Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om slutgiltig avveckling och om upphävande av direktiv 98/26/EG och om ändring av direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet (EU-dokument COM(2025) 941)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om slutgiltig avveckling och om upphävande av direktiv 98/26/EG och om ändring av direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 4.12.2025

COM(2025) 941 final

2025/0381 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om slutgiltig avveckling och om upphävande av direktiv 98/26/EG och om ändring av

direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet

{SEC(2025) 943 final} - {SWD(2025) 943 final} - {SWD(2025) 944 final}

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

I centrum för Europeiska kommissionens arbete under denna mandatperiod står skapandet av en konkurrenskraftig europeisk ekonomi. Konkurrenskraftskompassen innehåller en vision om Europa som en ekonomisk motor, en attraktiv plats för investeringar och ett tillverkningscentrum. Spar- och investeringsunionen (SIU) utgör en av kompassens fem övergripande möjliggörande faktorer.

EU:s medlemsstater har omfattande investeringsbehov i strategiska sektorer som försvar, rymden, bioteknik, ren teknik och artificiell intelligens. Bristen på riskkapital gör att innovatörer alltför ofta tvingas vända sig till utländska investerare eller flytta verksamheten till andra länder. Detta leder till att EU inte bara går miste om företag, utan i förlängningen även om arbetstillfällen, om sin innovationsförmåga och om kapaciteten att skapa och upprätthålla en konkurrensfördel inom framtidens ekonomiska sektorer.

Att det finns ett behov av omedelbara åtgärder har konstaterats av ett stort antal aktörer på högsta politiska nivå. År 2024 presenterade Enrico Letta och Mario Draghi, på begäran av Europeiska rådet respektive Europeiska kommissionens ordförande, banbrytande rapporter med rekommendationer om åtgärder som genom förbättrad integrering och tillsyn av kapitalmarknaderna syftar till att återställa EU-ekonomins konkurrenskraft och hantera de geopolitiska utmaningar som unionen står inför. Därutöver har även Eurogruppen och Europeiska rådet tryckt på för att få till stånd verkligt integrerade europeiska kapitalmarknader som är tillgängliga för alla företag och enskilda i hela unionen. Detta är ett mål som alla EU-institutioner delar och som åtnjuter ett brett stöd i Europas huvudstäder.

På eurotoppmötet i mars 2025 betonades att arbetet med att snabbt få till stånd en spar- och investeringsunion är ett gemensamt ansvar som fordrar omedelbara insatser. Europaparlamentet har hävdat att integreringen av kapitalmarknaderna utgör en oundgänglig hörnsten i unionens investeringsstrategi och stöder kommissionens avsikt att föreslå åtgärder som syftar till att stärka verktygen för tillsynskonvergens och se till att kapitalmarknaderna underställs en mer enhetlig direkt tillsyn. Europeiska centralbanken (ECB) har också uttryckt sitt tydliga stöd för projektet.

Utanför EU har internationella organisationer, såsom Internationella valutafonden (IMF) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), efterlyst åtgärder för att undanröja de kvarvarande hindren för integrerade finansmarknader i EU. Att koppla samman nationella finansmarknader i hela EU medför tydliga och påtagliga fördelar. Det gör att gränsöverskridande kapitalflöden frigörs, så att investeringsprocessen effektiviseras samtidigt som likviditeten fördjupas och kostnaderna för företag och investerare minskar. Det gör också att den finansiella resiliensen stärks, då risker sprids över en bredare uppsättning instrument och marknader, samtidigt som innovation och konkurrens främjas, vilket leder till bättre produkter och tjänster för allmänheten.

Som ett led i arbetet med att uppnå SIU-målen förordas i detta förslag en omvandling av direktiv 98/26/EG (direktivet om slutgiltig avveckling) till en förordning. Direktivet om slutgiltig avveckling, som antogs 1998, syftar till att minska systemrisken i betalningssystem och avvecklingssystem för värdepapper inom EU genom att säkerställa att överföringsuppdrag blir slutgiltiga och oåterkalleliga när de väl har förts in i ett utsett system

(tidigare: ett system som betecknats som system), även om en deltagare drabbas av insolvens. Genom direktivet säkerställs rättssäkerhet när det gäller tidpunkt för och verkställbarhet av avveckling, nettning och ställande av finansiell säkerhet, vilket borgar för välfungerande finansmarknader. I direktivet om slutgiltig avveckling fastställs också gemensamma regler för utseende av system och skydd av säkerheter som ställs i samband med deltagande i sådana system. Häri preciseras även vilken lag som gäller vid vissa gränsöverskridande transaktioner. Tillämpningsområdet för direktivet om slutgiltig avveckling är visserligen begränsat till system som regleras av lagstiftningen i en medlemsstat, men medlemsstaterna får även låta inhemska enheter som deltar i tredjelandssystem omfattas av skyddsmekanismer som liknar dem i det direktivet.

Sedan direktivet antogs 1998 har det vid sex tillfällen ändrats för att anpassas till den fortlöpande omvandlingen av EU:s finansmarknader. Genom den första ändringen1, som infördes 2009, utvidgades skyddet i samband med slutgiltig avveckling till att även omfatta kreditfordringar och sammanlänkningar mellan betalningssystem och avvecklingssystem för värdepapper. Genom den andra ändringen2, som infördes 2010, anpassades direktivet3 till inrättandet av de europeiska tillsynsmyndigheterna, varigenom EU:s och de nationella tillsynsmyndigheternas respektive roller förtydligades. Genom den tredje ändringen4, som infördes 2012, uppdaterades direktivet för att säkerställa överensstämmelse med EU:s nya regelverk för centrala motparter och transaktionsregister. Genom den fjärde ändringen5, som infördes 2014, justerades definitioner och hänvisningar så att direktivet skulle stämma överens med EU:s harmoniserade avvecklingsordning för värdepapper. Genom den femte ändringen6, som infördes 2019, finjusterades bestämmelserna rörande deltagare i tredjeland och systemsamverkan, så att kontinuitet kan säkerställas i samband med resolution av banker. Genom den sjätte och senaste ändringen7, som infördes 2024, utvidgades urvalet av godtagbara deltagare till att även omfatta betaltjänstleverantörer som inte är banker. Härigenom moderniserades regelverket och anpassades till förändringar i EU:s infrastruktur för massbetalningar.

År 2023 offentliggjorde kommissionen en rapport om översynen av direktivet om slutgiltig avveckling. I rapporten drogs då slutsatsen att direktivet fungerar väl och att någon större

Se Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar, EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/44/oj.

Se Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), EUT L 331, 15.12.2010, s. 120, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2010/78/oj.

Se direktiv 2010/78/EU.

Se härmed sammanhängande ändringar införda genom förordning (EU) nr 648/2012 (förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer, Emir).

Se härmed sammanhängande ändringar införda genom förordning (EU) nr 909/2014 (förordningen om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler, CSD- förordningen).

Se härmed sammanhängande ändringar införda genom direktiv (EU) 2019/879 (det andra direktivet om återhämtning och resolution av banker).

Se härmed sammanhängande ändringar införda genom förordning (EU) 2024/886 (förordningen om omedelbara betalningar).

översyn av direktivet inte behövs. Dock pekade kommissionen också på effekterna av ny teknik, bristen på rättssäkerhet som medför merkostnader för marknadsaktörerna och skillnader i medlemsstaternas införlivande av bestämmelserna i direktivet, något som skapar svårigheter och kostnader i gränsöverskridande sammanhang.

Samtidigt har direktivet, genom att skydda överföringsuppdrag och nettningsavtal från effekterna av insolvens, spelat en avgörande roll i att säkerställa stabilitet och rättssäkerhet när det gäller betalningssystem och avvecklingssystem för värdepapper i EU. Medlemsstaternas införlivande av direktivet har emellertid resulterat i betydande skillnader som försvagar dess kapacitet att främja ett sammanhängande och integrerat europeiskt landskap för efterhandel. Medlemsstaterna har valt olika metoder för utseende av system, något som ger upphov till inkonsekvenser när det gäller omfattningen av det skydd som deltagare har att tillgå. På samma sätt varierar definitionerna och behandlingen av deltagare och indirekta deltagare kraftigt, vilket skapar osäkerhet om vem som omfattas av det skydd som ges i samband med slutgiltig avveckling. Vilka typer av värdepapper som är berättigade till skydd varierar också mellan olika jurisdiktioner. Inom vissa tillämpas snäva tolkningar som begränsar omfattningen. Inom andra används bredare kriterier.

Andra diskrepanser rör tidpunkten för slutgiltig avveckling, eftersom medlemsstaterna inte enats om i exakt vilket skede överföringsuppdrag blir oåterkalleliga och skyddade från insolvensförfaranden – en fråga som är särskilt problematisk för gränsöverskridande avvecklingar som inbegriper flera system. Olikartade lagvalsregler och behandlingen av EU- enheter som deltar i tredjelandssystem gör situationen ännu mer komplicerad och skapar osäkerhet om vilken rättslig ordning som avgör när transaktioner som involverar flera jurisdiktioner blir slutgiltiga. Dessutom varierar metoderna för utseende och graden av transparens mellan medlemsstaterna. Vissa länder offentliggör en begränsad mängd information om utsedda system och deras deltagare, vilket gör det svårt att få klarhet angående rättsläget och skapa förtroende på marknaden. Tillsammans försvagar dessa skillnader harmoniseringssyftet med direktivet, medför rättsliga och operativa risker för gränsöverskridande avveckling och hämmar integreringen av EU:s finansmarknader och deras effektivitet. Dessutom är varken direktivet om slutgiltig avveckling eller därmed sammanhängande bestämmelser i direktiv 2002/47/EG (direktivet om ställande av finansiell säkerhet) helt och hållet teknikneutrala, eftersom bestämmelserna i dessa direktiv utarbetades med traditionella, kontobaserade system i åtanke. Detta har skapat rättsosäkerhet när det gäller användningen av teknik för distribuerade liggare (DLT) och tokeniserade former av kontantmedel eller värdepapper, som inte alltid går att tydligt hänföra till rådande definitioner av ”överföringsuppdrag”, ”värdepapper” eller ”avvecklingssystem”, med följden att användningen av dessa blir mindre innovativ och enhetlig.

En omvandling direktivet om slutgiltig avveckling till en förordning och en uppdatering av definitionerna av centrala begrepp skulle öka rättssäkerheten, enhetligheten och marknadsintegrationen i hela EU. Förordningen syftar också till att säkerställa en tillräckligt hög grad av teknikneutralitet för att kunna bidra till införandet av ny teknik, såsom DLT, så att effektiva lösningar kommer ut på marknaden samtidigt som riskerna begränsas på lämpligt sätt. Därtill kommer att en högre grad av harmonisering skulle ligga i linje med mer övergripande EU-initiativ såsom kapitalmarknadsunionen och spar- och investeringsunionen, inge förtroende hos investerare och förbättra resiliensen och konkurrenskraften i efterhandelns ekosystem.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget omvandlar direktivet om slutgiltig avveckling till en förordning (förordningen om slutgiltig avveckling eller SFR, ”Settlement Finality Regulation”). För att detta mål ska kunna uppnås innehåller förslaget en mer exakt redogörelse för sådant som rör de skydd som, i syfte att få till stånd en harmoniserad metod i hela EU, ges genom direktivet om slutgiltig avveckling. Detta gäller särskilt i) rättssäkerhet för digital innovation, ii) lagvalsregler, iii) EU-enheters deltagande i tredjelandssystem, iv) deltagarurvalet, v) urvalet av godtagbara värdepapper, vi) utseendemetoder för EU-system, vii) transparens, och viii) tidpunkter för slutgiltig avveckling.

Eftersom betalning och avveckling av värdepapperstransaktioner står i centrum för kapitalmarknaderna skulle de föreslagna lagändringarna, i enlighet med målen för SIU, bidra till utvecklingen av ett säkrare och effektivare landskap för efterhandel i EU. Dessutom skulle SFR, genom ett förtydligande av de definitioner och det tillämpningsområde som gäller bestämmelserna i förordningen, bidra till innovation och till att ny teknik börjar användas. Allt sammantaget skulle SFR minska den systemrisk som är förbunden med deltagande i betalningssystem och avvecklingssystem för värdepapper, särskilt den risk som är kopplad till insolvens som drabbar en deltagare i sådana system. Välfungerande betalningssystem och avvecklingssystem för värdepapper, t.ex. sådana som drivs av värdepapperscentraler, säkerställer att betalningar och värdepapperstransaktioner kan göras på ett tryggt och säkert sätt. Detta är av fundamental betydelse för finanssektorn och därmed för SIU. På så vis kompletterar SFR andra förordningar och direktiv genom vilka miljön för efterhandel utformas, närmare bestämt förordningen om värdepapperscentraler (CSD-förordningen), direktivet om ställande av finansiell säkerhet och förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (Emir).

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta initiativ syftar till att komplettera kommissionens mer övergripande strategi att göra EU:s kapitalmarknader mer konkurrenskraftiga och resilienta. En konkurrenskraftig och effektiv miljö för efterhandel, där avvecklings- och betalningssystem är centrala inslag, är en viktig faktor för att målen med SIU ska kunna uppnås. En välfungerande och integrerad kapitalmarknad skulle göra det möjligt för EU:s ekonomi att växa hållbart och bli mer konkurrenskraftig i linje med kommissionens strategiska prioriteringar, vilka är inriktade på att skapa goda förutsättningar för att skapa nya arbetstillfällen, tillväxt och investeringar.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Genom artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ges Europaparlamentet och rådet befogenhet att anta åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som rör den inre marknadens upprättande och funktionssätt. Artikel 114 i EUF-fördraget gör det möjligt för EU att vidta åtgärder, inte bara för att eliminera nuvarande hinder för utövandet av grundläggande friheter, utan även för att se till att sådana hinder inte uppstår, inklusive sådana som gör det svårt för ekonomiska aktörer, bland annat investerare, att dra full nytta av den inre marknadens fördelar.

Verkningsfulla lösningar i stånd att säkerställa ett gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster inom dessa sektorer existerar för närvarande inte eller blockeras av olika nationella

regler genom vilka EU-rättsakter genomförs. Dessutom behöver EU:s regler uppdateras så att det blir lättare att tillhandahålla finansiella tjänster med hjälp av ny teknik, i synnerhet DLT, som kan öka kapitalmarknadernas effektivitet. Skillnader i medlemsstaternas införlivande av direktivet om slutgiltig avveckling förvärrar dessa problem.

Detta förslag bidrar till att den inre marknaden fungerar korrekt och säkert, värnar konkurrensen och bevarar incitamenten för innovation. Lämplig rättslig grund är därför artikel 114 i EUF-fördraget.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Enligt subsidiaritetsprincipen, som fastställs i artikel 5.3 i EU-fördraget, ska åtgärder vidtas på unionsnivå endast om de planerade målen inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och de, på grund av den planerade åtgärdernas omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås av EU.

Syftet med direktivet om slutgiltig avveckling är att minska den systemrisk som uppstår när deltagare i betalningssystem och avvecklingssystem för värdepapper blir insolventa. Av det skälet föreskrivs i direktivet skyddsmekanismer genom vilka överföringsuppdrag som förs in i ett betalnings- eller avvecklingssystem blir oåterkalleliga och slutgiltiga. Införlivandet av direktivet om slutgiltig avveckling har överlåtits åt medlemsstaterna, vilket lett till olika tillämpningar och tolkningar i de avvecklings- och betalningssystem som utsetts i EU. Detta orsakar friktion i gränsöverskridande transaktioner och undergräver integreringen av EU:s kapitalmarknad.

En omvandling direktivet om slutgiltig avveckling till en förordning kommer att bana väg för ett enhetligare och mer harmoniserat synsätt i hela EU.

•Proportionalitetsprincipen

Den föreslagna omvandlingen av direktivet om slutgiltig avveckling till en förordning – tillsammans med de riktade ändringarna av dess materiella bestämmelser – bör ses som ett proportionerligt och nödvändigt bidrag till arbetet med att uppnå målen med SIU. Fragmentering och skillnader i tillämpningen av reglerna om slutgiltig avveckling mellan medlemsstaterna har länge stått i vägen för gränsöverskridande finansiell verksamhet. Skillnader i införlivandet av centrala definitioner och begrepp och oenhetliga nationella tillvägagångssätt när det gäller att utse system och fastställa tidpunkten för slutgiltighet skapar rättsosäkerhet och ytterligare operativa och legala risker i samband med gränsöverskridande transaktioner. Genom en förordning skulle dessa regler omedelbart harmoniseras, vilket skulle säkerställa en enhetlig tillämpning i hela unionen och bädda för smidigare, mer förutsägbara finansiella transaktioner. På så vis bidrar förslaget till ett av de centrala målen med SIU: en mer integrerad och effektiv inre marknad för sparande och investeringar.

Bestämmelser om slutgiltig avveckling som ingår i en förordning skulle inte medföra oproportionerliga bördor för marknadsaktörer eller myndigheter. Tvärtom skulle en förordning undanröja det extraarbete kopplat till rättsliga frågor och regelefterlevnad som kravet på att orientera sig i 27 olika införlivanden och tolkningar av direktivet medför. Den rättsliga enhetlighet som skulle uppnås genom en förordning om slutgiltig avveckling skulle göra det enklare att delta i flera system, minska kostnader kopplade till tillbörlig aktsamhet och öka rättssäkerheten, särskilt i gränsöverskridande sammanhang och när det gäller deltagande i tredjelandssystem. Slutligen skulle ändringar som hänger samman med hur teknikneutralitet kan säkerställas möjliggöra större rättssäkerhet när system och tillgångar

vilar på ny teknik, vilket skulle minska behovet av kostsamt juridiskt arbete med att säkerställa att regler efterlevs.

•Val av instrument

Direktivet om slutgiltig avveckling möjliggör införlivande på nationell nivå, vilket har lett till olika tolkningar och tillämpningar bland medlemsstaterna – särskilt när det gäller utseende av system, omfattningen av skyddet av säkerheter och behandling av gränsöverskridande deltagare. De olika nationella tillvägagångssätten skapar rättsosäkerhet, förhindrar marknadsintegration och hämmar gränsöverskridande transaktioner. En förordning skulle vara direkt tillämplig, undanröja dessa skillnader och säkerställa att samma regler tillämpas på ett enhetligt sätt i hela unionen. Detta skulle minska den legala risken och komplexiteten för marknadsaktörer som är verksamma i flera jurisdiktioner, bidra till effektivare gränsöverskridande avveckling och samverkan mellan system. Det är därför lämpligt och nödvändigt att upphäva direktivet om slutgiltig avveckling och ersätta det med en förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

År 2023 offentliggjorde kommissionen en översyn8 av slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper, inbegripet dess tillämpning på inhemska institut som deltar i system i tredjeland. Även om man i översynen drog slutsatsen att direktivet om slutgiltig avveckling fungerade väl och att någon mer omfattande översyn inte föreföll motiverad, framhölls det också att effekterna av ny teknik och bristen på rättssäkerhet på vissa områden lett till potentiella merkostnader för finansmarknadsaktörerna. Det påpekades också att en lägre grad av harmonisering ger medlemsstaterna stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller införlivande och genomförande och kan skapa svårigheter i gränsöverskridande situationer.

•Samråd med berörda parter

Kommissionen har samrått med berörda parter under hela processen när detta förslag har utarbetats, i synnerhet på följande sätt:

•Ett offentligt samråd9 om hur direktivet om slutgiltig avveckling fungerar genomfördes mellan den 12 februari 2021 och den 7 maj 2021. Till det riktade samrådet inkom svar från 72 berörda parter. Många av respondenterna tog upp bristen på harmonisering och rättssäkerhet när det gäller hur medlemsstaternas insolvensregler tillämpas på EU-deltagare

itredjelandssystem. Det rådde också allmän enighet om att lägga till värdepapperscentraler

iförteckningen över godtagbara (direkta) deltagare i system som regleras av en medlemsstats lagstiftning.

Rapport från kommissionen om översyn av slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper, inbegripet dess tillämpning på inhemska institut som deltar i system i tredjeland och om ställande av finansiell säkerhet enligt direktiven 98/26/EG och 2002/47/EG, COM(2023) 345 final.

Summary report of the targeted consultation on the review of the Directive on settlement finality in payment and securities settlement systems, 12 februari 2021–7 maj 2021. Se: https://finance.ec.europa.eu/system/files/2023-06/2021-settlement-finality-review-summary-of- responses_en_0.pdf .

•En workshop för berörda parter10 om hur hinder för integrering av marknadsinfrastruktur och expansion av investeringsfonder i EU kan identifieras och åtgärdas genomfördes den 26 september 2024. Evenemanget inbegrep en paneldiskussion om efterhandel. Under denna avhandlades de potentiella fördelarna och utmaningarna med konsolidering efter handel liksom det juridiska landskapet.

•Ett riktat samråd11 om integrering av EU:s kapitalmarknader genomfördes mellan den 15 april 2025 och den 10 juni 2025. Vad beträffar direktivet om slutgiltig avveckling ansåg vissa respondenter att det fungerade väl och att inga ändringar behövdes, bortsett från vissa förtydliganden om direktivets tillämpning på DLT-baserade system. Andra respondenter menade dock att man behövde ta itu med direktivets oenhetliga genomförande i EU och förordade därför en omvandling av direktivet till en förordning. Respondenterna betonade också behovet av tydligare vägledning om lagvalsreglerna liksom åtgärder för att ta itu med osäkerheten kring skyddet av indirekta deltagare och utvidgningen av skyddet till deltagare i tredjelandssystem och till DLT-baserade system. Flera respondenter framhöll att direktivets nuvarande ram var alltför snäv och att det vore fördelaktigt med ett mindre begränsande synsätt (som t.ex. tillät ett större urval av godtagbara deltagare). Vissa respondenter föreslog att det skydd som ges tack vare direktivet borde utvidgas till att omfatta verksamhet som rör alla tillgångar, inte bara kontantmedel och värdepapper, och att definitionen av ”system” bör utvidgas till att omfatta fler typer av system. Dessutom menade vissa respondenter att uppgifterna om varje utsett system borde offentliggöras så att tidpunkterna för slutgiltig avveckling inom ramen för direktivet harmoniserades, och att tydligare definitioner av ”säkerhet” och ”finansiell säkerhet” i direktivet om ställande av finansiell säkerhet borde fastställas. Mer än hälften av respondenterna framhöll att inkonsekvenser i dessa definitioner stod i vägen för en effektiv hantering av säkerheter.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Vid utarbetandet av detta förslag har kommissionen baserat sig på extern expertis och uppgifter från följande källor:

•Den rådgivande gruppen för marknadsinfrastrukturer för värdepapper och säkerheter (AMI-SeCo)12 offentliggjorde i september 2025 en rapport13 om återstående hinder för integrering när det gäller värdepapperstjänster efter handel. I rapporten konstateras att hinder (inklusive problem rörande slutgiltighet) visserligen har undanröjts genom EU:s lagstiftningsåtgärder, men att friktion ändå kvarstår till följd av olika nationella genomföranden eller tolkningar.

För en sammanfattning av evenemanget, se: https://finance.ec.europa.eu/events/roundtables- consolidation-identifying-and-addressing-barriers-integration-market-infrastructure-and-2024-09-26_sv . För en fullständig förteckning över inkomna synpunkter, se: https://finance.ec.europa.eu/regulation-and- supervision/consultations-0/targeted-consultation-integration-eu-capital-markets-2025_sv.

AMI-SeCo är en rådgivande grupp som ger råd till Eurosystemet i frågor som rör clearing och avveckling av värdepapper och hantering av säkerheter. Gruppen leds av Europeiska centralbanken, varvid Europeiska kommissionen fungerar som observatör.

Remaining barriers to integration in securities post-trade services – Issues and recommendations, Rådgivande gruppen för marknadsinfrastrukturer för värdepapper och säkerheter, september 2025. Se: https://www.ecb.europa.eu/press/intro/publications/pdf/ecb.amiseco202509_barriersmarketintegration.en. pdf

•En undersökning på temat att minska den europeiska efterhandelsinfrastrukturens fragmentering, beställd14 av Europeiska kommissionen i september 2024. Undersökningen15 baserades på offentliga tillgängliga uppgifter och data, men omfattade också 98 strukturerade intervjuer med 76 institutioner från 21 europeiska länder, däribland finansmarknadsinfrastrukturer, marknadsaktörer samt tillsyns- och strategiorgan. I undersökningen konstateras att definitionen av slutgiltig avveckling är ett av de områden som på grund av olika tolkningar och genomförandeakter i olika medlemsstater utgör ett hinder för kapitalmarknadsintegration. I undersökningen rekommenderas dessutom att direktivet om slutgiltig avveckling omvandlas till en förordning, eftersom det skulle säkerställa en enhetlig tillämpning av reglerna om slutgiltig avveckling, minska den legala risken och stärka grunden för interoperabla, konsoliderade marknadsinfrastrukturer.

•Konsekvensbedömning

Förslaget stöds av en konsekvensbedömning, särskilt den sektoriella bilagan om efterhandel (bilaga 8) till den konsekvensbedömning som åtföljer initiativet om marknadsintegration och tillsyn på EU:s kapitalmarknader.

När det gäller eventuella ändringar av direktivet om slutgiltig avveckling övervägdes i konsekvensbedömningen följande tre alternativ:

•Alternativ 1 – Inga åtgärder.

•Alternativ 2 – Omfattande översyn av direktivet om slutgiltig avveckling i syfte att förbättra marknadsinfrastrukturens funktionssätt.

•Alternativ 3 – Genomgripande översyn av direktivet om slutgiltig avveckling för att upprätta en integrerad marknad.

Alternativ 2 och alternativ 3 förutsätter att direktivet om slutgiltig avveckling omvandlas till en förordning. Alternativen skiljer sig emellertid åt vad beträffar omfattningen av det skydd som skulle ges genom SFR. Implikationerna av alternativen 2 respektive 3 beskrivs nedan:

			Alternativ 2					Alternativ 3
			Alternativ 2					Alternativ 3

Rättssäkerhet	för	Ändringar		av definitioner		och	Alla bestämmelser i alternativ 2,
digital innovation		begrepp,		dvs.	”system”,		plus	en	utvidgning	av
		”deltagare”		och	”institut”,	så	rättssäkerheten till andra aspekter
		att de blir DLT-kompatibla och					av värdepappersinnehav			samt
		så att vissa DLT-baserade					ytterligare		harmonisering	av
		system därmed			omfattas	av	utseendet av system när de drivs
		skydd i samband med slutgiltig					med hjälp av DLT.
		avveckling.

Tillämpliga		Klargöra de lagvalsregler som					Den	tillämpliga lagvalsregeln
lagvalsregler		finns i direktivet om slutgiltig					skulle		regleras	av

Se anbudsinfordran 364479-2024 som offentliggjordes i EUT S 119/2024 den 20 juni 2024 för en beskrivning av undersökningen.

Study on consolidation and reducing fragmentering in trading and post-trade infrastructures in Europe, Bourse Consult & Civitta, [kommande].

avveckling så att de kan

Haagkonventionen om tillämplig

tillämpas

direkt,

även

lag för vissa rättigheter i fråga

samband med DLT-baserade

om finansiella

instrument

som

system

och

tokeniserade

förvaltas av en förmedlare.

värdepapper.

EU-enheters

Harmoniserade

krav

för

Harmoniserade

krav

för

deltagande

registrering

registrering av tredjelandssystem

tredjelandssystem

och

central

åtkomstpunkt.

införande

central

Ansvaret

för

att

registrera

åtkomstpunkt

(Esma16

och

tredjelandssystem

skulle

läggas

EBA17).

Kreditinstitut,

på Esma (för avvecklingssystem

värdepappersföretag, offentliga

för

värdepapper)

respektive

myndigheter

eller

ECB/ECBS18

(för

offentligt

garanterade

företag

betalningssystem),

vilket

skulle

som deltar i tredjelandssystem

leda till en EU-omfattande

som är registrerade i EU

registrering.

omfattas av skydd i samband

med

slutgiltig

avveckling.

Registreringen skulle göras av

medlemsstaterna

för

deras

respektive

medlemsstat. Ingen

EU-omfattande registrering.

Urval av deltagare

Utöka

förteckningen

över

Varje enhet som av en

deltagare i ett system till att

systemoperatör tillåtits att delta i

omfatta

alla

rättsliga

enheter

systemet

skulle

betraktas

som

som uppfyller vissa villkor i

deltagare.

Detta

skulle

kräva

reglerna

slutgiltig

ändringar

annan

lagstiftning,

avveckling

och

systemets

inklusive CSD-förordningen, för

regelverk.

att säkerställa anpassning.

Urval av godtagbara

gemensam

definition

Operatörer av

utsedda

system

värdepapper

godtagbara värdepapper.

skulle ha möjlighet att välja vilka

instrument som ska omfattas av

det skydd som tillhandahålls.

Utseendemetoder

Harmoniserade

krav

för

Esma

(när

det

gäller

för EU-system

utseende

system

inom

avvecklingssystem

för

och

rationaliserade

värdepapper)

och

ECB/ECBS

utseendemetoder,

särskilt

när

(när det gäller betalningssystem)

det gäller vilken typ av

skulle

ansvara

för

bedömning

uppgifter som ska lämnas i en

och utseende av EU-system på en

underrättelse,

unionsomfattande nivå.

bedömningskriterier

eller

gällande tidsfrister.

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. Europeiska bankmyndigheten.

Europeiska centralbankssystemet.

Transparens

Medlemsstaterna

skulle

vara

Uppgifter om system som utsetts

ålagda att förse Esma med

enligt

SFR

skulle

behöva

aktuella

uppgifter

om utsedda

offentliggöras

i en centraliserad

EU-system,

och

denna

form. Rapporteringen till

Esma,

information

skulle

bland annat om utsedda system,

offentliggöras.

Omfattningen

regler

och

deltagare,

samt

uppgifter

som

tredjelandssystem

som omfattas

medlemsstaterna vore tvungna

av skydd för inhemska deltagare,

att lämna enligt alternativ 2

skulle harmoniseras. Esma skulle

skulle också utvidgas.

ge obegränsad

tillgång till

uppgifter

insolvensförfaranden

mot

deltagare i ett utsett EU-system.

Tidpunkter

för

Genom

SFR

skulle

Alla tre tidpunkter för slutgiltig

slutgiltig avveckling

tidpunkter

fastställas

då

avveckling skulle

harmoniseras

överföringsuppdrag förs in i ett

på EU-nivå, på ett enhetligt sätt

system

och

blir

oåterkalleliga,

för alla typer av system.

och eventuellt den tidpunkt då

överföringsuppdrag slutgiltigt

utförs.

I konsekvensbedömningen drogs slutsatsen att alternativ 2 är bäst ägnat att åtgärda de identifierade hindren och samtidigt säkerställa att de föreslagna lösningarna är proportionerliga, ändamålsenliga och sammanhängande. Alternativet att inte göra någonting alls (alternativ 1) skulle inte lösa något av de identifierade problemen, som därmed skulle få hanteras på lägre nivå i branschen eller i medlemsstaterna. Befintliga hinder för marknadsintegration skulle därmed bestå och kvardröjande skillnader mellan medlemsstaternas införlivanden skulle alltjämt medföra merkostnader för marknadsaktörer som bedriver gränsöverskridande verksamhet. I konsekvensbedömningen noteras vidare att även om den flexibilitet som direktivet om slutgiltig avveckling medför enligt alternativ 1 skulle kunna bidra till att göra bristen på harmonisering/skillnader mellan medlemsstaternas rättsliga regelverk för insolvens, företag eller värdepapper mindre allvarliga, skulle den inte kompensera för de kostnader som orsakas av befintliga hinder för marknadsintegration.

Att i enlighet med alternativ 2 respektive 3 omvandla direktivet om slutgiltig avveckling till en förordning skulle bereda väg för ett enhetligare och mer harmoniserat synsätt i hela EU. Detta skulle kunna bidra till att minska fragmenteringen och de därmed sammanhängande kostnaderna. Det skulle också säkerställa en enhetlig tillämpning av reglerna om slutgiltig avveckling, minska den legala risken och främja interoperabilitet mellan

marknadsinfrastrukturer. Samtidigt skulle avsaknaden av en harmoniserad insolvenslagstiftning minska de positiva effekterna av alternativ 2 och alternativ 3.

I tabellen nedan sammanfattas de viktigaste effekter – såväl fördelar som kostnader – som identifierats i konsekvensbedömningen.

			Alternativ 2		Alternativ 3
			Alternativ 2		Alternativ 3

Rättssäkerhet	för	Enhetligt skydd för		systemet	De ytterligare	åtgärderna,	som
			mot EU-deltagares	insolvens	består i att	uttryckligen	ge

digital innovation

inom

ramen

för

SFR,

oavsett

digitala värdebärare eller poster i

teknik, förutsatt att alla krav

liggare samma (eller jämförbara)

som föreskrivs i SFR är

juridiska

rättigheter

som

uppfyllda.

Minskade

traditionella

värdepapper,

tillsynskostnader. Främjande

eventuellt genom att utveckla en

av innovation

genom

tydlig

fakultativ rättslig ram på EU-nivå

tillämpning av SFR.

för digitala värdepapper (dvs. en

28:e

ordning),

ligger utanför

tillämpningsområdet för SFR och

skulle, i linje med vad som

föreslagits

av berörda

parter,

förtjäna att tas i beaktande som

del

spar-

och

investeringsunionens

överväganden angående en 28:e

ordning.

Tillämpliga

Ökad

rättssäkerhet

vid

Ökad

rättssäkerhet

och

lägre

lagvalsregler

gränsöverskridande

efterlevnadskostnader.

värdepapperstransaktioner.

Marknadsfragmenteringen

skulle

Besparingar

för

kvarstå och inverka negativt på

marknadsaktörer när det gäller

det

övergripande

skyddet av

rättsliga

yttranden

och

systemet. Detta skulle inte bidra

efterlevnadskostnader.

Dessa

till

marknadsintegration

och

fördelar

skulle

även

omfatta

effektivitet.

DLT-baserade system.

EU-enheters

Lika

villkor. Lägre

kostnader

Maximal

harmonisering,

deltagande

för EU-deltagare för de krav på

underlättad regelefterlevnad tack

tredjelandssystem

säkerhet

som

ställs

vare

befogenheter

till

tredjelandssystem

som

Esma/EBA/ECBS.

Detta

skulle

deltar i.

fordra en betydande ökning av

dessa

enheters

resurser,

vilket

riskerar att medföra

förseningar

och kostnader.

Urval av deltagare

Harmoniserad

Stöd till innovation, men mindre

skyddsomfattning

alla

visshet i fråga om deltagande i ett

medlemsstater. Kostnaderna är

system. Marknadsfragmentering.

begränsade

till

medlemsstater

Ojämlika

villkor

för

operatörer

som

behöver

ändra

sin

DLT-baserade

system

lagstiftning,

det

är

respektive

operatörer

system

nödvändigt

(medlemsstaterna

som inte använder DLT.

åläggs

att

utvidga

skyddet

bortom

förordningens

tillämpningsområde).

Urval

Minskad

Stöd till innovation, men mindre

godtagbara

marknadsfragmentering

och

visshet i fråga om deltagande i ett

värdepapper

minskade

kostnader

för

system. Marknadsfragmentering.

gränsöverskridande

Ojämlika

villkor

för

operatörer

transaktioner.

Kostnaderna är

DLT-baserade

system

begränsade

till

medlemsstater

respektive

operatörer

system

som

behöver

ändra

sin

som inte använder DLT.

lagstiftning,

det

är

nödvändigt

(medlemsstaterna

åläggs

att

utvidga

skyddet

bortom

förordningens

tillämpningsområde).

Utseendemetoder

Lika

villkor,

enklare

Största

möjliga

harmonisering.

för EU-system

gränsöverskridande avveckling

Marknadsintegration.

Kostnader

och

minskad

fragmentering.

och

förseningar

för

Genom utvidgning till DLT-

Esma/EBA/ECBS

för

baserade

system,

även

uppbyggnad

nödvändig

främjande av innovation. Vissa

kompetens och infrastruktur.

kostnader för medlemsstaterna,

eftersom

skulle

behöva

anpassa

sina

utseendeförfaranden.

Transparens

Minskad

Transparens

när

det

gäller

marknadsfragmentering,

ökad

ytterligare

aspekter

skulle

rättssäkerhet

och

förenklad

sannolikt

inte

medföra

några

riskövervakning.

Större

ytterligare

fördelar

vad beträffar

förtroende för utsedda system,

konkurrens,

förtroende

eller

inbegripet

DLT-baserade

riskhantering.

system.

Gränsöverskridande

verksamhet,

ytterligare

marknadsintegration

och

skaleffekter.

Kostnaden

för

offentliggörande

av ytterligare

information

är

begränsad för

systemoperatörer, men

något

högre för Esma till följd av

ytterligare kvalitetskontroller.

Tidpunkter

för

Minskad

fragmentering.

Fullständig

harmonisering

–

slutgiltig avveckling

Interoperabilitet,

enklare

genomförd utan hänsyn till ett

upprättande

länkar mellan

systems

specifika

egenskaper

–

värdepapperscentraler

och

har en negativ inverkan på ett

högre

grad

systems

effektivitet.

Kostsam

gränsöverskridande

tillämpning i en DLT-miljö,

avveckling.

vilket

fordrar

ytterligare

garantier.

Av ovanstående analys drogs slutsatsen att alternativ 2 erbjuder en generellt sett mer ändamålsenlig, effektiv och sammanhängande modell än alternativ 3, även om alternativ 3, genom att medföra en ännu större harmonisering av bestämmelserna om slutgiltig avveckling, skulle vara bättre än alternativ 2 på att förbättra tillsynen och minska skillnaderna. Sammanfattningsvis är alternativ 2 att föredra eftersom det är förenligt med målen för SIU,

samtidigt som det är mer proportionerligt och kostnadseffektivt. Det kommer också att främja en mer integrerad, effektiv och innovativ kapitalmarknad i EU. Alternativ 2 bidrar till att minska fragmenteringen och främjar en mer harmoniserad marknad, vilket ligger i linje med de övergripande målen för SIU.

Nämnden för lagstiftningskontroll gjorde en positiv bedömning av konsekvensbedömningen efter att först ha avgett ett negativt yttrande. Konsekvensbedömningen reviderades för att bemöta nämndens synpunkter genom att i) tydligare förklara skälen till initiativets räckvidd och dess roll inom den mer övergripande strategin för SIU, bland annat hur det samspelar med andra initiativ, ii) förenkla avsnitten som definierar problemet och dess orsaker, iii) förbättra förklaringarna som rör DLT-baserad innovation, iv) klargöra varför åtgärder behövs och vilka mål som eftersträvas. Texten har också reviderats för att stärka analysen av problemens omfattning, med hjälp av ytterligare kvantifierade uppgifter från berörda parter och ytterligare befintliga studier, för en bättre bedömning av kostnader och fördelar. Vidare redogör den nya texten tydligare för begränsningar i datatillgång och faktorer utanför analysen som innebär att det inte går att göra en fullständig robust modellering av kostnader och fördelar. Berörda parters synpunkter har också tagits med på ett mer heltäckande sätt, och även de föreslagna åtgärdernas inverkan på olika intressentgrupper.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

En omvandling av direktivet om slutgiltig avveckling till en förordning skulle samtidigt uppfylla målen att förenkla befintlig EU-lagstiftning, undanröja onödig byråkrati och göra det lättare att följa regelverken.

För marknadsaktörerna skulle SFR öka rättssäkerheten och göra regelverket mer enhetligt. Genom att teknikneutralitet säkerställs skulle dessutom DLT-användare kunna testa och marknadsföra ny teknik utan onödiga kostnader. SFR skulle också undanröja de tolkningsskillnader som orsakas av medlemsstaternas respektive genomföranden, vilket kulle minska den legala risken och göra regelefterlevnaden mindre komplex för marknadsaktörer som är verksamma i flera jurisdiktioner. Slutligen skulle främjandet av investerarförtroendet och förbättringen av resiliensen och konkurrenskraften i ekosystemet för efterhandel bidra till effektiva kapitalmarknader i EU och indirekt till EU-ekonomins konkurrenskraft.

Små och medelstora företag skulle inte påverkas direkt av detta förslag eftersom en stor majoritet av de företag som är verksamma inom tillhandahållandet av infrastruktur (handels- och efterhandelstjänster) är stora, väletablerade företag. Däremot skulle effektivitetsvinster och ökad konkurrens på området för kapitalmarknadstjänster göra att icke-finansiella små och medelstora företag gynnas tack vare enklare och billigare tillgång till marknadsfinansiering, bland annat för finansiering av innovation och tillväxt. Denna positiva effekt torde även gälla SMF som uteslutande använder bankbaserad finansiering, eftersom denna finansieringskanal konkurrerar med kapitalmarknadsbaserad finansiering.

Ur ett ekonomiskt perspektiv skulle en tydlig tillämpning av SFR minska kostnaderna för systemoperatörer, eftersom det skulle minska behovet av att söka juridisk rådgivning om regeltolkning och att anpassa sig till lokala särdrag. Slutligen skulle en formalisering av DLT- ordningen, en utvidgning av urvalet av godtagbara tillgångar och högre volymgränser göra ordningen mer attraktiv. Marknadsaktörerna skulle kunna ägna sig åt långsiktig planering, lämna sina småskaliga försöksstadier och utvidga verksamheten. Harmonisering och riktade ändringar av direktivet om slutgiltig avveckling skulle dessutom möjliggöra utseenden (och skydd) enligt regelverket för slutgiltig avveckling för DLT-baserade system. Allt

sammantaget torde ändringarna främja innovation genom att öka den potentiella avkastningen på investeringar och genom att öka rättssäkerheten för DLT-baserade innovationer.

•Grundläggande rättigheter

EU har förbundit sig att iaktta höga standarder i fråga om skydd av grundläggande rättigheter och har undertecknat ett stort antal människorättskonventioner. Detta förslag kommer sannolikt inte att inverka direkt på dessa rättigheter, såsom de förtecknas i de viktigaste FN- konventionerna om mänskliga rättigheter, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (integrerad i EU-fördragen) och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget kommer att få budgetkonsekvenser som redovisas i finansieringsöversikten i bilaga 2.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Detta förslag kräver inte någon genomförandeplan.

Övervakningen av avvecklings- och betalningssystem åligger även Esma, EBA och ECBS, som har i uppdrag att inom fem år efter ikraftträdandet av SFR lämna en rapport till kommissionen om hur ordningen för slutgiltig avveckling fungerar.

I förslaget till en förordning om slutgiltig avveckling ges kommissionen i uppdrag att utarbeta en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av tillämpningen av förordningen, tillsammans med ändringar, om det är motiverat.

•Förklarande dokument (för direktiv) Ej tillämpligt

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I artikel 1.2 anges de artiklar i denna förordning som gäller inom unionen etablerade deltagare när de deltar i registrerade system.

I artikel 2 definieras flera termer och begrepp som är nödvändiga för att tolka bestämmelserna i förordningen, däribland ”avveckling”, ”clearing”, ”clearingsystem”, ”central motpart”, ”clearingorganisation”, ”deltagare”, ”indirekt deltagare”, ”kund”, ”registrering på konto”, ”nettning”, ”konto”, ”säkerhet”, ”bankdag” och ”arbetsdag”.

I artikel 3 klargörs att operatören av ett system som regleras av lagstiftningen i en medlemsstat, oavsett i vilken valuta den ombesörjer avveckling, clearing eller utförande av överföringsuppdrag, får ansöka om utseende. Vidare får en behörig myndighet, med hänvisning till systemrisk, utse ett befintligt system för avveckling, clearing och verkställande av instruktioner som avser andra instrument än dem som redan omfattas av systemet.

I syfte att fastställa enhetliga villkor för utseende och ett harmoniserat förfarande förklaras i artikel 4 förfarandet för att bevilja och avslå utseende av ett system. Behörig myndighet är då

myndigheten i den medlemsstat vars lagstiftning reglerar systemet. I artikeln anges särskilt den tid som den behöriga myndigheten har på sig för att godkänna eller avslå en ansökan om att utse ett system och bedömningsperioden för att bevilja eller avslå utseende. Även i artikel 5 anges villkoren för att utse ett system. Esma får i nära samarbete med ECBS utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder i syfte att närmare redovisa dessa villkor (för avvecklings- och clearingsystem). En liknande bestämmelse gäller EBA vad beträffar betalningssystem.

I artikel 6 förklaras att en behörig myndighet ska underrätta Esma om att den har utsett ett system. I syfte att harmonisera de uppgifter som ska offentliggöras innehåller artikel 6 dessutom en förteckning över de delar som bör ingå i denna underrättelse. Esma ska utan oskäligt dröjsmål offentliggöra utseendet av systemet och eventuella uppdateringar av de uppgifter som ingick i underrättelsen på sin webbplats.

I artikel 7 anges vem som kan betraktas som deltagare i ett utsett system. I den artikeln förklaras också på vilka villkor (mot bakgrund av vilken systemrisk) medlemsstaterna får betrakta en indirekt deltagare som en deltagare. I artikel 7 uppmanas systemoperatören att fastställa icke-diskriminerande, transparenta och objektiva kriterier för tillträde till ett utsett system.

I artikel 8 ges operatören av ett utsett system ansvaret för att den och systemet följer bestämmelserna i denna förordning. Operatören måste utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten om alla väsentliga ändringar som påverkar dess och systemets efterlevnad av denna förordning.

I artikel 9 anges på vilka villkor en behörig myndighet, tillsammans med den nationella behöriga myndigheten, får återkalla utseendet av ett system. I artikeln förklaras också vilken roll som spelas av Esma, EBA och ECBS i förfarandet för att återkalla ett utseende. Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål underrätta systemoperatören, den nationella behöriga myndigheten, Esma, EBA och ECBS om att utseendet har återkallats.

Genom artikel 10 åläggs varje medlemsstat att utse en eller flera behöriga myndigheter, särskilt för utseende av system och registrering av tredjelandssystem.

I artikel 11 förklaras de regler och skyldigheter som gäller i samband med informationsutbyte mellan behöriga myndigheter, nationella behöriga myndigheter, Esma, EBA och ECBS under utförandet av deras uppgifter enligt förordningen.

I artikel 12 avhandlas registrering av tredjelandssystem som begär att registreras i en eller flera medlemsstater. En sådan begäran ska lämnas in till Esma och skickas till registrerande myndigheter. Om en deltagare i ett tredjelandssystem är etablerad i en medlemsstat får den registrerande myndigheten i den medlemsstaten registrera systemet.

I artikel 13 fastställs förfarandet för att bevilja och neka registrering. I artikeln anges registreringsprocessen, bedömningens tidslängd och metoderna för kommunikation med systemoperatören för ett tredjelandssystem. Den ger också Esma (för clearing- och avvecklingssystem) och EBA (för betalningssystem) i uppdrag att, i nära samarbete med ECBS, utarbeta förslag till tillsynsstandarder för att närmare ange de uppgifter som fordras i ansökan om utseende och i ansökan om registrering, samt tekniska genomförandestandarder för att fastställa enhetliga elektroniska format för ansökan om utseende och ansökan om registrering.

I artikel 14 fastställs villkoren för registrering av tredjelandssystem.

Artikel 15 innehåller en beskrivning av underrättelser om registrerade system och ett krav på Esma att offentliggöra dessa på sin webbplats senast två arbetsdagar efter det att Esma underrättats av den registrerande myndigheten om beslutet att registrera tredjelandssystemet.

I artikel 16 fastställs på vilka villkor en registrerande myndighet får återkalla registreringen av ett system.

I artikel 17 fastställs att överföringsuppdrag och nettning, inklusive slutavräkningsklausuler, ska vara rättsligt verkställbara och bindande i förhållande till tredje man, även i händelse av insolvensförfaranden mot en deltagare, under förutsättning att överföringsuppdragen infördes i systemet före den tidpunkt då sådana insolvensförfaranden inleddes.

I artikel 18 fastställs hur tidpunkten för införande av ett överföringsuppdrag i utsedda system, inbegripet samverkande system, bör fastställas.

I artikel 19 föreskrivs att inledning av insolvensförfaranden mot en deltagare eller en systemoperatör för ett samverkande system inte ska förhindra att medel eller finansiella instrument, som finns tillgängliga på den deltagarens eller den systemoperatörens avvecklingskonto eller konton med säkerheter, används för att uppfylla den deltagarens skyldigheter i det utsedda eller registrerade systemet, eller i en samverkansöverenskommelse, den bankdag då insolvensförfarandena inleds.

I artikel 20 fastställs den tidpunkt då ett överföringsuppdrag blir oåterkalleligt, så att det blir lättare att tillämpa insolvenslagstiftningen på överföringsuppdrag som har förts in i ett system.

I artikel 21 definieras den tidpunkt då en avveckling blir slutgiltig, dvs. den tidpunkt då parterna i en transaktion fullgör sina respektive skyldigheter på ett ovillkorligt och oåterkalleligt sätt. Syftet med detta är att säkerställa högsta möjliga grad av enhetlighet när det gäller skydd i samband med slutgiltig avveckling i samtliga system och i förlängningen underlätta gränsöverskridande verksamhet. I reglerna för varje utsett system ska den specifika tidpunkt fastställas då en avveckling är att betrakta som slutgiltig inom systemet i enlighet med gällande lag för överföring av äganderätt och andra rättigheter. Samverkande system ska i möjligaste mån säkerställa att systemens regler samordnas i detta avseende. I tillämpliga fall och i nära samarbete med ECBS får Esma och EBA, genom förslag till tekniska tillsynsstandarder, precisera följande tidpunkter i en slutgiltig avveckling: i) den tidpunkt då ett överföringsuppdrag förs in i ett system, ii) den tidpunkt då ett överföringsuppdrag som förs in i ett system blir oåterkalleligt, och iii) tidpunkten för slutgiltig avveckling, för avvecklingssystem för värdepapper som inte drivs av en värdepapperscentral, clearing- och betalningssystem, inbegripet för DLT-baserade system.

I artikel 22 föreskrivs att tidpunkten för inledning av insolvensförfaranden ska vara den tidpunkt då den behöriga rättsliga eller administrativa myndigheten meddelade sitt beslut. I artikeln anges också vilka myndigheter som måste underrättas.

I artikel 23 anges att insolvensförfaranden inte ska ha retroaktiv verkan på de rättigheter och skyldigheter som en deltagare har i egenskap av deltagare i ett utsett system eller ett system som är registrerat i en medlemsstat där deltagaren är etablerad.

I artikel 24 fastställs den lag som reglerar deltagares rättigheter och skyldigheter i händelse av insolvensförfaranden.

I artikel 25 fastställs att rättigheterna för innehavare av säkerheter ska regleras av lagstiftningen i den medlemsstat där det finansiella instrumentet tillhandahålls. I artikel 25.2 fastställs att rättigheterna för innehavare av en säkerhet som ställs i samband med deltagande i ett system bör fastställas genom lagstiftningen i den medlemsstat där registret, eller det konto där säkerheten registrerats, finns. I artikel 25.3 föreskrivs ett undantag för den händelse att det inte är möjligt att fastställa var ett register finns. I ett sådant fall ska de rättigheter som är kopplade till det finansiella instrument som ställs som säkerhet regleras av lagstiftningen i den medlemsstat som reglerar systemet. I artikel 25.4 definieras vad som avses med en medlemsstats lagstiftning.

I artikel 26 fastställs vad den centrala databasen, vilken underlättar utbyte av uppgifter och handlingar som är relevanta för mottagarna enligt denna förordning, har för funktion. I artikeln föreskrivs också att behöriga myndigheter, registrerande myndigheter och nationella behöriga myndigheter ska ha tillgång till den centrala databasen.

I artikel 27 ges kommissionen på obestämd tid befogenhet att anta delegerade akter enligt denna förordning.

I artikel 28 fastställs övergångsbestämmelser, i vilka det särskilt klargörs att ett överföringsuppdrag som införs i systemet innan denna förordning träder i kraft men som avvecklas därefter ska betraktas som ett överföringsuppdrag enligt denna förordning.

I artikel 29 fastställs ett krav på kommissionen att utarbeta en allmän rapport och på Esma att, i nära samarbete med ECBS och EBA, överlämna en rapport till kommissionen om hur ordningen för slutgiltig avveckling fungerar inom sex år efter denna förordnings ikraftträdande.

I artikel 30 upphävs direktivet om slutgiltig avveckling.

I artikel 31 ändras vissa bestämmelser i direktivet om ställande av finansiell säkerhet, särskilt genom att betalningsmedel, finansiella instrument och kreditfordringar inkluderas i dess tillämpningsområde om de emitteras eller registreras i DLT. I artikeln definieras också de termer och begrepp som behövs för att tolka bestämmelserna i förordningen, närmare bestämt ”konto”, och utvidgar vissa definitioner till att omfatta digital registrering, inbegripet DLT. Slutligen fastställs tidsfristen för införlivande av dessa ändringar.

I artikel 32 anges vilket datum förordningen träder i kraft.

2025/0381 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om slutgiltig avveckling och om upphävande av direktiv 98/26/EG och om ändring av

direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande19,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande20,

ienlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet21, och av följande skäl:

(1)Detta förslag ingår i ett paket som utformats för att upprätta en inre marknad för finansiella tjänster genom att åtgärda den ineffektivitet som följer av att marknaderna är fragmenterade, och att skapa verkligt integrerade europeiska kapitalmarknader som är tillgängliga för alla företag och enskilda i hela unionen. Syftet med paketet är att frigöra den potential som unionens finansmarknader erbjuder genom att ge tillgång till effektivare kapitalmarknadsbaserad finansiering och underlätta kapitalflöden över gränserna, vilket i förlängningen bör bidra till unionens ekonomi, stimulera skapandet av arbetstillfällen och öka konkurrenskraften.

(2)I Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG22 fastställs principer och regler som, genom att åsidosätta vissa nationella insolvensregler om en part i en transaktion blir insolvent, så att betalningar och värdepapperstransaktioner kan genomföras och avvecklas på ett säkert sätt, syftar till att minska systemrisker som uppstår till följd av att deltagare i betalningssystem och avvecklingssystem för värdepapper blir insolventa. Säkerheter som ställs av den insolventa parten skyddas också genom direktiv 98/26/EG, i vilket det även klargörs vilken lag som gäller i vissa gränsöverskridande situationer.

EUT C, s. . (läggs till när det finns tillgängligt/har offentliggjorts) EUT C, s. . (läggs till när det finns tillgängligt/har offentliggjorts)

EUT C, s. . (läggs till när Europaparlamentets ståndpunkt och rådets beslut finns tillgängliga/har offentliggjorts)

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45), http://data.europa.eu/eli/dir/1998/26/oj.

(3)Ett offentligt samråd som genomfördes 2021 och kommissionens rapport från 202323 visade att de skyldigheter som fastställs i direktiv 98/26/EG samt det skydd som ges inhemska institut som deltar i tredjelandssystem har införlivats på olika sätt av medlemsstaterna och att detta lett till ojämlika villkor för unionens system och deltagare och skapat hinder för en väl fungerande inre marknad.

(4)Olika nationella strategier har lett till en fragmentering av den inre marknaden. System och deltagare omfattas av olika regler i olika medlemsstater. Ett system kan således vara utsett i en medlemsstat utan att vara utsett i en annan, och ett överföringsuppdrag kan skyddas i en medlemsstat utan att skyddas i en annan, beroende på vilken medlemsstats lagstiftning som systemet omfattas av. De olika nationella tillvägagångssätten skapar rättsosäkerhet, förhindrar marknadsintegration och hämmar gränsöverskridande transaktioner.

(5)För att säkerställa att bestämmelser som medför skyldigheter för system, deras operatörer och deras deltagare tillämpas på ett enhetligt sätt i hela unionen, och därigenom underlätta marknadsintegration och gränsöverskridande transaktioner samt säkerställa större rättssäkerhet, är det lämpligt och nödvändigt att upphäva direktiv 98/26/EG och ersätta det med en förordning.

(6)För att göra det möjligt för ett större antal system att omfattas av det skydd som erbjuds system och systemoperatörer bör de begrepp som används och de regler som fastställs vara neutrala när det gäller användningen av en viss teknik, inbegripet teknik för distribuerade liggare (DLT). I synnerhet bör alla hänvisningar till register eller registreringar omfatta fall där sådana register är etablerade i DLT eller på annat sätt i distribuerade liggare och där registreringar görs i sådana liggarbaserade register och således både kan och inte kan omfatta plånböcker eller andra digitala representationer av äganderätt och rättigheter.

(7)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/85824 har marknadsinfrastrukturer som baseras på DLT möjlighet att testa och experimentera med att tillhandahålla vissa tjänster via DLT, bland annat genom att inrätta system som avvecklar överföringsuppdrag i DLT-baserade finansiella instrument. Det bör enligt den här förordningen vara möjligt att utse sådana system, förutsatt att de uppfyller de villkor som fastställs både i förordning (EU) 2022/858 och i den här förordningen. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) bör ges i uppdrag att ytterligare specificera reglerna för hur slutgiltig avveckling i system som använder DLT bör bedömas och fastställas.

(8)Eftersom de nationella insolvensreglerna i den medlemsstat vars lagstiftning reglerar ett system är tillämpliga på detta system, bör system utses av myndigheterna i den medlemsstat vars lagstiftning reglerar systemet, på grundval av enhetliga villkor för utseende och ett harmoniserat förfarande.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU (EUT L 151, 2.6.2022, s. 1), http://data.europa.eu/eli/reg/2022/858/oj .

(9)Medlemsstaterna har anammat olika inställningar i frågan om vilken typ av uppgifter som ska offentliggöras om de unionssystem och tredjelandssystem till vilka de valt att utvidga skyddet i direktiv 98/26/EG. I syfte att åtgärda den informationsasymmetri som för närvarande råder mellan medlemsstaterna och harmonisera de uppgifter som ska offentliggöras bör den typ av uppgifter som ska lämnas till de myndigheter som ansvarar för att utse eller registrera ett system harmoniseras. Esma bör dessutom offentliggöra uppgifterna på ett centraliserat sätt, så att det blir lättare att få tillgång till dessa uppgifter. För att säkerställa rättssäkerhet bör de uppgifter som lämnas till Esma för offentliggörande vara relevanta, korrekta och aktuella.

(10)I förteckningen över enheter som kan betraktas som deltagare i ett system bör hänsyn tas till de olika deltagandemodeller som används av systemen, samtidigt som det säkerställs att målet att skydda det finansiella systemet från systemrisker uppnås. Av denna anledning bör de enheter som godkänns som deltagare uppfylla vissa villkor, så att de inte ger upphov till onödiga risker för det system i vilket de deltar. Dessa villkor bör dock inte medföra ytterligare krav om systemoperatören, när nya enheter godkänns som deltagare i dess utsedda system, redan tillämpar villkor för tillträde till systemet enligt unionsrätten, som i fallet med centrala motparter och värdepapperscentraler. Det bör vara möjligt att som deltagare i ett system inkludera enheter som utför validerings-

eller konsensusfunktioner som är väsentliga för att upprätthålla avvecklingsintegriteten.

(11)För att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av skyddet i samband med slutgiltig avveckling bör medlemsstaterna utse den eller de myndigheter som ansvarar för utseende, registrering och underrättelse om inledande av insolvensförfaranden. Dessa myndigheter bör ges de befogenheter som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter. De bör vid behov samarbeta och utbyta uppgifter med varandra och med Esma och medlemmarna i Europeiska centralbankssystemet (ECBS). För att underlätta deras uppgifter och öka transparensen i hela unionen bör förteckningen över dessa myndigheter offentliggöras.

(12)Medlemsstaterna bör kunna tillämpa det skydd som unionens system omfattas av på enheter som är etablerade på deras territorium och som deltar direkt i tredjelandssystem och på säkerheter som ställs i samband med deltagande i sådana tredjelandssystem. För att råda bot på de ojämlika villkor när det gäller unionsenheters deltagande i tredjelandssystem som härrör från de olika nationella ordningar som utvecklats av medlemsstaterna för att utvidga skyddet i direktiv 98/96/EG, bör en harmoniserad ordning för medlemsstaternas registrering av tredjelandssystem fastställas. Den bör baseras på ett formaliserat och harmoniserat förfarande som säkerställer att tydliga standarder tillämpas och som förenklar tillträdesvillkoren för alla unionsenheter som deltar i ett visst tredjelandssystem. Medlemsstaternas registrering av tredjelandssystem bör göras av den medlemsstat i vilken en enhet som deltar i ett sådant system är etablerad. Detta kan dock leda till att flera medlemsstater registrerar samma tredjelandssystem om medlemmar är etablerade i flera medlemsstater. För att förhindra ojämlika villkor för enheter som är etablerade i olika medlemsstater bör registreringen av sådana system ske på ett samordnat och enhetligt sätt och underlättas av Esma, EBA och ECBS.

(13)För att systemrisken ska minska krävs framför allt att avvecklingen är slutgiltig och att säkerheten är verkställbar. Överföringsuppdrag och nettning av dessa bör således vara rättsligt verkställbara i samtliga medlemsstater och bindande för tredje man. Reglerna om verkställbarhet när det gäller nettning bör inte hindra system från att, innan

nettningen äger rum, undersöka huruvida uppdrag som har förts in i systemet överensstämmer med reglerna för systemet och tillåter att avveckling sker i systemet.

(14)Avvecklingen bör anses vara slutgiltig när parterna i det avtal som ligger till grund för avvecklingen helt och hållet fullgjort sina skyldigheter gentemot den andra parten på ett ovillkorligt och oåterkalleligt sätt. Den tidpunkt då ett överföringsuppdrag införs i ett system och den tidpunkt då ett överföringsuppdrag blir oåterkalleligt är viktiga tidpunkter för tillämpningen av insolvenslagstiftningen på överföringsuppdraget. För att säkerställa högsta möjliga grad av enhetlighet mellan de skydd som systemen erbjuder i samband med slutgiltig avveckling, samt för att underlätta gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden, är det nödvändigt att fastställa principer för hur dessa tidpunkter ska fastställas i alla typer av system. Samtidigt bör dessa principer vara sådana att det går att utarbeta tekniska tillsynsstandarder, så att principerna kan anpassas till varje enskilt systems särdrag, samtidigt som hänsyn tas till förekomsten av olika typer av system, de olika tekniker som används och mekanismerna i varje enskilt system. Om sådana specifika och anpassade tidpunkter för slutgiltig avveckling föreligger, bör systemen på ett tydligt sätt inkludera dessa i sina regler.

(15)Deltagare eller tredje män bör inte hindras från att göra gällande någon rätt eller något krav som följer av den underliggande transaktionen, som de kan ha beträffande återvinning eller återgång enligt lag, med avseende på ett överföringsuppdrag som förts in i ett system, inbegripet på grund av rättshandlingar till skada för borgenären eller tekniskt misstag, så länge detta inte leder till återgång av nettning eller återkallelse av överföringsuppdraget i systemet.

(16)Medlemsstaterna bör omedelbart underrätta varandra om att insolvensförfaranden har inletts mot en deltagare i systemet. Insolvensförfaranden bör inte ha retroaktiv verkan på de rättigheter och skyldigheter som deltagarna i ett system har.

(17)Om insolvensförfaranden inleds mot en deltagare i ett system, bör det stå klart vilken insolvenslagstiftning som gäller för den deltagarens rättigheter och skyldigheter i samband med dennes deltagande i systemet.

(18)En säkerhet bör skyddas från verkningarna av den insolvenslag som gäller den insolventa deltagaren. En säkerhet innefattar alla de medel som en deltagare ställer till de andra deltagarna i avvecklingssystemet, i syfte att trygga rättigheter och skyldigheter som hänger samman med det systemet, inklusive återköpsavtal, panträtter som följer av lag och fiduciariska överföringar.

(19)När det gäller sammanlänkade system är det nödvändigt att säkerställa att den systemoperatör som ställer säkerhet till en mottagande systemoperatör i händelse av insolvensförfaranden mot den mottagande systemoperatören åtnjuter lämpligt skydd.

(20)Det är nödvändigt att föreskriva en lagvalsregel angående de rättigheter som tillkommer innehavare av en säkerhet, för att säkerställa att lagen i den medlemsstat där säkerheten på ett giltigt sätt skapades i ett register, på ett konto eller i ett system för centraliserad förvaring också avgör säkerhetens giltighet och verkställbarhet gentemot systemet, systemoperatören och gentemot varje annan person som direkt eller indirekt har fordringar genom systemet. Den regeln bör bara gälla ett register, konto eller system för centraliserad förvaring som styrker äganderätt eller rätt till leverans eller överföring av den säkerhet som avses.

(21)Det är nödvändigt att klargöra vilken medlemsstats lagstiftning som bör tillämpas för att fastställa vilka rättigheter som tillkommer innehavarna av den säkerheten. Under

vissa omständigheter, särskilt när det gäller användningen av ny teknik, är det dock inte alltid möjligt att fastställa i vilken medlemsstat registret, kontot eller systemet för centraliserad förvaring, där säkerheten är registrerad enligt lag, finns. I sådana fall bör de rättigheter som tillkommer innehavarna av den säkerheten fastställas i enlighet med den lag som reglerar det system som berörs av den säkerheten.

(22)Det är också nödvändigt att fastställa en lagvalsregel angående vilken lag som gäller om en deltagare blir insolvent. Den regeln bör inte inverka på tillämpningen och verkningarna av lagen i den medlemsstat enligt vilken de finansiella instrumenten är utfärdade eller lagen i den medlemsstat i vilken de finansiella instrumenten på annat sätt kan vara belägna, inklusive den lag som rör utfärdande av, äganderätt till och överföring av sådana finansiella instrument eller annan rätt till sådana finansiella instrument, och bör inte tolkas så att varje sådan säkerhet kommer att vara direkt verkställbar eller kunna erkännas i varje sådan medlemsstat annat än i överensstämmelse med lagen i den medlemsstaten.

(23)Mot bakgrund av de ändringar som görs genom denna förordning är det nödvändigt att ändra Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG25 för att säkerställa enhetlighet. Skillnader i tillämpningsområdet för denna förordning och direktiv 2002/47/EG skulle orsaka rättsosäkerhet och motstridig tillämpning, särskilt när det gäller instrument som emitteras genom DLT, eftersom sådana instrument skulle erkännas som potentiella säkerheter enligt denna förordning men inte nödvändigtvis enligt direktiv 2002/47/EG.

(24)Esma, EBA och ECBS bör spela en central roll vid tillämpningen av denna förordning genom att säkerställa att nationella behöriga myndigheter tillämpar unionens regler på ett enhetligt sätt.

(25)Kommissionen bör ges befogenhet att anta tekniska tillsynsstandarder som utarbetats av Esma och EBA i syfte att ge närmare angivelser om uppgifter som måste i en ansökan om utseende, villkoren för utseende, uppgifter som måste i en ansökan om registrering, den tidpunkt då ett överföringsuppdrag införs i ett system som inte drivs av en värdepapperscentral, inklusive DLT-baserade system, den tidpunkt då ett överföringsuppdrag som införts i ett system som inte drivs av en värdepapperscentral, inklusive DLT-baserade system, blir oåterkalleligt, och tidpunkten för slutgiltig avveckling i system som inte drivs av en värdepapperscentral, inklusive DLT-baserade system. Kommissionen bör anta dessa tekniska tillsynsstandarder genom delegerade akter enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) och i enlighet med artiklarna 10–14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/201026 och med artiklarna 10–14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/201027.

25Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43), http://data.europa.eu/eli/dir/2002/47/oj

26Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84), http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1095/oj.

27Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12), http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1093/oj.

(26)Kommissionen bör också ges befogenhet att anta tekniska genomförandestandarder som utarbetats av Esma eller EBA avseende de elektroniska formaten för ansökan om utseende och de elektroniska formaten för ansökan om registrering av ett tredjelandssystem. Kommissionen bör anta dessa tekniska genomförandestandarder genom genomförandeakter enligt artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 och med artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010.

(27)Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av definitionen av överföringsuppdrag i syfte att lägga till eller ta bort avvecklingstillgångar och ändringar av deltagarförteckningen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den säkerställa att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(28)System som utsetts (tidigare: system som betecknats som system) enligt direktiv 98/26/EG och tredjelandssystem till vilka medlemsstaterna utvidgade det skydd som fastställs i det direktivet före dagen för denna förordnings ikraftträdande bör omfattas av vissa övergångsbestämmelser, så att medlemsstaterna ges tillräckligt med tid att utse eller registrera dessa system, beroende på vad som är tillämpligt, i enlighet med villkoren i denna förordning. Tillämpningen av kraven på utseende och registrering för dessa system bör därför skjutas upp.

(29)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att säkerställa en harmoniserad metod för skydd mot systemrisker som uppstår till följd av avvecklingssystemens funktionssätt i samband med att någon av deras deltagare blir insolvent, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(30)Genom denna förordning införs bindande krav för gränsöverskridande digitala offentliga tjänster i den mening som avses i förordning (EU) 2024/90328. I kapitlet om digitala inslag i finansierings- och digitaliseringsöversikten återges rapporten från bedömningen. Den kommer också att offentliggöras på portalen för ett interoperabelt Europa när akten har antagits.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. AVDELNING I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

28Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/903 av den 13 mars 2024 om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (EUT L, 2024/903, 22.3.2024, s. 1), http://data.europa.eu/eli/reg/2024/903/oj.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.I denna förordning fastställs krav för utseende av system som omfattas av tillämpningen av de regler om slutgiltig avveckling i unionen som anges i artiklarna 17–25.

2.I denna förordning fastställs även krav för registrering av tredjelandssystem i en eller flera medlemsstater i syfte att göra det möjligt för institut som är etablerade i dessa medlemsstater, och som deltar i dessa tredjelandssystem, att dra nytta av utvidgningen av det skydd vid insolvens som fastställs i artiklarna 17, 19, 22.1, 23, 24 och 25.1 till överföringsuppdrag som införs i sådana tredjelandssystem.

Om en medlem i ett sådant system drabbas av insolvens ska överföringsuppdrag som införts av den medlemmen skyddas om båda följande villkor är uppfyllda:

(a)Medlemmen deltar i ett registrerat system enligt definitionen i artikel 2.1.9.

(b)Medlemmen är ett institut enligt definitionen i artikel 2.1.10 a i–iv och b och är etablerat i den medlemsstat som har registrerat det systemet i enlighet med artikel 12.

3.Denna förordning ska tillämpas på

(a)varje system enligt definitionen i artikel 2.1.1,

(b)varje deltagare enligt definitionen i artikel 2.1.15,

(c)säkerheter, i den mening som avses i artikel 25, som ställs i samband med och i förhållande till något av följande:

i)  Deltagande i ett system.

ii)  Operationer som utförs av centralbankerna i medlemsstaterna eller Europeiska centralbanken inom ramen för deras funktion som centralbanker.

Artikel 2

Definitioner

1.I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)system: ett formellt arrangemang, som inte är en samverkansöverenskommelse, med gemensamma regler och standardiserade förfaranden, inbegripet ett avvecklingssystem för värdepapper, ett clearingsystem eller ett betalningssystem, som möjliggör avveckling, clearing eller utförande av överföringsuppdrag mellan deltagare.

(2)tredjelandssystem: ett system som inte regleras av en medlemsstats lagstiftning.

(3)avveckling: avveckling enligt definitionen i artikel 2.1.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/201429,

29Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv

(4)clearing: clearing enligt definitionen i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/201230.

(5)avvecklingssystem för värdepapper: ett system vars verksamhet består i avveckling av överföringsuppdrag.

(6)betalningssystem: ett betalningssystem enligt definitionen i artikel 4.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/236631.

(7)clearingsystem: ett system som tillhandahåller clearingtjänster och drivs av en clearingorganisation.

(8)utsett system: ett system som utsetts i enlighet med artikel 3.

(9)registrerat system: ett system som registrerats i enlighet med artikel 12.

(10)institut:

(a)någon av följande enheter som deltar i ett utsett system och som har ansvar för att uppfylla de finansiella åtaganden som härrör från överföringsuppdrag inom det systemet:

i)ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/201332, inklusive de enheter som anges i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU33,

ii)ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU34, med undantag för de institut som avses i artikel 2.1 i det direktivet,

iii)en offentlig myndighet,

iv)ett offentligt garanterat företag,

98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1), http://data.europa.eu/eli/reg/2014/909/oj .

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat,

centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1), http://data.europa.eu/eli/reg/2012/648/oj .

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35), http://data.europa.eu/eli/dir/2015/2366/oj .

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1), http://data.europa.eu/eli/reg/2013/575/oj .

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338), http://data.europa.eu/eli/dir/2013/36/oj ).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349), http://data.europa.eu/eli/dir/2014/65/oj .

v)varje företag som har sitt huvudkontor utanför unionen och vars verksamhet motsvarar den som bedrivs av kreditinstitut eller värdepappersföretag inom unionen som avses i led i och ii.

(b)någon av följande enheter som deltar i ett utsett system vars verksamhet består i att utföra överföringsuppdrag enligt definitionen i led 20 a och som har ansvar för att uppfylla de finansiella åtaganden som härrör från sådana överföringsuppdrag inom det systemet:

(a)ett betalningsinstitut enligt definitionen i artikel 4.4 i direktiv (EU) 2015/2366, med undantag för en fysisk eller juridisk person som omfattas av ett undantag enligt artikel 32 eller 33 i det direktivet,

(b)ett institut för elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG35, med undantag för en juridisk person som omfattas av ett undantag enligt artikel 9 i det direktivet.

(11)central motpart: en central motpart enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 648/2012.

(12)värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordning (EU) nr 909/2014.

(13)avvecklingsagent: ett företag som tillhandahåller avvecklingskonton till deltagare i ett system.

(14)clearingorganisation: en enhet med ansvar för att beräkna nettopositionen för institut, inklusive en central motpart eller en avvecklingsagent.

(15)deltagare: någon av följande enheter som deltar i ett system:

(a)när det gäller utsedda system, någon av följande:

i)ett institut,

ii)en värdepapperscentral,

iii)en avvecklingsagent,

iv)en clearingorganisation,

v)en systemoperatör,

vi)en clearingmedlem i en central motpart med auktorisation enligt artikel 17 i förordning (EU) nr 648/2012,

vii)en annan enhet än de enheter som förtecknas i leden i–vi.

(b)när det gäller registrerade system, en medlem som godkänns enligt det registrerade systemets regler.

(16)systemmedlem: en enhet som avses i led 15 a vii.

(17)indirekt deltagare: någon av de enheter som anges i led 15 a i–v som har ett avtalsförhållande till en deltagare i ett utsett system som utför överföringsuppdrag,

35Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7), http://data.europa.eu/eli/dir/2009/110/oj .

vilket innebär att enheten ges möjlighet att utföra överföringsuppdrag genom det utsedda systemet.

(18)kund: ett företag som har ett avtalsförhållande till en deltagare, inbegripet en indirekt deltagare, som innebär att företaget via denna deltagare ges möjlighet att avveckla, cleara och utföra sina överföringsuppdrag genom det utsedda systemet.

(19)finansiellt instrument: ett finansiellt instrument enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2014/65/EU.

(20)överföringsuppdrag: någon av följande instruktioner, inklusive instruktioner som kräver användning av en kryptonyckel eller en annan anordning eller metod för digital signering:

(a)en instruktion från en deltagare om att ställa ett penningbelopp till en mottagares eller medlems förfogande som leder till övertagande eller uppfyllelse av en betalningsskyldighet i enlighet med systemets regler,

(b) en instruktion från en deltagare om att föra över äganderätten till eller andelar i finansiella instrument och andra instrument, om sådana godkänns av systemet, inklusive i förhållande till säkerhetsarrangemang och clearing, som registrerats genom registrering på ett konto eller elektronisk registrering i ett register med liknande funktion eller på annat sätt.

(21)medel: medel enligt definitionen i artikel 3.30 i [förordningen om betaltjänster på den inre marknaden]36.

(22)registrering på konto: elektronisk registrering som styrker krediteringar, debiteringar eller andra ändringar som görs av en sådan elektronisk registrering, där den elektroniska registreringen och varje ändring av denna får göras med hjälp av teknik för distribuerade liggare.

(23)insolvensförfaranden: varje kollektiv åtgärd som föreskrivs i lagen i en medlemsstat eller i ett tredjeland antingen för att likvidera en deltagare i ett system eller för att rekonstruera denna deltagare, när en sådan åtgärd innebär inställelse av eller införande av begränsningar för överföringar eller betalningar.

(24)nettning: omvandling till en nettofordran eller en nettoförpliktelse av fordringar och förpliktelser som följer av överföringsuppdrag en eller flera deltagare antingen ställer ut till eller mottar från en eller flera andra deltagare, vilket har till följd att endast en nettofordran eller en nettoförpliktelse återstår.

(25)avvecklingskonto: ett konto som används för avveckling av överföringsuppdrag eller innehav av avvecklingstillgångar, inbegripet kontantmedel, medel och finansiella instrument, och som, om det används för att bevilja krediter i avvecklingssyfte, handhas av en centralbank, en avvecklingsagent eller en clearingorganisation.

(26)konto: en registrering, inbegripet i centraliserade och decentraliserade digitala eller elektroniska register, där kontantmedel, finansiella instrument eller andra tillgångar kan krediteras eller debiteras eller på annat sätt registreras för att dokumentera en förändring i registret.

36Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010, COM(2023) 367 final, https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/?uri=CELEX:52023PC0367.

(27)säkerhet: alla realiserbara tillgångar, inklusive men inte begränsat till finansiella instrument och medel, inklusive sådana som emitterats eller registrerats med teknik för distribuerade liggare, inklusive i tokeniserad form, och finansiell säkerhet som avses i artikel 1.4 a i direktiv 2002/47/EG, som tillhandahålls genom pantsättning, ett avtal om äganderättsöverföring, ett återköp eller liknande avtal eller på annat sätt för att säkra rättigheter och skyldigheter som kan uppstå i samband med eller i relation till ett system, eller som tillhandahålls medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralbanken.

(28)bankdag: omfattar avveckling under såväl dag som natt samt alla händelser under ett systems ekonomiska cykel.

(29)arbetsdag: alla dagar utom helgdagar, söndagar och lördagar som beräknats i enlighet med förordning (EEG, Euratom) nr 1182/7137.

(30)samverkansöverenskommelse: två eller flera utsedda system vilkas systemoperatörer har ingått en formell överenskommelse som innebär utförande av överföringsuppdrag mellan systemen.

(31)samverkande system: ett system som ingår i en samverkansöverenskommelse.

(32)systemoperatör: det företag eller de företag som är rättsligt ansvariga för driften av ett system och som även kan agera som avvecklingsagent, central motpart, värdepapperscentral eller clearingorganisation.

(33)utseende myndighet: den behöriga myndighet som ansvarar för att utse systemet i enlighet med artikel 4.1.

(34)nationell behörig myndighet: den behöriga myndigheten i den medlemsstat där systemoperatören är etablerad.

(35)registrerande myndighet: den behöriga myndighet som ansvarar för att registrera systemet i enlighet med artikel 12.

(36)central databas: den centrala databas som inrättats i enlighet med artikel 26.

(37)teknik för distribuerade liggare eller DLT: teknik för distribuerade liggare enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858.

2.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 om ändring av något av följande:

(a)Definitionen av överföringsuppdrag som fastställs i punkt 1.20, om detta är nödvändigt för att säkerställa att nya typer av tillgångar som är föremål för avveckling, clearing eller betalning i utsedda system omfattas av det skydd som föreskrivs i denna förordning.

(b)Definitionen av deltagare som fastställs i punkt 1.15 i syfte att lägga till fysiska eller juridiska personer på grundval av erfarenheter av fall där dessa personer tillåts delta i ett DLT-avvecklingssystem som omfattas av förordning (EU) 2022/858.

AVDELNING II

37Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (EGT L 124, 8.6.1971, s. 1), http://data.europa.eu/eli/reg/1971/1182/oj.

UTSEENDE AV SYSTEM

Artikel 3

Utsedda system

1.Om ett företag driver eller avser att driva ett system som regleras av en medlemsstats lagstiftning får denna systemoperatör ansöka om att detta system ska utses i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 4 till ett system i unionen som omfattas av reglerna om slutgiltig avveckling i artiklarna 17–25.

En systemoperatör som avses i punkt som, i begränsad utsträckning, erbjuder avveckling, clearing eller verkställande av instruktioner som rör andra instrument än dem som avses i artikel 2.1.20 b, får begära att reglerna om slutgiltig avveckling i artiklarna 17–25 också tillämpas med avseende på dessa instrument. Den utseende myndigheten får tillåta att sådana instruktioner betraktas som överföringsuppdrag om den anser att systemrisken motiverar detta.

2.Den utseende myndigheten i den medlemsstat vars lagstiftning reglerar systemet får utse systemet om åtminstone en av deltagarna har sitt huvudkontor i den medlemsstaten.

Artikel 4

Förfarande för att bevilja och avslå ett utseende

1.En systemoperatör som ansöker om utseende av ett system som den driver ska lämna in en ansökan om utseende riktad till den utseende myndigheten i den medlemsstat vars lagstiftning reglerar systemet.

2.Ansökan ska omedelbar delges samtliga av följande:

(a)Den utseende myndigheten.

(b)Den nationella behöriga myndigheten, i tillämpliga fall.

(c)Esma.

(d)EBA, när det gäller system som utför överföringsuppdrag som anges i artikel 2.1.20 a.

(e)ECBS.

3.Systemoperatören ska i ansökan inkludera alla handlingar och uppgifter som krävs för att visa att den och det system som den driver uppfyller kraven i denna förordning, inbegripet den information som anges i artikel 6.2 a och c–g.

4.Ett mottagningsbevis för den ansökan som avses i punkt 1 ska översändas till systemoperatören inom två arbetsdagar efter det att ansökan har mottagits. Den utseende myndigheten ska inom 20 arbetsdagar efter det att ansökan har mottagits avgöra om ansökan innehåller de handlingar och uppgifter som krävs enligt punkt 3.

Om den utseende myndigheten under den tillämpliga period som anges i första stycket konstaterar att inte alla de handlingar och uppgifter som krävs enligt punkt 3 har lämnats in, ska den begära att systemoperatören lämnar in dessa kompletterande handlingar och uppgifter. Den utseende myndigheten kan avslå ansökan om systemoperatören inte tillmötesgår en sådan begäran till fullo.

5.När de tidsfrister som avses i punkt 4 har löpt ut ska den utseende myndigheten underrätta systemoperatören och de myndigheter som anges i punkt 2 b–e, beroende på vad som är tillämpligt, om huruvida ansökan har godkänts eller avslagits.

6.Efter att ha underrättat systemoperatören om att ansökan har godkänts ska den utseende myndigheten utföra en bedömning av huruvida systemoperatören och systemet uppfyller kraven i denna förordning inom 80 arbetsdagar efter dagen för den underrättelse som avses i punkt 5 (bedömningsperioden).

7.Under bedömningsperioden får den utseende myndigheten översända frågor till, eller begära kompletterande uppgifter från, systemoperatören.

Om systemoperatören inte har besvarat frågorna eller lämnat de begärda uppgifterna inom den tidsfrist som den utseende myndigheten har angett, får den utseende myndigheten besluta att förlänga den aktuella bedömningsperioden en gång med totalt högst 10 arbetsdagar, om den anser att någon fråga eller uppgift är väsentlig för bedömningen. Den utseende myndigheten ska underrätta systemoperatören om den förlängning som medgetts. Om systemoperatören underlåter att svara får den utseende myndigheten fatta beslut om ansökan.

8.Den utseende myndigheten ska under bedömningsperioden besluta huruvida den ska bevilja eller avslå det utseende av systemet som avses i artikel 3. Den utseende myndigheten ska besluta att bevilja utseende endast om den har förvissat sig om att systemet och dess operatör uppfyller de krav som fastställs i denna förordning.

9.Efter att ha fattat ett sådant beslut som avses i punkt 8 ska den utseende myndigheten utan oskäligt dröjsmål underrätta systemoperatören och de myndigheter som anges i punkt 2 b–e, beroende på vad som är tillämpligt, om sitt beslut, med en fullständigt motiverad förklaring.

Artikel 5

Villkor för utseende

1.En utseende myndighet ska utse ett system i enlighet med artikel 3 endast om den utseende myndigheten är förvissad om att samtliga av följande villkor är uppfyllda:

a)Systemet regleras av lagstiftningen i den utseende myndighetens medlemsstat.

b)Minst en av deltagarna i systemet är etablerad i den utseende myndighetens medlemsstat.

c)Systemet har gemensamma regler och standardiserade förfaranden för avveckling, clearing eller utförande, beroende på vad som är tillämpligt, av överföringsuppdrag mellan deltagare.

d)Systemet har i sina gemensamma regler och standardiserade förfaranden tydligt angett de tidpunkter för slutgiltighet som uppfyller kraven i artiklarna 18, 20 och 21.

e)I systemets gemensamma regler och standardiserade förfaranden fastställs, när så är relevant i enlighet med artikel 7, kraven för deltagande i systemet.

f)Det finns inga uppenbara motsättningar mellan systemets gemensamma regler och standardiserade förfaranden och den lagstiftning som reglerar systemet.

g)Systemoperatören kan säkerställa lämplig övervakning av systemets överensstämmelse med de gemensamma reglerna och standardiserade förfarandena för det system den driver.

h)Systemoperatören har kapacitet att driva systemet och tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet för att säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av systemet.

i)Systemoperatören har tillräckliga finansiella resurser för att driva systemet.

j)Systemoperatören är rättsligt ansvarig för driften av systemet, inbegripet för eventuella kopplingar till andra system och förhållandet till tredje man och myndigheter.

k)Systemoperatören har vidtagit tillräckliga åtgärder för att reducera riskerna i samband med driften av systemet.

l)Om systemoperatören består av ett nätverk av noder som arbetar inom ett gemensamt ramverk för styrning och tillsyn ska systemets gemensamma regler och standardiserade förfaranden säkerställa att ett företag är rättsligt ansvarigt för driften av systemet.

m)Om systemoperatören är ett konsortium av enheter ska alla enheter vara solidariskt ansvariga för driften av systemet.

2.Esma får i nära samarbete med ECBS utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att närmare specificera de villkor som avses i punkt 1 för avvecklingssystem för värdepapper och clearingsystem.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/201038.

3.EBA får i nära samarbete med ECBS utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att närmare specificera de villkor som avses i punkt 1 för betalningssystem.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84), http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1095/oj.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12), http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1093/oj.

Artikel 6

Underrättelse om ett utsett system

4.En utseende myndighet ska samtidigt och utan oskäligt dröjsmål underrätta Esma och systemoperatören om sitt beslut som fattats i enlighet med artikel 4. Utseendet ska gälla från och med dagen för underrättelsen.

5.Den underrättelse som avses i punkt 1 ska innehålla åtminstone följande uppgifter från och med dagen för utseendet:

a)Identifiering av systemet, den lagstiftning som reglerar systemet, systemoperatören och den utseende myndigheten.

b)Det datum då systemet utsågs.

c)Den medlemsstat där systemoperatören är etablerad och den nationella behöriga myndigheten, i tillämpliga fall.

d)Huruvida systemet är ett avvecklingssystem för värdepapper, ett clearingsystem eller ett betalningssystem.

e)Systemets tidpunkter för slutgiltighet, såsom de anges i dess regler i enlighet med artiklarna 18, 20 och 21.

f)Systemets deltagare.

g)Systemets gemensamma regler och standardiserade förfaranden.

h)Den utseende myndighetens bedömning av systemoperatörens och systemets uppfyllande av kraven i denna förordning, inklusive villkoren för utseende som anges i artikel 5.

6.Den utseende myndigheten ska utan oskäligt dröjsmål underrätta Esma och de myndigheter som anges i artikel 4.2 b, d och e, beroende på vad som är tillämpligt, om följande:

(a)Underrättelser som systemoperatören lämnat i enlighet med artikel 8.2.

(b)Ändringar av utseendet av systemet.

(c)Uppdateringar av de uppgifter som anges i punkt 2.

7.Esma ska i ett standardiserat format offentliggöra de uppgifter som avses i punkt 2 a– g och eventuella uppdateringar av dessa i enlighet med punkt 3 c på sin webbplats utan oskäligt dröjsmål och senast 2 arbetsdagar efter det att uppgifterna har mottagits. Esma ska precisera vilket datum uppgifterna på webbplatsen uppdaterades och vilka uppgifter som uppdaterades.

Esma ska utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla uppdaterade uppgifter till EBA och ECBS, beroende på vad som är tillämpligt.

Artikel 7

Deltagare i utsedda system

1.En systemoperatör får godkänna en eller flera typer av deltagare som anges i artikel 2.1.15 a i–vii i det utsedda system som den driver.

Ett utsett system som tillåter att en deltagare agerar i flera av de funktioner som anges i artikel 2.1.15 a, eller utför vissa eller alla de uppgifter som är kopplade till dessa funktioner, ska precisera detta i sina gemensamma regler och standardiserade förfaranden.

En medlemsstat får i undantagsfall och vid tillämpning av denna förordning godkänna en indirekt deltagare som deltagare, förutsatt att den indirekta deltagaren är känd hos systemoperatören och systemets deltagare och att detta är motiverat av systemriskskäl. Den möjligheten ska dock inte begränsa ansvaret för den deltagare genom vilken den indirekta deltagaren vidarebefordrar överföringsuppdrag till det utsedda systemet.

2.En systemoperatör för ett utsett system får godta en systemmedlem i systemet endast om den medlemmen uppfyller samtliga av följande villkor:

a)Den har kapacitet och förmåga att fullgöra de skyldigheter som uppkommer till följd av deltagandet i systemet.

b)Den har kapacitet och förmåga att reducera de risker som följer av deltagandet i systemet.

c)Den följer systemets regler.

En systemoperatör för ett utsett system ska fastställa tillträdeskriterier där åtskillnad görs mellan typer av deltagare när så är relevant. Dessa tillträdeskriterier ska vara icke-diskriminerande, transparenta och objektiva i syfte att säkerställa rättvis och öppen tillgång till det utsedda systemet.

En systemoperatör för ett utsett system ska säkerställa att systemmedlemmarna fortlöpande uppfyller de villkor som anges i första stycket och ska i god tid få tillgång till de uppgifter som är relevanta för att göra en sådan bedömning.

3.En deltagare som gör det möjligt för sina kunder att få tillgång till ett utsett system genom att översända instruktioner för överföringsuppdrag via det systemet ska informera systemoperatören för det systemet om detta. Den deltagaren ska ha de ytterligare finansiella resurser och den operativa kapacitet som krävs för att utföra den verksamheten och ska förse systemoperatören med de uppgifter som krävs för att identifiera, övervaka och hantera relevanta riskkoncentrationer i samband med tillhandahållandet av tjänster till kunder.

En deltagare som gör det möjligt för sina kunder att få tillgång till systemets tjänster ska, på systemoperatörens begäran, informera systemoperatören om de kriterier och arrangemang som den använder för att göra det möjligt för sina kunder att få tillgång till dessa tjänster. Deltagaren i fråga ska, oaktat dessa uppgifter, fortsatt vara ensamt ansvarig i förhållande till systemoperatören och övriga deltagare i systemet för att säkerställa att dess kunder uppfyller sina skyldigheter.

Artikel 8

Skyldigheter för en systemoperatör för ett utsett system

1.Systemoperatören för ett utsett system ska ansvara för att den, och systemet den driver, alltid efterlever bestämmelserna i denna förordning.

2.Systemoperatören ska utan oskäligt dröjsmål underrätta den utseende myndigheten om följande:

(a)Väsentliga ändringar som påverkar eller kan komma att påverka huruvida systemoperatören och det system som den driver efterlever bestämmelserna i denna förordning.

(b)Ändringar av den förteckning över uppgifter som anges i artikel 6.2 a–g.

Artikel 9

Återkallelse av ett utseende

1.En utseende myndighet ska återkalla ett utseende som den har beviljat om något av följande villkor är uppfyllt:

(a)Systemoperatören har utverkat utseende genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt eller olagligt sätt.

(b)Systemoperatören eller det system som den driver, beroende på vad som är tillämpligt, uppfyller inte längre kraven i denna förordning och systemoperatören har inte vidtagit de korrigerande åtgärder som den utseende myndigheten begärt inom en fastställd tidsfrist.

(c)Systemoperatören eller det system som den driver, beroende på vad som är tillämpligt, har på ett allvarligt eller systematiskt sätt åsidosatt de krav som fastställs i denna förordning.

2.En utseende myndighet får endast besluta att återkalla utseendet av ett system efter det att den har informerat den nationella behöriga myndigheten och begärt ett yttrande om hur lämpligt det är att återkalla utseendet. Yttrandet ska begäras från Esma och ECBS när det gäller återkallelse av utseende av avvecklingssystem för värdepapper och clearingsystem, eller från EBA och ECBS när det gäller återkallelse av utseende av betalningssystem.

Om Esma, EBA eller ECBS anser att en återkallelse av ett utseende kan föra med sig väsentliga risker för unionens eller en medlemsstats finansiella stabilitet, ska de informera den utseende myndigheten inom 10 arbetsdagar efter att ha informerats om en potentiell återkallelse av ett utseende enligt första stycket, och den utseende myndigheten ska, innan den återkallar utseendet av systemet, sammankalla ett ad hoc-möte med den nationella behöriga myndigheten, ECBS och, beroende på systemets karaktär, Esma eller EBA, för att tillsammans hitta sätt att minska de identifierade riskerna.

Om det utsedda systemet är en värdepapperscentral eller en central motpart får den utseende myndigheten inte återkalla utseendet utan godkännande från den myndighet som ansvarar för tillsynen av den värdepapperscentralen eller centrala motparten.

3.En utseende myndighet ska, på begäran av Esma och ECBS när det gäller avvecklingssystem för värdepapper och clearingsystem, eller på begäran EBA och ECBS när det gäller betalningssystem, undersöka huruvida ett system fortfarande uppfyller de villkor enligt vilka utseendet beviljades.

4.Om den utseende myndigheten återkallar utseendet ska den underrätta systemoperatören, den nationella behöriga myndigheten, Esma, EBA och ECBS samtidigt om sitt beslut att återkalla utseendet av ett system, och Esma ska uppdatera sin webbplats i enlighet med detta den dag som den utseende myndigheten angett i sin underrättelse.

5.En återkallelse av ett utseende ska gälla från och med dagen för den underrättelse som avses i punkt 4.

AVDELNING II

MYNDIGHETER OCH SAMARBETE

Artikel 10

Behörig myndighet

1.Varje medlemsstat ska utse alla behöriga myndigheter som ansvarar för att utföra de uppgifter som följer av denna förordning när det gäller system, inbegripet de utseende myndigheterna, de registrerande myndigheterna och den behöriga myndighet som avses i artikel 22.2.

Om en medlemsstat utser mer än en behörig myndighet ska den fastställa deras respektive roller.

Varje medlemsstat ska utse en enda behörig myndighet som ska ansvara för samarbetet med övriga medlemsstaters behöriga myndigheter, Esma, EBA och ECBS.

2.Medlemsstaterna ska underrätta Esma om de utseende myndigheter och de registrerande myndigheter som avses i punkt 1 första stycket och precisera deras respektive roller enligt denna förordning samt den enda behöriga myndighet som avses i punkt 1 tredje stycket.

3.Esma ska utan oskäligt dröjsmål offentliggöra en förteckning över de utseende myndigheter och de registrerande myndigheter som avses i punkt 1 första stycket och deras respektive roller samt den enda behöriga myndighet som avses i punkt 1 tredje stycket på sin webbplats och informera EBA och ECBS om eventuella ändringar av den förteckningen.

Artikel 11

Informationsutbyte

1.Utseende myndigheter, registrerande myndigheter, nationella behöriga myndigheter, behöriga myndigheter som avses i artikel 22.2, Esma, EBA och ECBS ska utbyta och förse varandra med uppgifter som begärs för att de ska kunna fullgöra sina respektive skyldigheter enligt denna förordning utan oskäligt dröjsmål.

2.Både begäran om uppgifter och svaret på begäran ska översändas via den centrala databasen.

3.Alla konfidentiella uppgifter som mottas i enlighet med denna förordning får endast användas för att fullgöra en skyldighet som uppkommer till följd av denna förordning.

AVDELNING III

TREDJELANDSSYSTEM

Artikel 12

Registrering av tredjelandssystem

Var och en av de registrerande myndigheterna i någon av de medlemsstater där en medlem som deltar i ett tredjelandssystem är etablerad får besluta att registrera ett sådant tredjelandssystem i enlighet med det förfarande som anges i artikel 13, förutsatt att medlemmen är ett institut enligt definitionen i artikel 2.1.10 a i–iv eller artikel 2.1.10 b. Var och en av dessa registrerande myndigheter ska bedöma ansökan om registrering av tredjelandssystemet.

Artikel 13

Förfarande för att bevilja och neka registrering

1.Om systemoperatören för ett tredjelandssystem (tredjelandssystemoperatören) vill registrera systemet i fråga som ett registrerat system ska den lämna in en ansökan om registrering till Esma.

2.Esma ska omedelbart dela ansökan med samtliga av följande mottagare:

(a)Åtminstone alla registrerande myndigheter som avses i artikel 12.

(b)EBA, när det gäller system som utför överföringsuppdrag som anges i artikel 2.1.20 a.

(c)ECBS.

3.Tredjelandssystemoperatören ska i ansökan inkludera alla handlingar och uppgifter som krävs för att visa att den och det system som den driver uppfyller villkoren för registrering som fastställs i artikel 14, inbegripet uppgifter om de medlemmar i systemet som är etablerade i unionen, uppdelad per medlemsstat.

4.Ett mottagningsbevis för den ansökan som avses i punkt 1 ska översändas till tredjelandssystemoperatören inom två arbetsdagar efter det att ansökan har mottagits. De registrerande myndigheterna ska inom 20 arbetsdagar efter det att ansökan har mottagits avgöra om ansökan innehåller de handlingar och uppgifter som krävs enligt punkt 3.

Om någon av de registrerande myndigheterna under den tillämpliga period som anges i första stycket konstaterar att inte alla de handlingar eller uppgifter som krävs enligt punkt 3 har lämnats in, ska denna myndighet begära att tredjelandssystemoperatören lämnar in dessa kompletterande handlingar och uppgifter. Var och en av de registrerande myndigheterna kan avslå ansökan om tredjelandssystemoperatören inte tillmötesgår en sådan begäran till fullo.

5.När de tidsfrister som avses i punkt 4 har löpt ut ska varje registrerande myndighet underrätta Esma, tredjelandssystemoperatören och de myndigheter som anges i punkt 2 a, b och c om huruvida ansökan har godkänts eller avslagits.

6.Efter att ha underrättat tredjelandssystemoperatören om att ansökan har godkänts ska varje registrerande myndighet som godkänt ansökan utföra en bedömning av huruvida tredjelandssystemoperatören och systemet uppfyller de villkor för registrering som fastställs i artikel 14 inom 80 arbetsdagar efter den underrättelse som avses i punkt 5 (bedömningsperioden).

7.Under bedömningsperioden får varje registrerande myndighet översända frågor till, eller begära kompletterande uppgifter från, tredjelandssystemoperatören.

Om tredjelandssystemoperatören inte har besvarat frågorna eller lämnat de begärda uppgifterna inom den tidsfrist som en begärande registrerande myndighet har angett får Esma, på begäran av någon av de registrerande myndigheter som godkänt ansökan, förlänga den aktuella bedömningsperioden en gång med totalt högst 10 arbetsdagar, om de anser att någon fråga är väsentlig för bedömningen. Esma ska informera tredjelandssystemoperatören om den förlängning som medgetts. Om tredjelandssystemoperatören underlåter att svara får en registrerande myndighet fatta beslut om ansökan.

8.Under bedömningsperioden ska Esma och ECBS, när det gäller avvecklingssystem för värdepapper och clearingsystem, och EBA och ECBS, när det gäller betalningssystem, vidta alla lämpliga åtgärder, däribland sammankalla ad hoc-möten, för att säkerställa en enhetlig strategi vad gäller beslut om att bevilja eller neka registrering av ett tredjelandssystem som fattas av de registrerande myndigheterna i deras respektive medlemsstater.

9.Under bedömningsprocessen ska Esma, EBA och ECBS främja ett regelbundet utbyte och regelbundna diskussioner mellan registrerande myndigheter för att säkerställa att de registrerande myndigheterna samarbetar i samband med registreringsprocessen för sådana tredjelandssystem samt inkomma med underlag till de registrerande myndigheternas bedömningsprocess.

10.Varje registrerande myndighet ska under bedömningsperioden besluta huruvida den ska bevilja eller neka registreringen av tredjelandssystemet. Varje registrerande myndighet ska besluta att bevilja registreringen endast om den har förvissat sig om att tredjelandssystemoperatören och tredjelandssystemet uppfyller de villkor som fastställs i artikel 14.

11.Efter att ha fattat ett sådant beslut som avses i punkt 10 ska varje registrerande myndighet utan oskäligt dröjsmål underrätta tredjelandssystemoperatören, Esma och de myndigheter som anges i punkt 2 a, b och c, beroende på vad som är tillämpligt, om sitt beslut, med en fullständigt motiverad förklaring.

12.När det gäller clearingsystem och avvecklingssystem för värdepapper ska Esma, i nära samarbete med ECBS, utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att närmare specificera de uppgifter som ska lämnas i

a)en sådan ansökan om registrering som avses i punkt 1 i syfte att visa att den ansökande tredjelandssystemoperatören och tredjelandssystemet uppfyller alla relevanta krav som anges i denna artikel, inbegripet de villkor som anges i artikel 14, och specificera de uppgifter som ansökan ska innehålla om de medlemmar i tredjelandssystemet som är etablerade i unionen,

b)en sådan ansökan om utseende som avses i artikel 4.1 i syfte att visa att den ansökande systemoperatören och systemet uppfyller alla relevanta krav i denna förordning.

När Esma och ECBS utarbetar tekniska tillsynsstandarder ska de ta hänsyn till att de begärda uppgifterna ska stå i proportion till och vara relevanta för den typ av system som ansöker om registrering eller utseende.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket till kommissionen senast den [Publikationsbyrån: infoga datum = ett år efter denna förordnings ikraftträdande].

13.När det gäller avvecklingssystem för värdepapper och clearingsystem ska Esma, i nära samarbete med ECBS, utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för att specificera

a)de enhetliga elektroniska formaten för den ansökan om registrering som avses i punkt 1, som ska lämnas in till den centrala databasen,

b)de enhetliga elektroniska formaten för den ansökan om utseende som avses i artikel 4.1, som ska lämnas in till den centrala databasen.

Esma ska överlämna de förslag till tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket till kommissionen senast den [Publikationsbyrån: infoga datum = ett år efter denna förordnings ikraftträdande].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter för att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

14.När det gäller betalningssystem ska EBA i nära samarbete med ECBS utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att närmare specificera de uppgifter som ska lämnas i

b)en sådan ansökan om utseende som avses i artikel 4.1 i syfte att visa att den ansökande systemoperatören och systemet uppfyller alla relevanta krav i denna förordning.

När EBA och ECBS utarbetar tekniska tillsynsstandarder ska de ta hänsyn till att de begärda uppgifterna ska stå i proportion till och vara relevanta för den typ av system som ansöker om registrering eller utseende.

EBA ska överlämna de förslag till tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket till kommissionen senast den [Publikationsbyrån: infoga datum = ett år efter denna förordnings ikraftträdande].

15.När det gäller betalningssystem ska EBA i nära samarbete med ECBS utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för att specificera

a)de enhetliga elektroniska formaten för den ansökan om registrering som avses i punkt 1 i denna artikel, som ska lämnas in till den centrala databasen,

b)de enhetliga elektroniska formaten för den ansökan om utseende som avses i artikel 4.1, som ska lämnas in till den centrala databasen.

EBA ska överlämna de förslag till tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket till kommissionen senast den [Publikationsbyrån: infoga datum = ett år efter denna förordnings ikraftträdande].

Artikel 14

Villkor för registrering

En registrerande myndighet får registrera ett tredjelandssystem i sin medlemsstat endast om samtliga av följande villkor är uppfyllda:

a)Systemet har gemensamma regler och standardiserade förfaranden för avveckling, clearing eller utförande av överföringsuppdrag mellan deltagare.

b)Systemet är godkänt eller står under tillsyn i sitt etableringsland eller i det land vars lagstiftning reglerar tredjelandssystemet.

c)Systemet regleras av en lag som upprätthåller principerna om slutgiltig avveckling.

d)Systemet anger tydligt i sina gemensamma regler och standardiserade förfaranden samtliga av följande tidpunkter:

i)Den tidpunkt för införande av ett överföringsuppdrag i systemet som avses i artikel 18.1.

ii)Den tidpunkt för oåterkallelighet för ett överföringsuppdrag som införts i systemet som avses i artikel 20.1.

iii)Den tidpunkt för slutgiltig avveckling av ett överföringsuppdrag som införts i systemet som avses i artikel 21.1.

e)Systemets systemoperatör har en lämplig struktur och lämplig finansiering.

f)Systemet överensstämmer i alla väsentliga avseenden med de globala principerna för finansmarknadsinfrastrukturer.

Artikel 15

Underrättelse om registrerade system

1.Efter att ha fattat ett sådant beslut som avses i artikel 13.10 ska varje registrerande

myndighet utan oskäligt dröjsmål underrätta den ansökande tredjelandssystemoperatören, Esma, EBA, ECBS och övriga registrerande myndigheter, beroende på vad som är tillämpligt, samtidigt om sitt beslut. Registreringen ska gälla från och med dagen för underrättelsen.

2.Den underrättelse som avses i punkt 1 ska innehålla åtminstone följande uppgifter från och med dagen för registreringen:

a)Identifiering av det registrerade systemet och dess systemoperatör.

b)Registreringsdatum för det registrerade systemet.

c)Det land där tredjelandssystemoperatören är etablerad.

d)De medlemsstater där det registrerade systemet har varit registrerat och var och en av de registrerande myndigheter som har beviljat registreringen.

e)Huruvida systemet är ett avvecklingssystem för värdepapper, ett clearingsystem eller ett betalningssystem.

f)Den lag som reglerar det registrerade systemet.

g)Det registrerade systemets tidpunkter för slutgiltig avveckling.

h)Unionsdeltagare i det registrerade systemet.

3.Den registrerande myndigheten för ett registrerat system ska, utan oskäligt dröjsmål, underrätta Esma och de myndigheter som anges i artikel 13.2 a, b och c, beroende på vad som är tillämpligt, om följande:

a)Betydande ändringar som i väsentlig grad påverkar, eller i väsentlig grad kan påverka, uppfyllandet av de villkor för registrering som anges i artikel 14.

b)Uppdateringar av de uppgifter som anges i punkt 2.

4.Esma ska i ett standardiserat format offentliggöra de uppgifter som avses i punkt 2 och eventuella uppdateringar av dessa i enlighet med punkt 3 b på sin webbplats utan oskäligt dröjsmål, och senast 2 arbetsdagar efter det att uppgifterna har mottagits ska Esma precisera vilket datum uppgifterna på webbplatsen uppdaterades och vilka uppgifter som uppdaterades.

Esma ska utan oskäligt dröjsmål översända uppdaterade uppgifter till de registrerande myndigheterna, EBA och ECBS, beroende på vad som är tillämpligt.

Artikel 16

Återkallelse av registrering

1.En registrerande myndighet ska återkalla registreringen av ett registrerat system om något av följande villkor är uppfyllt:

a)Tredjelandssystemoperatören har utverkat registrering genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt eller olagligt sätt.

b)Tredjelandssystemoperatören eller det system som den driver, beroende på vad som är tillämpligt, uppfyller inte längre de villkor som anges i artikel 14.

c)Tredjelandssystemoperatören eller det system som den driver, beroende på vad som är tillämpligt, har på ett allvarligt eller systematiskt sätt åsidosatt de villkor för registrering som fastställs i artikel 14.

2.En registrerande myndighet får endast besluta att återkalla registreringen av ett tredjelandssystem efter det att den har informerat Esma och försett Esma med alla relevanta uppgifter som Esma behöver för att uppdatera sin förteckning över registrerade system som är registrerade i en medlemsstat. Esma ska dela dessa uppgifter med EBA, ECBS och övriga registrerande myndigheter, beroende på vad som är tillämpligt.

3.Om någon av de registrerande myndigheterna, Esma, EBA eller ECBS, beroende på vad som är tillämpligt, anser att en återkallelse av en registrering kan föra med sig

väsentliga risker för unionens eller en medlemsstats finansiella stabilitet, ska den informera den berörda registrerande myndigheten inom 10 arbetsdagar efter att ha informerats om en potentiell återkallelse av en registrering enligt punkt 2, och den berörda registrerande myndigheten ska sammankalla ett ad hoc-möte med övriga registrerande myndigheter, Esma, EBA och ECBS, beroende på vad som är tillämpligt, för att tillsammans hitta sätt att minska de identifierade riskerna innan den registrerande myndigheten återkallar registreringen.

Om det registrerade systemet är en central motpart som av Esma konstaterats vara en central motpart i kategori 2 enligt förordning (EU) nr 648/2012 får den registrerande myndigheten inte återkalla registreringen utan Esmas godkännande.

4.Om den registrerande myndigheten återkallar registreringen ska den underrätta systemoperatören, Esma, EBA, ECBS och övriga registrerande myndigheter, beroende på vad som är tillämpligt, samtidigt om sitt beslut att återkalla registreringen av systemet, och Esma ska uppdatera sin webbplats i enlighet med detta den dag som den registrerande myndigheten angett i sin underrättelse.

5.Återkallelsen av registreringen av ett system ska gälla från och med dagen för den underrättelse som avses i punkt 4.

AVDELNING IV

NETTNING OCH SLUTGILTIG AVVECKLING

Artikel 17

Nettning och överföringsuppdrag

1.Överföringsuppdrag och nettning, inbegripet slutavräkning, ska vara rättsligt verkställbara och bindande för tredje man, under förutsättning att överföringsuppdragen infördes i det utsedda systemet eller det registrerade systemet före den tidpunkt då insolvensförfaranden inleddes enligt vad som avses i artikel 22.1, även i händelse av insolvensförfaranden mot någon av följande:

a)En deltagare i det utsedda systemet eller det registrerade systemet.

b)En deltagare i ett samverkande system som samverkar med ett utsett system.

c)Systemoperatören för ett samverkande system som samverkar med ett utsett system, som inte är deltagare.

Överföringsuppdrag som införs i ett utsett system eller ett registrerat system efter den tidpunkt då insolvensförfaranden inleds och som utförs under den bankdag, i enlighet med de gemensamma reglerna och standardiserade förfarandena för detta system, under vilken dessa förfaranden inleds, ska vara rättsligt verkställbara och bindande för tredje man endast om systemoperatören kan bevisa att den, vid den tidpunkt då dessa överföringsuppdrag blev oåterkalleliga, varken hade eller borde ha haft kännedom om att sådana förfaranden hade inletts.

2.Ingen lag, bestämmelse, regel eller praxis beträffande ogiltigförklaring av kontrakt och transaktioner som har ingåtts före tidpunkten för inledning av insolvensförfaranden enligt artikel 22.1 ska medföra återgång av nettning eller icke- tillämpning av slutavräkningsklausuler enligt vad som avses i artikel 2.1 n i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG.

Artikel 18

Tidpunkten för införande av ett överföringsuppdrag i ett utsett system

1.Tidpunkten för införande av ett överföringsuppdrag i ett utsett system ska fastställas enligt det systemets gemensamma regler och standardiserade förfaranden. Vid ett sådant fastställande ska systemets mottagande och registrering av överföringsuppdrag tas i beaktande.

2.När det gäller samverkande system ska varje utsett system i sina egna gemensamma regler och standardiserade förfaranden fastställa tidpunkten för införande av ett överföringsuppdrag i sitt system och samtidigt i största möjliga utsträckning säkerställa att de gemensamma reglerna och standardiserade förfarandena för alla berörda samverkande system är samordnade. Om inget annat uttryckligen föreskrivs i de gemensamma reglerna och standardiserade förfarandena för alla de system som ingår i samverkansöverenskommelsen, ska ett systems regler om tidpunkten för införande av ett överföringsuppdrag inte påverkas av regler i andra system som det samverkar med.

Artikel 19

Användning av medel och finansiella instrument

1.Inledningen av insolvensförfaranden mot en deltagare eller en systemoperatör för ett samverkande system ska inte förhindra att medel eller finansiella instrument, som finns tillgängliga på den deltagarens eller den systemoperatörens avvecklingskonto eller konton med säkerheter, inbegripet bidrag till obeståndsfonder såsom bidrag till en i förväg finansierad obeståndsfond som innehas av en central motpart i enlighet med artikel 42 i förordning nr 648/2012 och sådana marginalsäkerheter som avses i artikel 41 i förordning nr 648/2012, beroende på vad som är tillämpligt, används för att uppfylla den deltagarens skyldigheter i det utsedda systemet, eller i det registrerade systemet i den medlemsstat där deltagaren är etablerad, eller i en samverkansöverenskommelse, den bankdag då insolvensförfarandena inleds.

2.En sådan deltagares kreditfacilitet, som är förbunden med det utsedda systemet eller det registrerade systemet, beroende på vad som är tillämpligt, ska kunna användas mot en tillgänglig och befintlig säkerhet för att uppfylla den deltagarens skyldigheter i det utsedda systemet, i det registrerade systemet i den medlemsstat där deltagaren är etablerad eller i en samverkansöverenskommelse.

Artikel 20

Tidpunkten för oåterkallelighet för överföringsuppdrag

1.Varje utsett system ska fastställa den exakta tidpunkt då en deltagare eller tredje man inte kan återkalla ett överföringsuppdrag i systemet i fråga. Vid ett sådant fastställande ska hänsyn tas till den tidpunkt då ett överföringsuppdrag som införts i systemet bekräftas av systemet och då behandlingen av uppdraget inte kan dras tillbaka.

2.När det gäller samverkande system ska varje system i sina egna gemensamma regler och standardiserade förfaranden fastställa tidpunkten för oåterkallelighet och

samtidigt i största möjliga utsträckning säkerställa att de gemensamma reglerna och standardiserade förfarandena för alla berörda samverkande system är samordnade. Om inget annat uttryckligen föreskrivs i de gemensamma reglerna och standardiserade förfarandena för alla de system som ingår i en samverkansöverenskommelse, ska ett systems regler om tidpunkten för oåterkallelighet inte påverkas av regler i andra system som det samverkar med.

Artikel 21

Slutgiltig avveckling

1.Avvecklingen ska vara slutgiltig när parterna i en transaktion har fullgjort sina skyldigheter på ett ovillkorligt och oåterkalleligt sätt enligt vad som fastställs i de gemensamma reglerna och standardiserade förfarandena för varje utsett system, i enlighet med tillämplig lagstiftning i fråga om överföring av äganderätt och andra rättigheter. Ett utsett system som baseras på DLT ska införa mekanismer som garanterar deterministiska och rättsligt verkställbara tidpunkter för slutgiltighet.

2.När det gäller samverkande system ska varje system i sina egna gemensamma regler och standardiserade förfaranden fastställa tidpunkten för slutgiltig avveckling. Varje systemoperatör ska i största möjliga utsträckning säkerställa att reglerna för alla berörda samverkande system är samordnade. Om inget annat uttryckligen föreskrivs i de gemensamma reglerna och standardiserade förfarandena för alla de system som ingår i en samverkansöverenskommelse, ska ett systems gemensamma regler om och standardiserade förfaranden för tidpunkten för slutgiltig avveckling inte påverkas av gemensamma regler eller standardiserade förfaranden i andra system som det samverkar med.

3.När det gäller clearingsystem och avvecklingssystem för värdepapper som inte drivs av en värdepapperscentral får Esma i nära samarbete med ECBS, och med beaktande av olika typer av systems specifika egenskaper, och dessa systems mekanismer, utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att specificera reglerna för fastställande av följande:

a)Den tidpunkt för införande av överföringsuppdrag i ett utsett system som avses i artikel 18.1.

b)När det gäller DLT-baserade utsedda system, när och hur den tidpunkt för införande av ett överföringsuppdrag i systemet som avses i artikel 18.1 inträffar då en transaktion registreras i liggaren i enlighet med systemets konsensusregler.

c)Den tidpunkt som avses i artikel 20.1, då ett överföringsuppdrag som införts i det utsedda systemet inte kan återkallas.

d)När det gäller DLT-baserade utsedda system, hur den tidpunkt som avses i artikel 20.1, då ett överföringsuppdrag som införts i systemet inte kan återkallas av en deltagare eller tredje man, sammanfaller med den tidpunkt då konsensus är slutgiltig och registreringen inte kan dras tillbaka enligt det systemets tekniska protokoll.

e)Den tidpunkt för slutgiltig avveckling som avses i punkt 1.

f)När det gäller DLT-baserade utsedda system, hur den tidpunkt för slutgiltig avveckling som avses i punkt 1 kan fastställas för probabilistiska eller

lagerbaserade modeller för slutgiltighet, som inte nödvändigtvis uppfyller kraven för absolut rättssäkerhet, men som ändå skulle kunna uppnå en rättssäker nivå beroende på systemets struktur och regler.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.EBA får i nära samarbete med ECBS, och med beaktande av olika typer av betalningssystems specifika egenskaper, och dessa systems mekanismer, utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för att specificera reglerna för att fastställa följande:

a)Den tidpunkt för införande av överföringsuppdrag i ett utsett system som avses i artikel 18.1.

(b)När det gäller DLT-baserade utsedda system, när och hur den tidpunkt för införande av ett överföringsuppdrag i systemet som avses i artikel 18.1 inträffar då en transaktion registreras i liggaren i enlighet med systemets konsensusregler.

c)Den tidpunkt som avses i artikel 20.1, då ett överföringsuppdrag som införts i det utsedda systemet inte kan återkallas.

d)När det gäller DLT-baserade utsedda system, när och hur den exakta tidpunkt då ett överföringsuppdrag som införts i systemet inte kan återkallas av en deltagare eller tredje man sammanfaller med den tidpunkt då konsensus är slutgiltig och registreringen inte kan dras tillbaka enligt det systemets tekniska protokoll.

e)Den tidpunkt för slutgiltig avveckling som avses i punkt 1.

f)När det gäller DLT-baserade utsedda system, hur den tidpunkt för slutgiltig avveckling som avses i punkt 1 kan fastställas för probabilistiska eller lagerbaserade modeller för slutgiltighet, som inte nödvändigtvis uppfyller kraven för absolut rättssäkerhet, men som ändå skulle kunna uppnå en rättssäker nivå beroende på systemets struktur och regler.

AVDELNING V

BESTÄMMELSER OM INSOLVENSFÖRFARANDEN

Artikel 22

Tidpunkten för inledning av insolvensförfaranden

1.Vid tillämpning av denna förordning ska tidpunkten för inledning av insolvensförfaranden vara den tidpunkt då den berörda rättsliga eller administrativa myndigheten meddelar sitt beslut.

2.När ett beslut har fattats i enlighet med punkt 1 ska den berörda rättsliga eller administrativa myndigheten omedelbart underrätta en behörig myndighet som ansvarar för att samla in dessa uppgifter och som utsetts i enlighet med artikel 10.1

om det beslutet. Den ska omedelbart, via den centrala databasen, underrätta Esma, EBA, ECBS, Europeiska systemrisknämnden och övriga medlemsstater om detta.

Artikel 23

Ingen retroaktiv verkan

Insolvensförfaranden ska inte ha retroaktiv verkan på en deltagares rättigheter och skyldigheter som uppstår genom eller i samband med deltagande i ett utsett system, eller i ett registrerat system när det gäller dess deltagare som är etablerade i medlemsstater där tredjelandssystemet är registrerat, före inledningen av sådana förfaranden i enlighet med artikel 22.1. Sådana förfaranden ska inte ha retroaktiv verkan på rättigheter och skyldigheter för en deltagare i ett samverkande system eller för en systemoperatör för ett samverkande system, om denna systemoperatör inte är deltagare.

Artikel 24

Lag som reglerar deltagares rättigheter och skyldigheter

Om insolvensförfaranden inleds mot en deltagare i ett system ska de rättigheter och skyldigheter som uppstår genom, eller i samband med, denna deltagares deltagande bestämmas av den lag som systemet faller under.

AVDELNING VI

SKYDD FÖR SÄKERHETSINNEHAVARENS RÄTTIGHETER MOT VERKNINGARNA

AV SÄKERHETSSTÄLLARENS INSOLVENS

Artikel 25

Säkerhet

1.De rättigheter som en systemoperatör eller en deltagare har till en säkerhet som ställs till dem i samband med ett utsett system, ett registrerat system när det gäller deltagare som är etablerade i de medlemsstater där systemet är registrerat, eller en samverkansöverenskommelse, och de rättigheter som medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralbanken har till en säkerhet som ställs till dem, ska inte påverkas av insolvensförfaranden mot någon av följande:

a)Deltagaren i det berörda utsedda eller registrerade systemet eller i en samverkansöverenskommelse.

b)Systemoperatören för ett samverkande system, som inte är deltagare.

c)En motpart till centralbanken i en medlemsstat.

d)En motpart till Europeiska centralbanken.

e)Tredje man som ställt säkerheten.

Sådan säkerhet får realiseras för att tillgodose dessa rättigheter.

De rättigheter som en systemoperatör har till en säkerhet som den har ställt till en annan systemoperatör i samband med en samverkansöverenskommelse ska inte påverkas av insolvensförfaranden mot den mottagande systemoperatören.

2.Rättigheter när det gäller deltagare, systemoperatörer, en medlemsstats centralbank, Europeiska centralbanken och något ombud, någon agent eller någon tredje man som handlar för deras räkning med avseende på finansiella instrument, inbegripet rättigheter till dessa finansiella instrument, som ställts som säkerhet som är enligt lag registrerad i ett register, inbegripet registrering i en distribuerad liggare, på ett konto eller i ett system för centraliserad förvaring i en medlemsstat, ska regleras av lagen i den medlemsstaten.

Vid tillämpning av första stycket ska platsen för ett register, ett konto eller en centraliserad förvaring hos en rättslig enhet vara den medlemsstat där den enheten har sitt säte.

3.Om det inte är möjligt att fastställa platsen för ett register, ett konto eller ett system för centraliserad förvaring i enlighet med punkt 2 ska fastställandet av rättigheterna för deltagare, systemoperatörer, en medlemsstats centralbank eller Europeiska centralbanken, och rättigheterna för något ombud, någon agent eller någon tredje man som handlar för deras räkning, med avseende på de finansiella instrument som ställts som säkerhet, regleras av den lagstiftning som reglerar det system eller den samverkansöverenskommelse som avses i punkt 1.

4.Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 ska hänvisningen till lagstiftningen i en medlemsstat vara en hänvisning till dess nationella lagstiftning, med undantag för varje regel enlig vilken ett beslut i det aktuella ärendet fattas med beaktande av ett annat lands lagstiftning.

AVDELNING VII

CENTRAL DATABAS OCH UTÖVANDE AV DELEGERING

Artikel 26

Central databas

1.Esma ska inrätta och upprätthålla en central databas i enlighet med artikel 35c i förordning (EU) nr 1095/2010. Separat för varje berört system ska de utseende myndigheterna, de registrerande myndigheterna, de nationella behöriga myndigheterna och den behöriga myndighet som avses i artikel 22.2, Esma, EBA och ECBS (registrerade mottagare) ha tillgång till alla uppgifter och alla handlingar som avses i punkt 3, som registrerats i databasen för det systemet, och när det är relevant eller nödvändigt för att de ska kunna utföra sina uppgifter.

2.En systemoperatör ska ha tillgång till den centrala databasen när det gäller de uppgifter och handlingar som den har lämnat till den centrala databasen eller de handlingar som någon av de registrerade mottagarna har översänt till den via den centrala databasen.

Andra mottagare ska också, när så anges i denna förordning, lämna in och ha tillgång till vissa specifika handlingar eller uppgifter som har registrerats i den centrala databasen. Esma ska säkerställa att den centrala databasen har de funktioner som anges i den här artikeln.

3.Systemoperatörer, inbegripet för utsedda och registrerade system, och registrerade mottagare ska till den centrala databasen, i elektroniskt format, ladda upp alla uppgifter och handlingar, inklusive de ansökningar, beslut, rekommendationer, begäranden, uppgifter, frågor, svar och underrättelser som avses i denna förordning, om inget annat anges.

Ett mottagningsbevis ska skickas via den centrala databasen inom två arbetsdagar efter det att uppgifterna eller handlingarna har lämnats in.

4.Esma ska säkerställa att databasen har stöd för DLT-registrerade data, inbegripet läsning av data på blockkedjor och tillgång till sådana data.

5.Esma ska utforma den centrala databasen så att den automatiskt informerar registrerade mottagare när ändringar har gjorts i dess innehåll, inbegripet uppladdning, radering eller ersättning av handlingar, inlämnande av frågor eller begäranden om uppgifter.

6.Esma ska göra de uppgifter som delas via den centrala databasen enligt denna förordning tillgängliga för myndigheter som är relevanta för tillämpningen av förordning (EU) nr 648/2012 och förordning (EU) nr 909/2014, om detta är relevant eller nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Artikel 27

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 2.2 ges till kommissionen tills vidare från och med den [Publikationsbyrån: infoga datum = det datum då denna förordning träder i kraft].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 2.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den sträva efter att samråda med Esma och EBA samt samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 2.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

AVDELNING VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

Övergångsbestämmelser

1.Genom undantag från artikel 3 ska ett system som har utsetts (tidigare: ett system som har betecknats som system) i enlighet med direktiv 98/26/EG före den [Publikationsbyrån: infoga datum = denna förordnings ikraftträdande] fortsatt vara utsedda vid tillämpning av denna förordning till dess att det utses på nytt i enlighet med den artikeln eller till och med den [Publikationsbyrån: infoga datum = fem år efter denna förordnings ikraftträdande], beroende på vilken dag som infaller först. Under tiden ska medlemsstatens lagstiftning om utseende av system fortsätta att gälla.

2.Genom undantag från artikel 12 ska ett tredjelandssystem till vilket en medlemsstat har utvidgat det skydd som ges enligt direktiv 98/26/EG före den [Publikationsbyrån: infoga datum = denna förordnings ikraftträdande] betraktas som registrerat i den medlemsstaten vid tillämpning av denna förordning till dess att det har registrerats i enlighet med den artikeln i samma medlemsstat eller till och med den [Publikationsbyrån: infoga datum = fem år efter den dag då denna förordning träder i kraft], beroende på vilken dag som infaller först.

3.Ett överföringsuppdrag som införs i ett system före den [Publikationsbyrån: infoga datum = dagen för denna förordnings ikraftträdande], men som avvecklas efter det datumet, ska anses utgöra ett överföringsuppdrag vid tillämpning av denna förordning.

4.Till dess att den centrala databasen har inrättats i enlighet med artikel 26 ska utbytet av uppgifter och handlingar, inklusive inlämning av de ansökningar, beslut, rekommendationer, begäranden, uppgifter, frågor, svar och underrättelser som ska lämnas via den centrala databasen, genomföras med hjälp av alternativa arrangemang.

Artikel 29

Översyn

1.Kommissionen ska senast den [Publikationsbyrån: infoga datum = sex år efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] bedöma tillämpningen av denna förordning och upprätta en allmän rapport. Kommissionen ska överlämna rapporten till Europaparlamentet och rådet tillsammans med eventuella lämpliga förslag.

2.Senast den [Publikationsbyrån: infoga datum = fem år efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska Esma, i nära samarbete med EBA och ECBS, överlämna en rapport till kommissionen om hur den ordning för slutgiltig avveckling som fastställs i denna förordning fungerar.

Artikel 30

Upphävande

1.Direktiv 98/26/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med den [Publikationsbyrån: infoga datum = dagen för denna förordnings ikraftträdande].

2.Hänvisningar till direktiv 98/26/EG ska anses som hänvisningar till denna förordning och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga 1 till denna förordning.

Artikel 31

Ändringar av direktiv 2002/47/EG

Direktiv 2002/47/EG ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 1.4 ska följande stycken läggas till i led a:

”Vid tillämpning av detta direktiv ska hänvisningar till betalningsmedel, finansiella instrument och kreditfordringar inbegripa fall där de har emitterats eller registrerats genom DLT.

Medlemsstaterna får utvidga tillämpningsområdet när det gäller de finansiella instrument som ska omfattas av detta direktiv till att innefatta de instrument som kallas ”finansiella instrument” i artikel 4.1.15 i direktiv 2014/65/EU om dessa kan omsättas på kapitalmarknaden.”

(2)Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska följande led läggas till:

”p) konto: konto enligt definitionen i artikel 2.1.26 i [förordning (EU) .../... om slutgiltig avveckling].”

b)Följande punkt ska läggas till:

”4. Alla hänvisningar till ”konto”, ”registrering” eller ”register” ska anses inbegripa alla former av elektronisk registrering, inbegripet sådan som baseras på DLT, som fyller samma funktion. Dessutom ska alla instruktioner eller anmälningar tillåta användning av en kryptonyckel eller annan anordning eller metod för digital signering av en sådan instruktion eller anmälan.”

(3)I artikel 11 ska följande stycke läggas till efter första stycket:

”Genom undantag från första stycket ska medlemsstaterna sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 1.4 a första och andra styckena, artikel 2.1 p och artikel 2.4 senast den [Publikationsbyrån: infoga datum = 18 månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande]. De ska genast underrätta kommissionen om detta.”

Artikel 32

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar

På rådets vägnar

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/XXX om slutgiltig avveckling och om upphävande av direktiv 98/26/EG och om ändring av direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet.

1.2Berörda politikområden

Inre marknaden – Finansiella tjänster

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Initiativet ingår i spar- och investeringsunionen, vars syfte är att främja en friktionsfri, integrerad kapitalmarknad i hela EU genom att stärka tillsynsramen, åtgärda fragmenteringen av regelverket och säkerställa bättre integration och fördjupning av kapitalmarknaderna i hela EU, i syfte att förverkliga spar- och

investeringsunionens fulla potential. Målet är att undanröja hinder för gränsöverskridande verksamhet.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Specifikt mål nr 1: Harmonisering av bestämmelserna om slutgiltig avveckling

För att harmonisera bestämmelserna om slutgiltig avveckling och minska den rättsosäkerhet som hänger samman med olikheter i medlemsstaternas införlivanden av direktivet om slutgiltig avveckling omvandlas det nuvarande direktivet till en förordning.

Specifikt mål nr 2: Modernisering av bestämmelserna om slutgiltig avveckling, så att hänsyn tas till ny teknik och utvecklingen på finansområdet

De föreslagna ändringarna syftar till att säkerställa att lagstiftningen om slutgiltig avveckling förblir teknikneutral genom att vid behov införa klargöranden som tar hänsyn till användningen av ny teknik och utvecklingen på finansområdet

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Ökad harmonisering

Ökad rättssäkerhet, bland annat när det gäller användningen av ny teknik Minskade marknadshinder för gränsöverskridande verksamhet

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Centrala indikatorer – specifikt mål nr 1

Ökat gränsöverskridande deltagande i system som utsetts enligt SFR, mätt i antal EU-deltagare i ett system som inte regleras av lagstiftningen i en medlemsstat där deltagaren har sitt huvudkontor. Att jämföra med: Antalet EU-deltagare med huvudkontor i en annan medlemsstat än den vars lagstiftning reglerar systemet vid tidpunkten för ikraftträdandet av SFR, fem år efter det att SFR-förordningens obligatoriska utseende träder i kraft.

Centrala indikatorer – specifikt mål nr 2

Antalet utsedda system enligt SFR som använder ny teknik (såsom DLT) fem år efter det att SFR-förordningens obligatoriska utseende träder i kraft.

1.4Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd40

 en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

40I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Alla system som måste eller önskar utses enligt lagstiftningen om slutgiltig avveckling i EU måste uppfylla de harmoniserade krav som fastställs i förordningen om slutgiltig avveckling. Nationella behöriga myndigheter i EU samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), Europeiska bankmyndigheten (EBA) och Europeiska centralbankssystemet (ECBS) är skyldiga att genomföra och ge vägledning om granskningen av olika områden som rör förfarandet för att utse system.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante): Det finns en uppenbar EU-dimension eftersom nationella lösningar inte förmår erbjuda något adekvat svar på kapitalmarknadernas gränsöverskridande och fragmenterade karaktär inom EU eller på skillnaderna mellan deras regelverk. EU fordrar en viss omfattning för att kunna hävda sig i den globala konkurrensen och finansiera våra behov, och en sådan omfattning kan endast åstadkommas på EU-nivå. Åtgärder på EU-nivå är bäst ägnade att undanröja rättsliga hinder för gränsöverskridande verksamhet, säkerställa lika villkor i hela EU, påskynda marknadsintegrationen, öka marknadernas omfattning, effektivitet och konkurrenskraft och fastställa ett enhetligt regelverk som inte går att åstadkomma genom enskilda nationella åtgärder. Förslaget kommer att grundas på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Denna bestämmelse utgör den rättsliga grunden för de rättsakter som ändras genom detta förslag.

Förväntat mervärde för EU (ex post): Ökad harmonisering i hela EU och därmed

minskad marknadsfragmentering samt mindre marknadshinder för gränsöverskridande verksamhet. Ökad rättssäkerhet, bland annat när det gäller användningen av ny teknik.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Tidigare användning av ett direktiv som instrument för slutgiltig avveckling har visat att olikartade genomföranden i medlemsstaterna lett till en fragmenterad marknad som skapar hinder för gränsöverskridande verksamhet. Att omvandla direktivet om slutgiltig avveckling till en förordning förefaller således vara rätt instrument för att säkerställa ökad harmonisering och i förlängningen minska hindren för gränsöverskridande verksamhet.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förslaget är förenligt med kommissionens förslag av den 16 juli 2025 om en flerårig budgetram för åren 2028–34, särskilt när det gäller budgeten för enskilda byråer. Siffrorna är således preliminära i avvaktan på det slutliga antagandet av den fleråriga budgetramen.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Ytterligare resurser krävs för att byråerna ska kunna arbeta med de mandat som förordnas genom SFR och bidra till att säkerställa en enhetlig tillämpning av SFR- kraven i medlemsstaterna. I syfte att säkerställa större enhetlighet i utseendet av EU- system och registreringen av tredjelandssystem har Esma och EBA särskilt i uppgift att bistå medlemsstaterna i deras bedömningar av i) system som ansöker om utseende enligt SFR och ii) tredjelandssystem som ansöker om registrering, så att ett samordnat tillvägagångssätt kan säkerställas. Detta är återkommande uppgifter som kräver sakkunskap inom området insolvenslagstiftning samt när det gäller finansmarknadsinfrastrukturer.

Avgiftsalternativet är praktiskt taget ogenomförbart eftersom avgifter inte kan tas ut av systemoperatörer, då utseendearbetet utförs av medlemsstaterna, medan Esmas och EBA:s roll är att säkerställa samordning och vid behov ge vägledning. Det skulle också vara svårt att motivera ett sådant tillvägagångssätt, eftersom de åtgärder som övervägs inte är direkt kopplade till tillsynsbefogenheter, utan en del av utvecklingen av regelverket.

Möjligheterna till omfördelning har bedömts. De ytterligare resurser som avses skulle endast delvis täcka Esmas och EBA:s behov under den inledande fasen för det arbete som fordras enligt SFR för att utarbeta en rad delegerade akter, och för att Esma ska kunna inrätta och driva den centrala databasen, såsom föreskrivs i artikel 26 i SFR. Eftersom denna centrala databas inrättats inom ramen för ett tidigare mandat, dvs. förordning (EU) 2024/2987 (Emir 3), speglar de kostnader som är kopplade till uppförandet och det kontinuerliga underhållet av den centrala databasen inom ramen för SFR endast den relativa ökning av dessa kostnader som görs för att den centrala databasen ska kunna förverkligas på det sätt som fordras enligt SFR. Dessa kostnader är inkluderade i de siffror som anges i huvudförordningen avseende Esmas centrala databas och tillsynsplattform för centrala motparter, värdepapperscentraler och handelsplatser (se avsnitt 4.3 i huvudförordningen, liksom delarna D och E i avsnittet om specifika antaganden i bilagan till den förordningen) och redovisas därför inte separat här. De nya återkommande uppgifter som härigenom uppstår vid såväl Esma som EBA, kommer, när de väl instiftats, att kräva en heltidsekvivalent vid varje byrå, särskilt för arbetet med att bistå medlemsstaterna avseende nya utseenden och förnyade utseenden samt registreringar.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser  begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period 2028

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)41

Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

I egenskap av decentraliserade byråer uppfyller de europeiska tillsynsmyndigheterna fullt ut de rättsliga och operativa kraven i unionslagstiftningen när det gäller övervaknings- och rapporteringsregler.

41Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.

I linje med redan befintliga arrangemang utarbetar de europeiska tillsynsmyndigheterna regelbundna rapporter om sin verksamhet (inklusive intern rapportering till ledningen och styrelserna och upprättande av årsrapporten), och revisionsrätten och kommissionens internrevisionstjänst granskar deras resursanvändning och resultat.

Övervakning och rapportering av de åtgärder som ingår i förslaget kommer att omfattas av och överensstämma med de redan befintliga kraven samt eventuella nya krav som detta förslag ger upphov till.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

De europeiska tillsynsmyndigheterna för finansiella tjänster (EBA, Eiopa och Esma) är decentraliserade tillsynsorgan som omfattas av artikel 70 i budgetförordningen.

Esmas och EBA:s förvaltnings- och kontrollsystem föreskrivs i kapitel VI i förordning (EU) nr 1095/2010 och 1093/2010 om myndigheternas inrättande, samt i den gällande rambudgetförordning (EU) 2019/715 som var en och av myndigheterna godkänt.

I enlighet med artikel 30 i sina respektive budgetförordningar är myndigheterna ålagda att säkerställa att lämpliga standarder uppfylls på alla områden som omfattas av ramen för intern kontroll, som bör baseras på bästa internationella praxis och på den ram för intern kontroll som kommissionen fastställer för sina egna avdelningar.

I enlighet med artikel 70.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (budgetförordningen) är kommissionens internrevisor också Esmas och EBA:s internrevisor. I enlighet med artikel 78.3 i båda myndigheternas budgetförordningar ansvarar särskilt kommissionens internrevisor (dvs. internrevisionstjänsten) för att

a)bedöma om interna förvaltningssystem är lämpligt utformade och tillräckligt effektiva, samt bedöma hur program och åtgärder genomförs med hänsyn tagen till de risker som är förenade med dem, samt

b)bedöma ändamålsenligheten och effektiviteten i de system för intern kontroll och internrevision som används vid varje transaktion för genomförande av unionsorganets budget.

Dessa ansvarsområden för internrevisionstjänsten kommer också att omfatta de nya uppgifter som Esma och EBA är ålagda att genomföra enligt den föreslagna lagstiftningen.

Liksom arbetet inom internrevisionstjänsten är både Esma och EBA föremål för extern revision, inbegripet av Europeiska revisionsrätten, som i enlighet med artikel 104 i Esmas budgetförordning varje år ska utarbeta särskilda årsrapporter om Esma i enlighet med kraven i artikel 287.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

När det gäller en lagenlig, ekonomisk, effektiv och ändamålsenlig användning av anslag som följer av de åtgärder som Esma och EBA ska utföra enligt detta förslag

innebär detta initiativ inga nya betydande risker som inte skulle täckas av ett befintligt ramverk för intern kontroll.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Förvaltnings- och kontrollsystem föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010 och förordning (EU) nr 1093/2010, som reglerar Esmas respektive EBA:s funktionssätt. Dessa bedöms vara kostnadseffektiva. Initiativet kommer inte att ha någon betydande inverkan på de kostnader som ska bäras av medlemsstaterna, Esma eller EBA. Effekterna på risken för fel förväntas vara mycket begränsade.

Historiskt sett har GD FISMA:s kostnader för den övergripande tillsynen av en myndighet som Esma eller EBA beräknats uppgå till 0,5 % av de årliga bidrag som betalats till myndigheterna. Sådana kostnader innefattar till exempel, men inte endast, de kostnader som är hänförliga till bedömningen av den årliga programplaneringen och budgeten, deltagande av företrädare för GD FISMA i styrelser, tillsynsstyrelser och därmed förbundet förberedande arbete.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

För att bekämpa bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet gäller bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) för de europeiska tillsynsmyndigheterna utan begränsningar. De europeiska tillsynsmyndigheterna har en särskild strategi mot bedrägerier och en åtföljande handlingsplan. De europeiska tillsynsmyndigheternas åtgärder på området bedrägeribekämpning är förenliga med budgetförordningen, Olafs politik för bedrägeribekämpning, bestämmelserna i kommissionens strategi för bedrägeribekämpning (COM(2019)196) samt den gemensamma strategin för EU:s decentraliserade organ (juli 2012) och den därmed sammanhängande färdplanen. Dessutom fastställs bestämmelserna om genomförande och kontroll av de europeiska tillsynsmyndigheternas budget och tillämpliga finansiella regler i de förordningar som inrättar de europeiska tillsynsmyndigheterna samt deras budgetförordningar, även regler som syftar till att förebygga bedrägerier och oriktigheter.

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i	Budgetpost	Typ av	Bidrag
den	Budgetpost	utgifter	Bidrag
den		utgifter

fleråriga				från
budgetrame				från
budgetrame				kandidatlän		övriga inkomster
n	Nummer			kandidatlän	från andra	övriga inkomster
n		Diff./Icke-	från Efta-	der och	från andra	avsatta för
		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
		diff.42	länder43	potentiella	tredjeländ	särskilda
		diff.42	länder43	potentiella	er	särskilda
				kandidater	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				44

2	03 10 02 00: Europeiska bankmyndigheten	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
2	(EBA)	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	(EBA)

2	03 10 04 00: Europeiska värdepappers-	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
2	och marknadsmyndigheten (Esma)	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	och marknadsmyndigheten (Esma)

	• Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i		utgifter


den				från		övriga inkomster
fleråriga				från
fleråriga				kandidatlän	från andra
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.	länder	der och	tredjeländ	särskilda
n		diff.	länder	potentiella	er	särskilda
				potentiella	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				kandidater

Ej tillämpligt

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

																	Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen			Nummer		-


GD: FISMA				År			År		År		År		År		År		År	TOTALT Budgetram 2028–
																		2034
				2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034



Driftsanslag

Budgetpost	Åtaganden		(1a)															0
Budgetpost
	Betalningar		(2a)
	Betalningar		(2a)															0
Budgetpost	Åtaganden		(1b)															0
Budgetpost
	Betalningar		(2b)
	Betalningar		(2b)															0
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program45
Budgetpost		(3)																0

TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+3		0			0		0		0		0		0		0	0

45Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

för GD FISMA	Betalningar	=2a+2b+3	0	0		0	0		0	0		0			0

											Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

															TOTALT
Organ: Europeiska bankmyndigheten				År 2028		År 2029		År 2030	År 2031	År 2032			År 2033	År 2034	Budgetram
															2028–2034

Budgetpost: 03 10 02 002 / Bidrag från EU-budgeten till byrån				0,046		0,047		0,048	0,049	0,051		0,051		0,052	0,344


															TOTALT
Organ: Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten					År 2028	År 2029		År 2030	År 2031	År 2032			År 2033	År 2034	Budgetram
															2028–2034

Budgetpost: 03 10 04 00 / Bidrag från EU-budgeten till byrån					0,058	0,059		0,060	0,062	0,063		0,064		0,066	0,432

Beskrivning av ytterligare resurser:

Initiativet innebär att ytterligare resurser måste tillskjutas till utförandet av de uppgifter som fastställts av medlagstiftarna, särskilt med avseende på EBA:s och Esmas nya roll inom följande uppgifter: stöd när det gäller medlemsstaternas harmoniserade genomförande av utseenden av EU- system enligt SFR, kommunikation med systemoperatörer och samordning mellan medlemsstaterna när det gäller auktorisation av tredjelandssystem enligt SFR. För att dessa uppgifter ska kunna utföras beräknas kvalificerad fast personal motsvarande två heltidstjänster (två heltidsekvivalenter) behövas, en vid EBA och en vid Esma. Dessa uppgifter kräver goda kunskaper om insolvenslagstiftning och om lagstiftning om finansmarknadsinfrastruktur. Den personal som ingår i dessa heltidsekvivalenter måste vara i stånd att bedöma det resonemang som förs av medlemsstaternas behöriga myndigheter om huruvida ett systems regler är förenliga med (den nationella) insolvenslagstiftningen och att säkerställa att medlemsstaterna har utsett EU-system på ett enhetligt sätt, även med beaktande av sektorsspecifik lagstiftning. Detta gäller både EU-system och tredjelandssystem.

Esma är enligt artikel 26 i SFR ålagd att inrätta och kontinuerligt driva en elektronisk central databas. Den centrala databasen underlättar utbyte av uppgifter och handlingar som är relevanta för mottagarna enligt denna förordning, inklusive utseende och registrering av EU-system och tredjelandssystem, samt offentliggörande av vissa uppgifter. I artikel 26 föreskrivs också att behöriga myndigheter, registrerande myndigheter

och nationella behöriga myndigheter ska ha tillgång till sådant som rör betalnings-, avvecklings- och clearingsystem. Med tanke på att EBA, i nära samarbete med ECBS, ansvarar för betalningssystemen kommer även centralbankerna och EBA att behöva tillgång till detta.

Den centrala databasen kommer att fordra av Esma att myndigheten inrättar lämplig it-infrastruktur i stånd att säkerställa en säker, effektiv och ändamålsenlig överföring och lagring av uppgifter, handlingar och meddelanden mellan relevanta berörda parter (t.ex. utsedda system, behöriga myndigheter osv.), såsom föreskrivs i SFR. Den centrala databas som fordras enligt SFR bör vara samma system som det som krävs enligt artikel 17c i Emir, artikel 21a i CSD-förordningen, artikel 38ea i Mifir och artikel 35c i Esmaförordningen. Eftersom denna centrala databas inrättats inom ramen för ett tidigare mandat, dvs. förordning (EU) 2024/2987 (Emir 3), bör de kostnader som är kopplade till uppförandet och det kontinuerliga underhållet av den centrala databasen inom ramen för SFR endast spegla den relativa ökning av dessa kostnader som görs för att den centrala databasen ska kunna förverkligas på det sätt som fordras enligt SFR. Detta inbegriper de merkostnader som fordras för att de berörda parter som enligt SFR också behöver få tillgång till den centrala databasen (ungefär 60 enheter) ges denna tillgång, liksom lagringskostnader för de ytterligare uppgifter, handlingar och meddelanden som skulle bevaras i och/eller överföras via databasen. Dessa kostnader är inkluderade i de siffror som anges i huvudförordningen46 avseende Esmas centrala databas och tillsynsplattform för centrala motparter, värdepapperscentraler och handelsplatser (se avsnitt 4.3 i huvudförordningen, liksom delarna D och E i avsnittet om specifika antaganden i bilagan till den förordningen) och redovisas därför inte separat här.

Kostnadsberäkningar:

Beräkningen av kostnaderna baseras på GD Budgets riktlinjer för personalkategorin ”kontraktsanställd” och utgår från den genomsnittliga kostnaden för en tillfälligt anställd 2025 (dvs. 0,084 miljoner EUR) samt

en inflationstakt på 2 % från och med 2027,

en lönekorrigeringskoefficient för Paris, där både Esma och EBA är belägna, på 114,2 %,

och ett belopp på 30 000 EUR per år för driftskostnader, främst byggnads- och it-relaterade kostnader, enligt 2025 års standardpris och med en inflation på 2 %.

Ovanstående uppgifter kommer att finansieras på följande sätt: 1) När det gäller EBA kommer upp till 40 % att finansieras genom ett bidrag från kommissionen och upp till 60 % av de nationella behöriga myndigheterna, i enlighet med de europeiska tillsynsmyndigheternas inrättandeförordning, 2) När det gäller Esma kommer upp till 50 % av utgifterna att finansieras genom ett bidrag från kommissionen och upp till

46Se förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, nr 648/2012, nr 600/2014, nr 909/2014, 2015/2365, 2019/1156, 2021/23, 2022/858 och 2023/1114 vad gäller vidareutveckling av kapitalmarknadsintegration och kapitalmarknadstillsyn i unionen.

50 % av de nationella behöriga myndigheterna, dock endast under förutsättning att det rör sig om nytillkomna uppgifter som måste utföras enligt SIU-paketet.

Givet att datumet för ikraftträdande förväntas inträffa under år 2027 och att myndigheterna har tolv månader på sig att lämna in utkast till ursprungliga delegerade akter, antas de ytterligare heltidsekvivalenterna att inledas i början av år 2028.

			År			År		År		År			År				År				År	TOTALT
			År			År		År		År			År				År				År	Budgetram

			2028	2029			2030		2031				2032			2033				2034
			2028	2029			2030		2031				2032			2033				2034		2028–2034
TOTALA	Åtaganden	(4)	0,104		0,106			0,108		0,111			0,114			0,115				0,118		0,776
		(4)
driftsanslag
	Betalningar	(5)	0,104		0,106			0,108		0,111			0,114			0,115				0,118		0,776
TOTALA anslag	av administrativ
TOTALA anslag	av administrativ
natur som finansieras genom		(6)	-		-			-		-			-			-				-		-
ramanslagen för särskilda program

TOTALA
anslag för	Åtaganden	=4+6	0,104		0,106			0,108		0,111			0,114			0,115				0,118		0,776
RUBRIK 2
i den fleråriga	Betalningar	=5+6	0,104		0,106			0,108		0,111			0,114			0,115				0,118		0,776
budgetramen	Betalningar	=5+6	0,104		0,106			0,108		0,111			0,114			0,115				0,118		0,776
budgetramen

Rubrik i den fleråriga budgetramen			4		”Administrativa utgifter”47
	GD: FISMA					År		År		År		År			År			År			År		TOTALT
						År		År		År		År			År			År			År		Budgetram
					2028		2029		2030		2031			2032			2033			2034			Budgetram
					2028		2029		2030		2031			2032			2033			2034			2028–2034

 Personalresurser						0	0		0				0			0			0		0		0
 Övriga administrativa utgifter						0	0		0				0			0			0		0		0

47Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

TOTALT GD	Anslag	0	0	0	0	0	0	0	0
FISMA	Anslag	0	0	0	0	0	0	0	0
FISMA

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga

budgetramen

(summa
åtaganden =	0	0	0	0	0	0	0	0
summa	0	0	0	0	0	0	0	0
summa
betalningar)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

																TOTALT
			År		År		År		År		År		År		År	Budgetram
																2028–2034
		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034

TOTALA anslag					0,106		0,108		0,111		0,114		0,115		0,118	0,776
för RUBRIKERNA	Åtaganden		0,104		0,106		0,108		0,111		0,114		0,115		0,118	0,776
1–4
i den fleråriga	Betalningar		0,104		0,106		0,108		0,111		0,114		0,115		0,118	0,776
budgetramen	Betalningar		0,104		0,106		0,108		0,111		0,114		0,115		0,118	0,776
budgetramen

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och	År	År	År	År	För in så många år som behövs för att redovisa
Ange mål och	År	År	År	År	hur länge resursanvändningen påverkas (jfr	TOTALT
output	2028	2029	2030	2031	hur länge resursanvändningen påverkas (jfr	TOTALT
output	2028	2029	2030	2031	avsnitt 1.6)
					avsnitt 1.6)

				OUTPUT



Geno

Typ48 msnitt liga

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 149…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kost

Antal

Kostn

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.	Totalt	Total
Kostn.	antal	kostnad
	antal	kostnad

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande: 3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
								TOTALT
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2028–2034
								2028–2034


			RUBRIK 4

Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Övriga administrativa utgifter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma för RUBRIK 4	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
		Utanför RUBRIK 4

Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 4	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter50

50Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	År	År	År
ANTAGNA ANSLAG	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid	0	0	0	0	0	0	0
kommissionens kontor i medlemsstaterna)	0	0	0	0	0	0	0
kommissionens kontor i medlemsstaterna)

20 01 02 03 (EU:s delegationer)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)	0	0	0	0	0	0	0

(Indirekta forskningsåtgärder)
(Indirekta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0

(Direkta forskningsåtgärder)
(Direkta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka)
Andra budgetposter (ange vilka)	0	0	0	0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter		0	0	0	0	0	0	0
finansierade genom ramanslaget)		0	0	0	0	0	0	0
finansierade genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella
experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s		0	0	0	0	0	0	0
delegationer)
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0	0	0	0	0	0	0

[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s	0	0	0	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]	delegationer	0	0	0	0	0	0	0
	delegationer
(Kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0	0	0	0	0	0	0
(Kontraktsanställda och nationella experter – indirekta
forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
(Kontraktsanställda och nationella experter – direkta		0	0	0	0	0	0	0
(Kontraktsanställda och nationella experter – direkta
forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 4
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 4		0	0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 4		0	0	0	0	0	0	0

TOTALT		0	0	0	0	0	0	0

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 4 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–3 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.

TOTALT Anslag för		År		År		År		År		År		År		År		TOTALT
TOTALT Anslag för																Budgetram 2028–
digital teknik och it																Budgetram 2028–
digital teknik och it															2034
	2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2034
	2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034
RUBRIK 4
RUBRIK 4

It-utgifter (centralt)		0		0		0		0		0		0		0		0

Delsumma för RUBRIK 4		0		0		0		0		0		0		0		0

Utanför RUBRIK 4

It-utgifter inom operativa
program som inte omfattas
av kommissionens		0		0		0		0		0		0		0		0
administrativa		0		0		0		0		0		0		0		0
administrativa
självständighet och
institutionella befogenheter

Delsumma utanför RUBRIK 4		0		0		0		0		0		0		0		0


TOTALT		0		0		0		0		0		0		0		0

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

–  kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	År	År	År	Totalt
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	Totalt
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Ange vilket organ som
deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som
tillförs genom
samfinansiering

3.2.8Beräknat personalbehov och beräknad användning av anslag vid ett decentraliserat organ

Personalbehov (heltidsekvivalenter)

Organ: Europeiska		År 2028		År 2029		År 2030		År 2031		År 2032		År 2033		År 2034
bankmyndigheten		År 2028								År 2032		År 2033		År 2034
bankmyndigheten

Tillfälligt anställda
(AD-tjänster)

Tillfälligt anställda
(AST-tjänster)

Delsumma tillfälligt anställda		0		0		0		0		0		0		0
(AD + AST)		0		0		0		0		0		0		0
(AD + AST)

Kontraktsanställda	1		1		1		1		1		1		1

Utsända nationella experter

Delsumma kontraktsanställda		1		1		1		1		1		1		1
och utsända nationella experter		1		1		1		1		1		1		1
och utsända nationella experter
TOTAL personal		1		1		1		1		1		1		1

Organ: Europeiska				År 2029		År 2030		År 2031
värdepappers- och		År 2028								År 2032		År 2033		År 2034
marknadsmyndigheten

Tillfälligt anställda
(AD-tjänster)

Tillfälligt anställda
(AST-tjänster)

Delsumma tillfälligt anställda		0		0		0		0		0		0		0
(AD + AST)		0		0		0		0		0		0		0
(AD + AST)

Kontraktsanställda	1		1		1		1		1		1		1

Utsända nationella experter

Delsumma kontraktsanställda		1		1		1		1		1		1		1
och utsända nationella experter		1		1		1		1		1		1		1
och utsända nationella experter

TOTAL personal		1		1		1		1		1		1		1

Anslag som täcks av bidraget från EU-budgeten i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Organ: Europeiska		År		År	År		År	År		År		År		TOTAL
Organ: Europeiska		År		År	År		År	År		År		År		T 2028–
bankmyndigheten	2028		2029		2030	2031		2032	2033		2034			T 2028–
bankmyndigheten	2028		2029		2030	2031		2032	2033		2034		2034
													2034

Rubrik 1: Personalutgifter	0,034		0,034		0,035	0,036		0,037	0,037		0,038		0,251

Rubrik 2: Infrastruktur och	0,012		0,013		0,013	0,013		0,014	0,014		0,014		0,093
driftsutgifter	0,012		0,013		0,013	0,013		0,014	0,014		0,014		0,093
driftsutgifter

Rubrik 3: Driftsutgifter	-		-		-	-		-	-		-		-

TOTALA anslag som täcks		0,046		0,047	0,048		0,049	0,051		0,051		0,052		0,344
av EU-budgeten		0,046		0,047	0,048		0,049	0,051		0,051		0,052		0,344
av EU-budgeten


Organ: Europeiska		År		År	År		År	År		År		År		TOTAL
värdepappers- och		År		År	År		År	År		År		År		T 2028–
värdepappers- och	2028		2029		2030		2031	2032		2033		2034		T 2028–
marknadsmyndigheten	2028		2029		2030		2031	2032		2033		2034		2034
marknadsmyndigheten														2034

Rubrik 1: Personalutgifter	0,042		0,043		0,044		0,045	0,046		0,047		0,048		0,315

Rubrik 2: Infrastruktur och	0,016		0,016		0,016		0,017	0,017		0,017		0,018		0,117
driftsutgifter	0,016		0,016		0,016		0,017	0,017		0,017		0,018		0,117
driftsutgifter

Rubrik 3: Driftsutgifter	-		-		-		-	-		-		-		-

TOTALA anslag som täcks		0,058		0,059	0,060		0,062	0,063		0,064		0,066		0,432
av EU-budgeten		0,058		0,059	0,060		0,062	0,063		0,064		0,066		0,432
av EU-budgeten

Anslag som täcks av eventuella avgifter i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Ej tillämpligt

Anslag som täcks av eventuell medfinansiering i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Bidrag från nationella behöriga myndigheter till Europeiska bankmyndigheten51

Organ: Europeiska		År 2028		År 2029		År 2030		År 2031		År 2032		År 2033		År 2034		TOTALT
bankmyndigheten		År 2028		År 2029		År 2030		År 2031		År 2032		År 2033		År 2034		2028–2034
bankmyndigheten																2028–2034

Rubrik 1: Personalutgifter	0,051		0,052		0,053		0,054		0,055		0,056		0,057		0,378

Rubrik 2: Infrastruktur och	0,019		0,019		0,019		0,020		0,020		0,021		0,021		0,139
driftsutgifter	0,019		0,019		0,019		0,020		0,020		0,021		0,021		0,139
driftsutgifter

Rubrik 3: Driftsutgifter	-		-		-		-		-		-		-		-

TOTALA anslag som täcks av		0,070		0,071		0,072		0,074		0,075		0,077		0,078		0,517
medfinansiering		0,070		0,071		0,072		0,074		0,075		0,077		0,078		0,517
medfinansiering

51Exklusive den nationella behöriga myndighetens andel av arbetsgivarens pensionsavgifter.

Bidrag från nationella behöriga myndigheter till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten52

Organ: Europeiska																TOTALT
värdepappers- och		År 2028		År 2029		År 2030		År 2031		År 2032		År 2033		År 2034		TOTALT
värdepappers- och		År 2028		År 2029		År 2030		År 2031		År 2032		År 2033		År 2034		2028–2034
marknadsmyndigheten																2028–2034
marknadsmyndigheten

Rubrik 1: Personalutgifter	0,042		0,043		0,044		0,045		0,046		0,047		0,048		0,315

Rubrik 2: Infrastruktur och	0,016		0,016		0,016		0,017		0,017		0,017		0,018		0,117
driftsutgifter	0,016		0,016		0,016		0,017		0,017		0,017		0,018		0,117
driftsutgifter

Rubrik 3: Driftsutgifter	-		-		-		-		-		-		-		-

TOTALA anslag som täcks av		0,058		0,059		0,060		0,062		0,063		0,064		0,066		0,432
medfinansiering		0,058		0,059		0,060		0,062		0,063		0,064		0,066		0,432
medfinansiering

52Se föregående fotnot.

Översikt/sammanfattning av personal och anslag (i miljoner EUR) som krävs för förslaget/initiativet vid decentraliserade byråer

Organ: Europeiska		År 2028		År 2029		År 2030		År 2031		År 2032		År 2033		År 2034		TOTALT
bankmyndigheten		År 2028		År 2029		År 2030		År 2031		År 2032		År 2033		År 2034		2028–2034
bankmyndigheten																2028–2034

Tillfälligt anställda (AD + AST)	-		-		-		-		-		-		-		-

Kontraktsanställda	1		1		1		1		1		1		1		1

Utsända nationella experter	-		-		-		-		-		-		-		-

Total personal		1		1		1		1		1		1		1		1

Anslag som täcks av EU-budgeten	0,046		0,047		0,048		0,049		0,051		0,051		0,0520		0,344

Anslag som täcks av avgifter	-		-		-		-		-		-		-		-
(i tillämpliga fall)	-		-		-		-		-		-		-		-
(i tillämpliga fall)

Anslag från medfinansiering	0,070		0,071		0,072		0,074		0,075		0,077		0,078		0,517
(i tillämpliga fall)	0,070		0,071		0,072		0,074		0,075		0,077		0,078		0,517
(i tillämpliga fall)

TOTALA anslag		0,116		0,118		0,120		0,123		0,126		0,128		0,130		0,861

Organ: Europeiska																TOTALT
värdepappers- och		År 2028		År 2029		År 2030		År 2031		År 2032		År 2033		År 2034		TOTALT
värdepappers- och		År 2028		År 2029		År 2030		År 2031		År 2032		År 2033		År 2034		2028–2034
marknadsmyndigheten																2028–2034
marknadsmyndigheten

Tillfälligt anställda (AD + AST)	1		1		1		1		1		1		1		-

Kontraktsanställda	-		-		-		-		-		-		-		-

Utsända nationella experter	-		-		-		-		-		-		-		-

Total personal		1		1		1		1		1		1		1		-

Anslag som täcks av EU-budgeten	0,058		0,059		0,060		0,062		0,063		0,064		0,066		0,432

Anslag som täcks av avgifter	-		-		-		-		-		-		-		-
(i tillämpliga fall)	-		-		-		-		-		-		-		-
(i tillämpliga fall)

Anslag från medfinansiering	0,058		0,059		0,060		0,062		0,063		0,064		0,066		0,432
(i tillämpliga fall)	0,058		0,059		0,060		0,062		0,063		0,064		0,066		0,432
(i tillämpliga fall)

TOTALA anslag		0,116		0,118		0,120		0,124		0,126		0,128		0,132		0,864

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som förts in för			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna53
Inkomstposter i den årliga budgeten:	det innevarande
Inkomstposter i den årliga budgeten:	det innevarande
	budgetåret	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031	År 2032	År 2033	År 2034

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

53Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

4. DIGITALA INSLAG

4.1 Krav med digital relevans

Om det politiska initiativet inte bedöms omfatta några krav med digital relevans:

Motivera varför digitala medel inte kan användas för att förbättra genomförandet av politiken och varför principen om digitalt som standard inte är tillämplig.

Ej tillämpligt

I övriga fall:

Beskriv på ett övergripande sätt kraven med digital relevans och relevanta kategorier (data, processdigitalisering och processautomatisering, digitala lösningar och/eller digitala offentliga tjänster)

Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet			Aktörer som påverkas	Övergripande		Kategorier
Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet			eller berörs av kravet	processer		Kategorier
				eller berörs av kravet	processer

	Esma ska inrätta och upprätthålla en central
	databas och ge tillgång till de myndigheter
Artikel 26 – Central databas	som deltar i eller berörs av förfaranden för			Esma	Inrätta	en	Digital lösning
Artikel 26 – Central databas	utseende av EU-system och registreringar av			Esma	central databas		Digital lösning
	utseende av EU-system och registreringar av				central databas
	tredjelandssystem	samt	till
	systemoperatörerna.

	Den systemoperatör som ansöker om
Artikel 4 – Förfarande för	utseende av ett system som den driver ska
att bevilja och avslå ett	till den behöriga	myndigheten i den		Systemoperatör, behörig	Inlämning	av	Data, digital lösning
utseende	medlemsstat vars	lagstiftning	reglerar	Systemoperatör, behörig	Inlämning	av
				myndighet (medlemsstat)	data/handlingar

	systemet lämna in en ansökan i elektroniskt
	systemet lämna in en ansökan i elektroniskt
	format via den centrala databasen, där
	ansökan sedan behandlas och där ytterligare

information kan komma att begäras.

Artikel 6

–

Underrättelser

En behörig myndighet ska underrätta Esma

Behörig

myndighet

Underrätta

Data, digital lösning

om system

när den har utsett ett system via den centrala

(medlemsstat), Esma

databasen.

Den behöriga myndigheten ska via den

centrala databasen underrätta Esma och alla

andra berörda myndigheter om ändringar

kopplade till utseendet av systemet.

Artikel 8 – Skyldigheter för

Systemoperatören ska via den centrala

Systemoperatör,

behörig

Underrätta

Data, digital lösning

en systemoperatör

för

ett

databasen

underrätta

den

behöriga

myndighet (medlemsstat)

utsett system

myndigheten om relevanta ändringar av de

uppgifter som lämnats i ansökan.

Artikel 9

– Återkallelse

Om en behörig myndighet beslutar att

Behörig

myndighet

Underrätta

Data, digital lösning

utseende

återkalla utseendet av ett system ska beslutet

(medlemsstat),

få verkan i hela unionen och den behöriga

systemoperatör,

Esma,

myndigheten

ska

underrätta

nationell

behörig

systemoperatören,

den

nationella

behöriga

myndighet, EBA, ECBS

myndigheten, Esma, EBA och ECBS via

den centrala databasen.

Artikel

–

Behörig

Medlemsstaterna ska via den centrala

Behörig

myndighet

Underrätta

Data, digital lösning

myndighet

databasen underrätta Esma om de behöriga

(medlemsstat), Esma

myndigheterna

och

registrerande

myndigheterna.

Artikel 11 – Utbyte av

Utseende

myndigheter,

registrerande

Utseende

myndigheter,

Underrätta

Data,

digital

information

myndigheter,

nationella

behöriga

registrerande

lösning,

myndigheter,

behöriga

myndigheter

som

myndigheter,

nationella

processautomatiseri

avses i artikel 22.2, Esma, EBA eller ECBS

behöriga

myndigheter,

ska utbyta all information som begärs för att

behöriga

myndigheter

de ska kunna fullgöra sina respektive

som avses i artikel 22.2,

skyldigheter enligt denna förordning utan

Esma, EBA eller ECBS

oskäligt dröjsmål.

Artikel 13 – Förfarande för

Ansökan, information,

begäranden

Tredjelandssystemoperat

Inlämning

Data, digital lösning

att

bevilja

och

neka

information samt beslut om registrering av

ör,

Esma,

EBA,

behörig

data/handlingar

registrering

tredjelandssystem ska meddelas via den

myndighet (medlemsstat)

centrala databasen.

Artikel 15 –

Underrättelse

Efter att ha fattat ett beslut om registrering

Registrerande

Underrätta

Data, digital lösning

om registrerade system

av ett system ska varje registrerande

myndighet,

myndighet

underrätta

den

ansökande

tredjelandssystemoperatö

tredjelandssystemoperatören,

Esma,

EBA,

Esma,

EBA,

ECBS,

ECBS

och

övriga

registrerande

övriga

registrerande

myndigheter, beroende på vad som är

myndigheter

(beroende

tillämpligt, om sitt beslut.

på

vad

som

är

tillämpligt)

Artikel 16 – Återkallelse av

den

registrerande

myndigheten

Registrerande

Underrätta

Data, digital lösning

registrering

återkallar registreringen ska den underrätta

myndighet,

systemoperatören samt Esma, EBA, ECBS

tredjelandssystemoperatö

och

övriga

registrerande

myndigheter,

Esma,

EBA,

ECBS,

beroende på vad som är tillämpligt, om

övriga

registrerande

beslutet.

myndigheter

(beroende

på

vad

som

är

tillämpligt)

Artikel 22

–

Den behöriga myndigheten ska omedelbart,

Behörig

myndighet

Underrätta

Data, digital lösning

Insolvensförfaranden

via den

centrala

databasen,

skriftligen

(medlemsstat),

Esma,

underrätta

Esma,

ECB/ECBS,

EBA,

ECB/ECBS,

EBA,

Europeiska

systemrisknämnden

och

andra

Europeiska

medlemsstater om insolvensförfaranden.

systemrisknämnden,

andra medlemsstater

4.2 Data

Övergripande beskrivning av data som omfattas

Typ av data	Hänvisning till kravet/kraven	Standard och/eller specifikation (i tillämpliga
		fall)

Data som är relevanta för ansökan om utseende som	Artikel 5.1	Esma, i nära samarbete med ECBS, får utarbeta
ett EU-system		förslag till tekniska tillsynsstandarder för att närmare
		specificera de villkor som avses i artikel 5.1 för
		avvecklingssystem	för	värdepapper	och
		clearingsystem.
		EBA, i nära samarbete med ECBS, får utarbeta
		förslag till tekniska tillsynsstandarder för att närmare
		specificera de villkor som avses i artikel 5.1 för
		betalningssystem.

	Data som är relevanta för ansökan om registrering	Artikel 13.13
	och utseende av avvecklingssystem för värdepapper			När det gäller avvecklingssystem för värdepapper
	och clearingsystem			När det gäller avvecklingssystem för värdepapper
	och clearingsystem			och clearingsystem ska Esma, i nära samarbete med
				och clearingsystem ska Esma, i nära samarbete med
				ECBS,	utarbeta	förslag	till	tekniska
				genomförandestandarder för att specificera
				a)	de enhetliga elektroniska formaten för den
				ansökan om registrering som avses i punkt 1, som
				ska lämnas in till den centrala databasen,
				b)	de enhetliga elektroniska formaten för den
				ansökan om utseende som avses i artikel 4.1, som
				ska lämnas in till den centrala databasen.

	Data som är relevanta för återkallande av utseendet	Artikel 9.2 och 9.4		\\

	Data som är relevanta för ansökan om registrering	Artikel 13.15
	och utseende av betalningssystem			När det gäller betalningssystem ska EBA i nära
				När det gäller betalningssystem ska EBA i nära
				samarbete med ECBS utarbeta förslag till tekniska
				tillsynsstandarder för att närmare specificera de
				uppgifter som ska lämnas i
				a)	en ansökan om registrering som avses i punkt
				1 i syfte att visa att den ansökande
				tredjelandssystemoperatören				och
				tredjelandssystemet uppfyller alla relevanta krav
				som anges i denna artikel, inbegripet de villkor som
				anges i artikel 14, och specificera den information
				som ansökan ska innehålla om de medlemmar i

SV			82						SV

			tredjelandssystemet som är etablerade i unionen,
			b)	en sådan ansökan om utseende som avses i
			artikel 4.1 i syfte att visa att den ansökande
			systemoperatören och systemet uppfyller alla
			relevanta krav i denna förordning.

Data som är relevanta för återkallande	av	Artikel 16.2 och 16.4	\\
registrering

Data rörande insolvensförfaranden		Artikel 22.2	\\

Överensstämmelse med EU:s datastrategi

Förklara hur kravet/kraven överensstämmer med EU:s datastrategi

De uppgifter som krävs kommer att lämnas in i ett elektroniskt standardiserat format och lagras och behandlas i den centrala databasen. De myndigheter som ansvarar för att utse EU-system och registrera tredjelandssystem kommer att ha tillgång till relevanta data i den centrala databasen.

Överensstämmelse med engångsprincipen

Förklara hur engångsprincipen har beaktats och hur möjligheten att återanvända befintliga data har utforskats

De uppgifter som krävs kommer endast en gång att lämnas in till den centrala databasen i ett standardiserat format. Den centrala databasen kommer sedan att ge de myndigheter som är inblandade i utseendet av EU-system och registreringen av tredjelandssystem tillgång till relevanta data, varigenom förfarandet rationaliseras och behovet att lämna in identiska uppgifter till flera behöriga myndigheter undanröjs.

Förklara hur nyskapade data är sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara samt uppfyller standarder för hög kvalitet

De data som behandlas i den centrala databasen och lämnas in i enlighet med gemensamma dataspecifikationer, såsom förklaras ovan.

Den centrala databasen fungerar som en plattform för utbyte av data mellan de myndigheter som är inblandade i utseende- och registreringsförfarandet.

Dataflöden

Övergripande beskrivning av dataflöden

Typ av data	Hänvisning/hä	Aktör	som	Aktör	som tar	Utlösande	faktor	Frekvens		(i
	nvisningar till	tillhandahåller		emot data		för datautbyte		tillämpliga fall)
	kravet/kraven	data

Data som är relevanta för ansökan om	Artikel 5.1	Systemoperatöre		Behörig		Ansökan	om	För utseende		och
utseende som ett EU-system		r		myndighet		utseende		vid	särskilda
				(medlemsstat)				tillfällen	då	data
								rörande	utseendet
								genomgår ändringar

Data som är relevanta i samband med att	Artikel 6.2 och	Behörig		Esma		Underrättelse		Vid	särskilda
Esma underrättas om system	6.3	myndighet						tillfällen
		(medlemsstat)

Data som är relevanta för återkallande av	Artikel 9.2 och	Behörig		Esma,		Bristande		Vid	särskilda
utseendet	9.4	myndighet		systemoperatör,		efterlevnad	av	tillfällen
		(medlemsstat)		övriga	relevanta	villkoren	för
				myndigheter,		utseende
				EBA, ECBS

Data som är relevanta för registrering av	Artikel 14.1	Tredjelandssyste		Esma,	relevanta	Ansökan	om	För registrering och
tredjelandssystem		moperatörer		myndigheter (på		registrering		vid	särskilda
				medlemsstatsniv				tillfällen	då	data
				å), EBA, ECBS				rörande	utseendet
								genomgår ändringar

Data som är relevanta för återkallande av	Artikel 16.2		Behörig	Esma,	Bristande		Vid	särskilda
registrering			myndighet	systemoperatör,	efterlevnad	av	tillfällen
			(medlemsstat)	övriga relevanta	villkoren	för
				myndigheter,	registrering
				EBA, ECBS

Data kopplade till utsedda och	Artiklarna	6.4,	Esma	Allmänheten	Uppdatering	av	Vid	särskilda
registrerade system	10.3, 15.2	och			data/tillgång till nya		tillfällen
	16.4				data kopplade	till
					utseende	och
					registrering	av
					system

Data rörande insolvensförfaranden	Artikel 12.2		Behörig	Esma,	Inledande av	ett	Vid	särskilda
			myndighet	ECB/ECBS,	insolvensförfarande		tillfällen
			(medlemsstat)	EBA, Europeiska
				systemrisknämnd
				en och andra
				medlemsstater

4.3 Digitala lösningar

Övergripande beskrivning av digitala lösningar

		Hänvisning/hä			Hur	Hur övervägs	Användnin
	Digital		Huvudsakliga		tillgodoses		Användnin
							g av AI-
		nvisningar till		Ansvarigt organ		möjligheten till
	lösning		föreskrivna funktioner		tillgänglighet
							teknik (i
		kravet/kraven				återanvändning?
					en?
							tillämpliga



SV				85				SV

fall)

Central

Artikel 26

Samtidigt

utbyte

Esma

och

Data

som

lämnas

databas

uppgifter

mellan

EBA

ska

till

den

centrala

myndigheter som deltar i

nära

databasen

enligt

utseende-

och

samarbete

denna

förordning

registreringsförfarandet

med

ECBS)

görs tillgängliga för

utarbeta

relevanta

behöriga

förslag

till

myndigheter

tekniska

det är relevant eller

genomförande

nödvändigt

för att

standarder

för

de ska kunna utföra

att

specificera

sina

uppgifter

enhetliga

enligt

förordning

elektroniska

(EU)

648/2012

format

som

och

förordning

ska lämnas

(EU) nr 909/2014.

till

den

centrala

databasen.

Förklara, för varje digital lösning, hur den digitala lösningen uppfyller tillämplig digital politik och lagstiftning.

Central databas

Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga fall)	Beskrivning av överensstämmelse

Förordningen om artificiell intelligens	\\

EU:s cybersäkerhetsram	Efterlevnaden av EU:s cybersäkerhetsram kommer att säkerställas genom
	genomförande av tekniska standarder och specifikationer, som kommer att
	fastställas av Esma och EBA i nära samarbete med ECBS.

eIDA	\\

Den gemensamma digitala ingången och IMI	\\

Övriga	\\

4.4 Interoperabilitetsbedömning

Övergripande beskrivning av den digitala offentliga tjänst/de digitala offentliga tjänster som påverkas av kravet

Digital

offentlig

Beskrivning

Hänvisning/hänvisn

Lösning/lösningar

Andra interoperabilitetslösningar

tjänst eller kategori

ingar

till

för ett interoperabelt

digitala

kravet/kraven

Europa

offentliga tjänster

(EJ

TILLÄMPLIGT)

Plattform

för

Tillhandahålla

central

Artikel

–

ansökningar

kontaktpunkt

för

ansökningar i

Förfarande

för

att

utseende

ett

elektroniskt

format

utseende

bevilja och avslå ett

system

och

av ett system

utseende

registrering

Tillhandahålla

central

Artikel 13

–

tredjelandssystem

kontaktpunkt

för

ansökan om

Förfarande

för

registrering av tredjelandssystem

registrering

Plattform för behandling och					tredjelandssystem
delning	av	data	mellan
myndigheter		som	deltar	i
utseende-				och
registreringsprocessen

Kravets/kravens inverkan på gränsöverskridande interoperabilitet vad gäller digitala offentliga tjänster

Plattform för utseende och registrering av tredjelandssystem

	Bedömning						Åtgärd/åtgärder	Potentiella återstående hinder (i tillämpliga fall)

	Överensstämmelse			med	befintlig		-	-
	digital och sektoriell politik
	Ange tillämplig digital och sektoriell
	politik som identifierats

	Organisatoriska		åtgärder		för	ett	- Esma och EBA kommer (i nära	-
	smidigt	tillhandahållande				av	samarbete med ECBS) att utarbeta förslag
	smidigt	tillhandahållande				av	till tekniska genomförandestandarder för
	gränsöverskridande				digitala		till tekniska genomförandestandarder för
	gränsöverskridande				digitala		att specificera de enhetliga elektroniska
	offentliga tjänster						att specificera de enhetliga elektroniska
	offentliga tjänster						format som ska lämnas in till den centrala
							format som ska lämnas in till den centrala
	Ange			planerade			databasen.
	Ange			planerade
	förvaltningsåtgärder

	Åtgärder	som	vidtagits		för	att	- Esma och EBA kommer (i nära	-
	säkerställa	en		samstämmig			samarbete med ECBS) att utarbeta förslag
	säkerställa	en		samstämmig			till tekniska genomförandestandarder för
	förståelse av data						till tekniska genomförandestandarder för
	förståelse av data						att specificera de enhetliga elektroniska
							att specificera de enhetliga elektroniska
							format som ska lämnas in till den centrala
SV							88		SV

Ange dessa åtgärder			databasen.

Användning	av	gemensamt	- Esma och EBA kommer (i nära	-
överenskomna	öppna	tekniska	samarbete med ECBS) att utarbeta förslag
överenskomna	öppna	tekniska	till tekniska genomförandestandarder för
specifikationer och standarder			till tekniska genomförandestandarder för
specifikationer och standarder			att specificera de enhetliga elektroniska
			att specificera de enhetliga elektroniska
Ange dessa åtgärder			formaten för de uppgifter som ska lämnas
			in till den centrala databasen.

4.5 Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Övergripande beskrivning av åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Beskrivning av åtgärden

Hänvisning/hänvisningar

till

Kommissionens

Aktörer

som

Förväntad tidsplan

kravet/kraven

roll

ska involveras

(i tillämpliga fall)

tillämpliga

fall)

Esma ska inrätta en central databas

Artikel 26

Esma

Esma och EBA ska (i nära samarbete

Artikel 13.13 och 13.15

Esma, EBA (i

Ett

år

efter

med ECBS) utarbeta förslag till tekniska

nära

samarbete

ikraftträdandet

genomförandestandarder

för

att

med ECBS)

specificera de enhetliga

elektroniska

format som ska lämnas in till den centrala

databasen.