Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av krigsskadeståndslånet till Ukraina och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten

EU-dokument COM(2025) 3502

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 3.12.2025

COM(2025) 3502 final

2025/3502 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av krigsskadeståndslånet till Ukraina och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

EU är orubbligt i sitt stöd till Ukraina, vars framtid ligger inom EU. EU stöder Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser och sviktar inte i sitt åtagande om att ge politiskt, finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd1. Mot bakgrund av Rysslands upptrappade aggression är det nödvändigt att agera skyndsamt för att säkerställa att Ukraina har tillgång till de medel som landet akut behöver. Syftet med detta förslag är att inrätta ett nytt instrument som kan tillgodose de akuta behoven genom att tillhandahålla unionsstöd till Ukraina i form av ett lån som ska återbetalas med krigsskadestånd från Ryssland.

Rysslands storskaliga invasion av Ukraina, som inleddes den 24 februari 2022, har haft en ytterst skadlig inverkan på landet och dess medborgare. Trots USA:s och Europas diplomatiska insatser för att nå en fredlig lösning och Ukrainas beredvillighet att inleda en dialog för att få ett slut på kriget har Ryssland trappat upp sina attacker mot Ukraina och avsiktligt riktat in sig på civilbefolkningen och kritisk infrastruktur. Denna upptrappning har ytterligare förvärrat den humanitära krisen, orsakat ett ofantligt lidande för det ukrainska folket och ökat de enorma mänskliga och ekonomiska kostnaderna på grund av det oprovocerade och oberättigade militära angreppet. Rysslands olagliga anfallskrig utgör en flagrant kränkning av Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Det är också en kränkning av förbudet mot bruk av våld – en tvingande folkrättslig regel som är inskriven i artikel 2.4 i Förenta nationernas stadga – och av de övriga principerna i den stadgan. Ukrainarnas aldrig sviktande beslutsamhet och mod när de försvarar sitt hemland vittnar om deras styrka och är värd djup beundran och uppskattning.

Som svar på den senaste tidens intensiva ryska attacker upprepade 26 medlemsstater den 23 oktober 2025 att de, tillsammans med likasinnade partner och allierade, står fast vid sitt beslut att ge Ukraina och dess folk ett samordnat och omfattande politiskt, finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd. Dessa 26 medlemsstater har även åtagit sig att svara på Ukrainas akuta finansiella behov under 2026 och 2027. Sedan konflikten bröt ut har EU, dess medlemsstater och europeiska finansiella institut tillsammans gett Ukraina sammanlagt 187,3 miljarder EUR i stöd, vilket visar att EU är fast beslutet att stödja Ukraina så länge och i den utsträckning som krävs.

Rysslands intensifierade angrepp har dock lett till att Ukrainas behov av finansiering har ökat och visar att det krävs brådskande investeringar i Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas. Det är nu tydligt att det kommer att behövas ytterligare källor till finansiering från både EU och det internationella samfundet. Ukrainas finansieringsbehov för 2026 och 2027 kommer att överstiga de befintliga prognoserna från Internationella valutafonden (IMF), som i den åttonde översynen av IMF-programmet understryker att riskerna och osäkerheten fortfarande är exceptionellt höga, och att möjligheten att absorbera nya chocker är begränsad i det befintliga programmet, bland annat till följd av det mer utdragna och intensiva kriget. Den 9 september 2025 lämnade Ukraina in en officiell ansökan om ett nytt IMF-program för att täcka ytterligare finansieringsbehov från 2026 till 2029. IMF:s förmåga att gå vidare med detta program är beroende av att dess partner, däribland unionen, kan ge tillräckliga finansieringsgarantier.

1Europeiska rådets slutsatser, 27 juni 2024, EUCO 15/24.

Det budgetförslag som Ukraina nyligen lade fram för 2026 och som utarbetats i samarbete med IMF omfattar försvars- och säkerhetsutgifter på 56 miljarder EUR, med stöd på 51,6 miljarder EUR i militärt bistånd in natura. Med tanke på krigets negativa inverkan på Ukrainas ekonomi beräknas det i budgeten att det behövs 43 miljarder EUR i internationellt stöd utöver det nödvändiga biståndet in natura. I november 2025 hade det endast gjorts bestämda åtaganden om 22 miljarder EUR. Ukraina har begränsat utrymme för ytterligare finanspolitiska justeringar, eftersom fler utgiftsnedskärningar eller skattehöjningar skulle kunna leda till att ekonomin, som redan är sårbar på grund av skador på viktig infrastruktur, brist på arbetskraft och den pågående tvångsförflyttningen och mobiliseringen av människor, skadas ytterligare. Snabbt ekonomiskt stöd är avgörande för att Ukraina ska kunna upprätthålla viktiga statliga funktioner, säkerställa makroekonomisk stabilitet, återställa kritisk energiinfrastruktur och investera i landets försvarstekniska och försvarsindustriella bas. Dessa behov tillkommer utöver de betydande behoven av återhämtning och återuppbyggnad på medellång sikt.

G7-ländernas finansministrar åtog sig i sitt uttalande från mötet den 2 oktober 20252 att vidta gemensamma åtgärder för att öka trycket på Ryssland att upphöra med sitt fortsatta brutala krig mot Ukraina och att stödja Ukrainas pågående insatser för att försvara sig. G7-ländernas finansministrar åtog sig särskilt att utveckla flera olika alternativ för att tillgodose Ukrainas finansieringsbehov, bland annat genom att på ett samordnat sätt utnyttja det fulla värdet av de ryska tillgångar som immobiliserats i G7-ländernas jurisdiktioner för att få ett slut på kriget och säkerställa en rättvis och varaktig fred i Ukraina, i enlighet med G7:s rättsliga ramar. I Europeiska rådets slutsatser av den 27 juni 2024, den 17 oktober 2024, den 19 december 2024 och den 23 oktober 2025 framhölls det även att Rysslands tillgångar, om inte annat följer av unionsrätten, bör förbli immobiliserade till dess att Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och gottgör landet för de skador som orsakats av kriget.

Trots Ukrainas behov av finansiering för att motverka Rysslands angrepp och, om möjligt, för återuppbyggnad är unionens och dess medlemsstaters kapacitet att tillhandahålla ytterligare finansiering till Ukraina för närvarande begränsad och motsvarar inte omfattningen av Ukrainas behov. Mot denna bakgrund föreslås det att det inrättas ett nytt stödinstrument för Ukraina på upp till 210 miljarder EUR, som Ukraina skulle återbetala först när landet får krigsskadestånd från Ryssland. Stödinstrumentet ska finansieras genom de kontanta medel vid finansiella institut i unionen som ackumuleras på grund av att transaktioner som rör den ryska centralbankens tillgångar och reserver inte är tillåtna.

Krigsskadeståndslån till Ukraina

Trots Ukrainas enorma behov är den ukrainska statens förmåga att ta på sig mer skulder kraftigt begränsad. Ukrainas offentliga skuld i förhållande till BNP har ökat drastiskt sedan krigets början, från mindre än 50 % av BNP i slutet av 2021 till 85 % av BNP 2025 (mer än 100 % av BNP inklusive ERA-lån). Med tanke på hur förödande kriget har varit för produktiviteten och hur hämmande det är för tillväxtdynamiken kan Ukrainas betydande finansieringsbehov inte tillgodoses genom att Ukraina tar på sig ytterligare skulder.

Samtidigt håller medlemsstaternas finanser fortfarande på att återhämta sig från en rad kriser under det senaste årtiondet, bland annat de betydande utgifter som uppstått till följd av Rysslands krig i Ukraina och Rysslands hybridkampanj mot unionen. Det skulle innebära en stor ekonomisk utmaning för medlemsstaterna att mobilisera ytterligare betydande resurser för att kunna finansiera Ukraina.

2Uttalande från G7-ländernas finansministrar, G7 2025 i Kananaskis.

Mot bakgrund av Ukrainas svåra skulddynamik till följd av det pågående ryska angreppet och de utmaningar som är förknippade med medlemsstaternas finanser, inbegripet på grund av Rysslands agerande, bör man ta fram en innovativ lösning som inte förväntas lägga en ekonomisk börda på vare sig Ukraina eller medlemsstaterna.

I linje med folkrättskommissionens utkast till artiklar om staters ansvar för folkrättsstridiga handlingar (ARSIWA)3 och internationell sedvanerätt är Ryssland – i egenskap av ansvarig stat – skyldigt att fullt ut gottgöra den skada som orsakats av dess anfallskrig mot Ukraina. I artiklarna 30–32 i ARSIWA föreskrivs särskilt att en stat som gör sig skyldig till en folkrättsstridig handling har en skyldighet att a) upphöra med denna handling, om den fortsätter, [...] och att fullt ut gottgöra den skada som har uppkommit till följd av den folkrättsstridiga handlingen. Med skada avses såväl ekonomisk som ideell skada som har orsakats av en folkrättsstridig handling som begåtts av en stat.

Mot bakgrund av Rysslands rättsliga skyldighet att erlägga skadestånd för den skada som landet har orsakat genom sitt olagliga anfallskrig är det lämpligt att unionen tillhandahåller ett krigsskadeståndslån till Ukraina i form av ett lån med begränsad regressrätt som förfaller till betalning när Ukraina tar emot kontanter eller icke-monetära tillgångar som krigsskadestånd, gottgörelse eller ekonomisk ersättning från Ryssland, utom territorium.

Finansiering av krigsskadeståndslånet

Den 28 februari 2022 antog rådet beslut (Gusp) 2022/3354 om ändring av rådets beslut 2014/512/Gusp5 genom vilket transaktioner relaterade till förvaltningen av den ryska centralbankens reserver och tillgångar, inbegripet transaktioner med alla juridiska personer, enheter eller organ som agerar för eller på uppdrag av den ryska centralbanken, förbjöds. Den 9 mars 2022 antog rådet beslut (Gusp) 2022/3956 som inkluderar ett sådant förbud avseende Rysslands nationella förmögenhetsfond. Som ett resultat av dessa förbud immobiliseras de relevanta tillgångar som innehas av finansiella institut i medlemsstaterna. De tillgångar som innehas inom unionens gränser uppgår till ett värde av omkring 210 miljarder EUR och utgör merparten av sådana immobiliserade tillgångar i världen. Europeiska rådet har upprepade gånger framhållit att Rysslands tillgångar, om inte annat följer av unionsrätten, bör förbli immobiliserade till dess att Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och gottgör landet för de skador som orsakats av kriget.

När den ryska centralbankens valutareserver investeras innebär det att centralbanken har en fordran på vissa finansiella institut i unionen. De berörda finansiella instituten är skyldiga att återbetala den ryska centralbanken, men förbudet mot överföringar till denna hindrar för närvarande de finansiella instituten från att göra detta. Den ryska centralbankens fordran är en rysk tillgång som motsvaras av de finansiella institutens återbetalningsskyldighet. Den ryska centralbankens tillgång – och därmed de finansiella institutens återbetalningsskyldighet – kommer inte att röras, om det inte sker någon inskränkning i den ryska centralbankens äganderätt.

Artiklarna om staters ansvar för folkrättsstridiga handlingar, 2001, FN:s folkrättskommission.

Rådets beslut (Gusp) 2022/335 av den 28 februari 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 57, 28.2.2022, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2022/335/oj ).

Rådets beslut 2014/512/Gusp av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 229, 31.7.2014, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2014/512/oj ).

Rådets beslut (Gusp) 2022/395 av den 9 mars 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 81, 9.3.2022, s. 8, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2022/395/oj ).

Förbudet mot överföringar till den ryska centralbanken leder till en tillfällig och oväntad ackumulering av kontanta medel i de finansiella institutens balansräkningar. Denna ackumulering är en följd av immobiliseringen av den ryska centralbankens tillgångar och reserver, eller tillgångar och reserver tillhörande juridiska personer, enheter eller organ som agerar för eller på uppdrag av den ryska centralbanken, såsom Rysslands nationella förmögenhetsfond, eftersom betalningar bestående av kapital-, ränte- och kupongbetalningar, utdelningar och annan avkastning på värdepapper till den ryska centralbanken och sådana personer, enheter eller organ är förbjudna. Dessa kontanta medel tillhör inte den ryska centralbanken och skyddas inte av suverän immunitet.

För att finansiera krigsskadeståndslånet skulle unionen från finansiella institut låna upp de kontanta medel som ackumuleras på grund av att transaktioner avseende den ryska centralbankens tillgångar och reserver inte är tillåtna. Detta innebär att tillgången i respektive finansiellt instituts balansräkning byts från kontanter till ett EU-skuldinstrument, men utan att det påverkar de finansiella institutens skyldighet att återbetala den ryska centralbanken när sanktionerna har hävts.

Krigsskadeståndslånet påverkar inte den ryska centralbankens fordran. Den tillgången påverkas inte av de åtgärder som föreskrivs i detta förslag. Det kontantsaldo som ackumulerats i balansräkningarna hos finansiella institut till följd av immobiliseringen tillhör inte den ryska centralbanken och utgör inte statliga tillgångar.

När det gäller upplåning från finansiella institut kan det konstateras att det i beslut (Gusp) 2024/5777 förtydligades att transaktioner rörande balansräkningshantering kopplade till förvaltningen av den ryska centralbankens tillgångar och reserver, eller kopplade till tillgångar och reserver tillhörande juridiska personer, enheter eller organ som agerar för eller på uppdrag av den ryska centralbanken, såsom Rysslands nationella förmögenhetsfond, inte omfattas av det förbud mot transaktioner som är tillämpligt sedan den 28 februari 2022. Transaktioner rörande balansräkningshantering som förblir tillåtna är framför allt återinvestering av kontanta medel som ackumulerats som en följd av immobiliserade kupongbetalningar, utdelningar, inlösenbelopp och förfallna insättningar, i linje med en försiktig investeringspolitik och i överensstämmelse med tillämpliga lagstadgade krav.

Unionen skulle använda avkastningen från detta skuldinstrument till att finansiera ett krigsskadeståndslån med begränsad regressrätt till Ukraina. Detta lån skulle återbetalas av Ukraina när landet har mottagit det krigsskadestånd som Ryssland är skyldigt att betala och som Ukraina har laglig rätt till. Krigsskadeståndslånet utgör därför en reversibel mekanism, varigenom Ukraina, när de villkor för att häva de sanktioner som angetts av Europeiska rådet och G7 är uppfyllda – nämligen att Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och gottgör landet för den skada som orsakats av detta krig – kommer att återbetala unionen, unionen kommer att återbetala sin upplåning från finansiella institut och dessa finansiella institut kommer att återbetala den ryska centralbanken.

Upplåning från finansiella institut under en begränsad tid av kontanta medel som endast ackumuleras på grund av att transaktioner som rör den ryska centralbankens tillgångar och reserver inte är tillåtna skulle inte användas för unionens allmänna utgifter, utan uteslutande för det begränsade syftet att finansiera krigsskadeståndslånet till Ukraina. Principen att använda kontanta medel som inte härrör från ett normalt affärsmässigt sammanhang för att finansiera ett lån till Ukraina är ett begränsat och proportionellt svar på situationen.

7Rådets beslut (Gusp) 2024/577 av den 12 februari 2024 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L, 2024/577, 14.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2024/577/oj ).

Upplåningen bör fullständigt skydda det berörda finansiella institutets finansiella ställning och göra det möjligt för det att fullgöra alla avtalsenliga åtaganden som rör den ryska centralbankens tillgångar och reserver. För detta ändamål får medlemsstaterna ge unionen oåterkalleliga, ovillkorliga garantier som på begäran kan tas i anspråk för att stödja sådan upplåning. Dessa garantier får tillhandahållas av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive relativa andel av unionens totala bruttonationalinkomst. Som en andra försvarsmekanism bör unionen förses med en likviditetsmekanism som gör det möjligt för den att vid behov låna upp medel för att stödja återbetalningar. Slutligen bör unionen, som en tredje försvarsmekanism, kunna fullgöra sina skyldigheter med unionens skuldinstrument. Detta tredelade försvar säkerställer att det inte finns något scenario där berörda finansiella institut inte kommer att återbetalas och säkerställer att de kan fullgöra alla avtalsenliga åtaganden som rör den ryska centralbankens tillgångar och reserver.

Skyldigheten för finansiella institut som innehar tillgångar och reserver för den ryska centralbanken att göra denna investering fastställs i separata akter. Med tanke på bakgrunden till dessa åtgärder och det legitima syftet med åtgärderna i det åtföljande förslaget – som syftar till att eftersträva målen för unionens utrikes- och säkerhetspolitik, särskilt värnandet av unionens värden, grundläggande intressen, säkerhet, oberoende och integritet, befästandet av och stödet till demokrati, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och principerna i internationell rätt, inbegripet humanitär rätt, rätten till självförsvar och förbudet mot angrepp enligt FN-stadgan, bevarandet av freden, förebyggandet av konflikter och stärkandet av den internationella säkerheten och skyddet av civilbefolkningen samt stöd till befolkningar som drabbas av katastrofer orsakade av människan, såsom de som drabbat Ukraina och dess befolkning genom Rysslands anfallskrig– är dessa åtgärder fullt förenliga med de grundläggande fri- och rättigheter som erkänns i stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 17 i den, eftersom de är motiverade och står i proportion till de mål som eftersträvas i enlighet med artikel 52.

Användning av medel

Med tanke på Ukrainas finansieringsbehov och den betydande osäkerheten vad gäller utgången av kriget är det avgörande att krigsskadeståndslånet utformas på ett flexibelt sätt för att kunna anpassas till omständigheterna. Det bör finnas flexibilitet att använda medlen till de mest akuta finansieringsbehoven, oavsett om dessa uppstår på grund av den nuvarande krigssituationen eller för att stödja återuppbyggnaden i fredstid.

Förslaget gäller ett krigsskadeståndslån som kommer att ges till Ukraina på ett förutsägbart, kontinuerligt, ordnat och flexibelt sätt utan onödigt dröjsmål, i syfte att hjälpa Ukraina att täcka sina finansierings- och försvarsbehov, i synnerhet de som har uppstått till följd av Rysslands anfallskrig. Krigsskadeståndslånet bör stödja den makroekonomiska stabiliteten i Ukraina och minska begränsningarna i fråga om extern finansiering, oavsett om det gäller krig eller återuppbyggnad, och stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet genom ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete.

För att stödja den makroekonomiska stabiliteten i Ukraina och minska begränsningarna i fråga om extern finansiering skapas det genom förslaget flera alternativ genom vilka medlen kan kanaliseras för att stödja Ukraina, så att stöd kan tillhandahållas i form av makroekonomiskt stöd och genom Ukrainafaciliteten. I båda instrumenten kommer utbetalningarna att vara kopplade till förhandsvillkor och politiska villkor. När det gäller makroekonomiskt stöd skulle dessa villkor fastställas i ett samförståndsavtal mellan kommissionen och Ukraina och inbegripa villkor för att stärka mobiliseringen av intäkter, förbättra de offentliga utgifternas hållbarhet och kvalitet och öka effektiviteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i systemen för förvaltning av de offentliga finanserna. När det gäller Ukrainafaciliteten bör

Ukrainaplanen uppdateras för att återspegla dessa ytterligare belopp, inbegripet med åtgärder för att stärka rättsstatsprincipen och kampen mot korruption.

För att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet genom ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete ska syftet med det stöd som omfattas av detta förslag vara att göra det möjligt för Ukraina att genomföra brådskande och omfattande offentliga investeringar till stöd för landets försvarsindustri och dess integrering i den europeiska försvarsindustrin som svar på och till följd av den rådande krissituationen. För att skyndsamt stärka Ukrainas försvarsindustriella bas på ett effektivt och självständigt sätt bör kriterierna för stödberättigande utformas så att verksamheter, utgifter och åtgärder för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet inriktas på återuppbyggnad, återhämtning och modernisering av Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas, med beaktande av dess gradvisa framtida integrering i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. För att göra det möjligt för Ukraina att använda det finansiella och ekonomiska stödet på ett sätt som är bäst anpassat till omständigheterna är det även lämpligt att tillåta landet att använda medlen för att stödja sin försvarsindustriella kapacitet genom olika genomförandemetoder som återspeglar de många olika behoven.

Det finansiella och ekonomiska stöd som tillhandahålls inom ramen för krigsskadeståndslånet kommer att göras tillgängligt för Ukraina i enlighet med landets finansieringsbehov. Ukraina kommer därför att lägga fram en egen finansieringsstrategi som omfattar finansieringsbehov och finansieringskällor. Kommissionen kommer att göra en bedömning, som ska godkännas av rådet, som sedan fastställer det stödbelopp som ska göras tillgängligt för Ukraina i syfte att bistå vid genomförandet av landets finansieringsstrategi.

Om en medlemsstat lider skada till följd av verkställighet i ett tredjeland av skiljedomar mellan investerare och stat i samband med åtgärder som införs avseende begränsningar som gäller den ryska centralbanken bör unionen säkerställa rättvis fördelning och solidaritet med den medlemsstaten genom garantiavtal som ingås med medlemsstaterna och som täcker risken för sådan skada. Separata förslag säkerställer att denna mekanism för rättvis fördelning och solidaritet tolkas så att dubbel betalning till den ryska centralbanken undviks när transaktionsförbudet hävs. Om belopp tas i anspråk inom ramen för dessa garantier kommer det belopp som unionen är skyldig finansiella institut att minskas med motsvarande belopp. De finansiella instituten kommer därefter att minska sina skulder till den ryska centralbanken med motsvarande belopp. Till dess att de nödvändiga bestämmelserna har fastställts inom ramen för systemet för egna medel och den fleråriga budgetramen bör mekanismen för rättvis fördelning och solidaritet ta de medlemsstater i beaktande som har bidragit till solidariteten genom att dela risken inom ramen för krigsskadeståndslånet.

Bilaterala investeringsavtal som ingåtts mellan vissa medlemsstater och Ryska federationen är inte förenliga med den politik för investeringsskydd som unionen har utvecklat i enlighet med artikel 207 i EUF-fördraget efter Lissabonfördragets ikraftträdande. De berörda medlemsstaterna ska, beroende på vad som är lämpligt, frånträda eller säga upp dessa bilaterala investeringsavtal och inta en gemensam hållning för att uppnå detta. Kommissionen bör underlätta samordningen mellan medlemsstaterna, bland annat genom att lägga fram lagstiftningsförslag.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Stödet inom ramen för krigsskadeståndslånet kommer att vara förenligt med och komplettera det stöd som tillhandahålls enligt förordning (EU) 2024/7928, förordning (EU) 2021/9479, förordning (EG) nr 1257/9610, förordning (EU) 2024/277311 och förordning (EU) 2025/110612 och är i linje med målen, interventionslogiken och bestämmelserna i dessa förordningar.

Krigsskadeståndslånet tillkommer utöver och kompletterar det stöd som EU ger genom G7- ländernas initiativ för ERA-lån och genom Ukrainafaciliteten. Särskild uppmärksamhet ägnas åt samstämmighet och ömsesidig förstärkning mellan krigsskadeståndslånet och genomförandet av försvarspolitiken enligt Safe-förordningen och den föreslagna Edip- förordningen.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Stödet inom ramen för initiativet för ett krigsskadeståndslån är förenligt med tillämpningen av restriktiva åtgärder (sanktioner) mot Ryssland och kompletterar den europeiska fredsfaciliteten.

Europeiska rådets beslut den 23 juni 2022 att bevilja Ukraina status som kandidatland och det beslut som fattades av Europeiska rådet den 14–15 december 2023 om att inleda anslutningsförhandlingar med landet är konkreta steg på vägen till ett EU-medlemskap för Ukraina. Därför kommer alla EU:s insatser till stöd för Ukrainas resiliens och återhämtning – inklusive krigsskadeståndslånet, som i sin tur kommer att vara förenligt med och stödja genomförandet av Ukrainafaciliteten – också att bidra till den tidiga fasen av Ukrainas föranslutningsprocess.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 212 i EUF-fördraget är en lämplig rättslig grund för program för ekonomiskt stöd som unionen beviljar tredjeländer som inte är utvecklingsländer.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen följs eftersom behovet av en gemensam ansats när det gäller att ge ett tillräckligt omfattande stöd till Ukraina inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan det på grund av åtgärdens omfattning och verkningar kan uppnås bättre

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten (EUT L, 2024/792, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/792/oj ). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/947/2021- 06-14 ).

Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd (EGT L 163, 2.7.1996,

s.1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/1257/2019-07-26 ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2773 av den 24 oktober 2024 om inrättande av en samarbetsmekanism för Ukraina-lån och om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L, 2024/2773, 28.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2773/oj ).

Rådets förordning (EU) 2025/1106 av den 27 maj 2025 om inrättande av instrumentet säkerhetsaktion för Europa (Safe) genom förstärkning av den europeiska försvarsindustrin (EUT L, 2025/1106, 28.5.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/1106/oj ).

på EU-nivå. De främsta skälen till detta är den finanspolitiska kapaciteten och budgetbegränsningarna på nationell nivå samt behovet av en stark givarsamordning för att maximera stödets omfattning och ändamålsenlighet samtidigt som man begränsar bördan för de ukrainska myndigheternas förvaltningskapacitet, som under rådande omständigheter är mycket ansträngd. EU har en unik möjlighet att tillhandahålla externt bistånd till Ukraina i form av stöd för att täcka akuta budgetbehov på ett förutsägbart, kontinuerligt och ordnat sätt samt utan onödigt dröjsmål, inbegripet budgetbehov avseende stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet.

•Proportionalitetsprincipen

Rysslands fortsatta oprovocerade och omotiverade militära angrepp kräver att Ukraina beviljas ytterligare ekonomiskt stöd i enlighet med de mål och villkor som beskrivs i detta förslag.

Det föreslagna ekonomiska stödet till Ukraina anses vara tillräckligt, baserat på de stora finansieringsbehoven och de nationella myndigheternas bästa uppskattningar av Ukrainas försvarsbehov, samtidigt som hänsyn tas till den betydande osäkerheten till följd av krigssituationen. Stödet går inte utöver vad som är nödvändigt för det eftersträvade syftet att tillhandahålla strukturerat stöd till Ukraina med tillhörande finansiering.

Förslaget står i proportion till omfattningen av och allvaret i de brister som har identifierats, inbegripet behovet av att tillhandahålla budgetstöd till Ukraina och av att genomföra brådskande och större offentliga investeringar till stöd för Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas och dess integrering i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Förslaget ligger inom fördragens ramar för eventuella EU- ingripanden.

•Val av instrument

Europaparlamentets och rådets förordning är det lämpliga instrumentet eftersom förordningen innehåller direkt tillämpliga regler om genomförandet av krigsskadeståndslånet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Förslaget följer på en rad makroekonomiska stödinsatser till Ukraina sedan 2015. Efterhandsutvärderingarna av tidigare makroekonomiska stödinsatser till Ukraina har visat att de i allmänhet har varit mycket relevanta med avseende på mål, finansieringsram och politiska villkor. Framför allt har de makroekonomiska stödinsatserna visat sig vara avgörande för att hjälpa Ukraina att hantera sina betalningsbalansproblem och genomföra viktiga strukturreformer för att stabilisera ekonomin och förbättra hållbarheten i landets utlandsställning. De har möjliggjort offentligfinansiella besparingar och lett till finansiell nytta och har fungerat som en katalysator för ytterligare ekonomiskt stöd och investerarförtroende. De villkor som var knutna till de makroekonomiska stödinsatserna konstaterades komplettera de relaterade IMF-programmen. De skapade en politiskt förstärkande effekt som bidrog till att ena de ukrainska myndigheterna kring viktiga reformer, särskilt på strukturpolitiska områden som i mindre utsträckning omfattas av andra internationella givarprogram.

•Samråd med berörda parter

Förslaget är en uppföljning av uttalandet från 26 medlemsstater den 23 oktober 2025, där kommissionen uppmanades att så snart som möjligt lägga fram alternativ för ekonomiskt stöd på grundval av en bedömning av Ukrainas finansieringsbehov och kommissionen och rådet uppmanades att fortsätta arbetet. Vid utarbetandet av detta förslag har kommissionens avdelningar samrått med internationella finansinstitut och andra bilaterala (inbegripet medlemsstater och G7-medlemmar) och multilaterala givare. Kommissionen har även regelbundna kontakter med de ukrainska myndigheterna.

På grund av det brådskande behovet av att utarbeta förslaget så att det snabbt skulle kunna antas av medlagstiftarna och börja tillämpas i början av 2026 var det inte möjligt att genomföra något formellt samråd med berörda parter. Denna strategi syftar till att hantera de framväxande och eskalerande försvars- och budgetkraven till följd av Rysslands anfallskrig. Behoven omfattar insatser i samband med återhämtning och återuppbyggnad. Europeiska unionen kommer att säkerställa tillräcklig kommunikation och synlighet när det gäller de mål och åtgärder som genomförs inom ramen för krigsskadeståndslånet, både inom Ukraina, i hela unionen och internationellt.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Förslaget bygger på årtionden av erfarenhet av makroekonomiskt stöd samt på erfarenheter av stöd till unionens yttre åtgärder.

Kommissionen grundade detta förslag på en noggrann analys, som också bygger på bidrag från internationella finansiella institutioner och andra behöriga internationella institutioner, av Ukrainas försvarsbehov och bredare makroekonomiska situation. Detta inbegriper regelbundna diskussioner om de senaste prognoserna om Ukrainas finansieringsbehov i internationella forum, t.ex. G7 och IMF, samt löpande direktkontakt med de ukrainska myndigheterna.

•Konsekvensbedömning

På grund av förslagets brådskande karaktär och att syftet är att tillhandahålla akut stöd till ett land i krig var det inte möjligt att genomföra en konsekvensbedömning. Förhandsbedömningen av de behov som enligt förslaget ska täckas av krigsskadeståndslånet bygger bland annat på aktuella uppgifter från IMF och ukrainska myndigheter. Stödet inom ramen för krigsskadeståndslånet bör bygga på lärdomarna och resultaten av nyligen genomförda stödinitiativ, såsom G7-initiativet för ERA-lån.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget omfattas inte av programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat.

•Grundläggande rättigheter

Ett förhandsvillkor för att bevilja stöd inom ramen för krigsskadeståndslånet är att Ukraina fortsätter att upprätthålla och respektera gällande demokratiska mekanismer och institutioner, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatens principer, och att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter, däribland rättigheterna för personer som tillhör minoriteter. Kampen mot korruption bör ingå i upprätthållandet och respekten för rättsstatsprincipen.

Reformåtagandet och den politiska viljan hos de ukrainska myndigheterna är ett positivt tecken, vilket särskilt framgår av att Europeiska rådet beviljade Ukraina status som kandidatland i juni 2022 och Europeiska rådets beslut i december 2023 att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina samt av det förnyade framgångsrika uppfyllandet av de

strukturpolitiska villkor som är knutna till de nyligen genomförda makroekonomiska stödinsatserna till Ukraina och det fortsatta genomförandet av Ukrainaplanen. Den 14 maj 2025 antog Ukraina färdplaner för (bland annat) rättsstatsprincipen, reformen av den offentliga förvaltningen och de demokratiska institutionernas funktion. Bilaterala möten för genomgångar slutfördes i september 2025. Ända sedan det ryska angreppet inleddes har de ukrainska myndigheterna visat en imponerande grad av resiliens och fortsatt vilja att genomföra dessa reformer på ett transparent sätt och arbeta för att närma sig EU:s normer i linje med landets väg mot EU-integration.

Förhandsvillkoret för krigsskadeståndslånet anses därför i nuläget vara uppfyllt. Samtidigt kommer den fortsatta efterlevnaden av detta förhandsvillkor att säkerställas ytterligare genom särskilda villkor som rör kommissionens bedömning av Ukrainas framtida finansieringsstrategier och innan utbetalningar görs. Ett liknande förhandsvillkor för stöd gäller för genomförandet av Ukrainaplanen.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget är förenligt med taken i den fleråriga budgetramen 2021–2027 och med taken i beslutet om egna medel.

Krigsskadeståndslånet till Ukraina kommer att ges i form av ett lån med begränsad regressrätt på upp till 210 miljarder EUR som ska återbetalas genom krigsskadestånd från Ryssland. Lånet kommer att backas upp av ett system med garantier från medlemsstaterna eller garantier som tillhandahålls inom den fleråriga budgetramen för att säkerställa att den ansvarsförbindelse för unionen som uppstår till följd av krigsskadeståndslånet är förenlig med unionens budgetbegränsningar.

För att detta tillvägagångssätt ska tjäna det avsedda syftet får medlemsstaterna ge unionen oåterkalleliga, ovillkorliga garantier som kan tas i anspråk på begäran, i enlighet med deras respektive andel av unionens bruttonationalinkomst. Tredjeländer kan bidra till krigsskadeståndslånet genom att tillhandahålla oåterkalleliga och ovillkorliga garantier som ska kunna tas i anspråk på begäran utöver de garantier som medlemsstaterna tillhandahåller. Alternativt får tredjeländer bidra till krigsskadeståndslånet genom att stödja hantering av valutarisker i samband med konvertering av kontanta medel som lånats från finansiella institut.

I tillägg till garantierna från medlemsstaterna är en skyddsmekanism inbyggd i ramverket för att säkerställa systemets finansiella soliditet genom en särskild likviditetsmekanism som är tillgänglig för återbetalningen av unionens skuldförbindelser gentemot finansiella institut.

De garantier som medlemsstaterna tillhandahåller unionen bör inte längre kunna tas i anspråk så snart ett beslut om systemet för unionens egna medel enligt artikel 311.2 i EUF-fördraget och en flerårig budgetram enligt artikel 312 i EUF-fördraget, som båda föreskriver en garanti inom ramen för unionens budget, har trätt i kraft och är tillämpliga.

I den finansieringsöversikt för rättsakt som bifogas detta förslag finns närmare uppgifter om budgetkonsekvenserna. Genom krigsskadeståndslånet görs stöd tillgängligt gradvis efter ikraftträdandet av varje garantiavtal och i delbetalningar som kan betalas ut i en eller flera trancher. Krigsskadeståndslånet är tillgängligt till och med den 31 december 2030, med undantag för det stöd som anges vara tillgängligt uteslutande för att upprätthålla initiativet för ERA-lån, som är tillgängligt till och med den 31 december 2055.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Krigsskadeståndslånet uppgår till högst 210 miljarder EUR, som görs tillgängligt baserat på Ukrainas finansieringsbehov enligt bestämmelserna i detta förslag.

Vid tillämpningen av förordningen om krigsskadestånd kommer Ukraina att lämna in en ukrainsk finansieringsstrategi till Europeiska kommissionen med närmare uppgifter om Ukrainas finansieringsbehov och finansieringskällor i princip för de kommande 12 månaderna. Kommissionen kommer att bedöma Ukrainas finansieringsstrategi och, om bedömningen är positiv, lägga fram ett förslag för rådet för godkännande av dess bedömning genom ett genomförandebeslut. I kommissionens förslag anges det stödbelopp som ska göras tillgängligt för Ukraina för att bistå vid genomförandet av Ukrainas finansieringsstrategi, inbegripet det stödbelopp som är tillgängligt för i) makroekonomiskt stöd, ii) stöd genom Ukrainafaciliteten och iii) stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet.

För att få finansiellt och ekonomiskt stöd inom ramen för krigsskadeståndslånet behöver Ukraina lämna in en vederbörligen motiverad ansökan om medel till kommissionen, vilket Ukraina i princip får göra sex gånger om året.

Dessutom kommer kommissionen att lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av förordningen om krigsskadeståndslån under det föregående året, med en utvärdering av genomförandet. Vidare kommer kommissionen senast den 31 december 2031 att överlämna en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av det krigsskadeståndslån som tillhandahålls enligt förordningen om krigsskadeståndslån, hur effektivt det har varit och i vilken grad det har bidragit till stödets syfte.

För att stärka dialogen mellan unionens institutioner, särskilt Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och säkerställa större insyn och ansvarsskyldighet får Europaparlamentets ansvariga utskott bjuda in kommissionen för att diskutera genomförandet av denna förordning.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Kapitel I i förordningen innehåller dess allmänna bestämmelser.

I artikel 1 anges förordningens syfte, vilket är att inrätta ett krigsskadeståndslån till Ukraina.

I artikel 2 fastställs de allmänna och särskilda målen för krigsskadeståndslånet, som är att tillhandahålla finansiellt och ekonomiskt stöd till Ukraina på ett förutsägbart och kontinuerligt sätt genom att stödja Ukrainas makroekonomiska stabilitet och försvarsindustriella kapacitet.

I artikel 3 fastställs de definitioner som gäller i denna förordning.

I artikel 4 fastställs det stöd som är tillgängligt inom ramen för krigsskadeståndslånet. I artikel 5 fastställs förhandsvillkoren för stöd inom ramen för krigsskadeståndslånet. Kapitel II i förordningen behandlar genomförandet av krigsskadeståndslånet.

I artikel 6 föreskrivs att Ukraina ska lämna in den ukrainska finansieringsstrategin till kommissionen med närmare uppgifter om dess innehåll, med särskild hänvisning till Ukrainas behov och finansieringsresurser för de kommande 12 månaderna.

I artikel 7 föreskrivs att kommissionen ska bedöma Ukrainas finansieringsstrategi och fastställa de nödvändiga kriterier som ska uppfyllas.

I artikel 8 föreskrivs ett genomförandebeslut från rådet som gör det finansiella och ekonomiska biståndet tillgängligt.

I artikel 9 föreskrivs ett nära samarbete mellan kommissionen, Ukraina, medlemsstaterna, relevanta internationella organ och givare till Ukraina för att säkerställa en enhetlig och konsekvent strategi för att tillgodose Ukrainas behov av finansiellt och ekonomiskt bistånd.

Kapitel III i förordningen behandlar det makroekonomiska stödet.

I artikel 10 fastställs syftet med det makroekonomiska stödet, framför allt att det ska bidra till att täcka Ukrainas finansieringsgap, såsom detta fastställts i en positivt bedömd ukrainsk finansieringsstrategi.

I artikel 11 fastställs att kommissionen ska komma överens med Ukraina om de politiska villkor som stödet ska kopplas till och som ska beskrivas i ett samförståndsavtal.

Kapitel IV i förordningen rör stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet.

I artikel 12 fastställs syftet med stödet till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet, vilket framför allt är att genomföra brådskande och större offentliga investeringar till stöd för Ukrainas försvarsindustri och dess integrering i den europeiska försvarsindustrin.

I artikel 13 fastställs villkoren för stödberättigande för verksamhet, utgifter och åtgärder till stöd för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet.

Enligt artikel 14 ska Ukraina utarbeta ett formulär för varje verksamhet, utgifter eller åtgärd som rör en försvarsprodukt eller annan produkt för försvarsändamål för vilken landet avser att begära bistånd.

I artikel 15 föreskrivs att det ska inrättas en expertgrupp för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet.

I artikel 16 föreskrivs att ett särskilt konto ska öppnas med det enda syftet att förvalta det finansiella och ekonomiska bistånd som Ukraina har mottagit till stöd för sin försvarsindustriella kapacitet.

I artikel 17 fastställs övervakningskraven för det bistånd som tillhandahålls till stöd för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet.

I artikel 18 fastställs villkoren för ändring av ett befintligt ramavtal eller kontrakt för försvarsprodukter.

Artikel 19 gör det möjligt för medlemsstaterna att, enbart vid tillämpning av denna förordning, begära att en ekonomisk aktör på deras territorium prioriterar en viss beställning av försvarsprodukter.

Kapitel V i förordningen behandlar finansieringen och genomförandet av krigsskadeståndslånet.

I artikel 20 föreskrivs att de närmare finansiella villkoren för krigsskadeståndslånet ska fastställas i avtalet om krigsskadeståndslån och det anges vissa obligatoriska krav.

I artikel 21 fastställs att Ukraina, för att få finansiellt och ekonomiskt stöd, ska lämna in en vederbörligen motiverad ansökan om medel till kommissionen.

I artikel 22 föreskrivs kraven för att kommissionen ska besluta om att frigöra en delbetalning inom ramen för krigsskadeståndslånet.

Genom artikel 23 ges kommissionen befogenhet att på unionens vägnar låna upp de kontanta medel som behövs för att finansiera krigsskadeståndslånet.

I artikel 24 fastställs metoder för rättvis fördelning och solidaritet när det gäller krigsskadeståndslånet.

I artikel 25 anges att medlemsstaterna får bidra genom att ställa garantier på upp till det totala beloppet för krigsskadeståndslånet.

I artikel 26 fastställs bestämmelserna i det garantiavtal som ska undertecknas mellan kommissionen och de medlemsstater som ställer en garanti enligt definitionen i artikel 25.

Artikel 27 gör det möjligt för tredjeländer att tillhandahålla garantier eller stödja hanteringen av valutarisker.

I artikel 28 fastställs reglerna om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter.

Kapitel VI rör slutbestämmelser.

Genom artikel 29 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter på vissa villkor. I artikel 30 regleras styrning genom kommittéförfaranden.

I artikel 31 föreskrivs en dialog om krigsskadeståndslånet, som syftar till att förbättra kommunikationen mellan unionens institutioner, särskilt Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

I artikel 32 anges den information som ska lämnas till Europaparlamentet och rådet. I artikel 33 fastställs ikraftträdandet.

2025/3502 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av krigsskadeståndslånet till Ukraina och om ändring av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om

inrättande av Ukrainafaciliteten

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Den 24 februari 2022 tillkännagav Ryska federationens president en militär operation i Ukraina, och de ryska väpnade styrkorna inledde ett oprovocerat och omotiverat militärt angrepp mot Ukraina. Detta olagliga anfallskrig utgör en flagrant kränkning av Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, liksom en kränkning av förbudet mot bruk av våld, vilket är inskrivet i artikel 2.4 i Förenta nationernas (FN) stadga, som är en tvingande folkrättslig regel, och de övriga principerna i FN-stadgan.

(2)Sedan Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina inleddes har unionen, dess medlemsstater och europeiska finansiella institut mobiliserat aldrig tidigare skådat stöd för Ukrainas ekonomiska, sociala, finansiella och försvarsrelaterade resiliens. Det stödet kombinerar stöd från unionens budget, inklusive exceptionellt makroekonomiskt stöd och stöd från Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, helt eller delvis garanterat genom unionsbudgeten, samt ytterligare ekonomiskt stöd från medlemsstaterna.

(3)Genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/31313, Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/120114, Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/162815 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/246316

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/313 av den 24 februari 2022 om makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 55, 28.2.2022, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2022/313/oj ). Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1201 av den 12 juli 2022 om exceptionellt

makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 186, 13.7.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2022/1201/oj ).

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1628 av den 20 september 2022 om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina, förstärkning av den gemensamma avsättningsfonden genom garantier från medlemsstaterna och särskilda avsättningar för vissa finansiella skulder med anknytning till Ukraina som garanteras enligt beslut nr 466/2014/EU och om ändring av beslut (EU) 2022/1201 (EUT L 245, 22.9.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2022/1628/oj ).

tillgängliggjordes sammanlagt 25,2 miljarder EUR i makroekonomiskt stöd för Ukraina under 2022 och 2023. Detta stöd utgjorde ett viktigt bidrag till Ukrainas makroekonomiska och finansiella resiliens vid en kritisk tidpunkt.

(4)Den 29 februari 2024 inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/79217 Ukrainafaciliteten som ett exceptionellt instrument på medellång sikt som sammanför unionens bilaterala stöd till Ukraina och säkerställer samordning och effektivitet (Ukrainafaciliteten). Under perioden 2024–2027 bidrar Ukrainafaciliteten till att täcka Ukrainas finansieringsbehov och behov i fråga om återhämtning, återuppbyggnad och modernisering, och stöder samtidigt Ukrainas reformarbete på dess väg mot anslutning till unionen.

(5)Den 24 oktober 2024 inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/277318 en samarbetsmekanism för Ukraina-lån och ett exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet var unionens bidrag till G7-initiativet ”lån för påskyndad användning av extraordinära intäkter till förmån för Ukraina”, som var en gemensam hjälpinsats för att åtgärda Ukrainas finansieringsgap för 2025.

(6)Rysslands anfallskrig mot Ukraina har orsakat enorma skador i Ukraina, med uppskattade återhämtnings- och återuppbyggnadskostnader på 506 miljarder EUR per den 31 december 2024. Dessutom har Ukraina förlorat tillträdet till de internationella finansmarknaderna och upplevt en kraftig nedgång i offentliga inkomster, samtidigt som dess offentliga utgifter ökat avsevärt. Mot den bakgrunden kan det förutses att finansieringsbehoven för de närmaste åren kommer att vara betydande.

(7)Den 9 september 2025 lämnade Ukraina in en officiell ansökan till Internationella valutafonden (IMF) om ett nytt program för att täcka ytterligare finansieringsbehov från 2026 till 2029. Det programmet skulle följa på det framgångsrika genomförandet av det befintliga IMF-programmet, där Ukraina har genomgått åtta granskningar, men med hänsyn tagen till att Rysslands anfallskrig har fortsatt. IMF:s möjligheter att gå vidare med detta program bygger på att man får tillräckliga finansieringsgarantier från andra partner, däribland Europeiska unionen.

(8)Den 23 oktober 2025 åtog sig 26 medlemsstater att försöka lösa Ukrainas akuta finansieringsbehov under 2026 och 2027, inbegripet för landets militära insatser och försvarsinsatser. Dessa medlemsstater underströk också att det är avgörande att Ukraina förblir motståndskraftigt och har budgetmedel och militära medel för att fortsätta att utöva sin naturliga rätt till självförsvar och motverka Rysslands aggression, och intygade än en gång att Europeiska unionen kommer att fortsätta att, i samordning med likasinnade partner och allierade, ge Ukraina och dess befolkning omfattande politiskt, finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd. Medlemsstaterna konstaterade vidare att allt militärt stöd till och alla säkerhetsgarantier för Ukraina kommer att tillhandahållas med fullständigt hänsynstagande till vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik och med beaktande av samtliga medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen. Samma dag

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2463 av den 14 december 2022 om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt stöd +) (EUT L 322, 16.12.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2463/oj ).

konstaterade Europeiska rådet att Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess återverkningar på den europeiska och globala säkerheten i en föränderlig miljö utgör en existentiell utmaning för Europeiska unionen.

(9)Trots pågående internationella insatser för att förhandla fram en fredlig lösning på konflikten har Rysslands anfallskrig fortsatt och orsakat betydande skador på Ukrainas kritiska försvarsinfrastruktur, civila infrastruktur och energiinfrastruktur, vilket gör det nödvändigt att mobilisera betydande ytterligare resurser för att tillgodose landets omedelbara finansieringsbehov.

(10)Rysslands anfallskrig mot Ukraina utgör ett strategiskt geopolitiskt hot mot unionen som helhet och kräver att medlemsstaterna står starka och enade. Det är därför viktigt att unionens stöd sätts in snabbt och att det på ett flexibelt sätt kan anpassas för omedelbar hjälp och återställande på kort sikt, på vägen mot framtida återuppbyggnad.

(11)Enligt bestämmelserna om staters ansvar för folkrättsstridiga handlingar och internationell sedvanerätt är Ryssland – som ansvarig stat – skyldigt att fullt ut gottgöra den skada som orsakats av dess anfallskrig.

(12)I sina slutsatser av den 27 juni 2024, den 17 oktober 2024 och den 19 december 2024 framhöll Europeiska rådet att Rysslands tillgångar bör, om inte annat följer av unionsrätten, förbli immobiliserade till dess att Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar landet för de skador som orsakats av detta krig.

(13)Med tanke på Ukrainas finansieringsposition och vikten av att Ukraina har resurser nog för att motverka Rysslands aggression och, där det är möjligt, för återuppbyggnad, är det lämpligt att unionen tillhandahåller ytterligare stöd för att tillgodose Ukrainas akuta finansieringsbehov och underlätta genomförandet av IMF-programmet.

(14)Unionens och dess medlemsstaters förmåga att tillhandahålla ytterligare finansiering till Ukraina är för närvarande begränsad och motsvarar inte behovens omfattning. Det skulle innebära en stor ekonomisk utmaning för medlemsstaterna att mobilisera ytterligare betydande resurser för att kunna finansiera Ukraina. I sitt meddelande av den 19 mars 2025 uppmanade kommissionen alla medlemsstater att på ett samordnat sätt utnyttja den flexibilitet som tillåts genom den nationella undantagsklausulen för att maximera effekterna på EU:s försvarsförmåga. Hittills har Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Kroatien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Portugal, Slovenien, Slovakien och Finland beslutat att begära aktivering av klausulen. Även om en sådan aktivering utgör ett lämpligt sätt för medlemsstaterna att öka sina försvarsutgifter utan att bryta mot sina åtaganden enligt EU:s finanspolitiska regler, begränsas dess effekter av de finanspolitiska begränsningarna i de medlemsstater som har påverkats allvarligt av en rad kriser under detta årtionde.

(15)Mot denna bakgrund är det, trots begränsningarna för unionen och medlemsstaterna, nödvändigt att säkerställa att Ukraina får tillräckligt och kontinuerligt ekonomiskt stöd som svar på och till följd av den nuvarande krissituationen. I detta syfte är det lämpligt att inrätta ett instrument för tillhandahållande av unionsstöd till Ukraina i form av ett lån som återbetalas genom det skadestånd som Ryssland är skyldigt att betala (krigsskadeståndslånet).

(16)Genom krigsskadeståndslånet bör ekonomiskt stöd kunna ges till Ukraina på ett förutsägbart, kontinuerligt, ordnat och flexibelt sätt utan onödigt dröjsmål, i syfte att hjälpa Ukraina att täcka sina finansierings- och försvarsbehov, i synnerhet de som har uppstått till följd av Rysslands anfallskrig. Krigsskadeståndslånet bör särskilt främja den makroekonomiska stabiliteten i Ukraina och underlätta dess externa finansiering

samt främja Ukrainas försvarsindustriella förmåga genom ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete, och därigenom bidra till att ge Ukraina ett kvalitativt militärt försprång.

(17)Krigsskadeståndslånet bör, på vissa villkor, ge stöd till Ukraina i form av ett lån på upp till 210 000 000 000 EUR. Mot bakgrund av principen om sund ekonomisk förvaltning bör krigsskadeståndslånet göras tillgängligt av kommissionen i delbetalningar, som kan betalas ut i en eller flera trancher.

(18)Stödet till Ukraina genom krigsskadeståndslånet bör göras tillgängligt under förutsättning att Ukraina fortsätter att upprätthålla och respektera gällande demokratiska mekanismer, inbegripet ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatens principer, och att garantera respekten för mänskliga rättigheter, däribland rättigheterna för personer som tillhör minoriteter. Kampen mot korruption bör ingå i upprätthållandet av och respekten för rättsstatsprincipen.

(19)Det finansiella och ekonomiska stöd som finns tillgängligt inom ramen för krigsskadeståndslånet bör göras tillgängligt för Ukraina med hänsyn till landets finansieringsbehov. Ukraina bör därför lägga fram en ukrainsk finansieringsstrategi för sina finansieringsbehov och finansieringskällor. Ukrainas finansieringsstrategi bör innehålla den viktigaste informationen om Ukrainas budget, Ukrainas finansiella och ekonomiska situation samt det stöd som Ukraina får från det internationella samfundet.

(20)Kommissionen bör bedöma Ukrainas finansieringsstrategi utan onödigt dröjsmål och agera i nära samarbete med Ukraina. Med tanke på den betydande omfattningen av Ukrainas behov av både budgetstöd och stöd till försvarsindustriell kapacitet, och med tanke på de begränsningar som vissa externa partner har när det gäller att tillhandahålla stöd, är det lämpligt att fastställa en vägledande fördelning av krigsskadeståndslånet när det gäller dessa två finansieringsbehov. Fördelningen bör vara vägledande för att kunna ta hänsyn till förändrade omständigheter som kan påverka Ukrainas finansieringsbehov och för att säkerställa att behoven fortsatt tillgodoses på ett förutsägbart, kontinuerligt, ordnat och flexibelt sätt utan onödigt dröjsmål. I sin bedömning av Ukrainas finansieringsstrategi bör kommissionen beakta överensstämmelsen mellan det förväntade externa finansieringsgapet och den vägledande fördelningen.

(21)Med tanke på omfattningen av de ekonomiska effekterna av de införda åtgärderna bör genomförandebefogenheter tilldelas rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. Rådet bör godkänna bedömningen av Ukrainas finansieringsstrategi genom ett genomförandebeslut, vilket det bör sträva efter att anta utan onödigt dröjsmål från det att förslaget har antagits. Det genomförandebeslutet bör fastställa det stödbelopp som görs tillgängligt för Ukraina för att bistå vid genomförandet av Ukrainas finansieringsstrategi, inbegripet beloppet för budgetstöd och beloppet för stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet. Genomförandebeslutet bör också fastställa det högsta antalet delbetalningar och det vägledande värdet på dessa för budgetstödet. Mot bakgrund av principen om sund ekonomisk förvaltning och för att underlätta de ukrainska myndigheternas likviditetsförvaltning och säkerställa förutsägbarhet bör det budgetstödet i princip betalas ut i högst fyra delbetalningar. När det gäller det stöd som är tillgängligt uteslutande för att upprätthålla initiativet för ERA-lån, där allt icke öronmärkt stöd inom ramen för krigsskadeståndslånet har gjorts tillgängligt genom ett genomförandebeslut av rådet, bör unionen undantagsvis göra det återstående

öronmärkta budgetstödet tillgängligt i enlighet med de villkor som överenskommits i ett samförståndsavtal mellan kommissionen och Ukraina (samförståndsavtalet).

(22)Finansiellt och ekonomiskt stöd i form av budgetstöd bör göras tillgängligt för att hjälpa Ukraina att täcka sina finansieringsbehov. För att säkerställa flexibilitet när det gäller att tillgodose dessa behov är det lämpligt att tillhandahålla stöd på flera olika sätt, och det bör kunna tillhandahållas genom makroekonomiskt stöd och genom ett lån som genomförs i enlighet med kapitel III i Ukrainafaciliteten.

(23)I kapitel III i Ukrainafaciliteten föreskrivs finansiering till Ukraina när villkoren i Ukrainaplanen, i vilken Ukrainas reform- och investeringsagenda fastställs, har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt. Eftersom det är ett instrument på medellång sikt som har till syfte att stödja Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad och dess gradvisa integrering i den inre marknaden samt, bland annat, att stödja Ukraina i att anta och genomföra de politiska, institutionella, rättsliga, administrativa, sociala och ekonomiska reformer som krävs för anpassning till unionens värden och för en gradvis anpassning sig till unionens regler, standarder, politik och praxis (regelverket) med sikte på ett framtida unionsmedlemskap och därigenom bidra till ömsesidig stabilitet, säkerhet, fred, välstånd och hållbarhet, är det lämpligt att föreskriva att belopp som härrör från krigsskadeståndslånet används genom Ukrainafaciliteten. Ukrainaplanen bör uppdateras för att återspegla dessa ytterligare belopp, inbegripet med åtgärder för att stärka rättsstatsprincipen och kampen mot korruption. Ändringar bör göras i Ukrainafaciliteten för att göra det möjligt att genomföra dessa ytterligare belopp genom det instrumentet.

(24)Makroekonomiskt stöd bör kopplas till politiska villkor som fastställs i samförståndsavtalet. Samförståndsavtalet bör där så är lämpligt innehålla åtaganden från Ukrainas sida, inbegripet åtaganden för att stärka mobiliseringen av intäkter, förbättra de offentliga utgifternas hållbarhet och kvalitet och öka effektiviteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i systemen för förvaltning av de offentliga finanserna. Ukraina får använda sådant makroekonomiskt stöd för att bidra till finansieringen av ersättning, som en form av krigsskadestånd, till de individer som har lidit skada till följd av Rysslands olagliga agerande, bland annat genom den skadeståndskommission för Ukraina som inrättats under överinseende av Europarådet.

(25)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen ges befogenhet att förhandla om sådana villkor för det makroekonomiska stödet med de ukrainska myndigheterna under överinseende av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201119. Med hänsyn till den potentiellt betydande inverkan som stödet kan ha är det lämpligt att tillämpa det granskningsförfarande som anges i förordning (EU) nr 182/2011. Med hänsyn till storleken på krigsskadeståndslånet till Ukraina bör granskningsförfarandet tillämpas för antagandet av samförståndsavtalet och vid alla minskningar eller fullständiga avbrytanden av krigsskadeståndslånet.

(26)Krigsskadeståndslånet bör ge finansiellt och ekonomiskt stöd till Ukraina som ett land i krig, vars finansiella stabilitet är nära kopplad till och beroende av landets förmåga

19Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande

av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina

genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj ).

att försvara sig mot angreppet. Detta motiverar att ett visst belopp av det finansiella och ekonomiska stödet till Ukraina används för att öka Ukrainas förmåga att hantera budgetbehoven när det gäller landets förmåga att stärka sin försvarskapacitet och militära kapacitet, och därmed bidrar till att ge Ukraina ett kvalitativt militärt försprång. Detta finansiella och ekonomiska stöd bör syfta till att göra det möjligt för Ukraina att genomföra brådskande och stora offentliga investeringar till stöd för Ukrainas försvarsindustri och dess integrering i den europeiska försvarsindustrin som svar på och till följd av den rådande krissituationen. Detta stöd bör särskilt bidra till återuppbyggnaden, återhämtningen och moderniseringen av Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas i syfte att öka dess försvarsindustriella beredskap, med beaktande av dess gradvisa framtida integrering i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, genom stöd till snabb tillgång till försvarsprodukter och andra produkter för försvarsändamål samt genom samarbete mellan unionen och Ukraina.

(27)Finansiellt och ekonomiskt stöd för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet bör tillgängliggöras för verksamheter, utgifter och åtgärder som avser försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål som uppfyller vissa kriterier för stödberättigande. För att skyndsamt stärka Ukrainas försvarsindustriella bas på ett effektivt och självständigt sätt bör dessa kriterier för stödberättigande utformas så att verksamheter, utgifter och åtgärder för att främja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet inriktas på återuppbyggnad, återhämtning och modernisering av Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas, med beaktande av dess gradvisa framtida integrering i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. När man undersöker om tillverkarna är kontrollerade av tredjeländer eller tredjelandsenheter bör, i detta sammanhang, med kontroll avses förmågan att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet, direkt eller indirekt, genom en eller flera mellanliggande rättsliga enheter.

(28)För att göra det möjligt för Ukraina att använda det finansiella och ekonomiska stödet på det sätt som är bäst anpassat efter omständigheterna är det lämpligt att tillåta landet att använda medlen för att stärka sin försvarsindustriella kapacitet genom olika metoder för genomförande som tar hänsyn till de många olika behoven. Det är särskilt lämpligt att medlen används för att stödja verksamheter, utgifter och åtgärder i länder eller i samarbete med länder som aktivt stöder Ukraina och Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas. Medlen får också bidra till stödinstrumentet för Ukraina enligt förordning (EU) [Edip-förordningen], investeringsramen för Ukraina som inrättats genom Ukrainafaciliteten för varor med dubbla användningsområden eller andra unionsprogram. Vidare bör medlen göra det möjligt för Ukraina att delta i en omfattande insats när det gäller efterfrågan på försvarsprodukter för att skapa lämpliga förutsättningar för att stimulera stora investeringar i ökningen av produktionskapaciteten och i utvecklingen av nya produkter. Ukraina bör därför tillåtas att använda medlen för att inleda omfattande upphandlingar av försvarsprodukter från den ukrainska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen genom upphandlingar inom ramen för Safe-instrumentet, som inrättats genom rådets

förordning (EU) 2025/110620, eller inom ramen för andra arrangemang, på villkor att de godkänns.

(29)För att säkerställa ett smidigt genomförande av den här förordningen i kombination med Safe-instrumentet är det lämpligt att tillämpa liknande villkor för stödberättigande. Med tanke på att Ukraina är ett land i krig vars förmåga att försvara sitt territorium kan vara beroende av tillgången på en viss produkt på mycket kort sikt, bör Ukraina tillåtas att upphandla produkter som inte uppfyller dessa villkor för stödberättigande om det finns ett akut behov av en produkt och om ingen alternativ produkt finns tillgänglig genom upphandling. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG21 rör bland annat inrättandet av en lämplig rättslig ram, vilket är en förutsättning för att skapa en europeisk marknad för försvarsmateriel, avseende en samordning av upphandlingsförfaranden vid tilldelning av kontrakt som uppfyller medlemsstaternas krav på säkerhet och som är förenlig med deras skyldigheter enligt EUF-fördraget. Den är dock inte anpassad för att tillgodose de akuta och omfattande behoven i ett land i krig vid unionens gräns. Under dessa omständigheter kan det vara lämpligt att låta ett befintligt ramavtal vara öppet för upphandlande myndigheter i Ukraina även om de ursprungligen inte varit parter i det och även om denna möjlighet inte föreskrivits i det ursprungliga ramavtalet.

(30)Det finansiella och ekonomiska stödets övergripande struktur är beroende av hur olika parter bidrar till att hjälpa Ukraina att tillgodose sina finansieringsbehov. Det är därför lämpligt att det finansiella och ekonomiska stödet till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet gör det möjligt för Ukraina att samarbeta med tredjeländer som också stöder Ukrainas försvarsindustriella kapacitet. I synnerhet bör det vara möjligt för Ukraina att använda stödet till landets försvarsindustriella kapacitet för att samarbeta med sådana länder som inte handlar i strid med unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen, förutsatt att dessa länder tillhandahåller betydande ytterligare stöd till Ukraina som kan användas för utgifter som bidrar till målen för stödet till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet och som både europeisk och ukrainsk industri kan ta del av. Inom ramen för stödet till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet bör Ukraina vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att medlen inte används i länder som inte stöder Ukraina, vilket i sig inte skulle bidra till stödets syfte.

(31)Denna förordning påverkar inte tillämplig internationell rätt som förbjuder användning, utveckling eller produktion av vissa försvarsprodukter och viss försvarsteknik.

(32)Genomförandet av stödet till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet bör ske i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning och säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen i enlighet med artikel 223.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/250922. Detaljerade krav i detta avseende kan komma

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/81/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj ).

att fastställas i ett avtal mellan kommissionen och Ukraina. När det gäller förvaltningen av det finansiella och ekonomiska stöd som mottagits för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet bör Ukraina vidare öppna ett centralt konto och förvalta stödet genom det, och kommissionen bör kunna övervaka det kontot.

(33)För att stödja genomförandet av stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet bör kommissionen inrätta en expertgrupp för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet. Expertgruppen bör ge kommissionen råd i frågor som rör stödet till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet.

(34)Kommissionen bör övervaka genomförandet av stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet, i synnerhet när det gäller leverans av produkter. Därför bör olika övervakningsarrangemang inrättas som återspeglar de olika metoderna för genomförande.

(35)Direktiv 2009/81/EG rör bland annat inrättandet av en lämplig rättslig ram avseende en samordning av upphandlingsförfaranden vid tilldelning av kontrakt som uppfyller medlemsstaternas krav på säkerhet och som är förenlig med deras skyldigheter enligt EUF-fördraget. I detta syfte behandlar direktiv 2009/81/EG särskilt hanteringen av krissituationer, i synnerhet genom särskilda regler som är tillämpliga i fall av brådska till följd av en kris, t.ex. förkortade tidsfrister för mottagande av anbud och möjligheten att använda det förhandlade förfarandet utan föregående offentliggörande av ett meddelande om upphandling. I vissa brådskande fall kan dessa regler dock vara otillräckliga, särskilt när den akuta situationen till följd av krisen endast kan hanteras genom att Ukraina och minst en medlemsstat deltar i en gemensam upphandling. I dessa fall är ofta den enda lösningen för att säkerställa dessa länders säkerhetsintressen att låta en medlemsstats befintliga ramavtal eller kontrakt vara öppet för upphandlande myndigheter i Ukraina som ursprungligen inte varit parter i det, även om denna möjlighet inte föreskrivits i det ursprungliga ramavtalet eller kontraktet. Eftersom dessa möjligheter inte föreskrivs i direktiv 2009/81/EG vid den tidpunkt då den här förordningen träder i kraft, föreskrivs det i den här förordningen en möjlighet att komplettera eller avvika från bestämmelserna i den rådande krissituation som uppstått till följd av Rysslands anfallskrig, förutsatt att det företag som ingått ramavtalet har gett sitt samtycke. När det gäller ytterligare kvantiteter för Ukraina bör Ukrainas upphandlande myndigheter omfattas av samma villkor som den ursprungliga upphandlande myndighet som ingått det ursprungliga ramavtalet. Dessutom bör lämpliga öppenhetsåtgärder vidtas för att säkerställa att alla potentiellt berörda parter informeras.

(36)I rådets förordning (EU) 2025/1106 föreskrivs ekonomiskt stöd till medlemsstaterna som gör det möjligt för dem att genomföra brådskande och stora offentliga investeringar till stöd för den europeiska försvarsindustrin som svar på den krissituation som uppstått till följd av den kraftiga försämringen av unionens säkerhetsläge. Med detta instrument har unionen börjat stödja medlemsstaterna så att de snabbt kan lägga beställningar, vilket ger försvarsindustrin incitament att på mycket kort sikt investera i att stärka produktionskapaciteten för att kunna tillgodose medlemsstaternas behov senast 2030. Dessutom stöder den här förordningen beställningar från Ukraina till den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, för att stödja samarbetet mellan den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och den ukrainska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. En exceptionellt hög efterfrågan på en rad olika försvarsprodukter medför en överhängande risk för allvarliga negativa konsekvenser för den inre marknadens funktion. För att hantera denna risk och med tanke på målen för den här förordningen,

samt med beaktande av Ukrainas särskilda situation, kan prioriteringsåtgärder på unionsnivå som syftar till att säkerställa tillgången till de berörda försvarsprodukterna visa sig vara absolut nödvändiga för att säkerställa att den inre marknaden för försvarsprodukter och dess leveranskedjor fungerar väl. Kommissionen bör i detta avseende kunna, på begäran av en medlemsstat, använda prioritetsklassade begäranden för att underlätta leveransen av försvarsprodukter för att uppnå målen i den här förordningen.

(37)Prioritetsklassade begäranden bör bestå av begäranden från kommissionen, på en medlemsstats initiativ, till relevanta ekonomiska aktörer som är etablerade i unionen om att godta eller prioritera beställningar av krisnödvändiga produkter. Dessa prioritetsklassade begäranden bör endast användas när det är nödvändigt och proportionerligt för att säkerställa att försvarsleveranskedjorna kan fungera normalt, och de bör syfta till att stödja Ukraina när landet står inför allvarliga svårigheter, antingen med att göra en beställning eller med fullgörandet av ett kontrakt om leverans av försvarsprodukter. Ekonomiska aktörer bör ha möjlighet att vägra att bli föremål för en prioritetsklassad begäran. En prioritetsklassad begäran bör grundas på objektiva, faktiska, mätbara och väl underbyggda uppgifter. Den bör ta hänsyn till företagens legitima intressen och till de kostnader som uppstår och insatser som krävs för varje förändring av tillverkningsserien. När en prioritetsklassad begäran har godtagits bör skyldigheten att efterkomma den prioritetsklassade begäran ha företräde framför eventuella privaträttsliga eller offentligrättsliga prestationsåtaganden. Med tanke på vikten av att säkerställa försörjningen av försvarsprodukter, som är absolut nödvändiga för att den inre marknaden och dess leveranskedjor ska fungera väl, bör fullgörandet av en prioritetsklassad begäran inte medföra skadeståndsansvar gentemot tredje part för skador som kan uppstå till följd av ett eventuellt åsidosättande av avtalsenliga skyldigheter som regleras av rätten i en medlemsstat, i den mån åsidosättandet av avtalsenliga skyldigheter varit nödvändigt för att uppfylla den föreskrivna prioriteringen. Om den ekonomiska aktören uttryckligen har godtagit en prioritetsklassad begäran och kommissionen har antagit en genomförandeakt efter ett sådant godtagande bör den ekonomiska aktören uppfylla alla villkor i den genomförandeakten. Om den ekonomiska aktören underlåter att uppfylla de villkor som fastställs i genomförandeakten bör möjligheten att friskrivas från avtalsrättsligt ansvar dras in. Om den bristande efterlevnaden är avsiktlig eller beror på grov vårdslöshet bör kommissionen kunna ålägga den ekonomiska aktören böter, med beaktande av proportionalitetsprincipen.

(38)Med tanke på att särskilda belopp bör göras tillgängliga för budgetstöd och stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet bör samstämmighet och komplementaritet säkerställas vid deras respektive genomförande.

(39)Den här förordningen bör tillämpas utan att det påverkar den specifika karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik.

(40)Det avtal om krigsskadeståndslån som ingås mellan kommissionen och de ukrainska myndigheterna bör innehålla bestämmelser som är anpassade till de rättigheter, ansvarsområden och skyldigheter som föreskrivs i det ramavtal inom ramen för Ukrainafaciliteten som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2024/792, vilket har undertecknats mellan unionen och Ukraina och vilket trädde i kraft den 20 juni 2024. På det sättet säkerställer man att unionens ekonomiska intressen i samband med krigsskadeståndslånet skyddas effektivt och att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det medför också, i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, att

kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Europeiska åklagarmyndigheten ges de rättigheter och det tillträde som krävs, inbegripet av tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel under och efter den period då krigsskadeståndslånet finns tillgängligt. Ukraina bör också rapportera till kommissionen om oriktigheter i samband med användningen av medlen, i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i ramavtalet inom ramen för Ukrainafaciliteten.

(41)I enlighet med artikel 223.4 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 bör avtalet om krigsskadeståndslånet säkerställa att alla unionens kostnader i samband med krigsskadeståndslånet bärs av Ukraina, inbegripet, i tillämpliga fall, kostnader för växling till och från utländska valutor.

(42)Mot bakgrund av Ukrainas svåra situation till följd av Rysslands anfallskrig och för att stödja Ukraina på dess långsiktiga väg mot stabilitet är det lämpligt att unionen tillhandahåller ett krigsskadeståndslån till Ukraina i form av ett lån med begränsad regressrätt som förfaller till betalning när Ukraina tar emot kontanter eller icke- monetära tillgångar som krigsskadestånd, gottgörelse eller ekonomisk ersättning från Ryssland, utom territorium.

(43)Frigörandet av medel inom ramen för krigsskadeståndslånet bör villkoras av att kommissionen gör en positiv bedömning av den begäran om medel som lämnats in av Ukraina. När det gäller det makroekonomiska stödet bör bedömningen av villkoren inte påverka bedömningen av uppfyllandet av villkoren inom ramen för andra unionsprogram och unionsinstrument. När det gäller stödet till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet bör frigörandet av medel vara kopplat till kontrakt eller avtal om verksamheter, utgifter och åtgärder för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet när det gäller försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål.

(44)I den här förordningen bör det fastställas lämpliga bestämmelser för finansieringen av krigsskadeståndslånet.

(45)De förödande konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har betydande spridningseffekter för unionen, inbegripet hot mot dess yttre gränser, cyber- och hybridattacker, energi- och transportstörningar, påtvingad migration och destabilisering av det östra grannskapet, vilket påverkar unionens och medlemsstaternas säkerhet, försvar och ekonomiska intressen. Krisen som har uppstått till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har inte bara visat på brister i unionens och Ukrainas försvarsindustri, utan också påvisat att Ukrainas och unionens säkerhet är oskiljaktigt förbundna med varandra. Unionens fred, välstånd och resiliens är beroende av Ukrainas förmåga att försvara sin suveränitet och territoriella integritet. Unionen måste därför förse sig med medel för att stärka sitt kollektiva försvar och sin resiliens och för att fortsätta att stödja Ukraina. Finansiella resurser i exceptionell omfattning behövs för att hantera konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, utan att öka trycket på medlemsstaternas finanser. Därför bör exceptionella åtgärder vidtas på unionsnivå. I detta hänseende är det lämpligt att undantagsvis ge kommissionen befogenhet att av finansiella institut i unionen låna upp de nödvändiga medel som ackumuleras på grund av att transaktioner som rör den ryska centralbankens tillgångar och reserver inte är tillåtna. Medlen skulle uteslutande användas för att finansiera krigsskadeståndslånet till Ukraina, enkom i syfte att hantera konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Upplåningen bör göras på ett sätt som fullständigt skyddar det berörda finansiella institutets finansiella ställning och

gör det möjligt för det finansiella institutet att fullgöra alla avtalsenliga åtaganden som rör den ryska centralbankens tillgångar och reserver.

(46)Dessa särskilda åtgärder påverkar inte fordran med avseende på den ryska centralbanken. Den tillgången påverkas inte av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning. Det kontantsaldo som ackumulerats i balansräkningarna hos finansiella institut till följd av immobiliseringen tillhör inte den ryska centralbanken och utgör inte statliga tillgångar.

(47)Med tanke på att en del av det kontantsaldo hos finansiella institut i unionen som ackumuleras på grund av att transaktioner som rör den ryska centralbankens tillgångar och reserver inte är tillåtna är i andra valutor än euro, är det lämpligt att tillåta unionen att både låna upp och låna ut i dessa valutor.

(48)På grund av den unika finansieringsmetoden för krigsskadeståndslånet bör dess finansiering hållas åtskild från finansieringen av andra unionsprogram. Den diversifierade finansieringsstrategin i artikel 224 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 bör inte användas för att finansiera krigsskadeståndslånet.

(49)Eftersom det kontantsaldo hos finansiella institut som används för att finansiera krigsskadeståndslånet inte längre genererar ränta för respektive finansiellt institut, är det lämpligt att en andel av krigsskadeståndslånet avsätts för att upprätthålla G7- initiativet ERA-lån.

(50)Den betydande inverkan som Rysslands anfallskrig har på den europeiska säkerhetsstrukturen kräver kollektiva bidrag från medlemsstaterna i form av garantier till stöd för krigsskadeståndslånet från unionens budget. Dessa garantier är nödvändiga för att unionen ska kunna bevilja Ukraina ett krigsskadeståndslån och för att täcka risken för att ryska centralbankens tillgångar frigörs, samtidigt som Ryssland inte betalar Ukraina krigsskadestånd. För att säkerställa att den ansvarsförbindelse som krigsskadeståndslånet från unionen till Ukraina ger upphov till är förenlig med den gällande fleråriga budgetramen enligt artikel 312 i EUF-fördraget och de tak för egna medel som avses i det tredje stycket i artikel 311 i EUF-fördraget bör medlemsstaternas garantier vara oåterkalleliga, ovillkorliga och kunna tas i anspråk på begäran, samtidigt som systemets stabilitet bör förstärkas genom ytterligare skyddsåtgärder.

(51)Kommissionen bör kräva in medel från de finansiella institut som innehar kontantsaldo och utfärda ett skuldinstrument som särskilt stipulerar ränta och löptid. Det bör också vara möjligt att komma överens om arrangemang som särskilt stipulerar villkoren för unionens betalningsbegäran och utbetalning och som tar vederbörlig hänsyn till unionen som emittent på marknaden och de finansiella institutens likviditetsbehov. Sådana överväganden kan specificera villkoren för användning av likvida medel om sådana tillhandahålls av unionen. Arrangemangen kan också omfatta kostnadstäckning för eller ersättning till finansiella institut för kostnader som uppstått i samband med tillhandahållandet av medlen.

(52)Det är oumbärligt att föreskriva åtgärder som gör det möjligt för unionen att återbetala skuldinstrumentet till de finansiella instituten inom en kort tid, om ett sådant behov skulle uppstå. Som en del av dessa åtgärder bör en unionslikviditetsmekanism inrättas för att säkerställa att nödvändiga resurser finns tillgängliga i tid för att återbetala skuldavtalet. Denna mekanism bör endast användas för snabb återbetalning av unionens skyldigheter gentemot finansiella institut. Unionslikviditetsmekanismen bör baseras på kommissionens tillstånd att genomföra transaktioner som en del av den

diversifierade finansieringsstrategin som avses i artikel 224 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och framför allt de likviditetsförvaltningstransaktioner som det hänvisas till. Dessa transaktioner bör omfatta ett brett spektrum av åtgärder som gör det möjligt för kommissionen att anskaffa likviditet inom den fastställda tidsramen och emittera skuldinstrument på unionsnivå. Dessa transaktioner bör respektera budgetgränserna inom taken för egna medel och den fleråriga budgetramen.

(53)Efter att de nödvändiga bestämmelserna har fastställts inom systemet för egna medel och den fleråriga budgetramen bör täckningen för krigsskadeståndslånet och unionslikviditetsmekanismen säkerställas genom unionens budget. Till dess att täckning genom unionens budget säkerställs bör unionslikviditetsmekanismen endast användas för att säkerställa att garantianspråk infrias fullt ut och i tid. Medlemsstaterna bör kartlägga likvida medel som de kan tidigarelägga, men för eventuella underskott bör ett tillskott från unionslikviditetsmekanismen anses ha begärts. Medlemsstaternas återbetalning av unionslikviditetsmekanismen för kapitalbeloppet och räntesatserna bör integreras i garantierna i enlighet med villkoren i artikel 223 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och därför bör den garanti som anges i artikel 2.3 i förordning (EU, Euratom) 2020/2053 gälla för återbetalningen av unionslikviditetsmekanismen.

(54)I enlighet med artikel 21.2 a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får medlemsstaterna ge frivilliga bidrag för genomförandet av krigsskadeståndslånet. Dessa bidrag skulle bland annat kunna bidra till att täcka eventuell ränta som förfaller till betalning vid genomförandet av skuldinstrumentet.

(55)Det bör vara möjligt för tredjeländer eller andra källor att bidra till krigsskadeståndslånet genom att tillhandahålla oåterkalleliga och ovillkorliga garantier som ska kunna tas i anspråk på begäran utöver de garantier som medlemsstaterna tillhandahåller. Alternativt kan tredjeländer bidra till krigsskadeståndslånet genom att stödja hantering av valutarisker i samband med konvertering av medel som lånats upp från finansiella institut. Sådana bidrag bör utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.2 a, d och e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

(56)Genom undantag från artikel 31.3 i förordning (EU) 2021/94723 bör finansiella skulder i samband med lån enligt den här förordningen inte stödjas av garantin för yttre åtgärder, som inrättats genom den förordningen. Stöd i form av lån inom ramen för den här förordningen bör utgöra ekonomiskt stöd i den mening som avses i artikel 223.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Med tanke på de finansiella riskerna och garantierna bör ingen avsättning göras för stödet i form av lån inom ramen för den här förordningen, vilka ska garanteras utöver taken och, genom undantag från artikel 214.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, bör det inte fastställas någon avsättningsnivå.

(57)Om medlemsstaterna ställs inför skiljedomar som meddelats mot dem i förfaranden för tvistlösning mellan investerare och stat i samband med åtgärder som införs enligt

23Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/947/2021- 06-14 ).

förordning (EU) nr 833/2014 eller förordning (EU) nr [122-förordningen] bör de minimera de ekonomiska och rättsliga riskerna i samband med tillämpningen av denna förordning, i sann samarbetsanda. De bör framställa alla invändningar som de har rätt att göra i inhemska eller utländska förfaranden om erkännande och verkställighet av sådana skiljedomar. Häri ingår invändningen att erkännande eller verkställighet av skiljedomen skulle strida mot grunderna för rättsordningen i det land där erkännande och verkställighet begärs, i enlighet med konventionen om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar från 1958, liksom andra tillgängliga invändningar på grundval av nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt. Dessutom bör medlemsstaterna säkerställa att sådana skiljedomar inte kan erkännas och verkställas i unionen.

(58)Om en medlemsstat lider skada till följd av verkställighet i ett tredjeland av skiljedomar för tvistlösning mellan investerare och stat med åtgärder som införs enligt förordning (EU) nr 833/2014 eller förordning (EU) nr [122-förordningen] bör unionen säkerställa rättvis fördelning och solidaritet med den medlemsstaten genom de garantiavtal som ingås med medlemsstaterna och som täcker risken för sådan skada. Denna mekanism för rättvis fördelning och solidaritet bör tolkas så att dubbel betalning till den ryska centralbanken undviks när transaktionsförbudet upphävs. Om belopp ska betalas ut inom ramen för dessa garantier bör det belopp som unionen är skyldig finansiella institut minskas med ett motsvarande belopp. I enlighet med förordning (EU) nr 833/2014 eller förordning (EU) nr [122-förordningen] bör finansiella institut sedan minska sina skulder till den ryska centralbanken med ett motsvarande belopp. Till dess att de nödvändiga bestämmelserna har fastställts inom ramen för systemet för egna medel och den fleråriga budgetramen bör denna mekanism för rättvis fördelning och solidaritet ta de medlemsstaterna i beaktande som har bidragit till solidariteten genom att dela risken inom ramen för krigsskadeståndslånet.

(59)De bilaterala investeringsavtal som ingåtts mellan vissa medlemsstater och Ryska federationen är inte förenliga med den politik för investeringsskydd som unionen har utvecklat i enlighet med artikel 207 i EUF-fördraget sedan Lissabonfördragets ikraftträdande. De berörda medlemsstaterna ska, beroende på vad som är lämpligt, frånträda eller säga upp dessa bilaterala investeringsavtal och inta en gemensam hållning för att uppnå detta. Kommissionen bör underlätta samordningen mellan medlemsstaterna.

(60)Unionens stöd till Ukraina inom ramen för denna förordning bör förvaltas av kommissionen.

(61)Stödet till Ukraina genom krigsskadeståndslånet bör ges utöver och komplettera det unionsstöd som ges inom ramen för Ukrainafaciliteten. Kommissionen bör, när så är möjligt, sträva efter att minimera Ukrainas administrativa börda och rapporteringsbörda.

(62)Kommissionen bör ta vederbörlig hänsyn till rådets beslut 2010/427/EU24 och Europeiska utrikestjänstens roll, i enlighet med deras befogenheter.

(63)Det behöriga utskottet i Europaparlamentet kan bjuda in kommissionen för att

diskutera genomförandet av förordningen inom ramen för en dialog om

24Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2010/427/oj).

krigsskadeståndslånet. Kommissionen bör beakta de synpunkter som framkommer i dialogen, däribland eventuella resolutioner från Europaparlamentet.

(64)För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av denna förordning bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller unionsstödet till Ukraina inom ramen för denna förordning och tillhandahålla relevant dokumentation.

(65)För att säkerställa att de arrangemang som inrättas genom denna förordning fortsätter att vara ändamålsenliga bör kommissionen regelbundet se över huruvida de är tillräckliga och rapportera till Europaparlamentet och rådet om detta och därigenom garantera öppenhet och ansvarsskyldighet.

(66)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(67)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att tillhandahålla finansiellt och ekonomiskt stöd till Ukraina på ett förutsägbart, kontinuerligt, ordnat och lägligt sätt, i syfte att hjälpa Ukraina att täcka sina finansieringsbehov till följd av Rysslands anfallskrig, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av stödens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(68)Med beaktande av att de exceptionella förhållanden som är en följd av Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig innebär att läget är akut anses det vara lämpligt att åberopa det undantag från tidsfristen på åtta veckor som föreskrivs i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(69)Mot bakgrund av situationen i Ukraina bör denna förordning träda i kraft omgående, det vill säga dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

1.Genom denna förordning inrättas ett instrument för unionsstöd till Ukraina i form av ett lån som ska återbetalas genom det krigsskadestånd som Ryssland är skyldigt (krigsskadeståndslånet).

2.I förordningen fastställs målet med krigsskadeståndslånet, dess finansiering, formerna för unionsfinansiering enligt lånet och reglerna för tillhandahållandet av sådan finansiering.

Artikel 2

Målen med krigsskadeståndslånet

1.Det allmänna målet med krigsskadeståndslånet ska vara att ge finansiellt och ekonomiskt stöd till Ukraina på ett förutsägbart, kontinuerligt, ordnat och flexibelt sätt samt utan onödigt dröjsmål i syfte att hjälpa Ukraina att täcka sina finansieringsbehov, särskilt till följd av Rysslands anfallskrig och Rysslands uteblivna betalning av krigsskadestånd.

2.För att uppnå detta allmänna mål ska de särskilda målen för krigsskadeståndslånet vara att

a.stödja makroekonomisk stabilitet genom att lätta på Ukrainas externa och interna finansieringsbegränsningar,

b.stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet genom ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)försvarsprodukt: varor, tjänster och byggentreprenader som omfattas av direktiv 2009/81/EG, enligt artikel 2 i det direktivet.

(2)öronmärkt budgetstöd: stöd som tillhandahålls i enlighet med kapitel III och som angetts som tillgängligt uteslutande för att upprätthålla initiativet för ERA- lån.

(3)Eftastat i EES: medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

(4)ERA-lån: godtagbara bilaterala lån och unionens makroekonomiska stödlån enligt förordning (EU) 2024/2773.

(5)finansiellt institut: enhet i den finansiella sektorn enligt definitionen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/201325, försäkrings- och återförsäkringsföretag enligt definitionerna i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG26, värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/575/oj ).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/138/oj ).

nr 909/201427 eller central motpart enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/201228.

(6)andra produkter för försvarsändamål: andra varor, tjänster och byggentreprenader än de som omfattas av direktiv 2009/81/EG, enligt artikel 2 i det direktivet, som behövs för eller är avsedda för försvarsändamål.

(7)icke öronmärkt budgetstöd: makroekonomiskt stöd som tillhandahålls i enlighet med kapitel III och som inte har angetts som tillgängligt uteslutande för att upprätthålla initiativet för ERA-lån och stöd i form av ett lån som ska genomföras enligt kapitel III i förordning (EU) 2024/792.

Artikel 4

Tillgängligt stöd enligt krigsskadeståndslånet

1.Krigsskadeståndslånet ska uppgå till högst 210 000 000 000 EUR. Detta belopp ska göras tillgängligt för Ukraina baserat på Ukrainas finansieringsbehov, enligt vad som anges i Ukrainas finansieringsstrategi som godkänts i enlighet med artikel 8, under förutsättning att

a.det utestående lånebelopp som görs tillgängligt aldrig överstiger det belopp för kontanta medel hos finansiella institut i unionen som ackumuleras på grund av att transaktioner som rör Rysslands centralbanks tillgångar och reserver inte är tillåtna, och

b.de garantiavtal som avses i artikel 26 träder i kraft. Lånebeloppet ska bli tillgängligt successivt efter det att respektive garantiavtal har trätt i kraft, förutsatt att inget belopp görs tillgängligt förrän det kumulativa taket för de garantier som gäller för varje tranch av garantin enligt artikel 25.4 överstiger 50 % av det högsta beloppet för respektive tranch. Det lånebelopp som görs tillgängligt får inte överstiga det kumulativa taket för de garantier som är gällande enligt artikel 25.4.

2.Krigsskadeståndslånet ska vara tillgängligt till och med den 31 december 2030, med undantag för det öronmärkta budgetstödet som ska vara tillgängligt till och med den 31 december 2055. Det ska tillhandahållas av kommissionen i delbetalningar, som kan betalas ut i en eller flera trancher. Delbetalningarna eller trancherna får tillhandahållas i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/909/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala

motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/648/oj ).

euro eller andra valutor än euro för de belopp för kontanta medel i dessa valutor i finansiella institut som uppkommer som transaktioner avseende Rysslands centralbanks tillgångar och reserver för vilka transaktioner inte är tillåtna.

3.Om inte annat följer av punkt 1 a och b ska det vägledande högsta belopp som ska betalas ut till Ukraina i form av låneutbetalningar senast den 31 december 2027 uppgå till 90 000 000 000 EUR.

4.Om Ukrainas finansieringsbehov avsevärt minskar under den period då krigsskadeståndslånet finns tillgängligt, inbegripet om Ryssland betalar krigsskadestånd till Ukraina, får kommissionen med användning av det granskningsförfarande som avses

iartikel 30.2 minska det belopp för krigsskadeståndslånet som ännu inte betalats ut eller upphäva det.

5.Punkt 1 b ska upphöra att gälla om följande villkor är kumulativt uppfyllda:

a.Ett beslut med bestämmelser om det system för unionens egna medel som avses i artikel 311 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som föreskriver medel som möjliggör en garanti inom ramen för unionens budget för den finansiering som avses i artikel 23, har trätt i kraft och är tillämpligt. and

b.En flerårig budgetram som avses i artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som föreskriver en garanti inom ramen för unionens budget för krigsskadeståndslånet och all nödvändig finansiering av kostnader har trätt i kraft och är tillämplig.

Artikel 5

Förhandsvillkor för stöd enligt krigsskadeståndslånet

1.Ett förhandsvillkor för beviljande av stöd enligt krigsskadeståndslånet ska vara att Ukraina fortsätter att upprätthålla och respektera gällande demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem, rättsstatsprincipen och att garantera respekt för mänskliga rättigheter, inbegripet rättigheterna för personer som tillhör minoriteter. Kampen mot korruption ska ingå i upprätthållandet och respekten för rättsstatsprincipen.

2.Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten ska övervaka att det förhandsvillkor som anges i punkt 1 uppfylls, särskilt innan rådets genomförandebeslut som avses i artikel 8 antas och de medel som avses i artikel 22 frigörs. Övervakningen ska beakta relevanta rekommendationer från internationella organ, såsom Europarådet

och dess Venedigkommission. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om sin övervakning.

KAPITEL II

GENOMFÖRANDE AV KRIGSSKADESTÅNDSLÅNET

Artikel 6

Ukrainas finansieringsstrategi

1.För att erhålla finansiellt och ekonomiskt stöd enligt krigsskadeståndslånet ska Ukraina i princip varje år lämna in en ukrainsk finansieringsstrategi till kommissionen som ska innehålla närmare uppgifter om Ukrainas finansieringsbehov och finansieringskällor, i princip för de kommande tolv månaderna.

2.Ukrainas finansieringsstrategi ska innehålla följande:

a.De huvudsakliga makroekonomiska antaganden som ligger till grund för Ukrainas finansieringsstrategi.

b.Information om Ukrainas budget, per kvartal, inbegripet

i.budgetbalansmålet för den offentliga sektorn som procentandel av bruttonationalprodukten (BNP), uppdelat på offentliga sektorns undersektorer,

ii.prognoser för utgifter och inkomster som procentandel av BNP för den offentliga sektorn och dess viktigaste delsektorer, och deras huvudkomponenter enligt den ekonomiska klassificeringen,

iii.relevant information om offentliga utgifter per ändamål, särskilt när det gäller försvar,

iv.en beskrivning och kvantifiering av de utgifts- och inkomståtgärder som ska ingå i budgeten, och

v.en bilaga som innehåller metoden och antagandena samt alla andra relevanta parametrar som ligger till grund för budgetprognoserna.

c.Information om Ukrainas tidigare och beräknade finansiella utveckling i den offentliga sektorn, per kvartal, inbegripet

i.information om likviditetssituationen (kontantsaldo) för den offentliga sektorn och dess viktigaste delsektorer,

ii.amorteringar av skulder,

iii.en strategi för skuldemission,

iv.andra skuldskapande och skuldminskande flöden.

d.Information om genomförandet av tidigare beviljat stöd enligt krigsskadeståndslånet, inbegripet eventuella finansiella återkrav av detta.

e.Information om beräknat militärt bistånd in natura.

f.På grundval av Ukrainas budget och det beräknade militära biståndet in natura, de förväntade externa finansieringsbehoven för den period som omfattas av Ukrainas finansieringsstrategi, inbegripet en uppdelning av de belopp i den budgeten som är nödvändiga för tillämpningen av artikel 2.2 a och b i denna förordning. Denna uppdelning ska innehålla värdet av de försvarsprodukter som ska köpas in utanför unionen och Ukraina.

g.Anslagen och förväntad extern finansiering vid tidpunkten för inlämnandet av Ukrainas finansieringsstrategi för den period som omfattas av Ukrainas finansieringsstrategi, inbegripet en uppdelning av de belopp av den externa finansieringen som ska användas i enlighet med artikel 2.2 a och b i denna förordning.

h.På grundval av informationen i leden f och g i denna punkt, det förväntade externa finansieringsgap för vilket Ukraina begär stöd genom krigsskadeståndslånet enligt Ukrainas finansieringsstrategi, inbegripet en uppdelning av beloppen av det förväntade externa finansieringsgapet för tillämpningen av artikel 2.2 a och b i denna förordning.

i.För att stödja fleråriga utgifter enligt kapitel IV i denna förordning, information om potentiella fleråriga behov och en motsvarande budget.

3.Ukraina får lämna in uppdaterade ukrainska finansieringsstrategier till dess att allt icke öronmärkt budgetstöd och stöd som tillhandahålls i enlighet med kapitel IV har gjorts tillgängligt inom ramen för krigsskadeståndslånet i enlighet med artikel 8.

4.Genom undantag från punkt 1 får Ukraina också erhålla ekonomiskt stöd genom krigsskadeståndslånet i enlighet med artikel 10.3.

Artikel 7

Kommissionens bedömning av Ukrainas finansieringsstrategi

1.Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål bedöma Ukrainas finansieringsstrategi som lämnats in i enlighet med artikel 6.

2.När kommissionen gör den bedömning som avses i punkt 1 ska den ha ett nära samarbete med Ukraina. Kommissionen får lämna synpunkter eller begära ytterligare information, inbegripet kontrollera information med medlemsstater, tredjeländer och internationella organisationer. Ukraina ska tillhandahålla all ytterligare information som begärs och får vid behov revidera Ukrainas finansieringsstrategi, även efter det att den har lämnats in.

3.Kommissionen ska bedöma Ukrainas finansieringsstrategi och ska särskilt bedöma följande:

a.Den ukrainska finansieringsstrategins fullständighet, genomförbarhet och samstämmighet med de underliggande antagandena.

b.Överensstämmelsen mellan informationen i Ukrainas finansieringsstrategi och externa källor, inbegripet eventuella nyligen genomförda översyner av Internationella valutafonden och information från givarsamordningsplattformen för Ukraina och kontaktgruppen för Ukrainas försvar.

c.Det förväntade externa finansieringsgapets överensstämmelse med följande vägledande fördelning av krigsskadeståndslånet:

i.95 000 000 000 EUR för makroekonomiskt stöd i enlighet med kapitel III, varav 45 000 000 000 EUR av öronmärkt budgetstöd för återbetalning av ERA-lån, eller för stöd i form av ett lån som ska genomföras inom ramen för Ukrainafaciliteten enligt kapitel III i förordning (EU) 2024/792.

ii.115 000 000 000 EUR för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet i enlighet med kapitel IV.

d.Uppfyllande av det förhandsvillkor som fastställs i artikel 5.1.

När kommissionen gör bedömningen ska den ta hänsyn till eventuella effekter på unionens regelbundna närvaro på kapitalmarknaden som den finansiering som avses i artikel 23 för att finansiera det planerade belopp som ska stödjas av krigsskadeståndslånet skulle ha.

4.Om kommissionen gör en positiv bedömning av Ukrainas finansieringsstrategi ska den utan dröjsmål lägga fram ett förslag till rådets genomförandebeslut i enlighet med artikel 8.

5.Om kommissionen gör en negativ bedömning av Ukrainas finansieringsstrategi ska kommissionen utan dröjsmål informera Ukraina om detta och ange skälen för sin bedömning. En negativ bedömning ska inte hindra Ukraina från att lämna in en reviderad ukrainsk finansieringsstrategi.

6.Om kommissionen bedömer en uppdatering av Ukrainas finansieringsstrategi ska bestämmelserna i denna artikel tillämpas.

Artikel 8

Rådets genomförandebeslut

1.Om kommissionen gör en positiv bedömning av Ukrainas finansieringsstrategi eller dess uppdatering ska kommissionen lägga fram ett förslag för rådet om ett genomförandebeslut som gör det finansiella och ekonomiska stödet tillgängligt.

2.Rådets genomförandebeslut som avses i punkt 1 ska

a.fastställa det stödbelopp som ska göras tillgängligt för Ukraina för att bistå vid genomförandet av Ukrainas finansieringsstrategi, inbegripet det stödbelopp som är tillgängligt

i.för makroekonomiskt stöd i enlighet med kapitel III, inbegripet det belopp som ska vara tillgängligt uteslutande för att upprätthålla initiativet för ERA-lån,

ii.för stöd i form av ett lån som ska genomföras enligt kapitel III i förordning (EU) 2024/792,

iii.för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet i enlighet med kapitel IV,

b.fastställa det högsta antalet delbetalningar och det vägledande värdet på dessa för det stöd som är tillgängligt för makroekonomiskt stöd i enlighet med kapitel III.

3.Fastställandet av de belopp av krigsskadeståndslånet som ska göras tillgängliga ska

a.respektera det högsta belopp som är tillgängligt för krigsskadeståndslånet enligt artikel 4.1, samtidigt som det säkerställs att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att följa artikel 10.2,

b.beakta behovet av att säkerställa en rättvis fördelning av bördan med andra givare när det gäller att täcka Ukrainas finansieringsbehov.

4.Rådet ska anta det genomförandebeslut som avses i punkt 1 utan onödigt dröjsmål.

Artikel 9

Komplementaritet och samordning

1.Vid genomförandet av krigsskadeståndslånet ska kommissionen agera i nära samarbete med Ukraina, medlemsstaterna, relevanta internationella organ och givare till Ukraina, särskilt genom givarsamordningsplattformen för Ukraina och kontaktgruppen för Ukrainas försvar, för att säkerställa en enhetlig och konsekvent strategi från dem som stöder Ukraina för att tillgodose Ukrainas behov av finansiellt och ekonomiskt stöd. I samband med detta ska kommissionen dra nytta av Europeiska utrikestjänstens sakkunskap.

2.Artiklarna 5, 7, 13, 14, 15 och 22.1 c ska tillämpas i enlighet med beslut 2010/427/EU.

KAPITEL III

MAKROEKONOMISKT STÖD

Artikel 10

Syfte

1.Det makroekonomiska stödet ska bidra till att täcka Ukrainas finansieringsgap, såsom detta fastställts i en positivt bedömd ukrainsk finansieringsstrategi.

2.Fram till dess att ERA-lånen har återbetalats i sin helhet ska 45 000 000 000 EUR i makroekonomiskt stöd öronmärkas som tillgängligt uteslutande för att upprätthålla initiativet för ERA-lån.

3.När allt icke öronmärkt budgetstöd och stöd som tillhandahålls i enlighet med kapitel IV har gjorts tillgängligt inom ramen för godkända ukrainska finansieringsstrategier i enlighet med artikel 8, ska unionen göra det återstående öronmärkta budgetstödet tillgängligt för Ukraina i enlighet med de villkor som överenskommits i det samförståndsavtal som avses i artikel 11.3.

4.Frigörandet av det makroekonomiska stödet ska hanteras av kommissionen på grundval av dess bedömning av det förhandsvillkor som anges i artikel 5 och ett tillfredsställande

uppfyllande av de politiska villkor som ingår i det samförståndsavtal som avses i artikel 11.

Artikel 11

Samförståndsavtal

1.När det gäller de godkända belopp för makroekonomiskt stöd som avses i artikel 8.2 a i ska kommissionen komma överens med Ukraina om de politiska villkor som det makroekonomiska stödet ska vara kopplat till. Dessa politiska villkor ska fastställas i ett samförståndsavtal.

2.De politiska villkoren ska innehålla åtaganden, inbegripet åtaganden som syftar till att i synnerhet stärka mobiliseringen av intäkter, förbättra de offentliga utgifternas hållbarhet och kvalitet samt öka effektiviteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i systemen för förvaltning av de offentliga finanserna.

3.Kommissionen ska i det samförståndsavtalet komma överens med Ukraina om villkoren för hur det makroekonomiska stödet ska användas för att upprätthålla initiativet för ERA-lån.

4.Kommissionen ska genom genomförandeakter godkänna undertecknandet av samförståndsavtalet och ändringar därav. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 30.2.

KAPITEL IV

STÖD TILL UKRAINAS FÖRSVARSINDUSTRIELLA

KAPACITET

Artikel 12

Syfte

Stödet till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet ska syfta till att göra det möjligt för Ukraina att genomföra brådskande och stora offentliga investeringar till stöd för Ukrainas försvarsindustri och dess integrering i den europeiska försvarsindustrin som svar på och till följd av den rådande krissituationen. Detta stöd ska särskilt bidra till återuppbyggnad, återhämtning och modernisering av Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas i syfte att öka dess försvarsindustriella beredskap, med beaktande av dess gradvisa framtida integrering i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, genom stöd till snabb tillgång till försvarsprodukter och andra produkter för försvarsändamål samt genom samarbete mellan unionen och Ukraina.

Artikel 13

Stödberättigande

1.Verksamheter, utgifter och åtgärder för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet ska vara berättigade till stöd förutsatt att de uppfyller de villkor för stödberättigande som fastställs i denna artikel.

2.Verksamheterna, utgifterna och åtgärderna för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet ska ha anknytning till försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål och ska syfta till att

a.snabba upp den ukrainska försvarsindustrins anpassning till strukturella förändringar, inbegripet genom ny och expanderad tillverkningskapacitet samt tillhörande stödverksamhet,

b.förbättra snabb tillgång till försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål för Ukraina, inbegripet genom minskad ledtid för leveranser, reservation av tillverkningstider eller lagerhållning av försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål, insatsvaror eller råvaror, eller

c.stärka det gränsöverskridande samarbetet mellan den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas, med beaktande av Ukrainas behov av försvarsindustriell förstärkning och försvarsupphandling, vilket möjliggör utbytbarhet mellan försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål som tillverkas av den ukrainska försvarsindustrin och den europeiska försvarsindustrin.

3.Försvarsprodukter ska produceras i enlighet med följande villkor:

a.Tillverkare och underleverantörer som deltar i produktionen ska vara etablerade och ha sina strukturer för verkställande ledning i unionen, en Eftastat i EES eller Ukraina. De får inte vara föremål för kontroll av ett tredjeland som inte är en Eftastat i EES eller Ukraina eller av en enhet i ett annat tredjeland som inte är etablerad i unionen, en Eftastat i EES eller Ukraina.

b.Genom undantag från led a, för att ta hänsyn till industriellt samarbete med partner utanför EU, ska försvarsprodukter som involverar en underleverantör som deltar i produktionen och som tilldelas mellan 15 % och 35 % av kontraktets värde och som inte är etablerad eller inte har sina strukturer för verkställande ledning i unionen, i

Eftastaterna i EES eller i Ukraina, vara berättigade till stöd under förutsättning att minst ett av följande villkor är uppfyllt:

i.Ett direkt kontraktsförhållande med anknytning till försvarsprodukten har upprättats mellan tillverkaren och underleverantören före den 28 maj 2025.

ii.Tillverkaren åtar sig att inom två år undersöka om det är genomförbart att ersätta den insatsvara som underleverantören tillhandahållit med en alternativ, restriktionsfri insatsvara som har sitt ursprung i unionen, Eftastaterna i EES eller Ukraina och som uppfyller tekniska krav och tidskrav.

c.Genom undantag från led a ska försvarsprodukter som involverar tillverkare eller underleverantörer som är etablerade i unionen och som kontrolleras av ett annat tredjeland eller av en enhet i ett annat tredjeland som inte är en Eftastat i EES eller Ukraina, vara berättigade till stöd om denna tillverkare eller underleverantör har varit föremål för granskning i den mening som avses i förordning (EU) 2019/452 och, vid behov, lämpliga begränsningsåtgärder, eller om denna tillverkare lämnar garantier i enlighet med led d som verifierats av den medlemsstat där den är etablerad.

d.De garantier som avses i led c i denna punkt ska försäkra att tillverkarens eller underleverantörens deltagande i produktionen av försvarsprodukten inte strider mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen såsom de fastställs inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen. Dessa garantier ska i synnerhet befästa att det, med avseende på verksamheter, utgifter och åtgärder, finns åtgärder för att säkerställa att

i.kontroll över tillverkaren eller underleverantören inte utövas på ett sätt som begränsar eller inskränker dess förmåga att utföra de verksamheter, utgifter och åtgärder som stöds, och

ii.tillgång för ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland till säkerhetsskyddsklassificerade eller känsliga uppgifter avseende den producerade försvarsprodukten förhindras och att anställda eller andra personer som deltar i produktionen av försvarsprodukten har ett nationellt säkerhetsgodkännande som utfärdats av en medlemsstat, när så är lämpligt, i enlighet med nationella lagar och andra författningar.

e.Den infrastruktur och de anläggningar, tillgångar och resurser som tillhör de tillverkare och underleverantörer som deltar i produktionen ska vara belägna på territorium som tillhör en medlemsstat, en Eftastat i EES eller Ukraina. Om de tillverkare eller underleverantörer som deltar i produktionen inte har några lättillgängliga alternativ eller relevant infrastruktur och relevanta anläggningar, tillgångar och resurser på territorium som tillhör en medlemsstat, en Eftastat i EES eller Ukraina får de använda infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som är belägna eller förvaras utanför dessa territorier, under förutsättning att sådan användning inte strider mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen.

f.De tillverkare och underleverantörer som deltar i produktionen får anses uppfylla de villkor för stödberättigande som anges i denna punkt om de har uppfyllt likvärdiga villkor enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/109229, (EU) 2021/69730, (EU) 2023/152531 eller (EU) 2023/241832 eller enligt förordning (EU) 2025/1106 och förutsatt att inga senare ändringar ger anledning att ifrågasätta att dessa villkor är uppfyllda.

g.Kostnaden för komponenter med ursprung utanför unionen, Eftastater i EES och Ukraina får inte överstiga 35 % av den uppskattade kostnaden för komponenterna i försvarsprodukten. Ingen komponent får komma från ett tredjeland som agerar i strid med unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen.

h.I denna punkt avses med underleverantörer som deltar i produktionen varje rättslig enhet som tillhandahåller kritiska insatsvaror vilka besitter unika egenskaper av väsentlig betydelse för en produkts funktionssätt, som tilldelas minst 15 % av kontraktets värde och som behöver tillgång till säkerhetsklassificerade uppgifter för att kunna fullgöra kontraktet.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1092 av den 18 juli 2018 om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationsförmågan inom unionens försvarsindustri (EUT L 200, 7.8.2018, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1092/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092 (EUT L 170, 12.5.2021,

s.149, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/697/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1525 av den 20 juli 2023 om stöd för ammunitionstillverkning (EUT L 185, 24.7.2023, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/1525/oj). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2418 av den 18 oktober 2023 om inrättande av ett instrument för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa) (EUT L, 2023/2418, 26.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2418/oj ).

4.Genom undantag från punkt 3 ska en försvarsprodukt som inte uppfyller minst ett av de villkor som anges i den punkten vara berättigade till stöd om tillgången till eller ledtiden för leverans av en försvarsprodukt som uppfyller kraven i punkt 3 är oförenlig med Ukrainas krav, även om produkten var föremål för en sådan prioritetsklassad begäran som avses i artikel 19, förutsatt att tillverkaren av försvarsprodukten är etablerad i unionen, en Eftastat i EES eller Ukraina. Om den tillverkare som deltar i produktionen i en sådan situation inte har några lättillgängliga alternativ eller relevant infrastruktur eller relevanta anläggningar och tillgångar på territorium som tillhör en medlemsstat, en Eftastat i EES eller Ukraina får tillverkaren använda infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som är belägna eller förvaras utanför dessa territorier, under förutsättning att sådan användning inte strider mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen. Detta undantag är inte tillämpligt om tillverkaren inte har infrastruktur, anläggningar eller tillgångar tillhörande den försvarsindustriella och försvarstekniska basen som är belägna på territorium som tillhör en medlemsstat, en Eftastat i EES eller Ukraina.

5.Tillverkare av andra produkter för försvarsändamål ska vara etablerade i unionen, en Eftastat i EES eller Ukraina.

6.Genom undantag från punkterna 3 och 5 ska bidrag i enlighet med punkt 8 e i denna artikel användas i linje med villkoren för stödberättigande för respektive unionsprogram.

7.Genom undantag från punkterna 3 och 4, förutsatt att kommissionen ger sitt samtycke, får upphandling av en försvarsprodukt som inte uppfyller villkoren i dessa punkter, om det finns ett akut behov av en viss försvarsprodukt till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och förutsatt att sådan upphandling inte strider mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen, vara berättigad till ekonomiskt stöd enligt detta kapitel under förutsättning att

a.det inte finns en likvärdig produkt som tillgodoser detta akuta behov och som uppfyller villkoren i punkterna 3 och 4 eller att den inte är tillgänglig i den omfattning som krävs, eller

b.ledtiden för leverans för en sådan produkt är betydligt kortare än för en produkt som skulle uppfylla villkoren i punkterna 3 och 4, även om denna produkt var föremål för en sådan prioritetsklassad begäran som avses artikel 19.

I ett sådant fall ska Ukraina tillhandahålla alla bevis som kommissionen ska kontrollera för att villkoren för tillämpning av detta undantag är uppfyllda, inbegripet, inom ramen för led b, ett rättsligt åtagande från tillverkaren om att den kommer att iaktta ledtiden för leverans.

8.Verksamheter, utgifter och åtgärder som rör försvarsprodukter eller andra produkter för försvarsändamål ska genomföras inom ramen för en av följande genomförandemetoder:

a.Upphandlingar som görs av Ukraina, förutsatt att upphandlingen och leveransen valideras av kommissionen eller berörda medlemsstater. Ukraina ska ansvara för sådana upphandlingar i enlighet med ukrainsk lagstiftning, där kommissionens eller medlemsstaternas valideringar ska omfatta på stickprovsbasis kontroller av kontraktshandlingar, fakturor och leveransintyg, fysiska inspektioner hos leverantörer och fysisk kontroll av leveranser.

b.Upphandlingar som görs av Ukraina och som är en gemensam upphandling i enlighet med förordning (EU) 2025/1106.

c.Avtal mellan Ukraina och medlemsstaterna eller Europeiska försvarsbyrån.

d.Upphandlingsavtal mellan Ukraina och internationella eller mellanstatliga organisationer.

e.Bidrag från Ukraina till det stödinstrument för Ukraina som inrättats genom [Edip- förordningen], den investeringsram för Ukraina som inrättats genom förordning (EU) 2024/792 för varor med dubbla användningsområden eller andra unionsprogram.

Verksamheter, utgifter och åtgärder som rör andra produkter för försvarsändamål får också genomföras genom upphandlingar som görs av Ukraina för upphandlingar som understiger 7 000 000 EUR, förutsatt att sund ekonomisk förvaltning och skydd av unionens ekonomiska intressen säkerställs.

9.Kontrakt som rör sådana upphandlingar, avtal eller bidrag som avses i punkt 8 ska vara berättigade till stöd om de undertecknas efter den [datum för kommissionens förslag], förutsatt att de uppfyller kraven i denna artikel.

10.Kommissionen ska ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 29 för att komplettera denna förordning genom att utvidga kriterierna för stödberättigande till att omfatta andra tredjeländer än Eftastaterna i EES och Ukraina som inte agerar i strid

mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen, förutsatt att sådana länder tillhandahåller betydande ytterligare stöd till Ukraina som kan användas för utgifter som bidrar till de mål som anges i punkt 2 och som både europeisk och ukrainsk industri kan ta del av. Vid fastställandet av huruvida ett land har gett betydande ytterligare stöd till Ukraina ska kommissionen beakta det ytterligare stödet som en procentandel av Ukrainas finansieringsbehov jämfört med landets BNP i förhållande till unionens BNP.

Artikel 14

Produktformulär

1.När det gäller de godkända stödbelopp för att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet som avses i artikel 8.2 a iii ska Ukraina utarbeta ett formulär för varje verksamhet, utgift eller åtgärd som rör en försvarsprodukt eller annan produkt för försvarsändamål för vilken landet avser att begära stöd. Detta formulär ska innehålla följande:

a.En beskrivning av försvarsprodukten eller en annan produkt för försvarsändamål.

b.Information om efterlevnaden av artikel 13.

2.Ukraina ska samråda med kommissionen om formuläret i syfte att säkerställa efterlevnad

av artikel 13. Om Ukraina inte identifierar en genomförandemetod i enlighet med artikel

13.8 eller om kommissionen anser att en alternativ genomförandemetod är mer ekonomisk, effektiv eller ändamålsenlig får kommissionen föreslå Ukraina en genomförandemetod. När kommissionen föreslår Ukraina den lämpligaste genomförandemetoden ska kommissionen ta hänsyn till om den berörda produkten, verksamheten, utgiften eller åtgärden levereras eller genomförs i tid, tillgängliga priser, tidigare erfarenheter av den genomförandemetoden och, om det är motiverat, tidigare erfarenheter av tillverkare inom ramen för den genomförandemetoden.

3.Genom undantag från punkt 1 ska Ukraina inte vara skyldigt att upprätta ett formulär för genomförandet i enlighet med artikel 13.8 e.

Artikel 15

Expertgrupp för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet

1.För att stödja genomförandet av stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet ska kommissionen inrätta en expertgrupp för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet.

2.Utöver företrädare för kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten ska expertgruppen för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet omfatta företrädare för medlemsstaterna och Eftastaterna i EES. De tredjeländer som avses i artikel 13.9 ska ha rätt att utse företrädare. Ukraina ska bjudas in till mötena i expertgruppen för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet när så är lämpligt.

3.Expertgruppen för Ukrainas försvarsindustriella kapacitet ska tillhandahålla rådgivning, sakkunskap och stöd om försvarsprodukterna och andra produkter för försvarsändamål samt om genomförandemetoden.

Artikel 16

Tillhandahållande av stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet

Ukraina ska öppna ett särskilt konto med det enda syftet att förvalta det finansiella och ekonomiska stöd som Ukraina har mottagit till stöd för sin försvarsindustriella kapacitet. För detta konto gäller följande:

a.Alla betalningar enligt de kontrakt eller avtal som begärs för stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet ska betalas från detta konto.

b.Kommissionen ska beviljas övervakningsrättigheter för detta konto.

c.Ukraina ska förse kommissionen med en månatlig rapport som ska lämnas in inom 10 arbetsdagar från utgången av varje månad och som ska innehålla följande information:

i.Datum och belopp för varje betalning som gjorts från kontot under föregående månad.

ii.Namnet på mottagaren av varje betalning.

iii.En beskrivning av syftet med varje betalning och hur den förhåller sig till de kontrakt eller avtal som lämnats in i ansökningar om medel.

iv.All annan information som kommissionen rimligen kan komma att begära.

Artikel 17

Övervakning av genomförandet

1.Kommissionen ska övervaka genomförandet av stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet, i synnerhet när det gäller leverans av produkter, i enlighet med denna artikel.

2.För upphandlingar som görs av Ukraina i enlighet med artikel 13.8 a och som valideras av kommissionen ska kommissionen använda valideringsprocessen i den artikeln.

3.För upphandlingar som görs av Ukraina i enlighet med artikel 13.8 a och som valideras av medlemsstaterna ska medlemsstaten övervaka genomförandet av upphandlingen och leveransen i enlighet med den bestämmelsen samt rapportera till kommissionen.

4.För upphandlingar som görs av Ukraina i enlighet med artikel 13.8 b ska de medlemsstater som deltar i en sådan gemensam upphandling övervaka genomförandet av upphandlingen och leveransen samt rapportera till kommissionen.

5.För avtal mellan Ukraina och medlemsstaterna i enlighet med artikel 13.8 c ska medlemsstaten övervaka genomförandet av avtalet och leveransen samt rapportera till kommissionen.

6.För avtal mellan Ukraina och Europeiska försvarsbyrån i enlighet med artikel 13.8 c ska Europeiska försvarsbyrån övervaka genomförandet av avtalet och leveransen samt rapportera till kommissionen.

7.För upphandlingsavtal mellan Ukraina och internationella eller mellanstatliga organisationer i enlighet med artikel 13.8 d ska Ukraina i sådana upphandlingsavtal inkludera skyldigheter för respektive internationella eller mellanstatliga organisationer att övervaka genomförandet av upphandlingen och leveransen och att rapportera till kommissionen.

8.Om Ukraina underrättar kommissionen om att ett kontrakt inte har genomförts i enlighet med artikel 20.2 g eller om kommissionen får kännedom om att produkter enligt den här artikeln inte har levererats eller att medel på det konto som avses i artikel 16 inte har använts, ska kommissionen samarbeta med Ukraina för att omfördela dessa medel i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

Artikel 18

Ändring av ramavtal eller kontrakt

1.Om verksamheter, utgifter och åtgärder som rör försvarsprodukter genomförs inom unionen med hjälp av de metoder som avses i artikel 13.8 b eller 13.8 c, ska de regler som föreskrivs i punkterna 2–4 tillämpas på ett befintligt ramavtal eller kontrakt som avser inköp av försvarsprodukter, som används i den genomförandemetoden och som inte ger någon möjlighet till ändringar i väsentliga delar. Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 ska den upphandlande myndighet som ingick ramavtalet eller kontraktet på förhand inhämta ett godkännande från det företag med vilket den har ingått ramavtalet eller kontraktet.

2.En upphandlande myndighet i en medlemsstat får ändra ett befintligt ramavtal eller kontrakt för försvarsprodukter om ramavtalet eller kontraktet har ingåtts med ett företag som uppfyller kriterier som är likvärdiga med dem som fastställs i artikel 13.3 och 13.4 i syfte att lägga till Ukraina som part i det ramavtalet eller kontraktet.

3.Med avvikelse från artikel 29.2 tredje stycket i direktiv 2009/81/EG får en upphandlande myndighet i en medlemsstat göra väsentliga ändringar av de kvantiteter som anges i ett ramavtal eller kontrakt, vars uppskattade värde överstiger de tröskelvärden som fastställs i artikel 8 i direktiv 2009/81/EG, om ramavtalet eller kontraktet har ingåtts med ett företag som uppfyller kriterier som är likvärdiga med dem som fastställs i artikel 13.3 och 13.4 i den här förordningen, och i den utsträckning som ändringen är strikt nödvändig för tillämpningen av punkt 2 i den här artikeln.

4.Vid beräkningen av det värde som avses i punkt 3 ska det uppdaterade värdet vara referensvärde om kontraktet innehåller en indexeringsklausul.

5.En upphandlande myndighet som har ändrat ett ramavtal eller kontrakt i de fall som avses i punkt 2 eller 3 i den här artikeln ska offentliggöra ett meddelande om detta i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 32 i direktiv 2009/81/EG.

6.I de fall som avses i punkterna 2 och 3 ska principen om lika rättigheter och skyldigheter gälla mellan de upphandlande myndigheter som är parter i ramavtalet eller kontraktet, särskilt när det gäller kostnaden för de ytterligare kvantiteter som upphandlats.

Artikel 19

Frivillig prioritering av försvarsprodukter

1.Uteslutande vid tillämpning av denna förordning och om Ukraina står inför allvarliga svårigheter med att placera eller fullgöra ett kontrakt om leverans av försvarsprodukter som det finns ett akut behov av och som uppfyller kraven för stödberättigande i artikel 13.3 eller 13.4 får en ekonomisk aktör tillsammans med den medlemsstat på vars territorium dess produktionsanläggning är belägen gemensamt lämna in en begäran till kommissionen om att utfärda en prioriteringsåtgärd för att prioritera en viss beställning på sådana produkter som tillverkas av den ekonomiska aktören.

2.En sådan gemensam begäran som avses i punkt 1 ska innehålla följande:

(a)Ukrainas ursprungliga begäran.

(b)En förteckning över de produkter som ska omfattas av prioriteringsåtgärden, specifikationer av dem och de kvantiteter som de ska levereras i.

(c)De tidsfrister inom vilka leveranserna av produkterna ska fullgöras.

(d)Bevis på att den ekonomiska aktören inte kan tillmötesgå Ukrainas begäran enligt led a utan en prioriteringsåtgärd.

(e)Uppgift om ett rättvist och rimligt pris till vilket prioriteringsåtgärden kan placeras samt underlag som styrker detta pris.

3.Efter mottagandet av en sådan begäran som avses i punkt 1 ska kommissionen bedöma begäran utan onödigt dröjsmål.

4.Kommissionen ska grunda sin bedömning enligt punkt 3 på objektiva, faktabaserade, mätbara och styrkta uppgifter i syfte att avgöra om prioriteringen är absolut nödvändig för att hantera de allvarliga svårigheter som avses i punkt 1.

5.Om den bedömning som avses i punkt 3 visar att prioriteringen är absolut nödvändig ska kommissionen genom en genomförandeakt anta en prioriteringsåtgärd med angivande av

a.den rättsliga grunden för den prioritetsklassade begäran som den ekonomiska aktören är skyldig att efterkomma,

b.förteckningen över de produkter som omfattas av den prioritetsklassade begäran, specifikationer av dem och de kvantiteter som de ska levereras i,

c.de tidsfrister inom vilka den prioritetsklassade begäran ska efterkommas,

d.de som gynnas av den prioritetsklassade begäran,

e.omfattningen av de avtalsförpliktelser som den prioritetsklassade begäran ska ha företräde framom,

f.friskrivningen från avtalsrättsligt ansvar enligt de villkor som fastställs i punkt 7, och

g.de straffavgifter som föreskrivs i punkterna 12–18 för bristande efterlevnad av de skyldigheter som följer av genomförandeakten.

Den genomförandeakt som avses i första stycket i denna punkt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 30.2.

6.Den prioriteringsåtgärd som avses i punkt 5 ska

a.placeras till ett rättvist och rimligt pris, med vederbörlig hänsyn tagen till den ekonomiska aktörens alternativkostnader vid fullgörandet av prioriteringsåtgärden jämfört med befintliga avtalsenliga skyldigheter, och

b.ha företräde framom alla privaträttsliga eller offentligrättsliga avtalsförpliktelser som rör de försvarsprodukter som omfattas av prioriteringsåtgärden, på de villkor som fastställs i den genomförandeakt som avses i punkt 5.

7.Den ekonomiska aktör som är föremål för en prioriteringsåtgärd enligt punkt 5 ska inte vara ansvarig för åsidosättandet av en avtalsenlig skyldighet som regleras av rätten i en medlemsstat, förutsatt att

a.åsidosättandet av den avtalsenliga skyldigheten är nödvändigt för att fullgöra den föreskrivna prioriteringen,

b.den genomförandeakt som avses i punkt 5 har följts, och

c.den begäran som avses i punkt 1 inte hade som enda syfte att på ett otillbörligt sätt undvika en tidigare privaträttslig eller offentligrättslig prestationsskyldighet.

8.En ekonomisk aktör som är föremål för en prioriteringsåtgärd får be att kommissionen ändrar den genomförandeakt som avses i punkt 5 om den anser att det är vederbörligen motiverat på någon av följande grunder:

a.Den ekonomiska aktören kan inte utföra prioriteringsåtgärden på grund av otillräcklig produktionsförmåga eller produktionskapacitet, även om begäran ges förmånsbehandling.

b.Fullgörandet av prioriteringsåtgärden skulle innebära en orimlig ekonomisk börda och medföra synnerliga svårigheter för den ekonomiska aktören.

9.Den ekonomiska aktören ska tillhandahålla all relevant och underbyggd information som gör det möjligt för kommissionen att bedöma om den begäran om ändring som avses i punkt 8 är välgrundad.

10.På grundval av granskningen av de grunder och bevis som den ekonomiska aktören har anfört får kommissionen, efter samråd med och förhandsgodkännande från den medlemsstat på vars territorium den berörda ekonomiska aktörens relevanta produktionsanläggning är belägen, ändra genomförandeakten för att helt eller delvis befria den berörda ekonomiska aktören från dess skyldigheter enligt denna artikel.

11.Om en ekonomisk aktör efter att uttryckligen ha godtagit att prioritera de beställningar som kommissionen begärt avsiktligt eller till följd av grov försumlighet inte fullgör skyldigheten att prioritera dessa beställningar, ska den bli föremål för straffavgifter enligt punkterna 12–18 utom i något av följande fall:

a.Den ekonomiska aktören kan inte utföra den prioritetsklassade begäran på grund av otillräcklig produktionsförmåga eller produktionskapacitet eller av tekniska skäl.

b.Utförandet eller fullgörandet av begäran skulle innebära en orimlig ekonomisk börda och medföra synnerliga svårigheter för den ekonomiska aktören, inbegripet betydande risker för verksamhetens kontinuitet.

Inkomsterna från straffavgifterna ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 till ett program för externt bistånd där Ukraina är berättigat till stöd.

12.Om kommissionen anser det nödvändigt och proportionellt får den genom genomförandeakter påföra de ekonomiska aktörerna straffavgifter på högst 300 000 EUR om en ekonomisk aktör avsiktligt eller till följd av grov försumlighet inte fullgör skyldigheten att utföra den prioritetsklassade begäran enligt denna artikel.

De genomförandeakter som avses i första stycket ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 30.2.

13.Innan kommissionen fattar ett beslut enligt punkt 12 ska den ge den berörda ekonomiska aktören möjlighet att höras i enlighet med punkt 15. Kommissionen ska ta hänsyn till alla vederbörligen motiverade grunder som den ekonomiska aktören anför vid fastställandet av huruvida straffavgifter anses nödvändiga och proportionella.

14.När kommissionen fastställer straffavgifternas belopp ska den ta hänsyn till överträdelsens art, allvar och varaktighet, inbegripet huruvida den ekonomiska aktören delvis har uppfyllt den prioritetsklassade beställningen eller den prioritetsklassade begäran.

15.Innan kommissionen antar ett beslut enligt punkt 12 ska den säkerställa att de berörda ekonomiska aktörerna har getts möjlighet att lämna synpunkter på

a.kommissionens preliminära slutsatser, inbegripet alla frågor där kommissionen har invändningar, och

b.de åtgärder som kommissionen kan komma att vidta mot bakgrund av de preliminära slutsatserna enligt led a.

16.De berörda ekonomiska aktörerna får lämna sina synpunkter på kommissionens preliminära slutsatser inom en tidsfrist som kommissionen ska fastställa i sina preliminära slutsatser och som inte får vara kortare än 14 arbetsdagar.

17.Kommissionen ska grunda sina beslut om straffavgifter endast på invändningar som de berörda ekonomiska aktörerna har kunnat lämna synpunkter på.

18.Om kommissionen har underrättat de berörda ekonomiska aktörerna om sina preliminära slutsatser enligt punkt 15 ska den på begäran ge tillgång till kommissionens akt i enlighet med villkoren för ett förhandlat utlämnande, med förbehåll för de ekonomiska aktörernas berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter eller för att bevara någon persons affärshemligheter eller andra konfidentiella uppgifter. Rätten till tillgång till handlingar i ärendet ska inte omfatta konfidentiella uppgifter och interna handlingar hos kommissionen eller medlemsstaternas myndigheter, särskilt inte korrespondens mellan kommissionen och medlemsstaternas myndigheter. Ingenting i denna punkt ska hindra kommissionen från att lämna ut och använda information som är nödvändig för att bevisa en överträdelse.

19.Denna artikel påverkar inte medlemsstaternas rätt att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 346.1 b i EUF-fördraget.

KAPITEL V

FINANSIERING OCH GENOMFÖRANDE

Artikel 20

Avtal om krigsskadeståndslån

1.Närmare finansiella villkor för krigsskadeståndslånet ska fastställas i avtalet om krigsskadeståndslånet.

2.Utöver de inslag som anges i artikel 223.4 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska det i avtalet om krigsskadeståndslånet fastställas följande:

a)Krigsskadeståndslånet ska vara ett lån med begränsad regressrätt som förfaller till betalning när en återbetalningsutlösande faktor enligt definitionen i led k föreligger.

b)Ukraina ska förse unionen med en förmånsrätt till dess anspråk på Ryssland om krigsskadestånd som säkerhet för krigsskadeståndslånet. Värdet av denna förmånsrätt ska vid varje given tidpunkt vara lika med värdet av utbetalda medel enligt krigsskadeståndslånet.

c)De rättigheter, ansvarsområden och skyldigheter som fastställs i det ramavtal enligt Ukrainafaciliteten som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2024/792 är tillämpliga på avtalet om krigsskadeståndslånet och de medel som omfattas av det avtalet.

d)Det stödbelopp som avses i artikel 8.2 a ii ska genomföras i enlighet med kapitel III i förordning (EU) 2024/792, med undantag för reglerna om lånets löptid och återbetalning, på vilka reglerna i den här förordningen ska tillämpas.

e)Ukraina ska använda samma förvaltnings- och kontrollsystem som i den Ukrainaplan som upprättats enligt förordning (EU) 2024/792, även efter den tillgänglighetsperiod som avses i artikel 6.2 i den förordningen.

f)Kommissionen ska ha rätt att övervaka verksamhet, utgifter och åtgärder enligt kapitel IV i denna förordning som utförs av de ukrainska myndigheterna under ett projekts hela löptid.

g)Ukraina ska omedelbart underrätta kommissionen om ett utkast till kontrakt eller avtal som finansieras genom krigsskadeståndslånet inte genomförs.

h) Ukraina ska fortsätta att uppfylla det förhandsvillkor som fastställs i artikel 5.1.

i)Ukraina får inte upphäva någon åtgärd som vidtagits inom ramen för något annat av unionens eller Internationella valutafondens nuvarande eller tidigare stödinstrument för korruptionsbekämpning.

j)Före utbetalning av finansiellt och ekonomiskt stöd ska Ukraina ingå en överenskommelse om medverkan med kommissionen i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EU) 2024/2773 för att säkerställa att initiativet för ERA-lån upprätthålls.

k)Ukraina ska vara skyldigt att återbetala kapitalbeloppet för krigsskadeståndslånet inom 30 dagar om något av följande villkor är uppfyllt, vilka vart och ett utgör en återbetalningsutlösande faktor vid tillämpningen av denna förordning:

i.Ukraina tar emot kontanter som utgör krigsskadestånd, ersättningar eller varje annan ekonomisk uppgörelse från Ryssland, upp till beloppet för en sådan uppgörelse.

ii.En tid på 90 dagar löper ut efter det att Ukraina tar emot icke-monetära tillgångar som utgör krigsskadestånd, gottgörelse eller varje annan ekonomisk uppgörelse från Ryssland, utom territorium, upp till beloppet för en sådan uppgörelse, vilket ska fastställas genom en oberoende värdering. På begäran av Ukraina får kommissionen bevilja en förlängning av denna tidsfrist om det är strikt motiverat.

iii.Ukraina bryter mot led h.

iv.Det har konstaterats att Ukraina i samband med förvaltningen av krigsskadeståndslånet har varit inblandat i bedrägeri, korruption eller någon annan olaglig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen,

l)Ukraina är skyldigt att återbetala krigsskadeståndslånet

i.om förhandsvillkoret i led k i och ii föreligger till ett belopp av det monetära värdet av krigsskadestånd, gottgörelse eller varje annan ekonomisk uppgörelse från Ryssland som motsvarar den andel av krigsskadeståndslånet som är utestående i förhållande till summan av värdet av det utestående krigsskadeståndslånet, eventuella utestående krigsskadeståndslån från G7- medlemmar och eventuella utestående skulder enligt ERA-lån,

ii.om förhandsvillkoret i led k iii föreligger till det totala utestående beloppet av krigsskadeståndslånet,

iii.om förhandsvillkoret i led k iv föreligger till värdet av bedrägeriet, korruptionen eller den andra olagliga verksamheten som skadat unionens ekonomiska intressen.

m)Alla belopp av krigsskadeståndslånet som inte täcks av den betalningsskyldighet som avses i led l ska fortsätta att gälla till dess att framtida återbetalningsutlösande faktorer föreligger.

n)I händelse av utbetalningar eller återkrav ska Ukraina ange de relevanta utbetalningar från krigsskadeståndslånet som återbetalas eller återkrävs i enlighet med artikel 25.6.

I avtalet om krigsskadeståndslånet ska det också ingå eventuella andra krav som krävs för genomförandet av krigsskadeståndslånet.

3.Om villkoren i avtalet om krigsskadeståndslånet inte är uppfyllda ska kommissionen ha rätt att helt eller delvis skjuta upp eller ställa in frigörandet av delbetalningen eller trancherna.

4.Avtalet om krigsskadeståndslånet ska på begäran göras tillgängligt för Europaparlamentet och rådet samtidigt.

Artikel 21

Ansökan om medel

1.För att erhålla finansiellt och ekonomiskt stöd ska Ukraina lämna in en vederbörligen motiverad ansökan om medel till kommissionen. Ukraina får i princip lämna in en sådan ansökan om medel till kommissionen sex gånger om året.

2.För makroekonomiskt stöd ska ansökan om medel åtföljas av en rapport i enlighet med bestämmelserna i samförståndsavtalet.

3.För stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet gäller följande:

a)Ansökan om medel får omfatta flera produkter. För varje produkt som omfattas ska ansökan om medel innehålla ett kontrakt eller en överenskommelse i enlighet med artikel 13 och ett formulär i enlighet med artikel 14. Sådana kontrakt eller överenskommelser får föreligga undertecknade eller i form av ett utkast.

b)Om ansökan om medel avser finansiering till ett belopp som överstiger 20 % av det belopp som gjorts tillgängligt i enlighet med ett sådant rådsgenomförandebeslut som avses i artikel 8, ska Ukraina lämna en detaljerad motivering, inbegripet om konsekvenserna för framtida ansökningar om medel enligt det beslutet.

Artikel 22

Beslut om frigörande av stöd

1.Kommissionen ska fatta beslut om att frigöra stödet efter att ha bedömt följande krav:

a)För makroekonomiskt stöd som inte är öronmärkt budgetstöd:

i.Uppfyllande av det förhandsvillkor som fastställs i artikel 5.1.

ii.Ett tillfredsställande uppfyllande av de politiska villkor som fastställs i det samförståndsavtal som avses i artikel 11.

iii.Uppfyllande av det avtal om krigsskadeståndslån om avses i artikel 20.

b)För öronmärkt budgetstöd att begäran överensstämmer med villkoren i det samförståndsavtal som avses i artikel 11.3.

c)För stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet gäller följande:

i.Uppfyllande av det förhandsvillkor som fastställs i artikel 5.1.

ii.Bekräftelse av att kontrakten eller avtalen avser produkter som uppfyller kraven i artikel 13 och att kommissionen inte har några invändningar mot genomförandemetoderna.

iii.Bekräftelse av att Ukraina i stort sett följer de kvalitativa och kvantitativa stegen i bilagan till genomförandebeslut (EU) 2024/1447 och alla ändringar av detta.

iv.Uppfyllande av de skyldigheter som avses i artikel 16 och det avtal om krigsskadeståndslån som avses i artikel 20.

v)I den utsträckning som det är nödvändigt lämpligheten i Ukrainas detaljerade motivering, med beaktande av situationen i Ukraina och den anslagna och förväntade tillgängliga externa finansieringen.

2.Under förutsättning att det tillgängliga stödbelopp som föreskrivs i det rådsgenomförandebeslut som antagits i enlighet med artikel 8 iakttas, ska kommissionen, om den tillstyrker ansökan om medel, utan onödigt dröjsmål anta ett beslut om godkännande av utbetalningen av krigsskadeståndslånet. För stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet ska det belopp som ska betalas ut vara lika med värdet av de kontrakt eller avtal som ansökan om medel omfattar.

3.Kommissionen får fatta det beslut som avses i punkt 2 beträffande punkt 1 a, b och c kollektivt eller individuellt.

4.Om kommissionen avstyrker ansökan om medel ska kommissionen utan dröjsmål informera Ukraina om detta och ange skälen för sitt avstyrkande. Ett avstyrkande ska inte hindra Ukraina från att lämna in en ny ansökan om medel.

Artikel 23

Krigsskadeståndslånets finansiering

1.För att finansiera stödet enligt krigsskadeståndslånet ska kommissionen ha befogenhet att på unionens vägnar låna upp de nödvändiga likvida medel som avses i artikel 4.1 a. Den diversifierade finansieringsstrategi som avses i artikel 224 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska inte tillämpas på den finansieringen.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska finansiella institut, efter att ha tagit emot kommissionens infordran av medel, förse kommissionen med det nödvändiga beloppet från de kontanta medel som avses i artikel 4.1 a. Följande finansiella parametrar ska tillämpas på

unionens skuldförbindelse gentemot de relevanta finansiella instituten som fastställts när beloppet tas emot av kommissionen (skuldinstrument):

a)Den ränta som unionen ska betala ska vara lika med den ränta som det berörda finansiella institutet är skyldigt Rysslands centralbank enligt villkoren i relevanta avtal eller andra arrangemang avseende de tillgångar och reserver som avses i artikel 4.1 a.

b)Skuldinstrumentets löptid ska vara

i.för värdepapperscentraler en dag,

ii.för andra finansiella institut än värdepapperscentraler anpassad till arten av de relevanta avtal eller andra arrangemang som avses i led a.

c)Skuldinstrumentet ska vara denominerat i samma valuta som det tillhörande kontantsaldot.

d)Skuldinstrumentet ska återbetalas i kontanter eller, om det är absolut nödvändigt, andra likvida medel för användning som säkerhet.

e)Det belopp som unionen ska betala enligt skuldinstrumentet ska minskas med ett belopp som motsvarar skuldinstrumentets andel av det utestående saldot av det totala utestående saldot för sådana skuldinstrument, i förhållande till det belopp som unionen återbetalar till medlemsstaterna i enlighet med artikel 24.2. Minskningen ska genomföras efter en anmälan från unionen och ske när skuldinstrumentet förfaller till betalning.

Skuldinstrumentet ska behandlas som likvärdigt med kontanter enligt tillämpliga redovisningsregler.

3.På grundval av tillämplig unionslagstiftning ska kommissionen underrätta varje finansiellt institut från vilken den avser att infordra medel. När kommissionen beslutar vilka finansiella institut som ska underrättas ska den beakta finansieringsvillkoren, inbegripet finansieringskostnaderna, tillgången till medel i euro och administrativa krav, och samtidigt säkerställa att alla sådana finansiella institut involveras på vederbörligt sätt över tiden.

Kommissionen och de finansiella instituten får komma överens om arrangemang om bland annat villkoren för betalningsinfordran, kostnadstäckning och ersättning för tillhandahållande av medel och återbetalningsvillkor.

Varje genomförande av ett skuldinstrument som medför kostnader för unionen förutsätter villkorad kostnadstäckning

a)av medlemsstaterna genom bidrag i enlighet med artikel 21.2 a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509,

b)av medlemsstaterna i enlighet med villkoren i artikel 26 eller av tredjeländer i enlighet med artikel 27, eller

c)genom unionsbudgeten, förutsatt att samtliga villkor i artikel 4.5 är uppfyllda på ett sätt som gör det möjligt att täcka dessa kostnader för skuldinstrumentet.

4.Vid tillämpning av punkt 1 ska kommissionen ha befogenhet att på unionens vägnar infordra finansiering från sådana finansiella institut som den har underrättat i enlighet med punkt 3 för ett belopp som motsvarar den delbetalning eller tranch som ska frigöras. Infordran

av medel ska innehålla instruktioner om utbetalning av de kontanta medel som avses i artikel 4.1 a och återbetalning av skuldinstrumentet.

5.Med avvikelse från punkt 4 ska kommissionen, om tillämpningen av punkt 2 e leder till en minskning som överstiger skuldinstrumentets utestående saldo, ha befogenhet att på unionens vägnar infordra medel från de finansiella institut som den har underrättat i enlighet med punkt 3 för ett belopp som motsvarar det överstigande beloppet.

6.Det skuldinstrument som avses i punkt 2 ska fullständigt skydda det berörda finansiella institutets finansiella ställning och göra det möjligt för det att fullgöra alla avtalsenliga åtaganden som rör den ryska centralbankens tillgångar och reserver.

7.Med avvikelse från artiklarna 112.2 och 114.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får det rättsliga åtagandet enligt artikel 24 antas utan att ett budgetåtagande först ingås, vilket får delas upp över flera år i årliga delåtaganden.

8.Härmed inrättas en unionslikviditetsmekanism med det uteslutande syftet att säkerställa den återbetalning som avses i punkt 2 d. I syfte att finansiera unionslikviditetsmekanismen ska kommissionen ha befogenhet att på unionens vägnar låna upp de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna eller från finansiella institut i enlighet med artikel 224 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Upp- och utlåningstransaktionerna med avseende på unionslikviditetsmekanismen ska genomföras i euro.

9.Upplåningen för unionslikviditetsmekanismen och dess kostnader ska täckas i enlighet med de garantier som tillhandahålls

a)av medlemsstaterna i enlighet med villkoren i artikel 26 e, eller

b)av unionsbudgeten, om unionslikviditetsmekanismen finansieras efter det att samtliga villkor i artikel 4.5 är uppfyllda.

10.Så snart som samtliga villkor i artikel 4.5 är uppfyllda gäller följande:

a)Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 223.4 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska eventuella valutakurskostnader i samband med krigsskadeståndslånet inledningsvis belasta unionens budget.

b)Med avvikelse från artikel 214.4 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska, efter återbetalning av den upplåning som avses i den här artikeln genom den garanti i unionsbudgeten som avses i artikel 4.5, belopp som betalats ut av eller återkrävts från Ukraina med avseende enligt det krigsskadeståndslån som avses i artikel 4.1 eller belopp som återkrävts enligt den rättighet som avses i artikel 24.2 föras in i unionens budget som övriga inkomster.

11.Med avvikelse från artikel 31.3 andra meningen i förordning (EU) 2021/947 ska det ekonomiska stöd som ges till Ukraina genom krigsskadeståndslånet inte omfattas av garantin för yttre åtgärder. Ingen avsättning ska upprättas och ingen avsättningsnivå ska fastställas för krigsskadeståndslånet, genom undantag från artikel 214.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 24

Rättvis fördelning och solidaritet

1.Unionen och medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att minimera de ekonomiska och rättsliga riskerna i samband med tillämpningen av denna förordning. För att nå detta mål, och utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 11, 11a, 11e och 11f i förordning (EU) nr 833/2014 och artikel 5 i förordning (EU) [artikel 122- förordningen], ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med fördragen.

2.För att säkerställa rättvis fördelning och solidaritet ska unionen, upp till det belopp som får göras tillgängligt enligt artikel 4.1, återbetala de belopp som avses i artikel 5a.7 femte stycket i förordning (EU) nr 833/2014 och artikel 4.4 i förordning (EU) [artikel 122- förordningen] efter en vederbörligen motiverad begäran av medlemsstaterna, förutsatt att de relevanta förfarandena inleddes senast den [16 och ett halvt år efter att denna förordning träder i kraft]. Unionen ska överta alla rättigheter i fråga om de belopp som återbetalas.

3.Den återbetalning som avses i punkt 2 ska vid behov grundas på bidrag från medlemsstaterna i form av oåterkalleliga, ovillkorliga garantier som kan tas i anspråk på begäran i enlighet med artikel 25.

4.Kommissionen ska undersöka alla tillgängliga alternativ för att skydda medlemsstaterna om det skulle visa sig nödvändigt för att ytterligare stärka rättvis fördelning och solidaritet.

Artikel 25

Bidrag i form av garantier från medlemsstaterna

1.Medlemsstaterna får bidra genom att ställa garantier på upp till det totala beloppet

210000 000 000 EUR för stöd enligt krigsskadeståndslånet i enlighet med artikel 4.1 och bestämmelserna om rättvis fördelning och solidaritet i artikel 24.2.

2.När bidrag ges från medlemsstaterna ska de ha formen av oåterkalleliga, ovillkorliga garantier som kan tas i anspråk på begäran och överenskommas genom ett garantiavtal som ingås med kommissionen i enlighet med artikel 26.

3.Den relativa andelen av den berörda medlemsstatens bidrag (fördelningsnyckel) till det belopp som anges i punkt 1 i denna artikel ska motsvara den medlemsstatens relativa

andel av unionens totala BNI enligt rubriken ”Allmänna inkomster” i 2026 års budget, del A (”Finansiering av unionens årliga budget, Inledning”), tabell 4, kolumn 1, enligt unionens

allmänna budget för budgetåret 2026, såsom den slutgiltigt antagits den [dag för antagande av

unionens allmänna budget för budgetåret 2026]

4.Garantin ska få verkan med avseende på medlemsstaterna i två lika stora trancher. Följande ska gälla:

a)Den första tranchen av garantierna ska få verkan med avseende på medlemsstaten den dag då det garantiavtal mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten som avses i artikel 26 träder i kraft.

b)Den andra tranchen av garantin ska automatiskt få verkan med avseende på medlemsstaten den 1 januari 2028, såvida inte medlemsstaten senast den 31 december 2027 har underrättat kommissionen om att den andra tranchen av garantin inte ska få verkan med avseende på medlemsstaten den 1 januari 2028. Om den andra tranchen av garantin inte automatiskt fått verkan i enlighet med första meningen ska den få verkan med avseende på den berörda medlemsstaten den dag då medlemsstaten underrättar kommissionen.

Sådan kostnadstäckning som avses i artikel 26 c ska minska det tillgängliga lånebeloppet i enlighet med artikel 4.1 med ett belopp som kommissionen fastställer.

5.Belopp som härrör från anspråk på andra garantier än dem som finansieras genom den unionslikviditetsmekanism som avses i artikel 23.8 ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.2 a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 för återbetalning av unionens finansiella skulder till finansiella institut som härrör från det stöd enligt krigsskadeståndslånet som avses i artikel 4.1.

6.Med avvikelse från artikel 214.4 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska, efter det att ett garantianspråk har infriats i enlighet med artikel 26 a, belopp som betalats ut av eller återkrävts från Ukraina med avseende på stöd inom ramen för det krigsskadeståndslån som avses i artikel 4.1 eller belopp som återkrävts på grundval av den rättighet som avses i artikel 24.2 återbetalas till dessa medlemsstater upp till beloppet för de garantianspråk som medlemsstaterna infriat i enlighet med artikel 26 a. Vid sådana betalningar eller återkrav från Ukraina ska Ukraina ange de relevanta betalningar från krigsskadeståndslånet som återbetalas eller återkrävs, och det ska säkerställas att en proportionell återbetalning eller ett proportionellt återkrav av medel sker mot de utestående beloppen för betalningar som gjorts enligt kapitlen III och IV i denna förordning. På grundval av detta ska återbetalningarna till medlemsstaterna tillhandahållas med fullständigt hänsynstagande till vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik och med beaktande av alla medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen.

Artikel 26

Garantiavtal

Kommissionen ska ingå ett garantiavtal med varje medlemsstat som ställer en garanti enligt artikel 25. Det avtalet ska innehålla regler för garantin, som ska vara samma för alla medlemsstater, särskilt bestämmelser om följande:

a)Bestämmelser om fastställande av medlemsstaternas skyldighet att infria kommissionens garantianspråk med avseende på den finansiering som avses i artikel 23 och med avseende på rättvis fördelning och solidaritet i enlighet med artikel 24.2.

b)Bestämmelser som säkerställer att garantianspråk görs

i.för sådan finansiering som avses i artikel 23 proportionellt på grundval av garantins belopp jämfört med det totala taket för de garantier som är i kraft, inbegripet garantier från tredjeländer som ställts i enlighet med artikel 27.2,

ii.vid tillämpning av artikel 24.2 proportionellt på grundval av garantibeloppet jämfört med det totala taket för garantier från medlemsstater som är i kraft.

c)Bestämmelser om att anspråk på garantin säkerställer unionens förmåga att

i.återbetala de kontanta medel som lånats upp i enlighet med artikel 23 om beloppet förfaller till betalning i enlighet med artikel 23.2 d före det att Ukraina har återbetalat krigsskadeståndslånet, inbegripet om Ukraina inte har någon skyldighet att återbetala medlen i enlighet med artikel 20.2 a, samt i tillämpliga fall kostnader, inbegripet sådana kostnader som avses i artikel 23.3 tredje stycket b och kostnader för växling till och från utländska valutor,

ii.betala alla fordringar i enlighet med artikel 24.

d)Bestämmelser om betalningsvillkoren, inbegripet att en medlemsstat får infria ett garantianspråk genom att tillhandahålla kontanter eller använda den unionslikviditetsmekanism som avses i artikel 23.8.

e)Bestämmelser om den unionslikviditetsmekanism som avses i artikel 23.8 i överensstämmelse med artikel 223 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Dessa bestämmelser ska inbegripa en bestämmelse om att användningen av unionslikviditetsmekanismen ska anses ha begärts av medlemsstaten, förutsatt att medlemsstaten inte inom en tid som kommissionen bestämmer underrättar kommissionen om sin avsikt att använda sina egna likvida medel för att infria anspråk på garantin. Bestämmelser om det högsta belopp som en medlemsstat får använda i unionslikviditetsmekanismen, vilket ska vara lika med det högsta värdet på den medlemsstatens garanti. Bestämmelser om den maximala varaktigheten för varje utbetalning från unionslikviditetsmekanismen, som ska vara strängt kopplad till syftet att säkerställa återbetalning av skuldinstrumentet. Bestämmelser som säkerställer att alla kostnader med koppling till ett ekonomiskt stöd som unionen ådragit sig ska bäras av mottagarlandet.

f)Bestämmelser som säkerställer att garantierna inte längre ska kunna tas i anspråk efter anmälan från kommissionen från och med det tidigaste av följande:

i.Den dag då de villkor som avses i artikel 4.5 är uppfyllda, utan att det påverkar medlemsstatens eventuella utestående skyldigheter enligt led e i den här artikeln.

ii.Den dag då både i) transaktioner relaterade till förvaltningen av Rysslands centralbanks reserver samt tillgångar, inbegripet transaktioner med

juridiska personer, enheter eller organ som agerar för eller på uppdrag av Rysslands centralbank, såsom Rysslands nationella förmögenhetsfond, är tillåtna och ii) det inte föreligger några andra tänkbara anspråk enligt artikel 24.2.

Artikel 27

Bidrag från tredjeländer

1.Tredjeländer får bidra genom att ställa garantier eller genom att stödja hantering av valutarisker i samband med konvertering av kontanta medel som lånats från finansiella institut i enlighet med artikel 23.

2.Bidrag från tredjeländer i form av garantier ska tillhandahållas i form av oåterkalleliga, ovillkorliga garantier som kan tas i anspråk på begäran genom ett garantiavtal med kommissionen. Avtalet ska återge bestämmelserna i artikel 26 a, 26 b i) och 26 c i) i tillämpliga delar. Sådana garantier ska tillkomma utöver de garantier som medlemsstaterna ställer i enlighet med artikel 25.

3.Om bidrag från tredjeländer ges i form av stöd för hantering av valutarisker i samband med konvertering av kontanta medel som lånats från finansiella institut i enlighet med artikel 23, ska kommissionen ingå ett avtal med varje tredjeland som innehåller de nödvändiga arrangemangen för ett sådant bidrag. Dessa bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.2 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

4.Kommissionen ska samtidigt och utan dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om avtal som ingås i enlighet med denna artikel.

Artikel 28

Tillämpning av reglerna om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga

uppgifter

1.Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som skapas, hanteras, lagras, utbyts eller delas enligt denna förordning ska skyddas i enlighet med säkerhetsbestämmelserna i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 eller avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse, beroende på vad som är tillämpligt.

2.Kommissionen ska använda ett säkert utbytessystem för att underlätta utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter mellan kommissionen och Ukraina och i förekommande fall med medlemsstaterna.

3.Kommissionen ska ha tillgång till uppgifter, inbegripet säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, som är nödvändiga för de uppgifter den tilldelats enligt denna förordning, särskilt i syfte att kontrollera villkoren för utbetalning och utföra kontroller, granskningar, revisioner, utredningar, rapporter samt kontroller och revisioner enligt artikel 20.

4.Uppgifter som tas emot till följd av tillämpningen av denna förordning får användas enbart för det ändamål för vilket de begärts.

5.Kommissionen och medlemsstaterna ska säkerställa skyddet av handels- och affärshemligheter och andra känsliga uppgifter som inhämtats och genererats vid tillämpningen av denna förordning i enlighet med unionsrätten och tillämplig nationell rätt.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 29

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 13 ska ges till kommissionen tills vidare från och med sju dagar efter den dag då denna förordning träder i kraft.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 13 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 13 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 30

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 31

Dialog om krigsskadeståndslån

1.För att stärka dialogen mellan unionens institutioner, särskilt Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och säkerställa större insyn och ansvarsskyldighet får Europaparlamentets ansvariga utskott bjuda in kommissionen för att diskutera genomförandet av denna förordning.

2.Europaparlamentet får i resolutioner ge sina synpunkter på krigsskadeståndslånet.

3.Kommissionen ska beakta de synpunkter som framkommit i dialogen om krigsskadeståndslån, däribland eventuella resolutioner från Europaparlamentet.

Artikel 32

Information till Europaparlamentet och rådet

1.Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen när det gäller genomförandet av denna förordning, inbegripet artikel 4.4, artikel 6.1, artikel 7.5, artikel 11.4, artikel 20.3, artikel 22.2, artikel 24.2, artikel 25.2 och artikel 27.1, och ska utan onödigt dröjsmål förse dessa institutioner med relevanta handlingar. Den information som kommissionen tillställer rådet inom ramen för denna förordning eller dess genomförande ska samtidigt göras tillgänglig för Europaparlamentet, vid behov under iakttagande av arrangemang för konfidentialitet.

2.Kommissionen ska senast den 30 juni varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning året innan med en utvärdering av detta genomförande. Rapporten ska avhandla

a)framstegen i genomförandet av krigsskadeståndslånet, och

b)Ukrainas ekonomiska situation och framtidsutsikter samt de framsteg som gjorts med genomförandet av de politiska villkor som avses i artikel 11.1.

3.Kommissionen ska senast den 31 december 2031 överlämna en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av det krigsskadeståndslån som tillhandahålls enligt denna förordning, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till stödets syfte.

Artikel 33

Ändringar av förordning (EU) 2024/792

Förordning (EU) 2024/792 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 6.4 ska följande stycke läggas till:

”Belopp som görs tillgängliga i enlighet med artikel 8.2 a ii i förordning (EU) [förordningen om krigsskadeståndslån] ska genomföras som ytterligare ekonomiskt stöd i enlighet med kapitel III i form av lån och ska läggas till de belopp som avses i punkterna 2 och 3.”

2. I artikel 22 ska följande stycke läggas till i punkt 2:

”Efter antagandet av det rådsgenomförandebeslut som avses i artikel 19.1 med avseende på det belopp som avses i artikel 6.4 andra stycket ska kommissionen ingå ett tilläggsavtal eller ett addendumavtal till det låneavtal med Ukraina som avses i första stycket i syfte att säkerställa genomförandet av beloppen enligt kapitel III, med undantag för regler om lånets löptid och återbetalning, på vilka reglerna i förordning (EU) [förordningen om krigsskadeståndslån] ska tillämpas.”

Artikel 34

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska

unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden

Ekonomiska och finansiella frågor samt stöd till försvarsindustrin.

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Att inrätta ett krigsskadeståndslån till Ukraina och ge Ukraina finansiellt och ekonomiskt stöd i syfte att hjälpa Ukraina att täcka sina finansieringsbehov, särskilt till följd av Rysslands anfallskrig och Rysslands uteblivna betalning av krigsskadestånd. Krigsskadeståndslånet ska ge finansiellt och ekonomiskt stöd till Ukraina på ett förutsägbart, kontinuerligt, ordnat och flexibelt sätt utan onödigt dröjsmål.

1.3.2Specifikt/specifika mål

För att stödja den makroekonomiska stabiliteten i Ukraina genom att lätta på begränsningarna i fråga om extern och intern finansiering och att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet genom ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Ukraina kommer att få tillräckligt och kontinuerligt ekonomiskt stöd som svar på och till följd av den rådande krissituationen. Krigsskadeståndslånet förväntas stödja Ukrainas budget- och försvarsbehov under den närmaste framtiden.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Ukrainas myndigheter kommer att vara skyldiga att regelbundet rapportera om genomförandet av tidigare beviljat stöd enligt krigsskadeståndslånet. Kommissionens

avdelningar kommer att fortsätta att ha nära kontakt med givarsamordningsplattformen för Ukraina i syfte att dra nytta av insikter från respektive givares pågående verksamhet.

När det gäller målet att lätta på finansieringsbegränsningarna kommer de ukrainska myndigheterna att vara skyldiga att lämna en rapport om efterlevnaden av de överenskomna politiska villkoren innan delutbetalningen av det makroekonomiska stödet görs. Kommissionens avdelningar kommer fortlöpande att övervaka förvaltningen av de offentliga finanserna efter den operativa bedömning av ekonomihanteringsprocesserna och de administrativa förfarandena i Ukraina som gjordes i juni 2020.

Det planeras en årlig rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning. Kommissionen kommer att göra en efterhandsutvärdering av krigsskadeståndslånet.

1.4Förslaget eller initiativet avser

☒en ny åtgärd

¨en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd33

¨en förlängning av en befintlig åtgärd

¨en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

För genomförandet av krigsskadeståndslånet kommer kommissionen att ingå ett avtal om krigsskadeståndslån med Ukraina med närmare finansiella villkor för krigsskadeståndslånet.

Kommissionen kommer att ingå ett garantiavtal med varje medlemsstat som ställer en garanti och som innehåller regler för garantin, vilka ska vara samma för alla medlemsstater. Sådana garantier får också tillhandahållas av tredjeländer.

När avtalet om krigsskadeståndslån och de nödvändiga garantierna har införts kommer utbetalningarna från krigsskadeståndslånet att villkoras av att en ukrainsk finansieringsstrategi lämnas in och bedöms positivt. När det gäller budgetstöd måste dessutom ett samförståndsavtal ingås mellan kommissionen och Ukrainas myndigheter. Utbetalningarna kommer sedan att villkoras av relevanta villkor för både budgetstöd och stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet.

Krigsskadeståndslånet kommer att hanteras av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter, inbegripet de relevanta bestämmelser om säkerställande av unionens ekonomiska intressen som fastställs i ramavtalet enligt förordning (EU) 2024/792. Kommissionen och Ukrainas myndigheter ska ingå ett samförståndsavtal och där fastställa rapporteringskrav.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante): Detta förslag svarar mot behovet av en gemensam ansats när det gäller att ge stöd i lämplig omfattning till Ukraina, vilket inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själva utan uppnås på ett bättre sätt av EU. De främsta skälen till detta är den finanspolitiska kapaciteten och budgetbegränsningarna på nationell nivå samt behovet av en stark samordning för att

33I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

maximera stödets omfattning och ändamålsenlighet men samtidigt begränsa bördan för de ukrainska myndigheternas förvaltningskapacitet, vilken under rådande omständigheter är mycket ansträngd.

Initiativet är en del av EU:s mål att ge stöd till Ukraina och stärker unionens åtgärder för ekonomiskt stöd och försvarsstöd samt unionens initiativ för att samordna multilaterala åtgärder.

Förväntat europeiskt mervärde (ex post): Det förväntade mervärdet för EU, särskilt jämfört med andra EU-instrument, är att snabbt stödja makroekonomisk stabilitet genom att lätta på Ukrainas begränsningar i fråga om extern och intern finansiering och att stödja Ukrainas försvarsindustriella kapacitet – inom ramen för lämpliga rapporteringskrav.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Tidigare makroekonomiska stödinsatser till Ukraina är föremål för efterhandsutvärderingar. Efterhandsutvärderingarna av tidigare makroekonomiska stödinsatser till Ukraina har visat att de i allmänhet har varit mycket relevanta med avseende på mål, budget och politiska mål. De har visat sig vara avgörande för att hjälpa Ukraina att hantera sina betalningsbalansproblem och genomföra viktiga strukturreformer för att stabilisera ekonomin och förbättra hållbarheten i landets utlandsställning. De har möjliggjort offentligfinansiella besparingar och lett till finansiell nytta och har fungerat som en katalysator för ytterligare ekonomiskt stöd och investerarförtroende.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förslaget är förenligt med taken i den fleråriga budgetramen 2021–2027. Krigsskadeståndslånet är också förenligt med det pågående tillhandahållandet av ekonomiskt stöd till Ukraina genom samarbetsmekanismen för Ukraina-lån och G7- ländernas relaterade initiativ för bilaterala ERA-lån.

Medlen för krigsskadeståndslånet kommer att finansieras genom upplåning genom en särskild form av skuldinstrument som ingås mellan kommissionen och de berörda finansinstituten. Denna upplåning kommer att garanteras av medlemsstaterna och eventuellt även av tredjeländer. Med tanke på de finansiella riskerna och budgettäckningen bör ingen avsättning göras för stödet i form av lån inom ramen för den här förordningen, som ska garanteras utöver taken och, genom undantag från artikel 214.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, bör det inte fastställas någon avsättningsnivå.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Genom att använda lån som finansieras genom upplåning av sådana kontanta medel vid finansiella institut i unionen som ackumuleras på grund av att transaktioner avseende den ryska centralbankens tillgångar och reserver inte är tillåtna, ökar effektiviteten i EU:s finansiella insatser. Det utgör även det mest kostnadseffektiva alternativet. Andra alternativ, såsom bidrag från medlemsstaterna eller upplåning av unionen med stöd av överenskommelser om medverkan från medlemsstaterna, förväntas medföra finanspolitiska kostnader för medlemsstaterna.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

☒ begränsad varaktighet

–☒ Med verkan från och med den 1 december 2025 till och med den 31 december 2030, med undantag för det öronmärkta budgetstödet som ska vara tillgängligt till och med den 31 december 2055.

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

☒ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– ☒ via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–  via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Ej tillämpligt

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Övervaknings- och rapporteringsskyldigheterna enligt förordning (EU, Euratom) 2024/2509 gäller.

Kommissionens övervakning av åtgärden kommer att ske på grundval av genomförandet av tidigare beviljat stöd enligt krigsskadeståndslånet.

Dessutom kommer man vid övervakningen av åtgärden att beakta de särskilda åtgärder som ska överenskommas med de ukrainska myndigheterna i samförståndsavtalet. Kommissionen kommer att verifiera att de politiska villkor som anges i samförståndsavtalet uppfylls. Kommissionen kommer att underrätta Europaparlamentet och rådet om resultaten av denna verifiering.

Slutligen kommer övervakningen av åtgärden att ta hänsyn till samarbetet med de ukrainska myndigheterna, inbegripet respektive ansökan om medel och informationen däri, när det gäller stödet till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet.

För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av denna förordning bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller unionsstödet till Ukraina inom ramen för denna förordning och tillhandahålla relevant dokumentation.

Kommissionen bör regelbundet se över lämpligheten hos sådana rapporterings- och övervakningskrav och rapportera till Europaparlamentet och rådet om detta, och därigenom garantera öppenhet och ansvarsskyldighet.

Kommissionen ska senast den 31 december 2031 överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av det krigsskadeståndslån som tillhandahålls enligt denna förordning, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till stödets syfte.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

De åtgärder som ska finansieras enligt detta förslag kommer att genomföras genom direkt förvaltning som sköts av kommissionen. Kommissionen kommer att tillgängliggöra det ekonomiska stödet inom ramen för krigsskadeståndslånet, under förutsättning att medlemsstaternas garantier finns tillgängliga. Frigörandet av medel kan organiseras snabbt under 2026, 2027 och därefter. För att underlätta medlemsstaternas likviditetshantering och säkerställa förutsägbarhet i fall där garantin åberopas bör kommissionen inrätta en likviditetsmekanism.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Kommissionen ska ha tillgång till uppgifter, inbegripet säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, som är absolut nödvändiga för de uppgifter den tilldelats enligt denna förordning, särskilt i syfte att kontrollera villkoren för utbetalning och utföra kontroller, granskningar, revisioner, utredningar, rapporter samt verifieringar och revisioner enligt artikel 20.

För att skydda unionens ekonomiska intressen i samband med krigsskadeståndslånet bör det avtal om krigsskadeståndslån som ska ingås mellan kommissionen och de ukrainska myndigheterna innehålla bestämmelser som är anpassade till de rättigheter, ansvarsområden och skyldigheter som föreskrivs i ramavtalet inom ramen för Ukrainafaciliteten. Ukraina kommer att använda samma förvaltnings- och kontrollsystem som föreslås i den Ukrainaplan som inrättades genom förordning (EU) 2024/792.

Ukraina kommer att vara skyldigt att lämna rapporter varje månad med information om alla utbetalningar. Det föreskrivs att ett särskilt konto ska öppnas med det enda syftet att förvalta det finansiella och ekonomiska stöd som Ukraina har mottagit till stöd för sin försvarsindustriella kapacitet. Alla utbetalningar enligt de kontrakt eller avtal som begärs för stöd till Ukrainas försvarsindustriella kapacitet kommer att betalas från detta konto. Kommissionen kommer att beviljas övervakningsrättigheter för detta konto.

Om det har konstaterats att Ukraina i samband med förvaltningen av krigsskadeståndslånet har varit inblandat i bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen, kan unionen dessutom kräva förtida återbetalning av krigsskadeståndslånet.

För att bemöta riskerna i samband med informationssekretess bör säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som skapas, hanteras, lagras, utbyts eller delas enligt denna förordning skyddas i enlighet med säkerhetsbestämmelserna i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 eller avtalet mellan Europeiska

unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse, beroende på vad som är tillämpligt. Kommissionen bör använda ett säkert utbytessystem för att underlätta utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter mellan kommissionen och Ukraina och i förekommande fall med medlemsstaterna.

Kommissionen bör använda ett säkert utbytessystem för att underlätta utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter mellan kommissionen och Ukraina och i förekommande fall med medlemsstaterna.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

De kontrollsystem som införts har hittills säkerställt en effektiv felprocent för utbetalningar av makroekonomiskt stöd på 0 %. Det finns inga kända fall av bedrägeri, korruption eller olaglig verksamhet. Insatserna har en tydlig interventionslogik som gör det möjligt för kommissionen att utvärdera deras effekter. Kontrollerna gör det möjligt att bekräfta uppnåendet av politiska mål och prioriteringar.

Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Det avtal om krigsskadeståndslån som ska ingås mellan kommissionen och de ukrainska myndigheterna kommer att kräva att Ukraina använder samma förvaltnings- och kontrollsystem som föreslås i den Ukrainaplan som inrättades genom förordning (EU) 2024/792 och som trädde i kraft den 20 juni 2024 för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen i samband med krigsskadeståndslånet skyddas effektivt och att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra och bekämpa

bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det medför också, i enlighet med budgetförordning, att kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Europeiska åklagarmyndigheten, ges de rättigheter och det tillträde som krävs, inbegripet av tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel under och efter den period då krigsskadeståndslånet finns tillgängligt. Ukraina bör också rapportera om oriktigheter i samband med användningen av medlen till kommissionen, i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i ramavtalet enligt Ukrainafaciliteten.

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
		utgifter
Rubrik i
Rubrik i				från
den				från
fleråriga				kandidatlän	från andra	övriga inkomster
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.34	länder35	potentiella	tredjeländ	särskilda
n		diff.34	länder35	potentiella	er	särskilda
				kandidater	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				36

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.

•Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i		utgifter


den				från		övriga inkomster
fleråriga				från
fleråriga				kandidatlän	från andra
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.	länder	der och	tredjeländ	särskilda
n		diff.	länder	potentiella	er	särskilda
				potentiella	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				kandidater

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen			Nummer


	GD: <…….>						År		År		År		År		TOTALT
							År		År		År		År		Budgetram

						2024		2025		2026		2027
						2024		2025		2026		2027			2021–2027

Driftsanslag

Budgetpost		Åtaganden			(1a)										0,000
Budgetpost		Betalningar			(2a)										0,000
		Betalningar			(2a)										0,000
Budgetpost		Åtaganden			(1b)										0,000
Budgetpost		Betalningar			(2b)										0,000
		Betalningar			(2b)										0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost				(3)											0,000
TOTALA anslag		Åtaganden		=1a+1b+3			0,000	0,000			0,000		0,000		0,000
för GD <…….>		Betalningar		=2a+2b+3			0,000	0,000			0,000		0,000		0,000
							År		År		År		År		TOTALT
															Budgetram
						2024		2025		2026		2027			Budgetram
						2024		2025		2026		2027			2021–2027
															2021–2027
		Åtaganden		(4)			0,000		0,000		0,000	0,000		0,000
TOTALA	driftsanslag


		Betalningar		(5)			0,000		0,000		0,000	0,000		0,000

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom	(6)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
ramanslagen för särskilda program	(6)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag för RUBRIK <….>	Åtaganden				=4+6		0,000				0,000				0,000					0,000	0,000
i den fleråriga budgetramen
i den fleråriga budgetramen	Betalningar				=5+6		0,000				0,000				0,000					0,000	0,000

										År		År					År			År			TOTALT
								2024				2025				2026				2027		Budgetram
								2024				2025				2026				2027			2021–2027
																							2021–2027
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)		Åtaganden			(4)				0,000				0,000				0,000			0,000	0,000
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)		Betalningar			(5)				0,000				0,000				0,000			0,000	0,000
		Betalningar			(5)				0,000				0,000				0,000			0,000	0,000
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras
genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade					(6)				0,000				0,000				0,000			0,000	0,000
rubriker)

TOTALA anslag för rubrikerna 1–6		Åtaganden			=4+6				0,000				0,000				0,000			0,000	0,000
i den fleråriga budgetramen
i den fleråriga budgetramen		Betalningar			=5+6				0,000				0,000				0,000			0,000	0,000
(referensbelopp)		Betalningar			=5+6				0,000				0,000				0,000			0,000	0,000
(referensbelopp)


Rubrik i den fleråriga budgetramen				7		”Administrativa utgifter”

												År		År					År	År			TOTALT
											2024		2025					2026		2027			Budgetram
											2024		2025					2026		2027			2021–2027
																							2021–2027
 Personalresurser											0,000				0,000			11,554		11,554			23,108
 Övriga administrativa utgifter											0,000				0,000			0,659		0,659			1,318
TOTALT			Anslag								0,000				0,000			12,213		12,213			24,426

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

(summa
åtaganden =	0,000	0,000	12,213	12,213	24,426
summa	0,000	0,000	12,213	12,213	24,426
summa
betalningar)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

							År		År		År		År		TOTALT
					2024				2025	2026		2027			Budgetram
					2024				2025	2026		2027			2021–2027
															2021–2027
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7			Åtaganden				0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

i den fleråriga budgetramen			Betalningar				0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

3.2.1.2 Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål
											Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen		Nummer


GD: <…….>						År			År		År		År		TOTALT
						År			År		År		År		Budgetram

					2024			2025		2026		2027
					2024			2025		2026		2027			2021–2027
Driftsanslag

Budgetpost	Åtaganden			(1a)										0,000
Budgetpost	Betalningar			(2a)										0,000
	Betalningar			(2a)										0,000
Budgetpost	Åtaganden			(1b)										0,000
Budgetpost	Betalningar			(2b)										0,000
	Betalningar			(2b)										0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost			(3)											0,000
TOTALA anslag	Åtaganden		=1a+1b+3			0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
för GD <…….>	Betalningar		=2a+2b+3			0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
						År			År		År		År		TOTALT

				2024		2025		2026		2027		Budgetram
				2024		2025		2026		2027		2021–2027
												2021–2027
		Åtaganden	(4)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
TOTALA	driftsanslag
TOTALA	driftsanslag
		Betalningar	(5)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom			(6)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
ramanslagen för särskilda program			(6)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag för RUBRIK <….>		Åtaganden		=4+6			0,000			0,000			0,000		0,000		0,000
i den fleråriga budgetramen
i den fleråriga budgetramen		Betalningar		=5+6			0,000			0,000			0,000		0,000		0,000

							År			År				År		År		TOTALT
																		Budgetram
						2024			2025				2026		2027			Budgetram
						2024			2025				2026		2027			2021–2027
																		2021–2027
		Åtaganden		(4)			0,000			0,000			0,000		0,000		0,000
TOTALA	driftsanslag
TOTALA	driftsanslag
		Betalningar		(5)			0,000			0,000			0,000		0,000		0,000

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom				(6)			0,000			0,000			0,000		0,000		0,000
ramanslagen för särskilda program				(6)			0,000			0,000			0,000		0,000		0,000
ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag för RUBRIK <….>		Åtaganden		=4+6			0,000			0,000			0,000		0,000		0,000
i den fleråriga budgetramen
i den fleråriga budgetramen		Betalningar		=5+6			0,000			0,000			0,000		0,000		0,000

									År			År		År		År		TOTALT
								2024			2025		2026		2027			Budgetram
								2024			2025		2026		2027			2021–2027
																		2021–2027
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)			Åtaganden		(4)				0,000			0,000		0,000		0,000		0,000
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)			Betalningar		(5)				0,000			0,000		0,000		0,000		0,000
			Betalningar		(5)				0,000			0,000		0,000		0,000		0,000

•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras

genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade						(6)				0,000	0,000		0,000								0,000		0,000
rubriker)

	TOTALA anslag för rubrikerna 1–6	Åtaganden				=4+6				0,000	0,000		0,000								0,000		0,000

	i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)	Betalningar				=5+6				0,000	0,000		0,000								0,000		0,000


	Rubrik i den fleråriga budgetramen			7	”Administrativa utgifter”

															Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	GD: <…….>									År		År		År					År			TOTALT
	GD: <…….>									2024	2025		2026				2027					Budgetram
										2024	2025		2026				2027					2021–2027
																						2021–2027
 Personalresurser										0,000	0,000		11,554					11,554				23,108
 Övriga administrativa utgifter										0,000	0,000		0,659					0,659				1,318
	TOTALT GD <…….>		Anslag							0,000	0,000		12,213					12,213				24,426

								(summa
	TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen						åtaganden =			0,000	0,000		12,213					12,213				24,426
	TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen								summa	0,000	0,000		12,213					12,213				24,426
									summa
							betalningar)

															Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

									År	År		År				År					TOTALT
						2024				2025		2026			2027					Budgetram
						2024				2025		2026			2027						2021–2027
																					2021–2027
	TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7			Åtaganden					0,000	0,000		0,000				0,000					0,000

	i den fleråriga budgetramen			Betalningar					0,000	0,000		0,000				0,000					0,000

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och

output

Geno

 Typ37 msnitt liga

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 138…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

År

2024

Antal	Kostn.

År

2025

Antal	Kostn.

År

2026

Antal	Kostn.

	År	För in så många år som behövs för att redovisa
	År	hur länge resursanvändningen påverkas (jfr						TOTALT
	2027	hur länge resursanvändningen påverkas (jfr						TOTALT
	2027			avsnitt 1.6)
				avsnitt 1.6)
OUTPUT
OUTPUT
Antal		Antal	.	Antal		Antal		antal	kostnad
Antal		Antal	.	Antal		Antal		antal	kostnad
	Kostn.		Kostn		Kostn.		Kostn.	Totalt	Total
	Kostn.				Kostn.		Kostn.

TOTALT

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

		ANTAGNA ANSLAG		År	År	År	År		TOTALT
		ANTAGNA ANSLAG		2024	2025	2026	2027		2021–2027
									2021–2027


	RUBRIK 7

	Personalresurser			0,000	0,000	11,554	11,554		23,108
	Övriga administrativa utgifter			0,000	0,000	0,659	0,659		1,318
		Delsumma för RUBRIK 7		0,000	0,000	12,213	12,213		24,426
	Utanför RUBRIK 7

	Personalresurser			0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
	Andra utgifter av administrativ natur			0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
		Delsumma utanför RUBRIK 7		0,000	0,000	0,000	0,000		0,000

		TOTALT		0,000	0,000	12,213	12,213		24,426
	3.2.3.2 Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

		EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR		År	År	År	År		TOTALT
		SÄRSKILDA ÄNDAMÅL		2024	2025	2026	2027		2021–2027
				2024	2025	2026	2027

	RUBRIK 7

	Personalresurser			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Övriga administrativa utgifter			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
		Delsumma för RUBRIK 7		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Utanför RUBRIK 7

	Personalresurser			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Andra utgifter av administrativ natur			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
		Delsumma utanför RUBRIK 7		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

		TOTALT		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

	3.2.3.3 Totala anslag

		TOTALT		År	År	År	År
		ANTAGNA ANSLAG	+					TOTALT
		EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR		2024	2025	2026	2027	2021–2027
		SÄRSKILDA ÄNDAMÅL		2024	2025	2026	2027

	RUBRIK 7

	Personalresurser			0,000	0,000	11,554	11,554	23,108
	Övriga administrativa utgifter			0,000	0,000	0,659	0,659	1,318
		Delsumma för RUBRIK 7		0,000	0,000	12,213	12,213	24,426
	Utanför RUBRIK 7

	Personalresurser			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

	Andra utgifter av administrativ natur			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
SV				1						SV

Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000		0,000		12,213		12,213		24,426

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

	ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År
	ANTAGNA ANSLAG		2025	2026	2027
2024			2025	2026	2027

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01	(vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i	0	0	44	44
medlemsstaterna)		0	0	44	44
medlemsstaterna)
20 01 02 03	(EU:s delegationer)	0	0	10	10
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 11	(direkta forskningsåtgärder)
01 01 01 11	(direkta forskningsåtgärder)	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom		0	0	2	2
ramanslaget)		0	0	2	2
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta		0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0
TOTALT		0	0	56	56

3.2.4.2 Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA	År	År	År	År
ÄNDAMÅL	2024	2025	2026	2027

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01	(vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i	0	0	0	0
medlemsstaterna)		0	0	0	0
medlemsstaterna)
20 01 02 03	(EU:s delegationer)
20 01 02 03	(EU:s delegationer)	0	0	0	0
01 01 01 01	(indirekta forskningsåtgärder)	0	0	0	0
01 01 01 11	(direkta forskningsåtgärder)	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom		0	0	0	0
ramanslaget)		0	0	0	0
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0	0	0	0

[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer			0		0		0		0
	- vid EU:s delegationer			0		0		0		0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta				0		0		0		0
forskningsåtgärder)				0		0		0		0
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta				0		0		0		0
forskningsåtgärder)				0		0		0		0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7				0		0		0		0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7				0		0		0		0
TOTALT
TOTALT				0		0		0		0
3.2.4.3 Totalt personalbehov

TOTALA ANTAGNA ANSLAG		+		År		År		År		År
EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA
EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA
	ÄNDAMÅL		2024		2025		2026		2027

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01	(vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i	0	0	44	44
medlemsstaterna)		0	0	44	44
medlemsstaterna)
20 01 02 03	(EU:s delegationer)	0	0	10	10
01 01 01 01	(indirekta forskningsåtgärder)	0	0	0	0
01 01 01 11	(direkta forskningsåtgärder)
01 01 01 11	(direkta forskningsåtgärder)	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom		0	0	2	2
ramanslaget)		0	0	2	2
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin.	- vid huvudkontoret	0	0	0	0
stöd
stöd	- vid EU:s delegationer
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0	0	0	0

forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta		0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0
TOTALT
TOTALT		0	0	56	56

12 tjänster och 2 heltidsekvivalenter kommer från omfördelningar från kommissionens begränsade omfördelningspool.

Genomförandet av detta förslag kräver ytterligare 42 tjänster utöver tjänsteförteckningen, som alla ska finansieras genom rubrik 7 utöver en stabil personalstyrka. Ett uttalande om detta kommer att föreslås som en del av lagstiftningsförfarandet.

All personal kommer att finansieras genom rubrik 7.

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

Täcks av befintlig	Särskild ytterligare personal*
personal vid
kommissionens
avdelningar

	Finansieras	Finansieras	Finansieras
	genom rubrik 7	genom BA-post	genom avgifter
	eller forskning

Tjänster	i	12 tjänster		42 tjänster	Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal	2 kontraktsanställda
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda			54 tjänstemän och tillfälligt anställda som arbetar med följande:
			-	Programplanering/expertgrupp/kommitté
			-	Genomförande: övergripande uppgifter, tematisk/teknisk expertis för EU:s
				och Ukrainas enheter
			-	Ukrainas finansieringsstrategi
			-	Arbetet med makroekonomiskt stöd
			-	Revision och kontroll
			-	Juridiskt arbete
			-	Utformning av ekonomihantering
			-	Bokföringsuppgifter
			-	Hållbarhet för det fria låneutrymmet
			-	Kortfristig upplåning (för att återbetala finansiella institut) och långfristig
				skuld
			-	Infordran av medel, avvecklingsrapportering osv.
			-	Hantera avtal

Extern personal			2	heltidsekvivalenter	för	att	stödja	arbetet	med
			2	heltidsekvivalenter	för	att	stödja	arbetet	med
			programplanering/expertgrupp/kommitté

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: bästa skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande, med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4 ”Digitala inslag”.

	År	År	År	År	TOTALT
TOTALT Anslag för digital teknik och					Budgetra
it	2024	2025	2026	2027	m 2021–
	2024	2025	2026	2027	2027
RUBRIK 7
RUBRIK 7

It-utgifter (centralt)	0,000	0,000	0,443	0,443	0,886
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,443	0,443	0,886

Utanför RUBRIK 7

It-utgifter inom operativa program som
inte omfattas av kommissionens	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
administrativa självständighet och	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
administrativa självständighet och
institutionella befogenheter
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,443	0,443	0,886

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

☒innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning: Bidrag från tredjeländer är möjliga men inte obligatoriska eftersom förslaget grundas på

garantier från medlemsstaterna. Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	Totalt
	2024	2025	2026	2027	Totalt
	2024	2025	2026	2027

Ange vilket organ som deltar i
samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs
genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

–Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Inkomstposter i den årliga	Belopp som förts	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna39

39Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

budgeten:		in för det
		innevarande	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
		budgetåret	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
		budgetåret

Post 6642	Samarbetsmekanism
för Ukraina-lån – Inkomster
avsatta för särskilda ändamål

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

4.DIGITALA INSLAG

4.1Krav med digital relevans

Initiativet ger stöd till ett tredjeland och inrättar inte nya digitala offentliga tjänster på EU- nivå för fysiska eller juridiska personer inom unionen. Digitala element stöder dock krigsskadeståndslånet där förvaltning av ekonomiskt stöd, stöd till försvarsindustriell kapacitet och låneinitiativ kräver informationsutbyte, verifiering, lagring och även tillhandahållande av information till rådet och Europaparlamentet i tillämpliga fall.

R1 – Digitala processer för finansiering och genomförande (kapitel V och särskilt artikel 27)

Beskrivning: Översändande av rapporter, redovisningar eller styrkande handlingar på elektronisk väg med hjälp av säkra kanaler och kommissionens system för arbetsflöden såsom begäranden, verifiering, genomförandebeslut eller utbetalningar.

Berörda parter: Kommissionens avdelningar och rådet, stödmottagande myndigheter och utrikestjänsten för övervakning av de förhandsvillkor som anges i artikel 5.

Processer: Rapportering, övervakning, ekonomisk förvaltning och informationsutbyte.

R2 – Administration av stöd till försvarsindustriell kapacitet (kapitel IV, särskilt artikel 16)

Beskrivning: De stödmottagande myndigheterna måste översända digital dokumentation som visar på framsteg när det gäller försvarsindustrins kapacitet som får stöd, i enlighet med kommissionens standardmallar som möjliggör automatiserad verifiering.

Berörda parter: Stödmottagande myndigheter, kommissionens avdelningar.

Processer: Övervakning av genomförandet och validering av upphandlingar i enlighet med förordningen.

R3 – Förvaltning av bidrag i form av garantier från medlemsstaterna och eventuellt från tredjeländer (särskilt artiklarna 25, 26 och 27 i kapitel V)

Beskrivning: Medlemsstaterna och berättigade tredjeländer, i tillämpliga fall, lämnar information om garantiåtaganden och relaterade finansiella uppgifter via säkra elektroniska kanaler, vilket gör det möjligt för kommissionen att föra ett uppdaterat digitalt register över

bidrag.

Berörda parter: Kommissionens avdelningar, medlemsstater, eventuella bidragande tredjeländer.

Processer: Anmälan, förvaltning av register, finansiell övervakning.

R4 – Utbyte med Europaparlamentet och rådet, inklusive revisionsrelevant information (särskilt artiklarna 31 och 32 i kapitel VI)

Beskrivning: Kommissionen måste vid behov förse Europaparlamentet och rådet med

rapporter och känslig information genom säkra system. Berörda parter: Kommissionens avdelningar, Europaparlamentet, rådet, stödmottagande

myndigheter				(tidigare		led).
Processer:	Rapportering,	utbyte	av	revisionsinformation,	översändande	av
säkerhetsskyddsklassificerade/känsliga handlingar.

4.2Data

För R1–R4 omfattar uppgifterna finansiella uppgifter, utbetalningsdokumentation, uppgifter om försvarsindustriell kapacitet, uppgifter om bidrag i form av garantier och annan information (inklusive potentiellt känsligt/säkerhetsskyddsklassificerat material).

Datautbytet är ändamålsbundet, minimalt, interoperabelt och genomförs genom befintliga säkra EU-system, vilket innebär att man undviker överlappande insamling av uppgifter och anpassar sig till EU:s datastrategi.

Kommissionens befintliga dataset och rapporteringskanaler kommer att återanvändas och syftet är att uppgifter som redan lämnats in för utbetalning eller övervakning inte ska begäras in igen, i enlighet med engångsprincipen.

Tillhandahållare: Stödmottagande myndigheter (R1–R2), medlemsstater/tredjeländer (R3).

Mottagare: Kommissionens avdelningar, Europaparlamentet och rådet för rapportering (R4).

Triggers: Rapporteringscykler, utbetalningsansökningar, garantianmälningar, revisionskrav.

Frekvens: Periodiskt (t.ex. månatligt eller på annat sätt definierat i förordningen) och tillfälligt för finansiella behov eller revisionsbehov.

4.3Digitala lösningar

Vad gäller alla relevanta krav med digital relevans (R1–R4) ska kommissionen använda ett

säkert utbytessystem och datamallar för att underlätta utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter mellan kommissionen och Ukraina och i förekommande fall med medlemsstaterna.

Ansvar: Kommissionens avdelningar och stödmottagande myndigheter eller medlemsstater eller tredjeländer, i förekommande fall.

AI: Ingen AI-funktion föreskrivs.

Förenlighet: Alla system ska vara förenliga med EU:s cybersäkerhetsram, eIDA- förordningen, dataskyddsregler och kommissionens regler om hantering av

säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Återanvändbarhet: Alla digitala lösningar bygger på kommissionens befintliga infrastruktur.

4.4Interoperabilitetsbedömning

Förordningen kräver ett säkert utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade/känsliga uppgifter, kommissionens tillgång till alla uppgifter som krävs för de skyldigheter som fastställs i förordningen, inbegripet verifiering, och skydd av uppgifter. Alla skyldigheter planeras uppfyllas med hjälp av kommissionens befintliga säkra system utan luckor i driftskompatibiliteten. Detta stöder R1–R4.

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Eftersom kommissionen redan ger stöd till mottagarlandet inom ramen för befintliga ramar för ekonomiskt och operativt stöd krävs inga ytterligare digitala genomförandeåtgärder för R1, R3 och R4. När det gäller rapportering av försvarsindustriell kapacitet (R2) får kommissionen på avdelningsnivå ge vägledning och förtydliganden om de digitala mallarna och säkra utbytesförfaranden för att säkerställa beredskap och konsekvent användning av de berörda parterna.