Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet
EU-dokument COM(2025) 524
EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 2.7.2025
COM(2025) 524 final
2025/0524 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet
{SWD(2025) 524 final}
| SV | SV |
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
• Motiv och syfte med förslaget
Som det står i konkurrenskraftskompassen1 har EU fastställt en ambitiös ram för att bli en fossilfri ekonomi senast 2050. Unionen kommer att fortsätta på den inslagna vägen genom en giv för en ren industri, som syftar till att befästa EU:s ställning som en attraktiv plats för tillverkning, även för energiintensiva industrier, och främja ren teknik och nya cirkulära affärsmodeller, för att på så vis uppnå de överenskomna målen om minskade koldioxidutsläpp. Förverkligandet av dessa mål kommer också att stärka EU:s energioberoende från importerade fossila bränslen. Såsom framhålls i Draghi-rapporten om Europas framtida konkurrenskraft2 är en utfasning av fossila bränslen inte bara avgörande för planeten, utan också en central drivkraft bakom ekonomisk tillväxt när den integreras i industri-, konkurrens- och handelspolitiska program.
EU har fastställt sina klimatmål för 2030 och 2050 i förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet (den europeiska klimatlagen).
Enligt artikel 4.3 i den europeiska klimatlagen ska ett mellanliggande klimatmål för 2040 fastställa i vilken takt nettoutsläppen av växthusgaser ska minska i hela EU. Att fastställa ett mål för 2040 kommer att göra situationen för investerare och företag i EU förutsägbar och tydligt signalera vilken omställningsväg som behöver anträdas för att stimulera till affärsbeslut och frigöra privata investeringar.
Den 6 februari 2024 offentliggjorde kommissionen ett meddelande om unionens klimatmål för 20403, där man fastställde en väg från det redan överenskomna delmålet för 2030 till klimatneutralitet senast 2050. I ljuset av de vetenskapliga utlåtandena från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar och på grundval av en detaljerad konsekvensbedömning och rapport om koldioxidbudgeten4 har kommissionen rekommenderat en nettominskning på 90 % av växthusgasutsläppen jämfört med 1990 års nivåer som mål för 2040.
Ett mål på 90 % leder in EU på det spår som genererar de största övergripande fördelarna i fråga om konkurrenskraft, resiliens, oberoende, självständighet och en rättvis omställning och säkerställer att EU uppfyller sina åtaganden enligt Parisavtalet.
EU erkänner klimatförändringarna som ett existentiellt hot med nära koppling till global säkerhet, fred och hållbar utveckling. Med målet för 2040 håller EU fast vid sina ambitioner vad gäller klimatåtgärder, samtidigt som unionen fortsätter att på diplomatisk väg få partnerländer att åta sig att minska de globala utsläppen och uppnå klimatneutralitet.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
EU har haft en ambitiös agenda för att fasa ut fossila bränslen. Genom 55 %-paketet slog EU in på en väg som ska göra det möjligt att nå unionens klimatmål på ett rättvist,
1
2
3
4
COM(2025) 30 final.
Draghi-rapporten om EU:s konkurrenskraft. COM(2024) 63 final.
SWD(2024) 63 final.
| SV | 1 | SV |
kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt sätt. Ett fullständigt genomförande av den befintliga rättsliga ramen för att uppnå klimat- och energimålen för 2030 är en förutsättning för att EU ska kunna hålla fast vid målet för 2040 och i förlängningen uppnå klimatneutralitet 2050.
Den konsekvensbedömning5 som åtföljer meddelandet om klimatmålet för 2040 visar att unionen, för att uppnå sitt klimatmål för 2040, är i behov av insatser inom alla sektorer för att minska utsläppen av växthusgaser, samt av förbättrade upptag, något som behöver åstadkommas genom flera olika åtgärdsprogram. Alla koldioxidfria och koldioxidsnåla energilösningar (inklusive förnybara energikällor, kärnenergi, energieffektivitet, lagring, CCS, CCU, koldioxidupptag, geotermisk energi och vattenenergi samt all annan nuvarande och framtida nettonollteknik) är nödvändiga för att fasa ut fossila bränslen i energisystemet senast 2040. Med anledning av det fastställda målet för 2040, och i linje med de planerade översynerna, kommer kommissionen att utarbeta ett upplägg för tiden efter 2030 som beaktar aspekter som rör rättvisa, teknikneutralitet och kostnadseffektivitet och som stärker EU:s konkurrenskraft, säkerställer en rättvis omställning och ökar den miljömässiga hållbarheten.
Vid utformningen av detta framtida upplägg kommer kommissionen att undersöka hur förenkling och flexibilitet i olika sektorer – genom att främja konvergens, samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas särdrag – skulle kunna göra det enklare att uppnå målet för 2040. Nya tekniska landvinningar, bland annat inom rymdteknik, bör också beaktas. Det framtida upplägget bör också återspegla nödvändiga investeringsbehov och investeringsmöjligheter i syfte att hantera sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av omställningen. Strategier för att förverkliga klimatmålet för 2040 kommer att präglas av solidaritet och rättvisa så att en rättvis omställning för alla medlemsstater och deras invånare säkerställs.
När det gäller utformningen av det politiska upplägget för tiden efter 2030 överväger kommissionen att under den senare delen av årtiondet 2030–2040 inkludera en begränsad användning av internationella reduktionsenheter av hög kvalitet enligt artikel 6 i Parisavtalet. Deras särskilda roll och användning skulle behöva baseras på en grundlig konsekvensbedömning och bygga på att unionsrättens utveckling resulterar i starka och ambitiösa integritetskriterier och integritetsnormer och i att villkor rörande ursprung, tidpunkt och användning fastställs för sådana reduktionsenheter. Kommissionen bör i konsekvensbedömningarna av ramen för perioden efter 2030 analysera en eventuell begränsad användning av internationella reduktionsenheter, så att 3 % av EU:s nettoutsläpp 1990 kan räknas med för målet för 2040. Om det paket för tiden efter 2030 som antas av medlagstiftarna innehåller en annan andel reduktionsenheter, skulle kommissionen kunna föreslå en ändring av klimatlagen i samband med den översyn som anges i artikel 11. Dessa internationella reduktionsenheter bör inte spela någon roll för efterlevnaden på EU:s koldioxidmarknad. De bör bokföras på grundval av en linjär målbana, stamma från trovärdiga och banbrytande verksamheter och stödja tredjeländer genom nettoutsläppsminskningsbanor som är förenliga med det mål som definieras i Parisavtalet om att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till väl under 2 °C och att verka för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriella nivåer och samtidigt möjliggöra och stödja skapandet av nettonolleveranskedjor. I enlighet med artikel 6 i Parisavtalet bör EU komma överens med de berörda tredjeländerna om hur begränsningsfördelarna ska delas.
5SWD(2024) 63 final.
| SV | 2 | SV |
Det framtida upplägget bör även, t.ex. i samband med översynen av ETS-direktivet 2026, göra det möjligt att se affärsnyttan med inhemska permanenta koldioxidupptag (t.ex. avskiljning av biogena utsläpp och koldioxidlagring [bio-CCS] och avskiljning och lagring av atmosfärisk koldioxid [DACCS]) som syftar till att kompensera för restutsläpp från sektorer där det är svårt att minska utsläppen.
I nästa steg kommer kommissionen att samarbeta med rådets ordförandeskap för att slutföra meddelandet om nationellt fastställda bidrag, som också kommer att innehålla en preliminär siffra för 2035 inför den 30:e partskonferensen (COP 30) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar.
I den konsekvensbedömning som åtföljer meddelandet om klimatmålet för 2040 har kommissionen också bedömt initiativets förenlighet med målen i den europeiska klimatlagen, i enlighet med artikel 6.4 i den europeiska klimatlagen.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Initiativet är kopplat till många andra politikområden, eftersom alla EU-åtgärder och all EU- politik bör främja EU:s konkurrenskraft, en rättvis omställning till klimatneutralitet och en hållbar framtid. Med konkurrenskraftskompassen och given för en ren industri har kommissionen stakat ut en kurs som ska blåsa nytt liv i den ekonomiska dynamiken i EU genom en tillväxt- och välståndsstrategi som binder ihop klimat- och konkurrenskraftpolitiken. I given för en ren industri för konkurrenskraftiga industrier och arbetstillfällen av hög kvalitet fastställs en arbetsplan för att stödja och skapa rätt förutsättningar för företag att uppnå gemensamma mål om minskade koldioxidutsläpp och dra nytta av den snabbt växande globala marknad för nettonollteknik som beräknas tredubblas fram till 2030 då dess årliga värde beräknas uppgå till omkring 600 miljarder euro6. För att se till att industrin i EU uppnår en långsiktig konkurrenskraft när den ställer om till klimatneutralitet föreslår given för en ren industri flera åtgärder, däribland en ny ram för statligt stöd i given för en ren industri, inrättandet av en bank för utfasning av fossila bränslen i industrin som syftar till att frigöra upp till 100 miljarder euro i form av finansiering för innovativa projekt för utfasning av fossila bränslen och en reviderad ram för offentlig upphandling för att stödja utvecklingen av pionjärmarknader för rena tekniker och produkter. I given för en ren industri planeras också initiativ för att förbättra tillgången till kritiska material, främja cirkulära produktionsmetoder och säkerställa lika villkor för EU:s industri. Innovation spelar en central roll i alla dessa insatser och driver på utvecklingen och spridningen av banbrytande teknik, påskyndar den industriella omvandlingen och gör det möjligt för EU-företag att gå i bräschen för den globala klimatneutrala ekonomin. Unionen strävar efter mer hållbar och resilient produktion i Europa och bör skapa de rätta förutsättningarna för att attrahera privata och offentliga investeringar i hela värdekedjan. Dessa insatser kommer att bidra till EU:s industriella förnyelse och samtidigt minska unionens miljöavtryck och stärka resiliensen i dess leveranskedjor.
Den nya ramen för statligt stöd i given för en ren industri offentliggjordes den 25 juni och förenklar ytterligare processen för medlemsstaterna att bevilja stöd till energiintensiva industrier och sektorer med ren teknik, utan att skapa otillbörliga snedvridningar av konkurrensen. Dessutom är kommissionen i färd med att sjösätta ett pilotprojekt för den blivande banken för utfasning av fossila bränslen i industrin redan 2025. Detta pilotprojekt kommer att bestå i en auktion med en budget på 1 miljard euro som syftar till att minska
6COM(2024) 163 final.
| SV | 3 | SV |
koldioxidutsläppen i industriprocessvärme och kommer att gynna företag inom olika industrisektorer.
Att säkra överkomliga energipriser är en viktig förutsättning för vår industris konkurrenskraft. Såsom framhålls i Draghi-rapporten och given för en ren industri är Europas beroende av importerade fossila bränslen en av de främsta orsakerna till höga och volatila energipriser. Verkställandet av handlingsplanen för överkomliga energipriser7, som omfattar omedelbara samordnade åtgärder för att sänka energikostnaderna, har gått framåt, särskilt genom inrättandet av arbetsgruppen för energiunionen. Nät och sammanlänkningar är avgörande för att EU:s elmarknad ska fungera väl och för en påskyndad utbyggnad av ren energi. Europeiska investeringsbanken (EIB) har i samarbete med kommissionen utvecklat nya produkter för att erbjuda motgarantier för att öka tillverkningen av nätkomponenter och främja energiköpsavtal. År 2025 kommer kommissionen också att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en rättsakt om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin, i syfte att främja en konkurrenskraftig, hållbar och resilient produktion i energiintensiva industrier i EU.
För att klimatmålet för 2040 ska kunna uppnås fordras ett antal möjliggörande faktorer, t.ex. att den europeiska industrins konkurrenskraft säkerställs, bland annat genom förenkling, att ett större fokus läggs på en rättvis omställning som inte lämnar någon utanför, och att man konkurrerar på lika villkor jämfört med internationella partner, såsom framgår av meddelandet om klimatmålet för 2040. På grundval av ett aktivt samarbete med företagsledare, arbetsmarknadens parter och det civila samhället har kommissionen sedan början av 2025 inlett ett antal sektorsvisa strategiska dialoger med industrin. Den strategiska dialogen om den europeiska fordonsindustrins framtid har bland annat resulterat i att medlagstiftarna nått en överenskommelse om en riktad ändring av förordningen om normer för koldioxidutsläpp från nya personbilar och lätta lastbilar, som syftar till att ge biltillverkarna en flexibilitet så att de kan uppnå sina utsläppsmål för 2025 och bevara sin investeringskapacitet på vägen mot utsläppsfri mobilitet. I slutet av 2025 kommer kommissionen även att lägga fram ett förslag om miljövänliga fordonsparker hos företagen8. För att stödja utfasningen av fossila bränslen inom transportsektorn och samtidigt främja en industriell utveckling i Europa kommer kommissionen senare i år också att lägga fram en investeringsplan för hållbara transporter, som särskilt kommer att syfta till att minska riskerna för investeringar i produktion och användning av hållbara alternativa bränslen i sektorer där det är svårt att minska koldioxidutsläppen, inbegripet luftfart och vattenvägstransport. För att bevara konkurrenskraften inom EU:s stål- och metallindustri har kommissionen antagit den europeiska handlingsplanen för stål och metaller som innehåller åtgärder som syftar till att säkerställa tillgång till ren energi till överkomliga priser, förhindra koldioxidläckage, skydda Europas industriella kapacitet och främja cirkularitet för metaller.
Omställningen till ren energi måste åtföljas av lämpliga finansieringsmöjligheter som kombinerar befintliga stödmekanismer med nya och innovativa finansieringskällor. Den nya ramen för statligt stöd i given för en ren industri kommer att minska riskerna med att investera i projekt för utfasning av fossila bränslen och generera privat finansiering. Med sina totalt 648 miljarder euro är faciliteten för återhämtning och resiliens alltjämt ett viktigt verktyg för att finansiera omställningen och i genomsnitt går 42 % av den totala budgeten till gröna åtgärder i alla medlemsstater. Sedan 2013 har EU:s utsläppshandelssystem genererat över
7
8
COM(2025) 79 final. COM(2025) 96 final.
| SV | 4 | SV |
230 miljarder euro i intäkter som ska återinvesteras i klimat- och energiåtgärder, bland annat för att hantera sociala aspekter i låg- och medelinkomsthushåll. Från och med 2026 kommer den nyligen inrättade sociala klimatfonden att tillhandahålla 86,7 miljarder euro för att stödja utsatta personer och mikroföretag i omställningen av energirespektive transportsektorn. Det kommande förslaget om den fleråriga budgetramen kommer att bringa ytterligare klarhet i vilka offentliga finansieringsmöjligheter som finns för omställningen samt vilka synergieffekter med privata investeringar och innovativa finansieringsverktyg som fordras.
Verkligt lika villkor för företag i Europa och globalt skapas när andra länder antar sina egna koldioxidprissättningar, något som också skulle bidra till att höja klimatambitionerna globalt. Kommissionens arbetsgrupp för internationell koldioxidprissättning och marknadsdiplomati fortsätter att samarbeta med och stödja partnerländer i utvecklingen av koldioxidmarknader och av en global strategi för koldioxidprissättning. Efter den nuvarande övergångsfasen kommer mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) att tillämpas i sin slutgiltiga form från och med 2026. Genom att bekräfta att ett pris har betalats för de inbäddade koldioxidutsläpp som genereras vid produktionen av vissa varor som importeras till EU kommer CBAM att säkerställa att koldioxidpriset på import motsvarar koldioxidpriset för inhemsk produktion och att EU:s klimatmål inte undergrävs. I meddelandet den 2 juli om genomförandet av given för en ren industri aviserades dessutom ytterligare åtgärder som kommer att minska risken för koldioxidläckage för europeiska exportörer av CBAM-varor.
Målet i given för en ren industri att stärka EU:s resiliens och konkurrenskraft förstärks ytterligare genom fyra övergripande förenklingspaket som syftar till att minska den administrativa bördan för företag, särskilt små och medelstora företag. I synnerhet innehåller överenskommelsen mellan Europaparlamentet och rådet om ett förslag till förenkling av CBAM ett nytt tröskelvärde som kommer att undanta 90 % av importörerna från CBAM- reglerna, samtidigt som miljöambitionen upprätthålls, då 99 % av de totala koldioxidutsläppen fortfarande omfattas av CBAM.
2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I enlighet med artiklarna 191 och 192.1 i EUF-fördraget ska Europeiska unionen bidra till att bland annat följande mål uppnås: att bevara, skydda och förbättra miljön och att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Klimatförändringar är ett gränsöverskridande problem. När det gäller gränsöverskridande problem är det osannolikt att enskilda åtgärder från medlemsstaternas sida får optimala resultat. Åtgärder som samordnas inom EU kan däremot komplettera och stärka nationella och lokala åtgärder på ett verkningsfullt sätt. Samordning på europeisk nivå gör att klimatåtgärderna får större effekt.
Ett unionsomfattande klimatmål för 2040 kommer att få konsekvenser för hela EU:s ekonomi. Ett sådant mål behövs för att vägleda EU:s politik på en rad områden och kommer att fordra politiska åtgärder på EU-nivå även utanför klimatpolitiken. Genom samordnade åtgärder blir det möjligt att ta hänsyn till medlemsstaternas och regionernas olika möjligheter att agera och att använda kraften i EU:s inre marknad som en drivkraft för kostnadseffektiva förändringar.
| SV | 5 | SV |
Samordnade klimatåtgärder på EU-nivå är dessutom av betydelse för de klimatåtgärder som vidtas på internationell nivå, särskilt när det gäller att fastställa EU:s nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet som ska meddelas hösten 2025.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget syftar till att staka ut en riktning genom en tydligare beskrivning av vägen mot klimatneutralitet. I förslaget föreskrivs inga särskilda strategier, tekniker eller åtgärder, med följden att medlemsstaterna beviljas ett flexibilitetsutrymme inom regelverket för att uppnå målen för minskade växthusgasutsläpp. I den konsekvensbedömning som åtföljde meddelandet om klimatmålet för 20409 konstateras att en minskning i storleksordningen 90– 95 % (alternativ 3) är den som är bäst ägnad att föra EU:s ekonomi till klimatneutralitet senast 2050 och se till att EU bidrar till de globala klimatåtgärderna i enlighet med temperaturmålen i Parisavtalet, dvs. att begränsa temperaturökningen till väl under 2 °C över förindustriell nivå och att verka för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå.
•Val av instrument
Syftet med detta initiativ är att fastställa ett mellanliggande unionsomfattande klimatmål för 2040 i syfte att uppnå klimatneutralitetsmålet senast 2050, i enlighet med artikel 4.3 i den europeiska klimatlagen. Förslagets mål eftersträvas därför bäst genom en förordning, i enlighet med det befintliga lagstiftningsinstrumentets utformning.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Samråd med berörda parter
Initiativet bygger på den omfattande debatt som uppstod i kölvattnet av meddelandet om klimatmålet för 2040. Meddelandet har avhandlats både i Europaparlamentet och i rådet. Som förberedelse inför meddelandet om klimatmålet för 2040 och den åtföljande konsekvensbedömningen arrangerade kommissionen ett offentligt samråd som pågick mellan den 31 mars 2023 och den 23 juni 2023. Initiativet bygger också på råd från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar (ESABCC). I juni 2023 offentliggjorde det rådgivande organet råd med rekommendationer om ett EU-mål för 2040 om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med 90–95 % jämfört med 199010. Det rådgivande organet har även antagit en rapport där man bedömer framsteg och politisk konsekvens11. I juni 2025 antog det rådgivande organet en rapport där den såg över sin rekommendation från 2023 mot bakgrund av den föränderliga situationen och bekräftade sin tidigare rekommendation12.
•Konsekvensbedömning
Inom ramen för meddelandet om klimatmålet för 2040 genomförde kommissionen en detaljerad konsekvensbedömning med en detaljerad analys av olika nivåer av nettoutsläpp av
9
10
11
12
SWD(2024) 63 final.
Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, Scientific advice for the determination of an EU-wide 2040 climate target and a greenhouse gas budget for 2030–2050, DOI: 10.2800/609405.
Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, Towards EU climate neutrality: Progress, policy gaps and opportunities, Assessment Report 2024, DOI:10.2800/216446. Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, Scientific advice for amending the European Climate Law – Setting climate goals to strengthen EU strategic priorities, DOI: 10.2800/1978453.
| SV | 6 | SV |
växthusgaser 2040 och de tillhörande sektorsspecifika färdvägar som med början år 2030 leder till klimatneutralitet senast år 2050. Kommissionen offentliggjorde också en rapport om unionens beräknade vägledande växhusgasbudget för perioden 2030–2050, i enlighet med den europeiska klimatlagen.
Analysen i konsekvensbedömningen omfattar alla sektorer där åtgärder krävs för att EU ska kunna uppnå sitt klimatneutralitetsmål för 2050. Den bygger på lagstiftningen om den gröna given och REPowerEU-åtgärderna för att hantera energikrisen.
I konsekvensbedömningen undersöks i detalj konsekvenserna av tre målalternativ för 2040.
Den största skillnaden mellan alternativen ligger i takten för omställningen. I konsekvensbedömningen konstateras att alternativ 3 är det mest effektiva sättet att uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050, med en större minskning av nettoutsläppen av växthusgaser före 2040. Det innebär därför att färre ytterligare insatser efter 2040 kommer att behövas för att uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Alternativ 3 leder även till de lägsta ackumulerade växthusgasutsläppen (växthusgasbudgeten) för EU, vilket gör det till det bästa alternativet när det gäller EU:s bidrag till att begränsa klimatförändringarna och när det gäller att sporra EU:s partner världen över att skynda på sina klimatåtgärder. Kommissionens rekommenderade mål på 90 % utgör den nedre gränsen i alternativ 3 och den övre gränsen i alternativ 2.
Den 22 december 2023 avgav nämnden för lagstiftningskontroll ett positivt yttrande med reservationer13, som innehåller rekommendationer till förbättringar. Konsekvensbedömningen ändrades i enlighet med detta.
I maj 2024 offentliggjorde kommissionen dessutom en rapport om tillämpningen av den europeiska klimatlagen14. Här beskrivs de åtgärder som vidtagits sedan den europeiska klimatlagen trädde i kraft för att påskynda omställningen till klimatneutralitet.
•Grundläggande rättigheter
Förslaget är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i framför allt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Det bidrar framför allt till målet att uppnå en hög miljöskyddsnivå i enlighet med principen om hållbar utveckling enligt artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna15.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Vilka de indirekta effekterna på medlemsstaternas budgetar blir beror på deras val av nationella strategier och åtgärder för att minska växthusgasutsläppen och andra begränsningsåtgärder, och kommer främst att vara ett resultat av eventuella kompletterande förslag om att se över tillhörande instrument eller föreslå nya instrument för att åstadkomma de ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen som krävs.
13
14
15
SEC(2024) 64 final. COM(2024) 196 final.
EUT C 326, 26.10.2012, s. 391.
| SV | 7 | SV |
I enlighet med vad som anges i den bifogade finansierings- och digitaliseringsöversikten för rättsakt, kommer genomförandet av detta förslag inte att kräva att kommissionens avdelningar ökar sin kapacitet.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Transparent och regelbunden rapportering från medlemsstaternas sida i kombination med tillförlitliga utvärderingar från kommissionens sida, samt mekanismer för att säkerställa att framstegen utvärderas, är av högsta vikt för att säkerställa att EU fortsätter på den inslagna vägen mot unionens klimatneutralitetsmål för 2050. Initiativet ändrar inte de arrangemang som finns för att följa de framsteg som görs på vägen mot målen i den europeiska klimatlagen.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Artikel 1 innehåller alla föreslagna ändringar av den europeiska klimatlagen enligt följande:
Artikel 1 om syfte och tillämpningsområde: att inkludera en hänvisning till klimatmålet för 2040 i förhållande till den europeiska klimatlagens tillämpningsområde.
Artikel 4 om unionens mellanliggande klimatmål: att fastställa det unionsomfattande målet för 2040, på grundval av den detaljerade konsekvensbedömning som åtföljer meddelandet om klimatmålet för 2040 och med beaktande av de vetenskapliga utlåtandena från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar. Kommissionens EU-omfattande utvärdering av de slutgiltiga och uppdaterade nationella energi- och klimatplanerna16 visar att EU är på väg att minska nettoutsläppen av växthusgaser med omkring 54 % till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, om medlemsländerna fullt ut genomför befintliga och planerade nationella åtgärder och EU-strategier. EU är därför på god väg att nå EU:s mål för 2030 om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990. Kommissionen har även tagit hänsyn till slutsatserna i de lägesbedömningar som gjordes i lägesrapporten om EU:s klimatåtgärder 2023 och resultaten av den globala översynen, samt beaktat de delar som anges i artikel 4.5 och rapporten om unionens beräknade vägledande växhusgasbudget för perioden 2030–2050. De nettoutsläpp av växthusgaser som omfattas av målet motsvarar de unionsomfattande utsläpp och upptag av växthusgaser som regleras i unionsrätten17. Den ändrade bestämmelsen ersätter artikel 4.3–4.5, där den process som lett fram till denna ändring anges. I enlighet med EU:s klimatmål för 2030 om en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % och dess tillhörande politiska ram, med målet om klimatneutralitet 2050 och med det föreslagna målet för 2040 om en minskning på 90 %, uppskattas den vägledande växthusgasbudgeten för EU under perioden 2030–2050 till 16 gigaton koldioxidekvivalenter, såsom förklaras i bilaga 14 till den konsekvensbedömning som åtföljer meddelandet om klimatmålet för 2040. Denna växthusgasbudget ligger inom det intervall som har analyserats av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar utifrån genomförbara scenarier som är förenliga med en global uppvärmning på 1,5 °C.
16
17
COM(2025) 274 final.
Såsom förklaras i den tekniska information som åtföljer rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Lägesrapport om EU:s klimatåtgärder 2024, SWD(2024) 249 final, COM(2024) 498 final.
| SV | 8 | SV |
2025/0524 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå
klimatneutralitet
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande1, med beaktande av Regionkommitténs yttrande2,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:
(1)Resultatet av den första globala översynen3 inom ramen för Parisavtalet4, som slutfördes vid FN:s klimatförändringskonferens i slutet av 2023, visade att parterna sjösätter alltmer verkningsfulla klimatpolitiska program, men att det finns ett akut behov av ytterligare åtgärder för att få världen att fullt ut slå in på en bana som gör det möjligt att uppnå målen i Parisavtalet.
(2)Genom antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/11195 har unionen i sin lagstiftning fastställt ett bindande mål om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050, vilket innebär att utsläppen ska ha minskat till nettonoll senast det året, samt ett mål om att uppnå negativa utsläpp därefter; genom förordningen fastställdes också ett bindande mellanliggande klimatmål för unionen för 2030 samtidigt som det beslutades att ett unionsomfattande mellanliggande klimatmål för 2040 skulle komma att fastställas.
(3)Med beaktande av de vetenskapliga utlåtandena från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar och på grundval av en detaljerad konsekvensbedömning presenterade kommissionen ett rekommenderat mål för 2040 om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med 90 % jämfört med 1990 års nivåer i sitt meddelande av den 6 februari 2024, ”Att säkra vår framtid: Europas klimatmål för
1
2
3
4
5
EUT C , , s. . EUT C , , s. . Beslut 1/CMA.5.
EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en
| ram för att uppnå klimatneutralitet och om | ändring av förordningarna (EG) | nr 401/2009 | och | |||
| (EU) 2018/1999 | (europeisk | klimatlag) | (EUT L 243, | 9.7.2021, | s. 1, | ELI: |
| http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1119/oj). | ||||||
| SV | 9 | SV |
2040 och vägen mot klimatneutralitet senast 2050 genom att bygga ett hållbart, rättvist och välmående samhälle”6.
(4)I syfte att föreslå ett klimatmål för unionen för 2040 beaktade kommissionen de bästa och mest aktuella vetenskapliga rön som finns att tillgå, inbegripet de senaste rapporterna från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) och det rådgivande organet, de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna, inbegripet kostnaderna för uteblivna åtgärder, behovet att säkerställa en rättvis och socialt jämlik omställning för alla, kostnadseffektivitet och ekonomisk effektivitet, konkurrenskraften hos unionens ekonomi, särskilt bland små och medelstora företag och de sektorer som är mest utsatta för koldioxidläckage, bästa tillgängliga teknik som är kostnadseffektiv, säker och skalbar, energieffektivitet och principen om energieffektivitet först, överkomliga energipriser och försörjningstrygghet, rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna, behovet att säkerställa miljöeffektivitet och höjd ambitionsnivå över tid, behovet att bevara, förvalta och förbättra naturliga sänkor på lång sikt och skydda och återställa den biologiska mångfalden, även i den marina miljön, investeringsbehov och investeringsmöjligheter, internationell utveckling och internationella insatser som gjorts för att uppnå de långsiktiga målen i Parisavtalet och det slutliga målet i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), samt befintlig information om unionens beräknade vägledande växthusgasbudget för perioden 2030–2050.
(5)För att uppnå klimatmålet för 2040 är det viktigt att bland annat fullt ut genomföra den överenskomna ramen för 2030, säkerställa och understödja den europeiska industrins konkurrenskraft och resiliens, staka ut omställningsvägar som bygger på bästa tillgängliga kostnadseffektiva, säkra och skalbara teknik, lägga större fokus på en rättvis omställning som inte lämnar någon utanför, säkerställa rättvis konkurrens med internationella partner, fasa ut fossila bränslen i energisystemet med hjälp av alla utsläppsfria och koldioxidsnåla energilösningar (inbegripet förnybara energikällor, kärnkraft, energieffektivitet, lagring, CCS, CCU, koldioxidupptag, geotermisk energi och vattenenergi samt all annan nuvarande och framtida nettonollenergiteknik) samt organisera en strategisk dialog om ramen för perioden efter 2030 med alla berörda sektorer. Genom given för en ren industri skapar EU förutsättningar för en framgångsrik omställning, med fokus på både utfasning av fossila bränslen och industriell förnyelse, inbegripet stödmekanismer för europeisk industri, bättre tillgång till offentlig och privat finansiering, lika villkor på global nivå och tydliga nödvändiga villkor för ibruktagande och skalning av ren teknik i syfte att stärka industrins konkurrenskraft och innovation i EU.
(6)Mot bakgrund av klimatneutralitetsmålet för 2050 bör utsläppen av växthusgaser minskas och upptagen ökas så mycket fram till 2040 att nettoutsläppen av växthusgaser, det vill säga utsläppen efter avdrag för upptag, minskar med minst 90 % i hela ekonomin fram till 2040 jämfört med 1990 års nivåer.
(7)Arbetet med att minska inhemska utsläpp av växthusgaser bör ges prioritet och bör kompletteras av ökade upptag genom såväl naturliga som tekniska lösningar. Vid utarbetandet av åtgärdspaketet för perioden efter 2030 bör bidraget från bruttoutsläppsminskningar jämfört med naturliga och tekniska upptag ges vederbörlig uppmärksamhet. Med tanke på behovet av en balans mellan utsläpp och upptag av växthusgaser senast 2050 och negativa utsläpp därefter kommer naturbaserade och
6COM(2024) 63 final.
| SV | 10 | SV |
industriella upptag att spela en allt större roll i unionens ekonomi under de kommande årtiondena. Incitament kommer att utvecklas i samband med 2026 års översyn av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG7, då kommissionen planerar att föreskriva inhemska permanenta koldioxidupptag i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen (EU:s utsläppshandelssystem) i syfte att kompensera för restutsläpp från sektorer där det är svårt att minska utsläppen.
(8)Unionen har ett regelverk för att uppnå klimatmålet för 2030. Den lagstiftning som ska bidra till att uppfylla målet utgörs bland annat av direktiv 2003/87/EG, genom vilket EU:s utsläppshandelssystem inrättas, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/8428, genom vilken nationella mål för minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 infördes, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/8419, genom vilken nettomål för koldioxidupptag fastställs för markanvändningssektorn. Kommissionen bör utvärdera hur den aktuella unionslagstiftningen skulle behöva ändras för att uppnå klimatmålet för 2040. Vid utformningen av det framtida upplägget bör kommissionen utarbeta detaljerade konsekvensbedömningar, bland annat av konsekvenserna för konkurrenskraft och för små och medelstora företag, samt överväga att vidta nödvändiga åtgärder, inbegripet lagstiftningsförslag när så är lämpligt. Hänsyn bör tas till ett antal faktorer som skulle göra det lättare att uppnå målet för 2040, bland annat ett potentiellt begränsat bidrag från internationella reduktionsenheter av hög kvalitet enligt artikel 6 i Parisavtalet, vilka skulle kunna bidra till målet för 2040 under den senare delen av årtiondet 2030–2040, i linje med Parisavtalets bokföringsregler, betydelsen av inhemska permanenta upptag (avskiljning av biogena utsläpp och koldioxidlagring (bio-CCS) och avskiljning och lagring av atmosfärisk koldioxid (DACCS)) i EU:s utsläppshandelssystem, samt ökad flexibilitet i olika sektorer. För att de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna ska kunna bedömas, bör det framtida upplägget baseras på gedigna konsekvensbedömningar. Det framtida upplägget bör också främja konvergens, vara rättvist och ta hänsyn till medlemsstaternas särdrag, bland annat öars och randområdens särdrag.
(9)Eftersom målet för denna förordning – att fastställa ett unionsomfattande klimatmål för 2040 – inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan, på grund av sin omfattning och sina verkningar, har bättre utsikter att uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(10)Förordning (EU) 2021/1119 bör därför ändras i enlighet med detta.
7
8
9
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2003/87/oj).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/842/oj).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/841/oj).
| SV | 11 | SV |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av förordning (EU) 2021/1119
Förordning (EU) 2021/1119 ska ändras på följande sätt:
(1) I artikel 1 andra stycket ska följande mening läggas till:
”Denna förordning fastställer också ett bindande unionsmål för 2040.”
(2) Artikel 4.3–4.5 ska ersättas med följande:
”3. För att uppnå det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 ska det bindande klimatmålet för unionen för 2040 vara en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med 90 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2040.
4.När det gäller perioden efter 2030 ska kommissionen genomföra en översyn av relevant unionslagstiftning för att göra det möjligt att uppnå målet i punkt 3 i den här artikeln och det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1, och överväga nödvändiga åtgärder, enligt vad som är lämpligt och på grundval av en detaljerad konsekvensbedömning, i enlighet med fördragen.
Vissa möjliggörande strategier har redan genomförts och deras effekter är redan synliga, men det gäller ännu inte alla. Kommissionen ska sträva efter att påskynda och stärka den möjliggörande ramen för att säkerställa att det finns förutsättningar för att stödja europeisk industri och europeiska medborgare under hela omställningen, samtidigt som EU-rätten respekteras fullt ut.
Inom ramen för den översyn som avses i första stycket ska kommissionen, för att göra det lättare att uppnå det mål som anges i punkt 3 i denna artikel, säkerställa att följande aspekter återspeglas på lämpligt sätt i lagförslagen:
(a)Från och med 2036: ett eventuellt begränsat bidrag till arbetet med att uppnå målet för 2040 i form av internationella reduktionsenheter av hög kvalitet enligt artikel 6 i Parisavtalet; dessa får uppgå till 3 % av EU:s nettoutsläpp 1990 och fungerar som ett stöd åt EU och tredjeländer i deras ansträngningar att uppnå utvecklingsbanor som leder till en nettominskning av växthusgaser i enlighet med det mål som definieras i Parisavtalet om att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till väl under 2 °C och verka för att temperaturökningen begränsas till 1,5 °C över förindustriella nivåer – ursprung, kvalitetskriterier och andra villkor rörande förvärv och användning av sådana reduktionsenheter ska regleras i unionsrätten.
(b)Betydelsen av inhemska permanenta upptag inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen (EU:s utsläppshandelssystem) i syfte att kompensera för restutsläpp från sektorer där det är svårt att minska utsläppen.
(c)Ökad flexibilitet i olika sektorer i syfte att göra det lättare att uppnå målen på ett kostnadseffektivt sätt.
| SV | 12 | SV |
(d)Medlemsstaternas mål och insatser för tiden efter 2030 bör vägledas av kostnadseffektivitet och solidaritet och ta hänsyn till nationella omständigheter.
(e)Bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga evidens, inbegripet de senaste rapporterna från IPCC och det rådgivande organet.
(f)De sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna.
(g)Kostnaderna för uteblivna åtgärder och fördelarna på medellång till lång sikt med att vidta åtgärder.
(h)Behovet att säkerställa en rättvis och socialt jämlik omställning för alla.
(i)Förenkling, teknikneutralitet, kostnadseffektivitet, ekonomisk effektivitet och ekonomisk säkerhet.
(j)Klimatåtgärder som en drivkraft för investeringar och innovation.
(k)Behovet att stärka konkurrenskraften hos unionens ekonomi på global nivå, särskilt bland små och medelstora företag och de industrisektorer som är mest utsatta för koldioxidläckage, för att på så vis säkerställa rättvis konkurrens.
(l)Bästa tillgängliga teknik som är kostnadseffektiv, säker och skalbar.
(m)Överkomliga energipriser, försörjningstrygghet, energieffektivitet och principen om energieffektivitet först.
(n)Rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna.
(o)Behovet att säkerställa miljöeffektivitet och höjd ambitionsnivå över tid.
(p)Behovet att upprätthålla, förvalta och förbättra naturliga sänkor på lång sikt och skydda och återställa biologisk mångfald samt ta hänsyn till osäkerheter, i synnerhet osäkerheter som är kopplade till klimatförändringarnas effekter inom markanvändningssektorn.
(q)Investeringsbehov och investeringsmöjligheter, inbegripet tillgång till offentlig och privat finansiering.
(r)Internationell utveckling och internationella insatser som gjorts för att uppnå de långsiktiga målen i Parisavtalet och det slutliga målet i UNFCCC, samt unionens stöd till sina partner när det gäller att ta itu med klimatförändringarna och deras konsekvenser.”
Artikel 2
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
| SV | 13 | SV |
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den
| På Europaparlamentets vägnar | På rådets vägnar |
| Ordförande | Ordförande |
| SV | 14 | SV |
FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
| 1. | GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET ..... | 3 |
| 1.1 | Förslagets eller initiativets titel .................................................................................... | 3 |
| 1.2 | Berörda politikområden ............................................................................................... | 3 |
| 1.3 | Mål ............................................................................................................................... | 3 |
| 1.3.1 | Allmänt/allmänna mål.................................................................................................. | 3 |
| 1.3.2 | Specifikt/specifika mål................................................................................................. | 3 |
| 1.3.3 | Verkan eller resultat som förväntas.............................................................................. | 3 |
| 1.3.4 | Prestationsindikatorer................................................................................................... | 3 |
| 1.4 | Förslaget eller initiativet avser ..................................................................................... | 4 |
| 1.5 | Grunder för förslaget eller initiativet ........................................................................... | 4 |
1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för
| genomförandet av initiativet ........................................................................................ | 4 |
1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med
”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart
| medlemsstaterna. .......................................................................................................... | 4 | |
| 1.5.3 | Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................ | 4 |
1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra
| relevanta instrument ..................................................................................................... | 5 |
1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet
| möjligheter till omfördelning ....................................................................................... | 5 | |
| 1.6 | Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................ | 6 |
| 1.7 | Planerad(e) genomförandemetod(er) ........................................................................... | 6 |
| 2. | FÖRVALTNING ......................................................................................................... | 8 |
| 2.1 | Regler om uppföljning och rapportering...................................................................... | 8 |
| 2.2 | Förvaltnings- och kontrollsystem................................................................................. | 8 |
2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de
| betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås .............................................. | 8 |
2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som
| inrättats för att begränsa riskerna ................................................................................. | 8 |
2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en
| bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)......... | 8 | |
| 2.3 | Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter ................................................. | 9 |
3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE
| BUDGETKONSEKVENSER.................................................................................... | 10 |
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10
| SV | 1 | SV |
| 3.2 | Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................ | 12 |
| 3.2.1 | Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen.......................................... | 12 |
| 3.2.1.1 | Anslag i den antagna budgeten .................................................................................. | 12 |
| 3.2.1.2 | Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.................................... | 17 |
| 3.2.2 | Beräknad output som finansieras med driftsanslag.................................................... | 22 |
| 3.2.3 | Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen ..................... | 24 |
| 3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten..................................................................................... | 24 | |
| 3.2.3.2 | Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.................................... | 24 |
| 3.2.3.3 | Totala anslag .............................................................................................................. | 24 |
| 3.2.4 | Beräknat personalbehov ............................................................................................. | 25 |
| 3.2.4.1 | Finansierat med den antagna budgeten ...................................................................... | 25 |
| 3.2.4.2 | Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål............................. | 26 |
| 3.2.4.3 | Totalt personalbehov .................................................................................................. | 26 |
| 3.2.5 | Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................ | 28 |
| 3.2.6 | Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................ | 28 |
| 3.2.7 | Bidrag från tredje part ................................................................................................ | 28 |
| 3.3 | Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................ | 29 |
| 4. | DIGITALA INSLAG ................................................................................................. | 29 |
| 4.1 | Krav med digital relevans .......................................................................................... | 30 |
| 4.2 | Data ............................................................................................................................ | 30 |
| 4.3 | Digitala lösningar ....................................................................................................... | 31 |
| 4.4 | Interoperabilitetsbedömning ...................................................................................... | 31 |
| 4.5 | Åtgärder till stöd för digitalt genomförande .............................................................. | 32 |
| SV | 2 | SV |
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1Förslagets eller initiativets titel
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet
1.2Berörda politikområden Klimatåtgärder
Rubrik 3: Naturresurser och miljö
Avdelning 9: Miljö och klimatpolitik
1.3Mål
1.3.1Allmänt/allmänna mål
Förslaget uppfyller kommissionens skyldighet enligt artikel 4.3 i den europeiska klimatlagen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av den europeiska klimatlagen så att den omfattar unionens klimatmål för 2040.
1.3.2Specifikt/specifika mål
Fastställa unionens klimatmål för 2040
1.3.3Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.
I förslaget fastställs ett klimatmål för unionen för 2040 som ett delmål på vägen till klimatneutralitet senast 2050. Det kommer att ligga till grund för utarbetandet av ramen för perioden efter 2030. I förslaget föreslås inga nya politiska åtgärder och där fastställs inga nya sektorspecifika mål. Ramen för perioden efter 2030 kommer att avgöra vilka berörda parter som påverkas.
1.3.4Prestationsindikatorer
Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.
Nivå på minskning av växthusgasutsläpp i EU (rapportering enligt förordning (EU) 2018/1999)
1.4Förslaget eller initiativet avser
en ny åtgärd
en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd27
✓en förlängning av en befintlig åtgärd
en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
27I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.
| SV | 3 | SV |
1.5Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
Efter fastställandet av klimatmålet för 2040, och i enlighet med de översyner som föreskrivs i lagstiftningen, kommer ett klimatpolitiskt upplägg för tiden efter 2030 att utarbetas.
1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med
”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
Klimatförändringar är ett gränsöverskridande problem och kan inte lösas genom enbart nationella eller lokala åtgärder. Åtgärder som samordnas inom EU kan komplettera och stärka nationella och lokala åtgärder på ett verkningsfullt sätt och ger större kraft åt klimatåtgärder.
1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
EU har infört ett omfattande politiskt ramverk som syftar till att minska växthusgasutsläppen. Moderniseringen och omställningen av ekonomin har redan påbörjats för att uppnå klimatneutralitet. År 2023 var de totala nettoutsläppen av växthusgaser 37 % lägre än 1990 års nivå, samtidigt som BNP ökade med 68 % under samma period, vilket framgår av lägesrapporten om EU:s klimatåtgärder 2024 (COM(2024) 498).
1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument
Förslaget syftar till att komplettera den befintliga politiska ramen genom att fastställa ett klimatmål för 2040.
Det är förenligt med den fleråriga budgetramen för 2021–2027.
1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning
-
| SV | 4 | SV |
1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser
begränsad varaktighet
– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ
– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.
✓obegränsad varaktighet
–Efter en inledande period 2025–2026
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)28
✓ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
–✓ via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer
– via genomförandeorgan
Delad förvaltning med medlemsstaterna
Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros
– tredjeländer eller organ som de har utsett
– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden
– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
– offentligrättsliga organ
– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten
– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga
finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från
28Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.
| SV | 5 | SV |
kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.
Anmärkningar
Den nuvarande arbetsgruppen kommer att fortsätta att förvalta initiativet. Ingen ytterligare
| personal | behövs. |
| SV | 6 | SV |
2.FÖRVALTNING
2.1Regler om uppföljning och rapportering
Förslaget innebär en fortsättning på den europeiska klimatlagen och innebär att kommissionen måste genomföra samma bedömningar som tidigare. Den europeiska klimatlagen bygger på den robusta ram för transparens i fråga om växthusgasutsläpp och annan klimatinformation som återfinns i förordningen om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder, snarare än att införa ytterligare rapporteringsflöden från medlemsstaterna.
2.2Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Ej tillämpligt. Genom förslaget genomförs inte något finansieringsprogram, i stället utformas en långsiktig politik. Genomförandemetod, finansieringsmekanismer, betalningsvillkor och kontrollstrategi rörande felkvot är inte tillämpliga.
2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
I enlighet med klimatlagen utför kommissionen regelbundet en bedömning av framstegen där eventuella rekommendationer och ytterligare åtgärder anges.
Medlemsstaterna kan bli försenade med att fullgöra sina planerings- och rapporteringsskyldigheter enligt förordningen om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder. Tack vare de befintliga och väletablerade systemen för rapportering om klimatinformation (etablerade genom förordningen om övervakningsmekanismen och integrerade i styrningsförordningen) finns det redan förfaranden för att säkerställa att rapporter om växthusgasutsläpp lämnas in i tid, att de är kvalitetskontrollerade, att luckor kan åtgärdas och att medlemsstater som inte uppfyller sina rapporteringsskyldigheter kan bistås.
2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
Detta initiativ leder inte till några nya väsentliga kontroller eller risker som inte skulle omfattas av befintliga ramar för internkontroll. Inga särskilda åtgärder förutom tillämpning av budgetförordningen har planerats.
2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
Inga särskilda åtgärder förutom tillämpning av budgetförordningen har planerats.
| SV | 7 | SV |
3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten
•Befintliga budgetposter
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
| Budgetpost | Typ av | Bidrag | |||||
| utgifter | |||||||
| Rubrik i | |||||||
| från | |||||||
| den | |||||||
| fleråriga | kandidatlän | från andra | övriga inkomster | ||||
| budgetrame Nummer | Diff./Icke- | från Efta- | der och | avsatta för | |||
| tredjeländ | |||||||
| n | diff.29 | länder30 | potentiella | särskilda | |||
| er | |||||||
| kandidater | ändamål | ||||||
| 31 | |||||||
| 3 | 09 02 03 00 | ||||
| Diff. | JA | JA | NEJ | JA |
•Nya budgetposter som föreslås
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
| Budgetpost | Typ av | Bidrag | |||||
| utgifter | |||||||
| Rubrik i | |||||||
| den | från | övriga inkomster | |||||
| fleråriga | |||||||
| kandidatlän | från andra | ||||||
| budgetrame Nummer | Diff./Icke- | från Efta- | avsatta för | ||||
| der och | tredjeländ | ||||||
| n | diff. | länder | särskilda | ||||
| potentiella | er | ||||||
| ändamål | |||||||
| kandidater | |||||||
| [XX.YY.YY.YY] | Diff./Icke | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ |
| -diff. | |||||
| [XX.YY.YY.YY] | Diff./Icke | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ |
| -diff. | |||||
| [XX.YY.YY.YY] | Diff./Icke | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ |
| -diff. | |||||
29
30
31
Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.
| SV | 8 | SV |
3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen
3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen
–❖ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:
3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| Rubrik i den fleråriga budgetramen | Nummer | ||||||||||||||||||
| GD: <…….> | År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||||
| Budgetram | |||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||||||||||||
| 2021–2027 | |||||||||||||||||||
| Driftsanslag | |||||||||||||||||||
| Budgetpost | Åtaganden | (1a) | 0,000 | ||||||||||||||||
| Betalningar | (2a) | 0,000 | |||||||||||||||||
| Budgetpost | Åtaganden | (1b) | 0,000 | ||||||||||||||||
| Betalningar | (2b) | 0,000 | |||||||||||||||||
| Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program32 | |||||||||||||||||||
| Budgetpost | (3) | 0,000 | |||||||||||||||||
| TOTALA anslag | Åtaganden | =1a+1b+3 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||
| för GD <…….> | Betalningar | =2a+2b+3 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | |||||||||||||||
| Budgetram | |||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||||||||||||
| 2021–2027 | |||||||||||||||||||
32Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
| SV | 9 | SV |
| TOTALA | driftsanslag | Åtaganden | (4) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Betalningar | (5) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||
| TOTALA | anslag av administrativ natur som finansieras | (6) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||
| genom ramanslagen för särskilda program | ||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIK <….> | Åtaganden | =4+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Betalningar | =5+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | |||||||||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | |||||||||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| • TOTALA driftsanslag (alla driftsposter) | Åtaganden | (4) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||||
| Betalningar | (5) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||||
| • TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade | (6) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||||
| rubriker) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| TOTALA anslag för rubrikerna 1–6 | Åtaganden | =4+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Betalningar | =5+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||||
| (referensbelopp) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Rubrik i den fleråriga budgetramen | 7 | ”Administrativa utgifter”33 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| GD: <…….> | År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | |||||||||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
33Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.
| SV | 10 | SV |
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||
| Övriga administrativa utgifter | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||
| TOTALT GD <…….> | Anslag | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| GD: <…….> | År | År | År | År | TOTALT | |||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | ||||||||
| 2021–2027 | ||||||||||||
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||
| Övriga administrativa utgifter | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||
| TOTALT GD <…….> | Anslag | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
| (summa | |||||||||||||||
| åtaganden = | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||
| summa | |||||||||||||||
| betalningar) | |||||||||||||||
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | ||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | ||||||||||||||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7 | Åtaganden | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | Betalningar | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||||||||||||
| Budgetram | ||||||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | ||||||||||||||||||||||||||
| TOTALA | driftsanslag | Åtaganden | (4) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||
| Betalningar | (5) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||
| TOTALA | anslag av administrativ natur som finansieras | (6) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||
| genom ramanslagen för särskilda program | ||||||||||||||||||||||||||
| SV | 11 | SV | ||||||||||||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIK <….> | Åtaganden | =4+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Betalningar | =5+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||||||||||||||||||
| Budgetram | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |||||||||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| TOTALA | driftsanslag | Åtaganden | (4) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||
| Betalningar | (5) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||||
| TOTALA | anslag av administrativ natur som finansieras | (6) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||
| genom ramanslagen för särskilda program | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIK <….> | Åtaganden | =4+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Betalningar | =5+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | ||||||||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| • TOTALA driftsanslag (alla driftsposter) | Åtaganden | (4) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||
| Betalningar | (5) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||||
| • TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade | (6) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||||
| rubriker) | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| TOTALA anslag under rubrikerna 1–6 | Åtaganden | =4+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) | Betalningar | =5+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||
| SV | 12 | SV |
| Rubrik i den fleråriga budgetramen | 7 | ”Administrativa utgifter”34 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| GD: <…….> | År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | |||||||||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||||||
| Övriga administrativa utgifter | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||||||
| TOTALT GD <…….> | Anslag | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||||
| GD: <…….> | År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | |||||||||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||||||
| Övriga administrativa utgifter | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||||||
| TOTALT GD <…….> | Anslag | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||||
| (summa | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen | åtaganden = | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||||
| summa | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| betalningar) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | |||||||||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | |||||||||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7 | Åtaganden | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | Betalningar | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||||
34Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.
| SV | 13 | SV |
| SV | 14 | SV |
3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen
– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten
| ANTAGNA ANSLAG | År | År | År | År | TOTALT | ||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2021–2027 | |||||||
| RUBRIK 7 | |||||||||||
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Övriga administrativa utgifter | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Delsumma för RUBRIK 7 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Utanför RUBRIK 7 | |||||||||||
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Andra utgifter av administrativ natur | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Delsumma utanför RUBRIK 7 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| TOTALT | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
3.2.4Beräknat personalbehov
– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter35
| ANTAGNA ANSLAG | År | År | År | År | |||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||||||
| Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) | |||||||||||||
| 20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| medlemsstaterna) | |||||||||||||
| 20 01 02 03 (EU:s delegationer) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| 01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| 01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| Andra budgetposter (ange vilka) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| • Extern personal (heltidsekvivalenter) | |||||||||||||
| 20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| ramanslaget) | |||||||||||||
| 20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| experter som tjänstgör vid EU:s delegationer) | |||||||||||||
| Post för admin. stöd | - vid huvudkontoret | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||
| [XX.01.YY.YY] | - vid EU:s delegationer | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||
| 01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| forskningsåtgärder) | |||||||||||||
35Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.
| SV | 15 | SV |
| 01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||
| forskningsåtgärder) | ||||||||||||
| Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||
| Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7 | ||||||||||||
| 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| TOTALT | ||||||||||||
| 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
Inga ytterligare resurser krävs. Den nuvarande arbetsgruppen kommer att fortsätta att förvalta initiativet. Ingen ytterligare personal behövs.
3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar
| År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||
| TOTALT Anslag för digital teknik och | Budgetra | |||||||||||||||
| it | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | m 2021– | |||||||||||
| 2027 | ||||||||||||||||
| RUBRIK 7 | ||||||||||||||||
| It-utgifter (centralt) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||
| Delsumma för RUBRIK 7 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||
| Utanför RUBRIK 7 | ||||||||||||||||
| It-utgifter inom operativa program som | ||||||||||||||||
| inte omfattas av kommissionens | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||
| administrativa självständighet och | ||||||||||||||||
| institutionella befogenheter | ||||||||||||||||
| Delsumma utanför RUBRIK 7 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||
| TOTALT | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||
3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet
– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen
Inga ytterligare resurser krävs. Den nuvarande arbetsgruppen kommer att fortsätta att förvalta initiativet.
– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen
– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen
3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet
– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter
– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:
Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| År | År | År | År | Totalt | |
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||
| SV | 16 | SV |
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering
3.3Beräknad inverkan på inkomsterna
– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.
– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
– Påverkan på egna medel
– Påverkan på andra inkomster
– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| Belopp som förts | Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna36 | ||||
| Inkomstposter i den årliga | in för det | ||||
| budgeten: | innevarande | År 2024 | År 2025 | År 2026 | År 2027 |
| budgetåret | |||||
| Artikel …………. | |||||
För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.
Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).
4.DIGITALA INSLAG
4.1Krav med digital relevans
Inga krav med digital relevans. Genom förslaget fastställs klimatmålet för 2040 i lag, varigenom förutsägbarhet skapas och den omställningsväg som behövs tydligt pekas ut. Förslaget innehåller inga föreskrifter om särskilda styrmedel eller åtgärder och inte heller några rapporteringskrav eller andra krav. Digitala medel kan inte användas för att fastställa klimatmålet för 2040. Eventuella kompletterande förslag om att se över tillhörande instrument eller potentiella nya instrument för att åstadkomma de ytterligare minskningar av växthusgasutsläpp som krävs kan omfatta krav med digital relevans, som då kommer att bedömas inom ramen för dessa förslag om det behövs.
4.2Data
Inga krav med digital relevans har identifierats.
36Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.
| SV | 17 | SV |
4.3Digitala lösningar
Inga krav med digital relevans har identifierats.
4.4Interoperabilitetsbedömning
Inga krav med digital relevans har identifierats.
4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande
Inga krav med digital relevans har identifierats.
| SV | 18 | SV |