Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation, för perioden 2028-2034, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordning (EU) 2021/695

EU-dokument COM(2025) 543

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 543 final

2025/0543 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation, för perioden 2028–2034, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordning (EU) 2021/695

(Text av betydelse för EES) {SEC(2025) 555 final} - {SWD(2025) 555 final} - {SWD(2025) 556 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte

Genom detta förslag fastställs det tionde ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, ett viktigt instrument för att uppfylla de politiska ambitioner som beskrivs i kommissionens förslag till EU:s nästa långsiktiga budget (2028–2034) och de politiska prioriteringarna för 2024–2029 som beskrivs i ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer Europas val.

Förslaget sätter forskning och innovation i centrum för unionens strategi för ekonomi och investeringar. Det bygger på ett av Europas starkaste varumärken och ett av världens största program för forskning och innovation, Horisont Europa. Det sätter enkelhet och flexibilitet i första rummet, med målet att göra EU:s finansiering snabbare och mer strategisk genom tydligare regler och öppnare förfaranden för både sökande och berörda parter.

viprioritera forskning och innovation. Investeringar i forskning som öppnar möjligheter för människor och företag är en förutsättning för att vi ska kunna bygga ett mer hållbart, tryggare och mer konkurrenskraftigt Europa för oss alla.

Det kravet framhålls även i Draghirapporten om EU:s framtida konkurrenskraft, som lyfter att innovation är avgörande för Europas kapacitet att få fart på produktiviteten igen. I Lettarapporten om den inre marknadens framtid liksom i rapporten från kommissionens expertgrupp om interimsutvärderingen av Horisont Europa betonas även att EU behöver satsa mer på innovation för att öka sin konkurrenskraft, hållbarhet och säkerhet.

Europa behöver investera mer i innovation och fokusera på sina svagheter i hela kedjan från forskning till kommersialisering. Genom stödet från den offentliga sektorn till forskning och innovation behöver man också åtgärda bristerna i Europas ekosystem för forskning och innovation samt stärka innovationsresultaten både på nationell nivå och EU-nivå.

Som svar på utmaningarna innehåller detta förslag ett förenklat Horisont Europa med ett nytt fokus på att stärka EU:s vetenskapliga och tekniska bas, främja spridning och användning av kunskap, teknik och innovation och utnyttja EU:s finansieringsinstrument för maximalt mervärde och en katalysatoreffekt på både offentliga och privata investeringar i medlemsstaterna.

Målen för Horisont Europa är att

•främja kärnvärdena vetenskaplig frihet och öppenhet,

•bygga vidare på Europas utmärkta kunskapsbas genom att fokusera på EU:s möjligheter att skapa mervärde,

•satsa på forskares karriärmöjligheter och locka de bästa forskarna i Europa och resten av världen, i linje med strategin ”Välj Europa”,

•mobilisera offentliga och privata investeringar i hela kedjan för forskning och innovation, från grundforskning till kommersialisering,

•bidra till ökade investeringar i innovation, bland annat genom att stödja innovation i hela Europa och samordna EU:s och medlemsstaternas finansieringssystem bättre,

•utnyttja EU-budgetens potential när det gäller att minska risker och öppna för ökade investeringsmöjligheter, inrikta investeringarna på EU:s strategiska prioriteringar, inklusive den inre marknaden, omställningen till ren energi, minskade koldioxidutsläpp, cirkularitet, digitalisering, säkerhet, motståndskraft och social sammanhållning,

•förbättra tillgången till EU-finansiering genom snabbare, mer användarfokuserade, förenklade och harmoniserade förfaranden för att bredda deltagandet och snabba på resultaten.

Med utgångspunkt i Draghirapportens rekommendationer kommer Horisont Europa att ha som mål att

•fokusera resurserna på strategiska prioriteringar men samtidigt bevara forskningens underifråndrivna karaktär,

•öka potentialen för offentlig-privata partnerskap genom förenklade processer,

•öka stödet till banbrytande innovation,

•underlätta tillgången till programmet för bidragsmottagare.

Programmet Horisont Europa består av

•en förordning som inrättar Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation – för perioden 2028–2034 (enligt artikel 182.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget),

•ett särskilt program för att genomföra Horisont Europa (enligt artikel 182.3 i EUF- fördraget),

•en åtföljande konsekvensbedömning (för Europeiska konkurrenskraftsfonden) och finansieringsöversikter.

Horisont Europa kommer att vara nära knutet till förordningen om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden (EKF), med syfte att säkerställa ett sömlöst flöde från grundforskning till tillämpad forskning till uppstartsföretag till expanderande företag, enligt det enhetliga regelverket som även gäller för Horisont Europa. Programmet får stödja produkter med dubbla användningsområden.

Det föreslås att ett särskilt program för försvarsforskning för perioden 2028–2034 inrättas genom förordningen om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden.

En gemensam rättsakt om bildande av gemensamma företag kommer att komplettera förslagen ovan och säkerställa harmoniserade regler.

I detta förslag anges den 1 januari 2028 som första tillämpningsdag för rättsakterna.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser

Horisont Europa är förenligt med Europeiska unionens befintliga bestämmelser och är i linje med en enklare, mer fokuserad och mer verkningsfull budget.

Ramprogrammet för forskning och innovation är förenligt med konkurrenskraftskompassen som antogs av kommissionen i januari 2025 och som ger en färdplan för att stärka konkurrenskraften genom flaggskeppsåtgärder för att förverkliga tre förutsättningar: ökade investeringar i innovation, en gemensam färdplan för konkurrenskraft och utfasning av fossila bränslen, samt minskning av alltför stora beroenden och ökad försörjningstrygghet.

I samarbete med Europeiska konkurrenskraftsfonden verkar Horisont Europa för att stärka konkurrenskraften, motståndskraften, hållbarheten, det tekniska ledarskapet och den sociala

sammanhållningen. Tillsammans innebär de en omfattande förenkling både vad gäller antalet program med överlappande mål och vad gäller att förenkla genomförandet: mindre byråkrati och rapportering, mer tillit, bättre tillämpning och snabbare tillståndsgivning. Samtidigt säkerställer det föreslagna programmets uppbyggnad förutsägbarhet och kontinuitet när det gäller finansieringsprioriteringar samt ger den smidighet och flexibilitet som krävs för att unionen ska kunna ta itu med framväxande eller oförutsedda prioriteringar.

Nyckelrollen för forskning och innovation när det gäller att stärka konkurrenskraften innebär att offentligt stöd till dessa verksamheter är viktigare än någonsin, särskilt på unionsnivå, där dess mervärde är obestridligt. Ett EU-omfattande samarbete är en förutsättning för att hantera globala utmaningar, i synnerhet samhälls- och miljöutmaningar. Förslaget är helt i linje med kommissionens agenda för forskning och innovation och ger medlemsstaterna, den ideella sektorn och den privata sektorn incitament att öka sina investeringar och samarbeta för att nå målet att investera 3 % av unionens BNP i forskning och utveckling.

Programmet kommer att stödja uppfyllandet av unionens politiska mål, exempelvis given för en ren industri, handlingsplanen för AI-kontinenten, handlingsplanen för överkomliga energipriser, handlingsplanen för Europas fordonsindustri, EU:s strategi för uppstartsföretag och expanderande företag, EU:s strategi för livsvetenskaper liksom andra initiativ som är relevanta för ”Välj Europa”.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är helt i överensstämmelse med unionspolitiken. I linje med kommissionens prioriteringar sätter det forskning och innovation i centrum för ekonomin. Det upprättar en investeringskapacitet för att uppmuntra nya idéer och göra det lättare att utveckla dem till nya innovationer som gagnar människor både i och utanför Europa.

På områden som hälsa, digital teknik, ren industriell omvandling, inkluderande och demokratiska samhällen, naturresurser, energi, rörlighet, miljö, livsmedel, koldioxidsnål ekonomi, rymden och säkerhet är forskning och innovation kritiskt viktigt för att unionen ska kunna visa resultat på sina prioriterade områden. Forskning och innovation är av central betydelse för produktiviteten och konkurrenskraften i unionens ekonomi.

Investeringar i forskning och innovation kommer att komplettera och vara nära knutna till Europeiska konkurrenskraftsfonden och samverka med andra program och instrument inom den fleråriga budgetramen. Komplementariteten och synergierna i stödet till FoI och nyttjande av unionens långsiktiga budget och med medlemsstaterna kommer att maximeras genom samordningsverktyget för konkurrenskraft, som kommer att anpassa industri- och forskningspolitik och investeringar på EU-nivå och nationell nivå kring projekt av gemensamt europeiskt intresse eller med EU-mervärde.

Utifrån inriktningen på styrmekanismen för nästa fleråriga budgetram, inklusive samordningsverktyget för konkurrenskraft, skulle Horisont Europa-programmet och Europeiska konkurrenskraftsfonden kunna finansiera ett sammanhängande förlopp med forskning och innovation, demonstration, utveckling och ibruktagande. Fokus kunde ligga på insatser och finansiering av visionära projekt som har en stark vetenskaplig komponent som bidrar till att skapa värde och bidra till strategiskt oberoende för hela EU (se exemplen nedan), och finansieringen kunde komma från både den offentliga och den privata sektorn både på nationell nivå och EU-nivå.

Tänkbara visionära projekt:

•Investera i Europeiska organisationen för kärnforsknings (CERN) framtida partikelkolliderare Future Circular Collider, tillsammans med andra länder som deltar i CERN. Målet är att bibehålla Europas ledarskap inom forskningen om

partikelfysik. Finansieringen (upp till 20 % av de totala kostnaderna) skulle kunna komma från Horisont Europa.

•Utveckla smart och ren luftfart och ett europeiskt ledarskap inom nästa generations koldioxidfria luftfartyg och automatiserade flygledningstjänster: Det skulle kräva partnerskap med industrin i kombination med en stark vetenskaplig och teknisk kapacitet med stöd av Horisont Europa men även komplettering från konkurrenskraftsfonden för ett robust ibruktagande inom sektorn.

•Bygga framtidens kvantdatorer: Göra Europa till den första kontinenten där kvantdatorteknik är helt integrerad i vardagen, med tillämpningar från individanpassade läkemedel till klimatmodellering och lösa tidigare olösliga problem för 450 miljoner invånare.

•Utveckla och tillämpa världens nästa generation av AI. Den kommer att utvecklas av, med och för forskarna och industrin i Europa och kommer att locka till sig världens skarpaste hjärnor (och få dem att stanna). Nästa generations AI skulle skapa vetenskapliga och ekonomiska möjligheter långt utöver den nuvarande AI-vågen och placera Europa i AI-utvecklingens framkant.

•Uppnå suveränitet för Europa inom kritiska forskningsdata: Göra Europa till världens tryggaste plats för kritiska forskningsdata och ge Europas forskare, universitet och företag en unik konkurrensfördel när det gäller att ta itu med de mest akuta globala utmaningarna, från klimatförändringar till pandemier.

•Utveckla automatisering av transporter och rörlighet i Europa: För att förbättra transportsäkerheten, effektivisera trafikflödena, minska utsläppen och ge möjlighet till mer inkluderande transportlösningar.

•Investera i innovativa regenerativa behandlingar för att ge människor friskare liv och stärka ekonomin: Utnyttja Europas spetskompetens inom forskning och expertkunskaper när det gäller regenerativ medicin för en kraftig förstärkning av Europas hälso- och sjukvårdssektor och för att skapa de försättningar den behöver för att leverera innovativa behandlingar. Dessa behandlingar har potential att klara sjukdomar som ännu saknar bot.

•Främja den gröna omställningen med hjälp av fusionsenergi: Det första kommersiella fusionskraftverket, som kan producera el stabilt och tillförlitligt till hushåll, företag och energiintensiva industrier som har svårt att minska koldioxidutsläppen. Undanröja de vetenskapliga, ingenjörsmässiga och tekniska utmaningar som står i vägen för målet att ”Europa ska bli först med att försörja elnätet genom fusionsenergi

2034”.

•Göra månen tillgänglig för européer: För att bli ledande inom rymdekonomi måste Europa utveckla nästa generationens transport och logistik för rymden för att kunna placera ut och återföra massiva nyttolaster samt avancerad robotteknik, vilket krävs för att kunna utforska och utnyttja rymdens resurser senast 2040.

•Sträva efter nollförorening av vatten i EU: Vattenresiliens kräver en i grunden vattensmart ekonomi som säkerställer ständigt tillgång till tillräckligt med rent vatten och sanitet till rimlig kostnad, även i samband med kriser och vid extrema klimatförhållanden. Detta kräver stimulans av banbrytande innovation, marknadsspridning och storskalig användning bland slutanvändare av till exempel avancerad vattenreningsteknik för att avlägsna skadliga föroreningar, vatteneffektivitet, teknik för hållbar återanvändning eller ersättning av vatten samt

naturbaserade lösningar och avsaltningsteknik för att säkerställa tillräcklig tillgång till rent vatten för industrin och hushållen, skydda och återställa god vattenkvalitet och tillgänglighet till ekosystem och göra EU:s industrier mer konkurrenskraftiga.

•Ta nästa steg med att upptäcka och utforska vår planets inre områden genom att utveckla, koppla samman och säkra nästa generations europeiska teknik och kapacitet för havsobservation: Det gäller både från rymden och luften, genom flytande teknik och kapacitet samt från fartyg, undervattensdrönare och undervattensfordon., . Europa behöver strategiskt oberoende för infrastruktur och data- och informationstjänster för havsobservation för att stärka sin ledande position inom havspolitiken: Det gäller allt från att skydda och återställa havens hälsa och stärka konkurrenskraften och hållbarheten hos EU:s blå ekonomi till att trygga sjöfartsskydd och sjöförsvar samt stärka EU:s världshavsdiplomati.

I samarbete med Europeiska konkurrenskraftsfonden kommer programmets åtgärder att användas för att ta itu med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan att duplicera eller utestänga privat finansiering, och de kommer också att ha ett klart europeiskt mervärde. Syftet kommer att vara att säkerställa att åtgärderna inom programmet är förenliga med EU:s regler för statligt stöd, och därmed undvika onödig snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

Förslaget är även helt i överensstämmelse med den strategi som följs i den europeiska planeringsterminen för samordning av ekonomisk politik som stöd för strukturreformer för att förbättra de nationella forsknings- och innovationssystemens kvalitet på tre nivåer: för det första genom omfattande investeringar i vetenskaplig och teknisk forskning och innovation, för det andra genom att göra företagsklimatet mer innovationsvänligt och riskvilligt, och för det tredje genom att se till att de europeiska medborgarna får stöd under den snabba och, för vissa, turbulenta omvandling som drivs av innovation, digitalisering och globala megatrender, till exempel artificiell intelligens och den cirkulära ekonomin.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Horisont Europa bygger på avdelningarna ”Industri” och ”Forskning och teknisk utveckling samt rymden” (artiklarna 173.3, 182.1 och 183 samt artikel 188 andra stycket) liksom på artikel 322.1 a i EUF-fördraget.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Unionen har delad (parallell) befogenhet på detta område, på grundval av artikel 4.3 i EUF- fördraget. För det första kan EU-finansiering bryta ner nationella hinder och skapa en kritisk massa för att ta itu med gemensamma utmaningar genom att stärka samarbetet och integrationen mellan berörda parter och över gränser. Genom att dels hantera marknadsmisslyckanden och mindre gynnsamma investeringsförhållanden, dels generera ekonomiska effekter stärker EU för det andra den ekonomisk resiliensen, mobiliserar privata medel, lockar kapital, främjar produktiviteten inom hela EU och stöder ekonomiskt gynnsamma projekt som annars kanske inte skulle lyckas. Det ger förutsättningar för en EU- omfattande konkurrens som innebär att de bästa vetenskapliga och innovativa idéerna kan väljas ut från hela EU. Genom att mer riktade investeringar och ökad sammanslagning av resurser kan EU för det tredje hantera EU-omfattande utmaningar bättre och främja gemensamma prioriteringar, till exempel den digitala och den gröna omställningen.

Denna strategi på EU-nivå ger stöd för banbrytande innovationer och strategiska mål och övervinner samordningsbegränsningar mellan medlemsstaterna. Efterhandssimuleringar visar till exempel att utan EU-finansiering av forskning och infrastruktur under årtiondena skulle viktiga innovationer som mRNA-baserade covid-19-vacciner ha fördröjts med månader, vilket skulle ha försenat det viktiga utsläppandet på marknaden och den åtföljande samhällsnyttan.

•Proportionalitetsprincipen

Åtgärder på unionsnivå kommer att möjliggöra gränsöverskridande samarbete och global konkurrens för att säkerställa att de bästa förslagen väljs ut. Detta inte bara höjer nivåerna för spetskompetens och ger synlighet åt ledande forskning och innovation utan främjar också gränsöverskridande rörlighet och gör att man kan locka till sig de bästa förmågorna globalt. Höga risker och långsiktig forskning och innovation hanteras bäst med ett program på unionsnivå. Därmed fördelas risken och skapas större räckvidd och stordriftsfördelar som annars inte hade varit möjliga. Kopplingar till nationella initiativ kommer att eftersträvas, särskilt när det gäller innovation.

Programmet kan på liknande sätt fungera som hävstång för ytterligare offentliga och privata investeringar i forskning och innovation, bidra till att ytterligare stärka det europeiska forsknings- och innovationslandskapet och påskynda kommersialisering och spridning av innovation. Program på unionsnivå kan också stödja beslutsfattande och politiska mål.

De föreslagna åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå unionens mål.

•Val av instrument

Forskning och innovation kräver på grund av sin långsiktiga och underifråndrivna karaktär ett oberoende, integrerat och förutsägbart fristående program som säkerställer de rätta förutsättningarna för spirande nya idéer och får ut dem på marknaden. För att bana väg för omvälvande lösningar måste oberoendet för forskning och innovation bevaras och det måste finnas kontinuitet i finansieringen. Även om Horisont Europa är nära knutet till Europeiska konkurrenskraftsfonden har programmet därför behållit sin oberoende rättsliga grund, som krävs enligt artikel 182 i EUF-fördraget, liksom sitt varumärke och sitt goda internationella renommé, som bygger på programmets visade långvariga framgångar som ett tillförlitligt ramverk för spetskompetens, samarbete och genomslag.

Rättsakten skapar rättigheter och skyldigheter för bidragsmottagarna som är till alla delar bindande och direkt tillämpliga i alla unionens medlemsstater och i länder som är associerade till ramprogrammet för forskning och innovation.

3.RESULTAT AV UTVÄRDERINGAR I EFTERHAND, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Utvärderingar i efterhand/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Utvärderingar i efterhand och kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning är viktiga för att säkerställa att nästa forsknings- och innovationsprogram bygger på det som fungerar och förbättrar det som inte fungerar. Genom att bedöma tidigare åtgärders effektivitet, ändamålsenlighet och samstämmighet ger dessa genomgångar ett viktigt underlag för att förbättra utformningen av politiken, minska onödiga administrativa bördor och anpassa finansieringsinstrumenten efter hur vetenskapliga, tekniska och samhälleliga behov utvecklas.

Detta bidrar till ett mer anpassningsbart, verkningsfullt och framtidssäkert forsknings- och innovationsekosystem.

•Samråd med berörda parter

Inom ramen för förberedelserna av nästa fleråriga budgetram, som inleds 2028, genomförde Europeiska kommissionen ett offentligt samråd för att samla in synpunkter om EU- finansieringen för konkurrenskraft.

Det offentliga samrådet pågick mellan den 12 februari och den 7 maj 2025. Det omfattade 2 034 enkätsvar och 462 ståndpunktsdokument, med ett starkt deltagande från EU- medborgare (26 %), den akademiska världen (22 %) och offentliga myndigheter (13 %), tillsammans med företag, icke-statliga organisationer och andra nätverk för intressegrupper.

De flesta av uppgiftslämnarna som hade erfarenhet av Horisont Europa uttryckte sig positivt om finansieringsprocessen, från identifieringen av finansieringsmöjligheter till ansökningsomgångarnas relevans och tydlighet. Däremot framhöll de ansökningsförfarandet och den totala tidslinjen som avgörande svaga punkter och betonade att det behövs förenkling, tydlighet och bättre samstämmighet för att förbättra tillgängligheten, särskilt för små och medelstora företag och för nya aktörer. Uppgiftslämnarna identifierade fragmentering av stödet under hela ansökningsprocessen som ett hinder för konkurrenskraft, särskilt i samband med brist på investeringar i forskning och innovation.

Det offentliga samrådet kompletterades med en särskild inbjudan till viktiga grupper av berörda parter inom både industri, forskning och innovation att lämna synpunkter. Berörda parter inom forskning och innovation har engagerat sig aktivt i att forma debatten om den framtida rollen för forskning och innovation för EU:s konkurrenskraft, i synnerhet efter att

kommissionen presenterade sina politiska riktlinjer i juli 2024 och konkurrenskraftskompassen i februari 2025.

•Extern experthjälp

Detta initiativ bygger på tre viktiga externa rapporter: Mario Draghis rapport om EU:s konkurrenskraft, Enrico Lettas rapport om den inre marknadens framtid och rapporten från kommissionens expertgrupp om interimsutvärderingen av Horisont Europa.

Alla tre rapporterna har samma kärnbudskap: Europa måste vara innovativt, anpassningsbart och ledande för att skydda sin konkurrenskraft, sitt välstånd, sin hållbarhet och sin säkerhet. Den kombinerade analysen i rapporterna ger en stark analytisk och politisk grund för förslaget till ramprogram för innovation och forskning och för en bredare strategisk inriktning för Europeiska konkurrenskraftsfonden.

•Konsekvensbedömning

Förslaget stöds av en omfattande konsekvensbedömning för Europeiska konkurrenskraftsfonden som omfattade 14 program som bidrar till EU:s konkurrenskraft. Enligt kommissionens politiska riktlinjer ska nästa fleråriga budgetram vara mer fokuserad, enklare och mer verkningsfull. Upplägget för den nya fleråriga budgetramen kommer därför att skilja sig betydligt från det nuvarande. Med tanke på detta särskilda fall av förberedelser för en ny flerårig budgetram saknar konsekvensbedömningen flera centrala delar. Nämnden för lagstiftningskontroll beslutade därför att som ett undantagsfall utfärda ett yttrande utan en positiv eller negativ bedömning.

Nämnden för lagstiftningskontroll noterade att rapporten innehöll betydande brister, bland annat när det gäller tillämpningsområde, styrning och samordning med andra delar av den

fleråriga budgetramen. Dessa brister har hanterats i förslagen till lagstiftning både om Europeiska konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa.

I linje med behovet av ”enkelhet och flexibilitet, snabbhet och strategiskt fokus” i de politiska riktlinjerna tar konsekvensbedömningen upp tre alternativ som påverkar upplägget av EU- finansiering, från fortsatt genomförande av de 14 program som har samband med konkurrenskraft till deras konsolidering till en konkurrenskraftsfond:

A.Inga åtgärder (Business-as-usual-plus): lätt samordning.

B.Förstärkt samordning mellan befintliga program (ett enhetligt regelverk).

C.Konsolidering av program i en ny europeisk konkurrenskraftsfond genom en eller två separata rättsakter.

Konsolidering av programmen i två separata rättsakter, enligt alternativ C, ansågs vara det bästa alternativet som skulle bevara varumärket Horisont Europa och samtidigt bidra fullt ut till konkurrenskraftsfondens mål via samordningen av mål, strukturer, styrning och regler i de två akterna. Alternativet omfattar även ett fristående ramprogram för forskning och innovation som säkerställer integriteten för forskning och innovation och kraven i artikel 182 i EUF-fördraget. Denna ståndpunkt har upprepats av Europaparlamentet, medlemsstaterna och de tredjeländer som i dag är associerade till Horisont Europa. 

•Förenkling

Förenkling är en övergripande prioritering för kommissionen i syfte att minska bördan och överkomplexiteten samt främja snabbhet och flexibilitet.

Genom att ramprogrammet för forskning och innovation är det största unionsprogrammet som genomförs inom ramen för direkt förvaltning är det ett uppenbart mål för förenkling. Förenkling för bidragsmottagare kommer att uppnås bland annat genom följande:

•Kortare varaktighet för arbetsprogrammet med mindre föreskrivande programplanering: minskning av det totala antalet ämnen, kortare

ämnesbeskrivningar och minimering av ämnen med ett enda projekt. 

•Öppna ämnen som standard: mindre föreskrivande och större frihet för sökande att välja olika vägar för att uppnå förväntade resultat. 

•Kontinuitet och fortsatt förenkling av finansieringslandskapet: Det kommer inte att göras någon skillnad mellan forsknings- och innovationsåtgärder och innovationsåtgärder, utan en och samma finansieringsgrad upp till 100 % kommer att gälla, förutom för andra vinstdrivande enheter än små och medelstora företag, med en finansieringsgrad upp till 70 %. Finansieringsgraderna kommer att vara de maximala och kan när det är motiverat minskas för särskilda genomförandeåtgärder.

•Ökad användning av förenklade kostnadsalternativ: Utifrån erfarenheten från pilotprojekt med enhetsbelopp under Horisont 2020 och deras bredare tillämpning inom Horisont Europa kommer finansiering med enhetsbelopp att bli standardformen för unionsbidrag om inget annat föreskrivs. Andra förenklade kostnadsformer, inklusive enhetskostnader för personal, kommer att användas. Dessa förenklingsåtgärder syftar till att främja ett bredare deltagande, särskilt från nya aktörer och mindre enheter, samtidigt som man bevarar en sund ekonomisk förvaltning och kontroll.

Parallellt med den unikt omfattande förenklingsinsatsen kommer ett snabbare genomförande av Horisont Europa att uppnås genom en förkortning av den längsta tiden till beviljande till sju månader, vilket är en av de snabbaste tiderna till beviljande bland EU-

programmen och två månader snabbare än den längsta tiden till beviljande enligt budgetförordningen.

En förutsättning är ett åtagande från både Europaparlamentet och rådet att upprätthålla förenklingsprincipen i det vanliga lagstiftningsförfarandet.

•Grundläggande rättigheter

Denna förordning är förenlig med grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och andra internationella konventioner för mänskliga rättigheter som medlemsstaterna och unionen är parter i.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Budgeten för alla förslag anges i löpande priser. Kommissionen får, på grundval av en kostnads-nyttoanalys, fortsätta att använda genomförandeorgan för att genomföra Horisont Europa.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Andra övergripande frågor som gäller förslaget

Programprinciper: Programmet kommer att säkerställa ett effektivt främjande av värden och principer för det europeiska forskningsområdet och pakten för forskning och innovation, främst etik och integritet inom forskning och innovation, forskningsfrihet, jämställdhet och lika möjligheter, öppen vetenskap och främjande av attraktiva forskningskarriärer och rörlighet.

Det internationella samarbetet kommer att stärkas ytterligare med målet att bidra till unionens konkurrenskraft och spetskompetens inom FoI och kommer att balansera risken och nyttan med samarbete med tredjeländer och enheter i tredjeländer.

Utnyttjande och spridning: För att förbättra unionens konkurrenskraft och i linje med kommissionens utnyttjandestrategi kommer särskilda stödinstrument och stödverktyg att inrättas för att underlätta och påskynda utnyttjandet och säkerställa att forskningsresultat omsätts i verkliga tillämpningar. Detta omvandlar offentliga investeringar i forskning och innovation till nya marknadsmöjligheter och materiellt värde för samhället och industrin.

Anpassning av strategisk styrning till konkurrenskraftsfonden och samordningsverktyget för konkurrenskraft.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Horisont Europa bygger på över 40 års EU-investeringar i forskning och innovation. Det är utformat för att främja forskning, skydda kärnvärdena oberoende och öppenhet samt förbättra EU:s utmärkta kunskapsbas och stärka EU:s konkurrenskraft. Dess upplägg är avsett att stärka samstämmighet och resultat.

En struktur med fyra pelare föreslås.

•Pelare I, ”Vetenskaplig spetskompetens”, syftar till att stärka EU:s vetenskapliga bas, locka till sig de främsta talangerna, främja forskning av hög kvalitet i Europa och tillhandahålla de bästa vetenskapliga underlagen för EU:s politik. I centrum för Europas ambition att bli världens bästa plats för att bedriva forskning står framstående forskning och rörlighet: ”Välj Europa”. Mot den bakgrunden inbegriper denna pelare följande:

–Europeiska forskningsrådet (EFR): EFR kommer att utvidgas för att öka dess förmåga att stödja spetsforskning, med fokus på finansiering av framstående forskare och deras team.

–Marie Skłodowska-Curie-åtgärder: Åtgärderna kommer att fortsätta stödja forskarutbildning och karriärutveckling.

–Vetenskap för EU:s politik: Det gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder.

•Pelare II, ”Konkurrenskraft och samhälle”, syftar till att stödja forskningssamverkan och innovation inom områden av stor samhällelig betydelse, med fokus på att tackla globala samhällsförändringar och stärka EU:s konkurrenskraft. Denna pelare kommer att ha en liknande struktur som insatsområdena för Europeiska konkurrenskraftsfonden och dess fyra politikområden. Detta kommer att säkerställa ett sammanhängande stöd genom hela investeringsprocessen. Dessutom kommer ett politikområde speciellt för Horisont Europa att tackla underifråndriven forskning, särskilt inom områdena globala samhällsutmaningar, till exempel migration, desinformation och skyddande, stärkande och främjande av demokrati, liksom sociala och ekonomiska förändringar, inklusive samhällen och social sammanhållning. Den strategiska programplaneringen för forskningssamverkan kommer att bygga på intern bedömningskapacitet, via observationsorganet för framväxande teknik, vilket det hänvisas till i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [Europeiska konkurrenskraftsfonden]1. Partnerskap kommer fortsatt att vara ett viktigt instrument för programmet och samverka med Europeiska konkurrenskraftsfonden inom relevanta styrprocesser. För partnerskapens drift och organisation föreslås en radikal förenkling och effektivisering. Partnerskapen kan anta olika former: från offentlig- offentlig-privata till offentlig-offentliga eller offentlig-privata.

•Pelare III, ”Innovation”, syftar till att stödja innovation i Europa, med fokus på att främja utveckling av nya produkter, tjänster och affärsmodeller. Denna pelare inkluderar följande:

–Europeiska innovationsrådet (EIC): EIC kommer att stödja innovativa uppstartsföretag och små och medelstora företag, med fokus på att främja omvälvande innovation och entreprenörskap. Det kommer att utökas med följande:

1EUT C , , s. .

•Fler ”ARPA”-inslag i sin verksamhet, där högriskprojekt stöds i faser eller avbryts baserat på deras potential att leverera omvälvande lösningar som bedöms av experter i form av programförvaltare. EIC kommer även att vidareutveckla vägar från EFR eller samarbetsprojekt inom forskning för snabbare kommersialisering och uppskalning av banbrytande teknik.

•En ”DARPA”-strategi med satsning på att stödja uppstartsföretag inom försvarsområdet eller som tillverkar produkter med dubbla användningsområden och deras uppskalning, med fullständig komplementaritet med verksamheten inom EKF:s InvestEU-instrument, EU:s system för försvarsinnovation och Cassini (initiativet för rymdentreprenörskap).

•Det kommer att erbjuda en unik möjlighet att stödja högteknologiska både uppstartsföretag och expanderande företag inom produkter med dubbla användningsområden och försvarsområdet, inklusive dem som bedöms vara strategiska och kritiska för unionens och dess medlemsstaters intressen och som kräver målriktat direktstöd eftersom de inte kan få tillräckligt med kapital från marknaden.

•Nära samordning och synergi med Europeiska konkurrenskraftsfondens politikområden när det gäller definitionen av utmaningar.

•Befintlig finansiering av uppskalning av deeptech inom ramen för Scaleup Europe-fonden som tillkännagavs i strategin för uppstartsföretag och expanderande företag kommer att genomföras i enlighet med villkoren i nuvarande fleråriga budgetram. All framtida finansiering av uppskalning kommer att genomföras enligt EKF.

–Innovationsekosystem, bland annat verksamhet för att främja ett tätare samspel i unionen mellan högre utbildning, forskning och innovation samt näringsliv, som alla är en del av kunskapstriangeln.

Nära samarbete mellan samarbetsprojekt inom forskning inom pelare II och uppstarts- och expansionsstödet inom pelare III planeras för att stärka efterfrågesidan för uppstartsföretag och expanderande företag genom att koppla dem till större företag i Europa och genom att underlätta innovativa åtgärder inom offentlig upphandling på EU-nivå och nationell nivå.

•Pelare IV, ”Det europeiska forskningsområdet”, syftar till att stödja utvecklingen av ett enat europeiskt forskningsområde, med fokus på att främja spetskompetens, inkludering och genomslag. Denna pelare inkluderar följande:

–Strategi för det europeiska forskningsområdet: Denna komponent kommer att stödja utvecklingen av det europeiska forskningsområdet, med fokus på att främja spetskompetens, inkludering och genomslag.

–Forsknings- och teknikinfrastrukturer: Denna komponent kommer att stödja utveckling och drift av forsknings- och teknikinfrastrukturer, inklusive, för första gången, stöd till kapitalutgifter.

–Breddning av deltagandet och spridning av spetskompetens: Denna komponent kommer att stödja utvecklingen av forsknings- och innovationskapaciteten i alla Europas regioner.

2025/0543 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 173.3,

182.1och 183 samt artikel188 andra stycket och artikel 322.1 a, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande2, med beaktande av Regionkommitténs yttrande3,

med beaktande av revisionsrättens yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Det är unionens mål att stärka unionens vetenskapliga och tekniska grund genom att stärka det europeiska forskningsområdet där forskare, vetenskaplig kunskap och teknik rör sig fritt och verka för att det blir mer konkurrenskraftigt, också inom näringslivet, och samtidigt främja all forsknings- och innovationsverksamhet för att förverkliga unionens strategiska prioriteringar och åtaganden, vilka i förlängningen syftar till att främja fred, unionens värden och medborgarnas välfärd.

(2)För att åstadkomma vetenskapliga, tekniska, ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga effekter och maximera mervärdet av unionens investeringar i forskning och innovation bör unionen investera i forskning och innovation genom Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation för perioden 2028–2034 (programmet), vilket bör stärka konkurrenskraften, resiliensen, hållbarheten, det tekniska ledarskapet och den sociala sammanhållningen.

(3)Programmet bör vara nära knutet till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [XXX]* [Europeiska konkurrenskraftsfonden]4 genom att sätta forskning och innovation i centrum för unionens ekonomi och investeringsstrategi.

EUT C , , s. . EUT C , , s. . EUT C , , s. .

(4)Unionen bör vidare ha som mål att undanröja bristande jämställdhet och främja jämställdhet, liksom att bekämpa diskriminering i enlighet med artiklarna 8 och 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(5)I en snabbt föränderlig ekonomisk, social och geopolitisk miljö har erfarenheter nyligen visat på behovet av en mer flexibel flerårig budgetram och mer flexibla utgiftsprogram för unionen. För detta ändamål, och i enlighet med målen för programmet, bör finansieringen på ett lämpligt sätt beakta föränderliga politiska behov och unionens prioriteringar, såsom de identifierats i relevanta dokument som offentliggjorts av kommissionen, i Europaparlamentets resolutioner och i rådets slutsatser, samtidigt som tillräcklig förutsägbarhet för budgetgenomförandet säkerställs.

(6)Reglerna för deltagande och spridning av programmet är utformade för att ytterligare förenkla tillgången till, öka öppenheten för och maximera effekten av unionens finansiering.

(7)Programmet bör bidra till att öka de offentliga och privata investeringarna i forskning och innovation i medlemsstaterna och därmed till att nå ett sammanlagt investeringsmål på att minst 3 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP) investeras i forskning och utveckling. Medlemsstaternas investeringar i FoI bör bedömas med hjälp av ramverket för samordning av ekonomisk politik och budget-, sysselsättnings- och socialpolitik i unionen – den europeiska planeringsterminen. För att målet ska uppnås skulle det krävas att medlemsstaterna och den privata sektorn kompletterar programmet med egna förstärkta investeringar i forskning, utveckling och innovation. Unionen har gjort kontinuerliga framsteg med att öka investeringarna i forskning och utveckling men släpar efter andra globala ledare. Målet på 3 % som nämns ovan, som sattes upp för över tjugo år sedan, tog höjd för vikten av forskning och utveckling som en grund för ett kunskapsbaserat samhälle. Visserligen bidrog målet till att uppmuntra olika medlemsstater att sätta upp egna målnivåer för forskning och utveckling, men betydande skillnader kvarstår eftersom endast ett fåtal medlemsstater har nått eller överträffat sin investeringsambition.

(8)Liksom i Horisont Europa bör OECD-definitionerna av teknisk mognadsgrad också fortsättningsvis beaktas vid klassificeringen av teknisk forskning, produktutveckling och demonstrationsverksamhet, liksom vid definitionen av typ av åtgärd som återfinns

iansökningsomgångarna. Bidrag bör inte beviljas för åtgärder vars verksamheter överstiger teknisk mognadsgrad 8. Det bör vara möjligt att genom arbetsprogrammet bevilja bidrag till storskalig produktutvärdering och marknadsintroduktion för en viss ansökningsomgång under delen ”Konkurrenskraft och samhälle”.

(9)Det bör vara möjligt att genomföra delar av budgeten genom europeiska partnerskap tillsammans med andra offentliga och privata enheter, när detta är den mest effektiva formen av genomförande för att nå de politiska målen. Europeiska partnerskap bör inrättas när det krävs ett nära samarbete med unionen, samtidigt som lämplig rösträtt för unionen bör säkerställas liksom tillräckliga investeringar från andra partner för att öka EU-finansieringens genomslagskraft. För att främja synergier och effektivitet måste harmoniserade regler säkerställas. Därför bör en strategisk och sammanhängande uppsättning med ett begränsat antal europeiska partnerskap inrättas.

(10)Eftersom de är ett viktigt verktyg för att uppnå deltagande och investering från industrin i forskningssamverkan och innovation bör europeiska partnerskap, inklusive

iform av gemensamma företag, bidra till de särskilda politiska målen för Europeiska

konkurrenskraftsfondens politikområden och vid behov stödjas genom den för att dessa mål ska uppfyllas.

(11)EU-uppdrag enligt förordning (EU) 2021/695 bör möjliggöra omvandling och ha en systemisk effekt på samhället genom att främja tvärvetenskapligt, sektorsövergripande, tvärpolitiskt och gränsöverskridande samarbete. De bör bygga på forskning och innovation för att utveckla banbrytande teknik, tjänster, produkter och sociala innovationer som behövs för att uppfylla deras ambitiösa mål. EU-uppdrag bör vidare påskynda utveckling, uppskalning och spridning av innovativa lösningar samt bidra till att skapa pionjärmarknader för nya produkter och tjänster. Ramprogrammet bör finansiera uppdragens forsknings- och innovationsverksamhet, samtidigt som spridning och uppskalning bör uppnås genom andra EU-program och nationella medel.

(12)Den nya europeiska Bauhausfaciliteten är förankrad i den strategiska planen för Horisont Europa 2025–20275 och är ett flerårigt finansieringsverktyg utformat för att påskynda omvandlingen av bostadsområden genom hållbar och inkluderande utformning. Dess FoI-komponent bör finansieras av Horisont Europa, medan genomförandet bör uppnås genom andra EU-program och nationella medel.

(13)Europeiska forskningsrådet (EFR) bör tillhandahålla attraktiv och flexibel finansiering för att ge begåvade och kreativa enskilda forskare möjlighet att följa upp lovande spår i vetenskapens framkant, med särskild tonvikt på att stödja forskare i början av sin karriär. Denna satsning på forskardriven forskning, som väljs ut genom unionsomfattande konkurrens enbart på grundval av spetskompetens och är öppen för begåvade personer oberoende av nationalitet eller ursprung, är avgörande för att locka till sig världens skarpaste hjärnor och fortsätta etablera Europa som ett världsledande centrum för forskning och innovation.

(14)I en kunskapsbaserad global ekonomi bör unionens långsiktiga konkurrenskraft, tekniska ledarskap och kapacitet att hantera globala utmaningar främst bero på dess förmåga att utveckla, locka till sig och behålla högkvalificerade forskare med internationella kontakter. Strategisk investering i framstående forskare, deras utbildning, rörlighet och karriärmöjligheter, inom och utanför den akademiska världen, är en förutsättning för att upprätthålla innovation, ekonomisk resiliens och ett välmående samhälle. I linje med principerna i den europeiska stadgan för forskare bidrar Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna till att främja detta mål. Programmet bör förstärka kopplingarna mellan universitet och innovationsekosystem, inklusive den privata sektorn. Det bör göra det möjligt att fullborda det europeiska forskningsområdet, bland annat genom att utveckla förmågan i den europeiska sektorn för högre utbildning att konkurrera med sina globala motparter genom samarbete samt genom att stödja och locka till sig talanger och mobilisera fler privata investeringar, inklusive genom initiativ inom högre utbildning som europeiska universitetsallianserna, i synergi med Erasmus+ och i linje med denna förordnings mål och åtgärder.

(15)Europeiska innovationsrådet (EIC) bör stimulera marknadsskapande deeptech- innovation. Det bör även identifiera, utveckla och sprida dessa deeptech-innovationer genom sina instrument. EIC bör genom sammanhängande och effektivt stöd fylla vakuumet inom det offentliga stödet till, och privata investeringar i, banbrytande teknik och deeptech-innovation. EIC bör ha som mål att genom sina instrument underlätta, inkludera och påskynda innovatörens väg från forskning till marknad och

5Kommissionens beslut C(2024) 1741 av den 20 mars 2024.

göra det möjligt för unionen att ha ledande företag inom framväxande teknikområden för att uppfylla de sociala och ekonomiska målen och undvika beroenden av andra regioner. EIC bör stödja högriskinnovationer med stor potential och företag som tar sådana tekniska, vetenskapliga eller ekonomiska risker eller lednings- eller marknadsrisker som gör att de ännu inte anses helt lönsamma och därför inte kan få de investeringar de behöver för att bli globalt konkurrenskraftiga på marknaden. Detta bör inkludera både en öppen (underifråndriven) och en utmaningsdriven strategi, i nära samordning och samverkan med Europeiska konkurrenskraftsfonden och dess politikområden. Det bör inkludera en ”DARPA”-strategi med satsning på att stödja uppstartsföretag på försvarsområdet och inom produkter med dubbla användningsområden samt deras uppskalning, i full överensstämmelse med verksamheten inom EKF:s InvestEU-instrument, EU:s system för försvarsinnovation och Cassini (initiativet för rymdentreprenörskap). Genomförandet bör ske i nära samverkan och samordning med Europeiska konkurrenskraftsfonden.

(16)Finansiering av uppskalning av deeptech inom ramen för Scaleup Europe-fonden, som tillkännagavs i strategin för uppstartsföretag och expanderande företag och som kommer att finnas vid ikraftträdandet av denna förordning, bör genomföras i enlighet med villkoren i den fleråriga budgetramen 2021–2027. All finansiering av uppskalning inom den fleråriga budgetramen 2028–2034 bör ske genom EKF.

(17)Det gemensamma forskningscentrumet (JRC) bör även fortsättningsvis ge oberoende vetenskapligt och tekniskt stöd för unionens politik under hela den politiska beslutsprocessen. JRC:s direkta åtgärder bör genomföras på ett flexibelt, effektivt och transparent sätt, med beaktande av unionspolitikens behov och de relevanta behoven hos JRC:s användare, och så att de säkerställer skyddet av unionens ekonomiska intressen. JRC bör fortsätta att generera ytterligare medel som det kan använda för att stödja sin vetenskapliga och tekniska verksamhet.

(18)Programmet bör säkerställa ett effektivt främjande och skydd av värden och principer för det europeiska forskningsområdet och pakten för forskning och innovation6, främst etik och integritet inom forskning och innovation, frihet för vetenskaplig forskning, vetenskap för politik, jämställdhet och lika möjligheter för alla, icke-diskriminering, öppen vetenskap och främjande av attraktiva forskningskarriärer och forskares rörlighet. Programmet bör främst säkerställa ett verkningsfullt främjande av lika möjligheter för alla och genomförande av jämställdhetsintegrering samt integreringen av jämställdhetsaspekten i forskningens och innovationens innehåll. Det bör sträva efter att åtgärda orsakerna till ojämn könsfördelning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att i möjligaste mån säkerställa jämn könsfördelning inom utvärderingspaneler och andra relevanta rådgivande organ såsom styrelser och expertgrupper.

(19)Programmet bör stödja europeiska forsknings- och teknikinfrastrukturer att utveckla vetenskaplig och teknisk spetskompetens och industriell konkurrenskraft genom att stödja hela forsknings- och innovationscykeln, från grundforskning till tillämpad forskning mot spridning i samhället och på marknaden.

(20)Programmet bör genomföra konkreta åtgärder som stöd för kapacitetsuppbyggnad i länder som omfattas av breddning av deltagandet och bör stärka samarbeten i hela

unionen som höjer forsknings- och innovationskapaciteten i länder som omfattas av breddningen och övergångsländer för att bygga upp ett mer sammanhållet och

6Rådets rekommendation (EU) 2021/2122 av den 26 november 2021 om en pakt för forskning och innovation i Europa, EUT L 431, 2.12.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2021/2122/oj.

integrerat europeiskt FoI-system och bidra till målet att investera minst 3 % av BNP i forskning och utveckling. De stödberättigade medlemsstaterna från perioden 2021– 2027 bör vara uppdelade i två grupper under hela programmets löptid, på grundval av indexet på resultattavlan för innovation och den relativa finansiella avkastningen utifrån bruttonationalinkomst (BNI) baserat på följande kriterier: i) ”övergångsländer”, med både ett index på över 75 % av unionsgenomsnittet enligt resultattavlan för innovation (2023–2025) och en positiv relativ finansiell avkastning utifrån BNI (2021–2025) inom ramen för Horisont Europa, och ii) ”länder som omfattas av breddning av deltagandet”, i form av alla övriga stödberättigade medlemsstater under perioden 2021–2027.

(21)Programmet bör främja samarbete med tredjeländer som ett erkännande av fördelen med internationellt samarbete för att hantera bland annat gemensamma tekniska, ekonomiska, miljörelaterade och samhälleliga utmaningar. Internationellt samarbete bör syfta till att stärka unionens konkurrenskraft och spetskompetens inom FoI, bland annat dess förmåga att locka till sig och behålla världens bästa förmågor. Geopolitiska överväganden, bland annat ekonomisk säkerhet, bör stå i centrum för strategin och olika grader av samarbete bör övervägas baserat på en övergripande bedömning av fördelen för unionen när det gäller att hantera prioriteringar och globala utmaningar, samtidigt som unionens värden och intressen skyddas. Associering till hela eller delar av programmet bör förbli den mest omfattande formen av samarbete. När det gäller EIC:s försvarsrelaterade verksamhet bör endast enheter etablerade i tredjeländer associerade med Europeiska konkurrenskraftsfonden för försvarsverksamhet vara berättigade till finansiering. Programmet får stödja verksamhet som finansieras av instrumentet Europa i världen, förutsatt att den uppfyller regler och mål enligt denna förordning i linje med bestämmelserna om synergier.

(22)För att stärka unionens strategiska oberoende och säkerställa långsiktig och hållbar ekonomisk tillväxt är det nödvändigt att stärka unionens globala konkurrenskraft och samtidigt skydda dess strategiska tillgångar och intressen enligt beskrivningen i den europeiska strategin för ekonomisk säkerhet7. Artikel 136 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, kompletterad av artikel 10 i förordning (EU) XXX [om Europeiska konkurrenskraftsfonden] främjar unionens konkurrenskraft och skyddar dess ekonomiska säkerhet. Tillämpning av dessa bestämmelser för programmets ändamål bör ge en lämplig rättslig ram för att vid behov möjliggöra fastställande av särskilda villkor när det gäller förfaranden för tilldelning som främjar forskningsdriven konkurrenskraft och skyddar unionens intressen och strategiska oberoende, bland annat åtgärder för att begränsa deltagande eller skydda resultat och säkerställa samstämmighet och överensstämmelse med särskilda regler enligt Europeiska konkurrenskraftsfondens politikområden. Vid behov bör en riskbaserad metod användas för att säkerställa att riskerna i samband med forskning och innovation identifieras, bedöms och hanteras genom proportionella och effektiva åtgärder8. I enlighet med artikel 136 i budgetförordningen bör restriktioner för stödberättigande tillämpas på högriskleverantörer av säkerhetsskäl.

(23)Mot bakgrund av ökande risker i samband med naturkatastrofer, hälsokriser, tekniska olyckor, framväxande säkerhetshot och andra störningar är det viktigt att stärka unionens och medlemsstaternas kapacitet att förutse, förbereda sig inför och bemöta kriser och katastrofer. Programmet bör stödja forskning som stärker katastrof- och

Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet, JOIN(2023) 20 final, Bryssel 20.6.2023.

Rådets rekommendation av den 23 maj 2024 om ökad forskningssäkerhet, C/2024/3510.

krishantering, investerar i klimatresiliens, stärker resiliensen hos centrala samhällsfunktioner och bygger upp en mer resilient, säker och förberedd union, i linje med målen i EU:s strategi för en beredskapsunion.

(24)Verksamheten bör återspegla vikten av att ta itu med den dramatiska förlusten av biologisk mångfald och bidra till att bevara och återställa natur, ekosystem och ekosystemtjänster. Det är nödvändigt att integrera miljövetenskap i verksamheten för att undvika skada på miljön, för att bevara en ren miljö och återställa sunda ekosystem.

(25)I programmet erkänns klimatförändringarna som en av de största globala och samhällsmässiga utmaningarna och att klimatåtgärder kan fungera som en drivkraft för industriell konkurrenskraft. Verksamheten bör återspegla vikten av att ta itu med klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet.

(26)Förenklingen av programmets genomförande krävs för att säkerställa dess tillgänglighet och effektivitet, särskilt genom att minska den administrativa bördan för bidragsmottagare och minimera risken för fel. Av det skälet bör programmet huvudsakligen använda enhetsbelopp som standardform för unionens finansiering. För att främja insatser under föregående ramprogram för att effektivisera finansieringsregler och minimera fel bör ersättning för personalkostnader också förenklas ytterligare genom användning av enhetskostnader för personal, vilket minskar komplexiteten för deltagare och underlättar rapportering.

(27)För att ta hänsyn till särskild organisatorisk uppbyggnad, som föreligger särskilt vid verksamhet inom forskning och innovation, bör det vara möjligt att redovisa stödberättigande kostnader som bidrag in natura från tredje parter. För att uppmuntra utnyttjande av resultat bör det klargöras att detta inte ska räknas som intäkter från åtgärden.

(28)För att stärka unionens konkurrenskraft och maximera användning och spridning av resultat i allmänhet, bör bidragsmottagare som äger resultat hantera dessa enligt sina skyldigheter i den här förordningen när det gäller utnyttjande och spridning. Dessa skyldigheter kan i tillämpliga fall ändras i arbetsprogram, villkor för ansökningsomgångar eller bidragsavtal baserat på politiska överväganden, bland annat vad gäller ekonomisk säkerhet, men bör omfatta kraven att skydda, ge åtkomst till och utnyttja resultat och offentliggöra dem när så är lämpligt och motiverat, bland annat genom förfaranden för öppen vetenskap. För att underlätta och påskynda utnyttjandet bör stödinstrument och stödverktyg införas, i linje med kommissionens utnyttjandestrategi som utarbetas inom ramen för Europeiska konkurrenskraftsfonden och allt sådant stöd och alla sådana tjänster enligt dess kapitel III.

(29)Stödåtgärder behövs för att stärka och koppla samman innovationsekosystem bättre. Sådana åtgärder bör stödja organisationer och innovatörer så att konkurrenskraftiga, robusta och sammankopplade innovationsekosystem kan skapas, samtidigt som ramförutsättningarna förbättras genom samarbete och kunskapsutbyte. De bör bidra till att koppla samman nationella, regionala och lokala ekosystem genom att avlägsna hinder på den inre marknaden, till exempel marknadsfragmentering, begränsad kapitaltillgång och segmenterade nationella kapitalmarknader, långsamt införande av innovationer och underutnyttjande av upphandling av innovativa lösningar.

(30)De åtgärder som stöds enligt denna förordning bör påskynda eller främja investeringar genom att på ett proportionellt sätt hantera marknadsmisslyckanden eller icke- optimala investeringssituationer och undvika duplicering eller utträngning, samt genom att stimulera privat finansiering och erbjuda ett mervärde för unionen. Utan att

det påverkar tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget på nationella medel bör detta tillvägagångssätt även säkerställa överensstämmelse mellan åtgärderna inom programmet och reglerna för statligt stöd, och därmed undvika otillbörliga snedvridningar av konkurrensen på den inre marknaden.

(31)I denna förordning fastställs en vägledande finansieringsram för Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation, för perioden 2028–2034.

(32)Förordning (EU, Euratom) 2024/25099 gäller för programmet. I den förordningen fastställs reglerna för fastställandet och genomförandet av unionens allmänna budget, inklusive regler om bidrag, priser, icke-finansiella donationer, upphandling, indirekt förvaltning, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(33)För att säkerställa konsekvens bör en budgetgaranti och finansieringsinstrument,

inbegripet i kombination med icke återbetalningspliktigt stöd i blandfinansieringsinsatser, genomföras inom ramen för detta program i enlighet med avdelning X i budgetförordningen och med sådana tekniska arrangemang, villkor och bestämmelser som fastställs av kommissionen för dess tillämpning.

(34)Om unionsstöd ska tillhandahålls inom ramen för programmet i form av en budgetgaranti eller ett finansieringsinstrument, även när det kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats, med undantag av finansieringsinstrument inom ramen för EIC, bör sådant stöd tillhandahållas uteslutande genom EKF:s InvestEU-instrument i enlighet med de tillämpliga reglerna för EKF:s InvestEU-instrument.

(35)I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201310, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9511, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9612 och rådets förordning (EU) 2017/193913 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, återkrav av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

rådets direktiv (EU) 2017/137114. I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509 är varje person eller enhet som tar emot unionsmedel skyldig att samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, att ge kommissionen, Olaf, Europeiska revisionsrätten och, i lämpliga fall, Europeiska åklagarmyndigheten de rättigheter och den tillgång som krävs, och att säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel beviljar likvärdiga rättigheter.

(36)Programmet bör genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) XXX [prestationsförordningen] i vilken regler för utgiftsspårning och prestationsramen för budgeten fastställs, inklusive regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att inte orsaka betydande skada och jämställdhetsprincipen som anges i artikel 33.2 d respektive f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, liksom bestämmelserna om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning som återspeglas i artiklarna 17.3, 20.4 och 21.1 i bilaga I till den förordningen, och i linje med tillgänglighetskraven i bilaga I och III till direktiv (EU) 2019/882, regler för övervakning och rapportering om resultaten av unionsprogram och unionsverksamhet, regler för inrättande av en portal för unionsfinansiering, regler för utvärdering av programmen samt andra övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla unionsprogram, t.ex. bestämmelserna om information, kommunikation och synlighet.

(37)I enlighet med artikel 85.1 i rådets beslut (EU) 2021/176415 är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering, i enlighet med programmets regler och mål och eventuella arrangemang som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(38)Programmet ersätter programmet Horisont Europa som inrättas genom förordning (EU) 2021/695. Förordning (EU) 2021/695 bör därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I – Ramprogrammet för forskning och innovation

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Innehåll

1.Genom denna förordning inrättas Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation (programmet) för den fleråriga budgetramens löptid 2028–2034, och

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

Rådets beslut (EU) 2021/1764 av den 5 oktober 2021 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (Beslutet om ULT, inbegripet Grönland) (EUT L 355, 7.10.2021, s. 6).

reglerna för deltagande och spridning gällande indirekta åtgärder inom ramen för programmet och ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet fastställs för samma period. I den fastställs också programmets mål och dess budget för den perioden, formerna för unionsfinansiering och reglerna för att tillhandahålla sådan finansiering. 

2.Programmet ska genomföras genom

(a)det särskilda program som inrättas genom rådets beslut XX, inbegripet forskningssamverkan inom politikområden som fastställs i förordningen om Europeiska konkurrenskraftsfonden,

(b)det särskilda program för försvarsforskning som inrättas genom förordning (EU) [XXX] [Europeiska konkurrenskraftsfonden].

3.Denna förordning ska inte vara tillämplig på det särskilda program för försvarsforskning som avses i punkt 2 b. Verksamhet som ska genomföras inom ramen för detta särskilda program och som fastställs i förordning (EU)[XXX][Europeiska konkurrenskraftsfonden] ska syfta till att främja konkurrenskraften, effektiviteten och innovationsförmågan inom det europeiska försvarets tekniska och industriella bas.

4.Termerna Horisont Europa, programmet och särskilt program som används i denna förordning avser frågor som bara är relevanta för det särskilda program som avses i punkt 2 a, såvida inget annat anges.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

(1)forskningsinfrastrukturer: anläggningar som tillhandahåller resurser och tjänster för att bedriva forskning och främja innovation inom berörda områden.

(2)teknikinfrastrukturer: anläggningar, utrustning, kapacitet och resurser som krävs för att utveckla, testa, utöka och validera teknik – från tillämpad forskning före det konkurrensutsatta stadiet till demonstration och validering.

(3)icke lönsam: den rättsliga enheten kan ännu inte locka tillräckligt med investeringar för att helt genomföra sin affärsplan och konkurrera internationellt.

(4)blandfinansiering: finansiellt stöd som tillhandahålls inom ramen för Europeiska innovationsrådet (EIC) och består av en kombination av bidrag och investering.

(5)deeptech: en innovation med potential att leverera transformativa lösningar och som bygger på de nyaste framstegen inom vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap.

(6)europeiskt partnerskap: ett initiativ där unionen tillsammans med privata och/eller offentliga partner åtar sig att gemensamt stödja utveckling, genomförande och utvärdering av ett program med åtgärder och där kostnaderna delas mellan alla partner.

(7)öppen åtkomst: tillgång online till resultat som tillhandahålls utan kostnad för slutanvändaren.

(8)öppen vetenskap: en strategi för den vetenskapliga processen som inbegriper tidig och öppen delning av forskning, öppen åtkomst till och ansvarsfull hantering av

resultat samt åtgärder för att resultaten ska gå att reproducera och som involverar medborgare och slutanvändare i forskning och innovation.

(9)förkommersiell upphandling: offentlig eller privat upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster med delning av risker och nytta på marknadsvillkor och konkurrenspräglad utveckling i faser, där upphandlade forsknings- och utvecklingstjänster tydligt åtskiljs från lanseringen av slutprodukter i kommersiella mängder.

(10)upphandling av innovativa lösningar: offentlig eller privat upphandling där upphandlarna fungerar som lanseringskunder för innovativa varor eller tjänster som ännu inte är kommersiellt tillgängliga i stor skala och som kan omfatta konformitetstestning.

(11)bakgrundsinformation: data, kunskap eller know-how som oberoende av form eller typ, konkret eller immateriell, inbegripet alla rättigheter i form av till exempel immateriella rättigheter, innehades före anslutningen till en viss åtgärd.

(12)utnyttjande: användning av resultat i annan verksamhet än den som omfattas av den berörda åtgärden, inbegripet kommersiell spridning.

(13)internationell europeisk forskningsorganisation: internationell organisation i vilken merparten av medlemmarna är medlemsstater eller associerade länder och vars huvudsyfte är att främja vetenskapligt och tekniskt samarbete i Europa.

(14)vinstdrivande rättsliga enheter: rättsliga enheter som genom sin rättsliga form har vinstsyfte eller som har ett rättsligt eller lagstadgat syfte att dela ut vinster till sina aktieägare eller enskilda medlemmar.

(15)små och medelstora företag: mikroföretag, små eller medelstora företag enligt definitionen i artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG16.

(16)litet midcapföretag: ett litet midcapföretag enligt definitionen i punkt 2 i bilagan till kommissionens rekommendation (EU) 2025/109917

(17)resultat: alla konkreta eller immateriella resultat av en viss åtgärd, t.ex. data, kunskap eller know-how, oberoende av form eller typ och oavsett om de kan skyddas eller ej, samt alla tillhörande rättigheter, inbegripet immateriella rättigheter.

(18)Europeiska forskningsrådets spetsforskningsåtgärd: en viktig forskarledd forskningsåtgärd, bland annat Europeiska forskningsrådets koncepttest, under värdskap av en eller flera bidragsmottagare med stöd av Europeiska forskningsrådet (EFR).

(19)forsknings- och utbildningsåtgärd: åtgärd inriktad på förbättring av forskares kompetens, kunskap och karriärutsikter och som främjar rörlighet mellan länder, sektorer eller discipliner.

(20)samordnings- och stödåtgärd: en åtgärd som bidrar till programmets mål, exklusive forsknings- och innovationsverksamhet, utom då åtgärden genomförs inom ramen för komponenten ”breddning av deltagandet och spridning av spetskompetens” i del IV ”Det europeiska forskningsområdet” samt ett nedifrån-och-upp-samarbete utan medfinansiering av forskningsverksamhet från unionen som möjliggör samarbete

Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

Kommissionens rekommendation (EU) 2025/1099 av den 21 maj 2025 om definition av små midcapföretag, (EUT L, 28.5.2025, s. 1).

mellan rättsliga enheter från medlemsstaterna och associerade länder för att stärka det europeiska forskningsområdet.

(21)indirekta åtgärder: forsknings- och innovationsrelaterad verksamhet som unionen ger finansiellt stöd till och som genomförs av deltagare.

(22)direkta åtgärder: forsknings- och innovationsrelaterad verksamhet som genomförs av kommissionen via JRC.

(23)innovationsekosystem: ett ekosystem som på unionsnivå sammanför organisationer vars funktionella mål är att möjliggöra teknisk utveckling och innovation och som innefattar förbindelser mellan materiella resurser (t.ex. fonder, utrustning och anläggningar, inklusive forsknings- och teknikinfrastrukturer), institutionella enheter (såsom institutioner för högre utbildning och stödtjänster, forsknings- och teknikorganisationer, företag, investerare – inbegripet riskkapitalister – och finansiella intermediärer) och nationella, regionala och lokala enheter för beslutsfattande och finansiering.

(24)kunskapstriangel: inrättande av nätverk mellan utbildningsinstitutioner, forskningsorganisationer och företag i syfte att skapa innovationsekosystem som gör det möjligt att skapa en innovationskedja från den inledande innovationen via utbildning i entreprenörskap till skapande av uppstartsföretag och tillväxt av expanderande företag.

Artikel 3

Programmets mål

1.I linje med de allmänna och specifika målen för Europeiska konkurrenskraftsfonden ska programmet stärka EU:s konkurrenskraft och vetenskapliga och tekniska grund samt ta itu med globala utmaningar baserat på spetskompetens inom forskning och innovation.

2.Programmet har följande specifika mål:

–Skapa högkvalitativa kunskaper och färdigheter och attraktiva karriärmöjligheter för forskare samt stödja genomförandet av det europeiska forskningsområdet.

–Öka EU-omfattande och internationell forskningssamverkan, kunskapsutbyte och kunskapsutnyttjande.

–Anpassa prioriteringar på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå för att skapa ett EU-omspännande forskning- och innovationsekosystem.

–Minska nationella och regionala skillnader i forsknings- och innovationskapacitet, färdigheter och kompetens för att stärka innovationsekosystem.

–Förbättra unionens ställning inom innovation, med särskilt fokus på strategisk teknik och omvälvande innovation, underlätta spridningen av innovativa lösningar genom standardiseringsverksamhet för att främja konkurrenskraft och ta itu med samhällsutmaningar.

–Minska riskerna med och mobilisera mer privat finansiering av forskning och innovation, främst för att stödja deeptech och uppskalning av innovativa uppstartsföretag och små och medelstora företag.

–Bidra till att öka de offentliga och privata investeringarna i forskning och innovation i medlemsstaterna och därmed bidra till att sammanlagt minst 3 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP) investeras i forskning och utveckling.

Artikel 4

Programstruktur

3.I samband med det särskilda program som avses i artikel 1.2 ska programmet struktureras i delar enligt följande, vilket bidrar till de allmänna och specifika mål som fastställs i artikel 3 och politikområdena enligt förordning (EU) XXX [Europeiska konkurrenskraftsfonden]:

(a)Del I, ”Vetenskaplig spetskompetens”, med i synnerhet följande komponenter:

i)Europeiska forskningsrådet (EFR).

ii)Marie Skłodowska-Curie-åtgärder.

iii)Vetenskap för unionspolitik: det gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder.

(b)Del II, ”Konkurrenskraft och samhälle”, med i synnerhet följande komponenter:

i)”Konkurrenskraft”, inklusive forsknings- och innovationsverksamhet som stöder politik inom ramen för Europeiska konkurrenskraftsfonden, till exempel

(1)forskningssamverkan och innovationsverksamhet enligt kapitel IV

”Ren omställning och utfasning av fossila bränslen i industrin” enligt Europeiska konkurrenskraftsfonden,

(2)forskningssamverkan och innovationsverksamhet enligt kapitel V

”Hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi” enligt Europeiska konkurrenskraftsfonden,

(3)forskningssamverkan och innovationsverksamhet enligt kapitel VI

”Digitalt ledarskap” enligt Europeiska konkurrenskraftsfonden,

(4)forskningssamverkan och innovationsverksamhet enligt kapitel VII

”Resiliens, säkerhet, försvarsindustri och rymdfrågor” enligt

Europeiska konkurrenskraftsfonden.

ii)”Samhälle”, inbegripet forskning och innovation, till exempel

(1)globala samhällsutmaningar,

(2)EU-uppdrag,

(3)den nya europeiska Bauhausfaciliteten.

(c)Del III, ”Innovation”, med i synnerhet följande komponenter:

i)Europeiska innovationsrådet (EIC).

ii)Innovationsekosystem, bland annat verksamhet för att främja ett tätare samspel i unionen mellan högre utbildning, forskning och innovation samt näringsliv, som alla är en del av kunskapstriangeln.

(d)Del IV, ”Det europeiska forskningsområdet”, med i synnerhet följande komponenter:

i)Reformera och förstärka det europeiska forsknings- och innovationssystemet.

ii)Forsknings- och teknikinfrastrukturer.

iii)Breddning av deltagandet och spridning av spetskompetens.

Artikel 5

Övergripande principer

Programmet ska göra följande:

(a)Säkerställa en tvärvetenskaplig strategi där så är tillämpligt och integrera samhällsvetenskap och humaniora i alla programmets komponenter, inbegripet särskilda ansökningsomgångar om ämnen relaterade till samhällsvetenskap och humaniora.

(b)Främja vetenskaplig kunskap och bidra till att skapa välgrundad, effektiv och lyhörd offentlig politik i och utanför unionen. Programmet ska aktivt främja användning av resultat från offentligt finansierad forskning och vetenskapligt stöd för beslutsfattande på alla nivåer samt främja starkare band mellan forskning, innovation och utveckling av evidensbaserad offentlig politik. Detta ska inbegripa att främja samarbetsmekanismer, forsknings- och innovationsinitiativ och gränssnitt mellan vetenskap och politik som sammanför beslutsfattare med forskarsamhället samt att underlätta användning av forskningsresultat för att forma framtida lagstiftningsramar och regelverk på alla nivåer. Särskild vikt ska fästas vid att säkerställa att vetenskapliga insikter är tillgängliga och relevanta för beslutsfattare och medborgare,

med instrument för effektiv användning av forskningsresultat, policysammanfattningar och rekommendationer.

(c)Främja öppen vetenskap, bland annat genom att säkerställa öppen åtkomst till fackgranskade vetenskapliga publikationer gällande resultat samt öppen åtkomst till forskningsdata och andra resultat enligt principen ”så fri som möjligt och så begränsad som nödvändigt”.

Artikel 6

Budget

4.Den vägledande finansieringsramen för programmet under perioden 1 januari 2028– 31 december 2034 ska vara 175 002 000 000 EUR i löpande priser.

5.Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 i denna artikel, för det särskilda program som avses i artikel 1.2 a, ska vara följande:

(a) 44 079 000 000 EUR	för del I ”Vetenskaplig spetskompetens”,	varav
2 600 000 000 EUR	för det gemensamma forskningscentrumets	(JRC)
icke-nukleära direkta åtgärder.

(b)75 876 000 000 EUR för del II ”Konkurrenskraft och samhälle”, varav

i. 68 270 000 000 EUR för ”Konkurrenskraft”, varav

25 331 000 000 EUR för forskningssamverkan och

innovationsverksamhet enligt kapitel IV ”Ren omställning och utfasning

av	fossila	bränslen	i	industrin”	enligt	Europeiska
konkurrenskraftsfonden,
19 650 000 000 EUR			för	forskningssamverkan		och

innovationsverksamhet enligt kapitel V ”Hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi” enligt Europeiska konkurrenskraftsfonden,

16 854 000 000 EUR för forskningssamverkan och

innovationsverksamhet enligt kapitel VI ”Digitalt ledarskap” enligt Europeiska konkurrenskraftsfonden,

6 435 000 000 EUR för forskningssamverkan och innovationsverksamhet enligt kapitel VII ”Resiliens, säkerhet, försvarsindustri och rymdfrågor” enligt Europeiska konkurrenskraftsfonden.

ii. 7 606 000 000 EUR för ”Samhälle”.

(d)16 262 000 000 EUR för del IV ”Det europeiska forskningsområdet”, varav 5 387 000 000 EUR för breddning av deltagandet och spridning av spetskompetens.

1.Det belopp som avses i punkt 1 i denna artikel och beloppen för de ytterligare medel som avses i artikel 7 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision

och utvärdering, it-system och it-plattformar, informations- och kommunikationsinsatser, inbegripet central kommunikation om unionens politiska prioriteringar, samt alla andra kostnader för tekniskt och administrativt bistånd eller kostnader relaterade till personal som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av programmet.

2.Om det behövs för att hantera åtgärder som inte är slutförda den 31 december 2034 får anslag föras in i unionens budget efter 2034 för att täcka nödvändiga utgifter och för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som inte slutförts när programmet avslutas.

3.Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i flera årliga betalningar.

Artikel 7

Ytterligare medel

1.Medlemsstater, unionsinstitutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter får lämna ytterligare ekonomiska bidrag eller icke-ekonomiska bidrag till programmet. Ytterligare ekonomiska bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d eller e eller i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.Medel som anslagits till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran göras tillgängliga för programmet. Kommissionen ska genomföra dessa medel direkt eller indirekt i enlighet med artikel 62.1 a eller c i förordning (EU,

Euratom) 2024/2509. De ska läggas till det belopp som avses i artikel 6.1 i den här förordningen. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten. Om kommissionen inte har ingått något rättsligt åtagande inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning för ytterligare belopp som på detta sätt gjorts tillgängliga för programmet, får de motsvarande outnyttjade beloppen, på den berörda medlemsstatens begäran, föras tillbaka till ett eller flera ursprungsprogram eller efterföljande program.

Artikel 8

Alternativ, kombinerad och kumulativ finansiering

1.Programmet ska genomföras i samverkan med andra unionsprogram. En åtgärd som har fått bidrag från unionen från ett annat program kan också få bidrag inom ramen för detta program. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas på motsvarande bidrag eller så får en enda uppsättning regler tillämpas för alla bidrag och ett enda rättsligt åtagande får ingås. Om bidraget från unionen baseras på stödberättigande kostnader får det kumulativa stödet från unionens budget inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och det får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2.Förfarandena för tilldelning inom programmet får genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning gemensamt med medlemsstaterna, unionsinstitutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansinstitut eller andra tredje parter, under förutsättning att skyddet av unionens ekonomiska intressen säkerställs. Sådana förfaranden ska omfattas av en enda uppsättning regler och leda till att ett enda rättsligt åtagande ingås. För detta ändamål får partnerna i det gemensamma förfarandet för tilldelning tillhandahålla medel till programmet i enlighet med artikel 7 i den här förordningen, alternativt får partnerna anförtros genomförandet av förfarandet för tilldelning, i tillämpliga fall i enlighet med artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Vid gemensamma förfaranden för tilldelning får partnernas företrädare i förfarandet också tjänstgöra som medlemmar i den utvärderingskommitté som avses i artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

3.Enligt detta program ska, utöver villkoren i artikel 8.1 och 8.2 i förordning (EU) XXX [Europeiska konkurrenskraftsfonden], en konkurrenskraftsstämpel endast tilldelas högkvalitativa åtgärder som inte har finansierats inom ramen för programmet på grund av budgetbegränsningar.

4.Medlemsstaterna får finansiera åtgärder som har tilldelats en konkurrenskraftsstämpel.

Artikel 9

Tredjeländer som är associerade till programmet

1.Programmet kan öppnas för deltagande för följande tredjeländer genom fullständig eller partiell associering, i enlighet med de mål som fastställs i artikel 3 och i enlighet med relevanta internationella avtal eller beslut som antagits inom ramen för dessa avtal och som är tillämpliga på

(a)medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt europeiska mikrostater,

(b)anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer,

(c)länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken,

(d)andra tredjeländer.

2.För associeringsavtalen för att delta i programmet gäller följande:

(a)De ska säkerställa en rättvis balans mellan bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i programmet.

(b)De ska fastställa villkoren för deltagande i programmet, inklusive beräkning av ekonomiska bidrag, i form av ett driftsbidrag och en deltagaravgift, till programmet och till allmänna administrativa utgifter.

(c)De ska inte ge tredjelandet någon befogenhet att fatta beslut som rör programmet.

(d)De ska trygga unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

(e)De ska, i förekommande fall, säkerställa skyddet av unionens intressen i fråga om säkerhet och allmän ordning.

3.Vid tillämpning av punkt 2 d ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs enligt förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och säkerställa att verkställighetsbeslut som ålägger en betalningsskyldighet på grundval av artikel 299 i EUF-fördraget samt domar och beslut från Europeiska unionens domstol är verkställbara.

4.Vid tillämpning av punkt 1 d ska andra tredjeländers associering eller partiella associering endast vara möjlig om dessa uppfyller följande kriterier:

(a)God kapacitet inom vetenskap, teknik och innovation.

(b)Engagemang för en regelbaserad öppen marknadsekonomi med rättvis och skälig hantering av immaterialrättigheter, respekt för de mänskliga rättigheterna och underbyggd av demokratiska institutioner.

(c)Aktivt främjande av strategier för att förbättra medborgarnas ekonomiska och sociala välfärd.

5.Omfattningen av varje enskilt tredjelands associering till programmet ska beakta en analys av riskerna, främst de som sannolikt påverkar unionens allmänna ordning och säkerhet inom relevanta politikområden, inbegripet ekonomisk säkerhet och forskningssäkerhet, liksom nyttan och det bredare perspektivet att stimulera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i unionen genom innovation. Med undantag av EES-medlemmar, anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer får därmed tredjeländer uteslutas från delar av programmet i enlighet med denna förordning eller själva associeringsavtalet.

6.Associeringsavtalet som fastställer villkoren för deltagande i programmet ska, så långt det är möjligt, sörja för ömsesidigt deltagande för rättsliga enheter som är etablerade i unionen i motsvarande program i associerade länder i enlighet med de villkor som fastställs i dessa program.

7.De villkor som fastställer omfattningen av de finansiella bidrag som avses i punkt 2 b ska säkerställa en regelbunden automatisk korrigering av eventuella betydande obalanser jämfört med det belopp som enheter som är etablerade i det associerade landet erhåller genom deltagande i programmet, med beaktande av kostnaderna för programmets förvaltning, utförande och drift. Vid tilldelningen av de finansiella bidragen ska hänsyn tas till i vilken grad de rättsliga enheterna från de associerade länderna deltar i programmets olika delar.

Artikel 10

Genomförande och former för unionsfinansiering

1.Programmet ska genomföras i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, genom direkt förvaltning eller genom indirekt förvaltning med de organ som avses i artikel 62.1 c i den förordningen.

2.Unionsfinansiering får tillhandahållas i alla former som anges i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, bland annat i form av bidrag, priser, upphandling, icke- finansiella donationer och finansieringsinstrument.

3.Om unionsstöd tillhandahålls i form av en budgetgaranti eller ett finansieringsinstrument, även när det kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats, ska det, med undantag av finansieringsinstrument inom ramen för EIC (fonden), uteslutande tillhandahållas genom Europeiska konkurrenskraftsfondens InvestEU-instrument och genomföras i enlighet med tillämpliga regler för Europeiska konkurrenskraftsfondens InvestEU-instrument genom bidrag eller garantiavtal för det ändamålet. Om programmet använder EKF:s InvestEU-instrument ska det tillhandahålla avsättning för budgetgarantin och finansiering till finansieringsinstrument, även när det kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i form av en blandfinansieringsinsats.

4.När unionsfinansieringen tillhandahålls i form av ett bidrag ska den tillhandahållas som finansiering som inte är kopplad till kostnader, eller som förenklade kostnadsalternativ, särskilt genom enhetsbelopp eller enhetskostnader för personal, i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Finansiering får tillhandahållas i form av ersättning av faktiskt uppkomna stödberättigande kostnader endast om målen för en åtgärd inte kan uppnås på annat sätt. När det krävs för att möjliggöra andra finansieringskällor, inbegripet saminvesteringar med nationella resurser som är föremål för regler om statligt stöd, ska finansieringen tillhandahållas i form av ersättning av faktiskt uppkomna kostnader eller förenklade kostnadsalternativ.

5.Vid tillämpning av artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får utvärderingskommittén helt eller delvis bestå av oberoende externa experter.

Artikel 11

Europeiska partnerskap

1.När det krävs för att uppnå målen i artikel 3 får verksamhet enligt denna förordning

genomföras genom europeiska partnerskap, som standard genom arbetsprogrammen.

2.Europeiska partnerskap ska bygga på ett samförståndsavtal som överenskommits och undertecknats av parterna och som ska fastställa

(a)resultaten som ska levereras, vilka ska vara tydliga, mätbara och tidsbestämda,

(b)rapporteringskrav,

(c)tillhörande åtaganden från alla parter,

(d)styrningsarrangemang med en mekanism genom vilken parterna kan diskutera och komma överens om partnerskapets programplanering och verksamhet.

3.I vederbörligen motiverade fall kommer europeiska partnerskap att genomföras

genom att budgetgenomförandeuppgifter, inom ramen för olika unionsfinansieringsprogram, anförtros åt organ som inrättats enligt artiklarna 185 och 187 i EUF-fördraget, i enlighet med artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

4.För europeiska partnerskap som inrättats enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel ska stöd från programmet betalas ut på villkor att unionsfinansieringen används effektivt, att det finansiella bidraget från andra partner är proportionellt och minst motsvarar unionsbidraget och att unionen har rösträtt i beslutande organ för att säkerställa skydd av unionens intressen i partnerskapet. För det ändamålet ska gemensamma företag inrättas genom en enda akt som säkerställer harmoniserade regler.

5.Europeiska partnerskap ska

(a)endast inrättas när bara unionsåtgärder eller andra former av stöd enligt programmet inte kan uppnå de önskade målen,

(b)inrättas med syftet att ta itu med utmaningar som kräver en kritisk massa av resurser och en enhetlig och samordnad strategi, både när det gäller programplanering och genomförande, mellan olika aktörer,

(c)vara i linje med och stödja genomförandet av unionens viktiga strategier och policyinitiativ,

(d)väljas på ett konkurrenskraftigt sätt som bygger på en uppsättning kvantifierbara livscykelkriterier och en stark portföljstrategi som ger en sammanhängande uppsättning initiativ,

(e)bygga på långsiktiga och formella förhandsåtaganden från alla parter om att bidra finansiellt till det europeiska partnerskapets resurser, som ska förvaltas centralt, förutom i vederbörligen motiverade fall,

(f)kräva en tydlig livscykelstrategi som inkluderar en på förhand utarbetad plan för genomförandet av initiativet med en strategi för gradvis eller fullständig utfasning av unionsfinansiering.

6.Bidrag från andra partner än unionen ska vara i följande former:

(a)Finansiella bidrag till initiativets driftsbudget.

(b)Medfinansiering av partner av deras eget deltagande, eller av deras medlemmars deltagande, för projekt som finansieras genom initiativet.

7.Alla partner förutom unionen ska tillhandahålla information om struktur, medlemskap och verksamhet som utvecklas inom partnerskapet. Om partnerskap ingås med representativa organisationer och sammanslutningar ska även information tillhandahållas regelbundet om deras sammansättning.

Kapitel II

Vetenskaplig spetskompetens

Artikel 12

Europeiska forskningsrådet

1.Europeiska forskningsrådet ska tillhandahålla attraktiv och flexibel finansiering för att ge begåvade och kreativa enskilda forskare, med fokus på forskare i början av sin yrkesbana, och deras team möjlighet att följa upp lovande spår i vetenskapens framkant, oavsett forskarnas nationalitet och ursprungsland och på grundval av konkurrens där det enda kriteriet är spetskompetens.

2.Europeiska forskningsrådet ska locka de mest framstående forskarna från hela världen och etablera unionen som ett världsledande centrum för forskning och innovation.

Artikel 13

Marie Skłodowska-Curie-åtgärder

1.Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna ska stödja alla karriärskeden samt kompetensutveckling och rörlighet för forskare från hela världen med förbehåll för

säkerhetsöverväganden. Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna ska främja spetskompetens, locka och behålla framstående forskare och stödja hållbara forskningskarriärer i unionen, med syfte att öka unionens konkurrenskraft inom forskning och innovation.

2.Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna ska finansiera framstående doktorandnätverk, postdoktorala stipendier, personalutbyten inom forskning och innovation samt stödmekanismer för att främja hållbara karriärer för att locka till sig och behålla de mest lovande talangerna. Ett starkt fokus ska ligga på internationellt, sektorsövergripande och tvärvetenskapligt samarbete samt på utåtriktad forskningsverksamhet. Finansieringen ska stödja spetsforskning och inriktas på att utveckla forskningstalanger, med målriktat stöd för forskare i början av sin karriär. Den ska bidra till att göra unionen till en ledande destination för forskare.

Artikel 14

Det gemensamma forskningscentrumet

1.Det gemensamma forskningscentrumet ska tillhandahålla oberoende, evidensbaserad kunskap och vetenskap som stöder EU-politik för att påverka samhället positivt. Detta ska ske genom direkta åtgärder från JRC och genom JRC:s deltagande i indirekta åtgärder. Kapitel II i avdelning II ska inte gälla direkta åtgärder. Genom undantag från artikel 21.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska inkomster och belopp från JRC:s forskningsverksamhet (till exempel patent och licenser) kunna återanvändas av JRC.

Kapitel III

Konkurrenskraft och samhälle

Artikel 15

Forskningssamverkan

1.Forskningssamverkan ska stödja skapandet av gränsöverskridande samarbetsnätverk inom forskning och innovation som sammanför enheter inom olika ämnesområden för att stödja utveckling och snabb spridning av högkvalitativa resultat till stöd för unionens industriella konkurrenskraft, rymden, säkerhet, ren omställning, beredskap och resiliens, ta itu med samhällsutmaningar, inbegripet kultur och kreativitet, och stärka forskningens genomslag inom utveckling och stöd för unionspolitik.

2.Verksamheten ska bedrivas på ett balanserat sätt mellan lägre och högre teknisk mognadsgrad för att därigenom täcka hela värdekedjan.

3.Detta program ska inbegripa forskningssamverkan och innovationsverksamhet inom en särskild del av de arbetsprogram som antas enligt kapitlen IV–VII i förordning (EU) XXX om Europeiska konkurrenskraftsfonden. Arbetsprogrammen ska antas i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) XXX [Europeiska konkurrenskraftsfonden].

4.Programmet ska stödja verksamhet för att hantera globala samhällsutmaningar vad gäller att stärka demokratiska värden och bekämpa desinformation, inbegripet när det gäller rättsstaten och grundläggande rättigheter, främja socioekonomiska förändringar som bidrar till inkludering och tillväxt samt hantera demografiska utmaningar och utmaningar mellan generationer, däribland ur ett ungdomsperspektiv och inbegripet migrationshantering och integration av migranter.

5.Programmet ska bidra till EU-uppdragen, bland annat genom att identifiera prioriterade åtgärder för FoI-finansiering för utveckling av ny kunskap, ny teknik, nya tjänster och produkter i samband med uppdragens mål. Finansieringen av EU- uppdrag som fastställs enligt artikel 8 i förordning (EU) 2021/695 ska tilldelas på grundval av arbetsprogram som sträcker sig fram till budgetåret 2030.

6.Programmet ska stödja FoI-komponenten i den nya europeiska Bauhausfaciliteten.

Kapitel IV

Innovation

Artikel 16

Europeiska innovationsrådet (EIC)

1.EIC ska identifiera, utveckla och skala upp deeptech och omvälvande innovationer, från forskning till uppskalning. Detta ska genomföras huvudsakligen genom öppna underifråndrivna ansökningsomgångar, samtidigt som en balanserad portfölj med åtgärder mellan tematiska områden säkerställs. Detta ska kompletteras med

ansökningsomgångar som är tematiskt riktade och innefattar utmaningar inom områden av potentiellt strategiskt intresse, i nära samarbete med EKF:s politikområden, främst med EKF:s InvestEU-instrument.

2.EIC kan i synnerhet tillhandahålla följande typer av stöd:

(a)Pathfinder-bidrag för högriskforskning, inbegripet koncepttest och prototyputveckling.

(b)Övergångsbidrag för att utveckla vägar för kommersiell utveckling av forskningsresultat, bland annat genom att inrätta spin-off-företag och uppstartsföretag.

(c)Blandfinansiering från Accelerator och endast investeringsstöd till enskilda företag för att utveckla och marknadsföra sina innovationer.

(d)Incitament för upphandlare att testa och hitta de första kunderna för deeptech och omvälvande innovationer.

(e)Företagsaccelerationstjänster som kompletterar EIC-finansiering genom att ge tillgång till expertkunskaper, coachning och mentorskap avseende deeptech samt matchning med investerare, upphandlare, företag och andra innovationspartner, som ett komplement till och i samordning med projektrådgivningen enligt kapitel III i förordning (EU) XXX [Europeiska konkurrenskraftsfonden].

3.De typer av stöd som avses i punkt 2 ska kombineras på ett flexibelt sätt med EIC- utmaningar som utvecklas och övervakas av EIC-programförvaltare. EIC-utmaningar ska genomföras med en portföljstrategi där åtgärder väljs ut baserat på deras komplementaritet för att uppnå definierade mål och samverka med varandra under övervakning av EIC-programförvaltaren.

4.Allt investeringsstöd från EIC ska genomföras genom ett eller flera investeringsverktyg som inrättas i linje med en medlemsstats lagstiftning (EIC- fonden). EIC-fonden ska struktureras på ett sådant sätt att den kan locka offentliga eller privata investerare och på så vis öka unionsbidragets hävstångseffekt.

5.EIC får stödja innovation inom kritisk teknik med fokus på försvarstillämpningar i nära samarbete med EKF:s politikområde ”Resiliens, säkerhet, försvarsindustri och rymdfrågor”. I dessa fall ska artiklarna 51 och 52 i förordning (EU) XXX [Europeiska konkurrenskraftsfonden] tillämpas.

Artikel 17

Innovationsekosystem

1.Programmet ska stödja organisationer så att de kan skapa konkurrenskraftiga, robusta och sammankopplade innovationsekosystem och ramförutsättningar. För det ändamålet ska synergier med unionsprogram och med nationella och regionala program eftersträvas.

2.Programmet ska stödja verksamhet som främjar ett tätare samspel i unionen mellan högre utbildning, forskning och innovation samt näringsliv, som alla är en del av kunskapstriangeln.

Kapitel V

Det europeiska forskningsområdet

Artikel 18

Det europeiska forskningsområdet och infrastrukturer

1.Syftet med det europeiska forskningsområdet är att skapa en gränslös inre marknad för forskning, innovation och teknik i unionen, där forskare, vetenskapliga kunskap och teknik kan röra sig fritt.

2.Programmet ska säkerställa ett effektivt främjande och skydd av värden och principer för det europeiska forskningsområdet och pakten för forskning och innovation, främst etik och integritet inom forskning och innovation, forskningsfrihet, jämställdhet och lika möjligheter, samt främja attraktiva forskningskarriärer och rörlighet. Finansieringen av forsknings- och teknikinfrastrukturer ska bidra till att förse unionen med ett starkt och sammanhängande ekosystem av hållbara anläggningar och tjänster i världsklass som bygger på prioriterad EU-omfattande infrastruktur samt kompletterande, nationell spjutspetskapacitet liksom användning av finansieringsinstrument, bland annat europeiska partnerskap. Programmet ska täcka upp till 20 % av kostnaderna för att bygga upp kritisk ny kapacitet i världsklass för europeiska forsknings- och teknikinfrastrukturer.

3.Enheten för politiskt stöd ska förse medlemsstater och associerade länder med praktiskt expertstöd vad gäller att utforma, genomföra och utvärdera reformer som stärker kvaliteten på deras investeringar i forskning och innovation, politik och system. Den ska bidra till att bygga upp starkare och mer effektiva nationella system för forskning och innovation och göra det europeiska forskningsområdet mer robust.

Artikel 19

Breddning av deltagandet

1.”Länder som omfattas av breddning av deltagandet” är Bulgarien, Kroatien,

Tjeckien, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Slovakien när det gäller finansiering av åtgärder enligt punkt 5 a och b.

2.”Övergångsländer” är Cypern, Estland, Grekland, Malta, Portugal och Slovenien när det gäller finansiering av åtgärder enligt punkt 5 b.

3.Endast rättsliga enheter etablerade i länder som omfattas av breddning av deltagandet eller övergångsländer är kvalificerade som samordnare inom komponenten

”Breddning av deltagandet och spridning av spetskompetens” i programdelen ”Förstärkning av det europeiska forskningsområdet”.

4.För associerade länder ska rättsliga enheter från förteckningen över stödberättigade länder som fastställts på grundval av en indikator och offentliggjorts i arbetsprogrammet vara fullt kvalificerade som samordnare inom denna komponent. Rättsliga enheter från de yttersta randområdena enligt definitionen i artikel 349 i EUF-fördraget ska också vara kvalificerade som samordnare inom denna komponent och omfattas av samma regler som gäller för länder som omfattas av breddning av deltagandet enligt denna artikel, med undantag för punkt 7.

5.”Breddning av deltagande” inbegriper följande:

(a)Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad.

(b)Åtgärder som stöder nätverkande och kunskapsutnyttjande, motverkande av kompetensflykt samt stöd från särskilda nationella kontaktpunkter.

6.Programmet ska bistå länder som omfattas av breddning av deltagandet och övergångsländer med att öka deras deltagande och främja en bred geografisk täckning inom samverkansprojekt av hög kvalitet. Dessa insatser ska motsvaras av proportionella åtgärder från medlemsstaternas sida.

7.Från och med 2030 begränsas åtkomsten till kapacitetsuppbyggande åtgärder till de länder som omfattas av breddning av deltagandet och som har ökat sina verkliga utgifter för offentliga investeringar i forskning och utveckling under det senaste kända året jämfört med föregående år.

Avdelning II – Regler för deltagande och spridning

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 20

EKF-regler

1.Artikel 10.2 och 10.3 om unionspreferens, artikel 13 om tillämpning av reglerna om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter och artikel 20 om påskyndade och riktade åtgärder för konkurrenskraft i förordning (EU) XXX [Europeiska konkurrenskraftsfonden] ska gälla i denna förordning om inget annat anges.

Artikel 21

Stödberättigande

1.Kriterierna för stödberättigande ska fastställas för att stödja uppnåendet av de allmänna och specifika mål som fastställs i artikel 3, i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, och ska gälla alla förfaranden för tilldelning enligt programmet.

2.Vid förfaranden för tilldelning med direkt och indirekt förvaltning kan en eller flera av följande kategorier av rättsliga enheter vara berättigade till unionsstöd:

(a)Enheter som är etablerade i en medlemsstat.

(b)Enheter som är etablerade i ett associerat tredjeland.

(c)Andra enheter som är etablerade i icke-associerade tredjeländer med låga till medelhöga inkomster eller, undantagsvis, i andra icke-associerade tredjeländer om tredjelandet tas upp i arbetsprogrammet som kommissionen har antagit.

(d)Andra enheter som är etablerade i icke-associerade tredjeländer, om finansieringen av sådana enheter är avgörande för genomförandet av åtgärden och bidrar till de mål som fastställs i artikel 3.

3.Om inte annat föreskrivs i arbetsprogrammet ska rättsliga enheter, för att vara berättigade att delta i bidragsåtgärder, bilda ett konsortium som omfattar tre rättsliga enheter som är bidragsmottagare, oberoende av varandra och som var och en är etablerad i olika länder med

(a)minst två rättsliga enheter etablerade i olika medlemsstater, och

(b)minst en annan rättslig enhet etablerad i en annan medlemsstat eller ett annat associerat land.

4.Europeiska forskningsrådets spetsforskningsåtgärder, EIC-åtgärder, forsknings- och utbildningsåtgärder och åtgärder som inbegriper eller har som främsta mål att genomföra förkommersiell upphandling eller upphandling av innovativa lösningar får genomföras av en eller flera rättsliga enheter, förutsatt att en av dessa rättsliga enheter är etablerad i en medlemsstat eller i ett associerat land.

5.Samordnings- och stödåtgärder får genomföras av en eller flera rättsliga enheter, och dessa får vara etablerade i en medlemsstat, ett associerat land eller, i undantagsfall, i ett annat tredjeland.

6.I enlighet med artikel 136 i budgetförordningen ska av säkerhetsskäl restriktioner för stödberättigande tillämpas på högriskleverantörer i överensstämmelse med unionsrätten.

7.Internationella europeiska forskningsorganisationer och rättsliga enheter som inrättats enligt unionsrätten ska anses vara etablerade i en annan medlemsstat än de medlemsstater där de andra rättsliga enheter som deltar i åtgärden är etablerade.

8.Andra internationella organisationer än internationella europeiska forskningsorganisationer ska anses vara etablerade i ett icke-associerat tredjeland, om inget annat anges i arbetsprogrammet eller i ansökningsomgångar.

9.Utöver vad som anges i artikel 168.2 och 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får de associerade tredjeländer som avses i artikel 9.1 och internationella organisationer delta i och ta del av de upphandlingsmekanismer som fastställs i artikel 168.2 och 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. De regler som gäller för medlemsstaterna ska i tillämpliga delar även gälla deltagande associerade tredjeländer och internationella organisationer.

10.Vid förfaranden för tilldelning ska följande verksamhet inte berättiga till finansiering:

(a)Verksamhet som är förbjuden enligt unionsrätten, tillämplig internationell lag eller nationell rätt i alla medlemsstater. Verksamhet som redan är fullt finansierad via andra offentliga eller privata källor, förutom bidrag från unionen inom ramen för åtgärder som avses i artikel 8.1.

(b)Verksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål.

(c)Verksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa och som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga, förutom forskning som gäller cancerbehandling av gonader.

(d)Verksamhet som syftar till att skapa mänskliga embryon enbart för forskningsändamål, teknisk utveckling och demonstrationsverksamhet eller för att erhålla stamceller, inbegripet genom somatisk cellkärnöverföring.

(e)Forskning på mänskliga stamceller, både adulta och embryonala, får finansieras, beroende både på innehållet i forskningsförslaget och på regelverket i de berörda medlemsstaterna.

Vid tillämpning av första stycket a ska ingen finansiering ges i en medlemsstat för forskning, teknisk verksamhet eller demonstrationsverksamhet som är förbjuden i den medlemsstaten.

11.Förutom de grunder som anges i artikel 132 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska förfaranden för tilldelning och därav följande rättsliga åtaganden möjliggöra uppsägning, om det är osannolikt att åtgärdens mål kommer att uppnås alls eller uppnås inom fastställd tid eller om åtgärden har förlorat sin politiska relevans.

12.I arbetsprogrammet eller i handlingar som rör förfarandet för tilldelning får det anges kriterier för stödberättigande enligt denna förordning eller fastställas ytterligare kriterier för stödberättigande för särskilda åtgärder, inbegripet att hänsyn ska tas till särskilda policykrav.

Artikel 22

Etik och forskningsintegritet

1.Åtgärder som genomförs ska följa

(a)relevant unionsrätt, nationell och internationell rätt, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, med tilläggsprotokoll,

(b)etiska principer, inbegripet de högsta standarderna för forskningsintegritet.

2.För förfaranden för tilldelning som anges i arbetsprogrammet ska rättsliga enheter som deltar i en åtgärd uppfylla samtliga av följande krav:

(a)Tillhandahålla en etisk självbedömning som rör målet, genomförandet och de sannolika effekterna av åtgärderna, inklusive en bekräftelse och en beskrivning av förenligheten med punkt 1.

(b)Tillhandahålla en bekräftelse av att verksamheten kommer att följa i) den europeiska uppförandekoden för forskningsintegritet och ii) den globala uppförandekoden för jämlika forskningspartnerskap (Global Code of Conduct for Equitable Research Partnerships) samt att ingen verksamhet som utesluts från finansiering kommer att genomföras.

(c)För verksamheter som bedrivs utanför unionen ska en bekräftelse tillhandahållas på att samma verksamhet skulle ha varit tillåten i en medlemsstat.

(d)För verksamhet där mänskliga embryonala stamceller används ska, vid behov, uppgifter tillhandahållas om de åtgärder för tillståndsgivning och kontroll som ska vidtas av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna samt uppgifter om de etiska godkännanden som ska erhållas innan den berörda verksamheten inleds.

(e)Införskaffa alla godkännanden eller andra obligatoriska handlingar från relevanta nationella eller lokala etikkommittéer eller andra organ, till exempel dataskyddsmyndigheter, innan den berörda verksamheten inleds och arkivera dessa handlingar så att de kan tillhandahållas kommissionen eller det relevanta genomförandeorganet på begäran.

Kapitel II

Bidrag

Artikel 23

Ansökningsomgångar

1.Det krävs inte någon ansökningsomgång för samordnings- och stödåtgärder som

(a)ska genomföras av rättsliga enheter som anges i arbetsprogrammet, och

(b)inte faller inom definitionen för en ansökningsomgång, i enlighet med artikel 198 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.Arbetsprogrammet ska ange inom vilka ansökningsomgångar som konkurrenskraftsstämplar får tilldelas. Information om ansökan och utvärderingen får delas med berörda finansieringsmyndigheter, på villkor att det ingås avtal om konfidentialitet och om inte sökanden uttryckligen motsätter sig.

Artikel 24

De sökandes finansiella kapacitet

1.Utöver de undantag som anges i artikel 201.5 i förordningen (EU, Euratom) 2024/2509 ska den finansiella kapaciteten kontrolleras endast om den begärda finansieringen från unionen för åtgärden är minst 1 000 000 EUR.

2.Utan hinder av vad som sägs i punkt 1, om det finns anledning att tvivla på en sökandes finansiella kapacitet eller om det finns en högre risk på grund av deltagande i flera pågående åtgärder som finansieras genom unionens forsknings- och innovationsprogram ska den finansiella kapaciteten hos andra sökande eller hos samordnarna kontrolleras, även när den begärda finansieringen är under det tröskelvärde som anges i punkt 1.

3.Om den finansiella kapaciteten är strukturellt garanterad av en annan rättslig enhet ska den finansiella kapaciteten hos den andra rättsliga enheten kontrolleras.

4.Om en sökande har svag finansiell kapacitet får den sökandes deltagande villkoras av att denne tillhandahåller en förklaring om solidariskt ansvar från en anknuten enhet.

5.Bidraget till den ömsesidiga försäkringsmekanism som anges i artikel 30 ska anses vara en tillräcklig garanti enligt artikel 155 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Inga ytterligare garantier eller säkerheter får godtas från bidragsmottagarna eller åläggas dem.

Artikel 25

Tilldelningskriterier och urval

1.Förslagen ska utvärderas på grundval av följande tilldelningskriterier:

(a)Spetskompetens.

(b)Genomslag.

(c)Kvalitet och effektivitet i genomförandet.

Arbetsprogrammet ska innehålla närmare uppgifter om tillämpningen av de tilldelningskriterier som avses i punkt 1.

2.Genom undantag från punkt 1 ska endast kriteriet om spetskompetens i led a i den punkten tillämpas på utvärderingar inom ramen för Europeiska forskningsrådets spetsforskningsåtgärder och forsknings- och utbildningsåtgärder.

Artikel 26

Tidsfrister för beviljande

1.Genom undantag från artikel 197.2 första stycket i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska följande tidsfrister gälla:

(a)En period på högst fem månader från slutdatumet för inlämning av fullständiga ansökningar när det gäller att informera alla sökande om resultatet av utvärderingen av deras ansökan.

(b)En period på högst sju månader från slutdatumet för inlämning av fullständiga ansökningar när det gäller att underteckna bidragsavtal med sökande.

2.Arbetsprogrammet får fastställa kortare perioder än de som föreskrivs i punkt 1.

3.Utöver de undantag som fastställs i artikel 197.2 andra stycket i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får de tidsfrister som avses i punkt 1 i denna artikel överskridas för ERF-åtgärder, vid ett uppdragsinriktat arbetssätt och när åtgärder lämnas in för en etisk bedömning, säkerhetsgranskning eller bedömning för att skydda unionens konkurrenskraft, inklusive dess strategiska tillgångar och intressen.

Artikel 27

Finansieringsgrader

1.En och samma finansieringsgrad ska tillämpas för alla verksamheter inom en åtgärd. Den maximala finansieringsgraden per åtgärd ska fastställas i arbetsprogrammet.

2.Upp till 100 % av en åtgärds totala stödberättigande kostnader inom ramen för programmet får ersättas, förutom för vinstdrivande rättsliga enheter, för vilka upp till 70 % av de totala stödberättigande kostnaderna får ersättas. Undantagsvis ska små och medelstora företag vara berättigade till en finansieringsgrad på upp till 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

Artikel 28

Indirekta kostnader

1.Indirekta stödberättigande kostnader ska vara 25 % av de totala direkta stödberättigande kostnaderna exklusive direkta stödberättigande kostnader för underentreprenad, finansiellt stöd till tredje parter och alla enhetskostnader och enhetsbelopp som inbegriper indirekta kostnader. I tillämpliga fall ska indirekta kostnader som ingår i enhetskostnader eller enhetsbelopp beräknas med användning av den schablonsats som avses i den föregående meningen.

2.Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 får, om detta anges i arbetsprogrammet, indirekta kostnader redovisas i form av ett enhetsbelopp eller enhetskostnader.

Artikel 29

Stödberättigande kostnader

1.Genom undantag från artikel 193.2 i förordningen (EU, Euratom) 2024/2509 ska kostnader för resurser som ställs till förfogande av tredje parter genom bidrag in natura vara stödberättigande upp till den tredje partens direkta stödberättigande kostnader.

2.Genom undantag från artikel 195.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska inkomster som genereras genom utnyttjande av resultaten inte betraktas som intäkter från åtgärden.

Artikel 30

Ömsesidig försäkringsmekanism

1.Härmed inrättas en ömsesidig försäkringsmekanism (mekanismen) som ersätter och efterträder den mekanism som inrättats i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2021/695. Mekanismen ska täcka risken i samband med förfallna belopp som inte betalas in av vissa EKF-bidragsmottagare som omfattas av direkt förvaltning, samt befintliga risker som omfattas i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2021/695.

2.Mekanismen ska förvaltas av unionen, företrädd av kommissionen som verkställande organ. Särskilda regler för mekanismens funktion ska fastställas av kommissionen genom en genomförandeakt. 

3.Bidragsmottagare ska göra ett bidrag som ska avräknas från den inledande förfinansieringen och återbetalas till bidragsmottagaren vid slutbetalningen. 

4.Eventuell ekonomisk vinst som mekanismen genererar och eventuella återkrävda belopp ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 för programmet eller efterföljande program. Om avkastningen är otillräcklig ska mekanismen inte ingripa, och den beviljande myndigheten ska återkräva eventuella belopp direkt.  

5.När alla bidrag vars risk täcks genom mekanismen har genomförts får eventuella belopp som innehas av mekanismen återkrävas av kommissionen och ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 för programmet eller efterföljande program.

Artikel 31

Äganderätt till resultat

1.Bidragsmottagarna ska äga de resultat som de genererar.

2.Två eller flera bidragsmottagare ska samäga resultat om de har genererat dem tillsammans och det inte går att

(a)fastställa hur mycket respektive bidragsmottagare har bidragit till resultaten, eller

(b)särskilja resultaten i samband med ansökan om skydd för dem.

De ska skriftligen komma överens om fördelningen av och villkoren för utövande av samägandet. Om inte annat har avtalats får varje samägare bevilja icke-exklusiva licenser till tredje parter att utnyttja de samägda resultaten (utan rätt till underlicensiering), om de övriga samägarna underrättas om detta i förväg och erhåller rättvis och rimlig ersättning. Samägarna får skriftligen komma överens om att tillämpa en annan ordning än samägande.

3.Om tredje parter som är delaktiga i åtgärden (inbegripet personal) har rättigheter avseende resultaten ska bidragsmottagarna säkerställa att dessa rättigheter kan utövas på ett sätt som är förenligt med bidragsmottagarnas skyldigheter gällande resultaten.

4.Överföring av äganderätt får förenas med villkor som fastställs i arbetsprogrammet, ansökningsomgångar eller bidragsavtal, inklusive ett krav på att överföra skyldigheter gällande resultaten.

Artikel 32

Utnyttjande och spridning

1.Bidragsmottagare ska hantera sina resultat i enlighet med de skyldigheter som anges i arbetsprogrammet, villkoren för ansökningsomgången eller bidragsavtalet. Som en del av detta ska bidragsmottagarna göra följande:

(a)Skydda sina resultat om detta är motiverat, särskilt om resultaten har kommersiell potential.

(b)Bevilja åtkomst till sina resultat och sin bakgrundsinformation om det behövs för att genomföra åtgärder eller utnyttja resultat, bland annat för kommersiell spridning.

(c)Göra sitt bästa för att utnyttja sina resultat, antingen direkt eller indirekt, inklusive genom överföring eller licensiering; om resultaten inte utnyttjas inom en viss period får kommissionen identifiera instrument och verktyg, bland annat de som används för utnyttjandestrategin enligt kapitel III i förordning (EU) XXX [Europeiska konkurrenskraftsfonden], som de berörda bidragsmottagarna ska använda för att underlätta utnyttjandet av dessa resultat.

(d)Offentliggöra resultaten på lämpligt sätt så snart som möjligt, samtidigt som resultaten vid behov hålls konfidentiella för att skydda immateriella tillgångar, av säkerhetsskäl eller på grund av berättigade intressen.

(e)Följa metoder för öppen vetenskap, genom att bland annat

i)säkerställa öppen åtkomst till alla fackgranskade vetenskapliga publikationer gällande resultaten,

ii)hantera forskningsdata inom åtgärden och andra resultat på ett ansvarsfullt sätt, i linje med Fairprinciperna om sökbarhet, tillgänglighet, kompatibilitet och återanvändbarhet, samt säkerställa öppen åtkomst till dessa data och andra resultat förutom om detta skulle strida mot berättigade intressen, bland annat kommersiella intressen, eller inbegripa andra begränsningar.

(f)Om inget annat anges i arbetsprogrammet eller villkoren för ansökningsomgången, utveckla och regelbundet uppdatera en plan för att hantera sina resultat, inklusive data.

(g)Bevilja öppen åtkomst till sina resultat för utarbetande, genomförande och övervakning av politik eller program för följande enheter:

i)Unionsinstitutioner, organ eller byråer.

ii)Medlemsstaternas nationella myndigheter, när det fastställs i

arbetsprogrammet, villkoren för ansökningsomgången eller bidragsavtalet.

Artikel 33

Förkommersiell upphandling och offentlig upphandling av innovativa lösningar

1.Ett syfte eller det viktigaste syftet med bidragsåtgärder kan vara en förkommersiell upphandling eller upphandling av innovativa lösningar. Dessa upphandlingar ska genomföras av bidragsmottagare som är offentliga eller privata upphandlare.

2.För upphandlingsförfaranden gäller följande:

(a)När de genomförs av offentliga upphandlare ska de följa konkurrensregler och principerna om insyn, icke-diskriminering, likabehandling, sund ekonomisk förvaltning och proportionalitet samt tillämpliga EU-regler för att stärka resiliens i försörjningskedjorna och sektorsspecifika tillsynskrav.

(b)När de genomförs av privata upphandlare ska de följa EUF-fördragets principer, konkurrensreglerna och tillämplig avtalsrätt samt EU-regler för att stärka resiliens i försörjningskedjorna och sektorsspecifika tillsynskrav.

(c)De får tillåta att flera kontrakt tilldelas genom samma förfarande (flera leverantörer).

(d)De ska föreskriva tilldelning av kontrakt till den eller de anbudsgivare som har det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, och samtidigt säkerställa att det inte förekommer intressekonflikter.

3.Vid förkommersiell upphandling får upphandlingsförfarandet genomföras i två i stället för tre faser och får inkludera köp av lösningar som är de första i sitt slag för att förenkla och påskynda genomförandet.

4.Särskilda villkor kan gälla, bland annat för platsen för utförandet av de upphandlade tjänsterna, varorna eller arbetena, äganderätten till resultaten och åtkomsten till dessa. I samband med förkommersiell upphandling gäller följande:

(a)Uppdragstagarna ska äga minst de immateriella rättigheterna till de resultat som de genererar, medan upphandlarna ska erhålla minst öppen åtkomst till resultaten för egen användning samt öppen åtkomst till resultaten för deras nuvarande och framtida uppdragstagare som kan använda resultaten för upphandlarnas räkning.

(b)Vid ett alltför stort beroende av försörjningskedjor eller vid problem med uppdragstagarnas försörjningstrygghet, eller i nödsituationer där uppdragstagarna inte kan leverera tillfredsställande lösningar för att tillgodose en bredare efterfrågan på EU-marknaden, ska upphandlarna ha rätt att bevilja nyttjanderätt till resultaten, eller kräva att uppdragstagarna gör det, till tredje parter vad gäller kommersiell användning för upphandlarens räkning och på större marknader utan ensamrätt och på rättvisa och rimliga villkor.

(c)Om uppdragstagare inte använder sina resultat kommersiellt inom en viss tidsperiod eller använder resultaten på ett sätt som strider mot allmänhetens intresse, kan de åläggas att överföra sin äganderätt till resultaten till upphandlarna.

5.De upphandlingsåtgärder som genomförs av kommissionen eller genomförandeorgan kan inbegripa förkommersiell upphandling eller offentlig upphandling av innovativa lösningar. Dessa upphandlingar ska genomföras av kommissionen eller av det berörda genomförandeorganet för egen räkning eller gemensamt med upphandlande myndighet i medlemsstaterna och associerade länder.

Kapitel III

Europeiska innovationsrådet

Artikel 34

Särskilda regler för Europeiska innovationsrådet

1.I enlighet med artikel 20.2 a i i förordning (EU) XXX [Europeiska konkurrenskraftsfonden] beviljar EIC övergångsbidrag som får tilldelas utan ansökningsomgångar för uppföljning av finansiering av resultat som genererats genom åtgärder finansierade genom programmet och förordning (EU) 2021/695 om Horisont Europa.

2.Accelerator ska endast stödja enskilda bidragsmottagare och enskilda investeringsobjekt som är små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag och små midcapföretag.

3.Förslag till åtgärder inom Accelerator får lämnas av en eller flera rättsliga enheter som har för avsikt att inrätta eller stödja en potentiell mottagare, med föregående samtycke från den mottagaren. Om förslaget väljs ut för finansiering ska bidrags- och investeringsavtalet endast undertecknas med mottagaren.

4.Vid blandfinansieringsåtgärder behöver bidragsmottagaren inte vara den samma som investeringsobjektet, eftersom investeringsobjektet får vara bidragsmottagarens holdingbolag eller moderbolag.

5.Finansieringsorgan som genomför unionsprogram eller nationella eller regionala program som är certifierade av kommissionen får direkt lämna in ett förslag i samband med en ansökningsomgång för övergångsbidrag eller Accelerator, om sådana förslag bygger på en tidigare projektutvärdering av en åtgärd som finansierats genom det certifierade programmet och omfattas av villkoren i EIC- arbetsprogrammet (EIC Plug-in).

6.För Accelerator ska det tredje utvärderingskriteriet i artikel 25.1 ersättas med åtgärdens risknivå, kvalitet och effektivitet i genomförandet samt behovet av unionsstöd.

7.Investeringar ska göras i icke lönsamma investeringsobjekt och ska göras gemensamt, med saminvesteringar från andra privata investerare. När sådant stöd inte tillhandahålls fullt ut inom ramen för Europeiska konkurrenskraftsfonden får dock stöd till lönsamma investeringsobjekt eller utan deltagande av andra investerare tillhandahållas för att skydda unionens strategiska intressen.

8.Genom undantag från artikel 212.2 a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska villkoren för ekonomisk bärkraft inte gälla för investeringsåtgärder genom Accelerator.

9.Blandfinansieringsåtgärder ska avbrytas, ändras eller, om det är vederbörligen motiverat, avslutas om mätbara delmål inte uppnås eller om bidragsmottagaren vägrar att ta emot investeringsstöd utan vederbörligen motiverat skäl.

10.EIC-fonden kan tillhandahålla uppföljningsinvesteringar

(a)vid behov för att skydda unionens strategiska tillgångar, intressen, oberoende eller säkerhet, eller

(b)om efterföljande investeringsomgångar inte skulle genomföras eller skulle genomföras med väsentligt mindre gynnsamma villkor utan uppföljningsinvesteringar från EIC.

11.I EIC-arbetsprogrammet kan ytterligare begränsningar fastställas för tilldelning av uppföljningsstöd.

Artikel 35

Upphävande

Förordning (EU) 2021/695 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2028.

Artikel 36

Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt förordning (EU) 2021/695, som ska fortsätta att tillämpas på de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

2.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för att säkerställa övergången mellan

programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för föregångaren, förordning (EU) 2021/695.

Artikel 37

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2028.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa)

1.2Berörda politikområden Forskning och innovation

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

I linje med den allmänna och specifika målen för Europeiska konkurrenskraftsfonden ska Horisont Europa stärka EU:s konkurrenskraft och vetenskapliga teknikbas samt ta itu med globala utmaningar baserat på spetskompetens inom forskning och innovation.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Programmet har följande specifika mål:

–Skapa högkvalitativa kunskaper och färdigheter och attraktiva karriärmöjligheter för forskare samt stödja genomförandet av det europeiska forskningsområdet.

–Öka EU-omfattande och internationell forskningssamverkan, kunskapsutbyte och kunskapsutnyttjande.

–Anpassa prioriteringar på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå för att skapa ett EU-omspännande forskning- och innovationsekosystem.

–Minska nationella och regionala skillnader i forsknings- och innovationskapacitet, färdigheter och kompetens för att stärka innovationsekosystem.

–Förbättra unionens ställning inom innovation, med särskilt fokus på strategisk teknik och omvälvande innovation, stärka spridningen och utnyttjandet av innovativa lösningar för att främja konkurrenskraft och ta itu med samhällsutmaningar.

.3.3 Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

–Främja kärnvärdena vetenskaplig frihet och öppenhet.

–Bygga vidare på Europas utmärkta kunskapsbas genom att fokusera på EU:s möjligheter att skapa mervärde.

–Locka de bästa forskarna i och utanför Europa genom en ”Välj Europa”- strategi.

–Mobilisera offentliga och privata investeringar i hela kedjan för forskning och innovation, från grundforskning till spridning.

–Bidra till att överbrygga innovationsgapet, bland annat genom att stödja innovation i hela Europa och samordna EU:s och medlemsstaternas finansieringssystemen bättre.

–Frigöra EU-budgetens potential för riskminskning.

–Inrikta investeringarna på EU:s strategiska prioriteringar, inklusive minskade koldioxidutsläpp, digitalisering, säkerhet, motståndskraft och social sammanhållning.

–Förbättra tillgången till EU-finansiering genom snabbare, mer användarfokuserade, förenklade och harmoniserade förfaranden för att bredda deltagandet och snabba på resultaten.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Detta initiativ kommer att övervakas genom resultatramen för budgeten efter 2027, som behandlas i ett separat förslag. I resultatramen föreskrivs en genomföranderapport under programmets genomförandefas samt en utvärdering i efterhand i enlighet med artikel 34.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Utvärderingen ska genomföras i enlighet med kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning och ska baseras på indikatorer som är relevanta för programmets mål. De senare ska inbegripa SMART-kriterierna (dvs. att mål ska vara specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbegränsade) med output-, resultat- och effektindikatorer som fångar framstegen mot att uppnå fondens särskilda och allmänna mål med användning av effektkedjor på kort, medellång och lång sikt.

Effektindikatorerna ska övervakas på lång sikt. En vägledning är att börja från år 5 efter att programmet började genomföras. De ska inbegripa men är inte begränsade till: 1) Andel publikationer bland de mest citerade publikationerna. 2) Orsakssamband med förbättrade arbetsförhållanden för forskare, inklusive löner, 3) orsakssamband med deltagande i ökad omsättningstillväxt hos finansierade privata företag. 4) Orsakssamband med sysselsättningstillväxt hos finansierade privata företag. 5) Uppskattad nettoeffekt av EU-finansiering på BNP-tillväxten i EU. 6) Uppskattad nettoeffekt av EU-finansiering (av FoI) på total sysselsättning i EU. 7) Uppskattat bidrag till målet 3 % av totala FoU-utgifter i EU.

1.4Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd18

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

18I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

EU står inför ett avgörande vägval. Klimatförändringarna, tekniska skiften, föränderlig geopolitik och demografiska trender leder till omfattande omställningar av både samhället och ekonomin. Om Europa ska fortsätta vara konkurrenskraftigt, motståndskraftigt, säkert och enat måste vi prioritera forskning och innovation. Investeringar i forskning som öppnar möjligheter för människor och företag är en förutsättning för att vi ska kunna bygga ett mer hållbart, tryggare och mer konkurrenskraftigt Europa för oss alla.

Det kravet framhålls även i Draghirapporten om EU:s framtida konkurrenskraft, som lyfter att innovation är avgörande för Europas kapacitet att få fart på produktiviteten igen. Både i Lettarapporten om den inre marknadens framtid och i Heitorrapporten om framtiden för EU:s FoI-politik betonas det att EU behöver satsa mer på innovation för att öka sin konkurrenskraft, hållbarhet och säkerhet.

Europa behöver överbrygga innovationsgapet och ta itu med sina svagheter, och det börjar med hinder i utvecklingen från innovation till marknad. Genom stödet från den offentliga sektorn till forskning och innovation behöver man också åtgärda bristerna i Europas ekosystem för forskning och innovation samt stärka innovationsresultaten både på nationell nivå och EU-nivå.

Som svar på utmaningarna innehåller detta förslag ett förenklat ramprogram för forskning och innovation – Horisont Europa – med ett nytt fokus på att stärka EU:s vetenskapliga och tekniska bas, främja spridning och användning av kunskap, teknik och innovation samt utnyttja EU:s finansieringsinstrument för maximalt mervärde, vilket därmed kommer att få en katalysatoreffekt vad gäller ytterligare offentliga och privata investeringar i medlemsstaterna.

–Med utgångspunkt i Draghirapportens rekommendationer kommer Horisont Europa att ha som mål att

–inrikta resurser på strategiska prioriteringar,

–anpassa potentialen för offentlig-privata partnerskap genom förenklade processer,

–öka stödet till banbrytande innovation,

–underlätta tillgången till programmet för bidragsmottagare.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

De specifika fördelarna med EU-investeringar i forskning och innovation är följande:

–Stimulerar EU:s ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft (till exempel

beräknas varje euro EU-finansiering – genom ramprogrammet Horisont Europa

– generera upp till 11 euro i BNP-vinst 204519).

19COM(2025) 189 final, 2025, Interimsutvärdering av Horisont Europa.

–Skapar gränsöverskridande och sektorsövergripande nätverk och nya marknader, med positiva spridningseffekter för kunskap, spridning och överföring av teknik inom hela unionen för att skynda på och förstärka spridningen av nya produkter och tjänster (till exempel skapar och främjar europeiska partnerskap nätverk inom viktiga områden i hela EU, mellan nationella och regionala institutioner och mellan industri och akademi, exempelvis i vätgassektorn20).

–Samlar offentliga och privata resurser, inklusive kapital, kompetens, och infrastruktur, för att uppnå en kritisk massa (omfattning och komplexitet) och på så vis finansiera fler ambitiösa och innovativa projekt – även genom riskdelning – som är viktiga för att inta en ledande roll på framväxande marknader och ta itu med globala utmaningar (t.ex. kan endast åtgärder på EU-

nivå lösa den svaga fördelningen av patienter med sällsynta sjukdomar och bristen på standardisering och data21).

–Stärker vetenskaplig spetskompetens genom EU-omfattande konkurrens och samarbete och får effekter som sträcker sig långt utöver vad som kan uppnås på nationell eller regional nivå, vilket i sin tur ökar effektiviteten och minimerar risken för överlappande forskningsinsatser inom EU (till exempel citeras EU- finansierade publikationer dubbelt så ofta som världsgenomsnittet22).

–Förstärker stödet och mobiliserar privata investeringar för utveckling och uppskalning av banbrytande marknadsskapande innovationer (EIC-fonden har till exempel bidragit med över 2,6 miljarder euro i ytterligare investeringar i

EIC-stödda företag, med en hävstångseffekt på över 3 euro för varje euro av eget kapital som investeras av EU)23. Främjar ekonomisk framgång och konkurrenskraft för europeiska företag (företag som får EU-bidrag växer till exempel snabbare än jämförbara företag utan EU-finansiering: Det finns belägg för en ökning med 20 % av sysselsättningen och omkring 30 % av totala tillgångar och intäkter24).

–Tillhandahållande av en god kunskapsbas för utformning av politiken (exempelvis byggde det arbete som utfördes av FN:s IPCC om klimatförändringarna i stor utsträckning på EU-finansierad forskning25).

–Ökar attraktionskraften för EU som en plats för utbildning, forskning, innovation och företagande (EU-finansiering underlättar till exempel rörlighet för forskare och bidrar till att skapa mer attraktiva framtidsutsikter för toppforskare från andra delar av världen som vill flytta till EU26).

–Har en positiv strukturerande effekt på nationell forskning och innovation och genomförandet av FoI-reformer (Europeiska forskningsrådet har till exempel blivit en global förebild som uppmuntrar till nationella och institutionella förändringar för att stödja och locka sina bidragsmottagare), och gör det lättare att fastställa enhetliga standarder och bestämmelser i medlemsstaterna som är avgörande inom områden som hälso- och sjukvård, miljöskydd och digital

Se ovan.

COM(2024) 49 final, 2024, Efterhandsutvärdering av Horisont 2020.

COM(2025) 189 final, 2025, Interimsutvärdering av Horisont Europa.

COM(2024) 49 final, 2024, Efterhandsutvärdering av Horisont 2020.

Se ovan.

COM(2025) 189 final, 2025, Interimsutvärdering av Horisont Europa.

teknik, samt bidra till en bredare spridning av fördelarna med FoI (vilket exemplifieras av flera europeiska partnerskap27).

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

De successiva utvärderingar som gjorts sedan EU började investera i forskning och innovation 1984 har visat att EU:s ramprogram haft betydande och långvariga effekter. Även om EU:s program för forskning och innovation har varit framgångsrika finns det viktiga lärdomar att dra från tidigare erfarenheter, från synpunkter från berörda aktörer och från analytiska studier. Forskning, innovation och utbildning bör hanteras på ett mer samordnat sätt och i samklang med andra politikområden, och forskningsresultat bör spridas bättre och utnyttjas i form av nya produkter, processer och tjänster. Övervakning och utvärdering behöver stärkas ytterligare, bland annat för att integrera alla programdelar i det centrala övervakningssystemet. För den slutliga utvärderingen behöver större fokus läggas på indikatorer för resultat och verkan på medellång och lång sikt samt på de långsiktiga effekterna av tidigare ramprogram.

I meddelandet om interimsutvärderingen av Horisont Europa konstaterades att förbättringar skulle kunna göras på flera områden. Resultat från interimsutvärderingen av Horisont Europa byggde på omfattande återkoppling från berörda parter och de strategiska rekommendationerna från kommissionens expertgrupp om interimsutvärderingen.

De kan sammanfattas på följande sätt: a. Stöd till banbrytande innovation.

b. Fortsätt förenkla, gör pilotprojekt med nya ändringar genom policyexperiment.

c. Fortsätt med internationellt samarbete, rikta in insatserna på specifika länder (världsledare).

d. Öka partnerskapens hävstångseffekt.

e.Öka synergierna med andra EU-finansieringsprogram och annan EU-politik för upptag och spridning av innovation.

f.Förenkla komplexa styrningsarrangemang och öka flexibiliteten för att kunna reagera på nödsituationer.

g.Fortsätt stödja kvinnor inom forskning och innovation.

h. Rationalisera finansieringslandskapet, undvik överlappningar mellan programdelar.1.5.4. Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter

med andra relevanta instrument

Genom sin interaktion med konkurrenskraftsfonden kan det uppmuntra till ytterligare offentliga och privata investeringar i forskning och innovation. bidra till att ytterligare stärka det europeiska forsknings- och innovationslandskapet och påskynda kommersialisering och spridning av innovation. Program på unionsnivå kan också stödja beslutsfattande och politiska mål.

27Se ovan.

marknaden. För att bana väg för omvälvande lösningar måste oberoendet för forskning och innovation bevaras och det måste finnas kontinuitet i finansieringen. Även om Horisont Europa är nära knutet till Europeiska konkurrenskraftsfonden har programmet därför behållit sin oberoende rättsliga grund, som krävs enligt artikel 182 i EUF-fördraget, liksom sitt varumärke och sitt goda internationella renommé, som bygger på programmets långsiktiga visade framgångar som ett tillförlitligt ramverk för spetskompetens, samarbete och genomslag.

Rättsakten skapar rättigheter och skyldigheter för bidragsmottagarna, är till alla delar

bindande och direkt tillämplig i alla unionens medlemsstater. 1.5.5 Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

[Ska fastställas]

[…]

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser begränsad varaktighet

• verkan från och med den 1 januari 2028 till och med den 1 januari 2034

• budgetkonsekvenser från 2028 till 2034 för åtagandebemyndiganden och från 2028 till 2040 för betalningsbemyndiganden

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)28

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

•  via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

•  via genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

•  tredjeländer eller organ som de har utsett

•  internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

•  Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

•  organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

•  offentligrättsliga organ

•  privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

•  organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

•  organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

•  organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en

medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från

28Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.

kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

[…]

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Reglerna om rapportering och uppföljning för detta program kommer att följa kraven som fastställs i förordning xxx [prestationsförordningen].

Programmets framskridande mot dess mål kommer att mätas på kort, medellång och utifrån en rad effektkedjor. Gemensamma indikatorer från förordningen om prestationsövervakning av den fleråriga budgetramen kommer att användas i relevanta fall, särskilt de indikatorer som även mättes i de tidigare ramprogrammen. Rapporteringsbestämmelser för deltagare har utformats mot bakgrund av dessa indikatorer, men också med uttrycklig avsikt att begränsa den administrativa bördan för deltagare. Överallt där det är möjligt kommer uppgifter att samlas in från öppna källor. Alla uppgifter om förvaltningsförfaranden (ansökningar, andel framgångsrika ansökningar, hur lång tid det tar innan stödet tilldelas, typ av bidragsmottagare osv.) kommer att samlas in och lagras, och tillhandahållas i realtid via ett särskilt system för datalagring. I dag fungerar referenssystemet (Corda) väl och är tillgängligt för medlemsstater och andra berörda organ. Rapporter med information om förvaltningsförfaranden kommer att tas fram (från första året), och, så småningom, om output och resultat. Programutvärderingar och genomföranderapporter planeras och kommer att offentliggöras enligt gemensamma bestämmelser. Programmets effekter – enligt de långsiktiga indikatorerna – kommer endast att bedömas vid utvärderingar. JRC:s direkta åtgärder utvärderas dessutom internt genom en årlig intern utvärdering, och externt genom kollegial granskning som utförs av ett antal ledande experter som väljs ut i samråd med JRC:s styrelse.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Ramprogrammet för forskning och innovation kommer att genomföras genom direkt och indirekt förvaltning. När det gäller de breda linjerna för genomförandet finns det

inga grundläggande förändringar jämfört med Horisont Europa. Förenklingsåtgärderna som infördes inom Horisont Europa kommer att utökas ytterligare. Projektfinansiering med enhetsbelopp kommer att bli standardmodellen. För återstående undantagsfall med finansiering baserad på faktiska kostnader kommer personalkostnaderna att definieras med ett system för enhetskostnader. Dessa två åtgärder kommer att bidra till att minska sårbarheten för finansiella fel.

Den allmänna längsta tiden för beviljande av bidrag kommer att kortas från 8 månader till 7 månader. Det gemensamma genomförandecentret kommer att fortsätta erbjuda kostnadseffektiva tjänster för alla kommissionens avdelningar som ansvarar för genomförandet av ramprogrammen. Validering av rättsliga enheter och hantering av utvärderingsexperter kommer fortsatt att vara centraliserat till genomförandeorganet för forskning, vilket ger stordriftsfördelar och säkerställer effektiv planering av utvärderingar. Kontrollstrategin grundar sig på följande:

- Förfaranden för att välja ut de bästa projekten och omvandla dem till rättsliga instrument.

- Projektledning och avtalshantering under hela löptiden för samtliga projekt. - Förhandskontroller av 100 % av alla ansökningar om utbetalning.

-Intyg om den ekonomiska redovisningen över ett visst tröskelvärde och intyg om metoder för att beräkna enhetskostnader eller förhandsbedömning av stor forskningsinfrastruktur på frivillig basis.

-Efterhandsrevisioner (representativa och riskbaserade) av ett urval av ansökningar om betalning under faktiska kostnader.

-Regelbundna projektutvärderingar av det tekniska genomförandet och resultaten för alla bidrag.

-Tekniska efterhandsgranskningar av ett urval av bidrag.

För indirekt förvaltning kommer kommissionen att använda följande organ för att genomföra budgeten när detta är lämpligt och kostnadseffektivt och ger en stark hävstångseffekt: - Institutionaliserade europeiska partnerskap (artikel 185 eller artikel 187 i EUF-fördraget). Dessa organ är föremål för regelbundna utvärderingar för att säkerställa att de förblir relevanta när det gäller att uppnå programmets mål. Kontrollstrategier för övervakning av organ som arbetar under indirekt förvaltning har eller kommer att utvecklas. Vid direkt förvaltning kommer kommissionen att fortsätta att i stor utsträckning förlita sig på genomförandeorgan som inrättats i enlighet med rådets förordning 58/2003. Delegeringen av verksamhet till genomförandeorganen är föremål för en obligatorisk oberoende kostnads-nyttoanalys på förhand och genomförandeorganen genomgår regelbundna utvärderingar som utförs av externa experter. Den ovannämnda kostnads-nyttoanalysen kommer också att omfatta kostnaderna för kontroll och övervakning. Interimsutvärderingar som genomfördes 2012 och 2015 bekräftar genomförandeorganens höga effektivitet och mervärde för genomförandet av programmet.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Den grundläggande finansieringsmodellen för Horisont Europa med ersättning för faktiska stödberättigande kostnader ersattes gradvis av projektfinansiering med enhetsbelopp, med målet 50 % av budgeten för det sista året av Horisont Europa. Detta följer uttalandena från Europeiska revisionsrätten, till exempel i årsrapporten för 2016, om att ”den största risken när det gäller transaktionernas korrekthet är att stödmottagarna redovisar icke stödberättigande kostnader som varken upptäcks eller korrigeras innan kommissionen ersätter dem”. Revisionsrätten rekommenderar en bredare användning av förenklade kostnadsalternativ. För bidrag är den preliminära representativa felprocenten för H2020 -3,86 %, med en kvarstående felfrekvens på - 1,92 %, efter att hänsyn tagits till alla återkrav och korrigeringar som har genomförts eller kommer att genomföras. Felfrekvenserna var emellertid lägre i de delar av programmet där det var möjligt att använda förenklade kostnadsalternativ i större utsträckning och/eller där det rörde sig om en liten och stabil grupp av bidragsmottagare. Dessa inbegrep bidrag från Europeiska forskningsrådet och Marie Curie-åtgärder.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

De mer noggrant beräknade kostnaderna för kontrollsystemet (bedömning, urval, projektförvaltning, förhands- och efterhandskontroll) ligger i intervallet 2–4 % för alla kommissionens tjänster som har ansvar för genomförandet av de tidigare ramprogrammen för 2024 (inbegripet kostnader för förvaltningen av Horisont 2020 och Horisont Europa). Detta anses vara en rimlig kostnad i ljuset av de insatser som krävs för att se till att målen uppnås och av antalet involverade transaktioner. Den förväntade risken för fel vid utbetalning av bidrag med en finansieringsmodell som bygger på ersättning av icke stödberättigande kostnader uppgår till 2,5–3,5 %. Risken för fel vid avslutandet (efter kontroller och korrigeringar) är omkring (men inte nödvändigtvis under) 2 % för Horisont 2020 och under 2 % för Horisont Europa. Den förväntade risken för fel för bidrag med en finansieringsmodell som bygger på enhetsbelopp är nära 0 % (vid utbetalning och vid avslutande). Den sammanlagda förväntade felfrekvensen beror på balansen mellan de båda finansieringsmetoderna (ersättning av stödberättigande kostnader och enhetsbelopp). Kommissionen har för avsikt att tillämpa finansieringsmodellen med enhetsbelopp där så är lämpligt och planerar att nå 50 % av ansökningsomgångens budget till 2027. Den viktigaste drivkraften för finansiering med enhetsbelopp kommer inte att vara den minskade felandelen, utan förverkligandet av alla målen i programmet.

I detta scenario antar man att förenklingsåtgärderna inte kommer att ändras i någon större utsträckning under beslutsprocessen. Anmärkning: Detta avsnitt rör bara förfarandet för förvaltning av bidrag (med de olika förvaltningsmetoderna). För administrativa utgifter och driftsutgifter som uppstår i samband med förfaranden för offentlig upphandling förväntas felrisken vid utbetalning och avslutande att ligga under 2 %.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

De avdelningar som ansvarar för genomförandet av budgeten för forskning och innovation är fast beslutna att bekämpa bedrägerier på alla stadier av förfarandet för förvaltning av bidrag. De har utvecklat och tillämpar gemensamma och sektorsspecifika strategier för bedrägeribekämpning som inkluderar förstärkt användning av underrättelse, främst användning av avancerade it-verktyg, utbildning och information till personalen och medvetandehöjande presentationer för bidragsmottagare och nationella kontaktpunkter. Dessa insatser kommer att fortsätta, och bidragsbekämpning och riskhantering kommer att förstärkas ytterligare tack vare de centrala tjänsternas pågående utveckling av det gemensamma verktyget för riskbedömning Arachne. Övergripande bör de föreslagna åtgärderna ha en fortsatt positiv effekt på bedrägeribekämpningen, särskilt den större betoningen av riskbaserad revision sedan Horisont Europa som kommer att fortsätta under det nya programmet, och förstärkt vetenskaplig utvärdering och kontroll. Den gemensamma strategi för bedrägeribekämpning inom forskning och innovation som används av kommissionens avdelningar, genomförandeorgan och gemensamma företag som ansvarar för genomförandet av ramprogrammen för forskning och innovation som omfattar bidrag har uppdaterats för att täcka risker i samband med förenklade kostnadsalternativ och kommer att uppdateras vidare utifrån vunna lärdomar och avslutade Olaf-ärenden. Det ska betonas att andelen upptäcka bedrägerier hela tiden

har varit mycket låg i förhållande till de totala utgifterna för forskning och innovation, men de avdelningar som ansvarar för genomförandet av budgeten för forskning och innovation är ändå fortsatt fast beslutna att bekämpa bedrägerier. Lagstiftningen kommer att säkerställa att revisioner, utvärderingar och utredningar kan genomföras av kommissionens avdelningar, bland annat av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), med användning av standardbestämmelser som redan används för Horisont Europa.

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i		utgifter


den				från		övriga inkomster
fleråriga				från
fleråriga				kandidatlän	från andra
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.	länder	der och	tredjeländ	särskilda
n		diff.	länder	potentiella	er	särskilda
				potentiella	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				kandidater

2	[04	01 02] - Stödutgifter för Horisont				Icke-	JA	JA	JA	NEJ
2	Europa					diff.	JA	JA	JA	NEJ
	Europa					diff.

2	[04	03	01]	-	Vetenskaplig	Diff.	JA	JA	JA	NEJ
2	spetskompetens					Diff.	JA	JA	JA	NEJ
	spetskompetens

2	[04	03 02] -		Konkurrenskraft och		Diff.	JA	JA	JA	NEJ
2	samhälle					Diff.	JA	JA	JA	NEJ
	samhälle

2	[04 03 03] - Innovation					Diff.	JA	JA	JA	NEJ

2	[04	03	04]	- Det	europeiska	Diff.	JA	JA	JA	NEJ
2	forskningsområdet					Diff.	JA	JA	JA	NEJ
	forskningsområdet

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

–  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

År

TOTALT

Budgetram

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

2028–2034

Driftsanslag

[04 03 01] - Vetenskaplig spetskompetens

Åtaganden

(1a)

4,093

6,343

6,616

6,773

6,701

6,812

6,741

44,079

Betalningar

(2a)

p.m.

[04 03 02] - Konkurrenskraft och samhälle

Åtaganden

(1b)

7,042

10,918

11,387

11,659

11,537

11,729

11,604

75,876

Betalningar

(2b)

p.m.

[04 03 03] - Innovation

Åtaganden

(1a)

3,600

5,581

5,821

5,960

5,897

5,994

5,932

38,785

Betalningar

(2a)

p.m.

[04 03 04] - Det europeiska

Åtaganden

(1b)

1,508

2,341

2,441

2,499

2,472

2,513

2,488

16,262

forskningsområdet

Betalningar

(2b)

p.m.

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program29

[04 01 02]

- Stödutgifter för Horisont

(3)

p.m.

Europa

Åtaganden

=1a+1b+

16,243

25,183

26,265

26,891

26,607

27,048

26,765

175,002

TOTALA anslag

Betalningar

=2a+2b+

p.m.

År

TOTALT

Budgetra

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

m 2028–

2034

TOTALA

driftsanslag

Åtaganden

(4)

0,000

29Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

Betalningar	(5)	0,000	0,000	0,000

TOTALA anslag av administrativ natur som
finansieras genom ramanslagen för särskilda	(6)	0,000	0,000	0,000
program

TOTALA anslag för rubrik	Åtaganden	=4+6	0,000	0,000	0,000
2	Åtaganden	=4+6	0,000	0,000	0,000
2

i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6	0,000	0,000	0,000

0,000 0,000

År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	Budgetram
2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2028–2034
							2028–2034

• TOTALA driftsanslag (alla	Åtaganden	(4)			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
		(4)

driftsposter)	Betalningar	(5)			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

• TOTALA anslag av administrativ natur som
finansieras genom ramanslagen för särskilda		(6)			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
program (alla driftsrelaterade rubriker)

TOTALA anslag för	Åtaganden	=4+6			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
rubrikerna 1–3	Åtaganden	=4+6			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
rubrikerna 1–3
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
(referensbelopp)	Betalningar	=5+6			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
(referensbelopp)


Rubrik i den fleråriga budgetramen			7	”Administrativa utgifter” [Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av
Rubrik i den fleråriga budgetramen			7	årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i Budgpedia.]
				årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i Budgpedia.]

GD: <…….>	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
		17							SV

																											Budgetra
							2028			2029		2030		2031			2032		2033				2034				m 2028–
																										2034
	 Personalresurser						0				0		0			0	0				0			0			0
	 Övriga administrativa utgifter
	 Övriga administrativa utgifter						0				0		0			0	0				0			0			0
	TOTALT GD	Anslag					0				0		0			0	0				0			0			0
	<…….>	Anslag					0				0		0			0	0				0			0			0
	<…….>

								År			År		År			År		År		År				År			TOTALT
			GD: <…….>																								Budgetra
																											Budgetra
							2028			2029		2030		2031			2032		2033				2034				m 2028–
							2028			2029		2030		2031			2032		2033				2034				m 2028–
																										2034
	 Personalresurser						0				0		0			0	0				0			0			0
	 Övriga administrativa utgifter
	 Övriga administrativa utgifter						0				0		0			0	0				0			0			0
	TOTALT GD	Anslag					0				0		0			0	0				0			0			0
	<…….>	Anslag					0				0		0			0	0				0			0			0
	<…….>

	TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den				(summa
	TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den				åtaganden =		0				0		0			0	0				0			0			0
	fleråriga budgetramen				summa		0				0		0			0	0				0			0			0
	fleråriga budgetramen				summa
					betalningar)
																		Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

				År		År				År			År			År		År					År			TOTALT
			2028			2029			2030			2031		2032				2033				2034			Budgetram
			2028			2029			2030			2031		2032				2033				2034			2028–2034
																									2028–2034
	TOTALA anslag för		Åtaganden		0		0		0			0			0				0			0			0
	RUBRIKERNA 1–4		Åtaganden		0		0		0			0			0				0			0			0
	RUBRIKERNA 1–4
	i den fleråriga		Betalningar		0		0		0			0			0				0			0			0
	budgetramen		Betalningar		0		0		0			0			0				0			0			0
	budgetramen
=============

					Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
2028		2029	2030	2031	2032	2033	2034	Budgetram
2028		2029	2030	2031	2032	2033	2034	2028–2034
								2028–2034

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4	Åtaganden

i den fleråriga budgetramen	Betalningar

År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
							Budgetram
2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	Budgetram
2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2028–2034
							2028–2034

TOTALA	driftsanslag	Åtaganden	(4)

		Betalningar	(5)
		Betalningar	(5)

TOTALA anslag av administrativ natur som
finansieras genom ramanslagen för särskilda			(6)
program

TOTALA anslag för		Åtaganden	=4+6
RUBRIK <….>		Åtaganden	=4+6
RUBRIK <….>
i den fleråriga budgetramen		Betalningar	=5+6

År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
							Budgetram
2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	Budgetram
2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2028–2034
							2028–2034

Åtaganden(4)

TOTALAdriftsanslag

Betalningar(5)

TOTALA anslag av administrativ natur som
finansieras genom ramanslagen för särskilda	(6)
program

TOTALA anslag för	Åtaganden	=4+6
RUBRIK <….>	Åtaganden	=4+6
RUBRIK <….>
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6

År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	Budgetram
2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2028–2034
							2028–2034

• TOTALA	driftsanslag (alla	Åtaganden	(4)
			(4)
driftsposter)
driftsposter)		Betalningar	(5)

•TOTALA anslag av administrativ natur som

finansieras genom ramanslagen för särskilda	(6)
program (alla driftsrelaterade rubriker)

TOTALA anslag för

Åtaganden

=4+6

rubrikerna 1–6

i den fleråriga budgetramen

Betalningar

=5+6

(referensbelopp)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

”Administrativa utgifter”30

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

GD: <…….>

År

TOTALT

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

Budgetram

2028–2034

 Personalresurser

 Övriga administrativa utgifter

30Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i Budgpedia.

TOTALT GD <…….>

Anslag

GD: <…….>

År

TOTALT

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

Budgetram

2028–2034

 Personalresurser

 Övriga administrativa utgifter

TOTALT GD <…….>

Anslag

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga

(summa

åtaganden =

budgetramen

summa

betalningar)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

TOTALT

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

Budgetram

2028–2034

TOTALA anslag för RUBRIKERNA

Åtaganden

1–7

i den fleråriga budgetramen

Betalningar

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och	År	År	År	År	För in så många år som behövs för att redovisa
Ange mål och	År	År	År	År	hur länge resursanvändningen påverkas (jfr	TOTALT
output	2028	2029	2030	2031	hur länge resursanvändningen påverkas (jfr	TOTALT
output	2028	2029	2030	2031	avsnitt 1.6)
					avsnitt 1.6)

				OUTPUT



Geno

Typ31 msnitt liga

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 132…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.	Totalt	Total
Kostn.	antal	kostnad
	antal	kostnad

Utfalls- och resultatindikatorerna för att övervaka framsteg och resultat inom detta program kommer att motsvara de gemensamma indikatorer som anges i förordning xxx [prestationsförordningen].

31Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

32Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

	ANTAGNA				År	År		År		År	År	År		År	TOTALT
	ANTAGNA														TOTALT
		ANSLAG		2028		2029	2030		2031		2032	2033	2034		2028–2034
				2028		2029	2030		2031		2032	2033	2034

			RUBRIK 7

Personalresurser					0,000	0,000		0,000						0,000	0,000
Övriga
administrativa					0,000	0,000		0,000						0,000	0,000
utgifter
	Delsumma för				0,000	0,000		0,000						0,000	0,000
		RUBRIK			0,000	0,000		0,000						0,000	0,000
		RUBRIK
			Utanför RUBRIK 7

Personalresurser					625,906	653,293		682,926		714,991	749,687	787,229		827,851	5041,883
Personalresurser					625,906	653,293		682,926						827,851	5041,883
Andra utgifter av					421,944	506,573		602,561		711,464	835,052	975,331		1134,583	5187,508
administrativ natur					421,944	506,573		602,561						1134,583	5187,508
administrativ natur
	Delsumma utanför				1047,851	1159,866		1285,487		1426,455	1584,738	1762,560		1962,435	10229,391
		RUBRIK 7			1047,851	1159,866		1285,487		1426,455				1962,435	10229,391
		RUBRIK 7

		TOTALT			1047,851	1159,866		1285,487		1426,455	1584,738	1762,560		1962,435	10229,391
		TOTALT			1047,851	1159,866		1285,487		1426,455				1962,435	10229,391

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter33

ANTAGNA ANSLAG				År		År		År		År		År	År		År
ANTAGNA ANSLAG			2028		2029		2030		2031		2032		2033	2034
			2028		2029		2030		2031		2032		2033	2034

		 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)34
20 01 02 01	(vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i				0		0		0							0
medlemsstaterna)
20 01 02 03	(EU:s delegationer)			0		0		0							0
01 01 01 01	(indirekta			1439		1557		1684		1823		1972	2134		2309
01 01 01 01	(indirekta
forskningsåtgärder) 35
forskningsåtgärder) 35
01 01 01 11	(direkta			1261		1261		1261		1261		1261	1261		1261
forskningsåtgärder) 36				1261		1261		1261		1261		1261	1261		1261
forskningsåtgärder) 36
Andra budgetposter (ange				0		0		0							0
vilka)				0		0		0							0
vilka)

33Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

34Dessa siffror omfattar endast den personal som krävs på generaldirektoraten och inte den som kommer att behövas för genomförandeorgan, gemensamma företag och andra decentraliserade organ, eller ytterligare personal som finansieras genom bidragen från framtida associerade länder.

35Utgångsvärdet är antalet heltidsekvivalenter 2027 varje år ökat proportionellt till nivån för budgeten för Horisont Europa 2028–2034 för det givna året, begränsat till 75 % av ökningen för att ta hänsyn till förväntade effektivitetsvinster.

36Utgångsvärdet är antalet heltidsekvivalenter 2027, stabilt under perioden.

• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01(kontraktsanställda och
nationella experter finansierade			0	0	0				0
genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter			0	0	0				0
och unga experter som tjänstgör			0	0	0				0
och unga experter som tjänstgör
vid EU:s delegationer)
Post för admin.		- vid	0	0	0				0
Post för admin.	huvudkontoret		0	0	0				0
stöd	huvudkontoret
stöd		- vid EU:s
[XX.01.YY.YY]		- vid EU:s	0	0	0				0
[XX.01.YY.YY]	delegationer		0	0	0				0
	delegationer
01 01 01 02 (kontraktsanställda
och nationella experter – indirekta			627	679	734	794	860	930	1006
forskningsåtgärder) 37
01 01 01 12 (kontraktsanställda
01 01 01 12 (kontraktsanställda
och nationella experter – direkta			545	545	545	545	545	545	545
forskningsåtgärder) 38
Andra budgetposter (ange			0	0	0				0
vilka) – rubrik 7			0	0	0				0
vilka) – rubrik 7
Andra budgetposter (ange			0	0	0				0
vilka) – utanför rubrik 7			0	0	0				0
vilka) – utanför rubrik 7
TOTALT			0	0	0				0
TOTALT			0	0	0				0

Personalbehoven kommer att täckas av personal som redan har avdelats för att förvalta åtgärden, vid behov tillsammans med en ytterligare tilldelning som kan beviljas av de förvaltande generaldirektoraten, med hänsyn till programmets ökade anslag, inom ramen för den årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel. Denna personalnivå varken inkluderar eller föregriper den personalnivå som kommer att behövas för genomförandeorgan.

3.2.4.3 Totalt personalbehov

TOTALA ANTAGNA

ANSLAG

År

EXTERNA INKOMSTER

AVSATTA FÖR

SÄRSKILDA ÄNDAMÅL

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01	(vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i		0		0	0	0	0	0	0
medlemsstaterna)
20 01 02 03	(EU:s delegationer)
20 01 02 03	(EU:s delegationer)	0		0	0	0	0	0	0
01 01 01 01	(indirekta	0		0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0		0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
01 01 01 11	(direkta	0		0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0		0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka)		0		0	0	0	0	0	0
			• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01(kontraktsanställda och
nationella experter finansierade		0		0	0	0	0	0	0
genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda,		0		0	0	0	0	0	0
lokalanställda, nationella experter		0		0	0	0	0	0	0
lokalanställda, nationella experter

37Utgångsvärdet är antalet heltidsekvivalenter 2027 varje år ökat proportionellt till nivån för budgeten för Horisont Europa 2028–2034 för det givna året, begränsat till 75 % av ökningen för att ta hänsyn till förväntade effektivitetsvinster.

38Utgångsvärdet är antalet heltidsekvivalenter 2027, stabilt under perioden.

och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)

Post för admin.	- vid	0	0	0	0	0	0	0
stöd	huvudkontoret	0	0	0	0	0	0	0
stöd	huvudkontoret
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s	0	0	0	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]	delegationer	0	0	0	0	0	0	0
	delegationer
01 01 01 02 (kontraktsanställda
och nationella experter – indirekta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda
och nationella experter – direkta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
– rubrik 7		0	0	0	0	0	0	0
– rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0	0	0	0
– utanför rubrik 7		0	0	0	0	0	0	0
– utanför rubrik 7
TOTALT		0	0	0	0	0	0	0

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: Bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”it-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i denna tabell bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.

	TOTALT		År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
	Anslag för															TOTALT
	Anslag för															Budgetram
	digital teknik	2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		Budgetram
	digital teknik															2028–2034
	och it															2028–2034
	och it
RUBRIK 7

It-utgifter			0		0		0		0		0		0		0	0
(centralt)			0		0		0		0		0		0		0	0
(centralt)
	Delsumma för		0		0		0		0		0		0		0	0
	RUBRIK 7		0		0		0		0		0		0		0	0
	RUBRIK 7
Utanför RUBRIK 7

It-utgifter inom
operativa
program som
inte omfattas av
kommissionens			83,688		94,699		107,160		121,261		137,217		155,272		175,703	875,000
administrativa			83,688		94,699		107,160		121,261		137,217		155,272		175,703	875,000
administrativa
självständighet
och
institutionella
befogenheter
	Delsumma
	utanför RUBRIK		83,688		94,699		107,160		121,261		137,217		155,272		175,703	875,000
	7

	TOTALT		83,688		94,699		107,160		121,261		137,217		155,272		175,703	875,000

It-uppgifter bör representera 0,5 % av de totala utgifterna för programmet.

	År		År		År		År		TOTALT
TOTALT Anslag för digital teknik och									Budgetra
it	2024	2025		2026		2027			m 2021–
	2024	2025		2026		2027		2027
RUBRIK 7
RUBRIK 7

It-utgifter (centralt)	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
Utanför RUBRIK 7

It-utgifter inom operativa program som
inte omfattas av kommissionens	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
administrativa självständighet och	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
administrativa självständighet och
institutionella befogenheter
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

TOTALT	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	År	År	År	Totalt
		2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	Totalt
		2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

Ange vilket organ som
deltar	i
samfinansieringen

TOTALA anslag som
tillförs genom		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
samfinansiering39

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

39Bilaterala associeringsavtal har ännu inte fastställts. Bidrag från associerade länder kommer att läggas till utöver det belopp som anges i denna finansieringsöversikt.

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Belopp som förts

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna40

Inkomstposter i den årliga

in för det

budgeten:

innevarande

År 2028

År 2029

År 2030

År 2034

budgetåret

Artikel ………….

Inkomstposter i den årliga

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna

budgeten:

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

Komponent

p.m.

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

01.02XX Anslag som härrör från bidrag från tredje man

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Tredjeländer kan komma att bidra till programmet genom associeringsavtal. Villkoren för bestämning av det ekonomiska bidragets omfång kommer att fastställas i associeringsavtal med varje enskilt land och ska säkerställa automatisk korrigering av eventuella betydande obalanser jämfört med det belopp som enheter som är etablerade i det associerade landet erhåller genom deltagande i programmet, med beaktande av kostnader för programmets förvaltning.

40Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

4.DIGITALA INSLAG

Horisont Europa använder de gemensamma verktyg som beskrivs i finansierings- och digitaliseringsöversikterna från Europeiska konkurrenskraftsfonden, som till vilka korshänvisningar görs för alla digitala dimensioner.