Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europa i världen

EU-dokument COM(2025) 551

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 551 final

2025/0227 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Europa i världen {SEC(2025) 548 final} - {SWD(2025) 552 final} - {SWD(2025) 553 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Detta förslag läggs fram inom ramen för rubriken för yttre åtgärder i den fleråriga budgetramen 2028–2034. I meddelandet Vägen till nästa fleråriga budgetram1 fastställs de viktigaste prioriteringarna och principerna för EU:s yttre åtgärder inom ramen för EU:s budget, som syftar till att vara enklare, mer fokuserad, flexiblare, mer verkningsfull och till att ge resultat för EU:s prioriteringar.

Det internationella landskapet har förändrats avsevärt under de senaste åren och framstår som mycket mindre förutsägbart och stabilt. Konsekvenserna av den nuvarande geopolitiska instabiliteten för EU och partnerländerna ökar, särskilt efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina, konflikterna i Mellanöstern, den amerikanska administrationens tillbakadragande från extern biståndsverksamhet, den ökande risken för pandemier, handelsspänningarna och konkurrensen inom teknik. Dessa utmaningar, tillsammans med den växande klyftan när det gäller att nå målen för hållbar utveckling senast 2030, kräver att EU anpassar sin finansiering av yttre åtgärder för att bättre främja sina strategiska intressen och hantera nuvarande och framtida kriser.

Målet för det föreslagna instrumentet, Europa i världen, är att upprätthålla och främja unionens värden, principer och intressen runtom i världen för att uppfylla de principer och mål för unionens yttre åtgärder som fastställs i artiklarna 3.5, 8 och 21 i fördraget om Europeiska unionen. Europa i världen kommer att bidra till målen för EU:s yttre åtgärder genom att främja ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med partnerländer och samtidigt bidra till en hållbar utveckling i partnerländerna och till unionens strategiska intressen. Europa i världen kommer också att göra det möjligt för unionen att bättre ta itu med globala utmaningar.

Det föreslagna instrumentet bygger på fyra huvudsakliga vägledande principer, som beskrivs närmare i de olika avsnitten i detta dokument.

–Förenkling av rubriken för yttre åtgärder, genom ett huvudinstrument för EU:s yttre åtgärder och med en övergripande prestationsförordning2 för hela den fleråriga budgetramen, som omfattar övervakning, rapportering, utvärdering och kommunikation.

–Samstämmighet i åtgärderna, med ökad geografisk inriktning, större fokus på samstämmighet, konsekvens och komplementaritet mellan interna och externa program samt en starkare Team Europe-strategi.

–Flexibilitet i instrumentet, med bevarande av vissa av flexibilitetsmöjligheterna i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, inklusive dess allmänna reserv (bufferten), finansiell flexibilitet och möjligheten att anta delegerade akter, och ökning av dessa genom en minskning av målen och enklare

Meddelande (COM(2025/46 final) från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Vägen till nästa fleråriga budgetram.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../... om fastställande av en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten samt andra övergripande regler för unionens program och verksamheter (EUT [...], [...], s. [...]).

budgetöverföringar mellan och inom pelarna, samt budgetflexibilitet mellan de fleråriga budgetramarna (mer information om struktur och flexibilitet nedan).

–Verkningarna av EU:s åtgärder, med en förstärkt verktygslåda som gör det möjligt att bygga omfattande paket, med en rationaliserad och mer effektiv ram för garantier och blandfinansiering, samt ett starkare främjande av europeiska intressen.

För att ytterligare förenkla samt öka samstämmigheten och säkerställa effektiviteten i unionens yttre åtgärder stöder Europa i världen en rad olika politikområden, närmare bestämt utvidgning, grannskapspolitik, internationella partnerskap och humanitärt bistånd, samtidigt som varje politikområdes särdrag bevaras och främjas genom en bred uppsättning verktyg. Genom detta förslag kommer EU att fortsätta uppfylla målen för föranslutning, samarbeta med partnerländer – även i komplexa sammanhang – samt tillhandahålla humanitärt bistånd. Det föreslagna instrumentet kommer också att ge ökade ekonomiska och handelsmässiga möjligheter till ömsesidig nytta för unionen och partnerländerna, stödja hållbar utveckling, främja mänskliga rättigheter, jämställdhet och EU:s multilaterala engagemang, bekämpa de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration, tvångsförflyttning, instabilitet och klimatförändringar samt skydda miljön. Instrumentets allmänna mål anges i artikel 4 i den föreslagna förordningen och de specifika målen anges och beskrivs närmare i bilaga II.

Med utgångspunkt i erfarenheterna från instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, som ersatte elva tidigare förordningar, och i enlighet med de prioriteringar som fastställs i meddelandet Vägen till nästa fleråriga budgetram, samt såsom fastställts i den konsekvensbedömning som åtföljer denna förordning, inbegriper och vidareutvecklar Europa i världen följande:

–Förordning (EU) 2021/947 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring

och upphävande av beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009.

–Förordning (EU) 2021/1529 om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III).

–Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten.

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1449 av den 14 maj 2024 om inrättande av faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan.

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/535 av den 18 mars 2025 om inrättande av faciliteten för reformer och tillväxt för Moldavien.

Med tanke på behovens omfattning och oförutsägbarhet kommer återuppbyggnads- och föranslutningsstödet till Ukraina att finansieras utöver taken i den fleråriga budgetramen (den så kallade marginalen i den fleråriga budgetramen) och genomföras via Europa i världen. Dessutom kommer humanitära biståndsåtgärder att finansieras inom ramen för Europa i världen och genomföras i enlighet med förordningen om humanitärt bistånd3. Dessutom skulle makroekonomiskt stöd kunna ges till länder som drabbats av betalningsbalanskriser och kommer att finansieras inom ramen för Europa i världen. Europa i världen kommer att vara det viktigaste instrumentet för rubriken för yttre åtgärder,

3	Rådets förordning (EG) nr 1257/96 om humanitärt bistånd (EGT L 163, 2.7.1996, s. 1,

	ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/1257/oj ).

kompletterat med associeringen av de utomeuropeiska länderna och territorierna med unionen, som inrättades genom rådets beslut (EU) 2021/17644 samt budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Dessutom kommer instrumentet att genomföras i enlighet med den övergripande prestationsförordningen, som beskrivs i kapitel 5 ”Övriga inslag” i detta dokument.

I ett globalt sammanhang där unionen står inför hög geopolitisk och geoekonomisk konkurrens, som kännetecknas av globala utmaningar, från klimatförändringar till spänningar kring knappa resurser, fortsatt migrationstryck eller ekonomiska och handelsmässiga störningar, utöver säkerhetshot och instabilitet, måste yttre åtgärder kontinuerligt och snabbt reagera på framväxande behov, samt agera för att främja strategiska prioriteringar, för att effektivt fullfölja unionens och partnernas prioriteringar. Instrumentet är utformat för att kombinera behovet av förutsägbarhet med behovet av snabb anpassning till ett föränderligt geopolitiskt sammanhang.

Samstämmighet och komplementaritet i åtgärderna kommer att säkerställas genom att stärka den princip om geografisk inriktning som infördes inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. Det föreslagna instrumentets interna struktur följer denna princip och består av fem geografiska pelare och en global pelare, som var och en består av en programplanerad och en icke- programplanerad komponent. Instrumentet kommer främst att genomföras genom de fem geografiska programplanerade komponenterna, kompletterade med de geografiska icke- programplanerade komponenterna. Den globala pelaren kommer att fokusera på globala initiativ och komplettera de geografiska pelarna. De sex pelarna stöds av en icke tilldelad buffert för nya utmaningar och prioriteringar, i syfte att öka flexibiliteten och unionens förmåga att möta oförutsedda behov samt anpassa sina partnerskap till nya prioriteringar, med utgångspunkt i erfarenheterna från Europeiska utvecklingsfonden och instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.

Den nyligen genomförda översynen av instrumenten för yttre åtgärder (2014–2020 och 2021– 2027)5 bekräftade att finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen i stort sett är ändamålsenliga och uppfyller sina mål. Kommissionen noterade dock att det förändrade geopolitiska landskapet också har avslöjat vissa strukturella svagheter i utformningen, särskilt när det gäller deras flexibilitet. När det gäller instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen betonades det i översynen att det ännu bättre skulle kunna bidra till en integrerad strategi som balanserar EU:s intressen, partnerskap och värden och ytterligare förenar målen för EU:s interna och externa tematiska politik. När det gäller IPA III framhölls i ovanstående utvärdering att instrumentets flexibilitet har begränsats av att den årliga planeringen genom genomförandet har varit större än den strategiska fleråriga programplaneringen. De erfarenheter som dragits, tillsammans med det alltmer instabila geopolitiska läget, har fått kommissionen att ytterligare förenkla strukturen för finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder och öka flexibiliteten. Förslaget om Europa i

Rådets beslut (EU) 2021/1764 av den 5 oktober 2021 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (Beslutet om ULT, inbegripet Grönland) (EUT L 355, 7.10.2021, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2021/1764/oj).

Utvärderingen av Europeiska unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder för de fleråriga budgetramarna 2014–2020 och 2021–2027. Kommissionens register över handlingar – COM(2024)208. Denna utvärdering bestod av både halvtidsöversynen av EU:s finansieringsinstrument för yttre åtgärder för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och den slutliga utvärderingen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

världen bevarar också den flexibilitet i fråga om överföringar av medel som redan tillåts inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen och IPA III. Dessutom kommer återflöden som genereras av finansieringsinstrument och överskott från budgetgarantier att finnas tillgängliga för återanvändning inom ramen för detta instrument. Andra faktorer som ökar flexibiliteten är möjligheten att anta delegerade akter, vilket redan planerats inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, och enklare budgetöverföringar mellan och inom pelare som ingår i strukturen för Europa i världen. Det föreslagna instrumentet innehåller inte heller några tematiska mål. Ett mål för utgifter för offentligt utvecklingsbistånd finns i förslaget om Europa i världen.

• Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Som nämnts ovan stöder förslaget om Europa i världen, inom ramen för ett enda instrument, en rad olika politikområden, närmare bestämt utvidgning, grannskapspolitik, internationella partnerskap och humanitärt bistånd, samtidigt som varje politikområdes särdrag bevaras. Detta förslag tillhandahåller en ram genom vilken politiken för yttre åtgärder och internationella åtaganden kan genomföras. De viktigaste internationella åtagandena omfattar Agenda 2030 för hållbar utveckling6, Parisavtalet om klimatförändringar7, det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald8, Addis Abeba-handlingsplanen9, Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–203010, Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor11 och framtidspakten12. Inom EU omfattar den politiska ramen fördragets bestämmelser om yttre åtgärder, associeringsavtal, partnerskaps- och samarbetsavtal och multilaterala avtal som unionen är part i och andra avtal om upprättande av en rättsligt bindande förbindelse mellan unionen och partnerländer samt Europeiska rådets slutsatser, rådets slutsatser, uttalanden och slutsatser från toppmöten eller möten med partnerländer på stats-, regeringschefs- eller ministernivå, Europaparlamentets resolutioner, meddelanden från kommissionen och gemensamma meddelanden med unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

• Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Samstämmighet och komplementaritet kommer att säkerställas mellan unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder, särskilt med humanitärt bistånd (som finansieras inom ramen för Europa i världen), associeringen av de utomeuropeiska länderna och territorierna med unionen, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den europeiska fredsfaciliteten (som finansieras utanför unionens budget) samt det europeiska instrumentet för internationellt kärnsäkerhetssamarbete – avveckling.

Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, antagen vid Förenta nationernas toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015 ((A/RES/70/1).

Rådets beslut (EU) 2016/1841 av den 5 oktober 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring.

Det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald, som antogs vid den femtonde partskonferensen (COP15) för konventionen om biologisk mångfald den 19 december 2022.

Addis Abeba-handlingsplanen, antagen den 16 juni 2015 och godkänd av Förenta nationernas generalförsamling den 27 juli 2015 (UNGA A/RES/69/313).

Sendai-ramverket för katastrofriskreducering, antaget den 18 mars 2015 av Förenta nationernas generalförsamling och godkänt den 3 juni 2015 (A/RES/69/283).

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (CETS nr 210), som trädde i kraft den 1 augusti 2014, https://www.coe.int/en/web/conventions/full- list?module=treaty-detail&treatynum=210 .

Framtidspakten, som antogs av FN:s generalförsamling den 22 september 2024 (A/RES/79/1).

Europa i världen kommer att ge stöd som syftar till att på ett trovärdigt och effektivt sätt förbereda kandidatländer och potentiella kandidater för framtida EU-medlemskap. Uppfyllandet av denna ambition kräver att man i möjligaste mån anpassar utformningen av föranslutningsstödet inom ramen för Europa i världen till riktlinjerna för relevanta interna program.

Finansiering från Europa i världen bör också användas för att främja upprättandet av partnerskap mellan människor på grundval av gemensamma intressen och rättvisa mellan generationerna och stärka kompetensutveckling, innovation och kulturell mångfald genom samarbete på områdena utbildning, ungdomar och forskning, på ett sätt som är förenligt med förordningen om Erasmus+. Inom denna ram kommer dessutom konsekvens och komplementaritet att säkerställas i förhållande till handel och investeringar, ekonomiskt samarbete, migration, säkerhet och annat sektorsövergripande samarbete.

I synnerhet kommer instrumentet, genom att stödja den nya ekonomiska utrikespolitiken och i synergi med Europeiska konkurrenskraftsfonden, att stärka unionens konkurrenskraft genom att möta ekonomiska utmaningar och snabbt ta till vara möjligheter att främja unionens konkurrenskraft – bland annat genom att stödja den yttre dimensionen av unionens politik för inre åtgärder. På så sätt utnyttjas potentialen i ömsesidigt fördelaktiga partnerskap för hållbar utveckling, både inom unionen och i partnerländerna.

Dessutom kommer instrumentet att bidra till att öka resiliensen och främja stabilitet genom att ta itu med instabilitet inom ramen för en strategi som kopplar samman humanitärt bistånd, utveckling och fred, betalningsbalanskriser samt återhämtnings- och återuppbyggnadsbehov efter konflikter.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

• Rättslig grund

Femte delen, avdelning III, kapitlen 1 och 2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör den rättsliga ramen för samarbete med partnerländer.

Detta förslag bygger på artiklarna 209, 212 och 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det läggs fram av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 294 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

• Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

EU:s finansiering av yttre åtgärder syftar till att samarbeta med partnerländerna och främja multilaterala lösningar på globala problem. Den gör det möjligt för EU att försvara sina intressen, främja sina värden och normer, stödja målen för sin interna politik, garantera sin säkerhet och skydda sina medborgare. Den bör fokusera mer på att stärka unionens konkurrenskraft och minska dess beroende, särskilt genom att säkra kritiska leveranskedjor. Dessutom ligger det i EU:s eget intresse att behålla sin roll som en tillförlitlig global aktör.

I den ovannämnda översynen av instrumenten för yttre åtgärder (2014–2020 och 2021–2027) bekräftades det mervärde som finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder tillför EU:s yttre förbindelser, eftersom de ger partnerländerna ett mer integrerat och bredare utbud, förbättrar deras kapacitet att hantera gemensamma prioriteringar med EU och bidrar till hållbar utveckling.

Som part i de flesta multilaterala processer kan EU samarbeta med multilaterala och regionala partner på viktiga politikområden. Jämfört med medlemsstaterna kan EU, tillsammans med medlemsstaterna, uppnå större genomslag genom att samordna gemensamma ståndpunkter och tala med en starkare röst. Som en av världens främsta förespråkare och försvarare av ett multilateralt och regelbaserat globalt styrningssystem har EU trovärdighet som en ärlig medlare och försvarare av grundläggande internationella människorättsinstrument. Detta inflytande i multilaterala och regionala forum gör det också möjligt för unionen att globalt driva sin politik och sina värden samt påverka utformningen av globala normer och regleringsstandarder. EU:s finansiella åtagande är en integrerad del av det övergripande engagemanget i flera multilaterala avtal (t.ex. klimat och biologisk mångfald).

Genom ökad användning av budgetgarantier, finansieringsinstrument och blandfinansieringsinsatser uppmuntrar och samlar EU offentliga och privata investeringar, bland annat till förmån för länder och sektorer som har svårt att få tillgång till finansmarknaderna, investeringar som främjar ekonomisk resiliens och utveckling av den privata sektorn. Om EU inte agerar riskerar finansieringsgapet när det gäller att nå de globala målen för hållbar utveckling att öka och situationen i sårbara länder att försämras ytterligare, samtidigt som EU försvagas som en geopolitisk och geoekonomisk aktör samt som global aktör i multilaterala forum.

Slutligen driver EU på samarbete mellan finansinstitut för utveckling. Makroekonomiskt stöd ger välbehövlig finansiering på gynnsamma villkor till länder som drabbats av betalningsbalanskriser.

• Proportionalitetsprincipen

I enlighet med proportionalitetsprincipen går denna föreslagna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål.

• Val av instrument

I enlighet med artiklarna 209 och 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i vilka fastställs att det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska användas för att besluta om åtgärder för att genomföra samarbetet med partnerländer, har förslaget formen av en förordning, för att säkerställa att den tillämpas enhetligt, är bindande i sin helhet och direkt tillämplig. Den finansieringsöversikt och den digitala redovisning som ingår i detta förslag visar budgetkonsekvenserna och de personalresurser och administrativa resurser som krävs.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

• Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

I halvtidsöversynen av finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 drogs slutsatsen att de i stort sett var ändamålsenliga och på väg att uppnå de mål som de förväntades uppfylla när de antogs och att dessa mål fortfarande är relevanta.

Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen

I halvtidsöversynen noterades också att instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, med sin ökade flexibilitet, visat sig vara relevant i det föränderliga geopolitiska landskapet – både för att driva EU:s prioriteringar och för att stödja partnerländer, särskilt i samband med covid-19-pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och det ökade migrationstrycket. Det gjorde det också möjligt för EU att främja

sin interna politik och sina prioriteringar på ett mer enhetligt sätt gentemot omvärlden, samtidigt som det skulle behöva bidra bättre till en integrerad strategi där EU:s intressen, partnerskap och värden balanseras. När det gäller förenklingsvinster betonades i halvtidsöversynen att instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen utgör en enhetlig rättslig grund för en stor del av EU:s yttre insatser. Genom att ersätta ett stort antal instrument från den tidigare fleråriga budgetramen hade det lett till en betydande förbättring av samstämmigheten och komplementariteten.

I halvtidsöversynen nämndes att de olika flexibilitetsinslagen i detta instrument visat sig vara relevanta. Dock hade bufferten inom instrumentet nästintill uttömts under de första tre genomförandeåren, vilket visar på en bristande överensstämmelse mellan tillgängliga medel och faktiska behov. Instrumentet utformades dessutom inte för att stödja länder i krig i den omfattning som motsvarar Ukrainas behov. För perioden 2024–2027 antogs därför ett nytt finansieringsinstrument – Ukrainafaciliteten – för att stödja Ukraina såväl under Rysslands anfallskrig som under Ukrainas väg mot ett EU-medlemskap. Generellt sett drogs i halvtidsöversynen slutsatsen att differentierade insatsstrategier kan krävas för att bättre utnyttja möjligheter och maximera utrymmet för EU:s hävstångseffekt.

IPA III

I halvtidsöversynen konstaterades att IPA III i stort sett har visat sig vara ett effektivt instrument för stöd inför anslutningen. Instrumentet ansågs vara anpassat till den nya utvidgningsmetoden där de grundläggande principerna för EU:s anslutningsprocess står i förgrunden. I halvtidsöversynen betonades också att IPA III hade varit ett effektivt instrument för att främja den socioekonomiska utvecklingen och mobilisera nödvändiga investeringar inom ramen för den ekonomiska planen och investeringsplanen, samtidigt som det finns ett behov av att ytterligare påskynda konvergensen med EU. I halvtidsöversynen konstaterades vidare att även om IPA III utformats som ett resultatbaserat instrument – både vad gäller stödets omfattning och intensitet – hade strävan att balansera resultatbedömningen med principen om rättvis fördelning begränsat den finansiella belöningen till mottagare med goda resultat.

I halvtidsöversynen konstaterades att IPA III hade varit flexibelt när det gäller att reagera på exceptionella yttre händelser trots att det saknar en buffert liknande den som finns i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. Det faktum att det saknas förutbestämda landspecifika finansieringsramar hade gett programstödet den flexibilitet som krävs för att det ska kunna svara mot akuta och föränderliga behov.

• Samråd med berörda parter

För halvtidsöversynen och konsekvensbedömningen för detta förslag inbegrep samrådsstrategin att inhämta synpunkter från ett stort antal berörda parter om finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder. De öppna offentliga samråden för både halvtidsöversynen och konsekvensbedömningen riktade sig till alla typer av berörda parter, däribland medborgarna. Den sammanfattande rapporten om resultaten av det samråd som genomfördes inom ramen för halvtidsöversynen har offentliggjorts på webbplatsen ”Kom med synpunkter”13 och ger en översikt över de mottagna bidragen. Den sammanfattande

13EU:s åtgärder utanför EU – utvärdering av finansieringsinstrumenten (2014–2020 och 2021–2027).

rapporten från det öppna offentliga samrådet inför konsekvensbedömningen av Europa i världen finns i bilaga 2 till konsekvensbedömningen. Ett riktat samråd genomfördes också inför halvtidsöversynen för att samla in synpunkter från särskilda kategorier av berörda parter. Inom ramen för riktade samråd rådfrågades experter från EU:s medlemsstater, utvecklingsorgan i EU:s medlemsstater, nätverk och plattformar för det civila samhället och lokala myndigheter, finansinstitut för utveckling och Förenta nationerna genom särskilda möten. Sammanfattningen av dessa riktade samråd finns i den sammanfattande rapporten från samrådet med berörda parter, i bilaga V till halvtidsöversynen14.

• Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Rapporten från halvtidsöversynen och det tillhörande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar byggde till stor del på den oberoende studie som genomförts av externa konsulter15. Alla fem obligatoriska utvärderingskriterier (dvs. ändamålsenlighet, effektivitet,

relevans, samstämmighet och EU-mervärde) bedömdes i denna studie. Utvärderingskriteriernas genomslag och hållbarhet omfattades också. Följande utvärderingsmetoder användes: i) En granskning av dokumentation och analysdata. ii) Fler än 340 intervjuer. iii) Ett antal riktade undersökningar. iv) Riktade samråd och ett öppet offentligt samråd, såsom beskrivits ovan. Denna blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder, där både primära och sekundära beviskällor användes, gav ett heltäckande underlag för utvärderingen. Denna expertis användes också som underlag för konsekvensbedömningen av detta förslag, tillsammans med resultaten av de öppna offentliga samråden enligt beskrivningen ovan.

• Konsekvensbedömning

När det gäller den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag lämnade nämnden för lagstiftningskontroll den 13 juni 2025 sitt yttrande utan förbehåll, med hänvisning till det särskilda tillvägagångssättet i samband med processen för den fleråriga budgetramen16.. Efter nämndens yttrande reviderades konsekvensbedömningen för att integrera dess rekommendationer.

Det allmänna målet med konsekvensbedömningen var att utforma finansieringsinstrument för yttre åtgärder som effektivt främjar EU:s strategiska intressen samtidigt som de är anpassade för att hantera instabilitet och krissituationer. I detta avseende var balans mellan flexibilitet och förutsägbarhet den grundläggande politiska parametern för utformningen av möjliga politiska alternativ. Följande alternativ undersöktes i detta sammanhang:

•Alternativ 1: Ett helt flexibelt finansieringsinstrument för yttre åtgärder som uteslutande bygger på strategiska prioriteringar som fastställs årligen, utan flerårig planering. Ukrainarelaterat stöd till föranslutnings- och återuppbyggnadsbehov skulle finansieras utöver taket i den fleråriga budgetramen.

Utvärdering av Europeiska unionens externa finansieringsinstrument (2014–2020 och 2021–2027) (bilagor), s. 101.

Utvärdering av Europeiska unionens externa finansieringsinstrument (2014–2020 och 2021– 2027).Oberoende studie till stöd för utvärderingen Volym I, Sammanfattande rapport, Europeiska unionens publikationsbyrå.

De viktigaste delarna i nämndens yttrande och de tillhörande ändringar som gjorts av konsekvensbedömningen beskrivs närmare i bilaga 1 till konsekvensbedömningen.

•Alternativ 2: Ett finansieringsinstrument för yttre åtgärder som bygger på vägledande geografiska och globala anslag som omfattar programplanerad och icke-programplanerad finansiering, med en balans mellan flexibilitet och förutsägbarhet. Ukrainarelaterat stöd till föranslutnings- och återuppbyggnadsbehov skulle finansieras utöver taket i den fleråriga budgetramen.

•Alternativ 3: Ett finansieringsinstrument för yttre åtgärder som bygger på vägledande geografiska och globala anslag som omfattar programplanerad och icke-programplanerad finansiering, med en balans mellan flexibilitet och förutsägbarhet. Ukrainas föranslutningsbehov skulle finansieras av detta instrument inom taket i den fleråriga budgetramen, medan Ukrainas återuppbyggnadsbehov skulle finansieras utöver taket i den fleråriga budgetramen.

Baserat på konsekvensanalysen och jämförelsen var alternativ 2 det föredragna valet. Analysen av de tre alternativens ändamålsenlighet, samstämmighet och effektivitet jämfört med referensscenariot gjordes med hjälp av de specifika målen för konsekvensbedömningen. Alternativ 2 utmärkte sig genom sin balans mellan flexibilitet och förutsägbarhet, vilket bäst stödde målsättningarna. Det möjliggjorde ett trovärdigt stöd till Ukraina i ett osäkert sammanhang, samtidigt som det skyddade kapaciteten hos instrumentet för yttre åtgärder att tillgodose behov och prioriteringar i andra geografiska områden.

När det gäller förväntade effekter är både alternativen 2 och 3 mer lämpade än alternativ 1 att bidra till att främja EU:s strategiska intressen och en hållbar utveckling i partnerländerna.

Alternativen 2 och 3 skulle sannolikt också bättre hantera kopplingarna mellan de olika målen för hållbar utveckling och balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling (ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet). De ökar samstämmigheten mellan inre och yttre åtgärder å ena sidan och mellan yttre åtgärder å andra sidan. Principen om geografisk inriktning, inbegripet användningen av regionala anslag inom de geografiska pelarna, underlättar anpassningen till EU:s strategiska mål (t.ex. via Global Gateway, omfattande partnerskap, partnerskap för ren handel och rena investeringar, andra liknande partnerskap). Denna anpassning möjliggör också mer samordnade insatser för att ta itu med sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar, vilket säkerställer att åtgärderna förstärker varandra snarare än att verka isolerat eller dra åt olika håll. I detta avseende har alternativen 2 och 3 kapacitet att bättre integrera politiska mål som konkurrenskraft, ekonomisk säkerhet, resilienta värdekedjor och miljömässig hållbarhet, med tanke på att dessa mål eftersträvas strategiskt tillsammans.

Jämfört med alternativ 3 skulle alternativ 2 säkerställa kontinuitet med den strategi som tillämpas inom Ukrainafaciliteten, hantera behoven på kort, medellång och lång sikt på ett heltäckande sätt samt spegla sambanden mellan Ukrainas anslutningsprocess och återuppbyggnad efter kriget. Dessutom skulle alternativ 2 göra det möjligt att hitta en balans mellan att ge trovärdigt stöd till Ukraina i ett osäkert sammanhang och samtidigt skydda förmågan för instrumentet för yttre åtgärder att uppfylla behov och prioriteringar i andra geografiska områden.

Med utgångspunkt i dessa överväganden har alternativ 2 valts för detta förslag.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget innebär en förenkling ur ett Refit-perspektiv. En ytterligare rationalisering av ett antal instrument inom ett brett instrument såsom beskrivs ovan kommer att minska de finansiella och operativa hinder som finns inom ramen för de nuvarande instrumenten. Förenklingen bidrar därmed till tydligare processer och resursförvaltning. När det gäller att

anpassa reglerna kommer övergripande bestämmelser i prestationsförordningen att ge det nya instrumentet och de andra programmen inom den fleråriga budgetramen en enhetlig och harmoniserad ram och göra det lättare för partner och genomförandeorgan att förstå.

• Grundläggande rättigheter

Ett av de fördragsbaserade allmänna målen för EU:s yttre åtgärder (artikel 3.5) och artiklarna 8 och 21 i EU-fördraget är att stödja och främja demokrati, rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna. Instrumentet syftar till att tillämpa en människorättsbaserad strategi som styrs av principerna om att ingen ska lämnas utanför, jämlikhet och icke- diskriminering oavsett grund. Den rättighetsbaserade strategin omfattar alla mänskliga rättigheter, både medborgerliga och politiska, ekonomiska, sociala och kulturella, för att integrera människorättsprinciper i all verksamhet som stöds av EU:s yttre åtgärder. Stödet till mänskliga rättigheter och demokrati och till det civila samhällets organisationer, som till största delen kanaliserades genom särskilda tematiska program i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, förblir en prioritering inom ramen för det nya instrumentet, som kanaliseras både genom de geografiska pelarna för maximalt genomslag och genom den globala pelaren för globala initiativ.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Europeiska kommissionen föreslår att en vägledande finansieringsram på 200 309 000 000 EUR (i löpande priser) ska anslås till Europa i världen för 2028–2034. Dessutom ska ekonomiska medel för Ukraina göras tillgängliga i enlighet med artikel 6 i rådets förordning [(EU, Euratom) 20XX/XXX* [förordningen om den fleråriga budgetramen]]. En detaljerad uppskattning av förslagets budgetkonsekvenser presenteras i den finansieringsöversikt och digitaliseringsöversikt som bifogas detta förslag.

5. ÖVRIGA INSLAG

• Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Programmet ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [prestationsförordningen] i vilken regler för utgiftsspårnings- och prestationsramen för budgeten fastställs, inbegripet regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att inte orsaka betydande skada och jämställdhetsprincipen som anges i artikel 33.2 d respektive f i förordning (EU, Euratom) 2024/250917, regler för övervakning och rapportering om resultaten av unionsprogram och unionsverksamheter, regler för inrättande av en portal för unionsfinansiering, regler för utvärdering av programmen samt andra övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla unionsprogram, t.ex. bestämmelserna om information, kommunikation och synlighet.

17Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

• Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Det föreslagna instrumentet (Europa i världen) innehåller undantag från bestämmelserna i budgetförordningen, som är motiverade i flera skäl, nämligen följande:

Skäl 37 – om att inte fastställa en nivå för avsättningar för lån till Ukraina inom ramen för detta instrument.

Skäl 64 – om möjligheten att återanvända medel från Europa i världen som överförts. Dessutom hänvisar skälet till möjligheten att återanvända återflöden som genereras av finansieringsinstrument inom ramen för Europa i världen.

Skäl 65 – om möjligheten att öka de tillgängliga resurserna för Europa i världen genom att tilldela instrumentet överskotten i samband med nuvarande och äldre budgetgarantier och ekonomiskt stöd inom ramen för de yttre åtgärderna.

Skälen 68 och 69 – om möjligheten att ge stöd i form av bidrag på ett flexibelt sätt och i rätt tid utan att det behövs en förslagsinfordran, inbegripet till enheter inom den privata sektorn från medlemsstaterna.

Skäl 81 – om möjligheten att främja deltagandet av berättigade enheter eller personer och motparter från partnerländer som omfattas av budgetgarantin eller finansieringsinstrumenten, och att öka den privata sektorns attraktionskraft och maximera investeringarnas inverkan genom att utvidga stödberättigandet för budgetgarantin till enheter som inte omfattas av några offentliga förvaltningsuppgifter.

AVDELNING I: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1 (Syfte) – definierar det instrument som inrättas genom förordningen, som är ett av EU:s program för yttre åtgärder.

Artikel 2 (Definitioner) – innehåller definitioner av de grundläggande begrepp som används i förordningen.

Artikel 3 (Tillämpningsområde och struktur) – beskriver instrumentets struktur, som består av fem geografiska pelare och en global pelare. Den klargör pelarnas interna struktur, uppdelad i programplanerade och icke-programplanerade komponenter, med en beskrivning av de icke- programplanerade åtgärdernas karaktär. I artikeln fastställs också varje pelares geografiska tillämpningsområde och det förklaras hur pelarna och komponenterna kompletterar varandra.

De länder och territorier som omfattas av de geografiska pelarna förtecknas i bilaga I.

Artikel 4 (Instrumentets mål) – fastställer de allmänna mål som är tillämpliga på alla pelare i instrumentet samt de specifika mål som anges i bilaga II.

Artikel 5 (Konsekvens, samstämmighet, synergier och komplementaritet) – förklarar förhållandet mellan detta instrument och alla områden för yttre åtgärder, tillsammans med dess synergier, konsekvens och komplementaritet med interna EU-program.

Artikel 6 (Budget) – hänvisar till instrumentets totala anslag och ger en detaljerad vägledande uppdelning per pelare och anger källorna till Ukrainas stöd. Det hänvisas också till en ”buffert för nya utmaningar och prioriteringar”, som kan öka de belopp som avses i den artikeln.

Artikel 7 (Buffert för nya utmaningar och prioriteringar) – hänvisar till syftet med de nya utmaningarna och prioriteringarna. En bestämmelse ingår för att informera Europaparlamentet och rådet om användningen av bufferten för nya utmaningar och prioriteringar och för att beakta deras iakttagelser.

Artikel 8 (Politisk ram) – hänvisar till den övergripande politiska ramen för genomförandet av instrumentet. Befintliga avtal, strategier, slutsatser, resolutioner och andra liknande dokument

avgör vilken ram genomförandet av instrumentet kommer att baseras på. Det finns en bestämmelse om att informera Europaparlamentet och rådet och föra diskussioner med dem.

Artikel 9 (Allmänna principer) – innehåller en förteckning över de olika principer som är tillämpliga på hela instrumentet, t.ex. fokus på omvandlingseffekter, tillvaratagande av unionens strategiska intressen, bibehållande av unionens engagemang i extremt instabila och komplexa sammanhang samt främjande av demokrati, god samhällsstyrning, rättsstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, jämställdhet, kvinnors och ungdomars egenmakt. I artikeln betonas också vikten av principen om utvecklingseffektivitet och av deltagande och dialog med det civila samhällets organisationer och lokala myndigheter samt den privata sektorn.

Artikel 10 (Integrering) – närmare bestämmelser om hur kampen mot klimatförändringar, miljöskydd och jämställdhet bör integreras i genomförandet av instrumentet.

Artikel 11 (Team Europe-strategin) – fastställer målet, formerna och ambitionen för Team Europe-strategin, som syftar till att ytterligare samordna åtgärderna och slå samman resurser för gemensamma mål.

Artikel 12 (Migration och tvångsförflyttning) – illustrerar den övergripande strategin mot irreguljär migration, tvångsförflyttning och deras bakomliggande orsaker.

AVDELNING II – GENOMFÖRANDE AV INSTRUMENTET

Här ingår kapitel om genomförandet av instrumentet, som omfattar den fleråriga programplaneringen.

Kapitel I – Allmänna bestämmelser om programplanering (artiklarna 13–17) omfattar de olika bestämmelserna om den fleråriga programplaneringen, särskilt den allmänna strategin, principer för geografiska program, innehållet i programplaneringsdokumenten samt förfarandet för att anta dem.

Kapitel II – Handlingsplaner, åtgärder och genomförandeprinciper (artiklarna 18–22) illustrerar de handlingsplaner och åtgärder som kan antas och de respektive förfarandena. Artikel 22 innehåller bestämmelser om flexibilitet.

Kapitel III – Verktygslådan för genomförande (artiklarna 23–28) omfattar tillgängliga verktyg för att uppnå målen för instrumentet, särskilt budgetgarantier, blandfinansiering och ekonomiskt stöd.

AVDELNING IV– SLUTBESTÄMMELSER

Avdelning III (artiklarna 29–35). Artikel 30 i denna avdelning omfattar utövandet av delegeringen av befogenheter för att ändra artiklarna 6.5, 24.1, 24.2 och 24.3 samt bilaga II. Artikel 31 illustrerar de kompletterande genomförandebestämmelserna för den europeiska pelaren. Genom artikel 32 inrättas en kommitté i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Denna kommitté ansvarar för att avge ett yttrande över fleråriga programplaneringsdokument och de årliga arbetsprogrammen (handlingsplaner och åtgärder). Förslaget har två bilagor:

–Bilaga I – Förteckning över länder och territorier.

–Bilaga II – Specifika mål.

2025/0227 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Europa i världen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 209, 212 och 322.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande18, med beaktande av Regionkommitténs yttrande19,

med beaktande av revisionsrättens yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Målet med denna förordning är att inrätta programmet Europa i världen (instrumentet) i syfte att upprätthålla och främja unionens värden, principer och intressen runt om i världen för att uppfylla de principer och mål för unionens yttre åtgärder som fastställs i artiklarna 3.5, 8 och 21 i fördraget om Europeiska unionen.

(2)I enlighet med artikel 21 i EU-fördraget ska unionen sörja för samstämmigheten mellan de olika områden som omfattas av dess yttre åtgärder och mellan dessa och övrig politik, samt verka för att säkerställa en hög grad av samarbete inom alla områden för internationella förbindelser. För att öka samstämmigheten och säkerställa effektiviteten i unionens yttre åtgärder stöder instrumentet flera av unionens politikområden, i synnerhet utvidgning, grannskapspolitik, internationella partnerskap, humanitärt bistånd och externa aspekter av unionens övriga politik, med hjälp av en bred uppsättning verktyg.

(3)I enlighet med artikel 9 i rådets beslut 2010/427/EU20 ska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) i sin egenskap av kommissionens vice ordförande sörja för den övergripande politiska samordningen av unionens yttre åtgärder och säkerställa deras enhetlighet, samstämmighet och effektivitet, särskilt genom genomförandet av detta instrument.

(4)Genomförandet av instrumentet bör vägledas av Europeiska rådets strategiska agendor, relevanta resolutioner från Europaparlamentet och kommissionens politiska

EUT L.., s.. EUT L.., s.

Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30 , ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2010/427/oj).

riktlinjer, där unionens vision, strategiska riktlinjer och prioriteringar fastställs. Samtidigt som unionens inflytande och partnerskap tas till vara, bör de yttre åtgärder som genomförs inom ramen för instrumentet skydda och främja unionens värden, stärka fred och säkerhet samt bidra till unionens beredskap, välstånd och konkurrenskraft. För att främja unionens prioriteringar och intressen i sina yttre åtgärder bör unionen arbeta i partnerskap med partnerländer och internationella organisationer.

(5)Instrumentet bör bidra till att säkerställa konsekvens, samstämmighet, synergier och komplementaritet mellan unionens interna och externa politik samt mellan dess olika externa politikområden, i syfte att samtidigt främja unionens grundläggande och strategiska intressen, hållbar utveckling i partnerländerna och uppfyllandet av unionens globala åtaganden.

(6)Den huvudsakliga strategin för åtgärder som finansieras genom instrumentet bör vara geografiska, programplanerade åtgärder på landsnivå, regional nivå och transregional nivå, för att maximera effekterna av unionens bistånd. Denna strategi bör, där så är relevant, kompletteras med icke-programplanerade geografiska åtgärder, inbegripet åtgärder som rör humanitärt bistånd, makroekonomiskt stöd, hantering av behov kopplade till kriser, fred och utrikespolitik, förstärkning av resiliensen och konkurrenskraften samt globala programplanerade och icke-programplanerade åtgärder.

(7)Geografiska programplanerade åtgärder bör utgöra ramen för unionens samarbete med partnerländer och partnerregioner på medellång och lång sikt för att bygga upp ömsesidigt fördelaktiga partnerskap.

(8)Även om budgeten för att finansiera unionens humanitära biståndsinsatser bör göras tillgänglig inom ramen för detta instrument, bör sådana insatser genomföras i enlighet med instrumentet för humanitärt bistånd, som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 1257/9621.

(9)Även om de budgetmedel som krävs för att finansiera unionens makroekonomiska stöd bör tillhandahållas inom ramen för detta instrument, bör sådana insatser genomföras i enlighet med artikel 212 och artikel 213 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(10)

(11)Insatser för att stärka resiliensen bör göra det möjligt för unionen att intensifiera sitt samarbete där det behövs, med hänsyn till det osäkra omvärldsläget. De bör vara flexibla, bland annat när det gäller att svara på och stärka åtgärder för att hantera instabilitet och kriser och stödja sambandet mellan humanitärt bistånd, utveckling och fred, hantera behov av återhämtning och återuppbyggnad efter konflikter samt betalningsbalanskriser.

(12)Konkurrenskraftsåtgärder bör göra det möjligt för unionen att möta ekonomiska utmaningar och snabbt utnyttja möjligheter att stödja unionens konkurrenskraft, bland annat genom stöd till den yttre dimensionen av unionens interna politik. I förekommande fall bör de bidra till att bygga upp omfattande ömsesidigt fördelaktiga paket med partnerländer.

21Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd (EGT L 163, 2.7.1996, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/1257/oj ).

(13)Behov kopplade till kriser, fred och utrikespolitik bör tillgodoses genom åtgärder som gör det möjligt för unionen att reagera på exceptionella och oförutsedda situationer eller tvingande utrikespolitiska intressen, inbegripet när det föreligger ett hot mot fred, demokrati, lag och ordning, skyddet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Dessa insatser bör utformas för att möjliggöra ett ändamålsenligt, effektivt, integrerat och konfliktkänsligt agerande från unionens sida, i syfte att främja fred, stabilitet och konfliktförebyggande i situationer av brådskande karaktär, kris, instabilitet, hybridhot, framväxande kriser eller naturkatastrofer – inklusive säkerheten och tryggheten för enskilda personer, särskilt dem som utsätts för sexuellt och könsrelaterat våld i instabila sammanhang – eller i en situation som riskerar att trappas upp till en väpnad konflikt eller att allvarligt destabilisera partnerlandet eller partnerländerna i fråga. De bör även stödja nya initiativ för att möta utrikespolitiska behov inom politiska, ekonomiska och säkerhetsrelaterade frågor, samt möjliggöra för unionen att agera när det uppstår en möjlighet att uppnå sina mål – mål som är svåra att nå med andra medel.

(14)Instrumentet bör bygga på de åtgärder som tidigare fått stöd enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2021/94722, (EU) 2021/152923, (EU) 2024/79224, (EU) 2024/144925, (EU) 2025/53526.

(15)Instrumentet bör bidra till målen för unionens yttre åtgärder genom att främja ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med partnerländer och samtidigt bidra till en hållbar utveckling i partnerländerna och till unionens strategiska intressen. Det bör göra det möjligt för unionen att bättre ta itu med globala utmaningar, inbegripet kampen mot klimatförändringar och skyddet av den biologiska mångfalden. Det bör också ge ökade ekonomiska möjligheter och handelsmöjligheter som gynnar både unionen och partnerländerna.

(16)Unionens åtgärder bör främja respekten för och vara förankrade i internationell människorättslagstiftning, inbegripet den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av Förenta nationernas generalförsamling den 10 december 1948, och i internationell humanitär rätt, och bör vägledas av det faktum att alla mänskliga rättigheter är universella, odelbara samt beroende av och förbundna med varandra.

(17)I artikel 49 i EU-fördraget anges att varje europeisk stat som respekterar värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/947/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1529 av den 15 september 2021 om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) (EUT L 330, 20.9.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1529/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten, EUT L, 2024/792, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/792/oj ). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1449 av den 14 maj 2024 om inrättande av faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan (EUT L, 2024/1449, 24.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1449/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/535 av den 18 mars 2025 om inrättande av faciliteten för reformer och tillväxt för Moldavien (EUT L, 2025/535, 21.3.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/535/oj ).

för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, och som förbinder sig att främja dessa värden, får ansöka om att bli medlem av unionen. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, rättvisa mellan generationerna och kulturell mångfald. Utvidgningsprocessen bygger på fastställda kriterier, rättvisa och rigorösa villkor samt principen om egna meriter. En europeisk stat som har ansökt om att bli medlem av unionen kan upptas som medlem först sedan det har bekräftats att den till fullo uppfyller de anslutningskriterier som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993 (Köpenhamnskriterierna) och förutsatt att unionen har kapacitet att integrera den nya medlemmen. Det är fortsatt mycket viktigt med ett starkt åtagande om att följa principen ”det grundläggande först”, vilket innebär starkt fokus på rättsstatsprincipen, kampen mot organiserad brottslighet, de grundläggande rättigheterna, de demokratiska institutionernas funktion, reformering av den offentliga förvaltningen och ekonomiska kriterier. Framstegen beror på varje kandidatlands och potentiella kandidats genomförande av de reformer som krävs för att anpassa sig till unionens regelverk.

(18)Unionens utvidgningspolitik är en strategisk investering i fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa och gör det möjligt för unionen att hantera globala utmaningar bättre. Den erbjuder också ökade ekonomiska möjligheter och handelsmöjligheter som gynnar både unionen och de länder som strävar efter att bli medlemsstater samtidigt som en gradvis övergång för partnerländerna säkerställs. Utsikterna till medlemskap i unionen har en kraftfull omvälvande effekt, med positiva demokratiska, politiska, ekonomiska och samhälleliga förändringar. Det ligger i unionens och dess partners gemensamma intresse att gå vidare med reformerna av sina politiska, rättsliga och ekonomiska system med tanke på deras framtida medlemskap i unionen och för att stödja deras anslutningsprocess.

(19)Sedan Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina inleddes den 24 februari 2022 har unionen, dess medlemsstater och europeiska finansiella institutioner mobiliserat aldrig tidigare skådat stöd för Ukrainas ekonomiska, sociala och finansiella resiliens. Den omfattande förödelse som kriget har orsakat i Ukraina kräver betydande och flexibelt stöd till Ukraina för att upprätthålla statens funktioner, tillhandahålla offentliga tjänster samt stödja landets återhämtning, återuppbyggnad och modernisering. Instrumentet bör utgöra ramen för stöd till en snabb återhämtning, återuppbyggnad och modernisering av landet, för att mobilisera investeringar och förbättra tillgången till finansiering samt för att underlätta Ukrainas anpassning till unionens normer och värden på vägen mot anslutning till unionen. Ukrainas väg mot anslutning bör vara nära sammanflätad med återuppbyggnadsinsatserna. Stöd inom ramen för instrumentet bör i möjligaste mån integreras i internationella ansträngningar för en finansiell struktur för Ukrainas återhämtning och samordnas med relevanta givare och internationella finansinstitut för att säkerställa lämplig samordning och komplementaritet i stödet.

(20)Enligt artikel 8.1 i EU-fördraget ska unionen utveckla särskilda förbindelser med närbelägna länder i syfte att skapa ett område med välstånd och god grannsämja som grundar sig på unionens värden och utmärks av nära och fredliga förbindelser som bygger på samarbete.

(21)Unionen bör ingå ömsesidigt fördelaktiga och skräddarsydda partnerskap med fokus på strategiska prioriteringar och främja regionalt samarbete i det östra grannskapet,

inbegripet Svartahavsområdet, och bidra till att mildra de utmaningar som Rysslands anfallskrig mot Ukraina innebär.

(22)Unionen bör utveckla en mer fokuserad strategi för Mellanöstern, Nordafrika och Gulfstaterna, med beaktande av förbindelserna mellan dessa regioner. Unionen bör fördjupa förbindelserna med Mellanöstern, Nordafrika och Gulfregionen, i linje med respektive strategiska ramar och formella avtal, särskilt genom ömsesidigt fördelaktiga och skräddarsydda partnerskap på områden av ömsesidigt intresse, med respekt för unionens värden och principer.

(23)Unionens internationella partnerskap syftar till att utveckla förbindelser och partnerskap med partnerländer, särskilt för att minska och på lång sikt utrota fattigdomen i linje med det primära målet för unionens politik för utvecklingssamarbete enligt artikel 208 i EUF-fördraget. Unionens internationella partnerskap bidrar också till andra mål för unionens yttre åtgärder, särskilt för att skydda unionens värden och grundläggande intressen, för att främja en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i partnerländerna.

(24)Genomförandet av instrumentet bör stödja Global Gateway-strategin27, unionens externa investeringsstrategi för att främja målen för hållbar utveckling tillsammans med partnerländer. Som en huvudpelare i unionens ekonomiska utrikespolitik syftar den till att främja utvecklingen av säker infrastruktur av hög kvalitet i partnerländerna för att skapa hållbart välstånd, anständiga arbetstillfällen och därigenom stärka förbindelserna mellan unionen och dess partner, samtidigt som den gynnar EU:s strategiska och ekonomiska intressen. Denna strategi utnyttjar investeringar i säker infrastruktur med fokus på digitalisering, klimat och energi, transport, hälsa samt utbildning och forskning. Den stöder länder som försöker stärka sin resiliens på ett hållbart sätt, samtidigt som den stärker partnerskap som är viktiga för unionens öppna strategiska oberoende. Global Gateway är även ett värdebaserat erbjudande som främjar höga sociala, miljömässiga, styrningsmässiga och finansiella standarder samt upprätthåller demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter.

(25)Unionen bör engagera sig i sammanhang med mycket hög grad av instabilitet, konfliktområden och andra komplexa situationer, genom ett differentierat angreppssätt som både hanterar grundorsakerna till instabiliteten, säkerställer tillgång till grundläggande tjänster och stärker befolkningens resiliens, i linje med samband mellan humanitärt bistånd, utveckling och fred.

(26)Instrumentet bör bidra till att bevara freden, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten. I linje med ProtectEU-strategin28 bör instrumentet bidra till en enhetlig och övergripande säkerhetsstrategi för att förbättra unionens säkerhet.

(27)Instrumentet bör stärka den demokratiska resiliensen i partnerländerna, bland annat genom att motverka utländsk informationsmanipulation och inblandning, stärka fria och pluralistiska medier, främja medborgarnas engagemang, säkerställa rättvisa och integritet i val och andra demokratiska processer samt genom att bedriva offentlig diplomati.

Gemensamt meddelande (JOIN/2021/30 final) till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken Global Gateway. Meddelande (COM/2025/148 final) från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om ProtectEU: Europeisk strategi för inre säkerhet.

(28)I enlighet med Sendai-ramverket för katastrofriskreducering (2015–2030), som antogs vid FN:s tredje världskonferens om katastrofriskreducering den 18 mars 201529, bör man erkänna behovet av att övergå från krishantering och krisavvärjande till en mer strukturell och långsiktig strategi för att på ett effektivare sätt kunna hantera instabila situationer, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, liksom utdragna kriser. Det behövs en större tonvikt på och gemensamma strategier för riskreducering, katastrofriskhantering, tidig varning, förebyggande, skadelindring och beredskap, och det krävs fortsatta ansträngningar för att förbättra de snabba insatserna och varaktig återhämtning. Detta instrument bör stödja reformer och investeringar som stärker katastrofriskhanteringen och krishanteringen, investerar i klimatresiliens och förbättrar resiliensen hos viktiga samhällsfunktioner. Instrumentet bör därför bidra till att stärka sambandet mellan humanitärt bistånd, utveckling och fred.

(29)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(30)Instrumentet bör bidra till unionens kollektiva mål att tillhandahålla 0,7 % av bruttonationalinkomsten som offentligt utvecklingsbistånd, som fastställts av OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd, inom den tidsram för Agenda 2030 som antogs av Förenta nationerna i september 201530 (Agenda 2030), genom att stödja realistiska och kontrollerbara åtgärder för att uppfylla detta åtagande, där framstegen bör fortsätta att övervakas och rapporteras. Det bör också främja ömsesidigt fördelaktiga partnerskap för hållbar utveckling, bland annat genom mobilisering av privata resurser. Hela stödet till hållbar utveckling från instrumentet – inklusive den privata finansiering som mobiliserats – bör övervakas genom det totala offentliga stödet för hållbar utveckling.

(31)Instrumentet bör bidra till det gemensamma unionsmålet att avsätta 0,2 % av bruttonationalinkomsten till offentligt utvecklingsbistånd till de minst utvecklade länderna inom tidsramen för Agenda 2030 genom att stödja realistiska, verifierbara åtgärder för uppfyllandet av detta åtagande; framstegen mot detta mål bör övervakas och rapporteras även i fortsättningen.

(32)Instrumentet bör stärka unionens konkurrenskraft, särskilt genom att bidra till hållbarhet, resiliens och diversifiering av värde- och leveranskedjor, återspegla höga standarder för ansvarsfullt företagande och genom att öka de ekonomiska möjligheterna. Samstämmighet mellan genomförandet av unionens handelspolitik, politik för ekonomisk säkerhet och industripolitik och instrumentet bör säkerställas, inbegripet synergier med partnerskap för ren handel och rena investeringar. För att utnyttja potentialen hos ömsesidigt fördelaktiga partnerskap för hållbar utveckling i unionen och partnerländerna bör synergieffekter främjas mellan instrumentet och unionens europeiska konkurrenskraftsfond, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]31, samt Fonden för ett sammanlänkat Europa, som

Sendai-ramverket för katastrofriskreducering, antaget den 18 mars 2015 av Förenta nationernas generalförsamling och godkänt den 3 juni 2015 (A/RES/69/283).

Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, antagen vid Förenta nationernas toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015 ((A/RES/70/1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [XXX] om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden, inbegripet det särskilda programmet för försvarsforskning och innovation, och

inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]32, för att stödja projekt av gemensamt intresse mellan medlemsstater och partnerländer, för den del av projektet som genomförs på partnerlandets territorium.

(33)Komplementaritet bör säkerställas mellan unionens finansieringsinstrument för yttre

åtgärder, särskilt med rådets beslut (EU) 2021/176433 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med unionen, det europeiska instrumentet för internationellt kärnsäkerhetssamarbete – avveckling som inrättades genom rådets förordning (Euratom) [XXX] [INSC-D]34, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inbegripet, i förekommande fall, den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och den europeiska fredsfaciliteten, som inrättades genom rådets beslut (Gusp) 2015/50935, som finansieras utanför unionens budget.

(34)Unionen bör eftersträva det mest effektiva utnyttjandet av tillgängliga resurser mellan sina finansieringsinstrument. I detta avseende bör instrumentet möjliggöra både bidrag till och från andra unionsprogram samt en kombination av finansiering med dessa. Detta bör bidra till unionens prioriteringar och intressen samt till hållbar utveckling i unionens partnerländer. Detta inbegriper samstämmighet och komplementaritet med makroekonomiskt stöd, i förekommande fall.

(35)I denna förordning bör det fastställas en vägledande finansieringsram för instrumentet. I denna förordning beräknas löpande priser genom en fast deflator på 2 %.

(36)I en snabbt föränderlig ekonomisk, social och geopolitisk miljö har erfarenheter nyligen visat på behovet av en mer flexibel flerårig budgetram och mer flexibla utgiftsprogram för unionen. För detta ändamål, och i enlighet med målen för denna förordning, bör finansieringen på ett lämpligt sätt beakta föränderliga politiska behov och unionens prioriteringar, såsom de identifierats i relevanta dokument som publiceras av kommissionen, i rådets slutsatser och i Europaparlamentets resolutioner, samtidigt som tillräcklig förutsägbarhet för budgetgenomförandet säkerställs.

(37)Rådets förordning (EU, Euratom) .../...36 (förordningen om den fleråriga budgetramen) gör det möjligt att mobilisera de nödvändiga anslagen i unionens budget utöver taken i den fleråriga budgetramen för att täcka unionens skulder i samband med lån till Ukraina. Detta möjliggör, i finansiella termer, att ekonomiskt stöd till Ukraina i form

om upphävande av förordningarna (EU) 2021/522, (EU) 2021/694, (EU) 2021/696, (EU) 2021/697, (EU) 2021/783, (EU) 2023/588, (EU) 2023/1525, (EU) 2023/2418 och (EU) (Edip) (EUT L., s.) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [XXX] om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2028–2034, om ändring av förordning (EU) 2024/1679 och om upphävande av förordning (EU) 2021/1153 (EUT [...], [...], s. [...]).

Rådets förordning (Euratom) [XXX] av den [om inrättande av det europeiska instrumentet för internationellt kärnsäkerhetssamarbete och avveckling och om upphävande av förordningarna (Euratom) 2021/100 och (Euratom) 2021/948 (EUT [...], [...], s. [...]).

Rådets beslut (Gusp) 2021/509 av den 22 mars 2021 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet och om upphävande av beslut (Gusp) 2015/528 (EUT L 102, 24.3.2021, s. 14).

Rådets förordning (EU, Euratom) .../... av den ... om den fleråriga budgetramen 2028–2034 (EUT L...s.).

av lån kan beviljas enligt denna förordning, i enlighet med artikel 223.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/250937.

(38)Mot bakgrund av budgettäckningen enligt förordning (EU, Euratom) .../...

(förordningen om den fleråriga budgetramen) är det lämpligt att inte minska det högsta beloppet för unionens samlade finansiella förpliktelser i form av budgetgarantier och ekonomiskt stöd i form av lån enligt denna förordning med beloppet för ekonomiskt stöd i form av lån till Ukraina enligt denna förordning. Det är också lämpligt att inte fastställa avsättningar och, genom undantag från artikel 214.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, att inte fastställa en avsättningsnivå för lån till Ukraina inom ramen för detta instrument.

(39)När det gäller unionsstöd till Ukraina annat än i form av lån bör denna förordning finansieras genom den Ukrainareserv som föreskrivs i rådets förordning [(EU,

Euratom) 20XX/XXX * [förordningen om den fleråriga budgetramen] för perioden 1 januari 2028–31 december 2034. Åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden från Ukrainareserven bör mobiliseras årligen genom budgetförfarandet. Dessutom bör det vara möjligt att använda anslag som mobiliserats för tillämpningen av denna förordning från den reserv som avses i artikel 6 i rådets förordning [(EU, Euratom) 20XX/XXX * [förordningen om den fleråriga budgetramen]) för att ge stöd till Ukraina enligt förordning (Euratom) [...] (INSC-D).

(40) Inom ramen för unionens restriktiva åtgärder, som antas på grundval av artikel 29 i EU-fördraget och artikel 215.2 i EUF-fördraget, får inga medel eller ekonomiska resurser göras tillgängliga, direkt eller indirekt, till eller till förmån för fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är uppförda på förteckningen. Därför bör sådana fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ, och juridiska personer, enheter eller organ som ägs eller kontrolleras av dem, inte få stöd genom instrumentet.

(41)I ett globalt sammanhang där unionen står inför hög geopolitisk och geoekonomisk konkurrens, som kännetecknas av globala utmaningar, från klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald till spänningar kring knappa resurser, tekniska beroenden, fortsatt migrationstryck eller ekonomiska och handelsmässiga störningar, utöver säkerhetshot och instabilitet, måste yttre åtgärder kontinuerligt och snabbt reagera på framväxande behov, samt agera för att främja strategiska prioriteringar, för att effektivt fullfölja unionens och partnernas prioriteringar. För att öka EU:s förmåga att reagera på oförutsedda behov och anpassa sina partnerskap till nya prioriteringar, med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna från Europeiska utvecklingsfonden och förordning (EU) 2021/947, bör man lämna ett belopp i reserv för senare tilldelning som en buffert för nya utmaningar och prioriteringar. Den bör utnyttjas i enlighet med de förfaranden som fastställs i denna förordning.

(42)I ett övergripande sammanhang bör åtgärderna syfta till att främja en regelbaserad och värdebaserad global ordning som har multilateralism som sin huvudprincip och FN som kärna. Agenda 2030, tillsammans med Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar38 (Parisavtalet), det

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj ).

globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald39, Addis Abeba-

handlingsplanen från den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering40 och framtidspakten41 är det internationella samfundets svar på globala utmaningar och tendenser som rör hållbar utveckling. Instrumentet bör särskilt beakta kopplingarna mellan målen för hållbar utveckling och integrerade åtgärder som kan skapa sidovinster och uppfylla flera olika mål på ett samstämmigt sätt.

(43)Instrumentet bör stödja genomförandet av Samoa-partnerskapsavtalet mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, å andra sidan42, som undertecknades i Samoa den 15 november 2023 och tillämpas provisoriskt från och med den 1 januari 2024. Instrumentet bör också stödja fortsatt samarbete mellan unionen och dessa specifika regioner, till exempel med Afrikanska unionen i linje med EU:s och AU:s gemensamma vision för 2030.

(44)Rådet bör säkerställa en konsekvent politik för utvecklingssamarbete enligt kraven i artikel 208 i EUF-fördraget. Unionen bör ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet inom de av sina åtgärder som kan komma att påverka utvecklingsländer och utvecklingsterritorier. Att säkerställa en konsekvent politik för hållbar utveckling kräver att man beaktar den sammanlagda effekten av all unionspolitik om hållbar utveckling på alla nivåer – såväl nationellt som inom unionen, i andra länder och på global nivå.

(45)I enlighet med sina internationella åtaganden bör unionen tillämpa principerna för biståndseffektivitet, nämligen utvecklingsländernas och utvecklingsterritoriernas egenansvar för utvecklingsprioriteringarna, med fokus på resultat, inkluderande utvecklingspartnerskap, transparens och ömsesidig ansvarighet. I detta avseende bör unionen och dess medlemsstater maximera mervärdet av sitt kollektiva stöd till partnerländer och partnerregioner. Genomförandet av instrumentet bör vägledas av dess förväntade resultat, nämligen output, resultat och effekter.

(46)Unionen bör främja nära samråd med lokala myndigheter och det civila samhället samt stödja deras deltagande i att bidra till hållbar utveckling och till genomförandet av målen för hållbar utveckling på lokal nivå. Unionen bör också stödja en gynnsam miljö för det civila samhället, där dessa organisationer kan utföra sitt arbete på ett effektivt sätt. Genom instrumentet bör unionsstöd ges till det civila samhällets organisationer och lokala myndigheter så att de kan eftersträva unionens värden, intressen och mål. Det civila samhällets organisationer och lokala myndigheter bör vederbörligen rådfrågas och i god tid få tillgång till relevant information som gör det möjligt för dem att vara tillräckligt engagerade.

(47)Genomförandet av instrumentet bör vägledas av principerna om jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt och om förebyggande och bekämpning av våld mot

Det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald, som antogs vid den femtonde partskonferensen (COP15) för konventionen om biologisk mångfald den 19 december 2022.

Addis Abeba-handlingsplanen, antagen den 16 juni 2015 och godkänd av Förenta nationernas generalförsamling den 27 juli 2015 (UNGA A/RES/69/313).

Framtidspakten, som antogs av FN:s generalförsamling den 22 september 2024 (A/RES/79/1).

Rådets beslut (EU) 2023/2861 av den 20 juli 2023 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och provisorisk tillämpning av partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, å andra sidan (EUT L 2023/2861, 28.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2023/2861/oj).

kvinnor och våld i hemmet, och bör syfta till att skydda och främja kvinnors rättigheter i linje med färdplanen för kvinnors rättigheter43, jämställdhetsstrategin44, EU:s handlingsplaner för jämställdhet och relevanta slutsatser från rådet och internationella konventioner, bland annat Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor45. En förstärkning av jämställdheten och kvinnors egenmakt i unionens yttre åtgärder och ökade insatser för att uppnå de minimistandarder för prestanda som anges i EU:s handlingsplaner för jämställdhet bör leda till ett jämställdhetsinriktat och omdanande förhållningssätt i alla unionens yttre åtgärder och internationella samarbeten. Jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt bör integreras i instrumentet och återspeglas på lämpligt sätt i alla åtgärder.

(48)Instrumentet bör stödja barn och ungdomar eftersom de är centrala drivkrafter för förändring och därvid särskilt uppmärksamma deras behov och egenmakt. Det bör syfta till att förebygga och bekämpa diskriminering på grund av ålder, etniskt ursprung, religion och övertygelse, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Det bör främja rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning46.

(49)Genom att erkänna att den tredubbla världsomspännande krisen med klimatet, förlusten av biologisk mångfald och föroreningar har förvärrats under det senaste årtiondet och inte kan lösas enbart av unionen bör instrumentet genom att stödja internationellt samarbete spela en viktig roll för att uppfylla multilateralt överenskomna klimat- och miljömål. I detta avseende bör unionen stödja de mest utsatta länderna, särskilt de små östaterna under utveckling och de minst utvecklade länderna.

(50)Med tanke på vikten av att ta itu med klimatförändringarna i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald och för att uppnå målen för hållbar utveckling bör instrumentet bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik. De berörda åtgärderna bör identifieras under genomförandet av instrumentet, och det övergripande bidraget från instrumentet bör omfattas av relevant övervakning, utvärdering och översyn. Instrumentet bör bidra till att stoppa och vända minskningen av den biologiska mångfalden på grundval av kopplingarna mellan klimatmålen och målen för den biologiska mångfalden.

(51)Unionens åtgärder på området klimatförändringar och biologisk mångfald bör stödja en rättvis omställning till en klimatneutral, klimatresilient, resurseffektiv och cirkulär ekonomi. De bör särskilt främja efterlevnaden och genomförandet av Parisavtalet, FN:s ramkonvention om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald, FN:s konvention om bekämpning av ökenspridning och avtalet om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell

Meddelande (COM(2025/97 final) från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En färdplan för kvinnors rättigheter. Meddelande (COM(2020)152 final) från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft den 3 maj 2008 https://social.desa.un.org/issues/disability/crpd/convention-on-the-rights-of-persons-with-disabilities- crpd#Fulltext.

jurisdiktion. Medel som anslås inom ramen för instrumentet bör i synnerhet vara förenliga med och stödja det långsiktiga temperaturmålet i Parisavtalet om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå samtidigt som ansträngningar görs för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C. Instrumentet bör vara förenligt med målet att öka förmågan att anpassa sig till klimatförändringarnas negativa effekter, minska sårbarheten, främja klimatresiliens och vara i linje med målen i det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald. I linje med den europeiska världshavspakten47 bör instrumentet främja bevarandet av havet och stärka den internationella regelbaserade världshavsförvaltningen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt åtgärder som skapar sidovinster och uppfyller flera olika mål, bland annat för klimatet, den biologiska mångfalden och miljön.

(52)Enligt artikel 33.2 d i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska program och

verksamheter genomföras, när så är möjligt och lämpligt, utan att orsaka betydande skada för de miljömål som anges i artikel 9 i förordning (EU) 2020/85248 (principen om att inte orsaka betydande skada). För att säkerställa ett konsekvent genomförande av denna princip i hela budgeten bör instrumentet tillämpa principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med de gemensamma regler som fastställs i

Europaparlamentets

och

rådets

förordning

(EU,

Euratom)

[XXX] [prestationsförordningen] och i enlighet med den gemensamma tekniska vägledningen (vägledning enligt principen om att inte orsaka betydande skada).

(53)Instrumentet bör främja digitalt samarbete med partnerländer och deras digitala omställning, i linje med den internationella digitala strategin för Europeiska unionen49 och konkurrenskraftskompassen50.

(54)I enlighet med artikel 210 i EUF-fördraget bör unionen och dess medlemsstater öka sin samlade inverkan genom att så långt det är möjligt sammanföra sina respektive resurser och kapaciteter.

(55)Unionens och medlemsstaternas politik för internationellt samarbete bör fungera enligt Team Europe-strategin51 och därigenom verka ömsesidigt kompletterande och förstärkande för att förbättra ändamålsenligheten, inverkan och mervärdet av deras kollektiva bistånd.

(56)Unionen, dess medlemsstater, medlemsstaternas genomförandeorgan och

finansinstitut, inbegripet institutioner för utvecklingsfinansiering och medlemsstaternas exportkreditinstitut, Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) bör sträva efter att stödja partnerländer och unionens strategiska intressen utanför unionen genom

Meddelande (COM(2025)281 final) från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Europeiska världshavspakten. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/852/oj ).

Gemensamt meddelande (JOIN/2025/140 final) till Europaparlamentet och rådet – En internationell digital strategi för Europeiska unionen.

Meddelande (COM/2025/30 final) från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En konkurrenskraftskompass för EU.

Gemensamt meddelande (JOIN/2024/25 final) till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken – Bygga hållbara internationella partnerskap inom ramen för Team Europe.

gemensamt fastställda och genomförda åtgärder. Denna strategi bör vara inkluderande och öppen för likasinnade partner och intressenter för att samla resurser och gemensamt bidra till uppnåendet av gemensamma mål, bland annat genom användning av budgetgarantin och blandfinansiering.

(57)Unionen bör främja ett konstruktivt engagemang i fråga om alla aspekter av migration och tvångsförflyttning, arbeta för att se till att migration sker på ett säkert och välreglerat sätt och ge stöd till tvångsförflyttade människor och deras värdsamhällen. Det är viktigt att ytterligare intensifiera samarbetet om migration med partnerländerna, med respekt för medlemsstaternas behörighet, dra nytta av fördelarna med ordnad, säker, reguljär och ansvarsfull migration och effektivt ta itu med irreguljär migration. Ett sådant samarbete bör bidra till att mildra effekterna av tvångsförflyttning, säkerställa tillgång till internationellt skydd, ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och tvångsförflyttning, förbättra gränsförvaltningen och fortsätta ansträngningarna att förhindra irreguljär migration och tvångsförflyttning, bekämpa människohandel och smuggling av migranter samt när så är lämpligt arbeta med återvändande, återtagande och återintegrering under värdiga och hållbara former, på grundval av ömsesidig ansvarighet och med full respekt för humanitära och människorättsliga skyldigheter enligt internationell rätt och unionsrätten och genom att samverka med diasporagrupper och stödja lagliga migrationsvägar. Därför bör partnerländernas praktiska samarbete med unionen på detta område ingå som en integrerad del i instrumentet. Ökad samstämmighet mellan migrations-, asyl- och utvecklingspolitiken och annan extern politik är viktig för att säkerställa att unionens externa bistånd hjälper partnerländerna att hantera migrationen på ett effektivare sätt med sikte på en hållbar utveckling. Instrumentet bör bidra till ett samordnat, holistiskt och strukturerat förhållningssätt till migration och att maximera synergieffekter, samt tillämpa de påtryckningsmöjligheter som krävs.

(58)Instrumentet bör göra det möjligt för unionen att i samarbete med medlemsstaterna hantera utmaningar, behov och möjligheter i samband med migration och tvångsförflyttning på ett sätt som är samstämmigt med, och kompletterar, unionens migrations- och asylpolitik. Migrationsrelaterade åtgärder inom ramen för instrumentet bör bidra till ett effektivt genomförande av unionens avtal och dialoger med partnerländer om migration genom att uppmuntra samarbete som bygger på en flexibel incitamentsbaserad ansats och som stöds av en samordningsmekanism inom ramen för instrumentet. Samordningsmekanismen bör göra det möjligt att hantera befintliga och nya migrationsutmaningar och utmaningar med koppling till tvångsförflyttning inom ramen för instrumentet genom att använda alla lämpliga komponenter genom flexibel finansiering, samtidigt som dess finansieringsramar respekteras och det säkerställs att de genomförs på ett flexibelt sätt. De åtgärderna bör genomföras med full respekt för internationell rätt, inbegripet internationell människorättslagstiftning, internationell humanitär rätt och flyktingrätt och unionens och medlemsstaternas befogenheter.

(59)Inom ramen för instrumentet bör unionen ta upp mänskliga rättigheter och demokratiskt styre på alla nivåer, även genom valobservatörsuppdrag, i linje med EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati52. I förekommande fall bör unionens bistånd på områden som rör skydd av mänskliga rättigheter och

demokratiska värden och principer samt stöd till aktörer i det civila samhället vara oberoende av samtycke från regeringarna och de offentliga myndigheterna i de

52Gemensamt meddelande (JOIN/2020/5 final) till Europaparlamentet och rådet – EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024.

berörda partnerländerna. Eftersom respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en ändamålsenlig unionsfinansiering enligt förordning (EU, Euratom) 2024/2509, kan stödet avbrytas om situationen för demokrati, mänskliga rättigheter eller rättsstatsprincipen i tredjeländer försämras.

(60)Finansiering inom ramen för instrumentet bör användas för att finansiera åtgärder för den internationella dimensionen av Erasmus+-programmet, även i linje med kompetensunionen53. Den fleråriga programplaneringen av den internationella dimensionen av Erasmus+ inom ramen för detta instrument bör genomföras i enlighet med de förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX] [Erasmus+-förordningen]54.

(61)Instrumentet bör bidra till att främja internationella kulturella förbindelser och erkänna kulturens roll för att främja unionens värden.

(62)Förordning (EU, Euratom) 2024/2509 gäller för detta instrument. I den förordningen fastställs reglerna för fastställandet och genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget, inklusive regler om bidrag, priser, icke-finansiella donationer, upphandling, indirekt förvaltning, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(63)De årliga eller fleråriga handlingsplaner och åtgärder som avses i denna förordning bör utgöra arbetsprogram i den mening som avses i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Årliga eller fleråriga handlingsplaner bör bestå av en uppsättning åtgärder samlade i ett dokument.

(64)Regler om faktisk etablering eller nationalitet, eller om typen av deltagare i upphandlingsförfaranden, inbegripet med avseende på den direkta eller indirekta kontrollen av dem som utövas av enheter i ett partnerland – liksom produkters ursprung, får begränsas, bland annat när sådana begränsningar ligger i unionens strategiska intresse. Sådana begränsningar skulle t.ex. kunna gälla högriskleverantörer, i förekommande fall.

(65)Samtidigt som principen om att unionens budget fastställs årligen respekteras, kräver den externa volatiliteten att den flexibilitet som redan medges enligt förordning (EU) 2021/947 vad gäller överföringar bevaras. Genom undantag från artikel 12.4 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 bör överföringar som härrör från detta instrument kunna återanvändas inom ramen för det, i syfte att säkerställa ett effektivt användande av unionens medel – både för unionens medborgare och för partnerländer

– och därigenom maximera de medel som står till förfogande för unionens yttre åtgärder. Genom undantag från artikel 212.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 bör inkomster, återbetalningar och återkrav från finansieringsinstrument som upprättats genom program för yttre åtgärder inom ramen för denna eller föregående fleråriga budgetramar finnas tillgängliga för återanvändning inom ramen för detta instrument. Detta kommer att frigöra nödvändiga resurser för att finansiera de mest angelägna tillkommande behoven inom EU:s yttre förbindelser för tillfället.

Meddelande (COM/2025/90 final) från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Kompetensunionen. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX] om inrättande av programmet Erasmus+ för perioden 2028–2034 och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/817 och (EU) 2021/888 (EUT L., s .).

(66)För att öka de resurser som är tillgängliga för instrumentet genom att tilldela det överskotten från garantifonden för åtgärder avseende tredje land som inrättats genom förordning (EG, Euratom) nr 480/2009, Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) som inrättades genom förordning (EU) 2017/160155, Europeiska fonden för hållbar utveckling+ (EFHU+), som inrättades genom förordning (EU) 2021/947, den Ukrainagaranti som inrättades genom förordning (EU) 2024/792, det ekonomiska stöd i form av lån som inrättats enligt förordningarna (EU) 2024/1449 och (EU) 2025/535 samt budgetgarantin och det ekonomiska stödet enligt detta instrument krävs undantag från artikel 216.4, led a, i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och från artikel 31.8 i förordning (EU) 2021/947. Detta kommer att frigöra nödvändiga resurser för att finansiera de mest angelägna tillkommande behoven inom EU:s yttre förbindelser för tillfället.

(67)För att säkerställa flexibilitet bör artikel 114.2 tredje stycket i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 inte tillämpas på fleråriga åtgärder inom ramen för detta instrument.

(68)Valet av finansieringstyp och metod för genomförande inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat. Hänsyn bör särskilt tas till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande efterlevnad. Vid detta val bör man överväga användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader, samt finansiering utan koppling till kostnaderna för de berörda insatserna, enligt vad som avses i artikel 125.1 a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Unionen bör kunna anförtro budgetgenomförandeuppgifter enligt artikel 62.1 c viii i förordning (EU) 2024/2509 till Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier och Europeiska säkerhets- och försvarsakademin för att genomföra åtgärder inom ramen för instrumentet.

(69)Genom undantag från artikel 192.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 bör unionen kunna tillhandahålla stöd i form av bidrag på ett flexibelt sätt och i rätt tid utan att det behövs en förslagsinfordran, till exempel under svåra förhållanden samt i brådskande fall och krissituationer, för att stödja människorättsförsvarare och andra aktörer i det civila samhället. På de villkor som anges i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 kan bidrag som finansieras genom instrumentet också beviljas organisationer i det civila samhället och andra enheter som inte är juridiska personer enligt tillämplig nationell lagstiftning.

(70)Utan att det påverkar användningen av konkurrensutsatta förfaranden när så är lämpligt i enlighet med artikel 192.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, kan bidrag ges till privaträttsliga enheter från en medlemsstat utan förslagsinfordran om

det berörda projektet ligger i unionens strategiska intresse och stöder instrumentets mål. En sådan direkt tilldelning skulle exempelvis kunna motiveras för att möjliggöra investeringar eller finansiera genomförbarhetsstudier på strategiska områden såsom kritiska råvaror, klimatresiliens eller digital och annan infrastruktur, särskilt som en del av integrerade paket, för att stärka unionens strategiska oberoende. I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509 bör varje sådan tilldelning respektera de

55Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 av den 26 september 2017 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU-garantifonden (EUT L 249, 27.9.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1601/oj).

allmänna principer som gäller för bidrag och vara vederbörligen motiverad i beslutet om tilldelning.

(71)I linje med Team Europe-strategin bör åtgärder inom indirekt förvaltning helst anförtros EIB, EBRD eller en medlemsstatsorganisation i den mening som avses i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

(72)Vid indirekt förvaltning med partnerländer eller de organ som de utser, när kommissionen behåller det ekonomiska förvaltningsansvaret i enlighet med artikel 157.7 andra stycket a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, bör kommissionen, när den gör betalningar för de upphandlande myndigheternas räkning direkt till sina mottagare, därefter kunna återkräva relaterade belopp direkt från de upphandlande myndigheternas mottagare. När det gäller indirekt förvaltning där partnerländerna eller de organ som de utser inte är eller blir oförmögna att utföra de uppgifter som anförtrotts för genomförandet av budgeten, bör kommissionen på samma sätt kunna ta över deras funktion och agera i deras namn och för deras räkning vid indirekt förvaltning.

(73)I enlighet med artikel 85.1 i rådets beslut (EU) 2021/1764 är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering, i enlighet med instrumentets regler och mål och eventuella arrangemang som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. För att öka effektiviteten och effekten av unionens åtgärder bör samarbete mellan partnerländerna och de utomeuropeiska länderna och territorierna samt de yttersta randområdena i unionen enligt artikel 349 i EUF-fördraget uppmuntras på områden av gemensamt intresse.

(74)Instrumentet bör möjliggöra tillhandahållande av stöd i form av budgetgarantier och ekonomiskt stöd. Avsättningar och skulder som härrör från dessa transaktioner och det ekonomiska stödet bör stödjas genom anslag inom ramen för instrumentet.

(75)För att säkerställa konsekvens bör budgetgarantin och finansieringsinstrumenten,

inbegripet i kombination med icke återbetalningspliktigt stöd i blandfinansieringsinsatser och ekonomiskt stöd inom ramen för instrumentet genomföras i enlighet med avdelning X i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och med sådana tekniska arrangemang, villkor och bestämmelser som fastställs av kommissionen för dess tillämpning.

(76)Efter EFHU 2017–2020 och EFHU+ 2021–2027 är detta den tredje fleråriga budgetramen där en budgetgaranti används för att stödja yttre åtgärder. Budgetgarantin har blivit ett standardverktyg i unionens finansiella verktygslåda och dess huvudregler och förfaranden fastställs i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Endast särskilda bestämmelser för budgetgarantin inom ramen för instrumentet föreskrivs i denna förordning. Å andra sidan, med tanke på att de investeringar som unionen mobiliserar i partnerländer kan kräva ett flexibelt utnyttjande och en kombination av olika former av unionsfinansiering som finns tillgängliga inom ramen för instrumentet, föreskrivs ingen särskild behandling av blandfinansieringsinsatser och budgetgarantin inom en särskild fond, såsom EFHU eller EFHU+.

(77)För att säkerställa förutsebarhet och flexibilitet är det nödvändigt att fastställa ett högsta belopp för budgetgarantin och det högsta beloppet för unionens samlade finansiella förpliktelser som täcker budgetgarantin och ekonomiskt stöd i form av lån inom ramen för instrumentet.

(78)I enlighet med artikel 214.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 bör denna förordning föreskriva en översyn av avsättningsnivåerna. Det bör därför vara möjligt att ändra avsättningsnivåerna under hela den fleråriga budgetramen efter regelbunden översyn, som bör bygga på kommissionens ram för riskhantering med beaktande av sund ekonomisk förvaltning.

(79)För att uppfylla kraven i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, bör denna förordning fastställa möjligheten för tredje parter och partnerländer att bidra till budgetgarantin.

(80)Den budgetgaranti som godkänns enligt denna förordning bör kunna fungera som ett övergripande genomförandeverktyg även för rådets beslut (EU) 2021/1764 och förordning (Euratom) [XXX] [INSC-D], för att tillhandahålla stöd inom ramen för andra unionsprogram i enlighet med de mål och stödberättigandekriterier som fastställs i dessa program. I detta syfte bör motsvarande avsättning för finansiella förpliktelser göras från finansieringsramen för dessa andra program.

(81)För att säkerställa sund ekonomisk förvaltning och budgetdisciplin och för att begränsa utestående betalningar bör åtaganden för avsättningen för budgetgarantin och det ekonomiska stödet inte göras efter utgången av det sista året i den fleråriga budgetramen och avsättningen bör upprättas senast vid utgången av det tredje året efter utgången av den fleråriga budgetramen. I budgetåtagandena för avsättningar bör hänsyn tas till hur beviljandet av budgetgarantin och det ekonomiska stödet fortskrider. Vid upprättandet av avsättningar bör hänsyn tas till framstegen i godkännandet och undertecknandet av finansierings- och investeringstransaktioner och i utbetalningen av det ekonomiska stödet.

(82)För att främja deltagande av stödberättigade genomförandeorgan och motparter från partnerländer som omfattas av budgetgarantin eller finansieringsinstrumenten, genom undantag från artikel 211.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, bör partnerlandet inte vara skyldigt att bidra till budgetgarantin eller finansieringsinstrumenten. För att ge flexibilitet, öka den privata sektorns attraktionskraft och maximera investeringarnas inverkan bör det dessutom införas ett undantag från artiklarna 62.1 c och 211.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, som gör det möjligt för privaträttsliga organ i en medlemsstat, som tillhandahåller tillräckliga garantier för sin finansiella kapacitet och som varken anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter eller genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap att vara berättigade genomförandeorgan och motparter.

(83)Blandfinansiering och budgetgarantier spelar en central roll i unionens investeringsstrategi i partnerländerna. Det är därför lämpligt att inrätta en investeringsstyrelse för Europa i världen för att ge strategisk och operativ vägledning till kommissionen i genomförandet av dem.

(84)Det är lämpligt att organisera det ekonomiska stödet inom ramen för den diversifierade

finansieringsstrategi som föreskrivs i artikel 224 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och som inrättats som den enda finansieringsmetoden, vilket förväntas öka likviditeten i unionens skuldinstrument och göra unionens emissioner mer attraktiva och kostnadseffektiva.

(85)Kommissionen skulle kunna ge ekonomiskt stöd till partnerländer i form av policybaserade lån. Det främsta syftet med sådana policybaserade lån bör vara att stödja partnerlandets reformprogram och katalysera investeringar. De bör bidra till att uppnå nationella politiska mål och möta globala utmaningar. Villkoren för policybaserade lån bör i tillämpliga fall anpassas till villkoren för budgetstöd i enlighet

med artikel 241.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. En skuldanalys bör göras innan ett lån godkänns. Denna analys bör bedöma landets förmåga att upprätthålla sina skuldnivåer under låneperioden.

(86)För att kunna ändra icke-väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen vad gäller ändringar av de specifika mål som anges i bilaga II, andelen utgifter som uppfyller kriterierna för offentligt utvecklingsbistånd, de högsta beloppen för budgetgarantin samt avsättningsnivåerna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning56. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(87)Samarbete med partnerländer som omfattas av den europeiska pelaren sker inom ramen för särskilda förbindelser med unionen, bland annat genom att i förekommande fall förbereda kandidatländer och potentiella kandidater för framtida anslutning. Ett sådant samarbete kräver att särskilda villkor fastställs som återspeglar dessa mycket ambitiösa förbindelser. För detta ändamål, som är relevant för utvidgningspartnerna och partnerna i det östra grannskapet i den europeiska pelaren, bör särskilda regler för de relevanta resultatbaserade planer som ligger till grund för programplaneringen fastställas i linje med den motsvarande höga ambitionsnivån för ömsesidiga förbindelser mellan partnerländerna och unionen. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av ett sådant engagemang och för de genomförandebestämmelser som är avsedda att förbereda för förvaltningen av interna fonder, såsom struktur-, jordbruks- och landsbygdsutvecklingsfonder och fonder för gränsöverskridande samarbete, inbegripet, i förekommande fall, för indirekt förvaltning av partnerländerna, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter57. Dessa enhetliga villkor bör ändras om utvecklingen så kräver.

(88)När det gäller bistånd till utvidgningspartner och partner i det östra grannskapet inom den europeiska pelaren bör samarbetet bygga på de lärdomar som dragits av förvaltningen och genomförandet av tidigare bistånd och resultatbaserade faciliteter, bland annat när det gäller relevanta resultatbaserade planer, villkor kopplade till rättsstatsprinciper och mänskliga rättigheter, resultat, strukturer och kontrollsystem som ska inrättas för att förbereda anslutningen. I förekommande fall kan ekonomiskt

Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska

kommissionen om bättre lagstiftning, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina

genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj ).

stöd i form av ett policybaserat lån ges till partnerländer som genomför resultatbaserade planer.

(89)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av instrumentet genom relevanta genomförandeakter bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Kommissionen får anta genomförandeakter med omedelbar verkan om det, i vederbörligen motiverade fall som rör kriser eller omedelbara hot mot freden, demokratin, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna eller de grundläggande friheterna, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.

(90)Instrumentet bör bidra till att öka medvetenheten om, förståelsen för och uppfattningen om unionen i en Team Europe-strategi i partnerländerna. Målet bör vara att positionera unionen som en pålitlig partner i linje med omfattningen, räckvidden och ambitionsnivån i unionens politiska åtagande och långsiktiga investeringar. Detta bör uppnås genom effektiv strategisk kommunikation och i enlighet med förordning (EU, Euratom) [XXX] [prestationsförordningen]58.

(91)Instrumentet ska genomföras i enlighet med förordning (EU, Euratom) [XXX] [prestationsförordningen], i vilken regler för utgiftsspårnings- och prestationsramen för budgeten fastställs, inklusive regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att inte orsaka betydande skada och jämställdhetsprincipen som anges i artikel 33.2 d respektive f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, regler för övervakning och rapportering om resultaten av unionsprogram och unionsverksamheter, regler för inrättande av en portal för unionsfinansiering, regler för utvärdering av programmen samt andra övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla unionsprogram, t.ex. bestämmelserna om information, kommunikation och synlighet.

(92) Hänvisningarna	till	unionens instrument	för yttre åtgärder i artikel 9 i
beslut 2010/427/EU, som är föregångare till det instrument som inrättas genom denna
förordning, bör	tolkas	som hänvisningar till	denna förordning. Kommissionen bör

säkerställa att denna förordning genomförs i enlighet med Europeiska utrikestjänstens roll enligt det beslutet.

(93)I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201359, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9560, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9661

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [XXX] om fastställande av en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten samt andra övergripande regler för unionens program och verksamheter. (EUT […], […], s. […]).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/883/2021-01-17 ).

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska

gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1,

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1995/2988/1995-12-23 ).

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/2185/oj ).

och rådets förordning (EU) 2017/193962 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, återkrav av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137163. I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509 är varje person eller enhet som tar emot unionsmedel skyldig att samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel beviljar likvärdiga rättigheter.

(94) Detta instrument	ersätter de program som inrättats		genom förordningarna
(EU) 2021/947,	(EU) 2021/1529,	(EU) 2024/792,	(EU) 2024/1449	och
(EU) 2025/535.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I – ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1 – Syfte

Genom denna förordning inrättas Europa i världen (instrumentet).

Den fastställer även målen för instrumentet, budgeten för perioden 2028–2034, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2 – Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)landprogram: ett vägledande program som omfattar ett partnerland.

(2)flerlandsprogram: ett vägledande program som omfattar fler än ett partnerland.

(3)vägledande regionalt program: ett vägledande flerlandsprogram som omfattar fler än ett partnerland inom samma geografiska område i enlighet med artikel 3.1.

(4)vägledande transregionalt program: ett vägledande flerlandsprogram som omfattar fler än ett partnerland från olika geografiska områden i enlighet med artikel 3.1.

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1939/2021-01-10 ).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2017/1371/oj ).

(5)anslutande land: ett land för vilket ett fördrag om anslutning till unionen har undertecknats; i denna förordning avses med kandidatländer och potentiella kandidater även anslutande länder.

(6)kandidatländer och potentiella kandidater: Republiken Albanien, Bosnien och Hercegovina, Island, Kosovo64, Montenegro, Republiken Nordmakedonien, Republiken Serbien, Republiken Turkiet, Republiken Moldavien, Ukraina, Georgien och alla andra länder som genom ett framtida beslut av Europeiska rådet skulle beviljas status som kandidatland eller potentiellt kandidatland.

(7)gränsöverskridande samarbete: samarbete mellan a) medlemsstater och ett eller flera partnerländer längs unionens yttre angränsande land- och sjögränser, b) två eller flera kandidater eller potentiella kandidater som omfattas av den europeiska pelaren enligt artikel 3.1 a i denna förordning.

(8)det civila samhällets organisationer: ett brett spektrum av aktörer med en mångfald av roller och mandat som kan variera över tid och mellan institutioner och länder; det inbegriper alla icke-statliga, icke-vinstdrivande och oberoende strukturer som är fria från våld, genom vilka människor organiserar strävan att uppnå gemensamma mål och främja gemensamma värderingar, däribland politiska, kulturella, religiösa, miljömässiga, sociala och ekonomiska, och som är verksamma på lokal, nationell, regional eller internationell nivå; och som omfattar både organisationer i städer och på landsbygden och formella och informella organisationer.

(9)lokala myndigheter: omfattar offentliga institutioner med status som juridisk person, som ingår som en del i den statliga strukturen på en nivå under den centrala förvaltningen, t.ex. byar, kommuner, distrikt, län, provinser eller regioner, vilka är ansvariga inför medborgarna och består ofta av ett rådgivande eller beslutsfattande organ, t.ex. ett råd eller en församling, och ett verkställande organ, t.ex. borgmästaren eller någon annan verkställande tjänsteman, som är direkt eller indirekt vald eller utsedd på lokal nivå.

(10)partnerland: ett land eller territorium utanför EU.

(11)faktiskt etablerad i ett land eller territorium: en rättslig enhet som har sitt stadgeenliga säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet i det landet eller territoriet. I det fall en rättslig enhet bara har sitt stadgeenliga säte i ett sådant land eller territorium måste den emellertid kunna visa att dess verksamhet har ett faktiskt och fortlöpande samband med detta lands eller territoriums ekonomi.

(12)gemensamt finansierad: när den totala kostnaden för en åtgärd fördelas mellan flera enheter och medlen slås ihop så att det inte går att fastställa varifrån medlen för en viss verksamhet inom ramen för åtgärden kommer.

(13)utvecklingsländer och utvecklingsterritorier: mottagare av offentligt utvecklingsbistånd som ingår i den förteckning som offentliggjorts av kommittén för utvecklingsbistånd inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

Artikel 3 – Tillämpningsområde och struktur

1. Instrumentet ska bestå av följande pelare:

64Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

(a)Europa.

(b)Mellanöstern, Nordafrika och Gulfstaterna.

(c)Afrika söder om Sahara.

(d)Asien och Stillahavsområdet.

(e)Nord- och Sydamerika samt Karibien.

(f)Globalt.

Leden a–e i första stycket får omfatta alla partnerländer som förtecknas i bilaga I.

Led f i första stycket får omfatta alla partnerländer samt utomeuropeiska länder och territorier med anknytning till en medlemsstat enligt bilaga II till EUF-fördraget.

2. De pelare som avses i punkt 1 första stycket a–e ska omfatta

(a)programplanerade åtgärder på landsnivå, flerlandsnivå samt regional och transregional nivå,

(b)icke-programplanerade åtgärder på landsnivå, flerlandsnivå samt regional och transregional nivå genom följande komponenter:

i)Humanitärt bistånd.

ii)Makroekonomiskt stöd.

iii)Resiliens.

iv)Konkurrenskraft.

v)Behov kopplade till kriser, fred och utrikespolitik.

3. De pelare som avses i punkt 1 första stycket f ska omfatta

(a)programplanerade åtgärder på global nivå,

(b)icke-programplanerade åtgärder på global nivå, genom följande komponenter:

i)Humanitärt bistånd.

ii)Resiliens.

iii)Konkurrenskraft. and

iv)Behov kopplade till kriser, fred och utrikespolitik.

4.Åtgärder inom ramen för instrumentet ska i första hand genomföras inom ramen för en eller flera av de pelare som avses i punkt 1 första stycket leden a–e.

Åtgärder som genomförs inom ramen för den pelare som avses i punkt 1 första stycket f ska stödja globala initiativ och komplettera åtgärder som finansieras enligt punkt 1 första stycket a–e.

Icke-programplanerade åtgärder ska komplettera programplanerade åtgärder och ska utformas och genomföras för att i förekommande fall möjliggöra kontinuitet inom ramen för programplanerade åtgärder.

5.Humanitära biståndsåtgärder som finansieras genom instrumentet ska genomföras i enlighet med förordning (EG) nr 1257/96.

Artikel 4 – Instrumentets mål

1. Instrumentets allmänna mål är följande:

(a)Att slå vakt om och främja unionens värden och intressen i hela världen genom att sträva efter att genomföra de målsättningar och principer för unionens yttre åtgärder som fastställs i artiklarna 3.5, 8 och 21 i fördraget om Europeiska unionen.

(b)Att bidra till främjandet av multilateralism och en regelbaserad internationell ordning, uppnåendet av de internationella åtaganden och mål som unionen har enats om, särskilt målen för hållbar utveckling, Agenda 2030, Parisavtalet och det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald.

(c)Att främja starkare ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med partnerländer och samtidigt bidra till en hållbar utveckling i partnerländerna och till unionens strategiska intressen.

2. Instrumentets specifika mål anges i bilaga II.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 30 med avseende på ändringar av bilaga II.

Artikel 5 – Konsekvens, samstämmighet, synergier och komplementaritet

1.Genomförandet av instrumentet ska säkerställa konsekvens, samstämmighet, synergier och komplementaritet med alla områden av unionens yttre åtgärder, inbegripet andra instrument för finansiering av yttre åtgärder och med annan relevant unionspolitik och andra relevanta unionsprogram.

Unionen ska sträva efter att säkerställa en konsekvent politik för hållbar utveckling. Den ska beakta effekten av all intern och extern politik på den hållbara utvecklingen och främja ökade synergier och ökad komplementaritet, i synnerhet vad beträffar handel och investeringar, ekonomiskt samarbete och annat sektorsövergripande samarbete.

2.Instrumentet kan bidra till åtgärder som inrättas och genomförs enligt förordning (EU) [XXX] [Europeiska konkurrenskraftsfonden], Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

[XXX] [Horisont Europa]65 och förordning (EU) [XXX] [Fonden för ett sammanlänkat Europa], när dessa åtgärder är i linje med artikel 4 i denna förordning.

3.En åtgärd som har fått bidrag från unionen från ett annat program kan också få bidrag inom ramen för detta instrument. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas på motsvarande bidrag eller så får en enda uppsättning regler tillämpas för alla bidrag och ett enda rättsligt åtagande får ingås. Om bidraget från unionen tillhandahålls baserat på stödberättigande kostnader får det kumulativa stödet från unionens budget inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och det får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

Artikel 6 – Budget

1.Den totala vägledande finansieringsramen för genomförandet av instrumentet för perioden

1januari 2028‒31 december 2034 ska vara 200 309 000 000 EUR i löpande priser. Den ska bestå av följande vägledande belopp:

65Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [XXX] om inrättande av Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation, för perioden 2028–2034, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordning (EU) 2021/695 (EUT L., s.).

(a)Europa: 43 174 000 000 EUR.

(b)Mellanöstern, Nordafrika och Gulfstaterna. 42 934 000 000 EUR.

(c)Afrika söder om Sahara: 60 531 000 000 EUR.

(d)Asien och Stillahavsområdet: 17 050 000 000 EUR.

(e)Nord- och Sydamerika samt Karibien: 9 144 000 000 EUR.

(f)Globalt: 12 668 000 000 EUR.

2.Dessutom ska ekonomiska medel för Ukraina göras tillgängliga genom instrumentet i enlighet med artikel 6 i rådets förordning [(EU, Euratom) 20XX/XXX* [förordningen om den fleråriga budgetramen]].

Det ekonomiska stödet till Ukraina i form av lån ska vara tillgängligt genom instrumentet för ett belopp på upp till 100 000 000 000 EUR för perioden 1 januari 2028–31 december 2034. Vid den samlade utbetalningen av lån till Ukraina ska hänsyn tas till de belopp som gjorts tillgängliga enligt första stycket och det belopp som avses i tredje stycket.

Summan av de medel som ställs till förfogande enligt första och andra stycket får inte överstiga 100 000 000 000 EUR för perioden 1 januari 2028–31 december 2034.

Finansiella medel som avses i första stycket får i förekommande fall användas för att tillhandahålla stöd enligt förordning (Euratom) [XXX] (INSC-D) enbart för att finansiera utgifter för Ukraina. Förordning (Euratom) [XXX] (INSC-D) ska gälla för användningen av dessa medel.

3.Bufferten för nya utmaningar och prioriteringar på 14 808 000 000 EUR ska höja de belopp som avses i punkt 1 i denna artikel i enlighet med artikel 7.

4.Den finansieringsram som avses i punkt 1 i den här artikeln och de finansiella medel för Ukraina som görs tillgängliga i enlighet med artikel 6 i rådets förordning [(EU, Euratom) 20XX/XXX* [förordningen om den fleråriga budgetramen] och som avses i punkt 2 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av instrumentet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, informations- och kommunikationsverksamhet, inbegripet central kommunikation om unionens politiska prioriteringar på det externa området, och gemensamma it-system och it-plattformar samt allt annat tekniskt och administrativt bistånd, inbegripet finansiering av personalutgifter och personalrelaterade utgifter som kommissionen ådragit sig för förvaltningen av instrumentet vid huvudkontoren och unionens delegationer.

5.Minst 90 % av utgifterna enligt instrumentet ska uppfylla kriterierna för offentligt utvecklingsbistånd (målet för utvecklingsbistånd), och därmed bidra till kollektiva åtaganden inom ramen för offentligt utvecklingsbistånd, bland annat när det gäller de minst utvecklade länderna. Om ett partnerland förlorar stödberättigandet för offentligt utvecklingsbistånd under instrumentets genomförandeperiod ska utgifter för vilka åtaganden gjorts till förmån för partnerlandet efter det att stödberättigandet förlorats undantas från bedömningen av målet för det offentliga utvecklingsbiståndet. De utgifter som avses i punkt 2 i denna artikel ska undantas från bedömningen av det målet för det offentliga utvecklingsbiståndet.

6.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra den procentsats som anges i punkt 5.

7.Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, partnerländer, internationella organisationer, internationella finansinstitut eller andra tredje parter får lämna ytterligare ekonomiska bidrag eller naturabidrag till instrumentet. Ytterligare ekonomiska bidrag ska

utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d eller e eller i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 7 – Buffert för nya utmaningar och prioriteringar

1.Det belopp som avses i artikel 6.3 ska användas där det mest behövs och är vederbörligen motiverat, särskilt för följande ändamål:

(a)För att säkerställa lämpliga insatser från unionens sida vid oförutsedda omständigheter.

(b)För att hantera nya behov eller nya utmaningar, t.ex. vid unionens eller dess grannländers gränser i samband med en kris som orsakats av antingen naturen eller människan, en väpnad konflikt eller en efterkrissituation, eller vid ett hårt migrationstryck och tvångsförflyttning.

(c)För att främja nya unionsledda eller internationella initiativ eller prioriteringar.

2.Kommissionen ska i detalj informera Europaparlamentet och rådet innan medlen i bufferten för nya utmaningar och prioriteringar utnyttjas och i förekommande fall ta full hänsyn till parlamentets anmärkningar om arten, målen och de beräknade beloppen.

3.Användandet av dessa medel ska beslutas i enlighet med de förfaranden som fastställs i artiklarna 17 och 19 eller i förordning (EG) nr 1257/96.

Artikel 8 – Politisk ram

1.Unionens politik, såsom den fastställs i associeringsavtal, partnerskaps- och samarbetsavtal och multilaterala avtal som unionen är part i och andra avtal om upprättande av en rättsligt bindande förbindelse mellan unionen och partnerländerna samt Europeiska rådets slutsatser, rådets slutsatser, uttalanden och slutsatser från toppmöten eller möten med partnerländerna på stats-, regeringschefs- eller ministernivå, Europaparlamentets resolutioner och meddelanden från kommissionen och unionens höga representant ska utgöra den övergripande politiska ramen för genomförandet av instrumentet.

2.Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet och, på initiativ av någon av dessa tre institutioner, föra diskussioner med dem. Europaparlamentet får föra regelbundna diskussioner om sina egna stödprogram med kommissionen.

Artikel 9 - Allmänna principer

1.Unionen ska koncentrera sina medel där de kan ha störst omvandlingseffekter i syfte att stödja hållbar utveckling och tillgodose unionens strategiska intressen.

2.Unionen ska fortsätta att engagera sig i sammanhang med mycket hög grad av instabilitet, konfliktområden och andra komplexa situationer.

I krissituationer, efterkrissituationer eller situationer med mycket hög grad av instabilitet ska vederbörlig hänsyn tas till de särskilda behoven hos befolkningen i de berörda partnerländerna eller partnerregionerna. När partnerländer eller partnerregioner berörs eller påverkas direkt av en krissituation, efterkrissituation eller situation med mycket hög grad av instabilitet, ska särskild vikt läggas vid förbättrad samordning mellan alla berörda aktörer, i syfte att bistå vid övergången från en nödsituation till hållbar utveckling och stabil fred, och säkerställa samstämmighet mellan internationellt samarbete och humanitärt bistånd i enlighet med sambandet mellan humanitärt bistånd, utveckling och fred.

3.Unionen ska sträva efter att främja, utveckla och stödja de principer för demokrati, god samhällsstyrning, rättsstaten och respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på vilka den är grundad, särskilt genom dialog och samarbete med partnerländer och partnerregioner och med det civila samhället, inbegripet genom åtgärder i multilaterala forum.

4.Åtgärder inom ramen för detta instrument ska tillämpa en människorättsbaserad strategi som omfattar alla mänskliga rättigheter. Denna strategi ska vägledas av principerna om att ingen ska lämnas utanför, jämlikhet, icke-diskriminering oavsett grund, även gentemot personer med funktionsnedsättning.

5.Instrumentet ska främja jämställdhet och flickors och kvinnors egenmakt samt förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet. Det ska också ägna särskild uppmärksamhet åt barnets rättigheter och ungdomars skydd och egenmakt.

6.Instrumentet ska genomföras i full överensstämmelse med unionens stöd för främjandet, skyddet och förverkligandet av alla mänskliga rättigheter och ett fullständigt och effektivt genomförande av Pekingdeklarationen och handlingsplattformen66 från den internationella konferensen om befolkning och utveckling samt resultaten från konferenserna för översyn av dessa och står fast vid sitt engagemang för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i detta sammanhang. Instrumentet ska också utgöra ett stöd för unionens engagemang för främjandet, skyddet och förverkligandet av varje individs rätt att utöva full kontroll över och besluta fritt och ansvarsfullt i frågor som rör deras sexualitet och sexuella och reproduktiva hälsa, utan diskriminering, tvång eller våld. Det ska även stödja alla människors behov av tillgång till omfattande information och utbildning avseende sexuell och reproduktiv hälsa, inbegripet omfattande sex- och samlevnadsundervisning och hälso- och sjukvårdstjänster, av god kvalitet och till överkomliga priser.

7.Unionen ska, där så är lämpligt, stödja samarbete och dialog på bilateral, regional och multilateral nivå, associerings- och handelsavtal och partnerskapsavtal.

Unionen ska främja multilateralism och en regelbaserad strategi avseende globala nyttigheter och utmaningar och samarbeta med medlemsstaterna, partnerländerna, internationella organisationer och andra givare.

I förbindelserna med partnerländerna ska deras resultat när det gäller fullgörandet av åtaganden, genomförandet av internationella avtal och avtalsförhållanden med unionen beaktas.

8.Samarbetet mellan unionen och medlemsstater, å ena sidan, och partnerländer, å andra sidan, ska i förekommande fall och oberoende av metod för genomförande, baseras på och främja principerna för utvecklingseffektivitet, dvs. partnerländernas egenansvar för utvecklingsprioriteringarna, med fokus på resultat, inkluderande utvecklingspartnerskap, transparens och ömsesidig ansvarighet. Unionen ska främja en verkningsfull och effektiv mobilisering och användning av resurser.

9.I överensstämmelse med principen om inkluderande partnerskap ska kommissionen, om lämpligt, se till att samråd förs med de berörda parterna i partnerländerna, däribland det civila samhällets organisationer och lokala myndigheter, och att de utan onödigt dröjsmål får tillgång till relevant information så att de kan spela en meningsfull roll vid utformningen, genomförandet och övervakningen av programmen och åtgärderna inom ramen för instrumentet.

66Pekingdeklarationen och handlingsplattformen https://www.unwomen.org/sites/default/files/Headquarters/Attachments/Sections/CSW/PFA_E_Final_ WEB.pdf .

10.Kommissionen ska regelbundet utbyta information med det civila samhället inom unionen.

11.Kommissionen ska också se till att en förstärkt dialog förs med den privata sektorn.

Artikel 10 – Integrering

Program och åtgärder inom ramen för instrumentet ska integrera kampen mot klimatförändringar, miljöskydd och jämställdhet i enlighet med förordning (EU, Euratom)

[XXX][prestationsförordningen]. Dessa prioriteringar ska beaktas vid utformningen och genomförandet av åtgärder inom ramen för instrumentet, i syfte att skapa sidovinster och uppnå flera mål på ett enhetligt sätt.

Artikel 11 – Team Europe-strategin

1.Kommissionen och medlemsstaterna ska sträva efter att nära samordna sina åtgärder för att undvika dubbelarbete och förbättra samstämmigheten och komplementariteten mellan det stöd som genomförs inom ramen för detta instrument och allt annat stöd som tillhandahålls av medlemsstaterna, deras genomförandeorgan, institutioner för utvecklingsfinansiering och exportkreditinstitut samt av EIB och EBRD.

2.Kommissionen och medlemsstaterna ska sträva efter att säkerställa lägliga samråd och täta informationsutbyten med varandra under de olika faserna av genomförandecykeln; de ska eftersträva att gemensamt identifiera, diskutera och genomföra åtgärder, även vad gäller information, kommunikation och synlighet.

3.Kommissionen och medlemsstaterna ska, inom ramen för Team Europe-strategin, sträva efter att samarbeta med likasinnade partner och intressenter, inbegripet sammanslagning av resurser, för att gemensamt bidra till att gemensamma mål uppnås.

Artikel 12 – Migration och tvångsförflyttning

1.Unionen ska samarbeta med partnerländerna utifrån en övergripande strategi för migration, särskilt för att förhindra irreguljär migration och tvångsförflyttning, inbegripet deras bakomliggande orsaker.

2.Denna strategi ska maximera synergieffekterna och bygga omfattande partnerskap, med särskild uppmärksamhet på ursprungs-, transit- och avreseländer enligt ett tillvägagångssätt som inbegriper hela rutten. Strategin ska kombinera alla lämpliga verktyg och de påtryckningsmöjligheter som krävs genom en flexibel ansats med, när så är lämpligt i detta sammanhang, eventuella ändringar i tilldelningen av medel med anknytning till migration i enlighet med målen och programplaneringsprinciperna i instrumentet enligt artiklarna 4 och

14.Den ska beakta ett effektivt samarbete och genomförande av unionens avtal och arrangemang och av dialoger om migration. Dessa åtgärder ska genomföras med full respekt för internationell rätt, inbegripet internationell människorättslagstiftning och internationell flyktingrätt, och unionens och medlemsstaternas befogenheter.

3.Om kommissionens avdelningar i samråd med utrikestjänsten upptäcker allvarliga brister i ett partnerland, särskilt när det gäller skyldigheten att återta sina egna medborgare från medlemsstaterna, får kommissionen tillfälligt upphäva betalningarna eller genomförandet av ett program. Det tillfälliga upphävandet ska inte i något fall påverka det humanitära biståndet.

4.För att bedöma förekomsten av de allvarliga brister som avses i punkt 3 och efter samråd

med mottagarlandet ska kommissionen förlita sig på de bedömningar som gjorts i enlighet med artikel 25a i förordning (EG) nr 810/200967 och artikel 8 i förordning (EU) 2018/180668, samtidigt som hänsyn tas till unionens övergripande förbindelser med det berörda mottagarlandet, inbegripet på migrationsområdet, samt proportionalitetsprincipen.

5.Om kommissionen anser att de skäl som motiverar den åtgärd som vidtagits i enlighet med punkt 3 inte längre är tillämpliga, ska den avbryta det tillfälliga upphävandet.

AVDELNING II – GENOMFÖRANDE AV INSTRUMENTET

Kapitel I – Allmänna bestämmelser om programplanering

Artikel 13 – Allmän programplaneringsmetod

1.Åtgärder enligt artiklarna 3.2 a och 3.3 a ska baseras på programplanering.

2.På grundval av artikel 8 ska programplaneringsdokumenten syfta till att tillhandahålla en enhetlig ram för samarbetet mellan unionen, partnerländerna eller partnerregionerna och andra partner, som är förenlig med det allmänna syftet och tillämpningsområdet samt målen och principerna i denna förordning.

Kommissionen ska i förekommande fall samråda med andra givare och aktörer, inbegripet lokala myndigheter, företrädare för det civila samhället och den privata sektorn.

Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om resultatet av de samråd som avses i andra stycket.

3.Instrumentet ska bidra till åtgärder som fastställs i förordning (EU) [XXX] [Erasmus+]. Ett samlat programdokument ska utarbetas enligt denna förordning för den fleråriga budgetramens löptid. Förordning (EU) [XXX] [Erasmus+] ska gälla för användningen av dessa medel.

Artikel 14 – Principer för geografisk programplanering

1. Programplanering enligt artikel 3.2 a ska baseras på följande principer:

(a)Åtgärderna ska i möjligaste mån grundas på en dialog mellan unionen, medlemsstaterna och de berörda partnerländerna, inbegripet nationella, regionala och lokala myndigheter, och involvera det civila samhället.

(b)Programplaneringen får omfatta samarbete som finansieras genom olika anslag enligt artikel 6.1 och genom andra unionsprogram i enlighet med relevanta rättsakter.

2.Programplanering enligt artikel 3.1 första stycket a–e ska tillhandahålla en särskild, skräddarsydd ram för samarbete som bygger på följande delar, i förekommande fall:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en

gemenskapskodex om viseringar (viseringskodexen) (EUT L 243, 15.9.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/810/2024-06-28 ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav, EUT L 303, 28.11.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1806/2025-02-03).

(a)Partnerländernas och partnerregionernas prioriteringar, fastställda på grundval av den dialog som avses i punkt 1, med beaktande även av den nationella eller regionala strategin och planen.

(b)Partnerskapet med unionen, inbegripet främjandet av gemensamma intressen och gemensamma prioriteringar samt ambitionsnivån för gemensamt överenskomna mål.

(c)För kandidatländer, potentiella kandidater och partnerländer i det östra grannskapet, resultat inom områdena politiska reformer, ekonomisk och social utveckling samt konvergens mot EU:s regelverk.

(d)Partnerländernas och partnerregionernas kapacitet och engagemang för att främja gemensamma värden och principer och stödja multilaterala allianser och ett regelbaserat internationellt system.

(e)Partnerländernas och partnerregionernas utvecklingsnivå och engagemang för att ta itu med drivkrafterna bakom instabilitet och irreguljär migration samt tvångsförflyttning, inbegripet deras bakomliggande orsaker.

(f)Partnerländers och partnerregioners kapacitet att mobilisera och effektivt utnyttja inhemska resurser samt att få tillgång till andra aktörers finansiella medel, inbegripet den privata sektorn.

(g)Partnerländers och partnerregioners absorptionskapacitet och den potentiella inverkan av unionsfinansiering i partnerländer och partnerregioner.

Artikel 15 – Principer för geografisk programplanering

1.När det gäller åtgärder enligt artikel 3.2 a ska genomförandet av instrumentet utföras genom fleråriga vägledande landsprogram, flerlandsprogram, regionala program eller transregionala program.

2.De fleråriga vägledande program som avses i punkt 1 ska fastställa de prioriterade områden som valts ut för unionsfinansiering, de specifika målen och, i förekommande fall, de vägledande finansiella anslagen och genomförandemetoderna.

3.Dessa fleråriga vägledande program ska baseras på:

(a)En nationell eller regional strategi som godtas av kommissionen som grund för motsvarande fleråriga vägledande program, vid tidpunkten för antagande av det senare dokumentet. För utvidgningspartner och partner i det östra grannskapet som omfattas av artikel 3.1 första stycket led a får detta dokument i förekommande fall utformas som en resultatbaserad plan och överensstämma med de genomförandebestämmelser som fastställs i enlighet med artikel 31 i denna förordning.

(b)Ett ramdokument som fastställer unionens politik för den eller de berörda partnerna, inklusive ett gemensamt dokument mellan unionen och medlemsstaterna.

(c)Ett gemensamt dokument mellan unionen och den eller de berörda partnerna med gemensamma prioriteringar och ömsesidiga åtaganden.

Artikel 16 Globala programdokument

1.När det gäller åtgärder enligt artikel 3.3 a ska genomförandet av instrumentet utföras genom fleråriga vägledande program.

2.De fleråriga vägledande program som avses i punkt 1 ska fastställa unionens strategi, de prioriteringar som valts ut för unionsfinansiering, de specifika målen och de vägledande finansiella anslagen.

I tillämpliga fall ska resurser och insatsprioriteringar fastställas för deltagande i globala initiativ.

Artikel 17 – Antagande och ändring av fleråriga vägledande program

1.Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta de fleråriga vägledande program som avses i artiklarna 15 och 16. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2. Det förfarandet ska också gälla sådana översyner som avses i punkt 2 i den här artikeln och som leder till betydande ändringar av innehållet i det fleråriga vägledande programmet.

2.De fleråriga vägledande programmen får ses över på ad hoc-basis för ett effektivt genomförande, särskilt då betydande ändringar gjorts i den politiska ram som avses i artikel 8 eller efter en krissituation eller efterkrissituation.

3.Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet, t.ex. i samband med en kris eller vid ett omedelbart hot mot freden, demokratin, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna eller de grundläggande friheterna, får kommissionen ändra sådana fleråriga vägledande program som avses i artiklarna 15 och 16 genom genomförandeakter med omedelbar verkan som antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 32.5.

Kapitel II – Handlingsplaner, åtgärder och genomförandeprinciper

Artikel 18 – Handlingsplaner och åtgärder

1.Kommissionen ska anta ettåriga eller fleråriga handlingsplaner och åtgärder. Åtgärderna kan utgöras av enskilda åtgärder, särskilda åtgärder, stödåtgärder eller exceptionella stödåtgärder. Handlingsplaner och åtgärder ska ta hänsyn till den specifika situationen och ska för varje insats ange de eftersträvade målen, de förväntade resultaten och de relevanta verksamheterna, metoderna för genomförande, liksom budgeten och eventuella tillhörande stödutgifter.

2.Åtgärder som finansieras genom programplanerade belopp ska baseras på programdokument. Handlingsplanerna ska utarbetas på ett inkluderande och transparent sätt och i god tid.

3.Vid behov får insatser antas i form av enskilda åtgärder före eller efter antagandet av handlingsplanen. Enskilda åtgärder som finansieras genom programplanerade belopp ska baseras på programdokument, utom i vederbörligen motiverade fall.

4.Vid oförutsedda behov eller omständigheter och om finansiering inte är möjlig från lämpligare källor, får kommissionen anta särskilda åtgärder som inte föreskrivs i programplaneringsdokumenten.

5.Kommissionen får anta exceptionella stödåtgärder för behov kopplade till kriser, fred och utrikespolitik.

En sådan exceptionell stödåtgärd ska pågå i högst 18 månader, med möjlighet till förlängning vid två tillfällen med ytterligare en period på upp till sex månader till högst 30 månader totalt i händelse av faktiska och oförutsedda hinder för dess genomförande.

Vid utdragna kriser och konflikter får kommissionen anta en andra exceptionell stödåtgärd som får pågå i högst 18 månader. I vederbörligen motiverade fall får ytterligare åtgärder vidtas om kontinuiteten i unionens åtgärder är nödvändig och inte kan säkerställas på annat sätt.

6.När de stödutgifter som avses i artikel 6.4 inte ingår i de handlingsplaner eller åtgärder som avses i denna artikel ska kommissionen anta stödåtgärder i tillämpliga fall.

Artikel 19 – Antagande av handlingsplaner och åtgärder

1.Handlingsplaner och åtgärder ska antas genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel

2.Det förfarande som avses i punkt 1 andra meningen ska inte tillämpas på följande:

(a)Handlingsplaner och enskilda åtgärder för vilka unionens finansiering inte överstiger 10 000 000 EUR.

(b)Särskilda åtgärder och stödåtgärder för vilka unionens finansiering inte överstiger 20 000 000 EUR.

(c)De exceptionella stödåtgärder som avses i artikel 18.5 samt handlingsplaner som antagits för att genomföra åtgärder för behov kopplade till kriser, fred och utrikespolitik för vilka unionens finansiering inte överstiger 40 000 000 EUR.

(d)Tekniska ändringar av handlingsplaner och åtgärder, under förutsättning att ändringarna inte väsentligt påverkar målen för den berörda handlingsplanen eller den berörda åtgärden, till exempel

i)ändring av genomförandemetoden,

ii)omfördelningar av medel mellan åtgärder som ingår i en handlingsplan,

iii)ökningar av budgeten för handlingsplaner och åtgärder med högst 20 % av denna budget.

(e)Räntesubventioner och subventioner av lånekostnader som ges till det mottagande partnerlandet och som är kopplade till ekonomiskt stöd, om detta är vederbörligen motiverat.

Handlingsplaner och åtgärder som antas i enlighet med denna punkt, förutom exceptionella stödåtgärder för behov kopplade till kriser, fred och utrikespolitik, och tekniska ändringar ska inom en månad efter det att de har antagits meddelas av kommissionen till Europaparlamentet och medlemsstaterna genom den berörda kommitté som avses i artikel 32.1.

3.Innan kommissionen antar eller förlänger en sådan exceptionell stödåtgärd som avses i punkt 2 första stycket led c ska den informera Europaparlamentet och rådet om åtgärdernas art, mål och beräknade belopp. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet innan den gör väsentliga förändringar av de exceptionella stödåtgärder som redan har antagits. Kommissionen ska ta hänsyn till den relevanta politiska strategin vid planeringen av åtgärderna och vid deras genomförande, så att konsekvensen i unionens yttre åtgärder bevaras.

4.Om det krävs av vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet, till exempel kriser, naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan eller omedelbara hot mot demokratin, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna eller de grundläggande friheterna, får kommissionen anta handlingsplaner och åtgärder eller ändringar av befintliga

handlingsprogram och åtgärder som genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 32.5.

Artikel 20 – Bestämmelser om stödberättigande

1.Om inte annat följer av punkterna 10 och 11 i denna artikel ska deltagare i upphandlingsförfaranden och förfaranden för tilldelning av bidrag eller priser för åtgärder som finansieras enligt artikel 3.1 första stycket b–e vara medborgare i eller faktiskt etablerade i

(a)en medlemsstat, ett utomeuropeiskt land eller territorium med anknytning till en medlemsstat enligt bilaga II till EUF-fördraget eller en medlem av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

(b)ett anslutande land, ett kandidatland eller en potentiell kandidat,

(c)ett utvecklingsland eller territorium som inte är medlem i G20,

(d)ett partnerland i södra grannskapet enligt förteckningen i bilaga I,

(e)alla andra partnerländer, när de är bidragsmottagare för den åtgärd som finansieras genom detta instrument,

(f)ett land för vilket kommissionen har fastställt ömsesidigt tillträde till extern finansiering,

(g)ett land som är medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, när det gäller kontrakt som genomförs i något av de minst utvecklade länderna enligt förteckningen över mottagare av offentligt utvecklingsbistånd.

2.Om inte annat följer av punkterna 10 och 11 i denna artikel ska deltagare i upphandlingsförfaranden och förfaranden för tilldelning av bidrag eller priser för åtgärder som finansieras enligt artikel 3.1 första stycket a vara medborgare i eller faktiskt etablerade i, ett land eller territorium som avses i punkt 1 a, b, d, e och f i denna artikel eller ett partnerland i det östra grannskapet enligt förteckningen i bilaga I.

3.Om inte annat följer av punkt 10 i denna artikel ska deltagande i upphandlingsförfaranden och förfaranden för tilldelning av bidrag eller priser för åtgärder som finansieras enligt artikel 3.1 första stycket f och artikel 3.2 led b v stå öppet utan begränsningar.

4.Om inte annat följer av punkt 10 i denna artikel ska deltagande i upphandlingsförfaranden och förfaranden för tilldelning av bidrag eller priser också stå öppet för internationella organisationer.

5.Om inte annat följer av punkt 10 i denna artikel får alla produkter som finansieras genom instrumentet komma från vilket land eller territorium som helst.

6.Om inte annat följer av punkt 10 i denna artikel ska bestämmelserna om stödberättigande i denna artikel inte gälla för eller skapa nationalitetsrestriktioner för fysiska personer som är anställda hos eller på annat sätt rättsligt står under avtal med en entreprenör eller i tillämpliga fall en stödberättigad underleverantör som kan komma i fråga för finansiering.

7.Om inte annat följer av punkt 10 i denna artikel ska, för åtgärder som genomförs genom direkt eller indirekt förvaltning av enheter som avses i artikel 62.1, leden c ii–x i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, de länder och territorier som är berättigade att enligt dessa enheters regler delta i upphandlingsförfaranden och förfaranden för tilldelning av bidrag eller priser vara stödberättigade, utöver de länder och territorier som är stödberättigade enligt denna artikel. Produkterna ska härröra från länder och territorier som är berättigade enligt

dessa enheters regler, utöver de länder och territorier som är berättigade att delta i upphandlingsförfaranden och förfaranden för tilldelning av bidrag eller priser enligt denna artikel.

Om inte annat följer av punkt 10 i denna artikel för åtgärder som genomförs av enheter som inte omfattas av föregående stycke får mottagarna, när sådana åtgärder finansieras gemensamt med tredje parter som inte är mottagare av dessa åtgärder, besluta att de länder och territorier som enligt dessa tredje parters regler är berättigade att delta i upphandlingsförfaranden och förfaranden för tilldelning av bidrag eller priser ska vara stödberättigade, utöver de länder och territorier som är stödberättigade enligt denna artikel.

8.Om en tredje part tillhandahåller medel till en förvaltningsfond som inrättats av kommissionen eller genom externa inkomster som avsatts för särskilda ändamål, ska de regler för stödberättigande som anges i akten om förvaltningsfondens inrättande eller i överenskommelsen med tredje parten i fråga, när det gäller externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, tillämpas.

9.Om inte annat följer av punkterna 10 och 11 ska, när det gäller åtgärder som finansieras genom detta instrument och genom ett annat unionsprogram eller genom flera pelare i detta instrument, reglerna för stödberättigande med eventuella begränsningar och förlängningar inom ramen för något av dessa program eller pelare tillämpas.

10.De regler för stödberättigande som fastställs i denna artikel eller typen av deltagare i tilldelningsförfaranden, inbegripet med avseende på den direkta och indirekta kontrollen av dem som utövas av enheter i ett partnerland, får begränsas om sådana begränsningar krävs på grund av verksamhetens specifika karaktär eller mål eller tillämpning av unionens restriktiva åtgärder, eller om dessa begränsningar är nödvändiga för ett effektivt genomförande av verksamheten eller om sådana begränsningar ligger i unionens strategiska intresse. Begränsningar för stödberättigande ska gälla högriskleverantörer, av säkerhetsskäl.

De regler för stödberättigande som fastställs i denna artikel får också begränsas av unionsåtgärder som antas enligt förordningen om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/103169.

11.De regler för stödberättigande som fastställs i denna artikel får utvidgas i brådskande fall eller när de berättigade deltagarna inte är tillgängliga på marknaderna i de berörda länderna eller territorierna, eller i andra vederbörligen motiverade fall där en tillämpning av reglerna för stödberättigande skulle göra det omöjligt eller alltför svårt att genomföra en åtgärd eller om en sådan utvidgning ligger i unionens strategiska intresse.

12.För att främja lokal kapacitet och lokala marknader och inköp ska lokala och regionala ekonomiska aktörer prioriteras när det i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 föreskrivs tilldelning på grundval av ett enda anbud. I samtliga andra fall ska lokala och regionala ekonomiska aktörers deltagande främjas i enlighet med de relevanta bestämmelserna i den förordningen. Hållbarhetskriterier och kriterier för tillbörlig aktsamhet ska främjas.

69Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1031 av den 23 juni 2022 om tillträdet för ekonomiska aktörer, varor och tjänster från tredjeländer till unionens marknader för offentlig upphandling och koncession och förfaranden till stöd för förhandlingar om tillträde för ekonomiska aktörer, varor och tjänster från unionen till tredjeländers marknader för offentlig upphandling och koncession (Instrumentet för internationell upphandling) (EUT L 173, 30.6.2022, s. 1: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/1031/oj).

Artikel 21 – Uteslutna verksamheter

Unionsfinansiering inom ramen för instrumentet får inte stödja åtgärder som kan leda till kränkningar av de mänskliga rättigheterna i partnerländerna.

Artikel 22 – Överföringar, årliga delbetalningar, återbetalningar och inkomster och återkrav

som härrör från finansieringsinstrument och budgetgarantier

1.Genom undantag från artikel 12.4 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska outnyttjade åtagande- och betalningsbemyndiganden inom ramen för instrumentet automatiskt överföras och får bli föremål för åtaganden respektive användas inom ramen för detta instrument under den motsvarande budgetrubrik som anges i artikel 6.1 till och med den 31 december följande budgetår. Det överförda beloppet ska användas först under det följande budgetåret.

Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om åtagandebemyndiganden som överförts i enlighet med artikel 12.6 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.Budgetmässiga åtaganden för åtgärder som sträcker sig över mer än ett budgetår får delas upp över flera år i årliga delbetalningar i enlighet med artikel 112.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 114.2 tredje stycket i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska inte tillämpas på de fleråriga åtgärder som avses i första stycket i denna punkt. Kommissionen ska automatiskt dra tillbaka alla delar av ett budgetåtagande för en åtgärd som, senast den 31 december det femte året efter året för budgetåtagandet, inte har använts till förfinansiering eller mellanliggande betalningar eller för vilka ingen attesterad utgiftsdeklaration eller betalningsansökan har lämnats in.

3.Om förordningen träder i kraft efter den 1 januari 2028 gäller följande: Från och med den 1 januari 2028 får, genom undantag från artikel 212.3 första, andra och fjärde stycket i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12.4 i

förordning (EU) 2024/792, inkomster, återbetalningar och återkrav från finansieringsinstrument för yttre åtgärder som fastställts enligt grundläggande rättsakter som antagits före 2021, enligt förordningarna (EU) 2021/1529, (EU) 2021/947 och (EU) 2024/792 samt enligt den här förordningen, användas för att tillhandahålla unionsstöd enligt den här förordningen.

Genom undantag från artikel 21.3 f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och från artikel

12.4i förordning (EU) 2024/792 ska de medel som avses i första stycket anslås till instrumentets ursprungliga budgetpost och utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

4.Om förordningen träder i kraft efter den 1 januari 2028 gäller följande: Från och med den 1 januari 2028 får, i enlighet med artikel 14.3 i beslut (EU) 2022/1628 och genom undantag från artikel 31.8 i förordning (EU) 2021/947, alla eventuella överskott från garantifonden för åtgärder avseende tredje land som inrättats genom förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 användas för att tillhandahålla unionsstöd enligt denna förordning.

Om förordningen träder i kraft efter den 1 januari 2028 gäller följande: Från och med den 1 januari 2028 får, genom undantag från artikel 216.4 a i förordning 2024/2509, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12.5 i förordning (EU) 2024/792 och artikel 14.3 i beslut (EU) 2022/1628, alla eventuella överskott från budgetgarantier och ekonomiskt stöd som fastställts enligt förordningarna (EU) 2017/1601, (EU) 2021/947, (EU) 2024/792, (EU) 2024/1449, (EU) 2025/535 och denna förordning användas för att tillhandahålla unionsstöd enligt denna förordning.

Genom undantag från artikel 12.5 i förordning (EU) 2024/792 ska de medel som avses i första stycket avsättas till instrumentets ursprungliga budgetpost och utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.5 i förordning 2024/2509.

Kapitel III – Verktygslåda för genomförande

Artikel 23 – Genomförande och former för unionsfinansiering

1.Instrumentet ska genomföras antingen direkt eller indirekt genom någon av de enheter som förtecknas i artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, inbegripet de enheter som avses i led c ix. Kommissionen får också delegera genomförandeuppgifter till Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier och Europeiska säkerhets- och försvarsakademin i enlighet med artikel 62.1 c viii i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.Unionsfinansiering får tillhandahållas genom de typer av finansiering som fastställs i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, inbegripet bidrag till förvaltningsfonder som inrättats av kommissionen, i enlighet med artikel 238 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, och de som särskilt godkänts genom detta instrument. Budgetgarantin, finansieringsinstrumenten, inbegripet i kombination med bidrag eller andra former av icke återbetalningspliktigt stöd i blandfinansieringsinsatser, och det ekonomiska stödet inom ramen för instrumentet ska genomföras i enlighet med avdelning X i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

3.När kommissionen arbetar tillsammans med det civila samhällets organisationer och intressenter i partnerländer, såsom lokala myndigheter, ska den ta hänsyn till deras särdrag, inbegripet behov och sammanhang, när den fastställer finansieringsformerna, typen av bidrag, deltagande, utvärderingen och formerna för tilldelning och de administrativa bestämmelserna för förvaltningen av bidrag i syfte att nå ut till och tillgodose behoven hos så många olika av dessa intressenter som möjligt. Särskilda arrangemang ska uppmuntras i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, såsom ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap, ekonomiskt stöd till tredje parter, bidrag som tilldelats utan ansökningsomgång eller förenklade former av finansiering som avses i artikel 125.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

4.Genom undantag från artikel 198 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får bidrag beviljas utan ansökningsomgång i följande fall:

(a)Bidrag till låga belopp till människorättsförsvarare för att finansiera akuta skyddsåtgärder och skyddsbehov, inbegripet genom mekanismer för skydd av människorättsförsvarare som är utsatta för risker, samt till medlare och andra aktörer i det civila samhället som deltar i dialoger om kriser och väpnade konflikter, konfliktlösning, försoning och fredsbyggande åtgärder, i förekommande fall utan krav på medfinansiering.

(b)Bidrag, i förekommande fall utan krav på medfinansiering, för att finansiera åtgärder under särskilt besvärliga förhållanden där offentliggörande av en ansökningsomgång skulle vara olämpligt, bland annat i situationer där det råder allvarlig brist på grundläggande friheter, inbegripet människorättskränkningar och hot mot demokratiska institutioner, upptrappning av kriser eller väpnade konflikter, där människor är särskilt utsatta, eller där människorättsorganisationer och människorättsförsvarare, medlare och andra aktörer i det civila samhället som deltar i dialoger om kriser och väpnade konflikter, försoning och fredsbyggande åtgärder arbetar under särskilt besvärliga förhållanden. Sådana bidrag får inte överstiga 1 000 000 EUR och deras varaktighet får inte överskrida 18 månader, med möjlighet till

förlängning med tolv månader om det uppstår faktiska och oförutsedda hinder för deras genomförande.

(c)Bidrag till Global Campus of Human Rights.

(d)Bidrag till låga belopp till organisationer i det civila samhället där förenklade finansieringsformer i enlighet med artikel 125 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 används i största möjliga utsträckning.

(e)Om det krävs och vederbörligen motiveras i de handlingsplaner och åtgärder som avses i artikel 18, bidrag till privaträttsliga enheter som är faktiskt etablerade i en medlemsstat för att underlätta investeringar som ligger i unionens strategiska intresse och stöder instrumentets mål.

5.På områden som rör skydd av mänskliga rättigheter och demokrati och stöd till aktörer i det civila samhället får unionen tillhandahålla stöd oberoende av samtycke från regeringar och andra offentliga myndigheter i de berörda partnerländerna. Dessa åtgärder ska främst stödja det civila samhällets aktörer, med beaktande av de former och metoder för genomförande som avses i punkt 4 i den här artikeln.

6.Budgetstöd, bland annat genom prestationsavtal om sektorreformer, ska bygga på partnerländernas egenansvar, ömsesidiga ansvarighet och gemensamma åtaganden, med beaktande av deras resultat och framsteg, för universella värden, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, och syftar till att stärka partnerskapet mellan unionen och partnerländerna. Det ska omfatta en förstärkt politisk dialog, kapacitetsuppbyggnad och förbättrad samhällsstyrning, som ett komplement till partnerländernas ansträngningar att öka sina intäkter och använda medlen på ett bättre sätt, i syfte att stödja en hållbar tillväxt för alla, skapande av anständigt arbete, med särskilt fokus på ungdomar, fattigdomsutrotning och minskad ojämlikhet, samt bygga och konsolidera demokratier och fredliga samhällen. Budgetstödet ska också bidra till jämställdhet.

Alla beslut om att bevilja budgetstöd ska bygga på principer för budgetstöd som avtalas på unionsnivå, tydliga kriterier för stödberättigande och noggrann bedömning av risker och nytta.

Budgetstödet ska differentieras för att bättre svara mot de politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållandena i partnerlandet, med beaktande av instabila situationer.

När budgetstöd ges i enlighet med artikel 241 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska kommissionen tydligt fastställa och övervaka kriterier för villkorat budgetstöd, inbegripet framsteg när det gäller reformer och transparens, och ska stödja utvecklingen av parlamentarisk kontroll, nationell revisionskapacitet samt ökad transparens och allmänhetens tillgång till information.

Utbetalningen av budgetstödet ska grundas på indikatorer som visar att tillfredsställande framsteg har gjorts när det gäller att uppnå de mål som överenskommits med partnerlandet.

6.I enlighet med artikel 196.2 andra stycket a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får verksamheter som stöds inom ramen för instrumentet och de underliggande kostnader som uppkommit under 2028, i vederbörligen motiverade undantagsfall som anges i de handlingsplaner och åtgärder som avses i artikel 18, anses vara stödberättigande från och med den 1 januari 2028, även om dessa verksamheter genomfördes och kostnaderna uppkom innan bidragsansökan lämnades in.

7.Genomförandet av åtgärder inom ramen för indirekt förvaltning, inbegripet genom finansieringsinstrument, budgetgarantier och blandfinansieringsinsatser inom ramen för instrumentet, ska när så är möjligt och i enlighet med artikel 157.1 första stycket i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, anförtros EIB, EBRD eller en medlemsstatsorganisation,

eventuellt i kombination med andra former av ekonomiskt stöd, från både medlemsstater och tredje parter.

8.Skatter, tullar och avgifter som uppstår vid genomförandet av unionens medel enligt denna förordning och som införs av partnerländerna kan berättiga till finansiering enligt instrumentet, på de villkor som fastställs i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, med undantag för skatter, tullar och avgifter som särskilt avser finansiering av yttre åtgärder.

9.Vid tillämpning av artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får utvärderingskommittén helt eller delvis bestå av externa experter.

10.Vid indirekt förvaltning med partnerländer, organ som de har utsett eller partnerländers organisationer eller organ på regional eller global nivå där kommissionen behåller det ekonomiska förvaltningsansvaret i enlighet med artikel 157.7 andra stycket a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, ska kommissionen, vid behov och utan att det påverkar de upphandlande myndigheternas ansvar, inkassera belopp från de upphandlande myndigheternas mottagare i enlighet med artiklarna 101–106 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, med undantag för artikel 101.7, 101.8 och 101.9 i den förordningen, inbegripet genom ett beslut som är verkställbart på samma villkor som de som fastställs i artikel 299 i EUF-fördraget. Finansieringsöverenskommelsen ska innehålla bestämmelser om detta.

Om ett sådant partnerland, det organ som partnerlandet har utsett eller partnerländernas organisation eller organ på regional eller global nivå inte fullgör sina uppgifter i fråga om budgetgenomförande eller de skyldigheter, principer, mål och regler som är nödvändiga för att den indirekta förvaltningen ska kunna utövas, får kommissionen vidta alla nödvändiga åtgärder, inbegripet att tillfälligt eller slutgiltigt ta över enhetens funktion och agera i vederbörandes namn och för vederbörandes räkning vid indirekt förvaltning. I ett sådant fall kan kommissionen få ekonomisk ersättning, från de medel som tilldelats partnerlandet i fråga, för den extra administrativa arbetsbörda som detta leder till.

11.Gemensam upphandling i den mening som avses i artikel 168 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 som finansieras enligt denna förordning får genomföras med vilket partnerland som helst.

12.Samarbetet mellan unionen och dess partner kan omfatta deltagande i strukturer som inrättats för att samordna programplaneringen med andra givare eller för att styra genomförandet av åtgärder, ingående av gemensamma förklaringar eller uttalanden i syfte att öka synligheten för unionens bidrag och säkerställa ett effektivt budgetgenomförande och effektiv samordning, samt finansieringsöverenskommelser som ingås med partnerländernas organisationer eller organ på regional eller global nivå.

Artikel 24 – Budgetgarantier och ekonomiskt stöd: maximalt unionsstöd, finansiering och

upplåning

1.Unionen får tillhandahålla stöd i form av en budgetgaranti upp till ett högsta belopp på 95

000000 000 EUR i löpande priser. Beloppen för det ekonomiska stöd som genomförs som makroekonomiskt stöd i form av lån och policybaserade lån enligt artikel 23.2 samt beloppen för de lån som tillhandahålls enligt förordning (Euratom) [XXX] (INSC-D) ska minska det högsta beloppet för budgetgarantin.

2.Avsättningsnivån för den budgetgaranti och det ekonomiska stöd som avses i punkt 1 ska variera mellan 9 % och 50 % beroende på typ av verksamhet. Avsättningsnivån ska vara 9 % för makroekonomiskt stöd och för budgetgarantier som omfattar statsrisker i samband med utlåning.

3.Unionens stöd till Ukraina i form av budgetgarantier och ekonomiskt stöd ska inte räknas med i det högsta belopp som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Unionen får tillhandahålla stöd till Ukraina i form av en budgetgaranti till ett högsta belopp på 48 000 000 000 EUR i löpande priser. Avsättningsnivån för budgetgarantin för att garantera insatser till stöd för Ukraina ska inledningsvis vara 70 %.

Ingen avsättning ska upprättas och ingen avsättningsnivå ska fastställas för lånen till Ukraina, genom undantag från artikel 214.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

4.Kommissionen ska varje år se över avsättningsnivåerna enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel i enlighet med den bedömning som avses i artikel 41.5, g i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och i linje med kommissionens ram för riskhantering.

5.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 30 för att ändra punkterna 2 och 3 i den här artikeln i syfte att justera avsättningsnivåerna i den artikeln och höja de högsta belopp som avses i punkterna 1 och 3 i den här artikeln med upp till 20 % respektive 30 % av dessa belopp.

6.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.7 får särskilda bidrag till budgetgarantin, finansieringsinstrument eller ekonomiskt stöd lämnas av medlemsstater, partnerländer och andra tredje parter i enlighet med artiklarna 211.2 och 221.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Sådana bidrag till budgetgarantin eller det ekonomiska stödet ska resultera i ett extra belopp för budgetgarantin eller det ekonomiska stödet.

7.Om de bidrag som avses i punkt 6 lämnas i form av likvida medel ska de utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d och e och artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

8.Den budgetgaranti som upprättats i enlighet med punkterna 1 och 3 i denna artikel får, inom de högsta belopp som avses i punkterna 1 och 3 i denna artikel, användas för att tillhandahålla stöd enligt rådets beslut (EU) 2021/1764 och förordning (Euratom) [XXX] (INSC-D), i enlighet med de mål och kriterier för stödberättigande som anges i dessa program. Avsättningarna ska därför finansieras genom finansieringsramarna för dessa andra unionsprogram.

9.De belopp som avses i artikel 6.1 a–e ska användas för att avsätta den budgetgaranti och det ekonomiska stöd som avses i punkt 1 i den här artikeln. Tillhandahållandet av unionsstöd till Ukraina i form av den budgetgaranti som avses i punkt 3 ska finansieras genom de finansiella medel som görs tillgängliga i enlighet med artikel 6 i rådets förordning [(EU, Euratom) 20XX/XXXMFF] som avses i artikel 6.2, inbegripet när budgetgarantin tillhandahålls för verksamhet enligt förordning (Euratom) [XXX] (INSC-D).

10.Åtaganden för de avsättningar som avses i punkterna 8 och 9 i denna artikel får inte göras senare än vid utgången av den fleråriga budgetramens sista år.

11.I enlighet med artikel 214.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska de avsättningar som avses i punkterna 8 och 9 i den här artikeln upprättas fram till tre år efter det att den fleråriga budgetramen har löpt ut och ska beakta framstegen i godkännandet och undertecknandet av finansierings- och investeringstransaktionerna eller i utbetalningen av det ekonomiska stödet samt transaktionernas riskprofil.

12.Kommissionen ska bemyndigas att på unionens vägnar låna de medel som krävs för att genomföra det ekonomiska stöd som tillhandahålls enligt denna förordning. Kommissionen ska låna upp medlen på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut i enlighet med artikel 224 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 25 – Genomförande av budgetgarantin och finansieringsinstrumenten

1.Budgetgarantin ska användas för att garantera motparternas statliga, regionala och privata transaktioner.

2.Om partnerländerna bidrar till finansieringsinstrument eller budgetgarantin, kan berättigade genomförandeorgan eller motparter från de berörda länderna också vara berättigade genomförandeorgan eller motparter. Genom undantag från artikel 211.5 tredje stycket i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, kan berättigade genomförandeorgan eller motparter från partnerländer som omfattas av budgetgarantin eller finansieringsinstrument också vara berättigade.

3.Genom undantag från artikel 62.1 första stycket led c och artikel 211.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, när finansieringsinstrument eller budgetgarantin genomförs genom indirekt förvaltning, får organ som ger tillräckliga garantier för sin finansiella kapacitet och som omfattas av en medlemsstats privaträtt, ett partnerland som omfattas av finansieringsinstrumenten eller budgetgarantin, eller ett partnerland som har bidragit till dessa, anses vara berättigade.

4.Kommissionen ska säkerställa att berättigade genomförandeorgan och motparter, inbegripet små och medelstora motparter, använder tillgängliga resurser på ett ändamålsenligt, effektivt och rättvist sätt och samtidigt främja samarbetet mellan dem och vederbörligen beakta deras kapacitet, mervärde och erfarenheter.

5.För att säkerställa komplementaritet får kommissionen begära all relevant information från motparter om deras transaktioner som inte omfattas av den budgetgaranti som avses i artikel

6.En investeringsstyrelse för Europa i världen (investeringsstyrelsen) ska ge strategisk och operativ vägledning till kommissionen när det gäller genomförandet av den budgetgaranti som avses i artikel 24 och blandfinansieringsinsatser. Investeringsstyrelsen ska anta sin arbetsordning. Investeringsstyrelsen ska sammanträda minst en gång om året och om möjligt anta yttranden genom konsensus.

Investeringsstyrelsen ska bestå av företrädare för kommissionen och för den höga representanten, för alla medlemsstater och för EIB. Europaparlamentet ska ha observatörsstatus. Bidragsgivare, berättigade genomförandeorgan och motparter, partnerländer, relevanta regionala organisationer och andra intressenter får när så är lämpligt tilldelas observatörsstatus. Kommissionen och den höga representanten ska gemensamt svara för ordförandeskapet i investeringsstyrelsen.

Artikel 26 - Genomförande av policybaserade lån

1.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta beslut om att göra det policybaserade lånebeloppet tillgängligt för ett partnerland och fastställa lånets tillgänglighetsperiod, som inte får vara längre än tre år efter utgången av den fleråriga budgetramen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel

32.2.Om detta beslut ingår i en handlingsplan eller åtgärd ska artiklarna 18 och 19 vara tillämpliga.

2.Utöver de faktorer som anges i artikel 223.4 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska låneavtal för policybaserade lån fastställa det högsta lånebeloppet, tillgänglighetsperioden, den maximala löptiden för varje utbetalning av lånet och de närmare villkoren för stödet. Sådana överenskommelser får också innehålla ett belopp för förfinansiering och regler för avräkning av förfinansiering.

Artikel 27 – Kapitaldeltagande i institutioner för utvecklingsfinansiering

De belopp som avses i artikel 6.1 a–e får användas för att bidra till kapitaltillskott från europeiska och andra institut för utvecklingsfinansiering.

Artikel 28 – Gränsöverskridande samarbete

1.Gränsöverskridande samarbete ska omfatta samarbete längs yttre angränsande land- och sjögränser, transnationellt samarbete över större transnationella territorier eller kring havsområden samt interregionalt samarbete.

2.De pelare som avses i artikel 3.1 a och b får bidra till de program för gränsöverskridande samarbete som avses i punkt 1 i denna artikel och som medfinansieras genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) [XXX] [förordningen om nationella och regionala partnerskap]. Upp till 3 % av finansieringsramen för de pelare som avses i artikel 3.1 a får preliminärt anslås till stöd för dessa program.

3.Bidrag till program för gränsöverskridande samarbete ska fastställas och användas i enlighet med artikel XX {Bestämmelser som gäller flera fonder – externa program för gränsöverskridande samarbete} i förordning (EU, Euratom) [XXX] [nationella och regionala partnerskap].

AVDELNING III – SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 29 – Utvidgning av det geografiska tillämpningsområdet

1.I vederbörligen motiverade fall och om den åtgärd som ska genomföras är av global, transregional eller regional natur får kommissionen besluta att, inom de relevanta fleråriga vägledande programmen eller inom de relevanta handlingsplanerna eller åtgärderna, utvidga tillämpningsområdet för åtgärder till utomeuropeiska länder och territorier med anknytning till en medlemsstat enligt bilaga II till EUF-fördraget, för att säkerställa att unionens finansiering är enhetlig och effektiv eller för att främja regionalt eller transregionalt samarbete.

2.Kommissionen får fastställa ett anslag för att hjälpa partnerländer och partnerregioner att stärka samarbetet med unionens angränsande yttersta randområden och med utomeuropeiska länder och territorier med anknytning till en medlemsstat enligt bilaga II till EUF-fördraget. För detta ändamål kan instrumentet, vid behov och på grundval av ömsesidighet och proportionalitet avseende finansieringsnivåerna från rådets beslut (EU) 2021/1764 eller förordning (EU, Euratom) [XXX] [Nationella och regionala partnerskap], bidra till åtgärder som genomförs av ett partnerland eller en partnerregion eller någon annan enhet enligt denna förordning, av ett land, territorium eller annan enhet enligt rådets beslut (EU) 2021/1764 eller av ett av unionens yttersta randområden, inom ramen för gemensamma operativa program eller interregionala samarbetsprogram eller åtgärder som inrättas och genomförs enligt förordning (EU, Euratom) [XXX] [Nationella och regionala partnerskap].

Artikel 30 – Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Befogenheten att anta delegerade akter för att ändra artiklarna 6.5, 24.1, 24.2 och 24.3 samt bilaga II ska ges till kommissionen under den period som denna förordning är giltig.

3.Den delegering av befogenhet som avses i denna artikel får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt denna artikel ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 31 – Antagande av ytterligare genomförandebestämmelser för den europeiska pelaren

För utvidgningspartner och partner i det östra grannskapet inom den pelare som avses i artikel

3.1a ska kommissionen anta en genomförandeakt om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning när det gäller utformningen av och innehållet i de resultatbaserade planer, resultat, strukturer och kontrollsystem som ska inrättas som förberedelse för anslutningen, även inom ramen för förvaltningen av struktur- och jordbruksfonder samt fonder för och gränsöverskridande samarbete. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 32.2.

Artikel 32 – Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. Kommittén får sammanträda i olika format.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.I arbetsordningen för kommittén ska proportionella tidsfrister föreskrivas som ger kommittéledamöterna faktisk möjlighet att i god tid granska utkastet till genomförandeakt och framföra sina åsikter, i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 182/2011.

4.Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

5.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

6.De beslut som antagits ska fortsätta att gälla under den tid som de dokument, handlingsplaner eller åtgärder som antagits eller ändrats varar.

7.I förekommande fall ska en observatör från EIB inbjudas att delta i kommitténs möten i frågor som rör EIB.

8.Medlemsstaterna får begära granskning av andra frågor som rör genomförandet av instrumentet.

Artikel 33 – Klausul om Europeiska utrikestjänsten

Denna förordning ska tillämpas i enlighet med beslut 2010/427/EU, särskilt artiklarna 3 och 9.

Artikel 34 – Upphävande och övergångsbestämmelser

1.Förordningarna (EU) 2021/947, (EU) 2021/1529, (EU) 2024/792, (EU) 2024/1449 och (EU) 2025/535 ska upphöra att gälla med verkan från och med den [1 januari 2028].

2.Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändring av åtgärder som inletts enligt förordningarna (EG) nr 1085/200670, (EU) nr 231/201471, (EU) 2021/1529, förordning (EU) 2021/947, förordning (EU) 2024/792, förordning (EU) 2024/1449 och förordning (EU) 2025/535, som ska fortsätta att tillämpas på dessa åtgärder fram till dess att de avslutas. Artikel 23 i denna förordning ska dock tillämpas på åtgärder enligt förordning (EU) 2021/1529 och förordning (EU) 2021/947 i stället för artiklarna 26 och 27 i förordning

(EU) 2021/947.

3.Finansieringsramen för instrumentet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan denna förordning och de åtgärder som antagits enligt förordning (EU) 2021/947, (EU) 2021/1529 och (EU) 2024/1449.

4.Finansieringsramen för instrumentet får omfatta verksamhet som rör förberedelserna för en framtida relaterad förordning.

5.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2034 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 6.4, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2034.

6.De finansieringsramar som avses i artikel 6.1 a–e och de finansiella medel som görs tillgängliga i enlighet med artikel 6 i rådets förordning [(EU, Euratom) 20XX/XXX * [förordningen om den fleråriga budgetramen] som avses i artikel 6.2 får finansiera påfyllning av avsättningen till de budgetgarantier som godkänts enligt förordning (EU) 2017/1601 och förordning (EU) 2024/792, de budgetgarantier och det ekonomiska stöd som godkänts enligt förordning (EU) 2021/947 och enligt grundläggande rättsakter vars avsättning regleras av förordning (EG, Euratom) nr 480/2009, samt ekonomiskt stöd som godkänts enligt förordning (EU) 2024/1449 och förordning (EU) 2025/535.

Artikel 35 – Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2028.

Rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (EUT L 210, 31.7.2006, s. 82, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2006/1085/oj). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II) (EUT L 77, 15.3.2014, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/231/oj).

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel Europa i världen

1.2Berörda politikområden Yttre åtgärder

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Det allmänna målet för det föreslagna instrumentet, Europa i världen, är att upprätthålla och främja unionens värden, principer och intressen runtom i världen för att uppfylla de principer och mål för unionens yttre åtgärder som fastställs i artiklarna 3.5, 8 och 21 i fördraget om Europeiska unionen.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Programmens specifika mål återges i bilaga II.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Europa i världen kommer att bidra till målen för EU:s yttre åtgärder genom att främja ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med tredjeländer och samtidigt bidra till en hållbar utveckling i tredjeländerna och till unionens strategiska intressen. Europa i världen kommer också att göra det möjligt för unionen att bättre ta itu med globala utmaningar.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Output- och resultatindikatorerna för att övervaka framsteg och resultat inom detta program kommer att motsvara de gemensamma indikatorer som anges i förordning (EU, Euratom) [XXX] [prestationsförordningen].

1.4Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd72

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

72I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante)

Det internationella landskapet har förändrats avsevärt under de senaste åren och framstår som mycket mindre förutsägbart och stabilt. Rysslands anfallskrig mot Ukraina, inbegripet dess globala effekter, instabilitet och konflikter i Mellanöstern, pandemier, handelskonflikter, ekonomiskt tvång, konkurrens om teknik och tillgång till kritiska råvaror och den amerikanska administrationens tillbakadragande från utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och multilaterala institutioner utgör betydande geopolitiska och geoekonomiska utmaningar både för EU och partnerländerna. Därtill fortsätter gapet när det gäller att nå de globala målen för hållbar utveckling till 2030 att öka, den globala instabiliteten tilltar, och konsekvenserna av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald blir allt mer omfattande. Dessa utmaningar kräver att EU fortsätter att anpassa sin finansiering av yttre åtgärder.

EU:s finansiering av yttre åtgärder syftar till att samarbeta med partnerländerna och främja multilaterala lösningar på globala problem. Den gör det möjligt för EU att försvara sina intressen, främja sina värden och normer, stödja målen för sin interna politik, garantera sin säkerhet och skydda sina medborgare. Halvtidsöversynen av instrumenten för yttre åtgärder för den fleråriga budgetramen 2021–2027 bekräftade det mervärde som finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder tillför EU:s yttre förbindelser, eftersom de ger partnerländerna ett mer integrerat och bredare utbud, förbättrar deras kapacitet att hantera gemensamma prioriteringar med EU och bidrar till hållbar utveckling.

sin politik och sina värden samt påverka utformningen av globala normer och regleringsstandarder. EU:s finansiella åtagande är en integrerad del av det övergripande engagemanget i flera multilaterala avtal (t.ex. klimat och biologisk mångfald).

Genom ökad användning av budgetgarantier och blandfinansieringstransaktioner uppmuntrar och samlar EU offentliga och privata investeringar, bland annat till förmån för länder och sektorer som har svårt att få tillgång till finansmarknaderna. Slutligen driver EU på samarbete mellan finansinstitut för utveckling. Makroekonomiskt stöd ger välbehövlig finansiering till länder som drabbats av betalningsbalanskriser, till gynnsamma villkor.

Förväntat europeiskt mervärde (ex post)

Det förväntade mervärdet för Europa i världen bör följa på resultaten av halvtidsöversynen av EU:s finansieringsinstrument för yttre åtgärder för den fleråriga budgetramen 2021–2027. Europa i världen bör göra det möjligt att konsolidera och effektivisera finansieringen av yttre åtgärder, så att unionen kan skydda sina intressen utomlands och anpassa sig till föränderliga omständigheter och behov. Unionen ska sträva efter att säkerställa samstämmighet i politiken, med beaktande av effekterna av all intern och extern politik och främja ökade synergier och komplementaritet.

Europa i världen ska tillhandahålla alla verktyg som krävs för att EU ska kunna fungera effektivt i sina yttre åtgärder. Tillgången till denna verktygslåda säkerställer att de mest ändamålsenliga verktygen används i varje situation, beroende på målen och förhållandena på plats, med möjlighet att anpassa sig till föränderliga omständigheter.

Detta kommer att ta tillvara potentialen i ömsesidigt fördelaktiga partnerskapspaket som är anpassade för enskilda partnerländer.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Halvtidsöversynen av EU:s finansieringsinstrument för yttre åtgärder bekräftar att de nuvarande instrumenten i stort sett är ändamålsenliga. Utvärderingen bekräftar att instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen är på väg att uppnå de mål som det förväntades uppnå när det antogs. Dessutom är målen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen fortfarande relevanta och instrumentet tjänar effektivt till genomförandet av Global Gateway-strategin. På liknande sätt visar halvtidsöversynen att IPA III har visat sin allmänna effektivitet som ett föranslutningsinstrument och är på väg att uppnå sina mål. Instrumentet är anpassat till utvidgningsmetoden och återspeglar EU:s politiska utveckling, såsom inriktningen på gröna, digitala och ekonomiska prioriteringar.

Efter flera års instabilitet i EU:s närområde och längre bort är dock de geopolitiska insatserna för EU betydligt högre än vid tidpunkten för antagandet av den fleråriga budgetramen för 2021–2027. EU verkar i en mycket volatil och oförutsägbar omvärld, präglad av geopolitisk rivalitet, geoekonomisk konkurrens, strategiska beroenden, utmaningar för konkurrenskraften, den förvärrade tredubbla världsomspännande krisen – klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar – samt en ökande global instabilitet. Det föränderliga geopolitiska landskapet och en rad samverkande kriser har blottlagt vissa strukturella svagheter i utformningen av finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder.

Samtidigt har kopplingen mellan EU:s externa och interna politik blivit alltmer relevant, men beaktas för närvarande inte tillräckligt – vare sig i finansieringsinstrumenten för inre eller för yttre åtgärder – och samspelet mellan dessa instrument är långt ifrån optimalt.

Även om de nuvarande finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder är effektiva när det gäller att uppnå de förväntade resultaten har det förändrade geopolitiska landskapet och eran av samverkande kriser blottlagt vissa strukturella svagheter i utformningen. De nationella, regionala och globala kontexterna i partnerländer förändras snabbt, samtidigt som uppdelningen mellan fristående och öronmärkta instrument motverkar en snabb anpassning. Olika delar av finansieringen för den externa åtgärden är för närvarande splittrade mellan flera olika finansieringsinstrument. De finansiella och operativa hindren mellan olika instrument försvårar synergiinriktade angreppssätt på regional nivå (t.ex. sambandet mellan humanitärt bistånd, utveckling och fred), flexibilitet i att reagera på förändrade prioriteringar samt samspelet mellan utvidgnings- och grannskapspolitiken. Vinster kan därför uppnås vad gäller samordning och flexibilitet genom att säkerställa en gemensam finansieringskälla för majoriteten av unionens instrument för yttre åtgärder, samtidigt som unionens förmåga att bedriva en principfast politik för humanitärt bistånd enligt artikel 214 i EUF-fördraget bevaras. Även om budgeten för att finansiera unionens humanitära biståndsinsatser bör göras tillgänglig inom ramen för detta instrument, bör sådana insatser därför fortsätta att genomföras i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1257/96.

Slutligen strävar meddelandet Vägen till nästa fleråriga budgetram efter finansiering av yttre åtgärder som är bättre anpassad till EU:s strategiska intressen. Den befintliga verktygslådan (interventionsformer) räcker dock inte till för att främja dem.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Vid genomförandet av denna förordning kommer samstämmighet med andra områden av unionens yttre åtgärder och med andra berörda politikområden för unionen att säkerställas, i kombination med en konsekvent politik för utveckling. Detta har införlivats i Agenda 2030 och innebär att den sammanlagda effekten av all politik på den hållbara utvecklingen ska beaktas på alla nivåer – såväl nationellt som inom EU, i andra länder och på global nivå.

Förordningen gör det möjligt att uppfylla olika politiska mål i samverkan med annan unionspolitik. Dessutom bör synergieffekter med åtgärder inom andra EU-program eftersträvas för att maximera effekten av de kombinerade insatserna. Särskilt viktigt blir samspelet med Europeiska konkurrenskraftsfonden för att kunna lyfta olika arbetsflöden (t.ex. kritiska råvaror och relaterade värdekedjor, ekonomisk säkerhet samt given för en ren industri) till nästa nivå. Synergier med unionens strategiska intressen förstärks också genom den uppdaterade verktygslådan. Slutligen kommer genomförandet av denna förordning att övervakas och utvärderas genom prestationsramen för den fleråriga budgetramen efter 2027, för att säkerställa ökad samstämmighet mellan olika unionsprogram vid övervakning och utvärdering.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Utgifter för yttre åtgärder kräver förmåga att använda alla planerade förvaltningsmetoder, med utgångspunkt i vad som är relevant och beslutat under genomförandet.

FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Kommissionen kommer att offentliggöra en genomföranderapport senast fyra år efter det att programmet börjat genomföras för att bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målen, i enlighet med förordning (EU, Euratom) [XXX] [prestationsförordningen]. Kommissionen kommer att göra en efterhandsutvärdering senast tre år efter utgången av perioden för den fleråriga budgetramen i syfte att bedöma programmets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och mervärde för unionen.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Metoder för genomförandet av budgeten

När det gäller förvaltningsmetoder planeras inga genomgripande förändringar och de erfarenheter som gjorts av kommissionens avdelningar och genomförandeaktörer inom ramen för de tidigare programmen kommer att bidra till bättre resultat i framtiden.

De åtgärder som ska finansieras enligt denna förordning kommer att genomföras av kommissionen genom direkt förvaltning från huvudkontoret eller unionens delegationer och/eller genom indirekt förvaltning av någon av de enheter som anges i artikel 62.1 c i budgetförordningen för att bättre uppnå förordningens mål.

Vad gäller indirekt förvaltning ska såsom anges i artikel 157 i budgetförordningen kommissionen säkerställa en skyddsnivå för EU:s ekonomiska intressen som är likvärdig med den som föreskrivs för direkt förvaltning. En pelarbedömning i förhand av enheternas system och förfaranden kommer att genomföras i enlighet med proportionalitetsprincipen och med vederbörlig hänsyn tagen till åtgärdens art och de ekonomiska riskerna. Om genomförandet så kräver eller om reservationer har kommit till uttryck i årliga verksamhetsrapporter så kommer handlingsplaner med specifika riskreducerande åtgärder att utarbetas och genomföras. Kommissionen kan dessutom införa lämpliga tillsynsåtgärder som komplement till genomförandet.

Budgetstöd kommer också att användas.

Innovativa finansiella instrument, inbegripet i partnerskap med Europeiska investeringsbanken (EIB), medlemsstaternas finansinstitut och andra internationella finansinstitut kommer att användas för blandfinansiering. Möjligheten att använda förvaltningsfonder möjliggörs fortsatt genom budgetförordningen.

Den interna kontroll- och förvaltningsprocessen är utformad för att skapa rimlig säkerhet om att målen uppnås och om att verksamheten är effektiv och ändamålsenlig, att den ekonomiska rapporteringen är tillförlitlig samt att relevanta rättsliga och procedurmässiga regler efterlevs.

Effektivitet och ändamålsenlighet

Kommissionen kommer för alla sina instrument fortsatt att använda en specialutformad regelram vid förvaltningen av stöden för att säkra att verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt (och för att minska den höga risknivå som finns i den miljö där det externa biståndet ges); detta utöver alla de olika beståndsdelarna i

kommissionens övergripande strategiska policy- och planeringsprocess, internrevisionsmiljö och övriga krav enligt kommissionens interna kontrollnormer. I ovanstående regelram ingår följande:

–En decentraliserad förvaltning av större delen av det externa stödet av unionens delegationer ute på fältet.

–En tydlig och formaliserad ekonomisk ansvarighetskedja (från den delegerade utanordnaren (generaldirektören)) via en vidaredelegerad utanordnare (direktör) vid huvudkontoret till delegationschefen.

–Regelbunden rapportering från unionens delegationer till huvudkontoret, inklusive en årlig försäkran av delegationschefen.

–Tillhandahållande av ett omfattande utbildningsprogram för personal, både vid huvudkontoret och vid delegationerna.

–Betydande stöd och vägledning för huvudkontoret/delegationerna (även via internet).

–Regelbundna tillsynsbesök vid delegationerna mellan vart 3 och 6 år.

–En metod för förvaltning av projekt- och programcykeln som inbegriper följande: Kvalitetsstödsverktyg för utformningen av insatsen, på vilket sätt den ska förverkligas, finansieringsmekanismen, förvaltningssystemet, bedömning och urval av genomförandepartner etc. Program- och projektförvaltning, övervaknings- och rapporteringsverktyg för ett effektivt genomförande, bl.a. regelbunden extern övervakning på plats av projekt. Meningsfulla utvärderings- och revisionskomponenter. Förenklingar kommer att eftersträvas genom att, där så är lämpligt och möjligt, utvidga användningen av förenklade kostnadsalternativ. Användningen av riskdifferentierade kontroller kommer att fortsätta med utgångspunkt i de underliggande riskerna.

Finansiell rapportering och redovisning

Genomförandeorganen kommer att fortsätta att sträva efter de högsta normerna för redovisning och finansiell rapportering som bygger på kommissionens finansiella företagssystem (Summa) liksom även särskilda verktyg för externt stöd såsom Opsys.

Metoder för att kontrollera efterlevnaden av relevanta lagar och förfaranden finns fastställda i avsnitt 2.3 (åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter).

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

I den operativa miljö där detta instruments stöd delas ut finns följande risker för att målen inte uppnås, att den ekonomiska förvaltningen inte är optimal och/eller att gällande regler följs bristfälligt (fel som rörlaglighet och korrekthet):

–Ekonomisk och politisk instabilitet och naturkatastrofer och extrema väderhändelser kan leda till svårigheter och förseningar vid utformning och genomförande av insatserna, särskilt i bräckliga stater.

–Bristen på institutionell och administrativ kapacitet i partnerländerna kan leda till svårigheter och förseningar vid utformning och genomförande av insatserna.

– Geografiskt spridda insatser (som i huvudsak omfattar många länder/territorier/regioner) kan medföra logistiska/resursmässiga problem vad gäller övervakningen – särskilt all uppföljning ute på fältet.

–Mångfalden av potentiella partner/stödmottagare, alla med sina olika interna kontrollstrukturer och kapaciteter, kan fragmentera och därför undergräva ändamålsenligheten och effektiviteten hos de resurser som kommissionen har till sitt förfogande för att stödja och övervaka genomförandet.

–Begränsad tillgång till kvantitativa och kvantitativa uppgifter rörande resultat och effekter av externt bistånd i partnerländerna kan försvaga kommissionens förmåga att rapportera om och ansvara för resultaten.

För att hantera risken för finansiella fel kommer kommissionen att genomföra lämpliga förhands- och efterhandskontroller. När så är möjligt och tillämpligt kommer utförandet av systemrevisioner att fungera som ett verktyg för att identifiera de bakomliggande orsakerna till fel i enheternas kontrollsystem och utlösa nödvändiga riskreducerande åtgärder.

För att effektivisera förebyggandet av fel, brister i förvaltningen och oriktigheter håller kommissionen dessutom på att inrätta ett system för en löpande riktad riskbedömning på kontrakts- och enhetsnivå. Viktiga faktorer som ökar sannolikheten för en hög felprocent och en negativ inverkan på sund ekonomisk förvaltning, särskilt kopplat till historiska uppgifter från tidigare kontroller och övervakning, har identifierats och sammanställts i en resultattavla för riskprofilering. Resultattavlan kommer att vara ett viktigt verktyg för att mer effektivt rikta in sig på framtida kontroller, övervakningsinsatser och andra sätt att minska riskerna för fel, brister i förvaltningen och oriktigheter.

Mot bakgrund av högriskmiljön måste man i de system som används räkna med mängder av potentiella fel vad gäller efterlevnaden av reglerna vid transaktioner och bygga in omfattande kontroller som ska förebygga, upptäckta och korrigera felen så tidigt som möjligt, före eller under, betalningsprocessen. Detta innebär i praktiken att efterlevnadskontroller kommer att förlita sig mest på omfattande förhandskontroller på flerårsbasis som genomförs både av externa revisorer och av kommissionens personal ute på fältet före de slutliga projektbetalningarna (fastän vissa efterhandsrevisioner ändå görs), vilka sträcker sig långt utöver de finansiella säkerhetsåtgärder som krävs enligt budgetförordningen. Denna ram omfattar följande:

–Förhandskontroller av transaktioner som utförs av kommissionens personal.

–Revisioner och kontroller (både obligatoriska och riskbaserade) bl.a. av Europeiska revisionsrätten.

–Retroaktiva kontroller (riskbaserade) och återkrav.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

De interna kontroll-/förvaltningskostnader som planeras för de totala (operativa + administrativa) åtagandena inom den utgiftsportfölj som finansieras genom EU:s allmänna budget för perioden 2028–2034 avser endast kommissionens kostnader och inte medlemsstater eller enheter som anförtrotts förvaltningsuppgifter. Enheter som anförtrotts förvaltningsuppgifter kan hålla inne upp till 7 % för förvaltningen av

medel och detta kan danvändas för kontrolländamål. Dessa förvaltningskostnader omfattar all personal vid huvudkontoret och vid delegationerna, infrastruktur, resor, utbildning, övervakning, utvärdering och revisionsavtal (inklusive dem som igångsatts av mottagare).

Förbättringarna av förvaltningens karaktär och inriktning samt kontrollerna av efterlevnaden kommer visserligen att fortsätta, men dessa kostnader är ändå i princip nödvändiga för att man effektivt och ändamålsenligt ska uppnå målen för instrumenten med minimala risker för brister i efterlevnaden av reglerna (kvarstående fel på under 2 %). Det är betydligt lägre än de risker man löper om man avlägsnar eller trappar ned interna kontroller inom detta högriskområde.

Efterlevnadsmålet för instrumentet är å ena sidan att bibehålla den tidigare risknivån för bristande efterlevnad (felfrekvens) och å andra sidan att hålla den kvarstående ”nettobaserade” felnivån (på en flerårig basis efter det att samtliga planerade kontroller och korrigeringar har utförts på avslutade kontrakt) på mindre än 2 %. Om brister upptäcks kommer riktade korrigerande åtgärder att genomföras för att säkerställa lägsta felfrekvens.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Det planeras inga grundläggande förändringar i åtgärderna för att förhindra bedrägerier och oriktigheter, och de erfarenheter som kommissionens avdelningar och genomförandeaktörer har gjort inom ramen för de tidigare programmen kommer att bidra till bättre resultat i framtiden. Regelverket avseende efterlevnad består bl.a. av följande viktiga komponenter:

Förebyggande åtgärder

–– Obligatorisk grundutbildning i bedrägerifrågor för personal som handlägger bistånd samt för revisorer.

–Vägledning (också via internet) inklusive befintliga manualer för förfaranden såsom Companion, Prag samt uppsättningen av verktyg för ekonomisk förvaltning (för genomförandepartner).

–En förhandsbedömning som ska säkra lämpliga bedrägeribekämpningsåtgärder som förebygger och avslöjar bedrägerier vid handläggningen av unionsmedel har införts vid de myndigheter som handhar relevanta medel genom gemensam och decentraliserad förvaltning.

–Förhandsgranskning av mekanismerna för bedrägeribekämpning i partnerlandet som en del av bedömningen av om kriteriet för stödberättigande är uppfyllt avseende den offentliga förvaltningens mottagande av budgetstöd (dvs. ett aktivt åtagande att bekämpa bedrägeri och korruption, adekvata inspektionsmyndigheter, tillräcklig rättslig kapacitet och effektiva mekanismer för insatser och sanktioner).

–Effektiva mekanismer för bedrägeribekämpning för att förebygga och upptäcka bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, inbegripet cyberattacker, särskilt när det gäller nya finansieringsinstrument såsom blandfinansiering, finansiering som inte är kopplad till kostnader och/eller budgetgarantier, med hjälp av digitala verktyg och digital teknik.

Åtgärder för upptäckt och korrigering av fel

–Avbruten EU-finansiering i samband med allvarliga bedrägerifall, bl.a. storskalig korruption, till dess att myndigheterna har vidtagit lämpliga åtgärder för att korrigera och förhindra sådana bedrägerier i framtiden.

–Edes-systemet (system för tidig upptäckt och uteslutning).

–Avbrytande/avslutande av kontrakt.

–Uteslutningsförfarande.

Bedrägeribekämpningsstrategierna för de berörda avdelningarna, anpassade till målen och prioriteringarna i kommissionens strategi för bedrägeribekämpning och dess motsvarande handlingsplan säkerställer att de system som används för att använda EU-medel i tredjeländer gör det möjligt att hämta relevanta uppgifter i syfte att använda dessa uppgifter för bedömning och hantering av bedrägeririsker (t.ex. dubbelfinansiering, inflation av kostnader, riggade anbudsförfaranden, intressekonflikter, otillåten samverkan). Nätverksgrupper och lämpliga it- verktyg/digitala verktyg för tidig upptäckt och förebyggande av bedrägeririsker och bedrägerifall med anknytning till sektorn för externt bistånd kan inrättas när så är nödvändigt.

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

		Budgetpost	Typ av utgifter
Rubrik 3 i den fleråriga
Rubrik 3 i den fleråriga	Nummer
budgetramen – Grannskapet	Nummer
budgetramen – Grannskapet			Diff./Icke-diff.
och omvärlden			Diff./Icke-diff.

	07 01 Stödutgifter för klustret i Europa i världen		Icke-diff.
			Icke-diff.

	07 01 01	Stödutgifter för Europa i världen utom Ukraina	Icke-diff.

	07 01 02	Stödutgifter för stöd till Ukraina	Icke-diff.

	07 02 Den europeiska pelaren		Diff.

	07 02 01	Utvidgning – Förberedelser inför anslutningen	Diff.

	07 02 02	Östra grannskapet – Program	Diff.

	07 02 03	Västeuropa – Program	Diff.

	07 02 04	Stöd till Ukraina	Diff.

	07 02 10 Europa – Behov med koppling till kriser, fred		Diff.
	och utrikespolitik		Diff.
	och utrikespolitik

	07 02 11	Europa – Humanitärt bistånd	Diff.

	07 02 12	Europa – Resiliens	Diff.

	07 02 13	Europa – Konkurrenskraft	Diff.

	07 02 14	Europa – Makroekonomiska stödbidrag	Diff.

	07 02 20 Europa – Avsättning från den gemensamma		Diff.
	avsättningsfonden

	07 02	30 Europa – Territoriellt samarbete och	Diff.
	gränsöverskridande samarbete		Diff.
	gränsöverskridande samarbete

	07 03 Mellanöstern, Nordafrika och Gulfstaterna		Diff.

	07 03 01 Mellanöstern – Program		Diff.

	07 03 02	Nordafrika – Program	Diff.

	07 03 03	Gulfstaterna – Program	Diff.

07 03 10		Mellanöstern, Nordafrika	och	Gulfstaterna	–	Diff.
Behov kopplade till kriser, fred och utrikespolitik						Diff.
Behov kopplade till kriser, fred och utrikespolitik

07 03 11		Mellanöstern, Nordafrika	och	Gulfstaterna	–	Diff.
Humanitärt bistånd						Diff.
Humanitärt bistånd

07 02 12		Mellanöstern, Nordafrika	och	Gulfstaterna	–	Diff.
Resiliens						Diff.
Resiliens

07 02 13		Mellanöstern, Nordafrika	och	Gulfstaterna	–	Diff.
Konkurrenskraft						Diff.
Konkurrenskraft

07 03 14		Mellanöstern, Nordafrika	och	Gulfstaterna	–	Diff.
Makroekonomiska stödbidrag						Diff.
Makroekonomiska stödbidrag

07 03 20 Mellanöstern, Nordafrika och Gulfstaterna –						Diff.
Avsättning till den gemensamma avsättningsfonden

07 03 30		Mellanöstern, Nordafrika	och	Gulfstaterna	–	Diff.
Territoriellt samarbete och gränsöverskridande samarbete						Diff.
Territoriellt samarbete och gränsöverskridande samarbete

07 04 Pelaren Afrika söder om Sahara						Diff.

07 04 01	Västafrika – Program					Diff.

07 04 02	Öst- och Centralafrika – Program					Diff.

07 04 03	Södra Afrika och Indiska oceanen – Program					Diff.

07 04 10 Afrika söder om Sahara – Behov med koppling						Diff.
till kriser, fred och utrikespolitik						Diff.
till kriser, fred och utrikespolitik

07 04 11	Afrika söder om Sahara – Humanitärt bistånd					Diff.

07 04 12	Afrika söder om Sahara – Resiliens					Diff.

07 04 13	Afrika söder om Sahara – Konkurrenskraft					Diff.

07 04 14 Afrika söder om Sahara – Makroekonomiska						Diff.
stödbidrag						Diff.
stödbidrag

07 04 20 Afrika söder om Sahara – Avsättning till den						Diff.
gemensamma avsättningsfonden						Diff.
gemensamma avsättningsfonden

07 05 Pelaren Asien och Stilla havsområdet						Diff.

07 05 01	Centralasien – Program					Diff.

07 05 02	Syd- och Östasien – Program					Diff.

07 05 03	Stillahavsområdet – Program					Diff.
						Diff.

07 05 10 Asien och Stillahavsområdet – Behov kopplade						Diff.
till kriser, fred och utrikespolitik						Diff.
till kriser, fred och utrikespolitik

07	05 11		Asien	och	Stillahavsområdet –		Humanitärt		Diff.
bistånd									Diff.
bistånd

07 05 12		Asien och Stillahavsområdet – Resiliens							Diff.

07 05 13		Asien och Stillahavsområdet – Konkurrenskraft							Diff.

07	05		14 Asien		och Stillahavsområdet			–	Diff.
Makroekonomiska stödbidrag									Diff.
Makroekonomiska stödbidrag

07 05 20 Asien och Stillahavsområdet – Avsättning till									Diff.
den gemensamma avsättningsfonden									Diff.
den gemensamma avsättningsfonden

07 06 Pelaren Nord- och Sydamerika samt Karibien									Diff.

07 06 01		Nord- och Sydamerika – Program							Diff.

07 06 02		Karibien – Program							Diff.

07 06 10 Nord- och Sydamerika samt Karibien – Behov									Diff.
kopplade till kriser, fred och utrikespolitik									Diff.
kopplade till kriser, fred och utrikespolitik

07	06 11		Nord-	och	Sydamerika	samt	Karibien	–	Diff.
Humanitärt bistånd									Diff.
Humanitärt bistånd

07	06 12		Nord-	och	Sydamerika	samt	Karibien	–	Diff.
Resiliens									Diff.
Resiliens

07	06 13		Nord-	och	Sydamerika	samt	Karibien	–	Diff.
Konkurrenskraft									Diff.
Konkurrenskraft

07	06 14		Nord-	och	Sydamerika	samt	Karibien	–	Diff.
Makroekonomiska stödbidrag									Diff.
Makroekonomiska stödbidrag

07	06 20		Nord-	och	Sydamerika	samt	Karibien	–	Diff.
Avsättning till den gemensamma avsättningsfonden									Diff.
Avsättning till den gemensamma avsättningsfonden

07 07 Global pelare									Diff.

07 07 01		Globala program							Diff.

07 07 10 Globalt – Behov kopplade till kriser, fred och									Diff.
utrikespolitik									Diff.
utrikespolitik

07 07 11		Globalt – Humanitärt bistånd							Diff.

07 07 12		Globalt – Resiliens							Diff.

07 07 13		Globalt – Konkurrenskraft							Diff.

07 08 Buffert för nya utmaningar och prioriteringar									Diff.

07 09 Slutförande av tidigare program för yttre åtgärder									Diff.

07 09 99		Slutförande av tidigare åtgärder							Diff.

	07 09 99 01 Slutförande av tidigare åtgärder inom	Diff.
	instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och	Diff.
	instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och
	internationellt samarbete

	07 09 99 02 Slutförande av tidigare åtgärder inom ramen	Diff.
	för humanitärt bistånd	Diff.
	för humanitärt bistånd

	07 09 99 03 Slutförande av tidigare åtgärder inom ramen	Diff.
	för instrumentet för stöd inför anslutningen	Diff.
	för instrumentet för stöd inför anslutningen

	07 09 99 04 Slutförande av tidigare åtgärder inom ramen	Diff.
	för faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan	Diff.
	för faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan

	07 09 99 05 Slutförande av tidigare åtgärder inom ramen	Diff.
	för Ukrainafaciliteten	Diff.
	för Ukrainafaciliteten

[1]Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga

Grannskapet och omvärlden

budgetramen

TOTALT Budgetram 2028–

2034

Driftsanslag

07 02 (Den europeiska pelaren)

Åtaganden

(1a)

43 174

Betalningar

(2a)

p.m.

07 03 (Mellanöstern, Nordafrika och

Åtaganden

(1b)

42 934

Gulfstaterna)

Betalningar

(2b)

p.m.

07 04 (Pelaren Afrika söder om

Åtaganden

(1c)

60 531

Sahara)

Betalningar

(2c)

p.m.

07 05 (Pelaren Asien och Stilla

Åtaganden

(1d)

17 050

havsområdet)

Betalningar

(2d)

p.m.

07 06 (Pelaren Nord- och Sydamerika

Åtaganden

(1e)

9 144

samt Karibien)

Betalningar

(2e)

p.m.

07 07 (Global pelare)

Åtaganden

(1f)

12 668

Betalningar

(2f)

p.m.

07 08 (Buffert för nya utmaningar och	Åtaganden	(1g)
07 08 (Buffert för nya utmaningar och
prioriteringar)	Betalningar	(2g)

14808

p.m.

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för programmet

07 01 (Stödutgifter för klustret i		(3)	pm
Europa i världen)		(3)	pm
Europa i världen)

TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+1c+1d+	200 309
TOTALA anslag	Åtaganden	1e+1f+1g+3	200 309
	Betalningar	=2a+2b+2c+2d+	p.m.
	Betalningar	2e+2f+2g+3	p.m.

Av de totala anslagen ovan kommer ett vägledande belopp på 25 000 000 000 EUR att avsättas för att finansiera humanitärt bistånd. Med tanke på att humanitärt bistånd är ett verktyg som inte programplaneras och som är behovsstyrt ska anslagen per pelare fastställas i ett senare skede, bland annat genom det årliga budgetförfarandet.

				TOTALT	Budgetram
				2028–2034

		Åtaganden	(4)		p.m.
TOTALA driftsanslag
		Betalningar	(5)		p.m.

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras			(6)		p.m.
genom ramanslagen för särskilda program			(6)		p.m.
genom ramanslagen för särskilda program

	TOTALA anslag för RUBRIK 3	Åtaganden	=4+6		200 309

	i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6		p.m.

	Rubrik i den fleråriga	4	”Administrativa utgifter”
	budgetramen
				År		År		År		År		År		År		År		TOT
				År		År		År		År		År		År		År		ALT


																		Budg
	GD: <…….>																	etra
	GD: <…….>		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034			m
																		m
																	2028
																	2028
																		–
																	2034
 Personalresurser				424 7		424		424		424		424		424		424		2 973
 Personalresurser				86		786		786		786		786		786		786		502
 Övriga administrativa utgifter				81 17		81 1		81 1		81 1		81 1		81 1		81 1		568 2
 Övriga administrativa utgifter				7		77		77		77		77		77		77		42

	TOTALT										505 9					505		505			505		505		505					505			3 541
	GD										505 9					505		505			505		505		505					505			3 541
	GD											63				963		963			963		963		963					963				744
	<…….>											63				963		963			963		963		963					963				744
	<…….>

											År					År		År			År		År			År				År			TOT
											År					År		År			År		År			År				År				ALT
																																		ALT
																																	Budg
		GD: <…….>																																	etra
		GD: <…….>								2028				2029			2030			2031		2032			2033				2034						m
																																			m
																																		2028
																																		2028
																																			–
																																		2034
 Personalresurser												0				0		0			0		0		0						0						0
 Övriga administrativa utgifter												0				0		0			0		0		0						0						0
	TOTALT
	GD		Anslag									0				0		0			0		0		0						0						0
	<…….>

							(summ
	TOTALA anslag för							a
	TOTALA anslag för						åtagand				505 9					505		505			505		505		505					505			3 541
	RUBRIK 4 i den fleråriga						en =				505 9					505		505			505		505		505					505			3 541
	RUBRIK 4 i den fleråriga						en =					63				963		963			963		963		963					963				744
	budgetramen						summa					63				963		963			963		963		963					963				744
	budgetramen						summa
							betalni
							ngar)
																			Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

						År				År			År					År			År			År				År				TOTA
						År				År			År					År			År			År				År					LT
																																	LT
																																Budget
					2028				2029			2030					2031			2032			2033				2034					ram
					2028				2029			2030					2031			2032			2033				2034					2028–
																																2028–
																																2034
	TOTALA
	anslag för			Åtaganden			0			0			0				0				0			0				0									0
	RUBRIKERN			Åtaganden			0			0			0				0				0			0				0									0
	RUBRIKERN
	A 1–4
	i den fleråriga			Betalningar			0			0			0				0				0			0				0									0
	budgetramen			Betalningar			0			0			0				0				0			0				0									0
	budgetramen
3.2.1.2 Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål
																					Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga						Num
	budgetramen						mer


															År								År							Å	Å	Å			Å	Å		T
															År								År							r	r	r			r		r	O
	GD:																													r	r	r			r		r	O
	GD:																													2	2	2			2		2	T
	<…….>												2028									2029								0	0	0			0		0	A
													2028									2029								3	3	3			3		3	L
																														3	3	3			3		3	L
																														0	1	2			3		4	T

																															B
																															u
																															d
																															g
																															e
																															t
																															r
																															a
																															m
																															2
																															0
																															2
																															8
																															–
																															2
																															0
																															3
																															4
Driftsanslag

Budg		Åtaganden											(1a)																		0
etpos		Åtaganden											(1a)																		0
etpos
t		Betalningar											(2a)																		0
Budg		Åtaganden											(1b)																		0
													(1b)
etpost
etpost		Betalningar											(2b)																		0
		Betalningar											(2b)																		0

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program

Budg													(3)																		0
etpost													(3)																		0
etpost
	TOT
	ALA	Åtaganden										=1a+1b+3								0	0		0	0		0		0		0	0
	ansl	Åtaganden										=1a+1b+3								0	0		0	0		0		0		0	0
	ansl
	ag
	för
	GD	Betalningar										=2a+2b+3								0	0		0	0		0		0		0	0
	<…	Betalningar										=2a+2b+3								0	0		0	0		0		0		0	0
	<…
	….>

								År		År		År			År		År		År			År			TOTA
								År		År		År			År		År		År			År					LT
																											LT
																									Budge
							2028		2029		2030			2031		2032		2033			2034					tram
							2028		2029		2030			2031		2032		2033			2034					2028–
																										2028–
																									2034
TOTALA				Åtaganden		(4)		0		0		0			0		0		0			0							0
driftsanslag				Betalningar		(5)		0		0		0			0		0		0			0							0
TOTALA			anslag		av
administrativ			natur		som
finansieras				genom		(6)		0		0		0			0		0		0			0							0
ramanslagen			för särskilda
program
	TOTALA
	anslag för			Åtaganden		=4+6		0		0		0			0		0		0			0							0
	RUBRIK			Åtaganden		=4+6		0		0		0			0		0		0			0							0
	RUBRIK
	<….>

i den
fleråriga	Betalningar	=5+6	0	0	0	0	0	0	0	0

budgetramen

	Rubrik i den fleråriga				4		”Administrativa utgifter”
	budgetramen

															Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

								År				År		År			År			År	År				År			TOT
								År				År		År			År			År	År				År			ALT
																												ALT
																												Budg
		GD: <…….>																										etra
		GD: <…….>				2028					2029		2030			2031		2032			2033			2034				m
																												m
																											2028
																											2028
																												–
																											2034
 Personalresurser								0				0		0			0		0		0				0			0
 Övriga administrativa utgifter								0				0		0			0		0		0				0			0
	TOTALT
	GD	Anslag						0				0		0			0		0		0				0			0
	<…….>

								År				År		År			År			År	År				År			TOT
								År				År		År			År			År	År				År			ALT
																												ALT
																												Budg
		GD: <…….>																										etra
		GD: <…….>				2028					2029		2030			2031		2032			2033			2034				m
																												m
																											2028
																											2028
																												–
																											2024
 Personalresurser								0				0		0			0		0		0				0			0
 Övriga administrativa utgifter
 Övriga administrativa utgifter								0				0		0			0		0		0				0			0
	TOTALT
	GD	Anslag						0				0		0			0		0		0				0			0
	<…….>

					(summa
	TOTALA anslag för				åtagande
	RUBRIK 4 i den fleråriga				n =			0				0		0			0		0		0				0			0
	RUBRIK 4 i den fleråriga				summa			0				0		0			0		0		0				0			0
	budgetramen				summa
	budgetramen				betalnin
					gar)

															Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

				År			År			År				År			År			År			År			TOTA
				År			År			År				År			År			År			År					LT
																												LT
			2028			2029			2030				2031			2032				2033		2034				Budget
																										Budget
																											ram
																											2028–

									2034

TOTALA
anslag för	Åtaganden	0	0	0	0	0	0	0		0
RUBRIKERN	Åtaganden	0	0	0	0	0	0	0		0
RUBRIKERN
A 1–7
i den fleråriga	Betalningar	0	0	0	0	0	0	0		0
budgetramen	Betalningar	0	0	0	0	0	0	0		0
budgetramen

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

			År		År			År			År			År				År				År		TOTAL
	ANTAGNA ANSLAG																							T 2028–
	ANTAGNA ANSLAG		2028		2029	2030			2031			2032					2033			2034				T 2028–
			2028		2029	2030			2031			2032					2033			2034				2034
								RUBRIK 4

Personalresurser			424 786		424 786		424 786		424 786				424 786			424 786						424 786		2 973 502

Övriga administrativa			81 177		81 177		81 177		81 177				81 177				81 177					81 177		568 242
utgifter			81 177		81 177		81 177		81 177				81 177				81 177					81 177		568 242
utgifter
	Delsumma för RUBRIK 4		505 963		505 963		505 963		505 963				505 963			505 963						505 963		3 541 744
							Utanför RUBRIK 4

Personalresurser			453 486		453 486		453 486		453 486				453 486				453 486					453 486		3 174 402
Andra utgifter av				p.m.	p.m.			p.m.			p.m.			p.m.				p.m.				p.m.				p.m.
administrativ natur				p.m.	p.m.			p.m.			p.m.			p.m.				p.m.				p.m.				p.m.
administrativ natur
	Delsumma utanför		453 486		453 486		453 486		453 486				453 486			453 486						453 486		3 174 402
	RUBRIK 4		453 486		453 486		453 486		453 486				453 486			453 486						453 486		3 174 402
	RUBRIK 4

	TOTALT		959 449		959 449		959 449		959 449				959 449			959 449						959 449		6 716 146
3.2.3.3 Totala anslag

		TOTALA						År			År			År	År				År			År	År			TOTA
	ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA																									LT
	INKOMSTER AVSATTA FÖR																									2028–
	SÄRSKILDA ÄNDAMÅL					2028				2029		2030			2031			2032		2033			2034		2034
						2028				2029		2030			2031			2032		2033			2034

						RUBRIK 4

Personalresurser								424 786			424 78			424 7	424 7				424 7		424 7		424 7			2 973 50
Personalresurser								424 786			6			86	86				86		86		86			2
											6			86	86				86		86		86			2
Övriga administrativa utgifter								81 177			81 177			81 17	81 17				81 17		81 17		81 17			568 242
Övriga administrativa utgifter								81 177			81 177			7	7				7		7		7			568 242
														7	7				7		7		7
	Delsumma för RUBRIK 4							505 963			505 96			505 9	505 9				505 9		505 9		505 9			3 541 74
	Delsumma för RUBRIK 4							505 963			3			63	63				63		63		63			4
											3			63	63				63		63		63			4
							Utanför RUBRIK 4

Personalresurser								453 486			453 48			453 4	453 4				453 4		453 4		453 4			3 174 40
Personalresurser								453 486			6			86	86				86		86		86			2
											6			86	86				86		86		86			2
Andra utgifter av administrativ natur								0,000			0,000			0,000	0,000				0,000		0,000		0,000			0,000

	Delsumma utanför RUBRIK 4							453 486			453 48			453 4	453 4				453 4		453 4		453 4			3 174 40
	Delsumma utanför RUBRIK 4							453 486			6			86	86				86		86		86			2
											6			86	86				86		86		86			2

											959 44			959 4	959 4				959 4		959 4		959 4			6 716 14
		TOTALT						959 449			959 44			959 4	959 4				959 4		959 4		49			6 716 14
		TOTALT						959 449			9			49	49				49		49		49			6
											9			49	49				49		49					6

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	År	År	År
		2029	2030	2031	2032	2033	2034
	2028

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01	(vid huvudkontoret
20 01 02 01	(vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i		1 347	1 347	1 347	1 347	1 347	1 347	1 347
medlemsstaterna)
20 01 02 03	(EU:s delegationer)
20 01 02 03	(EU:s delegationer)	469	469	469	469	469	469	469

01 01 01 01	(indirekta	0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
01 01 01 11	(direkta	0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och
nationella experter finansierade		208	208	208	208	208	208	208
genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter		42	42	42	42	42	42	42
och unga experter som tjänstgör vid		42	42	42	42	42	42	42
och unga experter som tjänstgör vid
EU:s delegationer)
Post för admin.	- vid
Post för admin.	huvudkontore	786	786	786	786	786	786	786
stöd	huvudkontore	786	786	786	786	786	786	786
stöd	t
	t
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s	2 580	2 580	2 580	2 580	2 580	2 580	2 580
[XX.01.YY.YY]	delegationer	2 580	2 580	2 580	2 580	2 580	2 580	2 580
	delegationer
01 01 01 02 (kontraktsanställda
och nationella experter – indirekta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda
och nationella experter – direkta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
– rubrik 4		0	0	0	0	0	0	0
– rubrik 4
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
– utanför rubrik 4		0	0	0	0	0	0	0
– utanför rubrik 4

TOTALT		5 432	5 432	5 432	5 432	5 432	5 432	5 432

3.2.4.3 Totalt personalbehov

TOTALA ANTAGNA

ANSLAGÅr År År År År År År

EXTERNA INKOMSTER
AVSATTA FÖR	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
SÄRSKILDA ÄNDAMÅL

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret
20 01 02 01 (vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i		1 347		1 347	1 347	1 347	1 347	1 347	1 347
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		469		469	469	469	469	469	469

01 01 01 01 (indirekta		0		0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0		0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
01 01 01 11 (direkta		0		0	0	0	0	0	0
01 01 01 11 (direkta
forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka)
Andra budgetposter (ange vilka)		0		0	0	0	0	0	0

			• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och
nationella experter finansierade		208		208	208	208	208	208	208
genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter		42		42	42	42	42	42	42
och unga experter som tjänstgör vid		42		42	42	42	42	42	42
och unga experter som tjänstgör vid
EU:s delegationer)
Post för admin.	- vid
Post för admin.	huvudkontore	786		786	786	786	786	786	786
stöd	huvudkontore	786		786	786	786	786	786	786
stöd	t
	t
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s	2 580		2 580	2 580	2 580	2 580	2 580	2 580
[XX.01.YY.YY]	delegationer	2 580		2 580	2 580	2 580	2 580	2 580	2 580
	delegationer
01 01 01 02 (kontraktsanställda
01 01 01 02 (kontraktsanställda
och nationella experter – indirekta		0		0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda
och nationella experter – direkta		0		0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka)		0		0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
– rubrik 7
– rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka)		0		0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
– utanför rubrik 7
– utanför rubrik 7

TOTALT		5 432		5 432	5 432	5 432	5 432	5 432	5 432

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

			Täcks av	Särskild ytterligare personal
			befintlig
			personal vid
			kommissionens
			avdelningar

				Finansieras	Finansieras	Finansieras
				genom rubrik 4	genom BA-post	genom avgifter
				eller forskning

Tjänster		i	1 675	141	Ej tillämpligt
tjänsteförtecknin
gen

Extern		personal	3 302	-	314
(kontraktsanställ
da,	nationella
experter,

vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: Bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 4 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–3 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.

TOTALT	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
Anslag för	År	År	År	År	År	År	År	Budgetra
Anslag för								Budgetra
digital teknik								m 2028–
digital teknik								m 2028–
och it	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2034
RUBRIK 4
RUBRIK 4

It-utgifter *		44 542	44 542	44 542	44 542	44 542	44 542	44 542	311 797
(centralt)		44 542	44 542	44 542	44 542	44 542	44 542	44 542	311 797
(centralt)

	Delsumma för	44 542	44 542	44 542	44 542	44 542	44 542	44 542	311 797
	RUBRIK 4	44 542	44 542	44 542	44 542	44 542	44 542	44 542	311 797
	RUBRIK 4
Utanför RUBRIK 4

It-utgifter inom
operativa
program som
inte omfattas av
kommissionens		0	0	0	0	0	0	0	0
administrativa		0	0	0	0	0	0	0	0
administrativa
självständighet
och
institutionella
befogenheter
	Delsumma
	utanför RUBRIK	0	0	0	0	0	0	0	0
	4

	TOTALT	0	0	0	0	0	0	0	0

De centrala it-utgifterna under rubrik 4 beräknas genom att heltidsekvivalenterna multipliceras med 8 200 EUR per heltidsekvivalent.

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

SV12

Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År	År	År	År	År	År	År
2028	2029	2030	2031	2032	2033	Totalt
						2034

Ange vilket

organ som

deltar i samfinansierin gen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansierin g

[1]

[2]

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

4.DIGITALA INSLAG

4.1Krav med digital relevans

4.2Data

4.3Digitala lösningar

4.4Interoperabilitetsbedömning

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande