Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 472/2013 vad gäller den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet

[XX.YY.YY.YY]

Diff./Icke

Diff./Icke

EU-dokument COM(2025) 593

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.10.2025

COM(2025) 593 final

2025/0312 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 472/2013 vad gäller den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Genom förordning (EU) nr 472/2013, som antogs den 21 maj 2013, fastställs en övergripande politisk ram för att hantera situationer där medlemsstater i euroområdet a) har, eller hotas av, allvarliga svårigheter med sin finansiella stabilitet, vilka potentiellt kommer att medföra spridningseffekter för andra medlemsstater i euroområdet, eller b) begär eller mottar ekonomiskt bistånd. Förordning (EU) nr 472/2013 gäller framför allt tre ordningar: Förordningen ger för det första kommissionen befogenhet att ställa en medlemsstat i euroområdet under förstärkt övervakning om det föreligger hot mot medlemsstatens finansiella stabilitet vilka sannolikt kommer att medföra negativa spridningseffekter för andra medlemsstater i euroområdet, eller om en medlemsstat i euroområdet mottar förebyggande ekonomiskt bistånd. Den förstärkta övervakningen innebär att den berörda medlemsstatens offentligfinansiella situation övervakas närmare och att medlemsstaten är skyldig att anta åtgärder för att komma till rätta med orsakerna till svårigheterna, med beaktande av rekommendationer som avges inom unionens ramverk för ekonomisk styrning. Den berörda medlemsstaten kan också vara skyldig att på kommissionens begäran tillhandahålla ytterligare information om sin finansiella sektor. För det andra fastställer förordning (EU) nr 472/2013 även den rättsliga ramen för de makroekonomiska anpassningsprogram som är knutna till ekonomiskt bistånd från Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) eller Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), för att säkerställa att de är korrekt anpassade till och synkroniserade med unionens ramverk för ekonomisk styrning. Enligt förordning (EU) nr 472/2013 undantas den berörda medlemsstaten från skyldigheten att lämna in ett stabilitetsprogram, som i stället inbegrips i det makroekonomiska anpassningsprogrammet. Om den berörda medlemsstaten omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott undantas den dessutom från skyldigheten att lämna in rapporter samt från övervakning och bedömning i den europeiska planeringsterminen för att undvika överlappningar och dubbelrapportering. För det tredje fastställer förordning (EU) nr 472/2013 regler om övervakning efter programperiodens slut som är tillämpliga när ett makroekonomiskt anpassningsprogram avslutas och till dess att 75 % av det mottagna biståndet har återbetalats.

Regelverket har förändrats avsevärt sedan förordning (EU) nr 472/2013 antogs 2013. Framför allt reformerades unionens ramverk för ekonomisk styrning 2024 när förordningarna (EU) 2024/1263 och 2024/1264 samt direktiv (EU) 2024/1265 antogs. Genom reformen infördes nya begrepp och strukturella ändringar av unionens ramverk för ekonomisk styrning. De nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna, som infördes genom förordning (EU) 2024/1263, utgör själva grundvalen för 2024 års reform. De ersatte stabilitets- och konvergensprogrammen och de nationella reformprogrammen och samlade därmed de enskilda medlemsstaternas åtaganden vad gäller finanspolitik, reformer och investeringar i ett gemensamt ramverk. På grund av att det vid denna tidpunkt var viktigt att medlagstiftarna snabbt kunde komma överens om en reform av EU:s ramverk för ekonomisk styrning föreslog kommissionen inga ändringar av andra rättsakter som ingår i ramverket.

Andra förändringar som är relevanta för tillämpningen av förordning (EU) nr 472/2013 har också ägt rum sedan 2013. Framför allt har inrättandet av den gemensamma tillsynsmekanismen lett till en ny ansvarsfördelning när det gäller tillsynen av kreditinstitut. Dessutom får Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), som länderna i euroområdet inrättade som en tillfällig krislösningsmekanism i juni 2010, sedan den 1 juli 2013 inte längre delta i nya finansieringsprogram.

Det är därför nödvändigt att säkerställa överensstämmelse mellan förordning (EU) nr 472/2013 och EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning samt att ta hänsyn till den institutionella utvecklingen sedan 2013.

Sedan förordning (EU) nr 472/2013 antogs 2013 har kommissionen dessutom samlat på sig värdefulla insikter och erfarenheter när det gäller aktivering av både förstärkt övervakning när en medlemsstat i euroområdet mottar förebyggande ekonomiskt bistånd och övervakning efter programperiodens slut när en medlemsstat utträder ur ett makroekonomiskt anpassningsprogram. Erfarenheterna har i synnerhet visat att den förstärkta övervakningens nuvarande utformning kan avskräcka medlemsstater från att söka förebyggande ekonomiskt bistånd och leda till ytterligare övervakning som inte är motiverad. När det gäller övervakning efter programperiodens slut har också Europeiska revisionsrätten i sin särskilda rapport 18/20211 identifierat vissa brister i övervakningens ändamålsenlighet, däribland otydliga mål och brist på fokus, samt överlappningar med andra förfaranden för ekonomisk övervakning (t.ex. den europeiska planeringsterminen). Ändringarna av förordning (EU) nr 472/2013, som behövs för att ta hänsyn till reformen av EU:s ramverk för ekonomisk styrning och den senaste institutionella utvecklingen, erbjuder också en möjlighet att förbättra och finjustera den förstärkta övervakningen och övervakningen efter programperiodens slut genom att ta fasta på lärdomarna och göra riktade förbättringar för att säkerställa att övervakningen fortsatt är ändamålsenlig. Genom de föreslagna ändringarna införs flera förenklingar i förordning (EU) nr 472/2013, som därmed förenklar EU:s ramverk för ekonomisk styrning totalt sett, minskar medlemsstaternas administrativa börda och bidrar till kommissionens förenklingsagenda.

Mot bakgrund av det som nämns ovan syftar förslaget för det första till att säkerställa överensstämmelse mellan förordning (EU) nr 472/2013 och unionens reformerade ramverk för ekonomisk styrning. För det andra är syftet med förslaget att ta hänsyn till den institutionella utvecklingen sedan 2013, däribland inrättandet av den gemensamma tillsynsmekanismen och det faktum att EFSF inte längre får delta i nya finansieringsprogram. I ljuset av de praktiska erfarenheterna av att tillämpa förordning (EU) nr 472/2013 syftar förslaget för det tredje även till att förtydliga tillämpningen av förstärkt övervakning när en medlemsstat som har euron som valuta mottar förebyggande ekonomiskt bistånd, och övervakningen kopplas uttryckligen till förebyggande stöd som förutsätter nya politiska åtgärder. Förslaget syftar också till att förtydliga syftet med och omfattningen av övervakningen efter programperiodens slut för att öka samstämmigheten med unionens

1Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 18/2021: Kommissionens övervakning av medlemsstater

som lämnar ett makroekonomiskt anpassningsprogram: ett lämpligt verktyg som behöver effektiviseras.

reformerade ramverk för ekonomisk styrning, samt till att uppnå riktad effektivisering för att undvika dubbla rapporteringskrav.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

De föreslagna ändringarna av förordning (EU) nr 472/2013 är förenliga med de befintliga bestämmelserna inom området, med tanke på att regelverket har förändrats avsevärt sedan förordningen antogs 2013. EU:s ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024 efter det att rådets förordning (EG) nr 1467/97 ändrats och förordning (EU) 2024/1263 antagits, och genom ramverket införs viktiga ändringar när det gäller genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten. De föreslagna ändringarna av förordning (EU) nr 472/2013 säkerställer överensstämmelse med dessa förändringar. De föreslagna ändringarna tar närmare bestämt hänsyn till införandet av de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna och samverkan med det förstärkta övervakningsförfarandet, i enlighet med artikel 32 i förordning (EU) 2024/1263. De föreslagna ändringarna är dessutom förenliga med inrättandet av den gemensamma tillsynsmekanismen enligt rådets förordning (EU) nr 1024/2013.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget om att ändra förordningen bidrar till kommissionens förenklingsagenda, vars syfte är att stärka konkurrenskraften och värna ekonomiska, sociala och miljörelaterade mål genom att minska regelbördor och förenkla EU-lagstiftningen så att den blir lättare att genomföra.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslagets rättsliga grund är artikel 136 jämförd med artikel 121.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). För att den ekonomiska och monetära unionen ska fungera smidigt, och i enlighet med tillämpliga bestämmelser i fördragen, föreskrivs i artikel 136 att rådet i enlighet med det tillämpliga förfarandet bland dem som anges i artiklarna 121 och 126 ska besluta om åtgärder för de medlemsstater som har euron som valuta för att a) stärka samordningen och övervakningen av dessa staters budgetdisciplin, b) för dessa medlemsstater utarbeta riktlinjer för den ekonomiska politiken och se till att de överensstämmer med de riktlinjer som har antagits för hela unionen, samt se till att de övervakas. I artikel 121.6 anges att Europaparlamentet och rådet, genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, får anta närmare bestämmelser om den multilaterala övervakningen av medlemsstaterna.

Artiklarna 136 och 121.6 i EUF-fördraget har använts som rättslig grund för förordning (EU) nr 472/2013, som skulle ändras genom detta förslag.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Den ekonomiska och finansiella stabiliteten i euroområdet har en unionsdimension, i och med att följderna av makroekonomiska obalanser och finansiell oro i en medlemsstat kan påverka hela euroområdet. Med tanke på hur sammanlänkad den europeiska ekonomin är skulle inte medlemsstaterna på egen hand kunna hantera komplexa aspekter och spridningseffekter av

ekonomisk instabilitet på ett tillfredsställande sätt. Målen med ändringarna, som är att säkerställa överensstämmelse med EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning och att effektivisera detta ramverk, kan heller inte uppnås på medlemsstatsnivå eftersom de förutsätter att EU-lagstiftningen ändras. Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen enligt artikel 5 i EU-fördraget eftersom det syftar till att uppdatera och finjustera den befintliga ramen för förstärkt övervakning, makroekonomiska anpassningsprogram och övervakning efter programperiodens slut, och samtidigt säkerställer att de föreslagna åtgärderna är begränsade till vad som är nödvändigt för att nå målen. Den valda strategin i förslaget, t.ex. att förtydliga syftena med övervakning efter programperiodens slut och se till att den förstärkta övervakningen blir mer reaktiv i förhållande till risker, har utformats för att komma till rätta med specifika brister och begränsningar som identifierats i det nuvarande ramverket. Dessa ändringar är nödvändiga för att uppnå målen om att förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, säkerställa euroområdets finansiella stabilitet och främja ekonomisk konvergens. Förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå överensstämmelse i EU:s ramverk för ekonomisk styrning och för att förenkla detta ramverk, eftersom det bygger på befintliga strukturer och processer och inför riktade anpassningar för att hantera specifika utmaningar, t.ex. bristen på tydliga mål för övervakningen efter programperiodens slut och behovet av mer differentierade övervakningsordningar.

•Val av instrument

Artikel 121.6 i EUF-fördraget föreskriver att förordningar kan antas. Därför är en förordning om ändring av förordning (EU) nr 472/2013 det lämpliga rättsliga instrumentet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Retroaktiva bedömningar av EU:s ramverk för ekonomisk styrning, som även innehåller en bedömning av förordning (EU) nr 472/2013, offentliggjordes i februari 20202 och november 20223. Kommissionens meddelande i februari 2020 åtföljdes av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar4.

Kommissionens meddelande COM(2020) 55 final av den 5 februari 2020 Översyn av den ekonomiska styrningen, Rapport om tillämpningen av förordningarna (EU) nr 1173/2011, 1174/2011, 1175/2011, 1176/2011, 1177/2011, 472/2013 och 473/2013 och om ändamålsenligheten hos rådets direktiv 2011/85/EU.

Meddelande om riktlinjer för en reform av EU:s ramverk för ekonomisk styrning, COM(2022) 583 final.

SWD(2020) 210 final.

I kommissionens meddelande från februari 2020 konstateras att ramverket för övervakning av medlemsstater som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet har lett till ett antal förbättringar och i stort sett fungerar väl. Det betonas samtidigt att det är viktigt att behålla ett tillräckligt nationellt ägarskap av programmen och att det fortfarande finns problem när det gäller transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande. I arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar konstateras i synnerhet att förordning (EU) nr 472/2013 gjorde det möjligt att upprätthålla euroområdets finansiella stabilitet, framför allt genom att fastställa förfaranden för makroekonomiska anpassningsprogram. Man konstaterar även att förordning (EU) nr 472/2013 bidrog till en närmare samordning av den ekonomiska politiken och till en varaktig konvergens mellan medlemsstaterna i euroområdet genom att säkerställa överensstämmelse mellan den europeiska planeringsterminens normala övervakningscykel och den förstärkta övervakningen enligt den förordningen. I meddelandet från november 2022 föreslog kommissionen ändringar när det gäller tillämpningen av övervakning efter programperiodens slut, genom att inrikta övervakningen på i) bedömning av återbetalningsförmågan mot bakgrund av den ekonomiska, offentligfinansiella och finansiella situationen, ii) övervakning av genomförandet av oavslutade reformer som påbörjats under anpassningsprogrammet, och iii) bedömning av huruvida korrigerande åtgärder krävs i de fall det råder tvivel om återbetalningsförmågan eller den fortsatta tillgången till marknaden. Man föreslog även att omfattningen av övervakningen efter programperiodens slut skulle kopplas till den förändrade inriktningen och bedömningen av riskerna.

Europeiska revisionsrätten konstaterade i sin särskilda rapport 18/2021 att övervakningen efter programperiodens slut var ett lämpligt verktyg, men att dess effektivitet hämmades av otydliga mål och brist på effektivisering och fokus. I rapporten framhölls även att det behövs tydligare fokus och mål för övervakning efter programperiodens slut samt en minskning av den administrativa bördan och överlappningar med andra förfaranden för ekonomisk övervakning (t.ex. den europeiska planeringsterminen).

•Samråd med berörda parter

Efter antagandet av förordning (EU) nr 472/2013 utfärdade Europeiska revisionsrätten 2021 sin särskilda rapport 18/2021 om kommissionens övervakning av medlemsstater som lämnar ett makroekonomiskt anpassningsprogram. I rapporten rekommenderas effektivisering och förbättringar när det gäller vad som ska ingå i övervakning efter programperiodens slut och hur den ska genomföras i syfte att undvika dubbelrapportering och begränsa den administrativa bördan för medlemsstaternas myndigheter.

Kommissionen och medlemsstaterna har fört diskussioner i ekonomiska och finansiella kommittén (EFK) och Eurogruppens arbetsgrupp om de huvudsakliga inslagen i ändringarna av förordning (EU) nr 472/2013, och medlemsstaterna sade sig vara öppna för att behandla de förenklingsförslag som kommissionen skulle lägga fram. Dessutom har diskussioner förts med Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor som fokuserat på förenklingspaketets mål, dvs. rättslig klarhet och riktade förenklingar, och dragit upp huvudlinjerna för ändringarna av förordning (EU) nr 472/2013, liknande den information som medlemsstaterna fått i respektive kommittéer.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ej tillämpligt

•Konsekvensbedömning

Förslaget skapar inte någon ny rättsakt utan ändrar befintlig lagstiftning för att säkerställa att den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet överensstämmer med övriga delar av EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning. Ett annat syfte med förslaget är att förenkla befintliga förfaranden och minska medlemsstaternas rapporteringskrav. Förslaget innebär riktade ändringar av den befintliga förordning (EU) nr 472/2013. Som framgår ovan i avsnittet om förenlighet med subsidiaritetsprincipen finns det inget annat sätt att komma till rätta med denna bristande överensstämmelse mellan denna förordning och övriga delar av ramverket. Någon formell konsekvensbedömning har därför inte genomförts.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt

•Grundläggande rättigheter

Förslaget får inga konsekvenser för de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget får inga konsekvenser för EU:s budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

De föreslagna ändringarna av förordning (EU) nr 472/2013 kräver inga åtgärder för att göra dem lättare att genomföra och ger heller inte upphov till några genomförandeproblem för medlemsstaterna.

Enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 472/2013 ska kommissionen vart femte år utarbeta en rapport om tillämpningen av förordningen för att se över följande: 1) Förordningens ändamålsenlighet när det gäller att främja dess mål. 2) Framstegen med att säkra en bättre samordning av den ekonomiska politiken och en varaktig konvergens mellan medlemsstaternas ekonomiska resultat. 3) Förordningens bidrag till förverkligandet av en hållbar och inkluderande tillväxt samt social och ekonomisk resiliens. Kommissionens rapport bör vid behov åtföljas av ett förslag till ändring av förordningen.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Förslaget innehåller riktade ändringar av förordning (EU) nr 472/2013. Genom ändringarna åtgärdas den bristande överensstämmelsen med de rättsakter som antogs till följd av 2024 års reform av EU:s ramverk för ekonomisk styrning, och institutionell utveckling sedan 2013, samtidigt som vissa inslag förenklas och förtydligas i linje med kommissionens förenklingsagenda, vilken har till syfte att minska regelbördor och förenkla EU-lagstiftningen för att göra den lättare att genomföra.

Den bristande överensstämmelsen i förordning (EU) nr 472/2013 gäller mestadels inaktuella hänvisningar till andra rättsakter och ramverk för ekonomiskt bistånd som inte längre är tillämpliga, bland annat till följd av 2024 års reform av EU:s ramverk för ekonomisk styrning, vilket kräver ändringar av artiklarna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 10 och 12. Det gäller närmare bestämt i) ett antal korshänvisningar till den tidigare förordning (EU) nr 1466/97 och förordning (EU) nr 1467/97 som har blivit inaktuella och enligt förslaget uppdateras för att ta hänsyn till 2024 års reform av EU:s ramverk för ekonomisk styrning, som bestod i att förordning (EU) nr 1466/97 upphävdes och ersattes med förordning (EU) 2024/1263 och i att förordning (EU) nr 1467/97 ändrades, ii) inaktuella hänvisningar till medlemsstaternas stabilitetsprogram och nationella reformprogram som stryks, eftersom de efter 2024 års reform har integrerats i de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna, iii) inaktuella hänvisningar till undantaget för medlemsstater som genomför ett makroekonomiskt anpassningsprogram enligt artikel 7 i förordning (EU) nr 472/2013 från skyldigheten att lämna in ett stabilitetsprogram enligt artikel 3 i förordning (EU) nr 1466/97 som ersätts med hänvisningar till nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer, i de fall där de skyldigheter som anges i de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna bör integreras i utformningen av det makroekonomiska anpassningsprogrammet, och iv) artikel 12 om undantag från övervakning och bedömning i den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken när en medlemsstat omfattas av ett makroekonomiskt anpassningsprogram, som stryks eftersom detta undantag blev inaktuellt efter reformen av EU:s ramverk för ekonomisk styrning. Dessutom stryks hänvisningar till EFSF när det gäller framtida ekonomiskt bistånd till medlemsstater från faciliteten i fråga, eftersom den inte längre är verksam som långivande institution för nya ekonomiska biståndsprogram.

De föreslagna ändringarna av förordning (EU) nr 472/2013 anpassar bestämmelserna till den nya uppgiftsfördelning som införts genom rådets förordning (EU) 1024/2013, genom vilken ECB tilldelades särskilda ansvarsområden när det gäller tillsyn. För att säkerställa överensstämmelse med detta nya ramverk hänvisas det i de föreslagna ändringarna av artikel 3 till den nya uppgiftsfördelningen, i synnerhet när en medlemsstat som står under förstärkt övervakning måste genomföra stresstester eller känslighetsanalyser för att bedöma den finansiella sektorns motståndskraft eller låta sin kapacitet att utöva tillsyn över den finansiella sektorn regelbundet bedömas.

De föreslagna ändringarna av förordning (EU) nr 472/2013 syftar även till att hantera problemet med att den förstärkta övervakningens nuvarande utformning kan avskräcka medlemsstater från att söka förebyggande ekonomiskt bistånd när detta är nödvändigt. Ändringarna är avsedda att förtydliga under vilka omständigheter förstärkt övervakning ska

tillämpas på medlemsstater som mottar förebyggande ekonomiskt bistånd, i syfte att uppnå rätt balans mellan behovet av effektiv övervakning och behovet av att inte avskräcka medlemsstaterna från att söka förebyggande bistånd när detta är nödvändigt. I artiklarna 2 och 3 anges närmare bestämt att förstärkt övervakning endast bör aktiveras automatiskt när en medlemsstat mottar ekonomiskt bistånd som förutsätter att nya politiska åtgärder antas, oavsett om biståndet ges av andra medlemsstater, tredjeländer, EFSM, ESM eller internationella finansiella institutioner såsom IMF. Det betyder att medlemsstater som mottar ekonomiskt bistånd som är förbundet med villkor, t.ex. en ytterligare villkorad kreditlina (ECCL) från ESM, i enlighet med artikel 14 i fördraget om inrättande av Europeiska stabilitetsmekanismen, bör ställas under förstärkt övervakning även om biståndet ännu inte utnyttjas. När det gäller nya instrument för förebyggande ekonomiskt bistånd från ESM bör kommissionen bedöma från fall till fall om mottagandet av sådant bistånd motiverar förstärkt övervakning, vilket säkerställer en mer nyanserad och riktad övervakningsstrategi. Kommissionen har dessutom kvar möjligheten att ställa medlemsstater under förstärkt övervakning, om så är motiverat.

De föreslagna ändringarna av artikel 14 förtydligar omfattningen av och syftet med övervakningen efter programperiodens slut, och lägger fokus på övervakning och bedömning av återbetalningsförmågan hos medlemsstater som har mottagit ekonomiskt bistånd samt genomförandet av relevanta reformer som inte redan tas upp i den nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen. I samband med övervakningen kommer man även att kartlägga om det finns behov av korrigerande åtgärder för att minska eventuella risker för återbetalningen. Den ändrade förordningen förtydligar syftena med och fokus för övervakningen efter programperiodens slut och utgör därmed en förenklad och proportionell ram för övervakning av medlemsstater som utträder ur ett makroekonomiskt anpassningsprogram.

Genom ändringarna införs också ett graderat system för övervakning efter programperiodens slut, där graden av granskning differentieras utifrån återbetalningsrisk och behovet av korrigerande åtgärder. Detta möjliggör en mer reaktiv och riktad strategi för övervakning efter programperiodens slut. Ett centralt inslag i systemet är en särskild bedömning av medlemsstatens förmåga att återbetala det ekonomiska bistånd som mottagits, som kommissionen kommer att utföra fem år efter det att övervakningen efter programperiodens slut har börjat tillämpats. I bedömningen kommer man att beakta faktorer som skuldhållbarhet, skuldkvot, förfaranden vid alltför stora underskott, upplåningsvillkor och finansiell stabilitet. Om kommissionen drar slutsatsen att det inte föreligger några väsentliga risker för återbetalningen, och ekonomiska och finansiella kommittén har avgett ett yttrande, kan de regelbundna bedömningarna skjutas upp under en femårsperiod på vissa villkor. Detta bidrar till en effektivare resursanvändning i arbetet med att stödja medlemsstatens ansträngningar att utträda ur det makroekonomiska anpassningsprogrammet och främjar en effektivare och mer riktad tillämpning av övervakningen efter programperiodens slut, vilket ligger helt i linje med kommissionens allmänna förenklingsarbete.

I en ny artikel 18a fastställs att administrativa arrangemang ska upprättas mellan kommissionen och relevanta aktörer som tillhandahåller ekonomiskt bistånd till medlemsstater i euroområdet, däribland ESM. Syftet med arrangemangen är att främja närmare samarbete och informationsutbyte mellan kommissionen och dessa aktörer, och därmed säkerställa en samordnad och sammanhållen strategi för ekonomisk övervakning och ekonomiskt bistånd.

Tillämpningen av förordning (EU) nr 472/2013 på medlemsstater som var mottagare av ekonomiskt bistånd den 30 maj 2013 (artikel 16) och övergångsbestämmelserna (artikel 17) föreslås utgå, eftersom de är inaktuella.

Slutligen anpassas framtida översyner av förordning (EU) nr 472/2013 till översynerna av förordning (EU) 2024/1263 (artikel 19).

2025/0312 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 136 jämförd med artikel 121.6,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande5,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/20136 fastställer bestämmelser för att stärka den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater som har euron som valuta, om dessa medlemsstater a) har, eller hotas av, allvarliga svårigheter med sin finansiella stabilitet eller med hållbarheten i sina offentliga finanser, vilka potentiellt kommer att medföra negativa spridningseffekter för andra medlemsstater i euroområdet, eller b) begär eller mottar ekonomiskt bistånd.

(2)Unionens ramverk för ekonomisk styrning reformerades 2024. Syftet med reformen var att främja en effektiv ekonomisk övervakning baserad på ett gemensamt ramverk som säkerställer likabehandling och multilateral politisk samordning. Reformen syftade även till att främja sunda och hållbara offentliga finanser, en hållbar och inkluderande tillväxt samt resiliens genom reformer och investeringar, förebygga alltför stora offentliga underskott och stärka det nationella ägarskapet. I syfte att uppnå dessa mål infördes, genom reformen, nya begrepp och strukturella ändringar av unionens ramverk för ekonomisk styrning. Reformen genomfördes genom antagandet

EUT C , , s. .

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (EUT L 140, 27.5.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/472/oj ).

av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/12637, rådets förordning (EU) 2024/12648 och rådets direktiv (EU) 2024/12659.

(3)I sitt meddelande av den 11 februari 2025, Ett enklare och snabbare Europa: Meddelande om genomförande och förenkling10, presenterar kommissionen sin vision för en genomförande- och förenklingsagenda som främjar konkurrenskraften och värnar ekonomiska, sociala och miljömässiga mål genom att minska regelbördor och förenkla unionsrätten och därmed underlätta genomförandet.

(4)Till följd av 2024 års reform av unionens ramverk för ekonomisk styrning, och i syfte att förenkla, konsolidera och kodifiera lagstiftningen, är det nödvändigt att ändra förordning (EU) nr 472/2013 för att säkerställa överensstämmelse med andra rättsakter inom ramverket för ekonomisk styrning och bidra till att effektivisera och förenkla ramverket.

(5)De nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna, som infördes genom förordning (EU) 2024/1263, utgör själva grundvalen för 2024 års reform. De ersatte stabilitets- och konvergensprogrammen och de nationella reformprogrammen och samlade därmed de enskilda medlemsstaternas åtaganden vad gäller finanspolitik, reformer och investeringar i ett gemensamt ramverk. Förordning (EU) nr 472/2013 bör ändras för att ta hänsyn till att de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna har förts in i ramverket. I synnerhet bör de skyldigheter som följer av en nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan vederbörligen beaktas när ett makroekonomiskt anpassningsprogram utformas, för att säkerställa ett sammanhållet och effektivt upplägg för att hantera medlemsstatens offentligfinansiella och makroekonomiska utmaningar. Enligt artikel 32 i förordning (EU) 2024/1263 bör en medlemsstat dessutom inte vara skyldig att lämna in en nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan eller en årlig lägesrapport om den omfattas av ett makroekonomiskt anpassningsprogram.

(6)Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) inrättades av länderna i euroområdet i juni 2010 som en tillfällig krislösningsmekanism. Sedan den 1 juli 2013 får EFSF inte längre delta i nya finansieringsprogram. Förordning (EU) nr 472/2013 bör ändras för att ta hänsyn till detta.

(7)Erfarenheterna har visat att den förstärkta övervakningens nuvarande utformning kan avskräcka medlemsstater från att söka förebyggande ekonomiskt bistånd och leda till ytterligare övervakning som inte är motiverad. Förordning (EU) nr 472/2013 bör ändras för att förtydliga under vilka omständigheter förstärkt övervakning ska tillämpas när en medlemsstat mottar förebyggande ekonomiskt bistånd, i syfte att

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 av den 29 april 2024 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning samt om upphävande

av rådets förordning (EG) nr 1466/97 (EUT L, 2024/1263, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1263/oj ).

Rådets förordning (EU) 2024/1264 av den 29 april 2024 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EUT L, 2024/1264, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1264/oj ).

Rådets direktiv (EU) 2024/1265 av den 29 april 2024 om ändring av direktiv 2011/85/EU om krav på

medlemsstaternas budgetramverk (EUT L, 2024/1265, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1265/oj ).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 11 februari 2025, Ett enklare och snabbare Europa: Meddelande om genomförande och förenkling (COM(2025) 47 final).

uppnå rätt balans mellan behovet av effektiv övervakning och behovet av att inte avskräcka medlemsstaterna från att söka förebyggande bistånd när detta är nödvändigt.

(8)En medlemsstat som mottar ekonomiskt bistånd i förebyggande syfte från en eller fler

andra medlemsstater eller tredjeländer, den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM), Europeiska stabiliseringsmekanismen (ESM) eller någon annan berörd internationell finansiell institution, såsom Internationella valutafonden (IMF), som förutsätter att nya politiska åtgärder antas, bör ställas under förstärkt övervakning i enlighet med förordning (EU) nr 472/2013, även om det ekonomiska biståndet ännu inte har börjat utnyttjas. En ytterligare villkorad kreditlina (ECCL) från ESM förutsätter att sådana nya politiska åtgärder antas, varför en medlemsstat som mottar sådant ekonomiskt bistånd i förebyggande syfte bör ställas under förstärkt övervakning. När det gäller nya instrument för förebyggande ekonomiskt bistånd från ESM bör kommissionen bedöma från fall till fall om detta bistånd förutsätter antagande av nya politiska åtgärder och om en medlemsstat som mottar det därför bör ställas under förstärkt övervakning enligt förordning (EU) nr 472/2013.

(9)Rådets förordning (EU) 1024/201311 tilldelade Europeiska centralbanken (ECB) särskilda uppgifter i fråga om tillsynen över kreditinstitut. I syfte att ta hänsyn till den ansvarsfördelning mellan ECB och nationella behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som fastställs i den förordningen bör bestämmelserna i förordning (EU) nr 472/2013 som rör information om eller tillsynsåtgärder avseende finanssektorn förtydligas.

(10)Förordning (EU) nr 472/2013 fastställer att en medlemsstat som utträder ur ett

makroekonomiskt anpassningsprogram omfattas av övervakning efter programperiodens slut till dess att 75 % av det mottagna ekonomiska biståndet har återbetalats. Europeiska revisionsrätten har i sin särskilda rapport 18/202112 identifierat vissa brister i ändamålsenligheten hos övervakningen efter programperiodens slut, däribland otydliga mål och brist på fokus, samt överlappningar med andra förfaranden för ekonomisk övervakning (t.ex. den europeiska planeringsterminen).

(11)Det är i ljuset av dessa iakttagelser nödvändigt att ändra förordning (EU) nr 472/2013 för att förtydliga syftet med och omfattningen av övervakningen efter programperiodens slut, och på så vis öka samstämmigheten med det europeiska ramverket för ekonomisk styrning och undvika dubbla rapporteringskrav. Övervakningen efter programperiodens slut bör närmare bestämt vara inriktad på övervakning och bedömning av den berörda medlemsstatens förmåga att återbetala det ekonomiska bistånd som mottagits, med beaktande av medlemsstatens ekonomiska, budgetmässiga och finansiella situation. Övervakningen bör även omfatta genomförandet av vissa reformer, i den mån dessa inte ingår i den nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen och därmed redan övervakas. Övervakningen efter programperiodens slut bör slutligen fastställa om det finns behov av korrigerande åtgärder för att minska risker som rör återbetalningen av det ekonomiska bistånd som mottagits.

Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013,

s.63, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1024/oj ).

Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 18/2021: Kommissionens övervakning av medlemsstater

som lämnar ett makroekonomiskt anpassningsprogram: ett lämpligt verktyg som behöver effektiviseras.

(12)Det är även nödvändigt att ändra förordning (EU) nr 472/2013 för att göra övervakningen efter programperiodens slut mer proportionell i förhållande till riskerna genom att införa ett graderat system där graden av granskning differentieras utifrån risker som rör återbetalningen av det mottagna ekonomiska biståndet och behovet av korrigerande åtgärder. I synnerhet bör kommissionen fem år efter det att övervakningen efter programperiodens slut börjat tillämpas ha möjlighet att göra en särskild bedömning av medlemsstatens förmåga att återbetala det ekonomiska bistånd som mottagits. Det bör vara möjligt att skjuta upp de regelbundna bedömningarna under en femårsperiod om kommissionen drar slutsatsen att det inte föreligger några väsentliga risker för medlemsstatens förmåga att återbetala det ekonomiska biståndet på medellång sikt, under förutsättning att omständigheterna inte förändras på något väsentligt sätt. Innan kommissionen avslutar sin bedömning bör den begära ett yttrande från ekonomiska och finansiella kommittén.

(13)För att säkerställa ett nära samarbete med ESM och andra berörda internationella

finansiella institutioner i samband med genomförandet av förordning (EU) nr 472/2013 bör kommissionen fortsätta att sträva efter att upprätta nödvändiga administrativa arrangemang. Sådana arrangemang bidrar till att säkerställa att verksamheterna vid olika institutioner och organ som tillhandhåller ekonomiskt bistånd är samordnade och ömsesidigt förstärkande.

(14)Förordning (EU) nr 472/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 472/2013 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 1.1 ska led b ersättas med följande:

”b) begär eller mottar ekonomiskt bistånd från en eller flera medlemsstater eller

tredjeländer, den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM), Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) eller en annan berörd internationell finansiell institution, såsom Internationella valutafonden (IMF).”

(2)Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”När en medlemsstat mottar ekonomiskt bistånd i förebyggande syfte från en eller flera andra medlemsstater eller tredjeländer, EFSM, ESM eller en annan berörd internationell finansiell institution såsom IMF, som förutsätter att nya politiska åtgärder antas, ska kommissionen ställa den medlemsstaten under förstärkt övervakning.”

(b)Punkterna 4 och 5 ska utgå.

(3)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:

”En medlemsstat som står under förstärkt övervakning ska, efter samråd och i samarbete med kommissionen, som agerar i samverkan med ECB, de europeiska tillsynsmyndigheterna, ESRB, och när det är lämpligt IMF, anta åtgärder för att

komma till rätta med orsakerna eller de potentiella orsakerna till svårigheter. Samtidigt ska medlemsstaten beakta alla rekommendationer som har riktats till den enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263*, rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997** eller förordning (EU) nr 1176/2011.

*Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1263 av den 29 april 2024 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 (EUT L, 2024/1263, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1263/oj).

**Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1997/1467/oj).”

(b)Punkt 2 ska utgå.

(c)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. På begäran av kommissionen ska en medlemsstat som står under förstärkt övervakning göra följande:

(a)Vid de begärda intervallerna lämna specificerade uppgifter till kommissionen, ECB och, när det är lämpligt, de berörda europeiska

tillsynsmyndigheterna, i	enlighet	med artikel	35 i	förordning	(EU)
nr 1093/2010, förordning	(EU)	nr 1094/2010	och	förordning	(EU)

nr 1095/2010, om landets finansiella system, tillsammans med resultaten av eventuella stresstester eller känslighetsanalyser som utförts enligt led b i denna punkt.

(b)Under övervakning av ECB, i dess egenskap av tillsynsorgan, eller, när det är lämpligt, de berörda europeiska tillsynsmyndigheterna, vid behov utföra stresstester eller känslighetsanalyser för att bedöma den finansiella sektorns motståndskraft mot olika makroekonomiska och finansiella chocker, enligt anvisningar från kommissionen och ECB, i samverkan med de berörda europeiska tillsynsmyndigheterna och ESRB.

(c)Låta sin kapacitet att utöva tillsyn av den finansiella sektorn regelbundet bedömas inom ramen för en expertgranskning utförd av ECB, i dess egenskap av tillsynsorgan, eller, när det är lämpligt, av de berörda europeiska tillsynsmyndigheterna.

(d)Till kommissionen överföra all information som är nödvändig för övervakning av makroekonomiska obalanser enligt förordning (EU) nr 1176/2011.

(e)Till kommissionen överföra all information som är nödvändig för budgetövervakning.

Vid tillämpning av första stycket b och c i denna punkt ska den ansvarsfördelning som fastställs i artikel 6 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013* respekteras.

I tillämpliga fall ska ECB, i dess egenskap av tillsynsorgan i enlighet med

förordning (EU) nr 1024/2013, och de berörda europeiska tillsynsmyndigheterna, i samverkan med ESRB, utarbeta en bedömning av de potentiella sårbarheterna i det finansiella systemet och vidarebefordra denna

bedömning till kommissionen vid de tidsintervaller som denna anger och till ECB.

De särredovisade uppgifter som kommissionen, ECB och de berörda europeiska tillsynsmyndigheterna mottar ska behandlas konfidentiellt.

*Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1024/oj).”

(d)Punkt 4 ska utgå.

(e)I punkt 5 ska andra stycket ersättas med följande:

(a)”Kommissionen ska som regel en gång per kvartal informera

Europaparlamentets ansvariga utskott och EFK om sin bedömning. I den bedömningen ska den särskilt undersöka om ytterligare åtgärder är nödvändiga.”

(4)I artikel 5 ska första stycket ersättas med följande:

”En medlemsstat som har för avsikt att begära ekonomiskt bistånd från en eller flera andra medlemsstater eller tredjeländer, ESM eller en annan berörd internationell finansiell institution, såsom IMF, ska omedelbart informera ordföranden för Eurogruppens arbetsgrupp, kommissionären med ansvar för ekonomiska och monetära frågor och ECB:s ordförande om sina avsikter.”

(5)I artikel 6 ska första och andra styckena ersättas med följande:

”Om en medlemsstat begär ekonomiskt bistånd från EFSM eller ESM ska kommissionen i samverkan med ECB och, när det är möjligt, med IMF, bedöma hållbarheten i den berörda medlemsstatens offentliga skuld samt faktiska eller potentiella finansieringsbehov. Kommissionen ska överlämna denna bedömning till Eurogruppens arbetsgrupp, om ekonomiskt bistånd ska beviljas genom ESM, och till EFK om ekonomiskt bistånd ska beviljas genom EFSM.

Bedömningen av den offentliga skuldens hållbarhet ska baseras på det mest sannolika makroekonomiska scenariot eller på ett försiktigare scenario och budgetprognoser som tas fram med hjälp av den mest aktuella informationen och som på lämpligt sätt beaktar slutsatserna i den rapport som avses i artikel 3.3. Kommissionen ska också bedöma konsekvenserna av makroekonomiska och finansiella chocker och ogynnsam utveckling för den offentliga skuldens hållbarhet.”

(6)Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i) Första stycket ska ersättas med följande:

”Om en medlemsstat begär ekonomiskt bistånd från en eller flera medlemsstater eller tredjeländer, EFSM, ESM eller IMF, ska den i samråd med kommissionen, som samverkar med ECB och, när det är lämpligt, IMF, utarbeta ett utkast till makroekonomiskt anpassningsprogram som ska inbegripa de årliga målen för de offentliga finanserna. I enlighet med artikel 32.2 i förordning (EU) 2024/1263 ska, om en medlemsstat har en aktiv nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan och denna medlemsstat

blir föremål för ett makroekonomiskt anpassningsprogram, den nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen beaktas vid utformningen av det makroekonomiska anpassningsprogrammet.”

ii) Fjärde stycket ska ersättas med följande:

”Utkastet till makroekonomiskt anpassningsprogram ska beakta praxis och system för lönebildning.”

(b)I punkt 2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Kommissionen ska säkerställa att det samförståndsavtal som den har undertecknat för ESM:s räkning till alla delar är förenligt med det makroekonomiska anpassningsprogram som rådet har godkänt.”

(c)I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

”Kommissionen ska var tredje månad informera EFK om detta genomförande. Den berörda medlemsstaten ska samarbeta fullt ut med kommissionen och ECB. Den ska särskilt förse kommissionen och ECB med all information som de anser sig behöva för att kunna övervaka genomförandet av det makroekonomiska anpassningsprogrammet i enlighet med artikel 3.3.”

(d)I punkt 12 ska tredje och fjärde styckena ersättas med följande:

”Med avseende på dessa instrument ska rådet – på rekommendation av kommissionen – via ett beslut som är riktat till den berörda medlemsstaten godkänna de viktigaste policyvillkoren som ESM planerar att inbegripa i villkoren för sitt ekonomiska bistånd, i den utsträckning som innehållet i dessa åtgärder omfattas av unionens befogenhet enligt fördragen.

Kommissionen ska säkerställa att det samförståndsavtal den har undertecknat för ESM:s räkning till alla delar är förenligt med rådets beslut.”

(7)Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska utgå.

(b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt: i) Led a ska ersättas med följande:

”a) Medlemsstaten ska, i tillämpliga fall, undantas från skyldigheten att lämna in rapporter enligt artiklarna 3.5 och 5.1a i förordning (EG) nr 1467/97.”

ii) Led c ska ersättas med följande:

”c) Vad gäller den övervakning som föreskrivs i artikel 7.4 i den här förordningen, ska medlemsstaten undantas från övervakning enligt artikel 10.1 och artikel 10a i förordning (EG) nr 1467/97 och övervakning som ligger till grund för eventuella beslut enligt artiklarna 4.1 och 6.2 i den förordningen.”

(8)Artikel 12 ska utgå.

(9)Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.  En medlemsstat ska övervakas efter programperiodens slut så länge minst 75 % av det ekonomiska bistånd som mottagits från en eller flera andra medlemsstater, EFSM, ESM eller EFSF inte har återbetalats. Rådet får på förslag av kommissionen förlänga övervakningen efter programperiodens slut om det fortsättningsvis

föreligger en risk för den berörda medlemsstatens förmåga att återbetala det ekonomiska bistånd som mottagits. Förslaget från kommissionen ska anses vara antaget av rådet, såvida inte rådet med kvalificerad majoritet beslutar att förkasta kommissionens förslag inom tio dagar från kommissionens antagande av det.”

(b)Följande punkter ska införas som punkterna 1a och 1b:

”1a. När en medlemsstat står under övervakning efter programperiodens slut enligt punkt 1 ska kommissionen övervaka och bedöma följande:

(a)Den berörda medlemsstatens förmåga att återbetala det ekonomiska bistånd som mottagits, med beaktande av medlemsstatens ekonomiska, budgetmässiga och finansiella situation.

(b)Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22 i förordning (EU) 2024/1263, genomförandet av alla reformer som ingår i det makroekonomiska anpassningsprogrammet eller rådets beslut som avses i artikel 7.12 i denna förordning.

(c)Behovet av korrigerande åtgärder för att minska risker som rör den berörda medlemsstatens förmåga att återbetala det ekonomiska bistånd som mottagits.

1b. Kommissionen ska som regel, i samverkan med ECB, var sjätte månad informera Europaparlamentets ansvariga utskott, EFK och den berörda medlemsstatens parlament om den bedömning som avses i punkt 1a.”

(c)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. På begäran av kommissionen ska en medlemsstat som övervakas efter programperiodens slut uppfylla kraven enligt artikel 3.3.”

(d)Följande punkter ska införas som punkterna 2a och 2b:

”2a. Fem år efter det att övervakning efter programperiodens slut har börjat tillämpas kan kommissionen utarbeta en särskild bedömning av den berörda medlemsstatens förmåga att återbetala det ekonomiska bistånd som mottagits. Vid utarbetandet av bedömningen ska kommissionen, utöver sin analys av den ekonomiska, budgetmässiga och finansiella situationen, inklusive genomförandet av den nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen, ta samtliga av följande omständigheter i beaktande:

(a)Om den offentliga skuldkvoten överstiger 90 %.

(b)Om rådet på grundval av artikel 126.6 i EUF-fördraget har konstaterat att ett alltför stort underskott föreligger.

(c)Kommissionens skuldhållbarhetsanalys för den medlemsstaten.

(d)Medlemsstatens upplåningsvillkor.

(e)Den finansiella stabiliteten i medlemsstaten.

Kommissionen ska informera EFK om sin särskilda bedömning. Efter det att EFK har avgett ett yttrande kan kommissionen skjuta upp de bedömningar som avses i punkt 1a under fem år om den drar slutsatsen att det på medellång sikt inte föreligger några väsentliga risker för den berörda medlemsstatens förmåga att återbetala det ekonomiska bistånd som mottagits.

Kommissionen ska informera Europaparlamentets ansvariga utskott, EFK och den berörda medlemsstatens parlament om sina slutsatser vad gäller uppskjutandet av de bedömningar som avses i punkt 1a.

2b. Efter att ha slutfört det förfarande som anges i punkt 2a ska kommissionen göra en ny bedömning enligt den punkten i följande fall:

(a)Vid utgången av uppskjutandeperioden.

(b)Om någon av de omständigheter som avses i punkt 2a a eller b förändras.

(c)Om någon av de omständigheter som avses i punkt 2a c, d eller e försämras väsentligt.”

(e)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   I samverkan med ECB ska kommissionen så ofta som krävs för att uppnå syftena med punkterna 1a, 2a och 2b utföra kontrollbesök i den medlemsstat som står under övervakning efter programperiodens slut.”

(f)Följande punkt ska införas som punkt 3a:

”3a. Europaparlamentets ansvariga utskott får erbjuda den berörda medlemsstaten och kommissionen möjlighet att delta i en diskussion om de framsteg som gjorts under övervakningen efter programperiodens slut.”

(10)Artiklarna 16 och 17 ska utgå.

(11)Följande artikel ska införas som artikel 18a:

”Artikel 18a

Administrativa arrangemang med ESM och andra berörda finansiella institutioner

Kommissionen ska sträva efter att upprätta nödvändiga administrativa arrangemang med ESM och andra berörda internationella finansiella institutioner i syfte att säkerställa ett nära samarbete i samband med den verksamhet som föreskrivs i denna förordning.”

(12)I artikel 19 andra stycket ska led c ersättas med följande:

”c) denna förordnings bidrag till en hållbar och inkluderande tillväxt samt social och ekonomisk resiliens.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........

2.3

Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 472/2013.

1.2Berörda politikområden

Förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet.

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Målet med förslaget är för det första att anpassa den rättsliga ram som fastställs i förordning (EU) nr 472/2013 till EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning

som trädde i kraft den 30 april 2024, upphävde förordning (EU) nr 1466/97 (och ersatte den med förordning (EU) 2024/1263) och ändrade förordning (EU) nr 1467/97, samt att ta hänsyn till den institutionella utvecklingen sedan 2013.

Förslaget har för det andra som mål att ta fasta på de värdefulla erfarenheter och insikter som man har samlat på sig i samband med tillämpningen av förordning (EU) nr 472/2013 genom att förtydliga omfattningen och tillämpningen av både förstärkt övervakning och övervakning efter programperiodens slut. Förslaget kommer därmed även att bidra till att effektivisera och förenkla EU:s ramverk för ekonomisk styrning.

1.3.2Specifikt/specifika mål

I syfte att säkerställa överensstämmelse med EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning kommer de föreslagna ändringarna av förordning (EU) nr 472/2013 att i) uppdatera hänvisningar till dokument och begrepp som införts genom 2024 års reform liksom korshänvisningar till de rättsakter som ändrades som ett led i reformen, ii) avskaffa förfaranden som inte längre är aktuella samt kravet på att medlemsstaterna ska inkomma med dokument och fullgöra ytterligare rapporteringskrav som inte längre är nödvändiga till följd av 2024 års reform.

Dessutom, med beaktande av erfarenheterna av att tillämpa förstärkt övervakning, har ändringarna också som mål att förtydliga tillämpningen av förstärkt övervakning när en medlemsstat i euroområdet mottar förebyggande ekonomiskt bistånd. Slutligen, med beaktande av relevanta iakttagelser från Europeiska revisionsrätten, kommer de föreslagna ändringarna av förordning (EU) nr 472/2013 att förtydliga omfattningen av och syftet med övervakning efter programperiodens slut samt tillämpningen av sådan övervakning, vilket gör det möjligt att rationalisera övervakningen när så är motiverat.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Förslaget bör förhindra dubbelrapportering och leda till minskad administrativ börda för medlemsstater i euroområdet som hotas av problem i fråga om sin finansiella stabilitet. Vidare bör förslaget inte avskräcka medlemsstater från att begära förebyggande ekonomiskt bistånd när detta är nödvändigt. Slutligen bör förslaget förtydliga omfattningen av och syftet med övervakning efter programperiodens slut, vilket kommer att förbättra genomförande av EU:s ramverk för ekonomisk styrning.

1.3.4Prestationsindikatorer

Kommissionen kommer att utarbeta en rapport vart femte år för att utvärdera i) förordningarnas ändamålsenlighet när det gäller att uppnå målen, ii) framstegen med att säkra en närmare samordning av den ekonomiska politiken och en varaktig konvergens mellan medlemsstaternas ekonomiska resultat i enlighet med EUF- fördraget, och iii) förordningarnas bidrag till en hållbar och inkluderande tillväxt samt social och ekonomisk resiliens. Rapporten kommer vid behov att åtföljas av ett förslag till ändring av förordningarna.

1.4Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd13

en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Ej tillämpligt

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante): Åtgärder på EU-nivå är nödvändiga med tanke på den uppgift som tilldelas genom EU-fördragen, dvs. att samordna och övervaka den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i medlemsstaterna, och i synnerhet medlemsstaterna i euroområdet eftersom de ekonomiska spridningseffekterna är starkare i detta område, även när det gäller finansiell stabilitet. Dessa mål kan inte uppnås av medlemsstaterna på egen hand.

13I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

Förväntat europeiskt mervärde (ex post): Antagandet av den ändrade förordningen kommer att förbättra medlemsstaternas genomförande av EU:s ramverk för ekonomisk styrning och samtidigt minska deras rapporteringskrav.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder Ej tillämpligt

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Ej tillämpligt

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Ej tillämpligt

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)14

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

14Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Förslaget påverkar inte EU:s budget.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering Ej tillämpligt

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Ej tillämpligt

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Ej tillämpligt

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Ej tillämpligt

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter Ej tillämpligt

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

Förslaget påverkar inte EU:s budget.

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

		Budgetpost	Typ av			Bidrag
		Budgetpost	utgifter			Bidrag
			utgifter
Rubrik i
Rubrik i					från
den					från
den					kandidatlän		övriga inkomster
fleråriga	Nummer				kandidatlän	från andra	övriga inkomster
fleråriga			Diff./Icke-	från Efta-	der och		avsatta för
budgetrame
						tredjeländ
			diff.15	länder16	potentiella		särskilda
n
						er
					kandidater		ändamål


					17

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.


[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.


[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.

•Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

		Budgetpost	Typ av			Bidrag
		Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i			utgifter
Rubrik i
den					från		övriga inkomster
fleråriga					från
	Nummer				kandidatlän	från andra
			Diff./Icke-	från Efta-			avsatta för
budgetrame
					der och	tredjeländ
			diff.	länder			särskilda
n
					potentiella	er
							ändamål

					kandidater
					kandidater

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.


[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen			Nummer


							År		År		År		År	TOTALT
	GD: <…….>						År		År		År		År	Budgetram

						2024		2025		2026		2027
						2024		2025		2026		2027		2021–2027

Driftsanslag

Budgetpost		Åtaganden			(1a)									0,000
Budgetpost		Betalningar			(2a)									0,000
		Betalningar			(2a)									0,000

Budgetpost		Åtaganden			(1b)									0,000
Budgetpost		Betalningar			(2b)									0,000
		Betalningar			(2b)									0,000

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program18
Budgetpost				(3)										0,000
TOTALA anslag		Åtaganden		=1a+1b+3			0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
för GD <…….>		Betalningar		=2a+2b+3			0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
							År		År		År		År	TOTALT
														Budgetram
						2024		2025		2026		2027		Budgetram
						2024		2025		2026		2027		2021–2027
														2021–2027

18Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

		Åtaganden	(4)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALA	driftsanslag
TOTALA	driftsanslag
		Betalningar	(5)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALA	anslag av administrativ natur som finansieras		(6)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
genom ramanslagen för särskilda program			(6)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
genom ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag för RUBRIK <….>	Åtaganden	=4+6	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
i den fleråriga budgetramen
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

För in så många år som behövs för att redovisa

hur länge resursanvändningen påverkas (jfr

TOTALT

2024

2025

2026

2027

avsnitt 1.6)

Ange mål och

output

OUTPUT

Geno



Typ19

msnitt

Antal

Kostn

Antal

Totalt

Total

liga

Kostn.

antal

kostnad

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 120…

-Output

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

	ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	TOTALT
	ANTAGNA ANSLAG	2024	2025	2026	2027	2021–2027
		2024	2025	2026	2027	2021–2027

RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Övriga administrativa utgifter		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

	Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Utanför RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Andra utgifter av administrativ natur		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

	Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000


	TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter21

	ANTAGNA ANSLAG	År		År		År		År
	ANTAGNA ANSLAG	2024	2025		2026		2027
		2024	2025		2026		2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
	20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i	0		0		0		0
medlemsstaterna)		0		0		0		0
medlemsstaterna)
	20 01 02 03 (EU:s delegationer)	0		0		0		0

	01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)	0		0		0		0

	01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)	0		0		0		0

	Andra budgetposter (ange vilka)	0		0		0		0

• Extern personal (heltidsekvivalenter)

21Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom		0	0	0	0
ramanslaget)		0	0	0	0
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0	0	0	0
Post för admin. stöd
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0

01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta		0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0

TOTALT
TOTALT		0	0	0	0

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Täcks av befintlig	Särskild ytterligare personal*
		personal vid
		kommissionens
		avdelningar

			Finansieras	Finansieras	Finansieras
			genom rubrik 7	genom BA-post	genom avgifter
			eller forskning

Tjänster	i			Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

			År		År		År		År		TOTALT
		TOTALT Anslag för digital teknik och	År		År		År		År		Budgetra
		TOTALT Anslag för digital teknik och									Budgetra
		it	2024	2025		2026		2027			m 2021–
			2024	2025		2026		2027		2027
										2027
	RUBRIK 7
	RUBRIK 7

	It-utgifter (centralt)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
		Delsumma för RUBRIK 7	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

	Utanför RUBRIK 7

	It-utgifter inom operativa program som		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
SV				15

inte omfattas av kommissionens
administrativa självständighet och
institutionella befogenheter
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	Totalt
	2024	2025	2026	2027	Totalt
	2024	2025	2026	2027

Ange vilket organ som deltar i
samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs
genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som förts	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna22
Inkomstposter i den årliga	in för det
Inkomstposter i den årliga	in för det
budgeten:	innevarande	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

4.DIGITALA INSLAG

4.1Krav med digital relevans

De föreslagna ändringarna medför inga nya krav med digital relevans. De föreslagna ändringarna medför inga ytterligare skyldigheter eller bestämmelser som rör insamling, behandling, generering, utbyte eller delning av data, automatisering eller digitalisering av berörda parters processer, användning av nya eller befintliga digitala lösningar eller digitala offentliga tjänster. Därför identifieras inga ytterligare krav med digital relevans i detta förslag.

4.2Data

Ej tillämpligt

4.3Digitala lösningar

Ej tillämpligt

4.4Interoperabilitetsbedömning

Ej tillämpligt

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Ej tillämpligt

22Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.