Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2024/1348 vad gäller tillämpningen av begreppet säkert tredjeland
EU-dokument COM(2025) 259
EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 20.5.2025
COM(2025) 259 final
2025/0132 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) 2024/1348 vad gäller tillämpningen av begreppet säkert tredjeland
{SWD(2025) 600 final}
| SV | SV |
MOTIVERING
BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Enligt artikel 77 i förordningen om asylförfaranden (2024/1348) ska kommissionen senast den 12 juni 2025 se över begreppet säkert tredjeland och vid behov föreslå eventuella riktade ändringar. På grundval av detta gjorde kommissionen en helhetsöversyn av begreppet säkert tredjeland.
I samband med den undersökte kommissionen om internationell rätt (Genèvekonventionen från 1951 och den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna från 1950) och EU:s primärrätt, inbegripet EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, medger ytterligare ändringar av villkoren för tillämpning av begreppet säkert tredjeland och dess rättssäkerhetsgarantier i syfte att ytterligare underlätta medlemsstaternas tillämpning av det. Kommissionen beaktade också medlemsstaternas erfarenheter och utmaningar när det gäller att tillämpa begreppet säkert tredjeland, baserat på vad som uttryckts i olika forum, och bedömde om de ändringar som infördes genom förordningen om asylförfaranden redan hade åtgärdat dessa problem eller om luckor kvarstod. Slutligen analyserade kommissionen relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen).
Begreppet säkert tredjeland, som för närvarande regleras av artikel 33.2 c i direktiv 2013/32/EU om asylförfaranden1, reviderades som en del av den migrations- och asylpakt som antogs i maj 2024.
När medlemsstaterna tillämpar begreppet säkert tredjeland får de neka prövning av asylansökningar utan att pröva om personerna uppfyller villkoren för att beviljas skydd i EU. Begreppet säkert tredjeland får tillämpas som en del av gränsförfarandet.
Genom förordning (EU) 2024/1348 om asylförfaranden2 infördes flera ändringar av reglerna om begreppet säkert tredjeland, i syfte att möjliggöra en bredare och flexiblare tillämpning av begreppet säkert tredjeland. Till dessa ändringar hör följande:
–En breddning av de kriterier som gör det möjligt att fastställa ett tredjeland som
”säkert”, till exempel genom att tillåta att även länder som inte är parter i
Genèvekonventionen betecknas som säkra tredjeländer, förutsatt att de kan erbjuda ett ”effektivt skydd”3.
–En uttrycklig hänvisning till familjeband och vistelse i tredjelandet som möjliga tecken på anknytning (skäl 48 i förordningen om asylförfaranden).
–Möjligheten att fastställa ett tredjeland som säkert med undantag för specifika delar av dess territorium eller tydligt identifierbara kategorier av personer (skäl 46 och artikel 59.2 i förordningen om asylförfaranden).
1
2
3
Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning), EUT L 180, 29.6.2013, s. 60. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1348 av den 14 maj 2024 om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU, EUT L, 2024/1348, 22.5.2024.
Enligt artikel 57.2 i förordningen om asylförfaranden ingår följande i definitionen av effektivt skydd: rätten att stanna kvar i avvaktan på prövningen av ansökan om skydd, en rimlig levnadsstandard med hänsyn till den övergripande situationen i landet, tillgång till sjukvård och utbildning på samma villkor som för landets egna medborgare samt ett effektivt skydd till dess att man kan finna en varaktig lösning.
| SV | 1 | SV |
–Införandet av en presumtion om säkerhet för tredjeländer med vilka EU har ingått ett avtal om säkert tredjeland i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget (artikel 59.7 i förordningen om asylförfaranden).
–Införandet av en möjlighet att anta gemensamma förteckningar över säkra tredjeländer som fastställts på EU-nivå, utan att utesluta möjligheten för medlemsstaterna att fastställa ytterligare säkra tredjeländer på nationell nivå (skäl 81 och artiklarna 60, 63 och 64 i förordningen om asylförfaranden).
De nya bestämmelserna kommer att tillämpas från och med juni 2026. När det gäller artikel
59.2i förordningen om asylförfaranden, som avser möjligheten att fastställa ett tredjeland som ”säkert” med undantag för vissa territorier och/eller kategorier, föreslog kommissionen nyligen att tillämpningen skulle tidigareläggas4.
Europaparlamentet och rådet ansåg att ytterligare lagändringar kan behövas redan innan förordningen om asylförfaranden börjar tillämpas. Därför ger artikel 77 i förordningen om asylförfaranden kommissionen i uppdrag att senast den 12 juni 2025 se över begreppet säkert tredjeland och vid behov föreslå eventuella riktade ändringar.
•Översyn av begreppet säkert tredjeland
Kommissionen antog ett helhetsperspektiv på översynen i enlighet med skyldigheten i artikel 77 i förordningen om asylförfaranden5.
Som ett led i denna översyn granskade kommissionen de delar som rör begreppet säkert tredjeland och dess tillämpning enligt förordningen om asylförfaranden, bland annat följande:
(1)De villkor som ett tredjeland måste uppfylla för att anses vara säkert, i enlighet med artikel 59 i förordningen om asylförfaranden. I huvudsak bör det inte finnas någon risk för förföljelse eller allvarlig skada i det tredjelandet, det måste finnas möjlighet att begära och, om villkoren är uppfyllda, få effektivt skydd i enlighet med artikel 57 i förordningen om asylförfaranden, och principen om non-refoulement måste respekteras.
(2)Sökandens anknytning till tredjelandet, som innebär att den asylsökande måste ha en koppling till det säkra tredjelandet som gör att det skulle vara rimligt att överföra sökanden till det landet.
(3)De garantier för ett korrekt rättsförfarande som fastställs i förordningen om asylförfaranden och som måste respekteras av de medlemsstater som tillämpar begreppet, till exempel en individuell bedömning i varje enskilt fall av om landet är säkert för varje berörd sökande, möjligheten för sökanden att i domstol överklaga förekomsten av en anknytning till tredjelandet i fråga och det faktum att landet skulle vara säkert med tanke på sökandens specifika omständigheter (möjlighet att motbevisa presumtionen om säkerhet) samt överklagandets automatiska suspensiva verkan.
Till följd av denna översyn, och efter noggrann analys, drog kommissionen slutsatsen att det finns utrymme att se över anknytningskriteriet, eftersom det inte är ett krav enligt internationell rätt, och överklagandets automatiska suspensiva verkan. Den konstaterade dock
4
5
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2024/1348 vad gäller upprättande av en förteckning över säkra ursprungsländer på unionsnivå, COM(2025) 186 final, 16.4.2025.
SWD(2025) 600, arbetsdokument från GD Migration och inrikes frågor som åtföljer förslaget om säkra tredjeländer.
| SV | 2 | SV |
att det inte finns utrymme att se över kriterierna om säkerheten i tredjelandet, eftersom de redan är anpassade till de miniminormer som krävs enligt internationell rätt6. Andra aspekter som är kopplade till ett korrekt rättsförfarande, inbegripet den individuella bedömningen, är krav enligt EU-rätten, internationell rätt och rättspraxis och anses vara väsentliga för att skydda enskilda personer mot refoulement och för att bevara deras grundläggande rättigheter. Dessa garantier måste fortsätta att gälla eftersom de är bindande enligt EU-rätten och internationell rätt7.
Därför har följande två delar identifierats för en riktad ändring av förordningen om asylförfaranden:
(a) Kravet på att sökanden har en anknytning till tredjelandet (anknytningskriteriet).
(b)Den suspensiva verkan av ett överklagande av beslut att neka prövning av en ansökan med hänvisning till grunden om säkert tredjeland.
Berörda parter pekade på olika fördelar och risker med varje alternativ, vilket sammanfattas i avsnittet Samråd med berörda parter nedan.
A. Anknytningskriteriet
Kommissionens granskning visade att det faktum att anknytningskriteriet inte är bindande i internationell rätt innebär att det finns utrymme att se över det. Det var också den del av begreppet säkert tredjeland enligt förordningen om asylförfaranden som en betydande majoritet av medlemsstaterna ansåg hade störst inverkan när det gäller att underlätta tillämpningen av begreppet. På grundval av detta identifierade och bedömde kommissionen tre alternativ för att revidera anknytningskriteriet inom ramen för förordningen om asylförfaranden8.
(1)Ta bort anknytningskriteriet som ett tvingande krav enligt EU-rätten
Eftersom anknytningskriteriet inte är ett krav enligt internationell rätt var ett av de alternativ som övervägdes att ta bort dess tvingande karaktär i EU-rätten, vilket skulle ge medlemsstaterna möjlighet att, när de tillämpar begreppet säkert tredjeland, välja huruvida anknytningskriteriet ska tillämpas eller inte och hur det ska definieras i nationell rätt.
Detta alternativ skulle göra det lättare för medlemsstaterna att tillämpa begreppet säkert tredjeland genom att potentiellt utöka antalet sökande som begreppet skulle kunna tillämpas
6
7
8
Enligt skäl 46 i förordningen om asylförfaranden avses med effektivt skydd ”tillgång till medel för uppehälle som är tillräckliga för att upprätthålla en rimlig levnadsstandard med hänsyn till den övergripande situationen i det mottagande tredjelandet, tillgång till sjukvård och nödvändig behandling av sjukdomar och tillgång till utbildning enligt de villkor som gäller generellt i det tredjelandet”. Enligt skäl 51 bör ”tillgång till medel för uppehälle som är tillräckliga för att upprätthålla en rimlig levnadsstandard” förstås som ”bl.a. tillgång till mat, kläder, boende eller husrum och rätt att förvärvsarbeta, t.ex. genom tillträde till arbetsmarknaden, på villkor som inte är mindre förmånliga än de som generellt sett gäller för utländska medborgare i det tredjelandet under samma omständigheter”. Dessa krav motsvarar i stort sett kraven i Genèvekonventionen från 1951 för flyktingar som lagligen vistas på territoriet: rätten att inneha lönad anställning (artikel 17 i Genèvekonventionen), rätten till bostad (artikel 21) och rätten till näringsutövning (artikel 18) bör beviljas på lika förmånliga villkor som för tredjelandsmedborgare som lovligen vistas i landet, medan rätten till utbildning (artikel 22) och rätten till social trygghet och sociala förmåner (artikel 24) bör ges på samma villkor som för landets egna medborgare.
Se avsnitt 3 i SWD(2025) 600, arbetsdokument från GD Migration och inrikes frågor som åtföljer förslaget om säkra tredjeländer.
Se avsnitt 4 i SWD(2025) 600, arbetsdokument från GD Migration och inrikes frågor som åtföljer förslaget om säkra tredjeländer.
| SV | 3 | SV |
på, utöka antalet tredjeländer som de skulle kunna samarbeta med om dess tillämpning och undanröja behovet av att bevisa att det finns en anknytning till ett visst säkert tredjeland. Detta skulle minska den administrativa bördan och effektivisera handläggningen av asylansökningar. Det skulle också kunna bidra till en ökad ansvarsfördelning och eventuellt utvidga det globala skyddsutrymmet. Detta alternativ måste tillämpas i enlighet med EU- stadgan om de grundläggande rättigheterna, inbegripet barns rättigheter.
Detta alternativ omfattade också möjligheten att utesluta vissa grupper av sårbara sökande eller införa särskilda åtgärder för att förhindra att sökande avviker (t.ex. presumtion om risk för avvikande vid tillämpning av begreppet säkert tredjeland eller införande av en ny grund för förvar i direktivet om mottagningsvillkor). Detta alternativ omfattade även möjligheten att ingå avtal eller överenskommelser med tredjeländer som kräver prövning i sak av begäranden om effektivt skydd som görs av sökande som nekats prövning med hänvisning till begreppet säkert tredjeland.
Dessa delar ingår i detta lagstiftningsförslag.
(2)Betrakta transitering som ett tillräckligt kriterium
Ett andra alternativ var att anse att sökandens transitering genom ett säkert tredjeland i sig är ett tillräckligt kriterium för att tillämpa begreppet säkert tredjeland på de berörda personerna.
Införandet av transitering som ett kriterium skulle skapa ytterligare en objektiv koppling mellan sökanden och det säkra tredjelandet, eftersom det är rimligt att förvänta sig att en person som söker internationellt skydd skulle ha kunnat ansöka om skydd i det säkra tredjeland genom vilket personen har transiterat. Denna tolkning ligger i linje med den hållning som kommissionen intog i sitt förslag till förordning om asylförfaranden från 20169, i vilket den konstaterade att transitering genom ett säkert tredjeland kan vara tillräckligt för att tillämpa begreppet säkert tredjeland. Erkännandet av transitering som en giltig objektiv koppling underlättar tillämpningen av begreppet och utvidgar eventuellt det spektrum av tredjeländer med vilka medlemsstaterna kan samarbeta i asylfrågor. Medlemsstaternas behöriga asylmyndigheter kommer att ha ansvaret för att bevisa en sådan transitering.
Möjligheten att införa en särskild motbevisbar presumtion för transitering övervägdes, enligt vilken det kan antas att en person som anländer irreguljärt till EU:s territorium och som inte kan påvisa en direkt ankomstväg måste ha transiterat genom minst ett tredjeland. Det konstaterades dock att införandet av en motbevisbar presumtion skulle ge ytterligare skäl för rättstvister, vilket motverkar den önskade förenklingen av tillämpningen av begreppet säkert tredjeland. Därför förkastades möjligheten att införa en motbevisbar presumtion.
(3)Definiera anknytningskriteriet i förordningen om asylförfaranden men göra det mer flexibelt (vilket även skulle inbegripa transitering)
Ett tredje alternativ var att definiera anknytning enligt EU-rätten för att, utöver transitering, betrakta kulturella band eller språkkunskaper som en tillräcklig koppling, eventuellt åtföljt av ett vägledningsdokument.
Detta alternativ skulle kunna utöka antalet potentiella säkra tredjeländer, eftersom det omfattar fler tredjeländer än dem som ligger längs rutten till EU, samtidigt som det underlättar samarbetet med det berörda tredjelandet och bidrar till en ökad ansvarsfördelning. Det skulle dessutom kunna underlätta integrationen av den sökande efter överföringen, vilket skulle göra
9Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU, COM(2016) 467 final – 2016/0224 (COD).
| SV | 4 | SV |
överföringen mer hållbar. Bevisbördan för att styrka förekomsten av en anknytning skulle dock alltid ligga på medlemsstaternas asylmyndigheter. Detta alternativ ansågs därför inte ge den önskade effekten att förenkla tillämpningen av begreppet säkert tredjeland.
B. Överklagandets suspensiva verkan
Kommissionen har vidare undersökt om det är möjligt att förenkla överklagandeförfarandet när det gäller tillämpningen av begreppet säkert tredjeland genom att göra så att överklaganden av beslut om nekad prövning inte automatiskt får suspensiv verkan.
Frågan om huruvida ett överklagande av tillämpningen av begreppet säkert tredjeland automatiskt har suspensiv verkan är särskilt viktig vid beslut om nekad prövning som grundar sig på begreppet säkert tredjeland, där ansökan inte prövas i sak. Den typ av grundläggande rättigheter som riskeras, och särskilt risken för refoulement, gör att garantin om överklagandets suspensiva verkan i förordningen om asylförfaranden blir särskilt viktig. Dessa risker uppmärksammades under samrådsprocessen av vissa medlemsstater, UNHCR och det civila samhället.
Ett borttagande av överklagandets automatiska suspensiva verkan skulle dock kunna bidra till kortare handläggningstider vid tillämpningen av begreppet säkert tredjeland och förhindra eventuellt missbruk av möjligheten att överklaga, samtidigt som skyddet av sökandens grundläggande rättigheter säkerställs genom möjligheten att begära suspensiv verkan. För att säkerställa att sökandes rättigheter skyddas mot risken för refoulement har dessutom beslut om återvändande som fattas enligt artikel 37 i förordningen om asylförfaranden avseende beslut om nekad prövning en automatisk suspensiv verkan när det finns risk för att principen om non-refoulement åsidosätts. Detta bör garantera att personer inte överförs om det finns risk för refoulement i tredjelandet eller om det finns risk för allvarlig skada eller omänsklig eller förnedrande behandling i tredjelandet.
Slutsatser av översynen
Kommissionen har noggrant gjort en avvägning mellan för- och nackdelar med varje alternativ för översyn av bestämmelserna i förordningen om asylförfaranden när det gäller tillämpningen av begreppet säkert tredjeland. På det hela taget anser kommissionen att man med en kombination av åtgärder med största sannolikhet kommer att uppnå önskad flexibilitet och underlätta medlemsstaternas tillämpning av begreppet säkert tredjeland, samtidigt som man upprätthåller viktiga garantier, skyddar grundläggande rättigheter och tar itu med de farhågor som uttryckts av vissa berörda parter, vilket återspeglas i detta förslag.
Enligt detta förslag skulle medlemsstaterna därför ha möjlighet men ingen skyldighet att tillämpa begreppet säkert tredjeland i) när sökanden har en anknytning till ett visst säkert tredjeland, ii) om sökanden har transiterat genom ett säkert tredjeland, eller iii) när det, i avsaknad av anknytning eller transitering, finns ett avtal eller en överenskommelse med ett säkert tredjeland som kräver prövning i sak av de begäranden om effektivt skydd som görs av sökande som omfattas av det avtalet eller den överenskommelsen. Det sista alternativet bör inte gälla ensamkommande barn, för vilka det alltid skulle krävas anknytning eller transitering. Dessutom bör medlemsstaterna säkerställa att barnets bästa kommer i främsta rummet i alla beslut som rör underåriga.
Förslaget förenklar också överklagandeförfarandet för tillämpningen av begreppet säkert tredjeland genom att det föreslås att överklaganden av beslut om nekad prövning som grundar sig på säkert tredjeland inte automatiskt får suspensiv verkan.
| SV | 5 | SV |
•Förslagets syfte
Det främsta målet med detta förslag är att göra en riktad ändring av förordning (EU) 2024/1348 om asylförfaranden för att underlätta tillämpningen av begreppet säkert tredjeland.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Förslaget grundar sig på artikel 77 i förordningen om asylförfaranden som ger kommissionen i uppdrag att senast den 12 juni 2025 se över begreppet säkert tredjeland och vid behov föreslå eventuella riktade ändringar. Det är helt förenligt med målen i förordningen om asylförfaranden, som antogs den 14 maj 2024. Det är också anpassat till de andra lagstiftningsinstrument som antagits i samband med migrations- och asylpakten, till exempel skyddsgrundsförordningen, det omarbetade direktivet om mottagningsvillkor, förordningen om asyl- och migrationshantering, screeningförordningen och Eurodacförordningen.
Dessutom är förslaget till översyn av begreppet säkert tredjeland förenligt med förslaget till förordning om återvändande10 i den mån det senare utvidgar tillämpningsområdet för EU:s regler om återvändande till att även omfatta återvändanden som sker inom ramen för begreppet säkert tredjeland och upprätthåller de garantier som (redan) finns för personer som återvänder enligt EU:s återvändanderegler, EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna när det gäller respekten för principen om non-refoulement.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Detta förslag är förenligt med den övergripande, långsiktiga strategin för en effektivare och mer enhetlig migrationshantering i enlighet med migrations- och asylpakten, som bland annat sätter migration i centrum för partnerskap och samarbete med tredjeländer. Ur detta perspektiv, och med beaktande av förslagets mål att garantera rätten att söka asyl och upprätthålla de grundläggande rättigheterna för flyktingar, asylsökande och migranter oavsett status, ligger förslaget i linje med EU:s åtagande att uppnå målen i den globala flyktingpakten.
Förslaget stöder migrations- och asylpaktens övergripande mål, i synnerhet målet att effektivisera handläggningen av asylansökningar i EU och hitta lösningar för att samarbeta och dela bördan med tredjeländer.
2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 78.2 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
•Variabel geometri
I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU- fördraget) och EUF-fördraget, ska Irland inte delta i antagandet och ska inte vara bundet av någon åtgärd som antas i enlighet med avdelning V i tredje delen i EUF-fördraget, som innehåller åtgärder som fastställer ett gemensamt europeiskt asylsystem. I enlighet med artikel 3 i det protokollet får emellertid Irland besluta att delta i antagandet och tillämpningen av
10COM(2025) 101 final.
| SV | 6 | SV |
sådana åtgärder. Irland har meddelat sin önskan att delta i förordningen om asylförfaranden. Landet kan också välja att delta i antagandet och tillämpningen av föreliggande förslag, som ändrar förordningen om asylförfaranden, i enlighet med artiklarna 3 och 4a i protokoll 21.
I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.
•Subsidiaritetsprincipen
Målet med detta förslag är att göra en riktad ändring av förordningen om asylförfaranden för att göra tillämpningen av begreppet säkert tredjeland mer flexibel för medlemsstaterna. I förslaget behålls frivilligheten att tillämpa begreppet säkert tredjeland.
De nya förfarandena bör regleras av samma regler, oavsett vilken medlemsstat som tillämpar dem, så att det säkerställs att de sökande, tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som är föremål för förfarandena behandlas lika och att den enskilda personen ges klarhet och rättslig säkerhet. Dessutom skulle medlemsstater som agerar på egen hand kunna skapa incitament för otillåtna förflyttningar från en medlemsstat till en annan, beroende på om och hur de tillämpar begreppet säkert tredjeland, eller hindra Dublinöverföringar på grund av att begreppet tillämpas olika.
Målen med detta förslag kan inte uppnås av medlemsstaterna själva. Målet att undanröja några av hindren för en effektiv tillämpning av begreppet säkert tredjeland kräver en EU-ram, vilket är nödvändigt för att säkerställa en konsekvent och enhetlig tillämpning av begreppet säkert tredjeland i alla medlemsstater. Unionen måste därför agera och kan vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen.
•Proportionalitetsprincipen
I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen går detta förslag till en riktad ändring av förordning (EU) 2024/1348 om asylförfaranden inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål, nämligen att ge medlemsstaterna större flexibilitet vid tillämpningen av begreppet säkert tredjeland i enlighet med internationell rätt och med full respekt för de grundläggande rättigheter som fastställs i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.
•Val av instrument
Det valda instrumentet är ett förslag till förordning om ändring av förordningen om asylförfaranden.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Insamling av kunskap om genomförande och tillämpning av befintlig lagstiftning
I samband med översynen av begreppet säkert tredjeland undersökte kommissionen om det enligt internationell rätt (Genèvekonventionen från 1951 och den europeiska konvention om de mänskliga rättigheterna från 1950) finns utrymme att ytterligare revidera villkoren för tillämpning av begreppet säkert tredjeland och tillhörande rättssäkerhetsgarantier i syfte att underlätta tillämpningen av begreppet i medlemsstaterna. Kommissionen tog också hänsyn till medlemsstaternas erfarenheter fram till i dag av att tillämpa begreppet säkert tredjeland, inbegripet de utmaningar som de upplevt vid tillämpningen av begreppet, baserat på vad som
| SV | 7 | SV |
uttryckts i olika forum. Slutligen analyserade kommissionen tillämplig rättspraxis från EU- domstolen och Europadomstolen.
De faktauppgifter som finns om medlemsstaternas tillämpning av begreppet säkert tredjeland fram till i dag är inte särskilt utförliga, men tyder på att praxis i bästa fall har varit ojämn11. Tre medlemsstater har inte begreppet säkert tredjeland i sin nationella lagstiftning12. Alla andra medlemsstater har begreppet i sin nationella lagstiftning, men det finns skillnader i dess tillämpning: fem medlemsstater har antagit förteckningar över säkra tredjeländer13, i tolv medlemsstater tillämpas begreppet endast från fall till fall14 och sex medlemsstater tillämpar inte begreppet i praktiken15.
•Samråd med berörda parter
Kommissionen samrådde med medlemsstaterna, Europaparlamentet, det civila samhällets organisationer och UNHCR mellan december 2024 och februari 2025. Diskussionerna var inriktade på anknytningskriteriet och den automatiska suspensiva verkan av överklaganden av beslut om nekad prövning på grundval av begreppet säkert tredjeland.
Diskussioner med medlemsstaterna ägde rum i olika forum, bland annat i Coreper, arbetsgruppen för asyl, strategiska kommittén för invandring, gränser och asyl (Scifa) och informella samråd som anordnades av kommissionen den 27 januari och den 27 februari 2025. Diskussioner med Europaparlamentets ledamöter ägde rum den 18 februari och med det civila samhällets organisationer den 19 februari 2025.
Vid dessa samtal uttryckte en stor majoritet av medlemsstaterna sitt stöd för en översyn av begreppet säkert tredjeland och förespråkade en riktad ändring av förordningen om asylförfaranden för att ta bort anknytningskriteriet och överklagandens automatiska suspensiva verkan, och betraktade dessa ändringar som ett sätt att öka effektiviteten, göra hanteringen av asylansökningar mer flexibel, särskilt i tider av oproportionerligt migrationstryck, och minska den administrativa bördan. En minoritet av medlemsstaterna motsatte sig att stryka anknytningskriteriet och ville hellre se en flexibel definition av anknytning.
De medlemsstater som var för att ta bort anknytningskriteriet som ett obligatoriskt krav betonade att det skulle få fler potentiella sökande att omfattas av begreppet säkert tredjeland och göra det möjligt för fler asylsökande att komma i fråga inom denna ram. De hävdade att denna ändring också skulle skapa större flexibilitet i samarbetet med tredjeländer och underlätta inrättandet av nya partnerskap. De hävdade också att medlemsstaterna genom avskaffandet av detta krav skulle ha bättre förutsättningar att hantera migrationstryck och migrationskriser på ett effektivare sätt. De pekade också på potentiella effektivitetsvinster och hävdade att ett avskaffande av anknytningskriteriet skulle effektivisera handläggningen av ansökningar, minska den administrativa bördan för de nationella myndigheterna (eftersom de inte kommer att ha någon bevisbörda för att styrka anknytning) och påskynda beslutsfattandet.
11
12
13
14
15
Se t.ex. EUAA, Applying the Concept of Safe Countries in the Asylum Procedure, 2022, Osso, B., ”Unpacking the Safe Third Country Concept in the European Union: Borders, Legal Spaces, and Asylum in the Shadow of Externalization”, International Journal of Refugee Law, vol. 35(3), oktober 2023, Thym, D., Expert Opinion on Legal Requirements for Safe Third Countries in Asylum Law and Practical Implementation Options, april 2024.
FR, IT, PL.
BG, EE, DE, EL, HU.
AT, BE, CY, DK, FI, HR, IE, LV, LT, MT, NL, SE.
CZ, PT, RO, SK, SI, ES.
| SV | 8 | SV |
De medlemsstater som inte ställde sig bakom förslaget att avskaffa anknytningskriteriet varnade för att ett avskaffande skulle kunna försvåra enskilda personers integration i säkra tredjeländer och inrättandet av partnerskap med tredjeländer samt öka risken för irreguljär migration tillbaka till EU från säkra tredjeländer och för att personer lämnas utan förbindelser eller garanterat skydd i säkra tredjeländer. I EU kan det också öka risken för rättstvister och för sekundära förflyttningar till medlemsstater där begreppet säkert tredjeland antingen inte tillämpas eller tillämpas med krav på anknytning. Vissa varnade för att nationella domstolar kan avbryta Dublinöverföringar till medlemsstater om de anser att begreppet säkert tredjeland tillämpas alltför frikostigt eller felaktigt, eftersom anknytningen medförde en garanti. Vissa medlemsstater betonade också behovet av att säkerställa efterlevnaden av internationell rätt och människorättslagstiftning, skydda sårbara sökande, undvika att flytta över ansvaret till tredjeländer och säkerställa ett realistiskt genomförande.
Flera medlemsstater noterade också att tillämpningen av begreppet säkert tredjeland kan öka risken för att sökande som begreppet tillämpas på avviker. För att hantera denna risk ansåg majoriteten av medlemsstaterna att reglerna i direktivet om mottagningsvillkor, till exempel artikel 9 (begränsningar av rörelsefriheten) och artikel 10 (förvar), är tillräckliga, även om ett fåtal medlemsstater föreslog att man skulle undersöka möjligheten att göra ändringar och en medlemsstat föreslog att man skulle införa ett skäl.
Samråd med Europaparlamentets ledamöter visade på betydande meningsskiljaktigheter mellan ledamöterna. Vissa ledamöter ställde sig bakom förslaget att stryka anknytningskriteriet och avskaffa överklagandens automatiska suspensiva verkan och hävdade att dessa ändringar skulle förbättra effektiviteten och minska de sekundära förflyttningarna. Andra ledamöter motsatte sig båda förslagen och varnade för att avsaknaden av ett anknytningskriterium skulle kunna försvåra integrationen i tredjelandet, öka sekundära förflyttningar och lämna personer som överförs till tredjelandet utan skydd, samtidigt som de betonade vikten av att skydda individens rätt till asyl i EU och av att säkerställa att överföringarna är långsiktigt hållbara. Andra uttryckte farhågor om risken för ökade domstolstvister och potentiella risker för refoulement om man avskaffade överklagandets suspensiva verkan. Det hävdades också att fokus bör ligga kvar på att genomföra pakten i stället för att införa ändringar som skulle kunna störa dess noggrant framförhandlade balans. Vissa ledamöter noterade att alla ändringar av begreppet säkert tredjeland måste åtföljas av starka samarbetsarrangemang med tredjeländer, vilket också skulle garantera att överförda personer har tillgång till effektivt skydd.
Det civila samhällets organisationer motsatte sig i allmänhet översynen av begreppet säkert tredjeland och lyfte fram flera viktiga farhågor om det praktiska genomförandet av begreppet säkert tredjeland. De varnade för att det skulle kunna leda till fler rättstvister, fler rättsliga ingripanden och en ökad administrativ börda, samtidigt som det skulle påverka Dublinsystemet och samarbetet med tredjeländer negativt. Konsekvenserna för sårbara sökande var en annan viktig fråga och röster höjdes för att anknytningskriteriet skulle förbli obligatoriskt för denna grupp.
UNHCR konstaterade att anknytningskriteriet inte är ett krav enligt internationell rätt, men upprepade sina reservationer mot att avskaffa det, inbegripet sina farhågor om överföringarnas långsiktiga hållbarhet i avsaknad av anknytning och risken för att överförda personer kan befinna sig i ett oklart rättsläge på grund av eventuella senare avslag på ansökningar om skydd även i det säkra tredjelandet. UNHCR betonade behovet av robusta ytterligare garantier om anknytningskriteriet tas bort. UNHCR uttryckte också viss oro över begreppet säkert tredjeland men inte direkt kopplat till förslagen till översyn.
| SV | 9 | SV |
När det gäller överklagandenas suspensiva verkan ställde sig majoriteten av medlemsstaterna och vissa Europaparlamentsledamöter bakom alternativet där överklaganden inte automatiskt får suspensiv verkan. De hävdade att avskaffandet av den automatiska suspensiva verkan skulle kunna minska handläggningstiderna och noterade att detta också skulle vara i linje med det påskyndade förfarandets och gränsförfarandets korta varaktighet enligt den nuvarande förordningen om asylförfaranden. Att avskaffa den automatiska suspensiva verkan skulle dessutom kunna minska de finansiella kostnaderna för att tillhandahålla mottagningsvillkor för sökande vars ansökningar om skydd är under prövning. De hävdade också att denna åtgärd skulle kunna förhindra att möjligheten att överklaga missbrukas av sökande som försöker fördröja avlägsnandet och bidra till att minska riskerna för avvikande och sekundära förflyttningar.
Några medlemsstater, vissa Europaparlamentsledamöter, UNHCR och det civila samhällets organisationer uttryckte oro över avskaffandet av den automatiska suspensiva verkan. De ansåg att en sådan förändring avsevärt skulle kunna öka arbetsbördan för appellationsdomstolarna och varnade för potentiella risker för refoulement. UNHCR ansåg att avskaffandet av den automatiska suspensiva verkan skulle kunna öka risken för förvar i samband med överklaganden och att det, även om beslut om återvändande fortfarande har suspensiv verkan, finns en betydande risk för olovliga överföringar av sökande som befinner sig i fara, samt att det, även om en avlägsnandeåtgärd automatiskt skjuts upp, inte säkerställer ett effektivt rättsmedel mot avslag på asylansökningar på grundval av säkert tredjeland.
•Evidensbaserat beslutsfattande
I artikel 77 i förordningen om asylförfaranden uppmanades kommissionen att göra en översyn av begreppet säkert tredjeland och vid behov föreslå lagändringar senast i juni 2025, dvs. innan förordningen börjar tillämpas i juni 2026.
Vid översynen av begreppet säkert tredjeland tog kommissionen hänsyn till medlemsstaternas erfarenheter fram till i dag av begreppets tillämpning, inbegripet de utmaningar som uppstått, baserat på vad som uttryckts i olika forum. Kommissionen genomförde också omfattande samråd med berörda parter för att samla in bevis. Slutligen analyserade kommissionen relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.
•Grundläggande rättigheter
Detta förslag respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som särskilt erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt de skyldigheter som har sitt ursprung i folkrätten och särskilt i Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning, den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, Förenta nationernas konvention mot tortyr och Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.
Förslaget är förenligt med artikel 18 i EU-stadgan, som fastställer rätten till asyl i EU. Det faktum att ett avtal eller en överenskommelse med ett tredjeland kräver prövning i sak av de begäranden om effektivt skydd som görs av sökande som omfattas av det avtalet eller den överenskommelsen säkerställer att överförda personer kommer att få skydd i det säkra tredjelandet, om de är berättigade till det. Förslaget är också förenligt med artikel 24 i EU- stadgan som fastställer att barn har rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd och att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Dessutom garanterar förslaget att varje enskild sökande som omfattas av begreppet säkert tredjeland i en medlemsstat fullt ut åtnjuter alla förfarandegarantier i förordningen om
| SV | 10 | SV |
asylförfaranden i samband med nekad prövning och överklaganden av beslut om nekad prövning, vilka i sin tur är helt anpassade till artiklarna 3 och 4 i protokoll 4 till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och Europadomstolens rättspraxis om dessa rättigheter.
Förslaget är också förenligt med skyldigheten att respektera principen om non-refoulement, som skyddas i förordningen om asylförfaranden, och kommer att fortsätta att skyddas genom de nya reglerna om tillämpningen av begreppet säkert tredjeland. Riskerna för refoulement måste beaktas vid prövningen av om en asylansökan kan tas upp till prövning på grundval av begreppet säkert tredjeland, vid bedömningen av om ett tredjeland är ”säkert” i allmänhet och för varje enskild person i synnerhet. I förslaget fastställs att verkningarna av ett beslut om återvändande som är kopplat till ett beslut om nekad prövning på grundval av tillämpningen av begreppet säkert tredjeland, som utfärdats i enlighet med artikel 37 i förordningen om asylförfaranden, automatiskt ska skjutas upp så länge sökanden har ett pågående överklagande där ansökan avser risken för refoulement. I förslaget till förordning om återvändande bekräftas denna garanti, som redan finns i det nuvarande återvändandedirektivet.
Förslaget tar också hänsyn till ensamkommande barns särskilda behov och överensstämmer med EU:s politik som syftar till att skydda barns rättigheter. För ensamkommande barn kompletterar tillämpningen av begreppet säkert tredjeland på grundval av förekomsten av en anknytning eller transitering de garantier som redan fastställs i förordningen om asylförfaranden. När medlemsstaterna tillämpar begreppet säkert tredjeland på ensamkommande barn krävs det enligt förordningen om asylförfaranden redan en individuell bedömning som grundar sig på barnets bästa. Inom ramen för begreppet säkert tredjeland omfattar denna bedömning en kontroll av huruvida det finns lämpliga arrangemang i tredjelandet för att skydda det ensamkommande barnet och säkerställa att det får stöd som är anpassat efter dess särskilda behov och omedelbar tillgång till effektivt skydd. Ensamkommande barn befinner sig i en särskilt sårbar situation och behöver särskilt stöd, som ofta kan tillhandahållas av privata aktörer i värdlandet.
Vid ett upphävande av den automatiska suspensiva verkan av ett överklagande av ett beslut om nekad prövning på grundval av begreppet säkert tredjeland säkerställs rätten till ett effektivt rättsmedel på ett tillfredsställande sätt i och med att sökanden har rätt att i domstol åberopa rätten att stanna kvar i avvaktan på ett överklagande.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget medför inga finansiella eller administrativa kostnader för unionen. Det påverkar därför inte unionens budget. Förslaget bygger på förordningen om asylförfaranden (2024/1348), som medfört flera ändringar av reglerna om säkra tredjeländer, och är därför en del av den migrations- och asylpakt som antogs i maj 2024 och för vilken finansiering redan har anslagits. Tillämpningen av begreppet säkert tredjeland är inte ny för medlemsstaterna och stödet till eventuella investeringar som behövs för tillämpningen av begreppet säkert tredjeland är stödberättigande inom ramen för den befintliga asyl-, migrations- och integrationsfonden. Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) kan stödja medlemsstaterna med personal för samma ändamål, inom ramen för deras respektive mandat.
| SV | 11 | SV |
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Enligt artikel 75 i förordningen om asylförfaranden är medlemsstaterna skyldiga att utarbeta nationella genomförandeplaner på grundval av den gemensamma genomförandeplan som kommissionen utarbetat. Kommissionen måste noga övervaka genomförandet av dessa nationella planer. När lagstiftningstexterna i pakten börjar tillämpas kommer Europeiska unionens asylbyrå att övervaka den operativa och tekniska tillämpningen av det gemensamma europeiska asylsystemet i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2021/2303 om Europeiska unionens asylbyrå (EUAA). Tillämpningen av begreppet säkert tredjeland kommer att ingå i EUAA:s övervakning. De årliga rapporter som kommissionen måste anta i enlighet med artikel 9 i förordningen om asyl- och migrationshantering måste dessutom innehålla resultaten av EUAA:s övervakning.
Kommissionen måste ta hänsyn till dessa olika faktorer när den bedömer om medlemsstaterna är utsatta för migrationstryck, riskerar att utsättas för sådant tryck eller står inför en betydande migrationssituation. De är också relevanta för att avgöra om en medlemsstat har systembrister som kan få allvarliga negativa konsekvenser för Dublinsystemets funktion.
Den insynsklausul som läggs till i detta förslag, och som innebär att medlemsstaterna ska informera kommissionen och andra medlemsstater innan avtal eller överenskommelser ingås med tredjeländer, skulle också göra det möjligt för kommissionen att få en fullständig överblick över genomförandet av begreppet säkert tredjeland.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Alternativ för tillämpning av begreppet säkert tredjeland
Tillämpningen av anknytningskriteriet, som inte är ett krav enligt internationell rätt, kommer inte längre att vara tvingande enligt EU-rätten, vilket innebär att medlemsstaterna har möjlighet att välja om de ska tillämpa det eller inte.
När medlemsstaterna tillämpar begreppet säkert tredjeland kommer de att ha tre alternativ:
1)Att tillämpa begreppet säkert tredjeland när det finns en anknytning enligt definitionen i nationell rätt i enlighet med de faktorer som fastställs i EU-domstolens rättspraxis och internationella standarder.
2)Att tillämpa begreppet säkert tredjeland genom att betrakta transitering som ett tillräckligt kriterium.
3)Att tillämpa begreppet säkert tredjeland på grundval av ett avtal eller en överenskommelse med ett tredjeland som kräver prövning i sak av de begäranden om effektivt skydd som görs av sökande som omfattas av avtalet eller överenskommelsen. Detta gäller inte ensamkommande barn.
Kravet på att begreppet säkert tredjeland, i avsaknad av anknytning eller transitering, endast bör tillämpas på grundval av ett avtal eller en överenskommelse med ett tredjeland innebär att sökande skulle kunna få tillgång till ett förfarande i säkra tredjeländer och få effektivt skydd om de är berättigade till det, utan att det påverkar tredjelandets beslut om huruvida personen uppfyller villkoren för att erhålla sådant skydd.
Kravet på att det finns en anknytning eller tidigare transitering, som utgör en koppling till det säkra tredjelandet, kommer att vara obligatoriskt när begreppet säkert tredjeland tillämpas på ensamkommande barn. Detta krav minskar deras risk att utsättas för otillräckligt skydd och social isolering. Ensamkommande barn befinner sig i en sårbar situation och behöver ytterligare stöd när begreppet säkert tredjeland tillämpas på dem. Detta bekräftas av
| SV | 12 | SV |
bestämmelserna i artikel 59.6 i förordningen om asylförfaranden, som innebär att ett tredjeland endast får betraktas som säkert för ett ensamkommande barn om det inte strider mot barnets bästa och om det finns en försäkran om att tredjeländernas myndigheter kommer att ta hand om det ensamkommande barnet och omedelbart ge stöd och tillgång till effektivt skydd.
Genom migrations- och asylpakten inrättas ett mer integrerat gemensamt europeiskt system, där de beslut som fattas av en medlemsstat påverkar andra medlemsstater. Paktens asyl- och migrationssystem bygger på förtroende och innehåller olika instrument för att säkerställa
insyn (t.ex. övervakning av screening- och gränsförfarandet, EUAA:s övervakningsmekanism) som också bör tillämpas på begreppet säkert tredjeland. Därför innehåller förslaget en insynsklausul som innebär att medlemsstaterna måste informera kommissionen och andra medlemsstater innan de ingår avtal eller överenskommelser med säkra tredjeländer. Detta skulle också hjälpa medlemsstaterna och kommissionen att bättre samordna sina insatser gentemot tredjeländer när det gäller ingående av avtal eller överenskommelser, och främja en övergripande strategi när det gäller migrationens yttre dimension. Kommissionen skulle också kunna kontrollera att avtal eller överenskommelser med tredjeländer uppfyller de villkor som fastställs i förordningen om asylförfaranden.
För att begränsa risken för att personer avviker från de medlemsstater som tillämpar begreppet säkert tredjeland till andra medlemsstater som inte tillämpar det bör medlemsstaterna dessutom kunna vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra otillåtna förflyttningar av de sökande som begreppet tillämpas på. Det kan handla om att begränsa rörelsefriheten enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2024/1346 eller att hålla den berörda sökanden i förvar enligt artikel 10 i det direktivet i avvaktan på bedömningen av om ansökan kan tas upp till prövning. Här kan det vid tillämpningen av begreppet vara möjligt att anse att det finns en risk för avvikande.
Ingen automatisk suspensiv verkan av överklagande av beslut om nekad prövning som fattats på grundval av begreppet säkert tredjeland
För att effektivisera förfarandet föreslår kommissionen också att överklaganden av beslut om nekad prövning inte automatiskt ska få suspensiv verkan, utan att det påverkar överklaganden av relaterade beslut om återvändande om det finns risk för att principen om non-refoulement åsidosätts. Därför läggs grunden för kontroll av om ansökan kan tas upp till prövning baserad på tillämpningen av begreppet säkert tredjeland till i artikel 68.3 b.
| SV | 13 | SV |
2025/0132 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) 2024/1348 vad gäller tillämpningen av begreppet säkert
tredjeland
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 78.2 d, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, med beaktande av Regionkommitténs yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:
(1)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/134816 upprättades ett gemensamt förfarande för att bevilja och återkalla internationellt skydd i unionen. Kommissionen har sett över de olika delarna av begreppet säkert tredjeland, inklusive kriterierna för säkerhet, ett korrekt rättsförfarande, anknytningskriteriet och bestämmelserna om ett effektivt rättsmedel. Vid översynen konstaterade kommissionen att det fanns utrymme för att förbättra tillämpligheten av begreppet säkert tredjeland, samtidigt som rättssäkerhetsgarantierna för sökande bevaras och respekten för de grundläggande rättigheterna säkerställs.
(2)I internationell flyktingrätt, till exempel Genèvekonventionen, eller i internationell människorättslagstiftning, till exempel den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, ställs inga krav på att sökanden ska ha en anknytning till det säkra tredjelandet. Medlemsstaterna bör därför ha möjlighet att tillämpa begreppet säkert tredjeland även om det inte kan fastställas att sökanden har en anknytning till det berörda säkra tredjelandet, förutsatt att ett avtal eller en överenskommelse med det berörda tredjelandet kräver prövning i sak av de begäranden om effektivt skydd som görs av sökande som omfattas av avtalet eller överenskommelsen.
(3)Medlemsstaterna bör ha möjlighet att tillämpa begreppet säkert tredjeland på grundval av att sökanden har en anknytning till det berörda tredjelandet som gör att det skulle vara rimligt för sökanden att resa till det tredjelandet.
(4)Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att tillämpa begreppet säkert tredjeland på sökande som transiterat genom ett tredjelands territorium innan de reser in i unionen,
16Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1348 av den 14 maj 2024 om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU (EUT L, 2024/1348, 22.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1348/oj).
| SV | 14 | SV |
eftersom det är rimligt att förvänta sig att en person som söker internationellt skydd skulle ha kunnat ansöka om skydd i ett säkert tredjeland genom vilket personen har transiterat. Tidigare transitering genom ett säkert tredjeland utgör en objektiv koppling mellan sökanden och det berörda tredjelandet.
(5)Med tanke på att ensamkommande barn befinner sig i en sårbar situation och har behov av riktat stöd bör begreppet säkert tredjeland endast tillämpas på ensamkommande barn om en anknytning eller transitering kan fastställas när det gäller det berörda tredjelandet och villkoren i artikel 59.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1348 är uppfyllda. Medlemsstaterna bör säkerställa att barnets bästa kommer i främsta rummet i alla beslut som rör underåriga.
(6)Det är nödvändigt att öka insynen i medlemsstaternas ingående av avtal och överenskommelser med säkra tredjeländer för att hjälpa medlemsstaterna och kommissionen att fastställa en övergripande strategi när det gäller migrationens yttre dimension och att samordna sina insatser gentemot tredjeländer när det gäller att tillämpa begreppet säkert tredjeland. Detta skulle också göra det möjligt att kontrollera om avtal eller överenskommelser med tredjeländer uppfyller de villkor som fastställs i denna förordning. Det bör också möjliggöra en mer enhetlig och konsekvent tillämpning av begreppet säkert tredjeland i hela unionen och på det stora hela bidra till ett välfungerande gemensamt europeiskt asylsystem. Medlemsstaterna bör därför vara skyldiga att informera kommissionen och övriga medlemsstater innan de ingår avtal eller överenskommelser med tredjeländer.
(7)Medlemsstaterna bör kunna vidta nödvändiga åtgärder för att hantera risken för att sökande som begreppet säkert tredjeland tillämpas på avviker, bland annat genom att
begränsa rörelsefriheten enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/134617 eller genom att hålla den berörda sökanden i förvar enligt artikel 10 i det direktivet, för att bedöma om ansökan kan tas upp till prövning.
(8)För att effektivisera förfarandet bör sökanden inte automatiskt ha rätt att stanna kvar på en medlemsstats territorium i syfte att överklaga beslut om nekad prövning som fattas på grundval av begreppet säkert tredjeland. Verkställigheten av motsvarande beslut om återvändande ska dock skjutas upp under den tid som den berörda personen kan utöva sin rätt till ett effektivt rättsmedel i en domstol i första instans och när ett sådant överklagande inges om det finns risk för att principen om non-refoulement åsidosätts.
(9)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att se över villkoren för tillämpningen av begreppet säkert tredjeland, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och endast kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(10)[I enlighet med artiklarna 3 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
17Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1346 av den 14 maj 2024 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (EUT L, 2024/1346, 22.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1346/oj).
| SV | 15 | SV |
har Irland [genom en skrivelse av den …] meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna [rättsakt.]
ELLER
[I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna [rättsakt], som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.]
(11)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.
(12)Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som särskilt erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
(13)Förordning (EU) 2024/1348 bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) 2024/1348 ska ändras på följande sätt:
(1)Artikel 59.5 ska ändras på följande sätt:
(a)Led b ska ersättas med följande:
”b) något av följande villkor är uppfyllt:
i)Sökanden har en anknytning till det berörda tredjelandet som gör att det skulle vara rimligt för honom eller henne att resa till det landet.
ii)Sökanden har transiterat genom det berörda tredjelandet.
iii)Det finns ett avtal eller en överenskommelse med det berörda tredjelandet som kräver prövning i sak av de begäranden om effektivt skydd som görs av sökande som omfattas av avtalet eller
överenskommelsen.”
(b)Följande två stycken ska läggas till:
”Vid tillämpningen av första stycket b ska barnets bästa komma i främsta rummet. Första stycket b iii ska inte tillämpas om sökanden är ett ensamkommande barn.
Medlemsstaterna ska informera kommissionen och övriga medlemsstater innan de ingår ett sådant avtal eller en sådan överenskommelse som avses i första stycket b iii.”
(2)I artikel 68.3 ska led b ersättas med följande:
”b) Ett beslut om att neka prövning av en ansökan enligt artikel 38.1 a, b, d eller e, eller artikel 38.2, utom om sökanden är ett ensamkommande barn som är föremål för ett gränsförfarande.”
| SV | 16 | SV |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.
Utfärdad i Bryssel den
| På Europaparlamentets vägnar | På rådets vägnar |
| Ordförande | Ordförande |
| SV | 17 | SV |
FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
| 1. | GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET ..... | 3 |
| 1.1 | Förslagets eller initiativets titel .................................................................................... | 3 |
| 1.2 | Berörda politikområden ............................................................................................... | 3 |
| 1.3 | Mål ............................................................................................................................... | 3 |
| 1.3.1 | Allmänt/allmänna mål.................................................................................................. | 3 |
| 1.3.2 | Specifikt/specifika mål................................................................................................. | 3 |
| 1.3.3 | Verkan eller resultat som förväntas.............................................................................. | 3 |
| 1.3.4 | Prestationsindikatorer................................................................................................... | 3 |
| 1.4 | Förslaget eller initiativet avser ..................................................................................... | 4 |
| 1.5 | Grunder för förslaget eller initiativet ........................................................................... | 4 |
1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för
| genomförandet av initiativet ........................................................................................ | 4 |
1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med
”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart
| medlemsstaterna. .......................................................................................................... | 4 | |
| 1.5.3 | Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................ | 4 |
1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra
| relevanta instrument ..................................................................................................... | 5 |
1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet
| möjligheter till omfördelning ....................................................................................... | 5 | |
| 1.6 | Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................ | 6 |
| 1.7 | Planerad(e) genomförandemetod(er) ........................................................................... | 6 |
| 2. | FÖRVALTNING ......................................................................................................... | 8 |
| 2.1 | Regler om uppföljning och rapportering...................................................................... | 8 |
| 2.2 | Förvaltnings- och kontrollsystem................................................................................. | 8 |
2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de
| betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås .............................................. | 8 |
2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som
| inrättats för att begränsa riskerna ................................................................................. | 8 |
2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en
| bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)......... | 8 | |
| 2.3 | Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter ................................................. | 9 |
3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE
| BUDGETKONSEKVENSER.................................................................................... | 10 |
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10
| SV | 1 | SV |
| 3.2 | Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................ | 12 |
| 3.2.1 | Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen.......................................... | 12 |
| 3.2.1.1 | Anslag i den antagna budgeten .................................................................................. | 12 |
| 3.2.1.2 | Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.................................... | 17 |
| 3.2.2 | Beräknad output som finansieras med driftsanslag.................................................... | 22 |
| 3.2.3 | Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen ..................... | 24 |
| 3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten..................................................................................... | 24 | |
| 3.2.3.2 | Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.................................... | 24 |
| 3.2.3.3 | Totala anslag .............................................................................................................. | 24 |
| 3.2.4 | Beräknat personalbehov ............................................................................................. | 25 |
| 3.2.4.1 | Finansierat med den antagna budgeten ...................................................................... | 25 |
| 3.2.4.2 | Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål............................. | 26 |
| 3.2.4.3 | Totalt personalbehov .................................................................................................. | 26 |
| 3.2.5 | Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................ | 28 |
| 3.2.6 | Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................ | 28 |
| 3.2.7 | Bidrag från tredje part ................................................................................................ | 28 |
| 3.3 | Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................ | 29 |
| 4. | DIGITALA INSLAG ................................................................................................. | 29 |
| 4.1 | Krav med digital relevans .......................................................................................... | 30 |
| 4.2 | Data ............................................................................................................................ | 30 |
| 4.3 | Digitala lösningar ....................................................................................................... | 31 |
| 4.4 | Interoperabilitetsbedömning ...................................................................................... | 31 |
| 4.5 | Åtgärder till stöd för digitalt genomförande .............................................................. | 32 |
| SV | 2 | SV |
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1Förslagets eller initiativets titel
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2024/1348 vad gäller tillämpningen av begreppet säkert tredjeland.
1.2Berörda politikområden Asyl
1.3Mål
1.3.1Allmänt/allmänna mål
Detta förslag läggs fram med anledning av kravet i förordning (EU) 2024/1348 om asylförfaranden på att kommissionen ska se över begreppet säkert tredjeland och vid behov föreslå riktade ändringar för att underlätta dess tillämpning. Målet är att förbättra tillämpningen av begreppet säkert tredjeland i EU:s asylram.
I enlighet med migrations- och asylpakten stärker detta förslag det partnerskapsbaserade samarbetet med tredjeländer, vilket säkerställer att avtal och överenskommelser med säkra tredjeländer är till ömsesidig nytta, upprätthåller principerna om ansvarsfördelning och fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna. Förslaget tillgodoser skyddsbehov och säkerställer efterlevnad av internationella skyldigheter och bidrar därmed också till EU:s åtaganden inom ramen för den globala flyktingpakten.
1.3.2Specifikt/specifika mål Specifikt mål nr 1
Det första målet med detta förslag är att göra riktade ändringar av förordning (EU) 2024/1348 om asylförfaranden för att underlätta medlemsstaternas tillämpning av begreppet säkert tredjeland.
1.3.3Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.
1.Förbättra den rättsliga tydligheten och konsekvensen vid tillämpningen av begreppet säkert tredjeland.
2.Ge medlemsstaterna större flexibilitet vid tillämpningen av begreppet och samtidigt säkerställa efterlevnad av internationella skyldigheter och grundläggande rättigheter.
3.Förbättra effektiviteten i asylförfarandena och minska belastningen på och missbruket av EU:s asylsystem.
1.3.4Prestationsindikatorer
Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.
Ändringarnas inverkan på följande:
1.Antal medlemsstater som använder begreppet säkert tredjeland (med hjälp av anknytningskriteriet, transiteringskriteriet eller avtal eller överenskommelser med säkra tredjeländer).
| SV | 3 | SV |
2.Antal asylansökningar som nekats prövning på grundval av begreppet säkert tredjeland och antal överklaganden.
3.Antal avtal eller överenskommelser med säkra tredjeländer på unionsnivå eller medlemsstatsnivå.
1.4Förslaget eller initiativet avser
en ny åtgärd
en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd18 en förlängning av en befintlig åtgärd
en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.5Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
Enligt artikel 75 i förordningen om asylförfaranden är medlemsstaterna skyldiga att utarbeta nationella genomförandeplaner på grundval av den gemensamma genomförandeplan som kommissionen utarbetat. Kommissionen måste noga övervaka genomförandet av de nationella genomförandeplanerna. När bestämmelserna i pakten börjar tillämpas i juni 2026 kommer Europeiska unionens asylbyrå att övervaka den operativa och tekniska tillämpningen av det gemensamma europeiska asylsystemet i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2021/2303 om Europeiska unionens asylbyrå. Tillämpningen av begreppet säkert tredjeland kommer att ingå i EUAA:s övervakning. De årliga rapporter som kommissionen måste anta i enlighet med artikel 9 i förordningen om asyl- och migrationshantering måste dessutom innehålla resultaten av EUAA:s övervakning. Kommissionen måste ta hänsyn till dessa olika aspekter när den bedömer om medlemsstaterna är under migrationstryck, löper risk för det eller står inför en betydande migrationssituation, samt när den avgör om en medlemsstat har systembrister som skulle kunna få allvarliga negativa konsekvenser för Dublinsystemets funktion.
1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med
”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante): Begreppet säkert tredjeland och asylförfarandet regleras av EU-rätten i förordningen om asylförfaranden (EU) 2024/1348. Utan åtgärder på EU-nivå skulle medlemsstaterna fortsätta att tillämpa begreppet säkert tredjeland på ett fragmenterat sätt, vilket skulle leda till en inkonsekvent rättslig tolkning och inkonsekventa förfarandegarantier. Olika nationella strategier skulle ge upphov till rättsosäkerhet, öka riskerna för rättstvister och undergräva den enhetliga tillämpningen av asylreglerna i hela unionen. Avsaknaden av samordnade åtgärder skulle också hindra en rättvis bördefördelning mellan medlemsstaterna och försvaga EU:s förmåga att effektivt samarbeta med
18I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.
| SV | 4 | SV |
tredjeländer i migrationsfrågor. Genom att agera på EU-nivå säkerställer detta förslag harmonisering, rättssäkerhet och förfarandegarantier, samtidigt som medlemsstaterna ges större flexibilitet att genomföra begreppet säkert tredjeland på ett sätt som är juridiskt korrekt och fungerar effektivt.
Förväntat europeiskt mervärde (ex post): När detta förslag väl har genomförts kommer det att öka rättssäkerheten och effektiviteten i förfarandena genom att säkerställa att alla medlemsstater tillämpar begreppet säkert tredjeland konsekvent. Avskaffandet av överklagandens automatiska suspensiva verkan kommer att minska handläggningstiderna i asylförfarandet och möjliggöra snabbare hantering av ansökningar som inte kan tas upp till prövning, samtidigt som tillgången till effektiva rättsmedel bibehålls.
Förslaget kommer också att stärka samarbetet med tredjeländer genom att tillhandahålla en tydlig rättslig ram för tillämpningen av begreppet säkert tredjeland, oavsett om det finns en anknytning eller inte, förutsatt att det finns ett avtal eller en överenskommelse. Dessutom kommer insynsklausulen att göra det möjligt för kommissionen att övervaka avtalens eller överenskommelsernas överensstämmelse med förordningen om asylförfaranden och därmed skydda EU:s trovärdighet i migrationspartnerskap.
På EU-nivå kommer EUAA:s och kommissionens övervakning att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar de reviderade reglerna om säkra tredjeländer i full överensstämmelse med grundläggande rättigheter och förfarandegarantier. Förslaget begränsar överklagandens automatiska suspensiva verkan, men bibehåller ett viktigt rättsligt skydd genom att kräva att verkställandet av beslut om återvändande skjuts upp vid ett överklagande i första instans när det finns en risk för att principen om non-refoulement åsidosätts. Dessa åtgärder skapar en balans mellan effektivitet och rättvisa och säkerställer att EU:s asylsystem förblir ändamålsenligt, förutsägbart och anpassat efter internationella skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter.
1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
Tillämpningen av begreppet säkert tredjeland varierar mellan medlemsstaterna och tillämpas inte av alla, vilket försvårar jämförelser. Kommissionen antog ett helhetsperspektiv vid översynen av begreppet säkert tredjeland. Den undersökte om internationell rätt (Genèvekonventionen från 1951 och den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna från 1950) medger ytterligare ändringar av villkoren för tillämpning av begreppet säkert tredjeland och dess rättssäkerhetsgarantier i syfte att underlätta tillämpningen av begreppet i medlemsstaterna. Kommissionen beaktade också medlemsstaternas erfarenheter och utmaningar när det gäller att tillämpa begreppet säkert tredjeland, baserat på vad som uttryckts i olika forum, och bedömde om de ändringar som infördes genom förordningen om asylförfaranden redan hade åtgärdat dessa problem eller om luckor kvarstod. Slutligen analyserade kommissionen relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.
1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument
Förslaget bygger på förordningen om asylförfaranden, som medförde flera ändringar av reglerna om säkra tredjeländer, och är därför en del av den migrations- och asylpakt som antogs i maj 2024 och för vilken finansiering redan har anslagits. Förslaget medför inga finansiella eller administrativa kostnader för unionen. Det
| SV | 5 | SV |
påverkar därför inte unionens budget. Tillämpningen av begreppet säkert tredjeland är inte ny för medlemsstaterna. Medlemsstaterna kommer att kunna använda de medel som anslagits inom deras nationella program inom ramen för den befintliga asyl-, migrations- och integrationsfonden för att stödja eventuella investeringar som behövs för tillämpningen av begreppet säkert tredjeland. EUAA kan stödja medlemsstaterna med personal för samma ändamål, inom ramen för deras respektive mandat.
1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning
Ej tillämpligt.
| SV | 6 | SV |
1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser
begränsad varaktighet
– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ
– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.
obegränsad varaktighet
–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)19
Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;
– via genomförandeorgan
Delad förvaltning med medlemsstaterna
Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros
– tredjeländer eller organ som de har utsett
– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden
– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
– offentligrättsliga organ
– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier
– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten
– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika
regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från
19Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.
| SV | 7 | SV |
kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.
| SV | 8 | SV |
2.FÖRVALTNING
2.1Regler om uppföljning och rapportering
Enligt artikel 75 i förordning (EU) 2024/1348 om asylförfaranden måste medlemsstaterna utarbeta nationella genomförandeplaner på grundval av den gemensamma genomförandeplan som upprättas av kommissionen, som noga kommer att övervaka deras genomförande. När bestämmelserna i pakten börjar tillämpas i juni 2026 kommer Europeiska unionens asylbyrå att övervaka den operativa och tekniska tillämpningen av det gemensamma europeiska asylsystemet i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) 2021/2303 om Europeiska unionens asylbyrå, inbegripet genomförandet av begreppet säkert tredjeland.
Kommissionens årliga rapporter enligt artikel 9 i förordningen om asyl- och migrationshantering kommer att innefatta resultaten av EUAA:s övervakning, med en bedömning av om medlemsstaterna är under migrationstryck eller har systembrister som skulle kunna påverka Dublinsystemets funktion, bland annat kopplat till tillämpningen av begreppet säkert tredjeland. Den tillagda insynsklausulen kommer att göra det möjligt för kommissionen att övervaka avtal och överenskommelser med tredjeländer mot bakgrund av kraven i förordningen om asylförfaranden.
2.2Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Ej tillämpligt.
2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
En av de risker som är förenade med förslaget är att medlemsstaterna kan ingå avtal eller överenskommelser med tredjeländer som inte uppfyller de nödvändiga normerna. För att minska denna risk har en insynsklausul införts, enligt vilken medlemsstaterna måste informera kommissionen och övriga medlemsstater innan de ingår avtal eller överenskommelser.
2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
Ej tillämpligt
2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter Ej tillämpligt
| SV | 9 | SV |
3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten
Avsnitt 3 är inte tillämpligt eftersom det inte finns några finansiella eller personalrelaterade konsekvenser.
| SV | 10 | SV |
3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen
3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen
– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:
3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten
Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
| Rubrik i den fleråriga budgetramen | Nummer | ||||||||||||||||||||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | |||||||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | |||||||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Åtaganden | (4) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||
| TOTALA driftsanslag | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Betalningar | (5) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||
| TOTALA anslag av administrativ natur | som finansieras | (6) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||
| genom ramanslagen för särskilda program | |||||||||||||||||||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIK <….> | Åtaganden | =4+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | Betalningar | =5+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||
| Rubrik i den fleråriga budgetramen | 7 | ”Administrativa utgifter”20 | |||||||||||||||||||||||||||||
| GD: <…….> | År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | |||||||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||||
| Övriga administrativa utgifter | |||||||||||||||||||||||||||||||
| 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||||
20Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.
| SV | 11 | SV |
| TOTALT GD <…….> | Anslag | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| GD: <…….> | År | År | År | År | TOTALT | |||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | ||||||||
| 2021–2027 | ||||||||||||
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||
| Övriga administrativa utgifter | ||||||||||||
| 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||
| TOTALT GD <…….> | Anslag | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
| (summa | |||||||||||||||
| åtaganden = | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||
| summa | |||||||||||||||
| betalningar) | |||||||||||||||
Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
| År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | ||||||||||||||||||
| 2021–2027 | ||||||||||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7 | Åtaganden | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | Betalningar | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||
| 3.2.1.2 Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål | ||||||||||||||||||||||
| Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler) | ||||||||||||||||||||||
| Rubrik i den fleråriga budgetramen | Nummer | |||||||||||||||||||||
| GD: <…….> | År | År | År | År | TOTALT | |||||||||||||||||
| Budgetram | ||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |||||||||||||||||||
| 2021–2027 | ||||||||||||||||||||||
| Driftsanslag | ||||||||||||||||||||||
| Budgetpost | Åtaganden | (1a) | 0,000 | |||||||||||||||||||
| SV | 12 | SV | ||||||||||||||||||||
| Betalningar | (2a) | 0,000 | ||||||||
| Budgetpost | Åtaganden | (1b) | 0,000 | |||||||
| Betalningar | (2b) | 0,000 | ||||||||
| Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program21 | ||||||||||
| Budgetpost | (3) | 0,000 | ||||||||
| TOTALA anslag | Åtaganden | =1a+1b+3 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||
| för GD <…….> | Betalningar | =2a+2b+3 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||
Obligatorisk tabell:
| År | År | År | År | TOTALT | |||||||||||||
| Budgetram | |||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||||||||||
| 2021–2027 | |||||||||||||||||
| Åtaganden | (4) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||
| TOTALA driftsanslag | |||||||||||||||||
| Betalningar | (5) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||
| TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras | (6) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||
| genom ramanslagen för särskilda program | |||||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIK <….> | Åtaganden | =4+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||
| i den fleråriga budgetramen | |||||||||||||||
| Betalningar | =5+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||
| Obligatorisk tabell | |||||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | |||||||||||
| Budgetram | |||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||||||||
| 2021–2027 | |||||||||||||||
| TOTALA driftsanslag | Åtaganden | (4) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||
21Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
| SV | 13 | SV |
| Betalningar | (5) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||
| TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras | (6) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||
| genom ramanslagen för särskilda program | |||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIK <….> | Åtaganden | =4+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | ||||||||||||||||||||||||||||
| Betalningar | =5+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | ||||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | ||||||||||||||||||||||||||||
| • TOTALA driftsanslag (alla driftsposter) | Åtaganden | (4) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||
| Betalningar | (5) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||
| • TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras | ||||||||||||||||||||||||||||
| genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade | (6) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||
| rubriker) | ||||||||||||||||||||||||||||
| TOTALA anslag för rubrikerna 1–6 | Åtaganden | =4+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) | Betalningar | =5+6 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||
| Rubrik i den fleråriga budgetramen | 7 | ”Administrativa utgifter”22 | ||||||||||||||||||||||||||
| Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler) | ||||||||||||||||||||||||||||
| GD: <…….> | År | År | År | År | TOTALT |
22Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.
| SV | 14 |
SV
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | ||||||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||
| Övriga administrativa utgifter | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||
| TOTALT GD <…….> | Anslag | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||
| GD: <…….> | År | År | År | År | TOTALT | |||||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | ||||||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||
| Övriga administrativa utgifter | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||||||||||||||||||
| TOTALT GD <…….> | Anslag | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||
| (summa | ||||||||||||||||||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen | åtaganden | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||
| = summa | ||||||||||||||||||||||||||||||
| betalningar) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler) | ||||||||||||||||||||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Budgetram | ||||||||||||||||||||||||||
| 2021–2027 | ||||||||||||||||||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7 | Åtaganden | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | Betalningar | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||||||||||||||||||||
3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)
Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
| Ange mål och | För in så många år som behövs för att redovisa | |||||||||
| År 2024 | År 2025 | År 2026 | År 2027 | hur länge resursanvändningen påverkas (jfr | TOTALT | |||||
| output | ||||||||||
| avsnitt 1.6) | ||||||||||
| OUTPUT | ||||||||||
| SV | 15 | SV | ||||||||
Geno
Typ23 msnitt liga
kostna
der
SPECIFIKT MÅL nr 124…
-Output
-Output
-Output
Delsumma för specifikt mål nr 1
SPECIFIKT MÅL nr 2…
- Output
Delsumma för specifikt mål nr 2
TOTALT
Antal
Kostn.
Antal
Kostn.
Antal
Kostn.
Antal
Kostn.
Antal
Kostn
.
Antal
Kostn.
Antal
| Kostn. | Totalt | Total | |
| antal | kostnad | ||
23
24
Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”
| SV | 16 | SV |
3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen
– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten
| ANTAGNA ANSLAG | År | År | År | År | TOTALT | ||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2021–2027 | |||||||
| RUBRIK 7 | |||||||||||
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Övriga administrativa utgifter | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Delsumma för RUBRIK 7 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Utanför RUBRIK 7 | |||||||||||
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Andra utgifter av administrativ natur | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Delsumma utanför RUBRIK 7 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| TOTALT | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
3.2.3.3 Totala anslag
| TOTALA ANTAGNA ANSLAG + | År | År | År | År | TOTALT | ||||||
| EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR | |||||||||||
| 2021–2027 | |||||||||||
| SÄRSKILDA ÄNDAMÅL | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |||||||
| RUBRIK 7 | |||||||||||
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Övriga administrativa utgifter | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Delsumma för RUBRIK 7 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Utanför RUBRIK 7 | |||||||||||
| Personalresurser | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Andra utgifter av administrativ natur | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| Delsumma utanför RUBRIK 7 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
| TOTALT | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | ||||||
Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
3.2.4Beräknat personalbehov
– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
| SV | 17 | SV |
3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter25
| ANTAGNA ANSLAG | År | År | År | År | |||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||||||
| Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) | |||||||||||||
| 20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| medlemsstaterna) | |||||||||||||
| 20 01 02 03 (EU:s delegationer) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| 01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| 01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| Andra budgetposter (ange vilka) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| • Extern personal (heltidsekvivalenter) | |||||||||||||
| 20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| ramanslaget) | |||||||||||||
| 20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| experter som tjänstgör vid EU:s delegationer) | |||||||||||||
| Post för admin. stöd | - vid huvudkontoret | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||
| [XX.01.YY.YY] | - vid EU:s delegationer | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||
| 01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| forskningsåtgärder) | |||||||||||||
| 01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| forskningsåtgärder) | |||||||||||||
| Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| TOTALT | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
3.2.4.2 Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål
| EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA | År | År | År | År | |||||||||||
| ÄNDAMÅL | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |||||||||||
| Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) | |||||||||||||||
| 20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||||
| medlemsstaterna) | |||||||||||||||
| 20 01 02 03 (EU:s delegationer) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||||
| 01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||||
| 01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||||
| Andra budgetposter (ange vilka) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||||
| • Extern personal (heltidsekvivalenter) | |||||||||||||||
| 20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||||
| ramanslaget) | |||||||||||||||
| 20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||||
| experter som tjänstgör vid EU:s delegationer) | |||||||||||||||
| Post för admin. stöd | - vid huvudkontoret | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||||
| [XX.01.YY.YY] | - vid EU:s delegationer | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||||
| 01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||||
| forskningsåtgärder) | |||||||||||||||
| 01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||||
| forskningsåtgärder) | |||||||||||||||
| Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||||
25Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.
| SV | 18 | SV |
| Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| TOTALT | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||
| 3.2.4.3 Totalt personalbehov | |||||||||
| TOTALA ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA INKOMSTER | År | År | År | År | |||||
| AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |||||
Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
| 20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| medlemsstaterna) | |||||||||||||
| 20 01 02 03 (EU:s delegationer) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| 01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder) | |||||||||||||
| 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||||
| 01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder) | |||||||||||||
| 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||||
| Andra budgetposter (ange vilka) | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| • Extern personal (heltidsekvivalenter) | |||||||||||||
| 20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| ramanslaget) | |||||||||||||
| 20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| experter som tjänstgör vid EU:s delegationer) | |||||||||||||
| Post för admin. | - vid huvudkontoret | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||
| stöd | |||||||||||||
| - vid EU:s delegationer | |||||||||||||
| [XX.01.YY.YY] | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| 01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| forskningsåtgärder) | |||||||||||||
| 01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| forskningsåtgärder) | |||||||||||||
| Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7 | |||||||||||||
| 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||||
| TOTALT | |||||||||||||
| 0 | 0 | 0 | 0 | ||||||||||
[Med tanke på den allmänt ansträngda situationen under rubrik 7, både när det gäller personal och anslagsnivå, ska personalbehoven täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet eller andra avdelningar inom kommissionen.]
Beskrivning av arbetsuppgifter:
Tjänstemän och tillfälligt anställda
Extern personal
3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar
SV
Obligatorisk uppgift: Bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.
När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.
Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser,
| 19 | SV |
undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga
med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.
| År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||
| TOTALT Anslag för digital teknik och | Budgetra | |||||||||||||
| it | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | m 2021– | |||||||||
| 2027 | ||||||||||||||
| RUBRIK 7 | ||||||||||||||
| It-utgifter (centralt) | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||
| Delsumma för RUBRIK 7 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||
| Utanför RUBRIK 7 | ||||||||||||||
| It-utgifter inom operativa program som | ||||||||||||||
| inte omfattas av kommissionens | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||
| administrativa självständighet och | ||||||||||||||
| institutionella befogenheter | ||||||||||||||
| Delsumma utanför RUBRIK 7 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||
| TOTALT | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | |||||||||
3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet
– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen
Ej tillämpligt.
– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen
Ej tillämpligt.
– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen Ej tillämpligt.
3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet
– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter
– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:
Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
| År 2024 | År 2025 | År 2026 | År 2027 | Totalt |
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering
3.3Beräknad inverkan på inkomsterna
| SV | 20 | SV |
– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.
– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
– Påverkan på egna medel
– Påverkan på andra inkomster
– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter
Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
| Belopp som förts | Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna26 | ||||
| Inkomstposter i den årliga | in för det | ||||
| budgeten: | innevarande | År 2024 | År 2025 | År 2026 | År 2027 |
| budgetåret | |||||
| Artikel …………. | |||||
För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.
Ej tillämpligt
Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).
Ej tillämpligt
4.DIGITALA INSLAG
Ej tillämpligt. Förslaget är en riktad ändring av förordningen om asylförfaranden som ingår i pakten. Alla digitala inslag är i pakten och inte här.
4.1Krav med digital relevans
Ej tillämpligt
4.2Data
Ej tillämpligt
4.3Digitala lösningar
Ej tillämpligt
4.4Interoperabilitetsbedömning
Ej tillämpligt
4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande
Ej tillämpligt
26Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.
| SV | 21 | SV |
| SV | 22 | SV |