Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut vad gäller krav för värdepapperiseringsexponeringar (EU-dokument COM(2025) 825)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut vad gäller krav för värdepapperiseringsexponeringar

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Strasbourg den 17.6.2025

COM(2025) 825 final

2025/0825 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut vad gäller krav för värdepapperiseringsexponeringar

(Text av betydelse för EES) {SEC(2025) 825 final} - {SWD(2025) 825 final} - {SWD(2025) 826 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget Allmän inledning

Att blåsa nytt liv i den europeiska värdepapperiseringsmarknaden kan bidra till att öka den finansiering som finns tillgänglig för realekonomin och öka riskspridningen på den inre marknaden. Det är viktigare än någonsin i den nuvarande ekonomiska och geopolitiska miljön, där unionen står inför betydande investeringsbehov för att behålla sin motståndskraft och konkurrenskraft. Välfungerande värdepapperiseringsmarknader kan bidra till en större ekonomisk tillväxt och underlätta finansieringen av unionens strategiska mål, inbegripet investeringar i den gröna, digitala och sociala omställningen, om man låter kreditinstitut (till exempel banker) överföra risker till dem som är bäst lämpade att ta dem och därmed frigöra kapital. Bankerna förväntas använda detta kapital till ytterligare utlåning till hushåll och företag, inklusive små och medelstora företag. I och med att risken omfördelas inom det vidare finansiella systemet kan värdepapperisering dessutom förse kapitalmarknadsinvesterare med flera investeringsmöjligheter. Det befintliga EU-ramverket för värdepapperisering hindrar EU:s ekonomi från att fullt ut utnyttja värdepapperiseringens alla fördelar.

Enrico Letta1 och Mario Draghi2 har i sina rapporter rekommenderat värdepapperisering som ett sätt att stärka Europeiska unionens bankers utlåningskapacitet för att finansiera EU:s prioriteringar, bland annat försvaret, skapa djupare kapitalmarknader, bygga upp spar- och investeringsunionen och öka EU:s konkurrenskraft.

Europeiska rådet har bett Europeiska kommissionen att identifiera åtgärder för att blåsa nytt liv i den europeiska värdepapperiseringsmarknaden, bland annat genom ändringar av regelverk och tillsynskrav, genom att utnyttja det handlingsutrymme som finns3 och att under 2025 snarast föreslå ett reviderat ramverk för värdepapperisering4. Många berörda parter, som emittenter, investerare och tillsynsmyndigheter, efterfrågar också insatser för att avlägsna hinder för utvecklingen av EU:s värdepapperiseringsmarknad5.

EU:s ramverk för värdepapperisering infördes efter 2008 års finanskris som ett svar på oron för riskabla värdepapperiseringar i USA. Vid den tidpunkten ansåg man att det behövdes strikta krav för att rädda värdepapperiseringsmarknadens anseende, eftersom det fanns otillräckliga skyddsmekanismer och en utbredd misstro från investerarnas sida. Nu när lämpliga skyddsåtgärder är djupt förankrade i marknadsstrukturerna och värdepapperiseringen börjar få tillbaka investerarnas förtroende måste man hitta en bättre balans mellan skyddsåtgärder och tillväxtmöjligheter, både för investeringar och emissioner. Erfarenheterna av ramverket visar att det är för konservativt och begränsar den potentiella användningen av

Letta, E. (2024). Much more than a market - Speed, Security, Solidarity. Empowering the Single Market to deliver a sustainable future and prosperity for all EU Citizens (inte översatt till svenska).

Draghi, M. (2024). The Future of European Competitiveness—A Competitiveness Strategy for Europe (inte översatt till svenska).

Europeiska rådets slutsatser, april 2024 .

Europeiska rådets slutsatser, mars 2025 .

Återkoppling på inbjudan att lämna synpunkter om översynen av ramverket för värdepapperisering, 19 februari 2025–26 mars 2025, europa.eu ; återkoppling på det riktade samrådet 2024 om hur EU:s ramverk för värdepapperiseringar fungerar, 9 oktober–4 december 2024, finance.ec.europa.eu (inte översatt till svenska).

värdepapperisering i EU. Höga operativa kostnader och alltför konservativa kapitalkrav stänger ute många emittenter och investerare från värdepapperiseringsmarknaden.

Översynen syftar till att erkänna de riskreducerande åtgärder som finns i EU:s regelverk och tillsynsram för värdepapperisering, som avsevärt har minskat risken i samband med

värdepapperiseringstransaktioner, samt det goda kreditresultatet för EU:s värdepapperiseringar.

Detta förslag bidrar till kommissionens prioritering ”En ny plan för EU:s hållbara välstånd och konkurrenskraft” för 2024–2029. Förslaget är en del av spar- och investeringsunionen6, som är en hörnsten i kommissionens mandat för 2024–2029, och det är det första lagstiftningsinitiativet inom ramen för spar- och investeringsunionen. Samtidigt är det viktigt att inse att översynen av ramverket för värdepapperisering inte utgör någon universallösning på egen hand. Spar- och investeringsunionen omfattar ett brett spektrum av andra och kompletterande åtgärder för att uppnå målen. Europeiska kommissionen tror dock att ändringarna av tillsynskrav och övriga krav i detta förslagspaket ska leda till att finansinstituten i större utsträckning använder sig av värdepapperisering och, vilket är viktigt, använder den kapitallättnad som värdepapperiseringen medför till ytterligare utlåning.

Den föreslagna översynen av EU:s ramverk för värdepapperisering syftar till att undanröja onödiga hinder för emissioner och investeringar på EU:s värdepapperiseringsmarknad. Målen är särskilt att i) minska onödiga operativa kostnader för emittenter och investerare och balansera detta med lämpliga standarder för transparens, investerarskydd och tillsyn, samt ii) anpassa tillsynsramen för banker och försäkringsgivare så att den bättre motsvarar faktiska risker, och eliminera onödiga tillsynskostnader vid emission av och investering i värdepapperiseringar, samtidigt som den finansiella stabiliteten skyddas.

Översynen av EU:s ramverk för värdepapperisering syftar till att undanröja onödiga hinder för tillväxten och utvecklingen på EU:s värdepapperiseringsmarknad, men utan att det medför risker för den finansiella stabiliteten, marknadsintegriteten eller investerarskyddet. För att uppnå detta är de föreslagna reformerna noggrant inriktade på att undanröja specifika hinder för emissioner och för investeringar (utanför banksektorn). Översynen omfattar ändringar av följande fyra rättsakter:

•Ett lagstiftningsförslag om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 (värdepapperiseringsförordningen)7, som innehåller produkt- och uppföranderegler för emittenter och investerare.

•

Ett förslag om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen)8, som fastställer kapitalkraven för banker som innehar och investerar i värdepapperisering.

Ändringar av två delegerade förordningar, kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 (den delegerade akten om likviditetstäckningskvot)9, som fastställer

https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52025DC0124&qid=1748286217672 .

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 347 28.12.2017,

s.35, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/2402/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/575/oj ).

urvalskriterier för inkludering av tillgångar i bankernas likviditetsbuffert, och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 (den delegerade akten under Solvens II)10, som fastställer kapitalkraven för försäkrings- och återförsäkringsföretag.

De föreslagna ändringarna utgör riktade förbättringar av ramverket snarare än en komplett översyn. Dessa ändringar bör ses som ett paket, eftersom det önskade resultatet inte kan uppnås av någon av de enskilda delarna på egen hand. Paketets delar inriktar sig på både marknadens utbuds- och efterfrågesida och de stärker varandra för att önskad effekt ska uppnås. Att effektivisera rapporteringskraven och sänka kapitalkraven kommer att både minska inträdeshindren och göra det billigare för banker att initiera värdepapperiseringar. Att förenkla kraven på tillbörlig aktsamhet och ändra kapitalkraven och likviditetsbehandlingen kommer att göra det enklare och mer attraktivt att investera i värdepapperisering. En större och mer dynamisk investerarbas kommer också att ge incitament till fler emissioner. Att blåsa nytt liv i EU:s värdepapperiseringsmarknad är en komplex fråga som kräver att olika delar av ramverket ändras för att främja tillgång och efterfrågan på värdepapperiseringsmarknaden.

Det finns dock gränser för hur mycket man kan stimulera denna marknads utveckling med bara reglering. Marknadsaktörerna måste också bidra, till exempel genom standardisering och branschomfattande initiativ för specifika segment – utan insatser från marknadsaktörerna kan inte marknaden växa.

Flera olika informationskällor ligger till grund för denna översyn, bland annat EBA report on the significant risk transfer in securitisation under articles 244(6) and 245(6) of the capital requirements regulation (inte översatt till svenska) från 2020, ESRB:s rapport Monitoring systemic risks in the EU securitisation market (inte översatt till svenska) från 2022, Rapport

från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om hur värdepapperiseringsförordningen fungerar från 2022, Joint Committee advice on the review of the securitisation prudential framework (inte översatt till svenska) från 2022, Targeted consultation on the functioning of the EU securitisation framework (inte översatt till svenska) från 2024 och Joint Committee Report on the implementation and functioning of the Securitisation Regulation (Article 44) (inte översatt till svenska) från 2025. Dessutom höll kommissionen olika bilaterala möten med berörda parter och anordnade en workshop i juli 2024 för att diskutera de berörda parternas synpunkter på EU:s ramverk för värdepapperisering.

Tidsmässigt antas ändringarna av värdepapperiseringsförordningen och kapitalkravsförordningen av kommissionen tillsammans. Samma dag offentliggörs utkasten till ändringar av den delegerade förordningen om likviditetstäckningskvot på portalen Kom med synpunkter för ett fyra veckor långt samråd. Utkastet till ändringar av den delegerade förordningen under Solvens II kommer att ingå i ett större paket med ändringar av den förordningen, som förväntas offentliggöras för samråd under andra halvan av juli i år.

Syftet med förslaget till ändring av förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2015/61/oj ).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av

försäkringsverksamhet(Solvens II)(EUT L 12,17.1.2015,s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2015/35/oj ).

Utvärderingen av ramverket visar, med stöd av återkoppling från berörda parter, att i) de befintliga tillsynskraven för värdepapperisering som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen) inte är tillräckligt riskkänsliga och dessa krav leder till att ii)

kreditinstituten måste uppfylla orimligt höga kapitalkrav för sina värdepapperiseringsexponeringar. De befintliga kraven tar inte tillräcklig hänsyn till det goda kreditresultatet för värdepapperiseringar i EU och de riskreducerande åtgärder som vidtagits inom regelverket och tillsynsramen för värdepapperisering, och som avsevärt har minskat agent- och modellriskerna i samband med värdepapperiseringstransaktioner11. Kapitalkravens princip om icke-neutralitet12 är en av de viktigaste delarna i ramverket för värdepapperisering när det gäller kreditinstitut. Men även om principen i sig är motiverad tycks omfattningen av icke-neutraliteten inte längre vara det. Dessutom är schablonmetoden för värdepapperisering (SEC-SA) alltför försiktig, både i absoluta tal och i förhållande till den interna kreditvärderingsmetoden för värdepapperisering (SEC-IRBA). Avsaknaden av riskkänslighet fungerar som ett tillsynshinder som avskräcker EU:s kreditinstitut från att delta fullt ut på värdepapperiseringsmarknaden, särskilt i egenskap av originatorer för värdepapperiseringar, och det begränsar kreditinstitutens möjligheter att använda det frigjorda kapitalet för att erbjuda ekonomin mer utlåning. Avsaknaden av riskkänslighet minskar attraktionskraften hos värdepapperiseringarna som ett effektivt instrument för att förvalta kreditinstitutens kapital och balansräkningar, och omfördela riskerna inom det vidare finansiella systemet.

Genom detta förslag införs riktade ändringar av den befintliga tillsynsramen för kreditinstitut för att i) öka riskkänsligheten i det befintliga ramen, ii) minska kapitalets omotiverat höga nivåer av icke-neutralitet, iii) göra åtskillnad mellan originatorer/medverkande institut och investerare vid tillsynsbehandlingen av värdepapperiseringar, iv) minska onödiga skillnader mellan schablonmetoden (SEC-SA) och den interna kreditvärderingsmetoden (SEC-IRBA) vid beräkning av kapitalkrav för värdepapperiseringar, v) göra ramen för betydande risköverföring mer robust och förutsägbar.

De föreslagna ändringarna av kapitalkravsförordningen berör i) kalibreringen av två grundläggande parametrar som fastställer nivån av icke-neutralitet och används i beräkningar för lagstadgat kapital för att fånga upp inneboende värdepapperiseringsrisker, närmare bestämt riskviktsgolvet för prioriterade värdepapperiseringspositioner och faktorn p samt ii) ramen för betydande risköverföring. Ett antal ytterligare tekniska ändringar föreslås för att åtgärda vissa tekniska inkonsekvenser i ramverket, i enlighet med i de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommittés rekommendationer i deras rapport från 2022 och de berörda parternas förslag i kommissionens samråd.

”Agentrisk” följer av informationsasymmetrin och risken för divergerande intressen mellan originatorn och investeraren vid en värdepapperisering, där investeraren kan ha mer begränsad kunskap om och förståelse för den underliggande portföljen än originatorn. Det divergerande intresset eller informationsasymmetrin kan leda till oönskade resultat. ”Modellrisk” uppstår när de finansiella modeller som används för att förutsäga kassaflöden på portföljnivå, eller de antaganden som ligger till grund för uppdelningen av kreditrisken i trancher enligt dessa modeller, är felaktiga eller oprecisa. I ett sådant scenario kan den värdepapperiserade produkten visa sig ha en högre risk än förväntat. Under de senaste åren har flera reglerings- och tillsynsåtgärder vidtagits för att hantera modell- och/eller agentrisken för värdepapperiseringstransaktioner, bland annat införandet av STS-kriterierna, den gemensamma tillsynsmekanismens fleråriga riktade översyn av interna modeller, Europeiska bankmyndighetens fleråriga program för den interna riskklassificeringen, införandet av golvet för riskvägda tillgångar i bankpaketet, kravet på bibehållande av risk och förbudet mot återvärdepapperiseringar.

”Icke-neutralitet” är en av principerna i tillsynsramen för värdepapperisering, enligt vilken kapitalkravet för värdepapperiseringstransaktionen måste vara betydligt högre än kapitalkravet för de ej värdepapperiserade underliggande exponeringarna.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Översynerna av den lagstadgade kapitalbehandlingen för värdepapperisering i kapitalkravsförordningen är en del av ett bredare lagstiftningspaket som även omfattar

ändringar av värdepapperiseringsförordningen, den delegerade akten om likviditetstäckningskvot och den delegerade akten under Solvens II. De föreslagna ändringarna har utarbetats för att säkerställa samstämmighet mellan de olika rättsakterna och med samma allmänna mål i åtanke.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Initiativet är en del av en uppsättning åtgärder för att främja spar- och investeringsunionen och göra den mer motståndskraftig och integrerad. Förslaget är också förenligt med unionens mål att skydda den finansiella stabiliteten genom att införa en ökad riskkänslighet i ramverket och säkerställa att värdepapperiseringsmarknaderna fungerar på ett transparent, försiktigt och motståndskraftigt sätt.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 114.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Denna artikel ger Europaparlamentet och rådet befogenhet att besluta om åtgärder för tillnärmning av lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och säkerställa dess funktion.

Syftet med detta förslag är att ändra kapitalkravsförordningens bestämmelser om tillsynsramen för kreditinstitut. Förslaget syftar till att stärka de regler som är enhetligt och direkt tillämpliga på kreditinstituten, inbegripet reglerna om kapitalkrav för deras värdepapperiseringspositioner. Denna harmonisering kommer att säkerställa lika villkor för EU:s kreditinstitut och öka förtroendet för kreditinstitutens stabilitet i hela EU, inbegripet i

egenskap av originator, medverkande institut eller investerare på värdepapperiseringsmarknaderna.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Endast med lagstiftning på EU-nivå kan man säkerställa att den lagstadgade kapitalbehandlingen för värdepapperisering är densamma för alla kreditinstitut som är verksamma i mer än en medlemsstat. Med harmoniserade kapitalkrav kan lika villkor säkerställas, komplexiteten i regelverket minskas, omotiverade efterlevnadskostnader för verksamhet utomlands undvikas och ytterligare integration av den inre marknaden främjas. Åtgärder på EU-nivå säkerställer också en hög nivå av finansiell stabilitet i hela EU. Av dessa skäl fastställs lagstadgade kapitalkrav för värdepapperiseringar i kapitalkravsförordningen och endast ändringar av den förordningen skulle uppnå det syfte som eftersträvas i detta förslag. Detta förslag är följaktligen förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i EUF-fördraget.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget innehåller riktade ändringar av kapitalkravsförordningen endast där sådana ändringar är nödvändiga för att lösa de problem som beskrivs ovan och har analyserats i konsekvensbedömningen. Proportionalitetsprincipen har varit en integrerad del av den konsekvensbedömning som åtföljer förslaget. De föreslagna ändringarna i olika delar av lagstiftningspaketet har bedömts individuellt mot proportionalitetsmålet.

•Val av instrument

Föreliggande förslag är en ändring av kapitalkravsförordningen och är därför också en förordning. Inga andra alternativ – rättsliga eller operationella – kan användas för att uppnå målen för detta förslag.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Kommissionen har genomfört en utvärdering av EU:s ramverk för värdepapperisering i allmänhet, som en del av konsekvensbedömningen. Utvärderingen omfattar dessutom specifikt tillsynsramen för värdepapperisering i kapitalkravsförordningen (som fastställs i del tre avdelning II kapitel 5 i kapitalkravsförordningen). Den omfattar perioden från och med ikraftträdandet av de ändringar som införts som en del av ramverket för värdepapperisering (den 1 januari 2019) till och med dags dato. Utvärderingen syftar till att i enlighet med verktygslådan för bättre lagstiftning undersöka om målen för ramverket för värdepapperisering uppnåtts under perioden (ändamålsenlighet), om målen fortfarande är lämpliga (relevans) och om ramverket, med hänsyn till kostnader och nytta, har varit effektivt när det gäller att uppnå målen (effektivitet). Utvärderingen tar också hänsyn till om ramverket för värdepapperisering, i form av lagstiftning på EU-nivå, har gett ett EU-mervärde och om den är förenlig med annan relaterad lagstiftning (samstämmighet).

Utvärderingens slutsats var att det krävs ändringar för att säkerställa att värdepapperiseringen på ett meningsfullt sätt kan bidra till att förbättra finansieringen av EU:s ekonomi och vidareutveckla spar- och investeringsunionen. Tillsynsramen för kreditinstitut är inte tillräckligt riskkänslig och kapitalets icke-neutralitet är oproportionerligt hög för vissa värdepapperiseringspositioner. För att undanröja onödiga tillsynshinder är det därför nödvändigt att se över tillsynsbehandlingen av värdepapperiseringar för banker.

•Samråd med berörda parter

Den 3 juli 2024 anordnade kommissionen en workshop om värdepapperisering, med företrädare för banksektorn/bankföreningar, ministerier, europeiska tillsynsmyndigheter, Europeiska centralbankens gemensamma tillsynsmekanism, Europeiska investeringsbanken, försäkringsgivare, kapitalförvaltare, icke-statliga organisationer och pensionsfonder som bjudits in för att dela med sig av sina åsikter.

Ett riktat offentligt samråd om hur EU:s ramverk för värdepapperisering fungerar genomfördes mellan den 9 oktober 2024 och den 4 december 2024. Sammanlagt mottogs 133 svar från en rad olika berörda parter13. Samrådet delades upp i tolv delar som syftade till att samla in synpunkter från ett brett spektrum av berörda parter som är verksamma på EU:s värdepapperiseringsmarknad om huruvida ramverket för värdepapperisering har uppfyllt och fortfarande uppfyller målen om marknadssäkerhet, minskade operativa kostnader och riskkänslighet. Under samrådet samlade man också in återkoppling om tillämpningen av STS- standarden, tillsynens effektivitet och utsikterna till en eller flera framtida värdepapperiseringsplattformar. Dessutom har kommissionen hållit en rad bilaterala möten med ett stort antal berörda parter som bekräftade den återkoppling som redan mottagits.

13	Tillgänglig	på https://finance.ec.europa.eu/regulation-and-supervision/consultations-0/targeted-

consultation-functioning-eu-securitisation-framework-2024_en (inte översatt till svenska).

Den återkoppling som samlades in under det samrådet återspeglas i utvärderingen av ramverket för värdepapperisering.

En inbjudan att lämna synpunkter var öppen mellan den 19 februari 2025 och den 26 mars 202514 för att samla in återkoppling från berörda parter om översynen av ramverket för värdepapperisering. De berörda parterna ombads att lämna synpunkter på kommissionens tolkning av problemet och möjliga lösningar samt lämna relevant information. Kommissionen tog emot 34 svar med synpunkter15. Av dessa 34 svar kom 2616 från uppgiftslämnare som också svarat på det riktade samrådet 2024, där deras åsikter i stort sett var desamma. De synpunkter som framfördes av nya uppgiftslämnare stämde också överens med återkopplingen från det tidigare riktade samrådet.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Detta förslag har utarbetats med omfattande bidrag från experter, bland annat genom samråd med berörda parter, möten och analyser som utförts av de europeiska tillsynsmyndigheterna. I förslaget beaktas de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommittés råd om översynen av tillsynsramen för värdepapperisering, som offentliggjordes i december 2022 som svar på Europeiska kommissionens begäran om råd i oktober 2021. I den gemensamma kommitténs rapport gjordes en bedömning av hur reglerna för kapitalkrav (för kreditinstitut och för försäkrings- och återförsäkringsföretag) och likviditetskrav (för kreditinstitut) har fungerat med hänsyn till ramverkets ursprungliga mål att bidra till att på ett säkert sätt blåsa liv i EU:s ramverk för värdepapperisering.

I förslaget beaktas också råden i Europeiska bankmyndighetens (EBA) rapport från 2020 om betydande risköverföring vid värdepapperisering, som EBA fått i uppdrag att utarbeta enligt artiklarna 244.6 och 245.6 i kapitalkravsförordningen. Med hänsyn till slutsatserna i EBA:s diskussionsunderlag om betydande risköverföring som offentliggjordes 2017 och ytterligare analyser baserade på översynen av marknadspraxis för betydande risköverföring och tillsynsstrategierna för bedömning av betydande risköverföring, gav rapporten ett antal detaljerade rekommendationer till Europeiska kommissionen om harmonisering av metoder och förfaranden för att bedöma betydande risköverföring.

Ett samråd genomfördes med nationella myndigheter inom ramen för Eurogruppens arbetsgrupp+, rådets kommitté för finansiella tjänster och kommissionens expertgrupp för bankverksamhet, betaltjänster och försäkring. Flera medlemsstater svarade också på det riktade samrådet via sina finansministerier och samarbetade direkt med kommissionen.

•Konsekvensbedömning

Detta förslag föregås av en konsekvensbedömning som omfattar hela lagstiftningspaketet, dvs. inklusive ändringarna av värdepapperiseringsförordningen, den delegerade akten om likviditetstäckningskvot och den delegerade akten under Solvens II.

Konsekvensbedömningen visar tydligt fördelarna i fråga om effektivitet och ändamålsenlighet med att införa riktade ändringar av riskviktsgolven, faktorn p och ramen för betydande risköverföring i kapitalkravsförordningen. De föreslagna ändringarna förväntas leda till en

Värdepapper och marknader – översyn av reglerna för värdepapperisering (europa.eu).

En uppgiftslämnare lämnade två separata (i stort sett liknande) bidrag, en annan uppgiftslämnare lämnade tre separata bidrag. Därför mottogs 37 bidrag från 34 enskilda uppgiftslämnare. Uppgiftslämnare som redan hade svarat på det riktade samrådet representerade 7 företag, 15 branschorganisationer, 2 icke-statliga organisationer och 2 uppgiftslämnare som identifierade sig som ”övrigt”.

effektiv minskning av onödiga tillsynshinder för att kreditinstituten ska använda sig av värdepapperisering. De förväntas också öka värdepapperiseringarnas ekonomiska bärkraft som ett risköverföringsverktyg. Genom att undanröja några av de viktigaste inträdeshindren för nya kreditinstitut i EU förväntas ändringarna göra värdepapperisering mer tillgänglig för ett större antal kreditinstitut inom EU. Detta bör bidra till att öka EU:s banksystems förmåga att förse ekonomin med krediter och finansiera nya företag. Eftersom man i åtgärderna inte föreslår någon djupgående översyn av bankernas metoder för kapitalberäkning, utan snarare att befintliga system och parametrar ska anpassas och att ramverket ska göras mer riskkänsligt, förväntas kostnaderna bli begränsade. De behöriga myndigheterna förväntas få vissa kostnader för att anpassa sina metoder, särskilt till följd av att ramen för betydande risköverföring ändras. På det hela taget skulle dock tillsynsförfarandena förenklas. Förslagen har ett målinriktat tillämpningsområde som syftar till att säkerställa en fortsatt positiv inverkan på EU:s värdepapperiseringsmarknad och att främja den internationella konkurrenskraften för EU:s kreditinstitut.

Åtgärderna fokuserar på ekonomiska incitament genom att undanröja onödiga tillsynshinder. Mot denna bakgrund förväntas ett enklare, mer riskkänsligt och proportionerligt regelverk ge kreditinstituten incitament att emittera fler värdepapperiseringar för att därmed få större kapitallättnader, vilket i sin tur förväntas ge upphov till ytterligare utlåning till företag och hushåll i EU.

Konsekvensbedömningen lämnades till nämnden för lagstiftningskontroll och granskades av nämnden den 9 april 2025.

Nämnden avgav ett positivt yttrande med reservationer och noterade att man hade identifierat ett begränsat antal brister som måste åtgärdas i den slutliga konsekvensbedömningen. Nämnden efterlyste ytterligare information inom vissa områden, bland annat mer detaljer om innehållet i ändringarna av tillsynsramen och en väl underbyggd jämförande analys av riskerna för den finansiella stabiliteten i samband med ändringarna av tillsynsramen. Dessa frågor har tagits upp och införlivats i den slutliga versionen, som finns tillgänglig på kommissionens webbplats.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget innehåller en rad förbättringar för att öka proportionaliteten och riskkänsligheten i den befintliga tillsynsramen för värdepapperisering. Vissa delar av förslaget förenklar en del betungande krav och gör ramverket mer konsekvent och förutsägbart. Andra delar, särskilt de som ökar riskkänsligheten, medför en ökad komplexitet i ramverket. Detta är dock oundvikligt om man vill bibehålla försiktigheten i ramverket och främja finansiell stabilitet. Den införda riskkänsligheten gör att kapitalkraven kan sänkas endast för transaktioner där riskerna har minskat. Den ökade komplexiteten är dock begränsad. Sammantaget kommer alla föreslagna ändringar för det övergripande ramverket för värdepapperisering i slutändan att leda till ett förenklat ramverk som förväntas ge upphov till större effektivitet på värdepapperiseringsmarknaden.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget får inga konsekvenser för skyddet av de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget har inga konsekvenser för unionens budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Effekterna av det nya ramverket kommer att övervakas noggrant i samarbete med EBA och behöriga tillsynsmyndigheter. Övervakningen kommer att baseras på de rutiner för tillsynsrapportering och upplysningskrav för kreditinstitut som föreskrivs i kapitalkravsförordningen och kommer att vara en del av den löpande tillsynen och tillsynsmyndigheternas bedömningar av betydande risköverföring.

Kommissionen kommer också att utvärdera detta paket med föreslagna ändringar fyra år efter dess ikraftträdande, och lämna en rapport om de viktigaste resultaten till Europaparlamentet och rådet. Utvärderingen kommer att genomföras i enlighet med kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning. Den kommer att baseras på en förteckning över specifika och mätbara indikatorer som är relevanta för reformens mål, som också presenteras i konsekvensbedömningen. För att utarbeta utvärderingsrapporten kommer kommissionen att samråda med EBA och även ge de europeiska tillsynsmyndigheterna, Europeiska centralbanken/den gemensamma tillsynsmekanismen och medlemsstaterna i uppdrag att samla in data för att beräkna indikatorerna och rapportera dem till kommissionen.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Samverkan och överensstämmelse mellan lagstiftningspaketets olika delar

Detta förslag till förordning ingår i en mer omfattande översyn av ramverket för värdepapperisering, som omfattar ändringar av två förordningar (utöver kapitalkravsförordningen och värdepapperiseringsförordningen) och två delegerade akter (den delegerade akten om likviditetstäckningskvot och den delegerade akten under Solvens II). De föreslagna ändringarna bör ses som ett åtgärdspaket som på ett heltäckande sätt ska lösa värdepapperiseringsmarknadens problem med tillgång och efterfrågan.

Ändringar av riskviktsgolven för prioriterade positioner

Riskviktsgolv är de minsta riskvikter som kreditinstitut som emitterar och investerar i värdepapperisering måste tillämpa på sina värdepapperiseringsexponeringar, även om kapitalkravsberäkningarna enligt metoderna SEC-SA och SEC-IRBA skulle ge en lägre riskvikt. De säkerställer en lägsta nivå av kapitalkrav. Det befintliga ramverket är inte särskilt riskkänsligt, eftersom det endast medger två fasta riskviktsgolv för prioriterade positioner: ett riskviktsgolv på 10 % för exponering mot en prioriterad position med enkla, transparenta och standardiserade transaktioner (STS-transaktioner) och ett riskviktsgolv på 15 % för exponering mot en prioriterad position med andra transaktioner.

I förslaget införs det nya begreppet riskkänsligt riskviktsgolv, där riskviktsgolven för prioriterade värdepapperiseringspositioner står i proportion till risknivån (dvs. genomsnittlig riskvikt) för den underliggande gruppen av exponeringar. Detta ökar riskkänsligheten avsevärt i ramverket för värdepapperisering och minskar de negativa incitamenten för värdepapperisering av portföljer med låg riskvikt. De riskviktsgolv som beräknas enligt denna riskkänsliga formel bör ha en miniminivå för att förhindra alltför låga riskviktsgolv och bevara förenligheten med internationella standarder.

I beräkningen av riskviktsgolvet för prioriterade positioner skiljer man mellan STS- värdepapperiseringar och andra värdepapperiseringar genom att använda olika skalfaktorer för dem, för att återspegla den inneboende bättre kvaliteten på STS-värdepapperiseringar, som omgärdas av en uppsättning detaljerade STS-kriterier och av en särskild tillsyn.

Skalfaktorerna har kalibrerats för att åstadkomma måttliga till ambitiösa resultat när det gäller att minska kapitalkraven, samtidigt som man behåller försiktiga resultat.

Ändringar av faktorn p

Faktorn p är en parameter som påverkar icke-neutraliteten i kapitalkraven för värdepapperiseringsexponeringar som innehas av kreditinstitut. Det är en av de parametrar som används i formlerna för att beräkna riskvikter för värdepapperisering och den ökar kapitalbeloppet för värdepapperiseringspositioner mer än vad som skulle krävas för de underliggande exponeringarna om de inte hade värdepapperiserats. En faktor p på 1 bör tolkas som ett 100 % högre kapitalkrav eller en fördubbling av kapitalkravet för alla värdepapperiseringspositioner, jämfört med kapitalkravet för de ej värdepapperiserade underliggande tillgångarna, medan en faktor p på 0,3 leder till ett 30 % högre kapitalkrav. Faktorn p finns endast i de formelbaserade metoderna (SEC-IRBA och SEC-SA) och inte i den externa kreditvärderingsmetoden för värdepapperisering SEC-ERBA (där riskvikter anges direkt i en tabell som definieras i kapitalkravsförordningen för att spegla de riskvikter som beräknats enligt formeln i SEC-SA).

En av de viktigaste insikterna från utvärderingen av det befintliga ramverket och samrådet med berörda parter är att faktorn p är alltför hög och leder till omotiverad överkapitalisering för vissa värdepapperiseringstransaktioner. Dessutom är kapitalkravens icke-neutralitet särskilt hög med SEC-SA och orsakar omotiverade skillnader mellan de kapitalkrav som beräknas enligt metoderna SEC-IRBA och SEC-SA.

Riktade ändringar av faktorn p bör därför införas i metoderna SEC-IRBA och SEC-SA för att

i)öka riskkänsligheten, ii) minska alltför höga nivåer av icke-neutralitet, iii) minska den överdrivna försiktigheten i SEC-SA-metoden, iv) upprätthålla principen om rangordning av metoderna (dvs. att SEC-IRBA-metoden, som är högst upp i rangordningen, i princip borde leda till lägre kapitalkrav än SEC-SA-metoden, som är i mitten, och SEC-ERBA-metoden, som är längst ned i rangordningen, borde ge de mest försiktiga resultaten).

I de riktade ändringarna gör man därför skillnad på positioner i STS-värdepapperiseringar och andra värdepapperiseringar, originatorers/medverkande instituts och investerares positioner samt prioriterade och lägre prioriterade positioner. På det stora hela inriktas minskningarna av faktorn p på prioriterade positioner, originatorer/medverkande institut och STS- värdepapperiseringar. Med andra ord bör investerares exponeringar i andra värdepapperiseringar än STS och i lägre prioriterade STS-värdepapperiseringspositioner inte få en minskad faktor p eftersom det inte är önskvärt att kreditinstituten investerar i lägre prioriterade värdepapperiseringspositioner och detta därför inte bör stödjas.

För SEC-IRBA föreslås faktorn p bli föremål för en minskad skalfaktor, ett sänkt golv och ett nyinfört tak, om faktorn p ska beräknas med en särskild formel enligt ramverket. Dessa ändringar är inriktade på prioriterade positioner. Utöver de ändringar som förklaras ovan (av taket, golvet och skalfaktorn) förblir formeln för beräkning av faktorn p enligt SEC-IRBA oförändrad.

För SEC-SA föreslås att faktorn p minskas för prioriterade positioner, om man i ramverket fastställer faktorn p schablonmässigt och endast skiljer på STS-värdepapperiseringar och andra värdepapperiseringar.

För SEC-ERBA har riskvikterna i referenstabellerna omkalibrerats så att de återspeglar föreslagna ändringar av riskviktsgolvet och faktorn p enligt metoderna SEC-IRBA och SEC- SA, samtidigt som rangordningen av metoderna bibehålls (dvs. man upprätthåller principen att SEC-ERBA bör vara den av de tre metoderna som ger de mest försiktiga resultaten). För att återspegla införandet av ett riskkänsligt riskviktsgolv måste referenstabellerna inkludera

formeln för att beräkna det riskkänsliga riskviktsgolvet för positioner med de högsta kreditkvalitetsstegen, som sannolikt kommer att få de lägsta riskvikterna. Därför bör formeln för riskviktsgolv ha företräde framför referenstabellernas uppdaterade riskvikter om den ger ett högre resultat. Om bankerna inte kan beräkna KA17 (för att de till exempel inte kan erhålla parametern w för beräkningen av KA), måste de använda de befintliga riskvikterna på 10 % för STS eller 15 % för andra positioner. Detta för att undvika risken för tillsynsarbitrage, där dessa positioner med de högsta kreditkvalitetsstegen skulle kunna få lägre riskvikter med SEC-ERBA än med de formelbaserade metoderna (SEC-IRBA och SEC-SA) (där formeln måste användas för att beräkna riskviktsgolvet).

På det stora hela syftar de föreslagna ändringarna till att bibehålla försiktiga resultat och ta hänsyn till EBA:s och tillsynsmyndigheternas farhågor om att en minskning av faktorn p kan leda till en underkapitalisering av de mellanliggande positionerna och tröskeleffekter (dvs. en situation där små förändringar av faktorn p leder till stora förändringar i kapitalkraven och stora skillnader mellan kapitalkraven för olika positioner).

Motståndskraftiga positioner

Med utgångspunkt i förslagen från 2022 i gemensamma kommitténs råd om översynen av tillsynsramen för värdepapperisering införs dessutom ett nytt koncept för motståndskraftiga värdepapperiseringspositioner. De motståndskraftiga värdepapperiseringspositionerna är

prioriterade värdepapperiseringspositioner som uppfyller en uppsättning godtagbarhetskriterier som säkerställer en låg agent- och modellrisk samt en stabil förlustabsorberingskapacitet för de prioriterade positionerna. Godtagbarhetskriterierna bygger på den gemensamma kommitténs rekommendationer. De är anpassade för att fånga upp en större del av positionerna på värdepapperiseringsmarknaden, samtidigt som de säkerställer försiktiga resultat.

Kraven är följande:

•Minskade agent- och modellrisker. Endast värdepapperiseringspositioner med minskade agent- och modellrisker är godtagbara. Detta inbegriper i) originatorers positioner, både i STS-värdepapperisering och andra värdepapperiseringar (eftersom originatorer har mer detaljerad kunskap om och kontroll över de underliggande exponeringarna och värdepapperiseringsprocessen än investerare), ii) medverkande instituts positioner, både i STS-värdepapperiseringar och andra värdepapperiseringar (eftersom medverkande institut har tillgång till mer information än investerare och agentriskerna är mindre än de risker som är förknippade med investerares positioner), iii) investerares positioner, endast i STS-värdepapperiseringar (eftersom STS-kriterierna i hög grad motverkar agent- och modellriskerna). Investerarnas positioner i andra värdepapperiseringar än STS är undantagna, eftersom agent- och modellriskerna inte minskas.

•Amorteringsmekanism. Endast sekventiell amortering är tillåten, eller proportionell amortering, förutsatt att transaktionen inbegriper resultatrelaterade utlösande faktorer som kräver en övergång till sekventiell amortering. Detta syftar till att säkerställa en försiktig kreditförstärkning för den prioriterade positionen under transaktionens löptid. Dessa STS-kriterier finns redan. Därför måste traditionell värdepapperisering uppfylla det befintliga STS-kriteriet, som fastställs i artikel 21.5 i förordning (EU) 2017/2402, och de kompletterande riktlinjer som ges i EBA:s riktlinjer om STS-

17KA är ett kapitalkrav för de underliggande exponeringarna i värdepapperisering, som justerats för att spegla ogynnsamma resultat, enligt schablonramen.

kriterierna för värdepapperiseringar som inte är ABCP (EBA/GL/2018/09). Syntetisk värdepapperisering måste uppfylla det befintliga STS-kriteriet, som fastställs i artikel 26c.5 i förordning (EU) 2017/2402, samt de riktlinjer som finns i EBA:s riktlinjer om STS-kriterierna för värdepapperisering i balansräkningen (EBA/GL/2024/05) och kraven i delegerad förordning (EU) 2024/920 om resultatrelaterade utlösande faktorer.

•Koncentration/granularitet. Exponeringarna i gruppen måste uppfylla en högsta koncentrationsbegränsning på 2 %, dvs. exponeringarna mot en enskild gäldenär får inte överstiga 2 % av det samlade exponeringsvärdet. En granulär grupp underlättar diversifiering av högre risk, minskar i allmänhet sannolikheten för korrelerade fallissemang och skyddar den prioriterade positionen bättre från risken för förluster.

•Motpartsrisk (endast relevant för syntetiska transaktioner). Endast ett kreditriskskydd med högkvalitativ säkerhet eller garantier från stater eller överstatliga organisationer är tillåtet. Detta minskar den motpartsrisk som är förenad med det kreditriskskydd som originatorn är exponerad för, gör det möjligt för originatorn att snabbt kompensera för förluster som uppkommer i strukturerna för betydande risköverföring och bidrar till att risköverföringen blir effektiv. Detta krav fokuserar på att skydda originatorn (och originatorns exponering mot den prioriterade positionen), eftersom originatorn i syntetiska värdepapperiseringar vanligtvis behåller den prioriterade positionen.

•Minsta kreditförstärkning av (dvs. största tjocklek på) den prioriterade positionen. Detta krav syftar till att säkerställa att lägre prioriterade positioner är tillräckligt tjocka för att skydda den prioriterade positionen mot potentiella förluster. En särskild formel införs för att beräkna lägsta attachment point för den prioriterade positionen med metoden SEC-IRBA. Detta motsvarar i stora drag den gemensamma tillsynsmekanismens förväntningar i samband med tillsynsmyndigheternas bedömningar av betydande risköverföring. För metoderna SEC-SA och SEC-ERBA införs en separat formel som är enklare att använda och som gör att man slipper svårigheterna vid tillämpningen av den formel som används enligt metoden SEC- IRBA (t.ex. den komplexa beräkningen av de förväntade förlusterna under hela löptiden enligt schablonmetoden). I formeln för beräkning av lägsta attachment point enligt metoden SEC-IRBA används den vägda genomsnittliga livslängden (WAL) för den ursprungliga referensportföljen som ett av värdena. Den vägda genomsnittliga livslängden bör beräknas i enlighet med riktlinjerna om STS- kriterierna (EBA/GL/2024/05), som stämmer överens med antagandena för den beräkningen enligt EBA:s riktlinjer för fastställande av den vägda genomsnittliga löptiden för tranchen (EBA/GL/2020/04). I beräkningen av den vägda genomsnittliga livslängden bör man därför inte ta med eventuella förskottsbetalningar för syntetiska värdepapperiseringar, medan förskottsbetalningar för verklig försäljning av värdepapperiseringar bör få tas med på särskilda villkor (som anges i avsnitt 4.3.2 i respektive riktlinjer).

I praktiken är endast två av fem kriterier nya för STS-värdepapperiseringar, eftersom kriterierna för amorteringsmekanism, koncentration/granularitet och motpartsrisk redan är befintliga STS-kriterier (som anges i värdepapperiseringsförordningen) eller STS+-kriterier för differentierad kapitalbehandling (som fastställs i artikel 243 i kapitalkravsförordningen).

Värdepapperiseringspositioner som uppfyller ovanstående kriterier får omfattas av ytterligare minskningar av riskviktsgolven och, för vissa investerares positioner, även minskningar av faktorn p.

Dessa kriterier fastställs i artikel 243 i kapitalkravsförordningen. Där fastställs nu två uppsättningar kriterier för differentierad kapitalbehandling. De första är de befintliga kriterierna för STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för STS-kapitalbehandling och de andra är de nya kriterierna för motståndskraft, för att värdepapperiseringspositionerna ska uppfylla kraven för mer förmånlig kapitalbehandling än andra (ej motståndskraftiga) positioner.

Risken för tillsynsarbitrage (där det kreditinstitut som är originator skulle ha incitament för att strukturera en överdrivet tjock prioriterad position för att få en lägre faktor p och lägre riskvikter) motverkas på följande sätt: För motståndskraftiga positioner motverkas risken genom ett krav på motståndskraft för den största tjockleken på den prioriterade positionen. För övriga positioner motverkas risken genom ramverket för betydande risköverföring, där den nya principbaserade testmetoden förhindrar ett sådant arbitrage. På motsvarande sätt kan kreditinstitut som investerar i prioriterade positioner i STS-värdepapperisering endast dra fördel av en lägre faktor p om positionen är motståndskraftig och därmed uppfyller kravet på positionens tjocklek.

Alla föreslagna ändringar av riskviktsgolven och av faktorn p sammanfattas i följande tre tabeller.

Tabell 1: Befintliga krav

		STS				Ej STS

		Originator/		Investerare		Originator/			Investerare
		medverkande institut				medverkande institut

		SEC-IRBA	SEC	SEC-IRBA	SEC	SEC-IRBA	SEC-		SEC-IRBA	SEC-
			-SA		-SA		SA			SA
Prioritera	Riskvikt		10 %					15 %
d position	sgolv
	Faktorn	Formel,	0,5	Formel,	0,5	Formel,	1		Formel,	1
	p	skalfaktor 0,5,		skalfaktor 0,5,		skalfaktor 1,			skalfaktor 1,
		golv 0,3		golv 0,3		golv 0,3			golv 0,3

Lägre	Faktorn	Formel,	0,5	Formel,	0,5	Formel,	1		Formel,	1
prioritera	p	skalfaktor 0,5,		skalfaktor 0,5,		skalfaktor 1,			skalfaktor 1,
de		golv 0,3		golv 0,3		golv 0,3			golv 0,3
positioner

Tabell 2: Föreslagna krav jämfört med det befintliga föreslagna behandlingen av

för transaktioner med motståndskraftiga positioner (ändringar ramverket markeras med fetstil, ändringar jämfört med den

andra transaktioner markeras med understruken fetstil)

		STS				Ej STS

		Originator/		Investerare		Originator/		Investerare
		medverkande institut				medverkande institut
		SEC-IRBA	SEC-	SEC-IRBA	SEC-	SEC-IRBA	SEC-	SEC-IRBA	SEC-
			SA		SA		SA		SA
Prioritera	Riskvik	Formel:				Formel:		Formel:
d position	tsgolv	10 % * KIRB eller KA * 12,5				15 % * KIRB eller KA		15 % * KIRB eller KA
		Golv 5 %				* 12,5		* 12,5
						Golv 10 %		Golv 12 %
	Faktorn	Formel,	0,3	Formel,	0,3	Formel,	0,6	Formel,	1
	p	skal-		Skalfaktor		skalfaktor		skal-
		faktor 0,3,		0,3,		0,7,		faktor 1,
		golv 0,2,		golv 0,2,		golv 0,3,		golv 0,3,
		tak 0,5		tak 0,5		tak 1		tak 1
Lägre	Faktorn	Formel,	0,5	Formel,	0,5	Formel,	1	Formel,	1
prioritera	p	skalfaktor 0,5,		skal-		skalfaktor 1,		skal-
de		golv 0,2,		faktor 0,5,		golv 0,3,		faktor 1,
positioner		tak 0,5		golv 0,3,		tak 1		golv 0,3,

				tak 0,5				tak 1
				tak 0,5				tak 1

Tabell 3: Föreslagna krav för transaktioner med icke motståndskraftiga positioner (ändringar jämfört med det befintliga ramverket markeras med fetstil)

		STS				Ej STS

		Originator/		Investerare		Originator/		Investerare
		medverkande institut				medverkande institut
		SEC-IRBA	SEC-	SEC-IRBA	SEC-	SEC-IRBA	SEC-	SEC-IRBA	SEC-
			SA		SA		SA		SA
Prioritera	Riskvik	Formel:				Formel:
d position	tsgolv	10 % * KIRB eller KA * 12,5				15 % * KIRB eller KA * 12,5
		Golv 7 %				Golv 12 %
	Faktorn	Formel,	0,3	Formel,	0,5	Formel,	0,6	Formel,	1
	p	skal-		skalfaktor		skalfaktor		skal-
		faktor 0,3,		0,5,		0,7,		faktor 1,
		golv 0,2,		golv 0,3,		golv 0,3,		golv 0,3,
		tak 0,5		tak 0,5		tak 1		tak 1
Lägre	Faktorn	Formel,	0,5	Formel,	0,5	Formel,	1	Formel,	1
prioritera	p	skalfaktor 0,5,		skal-		skalfaktor 1,		skal-
de		golv 0,2,		faktor 0,5,		golv 0,3,		faktor 1,
positioner		tak 0,5		golv 0,3,		tak 1		golv 0,3,
				tak 0,5				tak 1

*KIRB är ett kapitalkrav för de underliggande exponeringarna i värdepapperisering enligt ramen för IRK-metoden. KA är ett kapitalkrav för de underliggande exponeringarna i värdepapperisering, som justerats för att spegla ogynnsamma resultat, enligt schablonramen.

Betydande risköverföring

EBA:s rapport om betydande risköverföring18 som offentliggjordes 2020 visade att den befintliga ramen för betydande risköverföring i kapitalkravsförordningen hade ett antal begränsningar, särskilt inom följande tre områden: a) Testerna av den betydande risköverföringen, som har begränsningar när det gäller tolkningen av de kvantitativa tröskelvärden och måtten som används i de mekaniska testerna enligt kapitalkravsförordningen, och när det gäller det kvalitativa testet för proportionerlighet i allmänhet, där kapitalkravsförordningen endast innehåller kriterier på hög nivå, b) de behöriga myndigheternas förfarande för bedömning av betydande risköverföring, och c) värdepapperiseringstransaktionernas specifika strukturella egenskaper, som fortlöpande kan påverka efterlevnaden av kraven för betydande risköverföring negativt och därmed risköverföringens effektivitet. Dessa begränsningar har bidragit till en osäkerhet på marknaden och förseningar i de behöriga myndigheternas bedömning av vissa värdepapperiseringstransaktioner. I vissa fall har de även lett till omotiverade inkonsekvenser när det gäller de betydande risköverföringarnas resultat och kapitalberäkningarna i behandlingen av betydande risköverföring för värdepapperiseringar med jämförbara egenskaper i de olika medlemsstaterna.

Ändringarna av ramen för betydande risköverföring syftar till att åtgärda de begränsningar i ramen som anges ovan (dvs. begränsningar när det gäller befintliga tester av betydande risköverföring, värdepapperiseringarnas strukturella egenskaper och tillsynsförfaranden) samt att göra ramen mer konsekvent och förutsägbar. Bättre förutsägbarhet införs genom att de viktigaste delarna i bedömningen av betydande risköverföring fastställs i kapitalkravsförordningen, inbegripet hur det nya testet av betydande risköverföring ska utformas i stora drag. Det operativa genomförandet av testets tekniska detaljer, kraven på strukturella egenskaper och principerna för tillsynsmyndigheternas bedömningsförfarande överlåts åt EBA:s tekniska tillsynsstandarder.

18The EBA calls on the European Commission to harmonise the significant risk transfer assessment in securitisation (inte översatt till svenska) | Europeiska bankmyndigheten (europa.eu).

Befintliga mekaniska tester ersätts med den nya principbaserade testmetoden

I linje med EBA:s rekommendationer, och i syfte att åtgärda de begränsningar som identifierats i de befintliga mekaniska testerna, införs en ny principbaserad testmetod (PBA- test) som ersätter de två befintliga mekaniska testerna. Detta PBA-test kräver att originatorn

överför minst 50 % av de oväntade förlusterna på exponeringar i värdepapperiseringstransaktionens underliggande portfölj till tredje part.

Dessutom införs ett nytt krav på att originatorn ska lämna in en självbedömning till den behöriga myndigheten. Självbedömningen visar att kraven för betydande risköverföring är uppfyllda, även under stressade förhållanden. Som en del av denna självbedömning tillhandahåller originatorn en analys av kassaflödesmodellen som ger belägg för den betydande risköverföringens hållbarhet under transaktionens löptid och visar hur de värdepapperiserade exponeringarnas förväntade förluster under hela löptiden samt oväntade förluster fördelas på transaktionens positioner. Kassaflödesanalysen omfattar både ett referensscenario och stressade förhållanden och görs vid ursprungstidpunkten för transaktionens hela löptid. Slutligen bör självbedömningen även innehålla uppgifter om hur stor kapitallättnad som värdepapperiseringen har gett upphov till. Detta bör göra det möjligt för tillsynsmyndigheten att bedöma om en värdepapperisering med komplexa eller innovativa egenskaper leder till en oproportionerligt stor kapitallättnad i förhållande till den överförda risken. Självbedömningen gör det generellt enklare för de behöriga myndigheterna att identifiera vilka egenskaper hos värdepapperiseringstransaktionerna som kräver mer omfattande tillsyn. På så sätt skulle de kunna erbjuda originatorerna större transparens och förutsägbarhet och effektivisera bedömningen av betydande risköverföringar.

Eftersom de mekaniska testerna utgår föreslås även att definitionen av mellanliggande värdepapperiseringsposition stryks. Definitionen är nu överflödig, eftersom mellanliggande värdepapperiseringspositionerna bara hänvisas till i samband med de mekaniska testerna. Dessutom införs en ändring i definitionen av prioriterad position, med tillägg av ytterligare ett villkor/förtydligande om att den prioriterade tranchen måste ligga över KIRB/KA.

Framöver kommer EBA att utfärda en teknisk tillsynsstandard som innehåller i) precisering av villkoren för de behöriga myndigheternas tillämpning av PBA-testet och ii) tekniska specifikationer för självbedömning och kassaflödesmodellering (inklusive standarder för hur förväntade förluster under hela löptiden samt oväntade förluster ska fördelas på positionerna). Detta bör säkerställa ett enhetligt genomförande av PBA-testet och lösa de huvudsakliga problem som berörda parter tagit upp i dessa frågor. Dessutom kommer de tekniska tillsynsstandarderna att ta upp strukturella element som kan hindra en betydande risköverföring, i linje med rekommendationerna i EBA:s rapport om betydande risköverföring.

Enligt förslaget kommer den befintliga tillståndsbaserade metoden, som sällan används, att tas bort från kapitalkravsförordningen (det blir alltså inte längre tillåtet att uppnå betydande risköverföring genom tillstånd från den behöriga myndigheten).

Bevarad flexibilitet i tillsynen

Det är viktigt att behöriga myndigheter har en fortsatt flexibilitet för sina bedömningar av betydande risköverföring och befogenhet att genomföra en omfattande översyn av transaktioner med betydande risköverföring vid komplexa och innovativa transaktioner. Mer detaljerade villkor för de behöriga myndigheternas tillämpning av den omfattande översynen av betydande risköverföringar kommer att fastställas i den tekniska tillsynsstandard som utarbetas av EBA.

Tillsynsmyndigheternas förfarande för bedömning av betydande risköverföring

Tillsynsmyndigheternas förfarande för bedömning av betydande risköverföring tas för närvarande inte upp i kapitalkravsförordningen. Principer på hög nivå som styr tillsynsmyndigheternas bedömningar av betydande risköverföring bör harmoniseras på EU- nivå i syfte att göra dem effektivare. EBA bör utarbeta sådana principer på hög nivå i de tekniska tillsynsstandarderna. Dessa bör även omfatta principer på hög nivå för ett påskyndat förfarande för värdepapperiseringar som uppfyller kraven för detta, som bygger på EBA:s rekommendationer och utnyttjar erfarenheterna av det påskyndade förfarande som för närvarande utarbetas av den gemensamma tillsynsmekanismen i samarbete med Europeiska bankförbundet.

Övergångsbestämmelsen om golvet för riskvägda tillgångar i artikel 465.13

Ändringarna av faktorn p och riskviktsgolven för prioriterade positioner har kalibrerats på ett sådant sätt att de minskar eventuella överdrivna resultat för golvet för riskvägda tillgångar, som härrör från en försiktig behandling enligt metoden SEC-SA och oproportionerliga skillnader mellan metoderna SEC-IRBA och SEC-SA. De behov som ledde till införandet av övergångsbestämmelsen i artikel 465.13 har därför till stor del tillgodosetts, vilket också tyder på att övergångsbestämmelsen, som ändå kommer att upphöra att gälla efter den 31 december 2032, inte längre är nödvändig i samma utsträckning.

Andra tekniska korrigeringar och förtydliganden

Ett antal tekniska ändringar och korrigeringar, som föreslagits av EBA och berörda parter i kommissionens samråd, bör införas som en del av översynen.

Dessa omfattar följande:

–Tidsoptioner i syntetiska värdepapperiseringar och positiva incitament i artikel 238. Ett förtydligande införs i artikel 238 om att det positiva incitament som avses i artikel 238, för att fastställa en löptidsobalans, föreligger i tidsoptioner endast när det ursprungliga avtalet innehåller villkor som uppenbarligen är avsedda att göra det mer fördelaktigt att utnyttja tidsoptionen (till exempel ökande kupong, möjligheten att utnyttja tidsoptionen mer sällan än på årsbasis efter det tidigaste datumet för utnyttjande, eller frisläppande av säkerheter som säkrar köparen av skyddets fordringar vid eller efter tidigaste datum för utnyttjande).

–Kriterier för STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling i artikel 243. Vissa justeringar är nödvändiga för att göra ramverket för värdepapperisering konsekvent med de ändrade riskvikter som tillämpas på vissa typer av exponeringar enligt kreditriskreglerna i kapitalkravsförordningen, del tre.

•För det första stryks kravet på en begränsning av riskvikten på 75 % för enskilda hushållsexponeringar och slås samman med kravet på en högsta riskvikt på 100 % för enskilda övriga exponeringar. Detta skulle exempelvis göra hushållsexponeringar mot enskilda personer på över 1 miljon euro godtagbara.

•För det andra höjs riskviksgränsen på 50 % för panträtt i kommersiella fastigheter till 60 %. Detta skulle innebära att man behåller den metod som tidigare tillämpats i kapitalkravsförordningen, där en högsta belåningsgrad på 50 % har tillämpats på exponeringar mot icke inkomstgenererande kommersiella fastigheter. Detta innebär också att exponeringar mot inkomstgenererande kommersiella fastigheter, som inte är önskvärda för STS- beteckningen, inte skulle vara godtagbara.

•För det tredje införs ingen ändring av riskviktsgränsen för panträtter i bostadsfastigheter. Faktum är att gränsen på 40 % gör det möjligt att behålla en högsta belåningsgrad på 80 % för en majoritet av exponeringarna, och samtidigt en större andel exponeringar mot icke inkomstgenererande bostadsfastigheter med en belåningsgrad på 100 % än tidigare i kapitalkravsförordningen. Detta gör att exponeringar mot inkomstgenererande bostadsfastigheter kan inkluderas.

–Förtydliganden av artikel 248.1. EBA:s mandat enligt artikel 248.1 att utarbeta tekniska tillsynsstandarder som fastställer vad som utgör en tillräckligt konservativ metod för att beräkna det nominella beloppet för den outnyttjade delen av en likviditetsfacilitet tas bort, eftersom inga ytterligare förtydliganden anses nödvändiga för beräkningen av det nominella beloppet för den utnyttjade delen, utöver vad som redan fastställs i den relevanta artikeln. Med hänsyn till att beräkningen av det nominella beloppet för den outnyttjade delen (posten utanför balansräkningen) är okomplicerad, eftersom den kan fastställas som skillnaden mellan det totala nominella beloppet för likviditetsfaciliteten och det nominella beloppet för den utnyttjade delen (en post i balansräkningen), tas kravet på att institutet ska visa att det tillämpar en tillräckligt konservativ metod för att mäta beloppet för den outnyttjade delen bort.

–Behandling av specifika kreditriskjusteringar för att beräkna kapitalkravet efter värdepapperisering enligt artikel 248.1 d. Artikel 248.1 d ändras för att öka möjligheten att dra av specifika kreditriskjusteringar även för trancher som har tilldelats en riskvikt på mindre än 1 250 %, förutsatt att de har en attachment point A som är mindre än KIRB eller KA. Om detta villkor är uppfyllt får värdepapperiseringspositionen behandlas som två värdepapperiseringspositioner, den högre prioriterade positionen med A lika med KIRB eller KA och den lägre prioriterade positionen med A mindre än KIRB eller KA och detachment point D lika med KIRB eller KA. I detta fall kommer specifika kreditriskjusteringar endast att kunna dras av från exponeringsvärdet för denna lägre prioriterade position, som skulle tilldelas en riskvikt på 1 250 %.

–Förtydligande av exponeringsvärdet för syntetisk överskottsmarginal enligt artikel 248.1 e. Vissa mindre tekniska förtydliganden införs i bestämmelsen om beräkning av exponeringsvärdet för en syntetisk överskottsmarginal, såsom att flytta hänvisningen till den genom avtal fastställda syntetiska överskottsmarginalen till inledningsfrasen och stryka den från leden i–iv för att undvika onödiga upprepningar.

–Villkor i artikel 254.1 c enligt vilka SEC-SA inte får användas. I artikel 254.1 fastställs rangordningen av metoder. Villkoren för när SEC-SA inte får användas är dock inte tydligt angivna. Artikel 254.1 c ändras därför för att tydliggöra att de enda fall där SEC-SA inte får användas anges i punkterna 2 och 4 i samma artikel. I dessa punkter anges villkoren för en obligatorisk övergång till SEC-ERBA samt i vilka fall den relevanta behöriga myndigheten förbjuder användningen av SEC-SA.

–Tillämpningsområde för internbedömningsmetoden enligt artikel 254.4. Artikel

254.5 i kapitalkravsförordningen ändras för att tydliggöra att internbedömningsmetoden inte kan ersätta den obligatoriska tillämpningen av SEC- IRBA, utan snarare endast får användas som ett alternativ till tillämpningen av andra metoder, dvs. SEC-SA, SEC-ERBA eller tillämpningen av en riskvikt på 1 250 %.

–Beräkning av KA i artikel 256.1 vid tillämpningen av SEC-SA. Artikel 255.6 ändras för att tydliggöra att KSA enbart bör beräknas baserat på kapitalkraven för de icke-

fallerade exponeringarna i gruppen av underliggande exponeringar, för att undvika dubbelräkning av dessa exponeringar vid beräkningen av KA i enlighet med artikel

261.2 i kapitalkravsförordningen. I artikel 261.2 definieras ”fallerande exponering” för beräkningen av W. Denna definition bör också användas för att beräkna KSA, för att säkerställa att formeln för KA och beräkningen av KSA stämmer överens. Dessutom ändras artikel 255.6 andra stycket för att göra det tydligare att KSA bör beräknas baserat på exponeringsvärdet för de underliggande exponeringarna brutto utan hänsyn till specifika kreditriskjusteringar och ytterligare värdejusteringar av sådana underliggande exponeringar (och inte efter avdrag för dessa).

–Behandling av fallerade exponeringar vid beräkning av attachment point och detachment point i artikel 256. Det tydliggörs att man vid beräkningen av tranchernas attachment point och detachment point bör minska det utestående saldot för gruppen av värdepapperiserade exponeringar med de förlustbelopp som redan har hänförts till trancherna för de fallerade exponeringar som fortfarande ingår i värdepapperiseringsportföljen. Detta är för att säkerställa att beräkningen av attachment point och detachment point för en tranch på ett korrekt sätt återspeglar saldot för de värdepapperiserade exponeringarna. Detta är relevant för en tranch som har skrivits ned för att återspegla förluster på de värdepapperiserade exponeringar som kvarstår i den värdepapperiserade portföljen. I enlighet med förtydligandet i artikel 256 ändras artikel 261.2 för att tydliggöra att det nominella beloppet för fallerade exponeringar, i formeln för parametern W, är det redovisade värdet för de fallerade exponeringarna minus eventuella belopp som trancherna redan har skrivits ned med för att absorbera förluster på dessa fallerade exponeringar, eller som har absorberats av överskottsmarginalen.

–Beräkning av K för blandade grupper enligt artikel 259.7. KSA19 ersätts med KA i den formel som specificerar beräkningen av KIRB för blandade grupper. KA är bättre lämpad i formeln än KSA, eftersom KA återspeglar de kapitalkrav som ska användas i formeln för exponeringar i en blandad grupp som behandlas enligt SEC-SA.

–Förtydliganden av beräkningen av det övergripande kapitalkravstaket för en värdepapperiseringsposition, enligt artikel 268.1. Artikel 268.1 ändras för att

beräkningen av det övergripande kapitalkravstaket för en värdepapperiseringsposition enligt artikel 268 ska anpassas till den ändring som gjorts för värdepapperiseringar av nödlidande exponeringar i artikel 269a.5 i kapitalkravsförordningen. Följaktligen bör originatorer som använder SEC-IRBA för värdepapperiseringar av icke nödlidande exponeringar dra av specifika kreditriskjusteringar från den förväntade förlustkomponenten för KIRB (kapitalkraven för de underliggande exponeringarna) vid beräkningen av det övergripande taket i enlighet med artikel 268, på samma sätt som detta tillåts för värdepapperiseringar av nödlidande exponeringar. Detta ska säkerställa överensstämmelse med IRK-metoden vid beräkning av kapitalkraven före värdepapperisering och följaktligen taket i enlighet med artikel 268. Dessutom bör man i artikel 268.1 stryka den befintliga begränsningen, enligt vilken kapitalkravstaket inte kan tillämpas av investerare som använder SEC-SA och SEC-ERBA, eftersom begränsningen inte är motiverad.

–

Fullt kapitaliserade trancher undantas från beräkningen av V (dvs. den största intresseandelen som institutet innehar i de relevanta trancherna) i artikel 268.3 i

KSA är ett kapitalkrav för de underliggande exponeringarna i värdepapperisering, enligt schablonramen. Till skillnad från KA justeras den inte för att spegla ogynnsamma resultat.

kapitalkravsförordningen. Ett alternativ införs för att i beräkningen av V (dvs. den största intresseandelen som institutet innehar i de relevanta trancherna) enligt artikel

268.3i kapitalkravsförordningen helt undanta varje tranch på vilken originatorn tillämpar en riskvikt på 1 250 % eller som dras av från kärnprimärkapitalposter i enlighet med artikel 36.1 k. Det högsta kapitalkravet bör vara summan av de kapitalkrav som beräknas enligt kapitel 2 eller 3 för de underliggande nettoexponeringarna, dvs. den totala underliggande exponeringen efter avdrag för exponeringsvärdet för den undantagna tranchen, multiplicerad med det reviderade V och summan av exponeringsvärdena (som är lika med kapitalkraven efter värdepapperisering) för de värdepapperiseringspositioner som undantas från beräkningen av V. Tillämpningsområdet för detta alternativ bör vara lika stort som det föreslagna ändrade tillämpningsområdet för artikel 268.1.

–Skäl 11 läggs till för att tydliggöra den underliggande motiveringen till artikel 254.2 om de kvantitativa reglerna för att gå över till SEC-ERBA och det avsedda tillämpningsområdet för detta krav. Syftet här är att säkerställa att behöriga myndigheter och institut i unionen tolkar och tillämpar kravet konsekvent. I skälet klargörs att artikeln syftar till att undvika en obligatorisk användning av SEC-ERBA för transaktioner där det är det nationella kreditbetyget snarare än transaktionernas riskprofil som är den främsta drivkraften för att fastställa riskvikterna enligt denna metod.

–Rapporter om STS-värdepapperiseringar i balansräkningen enligt artikel 270.2 och

270.3.Mandatet för kommissionens och EBA:s rapporter om STS- värdepapperiseringar i balansräkningen ersätts med ett mandat för en mer allmän övervakningsrapport från EBA i enlighet med artikel 506d.2, och en mer allmän rapport från kommissionen i enlighet med artikel 506d.1.

Översyn

Det föreslås också att ramverket, tillsammans med de riktade ändringar som införs genom denna översyn, ska ses över fyra år efter dess ikraftträdande. Översynen utgör ett tillfälle att bedöma lämpligheten i unionens ändrade tillsynsramverk för värdepapperisering. I synnerhet kan man överväga om en mer grundläggande ändring av riskviktsformler och riskviktsfunktioner skulle leda till större riskkänslighet och mer proportionerliga nivåer av icke-neutralitet för kapitalet, dämpa tröskeleffekter och åtgärda de strukturella begränsningarna i det befintliga ramverket. Det föreslås också att EBA lämnar in en övervakningsrapport två år efter ikraftträdandet och övervakar utvecklingen och dynamiken på EU:s värdepapperiseringsmarknad till följd av den ändrade tillsynsramen.

2025/0825 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut vad gäller

krav för värdepapperiseringsexponeringar

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande20, med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande21,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande22,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Värdepapperiseringstransaktioner är en viktig del av välfungerande finansmarknader, eftersom de bidrar till att diversifiera kreditinstitutens finansieringskällor och gör det möjligt att frigöra lagstadgat kapital som sedan kan omfördelas för att stödja ytterligare utlåning. Dessutom ger värdepapperiseringar kreditinstitut och andra marknadsaktörer ytterligare investeringsmöjligheter som erbjuder specifika avvägningar mellan avkastning och risk. Detta möjliggör både större portföljdiversifiering och omfördelning av risk inom det vidare finansiella systemet. Det underlättar också flödet av finansiering till företag och enskilda personer både inom medlemsstaterna och gränsöverskridande i hela unionen.

(2)Unionen behöver betydande investeringar för att förbli motstånds- och konkurrenskraftig. Ramverket för värdepapperisering kan bidra till ett mer diversifierat finansiellt system och större riskdelning. Det finns dock väsentliga hinder för emissioner av och investeringar i värdepapperiseringar. Dessa hinder hämmar utvecklingen av värdepapperiseringsmarknaden. De lagstadgade kapitalkrav som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/201323 för institut som utfärdar, medverkar i eller investerar i värdepapperiseringar är inte tillräckligt

EUT C , , s. . EUT C ….

EUT C , , s. .

riskkänsliga, och de har också en omotiverat hög nivå av försiktighet. De befintliga kraven tar inte tillräcklig hänsyn till det goda kreditresultatet för unionens värdepapperiseringar och de riskreducerande åtgärder som har vidtagits inom unionens regelverk och tillsynsram för värdepapperisering. Dessa ramverk har avsevärt minskat agent- och modellriskerna i samband med värdepapperiseringstransaktioner.

(3)Kapitalkraven för värdepapperiseringar enligt förordning (EU) nr 575/2013 bör ändras för att öka riskkänsligheten och minska alltför stor kapitalisering genom att bättre anpassa kapitalbehandlingen till de underliggande riskerna. Dessutom bör riktade ändringar införas för att minska onödiga skillnader mellan kapitalkraven enligt de två olika metoderna – den interna kreditvärderingsmetoden för värdepapperisering (SEC- IRBA) och schablonmetoden för värdepapperisering (SEC-SA). Minskade skillnader bör öka antalet små och medelstora kreditinstitut som använder schablonmetoden.

(4)Riskviktsgolv är de minsta riskvikter som kreditinstitut måste tillämpa på sina prioriterade värdepapperiseringsexponeringar, även om kapitalberäkningarna tyder på att en lägre riskvikt skulle kunna tillämpas. Riskviktsgolven för prioriterade värdepapperiseringspositioner bör göras mer riskkänsliga, vilket skulle göra det möjligt att återspegla risknivån i den underliggande gruppen av exponeringar för varje

specifik värdepapperisering. Prioriterade värdepapperiseringspositioner i värdepapperiseringar av lågriskportföljer bör tillåtas ha lägre riskviktsgolv än prioriterade värdepapperiseringspositioner i värdepapperiseringar av portföljer med högre risk. Denna nya metod, som skulle innebära att riskviktsgolven beräknas med en specifik formel, bör ersätta den befintliga metoden där riskviktsgolven fastställs schablonmässigt, oberoende av kreditkvaliteten för den underliggande gruppen av exponeringar. Genom den nya formeln bör det framgå om en värdepapperisering är enkel, transparent och standardiserad (STS) eller inte. För att undvika alltför låga kapitalkrav bör ett minimitröskelvärde införas för riskviktsgolven.

(5)För att öka riskkänsligheten i ramverket för värdepapperisering och samtidigt upprätthålla en försiktig regleringsmässig behandling är det nödvändigt att man för metoden SEC-IRBA justerar formeln för faktorn p, för att sänka golvet och minska skalfaktorn, samt inför ett tak för faktorn p, främst för prioriterade

värdepapperiseringspositioner som innehas av kreditinstitut som är originatorer/medverkande institut. Av samma skäl är det i metoden SEC-SA nödvändigt att minska faktorn p för prioriterade värdepapperiseringspositioner. Ändringarna av faktorn p för lägre prioriterade värdepapperiseringspositioner bör vara minimala, för att förhindra att dessa positioner underkapitaliseras. Ändringarna av faktorn p för investerares positioner i andra värdepapperiseringar än STS och i lägre prioriterade värdepapperiseringspositioner i STS-värdepapperiseringar bör vara minimala, eftersom dessa positioner inte medför minskade agent- och modellrisker.

(6)Prioriterade värdepapperiseringspositioner är motståndskraftiga om

värdepapperiseringen uppfyller ett antal godtagbarhetskriterier vid

ursprungstidpunkten och därefter fortlöpande. Denna uppsättning

godtagbarhetskriterier säkerställer skyddet av den prioriterade värdepapperiseringspositionen och minskar agent- och modellriskerna. Sådana motståndskraftiga värdepapperiseringspositioner bör ges ytterligare sänkningar av riskviktsgolven och av faktorn p jämfört med positioner som inte uppfyller godtagbarhetskriterierna. Kreditinstituts prioriterade värdepapperiseringspositioner i andra värdepapperiseringar än STS bör inte tillåtas få dessa ytterligare minskningar, eftersom de inte kännetecknas av minskad agent- och modellrisk.

(7)Eftersom riskviktsgolvet för prioriterade värdepapperiseringspositioner och faktorn p ändras för metoderna SEC-IRBA och SEC-SA bör riskvikterna i SEC-ERBA:s referenstabeller omkalibreras i enlighet med detta.

(8)Ändringar av ramen för betydande risköverföring bör införas för att undanröja de begränsningar som identifierats där vad gäller befintliga mekaniska tester som mäter

betydelsen av den risk som överförs genom värdepapperisering, värdepapperiseringstransaktioners specifika strukturella egenskaper som kan påverka efterlevnaden av kraven för betydande risköverföring negativt, och de behöriga myndigheternas förfaranden för att bedöma betydande risköverföring, samt för att göra den ramen mer konsekvent och förutsägbar. Förutsägbarheten i tillsynsbedömningarna av betydande risköverföring bör ökas genom att i förordning (EU) nr 575/2013 fastställa de viktigaste delarna i bedömningen av betydande risköverföringar, inbegripet hur det nya testet av betydande risköverföring ska utformas i stora drag. Genomförandet av testets tekniska detaljer, kraven på transaktionernas strukturella egenskaper och principerna för bedömningsförfarandet bör specificeras i tekniska tillsynsstandarder som utarbetas av Europeiska bankmyndigheten (EBA).

(9)En ny principbaserad testmetod bör införas för att ersätta de befintliga mekaniska testerna för att mäta betydelsen av den risk som överförs genom värdepapperisering. Den befintliga tillståndsbaserade metoden, där det för betydande risköverföring krävs ett tillstånd som beviljas av den behöriga myndigheten, bör med tanke på dess mycket begränsade användning tas bort och inte längre tillåtas. För att ytterligare effektivisera bedömningen av betydande risköverföring, samt för att öka transparensen och förutsägbarheten för originatorer, bör ett nytt krav införas på att originatorer ska lämna in en självbedömning för att visa att kraven för betydande risköverföring är uppfyllda, även under stressade förhållanden. Som en del av självbedömningen bör originatorerna utarbeta en analys av kassaflödesmodellen för att tillhandahålla belägg för den betydande risköverföringens motståndskraft.

(10)För att göra tillsynsmyndigheternas bedömningar av betydande risköverföring effektivare bör principerna för dessa harmoniseras på unionsnivå. EBA bör specificera sådana principer i de tekniska tillsynsstandarderna, som även bör omfatta principer på hög nivå för ett påskyndat förfarande för värdepapperiseringar som uppfyller kraven för detta.

(11)Riktade ändringar bör införas i specifika bestämmelser i förordning (EU) nr 575/2013 för att öka den tekniska samstämmigheten och tydliggöra grunden för vissa bestämmelser i det befintliga ramverket. För att säkerställa att behöriga myndigheter och kreditinstitut i unionen tolkar artikel 254.2 på samma sätt bör det också preciseras att den artikeln syftar till att undvika en obligatorisk användning av SEC-ERBA för transaktioner där kreditbetyget begränsas av det nationella kreditbetyget snarare än av transaktionernas riskprofil, där detta är den främsta drivkraften för att fastställa riskvikterna enligt den metoden.

(12)Förordning (EU) nr 575/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)Eftersom målet för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och målet, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen som anges i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(14)Senast fyra år efter ikraftträdandet bör kommissionen, efter samråd med EBA, överväga om en mer grundläggande ändring av riskviktsformlerna och riskviktsfunktionerna bör införas på medellång till lång sikt för att på ett heltäckande sätt möjliggöra en större riskkänslighet, uppnå mer proportionerliga nivåer av icke- neutralitet för kapitalet, dämpa tröskeleffekter och åtgärda de strukturella begränsningarna i det befintliga ramverket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Ändring av förordning (EU) nr 575/2013

Förordning (EU) nr 575/2013 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 238.2 ska följande stycke läggas till:

”För tidsoptioner ska ett positivt incitament anses föreligga endast när de ursprungliga avtalsklausulerna innehåller villkor som kan förväntas ha inkluderats i transaktionsdokumentationen för att göra det mer fördelaktigt att utnyttja tidsoptionen.”

2.Artikel 242 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. prioriterad värdepapperiseringsposition: en position vars attachment point är högre än KIRB eller KA och som stöds eller säkras av en första fordran på samtliga underliggande exponeringar, med undantag för belopp som ska betalas enligt ränte- eller valutaderivatinstrument, avgifter eller andra liknande betalningar, oavsett eventuella skillnader i löptid i förhållande till en eller flera andra prioriterade trancher med vilka positionen delar förluster proportionellt.”

b)Led 18 ska utgå.

3.Artikel 243 ska ändras på följande sätt:

a)Artikelrubriken ska ersättas med följande:

”Artikel 243

Kriterier för differentierad kapitalbehandling”

b)I punkt 2 ska led b ändras på följande sätt:

1.Led ii ska ersättas med följande:

”ii) 60 % för enskilda exponeringar där exponeringen är ett lån säkrat genom panträtt i kommersiella fastigheter,”

2.Led iii ska utgå.

c)Följande punkter ska läggas till som punkterna 3, 4 och 5:

”3. Prioriterade STS-värdepapperiseringspositioner ska vara berättigade till den behandling som anges i artiklarna 260.2, 262.2, 264.2a och 264.3a, om följande krav är uppfyllda:

a)För en position i ett ABCP-program eller en ABCP-transaktion:

b)Kraven i artikel 243.1.

c)Vid ursprungstidpunkten och därefter fortlöpande fastställs den prioriterade värdepapperiseringspositionens attachment point enligt följande:

A > = 1,5 * KA när SEC-SA eller SEC-ERBA används eller

A > = 1,1 * (EL * WAL för den ursprungliga värdepapperiserade referensportföljen + UL) när SEC-IRBA används.

d)För en position i en värdepapperisering förutom ett ABCP-program eller en ABCP-transaktion:

e)Kraven i artikel 243.2.

f)Vid ursprungstidpunkten och därefter fortlöpande fastställs den prioriterade värdepapperiseringspositionens attachment point enligt följande:

A > = 1,5 * KA när SEC-SA eller SEC-ERBA används eller

A > = 1,1 * (EL * WAL för den ursprungliga värdepapperiserade referensportföljen + UL) när SEC-IRBA används.

4.En prioriterad position i en icke-STS-värdepapperisering ska vara berättigad till den behandling som anges i artiklarna 259.1b, 261.1b, 263.2a och 263.3a om följande krav är uppfyllda, vid ursprungstidpunkten och därefter fortlöpande:

a)För en värdepapperisering i balansräkningen:

1.Kravet i artikel 26c.5 i förordning (EU) 2017/2402 och kraven i kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/920.

2.Kraven i artikel 26 e.8, 9 och 10 i förordning (EU) 2017/2402.

3.Den prioriterade värdepapperiseringspositionens attachment point fastställs enligt följande:

A > = 1,5 * KA när SEC-SA eller SEC-ERBA används eller

A > = 1,1 * (EL * WAL för den ursprungliga värdepapperiserade referensportföljen + UL) när SEC-IRBA används.

4.Kravet i artikel 243.2 a i denna förordning.

5.Positionen är inte en investerares position.

b)För ett ABCP-program eller en ABCP-transaktion:

1.Kraven i artikel 24.17 b i förordning (EU) 2017/2402.

2.Den prioriterade värdepapperiseringspositionens attachment point fastställs enligt följande:

A > = 1,5 * KA när SEC-SA eller SEC-ERBA används eller

A > = 1,1 * (EL * WAL för den ursprungliga värdepapperiserade referensportföljen + UL) när SEC-IRBA används.

3.Kraven i artikel 243.1 b i denna förordning.

4.Positionen är inte en investerares position.

c)För traditionell icke-ABCP-värdepapperisering:

1.Kraven i artikel 21.4 b och 21.5 i förordning (EU) 2017/2402.

2.Den prioriterade värdepapperiseringspositionens attachment point fastställs enligt följande:

A > = 1,5 * KA när SEC-SA eller SEC-ERBA används eller

A > = 1,1 * (EL * WAL för den ursprungliga värdepapperiserade referensportföljen + UL) när SEC-IRBA används.

3.Kravet i artikel 243.2 a i denna förordning; positionen är inte en investerares position.

5.Vid tillämpningen av punkterna 3 och 4 ska WAL (vägd genomsnittlig livslängd) för den ursprungliga referensportföljen beräknas, fram till utgången av transaktionens förväntade löptid, genom att tidsvikta endast återbetalningar av kapitalbelopp från de värdepapperiserade exponeringarna, utan att beakta eventuella betalningar som avser avgifter eller ränta som de värdepapperiserade exponeringarnas gäldenärer ska betala, och, för syntetiska värdepapperiseringar, utan att beakta antaganden om eventuella förtida betalningar. För en transaktion med en påfyllningsperiod ska den vägda genomsnittliga livslängden vara summan av den återstående påfyllningsperioden plus referensportföljens återstående vägda genomsnittliga livslängd mätt från slutet av påfyllningsperioden. Den vägda genomsnittliga livslängden ska inte vara längre än fem år.”

4.Artiklarna 244 och 245 ska ersättas med följande:

”Artikel 244

Traditionell värdepapperisering

1. Det institut som är originator vid en traditionell värdepapperisering får undanta värdepapperiserade exponeringar från beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp och, i tillämpliga fall, förväntade förlustbelopp, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)En betydande kreditrisk som är förenad med de värdepapperiserade exponeringarna har överförts till tredje part, eller det institut som är originator tillämpar en riskvikt på 1 250 % på alla värdepapperiseringspositioner som det institutet innehar i värdepapperiseringen eller drar av dessa värdepapperiseringspositioner från sitt kärnprimärkapital i enlighet med artikel 36.1 k.

b)Villkoren för en effektiv risköverföring för de värdepapperiserade exponeringar som avses i punkt 4 i denna artikel är uppfyllda.

2.En betydande kreditrisk ska anses som överförd till tredje part om, efter det att de underliggande exponeringarnas förväntade förlust för återstående löptid tilldelats värdepapperiseringstrancherna, andelen viktade oväntade förluster för de underliggande exponeringar som tilldelats värdepapperiseringspositioner som det institut som är originator har överfört till tredje part utgör minst 50 % av alla viktade oväntade förluster för de underliggande exponeringar som tilldelats samtliga värdepapperiseringstrancher i enlighet med följande formel

∑�� × ��_�� ≥ 0.5 ∑�� × ��

där följande gäller:

–RWEAi är det riskvägda exponeringsbeloppet för tranch i.

–ULi är de oväntade förluster som tilldelats tranch i, där den oväntade förlusten är lika med de riskvägda exponeringsbelopp som skulle beräknats av det institut som är originator enligt kapitel 2 eller 3, beroende på vad som är tillämpligt, för de underliggande exponeringarna som om dessa inte hade värdepapperiserats, multiplicerat med 8 %.

–UL_transi är det ULi-belopp som tilldelas de överförda värdepapperiseringspositionerna i tranch i.

I denna formel ska de riskvägda exponeringsbelopp som skulle beräknats enligt kapitel 3 inte inbegripa de förväntade förluster som hänger samman med samtliga underliggande exponeringar i värdepapperiseringen, inbegripet fallerade underliggande exponeringar som fortfarande ingår i gruppen.

3.Genom undantag från punkt 2 får de behöriga myndigheterna, beroende på varje enskilt fall, kräva att det institut som är originator överför viktade oväntade förluster som är större än de 50 % som avses i den punkten till tredje part, eller invända mot den betydande kreditrisköverföringen. De åtgärder som avses i denna punkt får införas för att komma till rätta med brister i hanteringen av system och kontroller eller annan bristande intern styrning hos det institut som är originator, inbegripet åtgärdsplaner som ännu inte slutförts efter tillsynsundersökningar, eller om den behöriga myndigheten anser att den kreditrisk som överförts enligt punkt 2 är otillräcklig för att kompensera för vissa särskilda eller komplexa egenskaper hos värdepapperiseringen eller leder till oproportionerlig kapitallättnad.

4.Utöver kraven i punkterna 1, 2 och 3 ska samtliga följande villkor för effektiv risköverföring vara uppfyllda:

a)Värdepapperiseringens ekonomiska innebörd framgår av transaktionens dokumentation.

b)Värdepapperiseringspositionerna medför inte någon betalningsförpliktelse för det institut som är originator.

c)De underliggande exponeringarna har placerats utom räckhåll för det institut som är originator och dess fordringsägare på ett sätt som uppfyller det krav som anges i artikel 20.1 i förordning (EU) 2017/2402.

d)Det institut som är originator behåller inte kontroll över de underliggande exponeringarna.

e)Värdepapperiseringens dokumentation innehåller inte bestämmelser eller villkor som kräver att det institut som är originator ändrar de underliggande exponeringarna för att förbättra gruppens genomsnittliga kvalitet eller öka avkastningen till innehavare av positioner eller på annat sätt stärka värdepapperiseringspositionerna till följd av en försämring av de underliggande exponeringarnas kreditkvalitet.

f)Om tillämpligt ska dokumentationen av transaktionen tydligt visa att originatorn eller det medverkande institutet endast får köpa eller återköpa värdepapperiseringspositioner eller återköpa, omstrukturera eller ersätta de underliggande exponeringarna utöver sina kontraktsenliga skyldigheter om sådana arrangemang utförs i enlighet med rådande marknadsvillkor och parterna agerar i eget intresse som fria och oberoende parter (armlängdsprincipen).

g)Värdepapperiseringstransaktionen har inga strukturella egenskaper som förhindrar eller avsevärt undergräver en effektiv överföring av kreditrisk till tredje part på hållbar grund, eller tillräckliga skyddsåtgärder har vidtagits i transaktionen om någon sådan egenskap föreligger.

h)Om det föreligger en städoption, ska även samtliga följande villkor vara uppfyllda:

1.Det institut som är originator avgör fritt om städoptionen ska utnyttjas.

2.Städoptionen får bara utnyttjas om 10 % eller mindre av det ursprungliga värdet av de underliggande exponeringarna inte återbetalts.

3.Städoptionen är inte utformad för att undvika fördelning av förluster till kreditförstärkningspositioner eller andra positioner som innehas av investerare i värdepapperiseringen och är inte på annat sätt utformad för att tillhandahålla kreditförstärkning.

i)Det institut som är originator har erhållit ett utlåtande från en kvalificerad juridisk rådgivare som bekräftar att värdepapperiseringen uppfyller de krav som anges i led c i denna punkt.

Vid tillämpning av led d ska en originator anses ha behållit kontroll över de underliggande exponeringarna om denne har rätt att återköpa de tidigare överförda exponeringarna från förvärvaren för att realisera vinsterna eller om denne på något sätt är skyldig att åter påta sig den överförda risken. Om det institut som är originator behåller rättigheter eller förpliktelser avseende förvaltningen av de underliggande exponeringarna, ska detta i sig inte utgöra en kontroll över exponeringarna.

5.De villkor för betydande kreditrisköverföring som avses i punkterna 2 och 3 ska vara uppfyllda vid värdepapperiseringens ursprungstidpunkt och under transaktionens återstående löptid under både normala och stressade förhållanden, under förutsättning att inga strukturella förändringar av transaktionen görs efter ursprungstidpunkten. De krav som avses i punkt 4 ska uppfyllas fortlöpande. Det institut som är originator ska lämna in en självbedömning till den behöriga myndigheten för att visa att de villkor för effektiv och, i tillämpliga fall, betydande kreditrisköverföring som avses punkterna 1–4 är uppfyllda.

6.För vissa transaktioner som inte uppvisar några problematiska egenskaper får de behöriga myndigheterna tillämpa ett påskyndat förenklat bedömningsförfarande.

7.EBA ska utarbeta tekniska standarder för tillsyn i vilka specificeras

a)villkoren för att uppfylla det krav avseende betydande kreditrisköverföring som avses i punkt 2 i denna artikel och artikel 245.2, särskilt

1.beräkningen av de underliggande exponeringarnas förväntade förluster för återstående löptid och tilldelningen av dessa vid tillämpningen av punkt i denna artikel och artikel 245.2,

2.tilldelningen av de värdepapperiserade exponeringarnas oväntade förluster till värdepapperiseringstrancherna vid tillämpningen av punkt i denna artikel och artikel 245.2,

3.beräkningen av de viktade oväntade förlusterna i samband med att de värdepapperiserade exponeringarnas oväntade förluster tilldelas värdepapperiseringstrancherna enligt punkt i denna artikel och artikel 245.2,

b)de strukturella egenskaper och skyddsåtgärder som avses i artikel 244.4 g respektive artikel 245.4 f, särskilt omfattningen av bestämmelserna om förtida uppsägning av värdepapperiseringar,

c)de lägsta krav på självbedömning för det institut som är originator som avses i artiklarna 244.5 och 245.5, inklusive specificering av de scenarier som ska tillämpas,

d)villkoren för att de behöriga myndigheterna ska få tillämpa artikel 244.2 och

244.3 samt artikel 245.2 och 245.3 när det gäller värdepapperiseringstransaktioner och institut som är originatorer,

e)principerna på hög nivå för förfarandet för översyn och bedömning av villkoren för att uppfylla kravet på kreditrisköverföring i enlighet med artiklarna 244.1–4 och 245.1–4 samt principerna på hög nivå för att vissa värdepapperiseringar ska uppfylla kraven för det påskyndade förenklade bedömningsförfarande som avses i artiklarna 244.6 och 245.6,

f)nödvändiga justeringar för tillämpningen av artiklarna 244 och 245 på värdepapperiseringar av nödlidande exponeringar.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den [18 månader efter dagen för ikraftträdandet].

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

8.Senast den 31 mars varje år ska de behöriga myndigheterna underrätta EBA om alla värdepapperiseringar som bedömts i enlighet med punkterna 1–7 under det föregående året. Underrättelsen ska innehålla alla uppgifter som behövs för att beräkna kvoten enligt punkt 2 och om relevanta strukturella egenskaper. Informationen ska åtminstone innehålla en specifikation av tranchernas storlek, tjocklek och belopp, LGD, EL, LTEL och UL på portföljnivå, WAL för de underliggande exponeringarna och riskvikter för trancherna samt information om huruvida de åtgärder som avses i punkt 3 har tillämpats.

Artikel 245

Syntetisk värdepapperisering

1.Det institut som är originator vid en syntetisk värdepapperisering får beräkna riskvägda exponeringsbelopp och i tillämpliga fall förväntade förlustbelopp med avseende på de underliggande exponeringarna i enlighet med artiklarna 251 och 252, om något av följande villkor är uppfyllt:

b)Villkoren för en effektiv risköverföring för de värdepapperiserade exponeringar som avses i punkt 4 i denna artikel är uppfyllda.

2.En betydande kreditrisk ska anses som överförd till tredje part om, efter det att de underliggande exponeringarnas förväntade förlust för återstående löptid tilldelats

värdepapperiseringstrancherna, andelen viktade oväntade förluster för de underliggande exponeringar som tilldelats värdepapperiseringspositioner som det institut som är originator har överfört till tredje part utgör minst 50 % av alla viktade oväntade förluster för de underliggande exponeringar som tilldelats samtliga värdepapperiseringstrancher i enlighet med följande formel

∑�� × ��_�� ≥ 0.5 ∑�� × ��

där följande gäller:

–RWEAi är det riskvägda exponeringsbeloppet för tranch i.

–UL_transi är det ULi-belopp som tilldelas de överförda värdepapperiseringspositionerna i tranch i.

3.Genom undantag från punkt 2 får de behöriga myndigheterna, beroende på varje enskilt fall, kräva att det institut som är originator överför viktade oväntade förluster

som är större än de 50 % som avses i den punkten till tredje part, eller invända mot den betydande risköverföringen. Behöriga myndigheter får införa de åtgärder som

avses i denna punkt om det behövs för att komma till rätta med brister i hanteringen av system och kontroller eller annan bristande intern styrning hos det institut som är

originator, inbegripet åtgärdsplaner som ännu inte slutförts efter tillsynsundersökningar, eller om den behöriga myndigheten anser att den kreditrisk

som överförts enligt punkt 2 är otillräcklig för att kompensera för vissa särskilda eller komplexa egenskaper hos värdepapperiseringen eller leder till en oproportionerlig

kapitallättnad.

4.Utöver kraven i punkterna 1, 2 och 3 ska samtliga följande villkor för effektiv risköverföring vara uppfyllda:

a)Värdepapperiseringens ekonomiska innebörd framgår av transaktionens dokumentation.

b)Det kreditriskskydd genom vilket kreditrisken överförs är förenligt med artikel

c)Värdepapperiseringens dokumentation innehåller inte bestämmelser eller villkor som

1.fastställer betydande tröskelvärden under vilka kreditriskskydd inte anses kunna utlösas om en kredithändelse uppstår,

2.gör det möjligt att upphäva skyddet på grund av att de underliggande exponeringarnas kreditkvalitet har försämrats,

3.kräver att det institut som är originator ändrar de underliggande exponeringarnas sammansättning för att förbättra gruppens genomsnittliga kvalitet, eller

4.ökar institutets kostnad för kreditriskskydd eller avkastningen till innehavare av positioner i värdepapperiseringen till följd av en försämring av den underliggande gruppens kreditkvalitet.

d)Kreditriskskyddet kan hävdas inom alla relevanta jurisdiktioner.

e)Om tillämpligt ska dokumentationen av transaktionen tydligt visa att originatorn eller det medverkande institutet endast får köpa eller återköpa värdepapperiseringspositioner eller återköpa, omstrukturera eller ersätta de underliggande exponeringarna utöver sina kontraktsenliga skyldigheter om sådana arrangemang utförs i enlighet med rådande marknadsvillkor och parterna agerar i eget intresse som fria och oberoende parter (armlängdsprincipen).

f)Värdepapperiseringstransaktionen har inga strukturella egenskaper som förhindrar eller avsevärt undergräver en effektiv överföring av kreditrisk till tredje part på hållbar grund, eller tillräckliga skyddsåtgärder har vidtagits i transaktionen om någon sådan egenskap föreligger.

g)Om det föreligger en städoption, ska följande villkor vara uppfyllda:

1.Det institut som är originator avgör fritt om städoptionen ska utnyttjas.

2.Städoptionen får bara utnyttjas om 10 % eller mindre av det ursprungliga värdet av de underliggande exponeringarna inte återbetalts.

h)Om det finns en tidsoption får optionen endast utnyttjas efter en period som börjar löpa vid transaktionens avslutsdag och motsvarar de värdepapperiserade exponeringarnas ursprungliga vägda genomsnittliga livslängd, eller efter en period som börjar löpa vid slutet av transaktionens påfyllningsperiod och motsvarar den vägda genomsnittliga livslängden vid slutet av den påfyllningsperioden.

i)Det institut som är originator har erhållit ett utlåtande från en kvalificerad juridisk rådgivare som bekräftar att värdepapperiseringen uppfyller de krav som anges i led d i denna punkt.

6.För vissa transaktioner som inte uppvisar några problematiska egenskaper får de behöriga myndigheterna tillämpa ett påskyndat förenklat bedömningsförfarande.

7.Senast den 31 mars varje år ska de behöriga myndigheterna underrätta EBA om alla värdepapperiseringar som de har fått en självbedömning för i enlighet med punkterna 1–6 under det föregående året. Underrättelsen ska innehålla alla uppgifter som behövs för att beräkna kvoten enligt punkt 2 och om relevanta strukturella egenskaper. Informationen ska åtminstone innehålla en specifikation av tranchernas storlek, tjocklek och belopp, LGD, EL, LTEL och UL på portföljnivå, WAL för de underliggande exponeringarna och riskvikter för trancherna samt information om huruvida de åtgärder som avses i punkt 3 har tillämpats.”

5.Artikel 248.1 ska ändras på följande sätt:

a)Led b ska ersättas med följande:

”b) Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella relevanta specifika kreditriskjusteringar av värdepapperiseringspositionen i enlighet med artikel 110, multiplicerat med relevant konverteringsfaktor enligt detta led b. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, förutom när det gäller kontantförskotteringsfaciliteter. För att fastställa exponeringsvärdet för den

outnyttjade delen av kontantförskotteringsfaciliteterna får en konverteringsfaktor på 0 % tillämpas på det nominella beloppet för en likviditetsfacilitet som är villkorslöst återkallelig, förutsatt att återbetalning av utnyttjad facilitet har högre prioritet än andra fordringar på kassaflödena som härrör från de underliggande exponeringarna.”

b)Led d ska ersättas med följande:

”d) Ett institut som är originator får, från exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition som tilldelas en riskvikt på 1 250 % i enlighet med underavsnitt 3, eller som dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 k, dra av beloppet för de specifika kreditriskjusteringarna för de underliggande exponeringarna i enlighet med artikel 110 och alla icke återbetalningspliktiga anskaffningsprisavdrag som är förknippade med sådana underliggande exponeringar i den utsträckning sådana avdrag har orsakat minskningen av kapitalbasen.

De specifika kreditriskjusteringarna får i enlighet med led d första stycket dras av från exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition som tilldelas en riskvikt på mindre än 1 250 %, förutsatt att positionens attachment point är lägre än KIRB eller KA. I så fall ska värdepapperiseringspositionen betraktas som två värdepapperiseringspositioner vid tillämpningen av detta led d: en position med A lika med KIRB eller KA och en lägre prioriterad position med A mindre än KIRB eller KA och D lika med KIRB eller KA, och de specifika kreditriskjusteringarna får endast dras av från exponeringsvärdet för den värdepapperiseringsposition som är den lägre prioriterade positionen med A mindre än KIRB eller KA och D lika med KIRB eller KA.”

c)Led e ska ersättas med följande:

”e) Exponeringsvärdet för en syntetisk överskottsmarginal ska omfatta följande, beroende på vad som är tillämpligt:

1.Alla intäkter från värdepapperiserade exponeringar som det institut som är originator redan redovisat i sin resultaträkning enligt tillämpliga redovisningsregler och som det institut som är originator genom avtal har

fastställt för transaktionen som syntetisk överskottsmarginal och som fortfarande är tillgänglig för att absorbera förluster.

2.Varje syntetisk överskottsmarginal som det institut som är originator genom avtal har fastställt under tidigare perioder och som fortfarande är tillgänglig för att absorbera förluster.

3.Varje syntetisk överskottsmarginal som det institut som är originator genom avtal har fastställt för den aktuella avtalsperioden och som fortfarande är tillgänglig för att absorbera förluster.

4.Varje syntetisk överskottsmarginal som det institut som är originator genom avtal har fastställt för framtida avtalsperioder.

Vid tillämpning av detta led e ska eventuella belopp som tillhandahålls som säkerhet eller kreditförstärkning i samband med den syntetiska värdepapperiseringen och som redan omfattas av ett kapitalbaskrav i enlighet med detta kapitel inte tas med i exponeringsvärdet.”

d)Andra, tredje och fjärde styckena ska utgå.

6.Artikel 254 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 c ska ersättas med följande:

”c) Om SEC-SA inte får användas enligt punkterna 2 och 4 i denna artikel, ska ett institut använda SEC-ERBA i enlighet med artiklarna 263 och 264 för positioner med kreditvärdering eller positioner för vilka en härledd kreditvärdering får användas.”

b)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Utan att det påverkar punkt 1 b och c i denna artikel får ett institut tillämpa internbedömningsmetoden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för en position utan kreditvärdering i ett ABCP-program eller en ABCP-transaktion i enlighet med artikel 266, förutsatt att de villkor som anges i artikel 265 är uppfyllda. Om ett institut har fått tillstånd att tillämpa internbedömningsmetoden i enlighet med artikel 265.2 och en viss position i ett ABCP-program eller en ABCP-transaktion omfattas av tillämpningsområdet för tillståndet, ska institutet tillämpa internbedömningsmetoden för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för denna position.”

7.I artikel 255 ska punkt 6 ersättas med följande:

”6. Om ett institut tillämpar SEC-SA enligt underavsnitt 3, ska det institutet beräkna KSA genom att de riskvägda exponeringsbelopp för icke-fallerade exponeringar som skulle beräknats enligt kapitel 2 som om dessa inte hade värdepapperiserats, multipliceras med 8 %, varefter resultatet divideras med summan av de icke-fallerade exponeringarnas exponeringsvärden. KSA ska uttryckas i decimalform mellan noll och ett.

För tillämpning av denna punkt ska icke-fallerade exponeringar exkludera fallerade underliggande exponeringar på det sätt som avses i artikel 261.2.

För tillämpning av denna punkt ska instituten beräkna exponeringsvärdet av de underliggande exponeringarna brutto utan hänsyn till specifika kreditriskjusteringar och ytterligare värdejusteringar i enlighet med artiklarna 34 och 110 och andra avdrag från kapitalbasen.”

8.I artikel 256 ska följande punkt läggas till:

”7. Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska det utestående saldot för gruppen underliggande exponeringar i värdepapperiseringen minskas med de förlustbelopp som redan har hänförts till trancherna för de fallerade exponeringar som ingår i värdepapperiseringsportföljen.”

9.Artikel 259 ska ändras på följande sätt:

a)Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”Enligt SEC-IRBA ska det riskvägda exponeringsbeloppet för en värdepapperiseringsposition beräknas genom att positionens exponeringsvärde beräknat i enlighet med artikel 248 multipliceras med den tillämpliga riskvikt som fastställs enligt följande:”

b)Texten ”där p = max [0,3, (A + B*(1/N) + C*KIRB + D * LGD + E*MT)]” ska ersättas med följande:

”där

p = min (1, max [0,3, 0,7 * (A + B * (1 / N) + C * KIRB + D * LGD + E * MT)]) för en originators eller ett medverkande instituts exponering mot en prioriterad värdepapperiseringsposition, eller

p = min (1, max [0,3, 1 * (A + B * (1 / N) + C * KIRB + D * LGD + E * MT)]) för övriga exponeringar.”

c)Följande punkter ska införas som punkterna 1a och 1b:

”1a. Det riskvägda exponeringsbelopp för en prioriterad värdepapperiseringsposition som beräknas i enlighet med punkt 1 ska ha ett riskviktsgolv som beräknas enligt följande:

Riskviktsgolv = max (12 %, 15 % * KIRB * 12,5)

1b. Det riskvägda exponeringsbelopp för en prioriterad värdepapperiseringsposition som beräknas i enlighet med punkt 1 och uppfyller de kriterier som avses i artikel 243.4 ska ha ett riskviktsgolv som beräknas enligt följande:

Riskviktsgolv = max (10 %, 15 % * KIRB*12,5)”

d)Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7. Om positionen stöds av en blandad grupp och institutet kan beräkna KIRB för minst 95 % av de underliggande exponeringsbeloppen i enlighet med artikel

258.1a, ska institutet beräkna kapitalkravet för gruppen underliggande exponeringar som

�� ∙ �� + (1 − ��)�A”

10.Artikel 260 ska ersättas med följande:

”Artikel 260

Behandling av STS-värdepapperiseringar enligt SEC-IRBA

1.Enligt SEC-IRBA ska riskvikten för en STS-värdepapperiseringsposition beräknas i enlighet med artikel 259, med följande ändringar:

p = min (0,5, max [0,2, 0,3 * (A + B * (1 / N) + C * KIRB + D * LGD + E * MT)]) för en prioriterad värdepapperiseringsposition som innehas av en originator eller ett medverkande institut

p = min (0,5, max [0,2, 0,5 * (A + B * (1 / N) + C * KIRB + D * LGD + E * MT)]) för en lägre prioriterad värdepapperiseringsposition som innehas av en originator eller ett medverkande institut

p = min (0,5, max [0,3, 0,5 * (A + B * (1 / N) + C * KIRB + D * LGD + E * MT)]) för övriga positioner

Riskviktsgolvet för en prioriterad värdepapperiseringsposition = max (7 %, 10 % * KIRB * 12,5).

2.Enligt SEC-IRBA ska riskvikten för en STS-värdepapperiseringsposition som uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 243.3 beräknas i enlighet med artikel 259, med följande ändringar:

p = min (0,5, max [0,2, 0,3 * (A + B * (1 / N) + C * KIRB + D * LGD + E * MT)]) för en prioriterad värdepapperiseringsposition som innehas av en originator, ett medverkande institut eller en investerare

p = min (0,5, max [0,2, 0,5 * (A + B * (1 / N) + C * KIRB + D * LGD + E * MT)]) för en lägre prioriterad position som innehas av en originator eller ett medverkande institut

p = min (0,5, max [0,3, 0,5 * (A + B * (1 / N) + C * KIRB + D * LGD + E * MT)]) för övriga positioner

Riskviktsgolvet för en prioriterad värdepapperiseringsposition = max (5 %,

10% * KIRB*12,5).”

11.Artikel 261 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

1.Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”Enligt SEC-SA ska det riskvägda exponeringsbeloppet för en

värdepapperiseringsposition beräknas genom att positionens exponeringsvärde beräknat i enlighet med artikel 248 multipliceras med den tillämpliga riskvikt som fastställs enligt följande:”

2.”p = 1 för en värdepapperiseringsexponering som inte är en

återvärdepapperiseringsexponering” ska ersättas med följande:

”För en värdepapperiseringsexponering som inte är en

återvärdepapperiseringsexponering, p = 0,6 för en prioriterad värdepapperiseringsposition som innehas av en originator eller ett medverkande institut, 1 för övriga värdepapperiseringspositioner.”

b)Följande punkter ska införas som punkterna 1a och 1b:

”1a. Det riskvägda exponeringsbelopp för en prioriterad värdepapperiseringsposition som beräknas i enlighet med punkt 1 ska ha ett riskviktsgolv som beräknas enligt följande:

Riskviktsgolv = max (12 %, 15 % * KA * 12,5).

1b. Det riskvägda exponeringsbelopp för en prioriterad värdepapperiseringsposition som beräknas i enlighet med punkt 1 och uppfyller de kriterier som anges i artikel 243.4 ska ha ett riskviktsgolv som beräknas enligt följande:

Riskviktsgolv = max (10 %, 15 % * KA * 12,5).”

c)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”I denna punkt avses med det nominella beloppet för fallerande underliggande exponeringar det redovisade värdet för de fallerade exponeringarna minus eventuella belopp som trancherna redan har skrivits ned med för att absorbera förlusterna på dessa fallerade exponeringar, eller förluster som har absorberats av överskottsmarginalen.”

12.Artikel 262 ska ersättas med följande:

”Artikel 262

Behandling av STS-värdepapperiseringar enligt SEC-SA

1.Enligt SEC-SA ska riskvikten för en STS-värdepapperiseringsposition beräknas i enlighet med artikel 261, med följande ändringar:

p = 0,3 för en prioriterad värdepapperiseringsposition som innehas av en originator eller ett medverkande institut

p = 0,5 för övriga värdepapperiseringsexponeringar

riskviktsgolvet för en prioriterad värdepapperiseringsposition = max (7 %, 10 % * KA * 12,5).

2.Enligt SEC-SA ska riskvikten för en STS-värdepapperiseringsposition som uppfyller de kriterier som anges i artikel 243.3 beräknas i enlighet med artikel 261, med följande ändringar:

p = 0,3 för en prioriterad värdepapperiseringsposition som innehas av en originator. ett medverkande institut eller en investerare

p = 0,5 för övriga värdepapperiseringsexponeringar

riskviktsgolvet för en prioriterad värdepapperiseringsposition = max (5 %, 10 % * KA * 12,5).”

13.Artikel 263 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. För exponeringar med kortfristiga kreditvärderingar eller där en klassificering baserad på en kortfristig kreditvärdering kan härledas i enlighet med punkt 7 ska följande riskvikter tillämpas:

Tabell 1

Kreditkvalitetssteg	1	2	3	Övriga
				klassificeringar

Riskvikt	Prioriterad tranch:	50 %	100 %	1250 %
	Max (12 %, 15 % * KA *
	12,5)

Lägre prioriterad tranch:

15%

b)Följande punkter ska införas som punkterna 2a och 2b:

”2a. För en position i en prioriterad tranch med kreditkvalitetssteg 1 i en värdepapperisering som uppfyller de kriterier som anges i artikel 243.4 ska riskvikten beräknas enligt följande:

Max (10 %, 15 % * KA * 12,5)

2b. Om ett institut inte kan använda den formel som anges i tabell 1 eller enligt punkt 2a, på grund av att det inte kan beräkna KA, ska en riskvikt på 15 % tillämpas på den relevanta exponeringen.”

c)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. För exponeringar med långfristiga kreditvärderingar eller när en klassificering baserad på en långfristig kreditvärdering kan härledas i enlighet med punkt 7 ska de riskvikter som anges i tabell 2 tillämpas, med tillämplig justering för tranchens löptid (MT) i enlighet med artikel 257 och punkt 4 i den här artikeln samt för tranchens tjocklek i trancher med lägre prioritet i enlighet med punkt 5 i den här artikeln.

Tabell 2

	Prioriterad tranch,
Kreditkv	originators eller		Prioriterad tranch,		Lägre prioriterad (tunn)
Kreditkv	medverkande instituts		investerares position		tranch
alitetsste	medverkande instituts		investerares position		tranch
alitetsste	position
g	position
g
	Tranchens löptid (MT)		Tranchens löptid (MT)		Tranchens löptid (MT)
	1 år	5 år	1 år	5 år	5 år	1 år
1	Max (12 %, 15 % * KA * 12,5)		Max (12 %,	20 %	15 %	70 %
	Max (12 %,	18 %	15 % * KA *	30 %	15 %	90 %
	15 % * KA *		15 % * KA *
2	15 % * KA *		12,5)
2	12,5)
3	17 %	24 %	25 %	40 %	30 %	120 %
4	18 %	29 %	30 %	45 %	40 %	140 %
5	24 %	34 %	40 %	50 %	60 %	160 %
6	34 %	45 %	50 %	65 %	80 %	180 %
7	40 %	46 %	60 %	70 %	120 %	210 %
8	51 %	62 %	75 %	90 %	170 %	260 %
9	62 %	73 %	90 %	105 %	220 %	310 %
10	80 %	96 %	120 %	140 %	330 %	420 %
11	124 %	140 %	140 %	160 %	470 %	580 %
12	140 %	160 %	160 %	180 %	620 %	760 %
13	176 %	201 %	200 %	225 %	750 %	860 %
14	230 %	256 %	250 %	280 %	900 %	950 %
15	286 %	312 %	310 %	340 %	1050 %	1050 %
16	348 %	388 %	380 %	420 %	1130 %	1130 %
17	424 %	465 %	460 %	505 %	1250 %	1250 %
Övriga	1250 %	1250 %	1250 %	1250 %	1250 %	1250 %

d)Följande punkter ska införas som punkterna 3a och 3b:

”3a. För en originators eller ett medverkande instituts position i en prioriterad tranch med kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för trancher med löptid på ett år i en värdepapperisering som uppfyller de kriterier som anges i artikel 243.4 ska riskvikten beräknas enligt följande:

Max (10 %, 15 % * KA * 12,5)

3b. Om ett institut inte kan använda den formel som anges i tabell 2 eller enligt punkt 3a, på grund av att det inte kan beräkna KA, ska en riskvikt på 15 % tillämpas på den relevanta exponeringen.”

14.Artikel 264 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. För exponeringar med kortfristiga kreditvärderingar eller där en klassificering baserad på en kortfristig kreditvärdering kan härledas i enlighet med artikel

263.7 ska följande riskvikter tillämpas:

Tabell 3

Kreditkvalitetssteg	1	2	3	Övriga
				klassificeringar
Riskvikt	Prioriterad tranch:	30 %	60 %	1250 %
	Max (7 %, 10 % * KA *
	12,5)
	Lägre prioriterad tranch:
	10 %

b)Följande punkter ska införas som punkterna 2a och 2b:

”2a. För en position i en prioriterad tranch med kreditkvalitetssteg 1 i en värdepapperisering som uppfyller de kriterier som anges i artikel 243.3 ska riskvikten beräknas enligt följande:

Max (5 %, 10 % * KA * 12,5)

2b. Om ett institut inte kan använda den formel som anges i tabell 3 eller enligt punkt 2a, på grund av att det inte kan beräkna KA, ska en riskvikt på 10 % tillämpas på de relevanta exponeringarna.”

c)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. För exponeringar med långfristiga kreditvärderingar eller där en klassificering baserad på en långfristig kreditvärdering kan härledas i enlighet med artikel

263.7ska de riskvikter som anges i tabell 4 tillämpas, med justering för tranchens löptid (MT) i enlighet med artiklarna 257 och 263.4 samt för tranchens tjocklek för trancher med lägre prioritet i enlighet med artikel 263.5.

Tabell 4

	Prioriterad tranch
Kreditkv	(originators,	Prioriterad tranch
Kreditkv	medverkande instituts	Prioriterad tranch	Lägre prioriterad (tunn)
alitetsste	medverkande instituts	(investerares övriga	Lägre prioriterad (tunn)
alitetsste	eller investerares	(investerares övriga	tranch
g	eller investerares	positioner)	tranch
g	position i en	positioner)
	position i en
	värdepapperisering

	som uppfyller
	kriterierna i artikel
	243.3)

	Tranchens löptid (MT)		Tranchens löptid (MT)		Tranchens löptid (MT)
	1 år	5 år	1 år	5 år	1 år	5 år
1	Max (7 %, 10 % * KA * 12,5)		Max (7 %, 10 % * KA * 12,5)		15 %	40 %
	Max (7 %,	10 %	Max (7 %,	15 %	15 %	55 %
2	10 % * KA*	10 %	10 % * KA *	15 %	15 %	55 %
2	12,5)		12,5)
3	10 %	12 %	15 %	20 %	15 %	70 %
4	10 %	16 %	15 %	25 %	25 %	80 %
5	12 %	20 %	20 %	30 %	35 %	95 %
6	20 %	28 %	30 %	40 %	60 %	135 %
7	23 %	28 %	35 %	40 %	95 %	170 %
8	31 %	38 %	45 %	55 %	150 %	225 %
9	38 %	45 %	55 %	65 %	180 %	255 %
10	47 %	58 %	70 %	85 %	270 %	345 %
11	106 %	118 %	120 %	135 %	405 %	500 %
12	118 %	138 %	135 %	155 %	535 %	655 %
13	150 %	174 %	170 %	195 %	645 %	740 %
14	207 %	229 %	225 %	250 %	810 %	855 %
15	258 %	280 %	280 %	305 %	945 %	945 %
16	311 %	351 %	340 %	380 %	1015 %	1015 %
17	383 %	419 %	415 %	455 %	1250 %	1250 %
Övriga	1250 %	1250 %	1250 %	1250 %	1250 %	1250 %

d)Följande punkter ska läggas till som punkterna 3a och 3b:

”3a. För en position i en prioriterad tranch med kreditkvalitetssteg 1 eller 2 för trancher med löptid på ett år i en värdepapperisering som uppfyller de kriterier som anges i artikel 243.3 ska riskvikten beräknas enligt följande:

Max (5 %, 10 % * KA * 12,5)

3b. Om ett institut inte kan använda den formel som anges i tabell 4, på grund av att det inte kan beräkna KA, ska en riskvikt på 10 % tillämpas på den relevanta exponeringen.”

15.Artikel 268 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Ett institut får tillämpa ett högsta kapitalkrav för den värdepapperiseringsposition som det innehar som är lika med de kapitalkrav som skulle beräknats enligt kapitel 2 eller 3 för de underliggande exponeringarna, om dessa inte hade värdepapperiserats.

För tillämpning av denna artikel ska kapitalkravet enligt IRK-metoden inkludera beloppet för förväntade förluster som sammanhänger med de exponeringar som beräknats enligt kapitel 3 samt beloppet för oväntade förluster. För institut som är originatorer ska de förväntade förlusterna vara

netto efter avdrag för specifika kreditriskjusteringar för de underliggande exponeringarna.”

b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Det högsta kapitalkravet ska vara produkten av det belopp som beräknats i enlighet med punkt 1 eller 2 multiplicerat med den största intresseandelen som institutet innehar i de relevanta trancherna (V), uttryckt i procent och beräknad enligt följande:

a)För ett institut som innehar en eller flera värdepapperiseringspositioner i en enda tranch ska V vara lika med kvoten mellan det nominella beloppet av de värdepapperiseringspositioner som institutet innehar i tranchen och tranchens nominella belopp.

b)För ett institut som innehar värdepapperiseringspositioner i olika trancher ska V vara lika med den maximala intresseandelen i trancherna.

Vid tillämpningen av led b ska intresseandelen för varje tranch beräknas på det sätt som anges i led a.

Genom undantag från första och andra stycket får institut bortse från intresset i trancher vars värdepapperiseringspositioner innehas av institutet och tilldelas en riskvikt på 1 250 % i enlighet med underavsnitt 3 eller dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 k. I så fall ska det högsta kapitalkravet vara summan av det belopp som beräknas i enlighet med punkt 1 eller 2, netto efter avdrag för exponeringsvärdena för de värdepapperiseringspositioner som inte beaktades vid fastställandet av V, multiplicerat med V plus summan av exponeringsvärdena för de värdepapperiseringspositioner som inte beaktades vid fastställandet av V.”

16.I artikel 270 ska punkterna 2, 3 och 4 utgå.

17.Artikel 506b ska utgå.

18.Artikel 506d ska ersättas med följande:

”Artikel 506d

Tillsynsbehandling av värdepapperisering

1.Senast [4 år efter ikraftträdandedagen] ska kommissionen, efter samråd med EBA, bedöma den övergripande situationen och dynamiken på unionens värdepapperiseringsmarknad och rapportera om lämpligheten och effektiviteten hos unionens tillsynsramverk för värdepapperisering, inbegripet finansieringen av realekonomin, och göra åtskillnad mellan olika typer av värdepapperiseringar, inbegripet mellan syntetiska värdepapperiseringar, traditionella värdepapperiseringar och värdepapperiseringar av nödlidande exponeringar, mellan originatorer och investerare, mellan STS-transaktioner och andra transaktioner och mellan olika metoder för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp.

Som en del av översynen ska kommissionen bedöma inverkan på den finansiella stabiliteten. Kommissionen ska också övervaka användningen av det övergångsarrangemang som avses i artikel 465.13 och bedöma i vilken utsträckning tillämpningen av golvet för riskvägda tillgångar på värdepapperiseringsexponeringar skulle påverka den kapitalminskning som uppnås av institut som är originatorer i transaktioner för vilka en betydande risköverföring har erkänts, minska

riskkänsligheten i alltför hög grad och påverka den ekonomiska bärkraften för nya värdepapperiseringstransaktioner.

Kommissionen ska särskilt överväga om en mer grundläggande ändring av riskviktsformlerna och riskviktsfunktionerna skulle göra det möjligt att uppnå en större riskkänslighet, uppnå mer proportionerliga nivåer av icke-neutralitet för kapitalet, dämpa tröskeleffekter och åtgärda strukturella begränsningar i det befintliga ramverket, med beaktande av utvecklingen över tid av värdepapperiseringstransaktionernas kreditresultat i unionen och minskade modell- och agentrisker inom ramverket för värdepapperisering.

Kommissionen ska överlämna rapporten till Europaparlamentet och rådet, där så är lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag.

2.EBA ska senast [2 år efter ikraftträdandet] överlämna en rapport till kommissionen

för att övervaka utvecklingen och dynamiken på unionens värdepapperiseringsmarknad till följd av den ändrade tillsynsramen, med fokus på kreditinstitutens roll som originatorer av transaktioner med betydande risköverföring, och som investerare. I analysen ska EBA göra åtskillnad mellan olika typer av värdepapperiseringar, inbegripet mellan syntetiska värdepapperiseringar, traditionella värdepapperiseringar och värdepapperiseringar av nödlidande exponeringar, och mellan STS-transaktioner och andra transaktioner. I rapporten ska EBA också analysera den ändrade tillsynsramens effekter när det gäller kreditinstitutens ytterligare utlåning till hushåll och företag, inbegripet till små och medelstora företag.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Strasbourg den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2	FÖRVALTNINGSÅTGÄRDER .................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)	......... 8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9
3	BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER
	INITIATIVET ............................................................................................................	10

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga

	budgetens utgiftsdel ...................................................................................................	10
3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen ............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut vad gäller krav för värdepapperiseringsexponeringar

1.2Berörda politikområden Finansiell stabilitet Kapitalmarknadsunionen

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Att öka ramverkets riskkänslighet och undanröja tillsynsrelaterade hinder som avskräcker EU:s banker från att delta på EU:s värdepapperiseringsmarknad.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Till det allmänna målet hör följande specifika mål: i) att minska omotiverat höga nivåer av försiktighet och icke-neutralitet för kapitalet, ii) att vid

tillsynsbehandlingen göra åtskillnad mellan värdepapperiseringars originatorer/medverkande institut och investerare i värdepapperiseringar, iii) att minska onödiga skillnader mellan schablonmetoden för värdepapperisering (SEC- SA) och den interna kreditvärderingsmetoden för värdepapperisering (SEC-IRBA) vid beräkning av kapitalkraven för värdepapperisering.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslaget är en del av ett mer omfattande lagstiftningspaket som syftar till att undanröja onödiga hinder för utvecklingen av EU:s värdepapperiseringsmarknad och anpassa regelverket till de faktiska riskerna samtidigt som dess övergripande motståndskraft och effektivitet bevaras. Det syftar till att blåsa nytt liv i

värdepapperiseringsmarknaden genom att minska bördan och efterlevnadskostnaderna för emittenter och investerare, vilket i slutändan bör göra det möjligt för värdepapperiseringen att bidra till utvecklingen av spar- och investeringsunionen.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

En noggrann övervakning av effekterna av det nya ramverket kommer att genomföras i samarbete med EBA och de behöriga tillsynsmyndigheterna på grundval av de rutiner för tillsynsrapportering och upplysningskrav för kreditinstitut som föreskrivs i kapitalkravsförordningen, och den kommer att vara en del av den löpande tillsynen och tillsynsmyndigheternas bedömningar av betydande risköverföring.

Kommissionen ska också genomföra en utvärdering av detta paket med föreslagna ändringar fyra år efter dess ikraftträdande, och lämna en rapport om de viktigaste

resultaten till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

1.4Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd24  en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Förslaget är en ändring av den befintliga förordningen (EU) nr 575/2013. Det förväntas träda i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Förordningen är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante): Med tanke på att syftet med den föreslagna åtgärden är att ändra befintlig EU-lagstiftning uppnås den bäst på EU-nivå snarare än genom olika nationella initiativ. För att uppnå EU:s mål för den inre marknaden är det viktigt att säkerställa en enhetlig tillämpning av den föreslagna åtgärden, konvergens av tillhörande tillsynspraxis och lika villkor på hela den inre marknaden för banktjänster.

Förväntat europeiskt mervärde (ex post): Att anta nationella åtgärder skulle vara svårt ur rättslig synvinkel, med tanke på att kapitalkravsförordningen är direkt tillämplig. Dessutom krävs en miniminivå av harmonisering och konsekvens mellan medlemsstaterna för att uppnå den inre marknadens mål.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Kapitalkravsförordningen är direkt tillämplig i hela EU och reglerar redan tillsynsbehandling av värdepapperisering i alla medlemsstater. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av tillsynsåtgärder inom detta område, nödvändig konvergens i tillsynspraxis och lika villkor på hela den inre marknaden för banktjänster, som utgör grunden för sund konkurrens i hela EU.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Inte tillämpligt för detta förslag – inga budgetkonsekvenser.

24I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Inte tillämpligt för detta förslag – inga budgetkonsekvenser.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)25

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika

regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från

25Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.

kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar