Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionsstödet för Schengenområdet, för den europeiska integrerade gränsförvaltningen och för den gemensamma viseringspolitiken, för perioden 2028-2034 (EU-dokument COM(2025) 541)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 541 final

2025/0541 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av unionsstödet för Schengenområdet, för den europeiska integrerade gränsförvaltningen och för den gemensamma viseringspolitiken, för perioden 2028–2034

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte

I kommissionens politiska riktlinjer för 2024–2029 betonas behovet av att säkerställa ett fullständigt och fullt fungerande Schengenområde utan kontroller vid de inre gränserna genom att stärka säkerheten vid de yttre gränserna och prioritera säkerhet, migrationshantering och effektivitet. Den europeiska integrerade gränsförvaltningen står i centrum för detta arbete och säkerställer samstämmighet mellan inbördes förbundna politikområden om bl.a. gränser, återvändanden och övervakning, samt mellan Frontex och de nationella myndigheter som ansvarar för förvaltningen av EU:s yttre gränser. När det gäller genomförandet ger Ramverket för förvaltning av Schengensamarbetet i kombination med Schengenutvärderingarna politisk och strategisk ledning för utveckling av Schengenområdet genom att säkerställa att viktiga initiativ, till exempel om it-systemens interoperabilitet, och relevanta regler genomförs och att systematiska brister identifieras och åtgärdas. Detta bör bidra till en stark känsla av gemensamt ansvar och ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna och Schengenassocierade länder.

Den geopolitiska situationen i Europa har förändrats avsevärd och har i hög grad påverkat förvaltningen av unionens yttre gränser. Ökningen av hybridhoten och andra säkerhetshot, däribland vapeniseringen av migrationen, har gjort skyddet av de yttre gränserna till en allt viktigare fråga. Samtidigt fortsätter den irreguljära migrationen att vara en viktig faktor, vilket betonar behovet av att säkerställa ett effektivt samarbete med länder utanför EU kombinerat med omfattande partnerskap med ursprungs- och transitländerna, med stöd via förordning (EU) [...] [Europa i världen]. Smugglingen av migranter är en lönsam verksamhet för kriminella nätverk, och smugglare använder land-, sjö- och flygrutter för att underlätta irreguljär migration både till och inom Europeiska unionen. Denna smuggling åtföljs allt oftare av allvarliga människorättskränkningar och dödsfall, i synnerhet när den sker till sjöss. Att migranter dör i händerna på smugglare på Medelhavet visar hur akut det är att tackla smugglingen av migranter med alla till buds stående rättsliga, operativa och administrativa medel.

Medlemsstaterna måste ha möjlighet att reagera snabbt och effektivt på händelseutvecklingen och i detta sammanhang få stöd från unionen.

Det är mycket viktigt att säkerställa att de stora it-system som inrättats genom unionslagstiftning gällande gränsförvaltningen – dvs. Schengens informationssystem (SIS), informationssystemet för viseringar (VIS), Eurodac, in- och utresesystemet och EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) – utvecklas, används på ett säkert sätt och underhålls, inbegripet deras interoperabilitet och kommunikationsinfrastruktur. Rättsakten bör också bidra till åtgärder för förbättrad uppgiftskvalitet och förbättrat tillhandahållande av information.

Medlemsstaterna bör även ha möjlighet att få stöd från unionen för att bygga upp den expertis och operativa kapacitet som krävs för att genomföra relevanta delar av asyl- och migrationspakten, närmare bestämt förordning (EU) 2024/13561 (screeningförordningen), som bidrar till en effektiv gränsförvaltning.

1Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1356 av den 14 maj 2024 om införande av screening av tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna och om ändring av förordningarna (EG)

Både EU-medborgare och tredjelandsmedborgare kontrolleras systematiskt när de passerar EU:s yttre gränser. I ett läge där nästan 600 miljoner gränspassager registrerades enbart under 2023, och där antalet gränspassager förväntas fortsätta att öka de närmaste åren, står det klart att man med hjälp av it-systemen måste kunna göra snabba och effektiva kontroller, men samtidigt upprätthålla en hög säkerhet och säkerställa kontroll av varje enskild resenär.

Medlemsstaterna bör ha ett nära samarbete med relevanta EU-byråer, däribland Frontex och eu-LISA, som bör tillhandahålla den tekniska expertis och de tekniska medel som krävs för övervakning och situationsmedvetenhet. Mer allmänt bör kommissionen involvera relevanta unionsorgan och unionsbyråer i relevant verksamhet som syftar till att säkerställa att de åtgärder som stöds av unionen är förenliga med unionens relevanta regelverk och överenskomna prioriteringar.

Att EU har en stark viseringspolitik är också avgörande för att säkra gränserna och hantera migrationen på ett bättre sätt. Stödet från unionen bör i synnerhet hjälpa medlemsstaterna att effektivisera handläggningen av viseringar och förhindra att unionens viseringssystem missbrukas. Det behövs stöd från unionen när det gäller att digitalisera handläggningen av viseringar samt förbättra täckningen av konsulära tjänster runtom i världen och servicen för sökande.

Förslaget syftar till att tillgodose behovet av större flexibilitet i förvaltningen av unionsstödet, med en starkare resultatorientering, samt ökad förenkling för alla aktörer som deltar i genomförandet. För detta ändamål säkerställs strikt komplementaritet med förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, där nya mekanismer införs för fördelning av medel som förvaltas genom delad, direkt och indirekt förvaltning. Eftersom utmaningarna på området gränsförvaltning och migration ständigt förändras finns det också ett behov av att kunna reagera på akuta behov och förändringar i politiken och unionens prioriteringar, åtgärda de brister som identifierats genom Schengenutvärderingar och Frontex sårbarhetsanalyser samt att rikta in finansieringen på åtgärder där unionens insats ger stort mervärde, i synnerhet genom en EU-facilitet som möjliggör en flexibel förvaltning av unionsstödet.

Detta förslag utgör tillsammans med förslaget till förordning om inrättande av unionstödet för asyl, migration och integration och förslaget till förordning om inrättande av unionsstödet för inre säkerhet den konkreta rättsliga ramen för unionens åtgärder när det gäller den europeiska integrerade gränsförvaltningen vid de yttre gränserna, ett välfungerande Schengenområde och en europeisk viseringspolitik, effektiv hantering av migrationsströmmar och inre säkerhet. De tre förordningarna kompletterar varandra och bidrar till målen för, och utgör ett komplement till, förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd och säkerhet, varigenom de kommer att genomföras.

Den föreslagna förordningen bygger på förordning (EU) 2021/11482 samtidigt som hänsyn tas till ny politisk utveckling och behovet av ett lyhört bemötande av föränderliga utmaningar som rör den europeiska integrerade gränsförvaltningen, inbegripet ett välfungerande Schengenområde och EU:s viseringspolitik.

nr 767/2008, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240 och (EU) 2019/817 (EUT L, 2024/1356, 22.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1356/oj ).

2Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1148 av den 7 juli 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Unionsstödet för den europeiska integrerade gränsförvaltningen och EU:s viseringspolitik kommer att tillämpas i strikt komplementaritet med de andra politikområden som omfattas av de nationella och regionala partnerskapsplanerna, vilket främjar synergier mellan dessa politikområden. Synergier och komplementaritet måste även eftersträvas i förhållande till Schengenregelverket och det lagstiftningspaket som ligger till grund för migrations- och asylpakten, som trädde i kraft den 11 juni 2024. En intensifierad EU-politik för den europeiska integrerade gränsförvaltningen och EU:s viseringspolitik kräver dock åtgärder inom hela spektrumet av de verktyg som står till förfogande, även från berörda decentraliserade unionsbyråers sida.

De sex decentraliserade byråerna för inrikes frågor (Frontex, Europol, EUAA, eu-LISA, EUDA och Cepol) spelar en viktig och allt större roll i genomförandet av politiken för inrikes frågor. Det är viktigt att säkerställa samstämmighet mellan de politiska strategier som fastställs på EU-nivå och de decentraliserade byråernas operativa verksamhet och därigenom också se till att de EU-medel som ges till de decentraliserade byråerna bidrar så mycket som möjligt till EU:s politiska mål. De decentraliserade byråernas operativa roll kan behöva stärkas ytterligare tillsammans med en motsvarande ökning av finansieringen.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Den europeiska integrerade gränsförvaltningen och EU:s viseringspolitik är beroende av synergier och samstämmighet med relevant EU-politik såsom asyl och migration, inre säkerhet och unionens yttre politik till stöd för tredjeländer, särskilt inom ramen för förordning (EU) [...] [Europa i världen], som omfattar ett stort antal områden med viktiga kopplingar till inre politik, inbegripet gränsförvaltning och viseringspolitik. Det är i synnerhet viktigt att säkerställa en ökad samstämmighet med unionsstödet till samarbete om gränsförvaltning med partnerländer inom ramen för Europa i världen för att bidra till ett samordnat, helhetsbetonat och strukturerat sätt som maximerar synergieffekterna och uppnå den hävstångseffekt som krävs. I detta sammanhang är stödet till gränsöverskridande samarbete inom ramen för Europa i världen särskilt relevant för att förbättra gränsförvaltningen och förhindra irreguljär migration.

För att stödja konkurrenskraftsagendan bör man också överväga investeringar som bygger på innovativa metoder eller ny teknik, inbegripet åtgärder som syftar till att testa och validera resultaten av unionsfinansierade forskningsprojekt.

•Variabel geometri

Denna förordning utgör en utveckling av Schengenregelverket. Förordningens tillämpning på Danmark och Irland regleras därför av de särskilda bestämmelser som fastställs i protokollen nr 19 och nr 22, fogade till EU-fördraget och EUF-fördraget.

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 är förordningen inte bindande för eller tillämplig på Danmark. Enligt artikel 4 i protokoll 22 ska Danmark emellertid besluta huruvida åtgärder om utbyggnad av Schengenregelverket ska genomföras och vara bindande för Danmark. Om Danmark beslutar att göra detta kommer åtgärden i enlighet med internationell rätt att ge upphov till en förpliktelse mellan Danmark och övriga medlemsstater.

Enligt artikel 4 i protokoll nr 19 får Irland när som helst begära att vissa eller samtliga bestämmelser i Schengenregelverket ska tillämpas på Irland. Vissa delar av Schengenregelverket tillämpas visserligen på Irland, men denna förordning gäller inte dessa delar. Eftersom förordningen utgör en åtgärd som innebär ett utbyggnad av Schengenregelverket måste den anmälas till fyra länder (Island, Konungariket Norge, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein) som inte är medlemsstater i

unionen men som deltar i Schengenområdet och inte har kontroller vid de inre gränserna på grundval av associeringsavtal som ingåtts med unionen. När de fyra Schengenassocierade länderna har mottagit anmälan måste de bekräfta att de godtar förordningens innehåll och genomföra den i sin nationella lagstiftning. De föreslagna åtgärderna kommer följaktligen även att vara tillämpliga i dessa fyra länder.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Enligt artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen ”erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring samt förebyggande och bekämpande av brottslighet”. Den rättsliga grunden för detta förslag utgörs av de bestämmelser som avses i artikel 77.2 och i artikel 79.2 c och d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Målen med förslaget kan inte uppnås av medlemsstaterna själva, eftersom utmaningarna till sin natur är gränsöverskridande och inte begränsade till enskilda medlemsstater eller till en undergrupp av medlemsstater. Unionsstödet skapar mervärde genom att främja ett gemensamt tillvägagångssätt i alla medlemsstater vid genomförandet av EU:s regelverk och standarder och genom att främja samarbete mellan medlemsstaterna i gränsöverskridande frågor.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är inte mer långtgående än vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som nämns i avsnitt 1. Det omfattas av tillämpningsområdet för åtgärder på området med frihet, säkerhet och rättvisa, enligt definitionen i avdelning V i del tre i EUF-fördraget. Målen och det därmed förbundna unionsstödet står i proportion till vad instrumentet syftar till att uppnå.

•Val av instrument

Det lämpligaste instrumentet för genomförandet av detta förslag är en Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionsstödet för gränsförvaltning för perioden 1 januari 2028–31 december 2034, som komplement till förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd och säkerhet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

De preliminära resultaten av den pågående efterhandsutvärderingen av fonden för inre säkerhet – gränser och visering (ISF-BV) för programperioden 2014–2020 bekräftar att ISF- BV hjälpte medlemsstaterna att uppnå sina mål inom viseringspolitik och förvaltning av yttre gränser. Införandet av flerårig programplanering och nationella regler för stödberättigande bidrog till att minska den administrativa bördan. Den administrativa bördan minskade i fall där förenklade kostnadsalternativ tillämpades, men sådana alternativ anammades inte i någon större utsträckning. ISF-BV uppvisade varierande grader av kostnadseffektivitet och effektivitet. ISF-BV var samstämmigt med fondens andra komponenter och med andra EU- fonder, men samstämmigheten med Horisont Europa och mellan nationella program och

unionsåtgärder kan förbättras. ISF-BV bidrog på ett betydande sätt till EU-mervärdet. Den preliminära slutsatsen av efterhandsutvärderingen var att en förenkling av rapporteringskraven och de administrativa förfarandena kan förbättra effektiviteten avsevärt utan att försämra kvaliteten på och den kvantitet av information som krävs för att övervaka genomförandet. Detta bör minimera den administrativa bördan och göra det möjligt för berörda parter att fokusera på att leverera resultat i stället för att behöva hantera byråkratiska processer.

De preliminära resultaten av halvtidsutvärderingen av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI) för programperioden 2021–2027 bekräftar att övervaknings- och utvärderingsramen för BMVI har förbättrats avsevärt jämfört med perioden 2014–2020. Medlemsstater och stödmottagare pekade på att den administrativa bördan utgör ett problem. Förvaltningsmyndigheter har hittills bara använt förenklade kostnadsalternativ och finansiering som inte är kopplad till kostnaderna i begränsad utsträckning, trots att detta skulle kunna minska den administrativa bördan. Medlemsstaternas program och kommissionens arbetsprogram för den tematiska delen har överensstämt med andra nationella finansieringsinstrument och EU-finansieringsinstrument. Samstämmigheten mellan unionens åtgärder och medlemsstaternas program samt med Horisont Europa kunde dock ha stärkts ytterligare för att öka införandet av innovativa tekniska lösningar. BMVI har slutligen främjat samarbete, säkerställer efterlevnad av EU:s standarder och har förbättrat EU:s gemensamma ram för gränsförvaltning och viseringspolitik. Vissa åtgärder har rönt särskild uppskattning hos berörda parter eftersom de har varit flexibla och tillhandahållit ytterligare ad hoc-finansiering för särskilda prioriteringar. I halvtidsutvärderingen betonas också vikten av att man går vidare med att förenkla tillhandahållandet av finansiering och på ett tydligare sätt förklarar för förvaltningsmyndigheterna hur prestationsramen, utöver den rent formella rapportering som krävs enligt förordningen, kan bidra till en effektiv programförvaltning.

•Samråd med berörda parter

Kommissionen samarbetade aktivt med berörda parter vid utarbetandet av initiativet, framför allt genom särskilda evenemang och offentliga samråd, som beskrivs i motsvarande kapitel i motiveringen till förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd och säkerhet.

•Extern experthjälp

Information om kommissionens användning av extern expertis ges i motsvarande kapitel i motiveringen till förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd och säkerhet.

•Konsekvensbedömning

Information om kommissionens konsekvensbedömning ges i motsvarande kapitel i motiveringen till förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd och säkerhet.

•Förenkling

Initiativet förväntas bidra till en betydande minskning av den administrativa bördan och kostnaderna samt ett effektivare genomförande av unionsstödet; se även motsvarande kapitel i motiveringen till förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd och säkerhet.

•Grundläggande rättigheter

Unionsstödet kommer att genomföras i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen, i enlighet med artikel 2 a i förordning (EU, Euratom) 2020/2092; se även motsvarande avsnitt i motiveringen till kommissionens förslag till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd och säkerhet.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Den vägledande finansieringsramen för genomförandet av målen för unionsstödet för perioden 2028–2034 fastställs till 15 396 750 000 miljarder EUR i löpande priser. Den ska genomföras i enlighet med de övergripande reglerna för de nationella och regionala partnerskapsplaner som fastställs i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, territoriell och social sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Unionens stöd enligt detta förslag kommer att genomföras genom delad förvaltning av medlemsstaterna och direkt och indirekt förvaltning av kommissionen. Genomförandet av unionsstödet kommer att övervakas via den prestationsram som är tillämplig för den fleråriga budgetramen för 2028–2034 och som fastställs i förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av en ram för spårning av budgetutgifter och budgetprestationer och andra övergripande regler för unionens program och verksamheter.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I den föreslagna förordningen definieras i artikel 1 tillämpningsområdet för unionsstödet till den europeiska integrerade gränsförvaltningen och till den europeiska viseringspolitiken för perioden 1 januari 2028–31 december 2034. För detta ändamål ges grundläggande definitioner i artikel 2, medan målen definieras i artikel 3 i överensstämmelse med unionsstöd som kommer att ges enligt de övergripande reglerna för Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd och säkerhet, inrättad genom förordning (EU) [...].

I artikel 4 i förslaget fastställs bestämmelser om finansieringen av unionsstödet, i artikel 5 bestämmelser för Schengenassocierade länder och i artikel 6 bestämmelser för idrifttagning av den särskilda transiteringsordningen i Litauen.

I den föreslagna förordningen fastställs i artikel 7 också regler för budgetbehandlingen av medlen för driftkostnaderna för det EU-system för reseuppgifter och resetillstånd som inrättats enligt förordningen (EU) 2018/1240 och i artikel 8 regler för budgetbehandlingen av de finansiella bidragen från medlemsstaterna för den årliga solidaritetspool som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1351 av den 14 maj 20243.

3Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1351 av den 14 maj 2024 om asyl- och migrationshantering, om ändring av förordningarna (EU) 2021/1147 och (EU) 2021/1060 och om

Artikel 9 innehåller övergångsbestämmelser. Datumet för den föreslagna förordningens ikraftträdande fastställs i artikel 10, där det anges att förordningen kommer att vara till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördragen från och med den 1 januari 2028.

upphävande	av	förordning	(EU)	nr 604/2013	(EUT L,	2024/1351,	22.5.2024,
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1351/oj ).

2025/0541 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av unionsstödet för Schengenområdet, för den europeiska integrerade gränsförvaltningen och för den gemensamma viseringspolitiken, för perioden 2028–2034

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 77.2 och 79.2 c och d,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande4, efter att ha hört Regionkommittén,

ienlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet5, och av följande skäl:

(1)Unionens mål om att utgöra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i enlighet med artikel 67.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör uppnås genom att unionsstöd tillhandahålls till utvecklingen av unionens gemensamma politik för kontroll av de yttre gränserna, inbegripet till den gemensamma viseringspolitiken i enlighet med artikel 77.2 a i EUF-fördraget.

(2)För att säkerställa att Schengenområdet utan inre gränser fungerar ändamålsenligt och effektivt är en stark styrningsram, en ändamålsenlig europeisk integrerad gränsförvaltning, som genomförs av den europeiska gräns- och kustbevakningen inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/18966, och EU:s viseringspolitik av yttersta vikt för att säkerställa Schengenområdets integritet och resiliens.

(3)Unionsstöd bör därför ges till medlemsstaternas insatser för att skydda unionens yttre gränser, begränsa olaglig gränspassage och otillåtna förflyttningar mellan medlemsstaterna samt modernisera och förbättra den övergripande effektiviteten i handläggningen av viseringar och förhindra missbruk av unionens viseringssystem. Detta unionsstöd ska tillhandahållas inom ramen för de övergripande reglerna för Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, som inrättats genom förordning (EU) [...].

EUT C , , s. . .

Europaparlamentets ståndpunkt av den ... och rådets ståndpunkt av den ...

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 14.11.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1896/oj).

(4)Unionsstöd bör också tillhandahållas för att genomföra, tillämpa och utveckla Schengenramen på europeisk och nationell nivå på ett effektivt sätt, bland annat genom att stärka den nationella förvaltningen av Schengensamarbetet som omfattar effektiva samordningsstrukturer och strategiska processer som är avgörande för att Schengenområdet ska fungera väl.

(5)I denna förordning fastställs målen för unionens stöd för ett välfungerande Schengenområde utan kontroll vid de inre gränserna, inbegripet för europeisk integrerad gränsförvaltning, inklusive stöd till Schengenområdets funktion, och för den europeiska viseringspolitiken (unionsstödet). Medlemsstaterna bör säkerställa att vart och ett av de mål som fastställs i denna förordning tas upp i deras nationella och regionala partnerskapsplaner.

(6)I enlighet med Litauens anslutningsakt till EU tar förordningen också upp behovet av att stödja Litauen i hanteringen av persontransiteringen mellan Kaliningradområdet och andra delar av Ryska federationen.

(7)De belopp som ska anslås per medlemsstat bör fastställas av kommissionen i enlighet med den fördelningsmetod som fastställs i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet genom ett enda genomförandebeslut. Det beslutet bör som regel även omfatta beloppen enligt förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, förordning (EU) [...] om inrättande av unionsstödet för asyl, migration och integration och förordning (EU) [...] om inrättande av unionsstödet för inre säkerhet.

(8)Unionsstödet bör bygga på resultaten och investeringarna från tidigare

programperioder: i) Fonden för yttre gränser för perioden 2007–2013, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut 574/2007/EG7, ii) instrumentet för yttre gränser och visering, som inrättades som en del av Fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/20148 och iii) instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik som inrättades som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning för perioden 2021–2027 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/11489.

(9)Mot bakgrund av det föränderliga globala landskapet och den ökande instabiliteten måste unionen och dess medlemsstater slå samman sina resurser för att skydda unionens yttre gränser på ett effektivt sätt, bland annat för att ta itu med irreguljär migration, smuggling av migranter och människohandel, och för att vidta motåtgärder mot statliga aktörer som på konstlad väg skapar och underlättar irreguljär migration, utnyttjar migrationsströmmar som ett verktyg för politiska ändamål och använder

EUT L 144, 6.6.2007, s. 22.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/515/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1148 av den 7 juli 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 251, 15.7.2021, s. 48, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1148/oj ).

hybridkrigstaktik, såsom att använda migrationen som vapen10, för att destabilisera Europeiska unionen och dess medlemsstater. För att främja solidariteten i Schengenområdet som helhet och i en anda av delat ansvar för skyddet av unionens yttre gränser bör medlemsstaternas nationella och regionala partnerskapsplaner på lämpligt sätt möta de utmaningar som identifierats, särskilt inom ramen för strategin för europeisk integrerad gränsförvaltning, EU-strategin för viseringspolitik och den nya Schengen-it-strukturen som bygger på de stora it-system som införs för förvaltning av de yttre gränserna och säkerhet samt på interoperabiliteten mellan dessa system. Dessutom bör det övervägas om det ska införas teknik och digitala lösningar till stöd för gränskontrolluppdraget.

(10)Unionsstödet bör bidra till att säkerställa konsekvens, samstämmighet, synergier och komplementaritet mellan unionens interna och externa politik. Det råder behov av ökad samstämmighet mellan migrations-, asyl-, återvändande- och utrikespolitiken, och det är viktigt att säkerställa att unionens externa bistånd och unionsstödet enligt denna förordning bidrar till ett samordnat, helhetsbetonat och strukturerat sätt att gripa sig an migration, genom vilket synergieffekterna maximeras och hävstångseffekten ökar. Unionsstödet enligt denna förordning får också omfatta stöd till relevanta resurser för EU-delegationerna i vederbörligen motiverade fall och samordnas mellan medlemsstaterna och kommissionen i programplanerings- och genomförandestadierna.

(11)Europa måste skydda sina säkerhetsintressen mot sådana leverantörer som skulle kunna utgöra en ihållande säkerhetsrisk på grund av möjlig påverkan från tredjeländer och på grund av deras cybersäkerhetspraxis. Det är därför nödvändigt att minska risken för ett fortsatt beroende av högriskleverantörer på den inre marknaden, eftersom de skulle kunna ha allvarlig negativ inverkan på säkerheten för användare, företag och myndigheter i hela EU och EU:s kritiska infrastruktur när det gäller integriteten hos data och tjänster och tillgången till tjänster. Detta utestängande bör ske på grundval av en proportionerlig riskbedömning och tillhörande riskreducerande åtgärder som föreskrivs i unionens politik och lagstiftning.

(12)Eftersom utmaningarna inom gränsförvaltningen och viseringspolitiken ständigt förändras, är det nödvändigt att anpassa tilldelningen av unionsstöd till de förändrade prioriteringarna för förvaltningen av de yttre gränserna och för viseringspolitiken, bland annat ändringar till följd av ett ökat tryck vid gränsen, samt ett behov av att kanalisera finansieringen till de prioriteringar som ger det största unionsmervärdet. För att tillgodose akuta behov och förändringar i politiken och unionens prioriteringar, och för att styra finansieringen mot åtgärder med ett högt unionsmervärde, bör en del av unionsstödet genomföras genom direkt, delad och indirekt förvaltning via den EU- facilitet som inrättats i enlighet med förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet. EU-faciliteten erbjuder flexibilitet i förvaltningen av unionsstödet, och, för delad förvaltning, bör den genomföras genom medlemsstaternas nationella och regionala partnerskapsplaner.

(13)Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa att unionsorganens och unionsbyråernas kunskaper och erfarenheter beaktas när de genomför åtgärder eller hanterar utmaningar i samband med migrationshantering, gränskontroll och gränsförvaltning och inre säkerhet. När så är lämpligt bör kommissionen också kunna

10Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om motverkande av hybridhot från användning av migration som vapen och om förstärkning av säkerheten vid EU:s yttre gränser (COM(2024) 570 final, 11.12.2024).

involvera relevanta unionsorgan och unionsbyråer i verksamhet som syftar till att säkerställa att de åtgärder som får unionsstöd är förenliga med de relevanta delarna av unionens regelverk och de överenskomna unionsprioriteringarna.

(14)Unionsstödet bör stödja åtgärder med koppling till kontroll av de yttre gränserna på territoriet i de länder som tillämpar Schengenregelverket som en del av genomförandet av den europeiska integrerade gränsförvaltningen, vilka skulle göra att Schengenområdet som helhet fungerar bättre. I syfte att närmare ange arten av och formerna för deltagandet i unionsstödet för länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket bör ytterligare överenskommelser ingås mellan unionen och dessa länder i enlighet med relevanta bestämmelser i de respektive associeringsavtalen mellan dessa länder och unionen.

(15)Unionsstödet bör fortsätta att bidra till genomförandet, utvecklingen och styrningen av Schengenområdet för att främja ett område utan kontroll vid de inre gränserna. Det bör fortsätta att stödja åtgärder med koppling till kontroll av de yttre gränserna på territoriet i de länder som tillämpar Schengenregelverket som en del av genomförandet av den europeiska integrerade gränsförvaltningen, vilka skulle göra att Schengenområdet som helhet fungerar bättre.

(16)Unionsstödet bör bidra till att göra handläggningen av viseringar modernare och effektivare när det gäller att upptäcka och bedöma säkerhetsrisker och risker för irreguljär migration och säkerställa ett effektivt genomförande av viseringskodexen. I synnerhet bör unionsstödet bidra till att digitalisera handläggningen av viseringsansökningar, med målet att kunna erbjuda snabba, säkra och klientvänliga viseringsförfaranden som gynnar både viseringssökande och konsulat. Unionsstödet bör också bidra till att förbättra de tjänster som tillhandahålls viseringssökande, bland annat genom att täckningen av konsulära tjänster förbättras i hela världen.

(17)Medlemsstaterna får bygga vidare på principen om partnerskap vid genomförandet av unionsstödet för att säkerställa kontinuitet i styrningsstrategin.

(18)I enlighet med artikel 86 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/124011 bör driftskostnaderna för EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) täckas av intäkterna från avgifterna för resetillstånd. I denna förordning bör det fastställas regler för att tillgängliggöra medlemsstaternas respektive andelar av Etiasavgifterna så att de kan täcka sina relevanta driftskostnader, inbegripet modaliteter för de fall då de totala driftskostnaderna under ett visst år överstiger de tillgängliga Etiasintäkterna.

(19)Med tanke på att de medlemsstater som utsätts för migrationstryck bör kunna förlita sig på unionsstödet bör det i denna förordning fastställas regler för att tillgängliggöra gynnade medlemsstaters respektive andelar av de ekonomiska bidrag som ingår i den årliga solidaritetspool som inrättats genom förordning (EU) 2024/135112.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 av den 12 september 2018 om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 1077/2011, (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/1624 och (EU) 2017/2226 (EUT L 236, 19.9.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1240/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1351 av den 14 maj 2024 om asyl- och migrationshantering, om ändring av förordningarna (EU) 2021/1147 och (EU) 2021/1060 och om upphävande av förordning (EU) nr 604/2013 (EUT L, 2024/1351, 22.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1351/oj ).

(20)Alla åtgärder som stöds i enlighet med unionsstödet enligt denna förordning bör genomföras i enlighet med de rättigheter och principer som fastställs i unionens regelverk och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och bör vara i linje med unionens och medlemsstaternas internationella skyldigheter som följer av de internationella instrument som de är parter i.

(21)I enlighet med protokoll nr 5 till 2003 års anslutningsakt om persontransitering landvägen mellan Kaliningradområdet och andra delar av Ryska federationen13 ska unionen bistå Litauen i förvaltningen av persontransiteringen mellan Kaliningradområdet och andra delar av Ryska federationen och särskilt bära de extra kostnader som kan uppkomma vid genomförandet av de särskilda bestämmelserna om sådan transitering i regelverket. Därför bör det i denna förordning fastställas regler för det ekonomiska stödet till den särskilda transiteringsordning som fastställs i rådets förordning (EG) nr 693/200314.

(22)När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket15, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A och B i rådets beslut 1999/437/EG16.

(23)När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket17, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A och B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG18.

(24)När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket19, en utveckling av de bestämmelser i

Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republikens Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EUT L 236, 23.9.2003, s. 955, ELI: http://data.europa.eu/eli/treaty/acc_2003/act_1/pro_10/sign).

Rådets förordning (EG) nr 693/2003 av den 14 april 2003 om införande av ett särskilt dokument för förenklad transitering (FTD) och ett dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) och om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna och den gemensamma handboken (EUT L 99, 17.4.2003, s. 8, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2003/693/oj ).

EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT

L176, 10.7.1999, s. 31, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/1999/437/oj ). EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2008/146/oj ).

EUT L 160, 18.6.2011, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/prot/2011/350/oj.

Schengenregelverket som omfattas av de områden som avses i artikel 1 A och B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU20.

(25)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och till EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning är en utveckling av Schengenregelverket bör Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

(26)Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG21. Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs målen för och finansieringen av unionsstödet för den europeiska integrerade gränsförvaltningen och för den europeiska viseringspolitiken för perioden 1 januari 2028–31 december 2034. Unionsstödet ska bidra till ett välfungerande Schengenområde, en effektiv förvaltning av de yttre gränserna och en effektiv viseringspolitik, bland annat genom stöd till genomförandet, stärkandet och utvecklingen av relevanta delar av migrations- och asylpakten, och till en hög nivå av inre säkerhet inom unionen, samtidigt som det även fortsättningsvis säkerställs att det inte förekommer någon kontroll av personer när de passerar de inre gränserna.

Detta unionsstöd ska tillhandahållas i enlighet med de övergripande reglerna för Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, som inrättats genom förordning (EU) [...].

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2011/350/oj ).

Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa

bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2002/192/oj).

gränsövergångsställe:

gränsövergångsställe

enligt

definitionen

i artikel 2.8

i förordning (EU) 2016/39922.

2.europeisk integrerad gränsförvaltning: europeisk integrerad gränsförvaltning som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2019/189623.

3.yttre gränser: yttre gränser enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2016/39924 och inre gränser vid vilka kontrollerna ännu inte har avskaffats.

4.yttre gränsavsnitt: yttre gränsavsnitt enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EU) 2019/189625.

5.inre gränser vid vilka kontrollerna ännu inte har avskaffats:

a)den gemensamma gränsen mellan en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut och en medlemsstat som ska tillämpa Schengenregelverket fullt ut enligt anslutningsakten, men för vilken det tillämpliga rådsbeslut som bemyndigar den att tillämpa regelverket fullt ut ännu inte har trätt i kraft,

b)den gemensamma gränsen mellan två medlemsstater som enligt respektive anslutningsakt ska tillämpa Schengenregelverket fullt ut, men för vilka det tillämpliga rådsbeslut som bemyndigar dem att tillämpa detta regelverk fullt ut ännu inte har trätt i kraft.

6.gynnad medlemsstat: gynnad medlemsstat enligt definitionen i artikel 2.19 i förordning (EU) 2024/1351.

7.bidragande medlemsstat: bidragande medlemsstat enligt definitionen i artikel 2.20 i förordning (EU) 2024/1351.

8.ekonomiska bidrag: ekonomiska bidrag i enlighet med artikel 56.2 b i förordning (EU) 2024/1351.

Artikel 3

Mål för unionsstödet för Schengenområdet, för den europeiska integrerade

gränsförvaltningen vid de yttre gränserna och för den gemensamma viseringspolitiken

1.För att säkerställa en stark och effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna, ett välfungerande Schengenområde och en effektiv viseringspolitik ska unionsstödet bidra till vart och ett av följande mål:

a)Stödja ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning och utveckling av Schengenramen samt stärka styrningen av, integriteten hos och säkerheten i Schengenområdet utan inre gränser.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (kodifiering) (EUT L 77, 23.3.2016, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 14.11.2019, s. 1).

b)Stödja en effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna, som genomförs av den europeiska gräns- och kustbevakningen genom delat ansvar mellan Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och de nationella myndigheter som ansvarar för gränsförvaltning, inbegripet genom innovativa metoder och ny teknik, för att underlätta laglig gränspassage, förebygga och

upptäcka olaglig invandring, gränsöverskridande brottslighet, instrumentalisering av irreguljär migration och användande av irreguljär migration som vapen, för att bidra till ett effektivt återvändande.

c)Stödja den gemensamma viseringspolitiken för att säkerställa en harmoniserad strategi i fråga om snabbt utfärdande av viseringar och för att underlätta lagligt resande och samtidigt förebygga migrations- och säkerhetsrisker och främja ett säkert och väl fungerande Schengenområde.

Unionsstödet ska genomföras på ett sätt som är helt förenligt med målen i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

2.Unionsstödet ska genomföras i enlighet med unionens relevanta regelverk och unionens och medlemsstaternas internationella åtaganden enligt de internationella instrument som de är parter i.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att prioriteringarna i deras nationella och regionala partnerskapsplaner omfattar åtgärder för att uppnå vart och ett av målen för unionsstödet enligt denna förordning och att fördelningen av medel mellan målen står i proportion till de identifierade utmaningarna och behoven.

Artikel 4

Finansiering

1.Den vägledande finansieringsramen för genomförandet av de mål som anges i artikel 3 för perioden 2028–2034 fastställs till 15 396 750 000 EUR i löpande priser. Den ska genomföras i enlighet med de övergripande reglerna för de nationella och regionala partnerskapsplaner som fastställs i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

2.Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att fastställa beloppet per medlemsstat genom tillämpning av den fördelningsmetod som anges i avsnitt B i bilaga I till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

3.Dessutom ska budgetanslagen för de mål som anges i artikel 3 i denna förordning, som genomförs genom EU-faciliteten enligt avdelning IV i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, fastställas inom ramen för det årliga budgetförfarandet enligt artikel 314 i EUF-fördraget.

4.För åtgärder som rör de mål som anges i artikel 3 i denna förordning ska kommissionen, om den konstaterar att dessa åtgärder uppfyller kraven i denna

förordning och förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, och om kommissionen föreslår att rådet ska anta ett genomförandebeslut om godkännande av den berörda medlemsstatens nationella och regionala partnerskapsplan i enlighet med förfarandet i artikel 23 i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, lägga fram ett förslag till rådets genomförandebeslut om godkännande av dessa åtgärder.

5.När kommissionen lägger fram ett förslag till rådets genomförandebeslut om åtgärder som rör de mål som anges i artikel 3 i denna förordning ska det i kommissionens förslag fastställas de delar som avses i artikel 23.4 i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, med avseende på de mål som anges i artikel 3.

6.Rådet ska som regel anta det genomförandebeslut som avses i punkt 4 inom fyra veckor från antagandet av kommissionens förslag och tillsammans med de genomförandebeslut som avses i artikel 23.1 [kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut] i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

7.Artikel 24, om ändring av planer, i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, ska tillämpas förutsatt att kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut om godkännande av ändringar av de delar som förtecknas i artikel 23.4 endast omfattar de mål som avses i artikel 3 i den här förordningen.

Artikel 5

Schengenassocierade länder

Arrangemang ska utarbetas för att ange arten av och formerna för deltagandet i unionsstödet för de länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i deras respektive associeringsavtal. Så snart som möjligt efter det att det berörda landet anmält sitt beslut att godta innehållet i unionsstödet och genomföra det i sin interna rättsordning, i enlighet med det relevanta associeringsavtalet, ska kommissionen lägga fram en rekommendation för rådet om att inleda förhandlingar om dessa arrangemang enligt artikel 218.3 i EUF-fördraget. När rådet mottar rekommendationen ska det utan dröjsmål agera för att besluta om bemyndigande att inleda dessa förhandlingar. De ekonomiska bidragen från dessa länder ska läggas till de totala tillgängliga medlen från den finansieringsram som avses i artikel 4.

Artikel 6

Stöd för den särskilda transiteringsordningen

1.Ett belopp på upp till 450 000 000 EUR ska anslås till Litauens nationella och regionala partnerskapsplan i enlighet med förordning (EU) [...] om inrättande av

Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, för att ge stöd för uteblivna inkomster från handläggning av viseringar för kortare vistelse och ytterligare kostnader för genomförandet av systemet med dokument för förenklad transitering (FTD) och systemet med dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 693/2003 och förordning (EG) nr 694/2003, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2667.

2.Vid tillämpning av punkt 1 ska stödet från unionen för uteblivna inkomster grundas på utfärdandet av FTD och FRTD. Taket för stödet ska vara 100 000 000 EUR.

3.Med avseende på tillämpning av punkt 1 ska stödet från unionen täcka de ytterligare beräknade kostnader som direkt följer av de särskilda kraven i samband med genomförandet av den särskilda transiteringsordningen och som inte uppstår till följd av utfärdandet av viseringar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/200926.

Bidraget från unionens budget får uppgå till högst 100 % av de totala beräknade kostnaderna. Taket för detta stöd ska vara 350 000 000 euro.

De beräknade merkostnaderna ska särskilt omfatta följande:

(a)Investeringar i den infrastruktur, de transportmedel, de IKT-system och den IKT- utrustning som krävs för den särskilda transiteringsordningen.

(b)Utbildning av den personal som genomför den särskilda transiteringsordningen.

(c)Ytterligare driftskostnader, inklusive personalkostnader för genomförandet av den särskilda transiteringsordningen.

4.Kommissionen och Litauen ska se över tillämpningen av denna artikel vid oförutsedda omständigheter som påverkar den särskilda transiteringsordningen eller dess funktion.

5.De belopp som avses i punkterna 2 och 3 ska anslås till Litauens nationella och regionala partnerskapsplan. De beloppen får inte användas för andra åtgärder i planen, utom under vederbörligen motiverade omständigheter efter godkännande av kommissionen genom ändring av den planen i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

Efter en motiverad begäran från Litauen får det belopp som avses i punkt 3 ses över och vid behov justeras innan det senaste arbetsprogrammet antas i enlighet med artikel 31 i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet. Eventuella ytterligare belopp kommer att anslås till Litauens nationella och regionala partnerskapsplan i enlighet med artikel 31.7 i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

26Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodexen) (EUT L 243, 15.9.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/810/oj)

Artikel 7

Resurser för driftskostnader för EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)

1.Varje medlemsstat ska inrätta ett effektivt och tillförlitligt system som säkerställer att de driftskostnader som uppkommer för medlemsstaten enligt artikel 85.2 och 85.3 i förordning (EU) 2018/1240 identifieras och registreras på lämpligt sätt. Senast den 31 januari varje år, och första gången senast den 31 januari 2029, ska medlemsstaterna meddela kommissionen de totala driftskostnader som uppkommit under det föregående året.

2.På grundval av den information som medlemsstaterna meddelat i enlighet med punkt 1 ska kommissionen fastställa det intäktsbelopp som genereras av Etias-avgifterna och som ska avsättas i enlighet med artikel 86 andra meningen i förordning (EU) 2018/1240 för att täcka medlemsstaternas driftskostnader. Kommissionen ska tillgängliggöra varje medlemsstats respektive andel av detta belopp.

3.Om de totala driftskostnader som meddelats av medlemsstaterna enligt punkt 1 överstiger de tillgängliga Etias-intäkterna, eller om de utgiftsbelopp som uppstått för att anpassa och automatisera in- och utresekontroller för att genomföra Etias överskrider de gränser som anges i 85.3 i förordning (EU) 2018/1240, ska kommissionen beräkna en proportionell minskning av dessa belopp.

4.Om de totala driftskostnaderna under ett visst år överstiger de tillgängliga Etiasintäkterna ska kommissionen därefter för medlemsstaterna tillgängliggöra det belopp som motsvarar den proportionella minskningen av deras totala driftskostnader från intäkter från Etias-avgifter.

Artikel 8

Ekonomiska bidrag till den årliga solidaritetspoolen

Kommissionen ska beräkna respektive andel av de ekonomiska bidrag som överförs av de bidragande medlemsstaterna i enlighet med artikel 64.1 i förordning (EU) 2024/1351 och göra den tillgänglig för varje gynnad medlemsstat för att genomföra de åtgärder som anges i artikel 56.2 b i förordning (EU) 2024/1351.

Artikel 9

Övergångsbestämmelser

Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de åtgärder som har inletts enligt förordning (EU) 2021/1148, som ska fortsätta att tillämpas på de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

Artikel 10

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den [tjugonde] dagen efter det att den har offentliggjorts

iEuropeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den dag då förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet börjar tillämpas för perioden 2028–2034.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande