Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2021/694, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697, (EU) 2021/1153, (EU) 2023/1525 och (EU) 2024/795 vad gäller incitament till försvarsrelaterade investeringar i EU:s budget för genomförande av ReArm Europe

EU-dokument COM(2025) 188

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.4.2025

COM(2025) 188 final

2025/0103 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordningarna (EU) 2021/694, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697, (EU) 2021/1153, (EU) 2023/1525 och (EU) 2024/795 vad gäller incitament till försvarsrelaterade investeringar i EU:s budget för genomförande av ReArm Europe

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav i de politiska riktlinjerna att vi går in i en ny era för försvaret. EU kommer under de kommande fem åren att arbeta med att bygga upp en verklig europeisk försvarsunion. De senaste årtiondena har visat på kroniska underinvesteringar och en avsaknad av effektiva satsningar på vår militära förmåga. Detta påverkar den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens produktionskapacitet och innovationspotential, samtidigt som försvarsmarknaden fragmenteras på nationell nivå. För att utforma denna nya strategi och fastställa EU:s investeringsbehov lade Europeiska kommissionen och den höga representanten den 19 mars 2025 fram en gemensam vitbok om europeisk försvarsberedskap 2030.

I vitboken betonas att medlemsstaterna står inför ett akut och tilltagande hot som kräver samordnade åtgärder i en anda av solidaritet. Krig, aggression och andra fientliga handlingar har påverkat kontinenten. Det enda sättet att trygga fred och själva avgöra EU:s framtid är att vara beredda att avskräcka från dessa handlingar. Detta kräver att unionens försvarsindustri stärks så att den kan tillverka den utrustning som krävs för att avskräcka potentiella angripare. EU har goda förutsättningar i fråga om rikedom och produktionsstyrka att frigöra resurser och en vilande teknisk och industriell styrka. Den nuvarande försvarsberedskapen äventyras dock av årtionden av underinvesteringar i sektorn, vilket understryker behovet av en enad insats för att stärka EU:s försvar.

För att bygga upp den förmåga och militära beredskap som krävs för att på ett trovärdigt sätt avskräcka från väpnade angrepp och säkra EU:s framtid krävs en massiv ökning av de europeiska försvarsutgifterna under en längre tid. Detta kräver en kombinerad och varaktig insats på EU-nivå och medlemsstatsnivå för att gemensamt investera i EU:s försvar. Detta kommer att ge unionens försvarsindustri den långsiktiga förutsägbarhet som den behöver för att investera i ny produktionskapacitet.

STEP-förordningen stöder EU:s konkurrenskraft och tekniska fördel. Enligt STEP- förordningen är det i dag möjligt att stödja utveckling och tillverkning av viss försvarsteknik, bland annat AI, cybersäkerhetsteknik och drönare.

EU måste dock göra mer för att med EU-budgeten stödja det akuta behovet av att öka de europeiska försvarsinvesteringarna.

Med anledning av ordförande Ursula von der Leyens skrivelse till Europeiska rådet den 4 mars syftar detta förslag till att utvidga STEP-förordningens tillämpningsområde genom att införa en fjärde strategisk sektor som omfattar all försvarsrelaterad teknik och alla försvarsrelaterade produkter, inbegripet de som omfattas av de prioriterade förmågeområden som fastställs i vitboken.

STEP-förordningen skulle således kunna utnyttjas för att styra ytterligare resurser och investeringar till försvarssektorn, särskilt dess tekniska och industriella bas.

Därför införs genom detta förslag ändringar av STEP-förordningen samt av förordningarna för andra program som omfattas av STEP-förordningen: Europeiska försvarsfonden, programmet för ett digitalt Europa och Horisont Europa. Dessutom kommer detta förslag att

medföra ändringar av förordningen om stöd för ammunitionstillverkning (Asap) och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) för att ytterligare kanalisera EU-medel till försvarsindustrin och försvarsteknik.

Ändringen av Europeiska försvarsfonden syftar till att göra det möjligt att kombinera försvarsfondens och andra unionsprograms finansiering för samma åtgärd och gör det möjligt att överföra medel till Europeiska försvarsfonden som tilldelats medlemsstaterna inom ramen för sammanhållningspolitiska fonder. Asap ändras också för att möjliggöra liknande överföringar från medlemsstaterna och för att förlänga förordningens tillämplighet efter den 30 juni 2025.

I ändringen av programmet för ett digitalt Europa betonas att stödet till åtgärder med dubbla användningsområden är ett allmänt och specifikt mål för instrumentet och att flexibiliteten i budgeten kan användas för att stödja ytterligare riktade investeringar i EU:s konkurrenskraft och strategiska oberoende.

Ändringen av Horisont Europa kommer att möjliggöra stöd till teknik som omfattar tillämpningar som potentiellt har dubbla användningsområden inom ramen för Europeiska innovationsrådets (EIC) Accelerator, samt expansionsstöd genom eget kapital till teknik som är inriktad på försvarstillämpningar. Outnyttjade belopp och potentiell avkastning på investeringar som gjorts av EIC-fonden under pilotfasen inom Horisont 2020 bör göras tillgängliga för att finansiera ytterligare projekt som avser teknik med dubbla användningsområden och försvarsteknik som omfattas av det ändrade tillämpningsområdet.

Tack vare detta förslag skulle kommissionen också inom Horisont Europa, Europeiska försvarsfonden och programmet för ett digitalt Europa kunna tilldela STEP-stämplar1 till lovande projekt inom försvarssektorn, i syfte att locka finansiering från andra källor (andra EU-fonder, nationella fonder, privata eller institutionella investerare).

Den 1 april 2025 föreslog kommissionen som ett led i halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken att förordningarna om Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)/Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning (FRO) och Europeiska socialfonden+ (ESF+) skulle ändras för att ytterligare främja försvarsinvesteringar.

Detta förslag kompletterar halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken. En utvidgning av STEP-förordningens tillämpningsområde skulle göra det möjligt att stödja investeringar i utveckling och tillverkning av kritisk försvarsteknik inom ramen för de befintliga specifika STEP-målen inom Eruf och Sammanhållningsfonden. Det skulle även bli möjligt att genom ESF+ stödja kompetens som är relevant för utveckling/tillverkning av kritisk försvarsteknik inom ramen för STEP.

Det behövs en samordnad strategi på EU-nivå för att möjliggöra en sömlös rörlighet för militär personal och utrustning i hela Europa. Fonden för ett sammanlänkat Europa, som är ett centralt förvaltat program, kan säkerställa ett urval av projekt för militär rörlighet med ett högt europeiskt mervärde och en hög mognadsgrad för ett snabbt och samordnat genomförande i alla medlemsstater, baserat på korridorerna för militär rörlighet. FSE garanterar också att EU:s militära stab deltar i urvalet av projekt och att de utvalda projekten uppfyller de tekniska standarder som krävs för transportinfrastruktur med dubbla användningsområden.

1STEP-stämpeln är den suveränitetsstämpel som avses i förordning (EU) 2024/795.

Förslaget till halvtidsöversyn av sammanhållningspolitiken gör det möjligt för medlemsstaterna att använda nuvarande sammanhållningsmedel för att investera i försvarsinfrastruktur eller infrastruktur med dubbla användningsområden för att främja militär rörlighet, med en förfinansiering på 30 % av de anslagna beloppen och möjlighet att tillämpa unionsfinansiering på upp till 100 %. Dessa investeringar ska främst inriktas på de fyra prioriterade EU-korridorerna för militär rörlighet. När det gäller investeringar i militär rörlighet uppmanas medlemsstaterna i det meddelande som åtföljer halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken att utnyttja möjligheten att överföra medel som tilldelats dem genom delad förvaltning till FSE och de omfattas då av samma fördelaktiga för- och medfinansieringssatser som sammanhållningsfinansieringen. En ändring av FSE-förordningen föreslås för att underlätta denna process.

Ändringen av FSE-programmet för digitaliseringssektorn kommer att möjliggöra den sammanlänkade digitala kapacitet som krävs för att utveckla försvarsprodukter och försvarsteknik, inklusive moln, AI och AI-gigafabriker.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget är förenligt med målen för ovannämnda EU-program och de sammanhållningspolitiska fonderna. Det innehåller riktade ändringar av förordningarna (EU) 2021/694, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697, (EU) 2021/1153, (EU) 2023/1525 och (EU) 2024/795.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är begränsat till riktade ändringar av förordningarna (EU) 2021/694, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697, (EU) 2021/1153, (EU) 2023/1525 och (EU) 2024/795 och är förenligt med unionens övriga politik.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artiklarna 114, 164, 172, 173, 175 tredje stycket, 176, 177, 178, 182, 183, 188 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget syftar till att främja investeringar i försvaret genom att tillhandahålla incitament, undanröja potentiella hinder och säkerställa större flexibilitet och förenkling. Samma resultat kan inte uppnås genom åtgärder på nationell nivå.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget syftar till att mobilisera investeringar i försvaret och ge större flexibilitet och förenkling för att påskynda investeringarna. Åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

•Val av instrument

En förordning är ett lämpligt instrument eftersom den innehåller direkt tillämpliga regler för stödet och eftersom ändringar måste införas i befintliga förordningar.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt

•Samråd med berörda parter Ej tillämpligt

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden Ej tillämpligt

•Konsekvensbedömning

Detta förslag skapar inte något nytt instrument utan genomförs med hjälp av befintliga verktyg inom EU:s budget, vilka ändras för att bättre kunna mobilisera investeringsresurser till försvaret. Dessa befintliga instrument, t.ex. Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa, Europeiska försvarsfonden eller Fonden för ett sammanlänkat Europa, har varit föremål för en konsekvensbedömning. Denna analys, som utförts i konsekvensbedömningar eller analytiska arbetsdokument från kommissionens avdelningar, omfattar de mest betydande konsekvenserna av detta förslag. Av dessa skäl behövs ingen annan konsekvensbedömning. Vidare kräver de begränsade och riktade ändringarna inte någon separat konsekvensbedömning.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling Ej tillämpligt

•Grundläggande rättigheter

Ej tillämpligt

4.BUDGETKONSEKVENSER

Detta initiativ kommer att finansieras med befintliga resurser inom ramen för de överenskomna anslagen för de berörda programmen och de tilldelade personalresurserna.

Förslaget kommer att förstärka EIC:s anslag med 210 miljoner euro från outnyttjade belopp och återflöden från EIC:s pilotprojekt inom Horisont 2020.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Genomförandet av åtgärden kommer att övervakas och rapporteras inom ramen för de allmänna rapporteringsförfaranden som föreskrivs för respektive program och fond.

•Förklarande dokument (för direktiv) Ej tillämpligt

2025/0103 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordningarna (EU) 2021/694, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697, (EU)

2021/1153, (EU) 2023/1525 och (EU) 2024/795 vad gäller incitament till

försvarsrelaterade investeringar i EU:s budget för genomförande av ReArm Europe

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 114, 164, 172, 173, artikel 175 tredje stycket, artiklarna 176, 177, 178, 182, 183, 188 och 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande2, med beaktande av Regionkommitténs yttrande3,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Den exceptionella geopolitiska instabiliteten och den snabba försämringen av de regionala och globala hotnivåerna kräver en akut och kraftig ökning av unionens utgifter för forskning och utveckling, industriell kapacitet och utveckling av infrastrukturer som har koppling till säkerhet och försvar. Enligt den gemensamma vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030 bör unionen göra mer för att stödja det akuta behovet av att öka europeiska försvarsrelaterade investeringar med unionens budget.

(2)Den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/7954, är ett initiativ som syftar till att stärka unionens konkurrenskraft genom mobilisering av medel från elva befintliga unionsprogram till kritisk teknik inom tre strategiska sektorer: digital teknik och teknikintensiv innovation, ren och resurseffektiv teknik samt bioteknik. Som sådant är detta är ett bra verktyg för att med samordning och samverkan mobilisera

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795 av den 29 februari 2024 om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP), och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) 2021/523, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/241 (EUT L, 2024/795, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/795/oj).

unionens resurser till försvaret, inbegripet viktig digital spetsteknik som krävs för utveckling av försvarsprodukter och försvarsteknik.

(3)Även om det i dag är möjligt att ge stöd till teknik med försvarsmässiga konsekvenser inom ramen för de tre befintliga strategiska sektorer som fastställts i STEP verkar det nödvändigt att öka utvecklingspotentialen för forskning, industri och innovation på försvarsområdet genom att fastställa en fjärde strategisk sektor inom STEP med inriktning på försvarsteknik. Denna nya strategiska sektor bör säkerställa att incitamenten inom ramen för STEP används för att öka unionsfinansieringen för försvarsteknik och bidra till Europas konkurrenskraft i enlighet med STEP-målen. Försvarsteknik bör förstås som sådan försvarsteknik som avses i bilagan till direktiv 2009/43/EG och omfattar särskilt teknik på de områden som Europeiska rådet fastställde den 6 mars 2025, det vill säga luft- och robotförsvar, artillerisystem, inbegripet förmågor till precisionsanfall på djupet, robotar och ammunition, drönare och antidrönarsystem, strategiska stödresurser, inbegripet skydd av rymden och kritisk infrastruktur, militär rörlighet, cyberrymden, artificiell intelligens och elektronisk krigföring. När det gäller artificiell intelligens bör AI-gigafabriker bli viktiga infrastrukturer för att snabbt utöka AI:s kraft inom försvarsteknik.

(4)I syfte att optimera den kapacitet som programmen inom ramen för STEP har när det gäller att mobilisera unionens resurser till försvaret är det dessutom nödvändigt att klargöra att dessa program kan omfatta mål och verksamheter som handlar om att förbättra konkurrenskraften hos den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen samt forsknings- och utvecklingsverksamhet på försvarsområdet.

(5)Horisont Europa, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/6955, är unionens viktigaste finansieringsprogram för forskning och innovation. Europeiska innovationsrådets (EIC) Accelerator, som inrättades genom den förordningen, ger särskilt stöd till innovationer med potential att bli banbrytande och som har en omvälvande karaktär och potential att expandera, vilka kan vara alltför riskfyllda för privata investerare. Små och medelstora företag som är verksamma inom försvarssektorn behöver finansiering för kommersialisering av innovativa produkter. Sådana företag ställs dock inför större hinder för att få tillgång till finansiering jämfört med små och medelstora företag inom andra sektorer. Då stödet till forskning och utveckling på försvarsområdet ges genom Europeiska försvarsfonden, som är ett särskilt program inom Horisont Europa, är det lämpligt att EIC:s Accelerator är öppen för åtgärder som omfattar tillämpningar som potentiellt har dubbla användningsområden. Stöd till expansion inom ramen för EIC:s Accelerator bör också utvidgas till att omfatta icke lönsamma små och medelstora företag, inbegripet uppstartsföretag och icke lönsamma små midcap-bolag, inbegripet enheter som redan har fått stöd från Accelerator och som bedriver banbrytande och omvälvande icke lönsam innovation med inriktning på försvarstillämpningar. Detta motiverar ett riktat undantag från principen i artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695, enligt vilken forsknings- och innovationsverksamhet inom ramen för Horisont Europa uteslutande ska vara inriktad på civila tillämpningar utan att undergräva målet om att undvika onödiga överlappningar.

5Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/695/2024-03-01 ).

(6)För att säkerställa att lämpliga resurser riktas till finansiering av projekt som avser dubbla användningsområden och försvaret inom ramen för Horisont Europa är det vidare lämpligt att göra undantag från artikel 212.3 i budgetförordningen så att återbetalningar, inbegripet återbetalda förskott, intäkter och outnyttjade belopp netto efter avgifter och kostnader för blandfinansiering från EIC inom ramen för EIC:s pilotprojekt i Horisont 2020, inte överförs till unionens budget utan återinvesteras i EIC-fonden i syfte att finansiera ytterligare projekt som avser dubbla användningsområden och försvaret, vilka omfattas av det ändrade tillämpningsområdet. Den tidsram som anges i artikel 212.3 i budgetförordningen bör också anpassas, genom införande av ett undantag, för att möjliggöra denna möjlighet.

(7)Europeiska försvarsfonden, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/6976, är det ledande program som ska stärka konkurrenskraften, innovationen, effektiviteten och det tekniska oberoendet hos unionens försvarsindustri. Syftet med Europeiska försvarsfonden är också att ge stöd till åtgärder som gynnar utvecklingen av omvälvande teknik för försvaret. I syfte att bättre kunna hantera särdragen hos sådana åtgärder, t.ex. deras småskalighet eller behov av snabbt stöd, är det lämpligt att förenkla förfarandena för att besluta om stöd till dessa åtgärder och samtidigt fastställa villkoren för att besluta om sådant stöd i arbetsprogrammet.

(8)Det är också nödvändigt att dra nytta av synergier mellan Europeiska försvarsfonden och andra unionsprogram. I detta syfte bör det vara möjligt för medlemsstaterna,

Europeiska unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter att till programmet lämna frivilliga bidrag som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Frivilliga överföringar av medel som tilldelats medlemsstaterna genom delad förvaltning till Europeiska försvarsfonden och en kombination av bidrag från Europeiska försvarsfonden och andra unionsprogram för särskilda åtgärder bör vara möjliga, förutsatt att det kumulativa unionsstödet inte överstiger de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden.

(9)Programmet för ett digitalt Europa, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/6947, syftar till att stödja och påskynda den digitala omvandlingen av europeisk ekonomi, industri och det europeiska samhället och förbättra Europas konkurrenskraft i den globala digitala ekonomin. I det sammanhanget bör programmet också syfta till att särskilt stödja projekt, tjänster och kompetens med tillämpningar som potentiellt har dubbla användningsområden inom ramen för programmets alla specifika mål.

(10)För att förbättra den tekniska suveräniteten och konkurrenskraften behöver unionen de infrastrukturer för datorsystem, moln och data som krävs för en ledande position inom AI. Inom ramen för strategin för AI-kontinenten är AI-fabriker och AI-gigafabriker nödvändiga för att unionen ska kunna konkurrera på global nivå och säkerställa strategiskt oberoende och konkurrenskraft inom vetenskap, forskning som avser dubbla användningsområden och kritiska industrisektorer, inbegripet försvarsindustrin. Sådana nästa generations modeller kräver en omfattande sammanlänkad

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092 (EUT L 170, 12.5.2021,

s.149, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/697/2024-03-01 ).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa och om upphävande av beslut (EU) 2015/2240 (EUT L 166, 11.5.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/694/2023-09-21 ).

datorsysteminfrastruktur för att kunna vara banbrytande på specifika områden, inbegripet försvaret. Det är därför lämpligt att i specifikt mål nr 1 i programmet för ett digitalt Europa– högpresterande datorsystem – lägga till ett kompletterande operativt mål för införande och drift av AI-fabriker och nya generationens AI-gigafabriker som är specialiserade på att utveckla, träna och köra de mest komplexa och mycket stora AI-modellerna och AI-tillämpningarna, inbegripet maskinvara och programvara som är nödvändiga för ett sådant införande.

(11)I specifikt mål nr 5 i programmet för ett digitalt Europa – införande och bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet – är det också nödvändigt att i det operativa målet om att stödja den offentliga sektorn och områden av allmänt intresse lägga till en hänvisning till försvaret i syfte att klargöra att unionens finansiella bidrag inom ramen för ett sådant mål kan utvidgas till den sektorn.

(12)Det är också nödvändigt att anpassa de regler för stödberättigande som får fastställas i arbetsprogrammet för programmet för ett digitalt Europa så att det är möjligt att föreskriva att rättsliga enheter som är etablerade i associerade länder och rättsliga enheter som är etablerade i unionen men som kontrolleras från tredjeländer inte har rätt att delta i vissa eller samtliga åtgärder som är inriktade på teknik som potentiellt har dubbla användningsområden inom ramen för ett specifikt mål. I sådana fall bör ansökningsomgångarna och anbudsinfordringarna begränsas till rättsliga enheter som är etablerade eller bedöms vara etablerade i medlemsstater och som kontrolleras av medlemsstater eller medborgare i medlemsstater.

(13)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1525 om stöd till ammunitionstillverkning8 antogs i syfte att med ekonomiskt stöd skyndsamt stärka reaktionsförmågan och kapaciteten hos den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen för att säkerställa tillgång i god tid till och leveranser av mark/mark- och artilleriammunition samt robotar. Frivilliga överföringar av medel som tilldelats medlemsstaterna genom delad förvaltning till förordningen om stöd för ammunitionstillverkning (Asap) samt ytterligare frivilliga bidrag från medlemsstaterna eller andra relevanta aktörer bör bidra till att expandera unionens tillverkningskapacitet efter den 30 juni 2025. Förordning (EU) 2023/1525 bör därför ändras för att införa en sådan möjlighet. Eftersom den förordningen har visat sig användbar för att utveckla ny produktionskapacitet för krut/drivmedel, sprängämnen, granater, provningskapacitet och robotar i hela unionen är det lämpligt att säkerställa att dess tillämpning förlängs till och med den 31 december 2026.

(14)Syftet med Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/11539, är att påskynda investeringarna på området för transeuropeiska nät och skapa synergier mellan transport-, energi- och digitaliseringssektorerna. I syfte att stödja den sammanlänkade datorsysteminfrastruktur som krävs när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik och ytterligare områden bör FSE:s mål för digitaliseringssektorn inom ramen för den förordningen utvidgas till att omfatta införande och tillhandahållande av digital kapacitet. t.ex. moln, AI och AI-gigafabriker.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1525 av den 20 juli 2023 om stöd för ammunitionstillverkning (EUT L 185, 24.7.2023, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/1525/oj). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 (EUT L 249, 14.7.2021, s. 38, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1153/2024-07-18 ).

(15)Militär rörlighet är också ett av FSE-programmets mål. I den gemensamma vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030 slog man fast att militär rörlighet är en viktig faktor för europeisk säkerhet och försvar, och underströk unionens mervärde när det gäller att stödja infrastruktur med dubbla användningsområden för rörlighet. Genom halvtidsöversynen av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden, som båda inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/105810, infördes möjligheten att investera i försvarsinfrastruktur eller infrastruktur med dubbla användningsområden för att främja militär rörlighet med en förfinansiering på 30 % av de planerade beloppen och möjlighet till unionsfinansiering på upp till 100 %. För de fall medlemsstaterna överför medel som tilldelats dem genom delad förvaltning till FSE bör dessa omfattas av samma villkor för förfinansiering och medfinansiering för transportinfrastrukturprojekt som avser dubbla användningsområden som de villkor som infördes i Eruf och Sammanhållningsfonden. I sådana fall bör dessa belopp reserveras för utvecklingsprojekt för de korridorer för militär rörlighet som fastställts av medlemsstaterna i Militära krav för militär rörlighet inom och utanför EU samt digital konnektivitet och kapacitet.

(16)Förordningarna (EU) 2021/694, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697, (EU) 2021/1153, (EU) 2023/1525 och (EU) 2024/795 bör därför ändras i enlighet med detta.

(17)Mot bakgrund av att det finns ett akut behov av att möjliggöra viktiga försvarsinvesteringar i samband med akuta geopolitiska utmaningar bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(18)Eftersom målen för denna förordning, det vill säga att stärka forsknings- och utvecklingsverksamhet som avser dubbla användningsområden och försvaret, förbättra konkurrenskraften hos unionens försvarsindustri och på så sätt bidra till unionens försvar genom att rikta om investeringarna mot dessa kritiska prioriteringar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i den artikeln går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) 2021/694 (programmet för ett digitalt Europa) ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 3.1 andra stycket ska följande led läggas till:

”c) stödja projekt, tjänster, kompetens och tillämpningar med dubbla användningsområden.”

(2)I artikel 4.1 ska följande led läggas till:

”d) Införa och driva AI-fabriker och nya generationens AI-gigafabriker som är specialiserade på att utveckla, träna och köra de mest komplexa och mycket stora AI-

10Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska

regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (EUT L 231, 30.6.2021, s. 60, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1058/2024-12-24 ).

modellerna och AI-tillämpningarna, inbegripet maskinvara och programvara som är nödvändiga för ett sådant införande.”

(3)I artikel 8.1 ska led a ersättas med följande:

”a) Stödja den offentliga sektorn och områden av allmänt intresse, såsom hälso- och sjukvård, utbildning, rättsväsende, tullväsende, försvar, transport, mobilitet, energi, miljö, kulturella och kreativa sektorer, inbegripet relevanta företag som är etablerade inom unionen, för att på ett effektivt sätt införa och få tillgång till den senaste digitala tekniken, t.ex. HPC, kvantteknik, AI och cybersäkerhet.”

(4)I artikel 12 ska punkt 5 ersättas med följande:

”5. Arbetsprogrammet får också föreskriva att rättsliga enheter som är etablerade i associerade länder, och rättsliga enheter som är etablerade i unionen men kontrolleras från tredjeländer, inte har rätt att delta i vissa eller samtliga åtgärder inom ramen för specifikt mål 3 av vederbörligen motiverade säkerhetsskäl eller i åtgärder som är inriktade på teknik som potentiellt har dubbla användningsområden inom ramen för ett specifikt mål. I sådana fall ska ansökningsomgångarna och anbudsinfordringarna begränsas till rättsliga enheter som är etablerade eller bedöms vara etablerade i medlemsstater och som kontrolleras av medlemsstater eller medborgare i medlemsstater. Sådana begränsningar får tillämpas på tillgång till den kapacitet som används inom ramen för sådana ansökningsomgångar.”

Artikel 2

Förordning (EU) 2021/695 (Horisont Europa) ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 46 ska följande punkt införas som punkt 4a:

”4a. Genom undantag från artikel 212.3 i budgetförordningen ska återbetalningar, inbegripet återbetalda förskott, inkomster och outnyttjade belopp netto efter avgifter och kostnader för blandfinansiering från EIC inom ramen för EIC:s pilotprojekt i Horisont 2020, betraktas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.3 f och artikel 21.4 och 21.5 i budgetförordningen, och den tidsbegränsning på två år som fastställs i artikel 212.3 andra stycket i budgetförordningen ska gälla från och med den [dag då denna förordning träder i kraft].”

(2)I artikel 48.1 ska andra stycket ändras på följande sätt:

(a)I led a ska följande mening läggas till:

”Som ett undantag från artikel 7.1 får sådant stöd omfatta tillämpningar som potentiellt har dubbla användningsområden.”

(b)I led b ska följande mening läggas till:

”Som ett undantag från artikel 7.1 får sådant stöd omfatta tillämpningar som potentiellt har dubbla användningsområden.”

(c)I led c ska följande mening läggas till:

”Som ett undantag från artikel 7.1 får sådant stöd omfatta tillämpningar som potentiellt har dubbla användningsområden.”

(d)I led d ska följande mening läggas till:

”Som ett undantag från artikel 7.1 får sådant stöd omfatta innovation i kritisk teknik med inriktning på försvarstillämpningar.”

Artikel 3

Förordning (EU) 2021/697 (Europeiska försvarsfonden) ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 6 ska ersättas med följande:

”Artikel 6

Stöd till omvälvande teknik för försvaret

1.Kommissionen ska stödja åtgärder som gynnar utvecklingen av omvälvande teknik för försvaret på de insatsområden som fastställs i de arbetsprogram som avses i artikel 24.

2.De lämpligaste formerna för finansiering, kriterier och förfaranden för urval och tilldelning samt genomförande av omvälvande teknik för försvaret ska fastställas i arbetsprogrammen.”

(2)Följande artikel ska införas som artikel 8a:

”Artikel 8a

Kumulativ finansiering och överföring av medel

1.En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom programmet, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas för det motsvarande bidraget till åtgärden. Stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2.Medel som tilldelats medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får, på begäran av den berörda medlemsstaten, överföras till programmet med förbehåll för de villkor som fastställs i de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2021/1060 för 2021–2027. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 första stycket a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i det stycket. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

Medel som överförts i enlighet med punkt 2 får, genom undantag från artikel 13.2 i denna förordning, användas i syfte att bidra till finansiering av stödberättigande åtgärder enligt artikel 10 i denna förordning med upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

3.Om kommissionen inte har ingått något rättsligt åtagande inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning för medel som överförts i enlighet med punkt 3 får de motsvarande outnyttjade medlen på den berörda medlemsstatens begäran senast den 30 september 2027 föras tillbaka till ett eller flera respektive ursprungsprogram, i enlighet med de villkor som fastställs i de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2021/1060.

4.Medlemsstaterna, Europeiska unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter får lämna ytterligare ekonomiska bidrag till programmet. Sådana

ekonomiska bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d eller e eller artikel 21.5 i budgetförordningen.”

Artikel 4

Förordning (EU) 2021/1153 (Fonden för ett sammanlänkat Europa) ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 3.2 ska ändras på följande sätt:

Punkt c ska ersättas med följande:

”c) Inom digitaliseringssektorn: Att bidra till utvecklingen av projekt av gemensamt intresse som rör utbyggnad av och tillgång till säkra och trygga nät med mycket hög kapacitet, inklusive 5G-system, till inrättande och utbyggnad av digitala kapaciteter, t.ex. moln, AI och AI-gigafabriker, till en ökad tålighet och kapacitet i digitala stomnät på unionens territorier genom att de länkas till angränsande territorier, samt till digitalisering av transport- och energinät.”

(2)I artikel 8.4 ska följande led läggas till som led f:

”f) Projekt av gemensamt intresse som bidrar till inrättande och utbyggnad eller betydande uppgradering av digitala kapaciteter, inbegripet moln, AI och AI- gigafabriker, ska prioriteras i enlighet med i vilken utsträckning dessa på ett betydande sätt bidrar till att förbättra prestanda, tålighet och säkerhet hos transport-, energi- och digitaliseringsinfrastrukturer som är avgörande för genomförandet av den inre marknaden.”

(3)I artikel 9.4 ska följande led läggas till som led f:

”f) Åtgärder som stöder inrättande och utbyggnad av digital kapacitet i moln, AI och AI-gigafabriker.”

(4)I artikel 15.2 ska följande led läggas till som led ba:

”ba) Med förbehåll för överföringen av de nödvändiga medlen till FSE i samband med halvtidsöversynen av program som får stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden [lägg till rättslig hänvisning till förordning som antagits i enlighet med COM(2025)123, 2025/0084 (COD)], i enlighet med artikel 4.13, gäller för bygg- och anläggningsarbeten som rör de specifika mål som anges i artikel 3.2 a ii följande villkor:

i)Medfinansieringsgraderna får ökas till högst 100 %.

ii)Åtgärderna berättigar till förfinansiering motsvarande minst 30 % av det belopp som anslagits i bidragsöverenskommelsen.

iii)Åtgärderna ska genomföras i en eller flera av EU:s fyra prioriterade korridorer för militär rörlighet som fastställts av medlemsstaterna i bilaga II till Militära krav för militär rörlighet inom och utanför EU, som antogs av rådet den [18 mars 2025 med referens ST 6728/25 ADD1], och ska uppfylla de infrastrukturkrav som fastställs i kommissionens genomförandeförordning

(EU) 2021/1328.”

Artikel 5

Förordning (EU) 2023/1525 (Asap) ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 6 ska följande punkter införas:

”3a. Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter får lämna ytterligare ekonomiska bidrag till instrumentet. Sådana ekonomiska bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d eller e eller artikel 21.5 i budgetförordningen.

3b. Medel som tilldelats medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får, på begäran av de berörda medlemsstaterna, överföras till instrumentet med förbehåll för de villkor som fastställs i de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2021/1060. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 första stycket a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i det stycket. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

3c. Medel som överförts i enlighet med punkt 3b får, genom undantag från artikel 19c.6 i denna förordning, användas i syfte att bidra till finansiering av stödberättigande åtgärder enligt artikel 13 i denna förordning med upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

3d. Om kommissionen inte har ingått något rättsligt åtagande inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning för medel som överförts i enlighet med punkt 3 får de motsvarande outnyttjade medlen på den berörda medlemsstatens begäran senast den 30 september 2027 föras tillbaka till ett eller flera respektive ursprungsprogram, i enlighet med de villkor som fastställs i de relevanta bestämmelserna i förordning

(EU) 2021/1060.”

(2)I artikel 24 ska andra stycket ersättas med följande:

”Denna förordning ska tillämpas till och med den 31 december 2026. Detta ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av åtgärder som inletts enligt denna förordning, eller några åtgärder som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen.”

Artikel 6

I artikel 2.1 a i förordning (EU) 2024/795 (den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP)) ska följande led läggas till:

”iv) försvarsteknik.”

Artikel 7

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER	....................................................................................	10
SV	1	SV

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2021/694, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697, (EU) 2021/1153, (EU) 2023/1525 och (EU) 2024/795 vad gäller incitament till försvarsrelaterade investeringar i EU:s budget för genomförande av ReArm Europe.

1.2Berörda politikområden

En ny era för EU:s försvar och säkerhet

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Att ge incitament till försvarsrelaterade investeringar i EU:s budget och stärka EU:s försvarsindustriella och försvarstekniska bas i enlighet med ReArm Europe.

1.3.2Specifikt/specifika mål

•Att göra det möjligt att utvidga den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) till att omfatta försvarsrelaterad teknik och försvarsrelaterade produkter och att stärka EU:s strategiska oberoende inom försvarssektorn.

•Att ändra Europeiska försvarsfonden för att 1) bättre utnyttja synergieffekter med andra unionsprogram genom att göra det möjligt att kombinera försvarsfondens bidrag med andra unionsprogram för specifika åtgärder, 2) möjliggöra frivillig överföring av medel som tilldelats medlemsstaterna genom delad förvaltning till Europeiska försvarsfonden, 3) effektivisera utvärderings- och finansieringsprocessen för utveckling av omvälvande försvarsteknik.

•Att ändra förordningen om stöd för ammunitionstillverkning (Asap) för att 1) införa en möjlighet till frivillig överföring av medel som tilldelats medlemsstaterna genom delad förvaltning till Asap, samt ytterligare frivilliga bidrag från medlemsstaterna eller andra berörda parter, 2) förlänga tillämpningen av Asap till och med den 31 december 2026 för att säkerställa fortsatt stöd för utveckling av ny produktionskapacitet för ammunition och relaterade produkter.

•Att ändra programmet för ett digitalt Europa för att stärka dess fokus på strategiskt oberoende och konkurrenskraft och bättre stödja teknik och tillämpningar med dubbla användningsområden. Detta inbegriper en utbyggnad av digital infrastruktur, t.ex. artificiell intelligens, högpresterande datorsystem och cybersäkerhet, till exempel genom utveckling av AI-fabriker och gigafabriker. Ändringen kommer också att säkerställa att programmets finansiering används på ett sätt som är förenligt med EU:s strategiska intressen, bland annat genom att anpassa reglerna för stödberättigande för åtgärder som avser dubbla användningsområden.

•Att ändra Horisont Europa för att möjliggöra stöd till projekt som omfattar tillämpningar som potentiellt har dubbla användningsområden inom ramen för Europeiska innovationsrådets (EIC) Accelerator samt projekt som är inriktade på försvarstillämpningar som får expansionsstöd från EIC inom ramen för STEP.

•Att ändra Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) för att utvidga dess mål för digitaliseringssektorn till att omfatta införande och tillhandahållande av digital kapacitet, t.ex. moln, AI och AI-gigafabriker, och för att bidra till utvecklingen av projekt av gemensamt intresse som rör effektiva, sammanlänkade och multimodala nät och infrastruktur för smart, driftskompatibel, hållbar, inkluderande, tillgänglig och säker rörlighet i enlighet med målen i förordning (EU) nr 1315/2013.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Den föreslagna miniomnibusförordningen förväntas få följande effekter på berörda stödmottagare och grupper:

Ökade investeringar i försvaret: förslaget kommer att ge medlemsstaterna större flexibilitet att använda EU:s budget för att tillgodose sina försvarsbehov, vilket kommer att leda till kraftigt ökade försvarsinvesteringar, i enlighet med målen i ReArm Europe.

En förstärkning av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen: genom att stödja utvecklingen av försvarsteknik och teknik med dubbla användningsområden kommer förslaget att göra det möjligt för EU att minska sitt beroende av leverantörer utanför EU och stärka sitt strategiska oberoende, vilket i slutändan kommer att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

En förbättrad militär beredskap, förmåga och rörlighet: förslaget kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att åtgärda sina brister i försvarsförmåga, utveckla den militära beredskap som behövs för att på ett trovärdigt sätt avskräcka från väpnad aggression och öka den militära rörligheten över hela kontinenten, bland annat genom att utveckla korridorer för militär rörlighet. De nya för- och medfinansieringssatserna för projekt för transportinfrastruktur med dubbla användningsområden bör ge medlemsstaterna incitament att överföra medel från delad förvaltning till FSE, vilket gör det möjligt för medlemsstaterna att ha en samordnad strategi för investeringar i militär rörlighet och bidrar till målen i den gemensamma vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030.

Stöd till små och medelstora företag och uppstartsföretag: genom att öppna Europeiska innovationsrådets (EIC) Accelerator och expansionsstödet från EIC för teknik med dubbla användningsområden och försvarsteknik kommer förslaget att främja innovation och konkurrenskraft i EU, stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och ge små och medelstora företag och uppstartsföretag möjlighet att utvecklas och växa.

Ökade synergieffekter med andra sektorer: förslaget kommer att möjliggöra ökade synergieffekter mellan försvarssektorn och andra sektorer, till exempel den digitala sektorn, genom att göra det möjligt att finansiera initiativ som AI-fabriker och AI- gigafabriker, samt projekt som avser dubbla användningsområden och som kan ge spridningseffekter på innovation och konkurrenskraft inom områden som forskning, teknik och industri.

Dessa förväntade resultat och effekter kommer att gagna olika berörda parter, bland annat följande:

–Medlemsstaterna, genom att ge större flexibilitet att använda EU-medel till stöd för säkerhet och försvar.

–EU:s försvarsindustri, inbegripet små och medelstora företag och uppstartsföretag, genom att ge möjlighet till tillväxt och innovation och stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

–EU-medborgarna genom att bidra till fred, säkerhet och strategiskt oberoende.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Specifikt mål

Indikator

Förstärkning av

den

europeiska

försvarstekniska

och

Antal försvarsprojekt som stöds av STEP

försvarsindustriella

basen

och

leveranskedjornas resiliens

Antal

komponenter

form

Ökad militär rörlighet

transportinfrastruktur som anpassas till krav

för dubbla användningsområden

Tidsförkortning

för

utvärdering

och

Stöd till försvarsinnovation

tilldelning av

Europeiska försvarsfondens

projekt som avser omvälvande försvarsteknik

Stöd till

små och

medelstora

Antal små och medelstora företag

och

uppstartsföretag som utvecklar försvarsteknik

företag och

uppstartsföretag

som

och teknik med dubbla användningsområden

utvecklar

teknik

med dubbla

och som får finansiering från Europeiska

användningsområden

och

innovationsrådets

(EIC)

Accelerator

och

försvarsteknik

expansionsstöd från EIC inom ramen för

STEP

Antal

projekt

som finansieras genom

Ökade synergieffekter

med

andra

programmet för ett digitalt Europa och som

sektorer, till exempel den digitala

har en

komponent

som

avser

teknik

med

sektorn

dubbla

användningsområden

eller

försvarsteknik

1.4Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd11  en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

11I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Förslaget syftar till att tillgodose behovet av ökade och snabba investeringar i försvaret och utvecklingen av en stark och konkurrenskraftig europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas, i enlighet med ReArm Europe. Syftet är att införa ändringar av befintliga EU-program, däribland STEP, Horisont Europa, Europeiska försvarsfonden, Asap, programmet för ett digitalt Europa och FSE, för att stödja initiativ inom försvarsteknik och teknik med dubbla användningsområden. De riktade ändringarna av EU-förordningarna kommer att få verkan omedelbart efter antagandet av den föreslagna förordningen. I förekommande fall bör de beaktas vid utarbetandet och/eller ändringen av befintliga arbetsprogram för relevanta initiativ (Horisont Europa, FSE, programmet för ett digitalt Europa, STEP, Europeiska försvarsfonden). Detta kommer att göra det möjligt att lansera nya ansökningsomgångar och välja ut projekt som är förenliga med EU:s och medlemsstaternas försvars- och säkerhetsmål.

Tidsplan för genomförande:

Tidsplanen för genomförandet av miniomnibusförordningen kommer att påverkas av de befintliga programcyklerna och behovet av att införliva ändringarna i respektive arbetsprogram. För de flesta program förväntas ändringarna införas i nästa tillgängliga arbetsprogram, och de första ansökningsomgångarna inledas strax därefter.

För ändringar som ger medlemsstaterna möjlighet att kanalisera sammanhållningspolitiska medel till försvarsrelaterade investeringar (inbegripet FSE, STEP, Europeiska försvarsfonden, Asap) bör medlemsstaterna lämna in sina programändringar senast i slutet av 2025 för att kunna ta del av den ytterligare förfinansieringen på 30 % av de anslagna beloppen.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå ligger i dess förmåga att samordna investeringar, maximera budgeteffektiviteten och uppnå större effektivitet när det gäller att stödja försvarsinvesteringar än vad som skulle vara möjligt för en enskild medlemsstat som agerar på egen hand. EU:s roll i arbetet med att främja en samordnad strategi för försvarsinvesteringar gör det möjligt för medlemsstaterna att tillgodose sina försvarsbehov, vilket är avgörande för att säkerställa EU:s och dess medlemsstaters säkerhet och stabilitet.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante):

–Behovet av samordnade försvarsinvesteringar för att hantera gemensamma säkerhetsutmaningar och säkerhetshot, som inte kan hanteras effektivt av enskilda medlemsstater på egen hand.

–Vikten av att maximera budgeteffektiviteten, maximera komplementariteten mellan olika finansieringsprogram och minska dubbelarbetet, vilket kan uppnås genom samordning och samarbete på EU-nivå.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante):

–Stödja försvarsberedskapen och öka den militära rörligheten, vilket kommer att

stärka medlemsstaternas förmåga att hantera gemensamma säkerhetsutmaningar och säkerhetshot.

–Ökad konkurrenskraft och innovation inom den europeiska försvarsindustrin till följd av EU:s samordnade strategi för försvarsinvesteringar och utvecklingen av en stark och konkurrenskraftig europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas.

–Maximera synergieffekterna mellan EU:s olika finansieringsinstrument och öka deras storlek och omfattning, vilket kommer att göra det möjligt för EU att utnyttja sina resurser mer effektivt och uppnå större genomslagskraft med sina investeringar än enskilda medlemsstater, särskilt för storskaliga projekt.

–Bättre valuta för pengarna, tack vare en effektiv resursanvändning och minskat dubbelarbete, vilket kommer att göra det möjligt för EU att åstadkomma mer med sina tillgängliga resurser. Genom att kombinera resurser och expertis från olika EU-program kan EU skapa en mer övergripande och integrerad strategi för försvarsinvesteringar, som kommer att ge större fördelar och avkastning än vad som skulle kunna uppnås enbart genom enskilda program.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

EU har tidigare visat att man lyckats anpassa sina finansieringsinstrument för att möta nya utmaningar och prioriteringar. Under covid-19-pandemin införde EU till exempel flera instrument för att stödja återhämtningen och resiliensen i drabbade regioner och samhällen, däribland investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset (CRII) och CRII+ samt React-EU (återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas territorier). Med anledning av kriget mellan Ryssland och Ukraina och den efterföljande energipriskrisen föreslog EU dessutom en mer flexibel användning av sina finansieringsinstrument för att hjälpa medlemsstaterna att hantera olika utmaningar.

Dessa erfarenheter har visat att en anpassning av EU:s finansieringsinstrument kan vara ett effektivt sätt att hantera föränderliga utmaningar och strategiska prioriteringar. De har också visat vikten av nära samordning och samarbete mellan Europeiska kommissionen, medlemsstaterna och berörda myndigheter för att säkerställa att medlen används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

När det gäller försvarsinvesteringar kan EU använda sig av dessa lärdomar för att säkerställa att anpassningen av dess finansieringsinstrument görs på ett sätt som är transparent, spårbart och effektivt. Genom att bygga vidare på dessa tidigare erfarenheter kan EU skapa en mer flexibel och lyhörd ram som är bättre rustad att hantera de komplexa och föränderliga säkerhetsutmaningar som EU och dess medlemsstater står inför.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

De föreslagna riktade ändringarna av de relevanta EU-förordningarna är helt förenliga med den befintliga fleråriga budgetramen 2021–2027. Ändringarna kräver inte någon ytterligare finansiering från EU-budgeten och ändrar inte heller de totala budgetanslagen för de flesta programmen, eftersom de är utformade för att optimera användningen av befintliga resurser inom de nuvarande programmen. Den föreslagna

flexibiliteten och synergieffekterna mellan EU:s olika finansieringsinstrument, t.ex. STEP, Europeiska försvarsfonden, Asap, FSE och programmet för ett digitalt Europa, är också helt förenliga med den befintliga fleråriga budgetramen. För att uppnå målen i miniomnibusförslaget kommer dock ytterligare medel som härrör från återflöden från EIC:s pilotprojekt i den föregående fleråriga budgetramen inom ramen för Horisont 2020 att anslås till Horisont Europa, särskilt för Europeiska innovationsrådet. Denna riktade förstärkning kommer att stödja utvecklingen av innovativ försvarsteknik och teknik med dubbla användningsområden och kommer att genomföras inom den befintliga fleråriga budgetramen.

De föreslagna ändringarna skulle kunna användas som underlag för den framtida fleråriga budgetramen och bidra med värdefulla insikter och lärdomar från genomförandet av de nuvarande programmen. Erfarenheterna från den ökade flexibiliteten i sammanhållningsfonderna och skapandet av synergieffekter mellan EU:s olika finansieringsinstrument skulle kunna beaktas vid utformningen av framtida EU-program och budgetanslag. Detta skulle kunna bidra till att säkerställa att EU:s framtida finansiering blir mer ändamålsenlig, effektiv och bättre anpassad till EU:s strategiska prioriteringar, däribland försvar och säkerhet.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

De föreslagna riktade ändringarna av de relevanta EU-förordningarna innebär en rad finansieringsalternativ och omfördelningsmöjligheter, som skulle kunna bidra till att optimera användningen av befintliga medel och stödja utvecklingen av försvarsförmåga och försvarsteknik i EU.

Ett av finansieringsalternativen är möjligheten att kanalisera sammanhållningspolitiska medel för att stödja försvarsrelaterade investeringar och verksamheter, till exempel genom STEP.

Ändringen av Europeiska försvarsfonden syftar till att göra det möjligt att kombinera försvarsfondens och andra unionsprograms finansiering för samma åtgärd, vilket möjliggör en mer övergripande och integrerad strategi för att stödja försvarsrelaterade investeringar. Dessutom gör ändringen det möjligt att överföra medel som tilldelats medlemsstaterna inom ramen för de sammanhållningspolitiska fonderna till Europeiska försvarsfonden, vilket skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att omdirigera sina sammanhållningspolitiska medel för att stödja försvarsrelaterade investeringar. Dessutom kommer ändringen av Asap att möjliggöra frivillig överföring av medel som tilldelats medlemsstaterna inom ramen för de sammanhållningspolitiska fonderna till Asap-instrumentet, samt ytterligare frivilliga bidrag från medlemsstaterna.

Ändringen av programmet för ett digitalt Europa ger möjlighet att använda flexibiliteten i budgeten för att stödja ytterligare välriktade investeringar i EU:s konkurrenskraft och strategiska oberoende, inbegripet dubbla användningsområden.

Ändringen av programmet Horisont Europa kommer att möjliggöra stöd till projekt som omfattar tillämpningar som potentiellt har dubbla användningsområden inom ramen för Europeiska innovationsrådets (EIC) Accelerator (bidrag + eget kapital) samt projekt som är inriktade på försvarstillämpningar som får expansionsstöd från EIC:s Accelerator (enbart eget kapital).

Ändringen av FSE kommer att möjliggöra den sammanlänkade digitala kapacitet som krävs för att utveckla försvarsprodukter och försvarsteknik, inklusive moln, AI och AI-gigafabriker samt militär rörlighet. Detta kommer att stödja utvecklingen av infrastruktur och teknik som är avgörande för säkerhet och försvar. Inom FSE har hela anslaget för militär rörlighet (1,7 miljarder euro) tilldelats projekt under 2024 efter tre ansökningsomgångar. Medlemsstaternas överföring av medel inom ramen för delad förvaltning är därför ett alternativ för att stödja ytterligare projekt för militär rörlighet inom ramen för FSE.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med april 2025 till och med den 31 december 2028

– budgetkonsekvenser från och med 2025 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2025 till och med 2030 för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)12

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar

12Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.

från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Metoden för budgetgenomförande kommer att bero på det specifika program som berörs av ändringen. Särskilt gäller följande:

För Horisont Europa/EIC:s Accelerator förväntas genomförandet ske via genomförandeorgan (särskilt Eismea). EIC-fonden förvaltas av Europeiska investeringsbanken.

STEP, FSE, programmet för ett digitalt Europa, Europeiska försvarsfonden och Asap omfattas av direkt förvaltning.

FSE-programmet genomförs genom direkt förvaltning och delegeras fullt ut till Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (Cinea). Vissa av åtgärderna för programstöd förvaltas direkt av kommissionen.

Sammanhållningspolitiken omfattas av delad förvaltning med medlemsstaterna.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

De riktade ändringarna i förordningen kommer att övervakas och utvärderas i enlighet med de regler och förfaranden som fastställs i de relevanta programmen, dvs. Horisont Europa, FSE, programmet för ett digitalt Europa, Europeiska försvarsfonden, Asap och STEP. Övervakning och rapportering kommer att ske med den regelbundenhet och enligt de villkor som anges i respektive programförordningar och programavtal.

När det gäller bestämmelserna för sammanhållningspolitiken kommer dessutom regelbunden utvärdering och rapportering att ske i enlighet med relevanta skyldigheter inom ramen för sammanhållningspolitiken, inbegripet kraven på förhandsutvärderingar, interimsutvärderingar och efterhandsutvärderingar samt de rapporteringskrav som fastställs i tillämpliga förordningar och finansieringsavtal.

I allmänhet kommer övervakningen och rapporteringen att ske regelbundet, med den regelbundenhet och enligt de villkor som fastställs av de berörda programmyndigheterna och i enlighet med tillämpliga regler och föreskrifter.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås bygger på befintliga strukturer och mekanismer som redan finns för de relevanta programmen (Horisont Europa, FSE, programmet för ett digitalt Europa, Europeiska försvarsfonden, Asap, STEP).

De ändringar som införs genom denna förordning medför inga ändringar i detta avseende. I stället bygger de på befintliga ramar som utformats för att säkerställa ett ändamålsenligt, effektivt och ekonomiskt genomförande av programmen.

Användningen av direkt förvaltning, delad förvaltning och genomförandeorgan samt finansieringsmekanismer och kontrollstrategier har fastställts och testats inom ramen för de befintliga programmen. De föreslagna ändringarna kräver inga större ändringar av dessa befintliga strukturer. Kommissionen kommer att förlita sig på befintlig expertis, befintliga system och befintliga förfaranden för att genomföra de ändrade programmen.

Kontrollstrategin, inbegripet den riskbaserade metoden, förhands-, interims- och efterhandskontroller, revisioner och utvärderingar, kommer att fortsätta att tillämpas i enlighet med befintliga regler och förordningar inom relevanta program. Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka och rapportera om genomförandet av programmen, inklusive de ändrade bestämmelserna, i enlighet med befintliga krav och förfaranden.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

De interna kontrollsystem som finns för de befintliga programmen (Horisont Europa, FSE, programmet för ett digitalt Europa, Europeiska försvarsfonden, Asap, STEP) har utformats för att identifiera och minska risker, däribland risken för fel och oriktigheter.

De ändringar som införs genom denna förordning medför inga större förändringar av de risker som förekommer inom de befintliga programmen. Kommissionen kommer att fortsätta att förlita sig på de befintliga interna kontrollsystem som har inrättats för att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av programmen.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kontrollernas kostnadseffektivitet för de ändrade programmen förväntas ligga i linje med de befintliga programmen. Kommissionen kommer att fortsätta att förlita sig på de befintliga kontrollsystem som har inrättats för att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av programmen, eftersom ändringarna inte medför några större ändringar av programmen.

Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka och rapportera om genomförandet av programmen, inklusive de ändrade bestämmelserna, i enlighet med befintliga krav och förfaranden.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Kommissionen kommer att fortsätta att tillämpa de åtgärder som planeras inom ramen för de program som berörs av den föreslagna förordningen för att förhindra bedrägeri och oriktigheter, inbegripet åtgärder som beskrivs i kommissionens strategi för bedrägeribekämpning.

De ändrade programmen kommer också att omfattas av kommissionens övergripande ram för bedrägeribekämpning, som omfattar regelbunden övervakning och rapportering av bedrägeririsker och incidenter. Kommissionen kommer att fortsätta sitt nära samarbete med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och andra relevanta myndigheter för att förebygga och utreda bedrägeri och oriktigheter.

Inga ytterligare åtgärder planeras i detta skede, eftersom de befintliga åtgärderna anses vara tillräckliga för att förhindra bedrägeri och oriktigheter i de ändrade programmen.

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

		Budgetpost			Typ av			Bidrag
		Budgetpost			utgifter			Bidrag
					utgifter
Rubrik i
Rubrik i							från
den							från
den							kandidatlän			övriga inkomster
fleråriga							kandidatlän		från andra	övriga inkomster
budgetrame					Diff./Icke-	från Efta-	der och		från andra	avsatta för
budgetrame	Nummer				Diff./Icke-	från Efta-	der och		tredjeländ	avsatta för
n					diff.13	länder14	potentiella		tredjeländ	särskilda
n					diff.13	länder14	potentiella		er	särskilda
							kandidater		er	ändamål
							kandidater			ändamål
							15

1	01.020301	Europeiska	innovationsrådet		Diff.	Ja	Ja		Ja	Ja
1	(Horisont Europa)				Diff.	Ja	Ja		Ja	Ja
	(Horisont Europa)

5	13.04.01.00 – Militär rörlighet				Diff.	NEJ	JA		NEJ	NEJ

5	13.01.03.01 – Utgifter för stöd till militär				Icke-diff.	NEJ	JA		NEJ	NEJ
5	rörlighet				Icke-diff.	NEJ	JA		NEJ	NEJ
	rörlighet

	13.01.03.74	–		Europeiska
	genomförandeorganet		för	klimat,
5	infrastruktur	och miljö	– Bidrag från		Icke-diff.	NEJ	JA		NEJ	NEJ
	Fonden för ett sammanlänkat Europa
	(transport) till militär rörlighet

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

5 Säkerhet och försvar

Horisont Europa

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Beräknade driftsanslag som härrör från återbetalningar från Europeiska innovationsrådets pilotprojekt inom Horisont 2020*

01.020301 Europeiska innovationsrådet

Åtaganden

(1a)

p.m.

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen

p.m.

för särskilda program16

Totala anslag för Horisont Europa

01.020301 Europeiska innovationsrådet

Åtaganden

(1a)

p.m.

Betalningar

(2a)

p.m.

16Tekniskt och/eller administrativt stöd och tekniska och/eller administrativa utgifter redovisas inte men ingår i de totala beloppen under driftsposter. De bör motsvara ungefär samma procentandelar i förhållande till administrativa poster som för perioden 2021–2024.

GD: Transport och rörlighet

År

TOTALT

Budgetram 2021–

2025

2026

2027

Efter 2027

2027

Driftsanslag

Budgetpost – Militär rörlighet

Åtaganden

(1a)

P.M.

Betalningar

(2a)

P.M.

Budgetpost

Åtaganden

(1b)

0,000

Betalningar

(2b)

0,000

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program17

Budgetpost 13.01.03.01

– Utgifter för

stöd

(3)

P.M.*

P.M.

till militär rörlighet

Budgetpost 13.01.03.74 –

Europeiska

genomförandeorganet

för

klimat,

infrastruktur och miljö – Bidrag från Fonden

P.M.**

P.M.

för ett sammanlänkat Europa (transport) till

militär rörlighet

TOTALA anslag

Åtaganden

=1a+1b+3

P.M.

för GD Transport och rörlighet

Betalningar

=2a+2b+3

P.M.

År

TOTALT

Budgetram 2021–

2025

2026

2027

Efter 2027

2027

Åtaganden

(4)

P.M.

0,000

P.M.

TOTALA driftsanslag

Betalningar

(5)

P.M.

17Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

P.M.

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom

(6)

0,000

ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag för RUBRIK 5

Åtaganden

=4+6

P.M.

i den fleråriga budgetramen

Betalningar

=5+6

P.M.

År

TOTALT

2025

2026

2027

Efter 2027

Budgetram

2021–2027

• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)

Åtaganden

(4)

P.M.

0,000

P.M.

Betalningar

(5)

P.M.

• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom

(6)

P.M.

0,000

P.M.

ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker)

TOTALA anslag för rubrikerna 1–6

Åtaganden

=4+6

P.M.

i den fleråriga budgetramen(referensbelopp)

Betalningar

=5+6

P.M.

Rubrik i den fleråriga budgetramen

”Administrativa utgifter”18

18Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

GD: Transport och rörlighet

År

TOTALT

2025

2026

2027

EFTER

Budgetram

2027

2021–2027

 Personalresurser

 Övriga administrativa utgifter

P.M.

TOTALT GD Transport och rörlighet

Anslag

P.M.

P.M

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

TOTALT

Budgetram

2025

2026

2027

POST-2027

2021–2027

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7

Åtaganden

P.M

P.M.

P.M

P.M.

i den fleråriga budgetramen

Betalningar

P.M

P.M.

P.M

P.M.

År

TOTALT

Budgetram 2021–

2025

2026

2027

POST-2027

2027

Åtaganden

(4)

P.M.

0,000

P.M.

TOTALA driftsanslag

Betalningar

(5)

P.M.

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom

(6)

P.M.

0,000

P.M.

ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag för RUBRIK 5

Åtaganden

=4+6

P.M.

0,000

P.M.

i den fleråriga budgetramen

Betalningar

=5+6

P.M.

År

TOTALT

2025

2026

2027

POST-2027

Budgetram

2021–2027

• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)

Åtaganden

(4)

P.M.

0,000

P.M.

Betalningar

(5)

P.M.

• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom

(6)

P.M.

ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker)

TOTALA anslag för rubrikerna 1–6

Åtaganden

=4+6

P.M.

0,000

P.M.

i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)

Betalningar

=5+6

P.M.

Rubrik i den fleråriga budgetramen

”Administrativa utgifter”19

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

TOTALT

Budgetram

2025

2026

2027

POST-2027

2021–2027

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7

Åtaganden

P.M

P.M.

P.M

P.M.

19Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

i den fleråriga budgetramen	Betalningar	P.M	P.M.	P.M.	P.M	P.M.

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

ANTAGNA ANSLAG

År

TOTALT

2025

2026

2027

POST-2027

2021–2027

RUBRIK 7

Personalresurser

Övriga administrativa utgifter

P.M.

Delsumma för RUBRIK 7

P.M.

Utanför RUBRIK 7

Personal – 13.01.03.74 –

Europeiska genomförandeorganet

för klimat, infrastruktur och miljö

P.M.

– Bidrag från Fonden för ett

sammanlänkat Europa (transport)

till militär rörlighet*

Övriga utgifter av administrativ

natur 13.01.03.01 – Utgifter för

P.M.

stöd till militär rörlighet**

Delsumma utanför RUBRIK 7

P.M.

TOTALT

P.M

P.M.

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatorisk uppgift: bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”it-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4 ”Digitala inslag”.

	År	År	År		År	TOTALT
TOTALT Anslag för digital teknik och						Budgetra
it	2025	2026	2027		POST-	m 2021–
					POST-	2027
				2027		2027
				2027

RUBRIK 7

It-utgifter (centralt)	0,000	0,000	0,000		0,000	0,000

Delsumma för RUBRIK 7

0,000

Utanför RUBRIK 7

IT-utgifter inom operativa program som

inte omfattas av kommissionens

P.M.

administrativa självständighet och

institutionella befogenheter*

Delsumma utanför RUBRIK 7

P.M.

*Centrala it-utgifter för operativa program som finansieras genom 13.01.03.01 – Utgifter för stöd till militär rörlighet

TOTALT	P.M.	P.M.	P.M.	P.M.	P.M.

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Detta initiativ kommer att finansieras med befintliga resurser inom ramen för de överenskomna anslagen för de berörda programmen och de tilldelade personalresurserna. Förslaget kommer att förstärka EIC:s anslag med 210 miljoner euro från outnyttjade belopp och återflöden från EIC:s pilotprojekt inom Horisont 2020. Omfördelningen kommer att kräva omfördelning mellan rubrikerna i den

fleråriga budgetramen i enlighet med förordningarna om sammanhållningsprogrammet och Fonden för ett sammanlänkat Europa och halvtidsöversynen av sammanhållningsprogrammet.

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

	innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter.3.3	Beräknad
inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

				Miljoner EUR (avrundat till tre
			decimaler)

	Belopp som förts	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna					20
Inkomstposter i den årliga	in för det	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna
Inkomstposter i den årliga	in för det
budgeten:	innevarande	År 2024		År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret	År 2024		År 2025	År 2026	År 2027

20Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

–För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

–4. DIGITALA INSLAG

4.1Krav med digital relevans

De föreslagna ändringarna medför inga nya krav med digital relevans. Bedömningen av digital relevans har redan gjorts för vart och ett av de program som påverkas av ändringarna och de föreslagna ändringarna medför inga ytterligare skyldigheter eller bestämmelser som rör insamling, behandling, generering, utbyte eller delning av data, automatisering eller digitalisering av berörda parters processer, användning av nya eller befintliga digitala lösningar eller digitala offentliga tjänster. Därför identifieras inga ytterligare krav med digital relevans i detta förslag.