Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering

EU-dokument COM(2025) 826

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Strasbourg den 17.6.2025

COM(2025) 826 final

2025/0826 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering

(Text av betydelse för EES) {SEC(2025) 825 final} - {SWD(2025) 826 final} - {SWD(2026) 825 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

En nystart för den europeiska värdepapperiseringsmarknaden skulle kunna bidra till att öka den reala ekonomins finansieringsmöjligheter. I dagens ekonomiska och geopolitiska klimat, då unionen är i behov av betydande investeringar för att bevara sin motstånds- och konkurrenskraft, är detta viktigare än någonsin. Välfungerande värdepapperiseringsmarknader skulle kunna bidra till högre ekonomisk tillväxt och underlätta finansieringen av unionens strategiska mål – till exempel i form av investeringar i den gröna, digitala och sociala omställningen – genom att göra det möjligt för banker att överföra risker till dem som har bäst utsikter att bära dem och på så vis frigöra kapital. Bankerna förväntas använda detta kapital för ytterligare utlåning till hushåll och företag, inklusive små och medelstora företag. Genom att omfördela riskerna inom det finansiella systemet i stort skulle en värdepapperisering också kunna ge investerare på kapitalmarknaden fler investeringsmöjligheter. På grund av EU:s nuvarande ramverk för värdepapperisering går EU:s ekonomi miste om många av de fördelar som en värdepapperisering kan innebära.

I rapporterna från Enrico Letta1 respektive Mario Draghi2 rekommenderas värdepapperisering som ett sätt att öka Europeiska unionens bankers kapacitet att låna ut medel till finansieringen av EU:s prioriteringar, bland annat försvaret, skapa djupare kapitalmarknader, bygga upp spar- och investeringsunionen och stärka EU:s konkurrenskraft.

Europeiska rådet har bett Europeiska kommissionen att identifiera åtgärder som skulle kunna blåsa nytt liv i den europeiska värdepapperiseringsmarknaden, bland annat ”genom ändringar av regelverk och tillsynskrav, genom att utnyttja det handlingsutrymme som finns”3, och att år 2025 snabbt lägga fram ett förslag på ett reviderat ramverk för värdepapperisering4. Många berörda parter, däribland emittenter, investerare och tillsynsmyndigheter, efterlyser också åtgärder för att avlägsna de hinder som står i vägen för utvecklingen av EU:s värdepapperiseringsmarknad5.

EU:s ramverk för värdepapperisering infördes i kölvattnet av finanskrisen 2008 och var då ett svar på den oro som fanns för riskfyllda amerikanska värdepapperiseringar. Vid den tidpunkten ansågs stränga krav nödvändiga för att återställa värdepapperiseringsmarknadens anseende, eftersom det hade tagit skada av otillräckliga skyddsmekanismer och stor misstro bland investerare. Nu när lämpliga skyddsmekanismer har blivit stadigt förankrade i marknadens organisation och värdepapperiseringen är på väg att återvinna investerarnas förtroende, krävs en bättre balans mellan skyddsmekanismer och tillväxtmöjligheter, både för investeringar och emissioner. Erfarenheterna av ramverket visar att det utmärks av en överdriven försiktighet och att det begränsar den potentiella användningen av värdepapperisering i EU. Höga operativa kostnader och alltför stränga kapitalkrav håller många emittenter och investerare borta från värdepapperiseringsmarknaden.

Letta, E. (2024). Much more than a market – Speed, Security, Solidarity. Empowering the Single Market to deliver a sustainable future and prosperity for all EU Citizens.

Draghi, M. (2024). The Future of European Competitiveness—A Competitiveness Strategy for Europe. Europeiska rådets slutsatser april 2024 .

Europeiska rådets slutsatser mars 2025.

Återkoppling på inbjudan att lämna synpunkter om översyn av ramverket för värdepapperisering, 19 februari 2025–26 mars 2025, europa.eu . Återkoppling på 2024 års riktade samråd om hur EU:s ramverk för värdepapperisering fungerar, 9 oktober–4 december 2024, finance.ec.europa.eu .

Översynen syftar till att väga in betydelsen av de riskreducerande element som införts i EU:s

regelverk och tillsynsramar för värdepapperisering, vilka minskat värdepapperiseringstransaktionernas inneboende risker högst avsevärt, liksom värdepapperiseringarnas goda kreditresultat i EU. Detta förslag bidrar till en av kommissionens prioriteringar för 2024–2029, nämligen ”En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft”. Förslaget är en del av spar- och investeringsunionen6, som är en hörnsten i kommissionens mandat för 2024–2029, och det är det första lagstiftningsinitiativet inom ramen för spar- och investeringsunionen. Samtidigt får man inte glömma att översynen av ramverket för värdepapperisering inte på egen hand kan åstadkomma underverk. Ett brett spektrum av andra och kompletterande åtgärder ingår i spar- och investeringsunionsprojektet, för att detta ska kunna uppnå sina mål. Icke desto mindre räknar kommissionen med att de ändringar av tillsynskrav och andra krav som planeras i detta paket av förslag kommer att leda till att finansinstitut ökar sin värdepapperiseringsverksamhet och inte minst använder den därav följande kapitallättnaden till att öka utlåningen.

Den föreslagna översynen av EU:s ramverk för värdepapperisering syftar till att undanröja omotiverade emissions- och investeringshinder på EU:s värdepapperiseringsmarknad på följande sätt:

•Minska onödiga operativa kostnader för emittenter och investerare på ett sätt som inte inkräktar på adekvata normer för transparens, investerarskydd och tillsyn.

•Anpassa tillsynsramen för banker och försäkringsgivare för att på ett bättre sätt väga in faktiska risker och undanröja onödiga tillsynskostnader vid emission av och investeringar i värdepapperiseringsprodukter, samtidigt som finansiell stabilitet upprätthålls.

Ramens huvudsakliga verktyg för att upprätthålla finansiell stabilitet (bibehållande av risk, förbud mot återvärdepapperisering, robusta kreditgivningsstandarder) kommer inte att påverkas av denna reform. De föreslagna ändringarna åtföljs dessutom av ändringar av tillsynsramen som ökar konvergensen på tillsynsområdet och säkerställer att tillsynsramen är anpassad till en växande värdepapperiseringsmarknad i EU.

Översynen av EU:s ramverk för värdepapperisering syftar till att undanröja omotiverade hinder som står i vägen för värdepapperiseringsmarknadens tillväxt och utveckling i EU, utan att för den skull äventyra den finansiella stabiliteten, marknadsintegriteten eller investerarskyddet. De föreslagna reformerna är för detta ändamål noggrant utformade för att avlägsna specifika hinder för emission och investeringar (utanför banksektorn). I översynen planeras ändringar av fyra rättsakter:

•Ett lagstiftningsförslag om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 (värdepapperiseringsförordningen7), som fastställer produkt- och uppföranderegler för emittenter och investerare.

https://finance.ec.europa.eu/document/download/13085856-09c8-4040-918e- 890a1ed7dbf2_en?filename=250319-communication-savings-investmlents-union_en.pdf. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, EUT L 347 28.12.2017,

s.35, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/2402/oj .

•	Ett förslag om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
	nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen8), som fastställer kapitalkraven för banker
	som innehar och investerar i värdepapperiserade produkter.

•Ändringar av två delegerade förordningar: kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 (LCR-förordningen9), som fastställer kriterierna för att inkludera tillgångar i bankers likviditetsbuffert, samt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 (Solvens II-förordningen10), som reglerar kapitalkraven för försäkrings- och återförsäkringsföretag.

De planerade ändringarna syftar till att genomföra punktvisa förbättringar snarare än en fullskalig omstrukturering av ramen. Dessa ändringar bör ses som ett paket, eftersom ingen av de enskilda komponenterna kommer att leda till önskat resultat på egen hand. Delarna i paketet tar sikte på såväl utbudssom efterfrågesidan på marknaden och förstärker varandra för att uppnå önskad effekt. En rationalisering av rapporteringskraven och sänkta kapitalkrav kommer både att minska hindren för att få tillträde till marknaden och göra det billigare för banker att initiera värdepapperiseringar. En förenklad due diligence och ändrade kapitalkrav och likviditetsbehandlingar kommer att göra det lättare och mer attraktivt att investera i värdepapperisering. En större och mer dynamisk investerarbas kommer också att uppmuntra till fler emissioner. Att blåsa nytt liv i EU:s värdepapperiseringsmarknad är ett komplext företag som kräver att man gör ändringar i olika delar av ramverket för att på så vis stimulera utbudet och efterfrågan på värdepapperiseringsmarknaden.

Ett nytt regelverk kan inte ensamt stimulera utvecklingen av denna marknad. Marknadens aktörer måste också engagera sig och dra sitt strå till stacken, t.ex. genom att anamma standardisering och branschövergripande initiativ som tar sikte på specifika segment – utan marknadsaktörernas ansträngningar kommer marknaden inte att kunna expandera.

Flera bidrag ligger till grund för denna översyn, bland annat EBA:s rapport från 2020 om betydande risköverföring , 2020 års rapport från ESRB om övervakning av systemrisker på

EU:s värdepapperiseringsmarknad , kommissionens rapport från 2022 om värdepapperiseringsförordningen , 2022 års utlåtande från gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna angående tillsynsramen , 2024 års riktade samråd om hur EU:s ramverk för värdepapperisering fungerar , och 2025 Joint Committee Report on the implementation and functioning of the securitisation framework . Kommissionen har också arrangerat flera bilaterala möten med berörda parter och i juli 2024 organiserades även en workshop för att diskutera deras synpunkter på EU:s ramverk för värdepapperisering.

Vad gäller tidpunkten kommer ändringarna av värdepapperiseringsförordningen och kapitalkravsförordningen att antas tillsammans av kommissionen. Samma dag bör utkasten till ändringar av LCR-förordningen offentliggöras på Kom med synpunkter-portalen för ett fyra veckor långt samråd. Kommissionen planerar att anta utkast till ändringar av Solvens II-

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, EUT L 176, 27.6.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/575/oj .

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut, EUT L 11, 17.1.2015, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2015/61/oj .

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av

försäkringsverksamhet (Solvens II), EUT L 12, 17.1.2015, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2015/35/oj .

förordningen inom ramen för ett bredare paket med ändringar av den förordningen som förväntas offentliggöras för samråd under andra hälften av juli i år.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Översynen av de bestämmelser som inte rör tillsyn i EU:s ramverk för värdepapperisering enligt värdepapperiseringsförordningen ingår i ett bredare lagstiftningspaket som omfattar ändringar av kapitalkravsförordningen, LCR-förordningen och Solvens II-förordningen. De föreslagna ändringarna har utarbetats för att säkerställa samstämmighet mellan de olika rättsakterna och med samma övergripande mål i åtanke.

Genom det aktuella förslaget anpassas bestämmelserna om delegering av due diligenceuppgifter till bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (direktivet om AIF-förvaltare)11.

Utöver de lagändringar som ingår i detta paket överväger kommissionen också att, i samband med den kommande övergripande översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (fondföretagsdirektivet)12, ändra den gräns för emittenter i företag för kollektiva investeringar som anges i det direktivet. I fondföretagsdirektivet fastställs en gräns som innebär att fondföretag inte får förvärva mer än 10 % av en enskild emittents skuldförbindelser. Vad gäller värdepapperisering innebär detta att fondföretag endast får investera i upp till 10 % av en enskild värdepperiseringsemission, eftersom värdepapperiseringsföretaget anses vara emittenten.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Genom att EU:s ramverk för värdepapperisering lättas upp och görs mer principbaserat bidrar det aktuella förslaget också till de insatser som för närvarande pågår i hela kommissionen för att reducera byråkratin och förenkla företagsklimatet i enlighet med kommissionens arbetsprogram för 2025.

Översynen av ramverket för värdepapperisering ligger också i linje med Europeiska kommissionens mer övergripande strategi att vitalisera EU:s ekonomi, såsom beskrivs i konkurrenskraftskompassen . Genom att undanröja omotiverade emissions- och investeringshinder på EU:s värdepapperiseringsmarknad vill kommissionen se till att EU:s ekonomi kan dra nytta av ökade möjligheter till riskdelning och finansiering och därigenom främja ekonomisk tillväxt och EU:s konkurrenskraft.

En del av de identifierade emissions- och investeringshindren härrör från höga operativa kostnader som hänger samman med regelverket. Att få bort dessa kostnader ligger därför också i linje med kommissionens meddelande om ett enklare och snabbare Europa , i vilket vikten av att minska regelbördan på både hushåll och företag betonas.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG)

nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, EUT L 174, 1.7.2011, s. 1,

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/61/oj .

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper

(fondföretag)	(omarbetning),	EUT	L	302,	17.11.2009,	s.	32,
ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/65/oj.

Slutligen är förslaget förenligt med unionens mål att upprätthålla finansiell stabilitet genom att säkerställa att värdepapperiseringsmarknaderna fungerar på ett transparent, ansvarsfullt och motståndskraftigt sätt.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förordning (EU) 2017/2402 är artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), vari de europeiska institutionerna tilldelas befogenheten att fastställa tillbörliga bestämmelser som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Genom förslaget införs riktade ändringar av förordning (EU) 2017/2402 och det har därför samma rättsliga grund.

Särskilt artikel 114 i EUF-fördraget ger Europaparlamentet och rådet befogenhet att anta åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Genom artikel 114 i EUF-fördraget ges unionen befogenhet att vidta åtgärder inte bara för att avlägsna befintliga hinder för utövandet av grundläggande rättigheter, utan även för att förhindra uppkomsten av sådana hinder, om de är tillräckligt konkret förutsägbara, inbegripet de hinder som försvårar för ekonomiska aktörer, däribland investerare, att dra full nytta av den inre marknadens fördelar.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Värdepapperiseringsprodukter är ett viktigt segment av unionens finansmarknader och bidrar till unionens finansiella integration. Värdepapperisering kopplar samman finansinstitut från olika sektorer av finansmarknaderna samt från olika medlemsstater och jurisdiktioner utanför EU och kan orsaka finansiell instabilitet när den inte regleras ordentligt. Värdepapperisering kräver därför reglering på unionsnivå.

Syftet med förslaget är att göra EU:s ramverk för värdepapperisering mindre betungande och mer principbaserat. Om detta mål uppnås kommer finansinstitut i hela unionen att kunna använda sig av värdepapperisering på ett bättre sätt för att fördjupa EU:s kapitalmarknader, diversifiera sin riskprofil och frigöra bankkapital för ökad utlåning till hushåll och företag i EU. Åtgärder på EU-nivå säkerställer också en hög nivå av finansiell stabilitet i hela EU. Det övergripande syftet är att bidra till att EU:s ekonomi blir mer konkurrenskraftig och resilient.

I förslaget granskas särskilt vissa bestämmelser om due diligence, transparens och tillsyn13. Endast genom åtgärder på EU-nivå går det att se till att dessa bestämmelser tillämpas enhetligt framöver och att det finns ett väletablerat regelverk när det gäller att starta och bedriva värdepapperisering och affärsverksamhet på hela den inre marknaden. Detta är särskilt viktigt eftersom det mesta av EU:s värdepapperiseringsverksamhet är koncentrerat till en handfull medlemsstater. Ett unionsomfattande regelverk är av avgörande betydelse för att underlätta gränsöverskridande värdepapperiseringar, och särskilt för att möjliggöra

13De riktade ändringarna av tillsynen syftar till att effektivisera tillsynen inom den befintliga ramen. Dessa justeringar syftar till att främja en mer enhetlig tillsynspraxis och underlätta en gränsöverskridande värdepapperiseringsverksamhet inom unionen. Genom ett förtydligande av vissa aspekter och en tydligare ansvarsfördelning förväntas de föreslagna ändringarna främja ökad konvergens på tillsynsområdet utan att berörda parter åläggs betydande nya skyldigheter.

värdepapperisering i medlemsstater där denna verksamhet för närvarande figurerar i låg utsträckning. Medlemsstaters möjlighet att anta nationella åtgärder är begränsad, med tanke på att ramverket för värdepapperisering redan föreskriver harmoniserade regler på EU-nivå och att ändringar på nationell nivå skulle strida mot gällande unionsrätt.

•Proportionalitetsprincipen

Den valda strategin i förslaget anses vara proportionerlig eftersom den är inriktad på nyckelområden såsom rationalisering av regler för transparens och due diligence utan att äventyra den finansiella stabiliteten eller marknadsintegriteten. Åtgärderna är anpassade för att göra regelverket mer proportionerligt än det för närvarande är och för att utforma en målinriktad och balanserad strategi som främjar emission, investeringar och marknadens förtroende. Förslagets proportionalitet styrks till yttermera visso av konsekvensbedömningen, som innehåller en utvärdering av potentiella kostnader och fördelar och som säkerställer att de valda åtgärderna är nödvändiga och ändamålsenliga för att uppnå reformens övergripande mål.

Den valda strategin går samtidigt inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och medför ingen fullständig revidering av regelverket.

•Val av instrument

Förslaget är en ändring av förordning (EU) 2017/2402 och är därför ett förslag till förordning. Inga andra alternativ – rättsliga eller operativa – kan utnyttjas för att uppnå målen för detta förslag

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

En utvärdering av ramverket för värdepapperisering har genomförts för den period som sträcker sig från den dag då ramverket för värdepapperisering började tillämpas (den 1 januari 2019) fram till i dag. Utvärderingen omfattar hela den rättsliga ramen (värdepapperiseringsförordningen, relevanta delar av kapitalkravsförordningen, LCR- förordningen och Solvens II-förordningen som avser värdepapperiseringstransaktioner).

I enlighet med verktygslådan för bättre lagstiftning undersöks om målen för ramverket för värdepapperisering uppnåddes under dess tillämpningsperiod (ändamålsenlighet) och fortsätter att vara lämpliga (relevans) samt huruvida ramverket, givet de kostnader och fördelar som dess tillämpning medför, var effektivt vad gäller att uppnå sina mål (effektivitet). I utvärderingen undersöks också om ramverket för värdepapperisering, i egenskap av lagstiftning på unionsnivå, gav ett mervärde (EU-mervärde) och om det är förenligt med annan besläktad lagstiftning (samstämmighet). Utvärderingen genomfördes parallellt med den konsekvensbedömning som åtföljer förslaget om översyn av ramverket för värdepapperisering.

I utvärderingen drogs slutsatsen att ramverket för värdepapperisering till viss del lyckats uppnå sina ursprungliga mål. Det har främjat standardisering av förfaranden och metoder och delvis åtgärdat rättsliga oklarheter. Återupprättandet av värdepapperiseringens skamfilade rykte och undanröjandet av regleringar som missgynnar enkla och transparenta

värdepapperiseringar har dock bara delvis lyckats, trots de förbättringar av lagstiftningen som införts. Ramverket har inte heller lyckats uppnå målen att minska de höga operativa kostnaderna och avsevärt utvidga värdepapperiseringsmarknaden i EU.

I utvärderingen drogs därför slutsatsen att det krävs mer för att säkerställa att värdepapperisering på ett meningsfullt sätt kan bidra till att förbättra finansieringen av EU:s ekonomi och vidareutveckla spar- och investeringsunionen. I utvärderingen gjordes mer specifikt bedömningen att rättsliga krav som medför stränga föreskrifter när det gäller transparens och due diligence leder till höga operativa kostnader för emittenter och investerare på värdepapperiseringsområdet, och att en mer principbaserad strategi eventuellt vore mer lämplig. Tillsynsramen för banker och försäkringsgivare är inte tillräckligt riskkänslig och bristen på kapitalneutralitet är oproportionerligt stor för vissa värdepapperiseringstransaktioner. För att komma till rätta med omotiverade tillsynshinder är det därför nödvändigt att se över hur värdepapperiseringar behandlas i tillsynshänseende.

•Samråd med berörda parter

Den 3 juli 2024 stod kommissionen värd för en workshop om värdepapperisering, där företrädare för bankbranschen/bankföreningar, ministerier, europeiska tillsynsmyndigheter, Europeiska centralbankens gemensamma tillsynsmekanism, Europeiska investeringsbanken, försäkringsgivare, kapitalförvaltare, icke-statliga organisationer och pensionsfonder uppmanades att delge sina synpunkter.

Ett riktat offentligt samråd om hur EU:s ramverk för värdepapperisering fungerar genomfördes mellan den 9 oktober 2024 och den 4 december 2024. 133 svar inkom från en rad olika berörda parter14. Samrådet delades upp i tolv sektioner med uppgift att samla in synpunkter från ett brett spektrum av berörda parter som är verksamma på EU:s värdepapperiseringsmarknad angående huruvida ramverket för värdepapperisering uppfyllt och uppfyller sina mål i fråga om marknadssäkerhet, minskade operativa kostnader och riskkänslighet på tillsynsområdet. Samrådet användes också för att samla in synpunkter på hur STS-modellen fungerar, om tillsynen är ändamålsenlig och på en eller flera eventuella framtida värdepapperiseringsplattformar. Dessutom har kommissionen hållit en rad bilaterala möten med ett brett spektrum av berörda parter som bekräftade den återkoppling som redan mottagits.

Den återkoppling som samlades in under samrådet återspeglas i utvärderingen av ramverket för värdepapperisering.

En inbjudan att lämna synpunkter utfärdades för perioden 19 februari–26 mars 202515 för att begära återkoppling från berörda parter om översynen av ramverket för värdepapperisering. Berörda parter ombads att yttra sig om kommissionens tolkning av och möjliga lösningar på problemet och att lämna in relevant information. 34 tillfrågade svarade på inbjudan och lade

Finns på: https://finance.ec.europa.eu/regulation-and-supervision/consultations-0/targeted-consultation- functioning-eu-securitisation-framework-2024_en?prefLang=sv.

Värdepapper och marknader – översyn av reglerna för värdepapperisering (europa.eu).

fram sina synpunkter16. Av dessa 34 svarande hade 2617 även svarat på 2024 års riktade samråd, och deras synpunkter var på det stora hela desamma som förra gången. Synpunkter som inkom från dem som svarade för första gången låg även i linje med den återkoppling som tidigare mottagits från det riktade samrådet.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Utarbetandet av detta förslag har gjorts på grundval av utförliga expertutlåtanden, bland annat från samråd med berörda parter, möten och analyser som utförts av de europeiska tillsynsmyndigheterna. Framför allt har gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna lämnat sina rapporter enligt artikel 44 från 2021 och 2025 om hur regelverket för värdepapperisering genomförs och fungerar18. Dessa rapporter fokuserar på genomförandet av de allmänna krav som är tillämpliga på värdepapperiseringar, inbegripet kraven på bibehållande av risk, due diligence och transparens, samt särskilda krav som rör STS-värdepapperisering, med avseende på ramverkets ursprungliga mål att bidra till att ramverket för värdepapperisering i EU återupplivas under sunda former.

Nationella myndigheter har rådfrågats inom ramen för Eurogruppens arbetsgrupp+, rådets kommitté för finansiella tjänster och kommissionens expertgrupp för bankverksamhet, betaltjänster och försäkring. Flera medlemsstater svarade också på det riktade samrådet via sina finansministerier och samarbetade bilateralt med kommissionen.

•Konsekvensbedömning

Inför denna översyn utarbetades en konsekvensbedömning, som diskuterades med en avdelningsövergripande styrgrupp. Konsekvensbedömningsrapporten överlämnades till nämnden för lagstiftningskontroll den 12 mars 2025. Nämndens möte hölls den 9 april 2025. Nämnden gjorde ett positivt yttrande och efterfrågade förändringar och ytterligare underlag på följande områden: problemdefinition och underbyggande uppgifter, närmare uppgifter om de bedömda alternativen och därmed sammanhängande avvägningar, samt ytterligare bedömning av alternativens kombinerade effekter, särskilt med avseende på deras relativa risknivåer och inverkan på den finansiella stabiliteten. Dessa frågor har tagits upp och införlivats i den slutliga versionen, som finns att tillgå på kommissionens webbplats och som offentliggörs tillsammans med detta förslag.

För hela paketet har politiska alternativ identifierats på tre nyckelområden. De alternativ som övervägdes handlade om att i) minska höga operativa kostnader, ii) minska omotiverade tillsynsrelaterade hinder för banker att emittera och investera i värdepapperiserade produkter och iii) undanröja onödiga tillsynskostnader för försäkringsgivare som investerar i EU:s värdepapperiseringsmarknad. Denna bedömning resulterade i ett paket med rekommenderade alternativ som tillsammans ansågs ha störst utsikter att uppnå de angivna målen.

För att minska de höga operativa kostnaderna (uppskattningsvis 780 miljoner euro per år för marknaden i dess helhet) övervägdes både en riktad och en bredare uppsättning åtgärder.

En svarande lämnade två separata (i sak likartade) bidrag. En annan inkom med tre separata bidrag. Följaktligen inkom 37 bidrag från 34 enskilda svarande.

De svarande som redan hade svarat på det riktade samrådet var representanter för: 7 företag, 15 näringslivsorganisationer, 2 icke-statliga organisationer, 2 svarande parter som identifierades som ”andra”. https://www.eiopa.europa.eu/system/files/2021-05/jc-2021-31-jc-report-on-the-implementation-and- functioning-of-the-securitisation-regulation.pdf.

Dessa alternativ innebär att vissa krav på due diligence och transparens, som anses medföra dubbelarbete eller alltför stränga regler, i varierande grad förenklas eller tas bort (det kan till exempel handla om att ta bort verifieringskrav för EU-transaktioner och rationalisera rapporteringsmallar). Vårt rekommenderade alternativ leder till kostnadsbesparingar på 310 miljoner euro per år. På samma sätt utvärderades riktade och mer radikala ändringar av den befintliga tillsynsramen för banker. Dessa ändringar var inriktade på justeringar av kapitalkravsförordningen och likviditetstäckningskvoten och syftade till att säkerställa en mer riskkänslig kapitalbehandling av värdepapperisering när det gäller banker, se till att fler värdepapperiseringstillgångar får ingå i bankers likviditetsbuffertar och göra tillsynsmyndigheternas bedömning av huruvida transaktioner enligt ramen för betydande risköverföring kan komma ifråga för lättade kapitalkrav snabbare och mer enhetlig. En grundläggande översyn av tillsynsramen för banker var ett annat alternativ som övervägdes. För att undanröja hinder som avhåller försäkringsgivare från att investera i EU:s värdepapperiseringsmarknad utvärderades tre alternativ, som i olika grad och på olika sätt

medför sänkta kapitalkrav för försäkringsgivare som investerar i värdepapperiseringsprodukter.

På grundval av den jämförande bedömningen av ändamålsenligheten, effektiviteten och samstämmigheten valdes en uppsättning tillsynsåtgärder och andra åtgärder ut som ansågs vara det bästa sättet för EU att minska regelbördor och efterlevnadskostnader för emittenter och investerare, vitalisera värdepapperiseringsmarknaden och göra EU:s finansiella system mer konkurrenskraftigt. För finansinstitut i hela EU kommer regelverket för transparens och due diligence att bli enklare och mindre kostsamt, samtidigt som riskkänsligheten när det gäller den verkliga risken av värdepapperiseringsinvesteringar blir större.

Konsekvensbedömningen av de olika politiska alternativen fokuserade främst på deras ekonomiska och rättsliga konsekvenser. Alternativen kan endast anses ha en indirekt inverkan på sociala frågor, miljöfrågor och frågor som rör grundläggande rättigheter. Indirekt skulle förslaget öka tillgången till krediter och finansiella tjänster, särskilt för bolag och små och medelstora företag, och därigenom främja social inkludering, skapande av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Även om förslagets huvudfokus är ett annat skulle det indirekt kunna bidra till miljömässig hållbarhet, då en ökad tillgång till kapital och en anpassning till befintliga ramverk för grön värdepapperisering kan bereda väg för gröna investeringar. De grundläggande rättigheterna påverkas inte direkt, men initiativet främjar finansiell stabilitet och är förenligt med dataskyddslagstiftningen, vilket indirekt stärker de ekonomiska rättigheterna och integritetsskyddet.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget förenklar och förfinar de befintliga rättsliga bestämmelser som gäller för värdepapperiseringar för att öka effektiviteten på värdepapperiseringsmarknaden. Det är därför relevant för programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-

programmet). Det rekommenderade alternativet när det gäller värdepapperiseringsförordningen innebär en förenkling av företagens due diligenceskyldigheter och en effektivare ram för transparens. Genom att minska dessa skyldigheter blir efterlevnadskostnaderna lägre för företagen vilket gör det möjligt för dem att avdela mer resurser till kärnverksamheten. Även om emittenter kan drabbas av vissa engångskostnader för anpassning bör den varaktiga minskningen av de administrativa bördorna uppväga dessa ursprungliga utgifter. Genom riktade anpassningar och strategiska förenklingar kan dessa åtgärder stärka marknadens kapacitet, locka en bredare investerarbas och uppmuntra

ekonomisk tillväxt – samtidigt som ett resilient och transparent finansiellt ekosystem bibehålls.

De olika alternativen i detta förslag bör ha flera positiva effekter på små och medelstora företags finansiering och konkurrenskraft (se bilagorna VII och VIII till konsekvensbedömningsrapporten).

•Grundläggande rättigheter

Förslaget kommer sannolikt inte att ha någon direkt inverkan på rättigheterna enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Förenklings- och effektivitetsåtgärderna avser inte direkt frågor som rör personuppgifter eller integritet. Ändringar av standarderna för informationskrav och rapportering måste dock vara förenliga med befintlig dataskyddslagstiftning för att säkerställa säkerheten och integriteten vad gäller alla personuppgifter som ingår i värdepapperiseringsprocessen.

Förslaget syftar till att minska de höga operativa kostnaderna och undanröja onödiga tillsynsrelaterade hinder, samtidigt som man undviker otillbörlig försämring av skyddet och minskar incitamenten till överdrivet risktagande. Det utgör därför en avvägning mellan behovet av ekonomisk stimulans och upprätthållandet av robusta standarder, vilket minimerar de negativa samhällseffekterna. På det hela taget är de föreslagna åtgärderna främst inriktade på finansiell reglering, men det finns potentiella indirekta fördelar som kan uppstå och påverka sociala, miljömässiga och grundläggande rättigheter på ett stödjande och hållbart sätt. Säkerställandet av en stabil värdepapperiseringsmarknad bidrar indirekt till skyddet av grundläggande ekonomiska rättigheter genom att främja finansiell stabilitet genom riskdiversifiering.

4 BUDGETKONSEKVENSER

Detta lagstiftningsförslag bör få begränsade konsekvenser för unionens budget. Det kommer att kräva ökade insatser för utveckling av politiken både inom kommissionen och de tre europeiska tillsynsmyndigheterna. Europeiska bankmyndigheten (EBA) kommer att ges särskilda samordningsuppgifter i den underkommitté för värdepapperisering som rapporterar till den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna. EBA:s roll kommer bland annat att vara att tillhandahålla ett sekretariat och en ständig vice-ordförande i den underkommitté för värdepapperisering som inrättas under den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna genom artikel 36.3 (underkommittén för värdepapperisering) samt att leda arbetet i denna underkommitté med inriktning på bland annat tillsynsfrågor och vägledning för marknadsaktörer, utarbetande av tekniska standarder och säkerställande av ett konsekvent genomförande av regelverket i unionen. En finansieringsöversikt ingår som bilaga till denna förordning.

5 ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Eftersom det föreslagna instrumentet är en förordning som i betydande omfattning bygger på befintlig unionslagstiftning finns det inget behov av att utarbeta en genomförandeplan. Förslaget åtföljs av en fullständig utvärdering, som en del av konsekvensbedömningen, där

man bland annat bedömer hur ändamålsenligt och effektivt det har varit när det gäller att uppnå målen. I förslaget föreskrivs en rapport om översyn i artikel 46 i förordning (EU) 2017/2402. Översynen kommer vid behov att åtföljas av ett lagstiftningsförslag. I det sammanhanget kan översyns- och rapporteringskrav vid behov anpassas till varandra.

Kommissionen ska göra en utvärdering av detta paket med föreslagna ändringar fem år efter den dag då det börjar tillämpas och lägga fram en rapport med de viktigaste resultaten för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Samverkan och överensstämmelse mellan paketets olika delar

Detta förslag till förordning utgör en del av en bredare värdepapperiseringsöversyn som omfattar ändringar av två förordningar (utöver värdepapperiseringsförordningen och kapitalkravsförordningen) och två delegerade akter (LCR-förordningen och Solvens II- förordningen). De föreslagna ändringarna bör ses som ett åtgärdspaket som på ett övergripande sätt tar itu med frågor som rör tillgång och efterfrågan på värdepapperiseringsmarknaden.

Syfte och tillämpningsområde (artikel 1)

I förslaget klargörs att serviceföretaget är en enhet som dagligen förvaltar en grupp av förvärvade fordringar eller underliggande kreditexponeringar inom tillämpningsområdet för förordning (EU) 2017/2402 (värdepapperiseringsförordningen). Ändringen är ett förtydligande och är inte avsett att utvidga tillämpningsområdet eftersom serviceföretag redan omfattas av värdepapperiseringsförordningen.

Definitioner (artikel 2)

Offentliga och privata värdepapperiseringar definieras i artikel 2.32 och 2.33. En ”offentlig värdepapperisering” bör i synnerhet uppfylla något av följande villkor:

i)Ett prospekt måste upprättas.

ii)Obligationer som utgör värdepapperiseringspositioner är upptagna till handel på specifika handelsplatser.

iii)Värdepapperiseringen marknadsförs i allmänhet till investerare och de specifika villkoren är inte förhandlingsbara mellan parterna, vilket innebär att transaktionerna erbjuds investerarna som de är.

En privat värdepapperisering är en värdepapperisering som inte uppfyller något av de ovannämnda kriterierna – den har inget prospekt, den är inte upptagen till handel och villkoren förhandlas bilateralt mellan originatorn och en liten grupp investerare. Ett förtydligande av definitionen av offentliga och privata värdepapperiseringar är särskilt relevant för tillämpningen av transparenskraven.

Due diligence (artikel 5)

För att underlätta enklare och effektivare investeringar i värdepapperiseringar i unionen görs vissa ändringar av artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402. Kontrollkrav (artikel 5.1 och artikel 5.3 c) stryks för investerare när den säljande parten som ansvarar för att uppfylla de relevanta bestämmelserna på säljsidan är etablerad och står under tillsyn i unionen. Dessutom görs riskbedömningen i artikel 5.3 a och 5.3 b i förordning (EU) 2017/2402 mer principbaserad genom att den detaljerade förteckningen över strukturella drag som investerare

måste kontrollera tas bort och genom att det i ett skäl klargörs att due diligence-bedömningen bör stå i proportion till risken för värdepapperiseringen. De skriftliga förfarandena enligt artikel 5.4 i förordning (EU) 2017/2402 görs också mer principbaserade genom att den detaljerade förteckningen över uppgifter i artikel 5.4 a andra stycket i förordning (EU) 2017/2402 tas bort. Transaktioner på sekundärmarknaden får ytterligare 15 dagar för dokumentation av due diligence. Slutligen anpassas delegering av due diligence enligt artikel 5.5 i förordning (EU) 2017/2402 till annan sektorsspecifik lagstiftning där delegering av uppgifter inte överför det juridiska ansvaret.

Undantag görs från due diligence-kraven om multilaterala utvecklingsbanker garanterar värdepapperiseringspositionen fullt ut, vilket innebär att risken blir mycket låg. Detta innebär att investerare kan investera i sådana positioner utan att göra omfattande kontroller.

Lättare krav avseende due diligence, särskilt genom undantag från kontroll- och dokumentationskraven, föreskrivs när värdepapperiseringen inbegriper en tranch i förstaförlustläge som garanteras eller innehas av en snävt definierad förteckning över offentliga enheter och när denna tranch utgör åtminstone 15 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna.

När det gäller investeringar i positioner som emitterats av emittenter utanför EU kommer investerare även fortsättningsvis att vara skyldiga att kontrollera att en viss transaktion är förenlig med EU:s regler.

Bibehållande av risk (artikel 6)

Kravet på bibehållande av risk undantas när värdepapperiseringen inbegriper en tranch i första-förlustläge som garanteras eller innehas av en snävt definierad förteckning över offentliga enheter och när denna tranch utgör åtminstone 15 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna.

Transparens (artikel 7)

För att minska rapporteringsbördan för emittenter bör rapporteringsmallarna i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1224 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1225 ses över. I synnerhet bör antalet fält som krävs minskas avsevärt – med minst 35 % eller mer när så är möjligt. För att ytterligare göra efterlevnaden mindre betungande för de rapporterande enheterna bör man i översynen överväga att göra skillnad mellan obligatoriska och frivilliga fält. Vidare bör det i rapporteringsmallarna inte krävas information om lånenivå när gruppen av underliggande exponeringar kännetecknas av hög granularitet och består av kortfristiga exponeringar (t.ex. kreditkortsexponeringar och vissa konsumentlån). Översynen av rapporteringsmallarna, med beaktande av de ovannämnda principerna i detta förslag, bör utföras av den gemensamma kommitténs underkommitté för värdepapperisering, under ledning av EBA och i samarbete med andra europeiska tillsynsmyndigheter.

Rapporteringsmallen för privata värdepapperiseringar bör vara mycket enklare än mallen för offentliga värdepapperiseringar och endast fokusera på tillsynsmyndigheternas behov. För att minska genomförandekostnaderna för branschen bör denna mall noga följa de befintliga meddelandemallarna, i synnerhet den gemensamma tillsynsmekanismens vägledningen om anmälan av värdepapperiseringstransaktioner. För att säkerställa förbättrad insyn på marknaden och underlätta tillsyn och övervakning av den privata marknaden bör denna särskilda mall för privata värdepapperiseringar rapporteras till värdepapperiseringsregistren.

Värdepapperiseringsregister (artiklarna 10 och 17)

Ändringarna av artikel 10 i förordning (EU) 2017/2402 korrigerar en felaktig hänvisning till artikel 5 i den förordningen, som bör ersättas med en hänvisning till artikel 7. De föreslagna ändringarna av artikel 17 i förordning (EU) 2017/2402 införs mot bakgrund av ändringarna i artikel 7 som innebär att rapportering till registret utvidgas till att även omfatta privat värdepapperisering. Mot bakgrund av dessa ändringar har en differentiering av den omedelbara och kostnadsfria tillgången till registret föreslagits. Sådan tillgång bör beviljas de europeiska tillsynsmyndigheterna, Europeiska systemrisknämnden, de behöriga myndigheterna och resolutionsmyndigheterna samt, på begäran, Europeiska kommissionen. Mot bakgrund av den offentliga värdepapperiseringens särskilda karaktär beviljas även investerare och potentiella investerare i sådana värdepapperiseringar tillgång. Syftet med att begränsa investerares och potentiella investerares tillgång till privata värdepapperiseringar är att skydda konfidentiell information i dessa värdepapperiseringar.

STS-krav (artiklarna 20, 26b, 26c och 26e)

För att underlätta värdepapperisering av lån till små och medelstora företag i STS- värdepapperisering bör homogenitetskravet i artiklarna 20.8 och 20.15 och artikel 26b.8 i förordning (EU) 2017/2402 ändras för att ange att en värdepapperisering där minst 70 % av gruppen av underliggande exponeringar består av lån till små och medelstora företag anses uppfylla detta krav. Tröskelvärdet på 70 % är lägre än det nuvarande kravet på 100 %.

För att göra det möjligt för försäkrings- och återförsäkringsföretag att på ett meningsfullt sätt delta på marknaden för STS-värdepapperiseringar i balansräkningen ändras godtagbarhetskriterierna för kreditskydd i artikel 26e.8 i förordning (EU) 2017/2402 så att de även omfattar en ofinansierad garanti från ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som uppfyller vissa kriterier för stabilitet, solvens och diversifiering.

Ett antal andra tekniska, men inte väsentliga, ändringar underlättar genomförandet av STS- kriterierna.

Tredjepartskontrollanter (artikel 28)

I förslaget föreskrivs att tredjepartskontrollanter av STS-efterlevnad måste övervakas, utöver det tillstånd som måste beviljas av deras respektive nationella behöriga myndighet.

Tillsyn (artiklarna 29, 30, 32 och 36)

För att främja konvergens på tillsynsområdet och förhindra fragmentering och olika tolkningar av regelverket stärker förslaget rollen för den gemensamma kommitténs underkommitté för värdepapperisering. I synnerhet ges underkommittén för värdepapperisering i uppdrag att anta riktlinjer för att fastställa gemensamma tillsynsförfaranden och utarbeta de rapporteringsmallar som avses i artikel 7. För att säkerställa bättre möjligheter till ansvarsutkrävande och kontinuitet kommer EBA på permanent basis att leda arbetet i den gemensamma kommitténs underkommitté för värdepapperisering, tillhandahålla dess sekretariat och en vice ordförande, stödja ordföranden i utövandet av dennes uppgifter och träda i ordförandens ställe i dennes frånvaro.

För att säkerställa en ändamålsenlig och konsekvent tillsyn av STS-kriterierna bör de nationella behöriga bankmyndigheterna enligt artikel 29 i förordning (EU) 2017/2402 ha ansvaret för att övervaka tillämpningen av STS-kriterierna i samband med bank-initierade

värdepapperiseringar. För kreditinstitut inom bankunionen skulle denna tillsyn kunna utföras av den gemensamma tillsynsmekanismen.

För att göra det möjligt för tillsynsmyndigheter att genomdriva due diligence-kraven ändras artikel 32 i förordning (EU) 2017/2402 för att i förteckningen över situationer där nationella behöriga myndigheter får tillämpa administrativa sanktioner uttryckligen inkludera institutionella investerare som underlåter att uppfylla due diligence-kraven i artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402.

Rapporter och översyn (artiklarna 44 och 46)

De europeiska tillsynsmyndigheternas rullande mandat i artikel 44 i förordning (EU) 2017/2402 att rapportera om genomförandet av denna förordning uppdateras för att även kräva en bedömning av värdepapperiseringens bidrag till finansieringen av unionsföretag och unionens ekonomi.

Kommissionen har fått i uppdrag att se över hur denna ändringsförordning fungerar senast fem år efter den dag då den börjar tillämpas. Översynen kommer att vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

2025/0826 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Värdepapperisering kan främja investeringar genom att göra det möjligt för banker att överföra risker till dem som kan bära dem och därmed frigöra kapital som de kan utnyttja för ytterligare utlåning till hushåll och företag, inbegripet små och medelstora företag. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/240219, som omfattar både enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar (STS) och icke- STS-värdepapperiseringar, har stärkt transparensen, säkerheten och standardiseringen på marknaden. Samtidigt bör den förordningen förenklas ytterligare för att fullt ut utnyttja de fördelar som värdepapperiseringar kan erbjuda.

(2)Det är viktigt att finansiella institut använder sitt kapital där det behövs mest för att uppnå unionens ekonomiska mål och finansiera realekonomin. Utöver den flexibilitet som de befintliga reglerna ger skulle riktade ändringar av förordning (EU) 2017/2402 säkerställa att unionens ramverk för värdepapperisering bättre stöder investeringar i ekonomin och underlättar utlåning till företag.

(3)För att öka transparensen och säkerställa en konsekvent regleringsmässig behandling som syftar till att minska emittenternas kostnader bör en definition av offentlig och

privat värdepapperisering införas. Tillämpningsområdet för offentliga värdepapperiseringar bör omfatta transaktioner där de underliggande obligationerna är

19Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 35, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/2402/oj).

upptagna till handel på reglerade marknader, multilaterala handelsplattformar (MTF- plattformar), organiserade handelsplattformar (OTF-plattformar) eller någon annan handelsplats i unionen, och transaktioner som marknadsförs till investerare till ickeförhandlingsbara villkor där paketet erbjuds som det är och investerarna inte har någon direkt kontakt med originatorerna eller det medverkande institutet och därför inte direkt kan få nödvändig information för att genomföra due diligence utan att originatorn eller det medverkande institutet lämnar ut kommersiellt känslig information till marknaden. Genom att dessa typer av transaktioner definieras som offentliga i kraft av att de är tillgängliga för ett brett spektrum av investerare bör säkerställa att sådana transaktioner omfattas av lämpliga transparenskrav och lagstadgad kontroll, och bidrar till bättre marknadstillsyn och funktion.

(4)Due diligence kraven bör stå i proportion till värdepapperiseringspositionernas riskprofil. Due diligence för investerare bör därför inriktas på riskegenskaper och strukturella drag som i väsentlig grad kan påverka värdepapperiseringens resultat, genom att undvika överlappande, alltför betungande eller generiska skyldigheter som kanske inte är meningsfulla för olika typer av värdepapperisering. Av samma skäl bör due diligence-kraven förenklas för att på så sätt minska onödiga kostnader för investerare – särskilt vid värdepapperiseringar med lägre risk – och främja ett mer

proportionerligt och riskkänsligt investerarbeteende på värdepapperiseringsmarknaden.

(5)Originatorer, ursprungliga långivare, medverkande institut eller specialföretag för värdepapperisering (enheter på säljsidan) som är etablerade i unionen är redan föremål för tillsyn i unionen och kan bli föremål för sanktioner om de åsidosätter sina skyldigheter enligt förordning (EU) 2017/2402. Därför är det lämpligt att investerare inte längre behöver kontrollera huruvida enheter på säljsidan i unionen, när dessa enheter är ansvariga på de säljande parternas vägnar i transaktionen, uppfyller de due diligence-krav som fastställs i förordning (EU) 2017/2402. Investerare bör dock fortfarande kontrollera om enheter på säljsidan i tredjeländer har uppfyllt sina skyldigheter som de är ansvariga enligt förordning (EU) 2017/2402.

(6)Trancher som har högst prioritet, som vanligtvis gynnas av betydande kreditförstärkning och medför lägre risk, bör kräva en mindre omfattande due diligence-översyn än trancher med lägst prioritet eller mellanliggande trancher, som bär högre risk och har större exponering mot förluster. Detta proportionella synsätt stöder en mer ändamålsenlig resursfördelning från investerarnas sida och undviker alltför stora bördor för lågriskinvesteringar.

(7)Eftersom efterlevnaden av STS-kraven redan är föremål för separat tillsyn och anmälan, är investerarnas skyldighet att kontrollera efterlevnaden av dessa krav överflödig. Dessutom är kontrollen av efterlevnaden av STS-kriterierna inte relevant för alla typer av investerare. Det motsvarande kravet bör därför utgå.

(8)Investerare bör tillåtas att genomföra förenklad due diligence av investeringar i upprepade transaktioner där centrala riskegenskaper redan är väl kända. Därför bör investeringar i upprepade transaktioner betraktas som investeringar i värdepapperiseringspositioner som emitterats av samma originator, som backas upp av samma typ av underliggande tillgångar, har samma strukturella drag och erbjuder samma eller lägre kreditrisknivå jämfört med tidigare investeringar. Denna ändring bör säkerställa konsekvens i due diligence-förfarandena och samtidigt underlätta investerarnas deltagande i välkända och transparenta strukturer.

(9)Multilaterala utvecklingsbanker kan spela en viktig roll när det gäller att underlätta

investerarnas tillträde till värdepapperiseringsmarknaderna, öka likviditeten och stödja målen för spar- och investeringsunionen. Om en värdepapperiseringsposition är helt, ovillkorligt och oåterkalleligt garanterad av en multilateral utvecklingsbank som förtecknas i artikel 117.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/201320 överförs den kreditrisk som uppstår av värdepapperiseringspositionen i praktiken från gruppen av underliggande tillgångar till garantigivaren, vilket leder till en riskvikt på 0 % för exponeringen. Dessutom kategoriseras sådana värdepapperiseringspositioner som tillgångar på nivå 1 enligt artikel 10.1 g i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/6121. I sådana fall är det lämpligt att undanta institutionella investerare, utom den enhet som tillhandahåller garantin, från sina due diligence-krav fullt ut enligt förordning (EU) 2017/2402.

(10)Transaktioner där tranchen i första-förlustläge antingen innehas eller garanteras av unionen, nationella utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner i den mening som avses i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/101722 har särdrag som minskar behovet av att genomföra fullständig due diligence-kontroll och uppfylla kravet på bibehållande av risk. Dessa transaktioner är förbundna med en garanti från garantigivaren som utför due diligence-förfaranden innan en sådan garanti ställs. Denna bedömning gör att de institutionella investerarna inte behöver göra en fullständig due diligence-bedömning enligt förordning (EU) 2017/2402. Dessutom är kärnan i en garanti att garantigivaren tar på sig risken. Därför är det lämpligt att upphäva kravet på bibehållande av risk. Dessa förändringar förväntas locka privata investeringar i riskreducerade strukturer med en offentlig garanti.

(11)En institutionell investerare som delegerar befogenheten att fatta beslut om investeringsförvaltning till en annan institutionell investerare bör kunna instruera den delegerade institutionella investeraren att fullgöra de due diligence-skyldigheter som fastställs i förordning (EU) 2017/2402. En sådan delegering bör dock inte överföra det rättsliga ansvaret. Den delegerande institutionella investeraren bör förbli ytterst ansvarig för att säkerställa efterlevnaden av due diligence-kraven. Denna specifikation är avsedd att återspegla etablerad regleringssed och säkerställa att skyldigheterna fullgörs på ett effektivt sätt samtidigt som tydliga riktlinjer för ansvarsskyldighet upprätthålls.

(12)Informationskraven bör beakta graden av granularitet i gruppen av underliggande exponeringar, dvs. hur många lån som finns i den underliggande gruppen. Dessutom är det viktigt att beakta de underliggande exponeringarnas genomsnittliga löptid. Informationskrav på lånenivå för grupper av underliggande exponeringar som kännetecknas av hög granularitet och består av mycket kortfristiga exponeringar kan vara särskilt kostsamma och medföra en betydande börda för emittenterna, ofta utan att erbjuda betydande fördelar i form av ytterligare information till investerare.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/201 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/575/oj).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2015/61/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).

Informationskraven för värdepapperiseringar av kreditkortsexponeringar och vissa typer av konsumentlån bör därför inte behöva omfatta rapportering för varje enskild underliggande exponering. De behöriga myndigheterna bör dock fortfarande ha möjlighet att begära ytterligare information för att säkerställa att de har en fullständig överblick över marknaden, inbegripet över de exponeringar som utgör den underliggande gruppen, när de fullgör sina skyldigheter enligt förordning (EU) 2017/2402.

(13)De nuvarande rapporteringsmallarna23 för både offentliga och privata värdepapperiseringar är för kostsamma och betungande. Bördan för enheter när de fullgör sina rapporteringsskyldigheter bör därför minskas, utan att målet att skapa transparens på marknaden undergrävs. Rapporteringsmallarna bör förenklas för att minska antalet obligatoriska datafält. Översynen av mallen bör syfta till att minska de obligatoriska datafälten med minst 35 %. Omvandlingen av vissa obligatoriska fält till frivilliga fält skulle kunna ge ytterligare flexibilitet, men lämplig uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa att detta inte äventyrar uppgifternas kvalitet eller användbarhet.

(14)Rapporteringsramen bör ta hänsyn till privata värdepapperiseringars särdrag. En särskild och förenklad rapporteringsmall för privata värdepapperiseringar bör utvecklas. När rapporteringskraven specificeras i detalj bör den information som måste

rapporteras så nära som möjligt anpassas till andra väletablerade mallar, särskilt den vägledning om information om värdepapperiseringstransaktioner som utarbetats av Europeiska centralbanken i enlighet med artikel 6.5 a i rådets förordning (EU) nr 1024/201324. Eventuella framtida ändringar av Europeiska centralbankens vägledning bör bedömas och rapporteringsmallarna kan behöva ses över när så är lämpligt. För att ge tillsynsmyndigheterna grundläggande överblick över den privata marknaden bör privata värdepapperiseringar rapporteras till register. Privata värdepapperiseringar bör inte behöva rapportera samma mängd information som offentliga värdepapperiseringar. Att kräva att privata transaktioner ska rapporteras till värdepapperiseringsregister med hjälp av en förenklad mall skulle förbättra tillsynen och marknadsövervakningen. För att bevara konfidentialiteten när det gäller privata transaktioner bör information från dessa transaktioner dock inte offentliggöras.

(15)Den underkommitté för värdepapperisering som inrättas under den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna (den gemensamma kommitténs underkommitté) genom artikel 36.3 i förordning (EU) 2017/2402, bör under ledning av Europeiska bankmyndigheten (EBA) utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ytterligare specificera den information som originatorn, det medverkande institutet och specialföretaget för värdepapperisering ska tillhandahålla för att uppfylla rapporteringsskyldigheten. I dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn bör

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1224 av den 16 oktober 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 vad gäller tekniska tillsynsstandarder om information och detaljerade uppgifter om värdepapperiseringar som ska tillgängliggöras av originatorn, det medverkande institutet och specialföretaget för värdepapperisering och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1225 av den 29 oktober 2019 om fastställande av genomförandestandarder vad gäller format och standardiserade mallar för tillgängliggörande av information och detaljerade uppgifter om värdepapperisering av originatorn, det medverkande institutet

och specialföretaget för värdepapperisering (EUT L 289, 3.9.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2020/1224/oj).

Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1024/oj).

hänsyn tas till informationens användbarhet för innehavaren av värdepapperiseringspositionen, oavsett om värdepapperiseringen är offentlig eller privat, om värdepapperiseringspositionen är kortfristig och, när det gäller ett program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP), om den stöds fullt ut av ett medverkande institut. Kommissionen bör ges befogenhet att komplettera förordning (EU) 2017/2402 genom att anta dessa tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och

i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/201025, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/201026 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/201027. Dessutom bör den gemensamma kommitténs underkommitté, under EBA:s ledning, utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera formatet för tillhandahållandet av informationen till registren. Kommissionen bör ges befogenhet att anta dessa tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och förordningarna (EU) No 1093/2010, (EU) No 1094/2010 and (EU) No 1095/2010.

(16)För att stödja små och medelstora företags tillgång till marknadsbaserad finansiering och för att underlätta utvecklingen av gränsöverskridande värdepapperiseringar som omfattar exponeringar från flera medlemsstater bör homogenitetskriteriet för tillgångspooler ses över. Även om det är möjligt att ha värdepapperiseringar som omfattar exponeringar från flera medlemsstater anses homogenitetskravet, såsom det definieras för närvarande, vara ett hinder för små och medelstora företags värdepapperiseringar. För att övervinna detta hinder bör en grupp underliggande exponeringar anses vara homogen om minst 70 % av de ursprungliga exponeringarna utgörs av exponeringar mot små och medelstora företag. Denna lägre tröskel tar hänsyn till små och medelstora företags särskilda finansieringsbehov och särdrag, och säkerställer att blandade grupper med en övervägande andel exponeringar mot små och medelstora företag kan dra nytta av den juridiska säkerhet och operativa effektivitet som kopplas till homogena grupper. Den resterande delen av gruppen bör tillåtas inkludera andra typer av exponeringar, även från andra medlemsstater, utan att statusen STS-värdepapperisering påverkas.

(17)Förordning (EU) 2017/2402 ändrades 2021 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/55728 i syfte att utvidga STS-bestämmelserna till att även omfatta syntetisk värdepapperisering. Rapporten från den gemensamma kommittén för

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1093/oj).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/557 av den 31 mars 2021 om ändring av förordning (EU) 2017/2402 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering för att stödja återhämtningen efter covid-19- krisen (EUT L 116, 6.4.2021, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/557/oj).

de europeiska tillsynsmyndigheterna pekade på att det utökade tillämpningsområdet för STS-beteckningen har haft tillfredsställande resultat genom att möjliggöra nya emissioner och uppmuntra ökad aktivitet inom detta marknadssegment. Det har under den praktiska tillämpningen av STS-kraven emellertid visat sig att det behövs tekniska justeringar för att göra vissa krav tydligare och mer samstämmiga.

(18)För att säkerställa ett konsekvent urval av underliggande exponeringar i en värdepapperisering och göra det möjligt för investerare att före investeringen bedöma kreditrisken i gruppen av tillgångar är diskretionär aktiv portföljförvaltning av värdepapperiseringsexponeringar inte tillåten. Artikel 26b i förordning (EU) 2017/2402 innehåller en uttömmande förteckning över tillåtna förvaltningsåtgärder och föreskriver att vissa åtgärder inte bör betraktas som diskretionär aktiv portföljförvaltning och därför vara tillåtna. Det är nödvändigt att uppdatera denna förteckning för att inkludera fall där exponeringar tas bort till följd av sanktioner som åläggs en enhet under transaktionens löptid eller bedrägliga metoder, eller där lånet ändras på grund av en lagändring som påverkar verkställbarheten, vilka ligger utanför originatorns kontroll. Båda dessa situationer skulle (utanför originatorns kontroll) påverka de underliggande exponeringarnas verkställbarhet, och att dessa underliggande exponeringar tas bort bör inte betraktas som diskretionär aktiv portföljförvaltning.

(19)De kriterier rörande standardisering som fastställs i artikel 26c i förordning (EU) 2017/2402 visar mekanismerna för fördelning av förluster på innehavare av värdepapperiseringspositioner och fastställer hur olika amorteringsmetoder ska tillämpas på trancherna. Det huvudsakliga syftet med dessa kriterier är att säkerställa att icke-sekventiell amortering bara tillämpas om det sker i enlighet med i avtal tydligt fastställda utlösande faktorer. Syftet med sådana utlösande faktorer är att de ska leda till ett byte till sekventiella betalningar på grundval av prioritetsordningen och därigenom skydda transaktionen mot att kreditförstärkningen amorteras i förtid om kreditkvaliteten försämras. En sådan amortering i förtid kan exponera originatorer som innehar dessa trancher för de risker som följer av en minskande kreditförstärkningsbuffert. Kriterierna tar dock inte tillräcklig hänsyn till den förlustbärande kapaciteten hos trancher som är underordnade skyddade trancher inom en värdepapperisering, vilket leder till en felaktig tillämpning om de tolkas bokstavligt i samband med syntetiska värdepapperiseringar som omfattar mezzanintrancher. En oavsiktlig följd av detta blir att kriterierna utgår från att alla förluster i ett sådant fall uteslutande skulle beröra den skyddade tranchen och därmed bortser från att de kan bäras av lägre prioriterade trancher. Det bör därför närmare anges att i fall där lägre prioriterade trancher absorberar delar av de underliggande exponeringsförlusterna bör deras förlustbärande kapacitet beaktas vid tillämpning av kriterierna.

(20)I artikel 26e.3 i förordning (EU) 2017/2402 fastställs för närvarande att de kreditriskskyddspremier som ska betalas enligt kreditriskskyddsavtalet ska vara strukturerade så att de är beroende av de presterande värdepapperiserade exponeringarnas utestående nominella belopp vid tidpunkten för betalningen och återspegla den skyddade tranchens risk. För att säkerställa att kreditriskskyddsavtalet är effektivt ur originatorernas synvinkel och samtidigt skapa rättslig förutsebarhet för investerare på avslutsdagen så att de kan göra sina betalningar genom att specificera den maximala förlängningsperioden för skulduppgörelsen bör det fastställas att bara kreditriskskyddspremier som är beroende av storleken på den utestående tranchen och den skyddade tranchens kreditrisk är tillåtna.

(21)I artikel 26e.7 i förordning (EU) 2017/2402 anges på vilka villkor en originator får göra åtaganden om syntetisk överskottsmarginal som kreditförstärkning för investerare. Ett av dessa villkor är att för originatorer som inte använder den internmetod som avses i artikel 143 i förordning (EU) nr 575/2013 måste beräkningen av de förväntade förlusterna i den underliggande portföljen för ett år vara tydligt fastställd i transaktionsdokumentationen. För att specificera kraven för den syntetiska överskottsmarginal som originatorn åtar sig och som är tillgänglig som kreditförstärkning för investerarna infördes ett särskilt kriterium genom ändringen av förordning (EU) 2017/2402 år 2021. Tillämpningen av detta kriterium har visat att det behöver förtydligas ytterligare. En bristande överenstämmelse har vidare konstaterats när det gäller kraven för originatorer som inte använder internmetoden. Detta krav bör ändras så att det ligger i linje med syftet att fastställa ett tak, motsvarande de förväntade förlusterna för ett år, för den totala beloppsmässiga storleken på den syntetiska överskottsmarginal som originatorn bör åta sig varje år och därigenom säkerställa konsekvens och tydlighet vid tillämpningen av den bestämmelsen.

(22)Det nuvarande kriterium som innebär att kreditriskskydd måste finansieras inom ramen för STS-bestämmelserna för syntetisk värdepapperisering i balansräkningen som omfattas av STS-ordningen har begränsat försäkrings- eller återförsäkringsföretags möjligheter att delta på marknaden för STS- värdepapperiseringar i balansräkningen. Detta har en negativ inverkan på STS- marknadens utveckling och originatorernas förmåga att överföra kreditrisk utanför banksystemet. Tillstånd att använda STS-beteckningen för obetalt kreditriskskydd får emellertid inte undergräva STS-beteckningens kvalitet eller kreditriskskyddsavtalets tillförlitlighet, och inte heller skapa incitament för oerfarna eller odiversifierade försäkrings- eller återförsäkringsföretag att exponera sig för höga risknivåer. Det bör därför införas skyddsåtgärder för att säkerställa att deltagandet begränsas till försäkringsgivare som kännetecknas av en viss styrka och diversifieringsgrad. Möjligheten att tillhandahålla obetalt kreditriskskydd under STS-beteckningen bör därför åtföljas av krav som rör diversifiering, solvens, riskmätning och minimistorlek för utfärdaren av kreditriskskydd. När det gäller riskmätning bör försäkrings- eller återförsäkringsföretaget närmare bestämt använda en godkänd intern modell för att beräkna kapitalkraven för sådana kreditriskskyddsavtal. När det gäller solvens bör försäkrings- eller återförsäkringsföretaget uppfylla det solvenskapitalkrav och det minimikapitalkrav som avses i artikel 100 respektive artikel 128 i direktiv 2009/138/EG samt ha tilldelats kreditkvalitetssteg 3 eller högre. När det gäller diversifiering bör försäkrings- eller återförsäkringsföretaget bedriva verksamhet i minst två skadeförsäkringsklasser, vilket bör minska överexponering mot någon enskild risktyp. När det gäller minimistorlek bör försäkrings- eller återförsäkringsföretagets totala tillgångar slutligen uppgå till över 20 miljarder euro.

(23)Tredjepartskontrollanter har en roll när det gäller att bedöma om värdepapperiseringar uppfyller STS-kriterierna. Enligt förordning (EU) 2017/2402 behöver tredjepartskontrollanter bara beviljas tillstånd av nationella behöriga myndigheter. Den säkerhet som uppnås med sådana tillstånd är emellertid begränsad om behöriga myndigheter inte har förutsättningar att bedöma huruvida tredjepartskontrollanterna fortsätter att uppfylla tillståndsvillkoren. Det bör därför fastställas att behöriga myndigheter även har ansvar för den fortlöpande tillsynen över sådana tredjepartskontrollanter och att de har tillräckliga befogenheter för detta.

(24)För att säkerställa att förordning (EU) 2017/2402 tillämpas och efterlevs är det nödvändigt att förtydliga behöriga myndigheters ansvar när det gäller att kontrollera

att alla relevanta parter som är involverade i en värdepapperisering uppfyller gällande krav. Behöriga myndigheter bör övervaka hur originatorer, medverkande institut, ursprungliga långivare och specialföretag för värdepapperisering agerar. Häri ingår att kontrollera om enskilda värdepapperiseringstransaktioner uppfyller kraven i denna förordning.

(25)För att skärpa efterlevnaden av förordning (EU) 2017/2402 och göra den mer verkningsfull bör tillämpningsområdet för sanktionsbefogenheterna enligt artikel 32 i den förordningen utvidgas till att uttryckligen omfatta överträdelser av kraven på due diligence. Institutionella investerare spelar en viktig roll när det gäller att säkerställa en stabil och transparent värdepapperiseringsmarknad genom att utföra lämpliga due diligence-bedömningar före och under sina exponeringar. För att säkerställa att kraven på due diligence tillämpas på ett enhetligt sätt i hela unionen bör det fastställas att underlåtenhet att uppfylla dessa krav kommer att föranleda korrigerande åtgärder och administrativa sanktioner från behöriga myndigheters sida.

(26)Främjandet av konvergens på tillsynsområdet är av grundläggande betydelse för en väl fungerande värdepapperiseringsmarknad som fortsätter att utvecklas, eftersom denna marknad kan sammanföra många olika ekonomiska aktörer, ofta är baserade i olika jurisdiktioner, i en och samma transaktion. Det faktum att flera behöriga myndigheter berörs och att den nuvarande beslutsprocessen är komplicerad visar hur viktigt det är att tillsynen i högre grad samordnas. Förenklingen och förstärkningen av de nuvarande ramverken för samordning av tillsynen bör om möjligt bidra till det mer övergripande målet om att förenkla reglering och tillsyn. Ökad konvergens kan uppnås om de europeiska tillsynsmyndigheterna och behöriga myndigheter använder sina befintliga befogenheter på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta mål bör även främjas genom en mer framträdande roll för EBA, som bör påta sig ett permanent ansvar som förvaltare av frågor om samordning av tillsynen på värdepapperiseringsmarknaden i unionen.

(27)Den gemensamma kommitténs underkommitté för värdepapperisering, som består av behöriga marknadsmyndigheter och tillsynsmyndigheter, bör fokusera på frågor som rör tillsyn och främja och verka för konvergens på tillsynsområdet genom gemensam tillsynspraxis. Det nuvarande mandatet för den gemensamma kommitténs underkommitté för värdepapperisering bör ses över för att lägga tonvikten på konvergens på tillsynsområdet och arbete med anknytning till artikel 44 i denna förordning. Den gemensamma kommitténs underkommitté för värdepapperisering kan sammanträda i olika sammansättningar eller inrätta undergrupper med särskilda uppdrag beroende på vilka frågor som är under diskussion. EBA bör på permanent basis tillhandahålla den gemensamma kommitténs underkommitté för värdepapperisering ett sekretariat och en vice ordförande som kan träda i ordförandens ställe och bistå ordföranden i fullgörandet av dennes uppdrag. Vice ordföranden bör utföra ordförandens uppgifter i dennes frånvaro samt i situationer där ingen ordförande har valts. Företrädare för deltagande marknads- och tillsynsmyndigheter i denna underkommitté bör besitta lämpliga kunskaper och erfarenheter på de områden som är under diskussion. En regelbunden övervakning av marknadssituationen och utvärdering av tillsynsramen för värdepapperisering i unionen genom övervakningsrapporter, utarbetande av riktlinjer och regelbundna inbördes utvärderingar skulle stärka tillsynsramen ytterligare och främja bästa tillsynspraxis.

(28)Med tanke på att värdepapperiseringsverksamheten i unionen främst är koncentrerad till banksektorn är det lämpligt att EBA påtar sig ett permanent ansvar som förvaltare i den gemensamma kommitténs underkommitté för värdepapperisering. EBA bör i sin

permanenta roll i den gemensamma kommitténs underkommitté för värdepapperisering i synnerhet främja starka och samarbetsinriktade arbetsrelationer med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och på lämpligt sätt beakta deras sektorsspecifika perspektiv. En sådan ökad samordning av tillsynen kan förväntas leda till en mer robust och enhetlig tillsyn av värdepapperiseringsmarknaden i unionen. EBA bör i denna egenskap även leda arbetet med att ta fram de mallar för de informationskrav som föreskrivs i artikel 7 i denna förordning. Detta kommer bidra till att förbereda marknaden för den expansion som kan förväntas och öka tillsynsmyndigheternas kapacitet och beredskap att stödja denna expansion. Att EBA i sin tillsynskapacitet får en roll som förvaltare ligger helt i linje med den strategiska visionen om ett effektivt och förenklat regelverk.

(29)I samband med gränsöverskridande värdepapperiseringar skulle en ledande tillsynsmyndighet effektivisera kontrollen av att förordning (EU) 2017/2402 efterlevs och säkerställa samstämmighet och bättre samordning mellan olika behöriga myndigheter. Den ledande tillsynsmyndigheten bör utses bland de myndigheter som är behöriga för de enheter som deltar i transaktionen, och beslutet bör fattas av de berörda behöriga myndigheterna. Vid oenighet bör ärendet hanteras av den gemensamma kommitténs underkommitté för värdepapperisering. Om en ny transaktion involverar enheter som står under tillsyn av samma behöriga myndigheter kan den som tidigare utsetts till ledande tillsynsmyndighet kvarstå i denna roll.

(30)Det är viktigt att säkerställa att regelverket för värdepapperiseringar förblir effektivt och anpassas till ett finansiellt landskap som är under ständig utveckling. Kommissionen bör av detta skäl göra en noggrann översyn av denna förordnings effekter och funktion inom fem år efter dess antagande och i synnerhet fokusera på dess effekter på värdepapperiseringsmarknaden och konsekvenser för ekonomin i stort. Översynen bör inriktas på kritiska aspekter, inbegripet marknadsdynamik, tillgången till krediter, särskilt för små och medelstora företag, investeringar och sammanlänkningar mellan finansiella institut, vilket är avgörande för att upprätthålla den finansiella sektorns stabilitet. Kommissionen bör genom att kombinera insikter från de rapporter som avses i artikel 44 i förordning (EU) 2017/2402 och andra analyser bör fastställa om det är nödvändigt att uppdatera lagstiftningen för att slå vakt om den roll som förordning (EU) 2017/2402 har i fråga om att stödja en resilient och dynamisk ekonomi inom Europeiska unionen.

(31)Eftersom målen för denna förordning, på grund av att värdepapperiseringsmarknaderna är globala och eftersom det är viktigt att säkerställa lika villkor på den inre marknaden för alla institutionella investerare och enheter som deltar i värdepapperisering, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan, på grund av sin omfattning och sina verkningar, har bättre utsikter att uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(32)Förordning (EU) 2017/2402 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av förordning (EU) 2017/2402

Förordning (EU) 2017/2402 ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 1.2 ska ersättas med följande:

”Denna förordning är tillämplig på institutionella investerare, originatorer, medverkande institut, ursprungliga långivare och specialföretag för värdepapperisering.”

2.I artikel 2 ska följande punkter läggas till som punkterna 32 och 33:

”(32) offentlig värdepapperisering: värdepapperisering som uppfyller något av följande kriterier:

a)Ett prospekt har upprättats för värdepapperiseringen i enlighet med artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/112929.

b)Värdepapperiseringen marknadsförs med obligationer som utgör värdepapperiseringspositioner som är upptagna till handel på en handelsplats i unionen enligt definitionen i artikel 4.1.24 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU30.

c)Värdepapperiseringen marknadsförs till investerare och villkoren är inte förhandlingsbara mellan parterna.

33.privat värdepapperisering: en värdepapperisering som inte uppfyller något av kriterierna i punkt 32.”

3.Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led c ska utgå.

ii)Leden e och f ska ersättas med följande:

”e) Om originatorer, medverkande institut eller specialföretag för värdepapperisering som utses i enlighet med artikel 7.2 är etablerade i ett tredjeland, att de har gjort den information som krävs enligt artikel

7.1tillgänglig så ofta och på det sätt som anges i den punkten.

f)Om originatorer, medverkande institut eller ursprungliga långivare är etablerade i ett tredjeland, att de i fråga om nödlidande exponeringar har tillämpat sunda standarder för urval och prissättning av exponeringarna.”

b)Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad,

och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30.6.2017, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1129/oj ).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (omarbetning) (EUT L 173, 12.6.2014, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/65/oj ).”

i)Led b ska ersättas med följande:

”b) Alla strukturella drag hos värdepapperiseringen som kan ha en väsentlig inverkan på värdepapperiseringspositionens resultat.”

ii)Led c ska utgå.

c)Punkt 4 ska ändras på följande sätt:

i)I led a ska andra stycket utgå.

ii)Följande led ska läggas till som led g:

”g) När det gäller investeringar på sekundärmarknaden, dokumentera due diligence-bedömningen och kontrollerna inom en rimlig tidsperiod som under inga omständigheter får överstiga 15 kalenderdagar efter investeringen.”

d)Följande punkter ska införas som punkterna 4a och 4b:

”4a) Punkterna 1–4 ska inte tillämpas på institutionella investerare som innehar en värdepapperiseringsposition om denna värdepapperiseringsposition garanteras av en multilateral utvecklingsbank som förtecknas i artikel 117.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

Vid tillämpning av första stycket ska denna garanti uppfylla villkoren i artikel 213 och 215 i förordning (EU) nr 575/2013.

4b) Punkterna 1 och 4 ska inte tillämpas på institutionella investerare som innehar en värdepapperiseringsposition där tranchen i första-förlustläge som motsvarar minst 15 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna antingen innehas eller garanteras av unionen eller av nationella utvecklingsbanker eller utvecklingsinstitutioner i den mening som avses i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017.”

e)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–4 i denna artikel får, om en institutionell investerare har gett en annan institutionell investerare befogenhet att fatta beslut om investeringsförvaltning som kan innebära att den exponeras för en värdepapperisering, denna delegerande institutionella investerare instruera den institutionella investerare till vilken befogenheten har delegerats att fullgöra dess åtaganden enligt denna artikel i fråga om alla exponeringar för en värdepapperisering som följer av dessa beslut. Den ansvar som åligger den delegerande institutionella investeraren enligt denna artikel ska inte påverkas av det faktum att den institutionella investeraren har delegerat vissa funktioner.”

4.Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 5 ska följande led läggas till som led f:

”f) Unionen.”

b)Följande punkt ska införas som punkt 5a:

”5a. Punkt 1 ska inte tillämpas om tranchen i första-förlustläge som motsvarar minst 15 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna antingen innehas eller garanteras av någon av de enheter som förtecknas i punkt 5 a–f.”

5.Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska fjärde stycket ersättas med följande:

”För tillgångsbaserade certifikat eller värdepapperiseringar där gruppen av underliggande exponeringar består av kortfristiga exponeringar och kännetecknas av hög granularitet ska den information som beskrivs i första stycket a, c ii och e i göras tillgänglig i form av en sammanställning för innehavare av värdepapperiseringspositioner och, på begäran, för potentiella investerare.”

b)I punkt 2 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Privata värdepapperiseringar ska omfattas av en särskild rapporteringsram som tar hänsyn till deras unika särdrag, vilka skiljer sig från offentliga värdepapperiseringar, i en särskild och förenklad rapporteringsmall. Denna särskilda och förenklade rapporteringsmall ska säkerställa att väsentlig information som är relevant för nationella behöriga myndigheter rapporteras på ett tillfredsställande sätt, utan att mallen omfattar alla rapporteringskrav som är tillämpliga på offentliga värdepapperiseringar. För privata värdepapperiseringar ska skyldigheterna enligt detta stycke fullgöras från och med den [datum som anges i punkterna 3 och 4 i denna artikel].”

c)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. De europeiska tillsynsmyndigheterna ska, genom den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna, under EBA:s ledning och i nära samarbete med Esma och Eiopa, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 för att specificera den information som originatorn, det medverkande institutet och specialföretaget för värdepapperisering ska tillhandahålla för att uppfylla sina förpliktelser i punkt 1 första stycket a och e och punkt 2 med beaktande av

a)nyttan med uppgifterna för innehavaren av värdepapperiseringspositionen och för tillsynsmyndigheterna,

b)huruvida värdepapperiseringen är offentlig eller privat,

c)huruvida värdepapperiseringspositionen är kortfristig,

d)när det gäller en ABCP-transaktion, huruvida den stöds fullt ut av ett medverkande institut.

De europeiska tillsynsmyndigheterna ska, genom den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna, under EBA:s ledning och i nära samarbete med Esma och Eiopa, överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [sex månader efter dagen för denna ändringsförordnings ikraftträdande].

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010.

De tekniska standarderna för tillsyn ska träda i kraft [12 månader] efter det att de antagits av kommissionen.

tillsyn för att fastställa om de fortfarande är relevanta och korrekta och säkerställa att de förblir verkningsfulla, uppdaterade och anpassade till marknadens praxis och behov. De europeiska tillsynsmyndigheterna ska, genom den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna, informera kommissionen om resultaten av denna bedömning.”

d)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen i fråga om den information som ska anges i enlighet med punkt 3 ska de europeiska tillsynsmyndigheterna, genom den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna, under EBA:s ledning och i nära samarbete med Esma och Eiopa, utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i enlighet med artikel 15 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 med närmare uppgifter om det format i vilket informationen ska lämnas genom standardiserade mallar.

De europeiska tillsynsmyndigheterna ska, genom den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna, överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [sex månader efter dagen för denna ändringsförordnings ikraftträdande].

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010.

De tekniska standarderna för genomförande ska träda i kraft [tolv månader] efter det att de antagits av kommissionen.

Åtminstone vart tredje år från och med den dag då de antagits av kommissionen ska de europeiska tillsynsmyndigheterna, genom den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna, utvärdera de tekniska standarderna för genomförande för att fastställa om de fortfarande är relevanta och korrekta och säkerställa att de förblir verkningsfulla, uppdaterade och anpassade till marknadens praxis och behov. De europeiska tillsynsmyndigheterna ska, genom den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna, informera kommissionen om resultaten av denna bedömning.”

6.Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Vid tillämpning av artikel 7 ska ett värdepapperiseringsregister registreras hos Esma på de villkor och enligt de förfaranden som anges i den här artikeln.”

b)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. För att få registreras enligt den här artikeln ska ett värdepapperiseringsregister vara en i unionen etablerad juridisk person, tillämpa förfaranden för kontroll av att den information som gjorts tillgänglig för det enligt artikel 7.1 i denna förordning är fullständig och samstämmig samt uppfylla de krav som anges i artiklarna 78, 79, 80.1–80.3, 80.5 och 80.6 i förordning (EU) nr 648/2012. Vid tillämpning av den här artikeln ska hänvisningar i artiklarna 78 och 80 i förordning (EU) nr 648/2012 till artikel 9 i den förordningen anses som hänvisningar till artikel 7 i den här förordningen.”

7.Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.2 ska det värdepapperiseringsregister som avses i artikel 10 samla in och bevara detaljerade uppgifter om värdepapperiseringar. Det ska kostnadsfritt ge samtliga följande enheter direkt och omedelbar tillgång till uppgifterna så att de kan fullgöra sitt ansvar och sina uppgifter och skyldigheter:

a)EBA.

b)Eiopa.

c)Esma.

d)ESRB.

e)Berörda medlemmar i Europeiska centralbankssystemet (ECBS), inbegripet Europeiska centralbanken (ECB) när banken utför sina uppgifter inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen enligt förordning (EU) nr 1024/2013.

f)Berörda myndigheter vars respektive tillsynsskyldigheter och tillsynsuppdrag inbegriper transaktioner, marknader, aktörer och tillgångar som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.

g)De resolutionsmyndigheter som har utsetts enligt artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU31.

h)Den gemensamma resolutionsnämnd som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/201432.

i)De myndigheter som avses i artikel 29 i denna förordning.

j)Kommissionen, på begäran.

k)Investerare och potentiella investerare, om det är fråga om offentliga värdepapperiseringar.”

b)I punkt 2 ska led a utgå:

8.Artikel 20 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 8 ska följande stycke läggas till:

”En grupp underliggande exponeringar ska anses uppfylla kraven i första stycket om minst 70 % av exponeringarna i gruppen vid ursprungstidpunkten utgörs av exponeringar mot små och medelstora företag.”

b)Punkt 11 a ii ska ersättas med följande:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/59/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/806/oj ).

”ii) den information som tillhandahålls av originatorn, det medverkande institutet och specialföretaget för värdepapperisering uttryckligen anger andelen omstrukturerade underliggande exponeringar, tidpunkten för och närmare uppgifter om omstruktureringen samt exponeringarnas resultat sedan dagen för omstruktureringen,”

9.Artikel 22 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:

”När det gäller värdepapperiseringar där de underliggande tillgångarna utgörs av bostadslån, billån eller billeasing ska originatorn och det medverkande institutet offentliggöra tillgänglig information om miljöprestandan för de tillgångar som finansieras genom sådana bostadslån, sådana billån eller sådan billeasing.”

b)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Originatorn och det medverkande institutet ska vara ansvariga för att artikel 7 efterlevs. I fråga om offentliga värdepapperiseringar ska den information som krävs enligt artikel 7.1 första stycket a på begäran göras tillgänglig för potentiella investerare före prissättningen. I fråga om offentliga värdepapperiseringar ska den information som krävs enligt artikel 7.1 första stycket b–d göras tillgänglig för potentiella investerare före prissättningen, åtminstone i form av ett utkast eller i sin ursprungliga form. Den slutgiltiga dokumentationen ska göras tillgänglig för investerarna senast 15 dagar efter transaktionens avslutande.”

10.Artikel 24 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 9 a ii ska ersättas med följande:

b)I punkt 15 ska följande stycke läggas till:

11.Artikel 26b ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 7 fjärde stycket ska följande led läggas till som leden e och f:

”e) har varit föremål för unionens restriktiva åtgärder eller bevisat bedrägligt förfarande,

f)har varit föremål för ändringar i den nationella rättsliga ramen som skulle påverka verkställbarheten av fordringar i de underliggande exponeringarna.”

b)I punkt 8 ska följande stycke läggas till:

c)Punkt 11 a ii ska ersättas med följande:

12.Artikel 26c.5 åttonde stycket ska ersättas med följande:

”Om en sådan kredithändelse som avses i artikel 26e har inträffat avseende underliggande exponeringar och skulduppgörelsen för dessa exponeringar inte är slutförd, ska det belopp för kreditriskskydd som är kvarstående per ett givet betalningsdatum plus beloppet för eventuella bibehållna trancher som har lägre prioritet än de trancher som omfattas av det kreditriskskydd som är kvarstående per ett givet betalningsdatum åtminstone motsvara det utestående nominella beloppet för dessa underliggande exponeringar, minus beloppet för eventuella mellanliggande betalningar som gjorts med avseende på de underliggande exponeringarna.”

13.Artikel 26e ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 3 ska tredje stycket ersättas med följande:

”De kreditriskskyddspremier som ska betalas enligt kreditriskskyddsavtalet ska vara strukturerade så att de är beroende av tranchens utestående storlek och den skyddade tranchens risk. Kreditriskskyddsavtalet ska därför inte stipulera garanterade premier, förskottsbetalning av premier, rabattmekanismer eller andra mekanismer som kan leda till att den faktiska fördelningen av förluster på investerarna undviks eller minskas eller att en del av de erlagda premierna till originatorn efter utgången av transaktionens löptid återbetalas.”

b)Punkt 7 d ska ersättas med följande:

”d) För originatorer som inte använder den internmetod som avses i artikel 143 i förordning (EU) nr 575/2013 ska

i)det totala beloppet för sådana åtaganden per år inte vara högre än de förväntade förlusterna i portföljen för det året,

ii)beräkningen av de förväntade förlusten i den underliggande portföljen för ett år vara tydligt fastställd i transaktionsdokumentationen.”

c)Punkt 8 ska ändras på följande sätt:

i)Följande led ska införas som led aa:

”aa) en garanti som uppfyller kraven i del tre avdelning II kapitel 4 i förordning (EU) nr 575/2013, genom vilken kreditrisken överförs till ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som

i)använder en intern modell som godkänts i enlighet med artiklarna 112 och 113 i direktiv 2009/138/EG för beräkning av kapitalkrav för sådana garantier,

ii)uppfyller det solvenskapitalkrav och det minimikapitalkrav som avses i artikel 100 respektive artikel 128 i direktiv 2009/138/EG och ha tilldelats kreditkvalitetssteg 3 eller högre,

iii)bedriver verksamhet inom minst två skadeförsäkringsklasser i den mening som avses i bilaga I till direktiv 2009/138/EG, samt

iv)förvaltar tillgångar till ett värde av över 20 miljarder euro.

ii)Led c ska ersättas med följande:

c)annat kreditriskskydd som inte avses i leden a, aa och b i denna punkt, i form av en garanti, ett kreditderivat eller en kreditlänkad obligation som uppfyller kraven i artikel 249 i förordning (EU) nr 575/2013, förutsatt att investerarens förpliktelser garanteras av säkerheter som uppfyller kraven i punkterna 9 och 10 i den här artikeln.”

14.I artikel 28.1 första stycket ska de inledande orden ersättas med följande:

”En tredje part enligt artikel 27.2 ska beviljas tillstånd och stå under tillsyn av den behöriga myndigheten för att bedöma om värdepapperiseringar uppfyller de STS- kriterier som föreskrivs i artiklarna 19–22, 23–26 och 26a–26e. Den behöriga myndigheten ska bevilja tillstånd om följande villkor är uppfyllda:”

15.Artikel 29 ska ändras på följande sätt:

a)Följande punkt ska införas som punkt 4a:

”4a. De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över originatorer, medverkande institut och specialföretag för värdepapperisering i enlighet med direktiv 2013/36/EU, inbegripet ECB med avseende på de särskilda uppgifter som den tilldelats genom förordning (EU) nr 1024/2013, ska utöva tillsyn över att originatorerna, de medverkande instituten och specialföretagen för värdepapperisering uppfyller de förpliktelser som fastställs i artiklarna 18–27 i den här förordningen.”

b)I punkt 5 ska första meningen ersättas med följande:

”För enheter som står under tillsyn av andra behöriga myndigheter än de som avses i punkt 4a ska medlemsstaterna utse en eller flera behöriga myndigheter för att utöva tillsyn över att originatorer, medverkande institut och specialföretag för värdepapperisering uppfyller kraven i artiklarna 18–27 och över att tredje parter uppfyller kraven i artikel 28.”

16.Artikel 30 ska ändras på följande sätt:

a)Följande punkt ska införas som punkt 1a:

”1a. Den behöriga myndigheten ska övervaka att originatorer, medverkande institut, specialföretag för värdepapperisering och ursprungliga långivare följer denna förordning i enlighet med artikel 29.”

b)Punkt 5 ska utgå.

17.I artikel 32.1 första stycket ska följande led läggas till som led i:

”i) en annan institutionell investerare än originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren uppfyller inte de krav som anges i artikel 5,”

18.Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 ska utgå.

b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”En särskild underkommitté för värdepapperisering ska inrättas inom ramen för den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna, inom

vilken de behöriga myndigheterna ska bedriva ett nära samarbete för att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 30–34. Underkommittén för värdepapperisering ska ledas av EBA i samarbete med Esma och Eiopa. EBA ska på permanent basis tillhandahålla underkommittén för värdepapperisering ett sekretariat och en vice ordförande. Underkommittén för värdepapperisering ska främja konvergens på tillsynsområdet för att säkerställa en gemensam tillsynspraxis. Medlemmarna i underkommittén för värdepapperisering ska under EBA:s förvaltarskap noga samordna sina tillsynsåtgärder i syfte att identifiera och avhjälpa överträdelser av denna förordning, utarbeta och främja bästa praxis, underlätta samarbete, främja en enhetlig rättstillämpning och vid eventuell oenighet tillhandahålla bedömningar över jurisdiktionsgränserna. Underkommittén för värdepapperisering ska regelbundet övervaka marknadssituationen och tillämpningen av denna förordning.”

c)Följande punkter ska införas som punkterna 3a och 3b:

”3a. Den underkommitté för värdepapperisering som avses i punkt 3 ska senast [tolv månader efter antagandet] utarbeta riktlinjer för att fastställa gemensamma tillsynsförfaranden.

3b. Efter det att behöriga myndigheter underrättats i enlighet med artikel 7.1 ska de myndigheter som är behöriga för enheterna på säljsidan i transaktionen utse en ledande tillsynsmyndighet som ska samordna åtgärder och undvika att denna förordning tillämpas på olika sätt i fråga om transaktioner som involverar enheter på säljsidan som står under tillsyn av behöriga myndigheter i mer än en medlemsstat. En behörig myndighet får delegera vissa eller alla de uppgifter och befogenheter som avses i denna förordning till den ledande tillsynsmyndigheten. Om de myndigheter som är behöriga för enheter på säljsidan inte når en överenskommelse om utseendet av en ledande tillsynsmyndighet ska den underkommitté för värdepapperisering som inrättats enligt punkt 3 utse en ledande tillsynsmyndighet.”

d)I punkt 6 ska första och andra stycket ersättas med följande:

”När den behöriga myndigheten för den enhet som misstänks för överträdelsen har mottagit de uppgifter som avses i punkt 4 ska den inom 15 arbetsdagar vidta de åtgärder som är nödvändiga för att åtgärda den konstaterade överträdelsen och underrätta övriga berörda behöriga myndigheter, särskilt de myndigheter som är behöriga för originatorn, det medverkande institutet och specialföretaget för värdepapperisering och de myndigheter som är behöriga för innehavaren av värdepapperiseringspositionen, om dessa är kända. En behörig myndighet som har invändningar mot en annan behörig myndighet med avseende på förfarandet eller innehållet i dess åtgärder eller på grund av att den avstått från att vidta åtgärder ska utan onödigt dröjsmål underrätta alla andra berörda behöriga myndigheter om sina invändningar. Om ingen överenskommelse har nåtts inom tre månader från den dag då alla berörda behöriga myndigheter underrättades ska ärendet hänskjutas till EBA i enlighet med artikel 19 och, i tillämpliga fall, artikel 20 i förordning (EU) nr 1093/2010. Den förlikningsperiod som avses i artikel 19.2 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska vara en månad.

Om de berörda behöriga myndigheterna inte lyckas nå en överenskommelse under det förlikningsskede som avses i första stycket ska EBA inom en månad fatta ett beslut i enlighet med artikel 19.3 i förordning (EU) nr 1093/2010. Under det förfarande som anges i den här artikeln ska en värdepapperisering som

förekommer på den förteckning som förs av Esma enligt artikel 27 i den här förordningen fortsätta att betraktas som en STS-värdepapperisering enligt kapitel 4 i den här förordningen och ska kvarstå på förteckningen.”

e)Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7. Tre år från och med denna förordnings tillämpningsdatum och vart tredje år därefter ska EBA, i samarbete med Esma och Eiopa, göra en inbördes utvärdering i enlighet med artikel 30 i förordning (EU) nr 1093/2010 om genomförandet av de tillsynsbefogenheter som anges i artikel 30 i den här förordningen.”

f)Punkt 8 ska utgå.

19.Artikel 44 ska ändras på följande sätt:

a)I första stycket ska led e ersättas med följande:

”e) hur värdepapperisering bidrar till finansieringen av unionsföretag och till unionens ekonomi.”

b)Andra stycket ska utgå.

20.Artikel 46 ska ersättas med följande:

”Artikel 46

Översyn

Senast [Publikationsbyrån: infoga datum: fem år efter ikraftträdandet] ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om hur denna förordning fungerar, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag.

Rapporten ska särskilt beakta resultaten av de rapporter som avses i artikel 44 och den ska utvärdera följande:

a)Effekterna av denna förordning på hur unionens värdepapperiseringsmarknad fungerar och utvecklas.

b)Värdepapperiseringens bidrag till

i)finansieringen av EU:s företag och ekonomi, särskilt när det gäller små och medelstora företags möjligheter att få kredit samt investeringar,

ii)sammanlänkningar mellan finansiella institut och finanssektorns stabilitet.

c)Huruvida det på området för STS-värdepapperiseringar skulle kunna införas en likvärdighetsordning för originatorer, medverkande institut och specialföretag för värdepapperisering från tredjeländer, inbegripet i fråga om due diligence-krav, med beaktande av den internationella utvecklingen på området värdepapperisering, särskilt initiativ som avser enkel, transparent och jämförbar värdepapperisering.

d)Genomförandet av de krav som anges i artikel 22.4 och artikel 26d.4 och huruvida de behöver utvidgas till att omfatta värdepapperisering där de underliggande exponeringarna inte är bostadslån, billån eller billeasing, i syfte att integrera informationskraven avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Strasbourg den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT –

BYRÅER

1.	FRAMEWORK OF THE PROPOSAL/INITIATIVE .................................................	3
1.1.	Title of the proposal/initiative......................................................................................	3
1.2.	Policy area(s) concerned ..............................................................................................	3
1.3.	Objective(s) ..................................................................................................................	3
1.3.1.	General objective(s) .....................................................................................................	3
1.3.2.	Specific objective(s).....................................................................................................	3
1.3.3.	Expected result(s) and impact ......................................................................................	3
1.3.4.	Indicators of performance ............................................................................................	4
1.4.	The proposal/initiative relates to:.................................................................................	4
1.5.	Grounds for the proposal/initiative ..............................................................................	4

1.5.1.Requirement(s) to be met in the short or long term including a detailed timeline for

roll-out of the implementation of the initiative ............................................................

1.5.2.Added value of EU involvement (it may result from different factors, e.g. coordination gains, legal certainty, greater effectiveness or complementarities). For the purposes of this section 'added value of EU involvement' is the value resulting

from EU action that is additional to the value that would have been otherwise created
by Member States alone. ..............................................................................................	4
1.5.3. Lessons learned from similar experiences in the past ..................................................	5

1.5.4.Compatibility with the multiannual financial framework and possible synergies with

other appropriate instruments.......................................................................................

1.5.5.Assessment of the different available financing options, including scope for

	redeployment................................................................................................................	6
1.6.	Duration of the proposal/initiative and of its financial impact ....................................	7
1.7.	Method(s) of budget implementation planned .............................................................	7
2.	MANAGEMENT MEASURES...................................................................................	9
2.1.	Monitoring and reporting rules ....................................................................................	9
2.2.	Management and control system(s) .............................................................................	9

2.2.1.Justification of the budget implementation method(s), the funding implementation

mechanism(s), the payment modalities and the control strategy proposed..................

2.2.2.Information concerning the risks identified and the internal control system(s) set up

to mitigate them............................................................................................................

2.2.3.Estimation and justification of the cost-effectiveness of the controls (ratio between

	the control costs and the value of the related funds managed), and assessment of the
	expected levels of risk of error (at payment & at closure) ...........................................	9
2.3.	Measures to prevent fraud and irregularities..............................................................	10
3.	ESTIMATED FINANCIAL IMPACT OF THE PROPOSAL/INITIATIVE............	11

3.1.Heading(s) of the multiannual financial framework and expenditure budget line(s)

	affected.......................................................................................................................	11
3.2.	Estimated financial impact of the proposal on appropriations...................................	12

3.2.1.Summary of estimated impact on operational appropriations (select, if appropriate,

also for decentralised agencies) .................................................................................	12
3.2.1.1. Appropriations from voted budget .............................................................................	12
3.2.1.2. Appropriations from external assigned revenues (not to be completed for
decentralised agencies)...............................................................................................	15

3.2.2.Estimated output funded from operational appropriations (not to be completed for

decentralised agencies)...............................................................................................

3.2.3.Summary of estimated impact on administrative appropriations (not to be completed

for decentralised agencies) .........................................................................................	18
3.2.3.1. Appropriations from voted budget ..............................................................................	18

3.2.4.Estimated requirements of human resources (not to be completed for decentralised

agencies).....................................................................................................................	18
3.2.4.1. Financed from voted budget.......................................................................................	18

3.2.5.Overview of estimated impact on digital technology-related investments (not to be

completed for decentralised agencies) .......................................................................

3.2.6.Compatibility with the current multiannual financial framework (not to be completed

for decentralised agencies) .........................................................................................	20
3.2.7. Third-party contributions (not to be completed for decentralised agencies) .............	20

3.2.8.Estimated human resources and the use of appropriations required in a decentralised

	agency ........................................................................................................................	20
3.3.	Estimated impact on revenue (not to be completed for decentralised agencies) .......	24
4.	Digital dimensions (not to be completed for decentralised agencies)........................	24
4.1.	Requirements of digital relevance..............................................................................	24
4.2.	Data ............................................................................................................................	24
4.3.	Digital solutions .........................................................................................................	24
4.4.	Interoperability assessment ........................................................................................	24
4.5.	Measures to support digital implementation ..............................................................	25

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering

1.2Berörda politikområden

Politikområde: finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen

Verksamhet: De finansiella marknaderna

1.3Mål

1.3.1.Allmänt/allmänna mål

Detta initiativ är en av beståndsdelarna i spar- och investeringsunionen. Förslaget har till syfte att

1)revitalisera värdepapperiseringsmarknaden för att förbättra finansieringen av EU:s ekonomi, och

2)uppnå en bättre balans mellan säkerhet och marknadsutveckling.

Målet är att skapa förutsättningar för ökad utlåning till realekonomin. En väl fungerande värdepapperiseringsmarknad är ett incitament för bankerna att bli mer aktiva på denna marknad och därmed kunna öka sin utlåning till ekonomin.

1.3.2.Specifikt/specifika mål Förslaget har följande mål:

1)Minska höga operativa kostnader för emittenter och investerare samtidigt som det ska finnas robusta och proportionella standarder för transparens, investerarskydd och tillsyn.

2)Undanröja rättsliga hinder så att marknaden kan utvecklas på ett mer hållbart och motståndskraftigt sätt.

3)Bidra till kommissionens arbete med att minska regelbördan för marknadsaktörerna.

Värdepapperisering kan vara ett viktigt verktyg för att diversifiera finansieringskällor och fördela risk på ett effektivare sätt inom EU:s finansiella system. Den möjliggör en större spridning av risk inom den finansiella sektorn och frigör utrymme i bankernas balansräkningar så att de kan öka sin utlåning till olika ekonomiska aktörer (t.ex. icke finansiella företag, små och medelstora företag och hushåll). Sammantaget kan värdepapperisering skapa ett effektivare finansiellt system och ökade investeringsmöjligheter. Värdepapperisering kan skapa en bro mellan banker och kapitalmarknader och därmed indirekt generera fördelar för företag och enskilda medborgare (genom t.ex. lägre kostnader för lån, bostadslån och kortkrediter).

1.3.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

De föreslagna ändringarna kommer att revitalisera värdepapperiseringsmarknaden så att värdepapperisering kan bidra till utvecklingen av spar- och investeringsunionen, och minska regelbördor och efterlevnadskostnader för emittenter och investerare. Genom att sänka de höga operativa kostnader som har avskräckt banker och försäkringsgivare från att delta på EU:s värdepapperiseringsmarknad kommer de föreslagna ändringarna att bidra till kommissionens arbete med att minska regelbördan för marknadsaktörer och stimulera utnyttjandet av värdepapperisering på marknaden. De föreslagna ändringarna kommer samtidigt att säkerställa ett fortsatt skydd av den finansiella stabiliteten och ett tillräckligt investerar- och konsumentskydd.

1.3.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Följande indikatorer kommer att användas för att övervaka framsteg och resultat:

Övervakning av kostnaderna för due diligence-bedömningar före investeringar i värdepapperiseringstransaktioner.

Övervakning av emissionskostnader som är en följd av rapporteringskrav.

Spårning av antalet emittenter och investerare när det gäller värdepapperiserade produkter.

1.4Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd33  en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Förslaget innehåller en rad förenklingar och förbättringar för att effektivisera värdepapperiseringsmarknaden. Genom riktade anpassningar och förenklingar kan dessa åtgärder stärka marknadens kapacitet, locka en bredare investerarbas och uppmuntra ekonomisk tillväxt – samtidigt som ett resilient och transparent finansiellt ekosystem bibehålls. Ändringarna förväntas bidra till ett EU-ramverk för värdepapperisering som är mer konkurrenskraftigt och hållbart, samt driva på tillväxten för alla berörda parter.

En betydande förenkling av företagens due diligence-skyldigheter och effektivare regler om transparens skulle rationalisera de processer som företagen måste följa för att säkerställa efterlevnad. Genom att minska dessa skyldigheter blir efterlevnadskostnaderna lägre för företagen, vilket gör det möjligt för dem att satsa mer resurser på sin kärnverksamhet.

33I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från

EU:s sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante): […]

Värdepapperiseringsprodukter är en del av EU:s kapitalmarknader som är öppna och integrerade. Värdepapperisering länkar samman finansiella institut från olika medlemsstater och stater utanför EU: det är ofta banker som är originatorer till de lån som värdepapperiseras, medan finansiella institut som försäkringsgivare och investeringsfonder investerar i dessa produkter och gör det över Europas gränser.

Värdepapperisering är ett verktyg för att fördjupa EU:s kapitalmarknader, diversifiera deras riskprofil och frigöra utrymme i bankers balansräkningar så att de kan öka sin utlåning till EU:s hushåll och företag och därmed göra EU:s ekonomi mer konkurrenskraftig och resilient.

Medlemsstaterna har begränsade möjligheter att anta åtgärder på nationell nivå eftersom ramverket för värdepapperisering redan föreskriver harmoniserade regler på EU-nivå och ändringar på nationell nivå skulle strida mot gällande unionsrätt. Åtgärder från enskilda medlemsstaters sida skulle inte vara tillräckliga för att uppnå ovannämnda mål.

Förväntat europeiskt mervärde (ex post): […]

Syftet med förslaget är att undanröja onödiga emissions- och investeringshinder på EU:s värdepapperiseringsmarknad och skapa likvärdiga villkor på den inre marknaden för alla institutionella investerare och enheter som deltar i värdepapperisering.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Den utvärdering och den konsekvensbedömning som åtföljer lagstiftningsförslaget analyserar hur det befintliga ramverket har fungerat och pekar på vissa brister. Det allmänna målet om att revitalisera en säkrare värdepapperiseringsmarknad som kommer att förbättra finansieringen av EU:s ekonomi, försvaga kopplingen mellan bankernas skuldnedväxling och kreditåtstramning på kort sikt, samt skapa en mer balanserad och stabil finansieringsstruktur för EU:s ekonomi på lång sikt har bara delvis uppnåtts. Även om värdepapperiseringsmarknaden är säkrare har initiativet inte varit tillräckligt för att revitalisera marknaden eller förbättra finansieringsmöjligheterna. Merparten av de åtgärder som infördes genom ramverket syftade i första hand till att minska potentiella risker i samband med värdepapperisering, inte till att främja en utveckling av denna marknad. Målet framöver är att uppnå en bättre balans mellan säkerhet och marknadsutveckling. De flesta av de föreslagna ändringarna är därför inriktade på att vidareutveckla EU:s värdepapperiseringsmarknad genom att göra ramverket mer proportionellt.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Initiativets mål överensstämmer med EU:s politik och pågående initiativ på flera andra områden, inte minst med unionens politik för att skapa en spar- och investeringsunion. I sitt meddelande från mars 2025 om spar- och investeringsunionen aviserade Europeiska kommissionen att man skulle anta åtgärder

för att förenkla due diligence och transparens för att ytterligare stimulera värdepapperiseringsmarknaden.

Lagstiftningsförslaget skulle vara förenligt med den fleråriga budgetramen och ha begränsade budgetkonsekvenser i form av ett extra unionsbidrag till Europeiska bankmyndigheten (EBA) med anledning av de två ytterligare heltidsekvivalenter som EBA skulle få för att genomföra de tillkommande uppgifter som myndigheten tilldelas av lagstiftarna.

Synergieffekter och utrymme för omfördelningar undersöktes, vilket ledde till att en heltidsekvivalent flyttades från Esma till EBA för att ta hänsyn till att en uppgift överförs mellan dessa myndigheter. Den heltidsekvivalent som överförs från Esma skulle inte få några betydande budgetkonsekvenser utöver en överföring inom rubrik 1.

Sammantaget kommer förslaget att öka EBA:s bemyndigade personal med tre heltidsekvivalenter under det framtida årliga budgetförfarandet, inklusive en heltidsekvivalent som överförs från Esma. EBA kommer att fortsätta att arbeta för att skapa största möjliga synergieffekter och effektivitetsvinster (bl.a. via it-system) och noga övervaka den ytterligare arbetsbörda som är förknippad med detta förslag, vilket skulle återspeglas i den nivå av bemyndigad personal som byrån begär i det årliga budgetförfarandet.

1.5.5.Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Olika finansieringsalternativ diskuterades, i synnerhet att kostnaderna skulle täckas genom avgifter och interna omfördelningar. Avgiftsalternativet är inte genomförbart eftersom avgifter som tas ut av företagen inte skulle kunna täcka kostnaderna för förslagen. Det skulle också vara svårt att motivera ett sådant tillvägagångssätt, eftersom de åtgärder som övervägs inte är direkt kopplade till tillsynsbefogenheter, utan en del av utvecklingen av ramverket.

Möjligheterna till omfördelningar undersöktes, vilket ledde till att en tjänst som tillfälligt anställd överfördes från Esma till EBA. Ytterligare interna omfördelningar inom de europeiska tillsynsmyndigheterna är inte ett alternativ, eftersom de redan har stora svårigheter att fullgöra sina tillsynsuppdrag.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period 2027–2029,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)34

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika

regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från

34Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.

kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Ej tillämpligt

2 FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

I linje med redan befintliga arrangemang kommer Europeiska bankmyndigheten (EBA) att utarbeta regelbundna rapporter om sin verksamhet (inbegripet intern rapportering till verkställande ledning, rapportering till styrelserna och utarbetandet av årsredovisningen) och kommer att bli föremål för revision av revisionsrätten och kommissionens tjänst för internrevision om dess användning av resurser och resultat.

Förordning (EU) nr 1093/2010 (om EBA) är föremål för regelbundna översyner.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

De europeiska tillsynsmyndigheterna för finansiella tjänster (EBA, Eiopa och Esma) är decentraliserade tillsynsorgan som omfattas av artikel 70 i budgetförordningen.

Europeiska bankmyndighetens förvaltnings- och kontrollsystem föreskrivs i kapitel VI i förordning (EU) nr 1093/2010 om myndighetens inrättande, samt i den gällande rambudgetförordning (EU) 2019/715 som myndigheten godkänt.

Myndigheten måste säkerställa att lämpliga standarder uppfylls på alla områden av den interna kontrollramen och granskas av kommissionens tjänst för internrevision. Dessutom beviljar Europaparlamentet varje budgetår, på rådets rekommendation, myndigheten ansvarsfrihet för genomförandet av dess budget.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

När det gäller en lagenlig, ekonomisk, effektiv och ändamålsenlig användning av anslag som följer av de åtgärder som EBA ska utföra enligt detta förslag innebär detta initiativ inga nya betydande risker som inte skulle täckas av ett befintligt ramverk för internkontroll.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Förvaltnings- och kontrollsystem föreskrivs i förordning (EU) 1093/2010, som reglerar EBA:s funktionssätt. Dessa bedöms vara kostnadseffektiva. Initiativet kommer inte att ha någon betydande inverkan på de kostnader som ska bäras av medlemsstaterna eller EBA. Effekterna på risken för fel förväntas vara mycket begränsade.

Historiskt sett har GD FISMA:s kostnader för den övergripande kontrollen av en myndighet som EBA beräknats uppgå till 0,5 % av de årliga bidrag som betalats till myndigheten. Sådana kostnader innefattar till exempel, men inte endast, de kostnader som är hänförliga till bedömningen av den årliga programplaneringen och budgeten, deltagande av företrädare för GD FISMA i styrelser, tillsynsstyrelser och därmed förbundet förberedande arbete.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska tillämpas fullt ut på EBA i syfte att bekämpa bedrägerier, korruption och andra rättsstridiga handlingar.

3 FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
		utgifter
Rubrik i
Rubrik i				från
den				från
fleråriga	Nummer	Diff./Icke-		kandidatlän		från andra	övriga inkomster
budgetrame			från Efta-	der och		från andra	avsatta för
budgetrame			från Efta-	der och		tredjeländ	avsatta för
n		diff35.	länder36	potentiella		tredjeländ	särskilda
n		diff35.	länder36	potentiella		er	särskilda
				kandidater		er	ändamål
				kandidater			ändamål
				37

1	03 10 02 00: Europeiska bankmyndigheten	Differenti	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
1	(EBA)	erade	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
	(EBA)	erade

1	03 10 04 00: Europeiska värdepappers-	Differenti	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
1	och marknadsmyndigheten (Esma)	erade	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
	och marknadsmyndigheten (Esma)	erade

• Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i		utgifter


den				från		övriga inkomster
fleråriga				från
fleråriga				kandidatlän	från andra
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.	länder	der och	tredjeländ	särskilda
n		diff.	länder	potentiella	er	särskilda
				potentiella	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				kandidater

Ej tillämpligt

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1,1. Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen			Nummer


	GD: <…….>						År		År		År		År	TOTALT
							År		År		År		År	Budgetram

						2024		2025		2026		2027
						2024		2025		2026		2027		2021–2027
Driftsanslag

Budgetpost		Åtaganden			(1a)									0,000
Budgetpost		Betalningar			(2a)									0,000
		Betalningar			(2a)									0,000
Budgetpost		Åtaganden			(1b)									0,000
Budgetpost		Betalningar			(2b)									0,000
		Betalningar			(2b)									0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program38
Budgetpost				3.										0,000
TOTALA anslag		Åtaganden		=1a+1b+3			0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
för GD <…….>		Betalningar		=2a+2b+3			0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

38Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

	År	År	År	År	TOTALT
Europeiska bankmyndigheten	År	År	År	År	Budgetram
Europeiska bankmyndigheten	2024	2025	2026	2027	Budgetram
	2024	2025	2026	2027	2021–2027
					2021–2027

Budgetpost: 03 10 02 002 / Bidrag från EU-budgeten till byrån				0,263	0,263

Unionens bidrag till Esma kommer att nedsättas med de belopp som anges i tabellen nedan:

	År	År	År	År	TOTALT
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten	År	År	År	År	Budgetram
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten	2024	2025	2026	2027	Budgetram
	2024	2025	2026	2027	2021–2027
					2021–2027

Budgetpost: 03 10 04 00 / Bidrag från EU-budgeten till byrån				0,088.	0,088.

Anslagen och EU-budgetens bidrag till Europeiska bankmyndigheten (EBA) kommer delvis att kompenseras genom en minskning av anslagen och EU-budgetens bidrag till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), vilket leder till de nettobelopp som anges i tabellerna nedan.

						År		År				År			År		TOTALT
																	Budgetram
					2024			2025		2026			2027				Budgetram
					2024			2025		2026			2027				2021–2027
																	2021–2027
	TOTALA	driftsanslag	Åtaganden	4.		0,000		0,000			0,000			0,175		0,175
	TOTALA	driftsanslag
	(inklusive bidrag till decentraliserade byråer)		Betalningar	5.		0,000		0,000			0,000			0,175		0,175
			Betalningar	5.		0,000		0,000			0,000			0,175		0,175

	TOTALA	anslag av administrativ natur	som finansieras	6.		0,000		0,000			0,000			0,000		0,000
	TOTALA	anslag av administrativ natur	som finansieras
	genom ramanslagen för särskilda program
	genom ramanslagen för särskilda program

	TOTALA anslag för RUBRIK 1		Åtaganden	=4+6		0,000		0,000			0,000			0,175		0,175
	i den fleråriga budgetramen
	i den fleråriga budgetramen		Betalningar	=5+6		0,000		0,000			0,000			0175		0,175

							År		År			År			År		TOTALT
SV					13													SV
SV					13													SV

			2024		2025		2026		2027		Budgetram
			2024		2025		2026		2027		2021–2027
											2021–2027
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)	Åtaganden	4.		0,000		0,000		0,000		0,175	0,175
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)	Betalningar	5.		0,000		0,000		0,000		0,175	0,175
	Betalningar	5.		0,000		0,000		0,000		0,175	0,175
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras
genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade		6.		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
rubriker)

TOTALA anslag för rubrikerna 1–6	Åtaganden			=4+6		0,000			0,000		0,000	0,175	0,175
i den fleråriga budgetramen
i den fleråriga budgetramen	Betalningar			=5+6		0,000			0,000		0,000	0175	0,175
(referensbelopp)	Betalningar			=5+6		0,000			0,000		0,000	0175	0,175
(referensbelopp)


Rubrik i den fleråriga budgetramen			7		”Administrativa utgifter”39

GD: <…….>								År		År	År	År			TOTALT
GD: <…….>							2024			2025	2026	2027			Budgetram
							2024			2025	2026	2027			2021–2027
															2021–2027
 Personalresurser							0,000			0,000	0,000	0,000			0,000
 Övriga administrativa utgifter							0,000			0,000	0,000	0,000			0,000
TOTALT GD <…….>		Anslag					0,000			0,000	0,000	0,000			0,000

GD: <…….>								År		År	År	År			TOTALT
GD: <…….>							2024			2025	2026	2027			budgetram
							2024			2025	2026	2027		2021-2027
														2021-2027
 Personalresurser							0,000			0,000	0,000	0,000			0,000
 Övriga administrativa utgifter							0,000			0,000	0,000	0,000			0,000

39Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

TOTALT GD <…….>	Anslag	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

(summa
åtaganden =	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
summa	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
summa
betalningar)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

							År		År		År		År		TOTALT
							2024		2025	2026		2027			Budgetram
							2024		2025	2026		2027			2021–2027
															2021–2027
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7				Åtaganden			0,000		0,000		0,000		0,175		0,175

	i den fleråriga budgetramen			Betalningar			0,000		0,000		0,000		0,175		0,175

3.2.1,2. Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål
											Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen			Nummer


	GD: <…….>					År			År		År		År		TOTALT
						År			År		År		År		Budgetram

						2024		2025		2026		2027
						2024		2025		2026		2027			2021–2027
Driftsanslag

Budgetpost		Åtaganden			(1a)									0,000
Budgetpost		Betalningar			(2a)									0,000
		Betalningar			(2a)									0,000
Budgetpost		Åtaganden			(1b)									0,000

	Betalningar	(2b)					0,000

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program40

Budgetpost		3.					0,000
TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+3	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
för GD <…….>	Betalningar	=2a+2b+3	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

För in så många år som behövs för att redovisa

varaktigheten för inverkan på

TOTALT

2024

2025

2026

2027

resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Ange mål och

output

OUTPUT

Geno



Typ41

msnitt

Antal

antal

kostnad

liga

Kostn.

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 142…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3,1. Anslag i den antagna budgeten

	ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	TOTALT
						TOTALT
		2024	2025	2026	2027	2021–2027
						2021–2027


RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Övriga administrativa utgifter		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

	TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.4.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande: 3.2.4,1. Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter43

	ANTAGNA ANSLAG	År		År		År		År
	ANTAGNA ANSLAG	2024	2025		2026		2027
		2024	2025		2026		2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i		0		0		0		0
medlemsstaterna)		0		0		0		0
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0		0		0		0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0		0		0		0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0		0		0		0
Andra budgetposter (ange vilka)		0		0		0		0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom		0		0		0		0
ramanslaget)		0		0		0		0
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga		0		0		0		0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0		0		0		0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0		0		0		0
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0		0		0		0
	- vid EU:s delegationer	0		0		0		0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0		0		0		0
forskningsåtgärder)		0		0		0		0
forskningsåtgärder)

43Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta	0	0	0	0
forskningsåtgärder)	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7	0	0	0	0
TOTALT
TOTALT	0	0	0	0

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Befintlig personal		Ytterligare personal*
		vid
		kommissionens
		avdelningar

			Finansieras		Finansieras	Finansieras
			genom rubrik 7		genom BA-post	genom avgifter
			eller forskning

Tjänster	i				Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

3.2.5.Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatorisk uppgift: Bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.

		År	År	År	År		TOTALT
	TOTALT Anslag för digital teknik och						Budgetra
	it	2024	2025	2026	2027		m 2021–
	it						m 2021–
						2027

RUBRIK 7

It-utgifter (centralt)		0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
	Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000

Utanför RUBRIK 7

It-utgifter inom operativa program som
inte omfattas av kommissionens	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
administrativa självständighet och	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
administrativa självständighet och
institutionella befogenheter
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.6.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Inte tillämpligt eftersom uppgifterna skulle utföras av decentraliserade byråer.

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

Inte tillämpligt eftersom uppgifterna skulle utföras av decentraliserade byråer.

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

Inte tillämpligt eftersom uppgifterna skulle utföras av decentraliserade byråer.

3.2.7.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 2024

År 2025

År 2026

År 2027

Totalt

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.2.8.Beräknat personalbehov och beräknad användning av anslag vid ett decentraliserat

organ

Personalbehov (heltidsekvivalenter)

Byrå: Europeiska bankmyndigheten	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027

Tillfälligt anställda (AD-tjänster)				3

Tillfälligt anställda (AST-tjänster)

Delsumma tillfälligt anställda (AD + AST)	0	0	0	3

Kontraktsanställda

Utsända nationella experter

Delsumma kontraktsanställda och utsända	0	0	0	0
nationella experter	0	0	0	0
nationella experter

TOTAL personal	0	0	0	3

Byrå: Europeiska värdepappers- och	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
marknadsmyndigheten	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
marknadsmyndigheten

Tillfälligt anställda (AD-tjänster)				1.

Tillfälligt anställda (AST-tjänster)

Delsumma tillfälligt anställda (AD + AST)	0	0	0	1.

Kontraktsanställda

Utsända nationella experter

Delsumma kontraktsanställda och utsända	0	0	0	0
nationella experter	0	0	0	0
nationella experter

TOTAL personal	0	0	0	1.

Anslag som täcks av bidraget från EU-budgeten i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Byrå: Europeiska bankmyndigheten	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
Byrå: Europeiska bankmyndigheten	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	2021–2027
					2021–2027

Rubrik 1: Personalutgifter				0,225	0,225

Rubrik 2: Infrastruktur och driftsutgifter				0,037	0,037

Rubrik 3: Operativa utgifter					0,000

TOTALA anslag som täcks av EU-	0,000	0,000	0,000	0,263	0,263
budgeten	0,000	0,000	0,000	0,263	0,263
budgeten


Byrå: Europeiska värdepappers- och	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
marknadsmyndigheten	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	2021–2027
marknadsmyndigheten					2021–2027

Rubrik 1: Personalutgifter				0,075.	0,075.

Rubrik 2: Infrastruktur och driftsutgifter				0,013.	0,013.

Rubrik 3: Operativa utgifter					0,000

TOTALA anslag som täcks av EU-	0,000	0,000	0,000	0,088.	0,088.
budgeten	0,000	0,000	0,000	0,088.	0,088.
budgeten

Anslag som täcks av eventuella avgifter i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ej tillämpligt

Anslag som täcks av eventuell medfinansiering i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Bidragen från nationella behöriga myndigheter till Europeiska bankmyndigheten kommer delvis att kompenseras genom en minskning av bidragen från nationella behöriga myndigheter till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

Byrå: Europeiska bankmyndigheten	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
Byrå: Europeiska bankmyndigheten	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	2021–2027
					2021–2027

Rubrik 1: Personalutgifter				0,338	0,338

Rubrik 2: Infrastruktur och driftsutgifter				0,056	0,056

Rubrik 3: Operativa utgifter					0,000

TOTALA anslag som täcks av EU-	0,000	0,000	0,000	0,394	0,394
budgeten	0,000	0,000	0,000	0,394	0,394
budgeten

Bidrag från nationella behöriga myndigheter till Esma kommer att nedsättas med de belopp som anges i tabellen nedan, vilket motsvarar en heltidsekvivalent:

Byrå: Europeiska värdepappers- och	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
marknadsmyndigheten	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	2021–2027
marknadsmyndigheten					2021–2027

Rubrik 1: Personalutgifter				0,112.	0,112.

Rubrik 2: Infrastruktur och driftsutgifter				0,019.	0,019.

Rubrik 3: Operativa utgifter					0,000

TOTALA anslag som täcks av EU-	0,000	0,000	0,000	0,131.	0,131.
budgeten	0,000	0,000	0,000	0,131.	0,131.
budgeten

Översikt/sammanfattning av personal och anslag (i miljoner euro) som krävs för förslaget/initiativet vid decentraliserade byråer

Unionens bidrag och bidragen från nationella behöriga myndigheter till Europeiska bankmyndigheten kommer delvis att kompenseras genom en minskning av bidragen till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

Byrå: Europeiska bankmyndigheten	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
Byrå: Europeiska bankmyndigheten	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	2021–2027
					2021–2027

Tillfälligt anställda (AD + AST)	0	0	0	3	-

Kontraktsanställda	0	0	0	0	-

Utsända nationella experter	0	0	0	0	-

Total personal	0	0	0	3	-

Anslag som täcks av EU-budgeten	0,000	0,000	0,000	0,263	0,263

Anslag som täcks av avgifter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
(i tillämpliga fall)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
(i tillämpliga fall)

Anslag från medfinansiering	0,000	0,000	0,000	0,394	0,394
(i tillämpliga fall)	0,000	0,000	0,000	0,394	0,394
(i tillämpliga fall)

TOTALA anslag	0,000	0,000	0,000	0,657	0,657

Esmas personalstyrka kommer att minskas med en heltidsekvivalent, vilket möjliggör en minskning av unionens bidrag och bidragen från nationella behöriga myndigheter till Esma, såsom framgår av tabellen nedan:

Byrå: Europeiska värdepappers- och	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
marknadsmyndigheten	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	2021–2027
marknadsmyndigheten					2021–2027

Tillfälligt anställda (AD + AST)	0	0	0	1.	-

Kontraktsanställda	0	0	0	0	-

Utsända nationella experter	0	0	0	0	-

Total personal	0	0	0	1.	-

Anslag som täcks av EU-budgeten	0,000	0,000	0,000	0,088.	0,088.

Anslag som täcks av avgifter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
(i tillämpliga fall)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
(i tillämpliga fall)

Anslag från medfinansiering	0,000	0,000	0,000	0,131.	0,131.
(i tillämpliga fall)	0,000	0,000	0,000	0,131.	0,131.
(i tillämpliga fall)

TOTALA anslag	0,000	0,000	0,000	0,219.	0,219.

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som förts	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna44
Inkomstposter i den årliga	in för det
Inkomstposter i den årliga	in för det
budgeten:	innevarande	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

4DIGITALA INSLAG

De föreslagna ändringarna av förordning (EU) 2017/2402 ändrar inte i väsentlig grad den digitala infrastruktur och de digitala processer som används för att tillämpa förordningen. Förslagen anses därför inte vara av digital relevans.

4.1Krav med digital relevans

Ej tillämpligt

4.2Data

Ej tillämpligt

4.3Digitala lösningar

Ej tillämpligt

4.4Interoperabilitetsbedömning

Ej tillämpligt

44Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Ej tillämpligt