Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/2115 vad gäller systemet med grundvillkor, interventionstyper i form av direktstöd, interventionstyper i vissa sektorer och för landsbygdsutveckling och årliga prestationsrapporter samt av förordning (EU) ...

EU-dokument COM(2025) 236

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.5.2025

COM(2025) 236 final

2025/0236 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2021/2115 vad gäller systemet med grundvillkor, interventionstyper i form av direktstöd, interventionstyper i vissa sektorer och för landsbygdsutveckling och årliga prestationsrapporter samt av förordning (EU) 2021/2116 vad gäller dataförvaltning och interoperabilitet, innehållande av utbetalningar, årligt prestationsavslut och kontroller och sanktioner

{SWD(2025) 236 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Allmän bakgrund till förslaget

I ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer för kommissionen 2024–20291 presenteras en plan för hållbart välstånd. I planen betonas behovet av att öka konkurrenskraften för att frigöra möjligheter, stimulera innovation och främja tillväxten i Europeiska unionen (EU).

Mario Draghis rapport The future of European competitiveness2 pekar på kostsamma regelbördor som särskilt drabbar små och medelstora företag på grund av oproportionerliga rapporteringsskyldigheter, investeringsunderskott och ogynnsamma villkor för att mobilisera privata investeringar. I rapporten förespråkas samordnade insatser, antingen genom mindre, kumulativa steg, kraftfulla åtgärder på EU-nivå eller genom ökad subsidiaritet för att minska dessa kostsamma regelbördor.

För att omvandla rekommendationerna i rapporten till en strategisk färdplan beskrivs i kommissionens konkurrenskraftskompass3 fem övergripande möjliggörande faktorer som sträcker sig över alla politikområden och sektorer. Detta inbegriper systematiska satsningar på förenkling för att minska regelbördorna, bland annat genom enklare, snabbare och lättare förfaranden för tillgång till EU-medel. I kompassen förespråkas nära kopplingar till digitaliseringen för en bättre datahantering som kan bidra till att minimera kostnaderna för efterlevnad och administration.

I meddelandet Ett enklare och snabbare Europa4 föreslås ett nytt arbetssätt mellan EU:s institutioner, medlemsstaterna och berörda parter i en anda av partnerskap och samarbete för att förenkla EU:s regler, minska regelbördan och förbättra utarbetandet och genomförandet av reglerna. I meddelandet fastställs ett mål att minska den administrativa börda som följer av EU:s regler med minst 25 % för alla företag och 35 % för små och medelstora företag fram till slutet av 2029.

Så som framhävdes av kommissionen i EU:s strategi för en beredskapsunion5 av den 26 mars 2025 har covid-19-pandemin och den senaste geopolitiska utvecklingen visat att unionens ekonomi och samhället i stort kan störas i grunden av stora kritiska händelser, såsom väpnade

1Europas val – Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission 2024−2029 .

2Draghi, M., The future of European competitiveness , september 2024.

3Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén (COM(2025) 30 final):En konkurrenskraftskompass för EU .

4Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén (COM(2025) 47 final): Ett enklare och snabbare Europa: Meddelande om genomförande och förenkling .

5Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s strategi för en beredskapsunion (26.3.2025, JOIN(2025) 130 final).

konflikter eller hybridhot, och att det är viktig att säkerställa beredskap för att förebygga och hantera sådana hot. Kommissionen är särskilt medveten om de stora problem som en väpnad konflikt inom en medlemsstats territorium eller allvarligt sabotage av infrastruktur för t.ex. vattenförsörjning kan orsaka för jordbrukare som verkar i det berörda området. I samband med detta hänvisar kommissionen till meddelandet av den 30 maj 2024 om force majeure och exceptionella omständigheter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken6, där det förklaras att begreppet force majeure även bör omfatta situationer som inte uttryckligen nämns i artikel 3 i den förordningen, såsom väpnade konflikter eller sabotage av infrastruktur inom en medlemsstats territorium, förutsatt att de relevanta villkoren är uppfyllda. Force majeure kan därför befria jordbrukare som verkar i områden som påverkas av dessa händelser från rättsliga följder som enligt de tillämpliga bestämmelserna i normalfallet skulle bli följden av att de inte fullgör sina skyldigheter.

Ett nära samarbete och en nära dialog mellan EU:s institutioner, jordbrukare och andra aktörer på alla nivåer inom jordbruks- och livsmedelssektorn är en central princip i visionen för jordbruk och livsmedel6. Visionen är ett erkännande av jordbrukarnas viktiga roll i samhället och syftar till att stärka den jordbruksbaserade livsmedelssektorns konkurrens- och attraktionskraft. Visionen utgår från den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk7, och i visionen lyfter man fram de förutsättningar som krävs för att sektorn ska kunna blomstra och fortsätta att gynna samhället nu och fram till 2040. Förenkling, forskning, innovation och digitalisering identifieras som nyckelområden för att uppnå dessa mål.

I visionen betonas att jordbrukare ”bör kunna vara företagare och leverantörer utan att utsättas för onödig byråkrati eller onödiga regelbördor” för att stimulera innovation och hållbarhet i jordbrukssektorn. För att uppnå denna vision och stärka sektorns mångfald behövs skräddarsydda strategier (snarare än universallösningar), lägesbedömningar av EU- lagstiftningen och förenklingar som stöds av ny teknik, däribland automatiserad rapportering för att minska den administrativa bördan. Det är även viktigt att hitta rätt balans mellan lagstadgade krav och incitament. I visionen erkänns även de mindre jordbruksföretagens särskilda behov genom att man betonar behovet av minimal administrativ börda och enklare sätt att få stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Mindre jordbruksföretag och vissa andra jordbruksföretag missgynnas ofta när det gäller att få tillgång till och använda finansiering, vilket begränsar deras förmåga att investera, vara innovativa och utvecklas.

Under perioden 2023–2027 ger den gemensamma jordbrukspolitiken stöd till jordbrukare genom de nationella strategiska GJP-planer (GJP-planerna eller planerna) som medlemsstaterna utarbetar inom ramen för ett gemensamt EU-regelverk för att hantera ekonomiska, miljömässiga och sociala utmaningar. Denna strategi ökar såväl subsidiariteten i förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken som politikens inriktning på resultat, vilket möjliggör integrerade och mer riktade svar på jordbrukets utmaningar i alla medlemsstater. Inom ramen för denna strategi spelar medlemsstaterna en viktig roll för att begränsa jordbrukarnas administrativa börda.

De 28 GJP-planer som godkändes 2022 har genomförts sedan 2023 för att säkerställa direkt inkomststöd till jordbrukare, finansiering av miljösystem samt stöd till investering, innovation, landsbygdsutveckling och särskilda behov inom vissa jordbrukssektorer. Planerna

630.5.2024, COM(2024) 225 final, EUR-Lex .

omfattar en uppsättning krav, interventioner och mål för de tio specifika målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, vars framsteg mäts med hjälp av gemensamma indikatorer. Planerna spelar en viktig roll för att se till att jordbrukarnas inkomster inte minskar samtidigt som man underlättar omställningen av EU:s jordbruk till en hållbar jordbruksmodell som kan trygga livsmedelsförsörjningen och landsbygdsområdenas livskraft.

Den gemensamma jordbrukspolitiken stöds av en väletablerad ram för att samla in och diskutera återkoppling från berörda parter genom expertgrupper och grupper för civil dialog i

övergripande, tematiska och sektorsspecifika forum. GJP-nätverket samlar jordbruksorganisationer och andra organisationer, förvaltningar, forskare, entreprenörer och andra yrkesverksamma för att utbyta kunskap och information, uppmuntra till ömsesidigt lärande och utbyta god praxis. Ramverket för styrning av GJP-planerna, där bland annat övervakningskommittéerna ingår, erbjuder möjligheter för berörda parter att delta på medlemsstatsnivå.

Bakgrund och mål

Det första året då planerna genomfördes sammanföll med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, vilket har påverkat marknaderna avsevärt och förändrat de övergripande förutsättningarna för EU:s jordbrukspolitik. Samtidigt har naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser och andra katastrofer haft en betydande inverkan på jordbrukarnas produktion i hela EU.

Efter jordbrukarnas utbredda protester i början av 2024 och diskussioner i Europeiska rådet om de utmaningar som jordbrukssektorn står inför, och mot bakgrund av EU-institutionernas och de berörda parternas återkoppling om det första året som GJP-planerna genomfördes, lade kommissionen fram en uppsättning riktade ändringar av den gemensamma jordbrukspolitikens rättsliga ram7. Syftet med dessa ändringar var att anpassa EU:s rättsliga ram till jordbruksföretagens verklighet, förbättra medlemsstaternas förvaltning av planerna och minska jordbrukarnas kontrollbörda.

Debatten om att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken fortsatte 2025 med utgångspunkt i erfarenheterna från 2024, som var det andra året då planerna genomfördes. EU:s jordbruksministrar sammanträdde den 27 januari 2025 och uppmanade till ytterligare förenklingar. Dessa uppmaningar visade att det fanns ett behov av att förbättra konkurrenskraften för EU:s jordbruk, minska bördan för både jordbrukare och offentliga förvaltningar och fördela de begränsade resurserna mer effektivt utifrån de föränderliga kraven. De visade även att vissa av den gemensamma jordbrukspolitikens möjligheter fortfarande är underutnyttjade på grund av svårigheterna med att genomföra och förvalta politiken. De särskilda förutsättningarna, rutinerna och behoven för vissa jordbrukargrupper är inte alltid uppenbara, vilket kan leda till överlappande skyldigheter.

Med de föreslagna ändringarna av GJP-lagstiftningen strävar kommissionen efter att förbättra dess genomförande genom att snabbt och kraftfullt bemöta både problem som har upptäckts och nya utmaningar. Detta förväntas öka medlemsstaternas flexibilitet och minska bördan för jordbrukarna så att de kan utnyttja alla möjligheter inom den gemensamma

7Förordning – EU – 2024/1468 – SV – EUR-Lex .

jordbrukspolitiken, samtidigt som politikens roll för att stödja omställningen av det europeiska jordbruket bibehålls.

I visionen för jordbruk och livsmedel beskrivs viktiga områden i den nuvarande jordbrukslagstiftningen som måste anpassas (medan andra, mer långtgående frågor har skjutits upp till diskussionerna inom ramen för GJP efter 2027). I det aktuella förslaget behandlas följande:

•Förenklingar för jordbruksföretagen och rationalisering av kraven för att anpassa dem till olika situationer och skilda jordbruksmetoder. Detta kommer till exempel att ske genom en anpassning av den gemensamma jordbrukspolitikens ram för grundvillkor till de metoder som tillämpas av ekologiska jordbrukare, vilket möjliggör stöd till djurbesättningar och biodlingar för åtaganden om miljösystem och miljö- och klimatvänligt jordbruk samtidigt som man särskilt kan beakta ekologiska jordbruksmetoder. Det ökar också flexibiliteten i genomförandet av GAEC-normerna 1, 2 och 4, samtidigt som deras bidrag till målen bibehålls genom införandet av möjligheten att snabbt betala ut stöd vid kriser genom en mer flexibel riskhantering för vissa grödor och typer av jordbrukare.

•Effektivisering av stödet till små och medelstora jordbruksföretag genom att uppmuntra medlemsstater och jordbrukare att i större utsträckning använda förenklade stöd. Detta kommer till exempel att ske genom en höjning av den årliga gränsen för schablonbeloppet för stöd till småbrukare eller genom stöd till deras företagsutveckling.

•Ökning av konkurrenskraften. Utöver den allmänna förenklingen kommer detta att ske genom en förenkling av reglerna för finansieringsinstrument, standardkostnadsalternativ för investeringar och utökat ekonomiskt stöd till frukt- och grönsakssektorn.

•Större flexibilitet för medlemsstaterna i förvaltningen av strategiska GJP-planer. Detta kommer att åstadkommas till exempel genom att avskaffa skyldigheten att se över GJP-planen till följd av ändringar av vissa EU-rättsakter, avsluta mekanismen för årligt prestationsavslut, förenkla kvalitetsbedömningen av det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS), öka flexibiliteten i metoden för kontroll av grundvillkor, anpassa reglerna för ändringar mellan Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och endast göra de strategiska ändringar som ska godkännas av kommissionen, samt förlänga tidsfristerna för den årliga resultatöversynen.

Insatserna för ett enkelt genomförande av lagstiftningen kommer inte att begränsas till de strategiska GJP-planerna.

Det måste även betonas att medlemsstaterna kommer att ha en avgörande roll när det gäller att säkerställa en meningsfull förenkling baserad på förslaget. Kommissionens ansträngningar att öka valmöjligheterna för att uppnå de politiska målen bör också utnyttjas av medlemsstaterna så att jordbrukarna kan dra full nytta av förenklingsmålen i förslaget.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

De föreslagna ändringarna är förenliga med grundtanken bakom de gällande grundläggande rättsakterna för den gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116. Förslaget är därför förenligt med den befintliga politiska ramen.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Genom förslaget anpassas ett antal bestämmelser i de gällande förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 som ansågs vara förenliga med annan EU-politik, samtidigt som nya bestämmelser läggs till i enlighet med grundtanken bakom de befintliga grundläggande rättsakterna om den gemensamma jordbrukspolitiken Förslaget är därför förenligt med annan EU-politik, eftersom inga helt nya inslag införs i den befintliga politiken.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden är artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget), eftersom syftet med förslaget är att ändra både förordning (EU) 2021/2115 och förordning (EU) 2021/2116.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

I EUF-fördraget föreskrivs att befogenheten att fastställa EU:s jordbrukspolitik ska delas mellan EU och medlemsstaterna. EU utövar sin befogenhet genom att anta olika rättsakter för att fastställa och genomföra EU:s gemensamma jordbrukspolitik i enlighet med artiklarna 38– 44 i EUF-fördraget. Förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 ingår i EU:s rättsliga ram för den gemensamma jordbrukspolitiken. För att avhjälpa vissa svårigheter, göra förenklingar och minska den administrativa bördan måste dessa förordningar ändras, vilket endast kan göras på EU-nivå.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget ändrar de befintliga förordningarna endast i den utsträckning det är absolut nödvändigt för att uppnå de mål som beskrivs ovan. Det minskar den administrativa bördan för medlemsstaterna och jordbrukarna, och medför endast nya inslag om det är absolut nödvändigt för att anpassa de befintliga förordningarna till de mål som beskrivs ovan.

•Val av instrument

Eftersom de ursprungliga rättsakterna är Europaparlamentets och rådets förordningar, måste ändringarna även införas som en förordning från Europaparlamentet och rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt.

•Samråd med berörda parter

Förslaget är ett svar på jordbrukarnas förväntningar och rådets och medlemsstaternas upprepade uppmaningar att så snart som möjligt ta itu med de administrativa bördorna och flaskhalsarna i den gemensamma jordbrukspolitikens rättsliga ram.

Vid utarbetandet av detta förslag tog kommissionen del av synpunkter från nationella förvaltningar, Europaparlamentets utskott för jordbruk och landsbygdens utveckling och företrädare för jordbrukarna. Synpunkterna inhämtades 2024 och omfattade mer än 500 enskilda förslag. Kommissionen gick även igenom mer än 400 förslag från medlemsstaterna efter debatten den 27 januari 2025 i rådet (jordbruk och fiske). Dessa förslag omfattade ett stort antal politiska, genomföranderelaterade, organisatoriska och ekonomiska frågor kring lagstiftningen både inom och utanför ramen för GJP.

Kommissionen tog även hänsyn till återkopplingen efter diskussionerna om genomförandet av de strategiska GJP-planerna i kommissionens expertgrupper och GJP-nätverket samt spontana bidrag från olika intressentgrupper, däribland jordbruksorganisationer och icke-statliga miljöorganisationer.

Ett möte i gruppen för civil dialog om de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och övergripande frågor sammankallades den 24 mars 2025 för att diskutera möjliga förenklingsåtgärder. Vid detta möte utbytte deltagarna idéer om att förenkla lagstiftningen inom den gemensamma jordbrukspolitiken och andra delar av EU- lagstiftningen som är relevanta för jordbrukare. De utbytte även idéer om betydelsen och vikten av val för genomförandet på nationell nivå för att förenkla ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken för jordbrukare och andra stödmottagare. Under dessa möten och i ett flertal skrivelser till kommissionen betonade vissa berörda parter att förenklingarna inte får vara till nackdel för de politiska målen om miljöskydd och rättvisa arbetsvillkor. Vissa parter betonade även vikten av rättssäkerhet för jordbrukare.

Den tematiska gruppen för förenkling inom EU:s GJP-nätverk sammanträdde den 2 april 2025 för att dela åsikter om vilka utmaningar med genomförandet som skulle kunna hanteras genom förenkling. Vid mötet inhämtades även exempel på åtgärder som redan vidtagits på medlemsstatsnivå och som skulle kunna fungera som god praxis vid tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken samt vid övervakning, rapportering och kontroller.

Ytterligare bevis samlades in genom en undersökning om jordbrukare 2024, där nästan 27 000 svar lämnades om erfarenheterna av att ansöka om stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och de tillhörande skyldigheterna. Efter ingående uppföljningsintervjuer med ett urval av uppgiftslämnarna, parallellt med undersökningar och intervjuer med andra GJP-stödmottagare och berörda parter på EU- och medlemsstatsnivå, gav denna undersökning underlag till en studie om förenkling och administrativ börda för jordbrukare och andra stödmottagare inom ramen för GJP.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

I förslaget beaktas slutsatserna och resultaten av den externa studie om förenkling och administrativ börda för jordbrukare och andra stödmottagare inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken som genomfördes 2024–20258. Studien omfattar en insamling och analys av stödmottagarnas och rådgivningstjänsternas synpunkter på de viktigaste källorna till administrativ börda och svårigheterna att uppfylla kraven i samband med genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, en bedömning av bördan för stödmottagarna med utgångspunkt i den börda som härrör från GJP-lagstiftningen på EU-nivå och den börda som är kopplad till medlemsstaternas val för genomförandet och deras eventuella överreglering, samt slutsatser om de viktigaste förenklingsåtgärderna och förenklingsområdena ur GJP-stödmottagarnas perspektiv.

•Konsekvensbedömning

Eftersom det har varit brådskande att lägga fram åtgärder för att lösa de problem som upptäckts har det inte varit möjligt att utarbeta en fullständig konsekvensbedömning. Ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar har emellertid utarbetats för att komplettera detta förslag med en bedömning av minskningen av de administrativa kostnaderna.

Paketet leder den gemensamma jordbrukspolitiken längs den väg som beskrivs i visionen för jordbruk och livsmedel genom att möjliggöra en balanserad övergång till förbättrade jordbruksmetoder och öka möjligheterna till företagsutveckling, särskilt för unga jordbrukare. Det ökar flexibiliteten för både medlemsstater och jordbrukare, vilket skapar förutsättningar för ett ökat utnyttjande av möjligheterna inom den gemensamma jordbrukspolitikens rättsliga ram. Genom de föreslagna ändringarna erkänns även att det kan vara mer effektivt att skapa incitament för jordbrukarna än att införa ändringar genom obligatoriska krav om man vill uppnå en större acceptans och efterlevnad av hållbarhetsförbättringarna. I förenklingsförslaget bibehålls alla väsentliga delar av den gemensamma jordbrukspolitikens gröna struktur, däribland alla GAEC-normer och stödinstrument som kommer att fortsätta att utformas så att de går längre än de obligatoriska normerna.

Sammantaget visar bedömningen att paketet skapar möjligheter att avsevärt minska den GJP- relaterade bördan, särskilt för jordbrukarna. Kostnadsminskningens omfattning samt fördelarna och deras fördelning kommer dock till stor del att bero på medlemsstaternas val. Medlemsstaterna har en avgörande roll när det gäller att utnyttja de nya möjligheterna och uppnå en märkbar förenkling för jordbrukarna.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget har utformats särskilt för att underlätta en viktig förenkling av EU:s rättsliga ram för den gemensamma jordbrukspolitiken och minska den administrativa bördan för jordbrukare och nationella förvaltningar.

8Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (2025): studie om förenkling och administrativ börda för lantbrukare och andra stödmottagare inom

jordbrukspolitiken:https://eu-cap-network.ec.europa.eu/publications/study-simplification-and- administrative-burden-farmers-and-other-beneficiaries-under .

•Grundläggande rättigheter

Förslaget är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget kommer att få budgetkonsekvenser till följd av en ändring av artikel 52.2 i förordning (EU) 2021/2115, vilken syftar till att underlätta ökningen av unionens ekonomiska stöd till sektorsspecifika interventioner inom frukt- och grönsakssektorn.

Det ekonomiska stöd från unionen till producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn som godkänts av medlemsstaterna för genomförandet av operativa program begränsas till en viss procentandel (4,1–5,5 % beroende på typen av stödmottagare och de eftersträvade målen) av värdet av producentorganisationernas saluförda produktion. Den föreslagna ändringen av artikel 52.2 i förordning (EU) 2021/2115 innebär en möjlig höjning av dessa gränser med 0,5 procentenheter för interventioner i de strategiska GJP-planerna, under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Beroende på producentorganisationens val kan detta leda till ökade utgifter. Med tanke på att alla operativa program från och med 2026 kommer att genomföras inom ramen för strategiska GJP-planer och baseras på stödet till sektorn under räkenskapsåret 2024 (1,15 miljarder euro), beräknas de ytterligare årliga utgifterna till 5,75 miljoner euro (1,15 miljarder euro x 0,05). För att utnyttja den möjliga ökningen måste producentorganisationerna ändra sina operativa program, vilket gör att de ekonomiska konsekvenserna påverkar både 2026 och 2027. Alla relaterade utgifter kommer att ligga kvar under det särskilda utgiftstaket för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ).

Förslaget har dessutom icke kvantifierbara budgetkonsekvenser till följd av en ändring av artikel 16.1 i förordning (EU) 2021/2116. Den föreslagna ändringen av den bestämmelsen innebär att åtgärder för att ge stöd till jordbrukare som drabbats av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer inte kommer att finansieras inom ramen för jordbruksreserven. Förslaget ändrar inte reservens totala belopp. Bestämmelsen kan emellertid leda till lägre utgifter från reserven om den inte används för åtgärder mot störningar på marknaden (artikel 219 i förordning (EU) nr 1308/2013), åtgärder i fråga om djursjukdomar och växtskadegörare och förlorat konsumentförtroende (artikel 220 i förordning (EU) nr 1308/2013), andra åtgärder för att lösa specifika problem (artikel 221 i förordning (EU) nr 1308/2013) eller avtal och beslut under perioder av allvarlig obalans på marknaderna (artikel 222 i förordning (EU) nr 1308/2013) (det sistnämnda beror på Europaparlamentets och rådets antagande och ikraftträdandet av den tillhörande bestämmelsen i kommissionens förslag till ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 (COM(2024) 577 final). Eftersom det inte kan förutses vilka exceptionella omständigheter som kan komma i fråga för stöd i form av undantagsåtgärder kan denna budgetkonsekvens inte kvantifieras. Den föreslagna ändringen kan tidigast få verkan (om de föreslagna ändringarna har trätt i kraft) från och med den 16 oktober 2025, dvs. under räkenskapsåret 2026, eftersom medel redan har anslagits från 2025 års reserv till sektorer som drabbats av allvarliga klimathändelser och naturkatastrofer9. Alla

9Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/441 av den 6 mars 2025 om ekonomiskt krisstöd till de jordbrukssektorer som drabbats av allvarliga klimathändelser och naturkatastrofer i Spanien, Kroatien, Cypern, Lettland och Ungern, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (EUT L, 2025/441, 10.3.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/441/oj).

relaterade utgifter kommer att ligga kvar under det särskilda utgiftstaket för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ).

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

I enlighet med artikel 128 i förordning (EU) 2021/2115 har medlemsstaterna och kommissionen fastställt en prestationsram under delat ansvar. Prestationsramen omfattar rapportering, övervakning och utvärdering av de strategiska GJP-planernas resultat under deras genomförande. Denna ram kommer att ändras något genom förslaget, eftersom outputindikatorerna måste anpassas till följd av de krisåtgärder som har tagits fram. Ett nytt rapporteringskrav för medlemsstaterna läggs också till i en ny artikel 13a i förordning (EU) 2021/2116.

•Förklarande dokument (för direktiv) Inte tillämpligt (lagtexten är en förordning).

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Kommissionen föreslår följande ändringar av de två förordningarna om den gemensamma jordbrukspolitiken:

Ramdefinitioner: Erfarenheterna från genomförandet av definitionen av permanent gräsmark har visat att den är svår att tillämpa på jordbrukssystem med växelbruk med lång omloppstid, särskilt för bekämpning av ogräs. Därför ändras bestämmelsen om denna definition så att medlemsstaterna kan välja att förlänga tidsfristen innan definitionen av permanent gräsmark får verkan på ett gräsmarksområde från fem till sju år.

Systemet med grundvillkor: Erfarenheterna från tillämpningen av systemet med grundvillkor 2023–2024 visar att ytterligare anpassningar behövs. Sambandet mellan de nationella bestämmelserna och kraven i GAEC-normerna bör klargöras för att ge medlemsstaterna större flexibilitet att anpassa sig till olika krav. Med tanke på kraven i förordning (EU) 2018/84810 och de jordbruksmetoder som genomförts i den ekologiska sektorn bör jordbrukare som är certifierade enligt den förordningen anses uppfylla vissa GAEC-normer utöver GAEC-norm 7. Enligt en nyligen genomförd metaanalys av Alvarez 202111 är ekologiska system i hög grad beroende av metoder som växelbruk, blandad vegetabilieproduktion, bevarande av skörderester, ingen eller minimal jordbearbetning, användning av stallgödsel och gröngödsel, användning av organiskt avfall utanför jordbruksföretaget och olika aspekter av biologisk skadedjursbekämpning för att bibehålla markens produktivitet, tillhandahålla växtnäring och bekämpa skadedjur. Dessa metoder gynnar såväl skyddet och bevarandet av mark som skyddet av vattendrag mot föroreningar och avrinning. Tillämpningen av GAEC-norm 1, som syftar till att upprätthålla andelen

Förordning – 2018/848 – SV – EUR-Lex .

Alvarez, R., (2021), Comparing Productivity of Organic and Conventional Farming Systems: A Quantitative Review, https://doi.org/10.1080/03650340.2021.1946040.

permanent gräsmark, bör göras mer flexibel genom att öka den möjliga minskningen av permanent gräsmark som inte utlöser skyldigheten att ställa om till permanent gräsmark från 5 till 10 procent för att ta hänsyn till jordbruksföretagens strukturella förändringar, särskilt inom djurhållningssektorn. Tillämpningen av GAEC-norm 4, som syftar till att skydda vattendrag mot föroreningar och avrinning, bör också förtydligas så att medlemsstaterna får möjlighet att bättre anpassa definitionen av vattendrag till definitionen av vattendrag i nationell lagstiftning, under förutsättning att denna definition är förenlig med GAEC-normens huvudsakliga syfte, för att bland annat undvika att definitionen av vattendrag inte omfattar mindre vattendrag som kan sprida föroreningar nedströms och eventuellt även över gränsen till en annan medlemsstat. Kontrollmetoden för efterlevnaden av grundvillkoren har också förenklats. Slutligen, med tanke på att småbrukare som får stöd enligt artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115 förvaltar en begränsad jordbruksareal, samtidigt som de utgör en betydande andel av jordbrukarna i unionen, bör de administrativa kostnaderna minskas för både medlemsstater och småbrukare genom att undanta dem från tillämpningen av systemet med grundvillkor.

Direktstöd: Erfarenheterna från genomförandet visar att stödet till småbrukare (artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115), vilket består av en klumpsumma och en förenklad ansökningsprocess, utnyttjades av endast få medlemsstater. Därför omfattar förslaget en höjning av den största möjliga klumpsumman till de deltagande jordbrukarna till 2 500 euro. Dessutom föreslås att medlemsstaterna ska kunna tillåta jordbrukare som omfattas av klumpsumman att ansöka om stöd inom ramen för miljösystem.

Miljösystem och åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk: För att kunna täcka kostnaderna i samband med GAEC-norm 2, som syftar till att bevara torvmarker och våtmarker, och som inte ändras genom det nuvarande förslaget, bör medlemsstaterna ha möjlighet att undanta denna GAEC-norm från miljösystemen och åtagandena om miljö- och klimatvänligt jordbruk. Samtidigt ska miljösystemen, om medlemsstaterna beslutar detta, kunna fortsätta att ge stöd till förvaltningsmetoder i våtmarker och torvmarker utöver deras skydd, till exempel återställande genom återvätning eller genomförande av paludikultur, särskilt för att förbättra kolbindningspotentialen i dessa områden.

För att möjliggöra stöd till ekologiska produktionsmetoder för djurbesättningar bör det dessutom vara möjligt för medlemsstaterna att bevilja stöd för åtaganden i samband med omställning till eller upprätthållande av ekologiska produktionsmetoder i form av ett årligt stöd till djurenheterna. Det bör även vara möjligt att bevilja stöd till åtaganden som förbättrar jordbruksmetoderna i samband med biodling i form av ett årligt bidrag för bikupor, eftersom biodlarnas hållbara metoder måste stödjas och eftersom användningen av djurenheter inte är lämplig för detta ändamål.

Sektorsspecifika interventionstyper: Med ledning av medlemsstaternas erfarenheter av genomförandet av sektorsspecifika interventioner inom frukt- och grönsakssektorn bör möjligheten till ökat stöd utvidgas för att stärka jordbrukarnas ställning i leveranskedjan inom dessa sektorer.

Erfarenheterna av krisstöd har visat att jordbruksreserven främst används för att hantera naturkatastrofer och allvarliga klimathändelser, även om dess främsta mål är att hjälpa jordbrukare i händelse av marknadsstörningar. Det föreslås därför att användningen begränsas till sådana händelser. Med tanke på den ökande förekomsten av sådana allvarliga klimathändelser och de betydande förluster de orsakar föreslås dessutom att reglerna för interventionstyperna för direktstöd och landsbygdsutveckling ändras så att ytterligare två krisstöd görs tillgängliga för medlemsstaterna vid naturkatastrofer och allvarliga klimathändelser. För att undvika en oproportionerlig inverkan på andra interventioner som

fastställs i GJP-planerna bör de belopp som avsätts för dessa interventioner begränsas till en högsta procentandel av de totala årliga anslagen för direktstöd och landsbygdsutveckling, och det bör säkerställas att stödet inte snedvrider handeln. Enligt förslaget ska det nya kompletterande krisstödet inom ramen för direktstöd inte omfattas av tillämpningsområdet för systemet med grundvillkor och systemet med sociala grundvillkor, som gäller för areal- och djurbaserat stöd, eftersom deras syfte är att lindra den svåra situationen för jordbrukare som drabbats av stora förluster. Slutligen införs bestämmelser som gör det möjligt att betala ut nationell finansiering för att öka den potentiella effekten av sådana betalningar.

Riskhantering: Erfarenheterna av genomförandet har visat att artikel 19 i förordning (EU) 2021/2115 inte har använts i tillräcklig utsträckning för att göra det möjligt att använda en del av jordbrukarnas direktstöd som bidrag till riskhanteringssystem. Det har även visat sig att reglerna för beräkning av förluster för riskhanteringsåtgärder som stöds av den gemensamma jordbrukspolitiken inte är väl anpassade för vissa typer av mark och vissa kategorier av jordbrukare. Det föreslås därför att artiklarna 19 och 76 i förordning (EU) 2021/2115 ändras för att ytterligare underlätta införandet av sådana system.

Andra ändringar som rör interventionstyper för landsbygdsutveckling:

•För att anpassa principerna för beräkning av stöd för områdesspecifika nackdelar som uppstår till följd av vissa obligatoriska krav till de ändringar som gjorts med avseende på GAEC-norm 2 och reglerna för beräkning av stöd för miljösystem och åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk, bör medlemsstaterna i den sistnämnda beräkningen kunna inkludera nackdelar som uppstår till följd av kraven enligt GAEC-norm 2. Dessutom bör det vara möjligt att ge stöd per djurenhet och per bikupa för åtaganden om miljö- och klimatvänlig förvaltning av jordbruket.

•Företagsutvecklingen vid småbruk bör främjas för att öka deras konkurrens- och livskraft, samtidigt som stödhanteringen förblir enkel. Det föreslås därför att ett särskilt stöd ska inrättas för detta ändamål. Användningen av förenklade kostnadsalternativ har stor förenklingspotential och bör främjas genom införandet av möjligheten att använda de förenklade kostnadsalternativ som fastställs i förordning (EU) 2021/1060 utan ytterligare motivering.

•När det gäller användningen av finansieringsinstrument har erfarenheterna av genomförandet visat att det finns synergieffekter som kan utnyttjas i genomförandet

och kontrollen mellan den gemensamma jordbrukspolitikens finansieringsinstrument och de andra finansieringsinstrument som regleras genom förordning (EU) 2021/1060, särskilt när det gäller verifieringskedjan, oriktigheter och finansiella korrigeringar eller stödberättiganderegler med avseende på den mervärdesskatt som bör anpassas. Dessutom har den allmänna ordningen för statligt stöd enligt artikel 3.2 i kommissionens förordning (EU) 2023/283112 nyligen ändrats, vilket gör att det högsta tillämpliga taket för bruttobidragsekvivalenter också måste anpassas.

12Förordning – EU – 2023/2831 – SV – EUR-Lex .

•När det gäller medlemsstaternas överföringar av Ejflu-anslag till InvestEU är det

nödvändigt att ändra den befintliga lagstiftningen för att fullt ut kunna utnyttja de nyligen införda möjligheterna enligt artikel 10a.4 i förordning (EU) 2021/52313.

Ändringar av de strategiska GJP-planerna: Erfarenheterna har visat att ändringarna av de strategiska GJP-planerna innehåller flera tekniska och strategiska delar som gör dem svåra att tolka för medlemsstaterna. För att förenkla och effektivisera ändringsförfarandena, särskilt för delar av de strategiska GJP-planerna som inte är av strategisk karaktär, bör kommissionens godkännande endast krävas för strategiska ändringar av strategiska GJP-planer. Dessutom har genomförandet visat att olika regler för interventioner som finansieras av EGFJ respektive Ejflu kan leda till osäkerhet bland jordbrukarna och göra det svårare för medlemsstaterna att föreslå ändringar av GJP-planerna. För att öka synergieffekterna mellan EGFJ och Ejflu behöver artiklarna 86 och 119.8 i förordning (EU) 2021/2115 ändras så att det blir möjligt att ansöka om bidrag från EGFJ för stödberättigande utgifter från och med det datum för ikraftträdande av ändringen som fastställts av medlemsstaten, vilket får fastställas till ett datum efter den dag då begäran om ändring lämnades in till kommissionen. Förslaget om ett tillämpningsdatum för EGFJ-relaterade ändringar bör läggas till i förteckningen över punkter som kräver ett yttrande från övervakningskommittén för att säkerställa att jordbrukare och andra stödmottagare har tid att anpassa sig till ändringen av den strategiska GJP-planen. Andra bestämmelser behöver anpassas för att återspegla ändringarna av artikel 119 i förordning (EU) 2021/2115.

Årligt prestationsavslut: Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts efter det första årliga prestationsavslutet för räkenskapsåret 2023 bör det årliga prestationsavslutet avskaffas för att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna. Denna förenkling säkerställer den gemensamma jordbrukspolitikens resultat genom villkoren för stödberättigande för utgifter i artikel 37.1 b i förordning (EU) 2021/2116 och den prestationsöversyn som ska genomföras vartannat år enligt artikel 135 i förordning (EU) 2021/2115. Den kommer även att leda till en förenkling av den årliga prestationsrapporten eftersom uppgifter som endast krävs för det årliga prestationsavslutet inte längre kommer att behövas. Möjligheten att föreskriva en retroaktiv tillämpning vad gäller de ändringar som rör avskaffandet av det årliga prestationsavslutet och motsvarande ändringar av artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115 från och med räkenskapsåret 2025 kommer att bero på det exakta innehållet och dagen för ikraftträdande av de ändringar som ingår i den här förordningen. I nuläget är det inte möjligt att avgöra om det går att föreskriva en sådan retroaktiv tillämpning. Dess genomförbarhet bör diskuteras av medlagstiftarna med hänsyn till det slutliga innehållet och dagen för den här förordningens ikraftträdande.

Årlig prestationsrapport och andra bestämmelser: När det gäller den årliga prestationsrapporten har erfarenheterna visat att dess koppling till den prestationsöversyn som ska genomföras vartannat år måste stärkas genom att klargöra att underskott i uppnåendet av prestationsöversynens delmål bör motiveras i den årliga prestationsrapporten. Tidsfristerna för bedömningen av rapporten behöver också ses över mot bakgrund av erfarenheterna av genomförandet.

Uppdatering av förordningen om strategiska planer till nya lagstiftningsakter: Artiklarna 120 och 159 i förordning (EU) 2021/2215 säkerställer att förteckningen över unionsrättsakter om miljö och klimat i bilaga XIII till den förordningen uppdateras och

13Förordning – 2021/523 – SV – EUR-Lex .

används som underlag av medlemsstaterna för att bedöma om deras strategiska GJP-planer bör ändras. Med tanke på att vi befinner oss mitt i genomförandeperioden för de strategiska GJP-planerna och att mycket få akter som är relevanta för dessa strategiska GJP-planer nyligen har antagits eller ändrats, skulle sådana strategiska ändringar störa genomförandet av de strategiska GJP-planerna. Dessa bestämmelser bör därför utgå för att säkerställa stabiliteten i unionens rättsliga ram fram till programperiodens slut.

Slutligen anpassas bilagorna I, II och III till förordning (EU) 2021/2115 till de ovanstående ändringarna för att inkludera nya outputindikatorer för de nya typer av stöd som införs enligt de nya artiklar 41a och 78a i den förordningen, för att anpassa förteckningen över outputindikatorer till ändringen av artikel 75 i den förordningen samt för att ange den relevanta punkten i WTO-avtalet om jordbruk för de nyligen införda interventionerna och de ändringar som gjorts i GAEC-normerna 1 och 4.

Dataförvaltning och interoperabilitet: Avsaknaden av en samordningsstruktur på medlemsstatsnivå och skillnaderna i medlemsstaternas digitala omställning hindrar ett effektivt genomförande av interoperabilitet, däribland ett sömlöst utbyte av uppgifter, mellan de informationssystem som används för genomförande, övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken och dess fördelar. Bestämmelser föreslås därför för att säkerställa att varje medlemsstat utser en myndighet med ansvar för att utarbeta och genomföra en färdplan för att uppnå och upprätthålla interoperabilitet och ett sömlöst utbyte av uppgifter.

Användning av jordbruksreserven: I artikel 16 i förordning (EU) 2021/2116 fastställs regler för jordbruksreserven. Erfarenheterna av reservens genomförande har visat att den under senare år i allt högre grad har använts för att hjälpa jordbrukare som drabbats av förluster på grund av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer. Bestämmelsen ändras så att jordbruksreserven inriktas på det ursprungliga syftet att mildra effekterna av marknadsstörningar.

Kontroller av jordbrukare: När det gäller kontroller av jordbrukare syftar ändringarna till att minska bördan och kontrolltrycket på jordbrukarna genom införandet av ett mål om ”en kontroll per år”, i vilket det fastställs att medlemsstaterna bör anordna kontroller på plats av stödansökningar, betalningsbegäranden eller grundvillkor på ett sätt som i möjligaste mån begränsar antalet kontroller av en stödmottagare under ett år, utom när omständigheterna kräver en andra kontroll för att säkerställa ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen.

Erfarenheterna från kvalitetsbedömningarna av systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS), det geospatiala ansökningssystemet och arealövervakningssystemet visar att det kan finnas synergieffekter som skulle kunna utnyttjas samtidigt som genomförandet förenklas och behovet av besök på plats minskas. Därför föreslås en sammanslagning av dessa system.

När det gäller kontrollerna av grundvillkoren har erfarenheten av tillämpningen av systemet för kontroll av grundvillkor visat att vissa villkor inte är tillräckligt flexibla och lägger en orimlig börda på medlemsstaterna, utan att nödvändigtvis stärka skyddet av unionens medel. För att effektivisera kontrollsystemet bör kravet på en årlig översyn av kontrollsystemet avskaffas, och medlemsstaterna bör själva avgöra vilka faktorer som ska beaktas i riskanalysen. Det kan även hända att andra små stödmottagare än jordbrukare inte omfattas av de undantag från kontroller av grundvillkor och sanktioner som infördes genom förordning (EU) 2024/1468. Den jordbruksareal som förvaltas av dessa stödmottagare är begränsad, och sanktionerna är i allmänhet låga. Med tanke på den areal som omfattas och den administrativa

börda som följer av kontrollerna av grundvillkor och tillämpningen av sanktioner bör bestämmelser införas så att andra små stödmottagare än jordbrukare också undantas från kontroller av grundvillkor och från tillämpningen av administrativa sanktioner för bristande efterlevnad av grundvillkor.

Slutligen bör artiklarna 102 och 103 i förordning (EU) 2021/2116, där regler fastställs om utövandet av delegeringen av befogenhet till kommissionen och kommittéförfarandet, ändras för att ta hänsyn till ändringar av andra bestämmelser i förordning (EU) 2021/2116 som införs genom detta förslag.

2025/0236 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande14, med beaktande av Regionkommitténs yttrande15,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)I sina meddelanden En konkurrenskraftskompass för EU16 och Ett enklare och snabbare Europa: Meddelande om genomförande och förenkling17 betonade kommissionen behovet av att öka konkurrenskraften, främja innovation och stödja tillväxt i hela unionen, och för detta är förenkling och minskning av den administrativa bördan viktiga möjliggörande faktorer. Det är därför nödvändigt att ta itu med kostsamma regelbördor, komplexiteten i lagstiftningen och dess genomförande, inbegripet överdrivna rapporteringskrav, samtidigt som hänsyn tas till små och medelstora enheters särskilda behov.

(2)I kommissionens meddelande En vision för jordbruk och livsmedel18 betonas det att för att innovativa och hållbara jordbruksmetoder ska kunna främjas bör jordbrukare kunna vara företagare och leverantörer utan att utsättas för onödig byråkrati eller

onödiga regelbördor. Detta perspektiv och sektorns mångfald kräver skräddarsydda

strategier snarare än universallösningar, samt lägesbedömningar av

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En konkurrenskraftskompass för EU, 29.1.2025, COM(2025) 30 final.

Ett enklare och snabbare Europa: Meddelande om genomförande och förenkling, Europeiska kommissionen 2024–2029, 8556fc33-48a3-4a96-94e8-8ecacef1ea18_en .

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En vision för jordbruk och livsmedel – En attraktiv jordbruks- och livsmedelsindustri för kommande generationer, 19.2.2025, COM(2025) 75 final.

unionslagstiftningen och förenklingar, även med beaktande av fördelarna med digital teknik, såsom lösningar som möjliggör automatiserad rapportering. En bättre balans mellan krav och incitament behövs för att styra jordbrukets hållbarhetsomställning och främja innovation. Småbruk utgör grunden för landsbygdssamhällenas livskraft eftersom de skyddar naturen och försörjningsmöjligheterna, och deras särskilda behov kräver lämpligare och enklare stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) som minimerar den administrativa bördan. Småbruk och vissa andra jordbruksföretag har ofta svårare att få tillgång till och använda finansiering, vilket hindrar dem från att investera, förnya sig och utvecklas vidare.

(3)I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/211519 fastställs regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/211620 fastställs regler om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken. År 2024 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/146821 i syfte att bättre anpassa unionens stödram för den gemensamma jordbrukspolitiken till jordbruksföretagens verklighet, förbättra medlemsstaternas förvaltning av de strategiska GJP-planerna och minska kontrollbördan. Kommissionen antog också delegerad förordning (EU) 2024/123522 om ändring av delegerad förordning (EU) 2022/12623 vad gäller reglerna om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC), som särskilt föreskriver en möjlighet för medlemsstaterna att justera referensandelen för GAEC- norm 1 på grundval av strukturella förändringar i jordbrukssystemen samt undantag från skyldigheten att införa krav på omställning för jordbrukare och andra stödmottagare.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2115/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 187, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2116/oj ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1468 av den 14 maj 2024 om ändring av förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 vad gäller normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, system för klimatet, miljön och djurskydd, ändringar av de strategiska GJP-planerna, översyn av de strategiska GJP-planerna och undantag från kontroller och sanktioner (EUT L, 2024/1468, 24.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1468/oj ).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1235 av den 12 mars 2024 om ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 vad gäller reglerna om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och

goda	miljöförhållanden	(GAEC)	(EUT	L,	2024/1235,	26.4.2024,
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2024/1235/oj ).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 av den 7 december 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023– 2027 enligt den förordningen samt om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda

miljöförhållanden	(GAEC)	(EUT	L 20,	31.1.2022,	s. 52,
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2022/126/oj ).

(4)Återkoppling och erfarenheter från de två åren av genomförandet av de strategiska GJP-planerna inom unionens nuvarande rättsliga ram för den gemensamma jordbrukspolitiken visar att det krävs ytterligare begränsade anpassningar av den lagstiftningen för att ta itu med de identifierade flaskhalsarna och komplexiteten. Till exempel har vissa grupper av jordbrukare – såsom ekologiska, unga och småskaliga jordbrukare samt djuruppfödare – särskilda omständigheter, metoder och behov som ännu inte beaktas i tillräcklig utsträckning i unionens rättsliga ram för den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket inte gör det möjligt för medlemsstaterna att anpassa olika instrument till dessa jordbrukares och djuruppfödares särskilda omständigheter, metoder och behov. Dessutom utnyttjas inte vissa förenklingsmöjligheter inom den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom användningen av klumpsummor eller förenklade kostnadsalternativ, i tillräcklig utsträckning på grund av komplexiteten i genomförandet och förvaltningen av dem. Detta kan leda till överlappande eller tvetydiga krav för jordbrukare, göra det svårt för dem att få tillgång till stöd och hämma deras möjligheter till affärsutveckling, t.ex. för unga och nya jordbrukare. Det råder också en viss brist på flexibilitet i de regler som påverkar hur medlemsstaterna förvaltar och ändrar sina strategiska GJP-planer och fullgör sina rapporteringsskyldigheter. Slutligen måste den börda som besök på plats och kontroller innebär för både jordbrukare och administrativa organ minskas ytterligare, särskilt genom att man inför effektivare metoder för kvalitetsbedömningar och kontroller av grundvillkor inom ramen för det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IAKS). Undanröjandet av dessa flaskhalsar och denna bristande flexibilitet bör hjälpa medlemsstaterna att använda de strategiska GJP-planerna för att maximera fördelarna för jordbrukare och andra stödmottagare inom den gemensamma jordbrukspolitiken, minska den administrativa bördan och komplexiteten och utnyttja knappa resurser på ett bättre sätt.

(5)I artikel 4.3 c i förordning (EU) 2021/2115 fastställs att om en jordbruksareal används som gräsmark och inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år eller mer ska den betraktas som permanent gräsmark. Vissa jordbrukssystem omfattar dock växelbruk på åkermark där gräs eller annat örtartat foder inte ingår i växtföljden under mer än fem år, men där dessa arealer plöjs för att förbli åkermark. Till följd av detta har jordbrukare i de medlemsstater där sådana jordbrukssystem tillämpas svårt att förvalta sitt växelbruk och förbli livskraftiga samtidigt som de uppfyller kraven för genomförandet av GAEC-norm 1. Dessutom kan längre växtföljder med gräsmarker medföra betydande fördelar när det gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster och ge jordbrukarna större flexibilitet i sin jordbruksförvaltning. För att främja sådana flexibla och hållbara jordbruksmetoder för gräsmarksskötsel bör medlemsstaterna få förlänga den period som avgör klassificeringen av en areal som permanent gräsmark från fem till sju år. Artikel 4.3 c i förordning (EU) 2021/2115 bör därför ändras.

(6)För att minimera risken för negativa effekter på den inre marknaden och den internationella handeln till följd av ett nytt krisstöd till jordbrukare efter naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser och andra katastrofer i enlighet med artiklarna 41a och 78a i förordning (EU) 2021/2115, bör medlemsstaterna utforma de interventioner för vilka detta unionsstöd kan beviljas på ett sådant sätt att de uppfyller kriterierna i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal (den s.k. gröna boxen).

(7)I artikel 11 i förordning (EU) 2021/2115 föreskrivs en mekanism för genomförandet av samförståndsförklaringen om oljeväxtfrön, inbegripet bestämmelser om ökning av planerad output och minskningskoefficienter för att undvika att det maximala stödområdet för hela unionen överskrids. Denna bestämmelse behöver anpassas för att

ta hänsyn till de ändringar av artikel 119 i den förordningen som införs genom den här förordningen.

(8)Med tanke på det exceptionella stöd som en jordbrukare skulle få i en krissituation, efter att ha drabbats av betydande produktionsförluster till följd av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer, och för att säkerställa samstämmighet med det stöd som avses i artikel 78a i förordning (EU) 2021/2115, bör det system med grundvillkor som avses i artikel 12 i den förordningen inte tillämpas på det kompletterande stöd till jordbrukare efter naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer inom ramen för direktstöd som avses i artikel 41a i den förordningen.

(9)Det system med grundvillkor som omfattar föreskrivna verksamhetskrav och normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC) syftar till att bidra till utvecklingen av ett hållbart jordbruk genom att öka stödmottagarnas medvetenhet om behovet av att uppfylla dessa grundläggande normer och krav. Det syftar också till att öka den gemensamma jordbrukspolitikens förenlighet med de mål för miljö, folkhälsa, växtskydd och djurskydd som eftersträvas med unionslagstiftningen. Med tanke på den begränsade jordbruksareal som förvaltas av småbrukare som får stöd inom ramen för de interventioner som avses i artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115, ger tillämpningen av systemet med grundvillkor på sådana småbrukare, som driver majoriteten av jordbruksföretagen i unionen, inte tillräckliga fördelar i förhållande till de stora kostnaderna och medför en betydande administrativ börda för dessa jordbrukare och nationella förvaltningar. För att minska sådana kostnader och den sammanhängande administrativa bördan är det lämpligt att undanta småbrukare från tillämpningen av systemet med grundvillkor.

(10)De GAEC-normer som avses i artikel 13 i förordning (EU) 2021/2115 ingår i det system med grundvillkor som avses i artikel 12 i den förordningen. De bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt skydd av miljön, inbegripet skydd av vatten, jord och ekosystemens biologiska mångfald. De allmänna principer som ekologisk produktion bygger på enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84824 omfattar bevarande av naturliga inslag i landskapet, såsom naturarvsplatser, och ansvarsfull användning av energi och naturresurser, såsom vatten, jord, organiskt material och luft.

(11)GAEC-norm 1, som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, syftar till att bevara permanent gräsmark för att bevara kollagret. I punkterna 1.7.3 och 1.9.1.1 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 understryks vikten av att maximera användningen av bete och betesmark, vilket förhindrar att permanent gräsmark ställs om till mark för annan användning och, i linje med det huvudsakliga målet med GAEC-norm 1, bevarar kollagret i permanent gräsmark. GAEC-normerna 3, 5 och 6, som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, syftar till att bibehålla markens innehåll av organiskt material, begränsa erosion respektive skydda mark under känsliga perioder. Dessa mål uppnås redan genom de jordbearbetnings- och odlingsmetoder som används i ekologisk växtproduktion, särskilt de som avses i punkt 1.9 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848. GAEC-norm 4, som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, syftar till att skydda vatten mot föroreningar. På

24Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 14.6.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/848/oj ).

samma sätt syftar punkterna 1.5, 1.7, 1.9 och 1.10 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 till att minska risken för vattenförorening genom att begränsa användningen av veterinärmedicinska läkemedel, gödselmedel och växtskyddsmedel samt begränsa djurtätheten. Erfarenheten har visat att ekologiskt jordbruk har en positiv inverkan på läckage och avrinning av näringsämnen och det är därför mindre sannolikt att en ekologisk jordbrukare skulle äventyra vattenkvaliteten, vilket resulterar i att det huvudsakliga målet med GAEC-norm 4 uppnås. Med tanke på de principer och regler som fastställs i förordning (EU) 2018/848 och de befintliga metoderna i systemen för ekologiskt jordbruk bör därför ekologiska jordbrukare vars hela jordbruksföretag har certifierats i enlighet med förordning (EU) 2018/848 anses uppfylla GAEC-normerna 1, 3, 4, 5 och 6, vilket redan är fallet för GAEC-norm 7.

(12)För att förbättra enhetligheten i kraven för jordbrukare och förenkla medlemsstaternas fastställande av GAEC-normer bör artikel 13.1 i förordning (EU) 2021/2115 ändras för att klargöra att medlemsstaterna får fastställa GAEC-normer i sina strategiska GJP- planer i enlighet med obligatoriska nationella krav, förutsatt att sådana nationella krav uppfyller de GAEC-normer som förtecknas i bilaga III till den förordningen. I synnerhet bör det klargöras att de GAEC-normer som fastställs i de strategiska GJP- planerna inte behöver gå utöver befintliga obligatoriska nationella krav, förutsatt att dessa nationella krav uppfyller de GAEC-normer som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, särskilt de huvudsakliga målen med dessa GAEC-normer.

(13)Med tanke på det exceptionella stöd som en jordbrukare kan få i en krissituation, efter att ha drabbats av betydande produktionsförluster till följd av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer, och för att säkerställa samstämmighet med det stöd som avses i artikel 78a i förordning (EU) 2021/2115, bör det system med grundvillkor som avses i artikel 14 i den förordningen inte tillämpas på det kompletterande stöd till jordbrukare efter naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer inom ramen för direktstöd som avses i artikel 41a i den förordningen.

(14)Naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser och andra katastrofer ökar i frekvens, intensitet och varaktighet och har en betydande inverkan på unionens jordbrukssektor. Förordning (EU) 2021/2115 innehåller redan en uppsättning verktyg som gör det möjligt för jordbrukare att bli mer resilienta och hantera kriser. Händelsernas omfattning och deras plötsliga och extraordinära karaktär kräver dock fler instrument som är tillgängliga för medlemsstaterna. Det är därför lämpligt att föreskriva kompletterande krisstöd till jordbrukare och att införa detta i artikel 16 i den förordningen som en ny interventionstyp i form av direktstöd.

(15)Enligt artikel 19 i förordning (EU) 2021/2115 får en medlemsstat behålla upp till 3 % av det direktstöd som ska betalas till en jordbrukare för att stödja jordbrukarens bidrag till ett riskhanteringsverktyg. Den medlemsstat som beslutar att utnyttja denna bestämmelse måste tillämpa den på alla stödmottagare som får direktstöd ett visst år. Erfarenheten har visat att endast ett fåtal medlemsstater utnyttjar detta alternativ. Diskussioner med medlemsstaterna har visat att ett hinder för genomförandet av denna bestämmelse är bristen på riskhanteringsverktyg som är tillgängliga för alla jordbrukare som får direktstöd, vilka antingen inrättas av medlemsstaterna eller är tillgängliga genom privata försäkringar. För att i större utsträckning utnyttja den möjlighet som föreskrivs i artikel 19 i den förordningen är det nödvändigt att göra dess genomförande mer flexibelt och anpassa den till de befintliga hanteringsverktygen i medlemsstaterna. Till följd av denna ändring bör medlemsstaterna kunna behålla upp till 3 % av det direktstöd som endast ska betalas till de jordbrukare som har tillgång till

ett riskhanteringssystem ett visst år. Medlemsstater där alla stödmottagare som får direktstöd har tillgång till riskhanteringssystem bör kunna fortsätta att behålla upp till 3 % av direktstödet till alla sådana stödmottagare.

(16)Den förenklade stödordning för småbrukare som medlemsstaterna har utformat i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115 förenklar ansökningsförfarandet för inkomststöd, både för småbrukare och förvaltningar. För att göra stödordningen mer attraktiv och uppmuntra ett större antal småbrukare att dra nytta av den bör det högsta belopp som kan fås enligt den ordningen höjas. För att främja deltagandet av småbrukare som får stöd enligt artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115 i de miljösystem som avses i artikel 31 i den förordningen, bör medlemsstaterna ha möjlighet att undanta stöd som mottagits av dessa jordbrukare inom ramen för miljösystem från det högsta belopp som anges i artikel 28 i den förordningen.

(17)Om en medlemsstat i enlighet med artikel 28 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115 beslutar att det stöd till småbrukare som avses i artikel 28 första stycket i den förordningen inte ska ersätta stöd för miljösystem som inrättats i enlighet med artikel 31 i den förordningen, bör miljösystemen fortsätta att uppfylla alla krav i artikel 31.5 i den förordningen. Denna princip bör också respekteras för interventioner enligt artikel 70 i den förordningen när det gäller jordbrukare som får stöd enligt artikel 28 i den förordningen. För att säkerställa efterlevnad av den allmänna principen att stöd endast beviljas för åtaganden som går utöver grundvillkoren och för att upprätthålla ambitionsnivån för interventionerna, som utgör en del av den gemensamma jordbrukspolitikens miljö- och klimatarkitektur, bör jordbrukare som får stöd enligt artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115 endast få stöd inom ramen för de miljösystem som avses i artikel 31 i den förordningen eller stöd inom ramen för de interventioner som avses i artikel 70 i den förordningen om de uppfyller villkoren i artikel 31.5 första stycket a i den förordningen eller villkoren i artikel 70.3 första stycket a i den förordningen.

(18)När medlemsstaterna ökar genomförandet av målen för miljö, klimat, djurskydd och antimikrobiell resistens, genom att behålla eller anta nationell lagstiftning som går utöver motsvarande minimikrav i unionsrätten, så måste effekterna av sådana krav på de berörda jordbrukarnas finansiella och ekonomiska situation begränsas; artikel 31.5 i förordning (EU) 2021/2115 måste därför ändras för att göra det möjligt för medlemsstaterna att bevilja stöd för åtaganden som bidrar till efterlevnad av obligatoriska krav i nationell rätt som går utöver de minimikrav som fastställs i unionsrätten, oavsett om de nyligen införts eller redan finns. Dessutom bör avskaffandet av den tidsperiod under vilken stöd får beviljas för åtaganden inom ramen för miljösystem förenkla medlemsstaternas förvaltning av miljösystemen, eftersom detta bör minska behovet av ändringar av miljösystem i de strategiska GJP- planerna under denna programperiod på grund av ändringar av sådan nationell rätt eller på grund av att den 24-månadersperiod under vilken stöd får beviljas för åtaganden som bidrar till efterlevnaden av sådan nationell rätt har löpt ut.

(19)GAEC-norm 2, som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, syftar till att skydda kolrika jordar. Erfarenheten har visat att de krav som fastställs i de strategiska GJP-planerna enligt GAEC-norm 2 har skapat utmaningar för jordbrukare och medlemsstater, särskilt när det gäller att se till att de berörda jordbrukarna är ekonomiskt lönsamma samtidigt som skyddet av kolrika jordar garanteras. Att uppfylla vissa krav som fastställs i GAEC-norm 2, såsom krav på produktionsbegränsning, kan vara kostsamt för jordbrukare och avsevärt begränsa deras förmåga att ändra eller anpassa sin markanvändning. Dessutom påverkar GAEC-

norm 2 jordbrukare i vissa medlemsstater mer än i andra på grund av varierande andelar våtmarker och torvmarker på deras territorier. Det bör vara möjligt att kompensera jordbrukare för att de uppfyller de skyldigheter som följer av denna norm, samtidigt som de befintliga krav i GAEC-norm 2 som är förenliga med de obligatoriska nationella krav som införs genom den här förordningen bibehålls när så är lämpligt. Medlemsstaterna bör därför kunna undanta GAEC-norm 2 från kravet i artikel 31.5 a i förordning (EU) 2021/2115. På så sätt kan medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer föreskriva stöd inom ramen för de miljösystem som avses i artikel 31 i den förordningen för att göra det möjligt för aktiva jordbrukare som berörs av GAEC-norm 2 att uppfylla kraven i den normen samtidigt som en hög skyddsnivå upprätthålls för våtmarker och torvmarker, i synnerhet potentialen för koldioxidbindning i dessa arealer.

(20)För att möjliggöra stöd för ekologiska djuruppfödningsmetoder som en del av de miljösystem som avses i artikel 31 i förordning (EU) 2021/2115 bör medlemsstaterna kunna besluta att stöd som beviljas för åtaganden som rör omställning till eller bibehållande av ekologiska jordbruksmetoder i enlighet med förordning (EU) 2018/848 får ges i form av ett årligt stöd för djurenheter. Det bör också klargöras att stöd för åtaganden om förbättring av biodlingsmetoder får beviljas i form av ett årligt stöd för bikupor, eftersom detta kommer att förenkla beräkningen av stöd för dessa åtaganden. För att säkerställa samstämmighet i de definitioner som används i de strategiska GJP-planerna bör begreppet bikupa vid beviljande av stöd inom ramen för de miljösystem som avses i artikel 31 i förordning (EU) 2021/2115 vara begreppet bikupa enligt kommissionens definition i artikel 56 b i den förordningen.

(21)Under de första åren av genomförandet av de strategiska GJP-planerna har naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer påverkat många jordbrukares produktion i hela unionen. Denna tendens förväntas fortsätta i framtiden. Det bör därför vara möjligt för medlemsstaterna att tillhandahålla krisstöd i form av ökat direkt inkomststöd så att de hårdast drabbade jordbrukarna snabbt kan kompenseras. För att behålla incitamentet för jordbrukare att försäkra sin produktion bör medlemsstaterna fastställa en högre kompensationsnivå för de jordbrukare som är försäkrade eller deltar i något annat riskhanteringsverktyg. För att mobilisera ytterligare medel för att stödja jordbrukare bör medlemsstaterna tillåtas att samfinansiera detta krisstöd med ytterligare nationell finansiering på upp till 200 %. Medlemsstaterna bör dock säkerställa att den totala kompensation som jordbrukaren får tillsammans med andra former av unionsstöd eller nationellt finansierat stöd (inklusive ytterligare nationell finansiering), privata försäkringar eller andra riskhanteringssystem inte leder till överkompensation eller dubbelfinansiering.

(22)Artikel 48 i förordning (EU) 2021/2115 bör ändras för att stryka hänvisningen till det årliga prestationsavslutet eftersom det förfarandet stryks från förordning (EU) 2021/2116 genom den här förordningen.

(23)Producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn spelar en viktig roll för att stärka jordbrukarnas ställning i leveranskedjan. Stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken till dessa organisationer är avgörande för att ta itu med specifika frågor och sektorsspecifika mål eller belöna gynnsamma metoder. Det är därför lämpligt att låta producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som i sina operativa program genomför en eller flera sektorsspecifika interventioner som är kopplade till något av de mål som anges i artikel 46 d, e, f, h, i eller j i förordning (EU) 2021/2115 omfattas av den höjda gräns för ekonomiskt stöd från unionen som avses i

artikel 52.2 i den förordningen, förutsatt att det belopp som överstiger de gränser som fastställs i artikel 52.2 första stycket i den förordningen endast används för att finansiera dessa sektorsspecifika interventioner.

(24)Artikel 69 i förordning (EU) 2021/2115 bör ändras för att anpassa namnet på den interventionstyp för landsbygdsutveckling som avses i led e i den artikeln till ändringarna av artikel 75 i den förordningen och för att lägga till namnet på den nya interventionstyp som avses i artikel 78a i den förordningen.

(25)När medlemsstaterna ökar genomförandet av målen för miljö, klimat, djurskydd och antimikrobiell resistens, genom att behålla eller anta nationell lagstiftning som går utöver motsvarande minimikrav i unionsrätten, så måste effekterna av sådana krav på de berörda jordbrukarnas finansiella och ekonomiska situation begränsas; artikel 70.3 i förordning (EU) 2021/2115 måste därför ändras för att göra det möjligt för medlemsstaterna att bevilja stöd för åtaganden som bidrar till efterlevnad av obligatoriska krav i nationell rätt som går utöver de minimikrav som fastställs i unionsrätten, oavsett om de nyligen införts eller redan finns. Dessutom bör avskaffandet av den tidsperiod under vilken stöd får beviljas för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk förenkla medlemsstaternas förvaltning av dessa åtaganden, eftersom detta bör minska behovet av ändringar av dessa interventioner i de strategiska GJP-planerna under denna programperiod på grund av ändringar av sådan nationell rätt eller på grund av att den 24-månadersperiod under vilken stöd får beviljas för åtaganden som bidrar till efterlevnaden av sådan nationell rätt har löpt ut.

(26)Erfarenheten har visat att de krav som fastställs i de strategiska GJP-planerna enligt GAEC-norm 2 har skapat stora utmaningar för jordbrukare och medlemsstater, särskilt när det gäller att se till att de berörda jordbrukarna är ekonomiskt lönsamma samtidigt som skyddet av kolrika jordar garanteras. Att uppfylla vissa krav som fastställs i GAEC-norm 2, såsom krav på produktionsbegränsning, kan vara kostsamt för jordbrukare och avsevärt begränsa deras förmåga att ändra eller anpassa sin markanvändning. Dessutom påverkar GAEC-norm 2 jordbrukare i vissa medlemsstater mer än i andra på grund av varierande andelar våtmarker och torvmarker på deras territorier. Det bör vara möjligt att kompensera jordbrukare för att de uppfyller de skyldigheter som följer av denna norm, samtidigt som de befintliga krav i GAEC-norm 2 som är förenliga med de obligatoriska nationella krav som införs genom den här förordningen bibehålls när så är lämpligt. Medlemsstaterna bör därför kunna undanta GAEC-norm 2 från kravet i artikel 70.3 a i förordning (EU) 2021/2115 för interventioner som grundar sig på artikel 70 i den förordningen. På så sätt kan medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer föreskriva stöd inom ramen för de interventioner som avses i artikel 70 i den förordningen för att göra det möjligt för jordbrukare och andra stödmottagare som berörs av GAEC-norm 2 att uppfylla kraven i den normen, samtidigt som en hög skyddsnivå upprätthålls för våtmarker och torvmarker, i synnerhet potentialen för koldioxidbindning i dessa arealer.

(27)Enligt artikel 70.8 i förordning (EU) 2021/2115 ska medlemsstaterna fastställa stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk och åtaganden om att ställa om till eller bibehålla ekologiska odlingsmetoder endast i form av stöd per hektar. För att säkerställa överensstämmelse med stöd inom ramen för de miljösystem som avses i artikel 31 i den förordningen bör det i vederbörligen motiverade fall vara möjligt för medlemsstaterna att bevilja stöd för sådana åtaganden i form av ett stöd per djurenhet. För att underlätta biodling som gynnar miljön bör det vara möjligt att bevilja stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk eller åtaganden om att ställa om till eller bibehålla ekologiska odlingsmetoder i form av ett stöd per bikupa.

För att säkerställa samstämmighet i de definitioner som används i de strategiska GJP- planerna bör begreppet bikupa vid beviljande av stöd för dessa åtaganden vara begreppet bikupa enligt kommissionens definition i artikel 56 b i förordning (EU) 2021/2115.

(28)I artikel 72.5 i förordning (EU) 2021/2115 fastställs regler för beräkning av merkostnader och inkomstbortfall för beviljande av stöd för områdesspecifika nackdelar som uppstår till följd av vissa obligatoriska krav som går utöver de relevanta GAEC-normerna. Stöd för områdesspecifika nackdelar som uppstår till följd av de relevanta GAEC-normerna beviljas inte. Att uppfylla vissa krav som fastställs i GAEC-norm 2 kan dock vara kostsamt för jordbrukare eftersom de omfattar

produktionsbegränsningar på grund av betydande begränsningar av markanvändningen. För att i principerna för beräkning av stöd för områdesspecifika nackdelar som uppstår till följd av vissa obligatoriska krav integrera kostnaderna för att uppfylla GAEC-norm 2 bör medlemsstaterna i denna beräkning inkludera de nackdelar som följer av kraven i GAEC-norm 2.

(29)För att säkerställa att jordbrukare har mer tid och flexibilitet att anpassa sig till ny unionslagstiftning mot bakgrund av alltmer komplexa geopolitiska spänningar, strukturella utmaningar och ekonomiska svårigheter i samband med bland annat höga energi- och insatspriser, bör artikel 73.5 i förordning (EU) 2021/2115 ändras för att förlänga den period under vilken stöd får beviljas för investeringar som bidrar till efterlevnad av nya krav i unionsrätten, från 24 månader till 36 månader från och med den dag då dessa nya krav blir obligatoriska för jordbruksföretaget.

(30)Unionens jordbrukssektor står inför demografiska utmaningar i samband med en åldrande arbetskraft. Att locka unga jordbrukare är avgörande för att säkerställa en hållbar framtid för jordbruket, men det är ekonomiskt svårt för unga jordbrukare att etablera sig och utveckla sin verksamhet inom jordbrukssektorn. För att ytterligare underlätta deras första etablering bör stödberättigandeperioden för investeringar som görs för att uppfylla nya unionsnormer förlängas för unga jordbrukare.

(31)För att stärka konkurrenskraften och hållbarheten i unionens livsmedelssystem krävs betydande investeringar och affärsutveckling. I synnerhet bör man uppmuntra utvecklingen av småbruk, som står inför särskilda utmaningar och som har möjlighet att bli ekonomiskt lönsamma. Samtidigt finns det ett behov av att förenkla genomförandet av stöd till småbruk för att minimera den administrativa bördan. För att tillgodose dessa behov är det lämpligt att ändra artikel 75 i förordning (EU) 2021/2115 för att inkludera affärsutveckling av småbruk i de interventioner som medlemsstaterna får stödja och att föreskriva ett stöd i form av en klumpsumma på 50 000 EUR för den interventionen. Av konsekvensskäl bör medlemsstaterna definiera småbruk på samma sätt för investeringar enligt artikel 73.4 b i den förordningen och för affärsutveckling enligt artikel 75 i den förordningen.

(32)Riskhanteringsinterventioner är mycket användbara för att göra jordbrukarna mer resilienta och bör därför uppmuntras. Erfarenheten har dock visat att de nuvarande reglerna inte är tillräckligt flexibla för att denna interventionstyp ska kunna utnyttjas fullt ut. I synnerhet verkar det som om den nuvarande formeln för förlustberäkning inte tar hänsyn till den särskilda situationen för vissa stödmottagare, såsom unga jordbrukare, areal med permanenta grödor eller andra motiverade fall där formeln för förlustberäkning inte är lämplig. För att öka användningen och utnyttjandet av riskhanteringsverktyg enligt artikel 76 i förordning (EU) 2021/2115 bör

medlemsstaterna ha större flexibilitet att beräkna förlusterna för sådana stödmottagare eller grödor, för att ta hänsyn till deras särskilda situation.

(33)För att effektivt stödja jordbrukare vars produktion skadats av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer bör medlemsstaterna kunna planera krisstöd inte bara genom interventioner för direkt inkomststöd, utan även genom interventioner för landsbygdsutveckling. Sådana typer av stöd bör ge medlemsstaterna tillräcklig flexibilitet i planeringen av interventionerna. Medlemsstaterna bör dock säkerställa att dessa interventioner är förenliga med varandra. Bestämmelser om stödets inriktning och stimulanseffekt bör därför vara desamma. För att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av unionens medel bör medlemsstaterna säkerställa att den totala kompensation som jordbrukaren får tillsammans med andra former av unionsstöd eller nationellt finansierat stöd (inklusive ytterligare nationell finansiering), privata försäkringar eller andra riskhanteringssystem inte leder till överkompensation eller dubbelfinansiering.

(34)I artikel 79.1 i förordning (EU) 2021/2115 fastställs regler för förvaltande myndigheters angivning av urvalskriterier för interventioner som är kopplade till vissa interventionstyper. Förteckningen över interventionstyper för vilka medlemsstaterna ska använda urvalskriterier bör ändras för att ta hänsyn till ändringarna av de interventionstyper som avses i artikel 75 i den förordningen.

(35)I artikel 80 i förordning (EU) 2021/2015 fastställs regler och principer för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitikens finansieringsinstrument. Genom artikel 80.2 i den förordningen säkerställs överensstämmelse med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/106025 om finansieringsinstrument. För att ytterligare stärka synergierna i genomförandet och kontrollen av den gemensamma jordbrukspolitikens finansieringsinstrument och andra finansieringsinstrument som regleras av förordning (EU) 2021/1060 bör artikel 80 i förordning (EU) 2021/2115 ändras för att säkerställa att kraven avseende verifieringskedjan för finansieringsinstrument är desamma i förordning (EU) 2021/2115 och i förordning (EU) 2021/1060.

(36)I artikel 80.3 i förordning (EU) 2021/2115 fastställs det högsta tillämpliga taket för bruttobidragsekvivalent när finansieringsinstrument stöder verksamhet som omfattas av artikel 42 i fördraget. För att säkerställa överensstämmelse med de nyligen införda ändringarna av den allmänna ordningen för statligt stöd enligt artikel 3.2 i kommissionens förordning (EU) 2023/283126 bör taket höjas i enlighet med detta.

Dessutom bör referensperioden ändras från ”räkenskapsår” till ”år” för att vara förenlig med artikel 3.2 i den kommissionsförordningen. Stöd till rörelsekapital för verksamhet som inte omfattas av artikel 42 i EUF-fördraget omfattas fortfarande av de allmänna reglerna för statligt stöd.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1060/oj ).

Kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L, 2023/2831, 15.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2831/oj ).

(37)I artikel 80.5 i förordning (EU) 2021/2115 fastställs vilka utgifter som är stödberättigande när stöd tillhandahålls genom finansieringsinstrument. För att säkerställa tydlighet och likabehandling för alla finansieringsinstrument som regleras av förordning (EU) 2021/1060 bör artikel 80.5 i förordning (EU) 2021/2115 ändras för att fastställa regler för stödberättigande när det gäller mervärdesskatt (moms).

(38)I artikel 81 i förordning (EU) 2021/2015 fastställs regler och villkor för medlemsstaternas överföringar av Ejflu-anslag till InvestEU-programmet, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/52327. För att säkerställa att de nyligen införda möjligheterna enligt artikel 10a.4 i förordning (EU) 2021/523 utnyttjas fullt ut bör artikel 81 i förordning (EU) 2021/2115 ändras.

(39)I artikel 83 i förordning (EU) 2021/2115 fastställs regler för beräkning och tillämpning av förenklade kostnadsalternativ. För att förenkla och påskynda genomförandet av investeringar och andra interventioner för landsbygdsutveckling samt öka användningen av förenklade kostnadsalternativ bör det vara möjligt att använda de beräkningsmetoder som fastställs i förordning (EU) 2021/1060 utan att behöva lämna ytterligare motivering.

(40)I artikel 86.2 och 86.3 i förordning (EU) 2021/2115 fastställs regler om vilka utgifter som är berättigade till bidrag från EGFJ respektive Ejflu till följd av ändringar av strategiska GJP-planer. För att förenkla reglerna om utgifternas stödberättigande, förbättra synergierna mellan EGFJ och Ejflu samt öka medlemsstaternas flexibilitet att fastställa datum för verkan av EGFJ-relaterade ändringar av strategiska GJP-planer, är det lämpligt att tillåta att utgifter som blir stödberättigande till följd av en godkänd strategisk ändring av en strategisk GJP-plan ska vara berättigande för bidrag från EGFJ från och med den dag då ändringen får verkan enligt vad den berörda medlemsstaten har fastställt i enlighet med artikel 119.8 i den förordningen, men inte tidigare än den dag då begäran om ändring lämnas in till kommissionen. För andra ändringar av strategiska GJP-planer som rör EGFJ bör utgifterna berättiga till bidrag från EGFJ från och med dagen för anmälan av ändringen till kommissionen, i enlighet med artikel 119.9 i förordning (EU) 2021/2115, i dess lydelse enligt den här förordningen. För att säkerställa samstämmighet mellan reglerna om berättigande till bidrag från EGFJ och Ejflu i händelse av nödåtgärder på grund av naturkatastrofer, andra katastrofer eller allvarliga klimathändelser bör det vara möjligt att i strategiska GJP-planer fastställa att EGFJ-finansierade utgifter som beror på ändringar av strategiska GJP-planer som är kopplade till kompletterande krisstöd till jordbrukare inom ramen för direktstöd enligt artikel 41a får berättiga till stöd från och med den dag då händelsen inträffade.

(41)För att säkerställa tillräcklig finansiering för de nya interventionstyper för krisstöd till jordbrukare efter naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer som avses i artiklarna 41a och 78a i förordning (EU) 2021/2115 bör medlemsstaterna kunna avsätta en viss andel av både direktstöd och Ejflu-finansiering för dessa interventionstyper. För att säkerställa att tillräckliga medel finns tillgängliga för genomförandet av andra prioriteringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör denna andel dock begränsas till ett högsta årligt belopp per medlemsstat som motsvarar 3 % av det totala årliga anslaget för direktstöd och Ejflu-finansiering. För

27Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/523/oj ).

att uppmuntra medlemsstaterna att i första hand använda det instrument som föreskrivs i artikel 41a i den förordningen och som finansieras med direktstöd bör det högsta årliga belopp som en medlemsstat kan avsätta för denna interventionstyp motsvara 4 % av det totala årliga anslaget för direktstöd och Ejflu-finansiering, om medlemsstaten beslutar att inte betala ut krisstöd i enlighet med artikel 78a i den förordningen.

(42)På grund av deras särskilda karaktär bör de nya interventionstyper för krisstöd till jordbrukare inom ramen för direktstöd som avses i artikel 41a i förordning (EU) 2021/2115 och de inom ramen för landsbygdsutveckling som avses i artikel 78a i den förordningen undantas från skyldigheten att bidra till de resultatindikatorer som förtecknas i bilaga I till den förordningen.

(43)Ytterligare nationell finansiering för kompletterande krisstöd till jordbrukare i enlighet med artikel 41a i förordning (EU) 2021/2115 bör införas i bilaga V till medlemsstatens strategiska GJP-plan.

(44)I artikel 119.4 i förordning (EU) 2021/2115 föreskrivs att kommissionen ska godkänna begäranden om ändring av strategiska GJP-planer som lämnas in av medlemsstaterna. Enligt artikel 119.9 i den förordningen får medlemsstaterna göra och tillämpa ändringar av strategiska GJP-planer som rör de interventioner som avses i avdelning III kapitel IV i den förordningen, och dessa ändringar godkänns av kommissionen i samband med nästa begäran om ändring. Erfarenheten har visat att ändringar av strategiska GJP-planer ofta innehåller många tekniska inslag som gör dem komplexa och betungande för medlemsstaterna och leder till förseningar i godkännandeförfarandena, samtidigt som planernas strategiska inriktning bibehålls. Detta gör det svårare att snabbt och effektivt anpassa de strategiska GJP-planerna till förändrade ekonomiska förhållanden och behoven hos jordbrukare och andra stödmottagare i medlemsstaterna samt inverkar negativt på genomförandet av dessa planer. För att förenkla och effektivisera ändringsförfarandena, särskilt för delar av de strategiska GJP-planerna som inte är av strategisk karaktär, bör kommissionens godkännande endast krävas för strategiska ändringar av strategiska GJP-planer. För detta ändamål bör strategiska ändringar definieras i förordning (EU) 2021/2115 som ändringar av viktiga delar av de strategiska GJP-planerna som har en betydande inverkan på dessa planers strategi och interventionslogik, inbegripet överföringar av anslag mellan Ejflu och EGFJ, högsta och lägsta anslag samt ändringar av mål- och finansieringsplaner. Medlemsstaterna bör kunna göra och tillämpa alla andra ändringar av sina strategiska GJP-planer efter att ha anmält dem till kommissionen, och dessa andra ändringar bör inte behöva godkännas av kommissionen.

(45)För att säkerställa att de strategiska GJP-planerna är förenliga med unionens rättsliga ram för den gemensamma jordbrukspolitiken bör kommissionen ha befogenhet att invända mot anmälda ändringar om den anser att dessa ändringar inte är förenliga med förordning (EU) 2021/2115, förordning (EU) 2021/2116 eller de delegerade akter och genomförandeakter som antas i enlighet med dessa förordningar. För att säkerställa rättssäkerhet för jordbrukare och andra stödmottagare bör medlemsstaterna, efter att ha mottagit en invändning mot en anmäld ändring, inte tillämpa den ändringen och stryka denna ändring från den ändrade strategiska GJP-plan som lämnats in till kommissionen. Utgifter i samband med sådana ändringar bör inte heller berättiga till bidrag från EGFJ eller Ejflu. Erfarenheten har visat att medlemsstaterna ibland anmäler flera och komplexa ändringar av sina strategiska GJP-planer. Kommissionen bör därför ha en rimlig tidsfrist för att bedöma de anmälda ändringarna och vid behov lämna in invändningar till medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att

lämna in ändringar mot vilka kommissionen har gjort invändningar för godkännande i samband med en begäran om strategisk ändring enligt artikel 119.2 i förordning (EU) 2021/2115, i dess lydelse enligt den här förordningen, för att säkerställa att dessa ändringar endast får rättslig verkan om de är förenliga med förordning (EU) 2021/2115, förordning (EU) 2021/2116 samt delegerade akter och genomförandeakter som grundar sig på dessa förordningar.

(46)I artikel 119.8 tredje stycket i förordning (EU) 2021/2115 föreskrivs att medlemsstaterna ska fastställa ett datum för verkan av ändringar av strategiska GJP- planer som rör EGFJ, och detta datum ska infalla senare än datumet för kommissionens godkännande av begäran om ändring. För att öka medlemsstaternas flexibilitet när det gäller att fastställa datum för verkan av EGFJ-relaterade strategiska ändringar av strategiska GJP-planer och för att öka synergierna mellan de regler som är tillämpliga på EGFJ-relaterade strategiska ändringar av strategiska GJP-planer och Ejflu-relaterade ändringar av strategiska GJP-planer, bör medlemsstaterna kunna fastställa datumet för verkan av strategiska ändringar av strategiska GJP-planer mellan det datum då den begäran om godkännande av strategisk ändring som avses i artikel 119.2 i förordning (EU) 2021/2115, i dess lydelse enligt den här förordningen, lämnas in till kommissionen och datumet för kommissionens godkännande av begäran om ändring.

(47)Genom artikel 120 i förordning (EU) 2021/2115 säkerställs att de strategiska GJP- planerna uppdateras för att återspegla miljö- och klimatrelaterade ändringar av de lagstiftningsakter som förtecknas i bilaga XIII till den förordningen och som de strategiska GJP-planerna bör bidra till och vara förenliga med. För detta ändamål ska medlemsstaterna bedöma huruvida deras strategiska GJP-planer bör ändras och vid behov lämna in en begäran om ändring om någon av lagstiftningsakterna ändras. För att undvika onödigt administrativt arbete i ett sent skede av genomförandet av de strategiska GJP-planerna bör artikel 120 i förordning (EU) 2021/2115 utgå.

(48)Artikel 122 i förordning (EU) 2021/2115 bör anpassas för att återspegla de ändringar av artikel 119 i den förordningen som införs genom den här förordningen.

(49)Artikel 124.4 i förordning (EU) 2021/2115 bör ändras så att övervakningskommittén kan yttra sig om datum för verkan av alla EGFJ-relaterade ändringar för att säkerställa att jordbrukare och stödmottagare har tillräckligt med tid för att ta hänsyn till de föreslagna ändringarna.

(50)I artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115 fastställs krav på innehållet i och förfarandet för årliga prestationsrapporter, vilka utgör grunden för det årliga prestationsavslut som avses i artikel 54 i förordning (EU) 2021/2116. Eftersom förfarandet för årligt prestationsavslut avskaffas genom den här förordningen bör dessa krav ändras för att ta bort den information som är nödvändig endast för det förfarandet, såsom information om genomförda enhetsbelopp och motiveringar som ska lämnas av medlemsstaterna om de genomförda enhetsbeloppen överstiger motsvarande planerade enhetsbelopp som anges i de strategiska GJP-planerna.

(51)Artikel 134.7 i förordning (EU) 2021/2115 behöver förtydligas för att stärka kopplingen mellan den årliga prestationsrapporten och den prestationsöversyn vartannat år som avses i artikel 135 i den förordningen vad gäller införandet i den årliga prestationsrapporten av en motivering för underskott för de delmål som fastställts för prestationsöversynen vartannat år.

(52)Enligt artikel 134.13 i förordning (EU) 2021/2115 får kommissionen lämna synpunkter på en godtagbar årlig prestationsrapport inom en månad från det att den lämnats in. Erfarenheten har visat att bedömningen av huruvida den årliga prestationsrapporten är godtagbar i enlighet med artikel 134.3 i den förordningen och den heltäckande bedömningen av den inlämnade årliga prestationsrapporten inte kan genomföras parallellt med varandra. Det är därför nödvändigt att ändra det datum som avses i artikel 134.13 i den förordningen från och med vilket tidsfristen för att lämna synpunkter beräknas, till det datum då den årliga prestationsrapporten blir godtagbar i enlighet med artikel 134.3 i den förordningen.

(53)Ytterligare nationell finansiering för kompletterande krisstöd till jordbrukare i enlighet med artikel 41a i förordning (EU) 2021/2115 bör omfattas av samma regler som ytterligare nationell finansiering inom ramen för landsbygdsutveckling.

(54)Enligt artikel 159 i förordning (EU) 2021/2115 ska kommissionen se över förteckningen över lagstiftningsakter i bilaga XIII till den förordningen och lägga fram lagstiftningsförslag för att komplettera den bilagan med ytterligare lagstiftningsakter. Mot bakgrund av strykningen av artikel 120 i den förordningen bör artikel 159 i den förordningen utgå för att säkerställa samstämmighet och stabilitet och för att undvika avbrott i nationella myndigheters, jordbrukares och andra stödmottagares genomförande av strategiska GJP-planer.

(55)I bilaga I till förordning (EU) 2021/2115 fastställs indikatorer för effekt, resultat och output i enlighet med artikel 7 i den förordningen. Tabellen ”Årligt prestationsavslut – OUTPUT” i bilaga I till den förordningen bör ersättas för att införa outputindikatorer för de nyligen införda interventionstyperna och de ändrade interventionstyperna och för att ta hänsyn till att det årliga prestationsavslut som föreskrivs i artikel 54 i förordning (EU) 2021/2116 stryks genom den här förordningen.

(56)I bilaga II till förordning (EU) 2021/2115 förtecknas de relevanta punkterna i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal (den s.k. gröna boxen) för varje interventionstyp i den förordningen. De nyligen införda interventionstyper för krisstöd till jordbrukare inom ramen för direktstöd som avses i artikel 41a i förordning (EU) 2021/2115 och de inom ramen för landsbygdsutveckling som avses i artikel 78a i den förordningen bör därför införas i den bilagan.

(57)GAEC-norm 1, som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, syftar till att bevara permanenta gräsmarker för att bevara kollagret på grundval av andelen permanent gräsmark i förhållande till jordbruksareal på nationell, regional eller subregional nivå, jordbruksföretagsgruppnivå eller jordbruksföretagsnivå jämfört med referensåret 2018, med en högsta minskning på 5 % jämfört med referensåret. Under programperioden 2023–2027 kan det ske strukturella förändringar på jordbruksföretag, särskilt inom djuruppfödningssektorn. Dessa förändringar kan åtföljas av snabba förändringar i markanvändningen på gårdsnivå, särskilt för att mildra klimatförändringarnas inverkan på tillgången till foder, vilket dock endast kan återspeglas med en fördröjning i tillgängliga data. En sådan utveckling av jordbruksföretagens struktur kan leda till variationer i den årliga andelen permanent gräsmark jämfört med referensåret 2018. Mot bakgrund av dessa variationer och för att underlätta genomförandet av GAEC-norm 1 bör den högsta procentsatsen för minskning av andelen permanent gräsmark jämfört med referensåret 2018 höjas till 10 %, så att medlemsstaterna kan ta hänsyn till utvecklingen under programperioden 2023–2027 och jordbruksföretagens behov, särskilt inom djuruppfödningssektorn.

(58)GAEC-norm 4, som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, syftar till att skydda floder mot förorening och avrinning genom att upprätta buffertremsor längs vattendrag. Erfarenheten har visat att medlemsstaterna bör ha möjlighet att anpassa definitionen av vattendrag i denna GAEC-norm till definitionen av vattendrag i medlemsstaternas nationella lagstiftning, inbegripet nationell lagstiftning som genomför den unionslagstiftning som ingår i de föreskrivna verksamhetskrav som förtecknas i bilaga III till den förordningen. Den definition av vattendrag som medlemsstaterna använder för tillämpning av GAEC-norm 4 bör dock vara förenlig med det huvudsakliga målet med den GAEC-normen, särskilt för att minska risken för att mindre vattendrag, som kan sprida föroreningar nedströms, undantas från tillämpningsområdet för den GAEC-normen.

(59)Förbättrad interoperabilitet, inbegripet smidigt datautbyte, mellan offentliga informationssystem för jordbruket ger en rad operativa, statistiska och politiska fördelar såsom enklare datainsamling och förbättrad effektivitet, automatiserad integrering och validering av data, förbättrad exakthet och tillförlitlighet när det gäller data, förstärkt politisk övervakning och effektivare samarbete inom medlemsstaterna. Avsaknaden av en samordnad struktur på medlemsstatsnivå och de konstaterade skillnaderna i framstegen med den digitala omställningen mellan medlemsstaterna hindrar dock ett effektivt genomförande av interoperabilitet och dess fördelar. I linje med kommissionens meddelande En vision för jordbruk och livsmedel, som understryker principen om att samla in data en gång och använda dessa flera gånger, bör medlemsstaterna säkerställa att de myndigheter som ansvarar för genomförandet, övervakningen och utvärderingen av den gemensamma jordbrukspolitiken samlar in data endast en gång och att de återanvänds utan att jordbrukarna uppmanas att lämna samma data flera gånger.

(60)Varje medlemsstat bör utse en myndighet med ansvar för utarbetandet och genomförandet av en färdplan med åtgärder för att uppnå och upprätthålla interoperabilitet och ett smidigt datautbyte mellan de informationssystem som används för att genomföra, övervaka och utvärdera den gemensamma jordbrukspolitiken, till förmån för jordbrukare och andra mottagare av stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken och förvaltningen, och eventuellt för ekonomin i stort, med beaktande av EU-strategin för data28 och andra relevanta initiativ på EU-nivå och nationell nivå såsom det gemensamma europeiska dataområdet för jordbruket och förordningen om ett interoperabelt Europa29. När så är lämpligt bör den utsedda myndigheten samarbeta med andra nationella myndigheter och unionens institutioner och organ. Medlemsstaterna bör lämna in sina färdplaner till kommissionen så att kommissionen i god tid och på lämpligt sätt kan följa upp dem. Kommissionen bör ha möjlighet att lämna synpunkter på de färdplaner som lämnats in av medlemsstaterna för att säkerställa samstämmighet och förbättrad interoperabilitet mellan offentliga informationssystem för jordbruket. En icke-harmoniserad strategi för digitala identifierare eller datadelningsmekanismer hämmar framstegen med interoperabilitet. För detta ändamål bör medlemsstaterna överväga att inrätta en gemensam ram för digital identitet och anpassa den till Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En EU-strategi för data, COM(2020) 66 final.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/903 av den 13 mars 2024 om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (förordningen om ett interoperabelt Europa) (EUT L, 2024/903, 22.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/903/oj).

nr 910/201430, inbegripet vad gäller den europeiska digitala identitetsplånboken för fysiska och juridiska personer. Medlemsstaterna bör utarbeta och genomföra färdplanen utifrån deras specifika situation och behov och bör säkerställa att den innehåller de åtgärder som krävs för att uppnå och upprätthålla interoperabilitet mellan offentliga informationssystem för jordbruket samt en tidsplan för genomförandet av dessa åtgärder. Utseendet av en myndighet samt utarbetandet och genomförandet av färdplanen bör inte betraktas som grundläggande unionskrav i den mening som avses i artikel 2 c i förordning (EU) 2021/2116.

(61)Erfarenheterna av genomförandet av jordbruksreserven har visat att den är användbar i krissituationer för att ge stöd till drabbade jordbrukare och bidra till att återställa balansen på marknaderna. Under de senaste åren har den dock i allt högre grad använts för att lindra situationen för jordbrukare som drabbats av direkta förluster på grund av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer, även om dess ursprungliga syfte som finansierings- och marknadsinstrument var att fokusera på att kompensera och mildra effekterna av marknadsstörningar. Med tanke på de växande utmaningar som unionens jordbrukssektor står inför, såsom spänningar i handeln, geopolitisk osäkerhet och djurhälsofrågors ökade indirekta inverkan på marknadsbalansen, förefaller det motiverat att rikta om reserven till dess ursprungliga syfte. Kompensation till jordbrukare för direkta effekter av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer, såsom fysiska förluster av växter, djur och produkter framställda av dessa, bör hanteras av medlemsstater som ansvarar för att utveckla robusta risk- och krishanteringsstrategier med finansiellt stöd från sina strategiska GJP-planer, inbegripet de nya instrument som inrättas genom denna förordning. Jordbruksreserven bör fortsätta att finansiera åtgärder för att uppväga de negativa effekterna av marknadsstörningar för jordbrukare, såsom sådana som påverkar priser, kostnader eller försäljning, även när de uppstår som indirekta effekter av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer.

(62)Artiklarna 21.1 och 32.8 i förordning (EU) 2021/2116 med regler om månadsbetalningar respektive mellanliggande betalningar bör ändras för att ta hänsyn till att det årliga prestationsavslut som föreskrivs i artikel 54 i den förordningen stryks genom den här förordningen. Dessutom bör artikel 21.2 i förordning (EU) 2021/2116 ändras för att, till följd av de ändringar av artiklarna 86.2 och 119.8 i förordning (EU) 2021/2115 som införs genom den här förordningen, säkerställa att utgifter som berättigar till bidrag från EGFJ från och med ett datum för verkan som infaller före kommissionens godkännande av ändringen men efter inlämningen av begäran om ändring till kommissionen, inte deklareras till kommissionen förrän efter det att ändringen har godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 119.10 i förordning (EU) 2021/2115. För detta ändamål bör det vara möjligt att deklarera utgifter, som inte kan deklareras under den berörda månaden på grund av att ändringen ännu inte har godkänts, under de följande månaderna av samma räkenskapsår eller senast i de årsräkenskaper för det räkenskapsåret som ska skickas till kommissionen senast den 15 februari året efter det räkenskapsåret. För att säkerställa att utgifter till följd av ändringar som redan betalats ut till stödmottagare kan fortsätta att deklareras under det berörda räkenskapsåret bör medlemsstaterna, när de fastställer datumet för verkan av

30Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om

upphävande	av	direktiv	1999/93/EG	(EUT	L 257,	28.8.2014,	s. 73,
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/910/oj ).

ändringen, ta hänsyn till tidsfristerna för det godkännandeförfarande som fastställs i artikel 119 i förordning (EU) 2021/2115.

(63)Artikel 40 i förordning (EU) 2021/2116 om innehållande av utbetalningar i samband med det årliga prestationsavslutet behöver ändras för att ta hänsyn till att det årliga prestationsavslut som föreskrivs i artikel 54 i den förordningen stryks genom den här förordningen.

(64)Enligt artikel 53 i förordning (EU) 2021/2116 ska kommissionen genom genomförandeakter besluta om avslutande av räkenskaperna för de ackrediterade utbetalande organen på grundval av den information som avses artikel 9.3 första stycket a och d i den förordningen vad gäller de utgifter som avses i artiklarna 5.2 och 6 i samma förordning. Artikel 53 i förordning (EU) 2021/2116 bör ändras för att ta hänsyn till att det årliga prestationsavslut som föreskrivs i artikel 54 i den förordningen stryks genom den här förordningen.

(65)I artikel 54 i förordning (EU) 2021/2116 föreskrivs att om de utgifter som avses i artiklarna 5.2 och 6 i den förordningen och som motsvarar de interventioner som avses i avdelning III i förordning (EU) 2021/2115 inte har motsvarande output i enlighet med vad som rapporterats i den årliga prestationsrapport som avses i artiklarna 9.3 och 10 i förordning (EU) 2021/2116 samt artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115, ska kommissionen före den 15 oktober det år som följer på det berörda budgetåret anta genomförandeakter som fastställer de belopp som ska dras av från unionsfinansieringen (årligt prestationsavslut). Erfarenheterna från det första året av genomförandet av det årliga prestationsavslutet och från förberedelserna av det andra årets prestationsavslut visar att medlemsstaternas administrativa börda är oproportionerligt stor vid framtagandet och tillhandahållandet av den information som krävs för den årliga prestationsrapporten och det årliga prestationsavslutet. För att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna bör det årliga prestationsavslut som föreskrivs i artikel 54 i förordning (EU) 2021/2116 avskaffas. Kravet i artikel 37.1 b i) i den förordningen på att det ska finnas en motsvarande output för de utgifter som betalats av utbetalande organ omfattas av den kontroll av överensstämmelse som avses i artikel 55 i den förordningen.

(66)Kravet på att utgifter ska betalas på ett sätt som är förenligt med tillämpliga styrningssystem, vilket fastställs i artikel 37.1 b ii) i förordning (EU) 2021/2116, kontrolleras av de utbetalande organen och verifieras därefter av de attesterande organen varje år, samt av kommissionen genom granskningar av det attesterande organets yttranden och rapporter och under den kontroll av överensstämmelse som avses i artikel 55 i den förordningen. Dessa förfaranden ger den nödvändiga garantin för att den genomförda outputen uppnås i enlighet med unionslagstiftningen. Tillsammans med den prestationsöversyn vartannat år som avses i artikel 135 i förordning (EU) 2021/2115 säkerställer dessa förfaranden också att medlemsstaterna uppnår de delmål och mål som avses i artikel 109.1 a i den förordningen och som har fastställts av dem i de strategiska GJP-planerna som en del av deras prestationssystem. Artikel 54 i förordning (EU) 2021/2116 bör därför utgå.

(67)Det finns ett behov av att förbättra samstämmigheten mellan finansieringsinstrumenten inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och annan politik med delad förvaltning när det gäller oriktigheter och finansiella korrigeringar, om de organ som genomför finansieringsinstrumenten visar att kumulativa åtgärder har genomförts. Artikel 57 i förordning (EU) 2021/2116 behöver

därför ändras för att säkerställa överensstämmelse med artikel 103.6 i förordning (EU) 2021/1060.

(68)Jordbrukare har upprepade gånger rapporterat att det är betungande att genomgå flera kontroller under årets lopp. Medlemsstaterna har redan möjlighet att gruppera flera kontroller i ett enda besök. För att minska antalet besök per jordbruksföretag och därmed minska den administrativa bördan för stödmottagarna bör medlemsstaterna, när så är möjligt, inte välja ut en stödmottagare som redan har valts ut för en kontroll på plats under det året, såvida inte omständigheterna kräver en andra kontroll för att säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen. Minskningen av antalet besök bör inte minska kontrollnivån. Artikel 60.1 i förordning (EU) 2021/2116 bör därför ändras i enlighet med detta.

(69)Artikel 67.1 i förordning (EU) 2021/2116 bör ändras för att ta bort hänvisningen till det årliga prestationsavslut som avses i artikel 54 i den förordningen.

(70)På grundval av de första genomförandeåren förefaller det överflödigt att utföra kontroller på plats av interventioner som övervakas på grundval av data från Copernicusprogrammets Sentinel-satelliter eller andra liknande data, eftersom detta innebär en omotiverad börda för medlemsstaterna och jordbrukarna. Medlemsstaterna bör därför inte vara skyldiga att utföra kontroller på plats, inbegripet sådana som utförs på distans med hjälp av teknik, med avseende på dessa villkor för stödberättigande. Artikel 72 i förordning (EU) 2021/2116 bör därför ändras i enlighet med detta.

(71)Erfarenheten har visat att kvalitetsbedömningar av identifieringssystemet för jordbruksskiften, det geospatiala ansökningssystemet och arealövervakningssystemet bör slås samman. Eftersom systemen är nära sammankopplade är det svårt att bedöma kvaliteten på ett system utan att ta hänsyn till effekterna på de andra. Genom att slå samman dessa kvalitetsbedömningar skulle medlemsstaternas förvaltningar dessutom gynnas av en minskad arbetsbörda i samband med inspektionsförfaranden och rapporteringsskyldigheter. Det skulle också ligga i medlemsstaternas intresse att vid behov kunna föreslå en enda avhjälpande åtgärd, i stället för separata åtgärder, som omfattar alla tre systemen, vilket skulle öka åtgärdens effektivitet. Därför bör en ny artikel införas i förordning (EU) 2021/2116 och de relevanta hänvisningarna bör ändras i enlighet med detta.

(72)Erfarenheterna från tillämpningen av kontrollsystemet för grundvillkor, även i samband med kontroll av överensstämmelse, har visat att vissa villkor inte är tillräckligt flexibla och lägger en orimlig börda på medlemsstaterna utan att nödvändigtvis stärka skyddet av unionens medel. Medlemsstaterna bör ges större flexibilitet vid utformningen av sina kontrollsystem för att förenkla kontrollsystemet och minska den administrativa bördan samtidigt som det förblir effektivt när det gäller att kontrollera efterlevnaden av grundvillkoren. I detta syfte bör kravet på en årlig översyn av kontrollsystemet tas bort och de faktorer som ska beaktas i riskanalysen bör överlåtas till medlemsstaterna.

(73)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/146831 ändrades artiklarna 83 och 84 i förordning (EU) 2021/2216 för att minska bördan av kontroller

31Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1468 av den 14 maj 2024 om ändring av förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 vad gäller normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, system för klimatet, miljön och djurskydd, ändringar av de strategiska GJP-planerna, översyn av de strategiska GJP-planerna och undantag från kontroller och sanktioner (EUT L, 2024/1468, 24.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1468/oj ).

av grundvillkor och sanktioner för småbrukare och nationella förvaltningar. Närmare bestämt undantas jordbrukare vars jordbruksföretag inte överstiger tio hektar jordbruksareal som redovisats i enlighet med artikel 69.1 i förordning (EU) 2021/2116 från kontroller av grundvillkor och från tillämpningen av administrativa sanktioner vid bristande efterlevnad av grundvillkor. Den geospatiala ansökan som avses i artikel

69.1i förordning (EU) 2021/2116 omfattar dock andra arealer än jordbruksarealer och det finns tekniska begränsningar vid beräkningen av jordbruksarealerna eftersom vissa landskapselement och andra element kanske inte mäts och kan variera i storlek över tid. Undantagen bör därför baseras på den stödberättigande arealen och det stöd som är relevant för grundvillkoren.

(74)Dessutom kan det hända att andra små stödmottagare än jordbrukare, såsom markförvaltare, inte omfattas av undantagen från kontroller av grundvillkor och sanktioner. Den administrativa bördan i samband med kontrollerna av dessa grundvillkor och tillämpningen av sanktioner enligt förordning (EU) 2021/2116 kan dock också vara oproportionerligt stor för dessa stödmottagare. Eftersom den areal som förvaltas av dessa stödmottagare är begränsad och sanktionerna i allmänhet är låga för små stödmottagare kan tillämpningen av sanktioner även leda till en oproportionerlig börda för medlemsstaternas förvaltningar. Andra små stödmottagare än jordbrukare bör därför också undantas från kontroller av grundvillkor och från tillämpningen av administrativa sanktioner för grundvillkor. Det är dock viktigt att den gemensamma jordbrukspolitiken fortsätter att bidra till de miljömål som anges i artikel

6.1d, e och f i förordning (EU) 2021/2115 genom grundvillkor och att säkerställa att dessa krav är stabila som en gemensam utgångspunkt för medlemsstaterna och stödmottagarna. Därför bör grundvillkoren fortsätta att gälla för alla stödmottagare som förtecknas i artikel 83.1 i förordning (EU) 2021/2116.

(75)Artiklarna 102 och 103 i förordning (EU) 2021/2116, som innehåller bestämmelser om utövandet av delegeringen av befogenhet att anta delegerade akter och kommittéförfarandet, bör ändras för att ta hänsyn till de ändringar av andra bestämmelser i förordning (EU) 2021/2116 som införs genom den här förordningen, särskilt strykningen av artikel 54 i den förordningen.

(76)För att säkerställa samstämmighet mellan de olika bestämmelserna i förordning (EU) 2021/2116 bör den förordningen ändras för att ta bort hänvisningar till det årliga prestationsavslutet, särskilt artiklarna 54 och 40.1 i den förordningen.

(77)Förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 bör därför ändras i enlighet med detta.

(78)När det gäller de ändringar av artikel 119 i förordning (EU) 2021/2115 som införs genom den här förordningen bör övergångsbestämmelser fastställas för att säkerställa att begäranden och anmälningar om ändringar av strategiska GJP-planer som medlemsstaterna lämnar in till kommissionen innan den här förordningen träder i kraft godkänns i enlighet med de förfaranden som är tillämpliga vid den tidpunkt då dessa begäranden och anmälningar om ändringar lämnas in.

(79)För att säkerställa ett smidigt genomförande av de åtgärder som införs genom denna förordning och för att snabbt minska den administrativa bördan för de myndigheter i medlemsstaterna som deltar i utarbetandet av den årliga prestationsrapporten för räkenskapsåret 2025, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(80)Med tanke på att medel från 2025 års jordbruksreserv, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/44132, redan har tilldelats sektorer som drabbats av allvarliga klimathändelser och naturkatastrofer bör artikel 2.5 i den här förordningen tillämpas från och med budgetåret för jordbruket 2026, dvs. från och med den 16 oktober 2025.

(81)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172533 och avgav ett yttrande den [...].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EU) 2021/2115

Förordning (EU) 2021/2115 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 4.3 ska första stycket ersättas med följande:

”permanent gräsmark och permanent betesmark (nedan gemensamt kallade permanent gräsmark): mark som används för att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år eller mer samt, om medlemsstaterna så beslutar, under sju år eller mer samt, om medlemsstaterna så beslutar, som inte har plöjts eller bearbetats eller såtts om med olika typer av gräs eller annat örtartat foder under fem år eller mer. Andra arter, t.ex. buskar eller träd som kan betas får ingå och, om medlemsstaterna så beslutar, andra arter såsom buskar eller träd som ger djurfoder, under förutsättning att den övervägande andelen utgörs av gräs och annat örtartat foder.”

2.I artikel 10 ska andra stycket ersättas med följande:

”I synnerhet ska det grundläggande inkomststödet för hållbarhet, det kompletterande omfördelningsinkomststödet för hållbarhet, det kompletterande inkomststödet för unga jordbrukare och systemen för klimatet, miljön och djurskydd, samt krisstöd till jordbrukare efter naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer inom ramen för direktstöd och landsbygdsutveckling, uppfylla kriterierna i de punkter i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal som anges i bilaga II till denna förordning avseende dessa interventioner. När det gäller andra interventioner ska de punkter i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal som anges i bilaga II till denna förordning vara vägledande, och dessa interventioner får i stället vara förenliga med en punkt i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal som inte anges i bilaga II till denna förordning, om detta specificeras och förklaras i den strategiska GJP-planen.”

3.Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/441 av den 6 mars 2025 om ekonomiskt krisstöd till de jordbrukssektorer som drabbats av allvarliga klimathändelser och naturkatastrofer i Spanien, Kroatien, Cypern, Lettland och Ungern, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG)

nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj ).

a)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Om en medlemsstat avser att öka sin planerade output som avses i punkt 1 i denna artikel såsom fastställs i dess strategiska GJP-plan som godkänts av kommissionen, ska den meddela kommissionen om sin ändrade planerade output i enlighet med artikel 119.9 före den 1 januari det år som föregår det berörda ansökningsåret.”

b)I punkt 5 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Varje berörd medlemsstat ska skicka in en anmälan i enlighet med artikel 119.9 med den minskningskoefficient som avses i andra stycket i denna punkt senast den 31 mars det år som föregår det berörda ansökningsåret.”

4.Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska i sina strategiska GJP-planer inbegripa ett system med grundvillkor, enligt vilket administrativa sanktioner ska åläggas jordbrukare och andra stödmottagare som tar emot direktstöd enligt kapitel II, med undantag för det stöd som avses i artikel 41a, eller årliga utbetalningar i enlighet med artiklarna 70, 71 och 72 och som inte uppfyller de föreskrivna verksamhetskraven enligt unionsrätten och de GAEC-normer som fastställs i den strategiska GJP-planen enligt bilaga III, med avseende på följande specifika områden:

a)Klimatet och miljön, däribland vatten, jord och ekosystemens mångfald.

b)Folkhälsa och växtskydd.

c)Djurskydd.”

b)Följande punkt ska införas:

”1a. Genom undantag från punkt 1 ska systemet med grundvillkor inte gälla för stödmottagare som avses i artikel 28.”

5.I artikel 13.1 ska följande stycken läggas till:

”Jordbrukare vars hela jordbruksföretag är certifierat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848* ska anses uppfylla GAEC-normerna 1, 3, 4, 5, 6 och 7 som anges i bilaga III till den här förordningen.

När medlemsstaterna fastställer sina normer får de i relevanta fall fastställa de delar som avses i artikel 109.2 a i så att de är förenliga med obligatoriska krav som fastställs i nationell rätt och inte går utöver dem, förutsatt att dessa befintliga nationella obligatoriska krav uppfyller GAEC-normerna i bilaga III.

*Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 14.6.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/848/oj).”

6.Artikel 14.1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska i sina strategiska GJP-planer ange att jordbrukare och andra stödmottagare som tar emot direktstöd enligt kapitel II, med undantag för det stöd som avses i artikel 41a, eller årliga utbetalningar i enlighet med artiklarna 70, 71 och 72 senast från och med den 1 januari 2025 ska åläggas administrativa sanktioner om de inte uppfyller de krav gällande tillämpliga arbets- och anställningsvillkor eller arbetsgivarskyldigheter som följer av de rättsakter som avses i bilaga IV.”

7.Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Interventionstyperna i detta kapitel kan utgöras av frikopplat och kopplat direktstöd och av kompletterande krisstöd.”

b)Följande punkt ska läggas till:

”4. Kompletterande krisstöd ska vara direktstöd till jordbrukare efter naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer.”

8.I artikel 19 ska andra stycket ersättas med följande:

”Medlemsstater som beslutar att utnyttja denna bestämmelse ska tillämpa den på alla jordbrukare som har tillgång till ett riskhanteringsverktyg ett visst år.”

9.Artikel 28 ska ersättas med följande:

”Artikel 28

Stöd till småbrukare

Medlemsstaterna får bevilja stöd till småbrukare, enligt vad som fastställts av medlemsstaterna, i form av en klumpsumma eller belopp per hektar, vilket ersätter direktstöd enligt detta avsnitt och avsnitt 3 i detta kapitel. Medlemsstaterna ska i den strategiska GJP- planen utforma den motsvarande interventionen så att den blir frivillig för jordbrukare.

Genom undantag från första stycket får medlemsstaterna i den strategiska GJP-planen besluta att det stöd till småbrukare som avses i första stycket inte ska ersätta direktstöd som ges för att stödja miljösystem som inrättats i enlighet med artikel 31.

Det årliga stödet till varje jordbrukare enligt första stycket får inte överstiga 2 500 EUR.

Medlemsstaterna får besluta att fastställa andra klumpsummor eller belopp per hektar med koppling till olika arealtröskelvärden.”

10.Artikel 31 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 5 ska ändras på följande sätt:

1.i) Andra stycket ska ersättas med följande:

”Om det i nationell rätt åläggs krav som går utöver motsvarande obligatoriska minimikrav i unionsrätten, får för åtaganden som avses i första stycket b stöd beviljas för åtaganden som bidrar till uppfyllandet av dessa krav.”

b)ii) Följande stycke ska läggas till:

”Genom undantag från första stycket får medlemsstaterna besluta att från kravet i första stycket a undanta GAEC-norm 2 som fastställs i kapitel I avsnitt 2 i denna avdelning.”

c)Punkt 7 ska ändras på följande sätt:

i) Andra stycket ska ersättas med följande:

”Genom undantag från första stycket får stöd som beviljas i enlighet med led b i det stycket för åtaganden om djurskydd, åtaganden om bekämpning av antimikrobiell resistens, åtaganden om jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och åtaganden om att ställa om till eller bibehålla ekologiska jordbruksmetoder som fastställs i förordning (EU) 2018/848, även tillhandahållas i form av ett årligt stöd för djurenheterna.”

ii) Följande stycke ska läggas till:

”Genom undantag från första stycket får i förekommande fall stöd som beviljas i enlighet med led b i det stycket tillhandahållas i form av ett årligt stöd för bikupor. Vid tillämpningen av detta undantag gäller den definition av bikupa som fastställs i den delegerade akt som avses i artikel 56 b.”

11.I avdelning III kapitel II ska följande avsnitt läggas till:

”Avsnitt 4

Kompletterande krisstöd

Artikel 41a

Kompletterande krisstöd till jordbrukare efter naturkatastrofer, allvarliga

klimathändelser eller andra katastrofer inom ramen för direktstöd

1.Medlemsstaterna får tillhandahålla kompletterande krisstöd för att kompensera mottagare av direktstöd enligt avsnitten 2 och 3 i detta kapitel som drabbats av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer. Detta stöd ska syfta till att säkerställa kontinuitet i dessa stödmottagares jordbruksverksamhet och ska omfattas av de villkor som fastställs i denna artikel och av villkor som närmare anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer.

2.Det stöd som avses i denna artikel ska endast beviljas under förutsättning att den behöriga myndigheten i medlemsstaten formellt har erkänt att en naturkatastrof, allvarlig klimathändelse eller annan katastrof enligt medlemsstatens definition har inträffat och att dessa händelser, eller åtgärder som antagits i enlighet med förordning (EU) 2016/2031 för att utrota eller innesluta en växtsjukdom eller en skadegörare, eller åtgärder som antagits för att bekämpa, förebygga eller utrota djursjukdomar som förtecknas i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882* eller åtgärder som antagits avseende en ny sjukdom i enlighet med artiklarna 6.3 och 259 i förordning (EU) 2016/429, direkt har orsakat skador som lett till förluster av minst 30 % av jordbrukarens genomsnittliga årsproduktion under den föregående treårsperioden eller genomsnittet under tre år baserat på den föregående femårsperioden, där den högsta och lägsta noteringen inte ska medräknas. Förlusterna ska beräknas antingen för jordbruksföretaget som helhet, för jordbruksföretagets verksamhet inom den berörda sektorn eller för den specifika arealen i fråga.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att stöd som avses i denna artikel riktas till de jordbrukare som drabbats hårdast av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer genom att fastställa villkor för stödberättigande på grundval av tillgängliga uppgifter.

4.Medlemsstaterna ska fastställa tillämpliga stödnivåer för kompensation av produktionsförlusten. Dessa nivåer ska vara högre för jordbrukare som är försäkrade eller deltar i något annat riskhanteringsverktyg. Index får användas för att beräkna produktionsförlusten.

5.Medlemsstaterna får besluta att samfinansiera stödet med ytterligare nationell finansiering på upp till 200 % i enlighet med artiklarna 115.5 och 146.

6.När medlemsstaterna beviljar stöd inom ramen för denna artikel ska de säkerställa att interventionerna enligt denna artikel är förenliga med dem som grundas på artikel 78a och att överkompensation till följd av att interventionerna enligt denna artikel kombineras med andra nationella stödinstrument, unionsstödinstrument eller privata försäkringssystem undviks.

7.Genom undantag från artikel 111 första stycket ska leden h och i) i det stycket inte tillämpas på stöd inom ramen för denna interventionstyp.

*Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 av den 3 december 2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom för kategorier av förtecknade sjukdomar och om fastställande av en förteckning över djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning

dessa

förtecknade

sjukdomar

(EUT

L 308,

4.12.2018,

21,

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2018/1882/oj).”

12.Artikel 48 ska ersättas med följande:

”Artikel 48

Planering och rapportering på nivån för operativa program

Artiklarna 7.1 a, 102, 111 g och h, 112.3 b och 134 ska gälla för interventionstyperna inom de sektorer som avses i artikel 42 a, d, e och f på nivån för operativa program i stället för på interventionsnivå. Planeringen och rapporteringen för dessa interventionstyper ska också ske på nivån för operativa program.”

13.I artikel 52.2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Dessa gränser får höjas med 0,5 procentenheter om det operativa programmet omfattar en eller flera interventioner som är kopplade till något av de mål som anges i artikel 46 d, e, f, h, i eller j, under förutsättning att det belopp som överstiger den relevanta procentsatsen i första stycket används endast för att finansiera utgifter som uppstår till följd av genomförandet av dessa interventioner. När det gäller sammanslutningar av producentorganisationer, inbegripet gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer, får dessa interventioner genomföras av sammanslutningen på medlemmarnas vägnar.”

14.Artikel 69 ska ändras på följande sätt:

a)Led e ska ersättas med följande:

”e) Etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare, nyetablering av landsbygdsföretag och affärsutveckling av småbruk.”

b)Följande led ska läggas till:

”i) Krisstöd till jordbrukare efter naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer inom ramen för landsbygdsutveckling.”

15.Artikel 70 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

b)i) Andra stycket ska ersättas med följande:

ii) Följande stycke ska införas:

”Genom undantag från första stycket får medlemsstaterna besluta att från kravet i första stycket a undanta GAEC-norm 2 som fastställs i kapitel I avsnitt 2 i denna avdelning.”

c)Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. Om stöd enligt denna artikel beviljas för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk eller åtaganden om att ställa om till eller bibehålla ekologiska jordbruksmetoder som fastställs i förordning (EU) 2018/848 ska medlemsstaterna fastställa ett stöd per hektar eller, när så är lämpligt, per bikupa, enligt definitionen i den delegerade akt som avses i artikel 56 b i den här förordningen. För övriga åtaganden får medlemsstaterna tillämpa andra enheter än hektar. I

vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna bevilja stöd enligt denna artikel i form av en klumpsumma.

Genom undantag från första stycket får stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk med gynnsam inverkan på klimatet och åtaganden om att ställa om till eller bibehålla ekologiska jordbruksmetoder som fastställs i förordning (EU) 2018/848, tillhandahållas i form av stöd för djurenheterna.”

16.I artikel 72.5 ska följande stycke läggas till:

”Genom undantag från första stycket får medlemsstaterna besluta att i beräkningen inbegripa merkostnader och inkomstbortfall som uppkommer i samband med nackdelar som följer av efterlevnaden av GAEC-norm 2 som fastställs i kapitel I avsnitt 2 i denna avdelning.”

17.Artikel 73.5 ska ersättas med följande:

”5. Om unionsrätten medför att jordbrukare åläggs nya krav får stöd beviljas för investeringar för att uppfylla dessa krav i högst 36 månader från och med den dag då de blev obligatoriska för jordbruksföretaget.

För unga jordbrukare som för första gången startar ett jordbruksföretag som ansvariga för jordbruksföretaget får stöd för investeringar för att uppfylla kraven i unionsrätten beviljas i högst 36 månader från och med den dag då jordbruksföretaget startades eller till dess att åtgärderna i den affärsplan som avses i artikel 75.3 har genomförts.”

18.Artikel 75 ska ändras på följande sätt:

a)Rubriken ska ersättas med följande:

”Etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare, nyetablering av

landsbygdsföretag eller affärsutveckling av småbruk”

b)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna får bevilja stöd för etablering av unga jordbrukare och nyetablering av landsbygdsföretag, inklusive etablering av nya jordbrukare, samt för affärsutveckling av småbruk, enligt villkoren i denna artikel och enligt vad som närmare anges i deras strategiska GJP-planer i syfte att bidra till att ett eller flera av de specifika mål som anges i artikel 6.1 och 6.2 uppnås.”

c)I punkt 2 ska följande led läggas till:

”d) affärsutveckling av småbruk, enligt vad som fastställts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 73.4 andra stycket b.”

d)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Medlemsstaterna ska bevilja stöd i form av klumpsummor eller finansieringsinstrument eller en kombination av dessa. Stödet ska begränsas till

a)ett högsta stödbelopp på 100 000 EUR för den verksamhet som avses i punkt 2 a, b och c,

b)ett högsta stödbelopp på 50 000 EUR för den verksamhet som avses i punkt 2 d.

Stödet får differentieras i enlighet med objektiva kriterier.”

19.I artikel 76.5 ska första stycket ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska säkerställa att stöd endast beviljas för att täcka förluster som överskrider ett tröskelvärde på minst 20 % av den genomsnittliga årsproduktionen eller årsinkomsten för en jordbrukare under den föregående treårsperioden eller genomsnittet under tre år baserat på den föregående femårsperioden, där den högsta och lägsta noteringen inte ska

medräknas. Sektorsspecifika verktyg för hantering av produktionsrisker ska användas för beräkning av förlusterna antingen för jordbruksföretaget som helhet, för jordbruksföretagets verksamhet inom den berörda sektorn eller för den specifika försäkrade arealen.

För permanenta grödor och i andra motiverade fall där de beräkningsmetoder som avses i första stycket inte är lämpliga, får medlemsstaterna beräkna förlusterna på grundval av den genomsnittliga årsproduktionen eller årsinkomsten för en jordbrukare under en period på högst åtta år, där den högsta och lägsta noteringen inte ska medräknas.

Medlemsstaterna får tillämpa en lämplig alternativ metod för beräkning av förlusterna för unga jordbrukare och nya jordbrukare.”

20.I avdelning III kapitel IV avsnitt 1 ska följande artikel läggas till:

”Artikel 78a

Krisstöd till jordbrukare efter naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra

katastrofer inom ramen för landsbygdsutveckling

1.Medlemsstaterna får ge krisstöd till aktiva jordbrukare som har drabbats av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer. Detta stöd ska syfta till att säkerställa kontinuitet i dessa jordbrukares jordbruksverksamhet och ska omfattas av de villkor som fastställs i denna artikel och av villkor som närmare anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer.

2.Det stöd som avses i denna artikel ska endast beviljas under förutsättning att den behöriga myndigheten i medlemsstaten formellt har erkänt att en naturkatastrof, allvarlig klimathändelse eller annan katastrof enligt medlemsstatens definition har inträffat och att dessa händelser, eller åtgärder som antagits i enlighet med förordning (EU) 2016/2031 för att utrota eller innesluta en växtsjukdom eller en skadegörare, eller åtgärder som antagits för att förebygga eller utrota djursjukdomar som förtecknas i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 eller åtgärder som antagits avseende en ny sjukdom i enlighet med artiklarna 6.3 och 259 i förordning (EU) 2016/429, direkt har orsakat skador som lett till förluster av minst 30 % av jordbrukarens genomsnittliga årsproduktion under den föregående treårsperioden eller genomsnittet under tre år baserat på den föregående femårsperioden, där den högsta och lägsta noteringen inte ska medräknas. Förlusterna ska beräknas antingen för jordbruksföretaget som helhet, för jordbruksföretagets verksamhet inom den berörda sektorn eller för den specifika arealen i fråga.

5.När medlemsstaterna beviljar stöd inom ramen för denna artikel ska de säkerställa att interventionerna enligt denna artikel är förenliga med dem som grundas på artikel 41a och att överkompensation till följd av att interventionerna enligt denna artikel kombineras med andra nationella stödinstrument, unionsstödinstrument eller privata försäkringssystem undviks.

6.Genom undantag från artikel 111 första stycket ska leden h och i) i det stycket inte tillämpas på stöd inom ramen för denna interventionstyp.”

21.I artikel 79.1 ska första stycket ersättas med följande:

”Efter samråd med den övervakningskommitté som avses i artikel 124 (övervakningskommittén) ska den nationella förvaltande myndigheten, i tillämpliga fall regionala förvaltande myndigheter eller utsedda förmedlande organ ange urvalskriterierna för interventioner som är kopplade till följande interventionstyper: investeringar, etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare, nyetablering av landsbygdsföretag, affärsutveckling av småbruk, samarbete, kunskapsutbyte och informationsspridning. Syftet med dessa urvalskriterier ska vara att säkerställa likabehandling av sökande, bättre användning av medel och inriktning av stödet i enlighet med interventionernas syfte.”

22.Artikel 80 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

”Om stöd beviljas i form av finansieringsinstrument ska definitionerna av finansieringsinstrument, finansiell produkt, slutmottagare, holdingfond, särskild fond, hävstångseffekt, multiplikatorförhållande, förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter i artikel 2 i förordning (EU) 2021/1060 samt bestämmelserna i avdelning V kapitel II avsnitt II och punkt II i bilaga XIII till den förordningen gälla.”

b)I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”För verksamhet som omfattas av artikel 42 i EUF-fördraget får det totala stödbeloppet för rörelsekapital som ges till en slutmottagare inte överstiga en bruttobidragsekvivalent på 300 000 EUR under en period om tre år.”

c)I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

”Mervärdesskatt (moms) ska vara stödberättigande när det gäller investeringar som görs av slutmottagare inom ramen för finansieringsinstrument. Om dessa investeringar stöds av finansieringsinstrument i kombination med programstöd i form av bidrag enligt artikel 58.5 i förordning (EU) 2021/1060 ska momsen inte vara stödberättigande för den del av investeringskostnaden som motsvarar programstödet i form av ett bidrag, såvida inte momsen för investeringskostnaden inte kan återkrävas enligt nationell momslagstiftning.”

23.Artikel 81 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:

”Medlemsstaterna får i det förslag till strategisk GJP-plan som avses i artikel 118 eller i den begäran om ändring av en strategisk GJP-plan som avses i artikel 119 tilldela ett belopp på upp till 3 % av de initiala Ejflu-anslagen till den strategiska GJP-planen som ska tillföras InvestEU, och tillhandahållas genom EU-garantin eller InvestEU-finansieringsinstrumentet som avses i artikel 10a i förordning (EU) 2021/523 och InvestEU:s rådgivningscentrum. Den strategiska GJP-planen ska innehålla en motivering av användningen av InvestEU och dess bidrag till uppnåendet av ett eller flera av de specifika mål som anges i artikel 6.1 och 6.2 i den här förordningen och som ska väljas enligt den strategiska GJP-planen.”

b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Det belopp som avses i punkt 1 ska avsättas för den del av EU-garantin eller för den finansiering som tillhandahålls genom InvestEU-finansieringsinstrumentet som ingår i medlemsstatskomponenten och för EU:s rådgivningscentrum efter det att den överenskommelse om medverkan som avses i artikel 10.3 eller artikel 10a.3 i förordning (EU) 2021/523 har ingåtts. Unionens budgetåtaganden för varje överenskommelse om medverkan får göras av kommissionen i årliga delbetalningar mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2027.”

c)I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:

”Om en överenskommelse om medverkan som avses i artikel 10.2 eller artikel 10a.2 i förordning (EU) 2021/523 för det belopp som avses i punkt 1 i den här artikeln och som anslagits i den strategiska GJP-planen inte har ingåtts efter antagandet av kommissionens genomförandebeslut om godkännande av den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 118 i den här förordningen, ska motsvarande belopp omfördelas i den strategiska GJP-planen efter godkännande av en begäran om ändring från medlemsstaten som lämnats in i enlighet med artikel 119 i den här förordningen.”

d)Punkterna 5, 6 och 7 ska ersättas med följande:

”5. Om ett garantiavtal enligt artikel 10.4 andra stycket eller artikel 10a.4 andra stycket i förordning (EU) 2021/523 inte har ingåtts inom tolv månader från det att överenskommelsen om medverkan har godkänts, ska överenskommelsen om medverkan avslutas eller förlängas genom ömsesidig överenskommelse.

Om en medlemsstats medverkan i InvestEU avbryts, ska de berörda belopp som betalats till den gemensamma avsättningsfonden som avsättning eller som anslagits genom InvestEU- finansieringsinstrumentet återkrävas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i budgetförordningen, och medlemsstaten ska lämna in en begäran om en ändring av dess strategiska GJP-plan för att använda de återkrävda beloppen och de belopp som avsatts för kommande kalenderår i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

Avslutandet eller ändringen av överenskommelsen om medverkan ska göras samtidigt som kommissionens genomförandebeslut om godkännande av den relevanta ändringen av den strategiska GJP-planen antas och senast den 31 december 2026.

6.Om ett garantiavtal enligt artikel 10.4 tredje stycket eller artikel 10a.4 tredje stycket i förordning (EU) 2021/523 inte har genomförts korrekt inom den period som överenskommits i överenskommelsen om medverkan, dock längst fyra år efter det att garantiavtalet undertecknades, ska överenskommelsen om medverkan ändras. Medlemsstaten får begära att de belopp som tillförts EU-garantin eller InvestEU-finansieringsinstrumentet enligt punkt 1 i den här artikeln och som anslagits i garantiavtalet men som inte täcker underliggande lån, kapitalinvesteringar eller andra riskbärande instrument behandlas i enlighet med punkt 5 i den här artikeln.

7.Medel som genererats av eller som kan härledas från de belopp som anslagits till EU- garantin i enlighet med den här artikeln ska göras tillgängliga för medlemsstaten i enlighet med artikel 10.5 a i förordning (EU) 2021/523 och användas till stöd inom samma mål eller mål som avses i punkt 1 i den här artikeln i form av finansieringsinstrument eller budgetgarantier. Medel som genererats av eller kan härledas från de belopp som anslagits till InvestEU-finansieringsinstrumentet i enlighet med den här artikeln ska göras tillgängliga för medlemsstaten i enlighet med överenskommelsen om medverkan och användas till stöd inom samma mål i form av finansieringsinstrument eller budgetgarantier.”

24.I artikel 83.2 ska följande led läggas till efter led b:

”ba) Enligt de beräkningsmetoder som fastställts i enlighet med artiklarna 54 och 55 samt artikel 56.1 och 56.3 i förordning (EU) 2021/1060.”

25.Artikel 86.2 och 86.3 ska ersättas med följande:

”2. Utgifter som blir stödberättigande till följd av en ändring av en strategisk GJP-plan ska vara berättigande för bidrag från EGFJ från och med den dag då ändringen får verkan enligt vad den berörda medlemsstaten har fastställt i enlighet med artikel 119.8, men inte tidigare än den dag då begäran om ändring lämnas in till kommissionen eller från och med dagen för anmälan till kommissionen om ändring enligt artikel 119.9.

Genom undantag från första stycket i denna punkt får det i den strategiska GJP-planen föreskrivas att, i händelse av nödåtgärder på grund av naturkatastrofer, andra katastrofer eller allvarliga klimathändelser, EGFJ-finansierade utgifter som beror på ändringar av den strategiska GJP-planen som är kopplade till de interventioner som avses i artikel 41a får berättiga till stöd från och med den dag då händelsen inträffade.

3.Utgifter som blir stödberättigande till följd av en ändring av en strategisk GJP-plan ska vara berättigande för bidrag från Ejflu från och med den dag då begäran om ändring lämnas in till kommissionen, eller från och med dagen för anmälan om ändring enligt artikel 119.9.

Genom undantag från första stycket i denna punkt och från punkt 4 andra stycket får det i den strategiska GJP-planen föreskrivas att, i händelse av nödåtgärder på grund av naturkatastrofer, andra katastrofer eller allvarliga klimathändelser eller en betydande och plötslig förändring i de socioekonomiska villkoren i medlemsstaten eller regionen, Ejflu-finansierade utgifter som beror på ändringar av den strategiska GJP-planen får berättiga till stöd från och med den dag då händelsen inträffade.”

26.I avdelning IV ska följande artikel införas:

”Artikel 96a

Högsta nivå på anslag för krisstöd till jordbrukare efter naturkatastrofer, allvarliga

klimathändelser eller andra katastrofer

1.För varje medlemsstat ska det högsta belopp som kan avsättas för det krisstöd till jordbrukare efter naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer som avses i artiklarna 41a och 78a begränsas till de årliga belopp som anges i tabell 1 i bilaga XV.

För kalenderåren 2025 och 2026 får de totala årliga utgifterna för det kompletterande krisstöd som avses i artikel 41a inte överskrida det vägledande anslag för denna interventionstyp för det relevanta kalenderåret som fastställts av medlemsstaterna i deras finansieringsplaner i enlighet med artikel 112.2 a och som godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 119. Detta finansiella tak ska utgöra ett finansiellt tak som fastställs i unionsrätten.

De totala Ejflu-utgifterna för det krisstöd som avses i artikel 78a får inte överskrida summan av de vägledande anslag för denna interventionstyp för räkenskapsåren 2026 och 2027 som fastställts av medlemsstaterna i deras finansieringsplaner i enlighet med artikel 112.2 a och som godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 119. Detta finansiella tak ska utgöra ett finansiellt tak som fastställs i unionsrätten.

2.Genom undantag från punkt 1 ska, om en medlemsstat beslutar att inte betala ut krisstöd i enlighet med artikel 78a, det högsta belopp som kan avsättas av denna medlemsstat för det kompletterande krisstöd som avses i artikel 41a begränsas till de årliga belopp som anges i tabell 2 i bilaga XV.

27.I artikel 111 ska andra stycket ersättas med följande:

”Första stycket e ska inte gälla för interventioner inom interventionstypen för kompletterande krisstöd till jordbrukare inom ramen för direktstöd som avses i artikel 41a, den interventionstyp inom biodlingssektorn som avses i artikel 55.1 a och c–g, interventioner

inom den interventionstyp inom vinsektorn som avses i artikel 58.1 h–k, informationsåtgärder och främjande åtgärder för kvalitetssystem inom den interventionstyp för samarbete som avses i artikel 77 och interventioner inom interventionstypen för krisstöd till jordbrukare inom ramen för landsbygdsutveckling som avses i artikel 78a.”

28.I artikel 115.5 ska led a ersättas med följande:

”a) En kort beskrivning av ytterligare nationell finansiering för interventioner för landsbygdsutveckling enligt avdelning III kapitel IV och för interventioner för kompletterande krisstöd till jordbrukare enligt artikel 41a, som beviljas inom ramen för den strategiska GJP-planen, inbegripet beloppen per intervention och en angivelse av överensstämmelsen med kraven i denna förordning.”

29.Artikel 119 ska ersättas med följande:

”Artikel 119

Ändringar av de strategiska GJP-planerna

1.Medlemsstaterna får ändra sina strategiska GJP-planer genom att lämna in begäranden om strategisk ändring till kommissionen i enlighet med punkt 2 eller genom att anmäla ändringen till kommissionen i enlighet med punkt 9.

2.Medlemsstaterna ska lämna in begäranden om strategiska ändringar av sina strategiska GJP-planer till kommissionen. Strategiska ändringar ska vara följande ändringar av de strategiska GJP-planerna:

a)Ändringar genom vilka nya interventioner införs eller interventioner stryks från de strategiska GJP-planerna.

b)Ändringar som leder till ändringar av delmål eller mål inom de resultatindikatorer som är märkta som ”PR” i bilaga I.

c)Ändringar som rör artikel 17.5, artikel 88.7, artiklarna 92–98 eller artikel 103.1 och 103.5.

d)Ändringar av de mål- och finansieringsplaner i den strategiska GJP-planen som avses i artikel 112, inklusive ändringar av det bidrag från Ejflu till InvestEU som avses i artikel 81, ändringar av det totalbelopp för bidrag från Ejflu som tilldelats varje interventionstyp för hela den period som den strategiska GJP-planen omfattar eller ändringar som rör de Ejflubidragsnivåer som avses i artikel 91.

Begäranden om strategiska ändringar av strategiska GJP-planer ska vederbörligen motiveras och det ska särskilt anges vilka konsekvenser ändringarna av planen väntas ha på uppnåendet av de specifika mål som anges i artikel 6.1 och 6.2. De ska åtföljas av den ändrade planen och uppdaterade bilagor när så är lämpligt.

3.Kommissionen ska bedöma hur väl de strategiska ändringar som avses i punkt 2 överensstämmer med den här förordningen och de delegerade akter och genomförandeakter som antas i enlighet med den och med förordning (EU) 2021/2116 och hur effektivt de bidrar till uppnåendet av de specifika målen.

4.Kommissionen ska godkänna den begärda strategiska ändringen av den strategiska GJP- planen förutsatt att all nödvändig information har lämnats in och att den strategiska ändringen är förenlig med den här förordningen och förordning (EU) 2021/2116 samt de delegerade akter och genomförandeakter som antas i enlighet med dessa.

5.Kommissionen ska framföra synpunkter inom 30 arbetsdagar från det att den begäran om ändring som avses i punkt 2 lämnades in. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med alla nödvändiga kompletterande uppgifter.

6.Godkännandet av en begäran om strategisk ändring av den strategiska GJP-planen ska ges senast tre månader efter det att den lämnats in av medlemsstaten.

7.En begäran om strategisk ändring av den strategiska GJP-planen får lämnas in två gånger per kalenderår, med möjliga undantag som föreskrivs i denna förordning eller som ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 122. Utöver detta får tre ytterligare begäranden om strategisk ändring av den strategiska GJP-planen lämnas in under löptiden för perioden för den strategiska GJP-planen. Denna punkt ska inte tillämpas på begäranden om ändringar för inlämning av delar som saknas i den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 118.5.

En begäran om strategisk ändring av den strategiska GJP-planen som rör artikel 17.5, 88.7 eller 103.5 ska inte räknas med i den begränsning som anges i första stycket i denna punkt.

8.En ändring av den strategiska GJP-planen som rör artikel 17.5, 88.7 eller 103.1 med avseende på EGFJ ska få verkan från och med den 1 januari det kalenderår som följer på det år då begäran om strategisk ändring godkändes av kommissionen, och efter motsvarande ändring av anslagen i enlighet med artikel 87.2.

En ändring av den strategiska GJP-planen som rör artikel 103.1 med avseende på Ejflu ska få verkan efter det att begäran om strategisk ändring godkändes av kommissionen och efter motsvarande ändring av anslagen i enlighet med artikel 89.4.

En strategisk begäran om ändring av den strategiska GJP-planen som rör EGFJ, utöver de ändringar som avses i första stycket i denna punkt, ska få verkan från och med ett datum som ska fastställas av medlemsstaten men inte tidigare än den dag då begäran om ändring lämnas in till kommissionen. Medlemsstaterna får fastställa olika datum för verkan med avseende på olika delar av den strategiska ändringen. Om den strategiska ändringen kan försätta de berörda jordbrukarna i en sämre ställning ska medlemsstaterna vid fastställandet av datumet för verkan av ändringen beakta jordbrukarnas och andra stödmottagares behov av att ha tillräckligt med tid för att ta hänsyn till ändringen. Det planerade datumet för verkan av den strategiska ändring som rör EGFJ ska anges av medlemsstaten i den begäran om ändring av den strategiska GJP-planen som avses i punkt 2 i denna artikel och ska godkännas av kommissionen i enlighet med punkt 10 i denna artikel.

9.Medlemsstaterna får när som helst göra och tillämpa andra ändringar av sina strategiska GJP-planer än de strategiska ändringar som avses i punkt 2. De ska underrätta kommissionen om dessa andra ändringar senast vid den tidpunkt då de börjar tillämpa dem och inbegripa dem i den ändrade strategiska GJP-plan som lämnas in tillsammans med nästa begäran om ändring i enlighet med punkt 2.

Om ändringar införs avseende GAEC-normerna 1 och 4 ska medlemsstaterna säkerställa och tillhandahålla en särskild motivering till att sådana ändringar inte äventyrar miljö- och klimatmål som, i tillämpliga fall, är kopplade till bevarande av permanent gräsmark eller skydd av vattendrag mot föroreningar.

Om kommissionen inte invänder mot de anmälda ändringarna inom 30 arbetsdagar från och med den dag då anmälan lämnades in ska ändringarna få rättslig verkan från och med dagen för anmälan. Kommissionen ska invända mot en anmäld ändring om den finner att ändringen inte är förenlig med den här förordningen och förordning (EU) 2021/2116 samt de delegerade akter och genomförandeakter som antas i enlighet med dessa.

Anmälda ändringar som kommissionen har gjort invändningar mot ska inte ha rättslig verkan och medlemsstaten ska stryka dem från den ändrade strategiska GJP-plan som lämnades in i enlighet med första stycket i denna punkt. Utgifter som beror på dessa ändringar ska inte vara berättigande för bidrag från Ejflu eller EGFJ. Medlemsstaterna får lämna in dessa ändringar till kommissionen för godkännande i den begäran om strategisk ändring som avses i punkt 2. Reglerna om godkännande av strategiska ändringar i punkterna 2–8, 10 och 11 om strategiska ändringar ska gälla i tillämpliga delar för godkännande av ändringar mot vilka kommissionen har gjort invändningar i enlighet med andra stycket i den här punkten. Artikel 121 i den här förordningen om beräkningen av tidsfrister för kommissionens åtgärder ska gälla i tillämpliga delar för de åtgärder som avses i denna punkt.

10.Varje strategisk ändring av en strategisk GJP-plan enligt punkt 2 ska godkännas av kommissionen genom ett genomförandebeslut utan tillämpning av det kommittéförfarande som avses i artikel 153.

11.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 86 ska strategiska ändringar i strategiska GJP-planer som avses i punkt 2 ha rättslig verkan först efter det att de godkänts av kommissionen.

12.Rättelser av tekniska eller uppenbara misstag eller av en rent redaktionell art vilka inte påverkar genomförandet av politiken och interventionerna ska inte betraktas som en begäran om ändring eller en anmälan enligt denna artikel. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana rättelser.”

30.Artikel 120 ska utgå.

31.I artikel 122 ska led a ersättas med följande:

”a) förfaranden och tidsfrister för inlämning av begäranden om ändring och anmälan av ändringar,”

32.I artikel 124.4 ska led d ersättas med följande:

”d) Alla förslag från den förvaltande myndigheten om ändring av en strategisk GJP-plan och, när det gäller ett förslag till ändring av en strategisk GJP-plan som rör EGFJ, det datum för verkan av ändringen som föreslås av den förvaltande myndigheten i enlighet med artikel 119.8.”

33.Artikel 134 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. För att den årliga prestationsrapporten ska vara godtagbar ska den innehålla all den information som krävs enligt punkterna 4, 5, 7 och 10. Kommissionen ska inom 15 arbetsdagar från inlämningen av den årliga prestationsrapporten informera de berörda medlemsstaterna om rapporten inte är godtagbar, och om detta inte sker ska den anses godtagbar.”

b)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Den kvantitativa information som avses i punkt 4 ska omfatta följande:

a)Genomförd output som uppnåtts vid utgången av det föregående räkenskapsåret.

b)De bruttoutgifter vid utgången av räkenskapsåret som är relevanta för den output som avses i led a, före tillämpning av sanktioner eller andra minskningar, och för Ejflu med beaktande av omfördelning av inställda eller indrivna medel i enlighet med artikel 57 i förordning (EU) 2021/2116.

c)Förhållandet mellan de bruttoutgifter som avses i led b och den relevanta genomförda output som avses i led a (genomfört enhetsbelopp).

d)Resultaten och avståndet till motsvarande delmål som fastställts i enlighet med artikel 109.1 a.

Den information som avses i första stycket a, b och c ska delas upp per enhetsbelopp i enlighet med vad som anges i den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 111 h. För de outputindikatorer som anges i bilaga I endast för att användas för övervakning ska endast den information som avses i första stycket a i denna punkt inkluderas.”

c)Punkt 6 ska utgå.

d)I punkt 7 ska led b ersättas med följande:

”b) Eventuella frågor som påverkar prestationen när det gäller den strategiska GJP-planen, särskilt i fråga om avvikelser från delmålen, med de motiveringar som avses i artikel 135 eller vid behov med förklaringar och, om relevant, med en beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits.”

e)Punkterna 8 och 9 ska utgå.

f)I punkt 10 ska andra stycket utgå.

g)Punkt 13 ska ersättas med följande:

”13. Kommissionen får lämna synpunkter på de godtagbara årliga prestationsrapporterna inom en månad från den dag då kommissionen informerar medlemsstaterna om att de är godtagbara. Om kommissionen inte lämnar synpunkter inom denna tidsfrist ska rapporterna anses vara godkända. Artikel 121 om beräkning av tidsfrister för kommissionens åtgärder ska gälla i tillämpliga delar.”

34. I artikel 146 ska första stycket ersättas med följande:

”Stöd som tillhandahålls av medlemsstaterna för insatser inom tillämpningsområdet för artikel 42 i EUF-fördraget, i syfte att ytterligare bidra till att finansiera interventioner för landsbygdsutveckling som fastställs i avdelning III kapitel IV i denna förordning och interventioner för kompletterande krisstöd till jordbrukare som fastställs i artikel 41a i denna förordning för vilka stöd beviljas från unionen vid någon tidpunkt under perioden för den strategiska GJP-planen, får endast tillhandahållas om det är förenligt med denna förordning och ingår i bilaga V till de strategiska GJP-planer som har godkänts av kommissionen.”

35.Artikel 159 ska utgå.

36.Bilagorna I, II och III ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

37.Texten i bilaga II till den här förordningen ska läggas till som bilaga XV.

Artikel 2

Ändringar av förordning (EU) 2021/2116

Förordning (EU) 2021/2116 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 9.3 första stycket ska led b ersättas med följande:

”b) Den årliga prestationsrapport som avses i artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115, som visar att utgifterna har verkställts i enlighet med artikel 37 i den här förordningen.”

2.I artikel 10.1 ska led b ersättas med följande:

”b) Tillhandahålla kommissionen den årliga prestationsrapport som avses i artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115.”

3.I artikel 12.2 första stycket ska led c ersättas med följande:

”c) prestationsrapporteringen om outputindikatorer och prestationsrapporteringen om resultatindikatorer för den fleråriga prestationsövervakning som avses i artikel 128 i förordning (EU) 2021/2115, som visar att artikel 37 i den här förordningen följs, är korrekt,”

4.I avdelning II ska följande kapitel läggas till:

”Kapitel III

Dataförvaltning och interoperabilitet

Artikel 13a

Myndighet med ansvar för dataförvaltning inom den gemensamma jordbrukspolitiken

1.Varje medlemsstat ska utse en myndighet med ansvar för att vidta eller samordna åtgärder för att uppnå och upprätthålla nationell och gränsöverskridande interoperabilitet mellan de informationssystem som används för att genomföra, förvalta, övervaka och utvärdera den gemensamma jordbrukspolitiken till förmån för jordbrukare och andra mottagare av stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken. I denna artikel avses med interoperabilitet informationssystems förmåga att interagera med varandra genom att dela data med hjälp av elektronisk kommunikation.

2.Den utsedda myndigheten ska särskilt ha följande uppgifter:

a)Utarbeta och för kommissionen lägga fram en färdplan på medlemsstatsnivå för att uppnå och upprätthålla interoperabilitet (färdplanen).

b)Samordna genomförandet eller, efter beslut av medlemsstaten, genomförandet av färdplanen på ett effektivt, ändamålsenligt och snabbt sätt.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om utseendet av myndigheten senast den [….][Publikationsbyrån: inom tre månader från denna förordnings ikraftträdande].

3. Färdplanen ska särskilt omfatta följande:

a)En bedömning av det aktuella läget för interoperabilitet enligt punkt 1 och en bedömning av de digitala identifieringssystem och datadelningsmekanismer som för närvarande används.

b)Identifiering av vad som behövs för att uppnå och upprätthålla interoperabilitet enligt punkt 1 och utformning av åtgärder för att hantera dessa behov, inklusive en tidsplan med delmål och mål för genomförandet.

c)Identifiering av möjliga synergier med andra interoperabilitetsinitiativ på EU-nivå och nationell nivå.

Medlemsstaterna ska i möjligaste mån basera sin behovsbedömning och utformningen av åtgärderna på principen att data samlas in en enda gång och återanvänds.

4.Medlemsstaterna ska lämna in den färdplan som avses i punkt 3 till kommissionen senast den 16 september 2026.

Kommissionen ska bedöma medlemsstaternas färdplaner och meddela medlemsstaterna sina synpunkter på färdplanerna senast den 16 november 2026. Medlemsstaterna ska ta största möjliga hänsyn till kommissionens synpunkter och vid behov lämna in en reviderad version av färdplanen till kommissionen senast den 16 december 2026.

Medlemsstaterna ska lämna in eventuella ändringar av sina färdplaner till kommissionen. Kommissionen ska bedöma ändringarna av färdplanen och meddela medlemsstaterna sina synpunkter på ändringarna inom två månader från inlämningen av dem. Medlemsstaterna ska ta största möjliga hänsyn till kommissionens synpunkter.

5.Definitionen i artikel 2 c i denna förordning ska inte tillämpas på den här artikeln.”

5.I artikel 16.1 ska följande stycke läggas till:

”Reserven får inte användas för åtgärder som ger stöd till jordbrukare som drabbats av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer. Reserven kan dock användas för åtgärder för att avhjälpa marknadsstörningar som orsakats av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer, inklusive åtgärder som antas i enlighet med artiklarna 219 och 220 i förordning (EU) nr 1308/2013.”

6.Artikel 21.1 ska ersättas med följande:

”1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 53 och 55 ska kommissionen göra månadsutbetalningar för utgifter som har betalats ut av ackrediterade utbetalande organ under referensmånaden.”

7.I artikel 21.2 ska följande stycke läggas till:

”Om det inte går att lämna en deklaration till kommissionen för de utgifter som avses i artikel

86.2i förordning (EU) 2021/2115 under den berörda månaden på grund av kommissionens pågående godkännande av en ändring i den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel

119.10i den förordningen, får en deklaration för dessa utgifter lämnas under efterföljande månader samma räkenskapsår eller senast i de årsräkenskaper för det räkenskapsåret som ska skickas till kommissionen i enlighet med artikel 90.1 c iii) i den här förordningen.”

8.Artikel 32.8 ska ersättas med följande:

”8. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 53 och 55 ska kommissionen göra mellanliggande betalningar senast 45 dagar efter det att en utgiftsdeklaration som uppfyller kraven i punkt 6 i den här artikeln har diarieförts.”

9.Artikel 40 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 ska utgå.

b)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. De genomförandeakter som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Innan kommissionen antar de genomförandeakter som avses i punkt 1 i den här artikeln ska den underrätta den berörda medlemsstaten om sin avsikt att göra detta och ge medlemsstaten möjlighet att lämna synpunkter inom en period som inte ska vara kortare än 30 dagar.”

10.I artikel 45.1 ska led a ersättas med följande:

”a) När det gäller utgifter inom ramen för både EGFJ och Ejflu, belopp enligt artiklarna 38 och 55 i den här förordningen och artikel 54 i förordning (EU) nr 1306/2013, tillämplig i enlighet med artikel 104 i den här förordningen, och när det gäller utgifter inom ramen för EGFJ, belopp enligt artiklarna 53 och 56 i den här förordningen som ska betalas till unionens budget, inbegripet ränta på dessa belopp.”

11.I artikel 53.1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Dessa genomförandeakter ska behandla de inlämnade årsräkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet och ska inte påverka innehållet i genomförandeakter som antas senare enligt artikel 55.”

12.Artikel 54 ska utgå.

13.I artikel 57 ska följande punkt läggas till:

”3. De organ som genomför finansieringsinstrument ska till medlemsstaterna återbetala programbidrag som påverkas av oriktigheter, tillsammans med ränta och eventuella andra vinster som dessa bidrag gett upphov till.

Genom undantag från punkt 1 ska de organ som genomför finansieringsinstrument inte återbetala de belopp som avses i första stycket i den här punkten till medlemsstaterna, om de organen för en viss oriktighet visar att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Oriktigheten förekom hos slutmottagarna eller, om det gäller en holdingfond, hos de organ som genomför särskilda fonder eller slutmottagarna.

b)De organ som genomför finansieringsinstrumenten fullgjorde sina skyldigheter när det gäller de programbidrag som påverkades av oriktigheten i enlighet med tillämplig rätt och de agerade så yrkesmässigt, öppet och skyndsamt som kan förväntas av ett organ med yrkesmässig erfarenhet av att genomföra finansieringsinstrument.

c)De belopp som påverkades av oriktigheten kunde inte återkrävas trots att de organ som genomför finansieringsinstrument vidtog alla tillämpliga avtalsmässiga och rättsliga åtgärder med vederbörlig omsorg.”

14.I artikel 60.1 ska följande stycke läggas till:

”Om en stödmottagare har valts ut för kontroll på plats av en stödansökan eller ett betalningsanspråk eller ett grundvillkor i enlighet med artikel 83 ska medlemsstaterna, i möjligaste mån och med hänsyn till relaterade risker, inte välja ut den stödmottagaren för efterföljande kontroll och kontrollurval för det året, utom när omständigheterna kräver en andra kontroll för att säkerställa ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen. Denna bestämmelse ska inte minska kontrollnivån.”

15.I artikel 67.1 ska första stycket ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska registrera och lagra alla data och all dokumentation om den årliga output som rapporteras i samband med de rapporterade framstegen mot de mål som anges i den strategiska GJP-planen och som övervakas i enlighet med artikel 128 i förordning (EU) 2021/2115.”

16.Artikel 68.3 ska utgå.

17.Artikel 69.6 ska utgå.

18.Artikel 70.2 ska utgå.

19.Följande artikel ska införas:

”Artikel 70a

Kvalitetsbedömning av identifieringssystemet för jordbruksskiften, det

geospatiala ansökningssystemet och arealövervakningssystemet

Medlemsstaterna ska varje år bedöma kvaliteten på de delar som avses i artiklarna 68, 69 och 70 i enlighet med den metod som inrättats på unionsnivå. Om bedömningen visar att det finns brister i systemen ska medlemsstaten vidta lämpliga avhjälpande åtgärder eller i annat fall uppmanas av kommissionen att utarbeta en handlingsplan i enlighet med artikel 42.

Medlemsstaterna ska lämna in en bedömningsrapport och, i förekommande fall, de avhjälpande åtgärderna och en tidsplan för deras genomförande till kommissionen senast den 15 februari efter det berörda kalenderåret.”

20.Artikel 72 ska ersättas med följande:

”Artikel 72

Kontroll- och sanktionssystem

Medlemsstaterna ska inrätta det kontroll- och sanktionssystem som avses i artikel 66.1 e. Genom de utbetalande organen eller de organ som de har bemyndigat att agera på deras vägnar ska medlemsstaterna årligen utföra administrativa kontroller av stödansökningarna och betalningsanspråken för att verifiera att de är lagliga och korrekta i enlighet med artikel 59.1 a. Dessa kontroller ska kompletteras med kontroller på plats som kan utföras på distans med hjälp av teknik.

Medlemsstaterna får dock välja att inte utföra kontroller på plats om interventionernas villkor för stödberättigande övervakas genom det arealövervakningssystem som avses i artikel 70.”

21.I artikel 74 ska led a ersättas med följande:

”a) regler om den kvalitetsbedömning som avses i artikel 70a,”

22.Artikel 75 ska ersättas med följande:

”Artikel 75

Genomförandebefogenheter avseende artiklarna 68–70a

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om

a)form, innehåll och arrangemang för inlämning till och tillhandahållande för kommissionen

i)bedömningsrapporterna om kvaliteten på identifieringssystemet för

jordbruksskiften, det geospatiala ansökningssystemet och arealövervakningssystemet,

ii)de avhjälpande åtgärder som avses i artikel 70a,

b)grundläggande funktioner och regler för det stödansökningssystem som avses i artikel 69 och det arealövervakningssystem som avses i artikel 70, inklusive parametrar om den gradvisa ökningen av antalet interventioner inom ramen för arealövervakningssystemet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.”

23.Artikel 83 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska led a ska ersättas med följande:

”a) Stödmottagare som får direktstöd enligt avdelning III kapitel II i förordning (EU) 2021/2115, med undantag för det stöd som avses i artikel 41a i den förordningen.”

b)Följande punkt ska införas:

”1a. Genom undantag från punkt 1 ska kontrollsystemet för grundvillkor inte gälla för stödmottagare som avses i artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115.”

c)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2. De stödmottagare som förtecknas i punkt 1 i den här artikeln ska undantas från kontroller inom ramen för det system som inrättats i enlighet med den punkten om den stödberättigande arealen och det stöd som avses i den punkten, som redovisats i den geospatiala ansökan som avses i artikel 69.1, inte överstiger tio hektar.

3.Medlemsstaterna får använda sina befintliga kontrollsystem och sin administration för att säkerställa att reglerna om grundvillkor följs.

Dessa system ska vara förenliga med de kontrollsystem som avses i punkt 1.”

d)Punkt 4 ska utgå.

e)Punkt 6 ska ändras på följande sätt:

i) Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”6. I syfte att fullgöra de kontrollskyldigheter som fastställs i punkterna 1 och 3”

ii) Led d ska ersättas med följande:

”d) ska medlemsstaterna fastställa kontrollurvalet för de kontroller på plats som avses i led a och som ska utföras varje år på grundval av en årlig riskanalys som innehåller en slumpmässig komponent och omfattar minst 1 % av de stödmottagare som förtecknas i punkt 1 i den här artikeln; Om en medlemsstat i enlighet med artikel 60.1 tredje stycket inte väljer ut en stödmottagare för en kontroll eller ett kontrollurval ska den säkerställa att minimikontrollfrekvensen iakttas,”

24.Artikel 84 ska ändras på följande sätt:

a)Följande punkt ska införas:

”1a. Genom undantag från punkt 1 ska systemet med administrativa sanktioner för grundvillkor inte gälla för stödmottagare som avses i artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115.”

b)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. De stödmottagare som förtecknas i punkt 83.1 ska undantas från de sanktioner som avses i punkt 1 i den här artikeln om den stödberättigande arealen och det stöd som avses i artikel 83.1, som redovisats i den geospatiala ansökan som avses i artikel 69.1, inte överstiger tio hektar.”

25.Artikel 102 ska ändras på följande sätt:

a)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 11.1, 17.5, 23.2, 38.2, 40.3, 41.3, 44.4, 44.5, 47.1, 52.1, 55.6, 60.3, 64.3, 74, 76.2, 85.7, 89.2, 94.5, 94.6, 95.2 och 105 ges till kommissionen för en period på sju år från och med den 7 december 2021. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på sju år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 11.1, 17.5, 23.2, 38.2, 40.3, 41.3, 44.4, 44.5, 47.1, 52.1, 55.6, 60.3, 64.3, 74, 76.2, 85.7, 89.2, 94.5, 94.6, 95.2 och 105 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.”

b)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 11.1, 17.5, 23.2, 38.2, 40.3, 41.3, 44.4, 44.5, 47.1, 52.1, 55.6, 60.3, 64.3, 74, 76.2, 85.7, 89.2, 94.5, 94.6, 95.2 och 105 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

26. I artikel 103.1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Vid tillämpning av artiklarna 11, 12, 17, 18, 23, 26, 32, 39–44, 47, 51–53, 55, 58, 59, 60, 64, 75, 82, 92, 95 och 100, när det gäller interventioner i form av direktstöd, interventioner i vissa sektorer, interventioner för landsbygdsutveckling och den samlade marknadsordningen ska kommissionen biträdas av kommittén för jordbruksfonderna, kommittén för den gemensamma jordbrukspolitiken som inrättats genom förordning (EU) 2021/2115 respektive kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket som inrättats genom förordning (EU) nr 1308/2013.”

Artikel 3

Övergångsbestämmelser

1.Godkännanden av begäranden om ändring av strategiska GJP-planer som lämnas in till kommissionen innan den här förordningen träder i kraft ska regleras av artikel 119 i förordning (EU) 2021/2115 i dess tillämpliga lydelse vid tidpunkten för inlämnandet av dessa begäranden.

2.Ändringar av strategiska GJP-planer som anmäls till kommissionen i enlighet med artikel 119.9 i förordning (EU) 2021/2115 men som inte godkänns av kommissionen innan den här förordningen träder i kraft ska ingå i nästa begäran om strategisk ändring av den strategiska GJP-planen som lämnas in i enlighet med artikel 119.2 i förordning (EU) 2021/2115, i dess lydelse enligt den här förordningen.

Artikel 4

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2.5 ska dock tillämpas från och med den 16 oktober 2025.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/2115 vad gäller systemet med grundvillkor, interventionstyper i form av direktstöd, interventionstyper inom vissa sektorer, interventionstyper för landsbygdsutveckling och årliga prestationsrapporter samt om ändring av förordning (EU) 2021/2116 vad gäller styrning av data och interoperabilitet, innehållande av utbetalningar, årliga prestationsavslut samt kontroller och sanktioner

1.2Berörda politikområden

Programkluster 8 – Jordbruks- och havspolitik under rubrik 3 i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 – Naturresurser och miljö

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

För att ta itu med de utmaningar som den europeiska jordbrukssektorn står inför är det allmänna målet med detta förslag att förenkla lagstiftningen om och genomförandet av strategiska GJP-planer, vilket kan bidra till att minska den administrativa bördan och öka konkurrenskraften.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Specifikt mål nr…

Syftet med initiativet är att effektivisera lagstiftningen om och genomförandet av strategiska GJP-planer för att

–ta bättre hänsyn till jordbruksföretagens skiftande förutsättningar,

–ge jordbrukarna bättre förutsättningar att verka som entreprenörer,

–förbättra konkurrenskraften,

–ge medlemsstaterna större flexibilitet i förvaltningen av sina planer.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Initiativet bör göra det lättare för jordbrukare att ansöka om och genomföra stödordningar för strategiska GJP-planer som syftar till att öka deras hållbarhet och konkurrenskraft genom att

–undvika dubbla skyldigheter,

–minska kontrolltrycket genom att minska antalet besök på gårdarna som krävs för att de nationella myndigheterna ska kunna utföra sitt arbete,

–förenkla ansökningsförfarandet,

–öka jordbrukarnas flexibilitet i markanvändningen,

–göra det möjligt att kompensera jordbrukare för kostnader och inkomstbortfall i samband med genomförandet av vissa skyldigheter,

–skapa utökade och bättre inriktade finansieringsmöjligheter för t.ex. biodlare eller boskapsuppfödare,

–använda en mer anpassad beräkningsmetod för förluster inom vissa grupper av jordbrukare eller områden med särskilda behov som ägnar sig åt riskhantering,

–ge mer stöd till jordbrukare som drabbats av förluster till följd av naturkatastrofer eller allvarliga klimathändelser,

–utöka möjligheterna att ansöka om inkomststöd i form av en klumpsumma och stöd till företagsutveckling i form av en klumpsumma för småbrukare,

–förenkla genomförandet av investeringar genom ökad användning av standardkostnader.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Nya indikatorer föreslås för ändrade eller nya interventioner. Utöver detta används befintliga indikatorer för att mäta prestanda.

1.4Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd34

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Som en uppföljning av den vision som tillkännagavs i kommissionens arbetsprogram syftar initiativet till att göra ändringar som ska tillämpas av medlemsstaterna och jordbrukarna från och med 2026.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Den gränsöverskridande och globala karaktären hos de stora utmaningar som EU:s jordbruk står inför kräver gemensamma åtgärder på EU-nivå för att garantera den inre marknadens funktion och de likvärdiga förutsättningar som redan fastställts genom den gemensamma jordbrukspolitiken. Initiativet innebär därför en ändring av EU-lagstiftningen om medlemsstaternas genomförande av interventioner som finansieras med EU-medel.

34I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Ett förenklingsinitiativ som genomfördes förra året medförde en betydande minskning av den administrativa bördan. Det föreliggande initiativet bygger på erfarenheterna från förra årets initiativ. Närmare uppgifter finns i motiveringen till förslaget.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Initiativet är förenligt med den fleråriga budgetramen.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Alla relaterade utgifter kommer att ligga kvar under det särskilda utgiftstaket för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ).

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Ej tillämpligt.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Initiativet bygger på de befintliga övervaknings- och rapporteringsreglerna för de strategiska GJP-planerna.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Initiativet bygger på de befintliga förvaltnings- och kontrollsystemen för de strategiska GJP-planerna.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Initiativet bygger på och förenklar de befintliga övervaknings- och rapporteringsreglerna för de strategiska GJP-planerna.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Initiativet bygger på de befintliga kontrollreglerna för de strategiska GJP-planerna.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Initiativet bygger på befintliga regler för de strategiska GJP-planerna som syftar till att förhindra bedrägerier och oriktigheter.

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

Förslaget har dessutom icke kvantifierbara budgetkonsekvenser till följd av en ändring av artikel 16.1 i förordning (EU) 2021/2116. Den föreslagna ändringen av den bestämmelsen innebär att åtgärder för att ge stöd till jordbrukare som drabbats av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer inte kommer att finansieras inom ramen för jordbruksreserven. Förslaget ändrar inte reservens totala belopp. Bestämmelsen kan emellertid leda till lägre utgifter från reserven om den inte används för åtgärder mot störningar på marknaden (artikel 219 i förordning (EU) nr 1308/2013), åtgärder i fråga om djursjukdomar och växtskadegörare och förlorat konsumentförtroende (artikel 220 i förordning (EU) nr 1308/2013), andra åtgärder för att lösa specifika problem (artikel 221 i förordning (EU) nr 1308/2013) eller avtal och beslut under perioder av allvarlig obalans på marknaderna (artikel 222 i förordning (EU) nr 1308/2013) (det sistnämnda förslaget beror på Europaparlamentets och rådets antagande och bestämmelsens ikraftträdande (kommissionens förslag till ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 (COM(2024) 577 final)). Eftersom det inte kan förutses vilka exceptionella omständigheter som kan komma i fråga för stöd i form av undantagsåtgärder kan denna budgetkonsekvens inte kvantifieras. Den föreslagna ändringen kan tidigast få verkan (om de föreslagna ändringarna har trätt i kraft) från och med den 16 oktober 2025, dvs. under räkenskapsåret 2026, eftersom medel redan har anslagits från 2025 års reserv till sektorer som drabbats av allvarliga klimathändelser och naturkatastrofer. Alla relaterade utgifter kommer att ligga kvar under det särskilda utgiftstaket för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ).

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
		utgifter
Rubrik i
Rubrik i				från
den				från
fleråriga				kandidatlän	från andra	övriga inkomster
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.35	länder36	potentiella	tredjeländ	särskilda
n		diff.35	länder36	potentiella	er	särskilda
				kandidater	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				37

3	08.02.01 Jordbruksreserven					Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

3	08.02.02.01	Sektorn	för	frukt	och	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
3	grönsaker					Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	grönsaker

3	08.02.04.01	Grundläggande		inkomststöd		Icke-diff.	/NEJ	/NEJ	/NEJ	JA/NEJ
3	för hållbarhet					Icke-diff.	/NEJ	/NEJ	/NEJ	JA/NEJ
	för hållbarhet

3	08.02.04.02		Kompletterande			/Icke-	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
3	omfördelningsinkomststöd för hållbarhet					diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	omfördelningsinkomststöd för hållbarhet					diff.

3	08.02.04.03	Kompletterande		inkomststöd		Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
3	till unga jordbrukare					Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	till unga jordbrukare

3	08.02.04.04	System	för klimatet		och	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
3	miljön					Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	miljön

3	08.02.04.05 Kopplat inkomststöd					Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

•Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i		utgifter
Rubrik i
den				från			övriga inkomster
fleråriga				från
fleråriga	Nummer			kandidatlän		från andra
budgetrame		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän		från andra	avsatta för
budgetrame		Diff./Icke-	från Efta-	der och		tredjeländ	avsatta för
n		diff.	länder	der och		tredjeländ	särskilda
n		diff.	länder	potentiella		er	särskilda
				potentiella		er	ändamål
				kandidater			ändamål
				kandidater

3	08.02.04.07 Kompletterande krisstöd	Icke-diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen				Nummer


	GD: <AGRI>						År		År		År		År		TOTALT
							År		År		År		År		Budgetram

						2024		2025		2026		2027
						2024		2025		2026		2027			2021–2027

Driftsanslag

08.02.02.01 Sektorn för frukt och grönsaker			Åtaganden		(1a)					5,750		5,750			11,500
08.02.02.01 Sektorn för frukt och grönsaker			Betalningar		(2a)					5,750		5,750			11,500
			Betalningar		(2a)					5,750		5,750			11,500
			Åtaganden		(1b)										0,000
			Betalningar		(2b)										0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program38
Budgetpost					(3)										0,000
	TOTALA anslag		Åtaganden		=1a+1b+3		0,000		0,000		5,750		5,750		11,500
	för GD <AGRI>		Betalningar		=2a+2b+3		0,000		0,000		5,750		5,750		11,500
						År			År		År		År		TOTALT
															Budgetram
						2024		2025		2026		2027			Budgetram
						2024		2025		2026		2027			2021–2027
															2021–2027
TOTALA	driftsanslag	Åtaganden			(4)	0,000		0,000		5,750		5,750		11,500

38Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

	Betalningar		(5)	0,000				0,000		5,750		5,750		11,500

TOTALA anslag av administrativ natur	som finansieras		(6)	0,000				0,000		0,000		0,000		0,000
genom ramanslagen för särskilda program			(6)	0,000				0,000		0,000		0,000		0,000
genom ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag för RUBRIK <3>	Åtaganden		=4+6	0,000				0,000		5,750		5,750		11,500
i den fleråriga budgetramen
i den fleråriga budgetramen	Betalningar		=5+6	0,000				0,000		5,750		5,750		11,500

							År		År		År		År			TOTALT
					2024			2025		2026		2027				Budgetram
					2024			2025		2026		2027				2021–2027
																2021–2027
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)		Åtaganden	(4)			0,000			0,000		5,750		5,750			11,500
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)		Betalningar	(5)			0,000			0,000		5,750		5,750			11,500
		Betalningar	(5)			0,000			0,000		5,750		5,750			11,500
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras
genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade			(6)			0,000			0,000		0,000		0,000			0,000
rubriker)

TOTALA anslag för rubrikerna 1–6		Åtaganden	=4+6			0,000			0,000		5,750		5,750			11,500
TOTALA anslag för rubrikerna 1–6		Åtaganden	=4+6			0,000			0,000							11,500

i den fleråriga budgetramen		Betalningar	=5+6			0,000			0,000		5,750		5,750			11,500
i den fleråriga budgetramen
(referensbelopp)
(referensbelopp)

											Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

						År			År		År		År			TOTALT
					2024			2025		2026		2027				Budgetram
					2024			2025		2026		2027				2021–2027
																2021–2027
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7			Åtaganden		0,000			0,000		5,750		5,750			11,500

i den fleråriga budgetramen			Betalningar		0,000			0,000		5,750		5,750			11,500

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och

output

Geno

 Typ39 msnitt liga

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 140…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

År

2024

Antal	Kostn.

År

2025

Antal	Kostn.

År

2026

Antal	Kostn.

	År	För in så många år som behövs för att redovisa
	År	hur länge resursanvändningen påverkas (jfr						TOTALT
	2027	hur länge resursanvändningen påverkas (jfr						TOTALT
	2027			avsnitt 1.6)
				avsnitt 1.6)
OUTPUT
OUTPUT
Antal		Antal	.	Antal		Antal		antal	kostnad
Antal		Antal	.	Antal		Antal		antal	kostnad
	Kostn.		Kostn		Kostn.		Kostn.	Totalt	Total
	Kostn.				Kostn.		Kostn.

TOTALT

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

	ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	TOTALT
						TOTALT
		2024	2025	2026	2027	2021–2027
						2021–2027


RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Övriga administrativa utgifter		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

	TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter41

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År
ANTAGNA ANSLAG	2024	2025	2026	2027
	2024	2025	2026	2027

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01	(vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i	0	0	0	0
medlemsstaterna)		0	0	0	0
medlemsstaterna)
20 01 02 03	(EU:s delegationer)	0	0	0	0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 11	(direkta forskningsåtgärder)
01 01 01 11	(direkta forskningsåtgärder)	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

	20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom	0	0	0	0
ramanslaget)		0	0	0	0
ramanslaget)
	20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga	0	0	0	0

41Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)

Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0	0	0	0
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta		0	0	0	0
forskningsåtgärder)		0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0
TOTALT		0	0	0	0

Med tanke på den allmänt ansträngda situationen under rubrik 7, både när det gäller personal och anslagsnivå, kommer personalbehoven att täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet eller andra avdelningar inom kommissionen.

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Täcks av befintlig	Särskild ytterligare personal*
		personal vid
		kommissionens
		avdelningar

			Finansieras	Finansieras	Finansieras
			genom rubrik 7	genom BA-post	genom avgifter
			eller forskning

Tjänster	i			Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

		År		År		År		År		TOTALT
	TOTALT Anslag för digital teknik och									Budgetra
	it	2024	2025		2026		2027			m 2021–
		2024	2025		2026		2027		2027
	RUBRIK 7
	RUBRIK 7

	It-utgifter (centralt)	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	Delsumma för RUBRIK 7	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

	Utanför RUBRIK 7

	It-utgifter inom operativa program som	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	inte omfattas av kommissionens	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	inte omfattas av kommissionens
SV			15

administrativa självständighet och
institutionella befogenheter
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	Totalt
	2024	2025	2026	2027	Totalt
	2024	2025	2026	2027

Ange vilket organ som deltar i
samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs
genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som förts	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna42
Inkomstposter i den årliga	in för det
Inkomstposter i den årliga	in för det
budgeten:	innevarande	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret

42Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

4.DIGITALA INSLAG

4.1Krav med digital relevans

Förslaget omfattar inte krav med digital relevans, eftersom avskaffandet av det årliga prestationsavslutet medfört att tillhörande rapporteringsskyldigheter strukits utan nya krav avseende dataflöden. Denna förenkling är emellertid inte ett direkt resultat av att rapporteringsskyldigheterna har effektiviserats genom användning av digitala verktyg, utan snarare en konsekvens av att det årliga prestationsavslutet avskaffades. Även om digital teknik används för medlemsstaternas genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken är de föreslagna ändringarna av rapporteringsskyldigheterna inte kopplade till denna digitala teknik.

Med tanke på principen om digitalt som standard, som prioriterar användningen av digitala lösningar för att tillhandahålla offentliga tjänster, införs en ny artikel 13a i förordning (EU) 2021/2116 för att bedöma interoperabiliteten mellan informationssystemen för genomförande, övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken på nationell och gränsöverskridande nivå. Denna nya artikel kommer att ytterligare förbättra digitaliseringen av offentliga tjänster, säkerställa ett sömlöst dataflöde och framtidssäkra politiken. Förslaget stämmer därmed överens med principen om digitalt som standard, vilken främjar användningen av digital teknik för att förbättra de offentliga tjänsternas effektivitet, ändamålsenlighet och tillgänglighet. Det kommer även att förbättra det framtida genomförandet av engångsprincipen. Framför allt kan hänvisningen i den föreslagna artikel 13a till digitala identifieringssystem som används i datatillgångar och informationssystem för genomförande, övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken ge medlemsstaternas myndigheter vägledning om hur de kan samla in och använda uppgifter flera gånger i system med gemensamma identifieringskoder.

4.2Data

Ej tillämpligt.

Anpassning till EU:s datastrategi

Ej tillämpligt.

Anpassning till engångsprincipen

Att stärka genomförandet av engångsprincipen är en av drivkrafterna bakom kraven i den nya artikel 13a som föreslås i förordning (EU) 2021/2116. I synnerhet ger hänvisningen till system för digital identifiering konkret vägledning till medlemsstaternas myndigheter om hur de kan samla in och använda uppgifter flera gånger i system med gemensamma

identifieringskoder.

Förklara hur nyskapade data är sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara samt uppfyller högkvalitativa standarder.

Ej tillämpligt, eftersom artikel 2.3 omfattar särskilda typer av uppgifter.

4.3Digitala lösningar

Ej tillämpligt, eftersom kraven inte kräver någon särskild lösning. I sin bedömning ska medlemsstaterna emellertid överväga en anpassning till förordning (EU) nr 910/2014, inbegripet vad gäller den europeiska digitala identitetsplånboken för fysiska och juridiska personer.

4.4Interoperabilitetsbedömning

Ej tillämpligt, eftersom kraven inte kräver någon särskild lösning. Inom ramen för sin färdplan bör medlemsstaterna emellertid bedöma interoperabilitetsaspekter, inbegripet den gränsöverskridande dimensionen.

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande Ej tillämpligt.