Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska fonden för regional utveckling inbegripet för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) och Sammanhållningsfonden som del av den fond som inrättats genom förordning (EU) [.] [förordningen om Nationella och ...

EU-dokument COM(2025) 552

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 552 final

2025/0238 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Europeiska fonden för regional utveckling inbegripet för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) och Sammanhållningsfonden som del av den fond som inrättats genom förordning (EU) […] [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] och om fastställande av villkor för genomförandet av unionsstöd till regional utveckling 2028–2034

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Den 16 juli 2025 antog kommissionen ett förslag om nästa fleråriga budgetram (FBR) för perioden 2028–20341. Förslaget omfattar Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden.

Även om regionala och territoriella skillnader har minskat avsevärt, bland annat genom EU:s sammanhållningspolitik, bor 29 procent av EU:s befolkning fortfarande i regioner med en BNP per capita som understiger 75 procent av unionsgenomsnittet, och många utmaningar kvarstår medan nya uppstår. Dessa utmaningar måste hanteras genom en förstärkt, moderniserad sammanhållnings- och tillväxtpolitik, i samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter.

En enklare, mer fokuserad och mer verkningsfull budget har definierats som ett centralt mål i kommissionens meddelande Vägen till nästa fleråriga budgetram2. Det offentliga samrådet visade också på en bred enighet bland berörda parter om behovet av förenkling och större flexibilitet, som är de möjliggörande faktorer för en mer effektiv och ändamålsenlig EU- budget som oftast framhålls.

Syftet med förordningen är att ta itu med regionala obalanser och stödja utvecklingen av de regioner som utvecklas långsammare (artikel 176 i EUF-fördraget) genom att stödja reformer och investera i den sociala och ekonomiska utvecklingen i alla EU:s regioner och städer samt stärka det territoriella samarbetet (särskilt genom Interregplanen). Sammanhållningsfonden syftar till att stödja investeringar och reformer på miljö- och transportområdet i medlemsstater med lägre BNP per capita (artikel 177).

I denna förordning fastställs bestämmelser som är tillämpliga på både Eruf och Sammanhållningsfonden, inbegripet för ”europeiskt territoriellt samarbete” (Interreg).

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Eruf och Sammanhållningsfonden kommer att samverka med och fullständigt komplettera övriga politikområden inom ramen för de nationella och regionala partnerskapsplanerna, och därigenom främja synergieffekter mellan dessa politikområden. I förordningen om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet för perioden 2028–2034 och om ändring av förordning (EU) 2023/955 och förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden) fastställs gemensamma bestämmelser för [nio] fonder med delad förvaltning på EU-nivå.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Sammanhållningspolitiken eftersträvar synergieffekter och samstämmighet med relevanta EU-instrument och EU-politikområden, särskilt Europeiska konkurrenskraftsfonden, Horisont

COM(2025) 571 final. https://commission.europa.eu/document/download/6d47acb4-9206-4d0f-8f9b- 3b10cad7b1ed_en?filename=Communication%20on%20the%20road%20to%20the%20next%20MFF_e n.pdf

Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och Europa i världen. Komplementaritet och synergier i unionens långsiktiga budget och med medlemsstaterna kommer att maximeras bl.a. genom samordningsverktyget för konkurrenskraft, som kommer att anpassa industri- och forskningspolitik och investeringar på EU-nivå och nationell nivå kring projekt av gemensamt europeiskt intresse eller EU-mervärde. Samstämmighet kommer också att uppnås genom den nya strukturen i den fleråriga budgetramen, som säkerställer synergieffekter mellan relevanta unionsprogram, undviker överlappningar och fokuserar på investeringar med stort mervärde för unionen med Eruf och Sammanhållningsfonden, med fokus på reformer och investeringar av nationell och regional betydelse. Territoriell sammanhållning och hållbar utveckling kräver att man tar itu med behoven hos både nuvarande och framtida generationer samt att ungdomar måste ges chansen att spela en aktiv roll i utformningen av motståndskraftiga och välmående regioner. Det är viktigt att underlätta ungdomarnas tillgång till utbildning, sysselsättning, innovationsekosystem och bostäder och att främja deras medborgerliga och demokratiska deltagande samt att stödja kultursektorn.

Eruf kommer också att säkerställa samstämmighet med EU:s nuvarande och kommande jämställdhetsstrategier3 samt med lagstiftning som syftar till att bekämpa alla former av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

EU:s åtgärder motiveras av artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget): ”[Unionen ska] utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Unionen ska särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.”

Erufs syfte framställs i artikel 176 i EUF-fördraget: ”Europeiska regionala utvecklingsfondens syfte är att bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen genom att delta i utvecklingen och den strukturella anpassningen av regioner som utvecklas långsammare samt i omstruktureringen av industriregioner på tillbakagång.”

Sammanhållningsfondens syfte framställs i artikel 177 i EUF-fördraget: ”En enligt samma förfarande upprättad sammanhållningsfond ska lämna ekonomiska bidrag till projekt på miljöområdet och till transeuropeiska nät inom infrastrukturen på transportområdet.”

Artikel 178 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för att anta genomförandebestämmelser för Eruf, den sammanhållningspolitiska fond som stöder målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).

Enligt artikel 174 i EUF-fördraget ska dessutom särskild hänsyn tas till dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.

I artikel 349 i EUF-fördraget föreskrivs särskilda åtgärder för att ta hänsyn till den strukturella, sociala och ekonomiska situationen i de yttersta randområdena, vilken förvärras av vissa särdrag som allvarligt begränsar områdenas utveckling.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Eruf och Sammanhållningsfonden främjar integration och samarbete mellan medlemsstaterna och minskar de regionala skillnaderna inom och mellan medlemsstaterna, inbegripet mellan stads-, landsbygds- och kustområden och glesbefolkade områden samt mellan fastlandet och de yttersta randområdena och öarna i Europa. Finansieringen av sammanhållningspolitiken har lett till investeringar som inte skulle ha förverkligats i samma omfattning och takt eller med samma ambition om EU-finansieringen inte funnits tillgänglig. Därför kan inte förslagets syfte uppnås genom att medlemsstaterna agerar på egen hand, och unionens stöd skapar mervärde.

EU-nivå tillför mervärde till åtgärder på nationell nivå. Finansieringen av sammanhållningspolitiken 2014–2020 var betydande och uppgick till nästan 13 procent av de totala offentliga investeringarna i EU och till 51 procent i sammanhållningsländerna4. Ekonomiska studier5 visar konsekvent på att sammanhållningspolitiken har en positiv inverkan på den regionala ekonomiska tillväxten, även på lokal nivå6. Dessutom tyder makroekonomiska simuleringar7 på en total ökning av EU:s BNP från sammanhållningspolitiska investeringar på nästan 1 procent fram till året för maximal effekt. Fördelarna är särskilt betydande i mindre utvecklade regioner, där BNP-prognoserna överstiger prognoser utan sammanhållningspolitik i slutet av genomförandeperioden. Mer utvecklade regioner ser en mindre, men positiv, effekt på lång sikt på grund av spridningseffekter (fördelar som sprids mellan regioner). Dessa spridningseffekter bidrar med omkring 15 procent av EU:s totala BNP, med den högsta andelen (45 procent) i utvecklade regioner8.

Dessutom är de politiska valen i förordningen proportionella eftersom medlen kommer att genomföras genom delad förvaltning: Programmen förvaltas inte direkt av Europeiska kommissionen utan genomförs i stället i partnerskap med medlemsstaterna.

Resultat av programplaneringen 2021–2027 – sammanhållningspolitik | Data | Europeiska struktur- och investeringsfonderna (europa.eu)

Pellegrini m.fl. (2013), ”Measuring the impact of European Regional Policy on economic growth: A regression discontinuity approach”, Papers in Regional Science, vol. 92, s. 217–233; Becker m.fl. (2013), ”Absorptive Capacity and the growth and investment effects of regional transfers: A regression discontinuity design with heterogeneous treatment effects”, American Economic Journal: Economic Policy, vol. 5, nr 4; Becker m.fl. (2018), ”Effects of EU Regional Policy: 1989–2013”, Regional Science and Urban Economics, vol. 69, s. 143–152; Crescenzi, R. och Giua, M. (2020), ”One or many Cohesion Policies of the European Union? On the differential economic impacts of Cohesion Policy across Member States”, Regional Studies, vol. 54, nr 1, s. 10–20; Di Caro P. och Fratesi, U. (2022), ”One policy, different effects: Estimating the region–specific impacts of EU cohesion policy”, Journal of Regional Science, vol. 62, s. 307–330.

Bachtrögler-Unger m.fl. (2023), ”EU cohesion policy on the ground: Analyzing small-scale effects using satellite data”, Regional Science and Urban Economics vol. 103, 103954.

Den nionde sammanhållningsrapporten https://ec.europa.eu/regional_policy/information- sources/cohesion-report_en .

Monfort, P., Crucitti, F., Lazarou, N. och Salotti, S. (2021), The economic spillovers of EU Cohesion policy 2007-2013, Europeiska kommissionen, JRC125419.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål. Det omfattas av handlingsutrymmet för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Målen och motsvarande unionsstöd står i proportion till vad instrumentet syftar till att uppnå. Förslaget syftar också till att öka de tidigare förenklingsinsatserna genom att ytterligare ena och konsolidera reglerna.

•Val av instrument

Det lämpligaste instrumentet för att genomföra det nuvarande förslaget är en förordning från Europaparlamentet och rådet om Eruf [och Sammanhållningsfonden] som kompletterar [förslaget till förordning om en nationell och regional partnerskapsfond].

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

De preliminära resultaten av efterhandsutvärderingen av Eruf och Sammanhållningsfonden visar att programmen är på väg att uppfylla de flesta av sina mål. Hittills har medlen stött över 2,5 miljoner små och medelstora företag och bidragit till att skapa över 370 000 arbetstillfällen. Hela 24 miljoner barn har nytta av nybyggda barnomsorgsplatser. Dessutom investerades över 66 miljarder euro i klimatrelevanta projekt, och EU:s kapacitet för produktion av förnybar energi ökade med mer än 6 000 megawatt. Medlen gjorde det också möjligt att införa åtgärder för skydd av skogsbränder som gynnar mer än 24 miljoner människor baserat på rapporterade programuppgifter, och att förbättra bredbandsåtkomst för mer än 8 miljoner hushåll.

Förenklingsåtgärder som infördes under programperioden 2014–2020 har lett till en viss minskning av bördorna, men det finns utrymme för ytterligare förenkling, t.ex. genom att utvidga tillämpningsområdet för förenklade kostnadsalternativ och finansiering som inte är kopplad till kostnader. Nationellt införda regler som går utöver kraven på EU-nivå (nationell överreglering) bidrar dock fortfarande till att komplicera genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden.

Prestationsramen, genom gemensamma indikatorer, delmål och mål, möjliggjorde en robust databas för bevis och analys, särskilt genom insamling av harmoniserade framstegsuppgifter, inklusive bidragsmottagarnas uppgifter. Att förbättra de nationella databasernas interoperabilitet och tillgänglighet skulle, utöver att främja bättre övervakning och stärka politikens resultatorientering, också kunna minska den administrativa bördan.

Eruf och Sammanhållningsfonden möjliggjorde investeringar som sannolikt inte skulle ha genomförts av medlemsstaterna utan fonderna genom finansieringsnivån, förmågan att tränga in ytterligare privata investeringar och inriktningen på investeringar. Dessutom tillför Eruf och Sammanhållningsfonden mervärde genom flerårig planering och kontinuitet i finansieringen.

Bevis visar på att stödet till stor del var relevant för att tillgodose bidragsmottagarnas fortsatta såväl som framväxande behov under hela programperioden. Investeringar var relevanta för den europeiska konkurrenskraften och anpassades främst till den europeiska gröna given, om än med vissa inkonsekvenser mellan medlemsstaterna. På EU-nivå anslogs de flesta

investeringar till politikområden som var förenliga med de nödvändiga reformer som identifierades i de landsspecifika rekommendationerna, med variationer mellan medlemsstaterna. På det hela taget har landsspecifika rekommendationer fungerat som ett användbart verktyg för att hjälpa medlemsstaterna att rikta in investeringarna på reformbehoven. Det finns färre belägg för att landsspecifika rekommendationer utarbetade under programperioden påverkar prioritering eller omfördelning.

Eruf och Sammanhållningsfonden är väl lämpade för att stödja territoriell sammanhållning. Deras utformning och styrningsstruktur säkerställer att investeringsstrategier tar itu med territoriella utmaningar och möjliggör både nationell och decentraliserad regional programplanering och regionalt genomförande genom att EU:s prioriteringar anpassas till territoriella behov. I vissa fall skulle en mer flexibel tillämpning av principen om tematisk koncentration ha möjliggjort en bättre anpassning till territoriella särdrag. Modellsimuleringar tyder på att sammanhållningspolitiska insatser har en positiv inverkan på EU:s ekonomi. EU:s BNP beräknas vara upp till 0,6 procent högre i slutet av den politiska perioden jämfört med ett hypotetiskt scenario utan politiken.

När det gäller Interreg identifierades ökad harmonisering och mer robusta samordningsmetoder för olika EU-finansieringsflöden som nyckelområden för framtida förbättringar.

De preliminära utfallen av halvtidsöversynen av Eruf, Sammanhållningsfonden och Fonden för en rättvis omställning visar på att genomförandet visserligen började sent och gick långsamt i början av programperioden, men påskyndades avsevärt under första halvåret 2024. Fördröjningarna berodde till stor del på yttre faktorer i samband med covid-19-krisen och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Krishanteringsinstrument på EU-nivå, särskilt faciliteten för återhämtning och resiliens, prioriterades av medlemsstaterna.

Fonderna är konstruerade för territoriella hänsyn och med territoriella verktyg, och de är därigenom väl lämpade för att hantera regionala skillnader. Tillräcklig administrativ kapacitet är en förutsättning, men ännu inte en realitet, för alla program. Partnerskap och flernivåstyrning har en stark positiv inverkan på programplaneringen och genomförandet, men förbättringar kan fortfarande göras vad gäller intressenternas engagemang och deltagandebaserat beslutsfattande.

Övergången från förhandsvillkor till färre och tydligare nödvändiga villkor har förbättrat effektiviteten. De allra flesta nödvändiga villkor är redan uppfyllda och har lett till reformer inom bl.a. smart specialisering, transport och klimat. På vissa områden har de nödvändiga villkoren och delmålen i faciliteten för återhämtning och resiliens stärkts ömsesidigt. Att anpassa villkoren till specifika nationella och regionala sammanhang i stället för att hålla dem allmänt tillämpliga för alla program skulle kunna öka synergieffekterna mellan sammanhållningspolitiska investeringar och relevant sektorspolitik och lokala behov.

Det finns god praxis i medlemsstaterna som kombinerar sammanhållningspolitiken och finansieringen från faciliteten för återhämtning och resiliens för att stödja kompletterande åtgärder. Reformer som delmålen i faciliteten för återhämtning och resiliens har bidragit till gynnar sammanhållningsinvesteringar, och tvärtom: Nödvändiga villkor kan också gynna investeringar i faciliteten för återhämtning och resiliens.

Nya förenklingsåtgärder bidrar till att minska den administrativa bördan. Förenklade kostnadsalternativ och finansiering som inte är kopplad till kostnader erbjuder stor potential, men användningen av dem har förblivit ojämn.

Eruf och Sammanhållningsfonden gör det möjligt att ta itu med särskilda utvecklingsutmaningar som inte skulle eftersträvas i samma utsträckning om de inte funnits. Fondernas mervärde omfattar ett långsiktigt strategiskt perspektiv och kapacitetsuppbyggnad på subnationell och subregional nivå, med positiva spridningseffekter till genomförandet av nationella instrument. Principen om flernivåstyrning och partnerskap kopplar samman EU- nivå, nationell nivå och regional nivå genom en platsbaserad strategi som är unik för de utvärderade fonderna gentemot andra nationella instrument och EU-instrument. Fonderna bidrar till områden med en tydlig europeisk dimension, däribland klimatåtgärder, övergång till digital teknik, försvar, transeuropeiska transporter och mellanregionalt och gränsöverskridande samarbete.

De antagna anslagen uppvisar en mycket hög grad av anpassning till både rådets strategiska agenda och kommissionsordförandens riktlinjer samt prioriteringarna i den europeiska planeringsterminen. Dessutom bidrar fonderna till de områden för att stimulera tillväxt som tas upp i rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft. Detta visar sammanhållningspolitikens fortsatta relevans för den nuvarande politiska cykeln och förväntade framtida behov.

•Samråd med berörda parter

Kommissionen har aktivt samarbetat med berörda parter under initiativets process, särskilt genom särskilda evenemang och offentliga samråd, i enlighet med motsvarande kapitel i motiveringen till förslaget till förordning (EU) [...] om en nationell och regional partnerskapsfond.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Information om kommissionens användning av extern experthjälp finns i motsvarande kapitel i motiveringen till förslaget till förordning (EU) [...] om en nationell och regional partnerskapsfond.

•Konsekvensbedömning

Information om kommissionens konsekvensbedömning finns i motsvarande kapitel i motiveringen till förslaget till förordning (EU) [...] om en nationell och regional partnerskapsfond.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Initiativet förväntas bidra till en betydande minskning av den administrativa bördan och kostnaderna samt förbättrad effektivitet i genomförandet av unionsstöd ‒ se även motsvarande kapitel i motiveringen till förslaget till förordning (EU) [...] om en nationell och regional partnerskapsfond.

•Grundläggande rättigheter

Unionsstödet kommer att genomföras i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen i enlighet med artikel 2 a i förordning (EU, Euratom) 2020/2092 ‒ se även motsvarande kapitel i motiveringen till förslaget till förordning (EU) (förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden).

Tillika med villkorlighetsförordningen, som kommer att fortsätta gälla för EU:s hela budget, innehåller den här förordningen starka skyddsåtgärder för att säkerställa att fonderna genomförs i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen i enlighet med artikel 2 a i förordning (EU, Euratom) 2020/2092. Att i framtida planer införa reformer, som bland annat är kopplade till rekommendationerna i

rapporten om rättsstatsprincipen, förväntas också förbättra skyddet av de grundläggande rättigheterna och stärka efterlevnaden av stadgan.

Detta initiativ kommer även att respektera principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Unionsstödet enligt detta förslag kommer att genomföras genom delad förvaltning av medlemsstaterna och direkt/indirekt förvaltning av kommissionen. Genomförandet av unionsstödet kommer att övervakas genom den prestationsram som gäller för den fleråriga budgetramen 2028–2034 och som fastställts i förslaget till förordning (EU) [...] [Prestationsram].

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Merparten av reglerna för genomförande av och utnyttjande av medel från Eruf och Sammanhållningsfonden omfattas av förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden].

I kapitel I fastställs de allmänna bestämmelserna om omfattningen av stödet från Eruf, inbegripet för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), och Sammanhållningsfonden för perioden 2028–2034.

I kapitel II fastställs regler för Interregs främjande av samarbete mellan medlemsstaterna och deras regioner inom unionen samt mellan medlemsstaterna, deras regioner och ickemedlemsstater eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer inom ramen för en Interregplan.

Kapitel III omfattar särskilda slutbestämmelser.

2025/0238 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Europeiska fonden för regional utveckling inbegripet för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) och Sammanhållningsfonden som del av den fond som inrättats genom förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] och om fastställande av villkor för genomförandet av unionsstöd till regional utveckling 2028–2034

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 177, 178 och 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande9, med beaktande av Regionkommitténs yttrande10,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Enligt artikel 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är Europeiska regionala utvecklingsfondens (Eruf) syfte att bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen. Enligt den artikeln samt artikel 174 andra och tredje styckena i EUF-fördraget ska Eruf bidra till att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, där särskild hänsyn ska tas till regioner som påverkas av allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, däribland framför allt nackdelar till följd av demografisk nedgång, t.ex. de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.

(2)Sammanhållningsfonden inrättades för att bidra till det övergripande målet att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen genom att bidra ekonomiskt till miljöområdet och till transeuropeiska nät inom området transportinfrastruktur (TEN-T) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/201311.

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1 ).

(3)Detta unionsstöd inom ramen för Eruf och Sammanhållningsfonden ska tillhandahållas inom ramen för Nationella och regionala partnerskapsfonden i enlighet med reglerna för den fonden vilka fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden]12.

(4)I förordning (EU) XX [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] fastställs gemensamma regler för olika fonder, däribland Eruf, Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering, som verkar inom en gemensam ram (fonderna).

(5)De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU- fördraget) och i artikel 10 i EUF-fördraget, inklusive principerna om subsidiaritet och proportionalitet i artikel 5 i EU-fördraget, ska respekteras vid genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna ska också respektera skyldigheterna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 och i enlighet med unionsrätten, och därigenom harmonisera tillgänglighetskraven för produkter och tjänster. Medlemsstaterna och kommissionen ska sträva efter att undanröja ojämlikheter och främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera genusperspektivet samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Fonderna bör inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering. Erufs och Sammanhållningsfondens mål ska eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete med att bevara, skydda och förbättra miljön i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med beaktande av principen att förorenaren betalar. För att skydda den inre marknadens integritet bör insatser som gynnar företag uppfylla bestämmelserna om statligt stöd i artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

(6)Eruf och Sammanhållningsfonden ska bidra till de särskilda politiska mål som anges i artiklarna 2 och 3 i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] inom de respektive områden som fastställs i fördragen. Det är nödvändigt att ytterligare specificera möjligheterna till stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden för mindre gynnade områden, stadsområden och de yttersta randområdena. Det är dessutom nödvändigt att fastställa bestämmelser för genomförandet av det europeiska territoriella samarbetet (Interreg).

(7)I linje med principen om rättvisa mellan generationerna och unionens åtagande för barnets rättigheter och ungdomsstrategin ska Eruf och Sammanhållningsfonden stödja åtgärder som bidrar till en hållbar utveckling för framtida generationer, främja ungdomars tillgång till möjligheter i alla territorier och tillgodose ungdomars särskilda behov i mindre gynnade områden, särskilt i mindre gynnade regioner och regioner med minskande befolkning, inbegripet infrastruktur för kompetens, innovation, entreprenörskap, hållbara försörjningsmöjligheter och kultur eller idrott. Sådant stöd får genomföras genom integrerade stadsstrategier eller lokala strategier.

(8)Medlemsstaterna, och särskilt de med betydande utmaningar för den romska befolkningen, ska särskilt uppmärksamma jämlikhet och inkludering för romerna. Stöd

12EUT…

ska inte ges till åtgärder som bidrar till någon form av segregering eller uteslutning av personer med funktionsnedsättning och marginaliserade samhällen som romernas.

(9)För att främja hållbar stadsutveckling anses det nödvändigt att stödja integrerad territoriell utveckling i syfte att på ett effektivare sätt hantera de ekonomiska, miljömässiga, klimatmässiga, demografiska och sociala utmaningar som påverkar stadsområden, inbegripet funktionella stadsområden, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att främja kopplingar mellan stad och landsbygd. Åtgärder som återspeglar dessa strategier ska fastställas i lämpliga kapitel i de nationella och regionala partnerskapsplanerna.

(10)Särskild uppmärksamhet ska ägnas de yttersta randområdena, nämligen genom att anta åtgärder enligt artikel 349 i EUF-fördraget, där åtgärder föreskrivs för de yttersta randområdena för att kompensera för de merkostnader som uppstår i dessa regioner till följd av en eller flera av de permanenta begränsningar som avses i artikel 349 i EUF- fördraget, nämligen avlägsen belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiskt beroende av ett fåtal produkter, vilka på grund av sin bestående natur och sammanlagda verkan allvarligt hämmar områdenas utveckling. För att skydda den inre marknadens integritet, och liksom är fallet med alla insatser som medfinansieras av Eruf och Sammanhållningsfonden, ska allt stöd från Eruf för att finansiera drifts- och investeringsstöd i de yttersta randområdena uppfylla bestämmelserna om statligt stöd enligt vad som anges i artiklarna 107 och 108 i EUF- fördraget.

(11)För att stödja en harmonisk utveckling av unionens territorium på olika nivåer ska Eruf, inom ramen för Interreg, stödja gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, interregionalt samarbete och samarbete mellan de yttersta randområdena.

(12)Interreg ska genomföras utanför de nationella och regionala partnerskapsplanerna i form av en Interregplan i syfte att fastställa det specifika sammanhanget för samarbetsmålet och de nödvändiga genomförandebestämmelserna för projekt som omfattar flera länder, inbegripet de fyra delarnas särdrag.

(13)Eruf, inom ramen för Interreg, får bidra till alla specifika mål. Dessutom ska den bidra till ytterligare specifika mål för att ta itu med särskilda frågor som rör bättre samarbetsstyrning, ett tryggare och säkrare Europa och mer motståndskraftiga regioner som gränsar till Ryssland, Belarus och Ukraina. För att Eruf, inom ramen för Interreg, ska kunna stödja såväl investeringar i infrastruktur som investeringar i anslutning till dessa samt utbildning och integration måste det fastställas att Eruf också får stödja verksamhet inom de specifika mål som anges i artikel [3.1 c – Specifika mål för social sammanhållning] i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden].

(14)Kommissionen ska tilldelas genomförandebefogenheter att anta och ändra förteckningarna över Interregkapitel och förteckningen över det totala beloppet från unionsstöd till varje Interregkapitel. Dessa genomförandebefogenheter ska utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter. Trots att dessa akter är av allmän karaktär ska det rådgivande förfarandet tillämpas eftersom de bara genomför bestämmelser på ett tekniskt sätt. Beslutet om godkännande av det relevanta Interregplankapitlet ska utgöra ett finansieringsbeslut i den mening som

avses i artikel 110.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/250913.

(15)Dessutom ska medlemsstaterna även utarbeta kapitel för att fastställa viktiga programplaneringsinslag för genomförandet av stödet. Dessa kapitel ska godkännas regelbundet av kommissionen.

(16)För att stödet från Eruf och unionens externa finansieringsinstrument ska kunna användas så effektivt som möjligt ska en mekanism inrättas för att organisera återlämnandet av sådant stöd i de fall då program för externt samarbete inte kan antas eller måste avbrytas, även med tredjeländer som inte får stöd från något av unionens finansieringsinstrument. Denna mekanism ska användas för att säkerställa att programmen fungerar så bra som möjligt, och att maximal samordning mellan dessa instrument uppnås.

(17)För att uppmuntra till och främja samarbetsåtgärder ska samarbete mellan partner i en viss medlemsstat eller mellan olika medlemsstater när det gäller stöd som ges förbli möjligt under alla specifika mål. Detta fördjupade samarbete är ett komplement till samarbetet inom ramen för Interreg och får omfatta partner från alla regioner i unionen, men får även omfatta gränsregioner och regioner som alla omfattas av en makroregional strategi eller havsområdesstrategi, eller en kombination av dessa.

(18)Mot bakgrund av de unika och särskilda förhållandena på ön Irland, och i syfte att stödja samarbetet mellan Irland och Nordirland enligt långfredagsavtalet, ska ett nytt gränsöverskridande ”PEACE PLUS”-kapitel fortsätta att genomföras på grundval av tidigare samarbetsprogram mellan Irlands och Nordirlands grevskap i gränsregionerna. Med tanke på kapitlets praktiska betydelse är det nödvändigt att se till att, när det gäller att stödja åtgärder för fred och försoning, Eruf även bidrar till att främja social, ekonomisk och regional stabilitet i de berörda regionerna, särskilt genom åtgärder som främjar sammanhållning mellan lokalsamhällen. Med hänsyn till kapitlets särdrag ska det förvaltas på ett integrerat sätt där bidrag från Förenade kungariket integreras i programmet som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.

(19)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen genom att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av de omfattande skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de regioner som utvecklas långsammare samt de begränsade finansiella resurserna i medlemsstaterna och regionerna, kan uppnås bättre på unionsnivå får unionen besluta om åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

13Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (omarbetning) – PE/99/2023/REV/1 – (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

Artikel 1 Innehåll

I denna förordning fastställs särskilda villkor för genomförandet av unionsstöd i enlighet med de allmänna mål som fastställs i artikel 2 i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden], särskilt leden a och e.

I denna förordning fastställs också de bestämmelser som är nödvändiga för genomförandet av unionsstöd för främjande av europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) i syfte att främja samarbete mellan medlemsstaterna och deras regioner inom unionen och mellan medlemsstaterna, deras regioner och tredjeländer, partnerländer, andra territorier eller utomeuropeiska länder och territorier (ULT) eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer.

Detta unionsstöd ska tillhandahållas inom ramen för Nationella och regionala partnerskapsfonden i enlighet med reglerna för den fonden vilka fastställs i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden].

Artikel 2 Stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden

Eruf och Sammanhållningsfonden ska stödja de specifika mål som anges i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] och som bidrar till det allmänna mål som anges i artikel 2.1 a i den förordningen i enlighet med fondernas respektive tillämpningsområde enligt artiklarna 176 och 177 i EUF-fördraget.

Artikel 3 Definitioner

1.europeiskt territoriellt samarbete (Interreg): samarbete mellan medlemsstaterna och deras regioner inom unionen samt mellan medlemsstaterna, deras regioner och icke-

medlemsstater, som finansieras, eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer, genom Nationella och regionala partnerskapsfonden och, i tillämpliga fall, genom instrumentet Europa i världen.

2.icke-medlemsstat: tredjeländers eller partnerländers territorier samt medlemsstaternas utomeuropeiska länder och territorier.

I detta kapitel gäller att när ”medlemsstat” nämns i bestämmelserna i artiklarna 69 [Medlemsstaternas ansvar], 70 [Inlämnande av det årliga garantipaketet], 74 [Insamling och registrering av uppgifter] och 77 [Inlämning och bedömning av betalningsansökningar] i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] ska detta tolkas som ”den medlemsstat som är värd för den förvaltande myndigheten”.

Artikel 4 Stöd till mindre gynnade områden

1.I enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna ägna särskild uppmärksamhet åt att ta itu med utmaningarna i mindre gynnade regioner och områden, särskilt landsbygdsområden, områden som påverkas av industriell omställning, regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner samt även regioner för en rättvis omställning och regioner som gränsar till Ryssland, Belarus och Ukraina. Medlemsstaterna och regionerna ska, där så är lämpligt, i sina nationella och regionala partnerskapsplaner fastställa en integrerad strategi för att ta itu med demografiska utmaningar eller särskilda behov i de regioner och områden som avses

idenna punkt, i enlighet med artiklarna 72–74 [integrerad lokal och stadsutveckling]

iförordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden].

En sådan integrerad strategi kan inbegripa ett åtagande om särskild finansiering för detta ändamål och kan ingå i särskilda kapitel i de nationella och regionala partnerskapsplanerna.

Artikel 5 Hållbar stadsutveckling

Som en del av den territoriella utvecklingen ska medlemsstaterna stödja integrerade strategier för stadsutveckling som är inriktade på hållbar utveckling och på att ta itu med miljö-, energi- och klimatutmaningar, särskilt den rättvisa omställningen till en ren och klimatneutral och resilient ekonomi senast 2050, med särskild uppmärksamhet på bostäder, fattigdom och kulturarvet och på att utnyttja den digitala teknikens potential för innovation och energieffektivitet, stödja utvecklingen av funktionella stadsområden och stödja kopplingar mellan stad och landsbygd.

Artikel 6 De yttersta randområdena

Åtgärder ska fastställas i de nationella och regionala partnerskapsplanerna för att täcka strukturstöd för deras ekonomiska, sociala och territoriella utvecklingskostnader och driftskostnader eller ersättning, inbegripet tillhandahållande av tjänster inom ramen för en skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och avtal i dessa regioner, i syfte att kompensera för de merkostnader som uppstår i de yttersta randområdena till följd av en eller flera av de bestående faktorer som hämmar deras utveckling och som anges i artikel 349 första stycket i EUF-fördraget.

KAPITEL II

Interregplan

Artikel 7 Tillämpningsområde

1.Interreg ska inrikta sig på att stödja följande delar av samarbetet:

(a)Samarbete mellan angränsande regioner i syfte att främja en integrerad och harmonisk regional utveckling mellan intilliggande land- och sjögränsregioner (gränsöverskridande samarbete).

(b)Samarbete över större transnationella territorier eller kring havsområden, med deltagande av nationella, regionala och lokala partner i medlemsstater och icke-medlemsstater i syfte att uppnå en högre grad av territoriell integration (transnationellt samarbete).

(c)Samarbete i syfte att öka sammanhållningspolitikens effektivitet genom att främja utbyte av erfarenheter, innovativa metoder och kapacitetsuppbyggnad (interregionalt samarbete).

(d)Samarbete mellan de yttersta randområdena och med intilliggande ickemedlemsstater eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer för att underlätta deras regionala integration och en harmonisk utveckling i deras grannskap (de yttersta randområdenas samarbete).

Såvida det i denna förordning inte fastställs särskilda krav ska samarbete mellan två eller flera europeiska partner, varav ingen är medlemsstat eller deras regioner, genomföras i enlighet med de särskilda regler som anges i förordning XX [Europa i världen].

2.Interregplankapitlen till stöd för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete och interregionalt samarbete ska genomföras genom delad förvaltning. Bidrag från instrumentet Europa i världen som ingår i kapitlen till stöd för de yttersta randområdenas samarbete får genomföras genom delad eller indirekt förvaltning. De samarbetsprogram som avses i punkt 1 och som medfinansieras av Nationella och regionala partnerskapsfonden får ta emot bidrag från de pelare som avses i artikel 3.1 a, b, c och e i förordning XX [instrumentet Europa i världen].

3.De regler som fastställs i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] ska gälla för Interregplanen, utom när mer specifika regler fastställs i den här förordningen för genomförandet av Interregplanen.

4.Utöver de specifika mål som anges i artikel 3 a och c i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] ska Interreg stödja

”bättre samarbetsstyrning”, ”ett tryggare och säkrare Europa” och ”mer motståndskraftiga regioner som gränsar till Ryssland, Belarus och Ukraina”.

5.När det gäller det gränsöverskridande Peace Plus-programmet, där det verkar till stöd för fred och försoning, ska Eruf, som ett specifikt mål inom ramen för det allmänna målet i artikel 2 a i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] också bidra till att främja social, ekonomisk och regional stabilitet i de berörda regionerna, särskilt genom åtgärder för att främja sammanhållning mellan lokalsamhällen.

6.Artiklarna XX [Lånestöd], XX [Låneavtal samt upplåning och utlåningsverksamhet] och XX [Halvtidsöversyn] och artikel 14.2 [25 procents flexibilitetsbelopp] i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] ska inte tillämpas på Interregplanen.

Artikel 8 Krav för Interregplankapitlen

1.Interregplanen ska innehålla Interregplankapitel. Varje kapitel ska motsvara samarbete inom ett visst geografiskt område.

2.Den medlemsstat som är värd för den eventuella förvaltande myndigheten ska lämna in ett Interregplankapitel till kommissionen senast sex månader efter det att denna förordning har trätt i kraft, på alla deltagande medlemsstaters och ickemedlemsstaters vägnar.

3.Varje Interregplankapitel ska innehålla följande i enlighet med mallen i bilagan till denna förordning. Interregplankapitlet ska innehålla följande:

(a)Uppgift om vilken del av Interregsamarbetet som berörs och den geografiska täckningen.

(b)Beskrivning av Interregplankapitlets interventionsstrategi på grundval av en tydlig analys av territoriella behov och klyftor inom det område som omfattas, där åtgärderna för samarbete fastställs, inbegripet eventuella åtgärder för territoriell eller lokal utveckling, och man förklarar hur dessa åtgärder förväntas bidra till de mål som anges i artiklarna 2 och 3 [politiska mål] i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] och till de Interregspecifika mål som anges i artikel 7.4 i den här förordningen och till övergången till klimatneutralitet.

(c)En förteckning över och en beskrivning av åtgärderna, inklusive de allmänna och specifika mål som främst eftersträvas genom varje åtgärd, och en

förteckning över planerade delmål och mål med respektive preliminärt slutdatum under programperioden. De indikatorer som föreslås för målen ska baseras på de outputindikatorer som förtecknas i bilaga I till förordning XX [Prestation], utom i vederbörligen motiverade fall.

(d)Totala uppskattade kostnader för åtgärderna, i förekommande fall tillsammans med information om befintlig eller planerad unionsfinansiering med lämplig motivering och förklaringar av hur den är förenlig med principen om kostnadseffektivitet och sund ekonomisk förvaltning och hur den står i proportion till de förväntade ekonomiska och sociala effekterna.

(e)Tydliga arrangemang för varje medlemsstats, inbegripet ansvariga myndigheters och inrättade övervakningskommittéers, effektiva övervakning och genomförande av Interregplankapitlet, vilka återspeglar målet att inrätta ett robust system för flernivåstyrning på grundval av principen om partnerskap, samt den planerade strategin för information, kommunikation och synlighet i enlighet med bestämmelserna i förordning xx [prestationsförordningen].

(f)Främjande av partnerskap och kunskapsutbyte genom angivande av vilka intressenter som har rådfrågats, hur de har valts ut, hur deras representativitet har säkerställts och hur deras synpunkter återspeglas i Interregplankapitlet i enlighet med uppförandekoden för partnerskap samt genom att en sammanfattning av samrådsprocessen för utarbetandet av Interregplankapitlet ingår.

(g)Fastställande av ansvarsfördelningen mellan de deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, icke-medlemsstater, om den förvaltande myndigheten eller kommissionen ålägger finansiella korrigeringar i enlighet med reglerna för Nationella och regionala partnerskapsfonden vilka fastställs i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden].

(h)Förklaring om arrangemang och system för att säkerställa en regelbunden, ändamålsenlig och effektiv användning av unionens resurser i överensstämmelse med sund ekonomisk förvaltning och skyddet av unionens ekonomiska intressen.

Artikel 9 Godkännande och ändring av Interregplanen

1.Kommissionen ska anta en genomförandeakt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 13.2 [Kommittéförfarande] där följande fastställs:

(a)Förteckningen över Interregplankapitlen, benämningen av respektive kapitelområde och det preliminära anslaget från fonden och, i tillämpliga fall, från instrumentet Europa i världen.

(b)I förekommande fall, detaljerade arrangemang som omfattar Interregs särskilda genomförandevillkor för att säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt.

De inslag som anges i första stycket led a ska fastställas på grundval av den information som varje medlemsstat lämnar om den planerade fördelningen av dess andel av anslaget till Interregplanen enligt den metod som fastställs i bilaga I [Metod för beräkning av det ekonomiska bidraget för varje medlemsstat inom ramen för fonden] till förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden].

Den genomförandeakt som avses i första stycket ska utgöra den allmänna delen av Interregplanen.

2. Kommissionen ska bedöma de Interregplankapitel eller de ändrade Interregplankapitel som lämnats in av den medlemsstat som är värd för den förvaltande myndigheten, inom fyra månader från inlämnandet. När kommissionen gör sin bedömning ska den kontrollera att Interregplankapitlet uppfyller alla krav i artikel 5 och följer mallen i bilagan till denna förordning [mall för Interregkapitlet]. Kommissionen får lämna synpunkter och begära ytterligare information. Tidsfristen för godkännandet ska avbrytas från och med dagen efter det datum då kommissionen översänder sina synpunkter eller en begäran om reviderade handlingar till medlemsstaten, och till dess att medlemsstaten svarar kommissionen.

3.Om de Interregplankapitel eller de ändrade Interregplankapitel som lämnats in av den medlemsstat som är värd för den förvaltande myndigheten uppfyller alla krav i artikel 8 och följer mallen i bilagan till denna förordning, ska kommissionen genom en genomförandeakt godkänna dessa Interregplankapitel [eller ändrade Interregplankapitel].

4.Efter godkännandet av Interregplankapitlen i enlighet med punkt 3 får kommissionen genom genomförandeakter godkänna de Interregplankapitel som lämnas in därefter som uppfyller alla krav enligt artikel 8 [Krav för Interregplankapitlen] och som följer mallen i bilagan till denna förordning [mall för Interregkapitel] var tredje månad. I övriga fall får kommissionen godkänna ändringar av Interregplankapitlen var sjätte månad, på begäran av den medlemsstat som är värd för den förvaltande myndigheten.

5.I de genomförandeakter som föreskrivs i punkterna 3 och 4 ska följande anges för varje Interregplankapitel:

(a)Totala uppskattade kostnader för Interregplankapitlet, fastställda av kommissionen på grundval av ett förslag från den medlemsstat som är värd för den förvaltande myndigheten.

(b)Beloppet för det ekonomiska bidraget från förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] och, i tillämpliga fall, beloppet för det ekonomiska bidraget från instrumentet Europa i världen och beloppet för andra nationella bidrag än nationell medfinansiering.

(c)Beloppet för det totala bidraget från unionen per år enligt artikel 14 [åtagande] i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden].

(d)Det förfinansieringsbelopp som ska betalas ut och huruvida förfinansieringen ska betalas ut i sin helhet det år då kapitlet godkänns eller i delbetalningar i enlighet med artikel 17.2 i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden].

6.Beslutet om godkännande av det berörda Interregplankapitlet ska utgöra ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 110.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, och dess anmälan till den medlemsstat som är värd för den förvaltande myndigheten ska utgöra ett rättsligt åtagande.

7.Storleken på unionens ekonomiska bidrag, nationella bidrag från icke-medlemsstater och nationell medfinansiering enligt Interregplankapitlet får inte överstiga de totala uppskattade kostnaderna för kapitlet.

Artikel 10 Uppgifter för de myndigheter som ansvarar för Interregplankapitlet och

övervakningskommittén

1.Medlemsstater och, i tillämpliga fall, icke-medlemsstater som deltar i ett Interregplankapitel ska utse endast en förvaltande myndighet och endast en revisionsmyndighet som ska vara belägna i samma medlemsstat. En samordnande myndighet enligt artikel 49 i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] ska inte utses för Interregplanen.

2.Utöver artikel 50 i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] ska varje förvaltande myndighet för ett Interregplankapitel ansvara för förvaltningen av kapitlet så att dess mål uppnås och ansvara för att

(a)betalningsansökningar för Interregplankapitlet utarbetas och lämnas in till kommissionen i enlighet med artikel 63 [betalningar] i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden],

(b)prognoser tillhandahålls för beloppet för de betalningsansökningar som ska lämnas in för innevarande och påföljande kalenderår senast den 15 februari och den 31 juli i enlighet med mallen i bilaga X [betalningsprognoser] till

förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden],

(c)den förvaltningsförklaring som avses i artikel XX.1 a [Årligt garantipaket] i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] undertecknas och tillhandahålls i enlighet med mallen i bilaga XII till den förordningen,

(d)alla handlingar som krävs som en del av det årliga garantipaketet enligt artikel 70 [årligt garantipaket] i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] samordnas och överlämnas till kommissionen.

3.Medlemsstaten och, i tillämpliga fall, den icke-medlemsstat som deltar i Interregplankapitlet får besluta att de förvaltningskontroller som anges i artikel XX [den förvaltande myndighetens uppgifter] i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] ska göras genom att varje medlemsstat fastställer ett organ eller en person som ansvarar för sådana kontroller på dess territorium. Kommissionen får fastställa ytterligare krav som sådana organ eller personer ska uppfylla i den genomförandeakt som föreskrivs i artikel 9.1 [godkännande och ändring av Interregplanen].

4.Den förvaltande myndigheten ska bistås av det gemensamma sekretariatet, med personal som representerar de stater som deltar i Interregplankapitlet. Det gemensamma sekretariatet ska bistå den förvaltande myndigheten och övervakningskommittén när de utför sina respektive uppgifter. Det gemensamma sekretariatet ska också ge information till potentiella bidragsmottagare om finansieringsmöjligheter inom Interregprogrammen samt bistå bidragsmottagare och partner vid genomförandet av insatserna.

5.Utöver de regler som fastställs i artikel 52 [revisionsmyndighetens uppgifter] i förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] ska revisionsmyndigheten när det gäller Interregplankapitlen, om den inte har befogenhet att utföra sina uppgifter inom hela det territorium som omfattas av ett

samarbetsprogram, bistås av en grupp revisorer som består av en företrädare för varje medlemsstat och, i tillämpliga fall, icke-medlemsstater som deltar i

Interregprogrammet. Varje medlemsstat och, i tillämpliga fall, icke-medlemsstat ska ansvara för de revisioner som utförs på dess territorium.

6. En övervakningskommitté ska inrättas för varje Interregplankapitel. Övervakningskommittén ska ansvara för urvalet av Interreginsatser i enlighet med strategin och målen för Interregplankapitlet. Kommissionen får fastställa ytterligare krav som övervakningskommittén ska uppfylla i den genomförandeakt som föreskrivs i artikel 9.1 [godkännande och ändring av Interregplanen].

Artikel 11 Bestämmelser för icke-medlemsstater

1.Bidraget från förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] till Interregplankapitlen, som också ska stödjas genom instrumentet Europa i världen, inbegripet för de yttersta randområdena, ska fastställas av kommissionen och de berörda medlemsstaterna. Det bidrag som fastställts för varje medlemsstat får inte omfördelas mellan de berörda medlemsstaterna i ett senare skede. Medlemsstaternas deltagande och instrumentet Europa i världens bidragsmottagare ska beaktas för motsvarande bidrag från instrumentet Europa i världen till Interregplankapitlen. Stöd enligt förordning (EU) [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] ska beviljas kapitel för externt gränsöverskridande samarbete, förutsatt att proportionella belopp tillhandahålls genom instrumentet Europa i världen.

2.För genomförandet av ett Interregplankapitel med delad förvaltning i en ickemedlemsstat ska en finansieringsöverenskommelse ingås mellan kommissionen, som företräder unionen, och varje deltagande icke-medlemsstat, företrädd i enlighet med dess nationella rättsliga ram. Denna finansieringsöverenskommelse ska anses vara ett verktyg för att genomföra unionens budget i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Den medlemsstat som är värd för den förvaltande myndigheten för det berörda Interregplankapitlet, företrädd i enlighet med dess nationella rättsliga ram, får också vara part i finansieringsöverenskommelsen.

Om en icke-medlemsstat är skyldig att till den förvaltande myndigheten överföra ett annat ekonomiskt bidrag till stöd för Interregplankapitlet än dess medfinansiering av unionsstödet (nationellt bidrag) ska reglerna för det nationella bidraget fastställas i finansieringsöverenskommelsen.

Varje finansieringsöverenskommelse ska ingås senast den 31 december året efter det år då det första budgetåtagandet gjordes och ska anses ha ingåtts den dag då den sista parten undertecknar den. Om ett Interregplankapitel rör mer än ett tredjeland ska minst en finansieringsöverenskommelse ingås före den dag för undertecknande som anges i första meningen.

3.Om genomförandet av en insats kräver att en bidragsmottagare som är en offentlig myndighet belägen i en icke-medlemsstat upphandlar tjänster, varor eller bygg- och anläggningsarbeten, får bidragsmottagaren tillämpa något av följande:

(a)Nationella lagar och författningar i den berörda icke-medlemsstaten, under förutsättning att finansieringsöverenskommelsen tillåter det och att kontraktet tilldelas det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt eller, i förekommande fall, det anbud som har det lägsta priset, samtidigt som intressekonflikter undviks.

(b)De upphandlingsförfaranden som föreskrivs i artiklarna 181 och 182 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 12 Återbetalning av medel och avbrytande

1.Om Interregplankapitlet inte har lämnats in till kommissionen senast [2029 eller] 2030, senast den 31 mars det berörda året ska det årliga bidraget från NRP till Interregplankapitlet omfördelas till ett annat Interregplankapitel i vilket den berörda medlemsstaten deltar.

2.Om det senast den 31 mars 2031 fortfarande finns Interregplankapitel som inte har lämnats in till kommissionen ska det bidrag från NRP till dessa Interregplankapitel för de återstående åren fram till 2034 som inte har omfördelats till ett annat Interregplankapitel tilldelas det Interregplankapitel i vilket den berörda medlemsstaten deltar.

3.Varje Interregplankapitel som redan har godkänts av kommissionen ska avbrytas eller så ska dess anslag minskas i enlighet med tillämpliga regler och förfaranden, särskilt om

i.inget av de partnerländer som omfattas av det berörda externa gränsöverskridande Interregplankapitlet har undertecknat motsvarande finansieringsöverenskommelse inom tidsfrister na i artikel [XX] i Interregplanen, eller

ii.Interregplankapitlet inte kan genomföras som planerat på grund av problem i förbindelserna mellan de deltagande länderna.

I de fall som avses i första stycket ska bidrag från NRP enligt punkt 1, motsvarande årliga delbetalningar som ännu inte gjorts, eller årliga delbetalningar som gjorts och dragits tillbaka helt eller delvis under samma budgetår och som inte har omfördelats till ett annat Interregplankapitel, tilldelas ett annat Interregplankapitel i vilket den berörda medlemsstaten deltar.

4.Bidraget från [externa fonder] som minskas enligt denna artikel ska användas i enlighet med förordningen [Europa i världen].

Artikel 13 Peace Plus

1.Ett Peace Plus ska omfatta samarbete mellan irländska och nordirländska grevskap vid gränsen, som ska genomföras med delad förvaltning både i Irland och i Förenade kungariket.

2.Organet för särskilda EU-program ska i de fall det utsetts till förvaltande myndighet anses vara beläget i en medlemsstat.

3.Förenade kungarikets ekonomiska bidrag till unionsverksamhet för dess deltagande i Peace Plus-kapitlet, i form av externa inkomster enligt artikel 21.2 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, ska ingå i budgetanslagen för [Rubrik 1, [...], delprogrammet Interregplanen].

4.När Peace Plus-kapitlet verkar för att stödja fred och försoning ska det också bidra till att främja social, ekonomisk och regional stabilitet i de berörda regionerna, särskilt genom åtgärder som främjar sammanhållningen mellan lokalsamhällen.

5.När Peace Plus-kapitlet verkar för fred och försoning får insatser som får stöd ha partner från endast ett deltagande land.

KAPITEL III

Slutbestämmelser

Artikel 14 Kommittéförfarande

Kommissionen ska bistås av en kommitté som ska inrättas i enlighet med artikel 88 [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden].

Artikel 15 Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den dag då förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, havsfrågor, välstånd samt säkerhet börjar tillämpas för perioden 2028–2034.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

[…]