Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om att påskynda miljöbedömningar (EU-dokument COM(2025) 984)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om att påskynda miljöbedömningar

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 10.12.2025

COM(2025) 984 final

2025/0391 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om att påskynda miljöbedömningar

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Mot bakgrund av akuta geopolitiska och konkurrensmässiga utmaningar, i kombination med en tredubbel världsomspännande kris, måste EU snarast vidta åtgärder för att påskynda planerings- och tillståndsförfaranden och samtidigt upprätthålla höga miljöstandarder. Den 23 oktober 2025 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att intensifiera sina insatser för att stresstesta EU:s regelverk1. Mot bakgrund av den pågående stresstestningen lägger kommissionen fram detta förslag, som omfattar konkreta åtgärder för att påskynda miljöbedömningar i hela unionen, eftersom dessa är centrala i planerings- och tillståndsprocessen.

Förslaget till förordning om att påskynda miljöbedömningar (förslaget) säkerställer skyddet av miljön och människors hälsa som mål som erkänns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förslaget bygger på det befintliga regelverket på miljöområdet och fastställer en förfarandemässiga ram för miljöbedömningar som är gemensam för samtliga sektorer i ekonomin. En enhetlig och sammanhängande ram för miljötillstånd behöver fastställas för att säkerställa effektiva och ändamålsenliga miljöbedömningar, eftersom bristen på enhetlighet annars hämmar effektiviteten och försämrar rättssäkerheten för projektexploatörer.

Förslaget syftar till förenkling, samstämmighet och rättssäkerhet för snabbare och bättre miljöbedömningar genom fastställande av en rättslig ram för alla sektorer. Detta ligger i de ekonomiska aktörernas, de offentliga myndigheternas och den breda allmänhetens intresse. Förslaget förenklar och säkerställer en hög grad av samstämmighet för miljöbedömningar i hela EU, samtidigt som de prioriterade behoven inom vissa sektorer erkänns.

Förnybar energi, elnät, lagringsprojekt och laddningsstationer, datacentraler och AI- fabriker eller gigafabriker, projekt kopplade till den cirkulära ekonomin, utfasning av fossila bränslen i energiintensiva industrier och hamninfrastruktur är några av de sektorer som i dagsläget är strategiska för EU och på global nivå. Denna förteckning är inte uttömmande och fler sektorer kan komma att identifieras som strategiska och centrala för att minska EU:s beroenden och säkerställa unionens försörjningstrygghet och övergripande resiliens samtidigt som klimatförändringarna bekämpas. Tillgång till bostäder till överkomlig kostnad är dessutom av strategisk betydelse för unionens konkurrenskraft, inbegripet för arbetskraftens rörlighet.

För strategiska sektorer fastställs i detta förslag en förbättrad påskyndad och effektiviserad ordning för miljöbedömningar. Miljöbedömningar är integrerade i tillstånds- och/eller planeringsförfarandena och utgör viktiga skyddsmekanismer som säkerställer att betydande miljöpåverkan förhindras eller minimeras och att beslutsprocesserna för planer, program och projekt präglas av öppenhet och ett effektivt deltagande från allmänheten. I enlighet med den försiktighetsprincip som finns inskriven i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt säkerställer miljöbedömningarna systematiskt en hög nivå av skydd för miljön och bidrar till att integrera miljöhänsyn i utarbetandet av planer, program och projekt i syfte

1Europeiska rådets slutsatser, EUCO 18/25, 23 oktober 2025.

att minska deras miljöpåverkan och göra dem mer hållbara och bidrar därigenom till målen för hållbar utveckling.

Förslaget bidrar till genomförandet av meddelandet om ”ett enklare och snabbare Europa”. I syfte att minska rapporteringsbördan och efterlevnadskostnaderna integrerar kommissionen i förslaget principen om digitalt som standard via användning av, och interoperabilitet mellan, system med den europeiska digitala identitetsplånboken och den europeiska företagsplånboken samt engångsprincipen, vilka ska genomföras i partnerskap med nationella, regionala och lokala myndigheter och relevanta EU-organ.

Detta förslag omfattar riktade bestämmelser om tillämpningen av miljödirektiv med avseende på miljöbedömningar inom ramen för tillståndsförfaranden som är absolut nödvändiga för att förslagets mål ska kunna uppnås. Möjliga ändringar av eller undantag från dessa direktiv2 ligger helt och hållet utanför tillämpningsområdet och målen för detta förslag. Kommissionen kommer att på ett konstruktivt sätt samarbeta med medlagstiftarna för att säkerställa att förslagets viktigaste mål bevaras fullt ut genom hela lagstiftningsprocessen och inte förvrängs under processens gång.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget är förenligt med den befintliga rättsliga ramen på miljöområdet, som omfattar

miljöbedömningar enligt SMB-direktivet3, MKB-direktivet4, habitatdirektivet5, fågeldirektivet6 och vattenramdirektivet7. Förslaget kompletterar dessa direktiv och säkerställer en enhetlig och sammanhängande rättslig ram för miljöbedömningar.

Förslaget är också förenligt med de rättsakter som antagits under de senaste åren i syfte att påskynda tillståndsprocessen inom vissa sektorer i ekonomin. Denna lagstiftning omfattar bestämmelser för att effektivisera och påskynda miljöbedömningar inom vissa strategiska sektorer, såsom direktivet om förnybar energi8, förordningen om nettonollindustrin9 och förordningen om kritiska råmaterial10. Medlagstiftarna förhandlar om

2Se hänvisningar nedan till direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-direktivet), direktivet om strategisk miljöbedömning (SMB-direktivet), fågel- och habitatdirektiven och vattenramdirektivet.

3Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, (EGT L 197, 21.7.2001 ).

4Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012 ).

5Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992 ).

6Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010 ).

7Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000 ).

8Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 av den 18 oktober 2023 om ändring av direktiv (EU) 2018/2001, förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor, och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652 (EUT L 31.10.2023, s. 77 ).

9Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724.

10Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EUT L, 1252, 3.5.2024 ).

ytterligare lagstiftning på detta område i form av förordningen om kritiska läkemedel11 och förordningen om snabbare beviljande av tillstånd för försvarsberedskapsprojekt12. Förslaget är dessutom förenligt med kommande förslag till sektorslagstiftning från kommissionen, såsom rättsakten om stimulanser i industrin13, rättsakten om den cirkulära ekonomin14, det europeiska kraftnätspaketet15 och EU-rättsakten om moln och AI-utveckling16.

Utöver detta är förslaget också förenligt med en politik där en mer cirkulär och resilient ekonomi prioriteras, i enlighet med vad som tillkännages i de politiska riktlinjerna för kommissionen för 2024–2029. Inom ramen för sitt arbetsprogram för 202617 avser kommissionen att lägga fram ett förslag till rättsakt om den cirkulära ekonomin, genom vilken en inre marknad för returråvaror ska inrättas, tillgången på återvunna material ökas och efterfrågan på sådana material stimuleras inom EU. Rättsakten ska bidra till konkurrenskraftskompassens ambition att göra EU världsledande inom den cirkulära ekonomin till år 2030.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är förenligt med kommissionens konkurrenskraftskompass18, en ny färdplan för att återställa Europas dynamik och öka den ekonomiska tillväxten. Förslaget kommer särskilt att bidra till konkurrenskraftskompassens mål att förenkla regelverket, minska bördan och främja snabbhet och flexibilitet.

Även i Draghis rapport19 gjordes viktiga iakttagelser om nationella tillståndsförfaranden och deras effektivitet. EU har utvecklat initiativ för att påskynda tillståndsförfarandena, men det finns fortfarande betydande hinder för genomförandet, i synnerhet brist på administrativ kapacitet och digitalisering.

Det är dessutom av avgörande betydelse att EU:s högt ställda miljömål nås, eftersom unionens framtid hänger på detta åtagande20. Konsekvenserna av att inte skrida till handling är mångfacetterade, med miljömässiga, ekonomiska och geopolitiska dimensioner. Att förbättra genomförandet av miljöbedömningar som en del i tillståndsprocessen, med hjälp

11Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att stärka tillgången till och försörjningstryggheten för kritiska läkemedel samt tillgången och tillgängligheten till läkemedel av gemensamt intresse, och om ändring av förordning (EU) 2024/795, COM (2025) 102 final.

12Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om snabbare beviljande av tillstånd för försvarsberedskapsprojekt, COM(2025) 821 final/2.

13Se inbjudan att lämna synpunkter på en rättsakt om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin, Ares(2025)3570423.

14Se inbjudan att lämna synpunkter på en rättsakt om den cirkulära ekonomin, Ares(2025)6250342.

15Se inbjudan att lämna synpunkter på ett europeiskt kraftnätspaket, Ares(2025)3806419.

16Se inbjudan att lämna synpunkter på en EU-rättsakt om moln och AI-utveckling, Ares(2025)2878100. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

samt Regionkommittén – Kommissionens arbetsprogram 2026 – Tiden för EU:s oberoende är inne, COM(2025) 870 final.

17Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Kommissionens arbetsprogram 2026 – Tiden för EU:s oberoende är inne, COM(2025) 870 final.

18Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En konkurrenskraftskompass för EU, COM(2025) 30 final.

19Mario Draghis rapport The Future of European Competitiveness (inte översatt till svenska), del A, kapitel 3, s. 45.

20Enrio Lettas rapport Much more than a market – Speed, Security, Solidarity Empowering the Single Market to deliver a sustainable future and prosperity for all EU Citizens (inte översatt till svenska), april 2024.

av de lärdomar som kan dras av erfarenheterna från förordningen om nettonollindustrin, förordningen om kritiska råmaterial och det reviderade direktivet om förnybar energi, kommer att underlätta utvecklingen av industripolitiska projekt inom EU, i synnerhet sådana som bidrar till utfasningen av fossila bränslen i ekonomin. I detta förslag beaktas skillnaderna i teknisk och administrativ kapacitet mellan de olika medlemsstaterna och deras företag, vilket är nödvändigt för att säkerställa lika villkor på den inre marknaden. Detta kommer att kräva investeringar i utbildning och inrättande av forum för utbyte av bästa praxis och identifiering av lovande projekt i hela unionen.

Detta förslag är också förenligt med industriplanen i den gröna given21, där en övergripande strategi för att stödja utbyggnaden av ren energiteknik fastställs. Planen bygger på fyra olika pelare: Den första pelaren syftar till att skapa ett regelverk som förenklar och effektiviserar tillståndsprocesserna för nya anläggningar för tillverkning av nettonollteknik och till att underlätta expansion för unionens nettonollindustri.

Förslaget är förenligt med unionens åtagande att fasa ut fossila bränslen i ekonomin, bland annat genom en omfattande utbyggnad av förnybara energikällor för att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Detta mål är centralt för den europeiska gröna given22 och industristrategin23 och ligger i linje med unionens åtagande om globala klimatåtgärder enligt Parisavtalet24. För att uppnå unionens mål om klimatneutralitet fastställs i den europeiska klimatlagen25 bindande klimatmål för unionen om en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990.

Förslaget är dessutom förenligt med målen i handlingsplanen för AI-kontinenten26. Europeiska unionen är fast besluten att bli världsledande inom AI. Den tid det i genomsnitt tar att få tillstånd, inbegripet relaterade miljötillstånd, att bygga en datacentral i Europa är dock fortfarande för lång. Mot den bakgrunden är det lämpligt att inkludera uppförandet av datacentraler bland de strategiska sektorerna i detta förslag.

Förslaget är också förenligt med den EU-strategi för bostäder och byggnation och den EU-plan för bostäder till överkomlig kostnad som kommissionen planerar att anta. I dessa initiativ fastställs det att förenkling och digitalisering av tillståndsgivning och administrativa förfaranden för bostadsbyggande utöver miljöaspekterna ska prioriteras genom att minska överflödig information, osäkerhet och efterlevnadskostnader genom digitalisering av processer, inklusive för tillståndsgivning för bostadsbyggande. Mot denna bakgrund och med tanke på bristen på bostadsbyggnader är det lämpligt att inkludera uppförande av nya och

21Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En industriplan i den gröna given för nettonollåldern COM(2023) 62 final.

22Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final.

23Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala

kommittén	samt	Regionkommittén,	Uppdatering	av	industristrategin	2020:
en starkare inre marknad för EU:s återhämtning, COM (2021) 350 final.

24Rådets beslut (EU) 2016/1841 av den 5 oktober 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EUT L 282, 19.10.2016, s. 1 ).

25Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1 ).

26Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Handlingsplan för AI-kontinenten, COM(2025) 165.

renovering av befintliga bostadsbyggnader som en av de strategiska sektorerna enligt detta förslag.

Förslaget är dessutom förenligt med EU:s hamnstrategi. Denna strategi behandlar frågor som digitalisering/automatisering, forskning och innovation, miljö, kompetens, säkerhet, investeringsbehov och ekonomiskt stöd för utveckling av hamnar. Mot den bakgrunden är det lämpligt att inkludera utfasningen av fossila bränslen i hamnarna som strategisk sektor enligt detta förslag. I och med prioriteringen av utfasning av fossila bränslen i hamnarna som en strategisk sektor överensstämmer förslaget med de politiska riktlinjerna om att främja miljömässig hållbarhet och hålla den kurs som stakats ut i den europeiska gröna given. Denna strategi drar nytta av tekniska framsteg och innovation inom hamnsektorn för att minska utsläppen och främja metoder för ren energi, samtidigt som den stärker hamnområdenas bredare funktioner med koppling till cirkularitet och anpassning till klimatförändringarna.

Digitalisering har stor potential att förbättra effektiviteten, insynen och ändamålsenligheten hos miljökonsekvensbedömningar och tillståndsprocesser. Det är viktigt att data, miljörapporter och information om miljöbedömningsförfaranden görs åtkomliga. Sådan åtkomst underlättar ekonomiska aktörers och offentliga förvaltningars arbete, liksom berörda parters deltagande, och ger beslutsfattare snabb tillgång till tydlig information.

Förslaget är därför förenligt med den bredare digitaliseringspolitiken. De ambitioner som anges i förordningen om ett interoperabelt Europa27, som reglerar transeuropeiska digitala offentliga tjänster och syftar till att förbättra den gränsöverskridande interoperabiliteten, främja gemensamma standarder och gemensam styrning och bygga vidare på utbyte av erfarenheter och lösningar samt utbyte och främjande av god praxis, har integrerats i förslaget. Förslaget möjliggör användning av europeiska digitala identitetsplånböcker och europeiska företagsplånböcker för att säkerställa en enhetlig och övergripande tillämpning av unionslagstiftningen, minska administrationskostnaderna och förbättra budgeteffektiviteten. Förslaget är förenligt med förordningen om en gemensam digital ingång28, som underlättar tillgång till information online, administrativa förfaranden och hjälptjänster för EU:s medborgare och företag, liksom med direktivet om öppna data29, som syftar till att underlätta vidareutnyttjande av offentliga data genom att fastställa harmoniserade regler för datautbyte, säkerställa att dataset tillhandahålls i ett strukturerat och maskinläsbart format, i ett öppet och maskinläsbart format som säkerställer interoperabilitet, vidareutnyttjande och tillgänglighet.

Förslaget stöder och påverkar inte kommissionens förslag till förordning om snabbare beviljande av tillstånd för försvarsberedskapsprojekt30, som ingår i omnibuspaketet om försvarsberedskap. Försvarsberedskapsprojekt är utformade för att stödja medlemsstaternas akuta behov till följd av framväxande säkerhetshot. Förordningen om snabbare beviljande av tillstånd för försvarsberedskapsprojekt ska betraktas som lex specialis, med särskilda regler

27Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/903 av den 13 mars 2024 om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (EUT L, 2024/903, 22.3.2024 ).

28Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018 ).

29Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56 ).

30Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om snabbare beviljande av tillstånd för försvarsberedskapsprojekt, COM(2025) 821 final.

för försvarsberedskapsprojekt. De förbättringar som införs genom föreliggande förslag bör dock också gynna försvarsberedskapsprojekt, eftersom den förordning som är mest gynnsam kommer att tillämpas när det gäller sådana projekt.

Sist men inte minst är förslaget förenligt med EU:s och medlemsstaternas internationella skyldigheter. Det överensstämmer med Århuskonventionen31, vilket säkerställer tillgång till miljöinformation, allmänhetens effektiva deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Allmänhetens effektiva deltagande och tillgången till administrativ eller rättslig prövning ligger också i linje med stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 41 om rätten till god förvaltning och artikel 47 om effektiva rättsmedel och opartiska domstolar.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som fastställer hur artikel 191 i fördraget bör tillämpas. I artikel 191 i fördraget anges målen för EU:s miljöpolitik:

–Att bevara, skydda och förbättra miljön.

–Att skydda människors hälsa.

–Att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt.

–Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig i den mån förslaget inte avser ett område där Europeiska unionen har exklusiv befogenhet.

Målen för förslaget kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. Den befintliga lagstiftningen fastställer minimikrav för miljöbedömning av planer och projekt i hela EU och syftar till att följa internationella konventioner (t.ex. Esbokonventionen32, Århuskonventionen33 och konventionen om biologisk mångfald). Denna princip upprätthålls i förslaget, som innebär en ytterligare harmonisering av principerna för miljöbedömning och syftar till en ytterligare effektivisering av förfarandena. Alla medlemsstater måste vidta åtgärder för att uppfylla minimikraven, men enskilda, inkonsekventa åtgärder på nationell nivå kan skada den inre marknadens funktion, eftersom varierande nationella bestämmelser kan utgöra ett hinder för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet.

31Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas (UNECE) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, undertecknad i Århus den 25 juni 1998.

32UNECE Convention on environmental impact assessment in a transboundary context (inte översatt till svenska), undertecknad i Esbo den 25 februari 1991 samt det tillhörande protokollet Protocol on Strategic Environmental Assessment (inte översatt till svenska), undertecknat i Kiev den 21 maj 2003.

33Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas (UNECE) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, undertecknad i Århus den 25 juni 1998.

EU-åtgärder är ett mer ändamålsenligt sätt att uppnå de mål i förslaget som är viktiga för EU som helhet och som är gränsöverskridande till sin karaktär. Energi- och klimatkrisen, i kombination med den spända geopolitiska situation som uppstått till följd av kriget mot Ukraina, innebär att åtgärder måste vidtas på områden som konkurrenskraft, autonomi och säkerhet och motiverar åtgärder på EU-nivå avseende förfarandena för miljöbedömningar, i syfte att öka effektiviteten och ändamålsenligheten. Omfattningen av och allvaret i de klimat- och miljöfrågor som måste hanteras har ökat, liksom antalet större infrastrukturprojekt på EU-nivå (t.ex. gränsöverskridande projekt på energi- eller transportområdet). Eftersom miljöfrågor (t.ex. klimatförändringar, katastrofrisker), liksom relaterade projekt, är gränsöverskridande till sin karaktär är åtgärder på EU-nivå nödvändiga och ger ett mervärde jämfört med enskilda nationella åtgärder.

Förslaget är således förenligt med subsidiaritetsprincipen.

•Proportionalitetsprincipen

De föreslagna åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att säkerställa effektivare och snabbare förfaranden för miljöbedömningar som en del av tillståndsprocesserna. Det finns ett påvisbart mervärde i att agera på unionsnivå, eftersom de insatser som krävs har så stor skala och bredd och måste ske snabbt. På grundval av det underlag som nyligen samlats in via olika möten och samråd med berörda parter34 har nyckelområden identifierats där riktade insatser på EU-nivå skulle underlätta uppnåendet av det övergripande målet att effektivisera förfarandena för miljökonsekvensbedömningar. De riktade åtgärderna skulle minska tidsåtgången för förfarandena för konsekvensbedömning, säkerställa bättre samordning genom att bygga vidare på en högre grad av effektivisering, minska risken för dubbelarbete och förenkla förfarandena genom att minska byråkratin.

Med tanke på att miljöbedömningarna i de flesta strategiska sektorer är gränsöverskridande står de föreslagna åtgärderna i proportion till de mål som ska uppnås. Exploatörerna kommer att ha ett förutsägbart och rättssäkert regelverk, även när de måste hantera konsekvensbedömningar av planer, program och projekt som omfattar flera medlemsstater eller till och med hela EU.

•Val av instrument

Förslaget är utformat som en förordning från Europaparlamentet och rådet.

Det är det lämpligaste rättsliga instrumentet med tanke på behovet av enhetlig tillämpning av de nya reglerna. Det behöver säkerställas att enhetliga samordnade och/eller gemensamma förfaranden inrättas i samtliga 27 medlemsstater, med beaktande av förfarandenas gränsöverskridande karaktär, samt att minimitidsramarna för de olika stegen i bedömningsförfarandena tillämpas i hela EU. Det är nödvändigt att inrätta den möjliggörande ramen, inbegripet bestämmelserna om kompetens, utbildning och digitalisering, för att

34Se genomförandedialogen om miljöbedömningar och tillståndsgivning med kommissionär Jessika Roswall från den 10 april 2025, https://environment.ec.europa.eu/events/implementation-dialogue-environmental- assessments-and-permitting-2025-04-10_sv och genomförandedialogen om tillståndsgivning för projekt för förnybar energi och tillhörande infrastruktur med kommissionär Dan Jørgensen som hölls den 11 juni 2025, https://energy.ec.europa.eu/events/implementation-dialogue-permitting-renewable-energy-projects-and-related- infrastructure-commissioner-2025-06-11_sv . Se även inbjudan att lämna synpunkter i samband med initiativet

Förenkling av den administrativa börda som är en följd av miljölagstiftningen https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/14794-Simplification-of-administrative- burdens-in-environmental-legislation-_sv .

säkerställa att åtgärderna verkligen genomförs. Bestämmelserna om de förfaranden som regleras i förordningen kräver inte införlivande genom nationella åtgärder och är direkt tillämpliga.

En förordning anses vara det lämpligaste instrumentet. En förordning medger införande av krav som gäller direkt för nationella myndigheter och relevanta berörda parter. Detta bidrar till att kraven genomförs med nödvändig skyndsamhet och på ett harmoniserat sätt, vilket leder till större rättssäkerhet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Under 2025 har miljöbedömningar enligt MKB35- och SMB-direktiven36 varit föremål för genomföranderapporter.

En kontroll av ändamålsenligheten hos habitat- och fågeldirektiven37 genomfördes, och belyste behovet av en integrerad strategi som effektiviserar bedömningsförfarandena. Dessutom rekommenderades det i samband med kontrollen av vattendirektivets ändamålsenlighet38 att dess miljöbedömningsförfaranden skulle effektiviseras för att förbättra effektiviteten, säkerställa konsekvens och minska kostnaderna.

•Samråd med berörda parter

Under 2025 hölls genomförandedialoger om miljöbedömningar och tillståndsgivning39 och om tillståndsgivning för projekt för förnybar energi och tillhörande infrastruktur40. I dessa deltog olika berörda parter, exempelvis företrädare för näringsliv och industri, det civila samhället offentliga myndigheter samt domare. Bland de viktigaste slutsatserna av dessa dialoger var konstaterandet att det finns en önskan att balansera olika intressen, såsom behovet av framsteg när det gäller målen för utfasning av fossila bränslen eller säkerställandet

35Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för miljö, COWI, Eunomia och Milieu, Collection of information and data on the implementation of the revised Environmental Impact Assessment (EIA) Directive (2011/92/EU) amended by 2014/52/EU – slutrapport (inte översatt till svenska), Europeiska unionens publikationsbyrå, 2025.

36Se Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för miljö, Study supporting the preparation of the report on the application and effectiveness of the SEA Directive (Directive 2001/42/EC) – slutlig studie (inte översatt till svenska), Europeiska unionens publikationsbyrå, 2025. Kommissionens rapport håller på att offentliggöras vid tidpunkten för detta förslag.

37Europeiska kommissionen, 2016. Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Fitness Check of the EU Nature Legislation (Birds and Habitats Directives) (inte översatt till svenska) (SWD(2016) 472 final, s. 68).

38Europeiska kommissionen, 2019. Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Fitness Check of the Water Framework Directive, Groundwater Directive, Environmental Quality Standards Directive and Floods Directive (inte översatt till svenska) (SWD(2019) 439 final, s. 91).

39Genomförandedialog om miljöbedömningar och tillståndsgivning med kommissionär Jessika Roswall

den 10 april 2025, https://environment.ec.europa.eu/events/implementation-dialogue-environmental- assessments-and-permitting-2025-04-10_sv.

40Genomförandedialog om tillståndsgivning för projekt för förnybar energi och tillhörande infrastruktur med kommissionär Dan Jørgensen den 11 juni 2025, https://energy.ec.europa.eu/events/implementation- dialogue-permitting-renewable-energy-projects-and-related-infrastructure-commissioner-2025-06-11_sv.

av energitrygghet och en hög skyddsnivå för miljön och människors hälsa. I synnerhet understryker deltagarna behovet av digitalisering av miljöbedömningar och tillståndsförfaranden samt av ytterligare förenklingar av tillståndsförfarandena genom en minskad regelbörda samt förbättringar av datakvaliteten och datautbytet om miljöbedömningar i syfte att påskynda förfarandena och minska kostnaderna. Det finns en utbredd önskan om ett klargörande av vissa aspekter av miljöbedömningsförfaranden, godkännanden och tillstånd genom vägledningsdokument, om ytterligare stöd till medlemsstaternas kapacitetsuppbyggnad, även, när så är möjligt, i form av finansiering, och om åtgärder för att förenkla spridning av bästa praxis bland myndigheter och berörda parter i medlemsstaterna.

Mest nyligen offentliggjorde kommissionen en inbjudan att lämna synpunkter på förenklingspaketet för miljö på webbplatsen Kom med synpunkter: ”Förenkling av den administrativa börda som är en följd av miljölagstiftningen”41, med en återkopplingsperiod fram till den 10 september 2025. Femtiosex bidrag som inkommit som svar på inbjudan ger viktiga synpunkter på tillståndsprocesser med fokus på miljöbedömningar enligt SMB- och MKB-direktiven, habitatdirektivet42, fågeldirektivet43 och vattenramdirektivet44. Sex av bidragen kommer från miljöorganisationer eller icke-statliga organisationer45, trettio från näringslivsorganisationer46, tretton från företag47, tre från offentliga myndigheter48 och två från andra typer av enheter49.

En majoritet av dessa berörda parter tar upp utmaningar kopplade till miljöbedömningarnas effektivitet, tidsåtgång och digitalisering. De hänvisar till behovet av en enda kontaktpunkt för alla tillståndsförfaranden, inklusive en enda tillståndsansökan, och gemensam tillståndshandläggning och digitalisering via elektroniska system för tillståndsgivning. Många berörda parter uppger att det finns ett behov av en övre gräns för tillståndsgivningsprocessens och de efterföljande rättsliga åtgärdernas tidsåtgång (maximalt

41https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/14794-Simplification-of- administrative-burdens-in-environmental-legislation-_sv .

42Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992 ).

43Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010 ).

44Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000 ).

45Mensch vor Verkehr e.V., Polish Green Network, Suomen luonnonsuojeluliitto, Center for International Environmental Law, Hrvatska poljoprivredna komora (kroatiska jordbrukskammaren), Suomen Uusioraaka- aineliitto ry (finska återvinningsmaterialförbundet), ClientEarth och Circular Valley Foundation.

46Confederación Española de la Pequeña y Mediana Empresa (CEPYME), Suomen Biokierto ja Biokaasu ry (Biokretslopp och Biogas Finland), Aggregates Europe, Byggföretagen, Eurometaux, Dairy Industry Ireland, Ibec, Finska skogsindustriförbundet, BDEW (Bundesverband der Energie- und Wasserwirtschaft), Finsk energiindustri, Deutscher Bauernverband, Verband der Chemischen Industrie e.V., Jernkontoret, CEWEP (Confederation of European Waste-to-Energy Plants), FuelsEurope, Dansk Industri (DI), Verein Deutscher Zementwerke e.V. (VDZ), Czech Chemical Industry Association, Återvinningsindustrierna, essenscia, Verband Schmierstoff-Industrie e.V., Österreichs E-Wirtschaft, Hydrogen Europe, European Chemical Industry Council (Cefic aisbl), Federchimica, EuRIC (European Recycling Industries' Confederation), EFPIA, WindEurope, AnimalhealthEurope, Voka, Norsk Industri.

47N.V. Nederlandse Gasunie, Microsoft, EDP, Amprion GmbH, TenneT, LG Energy Solution Wrocław,

ORLEN Unipetrol, MSD, Energinet, N Nachhaltigkeitsberatung Dr Friege Partner, TransnetBW, Yara Belgium S.A/N.V., Neova Oy.

48Norska miljödirektoratet, provinsen Sydholland och ministeriet för regional utveckling och bostäder i Baden-Württemberg.

49EU DSO och DIHK (tyska handels- och industrikammaren).

2–3 år totalt), av tydligare tidsramar för svar från offentliga myndigheter, t.ex. för behovsbedömning och för att kunna avsätta tillräckligt med tid för tidig planering och miljöbedömningar av god kvalitet.

Många av dessa berörda tar upp frågor som rör allmänhetens deltagande, rättstvister, rättssäkerhet, bristande samordning mellan myndigheter och brist på kunskap och resurser hos myndigheterna. De understryker att det är viktigt att undvika okynnesprocesser och omotiverade förseningar. Flera bidrag uppmanar till att ta itu med brist på resurser och kunskapsluckor hos de behöriga myndigheterna när det gäller komplexa bedömningar rörande miljölagstiftningen samt bristfällig samordning mellan myndigheter och otillräckliga ekonomiska resurser. Problem kopplade till tillgången till rättslig prövning tas upp och det finns förslag om att begränsa invändningar till en enda inledande fas av beslutsfattandet, helst zonindelningsförfarandet, och om att första steget i en omprövning borde ha formen av en motiverad begäran (och inte ett överklagande) till behörig administrativ myndighet. Det behövs tydligare vägledning om vilken omfattning och detaljnivå som krävs för konsekvensbedömningar av den biologiska mångfalden och för att undvika dubbelarbete mellan strategiska miljöbedömningar, miljökonsekvensbedömningar och andra bedömningar.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden Ej tillämpligt.

•Konsekvensbedömning

Eftersom det är brådskande att vidta åtgärder åtföljs förslaget inte av någon formell konsekvensbedömning, i enlighet med vad som anges i denna motivering. Analys och styrkande underlag återfinns dock i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar [hänvisning införs senare] där ”klimatkonsekvenskontrollen” ingår.

Detta förslag bygger på den studie om genomförandet direktivet om strategisk miljöbedömning50 som beställts av Europeiska kommissionen och som offentliggjordes i februari 2025. Som förklaras ovan bygger förslaget också på de genomförandedialoger om miljöbedömningar och tillståndsgivning respektive om tillståndsgivning för projekt för förnybar energi och tillhörande infrastruktur som hölls av kommissionär Jessika Roswall respektive kommissionär Dan Jørgensen under 2025 samt på inbjudan att lämna synpunkter om förenklingspaket för miljö: Förenkling av den administrativa börda som är en följd av miljölagstiftningen51.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling Ej tillämpligt.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget respekterar de grundläggande rättigheterna och principerna i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. I förslaget fastställs åtgärder för att effektivisera miljöbedömningarna. Detta kommer att ge en högre nivå av miljöskydd. Syftet med förslaget är att i EU:s politik integrera en hög miljöskyddsnivå och förbättra miljöns kvalitet, i linje

50https://op.europa.eu/publication-detail/-/publication/e2a45bc9-fd5e-11ef-b7db-01aa75ed71a1 .

51https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/14794-Simplification-of- administrative-burdens-in-environmental-legislation-_sv .

med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Det innebär också en konkretisering av skyldigheten att skydda rätten till liv i enlighet med artikel 2 i stadgan.

Förslaget bidrar till rätten till ett effektivt rättsmedel inför domstol i enlighet med artikel 47 i stadgan, med detaljerade bestämmelser om tillgång till rättslig prövning.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Den finansieringsöversikt som bifogas detta förslag innehåller uppgifter om budgetkonsekvenser samt konsekvenser för mänskliga och administrativa resurser. Enligt en inledande bedömning härrör konsekvenserna på EU-budgeten från nuvarande artikel 7.1 i utkastet till kommissionens förslag. Enligt den artikeln och på begäran av de berörda medlemsstaterna ska kommissionen agera kontaktorgan för att stödja samarbetet mellan berörda nationella behöriga myndigheter och underlätta överenskommelser om gemensamma förfaranden vid miljöbedömningar med gränsöverskridande effekter.

Praktisk erfarenhet av att tillämpa MKB-förfarandet på storskaliga gränsöverskridande projekt har erhållits genom ett antal projekt, särskilt på energi- och transportområdet, t.ex. genom gasledningen Nabucco, den fasta förbindelsen över Fehmarn bält, gasledningen South Stream och järnvägsförbindelsen Brennerbastunneln. När det gäller strategiska miljöbedömningar (SMB) visar försiktiga uppskattningar på omkring 54 planer eller projekt med gränsöverskridande effekter per år52.

I EU deltar Europeiska kommissionen inte i miljökonsekvensbedömningar och tillståndsförfaranden; detta ansvar ligger uteslutande hos EU-medlemsstaternas myndigheter. Texten i artikel 7.1 i utkastet till kommissionens förslag öppnar för att Europeiska kommissionen ska kunna delta som kontaktorgan i administrativa förfaranden mellan medlemsstater i komplexa, resursintensiva projekt.

Eftersom artikel 7.1 aktiveras endast om medlemsstaterna väljer att aktivera den aktuella samordningsmekanismen, är det svårt att konkret uppskatta budgetmedel, personalresurser och administrativa resurser. Ett försiktigt antagande i första skedet är att det skulle krävas motsvarande två tjänstemän på heltid, med tanke på att kommissionens roll, även om processen skulle utlösas endast för ett projekt i taget, skulle kräva djupgående tekniskt, ekonomiskt och/eller juridiskt kunnande och arbete inom ramen för nationella förfaranden för administration och tillståndsgivning samt inom det aktuella sektoriella regleringsområdet. Denna nya roll för kommissionen skulle också omfatta anordnande av möten, eventuellt med Europeiska kommissionen som värd.

De administrativa konsekvenserna och kostnaderna för medlemsstaterna uppskattas vara måttliga och tillfälliga. På kort sikt kommer medlemsstaterna att ådra sig vissa kostnader för införandet av gemensamma kontaktpunkter och kravet på inrättande av en gemensam miljöportal för att underlätta tillgången till miljöbedömningar och relaterad information, även när det gäller projektens förfarandesteg, även om vissa medlemsstater redan har sådana portaler. Under alla omständigheter kommer dessa investeringar med tiden att minska de administrativa utgifterna och arbetsbördan. Dessutom förväntas den övergripande effektiviseringen av förfarandena medföra betydande kostnadsbesparingar för

52Se ovan, studien från februari 2025 om genomförandet av direktivet om strategisk miljöbedömning.

medlemsstaterna. De inledande och tillfälliga kostnaderna kommer också att vägas upp av minskade kostnader för projektexploatörer och för ekonomin i stort samt av andra ekonomiska, miljörelaterade och sociala fördelar och större resiliens mot externa effekter.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen kommer aktivt att övervaka genomförandet av den föreslagna förordningen och se till att dess mål uppnås. Övervakningen kommer särskilt att inriktas på att säkerställa att åtgärderna i denna förordning uppnår sitt syfte, särskilt att påskynda nationella konsekvensbedömningsförfaranden med hjälp av digitalisering, att se till att tidsramarna respekteras och att effektivisera samarbetet mellan behöriga myndigheter, samtidigt som man även övervakar nationella utbildnings- och resursbehov. Även effekterna på företag, särskilt små och medelstora företag, kommer att beaktas.

•Förklarande dokument (för direktiv) Ej tillämpligt.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Artikel 1: Tillämpningsområde

I denna bestämmelse fastställs det vilka miljökonsekvensbedömningar och behovsbedömningar av planer, program och projekt som omfattas av förslaget.

Artikel 2: Definitioner

I denna bestämmelse definieras de termer som används i förslaget, såsom avgränsning och behovsbedömning, som inte redan har definierats i direktivet om miljökonsekvensbedömning eller direktivet om strategisk miljöbedömning, i syfte att säkerställa rättssäkerhet och förutsägbarhet för processerna.

Avsnitt 1: Gemensamma bestämmelser om effektivisering av miljöbedömningar

Artikel 3: Gemensam miljökontaktpunkt

Denna bestämmelse reglerar inrättandet av gemensamma miljökontaktpunkter.

Inom ramen för tidigare och pågående initiativ har man försökt kräva att medlemsstaterna ska inrätta gemensamma kontaktpunkter för projektexploatörer, och vissa medlemsstater har redan på eget initiativ inrättat sådana, i syfte underlätta och samordna tillståndsprocesserna som en helhet. Där dessa initiativ inte redan föreskriver en sådan gemensam kontaktpunkt för den övergripande tillståndsprocessen inrättas genom detta förslag en gemensam kontaktpunkt för samtliga miljöbedömningar som rör ett projekt.

Artikel 4: Effektivisering av miljöbedömningsförfaranden

Denna bestämmelse syftar till att effektivisera de olika miljöbedömningsförfaranden som enligt EU:s lagstiftning kan krävas för en och samma plan eller ett och samma program eller projekt.

Denna bestämmelse säkerställer att medlemsstaterna när det gäller planer, program eller projekt för vilka det finns en skyldighet att göra bedömningar av effekterna på miljön eller en behovsbedömning som följer samtidigt av direktiv 2001/42/EG, direktiv 2011/92/EU, rådets direktiv 92/43/EEG, direktiv 2009/147/EG och direktiv 2000/60/EG tillämpar samordnade eller gemensamma förfaranden som uppfyller samtliga krav i dessa unionsrättsakter.

Detta löser det problem som berörda parter påtalat med stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller längden på tillståndsförfarandena till följd av att vissa medlemsstater i största möjliga utsträckning kombinerar miljöbedömningar medan andra kräver att en bedömningsprocess ska vara slutförd innan nästa genomförs.

Artikel 5: Ändringar av projekt

Denna bestämmelse klargör under vilka omständigheter ändringar av projekt kräver en miljökonsekvensbedömning.

Artikel 6: Materiell preklusion

I denna bestämmelse fastställs möjligheten för medlemsstaterna att införa materiell preklusion i rättsliga förfaranden. Det är tillåtet att utesluta åberopande inför domstol av argument som inte åberopats under det administrativa skedet, utan att detta påverkar rätten till rättslig prövning.

Artikel 7: Tidsåtgång för behovsbedömning och miljöbedömningar

Syftet med denna bestämmelse är att fastställa maximala tidsramar för konsekvensbedömningar enligt MKB- och SMB-direktiven, för att tillmötesgå den allmänna begäran om snabbare miljöbedömningar.

Artikel 8: Skyddade arter

I denna bestämmelse anges att enstaka fall av skador på skyddade fåglar och andra arter under projektverksamhet inte ska anses vara avsiktlig i den mening som avses i direktiv 2009/147/EG och direktiv 92/43/EEG, förutsatt att lämpliga och proportionella begränsande åtgärder tillämpas och bästa teknik beaktas, vilket kräver att medlemsstaterna övervakar effektiviteten och anpassar åtgärder för att förhindra betydande påverkan på artpopulationer.

Artikel 9: Miljöbedömning av gränsöverskridande effekter

I bestämmelsen föreskrivs effektivt samarbete mellan nationella myndigheter vid bedömning av gränsöverskridande miljöeffekter för planer som kräver beslut som involverar flera stater, med kommissionen tillgänglig som kontaktorgan för gemensamma förfaranden.

Artikel 10: Tillgång till information online och digitalisering av miljöbedömningarna

Denna bestämmelse syftar till att helt digitalisera miljöbedömningsförfarandena och den tillhörande datahanteringen. Under tiden bör det vara tillåtet för projektexploatörer att lämna in sina ansökningar digitalt.

Artikel 11: Administrativa kostnader för miljöbedömningar

Denna bestämmelse uppmuntrar medlemsstaterna att bära de administrativa kostnaderna (avgifterna) för miljöbedömningarna för ett visst projekt, i syfte att minska kostnaderna för projektexploatörer inom de prioriterade projekt som omfattas.

Artikel 12: Resurser och utbildning

Enligt denna bestämmelse måste medlemsstaterna säkerställa att den gemensamma miljökontaktpunkten och de berörda myndigheter som deltar i behovsbedömning och miljöbedömningar har tillräcklig bemanning och tillräckliga resurser, inbegripet möjligheter till fortbildning och omskolning, för att på ett ändamålsenligt sätt utföra sina uppgifter enligt denna förordning och relaterade direktiv. Denna bestämmelse syftar till att stärka medlemsstaternas administrativa och tekniska kapacitet för att möjliggöra snabba miljöbedömningar av hög kvalitet.

Artikel 13: Tillämpligheten av FN:s ekonomiska kommission för Europas konventioner

Syftet med denna bestämmelse är att påminna om att allmänheten har rätt till tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsfattande och möjlighet till rättslig prövning i enlighet med Århuskonventionen53 och Esbokonventionen54.

Artikel 14: Verktygslåda för strategiska sektorer eller kategorier

Denna bestämmelse avser en verktygslåda för strategiska sektorer eller kategorier, vilken fastställs i bilagan.

Artikel 15: Anmälan av nationella genomförandebestämmelser och genomförandeåtgärder

Artikel 16: Ikraftträdande och tillämpning

53Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas (UNECE) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, undertecknad i Århus den 25 juni 1998.

54UNECE Convention on environmental impact assessment in a transboundary context (inte översatt till svenska), undertecknad i Esbo den 25 februari 1991 samt det tillhörande protokollet Protocol on Strategic Environmental Assessment (inte översatt till svenska), undertecknat i Kiev den 21 maj 2003.

2025/0391 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om att påskynda miljöbedömningar

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande1, med beaktande av Regionkommitténs yttrande2,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)I de politiska riktlinjerna för Europeiska kommissionens mandatperiod 2024–20293 fastställs en plan för unionens hållbara välstånd och konkurrenskraft. Att underlätta för företagen och fördjupa den inre marknaden är några viktiga prioriteringar.

(2)Unionen har åtagit sig att påskynda utfasningen av fossila bränslen i sin ekonomi för att uppnå klimatneutralitet, dvs. nettonollutsläpp eller nollutsläpp efter avdrag för upptag, senast 2050. Detta mål är centralt för den europeiska gröna given och ligger i linje med unionens åtagande om globala klimatåtgärder enligt Parisavtalet.

(3)Samtidigt visar slutsatserna i Draghis rapport4 från 2024 att utdragna och osäkra tillståndsförfaranden utgör ett hinder för utbyggnaden av kritiska projekt som ny kraftförsörjning och nya kraftnät. I meddelandet om Given för en ren industri5 anges det att den ska påskynda tillståndsförfarandena, särskilt när det gäller utbyggnad av kraftnät, projekt för energilagring och förnybar energi, projekt för tillgång till energi och fossilfrihet i industrin samt tillverkning av ren teknik. Snabbare tillståndsförfaranden krävs bland annat för datacentralsprojekt, anläggningar för EuroHPC-superdatorer, AI-fabriker, AI-gigafabriker och halvledarprojekt. Det behövs också för projekt som stöder den digitala omställningen, för projekt som rör utfasning av fossila bränslen i kust- och inlandshamnar, flygplatser och järnvägar i det

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

Europas val, Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission 2024–2029, Ursula von der Leyen. Draghi, M. (2024) The future of European competitiveness (inte översatt till svenska). Tillgänglig här: Draghis rapport om EU:s konkurrenskraft.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén den 26 februari 2025, Given för en ren industri: en gemensam färdplan för konkurrenskraft och fossilfrihet (COM(2025) 85 final).

transeuropeiska transportnätet. Snabbare tillståndsgivning krävs också för projekt som är avgörande för att säkerställa livsmedelstryggheten i unionen.

(4)Bostäder till överkomlig kostnad bör vara tillgängliga för hushåll som till följd av marknadsutfall och särskilt marknadsmisslyckanden saknar tillgång till boende på överkomliga villkor. I detta syfte bör det mätas hur överkomlig kostnaden för en bostad är med hjälp av tillförlitliga indikatorer såsom boendeutgifternas storlek i förhållande till den disponibla inkomsten, förhållandet mellan hyra och disponibel inkomst, förhållandet mellan amorteringskvot och disponibel inkomst, förhållandet mellan pris och disponibel inkomst eller bostadspris uttryckt i antal inkomstår. Energikostnader bör betraktas som en del av de totala boendekostnaderna, åtminstone för byggnader med låg energiprestanda.

(5)Förfaranden kopplade till miljöbedömningar bör påskyndas och effektiviseras för planer, program och projekt inom alla sektorer av ekonomin genom inrättande av en gemensam ram för påskyndande av miljöbedömningar i syfte att främja EU:s utbyggnad av viktig teknik, öka oberoendet och stärka konkurrenskraften. I denna förordning fastställs en sådan ram, samtidigt som samma skyddsnivå för människors hälsa och miljön upprätthålls.

(6)I vissa sektorer kan det dock krävas ännu snabbare miljöbedömningar. För att bevara samstämmigheten i den rättsliga ramen för miljöbedömningar samtidigt som det ytterligare behovet av påskyndande i vissa strategiska sektorer beaktas bör en särskild verktygslåda, med inriktning på utfasning av fossila bränslen, resurseffektivitet och resiliens, tillhandahållas och tillämpas i lämpliga fall. Detta bör tillämpas när strategiska sektorer eller projektkategorier fastställs i befintlig sektorsspecifik unionslagstiftning, t.ex. om kritiska råmaterial6, nettonollindustrin7, halvledare8 eller kust- och inlandshamnar, flygplatser och järnvägar som ingår i det transeuropeiska transportnätet9 eller i framtida sektorsspecifik unionslagstiftning.

(7)Miljöbedömningar som krävs enligt unionsrätten är integrerade i tillstånds- och planeringsförfarandena för projekt och utgör viktiga skyddsmekanismer som säkerställer att betydande miljöpåverkan förhindras eller minimeras och att beslutsprocesserna för planer, program och projekt som kan antas medföra en betydande påverkan på miljön präglas av öppenhet och ett effektivt deltagande från allmänhetens sida.

(8)I enlighet med den försiktighetsprincip som finns inskriven i fördraget säkerställer miljöbedömningarna systematiskt en hög nivå av skydd för miljön och bidrar till att

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EUT L 1252, 3.5.2024 , s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1252/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av

förordning (EU) 2018/1724 (EUT L, 2024/1735, 28.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1735/oj).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1781 av den 13 september 2023 om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem och om ändring av förordning (EU) 2021/694 (förordning om halvledare), EUT L 229, 18.9.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/1781/oj .

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1679 av den 13 juni 2024 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, om ändring av förordningarna (EU) 2021/1153 och (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordning (EU) nr 1315/2013, EUT L, 2024/1679, 28.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1679/oj .

integrera miljöhänsyn i utarbetandet av planer, program och projekt i syfte att minska deras miljöpåverkan och göra dem mer hållbara och bidrar därigenom till en hållbar utveckling.

(9)Tillståndsprocessen omfattar alla relevanta samtycken och tillstånd för att bygga, utvidga, omvandla eller driva ett projekt, inklusive relevanta miljöbedömningar, beroende på vad som är tillämpligt för varje specifikt projekt, särskilt när det gäller vatten, mark, luft, ekosystem, livsmiljöer och biologisk mångfald. Miljöbedömningar omfattar alla relevanta bedömningsförfaranden som krävs enligt unionens miljölagstiftning och ger beslutsfattare och allmänheten nödvändig information om miljöeffekterna av en viss plan, ett visst program eller ett visst projekt som utfärdats eller ska godkännas av den behöriga myndigheten.

(10)För att säkerställa att miljöbedömningar, som en del i de övergripande tillståndsförfarandena, sker snabbare, blir mer ändamålsenliga och mer kostnadseffektiva bör åtgärder som har potential att påskynda och effektivisera sådana bedömningar införas samtidigt som en hög nivå av miljöskydd upprätthålls i enlighet med artikel 192.1 i fördraget.

(11)För att göra bedömningarna mer ändamålsenliga, minska den administrativa komplexiteten och öka den ekonomiska effektiviteten bör medlemsstaterna, om skyldigheten att genomföra miljöbedömningar samtidigt följer av denna förordning och direktiv 2000/60/EG10, direktiv 2001/42/EG11, direktiv 2009/147/EG12 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU13 samt rådets direktiv 92/43/EEG14, säkerställa att samordnade och/eller gemensamma förfaranden som uppfyller kraven i dessa direktiv möjliggörs. När samordnade eller gemensamma förfaranden inrättas bör medlemsstaterna utse en myndighet som ska ansvara för att fullgöra uppgifterna. Med beaktande av institutionella strukturer och specifika organisatoriska egenskaper bör medlemsstaterna ha möjlighet att, om de anser det nödvändigt, utse mer än en myndighet.

(12)Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU15 bör, i samband med en ny anläggning eller väsentlig ändring på vilken artikel 4 i direktiv 2011/92/EU är tillämplig, alla relevanta uppgifter som kommit in eller slutsatser som dragits till i enlighet med direktiv 2011/92/EU granskas och användas när tillstånd meddelas i enlighet med direktiv 2010/75/EU.

(13)Denna förordning bör inte ändra de kriterier eller villkor enligt vilka

behovsbedömning eller miljöbedömningar krävs enligt andra delar av unionens

10Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2000/60/oj ).

11Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa

planers	och	programs	miljöpåverkan	(EGT	L 197,	21.7.2001,	s. 30.	ELI:
http://data.europa.eu/eli/dir/2001/42/oj ).

12Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/147/oj ).

13Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012 , s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/92/oj ).

14Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1992/43/oj ).

15Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp och utsläpp från djuruppfödning (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (omarbetning).

miljölagstiftning, såsom direktiven 2000/60/EG, 2001/42/EG, 2009/147/EG och 2011/92/EU och direktiv 92/43/EEG. Snarare bör den inrätta en sådan rättslig ram som krävs för att kombinera och påskynda de förfaranden som fastställs i dessa direktiv.

(14)Datacentralsprojekt, uppförande av anläggningar för EuroHPC-superdatorer, AI- fabriker och gigafabriker enligt förordning (EU) 2024/173216 och förordning (EU) 2025/xxxx om ändring av förordning (EU) 2021/1173 om bildande av det gemensamma företaget EuroHPC, halvledarprojekt, projekt för utveckling av bostäder till överkomlig kostnad och projekt för laddningspunkter för elfordon omfattas av bilaga II till direktiv 2011/92/EU. För projekt som omfattas av den bilagan finns det inget obligatoriskt krav på miljökonsekvensbedömningar. Det är i stället upp till medlemsstaterna att avgöra om miljökonsekvensbedömningar behöver genomföras för dessa projekt till följd av deras sannolikt betydande miljöpåverkan, antingen från fall till fall eller genom fastställande av tröskelvärden eller andra kriterier.

(15)Medlemsstaterna bör inrätta en gemensam miljökontaktpunkt för miljöbedömningar. Medlemsstaterna bör, mot bakgrund av sin interna organisation, kunna välja om de ska inrätta eller utse sina gemensamma kontaktpunkter på lokal, regional eller nationell nivå, eller på någon annan relevant administrativ nivå. Dessutom bör de relevanta behöriga myndigheterna specificera och för den gemensamma miljökontaktpunkten tillgängliggöra kraven och omfattningen på den information som ska begäras från exploatören. Den gemensamma miljökontaktpunkten bör i sin roll som samordnare underlätta tillhandahållandet av information till de behöriga myndigheterna.

(16)För att företag och exploatörer, inbegripet för gränsöverskridande projekt, direkt ska kunna åtnjuta den inre marknadens fördelar utan att det medför en onödig extra

administrativ börda, föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172417, genom vilken den gemensamma digitala ingången inrättas, allmänna regler för digitalt tillhandahållande av information, förfaranden och stödtjänster som är relevanta för den inre marknadens funktion. Gemensamma kontaktpunkter som har inrättats eller utsetts enligt den förordningen ingår i förteckningen över hjälp- och problemlösningstjänster i bilaga III till samma förordning. För den här förordningens syften bör medlemsstaterna kunna utse gemensamma kontaktpunkter som sammanfaller med den gemensamma kontaktpunkt som utsetts i enlighet med förordning (EU) 2018/1724.

(17)I syfte att göra de miljöbedömningsförfaranden som krävs enligt unionsrätten snabbare, mer ändamålsenliga och mer kostnadseffektiva och minska den administrativa bördan bör miljöbedömningar i största möjliga utsträckning kombineras, med beaktande av medlemsstaternas organisatoriska särdrag. Att bedömningarna kombineras bör inte påverka deras innehåll eller kvalitet. Kombinerade bedömningar bör utföras på ett sätt som inte leder till att de tidsfrister som fastställs i denna förordning förlängs.

16Rådets förordning (EU) 2024/1732 av den 17 juni 2024 om ändring av förordning (EU) 2021/1173 vad gäller ett EuroHPC-initiativ för uppstartsföretag för att stärka det europeiska ledarskapet inom

tillförlitlig	artificiell	intelligens,	EUT L,	2024/1732,	19.6.2024,
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1732/oj.

17Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1724/oj ).

(18)Syftet med att samordna eller slå ihop flera miljöbedömningsförfaranden som avser samma plan, program eller projekt är att undvika överlappningar och överflödig information samtidigt som man till fullo drar nytta av synergier och minimerar tidsåtgången för tillståndsgivningen. När sådana samordnade eller gemensamma förfaranden genomförs, särskilt i enlighet med direktiven 2001/42/EG och 2011/92/EU, bör medlemsstaterna säkerställa att miljöbedömningarnas olika förfarandesteg, inklusive avgränsning, utarbetande av miljöbedömningsrapport, genomförande av samråd och utfärdande av en motiverad slutsats om miljöpåverkan, kombineras.

(19)De behöriga myndigheterna och den gemensamma miljökontaktpunkten bör samarbeta och samordna förfarandena för behovsbedömning och miljöbedömning på nationell nivå och unionsnivå, enligt vad som är lämpligt. Samarbetet och samordningen enligt ovan bör syfta till att säkerställa gemensamma prioriteringar och en gemensam förståelse av förhållandet mellan planer, program och projekt och deras inverkan på miljön, utbyta information för strategiska och operativa ändamål, inom de gränser som fastställs i tillämplig unionsrätt och nationell rätt, förbättra samrådet mellan berörda myndigheter, utbyta bästa praxis samt vidareutveckla digitala verktyg till stöd för effektivare miljöbedömningar, även i gränsöverskridande sammanhang. Samarbets- och samordningsmekanismerna kan ha formen av specialiserade samordningsorgan, samförståndsavtal mellan behöriga myndigheter, gemensam utbildningsverksamhet eller andra lämpliga former av samarbete och samordning som fastställts av medlemsstaterna.

(20)För att effektivisera beslutsprocessen och samtidigt säkerställa effektiva och lägliga samråd med den berörda allmänheten och med de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller sina lokala och regionala befogenheter kan antas bli berörda av planen, programmet eller projektet bör sådana samråd genomföras parallellt. Medlemsstaterna bör se till att samråden genomförs på det mest effektiva sättet. Medlemsstaterna bör inte uttryckligen eller generellt kräva att samråd med de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller sina lokala och regionala befogenheter kan antas bli berörda av projektet ska ske före samrådet med den berörda allmänheten. Samtidigt ska medlemsstaterna säkerställa att samråd hålls med den berörda allmänheten om alla väsentliga delar av en plan, ett program eller ett projekt som skulle ha betydande påverkan på miljön eller människors hälsa.

(21)För att undvika överlappningar och överflödig information och samtidigt fullt ut utnyttja synergier, minimera tidsåtgången för tillståndsgivningen och maximera effektiviteten i datainsamlingen är det lämpligt att medlemsstaternas respektive behöriga myndigheter inom en rimlig tidsram och tillräckligt tidigt i processen gör resultaten av eventuella andra relevanta miljöbedömningar enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning tillgängliga för exploatören för utarbetandet av miljörapporten för ett visst projekt, särskilt med avseende på bedömningen av rimliga alternativ, när det finns sådana.

(22)Europeiska unionens domstol har vid flera tillfällen slagit fast att ordalydelsen i direktiv 2011/92/EU visar att direktivet har ett brett tillämpningsområde och syfte18, men också att direktivet inte ska anses kräva att varje projekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska bli föremål för den miljökonsekvensbedömning som

18C-72/95, C-435/97, C-227/01, C-486/04, C-2/07, C-142/07, C-205/08, C-275/09, C-404/09, C-560/08, C-300/13, C-156/07, C-329/17.

föreskrivs i direktivet, utan att detta krav endast gäller de projekt som anges i bilagorna I och II till detsamma19. Domstolen har särskilt slagit fast att vissa utvidgningar av projekt som omfattas av bilagorna I och II till det direktivet inte som sådana ingår i de projektkategorier som omfattas av dessa bestämmelser20.

(23)Det är viktigt att rättstvister löses utan onödiga dröjsmål samtidigt som tillgången till rättslig prövning i miljöfrågor upprätthålls. Långdragna förfaranden leder till högre kostnader för tvistlösning, vilket i sin tur ökar den ekonomiska bördan för de tvistande parterna. De kan också ge upphov till förseningar i projekt och andra ekonomiska verksamheter som i slutändan förklaras vara lagliga. Snabba förfaranden ligger därför i alla samhällsaktörers intresse, inbegripet både ekonomiska aktörer och sökande som företräder miljöintressen i administrativa och rättsliga förfaranden.

(24)I syfte att säkerställa en hög nivå av miljöskydd, rättssäkerhet och administrativ effektivitet bör medlemsstaterna ha möjlighet att inom sina respektive nationella system kräva att alla relevanta argument åberopas i det administrativa skedet av tillståndsförfarandet för ett projekt, före en eventuell rättslig prövning, så att argumenten kan beaktas av behöriga myndigheter i samband med beslutsfattandet och alltför omfattande förseningar av tillståndsprocessen undvikas, utan att det påverkar rätten till rättslig prövning.

(25)I kölvattnet av ministerförklaringen om e-förvaltning från 2017 (Tallinförklaringen) och förklaringen om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet från 2023 samt i linje med kommissionens meddelande om genomförande och förenkling, Ett enklare och snabbare Europa21 från 2025, kommer kommissionen att ytterligare integrera principen om ”digitalt som standard” – genom användning av europeiska digitala identitetsplånböcker och europeiska företagsplånböcker – och engångsprincipen i partnerskap med nationella, regionala och lokala myndigheter och relevanta unionsbyråer i syfte att minska rapporteringsbördan och efterlevnadskostnaderna. Digitala offentliga tjänster med gränsöverskridande datautbyte regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/90322, medan den europeiska interoperabilitetsramen underlättar gränsöverskridande datautbyte. Myndigheter som omfattas av den förordningen måste gradvis inrätta ett helt digitaliserat förfarande för miljöbedömningar, inklusive inlämning av ansökan och tillgång till information online.

(26)I syfte att minska projektexploatörers kostnader för att uppfylla sina skyldigheter på miljöområdet bör medlemsstaterna uppmuntras att bära de administrativa kostnaderna (avgifterna) för miljöbedömningarna för ett visst projekt, i synnerhet när det gäller mindre exploatörer. Kostnaderna för att utarbeta miljöbedömningsrapporter bör fortfarande bäras av projektexploatören. Denna möjlighet som erbjuds medlemsstaterna syftar till att underlätta den praktiska tillämpningen av unionslagstiftningen för mindre exploatörer och stärka konkurrenskraften och hållbarheten hos unionens ekonomi.

19C-156/07, C-275/09.

20C-300/13.

21Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 11 februari 2025, Ett enklare och snabbare Europa: Meddelande om genomförande och förenkling (COM(2025) 47 final).

22Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/903 av den 13 mars 2024 om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (förordningen om ett interoperabelt Europa) (EUT L, 2024/903, 22.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/903/oj).

(27)Sådana mindre exploatörer kan tillhöra olika kategorier, såsom små midcapföretag såsom dessa definieras i kommissionens rekommendation (EU) 2025/109923 eller små och medelstora företag såsom dessa definieras i kommissionens rekommendation 2003/361/EG24.

(28)För att säkerställa att myndigheternas utförande av de uppgifter de tilldelas i enlighet med denna förordning håller tillräckligt hög kvalitet, bör medlemsstaterna se till att de gemensamma miljökontaktpunkterna och alla behöriga myndigheter som ansvarar för något av de steg som ingår i processerna för behovsbedömning och miljöbedömning, inbegripet alla förfarandesteg, förfogar över ett tillräckligt antal kvalificerade medarbetare och tillräckliga ekonomiska, tekniska och teknologiska resurser.

(29)Effektivisering och förenkling av förfaranden är visserligen avgörande, men det är lika viktigt att miljöstandarderna, inbegripet de standarder som härrör från internationell rätt, respekteras, inbegripet skyldigheterna enligt FN:s ekonomiska kommission för Europas (Unece) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, som undertecknades i Århus den 25 juni 1998, och enligt Uneces konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, som undertecknades i Esbo den 25 februari 1991, och dess protokoll om strategiska miljöbedömningar, som undertecknades i Kiev den 21 maj 2003.

(30)För att ge exploatörer och investerare den trygghet och klarhet de behöver för att öka utvecklingen av projekt bör medlemsstaterna säkerställa att processen för miljöbedömning av sådana projekt inte överskrider angivna tidsfrister. Tydliga tidsramar för de beslut som ska fattas av behöriga myndigheter under hela miljöbedömningsprocessen på grundval av en fullständig ansökan bör införas för att påskynda utvecklingen av projekt. Den tid det tar att slutföra själva projektet bör inte omfattas av dessa tidsramar, utom när den sammanfaller med andra administrativa steg i miljöbedömningsprocessen. I undantagsfall kopplade till det föreslagna projektets art, komplexitet, lokalisering eller storlek bör medlemsstaterna dessutom kunna förlänga tidsramarna. Sådana undantagsfall skulle kunna inbegripa oförutsedda omständigheter som gör att man behöver komplettera eller slutföra miljöbedömningar med anknytning till projektet.

(31)Första steget i en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU, som består i att utarbeta en miljökonsekvensbedömningsrapport, utförs ofta huvudsakligen av projektexploatören. Det steget bör därför inte omfattas av de tidsramar som fastställs i denna förordning.

(32)När samråden med den berörda allmänheten, lokala och regionala myndigheter och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda samt, vid behov, med andra medlemsstater har slutförts, bör de behöriga myndigheterna bekräfta att den information som tillhandahållits av projektexploatören

är fullständig.   Innan en sådan bekräftelse utfärdas bör de behöriga myndigheterna ha möjlighet att begära ytterligare information så att de kan fatta ett välgrundat beslut om projektets miljöpåverkan. När fullständigheten har bekräftats ska exploatören inte

23Kommissionens rekommendation (EU) 2025/1099 av den 21 maj 2025 om definition av små midcapföretag, (EUT L, 2025/1099 ).

24Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003 ).

uppmanas att lämna in någon ny information, såvida inte särskilda omständigheter uppstår.

(33)För att förenkla och harmonisera utbytet mellan behöriga myndigheter och exploatörer bör detta utbyte underlättas genom användning av de europeiska företagsplånböcker som inrättats i enlighet med [Publikationsbyrån: lägg till – förslag till förordning om inrättande av europeiska företagsplånböcker], eftersom dessa erbjuder en säker, standardiserad och interoperabel plattform för interaktion mellan exploatörer och behöriga myndigheter som effektiviserar inlämningen av den information som krävs och samtidigt säkerställer en hög nivå av dataskydd, it-säkerhet och informationsintegritet.

(34)Uppförande, drift och avveckling av projekt kan leda till oavsiktligt dödande eller oavsiktliga störningar av fågelarter som skyddas enligt direktiv 2009/147/EG och andra arter som skyddas enligt direktiv 92/43/EEG. Omfattningen av sådant dödande eller sådana störningar kan variera beroende på projekttyp och projektutformning, områdets ekologiska betydelse för arten och artens närvaro i det berörda området. Inom ramen för sådana projekt bör dock begränsande åtgärder vidtas och bästa tillgängliga teknik användas för att förhindra dessa negativa effekter eller reducera dem till obetydliga nivåer.

(35)De begränsande åtgärderna bör vara lämpliga och proportionella och på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga data säkerställa att eventuella kvarstående effekter inte påverkar populationerna av de berörda arterna. Nivån på begränsningsinsatserna ska därför stå i proportion till risknivån och artens sårbarhet, utan att överskrida vad som är nödvändigt för att uppnå det målet. Kostnaden för de begränsande åtgärderna bör beaktas som en del i proportionalitetsbedömningen, men enbart ekonomiska faktorer bör inte motivera att man utelämnar nödvändiga åtgärder eller avvisar effektiv begränsning.

(36)När man fastställer huruvida projekt kan omfattas av bestämmelsen om bedömning av allt överskuggande allmänintresse enligt denna förordning, bör man särskilt beakta projektens strategiska karaktär, huruvida de bidrar till målen om minskade koldioxidutsläpp, resurseffektivitet och resiliens samt i vilken utsträckning det kan antas att de kommer att medföra betydande miljöpåverkan, eller att de inte kommer att göra det. I den kommande rättsakten om den cirkulära ekonomin bör projekt som rör förebyggande, separat insamling, förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall också definieras som strategiska, med tanke på deras viktiga bidrag till den cirkulära ekonomin. I den kommande rättsakten om stimulanser i industrin bör dessutom projekt med anknytning till utfasning av fossila bränslen i energiintensiva industrier samt projekt i industriella accelerationsområden också definieras som strategiska med tanke på deras betydelse för resiliens och utfasning av fossila bränslen.

(37)Förutsägbara, enklare och snabbare processer för miljöbedömningar inom ramen för de övergripande nationella tillståndsprocesserna behövs för att skapa den investeringssäkerhet som krävs för en effektiv utveckling av projekt, vilket kan vara särskilt viktigt inom vissa sektorer av ekonomin i detta skede. Som en del av verktygslådan kan det därför i sektorsspecifik unionslagstiftning också fastställas, i enlighet med denna förordning, att planer, program och projekt inom vissa sektorer eller kategorier bör betraktas som brådskande på nationell nivå och därför ges status som prioriterade i alla rättsliga förfaranden och tvistlösningsförfaranden som rör dem,

samtidigt som rätten till tillgång till rättslig prövning och försvar säkerställs, om och i den utsträckning sådana påskyndade förfaranden finns i nationell rätt.

(38)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att identifiera strategiska projekt för uppförande och renovering av bostäder till överkomliga priser eller subventionerade bostäder samt sådan infrastruktur som är direkt nödvändig för sådana byggnader.

(39)Vissa av bestämmelserna i denna förordning är inte lämpliga att tillämpa omedelbart efter det att förordningen trätt i kraft. Så är fallet med bestämmelser som kräver att medlemsstaterna fastställer nya processer, såsom inrättandet av gemensamma kontaktpunkter för miljön eller av centrala portaler för miljörapporter och data från miljöbedömningar och behovsbedömningsförfaranden. Det är därför nödvändigt att senarelägga tillämpningen av dessa bestämmelser till en tidpunkt efter denna förordnings ikraftträdande.

(40)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdernas omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

Denna förordning är tillämplig på miljöbedömningar och behovsbedömning av planer, program och projekt som omfattas av direktiven 2000/60/EG, 2001/42/EG, 2009/147/EG, 2011/92/EU och 92/43/EEG.

Artikel 2

Definitioner

1.I denna förordning ska definitionerna i direktiven 2001/42/EG och 2011/92/EU gälla, utom när en term som definieras i dessa direktiv definieras på annat sätt i denna förordning.

2.Dessutom gäller följande definitioner:

a)motiverad slutsats: det yttrande eller beslut som utfärdas av den behöriga myndigheten när den avslutat sin granskning av ett projekts miljöpåverkan.

b)avgränsning: det förfarande som ska utföras av den behöriga myndigheten för att fastställa omfattningen av och detaljnivån för den information som ska

tillhandahållas i form av en miljöbedömningsrapport för planen, programmet eller projektet.

c)behovsbedömning: det förfarande som den behöriga myndigheten ska genomföra för att avgöra om planer, program eller projekt ska bli föremål för en miljöbedömning till följd av den betydande miljöpåverkan de kan antas medföra.

KAPITEL II

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER OM EFFEKTIVISERING AV MILJÖBEDÖMNINGAR

Artikel 3

Gemensam miljökontaktpunkt

1.Senast den [Publikationsbyrån: infoga – sex månader efter denna förordnings ikraftträdande] ska medlemsstaterna inrätta eller utse gemensamma miljökontaktpunkter på relevant administrativ nivå för miljöbedömningar. Varje gemensam kontaktpunkt ska ansvara för att underlätta och samordna alla aspekter av miljöbedömningarna enligt denna förordning, inklusive för att tillhandahålla information om när en ansökan anses vara fullständig i enlighet med artikel 7 i denna förordning.

2.Om det enligt annan unionslagstiftning eller nationell lagstiftning krävs en gemensam kontaktpunkt för en övergripande tillståndsprocess ska den miljökontaktpunkt som avses i punkt 1 vara densamma som den som inrättats för det övergripande tillståndsförfarandet.

3.Medlemsstaterna ska tillhandahålla verktyg för att hjälpa exploatörer att identifiera lämplig inrättad eller utsedd kontaktpunkt på den onlineportal som inrättats i enlighet med artikel 10.

4.Den gemensamma miljökontaktpunkt som inrättas eller utses i enlighet med punkt 1 ska vara exploatörens enda kontaktpunkt för miljöbedömningar enligt denna förordning. Den ska samordna och underlätta inlämnandet av alla relevanta handlingar och all relevant information och ska underrätta projektägaren om resultatet av det övergripande beslutet.

Artikel 4

Effektivisering av miljöbedömningsförfaranden

1.När det gäller planer, program eller projekt för vilka skyldigheten att utföra bedömningar av miljöpåverkan eller behovsbedömning följer samtidigt av två eller flera av de direktiv som avses i artikel 1.1 ska medlemsstaterna införa ett samordnat eller gemensamt förfarande som uppfyller samtliga krav i dessa direktiv.

Enligt det samordnade förfarande som avses i första stycket ska en behörig myndighet samordna de olika enskilda bedömningar av miljöpåverkan av en viss plan, ett visst program eller ett visst projekt som krävs enligt de relevanta direktiven.

Enligt det gemensamma förfarande som avses i första stycket ska en behörig myndighet föreskriva en enda bedömning av miljöpåverkan av en viss plan, ett visst program eller ett visst projekt som krävs enligt de relevanta direktiven.

2.Medlemsstaterna ska fastställa lämpliga mekanismer för samordning och samarbete på strategisk nivå och projektnivå mellan alla behöriga myndigheter som deltar i miljöbedömningar eller behovsbedömningar av planer, program eller projekt. Om en

plan, ett program eller ett projekt omfattas av ett samordnat förfarande för bedömning enligt både direktiv 2001/42/EG och direktiv 2011/92/EU ska förfarandestegen enligt dessa direktiv kombineras.

3.När det gäller planer, program eller projekt för vilka skyldigheten att utföra bedömningar av miljöpåverkan följer samtidigt av två eller flera av de direktiv som avses i artikel 1.1 ska medlemsstaterna avge ett enda yttrande om omfattningen av och detaljnivån för den information som ska ingå i miljöbedömningsrapporten.

4.Behöriga myndigheter ska samråda med den allmänhet som berörs av beslutsprocesser på miljöområdet avseende en plan, ett program eller ett projekt som är föremål för en bedömning i enlighet med punkt 1 samtidigt som de samråder med de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller sina lokala eller regionala befogenheter antas bli berörda av planen, programmet eller projektet, såsom avses i artikel 6.2 i direktiv 2001/42/EG och artikel 6.1 i direktiv 2011/92/EU.

5.Medlemsstaterna ska se till att resultaten av andra relevanta miljöbedömningar enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning görs tillgängliga för exploatörer för deras utarbetande av de miljörapporter som avses i artikel 5 i direktiv 2011/92/EU inom rimliga tidsramar och med iakttagande av de begränsningar som affärs- och industrihemligheter, inklusive immateriella rättigheter, dataskydd och hänsynstagande till allmänintresset innebär. Vid utarbetandet av en miljöbedömningsrapport får projektexploatören använda data eller information som är upp till fem år gamla, förutsatt att de områdesspecifika bevarandemålen för Natura 2000-områden i relevanta fall beaktas i dessa data, att nyare data inte finns tillgängliga, och att de miljöförhållanden under vilka data samlades in inte har ändrats väsentligt på ett sätt som kan antas påverka miljökonsekvensbedömningen.

Artikel 5

Ändringar av projekt

1.Ändringar eller utvidgningar av projekt, såsom ombyggnad av rörledningar eller industrianläggningar, förlängning av driftstiden och ändringar för att säkerställa utfasning av fossila bränslen, ska endast behovs bedömas av de behöriga myndigheterna för att fastställa om de kan antas ha betydande miljöpåverkan. Dessa ändringar eller utvidgningar ska bli föremål för en miljöbedömning endast om de omfattar större arbeten som innebär risker som, sett till miljöpåverkan, liknar eller är större än dem som det ursprungliga projektet medför.

2.När det gäller ändringar eller utvidgningar av projekt som kan antas ha betydande miljöpåverkan i en annan medlemsstat, eller om en medlemsstat som kan antas påverkas i betydande utsträckning begär detta, ska den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att genomföras se till att artikel 7 i direktiv 2011/92/EU tillämpas.

Artikel 6

Materiell preklusion

I samband med rättsliga förfaranden som rör miljöbedömningar i den mening som avses i denna förordning får medlemsstaterna utesluta åberopande i domstol av argument som inte

har åberopats under det administrativa skedet, förutsatt att den behöriga myndigheten gjort den nödvändiga informationen tillgänglig i tid så att dessa argument varit kända eller kunde ha varit kända och granskats under det administrativa skedet av tillståndsgivningen för ett projekt, utan att det påverkar rätten till rättslig prövning.

Artikel 7

Tidsåtgång för behovsbedömning och miljöbedömningar

1.Om ett projekt omfattas av direktiv 2011/92/EU ska medlemsstaterna säkerställa följande:

a)Behöriga myndigheter ska när det gäller projekt som är föremål för behovsbedömning utföra denna bedömning inom en period på högst 60 dagar från det datum då exploatören har lämnat in all den information som krävs. För ändringar eller utvidgningar av projekt som avses i artikel 5 i denna förordning ska denna tidsram vara högst 45 dagar.

b)Den behöriga myndigheten ska när det gäller projekt som kommer att bli föremål för en miljöbedömning avge ett yttrande om omfattningen av och detaljnivån för den information som ska ingå i en miljöbedömningsrapport inom högst 30 dagar från det datum då exploatören lämnade in sin begäran om ett yttrande.

c)Tidsramarna för samråd med den berörda allmänheten om den miljörapport som avses i led b ska vara mellan 30 och 90 dagar.

d)Den behöriga myndigheten ska inom 30 dagar efter det att de samråd som avses i artikel 6 respektive 7 i direktiv 2011/92/EU har slutförts bekräfta att den information som tillhandahållits av exploatören och som krävs för att ett välgrundat beslut om projektets miljöpåverkan ska kunna fattas är fullständig.  Denna information ska omfatta den nödvändiga information som samlats in i enlighet med artiklarna 5, 6 och 7 i direktiv 2011/92/EU, inbegripet, i förekommande fall, särskilda bedömningar som krävs enligt annan unionslagstiftning.

Om den behöriga myndigheten före utgången av perioden på 30 dagar anser att den inte har all den information som krävs för att fatta ett välgrundat beslut, ska exploatören inom en rimlig tidsram lämna denna information. När det i enlighet med detta led har bekräftats att informationen är fullständig ska exploatören inte uppmanas att lämna någon ny information såvida det inte är vederbörligen motiverat.

e)Den behöriga myndigheten ska utfärda en motiverad slutsats rörande miljöbedömningen av projektet inom högst 90 dagar från utfärdandet av den bekräftelse av informationens fullständighet som avses i led d.

De tidsfrister som anges i denna punkt ska gälla även för gemensamma eller samordnade förfaranden där bedömningen av miljöpåverkan av ett projekt enligt direktiv 2011/92/EU kombineras med bedömningar enligt direktiven 92/43/EEG, 2000/60/EG eller 2009/147/EG.

I undantagsfall och där så krävs på grund av det föreslagna projektets art, komplexitet, läge eller storlek får den behöriga myndigheten förlänga tidsfristerna i denna punkt med högst 30 dagar. I sådana fall ska den behöriga myndigheten utan dröjsmål skriftligen informera

exploatören om skälen till förlängningen och om förväntat datum för respektive förvaltningsåtgärd.

2.Om en plan eller ett program omfattas av direktiv 2001/42/EG ska medlemsstaterna säkerställa följande:

a)De behöriga myndigheterna ska genomföra behovsbedömningen i enlighet med artikel 3.5 i det direktivet och offentliggöra resultaten inom 90 dagar.

b)De behöriga myndigheterna ska genomföra avgränsningen i enlighet med artikel 5.3 i det direktivet och offentliggöra resultaten inom 40 dagar.

c)Tidsramarna för samråd med den berörda allmänheten om den miljörapport som avses i artikel 5 i det direktivet ska vara mellan 30 och 60 dagar.

d)De behöriga myndigheterna ska slutföra och offentliggöra den miljörapport som krävs enligt artikel 5.1 i det direktivet inom sju månader från det datum då den nödvändiga information som krävs enligt det direktivet har lämnats till dem och de relevanta samråden enligt det direktivet har slutförts.

De tidsfrister som anges i denna punkt ska gälla även för gemensamma eller samordnade förfaranden där bedömningen av miljöpåverkan av en plan eller ett program enligt definitionen i direktiv 2001/42/EG kombineras med bedömningar enligt direktiven 92/43/EEG, 2000/60/EG eller 2009/147/EG.

I undantagsfall och där så krävs på grund av den föreslagna planens eller det föreslagna programmets art, komplexitet, läge eller storlek får den behöriga myndigheten förlänga den tidsram som anges i första stycket med ytterligare högst 30 dagar. I sådana fall ska den behöriga myndigheten utan dröjsmål skriftligen informera den myndighet som utarbetar planen eller programmet om skälen till förlängningen och om förväntat datum för respektive förvaltningsåtgärd.

3.Om en plan, ett program eller ett projekt omfattas av ett gemensamt eller samordnat förfarande för bedömning enligt både direktiv 2001/42/EG och direktiv 2011/92/EU ska de tidsfrister som anges i punkt 1 gälla.

4.Om det i annan unionslagstiftning fastställs kortare tidsramar än de som anges i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska dessa kortare tidsramar gälla.

Om det i annan EU-lagstiftning fastställs tidsramar för den övergripande tillståndsprocessen som är kortare än de sammanlagda tidsramarna för de olika stegen i miljöbedömningsförfarandet enligt punkt 1 eller 2 i denna artikel gäller den kortare tidsramen för den övergripande tillståndsprocessen.

5.De tidsfrister som anges i denna artikel, med undantag för de tidsfrister som anges i punkt 1 c och punkt 2 c, ska inte påverka eventuella kortare tidsfrister som fastställs av medlemsstaterna, skyldigheter som följer av unionsrätten och av internationell rätt eller fysiska och juridiska personers rätt till tillgång till administrativa eller rättsliga förfaranden för att pröva lagenligheten av de behöriga myndigheternas beslut, handlingar eller underlåtenhet att handla.

Artikel 8

Skyddade arter

Om uppförande, drift och avveckling av projekt leder till oavsiktligt dödande eller oavsiktliga störningar av fågelarter som skyddas enligt direktiv 2009/147/EG eller andra arter som skyddas enligt direktiv 92/43/EEG ska sådant dödande eller sådana störningar inte anses vara

avsiktliga i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2009/147/EG och artikel 12.1 i direktiv 92/43/EEG, förutsatt att lämpliga och proportionella begränsande åtgärder har antagits inom ramen för planen eller projektet och att bästa tillgängliga teknik när det gäller att undvika sådant dödande och förebygga störningar beaktas.

Vid bedömningen av huruvida dessa begränsande åtgärder är lämpliga och proportionella för att uppfylla kraven i artikel 5 i fågeldirektivet och artikel 12.1 i habitatdirektivet ska den behöriga myndigheten beakta huruvida åtgärderna säkerställer att betydande negativa effekter på populationer av de berörda arterna undviks, trots eventuella negativa effekter på enskilda exemplar av dessa arter. Medlemsstaterna ska se till att dessa åtgärder tillämpas och att deras effektivitet övervakas samt att ytterligare åtgärder, mot bakgrund insamlad information, vid behov vidtas för att säkerställa att det inte förekommer några betydande negativa effekter på populationer av berörda arter.

Artikel 9

Miljöbedömning av gränsöverskridande effekter

1.Om en plan, ett program eller ett projekt som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde kräver att beslut fattas i två eller flera medlemsstater, ska de berörda nationella behöriga myndigheterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att samarbeta och kommunicera med varandra på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Medlemsstaterna ska eftersträva fastställandet av ett gemensamt förfarande och en enda gemensam kontaktpunkt för bedömningen av planens, programmets eller projektets miljöpåverkan. På begäran av de medlemsstater som berörs av en plan, ett program eller ett projekt ska kommissionen genom att agera kontaktorgan stödja samarbetet mellan de berörda nationella behöriga myndigheterna och underlätta en överenskommelse om ett gemensamt förfarande.

2.Punkt 1 ska inte påverka mer detaljerade förfaranden, inbegripet gränsöverskridande gemensamma förfaranden, som föreskrivs i annan unionslagstiftning om samarbete mellan myndigheter när det gäller miljöbedömning av gränsöverskridande effekter.

Artikel 10

Tillgång till information online och digitalisering av miljöbedömningarna

1.Från och med den [Publikationsbyrån: infoga datum = sex månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska exploatörer ha rätt att lämna in all information med anknytning till miljöbedömningar och behovsbedömningsförfaranden i elektronisk form.

2.Från och med den [Publikationsbyrån: ange datum = sex månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska medlemsstaterna ge exploatörer och allmänheten tillgång till information om följande med avseende på planer, program eller projekt, online och på ett centraliserat och lättillgängligt sätt:

a)De gemensamma miljökontaktpunkter som avses i artikel 3.

b)Hur miljöbedömningar och behovsbedömningsförfaranden fortskrider, inbegripet de kommande stegen i förfarandet och tidsramen för dessa steg samt information om tvistlösning.

3.Från och med den [Publikationsbyrån: infoga datum = tolv månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska medlemsstaterna se till att rapporter och data från miljöbedömningar och behovsbedömningsförfaranden, relaterade beslut och övervakning av miljöpåverkan och miljöförfaranden görs tillgängliga för allmänheten i ett digitalt format via en central onlineportal, på ett sätt som är förenligt med bevarandet av affärshemligheter och med unionens eller nationella dataskyddskrav. Portalen ska baseras på ett digitalt geografiskt informationssystem och ska innehålla alla tillgängliga uppgifter om artobservationer och andra miljömässiga och geologiska data.

4.Från och med den [Publikationsbyrån: infoga datum = tjugofyra månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska medlemsstaterna säkerställa att förfarandena för miljöbedömning och behovsbedömning är fullständigt digitaliserade och möjliggöra vidareutnyttjande av data och dokument som innehas av offentliga myndigheter på nationell nivå samt delning av sådana data mellan medlemsstater, exploatörer och allmänheten på ett smidigt sätt. När det är lämpligt ska sådana förfaranden vara kompatibla med europeiska digitala identitetsplånböcker och europeiska företagsplånböcker. Från och med det datumet ska medlemsstaterna också vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten i sina förfaranden för miljöbedömning och behovsbedömning, bland annat genom användning av automatiserade system. Dessa automatiserade system ska vara anpassade till relevant unionspolitik, respektera dataskydds- och integritetslagstiftningen och följa principerna om öppenhet och ansvarsskyldighet, inbegripet mänsklig kontroll över besluten.

Artikel 11

Administrativa kostnader för miljöbedömningar

Medlemsstaterna ska sträva efter att befria exploatörer som omfattas av definitionen av små midcap-företag i rekommendation (EU) 2025/1099 eller av definitionen av små och medelstora företag i rekommendation 361/2003/EG från administrativa avgifter i samband med miljöbedömningar.

Artikel 12

Resurser och utbildning

Medlemsstaterna ska säkerställa att den gemensamma miljökontaktpunkten och alla behöriga myndigheter som ansvarar för något steg i förfarandena för behovsbedömning och miljöbedömning, inklusive alla förfarandesteg, har tillräckligt med kvalificerad personal och tillräckliga ekonomiska, tekniska och teknologiska resurser, även, i tillämpliga fall, för kompetenshöjning och omskolning för personalen, för att effektivt kunna utföra sina uppgifter inom ramen för denna förordning och de direktiv som avses i artikel 1.

Artikel 13

Tillämpligheten av FN:s ekonomiska kommission för Europas konventioner

Allmänheten ska ges rätt till tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsfattande och möjlighet till rättslig prövning i fråga om de planer, program eller projekt som avses i artikel 1.1, i linje med FN:s ekonomiska kommission för Europas (Unece) konvention om tillgång till

information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, som undertecknades i Århus den 25 juni 1998, och i enlighet med Uneces konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, som undertecknades i Esbo den 25 februari 1991, och dess protokoll om strategiska miljöbedömningar, som undertecknades i Kiev den 21 maj 2003.

Artikel 14

Verktygslåda för strategiska sektorer eller kategorier

Bestämmelserna i bilagan ska tillämpas när det i befintlig sektorsspecifik unionslagstiftning fastställs strategiska sektorer eller kategorier av strategiska projekt, och syftet är att påskynda tillståndsgivningen, förutsatt att dessa projekt bidrar till resiliens och utfasning av fossila bränslen eller till resurseffektivitet.

Kommissionen ges befogenhet att anta en genomförandeakt för att identifiera strategiska projekt för uppförande och renovering av bostäder till överkomliga priser eller subventionerade bostäder samt tillhörande infrastruktur direkt för dessa byggnader. Bestämmelserna i bilagan ska tillämpas på dessa projekt.

2.Bestämmelserna i bilagan ska också tillämpas på strategiska sektorer eller projektkategorier som fastställs i framtida unionslagstiftning med hänvisning till denna förordning, förutsatt att dessa projekt bidrar till resiliens och utfasning av fossila bränslen eller till resurseffektivitet.

Artikel 15

Anmälan av nationella genomförandebestämmelser och genomförandeåtgärder

Om medlemsstaterna fastställer regler och åtgärder för det praktiska genomförandet av denna förordning ska de underrätta kommissionen om dessa regler och åtgärder samt, utan dröjsmål, om eventuella ändringar som berör dem.

Artikel 16

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 3.1 och 10 ska tillämpas från och med det datum som anges i dessa bestämmelser. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om påskyndande och effektivisering av miljöbedömningar

1.2Berörda politikområden Den europeiska gröna given

Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern Ett starkare Europa i världen Industriplanen i den gröna given

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Det allmänna målet med denna förordning är att påskynda och effektivisera miljöbedömningar och säkerställa en hög grad av samstämmighet mellan flera rättsakter. Förordningen syftar till att inrätta en gemensam förfarandemässig ram för miljöbedömningar genom att säkerställa att alla miljöbedömningar, som en del i de övergripande tillståndsförfarandena, blir snabbare, mer ändamålsenliga och mer kostnadseffektiva.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Specifikt mål nr…

Denna förordning innehåller åtgärder för att uppnå de specifika målen att digitalisera miljöbedömningar, fastställa särskilda tidsramar för de viktigaste förfarandestegen och prioritera vissa strategiska sektorer.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Alla berörda parter, inklusive investerare och exploatörer, kommer att gynnas av mindre tidskrävande förfaranden för konsekvensbedömningar till följd av kortare, gemensamma eller samordnade bedömningar som utförs i ett helt digitaliserat format.

Offentliga förvaltningar kommer att kunna förlita sig på mer digitaliserade och enklare processer även i gränsöverskridande sammanhang.

Allmänheten kommer också att dra nytta av enklare och mer digitaliserade processer, med en minsta tidsram för offentliga samråd i planeringssammanhang.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Tidsåtgången för konsekvensbedömningar förväntas minska på medlemsstatsnivå så att tillståndsförfarandena påskyndas ytterligare.

1.4Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd79

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Förordningen bör tillämpas fullt ut dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

När det gäller vissa delar av förordningen kommer medlemsstaterna att ges en viss tidsfrist för att börja tillämpa bestämmelserna om gemensamma miljökontaktpunkter och digitalisering.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante):

Ingen enskild medlemsstat kan på egen hand hantera konsekvensbedömningar på ett effektivt sätt, särskilt inte i ett gränsöverskridande sammanhang. Åtgärderna i detta initiativ skulle inte vara lika effektiva om de genomfördes av medlemsstaterna på egen hand, eftersom de problem som hanteras rör den gröna omställningen och påverkar den inre marknaden som helhet. De är inte begränsade till enskilda medlemsstater eller till en grupp av medlemsstater, utan rör EU som helhet. Dessutom skulle strategier på medlemsstatsnivå störa den inre marknaden och skapa ojämlika förutsättningar, med olika regelverk, vilket skulle leda till ytterligare byråkrati för exploatörer och investerare.

Förväntat mervärde för EU (ex post):

Åtgärder på EU-nivå behövs för att skapa stordriftsfördelar och för att begränsa eller undvika en fragmentering av insatserna och den ineffektivitet detta leder till. I enlighet med denna logik är de föreslagna åtgärderna inriktade på områden där det finns ett påvisbart mervärde med att agera på unionsnivå, eftersom de insatser som krävs har så stor skala och bredd och måste ske snabbt. Exempel:

–Åtgärder som syftar till att fastställa enhetliga effektiva tidsramar med samordnade eller gemensamma förfaranden i alla medlemsstater, även i syfte att undvika dubbelarbete.

–Åtgärder som digitalisering, utbildning och kapacitetsuppbyggnad för att se till att medlemsstaterna är utrustade och uppdaterade när det gäller de verktyg och resurser

79I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

som behövs för att nå det krävande målet att effektivisera förfarandena för konsekvensbedömning.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

I nyligen antagen/föreslagen sektorsspecifik lagstiftning har maximala tidsramar för den övergripande tillståndsprocessen fastställts. I förordning (EU) 2024/1252 föreskrivs en differentierad tidsram för kritiska råmaterial på mellan 12 och 27 månader. I förordning (EU) 2024/1735 föreskrivs en differentierad tidsfrist på 12 eller 18 månader med möjlighet till förlängning. I direktiv (EU) 2023/2413 (information om läget för införlivande finns här) görs en åtskillnad mellan projekt för förnybar energi som är belägna inom respektive utanför ”accelerationsområden för förnybar energi” inom områdena gäller tolv månader, och utanför två år. Dessa tidsramar omfattar normalt sett miljöbedömningar när sådana krävs, inbegripet miljöbedömningar enligt direktiv 2001/42/EG, rådets direktiv 92/43/EEG, direktiv 2000/60/EG och direktiv 2010/75/EU. Genom den föreslagna förordningen införs maximala tidsramar för de särskilda stegen i genomförandet av miljöbedömningar enligt direktiv 2001/42/EG, rådets direktiv 92/43/EEG, direktiv 2000/60/EG och direktiv 2009/147/EG, i linje med samma logik och lösningar som i de ovannämnda initiativen.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förslaget anses inte påverka EU:s budget och därmed inte heller den fleråriga budgetramen.

För att förbättra kapaciteten och se till att medlemsstaterna har tillräckliga resurser för att uppnå förslagets mål skulle dock redan befintliga finansieringsverktyg kunna vara användbara. Nedan ges några exempel på möjliga källor till stöd på EU-nivå och medlemsstatsnivå:

–Utnyttjande av faciliteten för återhämtning och resiliens från medlemsstaternas sida för att bidra till nödvändiga investeringar.

–Horisont Europa.

–Regionala utvecklings- och sammanhållningsfonder och Fonden för en rättvis omställning.

–Garantiinstrumentet EFHU+.

–Instrumentet Europa i världen (särskilt garanti- och blandfinansieringsinstrumenten inom EFHU+) och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA).

Det föreslagna initiativet kan ses mot bakgrund av följande nyligen aviserade europeiska strategier och prioriteringar:

–Industristrategin.

–Återhämtningsplanen för Europa.

–REPowerEU.

–Den gröna given.

–Forskning och innovation inom ramen för det föreslagna programmet Horisont

Europa, den andra pelaren, kluster 4 ”Digitala frågor, industri och rymden” syftar till att ge konkreta bidrag till följande tre övergripande EU-politikområden:

–Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern.

–En ekonomi för människor.

–En europeisk grön giv.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Ej tillämpligt.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Ej tillämpligt.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering Ej tillämpligt.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Ej tillämpligt.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Ej tillämpligt.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Ej tillämpligt.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter Ej tillämpligt.

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

INTE TILLÄMPLIGT – De befintliga tillgängliga resurserna från kommissionens sida anses kunna täcka uppföljningen av genomförandet av bestämmelserna i förslaget.

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
		utgifter
Rubrik i
Rubrik i				från
den				från
fleråriga				kandidatlän	från andra	övriga inkomster
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.80	länder81	potentiella	tredjeländ	särskilda
n		diff.80	länder81	potentiella	er	särskilda
				kandidater	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				82

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.


[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.


[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.

•Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i		utgifter


den				från		övriga inkomster
fleråriga				från
fleråriga				kandidatlän	från andra
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.	länder	der och	tredjeländ	särskilda
n		diff.	länder	potentiella	er	särskilda
				potentiella	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				kandidater

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	Diff./Icke
	-diff.
	-diff.

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	Diff./Icke
	-diff.
	-diff.

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	Diff./Icke

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

-diff.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

GD: <…….>

År

TOTALT

Budgetram

2024

2025

2026

2027

2021–2027

Driftsanslag

Budgetpost

Åtaganden

(1a)

0,000

Betalningar

(2a)

0,000

Budgetpost

Åtaganden

(1b)

0,000

Betalningar

(2b)

0,000

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program

Budgetpost

(3)

0,000

TOTALA anslag

Åtaganden

=1a+1b+3

0,000

för GD <…….>

Betalningar

=2a+2b+3

0,000

GD: <…….>

År

TOTALT

Budgetram

2024

2025

2026

2027

2021–2027

Driftsanslag

Budgetpost

Åtaganden

(1a)

0,000

Betalningar

(2a)

0,000

Budgetpost

Åtaganden

(1b)

0,000

	Betalningar	(2b)					0,000

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program

Budgetpost			(3)									0,000
	TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+3		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
	för GD <…….>	Betalningar	=2a+2b+3		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
					År		År		År		År	TOTALT
												Budgetram
				2024		2025		2026		2027		Budgetram
				2024		2025		2026		2027		2021–2027
												2021–2027
		Åtaganden	(4)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
TOTALA	driftsanslag
TOTALA	driftsanslag
		Betalningar	(5)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

TOTALA	anslag av administrativ natur	som finansieras	(6)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
genom ramanslagen för särskilda program			(6)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
genom ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag för RUBRIK <….>		Åtaganden	=4+6		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
i den fleråriga budgetramen
i den fleråriga budgetramen		Betalningar	=5+6		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

Rubrik i den fleråriga	Nummer
budgetramen	Nummer
budgetramen

GD: <…….>

År

TOTALT

2024

2025

2026

2027

Budgetram

2021–2027

Driftsanslag

Budgetpost

Åtaganden

(1a)

0,000

Betalningar

(2a)

0,000

Budgetpost

Åtaganden

(1b)

0,000

	Betalningar	(2b)						0,000

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost					(3)										0,000
	TOTALA anslag		Åtaganden		=1a+1b+3				0,000		0,000	0,000	0,000		0,000
	för GD <…….>		Betalningar		=2a+2b+3				0,000		0,000	0,000	0,000		0,000

	GD: <…….>							År			År	År	År		TOTALT
	GD: <…….>							2024			2025	2026	2027		Budgetram
								2024			2025	2026	2027		2021–2027
															2021–2027
Driftsanslag

Budgetpost			Åtaganden		(1a)										0,000
Budgetpost			Betalningar		(2a)										0,000
			Betalningar		(2a)										0,000
Budgetpost			Åtaganden		(1b)										0,000
Budgetpost			Betalningar		(2b)										0,000
			Betalningar		(2b)										0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost					(3)										0,000
	TOTALA anslag		Åtaganden		=1a+1b+3				0,000		0,000	0,000	0,000		0,000
	för GD <…….>		Betalningar		=2a+2b+3				0,000		0,000	0,000	0,000		0,000

							År			År		År	År		TOTALT
															Budgetram
						2024			2025			2026	2027		Budgetram
						2024			2025			2026	2027		2021–2027
															2021–2027
		Åtaganden		(4)			0,000			0,000		0,000	0,000	0,000
TOTALA	driftsanslag
TOTALA	driftsanslag
		Betalningar		(5)			0,000			0,000		0,000	0,000	0,000

TOTALA	anslag av administrativ natur	som finansieras		(6)			0,000			0,000		0,000	0,000	0,000
genom ramanslagen för särskilda program				(6)			0,000			0,000		0,000	0,000	0,000
genom ramanslagen för särskilda program

	TOTALA anslag för RUBRIK <….>	Åtaganden				=4+6		0,000				0,000				0,000				0,000	0,000
	i den fleråriga budgetramen
	i den fleråriga budgetramen	Betalningar				=5+6		0,000				0,000				0,000				0,000	0,000

											År		År				År			År			TOTALT
									2024				2025				2026			2027		Budgetram
									2024				2025				2026			2027			2021–2027
																							2021–2027
	• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)		Åtaganden			(4)				0,000				0,000			0,000			0,000	0,000
	• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)		Betalningar			(5)				0,000				0,000			0,000			0,000	0,000
			Betalningar			(5)				0,000				0,000			0,000			0,000	0,000
	• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras
	genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade					(6)				0,000				0,000			0,000			0,000	0,000
	rubriker)

	TOTALA anslag för rubrikerna 1–6		Åtaganden			=4+6				0,000				0,000			0,000			0,000	0,000
	i den fleråriga budgetramen
	i den fleråriga budgetramen		Betalningar			=5+6				0,000				0,000			0,000			0,000	0,000
	(referensbelopp)		Betalningar			=5+6				0,000				0,000			0,000			0,000	0,000
	(referensbelopp)


	Rubrik i den fleråriga budgetramen				7		”Administrativa utgifter”

	GD: Miljö												År			År			År	År			TOTALT
	GD: Miljö											2024			2025			2026		2027			Budgetram
												2024			2025			2026		2027			2021–2027
																							2021–2027
	 Personalresurser											0,000			0,000			0,188		0,188			0,376
	 Övriga administrativa utgifter											0,000			0,000			0,008		0,008			0,016
	TOTALT för GD Miljö			Anslag								0,000			0,000			0,196		0,196			0,392

	GD: Energi												År			År			År	År			TOTALT
												2024			2025			2026		2027			Budgetram
																							Budgetram
																							2021–2027
																							2021–2027
	 Personalresurser											0,000			0,000			0,188		0,188			0,376
	 Övriga administrativa utgifter
	 Övriga administrativa utgifter											0,000			0,000			0,008		0,008			0,016

SV								14																SV

TOTALT GD Energi	Anslag			0,000		0,000		0,196		0,196	0,392

		(summa
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		åtaganden =		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		summa		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
		summa
		betalningar)
GD: Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag				År		År		År		År	TOTALT
			2024		2025		2026		2027		Budgetram
			2024		2025		2026		2027		2021–2027
											2021–2027
 Personalresurser				0,000		0,000		0,188		0,188	0,376
 Övriga administrativa utgifter				0,000		0,000		0,008		0,008	0,016
TOTALT GD Inre marknaden, industri,
entreprenörskap samt små och medelstora	Anslag			0,000		0,000		0,196		0,196	0,392
företag

GD: Kommunikationsnät, innehåll och teknik				År		År		År		År	TOTALT
GD: Kommunikationsnät, innehåll och teknik			2024		2025		2026		2027		Budgetram
			2024		2025		2026		2027		2021–2027
											2021–2027
 Personalresurser				0,000		0,000		0,188		0,188	0,376
 Övriga administrativa utgifter				0,000		0,000		0,008		0,008	0,016
TOTALT GD Kommunikationsnät, innehåll	Anslag			0,000		0,000		0,196		0,196	0,392
och teknik	Anslag			0,000		0,000		0,196		0,196	0,392
och teknik

		(summa
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		åtaganden =		0,000		0,000		0,784		0,784	1,568
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		summa		0,000		0,000		0,784		0,784	1,568
		summa
		betalningar)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

TOTALT

								2024		2025	2026		2027			Budgetram
								2024		2025	2026		2027			2021–2027
																2021–2027
	TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7			Åtaganden				0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

	i den fleråriga budgetramen			Betalningar				0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

	3.2.1.2 Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål
												Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga budgetramen		Nummer


	GD: <…….>						År			År		År		År		TOTALT
							År			År		År		År		Budgetram

						2024			2025		2026		2027
						2024			2025		2026		2027			2021–2027

	Driftsanslag

	Budgetpost	Åtaganden			(1a)										0,000
	Budgetpost	Betalningar			(2a)										0,000
		Betalningar			(2a)										0,000
	Budgetpost	Åtaganden			(1b)										0,000
		Betalningar			(2b)										0,000


	Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
	Budgetpost			(3)											0,000
	TOTALA anslag	Åtaganden		=1a+1b+3			0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	för GD <…….>	Betalningar		=2a+2b+3			0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	GD: <…….>						År			År		År		År		TOTALT
							År			År		År		År		Budgetram

						2024			2025		2026		2027
						2024			2025		2026		2027			2021–2027

	Driftsanslag

	Budgetpost	Åtaganden			(1a)										0,000
	Budgetpost	Betalningar			(2a)										0,000
		Betalningar			(2a)										0,000
	Budgetpost	Åtaganden			(1b)										0,000

SV						16											SV

	Betalningar	(2b)					0,000

	Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
	Budgetpost				(3)														0,000
	TOTALA anslag		Åtaganden		=1a+1b+3				0,000			0,000			0,000			0,000	0,000
	för GD <…….>		Betalningar		=2a+2b+3				0,000			0,000			0,000			0,000	0,000
									År			År			År			År	TOTALT
																			Budgetram
							2024			2025			2026			2027			Budgetram
							2024			2025			2026			2027			2021–2027
																			2021–2027
			Åtaganden		(4)			0,000			0,000			0,000			0,000		0,000
	TOTALA	driftsanslag
	TOTALA	driftsanslag
			Betalningar		(5)			0,000			0,000			0,000			0,000		0,000

	TOTALA anslag av	administrativ natur	som finansieras		(6)			0,000			0,000			0,000			0,000		0,000
	genom ramanslagen för särskilda program				(6)			0,000			0,000			0,000			0,000		0,000
	genom ramanslagen för särskilda program

	TOTALA anslag för RUBRIK <….>		Åtaganden		=4+6			0,000			0,000			0,000			0,000		0,000
	i den fleråriga budgetramen
	i den fleråriga budgetramen		Betalningar		=5+6			0,000			0,000			0,000			0,000		0,000

	Rubrik i den fleråriga budgetramen			Nummer


		GD: <…….>							År			År			År			År	TOTALT
									År			År			År			År	Budgetram

							2024			2025			2026			2027
							2024			2025			2026			2027			2021–2027

	Driftsanslag

	Budgetpost		Åtaganden			(1a)													0,000
	Budgetpost		Betalningar			(2a)													0,000
			Betalningar			(2a)													0,000
	Budgetpost		Åtaganden			(1b)													0,000
	Budgetpost		Betalningar			(2b)													0,000
			Betalningar			(2b)													0,000
	Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
	Budgetpost				(3)														0,000

SV							17													SV

		TOTALA anslag	Åtaganden			=1a+1b+3			0,000					0,000		0,000			0,000		0,000
		för GD <…….>	Betalningar			=2a+2b+3			0,000					0,000		0,000			0,000		0,000
		GD: <…….>							År					År				År		År		TOTALT
									År					År				År		År		Budgetram

							2024						2025			2026			2027
							2024						2025			2026			2027			2021–2027

	Driftsanslag

	Budgetpost		Åtaganden			(1a)															0,000
	Budgetpost		Betalningar			(2a)															0,000
			Betalningar			(2a)															0,000
	Budgetpost		Åtaganden			(1b)															0,000
	Budgetpost		Betalningar			(2b)															0,000
			Betalningar			(2b)															0,000
	Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
	Budgetpost				(3)																0,000
		TOTALA anslag	Åtaganden			=1a+1b+3			0,000					0,000		0,000			0,000		0,000
		för GD <…….>	Betalningar			=2a+2b+3			0,000					0,000		0,000			0,000		0,000
									År					År			År			År		TOTALT
																						Budgetram
							2024						2025			2026			2027			Budgetram
							2024						2025			2026			2027			2021–2027
																						2021–2027
			Åtaganden		(4)			0,000						0,000		0,000			0,000		0,000
	TOTALA	driftsanslag
	TOTALA	driftsanslag
			Betalningar		(5)			0,000						0,000		0,000			0,000		0,000

	TOTALA	anslag av administrativ natur	som finansieras		(6)			0,000						0,000		0,000			0,000		0,000
	genom ramanslagen för särskilda program				(6)			0,000						0,000		0,000			0,000		0,000
	genom ramanslagen för särskilda program

	TOTALA anslag för RUBRIK <….>		Åtaganden		=4+6			0,000						0,000		0,000			0,000		0,000
	i den fleråriga budgetramen
	i den fleråriga budgetramen		Betalningar		=5+6			0,000						0,000		0,000			0,000		0,000

												År			År			År		År		TOTALT
										2024					2025		2026		2027			Budgetram
										2024					2025		2026		2027			2021–2027
																						2021–2027
	• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)			Åtaganden		(4)					0,000				0,000			0,000		0,000		0,000

SV							18																SV

		Betalningar			(5)			0,000		0,000		0,000			0,000		0,000
	• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras
	genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade				(6)			0,000		0,000		0,000			0,000		0,000
	rubriker)

	TOTALA anslag för rubrikerna 1–6	Åtaganden			=4+6			0,000		0,000		0,000			0,000		0,000

	i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)	Betalningar			=5+6			0,000		0,000		0,000			0,000		0,000


	Rubrik i den fleråriga budgetramen			7		”Administrativa utgifter”

												Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	GD: <…….>								År		År	År		År		TOTALT
	GD: <…….>							2024		2025		2026	2027			Budgetram
								2024		2025		2026	2027			2021–2027
																2021–2027
	 Personalresurser								0,000		0,000	0,000	0,000				0,000
	 Övriga administrativa utgifter
	 Övriga administrativa utgifter								0,000		0,000	0,000	0,000				0,000
	TOTALT GD <…….>		Anslag						0,000		0,000	0,000	0,000				0,000

	GD: <…….>								År		År	År		År		TOTALT
	GD: <…….>							2024		2025		2026	2027			Budgetram
								2024		2025		2026	2027			2021–2027
																2021–2027
	 Personalresurser								0,000		0,000	0,000	0,000				0,000
	 Övriga administrativa utgifter								0,000		0,000	0,000	0,000				0,000
	TOTALT GD <…….>		Anslag						0,000		0,000	0,000	0,000				0,000

							(summa
	TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen						åtaganden		0,000		0,000	0,000	0,000				0,000
	TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen						= summa		0,000		0,000	0,000	0,000				0,000
							= summa
							betalningar)

SV							19											SV

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	TOTALT
		2024	2025	2026	2027	Budgetram
		2024	2025	2026	2027	2021–2027
						2021–2027
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7	Åtaganden	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

i den fleråriga budgetramen	Betalningar	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

För in så många år som behövs för att redovisa

hur länge resursanvändningen påverkas (jfr

TOTALT

2024

2025

2026

2027

avsnitt 1.6)

Ange mål och

output

OUTPUT

Geno



Typ83

msnitt

Antal

antal

kostnad

liga

Kostn.

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 184…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

	ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År		TOTALT
	ANTAGNA ANSLAG	2024	2025	2026	2027		2021–2027
							2021–2027


RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,752	0,752		1,504
Övriga administrativa utgifter		0,000	0,000	0,032	0,032		0,064
	Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,784	0,784		1,568
Utanför RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
Andra utgifter av administrativ natur		0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
	Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000

	TOTALT	0,000	0,000	0,716	0,716		1,432
3.2.3.2 Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

	EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR	År	År	År	År		TOTALT
	EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR						TOTALT
	SÄRSKILDA ÄNDAMÅL	2024	2025	2026	2027		2021–2027
		2024	2025	2026	2027

RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Övriga administrativa utgifter		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

	TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.3.3 Totala anslag

TOTALA	År	År	År	År
ANTAGNA ANSLAG					TOTALT
EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR	2024	2025	2026	2027	2021–2027
SÄRSKILDA ÄNDAMÅL	2024	2025	2026	2027

RUBRIK 7

Personalresurser	0,000	0,000	0,752	0,752	1,504
Övriga administrativa utgifter	0,000	0,000	0,032	0,032	0,064
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,784	0,784	1,568
Utanför RUBRIK 7

Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,784	0,784	1,568

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom de genomförande generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

ANTAGNA ANSLAG	År		År		År		År
ANTAGNA ANSLAG	2024	2025		2026		2027
	2024	2025		2026		2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i	0		0		4		4
medlemsstaterna)	0		0		4		4
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)	0		0		0		0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)	0		0		0		0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)	0		0		0		0

Andra budgetposter (ange vilka)	0		0		0		0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom		0	0	0	0
ramanslaget)		0	0	0	0
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0	0	0	0

forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta		0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0
TOTALT
TOTALT		0	0	4	4

3.2.4.2 Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA		År		År		År		År
	ÄNDAMÅL	2024	2025		2026		2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01	(vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i	0		0		0		0
medlemsstaterna)		0		0		0		0
medlemsstaterna)
20 01 02 03	(EU:s delegationer)	0		0		0		0
01 01 01 01	(indirekta forskningsåtgärder)	0		0		0		0
01 01 01 11	(direkta forskningsåtgärder)	0		0		0		0
Andra budgetposter (ange vilka)		0		0		0		0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom			0			0			0		0
ramanslaget)			0			0			0		0
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga			0			0			0		0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)			0			0			0		0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret		0			0			0		0
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer		0			0			0		0
	- vid EU:s delegationer		0			0			0		0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta			0			0			0		0

forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta			0			0			0		0

forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7			0			0			0		0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7			0			0			0		0
TOTALT			0			0			0		0
3.2.4.3 Totalt personalbehov

TOTALA ANTAGNA ANSLAG		+	År			År			År		År
EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA
EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA
	ÄNDAMÅL		2024	2025			2026			2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i			0		0			4		4
medlemsstaterna)			0		0			4		4
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)			0		0			0		0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)			0		0			0		0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)			0		0			0		0
Andra budgetposter (ange vilka)			0		0			0		0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom		0	0	0	0
ramanslaget)		0	0	0	0
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin.	- vid huvudkontoret	0	0	0	0
stöd
stöd	- vid EU:s delegationer
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0	0	0	0

forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta		0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0
TOTALT
TOTALT		0	0	4	4

Med tanke på den allmänt ansträngda situationen under rubrik 7, både när det gäller personal och anslagsnivå, ska personalbehoven täckas med personal inom de genomförande generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom de genomförande generaldirektoraten.

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

	Täcks av befintlig	Särskild ytterligare personal*
	personal vid
	kommissionens
	avdelningar

		Finansieras	Finansieras	Finansieras

SV		24			SV

			genom rubrik 7	genom BA-post	genom avgifter
			eller forskning

Tjänster	i	4		Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda En tjänsteman för GD Miljö, GD Energi, GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag samt GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik för att täcka rollen som kontaktorgan enligt artikel 7.1.

Extern personal

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: Bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”it-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.

	År		År		År		År		TOTALT
TOTALT Anslag för digital teknik och									Budgetra
it	2024	2025		2026		2027			m 2021–
	2024	2025		2026		2027		2027
RUBRIK 7
RUBRIK 7

It-utgifter (centralt)	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
Utanför RUBRIK 7

It-utgifter inom operativa program som
inte omfattas av kommissionens	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
administrativa självständighet och	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
administrativa självständighet och
institutionella befogenheter
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

TOTALT	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	Totalt
	2024	2025	2026	2027	Totalt
	2024	2025	2026	2027

Ange vilket organ som deltar i
samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs
genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som förts	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna85
Inkomstposter i den årliga	in för det
Inkomstposter i den årliga	in för det
budgeten:	innevarande	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

85Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

4.DIGITALA INSLAG

I denna digitaliseringsöversikt identifieras och analyseras de krav i förslaget som är av digital relevans. Skäl och bilagor omfattas inte av översikten. Nedan hänvisas uteslutande till förslagets operativa artiklar och punkter.

4.1Krav med digital relevans

Aktör(er)

som

Hänvisning

Beskrivning av kravet

påverkas

eller

Övergripande processer

Kategorier

till kravet

berörs

kravet

Medlemsstaterna

ska

tillhandahålla

verktyg

för

att

hjälpa

exploatörer

att

Medlemsstater;

Tillhandahållande

Digital

offentlig

Artikel 3.3

identifiera lämplig inrättad eller

Exploatörer

information

tjänst;

Digital

utsedd

kontaktpunkt

på

den

lösning

onlineportal

som

inrättats i

enlighet med artikel 10.

Exploatörer ska ha rätt att

lämna in all information med

Exploatörer;

Digital

lösning;

Artikel 10.1

anknytning

till

Elektronisk

inlämning;

miljöbedömningar i elektronisk

Behöriga

Intag

Digital

offentlig

myndigheter

tjänst

form

(från

och

med

sex

månader efter ikraftträdandet).

Medlemsstaterna

ska

exploatörer

och

allmänheten

tillgång

till

information

följande

med

avseende

på

planer,

program

eller

projekt,

online och på ett centraliserat

och lättillgängligt sätt: a) De

gemensamma

Medlemsstater;

Tillhandahållande

Data;

Digital

Artikel 10.2 a–

miljökontaktpunkter som avses

artikel

Hur

Allmänheten;

information

online;lösning;

Digital

miljöbedömningar

och

Exploatörer

Öppenhet

offentlig tjänst

behovsbedömningsförfaranden

fortskrider,

inbegripet

kommande stegen i förfarandet

och tidsramen för dessa steg

samt

information

tvistlösning (från och med sex

månader efter ikraftträdandet).

Medlemsstaterna ska se till att

Medlemsstater;

Publicering;

Efterlevnad Data;

Digital

Artikel 10.3

rapporter och

data

från

Allmänheten;

bestämmelser

omlösning

miljöbedömningar

och

Exploatörer

dataskydd

behovsbedömningsförfaranden,

relaterade

beslut

och

övervakning av miljöpåverkan

och

miljöförfaranden

görs

tillgängliga

för

allmänheten i

ett digitalt format via en central

onlineportal, på ett sätt som är

förenligt med

bevarandet av

affärshemligheter

och

med

unionens

eller

nationella

dataskyddskrav.

Portalen

ska

baseras

på

ett

digitalt

geografiskt informationssystem

och

ska

innehålla

alla

tillgängliga

uppgifter

artobservationer

och

andra

miljömässiga

och

geologiska

data.

(Från

och

med

tolv

månader efter ikraftträdandet.)

Medlemsstaterna

ska

säkerställa att förfarandena för

miljöbedömning

och

behovsbedömning

är

fullständigt

digitaliserade

och

möjliggöra

vidareutnyttjande

av uppgifter

och

handlingar

som

innehas

offentliga

Digitalisering

myndigheter på nationell nivå

Medlemsstater;

processer;

Data;

Digital

Artikel 10.4

samt

delning

sådana

Behöriga

Gränsöverskridande

lösning;

Digital

uppgifter

mellan

myndigheter

utbyte;

offentlig tjänst

medlemsstater, exploatörer och

Automatiseringsförvaltning

allmänheten på ett smidigt sätt.

När det är lämpligt ska sådana

förfaranden

vara kompatibla

med

europeiska

digitala

identitetsplånböcker

och

europeiska företagsplånböcker.

(Från och med 24 månader

efter ikraftträdandet.)

Medlemsstaterna

ska

säkerställa

att

den

gemensamma

kontaktpunkten

Medlemsstater;

Kapacitetsuppbyggnad;

Artikel 12

och alla behöriga myndigheter

Behöriga

E-förvaltning

Teknisk mognadsgrad

som ansvarar för något steg i

myndigheter

förfarandena

för

behovsbedömning

och

miljöbedömning, inklusive alla

förfarandesteg,

har

tillräckligt

med kvalificerad personal och

tillräckliga

ekonomiska,

tekniska

och

teknologiska

resurser,

även,

tillämpliga

fall, för kompetenshöjning och

omskolning för personalen, för

att effektivt kunna utföra sina

uppgifter

inom

ramen

för

denna

förordning

och

direktiv som avses i artikel 1.

Medlemsstaterna

ska

exploatörer

och

allmänheten

tillgång

till

information

Artikel

10.2

tvistlösning

med

avseende

på

Medlemsstater;

Tillgång till information;Digital offentlig

planer,

program

eller

projekt,

Exploatörer

Vägar till tvistlösning

tjänst

b.5

online

och

på

ett

centraliserat

och lättillgängligt sätt.

4.2Data

Övergripande

beskrivning

data

som

omfattas

och

eventuella

tillhörande

standarder/specifikationer

Standard

och/eller

Typ av data

Hänvisning till kravet/kraven

specifikation (i

tillämpliga

fall)

Material som lämnas in av

exploatörer

(dokument/information

för

Artikel 10.1

Anges inte i förslaget

miljöbedömningar

elektroniskt

format)

Information

gemensamma

kontaktpunkter

och

miljöbedömningsförfaranden

Artikel 10.2 a–b

Anges inte i förslaget

(inklusive

tvistlösningsförfaranden)

Det

krävs

skydd

Relevant

information

affärshemligheter

och

miljöbedömnings-

och

Artikel 10.3

efterlevnad

behovsbedömningsförfaranden

dataskyddsbestämmelser

på

som

offentligggörs

via

EU-nivå/nationell nivå; inga

onlineportal

specifika tekniska standarder

anges.

Data

som

möjliggör

Artikel 10.4

Anges inte i förslaget

gränsöverskridande

utbyte

och

fullständigt

digitaliserade

förfaranden; data som används i automatiserade system i tillämpliga fall.

Överensstämmelse med EU:s datastrategi

Anges inte i förslagets operativa bestämmelser.

Överensstämmelse med engångsprincipen

Anges inte i förslagets operativa bestämmelser.

FAIR-kraven (sökbarhet, tillgänglighet, kompatibilitet och återanvändbarhet): Anges inte i förslagets operativa bestämmelser.

	Dataflöden
	Fyll i tabellen nedan för varje dataflöde:

				Hänvisning
		Typ	av	/hänvisning		Aktör som	Aktör som tar emot	Utlösande		Frekvens (i
		Typ	av	ar	till	tillhandahåll	Aktör som tar emot	faktor	för	tillämpliga
		data		kravet/krav		er data	data	datautbyte		fall)
				kravet/krav		er data		datautbyte		fall)
				en
		Material
		som
		lämnas	in				Behöriga	Inlämning	av
		av		Artikel 10.1		Exploatörer	myndigheter/gemensa	information	för	Per fall
		exploatörer					m kontaktpunkt	en bedömning
		(elektronis
		kt)

		Onlineinfo
		rmation om
		gemensam
		ma
		kontaktpun
		kter	och					Ursprungligt
		miljöbedö		Artikel		Medlemsstat	Allmänheten/exploatör	inrättande;
		mningsförf		10.2 a–b		Medlemsstat	Allmänheten/exploatör	Senare		Kontinuerligt
		aranden				er	er	uppdateringar
		aranden						uppdateringar
		(inkl.
		informatio
		n	om
		tvistlösning
		)

		Offentligt
		tillgänglig
		informatio				Medlemsstat	Allmänheten/berörda	Publicering/up
		n	om					Publicering/up
		n	om	Artikel 10.3				pdatering		påKontinuerligt
		miljöbedö				er	parter	portal
		mnings-						portal
		mnings-
		och
		behovsbed
		ömningsför
SV							30				SV

faranden

Gränsövers

kridande

utbyte

När

det

bedömning

srelaterade

Andra

motiveras

data;

Artikel

förfaranden

Medlemsstat

medlemsstaternas

Efter behov

användning10

med

myndigheter

gränsöverskrida

digitalisera

nde relevans

de/automa

tiska

förfarande

4.3

Digitala lösningar

Hänvisning/

Använd

Hur

ning

hänvisningar

Huvudsakliga

Ansvarigt

Hur

övervägs

Digital lösning

till

föreskrivna

tillgodoses

möjligheten

till

AI-

organ

tillgänglighete

teknik (i

kravet/krave

funktioner

återanvändning?

tillämpli

ga fall)

 Tillhandahålland

Automati

serade

e av information

system

online

Artikel 10.2–

planeras

centraliserad och

enligt

3; Artikel 3.3

lättillgänglig

Medlemsst

artikel

Onlineportal

för

(verktyg för

form

ater;

Anges

inte

Anges

inte

miljöbedömningar

lokalisering

Offentliggörande

Behöriga

förslaget

10.4

(inga

av gemensam

relevant

myndighet

specifika

kontaktpunkt)

information

skyldigh

digitalt

format

eter

på

Värdtjänster

för

AI-

verktyg

för

området

identifiering

anges)

Godta

elektronisk

Medlemsst

Anges

Elektronisk

inlämning

Anges

inte

Anges

inte

inlämningskanal

för

Artikel 10.1

information

som

ater/behöri

utöver

förslaget

exploatörer

är relevant

för

myndighet

artikel

miljöbedömning

10.4

ar.

Genomgående

digitala

förfaranden;

smidig

I artikel

gränsöverskridan

10.4

datadelning;

hänvisas

System

som

till

möjliggör

automatiserade

Medlemsst

”automat

fullständig

system används:

ater/behöri

Anges inte

Anges

inte

digitalisering

och

Artikel 10.4

system

som

förslaget

iserade

gränsöverskridande

ligger i linje med

myndighet

system”.

Inga

datautbyte

EU:s politik,

där

ytterligar

människor

har

e detaljer

beslutskontroll

anges.

och

dataskydds-

/integritetsbestä

mmelser

efterlevs.

Efterlevnad av EU:s bestämmelser om cybersäkerhet, eIDA-förordningen, målen för hållbar utveckling och andra ramar: Anges inte i de operativa bestämmelserna.

4.4Interoperabilitetsbedömning

Beskriv den eller de digitala offentliga tjänster som påverkas av kraven

					Lösning/lösnin
Digital offentlig tjänst eller			Hänvisning/hän		gar för	ett	Andra
Digital offentlig tjänst eller			Hänvisning/hän		interoperabelt		Andra
kategori	av	digitalaBeskrivning visningar		till	Europa	(EJ	interoperabilitetslösni
offentliga tjänster			kravet/kraven		TILLÄMPLI		ngar
					GT)

Centraliserad onlineåtkoms

ttill

information om gemensamm

	Onlineportal	föra	Artikel 10.2–3;	Anges inte	Anges inte
	miljöbedömningar	kontaktpunkt Artikel 3.3
		er och	om
		miljöbedömn
		miljöbedömn
		ingsförfarand
		en;
		offentliggöra
		nde	av
		relevant
		information i
		digitalt
SV			32		SV

format.

	Bestämmels
	e om	att
	dela
	relaterade
	uppgifter
Kapacitet	förmellan
gränsöverskridande	medlemssta Artikel 10.4		Anges inte	Anges inte
datautbyte	terna på	ett
	smidigt	sätt
	(där	text
	inom
	hakparentes
	finns kvar i
	utkastet).

Bedöm kravets eller kravens inverkan på gränsöverskridande interoperabilitet

Gränsöverskridande datadelning för digitaliserade förfaranden

Bedömning				Åtgärd/åtgärder	Potentiella
Bedömning				Åtgärd/åtgärder	fall)
					fall)

Överensstämmelse med befintlig digital och				Anges inte i de operativa bestämmelserna.	Anges inte i
sektoriell politik. Ange tillämplig digital och
sektoriell politik som identifierats

Organisatoriska åtgärder för ett smidigt				Anges inte i de operativa bestämmelserna.	Anges inte i
tillhandahållande		av gränsöverskridande		Anges inte i de operativa bestämmelserna.	Anges inte i
digitala offentliga tjänster. Ange planerade
förvaltningsåtgärder

Åtgärder som vidtagits för att säkerställa en				Anges inte i de operativa bestämmelserna.	Anges inte i
samstämmig förståelse av data. Ange dessa
åtgärder

Användning av gemensamt överenskomna				Anges inte i de operativa bestämmelserna.	Anges inte i
öppna	tekniska	specifikationer	och
standarder. Ange dessa åtgärder

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande


	Beskrivning av åtgärden	Hänvisning/hänvis		Kommissionens	Aktörer som	Förväntad
	Beskrivning av åtgärden	ningar	till	roll (i tillämpliga	ska	tidsplan	(i
		ningar	till	roll (i tillämpliga	involveras (i	tidsplan	(i
SV			33					SV

kravet/kraven

fall)

tillämpliga

tillämpliga fall)

fall)

Tillhandahålla

onlineportal

och

verktyg

(inklusive

verktyg

för

Från och med

lokalisering

gemensam

Artikel

10.2–3;

Anges inte

Medlemsstate

tolv

månader

kontaktpunkt),

centraliserad

Artikel 3.3

Behöriga

efter

information och offentlig digital

myndigheter

ikraftträdandet

tillgång till relevant information.

Möjliggöra

elektronisk

Medlemsstate

Från

och med

Artikel 10.1

Anges inte

Behöriga

sex

månader

inlämning för exploatörer.

myndigheter;

efter

Exploatörer

ikraftträdandet

Digitalisera förfarandena fullt ut;

Från

och med

möjliggöra

smidig

Medlemsstate

månader

gränsöverskridande

datadelning;

Artikel 10.4

Anges inte

Behöriga

efter

överväga automatiserade system

myndigheter

ikraftträdandet

med säkerhetsmekanismer.

Resurs-

och kompetensåtgärder

(ekonomiska,

tekniska,

teknologiska;

kompetenshöjning

Medlemsstate

och

omskolning)

för

att

Artikel 12

Anges inte

Behöriga

Anges inte

myndigheter

ska

kunna

kan

myndigheter

använda

digitaliserade

förfaranden.

Säkerställa

exploatörernas

Medlemsstate

tillgång

till

information

Artikel 10.2

Anges inte

tvistlösningsförfaranden

r; Exploatörer