel anges de försvårande omständigheter som ska beaktas när påföljder tillämpas på en sådan straffbar gärning som avses i artiklarna 3 och 4.

Artikel 9: Förmildrande omständigheter

I denna artikel anges de förmildrande omständigheter som ska beaktas när påföljder tillämpas på en sådan straffbar gärning som avses i artiklarna 3 och 4.

Artikel 10: Utredningsverktyg

I denna bestämmelse fastställs att särskilda utredningsverktyg ska finnas tillgängliga för utredning av de straffbara gärningar som avses i artiklarna 3 och 4.

Artikel 11: Hantering och bortskaffande

Denna bestämmelse motsvarar artikel 6 om hantering och bortskaffande av skjutvapen i FN:s protokoll om skjutvapen.

Artikel 12: Preskriptionstider

I denna artikel fastställs bestämmelser om preskriptionstider för att göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att utreda, lagföra och pröva de straffbara gärningar som omfattas av detta förslag under en viss tidsperiod.

Artikel 13: Behörighet

Denna artikel innehåller bestämmelser om behörighet för att säkerställa att medlemsstaterna fastställer behörigheten för de straffbara gärningar som omfattas av förslaget och att de underrättar kommissionen om de beslutar att utvidga denna behörighet i särskilda fall där brottet begås utanför deras territorium.

Artikel 14: Utbildning

Denna bestämmelse syftar till att förbättra utbildningsverksamheten längs hela brottsbekämpningskedjan för att säkerställa att alla berörda parter har de specialkunskaper och färdigheter som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt.

Artikel 15: Samordning och samarbete mellan behöriga myndigheter i en medlemsstat

Enligt denna bestämmelse ska medlemsstaterna inrätta en central nationell kontaktpunkt för skjutvapen som ska säkerställa samordning och samarbete på strategisk och operativ nivå

mellan alla deras behöriga myndigheter som arbetar med att förebygga och bekämpa skjutvapenrelaterade brott.

Artikel 16: Samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen samt unionens organ och byråer

I denna bestämmelse beskrivs behovet av gränsöverskridande samarbete för de straffbara gärningar som misstänks vara av gränsöverskridande karaktär. Enligt bestämmelsen ska också nationella kontaktpunkter för skjutvapen inrättas i medlemsstaterna. I bestämmelsen föreskrivs också att medlemsstaterna kan samarbeta när det gäller gemensam testning av ritningar som misstänks vara utformade för privat tillverkning av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition.

Artikel 17: Registrering av beslagtagna skjutvapen och delegerade akter

I denna bestämmelse fastställs skyldigheten att använda en minsta datauppsättning vid registrering av beslagtagna skjutvapen. Den minsta datauppsättningen definieras i bilagan. Bestämmelsen innehåller därför också en möjlighet att ändra bilagan genom en delegerad akt.

Artikel 18: Statistiska uppgifter

I denna bestämmelse hanteras behovet av att systematiskt samla in statistiska uppgifter om skjutvapenrelaterade brott. Enligt bestämmelsen ska medlemsstaterna samla in, offentliggöra och skicka relevanta statistiska uppgifter till kommissionen minst vart femte år. Den fastställer också en skyldighet att överföra informationen om registrerade beslagtagna skjutvapen till Europol. I bestämmelsen fastställs också kravet på att medlemsstaterna ska spara uppgifterna i minst 20 år. Slutligen ska kommissionen, minst vart femte år, offentliggöra en rapport som bygger på de statistiska uppgifter som lämnats av medlemsstaterna.

Artikel 19: Utövande av delegeringen

I denna artikel fastställs villkor för antagande av delegerade akter. Artikel 20: Ändring av andra instrument

Genom denna bestämmelse ändras det befintliga direktivet (EU) 2024/1260(14) till att omfatta de straffbara gärningar som fastställs i artiklarna 3 och 4 i detta initiativ.

Artikel 21: Rapportering

I denna artikel fastställs kommissionens skyldighet att vart femte år lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om direktivets mervärde under det åttonde året efter dess ikraftträdande, och därefter vart femte år. Rapporten ska innehålla uppgifter från medlemsstaterna om statistik och genomförande.

Artiklarna 22, 23 och 24

Dessa artiklar innehåller ytterligare bestämmelser om medlemsstaternas införlivande samt om direktivets ikraftträdande och mottagare.

Bilaga: Minsta datauppsättning för registrering av beslagtagna skjutvapen

Bilagan innehåller den minsta datauppsättning som medlemsstaterna måste använda för att registrera beslagtagna skjutvapen som är kopplade till ett brottsligt sammanhang.

(14)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1260 av den 24 april 2024 om återvinning av tillgångar och förverkande, EUT L, 2024/1260, 2.5.2024.

2026/0059 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om bekämpande av olaglig handel med skjutvapen och andra skjutvapenrelaterade brott och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1260

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(1), särskilt artiklarna 83.1 och 83.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska unionen

”erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring samt förebyggande och bekämpande av brottslighet”.

(2)Olaglig handel med skjutvapen är ett område med särskilt allvarlig brottslighet enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och begås ofta inom ramen för organiserad brottslighet eller i samband med terrorism. Att förhindra och bekämpa olaglig handel med skjutvapen är en prioriterad angelägenhet för unionen och medlemsstaterna.

(3)Ökningen av den olagliga handeln med skjutvapen och av andra skjutvapenrelaterade brott och deras effekter, som undergräver effektiviteten i unionens skjutvapenlagstiftning, är en fortsatt källa till oro i unionen. Dessa brott når allt oftare utanför de staters gränser i vilka de begås. Dessa brott utgör ett hot mot unionsmedborgarna och måste därför bemötas med lämpliga och effektiva medel, som i många fall kräver effektivt gränsöverskridande samarbete.

(4)Olaglig tillverkning av skjutvapen omfattar privat tillverkning av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition med hjälp av en 3D-skrivare, en maskin för datornumerisk fräsning av metall (CNC) eller ett liknande datordrivet system, utan tillstånd som handlare. Ritningar är en nödvändig förutsättning för denna typ av produktion. Ritningsbaserad olaglig tillverkning håller på att bli en allt viktigare metod för organiserad brottslighet och terrorism att få tillgång till skjutvapen och möjliggör tillverkning av skjutvapen som redan från början är okända och omöjliga att spåra.

(1)

(2)

EUT L 308, 29.11.2022, s. 18. EUT C [...], [...], s. [...].

(5)I enlighet med rådets beslut 2001/748/EG(3) undertecknade kommissionen Förenta nationernas protokoll mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, delar av och komponenter till dessa samt ammunition, vilket kompletterar Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen). Unionen ratificerade FN:s protokoll om skjutvapen genom rådets beslut 2014/164/EU(4).

(6)Enligt artikel 5 i FN:s protokoll om skjutvapen ska konventionsstaterna kriminalisera olaglig tillverkning av skjutvapen och olaglig handel med skjutvapen, förfalskning eller olaglig utplåning, avlägsnande eller ändring av märkningen på skjutvapen, försök att begå eller delta i något av dessa brott samt organisation, ledning, medhjälp, underlättande eller rådgivning vid begåendet av dessa brott.

(7)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555(5) får tillverkning, handel, byte, uthyrning, reparation, ändring eller omvandling av skjutvapen eller väsentliga delar samt tillverkning, handel, byte, ändring eller omvandling av ammunition endast ske under förutsättning att ett särskilt tillstånd för vapenhandlare beviljas. Det direktivet tillåter också endast förhandling eller organisering av transaktioner för inköp, försäljning eller leverans av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition och organisering av överföring av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition om ett särskilt tillstånd för vapenmäklare beviljas.

(8)Direktiv (EU) 2021/555 tillåter endast förvärv och innehav av skjutvapen under särskilda omständigheter och kräver att medlemsstaterna fastställer regler om sanktioner för överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med direktiv (EU) 2021/555. Enligt direktiv (EU) 2021/555 får medlemsstaterna anta lagstiftning som är strängare än det direktivet.

(9)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/41(6) tillåter endast import, export och transitering av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition om ett särskilt tillstånd beviljas.

(10)För att säkerställa den inre marknadens integritet inom unionen i enlighet med FN:s protokoll om skjutvapen, direktiv (EU) 2021/555 och förordning (EU) 2025/41 och samtidigt uppnå en hög säkerhetsnivå inom området med frihet, säkerhet och rättvisa är det nödvändigt att fastställa minimiregler om fastställande av skjutvapenrelaterade brott och påföljder för en effektiv verkställighet av dessa instrument.

(11)Inom ramen för dessa instrument bör olaglig reaktivering av deaktiverade skjutvapen betraktas som olaglig tillverkning, eftersom reaktivering som sker utan det tillstånd

(3)

(4)

(5)

(6)

Rådets beslut 2001/748/EG av den 16 oktober 2001 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar av protokollet mot olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (EGT L 280, 24.10.2001, s. 5, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2001/748/oj).

Rådets beslut 2014/164/EU av den 11 februari 2014 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, delar av och komponenter till dessa samt ammunition, vilket kompletterar Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (EUT L 89, 25.3.2014, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2014/164/oj).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och innehav av vapen (EUT L 115, 6.4.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2021/555/oj). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/41 av den 19 december 2024 om import-, export- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen och ammunition, och om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen) (EUT L, 2025/41, 22.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/41/oj).

som krävs enligt direktiv (EU) 2021/555 utgör en manipulation som är att betrakta som tillverkning. Olaglig förmedling av skjutvapen bör betraktas som olaglig handel med skjutvapen eftersom handel förutsätter licens som förmedlare, i enlighet med direktiv (EU) 2021/555. Olaglig handel bör antingen betraktas som olaglig handel med skjutvapen eller olaglig tillverkning, eller bådadera, eftersom både tillverkning och handel förutsätter licens som vapenhandlare i enlighet med direktiv (EU) 2021/555. Överträdelse av ett vapenembargo bör betraktas som olaglig handel med skjutvapen, eftersom export till länder som omfattas av vapenembargon inte bör beviljas tillstånd. Avsaknaden av tillstånd är en viktig del av definitionen av olaglig handel med skjutvapen.

(12)Rättigheterna för medborgare som lagligen innehar, använder, tillverkar och handlar med skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition i enlighet med direktiv (EU) 2021/555 och förordning (EU) 2025/41 bör inte påverkas.

(13)Ny teknik som möjliggör privat tillverkning av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition, såsom 3D-utskrifter, även kallad additiv tillverkning, har vuxit fram under de senaste åren och blir alltmer tillgänglig och ekonomiskt överkomlig. Denna teknik bygger på digitala ritningar som kan laddas ned, distribueras och användas för olaglig tillverkning av skjutvapen. Med beaktande av hotets utveckling och i enlighet med rekommendationerna i FN:s resolution 12/3(7), som antogs vid det 12:e mötet i partskonferensen för FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, som hölls i Wien den 14–18 oktober 2024, bör innehav, tillgång, spridning och utarbetande av ritningar kriminaliseras i alla medlemsstater.

(14)Särskild vikt bör läggas vid spridande av ritningar på grund av deras inneboende expansiva karaktär. När en ritning väl har delats online blir den snabbt okontrollerbar, vilket skapar en cykel där den kopieras och sprids över många plattformar, till förfång för traditionell tillsyn. Spridning av ritningar bör därför under alla omständigheter utgöra ett brott, omvänt i förhållande till vad som gäller avseende brotten skapande, förvärv, innehav och delning av ritningar. Fokus bör ligga på att förhindra spridning genom att fastställa strikta ansvarsnormer som kräver att vårdslöshet i förhållande till ett brottsligt uppsåt utgör ett lagöverträdelse.

(15)Metoder för additiv tillverkning, såsom 3D-utskrifter, kan vara en värdefull drivkraft för industriell produktion och innovation. Eventuella begränsningar av dess användning bör inte påverka den legitima användningen för vapenhandlare som beviljats tillstånd i enlighet med direktiv (EU) 2021/555 eller andra behöriga juridiska eller fysiska personer. Den är viktigt att inte forskning och innovativ utveckling inom sektorn drabbas.

(16)Det bör föreskrivas påföljder och åtgärder för fysiska och juridiska personer som är ansvariga för sådana brott, vilka återspeglar allvaret i brotten i fråga.

(17)Därför bör miniminivåer för maximala fängelsestraff fastställas för fysiska personer. Med tanke på den potentiella skada som ett skjutvapen kan orsaka, inbegripet allvarlig personskada och dödsfall, och skjutvapnens långa livslängd, är det lämpligt att fastställa miniminivåer som återspeglar den livsfara som är förknippad med skjutvapenrelaterade brott och som står i proportion till den specifika risken, brottets allvarlighetsgrad och graden av rättsstridighet. Det högsta fängelsestraff som i detta

(7)Resolution 12/3 Enhancing measures, including under the Firearms Protocol, to prevent, combat and eradicate the illicit manufacturing of and trafficking in firearms, their parts and components and ammunition, in view of technological developments, The Conference of the Parties to the United Nations Convention against Transnational Organized Crime.

direktiv föreskrivs för brott som begås av fysiska personer bör vara tillämpligt på åtminstone de allvarligaste formerna av sådana brott. I detta direktiv fastställs inga krav på den miniminivå för sanktioner som medlemsstaterna bör tillämpa, utöver behovet av att säkerställa att sanktionerna generellt sett är effektiva, avskräckande och proportionella.

(18)Med tanke på att även juridiska personer omfattas av unionens skjutvapenlagstiftning bör juridiska personer kunna hållas ansvariga för brott med anknytning till överträdelser av unionens skjutvapenlagstiftning enligt definitionerna och bestämmelserna i detta direktiv. Vad gäller de brott och påföljder som definieras i detta direktiv bör begreppet juridiska personer förstås som varje rättslig enhet som har sådan status enligt tillämplig nationell lagstiftning, med undantag för stater eller statliga myndigheter eller offentliga internationella organisationer. Eftersom det är minimiregler som fastställs i detta direktiv kan medlemsstaterna anta strängare regler, inbegripet regler om straffrättsligt ansvar för offentliga organ.

(19)I den mån handlingar som utgör olaglig handel med skjutvapen och andra skjutvapenrelaterade brott kan tillskrivas juridiska personer, bör sådana juridiska personer hållas ansvariga för ett sådant brott först när alla brottsrekvisiten för de brott som avses i artikel 3 är uppfyllda. Ansvarighet bör säkerställa ansvarskyldighet, förebygga och avskräcka från brott. För att uppnå målen för detta direktiv bör medlemsstater vars rätt inte föreskriver straffrättsligt ansvar för juridiska personer säkerställa att det i nationell rätt föreskrivs effektiva, avskräckande och proportionella typer och nivåer av icke-straffrättsliga sanktioner. För att uppnå målen för detta direktiv bör medlemsstater vars rätt inte föreskriver straffrättsligt ansvar för juridiska personer säkerställa att det i nationell rätt föreskrivs effektiva, avskräckande och proportionella typer och nivåer av icke-straffrättsliga sanktioner. I detta syfte bör minimibelopp för de högsta bötesnivåerna fastställas. De högsta bötes- eller sanktionsnivåerna som i detta direktiv föreskrivs för de berörda brotten bör vara tillämpliga åtminstone på de allvarligaste formerna av sådana brott, enligt vad som fastställs i direktivet. Gärningens svårhetsgrad samt de berörda juridiska personernas individuella, ekonomiska och andra förhållanden bör beaktas för att säkerställa att den utdömda påföljden eller sanktionen är effektiv, avskräckande och proportionell. Medlemsstaterna bör kunna fastställa högsta nivåer på böter eller sanktionsavgifter, antingen som en procentandel av den berörda juridiska personens totala globala omsättning eller som fasta belopp.

(20)Om medlemsstaterna inför kriteriet med en juridisk persons totala globala omsättning vid fastställandet av de böter eller sanktionsavgifter som ska åläggas juridiska personer, bör medlemsstaterna besluta huruvida de ska beräkna den omsättningen på grundval av det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då brottet begicks eller det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då beslutet att ålägga böter eller sanktionsavgifter antogs. Det överlåtas på domstolen att besluta om detta. Medlemsstaterna bör också fastställa regler för fall där det inte är möjligt att fastställa beloppet för en bot eller sanktionsavgift på grundval av den juridiska personens totala globala omsättning under det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då brottet begicks eller under det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då beslutet att ålägga böter eller sanktionsavgifter antogs. I sådana fall bör medlemsstaterna kunna ta hänsyn till andra kriterier, såsom den totala globala omsättningen under ett annat räkenskapsår.

(21)Skjutvapen har en lång livslängd. När de väl har avletts till den olagliga marknaden kan de orsaka skada i årtionden. Därför bör de standardprocentsatser för böter

kopplade till global omsättning som används i instrument för den inre marknaden inte tillämpas på dessa brott.

(22)Medlemsstaterna bör i sin nationella lagstiftning fastslå maxnivåerna för böter uttryckt som fasta belopp De högsta nivåerna för sådana böter bör tillämpas på de allvarligaste formerna av brott som begås av ekonomiskt starka juridiska personer. Medlemsstaterna bör kunna fastställa metoden för beräkning av dessa högsta bötesnivåer. Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för säkerställa regelbunden översyn av de nivåer på böter eller sanktionsavgifter som fastställs i fasta belopp med hänsyn till inflationstakt och andra svängningar i penningvärde, i enlighet med de förfaranden som fastställs i deras nationella rätt. Medlemsstater som inte har euron som valuta bör föreskriva högsta nivåer på böter eller sanktionsavgifter i sin egen valuta motsvarande de nivåer i euro som fastställs i detta direktiv den dag då det träder i kraft. Dessa medlemsstater bör regelbundet se över nivåerna på böter eller sanktionsavgifter även med hänsyn till växelkursens utveckling.

(23)Fastställandet av ett minimibelopp för den högsta bötesnivån i direktivet bör inte påverka domares eller domstolars rätt att i straffrättsliga förfaranden ålägga lämpliga påföljder i enskilda fall. Eftersom detta direktiv inte ställer några krav avseende den lägsta bötesnivån i nationell rätt för skjutvapenrelaterade brott som begås av juridiska personer, bör domarna eller domstolarna under alla förhållanden ålägga lämpliga påföljder eller åtgärder med beaktande av den berörda juridiska personens individuella, ekonomiska och andra omständigheter och gärningens svårhetsgrad.

(24)För att säkerställa full ansvarsskyldighet bör det faktum att juridiska personer hålls ansvariga enligt detta direktiv inte utesluta straffrättsliga förfaranden mot fysiska personer som begår eller är anstiftare eller medhjälpare till de brott för vilka brottsrekvisit fastställs i detta direktiv. Om villkoren för straffrättsligt ansvar är uppfyllda bör sådana fysiska personer anses inbegripa ledamöter i bolagsstyrelser.

(25)En ytterligare tillnärmning av nivåerna på påföljder och sanktioner bör ske och en effektivisering av nivåerna bör främjas genom att det införs gemensamma försvårande omständigheter som återspeglar brottets allvar. Begreppet försvårande omständigheter bör förstås antingen som sakförhållanden som gör det möjligt för domstolen att utdöma strängare straff för samma brott än vad som är normalt utdöms när dessa sakförhållanden inte föreligger, eller som en möjlighet att handlägga flera brott kumulativt för att höja påföljds- eller sanktionsnivån. Medlemsstaterna är därför inte skyldiga att föreskriva särskilda försvårande omständigheter i fall där nationell rätt redan föreskriver separata brott som kan leda till strängare påföljder eller sanktioner.

(26)Medlemsstaterna bör säkerställa att minst en av de försvårande omständigheter som föreskrivs i detta direktiv fastställs som en möjlig försvårande omständighet i enlighet med tillämpliga regler i deras rättssystem. Under alla omständigheter bör det vara domaren eller domstolen som avgör om påföljden ska skärpas eller mildras, med beaktande av de specifika omständigheterna i varje enskilt fall.

(27)När ett stort antal skjutvapen upptäcks i en utredning bör detta betraktas som en försvårande omständighet. I detta syfte bör medlemsstaterna ha en gemensam uppfattning om vad ett stort antal skjutvapen innebär.

(28)Kompletterande påföljder eller åtgärder utöver ekonomiska påföljder är ofta mer effektiva än de senare, särskilt för juridiska personer. Kompletterande påföljder eller åtgärder utöver ekonomiska påföljder bör därför finnas tillgängliga i de relevanta förfarandena. Dessa påföljder eller åtgärder kan omfatta uteslutning från vissa

förmåner eller viss finansiering, återkallande av tillstånd och licenser att bedriva verksamhet, förverkande av skjutvapen (oavsett om de innehas lagligt eller olagligt), återkallande eller avslag på ansökan om skjutvapentillstånd, förlust av rättigheter kopplade till innehav och användning av skjutvapen samt förbud mot att utöva viss yrkesverksamhet. Detta bör inte påverka domares eller domstolars handlingsfrihet att utdöma lämpliga påföljder i enskilda straffrättsliga förfaranden.

(29)Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av nationella straffrättsliga allmänna regler och principer om meddelande av fällande domar och om verkställighet av påföljder i enlighet med de specifika omständigheterna i varje enskilt fall. Medlemsstaterna bör kunna fastställa de typer av kompletterande påföljder, sanktioner eller åtgärder som är lämpligast. Om återkallande av tillstånd och auktorisationer att bedriva verksamhet som ledde till det berörda brottet kan föreskrivas som påföljd eller sanktion enligt nationell rätt, bör medlemsstaterna säkerställa att domarna eller domstolarna själva kan besluta om en sådan påföljd eller sanktion eller att en annan behörig myndighet informeras och kan agera i enlighet med nationella förfaranderegler.

(30)För att säkerställa effektiva utredningar och åtal för olaglig handel med skjutvapen och andra skjutvapenrelaterade brott, bör de som har ansvaret för att utreda och lagföra sådana straffbara gärningar ha möjlighet att använda effektiva utredningsverktyg, som de som används vid bekämpning av organiserad brottslighet eller andra allvarliga brott. Sådana verktyg bör om så är lämpligt omfatta till exempel husrannsakan, avlyssning av kommunikation, dold övervakning inklusive elektronisk övervakning, ljudinspelningar i privata eller offentliga fordon och på privata eller offentliga platser, bildupptagningar av personer i privata eller offentliga fordon eller på privata eller offentliga platser, kontrollerade leveranser och ekonomiska utredningar.

(31)Medlemsstaterna bör kunna vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2024/1260(8). För att säkerställa terminologisk överensstämmelse med andra rättsakter om skjutvapen, såsom FN- protokollet och skjutvapenförordningen, bör begreppet ”beslag” användas i detta direktiv. I samband med beslag av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition bör

”beslag” förstås som ”frysning” i enlighet med direktiv (EU) 2024/1260.

(32)För att säkerställa att de behöriga myndigheterna har tillräckligt med tid för att genomföra komplexa utredningar och lagföringar bör medlemsstaterna fastställa regler om preskriptionstider som är nödvändiga för att effektivt bekämpa skjutvapenbrott, utan att det påverkar nationella regler som inte fastställer preskriptionstider för utredning, lagföring och verkställighet. Som en allmän regel löper preskriptionstiden från den tidpunkt då brottet begicks. Eftersom det är minimiregler som fastställs i detta direktiv kan medlemsstaterna dock föreskriva att preskriptionstiden ska börja löpa senare, närmare bestämt från den tidpunkt då brottet upptäcktes, förutsatt att en sådan tidpunkt för upptäckt tydligt fastställs i enlighet med nationell rätt. Medlemsstaterna kan enligt detta direktiv föreskriva kortare preskriptionstider än de preskriptionstider som föreskrivs i detta direktiv, förutsatt att det i deras rättssystem är möjligt att avbryta eller skjuta upp sådana kortare preskriptionsfrister i händelse av handlingar som kan fastställas i enlighet med nationell rätt.

(8)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1260 av den 24 april 2024 om återvinning av

tillgångar och förverkande (EUT L, 2024/1260, 2.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1260/oj)

(33)I synnerhet med tanke på att gärningsmän förflyttar sig, i kombination med den gränsöverskridande karaktären hos brott för vilka brottsrekvisit fastställs i detta direktiv och möjligheten att genomföra gränsöverskridande utredningar, bör medlemsstaterna fastställa sin jurisdiktion för att effektivt motverka sådana brott. Om ett brott omfattas av mer än en medlemsstats behörighet bör de berörda medlemsstaterna samarbeta för att fastställa vilken medlemsstat som är bäst lämpad att lagföra, inbegripet genom Eurojusts bistånd på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727(9). En medlemsstat bör fastställa jurisdiktion för brott som begås ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg som är registrerat i den medlemsstaten, eller som för dess flagg, med beaktande av därtill hörande normer enligt relevanta internationella konventioner.

(34)Brist på resurser och verkställande befogenheter för nationella myndigheter som upptäcker, utreder och lagför skjutvapenrelaterade brott eller dömer i miljöbrottmål skapar hinder för ett effektivt förebyggande av sådana brott och meddelande av fällande domar i sådana brottmål. Framför allt kan bristen på resurser hindra myndigheterna från att över huvud taget vidta åtgärder eller begränsa deras verkställighetsåtgärder, vilket gör det möjligt för gärningsmännen att undgå ansvar eller kan leda till att den dom som meddelas inte motsvarar brottets svårhetsgrad. Medlemsstaterna bör säkerställa att nationella myndigheter som upptäcker, utreder och lagför miljöbrott eller dömer i skjutvapenrelaterade brottmål har tillräckligt med kvalificerad personal och tillräckliga ekonomiska, tekniska och teknologiska resurser för att effektivt kunna utföra sina uppgifter i samband med genomförandet av detta direktiv. De bör också säkerställa att dessa myndigheter har en lämplig specialiseringsnivå på området skjutvapenrelaterade brott, i enlighet med nationell rätt. Medlemsstaterna bör följaktligen fastställa minimikriterier i fråga om resurser och verkställighetsbefogenheter. I detta sammanhang bör hänsyn tas till de konstitutionella traditionerna och strukturen i medlemsstaternas rättssystem samt andra nationella omständigheter.

(35)Inrättandet eller utseendet av nationella kontaktpunkter för skjutvapen är ett viktigt verktyg för gränsöverskridande samarbete, vilket erkänns i politiska instrument. Varje medlemsstat bör därför inrätta en sådan nationell kontaktpunkt för skjutvapen med liknande ansvarsområden. Huvudsyftet är att tillhandahålla en övergripande strategi för integrerad kontroll av skjutvapen. Detta bör göras på strategisk och operativ nivå genom samordnad insamling, analys och utbyte av information för att öka kunskapen om hoten och bättre informera de nationella brottsbekämpande organen. Den nationella kontaktpunkten för skjutvapen kan också vara det nationella organ eller den enda kontaktpunkt som avses i artikel 13 i FN:s protokoll om skjutvapen.

(36)Den gränsöverskridande karaktären i olaglig handel med skjutvapen och andra

skjutvapenrelaterade brott kräver kraftfulla samordnade insatser och ett starkt samordnat samarbete inom och mellan medlemsstaterna samt med och mellan relevanta unionsbyråer och unionsorgan för att bekämpa olaglig handel med skjutvapen, inbegripet Eurojust, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794(10), och Europeiska åklagarmyndigheten, inom deras

(9)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2002/187/RIF (EUT L 295, 21.11.2018, s. 138, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2014/164/oj).

(10)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets

respektive befogenheter och i enlighet med den tillämpliga rättsliga ramen, och med grannländer, särskilt utvidgningspartner. För detta ändamål bör man på ett effektivt sätt utnyttja de verktyg och resurser för samarbete som finns tillgängliga, till exempel gemensamma utredningsgrupper och samordningsmöten anordnade av Eurojust. Att olaglig vapenhandel och annan skjutvapenrelaterad brottslighet är världsomspännande till sin natur gör att det är nödvändigt med internationella motåtgärder, vilket kräver att unionen och dess medlemsstater fördjupar samarbetet med relevanta tredjeländer. Ett kraftfullt och samordnat bemötande och samarbete är också nödvändigt med tanke på säkrande och inhämtande av digitala bevis.

(37)Medlemsstaterna bör endast kriminalisera otillåtet skapande, förvärv och innehav samt delning av ritningar som är utformade för tillverkning av skarpa skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition. Medlemsstaterna får besluta att skapa särskilda tillstånd för fysiska och/eller juridiska personer att delta i dessa planer på ett lagligt sätt. Detta är särskilt viktigt för att göra det möjligt för forskningsinstitutioner och skjutvapenindustrin att vidareutveckla metoder för additiv tillverkning. Medlemsstaterna får samarbeta för att underlätta gemensam testning av ritningar och ömsesidigt erkännande av resultaten av dessa tester.

(38)Genomförandet av straffrättsliga åtgärder som antagits enligt detta direktiv bör stå i proportion till brottets art och omständigheter, med respekt för de legitima mål som eftersträvas och deras nödvändighet i ett demokratiskt samhälle, och bör utesluta varje form av godtycke, rasism eller diskriminering.

(39)För att effektivt bekämpa de brott för vilka brottsrekvisit fastställs i detta direktiv är det nödvändigt att medlemsstaternas behöriga myndigheter samlar in korrekta, enhetliga och jämförbara statistiska uppgifter om dessa brott. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att det finns ett adekvat system för registrering, framtagande och översändande av befintliga statistiska uppgifter om de brott för vilka brottsrekvisit fastställs i detta direktiv. Det är viktigt att medlemsstaterna använder dessa statistiska uppgifter för den strategiska och operativa planeringen av brottsbekämpande åtgärder, för att analysera omfattningen av och trenderna när det gäller dessa brott samt för att ge information till medborgarna.

(40)För att skapa en heltäckande bild av hotet från skjutvapenrelaterade brott och vägleda beslutsfattandet i god tid bör medlemsstaterna översända statistiska uppgifter om dessa brott till kommissionen sex år efter införlivandet, och vart sjätte år därefter.

(41)Uppgifter om beslag av skjutvapen bör finnas tillgängliga i en unionsdatabas för att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna, särskilt vad gäller gränsöverskridande utredningar och åtal av samt fällande domar för skjutvapenrelaterade brott.

(42)I syfte att säkerställa att de mest relevanta statistiska uppgifterna samlas in, bearbetas, framställs och sprids bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF- fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av bilagan. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(11). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som

beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/2219/oj).

(11)Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

medlemsstaternas experter, och deras experter bör ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(43)Direktiv (EU) 2024/1260 är redan tillämpligt på FN:s protokoll om skjutvapen. Eftersom detta direktiv genomför FN:s protokoll om skjutvapen och kompletterar det, bör tillämpningsområdet för direktivet om återvinning av tillgångar ändras så att det även omfattar detta direktiv.

(44)Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva utan snarare, på grund av behovet av unionsomfattande harmoniserade bestämmelser, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(45)Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 16 och 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som hänvisar till näringsfriheten respektive erkänner rätten till egendom. Vidare iakttar detta direktiv de principer som erkänns särskilt i stadgan, däribland skydd av personuppgifter, yttrandefrihet och informationsfrihet, näringsfrihet, rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol, presumtion för oskuld och rätt till försvar, principerna om laglighet och proportionalitet i fråga om brott och straff samt rätt att inte bli dömd eller straffad två gånger för samma brott. Detta direktiv syftar till att säkerställa att dessa rättigheter och principer iakttas fullt ut och bör genomföras i enlighet med detta.

(46)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av detta direktiv, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(47)[I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av detta direktiv, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland..] ELLER [I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, meddelade Irland [genom en skrivelse av den ...] att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av detta direktiv.]

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

I detta direktiv fastställs minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder på skjutvapenområdet samt åtgärder för att förbättra det gränsöverskridande samarbetet och regler för fastställande av ett minimidataset för beslag av skjutvapen.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

1.skjutvapen: ett skjutvapen enligt definitionen i artikel 1.1.1 i direktiv (EU) 2021/555.

2.väsentlig del: en väsentlig del enligt definitionen i artikel 1.1.2 i direktiv (EU) 2021/555.

3.ammunition: ammunition enligt definitionen i artikel 1.1.3 i direktiv (EU) 2021/555.

4.ritning (blueprint): digitala tekniska designfiler som kan användas med, eller som kan kännas igen med hjälp av lämplig programvara av en 3D-skrivare, en maskin för datornumerisk fräsning av metall (CNC) eller liknande datorstyrt system för tillverkning av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition.

5.spridning: tillgängliggörande för allmänheten.

6.juridisk person: varje rättssubjekt som har denna status enligt tillämplig nationell rätt, med undantag för stater eller offentliga organ vid utövandet av offentliga makt samt offentliga internationella organisationer.

Artikel 3

Skjutvapenrelaterade brott

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att följande handlingar, om de är avsiktliga, utgör brott, oavsett om de begicks på eller utanför nätet:

(a)Tillverkning eller sammansättning av skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen eller ammunition som utförs

(i)med hjälp av väsentliga delar till skjutvapen som varit föremål för olaglig handel, eller

ii)utan tillstånd som utfärdats i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2021/555 av en behörig myndighet i den medlemsstat där tillverkningen eller sammansättningen har skett, eller

iii)utan märkning av skjutvapen och väsentliga delar vid tillverkningstillfället i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2021/555.

(b)Olaglig handel med skjutvapen, dvs. import, export, förvärv, försäljning, leverans, transport eller överföring av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition från eller genom en medlemsstats eller ett tredjelands territorium till en annan medlemsstats eller ett annat tredjelands territorium, om den äger rum trots att

(i)någon av de berörda medlemsstaterna eller tredjeländerna inte tillåter det i enlighet med direktiv (EU) 2021/555, förordning (EU) 2025/41, FN:s protokoll om skjutvapen eller tillämplig nationell lagstiftning. eller

ii)skjutvapnen, de väsentliga delarna eller ammunitionen inte är märkta i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2021/555 eller artikel 6 i förordning (EU) 2025/41.

(c)Förfalskning eller olaglig utplåning, olagligt borttagande eller olaglig ändring av märkningen eller märkningarna på skjutvapen och väsentliga delar.

(d)Innehav av skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen och ammunition utan tillstånd eller anmälan i enlighet med direktiv (EU) 2021/555.

(e)Skapande, förvärv, innehav eller delning av en ritning utan tillstånd.

(f)Spridning av ritningar i vetskap om att dessa kan komma att användas för att begå något av de brott som avses i leden a, b, d och e.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att de gärningar som avses i punkt 1 f också utgör brott om de utförs av åtminstone grov vårdslöshet.

Artikel 4

Anstiftan, medhjälp och försök

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att anstiftan och medhjälp till att begå ett brott som avses i artikel 3 är straffbar, oavsett om det begicks på eller utanför nätet.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att försök att begå ett brott som avses i artikel 3.1 är straffbart, oavsett om det skedde på eller utanför nätet.

Artikel 5

Påföljder för fysiska personer

1.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att de brott som avses i artiklarna 3 och 4 är belagda med effektiva, proportionerliga och avskräckande straffrättsliga påföljder.

2.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att

(a)de brott som avses i artikel 3.1 a och b beläggs med ett maximalt fängelsestraff på minst åtta år,

(b)det brott som avses i artikel 3.1 c beläggs med ett maximalt fängelsestraff på minst fyra år.

(c)det brott som avses i artikel 3.1 d beläggs med ett maximalt fängelsestraff på minst fem år.

(d)de brott som avses i artikel 3.1 e och f beläggs med ett maximalt fängelsestraff på minst två år,

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att fysiska personer som begått de brott som avses i artiklarna 3 och 4 kan bli föremål för kompletterande straffrättsliga eller ickestraffrättsliga påföljder eller åtgärder, inbegripet följande:

(a)Böter eller sanktionsavgifter som står i proportion till hur allvarlig gärningen är och till den berörda fysiska personens individuella, ekonomiska och andra omständigheter och, där så är relevant, som fastställs med vederbörlig hänsyn till hur allvarlig och varaktig skadan är.

(b)Uteslutning från tillgång till offentlig finansiering, inklusive anbudsförfaranden, bidrag, koncessioner och licenser.

(c)Förbud mot att inom en juridisk person inneha en ledande ställning av samma typ som utnyttjades för att begå brottet.

(d)Återkallande av tillstånd och auktorisationer att inneha och använda skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition.

(e)Tillfälliga förbud mot att kandidera till ett offentligt ämbete.

(f)Om det finns ett allmänintresse, efter en bedömning från fall till fall, offentliggörande av hela eller delar av det rättsliga avgörande som rör det

begångna brottet och de påföljder eller åtgärder som utdömts, vilket endast i vederbörligen motiverade undantagsfall får inbegripa personuppgifter om lagförda personer.

Artikel 6

Juridiska personers ansvar

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att juridiska personer kan hållas ansvariga för brott som avses i artiklarna 3 och 4 och som begåtts till förmån för dessa juridiska personer av en person som agerat antingen enskilt eller som en del av den juridiska personens organisation och som har en ledande ställning inom den berörda juridiska personen grundad på

(a)befogenhet att företräda den juridiska personen,

(b)befogenhet att fatta beslut på den juridiska personens vägnar,

(c)befogenhet att utöva kontroll inom den juridiska personen.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att juridiska personer kan hållas ansvariga för brott som avses i artiklarna 3 och 4 om brister i övervakning eller kontroll som ska utföras av en ledande person har gjort det möjligt för en person som är underställd den ledande personen att begå ett brott som avses i artiklarna 3 och 4 till förmån för den personen, en tredje person eller den juridiska personen.

3.Juridiska personers ansvar enligt punkterna 1 och 2 ska inte utesluta straffrättsliga förfaranden mot fysiska personer som begår eller är anstiftare eller medhjälpare till de brott som avses i artiklarna 3 och 4.

Artikel 7

Påföljder och sanktioner för juridiska personer

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att ett brott för vilket en juridisk person hålls ansvarig i enlighet med artikel 6.1 och 6.2 är belagt med effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga eller icke-straffrättsliga påföljder eller åtgärder.

2.Effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga eller icke-straffrättsliga påföljder eller åtgärder får omfatta bötesstraff eller administrativa avgifter och ska omfatta kompletterande straffrättsliga eller icke-straffrättsliga påföljder eller åtgärder, såsom

(a)fråntagande av rätt till offentliga förmåner eller stöd,

(b)uteslutning från tillgång till offentlig finansiering, inbegripet anbudsförfaranden, bidrag och koncessioner,

(c)näringsförbud,

(d)återkallande av tillstånd och auktorisationer att bedriva verksamhet som ledde till brottet,

(e)rättslig övervakning,

(f)rättsligt beslut om upplösning av verksamheten,

(g)stängning av de anläggningar som har använts för att begå brottet,

(h)om det finns ett allmänintresse, offentliggörande av hela eller delar av det rättsliga avgörande som rör det begångna brottet och de påföljder eller åtgärder som utdömts, utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om integritet och skydd av personuppgifter.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att om en juridisk person hålls ansvarig i enlighet med artikel 6 för brott som avses i artikel 3 ska brottet vara belagt med böter eller sanktionsavgifter. Bötes- eller avgiftsbeloppet ska stå i proportion till hur allvarlig gärningen är och till den juridiska personens individuella, ekonomiska och andra omständigheter.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att den högsta bötesnivå som avses i punkt 3 i den här artikeln för brott som avses i artikel 3.1 a och b inte understiger ett av följande belopp, beroende på vilket som är högst:

(a)20 % av den juridiska personens totala globala omsättning, antingen under det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då brottet begicks eller under det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då beslutet att ålägga böter eller sanktionsavgifter fattades,

(b)ett belopp motsvarande 10 miljoner euro.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att den högsta bötesnivån enligt punkt 3 i den här artikeln för brott som avses i artikel 3.1 c–f inte understiger ett av följande belopp, beroende på vilket som är högst:

(a)10 % av den juridiska personens totala globala omsättning, antingen under det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då brottet begicks eller under det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då beslutet att ålägga böter eller sanktionsavgifter fattades,

(b)ett belopp motsvarande 5 miljoner euro.

6.Medlemsstaterna får fastställa regler för fall där det inte är möjligt att fastställa bötes- eller sanktionsavgiftsbeloppet på grundval av den juridiska personens totala globala omsättning under det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då brottet begicks eller under det räkenskapsår som föregår det räkenskapsår då beslutet om åläggande av böter eller sanktionsavgifter fattades.

Artikel 8

Försvårande omständigheter

I den mån följande omständigheter inte ingår i brottsrekvisiten för de brott som avses i artiklarna 3 och 4 ska medlemsstaterna, med avseende på brott som avses i artikel 3, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att en eller flera av följande omständigheter kan ses som en försvårande omständighet:

(a)Brottet berör 10 eller fler skjutvapen.

(b)Brottet berör skjutvapen i kategori A enligt bilaga I till direktiv (EU) 2021/555.

(c)Brottet har samband med ett terroristbrott enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541(12).

(12)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017 s. 6).

(d)Brottet begicks inom ramen för en kriminell organisation enligt definitionen i artikel 1.1 i rådets rambeslut 2008/841/RIF.

(e)Brottet har orsakat allvarlig fysisk skada för en person.

(f)Brottet har orsakat en persons död.

(g)Brottet inbegriper korruption som offentliga tjänstemän är delaktiga i.

(h)Brottet begicks av en offentlig tjänsteman i samband med tjänsteutövning.

(i)Brottet begicks av en fysisk eller juridisk person som tidigare genom en lagakraftvunnen dom hade dömts för brott som avses i artikel 3 eller artikel 4.

(j)Vapnen smugglas till eller från ett konfliktområde eller ett tidigare konfliktområde.

Artikel 9

Förmildrande omständigheter

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det, i samband med de brott som avses i artiklarna 3 och 4, kan betraktas som en förmildrande omständighet att de administrativa eller rättsliga myndigheterna förses med information som de annars inte skulle kunna erhålla, förutsatt att informationen kan bidra till att

(a)förhindra eller mildra effekterna av brottet,

(b)identifiera eller lagföra andra gärningsmän,

(c)uppdaga bevis,

(d)förhindra ytterligare brott som avses i artikel 3.

Artikel 10

Utredningsverktyg

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att effektiva och proportionerliga utredningsverktyg, inbegripet sådana som används med avseende på organiserad brottslighet eller annan allvarlig brottslighet, är tillgängliga för de personer, enheter eller avdelningar som ansvarar för att utreda eller lagföra brott som avses i artiklarna 3 och 4.

Artikel 11

Hantering och bortskaffande

Medlemsstaterna ska inom sina nationella rättssystem anta nödvändiga åtgärder för att förhindra att skjutvapen, väsentliga delar och ammunition som varit föremål för olaglig tillverkning och handel och som beslagtagits och förverkats av deras myndigheter hamnar i händerna på obehöriga personer, inbegripet åtgärder för att destruera dessa skjutvapen, väsentliga delar och ammunition. Medlemsstaterna får besluta om andra metoder för bortskaffande, förutsatt att skjutvapnen eller de väsentliga delarna har märkts och metoderna för bortskaffande av dessa skjutvapen, väsentliga delar och ammunition har registrerats.

Artikel 12

Preskriptionstider

1.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att föreskriva en tillräcklig preskriptionstid efter det att de brott som avses i artiklarna 3 och 4 har begåtts, som står i proportion till brottens svårhetsgrad och gör det möjligt att effektivt hantera utredning, lagföring, rättegång och dom i fråga om dessa brott. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att föreskriva en tillräcklig preskriptionstid efter en slutlig fällande dom för de brott som avses i artiklarna 3 och 4 som gör det möjligt att verkställa de utdömda påföljderna.

2.Den preskriptionstid som avses i punkt 1 första meningen för de brott som avses i artikel 3 ska vara följande:

(a)Minst åtta år från det att brottet begicks för ett brott som är belagt med ett maximistraff på minst åtta års fängelse.

(b)Minst fem år från det att brottet begicks för ett brott som är belagt med ett maximistraff på minst fem års fängelse.

(c)Minst fyra år från det att brottet begicks för ett brott som är belagt med ett maximistraff på minst fyra års fängelse.

(d)Minst två år från det att brottet begicks för ett brott som är belagt med ett maximistraff på minst två års fängelse.

3.Den preskriptionstid som avses i punkt 1 andra meningen för de brott som avses i artikel 3 ska vara följande:

(a)Minst åtta år från dagen för den slutliga fällande domen när det gäller

(i)ett fängelsestraff på mer än fem år,

ii)ett fängelsestraff för ett brott som är belagt med ett maximistraff på minst åtta års fängelse.

(b)Minst fem år från dagen för den slutliga fällande domen när det gäller

(i)ett fängelsestraff på mer än ett år,

ii)ett fängelsestraff för ett brott som är belagt med ett maximistraff på minst fem års fängelse.

(c)Minst fyra år från dagen för den slutliga fällande domen när det gäller

(i)ett fängelsestraff på upp till ett år,

ii)ett fängelsestraff för ett brott som är belagt med ett maximistraff på minst fyra års fängelse.

(d)Minst två år från dagen för den slutliga fällande domen när det gäller

(i)ett fängelsestraff på upp till ett år,

ii)ett fängelsestraff för ett brott som är belagt med ett maximistraff på minst två års fängelse.

4.Preskriptionstiderna för brott som avses i artikel 4 ska motsvara den preskriptionstid som fastställts för det relaterade brott som avses i artikel 3.

5.Genom undantag från punkt 2 a och punkt 3 a får medlemsstaterna fastställa en preskriptionstid som är kortare än åtta år, men inte kortare än fyra år, förutsatt att preskriptionstiden kan avbrytas eller tillfälligt upphävas i händelse av vissa handlingar.

Artikel 13

Behörighet

1.Varje medlemsstat ska fastställa sin behörighet i fråga om de brott som avses i artiklarna 3 och 4 om något av följande är tillämpligt:

(a)Brottet begicks helt eller delvis inom medlemsstatens territorium.

(b)Brottet begicks ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg som är registrerat i den berörda medlemsstaten eller som för dess flagg.

(c)Gärningsmannen är medborgare i den berörda medlemsstaten.

2.En medlemsstat ska underrätta kommissionen om den beslutar att utvidga sin behörighet till ett eller flera brott som avses i artiklarna 3 och 4 och som begåtts utanför dess territorium, om något av följande är tillämpligt:

(a)Gärningsmannen har sin hemvist på dess territorium.

(b)Brottet har begåtts till förmån för en juridisk person som är etablerad på dess territorium.

(c)Brottet har begåtts till förmån för en juridisk person i samband med verksamhet som helt eller delvis bedrivs på dess territorium.

(d)Brottet har begåtts mot en eller flera personer som är medborgare i eller har sin hemvist i landet.

3.I sådana fall som avses i punkt 1 c ska varje medlemsstat vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att utövandet av dess behörighet inte är beroende av något av följande villkor:

(a)Gärningarna är straffbelagda på den plats där de begicks.

(b)Åtal kan väckas först efter det att information har översänts från den stat där brottet begicks.

4.Om ett brott som avses i artiklarna 3 och 4 omfattas av mer än en medlemsstats behörighet ska dessa medlemsstater samarbeta för att fastställa vilken medlemsstat som ska handlägga det straffrättsliga förfarandet. Ärendet ska, om så är lämpligt och i enlighet med artikel 12.2 i rådets rambeslut 2009/948/RIF(13), hänskjutas till Eurojust.

Artikel 14

Utbildning

Utan att det påverkar rättsväsendets oberoende eller olikheter i rättsväsendets uppbyggnad inom unionen ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att domare, åklagare, poliser och övrig personal inom rättsväsendet samt personal på behöriga myndigheter som arbetar med straffrättsliga förfaranden och utredningar erbjuds specialiserad regelbunden utbildning om tillämpningsområdet för detta direktiv enligt artikel 1 vilken är anpassad till funktionerna för dessa domare, åklagare, poliser och övrig personal inom rättsväsendet samt personal på behöriga myndigheter.

(13)Rådets rambeslut 2009/948/RIF av den 30 november 2009 om förebyggande och lösning av tvister om utövande av jurisdiktion i straffrättsliga förfaranden (EUT L 328, 15.12.2009, s. 42, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_framw/2009/948/oj).

Artikel 15

Samordning och samarbete mellan behöriga myndigheter i en medlemsstat

1.Varje medlemsstat ska utse en enda nationell kontaktpunkt för skjutvapen för samordning och samarbete på strategisk och operativ nivå mellan alla sina behöriga myndigheter som deltar i förebyggandet av och kampen mot skjutvapenrelaterade brott. Den nationella kontaktpunkten för skjutvapen ska utföra åtminstone följande uppgifter:

(a)Samla in, analysera och utbyta information om skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen, ammunition och ritningar för strategiska och operativa ändamål, inom de gränser som fastställs i unionsrätten och nationell rätt.

(b)Säkerställa upprättande och regelbunden uppdatering av en underrättelsebild av hotet från skjutvapenrelaterade brott.

(c)Säkerställa insamling och registrering av all information om beslag av skjutvapen i samband med brott. Detta förutsätter också all nödvändig tillgång

till nationella och internationella databaser för motsvarande informationsutbyte, inbegripet de skyldigheter som fastställs i artikel 17.

(d)Stödja brottsutredningar, inom de gränser som fastställs i tillämplig unionsrätt och nationell rätt, med särskild tonvikt på spårning av skjutvapen, enligt definitionen i artikel 1.1 13 i direktiv (EU) 2021/555.

(e)Vara den nationella kontaktpunkten på teknisk nivå för begäranden om internationellt hjälp, särskilt från de europeiska grupper av rättstillämpare som arbetar med frågor av relevans för bekämpningen av skjutvapenrelaterade brott och därtill knutna överträdelser.

(f)Främja internationellt samarbete.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella kontaktpunkterna för skjutvapen inrättas med en lämplig struktur, såsom en särskild enhet, avdelning eller centrum, och tilldelas tillräckligt med personal och resurser för att de ska fungera kontinuerligt och effektivt.

Artikel 16

Samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen samt unionens organ och byråer

1.Om de brott som avses i artiklarna 3 och 4 misstänks vara av gränsöverskridande karaktär ska de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna översända informationen om dessa brott till lämpliga behöriga enheter.

2.Utan att det påverkar reglerna för gränsöverskridande samarbete och ömsesidig rättslig hjälp i brottmål ska medlemsstaterna, Eurojust, Europol, Europeiska åklagarmyndigheten och kommissionen inom ramen för sin respektive behörighet samarbeta med varandra i kampen mot de brott som avses i artiklarna 3 och 4. I detta syfte ska Eurojust vid behov tillhandahålla det tekniska och operativa stöd som de behöriga nationella myndigheterna behöver för att underlätta samordningen av sina utredningar. Kommissionen får vid behov bistå.

3.Medlemsstaterna får besluta att underlätta gemensam testning av ritningar som misstänks vara utformade för tillverkning av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition.

Artikel 17

Registrering av beslagtagna skjutvapen

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att beslagtagna skjutvapen registreras med användning av den minimiuppsättning uppgifter som anges i bilagan.

2.Kommissionen bemyndigas att anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 för att ändra det minimidataset som anges i bilagan, om en analys av de insamlade uppgifterna visar att det saknas ett dataelement för att få en underrättelsebild av hoten.

Artikel 18

Statistiska uppgifter

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns ett digitalt system för insamling, bearbetning, framställning och spridning av anonymiserade statistiska uppgifter om de brott som avses i artiklarna 3 och 4.

2.Senast den 31 juli det sjätte året efter införlivandet och därefter vart femte år ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna de statistiska uppgifter som avses i punkt 1 för de fem föregående åren. Medlemsstaterna får årligen lämna in dessa uppgifter till kommissionen. Dessa uppgifter ska åtminstone omfatta befintliga uppgifter om

(a)antalet brott som registrerats och lett till domstolsavgörande i medlemsstaterna, uppdelat efter brott,

(b)antalet avskrivna domstolsärenden, inbegripet på grund av att preskriptionstiden för det berörda brottet har löpt ut, uppdelat efter brott.

(c)antalet åtalade fysiska personer, uppdelat efter brott,

(d)antalet dömda fysiska personer, uppdelat efter brott,

(e)antalet åtalade juridiska personer, uppdelat efter brott,

(f)antalet dömda juridiska personer, uppdelat efter brott,

(g)typer och nivåer av utdömda påföljder och sanktioner,

(h)antalet beslagtagna skjutvapen.

3.Medlemsstaterna ska minst en gång i månaden digitalt tillhandahålla Europol uppgifter om beslagtagna skjutvapen som registrerats i enlighet med artikel 17.1.

4.Medlemsstaterna ska bevara de uppgifter som avses i punkt 2 i minst 20 år.

Artikel 19

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 17.2 ges till kommissionen tills vidare.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 17.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av

den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 17.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 20

Ändringar av direktiv (EU) 2024/1260

I artikel 2.1 i direktiv (EU) 2024/1260 ska följande led läggas till:

”Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) xxx/xxx om bekämpande av skjutvapenrelaterade brott”

Artikel 21

Rapportering

Senast den 31 oktober [åtta år efter dagen för detta direktivs ikraftträdande] och därefter vart femte år ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av detta direktivs mervärde när det gäller att bekämpa skjutvapenrelaterade brott.

Senast den 31 juli [åtta år efter dagen för detta direktivs ikraftträdande] och därefter vart femte år ska medlemsstaterna förse kommissionen med de uppgifter som är nödvändiga för att utarbeta rapporten, inbegripet en sammanfattning av genomförandet av detta direktiv och de åtgärder som vidtagits i enlighet med artiklarna 14–16, med särskild uppmärksamhet på gränsöverskridande samarbete. Medlemsstaterna ska också lämna särskild information om genomförandet av artikel 8 och om vilken verkan tillämpningen av försvårande omständigheter haft på påföljdsnivån. På grundval av denna utvärdering ska kommissionen vid behov fatta beslut om lämplig uppföljning.

Artikel 22

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den [24 månader efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 23

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 24

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna [i enlighet med fördragen]. Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande
[...]	[...]

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning av olaglig handel med skjutvapen och skjutvapenrelaterade brott

1.2.Berörda politikområden

Skjutvapen och straffrätt är de viktigaste berörda politikområdena. Andra områden är dock också relevanta: intern säkerhet, organiserad brottslighet, terrorism, narkotikahandel och återvinning av tillgångar.

1.3.Mål

1.3.1.Allmänt/allmänna mål

Det övergripande målet med förslaget är att bidra till att skydda människor i unionen mot det hot som olagliga skjutvapen utgör. För att detta allmänna mål ska uppnås är det viktigt att minska antalet olagliga skjutvapen och verksamheten på marknaden för olagliga skjutvapen i EU, att minska skillnaderna mellan EU:s medlemsstater och harmonisera brott och påföljder som rör skjutvapen i medlemsstaterna samt att förbättra den övergripande bilden av det hot som utgår från skjutvapen genom att tillgången till och kvaliteten på uppgifter förbättras.

1.3.2.Specifikt/specifika mål

Specifikt mål nr…

1.Förenkla utredningen och lagföringen av skjutvapenrelaterade brott.

2.Säkerställa en framtidssäkrad bekämpning av skjutvapenrelaterade brott.

3.Säkerställa effektiva, avskräckande och proportionella påföljdstyper och påföljdsnivåer för skjutvapenrelaterade brott.

4.Förbättra samarbetet inom brottsbekämpning och rättsliga frågor och insamlingen av harmoniserade uppgifter avseende skjutvapenrelaterade brott.

1.3.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Det främsta förväntade resultatet av initiativet är att förbättra EU:s rättsliga ram om bekämpning av skjutvapenrelaterade brott och stärka efterlevnaden på nationell nivå. Det erkänns att straffrätten är den sista utvägen när andra åtgärder inte har varit tillräckliga för att säkerställa efterlevnad, vilket i detta fall visar sig vara nödvändigt för att verkställa unionens skjutvapenlagstiftning. Genom direktivet harmoniseras definitionerna av skjutvapenrelaterade brott och tillhörande påföljder. Detta kommer att underlätta det gränsöverskridande samarbetet. Dessutom kommer skyldigheten att inrätta nationella kontaktpunkter för skjutvapen också att leda till bättre samarbete och samordning mellan medlemsstaterna. Slutligen kommer införandet av en minsta datauppsättning för registrering av beslagtagna skjutvapen att möjliggöra en bättre underrättelsebild av hotet. Detta kommer att underlätta analyserna av förekomsten av olagliga skjutvapen på EU-nivå, identifiera trender och tillvägagångssätt och bli ett instrument för utredare och beslutsfattare. Denna harmoniserade datauppsättning och motsvarande nationella databaser kommer dessutom, tillsammans med EU:s nav för

skjutvapen, att underlätta insamlingen av uppgifter från andra berörda parter, t.ex. kommissionen och UNODC.

1.3.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Förslagets resultat kunde inte mätas mot ett tydligt referensscenario, eftersom det saknas tillräcklig systematisk information om omfattningen av skjutvapenrelaterad brottslighet och insatser för att bekämpa den i enskilda medlemsstater. En övervakningsram har dock utarbetats (bilaga 10 till konsekvensbedömningen), som innehåller följande indikatorer:

Antal utredningar, lagföringar och fällande domar för de olika brotten. Framgångsrikt: Stabil och uppåtgående trend för fall i varje medlemsstat.

Särskilt fokus på antalet utredningar, lagföringar och fällande domar i förhållande till privattillverkade skjutvapen.

Framgångsrikt: Alla medlemsstater har ett särskilt fokus på privattillverkade skjutvapen i sina nationella strategier och brottsbekämpande åtgärder. Särskilda åtgärder inom ramen för Empact för testning av ritningar. Införande av uppgifter om privattillverkade skjutvapen i nationella databaser över beslagtagna skjutvapen och även i skjutvapenmodulen i navet för skjutvapen vid Europol.

Bötesbelopp som ålagts fysiska och juridiska personer, fängelsestraff, fullständig användning av åtföljande påföljder, typer av och antal kompletterande påföljder.

Framgångsrikt: En höjning av de lägsta påföljdsnivåerna enligt de överenskomna lägsta nivåerna för maximipåföljder. Påföljder som utdöms använder alla typer och nivåer av påföljder (inklusive en bredare användning av åtföljande och kompletterande påföljder). Förverkande av vinster tillämpas systematiskt.

Fortsättning av Empact skjutvapen, antalet skjutvapenärenden vid Eurojust och antalet gemensamma utredningsgrupper vid Eurojust, antalet Siena-meddelanden vid Europol, antalet inrättade och fullt fungerande nationella kontaktpunkter för skjutvapen.

Framgångsrikt: Skjutvapen fortsätter att prioriteras i Empact-cykeln. Det ökade gränsöverskridande samarbetet framgår av ökningen av antalet ärenden som delas med Eurojust och Europol. Alla medlemsstater har en nationell kontaktpunkt för skjutvapen och de utför mer än 75 % av de uppgifter som överenskommits i rådets slutsatser.

Användning av den harmoniserade datauppsättningen om beslagtagna skjutvapen och mängden registrerade beslagtagna skjutvapen som skickas till Europol och som ska läggas till i databasen hos EU:s nav för skjutvapen.

Framgångsrikt: Den överenskomna minsta datauppsättningen om beslagtagna skjutvapen används av alla medlemsstater och integreras i navet för skjutvapen vid Europol för att fungera som ett EU-register över beslagtagna skjutvapen.

Statistik som samlas in av medlemsstaterna.

Framgångsrikt: Alla medlemsstater skickar in statistiska uppgifter efter fem år och 30 % av medlemsstaterna skickar in uppgifterna årligen, på frivillig basis.

1.4.Förslaget eller initiativet avser

☑en ny åtgärd

☐en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd(1)

☐en förlängning av en befintlig åtgärd

☐en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Det finns tre typer av krav som motsvarar mål på kort, medellång och lång sikt.

Krav på kort sikt: Medlemsstaterna ska införliva direktivet inom 24 månader. Detta omfattar följande:

Medlemsstaterna ska se till att de gärningar som anges i artikel 3 i förslaget utgör straffbara gärningar om de begås uppsåtligen.

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att kriminalisera brott med anknytning till skjutvapenrelaterade brott.

Medlemsstaterna ska fastställa påföljder i samband med skjutvapenrelaterade brott för fysiska och juridiska personer; medlemsstaterna ska fastställa försvårande och förmildrande omständigheter vid skjutvapenrelaterade brott.

Medlemsstaterna ska definiera utredningsverktyg.

Varje medlemsstat ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att fastställa sin behörighet beträffande de brott som avses i förslaget.

Varje medlemsstat ska inrätta en funktionell nationell kontaktpunkt för skjutvapen.

Varje medlemsstat ska integrera den minsta datauppsättningen om beslagtagna skjutvapen i sina nationella databaser.

Krav på medellång sikt:

Utan att det påverkar reglerna för gränsöverskridande samarbete och ömsesidig rättslig hjälp i brottsärenden ska medlemsstaterna, Eurojust, Europeiska åklagarmyndigheten och kommissionen inom ramen för sin respektive behörighet samarbeta med varandra i kampen mot de brott som avses i artiklarna 3 och 4.

Medlemsstaterna ska se till att tjänstemän som upptäcker, utreder, åtalar eller dömer i ärenden som rör skjutvapenrelaterade brott, som domare, åklagare, poliser samt anställda vid rättsliga och behöriga myndigheter, regelbundet får specialistutbildning som är lämplig för deras uppgifter.

Utan att det påverkar rättsväsendets oberoende eller olikheter i det sätt på vilket rättsväsendet är organiserat inom unionen ska medlemsstaterna begära att de ansvariga för utbildningen av domare, åklagare, poliser, övrig personal på rättsliga myndigheter och personal på de behöriga myndigheterna som arbetar med straffrättsliga förfaranden och utredningar, tillhandahåller lämplig utbildning för att tillgodose syftena med detta direktiv.

(1)I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

Medlemsstaterna ska samla in systematisk, tillförlitlig och aktuell statistik om skjutvapenrelaterade brott från varje behörig myndighet i syfte att möjliggöra konsekventa och enhetliga jämförelser och analyser av relevant information.

Medlemsstaterna ska varje månad överföra uppgifterna om registrerade beslagtagna skjutvapen till Europol.

Krav på lång sikt:

Medlemsstaterna ska vart femte år översända alla statistiska uppgifter till kommissionen; medlemsstaterna ska vart femte år informera kommissionen om genomförandet av artiklarna 14–16.

Kommissionen kommer vart femte år att offentliggöra en rapport med de statistiska uppgifter som samlats in från medlemsstaterna.

Kommissionen kommer vart femte år att offentliggöra en rapport med en bedömning av direktivets effekter och överväga om lämpliga uppföljningsåtgärder behövs.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante): Trots ratificeringen av FN:s protokoll om skjutvapen visade den förberedande studie som kommissionen hade beställt på brister i införlivandet av skyldigheten att kriminalisera skjutvapenrelaterade brott. Studien visade dessutom på låga påföljder och påföljdsnivåer i flera medlemsstater. Dessa otillräckliga påföljdsnivåer i ett antal medlemsstater förhindrar lika villkor i hela EU.

Konsekvensbedömningen visade också på en låg nivå av gränsöverskridande samarbete med hjälp av Europol och Eurojust jämfört med andra brott. Efter åratal av rekommendationer till medlemsstaterna att inrätta en nationell kontaktpunkt för skjutvapen och tilldela den korrekta uppgifter har endast åtta medlemsstater nationella kontaktpunkter för skjutvapen som utför mer än 75 % av de uppgifter som överenskommits i rådets slutsatser.

Efter tre års diskussioner har dessutom expertgruppen för olaglig handel med skjutvapen och genomförandet av skjutvapendirektivet nått en preliminär överenskommelse om en minsta datauppsättning för registrering av beslagtagna skjutvapen. De närvarande experterna uppgav dock också att de utan en rättslig skyldighet att använda datauppsättningen inte förväntade sig några större förändringar.

Förväntat europeiskt mervärde (ex post): Detta initiativ kommer att harmonisera de skjutvapenrelaterade brotten i EU och fastställa lägsta maximipåföljder. Genom att rättsliga definitioner förtydligas och påföljdsnivåerna tillnärmas, samt genom att det tillhandahålls verktyg och skyldigheter för det gränsöverskridande samarbetet mellan medlemsstaterna, kommer direktivet att skapa mer lika villkor med motsvarande straffrättsliga fokus i hela EU och underlätta gränsöverskridande samarbete vid utredning och lagföring.

Skyldigheten att inrätta fullt fungerande nationella kontaktpunkter för skjutvapen kommer att underlätta samarbetet och samordningen inom medlemsstaterna och över gränserna. Skyldigheten att använda den minsta datauppsättningen för registrering av

beslagtagna skjutvapen och överföringen av denna information till Europol kommer dessutom att förbättra underrättelsebilden av hotet.

En effektiv EU-omfattande straffrättslig politik för skjutvapenrelaterade brott kan också gynna andra EU-politiska mål. Skjutvapenbrott är ofta kopplade till andra former av brottslighet som narkotikahandel, terrorism, organiserad brottslighet, penningtvätt, utpressning, människohandel etc. En effektivare EU-lagstiftning om skjutvapenrelaterade brott skulle bidra till effektiva brottsbekämpande strategier, på EU-nivå och nationell nivå, som tar upp alla relevanta aspekter av brottslig samverkan.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Även om det fastställs i unionens befintliga skjutvapenlagstiftning att överträdelser av reglerna måste bestraffas på ett effektivt, proportionellt och avskräckande sätt, visade den förberedande studien att det finns stora skillnader i genomförande och påföljdsnivåer. Erfarenheterna på andra politikområden visar att det behövs en konsekvent straffrättslig politik i hela unionen som undanröjer kryphål för brottslingar och bekämpar olaglig handel med skjutvapen utan problemen i mer överseende jurisdiktioner.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Detta förslag är förenligt med följande:

–I ProtectEU, den nya europeiska strategin för inre säkerhet som presenterades i april 2025, upprepas att skjutvapen är en viktig möjliggörande faktor till det ökande våld som utövas av organiserade kriminella grupper.

–Förenade mot terror: EU:s agenda för förebyggande och bekämpning av terrorism och våldsbejakande extremism, framlagd i december 2025.

–EU:s handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen 2020–2025.

–EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025, där handel med skjutvapen nämns som en av prioriteringarna i EU:s kamp mot organiserad brottslighet.

De allmänna målen för detta förslag stöds av den fleråriga budgetramen, som lägger stor vikt vid att finansiera åtgärder för att förbättra EU:s inre säkerhet. Vissa synergieffekter kommer att finnas med befintliga program. Ett exempel skulle vara de utbildningar som härrör från förslaget. De flesta av dem finns redan och tillhandahålls av Cepol och Frontex.

1.5.5.Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

För att gå i land med de nya skyldigheterna i förslaget, som att övervaka situationen, öka utbildningen, ge viss vägledning och höja medvetenheten, måste kommissionen göra en extra insats. Dessa insatser kommer att vara beroende av GD Migration och inrikes frågor, eftersom de flesta av de uppgifter som anges nedan kommer att kräva viss tidshantering och vissa extra kostnader.

1.6.Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

☐ begränsad varaktighet

☐verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

☐budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ

för betalningsbemyndiganden.

☑obegränsad varaktighet

Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er)(2)

☑Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

☑ via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

☐via genomförandeorgan

☐Delad förvaltning med medlemsstaterna

☐Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

☐tredjeländer eller organ som de har utsett

☐internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

☐Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

☐organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

☐offentligrättsliga organ

☐privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

☐organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

☐organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

☐organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga

(2)Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive

bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.

organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Vart femte år kommer kommissionen att offentliggöra en rapport om direktivets effekter. Rapporten kommer att innehålla en översikt över hur medlemsstaterna genomför de olika bestämmelserna och den kommer att innehålla en statistisk översikt över de uppgifter som samlats in genom direktivet.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Med tanke på att förslaget påverkar kommissionens arbete och närmare bestämt arbetet vid GD Migration och inrikes frågor kommer EU:s budget att genomföras genom direkt förvaltning. Enligt principen om sund ekonomisk förvaltning ska budgeten genomföras i överensstämmelse med en ändamålsenlig och effektiv intern kontroll.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Inga specifika risker har identifierats i detta skede.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kostnaderna för kommissionens kontroll inom ramen för direkt förvaltning kan beräknas på grundval av den tid som personalen vid GD Migration och inrikes frågor kommer att ägna åt kontrollen. Den förväntas uppgå till 50 % av en heltidsekvivalent under 2026 och 2027, varefter den kommer att minska till 20 % av en heltidsekvivalent.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Finansierings- och digitaliseringsöversikten gäller personalutgifter och upphandling, och standardregler för denna typ av utgifter gäller.

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpos	Typ av		Bidrag
	t	utgifter		Bidrag
Rubrik i	t	utgifter

				från
den				från		övriga
fleråriga				kandidatlä		övriga
fleråriga				kandidatlä	från andra	inkomster
budgetram		Diff./Icke-	från Efta-	nder och	från andra	inkomster
budgetram	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	nder och	tredjelände	avsatta för
en	Nummer	diff.(3)	länder(4)	potentiella	tredjelände	avsatta för
en		diff.(3)	länder(4)	potentiella	r	särskilda
				kandidater(	r	särskilda
				kandidater(		ändamål
				5)		ändamål

	Europeisk	Diff./Icke-
7	offentlig	Diff./Icke-	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
7	offentlig	diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	förvaltning	diff.
	förvaltning

Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i		Budgetpos	Typ av	Bidrag
	den	t	utgifter	Bidrag
	den	t	utgifter

(3)Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(4)Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(5)Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

fleråriga				från		övriga
budgetram				från		övriga
budgetram		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlä	från andra	inkomster
en				kandidatlä	från andra	inkomster
en	Nummer			nder och	tredjelände	avsatta för
	Nummer	diff.	länder	nder och	tredjelände	avsatta för
		diff.	länder	potentiella	r	särskilda
				potentiella	r	särskilda
				kandidater		ändamål

	[XX.YY.Y	Diff./Icke-	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	Y.YY]	diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	Y.YY]	diff.

	[XX.YY.Y	Diff./Icke-	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	Y.YY]	diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	Y.YY]	diff.

	[XX.YY.Y	Diff./Icke-	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	Y.YY]	diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	Y.YY]	diff.

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

☑ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

☐ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1.Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

GD: <.......>

År

TOTALT budgetram

2024

2025

2026

2027

2021–2027

Driftsanslag

Budgetpost

Åtaganden

(1a)

0,000

	Betalningar	(2a)									0,000

Budgetpost	Åtaganden	(1b)									0,000

	Betalningar	(2b)									0,000
	Betalningar	(2b)									0,000

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program(6)

Budgetpost		(3)									0,000

	Åtaganden	=1a+1		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
	Åtaganden	b+3		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
TOTALA anslag		b+3
TOTALA anslag
för GD <…….>	Betalningar	=2a+2		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
för GD <…….>

		b+3
		b+3

GD: <.......>				År		År		År		År	TOTALT budgetram
GD: <.......>			2024		2025		2026		2027		2021–2027
			2024		2025		2026		2027		2021–2027

Driftsanslag

	Åtaganden	(1a)									0,000
Budgetpost
Budgetpost	Betalningar	(2a)									0,000
	Betalningar	(2a)									0,000

	Åtaganden	(1b)									0,000
Budgetpost
Budgetpost	Betalningar	(2b)									0,000
	Betalningar	(2b)									0,000

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program(7)

(6)Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

Budgetpost		(3)																0,000

	Åtaganden	=1a+1		0,000					0,000			0,000			0,000			0,000
	Åtaganden	b+3		0,000					0,000			0,000			0,000			0,000
TOTALA anslag		b+3
TOTALA anslag
för GD <…….>	Betalningar	=2a+2		0,000					0,000			0,000			0,000			0,000
		=2a+2
		b+3
		b+3

				År					År			År			År				TOTALT budgetram
			2024					2025			2026			2027					2021–2027

	Åtaganden	(4)		0,000					0,000			0,000			0,000			0,000
TOTALA driftsanslag
TOTALA driftsanslag	Betalningar	(5)		0,000					0,000			0,000			0,000			0,000
	Betalningar	(5)		0,000					0,000			0,000			0,000			0,000

TOTALA anslag av administrativ natur som
TOTALA anslag av administrativ natur som
finansieras genom ramanslagen för särskilda		(6)		0,000					0,000			0,000			0,000			0,000
program

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+6		0,000					0,000			0,000			0,000			0,000
för RUBRIK <....>
för RUBRIK <....>	Betalningar	=5+6		0,000					0,000			0,000			0,000			0,000
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6		0,000					0,000			0,000			0,000			0,000

							År				År			År			År		TOTALT budgetram
					2024					2025			2026			2027			2021–2027

TOTALA driftsanslag (alla	Åtaganden	(4)				0,000					0,000		0,000			0,000			0,000
TOTALA driftsanslag (alla
driftsposter)	Betalningar	(5)				0,000					0,000		0,000			0,000			0,000
	Betalningar	(5)				0,000					0,000		0,000			0,000			0,000

(7)Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

TOTALA anslag av administrativ natur som
finansieras genom ramanslagen för särskilda		(6)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
program (alla driftsrelaterade rubriker)

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+6		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
för rubrikerna 1–6
för rubrikerna 1–6
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
(referensbelopp)	Betalningar	=5+6		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
(referensbelopp)

								”Administrativa utgifter”(8)
Rubrik i den fleråriga budgetramen			7					”Administrativa utgifter”(8)
GD: Migration och inrikes frågor				År		År		År		År	TOTALT budgetram
GD: Migration och inrikes frågor			2024		2025		2026		2027		2021–2027
			2024		2025		2026		2027		2021–2027

Personalresurser				0,000		0,000		0,097		0,097	0,194

Övriga administrativa utgifter				0,000		0,000		0,000		0,027	0,027

TOTALT GD Migration	Anslag			0,000		0,000		0,097		0,124	0,221
och inrikes frågor	Anslag			0,000		0,000		0,097		0,124	0,221
och inrikes frågor

GD: <.......>				År		År		År		År	TOTALT budgetram
GD: <.......>			2024		2025		2026		2027		2021–2027
			2024		2025		2026		2027		2021–2027

Personalresurser				0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

Övriga administrativa utgifter				0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

TOTALT GD <…….>	Anslag			0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den		(summa		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

(8)Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

fleråriga budgetramen		åtaganden =
		summa
		betalningar)

								Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

				År			År			År		År	TOTALT
				År			År			År		År	budgetram
			2024		2025				2026		2027		budgetram
			2024		2025				2026		2027		2021–2027
													2021–2027

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7	Åtaganden			0,000		0,000				0,097		0,124	0,221
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7
i den fleråriga budgetramen	Betalningar			0,000		0,000				0,097		0,124	0,221
	Betalningar			0,000		0,000				0,097		0,124	0,221

3.2.2.Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer) Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

årligt möte för att stödja genomförandet

TOTALT

Ang

2024

2025

2026

2027

OUTPUT

mål

och

Geno

Total

outp

Typ(9

msni

Anta

Kost

Anta

Kost

Anta

Kost

Anta

Kost

Anta

Kost

Anta

Kost

Anta

Kost

ttliga

⇓

)

Anta

Kost

kostn

ader

SPECIFIKT

MÅL

4(10): Förbättra

(9)Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(10)Mål som redovisats under avsnitt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål”

samarbetet inom brottsbekämpning och rättsliga frågor och insamlingen av harmoniserade uppgifter avseende skjutvapenrelaterade brott.

–
Foku
sgru
pp		0,01
för	möte	0,01
för	möte	35
rättsl		35
rättsl
igt
sama
rbete
-
Outp
ut
-
Outp
ut

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

2	0,02	1	0,01	1	0,01	1	0,01	5	0,06
2	7	1	35	1	35	1	35	5	75
	7		35		35		35		75

Outp ut

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

☐ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

☑ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1.Anslag i den antagna budgeten

		År		År		År		År	TOTALT
ANTAGNA ANSLAG		År		År		År		År	budgetram
ANTAGNA ANSLAG	2024		2025		2026		2027		budgetram
	2024		2025		2026		2027		2021–2027
									2021–2027

RUBRIK 7

Personalresurser		0,000		0,000		0,097		0,097	0,194

Övriga administrativa utgifter		0,000		0,000		0,000		0,027	0,027

Delsumma för RUBRIK 7		0,000		0,000		0,097		0,124	0,221

Utanför RUBRIK 7

Personalresurser		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

Andra utgifter av administrativ natur		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000


TOTALT	0,000	0,000	0,097	0,124	0,221

3.2.3.3. Totala anslag

		TOTALT										TOTALT
		ANTAGNA ANSLAG		År		År		År		År		budgetra
	+			År		År		År		År		m
	+		2024		2025		2026		2027			m
		EXTERNA INKOMSTER AVSATTA	2024		2025		2026		2027			2021–
		EXTERNA INKOMSTER AVSATTA										2021–
		FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL									2027

		RUBRIK 7

		Personalresurser		0,000		0,000		0,097		0,097		0,194

		Övriga administrativa utgifter		0,000		0,000		0,000		0,027		0,027

		Delsumma för RUBRIK 7		0,000		0,000		0,097		0,124		0,221

		Utanför RUBRIK 7

		Personalresurser		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

		Andra utgifter av administrativ natur		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

		Delsumma utanför RUBRIK 7		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000


		TOTALT		0,000		0,000		0,097		0,124		0,221

SV			47

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4.Beräknat personalbehov

☐ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

☑ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1.Finansierat med den antagna budgeten Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter(11)

	ANTAGNA ANSLAG	År		År		År		År
	ANTAGNA ANSLAG	2024	2025		2026		2027
		2024	2025		2026		2027

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01	(vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i	0		0		0,5		0,5
medlemsstaterna)		0		0		0,5		0,5
medlemsstaterna)

20 01 02 03	(EU:s delegationer)	0		0		0		0

01 01 01 01	(indirekta forskningsåtgärder)	0		0		0		0

01 01 01 11	(direkta forskningsåtgärder)	0		0		0		0

Andra budgetposter (ange vilka)		0		0		0		0

Extern personal (heltidsekvivalenter)

(11)Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

	20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom					0			0		0		0
	ramanslaget)					0			0		0		0
	ramanslaget)

	20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter					0			0		0		0
	som tjänstgör vid EU:s delegationer)					0			0		0		0
	som tjänstgör vid EU:s delegationer)

	Post för admin. stöd	vid huvudkontoret				0			0		0		0
	Post för admin. stöd
	[XX.01.YY.YY]	vid EU:s delegationer				0			0		0		0
		vid EU:s delegationer				0			0		0		0

	01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta					0			0		0		0
	forskningsåtgärder)					0			0		0		0
	forskningsåtgärder)

	01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta					0			0		0		0
	forskningsåtgärder)					0			0		0		0
	forskningsåtgärder)

	Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7					0			0		0		0

	Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7					0			0		0		0

	TOTALT					0			0		0,5		0,5

	3.2.4.3. Totalt personalbehov

		TOTALT
		ANTAGNA ANSLAG			År			År			År		År
		+			År			År			År		År
		+		2024			2025			2026		2027
	EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA			2024			2025			2026		2027
	EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA
		ÄNDAMÅL

	Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

	20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i				0		0			0,5		0,5

SV			49											SV

medlemsstaterna)

20 01 02 03	(EU:s delegationer)		0	0	0	0

01 01 01 01	(indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0

01 01 01 11	(direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka)			0	0	0	0

Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom			0	0	0	0
ramanslaget)			0	0	0	0
ramanslaget)

20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och			0	0	0	0
unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)			0	0	0	0
unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)

Post för admin.		vid huvudkontoret	0	0	0	0
stöd
stöd		vid EU:s delegationer	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]		vid EU:s delegationer	0	0	0	0

01 01 01 02	(kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0	0	0	0
forskningsåtgärder)			0	0	0	0
forskningsåtgärder)

01 01 01 12	(kontraktsanställda och nationella experter – direkta		0	0	0	0
01 01 01 12	(kontraktsanställda och nationella experter – direkta
forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)

Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7			0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7			0	0	0	0

TOTALT			0	0	0,5	0,5

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

Täcks av

befintlig personal

vidSärskild ytterligare personal* kommissionens

avdelningar

		Finansieras	Finansieras	Finansieras
		genom rubrik 7	Finansieras	genom
		genom rubrik 7	genom BA-post	genom
		eller forskning	genom BA-post	avgifter
		eller forskning		avgifter

Tjänster	i	0,5
tjänsteförtecknin		0,5	Ej tillämpligt
tjänsteförtecknin		heltidsekvivalent	Ej tillämpligt
gen		heltidsekvivalent
gen

Extern personal (kontraktsanställ da, nationella experter, vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

			Stödja medlemsstaterna i genomförandet av direktivet, organisera
Tjänstemän	och	tillfälligt	expertgruppens möten och fokusgrupper för de rättsliga myndigheterna.
anställda			Stödja de operativa åtgärderna inom Empact som avser 3D-printing.
			Utarbeta alla rapporter som behövs.

Extern personal

3.2.5.Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: bästa skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”it-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4 ”Digitala inslag”.

TOTALT Anslag för digital		År		År		År		År	TOTALT
TOTALT Anslag för digital		År		År		År		År	budgetram
teknik och it	2024		2025		2026		2027		budgetram
teknik och it	2024		2025		2026		2027		2021–2027
									2021–2027

RUBRIK 7

It-utgifter (centralt)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

Delsumma för RUBRIK 7		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

Utanför RUBRIK 7

It-utgifter inom operativa
program som inte omfattas av
kommissionens administrativa		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
självständighet och
institutionella befogenheter

Delsumma utanför		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
RUBRIK 7		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
RUBRIK 7


TOTALT		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

3.2.6.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

☑kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

☐kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

☐kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

☑ innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

☐innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning: Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	Totalt
	2024	2025	2026	2027	Totalt
	2024	2025	2026	2027

Ange vilket organ som deltar i
samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom
samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

☑ Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

☐Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

☐Påverkan på egna medel

☐Påverkan på andra inkomster

☐ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Inkomstposter i den årliga budgeten:	Belopp som förts in		Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna(12)

	för det innevarande	År		År	År	År

(12)Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

budgetåret

2024

2025

2026

2027

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs. [...]

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

[...]

4.DIGITALA INSLAG

4.1.Krav med digital relevans

Om det politiska initiativet inte bedöms omfatta några krav med digital relevans ska en förklaring lämnas till varför inga digitala medel används.

I annat fall ska kraven med digital relevans förtecknas i tabellen nedan:

	Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet				Aktörer som påverkas	Övergripande			Kategorier
	Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet				eller berörs av kravet	processer			Kategorier
						eller berörs av kravet	processer

		Den		nationella
		kontaktpunkten			för
		skjutvapen ska samla in,
		analysera		och	utbyta		Hantering av register
		relevant information och					Hantering av register
	Artikel 15.1	relevant information och				medlemsstaterna	och	insamling	av	uppgifter
	Artikel 15.1	säkerställa		insamling		medlemsstaterna	och	insamling	av	uppgifter
		säkerställa		insamling			information
		och	registrering		av all		information
		och	registrering		av all
		information om			beslag
		av	skjutvapen		med
		koppling till brott.

	Artikel 17.1	I artikel		17 anges att		medlemsstaterna	Hantering av register			uppgifter

SV						55

medlemsstaterna

ska

registrera

beslagtagna

skjutvapen

enligt

minsta

datauppsättning.

Denna

minsta

datauppsättning beskrivs

i bilagan till förslaget.

Enligt

artikel

ska

medlemsstaterna

samla

in statistiska uppgifter

digitalt om de straffbara

gärningar

som

avses

artiklarna 3 och 4. De

uppgifter

som

medlemsstaterna

måste

samla

fastställs

uppgifter

–

digital

Artikel 18

artikel

18.2.

medlemsstaterna

Hantering av register

lösning

Medlemsstaterna ska se

till att det finns ett

digitalt

system

för

insamling,

utveckling,

framställning

och

spridning

anonymiserade

statistiska

uppgifter

brotten.

Kommissionens

Insamling av uppgifter

rapporteringsskyldighete

Artikel 21

medlemsstaterna

och

om genomförandet

uppgifter

gentemot

kommissionen

rapportering

Europaparlamentet

och

uppgifterna

rådet

på

grundval

uppgifterfrån medlemsstaterna.

4.2.Data

Övergripande beskrivning av data som omfattas och eventuella tillhörande standarder/specifikationer

	Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Standard	och/eller			specifikation		(i
	Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	tillämpliga fall)
			tillämpliga fall)

			För att dessa enheter ska vara
			kontaktpunkter måste de samla in,
	Information om skjutvapen som samlats in		analysera	och	utbyta		information		om
	Information om skjutvapen som samlats in		skjutvapen,		väsentliga			delar	till
	av de nationella kontaktpunkterna för	Artikel 15.1	skjutvapen,		väsentliga			delar	till
	av de nationella kontaktpunkterna för	Artikel 15.1	skjutvapen, ammunition och ritningar. De
	skjutvapen		skjutvapen, ammunition och ritningar. De
	skjutvapen		bör dessutom säkerställa insamling och
			bör dessutom säkerställa insamling och
			registrering av all information om beslag
			av skjutvapen.

			Beskrivningen		av		uppgifter		om
			beslagtagna skjutvapen fastställs i bilaga I.
			Denna minsta datauppsättning kommer att
	Registrering av beslagtagna skjutvapen	Artikel 17.1 och bilagan	harmonisera insamlingen av uppgifter om
	Registrering av beslagtagna skjutvapen	Artikel 17.1 och bilagan	beslag i	medlemsstaterna.				Den minsta
			datauppsättningen			diskuterades ingående
			med medlemsstaterna i expertgruppen för
			olaglig handel med skjutvapen och
			genomförandet		av	skjutvapendirektivet.
SV		57								SV

För vissa medlemsstater kommer detta inte

att innebära några förändringar av deras

nationella databaser, medan det för andra

kommer att kräva att de skapar eller ändrar

en nationell databas.

I artikel 18.2 fastställs den särskilda

Statistiska uppgifter

Artikel 18.2

förteckning

över

uppgifter som

minst

måste samlas in av medlemsstaterna.

Kommissionen måste anta en rapport som

innehåller uppgifter om genomförandet av

direktivet.

Rapporten

måste

särskilt

Kommissionens rapport

(bedömning

innehålla

uppgifter om de resurser som

medlemsstaterna

använt,

utbildning

som

direktivets mervärde när det

gäller

att

Artikel 21

de organiserat, samordning och samarbete

bekämpa olaglig handel

med

skjutvapen

som de

genomfört internt,

samarbete

och andra skjutvapenrelaterade brott)

mellan

medlemsstaterna

och

kommissionen,

unionsorgan

eller

unionsbyråer samt om statistiska uppgifter

som samlats in enligt artikel 18.

Överensstämmelse med EU:s datastrategi

Förklara hur kravet/kraven överensstämmer med EU:s datastrategi

I artikel 18.1 anges att dessa uppgifter måste offentliggöras. Detta krav överensstämmer med målet för EU:s datastrategi när det gäller mer tillgängliga uppgifter. Genom dessa uppgifter kan den offentliga sektorn utveckla bättre politik, vilket leder till mer insyn i styrningen och effektivare offentliga tjänster.

Överensstämmelse med engångsprincipen

Förklara hur engångsprincipen har beaktats och hur möjligheten att återanvända befintliga data har utforskats

Beskrivningen av uppgifter om beslagtagna skjutvapen fastställs i bilaga I. Denna minsta datauppsättning kommer att harmonisera insamlingen av uppgifter om beslag i medlemsstaterna. Den minsta datauppsättningen diskuterades ingående med medlemsstaterna i

expertgruppen för olaglig handel med skjutvapen och genomförandet av skjutvapendirektivet. För vissa medlemsstater kommer detta inte att innebära några förändringar av deras nationella databaser, medan det för andra kommer att kräva att de skapar eller ändrar en nationell databas.

Förklara hur nyskapade data är sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara samt uppfyller standarder för hög kvalitet

Medlemsstaterna ska dessutom enligt artikel 18 dela dessa uppgifter med kommissionen vart femte år. Denna datadelning utlöses av kommissionens skyldighet att offentliggöra en rapport om direktivets mervärde. Denna rapport måste innehålla statistiska uppgifter.

Dataflöden

Fyll i tabellen nedan för varje dataflöde:

Hänvisning/hänvis

Aktör

som

Aktör som

tar

Utlösande

faktor

Frekvens

Typ av data

ningar

till

tillhandahåller

emot data

för datautbyte

tillämpliga fall)

kravet/kraven

data

nationella

Information

kontaktpunkterna

skjutvapen

som

Olika

nationella

Nationella

för

skjutvapen

samlats

in av

berörda parter, t.ex.

måste se till

att de

Artikel 15.1

kontaktpunkten

för

löpande

nationella

rättsväsendet,

har

fullständig

skjutvapen

kontaktpunkterna

polisen och tullen

bild

hotet

från

för skjutvapen

skjutvapen

medlemsstaterna.

Statistiska uppgifter

åtminstone

beslagtagna

Artikel 17

medlemsstaterna

Europol

månadsvis

skjutvapen

Statistiska uppgifter

Senast

den 31

juli

(för

fem

Europeiska

föregående åren om

Artikel 18

medlemsstaterna

det

sjätte året

efter

kommissionen

straffbara

införlivandet.

gärningar

som

avses i artiklarna	3
och 4)

					Senast	den	31
Kommissionens		Artikel 21	Europeiska	Europaparlamentet	oktober	vart	sjätte
rapport		Artikel 21	kommissionen	och rådet	år		efter
rapport			kommissionen	och rådet	år		efter
					införlivandet.

4.3.Digitala lösningar

Lämna för varje digital lösning en hänvisning till det eller de krav med digital relevans som rör lösningen, en beskrivning av den digitala lösningens föreskrivna funktion, uppgift om det organ som kommer att ansvara för den samt om andra relevanta aspekter som återanvändbarhet och tillgänglighet. Förklara också om den digitala lösningen kommer att stödjas av AI-teknik.

Hänvisning/hän

Huvudsakliga

Hur

tillgodoses

Hur övervägs

Användning

Ansvarigt

möjligheten

till

Digital lösning

visningar

till

föreskrivna

tillgängligheten

AI-teknik

organ

återanvändning

kravet/kraven

funktioner

tillämpliga fall)

Liknande

Medlemsstaterna

lagstiftningstext

Digitalt system

er,

t.ex.

kan

bestämma

Medlemsstaterna

miljöbrottsdirekt

för

insamling,

vilken

digital

kan

bestämma

ivet

(EU)

utveckling,

lösning som ska

Medlemsstaterna

vilka

digitala

2024/1203,

produktion

och

Artikel 18

användas

för att

, främst rättsliga

lösningar

som

innehåller

också

nej

spridning

samla

denna

myndigheter

kan användas för

sådana

anonymiserade

statistik och hur

att

underlätta

skyldigheter

att

statistiska

den

ska

tillgängligheten.

samla

uppgifter

offentliggöras.

uppgifter.

Medlemsstaterna

bör därför redan

infört sådana

digitala

lösningar.

Majoriteten

medlemsstaterna

har

redan

ett

eller

flera

nationella

Medlemsstaterna

för

att

samla

kan bestämma

uppgifter

vilken

digital

Digital lösning

Medlemsstaterna

beslagtagna

lösning som ska

för

registrering

Artikel 17 och

främst

ingen

allmän

skjutvapen

och

användas

för att

nej

beslagtagna

bilagan

brottsbekämpan

tillgänglighet

kan

fortsätta

registrera

skjutvapen

de myndigheter

att

använda

uppgifter

dessa databaser.

beslagtagna

kan

behöva

skjutvapen.

justera

delar av

databaserna

för

att säkerställa att

den

minsta

datauppsättninge

n läggs till.

Förklara, för varje digital lösning, hur den digitala lösningen uppfyller kraven och skyldigheterna enligt EU:s ram för cybersäkerhet och annan tillämplig digital politik och lagstiftning (t.ex. eIDA-förordningen, förordningen om en gemensam digital ingång, m.fl.).

Digitalt system för insamling, utveckling, produktion och spridning av anonymiserade statistiska uppgifter

	Digital och/eller sektoriell politik (i					Beskrivning av överensstämmelse
	tillämpliga fall)					Beskrivning av överensstämmelse
	tillämpliga fall)

	Förordningen		om	artificiell		ingen särskild överensstämmelse
	intelligens					ingen särskild överensstämmelse
	intelligens

	EU:s cybersäkerhetsram					ingen särskild överensstämmelse

	eIDA					ingen särskild överensstämmelse

	Den	gemensamma		digitala		ingen särskild överensstämmelse
	ingången och IMI					ingen särskild överensstämmelse
	ingången och IMI

	Övriga

	Digital lösning för registrering av beslagtagna skjutvapen

	Digital och/eller sektoriell politik				Beskrivning av överensstämmelse
	(i tillämpliga fall)				Beskrivning av överensstämmelse
	(i tillämpliga fall)

	Förordningen		om	artificiell	ingen särskild överensstämmelse
	intelligens				ingen särskild överensstämmelse
	intelligens

	EU:s cybersäkerhetsram				ingen särskild överensstämmelse

	eIDA				ingen särskild överensstämmelse

	Den	gemensamma		digitala	ingen särskild överensstämmelse
	ingången och IMI				ingen särskild överensstämmelse
	ingången och IMI

SV					62		SV

Övriga

4.4.Interoperabilitetsbedömning

Beskriv den digitala offentliga tjänst/de digitala offentliga tjänster som påverkas av kravet

Digital

offentlig

tjänst

Lösning/lösningar

för

Andra

eller

kategori

Hänvisning/hänvisning

ett

interoperabelt

Beskrivning

interoperabilitetslösnin

digitala

offentliga

ar till kravet/kraven

Europa

(EJ

gar

tjänster

TILLÄMPLIGT)

Det

finns

inte

något

tydligt

behov

interaktion

mellan

medlemsstaterna

eller

Samla in

statistik om

mellan EU-enheter för

Medlemsstaterna,

att

samla

alla brott

som

ingår i

Artikel 18

ej tillämpligt

domstolar

erfordrade

uppgifterna.

initiativet.

Det

kommer

dock

att

krävas samverkan inom

medlemsstat för

att

samla in alla nödvändiga

uppgifter.

Insamling

uppgifter

beslag

kommer

att

Registrera

alla

kräva samordning inom

en medlemsstat men inte

Medlemsstaterna,

beslagtagna skjutvapen

Artikel 17 och bilagan

ej tillämpligt

över

gränserna.

polistjänster

enligt

den

minsta

Medlemsstaterna

måste

datauppsättningen.

till att

uppgifterna

kan

hämtas från

deras

system varje månad och

skickas till Europol.

Utbyte av uppgifter om beslag

Bedömning

Åtgärder

Potentiella återstående hinder

Bedöm överensstämmelsen med befintlig

Dataskyddsförordningen

digital och sektoriell politik

Europolförordningen

Ange

tillämplig digital

och sektoriell

Cybersäkerhet

politik som identifierats

Bedöm

de organisatoriska

åtgärderna

Europol har redan förvärvat en databas vid

Vissa medlemsstater har dock redan egna

för ett smidigt tillhandahållande av

namn TRAFIC och har erbjudit alla

nationella databaser för beslag. Europol

gränsöverskridande

digitala

offentliga

medlemsstater att direkt använda av denna

måste underlätta någon form av

tjänster

databas.

sammankoppling eller massöverföring av

Ange planerade förvaltningsåtgärder

uppgifter från de nationella databaserna till

TRAFIC.

Bedöm de åtgärder som vidtagits för att

I bilaga I fastställs en detaljerad minsta

säkerställa en samstämmig förståelse av

datauppsättning

med

definitioner

data

begreppen.

Ange dessa åtgärder

Bedöm

användningen

gemensamt

I bilaga I fastställs en detaljerad minsta

överenskomna

öppna

tekniska

datauppsättning

med

definitioner

specifikationer och standarder

begreppen.

Ange dessa åtgärder

I initiativet för digital rättvisa 2030

tillkännagavs inrättandet av en verktygslåda

med it-verktyg att användas i rättssystemen.

4.5.Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Tabellen nedan ska fyllas i för varje åtgärd till stöd för digitalt genomförande

									F
									ö
									r
									v
									ä
									n
									t
									a
									d
									t
									i
									d
							Aktörer som	ska	s
		Hänvisning/hänvisningar	till	Kommissionens	roll	(i	Aktörer som	ska	p
	Beskrivning av åtgärden	Hänvisning/hänvisningar	till	Kommissionens	roll	(i	involveras	(i	l
	Beskrivning av åtgärden	kravet/kraven		tillämpliga fall)			involveras	(i	l
		kravet/kraven		tillämpliga fall)			tillämpliga fall)		a
							tillämpliga fall)		a
									n
									(
									i
									t
									i
									l
									l
									ä
									m
									p
									l
									i
									g
SV			65							SV

								a
								f
								a
								l
								l
								)

								g
								e
								n
								o
								m
								i
								n
Rapportering		Artikel 21	ta	emot	informationen	+	medlemsstaterna	f
Rapportering		Artikel 21	offentliggöra en rapport				medlemsstaterna	ö
			offentliggöra en rapport					ö
								r
								l
								i
								v
								a
								n
								d
								e

								g
Överföring av uppgifter	om	Artiklarna 17 och 18 samt						e
Överföring av uppgifter	om	Artiklarna 17 och 18 samt	ej tillämpligt				Europol	n
beslag till Europol		bilagan	ej tillämpligt				Europol	o
beslag till Europol		bilagan						o
								m

i n f

r l i v a n d e


Delegerad	akt om		ändring av				Europaparlamentet,
bilagan	med	en		minsta
					Artikel 17.2	anta delegerade akter	rådet	och
datauppsättning		för	registrering
							kommissionen
av beslagtagna skjutvapen