Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet AgoraEU för perioden 2028-2034 och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/692 och (EU) 2021/818

EU-dokument COM(2025) 550

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 550 final

2025/0550 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av programmet AgoraEU för perioden 2028–2034 och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/692 och (EU) 2021/818

{SEC(2025) 547 final} - {SWD(2025) 550 final} - {SWD(2025) 551 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

EU är en gemenskap av värden som är djupt rotade i Europas historia och identitet och som är förankrade i EU-fördraget. I enlighet med artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU- fördraget) är dessa värden gemensamma för alla medlemsstater och omfattar demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, icke-diskriminering, jämlikhet, rättsstatsprincipen och pluralism, där kulturell mångfald och yttrandefrihet (inklusive mediefrihet och mediepluralism samt konstnärlig frihet och mångfald) också är inskrivna i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Medborgarnas deltagande och engagemang, öppenhet och ansvarsskyldighet i beslutsfattandet samt respekt för de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen bidrar till den europeiska demokratins vitalitet. Medierna spelar en avgörande roll när det gäller att främja den allmänna opinionen och den fria debatten. Audiovisuellt innehåll och alla andra former av konstnärliga, kulturella och kreativa uttryck, inklusive kulturarvet, är avgörande för Europas mångfald och för att skapa samhällelig motståndskraft och ömsesidig förståelse. Utöver deras inneboende värde och sociala effekter är de kraftfulla drivkrafter för en hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, innovation och sysselsättning samt mjuk makt, vilket gör dem nödvändiga för EU:s framtid.

Vikten av finansiella insatser från EU:s sida på dessa områden ligger i deras förmåga att främja inkluderande och deltagandebaserad styrning, bidra till ett välinformerat och aktivt medborgarskap, skydda och främja grundläggande rättigheter, främja jämlikhet och ickediskriminering samt hylla kulturell mångfald och alla typer av konstnärliga uttryck. De blomstrande kreativa sektorerna och mediesektorerna, den audiovisuella industrin samt den kulturella mångfalden och det rika kulturarvet i EU är centrala för den europeiska identiteten. Dessa politikområden står dock inför allvarliga utmaningar som kräver ett helhetsgrepp från unionens sida.

Unionens värden är föremål för interna och externa påtryckningar, såsom utmaningar för rättsstatsprincipen, ojämlikhet, diskriminering, kränkningar av de grundläggande rättigheterna, ett minskat förtroende för demokratiska institutioner samt ett försvagat förtroende för de demokratiska processerna. Strukturella ojämlikheter kvarstår liksom våld och diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, vilket ofta visar sig i rasism och andra former av intolerans. Den traditionella roll som oberoende organisationer i det civila samhället spelar för att motverka dessa trender utmanas samtidigt av ett försvagat ekonomiskt och politiskt stöd.

Den europeiska medieindustrin är en ledstjärna för kvalitet och kreativitet, men i dag konkurrerar den med globala onlineplattformar om medborgarnas och konsumenternas uppmärksamhet. Spridningen av audiovisuellt innehåll i EU är fortsatt uppdelad efter nationella linjer, och aktörer utanför EU innehar den största marknadsandelen av biljettförsäljning och streaming. Videospelsindustrin har fått ett starkt fotfäste i dagens digitala kultur (mer än hälften av EU:s befolkning spelar regelbundet videospel), men unionens videospelsmarknad fortsätter att till stor del domineras av globala konkurrenter. Avslutningsvis hotas informationsutrymmets integritet genom spridning av desinformation och ökad utländsk informationsmanipulation och inblandning av fientliga aktörer såsom Ryssland. Hoten mot mediemångfalden förvärras av sådana fenomen som koncentration av

medieägandet. Samtidigt minskar nyhetsmediernas reklamintäkter och försäljning, eftersom digitala konkurrenter har lagt beslag på en ökande andel av intäkterna och format konsumtionsvanorna. Till följd av alla dessa faktorer är mediernas bärkraft pressad.

Kulturen och de kulturella och kreativa sektorerna och industrierna i unionen är också uppdelade efter nationella och språkliga linjer, vilket är en återspegling av vår rika mångfald. Detta begränsar det transnationella konstnärliga samarbetet, förmågan att nå en större publik, utvecklingen av innovativa metoder samt sektorernas motståndskraft och potential för konkurrenskraft och hämmar det samhälleliga välbefinnandet. Yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna behöver kämpa för att arbeta över gränserna och få tillgång till nya möjligheter och marknader, vilket förvärrar den geografiska obalansen och minskar spridningen av europeiska kulturverk. Den begränsade gränsöverskridande rörligheten och det begränsade gränsöverskridande samarbetet hindrar nätverkande, stordriftsfördelar, sammanslagning av expertis och gemensamt skapande, som alla är avgörande för att understödja karriärer och bibehålla starka kulturella och kreativa sektorer. Samtidigt hotas Europas rika kulturarv av en kombination av budgetbegränsningar, sårbarhet för föroreningar, klimatförändringar och naturkatastrofer samt missbruk eller förstörelse.

Avslutningsvis har de samhälleliga, kreativa, kulturella och medierelaterade sektorerna gemensamma tekniska beroenden och skulle kunna dra nytta av gemensam verksamhet. De påverkas av finansiella svagheter, hinder för tillgång till finansiering, svårigheter att använda och utnyttja tillämpad innovation, bristande anpassning till nya uppsättningar färdigheter och den digitala omställningen. Samtidigt påverkar teknikjättar utanför EU i allt högre grad medborgar-, medie- och kulturlandskapet, och formar innehållskonsumtionen genom algoritmiska rekommendationer, automatiserad distribution och AI-genererat innehåll.

Dessa är utmaningar av gränsöverskridande karaktär som inte kan hanteras effektivt utan gemensamma lösningar på EU-nivå, samordning, styrning och stöd. EU:s åtgärder kan bidra till att möjliggöra samarbete, kapacitetsuppbyggnad och ömsesidigt lärande, samt till att optimera och kombinera dessa sektorers potential att bidra till den ekonomiska tillväxten, samhällsutvecklingen och den kulturella mångfalden.

EU:s stöd för att angripa utmaningar som påverkar kultur, medier samt jämlikhet, medborgare, rättigheter och unionens värden har tillhandahållits genom olika finansieringsprogram under årens lopp. I den fleråriga budgetramen 2021–2027 var det Kreativa Europa som förmedlade stödet till kulturen, de kulturella och kreativa sektorerna samt den audiovisuella industrin, med målen att skydda, utveckla och främja den europeiska kulturella och språkliga mångfalden och det europeiska kulturarvet, såväl som att bidra till dessa sektorers, och särskilt den audiovisuella sektorns, konkurrenskraft. Samtidigt omfattades främjandet och skyddet av rättigheter och unionens värden såsom de fastställs i fördragen, stadgan och den tillämpliga internationella konventionen om mänskliga rättigheter i första hand av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden. Programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden har stött det civila samhällets organisationer som arbetar på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, inklusive gräsrotsorganisationer, i deras arbete med att skydda och främja unionens värden. Unionens stöd på vissa områden, såsom nyhetsmedier och motverkande av desinformation, var uppdelat mellan olika program. Det sektorsövergripande programområdet Kreativa Europa omfattade särskilda åtgärder för mediepluralism, läs- och skrivkunnighet och mediesamarbete, medan budgetposten Multimedieåtgärder stödde tillhandahållandet av information om EU-frågor. Att ta itu med desinformation har hittills finansierats genom programmet för ett digitalt Europa.

Förslaget om den fleråriga budgetramen 2028–2034 syftar till att ta itu med de ”komplexiteter, svagheter och stelheter” som för närvarande finns i EU:s budget, och erbjuder en ram som är mer fokuserad och enklare, med färre och mer verkningsfulla program. Av detta skäl, och för att öka budgetens flexibilitet och förmåga att reagera på en föränderlig verklighet och framväxande problem, syftar detta förslag till att effektivisera EU:s insatser på områdena kultur, medier och jämlikhet, medborgare, rättigheter och värden, genom att utnyttja kopplingar och synergier när så är möjligt, samtidigt som det respekterar särdragen och de särskilda behoven inom vart och ett av dessa politikområden.

På området jämlikhet, medborgare, rättigheter och värden kommer förslaget att bidra till att upprätthålla demokratin och rättsstatsprincipen, de grundläggande rättigheterna och jämlikheten, samt till att minska diskrimineringen och stärka det civila samhället. Det nya programmet kommer också att bidra till kampen mot det könsrelaterade våldet, samt våldet mot barn och andra riskgrupper. Dessutom kommer det att bidra till att stärka den demokratiska motståndskraften och det demokratiska deltagandet.

Media är en drivkraft för demokratiska värden, kulturell mångfald och ekonomisk tillväxt. Mediesektorn omfattar bland annat innehåll såsom filmer, serier, videospel, nyheter och information, omslutande verkligheter och multimedia samt tjänster såsom biografvisning, tv- och radioutsändningar, publicering i tryck och online, onlinevideor och poddsändningar. För att vara socialt relevanta måste den audiovisuella industrin och medieindustrin vara motståndskraftiga och konkurrenskraftiga. Förslaget kommer att stödja ett fritt, konkurrenskraftigt och mångsidigt medieutrymme och audiovisuellt utrymme. Å ena sidan kommer det att förbättra produktionen, spridningen och konsumtionen av audiovisuella verk och andra former av medieinnehåll, såsom spel, samt utnyttjandet av immateriella rättigheter för sådana verk och sådant innehåll. Å andra sidan kommer det att bidra till att skydda informationsmarknadens bärkraft och mångfald, särskilt genom att stödja nyhetsmediers och mediers oberoende, även på regional och lokal nivå. Det kommer också att bidra till att bekämpa desinformation och utländsk informationsmanipulation och inblandning.

Kulturen och de kulturella och kreativa sektorerna är stora tillgångar för Europa, och sprider bilden av en dynamisk kontinent på världsarenan. De omfattar bland annat scenkonst, litteratur och bokutgivning, musik och visuell konst, materiella och immateriella kulturarv, arkitektur, arkiv, bibliotek och museer, konsthantverk och design, och de skapar betydelser i olika medier och genom många olika format. EU:s insatser på kulturområdet kommer att bidra till att öka det gränsöverskridande kulturella skapandet och samarbetet, det kulturella deltagandet och tillgången till en mångfald av europeiska kulturyttringar, samt till att skydda och bevara kulturarvet. Förslaget kommer också att bidra till att öka spridningen av en mångfald av kulturella verk och de yrkesverksammas rörlighet, samt till att främja inkludering och rättvisa mellan generationerna genom kultur. Slutligen kommer det att stärka de kulturella och kreativa sektorernas sociala, ekonomiska och externa dimensioner.

Avslutningsvis bör EU främja synergier mellan medie-, kultur- och medborgarsfärerna, sammanföra offentliga och privata enheter samt främja sektorsövergripande samarbete och innovation i syfte att åtgärda gemensamma utmaningar och bidra till den samhälleliga motståndskraften och det demokratiska deltagandet.

På grundval av detta kommer EU:s finansieringsinsatser att vara bäst lämpade för att förbättra och utöka de befintliga framgångsrika systemen, att bättre hantera gränsöverskridande utmaningar och att fylla luckor som inte kan åtgärdas på medlemsstatsnivå. De kommer också att erbjuda en större samstämmighet och bättre anpassning mellan regleringspolitiken och finansieringsinstrumenten, samt mellan de interna och externa politiska åtgärderna. Förslaget kommer därför att bidra till att stärka Europas samhällen, medier och kultur, främja unionens

värden och demokratiskt deltagande samt bidra till att frigöra unionens fulla potential som en källa till framsteg, hållbar utveckling och tillväxt.

De politikområden som omfattas av detta lagförslag är fast förankrade i EU-fördragen (som utgör den rättsliga grunden för EU:s åtgärder genom unionens finansieringsprogram) och bidrar till unionens långsiktiga mål. Enligt detta förslag ska förordningen börja tillämpas den 1 januari 2028.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området Grundläggande rättigheter, EU:s värden och demokrati

Förslaget är helt i linje med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och med all relevant EU-politik och alla relevanta rättsliga ramar på området jämlikhet och icke-diskriminering. Det bidrar också till jämlikhetsunionen. En av Europeiska unionens viktigaste ambitioner är att genom en sektorsövergripande strategi som omfattar flera berörda parter säkerställa att alla människor, oavsett kön, ras, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, religion eller övertygelse, kan leva fria från diskriminering och delta fullt ut i samhället.

Europeiska unionens engagemang för jämlikhet är förankrat i många viktiga meddelanden och handlingsplaner. Europeiska kommissionens jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer från 2020 och 2021 års jämställdhetsstrategi understryker EU:s engagemang för att bekämpa diskriminering och främja jämlikhet i alla aspekter av samhället. Båda strategierna kommer att förnyas, eftersom de nuvarande strategierna avslutas 2025. Dessa kompletteras av EU:s kommande strategi mot rasism 2026–2030, EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande (2020–2030), strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2021–2030) och EU:s strategi för barnets rättigheter, EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv (2021–2030) och arbetsområdet om bekämpning av antimuslimskt hat. Den kommande strategin för rättvisa mellan generationerna är också relevant i detta sammanhang.

EU:s första övergripande ram för demokrati har utvecklats genom EU:s handlingsplan för demokrati från 2020, 2021 års åtgärdspaket för att stärka demokratin och skydda valens integritet och 2023 års paket för försvar av demokratin i samverkan med den externa handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2027. Den senaste lagstiftningen i detta sammanhang omfattar förordningen om transparens när det gäller politisk reklam och EU-lagstiftningen om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade anspråk eller rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt).

Det kommande europeiska demokratiförsvaret kommer att sträva efter att ytterligare skydda och stärka demokratin och den demokratiska motståndskraften. Det kommer att försöka ta itu med de ökande hoten mot demokratiska institutioner, system och processer inom EU och stärka medborgarnas förtroende för och deltagande i demokratin. EU:s kommande strategi för det civila samhället kommer att sträva efter att ytterligare skydda och stärka det civila samhället och sända en stark signal om erkännande av det arbete som det civila samhället utför och dess bidrag till EU:s politiska åtgärder.

Medier och audiovisuella medier

Detta lagförslag bygger också på EU:s ram för medier och audiovisuella medier, där reglering, finansiering och politiska åtgärder effektivt stöder varandra och därigenom främjar

den demokratiska debatten, berikar vår kultur och driver på den digitala omställningen med konkurrenskraftiga europeiska medieaktörer.

Det kommer att åtfölja EU:s politiska åtgärder för den inre marknaden inom den audiovisuella sektorn och mediesektorn, och dess utformning kommer att komplettera och förstärka de befintliga lagstiftningsinstrumenten. I direktivet om audiovisuella medietjänster fastställs ett gemensamt regelverk för audiovisuella medietjänster i hela EU, inklusive bestämmelser såsom främjande av europeiska och oberoende verk, skydd av minderåriga och reglering av audiovisuell reklam. Tillsammans med direktivet om audiovisuella medietjänster kommer det föreslagna programmet att stärka de europeiska audiovisuella aktörernas kapacitet att finansiera, producera och sprida verk som är tillräckligt synliga på de olika medier som finns tillgängliga och attraktiva för publiken på en allt öppnare och konkurrenskraftigare marknad inom och utanför Europa.

Den nyligen antagna europeiska mediefrihetsförordningen skyddar mediernas frihet och mångfald, och inbegriper skydd mot politisk inblandning, ökad insyn i medieägandet och skyldigheter avseende public service-mediernas oberoende. Det föreslagna programmet kommer att komplettera den europeiska mediefrihetsförordningen genom att ge ekonomiskt stöd till nyhetsmediekanaler och stärka det redaktionella oberoendet.

Det kommer också att bygga vidare på uppförandekoden för att motverka hatpropaganda på nätet, 2018 års handlingsplan mot desinformation och uppförandekoden för desinformation, som nyligen införlivats i samregleringsramen i förordningen om digitala tjänster, genom att öka mediekunskapen och stärka situationsmedvetenheten när det gäller informationsutrymmet på nätet i medlemsstaterna.

Kultur

När det gäller kultur, kulturarv och de kulturella och kreativa sektorerna kommer initiativet att åtfölja den kommande kulturkompassen för Europa, som är avsedd att vara en politisk strategi som syftar till att integrera kulturen och de kulturella och kreativa sektorerna i unionens övergripande politiska mål och att vägleda och utnyttja deras många dimensioner.

Initiativet bygger på flera viktiga politiska initiativ, däribland den europeiska kulturagendan, rådets arbetsplaner för kultur, EU:s strategi för internationella kulturella förbindelser och den europeiska ramen för åtgärder för kulturarv, som alla förespråkar en starkare roll för kulturen och de kulturella och kreativa sektorerna i den fortsatta sociala, ekonomiska och internationella utvecklingen av vår union. Det är anpassat till europeiska initiativ såsom det nya europeiska Bauhaus, insatsen för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad och insatsen för det europeiska kulturarvsmärket. Det ligger också i linje med Romförklaringen från mars 2017, där medlemsstaterna och EU- institutionerna såg framför sig en union ”där medborgarna har nya möjligheter till kulturell och social utveckling och ekonomisk tillväxt [...], en union som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald”.

Det stämmer dessutom överens med kommissionens meddelande Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur, enligt vilket det ligger i alla medlemsstaters gemensamma intresse att ”ta vara på utbildningens och kulturens hela potential som drivkraft för jobb, social rättvisa[,] aktivt medborgarskap och ett sätt att uppleva den europeiska identiteten i hela dess bredd”. Initiativet ligger också helt i linje med Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, i vilken EU och alla dess medlemsstater är parter.

Slutligen ska initiativet ses mot bakgrund av EU:s kommande strategi för hållbar turism, som bland annat syftar till att stödja besökare när det gäller att upptäcka mindre kända kulturvägar och kulturarvsplatser i hela Europa, och på så sätt stödja den ekonomiska utvecklingen och främja lokala arbetstillfällen.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Initiativet är anpassat till kommissionens övergripande politiska prioriteringar för 2024–2029, närmare bestämt när det gäller 1) att stödja människor, stärka våra samhällen och vår samhällsmodell, 2) skydda vår demokrati och upprätthålla våra värden, 3) Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft samt 4) Europa i världen.

Förenlighet med politik som stöder människor, och som stärker våra samhällen och vår samhällsmodell

Inom ramen för den fleråriga budgetramen (2028–2034) kommer synergieffekter att främjas mellan initiativ inom medier, kultur, jämlikhet, rättigheter och värden och de framtida insatserna på områdena kompetens, utbildning, social inkludering, solidaritet, rättvisa mellan generationerna, ungdomsfrågor samt social och territoriell sammanhållning. Dessa synergieffekter, t.ex. inom mediekompetens, digitala färdigheter, medborgardeltagande och medborgarutbildning samt kompetensutveckling och inkludering genom kreativitet och konst, kommer att främjas i linje med målen i den europeiska ungdomsstrategin och rapporten om EU-medborgarskapet. Initiativet kan också eftersträva synergieffekter och komplementaritet med framtida insatser inom ramen för delad förvaltning som syftar till att stärka den sociala och territoriella sammanhållningen inom EU.

Initiativet kompletterar vissa initiativ som främjar principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, däribland genom sysselsättnings- och socialpolitiska åtgärder samt den europeiska barngarantin. Detta inbegriper främjande av lika tillgång till rättigheter och främjande av mångfald, även på regional och lokal nivå, som ett sätt att stödja social inkludering och rättvisa arbetsmarknader och att bekämpa barnfattigdom. Som nyckelaktörer när det gäller att utforma det offentliga samtalet och främja det demokratiska engagemanget är kultur och medier centrala för att skapa inkluderande, motståndskraftiga samhällen. Inom ramen för kompetensunionen kommer initiativet att aktivt bidra till kompetensutveckling för och omskolning av yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna, och att stödja deras anpassningsförmåga inför den digitala och den gröna omställningen och förändringarna på arbetsmarknaden. Genom att stärka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft främjar programmet dessutom skapandet av arbetstillfällen inom dessa sektorer. Samtidigt kommer initiativet att förbättra kapacitetsuppbyggnaden för organisationer i det civila samhället som arbetar med jämlikhet, rättigheter och värden.

Mot bakgrund av de ökande riskerna kopplade till naturliga faror, hot mot folkhälsan, tekniska olyckor, framväxande säkerhetshot och andra störningar kommer detta initiativ att stärka motståndskraften hos viktiga samhällsfunktioner och bygga upp en mer motståndskraftig, säker och förberedd union, i linje med målen i EU:s strategi för en beredskapsunion.

Förenlighet med rättspolitiken

Anpassningen mellan rättspolitiken och rättsstatsprincipen skapar en robust ram som säkerställer ansvarsskyldighet, främjar den rättsliga enhetligheten mellan och inom medlemsstaterna och skyddar de grundläggande rättigheterna, vilket därmed stärker förtroendet och samarbetet inom unionen. Förhållandet mellan grundläggande rättigheter och rättspolitik är avgörande för att skapa rättvisa och jämlika samhällen. Grundläggande

rättigheter – alltifrån rätten till en rättvis rättegång och frihet från diskriminering till skydd av privatlivet – definierar de grundläggande normer som rättssystemen måste upprätthålla och omvandlar abstrakta principer till konkreta rättsliga åtgärder och praxis. Lagar mot diskriminering verkställer till exempel principen om likhet inför lagen.

Synergieffekterna mellan grundläggande rättigheter och rättspolitik säkerställer således att rättssystemen inte bara förhindrar missbruk utan även aktivt främjar värdighet, jämlikhet och frihet. Denna synergi är nödvändig för att bygga upp allmänhetens förtroende för rättsliga institutioner, främja social sammanhållning och i slutändan se till att rättvisa är tillgänglig och meningsfull för alla individer. I detta syfte kommer synergieffekter att främjas inom ramen för den fleråriga budgetramen (2028–2034) mellan detta program och det framtida programmet för rättsliga frågor.

Överensstämmelse med politiken för den inre marknaden och konkurrenskraften

Genom att bidra till mediesektorns, den audiovisuella sektorns och de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft kommer initiativet att komplettera EU:s politiska ram för industripolitik och ekonomisk konkurrenskraft. Framför allt bygger det på 2024 års rapport om den inre marknaden och konkurrenskraften, där en ekosystembaserad strategi antas för att stärka motståndskraften och det strategiska oberoendet hos viktiga industrisektorer, inklusive de kulturella och kreativa branscherna. Det återspeglar också målen för konkurrenskraftskompassen, som innehåller tydliga riktmärken för att förbättra EU:s långsiktiga produktivitet och motståndskraft och främja innovationen.

Dessutom rör initiativet kommissionens meddelande från 2020, En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU, som syftar till att frigöra kraften hos Europas små och medelstora företag så att de kan leda den dubbla omställningen, på grundval av tre pelare: kapacitetsuppbyggnad och stöd, minskad regelbörda och förbättrat marknadstillträde samt förbättrad tillgång till finansiering. Initiativet bidrar också till kommissionens nya strategi för spar- och investeringsunionen, som syftar till att öka företagens ekonomiska möjligheter.

Forskning och innovation är avgörande för att utveckla inkluderande och rättighetsbaserade kulturella, kreativa och mediebaserade system. Initiativet kommer att stärka synergierna med det framtida ramprogrammet för forskning och innovation och den framtida Europeiska konkurrenskraftsfonden. Den sistnämnda omfattar stöd till tvärvetenskaplig forskning om en rad olika ämnen, däribland demokrati, värden, jämlikhet och desinformation, men även om digitala och industriella ämnen som är nära kopplade till de kulturella och kreativa sektorerna och till kulturarvet. Synergierna och komplementariteten kommer att behöva stärkas för att stärka det europeiska forskningsekosystemet, så att de kulturella och kreativa sektorerna och det civila samhället kan dra full nytta av framstegen inom de europeiska forsknings- och innovationsområdena. Programmet kommer således att bidra till utnyttjandet av resultaten av forsknings- och innovationsåtgärder som finansieras inom ramprogrammet för forskning.

Dessutom bidrar förslaget till att ta itu med EU:s digitala omställning, i linje med målen för det digitala decenniet 2030. Det kommer att komplettera omställningen genom att stödja åtgärder som främjar digital beredskap, kompetensutveckling och tillämpad innovation inom samhälls-, kultur- och mediesektorerna, såsom handlingsplanen för AI-kontinenten och strategin för AI-tillämpningar. Det kommer också att åtfölja den befintliga lagstiftningen, såsom förordningen om digitala tjänster, förordningen om digitala marknader och AI- förordningen genom att öka tillgången till audiovisuellt innehåll och medieinnehåll, stärka mediekompetensen, främja rättvis konkurrens och en plattformsneutral tillgång till målgrupperna. Gränsöverskridande samarbeten och en gränsöverskridande tillgång till audiovisuellt innehåll skulle också stärka de digitala produkternas interoperabilitet.

Förenlighet med politik för ett Europa i världen

När det föreslagna programmet har antagits kommer det att komplettera de åtgärder som finansieras genom unionens yttre åtgärder. Genom att till exempel främja det kulturella utbytet och stödja unionens kreativa industrier, medier och audiovisuella innehåll på global nivå, bland annat genom internationella samarbeten, kommer programmet att öppna upp nya marknader, locka till sig globala talanger, och öka EU:s inflytande och attraktionskraft på världsarenan. Den framtida interventionen kommer att omfatta tredjeländers deltagande i programmet och stöd till internationella samarbeten, vilket möjliggör synergier med EU:s politik om yttre åtgärder.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget bygger på artiklarna 19.2, 21.2, 24, 167.5, 168.5 och 173.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), i syfte att uppnå programmets allmänna mål på ett övergripande sätt.

I artikel 19.2 i EUF-fördraget föreskrivs att stimulansåtgärder ska antas för att stödja medlemsstaternas åtgärder för bekämpning av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

Demokratiskt engagemang, medborgardeltagande och främjande av det civila samhället är viktiga byggstenar i begreppet unionsmedborgarskap. De är avgörande faktorer för att främja rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i unionen.

I artikel 21.2 i EUF-fördraget föreskrivs åtgärder på unionsnivå för att underlätta utövandet av medborgarnas rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorium. Åtgärder för att informera medborgare och myndigheter om medborgarnas rösträtt när de är bosatta i en annan medlemsstat kan också omfattas av denna artikel, eftersom dessa åtgärder i praktiken också underlättar medborgarnas utövande av rätten att fritt röra sig och uppehålla sig.

Enligt artikel 24 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet anta bestämmelser om de förfaranden och villkor som krävs för framläggande av ett medborgarinitiativ enligt artikel 11 i EU-fördraget. Så har också skett genom antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/7881. Programmet bör stödja finansieringen av tekniskt och organisatoriskt stöd för genomförandet av den förordningen, vilket skulle stärka medborgarnas möjligheter att utöva rätten att föreslå och stödja europeiska medborgarinitiativ. Tillsammans med de andra rättigheter som anges i artikel 24 i EUF- fördraget säkerställer denna rätt medborgarnas direkta deltagande i unionens demokratiska liv.

Enligt artikel 167.5 i EUF-fördraget ska unionen anta stimulansåtgärder för att bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för medlemsstaternas nationella och regionala mångfald, och samtidigt framhäva det gemensamma kulturarvet. Unionens insatser ska uppmuntra till samarbete mellan medlemsstaterna och komplettera deras insatser på områden såsom bättre kunskaper och information om de europeiska folkens kultur och historia samt bevarande och skydd av kulturarv av betydelse i en europeisk kontext.

1EUT L 130, 17.5.2019, s. 55.

Artikel 168.5 i EUF-fördraget utgör en rättslig grund för antagandet av stimulansåtgärder avsedda att skydda och förbättra människors hälsa. Våld, däribland våld som riktas mot barn och kvinnor, utgör en fara för den fysiska och mentala hälsan. Barn är en sårbar medborgargrupp och behöver ett starkare skydd mot dessa faror, som ofta inbegriper gränsöverskridande hot. Våld mot kvinnor är också att betrakta som ett allvarligt hot mot offrens fysiska och mentala hälsa, och våldsutsatta kvinnor ska omfattas av ett starkt skydd.

Enligt artikel 173.3 i EUF-fördraget får unionen besluta om särskilda åtgärder till stöd för insatser som genomförs i medlemsstaterna för att säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för unionsindustrins konkurrenskraft, inbegripet åtgärder för att främja en miljö som gynnar initiativ och företagsutveckling.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Främjandet och skyddet av kultur, medier och unionens värden kräver ett transnationellt samarbete och samordnade insatser som sträcker sig utanför de nationella gränserna. Detta är områden där utmaningarnas komplexitet gör det svårt för medlemsstaterna att hantera dem på egen hand. Samordnade åtgärder på EU-nivå möjliggör mer samstämmiga och verkningsfulla åtgärder för att ta itu med transnationella och gemensamma utmaningar som bromsar framstegen, och möjliggör systemeffekter genom att identifiera och åtgärda strukturella brister som inte prioriteras av medlemsstaterna. EU:s budget spelar en viktig roll för att möjliggöra dessa kollektiva åtgärder. En sådan strategi säkerställer också större samstämmighet mellan den inre politiken och unionens främjande av sina värden och internationella normer utomlands.

På grund av det föreslagna programmets omfattning och verkningar tillför en åtgärd på unionsnivå ett mervärde, eftersom dessa mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva. En sådan åtgärd stärker till exempel känslan av ett EU- medborgarskap och av ömsesidig förståelse genom att underlätta gränsöverskridande verksamhet som främjar medborgardeltagande, solidaritet och ett bredare deltagande i kultur och medier. Den säkerställer också konsekventa och höga standarder i hela EU och en effektiv tillämpning av de rättigheter som fastställs i EU-lagstiftningen överallt i medlemsstaterna, vilket är nödvändigt för att skydda EU-medborgarna. Dessutom stärker EU:s åtgärder den inre marknaden genom att främja en rättvis tillgång och rörlighet, samtidigt som de möjliggör ett effektivare genomförande genom samordnade ramar och gemensamma projekt i större skala. Genom att ta itu med fragmenteringen, främja samarbetet mellan medlemsstaterna och samla resurserna på EU-nivå säkerställer initiativet att kreativa industrier, audiovisuella företag samt medieföretag och medieskapare kan dra full nytta av den inre marknaden. Det förbättrar tillgången till ett mångsidigt kulturellt och kreativt innehåll, stöder mediepluralismen och ökar den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft.

Mervärdet av EU-finansiering på dessa politikområden betonades av en stor majoritet av deltagarna i det öppna offentliga samråd som kommissionen genomförde för de nya EU- programmen (se nedan).

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen, eftersom det inte går utöver det minimum som krävs för att uppnå de uppsatta målen på EU-nivå och vad som är nödvändigt för de ändamålen.

•Val av instrument

Det nya programmet AgoraEU bygger främst på programmet Kreativa Europa (2021–2027), programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (2021–2027) och befintliga

budgetposter, där EU:s ekonomiska stöd för att upprätthålla kultur, medier och unionens värden sammanförs. Det nya instrumentet tar hänsyn till de olika sektorernas särdrag, deras olika målgrupper och särskilda behov, samtidigt som synergieffekterna och komplementariteten säkerställs.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Kommissionen har tagit hänsyn till resultaten av den slutliga utvärderingen av programmet Kreativa Europa 2014–2020 och den slutliga halvtidsöversynen av programmet Kreativa Europa 2021–2027 samt halvtidsöversynen av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, såväl som de slutliga utvärderingarna av programmet Europa för medborgarna och programmen för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, som genomfördes under perioden 2023–2025.

I dessa utvärderingar bedömdes programmens resultat på grundval av deras ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, enhetlighet, hållbarhet och EU-mervärde.

Resultaten av dessa utvärderingar visar att de befintliga programmen till stor del har uppnått sina politiska mål och tillfört EU-mervärde, samtidigt som de lyfter fram områden som kan förbättras när det gäller utformningen.

I utvärderingen av Kreativa Europa betonas programmets bidrag till det allmänna målet att stödja den kulturella och språkliga mångfalden och kulturarvet genom att öka människors tillgång till ett varierat innehåll som särskilt kommer från länder utanför de nationella gränserna, och till målet om konkurrenskraft genom att hjälpa audiovisuella och andra kreativa och kulturella aktörer förbättra sina färdigheter och expandera på EU-nivå. Det har en unik plats som den enda finansieringskällan för transnationellt samarbete, utbyte av god praxis, spridning och rörlighet inom dessa sektorer.

Halvtidsöversynen av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden bekräftade att programmet fyller ett annars nästan totalt tomrum i finansieringslandskapet för värden och grundläggande rättigheter, som särskilt EU-instrument för skydd och främjande av grundläggande rättigheter, jämlikhet och icke-diskriminering, demokrati och rättsstatsprincipen i Europa. Utvärderingen visade också på den nyckelroll som programmet spelar för att stödja det civila samhällets organisationers arbete med rättigheter och värden, inklusive organisationerna på gräsrotsnivå, som ofta saknar andra finansieringskällor och stödformer.

Utvärderingen av budgetposten Multimedieåtgärder (2021–2023) bekräftar att den var effektiv när det gäller att stärka nyhetsbevakningen i EU-frågor ur ett europeiskt perspektiv. Åtgärderna stödde produktionen av en stor mängd egenproducerat innehåll och nådde en anmärkningsvärt stor publik.

•Samråd med berörda parter

Ett offentligt samråd utgjorde underlaget för konsekvensbedömningen för EU-program på områdena gränsöverskridande utbildning, ungdom, kultur, medier, värden och det civila samhället inom ramen för den fleråriga budgetramen efter 2027. Det genomfördes mellan den 12 februari och den 7 maj 2025. Sammanlagt samlade samrådet in 5 845 giltiga svar.

Svaren visade på en tydlig bekräftelse av EU:s fortsatta roll i att främja gränsöverskridande samarbete och i att stödja kultur, media, demokrati och grundläggande rättigheter. Andelen deltagare som anser att det är ”mycket viktigt” eller ”viktigt” att ”skydda demokrati och demokratiska standarder”, att ”främja respekten för grundläggande rättigheter (inklusive barns och kvinnors rättigheter)”, att ”främja mediernas oberoende och mediemångfalden, bekämpa desinformation” och att ”främja kulturell och kreativ mångfald” uppgick till 91 %, 88 %, 85 % respektive 78 %.

Svaren på det offentliga samrådet bekräftade också att EU-finansiering gav ett mervärde i jämförelse med finansiering på nationell, lokal eller regional nivå på de områden som finansieringen omfattar. Till exempel ansåg 66 % av deltagarna att ”skydd av demokrati och främjande av demokratiska normer” är ett område där EU-finansiering ger ett betydande mervärde. Nästan två tredjedelar av deltagarna nämnde stöd till den audiovisuella sektorn och mediesektorn som ett ”viktigt” politiskt mål. Slutligen ser omkring 80 % av deltagarna ett mervärde i EU-finansieringen som går till ”Främja kulturell och språklig mångfald” och ”Främja och bevara kulturarvet och den europeiska hågkomsten”, och 74 % till att ”säkerställa en bred tillgång till kultur och kulturarv”.

När deltagarna uppmanades att utvärdera de hinder som gör det svårt för EU-budgeten att fullt ut uppfylla sina mål på politikområdena välkomnade de i allmänhet kommissionens fokus på effektivare finansiering, men inte på bekostnad av ”identitet” och ”tillit”, och under förutsättning att den tematiska klarheten och intressenternas egenansvar bevaras.

Kvantitativa resultat visar att de oftast nämnda hindren i alla grupper var administrativ börda (som pekades ut av 51 % av medborgarna och 56 % av organisationerna) och komplexa, fondspecifika efterlevnadsregler (49 % av medborgarna och 52 % av organisationerna). Dessa problem avspeglar inte bara regelverkens komplexitet, utan även fragmenteringen mellan instrumenten och ineffektiviteten i genomförandet. Ytterligare hinder omfattade bristen på flexibilitet för att omfördela resurser för att bemöta framväxande behov (45 % av medborgarna och 50 % av organisationerna), förseningar i programgenomförande och utbetalning av finansiering, samt otillräcklig kommunikation eller tydlighet kring finansieringsmöjligheterna. I synnerhet betonade offentliga myndigheter och icke-statliga organisationer förseningar som en källa till minskad effekt och lokal trovärdighet.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden Förslaget har underbyggts av externa rapporter och bedömningar.

Förslaget har underbyggts av en mängd olika studier och rapporter, t.ex. från Europaparlamentet, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska jämställdhetsinstitutet, som pekar på de växande och allvarliga utmaningar som sätter de grundläggande rättigheterna och värdena i EU, såväl som motståndskraften hos våra demokratiska institutioner, på prov2.

På området medier och audiovisuella medier har kommissionen förlitat sig på slutsatserna från 2023 års prognos för den europeiska medieindustrin (The European Media Industry Outlook3), som gav värdefulla insikter om de strukturella utmaningarna för medieindustrin

2Däribland Europaparlamentets resolution 2021/2103(INI) om det krympande utrymmet för det civila samhället i Europa, FRA:s uppdatering från 2023 av rapporten om att skydda det civila samhället (Protecting civil society – update 2023) och EIGE:s Gender Equality Index 2024: Tackling violence against women, tackling gender inequalities.

3Den andra utgåvan av prognosen för medieindustrin kommer att publiceras i juli 2025.

och den audiovisuella industrin (inklusive spelindustrin). Medieföretagen i EU utsätts för allt större press från globala konkurrenter när det gäller användarnas uppmärksamhet och intäkter. Konsumenternas utgifter och mediekonsumtion har stagnerat sedan covid-19-pandemin, och digitala plattformar samlar mer innehåll och lägger beslag på mer reklamintäkter än traditionella medier. Sektorerna kämpar också med höga kostnader för teknikinförande, begränsade privata investeringar och ett stort beroende av teknik från länder utanför EU. Dessutom visade rapporten att spridningen av audiovisuella verk över gränserna är begränsad i EU, vilket hindrar branschens potential. Samtidigt hotas nyhetsmediernas bärkraft alltmer, med minskade intäkter, minskande sysselsättning och begränsat förtroende från konsumenterna.

På området kultur och kreativa sektorer har förslaget underbyggts av tematiska möten, slutsatser från oberoende studier, rådets slutsatser4, resolutioner från Europaparlamentet5, utvärderingen av det europeiska kulturarvsmärket6 och den första halvtidsutvärderingen av evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för 2020–20337, samt av rekommendationer från experter från medlemsstaterna inom ramen för den öppna samordningsmetoden för kultur8. Dessa olika källor understryker den ihållande relevansen av kulturprogramområdet Kreativa Europa, samtidigt som de pekar på områden som kan förbättras, särskilt i samband med den digitala och den gröna omställningen och den plötsliga framväxten av artificiell intelligens, arbetsvillkoren för konstnärer och yrkesverksamma inom kultur och kreativitet samt det internationella sammanhanget.

•Konsekvensbedömning

Detta förslag var föremål för en konsekvensbedömning. Kommissionens avdelningar har utforskat flera olika politiska alternativ för att ta itu med utmaningarna i de berörda sektorerna och fastställt vilket alternativ som var mest gynnsamt för politikområdena och för kommissionens prioriteringar. De olika alternativen var ömsesidigt uteslutande. Ett alternativ var att låta de befintliga programmen Kreativa Europa och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden fortsätta som fristående program, och samtidigt införa vissa stegvisa förbättringar. Ett andra alternativ bestod i att sammanföra de program som syftar till

4I synnerhet rådets slutsatser från maj 2025 om stöd till unga konstnärer, artister, kulturarbetare och kreatörer i början av karriären, rådets slutsatser från november 2024 om förbättring och främjande av tillgången till kultur, rådets slutsatser från maj 2024 om att stärka de kulturella och kreativa sektorerna genom datadriven publikutveckling och rådets slutsatser från maj 2023 om utsatta och fördrivna konstnärer.

5Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2024 om kulturell mångfald och villkoren för upphovsmän på den europeiska marknaden för musikströmning (2023/2054(INI)), Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2024 om genomförandet av programmet Kreativa Europa 2021–2027 (2023/2003(INI)), Europaparlamentets resolution av den 21 november 2023 med rekommendationer till kommissionen om en EU-ram för den sociala och yrkesmässiga situationen för kreatörer och kulturarbetare (2023/2051(INI)), Europaparlamentets resolution av den 14 september 2023 om framtiden för den europeiska boksektorn (2023/2053(INI)), Europaparlamentets resolution av den 14 december 2022 om genomförande av den nya europeiska agendan för kultur och EU-strategin för internationella kulturella förbindelser (2022/2047(INI)), och Europaparlamentets resolution av den 20 oktober 2021 om situationen för kulturarbetare och den kulturella återhämtningen i EU (2020/2261(INI)).

6Utvärdering av det europeiska kulturarvsmärket för perioden 2018–2024, genomförd av PPMI för Europeiska kommissionen (juli 2025).

7First Interim Evaluation of the European Capital of Culture Action 2020–2033, genomförd av Ecorys och KEA European Affairs för Europeiska kommissionen (juli 2025).

8I synnerhet rapporten Yrkesstatus och arbetsvillkor för konstnärer och kulturellt och kreativt yrkesverksamma från juni 2023 av OMC-arbetsgruppen (den öppna samordningsmetoden) med experter från medlemsstaterna, och Towards gender equality in the cultural and creative sectors av den 4 juni 2021 av OMC- arbetsgruppen med experter från medlemsstaterna.

att skydda unionens värden, medier och kultur. Ett tredje alternativ var en fullständig integrering inom ramen för ett enda instrument av de politiska åtgärder som i dag omfattas av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och Kreativa Europa, tillsammans med dem som omfattas av Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren.

Andra alternativ övervägdes också, men avfärdades i ett tidigt skede. Ett sådant var att avsluta EU-finansieringen på de områden som för närvarande omfattas av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och programmet Kreativa Europa, men det avvisades i och med vikten av de problem som berör sektorerna i fråga, den framträdande plats som denna politik ges i de politiska riktlinjerna och bedömningen av den fortsatta relevansen och mervärdet av EU:s finansieringsintervention, vilket stöds av respektive halvtidsöversyn. Möjligheten till en alternativ sammanslagning av programmen (t.ex. endast medieprogramområdet i Kreativa Europa med programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden) övergavs också i ett tidigt skede, eftersom det inte skulle ha kunnat anpassas på ett ändamålsenligt sätt till de politiska prioriteringarna eller ha kunnat hantera utmaningarna i de berörda sektorerna på lämpligt sätt.

De främsta potentiella effekterna av de tre alternativen på slutlistan (kontinuitet, fullständig integration och målbaserad sammanslagning) analyserades mot bakgrund av olika sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner. I förekommande fall omfattade analysen även kostnader och fördelar, konsekvenserna för konkurrenskraften, de små och medelstora företagen och digitaliseringen samt bidraget till FN:s mål för hållbar utveckling. De tre politiska alternativen bedömdes på grundval av deras ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet och proportionalitet genom tillämpning av social flerkriterieanalys.

Utvärderingen av alternativen och deras effekter visade att integration baserad på politiska mål (målbaserad sammanslagning) skulle medföra en större potential än de två andra alternativen. En sådan integration skulle möjliggöra en stärkt samordning, riktad flexibilitet och en mer verkningsfull användning av EU-budgeten – utan att offra politiskt fokus eller tillgänglighet. Den skulle erbjuda en optimal balans mellan förenkling och politisk relevans. Den stämmer också överens med intressenternas uppmaningar, som kräver en förenkling av tillgången till finansiering, flexibilitet i resursfördelningen och tillämpning av gemensamma regler. I enlighet med de politiska riktlinjerna följer den principen om att ”finansieringen följer politiken”, och sammanför program som syftar till att skydda kultur, medier och unionens värden. Den kommer att bygga vidare på de nuvarande programmens framgångar och på bästa praxis för den nuvarande fleråriga budgetramen, enligt vad som framgår av utvärderingarna, och kommer att bättre hantera transnationella och gemensamma utmaningar, fylla finansieringsluckor på medlemsstatsnivå och öka samstämmigheten mellan den interna och externa politiken, samtidigt som synergieffekterna, effektiviteten och ändamålsenligheten förbättras och överlappningarna minskas. Den kommer att ge vederbörlig synlighet åt vart och ett av de politikområden som ingår i det sammanslagna programmet, med full respekt för de övergripande bestämmelser som anges i förordning (EU, Euratom) [202X/XXX, prestationsförordningen] och som gäller för alla unionsprogram. Den kommer också att öka åtgärderna för övergripande prioriteringar och synergieffekter som påverkar samhälls-, medie- och kultursektorerna samt de kreativa sektorerna (t.ex. sektorskompetens, tillgång till finansiering, innovationsutnyttjande osv.).

På grundval av riktlinjerna för bättre lagstiftning lämnades denna konsekvensbedömningsrapport in för kvalitetskontroll till nämnden för lagstiftningskontroll. Nämnden avgav ett yttrande om konsekvensbedömningen den 13 juni 2025. Nämnden lämnade en rad kommentarer och rekommendationer om omfattning, problemdefinition och användning av utvärderingar, interventionslogik och mål, jämförelse av alternativ och

kostnads-nyttoanalys, styrning, samstämmighet och framtida övervakning och utvärdering. Den konsekvensbedömning som åtföljer detta lagförslag granskades i enlighet med styrelsens synpunkter.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Initiativet kommer att effektivisera EU:s förvaltning och styrning samt genomförandet av EU- programmen för att förbättra effektiviteten för sökande, bidragsmottagare och EU- institutioner. Ansöknings- och rapporteringsförfarandena kommer att förenklas och harmoniseras ytterligare genom införandet av gemensamma eller anpassade regler, vilket gör det lättare för sökande att ansöka i ansökningsomgångar som avser kompletterande politiska mål.

För att förenkla genomförandet och minska den administrativa bördan för bidragsmottagarna kommer användningen av förenklade finansieringsformer (inklusive finansiering som inte är kopplad till kostnader och klumpsummor) att bli standardformen för fördelningen av bidrag. Användningen av ekonomiskt stöd till tredjeparter, som har visat sig vara effektiv när det gäller att göra EU-finansieringen mer tillgänglig för små organisationer, kommer också att fortsätta och kan vid behov utvidgas. Dessutom kommer en ökad användning av fleråriga bidrag också att få positiva effekter. De hinder som gräsrotsorganisationer och förstagångssökande stöter på kommer att åtgärdas genom riktade förenklingsåtgärder som ombesörjer deras omständigheter, en förbättrad kommunikation och främjande av finansieringsmöjligheter. Sammanslagningen av resurser, även på områden såsom övervakning samt intern och extern kommunikation, kommer att medföra stordriftsfördelar och göra EU-finansieringen mer förutsägbar bland bidragsmottagare, intressenter och EU- medborgare.

•Grundläggande rättigheter

Det nya instrumentet bygger på det tidigare programmet Kreativa Europa och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden samt på befintliga budgetposter, och syftar till att främja unionens värden, inbegripet respekt för grundläggande rättigheter, jämlikhet och demokrati, samt kultur och medier.

Det ligger i linje med och främjar de värden som anges i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen. Målen för det nya programmet har nära anknytning till främjandet av grundläggande rättigheter och överensstämmer därmed med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta förslag kommer i synnerhet att bidra till att främja och skydda de rättigheter och principer som fastställs i artiklarna 8 (skydd av personuppgifter), 11 (yttrandefrihet, rätt till information, mediefrihet och mediemångfald), 12 (mötes- och föreningsfrihet), 13 (frihet för konsten och vetenskapen), 15 (frihet att välja yrke och rätt att arbeta), 20 och 21 (jämlikhet och icke-diskriminering), 22 (kulturell och språklig mångfald), 23 (jämställdhet mellan kvinnor och män), 24 (barnets rättigheter), 26 (rättigheter för personer med funktionsnedsättning), 31 (rättvisa arbetsförhållanden), 32 (förbud mot barnarbete och skydd av minderåriga i arbetslivet), 33 (familje- och yrkesliv) och 39–46 (medborgarnas rättigheter) i stadgan.

4.BUDGETKONSEKVENSER Se bilagan

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Detta initiativ kommer att övervakas genom resultatramen för budgeten 2028–2034 som

definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [prestationsförordningen], som också innehåller de särskilda reglerna för utvärderingar. Utvärderingen ska genomföras i enlighet med kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning och kommer att baseras på indikatorer som är relevanta för programmets mål.

En del av programmet kommer att genomföras av ett genomförandeorgan under överinseende av kommissionens avdelningar med ansvar för programmet.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Programmets allmänna mål är att främja den kulturella och språkliga mångfalden samt kulturarvet, att öka konkurrenskraften inom de kulturella och kreativa sektorerna, i synnerhet inom medierna och den audiovisuella industrin, att skydda den konstnärliga friheten och mediefriheten samt att skydda och främja jämlikhet, ett aktivt medborgarskap, rättigheter och värden i enlighet med fördragen och stadgan och därigenom öka det demokratiska deltagandet och den samhälleliga motståndskraften inom unionen.

Inom ramen för detta allmänna mål ska programmet ha tre separata programområden:

1)Programområdet Kreativa Europa – Kultur, som kommer att genomföra följande specifika mål:

a)Bidra till gränsöverskridande kulturellt skapande, samarbete, deltagande och tillgänglighet samt till en gränsöverskridande spridning av en mångfald av kulturella verk, samtidigt som det stärker de kulturella och kreativa sektorernas sociala, ekonomiska och internationella dimensioner.

2) Programområdet Media+, som kommer att genomföra följande specifika mål:

a)Bidra till den audiovisuella sektorns och videospelsindustrins kulturella mångfald och konkurrenskraft, särskilt genom att förbättra skapandet och den gränsöverskridande distributionen av europeiskt innehåll såväl som medborgarnas tillgång till detta.

b)Bidra till ett fritt, livskraftigt och diversifierat informationsekosystem i unionen, särskilt genom att stödja en fri och oberoende journalistik samt fria och oberoende nyhetsmedier, förbättra medborgarnas tillgång till tillförlitlig information och bekämpa desinformation.

3)Programområdet medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, som kommer att genomföra följande specifika mål:

a)Bidra till att skydda och främja grundläggande rättigheter, jämlikhet och ickediskriminering samt unionsmedborgarnas rättigheter enligt fördragen, inbegripet fri rörlighet för medborgare, och stärka det civila samhället.

b)Bidra till kampen mot könsrelaterat våld samt våld mot barn och andra grupper som riskerar att utsättas för sådant våld.

c)Bidra till att öka det demokratiska deltagandet och upprätthålla rättsstatsprincipen.

För att maximera genomslagskraften och öka synergieffekterna mellan de olika programområdena ska programmet stödja en övergripande och horisontell verksamhet som

bidrar till det allmänna målet, i synnerhet genom att utveckla synergieffekter mellan kultur-, medie- och medborgarsfärerna och genom att främja sektorsövergripande samarbete och innovation.

För att fungera effektivt bör programmet använda riktade strategier för att beakta de olika sektorernas specifika natur, deras olika målgrupper och målgruppernas särskilda behov.

2025/0550 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av programmet AgoraEU för perioden 2028–2034 och om upphävande av

förordningarna (EU) 2021/692 och (EU) 2021/818

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 19.2, 21.2, 24, 167.5, 168.5 och 173.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande9, med beaktande av Regionkommitténs yttrande10,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska unionen ”bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män” (unionens värden). Unionens värden återspeglas i de rättigheter och de principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). I enlighet med artikel 3 i EU-fördraget ska unionen främja skyddet av barnets rättigheter. I artikel 10 i EU-fördraget anges vidare att unionens funktionssätt ska grundas på representativ demokrati, att medborgarna ska vara direkt företrädda på unionsnivå i Europaparlamentet och att medborgarna har rätt att delta i unionens demokratiska liv. I artikel 20 fastställs unionsmedborgarskapet och exempel på viktiga rättigheter som unionsmedborgarna ska åtnjuta.

(2)Kultur och medier samt främjande och respekt för unionens värden är alla avgörande beståndsdelar i en fri, rättvis, inkluderande och sammanhållen union som präglas av mångfald. Medborgarnas deltagande och engagemang, med vederbörlig respekt för unionens värden, utgör grunden för unionens demokratiska liv, där medierna spelar en avgörande roll i den allmänna opinionsbildningen och den fria debatten. Audiovisuella verk och alla andra former av kulturella och kreativa uttryck, inklusive kulturarvet, är avgörande för Europas mångfald och för att skapa samhällelig motståndskraft och ömsesidig förståelse mellan medborgarna och samhällena i EU.

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

(3)Programmet AgoraEU (programmet) kommer att bidra avsevärt till att uppnå och förverkliga dessa mål, rättigheter och värden.

(4)Programmet bör ta över efter programmet Kreativa Europa, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/81811, och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/69212. Det bör effektivisera olika finansieringsåtgärder till stöd för mediefrihet och mediepluralism, samt bekämpa desinformation till stöd för tillhandahållandet av information om unionsfrågor. Fria och pluralistiska medier och det civila samhället hör till de viktigaste väktarna av unionens demokratiska system, i det att de spelar en avgörande roll för demokratisk motståndskraft och bör stödjas. Programmet bör också stödja de kulturella och kreativa sektorerna samt mediesektorn, utnyttja kulturens och den kulturella mångfaldens makt, förbättra informationsutrymmet och stödja unionens insatser för att stärka ett rättighetsbaserat, inkluderande, jämlikt och demokratiskt samhälle. I denna förordning fastställs en vägledande finansieringsram för programmet AgoraEU13. I denna förordning beräknas löpande priser genom en fast deflator på 2 %.

(5)För att fungera effektivt bör programmet använda riktade strategier för att beakta de olika politikområdenas och sektorernas specifika natur och utmaningar, deras olika målgrupper och målgruppernas särskilda behov.

(6)I en snabbt föränderlig ekonomisk, social och geopolitisk miljö har den senaste tidens erfarenheter visat på behovet av en mer flexibel flerårig budgetram inklusive dess program. För detta ändamål, och i enlighet med målen för programmet AgoraEU, ska finansieringen vederbörligen beakta de föränderliga politiska behoven och unionens prioriteringar, såsom de identifierats i relevanta dokument som publicerats av kommissionen, i rådets slutsatser och i Europaparlamentets resolutioner, samtidigt som tillräcklig förutsägbarhet för genomförandet säkerställs.

(7)De kulturella och kreativa sektorerna, inklusive scenkonst (t.ex. teater och dans), litteratur och bokförlagsverksamhet, musik, visuell konst, det materiella och immateriella kulturarvet, arkitektur, arkiv, bibliotek och museer, hantverk och design

(inklusive modedesign), fungerar som en ”allmän nyttighet” som skapar betydelse och förkroppsligar unionens värden. De är också en stor tillgång för unionen och dess regioner genom att de lockar till sig hållbar turism och projicerar bilden av en dynamisk kontinent på världsarenan. Programmet bör ta hänsyn dels till deras inneboende och konstnärliga värde, dels till deras yttre sociala och ekonomiska bidrag, inbegripet till social och territoriell sammanhållning, välbefinnande och hälsa, tillväxt och nya arbetstillfällen, konkurrenskraft, kreativitet och innovation.

11Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/818 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013 (EUT L 189, 28.5.2021, s. 34, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/818/oj).

12Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/692 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 och rådets förordning (EU) nr 390/2014 (EUT L 156, 5.5.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/692/oj).

13När så är lämpligt ska det stöd som ges genom programmet påskynda eller främja investeringar genom att ta itu med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer på ett sätt som står i proportion till problemen, genom att undvika överlappningar eller utestängningar och genom att stimulera privat finansiering. Det ska också ha ett mervärde för unionen.

(8)De kreativa och kulturella sektorerna är dock splittrade mellan olika länder och språk i unionen. De står också inför flera utmaningar, såsom angrepp på den konstnärliga uttrycksfriheten, osäkra arbetsvillkor, digital omställning med framväxten av artificiell intelligens och behovet av att anpassa sig till klimatförändringarna. Programmet bör hjälpa dessa sektorer att möta dessa utmaningar, frigöra sin fulla potential och beslutsamt möta framtiden, samtidigt som de säkerställer största möjliga deltagande, bland annat av lokala och regionala aktörer, genom olika kanaler och format.

(9)Europas kulturarv är ett gemensamt och ovärderligt arv som står inför budgetbegränsningar, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, klimatförändringar och regionala konflikter. Det är viktigt att skydda och bevara detta arv, förbättra tillgången till det och främja en kollektiv europeisk identitet. Digitalt bevarande säkerställer vidare att framtida generationer kan lära sig av, uppskatta och inspireras av sitt kulturarv.

(10)Programmet bör också ge ekonomiskt stöd till det europeiska kulturarvsmärket och insatsen Europeisk kulturhuvudstad, som hyllar och bevarar Europas rika kulturella mångfald och kulturarv, förbinder det med den lokala nivån och bidrar till kulturdrivna utvecklingsstrategier.

(11)Europas mediesektorer har en unik ställning i våra demokratier, vår kultur och våra ekonomier. De omfattar bland annat innehåll såsom filmer, serier, videospel, nyheter och information, omslutande verkligheter och multimedia samt tjänster såsom biografvisning, tv- och radioutsändningar, publicering i tryck och online, reklamvideor på nätet och poddsändningar. Den digitala omställningen, särskilt framväxten av artificiell intelligens, har påskyndat mediekonvergensen, ändrat konsumentbeteendet, stört affärs- och intäktsmodellerna samt förvaltningen och utnyttjandet av immateriella rättigheter. Unionen bör därför hjälpa medierna i unionen att blomstra, främja innovation och tillgången till finansiering, främja ömsesidiga utbyten mellan nyhetssektorn, den audiovisuella sektorn och övriga mediesektorer samt stödja samarbeten mellan olika typer av medieenheter i hela unionen.

(12)Unionens audiovisuella sektor står inför utmaningar till följd av en begränsad gränsöverskridande rörlighet, förändrade konsumtionsvanor och dominansen av aktörer utanför unionen. Mot bakgrund av dessa utmaningar bör unionens insatser stödja den europeiska audiovisuella sektorns och videospelsindustrins kapacitet att skapa, finansiera, producera och sprida europeiska verk på alla plattformar som är tillgängliga och attraktiva för publiken inom och utanför unionen. De bör främja transmediala anpassningar av immateriella rättigheter mellan olika medieformat, bidra till att främja samarbetet mellan medlemsstater med olika marknadskapacitet och åtfölja unionens audiovisuella regelverk.

(13)Nyhetskanaler och journalister i hela unionen utsätts för ökat tryck, särskilt på grund av framväxten av globala onlineplattformar, förändrade konsumtionsvanor och den ökande spridningen av desinformation. Dessa utmaningar påverkar nyhetsintäkter och nyhetsspridning, undergräver bärkraften hos nyhetsmediekanaler och allmänhetens förtroende för dem samt begränsar medborgarnas tillgång till ett mångsidigt, professionellt producerat europeiskt journalistiskt innehåll. Unionen bör stödja ett livskraftigt, oberoende och mångsidigt informationsekosystem, skydda hotade

journalister, främja mediefrihet och mediemångfald samt stärka informationsutrymmets integritet genom att främja åtgärder och förbättra samarbetet för att bekämpa desinformation och stödja digital kompetens och mediekunskap, även för ungdomar.

(14)Demokratierna i unionen står inför allt större utmaningar. Medborgarnas allt lägre förtroende för demokratiska institutioner och processer förvärras av desinformation, social polarisering och hat som påverkar valprocessen och andra demokratiska processer. En strategi som omfattar hela samhället behövs för att göra den europeiska demokratin mer motståndskraftig.

(15)Skyddet och främjandet av de grundläggande rättigheterna bidrar till skapandet av en mer demokratisk union. Icke-diskriminering är en central princip i unionen som fastställs i artikel 19 i EUF-fördraget och i artikel 21 i stadgan. Att arbeta för ett jämlikt och diskrimineringsfritt samhälle bidrar till att tillvarata individernas av mångfald präglade potential och till kulturell, ekonomisk och social tillväxt. Det bidrar också till att åtgärda viktiga bakomliggande orsaker till våld mot utsatta grupper, vilket i sin tur är en frontattack mot jämlikheten. Programmet bör därför främja åtgärder som bekämpar alla former av diskriminering och intolerans, närmare bestämt direkt och indirekt diskriminering, med beaktande av de specifika formerna av strukturell och intersektionell diskriminering, i syfte att stödja de relevanta unionspolitiska ramarna. Programmet bör stödja åtgärder för att förebygga och bekämpa alla former av främlingsfientlighet och rasism, antisemitism och antimuslimskt hat, homofobi, bifobi, transfobi, interfobi, intolerans och diskriminering på grund av könsidentitet, intolerans mot personer som tillhör minoriteter, inklusive romer, samt hatpropaganda. Programmet bör också bidra till att unionen kan fullgöra sitt åtagande som part i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som antogs den 13 december 200614, dvs. att främja, skydda och säkerställa att alla personer med funktionsnedsättning fullt ut och på lika villkor åtnjuter alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

(16)Rätten till integritet och skydd av personuppgifter, som fastställs i artikel 7 i stadgan respektive i artikel 16 i EUF-fördraget och artikel 8 i stadgan, verkställs genom en särskild förordning15 och ett särskilt direktiv16. Unionens rättsliga ram innehåller bestämmelser som säkerställer att rätten till skydd av personuppgifter skyddas på ett effektivt sätt. Dessa rättsakter ger de nationella tillsynsmyndigheterna med ansvar för dataskydd i uppgift att främja allmänhetens medvetenhet om och förståelse av risker, regler, skyddsåtgärder och rättigheter i samband med behandlingen av personuppgifter. Programmet bör bidra till att öka medvetenheten om, samt genomföra studier och annan relevant verksamhet på, detta område, bland annat genom de nationella tillsynsmyndigheterna för dataskydd, mot bakgrund av vikten av rätten till skydd av personuppgifter i tider med snabb teknisk utveckling.

(17)Jämställdhet mellan könen är en grundläggande rättighet och ett mål för unionen, och bör stödjas av programmet. Trots många framsteg kvarstår betydande utmaningar som kräver att unionens engagemang stärks. Detta inbegriper att arbeta för frihet från könsrelaterat våld, högsta hälsostandard, särskilt när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa, lika lön och ekonomisk egenmakt, balans mellan arbete, privatliv och omsorgsansvar, lika anställningsmöjligheter, karriärmöjligheter och arbetsvillkor, inkluderande utbildning av god kvalitet, politiskt deltagande och lika representation samt institutionella mekanismer som förverkligar kvinnors rättigheter, och att aktivt ta itu med könsstereotyper och åtgärda intersektionell diskriminering.

EUT L 23, 27.1.2010, s. 35 EUT L 119, 4.5.2016, s. 1 EUT L 119, 4.5.2016, s. 89.

(18)Könsrelaterat våld och våld mot kvinnor, barn, ungdomar och andra riskgrupper, såsom hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning, utgör en allvarlig kränkning av de grundläggande rättigheterna och förekommer fortsatt i hela unionen, i alla sociala och ekonomiska sammanhang. Våld mot kvinnor och personer som tillhör andra riskgrupper är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och en frontattack mot jämställdheten. Att förebygga och ta itu med sådant våld är därför en tvingande åtgärd i samhället som bidrar till att åtgärda sådan diskriminering samt till att ta itu med våldets effekter, även på hälsan. Samtidigt kommer säkerställandet av ett diskrimineringsfritt samhälle också att bidra till att ta itu med de bakomliggande orsakerna till våld mot utsatta grupper, eftersom de är nära förbundna med varandra. Därför bör programmet fortsätta unionens långvariga insatser för att förebygga, reagera på och bekämpa våld på alla nivåer samt för att skydda och stödja alla som direkt eller indirekt blivit offer för och överlevt våld, med utgångspunkt i de fem på

varandra följande omgångarna av Daphne-programmet och programområdet Daphne17. Programmet bör stödja uppnåendet av målen i Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor, som antogs i Istanbul den 11 maj 2011, och genomförandet av kommissionens rekommendation om utveckling och förstärkning av integrerade system för skydd av barn i barnets bästas intresse18, som skyddar barn från alla former av våld, samt bidra till att unionen kan fullgöra sitt åtagande som part i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som skyddar personer med funktionsnedsättning mot alla former av utnyttjande, våld och övergrepp.

(19)I enlighet med unionens regelverk om likabehandling har medlemsstaterna inrättat oberoende organ för främjande av likabehandling (jämlikhetsorgan), som spelar en nyckelroll för att främja jämlikhet och säkerställa en effektiv tillämpning av lagstiftningen om likabehandling. Dessutom bör programmet stödja det europeiska nätverket för likabehandlingsorgan (Equinet), som består av nationella jämlikhetsorgan enligt rådets direktiv (EU) 2024/149919 och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/150020, eftersom Equinet är den enda enhet som säkerställer verksamhetssamordningen mellan jämlikhetsorgan. Detta är av avgörande betydelse för ett effektivt genomförande av unionens antidiskrimineringslagstiftning i medlemsstaterna.

(20)Medborgare i hela unionen, av vilka många regelbundet eller åtminstone emellanåt reser till, bor, studerar, arbetar eller är volontärer i en annan medlemsstat, bör känna sig kapabla att åtnjuta och utöva sina medborgerliga rättigheter och förlita sig på lika

17Tre omgångar i följd av Daphne-programmet (EGT L 34, 9.2.2000, s. 1 ; EUT L 143, 30.4.2004, s. 1 ; EUT L 173, 3.7.2007, s. 19), samt resultatet av Daphne-programområdena i programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap (EUT L 354, 28.12.2013, s. 62) och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (EUT L 156, 5.5.2021, s. 1).

18C(2024) 2680 final (EUT L, 2024/1238, 14.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2024/1238/oj ).

19Rådets direktiv (EU) 2024/1499 av den 7 maj 2024 om standarder för likabehandlingsorgan på området likabehandling av personer oavsett ras eller etniskt ursprung, likabehandling i fråga om anställning och yrke oavsett personers religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuella läggning, likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster och om ändring av direktiven 2000/43/EG och 2004/113/EG (EUT L, 2024/1499, 29.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1499/oj ).

20Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1500 av den 14 maj 2024 om standarder för likabehandlingsorgan på området likabehandling av och lika möjligheter för kvinnor och män i fråga om anställning och yrke och om ändring av direktiven 2006/54/EG och 2010/41/EU (EUT L, 2024/1500, 29.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1500/oj ).

tillgång, fullständig verkställbarhet och skydd av sina rättigheter utan diskriminering, oavsett var i unionen de befinner sig. Medborgarna bör bli mer medvetna om sina rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet, närmare bestämt sin rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i unionen, sin rösträtt när de är bosatta i en annan medlemsstat, sin rätt att inge framställningar till Europaparlamentet på unionens alla officiella språk, sin rätt att inge medborgarinitiativ och sin rätt att inge klagomål till Europeiska ombudsmannen mot institutionella missförhållanden.

(21)Om medborgarna uppmuntras att spela en mera aktiv demokratisk roll på unionsnivå stärks det europeiska civila samhället och främjas utvecklingen av en europeisk identitet. Det civila samhället behöver därför stödjas för att främja, skydda och öka medvetenheten om unionens värden och för att bidra till att de rättigheter som följer med unionsrätten faktiskt kan åtnjutas. När unionsmedborgarna deltar i unionens demokratiska liv bidrar de till att skapa en sant representativ demokrati, en princip som ligger till grund för unionens funktionssätt och som konkret uttrycker värdet av demokrati som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget.

(22)För att föra unionen närmare dess medborgare och främja demokratiskt deltagande krävs en rad olika åtgärder och samordnade ansträngningar. Unionsmedborgarskapet och den europeiska identiteten bör utvecklas och främjas genom att medborgarna uppmuntras att förstå den politiska beslutsprocessen och genom att främja medborgardeltagandet i unionens åtgärder. Åminnelseverksamhet och kritisk eftertanke kring Europas historiska minnen är nödvändiga inslag för att göra medborgarna medvetna om den gemensamma historien, och för att lägga grunden för en gemensam framtid och gemensamma värden. Åtgärder för att stödja det civila samhällets organisationer på lokal, regional, nationell och transnationell nivå på de områden som omfattas av programmet kommer dessutom att bidra till att stärka medborgarnas engagemang i samhället och i slutändan deras aktiva delaktighet i det demokratiska livet i unionen. Samtidigt kan stödverksamhet som främjar ömsesidig förståelse, interkulturell dialog, kulturell och språklig mångfald, social delaktighet och respekt för andra bidra till en känsla av tillhörighet till unionen och av ett gemensamt medborgarskap inom ramen för en europeisk identitet, baserad på en gemensam förståelse av våra gemensamma europeiska värden, vår gemensamma europeiska kultur och historia samt vårt gemensamma europeiska arv.

(23)Det civila samhällets organisationer och andra aktörer inom civilsamhällets demokratiska utrymme, såsom oberoende människorättsorgan, jämlikhetsorgan och ombudsmannainstitutioner, spelar en viktig roll för att bidra till genomförandet av politiken, genom att uppmuntra människors deltagande, hålla institutioner ansvariga och driva på positiva förändringar. Programmet bör bidra till att säkerställa tillräckliga resurser och en miljö som gör det möjligt för dem att fungera på ett oberoende, fritt, säkert och effektivt sätt. I detta syfte bör unionens finansiering komplettera insatserna på nationell nivå genom att stödja, skydda, stärka och bygga upp deras kapacitet, såsom betonas i Europaparlamentets resolution av den 19 april 201821 samt rådets slutsatser av den 10 mars 202322 och av den 7 mars 202523. Det civila samhället spelar

21	2018/2619(RSP)	(EUT	C 390,	18.11.2019,	s. 117,	https://eur-lex.europa.eu/legal-

content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52018IP0184&qid=1756912140693 ).

22ST-7388/23, rådets slutsatser om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna: Den roll som spelas av civilsamhällets demokratiska utrymme vad gäller skydd och främjande av de grundläggande rättigheterna i EU.

också en viktig roll när det gäller att säkerställa ett effektivt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/193724 genom att främja en kultur som gör att människor vågar säga ifrån och en gynnsam miljö för visselblåsare.

(24)Europeiska unionens domstol har bekräftat att unionen är ”en rättslig struktur som bygger på den grundläggande premissen att varje medlemsstat delar en rad gemensamma värden som ligger till grund för unionen med alla andra medlemsstater och erkänner att de andra medlemsstaterna delar dessa värden, som anges i artikel 2 FEU, med den”25. Denna premiss grundar sig på de särskilda och väsentliga egenskaperna hos unionsrätten, inbegripet den självständighet som den åtnjuter i förhållande till medlemsstaternas lagstiftning och internationell rätt. Denna premiss innebär och motiverar förekomsten av ett ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna att dessa värden kommer att erkännas, och att den unionsrätt som genomför dem därför kommer att respekteras. Därav följer att en medlemsstats efterlevnad av värdena i artikel 2 i EU-fördraget är ett villkor för åtnjutandet av alla de rättigheter som följer av fördragens tillämpning på denna medlemsstat. Europeiska unionens domstol har därför bekräftat att den på de områden där unionen är behörig kan vidta åtgärder för att säkerställa att de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget respekteras.

(25)I en tid då de europeiska samhällena står inför utmaningar som påverkar demokratier, såsom framväxten av extremism och intolerans, desinformation och utländsk informationsmanipulation och inblandning av fientliga aktörer, är det avgörande att unionens värden, såsom respekt för grundläggande rättigheter, jämlikhet och demokrati, fortsätter att aktivt odlas, skyddas, främjas, upprätthållas och spridas bland medborgare och folk, så att dessa värden förblir kärnan i unionsprojektet. En försämring av deras skydd i en medlemsstat kan få skadliga effekter för unionen som helhet. Det är därför av avgörande betydelse att detta program bidrar till att skydda unionens värden, inbegripet respekten för grundläggande rättigheter, jämlikhet och demokrati.

(26)Mot bakgrund av ökande risker i samband med naturliga faror, klimat- och miljökatastrofer, hot mot folkhälsan, tekniska olyckor, framväxande säkerhetshot och andra störningar är det viktigt att stärka unionens och medlemsstaternas kapacitet att förutse, förbereda sig inför och bemöta kriser. Programmet bör därför stödja medborgarnas utbildning och deltagande i krisberedskap och på så sätt stärka samhällets motståndskraft.

(27)Programmet bör därför också stödja åtgärder som syftar till att skydda och stärka demokratin i unionen, stärka allmänhetens förtroende för demokrati och demokratiska institutioner, stärka den demokratiska beredskapen och motståndskraften, främja medborgarnas engagemang, deltagande och medvetenhet om den gemensamma historien och de gemensamma värdena så att man därigenom stöder medborgarnas utövande av sina rättigheter, inbegripet sin rösträtt och sin valbarhet, med full respekt för medlemsstaternas befogenheter i samband med anordnandet av val. Programmet bör också bidra till att främja kritiskt tänkande, medborgardeltagande och demokrati

23ST-6878/25, rådets slutsatser om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna: Finansiering för att främja, skydda och upprätthålla de grundläggande rättigheterna.

24Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer

som	rapporterar	om	överträdelser	av	unionsrätten	(EUT	L 305,	26.11.2019,	s. 17,
ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/1937/oj ).

25Detta kommer direkt från yttrande 2/13, ECLI:EU:C:2014:2454, punkt 168.

genom utbildning som en livslång insats, så att alla medborgare har de färdigheter som gör att de känner igen utländsk informationsmanipulation och inblandning samt desinformation.

(28)Programmet bör främja synergier och komplementaritet med Europa i världen, eftersom det kommer att bidra till att främja unionens internationella kulturella förbindelser och till unionens mål för yttre åtgärder genom kultursamarbete.

(29)Programmet bör även stödja finansieringen av tekniskt och organisatoriskt stöd för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/78826, vilket skulle stärka medborgarnas möjligheter att utöva rätten att föreslå och stödja europeiska medborgarinitiativ. Tillsammans med de andra rättigheter som anges i artikel 24 i EUF-fördraget säkerställer denna rätt medborgarnas direkta deltagande i unionens demokratiska liv.

(30)För att säkerställa enhetlighet bör budgetgarantin och finansieringsinstrumenten inom ramen för programmet, även när de kombineras med andra former av icke återbetalningspliktigt stöd i blandfinansieringsinsatser, genomföras i enlighet med de tillämpliga reglerna för Europeiska konkurrenskraftsfondens InvestEU-instrument genom överenskommelser som ingåtts för den typen av stöd inom Europeiska konkurrenskraftsfondens InvestEU-instrument.

(31)Om unionsstöd inom programmet är tänkt att tillhandahållas i form av en budgetgaranti eller ett finansieringsinstrument, även när det kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats, bör sådant stöd tillhandahållas uteslutande genom Europeiska konkurrenskraftsfondens InvestEU-instrument i enlighet med de tillämpliga reglerna för Europeiska konkurrenskraftsfondens InvestEU-instrument.

(32)Kommissionen bör kunna dela upp budgetmässiga åtaganden i årliga delåtaganden. I så fall bör kommissionen besluta om betalning av de budgetmässiga delåtagandena under genomförandet av programmet med beaktande av framstegen med de åtgärder som får ekonomiskt stöd, de uppskattade behoven för dessa åtgärder och den tillgängliga budgeten.

(33)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/250927 är tillämplig på programmet. I den förordningen fastställs reglerna för fastställandet och genomförandet av unionens allmänna budget, inklusive regler om bidrag, priser, ickefinansiella donationer, upphandling, indirekt förvaltning, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(34)I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, Europaparlamentets och rådets

förordning (EU, Euratom) nr 883/201328, rådets förordning (EG, Euratom) nr

26Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/788 av den 17 april 2019 om det europeiska medborgarinitiativet (EUT L 130, 17.5.2019, s. 55, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/788/oj ).

27Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om

finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

28Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/883/oj ).

2988/9529, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9630 och rådets förordning (EU) 2017/193931 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, återkrav av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137132. I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509 är varje person eller enhet som tar emot unionsmedel skyldig att samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel beviljar likvärdiga rättigheter.

(35)Programmet ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [prestationsförordningen] i vilken regler för utgiftsspårning och prestationsramen för budgeten fastställs, inklusive regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att inte orsaka betydande skada och jämställdhetsprincipen som anges i artikel 33.2 d respektive f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, regler för övervakning och rapportering om resultaten av unionsprogram och unionsverksamheter, regler för inrättande av en portal för unionsfinansiering, regler för utvärdering av programmen samt andra övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla unionsprogram, t.ex. bestämmelserna om information, kommunikation och synlighet, samtidigt som hänsyn tas till verksamheternas och prioriteringarnas omfattning och karaktär.

(36)Programmet bör också stödja rollen för de programkontor som medlemsstaterna har möjlighet att inrätta, och som bör ge vägledning och stöd till sökande om finansieringsmöjligheter och gränsöverskridande samarbeten, vilket skulle bidra till programmets uppsökande synlighet och spridning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [prestationsförordningen]. Programkontoren bör

29Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska

gemenskapernas	finansiella	intressen	(EGT	L	312,	23.12.1995,	s.	1,
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1995/2988/oj ).

30Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen

mot	bedrägerier	och	andra	oegentligheter	(EGT	L	292,	15.11.1996,	s.	2,
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/2185/oj ).

31Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1939/oj).

32Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2017/1371/oj ).

självständigt utföra sina uppgifter utan inblandning från offentliga myndigheter i sitt beslutsfattande, och bör inte ha något ansvar för förvaltningen av programmet33.

(37)I enlighet med artikel 85.1 i rådets beslut (EU) 2021/176434 är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering, i enlighet med programmets regler och mål och eventuella arrangemang som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(38)Tredjeländers deltagande i det specifika målet ”Audiovisuella medier” kräver en viss nivå av ömsesidighet och anpassning av lagstiftningen. Situationen på deras audiovisuella marknader, deras rättsliga ramars närhet till unionens regelverk för audiovisuella medier, särskilt direktiv 2010/13/EU, och tillgången till deras stödsystem bör därför beaktas när associeringsavtal ingås. Detta är särskilt viktigt för andra europeiska länder vars audiovisuella verk omfattas av de bestämmelser i direktiv 2010/13/EU som främjar europeiska verk, särskilt kvotsystemet. I det särskilda fallet med anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer ingick kravet på att anpassa deras nationella lagstiftning till direktiv 2010/13/EU redan i förordning (EU) 2021/818 om inrättande av programmet Kreativa Europa. Detta villkor har varit ett effektivt incitament för att påskynda arbetet med den övergripande anpassningen till EU:s regelverk inför anslutningen.

(39)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av utmaningarnas transnationella karaktär, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(40)Genom denna förordning inrättas programmet för 2028–2034, vilket efterträder de program som inrättades genom förordningarna (EU) 2021/692 och (EU) 2021/818 för 2021–2027. Förordningarna (EU) 2021/692 och (EU) 2021/818 bör därför upphävas.

33För att främja programmet på nationell nivå, tillhandahålla relevant information om de olika typer av ekonomiskt stöd som finns tillgängliga inom ramen för unionens politik och hjälpa aktörer att ansöka om stöd inom ramen för programmet ska programmet stödja inrättandet av programkontor i de deltagande länderna. Programkontoren ska genomföra sin verksamhet i syfte att öka den utåtriktade verksamheten, synligheten och spridningen av programmets resultat i enlighet med förordning (EU, Euratom) 202X/XXXX i vilken regler för utgiftsspårning och prestationsramen för budgeten fastställs, inklusive de regler som gäller för alla unionsprogram med avseende på informations-, kommunikations- och synlighetskrav, däribland i synnerhet skyldigheterna för bidragsmottagare och genomförandepartner.

34Rådets beslut (EU) 2021/1764 av den 5 oktober 2021 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (Beslutet om ULT, inbegripet Grönland) (EUT L 355, 7.10.2021, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2021/1764/oj ).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning inrättas programmet AgoraEU (programmet), och programmets mål, dess budget för perioden 2028–2034, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering fastställs.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

förfarande för tilldelning: ett förfarande för tilldelning enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 samt förfaranden som syftar till utläggning av genomförandet och tillhandahållandet av stöd genom finansieringsinstrument, förfaranden för beviljande av budgetgarantin eller för tillhandahållande av stöd inom ramen för budgetgarantin.

Artikel 3

Programmets mål

(1)Programmets allmänna mål är att främja den kulturella och språkliga mångfalden samt kulturarvet, att öka konkurrenskraften inom de kulturella och kreativa sektorerna, i synnerhet inom medierna och den audiovisuella industrin, att skydda den konstnärliga friheten och mediefriheten samt att skydda och främja jämlikhet, ett aktivt medborgarskap samt rättigheter och värden i enlighet med fördragen och stadgan och därigenom öka det demokratiska deltagandet och den samhälleliga motståndskraften.

(2)Inom ramen för de allmänna mål som anges i punkt 1 ska programmet ha följande programområden och genomföra följande specifika mål:

a)Programområdet Kreativa Europa – Kultur ska

i.bidra till gränsöverskridande kulturellt skapande, samarbete, deltagande och tillgänglighet samt till en gränsöverskridande spridning av en mångfald av kulturella verk, samtidigt som det stärker de kulturella och kreativa sektorernas sociala, ekonomiska och internationella dimensioner (kultur).

b)Programområdet Media+ ska

i.bidra till den audiovisuella sektorns och videospelsindustrins kulturella mångfald och konkurrenskraft, särskilt genom att förbättra skapandet och den gränsöverskridande distributionen av europeiskt innehåll såväl som medborgarnas tillgång till detta (audiovisuella medier),

ii.bidra till ett fritt, livskraftigt och diversifierat informationsekosystem i unionen, särskilt genom att stödja en fri och oberoende journalistik samt fria och oberoende nyhetsmedier, förbättra medborgarnas tillgång till tillförlitlig information och bekämpa desinformation (nyhetsmedier).

c)Programområdet medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden ska

i.bidra till att skydda och främja grundläggande rättigheter, jämlikhet och ickediskriminering samt unionsmedborgarnas rättigheter enligt fördragen, inbegripet fri rörlighet för medborgare, och stärka det civila samhället (rättigheter, jämlikhet, medborgare och civilsamhället),

ii.bidra till kampen mot könsrelaterat våld samt våld mot barn och andra grupper som riskerar att utsättas för sådant våld (Daphne),

iii.bidra till att öka det demokratiska deltagandet och upprätthålla rättsstatsprincipen (demokratiskt deltagande och rättsstatsprincipen).

(3)För att maximera genomslagskraften och öka synergieffekterna mellan de programområden som avses i punkt 2 ska programmet stödja övergripande och horisontell verksamhet som bidrar till det allmänna mål som avses i punkt 1, särskilt genom att utveckla synergier mellan kultur-, medie- och medborgarsfärerna och främja ett sektorsövergripande samarbete och sektorsövergripande innovation.

Kapitel II

Programområdet Kreativa Europa – Kultur

Artikel 4

Kultur

Inom programområdet Kreativa Europa – Kultur ska det specifika målet ”Kultur”, som

omfattar de kulturella och kreativa sektorerna, inriktas på att

a)främja gränsöverskridande skapande, samarbete och utbyten mellan olika format, bland annat genom rörlighet för konstnärer, yrkesverksamma i de kulturella och kreativa sektorerna, konstnärliga gästprogram samt partnerskap mellan organisationer av alla storlekar,

b)förbättra tillgången till och deltagandet i kultur och kulturarv för alla, särskilt för ungdomar, och stärka den sociala motståndskraften och den sociala sammanhållningen, särskilt rättvisan, jämlikheten och mångfalden mellan generationerna, genom kulturellt engagemang,

c)stödja spridningen, distributionen och marknadsföringen av samt synligheten hos olika typer av europeiskt kulturellt innehåll genom olika kanaler i hela unionen och internationellt, bland annat genom europeiska plattformar för nya konstnärer, stöd till enheter som syftar till att utbilda och främja unga konstnärer, priser som främjar konstnärlig talang och spetskompetens, turnéer, festivaler och översättning,

d)stärka kapaciteten och kompetensen inom de kulturella och kreativa sektorerna som en drivkraft för innovation och konkurrenskraft, och för att lotsa sig genom den gröna och den digitala omställningen, bland annat genom stöd till nätverk av kulturella och kreativa organisationer, utbildning och ömsesidigt lärande,

e)främja utvecklingen av kulturpolitik genom samarbete och utbyte av god praxis på unionsnivå, och förbättra evidensbasen genom förbättrad datainsamling, analys och pilotåtgärder,

f)främja unionens internationella kulturella förbindelser och bidra till unionens mål för yttre åtgärder genom kultursamarbete,

g)	stödja genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut
	nr 445/2014/EU35 och nr 1194/2011/EU36 .

Det specifika målet ”Kultur” ska genomföras med full respekt för den konstnärliga friheten och mångfalden av kulturyttringar, och ska bidra till att förbättra arbetsvillkoren för konstnärer och yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna.

Kapitel III

Programområdet Media+

Artikel 5

Audiovisuella medier

Inom programområdet Media+ ska det specifika målet ”Audiovisuella medier” inriktas på att

35Europaparlamentets och rådets beslut nr 445/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033 och om upphävande av beslut nr 1622/2006/EG (EUT L 132, 3.5.2014, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2014/445(1)/oj ). .

36Europaparlamentets och rådets beslut nr 1194/2011/EU av den 16 november 2011 om inrättande av

Europeiska unionens insats för det europeiska kulturarvsmärket (EUT L 303, 22.11.2011, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2011/1194/oj ). .

a)stödja skapandet av europeiska audiovisuella verk i flera olika format och genrer, som har potentialen att nå olika målgrupper över gränserna,

b)främja en gränsöverskridande spridning och distribution av, samt en förgrundsposition och synlighet för europeiska audiovisuella verk med alla medier i unionen och internationellt, bland annat genom samordnade distributionsstrategier samt genom marknadsföringsverktyg,

c)bygga upp målgrupper för europeiska audiovisuella verk, bland annat genom ett nätverk av europeiska biografer, festivaler och utåtriktade kampanjer, och då särskilt rikta sig till unga européer och mindre gynnade samhällsgrupper,

d)stödja utvecklingen och prototypframställningen av europeiska videospel och europeiskt immersivt innehåll, bland annat genom marknadstester, marknadsföring och upptäckbarhetsinriktade publikdrivna strategier samt distribution på alla plattformar,

e)förbättra talangutvecklingen, stödja tillgången till finansiering, utbyten mellan företag och nätverkande, införa innovativa verktyg och affärsmodeller samt strategier för ett gränsöverskridande utnyttjande av immateriella rättigheter, särskilt som svar på kreativa, marknadsmässiga och tekniska förändringar,

f)främja politisk dialog, utbyte av bästa praxis, datainsamling och dataanalys, inbegripet betalning av avgiften för unionens medlemskap i Europeiska audiovisuella observationsorganet,

g)bidra till genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU37.

Det specifika målet ”Audiovisuella medier” ska genomföras med full respekt för den

konstnärliga friheten och säkerställa samarbetet mellan enheter från medlemsstaterna med olika typer av audiovisuell kapacitet.

Artikel 6

Nyhetsmedier

Inom programområdet Media+ ska det specifika målet ”Nyhetsmedier” inriktas på att

a)skydda nyhetskanaler och journalister, särskilt när de står inför hot, övervaka, bedöma och hantera risker för mediernas frihet och mångfald på den inre marknaden och främja journalistiska och redaktionella standarder,

37Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) (EUT L 95, 15.4.2010, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2010/13/oj ).

b)öka produktionen, distributionen och konsumtionen av professionellt journalistiskt innehåll, däribland bevakning av unionens angelägenheter, undersökande journalistik, lokala nyheter och medier av allmänt intresse,

c)stödja den digitala omvandlingen av nyhetsorganisationer, innovativa metoder, nyproduktion, distribution och affärsmodeller, underlätta tillgången till finansiering och uppmuntra den gränsöverskridande verksamheten samt omskolning och kompetensutveckling för yrkesverksamma inom nyhetsmedierna,

d)förbättra samarbetet och främja åtgärder som syftar till att övervaka och skydda informationsutrymmet online, inbegripet att upptäcka och bekämpa desinformation samt utländsk informationsmanipulation och inblandning, och därigenom bidra till större motståndskraft i hela unionen,

e)främja verksamhet rörande digital kompetens och mediekompetens för att göra det möjligt för medborgare, inklusive ungdomar, att använda och utveckla en kritisk förståelse av informationsekosystemet,

f)stärka den politiska dialogen, datainsamlingen och dataanalysen samt utvecklingen av gemensamma standarder, bland annat genom att stödja det arbete som utförs av Europeiska nämnden för medietjänster.

Det specifika målet ”Nyhetsmedier” ska genomföras med full respekt för mediernas

redaktionella oberoende och yrkesnormer.

Kapitel IV

Programområdet Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden

Artikel 7

Rättigheter, jämlikhet, medborgare och det civila samhället

Inom programområdet Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden ska det specifika målet

”Rättigheter, jämlikhet, medborgare och det civila samhället” inriktas på att

a)främja jämlikhet och förebygga och bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning samt alla former av rasism och intolerans,

b)främja jämställdhet, jämställdhetsintegrering och kvinnors egenmakt samt skydda och främja kvinnors fullständiga åtnjutande av rättigheter,

c)främja tillgänglighet, skydda och främja rättigheter för personer med funktionsnedsättning och stödja EU:s genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

d)skydda och främja barnets rättigheter,

e)skydda och främja yttrandefriheten, rätten till integritet, skyddet av personuppgifter samt rättigheter på det digitala området,

f)främja ett dynamiskt demokratiskt utrymme i civilsamhället genom att bygga upp kapaciteten hos och ge ekonomiskt stöd till det civila samhällets organisationer, människorättsförsvarare och andra relevanta aktörer som är aktiva på alla nivåer när det gäller att skydda, främja och öka medborgarnas medvetenhet om de rättigheter som fastställs i fördraget, främja EU:s demokratiska motståndskraft, icke-diskriminering och jämlikhet och mer allmänt unionens värden, såsom respekten för de grundläggande rättigheterna, rättsstatsprincipen och demokratin, och skydda och främja respekten för stadgan.

Artikel 8

Daphne

Inom ramen för programområdet Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden ska det specifika målet ”Daphne” inriktas på att

a)förebygga, reagera på och bekämpa alla former av könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor på alla nivåer, våld i hemmet och våld mot barn, ungdomar och äldre, hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättning och andra utsatta grupper,

b)skydda och stödja alla direkta och indirekta offer för och personer som överlevt våld enligt vad som avses i led a,

c)stödja uppnåendet av målen i Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet i unionen.

Artikel 9

Demokratiskt deltagande och rättsstatsprincipen

Inom programområdet Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden ska programmets specifika mål ”Demokratiskt deltagande och rättsstatsprincipen” inriktas på att

a)skydda och främja de rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet samt medborgarnas deltagande och engagemang i unionens demokratiska och medborgerliga liv, och stödja öppna, motståndskraftiga, rättighetsbaserade och jämlika samhällen som bygger på rättsstatsprincipen,

b)stödja fria, rättvisa, motståndskraftiga, tillgängliga och inkluderande valprocesser och demokratiska processer,

c)främja den medborgerliga medvetenheten om och en bättre förståelse av unionen, dess gemensamma historia, hågkomst och mångfald för att främja ömsesidig förståelse och tolerans.

Kapitel V

Övergripande och horisontella prioriteringar och verksamheter

Artikel 10

Inom ramen för de allmänna mål som anges i artikel 3 ska programmet stödja följande övergripande och horisontella prioriteringar och verksamheter:

a)Sektorsövergripande samarbete och innovation inom kultur-, medie- och medborgarområdena samt skydd av integriteten i den offentliga debatten, vilket främjar den demokratiska motståndskraften, samhällsberedskapen och det kulturella och medborgerliga engagemanget.

b)En ansvarsfull användning av innovativa verktyg och innehållsteknik, särskilt artificiell intelligens, såväl som kompetensutveckling och kapacitetsuppbyggnad genom sektorsövergripande strategier.

c)Åtgärder för utveckling, genomförande och övervakning av relevant unionslagstiftning och unionspolitik på kultur-, medie- och medborgarområdena, inbegripet, i tillämpliga fall, genom samarbete mellan nationella myndigheter och berörda parter.

d)I linje med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [prestationsförordningen], främjande av programmet och dess finansieringsmöjligheter, inbegripet genom programkontor, för att därigenom öka den utåtriktade verksamheten, synligheten och spridningen av programmets resultat.

Finansieringen av övergripande och horisontella prioriteringar och verksamheter ska fastställas på grundval av deras art och omfattning.

Kapitel VI

Finansiella bestämmelser

Artikel 11

Budget

1.Den vägledande finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2028–2034 fastställs till 8 582 000 000 EUR i löpande priser.

2.Om den verksamhet som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delbetalningar.

3.Anslag får föras in i unionens budget efter 2034 för att täcka nödvändiga utgifter och för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som inte slutförts när programmet avslutas.

4.Den finansieringsram som avses i punkt 1 i denna artikel och beloppen för de ytterligare medel som avses i artikel 12 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, gemensamma it-system och itplattformar, informations- och kommunikationsinsatser, inbegripet central

kommunikation om unionens politiska prioriteringar, samt alla andra kostnader för tekniskt och administrativt bistånd eller kostnader relaterade till personal som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av programmet.

Artikel 12

Ytterligare medel

1.Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter får lämna ytterligare ekonomiska bidrag eller icke-ekonomiska bidrag. Ytterligare ekonomiska bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d eller e eller i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.Medel som anslagits till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran göras tillgängliga för programmet. Kommissionen ska genomföra dessa medel direkt eller indirekt i enlighet med artikel 62.1 a eller c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. De ska läggas till det belopp som avses i artikel 11.1 i den här förordningen. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten. Om kommissionen inte har ingått något rättsligt åtagande inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning för ytterligare belopp som på detta sätt gjorts tillgängliga för programmet, får de motsvarande outnyttjade beloppen, på den berörda medlemsstatens begäran, föras tillbaka till ett eller flera ursprungsprogram eller efterföljande program.

Artikel 13

Alternativ, kombinerad och kumulativ finansiering

1.Programmet ska genomföras i samverkan med andra unionsprogram. En åtgärd som har fått bidrag från unionen från ett annat program kan också få bidrag inom ramen för detta program. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas på motsvarande bidrag eller så får en enda uppsättning regler tillämpas för alla bidrag och ett enda rättsligt åtagande får ingås. Om alla bidrag från unionen baseras på stödberättigande kostnader får det kumulativa stödet från unionens budget inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och det får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2.Förfarandena för tilldelning inom programmet får genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning gemensamt med medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansinstitut eller andra tredje parter (partnerna i förfarandet för gemensam tilldelning), under förutsättning att skyddet av unionens ekonomiska intressen säkerställs. Sådana förfaranden ska omfattas av en enda uppsättning regler och leda till att ett enda rättsligt åtagande ingås. För detta ändamål får partnerna i förfarandet för gemensam tilldelning tillhandahålla medel till programmet i enlighet med artikel 12 i den här förordningen, alternativt får partnerna anförtros genomförandet av förfarandet för tilldelning, i tillämpliga fall i enlighet med artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Vid gemensamma förfaranden för tilldelning får företrädare för partnerna

i det gemensamma förfarandet för tilldelning även vara medlemmar i den utvärderingskommitté som avses i artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 14

Tredjeländer som är associerade till programmet

1.Programmet kan öppnas för deltagande för följande tredjeländer genom fullständig eller partiell associering, i enlighet med de mål som fastställs i artikel 3 och i enlighet med relevanta internationella avtal eller beslut som antagits inom ramen för dessa avtal och som är tillämpliga på:

a)Medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt europeiska mikrostater.

b)Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer.

c)Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

d)Andra tredjeländer.

2.För associeringsavtalen för att delta i programmet gäller följande:

a)De ska säkerställa en rättvis balans mellan bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i programmen.

b)De ska fastställa villkoren för deltagande i unionsprogrammet, inklusive beräkning av ekonomiska bidrag, i form av ett driftsbidrag och en deltagaravgift, till enskilda program och till allmänna administrativa kostnader.

c)De ska inte ge tredjelandet någon befogenhet att fatta beslut som rör programmet.

d)De ska garantera unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

e)De ska, i förekommande fall, säkerställa skyddet av unionens intressen i fråga om säkerhet och allmän ordning.

Vid tillämpning av led d ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs enligt förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och garantera att verkställighetsbeslut som ålägger en betalningsskyldighet på grundval av artikel 299 i EUF-fördraget samt domar och beslut från Europeiska unionens domstol är verkställbara.

3.De associeringsavtal om beviljande av deltagande i det specifika målet

”Audiovisuella medier” som avses i artikel 3 ska ta hänsyn till situationen på den audiovisuella marknaden i det berörda landet, inbegripet dess rättsliga ramars närhet till unionens regelverk för audiovisuella medier och tillgången till dess motsvarande stödsystem, särskilt med avseende på andra europeiska länder. De avtal som ingås med de länder som avses i punkt 1 b ska kräva att deras nationella lagstiftning anpassas till direktiv 2010/13/EU för att bevilja deltagande i det specifika målet

”Audiovisuella medier”.

Artikel 15

Genomförande och former för unionsfinansiering

1.Programmet ska genomföras i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, genom direkt förvaltning eller genom indirekt förvaltning med de enheter som avses i artikel 62.1 c i den förordningen.

1.Unionsfinansiering får tillhandahållas i alla former som anges i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, bland annat i form av bidrag, priser, upphandling och ickefinansiella donationer.

2.Unionsstöd som tillhandahålls i form av en budgetgaranti eller ett finansieringsinstrument, även när det kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats, ska tillhandahållas uteslutande genom Europeiska konkurrenskraftsfondens InvestEU-instrument och genomföras i enlighet med de tillämpliga reglerna för Europeiska konkurrenskraftsfondens InvestEU-instrument genom överenskommelser som ingåtts för den typen av stöd inom Europeiska konkurrenskraftsfondens InvestEU-instrument.

3.Unionens stöd i form av en budgetgaranti ska tillhandahållas inom ramen för det högsta belopp för budgetgarantin som fastställs i förordningen om Europeiska konkurrenskraftsfonden.

4.Om programmet använder Europeiska konkurrenskraftsfondens InvestEU-instrument ska det tillhandahålla avsättning för budgetgarantin och finansiering till finansieringsinstrument, även när det kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i form av en blandfinansieringsinsats.

5.Om unionsfinansiering tillhandahålls i form av ett bidrag ska finansieringen tillhandahållas som finansiering som inte är kopplad till kostnader eller vid behov i form av förenklade kostnadsalternativ, i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Finansiering får tillhandahållas i form av ersättning av faktiskt uppkomna stödberättigande kostnader endast om målen för en åtgärd inte kan uppnås på annat sätt.

6.Vid tillämpning av artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får utvärderingskommittén helt eller delvis bestå av oberoende externa experter.

7.Enheter som ansöker om finansiering inom ramen för programområdet Kreativa Europa – Kultur och som under de senaste två åren har fått över 50 % av sina årliga intäkter från offentliga källor ska anses ha den finansiella, yrkesmässiga och administrativa kapacitet som krävs för att genomföra verksamhet inom ramen för programmet. De ska inte vara skyldiga att lägga fram ytterligare handlingar för att bestyrka den kapaciteten.

Artikel 16

Stödberättigande

1.Kriterierna för stödberättigande ska fastställas för att stödja uppnåendet av de mål som fastställs i artikel 3, i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, och ska gälla alla förfaranden för tilldelning inom ramen för programmet.

2.När det gäller förfaranden för tilldelning inom ramen för direkt och indirekt förvaltning kan en eller flera av följande rättsliga enheter vara berättigade till att bevilja eller ta emot unionsfinansiering:

a)Rättsliga enheter som är etablerade i en medlemsstat.

b)Enheter som är etablerade i ett associerat tredjeland.

c)Internationella organisationer.

d)Andra enheter som är etablerade i icke-associerade tredjeländer, om finansieringen av sådana enheter är avgörande för genomförandet av åtgärden och bidrar till de mål som fastställs i artikel 3.

3.Utöver vad som anges i artikel 168.2 och 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får de associerade tredjeländer som avses i artikel 14.1 i den här förordningen delta i och ta del av de upphandlingsmekanismer som fastställs i artikel 168.2 och 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. De regler som gäller för medlemsstaterna ska i tillämpliga även gälla deltagande associerade tredjeländer.

4.Förfaranden för tilldelning som påverkar säkerhet eller allmän ordning, särskilt när det gäller unionens eller dess medlemsstaters strategiska tillgångar och intressen, ska begränsas i enlighet med artikel 136 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

5.Det arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får innehålla ytterligare preciseringar angående de kriterier för stödberättigande som fastställs i den här förordningen eller innehålla ytterligare kriterier för stödberättigande för särskilda åtgärder.

6.Ett bidrag för administrationskostnader får också tilldelas utan ansökningsomgång till det europeiska nätverket för likabehandlingsorgan (Equinet) för att täcka utgifter som rör Equinets ständiga arbetsprogram.

Artikel 17

Arbetsprogram

Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. I arbetsprogrammen ska det, i tillämpliga fall, fastställas de verksamheter och relaterade belopp för unionsstöd som ska genomföras genom Europeiska konkurrenskraftsfondens InvestEU-instrument.

Kapitel VII

Slutbestämmelser

Artikel 18

Upphävande

Förordningarna (EU) 2021/692 och (EU) 2021/818 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2028.

Artikel 19

Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte påverka det fortsatta genomförandet eller ändringarna av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt förordningarna (EU) 2021/692 och (EU) 2021/818, som ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

2.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits enligt förordningarna (EU) 2021/692 och (EU) 2021/81.

Artikel 20

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2028.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna............................................................................	29
4	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet AgoraEU för perioden 2028–2034 och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/692 och (EU) 2021/818.

1.2.Berörda politikområden

Kultur, audiovisuella medier och medier, grundläggande rättigheter, jämlikhet och icke-diskriminering, rättsstatsprincipen, det civila samhället, demokratiskt deltagande.

1.3.Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

1.3.2.Specifikt/specifika mål

Programmet ska ligga till grund för följande specifika mål:

b)Bidra till den audiovisuella sektorns och videospelsindustrins kulturella mångfald och konkurrenskraft, särskilt genom att förbättra skapandet och den gränsöverskridande distributionen av europeiskt innehåll såväl som medborgarnas tillgång till detta (audiovisuella medier).

c)Bidra till ett fritt, livskraftigt och diversifierat informationsekosystem i unionen, särskilt genom att stödja en fri och oberoende journalistik samt fria och oberoende nyhetsmedier, förbättra medborgarnas tillgång till tillförlitlig information och bekämpa desinformation (nyhetsmedier).

d)Bidra till att skydda och främja grundläggande rättigheter, jämlikhet och ickediskriminering samt unionsmedborgarnas rättigheter enligt fördragen, inbegripet fri rörlighet för medborgare, och stärka det civila samhället (rättigheter, jämlikhet, medborgare och det civila samhället).

e)Bidra till kampen mot könsrelaterat våld samt våld mot barn och andra grupper som riskerar att utsättas för sådant våld (Daphne).

f)Bidra till att öka det demokratiska deltagandet och upprätthålla rättsstatsprincipen (demokratiskt deltagande och rättsstatsprincipen).

För att maximera genomslagskraften och öka synergieffekterna ska programmet stödja en övergripande och horisontell verksamhet som bidrar till de allmänna målen,

i synnerhet genom att utveckla synergier mellan kultur-, medie- och medborgarsfärerna och genom att främja ett sektorsövergripande samarbete och innovation.

1.3.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Programmet kommer att ha en positiv inverkan på det gränsöverskridande kultursamarbetet, det kulturella deltagandet och kulturens tillgänglighet, samt spridningen av en mångfald av kulturella verk. Detta kommer att ske genom ett främjande av samarbete, skapande, nätverkande och sammanförande av erfarenheter inom de kulturella och kreativa sektorerna, stöd till spridningen av ett mångfaldigt kulturellt innehåll och tillgången till kulturell mångfald och kulturarv, samt stöd till rörlighet för konstnärer och yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna utanför de nationella gränserna. Åtgärderna kommer bland annat att göra de kulturella och kreativa sektorerna bättre rustade för att ta itu med viktiga utmaningar, stärka den kreativa potentialen i de kulturella och kreativa sektorerna när det gäller konstnärlig frihet, ett mer diversifierat kulturellt innehåll som sprids utanför de nationella gränserna, fler konstnärer och yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna som utvidgar sina yrkesverksamhet, en ökad och mer inkluderande tillgång till ett mer diversifierat kulturinnehåll och kulturarv, fler internationella kulturella partnerskap och kulturutbyten, samt ökad digitalisering, tillgång, bevarande och återanvändning av det digitala arvet.

Programmet kommer att ha en positiv inverkan på stödet till skapande och spridning av samt tillgång till audiovisuellt innehåll och medieinnehåll från EU och en mångfaldig informationsmarknad. Stödet till audiovisuella verk kommer att bidra till att stärka Europas kulturella mångfald och konkurrenskraft, t.ex. genom samproduktioner. Det kommer också att medföra förbättringar när det gäller skapande, spridning och tillgång till videospelsinnehåll, och främja ett

gränsöverskridande utnyttjande av immateriella rättigheter. EU:s informationsmarknads integritet kommer att skyddas genom stöd till mediepluralism och medieoberoende, mediernas bärkraft och mediekompetens, och genom att stärka situationsmedvetenheten.

Programmet kommer att ha en positiv inverkan på skyddet och främjandet av grundläggande rättigheter och icke-diskriminering, samt på ett blomstrande demokratiskt utrymme i civilsamhället. Åtgärderna kommer att öka synligheten för och medvetenheten om grundläggande rättigheter, samt minska diskriminering och trakasserier. Åtgärderna kommer också att skydda enskilda personer, särskilt kvinnor, barn och grupper som riskerar att utsättas för våld, och att hjälpa offren att åtgärda dess konsekvenser. Medborgare och organisationer kommer att kunna delta på ett meningsfullt sätt i det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet i sina samhällen. Medborgarna kommer att fritt kunna uttrycka sina åsikter, välja sina politiska ledare och påverka sin framtid.

1.3.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Utfalls- och resultatindikatorerna för att övervaka framsteg och resultat inom detta program kommer att motsvara de gemensamma indikatorer som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [prestationsförordningen].

1.4.Förslaget eller initiativet avser ¨en ny åtgärd

¨ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd38

☒en förlängning av en befintlig åtgärd

¨en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Programmet kommer att bidra till att hantera specifika och gemensamma utmaningar samt främja synergier inom kultur-, medie- och medborgarsfärerna samtidigt som hänsyn tas till de olika politikområdenas specifika karaktär och utmaningar, deras olika målgrupper och deras särskilda behov. Genom att sammanföra stödet på dessa områden kommer unionen att vara bättre rustad för att ta itu med återkommande men även nya och framväxande politiska prioriteringar, såsom att skydda demokratier, rättigheter och jämlikhet, främja ett gynnsamt utrymme för det civila samhället, bidra till kulturell och språklig mångfald och till att skydda kulturarvet, stärka de kulturella och kreativa sektorerna och öka deras motståndskraft, främja mediefriheten och mediemångfalden samt stärka den ekonomiska tillväxten för medierna och kulturaktörerna.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante)

Finansieringen inom ramen för programmet är inriktad på verksamhet där EU- insatser kan tillföra ett mervärde jämfört med åtgärder som vidtas av medlemsstaterna själva.

I synnerhet följande:

–Det är svårt för medlemsstaterna att ta itu med transnationella och gemensamma utmaningar (t.ex. civilsamhällets krympande demokratiska utrymmen, hot mot mediernas frihet och mångfald, uppdelning av de kulturella och kreativa sektorerna samt mediesektorn längs nationella och språkliga gränser) i lämplig utsträckning på egen hand. Insatser på EU-nivå möjliggör samarbete, kapacitetsuppbyggnad, ömsesidigt lärande och sammanslagning av resurser, utbyte av sakkunskap och bästa praxis.

–Finansiering och politiska åtgärder enbart på nationell nivå är otillräckliga för att skydda och främja EU:s värden och demokratiska standarder och för att skydda civilsamhällets demokratiska utrymme. Detta gäller även mediernas, de audiovisuella mediernas och de andra kulturella och kreativa sektorernas övergripande konkurrenskraft och mångfald.

38I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

–EU-stöd är viktigt för att upprätthålla tillgången till audiovisuellt och kulturellt innehåll i alla medlemsstater och en hög skyddsnivå för de grundläggande rättigheterna.

–EU-stöd fyller finansierings- och tjänsteluckor som inte täcks på medlemsstatsnivå.

–EU-åtgärder är avgörande för att främja unionens värden på internationell nivå och tillämpa internationella standarder på ett sätt som är förenligt med den inre politiken.

Förväntat europeiskt mervärde (ex post)

–Åtgärder på EU-nivå kommer att möjliggöra transnationellt samarbete, sammanslagning av resurser och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, vilket kommer att leda till mer samstämmiga och verkningsfulla svar på gemensamma utmaningar.

–EU-stöd kommer att komplettera nationella åtgärder genom att stödja områden som är underfinansierade eller nedprioriterade på nationell nivå.

–EU-åtgärder kommer att öka de yrkesverksammas rörlighet samt stärka både den inre marknadens funktion och den kulturella och språkliga mångfalden.

–Åtgärder på EU-nivå kommer att öka medvetenheten om rättigheter och främja en känsla av EU-medborgarskap och ömsesidig förståelse genom en ökad medvetenhet om och förståelse för kulturell mångfald, skydd och främjande av unionens värden, stöd till demokratisk och samhällelig motståndskraft och ett tillförlitligt informationsutrymme – mål som nationella insatser inte kan uppnå fullt ut.

–EU-stöd kommer att främja en gränsöverskridande tillgång till medier, audiovisuella medier och annat kulturellt och kreativt innehåll för EU-medborgarna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Resultaten av halvtidsöversynerna för perioden 2021–2027 visar att de befintliga programmen i stor utsträckning har uppnått sina politiska mål och tillfört EU ett mervärde, samtidigt som de lyfter fram områden som kan förbättras när det gäller utformningen. Halvtidsöversynen av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden bekräftade till exempel att programmet fyller ett mer eller mindre tomt utrymme i finansieringslandskapet för värden och grundläggande rättigheter. Kreativa Europa har bidragit till att stödja kulturell och språklig mångfald genom att öka människors tillgång till olika typer av europeiskt innehåll, samt till att hjälpa audiovisuella och andra kreativa och kulturella aktörer att expandera på EU- nivå och bli mer konkurrenskraftiga. Utvärderingen av multimedieåtgärder bekräftade också mervärdet av att stödja den oberoende nyhetsbevakningen i EU- frågor.

Utvärderingarna pekar också på förbättringsområden när det gäller utformningen. Dessa omfattar att utöka programmens räckvidd, underlätta tillgången, förenkla förvaltningen, förbättra övervakningen, stärka synergierna och undvika överlappningar med andra program samt öka flexibiliteten så att man kan ta itu med nya utmaningar.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Initiativet är en del av förslaget till den fleråriga budgetramen för perioden 2028– 2034.

1)Synergier med politik som stöder människor, stärker våra samhällen och vår samhällsmodell

Synergieffekter kommer att främjas mellan medie-, kultur-, värde- och rättighetsinitiativ och framtida insatser på områdena utbildning, solidaritet och ungdomsfrågor. Dessa synergieffekter, t.ex. inom mediekompetens, digitala färdigheter, medborgardeltagande och medborgarutbildning, konst- och kulturutbildning samt kompetensutveckling och inkludering, kommer att främjas i linje med målen i den europeiska ungdomsstrategin och rapporten om EU- medborgarskapet samt i andra kommande politiska initiativ. Initiativet kompletterar vissa initiativ inom sysselsättnings- och socialpolitiken. Ett främjande av lika tillgång till rättigheter och av mångfald kommer att stödja såväl social inkludering som rättvisa arbetsmarknader. De kulturella och kreativa sektorerna samt medieindustrin kommer aktivt att bidra till kompetenshöjningen och omskolningen av de yrkesverksamma, och inom ramen för kompetensunionen kommer initiativet sannolikt även att främja skapandet av arbetstillfällen inom dessa sektorer. De kulturella och kreativa sektorerna kommer också att inriktas på att förbättra arbetsvillkoren för konstnärer och yrkesverksamma inom kultur och kreativitet.

2) Synergier med rättspolitiken

Anpassningen mellan rättspolitiken och rättsstatsprincipen skapar en robust ram som säkerställer ansvarsskyldighet, främjar den rättsliga enhetligheten mellan medlemsstaterna och skyddar de grundläggande rättigheterna, vilket därmed stärker förtroendet och samarbetet inom unionen. Förhållandet mellan grundläggande rättigheter och rättspolitik är avgörande för att skapa rättvisa och jämlika samhällen. Grundläggande rättigheter – alltifrån rätten till en rättvis rättegång och frihet från diskriminering till skydd av privatlivet – definierar de grundläggande normer som rättssystemen måste upprätthålla och omvandlar abstrakta principer till konkreta rättsliga åtgärder och praxis. Lagar mot diskriminering verkställer till exempel principen om likhet inför lagen. Synergieffekterna mellan grundläggande rättigheter och rättspolitik säkerställer således att rättssystemen inte bara förhindrar missbruk utan också aktivt främjar värdighet, jämlikhet och frihet. Denna synergi är nödvändig för att bygga upp allmänhetens förtroende för rättsliga institutioner, främja social sammanhållning och i slutändan se till att rättvisa är tillgänglig och meningsfull för alla individer. I detta syfte kommer synergieffekter att främjas mellan detta program och det framtida programmet för rättsliga frågor.

3) Synergier med politiken för den inre marknaden och konkurrenskraften

Initiativet kommer att komplettera EU:s politiska ram för den inre marknaden och ekonomisk konkurrenskraft. Framför allt bygger det på 2024 års rapport om den inre marknaden och konkurrenskraften, där en ekosystembaserad strategi antas för att stärka motståndskraften och det strategiska oberoendet hos viktiga industrisektorer, inklusive de kulturella och kreativa branscherna. Det återspeglar också målen för konkurrenskraftskompassen, som innehåller tydliga riktmärken för att förbättra EU:s långsiktiga produktivitet och främja innovationen.

7SV

Initiativet kommer att stärka synergierna med den framtida Europeiska konkurrenskraftsfonden och det framtida programmet för forskning och innovation. Detta inbegriper stöd till tvärvetenskaplig forskning i en rad olika ämnen, däribland demokrati, värden, jämlikhet och desinformation, men även om digitala och industriella ämnen som är nära förbundna med de kulturella och kreativa sektorerna (t.ex. utvidgad verklighet, omslutande verklighet, nya medier). Dessutom bidrar förslaget till att ta itu med EU:s digitala omställning, i linje med målen för det digitala decenniet 2030.

4) Synergier med politik för ett Europa i världen

Det framtida programmet kommer att komplettera de åtgärder som finansieras genom unionens yttre åtgärder. Genom att till exempel främja kulturellt utbyte och stödja EU:s medieinnehåll och audiovisuella innehåll på det globala planet, bland annat genom internationella samarbeten, kommer det att öppna nya marknader, locka till sig globala talanger, samt öka EU:s inflytande och attraktionskraft på världsarenan.

1.5.5.Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6. Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

☒begränsad varaktighet

–☒ verkan från och med den 1 januari 2028 till och med den 31 december 2034

–☒ budgetkonsekvenser från och med 2028 till och med 2034 för åtagandebemyndiganden och från och med 2028 till och med 203x för betalningsbemyndiganden.

¨obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

☒ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☒ via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–☒ via genomförandeorgan

¨Delad förvaltning med medlemsstaterna

☒Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–tredjeländer eller organ som de har utsett

–☒ internationella organisationer och deras byråer (t.ex. Unesco, OECD, Europarådet...)

–☒ Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

–¨ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–☒ offentligrättsliga organ (t.ex. organ som bedömts inom pelaren)

–☒ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

–☒ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier (organ som bedömts inom pelaren)

–organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

–organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Programmet kommer att genomföras genom direkt förvaltning (där delar har delegerats till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur) samt genom indirekt förvaltning av internationella organisationer (t.ex. Unesco, OECD, Europarådet osv.) och andra organ som bedömts inom pelaren, vilket har visat sig vara framgångsrikt i tidigare fleråriga budgetramar.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

(41)Övervaknings- och rapporteringsreglerna för detta program kommer att följa kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [prestationsförordningen].

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

De flesta av programmets åtgärder kommer att genomföras inom ramen för direkt förvaltning och delvis delegeras till Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (Eacea). Det nuvarande genomförandesättet har visat sig vara effektivt i de föregående programmen, och felprocenten är för närvarande mindre än 2 % för programmet Kreativa Europa, baserat på preliminära resultat för den nuvarande fleråriga budgetramen. Finansieringen kommer att genomföras med hjälp av de metoder för genomförande som erbjuds i budgetförordningen, främst bidrag och upphandling, eftersom detta gör det möjligt att bättre anpassa åtgärderna till politikens behov och att ha större flexibilitet för att omjustera prioriteringarna, särskilt genom bidrag. Bidrag kommer att beviljas i form av faktiska kostnader, klumpsummor, schablonsatser, enhetskostnader eller en kombination av dessa. Användningen av enhetskostnadstariffer och andra förenklade åtgärder kommer att minska utrymmet för fel i ersättningsanspråken. Flera åtgärder kommer att vidtas för att ge bättre tillgång, till exempelvis för mindre organisationer, samt för att förenkla riktlinjerna och förfarandena på grundval av budgetförordningen (se ovan).

Direkt förvaltning av kommissionen kommer dessutom att möjliggöra etablering av direkta kontakter med de bidragsmottagare/entreprenörer som deltar i genomförandet av verksamheter som tjänar unionens politikområden.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Programmet står inför samma risker som andra av kommissionens program som riktar sig till bidragsmottagare av olika karaktär. Vissa bidragsmottagare återkommer inte eller saknar omfattande administrativa strukturer. Riskerna är främst kopplade till 1) att säkerställa kvaliteten på de utvalda projekten och deras därpå följande tekniska genomförande, 2) att de tilldelade medlen inte används effektivt eller på ett ekonomiskt sätt, både när det gäller bidrag och upphandling, och 3) bedrägeri.

De flesta av dessa risker förväntas kunna minskas med hjälp av 1) noggrant utformade ansökningsomgångar, 2) vägledning för sökande och stödmottagare, 3) användning av förenklade kostnadsalternativ för enhetskostnader, schablonsatser och klumpsummor, som har tillämpats effektivt i den nuvarande fleråriga budgetramen och föreskrivs i budgetförordningen samt 4) användning av centrala förfaranden och system för hantering av förslag och bidrag (t.ex. bidragshandledning, e-bidrag osv.) för att säkerställa en fullständig anpassning till bästa praxis i alla skeden av bidragets och upphandlingens livscykel.

Kontrollstrategin består av flera beståndsdelar: 1) programplanering, utvärdering och urval av förslag för att säkerställa att endast de bästa förslagen finansieras, 2) ingående och övervakning av bidragsöverenskommelser, efter förhandskontroll på både finansiell och politisk nivå, samt 3) efterhandsrevisioner baserade på en

”strategi för upptäckt” som syftar till att identifiera ett maximalt antal avvikelser i syfte att återkräva felaktiga utbetalningar.

Delar av programmet kommer fortsatt att genomföras av Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (Eacea), som tillämpar samma centrala förfaranden som tillämpas inom hela kommissionen.

Eacea tillämpar en årlig efterhandsrevisionsplan som omfattar alla åtgärder och bekräftar en felprocent på under 2 % för den nuvarande fleråriga budgetramen.

För närvarande övervakas Eacea av dess styrkommitté med GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur och GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik som överordnade generaldirektorat rörande programmet Kreativa Europa, samt GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor som överordnat generaldirektorat för programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden. Regelbunden rapportering via resultattavlor säkerställs såväl som regelbundna samordningsmöten med de överordnade generaldirektoraten.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kostnaden för kontrollerna av programmet uppgår till ungefär 6 % av kommissionens betalningar. Detta förväntas förbli stabilt eller minska något om användningen av förenklade kostnadsalternativ utökas ytterligare. Målet för förvaltnings- och kontrollsystemet är att bibehålla en förväntad risknivå för fel (vid betalning och vid avslutande) som ligger under väsentlighetströskeln på 2 %.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

De ansvariga avdelningarna kommer att fortsätta tillämpa sin strategi för bedrägeribekämpning – som ligger i linje med kommissionens strategi för bedrägeribekämpning – för att bland annat säkerställa att deras interna bedrägeribekämpningskontroller helt och hållet överensstämmer med kommissionens strategi för bedrägeribekämpning och att dess metod för hantering av risken för bedrägeri är anpassad för att fastställa områden med bedrägeririsk och lämpliga motåtgärder.

Både Eaceas och kommissionens bedrägeribekämpningsstrategier gör det möjligt att hantera bedrägeririsker, främst genom åtgärder för att förhindra oriktigheter som sedan trappas upp i händelse av att bedrägeri upptäcks. Följande åtgärder kommer att fortsätta att genomföras, både vid de överordnade generaldirektoraten och vid Eacea: skrivbordsövervakning, övervakningsuppdrag i enlighet med en definierad

övervakningsstrategi, tydliga rapporteringskrav i bidragsavtalen med bidragsmottagarna, kick-off-möten med nya bidragsmottagare, möjlighet att minska bidragen om resultaten inte uppnås eller vid bristande efterlevnad av vissa finansieringsvillkor, såsom de som är kopplade till kommunikation.

Bidragsmottagare i uteslutningsfall registreras i databasen för tidig upptäckt och uteslutning (Edes-databasen), och ärendena följs upp tillsammans med Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

		Budgetpost	Typ av			Bidrag
		Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i			utgifter


den					från		övriga inkomster
fleråriga					från
fleråriga					kandidatlän	från andra
budgetrame	Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän	från andra	avsatta för
budgetrame			Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n			diff.	länder	der och	tredjeländ	särskilda
n			diff.	länder	potentiella	er	särskilda
					potentiella	er	ändamål
					kandidater		ändamål
					kandidater

2	06 01 02	Stödutgifter för AgoraEU
2			Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

2	06 03 01	Kreativa Europa – Kultur
2			Diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

2	06 03 02 MEDIA+		Diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
2			Diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	06 03	03 Medborgare,	jämlikhet,
2	rättigheter och värden		Diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1.Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

År

TOTALT Budgetram

2028–2034

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

Driftsanslag

Budgetpost 06 03 01 Kreativa Europa – Kultur

Åtaganden

(1a)

0,230

0,238

0,247

0,256

0,265

0,275

0,285

1,796

Betalningar

(2a)

p.m.

Åtaganden

(1b)

0,409

0,424

0,439

0,455

0,472

0,489

0,506

3,194

Budgetpost 06 03 02 MEDIA+

Betalningar

(2b)

p.m.

Budgetpost 06 03 03 Medborgare, jämlikhet,

Åtaganden

(1c)

0,460

0,477

0,494

0,512

0,531

0,550

0,569

3,593

rättigheter och värden

Betalningar

(2c)

p.m.

varav 06 03 03 01 Jämställdhet, rättigheter,

Åtaganden

p.m.

medborgare och värden

Betalningar

p.m.

varav 06 03 03 02 Demokratiskt deltagande och

Åtaganden

p.m.

rättsstatsprincipen

Betalningar

p.m.

varav 06 03 03 03 Daphne

Åtaganden

p.m.

		Betalningar		p.m.	p.m.		p.m.		p.m.	p.m.		p.m.					p.m.						p.m.
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program3940
Budgetpost 06 01 02 Stödutgifter för AgoraEU			(3)	p.m.	p.m.		p.m.		p.m.	p.m.		p.m.					p.m.						p.m.

	TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+3
				1,099	1,139	1,180			1,223	1,268		1,313				1,360						8,582
		Betalningar	=2a+2b+3	p.m.	p.m.		p.m.		p.m.	p.m.		p.m.					p.m.						p.m.


Rubrik i den fleråriga budgetramen			4	”Administrativa utgifter”41
													Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	GD: <EAC/CNECT/JUST>						År		År	År		År			År				År		År		TOTALT
						2028		2029		2030	2031		2032					2033		2034			Budgetram
																							Budgetram
																							2028–2034
																							2028–2034
 Personalresurser							37,070		37,070	37,070	37,070			37,070					37,070		37,070		259,490
 Övriga administrativa utgifter							1,523		1,538	1,553	1,569				1585				1,602		1,619		10,988
TOTALT	Anslag						38,593		38,608	38,623	38,639			38,655					38,672		38,689		270,478
<…….>	Anslag						38,593		38,608	38,623	38,639			38,655					38,672		38,689		270,478
<…….>

					(summa
TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga budgetramen					åtaganden		0		0	0	0				0				0		0		0
TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga budgetramen					= summa		0		0	0	0				0				0		0		0
					= summa
					betalningar)

40Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

41Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

TOTALT

Budgetram

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

2028–2034

TOTALA anslag för

Åtaganden

p.m.

RUBRIKERNA 1–4

i den fleråriga

Betalningar

p.m.

budgetramen

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

(42)Utfalls- och resultatindikatorerna för att övervaka framsteg och resultat inom detta program kommer att motsvara de gemensamma indikatorer som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [prestationsförordningen].

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

För in så många år som behövs för att redovisa

År 2028

År 2029

År 2030

År 2031

hur länge resursanvändningen påverkas (jfr

TOTALT

Ange mål och

avsnitt 1.6)

output

OUTPUT

Geno



Typ42

msnitt

Antal

antal

kostnad

liga

Kostn.

Kost

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 143…

-Output

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1.Anslag i den antagna budgeten

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	År	År	År		TOTALT 2028–
									TOTALT 2028–
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2034
								2034


			RUBRIK 4

Personalresurser	37,070	37,070	37,070	37,070	37,070	37,070	37,070		259,490
Övriga administrativa utgifter	1,523	1,538	1,553	1,569	1,585	1,602	1,619		10,988
Delsumma för RUBRIK 4	38,593	38,608	38,623	38,639	38,655	38,672	38,689		270,478

		Utanför RUBRIK 4

Personalresurser	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.		p.m.
Andra utgifter av administrativ natur	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.		p.m.
Delsumma utanför RUBRIK 4

TOTALT

3.2.4.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1.Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	År	År	År
ANTAGNA ANSLAG	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid	182	182	182	182	182	182	182
kommissionens kontor i medlemsstaterna)	182	182	182	182	182	182	182
kommissionens kontor i medlemsstaterna)

20 01 02 03 (EU:s delegationer)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)	0	0	0	0	0	0	0

(indirekta forskningsåtgärder)
(indirekta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0

(direkta forskningsåtgärder)
(direkta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka)	0	0	0	0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter		28	28	28	28	28	28	28
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter
finansierade genom ramanslaget)
finansierade genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella
experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s		0	0	0	0	0	0	0
delegationer)
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0	0	0	0	0	0	0

[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s	0	0	0	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]	delegationer	0	0	0	0	0	0	0
	delegationer
(kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
(kontraktsanställda och nationella experter – direkta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 4
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 4		0	0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 4		10	10	10	10	10	10	10

TOTALT		0	0	0	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s	0	0	0	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]	delegationer	0	0	0	0	0	0	0
	delegationer
(kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)

(kontraktsanställda och nationella experter – direkta	0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 4
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 4	0	0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 4	0	0	0	0	0	0	0

TOTALT
TOTALT	220	220	220	220	220	220	220

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Täcks av befintlig personal		Särskild ytterligare personal*
		vid kommissionens
		avdelningar

			Finansieras genom rubrik		Finansieras genom BA-	Finansieras genom
			4 eller forskning		post	avgifter

Tjänster	i	139	43		Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal	25	3		10
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

TOTALT Anslag för		År		År		År		År		År		År		År		TOTALT
TOTALT Anslag för																Budgetram 2028–
digital teknik och it																Budgetram 2028–
															2034
	2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034


RUBRIK 4
RUBRIK 4

It-utgifter (centralt)		1,804		1,804		1,804		1,804		1,804		1,804		1,804		12,628

Delsumma för RUBRIK 4		1,804		1,804		1,804		1,804		1,804		1,804		1,804		12,628

Utanför RUBRIK 4

It-utgifter inom operativa
program som inte omfattas
av kommissionens		8,500		8,500		8,500		8,500		8,500		8,500		8,500		59,500
administrativa		8,500		8,500		8,500		8,500		8,500		8,500		8,500		59,500
administrativa
självständighet och
institutionella befogenheter
Delsumma utanför RUBRIK 4		8,500		8,500		8,500		8,500		8,500		8,500		8,500		59,500


TOTALT		10,304		10,304		10,304		10,304		10,304		10,304		10,304		72,128

3.2.6.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Initiativet överensstämmer med förslaget för den fleråriga budgetramen för 2028–2034.

3.2.7.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	År	År	År	Totalt
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	Totalt
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Ange vilket organ som
deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som
tillförs genom
samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som förts in för			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna44
Inkomstposter i den årliga budgeten:	det innevarande
Inkomstposter i den årliga budgeten:	det innevarande
	budgetåret	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031	År 2032	År 2033	År 2034

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

44Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

4.DIGITALA INSLAG

4.1.Krav med digital relevans

Hänvisning till kravet

Beskrivning av kravet

Aktörer som påverkas

Övergripande

Kategorier

eller berörs av kravet

processer

Europeiska

Genomförande

[…]

Tekniskt och

administrativt stöd

programmet

genom

Kapitel VI – artikel 11

kommissionen,

Digitala lösningar

för genomförandet av programmet

direkt

bidragsmottagare

bidragsförvaltning

[…]

inbegripet

genom

Europeiska

programkontoren,

och

därigenom

öka

kommissionen,

Kapitel V – artikel 10

den

utåtriktade

verksamheten,

Spridning

Digitala lösningar

nationella myndigheter,

synligheten

och

spridningen

bidragsmottagare

programmets resultat.

Europeiska

Evidensbaserat

beslutsfattande,

[…]

förbättra evidensbasen genom

kommissionen,

Digitala

lösningar,

Kapitel II – artikel 4 e

programgenomförande

förbättrad datainsamling, analys[…]

verkställande

organ,

data

och

övervakning;

bidragsmottagare

utvärdering

Kapitel III – Artikel 5 f

Främja […]

insamling

och analys

Europeiska

Evidensbaserat

Digitala

lösningar,

data […]

kommissionen,

beslutsfattande,

data

verkställande

organ,

programgenomförande

bidragsmottagare

och

övervakning;

utvärdering

Kapitel III – Artikel 6 f	Fokusera på […] insamling och analys	Europeiska		Evidensbaserat		Digitala lösningar,
Kapitel III – Artikel 6 f	av data och utveckling av gemensamma	Europeiska		Evidensbaserat		Digitala lösningar,
	av data och utveckling av gemensamma	kommissionen,		beslutsfattande,		data
	standarder […]	kommissionen,		beslutsfattande,		data
	standarder […]	verkställande	organ,	programgenomförande
		bidragsmottagare		och	övervakning;
				utvärdering

4.2.Data

Beskrivning (övergripande nivå) av data som omfattas och eventuella tillhörande standarder/specifikationer

Typ av data	Hänvisning/hänvisningar till	Standard och/eller specifikation (i tillämpliga fall)
	kravet

Länder, organisationer, budget,	Kapitel VI, artikel 11	eGrants och databaser för alla verkställande organ inom ramen
deltagare och prioriteringar per projekt	Kapitel V, artikel 10	för programmet
	Kapitel V, artikel 10
	Kapitel II – artikel 4 e
	Kapitel III, artiklarna 5 f och 6
	f
	Förordning (EU, Euratom)
	(202X-XXXX
	prestationsförordningen)

Överensstämmelse med EU:s datastrategi

Förklara hur kravet/kraven har anpassats till EU:s datastrategi

Bestämmelserna i förslaget stöder interoperabilitet, återanvändning och säker datadelning, i linje med EU:s datastrategi. När personuppgifter behandlas (t.ex. deltagare) görs detta i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen. Arkitekturen är också förenlig

med direktivet om öppna data, eftersom relevanta aggregerade uppgifter som inte är personuppgifter kan göras tillgängliga för vidareutnyttjande av forskare eller offentliga organ.

Överensstämmelse med engångsprincipen

Förklara hur engångsprincipen har övervägts och hur möjligheten att återanvända befintliga data har undersökts

De resultattavlor som upprättas är källan till spårbarhet och återanvändning av de data som genomförandet av programmet har gjort tillgängliga. Data kommer från ansökningsformulär och slutrapporter samt eventuellt från programkontoren.

Förklara hur nyskapade data är sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara samt uppfyller standarder för hög kvalitet

(43)För de särskilda programområdena i programmet kommer spårbarheten hos och återanvändningen av de data som finns tillgängliga från programmets genomförande att säkerställas. Data kommer att registreras via projektets livscykeldokument och göras tillgängliga i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [prestationsförordningen] om insyn i information om programprestanda och resultat via den gemensamma ingången.

Dataflöden

	Typ av data	Hänvisning/hänvisning	Aktör som	Aktör som tar	Utlösande faktor för	Frekvens (i tillämpliga
		ar till kravet/kraven	tillhandahåll	emot data	datautbyte	fall)
			er data

	Länder,	Kapitel VI – artikel 11	Bidragsmotta	Allmänheten	Förordning (EU,	Förordning (EU, Euratom)
	organisationer,	Kapitel V – artikel 10	gare,	Kommissionen	Euratom) [202X-XXXX	[202X-XXXX
	budget, deltagare	Kapitel V – artikel 10	programkont	Kommissionen	prestationsförordningen]:	prestationsförordningen]
	budget, deltagare		programkont	Europaparlamente	prestationsförordningen]:	prestationsförordningen]
	och prioriteringar		or	Europaparlamente	Artikel XXX	artikel XXX (övervakning)
	per projekt	Kapitel II – artikel 4 e		t	(övervakning) och artikel	och artikel XXX
		Kapitel II – artikel 4 e			XXX	(genomföranderapport och
		Kapitel III, artiklarna 5 f		Europeiska	XXX	(genomföranderapport och
				Europeiska	(genomföranderapport	efterhandsutvärderingar).
				unionens råd
		och 6 f
					och


		Förordning (EU,			efterhandsutvärderingar).

SV				26			SV

	Euratom) [202X-XXXX			Regelbunden
	prestationsförordningen]			programrapportering

4.3.Digitala lösningar

	Hänvisning/hänvisningar	Huvudsakliga		Ansvarigt	Hur tillgodoses	Hur övervägs	Användning av AI-
Digital lösning	Hänvisning/hänvisningar	föreskrivna		Ansvarigt	Hur tillgodoses	möjligheten till	teknik (i tillämpliga
Digital lösning	till kravet/kraven	föreskrivna		organ	tillgängligheten?	möjligheten till	teknik (i tillämpliga
	till kravet/kraven	funktioner		organ	tillgängligheten?	återanvändning?	fall)
		funktioner				återanvändning?	fall)
Digital lösning	Kapitel VI – artikel 11	Direkt	Europeiska		I enlighet med	//	Plattformen ska
#1 – plattform		bidragshantering	kommissionen		kommissionens		utnyttja artificiell
för direkt					standard		intelligens när så är
bidragshantering							relevant och i enlighet
							med
							försiktighetsprincipen.

Digital lösning	Kapitel V – artikel 10	Sprida	Europeiska		I enlighet med	//	Plattformen ska
#2 –		programmets	kommissionen		kommissionens		utnyttja artificiell
Plattform(ar) för		resultat			standard		intelligens när så är
spridning							relevant och i enlighet
							med
							försiktighetsprincipen.

Digital lösning #1 – plattform för direkt bidragshantering

Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga fall)				Beskrivning av överensstämmelse

Förordningen om artificiell intelligens				När Europeiska kommissionen utnyttjar AI kommer den att säkerställa

	efterlevnaden av AI-akten.

EU:s cybersäkerhetsram	Utan att det påverkar förordning (EU) 2016/679 ska Europeiska
	kommissionen säkerställa säkerheten, integriteten, äktheten och
	sekretessen med avseende på de uppgifter som samlas in och lagras vid
	tillämpningen av denna förordning.

eIDA	Ej tillämpligt

Den gemensamma digitala ingången och IMI	Ej tillämpligt

Övriga	//

Digital lösning #2 – Plattform(ar) för spridning

Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga fall)	Beskrivning av överensstämmelse

Förordningen om artificiell intelligens	När Europeiska kommissionen utnyttjar AI kommer den att säkerställa
	efterlevnaden av AI-akten.

EU:s cybersäkerhetsram	Utan att det påverkar förordning (EU) 2016/679 ska Europeiska
	kommissionen säkerställa säkerheten, integriteten, äktheten och
	sekretessen med avseende på de uppgifter som samlas in och lagras vid
	tillämpningen av denna förordning.

eIDA	Ej tillämpligt

Den gemensamma digitala ingången och IMI	Ej tillämpligt

Övriga	//

4.4.Interoperabilitetsbedömning Ej tillämpligt

4.5.Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Beskrivning av åtgärden	Hänvisning/hänvisningar	Kommissionens roll	Aktörer som	Förväntad
	till kravet/kraven	(i tillämpliga fall)	ska involveras	tidsplan
		(i tillämpliga fall)
			(i tillämpliga	(i tillämpliga fall)
			fall)