Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Erasmus+ för perioden 2028-2034 och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/817 och (EU) 2021/888 (EU-dokument COM(2025) 549)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Erasmus+ för perioden 2028-2034 och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/817 och (EU) 2021/888

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 549 final

2025/0222 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av programmet Erasmus+ för perioden 2028–2034 och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/817 och (EU) 2021/888

{SWD(2025) 550-551} - {SEC(2025) 547}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Motiv och syfte

Politiskt sammanhang

Utbildning, ungdom och idrott är unionens starkaste investering i humankapital, främjar kompetens och knyter band över hela Europa och lägger därigenom grunden för ett resilient och sammanhållet EU, med medborgare som är utrustade med rätt färdigheter och kompetenser från mycket tidig ålder och som bejakar en gemensam europeisk identitet i all dess mångfald. Dessa områden utgör också drivkrafter för social rättvisa, hållbart välstånd och konkurrenskraft och är viktiga bidragsgivare till många av EU:s övergripande politiska prioriteringar, såsom beredskap och den dubbla omställningen.

Betydelsen av utbildning, ungdom och idrott för Europas framtid har återspeglats i EU:s senaste politiska agenda och strategiska rapporter.

EU-ledarnas strategiska agenda för Europa 2024–20291 prioriterar investeringar i kompetens och utbildning och understryker att i en tid där global konkurrens intensifieras jämsides med politiska och sociala skillnader står utbildning som en enande kraft och är det fundament på vilket EU måste bygga sitt strategiska oberoende, sin ekonomiska styrka, sin demokrati och sin sammanhållning.

I de politiska riktlinjerna för 2024–2029 understryker ordförande Ursula von der Leyen behovet av att vidta en ”radikal förändring av ambitionsnivå och insatser – för alla kompetensnivåer och för alla typer av utbildning. Det är viktigt både för människors karriärer och framtidsutsikter och för EU:s konkurrenskraft.”. Dessutom lovade ordföranden att ”inrätta en kompetensunion2 med fokus på investeringar, vuxenutbildning, livslångt lärande, kompetensbevarande och erkännande av olika typer av utbildning för att människor ska kunna arbeta i hela EU” samt att ”stärka Erasmus+ – även i fråga om yrkesutbildning – så att fler människor kan dra nytta av detta program. Detta är helt avgörande för att människor ska kunna vidareutbilda sig, skapa gemensamma erfarenheter och få en bättre förståelse för varandra. Detta kommer att ingå i ett mer omfattande åtagande att ge unga människor mer frihet och ansvar i våra samhällen och demokratier.” Ordföranden lovade att fortsätta ”arbetet med europeiska examina”. Hon underströk vidare att hon vill se till att ”unga människor kan göra sina stämmor hörda och bidra till att forma vår framtid”.

I sin resolution av den 16 januari 2024 om genomförandet av programmet Erasmus+ betonade Europaparlamentet3 att programmet ”har varit en drivkraft för det europeiska området för utbildning och bör fortsätta att vara lyhört för framtida utbildningstrender för att hålla jämna steg med samhälleliga och tekniska förändringar” och att programmet ”är avgörande för att främja en europeisk känsla av tillhörighet”.

I de två nyckelrapporter som tillhandahåller grundlig analys och insikter om Europeiska unionens framtid, av Enrico Letta4 och Mario Draghi5, betonas vikten av att investera i

Strategic agenda 2024-2029 (inte översatt till svenska), Europeiska rådet, 27.6.2024 (https://www.consilium.europa.eu/media/4aldqfl2/2024_557_new-strategic-agenda.pdf).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Kompetensunionen, COM(2025) 90 final.

Genomförandet av programmet Erasmus+ 2021–2027, (2023/2002(INI)), https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2024-0007_SV.html.

Enrico Letta, Much more than a market, april 2024.

utbildning och kompetens, inklusive den centrala roll som Erasmus+ spelar. Sauli Niinistö6 konstaterar dessutom i sin rapport att resiliensen hos unionens ekonomi och samhällen, särskilt inom sektorer som är avgörande för att upprätthålla samhällelig och ekonomisk stabilitet, till exempel utbildning, är av största vikt inför potentiella storskaliga kriser, såsom militära konflikter och katastrofer.

Erasmus+-programmet går hand i hand med ambitionen i meddelandet om kompetensunionen7 av den 5 mars 2025 att utveckla högkvalitativa, inkluderande och anpassningsbara utbildnings- och kompetenssystem för att öka EU:s konkurrenskraft, och att stärka rollen för det europeiska området för utbildning som en viktig möjliggörande faktor för kompetensunionen. Detta kommer att lägga grunden till kompetensbildning genom hela livet och skapa ett verkligt gemensamt utrymme för högkvalitativ och inkluderande utbildning och för livslångt gränsöverskridande lärande.

EU har under årens lopp tillhandahållit finansieringsstöd för hantering av svårigheter som påverkar kompetens, utbildning, unga, volontärarbete och idrott genom olika program. I den fleråriga budgetramen 2021–2027 tillhandahölls stöd främst genom Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren, Europeiska socialfonden+ och Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation. Förslaget till nästa fleråriga budgetram syftar till att ta itu med de komplexiteter, svagheter och stelheter som för närvarande finns i unionens övergripande finansieringsinstrument med en långtidsbudget som är mer fokuserad, enklare och mer verkningsfull samt omfattar färre program.

Problemkällor

EU står inför allvarliga utmaningar på områdena för utbildning samt ungdom och idrott. Europa behöver människor med de färdigheter och kompetenser, för det privata livet och för yrkeslivet, som krävs för personlig utveckling samt för en ekonomi och ett samhälle som är mer hållbara, resilienta och digitala. Att investera i utvecklingen av dessa färdigheter är avgörande för att säkerställa ett välmående, sammanhållet och konkurrenskraftigt Europa. I dag kämpar utbildningssystemen för att tillföra människor en lägsta nivå av grundläggande färdigheter och för att främja de avancerade färdigheter och mjuka färdigheter som behövs i alla livets skeden. Att förvärva övergripande färdigheter och kompetenser som flexibilitet, resiliens, empati, självförtroende, öppenhet, kritiskt tänkande, digital kompetens och mediekunnighet och lagarbete kommer att vara lika viktigt för att enskilda personer ska få möjlighet att driva på förändringar, blomstra i en snabbt föränderlig värld och bidra till bättre psykisk hälsa och välbefinnande. Dessa färdigheter ökar också anställbarheten och hjälper till att stärka samhällets resiliens och att bygga upp ett starkare Europa, som är bättre rustat för att bemöta kriser. Europa släpar efter i grundläggande färdigheter8, och underprestationerna har till stor del ökat inom matematik (–18 poäng), läsning (–12) och naturvetenskap (–3,4) i jämförelse med OECD:s tidigare program för internationell utvärdering av elevprestationer (Pisa) år 2018. I EU utexamineras inte tillräckligt många kvalificerade från högre utbildning och yrkesutbildning; nästan fyra av fem arbetsgivare rapporterar svårigheter att hitta arbetstagare med rätt kompetens9. Överlag har bristen på arbetskraft och kompetens ökat i alla medlemsstater, vilket påverkar EU:s förmåga att ta sig an den gröna och den digitala

Mario Draghi, The future of European competitiveness, , september 2024.

>Sauli Niinistö, Safer Together – Strengthening Europe’s Civilian and Military Preparedness and Readiness, 2024.

Kompetensunionen, COM(2025) 90 final.

”Report of PISA 2022 study outlines worsening educational performance and deeper inequality” |Det europeiska utbildningsområdet.

Eurobarometerundersökning, november 2023, data.europa.eu.

omställningen och därmed påverkar även EU:s konkurrenskraft. Skillnaderna i nivå på och tillgång till inkluderande formell och icke-formell utbildning av god kvalitet i hela unionen kvarstår, inklusive i landsbygdsområden och avlägset belägna områden, vilket förvärrar ekonomiska, sociala och territoriella ojämlikheter. Dessutom finns det fortfarande klyftor mellan könen, med nästan dubbelt så många män som kvinnor som studerar naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM-ämnen).

Det finns ett tydligt behov av att ta itu med dessa kompetensrelaterade frågor och skapa en gynnsam miljö som främjar bättre läranderesultat för alla från tidig ålder och utrustar eleverna för framgång på lång sikt.

EU:s strategiska oberoende och konkurrenskraft beror också på unionens förmåga att främja, locka till sig och behålla talang, särskilt mot bakgrund av den globala konkurrensen. Unionen måste också prioritera utvecklingen av utbildning i syfte att utveckla avancerade färdigheter, inbegripet digitala, tekniska och övergripande färdigheter.

Kompetensutmaningen omfattar mer än bara ekonomiska överväganden och belyser behovet av ett sunt, resilient, engagerat, enat och rustat samhälle. Det kommer att vara avgörande att från tidig ålder förse individer med färdigheter och kompetenser för livet, så att de kan navigera i den komplexa och snabbt föränderliga värld vi lever i, engagera sig och spela en aktiv roll i samhället och i demokratiska processer. Ungdomars tro på lika möjligheter har minskat kraftigt, med en nedgång på 16 % under det senaste årtiondet10. Många känner sig marginaliserade på grund av socioekonomisk status, etniskt ursprung, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller politiska åsikter, särskilt de med begränsade möjligheter eller de som bor på landsbygden eller i avlägset belägna områden, och 24 % av de unga i unionen (nära 18 miljoner) löper risk för fattigdom eller social utestängning. Bland unga i åldern 15– 29 är andelen som varken arbetar eller studerar fortfarande 11 %. Bristen på bostäder till överkomlig kostnad förvärrar ytterligare denna utsatthet och begränsar ungas tillgång till utbildning och möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte.

Unga tenderar att delta mindre i institutionell politik och andra demokratiska processer än andra åldersgrupper och mycket mindre än unga har gjort förr11. De kan mötas av hinder för deltagandet i demokratin, såsom otillräcklig kunskap om demokratiska rättigheter, svårigheter med att få tillgång till information och begränsat deltagande i beslutsprocesser. Demokratiska institutioner och processer kan i sig vara otillgängliga för och utestängande mot unga. Dessa problem, inklusive kraven på ett flertal färdigheter, kan inte bemötas enbart genom formell utbildning. Icke-formellt och informellt lärande och deltagande i t.ex. volontärarbete eller idrott kompletterar. Det kan erbjuda värdefulla möjligheter för människor att utveckla kunskap, färdigheter, attityder och beteenden och att växa och bli aktiva och engagerade medborgare. Emellertid är möjligheterna att delta i sådan verksamhet begränsade, vilket påverkar utvecklingen av det sociala kapitalet negativt, särskilt bland unga.

Programmets bidrag och mål

Det framtida programmet kan bidra till arbetet med dessa utmaningar, genom möjligheter till lärande för alla och en kapacitetsuppbyggnad baserad på samarbete och politiskt stöd.

Mobilitet i utbildningssyfte från tidig ålder är centralt i Erasmus+. Då får de lärande möta olika varierande inlärningsmiljöer, nya undervisnings- och utbildningsmetoder, institutionella

Eurobarometerundersökning FL502 om ungdomar och demokrati om Europaåret för ungdomar, https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/2282.

Europaparlamentets studie, Young people's participation in European democratic processes – How to improve and facilitate youth involvement, 2023.

miljöer och olika sociala sammanhang. Dessa erfarenheter gör det möjligt för enskilda att inte bara utöka sin disciplinära kunskap, utan även att utveckla sitt kritiska tänkande, sina problemlösnings- och kommunikationsfärdigheter samt att förbättra sin resiliens, sin anpassningsförmåga, sin autonomi och sitt självförtroende. Dessa färdigheter är i hög grad överförbara till yrkesvärlden, ökar anställbarheten och bidrar till en kvalificerad och konkurrenskraftig arbetsstyrka. För personal främjar mobilitet i utbildningssyfte yrkesutveckling, nätverksbyggande och samarbetsmöjligheter och leder till undervisningspraxis av högre kvalitet. Detta är särskilt viktigt i dagens utbildningslandskap, där undervisningskarriärer på alla nivåer måste göras mer attraktiva och fortsatt yrkesutveckling måste uppmuntras.

Målet är att göra mobilitet i utbildningssyfte till verklighet för alla, så tidigt som möjligt, så att möjligheter blir tillgängliga inom alla utbildningssektorer samt ungdoms- och idrottssektorerna, i linje med rådets rekommendation ”Europa på väg” – möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte för alla12. EU:s åtgärder kommer att bidra till att undanröja hindren för mobilitet och till att tillhandahålla tillräcklig finansiering och tillräckliga stödåtgärder för att främja mångfald och säkerställa lika tillgång för enskilda oavsett deras kulturella, sociala, ekonomiska eller geografiska bakgrund eller eventuella särskilda behov.

Genom att främja mobiliteten och de kompletterande stödåtgärderna torde det framtida Erasmus+ stärka sitt bidrag till den femte grundläggande färdigheten, demokratiskt medborgarskap och till utvecklingen av en känsla av europeisk identitet och engagemang för EU:s värden. Programmet är en hörnsten för att främja demokratiskt och samhälleligt deltagande genom integrering av medborgarskap och engagemang inom alla programområden, särskilt skolutbildning, bättre anpassning till nya prioriteringar som beredskap och frigörelse av idrottsområdets fulla potential, särskilt genom utökandet av mobilitetsverksamheten på idrottsområdet för att involvera idrottsutövare jämsides med tränare.

Genom att erbjuda möjligheter till volontärarbete och verksamhet för att engagera sig och uttrycka solidaritet kommer programmet att ytterligare främja utvecklingen av en kultur av solidaritet, omsorg och förståelse bland medborgarna, särskilt de yngsta generationerna, och kommer att bidra till att främja social integration och sammanhållning. För att utveckla solidaritet med människor i nöd i länder utanför EU omfattar detta förslag även Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd, som har stötts av Europeiska solidaritetskåren under programperioden 2021–2027. Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd stöder volontärverksamhet i långvariga efterkrisinsatser för humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete som syftar till att förebygga och lindra mänskligt lidande, upprätthålla varaktigt människovärde, stärka katastrofberedskap och katastrofriskreducering, koppla samman katastrofhjälp, rehabilitering och utveckling samt bidra till att stärka resiliensen och kapaciteten hos sårbara eller katastrofdrabbade samhällen att hantera och återhämta sig från kriser.

Programmet bör också hjälpa studenter att engagera sig i kritiska sektorer och fortsätta att främja innovation och excellens i utbildningssystemen, bland annat när det gäller att utveckla färdigheter och kompetenser på strategiska områden, att ta itu med Europas kompetens- och talangbrist och att göra unionen mer attraktiv för europeiska och globala talanger.

Att stödja och underlätta transnationellt och internationellt samarbete mellan organisationer på områdena för utbildning, ungdom och idrott är avgörande för att ta itu med de problem

12Rådets rekommendation av den 13 maj 2024, ”Europa på väg” – möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte för alla (EUT C, C/2024/3364, 14.6.2024).

som beskrivs ovan, vilket gör det möjligt för organisationer att samla sakkunskap och kombinera kompletterande styrkor som inte finns tillgängliga vid någon enskild institution. Gränsöverskridande samarbete mellan utbildnings-, ungdoms- och idrottsorganisationer uppmuntrar till ömsesidigt lärande och till utbyte av god praxis. Det underlättar också nätverksarbete och gör det möjligt för organisationerna och deras personal att ta del av nya strategier och metoder, samt ökar deras kapacitet att tillhandahålla undervisning, utbildning och lärande av hög kvalitet. För att öka effektiviteten i åtgärderna på detta område bör programmets fokus på samarbetsverksamhet finslipas, bland annat genom att finansieringsmodeller ses över, genom att relevansen för de berörda målgrupperna ökas och genom att fokuset på att öka kapacitetsuppbyggnad och kvalitet förbättras. Programmet bör stärka stödet till samarbete inom skolsektorn genom att stödja skolallianser, ta itu med hinder för samarbete och mobilitet och fortsätta att erbjuda möjligheter som möjliggör införandet av den europeiska examensmärkningen och en eventuell europeisk examen för att stödja ökningen av antalet transnationella gemensamma studieprogram.

Programmet kommer dessutom att möjliggöra långsiktigt strategiskt transnationellt samarbete på läroanstaltsnivå inom ramen för viktiga flaggskeppsinitiativ, vilket kommer att fungera som testbänkar för innovativa instrument som fördjupar kopplingarna till den privata sektorn och driver på hållbar utveckling och omställning. Genom att tillhandahålla hållbart stöd och tydlig strategisk styrning kommer partnerskap för excellens och innovation direkt att inriktas

på nya politiska prioriteringar som härrör från kompetensunionen, konkurrenskraftskompassen13, den rena industriella given14 och beredskapsstrategin15.

Programmet kommer att stödja den politiska utvecklingen på EU-nivå och bidra till att utforma en politik som kan sätta igång modernisering och reformer på EU-nivå, nationell nivå, regional nivå och systemnivå inom utbildningsområdet, liksom på ungdoms- och idrottsområdena. Det kan bidra till utveckling och spridning av färdigheter, bland annat genom inrättandet av ett stödsystem för grundläggande färdigheter och främjande av kvalitetssäkring, öppenhet, erkännande av färdigheter, kompetenser och kvalifikationer, digitalisering av dessa samt validering av icke-formellt och informellt lärande, förvaltning av färdigheter och vägledning. Programmets inverkan, omfattning, tillgänglighet och hållbarhet bör också ökas, särskilt genom att stärka synergierna med unionens andra finansieringsprogram och instrument, såsom EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, Europeiska konkurrenskraftsfonden, instrumentet Europa i världen samt de nationella och regionala partnerskapsplanerna inom ramen för nästa fleråriga budgetram.

Programmets internationella dimension är ett grundläggande och övergripande inslag som är relevant för lärande, samarbete och politisk dialog. Det finns i synnerhet ett behov av att föra kandidatländerna och potentiella kandidatländer närmare deras mål att bli EU-medlemsstater genom deras engagemang i programmet, inklusive genom att underlätta deras association med viktiga EU-initiativ som det europeiska området för utbildning och kompetensunionen. Det finns också ett behov av att stödja prioriteringar för andra instrument, till exempel instrumentet Europa i världen, särskilt när det gäller Global Gateway.

Programmet bör förenklas och göras mer tillgängligt för en bredare publik, inklusive mindre och mindre erfarna organisationer, särskilt genom att vissa svårigheter elimineras genom att

Meddelande En konkurrenskraftskompass för EU, COM(2025) 30 final.

Meddelande Given för en ren industri: en gemensam färdplan för konkurrenskraft och fossilfrihet, COM(2025) 85 final.

Gemensamt meddelande om EU:s strategi för en beredskapsunion, JOIN(2025) 130 final.

förvaltningssättet för vissa åtgärder ändras så att de förs närmare området. Programmet kommer att bli mer relevant, attraktivt och inkluderande, med ett fokus på att nå ut till inlärare med begränsade möjligheter med ytterligare åtgärder för att underlätta deras deltagande och med verksamhet som passar bättre för deras behov.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget är helt anpassat till kompetensunionen, en övergripande strategi som fokuserar på investeringar, vuxenutbildning och livslångt lärande, yrkesutbildning, kompetensbevarande, kompetenserkännande och förbättrad kompetensinventering. Den fastställer ramverket för EU:s samarbete i utbildnings- och kompetenspolitiken och stöder utvecklingen av EU:s humankapital för att stärka dess konkurrenskraft. Förslaget stöder kompetensunionen genom att förverkliga dess mål, inklusive handlingsplanen för grundläggande färdigheter och den strategiska planen för utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Dessa syftar till att förbättra grundläggande färdigheter, erbjuda möjligheter till livslångt lärande och attrahera och behålla den kompetens och de talanger som den europeiska ekonomin behöver. Dessutom kommer programmet att stödja genomförandet av det övergripande europeiska strategiska samarbetet på utbildningsområdet, inklusive dess underliggande sektorsspecifika dagordningar inom skolutbildning, vuxenutbildning, yrkesutbildning och högre utbildning.

Förslaget är förenligt med målen för det europeiska området för utbildning, som lägger grunden för kompetensbildning genom hela livet och stöder samarbete och peer learning mellan länder. Det europeiska området för utbildning främjar högkvalitativ och inkluderande utbildning för alla, underlättar ömsesidigt, gränsöverskridande erkännande av läranderesultat och stöder rörlighet för inlärare i alla åldrar. Handlingsplanen för digital utbildning, som ingår i det europeiska området för utbildning, stöder ytterligare utvecklingen av digital utbildning i alla EU:s medlemsstater för att ge människor de digitala färdigheter och den digitala kompetens som är nödvändiga för den digitala omställningen. Förslaget är också anpassat till rådets rekommendation ”Europa på väg”, en byggsten i det europeiska utbildningsområdet, för att möjliggöra mobilitet i utbildningssyfte för alla.

Förslaget är också i linje med EU:s ungdomsstrategi16, den politiska ramen för ungdomsområdet 2019–2027, som är uppbyggd kring pelarna engagera, sammanföra och stärka. Strategin främjar ungas deltagande i demokratin och socialt och medborgerligt engagemang, för att säkerställa att alla unga har de resurser som behövs för att delta i samhället.

På idrottsområdet är förslaget anpassat till målen i EU:s arbetsplan för idrott17 (2024–2027), med ett strategiskt tillvägagångssätt som erkänner idrottens roll i den sociala sammanhållningen, där den främjar välbefinnande, bygger inkluderande samhällen, stärker de kulturella banden och ökar solidariteten människor emellan. Arbetsplanen prioriterar integritet, hållbarhet och social inkludering i idrottssammanhang, vilket uppmuntrar till gränsöverskridande samarbete och utbyte av bästa praxis.

Programmet kommer också att bidra till målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030, särskilt till mål 4 för hållbar utveckling, att säkerställa inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Resolution från Europeiska unionens råd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet: Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 ( EUT C 456, 18.12.2018).

Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en EU- arbetsplan för idrott (1 juli 2024–31 december 2027) (EUT C, C/2024/3527, 3.6.2024).

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Initiativet är anpassat till kommissionens övergripande politiska prioriteringar för 2024– 202918, nämligen 1) stödja människor och stärka våra samhällen och vår samhällsmodell, 2) skydda vår demokrati och upprätthålla våra värden, 3) Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft, 4) en ny era för EU:s försvar och säkerhet, 5) ett Europa i världen och 6) slå vakt om vår livskvalitet: livsmedelstrygghet, vatten och natur. Det kommer också att bidra till att stärka social och territoriell sammanhållning inom EU och rättvisa mellan generationerna.

Synergier med politik som stöder människor, stärker våra samhällen och vår samhällsmodell

Programmet kommer att bidra till att omsätta principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter19 i praktiken och till att genomföra flaggskeppsinitiativen i den europeiska kompetensagendan20, för att hjälpa enskilda och företag att utveckla fler och bättre färdigheter och att använda dessa, inbegripet kompetenspakten som syftar till att mobilisera och uppmuntra relevanta privata och offentliga berörda parter att samarbeta och vidta åtgärder för livslång utveckling av färdigheter. Programmet kommer också att vara i linje med den framtida europeiska strategin för yrkesutbildning, som syftar till att öka yrkesutbildningens attraktionskraft, excellens och inkludering. I programmet kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt att främja jämställdhet, till exempel flickors och kvinnors deltagande i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konstnärlig utbildning och matematik (STEAM-undervisning), vilket också är i linje med färdplanen för kvinnors rättigheter och jämställdhetsstrategin. I programmet tar man också itu med skillnaderna i fråga om underrepresenterade gruppers tillgång till och användning av programmet, som en del av en jämlikhetsunion, i linje med strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer, handlingsplanen mot rasism och den strategiska ramen för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet21. Förslaget är också i linje med den europeiska barngarantin och EU:s strategi för barnets rättigheter, övergripande ramverk för skydd och främjande av alla barns rättigheter.

Synergier med åtgärder som skyddar vår demokrati och upprätthåller våra värden

Programmet, och i synnerhet dess fokus på mobilitet i utbildningssyfte, även i yngre ålder, kommer att bidra ytterligare till utvecklingen av en känsla av europeisk identitet, engagemang för EU:s värden och främjandet av deltagande i demokratin och i samhället, i linje med det kommande europeiska demokratiförsvaret, som kommer att tillhandahålla en strategisk ram för att skydda, stärka och främja demokratin i EU, med tonvikt på unga. Programmet kommer att tillföra både utbildningsområdet och ungdoms- och idrottsområdet resurser för att integrera medborgarutbildning på ett bättre sätt och för att utveckla alla färdigheter som genomgående är nödvändiga (t.ex. kritiskt tänkande, mediekunnighet och digitala färdigheter) i ett livslångt

https://commission.europa.eu/priorities-2024-2029_sv.

I synnerhet den första principen (var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande) och den fjärde principen (var och en har rätt till individanpassat stöd i rätt tid för att förbättra sina utsikter till anställning eller egenföretagande, inbegripet rätten att få hjälp med att utbilda eller omskola sig).

Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft, COM(2020) 274 final.

EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030, COM(2021) 101 final, Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025, COM(2020) 698 final, EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, COM(2020) 565 final och EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020–2030, COM (2020) 620 final.

lärande, så att människor kan delta aktivt och ansvarsfullt i våra samhällen. Programmet kommer också att stödja skapandet av möjligheter och mekanismer för ungas meningsfulla deltagande, inbegripet i debatter och beslutsfattande.

Synergier med åtgärder för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft

Programmet kommer att stödja utvecklingen av högkvalitativa, inkluderande och anpassningsbara utbildningssystem som ett bidrag till unionens konkurrenskraft, i linje med kommissionens meddelande En konkurrenskraftskompass för EU22. Det kommer också att vara fullständigt i linje med pelaren om grön och digital kompetens i industriplanen i den gröna given från 202323, given för en ren industri från 202524, den därpå följande handlingsplanen för överkomliga energipriser25, som uppmanar till stärkande av kompetensen inom strategiska sektorer såsom energi, och handlingsplanen för AI-kontinenten och strategin för AI-tillämpningar, samt pelaren om att främja havsforskning, kunskap, kompetens och innovation i den europeiska världshavspakten26. Förslaget ligger också i linje med meddelandet om spar- och investeringsunionen27, där det föreskrivs en EU- omfattande strategi för finansiell kompetens.

Synergier med åtgärder relaterade till försvar och säkerhet

I linje med den europeiska strategin för en beredskapsunion kommer Erasmus+ att främja beredskap, resiliens, medborgarutbildning samhällsengagemang och demokratiskt engagemang genom en bottom-up-strategi, uppmuntra organisationer och institutioner att ansöka om finansiering och verka för digital kompetens och mediekunnighet, kritiskt tänkande, medborgardeltagande, demokratiska värden och medborgarlärande. Volontärarbete är också väsentligt för att främja en kultur av inkluderande beredskap och samhällets resiliens. Förslaget är också anpassat till meddelandet om en vision för en europeisk rymdekonomi28, som bidrar till förvärvandet av relevanta sektorsspecifika färdigheter.

Synergier med politik för ett Europa i världen

Det framtida programmet kommer att komplettera åtgärder som finansieras genom instrumentet Europa i världen. Det kommer dessutom att bidra till att locka globala talanger och öka EU:s inflytande och attraktionskraft som en betrodd partner på världsarenan. Det framtida Erasmus+-programmet kommer att omfatta tredjeländers deltagande och stöd till internationella partnerskap, vilket möjliggör synergier och bidrag till EU:s politik kring yttre åtgärder.

Synergier med politik för att slå vakt om vår livskvalitet: livsmedelstrygghet, vatten och natur.

Förslaget är också anpassat till prioriteringen ”slå vakt om vår livskvalitet: livsmedelstrygghet, vatten och natur” och till visionen för jordbruk och livsmedel29 som

En konkurrenskraftskompass för EU, COM(2025) 30 final.

En industriplan i den gröna given för nettonollåldern, COM(2023) 62 final. Given för en ren industri, COM(2025) 85 final.

Handlingsplan för överkomliga energipriser, COM(2025) 79 final. Den europeiska världsvärldshavspakten, COM(2025) 281 final. Meddelande om spar- och investeringsunionen , COM(2025) 124 final. En vision för den europeiska rymdekonomin, COM(2025) 336 final.

En vision för jordbruk och livsmedel En attraktiv jordbruks- och livsmedelsindustri för kommande generationer, COM(2025) 75 final.

bidrar till att förvärva de färdigheter som behövs inom nyckelsektorer för att göra det möjligt att bygga ett konkurrenskraftigt och resilient jordbruks- och livsmedelssystem och att skydda vår biologiska mångfald.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Programmet Erasmus+ för utbildning, ungdom och idrott är motiverat på grundval av de mål som fastställs i artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Dessa ger unionen en stödjande befogenhet att bidra till utvecklingen av utbildning av god kvalitet, genomförandet av en yrkesutbildningspolitik, utvecklingen av ungdomsutbyten och uppmuntrandet av ungdomars deltagande i demokratin i Europa samt främjandet av europeiska idrottsfrågor. Genom att utvidga programmets tillämpningsområde till att ge stöd till solidaritetsverksamhet som ägnar sig åt samhällsutmaningar och humanitära biståndsinsatser i tredjeländer grundar sig förslaget också på artikel 214.5 i EUF-fördraget, enligt vilken en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd ska inrättas för att fastställa en ram för gemensamma bidrag från europeiska ungdomar till unionens humanitära biståndsåtgärder samt stadga och arbetsformer fastställas för kåren.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Medlemsstaterna förblir ansvariga för innehållet i och organisationen av sin politik på de berörda områdena, men de utmaningar som har identifierats är gemensamma för alla medlemsstater och/eller har en betydande transnationell dimension, vilket kräver lösningar, samordning och stöd på EU-nivå för en effektiv hantering. EU:s åtgärder kan underlätta samarbete, kapacitetsuppbyggnad och ömsesidigt lärande, liksom gränsöverskridande verksamhet, och i slutändan optimera de berörda sektorernas potential.

Programmet syftar till att förstärka transnationell mobilitet och kapacitetsuppbyggnad genom samarbete och till att stödja politisk utveckling med en europeisk dimension. Eftersom de verksamheter som får stöd är transnationella, stora och geografiskt omfattande samt har en stark internationell dimension, kan dessa mål inte uppfyllas på ett tillfredsställande sätt av medlemsstaterna på egen hand. Till exempel är gränsöverskridande mobilitet i utbildningssyfte eller volontärarbete mer komplext att organisera bilateralt, och det är svårt för enskilda medlemsstater att göra det tillgängligt för alla. Halvtidsöversynen av Erasmus+ har visat att enskilda initiativ från utbildnings-, ungdoms- och idrottsorganisationer eller medlemsstater saknar den omfattning och volym som krävs för att uppnå en EU-omfattande genomslagskraft även om de är effektiva på nationell nivå. Dessutom är den kumulativa täckningen av enskilda länder och sektorsövergripande initiativ fortfarande begränsad jämfört med det nuvarande Erasmus+-programmet. På samma sätt bekräftar utvärderingen av Europeiska solidaritetskåren att den spelar en viktig roll och att den i vissa länder är det enda alternativet för volontärarbete och solidaritet bland unga.

Genom att utvidga programmets tillämpningsområde till att omfatta volontärverksamhet, bland annat genom att integrera Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd, kommer Erasmus+ dessutom att erbjuda en enda kontaktpunkt för EU:s möjligheter för unga i och utanför unionen. För närvarande är dessa endast tillgängliga via separata system. Erasmus+ kommer därför att säkerställa att alla unga i hela unionen får lika möjligheter till ett bredare verksamhetsurval och bättre tillgång till verksamhet. Att föra in Europeiska solidaritetskårens möjligheter inom ramen för Erasmus+ kommer också att bidra till att öka medvetenheten om

de möjligheter som finns för unga och organisationer som arbetar med dem och öka deras synlighet.

Mervärdet som EU-finansieringen ger till de politikområden som omfattas av programmet var allmänt erkänt bland deltagarna i det öppna offentliga samråd som kommissionen genomförde för den nya fleråriga budgetramen, och den stora majoriteten betonade dess betydelse.

•Proportionalitetsprincipen

Detta förslag omfattar alla utbildningssektorer – skolutbildning, yrkesutbildning, högre utbildning och vuxenutbildning – samt ungdom, volontärarbete och idrott på ett fokuserat och rationaliserat sätt. Det förstärker de beprövade åtgärder vars effekter har påvisats av halvtidsöversynerna av Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Befintliga åtgärder kommer att rationaliseras, bland annat mellan Erasmus+-åtgärder och sådana som integreras från Europeiska solidaritetskåren. Detta kommer att minska överlappning och ge nytt fokus med hänsyn till resultaten av utvärderingarna och samråden med berörda parter. Användningen av flexibla format kommer löpande att stödjas för att bredda programmets räckvidd.

Ett begränsat antal nya åtgärder kommer att införas för att ta itu med nya problem och politiska prioriteringar (t.ex. europeiska skolallianser och Erasmus+-stipendier på strategiska områden). Dessa åtgärder anses också vara de lämpligaste för att göra programmet mer inkluderande och mer effektivt.

De föreslagna ändringarna bygger på den befintliga programarkitekturen, behåller samma typer av insatser riktade till enskilda personer, organisationer och system och syftar till att förbättra och öka effekterna av programmets lansering, med hjälp av de befintliga effektiva genomförandemekanismerna i det föregående programmet. Detta initiativ går därför inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

•Val av instrument

Det föreslagna instrumentet utgörs av Europaparlamentets och rådets förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Erasmus+

I den slutliga utvärderingen av programmet 2014–2020 och i halvtidsöversynen av programmet 2021–202730 konstaterades det att Erasmus+ presterar starkt enligt centrala utvärderingskriterier och uppfyller sina mål effektivt. Båda programperioderna har gett ett starkt europeiskt mervärde och spelat en nyckelroll på områdena för utbildning, ungdom och idrott.

Trots de negativa effekterna av covid-19-pandemin stödde Erasmus+ mobilitet i utbildningssyfte i annat land för över 6,2 miljoner deltagare under perioden 2014–2020 och cirka 1,6 miljoner under perioden 2021–2023, vilket bidrog till att öka deras färdigheter och

30COM(2025) 395 final och SWD(2025) 186 final, 15.7.2025.

kompetenser. Över 136 000 olika organisationer finansierades i programmet 2014–2020 och över 77 000 2021–2023, vilket stödde deras samarbete och förbättrade deras arbetsmetoder.

Erasmus+ överträffar markant vad enskilda länder skulle kunna uppnå på nationell eller internationell nivå. Dess fördelar härrör från möjligheterna till personlig, utbildningsmässig och yrkesmässig utveckling för lärande och personal, till gränsöverskridande samarbete mellan organisationer och till politisk utveckling på områdena utbildning, ungdom och idrott. Det ger dem som deltar i programmet avsevärda fördelar jämfört med dem som inte deltar. Utan Erasmus+ skulle programmet ge betydligt mindre fördelar för individer och organisationer. Gränsöverskridande verksamhet inom utbildnings-, ungdoms- och idrottssektorerna skulle minska till nära noll i flera länder, särskilt inom ungdoms- och idrottssektorerna. Erasmus+ finansierar över hälften av den mobilitet som ger studiepoäng i medlemsstaterna och över 90 % av korta mobilitetsperioder i hälften av unionens länder.

Dessutom tillgodoser programmet nya behov som uppstått på grund av den tekniska utvecklingen, i överensstämmelse med Europeiska konkurrenskraftsfondens politikområden och prioriteringar, särskilt framväxten av generativ artificiell intelligens och behovet av kompetens för att stödja EU:s konkurrenskraft. Erasmus+ investerar i att hjälpa till att utveckla den kompetens som krävs för att förse unionens inre marknad och industrisektorer med framtidssäkrade färdigheter för att ta itu med de utmaningar som hotar konkurrenskraften, vilket framhävs i rapporten av Mario Draghi respektive Enrico Letta. Finansieringen av mobilitet i utbildningssyfte – som är kärnan i programmet – verkar vara avgörande för att se till att de yngre generationerna utrustas med rätt kompetens för att ta sig an de svårigheter som uppstår i ett snabbt föränderligt sammanhang. Programmet har även blivit mer inkluderande och har ökat andelen deltagare med begränsade möjligheter från cirka 10 % under perioden 2014–2020 till 15 % år 2023.

Trots de tydliga framstegen har utvärderingen identifierat återstående hinder för att personer med begränsade möjligheter ska kunna delta. Erasmus+ bör därför fortsätta att ta itu med de mest akuta tillgänglighetsutmaningarna och fortsätta att försöka nå fler deltagare med begränsade möjligheter. Att ytterligare förtydliga definitionerna av personer med begränsade möjligheter och att ge tydligare vägledning om de åtgärder som finns tillgängliga för att stödja deras deltagande skulle också förstärka inkluderingen.

Granskning av finansieringsreglerna, enklare rapporteringsförfaranden och rationalisering av de olika åtgärderna och områdena bör bedömas för att förenkla tillgången för små organisationer och organisationer som är nykomlingar. Utvärderingen identifierade också behovet av att förenkla alternativ finansiering, att underlätta överföringen av medel mellan instrument och av att undanröja hinder mellan olika operativa former och finansieringsregler för att skapa fler synergier mellan Erasmus+ och andra instrument och för att öka projektens expansion. Detta bör även göras genom bättre spridning av projektresultaten.

Utvärderingen visar det internationella mervärde som programmet tillför och som är avgörande för att främja EU:s värden och interkulturellt lärande, för att öka medvetenheten om medborgardeltagande och aktivt deltagande samt för att underlätta peer learning och förmedla europeisk sakkunskap inom utbildning, ungdom och idrott till andra regioner.

Erasmus+-utvärderingen identifierade möjligheter att förbättra samstämmigheten med Europeiska solidaritetskåren och identifiera sätt att hantera potentiella överlappningar, förbättra den övergripande effektiviteten och öka tydligheten gentemot berörda parter.

Europeiska solidaritetskåren

I den slutliga utvärderingen av programmet för 2018–2020 och halvtidsöversynen av programmet 2021–202731 konstaterades det att Europeiska solidaritetskåren uppvisar goda resultat i de fem utvärderingskriterierna (relevans, effektivitet, ändamålsenlighet, samstämmighet och EU-mervärde). Europeiska solidaritetskåren bemöter kritiska behov i det europeiska samhället genom att främja medborgardeltagande, inkludering och mångfald. Programmet stärker gemenskapskänslan, återupplivar lokala initiativ och främjar ett större globalt perspektiv. Det förbättrar deltagarnas personliga, yrkesmässiga och studierelaterade färdigheter tillsammans med deras sociala och medborgerliga medvetenhet. Programmet har också konsekvent uppnått målet för andelen deltagare med begränsade möjligheter (30 % år 2022 och år 2023). Utvärderingen bekräftar att Europeiska solidaritetskåren spelar en viktig roll och att den i vissa länder är det enda alternativet för unga som vill delta i volontärarbete och solidaritetsverksamhet. Ett antal förbättringsområden har identifierats. Bland de centrala rekommendationerna finns i) bättre identifiering av personer med begränsade möjligheter för att underlätta ytterligare inkludering av dessa personer i programmet, ii) anpassning av programmål och finansiering, iii) hantering av skillnader i den geografiska fördelningen av resultat och effekter, iv) förbättring av viseringsarrangemangen för tredjelandsmedborgare, v) förbättring av it- och övervakningsverktygen, och vi) förtydligande av syftet med programområdet humanitärt bistånd. Finansieringen har i allmänhet visat sig vara mycket begränsad med tanke på programmets ambitioner och mål. Programmet kompletterar EU- program som Erasmus+, men de faktiska synergierna är något begränsade, vilket antyder att mer strukturerade insatser behövs.

En potentiell överlappning som lyfts fram i utvärderingen gäller ungdomsverksamheten inom Erasmus+ och solidaritetsprojekt som finansieras inom ramen för Europeiska solidaritetskåren. Båda dessa stöder ungdomsledda initiativ som drivs av informella grupper av unga och främjar aktivt medborgarskap och initiativförmåga. Solidaritetsprojekt har en starkare solidaritetskomponent och stöder främst lokal bottom-up-solidaritetsverksamhet i syfte att angripa viktiga utmaningar inom de samhällen där ungdomarna som driver projektet bor. Likväl antyder de många gemensamma åtgärdsområdena att det finns ett behov av att reflektera över eventuella överlappningar. Stödverksamhet som syftar till att öka kvaliteten på genomförandet av de två programmen framstår också som exempel på möjliga överlappningar. Båda verksamheterna drivs av samma nationella programkontor, som är verksamma på ungdomsområdet, och finansierar mycket liknande verksamhet och når ofta ut till samma målgrupper. Dessa verksamheter uppvisar möjligheter till synergier mellan programmen, och de kan också undersökas för stordriftsfördelar och förbättrad effektivitet.

Sammanfattningsvis kompletterar Europeiska solidaritetskåren Erasmus+ genom att erbjuda

unga volontärarbete och solidaritetserfarenheter utanför formella utbildningsramar. Utvärderingarna av både Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren bekräftar programmens framgång och understryker deras effektivitet. Även om inga större struktur- eller genomförandeproblem identifierades rekommenderas det att fortsätta sträva efter förenkling och inkludering, att förbättra den internationella dimensionen och att hantera överlappningar och synergier mellan de två programmen.

Det framtida instrumentet kommer därför att bygga vidare på dessa framgångar och styrkor. Den kommer att på ett bättre sätt bemöta EU:s problem gällande hållbart välstånd och konkurrenskraft, kompetensbrist, social inkludering, och demokrati, men också kravet på ökad inkludering, större effekt och förenkling.

31COM(2025) 144 final och SWD(2025) 75 final, 1.4.2025.

•Samråd med berörda parter

Samrådsprocessen pågick mellan mars 2024 och maj 2025 och utformades för att samla in synpunkter från ett stort antal berörda parter. Denna process bestod av ett öppet offentligt samråd, två workshoppar med nationella myndigheter och nationella programkontor, en storskalig konferens för berörda parter (med nationella myndigheter, nationella programkontor, paraplyorganisationer, bidragsmottagare och deltagare från Erasmus+- programmet och från programmet för Europeiska solidaritetskåren, samt företrädare för EU:s institutioner) och tillfälliga samråd.

Det öppna offentliga samrådet genomfördes mellan den 12 februari och den 7 maj 2025 och samlade in 5 845 svar. Det blev underlag för konsekvensbedömningen för EU-program på områdena gränsöverskridande utbildning, ungdom, kultur, medier, värden och det civila samhället inom ramen för den fleråriga budgetramen efter 2027.

Svaren gav en tydlig bekräftelse på EU:s fortsatta roll i att främja gränsöverskridande samarbete och i att stödja demokratiska och sociala mål. Bland svaren rankades ”stöd till studier/utbildning utomlands” som ”mycket viktigt” av 81 % av medborgarna och 70 % av organisationerna. Denna prioritering var ofta knuten till det bredare temat långsiktig investering i kompetens, anställbarhet och europeisk identitet. Deltagarna i samrådet kopplade inte bara samman mobilitet i utbildningssyfte med utbildningsförmåner, utan också med social integration, medborgerligt engagemang och att vara redo för arbetsmarknaden. Många hänvisade till EU-finansieringens roll i att stödja studentutbyten, yrkesutbildning, språkinlärning och gränsöverskridande partnerskap som styrmedel för att utveckla ett mer inkluderande och konkurrenskraftigt samhälle. På samma sätt fick ”skydda demokratin, främja demokratiska normer” 80 % stöd bland medborgare och 72 % bland organisationer, vilket visar en stor konvergens mellan enskilda och institutionella berörda parter.

Ungdomsengagemang utmärkte sig som ett starkt inslag i samrådet. Nästan 50 % av de medborgare som deltog var under 30 år, och denna åldersgrupp uttryckte konsekvent ett starkt stöd för finansieringsinitiativ som främjar demokratiskt engagemang, jämlikhet, rörlighet och medborgarsamarbete. Deras återkoppling var i hög grad i linje med kommissionens strategiska fokusområden för ungdomar, inklusive de som framhävts inom ramen för ungdomskontrollinitiativet. Deras engagemang visade också på en hög grad av medvetenhet om och investeringar i de värdebaserade och gränsöverskridande inslagen i EU:s programplanering.

Svaren på det öppna offentliga samrådet bekräftade också att EU-finansiering ger ett mervärde i jämförelse med finansiering på nationell, lokal eller regional nivå på de områden som finansieringen omfattar. Till exempel ansåg 79 % av deltagarna att ”skydd av demokrati och främjande av demokratiska normer” är ett område där EU-finansiering till stor del ger ett mervärde.

När deltagarna uppmanades att utvärdera de hinder som gör det svårt för EU-budgeten att fullt ut uppfylla sina mål på politikområdena välkomnade de i allmänhet kommissionens fokus på effektivare finansiering, men inte på bekostnad av identitet och förtroende, och med bevarande av den tematiska klarheten och berörda parters egenansvar. Kvantitativa resultat visar att de oftast nämnda hindren i alla grupper var administrativ börda (som pekades ut av 52 % av medborgarna och 58 % av organisationerna) och komplexa, fondspecifika efterlevnadsregler (50 % av medborgarna och 53 % av organisationerna). Dessa problem avspeglar inte bara regelverkens komplexitet, utan även fragmenteringen mellan instrumenten och ineffektiviteten i genomförandet. Ytterligare hinder omfattade bristen på flexibilitet för att omfördela resurser för att bemöta framväxande behov (32 % av medborgarna och 32 % av organisationerna), förseningar i programgenomförandet och med utbetalningen av

finansiering, samt otillräcklig kommunikation eller tydlighet kring finansieringsmöjligheterna. I synnerhet betonade offentliga myndigheter och icke-statliga organisationer förseningar som en källa till minskad effekt och lokal trovärdighet.

De andra samråden visade också på ett enhälligt stöd för att fortsätta med och förbättra Erasmus+ och de möjligheter som erbjuds inom ramen för Europeiska solidaritetskåren, med betoning av deras viktiga roll för att främja EU:s värden och stödja utveckling av färdigheter och konkurrenskraft. Berörda parter betonade behovet av stabilitet i programmet i fråga om övergripande struktur och genomförandemekanismer och av att upprätthålla mobilitet som kärnan i programmet. Återkopplingen betonar också värdet av flaggskeppsåtgärderna, såsom de europeiska universitetsallianserna, yrkeskunskapscentrumen och Erasmus+ lärarakademier, och vikten av att investera i dem.

När det gäller de huvudsakliga problemen som det framtida programmet står inför visar insamlade uppgifter att samtidigt som berörda parter välkomnar de förenklingsåtgärder som införts under den nuvarande programperioden så finns det utrymme för fler förbättringar på detta område, t.ex. att rationalisera programreglerna och ytterligare minska den administrativa bördan. Samråden belyste det ökade engagemanget bland berörda parter för att tillgodose behoven hos personer med begränsade möjligheter och behovet av att ytterligare stärka programmets starka inkluderingsdimension genom att effektivt nå ut till de minst gynnade målgrupperna och underlätta gräsrotsorganisationers och nykomlingars deltagande. Vissa berörda parter efterlyste också förenklad tillgång och minskad administrativ börda genom en ändring av förvaltningsmetoderna – från direkt till indirekt förvaltning – för vissa insatser som Jean Monnet på andra områden än högre utbildning och partnerskap för samarbete på idrottsområdet.

Vidare betonade berörda parter vikten av synergier som skulle kunna befordras mellan de olika EU-instrumenten. Detta inbegriper förbättrad samordning av Europeiska kommissionen på EU-nivå. Det fanns en efterfrågan på en stark internationell dimension, ökad och förbättrad kommunikation och information, en konsekvensbedömning, samt insamling och användning av data.

Överlag lämnade berörda parter värdefulla synpunkter om hur man kan bygga vidare på de framsteg som gjorts och ta itu med de återstående problemen för att säkerställa långsiktig framgång för de möjligheter som Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren erbjuder.

•Extern experthjälp

Kommissionen utgick från resultaten och rekommendationerna från halvtidsöversynerna av Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, som byggde på externa uppdragstagares sakkunskap och på andra granskade studier och externa rapporter.

•Konsekvensbedömning

Förslaget gjordes till föremål för en konsekvensbedömning som genomfördes som en del av förberedelserna för nästa fleråriga budgetram. Den gällde EU-medel som ska stödja samarbete över gränserna om utbildning och solidaritet, ungdomsfrågor, medier, kulturella och kreativa sektorer, värden och civilsamhället.

I konsekvensbedömningen utforskade kommissionen flera olika politiska alternativ för att ta itu med problemen i de sektorer som omfattas av klustret och fastställde vilket alternativ som var mest gynnsamt för kommissionens politikområden och prioriteringar. De olika alternativen var ömsesidigt uteslutande. Ett alternativ var att låta de befintliga programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren fortsätta som fristående program, och samtidigt införa vissa stegvisa förbättringar. Ett andra alternativ bestod i att sammanföra Erasmus+ och

Europeiska solidaritetskåren, två program som delar det gemensamma huvudsakliga målet att bidra till livslångt lärande av hög kvalitet, att förbättra färdigheter och nyckelkompetenser för alla, för privatlivet och för yrkeslivet, och att samtidigt främja samhällsengagemang och medborgarutbildning, solidaritet och social inkludering. Ett tredje alternativ var att fullständigt integrera den politik som för närvarande omfattas av Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren och den politik som omfattas av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden samt av Kreativa Europa inom ramen för ett enda instrument.

Andra alternativ övervägdes också, men avfärdades i ett tidigt skede. Ett sådant var att avveckla unionsfinansieringen på de områden som för närvarande omfattas av Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, men det avvisades i och med betydelsen av de problem som berör de berörda sektorerna, den framträdande plats som denna politik ges i de politiska riktlinjerna och mervärdet av unionens intervention, som stöds av respektive halvtidsöversyn.

Den främsta potentiella effekten av de tre alternativen på slutlistan (kontinuitet, fullständig integration och målbaserad sammanslagning) analyserades mot bakgrund av deras sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner. I förekommande fall omfattade analysen även kostnader och fördelar, konsekvenser för konkurrenskraften, småföretagen och digitaliseringen, samt bidraget till FN:s mål för hållbar utveckling. Dessutom bedömdes alternativen på grundval av deras ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet och proportionalitet genom tillämpning av social flerkriterieanalys.

Utvärderingen av alternativen och deras effekter visade att integration baserad på politiska mål (målbaserad sammanslagning) skulle erbjuda mer potential än de två andra alternativen. Det skulle möjliggöra bättre samordning, riktad flexibilitet och en effektivare användning av unionens budget – utan att offra politiskt fokus eller tillgänglighet.

Detta finansieringsinstrument kommer att tillhandahålla en mer heltäckande strategi och ett sammanhängande landskap av formella, icke-formella och informella möjligheter för unga, i syfte att främja utveckling av färdigheter, engagemang, beredskap och social sammanhållning. EU måste se till att unga utrustas med en lägsta kunskapsnivå för grundläggande och digitala färdigheter och främja de avancerade färdigheter och mjuka färdigheter som krävs i alla skeden av livet. Detta gäller för yrkesutveckling, men också för deras personliga utveckling. Detta är avgörande med tanke på att nästan 18 miljoner unga i EU löper risk för social utestängning32 och att nästan varannan ung person år 2024 rapporterade att de nyligen haft känslomässiga eller psykosociala problem33. EU måste också ta itu med de otillräckliga kunskaperna bland unga, särskilt om deras demokratiska rättigheter, svårigheter med att få tillgång till information, begränsat deltagande i beslutsprocesser och den bredare politiska debatten. Hanteringen av alla dessa svårigheter är central för att säkerställa ett välmående, rustat och sammanhållet Europa, men kan inte göras enbart genom formell utbildning. Volontärarbete och andra former av icke-formellt och informellt lärande kompletterar den formella utbildningen. När det gäller genomförandet skulle föreningen av interventionslogiken för dessa områden (som huvudsakligen omfattas av Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren) rationalisera och förenkla unionsfinansieringen avsevärt, vilket skulle leda till ökad effektivitet, stordriftsfördelar och minskad administrativ börda.

Det nya instrumentet kommer att bygga på de nuvarande programmens framgång och bästa praxis från den nuvarande fleråriga budgetramen, som påvisas av utvärderingar. Det kommer

År 2024 löpte 24,2 % av alla barn under 18 år (19,5 miljoner barn) i EU risk för fattigdom och social utestängning. Källa: Eurostat, onlinedatabas (kod: ilc_peps01n) [ilc_peps01n] Personer som löper risk för fattigdom eller social utestängning efter ålder och kön.

Eurobarometerundersökning FL545 , maj 2024, Ungdomar och demokrati.

att hantera transnationella och gemensamma svårigheter bättre, genom att finansieringsunderskott täcks upp på medlemsstatsnivå och att samstämmigheten mellan inrikes- och utrikespolitiken förbättras, samtidigt som synergier, effektivitet och ändamålsenlighet gynnas och överlappningar minskas.

På grundval av riktlinjerna för bättre lagstiftning lämnades denna konsekvensbedömningsrapport in för kvalitetskontroll till nämnden för lagstiftningskontroll. Nämnden avgav ett yttrande om konsekvensbedömningen den 13 juni 2025. Nämnden lämnade en rad kommentarer och rekommendationer om omfattning, problemdefinition och användning av utvärderingar, interventionslogik och mål, jämförelse av alternativ och kostnads-nyttoanalys, styrning, samstämmighet och framtida övervakning och utvärdering. Den konsekvensbedömning som åtföljde detta lagförslag reviderades enlighet med nämndens kommentarer.

•Förenkling

Förslaget inför flera förenklingar.

För enskilda personer, i synnerhet unga

Genom att utvidga tillämpningsområdet och inkludera volontärarbete och solidaritetsprojekt kommer initiativet att sammanföra alla EU-möjligheter för unga inom ett och samma program. Förslaget kommer alltså att erbjuda en enda kontaktpunkt för EU:s finansieringsmöjligheter för unga och för dem som arbetar med dem i och utanför unionen, och ge dem bättre tillgång till dessa möjligheter.

För sökande och bidragsmottagare

Förslaget syftar till att öka samstämmigheten och rationalisera programmets uppbyggnad genom att kombinera samarbetsåtgärder och politiska stödåtgärder, ombilda åtgärder (till exempel genom att sammanföra alla samarbetsmöjligheter för organisationer eller flytta stödet till plattformar tillsammans med andra verktyg och åtgärder för att stödja den politiska utvecklingen och programgenomförandet) och avlägsna onödiga kapitel för vardera område. Åtgärder som delar liknande mål och som överlappar kommer att slås samman (till exempel mobilitet i utbildningssyfte för studenter och personal inom högre utbildning). Dessa kommer att skapa klarhet i de finansieringsmöjligheter som unionen erbjuder, vilket gör det lättare för potentiella sökande att finna sin väg och identifiera de möjligheter som är relevanta för dem.

Dessutom kommer initiativet att ta itu med de hinder som gräsrotsorganisationer, små organisationer eller organisationer som ansöker för första gången står inför och öka sin räckvidd genom att ändra förvaltningssättet för vissa åtgärder (t.ex. befintliga Jean Monnet- insatser på andra områden än högre utbildning eller samarbetspartnerskap för idrott). Det kommer också att införa partnerskap för bidrag till mycket låga belopp med en kraftigt minskad administrativ börda för sökande.

Användningen av ackrediteringssystem kommer att fortsätta att ge organisationer en strukturerad ram för kontinuerlig förbättring och förenklad tillgång till finansiering, vilket i slutändan underlättar långsiktig planering, förbättrar verksamhetens kvalitet och förstärker det transnationella samarbetet. Förenklade bidrag i form av enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonsatser kommer att användas i största möjliga utsträckning.

Dessutom kommer ansträngningar att göras för att förenkla de övergripande ansöknings- och rapporteringsförfarandena samt för att harmonisera reglerna, samtidigt som proportionalitet mellan bidragsnivån och kraven säkerställs.

För berörda parter som genomför programmet (nationella myndigheter, nationella programkontor och Europeiska kommissionen)

Genom att sammanföra två ramprogram som fungerar med liknande processer som leder till dubbelarbete på flera områden (t.ex. arbetsprogram, övervakning och kommunikation) inom en ram kommer förslaget att medföra betydande förenklingar, vilket kommer att leda till ökad effektivitet och minskade administrativa bördor och genomförandekostnader. Detta kommer att möjliggöra en effektivare resursanvändning, både för Europeiska kommissionen, medlemsstaterna och tredjeländer som ansöker om att associeras till programmet (dvs. verkställande organ).

•Grundläggande rättigheter

Förslaget är i linje med och respekterar unionens värden i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen. Målen för det föreslagna initiativet är nära kopplade till främjandet av de grundläggande rättigheterna och tillämpningen av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Såsom beskrivs i detalj i årsrapporten för 2024 om tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna34 bidrar Erasmus+-programmet 2021–2027 till de grundläggande rättigheterna på alla områden. På ett liknande sätt kommer detta förslag att bidra till att främja och skydda de rättigheter som fastställs i artikel 8 (skydd av personuppgifter), artikel 11 (yttrandefrihet och informationsfrihet), artikel 13 (frihet för konsten och vetenskapen, inbegripet akademisk frihet), artikel 14 (rätt till utbildning), artikel 15 (fritt yrkesval och rätt att arbeta), artiklarna 20 och 21 (likhet och icke-diskriminering), artikel 22 (kulturell, religiös och språklig mångfald), artikel 23 (jämställdhet mellan kvinnor och män), artikel 24 (barnets rättigheter), artikel 26 (integrering av personer med funktionshinder), artikel 31 (rättvisa arbetsförhållanden), artikel 33 (familjeliv och yrkesliv) samt artiklarna 39–46 (medborgarnas rättigheter) i stadgan. Detta uppnås främst genom finansiering av projekt och initiativ som bidrar till den praktiska tillämpningen av dessa grundläggande rättigheter.

4.BUDGETKONSEKVENSER Se bilagan.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Initiativets kommer att övervakas genom den gemensamma prestationsramen för budgeten efter 2027. I prestationsramen föreskrivs en genomföranderapport under programmets genomförandefas samt en utvärdering i efterhand i enlighet med artikel 34.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Utvärderingen ska genomföras i enlighet med kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning och ska baseras på indikatorer som är relevanta för programmets mål.

Kommissionen kommer regelbundet att rapportera till Europaparlamentet, rådet och alla andra relevanta berörda EU-institutioner.

En betydande del av programmet kommer att genomföras genom indirekt förvaltning, främst genom nationella programkontor. De återstående delarna av programmet kommer att

34Finansiering för att främja, skydda och upprätthålla de grundläggande rättigheterna, Årsrapport 2024 om tillämpningen av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna (COM/2024/456 final).

genomföras genom direkt förvaltning, främst av ett genomförandeorgan under överinseende av kommissionens avdelningar med ansvar för programmet.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I förordningen fastställs bestämmelser för ett Erasmus+-program som omfattar utbildning, ungdom och idrott och integrerar de möjligheter som erbjuds av Europeiska solidaritetskåren, inklusive Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd, inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och som erbjuder ett omfattande EU-instrument för att bidra till ett livslångt lärande av hög kvalitet, förbättra färdigheter och nyckelkompetenser för alla, både för det privata livet och för yrkeslivet, samtidigt som det främjar samhällsengagemang och medborgarutbildning, solidaritet och social inkludering. Programmet är ett viktigt instrument för att stödja genomförandet av unionens politik på områdena för utbildning, ungdom och idrott. De specifika målen är insatsbaserade.

I kapitel I – ”Allmänna bestämmelser” för förslaget till förordning anges sakfrågan, definitionerna av vissa begrepp i denna förordning samt programmets allmänna och specifika mål.

Programmet är uppbyggt kring en pelare om möjligheter till lärande för alla och en pelare om kapacitetsuppbyggnad som kombinerar samarbete mellan organisationer och institutioner och stöd till politisk utveckling, vilket täcker alla utbildnings-, ungdoms- och idrottsområden.

I kapitel II – ”Omfattning av interventionen” anges de åtgärder som planeras för att uppnå målen i förslaget till förordning. Inom möjligheter till lärande för alla kommer programmet att stödja mobilitet i utbildningssyfte på alla områden och å ena sidan möjligheter till volontärarbete på ungdomsområdet, å andra sidan möjligheter till utveckling av talang och spetskompetens. Det omfattar också volontärarbete inom Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd. Detta programområde omfattar också en ny vision om att utöka mobiliteten för att se till att alla unga européer får möjlighet till en Erasmus+-upplevelse i en tidigare ålder då värderingar och attityder bildas, liksom nya möjligheter (Erasmus+- stipendier) som införs för att göra det möjligt för studenter att genomföra studier inom strategiska utbildningsområden och befintliga möjligheter som flyttas till detta programområde för samstämmighet och tydlighet, inklusive Erasmus Mundus-stipendier och Jean Monnet-insatser inom högre utbildning.

I kapitel III – ”Inkludering och mångfald” anges programmets inriktning på inkludering och mångfald samt åtgärder och verktyg för att nå ut till fler deltagare med begränsade möjligheter.

I kapitel IV – ”Finansiella bestämmelser” fastställs programmets budgetanslag för programperioden och de planerade formerna av unionsfinansiering. Det föreskrivs också att ytterligare ett ekonomiskt bidrag ska tilldelas inom ramen för andra instrument. I kapitlet fastställs också formerna för och funktionen hos synergier med andra fonder och resurser. Dessutom anger detta kapitel vissa särskilda regler som gäller direkt och indirekt förvaltning, till exempel för tilldelning av medel genom indirekt förvaltning.

I kapitel V – ”Deltagande i programmet” specificeras kriterier för de deltagande länderna. Där specificeras vilka tredjeländer som helt eller delvis kan vara associerade till programmet och på vilka villkor de kan delta. I kapitlet anges också vilka enheter som är berättigade till att ta emot finansiering.

I kapitel VI – ”Programplanering” specificeras det att programmet kommer att genomföras genom arbetsprogram.

I kapitel VII – ”Information, kommunikation och spridning” anges kraven för alla berörda aktörer när det gäller spridning av information, publicitet och uppföljning med avseende på alla åtgärder som programmet stöder.

I kapitel VIII – ”Förvaltnings- och revisionssystem” föreskrivs inrättandet av och funktionen för programmets genomförandeorgan. I förvaltningstermer utgör den föreslagna genomförandemekanismen en kombination av indirekt förvaltning och direkt förvaltning. Kombinationen av förvaltningsformer bygger på befintliga strukturer i det nuvarande programmet. Nationella programkontor kommer att ansvara för förvaltningen av den stora majoriteten av programmets medel. I kapitlet fastställs också det tillsynssystem som krävs för att säkerställa att skyddet av unionens ekonomiska intressen vederbörligen beaktas när åtgärder som finansieras enligt denna förordning genomförs.

I kapitel IX – ”Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser” fastställs de bestämmelser som är nödvändiga för att säkerställa övergången mellan programmen. I slutbestämmelserna anges det datum då förslaget till förordning ska träda i kraft och vara till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

2025/0222 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av programmet Erasmus+ för perioden 2028–2034 och om upphävande

av förordningarna (EU) 2021/817 och (EU) 2021/888

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165.4, 166.4 och 214.5,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande35, med beaktande av Regionkommitténs yttrande36,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Unionen måste stödja och rusta sina medborgare, från tidig ålder, med de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för att lyckas med lärande, i arbetet och i privatlivet. För att möjliggöra detta behöver unionen högpresterande, smidiga, innovativa och inkluderande utbildningssystem som kan fostra, attrahera och hålla kvar talanger, följa de pågående samhälleliga, digitala, miljömässiga och ekonomiska omställningarnas takt och omfattning, möta de demografiska utmaningarna och samhällets och ekonomins kompetensbehov, överbrygga kompetensklyftorna och tillgodose industrins behov inom kritiska sektorer.

(2)Unionen är en värdegemenskap som har sina rötter i Europas historia och identitet och som är förankrad i EU-fördraget. Att förstå dessa värden, som inbegriper grundläggande rättigheter och demokrati, är en grundläggande livsfärdighet och en nyckel till deltagande i den politiska debatten och beslutsfattandet. Utbildnings-, ungdoms- och idrottsverksamhet hjälper till att utrusta medborgarna med färdigheter och kompetenser för att blomstra och för att aktivt och meningsfullt delta i det demokratiska livet och i samhället i stort, och hjälper människor att förenas kring och att försvara gemensamma värden.

(3)Unionen bygger på solidaritet, både mellan invånarna och mellan medlemsstaterna. Detta universella värde vägleder unionens åtgärder och ger den enighet som krävs för att hantera samhällsutmaningar, som unga européer är beredda att anta i praktiken, särskilt genom volontärarbete.

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

(4)Det är viktigt att alla människor, oavsett personlig, social, ekonomisk eller kulturell bakgrund, får möjlighet att delta i en mobilitetsupplevelse utomlands från tidig ålder, när värden och attityder bildas och när individer är som mest mottagliga för nya erfarenheter och intryck. Tidig exponering för olika miljöer, kulturer, språk och livsstilar kan bidra till att bryta ner stereotyper, att främja interkulturell förståelse och att ingjuta värden som respekt, tolerans och solidaritet, och därigenom bidra till ett mer enat och harmoniskt Europa.

(5)Att bygga upp inkluderande, sammanhållna och resilienta samhällen och att upprätthålla unionens konkurrenskraft kräver investeringar i lärande för alla, oavsett bakgrund och tillgångar, i samarbete mellan medlemsstaterna och organisationer som är verksamma på området och i innovativ politisk utveckling på områdena för utbildning, ungdom och idrott. Sådana investeringar bidrar dessutom till att stärka den europeiska identiteten, grundläggande rättigheter och värden samt en mer demokratisk union.

(6)I överensstämmelse med EU:s strategi för en beredskapsunion37 bör beredskap, resiliens, deltagande i demokratin och samhällsengagemang främjas genom en bottom up-strategi som uppmuntrar organisationer och institutioner att spela en nyckelroll för att främja digital kompetens och mediekunnighet, kritiskt tänkande, främjande av samhällsengagemang och lärande om demokrati och medborgarskap. Människor och samhällen i hela EU måste aktivt engagera sig för att förebygga kriser och för att vara tillräckligt förberedda för att bemöta dem.

(7)Åtgärds- och målområden som är gemensamma för programmen Europeiska solidaritetskåren och Erasmus+ 2021–2027 belyser potentialen för förstärkt synergi och samstämmig lagstiftning. Genom att alla möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte, volontärarbete, samarbete och aktivt medborgarskap förs samman bildas en gemensam ingång till alla möjligheter som unionen erbjuder unga och organisationer som är verksamma på ungdomsområdet, vilket möjliggör en mer samordnad och effektiv strategi och gör det lättare för potentiella deltagare och bidragsmottagare att få tillgång.

(8)I detta sammanhang är det nödvändigt att inrätta Erasmus+ 2028–2034, unionens program för utbildning, ungdom och idrott (programmet), som omfattar åtgärder inom utbildning, ungdom och idrott och genom vilken Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd inrättas, som efterföljare till programmet Erasmus+ 2021–202738 och programmet för Europeiska solidaritetskåren39.

(9)I en snabbt föränderlig ekonomisk, social och geopolitisk miljö har erfarenheten visat på behovet av en mer flexibel flerårig budgetram och mer flexibla utgiftsprogram för unionen. För detta ändamål bör, i enlighet med målen för Erasmus+-programmet, finansieringen på ett lämpligt sätt beakta föränderliga politiska behov och unionens prioriteringar enligt relevanta dokument som offentliggjorts av kommissionen, rådets slutsatser och Europaparlamentets resolutioner, samtidigt som tillräcklig förutsägbarhet för budgetgenomförandet säkerställs.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s strategi för en beredskapsunion, JOIN(2025) 130 final.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott (EUT L 189, 28.5.2021). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/888 av den 20 maj 2021 om inrättande av Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd (EUT L 202, 8.6.2021).

(10)Programmet bör stödja genomförandet av kompetensunionen40 och de övergripande strategiska ramarna för unionens politiska samarbete på utbildningsområdet, inbegripet de politiska dagordningarna för skolutbildning, högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning, inbegripet kompetenshöjning och omskolning, för att göra det möjligt för medborgarna att utveckla kompetens och färdigheter i alla skeden av livet för att blomstra i samhället.

(11)I överensstämmelse med EU:s ungdomsstrategi41, den europeiska agendan för ungdomsarbete42 och 2024 års meddelande om arvet från Europaåret för ungdomar 202243 bör programmet stödja ungas och ungdomsorganisationers meningsfulla deltagande i beslutsfattandet och politiken, integrering av ett ungdomsperspektiv på alla politikområden, validering av icke-formellt och informellt lärande, ungdomsarbete av hög kvalitet och kompetensutveckling för ungdomsarbetare. Programmet fortsätter att stödja alla unga så att de kan delta i formell och icke-formell mobilitet i utbildningssyfte, inbegripet ungdomsutbyten och ungdomsverksamhet, i syfte att engagera och ge unga möjlighet att förvärva och utveckla kompetenser för livet och yrkeskarriären, bli aktiva medborgare och delta i det ekonomiska, sociala, kulturella, demokratiska och politiska livet samt att knyta dem till det europeiska projektet och bidra till att bygga upp en inkluderande, konkurrenskraftig och resilient union.

(12)Programmet bör stödja deltagande i idrott och fysisk aktivitet för alla, i överensstämmelse med EU:s arbetsplan för idrott 2024–202744. Därför bör tonvikten framför allt ligga på idrott på gräsrotsnivå, med tanke på den viktiga roll som idrotten spelar för att främja en hälsosam livsstil, social inkludering och jämlikhet samt för att bygga sammanhållna samhällen.

(13)Den digitala omställningen har förändrat samhället och ekonomin med en allt djupare inverkan på vardagen och visat att det finns behov av större digital beredskap och kapacitet för utbildning samt brådskande behov av utveckling av digitala färdigheter för alla i hela unionen.

(14)Formellt, informellt och icke-formellt lärande spelar en väsentlig roll för att möta klimatförändringarna, öka medvetenheten och förmedla de färdigheter och nyckelkompetenser som krävs för att förändra det egna beteendet. Programmet kommer att bidra till att ge människor möjlighet att agera i sina respektive samhällen och bygga upp de färdigheter som krävs för en framgångsrik ren omställning, i överensstämmelse med given för en ren industri.

(15)Programmets internationella dimension bör syfta till att, på grundval av erfarenheterna från tidigare program, erbjuda möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte, samarbete

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om kompetensunionen (COM/2025/90 final).

Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramen för inrättandet av en europeisk agenda för ungdomsarbete, 2020/C 415/01 (EUT C 415, 1.12.2020). Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om Europaåret för unga 2022, COM(2024) 1 final, https://eur- lex.europa.eu/legal-content/sv/txt/?uri=celex:52024dc0001)

Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en EU- arbetsplan för idrott (1 juli 2024–31 december 2027) (EUT C, C/2024/3527, 3.6.2024).

och politisk dialog med tredjeländer som inte är associerade till programmet, bland annat för att bidra till unionens konkurrenskraft, samtidigt som unionens ekonomiska säkerhetsintressen skyddas. För att öka effekterna av dessa typer av verksamhet är det viktigt att stärka synergierna mellan programmet och instrumentet Europa i världen, med beaktande av unionens utvidgning, Global Gateway och de politiska ramarna för utbildning, ungdom och idrott.

(16)Programmet bör föra kandidatländerna och potentiella kandidatländer närmare målet att ansluta sig till unionen. Programmet bör främja stabilitet, partnerskap och utveckling av färdigheter med länder i det utvidgade grannskapet, bland annat genom att stärka banden med Medelhavsområdet. Genom samarbete med andra länder i världen bör programmet också locka talanger från hela världen och utforma partnerskap, i synnerhet för att främja unionens konkurrenskraft. Programmet bör hjälpa länder att modernisera sina institutioner och organisationer och, mer allmänt, förbättra kvalitet och inkludering inom utbildning, ungdomsverksamhet och idrott med hjälp av internationella partnerskap.

(17)Genomförandet av programmet bör styras av principerna och värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten samt solidaritet, i enlighet med artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen respektive ingressen till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Det är därför nödvändigt att alla parter som deltar i programmet respekterar dessa principer och värden. Programmet bör även respektera principerna i EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter från 2017 och i artikel 9 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt jämlikhetsunionens strategier.

(18)Programmet bör uppmuntra deltagande, i synnerhet ungas deltagande, i det demokratiska livet i Europa, inbegripet genom att stödja verksamhet som bidrar till medborgarutbildning och fostrar färdigheter som behövs för samhällsengagemang för att unga ska engagera sig och lära sig att delta i det civila samhället, och därigenom öka medvetenheten om europeiska gemensamma värden, inklusive grundläggande rättigheter, och underlätta samspel med beslutsfattare på lokal nivå, nationell nivå, och europeisk nivå samt bidra till den europeiska integrationsprocessen. Programmet bör också stödja skapande av möjligheter och mekanismer för ungas meningsfulla deltagande.

(19)Programmet bör erbjuda tillgängliga, inkluderande och säkra möjligheter för unga och organisationer att visa solidaritet och hjälpa dem att stödja samhällen och ta itu med samhällsutmaningar samtidigt som de själva får värdefull erfarenhet och färdigheter som gynnar deras personliga utveckling och anställbarhet.

(20)Volontärarbete, både i och utanför unionen, är en värdefull erfarenhet inom icke- formellt och informellt lärande och gör det möjligt för ungdomar att visa solidaritet och engagera sig i verksamhet bidrar till arbetet med samhällsproblem och humanitära utmaningar samtidigt som det stärker de ungas personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling, aktiva medborgarskap, medborgardeltagande och anställbarhet. Programmet bör därför också stödja volontärverksamhet inom Europeiska solidaritetskåren, inbegripet Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd. Dessa åtgärder omfattades av programmet för Europeiska solidaritetskåren under programperioden 2021–2027.

(21)För att ytterligare främja solidaritet och synliggöra humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete bland EU:s medborgare bör solidariteten utvecklas mellan medlemsstater, tredjeländer som är associerade till programmet och tredjeländer som

inte är associerade och som drabbas av katastrofer till följd av naturfaror och antropogena risker. Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd bör bidra till samordnade, behovsbaserade unionsinsatser och kommer att genomföras i enlighet med de regler och förfaranden som fastställs i denna förordning.

(22)Unga, framför allt de med begränsade möjligheter, bör fortsatt ges möjlighet att uppleva en första resa genom Europa som ett led i en informell och icke-formell utbildningsverksamhet som syftar till att stärka deras känsla av tillhörighet till unionen och att ge dem möjlighet att upptäcka dess kulturella och språkliga mångfald.

(23)På idrottsområdet bör programmet, genom mobilitetsmöjligheter och kapacitetsuppbyggnad, inbegripet samarbete, främja gemensamma europeiska värden, volontärarbete samt innovation och utveckling av färdigheter inom och genom idrott. Programmet bör också främja god ledning, säkerhet och integritet i idrott, idrottsdiplomati, stödja idrottsorganisationer på gräsrotsnivå samt ge ungdomar i hela Europa möjlighet att delta i gränsöverskridande idrottsinitiativ, för att främja personlig utveckling, kulturellt utbyte, solidaritet och samhällsengagemang.

(24)Programmet ger ett centralt bidrag till kompetensunionen och det europeiska området för utbildning, lägger grunden för utveckling av färdigheter och kompetens under hela livet och erbjuder ett verkligt gemensamt område för utbildning av god kvalitet och livslångt lärande över gränserna. Kompetensunionen syftar till att öka insatserna för utbildning och livslångt lärande av hög kvalitet genom att tillhandahålla grundläggande och avancerade färdigheter, ge människor möjlighet att regelbundet uppdatera och förvärva nya och framtidsinriktade färdigheter, underlätta spridning av färdigheter och rekrytering vid företag i hela EU samt locka till sig, utveckla och hålla kvar toppbegåvningar i Europa. I överensstämmelse med kompetensunionen bör programmet också återspegla vikten av utbildning i entreprenörskap och finansiell kompetens.

(25)Det är viktigt att stimulera och bredda tillgången till lärande, undervisning och forskning om EU, värden och medborgarskap. Det är särskilt viktigt att främja en europeisk känsla av tillhörighet och engagemang med tanke på de svårigheter som unionen står inför i dag. Programmet bör fortsätta att bidra till lärande i frågor som rör europeisk integration, inbegripet unionens framtida problem och möjligheter, för att främja debatten om dessa frågor och utvecklingen av spetskompetens inom europeiska integrationsstudier.

(26)Språkinlärning bidrar till ömsesidig förståelse mellan människor och kulturer och främjar mobilitet i och utanför unionen, eftersom språkkunskaper är viktiga färdigheter i det privata livet och yrkeslivet. Därför bör programmet stärka språkinlärningen, i förekommande fall även av nationella teckenspråk. För att säkerställa bred och inkluderande tillgång till programmet är det viktigt att flerspråkighet är en huvudprincip vid genomförandet av programmet.

(27)Europa står inför en växande utmaning när det gäller att möta efterfrågan på kvalificerade talanger inom strategiska och föränderliga sektorer som ren och cirkulär teknik, transport, energi, vattenresiliens, hälso- och sjukvård, digital teknik, rymdfart och försvar. För att bemöta detta centrala behov är det mycket viktigt att utveckla, attrahera och behålla begåvade personer inom dessa områden. I överensstämmelse med kompetensunionen bör programmet bland annat stödja EU-studerandes fortsatta studier inom sådana kritiska sektorer och locka toppbegåvningar till Europa genom att göra utbildningen mer attraktiv och erbjuda stipendier till studenter, inklusive Erasmus

Mundus-stipendier. Detta skulle bidra till att arbetsmarknadens kompetensbehov tillgodoses, även för de sektorer där det råder allvarlig brist på arbetskraft.

(28)Samarbete möjliggör utbyte av praxis och kapacitetsuppbyggnad och leder därmed till bättre resultat, prestation och effektivitetsvinster genom att resurser och kunskap samlas. Programmet bör därför stödja åtgärder för kapacitetsuppbyggnad som stärker samarbetet på olika nivåer mellan institutioner och organisationer som är verksamma på områdena för utbildning, ungdom och idrott. Då erkänns institutioners och organisationers fundamentala roll för att människor ska rustas med den kunskap, de färdigheter och den kompetens som behövs i en föränderlig värld och för att hjälpa institutioner och organisationer som är verksamma på området att på lämpligt sätt utnyttja sin potential för innovation, kreativitet och entreprenörskap, särskilt inom den digitala ekonomin.

(29)Programmet bör stödja långsiktigt strategiskt samarbete på institutionell nivå för att bygga upp spetskompetens, konkurrenskraft och attraktionskraft och generera en hållbar och systematisk omvandling av organisationer och institutioner på områdena för utbildning, ungdom och idrott, i överensstämmelse med EU:s prioriteringar, bland annat genom att fungera som testbänk för innovativa instrument för utbildning och utveckling av färdigheter, till stöd för samarbete med näringsliv och industri. Programmet bör fortsätta att stödja utbildningsinstitutionerna och medlemsstaternas arbete för att undanröja kvarstående hinder för transnationellt samarbete och för att öka utbudet av transnationella gemensamma studieprogram, och därmed bidra till en gemensam europeisk examen45.

(30)Programmet bör stödja de europeiska universitetsalliansernas viktigaste utbildningsuppdrag för att möjliggöra systempåverkan, som uppnås mer effektivt genom långsiktiga åtgärder på unionsnivå, särskilt för att stärka spetskompetensen, minska fragmenteringen och göra EU:s system för högre utbildning mer attraktiva och inkluderande, utveckla innovativa instrument för att höja kvaliteten på lärande och undervisning, utveckla framtidsinriktade färdigheter och kompetenser (såsom AI, cybersäkerhet, hållbarhet, STEM-ämnena), inbegripet de sektorer som redan identifierats i kompetensunionen, genom relevanta och framtidssäkrade kursplaner, pedagogisk innovation, gemensamma examina, livslångt lärande och mikromeriter, för att fostra och locka talan och underlätta transnationellt samarbete inom utbildning, inbegripet med näringslivet och industrin.

(31)I enlighet med relevanta unionsramar och unionsverktyg bör programmet bidra till utveckling och spridning av färdigheter, bland annat genom att inrätta ett stödsystem för grundläggande färdigheter och genom att främja kvalitetssäkring, öppenhet, erkännande av färdigheter, kompetenser och kvalifikationer, digitalisering av dessa samt validering av icke-formellt och informellt lärande, förvaltning av färdigheter och vägledning. I det avseendet bör programmet också tillhandahålla stöd till kontaktpunkter och nätverk på nationell nivå och europeisk nivå som underlättar utbyten inom och utanför Europa och utvecklingen av flexibla utbildningsvägar mellan olika områden inom utbildning och ungdomsverksamhet samt mellan formella och icke-formella sammanhang, inklusive genom stöd för ekosystem med mikromeriter.

45Rådets resolution om en gemensam europeisk examensmärkning och nästa steg mot en eventuell gemensam europeisk examen: stärkande av Europas konkurrenskraft och europeisk högre utbildnings attraktionskraft (EUT C, C/2025/2939, 22.5.2025).

(32)Användarvänliga onlineplattformar och verktyg för virtuellt samarbete kan spela en viktig roll i att stödja genomförandet av utbildnings- och ungdomspolitiken i och utanför Europa. För att öka användningen av virtuell samarbetsverksamhet bör programmet stödja en mer systematisk och konsekvent användning av onlineplattformar. Det bör också underlätta och stödja mobilitetsprocesser genom digitalisering.

(33)Programmet bör utformas för att främja inkludering, mångfald och lika möjligheter genom att bredda tillgången till mobilitet, volontärarbete och lärande i och utanför unionen, och därigenom göra det möjligt för alla människor att dra full nytta av en omvälvande erfarenhet.

(34)Programmet bör innehålla en uppsättning åtgärder för att underlätta och öka tillgången för personer med begränsade möjligheter, för att undanröja eventuella hinder för sådan tillgång, inbegripet ekonomiska hinder, och som grund för ytterligare vägledning för genomförandet. Dessa åtgärder omfattar bland annat riktat ekonomiskt stöd, tillgängliga utbildningsformat, bostadsstöd, förberedande verksamhet och stöd till deltagare med begränsade möjligheter före, under och efter deras deltagande i programmet, användarvänliga och tillgängliga dokument på olika språk, stödverksamhet för personal som särskilt arbetar med inkludering och mångfald i organisationer och med att öka medvetenheten bland potentiella deltagare med begränsade möjligheter, även på landsbygden och i avlägset belägna områden. Dessutom bör programmet göra det möjligt att i processen för beviljande av bidrag prioritera projekt av hög kvalitet som aktivt hanterar inkludering och delaktighet för deltagare med begränsade möjligheter.

(35)För att göra programmet mer tillgängligt för nya organisationer och för organisationer med mindre administrativ kapacitet samt för att göra programmet mer hanterbart för bidragsmottagare bör programmet förstärka åtgärderna för att förenkla förfarandena i alla skeden.

(1)I denna förordning fastställs en vägledande finansieringsram för programmet. I denna förordning beräknas löpande priser genom en fast deflator på 2 %.

(37)Med tanke på att programmet omfattar flera olika områden bör man hålla fst vid ambitionen att ungdom och idrott ska bidra till programmets mål på ett meningsfullt sätt och nå målgrupperna.

(38)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/250946 är tillämplig på detta program. I förordningen fastställs reglerna för fastställandet och genomförandet av unionens allmänna budget, inklusive regler om bidrag, priser, icke-finansiella

donationer, upphandling, indirekt förvaltning, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier samt om skydd av unionens ekonomiska intressen.

(39)I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201347, rådets förordning (EG, Euratom) nr

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

2988/9548, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9649 och rådets förordning (EU) 2017/193950 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, återkrav av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137151. I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509 är varje person eller enhet som tar emot unionsmedel skyldig att samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel beviljar likvärdiga rättigheter.

(40)I syfte att förenkla kraven på bidragsmottagarna bör förenklade kostnadsalternativ i form av enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonsatser användas i största möjliga utsträckning. Förenklade kostnadsalternativ för att stödja mobilitet i utbildningssyfte inom programmet bör ta kostnaderna för boende och uppehälle i värdlandet i beaktande. I enlighet med nationell rätt bör medlemsstaterna uppmuntras att låta dessa bidrag vara befriade från skatter och sociala avgifter, och bidrag som beviljas enskilda personer av offentliga eller privata rättsliga enheter bör behandlas på samma sätt.

(41)Ett korrekt slutförande av programmen 2021–2027 bör säkerställas, särskilt när det gäller sådana fleråriga arrangemang för förvaltning av de programmen som fortsätter att löpa, exempelvis finansiering av tekniskt och administrativt bistånd. Från och med den 1 januari 2028 bör det tekniska och administrativa biståndet vid behov säkerställa förvaltningen av insatser enligt programmet 2021–2027 som inte slutförts senast den 31 december 2027.

(42)I enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) bör programmet ta hänsyn till de yttersta randområdenas särskilda situation som det hänvisas till i den artikeln, inbegripet åtgärder för att underlätta deras deltagande i programmet.

(43)I enlighet med artikel 85.1 i rådets beslut (EU) 2021/176452 är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering inom ramen för

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

Rådets beslut (EU) 2021/1764 av den 5 oktober 2021 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena

programmets regler och mål och alla specifika arrangemang som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(44)Programmet ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [prestation], i vilken regler för utgiftsspårning och prestationsramen för budgeten fastställs, inklusive regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att inte orsaka betydande skada och jämställdhetsprincipen som anges i artikel 33.2 d respektive f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, regler för övervakning och rapportering om resultaten av unionsprogram och unionsverksamheter, regler för inrättande av en portal för unionsfinansiering, regler för utvärdering av programmen samt andra övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla unionsprogram, t.ex. bestämmelserna om information, kommunikation och synlighet.

(45)För att optimera mervärdet och öka investeringarnas omfattning och effekter bör

synergier eftersträvas, särskilt mellan programmet och andra unionsfinansieringsinstrument, inklusive genom möjliggörande mekanismer. Programmet bör också eftersträva synergier som stärker samarbete mellan utbildning och den privata sektorn.

(46)Programmet bör möjliggöra fullständig och partiell associering av tredjeländer. Programmet bör också stödja deltagande av tredjeländer som inte är associerade till programmet om dessa länder anges i arbetsprogrammet; deras deltagande bidrar till att programmets mål uppnås och är avgörande för genomförandet av insatsen.

(47)Lämplig och inkluderande utåtriktad verksamhet och publicitet för de möjligheter som stöds av programmet bör säkerställas på lokal nivå, nationell nivå och unionsnivå och bör ta hänsyn till programmets huvudsakliga målgrupper och, i tillämpliga fall, ett stort antal andra målgrupper. Dessutom bör kommissionen och genomförandeorganen underlätta utbytet av god praxis och projektresultat och samla in återkoppling om programmet.

(48)Programmet bör utnyttja potentialen hos tidigare deltagare i Erasmus+-programmet och stödja relaterad verksamhet genom att uppmuntra dem att rekommendera programmet.

(49)Åtgärder bör vidtas för att effektivisera förvaltningen av programmet och uppnå stordriftsfördelar, bland annat genom att begränsa och minska antalet nationella programkontor.

(50)Förordningarna (EU) 2021/81753 och (EU) 2021/88854 bör upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2028.

(51)För att säkerställa kontinuitet i tillhandahållandet av stöd inom det relevanta politikområdet och göra det möjligt att påbörja genomförandet från och med början av

sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (Beslutet om ULT, inbegripet Grönland) (EUT L 355, 7.10.2021, s. 6).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013 (EUT L 189, 28.5.2021, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/888 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren och om upphävande av förordningarna (EU) 2018/1475 och (EU) nr 375/2014 (EUT L 202, 8.6.2021, s. 32).

den fleråriga budgetramen 2028–2034, bör denna förordning träda i kraft och tillämpas

från

och

med

den

januari

2028.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning inrättas Erasmus+, unionsprogrammet för insatser på områdena för utbildning samt på områdena för ungdom och idrott (programmet), och programmets mål, dess budget för perioden 2028–2034, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering fastställs. Genom denna förordning inrättas också Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1.vuxenstuderande: person som har lämnat eller avslutat sin grundutbildning och deltar i formellt, icke-formellt eller informellt lärande, inklusive unga som varken arbetar eller studerar.

2.vuxenlärande: alla former av formellt, icke-formellt eller informellt lärande för vuxna, som omfattar möjligheter till utveckling av färdigheter, kompetensutveckling och omskolning för konkurrenskraft, förbättrad social sammanhållning och främjande av aktivt deltagande i samhället.

3.idrott på gräsrotsnivå: fysisk fritidsaktivitet som utövas regelbundet på icke- professionell nivå av människor i alla åldrar i hälsosyfte, utbildningssyfte eller socialt syfte.

4.lärosäte: läroanstalt som i enlighet med regional, nationell eller internationell rätt eller praxis utfärdar kvalitetssäkrade examina eller andra erkända kvalifikationer på tertiär nivå, oavsett vilken beteckning inrättningen har, eller en jämförbar läroanstalt på tertiär nivå som enligt nationella/regionala myndigheter eller Europeiska kommissionen är behörig att delta i programmet på respektive territorier.

5.student inom högre utbildning: person som är inskriven vid ett lärosäte, inbegripet för en kort utbildning, på kandidatnivå, masternivå eller doktorandnivå eller motsvarande, eller en person som nyligen har avlagt en examen från ett sådant lärosäte.

6.europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd: volontärverksamhet som stöder humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete efter kriser och på lång sikt i tredjeländer som inte är associerade till programmet, som syftar till att tillhandahålla behovsbaserat bistånd för att förebygga och lindra mänskligt lidande och varaktigt slå vakt om människans värdighet vid kriser, och som inbegriper åtgärder för att stärka katastrofberedskap och katastrofriskreducering, koppla samman katastrof-,

återanpassnings- och utvecklingsbistånd och bidra till att stärka resiliensen och förmågan till krishantering och återhämtning i sårbara eller katastrofdrabbade samhällen.

7.informellt lärande: lärande till följd av dagliga aktiviteter och upplevelser som inte är organiserade eller strukturerade vad gäller mål, tid eller lärandestöd; det kan vara oavsiktligt ur den lärandes perspektiv.

8.gemensamt studieprogram: program som samordnas och erbjuds gemensamt av olika lärosäten i två eller flera länder och som leder till en gemensam examen.

9.livslångt lärande: allt lärande i alla dess former, antingen det rör sig om formellt, icke-formellt eller informellt lärande, som äger rum under hela livet och som leder till förbättrade eller uppdaterade kunskaper, färdigheter, kompetenser och attityder inklusive genom mikromeriter eller samhällsdeltagande ur ett personligt, medborgerligt, kulturellt, samhälleligt eller arbetsrelaterat perspektiv, såsom tillhandahållandet av rådgivning och vägledning; det innefattar förskoleverksamhet och barnomsorg, allmän utbildning, yrkesutbildning, högre utbildning, vuxenutbildning, ungdomsarbete och andra lärandemiljöer utanför den formella utbildningen, och det främjar vanligtvis sektorsövergripande samarbete och flexibla utbildningsvägar.

10.mobilitet i utbildningssyfte: att flytta fysiskt till ett annat land än bosättningslandet för studier, utbildning, undervisning eller icke-formellt eller informellt lärande.

11.icke-formellt lärande: lärande som äger rum utanför den formella utbildningen genom planerad verksamhet vad gäller mål och tid för lärande och där det finns visst stöd till lärandet.

12.personer med begränsade möjligheter: personer som av ekonomiska, sociala, kulturella, geografiska eller hälsomässiga skäl, eller på grund av sin migrantbakgrund eller av skäl såsom funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter eller av andra skäl, inbegripet ett skäl som skulle kunna utgöra diskriminering enligt artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, möter hinder som gör det svårt för dem att få faktisk tillgång till de möjligheter som erbjuds genom programmet.

13.skolelev: person som är inskriven vid en läroanstalt som tillhandahåller allmän utbildning på någon eller alla nivåer från förskoleverksamhet och barnomsorg till gymnasieutbildning, eller en person som fått sin skolutbildning utanför en läroanstalt och som de nationella myndigheterna anser vara berättigad att delta i programmet som skolelev på deras respektive territorier.

14.personal: person som antingen yrkesmässigt eller på frivillig grund är involverad i utbildning eller icke-formellt lärande på alla nivåer, inbegripet idrott, vilket omfattar akademisk personal, lärare, utbildare, skolledare, ungdomsarbetare, idrottspersonal, förskole- och barnomsorgspersonal, personal som inte undervisar och andra yrkesutövare som regelbundet främjar lärande.

15.tredjeland: land som inte är en medlemsstat i EU.

16.yrkesstuderande: person som är inskriven inom ett program för grundläggande eller fortsatt yrkesutbildning, på alla nivåer från sekundär till eftergymnasial nivå, eller en person som nyligen har utexaminerats eller erhållit kvalifikationer från ett sådant program.

17.volontärarbete: obetald verksamhet som tar sig an samhällsproblem eller humanitära utmaningar och som har en stark inlärningskomponent.

18.unga: på ungdomsområdet, personer mellan 13 och 30 år.

19.ungdomsarbetare: person som antingen yrkesmässigt eller på frivillig grund är involverad i icke-formellt lärande, och som stöder unga i deras sociopedagogiska och yrkesmässiga utveckling och kompetensutveckling; detta innefattar personer som planerar, styr, samordnar och genomför verksamhet på ungdomsområdet.

Artikel 3

Programmets mål

1.Programmets allmänna mål är att bidra till ett resilient, konkurrenskraftigt och sammanhållet Europa genom att främja livslångt lärande av hög kvalitet, förbättra färdigheter och kompetenser för livet och för arbeten för alla, och samtidigt främja unionens värden, demokratiskt och samhälleligt deltagande, solidaritet, social inkludering och lika möjligheter i och utanför EU. Programmet ska vara ett viktigt instrument för att bygga upp kompetensunionen, utveckla ett europeiskt område för utbildning och stödja genomförandet av det europeiska strategiska samarbetet på utbildningsområdet, inklusive dess underliggande sektorsspecifika målsättningar.

Programmet kommer att främja ungdomspolitiskt samarbete och vidareutveckla den europeiska dimensionen inom idrotten. Målet är att främja ett mer inkluderande, enat och robust Europa genom att ge unga egenmakt, stärka banden i samhället och främja solidaritet genom meningsfullt engagemang och samarbete. Idrotten spelar en central roll som drivkraft för social inkludering, hälsa, utbildning och samhällsutveckling. Genom att investera i ungdomar, volontärarbete och idrott syftar programmet till att bygga starkare, mer sammanlänkade samhällen, uppmuntra medborgerligt och demokratiskt engagemang och bidra till social sammanhållning på alla nivåer.

2.Programmet har följande specifika mål:

a)Stödja förbättringen av utbildning, färdigheter och kompetenser med särskild hänsyn till relevansen för arbetsmarknaden samt till individens yrkesmässiga och personliga utveckling och till bidraget till ett konkurrenskraftigt, hållbart och sammanhållet samhälle.

b)Främja en känsla av europeisk identitet och aktivt medborgarskap, stärka solidaritet och aktivt deltagande i samhället och demokratin, vilket påverkar samhället positivt, ökar resiliensen och förbättrar beredskapen att förutse, förebygga och bemöta risker av olika slag.

c)Främja kvalitet, inkludering, rättvisa, hållbarhet, kreativitet, innovation, spetskompetens och gränsöverskridande samarbete och stärka Europas attraktionskraft och konkurrenskraft globalt inom alla utbildnings-, ungdoms- och idrottsområden.

d)Engagera och ge unga möjlighet att förvärva och utveckla yrkesmässiga och personliga kompetenser och att delta aktivt i samhället och demokratin och knyta dem till det europeiska projektet.

e)Stödja politisk utveckling, inbegripet för spridning av färdigheter, och påskynda reformer och modernisering på systemnivå inom alla utbildnings-, ungdoms- och idrottsområden för att säkerställa att de är mer effektiva, resilienta och inkluderande.

samtidigt förbättrar och validerar deras kompetenser och underlättar deras fortsatta engagemang som aktiva medborgare.

g)Främja den europeiska idrottsmodellen genom att investera i idrott på gräsrotsnivå, särskilt frivillig verksamhet, säkerställa tillgänglighet, främja deltagande, skydda integritet, stödja god ledning och stärka idrottens sociala, utbildande och samhällsstärkande roll, genom åtgärder som är inriktade på att bygga upp ett rättvist, inkluderande och hållbart idrottssystem i hela Europa.

3.Programmets mål ska eftersträvas genom följande pelare, som främst är av antingen transnationell eller internationell karaktär:

a)Möjligheter till lärande för alla.

b)Stöd till kapacitetsuppbyggnad.

KAPITEL II

OMFATTNING AV INTERVENTIONEN

AVSNITT 1

MÖJLIGHETER TILL LÄRANDE FÖR ALLA

Artikel 4

Möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte och volontärarbete

1.På utbildningsområdet ska programmet stödja följande:

a)Mobilitet i utbildningssyfte för studenter och personal inom högre utbildning.

b)Mobilitet i utbildningssyfte för studenter och personal inom yrkesutbildning.

c)Mobilitet i utbildningssyfte för skolelever och skolpersonal, inbegripet personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg.

d)Mobilitet i utbildningssyfte för vuxenstuderande och personal inom vuxenutbildning.

1.På ungdomsområdet ska programmet stödja följande:

a)Mobilitet i utbildningssyfte för unga, inbegripet DiscoverEU, verksamhet som stöder ungas deltagande och mobilitet i utbildningssyfte för ungdomsarbetare.

b)Volontärarbete inom Europeiska solidaritetskåren, inklusive Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd.

2.På idrottsområdet ska programmet stödja mobilitet i utbildningssyfte för idrottare och personer som är verksamma inom idrott på gräsrotsnivå och mobilitet i utbildningssyfte för idrottspersonal.

3.Mobilitet i utbildningssyfte enligt denna artikel får åtföljas av

a)stöd till undervisning och lärande om EU, inbegripet europeisk integration, europeiska värden och europeiskt medborgarskap,

b)åtgärder som språkstöd, förberedande besök, utbildning och virtuellt samarbete.

Artikel 5

Möjligheter till utveckling av talang och spetskompetens

På utbildningsområdet ska programmet stödja följande:

a)Erasmus+-stipendier inom strategiska utbildningsområden, även i gemensamma studieprogram.

b)Erasmus Mundus-stipendier.

c)Jean Monnet-insatser inom högre utbildning.

d)Stöd till följande Jean Monnet-institutioner med europeisk målsättning: Europeiska universitetsinstitutet i Florens, inklusive dess skola för europeiska och gränsöverskridande styrelseformer, Europeiska högskolan (Brygge, inklusive campusen i Tirana och Natolin). Europeiska institutet för offentlig förvaltning i Maastricht, Europeiska rättsakademin i Trier, Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd i Odense och Internationella centrumet för Europautbildning i Nice.

AVSNITT 2

STÖD TILL KAPACITETSUPPBYGGNAD

Artikel 6

Samarbete mellan organisationer och institutioner

Programmet ska stödja följande:

a)Partnerskap för samarbete, inbegripet småskaliga partnerskap som syftar till att främja en bredare och mer inkluderande tillgång till programmet.

b)Partnerskap för spetskompetens och innovation som bygger på europeiska universitetsallianser, yrkeskunskapscentrum, europeiska lärarakademier, europeiska skolallianser, gemensamma studieprogram, Europeisk ungdom tillsammans och idrottssamarbetsallianser.

Artikel 7

Stöd till politikutveckling

Programmet ska stödja följande:

a)Experiment, förberedande och genomförande avseende unionens politiska målsättningar och verktyg inom färdigheter, utbildning, ungdom och idrott55.

b)Genomförande av programmet, inbegripet synergier med och stöd till annan unionspolitik och andra unionsprogram, onlineplattformar, verktyg för virtuellt samarbete och verktyg för att underlätta mobilitet i utbildningssyfte.

Spridning

och

kommunikation.

55I synnerhet Europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF), Europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet), det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (Eqar), det europeiska nätverket av nationella informationscentrum för akademisk rörlighet och erkännande (Enic) och nätverket av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (Naric), Euroguidance-nätverket, den gemensamma ramen och verktygen för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass), Eurydice-nätverket, de nationella samordnarna för vuxenutbildning, de centrala och nationella stödtjänsterna för onlineplattformar, det europeiska området för högre utbildning och de nationella referenspunkterna för uppföljning av utexaminerade, wikinätverket för ungdomsfrågor, Eurodesk-nätverket, Europeiska ungdomsforumet, ungdomspasset, de nationella arbetsgrupperna som genomför EU:s ungdomsdialog och de nationella samordningsorgan som genomför Europeiska idrottsveckan på nationell nivå.

KAPITEL III

INKLUDERING OCH MÅNGFALD

Artikel 8

Stödåtgärder för inkludering och mångfald

1.Vid genomförandet av denna förordning ska kommissionen, medlemsstaterna och tredjeländer som är associerade till programmet säkerställa ett inkluderande tillvägagångssätt i all verksamhet.

4.Kommissionen, medlemsstaterna och tredjeländer som är associerade till programmet ska vidta effektiva åtgärder för att främja inkludering, mångfald och rättvisa, solidaritet och lika möjligheter, särskilt för att säkerställa deltagande för personer med begränsade möjligheter i programmet.

5.Kommissionen ska stödja tillgång till programmet från tidig ålder och oberoende av socioekonomisk bakgrund. För att åstadkomma detta ska den se till att åtgärder vidtas för att underlätta deltagandet för personer med begränsade möjligheter, inbegripet ekonomiska stödmekanismer vid behov.

6.Kommissionen får på grundval av objektiva kriterier anpassa eller tillåta de nationella programkontor som avses i artikel 19 att anpassa mekanismerna för ekonomiskt stöd för att förbättra tillgången för personer med begränsade möjligheter.

7.Kostnader för åtgärder som underlättar eller stöder deltagande för personer med begränsade möjligheter får inte utgöra grund för att avslå en ansökan inom ramen för programmet.

8.De nationella programkontor som avses i artikel 19 ska vid behov utarbeta eller uppdatera nationella handlingsplaner för inkludering och mångfald, på grundval av ramen och med särskild uppmärksamhet på de särskilda svårigheterna i respektive land med att få tillgång till programmet. De nationella planerna för inkludering och mångfald ska utgöra en integrerad del av de nationella programkontorens planeringsdokument som avses i artikel 19.2.

9.Kommissionen ska regelbundet övervaka genomförandet av åtgärderna för inkludering och mångfald, inbegripet de nationella inkluderings- och mångfaldsplanerna.

KAPITEL IV

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 9

Budget

1.Den vägledande finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden

2028–2034 fastställs till 40 827 000 000 EUR i löpande priser.

2.Utöver de belopp som anges i punkt 1 i denna artikel ska, för att främja programmets internationella dimension, ytterligare ett ekonomiskt bidrag göras tillgängligt genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [Europa i världen] för att stödja åtgärder som genomförs och förvaltas i enlighet med denna förordning. Detta bidrag ska vara överensstämma med ett samlat programplaneringsdokument som utarbetas i enlighet med förordning (EU) XXX [Europa i världen].

10.Anslag får föras in i unionens budget efter 2034 för att täcka nödvändiga utgifter och för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som inte slutförts när programmet avslutas.

11.Den finansieringsram som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel och beloppen för de ytterligare medel som avses i artikel 10 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, specifika eller gemensamma it- system och it-plattformar, informations- och kommunikationsinsatser, inbegripet central kommunikation om unionens politiska prioriteringar, samt alla andra kostnader för tekniskt och administrativt bistånd eller kostnader relaterade till personal som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av programmet.

Artikel 10

Ytterligare medel

1.Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter får lämna ytterligare ekonomiska bidrag eller icke-ekonomiska bidrag. Ytterligare ekonomiska bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d eller e eller i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

12.Medel som anslagits till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran göras tillgängliga för programmet. Kommissionen ska genomföra dessa medel direkt eller indirekt i enlighet med artikel 62.1 a eller c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. De ska läggas till det belopp som avses i artikel 9.1. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten. Om kommissionen inte har ingått något rättsligt åtagande inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning för ytterligare belopp som på detta sätt gjorts tillgängliga för programmet, får de motsvarande outnyttjade beloppen, på den berörda medlemsstatens begäran, föras tillbaka till ett eller flera ursprungsprogram eller efterföljande program.

Artikel 11

Alternativ, kombinerad och kumulativ finansiering

1.Programmet ska genomföras i samverkan med andra unionsprogram. En åtgärd som har fått bidrag från unionen från ett annat program kan också få bidrag inom ramen för programmet. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas på motsvarande bidrag eller så får en enda uppsättning regler tillämpas för alla bidrag och ett enda rättsligt åtagande får ingås. Om bidraget från unionen baseras på stödberättigande kostnader får det kumulativa stödet från unionens budget inte

överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och det får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

13.Förfarandena för tilldelning inom programmet får genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning gemensamt med medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansinstitut eller andra tredje parter (partnerna i förfarandet för gemensam tilldelning), under förutsättning att skyddet av unionens ekonomiska intressen säkerställs. Sådana förfaranden ska omfattas av en enda uppsättning regler och leda till att ett enda rättsligt åtagande ingås. För detta ändamål får partnerna i förfarandet för gemensam tilldelning tillhandahålla medel till programmet i enlighet med artikel 10, alternativt får partnerna anförtros genomförandet av förfarandet för tilldelning, i tillämpliga fall i enlighet med artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Vid förfaranden för gemensam tilldelning får även företrädare för partnerna i det gemensamma förfarandet för tilldelning vara medlemmar i den utvärderingskommitté som avses i artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 12

Genomförande och former för unionsfinansiering

1.Programmet ska genomföras i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, genom direkt förvaltning eller genom indirekt förvaltning med de enheter som avses i artikel 62.1 c i den förordningen.

14.De medel som genomförs genom indirekt förvaltning i en medlemsstat ska tilldelas på grundval av

a)befolkningsmängden och levnadskostnaderna i den berörda medlemsstaten,

b)avståndet mellan medlemsstaternas huvudstäder,

c)samt prestation, beräknat utifrån de senaste tillgängliga uppgifterna.

15.Dessa kriterier och de formler som ligger till grund för dem ska beskrivas närmare av kommissionen i de arbetsprogram som avses i artikel 15.

16.Unionsfinansiering får tillhandahållas i alla former som anges i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, bland annat i form av bidrag, priser, upphandling och icke- finansiella donationer.

17.Om unionsfinansiering tillhandahålls i form av ett bidrag ska finansieringen tillhandahållas som finansiering som inte är kopplad till kostnader eller vid behov i form av förenklade kostnadsalternativ, i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Finansiering får tillhandahållas i form av ersättning av faktiskt uppkomna stödberättigande kostnader endast om målen för en åtgärd inte kan uppnås på annat sätt.

18.Vid tillämpning av artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får utvärderingskommittén helt eller delvis bestå av oberoende externa experter.

19.Offentliga rättsliga enheter och institutioner och organisationer på områdena för utbildning, ungdom och idrott som har erhållit över 50 % av sina årliga inkomster från offentliga källor under de senaste två åren ska anses besitta den finansiella och

operativa kapacitet som krävs för att utföra verksamhet inom ramen för programmet.

är

inte

skyldiga

att

bestyrka

den

kapaciteten

ytterligare.

KAPITEL V

DELTAGANDE I PROGRAMMET

Artikel 13

Tredjeländer som är associerade till programmet

1.Programmet kan öppnas för deltagande för följande tredjeländer genom fullständig eller partiell associering, i enlighet med de mål som fastställs i artikel 3 och i enlighet med relevanta internationella avtal eller beslut som antagits inom ramen för dessa avtal och som är tillämpliga på:

a)Medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt europeiska mikrostater.

b)Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer.

c)Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

d)Andra tredjeländer.

20.För associeringsavtalen för att delta i programmet gäller följande:

a)De ska säkerställa en rättvis balans mellan bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i programmet.

b)De ska fastställa villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkning av ekonomiska bidrag, i form av ett driftsbidrag och en deltagaravgift, till enskilda program och till allmänna administrativa kostnader.

c)De ska inte ge tredjelandet någon befogenhet att fatta beslut som rör programmet.

d)De ska garantera unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

e)De ska, i förekommande fall, säkerställa skyddet av unionens intressen i fråga om säkerhet och allmän ordning.

Vid tillämpning av led d ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs enligt förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och garantera att verkställighetsbeslut som ålägger en betalningsskyldighet på grundval av artikel 299 i EUF-fördraget samt domar och beslut från Europeiska unionens domstol är verkställbara.

Artikel 14

Stödberättigande

1.Kriterier för stödberättigande ska i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509 fastställas så att de bidrar till att de mål som fastställs i artikel 3 kan uppnås.

21.När det gäller förfaranden för tilldelning inom ramen för direkt och indirekt förvaltning kan en eller flera av följande rättsliga enheter vara berättigade till unionsfinansiering:

a)Enheter som är etablerade i en medlemsstat.

b)Enheter som är etablerade i ett associerat tredjeland.

c)Internationella organisationer.

d)Andra enheter som är etablerade i icke-associerade tredjeländer, om finansieringen av sådana enheter är avgörande för genomförandet av åtgärden och bidrar till de mål som fastställs i artikel 3.

22.Utöver vad som anges i artikel 168.2 och 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får de associerade tredjeländer som avses i artikel 13.1 i den här förordningen delta i och ta del av de upphandlingsmekanismer som fastställs i artikel

168.2och 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. De regler som gäller för medlemsstaterna ska i tillämpliga även gälla deltagande associerade tredjeländer.

23.Förfaranden för tilldelning som påverkar säkerhet eller allmän ordning, särskilt när det gäller unionens eller dess medlemsstaters strategiska tillgångar och intressen, ska begränsas i enlighet med artikel 136 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

24.Det arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 eller de handlingar som rör förfarandet för tilldelning får innehålla ytterligare preciseringar angående de kriterier för stödberättigande som fastställs i den här förordningen eller innehålla ytterligare kriterier för stödberättigande för särskilda åtgärder.

KAPITEL VI

PROGRAMPLANERING

Artikel 15

Arbetsprogram

Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

KAPITEL VII

KOMMUNIKATION OCH SPRIDNING

Artikel 16

Information, kommunikation och spridning

1.De nationella programkontor som avses i artikel 19 ska i samarbete med kommissionen utveckla en konsekvent kommunikationsstrategi för ändamålsenlig utåtriktad verksamhet och för spridning och utnyttjande av resultaten från den verksamhet som stöds genom de insatser som de förvaltar inom ramen för programmet. De nationella myndigheter som avses i artikel 18 ska hjälpa de nationella programkontoren att utnyttja resultaten av projekt med stor potentiell genomslagskraft.

25.De nationella programkontor som avses i artikel 19 ska bistå kommissionen i den allmänna uppgiften att sprida information om programmet, inklusive information om åtgärder och verksamhet som förvaltas på nationell nivå och unionsnivå, och dess resultat. De nationella programkontoren ska informera relevanta målgrupper om de åtgärder och den verksamhet som har genomförts i deras respektive länder.

26.De åtgärder och verksamhetstyper som avses i punkterna 1 och 2 ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [Prestation] där det fastställs regler för spårning av utgifter och prestationsramen för budgeten, inbegripet de regler som är tillämpliga för alla unionsprogram när det gäller informations-, kommunikations- och synlighetskrav, i synnerhet inklusive skyldigheter för bidragsmottagare och genomförandepartner.

KAPITEL VIII

FÖRVALTNINGS- OCH REVISIONSSYSTEM

Artikel 17

Arrangemang för indirekt förvaltning på nationell nivå

1.I enlighet med artikel 157.1 tredje stycket i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 kräver genomförandet av programmet genom indirekt förvaltning att en nationell myndighet och ett nationellt programkontor utses, i enlighet med artiklarna 18 och 19.

2.Både den nationella myndigheten och det nationella programkontoret ska betraktas som genomförandeorgan enligt artikel 62.1 c i budgetförordningen i den utsträckning som de har ansvar för genomförandet av budgeten enligt överenskommelse med kommissionen, och den nationella myndigheten ska behålla huvudansvaret gentemot kommissionen för det övergripande genomförandet av EU-medel av det nationella programkontor som den utser och övervakar enligt artikel 18.10.

Artikel 18

Nationell myndighet

1.Medlemsstaterna och de tredjeländer som är associerade till programmet ska genom sin ständiga representation eller sin beskickning vid Europeiska unionen underrätta kommissionen om det offentligrättsliga organ som utsetts till nationell myndighet med avseende på tillämpningen av denna förordning, och om den eller de personer som är lagligen bemyndigade att agera på dess vägnar.

27.Den nationella myndigheten ska utse ett nationellt programkontor för programmets löptid och underrätta kommissionen om det. Den nationella myndigheten får inte utse ett ministerium till nationellt programkontor, och det nationella programkontoret ska vara organisatoriskt åtskilt från den nationella myndigheten.

28.Den nationella myndigheten ska utse ett oberoende revisionsorgan enligt artikel 21.

29.Den nationella myndigheten ska förse kommissionen med en lämplig förhandsbedömning av att det nationella programkontoret uppfyller de minimikrav som fastställs i artikel 157.1–157.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och unionens krav på normer för intern kontroll för nationella programkontor samt regler för förvaltningen av programmedel.

Vid tillämpning av första stycket ska följande arrangemang gälla:

a)För de förfaranden som särskilt krävs av kommissionen, inklusive kommissionens egna och de som anges i denna förordning, ska ingen förhandsbedömning göras i enlighet med artikel 157.7 b i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

b)För andra förfaranden än de som anges i led a ska den nationella myndigheten göra en förhandsbedömning som ska grundas på dess egna

kontroller och revisioner eller på kontroller och revisioner som utförts av det oberoende revisionsorganet.

c)Om det nationella programkontor som utses för programmet är detsamma som det nationella programkontor som utsågs i enlighet med förordningarna (EU) 2021/817 och (EU) 2021/888 ska förhandsbedömningen av efterlevnad begränsas till att omfatta krav som är nya, såvida inget annat är motiverat.

30.Om kommissionen på grundval av sin utvärdering av förhandsbedömningen inte godtar det nationella programkontor som utsetts, eller om det nationella programkontoret inte uppfyller de minimikrav som fastställts av kommissionen, ska den nationella myndigheten se till att nödvändiga korrigerande åtgärder vidtas så att efterlevnad säkerställs eller utse ett annat organ till nationellt programkontor. I sådana undantagsfall då ett nationellt programkontor upphör med sin verksamhet eller att existera och den nationella myndigheten själv utför uppgifter som ingår i budgetgenomförandet i enlighet med denna förordning och relevanta överenskommelser inom dess ram ska myndigheten undantas från förhandsbedömningen.

31.Den nationella myndigheten ska tillhandahålla adekvat medfinansiering, åtminstone motsvarande det bidrag som avses i artikel 20.5 b, för drift av dess nationella programkontor för att säkerställa att programmet förvaltas i enlighet med tillämpliga unionsregler.

32.Den nationella myndigheten ska se till att utnämningar av personer som ansvarar för förvaltningen av det nationella programkontoret motiveras av åtgärdens art, överensstämmer med rättvisa och transparenta regler och förfaranden och inte ger upphov till en intressekonflikt. I sådana fall då det finns allvarliga farhågor om efterlevnaden av dessa principer får kommissionen avvisa den föreslagna utnämningen och begära att den nationella myndigheten säkerställer att urvalsförfarandet upprepas.

33.Den nationella myndigheten ska övervaka och utöva tillsyn över de uppgifter som ingår i budgetgenomförandet och som anförtrotts det nationella programkontoret. Myndigheten ska underrätta och rådgöra med kommissionen i god tid innan den fattar beslut som kan ha en betydande inverkan på programmets förvaltning och programmedlen.

34.Den nationella myndigheten ska varje år lämna in en rapport till kommissionen om sin övervaknings- och tillsynsverksamhet och, i förekommande fall, ett uttalande om sin uppföljning av eventuella synpunkter från kommissionen som svar på denna rapport.

35.Den nationella myndigheten ska ta och behålla det ansvar för den korrekta förvaltningen av de unionsmedel som kommissionen överfört till det nationella programkontoret inom ramen för programmet.

36.Vid fall av oriktigheter, försummelse eller bedrägeri som kan tillskrivas det nationella programkontoret eller vid allvarliga brister, skulder eller undermålig prestation från det nationella programkontorets sida och i de fall där någotdera leder till att kommissionen ställer krav gentemot det nationella programkontoret ska den nationella myndigheten ersätta kommissionen och hålla den skadeslös för sådana krav.

37.Under de omständigheter som avses i punkt 11 får den nationella myndigheten återkalla det nationella programkontorets mandat, på eget initiativ eller på begäran av kommissionen. Om den nationella myndigheten önskar återkalla det nationella programkontorets mandat av andra motiverade skäl ska den underrätta kommissionen om detta inom rimlig tid före den dag då det nationella programkontorets mandat planeras upphöra att gälla. I sådana fall ska den nationella myndigheten och kommissionen formellt komma överens om särskilda och tidsbegränsade övergångsåtgärder.

38.Vid ett återkallande enligt punkt 12 ska den nationella myndigheten genomföra de nödvändiga kontrollerna avseende unionsmedel som förvaltats av det nationella programkontor vars mandat återkallats och se till att dessa medel och alla handlingar och förvaltningsverktyg som behövs för programmet överförs till det nya nationella programkontoret på ett obehindrat sätt. Den nationella myndigheten ska förse det nationella programkontor vars mandat återkallats med det ekonomiska stöd som krävs för att det ska fortsätta utföra sina avtalsenliga skyldigheter gentemot programmets bidragsmottagare och kommissionen till dess att dessa skyldigheter har överförts till ett nytt nationellt programkontor. Om en övergångsperiod uppstår mellan återkallandet av detta mandat och utseendet av ett nytt nationellt programkontor med kommissionens godkännande, ska den nationella myndigheten under denna period ansvara för det nationella programkontorets alla skyldigheter enligt denna förordning och för alla dess utestående avtalsenliga skyldigheter gentemot programmets bidragsmottagare och kommissionen.

39.Om ett nationellt programkontor upphör med sin verksamhet eller att existera och inget nytt nationellt programkontor utses till följd av ett tredjelands utträde ur programmet, ska den nationella myndigheten ha huvudansvaret för det nationella programkontorets alla skyldigheter och för fullgörandet och avslutandet av alla utestående avtalsenliga skyldigheter gentemot programmets bidragsmottagare och kommissionen.

40.På begäran av kommissionen ska den nationella myndigheten utse de institutioner eller organisationer, eller de kategorier av institutioner eller organisationer, som är berättigade att delta i en insats inom programmet på sitt territorium.

41.Den nationella myndigheten ska främja och underlätta effektiva synergier och komplementaritet med andra nationella, regionala eller europeiska fonder eller program.

42.Den nationella myndigheten ska säkerställa att alla nödvändiga och lämpliga åtgärder vidtas för att undanröja alla rättsliga och administrativa hinder för att programmet ska fungera väl, inbegripet åtgärder i syfte att anpassa statusen för deltagare i programmet till statusen för andra medborgare i samma situation eller att ta itu med svårigheterna med att erhålla viseringar eller uppehållstillstånd.

Artikel 19

Nationellt programkontor

1.Det nationella programkontoret ska

a)vara ett organ i den mening som avses i artikel 62.1 c, v eller vi i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och omfattas av lagstiftningen i

den medlemsstat eller det tredjeland som är associerat till det berörda programmet,

b)förfoga över tillräcklig förvaltningskapacitet, personal och infrastruktur för att kunna uppfylla sina åligganden på ett tillfredsställande sätt och därigenom säkerställa en effektiv och ändamålsenlig förvaltning av programmet och en sund ekonomisk förvaltning av unionens medel,

c)förfoga över de operativa och rättsliga resurser som krävs för att tillämpa de administrativa, avtalsenliga och ekonomiska förvaltningsregler som fastställts på unionsnivå,

d)ha den sakkunskap som är nödvändig för att effektivt genomföra åtgärderna inom alla de sektorer av programmet för vilka det får unionsbidrag,

e)erbjuda, om det krävs av kommissionen, tillräckliga finansiella garantier, helst utfärdade av en offentlig myndighet, motsvarande nivån på de unionsmedel som kontoret ska förvalta.

43.Det nationella programkontoret ska planera sina uppgifter på lämpligt sätt för genomförandet av relevanta åtgärder enligt det arbetsprogram som avses i artikel 15 och relevanta avtal med kommissionen samt för den informations-, kommunikations- och spridningsverksamhet som avses i artikel 16.2.

44.Det nationella programkontoret ska förvalta alla stadier av projektlivscykeln för de åtgärder inom programmet som det ansvarar för i enlighet med artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och berörda avtal med kommissionen.

45.Det nationella programkontoret ska bevilja bidragsstöd till bidragsmottagare i den mening som avses i artikel 2.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 genom bidragsöverenskommelser i enlighet med det som kommissionen bestämmer för den aktuella programåtgärden.

46.Det nationella programkontoret får inte, utan ett skriftligt förhandsgodkännande från den nationella myndigheten och från kommissionen, delegera till tredje part någon av de uppgifter som anförtrotts det avseende genomförandet av programmet eller budgeten. Det nationella programkontoret ska ensamt ha hela ansvaret för uppgifter som delegeras till en tredje part.

47.Det nationella programkontoret ska varje år förse sin nationella myndighet och kommissionen med en förvaltningsförklaring, en rapport och alla andra handlingar som krävs enligt artikel 158 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

48.Det nationella programkontoret ska i god tid genomföra de synpunkter som framförs av kommissionen efter dess analys av den årliga förvaltningsförklaringen och det oberoende revisionsuttalandet om denna.

Artikel 20

Europeiska kommissionen

1.Kommissionen ska granska de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen på grundval av de efterlevnadskrav för nationella programkontor som avses i

artikel 18.4, framför allt med hjälp av den förhandsbedömning som den nationella

myndigheten tillhandahåller, det nationella programkontorets årliga

förvaltningsförklaring och uttalandet från det oberoende revisionsorganet om denna samt den nationella myndighetens årliga rapport som avses i artikel 18.9.

49.På grundval av den förhandsbedömning som avses i artikel 18.4 ska kommissionen godta, med förbehåll godta eller avvisa utseendet av det nationella programkontoret. Kommissionen ska inte ingå avtal med det nationella programkontoret förrän den har godtagit förhandsbedömningen som tillfredsställande eller vidtagit lämpliga tillsynsåtgärder i enlighet med artikel 157.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Om kommissionen godtar förslaget med förbehåll kan den besluta att vidta proportionella försiktighetsåtgärder som gäller avtalsförhållandet med det nationella programkontoret. Om det nationella programkontoret inte längre uppfyller minimikraven får kommissionen tillfälligt upphäva sitt avtalsförhållande med det nationella programkontoret till dess att korrigerande åtgärder har vidtagits för att säkerställa efterlevnaden, i annat fall får den begära att den nationella myndigheten återkallar det nationella programkontorets mandat och utser ett nytt, under förutsättning att det gjorts en positiv förhandsbedömning.

50.Kommissionen ska förse de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren med lämplig information och vägledning för att säkerställa ett genomförande och en förvaltning av programmet som är konsekvent och av hög kvalitet. I synnerhet ska den specificera arrangemang för planering, projektledning och rapportering och se till att dessa arrangemang följer enkla förfaranden.

51.Kommissionen ska inte ställa programmedel till det nationella programkontorets förfogande förrän den har godkänt dess planeringsdokument i enlighet med artikel 19.2.

52.Kommissionen ska ställa följande programmedel till det nationella programkontorets förfogande:

a)Ett bidrag till stöd för de programåtgärder vars förvaltning anförtrotts det nationella programkontoret.

b)Ett bidrag till stöd för det nationella programkontorets förvaltningsuppgifter.

c)Ett ytterligare bidrag, i tillämpliga fall, för åtgärder enligt artikel 7. a och b.

53.Kommissionen ska meddela den nationella myndigheten och det nationella programkontoret resultatet av sin analys och sina synpunkter på den årliga rapport och förvaltningsförklaring som avses i artiklarna 18.9 och 19.6 och på det revisionsuttalande som avses i artikel 21.2.

54.Om kommissionen inte godtar den årliga förvaltningsförklaringen eller uttalandet från det oberoende revisionsorganet, eller om det nationella programkontorets genomförande av kommissionens synpunkter är otillfredsställande får kommissionen genomföra de försiktighetsåtgärder och korrigerande åtgärder som krävs för att skydda unionens finansiella intressen i enlighet med artikel 132 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

55.Kommissionen ska uppmuntra och upprätthålla en aktiv dialog och ett aktivt samarbete med och mellan de nationella programkontoren och de nationella myndigheterna, inbegripet utbyte och överföring av god praxis, i syfte att förbättra och säkerställa konsekvent genomförande och förvaltning av programmet. Den ska också säkerställa lämpliga förutsättningar för ett effektivt informationsutbyte mellan

unionens institutioner, de nationella programkontoren eller andra organ och enheter som genomför programmet.

56.Kommissionen ska tillhandahålla de it-system som krävs för att stödja genomförandet av de programmål som fastställs i artikel 3, även för indirekt förvaltning.

Artikel 21

Oberoende revisionsorgan

1.Det oberoende revisionsorganet ska

a)besitta den nödvändiga yrkesmässiga kompetensen för att genomföra revisioner inom offentlig sektor,

b)säkerställa att dess revisioner tar hänsyn till internationellt accepterade revisionsstandarder,

c)inte befinna sig i en intressekonflikt vad gäller den rättsliga enhet som det nationella programkontoret utgör en del av, och i synnerhet ska det oberoende revisionsorganet med avseende på sina uppgifter vara oberoende av den rättsliga enhet som det nationella programkontoret utgör en del av.

2.Det oberoende revisionsorganet ska avge ett revisionsuttalande om den årliga förvaltningsförklaring som avses i artikel 158.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Det ska ligga till grund för den övergripande försäkran enligt artikel 127

iförordning (EU, Euratom) 2024/2509.

3.Det oberoende revisionsorganet ska ge kommissionen och dess företrädare samt revisionsrätten fullständig tillgång till alla handlingar och rapporter till stöd för det revisionsuttalande det avger om det nationella programkontorets årliga förvaltningsförklaring.

Artikel 22

Kontrollsystemets principer

1.Kommissionen ska ha ansvar för tillsynskontroller med avseende på insatser och verksamhet inom programmet som förvaltas av de nationella programkontoren. Kommissionen ska fastställa minimikrav för det nationella programkontorets och det oberoende revisionsorganets kontroller.

57.Det nationella programkontoret ska ha ansvar för de primära kontrollerna av bidragsmottagarna för de insatser som det förvaltar enligt de arbetsprogram som avses i artikel 15. Dessa kontroller ska erbjuda en rimlig säkerhet för att de tilldelade bidragen används på det sätt som avsetts och följer gällande unionsregler.

58.Vad gäller de programmedel som överförs till de nationella programkontoren ska kommissionen ombesörja en korrekt samordning av sina kontroller med de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren på grundval av principen om samordnad granskning och efter en riskbaserad utvärdering.

KAPITEL IX

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 23

Upphävande

Förordning (EU) 2021/817 och förordning (EU) 2021/888 bör upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2028.

Artikel 24

Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt förordningarna (EU) 2021/817 och (EU) 2021/888, som ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

59.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits enligt förordningarna (EU) 2021/817 och (EU) 2021/888.

60.Medlemsstaterna ska på nationell nivå säkerställa en obehindrad övergång mellan de insatser som utfördes enligt förordningarna (EU) 2021/817 och (EU) 2021/888 och de insatser som ska genomföras inom ramen för det här programmet.

Artikel 25

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2028.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från

	unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart
	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om övervakning och rapportering ....................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
42	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Erasmus+ för perioden 2028–2034

1.2Berörda politikområden Utbildning, ungdom och idrott

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Programmets allmänna mål är att bidra till ett resilient, konkurrenskraftigt och sammanhållet Europa genom att främja livslångt lärande av hög kvalitet, förbättra färdigheter och kompetenser för livet och för arbeten för alla, och samtidigt främja unionens värden, demokratiskt och samhälleligt deltagande, solidaritet, social inkludering och lika möjligheter i och utanför EU. Programmet ska vara ett viktigt instrument för att bygga upp kompetensunionen, utveckla ett europeiskt område för utbildning och stödja genomförandet av det europeiska strategiska samarbetet på utbildningsområdet, inklusive dess underliggande sektorsspecifika målsättningar.

1.3.2Specifikt/specifika mål Programmet har följande specifika mål:

d)Engagera och ge unga möjlighet att förvärva och utveckla yrkesmässiga och personliga kompetenser och att delta aktivt i samhället och demokratin och knyta dem till det europeiska projektet.

e)Stödja politisk utveckling, inbegripet för spridning av färdigheter, och påskynda reformer och modernisering på systemnivå inom alla

utbildnings-, ungdoms- och idrottsområden för att säkerställa att de är mer effektiva, resilienta och inkluderande.

f) Ge ungdomar lättillgängliga möjligheter till engagemang i solidaritetsverksamhet och humanitär verksamhet som leder till positiva samhällsförändringar i och utanför unionen (det sistnämnda genom att inrätta Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd) och som samtidigt förbättrar och validerar deras kompetenser och underlättar deras fortsatta engagemang som aktiva medborgare.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

•Förbättrade färdigheter och kompetenser för deltagarna för arbeten och för livet

•Ökad kvalitet, inkludering, hållbarhet, innovation, spetskompetens och gränsöverskridande samarbete för organisationer inom utbildning, ungdomsfrågor och idrott

•Påskyndande av reformer och modernisering på systemnivå

•Ökat aktivt deltagande, förstärkt solidaritet och en känsla av europeisk tillhörighet bland deltagarna

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Output- och resultatindikatorerna för att övervaka framsteg och resultat inom detta program kommer att motsvara de gemensamma indikatorer som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [Prestation].

1.4Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd56

☒en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

56I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Programmet syftar till att erbjuda möjligheter till lärande för alla, särskilt i form av mobilitet i utbildningssyfte, volontärarbete och stipendier som bidrar till att förbättra färdigheter och nyckelkompetenser för alla, för livet och för arbeten, främja samhällsengagemang och medborgarutbildning, solidaritet och social inkludering. Genom programmet inrättas också Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd. Programmet kommer också att stödja kapacitetsuppbyggnad genom samarbete mellan berörda parter på organisatorisk nivå och politisk utveckling som syftar till att bidra till livslångt lärande av hög kvalitet, främja inkludering, spetskompetens och innovation inom utbildning, ungdomsfrågor och idrott.

Med förbehåll för att programmets grundläggande rättsakt träder i kraft planeras programmet att genomföras från och med den 1 januari 2028, under en period av sju år.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Medlemsstaterna förblir ansvariga för innehållet i och organisationen av sin politik på de berörda områdena, men de utmaningar som har identifierats är gemensamma för alla medlemsstater och/eller har en betydande transnationell dimension, vilket kräver att lösningar, samordning och stöd på EU-nivå hanteras effektivt. EU:s åtgärder kan underlätta samarbete, kapacitetsuppbyggnad och ömsesidigt lärande, liksom gränsöverskridande verksamhet, och i slutändan optimera de berörda sektorernas potential, även i EU:s yttre åtgärder.

Programmet syftar till att förbättra samarbete kring gränsöverskridande mobilitet och kapacitetsuppbyggnad, samt att stödja den politiska utvecklingen med en europeisk dimension. Eftersom de verksamheter som får stöd är transnationella, stora och geografiskt omfattande samt har en stark internationell dimension, kan dessa mål inte uppfyllas på ett tillfredsställande sätt av medlemsstaterna på egen hand. Till exempel är gränsöverskridande mobilitet i utbildningssyfte eller volontärarbete mer komplext att organisera bilateralt och svårt för enskilda medlemsstater att göra tillgängligt för alla. Halvtidsöversynen av Erasmus+ har visat att enskilda initiativ från utbildnings-, ungdoms- och idrottsorganisationer eller medlemsstater trots att de är effektiva på den nationella nivån saknar den omfattning och volym som krävs för att uppnå en EU-omfattande genomslagskraft. Dessutom är den kumulativa täckningen av enskilda länder och sektorsövergripande initiativ fortfarande begränsad jämfört med det nuvarande Erasmus+-programmet. På liknande sätt visar översynen av Europeiska solidaritetskåren att Europeiska solidaritetskåren spelar en viktig roll och att den i vissa länder är det enda alternativet vad gäller volontärarbete och solidaritet bland unga.

Genom att programmet utökas så att det omfattar volontärverksamhet, inbegripet volontärarbete till stöd för humanitära biståndsinsatser blir Erasmus+ dessutom en gemensam ingång till EU:s möjligheter för unga i hela EU, inbegripet unionens landsbygdsområden och avlägset belägna områden, och utanför EU. För närvarande

är dessa endast tillgängliga via separata system. Genom Erasmus+ får således alla intresserade unga i hela unionen lika möjligheter att enklare välja från ett bredare verksamhetsutbud. Genom programmet inrättas också Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd, en fördragsenlig skyldighet.

Programmet kommer att hjälpa till att höja nivån på grundläggande färdigheter och öka mängden kvalificerade yrkesutövare, inbegripet inom viktiga strategiska sektorer för EU:s konkurrenskraft. Det kommer att bidra till att fostra, attrahera och behålla talanger, inklusive från tredjeländer. Genom att samla sakkunskap och resurser kommer den kapacitetsuppbyggnad och det transnationella samarbete som stöds av programmet att främja innovation, öka undervisning av hög kvalitet och bidra till att ta itu med Europas kompetens- och talangbrist inom nyckelsektorer och nyckelterritorier, inbegripet på områdena för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och den dubbla omställningen, vilket gör Europa till en attraktivare destination för utbildning för globala talanger.

Initiativet kommer att sammanföra människor från olika bakgrunder och länder och stödja dem i deras engagemang i volontärarbete, möjliggöra upplevelsen av en period utomlands för dem, underlätta interkulturell förståelse, främja en kollektiv identitet och uppskattning av värden som demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Till exempel belyser halvtidsöversynerna av Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren deras betydande inverkan på främjandet av en känsla av europeisk identitet och tillhörighet, ökandet av medvetenhet om EU:s gemensamma värden och, när det gäller Erasmus+, utvecklandet av kunskap för europeisk integration. Genom att göra det möjligt att skapa och bygga varaktiga nätverk av individer och organisationer kommer programmet att göra det möjligt att förankra en europeisk identitet och EU:s värden.

Programmet kommer att främja utveckling, överföring och genomförande av innovativa och högkvalitativa metoder inom områdena för utbildning, ungdom och idrott samt öka organisationers kapacitet att arbeta transnationellt. Programmet kommer att ge stöd till ett förstärkt samarbete med den privata sektorn och innovationsekosystem och utnyttja investeringar i kompetens som är avgörande för EU:s konkurrenskraft, resiliens, beredskap och sociala sammanhållning. Det kommer också att driva på politiska framsteg och systemeffekter, särskilt genom att fungera som en testbänk för strategier som sedan kommer att inspirera nationella/regionala program. Genom att främja korsbefruktning mellan länder kommer programmet att hjälpa medlemsstaterna att utvecklas och att modernisera sina system och sin politik.

Dessutom kommer programmet att omfatta åtgärder för att bredda tillgången för mindre aktörer, stödja flexibla format och tillhandahålla en ingång som ger gräsrotsorganisationer och nykomlingar tillgång till unionsmedel och möjlighet att få erfarenhet av transnationellt samarbete. Det kommer också att ha en stark dimension av inkludering och mångfald och kommer att stödja utvecklingen av färdigheter för yrkeslivet och det privata livet, särskilt för personer med begränsade möjligheter.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Förslaget bygger på den mångåriga erfarenheten av de tidigare programmen på områdena för utbildning, ungdom, idrott och volontärarbete.

Halvtidsöversynerna av Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren visar att båda programmen tillför ett starkt europeiskt mervärde till enskilda personer, organisationer och politik, inbegripet i dess internationella dimension, ett resultat som inte kan matchas enbart på nationell nivå.

I den slutliga utvärderingen av programmet 2014–2020 och halvtidsöversynen av programmet 2021–2027 konstaterades det att Erasmus+ presterar starkt enligt centrala utvärderingskriterier och uppfyller sina mål effektivt. Båda programperioderna har gett ett starkt europeiskt mervärde och spelat en nyckelroll inom områdena utbildning, ungdom och idrott. Erasmus+ överträffar markant vad enskilda länder skulle kunna uppnå på nationell eller internationell nivå. Dess fördelar härrör från de möjligheter som det ger för studerandes och personals personliga, utbildningsmässiga och yrkesmässiga utveckling, för gränsöverskridande samarbete mellan organisationer och för politisk utveckling på områdena för utbildning, ungdom och idrott, vilket ger betydande fördelar för dem som deltar i programmet jämfört med dem som inte gör det.

I den slutliga utvärderingen av programmet för Europeiska solidaritetskåren för 2018–2020 och halvtidsöversynen av programmet för 2021–202757 konstaterades att Europeiska solidaritetskåren presterar väl enligt de fem utvärderingskriterierna (relevans, effektivitet, ändamålsenlighet, samstämmighet och EU-mervärde). Europeiska solidaritetskåren bemöter kritiska behov i det europeiska samhället, särskilt när det gäller att främja medborgardeltagande, inkludering och mångfald. Programmet stärker gemenskapskänslan, återupplivar lokala initiativ och främjar ett större globalt perspektiv. Det förbättrar deltagarnas personliga, yrkesmässiga och studierelaterade färdigheter och deras sociala och medborgerliga medvetenhet.

Samtidigt pekar båda utvärderingarna på vissa förbättringsområden i fråga om utformningen. Dessa omfattar att utöka programmens räckvidd, underlätta tillgången, förenkla förvaltningen, förbättra övervakningen, stärka synergierna och undvika överlappningar med andra program, samt att öka flexibiliteten för att hantera nya svårigheter. I utvärderingen av Erasmus+ noterades till exempel en viss överlappning mellan Erasmus+ ungdomsverksamhet och solidaritetsprojekt som finansierades inom Europeiska solidaritetskåren, i och med att båda gav stöd till ungdomsledda initiativ drivna av informella ungdomsgrupper.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Programmet är ett av finansieringsinstrumenten inom den fleråriga budgetramen 2028–2034 och har en hög grad av samstämmighet och komplementaritet med andra av EU:s centrala prioriteringar och finansieringssystem.

Programmet kommer att komplettera och förstärka åtgärder som finansieras genom unionens yttre åtgärder, för att locka till sig och behålla globala talanger, öka EU:s inflytande och attraktionskraft på världsarenan och bidra till beredskapen hos

57COM(2025) 144 final och SWD(2025) 75 final, 1.4.2025.

kandidatländer och potentiella kandidatländer, bland annat genom att främja direkta personkontakter och samarbete med tredjeländer.

Det finns en betydande komplementaritet mellan programmet och dess transnationella samarbete som underlättas av direkt och indirekt förvaltning och de nationellt och regionalt skräddarsydda insatserna som får stöd av nationella anslag. Den transnationella delen under direkt och indirekt förvaltning tillhandahåller förvisso gemensamt lärande, nätverkande och sammanslagning av resurser på områdena för utbildning, ungdom och idrott och stöder utvecklingen av undervisningspraxis av hög kvalitet, nätverksarbete och modernisering, vilket inte kan uppnås enbart genom nationella insatser, medan de på förhand tilldelade nationella budgetarna stöder synnerligen breda strukturella insatser för att ta itu med socioekonomiska och territoriella skillnader, inbegripet för landsbygdsområden och avlägset belägna områden, till exempel genom att tillhandahålla infrastruktur, utrustning och tjänster för utbildning, och stöder kompetenshöjning för mindre gynnade grupper eller främjar sysselsättning och entreprenörskap genom utbildning och inledande av reformer.

Det finns starka kopplingar mellan Erasmus+ och Europeiska konkurrenskraftsfonden, och synergier behövs för att bidra till att täta sprickorna mellan utbildning, forskning och innovation och arbetsmarknaden (och i viss mån icke-formellt och informellt lärande) för största möjliga nytta för konkurrenskraften. Exempelvis bidrar utbildning till utveckling av forskning och innovation och möjliggör överföring av kunskap och teknik från akademi till industri och näringsliv, och kan därför också stödja strategier för smart specialisering. Utökningen och överföringen av framgångsrika metoder från utbildningsområdet till forsknings- eller industriområdet skulle kunna underlättas genom rättsliga bestämmelser och genomförandemekanismer som säkerställer ett kunskapsflöde mellan sektorer med tydliga kopplingar.

I överensstämmelse med den europeiska strategin för en beredskapsunion främjar Erasmus+ också beredskap, resiliens, deltagagande i det demokratiska livet och samhällsengagemang genom en bottom-up-strategi, och uppmuntrar organisationer och institutioner att ansöka om finansiering och fostra digital kompetens och mediekunnighet, kritiskt tänkande, engagemang och lärande om demokratiskt medborgarskap. Volontärarbete är också väsentligt för att främja en kultur av inkluderande beredskap och samhällets resiliens. Programmet stämmer också väl överens med och kompletterar det EU-instrument som bidrar till att skydda grundläggande rättigheter och demokrati, medier och kultur.

Även om dessa program stöds av olika instrument, med oberoende tillvägagångssätt och olika interventionslogik, förvaltningssätt och arkitektur, kan deras interaktion generera konvergerande effekter. Därför kommer synergier att eftersökas där de är möjliga och tillför ytterligare mervärde.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Ej tillämpligt

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

•begränsad varaktighet

•verkan från och med den 1/1/2028 till och med den 31/12/2034

•budgetkonsekvenser från och med 2028 till och med 2034 för åtagandebemyndiganden och från och med 2028 till och med 2034 för betalningsbemyndiganden.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)58

•Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

✓via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

✓via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

•Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

✓tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

✓offentligrättsliga organ

✓privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

58Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.

Programmet kommer att genomföras genom en kombination av direkt och indirekt förvaltning, en strategi som har visat sig framgångsrik i tidigare fleråriga budgetramar och som konstaterades vara en nyckelfaktor för programmets effektivitet vid halvtidsöversynen av Erasmus+.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om övervakning och rapportering

Reglerna för övervakning, rapportering och utvärdering av detta program kommer att uppfylla de krav som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [Prestation].

Kommissionen kommer att offentliggöra en genomföranderapport för det framtida Erasmus+-programmet senast fyra år efter startpunkten för dess genomförande för att bedöma vilka framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målen.

Kommissionen ska genomföra en utvärdering i efterhand i enlighet med artikel 34.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 senast tre år efter programperioden för det framtida Erasmus+-programmet.

Målet är att i möjligaste mån använda befintliga arrangemang och förenkla, rationalisera och minska den administrativa bördan för deltagarna (individer och organisationer), samtidigt som det säkerställs att tillräcklig information samlas in för att bedöma programmets resultat och för att säkerställa ansvarsskyldighet. Reglerna för övervakning och rapportering kommer följaktligen att fastställas systematiskt med hänsyn till deras effektivitet och kostnadseffektivitet, på grundval av erfarenheterna från det nuvarande programmet, utan att uppgiftsbehoven äventyras i utvärderingssyfte.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Den föreslagna fortsatta kombinationen av programförvaltningsformer (direkt och indirekt) bygger på de positiva erfarenheterna av genomförandet av det nuvarande Erasmus+-programmet, som konsekvent har uppvisat positiva resultat under de på varandra följande programperioderna. Det bygger på befintliga strukturer i enlighet med subsidiaritets-, proportionalitets- och effektivitetsprinciperna. Bevarandet av beprövade former kommer att göra det möjligt att fokusera på tillhandahållande och prestation, slå vakt om beprövade effektivitetsvinster och samtidigt minimera den administrativa bördan. Den allmänna principen skulle bibehållas: som en allmän regel kommer inget direktstöd att ges till enskilda bidragsmottagare, utan stödet kommer att fortsätta att kanaliseras genom deltagande organisationer, som kommer att dela ut det till enskilda studerande eller yrkesverksamma. Indirekt förvaltning via nationella programkontor har av på varandra följande utvärderingar bekräftats som det mest effektiva sättet att förvalta mobilitets- och samarbetsprojekt som syftar till att bygga upp kapacitet i alla deltagande länder. Direkt förvaltning är däremot effektiv i övergripande åtgärder på EU-nivå tack vare stordriftsfördelar och genomförandeorganet Eaceas förmåga att hantera åtgärder via interna verktyg och förfaranden.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

De risker som identifierats vid genomförandet av de nuvarande programmen kan i stort delas in i följande kategorier:

•Misstag som beror på att bidragsmottagarna saknar erfarenhet av bestämmelserna. Denna risk kan dock i stor utsträckning begränsas genom att man använder förenklade kostnader (enhetsbelopp, schablonsatser och

standardiserade skalor av enhetskostnader), vilket är möjligt enligt budgetförordningen.

•Kontrollkedjans tillförlitlighet och kontroll av verifieringskedjan. Det föreslagna programmet skulle fortsätta att förvaltas av de nationella programkontoren, med tillsynskontroller som utförs av ett oberoende revisionsorgan enligt vad budgetförordningen föreskriver, samt operativ tillsyn och styrning från de nationella myndigheterna. Kontrollramen som begränsar riskerna är väletablerad.

•Specifika deltagare i målgrupperna (t.ex. sektorer för unga eller vuxna) har kanske inte den ekonomiska förvaltningskapacitet som krävs för att förvalta unionsmedel och skulle bli föremål för ytterligare övervakning och verifieringar med utgångspunkt i riskbedömningar. Den huvudsakliga förenklingen för att mildra riskerna och minska felprocenten som uppstår på grund av de finansiella reglernas komplexitet kommer fortsatt att vara den breda användningen av bidrag i form av enhetsbelopp, schablonsatser och skalor för enhetskostnader, och förenklade åtgärdsformat, så att reglerna görs lätta att följa samtidigt som ansvarsskyldighet bibehålls.

Alla enheter som anförtrotts uppgifter har alltid ansvar för de primära kontrollerna för att skydda unionens finansiella intressen, samtidigt som kommissionen ansvarar för tillsynen av den övergripande ramen. Detta solida och för närvarande aktiva kontrollsystem kommer att upprätthållas för att kontrollera användningen av unionsmedel för åtgärder som förvaltas genom indirekt förvaltning av nationella programkontor samt genom direkt förvaltning, i enlighet med budgetförordningen. Vad gäller de programmedel som överförs till de nationella programkontoren ska kommissionen ombesörja en korrekt samordning av sina kontroller med de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren på grundval av principen om samordnad granskning och efter en riskbaserad utvärdering. De nationella programkontoren kommer att ansvara för de primära kontrollerna av bidragsmottagarna, men deras system för internkontroll och efterlevnad kommer även fortsättningsvis att övervakas av medlemsstaterna och revideras av ett oberoende revisionsorgan. För att säkerställa samstämmighet och tillförlitlighet i kontrollerna på nationell nivå kommer kommissionen att fortsätta att utfärda regelbundet uppdaterad vägledning för kontrollerna. Kontrollsystemet kommer att inrättas på så vis att de säkerställer kontrollernas effektivitet och kostnadseffektivitet. Kommissionens övervaknings- och prestationsramar kommer att säkerställa en hög nivå av övervakning och återkoppling som underlag till politiken. Den föreslagna kontrollramen för programmet kommer att kompletteras av kommissionens program för tillsynsbesök, finansiell revision och övervaknings- och genomförandebesök och även vägledning, t.ex. konferenser, upptaktsmöten, möten med nationella myndigheter, kurser och webbseminarier.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

När det gäller kostnadseffektiviteten gör kommissionen en årlig uppskattning av kostnaderna för de resurser och insatser som krävs för att genomföra kontrollerna, och har i möjlig utsträckning beräknat fördelarna i form av fel och oriktigheter som kunnat undvikas, upptäckas och korrigeras vid dessa kontroller, men även icke

kvantifierbara fel. Med denna strategi betonas de viktigast ekonomiska och operativa kontrollerna i kontrollkedjan.

Kontrollstrategin bygger på en enda integrerad kontrollram, för att ge rimlig tillförlitlighet genom hela projektcykeln. Bedömningen av kontrollernas kostnadseffektivitet ska ske enligt principen att tillförlitligheten byggs upp steg för steg, och den ska genomföras inom en global tillsynsstrategi. Kommissionen gör skillnad mellan kontrollernas frekvens och intensitet, med tanke på de olika riskprofilerna bland nuvarande och framtida transaktioner och på nuvarande och alternativa kontrollers kostnadseffektivitet, särskilt enligt vad som anges i vägledningarna om programgenomförande för de nationella programkontoren. Genomförandeorganen och enheter som anförtrotts uppgifter har alltid ansvar för de primära kontrollerna för att skydda unionens finansiella intressen, samtidigt som kommissionen ansvarar för tillsynskontrollerna.

Med hjälp av metoden i 2024 års verksamhetsrapport uppskattar kommissionen den globala kostnaden för kontroll till – beroende på vilken åtgärd som används – 8,21 %, av den budget som förvaltas (exklusive genomförandeorganets budget). Kostnaderna är proportionella och kostnadseffektiva med tanke på den troliga risken för fel om sådana kontroller inte genomfördes och kravet att säkerställa en felprocent på under 2 %. Utifrån erfarenheterna från det nuvarande Erasmus+-programmet och dess föregångare, som hade en felprocent på cirka 1 % på flerårig basis, ligger den förväntade felprocenten under 2 %.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

De kontroller som syftar till att förebygga och upptäcka bedrägerier är i nära linje med dem som ska säkerställa transaktionernas laglighet och korrekthet (oavsiktliga fel). Varje år ser kommissionen över alla rapporter från de nationella programkontoren om möjliga bedrägerier eller oriktigheter. Fallen följs upp huvudsakligen på nationell nivå, om de nationella programkontoren har direkt tillgång till möjligheter till rättslig prövning och hänskjutning av bedrägerifall. Kommissionen underlättar i allt högre grad kontakter i gränsöverskridande ärenden med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

Kommissionens avdelningar bidrar till pågående utredningar hos Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) och organiserar uppföljningen av Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings slutförda utredningar. Den ekonomiska skadan för unionens budget till följd av bedrägerier som fastställts i Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings slutliga ärenderapporter med avseende på program med liknande finansieringsregler och berörda parter är relativt låg. I förekommande fall hänskjuts ärenden till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och till kommissionens utrednings- och disciplinbyrå, men ett signifikant antal ärenden följs under året upp direkt med nationella programkontor och nationella myndigheter, som har direkt tillgång till relevanta rättsliga enheter och bedrägeribekämpningsenheter.

De av kommissionens avdelningar som genomför åtgärderna har utvecklat och genomfört sin egen bedrägeribekämpningsstrategi sedan 2014, enligt de metoder som lagts fram av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Den uppdateras regelbundet och kompletteras där så är lämpligt (senast 2024) med inlagor på lägre nivå, som redovisar hur ärenden hänskjuts och följs upp, till exempel för

uteslutningar och upptäckter i kommissionens system för tidig upptäckt och uteslutning.

Med tanke på den fortsatt begränsade omfattningen av bedrägerierna inom programmet, som till stor del endast sträcker sig till fall av flera inlämningar av projektansökningar eller projektledare som inte lyckas uppfylla sina skyldigheter, anses de gällande åtgärderna vara både lämpliga och proportionerliga.

Med tanke på den omfattning av bedrägerier som det föreslagna programmet potentiellt kan drabbas av, och särskilt med tanke på den ekonomiska skada som konstaterats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, motiverar den kvarstående risken för bedrägerier inte ytterligare åtgärder utöver dem i strategin för bedrägeribekämpning och företagsinitiativ såsom Arachne+ i enlighet med 2024 års omarbetning av budgetförordningen. Kommissionens avdelningar upprätthåller ett nära samarbete med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska åklagarmyndigheten och följer pågående ärenden noggrant. Det är därför möjligt att dra en positiv slutsats om tillförlitlighetsgrad med avseende på bedrägeririsker i samband med det föreslagna programmet.

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna och budgetposterna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i		utgifter
Rubrik i
den				från			övriga inkomster
fleråriga				från
fleråriga				kandidatlän		från andra
budgetrame	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän		från andra	avsatta för
budgetrame		Diff./Icke-	från Efta-	der och		tredjeländ	avsatta för
n		diff.	länder	der och		tredjeländ	särskilda
n		diff.	länder	potentiella		er	särskilda
				potentiella		er	ändamål
				kandidater			ändamål
				kandidater

2	06 01 01 Stödutgifter för Erasmus+	Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ
	06 01 01 Stödutgifter för Erasmus+

2	06 02 01 Utbildning	Diff.	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ
	06 02 01 Utbildning

2	06 02 02 Ungdom och idrott	Diff.	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ
	06 02 02 Ungdom och idrott

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

•Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur

År

TOTALT

Budgetram

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

2028–2034

Driftsanslag

Budgetpost

Åtaganden

(1a)

p.m.

06 02 01 Utbildning

Betalningar

(2a)

p.m.

Budgetpost

Åtaganden

(1b)

p.m.

06 02 02 Ungdom och idrott

Betalningar

(2b)

p.m.

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program

Budgetpost

06 01 01 stödutgifter för

(3)

p.m.

Erasmus+

TOTALA anslag

Åtaganden

=1a+1b+3

5,261

5,440

5,625

5,819

6,019

6,224

6,439

40,827

för GD Utbildning, ungdom,

Betalningar

=2a+2b+3

p.m.

idrott och kultur

År

TOTALT

Budgetram

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

2028–2034

TOTALA driftsanslag

Åtaganden

(4)

p.m.

Betalningar

(5)

p.m.

TOTALA anslag av administrativ natur

som finansieras genom ramanslagen för

(6)

p.m.

särskilda program

TOTALA anslag för

Åtaganden

=4+6

5,261

5,440

5,625

5,819

6,019

6,224

6,439

40,827

RUBRIK 2

i den fleråriga

Betalningar

=5+6

p.m.

budgetramen

Rubrik i den fleråriga budgetramen

”Administrativa utgifter”59

GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur		År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
		År		År		År		År		År		År		År	Budgetram
	2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		Budgetram
	2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
 Personalresurser		76,189		76,189		76,189		76,189		76,189		76,189		76,189	533,323
 Övriga administrativa utgifter		0,743		0,743		0,743		0,743		0,743		0,743		0,743	5,201
TOTALT GD
Utbildning,		76,932		76,932		76,932		76,932		76,932		76,932		76,932	538,526
ungdom, idrott		76,932		76,932		76,932		76,932		76,932		76,932		76,932	538,526
ungdom, idrott
och kultur

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga

budgetramen

(summa

åtaganden =

summa76,932 76,932 76,932 76,932 76,932 76,932 76,932 538,526 betalningar)

59Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

				År				År				År					År			År		År			År		TOTALT
				År				År				År					År			År		År			År	Budgetram
			2028				2029				2030					2031			2032		2033		2034			Budgetram
			2028				2029				2030					2031			2032		2033		2034				2028–2034

TOTALA anslag för		Åtaganden		0			0				0					0			0		0		0			0
RUBRIKERNA 1–4		Åtaganden		0			0				0					0			0		0		0			0
RUBRIKERNA 1–4
i den fleråriga		Betalningar		0			0				0					0			0		0		0			0
budgetramen		Betalningar		0			0				0					0			0		0		0			0
budgetramen

						År				År				År				År		År		År			År		TOTALT
						År				År				År				År		År		År			År		Budgetram

					2028				2029				2030				2031		2032		2033			2034
					2028				2029				2030				2031		2032		2033			2034			2028–2034
TOTALA driftsanslag	Åtaganden		(4)				0				0				0			0		0		0			0		0
TOTALA driftsanslag	Betalningar		(5)				0				0				0			0		0		0			0		0
	Betalningar		(5)				0				0				0			0		0		0			0		0
TOTALA anslag av administrativ natur
TOTALA anslag av administrativ natur
som finansieras genom ramanslagen för			(6)				0				0				0			0		0		0			0		0
särskilda program

TOTALA anslag för	Åtaganden		=4+6				0				0				0			0		0		0			0		0
RUBRIK <….>	Åtaganden		=4+6				0				0				0			0		0		0			0		0
RUBRIK <….>

i den fleråriga				Betalningar		=5+6		0					0			0		0					0			0		0			0
budgetramen				Betalningar		=5+6		0					0			0		0					0			0		0			0
budgetramen

							År					År			År				År					År			År			År		TOTALT
																															Budgetram
							2028				2029				2030			2031					2032			2033		2034			Budgetram
							2028				2029				2030			2031					2032			2033		2034			2028–2034
																															2028–2034
TOTALA driftsanslag				Åtaganden		(4)		0					0			0		0					0			0		0			0
TOTALA driftsanslag				Betalningar		(5)		0					0			0		0					0			0		0			0
				Betalningar		(5)		0					0			0		0					0			0		0			0
TOTALA anslag av administrativ natur
som finansieras genom ramanslagen för						(6)		0					0			0		0					0			0		0			0
särskilda program
TOTALA anslag för				Åtaganden		=4+6		0					0			0		0					0			0		0			0
RUBRIK <….>				Åtaganden		=4+6		0					0			0		0					0			0		0			0
RUBRIK <….>
i den fleråriga				Betalningar		=5+6		0					0			0		0					0			0		0			0
budgetramen				Betalningar		=5+6		0					0			0		0					0			0		0			0
budgetramen

												År			År		År				År				År		År			År		TOTALT
												År			År		År				År				År		År			År		Budgetram
									2028				2029			2030				2031				2032		2033			2034

																																2028–2034

•	TOTALA		Åtaganden			(4)				0				0				0				0			0		0			0		0
driftsanslag		(alla
driftsposter)			Betalningar			(5)				0				0				0				0			0		0			0		0
			Betalningar			(5)				0				0				0				0			0		0			0		0

• TOTALA anslag av administrativ
natur	som	finansieras			genom	-(6)				0				0				0				0			0		0			0		0
ramanslagen		för särskilda			program	-(6)				0				0				0				0			0		0			0		0
ramanslagen		för särskilda			program
(alla driftsrelaterade rubriker)
TOTALA anslag			Åtaganden			=4+6				0				0				0				0			0		0			0		0
för rubrikerna 1–3			Åtaganden			=4+6				0				0				0				0			0		0			0		0
för rubrikerna 1–3
i den fleråriga
budgetramen			Betalningar			=5+6				0				0				0				0			0		0			0		0
(referensbelopp)

	Rubrik i den fleråriga budgetramen		4	”Administrativa utgifter”60
										Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

GD Utbildning, ungdom, idrott och			År	År		År	År		År		År		År	TOTALT
GD Utbildning, ungdom, idrott och			År	År		År	År		År		År		År	budgetram
	kultur		2028	2029	2030		2031	2032		2033		2034		budgetram
	kultur		2028	2029	2030		2031	2032		2033		2034		2028–2034
														2028–2034
•	Personalresurser		76,189	76,189		76,189	76,189		76,189		76,189		76,189	533,323
•	Övriga administrativa utgifter
•	Övriga administrativa utgifter		0,743	0,743		0,743	0,743		0,743		0,743		0,743	5,201
TOTALT GD Utbildning,		Anslag	76,932	76,932		76,932	76,932		76,932		76,932		76,932	538,526
ungdom, idrott och kultur		Anslag	76,932	76,932		76,932	76,932		76,932		76,932		76,932	538,526
ungdom, idrott och kultur

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den			(summa
TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den		åtaganden =				76,932			76,932		76,932		76,932		76,932			76,932		76,932	538,526
fleråriga budgetramen			summa			76,932			76,932		76,932		76,932		76,932			76,932		76,932	538,526
		betalningar)

																		Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

				År				År			År	År			År			År		År	TOTALT
				År				År			År	År			År			År		År	Budgetram
			2028				2029			2030		2031		2032		2033			2034		Budgetram
			2028				2029			2030		2031		2032		2033			2034		2028–2034
TOTALA anslag för	Åtaganden				0				0	0		0		0			0		0		0
RUBRIKERNA 1–4	Åtaganden				0				0	0		0		0			0		0		0
RUBRIKERNA 1–4
i den fleråriga	Betalningar				0				0	0		0		0			0		0		0
budgetramen	Betalningar				0				0	0		0		0			0		0		0
budgetramen

60Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer))

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Output- och resultatindikatorerna för att övervaka framsteg och resultat inom detta program kommer att motsvara de gemensamma indikatorer som anges i förordning xxx [prestationsförordningen].

Ange mål och

output

Geno

 Typ61 msnit tliga

kostn

ader

SPECIFIKT MÅL nr 162…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

År 2028

Antal	.
	Kostn

År 2029

Antal	.
	Kostn

År 2030

Antal	.
	Kostn

För in så många år som behövs för att

År

2031

redovisa hur länge resursanvändningen

TOTALT

påverkas (jfr avsnitt 1.6)

OUTPUT

Antal

antal

kostnad

Kost

Kostn

Totalt

Total

TOTALT

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

•Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande: 3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

ANTAGNA ANSLAG		År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
ANTAGNA ANSLAG	2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
															2028–2034


RUBRIK 4

Personalresurser		76,189		76,189		76,189		76,189		76,189		76,189		76,189	533,323
		76,189		76,189		76,189		76,189		76,189		76,189		76,189	533,323
Övriga administrativa utgifter		0,743		0,743		0,743		0,743		0,743		0,743		0,743	5,201
Delsumma för RUBRIK 4		76,932		76,932		76,932		76,932		76,932		76,932		76,932	538,526
		76,932		76,932		76,932		76,932		76,932		76,932		76,932	538,526
Utanför RUBRIK 4

Personalresurser		p.m.		p.m.		p.m.		p.m.		p.m.		p.m.		p.m.	p.m.

Andra utgifter av administrativ natur*		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

Delsumma utanför RUBRIK 4


TOTALT

*Anslag som avser andra administrativa utgifter (tidigare BA-post) kommer att fastställas när finansieringsramen ska offentliggöras

3.2.4Beräknat personalbehov

Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

•Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter63

	ANTAGNA ANSLAG			År		År		År		År		År		År		År
	ANTAGNA ANSLAG		2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034
			2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034
 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i				36864		368		368		368		368		368		368
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)				0		0		0		0		0		0		0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)				0		0		0		0		0		0		0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)				0		0		0		0		0		0		0
Andra budgetposter (ange vilka)				0		0		0		0		0		0		0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom				69		69		69		69		69		69		69
ramanslaget)				69		69		69		69		69		69		69
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga				0		0		0		0		0		0		0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)				0		0		0		0		0		0		0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin. stöd		- vid huvudkontoret		0		0		0		0		0		0		0
[XX.01.YY.YY] [2]		- vid EU:s delegationer		0		0		0		0		0		0		0
		- vid EU:s delegationer		0		0		0		0		0		0		0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta				0		0		0		0		0		0		0
forskningsåtgärder)				0		0		0		0		0		0		0
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta				0		0		0		0		0		0		0

forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 4				0		0		0		0		0		0		0
Andra budgetposter (posten för administrationsstöd för programmet) –				20		20		20		20		20		20		20
Utanför rubrik 4				20		20		20		20		20		20		20
Utanför rubrik 4
TOTALT
TOTALT				457		457		457		457		457		457		457

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

Varav 24 heltidsekvivalenter för GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering (samma för påföljande år).

		Täcks av befintlig personal		Särskild ytterligare personal*
		vid kommissionens
		avdelningar

			Finansieras genom rubrik 4		Finansieras genom BA-post	Finansieras genom
			eller forskning			avgifter

Tjänster	i	29565	73		Ej tillämpligt	p.m.
tjänsteförteckningen

Extern	personal	63	6		20	p.m.
(kontraktsanställda,
nationella experter, vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

65Varav 24 heltidsekvivalenter för GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

TOTALT Anslag för		År		År		År		År		År		År		År		TOTALT
TOTALT Anslag för																Budgetram 2028–
digital teknik och it																Budgetram 2028–
															2034
	2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034


RUBRIK 4
RUBRIK 4

It-utgifter (centralt)		3,747		3,747		3,747		3,747		3,747		3,747		3,747		26,232

Delsumma för RUBRIK 4		3,747		3,747		3,747		3,747		3,747		3,747		3,747		26,232

Utanför RUBRIK 4

It-utgifter inom operativa
program som inte
omfattas av
kommissionens		57,000		57,0000		57,0000		57,0000		57,0000		57,0000		57,0000		399,0000
administrativa		57,000		57,0000		57,0000		57,0000		57,0000		57,0000		57,0000		399,0000
administrativa
självständighet och
institutionella
befogenheter
Delsumma utanför RUBRIK 4		57,000		57,000		57,0000		57,0000		57,0000		57,0000		57,0000		399,000


TOTALT		60,747		60, 60,747		60 60,747		60 60,747		60 60,747		60 60,747		60 60,747		425,232

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Initiativet överensstämmer med förslaget för den fleråriga budgetramen för 2028–2034

Förslaget/initiativet

kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara vilka omfördelningar som krävs, och ange berörda budgetrubriker och motsvarande belopp. Bifoga en Excel-tabell om det gäller en större omfördelning.

kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda

instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetposter, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.

kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetposter, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

•innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	År	År	År	Totalt
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	Totalt
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Ange vilket organ som
deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som
tillförs genom
samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

•Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som förts in för			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna66
Inkomstposter i den årliga budgeten:	det innevarande
Inkomstposter i den årliga budgeten:	det innevarande
	budgetåret	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031	År 2032	År 2033	År 2034

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

[…]

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

[…]

66Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

4.DIGITALA INSLAG

4.1Krav med digital relevans

	Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet					Aktörer som påverkas	Övergripande	Kategorier
	Hänvisning till kravet	Beskrivning av kravet					eller berörs av kravet	processer	Kategorier
							eller berörs av kravet	processer

							Europeiska
		Kommissionen ska tillhandahålla de it-					kommissionen, nationella
		system	som	krävs	för att	stödja	myndigheter och	Programstöd,
	Artikel 20.9	genomförandet		av de	programmål som		nationella	förvaltning av	Digitala lösningar
		fastställs i artikel 3, även för indirekt					programkontor,	indirekta bidrag
		förvaltning.					bidragsmottagare,
							deltagare

		Användarvänliga		onlineplattformar		och
		verktyg för virtuellt samarbete kan spela en
		viktig roll i att stödja genomförandet av					Europeiska
		utbildnings- och ungdomspolitiken i och					kommissionen, nationella
		utanför Europa. För att öka användningen av					myndigheter och
	Skäl 33	virtuell	samarbetsverksamhet			bör	nationella	Programstöd	Digitala lösningar
		programmet stödja en mer systematisk och					programkontor,
		konsekvent		användning		av	bidragsmottagare,
		onlineplattformar. Det bör också underlätta					deltagare
		och stödja mobilitetsprocesser				genom
		digitalisering.

	Artikel 7, fotnot 45	Programmet		ska	stödja	[...]	Europeiska	Programstöd	Digitala lösningar
		programgenomförande,			inklusive synergier		kommissionen, nationella		och data
		med och stöd till annan unionspolitik och					myndigheter, nationella
		andra	unionsprogram,		onlineplattformar,		Europasscentrum,
SV						29				SV

	verktyg för virtuellt samarbete och verktyg	nationella
	för att underlätta mobilitet i utbildningssyfte	samordningspunkter för
	(inklusive stöd till den gemensamma ramen	den europeiska
	och verktyg för tillhandahållande av bättre	referensramen för
	tjänster för kompetens och kvalifikationer	kvalifikationer,
	(Europass))	Euroguidance, deltagare.
		enskilda personer

4.2Data

Beskrivning (övergripande nivå) av data som omfattas och eventuella tillhörande standarder/specifikationer

Typ av data	Hänvisning/hänvisningar till kravet	Standard och/eller specifikation (i tillämpliga fall)

Länder, organisationer,	Artikel 20.9	Kommissionens övervaknings- och rapporteringsverktyg, inklusive
budget, deltagare och		eGrants för den centraliserade förvaltningen
prioriteringar per projekt (i
tillämpliga fall per
nyckelinsats)

Länder, organisationer,	Artikel 20.9	Kommissionens övervaknings- och rapporteringsverktyg, inklusive
budget, deltagare och		eGrants för den centraliserade förvaltningen
prioriteringar per projekt (i
tillämpliga fall per
nyckelinsats)

Länder, organisationer,	Prestationsförordningen
budget, deltagare och	Kapitel XX: artikel XX
prioriteringar per projekt (i	Kapitel XX: artikel XX
prioriteringar per projekt (i
tillämpliga fall per
nyckelinsats)

Länder, organisationer,	Prestationsförordningen:
budget, deltagare och	Kapitel XX: artikel XX
prioriteringar per projekt (i	Kapitel XX: artikel XX
prioriteringar per projekt (i
tillämpliga fall per
nyckelinsats)

Registrerade	Artikel 7, fotnot 35	Europeisk utbildningsmodell
användarprofiler i Europass,		Europass-kandidatprofil
med anknytning till		Europass-kandidatprofil
med anknytning till
karriärer och färdigheter
(inklusive självbedömning
av färdigheter, bibliotek,
plånböcker, digitala meriter
för lärande…),
utbildningsmöjligheter,
ackrediteringar från
utbildningsinstitutioner

Överensstämmelse med EU:s datastrategi
Förklara hur kravet/kraven överensstämmer med EU:s datastrategi

Kvaliteten på uppgifterna ska fastställas genom en särskild resultattavla för kvalitet för att säkerställa en enda sanningskälla.

Vad gäller Europass publiceras alla data som publiceras i datasetet över kvalifikationer även på Portalen för öppna data: Europeisk utbildningsmodell, lärandemöjligheter, ackrediterade organisationer och kvalifikationer.

Överensstämmelse med engångsprincipen

Förklara hur engångsprincipen har beaktats och hur möjligheten att återanvända befintliga data har utforskats

De resultattavlor som upprättats är källan till spårbarhet och återanvändbarhet för de uppgifter som finns tillgängliga från genomförandet av programmet. Uppgifterna kommer från projektets livscykelverktyg/dokument (t.ex. ansökningsblanketter, slutliga rapporter och enkäter till

deltagare)

Förklara hur nyskapade data är sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara samt uppfyller standarder för hög kvalitet

Spårbarhet och återanvändbarhet för de uppgifter som finns tillgängliga från genomförandet av programmet kommer att säkerställas. Uppgifterna kommer att registreras via projektets livscykeldokument och göras tillgängliga, bland annat genom visualiseringskapaciteten hos den gemensamma ingången som ska inrättas enligt prestationsförordningen.

Europass-uppgifter om lärandemöjligheter, kvalifikationer och ackreditering kommer att finnas öppet tillgängliga på Europeiska unionens portal för öppna data.

Dataflöden

Typ av data	Hänvisning/	Aktör som	Aktör som tar	Utlösande faktor för	Frekvens (i tillämpliga fall)
	hänvisninga	tillhandahål	emot data	datautbyte
	r till	ler data
	kravet/krav
	en

Länder, organisationer,	Artikel 13	Bidragsmott	Allmänheten	Prestationsförordningen artikel	Prestationsförordningen
budget, deltagare och	och skäl 56 i	agare,	Kommissionen	XX och artikel XX.	artikel XX (övervakning) och
prioriteringar per projekt,	ingressen.	programkont	Kommissionen		artikel XX
prioriteringar per projekt,	ingressen.	programkont	Europaparlame	(övervakning) och artikel XX	artikel XX
projektresultat (i tillämpliga		or		(övervakning) och artikel XX	(genomföranderapport och
projektresultat (i tillämpliga		or		(genomföranderapport och	(genomföranderapport och
fall per nyckelinsats)			ntet	(genomföranderapport och	efterhandsutvärderingar).
fall per nyckelinsats)	Prestationsfö		ntet	efterhandsutvärderingar).	efterhandsutvärderingar).
			Europeiska	efterhandsutvärderingar).
					Årlig rapportering
	rordningen			Spårning av utgifter,	Årlig rapportering
	rordningen		unionens råd	Spårning av utgifter,
	artikel XX		unionens råd	rapportering av
	artikel XX			rapportering av
	och artikel			programprestation och
	XX			övervakning av genomförande
				och resultat

Registrerade användarprofiler	Artikel 7,	Enskilda	Enskilda	Registrering av användare i	Vid användares behov
i Europass (ePortfolio-it-	fotnot 35	personer	personer	Europass (ePortfolio)
modul)

Lärandemöjligheter,	Artikel 7,	Nationella	Nationella	Förslag vid möten i den	Ad hoc-baserat (begärt minst
utbildningsinstitutioners	fotnot 35	myndigheter	myndigheter,	rådgivande gruppen för	en gång per år)
ackrediteringar ( it-modul i			utbildningsanor	Europass, utlöses vid
datasetet över kvalifikationer)			dnare, enskilda	uppdateringar från nationella
			personer	myndigheter

4.3Digitala lösningar

		Hänvisning/hänvisnin	Huvudsakliga	Ansvarigt	Hur tillgodoses	Hur övervägs	Användning av
	Digital lösning	Hänvisning/hänvisnin	föreskrivna	Ansvarigt	Hur tillgodoses	möjligheten till	AI-teknik (i
	Digital lösning	gar till kravet/kraven	föreskrivna	organ	tillgängligheten?	möjligheten till	AI-teknik (i
		gar till kravet/kraven	funktioner	organ	tillgängligheten?	återanvändning?	tillämpliga fall)
			funktioner			återanvändning?	tillämpliga fall)
	Digital lösning	Artikel 20.9	Indirekt	Europeiska	I enlighet med	//	Plattformen ska
	#1 – plattform		bidragsförvaltning	kommission	gemensamma		utnyttja artificiell
	för indirekt			en	tillgänglighetsprinci		intelligens när så är
	bidragsförvaltni				per.		relevant och i
	ng						enlighet med
							försiktighetsprincip
							en.

	Digital lösning	Artikel 20.9 och skäl	Programstöd	Europeiska	I enlighet med	//	Plattformen ska
	#2 –	33	Anmärkning:	kommission	gemensamma		utnyttja artificiell
	plattform(ar) för		Anmärkning:	en	tillgänglighetsprinci		intelligens när så är
	plattform(ar) för		Sådana plattformar	en	tillgänglighetsprinci		intelligens när så är
	att stödja		Sådana plattformar		per.		relevant och i
	att stödja		kommer att		per.		relevant och i
	programmet		kommer att				enlighet med
	programmet		identifieras eller				enlighet med
			identifieras eller				försiktighetsprincip
			bekräftas under				försiktighetsprincip
			bekräftas under				en
			genomförandet av				en
			genomförandet av
			programmet.

	Digital lösning	Artikel 20.9 och skäl	Programstöd	Europeiska	I enlighet med	//	Plattformen ska
	#3 –	33		kommission	gemensamma		utnyttja artificiell
	programanalys			en	tillgänglighetsprinci		intelligens när så är
	– data- och AI-				per.		relevant och i
	plattform						enlighet med
							försiktighetsprincip
							en

	Digital lösning	Artikel 7, fotnot 35	Programstöd för	Europeiska	I enlighet med	Europass (ePortfolio)	Plattformen ska
			arbetskraftens	kommission	gemensamma	är en	utnyttja artificiell
SV				34			SV

#4 – Europass	rörlighet:	en	tillgänglighetsprinci	interoperabilitetsplattf	intelligens när så är
	användarprofiler		per.	orm för det europeiska	relevant och i
	inkl.			CV-formatet	enlighet med
	kompetensbedömni				försiktighetsprincip
	ng och				en
	karriärplanering,
	lärandemöjligheter,
	ackreditering av
	institutioner

	Digital lösning #1 – plattform för indirekt bidragsförvaltning

	Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga fall)		Beskrivning av överensstämmelse

	Förordningen om artificiell intelligens		När Europeiska kommissionen utnyttjar AI kommer den att säkerställa
			efterlevnaden av AI-akten.

	EU:s cybersäkerhetsram		Utan att det påverkar förordning (EU) 2016/679 ska Europeiska
			kommissionen säkerställa säkerheten, integriteten, äktheten och
			sekretessen med avseende på de uppgifter som samlas in och lagras vid
			tillämpningen av denna förordning.

	eIDA		När så är lämpligt kommer autentiseringen att baseras på EU-inloggning,
			vilket genomför eIDA-förordningen.

	Den gemensamma digitala ingången och IMI		Ej tillämpligt

	Digital lösning #2 – plattform(ar) för att stödja programmet

	Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga fall)	Beskrivning av överensstämmelse

	Förordningen om artificiell intelligens	När Europeiska kommissionen utnyttjar AI kommer den att säkerställa
		efterlevnaden av AI-akten.

	EU:s cybersäkerhetsram	Utan att det påverkar förordning (EU) 2016/679 ska Europeiska kommissionen
		säkerställa säkerheten, integriteten, äktheten och sekretessen med avseende på de
		uppgifter som samlas in och lagras vid tillämpningen av denna förordning.

	eIDA	När så är lämpligt kommer autentiseringen att baseras på EU-inloggning, vilket

SV		36		SV

	genomför eIDA-förordningen.

Den gemensamma digitala ingången och IMI	Ej tillämpligt

	Digital lösning #3 – programanalys – data- och AI-plattform

	Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga fall)		Beskrivning av överensstämmelse

	Förordningen om artificiell intelligens		När Europeiska kommissionen utnyttjar AI kommer den att säkerställa
			efterlevnaden av AI-akten.

	EU:s cybersäkerhetsram		Utan att det påverkar förordning (EU) 2016/679 ska Europeiska
			kommissionen säkerställa säkerheten, integriteten, äktheten och
			sekretessen med avseende på de uppgifter som samlas in och lagras vid
			tillämpningen av denna förordning.

	eIDA		När så är lämpligt kommer autentiseringen att baseras på EU-inloggning,
			vilket genomför eIDA-förordningen.

	Den gemensamma digitala ingången och IMI		Ej tillämpligt

	Digital lösning #4 – Europass

	Digital och/eller sektoriell politik (i tillämpliga fall)	Beskrivning av överensstämmelse

	Förordningen om artificiell intelligens	När Europeiska kommissionen utnyttjar AI kommer den att säkerställa
		efterlevnaden av AI-akten.

	EU:s cybersäkerhetsram	Utan att det påverkar förordning (EU) 2016/679 ska Europeiska kommissionen
		säkerställa säkerheten, integriteten, äktheten och sekretessen med avseende på de
		uppgifter som samlas in och lagras vid tillämpningen av denna förordning.

	eIDA	Europass använder EU-inloggning, vilket genomför eIDA-förordningen.

SV		38		SV

Den gemensamma digitala ingången och IMI	Ej tillämpligt

Övriga	Ej tillämpligt

4.4Interoperabilitetsbedömning

	Digital offentlig	Beskrivning	Hänvisning/hänvisningar	Andra interoperabilitetslösningar
	tjänst eller	Beskrivning	Hänvisning/hänvisningar	Andra interoperabilitetslösningar
	tjänst eller		till kravet/kraven
	kategori av digitala		till kravet/kraven
	kategori av digitala
	offentliga tjänster
	Användarprofiler	Hjälper användare att skapa en profil baserad på det	Artikel 7, fotnot 35	Euraxess, Eures, programverktyg för
	registrerade i	europeiska Europass-profilformatet.		HR-transformation
	Europass relaterade	Hjälper användare att identifiera, dokumentera och
	till karriärer och	Hjälper användare att identifiera, dokumentera och
	till karriärer och	presentera sina färdigheter och kompetenser med
	färdigheter	presentera sina färdigheter och kompetenser med
	färdigheter	hjälp av strukturerade verktyg, baserat på den
	(inklusive	hjälp av strukturerade verktyg, baserat på den
	(inklusive	europeiska klassificeringen av färdigheter och yrken
	självbedömning av	europeiska klassificeringen av färdigheter och yrken
	självbedömning av	(Esco).
	färdigheter,	(Esco).
	färdigheter,	Erbjuder självbedömningsverktyg för språk och
	bibliotek,	Erbjuder självbedömningsverktyg för språk och
	plånböcker, digitala	andra mjuka färdigheter.
	meriter för
	lärande...)

	Rekommendator för	Ger tillgång till listor på arbetstillfällen och kurser i	Artikel 7, fotnot 35	Eures
	arbets- och	hela Europa. Interoperabilitet med Eures-
	lärandetillfällen	plattformen: arbetstillfällen tillhandahålls via Eures-
		plattformen.

SV		39			SV

	Europass-profiler kan exporteras till Eures-
	plattformen där de kan hittas av Eures-rådgivare och
	arbetsgivare.

Skapande och	Gör det möjligt för utbildningsinstitutioner att	Artikel 7, fotnot 35	EU:s digitala identitetsplånbok
lagring av digitala	utfärda läranderelaterade referenser i ett		W3C-standarden för verifierbara
referenser för	standardiserat, tillförlitligt format, och genomför		W3C-standarden för verifierbara
referenser för	standardiserat, tillförlitligt format, och genomför		referenser
lärande (t.ex.	den europeiska utbildningsmodellen.		referenser
lärande (t.ex.	den europeiska utbildningsmodellen.
Europass-	Ta emot och dela digitala referenser på
rörlighetsintyg)	Ta emot och dela digitala referenser på
rörlighetsintyg)	lärandeområdet som är kontrollerbara och
	lärandeområdet som är kontrollerbara och
	kompatibla med system i olika länder.

Transparens i	Stöder transparens i kvalifikationer och färdigheter i	Artikel 7, fotnot 35
kvalifikationer	EU:s medlemsstater, EES-länder, kandidatländer
	och potentiella kandidatländer
	Underlättar mobilitet för studerande, arbetssökande
	och volontärer genom att tillhandahålla transparent
	och jämförbar information.

Digital offentlig tjänst #1 – Europass

Bedömning	Åtgärd/åtgärder	Potentiella återstående hinder (i tillämpliga fall)

Överensstämmelse med befintlig	Europassbeslutet – 2018/646	Ej tillämpligt
digital och sektoriell politik.
Ange tillämplig digital och sektoriell
politik som identifierats

Organisatoriska åtgärder för ett	Nätverk för Europass och för den europeiska		Ej tillämpligt
Organisatoriska åtgärder för ett	Nätverk för Europass och för den europeiska
smidigt tillhandahållande av	referensramen för kvalifikationer:
gränsöverskridande digitala	- Den rådgivande gruppen för Europass
offentliga tjänster	- Den rådgivande gruppen för Europass
offentliga tjänster	-	Nationella Europasscentrum
Ange planerade	-	Nationella Europasscentrum
Ange planerade	- Den rådgivande gruppen för EQF
förvaltningsåtgärder

Åtgärder som vidtagits för att	Publicering av dataset:		Ej tillämpligt
Åtgärder som vidtagits för att
säkerställa en samstämmig	-	Bläddrare för Europeisk
förståelse av data		utbildningsmodell
Ange dessa åtgärder	- Portalen för öppna data
Ange dessa åtgärder

Användning av gemensamt	Datamodeller:		Ej tillämpligt
Användning av gemensamt
överenskomna öppna tekniska	-	Europass CV-format
specifikationer och standarder	-	Europeisk utbildningsmodell
Ange dessa åtgärder	- Esco (Europeiska klassificeringen av
Ange dessa åtgärder		färdigheter och yrken)
		färdigheter och yrken)
	- Eures funktionella standarder och
		specifikationer

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Övergripande beskrivning av åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Beskrivning av åtgärden	Hänvisning/hänvisningar till	Kommissionens	Aktörer som	Förväntad tidsplan
	kravet/kraven	roll	ska involveras	(i tillämpliga fall)
				(i tillämpliga fall)
		(i tillämpliga	(i tillämpliga

		fall)	fall)

Europassbeslutet – 2018/646	Artikel 7, fotnot 35	Leverantör av	Den rådgivande	Redan genomfört
		lösningar,	gruppen för
		förvaltning och	Europass,
		ordförandeskap i	nationella
		den rådgivande	Europasscentrum
		gruppen för
		Europass