Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden, inbegripet det särskilda programmet för försvarsforskning och försvarsinnovation, om upphävande av förordningarna (EU) 2021/522, (EU) 2021/694, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/783 samt om ...

EU-dokument COM(2025) 555

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 555 final

2025/0555 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden, inbegripet det särskilda programmet för försvarsforskning och försvarsinnovation, om upphävande av förordningarna (EU) 2021/522, (EU) 2021/694, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/783 samt om ändring av förordningarna (EU) 2021/696, (EU) 2023/588 och (EU) [EDIP]

(Text av betydelse för EES) {SEC(2025) 555 final} - {SWD(2025) 555 final} - {SWD(2025) 556 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Europeiska konkurrenskraftsfonden (EKF, fonden) är en del av paketet för den fleråriga budgetramen efter 2027, som syftar till att sammanföra 14 individuella finansieringsinstrument från den nuvarande fleråriga budgetramen i en enda ram för att fungera som en investeringskapacitet för att stärka den europeiska konkurrenskraften inom teknik och strategiska sektorer som är avgörande för EU:s konkurrenskraft, från forskningssamverkan till uppskalning, innovation, industriell utbyggnad och infrastrukturutbyggnad samt tillverkning, inbegripet kompetens, och till stöd för projekt och företag, inbegripet små och medelstora företag, nystartade företag, större företag, universitet och forskningsenheter, samtidigt som den fungerar som ett hävstångsverktyg genom att använda budgetinstrument för att locka privata, institutionella och nationella investeringar.

Under de senaste 30 åren har produktivitetsklyftorna mellan EU och andra avancerade ekonomier ökat, vilket har gjort EU mindre konkurrenskraftigt i jämförelse med andra större ekonomier. EU släpar för närvarande efter inom flera områden, däribland teknisk utveckling, forsknings- och innovationskapacitet, infrastrukturutbyggnad, marknadsdynamik och industriell kapacitet. Under de senaste åren – präglade av snabba tekniska framsteg, tilltagande ekonomisk konkurrens, kontroll av viktig möjliggörande infrastruktur och växande handelsprotektionism – har det blivit en avgörande prioritering att stärka Europeiska unionens konkurrenskraft. Detta, och den potentiella inverkan det har på vårt välstånd, har understrukits i flera rapporter nyligen, däribland rapporten om Eu:s framtida konkurrenskraft och rapporten Much More Than a Market, vars rekommendationer har legat till grund för konkurrenskraftskompassen.

I konkurrenskraftskompassen1, som antogs av Europeiska kommissionen i januari 2025, identifieras viktiga problem som hindrar konkurrenskraften inom EU. Ett centralt problem som har identifierats är att unionens utgifter är utspridda över flera överlappande program, varav många finansierar liknande insatser men med olika krav, vilket försvårar en effektiv kombination av finansiering.

I kompassen identifieras flera viktiga faktorer som är nödvändiga för att stärka unionens konkurrenskraft: 1) överbrygga innovationsgapet, 2) fasa ut fossila bränslen och 3) minska alltför stora beroenden och öka försörjningstryggheten. Dessutom lyfts fem övergripande möjliggörande faktorer fram: 1) förenkling, 2) undanröjande av hinder på den inre marknaden, 3) finansiering, 4) kompetens och arbeten av god kvalitet samt 5) bättre samordning. Förenkling, finansiering och bättre samordning står i fokus för Europeiska konkurrenskraftsfonden, som syftar till att ta itu med problem såsom 1) suboptimalt stöd genom hela investeringsprocessen, från grundforskning och tillämpad forskning till uppskalning, industriell utbyggnad och tillverkning, 2) stora investeringsbehov för att uppfylla unionens prioriteringar, inbegripet den rena och den digitala omställningen, och 3) ett komplext och splittrat finansieringslandskap i unionen. Att hantera dessa problem förväntas ha en positiv, om än indirekt, effekt på andra problem som identifierats i konkurrenskraftskompassen, såsom innovationsgapet, men det kan även minska Europas beroende av externa källor för kritisk teknik och resurser, och därigenom stärka både säkerheten och resiliensen.

1COM(2025) 30 final.

EKF är inte det enda initiativet för att stärka unionens konkurrenskraft. Den kompletterar andra åtgärder som tillkännagavs i konkurrenskompassen. Detta förslag är anpassat till meddelandet om vägen till nästa fleråriga budgetram2, som angav målen att nästa unionsbudget ska vara enklare, mer fokuserad, mer verkningsfull och kapabel att ta itu med nuvarande komplexiteter, svagheter och stelheter. I meddelandet betonas också att flexibilitet är avgörande för att garantera budgetens förmåga att reagera på föränderliga förhållanden, med fokus på viktiga uppgifter såsom att öka unionens konkurrenskraft, vilket kräver gemensamma åtgärder i ett enat Europa. Företag som ska omfattas av den kommande 28:e ordningen bör också kunna dra nytta av EKF, särskilt eftersom denna ordning syftar till att förenkla gränsöverskridande transaktioner och uppmuntra investeringar på EU:s inre marknad.

EKF kommer att struktureras längs fyra politikområden som återspeglar strategiska prioriteringar som är avgörande för unionens konkurrenskraft och resiliens (från AI och digitalisering till rymdfrågor, från ren teknik till bioteknik, från försvar till hälsa). Fondens öppna arkitektur skulle göra det möjligt för den att snabbt reagera på nya utmaningar och prioriteringar genom att tillhandahålla övergripande riktning och strategi. Denna nya arkitektur skulle möjliggöra fastställande av politiska prioriteringar inom respektive politikområde, för att på ett effektivt sätt rikta stödet från tillämpad forskning till tillverkning och utbyggnad – inklusive infrastruktur och specifika kompetenser – med stöd av finansieringsverktyg anpassade efter projektens behov. Den skulle också minska investeringsrisker genom att erbjuda ett lämpligt förhållande mellan hävstångseffekt och genomslag för EU-budgeten. Dessutom kommer Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]3 om det fristående ramprogrammet för forskning och innovation [Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation] att vara nära sammankopplad med delarna i EKF för att säkerställa en sömlös investeringsprocess från idé till marknad.

EKF kommer på ett flexibelt sätt att mobilisera hela den finansiella verktygslåda som tillhandahålls av unionens budget (inklusive lån, bidrag, eget kapital, kapital likställt med eget kapital, blandfinansiering, upphandling och garantier). Budgetgarantin och finansieringsinstrumenten skulle bli tillgängliga för alla politikområden, vilket skulle göra dem användbara på alla finansieringsområden inom en enda fond. Synergier med andra program kommer också att säkerställas tack vare en mer integrerad metod på strategisk och operativ nivå. Utöver den finansiella verktygslådan inom EKF kommer fonden att erbjuda projektrådgivning genom hela investeringscykeln för att främja framväxt och utveckling av projekt, stödja kompetensutveckling samt tillhandahålla övergripande affärsstöd till små och medelstora företag samt nystartade företag – i syfte att underlätta deras tillväxt, tillgång till finansiering och investeringar. Den integrerade strukturen skulle också möjliggöra synergier med andra strukturella delar av den fleråriga budgetramen, såsom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]4 om nationella och regionala partnerskapsplaner. EKF bidrar till unionens konkurrenskraft och sträcker sig över ett stort antal politikområden, från forskning och innovation, digitalisering, rymdfrågor, försvar, miljö, hälsa, stöd till den inre marknaden och cirkulär ekonomi till energiomställning. Fonden omfattar verksamhet som för närvarande bedrivs inom ramen för 14 unionsprogram: Horisont Europa som ett fristående program men nära kopplat till EKF, innovationsfonden, programmet för ett digitalt Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa – Digitalt (FSE Digitalt), Europeiska försvarsfonden, akten till stöd för ammunitionstillverkning, instrumentet för förstärkning av den europeiska

COM(2025) 46 final. EUT L.., s.

EUT L.., s.

försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa), programmet för europeisk försvarsindustri (Edip), programmet EU för hälsa, Europeiska rymdprogrammet, IRIS, InvestEU, programmet för den inre marknaden (SMF-delen) och Life (se bilaga 7 till konsekvensbedömningsrapporten för mer information om vart och ett av dessa program). Storleken på dessa program varierar mycket i dag, där Horisont Europa är det största med 93 miljarder EUR under sju år inom denna fleråriga budgetram (2021–2027), och innovationsfonden är det näst största, med en uppskattad budget på 40 miljarder EUR för perioden 2020–2030 (finansierad av intäkter från utsläppshandelssystemet enligt artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG).

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

EKF är anpassad till de mål som anges i meddelandet om vägen till nästa fleråriga budgetram, som syftar till en mer fokuserad, enklare och mer verkningsfull budget.

För att stärka konkurrenskraften kommer EKF att bygga vidare på erfarenheterna från InvestEU-programmet5, som slog samman flera finansieringsinstrument i en gemensam och rationaliserad ram och framgångsrikt lyckades mobilisera både offentliga och privata investeringar med hjälp av en relativt blygsam EU-garanti, vilket skapade additionalitet och var i linje med unionens politiska mål.

EKF kommer att vara nära kopplad till det tionde ramprogrammet för forskning och innovation, som inrättats enligt förordning (EU) [XXX] [Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation], genom utvecklingen av integrerade arbetsprogram och ett enhetligt regelverk i EKF-förordningen. Detta kommer att vara avgörande för att säkerställa en sömlös investeringsprocess från forskning till uppstart, uppskalning, utbyggnad och global tillverkning, från idé till marknad. Direkta åtgärder från JRC kommer att stödja målen för EKF:s politikområden.

EKF kommer att vara samstämmig med och komplettera övriga nya fonder som stöder hälsorelaterad finansiering – för verksamhet kopplad till förebyggande av sjukdomar och hälsofrämjande åtgärder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]6 [unionens civilskyddsmekanism och unionsstöd för beredskap och insatser vid hälsokriser], Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]7 [Europa i världen], samt förordning (EU) [XXX] [nationella och regionala partnerskapsplaner]. En stark koppling mellan EKF och den moderniserade Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är avgörande (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]8 [Fonden för ett sammanlänkat Europa]). Gränsöverskridande infrastrukturprojekt om utfasning av fossila bränslen, resiliensen hos digitala projekt, transporter och energi samt mobilitet är avgörande för att förbättra unionens konkurrenskraft och säkerhet och minska de strategiska beroendena. Det finns tydliga synergieffekter mellan transeuropeiska energi- och transportnät som stöds av FSE och projekt inom EKF:s tillämpningsområde. Gränsöverskridande infrastruktur för digital konnektivitet, som enligt rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft är avgörande för att Europa ska vara konkurrenskraftigt på global nivå, kommer att finansieras inom ramen för EKF för att maximera synergieffekter med annan digital kapacitet.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017.

EUT L.., s.

Synergieffekter mellan EKF å ena sidan och innovationsfonden och programmet för den inre marknaden å andra sidan bör säkerställas när det gäller stöd till

–utfasning av fossila bränslen och innovation inom industrin, särskilt på området ren teknik (innovationsfonden),

–digital teknik, alleuropeisk digital offentlig infrastruktur och digitala lösningar på tull- och skatteområdet (programmet för den inre marknaden).

För detta ändamål ska EKF säkerställa samstämmighet med de åtgärder som planeras inom ramen för innovationsfonden och programmet för den inre marknaden, särskilt vid utarbetandet av arbetsprogram. Såsom tillkännagavs i given för en ren industri kommer banken för utfasning av fossila bränslen i industrin att ingå i styrningen av EKF.

Kommissionen bör senast i slutet av 2025 föreslå den lagstiftningsram som ska gälla för EU:s rymdsystem och deras styrning, med utgångspunkt i EU:s befintliga regelverk för rymden samt IRIS²-förordningarna.

Konkurrenskraften kommer också att få stöd från medlemsstaternas nationella och regionala partnerskapsplaner samt externa politik. Dessutom kommer synergieffekter mellan EKF och annan unionsverksamhet som stöder politikområden med nära koppling till konkurrenskraft att eftersträvas. I synnerhet kommer EKF att möjliggöra en kombination och kumulering av finansiering för åtgärder som stöder målen för fler än ett unionsprogram. EKF kommer även att vara öppen för såväl finansiella som icke-finansiella bidrag som stöder konkurrensmålen, inklusive från medlemsstater, tredjeländer och internationella organisationer. Dessutom kommer stöd från förordning (EU)[XXX] [nationella och regionala partnerskapsplaner] till projekt som har tilldelats konkurrenskraftsstämpeln att underlättas. Synergier och komplementaritet, från planering till genomförande, kommer att eftersträvas särskilt med Europeiska investeringsbanksgruppen. Genomförandet av alla dessa synergiåtgärder kommer att minska kraven på mottagarnas rapportering och registerhållning till ett minimum.

EKF bör också samverka med det nya Erasmus+-programmet för kompetensutveckling och med målet att genomföra kompetensunionen. Finansieringsstödet från EKF för kompetensutveckling inom strategiska sektorer skulle komplettera stödet från Erasmus+ som syftar till att bygga upp och stärka kompetenser för arbetstillfällen av god kvalitet och god livskvalitet genom livslångt lärande samt till att utveckla, locka och behålla talanger.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

EKF är förenlig med konkurrenskraftskompassen, som tillhandahöll en färdplan för att stärka konkurrenskraften, på grundval av rekommendationerna i dessa rapporter. Dessutom kommer EKF i hög grad att stödja given för en ren industri, som beskrev behovet av att påskynda utfasningen av fossila bränslen, återindustrialisera och vara innovativa samt kombinera klimatåtgärder och konkurrenskraft i en samlad, övergripande tillväxtstrategi.

EKF kompletterar också och kommer att förstärka effekterna av att skapa en spar- och investeringsunion. Djupare kapitalmarknader kommer att göra det möjligt för försäkringsbolag, pensionsfonder, banker och kapitalförvaltare att delta i projekt som stöds av EKF, vilket i slutändan ger sparare och medborgare i EU bättre spar- och investeringsmöjligheter.

EKF är helt förenlig med policyprogrammet för det digitala decenniet 2030, som fastställer unionens gemensamma digitala mål och en styrningsmodell för att påskynda Europas digitala

omställning inom infrastruktur, färdigheter och tjänster9. EKF:s digitala investeringar svarar i synnerhet mot de brister och prioriteringar som identifierats i rapporten om läget för det digitala decenniet 2025, särskilt inom digital konnektivitet, avancerad datateknik och digitala färdigheter, och stöder unionens mål om digital suveränitet.

Ett antal andra initiativ är också relevanta för de insatser som genomförs inom ramen för EKF, däribland förordningen om kritiska råmaterial, förordningen om nettonollindustrin, förordningen om halvledare, handlingsplanen för Europas fordonsindustri, förordningen om ekodesign för hållbara produkter, förordningen om artificiell intelligens, förordningen om ett interoperabelt Europa, strategin för europeisk livsvetenskap, rättsakten om avancerade material, läkemedelspaketet, strategin för medicinska motåtgärder, vitboken om europeisk försvarsberedskap, strategin för ekonomisk säkerhet, strategin för en beredskapsunion, strategin för hållbar och smart mobilitet och den europeiska världshavspakten. EKF är också förenlig med den externa dimensionen av konkurrenskraft och med unionens internationella åtaganden, även på handelsområdet.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

I denna förordning fastställs en vägledande finansieringsram för EKF, inbegripet Europeiska unionens finansiering för ren omställning och utfasning av fossila bränslen inom industrin, för digitalt ledarskap, för hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi, för resiliens, försvarsindustri och rymden.

Eftersom EKF utgör en ram för grundläggande rättsakter för separata program och berörda politikområden, bygger förslaget på flera olika rättsgrunder, vilka var och en ska tillämpas på den eller de relevanta delarna av EKF:

–Artikel 43.2 i EUF-fördraget när det gäller att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

–Artikel 168.5 i EUF-fördraget när det gäller relevant verksamhet som syftar till att skydda och förbättra människors hälsa genom att stödja konkurrenskraften inom sektorerna för hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi.

–Artikel 172 i EUF-fördraget när det gäller relevant verksamhet som stöder konkurrenskraften genom digital omställning på områden av allmänt intresse.

–Artikel 173.3 i EUF-fördraget när det gäller verksamhet som stöder konkurrenskraften hos Europeiska unionens industriella bas, inklusive stöd till små och medelstora företag, särskilt för att anpassa sig till de nya ekonomiska utmaningarna inom forskning, ren och digital omställning, hälsa, bioteknik, jordbruk, bioekonomi, rymden, säkerhet och försvar.

–Artikel 175 i EUF-fördraget när det gäller behovet av att fortsätta och förbättra åtgärder utanför de fonder som avses i artikel 175 i EUF-fördraget för verksamhet för att förbättra konkurrenskraften på hela den inre marknaden, bland annat genom att bredda åtgärderna, med beaktande av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

9Beslut (EU) 2022/2481.

–Artiklarna 182.4, 183 och 188 andra stycket i EUF-fördraget när det gäller relevant verksamhet till stöd för forskning och innovation på försvarsområdet.

–Artikel 189.2 i EUF-fördraget när det gäller relevant verksamhet till stöd för unionens rymdpolitik.

–Artikel 192.1 i EUF-fördraget när det gäller relevant verksamhet som bevarar, skyddar och förbättrar miljöns kvalitet och verksamhet till stöd för omställningen till ren energi för att bidra till begränsning av klimatförändringar.

–Artikel 194.2 i EUF-fördraget med avseende på energimarknadens funktion, tryggad energiförsörjning i unionen, energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor, och sammankoppling av energinät.

–Artikel 212.2 i EUF-fördraget när det gäller verksamhet till stöd för strategiska partner för försvarsindustrin.

–Artikel 322.1 a när det gäller antagandet av finansiella regler som särskilt bestämmer förfarandet för budgetens uppställning och genomförande samt för redovisning och revision.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Åtgärderna för att stärka unionens konkurrenskraft måste samordnas på unionsnivå för att bli verkligt effektiva. Att samla resurser på denna nivå ökar investeringarnas genomslag och värde genom att uppnå stordriftsfördelar i arbetet med att främja och minska riskerna för investeringar inom politikområden som är avgörande för Europas konkurrenskraft. Detta tillvägagångssätt är mer kostnadseffektivt än om medlemsstaterna agerade var för sig.

Den privata sektorns ihållande underinvesteringar inom kritiska områden – såsom infrastruktur, den gröna och den digitala omställningen samt industriell kapacitet – förvärras av fragmenterade kapitalmarknader, vilket hindrar effektiva gränsöverskridande investeringar. Trots stora privata besparingar omvandlas dessa inte på lämpligt sätt till långsiktiga investeringar som är nödvändiga för strategiskt oberoende.

Offentliga FoU-utgifter inom unionen är fortfarande fragmenterade och dåligt anpassade till unionsomfattande prioriteringar, och de flesta medel kommer från enskilda medlemsstaters budgetar. Endast åtgärder på EU-nivå kan stödja den typ och skala av projekt som medlemsstaterna inte kan genomföra på egen hand, och därmed skapa den kritiska massa som krävs för att möjliggöra verkningsfulla projekt och partnerskap.

Samordning på EU-nivå främjar dessutom samverkan, vilket är avgörande för att sprida kunskap och minska investeringsrisker och därigenom stärka konkurrenskraften. En unionsomfattande strategi erbjuder stordriftsfördelar och samarbete mellan berörda parter, vilket är avgörande för att främja kunskapsutnyttjande och förbättra kapaciteten.

Sist men inte minst är ett direkt förvaltat EU-program bäst lämpat för att säkerställa tillämpningen av en enda uppsättning regler för gränsöverskridande samarbete inom de mest strategiska politikområden som omfattas av EKF, och därigenom säkerställa politisk samordning och skapa stordriftsfördelar mellan sektorer och medlemsstater.

•Proportionalitetsprincipen

De föreslagna åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå unionens mål och EU-mervärde.

•Val av instrument

Den grundläggande akten har formen av en förordning som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet i enlighet med EUF-fördraget för att säkerställa att skyldigheterna är direkt bindande för mottagarna av EKF och direkt tillämpliga i alla unionens medlemsstater.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Detta förslag bygger på en omfattande analys av konsekvensbedömningar, halvtidsutvärderingar för program 2021–2027 som omfattas av detta initiativ och tillgängliga efterhandsutvärderingar för programmen 2014–2020. En fullständig förteckning över de analyserade utvärderingarna finns i bilaga 1 till den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag.

•Samråd med berörda parter

Europeiska kommissionen genomförde ett offentligt samråd för att samla in insikter om unionens finansiering för konkurrenskraft som förberedelse inför nästa fleråriga budgetram som inleds 2028. Detta samråd, som ägde rum under tolv veckor och omfattade ett webbaserat frågeformulär och ståndpunktsdokument, riktade sig till ett stort antal berörda parter såsom allmänheten, företag, små och medelstora företag, offentliga myndigheter och den akademiska världen.

En sammanfattning av resultaten från 2 034 svar och 462 ståndpunktsdokument visade att utbredd underinvestering i forskning och innovation och ett betydande innovationsgap i förhållande till globala konkurrenter var de största utmaningarna för unionens konkurrenskraft. Under samrådet belystes behovet av samordning på unionsnivå för att slå samman resurser på ett effektivt sätt och därigenom uppnå stordriftsfördelar och förbättra effekterna av investeringar på områden som infrastruktur, innovation och strategiska sektorer.

Uppgiftslämnarna stödde åtgärder som inriktades på att öka finansieringen av strategiska prioriteringar, säkerställa kontinuitet i finansieringen från forskning till tillverkning och begränsa unionens beroende inom strategiska sektorer. Dessa åtgärder ansågs nödvändiga för att ta itu med fragmenterat stöd under hela investeringsprocessen, vilket hindrar konkurrenskraften genom att förhindra en effektiv omvandling av besparingar till långsiktiga investeringar.

Problemen omfattade också fragmenterade kapitalmarknader och otillräckliga privata investeringar, särskilt för små och medelstora företag och expanderande företag. Bland uppgiftslämnarna betonade företag och akademiska institutioner vikten av större investeringar i FoU, modernisering av infrastrukturen och utfasning av fossila bränslen för att upprätthålla konkurrenskraften. Trots positiv återkoppling kring olika delar av finansieringsprocessen lyftes farhågor kring långa utvärderingstider, bristande transparens och komplexa ansökningsförfaranden – med negativ inverkan på i synnerhet små och medelstora företag samt nya sökande. Förenkling och ökad samstämmighet mellan program föreslogs som sätt att förbättra finansieringsprocessen.

Det offentliga samrådet kompletterades med annan samrådsverksamhet för relevanta berörda parter, både inom industrin och inom områdena forskning och innovation.

För berörda parter inom industrin var det nionde plenarsammanträdet i industriforumet den 19 mars 2025 inriktat på den nya Europeiska konkurrenskraftsfonden. Deltagarna, representerade av över 60 medlemmar från olika industrier, näringslivsorganisationer och medlemsstater, uppmanades att lämna synpunkter på problem med anknytning till konkurrenskraften samt att dela med sig av idéer om hur dessa problem kan hanteras. De synpunkter som inkom bekräftade till stor del det som framkommit i de berörda parternas återkoppling under det offentliga samrådet, med särskild betoning på behovet av att samordna forsknings- och industripolitiken samt finansieringsverktygen.

En mer detaljerad sammanfattning av det samråd som genomförts inom ramen för detta förslag finns i bilaga 2 till den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Detta förslag bygger på en omfattande skrivbordsgranskning som omfattar cirka 140 dokument, inklusive ovannämnda konsekvensbedömningar, halvtidsutvärderingar och efterhandsutvärderingar. En rad relevanta politiska och vetenskapliga rapporter och dokument har också beaktats.

Skrivbordsgranskningen kompletterades dessutom med ekonomisk modellering utförd av det gemensamma forskningscentrumet (JRC) för att kvantifiera utvalda effekter, samt en kostnads-nyttoanalys som genomfördes av en extern konsult. En omfattande förteckning över källor som använts för detta förslag återfinns i bilaga 1 till den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag. En detaljerad metod som användes för kostnads-nyttoanalysen och modelleringen finns i bilaga 4 till konsekvensbedömningen.

•Konsekvensbedömning

Nämnden för lagstiftningskontroll lämnade synpunkter på konsekvensbedömningen.

Tre olika politiska alternativ har övervägts i konsekvensbedömningen.

Det första alternativet är ”oförändrade förhållanden med plus”, där de 14 programmen1 skulle behålla sina egna regler, men kommissionen skulle försöka säkerställa en mer övergripande konsekvens mellan fonderna, med utgångspunkt i STEP-strategin.

Det andra alternativet är en förstärkt samordning mellan programmen och ett enhetligt regelverk, vilket skulle gå längre genom att harmonisera reglerna mellan programmen, särskilt genom att anpassa mål, delar och pelare, samt genomförandeverktyg och övergripande rättsliga bestämmelser.

Det tredje alternativet är en ”konsolidering av program i en ny europeisk konkurrenskraftsfond”, som skulle sammanföra relevanta unionsprogram i en fond med en strategisk styrning som skulle prioritera politik snarare än program.

Det rekommenderade alternativet är det tredje alternativet, eftersom det erbjuder en omfattande uppsättning politiska åtgärder för att komma till rätta med de nuvarande brister i unionens finansieringslandskap med anknytning till konkurrenskraft som beskrivs ovan.

Alternativ C förväntas minska de administrativa kostnaderna för stödmottagarna genom att integrera kontaktpunkter och införa ett enhetligt regelverk, vilket förenklar finansieringsprocessen och skapar en mer effektiv och företagsvänlig miljö, vilket särskilt gynnar snabbväxande industrier, små och medelstora företag, innovativa nystartade företag samt projekt som kräver långsiktigt investeringsstöd.

En förenklad och uppgraderad ansökningsprocess skulle öka tydligheten för projektansvariga och generellt underlätta tillgången till finansiering.

Alternativ C samordnar också finansieringsprocesserna och breddar tillgången till finansiella verktyg, vilket gör det möjligt för unionen att bättre utnyttja sin potential att mobilisera privat kapital och öka budgetens flexibilitet. Alternativet stärker också kopplingarna mellan grundforskning och avancerad forskning, innovation och tillverkning, vilket säkerställer en dynamisk ekonomisk struktur inom unionen och för ut idéer på marknaden på ett bättre sätt. För att säkerställa att det rekommenderade alternativet blir framgångsrikt kommer unionen att genomföra åtgärder för att minimera potentiella negativa effekter, bland annat genom att balansera flexibiliteten med behovet av förutsägbarhet.

Det föredragna alternativet skulle medföra vissa anpassningskostnader för sökande och stödmottagare som redan får stöd från unionens fonder. Även om en initial anpassning till den nya fonden krävs, behöver stödmottagarna bara genomgå denna inlärningsprocess en gång, i stället för upprepade gånger för flera olika program.

Marknadsmässigt syftar en enhetlig finansieringsram till att öka de europeiska företagens konkurrenskraft genom att göra finansieringen mer tillgänglig och strategiskt anpassad. Den stöder också EU:s strategiska oberoende och minskar de kritiska beroendena.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

En av de viktigaste pelarna i detta förslag är förenkling, som kommer att uppnås genom att integrera kontaktpunkter och införa ett enhetligt regelverk, vilket förenklar finansieringsprocessen och skapar en mer effektiv och företagsvänlig miljö som särskilt gynnar branscher med hög tillväxt, små och medelstora företag, innovativa nystartade företag samt projekt som kräver långsiktigt investeringsstöd.

En förenklad och uppgraderad ansökningsprocess kommer att öka tydligheten för projektansvariga och generellt underlätta tillgången till finansiering.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget är i linje med och respekterar unionens värden enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen och de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), och målen för det föreslagna initiativet är kopplade till främjandet av de grundläggande rättigheterna och tillämpningen av stadgan. Förslaget främjar till exempel rätten till liv och privatliv genom att främja utfasning av fossila bränslen samt jämlikhet genom att främja lika möjligheter och främja mångfald i hela investeringslandskapet.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Finansieringsramen för genomförandet av Europeiska konkurrenskraftsfonden för perioden 1 januari 2028‒31 december 2034 ska vara 234 300 000 000 EUR i löpande priser. Den vägledande fördelningen av beloppet ska vara följande:

–11 000 000 000 EUR för åtgärder som bidrar till de allmänna mål som avses i artikel 3, särskilt genom övergripande verksamheter såsom icke-tematiskt stöd inom ramen för EKF:s InvestEU-program, enligt kapitel II, avsnitt 2. Projektrådgivning, samarbete mellan små och medelstora företag, kompetensutveckling och tillgång till finansiering enligt kapitel III.

–26 210 000 000 EUR för de specifika mål som avses i artikel 3.2 a.

–20 393 000 000 EUR för de specifika mål som anges i artikel 3.2 b.

–51 493 000 000 EUR för de specifika mål som avses i artikel 3.2 c.

–125 204 000 000 EUR för de specifika mål som avses i artikel 3.2 d. En finansieringsöversikt med ytterligare budgetuppgifter är bifogad.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Detta initiativ kommer att övervakas genom resultatramen för budgeten för perioden efter 2027, som föreskriver en genomföranderapport under programmets genomförandefas samt en utvärdering i efterhand i enlighet med artikel 34.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. En förenklad tillämpning av resultatramen kommer att användas för budgetgarantin och

finansieringsinstrumenten. Införandet av marknadsdrivna instrument kräver förenklingsinsatser för att locka privata investerare att stödja unionens politikområden.

Utvärderingen kommer att genomföras i enlighet med kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning och ska baseras på indikatorer som är relevanta för programmets mål.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

–I kapitel I inrättas Europeiska konkurrenskraftsfonden (EKF) som en del av det fleråriga ramprogrammet för 2028–2034, med fokus på att öka unionens konkurrenskraft inom strategiska sektorer. Däri fastställs fondens mål, budget och finansieringsregler som syftar till att stödja projekt inom ren och digital omställning, hälsa och resiliens, säkerhet och försvar. Huvudmålen är att öka de tekniska och ekonomiska effekterna, minska de strategiska beroendena, locka till sig privata investeringar och stödja infrastruktur och små och medelstora företag. I kapitlet betonas att det är viktigt med en anpassning av forsknings- och industripolitiken för att stärka unionens industrier globalt, utveckla kritisk infrastruktur och ta itu med kompetensbrist. De specifika målen är inriktade på att främja innovation och konkurrenskraft inom kritiska sektorer såsom ren teknik, hälsa, digital omställning, säkerhet och försvar. I kapitlet betonas att det är viktigt med återinvestering för att öka unionens konkurrenskraft och det innehåller riktlinjer för samarbete med medlemsstater och tredjeländer för att utöka investeringsmöjligheterna. I kapitel I fastställs det enhetliga regelverket. Dessutom säkerställer det en strategisk samordning av resurserna och fastställer styrningsarrangemang.

–I kapitel II införs ”EKF:s verktygslåda”, som omfattar bidrag, offentlig upphandling och samordning av industripolitiska verktyg, samt EKF:s InvestEU-instrument, som använder finansiella verktyg såsom lån, eget kapital och garantier – med målet att mobilisera omfattande privata och offentliga investeringar i linje med EU:s prioriteringar. Det fastställer gemensamma regler för forskningssamverkan och innovation, med hänsyn till särskilda inslag inom Horisont Europa, och säkerställer samordning av industripolitiska verktyg – inklusive värdekedjor, produktionsökning, kompetensutveckling och kritiska konkurrenskraftsåtgärder. I EKF:s InvestEU- instrument beskrivs hur finansiering ska förvaltas och användas på marknaden av genomförandepartner, med fokus på centrala områden såsom utveckling och användning av innovativ teknik. Befintlig finansiering av uppskalning av deeptech inom Scaleup Europe-fonden som tillkännagavs i strategin för startupföretag och

expanderande företag kommer att genomföras i enlighet med villkoren i nuvarande fleråriga budgetram. All finansiering av uppskalning inom den fleråriga budgetramen 2028–2034 kommer att ske inom ramen för EKF.

–Kapitel III syftar till att förbättra projektrådgivningen, stödja små och medelstora företags samarbete och förenkla tillgången till finansiering. Genom kapitlet inrättas en centraliserad projektrådgivning för investeringsstöd inom samtliga politikområden, affärsstödstjänster samt ett unionsomfattande företagsnätverk för att stärka små och medelstora företag och nystartade företag för att främja deras tillväxt, tillgång till EU-finansiering och investeringar genom rådgivning och partnerskapstjänster.

–Kapitlen IV–VII innehåller mer detaljerade bestämmelser för genomförandet av vart och ett av EKF:s politikområden.

–I kapitel VIII, ”Slutbestämmelser”, beskrivs de förfarandemässiga och administrativa ramarna för genomförandet av Europeiska konkurrensfonden (EKF). Det beskriver hur Europeiska kommissionen kommer att stödjas av en kommitté med olika sammansättningar, med fokus på olika sektorer för antagande av arbetsprogrammen. Kapitlet ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter som vid behov kan återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Det beskriver också upphävandet av flera befintliga unionsförordningar för att rationalisera den nya strukturen och innehåller övergångsbestämmelser för att säkerställa en smidig övergång till EKF-ramen. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2028 och är bindande för alla medlemsstater.

2025/0555 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2, artikel 168.5, artikel 172 första stycket, artikel 173.3 första stycket, artikel 175 första stycket, artikel 182.4, artikel 183 jämförda med artikel 188 andra stycket, artikel 189.2, artikel 192.1, artikel 194.2, artikel 212.2 och artikel 322.1 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande10, med beaktande av Regionkommitténs yttrande11,

med beaktande av revisionsrättens yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)I denna förordning fastställs en vägledande finansieringsram för Europeiska konkurrenskraftsfonden (EKF), inklusive det särskilda programmet för försvarsforskning och försvarsinnovation, som är tänkt att utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i det interinstitutionella avtalet om samarbete i budgetfrågor, för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet. Vid tillämpningen av denna förordning beräknas löpande priser med tillämpning av en fast deflator på 2 %.

(2)Unionen står inför en avgörande tid för sin framtid, i politiskt, ekonomiskt, socialt, miljömässigt, klimatpolitiskt och säkerhetspolitiskt hänseende, vilket inbegriper ökade risker för konventionella militära hot. I Draghirapporten om den europeiska konkurrenskraftens framtid12 presenterades en ny vision för att återstarta hållbar

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

The future of European competitiveness, rapport av Mario Draghi, september 2024 (inte översatt till svenska) (https://commission.europa.eu/topics/eu-competitiveness/draghi-report_en).

tillväxt i unionen. I Lettarapporten13 framhålls att unionen måste utnyttja sin inre marknad för att nå en ledande ställning i den globala konkurrensen. I kommissionens meddelande om konkurrenskraftskompassen14 finns en färdplan för att stärka konkurrenskraften, med utgångspunkt i rekommendationerna i de här rapporterna. I kommissionens meddelande om given för en ren industri15 framhålls behovet av att påskynda utfasningen av fossila bränslen, återindustrialisering och innovation genom att sammanföra klimatåtgärder och konkurrenskraft. Syftet med de sektoriella industrihandlingsplanerna för bland annat bilindustri, stål- och metallindustri och kemiindustri är att säkerställa den europeiska industrins konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens på lång sikt. I lägesrapporten om det digitala decenniet 202516 framhålls det akuta behovet av att främja samarbete och öka offentliga och privata investeringar för att stärka unionens ledarskap, suveränitet och inkludering inom digital teknik. I den gemensamma vitboken om europeisk försvarsberedskap17 framhålls behovet att massivt och snabbt investera i försvaret för att stödja unionens handlingsfrihet. Dessutom betonas i strategin för ekonomisk säkerhet att unionen måste trygga sitt teknikledarskap och minska riskerna i ekonomiska förbindelser, bland annat genom att stärka leveranskedjornas resiliens och därigenom minska beroenden av andra. I den europeiska världshavspakten framhålls behovet av att stärka konkurrenskraften och påskynda den strategiska omställningen i alla sektorer av den blå ekonomin, med särskild inriktning på utfasning av fossila bränslen och ökad innovation. I enlighet med kommissionens meddelandet om vägen till nästa fleråriga budgetram18 behöver unionens nästa långtidsbudget vara mer fokuserad, enklare, mer flexibel, mer förutsägbar och bättre lämpad att ge resultat för unionens prioriteringar, inbegripet att stärka unionens konkurrenskraft.

(3)För att återfå och stärka sitt konkurrensförsprång är det nödvändigt att unionen ger ny fart åt innovationscykeln genom att utveckla sin kapacitet till disruptiv innovation och investera i framväxande, avancerad och strategisk teknik med betydande ekonomisk potential. För att säkerställa sin autonomi i världsekonomin bör unionen garantera sitt tekniska och industriella ledarskap inom strategiska sektorer, med början i försörjningskedjorna för kritiska råmaterial, för att utveckla och tillverka strategisk teknik i unionen samt för att minska risker som påverkar unionens säkerhet och resiliens till följd av kritiska externa beroenden. Detta kan ske genom att man åtgärdar marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer på ett proportionerligt sätt utan att tränga ut privat finansiering, med hänsyn till de stora investeringsbehoven för att nå resultat med unionens prioriteringar om bland annat utfasning av fossila bränslen och digital omställning. Större vikt bör läggas vid att få

Much more than a market, rapport av Enrico Letta, april 2024 (inte översatt till svenska) (https://www.consilium.europa.eu/media/ny3j24sm/much-more-than-a-market-report-by-enrico- letta.pdf).

Konkurrenskraftskompassen – EU-kommissionen .

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Given för en ren industri: en gemensam färdplan för konkurrenskraft och fossilfrihet (COM(2025) 85 final, 26.2.2025).

State of the Digital Decade 2025: Keep building the EU's sovereignty and digital future (inte översatt till svenska) (COM(2025) 290 final, 16.6.2025).

Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet (JOIN(2023) 20 final, 20.6.2023).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Vägen till nästa fleråriga budgetram (COM(2025) 46 final, 11.2.2025).

den privata sektorn att delta genom att förbättra användningen av riskdelningsmetoder mellan unionsmedel och privata investeringar, så att offentliga medel används effektivt. Detta bör utgå från och förstärka genomslaget för framstegen med spar- och investeringsunionen, som tillhandahåller den nödvändiga regleringsmiljön för blomstrande privata investeringar. Användning av eventuella kompletterande nationella medel bör inte påverka tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF- fördraget.

(4)Detta förutsätter att unionsfinansieringen erbjuder stöd till företag och projekt under hela investeringsprocessen. Investeringsprocessen omfattar alla skeden av utveckling och tillverkning av strategiska tekniker, produkter och tjänster i unionen, från tillämpad forskning via alla former av innovation, expansion, industriell driftsättning, tillverkning och kommersiell driftsättning, inbegripet nödvändiga investeringar, driftskostnader, infrastruktur och kompetens. Investeringsprocessen är inte linjär, eftersom alla skeden påverkar varandra och idéer om nya produkter eller tjänster kan uppstå i vilket skede som helst. Unionsfinansieringen behöver anpassa sig till denna icke-linjära verklighet med ökad flexibilitet i stödet utan att göra avkall på finansieringens förutsägbarhet.

(5)Detta förutsätter också att unionsfinansieringen underlättar skapandet och tillväxten av innovations- och industriekosystem där olika aktörer interagerar på ett synergistiskt sätt. Framgångsrika ekosystem kännetecknas av intensiva och lättrörliga interaktioner och samarbete mellan små och stora företag, universitet, forskningsinstitut, infrastrukturleverantörer, investerare och myndigheter. Utan sådant samarbete inom och mellan enskilda innovations- och industriekosystem förblir innovationspotentialen outnyttjad.

(6)Digital konnektivitet är avgörande för att främja samarbete inom ekosystemet, påskynda innovation, möjliggöra sömlös och säker åtkomst till kritisk digital kapacitet och lösningar i hela unionen, underlätta gränsöverskridande offentlig-privata partnerskap och verka för interoperabilitet och kostnadseffektivitet.

(7)Därför är syftet med EKF att upprätta en investeringskapacitet som kan stödja den europeiska konkurrenskraften inom strategiska teknikområden, infrastrukturer, produkter, tjänster och sektorer och tillhandahålla en mer sömlös investeringsprocess. Fonden ska främja skapande av, samarbete inom och expansion av innovation, privat finansiering och industriekosystem.

(8)I unionen kvarstår ihållande skillnader i fråga om konkurrenskraft och innovationsresultat mellan regionerna. Efter långvariga insatser från både unionens och medlemsstaternas sida för att överbrygga innovationsgapet är det dags att frigöra alla regioners fullständiga potential. Genom att säkerställa att mindre utvecklade regioner är effektivt anslutna till unionens värdekedjor, blir unionen som helhet bättre positionerad att konkurrera på världsmarknaden.

(9)Unionens yttersta randområden och utomeuropeiska länder och territorier utgör unika strategiska tillgångar som gynnar unionen som helhet, exempelvis genom närhet till tredjeländer, utomordentliga förutsättningar för forskning inom rymd och astrofysik, rik potential till förnybar energi, omfattande biologisk mångfald och stora havszoner. EKF bör ta vara på deras potential som geostrategiska utposter, särskilt för att understödja unionens mål för säkerhet, beredskap, regionala värdekedjor och konkurrenskraft.

(10)Kommissionen bör säkerställa nära samordning och synergier mellan alla unionens finansieringskällor inom den fleråriga budgetramen. Därför kommer ramprogrammet för forskning och innovation att vara nära knutet till EKF för att säkerställa att den europeiska industrin tar vara på unionsfinansierade forskningsresultat för att vidareförädla och producera i Europa. För att främja synergier bör de arbetsprogram som antas enligt den här förordningen i en särskild del integrera och säkerställa samstämmighet med konkurrenskraftskomponenten i del II, ”Konkurrenskraft och samhälle”, i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]19 [Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation]20 i enlighet med kommittéförfarandet i den här förordningen. Dessutom bör EKF säkerställa samstämmigheten med de typer av verksamheter som planeras att genomföras inom ramen för innovationsfonden, särskilt när arbetsprogram utarbetas.

(11)För att främja synergier mellan verksamheter inom EKF och innovationsfonden bör EKF:s arbetsprogram säkerställa samstämmighet med de prioriteringar och typer av åtgärder som kan få stöd från innovationsfonden. Tillsammans bör EKF, Horisont Europa och innovationsfonden tillhandahålla samstämmigt stöd till unionens konkurrenskraft.

(12)För en stark koppling till samordningsverktyget för konkurrenskraft bör EKF:s arbetsprogram också säkerställa samstämmighet med de projekt och konkurrenskraftsprioriteringar som utpekats inom ramen för verktyget.

(13)Samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn kan gynna den europeiska konkurrenskraften, och det behövs privata investeringar för att nå målen för EKF. Det bör därför vara möjligt att genomföra delar av EKF:s budget genom offentlig-privata partnerskap tillsammans med andra offentliga och privata enheter, om det är det mest effektiva sättet att nå de politiska mål som satts för forskning och teknisk utveckling, samtidigt som man säkerställer additionalitet och undviker att tränga ut privata investeringar. Offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma företag bör inrättas när det krävs nära involvering av unionen, och därvidlag bör lämplig rösträtt säkerställas för unionen samtidigt som tillräckliga investeringar från andra parter garanteras för att ta vara på potentialen i unionsstödet. För att främja synergier och resurseffektivitet är det nödvändigt att på grundval av bedömda behov säkerställa centraliserat inrättande och administrativa funktioner för gemensamma företag. Antalet gemensamma företag bör därför vara så litet som möjligt.

(14)EKF bör använda unionsbudgetens hela verktygslåda för att få fram ytterligare offentliga och privata investeringar, särskilt från institutionella investerare, under hela investeringsprocessen. Fonden bör bidra till att skapa en investeringskultur genom att bättre utnyttja potentialen i offentliga medel och i unionsbudgetens möjligheter till riskminskning. Den bör maximera unionsinsatsernas mervärde och attrahera privat kapital för att säkerställa en konkurrenskraftig innovations- och industribas, bland annat genom att använda innovativa finansieringsinstrument som offentlig-privata medinvesteringar med asymmetrisk avkastning på risken. Här bör finansieringsinstrument som attraherar privata investerare i möjligaste mån ges företräde.

(15)Draghi-rapporten efterlyser mer investeringsstöd för att överbrygga investeringsgapet och framhåller InvestEU som det viktigaste riskdelningsinstrumentet. EKF:s

EUT L.., COM(2025) 543.

InvestEU-instrument bör inrätta en samlad budgetgaranti och tillhandahålla finansieringsinstrument som stöder konkurrenskraften i unionen.

(16)I en snabbt föränderlig ekonomisk, social, säkerhetspolitisk och geopolitisk miljö har den senaste tidens erfarenheter visat att det behövs en mer flexibel flerårig budgetram med tillhörande program. Därför, och i enlighet med målen för EKF, bör finansieringen, under budgetförfarandet, ta hänsyn till utvecklingen av de politiska behoven och unionens prioriteringar, enligt vad som fastställs i de relevanta dokument som kommissionen offentliggör, utan att göra avkall på den förutsägbarhet som krävs för att genomföra investeringarna.

(17)EKF bör underlätta tillgång till finansiering från unionsprogram genom användarcentrerade, snabba, enklare och enhetliga rutiner och förbättrad samstämmighet mellan unionsinstrumenten och medlemsstaternas investeringar. EKF bör sätta mottagarna av unionsfinansieringen, särskilt industri, små och medelstora företag, uppstartsföretag och expanderande företag, även sådana som inrättats enligt den nya 28:e rättsordningen, i centrum för unionens finansieringsinstrument.

(18)EKF bör verka genom fyra politikområden som återspeglar unionens politiska prioriteringar: omställning till ren energi och utfasning av fossila bränslen i industrin, digitalt ledarskap, hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi samt resiliens och säkerhet, försvarsindustri och rymdfrågor.

(19)Infrastruktur är en viktig möjliggörande faktor för den europeiska konkurrenskraften. Investeringar i infrastruktur är en förutsättning för en väl fungerande inre marknad i unionen, för den gröna och den digitala omställningen samt för att stärka unionens resiliens och säkerhet. Exempelvis främjar de transeuropeiska transportnäten hållbara transportslag, ökade multimodala och interoperabla digitala lösningar och transportlösningar, och bidrar därigenom till en väl fungerande inre marknad. De transeuropeiska energinäten är avgörande för en verklig energiunion som bidrar till unionens energi- och klimatmål genom att sammanlänka unionsländernas elnät och nät för ren energi för att säkerställa vårt energioberoende och vår konkurrenskraft. I detta avseende är det nödvändigt att utveckla gränsöverskridande sammanlänkningar och inhemska transmissions- och distributionsnät. EKF-stödet kommer att fungera samstämmigt med och som komplement till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Det är nödvändigt för den europeiska konkurrenskraften att verka för synergier mellan utvecklingen av transeuropeiska energi- och transportnät med starka gränsöverskridande effekter som får stöd från FSE och investeringsstöd för fossilfrihet i samt modernisering och expansion av transport-, energi och datainfrastruktur inom ramen för EKF.

(20)Transeuropeiska digitala nätverk är nödvändiga för att sammanlänka nationella och internationella telenät och möjliggöra sömlös, säker gränsöverskridande åtkomst till högpresterande datorsystem, moln-, data- och AI-kapacitet. I detta hänseende är det nödvändigt att utveckla, skydda och underhålla de infrastrukturer som ligger till grund för konkurrenskraften, exempelvis markbundna stomnät och undervattenskablar, och säkerställa tjänstekontinuitet vid incidenter och öka detektionskapaciteten till havs för att bättre skydda undervattenskablarna, vilket framhålls i det gemensamma meddelandet EU:s handlingsplan för kabelsäkerhet.

(21)Unionens konkurrensduglighet bygger på människorna. I konkurrenskraftskompassen nämns främjande av kompetens och arbetstillfällen av hög kvalitet som en övergripande möjliggörande faktor. I Europeiska rådets slutsatser nämns följande: ”Med anledning av kommissionens meddelande av den 5 mars 2025 om en

kompetensunion bör ytterligare insatser göras för att förbättra förvärvet, erkännandet och bibehållandet av färdigheter i hela EU, från uppbyggnad av grundläggande färdigheter till deltagande i livslångt lärande, omskolning och kompetensutveckling i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess handlingsplan.” En stark dialog är ett inslag i detta. Humankapitalet är nyckeln till unionens välstånd, ekonomiska resiliens och unika sociala marknadsekonomi. Det är nödvändigt för att främja välstånd, inbegripet arbetstillfällen av hög kvalitet, genom att stärka produktivitetstillväxten, göra unionsindustrin mer konkurrenskraftig och innovativ, attrahera mer investeringar och stödja en dynamisk inre marknad och stärkt ekonomisk säkerhet. EKF bör bidra till kompetensunionen21 genom att stödja utveckling av kompetent arbetskraft rustad med den specifika kompetens som behövs på fondens strategiska investeringsområden, genom livslångt lärande, allmän och yrkesinriktad utbildning och lärlingsutbildning, och genom att skapa attraktiva arbetstillfällen av hög kvalitet som är tillgängliga för alla och genom att komplettera EKF:s investeringar med investeringar i kompetens för att råda bot på kompetensbrister inom en viss strategisk sektor av EKF, och ange när den är inkluderad. Detta inbegriper en kompetensgaranti som bör erbjuda arbetstagare i sektorer under omstrukturering möjlighet att höja sin kompetens och omskola sig, i enlighet med relevanta nationella,

regionala eller sektoriella omställningsstrategier. EKF bör stödja kompetensinventeringar, kompetenshöjning och omskolning, och främja offentlig- privata partnerskap mellan högskolor, yrkesutbildningsanordnare, näringsliv, särskilt små och medelstora företag, arbetsmarknadens parter och institut för tillämpad forskning. EKF kan också stödja verksamheter inom universitetsallianser, även i samarbete med arbetsgivarna, för att förbättra resultaten i fråga om innovation och kompetensutveckling.

(22)EKF bör bidra till målen om utfasning av fossila bränslen i den europeiska industrin genom att främja utveckling och driftsättning av ren teknik. EKF kommer att stödja genomförandet av given för ren industri och omvandla den rena omställningen och utfasningen av fossila bränslen till en drivkraft för tillväxt och konkurrenskraft för europeiska industrier. I detta syfte kommer EKF att stödja utfasningen av fossila bränslen med en teknikneutral strategi, samtidigt som olika tekniker bidrar till nätbalansering och sektorsintegration, särskilt för att ligga i linje med investeringsbehoven i energiintensiva sektorer. Dessutom bör den snabba upp genomförandet av handlingsplanen för överkomliga energipriser, som säkerställer säker, överkomlig, effektiv och ren energi för alla i EU. EKF kommer att bidra till övergången till en fossilfri, cirkulär, resurseffektiv, klimatneutral, vattenresilient och biobaserad ekonomi. Den kommer också att stödja hållbar, naturpositiv och resilient industriproduktion i energiintensiva industrier i unionen, i linje med målen i det kommande förslaget till rättsakt om snabbare utfasning av fossila bränslen i industrin. Den bör även stödja målen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/172422 (förordningen om nettonollindustrin), stärka tillverkningskapaciteten för nettonollteknik och en ökad produktionskapacitet samt omfatta investeringar i tillhörande infrastruktur. För utfasning av fossila bränslen i transportsektorn kommer

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Kompetensunionen, COM(2025) 90 final, 5.3.2025. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av

förordning (EU) 2018/1724 (EUT L, 2024/1735, 28.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1735/oj).

EKF bland annat också att omfatta investeringar i hållbara bränslen, tillhörande infrastruktur och mobila tillgångar samt i modernisering och digitalisering av transporter.

(23)EKF kommer också att bidra till att skydda, återställa och höja miljöns kvalitet, däribland vatten, kust, hav och jord, minska föroreningarna, hejda och vända förlusten av biologisk mångfald och åtgärda försämringar av ekosystem på land och i hav, samtidigt som klimat- och vattenresiliensen förbättras. EKF:s politikområde för ren omställning och utfasning av fossila bränslen i industrin bör finansiera projekt som bidrar till dessa mål.

(24)Projekt och verksamheter inom politikområdet för ren omställning och utfasning av fossila bränslen i industrin bör främja energieffektivitet, integrerad förnybar energi, nya energikällor, energirenoveringar och innovativa lösningar för värme och kyla.

(25)Produktiviteten i unionens tillverkningsindustri är också beroende av resurseffektivitet, där insatsvarorna utgör en betydande del av produktionskostnaderna. Cirkulära strategier för produkter och tillverkning ökar resursproduktiviteten, samtidigt som värdebevarande verksamheter som återtillverkning, renovering och reparation ger betydande arbetstillfällen. EKF bör bidra till bioekonomin, den cirkulära ekonomin och tillgången till material, inbegripet biomaterial.

(26)Unionen kan bli en global ledare inom digital teknik, såsom artificiell intelligens, digital identitet, halvledare, robotteknik, kvantteknik, rymdteknik och andra områden genom att ta vara på våra forskares och industriers outnyttjade potential. EKF bör främja utveckling och driftsättning av digitala lösningar och infrastrukturer och digital kapacitet i hela unionen till förmån för det europeiska samhället och ekonomin.

(27)Kronisk underinvestering i den europeiska tekniksektorn är en av huvudorsakerna till unionens bristande konkurrenskraft jämfört med våra globala konkurrenter. Dessutom har europeisk suveränitet inom digital teknik och digitala infrastrukturer blivit central för vår resiliens, säkerhet och demokrati, vilket framhålls i 2025 års lägesrapport om det digitala decenniet, som även visade på de betydande brister som återstår när det gäller att uppnå unionens mål för 2030, särskilt utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och rymdteknik, halvledare, 5G och digital kompetens.

(28)Samtidigt som Europas digitala omställning går snabbare kräver de många kritiska beroendena av leverantörer utanför unionen (t.ex. råmaterial, avancerade halvledare, AI-chips samt system, infrastrukturer och tjänster) europeiska alternativ som förankrar den digitala omställningen i Europas ekonomi, med våra gemensamma värden som den främsta särskiljande faktorn, inbegripet genom att utnyttja kraften hos teknik med öppen källkod. Stöd till digitalt ledarskap drivs av unionens politiska initiativ på det digitala området, såväl lagstiftande som övriga, såsom förordningen om artificiell intelligens, handlingsplanen för en AI-kontinent, strategin för AI-tillämpning, förordningen om moln- och AI-utveckling, strategin för en dataunion, förordningen om digitala nätverk, EU:s strategi om kvantteknik och förordningen om kvantteknik, förordningen om cybersolidaritet, förordningen om cyberresiliens och förordningen om cybersäkerhet, vitboken om europeisk försvarskapacitet 2030 och översynen av EU:s förordning om halvledare samt framtida politiska initiativ. De digitala områden där investeringar behövs omfattar kritisk spetsteknik på ett antal områden, såsom AI och AI-drivna digitala tvillingar, robotteknik, halvledare, autonom teknik och kvantteknik. De omfattar också centrala infrastrukturer såsom digital identitet, moln, högpresterande datorsystem och kvantdatorteknik, kommunikation, avancerad infrastruktur för undervattensobservation och sensorinfrastrukturer, nätverk för digital

konnektivitet, inbegripet undervattenskablar, samt cybersäkerhets-, försvars- och rymdkapacitet. Genom att främja deras upptagning inom privat och offentlig sektor blir hela vår ekonomi mer konkurrenskraftig, säker, suverän och hållbar, vilket stärker samhällets resiliens och beredskap. Dessutom driver interoperabel digital teknik på moderniseringen av den offentliga sektorn och bidrar till integrationen av den inre marknaden, som är vårt mest värdefulla hjälpmedel för att göra europeiska digitala uppstartsföretag konkurrenskraftiga på global nivå. Tekniska framsteg och innovation inom alla ekonomiska sektorer, och därmed deras produktivitet och konkurrenskraft, drivs i huvudsak av integreringen av sektorsspecifik digital utveckling och användning av digitala lösningar som bör få stöd från EKF som helhet inom ramen för de verksamheter som utvecklas inom de olika politikområdena av EKF.

(29)Beroendet av högriskleverantörer i kritiska sektorer kan utgöra en strategisk risk för utländsk påverkan och äventyra unionens säkerhet, resiliens och suveränitet. Samarbetsgruppen för nät- och informationssäkerhet, i samarbete med kommissionen och Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa), spelar en nyckelroll i genomförandet av samordnade säkerhetsriskbedömningar på unionsnivå av kritiska leveranskedjor, med beaktande av tekniska och, när så är relevant, icke-tekniska riskfaktorer i enlighet med artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/255523.

(30)Europa måste skydda sina säkerhetsintressen mot leverantörer som kan utgöra en långvarig säkerhetsrisk på grund av potentiell påverkan från tredjeländer samt deras säkerhet, i synnerhet cybersäkerhet. Det är därför nödvändigt att minska risken för ett fortsatt beroende av högriskleverantörer på den inre marknaden, inbegripet i IKT- leveranskedjan, eftersom de skulle kunna få allvarliga negativa konsekvenser för säkerheten för användare och företag i hela unionen och unionens kritiska infrastruktur när det gäller integriteten av data och tjänster samt tjänsternas tillgänglighet. Denna begräsning bör baseras på en proportionerlig riskbedömning och tillhörande riskreducerande åtgärder enligt unionens politik och lagstiftning.

(31)Ett framgångsrikt införande av interoperabilitet som sträcker sig över gränser och sektorer har en betydande, outnyttjad potential, särskilt för europeiska företag konkurrenskraft. Det är därför absolut nödvändigt att investera i utveckling av transeuropeiska digitala offentliga infrastrukturer som består av interoperabla, säkra och suveräna digitala nät, lösningar och tjänster för att komma till rätta med det fragmenterade interoperabilitetslandskapet i hela unionen, särskilt för att omvandla medlemsstaternas offentliga sektor till ett sammanlänkat, friktionsfritt och smidigt digitalt ekosystem. Att europeiska offentliga förvaltningar på alla nivåer inför interoperabilitet på alla nivåer är en förutsättning för en resilient och innovationsdriven offentlig sektor som bidrar till unionens mål om konkurrenskraft, teknisk suveränitet och säkerhet.

(32)För att förbättra folkhälsan och stärka unionens konkurrenskraft är det avgörande att hantera ökningen av smittsamma och icke smittsamma sjukdomar genom riktade strategier som främjar hälsa och förebygger sjukdomar samt kontinuerliga

investeringar, inbegripet inom sektorerna för läkemedel och medicintekniska

23Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (Text av betydelse för EES) (ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2555/2022-12-27.

produkter. Sådana åtgärder, i kombination med effektiva, tillgängliga och resilienta hälso- och sjukvårdssystem, kan avsevärt öka arbetskraftens produktivitet genom att förbättra folkhälsan och minska arbetskraftsbristen, samtidigt som de stöder hälso- och sjukvårdssystem som driver på innovation. Det är nödvändigt att använda hälsodata i dessa insatser, vilket möjliggör ett välgrundat beslutsfattande. Det är dessutom centralt att främja innovation genom att stärka den evidensbaserade vägen från medicinska genombrott till marknadsmässiga lösningar för att förbättra unionens konkurrenskraft och även bidra till att öka försörjningstryggheten.

(33)Bioekonomin är en tillväxtmotor som gör att Europa kan lyckas med den gröna omställningen, stärka sin konkurrenskraft och sitt strategiska oberoende. Europas bioekonomi håller redan på att omforma de industriella ekosystemen, stärka det strategiska oberoendet och frigöra värden i strategiska sektorer men det är avgörande att stärka investeringar, initiativ och strategier på unionsnivå och medlemsstatsnivå så att den kan gå från nisch till norm i alla unionens sektorer och regioner och förverkliga sin potential, särskilt när det gäller nyckelindustrier. Det finns ett behov av att främja konkurrenskraft, hållbarhet, resiliens och rättvisa inom jordbruk, fiske, vattenbruk och skogsbruk samt i landsbygdsområden och kustområden och av att bidra till unionens långsiktiga livsmedelstrygghet.

(34)Investeringar, initiativ och strategier behövs för att överbrygga innovationsgapet och påskynda upptäckt, utveckling, riskminskning, demonstration och expansion av bioekonomiska innovationer, stödja marknadsupptagning av dem, tillhandahålla finansiering under innovationsprocessen för uppstartsföretag och för expansion av företag med hög tillväxt, maximera resurseffektiviteten och trygga försörjningen av biomassa från hållbara källor. Bioekonomin bidrar till fossilfrihet genom att tillhandahålla hållbara alternativ till fossilbaserade produkter och processer, men även till cirkularitet, ren omställning, kolinlagrande jordbruk, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och återställande av natur.

(35)Det är nödvändigt att främja den europeiska industrins resiliens för att unionen ska vara konkurrenskraftig även i kristider, och det är också nödvändigt för unionens säkerhet. För att säkerställa dess resiliens bör EKF stödja åtgärder som syftar till att minska beroenden och diversifiera försörjningen inom strategiska sektorer, såsom sektorn för råmaterial, och därigenom stärka unionens kapacitet för en trygg försörjning av hållbara kritiska råmaterial längs hela värdekedjan i linje med målen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 (förordningen om kritiska råmaterial)24, och den kemiska industrin, som ligger till grund för nästan alla sektorer av industrin. Att eftersträva en ambitiös och ömsesidigt fördelaktig handelsagenda är av avgörande betydelse för unionens förmåga att diversifiera sina leveranskedjor och effektivt minska beroenden.

(36)Dessutom har den geopolitiska situationen, särskilt Rysslands anfallskrig mot Ukraina, visat att unionen och medlemsstaterna löper en hög risk för att konventionella militära hot förverkligas, särskilt de som har gräns mot Ryssland, Belarus och Ukraina. Med tanke på detta, samt hoten mot EU:s övriga gränser, anses ökade investeringar i

försvaret vara prioriterade, även för projekt som baltiska försvarslinjen och

24Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (Text av betydelse för EES) (EUT L, 2024/1252, 3.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1252/oj).

östgränsskölden. Försvarsindustrin och rymden är viktiga ekosystem för att säkerställa Europeiska unionens resiliens och strategiska oberoende och öka unionens beredskap i linje med vitboken om europeisk försvarsberedskap 203025. Det stöder också unionens inriktning på hållbarhet, konkurrenskraft, resiliens och säkerhet samt unionens ställning i världen. En stark europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas är en nödvändig förutsättning för försvarsberedskap och trovärdig avskräckning. Den är även avgörande för att skydda Europas invånare, säkerställa unionens förmåga att vidta åtgärder inför framväxande säkerhetsutmaningar, stödja Ukraina och upprätthålla Europas ställning som global aktör. Den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen ses som en strategisk tillgång som bidrar till unionens ekonomiska resiliens och säkerhet samt innovation, tekniska ledarskap och strategiska oberoende. Försvarssektorn i unionen och medlemsstaterna förändras snabbt, och avancerad teknik och nya aktörer får en allt viktigare roll. Innovationscyklerna går också snabbare, med ökad tonvikt på snabb prototypframställning, provning och validering, även i riktiga, operativa miljöer. För att förbättra den militära rörligheten måste investeringar i nya civil-militära tillgångar, inbegripet mobila tillgångar och infrastruktur med dubbla användningsområden, utvecklas. Ett samordnat och varaktigt stöd till den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen är därför avgörande för att stärka unionens och medlemsstaternas kollektiva säkerhet, utvecklingen av unionsomfattande försvarsprojekt av gemensamt intresse och Europas försvarsberedskap. I samband med detta bör åtgärder till stöd för förstärkning av Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas också finansieras, eftersom dess industri kommer att vara avgörande för att stödja Europas ökade försvarsbehov. I detta syfte bör EKF genomföras med beaktande av målen för den strategiska kompassen för säkerhet och försvar och bör vara förenlig med de försvarsförmågsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp).

(37)Unionens rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit oundgängliga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara strategiska intressen. Rymden bidrar till alla sektorer av ekonomin, från jordbruk till bankverksamhet. Den är en kritisk stödresurs för säkerhet och försvar, och för en välfungerande och konkurrenskraftig ekonomi, till exempel genom att den tillhandahåller korrekta positionstjänster för en rad olika sektorer och användare, allt från luftfart till sjöfart, och därmed spelar en nyckelroll för Europa och europeiska medborgares oberoende och suveränitet. Rymden är avgörande för att uppnå EU:s prioriteringar och strategiska mål, inbegripet för ekonomiskt välstånd och ekonomisk säkerhet, fossilfrihet samt den gröna och den digitala omställningen. Rymden bidrar till unionens och medlemsstaternas ekonomiska säkerhet. Den driver också på vetenskaplig forskning och teknisk innovation, med spridningseffekter inom en rad olika sektorer. Slutligen utgör rymden en plattform för internationellt samarbete och rymddiplomati till stöd för unionens ställning som en pålitlig partner på den globala arenan.

(38)Rymdkomponenter inom ramen för EKF är känsliga. Tjänsterna från dessa måste vara robusta och helt tillförlitliga. Tjänstekontinuitet och en hög säkerhetsnivå måste säkerställas, även i de allvarligaste krissituationerna. Om dessa villkor åsidosätts kan det potentiellt få dramatiska konsekvenser för unionens och medlemsstaternas säkerhet. I detta syfte bör särskilda bestämmelser för särskilda omständigheter gälla.

25Kommissionen och den höga representanten lade fram vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030 den 19.3.2025.

(39)EKF bör också stödja de politiska målen om ett tryggare och säkrare Europa som står bättre rustat mot säkerhetshot, särskilt genom att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft och strategiska oberoende, inbegripet sjöfartskydd och tullsäkerhet, kritisk energi- och transportinfrastruktur och civil beredskap. För att hantera ökande säkerhets- och hybridhot som terrorism, organiserad brottslighet, it-brott, klimatkatastrofer och attacker mot kritisk infrastruktur bör EKF ge stöd till Europas insatser för att öka hotmedvetenheten, bygga upp resiliens och öka säkerhetsinvesteringarna samt främja inbyggd beredskap i relevanta sektorer.

(40)I allt högre grad ser vi samma teknik användas för marknads- och försvarstillämpningar, vilket ofta drivs på av innovativa startupföretag. Det är därför absolut nödvändigt att sträva efter åtgärder för att bättre utnyttja potentiella synergier mellan den civila sektorn och försvarssektorn samt teknik med dubbla användningsområden. Teknik, material, kunskap eller produkter med dubbla användningsområden som kan användas för både civila och militära ändamål kan få stöd av EKF för att säkerställa en tydligare koppling mellan unionens tekniska industri och dess försvarsindustriella bas samt Europas tekniska innovationskapital.

(41)För att säkerställa förutsägbarhet för berörda parter och tillhandahålla en tillräcklig grad av säkerhet för investeringsplaneringen bör EKF fastställa en preliminär budgetfördelning mellan politikområdena för perioden 2028–2034, samtidigt som det finns möjlighet att omfördela delar av budgeten i enlighet med nya utmaningar och framväxande prioriteringar under hela löptiden för den fleråriga budgetramen. I detta avseende bör det säkerställas att ett visst minimibudgetanslag finns tillgängligt för långsiktig planering och långsiktiga utgiftsåtaganden som delas upp över flera år i årliga delbetalningar inom varje politikområde, så att unionen kan konsolidera sin efterfrågan och ingå strategiska långsiktiga förbindelser med mottagarna, ge industrin och finansiella ekosystem långsiktig förutsägbarhet och möjliggöra inrättande av viktiga unionsinfrastrukturer, t.ex. för vätgashantering och industriell

koldioxidhantering, satellitsystem i världsklass, infrastrukturer för undervattensobservation, cybersäkerhet, halvledare, kvantteknik, AI och högpresterande datorsystem eller kritisk infrastruktur samt försvars- eller rymdprojekt av gemensamt intresse.

(42)För att uppnå de viktiga målen och förvalta EKF bör tillräckliga resurser tillhandahållas för EKF:s genomförande. Budgetanslaget bör därför i tillräcklig utsträckning bidra till kostnaderna för att förvalta EKF.

(43)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 är tillämplig på denna grundläggande akt. I den förordningen fastställs reglerna för fastställandet och genomförandet av unionens allmänna budget, inklusive regler om bidrag, priser, icke- finansiella donationer, upphandling, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument och budgetgarantier. I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201326, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9527, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9628

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/883/oj).

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska

gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1995/2988/oj).

och rådets förordning (EU) 2017/193929 måste unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, återkrav av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten behörighet att utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som riktar sig mot unionens finansiella intressen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137130. I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509 är varje person eller enhet som tar emot unionsmedel skyldig att samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska revisionsrätten och, när så är lämpligt, Eppo, de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel beviljar likvärdiga rättigheter.

(44)För att främja unionens konkurrenskraft bör EKF utöver budgeten, när så är möjligt, även locka till sig och generera ytterligare externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. I detta avseende bör EKF vara öppen och underlätta synergier och samarbete för alla finansiella eller icke-finansiella bidrag som kan stödja konkurrenskraftsmålen, inbegripet från medlemsstater, tredjeländer och internationella organisationer.

(45)För att främja resiliensen i unionens ekonomi, i synnerhet genom att minska strategiska beroenden, bör EKF ge unionsföreträde åt stöd till tillverkning och utveckling av strategisk teknik och strategiska sektorer i unionen, i synnerhet åtgärder som rör unionens strategiska tillgångar, intressen, oberoende eller säkerhet, i linje med unionsrätten och unionens internationella åtaganden. Det är nödvändigt att EU- finansieringen bidrar till upptagning av strategisk teknik som utvecklas i unionen och finansieras genom EU-finansiering. För att stödja utveckling och tillverkning i unionen av strategisk teknik som finansieras av unionen bör EKF göra det möjligt att villkora stödet genom kontrollrestriktioner, restriktioner för tillgångsöverföringar och leveransrestriktioner vad gäller användningen av specifika produkter och tekniker.

(46)Verksamheter inom ramen för EKF bör vara öppna för samarbete med tredjeländer när detta ligger i unionens intresse. I detta avseende får unionen helt eller delvis låta tredjeländer delta i verksamheterna inom ramen för EKF. Deltagandet bör vara föremål för en rättvis balans såvitt avser tredjeländernas bidrag och förmåner och säkerställa skyddet av unionens finansiella intressen samt, när så är relevant, säkerhetsintressen.

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/2185/oj).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1939/oj).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2017/1371/oj).

(47)EKF bör vara öppen och underlätta synergier med annan unionsverksamhet som stöder politikområden som har nära anknytning till konkurrenskraft, inbegripet ramprogrammet för forskning och innovation, extern politik och program som omfattas av delad förvaltning med medlemsstaterna. Detta bör göra det möjligt att kombinera och ackumulera finansiering för åtgärder som stöder målen för mer än ett av unionens politikområden. Samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna bör inrättas för att säkerställa konsekvens och komplementaritet mellan EKF och förordning (EU) [XXX] [nationella och regionala partnerskapsplaner]. Dessutom bör stöd från förordning (EU) [XXX] [nationella och regionala partnerskapsplaner] och från EKF till projekt som har tilldelats konkurrenskraftsstämpeln underlättas, med hjälp av den bedömning som genomfördes innan stämpeln tilldelades och utan att det påverkar tillämpningen av reglerna för statligt stöd. Kriterierna för tilldelning av konkurrenskraftsstämpeln bör utformas på ett sätt som gör att stämpeln även kan vara en kvalitetsgaranti som ger institutionella investerare garantier att projektet har kontrollerats på lämpligt sätt. Konkurrenskraftsstämpeln bör tilldelas projekt av hög kvalitet som bidrar till målen för EKF. EKF får genomföras gemensamt med andra unionsprogram eller andra givare eller investerare, och dessa partner bör kunna delta i utvärderingskommittéer för gemensamt finansierade tilldelningsförfaranden. Genomförandet av alla dessa synergiverksamheter bör vara enkelt. Kraven på rapportering och dokumentation för mottagare bör minimeras, om möjligt till en samlad kontraktsmässig rapporterings- och utbetalningsplan med en samlad uppsättning regler för allt stöd som tillhandahålls.

(48)Unionsstödet bör inriktas på att uppnå politiska mål. I samtliga fall bör EKF- finansieringen tillhandahållas i den form som är lämpligast för att uppnå målen för EKF, samtidigt som den administrativa bördan för mottagarna begränsas till ett absolut minimum. Vid genomförandet av budgeten bör EKF tillhandahålla hela verktygslådan för unionsstöd och säkerställa synergier mellan de politikområden som stöds, särskilt genom att möjliggöra förenklade gemensamma tilldelningsförfaranden för att uppnå målen för mer än ett politikområde. Som en viktig förenklingsåtgärd bör man därför eliminera betungande finansiella rapporteringskrav genom att eftersträva största möjliga användning av finansiering som inte är kopplad till kostnader.

(49)EKF bör stödja en rad olika politikområden som bidrar till konkurrenskraft och samtidigt tillhandahålla en harmoniserad grundläggande uppsättning kriterier för stödberättigande för att ge politisk styrning och säkerställa en tillräcklig skyddsnivå för ekonomiska intressen och säkerhetsintressen genom att unionens stöd inriktas på mottagare i medlemsstaterna, inbegripet utomeuropeiska länder och territorier. Vid behov bör EKF fastställa särskilda villkor för stödberättigande för strategiska sektorer och strategisk teknik, inbegripet underliggande värdekedjor, kritiska unionsinfrastrukturer och särskilda förmågor.

(50)EKF bör genomföras genom arbetsprogram i enlighet med vad som fastställs i denna förordning. Arbetsprogram kan antas i ett årligt eller ett flerårigt format. Det senare kan särskilt övervägas för unionens stöd till budgetgarantier och finansieringsinstrument, i syfte att skapa förutsägbarhet för genomförandepartner. Det valda genomförandesättet återspeglar de identifierade behoven av riktning, flexibilitet, förutsägbarhet och effektivitet, vilket krävs för att uppnå målen för förordningen. I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2059 kommer arbetsprogrammen och ansökningsomgångens dokument att innehålla mer tekniska detaljer avseende budgetgenomförandet inom de politikområden som stöds av EKF, inbegripet särskilda kriterier för stödberättigande och tilldelningskriterier, beroende på instrumentet för

budgetgenomförandet, oavsett om det rör sig om bidrag eller upphandling, och de specifika politiska mål som eftersträvas. I enlighet med artikel 136 i budgetförordningen bör restriktioner för stödberättigande tillämpas på högriskleverantörer av säkerhetsskäl. Arbetsprogram lämpar sig också för att tilldela budgetmedel i enlighet med förändrade politiska prioriteringar, och de bör fastställa bidrag, särskilda villkor och förväntade resultat.

(51)För att effektivt attrahera privata medel genom finansieringsinstrument och budgetgarantin måste genomförandepartner associeras på ett nära sätt. Detta säkerställer politisk styrning och anpassning samt projektplanering. Erfarenheterna och lärdomarna från genomförandet av InvestEU-programmet har visat på vikten av investeringsriktlinjer för att skapa detta engagemang och ge genomförandepartner och investerare den förutsägbarhet och synlighet som behövs, så att de kan bygga upp sin organisatoriska kapacitet och planera investeringar, samtidigt som den flexibilitet som behövs för att säkerställa lämplig politisk styrning under genomförandet möjliggörs. Investeringsriktlinjerna bör innehålla en detaljerad beskrivning av politikområdena för inriktningen på insatser och investeringar i syfte att säkerställa additionalitet och skapa incitament för anskaffning av privata och offentliga investeringar till stöd för unionens politiska mål och strategiska projekt. Investeringsriktlinjerna bör utarbetas i samråd med genomförandepartner för att dra nytta av deras marknadskunskap samt ge dem möjlighet att investera i unionens prioriterade områden och incitament till högre risktagande. För att tillgodose framtida behov och utveckling kan investeringsriktlinjerna ses över i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

(52)Finansiering av teknikintensiv expansion inom ramen för Scaleup Europe-fonden, som tillkännagavs i strategin för uppstartsföretag och expanderande företag och som kommer att finnas vid denna förordnings ikraftträdande, bör genomföras enligt villkoren i den fleråriga budgetramen 2021–2027. All finansiering av expansion inom ramen för den fleråriga budgetramen 2028–2034 bör ske inom ramen för EKF.

(53)För att uppnå målet om att omvandla forskningsresultat till marknader och stärka unionens industriella närvaro inom strategisk teknik och strategiska sektorer kommer förordning (EU) [XXX] [Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation] att vara nära knuten till EKF och stödja forsknings- och innovationsverksamheter i enlighet med EKF:s politikområden. EKF:s arbetsprogram kommer att omfatta samarbetsinriktade forsknings- och innovationsåtgärder, i en särskild del. Detta kan även inbegripa bidrag till europeiska partnerskap som inrättats inom ramen för ramprogrammet för forskning och innovation, om så är nödvändigt för att uppnå målen för EKF. EKF:s arbetsprogram bör också innehålla politiska prioriteringar för styrning av Europeiska innovationsrådets utmaningar.

(54)I syfte att bygga upp resilienta värdekedjor i unionen som spänner över flera medlemsstater får arbetsprogrammen omfatta särskilda ansökningsomgångar för expansion av värdekedjor, som stöder både projektförberedelser och anskaffning av kompletterande offentligt och privat kapital för att sammanföra leverantörer, tillverkare och innovatörer från olika medlemsstater och diversifiera försörjningskällorna.

(55)För att främja den europeiska industrins konkurrenskraft genom industriledd bottom-

up-innovation får arbetsprogrammen omfatta särskilda bottom-up- tilldelningsförfaranden i två steg för att identifiera och stödja EU-teknikpionjärer genom industriledda konsortier.

(56)En övergripande finansieringsverktygslåda bör inrättas för att tjäna alla politikområden, som erbjuder alla former av stöd som tillåts enligt förordning (EU, Euratom) 2024/2059, såsom finansieringsinstrument, inbegripet stöd i form av eget kapital. Valet av ett specifikt finansieringsinstrumentet, och särskilt huruvida stödet kommer att återbetalas eller inte, beror på vilken typ av åtgärder som finansieras (t.ex. underliggande marknadsmisslyckanden, särskilda behov, typ av industri, utvecklingsstadium eller typ av stödmottagare). Unionsstödet bör minska riskerna i projekten i den utsträckning som behövs så att den privata sektorn uppmuntras att investera och så att projektet kan genomföras framgångsrikt. Medfinansieringssatserna bör vara så låga som möjligt och så höga som behövs för att genomföra det projekt som får stöd. En blandning av finansieringsverktyg kan användas, inbegripet blandfinansieringsinsatser och kombinerad finansiering. EKF bör även ge varje politikområde råd om det finansieringsverktyg som är lämpligast att använda för dess specifika åtgärder, beroende på bland annat utvecklingsstadium, industrins specifika behov och underliggande marknadsmisslyckanden.

(57)Samråd med flera berörda parter, inbegripet med forskare och industrin, arbetsmarknadens parter samt investerare, slutanvändare och civilsamhället, från små och medelstora företag till stora organisationer, bör bidra till prioriteringarna för EKF. Dessa samråd bör struktureras genom rådgivande nämnder, inbegripet EKF:s nämnd för berörda parter, vars uppgift bör vara att ge kommissionen insikt och råd om politiska tendenser, investeringsbehov och genomförandet av EKF ur de projektansvarigas perspektiv, i syfte att säkerställa att återkoppling från grupper av berörda parter återspeglas i utformningen av arbetsprogrammen.

(58)Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse är ett instrument för statligt stöd och

ett industripolitiskt verktyg som bedöms av kommissionen i enlighet med artikel 107.3 b i EUF-fördraget31. De bidrar avsevärt till ekonomisk tillväxt, jobbskapande, den gröna och den digitala omställningen, konkurrenskraft och resiliens i unionens industri och ekonomi. Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse kan sammanföra kunskap, expertis, finansiella resurser och ekonomiska aktörer i hela unionen och skapa positiva spridningseffekter för hela unionen. Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse kan även attrahera privata investeringar i högriskprojekt som är avgörande för att föra banbrytande innovation närmare industriell driftsättning och för att få infrastrukturprojekt av stor betydelse till unionen med öppen och icke- diskriminerande tillgång. Med tanke på de gemensamma inslagen i de mål som eftersträvas kommer EKF att främja synergier mellan unionsfinansiering och viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse genom att stödja specifika projekt som ingår i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, på grundval av deras bidrag till unionens strategiska prioriteringar, såsom unionens resiliens, och på EKF- finansieringens möjlighet att höja deltagandet, särskilt av små och medelstora företag, eller medlemsstatstäckningen, samt öka mervärdet på unionsnivå.

(59)Den ständigt föränderliga geopolitiska situationen har visat att Europa måste säkerställa strategiskt oberoende och undvika strategiska beroenden. EKF kommer att omfatta möjligheten att stödja expansion av produktionen och vidta påskyndade konkurrenskraftsåtgärder för projekt som ger särskilt stöd till Europas strategiska oberoende. Detta gäller till exempel projekt som har valts ut som strategiska enligt

31Meddelande från kommissionen – Kriterier vid bedömningen av förenligheten med den inre marknaden hos statligt stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, C/2021/8481 (EUT C 528, 30.12.2021, s. 10).

förordning (EU) 2024/1252 (förordningen om kritiska råmaterial), förordning (EU) 2024/1724 (förordningen om nettonollindustrin) och förordning (EU) 2025/102 (förordningen om kritiska läkemedel).

(60)Den ömsesidiga försäkringsmekanism som inrättades inom ramen för Horisont Europa och som förvaltas av kommissionen har visat sig vara en viktig skyddsmekanism som minskar riskerna beträffande utestående belopp som inte betalats tillbaka av deltagare på obestånd. Därför bör den ömsesidiga försäkringsmekanismen fortsätta och, när så är relevant, vara öppen för användning när det gäller åtgärder inom ramen för EKF.

(61)För att utforska alla möjliga sätt att förbättra den europeiska konkurrenskraften bör EKF utgöra en strukturerad ram för riktade försök när det gäller tilldelning och genomförande av unionsstöd, särskilt för att bättre rikta och påskynda unionens tilldelningsförfaranden samt förenkla och påskynda genomförandet av dem till förmån för mottagarna. Detta bör, inom en tydligt definierad ram, göra det möjligt att från fall till fall ange att vissa åtgärder eller kategorier av åtgärder omfattas av vissa tillägg, undantag och avvikelser från annan unionslagstiftning samt att testa effekterna i verklig miljö under EKF:s begränsade löptid, samtidigt som man säkerställer att det finns lämpliga skyddsåtgärder, särskilt ett gemensamt europeiskt intresse. Försöksåtgärder kan ge lärdomar för bedömningen av framtida ändringar av den övergripande rättsliga ramen för tillhandahållande av unionsstöd.

(62)Om så är nödvändigt och vederbörligen motiverat bör EKF tillhandahålla en mekanism för riktade insatser för att medvetet ge unionsstöd till vissa åtgärder av strategisk och ekonomisk betydelse. Om vissa viktiga projekt inte framgångsrikt kan genomföras inom tidsramen för slutförandet av vanliga konkurrensutsatta förfaranden för tilldelning, bör EKF även tillhandahålla möjligheten att direkt inleda spetskompetensprojekt som inte har fått någon finansiering inom ramen för ett unionsprogram eller som sömnlöst fortsätter att ge ekonomiskt stöd till välfungerande projekt i nästa steg av investeringsprocessen, utan ytterligare administrativa bördor för mottagarna. I linje med den strategi som används i relevant sektorsspecifik lagstiftning, såsom förordningen om nettonollindustrin, förordningen om kritiska råmaterial och direktivet om förnybar energi (RED III), och såsom anges i meddelandet om given för en ren industri och strategin för den inre marknaden, kan dessutom sådana fall där specifika projekt anses vara av allmänt intresse eller antas utgöra ett väsentligt allmänintresse identifieras i separat befintlig eller framtida lagstiftning.

(63)Om så är nödvändigt och vederbörligen motiverat bör EKF även kunna tillhandahålla en mekanism för påskyndade insatser som snabbar upp tillhandahållandet av unionsstöd för att tillgodose akuta finansieringsbehov och möjliggöra ett framgångsrikt genomförande av viktiga affärsidéer på den inre marknaden om sådan finansiering inte i tillräcklig utsträckning finns tillgänglig på marknaden. I detta syfte bör därför vissa kontroller, med anledning av det brådskande behovet, utföras först efter det att finansiering har tillhandahållits, vilket underlättar och begränsar den administrativa bördan för mottagarna och ger finansiell säkerhet på snabbast möjliga sätt, samtidigt som man godtar en rimlig nivå av finansiell risk för unionen som står i proportion till de eftersträvade målen.

(64)Om så är nödvändigt och vederbörligen motiverat bör EKF ge uppstartsföretag och innovatörer som är etablerade utanför unionen incitament att omlokalisera eller investera, och bygga upp sin verksamhet på den inre marknaden, genom att omfatta en mekanism för incitamentinsatser som lockar framgångsrika uppstartsföretag och

innovatörer från hela världen, även med hjälp av nätverket av EU-delegationer. I detta syfte bör tidsbegränsade undantag från kraven för stödberättigande, till exempel när det gäller etablering i medlemsstaterna eller associerade länder vid unionsstödets inledning, tillåtas så att mottagaren har möjlighet att flytta inom en fastställd tidsram med försäkran om efterföljande unionsstöd. Unionens ekonomiska intressen bör på vederbörligt sätt skyddas, och utbetalningar bör inte göras förrän kraven för stödberättigande är uppfyllda.

(65)Om så är nödvändigt och vederbörligen motiverat bör EKF möjliggöra ett mer flexibelt och tillgängligt sätt att identifiera, välja ut och stödja innovativa projekt och idéer, bland annat genom att föreskriva instrumentneutrala förfaranden för tilldelning som gör att forskare, entreprenörer, företag och andra medborgare kan lägga fram sin innovationslösning utan någon inledande konstgjord begränsning eller inskränkning av unionsstödet till bidrag, upphandling eller andra former av unionsstöd. Idéerna bör bedömas och väljas ut på grundval av hur väl de motsvarar respektive utmaning eller unionspolitisk prioritering, och det lämpligaste och effektivaste instrumentet för budgetgenomförande till stöd för dessa idéer, om det så handlar om bidrag, upphandling eller annat, bör väljas ut först efteråt på grundval av kraven och förtjänsterna inom det enskilda projektet.

(66)Om så är nödvändigt och vederbörligen motiverat bör EKF även förenkla och påskynda genomförandet av unionsstöd till vissa viktiga projekt.

(67)EKF:s InvestEU-instrument bör tillhandahålla budgetgarantin och finansieringsinstrumenten för att mobilisera ytterligare investeringar i hela unionen till stöd för europeisk konkurrenskraft inom strategisk teknik, strategiska tjänster och strategiska sektorer.

(68)EKF:s InvestEU-instrument kommer att genomföras av partnerna, inbegripet EIB- gruppen, internationella finansinstitut, nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner samt exportkreditinstitut. Den öppna arkitekturen kommer att fortsätta att vara en viktig aspekt av EKF:s InvestEU-instrumentet och bygga på det breda samarbetet och de breda erfarenheterna inom InvestEU-programmet. Kommissionen och EIB-gruppen bör arbeta tillsammans med målet att stödja genomförandet av EKF:s InvestEU-instrument och främja konsekvens, inkludering, additionalitet och effektivt införande.

(69)För att undvika onödig administrativ börda och säkerställa ett snabbt införande och ett kontinuerligt stöd till marknaden över olika programperioder kommer genomförandet av EKF:s InvestEU-instrument att bygga på den befintliga gemenskapen av genomförandepartner som bedömts enligt metoden för InvestEU-programmets pelarbedömning, avtalsmässiga arrangemang och relevanta finansiella produkter. För att säkerställa sund ekonomisk förvaltning, ett snabbare genomförande och förenkling för anförtrodda enheter bör genomförandet av EKF:s InvestEU-instrument dessutom bygga på befintliga avtal, mallar för rättsliga och avtalsmässiga arrangemang samt etablerade övervaknings- och rapporteringsverktyg. Detta förbättrar effekten av unionsstödet och lägger mer fokus på ett effektivt stöd till slutmottagarna. Kommissionen får helt eller delvis utgå ifrån och återanvända de avtal med genomförandepartner som ingåtts inom ramen för förordning (EU) 2021/253 och på bedömningar som kommissionen eller andra enheter har gjort inom ramen för avtal enligt den förordningen.

(70)För att ge genomförandepartner en bredare tillgång till EKF:s InvestEU-instrument bör kommissionen kunna ingå avtal genom indirekt förvaltning med alla kategorier av

enheter som förtecknas i artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2059. För att frigöra privat kapital bör organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten också i undantagsfall, efter en positiv pelarbedömning, kunna anförtros genomförandet av finansieringsinstrument eller budgetgarantier, inbegripet i kombination med bidrag eller andra former av icke återbetalningspliktigt stöd i blandfinansieringsinsatser, förutsatt att organen har tillräckliga finansiella garantier. Sådana organ bör väljas ut med vederbörligt beaktande av karaktären hos det finansieringsinstrument eller den budgetgaranti som genomförs, organens erfarenhet och ekonomiska och operativa kapacitet samt deras regler och rutiner för kontroll av den ekonomiska livskraften hos slutmottagarnas projekt. Valet bör göras öppet, motiveras objektivt och inte riskera att ge upphov till en intressekonflikt.

(71)För att säkerställa konsekvens bör budgetgarantin och finansieringsinstrumenten, även när de kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i blandfinansieringsinsatser inom ramen för EKF:s InvestEU-instrument, genomföras i enlighet med avdelning X i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

(72)För att säkerställa ett konsekvent genomförande av budgetgarantier, finansieringsinstrument och blandfinansieringsinsatser inom ramen för olika unionsprogram bör kommissionen utarbeta vägledning, inbegripet tekniska arrangemang och villkor för införande av dessa stödformer inom ramen för dessa program.

(73)För att uppfylla kraven i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 bör det i den här förordningen fastställas ett maximalt belopp för budgetgarantin inom ramen för EKF:s InvestEU-instrument, en avsättningsnivå för den budgetgarantin i enlighet med artikel 214.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och en skyldighet för kommissionen att varje år bedöma den avsättningsnivån i enlighet med den bedömning som avses i artikel 41.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och i linje med kommissionens riskhanteringsram och möjligheten för tredje parter och tredjeländer att specifikt bidra till EKF:s InvestEU-instrument.

(74)Det är nödvändigt att förskriva en möjlighet att EKF:s InvestEU-instrument, inbegripet budgetgarantin, fungerar som ett övergripande genomförandeverktyg för annan unionspolitik för att ge stöd inom ramen för andra unionsprogram i enlighet med de mål som anges i dessa program. För detta ändamål bör motsvarande avsättningar för finansiella förpliktelser göras genom dessa andra program. För de fall som andra unionsprogram bidrar till målen för unionens inre politik bör stöd i form av en budgetgaranti eller finansieringsinstrument, inbegripet i kombination med icke återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats, uteslutande tillhandahållas genom EKF:s InvestEU-instrument.

(75)EKF:s InvestEU-instrument bör utgöra en samlad, centraliserad plats för inrättande och förvaltning av en budgetgaranti och alla finansieringsinstrument som bidrar till målen för unionens interna politik, vilket bidrar till bättre effektivitet och ökad politisk inverkan av unionsfinansieringen. De finansiella produkter som inrättats genom InvestEU-förordningen är förenliga med statligt stöd i den mening som avses i artikel 212.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Kommissionen och genomförandepartnerna bör säkerställa att nya finansiella produkter som inrättas enligt denna förordning är förenliga med statligt stöd i den mening som avses i artikel 212.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 för att säkerställa ett snabbt införande av dem.

(76)Europeiska innovativa uppstartsföretag och expanderande företag är viktiga motorer för tillväxt och konkurrenskraft, och med tanke på att de möter ständiga hinder för att få tillgång till nödvändig finansiering i unionen bör EKF:s InvestEU-instrument ge riktat ekonomiskt stöd till växande och expanderande företag i unionen i alla skeden – från inrättande och uppstart till expansion och industriell tillverkning. EKF:s InvestEU-instrument bör ge direkt och indirekt finansiering till europeiska företag i syfte att locka till sig privata investerare och därigenom frigöra den fulla potentialen hos europeiskt företagande och europeiska investeringar. Detta kommer att stärka uppstartsföretag och expanderande företag och öka unionens globala ledarskap inom teknik och industri, samtidigt som Europas innovations- och investeringsgap överbryggs och målen i spar- och investeringsunionen uppnås. EKF:s InvestEU- instrument bör omfatta en facilitet som syftar till att säkerställa att företag med hög tillväxt som utvecklar eller driftsätter innovativ teknik, inbegripet på områden som är viktiga för unionens strategiska intressen och ekonomiska säkerhet, kan få tillgång till tillräckligt kapital för att expandera sin verksamhet. Det kommer att mobilisera investeringar från Europas kapitalmarknader, i linje med unionens politiska prioriteringar.

(77)En projektrådgivning bör inrättas för att stödja målen med EKF, med utgångspunkt i InvestEU:s rådgivningscentrum. Den bör samla rådgivningsstöd till privata och offentliga enheter i hela Europa, erbjuda anpassade tjänster till potentiella stödmottagare och bidra till planering av potentiella investeringsinsatser inom ramen för EKF. Samtidigt bör företagsstödtjänster, såsom bland annat EU for Business- nätverket, ha som roll att göra europeiska företag mer innovativa och konkurrenskraftiga, så att de kan växa och expandera på den inre marknaden, och att öka medvetenheten och bidra till kapacitetsuppbyggnad när det gäller sätt att få tillgång till kapitalmarknadsbaserad finansiering. För att undvika onödig administrativ börda och säkerställa ett snabbt införande och ett kontinuerligt stöd till marknaden får EKF bygga på den befintliga gemenskapen av rådgivningspartner som bedömts enligt metoden för InvestEU-programmets pelarbedömning.

(78)Små och medelstora företag utgör mer än 99 % av alla företag i unionen, står för två tredjedelar av arbetstillfällena och bidrar avsevärt till nya arbetstillfällen av hög kvalitet inom alla sektorer. Expansiva företag finns inom alla sektorer och med alla nivåer av innovationsförmåga. Tillväxt och innovation i unionen kan endast stimuleras genom att man stärker de många expansiva företag som finns bland unionens små och medelstora företag. Små och medelstora företag är avgörande för att uppnå den gröna och den digitala omställningen av ekonomin, inbegripet för att uppnå klimatneutralitet.

(79)Tillgång till finansiering är dock ett betydande hinder för små och medelstora företag, särskilt för uppstartsföretag och expanderande företag, eftersom de ofta är beroende av extern finansiering för sina tillväxtplaner. Små och medelstora företag stöter på fler hinder när det gäller innovation och tillväxt som inte påverkar större företag i samma utsträckning, till exempel bristande entreprenörsfärdigheter, bristande tillgång till teknisk infrastruktur samt svårigheter att skydda immateriella rättigheter eller få tillträde till exportmarknader och värdekedjor i syfte att kunna internationalisera sin verksamhet.

(80)Det finns belägg för att direkt ekonomiskt stöd till små och medelstora företag inte i sig är tillräckligt för att stödja deras expansion och att de behöver och gynnas av särskild rådgivning på unionsnivå. Rådgivning om reglerna för den inre marknaden, innovation och tillgång till finansiering bidrar till unionens konkurrenskraft. Dessutom är företagsstödet på lokal, regional och nationell nivå diversifierat och bör även

inkludera mindre utvecklade regioner och de yttersta randområdena. Befintliga unionsinitiativ som Enterprise Europe Network, den europeiska plattformen för klustersamarbete och europeiska digitala innovationsknutpunkter har bidragit till att komma till rätta med detta. Ett EU for Business-nätverk inrättas därför, som bygger på Enterprise Europe Network, den europeiska plattformen för klustersamarbete och andra nätverk, för att förenkla och effektivisera rådgivnings- och partnerskapstjänster.

(81)EKF kommer att stödja små och medelstora företags tillgång till finansiering och stärka konkurrenskraften för små och medelstora företag i unionen på följande två huvudsakliga sätt: EKF kommer för det första, utöver EU for Business-nätverket, även att bedriva ytterligare övergripande verksamhet med inriktning på att stärka konkurrenskraften för små och medelstora företag. EKF:s politikområden bör för det andra innehålla särskilda åtgärder som riktar sig mot små och medelstora företag inom strategiska sektorer, såsom bonussystem som uppmuntrar små och medelstora företag att delta, i syfte att främja dessa företags innovation, tillväxt och expansion. Särskilt stöd får beviljas för tillgång till finansiering för små och medelstora företag och små midcapföretag inom alla sektorer av ekonomin, inbegripet mikrofinansiering och stöd till sociala företag. Dessutom bör en flexibel finansiell verktygslåda inom ramen för EKF säkerställa att små och medelstora företag kan få den typ av stöd som bäst passar deras behov under investeringsprocessen.

(82)För att ytterligare stödja principerna om förenkling och enkel tillgång till unionsfinansieringsmöjligheter för stödmottagare bör EKF erbjuda en gemensam

portal som centraliserar information om och tillgång till alla unionsfinansieringsmöjligheter och stödja annan verksamhet. Den gemensamma portalen bör underlätta och påskynda tillgången till unionsfinansiering samt annan finansiering och investeringar genom att strategin effektiviseras, samtidigt som den bygger på finansierings- och anbudsportalen, InvestEU-portalen, portalen för tillgång till finansiering, STEP-portalen och andra relevanta plattformar. Det bör också vara möjligt att direkt ansöka om finansieringsmöjligheter på den gemensamma portalen.

(83)EKF bör genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]32 [prestationsförordningen] om inrättande av en ram för spårning av utgifter och prestationer för unionsbudgeten, inklusive regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att inte orsaka betydande skada och jämställdhetsprincipen som anges i artikel 33.2 d respektive f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, regler för övervakning och rapportering om resultaten av unionsprogram och unionsverksamheter, regler för inrättande av en portal för unionsstöd, regler för utvärdering av programmen samt andra övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla unionsprogram, t.ex. bestämmelserna om information, kommunikation och synlighet.

(84)I en snabbt föränderlig ekonomisk, social och geopolitisk miljö har den senaste tidens erfarenheter visat att det behövs en mer flexibel flerårig budgetram samt unionsprogram. I detta syfte, och i linje med målen för EKF, bör finansieringen vederbörligen beakta de förändrade politiska behov som identifierats i relevanta kommissionsdokument, i rådets slutsatser och Europaparlamentets resolutioner, samtidigt som tillräcklig förutsägbarhet i budgetgenomförandet säkerställs.

(85)I syfte att uppnå de allmänna och specifika målen för EKF bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen avseende

32EUT L.., p.

ändringar av det maximala beloppet för budgetgarantin och avsättningsnivån samt avseende vissa åtgärder till stöd för rymdpolitiken. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning33. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(86)I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av EKF genom vissa åtgärder som fastställs i arbetsprogram samt vissa åtgärder till stöd för rymdpolitiken bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201134.

(87)Även om arbetsprogram och andra akter för genomförande av denna förordning avser specifika uppgifter som ingår i budgetgenomförandet vilka inte kräver tilldelning av genomförandebefogenheter och vilka normalt sett inte bör omfattas av tillämpningsområdet för genomförandeakter enligt förordning (EU) nr 182/2011, bör det rådgivande förfarandet användas för antagande av vissa akter enligt denna förordning, inbegripet arbetsprogram för genomförande av verksamheter för ren omställning, hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi, och digitalt ledarskap, resiliens och säkerhet, försvarsindustri och rymdfrågor, med tanke på att dessa akter bör stödjas fullt ut och skapa synergier med verksamheter som omfattas av nationell och delad förvaltning och som genomförs av medlemsstaterna. Med anledning av den känslighet och den särskilda vikt som synergier och fullständig samordning med medlemsstaterna har på områdena resiliens och säkerhet, stöd till försvarsindustrin och rymdfrågor bör granskningsförfarandet användas för antagandet av arbetsprogram på dessa områden.

(88)Kommissionen bör i vederbörligen motiverade fall anta direkt tillämpliga genomförandeakter ifall ett arbetsprogram inte har antagits i tillräckligt god tid före budgetgenomförandeåret i syfte att säkerställa kontinuitet i unionsstödet, särskilt när det gäller kritiska operativa verksamheter, såsom satellitsystem och kritiska infrastrukturer, eller på ett skyndsamt sätt måste antas för omedelbara åtgärder i samband med en kris eller andra liknande undantagsfall där det kan styrkas att det föreligger synnerlig brådska, när så är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.

(89)EKF ersätter de program som inrättats genom förordningarna (EU) 2021/52235, (EU) 2021/69436, (EU) 2021/69637, (EU) 2021/69738, (EU) 2021/78339 och (EU) 2023/58840

EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj . Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/522 av den 24 mars 2021 om inrättande av ett program för unionens åtgärder på hälsoområdet (programmet EU för hälsa) för perioden 2021–2027 och om upphävande av förordning (EU) nr 282/2014 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/522/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa och om upphävande av beslut (EU) 2015/2240 (EUT L 166, 11.5.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/694/oj).

och upphäver bestämmelser i förordningarna (EU) 2021/696, (EU) 2023/588 och (EU) [EDIP].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

AVSNITT 1

FONDENS MÅL OCH STRUKTUR

Artikel 1

Innehåll

1.Genom denna förordning inrättas Europeiska konkurrenskraftsfonden (EKF), inbegripet ett särskilt program för försvarsforskning och försvarsinnovation i enlighet med artikel 182.3 i EUF-fördraget, och dessutom fastställs målen för EKF, dess budget för perioden 2028–2034, formerna av unionsstöd och reglerna för tillhandahållande av sådant stöd enligt övergripande verksamheter och särskilda politiska insatser som får stöd av EKF.

2.I denna förordning fastställs följande:

a)Ett politikområde för ren omställning och utfasning av fossila bränslen i industrin, som genomförs genom de verksamheter som anges i kapitlen II och IV och bidrar till de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a.

b)Ett politikområde för hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi, som genomförs genom de verksamheter som anges i kapitlen II och V och bidrar till de särskilda mål som anges i artikel 3.2 b.

c)Ett politikområde för digitalt ledarskap, som genomförs genom de verksamheter som anges i kapitlen II och VI och bidrar till de särskilda mål som anges i artikel 3.2 c.

d)Ett politikområde för resiliens och säkerhet, försvarsindustri och rymdfrågor, som genomförs genom de verksamheter som anges i kapitlen II och VII, inbegripet det särskilda program för försvarsforskning och försvarsinnovation som avses i punkt 1, och bidrar till de särskilda mål som anges i artikel 3.2 d.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU (EUT L 170, 12.5.2021, s. 69, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/696/oj).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 149, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/697/oj).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/783 av den 29 april 2021 om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013 (EUT L 172, 17.5.2021, s. 53, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/783/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/588 av den 15 mars 2023 om inrättande av unionens program för säker konnektivitet för perioden 2023–2027 (EUT L 79, 17.3.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/588/oj).

3.I denna förordning inrättas också en rättslig ram med syftet att säkerställa försörjningstrygghet, undanröja investeringshinder och flaskhalsar i produktionen och stödja konkurrenskraften hos unionens industribas.

Artikel 2

Definitioner

1.I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)rådgivningsavtal: rättsligt instrument genom vilket kommissionen och rådgivningspartnern anger villkoren för genomförande av projektrådgivningstjänster.

(2)rådgivningspartner: behörig motpart, till exempel ett finansinstitut eller en annan enhet med vilken kommissionen har ingått ett rådgivningsavtal i syfte att genomföra ett eller flera rådgivningsinitiativ, utom sådana rådgivningsinitiativ som genomförs genom externa tjänsteleverantörer som har anlitats av kommissionen eller genom genomförandeorgan.

(3)komponent: del av EKF:s InvestEU-instrument som definieras av ursprunget för de resurser som ligger till grund för stödet.

(4)kontroll: förmågan att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet, antingen direkt eller indirekt via en eller flera andra rättsliga enheter.

(5)verkställande ledning: organ inom en rättslig enhet som har utsetts i enlighet med nationell rätt och som i tillämpliga fall rapporterar till den verkställande direktören eller varje annan person med motsvarande beslutsbefogenhet och som har mandat att fastställa den rättsliga enhetens strategi, mål och allmänna inriktning och har tillsyn över och övervakar chefernas beslutsfattande.

(6)EIB-gruppen: Europeiska investeringsbanken (EIB), dess filialer och andra enheter som inrättats i enlighet med artikel 28.1 i protokoll nr 5 om Europeiska investeringsbankens stadga (EIB-stadgan).

(7)garantiavtal: rättsligt instrument genom vilket kommissionen och en genomförandepartner anger villkoren för att föreslå finansierings- och investeringstransaktioner så att de kan omfattas av garantin inom EKF:s InvestEU- instrument, för att tillhandahålla budgetgarantin för sådana transaktioner och för att genomföra dem i enlighet med denna förordning.

(8)tvingande allmänintresse: vid tillämpningen av artikel 20, ett tvingande skäl för att tillhandahålla unionsstöd till en viss åtgärd, eller grupp av åtgärder, på grund av ett tydligt och betydande bidrag till uppnåendet av politiska mål enligt EKF, som motiverar att påskyndade och förenklade regler tillämpas vid tilldelningen.

(9)genomförandepartner: behörigt finansinstitut eller mellanhand som kommissionen har ingått ett garantiavtal med.

(10)viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse: projekt som uppfyller samtliga de kriterier som anges i meddelandet från kommissionen om kriterier vid bedömningen av förenligheten med den inre marknaden hos statligt stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller i senare ändringar av det meddelandet.

(11)investeringsprocess: alla faser av offentligt och privat ekonomiskt stöd och politiska stödmekanismer som tillhandahålls mottagare under hela utvecklingskedjan, inbegripet en heltäckande serie av verksamheter under tilldelningen av ekonomiska

medel och tillhandahållande av stöd för att främja innovation och ekonomisk tillväxt. Processen inbegriper, men är inte begränsad till, inledningen från faserna av grundforskning och tillämpad forskning, genom stegen av expansion och industriell driftsättning fram till fullbordandet i fullskalig tillverkning, industriell mognad och internationalisering.

(12) finansierings- och investeringstransaktioner eller finansierings- eller investeringstransaktioner: transaktioner för att tillhandahålla finansiering direkt eller indirekt till slutmottagare genom finansiella produkter, som en genomförandepartner utför i eget namn och i enlighet med sina interna regler, policyer och förfaranden och som redovisas i genomförandepartnerns finansiella rapporter eller, i tillämpliga fall, i noter till dessa finansiella rapporter.

(13)rättslig enhet: juridisk person som har inrättats och erkänts som sådan enligt unionsrätten, nationell rätt eller internationell rätt, inklusive strukturer för europeiska försvarsmaterielprogram (Seap) inrättade i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning [XXX]41 [EDIP], som har rättskapacitet och kapacitet att handla för egen räkning, utöva rättigheter och omfattas av skyldigheter, eller en enhet som inte har någon rättskapacitet och som avses i artikel 200.2 c i budgetförordningen.

(14)politikområde: område som ska stödjas genom EKF-verktygslådan i enlighet med artikel 3.2.

(15)förkommersiell upphandling: upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster som involverar delning av risker och fördelar på marknadsvillkor, där upphandlade forsknings- och utvecklingstjänster tydligt åtskiljs från driftsättning av slutprodukter i kommersiella mängder.

(16)projektrådgivning: rådgivning som stöder investeringar, inbegripet kapacitetsuppbyggnad och marknadsutveckling, och företagsaccelerationstjänster som tillhandahålls av rådgivningspartner, av externa tjänsteleverantörer som har anlitats av kommissionen eller genom genomförandeorgan.

(17)konkurrenskraftsstämpel: kvalitetsstämpel som tilldelats ett förslag som lämnats in till en inbjudan att lämna förslag och som uppfyller alla kvalitetskrav som fastställs i tilldelningsförfarandet men kan få stöd från andra unionsfinansieringskällor eller nationella finansieringskällor.

(18)litet midcapföretag: enhet enligt definitionen i kommissionens rekommendation C(2025) 3500.

(19)små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag i den betydelse som avses i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG.

(20)berörda parter: enskilda, grupper eller organisationer som påverkas av och kan vara involverade i genomförandet av programmet.

(21)infrastruktur: alla fysiska och virtuella element som är nödvändiga för tillhandahållande av tjänster och ekonomiska verksamheter, inbegripet nät, kraftnät och tillgångar samt mobila tillgångar med anknytning till infrastruktur, främjande av fossilfrihet, resiliens, effektivitet, digitalisering och interoperabilitet.

41EUT L..,

Artikel 3

Mål

1.Det allmänna målet för EKF är att öka den europeiska konkurrenskraften, särskilt i strategiska sektorer och inom strategisk teknik längs investeringsprocessen, på följande sätt:

a)Sörja för teknisk, ekonomisk och miljömässig inverkan från unionens investeringar, bland annat genom att utveckla disruptiv och inkrementell innovation och framväxande, avancerad och strategisk teknik samt teknik med dubbla användningsområden med betydande ekonomisk potential, särskilt genom att utveckla och påskynda tillverkning och industriell driftsättning.

b)Minska eller förebygga unionens strategiska beroenden och stärka unionens resiliens och ekonomiska säkerhet, bland annat genom att diversifiera källor och marknader, stödja expansion av europeisk produktion av strategisk teknik och skapa, stärka och skydda kritiska värdekedjor och kritisk infrastruktur i unionen.

c)Motverka marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer, bland annat genom att attrahera privat kapital och institutionella investerare och offentlig finansiering i proportionerlig omfattning och samtidigt undvika dubbelarbete och utträngning av privata investerare, och fungera som en integrerad plattform för tillhandahållande av riktat ekonomiskt stöd till företag i alla utvecklingsfaser, däribland uppstartsföretag, expanderande företag och strategiska företag, inbegripet företag som aktivt bedriver tillverkning och industriell och kommersiell driftsättning.

d)Främja integreringen av unionens kapitalmarknader i överensstämmelse med målet att genomföra spar- och investeringsunionen, inbegripet lösningar för att motverka fragmenteringen av unionens kapitalmarknader, avlägsna hinder och skapa incitament för privata investeringar och diversifera och stärka finansieringskällorna för unionens företag i alla medlemsstater, även dem med mindre utvecklade kapitalmarknader.

e)Anpassa det politiska stödet till forskning, innovation och industri till att omvandla unionens höga forskningskvalitet till industriell styrka för unionen på världsmarknaderna och trygga tillverkningsindustrins europeiska framtid.

f)Utveckla unionens gränsöverskridande och kritiska infrastruktur som är avgörande för unionens konkurrenskraft och strategiska oberoende, särskilt inom energi och transport, digital teknik och säkerhet, försvar och rymdinfrastruktur samt social infrastruktur och därtill hörande data och tjänster.

g)Stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag och små midcapföretag som är etablerade i unionen och deras förmåga att växa och expandera, särskilt genom att förbättra deras tillgång till finansiering, inbegripet privata investeringar, mikrofinansiering och stöd till sociala företag, samt underlätta tillgång till unionsfinansiering genom snabbare, enklare och harmoniserade förfaranden samt minska och säkerställa en proportionerlig rapporteringsbörda.

h)Hantera bristen på sådan kompetens som är kritisk för alla slags arbetstillfällen av hög kvalitet i sektorer som är strategiska för unionens konkurrenskraft genom investeringar i både övergripande och specifik kompetens som bidrar till tillgången till kompetens i framtida framväxande teknik och genom att komplettera investeringarna med investeringar i kompetens och ange när detta ingår.

i)Säkerställa den inre marknadens integration, bland annat genom stöd till initiativ i alla skeden av investeringsprocessen, med positiva spridningseffekter för den inre marknaden och dess värdekedjors resiliens.

j)Stödja åtgärder för utarbetande, genomförande och övervakning av unionens relevanta lagstiftning och politik.

k)Säkerställa en rättvis omställning till en hållbar, fossilfri och digital ekonomi som är rättvis och stöder arbetstagare och lokalsamhällen.

2.Inom ramen för de allmänna mål som anges i punkt 1 ska EKF särskilt eftersträva följande särskilda mål:

a)För stöd till ren omställning och utfasning av fossila bränslen i industrin, de särskilda målen om stöd till utfasning av fossila bränslen i den europeiska industrin, inbegripet små och medelstora företag och energiintensiva industrier, tillverkning av ren teknik och dess leveranskedjor samt bidrag till omställningen till en hållbar, cirkulär, energi-, vatten- och resurseffektiv, klimatneutral och resilient ekonomi. Här ingår industrins upptagning av teknik för utfasning av fossila bränslen och andra lösningar för deras industriella processer och verksamheter, liksom utfasning av fossila bränslen inom energiförsörjningen, främjande av energieffektivitet, upptagning av lösningar för förnybar och ren energi, utveckling av flexibilitet i energisystemen, upptagning av pionjärmarknader för rena produkter, utveckling, resiliens, integration och digitalisering av infrastrukturer och system för energi och transporter, främjande av smart rörlighet och hållbara alternativa bränslen, främjande av en hållbar blå ekonomi, utveckling av innovativa naturbaserade affärsmodeller och efterfrågebaserade lösningar för rena, fossilfria byggnader, transporter och industrier samt expansion av produktion som bidrar till det europeiska strategiska oberoendet.

b)För stöd till hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi:

(1)För stöd till hälsa, de särskilda målen att främja innovation och konkurrenskraft i hälsosektorn och samtidigt säkerställa försörjningstrygghet och industriell kapacitet och förmåga att hantera framtida allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa; förbättra och skydda folkhälsa och populationshälsa genom att prioritera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande under hela livet genom en modell som bygger på hälsa inom alla politikområden och One Health, samt genom att stärka hälso- och sjukvårdssystemens innovation och resiliens.

(2)För stöd till bioteknik, de särskilda målen att bidra till utveckling och expansiv produktion samt upptagning, tillgång och tillgänglighet för läkemedel, medicintekniska produkter, diagnosmedel och andra medicinska motmedel.

(3)För stöd till bioekonomi, de särskilda målen att främja en innovativ och konkurrenskraftig bioekonomi i unionen, bland annat inom biobaserade material och produkter, biotillverkning, innovativa livsmedelsprodukter och biokemikalier, inbegripet stöd till små och medelstora företag, uppstartsföretag och expanderande företag, bidra till utveckling och expansiv produktion samt upptagning, tillgång och tillgänglighet för bioekonomiska innovationer, även sådana som bygger på sektorsövergripande avancerad bioteknik, samt stärkta försörjningskedjor med ökad resiliens.

(4)För stöd till jordbruk och livsmedelstrygghet, de särskilda målen att främja konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens hos jordbruk, fiske och vattenbruk, skogsbruk och landsbygds- och kustområden och deras bidrag till omställningen till en klimatneutral, klimatresilient, vattensmart och naturpositiv ekonomi och skydd av naturresurser och biologisk mångfald samtidigt som de bidrar till unionens långsiktiga livsmedelstrygghet.

c)För stöd till digitalt ledarskap, de särskilda målen att främja innovation och konkurrenskraft i den digitala sektorn för en konkurrenskraftig och säker union, så att fördelarna bibringas enskilda, samhälle, offentliga förvaltningar och företag i hela unionen. Här ingår, men är inte begränsat till, stöd till hela den digitala värde- och leveranskedjan samt verksamhet såsom stöd till uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag enligt följande: Ledarskap inom digital teknik och AI-teknik genom bland annat tekniköverföring och innovation och genom avancerade infrastrukturer som AI-drivna digitala tvillingar. Tekniksuveränitet genom uppbyggnad av resilienta digitala ekosystem och en hög nivå av cybersäkerhet i unionen. Utnyttjande av den digitala teknikens möjligheter för enskilda och företag genom digitala tillämpningar och tjänster, infrastrukturer, kapacitet och förmågor på avancerad nivå och genom stärkt interoperabilitet i hela unionen, inbegripet stöd till digitalisering av företag, inklusive små och medelstora företag, små midcapföretag, uppstartsföretag och expanderande företag. Stöd till digital omställning och interoperabilitet i den offentliga och privata sektorn genom snabb upptagning av AI, plånboksteknik såsom EU:s digitala identitetsplånböcker och betrodda tjänster inrättade i enlighet med förordning (EU) nr 910/2014, den kommande europeiska företagsplånboken och andra innovativa digitala lösningar. Stöd till kulturella och kreativa näringar som komplement till programmet AgoraEU.

d)För stöd till resiliens och säkerhet, försvarsindustri och rymdfrågor, följande särskilda mål:

(1)För stöd till leveranskedjornas resiliens, de särskilda målen att stärka den europeiska resiliensen genom att bygga ut unionens kapacitet inom prospektering, utvinning, bearbetning och återvinning av råmaterial och diversifiering av försörjningskällor och marknader, samt genom att förbättra tillgången i rätt tid till sådana produkter bland annat genom förkortade leveranstider, reservation av tillverkningstider eller lagerhållning av produkter, insatsvaror eller råmaterial.

(2)För stöd till unionens försvarsindustri, de särskilda målen att främja unionens och medlemsstaternas försvarsindustriella beredskap genom att stärka konkurrenskraften, reaktionssnabbheten och

förmågan hos den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, inbegripet stöd till uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag, och främja ett innovativt försvarsekosystem i unionen; samarbetsinriktad forskning och utveckling av försvarsprodukter och försvarsteknik,

inbegripet disruptiv försvarsteknik; samarbete under

försvarsutrustningens hela livscykel, särskilt vid försvarsupphandling och för utveckling av europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse; anpassning av industrin till strukturförändringar.

(3)För genomförandet av unionens rymdsystem och rymdpolitik, de särskilda målen att utveckla, upprätthålla och driva rymdsystem, tillhandahålla information, data och tjänster från rymden med hjälp av avancerad teknik till stöd för unionens politik, särskilt inom säkerhet, försvar, hållbar tillväxt, miljöskydd och klimatresiliens, globalt engagemang och strategiskt oberoende; maximera rymdverksamhetens socioekonomiska nytta, särskilt genom att främja utvecklingen av en innovativ och konkurrenskraftig rymdekonomi i unionen och stödja utvecklingen av en verklig inre marknad för rymdverksamheter, inbegripet samarbetsinriktad forskning och innovation för rymdprodukter och rymdteknik och stöd till små och medelstora företag; öka säkerheten, tryggheten och hållbarheten i all verksamheter i yttre rymden; främja unionens roll som global aktör i rymdsektorn.

(4)För stöd till civil industrisäkerhet, de särskilda målen att stärka konkurrenskraften och reaktionssnabbheten hos den europeiska civila säkerhetsindustrin när det gäller tillämpningsområdena säkerhet, resiliens hos kritiska infrastrukturer och infrastrukturer med dubbla användningsområden, teknik som kritisk energiinfrastruktur och lösningar för gränskontroll av varor och personer, gränsskydd, sjöfartsskydd, tullsäkerhet och civil beredskap mot säkerhetshot samt stärkta förmågor hos de berörda slutanvändarna i den civila säkerhetssektorn.

Artikel 4

Budget

1.Den vägledande finansieringsramen för genomförandet av EKF för perioden 1 januari 2028‒31 december 2034 ska vara 234 300 000 000 EUR i löpande priser.

2.Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 ska vara följande:

a)11 000 000 000 EUR för verksamheter som bidrar till de allmänna målen i artikel 3, i synnerhet genomförda genom övergripande verksamheter såsom icke-tematiskt stöd från EKF:s InvestEU-instrument, enligt kapitel II avsnitt 2 och projektrådgivning, samarbete med små och medelstora företag, kompetensutveckling och tillgång till finansiering enligt kapitel III.

b)26 210 000 000 EUR för de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a.

c)20 393 000 000 EUR för de särskilda mål som anges i artikel 3.2 b.

d)51 493 000 000 EUR för de särskilda mål som anges i artikel 3.2 c.

e)125 204 000 000 EUR för de särskilda mål som anges i artikel 3.2 d.

3.Budgetåtaganden för verksamheter som sträcker sig över mer än ett budgetår får delas upp på ett antal år i årliga delåtaganden.

4.Anslag får föras in i unionens budget efter 2034 för att täcka sådana utgifter som är nödvändiga för uppfyllandet av de mål som anges i artikel 3 i syfte att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som inte slutförts vid utgången av den period som avses i punkt 1, liksom kostnader som täcker kritiska operativa verksamheter och tjänster.

5.Den finansieringsram som avses i punkt 1 i denna artikel och de ytterligare medel som avses i artikel 5 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av EKF, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, institutionella it-system och it-plattformar, informations- och kommunikationsinsatser, inbegripet institutionell kommunikation om unionens politiska prioriteringar, samt alla andra kostnader för tekniskt och administrativt bistånd eller kostnader relaterade till personal som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av EKF.

AVSNITT 2

ENHETLIGT REGELVERK

Artikel 5

Ytterligare medel

1.Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansinstitut eller andra tredje parter får göra ytterligare ekonomiska eller icke-ekonomiska bidrag tillgängliga för EKF eller någon av dess särskilda verksamheter eller mål som anges i artikel 3.2, inbegripet särskilda bidrag till budgetgarantin och finansieringsinstrument inom EKF:s InvestEU-instrument enligt artikel 21. Ytterligare ekonomiska bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d eller e eller 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på medlemsstaternas begäran och i enlighet med artikel X i förordning (EU) [XXX] [NRPP-förordningen] göras tillgängliga för EKF. Kommissionen ska genomföra dessa medel direkt eller indirekt i enlighet med artikel 62.1 a eller c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. De ska läggas till det belopp som avses i artikel 4. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten. Om kommissionen inte har ingått något rättsligt åtagande inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning för ytterligare belopp som på detta sätt gjorts tillgängliga för EKF, får de motsvarande outnyttjade beloppen, på den berörda medlemsstatens begäran, föras tillbaka till ett eller flera kapitel i planen eller efterföljare till dessa.

3.Alla inkomster från verksamheter och komponenter enligt kapitel VII avsnitt 3 i den här förordningen ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 till EKF eller dess efterföljare.

4.[Från och med den 1 januari 2028 / programmets startdatum] ska, med avvikelse från artikel 212.3 första, andra och fjärde styckena i förordning (EU, Euratom)

2024/2509, inkomster, återbetalningar och återvunna medel från finansieringsinstrument som finansieras i enlighet med den här förordningen, dess föregångare, och de rättsakter som avses i bilaga IV till förordning (EU) 2021/523 användas för att tillhandahålla unionsstöd inom EKF. Med avvikelse från artikel 21.3 f och i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska dessa medel utgöra externa inkomster till EKF avsatta för särskilda ändamål.

5.[Från och med den 1 januari 2028 / programmets startdatum] får, med avvikelse från artikel 216.4 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 alla överskott från avsättningar för budgetgarantier i enlighet med förordningarna (EU) 2015/1017[2] och (EU)

2021/523[3] användas för att tillhandahålla unionsstöd inom EKF. Medlen ska utgöra externa inkomster till EKF avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 6

Alternativ, kombinerad och kumulativ finansiering

1.EKF ska genomföras i samverkan med andra unionsprogram. En åtgärd som har fått unionsbidrag från ett annat program får också motta ett annat bidrag från EKF. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas på motsvarande bidrag, eller också får en enda uppsättning regler tillämpas för alla bidrag och ett enda rättsligt åtagande får ingås. Om bidraget från unionen baseras på stödberättigande kostnader får det kumulativa stödet från unionens budget inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och det får beräknas proportionellt i enlighet med de handlingar där villkoren för stödet anges.

2.Förfarandena för tilldelning inom EKF får genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning gemensamt med medlemsstaterna, unionens institutioner eller dessas avdelningar, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansinstitut eller andra tredje parter, under förutsättning att skyddet av unionens ekonomiska intressen liksom av unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen säkerställs. Sådana förfaranden ska omfattas av en enda uppsättning regler och leda till att ett enda rättsligt åtagande ingås. För detta ändamål får partnerna göra medel tillgängliga för EKF i enlighet med artikel 5 i den här förordningen, eller också får partnerna anförtros genomförandet av tilldelningsförfarandet, i tillämpliga fall i enlighet med artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Vid gemensamma tilldelningsförfaranden får partnernas företrädare i förfarandet också tjänstgöra som ledamöter i den utvärderingskommitté som avses i artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 7

Samordning

1.Kommissionen ska säkerställa ett konsekvent genomförande av Europeiska konkurrenskraftsfonden, ramprogrammet för forskning och innovation och innovationsfonden.

2.Kommissionen och medlemsstaterna ska, på ett sätt som motsvarar deras respektive ansvarsområden, underlätta samordningen och samstämmigheten mellan Europeiska konkurrenskraftsfonden och de nationella och regionala partnerskapsplanerna när det gäller gemensamma konkurrenskraftsprioriteringar på valda nyckelområden och projekt som bedöms ha strategisk betydelse och vara av gemensamt europeiskt intresse.

3.EKF ska genomföras i samverkan med andra unionsfonder, däribland fonden Europa i världen, särskilt för att stödja global konkurrenskraft, säkerställa diversifierade försörjningskällor och stärka de europeiska företagens exportpotential och exportmöjligheter.

Artikel 8

Konkurrenskraftsstämpel

1.En konkurrenskraftsstämpel får tilldelas åtgärder av hög kvalitet som uppfyller åtminstone följande villkor:

a)De har bedömts i ett tilldelningsförfarande inom EKF.

b)De uppfyller minimikvalitetskraven i det tilldelningsförfarandet.

2.I arbetsprogrammet eller i handlingar som rör tilldelningsförfarandet får ytterligare villkor anges.

3.Medlemsstaterna får stödja projekt som tilldelats en stämpel eller får tillhandahålla stöd genom EKF genom att göra ytterligare medel tillgängliga för EKF i enlighet med artikel 5.1 eller 5.2.

4.Strategiska projekt enligt förordningen om kritiska råmaterial, förordningen om nettonollindustrin och förordningen om kritiska läkemedel och andra strategiska projekt som anges i unionslagstiftningen och som uppfyller villkoren i punkt 1 ska direkt tilldelas konkurrenskraftsstämpeln.

Artikel 9

Stödberättigande

1.Kriterier för stödberättigande ska fastställas så att de bidrar till uppnåendet av de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 3 i den här förordningen, i överensstämmelse med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, och ska tillämpas på alla tilldelningsförfaranden inom EKF.

2.Förutsatt att eventuella särskilda villkor inom varje enskilt politikområde eller varje enskild komponent är uppfyllda, får en eller flera av följande kategorier av rättsliga enheter vara berättigade till unionsstöd vid tilldelningsförfaranden inom ramen för direkt och indirekt förvaltning:

a)Enheter som är etablerade i en medlemsstat eller i utomeuropeiska länder och territorier.

b)Enheter som är etablerade i ett associerat tredjeland.

c)Internationella organisationer.

d)Andra enheter som är etablerade i icke-associerade tredjeländer, om finansieringen av sådana enheter är nödvändig för genomförandet av åtgärden och bidrar till de mål som anges i artikel 3.

3.Utöver vad som anges i artikel 168.2 och 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får internationella organisationer och sådana associerade tredjeländer som avses i artikel 11.1 i den här förordningen, när så är relevant, delta i och dra nytta av de upphandlingsmekanismer som fastställs i artikel 168.2 och 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Regler som gäller för medlemsstaterna i enlighet med artikel 168 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska i tillämpliga delar gälla för deltagande associerade tredjeländer och internationella organisationer.

4.Vid tilldelningsförfaranden ska följande verksamheter inte berättiga till stöd:

a)Verksamheter som är förbjudna enligt unionsrätten, tillämplig internationell rätt eller nationell rätt i alla medlemsstater.

b)Verksamheter som redan finansieras fullt ut av andra offentliga eller privata källor.

c)I enlighet med artikel 136 i budgetförordningen ska restriktioner för stödberättigande av säkerhetsskäl tillämpas på högriskleverantörer i överensstämmelse med unionsrätten.

5.Arbetsprogrammet eller de handlingar som rör tilldelningsförfarandet får innehålla ytterligare preciseringar angående de kriterier för stödberättigande som fastställs i den här förordningen eller innehålla ytterligare kriterier för stödberättigande för särskilda åtgärder.

6.Företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer får inte närvara vid överläggningar avseende kriterier för stödberättigande eller tilldelning.

Artikel 10

Unionspreferens

1.Stödet från EKF ska inriktas på utveckling, tillverkning och drift i unionen av strategisk teknik och strategiska sektorer i överensstämmelse med unionsrätten och internationella åtaganden. Vid tilldelningsförfarandena får alla villkor i punkt 2 tillämpas för att skydda unionens strategiska intressen och intressen avseende ekonomisk säkerhet, samt säkerhet och kritiska tillgångar och de tjänster dessa tillhandahåller.

2.Arbetsprogrammet, investeringsriktlinjerna eller handlingarna rörande tilldelningsförfarandet får innehålla villkor för stödberättigande för att säkerställa unionens konkurrenskraft, inbegripet skydd av unionens ekonomiska intressen och oberoende när det är nödvändigt och lämpligt, även genom preferensvillkor såsom restriktioner eller incitament för unionsenheter, samtidigt som snedvridningar av den inre marknaden begränsas. Dessa villkor för stödberättigande får utgöras av följande:

a)Restriktioner för deltagande och resultat som innebär att deltagande enheter måste vara etablerade, använda faciliteter eller bedriva verksamhet i medlemsstaterna och i förekommande fall andra stödberättigande länder. I arbetsprogrammet eller handlingarna rörande tilldelningsförfarandet får ytterligare uppgifter om tillämpningen av dessa restriktioner för deltagande och resultat anges.

b)Restriktioner för överföring enligt vilka mottagare av EKF-medel under en åtgärd eller inom 5 kalenderår efter åtgärdens slut inte direkt eller indirekt får överföra hela eller delar av verksamheten, resultaten eller tillhörande åtkomst- eller användningsrättigheter, inklusive licensgivning, från en stödberättigande medlemsstat eller ett stödberättigande associerat land till ett icke stödberättigande tredjeland. I annat fall får unionsfinansieringen minskas och helt eller delvis återvinnas. I arbetsprogrammet eller handlingarna rörande tilldelningsförfarandet får ytterligare uppgifter om tillämpningen av dessa restriktioner för överföring anges.

c)Restriktioner för leveranser och innehåll enligt vilka mottagare av EKF-finansiering ska säkerställa en viss minsta andel användning eller leverans av utrustning, materiel eller material eller komponenter till dessa som används för åtgärden från sådana stödberättigande enheter som avses i punkt 2 a och b, utom om sådant materiel och material inte rimligtvis kan införskaffas från sådana stödberättigande enheter. I arbetsprogrammet eller handlingarna rörande tilldelningsförfarandet får ytterligare uppgifter om tillämpningen av dessa restriktioner för leveranser och innehåll anges.

d)Restriktioner för kontroll enligt vilka mottagare av EKF-finansiering ska förvärva och/eller ha möjlighet besluta, utan restriktioner från icke stödberättigande enheter, om skapande och användning av resultat, inbegripet rättslig befogenhet och praktisk förmåga att ändra, ersätta eller avlägsna delar av resultat som är föremål för restriktioner från icke stödberättigande enheter eller tredjeländer. I arbetsprogrammet eller handlingarna rörande tilldelningsförfarandet får ytterligare uppgifter om tillämpningen av dessa restriktioner för konstruktionsbefogenheter anges.

3.Tilldelningsförfaranden som påverkar säkerhet, försvar eller allmän ordning, särskilt när det gäller unionens eller dess medlemsstaters strategiska tillgångar och intressen, ska begränsas i enlighet med artikel 136 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Sådana begränsningar för stödberättigande får särskilt omfatta följande:

a)Beträffande deltagande enheter, restriktioner för den verkställande ledningen och restriktioner för ägande och kontroll som begränsar deltagandet för alla eller vissa enheter i enheter med verkställande ledning samt ägande och kontroll av fysiska eller juridiska personer etablerade i medlemsstaterna, och i förekommande fall andra stödberättigande länder.

b)Beträffande de genomförda verksamheterna, restriktioner avseende platsen för verksamhetens bedrivande och användningen av anläggningar eller utrustning som begränsar alla eller vissa verksamheter till sådana tillgångar som är belägna i eller har sitt ursprung i medlemsstaterna, och i förekommande fall andra stödberättigande länder.

c)Beträffande andra säkerhetsrestriktioner, säkerhetsöversyner och riskbedömningar, säkerhetsgodkännanden, restriktioner för överföring och nyttjanderätt, inbegripet licensgivning, för att säkerställa lämpligt skydd för alla eller vissa resultat och annan information som uppstår genom eller används i åtgärden.

Artikel 11

Associering av tredjeländer till verksamheter inom EKF

1.EKF får öppnas för deltagande för följande tredjeländer genom fullständig eller partiell associering, i enlighet med de mål som fastställs i artikel 3 och i enlighet med relevanta internationella avtal eller beslut som antagits inom ramen för dessa avtal och som är tillämpliga på

a)medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt Andorra, Monaco och San Marino,

b)anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer,

c)länder som deltar i den europeiska grannskapspolitiken,

d)andra tredjeländer.

2.Förutsatt att eventuella särskilda villkor inom varje politikområde eller komponent är uppfyllda av det aktuella tredjelandet ska associeringsavtalen för deltagande i EKF

a)säkerställa en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i EKF,

b)fastställa villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkning av ekonomiska bidrag, i form av ett driftsbidrag och en deltagaravgift, till EKF och dess allmänna administrativa kostnader,

c)inte ge tredjelandet någon befogenhet att fatta beslut som rör programmet,

d)garantera unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen,

e)säkerställa skyddet av unionens och dess medlemsstaters strategiska intressen, säkerhetsintressen, försvarsintressen och intressen avseende allmän ordning.

3.Vid tillämpning av led d ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs enligt förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och garantera att verkställighetsbeslut som ålägger en betalningsskyldighet på grundval av artikel 299 i EUF-fördraget samt domar och beslut från Europeiska unionens domstol är verkställbara, och säkerställa att dess behöriga myndigheter samarbetar med Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) vid utredningar och åtal mot brott som påverkar unionens ekonomiska intressen i enlighet med tillämpliga internationella avtal och andra tillämpliga regler.

4.Separata särskilda avtal får ingås i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget för verksamheter inom EKF som rör säkerhet och tillhandahållande av säkra tjänster och kritiska tillgångar till unionen.

Artikel 12

Genomförande av och former för unionsstöd

1.EKF ska genomföras genom arbetsprogram i enlighet med artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.EKF ska genomföras i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, genom direkt förvaltning eller genom indirekt förvaltning med de enheter som avses i artikel 62.1 c i den förordningen.

3.Tilldelningsförfaranden inom EKF ska överensstämma med de allmänna bestämmelserna för EKF i kapitlen I och II i den här förordningen, som i händelse av konflikt ska ha företräde över alla andra regler för verksamheten eller senare antagna genomförandeakter.

4.När tilldelningsförfarandena rör fler än ett särskilt mål i artikel 3.2 får arbetsprogrammet ange att tilldelningsförfarandet ska genomföras enligt en enda uppsättning regler genom direkt tillämpning av förordning (EU, Euratom) 2024/2509, kompletterat med de allmänna reglerna i kapitel I och II, eller genom tillämpning av reglerna för ett av de aktuella särskilda målen.

5.Under vissa vederbörligen motiverade omständigheter får unionsfinansiering beviljas utan något meddelande om ansökningsomgång i enlighet med artikel 198 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509, inbegripet led e.

6.Unionsfinansiering får tillhandahållas i alla former som anges i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, bland annat i form av bidrag, priser, upphandling, icke- finansiella donationer, budgetgarantier och finansieringsinstrument.

7.Om unionsstöd tillhandahålls i form av en budgetgaranti eller ett finansieringsinstrument, även när det kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats, ska stödet genomföras i enlighet med avdelning X i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

8.Om unionsstöd tillhandahålls i form av ett bidrag, även när det kombineras i en blandfinansieringsinsats med andra former av återbetalningspliktigt stöd som inte har stöd av unionsbudgeten, ska finansieringen tillhandahållas i enlighet med avdelning VIII i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och i form av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna i enlighet med artikel 125.1 a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 eller om nödvändigt i form av förenklade kostnadsalternativ. Finansiering får också tillhandahållas i form av återbetalning av faktiska kostnader, om målet för en åtgärd inte kan uppnås på annat sätt eller om denna form är nödvändig för att möjliggöra andra finansieringskällor, inbegripet finansiering från medlemsstaterna.

9.För åtgärder som genomför forsknings- och innovationsverksamheter får utvärderingskommittén helt eller delvis bestå av oberoende externa experter, i enlighet med artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

10.Bidrag till en ömsesidig försäkringsmekanism enligt artikel 30 i förordningen om ramprogrammet för forskning och innovation får täcka riskerna i samband med återvinning av belopp från stödmottagarna, och ska betraktas som en tillräcklig garanti enligt artikel 155 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Inga ytterligare garantier eller säkerheter får godtas från stödmottagarna eller åläggas dem.

11.När det är nödvändigt för att uppnå målen i artikel 3 får delar av EKF genomföras genom offentlig-privata eller offentlig-offentliga partnerskap inrättade inom ramprogrammet för forskning och innovation, särskilt genom att budgetgenomförandeuppgifter i enlighet med artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 anförtros åt gemensamma företag inrättade enligt artikel 187 i EUF-fördraget. Stödet från EKF ska förenas med villkor om effektiv användning av unionsfinansieringen, ett proportionerligt bidrag från andra partner som är minst lika stort som unionens bidrag och rösträtt för unionen i de beslutsfattande organen på ett sätt som skyddar unionens intressen inom partnerskapet. För det ändamålet ska gemensamma företag inrättas genom en enda rättsakt om inrättande som säkerställer centraliserade administrativa funktioner.

12.Förutom de grunder som anges i artikel 132 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska tilldelningsförfaranden och därav följande rättsliga åtaganden möjliggöra uppsägning, om det är osannolikt att åtgärdens mål kommer att uppnås alls eller uppnås inom fastställd tid eller om åtgärden har förlorat sin politiska relevans.

Artikel 13

Tillämpning av reglerna om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter

1.Kommissionen ska skydda säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i enlighet med säkerhetsbestämmelserna i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/44442.

2.Varje medlemsstat och associerat land ska säkerställa att den erbjuder en skyddsnivå för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som är likvärdig med säkerhetsbestämmelserna i rådets beslut 2013/488/EU43. Likvärdigheten av skyddet i

Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

Rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).

tredjeländer ska fastställas i ett informationssäkerhetsavtal som antas i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget.

3.Ett säkert utbytessystem ska användas för att underlätta utbytet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter med medlemsstaterna och i förekommande fall andra mottagare.

4.Unionens institutioner, organ och byråer som är involverade i genomförandet av

unionsbudgeten ska ha åtkomst till de uppgifter, inbegripet säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, som är nödvändiga för att utföra tilldelningsförfaranden, genomförandeåtgärder, inbegripet rapportering och utbetalningar, samt kontroller, granskningar, revisioner och utredningar.

5.För att säkerställa efterlevande av kraven i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, inbegripet principerna om öppenhet och likabehandling, i alla skeden av tilldelningsförfarandena där säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter berörs, ska administrativa uppgifter som behövs för att utvärdera, tilldela och kontrollera unionsstödet, dock endast rättsliga, ekonomiska och processuella uppgifter, behandlas som känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Artikel 14

Styrande och rådgivande nämnder

1.Härmed inrättas en nämnd för strategiska berörda parter.

2.Ledamöterna i EKF:s nämnd för strategiska berörda parter ska utses av kommissionen efter en öppen inbjudan att lämna förslag till kandidater eller att anmäla intresse, eller bägge, beroende på vad kommissionen finner lämpligast, och med beaktande av behovet av balans inom en sektor, typ av organisation, inbegripet privata investerare, och storlek, expertis, kön, ålder och geografisk fördelning. Ledamöternas mandattid ska vara fyra år och får förlängas en gång. Ledamöterna ska agera med integritet och redlighet.

3.Kommissionen ska fastställa närmare regler om urval och sammansättning, ersättning, arbetsordning, intressekonflikter och sekretess för EKF:s nämnd för berörda parter. Ledamöterna ska vara skyldiga att följa dessa regler.

4.EKF:s nämnd för strategiska berörda parter ska, med underlag från ett observationsorgan för framväxande teknik, ge råd om EKF:s övergripande inriktning, om långsiktiga konkurrenskraftstendenser, områden med marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer som kan åtgärdas vid genomförandet av EKF samt om fastställande av strategiska portföljer av projekt inom och mellan EKF:s verksamheter, varvid nämnden får agera i olika sammansättningar beroende på politikområde.

5.Härmed inrättas en oberoende investeringskommitté inom EKF:s InvestEU- instrument (investeringskommittén).

6.Investeringskommitténs sammansättning ska säkerställa att den har breda kunskaper om de sektorer som EKF omfattar och breda kunskaper om de geografiska marknaderna i unionen, och ska säkerställa att investeringskommittén som helhet har balanserad könsfördelning.

7.Investeringskommittén ska granska de förslag till finansierings- eller investeringstransaktioner som lämnas in av genomförandepartnerna för täckning av

unionsgarantin och kontrollera att de följer de tillämpliga reglerna för förslag som ska finansieras av EKF:s InvestEU-instrument.

8.Den rådgivande nämnden för EKF:s InvestEU-instrument ska bestå av en företrädare för varje genomförandepartner och en företrädare för varje medlemsstat. Den rådgivande nämnden för EKF:s InvestEU-instrument ska ge råd om utformningen av finansiella produkter och den strategiska och operativa inriktningen inom sitt behörighetsområde. Den ska också ge råd om samordningen med Europeiska innovationsrådet för att säkerställa komplementariteten med annan unionsfinansiering eller privata investeringar. En företrädare för kommissionen ska vara ordförande för den rådgivande nämnden.

9.Kommissionen ska fastställa närmare regler om urval och sammansättning, ersättning, arbetsordning, intressekonflikter och sekretess för investeringskommittén och den rådgivande nämnden för EKF:s InvestEU-instrument.

10.Kommissionen och genomförandepartnerna ska hålla regelbundna politiska dialoger för att diskutera framstegen med genomförandet av de finansiella produkterna och utbyta åsikter om relevant politisk utveckling.

11.Kommissionen ska säkerställa att de berörda parterna rådfrågas när arbetsprogrammen utarbetas, med hjälp av en eller flera tematiska plattformar per politikområde.

Kapitel II

EKF:S VERKTYGSLÅDA

AVSNITT 1

BIDRAG, UPPHANDLING OCH VERKTYG FÖR INDUSTRIPOLITISK SAMORDNING

Artikel 15

Arbetsprogram

1.Arbetsprogrammet får fastställa följande:

a)Åtgärder och tillhörande budget från EKF samt åtgärder som ingår i den särskilda delen av arbetsprogrammen enligt punkt 2.

b)Instrument och former för finansiering.

c)Kriterier för stödberättigande och tilldelning.

d)En enhetlig medfinansieringssats per åtgärd för bidrag för faktiska kostnader.

e)Åtgärder på vilka den ömsesidiga försäkringsmekanismen enligt förordning (EU) [XXX] [Horisont Europa] är tillämplig.

f)Regler tillämpliga på åtgärder som avser fler än ett särskilt mål.

g)Åtgärder på vilka särskilda regler är tillämpliga, särskilt rörande äganderätt, utnyttjande och spridning, överföring och licensiering samt nyttjanderätt till resultaten.

h)Åtgärder som omfattas av mekanismerna i artikel 20.

2.Arbetsprogrammen enligt denna förordning ska i en särskild del integrera samarbetsinriktade forsknings- och innovationsverksamheter med en särskild budget.

3.Kommissionen ska i genomförandeakter anta arbetsprogram för genomförande av de särskilda målen i artikel 3.2 a, b, c, och d samt för de övergripande verksamheterna i kapitel III. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 83.2.

4.Kommissionen ska i genomförandeakter anta arbetsprogram för genomförande av de särskilda målen i artikel 3.2 d.2, d.3 och d.4. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.3.

5.I händelse av vederbörligen motiverade tvingande skäl till skyndsamhet som rör det förhållandet att inget arbetsprogram har antagits senast den 1 oktober året före det år då budgeten ska genomföras, ska kommissionen anta arbetsprogrammet genom omedelbart tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 83.4 och senast den 15 oktober året före det år då budgeten ska genomföras. Dessa genomförandeakter ska förbli i kraft under den tid som budgeten ska genomföras.

6.I händelse av vederbörligen motiverade tvingande skäl till skyndsamhet som rör behovet av en omedelbar reaktion på en kris eller någon annan liknande exceptionell och vederbörligen motiverad nödsituation, får kommissionen anta ett arbetsprogram genom omedelbart tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 83.4.

Artikel 16

Värdekedjebyggare på den inre marknaden

1.För att bygga upp resilienta värdekedjor i unionen får arbetsprogrammen omfatta särskilda ansökningsomgångar för expansion av värdekedjor, som ska stödja både projektförberedelser och anskaffning av kompletterande offentligt och privat kapital för att sammanföra leverantörer, tillverkare och innovatörer från olika medlemsstater och diversifiera försörjningskällorna.

Artikel 17

EU-teknikpionjärer

1.Arbetsprogrammen får innehålla särskilda bottom-up-tilldelningsförfaranden i två steg för att identifiera och stödja EU-teknikpionjärer genom industriledda konsortier som använder sin innovations- och exportdrivande roll för att stärka sin globala konkurrensställning, tillsammans med europeiska små och medelstora leverantörsföretag genom investeringar i nya lösningar och kartläggning av relevanta partner. Både projektförberedelser och anskaffning av kompletterande offentligt och privat kapital får ges stöd.

2.I det första steget får en öppen inbjudan offentliggöras för att anmäla intresse för varor, arbeten eller tjänster som kan bidra till unionens konkurrenskraft i allmänhet eller i en viss sektor, utan angivelse av vilken slags verksamheter eller instrument för genomförande av budgeten som kommer att användas.

3.I det andra steget ska analyser och anskaffning av kompletterande offentligt och privat kapital ges stöd.

4.Förslag och anbud ska bedömas och rangordnas i enlighet med gemensamma tilldelningskriterier såsom deras relativa bidrag till unionens konkurrenskraft.

5.Bedömningskommittén ska bestämma det lämpligaste instrumentet för budgetgenomförande och föreslå unionsbidragets maximala belopp och form.

Artikel 18

Åtgärder för expansion av produktionen

1.Med avvikelse från artikel 196.2 i budgetförordningen får ekonomiska bidrag täcka åtgärder som inleddes före dagen för inlämnande av förslaget om de åtgärderna, om det är en förutsättning för genomförandet av tillverkningsprojekt som är nödvändiga för att stödja det allmänna resiliensmål som avses i artikel 3.1 eller verksamheter som krävs för att säkerställa säkerhet, resiliens eller tjänstekontinuitet till stöd för det mål som avses i artikel 3.2 d.

2.I arbetsprogrammet eller i handlingar som rör tilldelningsförfarandet ska ytterligare villkor anges för att säkerställa att stödet är nödvändigt och proportionerligt, utesluter överkompensation och dubbelfinansiering samt är tidsbegränsat och minskar med tiden.

Artikel 19

Tilläggsbelopp för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse

1.EKF får stödja

a)projekt som direkt ingår i ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse som godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 107.3 b i EUF-fördraget,

b)uppföljningsprojekt som bygger på resultat från viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, förutsatt att betydande privata investeringar tillkommer.

2.Allt stöd från EKF till viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse ska förenas med villkor om nationell medfinansiering.

Artikel 20

Påskyndade och riktade åtgärder för konkurrenskraft

1.För att skapa eller underlätta möjligheterna för unionsstöd till åtgärder av tvingande allmänintresse eller kritisk tidskänslighet, som annars inte skulle genomföras verkningsfullt enligt de normala reglerna för unionsbudgeten eller sektorspolitiken, får det i arbetsprogrammet anges vissa tilldelningsförfaranden enligt direkt eller indirekt förvaltning som får omfattas av vissa tillägg, undantag och avvikelser från tillämplig lagstiftning under tilldelningsförfarandet eller genomförandet av de aktuella verksamheterna, förutsatt att samtliga nedanstående villkor är uppfyllda:

a)Åtgärden är nödvändig och lämplig för att uppnå åtgärdens mål i överensstämmelse med programmets allmänna eller särskilda mål.

b)Åtgärden är vederbörligen motiverad av ett tvingande allmänintresse eller har kritisk tidskänslig karaktär eller bägge.

c)Åtgärden kan annars inte genomföras verkningsfullt enligt de normala reglerna för tilldelningsförfarandena.

2.I enlighet med punkt 1 får ett eller flera av följande åtgärder tillämpas på ett tilldelningsförfarande:

a)För bidrag, utan att det påverkar användningen av konkurrensutsatta förfaranden när det är lämpligt i överensstämmelse med artikel 192.1 och utöver artikel 198 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, får arbetsprogrammet ange att ett tilldelningsförfarande utformas som en riktad insats för att göra något av följande:

(1)Utpeka en åtgärd av tvingande allmänintresse för unionen och de stödmottagare eller kategorier av stödmottagare som får anmodas att lämna förslag utan ansökningsomgång.

(2)Fastställa ett belopp inom vilket förslag får utpekas och bjudas in som har tilldelats en stämpel i enlighet med artikel 8 men inte fått något unionsstöd på grund av brist på medel. Sökandena får uppmanas att lämna in sitt förslag igen utan någon ansökningsomgång, och om förslaget lämnas in igen utan väsentliga ändringar får tilldelningsmyndigheten besluta att helt utgå från den tidigare positiva bedömningen och eventuella tidigare utförda kontroller och inlämnade styrkande handlingar, varvid skälen för tilldelning till den individuella åtgärden ska motiveras vederbörligen i tilldelningsbeslutet och förteckningen över åtgärder ska offentliggöras i den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 74.9 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

(3)Ange en åtgärd och stödmottagare, eller ett politikområde och kategorier av stödmottagare, och fastställa ett belopp inom vilket förslag får inbjudas för förlängning av åtgärder inom EKF eller andra unionsprogram, i syfte att fortsätta eller lägga till ytterligare verksamheter eller enheter och/eller vidareutveckla resultaten, och om åtgärderna och stödmottagarna inte förtecknas individuellt i arbetsprogrammet ska skälen för tilldelning till den individuella åtgärden motiveras vederbörligen i tilldelningsbeslutet och förteckningen över åtgärder ska offentliggöras i den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 74.9 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Tilldelningen får ta formen av en ändring av den ursprungliga åtgärden genom att nya verksamheter läggs till och det maximala unionsbidraget ökas.

b)Med avvikelse från artiklarna 199, 201 och 203 i fråga om bidrag eller artikel 170.1 b och c och 170.2 i fråga om upphandling i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får arbetsprogrammet ange att ett tilldelningsförfarande får utformas som en påskyndad insats för att göra bägge av följande:

(1)Begränsa kraven på tilldelningsbeslutet och ingåendet av rättsliga åtaganden till en preliminär bedömning av tilldelnings- och uteslutningskriterierna, varvid tilldelningsbeslutet ska fattas uteslutande på grundval av sökandenas och anbudsgivarnas försäkran på heder och samvete om kriterier för urval och stödberättigande, utan krav på styrkande handlingar under den preliminära bedömningen medan den slutliga bedömningen, även av kriterierna för urval och stödberättigande, och begäran om eventuella styrkande handlingar ska slutföras inom tre månader efter ingåendet av det rättsliga åtagandet.

(2)Kräva delgivning av resultaten av den preliminära bedömningen till sökandena eller anbudsgivarna inom 30 kalenderdagar efter sista dagen för inlämnande av förslag eller anbud, varvid tilldelningsbeslutet ska fattas inom 60 kalenderdagar efter sista dagen för inlämnande av förslag eller anbud och i tillämpliga fall undantas från förfarandena i artikel 83, och innan den slutliga bedömningen är slutförd får ingen förfinansiering betalas ut.

c)Med avvikelse från artikel 9 i denna förordning får arbetsprogrammet ange att ett tilldelningsförfarande ska utformas som en incitamentsinsats som möjliggör ett tidsbegränsat och villkorat undantag från en angiven del av kriterierna för stödberättigande under tilldelningsförfarandet och delar av genomförandet av åtgärden, särskilt när det gäller etableringsort, varvid efterlevnad av de tidsbegränsat undantagna kriterierna för stödberättigande i stället ska uppnås och bedömas under åtgärdens genomförande inom en tidsram som anges i det rättsliga åtagandet. Om de tidsbegränsat undantagna kriterierna för stödberättigande inte efterlevs den angivna dagen ska åtgärden i sin helhet anses vara icke stödberättigande och eventuell unionsfinansiering ska helt återvinnas, och för incitamentsinsatser får ingen förfinansiering betalas ut.

d)I arbetsprogrammet får särskilda bottom-up-tilldelningsförfaranden i två steg anges enligt följande:

(1)I det första steget får en inbjudan utlysas för att anmäla intresse utan angivelse av vilken slags verksamheter eller instrument för genomförande av budgeten som kommer att användas, så att sökande, anbudsgivare och pelarbedömda enheter får lämna förslag eller anbud rörande varor, arbeten eller tjänster som kan bidra till unionens konkurrenskraft i allmänhet eller i en viss sektor.

(2)Förslag och anbud ska bedömas och rangordnas på grundval av gemensamma tilldelningskriterier såsom deras relativa bidrag till unionens konkurrenskraft. Bedömningskommittén ska besluta om det lämpligaste instrumentet för budgetgenomförande med direkt eller indirekt förvaltning, särskilt bidrag, upphandling, icke- finansiella donationer, bidragsavtal eller andra former av stöd, samt föreslå unionsbidragets maximala belopp och form.

(3)I det andra steget ska, inom ramen för tillgängliga medel, positivt bedömda projekt eller anbud uppmanas att justera och komplettera förslaget eller anbudet i enlighet med bedömningskommitténs slutsatser. I övrigt ska tilldelningsförfarandet genomföras i enlighet med reglerna i artikel 12, beroende på vad som är tillämpligt för det aktuella instrumentet för budgetgenomförande.

3.För åtgärder som kräver planering, uppförande och drift av faciliteter som finansieras enligt tilldelningsförfaranden får det i arbetsprogrammet i enlighet med punkt 1 anges att åtgärden, beroende på dess karaktär, är av allmänt intresse och att det kan föreligga tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse i den mening som avses i artiklarna 6.4 och 16.1 c i rådets direktiv 92/43/EEG och artikel 4.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, försvarsintressen i den mening som avses i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

1907/2006 och hänsyn till människors hälsa och säkerhet i den mening som avses i artikel 9.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG i

överensstämmelse med och på de villkor som anges i tillämplig lagstiftning, däribland förordning (EU) 2024/1735 om nettonollindustrin, RED III (direktiv (EU) 2023/2413) eller omnibusförslaget om försvarsberedskap (COM(2022) 349), förutsatt att övriga villkor i dessa bestämmelser är uppfyllda.

AVSNITT 2

EKF:S INVESTEU-INSTRUMENT

Artikel 21

Allmän ram

1.EKF:s InvestEU-instrument ska i egenskap av övergripande genomförandeverktyg för unionens inre politik omfatta budgetgarantin och finansieringsinstrument, även när det kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats, i syfte att bidra till de allmänna och särskilda målen i artikel 3 och får genomföras i samverkan med andra unionsverksamheter eller nationella verksamheter, inbegripet medlemsstatskomponenter.

2.EKF:s InvestEU-instrument ska åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer. EKF:s InvestEU-instrument får särskilt tillhandahålla lån, garantier, motgarantier, kapitalmarknadsinstrument, andra former av finansiering eller kreditförstärkning, inbegripet efterställda skuldinstrument eller eget kapital eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital, som tillhandahålls direkt eller indirekt via finansförmedlare, fonder, investeringsplattformar eller andra instrument som kanaliseras till slutmottagarna.

3.Det maximala beloppet för budgetgarantin inom unionskomponenten i EKF:s

InvestEU-instrument ska vara 70 000 000 000 EUR i löpande priser. Avsättningsnivån ska vara 50 %.

4.Det minimibelopp för unionsstöd från EKF som tillhandahålls genom EKF:s InvestEU-instrument ska vara 17 000 000 000 EUR, som ska användas till stöd för de allmänna och särskilda målen i artikel 3. Detta minimibelopp ska ökas med bidrag från arbetsprogrammen i enlighet med artikel 15. Bidragen ska vara en prioriterad genomförandemetod inom EKF och ska användas för avsättningar till budgetgarantin eller för anslag till finansieringsinstrumenten.

5.I investeringsriktlinjer som fastställs av kommissionen ska omfattningen på insatserna till stöd för de allmänna och särskilda målen i artikel 3 preciseras. Investeringsriktlinjerna ska utarbetas i nära samråd med potentiella genomförandepartner.

6.Följande regler ska gälla för sådana avsättningar som avses i punkt 3:

a)Avsättningsnivån ska bedömas varje år i enlighet med den bedömning som avses i artikel 41.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

b)För stöd enligt sådana andra unionsprogram som avses i artikel 23.2 ska avsättningen göras från detta andra unionsprogram.

c)För avsättningen ska ett åtagande gälla till och med den 31 december 2034, och hänsyn ska tas till framstegen med beviljandet av budgetgarantin inom EKF:s InvestEU-instrument.

d)I enlighet med artikel 214.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska avsättningen upprättas till och med den 31 december 2037, och hänsyn ska tas till framstegen med godkännande och ingående av finansierings- och investeringstransaktionerna.

7.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 84 för att ändra punkt 3 genom att justera avsättningsnivån och justera budgetgarantins maximala belopp med högst 20 % av det beloppet.

Artikel 22

Stöd till expanderande företag och uppstartsföretag

1.EKF:s InvestEU-instrument ska fungera som unionens integrerade plattform för tillhandahållande av riktat ekonomiskt stöd till företag i alla utvecklingsfaser, däribland uppstartsföretag och expanderande företag, inbegripet företag som aktivt bedriver tillverkning och industriell och kommersiell driftsättning. Det ska säkerställa att europeiska företag med stor potential som utvecklar eller driftsätter innovativa lösningar får tillgång till det kapital och de resurser som behövs för att växa i unionen, och bidrar därigenom till integrationen av den inre marknaden och spar- och investeringsunionen.

2.Kommissionen ska särskilt utveckla en facilitet för expanderande företag i samarbete med EIB-gruppen, andra internationella finansinstitut och nationella utvecklingsbanker. Faciliteten ska på ett samordnat och konsekvent sätt tillhandahålla en heltäckande uppsättning finansieringsverktyg anpassade till de expanderande företagens unika behov, inbegripet indirekt och direkt eget kapital, kapital likställt med eget kapital, riskkapital, lån, garantier och blandfinansiering, för att locka privata investerare att stödja finansiering för expansion och underlätta utträdesalternativ. Faciliteten ska vara inriktad på små och medelstora företag, små midcapföretag och midcapföretag.

3.Faciliteten ska gripa in där marknadsinvesterarna inte kan tillhandahålla tillräckligt med finansiering för europeiska innovativa och strategiska företa med hög tillväxt, även när det behövs för att skydda unionens strategiska resurser, intressen, oberoende eller ekonomiska säkerhet.

4.Faciliteten ska utnyttja offentliga investeringar som katalysator för betydande privata och institutionella kapitalflöden, exempelvis från privata investeringsfonder, företag, pensionsfonder, försäkringsbolag och andra långsiktiga investerare, och på så sätt fördjupa de europeiska kapitalmarknaderna och bidra till expanderande företags hållbara tillväxt.

Artikel 23

Exklusivitetsklausul

1. Under den fleråriga budgetramen 2028-2034 ska budgetgarantier, finansieringsinstrument eller finansieringsinstrument som genomförs direkt av kommissionen i enlighet med artikel 219 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 till stöd för politiska mål på unionens territorium inrättas uteslutande på grundval av detta avsnitt.

2.Budgetgarantin, inom det maximala belopp som avses i artikel 21.3, och finansieringsinstrument, även när de kombineras med icke-återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats, får användas för att tillhandahålla stöd enligt andra

unionsprogram, inbegripet EU:s innovationsfond för utsläppshandelssystemet, och andra unionsprogram som finansieras från andra källor än unionsbudgeten, i enlighet med målen för de programmen.

Artikel 24

Unionskomponent och medlemsstatskomponent

1.EKF:s InvestEU-instrument ska bestå av en unionskomponent och en medlemsstatskomponent.

2.Särskilda bidrag till EKF:s InvestEU-instrument i enlighet med artikel 5.1 får lämnas i överensstämmelse med artiklarna 211.2 och 221.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Särskilda bidrag till budgetgarantin inom EKF:s InvestEU-instrument ska medföra ett tilläggsbelopp till den budgetgaranti som avses i artikel 21.3.

Artikel 25

Grupp av genomförandepartner

1.EKF:s InvestEU-instrument kommer att genomföras av partner i en modell med öppen arkitektur, där EIB-gruppen, internationella finansinstitut, nationella utvecklingsbanker och institutioner ingår.

2.Med avvikelse från artikel 211.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och med förbehåll för artikel 12 i den här förordningen, får genomförandet av en budgetgaranti eller ett finansieringsinstrument, även när det kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats, anförtros en sådan enhet som avses i artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

3.Utöver sådana enheter som avses i artikel 62.1 första stycket c och artikel 211.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2029 får organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten också i undantagsfall, efter en positiv pelarbedömning, anförtros genomförandet av en budgetgaranti eller ett finansieringsinstrument, inbegripet i kombination med icke- återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats, förutsatt att organen har tillräckliga finansiella garantier som för varje åtgärd får vara begränsade till unionsstödets maximala belopp. Sådana privaträttsliga organ ska väljas ut med vederbörligt beaktande av karaktären hos det finansieringsinstrument eller den budgetgaranti som ska genomföras, organets erfarenhet och ekonomiska och operativa kapacitet samt deras regler och rutiner för kontroll av den ekonomiska livskraften hos slutmottagarnas projekt. Valet av organ ska göras öppet, motiveras objektivt och får inte riskera att ge upphov till en intressekonflikt.

Kapitel III

Projektrådgivning, samarbete med små och medelstora företag,

kompetensutveckling och tillgång till finansiering

AVSNITT 1

PROJEKTRÅDGIVNING

Artikel 26

Projektrådgivning

1.Projektrådgivning ska göras tillgänglig för instrument för återbetalningspliktigt och icke-återbetalningspliktigt stöd. Åtgärder och verksamheter som ges stöd enligt detta kapitel ska bidra till de allmänna målen i artikel 3.1 och, när så är relevant, stödja och komplettera verksamheter enligt andra kapitel.

2.En central ingång till rådgivnings- och företagsaccelerationstjänster ska tillhandahållas, som får omfatta följande:

a)Tjänster för investeringsrådgivning, inbegripet marknadsutveckling och rådgivning till stöd för kartläggning, utarbetande, utveckling, strukturering, upphandling och genomförande av investeringsprojekt, och för att stärka de projektansvarigas och

finansförmedlarnas kapacitet att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner och förbättra förståelsen och användningen av finansieringsinstrument för att ta vara på hela deras potential. Sådant stöd kan avse varje fas i ett projekts livscykel eller i finansieringen av en stödmottagande enhet.

b)Tjänster för företagscoachning och acceleration med inriktning på potentiella EKF- stödmottagare och andra projektansvariga, inbegripet små och medelstora företag, midcapföretag, uppstartsföretag och expanderande företag, för att stödja och underlätta deras tillgång till EKF-finansiering, och underlätta kontaktförmedling med privata investerare och främja företagarnas finanskompetens, bland annat förståelsen av de möjligheter som kapitalmarknadsbaserad finansiering erbjuder.

3.Projektrådgivningen ska bland annat stödja uppbyggnaden av projektplanering och utvecklingen av potentiella investeringsprojekt inom EKF:s InvestEU-instrument och bidra till vidareutvecklingen av dem. Projektrådgivningen ska också samarbeta med industriallianser och europeiska kluster. Projektrådgivningen ska vara tillgänglig inom varje politikområde, och omfatta sektorer på det politikområdet. Rådgivningen får dessutom omfatta allmänna mål och övergripande åtgärder.

4.Kommissionen får ingå rådgivningsavtal med rådgivningspartner och tjänsteleverantörer i enlighet med behoven inom varje politikområde. Kommissionen och rådgivningspartnerna, inbegripet EIB-gruppen, ska ha ett nära samarbete för att säkerställa effektivitet, synergier och en verklig geografisk täckning i hela unionen, med beaktande av befintliga strukturer och verksamheter.

5.Oavsett med vilket budgetinstrument rådgivningstjänsterna införskaffas eller tillhandahålls ska tjänsternas tillhandahållare och mottagare väljas ut i enlighet med principerna om öppenhet, likabehandling och undvikande av intressekonflikter, inbegripet professionella intressekonflikter.

6. Under genomförandet av projektrådgivningen ska kommissionen, dess rådgivningspartner och andra tjänsteleverantörer i förekommande fall samarbeta med andra av unionens eller medlemsstaternas offentliga eller privata leverantörer av rådgivning och stödtjänster, inbegripet EU for Business-nätverket.

AVSNITT 2

SAMARBETE MED SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Artikel 27

EU for Business-nätverket

1.EU for Business-nätverket ska inrättas för att hjälpa unionsföretagen att bli mer konkurrenskraftiga och innovativa, växa och expandera inom och utanför den inre marknaden, med särskild inriktning på små och medelstora företag, uppstartsföretag, expanderande företag och små midcapföretag. Nätverket ska ha unionsvid och geografiskt balanserad täckning, med hänsyn tagen till särdragen i alla typer av regioner i unionen, inbegripet de mindre utvecklade regionerna och unionens yttersta randområden.

Artikel 28

Företagsstöd

1.EKF ska genomföra övergripande verksamheter med inriktning på att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft och uppnå additionalitet på unionsnivå, bland annat på följande sätt:

a)Tillhandahålla integrerad företagsrådgivning och stöd till företag, inbegripet i form av ekonomiskt stöd till tredje parter.

b)Tillhandahålla partnerskapsmöjligheter och kapacitetsuppbyggnad.

c)Tillhandahålla stöd och assistans för tillgång till teknik, teknisk infrastruktur och

faciliteter, stödja marknadsupptagning av innovation och hjälpa företagsorganisationer, små och medelstora företag och små midcapföretag, inbegripet uppstartsföretag och expanderande företag, att delta i samarbetsinriktade plattformar och sektorer.

d)Främja företagens förståelse av unionens politik och få synpunkter på dess effektivitet.

e)Öka tillgången till och tillgängligheten av finansiering för små och medelstora företag, inbegripet mikrofinansiering och stöd till sociala företag, samt för små midcapföretag.

f)Underlätta marknadstillträde, bland annat genom stöd till de små och medelstora företagens internationalisering och tillhandahållande av marknadskunnande, även i mindre utvecklade regioner och i de yttersta randområdena.

g)Förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag och främja nya affärsmöjligheter för små och medelstora företag genom att bland annat stödja tillvaratagande av immateriella rättigheter, standardiseringsarbete och offentlig upphandling.

h)Främja entreprenörskap, inbegripet bland kvinnor och ungdomar, och inhämtande av företagar- och affärskompetens.

Artikel 29

Särskilda åtgärder för små och medelstora företag för att öka de små och medelstora företagens medverkan

1.Varje politikområde ska omfatta särskilda, sektorspecifika åtgärder med inriktning på uppstartsföretag, små och medelstora företag och små midcapföretag eller förslagsomgångar för små och medelstora företag i strategiska sektorer i syfte att främja innovation, företagsacceleration, kommersialisering och expansion.

Artikel 30

Stöd till kompetensutveckling

1.EKF ska finansiera verksamheter till stöd för kompetensutveckling, särskilt inom strategiska sektorer, och bygga upp starka förbindelser mellan högre utbildning, yrkesutbildning, tillämpad forskning och näringsliv för en smidig, innovativ och konkurrenskraftig ekonomi. Detta ska omfatta stöd till en europeisk kompetensgaranti till stöd för omställningar i värdekedjan till förmån för strategiska tillväxtsektorer eller yrken på hela arbetsmarknaden genom kompetenslyft och omskolning av arbetskraften och yrkesutbildningspartnerskap för att stärka samarbetet mellan yrkesutbildningsanordnare och företag, särskilt små och medelstora företag, och koppla samman dem med regionala industriekosystem.

AVSNITT 3

SERVICEDESK FÖR STÖDMOTTAGARE

Artikel 31

Tillgång till unionsfinansiering

1.I enlighet med artikel 150 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska EKF bidra till underhåll och utökning av det gemensamma området för utbyte av elektroniska uppgifter för deltagare för att säkerställa förenklad tillgång till unionsfinansiering. Bidraget ska inte ta hänsyn till formerna eller instrumenten för budgetgenomförande, och inbegripa rådgivningstjänster, företagsaccelerationstjänster och stöd till den gemensamma ingången för tillgång till unionsstöd i enlighet med förordning (EU) [XXX] [prestationsförordningen].

2.EKF får stödja alla ytterligare verksamheter som underlättar och påskyndar tillgången till unionsfinansiering och till andra former av finansiering och investeringar liksom för att säkerställa utnyttjande och upptagning av resultat genom verktyg och instrument som koncepttest, driftsättningsbidrag, rådgivningstjänster, företagsstödstjänster och eventuella särskilda plattformar.

Kapitel IV

Stöd till ren omställning och utfasning av fossila bränslen i

industrin

Artikel 32

Innehåll

1.Åtgärder som ges stöd enligt detta kapitel ska bidra till de allmänna målen i artikel 3.1 och de särskilda målen i artikel 3.2 a.

2.Stöd till åtgärder enligt detta kapitel ska finansieras med den budget som fastställs i artikel 4 och ytterligare bidrag som avsatts i enlighet med artikel 5.

Artikel 33

Särskilda verksamheter till stöd för ren omställning och utfasning av fossila bränslen i industrin

1.Stöd till politikområdet ren omställning och utfasning av fossila bränslen i industrin ska särskilt genomföras genom följande verksamheter:

a)Life-verksamheter: Tillhandahållande av stöd till bottom-up-projekt för demonstration, provning och marknadsupptagning av innovativa lösningar och bästa praxis i fråga om ren omställning och utfasning av fossila bränslen i industrin samt informationsverksamhet om klimat- och miljöfrågor på relevanta styrningsnivåer.

b)Energieffektivitet, energilagring, efterfrågehantering, nationella transmissions- och distributionsnät, digitalisering av energisystemen, integrerad förnybar energi, energirenoveringar samt lösningar, system och tjänster för värme och kyla.

c)Lösningar för ren energi och utfasning av fossila bränslen i industrin, inbegripet elektrifiering av energiintensiva industrier och avskiljning, lagring och användning av koldioxid, och i städer, särskilt för energi, transport och byggnader.

d)Införskaffande, produktion, lagring, distribution och upptagning av hållbara bränslen för att underlätta fossilfri rörlighet.

e)Rena, multimodala, digitaliserade och säkra lösningar för transport och mobilitet, inbegripet rörliga resurser (t.ex. fordon, fartyg inbegripet fiskefartyg, luftfartyg och rullande materiel) samt infrastrukturer (bl.a. laddinfrastruktur, hamnar och höghastighetsjärnväg), system och drift.

f)Stöd till utveckling och driftsättning av smart mobilitet, inbegripet fordon, infrastruktur, uppkopplad och automatiserad mobilitet, smarta trafikledningssystem och därtill hörande tjänster.

g)Tillverkning av ren teknik och dess leveranskedja, bland annat genom ekonomiskt stöd till strategiska projekt enligt förordning (EU) 2024/1735, expansion av tillverkningskapaciteten för nettonollteknik och dess leveranskedjor samt expansion av befintliga produktionsanläggningar.

h)Stärka unionens kapacitet inom innovation och industriellt driftsättning av avancerad tillverkning och avancerade material.

i)Cirkulär ekonomi, vatteneffektivitet, världshavshälsa och miljöpolitik, inbegripet lösningar för att skydda, återställa och höja miljöns kvalitet, däribland luft, vatten, hav och jord, och hejda och vända förlusten av biologisk mångfald och åtgärda försämringar av ekosystem, samt hållbara lösningar för klimatåtgärder inom leveranskedjorna för jordbruksbaserade livsmedel och skogsbruk.

j)Klimat- och vattenresiliens.

k)Förebyggande, begränsning och rening av föroreningar.

l)Investeringar, innovation och modernisering inom sektorer av den hållbara blå

ekonomin, såsom varvsindustri och sjöfart, offshoreenergi, oceanövervakningsteknik, blå teknik och bevarande av ekosystem.

m)Hållbarhet och ren omställning för små och medelstora företag, inbegripet inom turism, bygg- och anläggningsverksamhet och andra ekonomiska sektorer.

n)Marknadsupptagning, kapacitetsuppbyggnad och kompetensutveckling för den rena omställningen, inbegripet omställningen till ren energi och åtgärder på energiefterfrågesidan (t.ex. nettonollindustriakademier) och omställning till hållbar och säker rörlighet och hållbar turism i städer, på landsbygden, i lokalsamhällen och i byggnader.

o)Stödja åtgärder för utarbetande, genomförande, övervakning och verkställande av unionens relevanta lagstiftning och politik. Detta inbegriper stöd till relevanta institutioner, samarbete mellan nationella myndigheter och med berörda parter, undersökningar samt utveckling och driftsättning av verktyg och infrastrukturer, inbegripet it-infrastruktur och it-verktyg.

2.Stöd som tillhandahålls genom de verksamheter som avses i punkt 1 får tillhandahållas i alla former, inbegripet genom sådana samarbetsinriktade forsknings- och innovationsverksamheter som fastställs i förordning (EU) [XXX] [ramprogrammet för forskning och innovation] och anges i en särskild del av arbetsprogrammet.

Artikel 34

Kompletterande regler

1.För verksamheter till stöd för samordnings- och stödåtgärder på området för energieffektivitet och omställning till ren energi får unionsstödet omfatta upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna utan att det påverkar tillämpningen av samfinansieringsprincipen.

2.Med avvikelse från artikel 184.6 i budgetförordningen får den behöriga utanordnaren för verksamheter till stöd för samordnings- och stödåtgärder på området för energieffektivitet och omställning till ren energi och Life-verksamheter som avses i artikel 34.1 a godkänna eller kräva, i form av schablonsatser, finansiering för att täcka indirekta kostnader hos stödmottagaren på upp till 25 % av de totala stödberättigande direkta kostnaderna, exklusive direkta stödberättigande kostnader för underentreprenad, ekonomiskt stöd till tredje parter och eventuella enhetskostnader eller schablonbelopp där indirekta kostnader ingår.

3.Arbetsprogrammet ska säkerställa samstämmighet med de typer av åtgärder som planeras att genomföras inom ramen för den fond som avses i artikel 10a.8 i direktiv

2003/87/EG och samstämmighet och komplementaritet med förordning (EU) [XXX] [Fonden för ett sammanlänkat Europa].

4.Arbetsprogram som antas i enlighet med reglerna i denna förordning enligt detta kapitel ska i en särskild del integrera och säkerställa samstämmighet med de verksamheter som rör konkurrenskraft och samhälle vilka får stöd inom ramen för förordning (EU) [XXX][ramprogrammet Horisont Europa för forskning och innovation].

Artikel 35

Konkurrensutsatta anbudsmekanismer

1.Tilldelningsförfaranden enligt detta kapitel får utgöras av konkurrensutsatta anbudsförfaranden. Detta inbegriper differenskontrakt, differenskontrakt för koldioxid och kontrakt med fasta premier till stöd för investeringar i utfasning av fossila bränslen, förutsatt att unionens ekonomiska intressen skyddas och budgetens exponering är begränsad till ett maximalt bidrag. Konkurrensutsatta anbudsförfaranden får genomföras genom och i enlighet med något av de instrument för budgetgenomförande som anges i artikel 12.

KAPITEL V

STÖD TILL HÄLSA, BIOTEKNIK, JORDBRUK OCH

BIOEKONOMI

Artikel 36

Särskilda bestämmelser om stöd till hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi

1.Åtgärder som ges stöd enligt detta kapitel ska bidra till de allmänna målen i artikel 3.1 och de särskilda målen i artikel 3.2 b.

2.Stöd till åtgärder enligt detta kapitel ska finansieras med den budget som fastställs i artikel 4.2 och ytterligare bidrag som avsatts i enlighet med artikel 5.

Artikel 37

Särskilda verksamheter

1.Stöd till hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi ska särskilt genomföras genom följande verksamheter:

a)Stärka och skydda hälsa, inbegripet gränsöverskridande hälsa, genom att prioritera främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar under hela livet genom en modell som bygger på hälsa i alla politikområden och One Health, med särskild tonvikt på överförbara och icke-överförbara sjukdomar inklusive psykisk hälsa, degenerativ hälsa, autism, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och andra icke-överförbara sjukdomar, inbegripet sådana som har samband med föroreningar, sexuell hälsa och reproduktionshälsa samt stärkta internationella hälsoinitiativ och internationellt samarbete.

b)Stärka hälsosystemens effektivitet och resiliens genom att bygga ut åtkomst, användning och återanvändning av hälsodata och digitala verktyg, infrastrukturer och tjänster, bland annat för att understödja det europeiska hälsodataområdet, driftsätta

lösningar som bygger på artificiell intelligens och robotteknik inom hälso- och sjukvård, verka för den digitala omställningen i hälso- och sjukvården, förbättra tillgången till vårdtjänster med särskilt fokus på folkhälsa och vårdpersonal, vidareutveckla och genomföra unionens hälsolagstiftning inbegripet med hjälp av digital teknik, främja evidensbaserat beslutsfattande bland annat genom att stödja utvärderingar av medicinsk teknik, tillhandahålla digitala lösningar för övervakning och samordning samt uppmuntra integrerat arbete i de nationella hälsosystemen för att säkerställa samstämmighet och effektivitet i hela unionen.

c)Främja utveckling, produktionskapacitet, tillverkning och industriellt driftsättning av hälso- och bioekonomiteknik, öka sektorns konkurrenskraft och säkerställa tillgång i unionen till läkemedel, medicintekniska produkter, digitala lösningar och medicinska motåtgärder av relevans för beredskap vid och reaktioner på gränsöverskridande hälsohot, samt främja sektorernas konkurrenskraft och resiliens genom att säkerställa att sådana produkter är innovativa, säkra, åtkomliga och tillgängliga till överkomliga priser, för att på så sätt verka för rättvis tillgång i hela unionen.

d)Stödja upptäckt, utveckling, riskminskning, demonstration, pilotverksamhet,

användning och expansion av biotekniska innovationer, påskynda marknadsintroduktion och marknadsupptagning av biotekniska lösningar, stärka framväxande värdekedjor och ge tillgång till finansiering och annat stöd till små och medelstora företag, uppstartsföretag, expanderande företag och innovativa företag.

e)Skydda människor genom att stödja utveckling, genomförande och övervakning av hälsosäkerhetspolitik, i samarbete med medlemsstaternas myndigheter och berörda parter samt samordna unionens och medlemsstaternas planer för förebyggande, beredskap och insatser.

f)Främja en innovativ och konkurrenskraftig bioekonomisektor i unionen, bland annat inom hälsobioteknik, biobaserade material och produkter, utnyttjande av restprodukter från jord- och skogsbruk, koldioxidnegativa produkter, biotillverkning och biokemikalier, särskilt genom stöd till upptäckt, utveckling, riskminskning, demonstration, pilotverksamhet och expansion av bioekonomiska innovationer, genom påskyndande av marknadsintroduktion och marknadsupptagning av biobaserade material från jord- och skogsbruk och bioekonomiska lösningar, genom stärkande av framväxande värdekedjor samt genom att verka för kompetent arbetskraft och genom att ge tillgång till finansiering och annat stöd för små och medelstora företag, uppstartsföretag, expanderande företag och innovativa företag.

g)Främja konkurrenskraft, hållbarhet, resiliens och rättvisa inom jordbruk, fiske, vattenbruk och skogsbruk och i landsbygdsområden och kustområden samt bidra till unionens långsiktiga livsmedelstrygghet.

h)Stödja åtgärder för utarbetande, genomförande, övervakning och verkställande av unionens relevanta lagstiftning och politik. Detta inbegriper stöd till relevanta institutioner, samarbete mellan nationella myndigheter och med berörda parter, undersökningar samt utveckling och driftsättning av verktyg och infrastrukturer, inbegripet it-infrastruktur och it-verktyg.

2.Arbetsprogram som antas i enlighet med reglerna i denna förordning enligt detta kapitel ska i en särskild del integrera och säkerställa samstämmighet med verksamheter som rör konkurrenskraft och samhälle vilka får stöd inom ramen för förordning (EU) [XXX][ramprogrammet Horisont Europa för forskning och innovation].

KAPITEL VI

STÖD TILL DIGITALT LEDARSKAP

Artikel 38

Särskilda bestämmelser om stöd till digitalt ledarskap

1.Åtgärder som ges stöd enligt detta kapitel ska bidra till de allmänna målen i artikel 3.1 och de särskilda målen i artikel 3.2 c.

2.Stöd till åtgärder enligt detta kapitel ska finansieras från den budget som fastställs i artikel 4.2 d och alla ytterligare bidrag som tilldelas i enlighet med artikel 5.

Artikel 39

Särskild verksamhet till stöd för digitalt ledarskap

1.Stödet till digitalt ledarskap ska på ett heltäckande och samstämmigt sätt inriktas på hela den digitala sektorns omfattning, däribland artificiell intelligens (inbegripet AI- fabriker och AI-gigafabriker), högpresterande datorsystem, kvantteknik, halvledare, fotonik, robotteknik, stordatateknik, telco edge- och molnteknik, 6G och annan trådlös teknik, kommunikationsnät, avancerad konnektivitet inbegripet 6G och annan trådlös teknik, sensorteknik, cybersäkerhet och nätresiliens, programvaruteknik, förhöjd verklighet och virtuella världar, digitala tvillingar, unionens digitala identitetsplånböcker och företagsplånböcker, teknik för betrodda tjänster, ny och framväxande digital teknik, sektorsövergripande digital teknik och digitala tillämpningar, inbegripet med potential för dubbla användningsområden samt stöd till datateknik och dataområden.

2.Stöd till digitalt ledarskap ska särskilt genomföras genom följande verksamheter:

a)Uppnå ledarskap inom digital teknik och AI-teknik genom forskning och innovation,

tillämpad forskning, tekniköverföring, industriell driftsättning och marknadsupptagning. Genomförandet ska omfatta men inte vara begränsat till utveckling och utformning av central hållbar digital teknik som återspeglar unionens värden, skyddar unionens säkerhet och främjar unionens konkurrenskraft på världsmarknaden.

b)Uppnå tekniksuveränitet genom uppbyggnad av resilienta digitala ekosystem, inbegripet avancerad digital kompetens, och en hög nivå av cybersäkerhet i unionen. Genomförandet ska omfatta men inte vara begränsat till skapandet av ett attraktivt ekosystem så att disruptiva innovativa företag, små och medelstora företag, uppstartsföretag och expanderande företag samt framväxande industriledare i den digitala sektorn kan stanna kvar, växa och frodas i unionen, och hjälpa dem att expandera, utöka sina marknader, även genom upphandling, och bidra till unionens digitala suveränitet med fokus på hantering av teknikvärdekedjornas komplexitet, standardisering, försörjningstrygghet för avancerad digital teknik, infrastrukturer och tjänster, erforderlig kapacitet inbegripet tillverkning, produktionskapacitet och avancerad digital kompetens i både privat och offentlig sektor.

c)Ta vara på den digitala teknikens styrka för företag och enskilda genom att sätta in avancerade och hållbara digitala tillämpningar, infrastrukturer och tjänster i hela unionen. Genomförandet ska omfatta men inte vara begränsat till åtgärder för att

bedriva forskning och innovation, utveckla, producera, tillverka eller driftsätta avancerade digitala infrastrukturer i stor skala i hela unionen (t.ex. högpresterande datorsystem, telco edge- och molnteknik, AI-fabriker och AI-gigafabriker, data och

dataområden, test- och experimentanläggningar, halvledare, pilotproduktionsanläggningar för fotonik och kvantchip, kvantdatorteknik, kommunikations- och sensorinfrastrukturer, cybersäkerhetsnav, EU for Business-

nätverket, europeiska digitala innovationsnav, avancerad konnektivitetsinfrastrukturer inbegripet undervattenskablar och icke markbundna nät), EU:s digitala identitetsplånböcker och betrodda tjänster samt europeiska företagsplånböcker och tjänster, säker och interoperabel digital offentlig infrastruktur som är tänkt att fungera som central möjliggörande faktor för den digitala omställningen och stödja samhällets resiliens och beredskap och därigenom tillföra ett tydligt mervärde till näringsliv, offentliga tjänster och allmänhet. När så är relevant ska dessa åtgärder samordnas med nationella investeringar och ska på andra sätt ta vara på outnyttjad potential för att skapa en inhemsk marknad för avancerad digital teknik tillverkad i Europa. Sådana åtgärder får tillhandahållas inom flerlandsprojekt i enlighet med beslut (EU) 2022/2481, särskilt sådana som genomförs genom europeiska konsortier för digital infrastruktur eller gemensamma företag.

d)Stödja unionens digitala omställning av offentlig och privat sektor, bland annat genom stöd till utveckling och spridning av digital kompetens. Genomförandet ska omfatta men inte vara begränsat till tillhandahållande av nödvändigt stöd för att påskynda och fördjupa upptagningen och driftsättningen av digitala lösningar i alla ekonomiska sektorer genom forskning, innovation och driftsättning, för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft, med fokus på mer komplex teknik, samt för att skapa samhällsnytta. Stödet till tillämpningar i offentlig sektor samt den vidare digitaliseringen av den offentliga sektorn ska inriktas på att säkerställa ett enhetligt, unionsomfattande, interoperabelt landskap för digitala offentliga tjänster, stödja tekniksuveränitet och maximera effektiviteten för näringsliv och allmänhet. Digital omställning av ekonomiska och offentliga sektorer ska också få stöd från andra sektoriella politikområden i EKF.

e)Stödja åtgärder för utarbetande, genomförande, övervakning och verkställande av unionens relevanta lagstiftning och politik. Detta inbegriper stöd till relevanta institutioner, samarbete mellan nationella myndigheter och med berörda parter, undersökningar samt utveckling och driftsättning av verktyg och infrastrukturer, inbegripet it-infrastruktur och it-verktyg.

3.Verksamheter enligt detta avsnitt ska stödja utveckling, driftsättning och upphandling av kapacitet, infrastruktur, teknik och förmågor för avancerad cybersäkerhet, i syfte att säkerställa säkerhet i kritiska infrastrukturer och digitala leveranskedjor, ta fram en unionslägesbild av hotlandskapet och förbättra detekteringsförmågan och incidenthanteringen, samt stödja konkurrenskraften hos unionens cybersäkerhetsindustribas, utveckling av cybersäkerhetskompetens och cybermognaden i den europeiska industribasen, även i små och medelstora företag.

4.Arbetsprogram som antas i enlighet med reglerna i den här förordningen ska i en särskilt del integrera och säkerställa samstämmighet med verksamheter som rör konkurrenskraft och samhälle inom ramen för förordning (EU) [XXX] [Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation].

KAPITEL VII

Stöd till resiliens och säkerhet, försvarsindustri och rymdfrågor

Artikel 40

Innehåll

1.Åtgärder som får stöd enligt detta avsnitt ska bidra till de allmänna mål som anges i artikel 3.1 och de specifika mål som anges i artikel 3.2 d.

2.Stöd till åtgärder enligt detta avsnitt ska finansieras med den budget som fastställs i artikel 4.2 e och eventuella ytterligare bidrag som avsatts i enlighet med artikel 5.

Artikel 41

Synergier på rymd- och försvarsområdet

1.En rådgivande nämnd för rymd och försvar inrättas härmed och får ge råd till kommissionen om samordning och komplementaritet mellan rymd- och försvarsverksamheter i enlighet med artikel 3.2 d.1 och d.2 och tillhörande finansiella verktyg för att öka effektiviteten i investeringarna och ändamålsenligheten i resultaten. Ledamöterna i den rådgivande nämnd som avses i punkt 1 ska utses av medlemsstaterna.

AVSNITT 1

STÖD TILL RESILIENSPOLITIK

Artikel 42

Särskilda verksamheter till stöd för resilienspolitik

1.Stöd till resilienspolitik ska öka det strategiska oberoendet, den ekonomiska säkerheten och resiliensen hos unionens industri genom att stärka de olika stegen i värdekedjan för råmaterial, inbegripet genom diversifiering av försörjningen av kritiska råmaterial från tredjeländer.

2.Stöd till resilienspolitik ska särskilt genomföras genom följande verksamheter:

a)Stöd till stärkt kapacitet i EU inom prospektering, utvinning, bearbetning och återvinning av råmaterial.

b)Inköp av råmaterial, i linje med ekonomiska säkerhetsbehov och den gröna och den digitala omställningen, i syfte att minska risken för avbrott i försörjningen för företag i EU, inbegripet för upprättande och förvaltning av lager av kritiska råmaterial i samordning med medlemsstaterna och industrin.

c)Ekonomiskt stöd till strategiska projekt enligt förordningen om kritiska råmaterial i linje med ekonomiska säkerhetsbehov och målen för den gröna och den digitala omställningen.

3.Stöd som tillhandahålls genom de verksamheter som avses i punkt 2 får tillhandahållas i alla former, inbegripet genom sådana samarbetsinriktade forsknings-

och innovationsverksamheter som fastställs i ramprogrammet för forskning och innovation och anges i en särskild del av arbetsprogrammet.

4.Arbetsprogram som antas i enlighet med reglerna i den här förordningen enligt detta kapitel ska i en särskild del integrera och säkerställa samstämmighet med verksamheter som rör konkurrenskraft och samhälle inom ramen för förordning (EU) [XXX][ramprogrammet Horisont Europa för forskning och innovation].

Artikel 43

Kompletterande regler

1.För strategiska projekt inom ramen för förordningen om kritiska råmaterial och strategiska projekt i relevant sektorslagstiftning får reglerna i artikel 20 tillämpas.

AVSNITT 2

STÖD TILL FÖRSVARSINDUSTRIPOLITIK

Artikel 44

Särskilda verksamheter till stöd för försvarsindustripolitik

1.Stöd till försvarsindustripolitik ska särskilt genomföras genom följande komponenter:

a)Stöd till inrättande av europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse enligt artikel 45 i denna förordning.

b)Stöd till försvarsrelaterad forskning och utveckling, innovation och teknisk överlägsenhet enligt artikel 46.

c)Stöd till försvarsindustrins reaktionssnabbhet, industriella expansion och resiliens enligt artikel 47.

d)Stöd till samarbete om gemensam försvarsrelaterad upphandling, underhållsverksamhet och tillgång enligt artikel 48.

e)Möjliggörande och stöd av militär logistik enligt artikel 49.

2.Stöd till nya aktörer, innovativa uppstartsföretag, små och medelstora företag samt expanderande företag kommer att skräddarsys över de verksamheter som förtecknas under punkt 1 för att säkerställa snabbhet, flexibilitet och anpassningsförmåga. Det kommer att ta formen av ett särskilt program, EU:s system för försvarsinnovation (Eudis), som kommer att omfatta innovativa och expansiva verksamheter, inbegripet till stöd för disruptiv teknik och enskilda enheter, exempelvis:

kontaktförmedlingsevenemang och företagscoachning för innovatörer, anpassningsbara finansieringsmekanismer, utmaningar, hackathoner, stöd till innovativ upphandling, iterativa upphandlingsmodeller för uppgradering av snabbt föränderliga system och andra åtgärder för snabbare innovationscykler samt integrering, validering och experimentering av teknik.

3.Stöd som tillhandahålls genom de verksamheter som avses i punkterna 1 och 2 får tillhandahållas i alla former, inbegripet genom samarbetsinriktad forskning samt innovationsverksamhetsstöd till enskilda enheter och finansieringsinstrument.

Artikel 45

Europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse

1.Europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse ska bestå av samarbetsinriktade industriprojekt som syftar till att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens konkurrenskraft i hela unionen och samtidigt bidra till utveckling av medlemsstaternas militära förmågor och system av gemensamt intresse och/eller för gemensam användning, inbegripet sådana som säkerställer tillträde till alla operativa områden, närmare bestämt land, hav, luft, rymden och cyberrymden.

2.Kommissionen får identifiera europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse i en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.3.

3.När kommissionen identifierar sådana projekt som avses i punkt 2 ska den göra följande:

a)Vederbörligen beakta den vägledning som ges inom ramen för den rådgivande nämnden för försvarsindustrin enligt artikel 56, särskilt projektets bidrag till de förmågeprioriteringar som anges inom ramen för Gusp, särskilt förmågeutvecklingsplanen, och målen i den strategiska kompassen för säkerhet och försvar.

b)Identifiera övergripande finansieringsbehov och potentiella effekter för unionens budget.

c)Ta hänsyn till eventuella synpunkter från medlemsstaterna.

4.Europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse ska uppfylla följande allmänna kriterier:

a)Projektet omfattar minst fyra medlemsstater.

b)Projektet syftar till att utveckla förmågor, inbegripet sådana som säkerställer tillträde till strategiska och omtvistade områden, strategiska stödresurser och, när så är lämpligt, system som fungerar som europeisk försvarsinfrastruktur av gemensamt intresse och för gemensam användning.

c)Fördelarna med projektet omfattar en större del av unionen och säkerställer ett brett geografiskt deltagande.

d)Projekten ska vara särskilt betydande i fråga om storlek eller omfattning och syfta till att minska en betydande teknisk eller finansiell risk.

e)De potentiella övergripande fördelarna med projektet uppväger kostnaderna, inbegripet på längre sikt.

5.Ett europeiskt försvarsprojekt av gemensamt intresse ska omfatta minst fyra medlemsstater. Europeiska kommissionen ska, när så är relevant, ha möjlighet att delta i projektet.

6.Ett europeiskt försvarsprojekt av gemensamt intresse ska anses bidra till sådana försvarsförmågor som är kritiska för unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarsintressen och därför ligga i allmänhetens intresse. De får inrättas inom ramen för strukturer för det europeiska försvarsmaterielprogrammet som inrättats i enlighet med förordning (EU) [XXXX] [programmet för europeisk försvarsindustri].

7.Medlemsstaterna får, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, tillämpa stödprogram och tillhandahålla administrativt stöd till europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse.

8.Inrättandet av europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse får betraktas som en tvingande orsak som har ett väsentligt allmänintresse i den mening som avses i artiklarna 6.4 och 16.1 c i direktiv 92/43/EEG och ett allmänintresse av större vikt i den mening som avses i artikel 4.7 i direktiv 2000/60/EG. Därför kan planering, uppförande och drift av tillhörande produktionsanläggningar anses utgöra ett väsentligt allmänintresse, under förutsättning att de övriga villkor som anges i dessa bestämmelser är uppfyllda.

9.Unionen ska stödja verksamhet som är nödvändig för utveckling, industriell produktion, upphandling eller inrättande av ett europeiskt försvarsprojekt av gemensamt intresse, i synnerhet genom verksamheter som får stöd enligt detta avsnitt.

Artikel 46

Samarbetsinriktad försvarsrelaterad forskning och utveckling, innovation och teknisk överlägsenhet

1.Verksamheter till stöd för försvarsrelaterad forskning och utveckling, innovation och teknisk överlägsenhet får särskilt omfatta följande:

a)Samarbetsinriktade forskningsåtgärder på försvarsområdet, från grundforskning till tillämpad forskning, med inriktning på gemensamt överenskomna förmågeprioriteringar.

b)Samarbetsinriktade utvecklingsåtgärder för nya försvarsprodukter och ny försvarsteknik, inbegripet åtminstone utveckling av systemprototyper, provning, kvalificering eller certifiering.

c)Åtgärder som stöder disruptiv teknik på försvarsområdet.

d)Åtgärder som stöder snabbare innovationscykler och integrering av teknik, inbegripet löpande forskning och utveckling samt tekniska utmaningar.

e)Spin-in-åtgärder för att anpassa civil teknik till försvaret.

Artikel 47

Försvarsindustrins reaktionssnabbhet, expansion och resiliens

1.Verksamheter som avser förbättrad reaktionssnabbhet, industriell expansion och resiliens för att förbättra reaktionssnabbheten och resiliensen hos den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, så att den kan utveckla, producera och upprätthålla kritisk försvarsproduktionskapacitet/försvarsproduktionsförmåga i den omfattning och hastighet som är nödvändig, inbegripet genom stöd till industriell expansion av innovativa företag och kompetensutveckling, får särskilt omfatta följande:

a)Optimering, utvidgning, modernisering, uppgradering eller ändrad användning av befintlig produktionskapacitet eller inrättande av ny produktionskapacitet, i den mån

dessa komponenter och råmaterial är avsedda eller används i sin helhet för produktion av försvarsprodukter, särskilt i syfte att öka produktionskapaciteten eller förkorta produktionsledtiderna, inbegripet genom upphandling eller förvärv av nödvändiga verktygsmaskiner och andra nödvändiga insatsvaror.

b)Inrättande av gränsöverskridande industripartnerskap, inbegripet genom offentlig- privata partnerskap eller andra former av industriellt samarbete, i en gemensam industriell insats, såsom gränsöverskridande samriskföretag, inbegripet verksamheter som syftar till att samordna anskaffning eller reservering och lageruppbyggnad av försvarsprodukter, komponenter och råmaterial till dessa, i den mån dessa komponenter och råvaror är avsedda eller används i sin helhet för produktion av försvarsprodukter, samt samordna produktionskapacitet och produktionsplaner.

c)Uppbyggnad och tillgängliggörande av reserverad snabbinsatstillverkningskapacitet (anläggningar med ständig beredskap) för försvarsprodukter samt komponenter och råmaterial till dessa, i den mån sådana komponenter och råmaterial är avsedda eller används i sin helhet för produktion av försvarsprodukter, i enlighet med beställda eller planerade produktionsvolymer.

d)Åtgärder som främjar industriell produktion och kommersialisering av försvarsprodukter som utvecklats inom ramen för åtgärder som finansierats av unionen eller annan samarbetsverksamhet som bedrivits med stöd från minst två

medlemsstater, inbegripet genom inrättande av gränsöverskridande industripartnerskap, offentlig-privata partnerskap eller andra former av industriellt samarbete, expansion av inledande produktion samt licensproduktion, när så är lämpligt.

e)Provning, inbegripet nödvändig infrastruktur, och, när så är lämpligt, renoveringscertifiering av försvarsprodukter i syfte att hantera deras föråldring och göra dem användbara för slutanvändarna.

f)Åtgärder för att minska industrins strategiska beroenden, särskilt genom ersättning av komponenter som omfattas av restriktioner från ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland eller utveckling av förmågan att ersätta eller avlägsna sådana komponenter.

2.För att säkerställa tillgången till försvarsprodukter i tid och volym och därigenom främja konkurrenskraften hos den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen samt, när så är relevant, Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas, ska kommissionen stödja följande åtgärder (EU:s militära försörjningsmekanism):

a)Inrättande, förvaltning och upprätthållande av försvarsindustriella beredskapspooler för försvarsprodukter.

b)Upprättande och upprätthållande av en samlad, centraliserad katalog över försvarsprodukter som utvecklats av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas.

c)Stärkt administrativ kapacitet för offentlig upphandling av försvarsprodukter.

3.En försvarsindustriell beredskapspool enligt punkt 2 a får endast inrättas, förvaltas och upprätthållas av en struktur för det europeiska försvarsmaterialprogrammet enligt förordning [EDIP] och ska erbjuda medlemsstater, associerade länder och Ukraina ett omedelbart och förmånligt inköp, eller användnings-/leasingoption, av de försvarsprodukter som ingår i poolen.

4.Kommissionen ska, efter samråd med Europeiska försvarsbyrån, upprätta den katalog som avses i punkt 2 b och hålla den uppdaterad. Kommissionen ska samråda med Europeiska försvarsbyrån och beakta dess synpunkter vid utarbetandet av de tekniska specifikationerna för katalogen och, när så är lämpligt, upphandla den institutionella it-plattform som krävs för att upprätta katalogen. Medlemsstaterna, Ukraina och ekonomiska aktörer ska bjudas in att bidra till katalogen på frivillig basis.

Artikel 48

Gemensam försvarsrelaterad upphandling, underhållsverksamhet och tillgång

1.Programmet ska stödja verksamheter som syftar till att öka samarbetet mellan medlemsstaterna och associerade länder när det gäller utveckling av gemensam certifieringsförmåga, upphandling, underhåll och tillgång i fråga om försvarsförmågor och på så sätt minska fragmenteringen och förbättra interoperabiliteten, uppnå stordriftsfördelar, säkerställa snabbare tillgång till nödvändig utrustning och stärka den kollektiva försvarsberedskapen.

2.Medlemsstater och associerade länder som utför en åtgärd som avser gemensam försvarsrelaterad upphandling, underhållsverksamhet och tillgång ska med enhällighet utse en stödberättigad rättslig enhet till ombud som ska agera på deras vägnar vid åtgärden. Ombudet ska särskilt genomföra upphandlingsförfarandena och ingå de resulterande kontrakten med uppdragstagare på de deltagande ländernas vägnar. Upphandlingsombudet får delta i åtgärden som stödmottagare och agera som samordnare för konsortiet och kan därför förvalta och kombinera medel från programmet och medel från de deltagande medlemsstaterna och associerade länderna.

3.Ombudet ska i sina upphandlingsförfaranden och kontrakt tillämpa kriterier likvärdiga dem som anges i artikel 51 på sina upphandlingsförfaranden och kontrakt med uppdragstagare samt i anbudsinbjudan kräva att dessa kriterier tillämpas på underleverantörer.

4.Ombuden ska informera kommissionen om sådana garantier och riskreducerande åtgärder som avses i artikel 51. Ytterligare uppgifter om sådana garantier och riskreducerande åtgärder ska på begäran göras tillgängliga för kommissionen. Kommissionen ska underrätta den kommitté som avses i artikel 83.1 e om all information som lämnas i enlighet med den här punkten.

5.Ett kontrakt som följer av en åtgärd som avser gemensam försvarsrelaterad upphandling, underhållsverksamhet och tillgång ska innehålla bestämmelser för inköp av ytterligare kvantiteter försvarsprodukter till andra medlemsstater, associerade länder eller Ukraina.

6.I denna artikel avses med ombud en upphandlande myndighet enligt definitionerna i artikel 2.1.1 i direktiv 2014/24/EU och artikel 3.1 i direktiv 2014/25/EU som är etablerad i en medlemsstat eller i ett associerat land, Europeiska försvarsbyrån, en struktur för ett europeiskt försvarsmaterielprogram eller en internationell organisation som har utsetts av medlemsstaterna, associerade länder eller Ukraina att genomföra en gemensam upphandling på deras vägnar.

Artikel 49

Faktorer som möjliggör och stöder militär logistik

1.Verksamheter som avser förbättrad militär rörlighet i unionen genom att stödja dubbel användning av civil-militära tillgångar, inbegripet utrustning, infrastruktur och superstrukturer, underlätta, möjliggöra och stödja militära förflyttningar och tillgång till militära rörlighetsförmågor, inbegripet genom sammanslagning och gemensamt utnyttjade av tillgångar för militär rörlighet, vilket även inbegriper stöd till militärbaser, vilket omfattar bostäder för militär personal och social infrastruktur, för att möjliggöra och upprätthålla ökad stationering av militär personal i medlemsstaterna, får omfatta följande:

a)Incitament till upphandling av produkter som möjliggör eller förbättrar förflyttning, transport eller utplacering av militär personal, utrustning eller materiel och förbättrar tillgången till militära rörlighetsförmågor.

b)Stöd till medlemsstaterna så att de kan identifiera och få tillgång till transport- och logistikresurser och utrustning som kan finnas tillgänglig från den kommersiella marknaden eller andra källor i syfte att stödja militär rörlighet.

c)Stöd till digitalisering av processer som rör militär rörlighet för att säkerställa och underlätta ett direkt och säkert informationsutbyte mellan de medlemsstater som begär och godkänner militär förflyttning och andra relevanta förfaranden.

d)Förstärkning, modernisering, utvidgning och ändrad användning av industriell kapacitet för produktion och underhåll av produkter som direkt bidrar till och förbättrar militär rörlighet i unionen.

e)Utbildning, omskolning och fortbildning av personal för att förbättra tillgången till kvalificerad personal för transport av försvarsprodukter, komponenter och materiel, i synnerhet för säker och effektiv förflyttning av överdimensionerat, tungt och farligt gods.

f)Bättre skydd av och resiliens hos infrastrukturer som är strategiska för militär rörlighet, särskilt sådana som är belägna i en korridor för militär rörlighet och sådana som påverkar Europa som helhet.

g)Stöd till åtgärder för utarbetande, genomförande, övervakning och verkställande av unionens relevanta lagstiftning och politik. Detta inbegriper stöd till relevanta institutioner, samarbete mellan nationella myndigheter och med berörda parter, undersökningar samt utveckling och driftsättning av verktyg och infrastrukturer, inbegripet it-infrastruktur och it-verktyg.

2.Verksamheterna kommer att genomföras som ett komplement till förordning (EU) [XXX] [FSE].

Artikel 50

Kompletterande regler för associering av tredjeländer

1.Utöver reglerna i artikel 11 ska åtgärder inom ramen för de specifika mål som anges i artikel 3.2 d.2 vara öppna för deltagande av följande:

a)Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES- avtalet.

b)Ukraina.

2.Som komplement till de bestämmelser som krävs enligt artikel 11 ska associeringsavtalet med andra tredjeländer än de som avses i punkt 1

a)ange hur villkoren för stödberättigande ska anpassas, särskilt så att enheter som är etablerade i det associerade landet men som kontrolleras av ett annat tredjeland eller av en enhet i ett annat tredjeland kan delta,

b)fastställa lämpliga åtgärder för att säkerställa försörjningstrygghet samt eventuella andra åtgärder som krävs för att skydda Europeiska unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarsintressen,

c)bidra till ökad standardisering av försvarssystem och bättre interoperabilitet mellan medlemsstaternas och dessa andra tredjeländers förmågor.

Artikel 51

Kompletterande regler för bidragsberättigande

1.Mottagare av unionsfinansiering i unionen ska utöver att uppfylla sådana eventuella villkor för stödberättigande som föreskrivs i artikel 9 i denna förordning även uppfylla skyldigheterna enligt punkterna 2–6.

2.Mottagare ska ha sin verkställande ledning i unionen eller i ett associerat land och får inte vara föremål för kontroll av ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke- associerat tredjeland.

3.Med avvikelse från punkt 2 ska en rättslig enhet som är etablerad i unionen eller i ett associerat land och som kontrolleras av ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland vara berättigad till unionsfinansiering om garantier som godkänts i enlighet med nationella förfaranden i den medlemsstat eller det associerade land där enheten är etablerad, inbegripet lämpliga åtgärder i enlighet med granskningar enligt artikel 2.3 i förordning (EU) 2019/452, har tillgängliggjorts för kommissionen.

4.Dessa garantier ska tillhandahålla försäkringar att deltagande i en åtgärd av en rättslig enhet enligt den punkten inte strider mot unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarsintressen så som dessa fastställs inom ramen för Gusp enligt avdelning V i EU-fördraget.

5.Garantier enligt första stycket ska i synnerhet styrka att det, med avseende på åtgärden, finns åtgärder för att säkerställa att

a)kontroll över den rättsliga enheten inte utövas på ett sätt som begränsar eller inskränker dess förmåga att utföra åtgärden och åstadkomma resultat, som innebär restriktioner vad gäller dess infrastruktur, anläggningar, tillgångar, resurser, immateriella rättigheter eller sakkunskap som behövs för åtgärden eller som undergräver dess förmågor och standarder som krävs för att utföra åtgärden,

b)tillgång för ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland till känsliga uppgifter om åtgärden förhindras och anställda eller andra personer som deltar i åtgärden har ett nationellt säkerhetsgodkännande från en medlemsstat eller ett associerat land, när så är lämpligt,

c)äganderätten till de immateriella rättigheterna från, och till resultaten av, åtgärden stannar hos mottagaren under åtgärden och efter dess slutförande, inte är föremål för kontroll eller restriktion av ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-

associerat tredjeland samt varken exporteras utanför unionen eller associerade länder eller är tillgängliga från utanför unionen eller associerade länder utan godkännande av den medlemsstat eller det associerade land där den rättsliga enheten är etablerad och i enlighet med målen i artikel 3.

6.Om den medlemsstat eller det associerade land där den rättsliga enheten är etablerad anser att det är lämpligt får ytterligare garantier tillhandahållas.

7.Kommissionen ska underrätta den kommitté som avses i artikel 83.1 e om varje rättslig enhet som anses stödberättigad enligt denna punkt.

8.Med undantag av vissa vederbörligen motiverade och exceptionella omständigheter som fastställs i arbetsprogrammet eller de dokument som avser tilldelningsförfarandet ska den infrastruktur och de anläggningar, tillgångar och resurser som tillhör sådana mottagare av unionsfinansiering som deltar i en åtgärd och som används för åtgärden vara belägna på en medlemsstats eller ett associerat lands territorium. När så är lämpligt får arbetsprogrammen innehålla villkorade undantag från denna regel.

9.För åtgärder som avses i artiklarna 44.1 a, b och e och 45.2 ska de villkor som avses i punkterna 2–6 gälla underleverantörer som deltar i åtgärden. Med underleverantörer som deltar i en åtgärd avses underleverantörer som har ett direkt kontraktsförhållande med en mottagare, andra underleverantörer som tilldelas minst 10 % av de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och underleverantörer som kan behöva åtkomst till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter för att kunna utföra åtgärden. Underleverantörer som deltar i en åtgärd är inte medlemmar i konsortiet.

10.För åtgärder som avses i artikel 44.1 a och d ska de villkor som avses i punkterna 2– 6 gälla underleverantörer som deltar i åtgärden eller i den gemensamma upphandlingen. Med underleverantörer som deltar i den gemensamma upphandlingen avses rättsliga enheter som tillhandahåller kritiska insatsvaror vilka besitter unika egenskaper av väsentlig betydelse för en produkts funktionssätt, som tilldelas minst 15 % av kontraktets värde och som behöver åtkomst till säkerhetsklassificerade uppgifter för att kunna fullgöra kontraktet.

11.Resultaten av sådana åtgärder som avses i artiklarna 44.1 a och b och 44.2 samt produkter eller teknik som härrör från dessa åtgärder får inte, direkt eller indirekt via en eller flera mellanliggande rättsliga enheter, vara föremål för kontroll eller restriktion av ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland, inbegripet i fråga om tekniköverföring.

12.För åtgärder som avses i artikel 44.1 a, c och d får den uppskattade kostnaden för komponenter med ursprung i unionen inte understiga 65 % av den uppskattade kostnaden för slutprodukten. Inga komponenter får härröra från tredjeländer som handlar i strid med unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarsintresse, inbegripet iakttagandet av principen om goda grannförbindelser.

13.För åtgärder som avses i artikel 44.1 a, c och d ska mottagare och uppdragstagare ha möjlighet att besluta, utan restriktioner från tredjeländer eller enheter i tredjeländer, om definition, anpassning och utveckling av utformningen av den upphandlade försvarsprodukten eller ökningen av den produktionskapacitet som stöds, inbegripet rättslig befogenhet att ersätta eller avlägsna komponenter som är föremål för restriktioner från tredjeländer eller enheter i tredjeländer.

14.För åtgärder som avses i artikel 44.1 c och d får arbetsprogrammet föreskriva att de krav för stödberättigande som anges i punkterna 10 och 11 i den här artikeln kommer att bedömas vid åtgärdens slut.

15.Med undantag av sådana åtgärder som avses i artikel 44.2 eller såvida inte annat anges i arbetsprogrammen ska unionsstöd endast beviljas för åtgärder som utförs av något av följande:

a)Rättsliga enheter som samarbetar inom ett konsortium bestående av minst tre stödberättigade rättsliga enheter som är etablerade i minst tre olika medlemsstater eller associerade länder. Minst tre av dessa stödberättigade rättsliga enheter som är etablerade i minst två olika medlemsstater eller associerade länder får inte, under hela åtgärdens utförande, direkt eller indirekt kontrolleras av samma rättsliga enhet och får inte kontrollera varandra.

b)En struktur för det europeiska försvarsmaterielprogrammet som inrättats i enlighet med förordning (EU) [XXX] [EDIP].

16.Om ett register upprättas på unionsnivå med syftet att öka tillgången på produkter som möjliggör eller förbättrar rörlighet, transport eller utplacering av militär personal, utrustning eller materiel, ska sådana produkter som får stöd enligt artikel 45a registreras i registret i syfte att göra produkten tillgänglig för unionen eller medlemsstaterna.

17.Endast följande rättsliga enheter ska vara stödberättigade för åtgärder som avser gemensam försvarsrelaterad upphandling, underhållsverksamhet och tillgång enligt artikel 48:

a)Upphandlande myndigheter i medlemsstater eller associerade länder.

b)Internationella organisationer.

c)Strukturer för det europeiska försvarsmaterielprogrammet som inrättats i enlighet med förordning (EU) [XXX] [EDIP].

d)Europeiska försvarsbyrån.

18.Trots vad som sägs i artikel 201 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska endast en konsortiesamordnares ekonomiska kapacitet kontrolleras.

19.I enlighet med artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får utvärderingskommittén biträdas av oberoende externa experter som har ett giltigt personligt säkerhetsgodkännande, om så krävs enligt arbetsprogrammet. Med avvikelse från artikel 242 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska förteckningen över oberoende experter inte offentliggöras.

Artikel 52

Finansieringssatser

1.För åtgärder som avses i artikel 44.1 a får unionsstödet täcka upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

2.För åtgärder som avses i artikel 44.1 b får unionsstödet till försvarsforskning och försvarsinnovation täcka upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

3.För åtgärder som avses i artikel 44.1 b får unionsstödet till utveckling av teknik och förmågor på försvarsområdet täcka upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna

eller, för upphandling av FoU-tjänster, upp till 50 % av det beräknade värdet på kontraktet.

4.För åtgärder som avses i artikel 44.1 c får unionsstödet täcka upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

5.För åtgärder som avses i artikel 44.1 d får unionsstödet täcka upp till 25 % av det beräknade värdet på den gemensamma upphandlingen.

6.För åtgärder som avses i artikel 44.1 e får unionsstödet täcka

a)upp till 25 % av det beräknade värdet på upphandlingen om åtgärden stödjer en upphandling som genomförs av medlemsstater,

b)upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna om åtgärden syftar till att hjälpa medlemsstater att få tillgång till transport- och logistikresurser.

7.I syfte att vederbörligen beakta den berörda strategiska partnerns särskilda situation får unionsstödet uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnaderna för åtgärder som avses i artikel 44.1 f.

8.Med avvikelse från artikel 184.6 i budgetförordningen får den behöriga utanordnaren för åtgärder som avses i artikel 44.1 a och b godkänna eller kräva, i form av schablonsatser, finansiering för att täcka indirekta kostnader hos stödmottagaren på upp till 25 % av de totala stödberättigande direkta kostnaderna, exklusive direkta stödberättigande kostnader för underentreprenad, ekonomiskt stöd till tredje parter och eventuella enhetskostnader eller schablonbelopp där indirekta kostnader ingår.

Artikel 53

Tilldelningskriterier

1.Enligt arbetsprogrammen ska förslag till åtgärder bedömas i enlighet med följande spetskompetensinriktade tilldelningskriterier:

a)Kvaliteten och effektiviteten när det gäller genomförande av åtgärden.

b)De mål, prioriteringar och förväntade resultat som fastställs för den berörda åtgärden, särskilt genom utvärdering av ett eller flera av följande kriterier enligt arbetsprogrammen: i) bidrag till spetskompetens på försvarsområdet, ii) innovationskapacitet, iii) gränsöverskridande samarbete, särskilt med små och medelstora företag och midcapföretag som tillför åtgärden ett betydande mervärde,

iv)konkurrenskraft, v) ökad produktionskapacitet och tillgång, vi) minskad produktionsledtid, v) ökad interoperabilitet, vii) ökad utbytbarhet och viii) försörjningstrygghet i hela unionen för att bemöta identifierade risker, inbegripet hög exponering för risken att konventionella militära hot förverkligas.

Artikel 54

Äganderätt till resultat

1.I de fall då unionsstöd tillhandahålls i form av ett bidrag ska unionens institutioner, organ eller byråer samt beviljande myndigheter på begäran få nyttjanderätt utan ersättningskrav till resultaten i syfte att utveckla, genomföra och övervaka befintlig unionspolitik eller befintliga unionsprogram inom sina behörighetsområden samt rätt

att bevilja, eller att ålägga mottagarna att bevilja, tredje parter icke-exklusiva licenser att nyttja resultaten på rättvisa och rimliga villkor som fastställs i

kontraktsförhållandena mellan de berörda parterna, utan rätt att bevilja underlicenser såvida inte annat anges i bidragsavtalet.

2.Utan att det påverkar tillämpliga exportkontrollregler i medlemsstaterna och de associerade länderna ska följande gälla:

a)De nationella myndigheterna i medlemsstaterna och de associerade länderna ska ha nyttjanderätt till de särskilda rapporterna för verksamheter som finansierats enligt artikel 44.1 b. Sådan nyttjanderätt ska beviljas utan ersättningskrav och överföras av kommissionen till medlemsstaterna och de associerade länderna efter det att kommissionen har säkerställt att det finns lämpliga skyldigheter såvitt avser konfidentialitet.

b)De nationella myndigheterna i medlemsstaterna och de associerade länderna ska använda den särskilda rapporten endast för syften som avser användning av eller för deras försvarsmakt, eller deras säkerhets- eller underrättelsetjänster, inbegripet inom ramen för deras samarbetsprogram. Sådan användning ska innefatta studier, utvärdering, bedömning, forskning, utformning, godkännande och certifiering av produkter, drift, utbildning och avveckling samt bedömning och utarbetande av tekniska krav för upphandling.

c)I de fall då två eller flera medlemsstater eller associerade länder som multilateralt eller inom unionens ramar gemensamt har ingått ett eller flera kontrakt med en eller flera mottagare för att tillsammans vidareutveckla resultat av verksamheter som får stöd från fonden enligt 45.1 b ska de ha nyttjanderätt till dessa resultat i den mån som de ägs av sådana mottagare och är nödvändiga för fullgörandet av kontraktet eller kontrakten. Sådan nyttjanderätt ska beviljas utan ersättningskrav och på särskilda villkor som syftar till att säkerställa att denna rätt endast utnyttjas för kontraktets eller kontraktens ändamål och att det finns lämpliga skyldigheter såvitt avser konfidentialitet.

d)För åtgärder till stöd för utveckling av teknik och förmågor på försvarsområdet ska nyttjanderätt till resultaten av utvecklingsåtgärder beviljas de nationella myndigheter som medfinansierar åtgärden på rättvisa och rimliga villkor som ska överenskommas med de mottagare som skapar dessa resultat. Villkoren för utövandet av sådan nyttjanderätt ska fastställas i kontraktsförhållandet mellan mottagarna och de nationella myndigheter som medfinansierar åtgärden.

e)För åtgärder till stöd för försvarsindustriell förstärkning, expansion eller inrättande av strategisk produktionskapacitet ska kommissionen tillåtas att på begäran förse medlemsstaterna och de associerade länderna med relevant åtgärdsdokumentation i syfte att undvika dubbelfinansiering av samma kostnader.

f)I de fall då unionen stöder gemensam upphandling av försvarsprodukter ska deltagande medlemsstater och associerade länder på begäran tillgängliggöra relevant information, såsom huvudsakliga egenskaper, prestanda, enhetskostnader och leveranstider, för andra medlemsstater och associerade länder så att de i ett senare skede kan delta i upphandlingen på rättvisa och rimliga villkor.

g)Sådan nyttjanderätt ska inbegripa rätten att bemyndiga andra rättsliga enheter som är etablerade i unionen eller associerade länder att nyttja resultaten på deras vägnar, efter överenskommelse om konfidentialitet, när så är lämpligt.

inom tre år från slutbetalningen av åtgärden, ska i förväg meddelas och godkännas av kommissionen eller den berörda medlemsstatens eller det berörda associerade landets myndigheter, på villkor som säkerställer skydd av unionens säkerhets- och försvarsintressen.

Artikel 55

Ytterligare tillämpliga regler om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

1.Fysiska personer som är bosatta i och juridiska personer som är etablerade i ett tredjeland får hantera säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som rör programmet endast då de i dessa länder omfattas av säkerhetsbestämmelser som säkerställer en skyddsnivå som är åtminstone likvärdig med den som tillhandahålls genom kommissionens och rådets säkerhetsbestämmelser enligt beslut (EU, Euratom) 2015/444 respektive beslut 2013/488/EU.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 i beslut 2013/488/EU och bestämmelserna om industrisäkerhet enligt beslut (EU, Euratom) 2015/444 får en fysisk eller juridisk person, ett tredjeland eller en internationell organisation ges åtkomst till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter då det, utifrån en bedömning

ivarje enskilt fall, anses nödvändigt beroende på uppgifternas karaktär och innehåll, mottagarens behovsenliga behörighet och den fördel som det innebär för unionen.

3.I de fall då åtgärder involverar, kräver eller innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska det relevanta finansieringsorganet i handlingarna avseende inbjudan att lämna förslag eller anbud ange vilka åtgärder och krav som är nödvändiga för att säkerställa säkerheten för dessa uppgifter på erforderlig nivå.

4.Likvärdigheten när det gäller de säkerhetsbestämmelser som tillämpas i ett tredjeland eller av en internationell organisation ska fastställas i ett informationssäkerhetsavtal, inbegripet industrisäkerhetsfrågor om så är relevant, som har ingåtts eller som ska ingås mellan unionen och det tredjelandet eller den internationella organisationen i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 218 i EUF-fördraget och med beaktande av artikel 13 i beslut 2013/488/EU.

5.En säkerhetsram som säkerställer lämpligt skydd för säkerhetsskyddsklassificerad förgrundsinformation som genereras vid genomförandet av en åtgärd som finansieras enligt detta avsnitt ska fastställas i enlighet med beslut (EU, Euratom) 2015/444 och genomföranderegler, med bistånd av säkerhetsexperter som utsetts av de medlemsstater och associerade länder på vars territorium stödmottagarna är etablerade. Medlemsstaterna och de associerade länderna ska, inom ramen för arbetet

ikommissionens expertgrupp för säkerhet (ComSEG), förse kommissionen med en gemensamt överenskommen vägledning för säkerhetsskyddsklassificering. Om ingen

sådan särskild gemensamt överenskommen vägledning för säkerhetsskyddsklassificering upprättas av medlemsstaterna och de associerade

länderna ska kommissionen upprätta en säkerhetsram för åtgärden i enlighet med

kommissionenstillämpligasäkerhetsbestämmelser.Den

säkerhetsskyddsklassificerade förgrundsinformation som genereras vid genomförandet av en åtgärd som finansieras enligt detta avsnitt får inte delas vidare utan ett intyg om ”behovsenlig behörighet” som de deltagande medlemsstaterna och associerade länderna har kommit överens om. Den tillämpliga säkerhetsramen för åtgärden ska under alla omständigheter inrättas innan finansieringsavtalet undertecknas.

Artikel 56

Rådgivande nämnd för försvarsindustrin

1.Härmed inrättas en rådgivande nämnd för försvarsindustrin.

2.Nämndens allmänna uppgift är att bistå och ge råd och rekommendationer till kommissionen i enlighet med denna förordning. Den ska särskilt ge råd om den långsiktiga investeringsstrategin för försvarspolitikområdet.

3.Den rådgivande nämnden för försvarsindustrin ska bestå av företrädare för medlemsstaterna, kommissionen och den höga representanten/byråns chef. Varje medlemsstat ska nominera en företrädare och en suppleant.

AVSNITT 3

GENOMFÖRANDE AV RYMDSYSTEM OCH RYMDPOLITIK

Artikel 57

Särskilda bestämmelser

1.Verksamheter som får stöd enligt detta avsnitt ska bidra till de allmänna mål som anges i artikel 3.1 och de specifika mål som avses i artikel 3.2 e.

2.Stöd till verksamheter enligt detta avsnitt ska finansieras med den budget som fastställs i artikel 4.2 e och eventuella ytterligare bidrag som avsatts i enlighet med artikel 6.

Artikel 58

Komponenter

1.Unionens rymdsystem och rymdpolitik ska särskilt genomföras genom följande komponenter:

a) Positionsbestämning, navigering och tidsbestämning (PNT), inbegripet delkomponenterna Galileo och Egnos.

b)Jordobservation (EO), inbegripet delkomponenterna Copernicus och tjänsten för jordobservation för statlig användning (EOGS).

c)Säker konnektivitet, inbegripet delkomponenterna infrastruktur för resiliens, interkonnektivitet och säkerhet genom satellit (IRIS²) och statlig satellitkommunikation (Govsatcom).

d)Rymdlägesbild (SSA), inbegripet delkomponenterna rymdövervakning och spårning (SST), rymdväderhändelser (SWE) och jordnära objekt (NEO).

e)Tillträde till rymden.

f)Rymdkommersialisering och rymdekonomi.

g)Teknisk suveränitet, forskning och innovation.

Arbetsprogram som antas i enlighet med reglerna i den här förordningen enligt detta avsnitt ska i en särskild del innehålla och säkerställa samstämmighet med de verksamheter som rör konkurrenskraft och samhälle vilka får stöd inom ramen för

förordning (EU) [XXX] [ramprogrammet Horisont Europa], och beakta de särskilda reglerna enligt detta avsnitt.

Artikel 59

Positionsbestämning, navigering och tidsbestämning (PNT)

1.Komponenten för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning (PNT) (delkomponenterna Galileo och Egnos) som får stöd enligt detta avsnitt ska tillhandahålla långsiktiga, avancerade och säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning, utan avbrott, även under ogynnsamma förhållanden, och när så är möjligt på global nivå, och kunna stödja unionens politiska prioriteringar.

2.PNT-komponenten ska omfatta följande stödberättigande verksamheter:

a)Åtminstone förvaltning, drift, underhåll, löpande förbättring och skydd av rymd- och markinfrastrukturen och de tjänster som tillhandahålls.

b)Utveckling av PNT-tjänsterna och utveckling och driftsättning av framtida generationer av systemen, inbegripet för låga omloppsbanor (LEO-PNT).

c)Forsknings- och utvecklingsverksamheter till stöd för modernisering av infrastrukturen (FoU i tidigare led) och utveckling av tillämpningar, användarteknik, standardisering och certifiering (FoU i senare led).

d)Samarbete med andra regionala eller globala satellitnavigeringssystem, inbegripet för att underlätta kompatibilitet och interoperabilitet samt främja unionens roll som global aktör i rymdsektorn, uppmuntra internationellt samarbete och stödja europeisk rymddiplomati.

3.Tjänsterna från unionens PNT-komponent ska särskilt omfatta följande:

a)En öppen tjänst för konsumentbruk (OS).

b)En högprecisionstjänst för yrkesmässigt eller kommersiellt bruk (HAS).

c)En öppen tjänst för autentisering av navigationsmeddelanden (OSNMA) för autentisering av den öppna Galileotjänsten.

d)En offentlig reglerad tjänst som är förbehållen användare med myndighetstillstånd (PRS).

e)En varningstjänst för flera olika risker (EWSS).

f)En tidsbestämningstjänst (TS).

g)En rymdnavigeringstjänst för användning av operatörer av rymdtillgångar.

h)En global fristående sök- och räddningstjänst, inbegripet för statliga användare, med en integrerad tvåvägskommunikationsförmåga till stöd för räddningsinsatser (SAR).

i)En tjänst för skydd av människoliv för användare för vilka säkerhet är avgörande, inbegripet civil luftfart, sjöfart och andra transporttillämpningar (SoL).

j)En tjänst för spridning av data (Edas).

k)Tjänster för övervakning av radiofrekvensinterferens för samtliga rymdkomponenters olika godkända användargrupper.

l)Bidrag till kompletterande PNT-tjänster, som ska öka resiliensen vid störningar i tjänsterna från PNT-komponenten.

4.PRS ska vara avgiftsfri för medlemsstaterna, rådet, kommissionen, utrikestjänsten och, när så är lämpligt, vederbörligen godkända unionsbyråer. PNT-komponentens tjänster ska prioriteras i de områden som är geografiskt belägna i Europa för samtliga medlemsstater och tredjeländer som deltar i PNT-delkomponenterna.

5.Kommissionen får genom genomförandeakter anta sådana åtgärder som krävs för att fastställa och reglera åtkomst till PNT-data och PNT-tjänster. Sådana genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 83.2.

Artikel 60

Jordobservation

1.Jordobservationssystemet (EO) ska bestå av Copernicus och tjänsten för jordobservation för statlig användning (EOGS). Copernicus är ett operativt, oberoende, användardrivet och civilt jordobservationssystem under civil kontroll som bygger på befintlig nationell och europeisk kapacitet. Det ska erbjuda geoinformationsdata och geoinformationstjänster bestående av satelliter,

markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur och grundar sig på avgiftsfria, fullständiga och öppna data och integrerar, när så är lämpligt, säkerhetsbehov och säkerhetskrav.

2.Copernicus ska även stödja utformningen, genomförandet och övervakningen av unionens och medlemsstaternas politik, särskilt på områdena miljö, klimatförändringar, hav, sjöfart, atmosfär, jordbruk och landsbygdsutveckling, bevarande av kulturarvet, civilskydd, infrastrukturövervakning, skydd och säkerhet samt den digitala ekonomin, inom ramen för politikområdet digitalt ledarskap, som ska anpassas till målet för Copernicus.

3.Copernicus ska främja internationell samordning av jordobservationssystem och tillhörande informationsutbyte för att stärka dess globala dimension och komplementaritet med beaktande av internationella avtal och samordningsprocesser.

4.Med Copernicuskärnanvändare avses unionens institutioner och organ samt europeiska, nationella och regionala offentliga organ i unionen eller associerade tredjeländer som har anförtrotts ett offentligt förvaltningsuppdrag för att utforma, genomföra, upprätthålla eller övervaka civil offentlig politik, såsom miljö, civilskydd eller säkerhet, inbegripet infrastruktursäkerhet, eller säkerhetspolitik, vilka drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och dessutom driver på utvecklingen av Copernicus.

5. För att säkerställa Copernicus kontinuitet och utveckling och tillgodose användarnas förändrade behov, särskilt unionens institutioner och organ och europeiska, nationella och regionala offentliga organ i unionen eller associerade tredjeländer, ska Copernicus särskilt bestå av följande:

a)Copernicus infrastruktur, inbegripet utveckling, driftsättning och drift av Copernicus Sentinels, åtkomst till rymdbaserade jordobservationsdata från tredje part och varaktig åtkomst till fältdata och andra hjälpdata, inbegripet eventuella bidrag till internationella fältbaserade nätverk.

b)Copernicustjänster, inbegripet miljöövervakning på global nivå för mark, klimatförändringar, atmosfär och marina miljöer; katastrofinsatstjänster; tjänster för förebyggande och beredskap; säkerhetstjänster inom unionen; inbegripet

övervakning till sjöss och gränsövervakning; stöd till unionens yttre åtgärder och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

c)Åtkomst till och distribution av Copernicusdata, inbegripet infrastruktur och tjänster för att säkerställa sökning, visning, åtkomst till, distribution, utnyttjande och långsiktigt bevarande av Copernicusdata och Copernicusinformation på ett användarvänligt sätt, i synnerhet synergier med andra dataområden, såsom dataområdet för den europeiska gröna given eller digitala tvillingar.  

d)Kommissionen får genom genomförandeakter anta tekniska specifikationer avseende de stödberättigande åtgärder som förtecknas i punkt 4. Sådana genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 83.2.

6.Kommissionen får även anta delegerade akter i enlighet med artikel 84 för att komplettera policyn för Copernicusdata och Copernicusinformation när det gäller säkerhetsbegränsningar samt specifikationer, villkor och förfaranden för åtkomst till och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation.

7.EOGS ska tillhandahålla en förbättrad lägesbild till stöd för unionens och medlemsstaternas beredskap, beslutsfattande och åtgärder på säkerhets- och försvarsområdet. EOGS ska särskilt omfatta satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur. Den ska tillhandahålla säkra, tillförlitliga, snabba, kontinuerliga och riktade rymdbaserade jordobservationsdata som stärker befintliga och planerade förmågor. Den ska komplettera och bygga vidare på befintliga förmågor som tillhandahålls genom Europeiska unionens satellitcentrum, inbegripet medlemsstaternas förmågor. EOGS får även tillhandahålla kompletterande information till Copernicustjänster, särskilt för civilskydd och säkerhet.

8.EOGS ska särskilt bestå av följande:

a)EOGS-infrastruktur, inbegripet utveckling och drift av nya rymduppdrag för jordobservation som utformats för känsliga statliga tillämpningar; åtkomst till kompletterande rymdbaserade jordobservationsdata från tredje part; åtkomst till fältdata och andra hjälpdata. 

b)EOGS-tjänster, inbegripet verksamheter som genererar geospatial information som har ett mervärde och som är begränsad till användare med myndighetstillstånd för känsliga lägesbildtillämpningar, till stöd för beredskap och beslutsfattande på säkerhets- och försvarsområdet.  

c)Åtkomst till och distribution av EOGS-data, inbegripet infrastruktur och tjänster för att säkerställa åtkomst till, distribution, utnyttjande och långsiktigt bevarande av EOGS-data och EOGS-information, på ett säkert sätt.

9.Kommissionen får genom genomförandeakter anta tekniska specifikationer avseende de stödberättigande EOGS-åtgärder som förtecknas i punkt 8. Sådana genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 83.2.

10.EOGS-användarna ska vara vederbörligen godkända av kommissionen eller medlemsstaterna och ska uppfylla de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 69. Följande enheter får godkännas som EOGS-användare:

a)Unionens eller en medlemsstats myndighet eller ett organ som anförtrotts myndighetsutövning.

b)En fysisk eller juridisk person som agerar för och under kontroll av en enhet som avses i led a.

11.Medlemsstaterna får bidra till EOGS med satellitkapacitet, marksegmentsplatser eller delar av marksegmentanläggningarna.

12.Unionens byråer får ha åtkomst till EOGS endast i den mån detta är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter och i enlighet med närmare bestämmelser som anges i en administrativ överenskommelse som har ingåtts mellan den berörda byrån och den unionsinstitution som utövar tillsyn över den.

13.Forsknings- och utvecklingsverksamheter ska stödja utvecklingen av Copernicus och EOGS, inbegripet tjänsterna från dessa, och FoU i senare led för tillämpningar och användarteknik för upptagning av jordobservationstjänster.

Artikel 61

Säker konnektivitet

1.Komponenten för säker konnektivitet ska särskilt omfatta följande:

a)Säkerställa långsiktig tillgänglighet för tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva statliga tjänster och Govsatcomtjänster.

b)Möjliggöra kommersiella tjänster från IRIS².

c)Möjliggöra, när så är möjligt, utvecklingen av kommunikationstjänster och ytterligare andra tjänster än kommunikationstjänster, i synnerhet genom att förbättra verksamheter och komponenter enligt detta avsnitt, skapa synergier mellan dem och utöka deras förmågor och tjänster, samt utvecklingen av andra tjänster än kommunikationstjänster som ska tillhandahållas medlemsstaterna, genom att hysa ytterligare satellitdelsystem, inbegripet nyttolaster.

d)Förbättra säker konnektivitet över geografiska områden av strategiskt intresse, såsom Afrika och Arktis samt Östersjöområdet, Svartahavsområdet, Medelhavsområdet och Atlanten.

2.Denna komponent ska särskilt omfatta följande stödberättigande verksamheter:

a)Definition, utformning, utveckling, validering samt tillhörande driftsättning för den nödvändiga rymd- och markinfrastruktur som krävs för att tillhandahålla statliga tjänster från IRIS².

b)Utnyttjandeverksamhet för tillhandahållande av statliga tjänster från IRIS², som omfattar drift, underhåll, löpande förbättring och skydd av rymd- och markinfrastrukturen, inbegripet upprustning och hantering av infrastrukturens föråldring.

c)Gradvis integrering av EuroQCI i systemet för säker konnektivitet.

d)Forskning och utveckling avseende verksamheter för framtida generationer av rymd- och markinfrastrukturen, utveckling av statliga tjänster från IRIS² och Govsatcomtjänster, teknisk utveckling, i synnerhet för att säkerställa unionens tekniska suveränitet, och upptagning av tjänster för säker konnektivitet, inbegripet verksamheter som rör utformning, utveckling och tillverkning av användarterminaler.

e)Upphandling och tillhandahållande av statlig och kommersiell satellitkommunikationskapacitet, tjänster och användarutrustning som behövs för

sammanslagning och gemensamt utnyttjande av Govsatcomtjänster, kapacitet, tjänster och användarutrustning, som ska tillhandahållas av

1.Govsatcomdeltagare enligt punkt 17, eller

2.juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkommunikationskapacitet eller tjänster i enlighet med det säkerhetsackrediteringsförfarande som avses i artikel 69, vilket ska göras i enlighet med de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 77.

3.IRIS²- och Govsatcominfrastrukturerna ska omfatta följande krav:

a)IRIS²-infrastrukturen ska vara modulär och bestå av en statlig infrastruktur och en kommersiell infrastruktur. Den ska omfatta alla relevanta mark- och rymdsegment som krävs för tillhandahållandet av de statliga tjänsterna, inbegripet relevanta kontrollcentrum.

b)Den kommersiella IRIS²-infrastrukturen för systemet för säker konnektivitet ska omfatta alla andra rymd- och marktillgångar än de som utgör en del av den statliga infrastrukturen. Den kommersiella infrastrukturen får inte försämra den statliga infrastrukturens prestanda eller säkerhet. Den kommersiella infrastrukturen och eventuella relaterade risker ska i sin helhet finansieras av den privata sektorn.

c)Den statliga IRIS²- infrastrukturen ska, när så är lämpligt, hysa ytterligare satellitdelsystem, i synnerhet nyttolaster, som får användas som en del av den rymdbaserade infrastrukturen för EKF:s övriga rymdkomponenter samt satellitdelsystem som används för att tillhandahålla andra tjänster än kommunikationstjänster till medlemsstaterna.

d)Govsatcominfrastrukturen ska innefatta den infrastruktur som är nödvändig för att kunna tillhandahålla Govsatcomtjänster, särskilt Govsatcomnavet.

e)De mark- och rymdsegment som avses i punkterna 3 och 4 och driften av dessa ska uppfylla de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 77.3.

4.Tillhandahållandet av tjänster för säker konnektivitet ska säkerställas i enlighet med en tjänsteportfölj och i enlighet med operativa krav och i enlighet med de säkerhetskrav som avses i punkt 77. Tillhandahållandet av Govsatcomtjänster ska även följa de regler för delning och prioritering som avses i punkt 9.

5.Åtkomst till Govsatcomtjänster och statliga tjänster från IRIS² ska vara avgiftsfri för institutionella och statliga användare såvida inte kommissionen fastställer en prispolitik i enlighet med punkt 11.

6.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänsteportföljen för Govsatcomtjänster och statliga tjänster från IRIS², inbegripet tjänster till användare med myndighetstillstånd på grundval av den kommersiella infrastrukturen.

7.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta de operativa kraven för Govsatcomtjänster och statliga tjänster från IRIS².

8.Vid delning och prioritering av Govsatcomtjänster ska Govsatcomanvändare prioriteras utifrån hur relevanta och kritiska de är. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om delning och prioritering av Govsatcomkapacitet, tjänster och användarutrustning. Kommissionen ska genom genomförandeakter även anta närmare bestämmelser om tillhandahållandet av statliga tjänster från IRIS². När kommissionen upprättar sådana akter ska den ta

hänsyn till den förväntade efterfrågan på de olika användningsfallen, analysen av säkerhetsriskerna för sådana användningsfall och, när så är lämpligt, kostnadseffektiviteten.

9.När den riskanalys och förväntade efterfrågan som avses i punkt 11 visar att det råder kapacitetsbrist eller då efterfrågan överstiger tillgångskapaciteten för statliga tjänster från IRIS², vilket kan leda till en snedvridning av marknaden, får kommissionen genom genomförandeakter anta en prispolitik. Genom att anta en prispolitik ska kommissionen säkerställa att tillhandahållandet av Govsatcomtjänster och de statliga tjänsterna från IRIS² inte snedvrider konkurrensen, att det inte råder brist på sådana tjänster och att det fastställda priset inte leder till att de kontrakt som avses i punkt 20 överkompenseras.

10.De genomförandeakter som avses i punkterna 9–12 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.3.

11.Medlemsstaterna, rådet, kommissionen och utrikestjänsten ska delta i säker konnektivitet i den mån de godkänner användare eller tillhandahåller

satellitkommunikationskapacitet, marksegmentplatser eller delar av marksegmentanläggningarna.

12.Unionens byråer får delta i säker konnektivitet endast i den mån detta är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter och i enlighet med närmare bestämmelser som anges i en administrativ överenskommelse som har ingåtts mellan den berörda byrån och den unionsinstitution som utövar tillsyn över den.

13.Tredjeländer och internationella organisationer får delta i säker konnektivitet under förutsättning att ett särskilt internationellt avtal har ingåtts i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget och artikel 11.3 i denna förordning.

14.Användare av statliga tjänster ska vara vederbörligen godkända av deltagarna att använda Govsatcomtjänster eller de statliga tjänsterna från IRIS² och ska uppfylla de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 77.3. Följande enheter får godkännas som användare av Govsatcomtjänster eller de statliga tjänsterna från IRIS²:

a)Unionens eller en medlemsstats myndighet eller ett organ som anförtrotts myndighetsutövning.

b)En fysisk eller juridisk person som agerar för och under kontroll av en enhet som avses i led a.

15.IRIS² ska genomföras genom ett koncessionskontrakt. Om ett koncessionskontrakt för IRIS² inte ingås ska kommissionen säkerställa ett optimalt genomförande genom att upphandla ett varukontrakt, tjänstekontrakt eller byggentreprenadkontrakt eller ett blandat kontrakt, beroende på vad som är lämpligt.

16.Kommissionen ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i de statliga tjänsterna från IRIS² om de uppdragstagare som avses i denna artikel inte kan fullgöra sina skyldigheter.

17.De kontrakt som avses i denna artikel ska särskilt säkerställa att unionens väsentliga intressen och målen för delkomponenten bevaras vid tillhandahållandet av tjänster på grundval av den kommersiella infrastrukturen för IRIS². Dessa kontrakt ska även innehålla lämpliga skyddsåtgärder för att förhindra överkompensation till de uppdragstagare som avses i denna artikel, snedvridning av konkurrensen, intressekonflikter, otillbörlig diskriminering eller andra dolda indirekta fördelar. Sådana skyddsåtgärder får omfatta krav på särredovisning mellan tillhandahållandet

av statliga tjänster från IRIS² och tillhandahållandet av kommersiella tjänster, inbegripet inrättande av en enhet som är strukturellt och juridiskt separerad från den vertikalt integrerade operatören för tillhandahållandet av statliga tjänster, samt tillhandahållandet av öppen, rättvis, skälig och icke-diskriminerande åtkomst till den infrastruktur som är nödvändig för tillhandahållandet av kommersiella tjänster. Kontrakten ska även säkerställa att villkoren för stödberättigande uppfylls under hela löptiden.

18.I de fall då de statliga och kommersiella tjänsterna från IRIS² är beroende av gemensamma delsystem eller gränssnitt för att säkerställa synergier, ska det i de kontrakt som avses i denna artikel även fastställas vilka av dessa gränssnitt och gemensamma delsystem som ska ingå i den statliga infrastrukturen i syfte att säkerställa skydd av unionens och medlemsstaternas säkerhetsintressen.

19.Den kommersiella infrastruktur som avses i punkt 3 ska i sin helhet finansieras av de uppdragstagare som avses i denna artikel i syfte att uppnå det mål som avses i punkt 1 b.

Artikel 62

Rymdövervakning och spårning

1.Delkomponenten SST i SSA ska särskilt omfatta följande:

a)Inrättande, utveckling och drift av ett nätverk bestående av medlemsstaternas sensorer, som väljs ut genom arkitekturstudier, som innefattar medlemsstaternas markbaserade och rymdbaserade SST-sensorer, som väljs ut genom en arkitekturstudie, inbegripet sensorer som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen, av unionens kommersiella sektor, samt av unionens sensorer, som syftar till att övervaka och spåra rymdföremål och ta fram en oberoende europeisk katalog över rymdföremål.

b)Bearbetning och analys av SST-data i syfte att ta fram SST-information och SST- tjänster.

c)Tillhandahållande av SST-tjänster till SST-användare.

d)Åtgärder som strävar efter, gynnar och stöder synergier med initiativ som främjar utveckling och driftsättning av teknik för avveckling av rymdfarkoster i slutet av deras operativa livslängd och av tekniska system för förebyggande och bortskaffande av rymdskrot.

e)Samarbete, även på operativ nivå, med internationella initiativ för samordning av rymdtrafik.

f)Genomförande av de verksamheter som fastställs i förordning (EU) [XXX] [säkerhet, resiliens och miljömässig hållbarhet för rymdverksamhet i unionen].

g)Forsknings- och utvecklingsverksamheter till stöd för utvecklingen av SST, inbegripet tjänsterna från denna.

2.Delkomponenten SST ska även tillhandahålla tekniskt och administrativt stöd för övergången mellan de SST-verksamheter som utförs inom ramen för EKF och de SST-verksamheter som utförs inom ramen för förordning (EU) 2021/696.

3.Ett SST-partnerskap som ingåtts inom ramen för förordning (EU) 2021/696 ska fortsätta att gälla inom ramen för EKF. Kommissionen får genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser för inkludering i ett senare skede av en medlemsstat i

SST-partnerskapet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.3.

4.SST-partnerskapets uppgifter som avses i punkt 5 ska utvidgas till att stödja genomförandet av SST. Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 84 för att komplettera denna punkt med en detaljerad förteckning över sådana uppgifter som ska utföras av SST-partnerskapet.

5.SST-tjänsterna ska vara avgiftsfria, tillgängliga när som helst utan avbrott och anpassade till SST-användarnas behov och omfatta följande:

a)Bedömning av risken för kollision mellan rymdfarkoster eller mellan rymdfarkoster och rymdskrot och eventuellt utfärdande av kollisionsvarningar under rymdfarkostens uppdragsfaser av uppskjutning, tidig omloppsfas, höjning av omloppsbana, drift i omloppsbana och bortskaffning.

b)Upptäckt och karaktärisering av fragmentering, sönderbrytningar eller kollisioner i omloppsbana.

c)Bedömning av risken för okontrollerade återinträden av rymdföremål och rymdskrot i jordens atmosfär och framställande av tillhörande information, inbegripet en uppskattning av tidsramen och den sannolika platsen för det eventuella nedslaget.

d)Utarbetande av verksamheter som avser begränsning av rymdskrot i syfte att minska den mängd rymdskrot som uppstår, sanering av rymdskrot, övervakning av bärraket efter inträde i omloppsbana, särskilda tjänster för konstellationer, inrättande av en marknadsplats för SST-tjänster, förberedelse av systemet för drift mellan jorden och månen, stöd till verksamhet och tjänster som utförs i rymden, samt mörk och tyst himmel.

6.SST-tjänsterna får omfatta tjänster till statliga SST-användare på grundval av den katalog som avses i punkt 1 a.

7.Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera förteckningen över användare som inte är kärnanvändare och ange vilka tjänster de får ha åtkomst till.

8.Kommissionen får genom genomförandeakter anta krav för drift och tillgång samt säkerhetsmässiga och tekniska specifikationer för SST-tjänster. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.3.

9.SST-användare ska omfatta följande:

a)SST-kärnanvändare, som ska ha åtkomst till alla SST-tjänster: medlemsstater, utrikestjänsten, kommissionen, rådet, byrån samt offentliga och privata rymdfarkostägare och rymdfarkostoperatörer som är etablerade i unionen.

b)SST-användare som inte är kärnanvändare.

c)Statliga SST-användare för den statliga tjänsten: myndigheter i medlemsstaterna, utrikestjänsten och rådet.

10.Kommissionen får genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om SST- användarnas åtkomst till SST-tjänster och relevanta förfaranden. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.3.

11.Delkomponenten SST ska inte vara öppen för deltagande av tredjeländer, med undantag av Norge.

Artikel 63

Jordnära objekt

1.Målet med SSA:s delkomponent NEO är riskövervakning av naturliga objekt i solsystemet som närmar sig jorden.

2.Stödberättigande verksamheter inom ramen för NEO ska särskilt omfatta verksamheter som är relevanta för att uppfylla det mål som anges i punkt 1, i synnerhet stödverksamhet som avser upprätthållande av och dataposter i unionens katalog över fysiska egenskaper hos jordnära objekt,

3.och forsknings- och utvecklingsverksamheter till stöd för utvecklingen av NEO, inbegripet tjänsterna från denna, och FoU i senare led för tillämpningar och användarteknik för upptagning av NEO-tjänster.

Artikel 64

Rymdväderhändelser

1.Målet med SWE är att övervaka och bedöma naturliga förändringar som avser rymdväderhändelser, såsom solvindar och soleruptioner.

2.Stödberättigande verksamheter inom ramen för SWE ska omfatta alla verksamheter som krävs för att tillhandahålla rymdvädertjänster, inbegripet forsknings- och utvecklingsverksamheter till stöd för utveckling av SWE, samt tjänsterna från denna och FoU i senare led för tillämpningar och användarteknik för upptagning av SWE- tjänster.

3.SWE-tjänsterna ska ha som syfte att vara tillgängliga när som helst utan avbrott och ska särskilt omfatta följande:

a)Rymdområdet.

b)PNT-området.

c)EO-området.

d)Telekom-/satellitkommunikationsområdet.

4.Kommissionen får genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om SWE- tjänster, inbegripet krav och tekniska specifikationer för dessa tjänster. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.3.

Artikel 65

Tillträde till rymden

1.Tillträde till rymden innebär förmåga till uppskjutning och transport av en rymdfarkost till, i och från rymden.

2.Unionen ska främja ett oberoende och resilient tillträde till rymden genom att stödja europeiska tillförlitliga och kostnadseffektiva uppskjutningstjänster jämte en sammanhållen europeisk strategi, med beaktande av unionens och medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen.

3.I synergi med andra unionsprogram och finansieringssystem ska de stödberättigande verksamheterna särskilt omfatta följande:

a)Upphandling och aggregering av uppskjutningstjänster för unionens behov och, när dessa så begär, aggregering och gemensam upphandling av uppskjutningstjänster för medlemsstaternas, internationella organisationers och andra offentliga enheters behov.

b)Tillgång till rymdinnovation, inbegripet uppgradering och utveckling av ny teknik och nya system och tjänster.

c)Utveckling, anpassning, konstruktion, underhåll och drift av kritisk unionsbaserad markinfrastruktur, inbegripet men inte begränsat till de anläggningar som behövs för provning, uppskjutning samt återvunnen tillgång till förmågor avseende rymdteknik och rymdtjänster.

4.Kommissionen ska inrätta en styrelse bestående av europeiska offentliga organ, inbegripet medlemsstaterna, den byrå som inrättats i enlighet med förordning (EU)

[XXX][den framtida förordningen om inrättande av EUSPA], andra relevanta internationella organisationer och offentliga enheter i syfte att samordna europeiska verksamheter som rör tillträde till rymden.

5.I syfte att skydda unionens säkerhetsintressen ska rymdtillgångarna i den statliga infrastrukturen skjutas upp av sådana tjänsteleverantörer som uppfyller villkoren för stödberättigande och deltagande i artikel 69 och endast i motiverade undantagsfall, eller på grundval av ett internationellt avtal som tillåter sådan verksamhet, från ett tredjelands territorium.

Artikel 66

Rymdkommersialisering och rymdekonomi

1.Cassini ska utgöra unionens initiativ för rymdentreprenörskap. Cassini ska vidta åtgärder som stöder kommersialisering av unionens rymdindustri och rymdtjänster, särskilt med inriktning på entreprenörskap, och stimulerar privata investeringar som hjälper entreprenörer att växa och expandera på den inre marknaden.

2.Denna komponent ska omfatta följande stödberättigande verksamheter:

a)Inrättande av unionsinvesteringsinstrument för privata investeringar i såddfas, tidig fas och tillväxtfas, och underlättande av utträde för grundare och investerare.

b)Inrättande av en unionsfacilitet för industriell expansion för att möjliggöra investeringar i nya tillverkningsanläggningar och stärka unionsbaserade leveranskedjor.

c)Stöd till utveckling av kompetensunionen med inriktning på rymdsektorn, inbegripet kompetensinventering, utbildningsplaner för rymden, fortbildning, omskolning, rörlighets- och utbytesprogram.

d)Åtgärder som stärker de lokala rymdekosystem som sammanför olika aktörer för att främja rymdinnovation och erbjuda enskilda och företag stöd, anläggningar och tjänster för att gynna entreprenörskap, i synnerhet genom tekniköverföring,

företagsinkubation, företagsaccelerationstjänster, kontaktförmedling och investerarnätverk och genom förutsättningar för förbättrat marknadstillträde och internationella företagsnätverk.

e)System för att påskynda den kommersiella tillväxten genom användning av ankarkundkontrakt och system för att introducera kunder på såväl privata som offentliga marknader, inbegripet rymdkomponenter och rymdinfrastrukturer samt produkter som använder rymddata och rymdtjänster.

f)Eventuella ytterligare åtgärder som är nödvändiga för att stödja unionens rymdekonomi och inrättandet av en inre marknad för rymden.

Artikel 67

Teknisk suveränitet, forskning och innovation

1.Komponenten teknisk suveränitet och innovation ska ge unionen möjlighet att bygga upp ett konkurrenskraftigt, oberoende och innovativt rymdindustriellt ekosystem som syftar till att förbättra unionens tekniska suveränitet, icke-beroende och självförsörjning inom rymdsektorn. Den ska främja utveckling och upptagning av avancerade rymdlösningar. Den ska prioritera en minskning av kritiska beroenden av sådan teknik som inte härrör från unionen samt inriktas på teknik med dubbla användningsområden som kan gynna både civila och försvarsrelaterade tillämpningar.

2.Komponenten ska omfatta följande stödberättigande verksamheter:

a)Verksamheter som avser unionens tekniska suveränitet, såsom forskning, utveckling och upptagning av kritisk rymdteknik, inbegripet sådana som direkt motsvarar EU:s observationsgrupp för kritisk teknik (OKT) och genomförande av tillhörande färdplaner från OKT som minskar unionens beroenden och ökar konkurrenskraften hos unionens rymdekosystem.

b)Verksamheter som syftar till att förbättra tillgången i rätt tid till kritiska råmaterial och avancerade material, komponenter och tekniker för sektorn, inbegripet genom förkortade leveransledtider, reservation av tillverkningstider eller lagring av produkter, insatsvaror eller råmaterial.

c)Forskning och utveckling avseende nya unionsrymdförmågor och tillhörande möjliggörande teknik som gynnar en ny ekonomi i rymden, särskilt genom mognad, demonstration och operationalisering av verksamhet och tjänster som utförs i rymden, och kvantdetektionsteknik.

d)Verksamheter som stärker unionens industriella konkurrenskraft på globala kommersiella marknader, inbegripet genom demonstratorsuppdrag som ökar graden av digitalisering i heltäckande rymdsystem.

e)Utforskande och utnyttjande av synergier med kompletterande områden såsom försvaret och andra sektorer som är relevanta för viktiga områden såsom artificiell intelligens och cybersäkerhet,

f)Stöd till standardiserings- och certifieringsverksamheter som är relevanta för unionens rymdsektor.

g)Underlättande av tillgänglighet och åtkomst avseende provnings- och databehandlingsanläggningar.

h)Främjande av användarupptagning av Copernicus för Copernicuskärnanvändare, marknadsutveckling och kapacitetsuppbyggnad, inbegripet främjande av Copernicusdata och Copernicustjänster, tillämpningar i senare led och utveckling av

dessa på alla nivåer för att maximera de socioekonomiska fördelarna, samt inhämtande och analys av Copernicusanvändarnas behov.

Artikel 68

Åtkomst till tjänster

1.Tredjeländer och internationella organisationer får ha åtkomst till säkra konnektivitetstjänster och EOGS under förutsättning att ett avtal har ingåtts, i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget och artikel 11.3, om villkoren för åtkomst till dessa tjänster, och på villkor att de uppfyller kraven i artikel 78.

2.Tredjeländer och internationella organisationer som inte har sitt huvudkontor i medlemsstaterna får ha åtkomst till säkra känsliga SST-tjänster förutsatt att de ingår ett avtal, i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget, om villkoren för åtkomst till dessa tjänster, och uppfyller de säkerhetskrav som avses i artikel 77.

3.Tredjeländers och internationella organisationers tillgång till den offentliga reglerade tjänsten (PRS) inom Galileo ska regleras av artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU.

4.Med avvikelse från punkt 2 ska inget avtal som har ingåtts i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget krävas för tillgång till SST-tjänster som rör kollisionsförhindrande och återinträde.

Artikel 69

Villkor för stödberättigande och deltagande för bevarande av säkerheten, integriteten och resiliensen hos unionens operativa rymdsystem

1.Kommissionen ska tillämpa de villkor för stödberättigande och deltagande som fastställs i punkt 2 när det gäller upphandling, bidrag eller priser enligt denna avdelning om den anser att detta är nödvändigt och lämpligt för att bevara säkerheten, integriteten och resiliensen hos unionens operativa system, med beaktande av målet att främja unionens strategiska oberoende, särskilt vad gäller central teknik och centrala värdekedjor, samtidigt som en öppen ekonomi bevaras.

2.Kommissionen ska, innan den tillämpar villkoren för stödberättigande och deltagande i enlighet med punkt 1, informera den kommitté som avses i artikel 83.1 g och ska i största möjliga utsträckning beakta medlemsstaternas synpunkter på tillämpningsområdet för och motiveringen till dessa villkor för stödberättigande och deltagande.

3.Villkoren för stödberättigande och deltagande ska vara följande:

a)Den stödberättigade rättsliga enheten är etablerad i en medlemsstat och dess verkställande ledning är etablerad i den medlemsstaten.

b)Den stödberättigade rättsliga enheten åtar sig att utföra all relevant verksamhet i en eller flera medlemsstater.

c)Den stödberättigade rättsliga enheten är inte föremål för kontroll av ett tredjeland eller av en enhet i ett tredjeland.

4.Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa de kriterier som avgör vilken förmåga att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet, antingen direkt eller indirekt via en eller flera mellanliggande rättsliga enheter, som kan ha en inverkan på

säkerheten, integriteten och resiliensen hos unionens operativa system, med beaktande av målet att främja unionens strategiska oberoende, särskilt vad gäller central teknik och centrala värdekedjor.

5.Kommissionen får tillåta undantag från villkoren i punkt 3 a och b för en särskild rättslig enhet efter en utvärdering på grundval av följande kumulativa kriterier:

a)Det finns inga lättillgängliga alternativ i medlemsstaterna för särskilda tekniker, varor eller tjänster som behövs för de verksamheter som avses i punkt 1.

b)Den rättsliga enheten är etablerad i ett land som är medlem av EES eller Efta och som har ingått ett internationellt avtal med unionen enligt artikel 11, dess verkställande ledning är etablerad i det landet, och de verksamheter som rör upphandlingen, bidraget eller priset utförs i det landet eller i ett eller flera sådana länder.

c)Tillräckliga åtgärder vidtas för att säkerställa skyddet av

säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter enligt artikel 78 och programkomponenternas integritet, säkerhet och resiliens samt deras drift och deras tjänster.

6.Med avvikelse från första stycket b får kommissionen tillåta undantag från villkoren i punkt 2 första stycket a eller b för en rättslig enhet som är etablerad i ett tredjeland som inte är medlem i EES eller Efta.

7.Kommissionen får tillåta undantag från villkoret i punkt 3 c om den rättsliga enheten i en medlemsland lämnar följande garantier:

a)Kontroll över den rättsliga enheten utövas inte på ett sätt som begränsar eller inskränker dess förmåga att

1.genomföra upphandlingen, bidraget eller priset, och

2.leverera resultat, särskilt genom rapporteringsskyldigheter.

b)Det kontrollerande tredjelandet eller den kontrollerande enheten i ett tredjeland åtar sig att avstå från att utöva kontrollrättigheter över den rättsliga enheten eller ålägga denna rapporteringsskyldigheter med avseende på upphandlingen, bidraget eller priset.

c)Den rättsliga enheten uppfyller kraven i artikel 69.

8.De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den rättsliga enheten är etablerad ska bedöma huruvida den rättsliga enheten uppfyller de kriterier som anges i punkt 5 c för undantag från villkor 3 b och de garantier som avses i punkt 7. Kommissionen ska följa denna bedömning.

9.Kommissionen ska förse den programkommitté som avses i artikel 83.1 g med följande uppgifter:

a)Tillämpningsområdet för de villkor för stödberättigande och deltagande som avses i punkt 1 i den här artikeln.

b)Närmare uppgifter om och motiveringar till de undantag som beviljas i enlighet med den här artikeln.

c)Den utvärdering som ligger till grund för ett undantag, om inte annat följer av punkterna 3 och 4 i den här artikeln, utan att kommersiellt känslig information röjs.

10.De villkor som anges i punkt 3, de kriterier som anges i punkterna 4, 5 och 6 i den här artikeln och de garantier som anges i punkt 7 ska införas i de handlingar som rör upphandlingen, bidraget eller priset, beroende på vad som är tillämpligt, och, när det gäller upphandling, ska villkoren gälla för det resulterande kontraktets hela livscykel.

11.Denna artikel påverkar inte tillämpningen av beslut nr 1104/2011/EU, kommissionens delegerade beslut av den 15 september 2015, förordning (EU) 2019/452, beslut 2013/488/EU och beslut (EU, Euratom) 2015/444 eller den säkerhetsprövning som medlemsstaterna utför av rättsliga enheter som deltar i verksamheter som kräver åtkomst till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter i enlighet med de nationella lagar och andra författningar som är tillämpliga.

12.Om kontrakt som följer av tillämpningen av denna artikel säkerhetsskyddsklassificeras ska de villkor för stödberättigande och deltagande som kommissionen tillämpar i enlighet med punkt 1 inte påverka de nationella säkerhetsmyndigheternas behörighet.

13.Denna artikel får inte inkräkta på, ändra eller gå emot något befintligt förfarande för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställe eller personalsäkerhetsgodkännande i en medlemsstat.

Artikel 70

Äganderätt till unionens rymdtillgångar och nyttjanderätt till resultat

1.Med undantag av vad som föreskrivs i punkt 2 ska unionen vara ägare till alla materiella och immateriella tillgångar som har skapats, utvecklats eller köpts in inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning vid genomförandet av verksamheter som får stöd enligt detta avsnitt. I detta syfte ska kommissionen säkerställa att relevanta kontrakt, avtal och andra arrangemang som rör verksamheter som kan leda till att sådana tillgångar skapas eller utvecklas innehåller bestämmelser som säkerställer unionens äganderätt.

2.Punkt 1 ska inte gälla materiella och immateriella tillgångar som har skapats eller utvecklats inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning vid genomförandet av verksamheter som får stöd enligt detta avsnitt i de fall då

a)unionsstödet tillhandahålls genom bidrag, priser eller förkommersiell upphandling, eller

b)verksamheterna inte helt finansieras av unionen, såvida inte annat anges och med undantag av IRIS², eller

c)verksamheterna rör PRS-mottagare som har utvecklats av medlemsstaterna.

3.Villkoren i punkt 2 ska inte ge unionens institutioner, organ eller byråer äganderätt utan i stället ge dem nyttjanderätt utan ersättningskrav till resultaten för egen användning samt rätt att bevilja, eller att ålägga mottagarna att bevilja, tredje parter icke-exklusiva licenser att nyttja resultaten på rättvisa och rimliga villkor utan rätt att bevilja underlicenser.

4.Unionen ska ha rätt att ingå relevanta avtal i syfte att få äganderätt till sådana tillgångar som har utvecklats av tredje parter i de fall då sådana tillgångar är nödvändiga för att uppnå de mål som anges i artikel 3.

5.Kommissionen ska säkerställa att unionen har följande rättigheter:

a)Nyttjanderätt till de frekvenser som krävs för överföring av de signaler som genereras av den statliga infrastrukturen IRIS², PNT-komponenterna och EO- komponenterna i enlighet med tillämpliga lagar och andra författningar och relevanta licensavtal, som möjliggörs av de relevanta ansökningar om frekvenser som lämnas in av medlemsstaterna och som förblir under medlemsstaternas ansvar.

b)Rätt att prioritera tillhandahållandet av statliga tjänster från IRIS² framför kommersiella tjänster, i enlighet med de villkor som ska fastställas i de kontrakt som avses i artikel 61 och med beaktande av behoven hos användare med myndighetstillstånd.

Artikel 71

Garanti och ansvar

1.Om inte annat anges ska de tjänster, de data och den information som tillhandahålls av komponenterna och verksamheterna enligt detta avsnitt inte omfattas av någon uttrycklig eller underförstådd garanti såvitt avser deras kvalitet, precision, tillgänglighet, tillförlitlighet, hastighet eller lämplighet för något ändamål. Unionen, inbegripet kommissionen och byrån (EUSPA), ska inte vara ansvarsskyldig.

2.När det gäller SST ska de medlemsstater som deltar i delkomponenten SST inte hållas ansvariga för skada som följer av avsaknad, avbrott eller försening när det gäller tillhandahållandet av SST-tjänster; felaktigheter i den information som tillhandahållits genom SST-tjänster eller åtgärder som vidtagits med anledning av tillhandahållandet av SST-tjänster.

Artikel 72

Kompletterande upphandlingsregler

1.Den upphandlande myndigheten får, samtidigt som den skyddar unionens oberoende, begära att anbudsgivaren genom konkurrensutsatt upphandling på lämpliga underentreprenadsnivåer lägger ut en del av kontraktet på andra företag än de som är knutna till anbudsgivarens grupp av företag. När det gäller kontrakt på över 10 miljoner EUR ska den upphandlande myndigheten sträva efter att säkerställa att minst 30 % av kontraktets värde, genom konkurrensutsatt upphandling på olika underentreprenadsnivåer, läggs ut på företag utanför den huvudsakliga anbudsgivarens grupp av företag, särskilt i syfte att möjliggöra gränsöverskridande deltagande av små och medelstora företag i rymdekosystemet. Anbudsgivaren ska ange skälen till att en begäran om underentreprenad inte har tillmötesgåtts eller till att avvikelse har skett från målet på 30 %. Den upphandlande myndigheten får inkludera särskilda krav i dokumentationen för tilldelningsförfarandet för att säkerställa att de huvudsakliga uppdragstagarna följer de upphandlingsprinciperna som fastställs i denna förordning under fullgörandet av kontraktet, i synnerhet när det gäller deltagande av små och medelstora företag samt nya aktörer, konkurrens och löpande riktmärkning mot de bästa marknadsvillkoren.

2.Upphandlingar som avser statliga tjänster, tjänstekontinuitet eller uppfyllande av de mål som avses i artikel 3.2 d.3, i synnerhet när det gäller säkerhet, ska anses uppfylla det villkor om brådska som fastställs i punkt 11.1 c i bilaga I till budgetförordningen.

Artikel 73

Kompletterande bidragsregler

1.Unionen får täcka upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, utan att det påverkar tillämpningen av medfinansieringsprincipen.

2.Med avvikelse från artikel 184.6 i budgetförordningen får den behöriga utanordnaren vid tillämpning av schablonsatser godkänna eller kräva finansiering för att täcka indirekta kostnader hos stödmottagaren på upp till 25 % av de totala stödberättigande direkta kostnaderna för åtgärden.

3.Med avvikelse från artikel 207 i budgetförordningen får det maximala belopp av ekonomiskt stöd som kan utbetalas till en tredje part inte överstiga 200 000 EUR.

4.SST-partnerskapet ska anses vara den på förhand fastställda mottagaren av SST- bidraget.

Artikel 74

Kompletterande regler för indirekt förvaltning

1.Ett trepartsavtal i enlighet med artikel 131 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska ingås med både den byrå som inrättats i enlighet med förordning (EU) [XXX] [den framtida förordningen om inrättande av EUSPA] och Europeiska rymdorganisationen i enlighet med vilket [EUSPA] och Europeiska rymdorganisationen får anförtros uppgifter som ingår i budgetgenomförandet.

2.När byrån eller ESA inrättar en anbudsutvärderingsnämnd för en upphandling inom ramen för trepartsavtalet kan experter från kommissionen och, när så är relevant, från den andra enhet som anförtrotts uppgifter förbehålla sig rätten att delta som ledamöter i anbudsutvärderingsnämndens möten, ha nyttjanderätt till alla resultat och delta i granskningsmöten. Ett sådant deltagande ska inte påverka anbudsutvärderingsnämndens tekniska oberoende.

3.Med avvikelse från artikel 62.1 i budgetförordningen och under förutsättning att kommissionen har bedömt skyddet av unionens intressen får uppgifter som genom indirekt förvaltning har anförtrotts byrån, eller dess efterträdare, anförtros vidare av byrån till sådana organ som avses i artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 på de villkor för indirekt förvaltning som gäller för kommissionen.

4.När upphandlings- eller bidragsverksamheter genomförs genom indirekt förvaltning av anförtrodda enheter ska det i anslutning till kommunikationsinsatser, spridningsinsatser och infrastruktur, utrustning, fordon, materiel eller större resultat som finansieras genom upphandlingen eller bidraget säkerställas att unionsstödet framhålls och att EU-flaggan (emblemet) och finansieringsförklaringen (översatt till lokala språk, när så är lämpligt) syns i enlighet med kommissionens standardregler för kommunikation.

Artikel 75

Roller

1.Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de åtgärder som får stöd enligt detta avsnitt fungerar väl och får bidra med teknisk kompetens, kunnande och bistånd, särskilt när det gäller säkerhet, trygghet och frekvenstilldelning. Detta bidrag ska omfatta, men inte vara begränsat till,

tillgängliggörande för unionen av data, information, tjänster och infrastruktur som de förfogar över eller som är belägna på deras territorium och som är nödvändiga för att åtgärderna ska fungera väl. Medlemsstaterna ska på lokal nivå ansvara för säkerhetsackreditering av anläggningar som är belägna inom deras territorium och ingår i säkerhetsackrediteringsområdet för komponenterna; i synnerhet ska de medlemsstater som deltar i SST-partnerskapet utföra säkerhetsackreditering på grundval av de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 77.

2.Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för genomförandet av de komponenter som avses i detta avsnitt, inbegripet på säkerhetsområdet, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter när det gäller den nationella säkerheten, och övervaka genomförandet av dessa.

3.Kommissionen ska göra följande:

a)Förvalta komponenter eller delkomponenter som inte anförtrotts en annan enhet.

b)Fastställa prioriteringar och utveckling på lång sikt för sådana komponenter, i linje med användarkraven, och övervaka genomförandet av dessa.

c)Fastställa och samordna komponenternas internationella dimension för att säkerställa samstämmighet med unionens politik för yttre åtgärder och en konsekvent strategi för dessa.

4.Om så är nödvändigt för att ytterligare fastställa och ange styrningen, säkerheten och tillhandahållandet av tjänster enligt detta kapitel får kommissionen genom genomförandeakter komplettera katalogen över tjänster som tillhandahålls och ska fastställa de tekniska och operativa krav som behövs för genomförandet och utvecklingen av komponenterna enligt detta kapitel och av de tjänster som dessa tillhandahåller efter samråd med användare och andra berörda parter. När kommissionen fastställer sådana tekniska och operativa krav ska den undvika att sänka den allmänna säkerhetsnivån och ska uppfylla krav på bakåtkompatibilitet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med artikel 83.2.

5.Vid behov ska kommissionen genom genomförandeakter anta de åtgärder som krävs för att fastställa lokaliseringen av den markbaserade infrastrukturen genom en öppen och transparent process som säkerställer sund ekonomisk förvaltning och skyddet av unionens och medlemsstaternas säkerhet och allmänna ordning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med artikel 83.2.

6.Byrån ska ha egna uppgifter och får av kommissionen anförtros andra uppgifter i enlighet med förordning (EU) [XXX] [förordningen om inrättande av EUSPA].

7.Under förutsättning att unionens intressen skyddas får ESA anförtros följande uppgifter:

a)För PNT: större systemutveckling samt utformning och utveckling av delar av marksegmentet och av satelliter, inbegripet provning och validering.

b)För Copernicus: i) samordning och genomförande för rymdkomponenten och dess utveckling, ii) utformning, utveckling och tillverkning av Copernicus rymdinfrastruktur, inbegripet drift av denna infrastruktur och tillhörande upphandling, utom när denna verksamhet görs av andra enheter, iii) i förekommande fall åtkomst till tredjepartsdata.

c)För EOGS: utformning och utveckling av nya rymduppdrag för jordobservation och delar av tillhörande marksegment.

d)För IRIS²: i) övervakning av utveckling, validering samt tillhörande driftsättning i samband med faserna för definition, utformning, utveckling, validering och driftsättning av de statliga tjänsterna och av den utveckling och vidareutveckling som behövs för att tillhandahålla statliga tjänster och säkerställa samordning mellan de uppgifter och den budget som anförtrotts ESA och eventuella bidrag från ESA, med undantag för sådana åtgärder för sammanslagning och gemensamt utnyttjande som avses i artikel 47.2 a, ii) tillhandahållande av teknisk expertis, inbegripet under genomförandet av komponenterna.

4.På grundval av kommissionens bedömning får ESA anförtros andra uppgifter utifrån behoven i verksamheterna enligt detta avsnitt, under förutsättning att dessa uppgifter inte dubblerar verksamhet som bedrivs av andra anförtrodda enheter och att de syftar till att effektivisera genomförandet av verksamheterna inom rymdpolitikområdet.

5.Under förutsättning att unionens intressen skyddas får kommissionen också, helt eller delvis, anförtro uppgifter att genomföra de komponenter som får stöd enligt detta avsnitt till berörda enheter, såsom Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter, Europeiska miljöbyrån, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska unionens satellitcentrum, Europacentret för medellånga väderprognoser och [Mercator International Centre for the Ocean].

Artikel 76

Behöriga myndigheter

1. Om så är nödvändigt för säkerhetskänsliga komponenter, såsom positionsbestämning, navigering och tidsbestämning, jordobservation samt säker konnektivitet, ska varje komponentdeltagare som utsetts att övervaka åtkomsten till tjänster utse en behörig myndighet för varje komponent. Den behöriga myndigheten ska säkerställa att

a)de relevanta tjänsterna används i enlighet med de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 77,

b)åtkomsträttigheterna till de relevanta tjänsterna fastställs och förvaltas,

c)den användarutrustning som krävs för användningen av de relevanta tjänsterna och tillhörande elektroniska kommunikationsanslutningar och information används och förvaltas i enlighet med de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 77,

d)en central kontaktpunkt inrättas för att vid behov bistå med rapportering av säkerhetsrisker och säkerhetshot, särskilt konstaterad potentiellt skadlig elektromagnetisk interferens som påverkar de tjänster som utvecklats inom rymdpolitikområdet.

2.Med avvikelse från punkt 1 anges åtgärder, uppgifter och drift för behöriga PRS- myndigheter i artikel 5 i beslut nr 1104/2011/EU.

Artikel 77

Styrnings- och säkerhetsprinciper

1.Styrningsprinciperna för de särskilda verksamheterna och komponenterna enligt detta avsnitt ska baseras på följande:

a)En tydlig uppgifts- och ansvarsfördelning mellan de enheter som deltar i genomförandet, som bygger på deras respektive befogenheter och undviker överlappningar eller dubbleringar av uppgifter och ansvar och därmed säkerställer en tydlig ansvarsskyldighet.

b)Styrningsstrukturens relevans för de särskilda behoven hos varje komponent och åtgärd, beroende på vad som är lämpligt.

c)Sträng kontroll av verksamheterna och komponenterna, inbegripet strikt iakttagande av kostnader, tidsplaner och prestation av alla enheter inom ramen för deras respektive roller och uppgifter.

d)Öppen och kostnadseffektiv förvaltning.

e)Tjänstekontinuitet och nödvändig infrastruktur, inbegripet skydd mot relevanta hot.

f)Systematiskt och strukturerat hänsynstagande till behoven hos dem som använder de data, den information och de tjänster som tillhandahålls av [komponenterna], samt till relevant vetenskaplig och teknisk utveckling.

g)Ständiga ansträngningar för att kontrollera och minska riskerna.

2.Säkerhetsprinciperna för de särskilda verksamheterna och komponenterna enligt detta avsnitt ska baseras på följande:

a)Hänsyn tas till medlemsstaternas erfarenheter på säkerhetsområdet, och inspiration hämtas från deras bästa praxis.

b)Medlemsstaterna ska, för att skydda de markinfrastrukturer som utgör en integrerad del av rymdpolitikområdet och som är belägna på deras territorium, vidta åtgärder som åtminstone motsvarar dem som är nödvändiga för att skydda europeisk kritisk infrastruktur i den mening som avses i rådets direktiv 2008/114/EG.

c)Användning av rådets och kommissionens säkerhetsbestämmelser, vilka bland annat föreskriver åtskillnad mellan driften och den verksamhet som rör ackreditering.

d)Kommissionen betraktas som upphovsman till alla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som framställs av anförtrodda enheter enligt artikel 68.1.

e)Det säkerställs att den styrelse för säkerhetsackreditering som inrättas genom förordning (EU) [XXX] [förordningen om inrättande av EUSPA] utför sina uppgifter utan att det påverkar kommissionens eller sådana anförtrodda enheters ansvar och utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter när det gäller säkerhetsackreditering.

f)Besluten om säkerhetsackreditering och de kvarstående risker som identifierats ska meddelas rådet av kommissionen för kännedom. Kommissionen får anta lämpliga åtgärder i enlighet med denna förordning.

g)Inrättande av en struktur för att samordna driften av de olika komponenternas statliga tjänster med utsedda nationella behöriga myndigheter eller nationella enheter för den relevanta komponenten.

3.Kommissionen ska säkerställa att en risk- och hotanalys utförs för varje ny komponent och upprättbehålls för de befintliga komponenterna. På grundval av denna analys ska den genom genomförandeakter för varje komponent fastställa de allmänna säkerhetskraven. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 83.3.

4.När systemens drift kan påverka unionens eller medlemsstaternas säkerhet ska de förfaranden som anges i beslut (Gusp) 2021/698 tillämpas, när så är relevant.

Artikel 78

Kompletterande regler för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

1.Utbytet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som avser komponenter som får stöd enligt detta avsnitt ska förutsätta ett internationellt avtal mellan unionen och ett

tredjeland eller en internationell organisation om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller, i tillämpliga fall, ett arrangemang mellan den behöriga unionsinstitutionen eller det behöriga unionsorganet och de behöriga myndigheterna i ett tredjeland eller en internationell organisation om utbytet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter samt av de villkor som fastställs i detta.

2.Fysiska personer som är bosatta och juridiska personer som är etablerade i tredjeländer får hantera säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter avseende rymdpolitikområdet endast om de i dessa tredjeländer omfattas av säkerhetsbestämmelser som säkerställer en skyddsnivå som åtminstone motsvarar den som tillhandahålls genom kommissionens säkerhetsbestämmelser enligt beslut (EU, Euratom) 2015/444 och genom rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till beslut 2013/488/EU. Likvärdigheten när det gäller säkerhetsbestämmelser som tillämpas i ett tredjeland eller i en internationell organisation ska fastställas i ett informationssäkerhetsavtal, som om det är relevant inbegriper frågor som rör industrisäkerhet, som unionen och det tredjelandet eller den internationella organisationen har ingått i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 218 i EUF-fördraget och med beaktande av artikel 13 i beslut 2013/488/EU.

3.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 i beslut 2013/488/EU och bestämmelserna om industrisäkerhet enligt beslut (EU, Euratom) 2015/444 får en fysisk eller juridisk person, ett tredjeland eller en internationell organisation ges åtkomst till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter om det, utifrån en bedömning i varje enskilt fall, anses nödvändigt beroende på uppgifternas karaktär och innehåll, mottagarens behovsenliga behörighet och den fördel som det innebär för unionen.

AVSNITT 4

STÖD TILL SÄKERHETSINDUSTRIPOLITIK

Artikel 79

Särskilda bestämmelser till stöd för politik gällande civil säkerhetsindustri

1.Åtgärder som får stöd enligt detta avsnitt ska bidra till de allmänna mål som anges i artikel 3.1 och de specifika mål som anges i artikel 3.2 f.

2.Stöd till åtgärder enligt detta avsnitt ska finansieras med den budget som fastställs i artikel 4.2 e och eventuella ytterligare bidrag som avsatts i enlighet med artikel 6.

3.Åtgärderna ska genomföras i enlighet med de allmänna bestämmelser som anges i kapitel I och eventuella ytterligare regler som anges i detta avsnitt.

Artikel 80

Särskilda verksamheter till stöd för politik gällande civil säkerhetsindustri

1.Stöd till politik gällande civil säkerhetsindustri ska särskilt omfatta följande tillämpningsområden:

a)Säkerhet och resiliens hos kritisk civil infrastruktur, särskilt mot hybridhot.

b)Teknik, förmågor och lösningar som är relevanta för att förebygga och reagera på brott, särskilt terrorism och våldsbejakande extremism, organiserad brottslighet och it-brott.

c)Teknik, förmågor och lösningar för kontroll av varor och personer vid gränserna, skydd av gränser och logistiska nav, sjöfartsskydd och övervakning till sjöss samt tullsäkerhet.

d)Civil beredskap mot säkerhetshot, oavsett om de är naturliga eller orsakats av människan, oavsiktligt eller avsiktligt.

2.Stöd till politik gällande civil säkerhetsindustri ska särskilt genomföras genom följande verksamheter:

a)Forskning och innovation, expansion, stöd till små och medelstora företag, kompetensutveckling och tillverkningsåtgärder.

b)Provning och validering av teknik och lösningar.

c)Driftsättning och marknadsupptagning av teknik och lösningar, särskilt av säkerhetsutövare.

d)Stöd till åtgärder för utarbetande, genomförande, övervakning och verkställande av unionens relevanta lagstiftning och politik.

3.Stöd som tillhandahålls genom de verksamheter som avses i punkterna 1 och 2 får tillhandahållas i alla former, inbegripet genom sådana samarbetsinriktade forsknings- och innovationsverksamheter som fastställs i förordning (EU) [XXX] [ramprogrammet för forskning och innovation] och anges i en särskild del av arbetsprogrammet.

4.Arbetsprogram som antas i enlighet med reglerna i denna förordning enligt detta avsnitt ska i en särskild del innehålla och säkerställa samstämmighet med verksamheter som rör konkurrenskraft och samhälle vilka får stöd inom ramen för förordning (EU) [XXX] [ramprogrammet Horisont Europa för forskning och innovation].

Artikel 81

Äganderätt till resultat

1.I de fall då unionsstöd tillhandahålls i form av upphandling ska resultaten ägas av unionen.

2.I de fall unionsstöd tillhandahålls i form av ett bidrag ska unionens institutioner, organ eller byråer på begäran få nyttjanderätt utan ersättningskrav till resultaten i syfte att utveckla, genomföra och övervaka befintlig unionspolitik eller befintliga unionsprogram inom sina behörighetsområden samt rätt att bevilja, eller att ålägga mottagarna att bevilja, tredje parter icke-exklusiva licenser att nyttja resultaten på rättvisa och rimliga villkor, utan rätt att bevilja underlicenser såvida inte annat anges i bidragsavtalet.

3.Varje överföring av äganderätten till resultat, eller beviljande av exklusiva licenser för resultat, som skapats med stöd till rättsliga enheter som är etablerade i icke- associerade tredjeländer eller till enheter i icke-associerade tredjeländer, som sker inom tre år från slutbetalningen av åtgärden, ska i förväg meddelas och godkännas av kommissionen eller den berörda medlemsstatens eller det berörda associerade landets myndigheter, på villkor som säkerställer skydd av unionens säkerhetsintressen.

Artikel 82

Kompletterande bidragsregler

1.För verksamheter till stöd för samordnings- och stödåtgärder på området civil säkerhetsindustri får unionen täcka upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna utan att det påverkar tillämpningen av samfinansieringsprincipen.

Kapitel VIII

Slutbestämmelser

Artikel 83

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté, som ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011, vilken får sammanträda i följande sammansättningar:

a)EKF:s allmänna kommitté, i frågor som rör de allmänna målen eller frågor som rör mer än ett av de särskilda mål som anges i artikel 3.2.

b)Kommittén för ren omställning, i frågor som rör de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a.

c)Kommittén för hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi, i frågor som rör de särskilda mål som anges i artikel 3.2 b.

d)Kommittén för digital teknik, i frågor som rör de särskilda mål som anges i artikel 3.2 c.

e)Försvarsindustrikommittén, i frågor som rör de särskilda mål som anges i artikel 3.2 d.

f)Resilienskommittén, i frågor som rör de särskilda mål som anges i artikel 3.2 d.

100

g)Rymdkommittén, i frågor som rör de särskilda mål som anges i artikel 3.2 d. I enlighet med sin arbetsordning får rymdkommittén inrätta underkommittéer och arbetsgrupper, såsom användarforumet, för att ge råd när det gäller aspekter som rör användarkrav, utveckling av tjänsterna och användarupptagning.

h)Säkerhetsindustrikommittén, i frågor som rör de särskilda mål som anges i artikel 3.2 d.4.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas och ett yttrande ska begäras från den sammansättning av kommittén som berörs mest.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas och ett yttrande ska begäras från den sammansättning av kommittén som berörs mest.

4.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

5.I de fall då kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

6.Kommittéerna enligt punkt 1 b–h i får sammanträda i olika sammansättningar eller underkommittéer anpassade till politikområdenas specifika komponenter.

7.I enlighet med internationella avtal som unionen har ingått får företrädare för tredjeländer, internationella organisationer eller Europeiska unionens övriga institutioner, organ och byråer bjudas in som observatörer till kommitténs sammanträden i olika sammansättningar på de villkor som fastställs i deras arbetsordning, med beaktande av unionens intressen i fråga om säkerhet och allmän ordning. Företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer får inte närvara vid överläggningar i frågor som avser stödberättigande, inbegripet överläggningar som rör artiklarna 9 och 10 i denna förordning.

8.Europeiska försvarsbyrån ska bjudas in att lämna synpunkter och tillhandahålla expertis till försvarsindustrikommittén i egenskap av observatör. Europeiska utrikestjänsten ska också bjudas in att delta i försvarsindustrikommitténs arbete.

Artikel 84

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i denna förordning ges till kommissionen från och med den dag då denna förordning träder i kraft till och med den 31 december 2035.

3.Den delegering av befogenhet som avses i denna förordning får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

101

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt denna förordning ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 85

Ändringar av förordning (EU) 2021/696

1.Avdelningarna I, II och III, artiklarna 26, 27, 28, 30, 31, 32, 33 och 43 samt avdelningarna VI, VII, VIII och X i förordning (EU) 2021/696 ska upphöra att gälla med verkan från den 1 januari 2028.

Artikel 86

Ändringar av förordning (EU) 2023/588

2.Kapitlen I, II, III och IV, artiklarna 24, 25, 26, 28 och 29 samt avdelningarna VII, VIII, IX och X i förordning (EU) 2023/588 ska upphöra att gälla med verkan från den 1 januari 2028.

Artikel 87

Ändringar av förordning [EDIP]

3.Kapitlen I och II, med undantag av de bestämmelser som avser stödinstrumentet för Ukraina [bekräftas efter antagandet av EDIP], samt kapitel V i förordning (EU) [EDIP] ska upphöra att gälla [med verkan från den 1 januari 2028].

Artikel 88

Upphävande

4.Följande förordningar ska upphöra att gälla med verkan från den 1 januari 2028:

(a)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/522 av den 24 mars 2021 om inrättande av ett program för unionens åtgärder på hälsoområdet (programmet EU för hälsa) för perioden 2021–2027 och om upphävande av förordning (EU) nr 282/2014.

(b)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa och om upphävande av beslut (EU) 2015/2240.

102

(c)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092.

(d)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/783 av den 29 april 2021 om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013.

Artikel 89

Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändring av åtgärder som inletts enligt de grundläggande akter som avses i artikel 85, vilka ska fortsätta att tillämpas på dessa åtgärder fram till dess att de avslutas.

2.Denna förordning ska inte påverka de genomförandeakter som antagits enligt förordning (EU) 2021/696 om rymdprogrammet och förordning (EU) 2023/588 om IRIS². Dessa akter ska förbli i kraft, när så är relevant, till dess att de ändras på grundval av denna förordning, och med undantag av beslut som antas enligt artikel 36.4 i förordning (EU) 2023/588.

3.Den finansieringsram som avses i artikel 4.1 får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för att säkerställa övergången mellan EKF och de åtgärder som antagits enligt de grundläggande akter som avses i punkt 1.

Artikel 90

Ikraftträdande

1.Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2028.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

103

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till 

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING 

om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden, inbegripet det särskilda program för försvarsforskning och försvarsinnovation som avses i artikel 182.3 i EUF-fördraget

1.2Berörda politikområden Europeisk konkurrenskraft

Ren omställning och utfasning av fossila bränslen i industrin Hälsa, bioteknik och bioekonomi

Digitalt ledarskap

Resiliens och säkerhet, försvarsindustri och rymdfrågor

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Allmänt mål 1 – Upprätta en investeringskapacitet för att stödja EU:s konkurrenskraft inom strategisk teknik och strategiska sektorer, inbegripet innovation, utfasning av fossila bränslen och resiliens, genom en mer sömlös investeringsprocess från grundforskning och tillämpad forskning till utbyggnad och tillverkning.

Allmänt mål 2 – Utnyttja EU-budgetens finansieringsverktyg för att frigöra privata, institutionella och nationella investeringar till stöd för strategisk teknik och strategiska sektorer, även för forskning och innovation, i EU. 

1.3.2Specifikt/specifika mål

Specifikt mål 1 – Främja offentliga och privata investeringar under hela investeringsprocessen, särskilt forskning och innovation, och bättre utnyttja EU- budgetens potential för riskminskning för att maximera dess EU-mervärde.

Specifikt mål 2 – Underlätta tillgången till finansiering från EU-program genom användarcentrerade, snabbare, förenklade och harmoniserade förfaranden och förbättra samstämmigheten mellan EU-instrumenten och med medlemsstaternas investeringar.

Specifikt mål 3 – Styra och fokusera investeringarna mot EU:s strategiska sektorer och teknik, inbegripet underliggande värdekedjor, kritisk infrastruktur, kapacitet och kompetens, och till stöd för utfasning av fossila bränslen, hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi samt digitalisering, säkerhet och resiliens, försvarsindustri och rymdfrågor.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Ekonomiska konsekvenser

–Makroekonomisk avkastning: Förväntas bidra till BNP-tillväxt genom ökade investeringar och förenklade processer.

–Effektivitet och produktivitet: Förväntas minska administrativa kostnader och integrera kontaktpunkter, vilket förenklar processer för snabbväxande industrier och nystartade företag.

–Förenklad finansieringsmiljö: Lägre kostnader samt kortare söktid, tid för utarbetande av förslag, tid för besked och tid för beviljande av ansökningar underlättar tillgången till finansiering och kan därmed öka andelen beviljade projekt.

–Stöd till små och medelstora företag: En sammanslagning till en enda fond skulle sannolikt vara fördelaktig för små och medelstora företag, eftersom de ofta saknar resurser att hantera komplexa och fragmenterade system. Dessutom skulle den strategiska inriktningen på omvälvande innovation kunna erbjuda små och medelstora företag nya möjligheter i områden med hög tillväxt.

–Konkurrenskraft på marknaden: Fonden syftar till att stärka konkurrenskraften hos europeiska företag, inklusive små och medelstora företag och nystartade företag, genom att göra finansieringen mer tillgänglig och strategiskt anpassad. Detta initiativ stöder EU:s strategiska oberoende genom att minska beroendet av utländska leveranskedjor och externa aktörer, och på så sätt stärka EU-företagens ställning på marknaden både inhemskt och globalt. Dessutom syftar det till att bättre koppla samman forskning med marknadsutveckling och anpassa forskningsprioriteringar till industriella behov, samtidigt som man upprätthåller en nedifrån-och-upp-strategi för grundforskning.

–Forskning och innovation: Förutsägbarheten för FoI-finansiering skulle bestå, i linje med skyldigheterna enligt fördraget. Samtidigt kan sammanslagningen till en fond som omfattar hela investeringsprocessen underlätta marknadsspridningen av forskningsresultat och skapa en tydligare koppling mellan tillämpad forskning och industriella prioriteringar.

Sociala konsekvenser

–Sysselsättning och kompetens: Större investeringsvolymer förväntas öka sysselsättningen. Fonden kommer att integrera kompetens- och utbildningsinitiativ i en enhetlig ram och anpassa dem till industrins behov inom strategiska sektorer som ren teknik och AI. Denna strategi kommer att främja riktade investeringar i omskolning och fortbildning, öka synergieffekterna mellan utbildning, forskning och företagande och möjliggöra snabb anpassning till framväxande trender.

–Regional utveckling: Strategiska regioner kan komma att uppleva betydande tillväxt genom att locka till sig investeringar och företagande.

–Förbättringar inom hälso- och sjukvårdssektorn: Rationaliserade mekanismer syftar till att minska de administrativa bördorna och påskynda krishantering.

Miljöpåverkan

–Fokus på utfasning av fossila bränslen: Fokus på utfasning av fossila bränslen och ren teknik ligger i linje med EU:s mål för klimatneutralitet för 2050, vilket potentiellt ökar de positiva effekterna för klimatet.

–Investeringsosäkerhet: Stor osäkerhet i fråga om investeringar i ren teknik kräver en noggrann balans mellan förutsägbarhet och flexibilitet för att uppnå positiva miljöresultat.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Detta initiativ kommer att övervakas genom resultatramen för budgetramen 2028– 2034, som behandlas i ett separat förslag. I detta förslag fastställs reglerna för resultatramen för budgeten, inklusive reglerna för utvärdering av programmen.

1.4Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd44

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

EU står inför ett konkurrensgap i förhållande till andra globala aktörer. Förenta staterna och Kina leder är inte bara ledande inom kritiska sektorer och viktiga innovationskluster, utan dessa ekonomier mobiliserar också avsevärt större finansiellt stöd för forskning och innovation, utbyggnad och uppskalning. Därför måste insatserna för att återupprätta konkurrenskraften samordnas på EU-nivå för att vara verkligt ändamålsenliga, vilket framhäver det brådskande behovet av att inrätta en särskild fond för att ta itu med denna obalans och säkerställa EU:s långsiktiga ekonomiska resiliens och tillväxt.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante)

Att slå samman resurser på EU-nivå kan maximera investeringarnas inverkan och mervärde på plats och leda till stordriftsfördelar i investeringsinitiativ, vilket gör dem mer kostnadseffektiva än om varje medlemsstat agerade var för sig.

Underinvesteringar från den privata sektorn är ett fortsatt problem inom EU och påverkar ett brett spektrum av investeringstyper – inklusive infrastruktur, innovation, den gröna och den digitala omställningen samt industriell kapacitet. Denna

44I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

underinvestering förvärras av fragmenterade kapitalmarknader, som hindrar en effektiv fördelning av sparande till produktiva investeringsmöjligheter över gränserna. Fragmenteringen av finansmarknaderna begränsar gränsöverskridande kapitalflöden, minskar stordriftsfördelar och ökar risken för investerare – särskilt för små och medelstora företag samt strategiska sektorer.

Som påpekas i rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft släpar EU för närvarande efter på olika områden, däribland teknisk utveckling, forsknings- och innovationsresultat, marknadsdynamik och industriell kapacitet. Åtgärder på EU-nivå är nödvändiga för att stödja den typ och omfattning av projekt som annars inte skulle vara möjliga om medlemsstaterna agerade på egen hand.

EU:s stöd skapar en kritisk massa för stora projekt och partnerskap för att ge mer genomslag och uppnå resultat för alleuropeiska samhällsbehov, samtidigt som fler privata och offentliga investeringar utnyttjas. Slutligen är samarbete – som främjar kunskapsspridning och möjligheter till riskdelning – en viktig faktor för att främja konkurrenskraften. En EU-omfattande lösning skulle främja stordriftsfördelar och samarbete mellan berörda parter, vilket är avgörande för att öka kunskapsutnyttjandet och förbättra den organisatoriska och tekniska kapaciteten.

EU-finansiering främjar ett omfattande samarbete mellan berörda parter och över gränser, minskar fragmenteringen av resurser och insatser och underlättar kunskapsöverföring mellan berörda parter och sektorer, från grundforskning till företag. EU-finansiering överbryggar nationella gränser och skapar nätverk som samlar en kritisk massa för att ta itu med viktiga frågor som klimatneutralitet, förlust av biologisk mångfald, föroreningar, digital omställning, säkerhet och beredskap, – vilka enskilda medlemsstater inte kan lösa på egen hand.

EU-finansiering hanterar marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringsvillkor, såsom investeringar med grön premie och stora infrastrukturprojekt där den samhälleliga avkastningen överstiger den privata. Genom att minska investeringsriskerna och uppmuntra berörda parter att engagera sig stöder EU-finansiering ekonomiskt fördelaktiga projekt som kanske inte skulle lyckas annars. Den stärker den ekonomiska resiliensen, mobiliserar privata medel, lockar till sig kapital och ökar produktiviteten i hela EU, driver på BNP-tillväxten och främjar långsiktig stabilitet.

Samordnad finansiering säkerställer att resurser tar itu med viktiga gemensamma uppgifter och bidrar till att främja partnerskap med den privata sektorn och anpassa politiska och industriella prioriteringar. Denna gemensamma strategi ger stöd för

banbrytande innovationer och strategiska mål och övervinner samordningsbegränsningar mellan medlemsstaterna.

Förväntat europeiskt mervärde (ex post)

EKF kommer att erbjuda en omfattande uppsättning politiska åtgärder för att övervinna de nuvarande bristerna i EU:s finansieringslandskap med anknytning till konkurrenskraft. Den skulle skapa en enhetlig investeringskapacitet för att stödja strategiska sektorer och strategisk teknik, underlätta en sömlös investeringsprocess från forskning till utbyggnad på EU-nivå och stärka EU:s investeringskapacitet och hävstångsverktyg. EKF skulle förenkla och harmonisera tillämpningsreglerna och tillämpningskraven genom införandet av ett enhetligt regelverk för sökande. Detta skulle minska komplexiteten, undanröja överlappningar och göra det möjligt för EU att fullt ut utnyttja sin potential att mobilisera privat kapital och öka

budgetflexibiliteten. Den nya fonden skulle också stärka kopplingarna mellan forskning, innovation, tillverkning och utbyggnad och säkerställa en dynamisk ekonomisk struktur inom EU – med målet att främja Europas resiliens och ledarskap i en tid av global innovation.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Sammanslagningen av flera finansieringsinstrument i den gemensamma InvestEU- ramen 2020 gav värdefulla insikter som kommer att utnyttjas för att utforma den nya fonden. Erfarenheterna visade att fragmenteringen och mångfalden av regler och förfaranden inom ramen för tidigare fleråriga budgetramar skapade ineffektivitet och överlappningar, både när det gäller politiska mål och finansiella transaktioner. Övergången till ett enda program med en stark identitet, en enda utanordnare och en enhetlig uppsättning sammanhängande krav för stödberättigande, övervakning och rapportering bidrog till att effektivisera styrningen och genomförandet. Dessa erfarenheter understryker fördelarna med en harmoniserad och förenklad ram, som kommer att vägleda utvecklingen av den nya fonden för att säkerställa större effektivitet, transparens och genomslag i hela finansieringskedjan.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Syftet med EKF är att förenkla och förbättra EU-finansieringen genom att slå samman tolv befintliga program i en fond, samtidigt som man säkerställer en nära koppling till ramprogrammet för forskning och innovation och samstämmighet med innovationsfonden. Tack vare denna sammanslagning kommer det att finnas ett begränsat antal EU-program att samverka med. Samordningsverktyget för konkurrenskraft kommer att säkerställa synergieffekter med nationellt och regionalt förhandsfördelade anslag. Synergieffekter förväntas med instrumentet Europa i världen om aspekter som rör konkurrenskraften hos EU:s industrier och företag i tredjeländer (dvs. anslutningsländer, tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier).

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Vid genomförandet av budgeten bör EKF tillhandahålla hela verktygslådan för unionsfinansiering och säkerställa synergieffekter mellan de politikområden som erhåller stöd, särskilt genom att möjliggöra förenklade gemensamma tilldelningsförfaranden för att uppnå målen för fler än ett politikområde. Finansieringen bör inriktas på att uppnå de politiska målen. Avskaffandet av betungande finansiell rapportering genom bredast möjliga användning av finansiering som inte är kopplad till kostnader bör därför eftersträvas som en viktig förenklingsåtgärd.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

–verkan från och med den 1/1/2028 till och med den 31/12/2034

– budgetkonsekvenser från och med 2028 till och med 2034 för åtagandebemyndiganden och från och med 2028 till och med 2040 för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

EKF bör genomföras genom direkt och indirekt förvaltning. Den fastställda metoden för genomförande bör återspegla de fastställda behoven av tydlighet, flexibilitet och effektivitet som krävs för att uppnå målen för EKF.

I samtliga fall bör EKF-finansiering tillhandahållas i den form som är bäst lämpad för att uppnå dess mål, samtidigt som den administrativa bördan för mottagarna begränsas till ett absolut minimum.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Den samlade effekten av EKF kommer att bedömas genom dess utvärdering. Kommissionen kommer att offentliggöra en genomföranderapport senast fyra år efter det att programmet började genomföras för att bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målen. Kommissionen kommer att göra en efterhandsutvärdering senast tre år efter programperiodens slut i syfte att bedöma programmets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och mervärde för unionen.

De enheter som förvaltar EKF ska regelbundet rapportera till kommissionen i enlighet med denna förordning, resultatramen och budgetförordningen.

Kommissionen kommer att övervaka resultaten av genomförandet av EKF, både när det gäller direkt och indirekt förvaltning. Vid direkt förvaltning kommer kommissionen att tillämpa de regler och förfaranden som anges i kapitel 3 i budgetförordningen. Vid indirekt förvaltning ska de förvaltande enheterna tillämpa de regler och förfaranden som har bedömts i enlighet med artikel 157 i budgetförordningen för att uppfylla de krav som fastställs där.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

För att stödja konkurrenskraften krävs åtgärder med både direkt och indirekt förvaltning. Fondens övergripande arkitektur kommer att göra det möjligt för den att åtfölja europeiska projekt under hela investeringsprocessen, från forskning och utveckling till demonstration och marknadsspridning av teknik, tjänster och lösningar. Den kommer på ett flexibelt sätt att kunna mobilisera hela den finansiella verktygslåda som föreskrivs i budgetförordningen, inklusive bidrag, finansieringsinstrument och upphandling.

Fonden tillhandahåller också förenklade regler som påskyndar tiden för beviljande och minskar den administrativa bördan.

EKF kommer att genomföras med direkt förvaltning genom bidrag till europeiska projekt och direkt eller indirekt genom EKF:s InvestEU-instrument. EKF:s projektrådgivning och övergripande stödverksamhet för små och medelstora företag kommer att genomföras genom indirekt eller direkt förvaltning beroende på stödets art.

EKF:s InvestEU-instrument kommer främst att genomföras med indirekt förvaltning via anförtrodda enheter, som i regel också bidrar till det stöd som ges till slutmottagarna. Direkt förvaltning kommer också att övervägas, beroende på behoven av att uppnå politiska mål.

Kommissionen ska ingå garantiavtalen och/eller överenskommelserna om medverkan med de anförtrodda enheterna. Om ett garantiavtal redan har undertecknats med en genomförandepartner enligt InvestEU-förordningen får kommissionen besluta att ändra ett sådant avtal så att det omfattar ytterligare EU-bidrag från EKF.

De anförtrodda enheterna kommer att vara EIB-gruppen, internationella finansinstitut, nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner och andra finansiella intermediärer som är unionsorgan, vilka regleras och/eller omfattas av

banktillsyn. Stöd som finansieras av unionen kommer att genomföras av de anförtrodda enheterna i enlighet med deras regler och förfaranden.

De anförtrodda enheterna ska lämna årliga reviderade redovisningar, förvaltningsförklaringar och sammanfattningar av revisioner och kontroller till kommissionen i enlighet med artikel 158 i budgetförordningen.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

De främsta riskerna med EKF är följande:

Anseenderisk för kommissionen vid bedrägeri eller brottslig eller olaglig verksamhet.

Risk för ineffektiv användning av EU-medel, i händelse av europeiska projekt med inget eller mycket begränsat EU-mervärde.

Finansiell risk, när det gäller belopp som felaktigt betalats ut av kommissionen till stödmottagare, anförtrodda enheter eller belopp som ska betalas till kommissionen, som ska återkrävas till EU:s budget.

Ramen för intern kontroll för att hantera dessa risker bygger på genomförandet av kommissionens principer för intern kontroll och mer specifikt på följande:

Pelarbedömning av anförtrodda enheter. Eftersom anförtrodda enheter i regel bär en del av risken anpassas unionens och den anförtrodda enhetens intressen i enlighet därmed, vilket minskar risken för budgeten.

Finansierings- och investeringstransaktionerna inom ramen för EKF:s InvestEU- instrument utförs enligt de anförtrodda enheternas egen arbetsordning och sund bankpraxis. De utvalda anförtrodda enheterna och kommissionen ingår ett garantiavtal eller en överenskommelse om medverkan med närmare bestämmelser och förfaranden avseende genomförandet.

Förfarandena för urval av projekt som stöds med EU-medel, direkt av kommissionen eller indirekt av anförtrodda enheter.

Det kommer att finnas en särskild styrningsstruktur för att bevilja användning av EU- garantin (investeringskommittén).

De anförtrodda enheternas rapportering och övervakning, inklusive reviderade redovisningar, förvaltningsförklaringar och sammanfattningar av revisioner och kontroller.

Efterhandsrevisioner utförda av externa revisorer, tjänsten för internrevision eller Europeiska revisionsrätten och kontroller utförda av kommissionen, bland annat genom rapportering och övervakning.

EKF-utvärderingar, inklusive halvtidsrapporten om genomförandet och efterhandsutvärderingen.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Den behöriga utanordnaren kommer att säkerställa ett kostnadseffektivt internt kontrollsystem i syfte att bibehålla den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) under väsentlighetströskeln på 2 %.

De efterhandsrevisioner och efterhandskontroller som kommissionen inför samt, för indirekt förvaltning, rapportering, sammanfattning av revisioner och kontroller samt förvaltningsförklaringar som lämnas in av anförtrodda enheter, kommer att ge en rättvis och tillförlitlig bild av risken för fel och för en effektiv och ändamålsenlig undersökning av indikationer på bedrägerier.

När det gäller bidrag bör förhandskontrollerna av förslagen innan bidragsöverenskommelser undertecknas och förtydligandet av reglerna för stödberättigande också bidra till minskade risker och till kontrollernas kostnadseffektivitet.

När det gäller finansierings- och investeringstransaktioner och rådgivning bör de förhandskontroller som utförs av kommissionen och de anförtrodda enheterna tillsammans med förtydligandet av reglerna för stödberättigande också bidra till att minska riskerna och till att kontrollerna är kostnadseffektiva.

Kostnader för utförda kontroller kommer att uppstå för EU:s budget i förhållande till kommissionens interna kontroller. Dessutom kan kostnader uppstå genom förvaltningsavgifter till de anförtrodda enheterna i samband med deras interna kontroller.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Såväl vid direkt förvaltning som vid indirekt förvaltning ska kommissionen vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt vid behov genom ändamålsenliga, proportionerliga och avskräckande sanktioner.

Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner, av dokument och på plats, hos alla stödmottagare, anförtrodda enheter, finansiella intermediärer och slutmottagare som erhållit unionsfinansiering.

Olaf ska ha befogenhet att genomföra kontroller och inspektioner på plats av ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av sådant ekonomiskt stöd.

I detta sammanhang kommer kommissionen att genomföra flera åtgärder, däribland följande:

–Beslut, avtal och kontrakt som avser genomförandet av EKF kommer uttryckligen att ge kommissionen, inklusive Olaf, och revisionsrätten rätt att utföra revisioner, kontroller på plats och inspektioner.

–Sökande, anbudsgivare och finansiella intermediärer kommer att kontrolleras i förhållande till de uteslutningskriterier som meddelats och i systemet för tidig upptäckt och uteslutning.

–Reglerna för stödberättigande kostnader och ekonomiskt stöd kommer att övervakas.

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

			Typ
		Budgetpost	av			Bidrag
		Budgetpost	utgift			Bidrag
			utgift
			er

					från
Rubrik i den fleråriga budgetramen					kandi	från
Rubrik i den fleråriga budgetramen					datlä	från	övriga
				från	datlä	andr	övriga
	Nummer		Diff./	från	nder	andr	inkomster
			Diff./	Efta-	nder	a	inkomster
			Icke-	Efta-	och	a	avsatta för
			Icke-	länd	och	tredj	avsatta för
			diff.	länd	poten	tredj	särskilda
			diff.	er	poten	elän	särskilda
				er	tiella	elän	ändamål
					tiella	der	ändamål
					kandi	der
					kandi
					dater

	04.01.01 – Stödutgifter för	Icke
2	04.01.01 – Stödutgifter för	-	JA	JA	JA	JA/
2	Europeiska konkurrensfonden	-	JA	JA	JA	JA/
	Europeiska konkurrensfonden	diff.
		diff.

2	04.02.01 – Ren omställning	Diff.	JA	JA	JA	JA
2	och utfasning av fossila	Diff.	JA	JA	JA	JA
	bränslen i industrin

2	04.02.02 – Hälsa, bioteknik,	Diff.	JA	JA	JA	JA
2	jordbruk och bioekonomi	Diff.	JA	JA	JA	JA
	jordbruk och bioekonomi

2	04.02.03 – Digitalt ledarskap	Diff.	JA	JA	JA	JA

	04.02.04 – Resiliens och
2	säkerhet, försvarsindustri och	Diff.	JA	JA	JA	JA
	rymdfrågor

2	04.02.05 – Projektrådgivning	Diff.	JA	JA	JA	JA
2	och övergripande åtgärder	Diff.	JA	JA	JA	JA
	och övergripande åtgärder

2	04.02.06 – Bidrag till	Diff.	JA	JA	JA	JA
2	EKF:s InvestEU-instrument	Diff.	JA	JA	JA	JA
	EKF:s InvestEU-instrument

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

 Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljarder EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

År

TOTALT

Budgetra

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

m 2028–

2034

Driftsanslag

04.02.01 – Ren omställning och utfasning av fossila bränslen i

Åtaganden

(1a)

2,954

3,516

3,586

3,919

3,997

4,077

4,159

26,210

industrin

Betalninga

(2a)

p.m.

04.02.02 – Hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi

Åtaganden

(1b)

2,318

2,702

2,764

3,049

3,117

3,186

3,256

20,393

Betalninga

(2b)

p.m.

04.02.03 – Digitalt ledarskap

Åtaganden

(1a)

5,833

6,857

7,004

7,701

7,865

8,032

8,202

51,493

Betalninga

(2a)

p.m.

Åtaganden

(1a)

14,16

16,71

17,06

18,72

19,11

19,51

19,92

125,204

04.02.04 – Resiliens och säkerhet, försvarsindustri och rymdfrågor

Betalninga

(2a)

p.m.

04.02.05 – Projektrådgivning och övergripande åtgärder

Åtaganden

(1a)

143

142

143

1,000

Betalninga

(2a)

p.m.

04.02.06 – Bidrag till EKF:s InvestEU-instrument

Åtaganden

(1a)

1,000

1,500

10,000

Betalninga

(2a)

p.m.

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program45

04.01.01 – Stödutgifter för Europeiska konkurrenskraftsfonden

-3

p.m.

Åtaganden

=1a+1b+

26,41

31,43

32,05

35,05

35,73

36,45

37,18

234,300

TOTALA anslag

för GD

Betalninga

=2a+2b+

p.m.

Frivilligt: Om fler än ett generaldirektorat deltar i förslaget, fyll i tabellerna nedan. Om så inte är fallet, radera dem.

GD: <…….>			År	År	År			År	År	År	År	TOTALT
			År	År	År			År	År	År	År	Budgetram
												Budgetram
			2028	2029	2030		2031		2032	2033	2034	2028–2034

Driftsanslag

Budgetpost	Åtaganden	(1a)												0
Budgetpost	Betalningar	(2a)												0
	Betalningar	(2a)												0
Budgetpost	Åtaganden	(1b)												0
Budgetpost	Betalningar	(2b)												0
	Betalningar	(2b)												0
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost		-3												0
TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+3	0	0		0				0	0	0	0	0
för GD <…….>	Betalningar	=2a+2b+3	0	0		0				0	0	0	0	0

45Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

				År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
				År		År		År		År		År		År		År	Budgetram

			2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034
			2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
TOTALA driftsanslag	Åtaganden	-4		0		0		0		0		0		0		0	0
TOTALA driftsanslag

	Betalningar	-5		0		0		0		0		0		0		0	0
TOTALA anslag av administrativ natur
som finansieras genom ramanslagen för		-6		0		0		0		0		0		0		0	0
särskilda program

TOTALA anslag för	Åtaganden	10		0		0		0		0		0		0		0	0
RUBRIK <….>	Åtaganden	10		0		0		0		0		0		0		0	0
RUBRIK <….>
i den fleråriga	Betalningar	11		0		0		0		0		0		0		0	0
budgetramen	Betalningar	11		0		0		0		0		0		0		0	0
budgetramen

====================================================================================================

Rubrik i den fleråriga budgetramen							4							”Administrativa
Rubrik i den fleråriga budgetramen							4							utgifter”46
														utgifter”46

GD: <…….>		År		År		År			År		År		År			År	TOTALT
		År		År		År			År		År		År			År	Budgetram
	2028		2029		2030			2031		2032		2033			2034		Budgetram
	2028		2029		2030			2031		2032		2033			2034		2028–2034
 Personalresurser		0		0		0			0		0		0			0	0
 Övriga administrativa utgifter		0		0		0			0		0		0			0	0

TOTALT GD	Anslag	0	0	0	0	0	0	0	0
<…….>	Anslag	0	0	0	0	0	0	0	0
<…….>

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga

budgetramen

(summa
åtaganden =	0	0	0	0	0	0	0	0
summa	0	0	0	0	0	0	0	0
summa
betalningar)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

			År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
			År		År		År		År		År		År		År	Budgetram
		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		Budgetram
		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034

TOTALA anslag för	Åtaganden		0		0		0		0		0		0		0	0
RUBRIKERNA 1–4	Åtaganden		0		0		0		0		0		0		0	0
RUBRIKERNA 1–4
i den fleråriga	Betalningar		0		0		0		0		0		0		0	0
budgetramen	Betalningar		0		0		0		0		0		0		0	0
budgetramen

=================================================================================================

Frivilligt: Om förslaget helt eller delvis finansieras med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, fyll i tabellen i avsnitt 3.2.1.2. Om inte, radera hela avsnittet.

3.2.1.2 Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Nummer

GD: <…….>								TOTALT
GD: <…….>	År	År	År	År	År	År	År	Budgetram
								2028–2034
17									SV

	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Driftsanslag

Budgetpost	Åtaganden	(1a)								0
Budgetpost	Betalningar	(2a)								0
	Betalningar	(2a)								0
Budgetpost	Åtaganden	(1b)								0
Budgetpost	Betalningar	(2b)								0
	Betalningar	(2b)								0
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program47
Budgetpost		-3								0
TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+3	0	0	0	0	0	0	0	0
för GD <…….>	Betalningar	=2a+2b+3	0	0	0	0	0	0	0	0

================================================================================================

Obligatorisk tabell:

													TOTALT
			År	År	År		År		År	År		År	Budgetram
													2028–2034
			2028	2029	2030		2031		2032	2033	2034

TOTALA driftsanslag	Åtaganden		-4	0		0		0		0		0	0	0	0
TOTALA driftsanslag	Betalningar		-5	0		0		0		0		0	0	0	0
	Betalningar		-5	0		0		0		0		0	0	0	0
TOTALA anslag av administrativ natur
som finansieras genom ramanslagen för		-6		0		0		0		0		0	0	0	0
särskilda program

TOTALA anslag för RUBRIK <….>	Åtaganden		10	0		0		0		0		0	0	0	0
i den fleråriga budgetramen
i den fleråriga budgetramen	Betalningar		11	0		0		0		0		0	0	0	0

47Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

====================================================================================================

Obligatorisk tabell

								År			År			År			År			År			År			År		TOTALT
																											Budgetram
							2028				2029			2030			2031		2032			2033		2034			Budgetram
							2028				2029			2030			2031		2032			2033		2034			2028–2034
																											2028–2034
TOTALA driftsanslag				Åtaganden		-4		0				0			0			0	0			0		0			0
TOTALA driftsanslag				Betalningar		-5		0				0			0			0	0			0		0			0
				Betalningar		-5		0				0			0			0	0			0		0			0
TOTALA anslag av administrativ natur
TOTALA anslag av administrativ natur
som finansieras genom ramanslagen för						-6		0				0			0			0	0			0		0			0
särskilda program
TOTALA anslag för				Åtaganden		10		0				0			0			0	0			0		0			0
RUBRIK <….>				Åtaganden		10		0				0			0			0	0			0		0			0
RUBRIK <….>
i den fleråriga				Betalningar		11		0				0			0			0	0			0		0			0
budgetramen				Betalningar		11		0				0			0			0	0			0		0			0
budgetramen

										År				År		År		År			År		År			År		TOTALT
										År				År		År		År			År		År			År		Budgetram
									2028			2029			2030			2031		2032		2033			2034

																												2028–2034

•	TOTALA		Åtaganden			-4					0		0		0			0			0		0			0		0
driftsanslag		(alla
driftsposter)			Betalningar			-5					0		0		0			0			0		0			0		0
			Betalningar			-5					0		0		0			0			0		0			0		0

• TOTALA anslag av administrativ
natur	som	finansieras			genom	-6					0		0		0			0			0		0			0		0
ramanslagen		för särskilda			program	-6					0		0		0			0			0		0			0		0
ramanslagen		för särskilda			program
(alla driftsrelaterade rubriker)
TOTALA anslag			Åtaganden			10					0		0		0			0			0		0			0		0
för rubrikerna 1–3			Åtaganden			10					0		0		0			0			0		0			0		0
för rubrikerna 1–3
i den fleråriga
budgetramen			Betalningar			11					0		0		0			0			0		0			0		0
(referensbelopp)

Rubrik i den fleråriga budgetramen		4	”Administrativa utgifter”48
												Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Europeiska konkurrenskraftsfonden				År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
				År		År		År		År		År		År		År	Budgetram
			2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		Budgetram
			2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
 Personalresurser				164,911		164,911		164,911		164,911		164,911		164,911		164,911	1154,377
 Övriga administrativa utgifter
 Övriga administrativa utgifter				11,00		11,00		11,00		11,00		11,00		11,00		11,00	77,00
TOTALT	Anslag			175,911		175,911		175,911		175,911		175,911		175,911		175,911	1231,377

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga	(summa
TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga	åtaganden =	175,911	175,911	175,911	175,911	175,911	175,911	175,911	1231,377
budgetramen	summa	175,911	175,911	175,911	175,911	175,911	175,911	175,911	1231,377
budgetramen	summa
	betalningar)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

			År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
			År		År		År		År		År		År		År	Budgetram
		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		Budgetram
		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034

TOTALA anslag för	Åtaganden		0		0		0		0		0		0		0	0
RUBRIKERNA 1–4	Åtaganden		0		0		0		0		0		0		0	0
RUBRIKERNA 1–4
i den fleråriga	Betalningar		0		0		0		0		0		0		0	0
budgetramen	Betalningar		0		0		0		0		0		0		0	0
budgetramen

48Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och

output

Geno

 Typ49 msnitt liga

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 150…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

År 2028

Antal	Kostn.
	Kostn.

År 2029

Antal	Kostn.
	Kostn.

År 2030

Antal	Kostn.
	Kostn.

För in så många år som behövs för att redovisa

År 2031

hur länge resursanvändningen påverkas (jfr

TOTALT

avsnitt 1.6)

OUTPUT

Antal

antal

kostnad

Kostn.

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

TOTALT

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

					År		År	År	År	År	År	År		TOTALT
		ANTAGNA ANSLAG												2028–
		ANTAGNA ANSLAG		2028		2029		2030	2031	2032	2033	2034		2028–
				2028		2029		2030	2031	2032	2033	2034	2034
								RUBRIK 4

	Personalresurser			164,911			164,911	164,911	164,911	164,911	164,911	164,911		1154,377
	Övriga administrativa utgifter			11,000			11,000	11,000	11,000	11,000	11,000	11,000		77,000
		Delsumma för RUBRIK 4		175,911			175,911	175,911	175,911	175,911	175,911	175,911		1231,377
							Utanför RUBRIK 4

	Personalresurser				p.m.		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.		p.m.

	Andra utgifter av administrativ natur				p.m.		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.		p.m.
		Delsumma utanför RUBRIK 4			p.m.		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.		p.m.

			TOTALT		p.m.		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.		p.m.
	3.2.3.2 Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

		EXTERNA INKOMSTER			År		År	År	År	År	År	År		TOTALT
		AVSATTA FÖR SÄRSKILDA												2028–
		AVSATTA FÖR SÄRSKILDA			2028		2029	2030	2031	2032	2033	2034		2028–
			ÄNDAMÅL		2028		2029	2030	2031	2032	2033	2034	2034
								RUBRIK 4

	Personalresurser				0,000		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
	Övriga administrativa utgifter				0,000		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
		Delsumma för RUBRIK 4			0,000		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
							Utanför RUBRIK 4

	Personalresurser				0,000		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
	Andra utgifter av administrativ natur				0,000		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
		Delsumma utanför RUBRIK 4			0,000		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000

			TOTALT		0,000		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000

	3.2.3.3 Totala anslag

		TOTALA ANTAGNA			År		År	År	År	År	År	År		TOTALT
		ANSLAG + EXTERNA												TOTALT
		ANSLAG + EXTERNA												2028–
		INKOMSTER AVSATTA FÖR		2028		2029		2030	2031	2032	2033	2034		2028–
		INKOMSTER AVSATTA FÖR											2034
		SÄRSKILDA ÄNDAMÅL											2034
		SÄRSKILDA ÄNDAMÅL
								RUBRIK 4

	Personalresurser			164,911			164,911	164,911	164,911	164,911	164,911	164,911		1154,377
	Övriga administrativa utgifter			11,000			11,000	11,000	11,000	11,000	11,000	11,000		77,000
		Delsumma för RUBRIK 4		175,911			175,911	175,911	175,911	175,911	175,911	175,911		1231,377
							Utanför RUBRIK 4

	Personalresurser			0,000			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000

	Andra utgifter av administrativ natur			0,000			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
		Delsumma utanför RUBRIK 4		0,000			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
SV								22							SV


TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.4Beräknat personalbehov

Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter51

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	År	År	År
ANTAGNA ANSLAG	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i	824	824	824	824	824	824	824
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)	0	0	0	0	0	0	0

04 01 01 11 (indirekta	45	45	45	45	45	45	45
04 01 01 11 (indirekta
forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
Direkta forskningsåtgärder
Direkta forskningsåtgärder	0	0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka)	0	0	0	0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och
nationella experter finansierade		99	99	99	99	99	99	99
genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda,
20 02 03 (kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter		0	0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid		0	0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid
EU:s delegationer)
Post för admin.	- vid	168	168	168	168	168	168	168
Post för admin.	- vid
stöd	huvudkontoret
stöd	huvudkontoret

[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s	0	0	0	0	0	0	0
	- vid EU:s
	delegationer
	delegationer
04 01 01 12 (kontraktsanställda
och nationella experter – indirekta		25	25	25	25	25	25	25
forskningsåtgärder)
Kontraktsanställda och nationella
Kontraktsanställda och nationella
experter – direkta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
– rubrik 7
– rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
– utanför rubrik 7
– utanför rubrik 7

TOTALT
TOTALT		1161	1161	1161	1161	1161	1161	1161

3.2.4.2 Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

EXTERNA INKOMSTER AVSATTA	År	År	År	År	År	År	År
FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

51Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

20 01 02 01 (vid
huvudkontoret eller vid		0		0		0		0		0		0			0
kommissionens kontor i		0		0		0		0		0		0			0
kommissionens kontor i
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0		0		0		0		0		0			0

04 01 01 11 (indirekta		0		0		0		0		0		0			0
forskningsåtgärder)		0		0		0		0		0		0			0
forskningsåtgärder)
Direkta forskningsåtgärder		0		0		0		0		0		0			0

Andra budgetposter (ange vilka)		0		0		0		0		0		0			0

			• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda
och nationella experter		0		0		0		0		0		0			0
finansierade genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda,
20 02 03 (kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter		0		0		0		0		0		0			0
och unga experter som tjänstgör		0		0		0		0		0		0			0
och unga experter som tjänstgör
vid EU:s delegationer)
Post för admin.	- vid	0		0		0		0		0		0			0
stöd	huvudkontoret	0		0		0		0		0		0			0
stöd	huvudkontoret

[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s	0		0		0		0		0		0			0
[XX.01.YY.YY]	delegationer	0		0		0		0		0		0			0
	delegationer
04 01 01 12 (kontraktsanställda
04 01 01 12 (kontraktsanställda
och nationella experter – indirekta		0		0		0		0		0		0			0
forskningsåtgärder)
Kontraktsanställda och
nationella experter – direkta		0		0		0		0		0		0			0
forskningsåtgärder
Andra budgetposter (ange vilka)		0		0		0		0		0		0			0
– rubrik 7		0		0		0		0		0		0			0
– rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka)		0		0		0		0		0		0			0
– utanför rubrik 7		0		0		0		0		0		0			0
– utanför rubrik 7

TOTALT		0		0		0		0		0		0			0
3.2.4.3 Totalt personalbehov

TOTALA ANTAGNA		År			År		År		År		År	År		År
ANSLAG + EXTERNA
INKOMSTER AVSATTA		2028			2029		2030		2031		2032	2033	2034
FÖR SÄRSKILDA		2028			2029		2030		2031		2032	2033	2034
ÄNDAMÅL

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01	(vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i		824	824	824	824	824	824	824
medlemsstaterna)
20 01 02 03	(EU:s delegationer)
20 01 02 03	(EU:s delegationer)	0	0	0	0	0	0	0

04 01 01 11	(indirekta	45	45	45	45	45	45	45
forskningsåtgärder)		45	45	45	45	45	45	45
forskningsåtgärder)
Direkta forskningsåtgärder
Direkta forskningsåtgärder		0	0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01	(kontraktsanställda och
nationella experter finansierade			99	99	99	99	99	99	99
genom ramanslaget)
20 02 03	(kontraktsanställda,
20 02 03	(kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter			0	0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid			0	0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid
EU:s delegationer)
Post för admin.		- vid	168	168	168	168	168	168	168
Post för admin.		- vid
stöd		huvudkontoret
stöd		huvudkontoret

[XX.01.YY.YY]	– vid EU:s	0	0	0	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]	delegationer	0	0	0	0	0	0	0
	delegationer
04 01 01 12 (kontraktsanställda
och nationella experter – indirekta		25	25	25	25	25	25	25
forskningsåtgärder)
Kontraktsanställda och nationella
experter – direkta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
– rubrik 7
– rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
– utanför rubrik 7
– utanför rubrik 7

TOTALT
TOTALT		1161	1161	1161	1161	1161	1161	1161

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Täcks av	befintlig	Ytterligare personal
		personal	vid
		kommissionens
		avdelningar

				Finansieras genom	Finansieras genom	Finansieras
				rubrik 7 eller	BA-post	genom avgifter
				forskning

Tjänster	i	739		130	Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal	247			10	35
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Styrning och intern och extern samordning för genomförandet av EKF
	Genomförande av budgeten inom alla politikområden inom EKF
	Genomförande av EKF:s InvestEU-instrument
	Genomförande av projektrådgivning och övergripande åtgärder

Extern personal	Styrning och intern och extern samordning för genomförandet av EKF

	Genomförande av budgeten inom alla politikområden inom EKF
	Genomförande av EKF:s InvestEU-instrument
	Genomförande av projektrådgivning och övergripande åtgärder

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: Bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 4 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–4 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it- plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande

investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.

	TOTALT		År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
	Anslag för		År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
	Anslag för															Budgetram
	digital teknik															Budgetram
	digital teknik															2028–2034
	och it	2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
	och it	2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034
RUBRIK 4
RUBRIK 4

It-utgifter					9520200		9520200		9520200		9520200		9520200		9520200
It-utgifter			9520200													66641400
(centralt)			9520200													66641400
(centralt)

	Delsumma för		9520200		9520200		9520200		9520200		9520200		9520200		9520200	66641400
	RUBRIK 4		9520200													66641400
	RUBRIK 4
Utanför RUBRIK 4

It-utgifter inom					1447250		1447250		1447250		1447250		1447250		1447250	10130750
It-utgifter inom
operativa
program som
inte omfattas av
kommissionens			1447250
administrativa			1447250
administrativa
självständighet
och
institutionella
befogenheter
	Delsumma				1447250		1447250		1447250		1447250		1447250		1447250	10130750
	Delsumma
	utanför RUBRIK		1447250
	4

	TOTALT		10967450		10967450		10967450		10967450		10967450		10967450		10967450	76772150
	TOTALT															76772150

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

 innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År	År	År	År	År	År	År	Totalt

	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Ange vilket organ

som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

Påverkan på andra inkomster

Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

				Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som		Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna					52
Inkomstposter i den	förts in för det		Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna
Inkomstposter i den	förts in för det
årliga budgeten:	innevarande	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031	År 2032	År 2033		År 2034
	budgetåret	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031	År 2032	År 2033		År 2034

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

[…]

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

[…]

4.DIGITALA INSLAG

4.1Krav med digital relevans

•Förslaget bedöms ha digital relevans eftersom det kommer att framställa nya dataserier. Det kommer dock att bygga vidare på den digitala ramen för förordningen om InvestEU-programmet, särskilt när det gäller InvestEU:s informationssystem, som kommer att anpassas för genomförandet av EKF, särskilt datautbytet med anförtrodda enheter (genomförande- och rådgivningspartner), med ledamöterna i investeringskommittén och med andra av kommissionens avdelningar.

4.2Data

•Datautbytet mellan kommissionen och de anförtrodda enheterna kommer att baseras på de krav som anges i de relevanta avtalen. Det kommer att omfatta

52Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

operativa, finansiella och riskrelaterade uppgifter, vilka kommer att tillhandahållas regelbundet (t.ex. i periodiska rapporter) samt vid behov (t.ex. i samband med inlämning av insatser från anförtrodda enheter).

•Datautbytet med ledamöterna i investeringskommittén kommer att begränsas till insatser som läggs fram för investeringskommittén av anförtrodda enheter.

4.3Digitala lösningar

•InvestEU:s befintliga informationssystem kommer att anpassas och användas för EKF:s InvestEU-instrument och genomförandet av projektrådgivningen.

4.4Interoperabilitetsbedömning

•InvestEU:s informationssystem kommer att användas för EKF och kommer att behålla dess interoperabilitetsegenskaper, särskilt med följande it-verktyg från kommissionen: Secunda+, Ares, Decide och Corporate Notification System.

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

•It-projektet för anpassning av InvestEU:s informationssystem till EKF kommer att utvecklas och genomföras av kommissionen och bör involvera de viktigaste användarna av systemet (kommissionens användare, genomförande- och rådgivningspartneranvändare samt ledamöterna i investeringskommittén).