Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2024/1348 vad gäller upprättande av en förteckning över säkra ursprungsländer på unionsnivå

EU-dokument COM(2025) 186

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.4.2025

COM(2025) 186 final

2025/0101 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2024/1348 vad gäller upprättande av en förteckning över säkra ursprungsländer på unionsnivå

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget Sammanhang

I december 2023 nådde Europaparlamentet och rådet en politisk överenskommelse om de lagstiftningsförslag som utgör migrations- och asylpakten, vilken innebär en omfattande reform av EU:s regler för hantering av migration och det gemensamma asylsystemet på EU- nivå.

Enligt direktiv 2013/32/EU (direktivet om asylförfaranden) är det bara på medlemsstatsnivå det är möjligt att beteckna ursprungsländer som säkra. I förordning (EU) 2024/1348 om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU (förordningen om asylförfaranden), som utgör en del av pakten, föreskrivs för första gången möjligheten att beteckna ursprungsländer som säkra på unionsnivå.

Den 16 december 2024 informerade ordförande Ursula von der Leyen i sin skrivelse till stats- och regeringscheferna inför Europeiska rådet att EU:s asylbyrå (EUAA) ombetts att påskynda sin analys av vilka enskilda tredjeländer som potentiellt skulle kunna betecknas som säkra ursprungsländer, med avsikt att upprätta en EU-förteckning. I slutsatserna från Europeiska rådet i december 2024 noteras det pågående arbetet med de säkra ursprungsländerna. Som uppföljning meddelade ordförande Ursula von der Leyen, i sin skrivelse av den 17 mars 2025 till statscheferna inför Europeiska rådet, att kommissionen på grundval av analysen från EU:s asylbyrå och andra tillgängliga informationskällor kommer att lägga fram ett förslag till en första EU-förteckning över säkra ursprungsländer. När Europaparlamentet och rådet väl har antagit denna förteckning blir den dynamisk och kan utökas eller ses över ytterligare med tiden.

Detta förslag har som syfte att beteckna kandidatländer och en potentiell kandidat för EU- medlemskap, samt sex andra länder, som säkra ursprungsländer på unionsnivå. När en person som ansöker om internationellt skydd kommer från ett säkert ursprungsland, bör enligt förordning (EU) 2024/1348 prövningen av en ansökan påskyndas och slutföras inom högst tre månader. Om sökanden ännu inte har tillåtits att resa in på medlemsstaternas territorium, får en medlemsstat dessutom pröva ansökan i ett gränsförfarande.

I enlighet med förordningen om asylförfaranden får ett tredjeland endast betecknas som ett säkert ursprungsland i enlighet med den förordningen om det på grundval av den rättsliga situationen, tillämpningen av lagstiftningen inom ett demokratiskt system och de allmänna politiska förhållandena framgår att det inte förekommer någon förföljelse enligt artikel 9 i förordning (EU) 2024/1347 (skyddsgrundsförordningen) samt inte någon verklig risk för allvarlig skada enligt definitionen i artikel 15 i den förordningen.

Bedömningen av om ett tredjeland är ett säkert ursprungsland i enlighet med förordningen om asylförfaranden måste grunda sig på ett urval av relevanta och tillgängliga informationskällor, bland annat information från medlemsstater, Europeiska unionens asylbyrå, Europeiska utrikestjänsten, FN:s flyktingkommissariat och andra berörda internationella organisationer, och ska ta hänsyn till den gemensamma analys av information om ursprungsländer som avses i artikel 11 i förordning (EU) 2021/2303 om EUAA, om denna är tillgänglig.

Vid bedömningen ska man bland annat beakta i vilken utsträckning skydd mot förföljelse eller allvarlig skada ges, genom att undersöka

•landets berörda lagar och förordningar och på vilket sätt de tillämpas,

•hur landet iakttar de rättigheter och friheter som är fastställda i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna eller i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter eller Förenta nationernas konvention mot tortyr, särskilt de rättigheter från vilka det inte går att göra undantag enligt artikel 15.2 i den nämnda Europeiska konventionen,

•avsaknaden av utvisningar, avlägsnanden eller utlämningar av egna medborgare till tredjeländer där det, bland annat, finns en allvarlig risk för att de skulle kunna utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller där deras liv eller frihet skulle hotas på grund av deras ras, religion, nationalitet, sexuella läggning, tillhörighet till en särskild social grupp eller politisk åskådning eller varifrån det finns en allvarlig risk för utvisning, avlägsnande eller utlämning till ett annat tredjeland,

•om landet tillhandahåller ett system med effektiva rättsmedel mot överträdelser av dessa rättigheter och friheter.

Syftet med förslaget är att stärka den praktiska tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland som ett väsentligt verktyg för att snabbt kunna pröva ansökningar som sannolikt är ogrundade.

Det faktum att ett tredjeland finns med i en förteckning över säkra ursprungsländer, antingen på unionsnivå eller på nationell nivå, innebär inte någon absolut garanti för säkerhet för samtliga medborgare i det landet. Medlemsstaterna får tillämpa begreppet säkert ursprungsland endast om sökanden inte kan lägga fram faktorer som motiverar varför begreppet säkert ursprungsland inte är tillämpligt på honom eller henne, inom ramen för en individuell bedömning, och förutsatt att sökanden är medborgare i det landet eller är en statslös person som tidigare varit stadigvarande bosatt i det landet.

Även om medlemsstaterna behåller rätten att tillämpa eller införa lagstiftning som gör det möjligt att nationellt som säkra ursprungsländer beteckna tredjeländer utöver dem som betecknas som säkra ursprungsländer på unionsnivå, bör ett sådant gemensamt betecknande på unionsnivå säkerställa att begreppet tillämpas på ett enhetligt sätt av alla medlemsstater med avseende på sökande vilkas ursprungsländer är betecknade som säkra på unionsnivå. Detta förväntas underlätta konvergensen vid prövning av ansökningar och vid relevanta förfaranden, och därmed även avhålla personer som ansöker om internationellt skydd från otillåtna förflyttningar.

I förordningen om asylförfaranden införs också ytterligare verktyg för att hjälpa

medlemsstaterna att handlägga asylansökningar mer effektivt.

För det första införs i förordningen en ny grund för att tillämpa påskyndade förfaranden och gränsförfaranden, utifrån ett EU-täckande tröskelvärde på 20 % godkända ansökningar i enlighet med artiklarna 42.1 j och 42.3 e i förordningen om asylförfaranden. Denna andel godkända ansökningar avser andelen sökande av en viss nationalitet som beviljas internationellt skydd i hela EU. Om denna andel är 20 % eller lägre fungerar det som en indikation på att ansökningar från den nationaliteten sannolikt är ogrundade. Syftet är att ge medlemsstaterna ett ytterligare flexibelt verktyg när de hanterar vissa ansökningar om internationellt skydd som sannolikt är ogrundade. På så sätt kan medlemsstaterna anpassa sig efter förändringar i migrationsflödena på ett flexibelt sätt och snabbare behandla sannolikt ogrundade ansökningar.

För det andra är det enligt artiklarna 59.2 och 61.2 i förordningen om asylförfaranden tillåtet att beteckna tredjeländer och ursprungsländer som säkra med undantag, vilket ger medlemsstaterna större flexibilitet när de definierar säkerhetsbedömningars omfattning, då de kan undanta vissa regioner eller tydligt identifierbara kategorier av personer. Tillsammans ger dessa bestämmelser metoder för att handlägga sannolikt ogrundade ansökningar effektivt och samtidigt upprätthålla de nödvändiga rättsliga garantierna.

Dessa verktyg kommer enligt kommissionens uppfattning att hjälpa till att ta itu med några av de praktiska utmaningar som visat sig när det gäller att tillämpa begreppen säkert tredjeland och säkert ursprungsland. Verktygen är emellertid för närvarande tänkta att börja tillämpas först i juni 2026, och deras försenade tillämpning medför därför en lucka för medlemsstater som vill ha omedelbara, ändamålsenliga lösningar på de förfarandemässiga utmaningarna med att handlägga ansökningar om internationellt skydd.

Med detta i åtanke anser kommissionen att en tidigarelagd tillämpning av verktygen genom en riktad ändring av den nuvarande förordningen om asylförfaranden skulle ge medlemsstaterna de rättsliga och förfarandemässiga medel de behöver för att mer effektivt tillämpa begreppen säkert tredjeland och säkert ursprungsland. Det skulle vidare ge medlemsstaterna möjlighet att tillämpa den nya grunden för de påskyndade förfarandena och gränsförfarandena (dvs. länder med låg andel godkända ansökningar), så att de kan anpassa sig och reagera snabbt på eventuella förändringar i migrationsströmmarna. Dessutom medför det ett nytt verktyg för att ändamålsenligt och snabbt behandla asylansökningar som sannolikt är ogrundade. Om man säkerställer att bestämmelserna i fråga tillämpas tidigare skulle det också bidra till mer konsekvens mellan medlemsstaterna, så att skillnaderna i nationell praxis och riskerna för rättstvister minskar. Genom att påskynda genomförandet skulle medlemsstaterna bli försedda med extra verktyg för att rationalisera asylbehandlingen.

Detta förslag har därför som syfte att tidigarelägga tillämpningen av de bestämmelser i förordningen om asylförfaranden som gör det möjligt att i gränsförfarandet eller det påskyndade förfarandet behandla ansökningarna från sökande av en tredjelandsnationalitet för vilken andelen beslut på EU-nivå från de beslutande myndigheterna om att bevilja internationellt skydd är 20 % eller lägre. Vidare syftar förslaget till att tidigarelägga tillämpningen av de bestämmelser i förordningen om asylförfaranden som gör det möjligt att beteckna säkra tredjeländer och säkra ursprungsländer med undantag (artiklarna 59.2 och 61.2), så att medlemsstaterna har mer flexibilitet att göra detta på nationell nivå om de så önskar.

Processen som ledde till antagandet av detta förslag

På begäran av Europeiska kommissionens avdelningar fastställde Europeiska unionens asylbyrå en metod för att lättare kunna identifiera de länder som kan övervägas för att eventuellt betecknas som säkra ursprungsländer på unionsnivå, vilka innefattade EU- kandidatländer och en potentiell kandidat, ursprungsländer som ger upphov till en betydande belastning med asylärenden i EU och har en andel godkända ansökningar på högst 5 % i hela EU, viseringsfria länder som ger upphov till en betydande belastning med asylärenden i EU och har en andel godkända ansökningar på högst 5 % i hela EU, samt länder som förekommer på medlemsstaternas befintliga förteckningar över säkra ursprungsländer.

På grundval av denna metod bad kommissionens avdelningar byrån att utarbeta information om ursprungsländer som underlag för kommissionens bedömning.

unionens byrå för grundläggande rättigheter), rapporter från FN:s flyktingkommissariat och andra internationella organisationer (t.ex. Europarådet och Förenta nationernas högkommissariat för mänskliga rättigheter) och icke-statliga organisationer, politiska analyser från tankesmedjor för politik och internationella förbindelser, kontrollerade artiklar i medier online, nyhetsartiklar samt nationell lagstiftning i de berörda länderna.

Med hjälp av Europeiska unionens asylbyrå, och i samråd med Europeiska utrikestjänsten, kom Europeiska kommissionen till slutsatsen att Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Marocko och Tunisien samt den potentiella EU-kandidaten Kosovo1 kan betecknas som säkra ursprungsländer, med tanke på att det allmänt inte finns någon risk för förföljelse eller allvarlig skada i den mening som avses i förordning (EU) 2024/1347 i dessa tredjeländer, vilket framgår av de mycket låga andelarna godkända ansökningar. Trots detta bör man särskilt uppmärksamma sökande som har en välgrundad rädsla för att bli förföljda eller utsatta för en verklig risk att lida allvarlig skada.

Kommissionen har dessutom kommit till slutsatsen att länder som har beviljats status som kandidatländer för EU-medlemskap kan betecknas som säkra ursprungsländer i den mening som avses i förordningen om asylförfaranden, såvida inte särskilda omständigheter föreligger. Trots detta bör man särskilt uppmärksamma sökande som har en välgrundad rädsla för att bli förföljda eller utsatta för en verklig risk att lida allvarlig skada.

Detta förslag påverkar inte eventuell framtida beteckning av andra tredjeländer som säkra ursprungsländer i enlighet med kraven i förordningen om asylförfaranden.

Tredjeländer som får betecknas som säkra ursprungsländer på unionsnivå

Kandidatländer

När det gäller de länder som beviljats status som kandidatländer för EU-medlemskap, fastställs i artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen de villkor och principer som varje land som vill bli medlem i EU måste uppfylla.

Dessa kriterier (Köpenhamnskriterierna) fastställdes vid Europeiska rådet i Köpenhamn 1993 och stärktes vid Europeiska rådet i Madrid 1995.

De är följande:

•En institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter.

•En fungerande marknadsekonomi och kapacitet att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU.

•Förmåga att uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskapet, inbegripet kapacitet att effektivt genomföra de regler, standarder och strategier som utgör kärnan i EU-rätten (regelverket) samt förmåga att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål.

Ett land beviljas status som ”kandidatland” av Europeiska rådet på grundval av ett yttrande från Europeiska kommissionen, som utarbetas efter att landet ansökt om EU-medlemskap.

1Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

Med hänsyn till i synnerhet de politiska kriterierna för EU-medlemskap befanns EU- kandidatländerna ha gjort framsteg mot att uppnå en institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter.

De länder som har beviljats status som kandidatländer för EU-medlemskap kan därför betecknas som säkra ursprungsländer i den mening som avses i förordningen om asylförfaranden. Det bör dock beaktas att situationen i kandidatlandet under anslutningsprocessen kan utvecklas i sådan utsträckning att landets beteckning som säkert ursprungsland inte längre är motiverad. Detta kan vara fallet om

•det förekommer urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt i landet,

•det har antagits restriktiva åtgärder i den mening som avses i avdelning IV i femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med anledning av landets agerande,

•eller andelen godkända ansökningar i hela EU i fråga om sökande från landet är högre än 20 %, siffran som utgör grund för det påskyndade förfarandet och gränsförfarandet för asyl, eftersom det över den gränsen inte finns några tecken på att ansökningar är ogrundade enligt grunderna för påskyndande i förordningen om asylförfaranden.

Potentiell kandidat för EU-medlemskap

När det gäller Kosovo är det enligt informationen från EUAA för närvarande 16 medlemsstater som betecknar Kosovo som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Kosovo i hela EU var 5 % 2024. Kosovo är en potentiell kandidat för EU-medlemskap.

Kosovos konstitution inbegriper de viktigaste internationella människorättsinstrumenten. Kosovo har ansökt om EU-medlemskap och håller på att driva fram reformer för att förbättra domstolsväsendets funktion och stärka skyddet för grundläggande rättigheter; den relevanta rättsliga ramen är förenlig med europeiska standarder. Den rättsliga ramen garanterar generellt skyddet av grundläggande rättigheter och är i linje med europeiska normer.

Kosovo är en parlamentarisk representativ demokrati med flerpartisystem och maktdelning mellan de lagstiftande, verkställande och dömande institutionerna. Domstolsväsendets och åklagarmyndighetens oberoende och opartiskhet garanteras av konstitutionen och lagen. Lagstiftningen behöver ändras så att man behandlar kvarvarande svårigheter i fråga om domstolsväsendets oberoende, integritet och ansvarsskyldighet. Kosovo har en strategi för rättsstatsprincipen för 2021–2026.

Det finns inga tecken på att medborgare i Kosovo utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling.

Det finns ingen förföljelse i Kosovo i den mening som avses i artikel 9 i skyddsgrundsförordningen. Emellertid har det fortsatt förekommit fall av attacker och hot mot journalister. Den rättsliga, politiska och institutionella ramen vad gäller könsrelaterat våld är dessutom fortfarande ojämnt genomförd, även om den är i linje med europeiska standarder.

Det finns ingen verklig risk för allvarlig skada i Kosovo enligt definitionen i artikel 15 i skyddsgrundsförordningen. Det finns inget dödsstraff i den nationella lagstiftningen, och Kosovos myndigheter visar engagemang i att förhindra tortyr och misshandel.

Man kan dra slutsatsen att Kosovos befolkning inte utsätts för förföljelse eller verklig risk för allvarlig skada, vilket bevisas av analysen ovan och även av den låga andelen godkända ansökningar, och att landet därför kan betecknas som ett säkert ursprungsland på unionsnivå.

Andra ursprungsländer

När det gäller Bangladesh är det enligt informationen från EUAA för närvarande sex medlemsstater som betecknar Bangladesh som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Bangladesh i hela EU var 4 % 2024.

Landet har ratificerat vissa internationella människorättsinstrument, däribland konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Bangladesh genomgår en politisk övergång bort från ett repressivt system kännetecknat av ständiga kränkningar av de mänskliga rättigheterna; det är en process som pågår. Landet är en parlamentarisk republik som styrs av en konstitution, som beskriver maktdelningen mellan verkställande och dömande makt. Den förra regeringen tvingades bort från makten efter landsomfattande massprotester i juli och början av augusti 2024. En interimsregering ledd av Muhammad Yunus, mottagare av Nobels fredspris, installerades den 8 augusti 2024. Dess främsta uppgift är att ordna nya val, som planeras att äga rum i slutet av 2025 eller början av 2026, och att börja arbetet med de omfattande reformerna för att återställa demokratiska institutioner. Det har bildats tio reformkommissioner, däribland om kvinnors rättigheter, som fått i uppgift att lägga fram förslag om reformer av konstitutionen, polisen, domstolsväsendet, valkommissionen och den offentliga förvaltningen samt om att bekämpa korruption.

Bangladesh har gjort långvariga insatser för att inhysa närmare en miljon rohingyaflyktingar från Myanmar, trots de ihållande svårigheterna med bland annat ekonomiska påfrestningar för befolkningen i allmänhet. Bangladesh gör betydande framsteg mot större politisk stabilitet och demokratisk styrning genom pågående reformer. Arbetet för att stärka yttrandefriheten och pressfriheten går framåt, vilket särskilt märks på att lagen om cybersäkerhet har upphävts. Vissa svårigheter återstår, men det finns ändå ett tydligt åtagande att främja ett öppnare civilt samhälle.

EU är Bangladeshs största exportmarknad, tack vare handelsförmånerna med ”Allt utom vapen” och Bangladeshs mycket konkurrenskraftiga klädindustri, som har varit en central del i ekonomins positiva tillväxt på senare år och bidragit till att minska fattigdomen, vilket har medfört verkliga utvecklingsvinster för befolkningen sett till både utbildning och hälsa. EU för en aktiv dialog med Bangladesh om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter och klimatfrågor. EU är redo att stödja och följa en demokratisk, fredlig och inkluderande övergångsprocess. Förhandlingar om ett partnerskaps- och samarbetsavtal inleddes 2023.

Beträffande tillgången till rättslig prövning har de kommissioner som interimsregeringen inrättat fått i uppgift att sammanställa idéer till reformer av domstolsväsendet, däribland om att sänka domstolsavgifterna och minska eftersläpningen i handläggningen av mål. Denna positiva utveckling har fortfarande inte gett verkningsfulla resultat, eftersom domstolarna rapporteras ha kapacitetsproblem på grund av stor eftersläpning i handläggningen, fördröjd behandling av mål och brist på digital infrastruktur; även korruption sägs utgöra ett stort hinder mot att få tillgång till rättslig prövning.

Det finns inga tecken på att medborgare i Bangladesh utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling. Bangladesh har visat engagemang i att upprätthålla grundläggande rättigheter, genom att säkerställa att dess medborgare inte utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där de kan utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling.

Det finns utmaningar kvar när det gäller situationen för rohingyaflyktingar, däribland incidenter då rohingyaflyktingar återsänts till delstaten Rakhine i Myanmar, och det är bara om situationen i Myanmar förbättras som rohingyerna får förutsättningar att kunna återvända på ett säkert, hållbart, frivilligt och värdigt sätt. Emellertid pågår det insatser för att hantera de här problemen i samarbete med internationella partner.

Det finns i allmänhet ingen förföljelse i landet i den mening som avses i artikel 9 i skyddsgrundsförordningen. Bangladeshs konstitution garanterar religionsfrihet och förbjuder diskriminering på grund av religion, ras, kast eller födelseort. Regeringen fortsätter att arbeta för att främja ett inkluderande samhälle, och incidenter som drabbat urfolksminoriteter och religiösa minoriteter har förblivit sporadiska. Ahmadiyamuslimer och kristna minoriteter, hinduer och andra minoriteter har ibland drabbats av spänningar, men arbete pågår för att stärka det rättsliga skyddet och främja tolerans.

Bangladesh har gjort framsteg med att främja jämställdhet och bekämpa diskriminering. Medvetenheten om mångfald och inkludering ökar gradvis, även om hbtqi-personer fortsätter att möta diskriminering och trakasserier. Det pågår en tilltagande diskussion om skydd av de mänskliga rättigheterna, och organisationer i det civila samhället förespråkar aktivt en mer inkluderande politik, även om samkönade sexuella handlingar fortfarande är brottsliga.

Bangladesh har ratificerat konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Landet har även antagit en nationell handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor och barn (2018–2030), och Bangladeshs sekundärlagstiftning innehåller flera lagar inriktade på särskilda former av våld mot kvinnor. Könsrelaterat våld är alltjämt ett utbrett problem i landet, med fall av sexuella trakasserier på arbetsplatser och skolor.

Rohingyaflyktingar får del av humanitärt stöd, inklusive boende och nödvändiga tjänster, inom lägren. Det återstår emellertid svårigheter eftersom Bangladesh inte är part i Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning från 1951, och rohingyaflyktingarna omfattas av rörelserestriktioner och har begränsad tillgång till formell utbildning och anställning. Myndigheterna arbetar ihop med internationella partner för att utöka skyddsåtgärderna, förbättra levnadsvillkoren och ta upp säkerhetsproblem i lägren. Dessutom är tanken att samarbete med humanitära organisationer ska förbättra möjligheterna till oberoende och långsiktig stabilitet.

Det finns i allmänhet ingen verklig risk för allvarlig skada enligt definitionen i artikel 15 i skyddsgrundsförordningen. Även om Bangladesh har kvar dödsstraffet, och inte har undertecknat det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter för att avskaffa dödsstraffet, är det sällsynt att de dödsdomar som avkunnas blir verkställda. Dessutom avstod Bangladesh från att rösta i den senaste omröstningen om dödsstraffet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, vilket återspeglar dess engagemang i globala diskussioner om mänskliga rättigheter.

Bangladesh har ratificerat konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det har rapporterats att brottsbekämpande myndigheter och militär torterade och misshandlade fångar under den tidigare regeringen. Bangladesh är alltjämt ett fredligt land. Det pågår ingen väpnad konflikt i Bangladesh, och därför föreligger inget hot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt. Uppror kvarstår i liten utsträckning i Chittagong Hill Tracts, men det är fortfarande lokalt och utgör inte någon mer omfattande säkerhetsrisk. Regeringen fortsätter att föra dialog och utarbeta initiativ för att främja stabiliteten i regionen.

Man kan dra slutsatsen att befolkningen i Bangladesh i allmänhet inte är drabbad av förföljelse eller verklig risk för allvarlig skada, mot bakgrund av analysen ovan, och vilket

även framgår av den låga andelen godkända ansökningar i hela EU. Bangladesh kan därför betecknas som ett säkert ursprungsland. Detta påverkar inte de särskilda svårigheterna för vissa grupper i landet, som kan motivera särskild uppmärksamhet.

När det gäller Colombia är det enligt informationen från EUAA för närvarande ingen medlemsstat som betecknar Colombia som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Colombia i hela EU var 5 % 2024.

Colombia är en federal republik med ett demokratiskt representativt politiskt system och maktdelning mellan de verkställande, lagstiftande och dömande grenarna. Konstitutionen från 1991 och författningsdomstolens efterföljande rättspraxis ger starka garantier för mänskliga rättigheter. Domstolen har också vid flera tillfällen förklarat att det rått en författningsstridig situation för mänskliga rättigheter och miljörättigheter, däribland genom ett särskilt beslut om människorättsförsvarare i december 2023.

Colombia har också ett antal politiska strategier, mekanismer och lagar för att förhindra övergrepp mot profiler som kan vara måltavlor, t.ex. människorättsförsvarare, tidigare stridande och andra riskutsatta personer, och för att förbättra tillgången till rättslig prövning.

Det finns inga tecken på att medborgare i Colombia i större omfattning utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling.

Colombia beskrivs som en global föregångare i och med sina insatser med den unika migrationen där miljontals venezuelaner kommit över dess gränser, och landet har satt en ny standard för integrering av stora flöden av tvångsfördrivna människor.

Det finns i allmänhet ingen förföljelse i landet i den mening som avses i artikel 9 i skyddsgrundsförordningen. Hbtqi-personer är rättsligt skyddade, men är ofta utsatta för social diskriminering. Colombia har setts som en föregångare på att skydda människorättsförsvarare, genom att man inrättade ett skyddsprogram 1997. Människorättsförsvarare, sociala ledare och miljöförsvarare har varit föremål för lönnmord, hot och stigmatisering. Journalister har råkat ut för hot, våld och vedergällning för sitt arbete. Attackerna var huvudsakligen koncentrerade till departementen Antioquia, Arauca och Cauca. Inför dessa svårigheter har regeringen gjort samordnade insatser mot våldet.

Det finns i allmänhet ingen verklig risk för allvarlig skada i Colombia enligt definitionen i artikel 15 i skyddsgrundsförordningen. Dödsstraff är förbjudet enligt den colombianska konstitutionen. Den rättsliga ram som förbjuder tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning är i linje med internationella standarder.

Beträffande förekomsten av hot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt, finns det väpnade grupper som fortsätter att verka och utöka sin närvaro runtom i landet. De områden som drabbas mest av våldet brukar vara de som tidigare kontrollerades av FARC, och de där resurser som kokagrödor och olaglig gruvdrift är omstridda. FN:s kontrolluppdrag i Colombia visar att väpnade konflikter är koncentrerade till områden som historiskt drabbats av våld, såsom landsbygdsområdena i Antioquia, Arauca, södra Bolívar, Caquetá, Cauca, Chocó, Guaviare, Meta, Nariño, Norte de Santander, Putumayo och Valle del Cauca.

Eftersom den verkliga risken för förföljelse och allvarlig skada verkar vara koncentrerad till vissa särskilda landsbygdsområden i regioner i Colombia, bör medlemsstaternas behöriga

myndigheter i enlighet med sin skyldighet i artikel 8 i skyddsgrundsförordningen vara särskilt uppmärksamma på om sökande från Colombia kanske inte är i behov av internationellt skydd, eftersom de på ett säkert och lagligt sätt kan resa till och beviljas rätt till inresa i en del av Colombia och rimligen kan förväntas bosätta sig där, och om sökandena i den delen av landet inte känner någon välgrundad fruktan för förföljelse eller löper någon verklig risk för att lida allvarlig skada, eller har tillgång till effektivt och icke-tillfälligt skydd mot förföljelse eller allvarlig skada.

Man kan dra slutsatsen att befolkningen i Colombia i allmänhet inte är drabbad av förföljelse eller verklig risk för allvarlig skada, mot bakgrund av analysen ovan, och vilket även framgår av den låga andelen godkända ansökningar i hela EU. Colombia kan därför betecknas som ett säkert ursprungsland. Detta påverkar inte de särskilda svårigheterna för vissa grupper i landet, som kan motivera särskild uppmärksamhet.

När det gäller Egypten är det enligt informationen från EUAA för närvarande sex medlemsstater som betecknar Egypten som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Egypten i hela EU var 4 % 2024.

Landet har ratificerat de viktigaste internationella människorättsinstrumenten, däribland konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, men har ännu inte anslutit sig till den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Landet hyser flera miljoner flyktingar och asylsökande, en situation som förvärrats i och med att konflikten i Sudan blivit värre. Egypten har nyligen antagit en ny asyllag och samarbetar med UNHCR om omställningen inför genomförandet av den.

I Egyptens konstitution fastställs att landet är en demokratisk republik, där presidenten fungerar som både statschef och regeringschef. År 2021 avskaffade Egypten undantagstillståndet (förutom för områden i Sinai).

Angående tillgången till rättslig prövning föreskrivs i den egyptiska konstitutionen domstolsväsendets oberoende, immunitet och opartiskhet. Sedan undantagstillståndet upphävdes 2021 har vanliga rättsliga mekanismer varit i funktion. Myndigheterna fortsätter dock att använda nöddomstolar och militärdomstolar för att åtala enskilda personer enligt svepande bestämmelser i lagstiftning mot terrorism och andra lagar.

Det finns inga tecken på att medborgare i Egypten utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling.

Det finns i allmänhet ingen förföljelse i landet i den mening som avses i artikel 9 i skyddsgrundsförordningen. Konstitutionen erkänner kristendomen, islam och judendomen och bekräftar att medborgarna är lika inför lagen och sett till rättigheter, friheter och allmänna skyldigheter, utan diskriminering såsom på grund av religion och kön. Diskriminering och uppvigling till hat är brott som är straffbara enligt lagen. I praktiken kan emellertid vissa religiösa bekännare råka ut för diskriminering. Människorättsförsvarare, politiska aktivister och motståndare kan drabbas av godtyckliga gripanden och tortyr, och kan utsättas för åtgärder som reserestriktioner och frysning av tillgångar. Samkönade sexuella handlingar med samtycke är inte uttryckligen kriminaliserade i Egypten, men situationen för hbtqi-personer är ändå fortfarande en svårighet.

Utmaningarna i fråga om de mänskliga rättigheterna i Egypten är fortfarande betydande, särskilt när det gäller skyddet av grundläggande friheter, samhällsstyrning och rättsstatsprincipen. På senare år har dock det politiska ledarskapet i Egypten vidtagit åtgärder

med större betoning på vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna. Landet har avskaffat undantagstillståndet (med undantag för områden i Sinai), lanserat sin allra första nationella strategi för mänskliga rättigheter, återupptagit presidentens amnestikommission, frigett politiska fångar och inlett en nationell dialog. Egypten har intensifierat sitt engagemang i mänskliga rättigheter med EU, däribland genom utbyten med EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter. Egypten deltar i internationella forum och samarbetar med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i ett EU-finansierat projekt, där syftet är att upprätta ett partnerskap mellan EU och FN med gemensamma synergier för att stärka en kultur av mänskliga rättigheter i Egypten.

Det finns i allmänhet ingen verklig risk för allvarlig skada enligt definitionen i artikel 15 i skyddsgrundsförordningen. Egypten har ratificerat konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Dock har Egypten kvar dödsstraffet enligt sin strafflag och militära lagar, som i vissa fall tillämpas i praktiken. Det pågår ingen väpnad konflikt i Egypten, och därför föreligger inget hot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt.

För att hantera dessa utmaningar har Egypten i sin nationella strategi för mänskliga rättigheter förklarat sin avsikt att reformera lagen om frihetsberövande före rättegång, förbättra fängelseförhållandena, begränsa antalet brott som bestraffas med döden och stärka en kultur som baseras på mänskliga rättigheter i alla statliga institutioner. Eftersom framstegen hittills har gjorts på det institutionella planet krävs nu ett genomförande i praktiken.

Man kan dra slutsatsen att befolkningen i Egypten i allmänhet inte är drabbad av förföljelse eller verklig risk för allvarlig skada, mot bakgrund av analysen ovan, och vilket även framgår av den låga andelen godkända ansökningar i hela EU. Egypten kan därför betecknas som ett säkert ursprungsland. Detta påverkar inte de särskilda svårigheterna för vissa grupper i landet, som kan motivera särskild uppmärksamhet.

När det gäller Indien är det enligt informationen från EUAA för närvarande nio medlemsstater som betecknar Indien som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Indien i hela EU var 2 % 2024.

Indien är en konstitutionell republik och en parlamentarisk demokrati. När det gäller tillgång till rättslig prövning är det indiska domstolsväsendet i stort sett funktionellt och oberoende av de lagstiftande och verkställande maktgrenarna. Dessutom kan kränkningar av de mänskliga rättigheterna utredas och åtgärdas av ett oberoende organ enligt lagen om skydd av mänskliga rättigheter, den nationella människorättskommissionen, som är ansvarig inför Indiens parlament.

Det finns inga tecken på att medborgare i Indien utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling.

Det finns i allmänhet ingen förföljelse i landet i den mening som avses i artikel 9 i skyddsgrundsförordningen. Det rapporteras att journalister, människorättsförsvarare och aktivister som arbetar för att bekämpa korruption drabbas av trakasserier och angrepp fysiskt och på internet.

Religions- och trosfrihet är en etablerad konstitutionell rättighet. Svårigheter kvarstår för de muslimska och kristna samfund som utsätts för diskriminering och sekteristiskt våld. Det

finns också utmaningar i fråga om rättsliga och administrativa rättsmedel för att motverka diskriminering mot religiösa minoritetsgrupper.

Indien erkänner officiellt kvinnors rättigheter och jämställdhet i sin nationella rätt. Sexuellt våld är fortfarande ett allvarligt problem. Organisationer i det civila samhället bidrar till att öka medvetenheten om kvinnors situation i landet, och de rättsliga myndigheterna har fattat flera banbrytande beslut för att upprätthålla kvinnors rättigheter.

Den indiska konstitutionen säkerställer lika möjligheter, och den indiska regeringen har vidtagit åtgärder för att reservera platser för personer som tillhör registrerade kaster och registrerade stammar i den offentliga sektorn och på universitet, något som rapporteras ha förbättrat den sociala rörligheten. Lagar som skyddar registrerade kaster och registrerade stammar är fortfarande otillräckligt genomförda.

Det finns i allmänhet ingen verklig risk för allvarlig skada enligt definitionen i artikel 15 i skyddsgrundsförordningen. Det bör noteras att Indien har kvar dödsstraffet i sin straffrätt och inte har undertecknat det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, vars syfte är att avskaffa dödsstraffet. Antalet utfärdade dödsdomar har emellertid ändå minskat, och det rapporteras att dödsstraffet inte har tillämpats i praktiken sedan 2020.

Indien har ratificerat konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, även om det har rapporterats fall där brottsbekämpande myndigheter utfört tortyr. Det pågår ingen väpnad konflikt i Indien, och därför föreligger inget hot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt.

Man kan dra slutsatsen att befolkningen i Indien i allmänhet inte är drabbad av förföljelse eller verklig risk för allvarlig skada, mot bakgrund av analysen ovan, och vilket även framgår av den låga andelen godkända ansökningar i hela EU. Indien kan därför betecknas som ett säkert ursprungsland. Detta påverkar inte de särskilda svårigheterna för vissa grupper i landet, som kan motivera särskild uppmärksamhet.

När det gäller Marocko är det enligt informationen från EUAA för närvarande elva medlemsstater som betecknar Marocko som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Marocko i hela EU var 4 % 2024.

I 2011 års konstitution fastställs en monarki med ett parlament och kungen som högsta auktoritet. Konstitutionen inför också principen om maktdelning, maktbalans och maktsamarbete, och bekräftar domstolsväsendets oberoende, med kungen som garant, samt principen om oavsättbarhet för domare.

Sedan 2012 har Marocko inlett en unik reform med syftet att stärka rättsstatsprincipen och domstolsväsendets oberoende, däribland genom att reformera strafflagen. Myndigheterna har vidtagit åtgärder för att förbättra tillgången till rättslig prövning, och arbetet fortsätter för ytterligare förbättringar på områden som gäller öppenhet, korruption och otillbörliga metoder.

Det finns inga tecken på att medborgare i Marocko utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling.

Det finns i allmänhet ingen förföljelse i landet i den mening som avses i artikel 9 i skyddsgrundsförordningen. Det pågår insatser för att bekämpa våld i hemmet och förbättra kvinnors rättigheter, däribland genom den pågående reformen av familjerätten. Marocko deltar aktivt i multilaterala sammanhang och tar en rad ambitiösa initiativ. Det har förekommit fall då organisationer i det civila samhället varit utsatta för vissa restriktioner och kritiska journalister fått domar mot sig för påstådda brott, för att sedan bli benådade av kungen. Samkönade sexuella handlingar mellan samtyckande vuxna tolereras i allmänhet när de sker i den privata sfären, men de utgör fortfarande ett brott enligt strafflagen. Situationen för hbtqi-personer är fortfarande en utmaning.

Det finns i allmänhet ingen verklig risk för allvarlig skada enligt definitionen i artikel 15 i skyddsgrundsförordningen. Marocko har iakttagit ett moratorium för tillämpning av dödsstraffet sedan 1993, men landet har kvar dödsstraffet i sin straffrätt och har inte ratificerat det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter angående avskaffande av dödsstraffet. I december 2024 röstade Marocko för en resolution om ett globalt moratorium för dödsstraffet i FN:s generalförsamling.

Att den nationella förebyggande mekanismen mot tortyr har tagits i bruk är ett viktigt steg mot att förbättra fångars rättigheter, ett område där det kvarstår utmaningar.

Det pågår ingen väpnad konflikt i Marocko, och därför föreligger inget hot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt.

Man kan dra slutsatsen att befolkningen i Marocko i allmänhet inte är drabbad av förföljelse eller verklig risk för allvarlig skada, mot bakgrund av analysen ovan, och vilket även framgår av den låga andelen godkända ansökningar i hela EU. Marocko kan därför betecknas som ett säkert ursprungsland. Detta påverkar inte de särskilda svårigheterna för vissa grupper i landet, som kan motivera särskild uppmärksamhet.

När det gäller Tunisien är det enligt informationen från EUAA för närvarande tio medlemsstater som betecknar Tunisien som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Tunisien i hela EU var 4 % 2024.

I 2022 års konstitution fastställs ett presidentsystem, där presidenten väljs genom nationell allmän omröstning vart femte år. Presidenten och representantförsamlingen har initiativrätt på lagstiftningsområdet, även om presidentens förslag prioriteras framför de lagstiftningsförslag som läggs fram av representantförsamlingens ledamöter.

Beträffande tillgång till rättslig prövning föreskriver konstitutionen att domstolsväsendet ska vara en oberoende funktion utövad av domare som inte har någon annan auktoritet över sig än lagen, samt att de rättsliga organen är skyldiga att skydda rättigheter och friheter, och erkänner därmed domstolsväsendets oberoende när det gäller skydd mot kränkningar från den verkställande och lagstiftande makten. Domstolsväsendet rapporteras stå inför utmaningar bland annat på grund av begränsade resurser.

Det finns inga tecken på att medborgare i Tunisien utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling.

Det finns i allmänhet ingen förföljelse i landet i den mening som avses i artikel 9 i skyddsgrundsförordningen. Politiska profiler och aktivister, och även advokater och domare, har varit föremål för restriktiva åtgärder, däribland frihetsberövande, gripande och åtal, ofta

inom ramen för lagar mot terrorism och korruption. Journalister har råkat ut för åtal och frihetsberövande på grundval av sådana anklagelser som att de förolämpat myndigheterna eller spridit falska nyheter. Generellt sett kommer inte tillslagen upp i en sådan omfattning att det ger bilden av en situation med storskaligt, systematiskt förtryck. När det gäller skydd av migranter har dock medlemmar i organisationer som arbetar med att ge logi åt migranter och flyktingar varit föremål för polisutredningar och häktningar. Samkönade sexuella handlingar mellan samtyckande vuxna är fortfarande förbjudet enligt Tunisiens straffrätt, där det föreskrivs fängelsestraff på upp till tre år. Lagen har ibland verkställts på senare år. Situationen för hbtqi-personer är fortfarande en utmaning. Samtidigt är vissa hbtqi-specifika människorättsgrupper officiellt erkända och juridiskt registrerade.

Det finns i allmänhet ingen verklig risk för allvarlig skada enligt definitionen i artikel 15 i skyddsgrundsförordningen. Tunisien har iakttagit ett moratorium för tillämpning av dödsstraffet sedan 1991, men landet har kvar dödsstraffet i sin straffrätt och har inte ratificerat det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter angående avskaffande av dödsstraffet, och nationella domstolar har rapporterats döma personer till döden.

Tunisien har ratificerat konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Den har ännu inte genomförts fullt ut.

Det pågår ingen väpnad konflikt i Tunisien, och därför föreligger inget hot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt.

Man kan dra slutsatsen att befolkningen i Tunisien i allmänhet inte är drabbad av förföljelse eller verklig risk för allvarlig skada, mot bakgrund av analysen ovan, och vilket även framgår av den låga andelen godkända ansökningar i hela EU. Tunisien kan därför betecknas som ett säkert ursprungsland. Detta påverkar inte de särskilda svårigheterna för vissa grupper i landet, som kan motivera särskild uppmärksamhet.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag är förenligt med förordningen om asylförfaranden, där möjligheten föreskrivs att beteckna tredjeländer som säkra ursprungsländer på unionsnivå. Det är även förenligt med skyddsgrundsförordningen, som gäller när man avgör om tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd och vad det beviljade internationella skyddet ska innefatta, och där det fastställs detaljerade bestämmelser angående vilka handlingar som ska betraktas som förföljelse eller allvarlig skada i den mening som avses i Genèvekonventionen och vilka aspekter som måste tas i beaktande vid bedömningen av skälen till förföljelse.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget om att fastställa en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer och i synnerhet som sådana länder beteckna tredjeländer som Europeiska rådet har betecknat som kandidatländer för EU-medlemskap, är förenligt med unionens utvidgningspolitik. När de relevanta länderna betecknades som kandidatländer av Europeiska rådet var bedömningen att de uppfyllde de kriterier som fastställdes av Europeiska rådet i Köpenhamn den 21–22 juni 1993 i fråga om en institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter. Kandidatländerna måste fortsätta uppfylla dessa kriterier för att bli medlemmar i unionen. Framstegen när det gäller att uppfylla de politiska och ekonomiska kriterierna samt anpassningen till regelverket utvärderas varje år i den årliga framstegsrapporten från Europeiska kommissionen.

Förslaget stöder migrations- och asylpaktens övergripande mål, i synnerhet målet att göra handläggningen av asylansökningar i EU mer effektiv och hitta lösningar för att samarbeta och dela bördan med tredjeländer.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget bygger på artikel 78.2 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget), som är den rättsliga grunden för åtgärder i fråga om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla enhetlig asylstatus och status som subsidiärt skyddsbehövande. Syftet med förslaget är att beteckna säkra ursprungsländer på unionsnivå vid tillämpningen av förordningen om asylförfaranden genom att ändra denna förordning, som antogs på grundval av artikel 78.2 d i EUF-fördraget.

•Variabel geometri

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU- fördraget) och EUF-fördraget, ska Irland inte delta i antagandet och ska inte vara bundet av någon åtgärd som antas i enlighet med avdelning V i tredje delen i EUF-fördraget, som innehåller åtgärder som fastställer ett gemensamt europeiskt asylsystem. I enlighet med artikel 3 i det protokollet får emellertid Irland besluta att delta i antagandet och tillämpningen av sådana åtgärder. Irland har meddelat sin önskan att delta i den nya förordningen om asylförfaranden. Landet kan också välja att delta i antagandet och tillämpningen av föreliggande förslag, som ändrar förordningen om asylförfaranden, i enlighet med artiklarna 3 och 4a i protokoll 21.

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

I avdelning V i EUF-fördraget, om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, ges Europeiska unionen vissa befogenheter i dessa frågor. Dessa befogenheter måste utövas i enlighet med artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen, dvs. endast om och i den utsträckning som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av de enskilda medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås av Europeiska unionen.

Förslaget syftar till att fastställa en gemensam förteckning över säkra ursprungsländer på unionsnivå, då det kommer att göra det lättare för alla medlemsstater att använda de förfaranden som är kopplade till tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland. Förslaget syftar vidare till att åtgärda vissa av de befintliga skillnaderna mellan medlemsstaternas nationella förteckningar över säkra ursprungsländer, som medför att personer från samma tredjeländer som ansöker om internationellt skydd inte alltid omfattas av samma förfaranden i medlemsstaterna. Det övergripande målet med den föreslagna åtgärden kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på egen hand och kan uppnås bättre av Europeiska unionen.

•Proportionalitetsprincipen

I enlighet med proportionalitetsprincipen går de föreslagna ändringarna av den befintliga lagstiftningsramen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det uppsatta målet. EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer kommer att upprättas i enlighet med de kriterier för att beteckna ursprungsländer som säkra som redan fastställts i förordningen om asylförfaranden, och det kommer att göras en regelbunden översyn av länderna i EU:s gemensamma förteckning. När det gäller de föreslagna ändringarna av förordningen om asylförfaranden är de begränsade till vad som är nödvändigt för att säkerställa att de bestämmelser i förordningen som gäller tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland är tillämpliga på tredjeländerna i EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer.

•Val av instrument

Valet av en förordning för att fastställa en gemensam EU-förteckning över säkra ursprungsländer motiveras av karaktären på en sådan gemensam förteckning, som fastställs på unionsnivå och bör vara direkt tillämplig i medlemsstaternas rättsordningar.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Den 16 december 2024 meddelade Europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, i sin skrivelse till statscheferna inför Europeiska rådet att EU:s asylbyrå ombetts att påskynda sin analys av vilka enskilda tredjeländer som potentiellt skulle kunna betecknas som säkra ursprungsländer, med avsikt att upprätta en EU-förteckning. I de slutsatser som antogs efter dess möte den 19 december 2024 noterade Europeiska rådet skrivelsen och det pågående arbetet med de säkra ursprungsländerna. Samråd ägde rum på högsta nivå.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Den information som byrån samlade in bygger på flera olika källor, som bland annat utgörs av rapporter från Europeiska kommissionen, däribland rapporterna om EU:s utvidgning, rapporter från Europeiska utrikestjänsten, rapporter från EU:s byråer (t.ex. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter), rapporter från FN:s flyktingkommissariat och andra internationella organisationer (t.ex. Europarådet, Förenta nationernas högkommissariat för mänskliga rättigheter) och icke-statliga organisationer, däribland organisationer i det civila samhället, politiska analyser från tankesmedjor för politik och internationella förbindelser, kontrollerade artiklar i medier online, nyhetsartiklar samt nationell lagstiftning i de berörda länderna.

•Grundläggande rättigheter

Detta förslag är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, däribland den rätt till asyl och det skydd mot refoulement som föreskrivs i artiklarna 18 och 19 i stadgan.

I enlighet med förordningen om asylförfaranden är det faktum att ett tredjeland är betecknat som ett säkert ursprungsland inte en absolut garanti för säkerhet för medborgare i det landet, och därför kvarstår behovet av en lämplig individuell prövning av ansökningar om internationellt skydd. Det erinras också om att ett lands beteckning som säkert inte längre kan anses vara relevant för en sökande när personen visar att det föreligger allvarliga skäl till att anse att landet inte är säkert när det gäller hans eller hennes särskilda omständigheter.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget medför inga konsekvenser för EU-budgeten och bör inte ha några budgetkonsekvenser för medlemsstaterna.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Enligt förordningen om asylförfaranden har kommissionen, med bistånd av EUAA, skyldighet att granska situationen i tredjeländer som är betecknade som säkra ursprungsländer på unionsnivå. Om läget skulle förvärras betydligt i ett sådant tredjeland är kommissionen skyldig att efter en välgrundad bedömning tillfälligt upphäva beteckningen av det tredjelandet som säkert ursprungsland på unionsnivå under en period på sex månader, genom en delegerad akt. Om kommissionen har antagit en delegerad akt om att tillfälligt upphäva beteckningen av ett tredjeland som ett säkert ursprungsland på unionsnivå, bör kommissionen enligt förordningen om asylförfaranden inom tre månader från dagen för antagandet av den delegerade akten lägga fram ett förslag, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, om ändring av denna förordning för att upphäva beteckningen av det tredjelandet som ett säkert ursprungsland på unionsnivå.

Om kommissionen inte har lagt fram förslaget inom tre månader från antagandet av den delegerade akten, gäller inte längre den delegerade akten genom vilken tredjelandets beteckning som ett säkert ursprungsland på unionsnivå tillfälligt upphävs. Om kommissionen lägger fram ett sådant förslag inom tre månader från antagandet av den delegerade akten har kommissionen befogenhet att, på grundval av en underbyggd bedömning, förlänga giltigheten för den delegerade akten med sex månader, med möjlighet att förnya den förlängningen en gång.

I och med att pakten börjar tillämpas i juni 2026 kommer dessutom Europeiska unionens asylbyrå att övervaka den operativa och tekniska tillämpningen av det gemensamma europeiska asylsystemet i enlighet med artikel 14 i förordningen om EUAA (förordning (EU) 2021/2303). Tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland kommer att ingå i EUAA:s övervakning. Vidare innehåller de årliga rapporter som kommissionen måste anta enligt artikel 9 i förordningen om asyl- och migrationshantering resultaten från EUAA:s övervakning och därmed tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland samt förteckningen. Kommissionen måste ta hänsyn till dessa olika aspekter när den bedömer huruvida medlemsstaterna är under migrationstryck, löper risk för det eller står inför en betydande migrationssituation, samt när den avgör huruvida en medlemsstat har systembrister som skulle kunna få allvarliga negativa konsekvenser för Dublinsystemets funktion.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Fastställande av en förteckning över säkra ursprungsländer på unionsnivå

Artikel 1 ändrar artikel 62 genom att införa en ny punkt där kandidatländer för medlemskap i unionen betecknas som säkra ursprungsländer, och en bilaga II där sex länder och en potentiell kandidat för EU-medlemskap betecknas som säkra ursprungsländer på unionsnivå.

Tidigareläggande av tillämpningen av den nya grunden för det påskyndade förfarandet/gränsförfarandet, nämligen personer med ursprung i länder med låg andel godkända ansökningar (länder för vilka andelen godkända ansökningar är 20 % eller lägre)

Denna nya grund för det påskyndande förfarandet och gränsförfarandet som föreskrivs i förordningen om asylförfaranden syftar till att ge medlemsstaterna en ytterligare möjlighet att reagera snabbt och flexibelt på förändringar i migrationsströmmarna. Den nya grunden bygger på kriterier som är mer objektiva och lättare att använda, enligt vilka medlemsstaterna ska påskynda prövningen av ansökningar som gjorts av sökande som kommer från tredjeländer för vilka andelen positiva asylbeslut av det totala antalet asylbeslut enligt de senast tillgängliga årliga unionsomfattande genomsnittliga uppgifterna från Eurostat ligger på högst 20 %. Tillämpningen bör även göra att medlemsstaterna får ett mer harmoniserat sätt att hantera asylförfaranden, då den viktigaste delen är procentandelen positiva beslut om internationellt skydd på EU-nivå – en objektiv, verifierbar och stark indikator på sannolikheten att någon är i behov av skydd.

Tillämpningen av grunden för påskyndande kommer att förbli frivillig tills förordningen om asylförfaranden börjar tillämpas. I praktiken bör medlemsstaterna kunna behandla sådana ansökningar från personer som sannolikt inte är i behov av internationellt skydd i det påskyndade förfarandet eller gränsförfarandet, och därefter snabbt återsända dessa personer. Detta kommer att göra det möjligt för asyl- och migrationsmyndigheter att effektivare bedöma genuina ansökningar, fatta snabbare beslut och därigenom bidra till att asyl- och återvändandepolitiken fungerar på ett bättre och trovärdigare sätt, med full respekt för grundläggande rättigheter.

Tidig tillämpning av undantag för säkra tredjeländer och säkra ursprungsländer i nationell rätt

Enligt förordningen om asylförfaranden är det tillåtet att både på unionsnivå och nationell nivå beteckna länder som säkra tredjeländer och säkra ursprungsländer, med territoriella undantag och undantag för identifierbara kategorier av personer för att ta hänsyn till de komplicerade och dynamiska förhållandena i tredjeländer. För att göra de två begreppen tillämpliga i praktiken bör medlemsstaterna kunna tillämpa dessa bestämmelser med avseende på sina nationella förteckningar så tidigt som möjligt före juni 2026.

2025/0101 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2024/1348 vad gäller upprättande av en förteckning

över säkra ursprungsländer på unionsnivå

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 78.2 d, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande2, med beaktande av Regionkommitténs yttrande3,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/13484 kan särskilda regler gälla när en sökande kommer från ett säkert ursprungsland. I synnerhet måste prövningen av en ansökan påskyndas, och om sökanden ännu inte har tillåtits att resa in på medlemsstaternas territorium, får en medlemsstat ta upp en ansökan till prövning i ett gränsförfarande.

(2)Det är nödvändigt att stärka tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland som ett väsentligt verktyg för att snabbt kunna pröva ansökningar som sannolikt är ogrundade, genom att beteckna tredjeländer som säkra ursprungsländer. Det är även nödvändigt att behandla några av de skillnader som finns mellan medlemsstaternas nationella förteckningar över säkra ursprungsländer. Därför bör det fastställas en förteckning över säkra ursprungsländer på unionsnivå. Även om medlemsstaterna behåller rätten att tillämpa eller införa lagstiftning som gör det möjligt att nationellt beteckna tredjeländer utöver dem som betecknas som säkra ursprungsländer på unionsnivå, bör ett sådant gemensamt betecknande på unionsnivå säkerställa att begreppet tillämpas på ett enhetligt sätt av alla medlemsstater med avseende på sökande vilkas ursprungsländer är betecknade.

(3)Det faktum att ett tredjeland anses som ett säkert ursprungsland, antingen på unionsnivå eller på nationell nivå, kan inte utgöra en absolut garanti för säkerhet för medborgare i det landet, och behovet av att utföra en individuell prövning av ansökan om internationellt skydd kvarstår därför. Medlemsstaterna får tillämpa

EUT C, , s. . EUT C, , s. .

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1348 av den 14 maj 2024 om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU (EUT L, 2024/1348, 22.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1348/oj).

begreppet säkert ursprungsland endast om sökanden inte kan lägga fram faktorer som motiverar varför begreppet säkert ursprungsland inte är tillämpligt på honom eller henne, inom ramen för en individuell bedömning, och förutsatt att sökanden är medborgare i det landet eller är en statslös person som tidigare varit stadigvarande bosatt i det landet. Tillämpningen av begreppet inom ramen för den individuella bedömningen påverkar inte det faktum att vissa kategorier av sökande kan befinna sig i en särskild situation i de betecknade tredjeländerna och därför kan ha en välgrundad rädsla för att bli förföljda eller utsättas för en verklig risk att lida allvarlig skada.

(4)När det gäller de länder som beviljats status som kandidatstater för anslutning till unionen, fastställs i fördraget om Europeiska unionen de villkor och principer som varje land som vill bli medlemsstat måste uppfylla. Dessa kriterier fastställdes vid Europeiska rådet i Köpenhamn 1993 och stärktes vid Europeiska rådet i Madrid 1995. De utgörs av en institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter; en fungerande marknadsekonomi och kapacitet att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU; förmåga att uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskapet, inbegripet kapacitet att effektivt genomföra de regler, standarder och strategier som utgör kärnan i EU-rätten; samt förmåga att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål. Ett land beviljas status som

”kandidatland” av Europeiska rådet på grundval av ett yttrande från Europeiska kommissionen, som utarbetas efter att landet ansökt om medlemskap i unionen.

(5)Bedömningen av situationen i andra tredjeländer bygger på en rad relevanta och tillgängliga informationskällor, däribland information från medlemsstaterna, Europeiska unionens asylbyrå (asylbyrån), Europeiska utrikestjänsten, FN:s flyktingkommissarie och andra relevanta internationella organisationer. Bedömningen tar också hänsyn till den gemensamma analys av information om ursprungsländer som avses i artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23035 om denna är tillgänglig, i enlighet med förordning (EU) 2024/1348.

(6)EU-kandidatländerna har beviljats denna status av Europeiska rådet genom ett enhälligt beslut, efter en rekommendation från Europeiska kommissionen. Med hänsyn till i synnerhet de politiska kriterierna för EU-medlemskap befanns EU- kandidatländerna ha gjort framsteg mot att uppnå en institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter. Slutsatsen kan därför dras att de tredjeländer som har beviljats status som EU-kandidatländer bör betecknas som säkra ursprungsländer, utom när följande omständigheter föreligger, nämligen när det föreligger ett allvarligt och personligt hot mot en civilpersons liv eller lem på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt i landet, det har antagits restriktiva åtgärder i den mening som avses i avdelning IV i femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med anledning av landets agerande, eller andelen godkända ansökningar för sökande från landet i hela EU är högre än 20 %.

5Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2303 av den 15 december 2021 om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010 (EUT L 468, 30.12.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2303/oj ).

(7)När det gäller Kosovo6 är det enligt informationen från asylbyrån för närvarande 16 medlemsstater som betecknar Kosovo som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Kosovo i hela unionen var 5 % 2024. Kosovo är en potential kandidat för medlemskap i unionen. Dess konstitution inbegriper de viktigaste internationella människorättsinstrumenten. Kosovo är en parlamentarisk representativ demokrati med maktdelning mellan de lagstiftande, verkställande och dömande institutionerna, och den relevanta rättsliga ramen är förenlig med europeiska standarder. Den rättsliga ramen garanterar generellt skyddet av mänskliga rättigheter, och den är i linje med europeiska normer. Det finns inga tecken på att medborgare i Kosovo utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling. Det finns ingen risk för allvarlig skada i Kosovo i den mening som avses i artikel 15 i förordning 2024/13477. Det finns inget dödsstraff i den nationella lagstiftningen, och Kosovos myndigheter visar engagemang i att förhindra tortyr och misshandel. Det pågår ingen väpnad konflikt i Kosovo, och därför föreligger inget hot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt. Det finns ingen förföljelse i Kosovo i den mening som avses i artikel 9 i förordning 2024/1347.

(8)När det gäller Bangladesh är det enligt informationen från asylbyrån för närvarande sex medlemsstater som betecknar Bangladesh som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Bangladesh i hela unionen var 4 % 2024. Landet har ratificerat vissa internationella människorättsinstrument. Bangladesh är en parlamentarisk republik som styrs av en konstitution, som beskriver maktdelningen mellan verkställande och dömande makt. Det finns inga tecken på att medborgare i Bangladesh utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling. Det finns i allmänhet ingen verklig risk för allvarlig skada i den mening som avses i artikel 15 i förordning (EU) 2024/1347. Även om Bangladesh har kvar dödsstraffet, och inte undertecknade det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som syftar till att avskaffa dödsstraffet, är det sällsynt att dödsdomar blir verkställda. Bangladesh har ratificerat konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det pågår ingen väpnad konflikt i Bangladesh, och därför föreligger inget hot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt. Det finns i allmänhet ingen förföljelse i landet i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2024/1347.

(9)När det gäller Colombia är det enligt informationen från asylbyrån för närvarande ingen medlemsstat som betecknar Colombia som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Colombia i hela

Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 av den 14 maj 2024 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande och för innehållet i det beviljade skyddet, om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU (EUT L, 2024/1347, 22.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1347/oj ).

unionen var 5 % 2024. Landet har ratificerat de viktigaste internationella människorättsinstrumenten. Konstitutionen från 1991 och författningsdomstolens efterföljande rättspraxis ger starka garantier för mänskliga rättigheter. Colombia är en federal republik med ett demokratiskt representativt politiskt system och maktdelning mellan de verkställande, lagstiftande och dömande grenarna. Det finns inga tecken på att medborgare i Colombia i större omfattning utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling. Det finns i allmänhet ingen risk för allvarlig skada i Colombia i den mening som avses i artikel 15 i förordning (EU) 2024/1347, utom i särskilda landsbygdsområden där staten inte har fullständig närvaro. Dödsstraff är förbjudet enligt den colombianska konstitutionen. Den rättsliga ram som förbjuder tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller straff är i linje med internationella standarder. Det finns inget generellt hot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt. Det finns i allmänhet ingen förföljelse i landet i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2024/1347.

(10)När det gäller Egypten är det enligt informationen från asylbyrån för närvarande sex medlemsstater som betecknar Egypten som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Egypten i hela EU var 4 % 2024. Landet har ratificerat de viktigaste internationella människorättsinstrumenten. Egypten är en republik där presidenten fungerar som både statschef och regeringschef. Det finns inga tecken på att medborgare i Egypten utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling. Det finns i allmänhet ingen verklig risk för allvarlig skada i den mening som avses i artikel 15 i förordning (EU) 2024/1347. Även om Egypten har kvar dödsstraffet enligt sin strafflag och militära lagar, har landet ratificerat konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Egypten har i sin nationella strategi för mänskliga rättigheter förklarat sin avsikt att reformera lagen om frihetsberövande före rättegång, förbättra fängelseförhållandena, begränsa antalet brott som bestraffas med döden och stärka en kultur som baseras på mänskliga rättigheter i alla statliga institutioner. Eftersom framstegen hittills har gjorts på det institutionella planet krävs nu ett genomförande i praktiken. Det pågår ingen väpnad konflikt i Egypten, och därför föreligger inget hot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt. Det finns i allmänhet ingen förföljelse i landet i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2024/1347.

(11)När det gäller Indien är det enligt informationen från asylbyrån för närvarande nio medlemsstater som betecknar Indien som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Indien i hela unionen var 2 % 2024. Landet har ratificerat de viktigaste internationella människorättsinstrumenten. Indien är en konstitutionell republik och en parlamentarisk demokrati. Det finns inga tecken på att medborgare i Indien utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling. Det finns i allmänhet ingen verklig risk för allvarlig skada i den mening som avses i artikel 15 i förordning (EU) 2024/1347. Även om Indien har kvar dödsstraffet i sin straffrätt och inte undertecknade det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som syftar till att avskaffa dödsstraffet, har dödsstraffet inte tillämpats i praktiken sedan 2020. Indien har ratificerat konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det pågår ingen väpnad konflikt i Indien,

och därför föreligger inget hot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt. Det finns i allmänhet ingen förföljelse i landet i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2024/1347.

(12)När det gäller Marocko är det enligt informationen från asylbyrån för närvarande elva medlemsstater som betecknar Marocko som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Marocko i hela unionen var 4 % 2024. Landet har ratificerat de viktigaste internationella människorättsinstrumenten. Marocko är en parlamentarisk monarki. Det finns inga tecken på att medborgare i Marocko utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling. Det finns i allmänhet ingen verklig risk för allvarlig skada i den mening som avses i artikel 15 i förordning (EU) 2024/1347. Marocko har iakttagit ett moratorium för tillämpning av dödsstraffet sedan 1993, men landet har kvar dödsstraffet i sin straffrätt och har inte ratificerat det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter angående avskaffande av dödsstraffet. Marocko har ratificerat konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det pågår ingen väpnad konflikt i Marocko, och därför föreligger inget hot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt. Det finns i allmänhet ingen förföljelse i landet i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2024/1347.

(13)När det gäller Tunisien är det enligt informationen från asylbyrån för närvarande tio medlemsstater som betecknar Tunisien som ett säkert ursprungsland på nationell nivå, och andelen godkända ansökningar för sökande från Tunisien i hela unionen var 4 % 2024. Landet har ratificerat de viktigaste internationella människorättsinstrumenten. I 2022 års konstitution fastställs ett presidentsystem. Det finns inga tecken på att medborgare i Tunisien utvisas, avlägsnas eller utlämnas till länder där det finns risk för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling. Det finns i allmänhet ingen verklig risk för allvarlig skada i den mening som avses i artikel 15 i förordning (EU) 2024/1347. Tunisien har iakttagit ett moratorium för tillämpning av dödsstraffet sedan 1991, men landet har kvar dödsstraffet i sin straffrätt och har inte ratificerat det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter angående avskaffande av dödsstraffet. Tunisien har ratificerat konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det pågår ingen väpnad konflikt i Tunisien, och därför föreligger inget hot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt. Det finns i allmänhet ingen förföljelse i landet i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2024/1347.

(14)I förordning (EU) 2024/1348 föreskrivs möjligheten att beteckna tredjeländer som säkra ursprungsländer på unionsnivå i enlighet med de villkor som fastställs i den förordningen.

(15)Enligt förordning (EU) 2024/1348 får ett tredjeland endast betecknas som ett säkert ursprungsland om det på grundval av den rättsliga situationen, tillämpningen av lagstiftningen inom ett demokratiskt system och de allmänna politiska förhållandena framgår att det inte förekommer någon förföljelse enligt artikel 9 i förordning (EU) 2024/1347 samt inte någon verklig risk för allvarlig skada enligt definitionen i artikel 15 i den förordningen.

(16)Med tanke på att det i allmänhet inte finns någon risk för förföljelse eller allvarlig skada, i den mening som avses i förordning (EU) 2024/1347, i Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Marocko och Tunisien, samt i Kosovo som potentiell kandidat för medlemskap i unionen, vilket också framgår av den mycket låga andelen godkända ansökningar, bör de emellertid betecknas som säkra ursprungsländer på unionsnivå.

(17)Betecknandet av dessa länder som säkra ursprungsländer på unionsnivå påverkar inte den regel som fastställs i förordning (EU) 2024/1348, enligt vilken medlemsstaterna får tillämpa begreppet säkert ursprungsland endast när sökande inte kan lägga fram faktorer som motiverar varför begreppet säkert ursprungsland inte är tillämpligt på dem, inom ramen för en individuell bedömning. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas sökande som befinner sig i en särskild situation i dessa länder, såsom hbtqi-personer, offer för könsrelaterat våld, människorättsförsvarare, religiösa minoriteter och journalister.

(18)Med tanke på att migrationssituationen kan förändras snabbt och pressen håller på att öka till följd av att det anländer blandade flöden med en hög andel personer som har små chanser att få internationellt skydd, bör medlemsstaterna kunna tillämpa den grund för att påskynda prövningen av ansökningar som fastställs i artikel 41.1 j i förordning (EU) 2024/1348 från ett tidigare datum än det allmänna tillämpningsdatumet för den förordningen. Detta skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att reagera snabbt och flexibelt på förändringar i migrationsflödena. Med tanke på att ansökningar från sådana sökande sannolikt är ogrundade, skulle asyl- och migrationsmyndigheterna genom att handlägga dem snabbt i ett påskyndat förfarande eller ett gränsförfarande mer effektivt kunna bedöma välgrundade anspråk, få fram snabbare beslut och därmed bidra till en asyl- och återvändandepolitik som fungerar bättre och mer trovärdigt, med full respekt för grundläggande rättigheter.

(19)För att kunna ta hänsyn till komplicerade och faktiska situationer i tredjeländer bör dessutom medlemsstaterna, när de tillämpar eller inför lagstiftning som gör det möjligt att nationellt beteckna ett tredjeland som ett säkert ursprungsland eller ett säkert tredjeland, kunna göra det med undantag för särskilda delar av landets territorium eller tydligt identifierbara kategorier av personer, innan förordning (EU) 2024/1348 börjar gälla.

(20)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att fastställa en gemensam förteckning över säkra ursprungsländer på unionsnivå och tidigarelägga tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) 2024/1348, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och endast kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(21)[I enlighet med artikel 3 och artikel 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har Irland [genom en skrivelse av den …] meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna [rättsakt.]

ELLER

[I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna [rättsakt], som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.]

(22)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(23)Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som särskilt erkänns i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

(24)Förordning (EU) 2024/1348 bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) 2024/1348 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 62 punkt 1 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. De länder som har beviljats status som kandidatstater för anslutning till unionen betecknas som säkra ursprungsländer på unionsnivå, såvida inte en eller flera av följande omständigheter föreligger:

(a)Det föreligger ett allvarligt och personligt hot mot en civilpersons liv eller lem på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt i landet.

(b)Det har antagits restriktiva åtgärder i den mening som avses i avdelning IV i femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med anledning av landets åtgärder.

(c)Andelen beviljanden av den beslutande myndighetens beslut om internationellt skydd till sökandena från landet – antingen dess medborgare eller, i fråga om statslösa personer, tidigare stadigvarande bosatta – är högre än 20 % enligt de senast tillgängliga årliga unionsomfattande genomsnittliga uppgifterna från Eurostat.”

b)Följande punkt ska införas som punkt 1a:

”1a. De tredjeländer som förtecknas i bilaga II ska betecknas som säkra ursprungsländer på unionsnivå.”

(2)Artikel 79 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Emellertid ska artiklarna 59.2, 61.2 och 61.5 b tillämpas från och med dagen för ikraftträdande av förordning (EU) …/…[om ändring av förordning (EU) 2024/1348] med avseende på tillämpningen av begreppet säkert tredjeland i enlighet med artiklarna 36 och 37 i direktiv 2013/32/EU och av begreppet säkert ursprungsland i enlighet med artikel 38 i direktiv 2013/32/EU.”

(b)I punkt 3 ska följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna får tillämpa artiklarna 42.1 j och 42.3 e som grunder för det påskyndade prövningsförfarandet i enlighet med artikel 31.8 i direktiv 2013/32/EU, eller för det förfarande som genomförs vid gränsen eller i transitområden i enlighet med artikel 43 i direktiv 2013/32/EU, före den 12 juni 2026.”

(3)Texten i bilagan till den här förordningen ska läggas till som bilaga II.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3

1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från

	unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart
	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet

	mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en
	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2	Data ............................................................................................................................	30
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till förordning om ändring av förordning (EU) 2024/1348 vad gäller upprättande av en förteckning över säkra ursprungsländer på unionsnivå

1.2Berörda politikområden Asyl

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Syftet med förslaget är att beteckna tredjeländer som säkra ursprungsländer på unionsnivå och förbättra tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland.

1.3.2Specifikt/specifika mål Specifikt mål nr 1

Att uppnå en högre nivå av konvergens i fråga om när tredjelandsmedborgare och statslösa personer ska beviljas internationellt skydd i den mening som avses i förordning (EU) 2024/1347 (skyddsgrundsförordningen).

Specifikt mål nr 2

Att ta itu med några av de befintliga skillnaderna mellan medlemsstaternas nationella förteckningar över säkra länder med avseende på de betecknade länderna.

Specifikt mål nr 3

Att tidigarelägga möjligheten att beteckna länder som säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer med undantag (artiklarna 59.2 och 61.2 i förordningen om asylförfaranden), så att det blir mer flexibelt för medlemsstaterna att göra detta på nationell nivå.

Specifikt mål nr 4

Att tidigarelägga möjligheten att i gränsförfarandet eller det påskyndade förfarandet behandla de mottagna ansökningarna från sökande av en tredjelandsnationalitet för vilken andelen beslut på EU-nivå från de beslutande myndigheterna om att bevilja internationellt skydd är 20 % eller lägre.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.Förbättra den rättsliga tydligheten och konsekvensen vid tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland.

2.Förbättra konvergensen i asylförfarandena, däribland när det gäller kategorier av sökande från vissa länder som bör hänföras till det reguljära förfarandet.

3.Förbättra effektiviteten i asylförfarandena och minska belastningen på och missbruket av EU:s asylsystem.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Ändringarnas inverkan på följande:

1.Andelen godkända ansökningar för sökandena från länder som betecknats som säkra ursprungsländer på unionsnivå.

2.Antalet ansökningar från medborgare i de ursprungsländer som betecknats som säkra ursprungsländer som hänförs till de reguljära förfarandena, de påskyndade förfarandena och gränsförfarandena.

3.Antalet medlemsstater som använder sig av nationella beteckningsmekanismer för säkert ursprungsland/säkert tredjeland i enlighet med artiklarna 59.2 och 61.2.

4.Antalet medlemsstater som utnyttjar undantagen för att fastställa säkert ursprungsland/säkert tredjeland.

5.Antalet asylsökande som placeras i det påskyndade förfarandet eller gränsförfarandet på grundval av att andelen godkända ansökningar är lägre än 20 %.

1.4Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd8  en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Enligt artikel 75 i förordningen om asylförfaranden är medlemsstaterna skyldiga att utarbeta nationella genomförandeplaner på grundval av den gemensamma genomförandeplan för genomförandet av migrations- och asylpakten som kommissionen utarbetat. Kommissionen måste noga övervaka genomförandet av de nationella genomförandeplanerna. När paktens lagstiftningstexter börjar tillämpas kommer Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) att övervaka den operativa och tekniska tillämpningen av det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) i enlighet med artikel 14 i förordningen om EUAA (förordning (EU) 2021/2303). Tillämpningen av begreppet säkert ursprungsland kommer att ingå i EUAA:s övervakning. De årliga rapporter som kommissionen måste anta i enlighet med artikel 9 i förordningen om asyl- och migrationshantering måste dessutom innehålla resultaten av EUAA:s övervakning. Kommissionen måste ta hänsyn till dessa olika aspekter när den bedömer huruvida medlemsstaterna är under migrationstryck, löper risk för det eller står inför en betydande migrationssituation, samt när den avgör huruvida en medlemsstat har systembrister som skulle kunna få allvarliga negativa konsekvenser för Dublinsystemets funktion.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från

8I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante):

Begreppet säkert ursprungsland och asylförfaranden styrs av EU-rätten enligt förordning (EU) 2024/1348 om asylförfaranden. Utan åtgärder på EU-nivå skulle medlemsstaterna fortsätta att beteckna en rad olika länder som säkra ursprungsländer på nationell nivå, vilket medför uttalade skillnader mellan de nationella förteckningarna över säkra ursprungsländer. Olika nationella strategier skulle fortsätta att ge upphov till rättsosäkerhet, öka riskerna för rättstvister och undergräva den enhetliga tillämpningen av asylreglerna i hela unionen, vilket då även leder till sekundära förflyttningar. Brist på samordnade insatser skulle också förhindra en rättvis fördelning av bördorna mellan medlemsstaterna. Genom åtgärder på EU-nivå säkerställer detta förslag harmonisering med avseende på vilka länder som betecknas som säkra ursprungsländer på unionsnivå, rättssäkerhet och förfarandegarantier.

Förväntat europeiskt mervärde (ex post):

När detta förslag är infört kommer det att stärka rättssäkerheten och den förfarandemässiga effektiviteten genom att säkerställa att medlemsstaterna för de betecknade länderna hänför sökandena till samma typ av asylförfaranden.

Införandet av tröskelvärdet med en andel godkända ansökningar på 20 % för påskyndande förfaranden och gränsförfaranden kommer att säkerställa att asylresurserna prioriteras till genuina skyddsärenden, vilket gör det gemensamma europeiska asylsystemet övergripande mer effektivt.

På EU-nivå kommer tillsynen från Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) och kommissionen att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar begreppet säkert ursprungsland i full överensstämmelse med grundläggande rättigheter och förfarandegarantier. Förslaget skapar en balans mellan effektivitet och rättvisa och säkerställer att EU:s asylsystem förblir ändamålsenligt, förutsägbart och anpassat efter internationella skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

En gemensam förteckning över säkra ursprungsländer föreslogs av kommissionen redan 2015 och 2016. De interinstitutionella förhandlingarna i frågan misslyckades vid båda tillfällena på grund av oenighet mellan medlagstiftarna.

Det är av den anledningen som utarbetandet av föreliggande förslag åtföljdes av ett antal informella samråd mellan kommissionens avdelningar (generaldirektoraten för utvidgning och det östra grannskapet, för Mellanöstern, Nordafrika och gulfstaterna respektive för internationella partnerskap) samt utrikestjänsten för att säkerställa att det i den analys som ledde till betecknande togs vederbörlig hänsyn till expertkunskaperna om de betecknade länderna, och att bedömningen styrktes av konkreta och verifierbara belägg, däribland i fråga om specifika riskprofiler.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Detta förslag härrör från förordningen om asylförfaranden (2024/1348) och är en del av den migrations- och asylpakt som antogs i maj 2024 och för vilken finansiering redan planeras. Förslaget medför inga finansiella eller administrativa kostnader för unionen. Det påverkar därför inte unionens budget. Tillämpningen av begreppet

säkert ursprungsland är inte ny för medlemsstaterna, och medlemsstaterna kommer att kunna använda de medel som anslås inom ramen för deras nationella program inom både den befintliga asyl-, migrations- och integrationsfonden och de kommande migrationsfonderna för att stödja alla eventuella investeringar som behövs för att tillämpa begreppet. EUAA stödja medlemsstaterna med personal för samma ändamål, inom ramen för deras respektive mandat.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Ej tillämpligt

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)9

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika

regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från

9Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.

kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Kommissionen ska fortlöpande granska situationen i det berörda tredjelandet, med beaktande av bland annat information som tillhandahålls av medlemsstaterna och asylbyrån, med avseende på efterföljande förändringar av situationen i det tredjelandet.

Enligt artikel 75 i förordning (EU) 2024/1348 om asylförfaranden måste medlemsstaterna utarbeta nationella genomförandeplaner på grundval av den gemensamma genomförandeplan för migrations- och asylpakten som läggs fram av kommissionen, som noga kommer att övervaka detta. Så snart pakten börjar tillämpas kommer EUAA att övervaka den operativa och tekniska tillämpningen av det gemensamma europeiska asylsystemet enligt artikel 14 i förordning (EU) 2021/2303 om EUAA, inbegripet genomförandet av begreppet säkert ursprungsland.

Kommissionens årliga rapporter enligt artikel 9 i förordningen om asyl- och migrationshantering kommer att innefatta resultaten av EUAA:s övervakning, med en bedömning av huruvida medlemsstaterna är under migrationstryck eller står inför systembrister som skulle kunna påverka Dublinsystemets funktion.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Ej tillämpligt

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

En av de främsta riskerna i samband med den föreslagna ändringen är att medlemsstaterna skulle tillämpa presumtionen om säkerhet på samtliga sökande som kommer från ursprungsländer som är betecknade som säkra på unionsnivå. För att begränsa denna risk specificeras det, med avseende på flera betecknade länder, att man som en del i en individualiserad bedömning av asylansökan särskilt bör uppmärksamma sökande som befinner sig i en särskild situation i de länderna (t.ex. offer för könsrelaterat våld, människorättsförsvarare, religiösa minoriteter, hbtqipersoner och journalister).

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Ej tillämpligt

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter Ej tillämpligt

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

Inte tillämpligt eftersom det inte finns några finansiella eller personalrelaterade konsekvenser.

Infoga så många budgetposter som behövs i de två tabellerna nedan.

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
		utgifter
Rubrik i
Rubrik i				från
den				från
fleråriga				kandidatlän	från andra	övriga inkomster
budgetrame	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	der och	från andra	avsatta för
budgetrame		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.10	länder11	potentiella	tredjeländ	särskilda
n		diff.10	länder11	potentiella	er	särskilda
				kandidater	er	ändamål
				kandidater		ändamål
				12

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.


[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.


[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

	-diff.

•Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

		Budgetpost	Typ av			Bidrag
		Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i			utgifter


den					från		övriga inkomster
fleråriga					från
fleråriga					kandidatlän	från andra
budgetrame	Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän	från andra	avsatta för
budgetrame			Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n			diff.	länder	der och	tredjeländ	särskilda
n			diff.	länder	potentiella	er	särskilda
					potentiella	er	ändamål
					kandidater		ändamål
					kandidater

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	Diff./Icke
	-diff.
	-diff.

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	Diff./Icke
	-diff.
	-diff.

[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	Diff./Icke

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

-diff.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen			Nummer


	GD: <…….>						År		År		År		År	TOTALT
							År		År		År		År	Budgetram

						2024		2025		2026		2027
						2024		2025		2026		2027		2021–2027

Driftsanslag

Budgetpost		Åtaganden			(1a)									0,000
Budgetpost		Betalningar			(2a)									0,000
		Betalningar			(2a)									0,000
Budgetpost		Åtaganden			(1b)									0,000
Budgetpost		Betalningar			(2b)									0,000
		Betalningar			(2b)									0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program13
Budgetpost				(3)										0,000
TOTALA anslag		Åtaganden		=1a+1b+3			0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
för GD <…….>		Betalningar		=2a+2b+3			0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

							År		År		År		År	TOTALT
														Budgetram
						2024		2025		2026		2027		Budgetram
						2024		2025		2026		2027		2021–2027
														2021–2027

13Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

	Åtaganden	(4)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALA driftsanslag
TOTALA driftsanslag
	Betalningar	(5)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras		(6)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
genom ramanslagen för särskilda program		(6)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
genom ramanslagen för särskilda program

	TOTALA anslag för RUBRIK <….>	Åtaganden		=4+6			0,000				0,000			0,000			0,000		0,000
	i den fleråriga budgetramen
	i den fleråriga budgetramen	Betalningar		=5+6			0,000				0,000			0,000			0,000		0,000


							År				År				År			År		TOTALT
																				Budgetram
						2024				2025				2026			2027			Budgetram
						2024				2025				2026			2027			2021–2027
																				2021–2027
		Åtaganden		(4)			0,000				0,000			0,000			0,000		0,000
	TOTALA driftsanslag
	TOTALA driftsanslag
		Betalningar		(5)			0,000				0,000			0,000			0,000		0,000

	TOTALA anslag av administrativ natur	som finansieras		(6)			0,000				0,000			0,000			0,000		0,000
	genom ramanslagen för särskilda program			(6)			0,000				0,000			0,000			0,000		0,000
	genom ramanslagen för särskilda program

	TOTALA anslag för RUBRIK <….>	Åtaganden		=4+6			0,000				0,000			0,000			0,000		0,000
	i den fleråriga budgetramen
	i den fleråriga budgetramen	Betalningar		=5+6			0,000				0,000			0,000			0,000		0,000


									År				År			År		År		TOTALT
								2024				2025			2026		2027			Budgetram
								2024				2025			2026		2027			2021–2027
																				2021–2027
	• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)		Åtaganden		(4)				0,000				0,000			0,000		0,000		0,000
	• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)		Betalningar		(5)				0,000				0,000			0,000		0,000		0,000
			Betalningar		(5)				0,000				0,000			0,000		0,000		0,000

SV						13															SV

•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras

genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade				(6)		0,000			0,000		0,000	0,000	0,000
rubriker)

TOTALA anslag för rubrikerna 1–6	Åtaganden			=4+6		0,000			0,000		0,000	0,000	0,000

i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)	Betalningar			=5+6		0,000			0,000		0,000	0,000	0,000


Rubrik i den fleråriga budgetramen			7		”Administrativa utgifter”14

GD: <…….>								År		År	År	År		TOTALT
GD: <…….>							2024			2025	2026	2027		Budgetram
							2024			2025	2026	2027		2021–2027
														2021–2027
 Personalresurser							0,000			0,000	0,000	0,000		0,000
 Övriga administrativa utgifter
 Övriga administrativa utgifter							0,000			0,000	0,000	0,000		0,000
TOTALT GD <…….>		Anslag					0,000			0,000	0,000	0,000		0,000

GD: <…….>								År		År	År	År		TOTALT
GD: <…….>							2024			2025	2026	2027		Budgetram
							2024			2025	2026	2027		2021–2027
														2021–2027
 Personalresurser							0,000			0,000	0,000	0,000		0,000
 Övriga administrativa utgifter							0,000			0,000	0,000	0,000		0,000
TOTALT GD <…….>		Anslag					0,000			0,000	0,000	0,000		0,000

14Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

(summa
åtaganden =	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
summa	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
summa
betalningar)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	TOTALT
		2024	2025	2026	2027	Budgetram
		2024	2025	2026	2027	2021–2027
						2021–2027
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7	Åtaganden	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

i den fleråriga budgetramen	Betalningar	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

För in så många år som behövs för att redovisa

År 2024

År 2025

År 2026

År 2027

hur länge resursanvändningen påverkas (jfr

TOTALT

Ange mål och

avsnitt 1.6)

output

OUTPUT

Geno



Typ15

msnitt

Antal

antal

kostnad

liga

Kostn.

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 116…

-Output

- Output

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

	ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	TOTALT
						TOTALT
		2024	2025	2026	2027	2021–2027
						2021–2027


RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Övriga administrativa utgifter		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

	TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter17

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År
ANTAGNA ANSLAG	2024	2025	2026	2027
	2024	2025	2026	2027

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i	0	0	0	0
medlemsstaterna)	0	0	0	0
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)	0	0	0	0

01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)	0	0	0	0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
Andra budgetposter (ange vilka)	0	0	0	0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom	0	0	0	0
ramanslaget)	0	0	0	0
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga	0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)	0	0	0	0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)

17Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0			0			0		0
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0			0			0		0
	- vid EU:s delegationer	0			0			0		0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0			0			0		0
forskningsåtgärder)		0			0			0		0
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta		0			0			0		0

forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0			0			0		0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0			0			0		0
TOTALT
TOTALT		0			0			0		0
3.2.4.3 Totalt personalbehov

TOTALA ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA INKOMSTER		År			År			År		År
TOTALA ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA INKOMSTER
AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL		2024	2025			2026			2027
		2024	2025			2026			2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i		0		0			0		0
medlemsstaterna)		0		0			0		0
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0		0			0		0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0		0			0		0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0		0			0		0
Andra budgetposter (ange vilka)
Andra budgetposter (ange vilka)		0		0			0		0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom		0		0			0		0
ramanslaget)		0		0			0		0
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga		0		0			0		0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0		0			0		0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin.	- vid huvudkontoret	0		0			0		0
stöd
stöd	- vid EU:s delegationer
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0		0			0		0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0		0			0		0

forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta		0		0			0		0

forskningsåtgärder)
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0		0			0		0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0		0			0		0
TOTALT		0		0			0		0

[Med tanke på den allmänt ansträngda situationen under rubrik 7, både när det gäller personal och anslagsnivå, ska personalbehoven täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet eller andra av kommissionens avdelningar.]

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

Täcks av befintlig	Särskild ytterligare personal*
personal vid
kommissionens
avdelningar

	Finansieras	Finansieras	Finansieras
	genom rubrik 7	genom BA-post	genom avgifter
	eller forskning

Tjänster	i	Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

*Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”it-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4 ”Digitala inslag”.

	År		År		År		År		TOTALT
TOTALT Anslag för digital teknik och									Budgetra
it	2024	2025		2026		2027			m 2021–
	2024	2025		2026		2027		2027
RUBRIK 7
RUBRIK 7

It-utgifter (centralt)	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
Utanför RUBRIK 7

It-utgifter inom operativa program som
inte omfattas av kommissionens	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
administrativa självständighet och	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
administrativa självständighet och
institutionella befogenheter
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000


TOTALT	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År 2024

År 2025

År 2026

År 2027

Totalt

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som förts	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna18
Inkomstposter i den årliga	in för det
Inkomstposter i den årliga	in för det
budgeten:	innevarande	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

4.DIGITALA INSLAG

Inte tillämpligt eftersom detta är en riktad ändring av förordningen om asylförfaranden och alla frågor som rör de digitala inslagen omfattas av migrations- och asylpakten. Inga ytterligare digitala inslag att beakta.

18Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

4.1Krav med digital relevans

[Krav 1 (R1): …]

[Krav 2 (R2): …]

4.2Data

4.3Digitala lösningar

4.4Interoperabilitetsbedömning

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande