Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmet för frukt, grönsaker och mjölk i skolan (EU:s skolprogram), sektorsspecifika interventioner, inrättandet av en proteinsektor, krav på hampa, möjligheten till handelsnormer ...

EU-dokument COM(2025) 553

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 553 final

2025/0237 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmet för frukt, grönsaker och mjölk i skolan (EU:s skolprogram), sektorsspecifika interventioner, inrättandet av en proteinsektor, krav på hampa, möjligheten till handelsnormer för ost, proteingrödor och kött, tillämpning av tilläggsimporttullar, regler om försörjning i nödsituationer och vid allvarliga kriser samt säkerheter

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Jordbruk och livsmedel är strategiska sektorer för unionen, som förser 450 miljoner européer med säkra livsmedel av hög kvalitet till överkomliga priser och spelar en viktig roll för livsmedelstryggheten i Europa och världen. Samtidigt är dessa sektorer avgörande för att upprätthålla ekonomin och livet på landsbygden, och de är en viktig del av lösningen för att skydda klimatet, naturen, marken, vattnet och den biologiska mångfalden, som för närvarande är utsatta för påfrestningar. Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) är en central del av det europeiska projektet och har i över 60 år syftat till att säkerställa tryggad livsmedelsförsörjning och en rimlig levnadsstandard för jordbruksbefolkningen, i enlighet med EU-fördragens mål.

Detta åtagande är lika relevant i dag som då, eftersom EU:s jordbrukssektor fortfarande står inför stora utmaningar. Ojämlika globala villkor, ett visst importberoende och sårbarhet för geopolitiska osäkerhetsfaktorer bidrar till den långsiktiga ovissheten för EU:s jordbrukare. Samtidigt måste jordbrukarna få bättre intäkter från marknaden så att de kan göra de investeringar som krävs för framtidssäkra och resilienta jordbruksföretag. För att detta ska bli verklighet måste man ta itu med de nuvarande obalanserna i livsmedelskedjan, där en orättvis fördelning av intäkter, risker och kostnadsbördan ofta drabbar primärproducenterna oproportionerligt hårt.

Dessa utmaningar motiverar offentliga interventioner i sektorn och kräver samtidigt en kraftfull och anpassningsbar politisk respons för att säkerställa en konkurrenskraftig, resilient och hållbar jordbrukssektor. I linje med kommissionens meddelande En vision för jordbruk och livsmedel1 skulle en sådan politisk respons också bidra till att säkerställa en mer attraktiv och förutsägbar sektor där inkomsterna gör det möjligt för jordbrukarna att blomstra och locka kommande generationer. I detta sammanhang skulle fastställandet av lämpliga villkor på EU- nivå tillsammans med en omfattande uppsättning verktyg hjälpa jordbrukarna att utnyttja sin entreprenörspotential och stärka sin ställning i värdekedjan, bland annat genom incitament för jordbrukare att dela risker (t.ex. via producentorganisationer eller kooperativ). Genom att stödja investeringar i utbildning, utbyte av bästa praxis, införande av innovativa produktionsmetoder och lämpliga riskhanteringsmetoder på gårdsnivå får jordbrukarna samtidigt stöd för att pröva olika inkomstkällor och ta vara på nya marknadsmöjligheter, t.ex. de som är kopplade till de växande bioekonomiska tillämpningarna av hampa.

Därför anses särskilt stöd till vissa sektorer vara av strategisk betydelse för att bidra till att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och stärka synergierna med andra instrument inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Lika viktigt är EU:s stöd till proteingrödor med tanke på de agronomiska utmaningar och den klimatsårbarhet som begränsar jordbrukarnas intresse för att engagera sig i denna sektor. Samtidigt motiveras denna särskilda uppmärksamhet också av behovet av att minska unionens beroende av import av högkvalitativa proteiner och, i linje med visionen, stärka EU:s öppna strategiska oberoende.

1Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En vision för jordbruk och livsmedel – En attraktiv jordbruks- och livsmedelsindustri för kommande generationer, 19.2.2025, COM(2025) 75 final.

I detta sammanhang och i enlighet med visionen förblir hållbar djurhållning en viktig del av unionens jordbruk, konkurrenskraft och sammanhållning. Unionens djurhållningssektor är särskilt sårbar för olika chocker och global konkurrens och måste uppfylla höga produktionsnormer som inte alltid ger avkastning på marknaden. Det är viktigt att erkänna kött och köttprodukters naturliga sammansättning, både i unionsproducenternas och konsumenternas intresse, eftersom köttrelaterade termer ofta har kulturell betydelse.

I linje med Niinistö-rapporten om EU:s beredskap2 och i EU:s strategi för en beredskapsunion3 bör beredskapen beaktas i all unionspolitik. Vår nya verklighet har präglats av betydande chocker – från pandemin, Rysslands anfallskrig och marknadsstörningar till djur- och växtsjukdomar och ett instabilt geopolitiskt läge. För att säkerställa att EU- fördragets mål uppnås när det gäller att trygga tillgången på varor, även i nödsituationer och allvarliga kriser, bör beredskapen inom jordbrukssektorn i alla medlemsstater förbättras. Detta bör uppnås genom att komplettera nationella initiativ, förbättra samordningen mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen samt förbättra effektiviteten och främja en kultur av beredskap och resiliens, samtidigt som nationella befogenheter och

varje medlemsstats särskilda omständigheter samt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras fullt ut. I kommissionens meddelande Union Stockpiling Strategy: Boosting the EU’s material preparedness for crisis4 betonas särskilt att det i allvarliga, långvariga, komplexa och gränsöverskridande kriser är avgörande att samordna nationella åtgärder för att säkerställa en stabil tillgång till väsentliga varor och fortsatta centrala samhällsfunktioner.

Samtidigt är det, i linje med visionen för jordbruk och livsmedel, fortfarande väsentligt för jordbrukets framtid i Europa att EU:s konsumenter – särskilt utsatta grupper som barn – återfår kontakten med livsmedel och lokala områden. Därför bör insatserna för att främja kvaliteten på EU:s livsmedel på de europeiska marknaderna, inbegripet i de yttersta randområdena, och på de internationella marknaderna fortsätta. Sådana initiativ skulle både stärka jordbrukssektorns konkurrenskraft och uppmuntra till hälsosammare matvanor bland allmänheten. I detta avseende har stödet till utdelning av frukt och grönsaker samt av mjölk och mjölkprodukter vid utbildningsanstalter (skolprogrammet) visat sig vara ett effektivt sätt att öka konsumtionen av utvalda jordbruksprodukter, men dess effektivitet och samstämmighet med andra instrument inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör stärkas ytterligare.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/20135 fastställs de grundläggande reglerna för en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter. För perioden 2028–2034 kommer det finansiella stödet till åtgärder som fastställs i den förordningen att regleras av den rättsliga ram som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… [NRPF-

Safer Together – Strengthening Europe’s Civilian and Military Preparedness and Readiness. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s strategi för en beredskapsunion, JOIN(2025) 130 final.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för beredskapslager: stärka EU:s materiella krisberedskap, COM(2025) 528 final.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1308/oj ).

förordningen]6. Detta stöd kommer också att omfattas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… [prestationsförordningen]7, som fastställer en ram för uppföljning av budgetutgifter och prestationer samt andra övergripande bestämmelser för unionens program och verksamhet, om inte annat anges.

På samma sätt kommer skolprogrammet och stödet till specifika jordbrukssektorer att få ekonomiskt bidrag genom nationella och regionala partnerskapsplaner (NRP-planer) enligt förordning (EU) …/… [NRPF-förordningen]. Eftersom dessa är kopplade till marknaderna för jordbruksprodukter bör dock de särskilda reglerna om typen av interventioner fastställas i förordning (EU) nr 1308/2013.

För att ta hänsyn till utvecklingen inom jordbrukssektorn och förbättra genomförandet av förordning (EU) nr 1308/2013 bör dessutom vissa bestämmelser i den förordningen ändras och uppdateras.

Efter upphävandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/20138 och med beaktande av förslagen till förordningarna (EU) …/… [NRPF-förordningen] och (EU) …/… [prestationsförordningen] bör vissa befogenheter som fastställs i förordning (EU) nr 1306/2013 och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/21169 om offentliga interventioner, stöd till privat lagring, tullkvoter, producentorganisationer och säkerheter införlivas i förordning (EU) nr 1308/2013. Efter införlivandet av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/201310 i förordning (EU) …/… [NRPF-förordningen] bör dessutom vissa bestämmelser i den förordningen införlivas i förordning (EU) nr 1308/2013.

För att anpassa bestämmelserna till WTO:s jordbruksavtal måste vissa bestämmelser om beräkning av tilläggsimporttullar uppdateras.

Som ett led i detta initiativ bör bestämmelser om villkoren för produktion och saluföring av hampaprodukter fastställas. De befintliga reglerna om import av hampa bör också uppdateras för att skapa enhetlighet.

Slutligen bör bestämmelser om tillgången på jordbruksprodukter i nödsituationer och allvarliga kriser införas i förordning (EU) nr 1308/2013.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag är helt förenligt med målen för den gemensamma jordbrukspolitiken i artikel 39 i EUF-fördraget. Syftet med ändringarna är förenligt med reglerna om den samlade

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… av den […] […] [NRPF-förordningen] (EUT

L…, ELI: …).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… av den […] […] [prestationsförordningen] (EUT

L…, ELI: …).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG)

nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1306/oj).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 187, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2116/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 23, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/228/oj ).

marknadsordningen för jordbruksprodukter. Avsikten är att förbättra den befintliga samlade marknadsordningen.

•Förenlighet med EU:s politik inom andra områden

Ändringarna är förenliga med EU:s politik inom andra områden och stärker den roll som reglerna för den samlade marknadsordningen och därmed sammanhängande instrument spelar för att bidra till målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artiklarna 42, 43.2 och 349 i fördraget fördraget) utgör grunden för förslaget till ändring av förordning (EU) nr 1308/2013.

om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- Europaparlamentets och rådets förordning om

Den rättsliga grunden innehåller bestämmelser om upprättandet av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och andra bestämmelser som är nödvändiga för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, samt regler om särskilda åtgärder för de yttersta randområdena.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är jordbruket ett område där unionen och medlemsstaterna har delad befogenhet, och subsidiaritetsprincipen är därför tillämplig.

Med tanke på den samlade marknadsordningens EU-dimension och det faktum att den reglerar den fria rörligheten för jordbruksprodukter på den inre marknaden, måste de olika frågorna behandlas på EU-nivå snarare än på medlemsstaternas nivå. Dessutom är de föreslagna ändringarna ändringar av den befintliga samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget omfattar begränsade och riktade ändringar av den nuvarande lagstiftningen, som är nödvändiga för att den befintliga samlade marknadsordningen ska fungera väl.

•Val av instrument

Med hänsyn till förslagets mål och innehåll är en ändring av de befintliga förordningarna det lämpligaste instrumentet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Förslaget är en del av översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027, för vilken en övergripande konsekvensbedömning och samråd med berörda parter har genomförts.

•Grundläggande rättigheter

De föreslagna ändringarna är förenliga med de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i enlighet med förordning (EU) …/… [NRPF-förordningen]. Bestämmelserna i förordning (EU) …/… [NRPF- förordningen] om respekt för de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen kommer också att gälla för skolprogrammet och stödet till jordbrukssektorerna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Skolprogrammet och stödet till jordbrukssektorerna kommer att finansieras genom fonden, för vilken bestämmelser fastställs i förordningarna (EU) …/… [NRPF-förordningen] och (EU) …/… [prestationsförordningen]. När det gäller skolprogrammet fastställs i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2023/106 den preliminära tilldelningen av unionsstöd till medlemsstaterna för frukt och grönsaker i skolan och för skolmjölk för perioden 1 augusti 2023–31 juli 2029, vilket innebär att det berör nästa fleråriga budgetram för åren 2028–2034. Eftersom ett nytt skolsystem kommer att inrättas från och med 2028, i likhet med den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027, måste en särskild minskad tilldelning fastställas för den femmånadersperiod som löper från den 1 augusti till den 31 december 2027 för läsåret 2027/2028, eftersom genomförandet och finansieringen av detta fortfarande kommer att omfattas av den nuvarande fleråriga budgetramen.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Detta initiativ kommer att övervakas genom den prestationsram som gäller för den fleråriga budgetramen 2028–2034 och som fastställs i förslaget till förordning (EU) …/… [prestationsförordningen], som fastställer en ram för uppföljning av budgetutgifter och prestationer samt andra övergripande bestämmelser för unionens program och verksamhet, om inte annat anges.

Interventioner inom skolprogrammet

De rättsliga bestämmelserna innehåller de grundläggande politiska parametrarna, såsom programmets mål och grundläggande krav, samtidigt som medlemsstaterna skulle ha ett större ansvar för hur de uppfyller målen. Ökad subsidiaritet gör det möjligt att ta bättre hänsyn till lokala förhållanden och behov. Förordning (EU) …/… [NRPF-förordningen] bör tillämpas på skolprogrammet, medan särskilda regler för denna typ av stöd bör fastställas i förordning (EU) nr 1308/2013.

För att minska skolbarns intag av fritt socker och fett bör distributionen av produkter med högt innehåll av fritt socker och fett begränsas. För att öka barns medvetenhet om de olika livsmedel som produceras i unionen och om deras olika egenskaper bör distributionen av produkter med ursprung i unionen prioriteras, i kombination med kriterier kopplade till högre standarder för miljömässig och social hållbarhet. Medlemsstaterna bör säkerställa genomförandet av åtgärder för att öka medvetenheten om vissa frågor. I förekommande fall och för att undvika dubbelarbete kan den nationella läroplanen användas i stället för programmet. Med tanke på den ökade oron för bearbetade livsmedel och produkter som kan ha höga halter av tillsatt socker och som inte uppfyller barns näringsbehov, bör dessa produkter undantas från skolprogrammet. Dessa nya inslag framgår av utvärderingen av programmet, som analyseras ingående i konsekvensbedömningen.

Sektorsspecifika interventioner

I de rättsliga bestämmelserna fastställs minimikrav för innehållet i och de politiska målen för sådana typer av interventioner som har som övergripande syfte att säkerställa att jordbruksmarknaderna fungerar effektivt och är stabila. Detta skulle säkerställa lika villkor på den inre marknaden och skapa förutsättningar för en rättvis konkurrens. När medlemsstaterna inför interventioner i vissa sektorer i sina nationella program bör de säkerställa samstämmighet med andra interventioner på sektorsnivå. Interventionerna i vissa sektorer bör ge stöd till sektorerna för frukt och grönsaker, vin, proteingrödor, biodlingsprodukter, olivolja och bordsoliver samt humle, liksom till andra sektorer och produkter som förtecknas i bilaga I

till förordning (EU) nr 1308/2013 och för vilka införandet av särskilda interventionsåtgärder anses ha positiva effekter på uppnåendet av vissa av eller alla de allmänna och särskilda mål för den gemensamma jordbrukspolitiken som eftersträvas i förordning (EU) …/… [NRPF- förordningen].

Proteingrödor

Genom de rättsliga bestämmelserna införs särskilda regler för obligatoriskt erkännande av producenter och branschorganisationer inom denna sektor. Detta skulle bidra till att stärka värdekedjan på regional, nationell och transnationell nivå och ta itu med agronomiska utmaningar som äventyrar jordbrukarnas intressen inom sektorn.

För att stödja produktionen av proteingrödor och minska unionens importberoende av högkvalitativa proteiner bör en särskild sektor för proteingrödor införas i bilaga I till förordning (EU) nr 1308/2013. I detta syfte kommer sektorn för proteingrödor att ersätta den nuvarande sektorn för torkat foder. Produkter som tillhör sektorn för proteingrödor kommer att flyttas från del XXIV i bilaga I till ett nytt avsnitt 1 i del IV i bilaga I till förordning (EU) nr 1308/2013. Torkat foder som inte är proteingrödor kommer att flyttas från den nuvarande del IV i bilaga I till del XXIV i den bilagan. Hänvisningen till sektorn för torkat foder bör utgå ur artikel 6 om regleringsår.

Övergångsbestämmelser bör läggas till i artiklarna 154 och 158 i förordning (EU) nr 1308/2013 för erkännande av befintliga producentorganisationer och branschorganisationer som redan är erkända för produkter som omfattas av den nya sektorn för proteingrödor.

Sektorn för proteingrödor bör läggas till i förteckningen över sektorer för vilka medlemsstaterna är skyldiga att på begäran erkänna producentorganisationer och branschorganisationer (artikel 159 a respektive b i förordning (EU) nr 1308/2013).

Handelsnormer

I enlighet med slutsatserna i kommissionens rapport om nya handelsnormer för torkade baljväxtfrön och sojabönor11 är det lämpligt att föreskriva en möjlighet att fastställa handelsnormer för proteingrödor för att bättre informera konsumenterna om ursprunget när de köper sådana produkter. Av samma skäl bör nötkött, griskött, fårkött och getkött läggas till i förteckningen över produkter för vilka handelsnormer kan antas. Det är också lämpligt att föreskriva en möjlighet att fastställa handelsnormer för ost, för att eventuellt harmonisera definitionen och sammansättningen av vissa ostar och säkerställa en gemensam kvalitetsgrund på den inre marknaden.

Hampa

Hampa omfattas av den gemensamma jordbrukspolitikens samlade marknadsordning, och genom förordning (EU) nr 1308/2013 utvidgas dess tillämpningsområde till att omfatta annat än fiberanvändning. Jordbrukare kan få arealbaserat stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken om de uppfyller standardkriterier och hampaspecifika kriterier, bland annat att odla sorter med en halt av Δ9-tetrahydrocannabinol (THC) på högst 0,3 % för att förhindra olaglig odling.

11Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 75.6 i förordning (EU) nr 1308/2013 om nya handelsnormer för cider och päronvin och för torkade baljväxtfrön och sojabönor, COM(2023) 200 final.

Europeiska unionens domstol12 har fastställt att cannabidiol (CBD) från hela Cannabis sativa- växten inte är narkotika enligt den allmänna narkotikakonventionen. Olikheter mellan medlemsstaternas bestämmelser begränsar dock fullt utnyttjande av växten och den ekonomiska potentialen, särskilt när det gäller de blommande grenspetsarna. Dessa skillnader kan hindra jordbrukare från att få tillgång till stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken eller från att saluföra hampaprodukter i andra medlemsstater.

För att åtgärda detta kommer förordning (EU) nr 1308/2013 att innehålla bestämmelser om produktion och saluföring av hampa. Artikel 189 kommer att ändras och del VIII i bilaga I kommer att utvidgas till att omfatta alla delar av hampaväxter som jordbruksprodukter, förutsatt att kraven enligt den gemensamma jordbrukspolitiken är uppfyllda. Syftet är att anpassa sig till tillväxten på EU:s hampamarknad och ge jordbrukarna rättslig säkerhet.

Nya rättsliga bestämmelser kommer också att upprätthålla skyddet av folkhälsan genom att behålla strikta krav på certifiering av utsäde och en gräns på 0,3 % THC, vilket säkerställer att internationella narkotikakonventioner efterlevs. Vetenskapliga rön visar att hälsorisken är låg för hampasorter med en THC-halt på högst 0,3 %. För att harmonisera del VIII i bilaga I kommer ändringar också att gälla linfrö, och relevanta produkter flyttas från del XXIV avsnitt 1 i bilaga I.

Övergångsbestämmelser kommer att skydda befintliga producentorganisationer och göra det möjligt för jordbrukare att saluföra hampa som såtts innan de nya reglerna börjar gälla. Tack vare den uppskjutna tillämpningen får berörda parter tid att anpassa sig till det nya regelverket.

Socker

I artikel 125 i förordning (EU) nr 1308/2013 krävs att villkoren för köp av sockerbetor och sockerrör ska regleras i skriftliga branschavtal, enligt beskrivningen i del II avsnitt A punkt 6 i bilaga II till den förordningen. Enligt artikel 125.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska branschavtalen uppfylla köpevillkoren i bilaga X till den förordningen. Dessa bestämmelser bör ändras för tydlighetens skull och för att skapa enhetlighet när det gäller parterna i branschavtalen och de produkter som omfattas av dessa avtal och som är föremål för köpevillkor.

För att öka rättslig klarhet och stärka skyddet av sockerbetssäljarnas rättigheter i avtalsförhållanden med sockerföretag är det dessutom nödvändigt att ändra punkt VIII i bilaga X till förordning (EU) nr 1308/2013 så att det uttryckligen anges att äganderätten till sockerbetsmassa förblir hos sockerbetssäljaren, om inte annat avtalats.

För att ge berörda parter inom sockersektorn tillräckligt med tid att anpassa sig bör tillämpningen av ändringarna avseende branschavtalen skjutas upp till den 1 oktober efter det år då förordningen träder i kraft.

Tilläggsimporttullar

I artikel 182.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 fastställs regler för den beräkningsmetod som får användas för att fastställa den utlösande volymen för tillämpningen av tilläggsimporttullar. För att korrekt återspegla den beräkningsmetod som fastställs i artikel 5.4 i Världshandelsorganisationens (WTO) jordbruksavtal bör artikel 182.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 ändras för att specificera att beräkningen bör göras på grundval av den genomsnittliga årliga importen under de tre föregående åren. I artikel 182.2 i förordning (EU)

12Domstolens dom av den 19 november 2020, B S och C A/Ministère public et Conseil national de l’ordre des pharmaciens, C-663/18, EU:C:2020:938.

nr 1308/2013 föreskrivs dessutom att tilläggstullar inte ska införas om det är osannolikt att importen skulle störa unionens marknad eller om effekterna skulle bli oproportionella i förhållande till det avsedda syftet. Att visa att importen sannolikt kommer att störa unionsmarknaden är dock svårt och, när det gäller säsongsbundna färskvaror, som för närvarande ofta omfattas av sådana skyddsåtgärder, ofta ogenomförbart eller för tidskrävande. Eftersom detta krav går utöver de skyldigheter som fastställs i WTO:s jordbruksavtal, och för att ta hänsyn till berörda parters farhågor och förenkla förfarandet, bör den nämnda punkt 2 utgå.

Regler om tillgången på varor i nödsituationer och allvarliga kriser

Genom rättsliga bestämmelser införs skyldigheter för medlemsstaterna att anta grundläggande beredskapsåtgärder som bör omfatta upprättande av nationella och/eller regionala beredskaps- och insatsplaner för jordbruksprodukter, regelbundet informationsutbyte om lager av jordbruksprodukter, utseende av behöriga myndigheter och deltagande i stresstester på EU- nivå. Dessa insatser bör kompletteras med utökade skyldigheter under kriser eller högrisksituationer, inbegripet obligatorisk rapportering.

Unionens strategi för beredskapslager syftar till att kombinera centraliserade reserver med bidrag från medlemsstaterna, med stöd av offentlig-privata partnerskap för att säkerställa effektivitet, skalbarhet och kostnadseffektivitet. Om medlemsstaterna inrättar och förvaltar reserver av jordbruksprodukter bör det införas regler för att säkerställa att sådana åtgärder utformas på ett sätt som minimerar snedvridningen av marknaden.

Köttbeteckningar

Särskilda rättsliga bestämmelser bör införas för att skydda köttrelaterade termer i syfte att öka insynen på den inre marknaden när det gäller livsmedels sammansättning och näringsinnehåll och säkerställa att konsumenterna kan fatta välgrundade val, särskilt de som söker ett specifikt näringsinnehåll som traditionellt förknippas med köttprodukter.

Posei

Mot bakgrund av förslagen till förordningarna (EU) …/… [NRPF-förordningen] och (EU) …/… [prestationsförordningen] bör bestämmelserna i förordning (EU) nr 228/2013 om användning av en logotyp för saluföring av jordbruksprodukter av hög kvalitet i de yttersta randområdena och undantaget från statligt stöd för nationella bidrag till sockersektorn i de franska yttersta randområdena införlivas i förordning (EU) nr 1308/2013.

Återinförande av saknade regler och befogenheter

Regler och befogenheter som är relevanta för åtgärder som föreskrivs i förordning (EU) nr 1308/2013 fastställdes i förordning (EU) nr 1306/2013 och fastställs för närvarande i förordning (EU) 2021/2116. Efter upphävandet av förordning (EU) nr 1306/2013 och med hänsyn till förslagen till förordningarna (EU) …/… [NRPF-förordningen] och (EU) …/… [prestationsförordningen] bör de regler och befogenheter som fastställs i förordning (EU) 2021/2116 om offentliga interventioner, stöd till privat lagring, tullkvoter, erkännande av producentorganisationer och säkerheter införlivas i förordning (EU) nr 1308/2013.

Uppskjuten tillämpning och övergångsbestämmelser

För att medlemsstaterna och aktörerna ska få tillräckligt med tid att anpassa sig till de nya bestämmelserna bör tillämpningsdatumet skjutas upp för ändringar som rör branschavtal inom sockersektorn, villkoren för saluföring, produktion och import av hampa samt bestämmelserna om tillgången på varor i nödsituationer och allvarliga kriser. För att säkerställa en smidig övergång till det nya skolprogrammet bör dessutom de bestämmelser

som avser skolprogrammet i förordning (EU) nr 1308/2013 upphöra att gälla från och med den 1 januari 2028, men fortsätta att gälla för åtgärder som genomförs fram till och med den 31 december 2027. Eftersom det nuvarande skolprogrammet kommer att upphöra den 31 december 2028 måste dessutom en särskild minskad tilldelning fastställas för den femmånadersperiod som löper från den 1 augusti till den 31 december 2027 för läsåret 2027/2028, eftersom genomförandet och finansieringen av detta fortfarande kommer att omfattas av den nuvarande fleråriga budgetramen.

2025/0237 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42, 43.2 och 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande13, med beaktande av Regionkommitténs yttrande14,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)I meddelandet En vision för jordbruk och livsmedel15 av den 19 februari 2025 tillkännagav kommissionen att medlemsstaterna inom den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027 kommer att ges utökat ansvar för hur målen för den gemensamma jordbrukspolitiken ska uppnås, för att stödja och stabilisera jordbrukarnas inkomster och göra sektorn mer attraktiv för kommande generationer av jordbrukare, samtidigt som livsmedelsförsörjningen tryggas. Politiken behöver göras enklare, mer målinriktad och flexiblare för jordbrukarna, och styras om från krav till incitament.

(2)Lagstiftningspaketet med den fleråriga budgetramen för åren 2028–2034 innehåller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... [NRPF-förordningen]16 om inrättande av Nationella och regionala partnerskapsfonden (NRP-fonden) för perioden 2028–2034, som slår samman de medel som tilldelats i förväg på nationell nivå i NRP- fonden, inbegripet Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). I enlighet med den förordningen

EUT C […], […], s. […].

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En vision för jordbruk och livsmedel – En attraktiv jordbruks- och livsmedelsindustri för kommande generationer, 19.2.2025, COM(2025) 75 final.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... av den […] […] [NRPF-förordningen] (EUT L …, ELI:…).

bör NRP-fonden genomföras genom nationella och regionala partnerskapsplaner (NRP-planer) och EU-faciliteten.

(3)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/201317 innehåller bestämmelser om alla grundläggande delar av den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter.

(4)Det stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken som föreskrivs i förordning (EU) nr 1308/2013 för perioden efter 2027 kommer att tillhandahållas genom NRP- fonden och omfattas av reglerna i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU)

.../... [NRPF-förordningen] och (EU) .../... [prestationsförordningen]18, kompletterade genom förordning (EU) nr 1308/2013.

(5)Svårigheterna när det gäller produktion av proteingrödor i unionen fortsätter, särskilt på grund av instabilt utbud och instabil efterfrågan på lokal nivå och de agronomiska utmaningarna med odlingen av dessa grödor, vilket gör dem mer riskabla för jordbrukarna. För att stödja produktionen och minska unionens beroende av import av proteiner av hög kvalitet bör en särskild sektor för proteingrödor inrättas i bilaga I till förordning (EU) nr 1308/2013. För att göra det lättare att inrätta producent- och branschorganisationer inom sektorn för proteingrödor, och därmed stärka värdekedjan på regional, nationell och gränsöverskridande nivå, bör dessutom erkännandet av den göras obligatoriskt. Eftersom de viktigaste produkterna inom sektorn för torkat foder som anges i del IV i bilaga I till den förordningen bör ingå i proteinsektorn, bör sektorn för torkat foder strykas från förordning (EU) nr 1308/2013.

(6)I sin dom av den 7 september 2016 i mål C-113/1419 ogiltigförklarade Europeiska unionens domstol (domstolen) artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013, där referenströsklar fastställs för jordbruksprodukter, på grund av att dessa trösklar borde ha antagits enbart av rådet, på förslag av kommissionen, på grundval av artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget). Därför bör artikel 7 i förordning (EU) nr 1308/2013 utgå.

(7)I förordning (EU) nr 1308/2013 fastställs regler om offentlig intervention. I förordning (EU) 2021/2116 fastställs regler om utgifter för offentlig intervention och kommissionen ges befogenhet att komplettera den förordningen med regler om den typ av åtgärder som kan komma i fråga för unionsfinansiering samt ersättningsvillkoren, villkoren för stödberättigande och beräkningsmetoderna som baseras på information som faktiskt har iakttagits av de utbetalande organen, schablonbelopp som kommissionen har fastställt eller schablonbelopp och ickeschablonbelopp som fastställs i jordbrukslagstiftning inom specifika sektorer, värderingen av de insatser som görs i samband med offentlig intervention, de åtgärder som ska vidtas i händelse av förlorade eller försämrade produkter i samband med offentlig intervention och fastställandet av de belopp som ska finansieras. Eftersom

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... av den […] […] [prestationsförordningen] (EUT

L…, ELI:…).

Domstolens dom av den 7 september 2016, Tyskland/parlamentet och rådet, C-113/14, ECLI:EU:C:2016:635.

dessa regler är nödvändiga för att systemet för offentlig intervention ska fungera bör de befintliga befogenheterna integreras i förordning (EU) nr 1308/2013.

(8)Utöver reglerna om offentlig intervention innehåller förordning (EU) nr 1308/2013 regler om stöd för privat lagring. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/123820 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/124021 innehåller regler om kontroller och sanktioner som antagits i enlighet med de befogenheter att anta delegerade akter och genomförandeakter som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/201322. Till följd av upphävandet av förordning (EU) nr 1306/2013 och mot bakgrund av förordningarna (EU) .../... [NRPF-förordningen] och (EU) .../... [prestationsförordningen] bör befogenheterna i förordning (EU) nr 1306/2013 och i Europaparlamentets och rådet förordning (EU) 2021/211623 att anta delegerade akter och genomförandeakter avseende kontroller och sanktioner i samband med offentlig intervention och stöd för privat lagring integreras i förordning (EU) nr 1308/2013.

(9)Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera förordning (EU) nr 1308/2013 med regler om minskning av stöd när aktörer inte fullgör de skyldigheter som följer av villkoren för offentlig intervention eller privat lagring. Kommissionen bör också ges befogenhet att genom genomförandeakter anta enhetliga regler för medlemsstaterna för de tester och metoder som ska tillämpas för att fastställa om produkter ska omfattas av offentlig intervention och privat lagring samt användning av anbudsförfaranden för offentlig intervention och privat lagring, regler om administrativa kontroller och kontroller på plats som medlemsstaterna ska genomföra med hänsyn till skyldigheter, åtaganden och kriterier för stödberättigande vad gäller offentlig intervention eller privat lagring, samt regler om medlemsstaternas tillämpning och beräkning av administrativa sanktioner när aktörer inte uppfyller kriterierna för stödberättigande, åtaganden eller andra skyldigheter som följer av villkoren för offentlig intervention eller privat lagring.

(10)Det stöd till utdelning av frukt och grönsaker samt av mjölk och mjölkprodukter vid utbildningsanstalter som föreskrivs i del II avdelning I kapitel II i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (EU:s skolprogram) har visat sig vara ändamålsenligt för att öka konsumtionen av utvalda jordbruksprodukter. För att bidra till målen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör EU:s skolprogram bibehållas. För att öka ändamålsenligheten och säkerställa samstämmighet med andra instrument inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör dock EU:s skolprogram baseras på resultat och genomföras som en interventionstyp med stöd från NRP-fonden. Unionen

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1240 av den 18 maj 2016 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller offentlig

intervention och stöd för privat lagring (EUT L 206, 30.7.2016, s. 71,

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2016/1240/oj ).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1238 av den 18 maj 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller offentlig intervention och stöd för privat lagring (EUT L 206, 30.7.2016, s. 15, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2016/1238/oj ).

nr 1290/2005	och	(EG)	nr 485/2008	(EUT	L 347,	20.12.2013,	s. 549,
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1306/oj).

bör ställa upp de grundläggande politiska parametrarna, såsom målen för EU:s skolprogram och dess grundläggande krav, samtidigt som medlemsstaterna bör ha större ansvar för hur de uppfyller målen. Ökad subsidiaritet gör det möjligt att ta bättre hänsyn till lokala förhållanden och behov. Reglerna i förordningarna (EU) .../...

[NRPF-förordningen] och (EU) .../... [prestationsförordningen] bör gälla för EU:s skolprogram, kompletterade genom den här förordningen. Eftersom EU:s skolprogram är en marknadsinterventionsåtgärd bör de särskilda reglerna för den interventionstypen fastställas i förordning (EU) nr 1308/2013.

(11)Målet med EU:s skolprogram är att öka barns medvetenhet om jordbruket och ge dem hälsosammare matvanor. Eftersom barn från utsatta grupper oftare har ohälsosamma matvanor bör medlemsstaterna ges möjlighet att fokusera på dessa grupper utifrån socioekonomiska överväganden. För att minska skolbarns intag av fritt socker och fett bör distributionen av produkter med högt innehåll av fritt socker och fett begränsas. För att öka barns medvetenhet om de olika livsmedel som produceras i unionen och om deras olika egenskaper bör distributionen av produkter med ursprung i unionen prioriteras, i kombination med kriterier kopplade till högre standarder för miljömässig och social hållbarhet. Medlemsstaterna bör säkerställa genomförandet av åtgärder för att öka medvetenheten om vissa frågor. För att undvika dubbelarbete kan nationella läroplaner användas i stället för EU:s skolprogram. Med tanke på den ökande oron över bearbetade livsmedel och produkter med potentiellt högt innehåll av tillsatt socker, som inte tillgodoser barns näringsbehov, bör dessa produkter inte ingå i EU:s skolprogram.

(12)Eftersom EU:s skolprogram inom NRP-fonden ska omfatta perioden 1 januari 2028– 31 december 2034 bör bestämmelserna om EU:s skolprogram som fastställs i del II avdelning I kapitel II i förordning (EU) nr 1308/2013 utgå från och med den 1 januari 2028. För att säkerställa en smidig övergång bör det föreskrivas att de strukna bestämmelserna fortsätter att tillämpas för åtgärder som genomförs till och med den 31 december 2027. Och eftersom EU:s skolprogram enligt del II avdelning I kapitel II i förordning (EU) nr 1308/2013 därför kommer att avslutas före utgången av läsåret 2027/2028, som löper från och med den 1 augusti 2027 till och med den 31 juli 2028, bör den allmänna gräns för unionsstöd som fastställs per läsår i artikel 23a i förordning (EU) nr 1308/2013 minskas proportionellt för det läsåret.

(13)I vissa sektorer behövs interventionstyper som bidrar till att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och stärker synergierna med andra instrument inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Minimikrav för sådana interventionstypers innehåll och mål bör fastställas på unionsnivå för att säkerställa likvärdiga förutsättningar på den inre marknaden och undvika ojämlika och otillbörliga konkurrensvillkor. När medlemsstaterna inkluderar interventioner inom vissa sektorer i sina NRP-planer bör de säkerställa att de är förenliga med övriga interventioner på sektorsnivå. Interventionstyperna inom vissa sektorer bör ge stöd till sektorerna för frukt och grönsaker, vin, proteingrödor, biodlingsprodukter, olivolja och bordsoliver samt humle, och till övriga sektorer och produkter som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 1308/2013. Framför allt bör baljväxter, med tanke på unionens underskott på vegetabiliskt protein och de miljömässiga fördelarna med produktionen av dem, ingå bland de produkter som kan få stöd, samtidigt som EU:s bindningslista för oljeväxter i WTO respekteras.

(14)För att skydda unionsbudgetens ekonomiska intressen och säkerställa att sanktioner är proportionella, ändamålsenliga och avskräckande bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera förordning (EU) nr 1308/2013 med regler

om innehållanden, minskningar och indrivning av stöd för sektorsspecifika interventioner om producentorganisationerna inte uppfyller kriterierna för erkännande. Kommissionen bör också ges befogenhet att genom genomförandeakter anta regler om administrativa kontroller och kontroller på plats som medlemsstaterna ska genomföra hos producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer för att kontrollera att kriterierna för erkännande följs, samt regler om ett unikt identifieringssystem för erkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer.

(15)I enlighet med slutsatserna i kommissionens rapport om nya handelsnormer för torkade baljväxtfrön och sojabönor24 är det lämpligt att föreskriva en möjlighet att fastställa handelsnormer för proteingrödor för att bättre informera konsumenterna om ursprunget när de köper sådana produkter. Av samma skäl bör nöt-, gris-, får- och getkött läggas till i förteckningen över produkter för vilka handelsnormer får antas. Det är också lämpligt att föreskriva en möjlighet att fastställa handelsnormer för ost, för att eventuellt harmonisera definitionen och sammansättningen av vissa ostar och säkerställa en gemensam kvalitetsgrund på den inre marknaden.

(16)I kommissionens meddelande En vision för jordbruk och livsmedel påminner man om att djurhållning är en viktig del av unionens jordbruk, konkurrenskraft och sammanhållning. Hållbar djurhållning är avgörande för unionens ekonomi, landsbygdsområdenas livskraft och bevarandet av miljön och landsbygden. Unionens djurhållningssektor är särskilt sårbar för olika chocker och global konkurrens och måste uppfylla höga produktionsnormer som inte alltid belönas av marknaden. Det är därför nödvändigt att erkänna köttets och köttprodukternas naturliga sammansättning, i både unionsproducenternas och konsumenternas intresse. Termer som används för kött har ofta kulturell och historisk betydelse. Det är därför lämpligt att skydda dessa termer för att öka insynen på den inre marknaden när det gäller livsmedels sammansättning och näringsinnehåll och säkerställa att konsumenterna kan göra välgrundade val, särskilt när de är ute efter ett särskilt näringsinnehåll som traditionellt förknippas med köttprodukter.

(17)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/201325 infördes en grafisk symbol för att uppmuntra jordbrukare i de yttersta randområdena att fortsätta att leverera produkter av hög kvalitet och för att främja saluföringen av dem. Mot bakgrund av förordningarna (EU) .../... [NRPF-förordningen] och (EU) .../...

[prestationsförordningen] bör bestämmelserna i förordning (EU) nr 228/2013 vad gäller användningen av den grafiska symbolen integreras i förordning (EU) nr 1308/2013 och tillämpas från och med den 1 januari 2028.

(18)I artikel 125.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 föreskrivs att villkoren för köp av sockerbetor och sockerrör ska anges i skriftliga branschavtal enligt del II avsnitt A punkt 6 i bilaga II till den förordningen. Enligt artikel 125.3 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska branschavtalen uppfylla köpevillkoren i bilaga X till den förordningen. För tydlighetens skull bör artikel 125, del II avsnitt A punkterna 5 och 6 i bilaga II samt bilaga X till förordning (EU) nr 1308/2013 ändras för att säkerställa

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 75.6 i förordning (EU) nr 1308/2013 om nya handelsnormer för cider och päronvin och för torkade baljväxtfrön och sojabönor, COM(2023) 200 final.

överensstämmelse mellan dessa bestämmelser när det gäller parterna i branschavtalen och de produkter som omfattas av dessa avtal och köpevillkoren. Det bör särskilt klargöras att reglerna om avtal och köpevillkor för socker inte bara gäller sockerbetor utan även sockerrör.

(19)Innovation och tillväxt för bioekonomin har lett till nya användningsområden för biomassa från hampa från alla delar av växten. Detta ger jordbrukare ytterligare möjligheter att använda växten till annat än fiberproduktion och gör hampa till en mer attraktiv och konkurrenskraftig gröda. Att odla hampa har också miljö- och klimatfördelar eftersom den inte kräver bekämpningsmedel eller gödselmedel och förbättrar markstrukturen. Flera hampaprodukter, inklusive oberedd hampa (KN- nummer 5302), hampfrön (KN-nummer 1207 99 91) och andra hampadelar (KN- nummer 1211 90 86) förtecknas som jordbruksprodukter i bilaga I till EUF-fördraget. För tydlighetens skull bör förteckningen över produkter inom sektorn för lin och hampa i del VIII i bilaga I till förordning (EU) nr 1308/2013 ändras så att den omfattar andra produkter än oberedd hampa.

(20)Vissa medlemsstater har av hälsoskyddsskäl antagit nationella åtgärder som förbjuder produktion eller saluföring av specifika hampaprodukter. Dessa olika nationella tillvägagångssätt undergräver den samlade marknadsordningens funktion, skapar rättslig osäkerhet och hinder på den inre marknaden och leder till otillbörlig konkurrens mellan jordbrukare i olika medlemsstater.

(21)I enlighet med olika internationella instrument som medlemsstaterna har samarbetat om eller anslutit sig till, såsom Förenta nationernas allmänna narkotikakonvention från 1961 och Förenta nationernas konvention om psykotropa ämnen från 1971, bör saluföring av narkotika vara förbjuden, med undantag för strängt kontrollerad handel eller användning för medicinska och vetenskapliga ändamål. Det följer dock av domstolens resonemang i mål C-663/1826 att icke-psykoaktiva produkter som cannabidiol som härrör från hampsorter med låg halt av Δ9-tetrahydrocannabinol inte utgör narkotika i den mening som avses i dessa konventioner.

(22)Vetenskapliga rön visar också att hampaprodukter som framställts av sorter med en högsta halt av tetrahydrocannabinol på 0,3 % sannolikt inte utgör någon risk för människors hälsa. För att säkerställa rättssäkerhet, främja sektorns utveckling, garantera likvärdiga förutsättningar i hela unionen och stödja den samlade marknadsordningens funktion, och samtidigt skydda folkhälsan, är det därför nödvändigt att fastställa harmoniserade regler på unionsnivå för produktion och saluföring av hampaprodukter som garanterar folkhälsoskyddet. Dessa regler bör särskilt omfatta ett enhetligt gränsvärde för högsta tillåtna halt av tetrahydrocannabinol, samt andra lämpliga skyddsåtgärder.

(23)Det är också lämpligt att ändra artikel 189 i förordning (EU) nr 1308/2013 som innehåller regler om import av hampa, för att säkerställa att den är förenlig med de nya unionsreglerna om saluföring av hampaprodukter.

(24)För att säkerställa rättssäkerhet och undvika oproportionerliga störningar för jordbrukare bör övergångsbestämmelser införas för utsläppande på marknaden av hampaprodukter som härrör från hampväxter sådda före den dag då de nya saluföringsvillkoren börjar tillämpas. Dessa produkter bör få fortsätta att saluföras i

26Domstolens dom av den 19 november 2020, B S och C A/Ministère public och Conseil national de l'ordre des pharmaciens, C-663/18, EU:C:2020:938, punkterna 72–77.

enlighet med de regler som var i kraft före den dagen, dock endast till och med den [31 december året efter denna ändringsförordnings ikraftträdande]. Efter den dagen bör alla hampaprodukter överensstämma med de nya villkoren för saluföring.

(25)För att säkerställa en smidig övergång efter inrättandet av sektorn för proteingrödor och för att skapa rättssäkerhet och kontinuitet för erkända producent- eller branschorganisationer, är det lämpligt att föreskriva att producent- eller branschorganisationer som redan erkänts före den [dagen för denna ändringsförordnings ikraftträdande] för produkter som omfattas av den nya sektorn för proteingrödor bör anses vara erkända inom den sektorn. Sådana producentorganisationer bör också behålla sitt erkännande för andra produkter som förtecknas inom andra sektorer. Om de inte längre uppfyller de relevanta villkoren för erkännande inom en eller flera sektorer bör medlemsstaterna dock återkalla motsvarande erkännande senast den [31 december 20XX minst 2 hela år efter den dag då denna ändringsförordning träder i kraft].

(26)För att säkerställa en smidig övergång efter ändringen av de produkter som förtecknas

inom sektorn för lin och hampa i punkt VIII i bilaga I till förordning (EU) nr 1308/2013, och för att skapa rättssäkerhet och kontinuitet för erkända producent- eller branschorganisationer, är det lämpligt att föreskriva att producent- eller branschorganisationer som redan erkänts före den [dagen för denna ändringsförordnings ikraftträdande] för produkter som omfattas av den ändrade sektorn för lin och hampa bör anses vara erkända inom den sektorn. Sådana producentorganisationer bör också behålla sitt erkännande för andra produkter som förtecknas inom andra sektorer. Om de inte längre uppfyller de relevanta villkoren för erkännande inom en eller flera sektorer bör medlemsstaterna dock återkalla motsvarande erkännande senast den [31 december 20XX minst 2 hela år efter den dag då denna ändringsförordning träder i kraft].

(27)I artikel 182.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 fastställs regler för den beräkningsmetod som får användas för att fastställa den utlösande volymen för tillämpningen av tilläggsimporttullar. För att korrekt återspegla den beräkningsmetod som fastställs i artikel 5.4 i Världshandelsorganisationens (WTO) jordbruksavtal bör artikel 182.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 ändras för att specificera att beräkningen bör göras på grundval av den genomsnittliga årliga importen under de tre föregående åren. I artikel 182.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 föreskrivs också att inga tilläggsimporttullar ska tillämpas om det är osannolikt att importen kommer att störa unionsmarknaden eller om effekterna skulle bli oproportionella i förhållande till det avsedda syftet. Att visa att importen sannolikt kommer att störa unionsmarknaden är dock svårt och, när det gäller säsongsbundna färskvaror, som för närvarande ofta omfattas av sådana skyddsåtgärder, ofta ogenomförbart eller för tidskrävande. Eftersom detta krav går utöver skyldigheterna i WTO-avtalet om jordbruk, och för att bemöta de berörda parternas farhågor och förenkla förfarandet, bör punkt 2 utgå.

(28)Förordning (EU) nr 1308/2013 innehåller regler om förvaltning av tullkvoter. I kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/76027 fastställs regler om sanktioner för aktörer som inte uppfyller de villkor och behörighetskrav som en aktör måste

27Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/760 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller reglerna för förvaltningen av import- och exporttullkvoter som omfattas av licenser och om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller ställande av säkerheter vid förvaltningen av tullkvoter (EUT L 185, 12.6.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2020/760/oj ).

uppfylla för att kunna lämna in en ansökan inom tullkvoten, som antogs i enlighet med en befogenhet att anta delegerade akter som fastställs i förordning (EU) nr 1306/2013. Efter upphävandet av förordning (EU) nr 1306/2013 bör befogenheten att anta delegerade akter i detta avseende integreras i förordning (EU) nr 1308/2013.

(29)I artikel 214a i förordning (EU) nr 1308/2013 fastställs att Finland, under vissa förutsättningar, får bevilja nationellt stöd i södra Finland till och med 2027 om kommissionen lämnar sitt tillstånd. Med tanke på det finska jordbrukets särdrag bör Finland få fortsätta att bevilja sådant nationellt stöd för perioden 2028–2034.

(30)Genom förordning (EU) nr 228/2013 beviljades ett undantag för statligt stöd till sockersektorn i de franska yttersta randområdena för att dämpa de särskilda svårigheter som sockerodlingen i dessa områden drabbas av till följd av deras ytterst avlägsna belägenhet, i synnerhet deras isolering, ökaraktär, ringa storlek, bergsterräng och klimat samt deras ekonomiska beroende av sockerproduktion. Mot bakgrund av

förordningarna (EU) .../... [NRPF-förordningen] och (EU) .../...

[prestationsförordningen] bör de bestämmelser i förordning (EU) nr 228/2013 genom vilka det undantaget beviljas integreras i förordning (EU) nr 1308/2013 och tillämpas från och med den 1 januari 2028.

(31)Så som betonas i det gemensamma meddelandet om EU:s strategi för en beredskapsunion28 bör unionen stärka sin beredskap för att hantera växande risker och stor osäkerhet, med målet att skapa en säker och resilient union som har den kapacitet som krävs för att förutse och hantera hot och risker, oberoende av vilken form de tar eller var de kommer från. Beredskapsöverväganden bör integreras i all unionspolitik. I kommissionens meddelande EU:s strategi för beredskapslager: stärka EU:s materiella krisberedskap29 påpekas att vid allvarliga, långsiktiga, komplexa och gränsöverskridande kriser är det av avgörande betydelse att nationella åtgärder samordnas för att säkerställa en stabil försörjning av väsentliga varor och fortsatta centrala samhällsfunktioner.

(32)För att trygga försörjningen, vilket är ett av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken enligt EUF-fördraget, även i nödsituationer och vid allvarliga kriser, bör beredskapen inom jordbrukssektorn förbättras. Detta kan uppnås genom att man kompletterar nationella initiativ, förbättrar samordningen mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen, samt genom att man förbättrar effektiviteten och främjar en kultur av beredskap och resiliens samtidigt som nationella befogenheter, medlemsstaternas särdrag och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras till fullo.

(33)Medlemsstaterna bör därför vara skyldiga att anta basåtgärder för beredskap som bör omfatta upprättande av nationella och/eller regionala beredskaps- och insatsplaner för jordbruksprodukter, regelbundet utbyte av information om lager av jordbruksprodukter, utseende av behöriga myndigheter och deltagande i stresstester på unionsnivå. Om medlemsstater upprättar och förvaltar reserver av jordbruksprodukter bör reserverna genomföras som en del av deras nationella och/eller regionala

Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s strategi för en beredskapsunion, 26.3.2025, JOIN(2025) 130 final.

beredskaps- och insatsplaner och bör utformas på ett sätt som minimerar marknadsstörningar. Sådana beredskapsinsatser bör kompletteras med ökade skyldigheter vid kriser eller i högrisksituationer, inklusive obligatorisk rapportering.

(34)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av bestämmelserna om försörjning i nödsituationer och vid allvarliga kriser bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter avseende rapporteringskrav för beredskaps- och insatsplanerna för livsmedelsförsörjning, gränsöverskridande samarbete inom ramen för utveckling och tillämpning av beredskaps- och insatsplanerna för livsmedelsförsörjning, samordnade åtgärder för upprättandet och förvaltningen av reserver, såsom fastställande av produktkategorier för upprättandet av reserverna och utveckling av gemensamma riskbedömningar och mekanismer för tidig varning för att minska gränsöverskridande försörjningsrisker och säkerställa kontinuitet i försörjningen vid störningar, frivilliga solidaritetsmekanismer och mekanismer för ömsesidigt bistånd som medlemsstaterna kan använda för att göra delar av sina reserver tillgängliga för en annan medlemsstat som står inför allvarliga brister, realtidsrapportering om lager och andra relevanta uppgifter samt tekniska krav och formföreskrifter för säker behandling och säkert utbyte av sådana uppgifter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201130.

(35)Olika bestämmelser i jordbrukslagstiftning kräver att en säkerhet ställs för att säkerställa betalningen av ett utestående belopp om en skyldighet inte fullgörs. Detta gäller särskilt förvaltningen av tullkvoter och av offentlig intervention och privat lagring. Mot bakgrund av förordningarna (EU) .../... [NRPF-förordningen] och (EU)

.../... [prestationsförordningen] bör bestämmelserna i förordning (EU) 2021/2116 vad gäller säkerheter integreras i förordning (EU) nr 1308/2013. Befogenheterna att anta delegerade akter och genomförandeakter vad gäller säkerheter bör också behållas och därför integreras i förordning (EU) nr 1308/2013.

(36)För att särskilt säkerställa en rättvis och icke-diskriminerande behandling och iakttagande av proportionalitetsprincipen när en säkerhet ställs bör denna delegering av befogenheter omfatta regler om säkerheter som anger vem som är ansvarig i det fall en skyldighet inte fullgörs, fastställer de särskilda situationer då den behöriga myndigheten kan frångå kravet på en säkerhet, fastställer de villkor som gäller för den säkerhet som ska ställas och för garanten och villkoren för ställande och frisläppande av säkerheten, fastställer de särskilda villkor som gäller för den säkerhet som ställts i samband med förhandsutbetalningar och anger konsekvenserna av att åsidosätta de skyldigheter för vilka det har ställts en säkerhet. Kommissionens genomförandebefogenheter bör även omfatta den form av säkerheter som ska ställas och förfarandet för hur det ska gå till, hur de ska godkännas och hur de ursprungliga säkerheterna ska ersättas, förfarandena för att frisläppa säkerheter, och de anmälningar som medlemsstaterna och kommissionen ska göra när det gäller säkerheter.

(37)I förordning (EU) …/… [NRPF-förordningen] föreskrivs att när det gäller utgifter för offentlig intervention måste kommissionen i vissa fall fastställa enhetliga schablonbelopp för materiella åtgärder i samband med lagring och, i förekommande

30Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina

genomförandebefogenheter	(EUT	L 55,	28.2.2011,	s. 13,
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj ).

fall, bearbetning av de produkter som kan komma i fråga för offentlig intervention enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 1308/2013. De relevanta genomförandeakterna ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som fastställs i förordning (EU) nr 182/2011. Vid antagandet av dessa genomförandeakter bör kommissionen biträdas av kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket, som inrättats genom förordning (EU) nr 1308/2013. Eftersom den förordningen inte innehåller några hänvisningar till det rådgivande förfarandet i förordning (EU) nr 182/2011 bör en hänvisning till det förfarandet införas i förordning (EU) nr 1308/2013.

(38)I avsnitt B punkt IV i bilaga IV till förordning (EU) nr 1308/2013 fastställs att klassificeringsmetoderna för att bedöma innehållet av magert kött, enligt unionsskalan för klassificering av slaktkroppar av gris, ska godkännas av kommissionen. Eftersom klassificeringsmetoderna för gris för att bedöma innehållet av magert kött godkänns per medlemsstat bör klassificeringsmetoderna, för enkelhetens skull och för att minska den administrativa bördan, godkännas av medlemsstaterna i stället för av kommissionen.

(39)I punkt VIII i bilaga X till förordning (EU) nr 1308/2013 föreskrivs att leveransavtal mellan sockerbetssäljare och sockerföretag ska innehålla villkor för återlämnande av eller kompensation för betmassa. För att säkerställa större rättslig klarhet och stärka skyddet av sockerbetssäljarnas rättigheter bör bilaga X till den förordningen ändras så att det uttryckligen föreskrivs att betmassan från de levererade betorna förblir säljarens egendom såvida inte annat avtalas. För att säkerställa öppenhet och balanserade avtalsförhållanden bör leveransavtal innehålla uttryckliga villkor för återlämnande, behållande eller bearbetning av betmassan, inklusive, i tillämpliga fall, berörda kvantiteter, delning av kostnaderna för pressning eller torkning samt pris eller beräkningsmetod för eventuell kompensation.

(40)Förordning (EU) nr 1308/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(41)För att ge berörda parter tillräckligt med tid för att anpassa sig till ändringarna bör de ändringar som rör handelsavtal inom sockersektorn tillämpas från och med den [1 oktober året efter den dag då denna förordning träder i kraft].

(42)För att ge berörda parter tillräckligt med tid för att anpassa sig bör reglerna om villkoren för saluföring, produktion och import av hampa tillämpas från och med den [1 januari efter den dag då denna förordning träder i kraft] och reglerna om termer som används för kött bör tillämpas från och med den [12 månader efter den dag då denna förordning träder i kraft].

(43)För att ge medlemsstaterna tid att börja genomföra bestämmelserna om försörjning i nödsituationer och vid allvarliga kriser bör dessa bestämmelser tillämpas från och med den [12 månader efter den dag då denna förordning träder i kraft].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EU) nr 1308/2013

Förordning (EU) nr 1308/2013 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 1.2 ska led d ersättas med följande:

”d) Proteingrödor, del IV.”

(2)Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

Allmänna bestämmelser för den gemensamma jordbrukspolitiken

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... [NRPF-förordningen]* och Europaparlamentets och rådet förordning (EU) …/… [prestationsförordningen]** samt de bestämmelser som antas i enlighet med dessa ska gälla för de åtgärder som anges i den här förordningen.

___________

*Europaparlamentets och rådet förordning (EU) .../... [NRPF-förordningen] (EUT L …, ELI: ).

**Europaparlamentets och rådet förordning (EU) .../... [prestationsförordningen] (EUT L …, ELI: ).”

(3)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 3 ska utgå.

(b)I punkt 5 ska följande led läggas till:

”c) yttersta randområden: de områden som avses i artikel 349 i EUF- fördraget.”

(4)I artikel 6 ska led b ersättas med följande:

”b) 1 april–31 mars det påföljande året för sektorn för silkesodling.”

(5)Artikel 7 ska utgå.

(6)Hänvisningarna till ”artikel 229.2 eller 229.3” i artikel 13.1 c och 13.2, artikel 21 andra stycket, artikel 116, artikel 149.6 andra stycket, artikel 152.1c andra stycket, artikel 175 andra stycket, artikel 179 andra stycket, artikel 183 andra stycket samt artiklarna 193a.2, 213 och 216.2 ska ersättas med ”artikel 229.2, 229.3 eller 229.4”.

(7)I del II avdelning I kapitel I avsnitt 2 ska följande artikel läggas till:

”Artikel 16a

Utgifter för offentlig intervention

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om

(a)den typ av åtgärder som kan komma i fråga för unionsfinansiering samt ersättningsvillkoren,

(b)villkoren för stödberättigande och beräkningsmetoderna som baseras på information som faktiskt har iakttagits av de utbetalande organen, schablonbelopp som kommissionen har fastställt eller schablonbelopp och icke-schablonbelopp som fastställs i jordbrukslagstiftning inom specifika sektorer,

(c)värderingen av de insatser som görs i samband med offentlig intervention, de åtgärder som ska vidtas i händelse av förlorade eller försämrade produkter i samband med offentlig intervention och fastställandet av de belopp som ska finansieras.”

(8)I artikel 19.5 ska följande led läggas till:

”d) fastställa regler om utbetalning av stöd och identifiera fall där inget stöd betalas ut eller där stödet minskas om aktörerna inte fullgör de skyldigheter som följer av villkoren för offentlig intervention eller privat lagring enligt avsnitten 2 och 3.”

(9)I artikel 20 första stycket ska följande led läggas till:

”v) regler som är nödvändiga för de tester och metoder som ska tillämpas för att fastställa om produkter ska omfattas av offentlig intervention och privat lagring samt användning av anbudsförfaranden för offentlig intervention och eller privat lagring,

w)regler om administrativa kontroller och kontroller på plats som medlemsstaterna ska genomföra med hänsyn till skyldigheter, åtaganden och kriterier för stödberättigande vad gäller offentlig intervention eller privat lagring enligt avsnitten 2 och 3,

x)närmare regler om medlemsstaternas tillämpning och beräkning av administrativa sanktioner när aktörer inte uppfyller kriterierna för stödberättigande, åtaganden eller andra skyldigheter som följer av villkoren för offentlig intervention eller privat lagring enligt avsnitten 2 och 3.”

(10)I del II avdelning I ska kapitel II utgå.

(11)I artikel 23a ska följande punkt införas:

”1a. Under läsåret 2027/2028 får stödet enligt skolprogrammet för utdelning av produkter, kompletterande utbildningsåtgärder och de därmed sammanhängande kostnader som avses i artikel 23.1 inte överstiga 90 001 722,9 EUR.”

(12)I del II avdelning I ska följande kapitel införas:

”KAPITEL IIa

Interventionstyper som avses i förordning (EU) .../... [NRPF-

förordningen]

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 26

Tillämpningsområde

I detta kapitel fastställs regler om de interventionstyper som avses i förordning (EU)

.../... [NRPF-förordningen] och som rör EU:s skolprogram och vissa sektorer enligt artikel 1 i den här förordningen.

Detta kapitel är tillämpligt på unionsstöd som finansieras av Nationella och regionala partnerskapsfonden (NRP-fonden) för interventioner som anges i de nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRP-planerna) som upprättas av en medlemsstat och godkänns av kommissionen och som omfattar perioden 1 januari 2028–31 december 2034.

Om inte annat föreskrivs i detta kapitel är förordningarna (EU) .../... [NRPF- förordningen] och (EU) .../... [prestationsförordningen] och de bestämmelser som antas i enlighet med dessa tillämpliga på de interventionstyper som anges i detta kapitel.

Avsnitt 2

EU:s skolprogram

Artikel 27

Tillämpningsområde och allmänna regler

1.I detta avsnitt fastställs regler om de interventionstyper i NRP-planerna som syftar till att stödja utdelningen av jordbruksprodukter till barn vid utbildningsanstalter för att öka konsumtionen av utvalda jordbruksprodukter och förbättra barns matvanor (EU:s skolprogram).

2.Deltagarna i EU:s skolprogram ska vara barn vid utbildningsanstalter som förvaltas eller har godkänts av medlemsstaternas behöriga myndigheter. 

Medlemsstaterna ska i sina NRP-planer fastställa kriterier för stödberättigande för deltagare i EU:s skolprogram. I de fall där medlemsstaterna anser att det är nödvändigt för att uppnå skolprogrammets mål får de fokusera på en viss åldersgrupp eller prioritera vissa grupper av barn utifrån socioekonomiska överväganden.

3.Medlemsstaterna ska i sina NRP-planer fastställa de kategorier av stödmottagare för interventionerna i EU:s skolprogram som ska väljas ut bland utbildningsanstalter eller utbildningsmyndigheter, organisationer som agerar för deras räkning, leverantörer eller andra offentliga eller privata organ som deltar i förvaltningen eller tillhandahållandet av någon av de interventionstyper som avses i punkt 4.

4.Medlemsstaterna ska inrätta och tillhandahålla stöd för interventioner på grundval av följande interventionstyper enligt de villkor som anges i detta avsnitt och som specificeras närmare i deras NRP-planer:

(a)Leverans och utdelning av jordbruksprodukter.

(b)Åtgärder för att öka medvetenheten.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att utbildningsanstalter som deltar i EU:s skolprogram, på skolområden eller på andra relevanta platser, ger publicitet åt sin medverkan i EU:s skolprogram och åt det faktum att det subventioneras av unionen. Medlemsstaterna ska möjliggöra användning av lämpliga marknadsföringsverktyg som kan inbegripa affischer, särskilda webbplatser, informativt grafiskt material, informationskampanjer och kampanjer för att öka medvetenheten. Unionens emblem och finansieringsförklaring ska användas i enlighet med bilaga V till förordning (EU)

…/... [prestationsförordningen].

6.Medlemsstaterna ska inom ramen för det dataset som rör den insats som avses i artikel 63.1 e [Insamling och registrering av uppgifter] i förordning (EU) …/…

[NRPF-förordningen] rapportera om de medel som används för leverans och utdelning av varje produktgrupp som förtecknas i artikel 28.1 i den här förordningen och för interventioner i syfte att öka medvetenheten som avses i artikel 29 i den här förordningen, antalet utbildningsanstalter och antalet barn som deltar i EU:s skolprogram, den genomsnittliga portionsstorleken och antalet levererade portioner, de mängder av produkter som levereras uppdelat efter produktgrupper och efter huruvida de är ekologiska produkter och, i tillämpliga fall, av produkter som avses i artikel 29.2 i den här förordningen, samt genomförda interventioner för att öka medvetenheten.

Artikel 28

Leverans och utdelning av jordbruksprodukter 

1.Endast följande produkter får levereras och delas ut inom ramen för EU:s skolprogram:

(a)Frukt och grönsaker som anges i del IX i bilaga I.

(b)Bearbetade produkter av frukt och grönsaker som anges i del X.

(c)Färska bananer, utom mjölbananer, enligt KN-nummer 0803 90.

(d)Konsumtionsmjölk, ost, ostmassa, yoghurt och andra fermenterade eller syrade mjölkprodukter utan smaktillsatser, frukt, bär, nötter eller kakao som anges i del XVI i bilaga I. 

2.Produkter som delas ut inom ramen för EU:s skolprogram får inte innehålla mer än

10% fritt socker eller mer än 30 % fett.

3.Produkter som delas ut inom ramen för EU:s skolprogram får inte innehålla något av följande:

(a)Tillsatt socker.

(b)Tillsatt salt.

(c)Tillsatt fett.

(d)Tillsatt sötningsmedel.

(e)De tillsatta artificiella smakförstärkarna E 620–E 650 enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008*.

Utan hinder av första stycket i den här punkten får medlemsstaterna, efter att ha inhämtat lämpligt tillstånd från sina nationella myndigheter med ansvar för hälso- och näringsfrågor i överensstämmelse med nationella förfaranden, besluta att de stödberättigande produkter som avses i punkt 1 b och d får innehålla begränsade mängder tillsatt socker, tillsatt salt och/eller tillsatt fett som är nödvändiga för att bearbeta produkter, samt fastställa högsta dagliga intag.

4.Medlemsstaterna ska prioritera utdelning av produkter från den ena eller båda av följande grupper:

(a)Säsongsbundna färska frukter och grönsaker.

(b)Osötad konsumtionsmjölk av typen lätt- eller mellanmjölk, inbegripet laktosfria varianter.

5.Medlemsstaterna ska, med beaktande av nationella förutsättningar, prioritera utdelning av produkter med ursprung i unionen och en eller flera av följande:

(a)Produkter med litet klimatavtryck.

(b)Produkter som är certifierade enligt standarder för ekologisk produktion.

(c)Produkter i hållbara förpackningar.

(d)Produkter som har producerats enligt djurskyddsstandarder eller djurskyddspraxis som går utöver dem som föreskrivs i unionslagstiftningen.

(e)Produkter som produceras lokalt och saluförs genom korta leveranskedjor.

(f)Produkter från småbruk i enlighet med vad som fastställs av medlemsstaterna.

(g)Produkter som överensstämmer med produktionsstandarder för rättvis handel.

6.Medlemsstaterna ska i sina NRP-planer ange vilka produkter som får levereras och delas ut samt prioriteringskriterierna. 

7.Produkter som delas ut inom ramen för EU:s skolprogram

(a)får inte användas för beredning av fasta skolmåltider,

(b)får inte ersätta produkter som ingår i fasta skolmåltider genom ekonomiskt bidrag från offentliga och/eller privata enheter, utom om utbildningsanstalter delar ut fasta skolmåltider gratis,

(c)bör alltid vara tydligt igenkännliga som en del av EU:s skolprogram genom lämpliga informations- och kommunikationsåtgärder.

Medlemsstaterna ska säkerställa mervärde för EU:s skolprogram i samband med servering av andra måltider vid utbildningsanstalter.

Artikel 29

Interventioner för att öka medvetenheten 

1.Interventioner för att öka medvetenheten ska vara direkt kopplade till EU:s skolprograms mål att öka konsumtionen av utvalda jordbruksprodukter och förbättra barns matvanor. 

De ska syfta till att öka barns medvetenhet om jordbruket och utbudet av jordbruksprodukter i unionen, särskilt de som produceras i deras region, och om närliggande frågor, såsom hälsosamma matvanor, lokala livsmedelskedjor, ekologiskt jordbruk, hållbar produktion och konsumtion av livsmedel eller att motverka livsmedelssvinn. 

2.Utöver produkter som levereras och delas ut i enlighet med artikel 28 får medlemsstaterna föreskriva provsmakning av andra jordbruksprodukter som anges i bilaga I.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att alla barn som deltar i EU:s skolprogram kan delta i interventioner för att öka medvetenheten.

Medlemsstaterna får besluta att beakta ordinarie läroplan eller andra upplägg eller program för att fullgöra den skyldighet som fastställs i första stycket. Inget unionsstöd ska dock ges för denna verksamhet.

Avsnitt 3

Stöd till interventioner inom vissa sektorer

Artikel 30

Tillämpningsområde 

1.I detta avsnitt fastställs regler för interventionstyper inom de sektorer som förtecknas i artikel 1.2 a–i, k, l, m, o–t, v och w samt de produkter som förtecknas i bilaga Ia.

2.Interventioner inom de sektorer som avses i artikel 1.2 d, f, g och i ska vara obligatoriska för medlemsstater med producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer inom dessa sektorer som erkänns enligt denna förordning.

3.Interventioner inom biodlingssektorn som avses i artikel 1.2 v ska vara obligatoriska för alla medlemsstater.

Artikel 31

Interventionstyper inom vissa sektorer 

Medlemsstaterna får inrätta och tillhandahålla stöd inom sektorerna för alla interventionstyper som fastställs i artikel 12 [Riskhanteringsverktyg] och i artikel 13 [Investeringar för jordbrukare] i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

.../... [GJP-förordningen]** samt alla av följande interventionstyper enligt de villkor som anges i detta avsnitt och som specificeras närmare i medlemsstaternas NRP- planer:

(a)Investeringar i andra materiella och immateriella tillgångar än de som avses i artikel 13 [Investeringar för jordbrukare] i förordning (EU) …/… [GJP- förordningen].

(b)Utbildnings- och informationsåtgärder, inbegripet handledning och utbyte av bästa praxis.

(c)Rådgivningstjänster.

(d)Säljfrämjande åtgärder och marknadsföring.

(e)Forskning, innovation och experimentella produktionsmetoder.

(f)Åtgärder för begränsning av och/eller anpassning till klimatförändringar.

(g)Åtgärder för att skydda och/eller förbättra miljön.

(h)Laboratorieprovningar och laboratorier som utför analyser.

(i)Genomförande av spårbarhet- och certifieringssystem.

(j)Gemensam lagring av produkter.

(k)Grön skörd, vilket innebär fullständig skörd i ett visst område av omogna och oavsättbara produkter som inte har skadats före den gröna skörden, i syfte att reducera avkastningen från det berörda området till noll.

(l)Obärgad skörd, vilket innebär avbrytande av pågående produktionscykel i det berörda området, om produkten är välutvecklad och av sund, god och marknadsmässig kvalitet, undantaget produkter som förstörts genom väderförhållanden eller sjukdom.

(m)Genomförande och förvaltning av tredjeländers sanitära och fytosanitära krav på unionens territorium för att underlätta tillträde till tredjelandsmarknader.

(n)Hållbar omstrukturering och omställning av vinodlingar genom omställning till andra sorter, omlokalisering av vinodlingar och förbättringar av tekniken för förvaltning av vinodlingarna.

(o)Destillation av biprodukter från vinframställning.

(p)Tillbakadragande från marknaden för gratisutdelning eller annat ändamål, när så krävs även behandling för att underlätta ett sådant tillbakadragande.

(q)Åtgärder inom biodlingssektorn för att bevara eller öka det befintliga antalet bisamhällen i unionen och åtgärder för att höja produktkvaliteten.

Artikel 32

Stödmottagare

1.Medlemsstaterna ska i sina NRP-planer ange vilka aktörer som kan få stöd för interventioner inom de sektorer som avses i artikel 30.1.

2.Medlemsstaterna ska i sina NRP-planer fastställa att producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som erkänns enligt denna förordning och producentgrupper enligt punkt 3 i denna artikel är de enda stödmottagarna för de interventioner som avses i artikel 30.2.

3.Medlemsstaterna får besluta att producentgrupper och enheter som utgör andra former av samarbete mellan producenter som inrättats på producenters initiativ och kontrolleras av dem, får vara stödmottagare för interventioner inom de sektorer som avses i artikel 30.1. Sådana former av samarbete ska av en medlemsstats behöriga myndighet fastställas vara producentgrupper under tiden för deras första operativa program. Dessa producentgrupper ska, i syfte att erkännas som producentorganisationer i enlighet med kraven i artikel 152, 153, 154, 156 eller 161, utarbeta ett operativt program och en erkännandeplan och lämna in dessa samtidigt till de behöriga myndigheterna. Producentgrupperna ska genomföra denna erkännandeplan.

Artikel 33

Operativa program och driftsfonder

1.Interventioner som utförs av producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer eller producentgrupper enligt artikel 32.2 inom de sektorer som avses i artikel 30.1 ska genomföras genom operativa program som godkänts av medlemsstaten.

2.Operativa program ska ha en varaktighet på minst tre år och högst sju år.

3.Operativa program ska finansieras genom driftsfonder som består av följande:

(a)Ekonomiska bidrag från

i)medlemmar i producentorganisationen eller själva producentorganisationen, eller både och, eller

ii)medlemmar i sammanslutningen av producentorganisationer eller själva sammanslutningen av producentorganisationer, eller både och, eller

iii)medlemmar i producentgruppen eller själva producentgruppen, eller både och.

(b)Ekonomiskt stöd från unionen.

(c)Nationella bidrag.

4.Medlemsstaterna ska i sina NRP-planer fastställa en övre gräns för hur stor procentuell andel av driftsfonden som får spenderas på en enskild interventionstyp för att säkerställa att det råder balans mellan de olika interventionstyperna.

Artikel 34

Värdet av saluförd produktion

1.Medlemsstaterna ska i sina NRP-planer ange hur värdet av den saluförda produktionen beräknas för varje sektor.

2.Värdet av den saluförda produktionen för en producentorganisation, sammanslutning av producentorganisationer eller producentgrupp ska beräknas på

grundval av den produktion hos producentorganisationen eller producentgruppen eller sammanslutningen av producentorganisationer samt dess medlemmar som har släppts ut på marknaden av denna organisation, sammanslutning eller producentgrupp och ska endast omfatta produktionen av de produkter för vilka producentorganisationen, sammanslutningen eller producentgruppen har erkänts eller fastställts.

Värdet av den saluförda produktionen ska dessutom beräknas när produkten är färsk eller vid det första bearbetningsskede i vilket produkten normalt saluförs, i bulk om produkterna får saluföras i bulk. Det ska även beräknas fritt organisation, sammanslutning eller producentgrupp eller fritt dotterbolag, förutsatt att minst 90 % av andelarna eller kapitalet i dotterbolaget innehas av producentorganisationen, sammanslutningen eller producentgruppen.

Värdet av saluförd produktion ska inkludera värdet av biprodukterna, av tillbakadraganden från marknaden för gratisutdelning, av verksamhet som läggs ut på entreprenad eller av ersättning som erhållits från en skörde- eller produktionsförsäkringsinsats.

Bearbetningskostnader för bearbetade produkter, moms och kostnader för transport inom organisationen eller producentgruppen för avstånd som överstiger 300 km ska inte tas med i beräkningen av värdet av saluförd produktion.

Dubbelräkning av värdet av saluförd produktion ska vara förbjuden. För att undvika dubbelräkning av värdet av saluförd produktion ska den produktion från

medlemmarna i en producentorganisation, sammanslutning av producentorganisationer eller producentgrupp som saluförs av en annan sådan organisation räknas in i värdet av den saluförda produktionen från den organisation som saluförde produktionen.

3.Medlemsstaterna ska fastställa en referensperiod på tolv kalendermånader som infaller under de tre år som föregår det år för vilket stöd begärs.

När de historiska uppgifterna om saluförd produktion för nyligen erkända producentorganisationer, sammanslutningar eller producentgrupper är otillräckliga för tillämpningen av första stycket ska medlemsstaterna godta det värde av den saluförda produktionen som producentorganisationen, sammanslutningen eller gruppen meddelat för att bli erkänd.

4.Om värdet av saluförd produktion för en produkt minskar med minst 35 % under ett visst år i förhållande till genomsnittet av de tre föregående referensperioderna på tolv månader på grund av naturkatastrofer, klimathändelser, växtsjukdomar eller skadedjursangrepp eller andra faktorer som står utanför organisationens, sammanslutningens eller gruppens ansvar och kontroll, ska värdet av saluförd produktion för den produkten anses utgöra 85 % av det genomsnittliga värdet under de tre föregående referensperioderna på tolv månader. Om förebyggande åtgärder vidtagits ska värdet av saluförd produktion för den produkten anses vara 100 % av det genomsnittliga värdet under de tre föregående referensperioderna på tolv månader.

Artikel 35

Delegerade befogenheter för ytterligare krav för interventionstyper

1.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 för att komplettera denna förordning med ytterligare krav, utöver dem som fastställs i detta avsnitt när det gäller

a)säkerställande av att de interventionstyper som fastställs i detta avsnitt fungerar väl, i synnerhet för att undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden och för att säkerställa hållbarhet,

b)reglerna om att producenterna ska dra tillbaka biprodukterna från vinframställning, samt regler för undantag från detta krav för att undvika ytterligare administrativa bördor, och regler om frivillig certifiering av destillatörer.

___________

*Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december

2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, 31.12.2008, s. 16, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/1333/oj).

**Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/… [CAP] (EUT L …, ELI:…).”

(13)Artikel 75 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska följande led läggas till:

”j) Proteingrödor.

k)Nötkött.

l)Griskött.

m)Fårkött.

n)Getkött.

o)Ost.”

(b)I punkt 3 ska led j ersättas med följande:

”j) Produktionsplats och/eller ursprung.”

(14)I artikel 78.1 ska följande led läggas till:

”h) Griskött. i) Fårkött. j) Getkött.”

(15)Artikel 90a.4 ska ersättas med följande:

”4. Vid en överträdelse av de unionsregler som fastställs i denna förordning för vinsektorn ska medlemsstaterna tillämpa proportionella, effektiva och avskräckande administrativa sanktioner. Medlemsstaterna ska inte tillämpa sådana sanktioner om den bristande efterlevnaden är av mindre betydelse.”

(16)I del II avdelning II kapitel I ska följande artikel läggas till:

”Avsnitt 4

Saluföring av jordbruksprodukter av hög kvalitet som är specifika för de

yttersta randområdena

Artikel 123a

Grafisk symbol

1.En grafisk symbol får användas i syfte att öka medvetenheten om och konsumtionen av obearbetade och bearbetade jordbruksprodukter av hög kvalitet som är specifika för de yttersta randområdena.

2.Villkoren för att få använda den grafiska symbol som avses i punkt 1 ska föreslås av de berörda branschorganisationerna. De nationella myndigheterna ska vidarebefordra förslagen till kommissionen tillsammans med sina yttranden. Användningen av den grafiska symbolen ska kontrolleras av en offentlig myndighet eller ett offentligt organ som godkänts av de behöriga nationella myndigheterna.

3.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 med avseende på villkoren för utövande av rätten att använda den grafiska symbolen samt villkoren för återgivning och användning av den. Dessa villkor ska fastställas i syfte att öka medvetenheten om jordbruksprodukter av hög kvalitet från de yttersta randområdena och öka konsumtionen av dem, oberoende av om de är bearbetade eller obearbetade.

4.Kommissionen ska anta genomförandeakter avseende detaljerade regler för tillämpningen av den grafiska symbolen samt minimikrav för de kontroller och den övervakning som medlemsstaterna ska genomföra. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.”

(17)Artikel 125.1 ska ersättas med följande:

”1. Villkoren för köp av sockerbetor och sockerrör mellan sockerbets- och sockerrörsodlarna i unionen och sockerföretagen i unionen, inbegripet leveransavtal som ingås före sådd, ska anges i skriftliga branschavtal enligt del II avsnitt A punkt 6 i bilaga II.”

(18)I artikel 145.3 ska första meningen ersättas med följande:

”De medlemsstater vars NRP-planer innehåller omstrukturering och omställning av vinodlingar i enlighet med artikel 31 n ska senast den 1 mars varje år till kommissionen skicka en uppdaterad inventering av sin produktionskapacitet som grundar sig på vinodlingsregistret.”

(19)I del II avdelning II kapitel II ska följande avsnitt införas:

”Avsnitt 2a

Hampa

Artikel 147b

Produktion av hampa

1.Följande produkter får produceras i unionen om de kommer från en sort av Cannabis Sativa L. som finns registrerad i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter, innehåller högst 0,3 % Δ9-tetrahydrocannabinol och uppfyller följande villkor:

(a)Oberedd mjukhampa som omfattas av KN-nummer 5302 och som odlats från utsäde som certifierats i enlighet med rådets direktiv 2002/57/EG*, eller i enlighet med artikel 10 i kommissionens direktiv 2008/62/EG** för bevarandesorter.

(b)Hampfrön avsedda för utsäde som omfattas av KN-nummer ex 1207 99 20 och som producerats i enlighet med direktiv 2002/57/EG, eller i enlighet med artikel 10 i direktiv 2008/62/EG för bevarandesorter.

(c)Andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde och som omfattas av KN-nummer 1207 99 91 och som odlats från utsäde som certifierats i enlighet med direktiv 2002/57/EG, eller i enlighet med artikel 10 i direktiv 2008/62/EG för bevarandesorter.

(d)Alla andra delar av hampväxten som omfattas av KN-nummer 1211 90 86 och som odlats från utsäde som certifierats i enlighet med direktiv 2002/57/EG, eller i enlighet med artikel 10 i direktiv 2008/62/EG för bevarandesorter.

2.Produkter enligt punkt 1 som inte uppfyller villkoren i den punkten får produceras på territoriet för de medlemsstater som tillåter detta på sitt territorium och på de villkor som fastställs i unionsrätten, internationell rätt och nationell rätt.

Artikel 147c

Saluföring av hampa

1.Följande produkter får endast saluföras inom unionen om följande villkor är uppfyllda:

(a)Oberedd mjukhampa som omfattas av KN-nummer 5302, kommer från en sort av Cannabis sativa L. som finns registrerad i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter, innehåller högst 0,3 % Δ9-tetrahydrocannabinol och har odlats från utsäde som certifierats i enlighet med direktiv 2002/57/EG, eller i enlighet med artikel 10 i direktiv 2008/62/EG för bevarandesorter.

(b)Hampfrön avsedda för utsäde som omfattas av KN-nummer ex 1207 99 20, kommer från en sort av Cannabis sativa L. som finns registrerad i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter, innehåller högst 0,3 % Δ9- tetrahydrocannabinol och saluförs i enlighet med direktiv 2002/57/EG, eller i enlighet med artikel 10 i direktiv 2008/62/EG för bevarandesorter.

(c)Alla andra delar av hampväxten som omfattas av KN-nummer 1211 90 86, kommer från en sort av Cannabis sativa L. som finns registrerad i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter, innehåller högst 0,3 % Δ9- tetrahydrocannabinol och har odlats från utsäde som certifierats i enlighet med direktiv 2002/57/EG, eller i enlighet med artikel 10 i direktiv 2008/62/EG för bevarandesorter.

Andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde och som omfattas av KN- nummer 1207 99 91 får saluföras i unionen.

2.Genom undantag från punkt 1 får produkter som anges i den punkten och som inte uppfyller villkoren däri saluföras för användning för medicinska och vetenskapliga ändamål i enlighet med unionsrätten, internationell rätt och nationell rätt.

3.De hampaprodukter som avses i punkt 1 och som härrör från hampväxter sådda före den [1 januari året efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] får fortsätta att saluföras i enlighet med de regler som var i kraft före den dagen till och med den [31 december året efter ändringsförordningens ikraftträdande].

___________

* Rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje-

och spånadsväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 74, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2002/57/oj).

Kommissionens direktiv 2008/62/EG av den 20 juni 2008 om vissa undantag för godkännande av lantsorter och andra sorter av lantbruksväxter som är naturligt anpassade till lokala och regionala betingelser och som hotas av genetisk utarmning, samt saluföring av utsäde och utsädespotatis av dessa lantsorter och andra sorter (EUT L 162, 21.6.2008, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2008/62/oj).”

(20)I artikel 154 ska följande punkter införas:

”3a. Producentorganisationer som har erkänts före den [dagen för denna ändringsförordnings ikraftträdande] för en eller flera produkter inom sektorn för proteingrödor ska anses vara erkända inom den sektorn som producentorganisationer i enlighet med artikel 152. Dessa producentorganisationer ska också behålla sitt erkännande för andra produkter som erkänts inom andra sektorer. Om dessa producentorganisationer inte längre uppfyller villkoren i punkt 1 i denna artikel för en eller flera sektorer ska dock medlemsstaterna återkalla deras erkännande för de berörda sektorerna senast den [31 december 20XX minst 2 hela år efter den dag då denna ändringsförordning träder i kraft].

3b. Producentorganisationer som har erkänts före den [dagen för denna ändringsförordnings ikraftträdande] för en eller flera produkter som lagts till i punkt VIII i bilaga I för sektorn för lin och hampa ska anses vara erkända inom den sektorn som producentorganisationer i enlighet med artikel 152. Dessa producentorganisationer ska också behålla sitt erkännande för andra produkter som erkänts inom andra sektorer. Om dessa producentorganisationer inte längre uppfyller villkoren i punkt 1 i denna artikel för en eller flera sektorer ska dock medlemsstaterna återkalla deras erkännande för de berörda sektorerna senast den [31 december 20XX minst 2 hela år efter den dag då denna ändringsförordning träder i kraft].”

(21)I artikel 158 ska följande punkter införas:

”3a. Branschorganisationer som har erkänts före den [dagen för denna

ändringsförordnings ikraftträdande] för en eller flera produkter inom sektorn för proteingrödor ska anses vara erkända inom den sektorn som branschorganisationer i enlighet med artikel 157. Dessa branschorganisationer ska också behålla sitt erkännande för andra produkter som erkänts inom andra sektorer. Om dessa branschorganisationer inte längre uppfyller villkoren i punkt 1 i denna artikel för en eller flera sektorer ska dock medlemsstaterna återkalla deras erkännande för de berörda sektorerna senast den [31 december 20XX minst 2 hela år efter den dag då denna ändringsförordning träder i kraft].

3b. Branschorganisationer som har erkänts före den [dagen för denna ändringsförordnings ikraftträdande] för en eller flera produkter som lagts till i punkt VIII i bilaga I för sektorn för lin och hampa ska anses vara erkända inom den sektorn som branschorganisationer i enlighet med artikel 157. Dessa branschorganisationer ska också behålla sitt erkännande för andra produkter som erkänts inom andra sektorer. Om dessa branschorganisationer inte längre uppfyller villkoren i punkt 1 i denna artikel för en eller flera sektorer ska dock medlemsstaterna återkalla deras erkännande för de berörda sektorerna senast den [31 december 20XX minst 2 hela år efter den dag då denna ändringsförordning träder i kraft].”

(22)Artikel 159 ska ändras på följande sätt:

(a)I led a ska följande led läggas till:

”v) sektorn för proteingrödor,”

(b)Led b ska ersättas med följande:

”b) branschorganisationer inom sektorn för olivolja och bordsoliver, sektorn för tobak samt sektorn för proteingrödor.”

(23)I artikel 173.1 ska följande led införas:

”ca) Innehållanden, minskningar och indrivning av stöd för interventioner inom vissa sektorer som avses i del II avdelning I kapitel II avsnitt 2 om kriterierna för erkännande inte uppfylls.”

(24)I artikel 174.1 första stycket ska följande led läggas till:

”h) regler om administrativa kontroller och kontroller på plats som medlemsstaterna ska genomföra hos producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer för att kontrollera att kriterierna för erkännande följs,

i) regler om ett unikt identifieringssystem för erkända producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer.”

(25)Artikel 182 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Den utlösande volymen ska vara lika med antingen 125 %, 110 % eller 105 % av den genomsnittliga årliga importen under de tre föregående åren för vilka uppgifter finns tillgängliga, beroende på huruvida marknadstillträdesnivån, dvs. importen uttryckt som en procentandel av motsvarande inhemska konsumtion under de föregående tre åren, är mindre än eller lika med 10 % respektive större än 10 % men mindre än eller lika med 30 %, eller större än 30 %.”

(b)Punkt 2 ska utgå.

(26)I artikel 186.1 ska följande led läggas till:

”e) för att vid behov föreskriva sanktioner för aktörer vid bristande efterlevnad av de villkor och behörighetskrav som en aktör måste uppfylla för att få lämna in en ansökan inom tullkvoten, särskilt när de inte har lämnat korrekta, aktuella och sanningsenliga handlingar till den licensutfärdande myndigheten.”

(27)Artikel 189 ska ersättas med följande:

”Artikel 189

Import av hampa

1.Nedanstående produkter får endast importeras till unionen om följande villkor är uppfyllda:

(b)Hampfrön avsedda för utsäde som omfattas av KN-nummer ex 1207 99 20, kommer från en sort av Cannabis sativa L. som finns registrerad i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter, innehåller högst 0,3 % Δ9- tetrahydrocannabinol och har certifierats i enlighet med direktiv 2002/57/EG, eller i enlighet med artikel 10 i direktiv 2008/62/EG för bevarandesorter, eller som åtföljs av ett bevis på att halten av Δ9-tetrahydrokannabinol för sorten i fråga inte överstiger 0,3 %.

(c)Andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde och som omfattas av KN-nummer 1207 99 91 och endast importeras av importörer som godkänts av medlemsstaten, i avsikt att säkerställa att de inte kommer att användas för utsäde.

(d)Andra delar av hampväxten som omfattas av KN-nummer 1211 90 86, kommer

från en sort av Cannabis sativa L. som finns registrerad i den gemensamma

sortlistan för arter av lantbruksväxter, innehåller högst 0,3 % Δ9- tetrahydrocannabinol och har odlats från utsäde som certifierats i enlighet med direktiv 2002/57/EG, eller i enlighet med artikel 10 i direktiv 2008/62/EG för bevarandesorter, eller som åtföljs av ett bevis på att halten av tetrahydrocannabinol för sorten i fråga inte överstiger 0,3 %.

2. Genom undantag från punkt 1 får produkter som avses i den punkten och som inte uppfyller villkoren däri importeras för användning för medicinska och vetenskapliga

ändamål i enlighet med unionsrätten, internationell rätt och nationell rätt.”

(28)Artikel 214a ska ersättas med följande:

”Artikel 214a

Nationellt stöd till vissa sektorer i Finland

1.Om kommissionen lämnar sitt tillstånd får Finland för perioden 2023–2027 fortsätta att bevilja sådant nationellt stöd som beviljades till producenter under 2022 på grundval av denna artikel, förutsatt att

a)hela inkomststödet lämnas i form av gradvis avtagande belopp under hela perioden och för 2027 inte överstiger 67 % av det belopp som beviljades 2022,

b)stödsystemen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken har använts till fullo för de berörda sektorerna innan denna möjlighet utnyttjas.

Kommissionen ska besluta om sitt tillstånd utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2, 229.3 eller 229.4.

2.Om kommissionen lämnar sitt tillstånd får Finland för perioden 2028–2034 fortsätta att bevilja sådant nationellt stöd som beviljades till producenter under 2027 på grundval av denna artikel, förutsatt att

a)hela inkomststödet lämnas i form av gradvis avtagande belopp under hela perioden och för 2034 inte överstiger 67 % av det belopp som beviljades 2027,

b)stödsystemen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken har använts till fullo för de berörda sektorerna innan denna möjlighet utnyttjas.

Kommissionen ska besluta om sitt tillstånd utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2, 229.3 eller 229.4.”

(29)I del IV kapitel II ska följande artikel läggas till:

”Artikel 214b

Nationellt stöd till sockersektorn i de franska yttersta randområdena

Frankrike får bevilja statligt stöd till sockersektorn i landets yttersta randområden med upp till 90 miljoner EUR per regleringsår.

Frankrike ska inom 30 dagar från och med varje regleringsårs utgång underrätta kommissionen om storleken på det statliga stöd som faktiskt beviljats.”

(30)Artikel 217 ska utgå.

(31)I del V ska följande kapitel införas:

”KAPITEL Ib

Försörjning i nödsituationer och vid allvarliga kriser

Artikel 222c

Planer för försörjning av jordbruksprodukter i nödsituationer och vid

allvarliga kriser

1.Kommissionen och medlemsstaterna ska samarbeta för att kartlägga och åtgärda strukturella sårbarheter i leveranskedjan för jordbruksprodukter och öka samstämmigheten i fråga om krisberedskap inom den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin.

2.Medlemsstaterna ska, med beaktande av sina särskilda riskprofiler och institutionella arrangemang, upprätta nationella beredskaps- och insatsplaner för livsmedelsförsörjning för att

(a)upprätthålla tillgängligheten, tillgången och försörjningstryggheten för jordbruksprodukter i nödsituationer eller vid allvarliga kriser på alla territoriella nivåer,

(b)förebygga eller begränsa störningar i leveranskedjan i nödsituationer eller vid allvarliga kriser på alla territoriella nivåer.

3. Beredskaps- och insatsplanerna för livsmedelsförsörjning ska omfatta åtminstone

(a)mekanismer för övervakning och tidig varning, inklusive bedömningar av strukturella sårbarheter i leveranskedjan och riskscenarier för större störningar,

(b)lösningar för att aggregera data om lager av viktiga jordbruksprodukter,

(c)fördelning av roller och samordningsmekanismer mellan behöriga myndigheter på alla territoriella nivåer samt förfaranden för samarbete med relevanta aktörer i den privata sektorn,

(d)protokoll för nödkommunikation för att säkerställa snabb spridning av information till berörda parter och allmänheten.

4.Medlemsstaterna ska regelbundet se över sina beredskaps- och insatsplaner för livsmedelsförsörjning.

5.Medlemsstaterna ska utse en nationell behörig myndighet eller kontaktpunkt som ska ansvara för att samordna beredskap och insatser vad gäller livsmedelsförsörjning med andra medlemsstater och kommissionen.

6.Medlemsstaterna ska vart tredje år meddela kommissionen sammanfattningar av den senaste versionen av de beredskaps- och insatsplaner för livsmedelsförsörjning som avses i punkt 2.

7. Kommissionen får anta genomförandeakter för att

(a)specificera format, rapporteringskrav, spridning av icke-konfidentiella delar och tidsfrister för inlämning av sammanfattningarna av beredskaps- och insatsplanerna för livsmedelsförsörjning,

(b)fastställa regler för gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstater inom ramen för utarbetande och tillämpning av beredskaps- och insatsplanerna för livsmedelsförsörjning för att uppnå de mål som avses i punkt 2.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 222d

Reserver av jordbruksprodukter

1.I denna artikel avses med reserver lager som innehas av offentliga eller privata aktörer som utsetts för militär användning eller civilskydd i nödsituationer eller vid kriser, inklusive humanitära interventioner eller lager som hålls tillgängliga för att trygga livsmedelsförsörjningen vid större störningar i leveranskedjan.

2.Om medlemsstaterna upprättar och förvaltar reserver av jordbruksprodukter ska de säkerställa att dessa åtgärder utformas på ett sätt som minimerar marknadsstörningar, inklusive följande:

(a)Volymen av jordbruksprodukter i reserven ska fastställas på grundval av på förhand fastställda mål.

(b)Reservnivåerna ska ses över regelbundet och vid behov justeras på grundval av kartlagda sårbarheter i leveranskedjan och riskbedömningar.

(c)Jordbruksprodukter som köps in till reserverna ska köpas in till marknadspriser, genom anbudsförfaranden. Utsläppandet på marknaden av jordbruksprodukter från reserver ska ske på ett öppet sätt, till marknadspriser.

(d)Verksamhet som rör upprättandet, förvaltningen och utsläppandet på marknaden av reserver ska vara föremål för regelbunden övervakning av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

3.Om medlemsstaterna upprättar och förvaltar reserver av jordbruksprodukter ska reserverna ingå i den nationella beredskaps- och insatsplan för livsmedelsförsörjning som avses i artikel 222c.2.

De på förhand fastställda mål som avses i punkt 2 a ska fastställas i den nationella beredskaps- och insatsplan för livsmedelsförsörjning som avses i artikel 222c.2.

Information om upprättandet, förvaltningen och utsläppandet på marknaden av reserver ska ingå i den sammanfattning av den nationella beredskaps- och insatsplanen för livsmedelsförsörjning som avses i artikel 222c.6.

4. Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om

(a)samordnade åtgärder för upprättandet och förvaltningen av de reserver som avses i punkt 1, såsom identifiering av produktkategorier för upprättandet av reserverna och utarbetandet av gemensamma riskbedömningar och mekanismer för tidig varning för att minska gränsöverskridande försörjningsrisker och säkerställa kontinuitet i försörjningen vid störningar,

(b)genomförandet av frivilliga solidaritetsmekanismer och mekanismer för ömsesidigt bistånd som medlemsstaterna kan använda för att göra delar av sina reserver tillgängliga för en annan medlemsstat som står inför allvarliga brister.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 222e

Samordning

1.För att stödja en samordnad unionsstrategi för livsmedelsberedskap och resiliens i leveranskedjan för jordbruksprodukter ska kommissionen inrätta en europeisk mekanism för beredskap och insatser vid livsmedelsförsörjningskriser, i syfte att föra samman behöriga myndigheter i medlemsstaterna, relevanta intresseorganisationer och, i tillämpliga fall, företrädare för utvalda tredjeländer.

2.Den europeiska mekanismen för beredskap och insatser vid livsmedelsförsörjningskriser ska

(a)främja ett effektivt genomförande av unionens lagstiftning, program och politik när det gäller unionens beredskap för och insatser vid kriser som rör livsmedelstillgång och livsmedelstrygghet,

(b)främja samarbete och samordning, utbyte av erfarenheter och god praxis när det gäller tidig varning, övervakning och rapportering av hot, krisinsatser och utvärdering efter kriser,

(c)stödja kartläggning av strukturella sårbarheter och resiliensbrister i de jordbruksbaserade livsmedelskedjorna, inklusive genom stresstester, riskbedömningar och scenarioplanering,

(d)främja regelbundna utbyten och regelbunden dialog om medlemsstaters och tredjeländers nationella beredskaps- och insatsplaner för livsmedelsförsörjning, med hänsyn till dessa planers konfidentialitet,

(e)bidra till utarbetandet av rekommendationer eller politiska initiativ om unionens beredskap för och insatser vid kriser som rör livsmedelstillgång och livsmedelstrygghet.

Artikel 222f

Förstärkta åtgärder vid allvarliga kriser eller i nödsituationer

Om en allvarlig kris eller en nödsituation som utgör en hög risk för livsmedelsförsörjningen förklaras får kommissionen, genom genomförandeakter med omedelbar verkan, kräva att medlemsstaterna och aktörerna realtidsrapporterar till kommissionen om relevanta offentliga och privata lager av jordbruksbaserade livsmedel eller insatsvaror eller om annan relevant information för att trygga försörjningen av dessa produkter i unionen.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.3.

Artikel 222g

Skydd av känsliga eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

1.Kommissionen ska säkerställa att känsliga eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som rör lagernivåer, logistisk kapacitet eller försörjningssårbarheter

behandlas, sparas och utbyts i enlighet med tillämpliga unionsregler om skydd av känsliga eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, inklusive cybersäkerhetskrav.

2.Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa tekniska krav och formföreskrifter för säker behandling och säkert utbyte av sådana uppgifter.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.”

(32)I del V ska följande kapitel läggas till:

”KAPITEL III

Säkerheter

Artikel 222h

Säkerheter

1.Medlemsstaterna ska, när det föreskrivs enligt denna förordning eller lagstiftning som antas i enlighet med denna förordning, begära att det ställs en säkerhet som säkerställer att en summa ska betalas till eller förverkas hos en behörig myndighet om en särskild skyldighet inom ramen för den lagstiftningen inte fullgörs.

2.Utom i händelse av force majeure ska säkerheten vara helt eller delvis förverkad om en särskild skyldighet inte fullgörs eller endast till viss del fullgörs.

3.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 för att komplettera denna förordning med regler som säkerställer en rättvis och ickediskriminerande behandling samt iakttagande av proportionalitetsprincipen när en säkerhet ställs och som

(a)anger vem som är ansvarig i det fall en skyldighet inte fullgörs,

(b)fastställer de särskilda situationer då den behöriga myndigheten kan frångå kravet på en säkerhet,

(c)fastställer de villkor som gäller för säkerheten som ska ställas och för garanten och villkoren för ställande och frisläppande av säkerheten,

(d)fastställer de särskilda villkor som gäller för den säkerhet som ställts i samband med förhandsutbetalningar,

(e)anger konsekvenserna av att åsidosätta de skyldigheter för vilka det har ställts en säkerhet i enlighet med punkt 1, inbegripet förverkande av säkerheter och den avdragsnivå som ska gälla vid frisläppande av säkerheter för bidrag, licenser, erbjudanden, anbud eller särskilda tillämpningar samt när en skyldighet enligt den säkerheten helt eller delvis inte har fullgjorts, varvid hänsyn ska tas till skyldighetens art, den kvantitet avseende vilken skyldigheten har åsidosatts, längden på förseningen vid fullgörandet av skyldigheten och den tid vid vilken bevis på att skyldigheten har fullgjorts läggs fram.

4. Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om

(a)den form av säkerhet som ska ställas och förfarandet för hur det ska gå till, hur den ska godkännas och hur den ursprungliga säkerheten ska ersättas,

(b)förfarandena för att frisläppa en säkerhet,

(c)de anmälningar som medlemsstaterna och kommissionen ska göra.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.”

(33)I artikel 225 ska leden e och f utgå.

(34)I artikel 229 ska följande punkt läggas till:

”4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.”

(35)Bilagorna I, II, IV, VII och X ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

(36)Texten i bilaga II till denna förordning ska införas som bilaga Ia.

(37)Bilaga V ska utgå.

Artikel 2

Övergångsbestämmelser

Artiklarna 22–25 och 217 samt bilaga V till förordning (EU) nr 1308/2013 ska fortsätta att tillämpas efter den 31 december 2027 för åtgärder som genomförs till och med den 31 december 2027.

Artikel 3

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1.19 och 1.27 ska tillämpas från och med den [1 januari året efter dagen för denna förordnings ikraftträdande].

Artikel 1.31 och punkt 4 i bilaga I ska tillämpas från och med den [12 månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande].

Punkt 5 i bilaga I ska tillämpas från och med den [1 oktober året efter dagen för denna förordnings ikraftträdande].

Artikel 1.2, 1.3, 1.7, 1.10, 1.16, 1.18, 1.29, 1.30, 1.32 och 1.37 ska tillämpas från och med den [1 januari 2028] [datumet och punkt 9 beroende på den dag då förordning (EU) […] om inrättande av Nationella och regionala partnerskapsfonden för perioden 2028–2034 börjar tillämpas].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande