Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion

EU-dokument COM(2025) 173

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.4.2025

COM(2025) 173 final

2025/0090 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Internationellt anses det vara av största vikt att ta itu med förlusten av biologisk mångfald och försämringen av marina ekosystem. Bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion är också en viktig prioritering för EU. I linje med målen i den europeiska gröna given och det gemensamma meddelandet om EU:s agenda för internationell världshavsförvaltning deltog EU aktivt i förhandlingarna om avtalet inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion (avtalet). Förhandlingarna avslutades i juni 2023.

Avtalet är öppet för undertecknande av stater och regionala organisationer för ekonomisk integration från och med den 20 september 2023 fram till den 20 september 2025. EU och alla dess medlemsstater har undertecknat det. I juni 2024 antog EU rådets beslut (EU) 2024/1830 för att ingå avtalet1, men EU hade ännu inte deponerat sitt godkännandeinstrument när detta förslag antogs. Enligt artikel 68.1 i avtalet kommer avtalet att träda i kraft 120 dagar efter dagen för deponeringen av det sextionde instrumentet för ratifikation, godkännande, godtagande eller anslutning. Detta förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv kommer att fullgöra EU:s rättsliga skyldighet att verkningsfullt genomföra avtalet.

Avtalet är ett genomförandeavtal till Förenta nationernas havsrättskonvention2 (Unclos), som är den rättsliga ramen för alla verksamheter i haven och som EU och alla dess medlemsstater är parter i. Avtalet kommer att anpassa Unclos till utvecklingen och utmaningarna i samband med den marina biologiska mångfalden sedan konventionen antogs 1982. Det kommer också att göra det lättare att uppnå målen i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, särskilt mål 14 (hav och marina resurser).

Unionen och dess medlemsstater är parter i konventionen om biologisk mångfald3. Enligt konventionen ska den biologiska mångfalden värdesättas, bevaras och återställas samt användas på ett klokt sätt, så att ekosystemtjänster kan upprätthållas, en frisk planet kan understödjas och de fördelar som är nödvändiga för alla människor kan tillhandahållas. Avtalet gör det lättare att uppnå målen i det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald, som antogs vid det femtonde mötet i partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald den 7–19 december 2022. Det kommer särskilt att underlätta åtgärder för att uppnå målet om ett effektivt bevarande och en effektiv förvaltning av minst 30 % av världens marker, inlandsvatten, kustområden och hav senast 2030, och målet att öka fördelningen av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser och digital sekvensinformation. EU har antagit sin egen strategi för biologisk mångfald för 2030, som har flera mål, bland annat målet att återställa de marina ekosystemens goda miljöstatus.

Beslut – EU – 2024/1830 – SV – EUR-Lex.

Förenta nationernas havsrättskonvention, antagen den 10 december 1982, trädde i kraft den 16

november1994,1833UNTS396: https://treaties.un.org/pages/ViewDetailsIII.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=XXI- 6&chapter=21&Temp=mtdsg3&clang=_en.

EGT L 309, 13.12.1993, s. 3 .

Dessutom kommer avtalet att bidra till genomförandet av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC)4 och Parisavtalet5.

Avtalet är tillämpligt på områden utanför nationell jurisdiktion enligt definitionen i artikel 1.1 i det avtalet. Det allmänna målet är att säkerställa bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, både i dag och på lång sikt, genom ett verkningsfullt genomförande av de relevanta bestämmelserna i Unclos och genom ytterligare samarbete och samordning.

Avtalet

1)gör det möjligt för parterna att komma överens om områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddsområden, i områden utanför nationell jurisdiktion,

2)möjliggör för första gången ett omfattande förfarande för miljökonsekvensbedömning av ny och oreglerad verksamhet på det fria havet från alla parters sida för att säkerställa öppenhet, ansvarsskyldighet och ett stort deltagande från allmänheten,

3)fastställer bestämmelser för en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av marina genetiska resurser (och digital sekvensinformation) i områden utanför nationell jurisdiktion, inbegripet en mekanism för fördelning av monetär och icke-monetär nytta, och

4)fastställer villkoren för att stödja utvecklingsländerna i deras deltagande i och genomförande av avtalet genom en stark komponent för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi som finansieras från en rad olika offentliga och privata källor och genom en rättvis mekanism för fördelning av den potentiella nyttan med marina genetiska resurser som samlas in på det fria havet.

Syftet med detta lagstiftningsförslag är att genomföra avtalets bestämmelser om miljöskydd och marina genetiska resurser.

Rådet har antagit rådets beslut (EU) 2024/1830 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet, men unionen har vid tidpunkten för antagandet av detta förslag ännu inte deponerat sitt godkännandeinstrument för avtalet. Enligt artikel 68.1 i avtalet kommer avtalet att träda i kraft 120 dagar efter dagen för deponeringen av det sextionde instrumentet för ratifikation. De bestämmelser i avtalet som behöver genomföras ytterligare i EU-lagstiftningen måste därför vara genomförda när avtalet träder i kraft. Detta förslag syftar därför till att genomföra avtalet i EU på ett enhetligt sätt genom införlivande av de skyldigheter som följer av avtalet i EU- lagstiftningen på områden som rör miljöskydd och marina genetiska resurser.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Målen i detta förslag är förenliga med följande politiska och rättsliga bestämmelser:

Kommissionen säkerställde att resultatet av förhandlingarna om avtalstexten är helt förenligt med EU:s miljöpolitiska regler och strategier. Det säkerställer särskilt att avtalet inte

Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) (Parisavtalet) trädde i kraft den 4 november 2016.

Parisavtalet, som antogs den 12 december 2015 inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) (Parisavtalet), trädde i kraft den 4 november 2016.

undergräver och är förenligt med ramen för miljöbedömningar på EU-nivå och med de multilaterala miljöavtal som EU och dess medlemsstater är parter i. Dessa omfattar konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbokonventionen)6 och konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen)7. Syftet med bestämmelserna om miljökonsekvensbedömningar i avtalet är att upprätta en enhetlig ram för miljökonsekvensbedömning av verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion. Genom dessa bestämmelser upprättas ett system för globalt samarbete om miljökonsekvensbedömningar med motsvarande rättsliga instrument, ramar och organ för att säkerställa att de är likvärdiga, i enlighet med artikel 29.4 i avtalet. De är förenliga med EU:s lagstiftning på detta område och är förenliga med och kompletterar andra internationella åtaganden som EU gjort, t.ex. de som rör miljö, fiske och sjöfart. Det föreslagna direktivet om genomförande av avtalet i EU-lagstiftningen kommer därför inte att medföra någon ytterligare börda.

Avtalets regler och skyldigheter om fördelning av den nytta som uppstår vid användning av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation som härrör från marina genetiska resurser gäller genetiska resurser som samlas in i områden utanför nationell jurisdiktion. De överlappar inte de skyldigheter och regler om fördelning av nytta som följer av Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning och konventionen om biologisk mångfald, eftersom dessa två instrument är tillämpliga på genetiska resurser inom den nationella jurisdiktionen. Detta innebär att skyldigheterna enligt de EU-åtgärder som krävs för att genomföra bestämmelserna om fördelning av nytta enligt avtalet och enligt förordning (EU) nr 511/2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i fråga om genetiska resurser i unionen (EU ABS- förordningen, som genomför Nagoyaprotokollet) inte överlappar varandra.

Avtalets bestämmelser om fördelning av nytta är förenliga med EU:s lagstiftning på detta område. De är förenliga med och kompletterar andra internationella åtaganden som EU gjort på detta område (såsom åtagandena i konventionen om biologisk mångfald). I avtalet föreskrivs dock retroaktiv tillämpning av skyldigheter avseende fördelning av nytta. EU åberopade ett undantag enligt artikel 70 jämförd med artikel 10.1 i avtalet inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion [2024/1833]8 för att utesluta varje retroaktiv verkan enligt artikel 10.1 andra meningen i avtalet. Det innebär att avtalets bestämmelser när det gäller unionen enbart kommer att tillämpas på verksamheter som avser marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion som samlas in och tas fram efter det att avtalet har trätt i kraft i EU. Detta kommer att säkerställa samstämmighet med strategin enligt Nagoyaprotokollet och EU ABS-förordningen, som gäller när de träder i kraft.

Avtalet överensstämmer med EU:s regler och strategier inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Det undergräver inte det arbete som utförs inom regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och andra relevanta internationella ramar och organ. På samma sätt är detta förslag förenligt med den gemensamma fiskeripolitiken och med EU:s åtaganden inom ramen för de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna.

Konventionens text | UNECE . Konventionens text | UNECE .

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=OJ:L_202401833.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Kommissionen säkerställde att resultatet av förhandlingarna om avtalstexten är helt förenligt med EU:s regler och politik på berörda områden, såsom sjöfartspolitik, sjöfartsskydd,

energipolitik, inremarknadspolitik, gemensam handelspolitik, forsknings- och utvecklingspolitik, klimatpolitik med flera. Dessutom är avtalets bestämmelser förenliga med närliggande bilaterala och multilaterala avtal i vilka EU är part.

Eftersom avtalet är ett genomförandeavtal inom ramen för Unclos och denna konvention redan är en del av EU-lagstiftningen är avtalet också förenligt med de rättigheter och skyldigheter som fastställs i Unclos och återspeglas i EU-lagstiftningen. Detta förslag är därför också förenligt med Unclos.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta initiativ är artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Detta var också den rättsliga grunden för antagandet av rådets beslut (EU) 2024/1830 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet.

I enlighet med artikel 191 jämförd med 192.1 i EUF-fördraget ska EU bidra till att följande mål uppnås: att bevara, skydda och förbättra miljön, att skydda människors hälsa, att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt och att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringarna.

Med tanke på de materiella bestämmelserna i avtalet, däribland dess mål, utgör den miljörättsliga grunden den rätta grunden för genomförandet av de tillämpliga bestämmelserna i avtalet.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Inom båda dessa områden är en harmoniserad EU-strategi central för att skapa lika villkor för berörda parter baserade i EU. Syftet med det föreslagna direktivet är att upprätta en ram för ett enhetligt genomförande av avtalet i EU och att undvika forumshopping i EU, vilket leder till snabbare tillståndsgivning och administrativ förenkling. Det är mycket viktigt att säkerställa att bestämmelserna om miljöbedömningar avseende planerade verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion är samstämmiga i hela EU. Det är också viktigt att säkerställa att forskare i EU, särskilt de som i forskarlag med medlemmar i hela EU forskar om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, inte ställs inför onödiga rättsliga bördor som kan uppstå till följd av ett ojämnt genomförande av internationella avtalsenliga skyldigheter i EU. Det är viktigt att säkerställa samstämmighet mellan genomförandet av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald och avtalets bestämmelser om marina genetiska resurser samt säkerställa lika villkor på den inre marknaden.

En EU-strategi för genomförandet kommer också att vara viktig för att säkerställa samstämmighet mellan skyldigheterna avseende miljökonsekvensbedömningar för

verksamheter i EU:s vatten enligt direktiv 2011/92/EU9 (MKB-direktivet) och annan tillämplig EU-lagstiftning med bestämmelser om miljöbedömningar för planerade verksamheter, och enligt avtalet. Dessutom kommer initiativet att säkerställa att avtalet är förenligt med EU:s miljölagstiftning. Verksamhet i områden utanför nationell jurisdiktion kan också påverka förvaltningen av marina biologiska resurser och kan påverka den gemensamma fiskeripolitiken. I sådana fall kommer EU:s befogenheter enligt artiklarna 3 d och 4 d i EUF- fördraget att respekteras. Slutligen kan verksamhet i områden utanför nationell jurisdiktion ha gränsöverskridande effekter på EU:s vatten (exempelvis på grund av föroreningar eller trafikstörningar till havs).

Eftersom målen för förslaget, nämligen att fastställa gemensamma bestämmelser om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, genomförande av miljökonsekvensbedömningar för verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion och vissa åtgärder avseende områdesbaserade förvaltningsverktyg, inbegripet marina skyddsområden, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan på grund av verksamhetens gränsöverskridande karaktär och fördelarna med gemensamma EU-regler bättre uppnås på EU-nivå, får EU vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma bestämmelse går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

•Proportionalitetsprincipen

Genom förslaget införlivas EU:s skyldigheter enligt avtalet i EU-lagstiftningen. De flesta skyldigheterna är enkla och kräver inte att lagstiftaren gör något politiskt val om hur skyldigheterna ska genomföras. Detta innebär att åtgärderna är proportionella.

•Val av instrument

Ett direktiv kommer att syfta till att fastställa en ram för ett enhetligt genomförande av avtalet i EU och därför undvika forumshopping i EU. Detta kommer att leda till snabbare tillståndsgivning och administrativ förenkling samtidigt som lika villkor säkerställs.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt.

•Samråd med berörda parter

Kommissionen samarbetade nära med medlemsstaterna under förhandlingarna om avtalet. Regelbundna samråd om avtalsförhandlingarna anordnades även med berörda parter, framför allt det civila samhällets organisationer och andra organisationer inom ramen för FN.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden Ej tillämpligt.

9Direktiv – 2011/92 – SV – MKB – EUR-Lex.

•Konsekvensbedömning

Den föreslagna lagstiftningen kommer att begränsas till ett strikt införlivande av EU:s internationella avtalsenliga skyldigheter avseende miljökonsekvensbedömningar och marina genetiska resurser och vissa aspekter av skyldigheterna avseende marina skyddsområden. Det saknas politiska alternativ (handlingsutrymme), som enligt verktyg 7 i verktygslådan för bättre lagstiftning ger anledning till en konsekvensbedömning. Konsekvenserna i sig anses inte vara betydande, eftersom de till stor del kommer att vara förenade med ökad enhetlighet i tillämpningen. Därför föreslår inte kommissionen att en konsekvensbedömning ska genomföras eller att ett offentligt samråd ska hållas på nätet.

Kommissionen kommer inte heller att offentliggöra någon inbjudan att lämna synpunkter, eftersom det inte finns någon avsikt att avvika från avtalet och det därför inte finns någon ytterligare fördel med att samråda med berörda parter och inhämta deras synpunkter. Berörda parter deltog tidigare i processen, sedan den förberedande kommittén inledde sitt arbete 2016.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling Ej tillämpligt.

•Grundläggande rättigheter

Detta direktiv överensstämmer med artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och genomför Århuskonventionen vad gäller tillgången till rättslig prövning. Det bör vara möjligt för den berörda allmänheten, däribland icke-statliga miljöskyddsorganisationer som uppfyller alla krav i nationell lagstiftning, att få tillgång till omprövning av beslut som fattats av medlemsstaterna enligt detta direktiv.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Detta förslag är begränsat till ett strikt införlivande av de avtalsenliga skyldigheterna avseende miljökonsekvensbedömningar och marina genetiska resurser och vissa delar av skyldigheterna avseende områdesbaserade förvaltningsverktyg och marina skyddsområden, vilka återspeglar medlemsstaternas befintliga skyldigheter enligt antingen EU-lagstiftning eller annan internationell lagstiftning. I synnerhet har medlemsstaterna redan en etablerad ram för miljökonsekvensbedömningar som härrör från deras skyldigheter enligt MKB-direktivet, Esbokonventionen och Århuskonventionen.

Därför uppskattas de administrativa effekterna och kostnaderna vara försumbara till måttliga, eftersom de flesta nödvändiga strukturer och regler redan finns. Medlemsstaternas kostnader kommer att vara begränsade till kostnaderna för att anta rättsliga, politiska eller administrativa åtgärder för att säkerställa fullgörandet av skyldigheterna att anmäla information om marina genetiska resurser till avtalets clearing house-mekanism och begära att användarna överlämnar prover och digital sekvensinformation till offentligt tillgängliga databaser och dataregister. Medlemsstaterna kan ställas inför andra administrativa kostnader om de väljer att införa it-verktyg som är särskilt utformade för att överföra information till clearing housemekanismen. Alternativt kan det vara möjligt för alla berörda parter att använda FN:s centrala clearing house-system direkt eller, vid behov, överväga återanvändning av en befintlig itplattform i EU för detta ändamål. Om detta vore möjligt skulle kostnaderna eventuellt kunna minimeras. När det gäller mänskliga resurser har medlemsstaterna slutligen inrättat nationella behöriga myndigheter för tillträde och fördelning av vinster, som också kan utföra de uppgifter som krävs för att genomföra åtgärderna avseende marina genetiska resurser. Dessa

kostnader förväntas inte öka de kostnader som redan är förknippade med att vara part i avtalet.

Införlivandet av direktivet och medlemsstaternas genomförande av det kommer att övervakas av två av kommissionens avdelningar: generaldirektoratet för miljö och generaldirektoratet för havsfrågor och fiske.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

När medlagstiftarna har antagit detta direktiv kommer kommissionen att vidta följande åtgärder under införlivandeperioden för att underlätta införlivandet:

Den kommer att anordna möten med experter från medlemsstaterna med ansvar för att införliva de olika kapitlen i direktivet, för att diskutera hur de ska införlivas och skingra eventuella tvivel, antingen inom ramen för kommissionens nationella expertgrupper eller i ett annat lämpligt och fokuserat format.

Den kommer att stå till förfogande för bilaterala möten och samtal med medlemsstaterna för att diskutera särskilda frågor om införlivandet av direktivet.

Efter tidsfristen för införlivande kommer kommissionen att göra en omfattande bedömning av huruvida medlemsstaterna har införlivat direktivet på ett fullständigt och korrekt sätt.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Till följd av EU-domstolens dom i målet kommissionen mot Belgien (mål C-543/17) måste medlemsstaterna komplettera sina anmälningar av nationella införlivandeåtgärder med tillräckligt tydlig och exakt information och ange genom vilka bestämmelser i den nationella lagstiftningen de specifika bestämmelserna i ett direktiv införlivas. Denna information måste anges för varje skyldighet, inte endast för varje artikel.

Under förutsättning att medlemsstaterna fullgör denna skyldighet skulle de i princip inte behöva skicka några ytterligare förklarande dokument om införlivandet till kommissionen.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Förslaget innehåller gemensamma regler för medlemsstaterna om genomförandet av del II i avtalet om marina genetiska resurser, del III om områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddsområden, och del IV om miljökonsekvensbedömningar.

Enligt kapitlet om marina genetiska resurser avser EU-medlemsstaternas skyldigheter de anmälningar som ska göras till clearing house-mekanismen, skyldigheten att överlämna prover och data till offentligt tillgängliga dataregister och databaser och att fördela monetär och icke-monetär nytta. Enligt direktivet ska medlemsstaterna utse en nationell behörig myndighet som ska övervaka efterlevnaden av anmälnings- och överlämningsskyldigheterna. I direktivet klargörs också tillämpningsområdet för EU och dess medlemsstater, vilket utesluter retroaktiv tillämpning på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation som samlades in och/eller togs fram innan avtalet trädde i kraft.

Enligt kapitlet om områdesbaserade förvaltningsverktyg avser medlemsstaternas skyldigheter utbyte av information och samarbete med kommissionen och andra medlemsstater om förslag

till områdesbaserade förvaltningsverktyg. Skyldigheterna beskrivs närmare i uppförandekoden av den 14 mars 2024 om fastställande av arrangemang för utövandet av Europeiska unionens och medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter enligt avtalet.

Enligt kapitlet om miljökonsekvensbedömning avser medlemsstaternas skyldigheter planerade verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som bedrivs i områden utanför nationell jurisdiktion. För planerade verksamheter under medlemsstaternas jurisdiktion eller kontroll som bedrivs i områden inom nationell jurisdiktion och som sannolikt kommer att ha betydande effekter på den marina miljön i områden utanför nationell jurisdiktion är den enda skyldigheten att göra relevant information tillgänglig genom avtalets clearing housemekanism under den process som genomförs enligt MKB-direktivet och annan tillämplig EU- lagstiftning med bestämmelser om miljöbedömningar för planerade verksamheter.

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Kapitel 1: Allmänna bestämmelser

Artikel 1: Innehåll

I denna bestämmelse fastställs syftet med direktivet, nämligen att genomföra skyldigheterna enligt avtalet, särskilt dess allmänna mål att säkerställa bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, både i dag och på lång sikt.

Artikel 2: Definitioner

Denna bestämmelse innehåller definitioner av de termer som används i direktivet.

Artikel 3: Tillämpningsområde

I denna bestämmelse beskrivs i vilka fall detta direktiv är tillämpligt och vilka verksamheter som är undantagna.

Kapitel 2: Marina genetiska resurser och digital sekvensinformation i områden utanför nationell jurisdiktion

Artikel 4: Allmänna bestämmelser

I denna artikel beskrivs de verksamheter som omfattas av bestämmelserna i kapitel 2 och vilka verksamheter som inte omfattas.

Artikel 5: Verksamheter med avseende på marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion

I denna bestämmelse fastställs metoden för insamling på plats av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, för att skydda andra staters rättigheter och intressen och säkerställa samarbete och samordning.

Artikel 6: Anmälan om verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion

Denna bestämmelse avser behovet av att till avtalets clearing house-mekanism systematiskt anmäla information om insamling på plats av marina genetiska resurser i områden utanför

nationell jurisdiktion och information om var man kan hitta resultaten av användningen. Enligt bestämmelsen ska medlemsstaterna vidta de rättsliga, administrativa eller politiska åtgärder som krävs för att säkerställa att denna information anmäls till avtalets clearing housemekanism.

Artikel 7: Överlämning av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion

Denna bestämmelse syftar till att medlemsstaternas uttryckligen ska begära att fysiska eller juridiska personer under deras jurisdiktion som använder marina genetiska resurser överlämnar prover och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, tillsammans med deras standardiserade identifieringskod ”BBNJ”, till offentligt tillgängliga dataregister och databaser som upprätthålls antingen nationellt eller internationellt. De måste överlämna dessa prover och uppgifter senast tre år efter att användningen inleddes eller så snart de blir tillgängliga, med beaktande av gällande internationell praxis.

Det anges att medlemsstaterna måste bekräfta för den behöriga myndigheten att dessa prover och uppgifter har överlämnats. Det är nödvändigt att utbyta information på detta sätt för att skapa lika villkor för kontrollerna av att kraven är uppfyllda och för att säkerställa fullgörandet av EU:s internationella skyldigheter enligt avtalet. Denna artikel beaktar också att marin forskning i områden utanför nationell jurisdiktion för närvarande bedrivs av internationella forskningskonsortier. I dessa fall, om den person som ska överlämna denna information är baserad i en stat utanför EU, måste konsortierna säkerställa att en person i forskningsprojektet som är etablerad eller bosatt i en medlemsstat lämnar bekräftelse på överlämningen till den behöriga myndigheten.

Kapitel 3: Miljöbedömningar

Artikel 8: Allmänna bestämmelser

Enligt denna bestämmelse ska medlemsstaterna säkerställa att de möjliga effekterna på den marina miljön av planerade verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som bedrivs i områden utanför nationell jurisdiktion blir föremål för en bedömning innan de godkänns. Syftet med denna bestämmelse är också att specificera vad medlemsstaterna ska ta med i dessa bedömningar och hur de ska samordna bedömningarna. I denna bestämmelse anges skyldigheterna för verksamheter som bedrivs i områden inom nationell jurisdiktion och som sannolikt kommer att ha betydande effekter på den marina miljön i områden utanför nationell jurisdiktion.

Artikel 9: Förhandskontroll

I denna artikel beskrivs bestämmelserna för förhandskontrollen, särskilt när en medlemsstat måste göra en förhandskontroll för en planerad verksamhet. I artikeln fastställs den detaljnivå som krävs, de faktorer som ska beaktas i det slutliga beslutet och vad som måste göras tillgängligt för allmänheten och för avtalets clearing house-mekanism.

Artikel 10: Omfattning och rapport

I denna bestämmelse beskrivs hur rapporten om miljökonsekvensbedömning ska utarbetas och vilken information som ska ingå. Enligt bestämmelsen ska medlemsstaterna säkerställa att

rapporterna om miljökonsekvensbedömning är av tillräcklig kvalitet för att uppfylla kraven i detta direktiv.

Artikel 11: Samråd

Denna bestämmelse säkerställer att medlemsstaterna ger allmänheten och alla andra parter i avtalet möjlighet att delta i godkännandeförfarandena för planerade verksamheter. Enligt bestämmelsen ska medlemsstaterna offentliggöra specifik information genom avtalets clearing house-mekanism och sekretariat samt fastställa närmare bestämmelser för information till och samråd med berörda parter, så att deras synpunkter verkligen beaktas och behandlas i beslutsprocessen.

Artikel 12: Beslutsfattande

Denna bestämmelse säkerställer att medlemsstaterna endast godkänner verksamheter som kan genomföras på ett sätt som är förenligt med behovet av att förhindra betydande negativa effekter på den marina miljön, på grundval av resultaten av de samråd som avses i artikel 10. Det säkerställer att beslutet görs tillgängligt för allmänheten och genom avtalets clearing house-mekanism och sekretariat.

Artikel 13: Övervakning

I denna artikel beskrivs bestämmelserna om regelbunden övervakning av effekterna av godkända verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion för att fastställa om dessa verksamheter sannolikt kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön. I artikeln anges att det krävs offentliggörande, även genom avtalets clearing house-mekanism. Enligt artikeln ska medlemsstaterna ompröva sina beslut i händelse av betydande skadliga effekter eller som svar på farhågor eller rekommendationer från en part i avtalet eller dess vetenskapliga och tekniska organ.

Artikel 14: Tillgång till rättslig prövning

Denna bestämmelse säkerställer att berörda parter har rätt att få den materiella eller formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av artikel 3 prövad i enlighet med Århuskonventionen.

Artikel 15: Strategisk miljöbedömning av planer och program

Denna bestämmelse uppmuntrar medlemsstaterna att utföra strategiska miljöbedömningar av planer och program för planerade verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som ska bedrivas i områden utanför nationell jurisdiktion för att bedöma de möjliga effekterna av sådana planer eller program på den marina miljön.

Kapitel 4: Områdesbaserade förvaltningsverktyg och andra åtgärder, däribland marina skyddsområden

Artikel 16: Förslag till inrättande av områdesbaserade förvaltningsverktyg

I denna artikel beskrivs kraven för medlemsstaterna när de lägger fram förslag till inrättande av områdesbaserade förvaltningsverktyg.

Artikel 17: Förslagens innehåll

I denna artikel beskrivs innehållet i medlemsstaternas förslag om inrättande av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddsområden. I artikeln anges vilka berörda parter som måste rådfrågas och vilka huvudsakliga delar förslagen måste innehålla.

Artikel 18: Genomförande

Enligt denna bestämmelse ska medlemsstaterna säkerställa att verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll i områden utanför nationell jurisdiktion bedrivs i linje med de beslut som antas enligt del III i avtalet. Enligt direktivet ska medlemsstaterna också underlätta genomförandet av de beslut och rekommendationer som partskonferensen antar enligt del III i avtalet.

Artikel 19: Allmänhetens deltagande

I denna bestämmelse anges att medlemsstaterna måste ge allmänheten möjlighet att delta i utarbetandet av förslag om att inrätta områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddsområden.

Kapitel 5: Slutbestämmelser

Artikel 20: Behöriga myndigheter

Enligt denna bestämmelse ska medlemsstaterna fastställa vilka myndigheter som är behöriga att utföra uppgifter enligt detta direktiv.

Artiklarna 21–24

Dessa artiklar innehåller ytterligare bestämmelser om medlemsstaternas införlivande, om medlemsstaternas rapportering, om kommissionens utvärdering och rapportering samt om ikraftträdande av direktivet.

2025/0090 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför

nationell jurisdiktion

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande10, med beaktande av Regionkommitténs yttrande11,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Det är nödvändigt att motverka förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemen i haven, särskilt på grund av klimatförändringarnas effekter på de marina ekosystemen, däribland uppvärmning och försämrad syresättning i haven, havsförsurning, föroreningar (inbegripet plastföroreningar) samt ohållbar användning av haven. För detta ändamål är det nödvändigt att fastställa regler på EU-nivå för att genomföra unionens och dess medlemsstaters internationella åtaganden.

(2)Avtalet inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion12 (avtalet) syftar till att säkerställa bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, både i dag och på lång sikt, genom ett verkningsfullt genomförande av de tillämpliga bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention, som EU och dess medlemsstater är parter i, och genom ytterligare samarbete och samordning.

(3)Detta direktiv bör i EU-lagstiftningen genomföra de skyldigheter på miljöskyddsområdet som följer av avtalet, med erkännande av att det fortsatta genomförandet också skulle vara beroende av internationellt samarbete och samordning, särskilt i enlighet med det avtalet.

EUT C, , s. . EUT C, , s. .

Avtal inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, antaget den 19 juni 2023: https://treaties.un.org/Pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=XXI- 10&chapter=21&clang=_en.

(4)EU undertecknade avtalet den 20 september 2023. Den 17 juni 2024 antog rådet rådets beslut (EU) 2024/183013 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet. Unionen har ännu inte deponerat sitt godkännandeinstrument för avtalet. Enligt artikel 68.1 i avtalet kommer avtalet att träda i kraft 120 dagar efter dagen för deponeringen av det sextionde instrumentet för ratifikation, godkännande, godtagande eller anslutning.

(5)Unionen har åtagit sig att trappa upp sina insatser för att bekämpa klimatförändringarna och nå resultat i fråga om genomförandet av det Parisavtal som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (Parisavtalet), med vägledning av dess principer och på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, inom ramen för Parisavtalets långsiktiga temperaturmål.

(6)Konventionen om biologisk mångfald godkändes på unionens vägnar i enlighet med rådets beslut 93/626/EEG14. Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, vilket är fogat till konventionen om biologisk mångfald, godkändes på EU:s vägnar i enlighet med rådets beslut 2014/283/EU15 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014. I konventionen fastställs ramen för åtgärder för att följa Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning i unionen.

(7)Som parter i konventionen om biologisk mångfald har unionen och dess medlemsstater åtagit sig att uppnå målen i det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald, som antogs vid det femtonde mötet i partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald den 7–19 december 2022, och den långsiktiga strategiska visionen att biologisk mångfald senast 2050 ska värdesättas, bevaras och återställas samt användas på ett klokt sätt, så att ekosystemtjänster kan upprätthållas, en frisk planet kan understödjas och de fördelar som är nödvändiga för alla människor kan tillhandahållas. I EU:s strategi för biologisk mångfald 2030, genom kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2023 – Ge naturen större plats i våra liv, fastställs flera mål, däribland målet att återställa de marina ekosystemens goda miljöstatus.

(8)I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/102416 uppmuntras offentliga myndigheter och offentliga företag att framställa forskningsdata och göra dem tillgängliga i enlighet med principen om inbyggd öppenhet och öppenhet som standard samt i enlighet med Fairprincipen. Det direktivet föreskriver också att vissa forskningsdata ska vidareutnyttjas genom utbyte.

(9)Enligt avtalet är verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell

Rådets beslut (EU) 2024/1830 av den 17 juni 2024 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion (EUT L 2024/1830, 19.7.2024).

Rådets beslut 93/626/EEG av den 25 oktober 1993 om ingående av konventionen om biologisk mångfald (EGT L 309, 13.12.1993, s. 1 ).

Rådets beslut 2014/283/EU av den 14 april 2014 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, vilket är fogat till konventionen om biologisk mångfald.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (omarbetning) (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).

jurisdiktion av intresse för alla stater och till nytta för hela mänskligheten, särskilt för att öka den vetenskapliga kunskapen om mänskligheten och främja bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald, med hänsyn till utvecklingsländernas intressen och behov.

(10)I linje med artikel 9 i avtalet är det nödvändigt att främja en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.

(11)Enligt artikel 70 i avtalet jämförd med artikel 10.1 deponerade EU undantag 2024/1833 för att utesluta varje retroaktiv verkan enligt artikel 10.1 andra meningen i avtalet. Det innebär att avtalets bestämmelser när det gäller unionen enbart kommer att tillämpas på verksamheter som avser marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion som samlas in och tas fram efter det att avtalet har trätt i kraft för unionen.

(12)Traditionell kunskap med anknytning till marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion som innehas av urfolk och lokala samhällen bör endast vara tillgänglig efter frivilligt och informerat samtycke eller godkännande och deltagande av dessa urfolk och lokala samhällen i enlighet med artikel 13 i avtalet. I sådana fall bör all tillämplig nationell lagstiftning som gör det möjligt för urfolk och lokala samhällen som har den traditionella kunskapen att först ge frivilligt och informerat samtycke gälla.

(13)För att minska den administrativa bördan och kostnaderna för genomförandet får medlemsstaterna i förekommande fall använda en digital plattform som tillhandahålls av kommissionen för detta direktivs ändamål.

(14)Avtalet gör det möjligt att inrätta områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddsområden, i områden utanför nationell jurisdiktion. Åtgärder som antas av partskonferensen i enlighet med avtalet bör genomföras och vid behov införlivas i EU-lagstiftningen. I avvaktan på införlivandet bör medlemsstaterna inte undergräva de antagna åtgärdernas effektivitet. Det är nödvändigt att fastställa de förfaranden som krävs för att säkerställa samordning mellan medlemsstaterna och kommissionen innan förslag om att inrätta områdesbaserade förvaltningsverktyg eller ett förslag om en nödåtgärd läggs fram för avtalets sekretariat.

(15)Enligt detta direktiv bör kommissionen, när det gäller förslag om att inrätta områdesbaserade förvaltningsverktyg eller förslag till nödåtgärder enligt artiklarna 19 och 24.3 i avtalet, göra en preliminär rättslig bedömning. Denna bedömning bör omfatta en bedömning av unionens behov av att lämna ett sådant förslag till sekretariatet.

(16)Avtalet innehåller bestämmelser om miljökonsekvensbedömningar i områden utanför nationell jurisdiktion för att återspegla utvecklingen på internationell nivå. Det är nödvändigt att fastställa minimibestämmelser om hur dessa skyldigheter genomförs i unionen, mot bakgrund av de skyldigheter som följer av avtalet, för att på så sätt säkerställa lika villkor mellan medlemsstaterna och undvika motstridiga krav. Effekterna på den marina miljön av planerade verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion bör bedömas för att skydda människors hälsa, förbättra livskvaliteten genom att skapa en bättre miljö, bevara mångfalden av arter och bevara ekosystemets reproduktionsförmåga som en grundläggande resurs för livet.

(17)Unionen är part i Uneces konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, som undertecknades i Århus den 25 juni 1998 och ratificerades den 17 februari 2005. Unionen är part i Uneces konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, som undertecknades i Esbo den 25 februari 1991 och ratificerades den 24 juni 1997. Skyldigheterna enligt dessa konventioner bör fortsätta att gälla på de områden som omfattas av detta direktiv. Esbokonventionen syftar till att stärka det internationella samarbetet för att bedöma miljöpåverkan, särskilt i ett gränsöverskridande sammanhang. Ett av Århuskonventionens mål är att garantera allmänhetens rätt att delta i beslut i miljöfrågor för att bidra till att skydda rätten att leva i en miljö som är tillfredsställande för människors hälsa och välbefinnande. Inom ramen för detta direktiv bör allmänhetens rätt att delta i beslut i miljöfrågor utövas enligt samma principer som de som fastställs i Århuskonventionen.

(18)Syftet med detta direktiv är att fastställa en rättslig ram för verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion, men alla verksamheter som bedrivs i områden inom nationell jurisdiktion och som sannolikt kommer att ha betydande effekter på den marina miljön i områden utanför nationell jurisdiktion bör bedömas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU17, annan tillämplig EU- lagstiftning med bestämmelser om miljöbedömningar av planerade verksamheter18 och nationella lagar som införlivar EU-lagstiftning. I enlighet med artikel 28.2 i avtalet bör sådan verksamhet inom EU som bedrivs i områden inom nationell jurisdiktion bedömas enligt etablerade EU-regler. I sådana fall bör medlemsstaterna säkerställa att de fullgör skyldigheterna enligt avtalet.

(19)Eftersom andra tillämpliga rättsliga instrument och ramar eller globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ ger en ram för att bedöma effekterna av planerade verksamheter under nationell jurisdiktion eller kontroll som bedrivs i områden utanför nationell jurisdiktion, bör medlemsstaterna inte vara tvungna att utföra en förhandskontroll eller en miljökonsekvensbedömning i enlighet med detta direktiv på de villkor som fastställs i artikel 29.4 i avtalet. I sådana fall bör den berörda medlemsstaten säkerställa att rapporten om miljökonsekvensbedömning offentliggörs genom avtalets clearing house-mekanism.

(20)Alla planer eller program som utarbetas eller antas av nationella, regionala eller lokala myndigheter i medlemsstaterna och som sannolikt kommer att ha betydande effekter

på den marina miljön i områden utanför nationell jurisdiktion bör bedömas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG19 och nationella lagar som införlivar det direktivet.

EUT L 26, 28.1.2012, s. 1.

Till exempel Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 av den 18 oktober 2023 om ändring av direktiv (EU) 2018/2001, förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor, och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724.

EGT L 197, 21.7.2001, s. 30.

(21)När medlemsstaterna fastställer sannolikheten för betydande effekter av planerade verksamheter bör de ta hänsyn till hur betydande eller viktiga effekterna kan vara. När de fastställer detta bör de också ta hänsyn till kriterierna i direktiv 2011/92/EU.

(22)För att fastställa om en planerad verksamhet kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön bör förhandskontrollen eller miljökonsekvensbedömningen av en sådan verksamhet i princip utföras så tidigt som möjligt i beslutsprocessen i syfte att identifiera och bedöma alla sannolika effekter som den planerade verksamheten kan ha på den marina miljön. Detta är särskilt viktigt för att identifiera och bedöma okända eller oklara effekter av den planerade verksamheten.

(23)Den behöriga myndighetens eller de behöriga myndigheternas beslut om att godkänna planerade verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion kan ta formen av många olika rättsakter (t.ex. tillstånd, beslut, licenser och andra former av godkännande), beroende på de nationella förfaranden som är tillämpliga i medlemsstaterna. Oavsett form, titel eller förfarande för att anta sådana beslut enligt nationell lagstiftning bör medlemsstaterna säkerställa att planerade verksamheter som ska bedrivas i områden utanför nationell jurisdiktion och som kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön blir föremål för en bedömning innan de godkänns.

(24)Detta direktiv överensstämmer med artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och genomför skyldigheten enligt Århuskonventionens att garantera tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Det bör vara möjligt för den berörda allmänheten, däribland icke-statliga miljöskyddsorganisationer som uppfyller alla krav i nationell lagstiftning, att få tillgång till omprövning av beslut som fattats av medlemsstaterna enligt detta direktiv.

(25)För att detta direktiv ska vara ändamålsenligt bör fysiska eller juridiska personer eller deras vederbörligen bildade organisationer kunna åberopa det i rättsliga förfaranden, och de nationella domstolarna kunna beakta detta direktiv som en del av unionsrätten, till exempel för att pröva beslut som fattats av en nationell myndighet. Enligt domstolens fasta rättspraxis ankommer det dessutom på medlemsstaternas domstolar att, i enlighet med principen om lojalt samarbete i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), säkerställa domstolsskyddet för de rättigheter som enskilda har enligt unionsrätten. Enligt artikel 19.1 i EU-fördraget ska medlemsstaterna fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten. Enligt Århuskonventionen bör dessutom allmänheten ha tillgång till rättslig prövning för att skydda den rätt som var och en har att leva i en miljö som är förenlig med hans eller hennes hälsa och välbefinnande.

(26)Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i stadgan, inbegripet yttrande- och informationsfrihet, näringsfrihet, rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol samt principerna om laglighet och proportionalitet. Detta direktiv syftar till att säkerställa att dessa rättigheter och principer iakttas fullt ut och bör genomföras i enlighet med detta.

(27)I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument20 har medlemsstaterna åtagit sig att, i motiverade fall, låta anmälan om införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera förklarande dokument om förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i nationella instrument för införlivande. När det gäller detta direktiv anser lagstiftarna att översändandet av sådana dokument är motiverat, särskilt till följd av domstolens dom i målet kommissionen mot Belgien21 (mål C-543/17).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Innehåll

I detta direktiv fastställs minimiregler för genomförandet inom Europeiska unionen av avtalet inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion (avtalet).

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

a)områden utanför nationell jurisdiktion: det fria havet och det område som definieras i artikel 1.1 i Förenta nationernas havsrättskonvention.

b)insamling på plats: med avseende på marina genetiska resurser, insamling eller provtagning av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion.

c)partskonferens: partskonferens som inrättats enligt artikel 47 i avtalet.

d)marina genetiska resurser: material med vegetabiliskt, animaliskt, mikrobiologiskt eller annat marint ursprung som innehåller funktionella enheter av arvsmassa med faktiskt eller potentiellt värde.

e)användning av marina genetiska resurser: forskning om och utveckling av den genetiska eller biokemiska sammansättningen hos genetiska resurser, inbegripet genom tillämpning av bioteknik.

f)clearing house-mekanismen: den plattform som inrättats enligt artikel 51 i avtalet.

g)det vetenskapliga och tekniska organet: det organ som inrättats enligt artikel 49 i avtalet.

h)sekretariatet: det sekretariat som inrättats enligt artikel 50 i avtalet.

i)planerad verksamhet: verksamhet som omfattar genomförande av anläggningsarbeten, installationer, system eller andra ingrepp i den marina miljön, inbegripet regelbunden verksamhet som syftar till att utnyttja naturresurser.

j)verksamheter inom jurisdiktion eller kontroll: verksamheter som bedrivs av både offentliga och privata enheter och som omfattas av medlemsstatens behörighet eller befogenheter i enlighet med folkrätten.

EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

Domstolens dom av den 8 juli 2019, kommissionen/Belgien, C-543/17, ECLI: EU: C:2019:573.

k)planer och program: de planer och program som definieras i artikel 2 a i direktiv 2001/42/EG och eventuella ändringar av dem som utarbetas och/eller antas av en myndighet på global, nationell, regional, subregional eller lokal nivå eller som utarbetas av en myndighet för att antas av parlamentet eller regeringen genom ett lagstiftningsförfarande, och som krävs i lagar och andra författningar.

l)beslut om att godkänna: ett beslut som fattats av den behöriga myndigheten eller de behöriga myndigheterna och som gör det möjligt att genomföra en planerad verksamhet.

m)berörd allmänhet: fysiska och juridiska personer som påverkas eller kan komma att påverkas av eller har intresse av de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i kapitel 3 i detta direktiv, inbegripet icke-statliga miljöskyddsorganisationer som uppfyller eventuella krav enligt nationell lagstiftning.

n)allmänhet: den berörda allmänheten samt urfolk och lokala samhällen med relevant traditionell kunskap och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ samt det vetenskapliga samfundet.

o)ansvarig myndighet eller ansvariga myndigheter: myndighet eller myndigheter som medlemsstaterna utser för att utföra de uppgifter som följer av detta direktiv.

p)miljökonsekvensbedömning: ett förfarande för att utarbeta en rapport om

miljökonsekvensbedömning, genomföra samråd, beakta rapporten om miljökonsekvensbedömning och resultaten av samråden i beslutsfattandet samt lämna information om beslutet i enlighet med kapitel 3 i detta direktiv.

q)rapport om miljökonsekvensbedömning: dokumentation med den information som krävs enligt artikel 10.4 i detta direktiv.

r)kumulativa effekter: de kombinerade och stegvis ökande effekter som följer av olika verksamheter, inbegripet tidigare kända, nuvarande och rimligen förutsebara verksamheter, eller av upprepandet av liknande verksamheter över tid, samt konsekvenserna av klimatförändringar, havsförsurning och relaterade effekter.

s)mindre eller övergående effekter: effekter som inte har någon betydande skadlig effekt på den marina miljön.

Artikel 3

Tillämpningsområde

1.Detta direktiv är tillämpligt på planerade verksamheter under medlemsstaternas jurisdiktion eller kontroll som bedrivs i områden utanför nationell jurisdiktion.

2.Detta direktiv är inte tillämpligt på örlogsfartyg, militära luftfartyg eller stödfartyg. Bortsett från kapitel 2 är detta direktiv inte tillämpligt på några andra fartyg eller luftfartyg som ägs eller drivs av en medlemsstat och som för tillfället endast används för statlig icke‑kommersiell tjänst.

3.Detta direktiv är inte tillämpligt på planerade verksamheter under medlemsstaternas jurisdiktion eller kontroll som bedrivs i områden inom nationell jurisdiktion, med undantag för vad som anges i bestämmelserna i artikel 8.6 i detta direktiv.

4.Detta direktiv påverkar inte de ansvariga myndigheternas skyldighet att iaktta de begränsningar som åläggs genom nationella lagar och andra författningar samt tillämplig rättspraxis om affärs- och industrihemligheter, inklusive immateriella rättigheter, och om hänsynstagande till allmänna intressen.

KAPITEL 2

Marina genetiska resurser och digital sekvensinformation i områden utanför nationell

jurisdiktion

Artikel 4

Allmänna bestämmelser

1.Detta kapitel gäller endast verksamheter som avser marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion som samlats in och tagits fram från och med XX [efter ikraftträdandet av avtalet för EU och dess medlemsstater – EUT anger datumet].

2.Detta kapitel är inte tillämpligt på

a)fiskeriverksamhet som regleras enligt folkrätten och fiskerelaterade verksamheter, och

b)fisk eller andra levande marina resurser som bevisligen har fångats i samband med fiske eller fiskerelaterad verksamhet från områden utanför nationell jurisdiktion, såvida inte dessa fiskar eller andra levande marina resurser regleras som användning enligt del II i avtalet.

Artikel 5

Verksamheter med avseende på marina genetiska resurser i områden utanför nationell

jurisdiktion

Medlemsstaterna ska säkerställa att insamling på plats av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion utförs med vederbörlig hänsyn till kuststaternas rättigheter och berättigade intressen i områden inom deras nationella jurisdiktion och med vederbörlig hänsyn till andra staters intressen i områden utanför nationell jurisdiktion i enlighet med Förenta nationernas havsrättskonvention. För detta ändamål ska medlemsstaterna i tillämpliga fall sträva efter att samarbeta, däribland genom clearing house-mekanismen, för att genomföra bestämmelserna i detta kapitel.

Artikel 6

Anmälan om verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital

sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell

jurisdiktion

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att den information som förtecknas i punkt 2 och eventuella uppdateringar enligt punkt 3 anmäls till clearing house-mekanismen. Medlemsstaterna ska säkerställa samordning mellan det system som används för anmälan enligt punkt 2 och andra anmälningssystem som föreskrivs i annan unionslagstiftning.

2.Följande information ska anmälas till clearing house-mekanismen sex månader före insamlingen på plats av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion:

a)Karaktären av och målen för den insamling som ska utföras, inbegripet, i tillämpliga fall, om insamlingen ingår i ett program.

b)Ändamålet med forskningen eller, om de är kända, vilka marina genetiska resurser som ska eftersökas eller samlas in, och för vilka syften dessa resurser kommer att samlas in.

c)De geografiska områden i vilka insamlingen ska utföras.

d)En sammanfattning av de metoder och förfaranden som ska användas vid insamlingen, inbegripet fartygens namn, tonnage, typ och klass samt vilken vetenskaplig utrustning och/eller vilka undersökningsmetoder som ska användas.

e)Information om eventuella andra bidrag till föreslagna viktiga program.

f)Den planerade tidpunkten för forskningsfartygens första ankomst och slutliga avgång eller utplacering av utrustning och avlägsnande därav, vilketdera som är tillämpligt.

g)Namnen på medverkande institutioner och de personer som är ansvariga för forskningsprojektet.

h)Möjligheterna för forskare från alla stater, i synnerhet forskare från utvecklingsländer, att delta i eller ha anknytning till forskningsprojektet.

i)I vilken utsträckning det anses att stater som är parter i avtalet och som kan behöva och begära tekniskt stöd, i synnerhet utvecklingsländer, bör ha möjlighet att delta i eller vara företrädda i forskningsprojektet.

j)En datahanteringsplan som utarbetats i enlighet med öppen och ansvarsfull datahantering med beaktande av gällande internationell praxis.

3.Om en väsentlig förändring sker av den information som har lämnats till clearing housemekanismen före den planerade insamlingen, ska uppdaterad information anmälas till clearing house-mekanismen inom en rimlig tidsperiod och inte senare än den tidpunkt då insamlingen på plats inleds, om det är praktiskt genomförbart.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att följande information, tillsammans med den standardiserade identifieringskoden ”BBNJ”, anmäls till clearing housemekanismen så snart den är tillgänglig, men inte senare än ett år efter insamlingen på plats av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion:

a)Det dataregister eller den databas där digital sekvensinformation om marina genetiska resurser lagras eller kommer att lagras.

b)Den plats där alla marina genetiska resurser som samlats in på plats kommer att lagras eller förvaras.

c)En rapport med uppgifter om det geografiska område från vilket marina genetiska resurser har samlats in, inbegripet information om insamlingsplatsens latitud, longitud och djup, samt, i mån av tillgång, slutsatserna av de verksamheter som har bedrivits.

d)Eventuella nödvändiga uppdateringar av den datahanteringsplan som avses i punkt 2 j.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att prover av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion som lagras i dataregister eller databaser inom deras jurisdiktion kan identifieras som härrörande från områden utanför nationell jurisdiktion i enlighet med gällande vetenskaplig internationell praxis och om det är praktiskt möjligt.

6.Medlemsstaterna ska säkerställa att dataregister, i den mån det är praktiskt möjligt, och databaser inom deras jurisdiktion på halvårsbasis genererar en sammanfattande rapport om tillgången till marina genetiska resurser och digital sekvensinformation som kopplas till deras standardiserade identifieringskod ”BBNJ” och gör rapporten tillgänglig för den kommitté för tillgång och nyttofördelning som inrättats enligt artikel 15 i avtalet.

7.Om marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion och, om det är praktiskt möjligt, den digitala sekvensinformationen om dessa resurser är föremål för användning, inbegripet kommersialisering, av fysiska eller juridiska personer under deras jurisdiktion ska medlemsstaterna säkerställa att följande information, inklusive den standardiserade identifieringskoden ”BBNJ” i förekommande fall, anmäls till clearing housemekanismen så fort den blir tillgänglig:

a)Var resultaten av denna användning, till exempel publikationer, beviljade patent i förekommande fall eller, i den mån det är möjligt, framtagna produkter kan hittas.

b)I förekommande fall uppgifter om anmälan som skickats till clearing house-mekanismen efter insamlingen om de marina genetiska resurser som var föremål för användning.

c)Var det ursprungliga prov som är föremål för användningen förvaras.

d)De planerade arrangemangen för åtkomst till marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser som används och en datahanteringsplan för dessa resurser.

e)Information om försäljningen av relevanta produkter efter marknadsföringen och övrig utveckling, när sådan information finns tillgänglig.

8.När så är möjligt och lämpligt får medlemsstaterna använda en digital plattform som tillhandahålls av kommissionen för att utarbeta och lämna den information som anges i punkterna 2 och 4.

Artikel 7

Överlämning av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina

genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att fysiska eller juridiska personer under deras jurisdiktion som använder marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion överlämnar dessa marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, tillsammans med deras standardiserade identifieringskod ”BBNJ”, till offentligt tillgängliga dataregister och databaser, som upprätthålls antingen nationellt eller internationellt, senast tre år efter att användningen inleddes eller så snart de blir tillgängliga.

2.Medlemsstaterna ska också säkerställa att de fysiska eller juridiska personer som avses i punkt 1 lämnar bekräftelse på överlämningen till den behöriga myndigheten.

Om flera fysiska eller juridiska personer deltar i användningen ska den person som ansvarar för övervakningen av forskningsprojektet lämna bekräftelse på överlämningen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den person som ansvarar för övervakningen av forskningsprojektet är etablerad eller bosatt.

Om den person som ansvarar för övervakningen av forskningsprojektet inte är etablerad eller bosatt i unionen ska medlemsstaterna säkerställa att fysiska eller juridiska personer under deras jurisdiktion som deltar i forskningsprojektet fastställer att en person i forskningsprojektet som är etablerad eller bosatt i en medlemsstat lämnar bekräftelse på överlämningen till den behöriga myndigheten.

3.Medlemsstaterna ska bland annat genom samordning, samarbete och utbyte av relevant information säkerställa att informationen i punkterna 1 och 2 delas på ett förenklat sätt, utan att onödigt öka den administrativa bördan för den behöriga myndigheten eller de behöriga myndigheterna eller för fysiska eller juridiska personer som lämnar bekräftelse på överlämning.

KAPITEL 3

Miljöbedömningar

Artikel 8

Allmänna bestämmelser

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att de möjliga effekterna på den marina miljön av planerade verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som bedrivs i områden utanför nationell jurisdiktion blir föremål för en bedömning innan ett beslut om att godkänna dem (ett tillstånd) utfärdas av den behöriga myndigheten eller de behöriga myndigheterna i enlighet med detta direktiv.

2.Den bedömning som avses i punkt 1 får integreras i medlemsstaternas befintliga förfaranden för godkännande av planerade verksamheter.

3.För att samordna och underlätta bedömningsförfarandena för planerade verksamheter under medlemsstaternas jurisdiktion eller kontroll som bedrivs i områden utanför nationell jurisdiktion, och särskilt för att genomföra samråd i enlighet med artikel 11, får de berörda medlemsstaterna inrätta ett gemensamt organ på grundval av likvärdig representation.

4.Om en miljökonsekvensbedömning för en planerad verksamhet ska genomföras, ska medlemsstaterna i förekommande fall beakta resultaten av relevanta strategiska miljöbedömningar, särskilt de som genomförts i enlighet med artikel 15.

5.Detta kapitel är inte tillämpligt på planerade verksamheter under medlemsstaternas jurisdiktion eller kontroll som bedrivs i områden utanför nationell jurisdiktion och som har en mindre eller övergående effekt på den marina miljön.

6.Detta kapitel är inte tillämpligt på planerade verksamheter under medlemsstaternas jurisdiktion eller kontroll som bedrivs i områden utanför nationell jurisdiktion för vilka en förhandskontroll eller en miljökonsekvensbedömning har utförts i enlighet med kraven i andra relevanta internationella rättsliga instrument eller ramar eller av relevanta globala, regionala,

subregionala eller sektoriella organ. För verksamheter för vilka en miljökonsekvensbedömning har utförts i enlighet med kraven i andra relevanta rättsliga instrument eller ramar eller av relevanta globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ ska medlemsstaterna säkerställa att villkoren i artikel 29.4 i avtalet är uppfyllda. I sådana fall ska den berörda medlemsstaten säkerställa att rapporten om miljökonsekvensbedömning offentliggörs genom clearing house-mekanismen och att verksamheten övervakas.

7.För planerade verksamheter under medlemsstaternas jurisdiktion eller kontroll som bedrivs i områden inom nationell jurisdiktion och som sannolikt kommer att ha betydande effekter på den marina miljön i områden utanför nationell jurisdiktion ska medlemsstaterna tillämpa direktiv 2011/92/EU och annan tillämplig EU-lagstiftning med bestämmelser om miljöbedömningar för planerade verksamheter. För denna verksamhet ska medlemsstaterna i god tid göra relevant information tillgänglig genom clearing house-mekanismen under processen enligt direktiv 2011/92/EU och annan tillämplig EU-lagstiftning med bestämmelser om miljöbedömningar för planerade verksamheter och säkerställa att verksamheten övervakas på ett sätt som är förenligt med kraven i det direktivet och nationell lagstiftning.

Artikel 9

Förhandskontroll

1.Om en planerad verksamhet kan ha mer än en mindre eller övergående effekt på den marina miljön i områden utanför nationell jurisdiktion, eller om verksamhetens effekter är okända eller oklara, ska medlemsstaten med jurisdiktion eller kontroll över verksamheten utföra en förhandskontroll för att fastställa om verksamheten kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön och därför ska bli föremål för en bedömning.

2.Förhandskontrollen ska utföras inom en rimlig tidsram och vara tillräckligt ingående för att medlemsstaten ska kunna bedöma huruvida den har rimliga skäl att fastställa att den planerade verksamheten kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön.

3.Vid förhandskontrollen ska medlemsstaterna beakta åtminstone beskrivningen av den planerade verksamheten, inbegripet dess syfte, plats, varaktighet och intensitet, den inledande analysen av de möjliga effekterna, inbegripet med hänsyn till kumulativa effekter och, i förekommande fall, alternativ till den planerade verksamheten.

4.Vid förhandskontrollen ska medlemsstaterna beakta åtminstone följande faktorer:

a)Typen av planerad verksamhet, den teknik som används för verksamheten samt det sätt på vilket verksamheten ska genomföras.

b)Den planerade verksamhetens varaktighet.

c)Den planerade verksamhetens plats.

d)Platsens egenskaper och ingående ekosystem (inbegripet områden av särskild ekologisk eller biologisk betydelse eller sårbarhet) för den planerade verksamheten.

e)De möjliga effekterna av den planerade verksamheten, inbegripet de möjliga kumulativa effekterna och de möjliga effekterna i områden inom nationell jurisdiktion.

f)Den omfattning i vilken effekterna av den planerade verksamheten är okända eller oklara.

g)Andra relevanta ekologiska eller biologiska faktorer.

5.Om förhandskontrollen visar att den planerade verksamheten kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön, ska en miljökonsekvensbedömning utföras i enlighet med detta kapitel.

6.Den behöriga myndigheten ska fatta ett beslut avseende förhandskontrollen på grundval av de faktorer som avses i punkt 4. Beslutet avseende förhandskontrollen, inbegripet de huvudsakliga skälen till att det krävs eller inte krävs en bedömning med hänvisning till de relevanta faktorer som anges i punkt 4, ska offentliggöras, däribland genom clearing housemekanismen.

7.Om en part i avtalet eller det vetenskapliga och tekniska organet, efter offentliggörandet av det beslut avseende förhandskontrollen som avses i punkt 6, framför några farhågor eller rekommendationer inom 40 dagar efter offentliggörandet av beslutet med avseende på att det har fastställts att en planerad verksamhet inte kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön, ska den medlemsstat som fastställde detta beakta dessa farhågor. Till följd av detta får medlemsstaten ompröva sitt beslut.

Artikel 10

Omfattning och rapport

1.Om en miljökonsekvensbedömning för en planerad verksamhet ska utföras ska medlemsstaterna säkerställa att en rapport om miljökonsekvensbedömningen utarbetas.

2.Rapporten om miljökonsekvensbedömningen ska grundas på ett yttrande från en behörig myndighet om dess omfattning.

3.Den behöriga myndigheten ska avge det yttrande som avses i punkt 2 med beaktande av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, samt information om de viktigaste miljömässiga effekterna och eventuella medföljande effekter av den planerade verksamheten,

däribland ekonomiska, sociala, kulturella och hälsorelaterade effekter, inbegripet möjliga kumulativa effekter och effekter i områden inom nationell jurisdiktion, och rimliga alternativ till den planerade verksamheten.

4.Den rapport om miljökonsekvensbedömningen som avses i punkt 1 ska omfatta åtminstone följande information:

a)En beskrivning av den planerade verksamheten, inbegripet dess plats.

b)Det yttrande som avgetts enligt punkt 3.

c)En bedömning av utgångsläget för den marina miljö som sannolikt kommer att påverkas av den planerade verksamheten.

d)En beskrivning av den planerade verksamhetens möjliga effekter, inbegripet möjliga kumulativa effekter och eventuella effekter i områden inom nationell jurisdiktion.

e)En beskrivning av förebyggande, skadelindrande och förvaltningsmässiga åtgärder.

f)En beskrivning av osäkerheter och kunskapsluckor.

g)Information om den offentliga samrådsprocessen.

h)En beskrivning av utvärderingen av rimliga alternativ till den planerade verksamheten.

i)En beskrivning av uppföljningsinsatser, inbegripet en miljöförvaltningsplan som ska genomföras under genomförandet och driften av verksamheten.

j)En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i leden a–i.

5.För att säkerställa att rapporterna om miljökonsekvensbedömningen är fullständiga och av god kvalitet ska medlemsstaterna säkerställa att rapporterna utarbetas av behöriga experter och att de behöriga myndigheterna har eller har tillgång till tillräcklig sakkunskap för att granska rapporterna.

Artikel 11

Samråd

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att följande information offentliggörs inom rimliga tidsramar, däribland genom clearing house-mekanismen och sekretariatet:

a)Den rapport om miljökonsekvensbedömningen som avses i artikel 10.1.

b)Begäran om godkännande av den planerade verksamheten.

c)Det faktum att den planerade verksamheten är föremål för en miljökonsekvensbedömning.

d)Uppgifter om vilka myndigheter som är behöriga att fatta beslut om att godkänna verksamheten, från vilka relevant information kan erhållas och till vilka synpunkter eller frågor kan lämnas in samt om tidsramen för att lämna in synpunkter eller frågor.

e)Uppgift om när och var samt på vilket sätt relevant information kommer att göras tillgänglig.

f)Detaljerade bestämmelser om allmänhetens deltagande i enlighet med punkt 4.

2.Parterna i avtalet, särskilt kustnära parter i omedelbar närhet av den planerade verksamheten och andra parter i omedelbar närhet av den planerade verksamheten, och den berörda allmänheten ska i ett tidigt skede ges faktisk möjlighet att delta i förfaranden för godkännande av de planerade verksamheter som avses i artikel 12.2, och ska för detta ändamål ha rätt att yttra sig innan ett beslut om att godkänna en planerad verksamhet fattas när alla alternativ står öppna för den behöriga myndigheten eller de behöriga myndigheterna.

3.Vid tillämpning av punkt 2 ska medlemsstaterna fastställa de potentiellt mest berörda parterna genom att beakta den planerade verksamhetens art och möjliga effekter på den marina miljön. Sådana parter ska omfatta följande:

a)Kustnära parter vars utövande av suveräna rättigheter för att utforska, utnyttja, bevara eller hantera naturresurser rimligen kan förväntas bli påverkat av den planerade verksamheten.

b)Parter som i området för den planerade verksamheten bedriver mänskliga verksamheter, inbegripet ekonomiska verksamheter, som rimligen kan förväntas bli påverkade av den planerade verksamheten.

4.Medlemsstaterna ska fastställa närmare bestämmelser för information till de berörda parter som avses i punkt 2 och rimliga tidsramar för samråd med de berörda parter som avses i punkt 2, vilka inte får vara kortare än 30 dagar men inte längre än 85 dagar. I detta avseende får medlemsstaterna använda befintliga bestämmelser som följer av direktiv 2011/92/EU och annan tillämplig EU-lagstiftning med bestämmelser om miljöbedömningar för planerade verksamheter.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att resultaten av samrådet, däribland relevanta synpunkter och yttranden från parterna och den berörda allmänheten samt resultaten från det vetenskapliga och tekniska organet, vederbörligen beaktas och behandlas i beslutsprocessen.

Artikel 12

Beslutsfattande

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten eller de behöriga myndigheterna fattar beslut om att godkänna en planerad verksamhet när de, med beaktande av skadelindrande och förvaltningsmässiga åtgärder, har fastställt att de har gjort alla rimliga ansträngningar för att säkerställa att den planerade verksamheten kan bedrivas på ett sätt som är förenligt med förebyggandet av väsentliga negativa effekter på den marina miljön.

2.Beslutet om att godkänna en planerad verksamhet ska grundas på resultaten av de samråd som avses i artikel 11 och ska åtminstone omfatta följande:

a)Den behöriga myndighetens slutsats om den planerade verksamhetens sannolika väsentliga effekter på den marina miljön och de huvudsakliga skälen till godkännandet.

b)Eventuella villkor som är knutna till beslutet, en beskrivning av eventuella inslag i den planerade verksamheten och/eller planerade åtgärder för att undvika, förebygga eller minska betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön samt övervakningsåtgärder. Dessa åtgärder kan, i tillämpliga fall, införlivas i en miljöförvaltningsplan.

3.I ett beslut om att inte godkänna en planerad verksamhet ska de huvudsakliga skälen till detta anges.

4.När ett beslut om att godkänna eller inte godkänna en planerad verksamhet har fattats ska medlemsstaterna snarast säkerställa att beslutet offentliggörs, däribland genom clearing house-mekanismen och sekretariatet. Medlemsstaterna ska i detta syfte tillhandahålla de synpunkter och yttranden som inkommit under de samråd som avses i artikel 11 och en beskrivning av hur dessa synpunkter och yttranden har beaktats eller på annat sätt behandlats.

Artikel 13

Övervakning

1.Medlemsstaterna ska, genom att använda bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap och information och, i förekommande fall, den relevanta traditionella kunskapen hos urfolk och

lokala samhällen, övervaka effekterna av godkända verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion, för att fastställa huruvida dessa verksamheter sannolikt kommer att medföra föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön. I synnerhet ska varje medlemsstat övervaka de miljömässiga effekterna och eventuella därmed förknippade effekter, däribland ekonomiska, sociala, kulturella och hälsorelaterade effekter, av en godkänd verksamhet under deras jurisdiktion eller kontroll i enlighet med de villkor som är knutna till beslutet om att godkänna den planerade verksamheten.

2.Om en medlemsstat med jurisdiktion eller kontroll över en godkänd verksamhet identifierar väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön som antingen inte förutsågs i miljökonsekvensbedömningen, mot bakgrund av deras karaktär eller allvarlighet, eller som härrör från en överträdelse av något av de villkor som avses i artikel 12.2 b, eller om en part i avtalet eller det vetenskapliga och tekniska organet framför några farhågor eller rekommendationer, ska den berörda medlemsstaten ompröva sitt beslut. I detta syfte ska den

a)kräva att åtgärder föreslås och genomförs för att förebygga, lindra och/eller hantera dessa effekter eller vidta andra nödvändiga åtgärder och/eller avbryta verksamheten, där så är lämpligt, och

b)i god tid utvärdera eventuella åtgärder som genomförts eller vidtagits enligt led a.

I sådana fall ska medlemsstaterna snarast underrätta partskonferensen, andra parter i avtalet och den berörda allmänheten, däribland genom clearing house-mekanismen.

3.Medlemsstaterna ska regelbundet, men inte mindre ofta än vart tredje år, offentliggöra en rapport om effekterna av den godkända verksamheten och resultaten av den övervakning som krävs enligt punkt 1.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att följande offentliggörs, däribland genom clearing housemekanismen:

a)Övervakningsrapporter.

b)Rapporter om granskningen av den godkända verksamhetens effekter.

c)De senaste besluten, om ett beslut om godkännande av verksamheten har ändrats, däribland den information som avses i artikel 12.2.

Artikel 14

Tillgång till rättslig prövning

Medlemsstaterna ska inom ramen för den tillämpliga nationella lagstiftningen säkerställa att medlemmar av den berörda allmänheten har möjlighet att få den materiella eller formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av artiklarna 8–13 prövad i domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag.

Artikel 15

Strategisk miljöbedömning av planer och program

Medlemsstaterna får, enskilt eller i samarbete med andra medlemsstater eller andra parter i avtalet, utföra strategiska miljöbedömningar av planer och program för planerade verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som ska bedrivas i områden utanför nationell jurisdiktion, för att bedöma de möjliga effekterna av sådana planer eller program på den marina miljön. Om det i direktiv 2001/42/EG föreskrivs en skyldighet att genomföra en strategisk miljöbedömning, ska medlemsstaterna följa bestämmelserna i det direktivet när de utför sådana bedömningar.

KAPITEL 4

Områdesbaserade förvaltningsverktyg och andra åtgärder, däribland marina

skyddsområden

Artikel 16

Förslag till inrättande av områdesbaserade förvaltningsverktyg

1.Medlemsstaterna ska, oavsett om de agerar enskilt eller gemensamt, skicka utkastet till ett förslag enligt artikel 19 i avtalet eller till en nödåtgärd enligt artikel 24.3 i det avtalet till kommissionen innan de lämnar in det till sekretariatet. Efter mottagandet ska kommissionen underrätta alla medlemsstater och dela utkastet till förslag. Om andra medlemsstater har synpunkter ska de lämna in dessa synpunkter till kommissionen inom 30 dagar från mottagandet av utkastet till förslag eller tidigare om det är motiverat med hänsyn till nödåtgärden. Kommissionen ska vidarebefordra de mottagna synpunkterna till övriga medlemsstater.

2.Kommissionen ska lägga fram en preliminär bedömning av det utkast till förslag eller det utkast till nödåtgärder som mottagits enligt punkt 1 innan medlemsstaterna lämnar in förslag eller utkast till sekretariatet. Syftet med den preliminära bedömningen är att bidra till att fastställa om förslaget eller nödåtgärden bör lämnas in eller inte på unionens eller på unionens och dess medlemsstaters vägnar.

3.Kommissionen ska lägga fram en preliminär bedömning av huruvida utkastet till förslag eller utkastet till nödåtgärd enligt punkt 1 bör lämnas in på unionens vägnar till sekretariatet av kommissionen. I avvaktan på en sådan preliminär bedömning, och om den preliminära bedömningen visar att utkastet bör lämnas in på unionens vägnar, ska medlemsstaterna avstå från att lämna in det förslag eller den nödåtgärd som avses i punkt 1 till sekretariatet.

Artikel 17

Förslagens innehåll

1.Förslag enligt artikel 19 i avtalet angående inrättandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddsområden, eller nödåtgärden enligt artikel 24.3 i det avtalet, ska utarbetas på grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, med beaktande av försiktighetsansatsen och en ekosystembaserad strategi.

2.Berörda parter, däribland stater och globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, civilsamhället, det vetenskapliga samfundet, den privata sektorn, urfolk och lokala samhällen, ska när så är lämpligt rådfrågas om utarbetandet av de förslag som avses i detta kapitel.

3.Förslag med avseende på identifierade områden ska omfatta följande huvudsakliga delar:

a)En geografisk eller rumslig beskrivning av det identifierade området genom en hänvisning till de vägledande kriterier som anges i bilaga I till avtalet.

b)Information om de kriterier som anges i bilaga I till avtalet.

c)Mänskliga verksamheter i det identifierade området, inbegripet användningsområden för urfolk och lokala samhällen, och deras möjliga konsekvenser.

d)En beskrivning av läget för den marina miljön och den biologiska mångfalden.

e)En beskrivning av de mål för bevarande och, i tillämpliga fall, hållbar användning som ska tillämpas i området.

f)Ett utkast till förvaltningsplan som omfattar de föreslagna åtgärderna och beskriver de föreslagna övervaknings-, forsknings- och granskningsåtgärderna för att uppnå de angivna målen.

g)Varaktigheten av åtgärderna i det föreslagna området i förekommande fall.

h)Information om eventuella samråd med andra stater, däribland angränsande kuststater, och/eller relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, i förekommande fall.

i)Information om områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddsområden, som har genomförts enligt relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ.

j)Relevanta vetenskapliga bidrag och, i förekommande fall, traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen.

4.Medlemsstaterna ska sträva efter att samarbeta och utbyta information om förslag, inbegripet de delar som anges i punkt 3.

Artikel 18

Genomförande

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll i områden utanför nationell jurisdiktion bedrivs i linje med de beslut av partskonferensen som antas enligt del III i avtalet.

2.Medlemsstaterna ska, där så är lämpligt, främja antagandet av åtgärder inom relevanta rättsliga instrument och ramar eller relevanta globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ i vilka de ingår som medlemmar, för att stödja genomförandet av de beslut och rekommendationer som antagits av partskonferensen enligt del III i avtalet.

Artikel 19

Allmänhetens deltagande

Medlemsstaterna ska säkerställa att allmänheten ges möjlighet att delta i utarbetandet av förslag om inrättande av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddsområden, enligt artikel 15 i enlighet med kraven i artiklarna 6 och 7 i direktiv 2001/42/EG.

Kapitel 5

Slutbestämmelser

Artikel 20

Behöriga myndigheter

1.Senast xx [tidsfristen för införlivande minus fyra månader – fylls i av Publikationsbyrån] ska medlemsstaterna identifiera de behöriga myndigheter som kommer att utföra uppgifterna enligt kapitlen 2–5 i detta direktiv och anmäla dessa till kommissionen.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter som utför uppgifter enligt detta direktiv har tillräckligt med kvalificerad personal och tillräckliga ekonomiska, tekniska och teknologiska resurser för att verkningsfullt kunna utföra sina uppgifter.

Artikel 21

Utvärdering, rapportering och översyn

1.Kommissionen ska senast [5 år efter detta direktivs ikraftträdande – fylls i av Publikationsbyrån] överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av i vilken utsträckning medlemsstaterna har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med de uppgifter den behöver för att utarbeta denna rapport.

2.Senast [3 år efter tidsfristen enligt punkt 1 – fylls i av Publikationsbyrån] ska kommissionen göra en utvärdering av effekterna av detta direktiv [även med beaktande av eventuella förändringar enligt avtalet] och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med den information som behövs för att utarbeta denna rapport, inbegripet en sammanfattning av genomförandet av detta direktiv och de åtgärder som vidtagits, samt statistiska uppgifter, med särskild uppmärksamhet på miljökonsekvensbedömningar som genomförts enligt kapitel 3. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

Artikel 22

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast [6 månader efter detta direktivs ikraftträdande – fylls i av Publikationsbyrån] anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den […].

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av denna hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 23

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 24

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

	INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	4
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från

	unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart
	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	5
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	6

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	6
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	8
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	8
2.	FÖRVALTNING .......................................................................................................	10
2.1	Regler om uppföljning och rapportering....................................................................	10
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem...............................................................................	10

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna ...............................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet

	mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en
	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).......	10
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter ...............................................	10

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten11

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för

	decentraliserade byråer och organ) ............................................................................	15
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	17
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		17
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	17
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	17
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	18
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	19
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	19
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	19
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	20
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	20
4.2	Data ............................................................................................................................	22
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	25
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	26
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	28

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till direktiv om genomförande av skyldigheterna enligt avtalet för att säkerställa bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.

1.2Berörda politikområden Miljöskydd

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Syftet med initiativet är att säkerställa att avtalet genomförs på ett enhetligt sätt i EU genom att i EU:s rättsordning införliva de skyldigheter som följer av avtalet på områdena miljöskydd och marina genetiska resurser och därmed undvika forumshopping i EU, vilket leder till snabbare tillståndsgivning och administrativ förenkling.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Säkerställa att forskare i EU, särskilt de som i forskarlag med medlemmar i hela EU forskar om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, inte ställs inför onödiga rättsliga bördor som kan uppstå till följd av ett ojämnt genomförande av internationella avtalsenliga skyldigheter i EU.

Säkerställa att de möjliga effekterna på den marina miljön av planerade verksamheter under medlemsstaternas jurisdiktion eller kontroll som bedrivs i områden utanför nationell jurisdiktion bedöms innan verksamheterna godkänns av den behöriga myndigheten.

Säkerställa att förslag angående inrättandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddsområden, utarbetas på grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, med beaktande av försiktighetsansatsen och en ekosystembaserad strategi och endast efter samråd med berörda parter.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Detta förslag om genomförande av avtalet på ett enhetligt sätt i EU syftar till att säkerställa bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. Detta är en viktig prioritering för EU och i linje med målen i den europeiska gröna given och det gemensamma meddelandet om EU:s agenda för internationell världshavsförvaltning.

Genomförandet av skyldigheterna enligt avtalet kommer också att bidra till att uppnå målen i det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald (antaget inom ramen för konventionen om biologisk mångfald), särskilt målet att säkerställa ett effektivt bevarande och en effektiv förvaltning av minst 30 % av världens marker, inlandsvatten, kustområden och hav senast 2030. Det kommer också att bidra till att uppnå målen i EU:s strategi för biologisk mångfald 2030, som bland annat syftar till att återställa de marina ekosystemens goda miljöstatus.

Genom att genomföra avtalet kommer detta förslag att skapa lika villkor i EU för dem som bedriver verksamhet i områden utanför nationell jurisdiktion för vilka en miljökonsekvensbedömning måste utföras, och för forskare och rättsliga enheter som arbetar med marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

EU-medlemsstaternas införlivande i nationell lagstiftning av de skyldigheter som ingår i detta förslag.

I detta förslag fastställs de skyldigheter enligt avtalet som skulle kunna påverka EU:s inre marknad – mer bestämt dem som bedriver verksamhet i områden utanför nationell jurisdiktion för vilka en miljökonsekvensbedömning måste utföras, och forskare som arbetar med marina genetiska resurser och digital sekvensinformation – för att säkerställa lika villkor. Det första sättet att bedöma resultatet är därför att övervaka om EU:s medlemsstater genomför direktivet inom den tidsram som anges i direktivet (sex månader efter dess ikraftträdande).

1.4Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd22

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Det finns tre typer av krav som motsvarar mål på kort, medellång och lång sikt. Krav på kort sikt:

Senast fyra månader före tidsfristen för införlivande måste medlemsstaterna identifiera behöriga myndigheter som utför uppgifter enligt kapitlen 2–5 i direktivet och anmäla dessa till kommissionen. Medlemsstaterna måste säkerställa att behöriga myndigheter som utför uppgifter enligt detta direktiv har tillräckligt med kvalificerad personal och tillräckliga ekonomiska, tekniska och teknologiska resurser för att verkningsfullt kunna utföra sina uppgifter.

Medlemsstaterna måste senast sex månader efter direktivets ikraftträdande anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. De måste genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen. Medlemsstaterna måste till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av direktivet.

Krav på medellång sikt:

22I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

Medlemsstaterna måste förse kommissionen med den information som krävs för att utarbeta en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av i vilken utsträckning medlemsstaterna har vidtagit de åtgärder som krävs för att följa direktivet.

Medlemsstaterna måste förse kommissionen med den information som krävs för att utarbeta en rapport till Europaparlamentet och rådet med en utvärdering av direktivets effekter, däribland en sammanfattning av genomförandet av direktivet och de åtgärder som vidtagits samt statistiska uppgifter, med särskild hänsyn till miljökonsekvensbedömningar som genomförts enligt kapitel 3.

Krav på lång sikt:

Kommissionen måste senast fem år efter ikraftträdandet av direktivet överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av i vilken utsträckning medlemsstaterna har vidtagit de åtgärder som krävs för att följa direktivet.

Senast åtta år efter ikraftträdandet av direktivet måste kommissionen göra en utvärdering av direktivets effekter [även med beaktande av eventuella förändringar enligt avtalet] och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten måste vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante)

Avtalet föreskriver förhandskontroll och bedömning av effekterna av planerade verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion. Dessutom fastställs en ram för att styra verksamheten med avseende på marina genetiska resurser och arrangemang för informationsutbyte och fördelning av den nytta som uppstår vid användning av marina genetiska resurser. En harmoniserad EU-strategi är central för att skapa lika villkor för berörda parter baserade i EU. Syftet med direktivet är att upprätta en ram för ett enhetligt genomförande av avtalet i EU och att undvika forumshopping i EU, vilket leder till snabbare tillståndsgivning och administrativ förenkling.

Förväntat europeiskt mervärde (ex post):

Säkerställer att forskare i EU, särskilt de som i forskarlag med medlemmar i hela EU forskar om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, inte ställs inför onödiga rättsliga bördor som kan uppstå till följd av ett ojämnt genomförande av internationella avtalsenliga skyldigheter.

Säkerställer samstämmighet mellan genomförandet av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald och avtalets bestämmelser om marina genetiska resurser.

Säkerställer samstämmighet mellan skyldigheterna avseende miljökonsekvensbedömningar för verksamheter i EU:s vatten enligt MKB-direktivet och annan tillämplig EU-lagstiftning och enligt avtalet.

Säkerställer samstämmighet mellan genomförandeavtalet och EU:s miljölagstiftning.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder Ej tillämpligt

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Det föreslagna direktivet om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion är förenligt med meddelandet om den europeiska gröna given, där följande tydligt anges under målet ”Bevarande och återställande av ekosystem och biologisk mångfald”: ”En hållbar ’blå ekonomi’ måste ges en central roll när det gäller att mildra de många krav som ställs på EU:s markresurser och bekämpa klimatförändringarna.” Det är också förenligt med strategin för biologisk mångfald 2030, som bland annat syftar till att återställa de marina ekosystemens goda miljöstatus.

Enligt de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (2024–2029) är hållbar havsmiljö dessutom en hörnsten i prioriteringen ”Slå vakt om vår livskvalitet: livsmedelstrygghet, vatten och natur”. Detta förslag till direktiv kommer också att ingå i den europeiska havspakten, som bland annat kommer att inriktas på att säkerställa god förvaltning och hållbarhet för haven.

Målen för detta förslag stöds av den fleråriga budgetramen, som lägger stor vikt vid att finansiera miljöskyddsåtgärder.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Detta förslag är begränsat till ett strikt införlivande av de avtalsenliga skyldigheterna avseende miljökonsekvensbedömning och marina genetiska resurser och vissa delar av skyldigheterna avseende marina skyddsområden, vilka återspeglar medlemsstaternas befintliga skyldigheter enligt antingen EU-lagstiftning eller annan internationell lagstiftning.

I synnerhet har medlemsstaterna redan en etablerad ram för miljökonsekvensbedömningar som härrör från deras skyldigheter enligt MKB- direktivet, Esbokonventionen och Århuskonventionen. Därför uppskattas de administrativa effekterna och kostnaderna vara försumbara till måttliga, eftersom de flesta nödvändiga strukturer och regler redan finns.

Medlemsstaternas kostnader kommer att vara begränsade till kostnaderna för att anta rättsliga, politiska eller administrativa åtgärder som genomför de nya skyldigheterna avseende marina genetiska resurser, för att fullgöra skyldigheterna att anmäla information om marina genetiska resurser till avtalets clearing house-mekanism och begära att användarna överlämnar prover och digital sekvensinformation till offentligt tillgängliga databaser och dataregister. Denna kostnad kommer till stor del att vara beroende av vilken typ av åtgärder medlemsstaterna vidtar och är svår att kvantifiera i detta skede. När det gäller mänskliga resurser har medlemsstaterna inrättat nationella behöriga myndigheter för tillträde och fördelning av vinster som också kan utföra de uppgifter som krävs för att genomföra åtgärderna avseende marina genetiska resurser. Om det slutliga utkastet till direktiv räknar med ytterligare övervakningsuppgifter kan ytterligare resurser krävas i medlemsstaterna (t.ex. för att utbilda de behöriga myndigheternas personal eller för att anställa mer personal). I digitalt hänseende kan medlemsstaterna ställas inför andra administrativa kostnader om de väljer att införa it-verktyg som är särskilt utformade för att överföra

information till clearing house-mekanismen. Ett annat alternativ kan vara att undersöka möjligheten att använda en befintlig it-plattform på EU-nivå.

Kommissionens kostnader för att genomföra skyldigheterna avseende marina genetiska resurser enligt detta förslag beskrivs nedan.

Om direktivet inte innebär att några tekniska grupper eller kommittéer inrättas kan möten med medlemsstaternas behöriga myndigheter och experter, informationsinsamling och allt annat arbete som krävs för att övervaka genomförandet av direktivet ske inom ramen för den expertgrupp som inrättats enligt EU ABS-förordningen. När det gäller mänskliga resurser skulle övervakningen kunna utföras av befintlig personal som redan arbetar med tillträde och fördelning av vinster eller med avtalet.

Om det digitala inslaget: Om avtalets clearing house-mekanism inte stöder ett fullständigt utbyte av uppgifter mellan berörda parter i enlighet med nationell lagstiftning kan medlemsstaterna behöva ett lokalt system. Annars kan kommissionen behöva utveckla eller utvidga en befintlig it-plattform eller ett befintligt rapporteringsverktyg: vissa kostnader kan uppstå för kommissionen för att anpassa en sådan plattform (eller ett sådant verktyg) till detta direktivs syften. I detta skede kan kostnaderna inte bedömas. Ytterligare bedömning med it-experter kommer att göras när mer information om clearing house-mekanismen och rapporteringsskyldigheterna lämnas och om medlemsstaterna uttrycker intresse för en gemensam plattform eller ett gemensamt verktyg.

Genomförandet av förslaget kommer att följas upp av två kommissionsavdelningar: generaldirektoratet för miljö och generaldirektoratet för havsfrågor och fiske.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period från 2025

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)23

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika

regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från

23Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.

kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Ej tillämpligt

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Inga specifika risker har identifierats i detta skede.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Ej tillämpligt

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter Ej tillämpligt

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
		utgifter
Rubrik i
Rubrik i				från
den				från
fleråriga				kandidatlän		från andra	övriga inkomster
budgetrame	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	der och		från andra	avsatta för
budgetrame		Diff./Icke-	från Efta-	der och		tredjeländ	avsatta för
n		diff.24	länder25	potentiella		tredjeländ	särskilda
n		diff.24	länder25	potentiella		er	särskilda
				kandidater		er	ändamål
				kandidater			ändamål
				26

		Diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ

7	Europeisk offentlig förvaltning	Diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ

	• Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

		Budgetpost	Typ av			Bidrag
		Budgetpost	utgifter			Bidrag
Rubrik i			utgifter
Rubrik i
den					från			övriga inkomster
fleråriga					från
fleråriga					kandidatlän		från andra
budgetrame			Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän		från andra	avsatta för
budgetrame	Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och		tredjeländ	avsatta för
n	Nummer		diff.	länder	der och		tredjeländ	särskilda
n			diff.	länder	potentiella		er	särskilda
					potentiella		er	ändamål
					kandidater			ändamål
					kandidater

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

–✓Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen			Nummer


	GD: <…….>						År		År		År		År	TOTALT
							År		År		År		År	Budgetram

						2024		2025		2026		2027
						2024		2025		2026		2027		2021–2027

Driftsanslag

Budgetpost		Åtaganden			(1a)									0,000
Budgetpost		Betalningar			(2a)									0,000
		Betalningar			(2a)									0,000
Budgetpost		Åtaganden			(1b)									0,000
Budgetpost		Betalningar			(2b)									0,000
		Betalningar			(2b)									0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program27
Budgetpost				(3)										0,000
TOTALA anslag		Åtaganden		=1a+1b+3			0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
för GD <…….>		Betalningar		=2a+2b+3			0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

================================================================================================

Obligatorisk tabell

	År	År	År	År	TOTALT

27Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

			2024		2025		2026		2027		Budgetram
			2024		2025		2026		2027		2021–2027
											2021–2027
	Åtaganden	(4)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
TOTALA driftsanslag
TOTALA driftsanslag
	Betalningar	(5)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras		(6)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
genom ramanslagen för särskilda program		(6)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
genom ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag för RUBRIK <….>	Åtaganden	=4+6	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
i den fleråriga budgetramen
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

====================================================================================================

				År		År		År		År	TOTALT
			2024		2025		2026		2027		Budgetram
			2024		2025		2026		2027		2021–2027
											2021–2027
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)	Åtaganden	(4)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)	Betalningar	(5)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
	Betalningar	(5)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras
genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade		(6)		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000
rubriker)

TOTALA anslag för rubrikerna 1–6	Åtaganden	=4+6		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)	Betalningar	=5+6		0,000		0,000		0,000		0,000	0,000

Rubrik i den fleråriga budgetramen		7		”Administrativa utgifter”28

GD: Havsfrågor och fiske							År		År				År		År		TOTALT
GD: Havsfrågor och fiske							2024	2025				2026		2027			Budgetram
							2024	2025				2026		2027			2021–2027
																	2021–2027
 Personalresurser							0,000	0,188					0,188		0,188		0,564
 Övriga administrativa utgifter							0,000	0,000					0,000		0,000		0,000
TOTALT GD HAVSFRÅGOR OCH FISKE	Anslag						0,000	0,188					0,188		0,188		0,564

GD: Miljö							År		År				År		År		TOTALT
GD: Miljö							2024	2025				2026		2027			Budgetram
							2024	2025				2026		2027			2021–2027
																	2021–2027
 Personalresurser							0,000	0,188					0,188		0,188		0,564
 Övriga administrativa utgifter							0,000	0,000					0,000		0,000		0,000
TOTALT för GD Miljö	Anslag						0,000	0,188					0,188		0,188		0,564

						(summa
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen					åtaganden =		0,000	0,376					0,376		0,376		1,128
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen						summa	0,000	0,376					0,376		0,376		1,128
						summa
					betalningar)
											Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

						År	År				År				År		TOTALT
						2024	2025			2026				2027		Budgetram
						2024	2025			2026				2027			2021–2027
																	2021–2027
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7			Åtaganden			0,000	0,376				0, 376			0,376		1,128

i den fleråriga budgetramen			Betalningar			0,000	0,376				0,376			0,376		1,128

28Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

=================================================================================================

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer och organ)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

För in så många år som behövs för att redovisa

År

2024

År 2025

År 2026

År 2027

hur länge resursanvändningen påverkas (jfr

TOTALT

Ange mål och

avsnitt 1.6)

output

OUTPUT

Geno



Typ29

msnitt

Antal

antal

kostnad

liga

Kostn.

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 130…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

TOTALT

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–✓ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

	ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	TOTALT
						TOTALT
		2024	2025	2026	2027	2021–2027
						2021–2027


RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,376	0,376	0,376	1,128
Övriga administrativa utgifter		0,000
	Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,376	0,376	0,376	1,128
Utanför RUBRIK 7

Personalresurser		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

	TOTALT	0,000	0,376	0,376	0,376	1,128

===================================================================

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–✓ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter31

	ANTAGNA ANSLAG	År		År		År		År
	ANTAGNA ANSLAG	2024	2025		2026		2027
		2024	2025		2026		2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i		0		2		2		2
medlemsstaterna)		0		2		2		2
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0		0		0		0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0		0		0		0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0		0		0		0
Andra budgetposter (ange vilka)		0		0		0		0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom		0		0		0		0
ramanslaget)		0		0		0		0
ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga		0		0		0		0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0		0		0		0
experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin. stöd	- vid huvudkontoret	0		0		0		0
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer	0		0		0		0
	- vid EU:s delegationer	0		0		0		0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta		0		0		0		0
forskningsåtgärder)		0		0		0		0
forskningsåtgärder)

31Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta	0	0	0	0
forskningsåtgärder)	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7	0	0	0	0
TOTALT
TOTALT	0	2	2	2

===================================================================

Med tanke på den allmänt ansträngda situationen under rubrik 7, både när det gäller personal och anslagsnivå, ska personalbehoven täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet eller andra avdelningar inom kommissionen.

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Täcks av befintlig	Särskild ytterligare personal
		personal vid
		kommissionens
		avdelningar

			Finansieras	Finansieras	Finansieras
			genom rubrik 7	genom BA-post	genom avgifter
			eller forskning

Tjänster	i	2		Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Tjänstemännen och de tillfälligt anställda kommer att följa genomförandet av
	direktivet, så de kommer att samordna sin verksamhet med EU:s behöriga myndighet i
	medlemsstaterna.

Extern personal

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatorisk uppgift: Bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”it-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser,

undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga

med uppgifterna i avsnitt 4 ”Digitala inslag”.

	År		År		År		År		TOTALT
TOTALT Anslag för digital teknik och									Budgetra
it	2024	2025		2026		2027			m 2021–
	2024	2025		2026		2027		2027
RUBRIK 7
RUBRIK 7

It-utgifter (centralt)	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
Utanför RUBRIK 7

It-utgifter inom operativa program som
inte omfattas av kommissionens	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
administrativa självständighet och	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
administrativa självständighet och
institutionella befogenheter
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

TOTALT	0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År 2024

År 2025

År 2026

År 2027

Totalt

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

SV19

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som förts	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna32
Inkomstposter i den årliga	in för det
Inkomstposter i den årliga	in för det
budgeten:	innevarande	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
	budgetåret

Artikel ………….

4.DIGITALA INSLAG

4.1Krav med digital relevans


							Aktör som
Hänvisning till	Beskrivning av kravet						påverkas eller	Huvudpr	Kategori
kravet	Beskrivning av kravet						berörs av	ocesser	Kategori
kravet							berörs av	ocesser
							kravet

	Medlemsstaterna					ska
	säkerställa att insamling på
	plats	av	marina		genetiska
	resurser		utförs			med
	vederbörlig			hänsyn		till
	kuststaternas			rättigheter
	och berättigade intressen i
	områden		inom			deras
	nationella jurisdiktion och
	med	vederbörlig hänsyn
	till andra staters intressen i
	områden		utanför		nationell				Data;
	jurisdiktion i enlighet med							Uppgiftsi	Data;
Artikel 5	Förenta			nationernas			Medlemsstater	Uppgiftsi	Digital
Artikel 5	Förenta			nationernas			Medlemsstater	nsamling	Digital
	havsrättskonvention.					För		nsamling	lösning
	havsrättskonvention.					För			lösning
	detta		ändamål			ska
	medlemsstaterna					i
	tillämpliga fall sträva efter
	att	samarbeta,			däribland
	genom		clearing		house-
	mekanismen,			för		att
	genomföra
	bestämmelserna				i	detta
	kapitel.		Medlemsstaterna
	ska i tillämpliga fall sträva
	efter		att	samarbeta,
	däribland genom				clearing

32Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

house-mekanismen, för att

genomföra

bestämmelserna

detta

kapitel.

Skyldigheten

att anmäla

viss

information/vissa

Medlemsstater

uppgifter

till

avtalets

nas

behöriga

Data;

clearing

house-mekanism.

myndigheter

Digitala

Artikel 6

EU:s medlemsstater måste

Avtalets

Anmälan

lösningar;

fastställa

vem

som

ska

Digitala

clearing house-

göra

denna

anmälan:

offentliga

mekanism

troligtvis

forskare

som

tjänster

Medlemsstater

ansvarar

för

forskningsprojektet.

Skyldighet

för

juridiska

Juridiska

och

och fysiska

personer

som

fysiska

använder marina genetiska

personer

resurser i områden utanför

Medlemsstater

Data;

Artikel 7

nationell

jurisdiktion att

Anmälan

Digitala

nas

behöriga

lämna

bekräftelse

på

lösningar

myndigheter

överlämning av prover och

Medlemsstater

data

till

den

behöriga

myndigheten.

Inom ramen

för

avtalets clearing

house-mekanism

För verksamheter för vilka

miljökonsekvensbedömnin

g har utförts i enlighet med

kraven

andra

relevanta

rättsliga

instrument

eller

ramverk

eller

relevanta

Data;

globala,

regionala,

Allmänheten

Offentlig

Digital

subregionala

eller

görande,

lösning;

Artikel 8

Medlemsstater

sektoriella

organ

är

datahante

Digitala

medlemsstaterna

skyldiga

ring

offentliga

att offentliggöra en rapport

tjänster

miljökonsekvensbedömnin

gen genom clearing house-

mekanismen

och

göra

relevant

information

tillgänglig.

Artikel 9

Skyldighet

att

Behörig

Offentlig

Data;

offentliggöra

beslutet

myndighet

Digital

avseende

Allmänheten

görande

lösning;

förhandskontrollen

Digitala

offentliga

tjänster

Artikel 10

Miljökonsekvensbedömnin

Behörig

Uppgiftsi

Data

g: omfattning och rapport

myndighet

nsamling

Medlemsstater

Artikel 11

Skyldighet

att

informera

Medlemsstater

Offentlig

Data

och

samråda

med

görande

allmänheten

planerad

Allmänheten

verksamhet

och

miljökonsekvensbedömnin

Artikel 12

Skyldighet

att

informera

Medlemsstater

Offentlig

Data

allmänheten om beslut om

görande

att

godkänna

eller inte

Allmänheten

godkänna

planerad

verksamhet

Artikel 13

Skyldighet

att

informera

Medlemsstater

Offentlig

Data

om väsentliga och skadliga

Allmänheten

görande

förändringar

den marina

miljön som utlöses av den

godkända

verksamheten

och som inte förutsågs vid

miljökonsekvensbedömnin

gen

4.2

Data

Typ av data

Hänvisning till

Standard och/eller

kravet/kraven

specifikation (i förekommande

fall)

Information om

Artikel 6.1; artikel

forskningsprojekt

6.2, artikel 6.3, artikel

6.4

Marina genetiska resurser och

Artikel 6.6, artikel 6.5

digital sekvensinformation

Information om användningen

Artikel 6.7

av marina genetiska resurser

Bekräftelse av att prover och

Artikel 7

data har överlämnats

Rapport om	Artikel 8, artikel 9,
miljökonsekvensbedömning,	artikel 10, artikel 11
planerad verksamhet och beslut

Resultat av samråd	Artikel 12

Miljöskador som orsakas av	Artikel 13
godkänd verksamhet

Anpassning till EU:s datastrategi

Förklara hur kravet/kraven har anpassats till EU:s datastrategi

I förslaget fastställs skyldigheten att offentliggöra relevant information som öppna data inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024, som främjar användningen av öppna data från offentliga myndigheter och offentliga företag. Konfidentiell information samlas in enligt sekretessklausuler, däribland immateriella rättigheter.

Anpassning till engångsprincipen

Förklara hur engångsprincipen har övervägts och hur möjligheten att återanvända befintliga data har undersökts

Enligt artikel 6.1 ska informationsinsamling enligt denna artikel samordnas med andra anmälningssystem som föreskrivs i annan unionslagstiftning.

Förklara hur nyskapade data är sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara samt uppfyller högkvalitativa standarder

Eftersom förslaget bygger på avtalets mekanism utgår vi från att detta kommer att säkerställas genom denna mekanism.

Dataflöden

	Typ av data		Hänvisni	Aktör	Aktör	Utlösande	Frekvens
			ng(ar) till	som	som tar	faktor för	(i
			krav(et)(	tillhanda	emot	datautbyte	tillämpliga
			en)	håller	data	t	fall)
				data

	Information om		Artikel 6	Medlems	Avtalets	Sex
	forskningsprojekt,			staterna	clearing	månader
	däribland				house-	eller så
	•	standardiserad			mekanism	tidigt som
	•	standardiserad				möjligt före
		identifieringskod				möjligt före
		identifieringskod				insamlingen
		”BBNJ”,				insamlingen
		”BBNJ”,				på plats av
	•	marina genetiska				på plats av
	•	marina genetiska				marina
						marina
SV				23				SV

	resurser och				genetiska
	digital				resurser i
	sekvensinformati				områden
	on				utanför
•	samt information				nationell
•	samt information				jurisdiktion.
	om deras fortsatta				jurisdiktion.
	om deras fortsatta
	användning
Överlämning av		Artikel	Fysiska	Allmänhe	Senast tre
standardiserad		7.1	eller	ten	år efter det
identifieringskod			juridiska		att
”BBNJ”,			personer		användning
marina genetiska resurser					en
marina genetiska resurser					påbörjats,
och digital					påbörjats,
och digital					eller så
sekvensinformation					eller så
sekvensinformation					snart de blir
					snart de blir
					tillgängliga.

Bekräftelse av att prover		Artikel	Fysiska	Den	Senast tre
och data har överlämnats		7.2	eller	behöriga	år efter det
			juridiska	myndighe	att
			personer	ten	användning
					en
					påbörjats,
					eller så
					snart de blir
					tillgängliga.

Utbyte av information		Artikel	Medlems	Medlemss
om den överlämnade		7.3	staterna	taterna
standardiserade
identifieringskoden
”BBNJ” och bekräftelse
av den överlämnade
resursen
Marin genetisk resurs

Rapport om		Artikel 8,	Medlems	Allmänhe	Ej angivet.
miljökonsekvensbedömni		artikel 9,	staterna	ten
ng, däribland		artikel 10,
		artikel 10,
•	beslut avseende	artikel 11
	förhandskontrolle	artikel 11
	förhandskontrolle
	n i förekommande
	fall
•	miljökonsekvensb
	edömning

Resultat av samråd	Artikel 11	Medlems	Berörda	Samråden
		staterna	parter	ska inte
				vara kortare
				än 30 dagar
				men inte
				längre än
				85 dagar.

Beslut	Artikel 12	Medlems	Allmänhe	Ej angivet.
		staterna	ten

Miljöskador som orsakas	Artikel 13	Medlems	Allmänhe		Minst vart
av godkänd verksamhet		staterna	ten		tredje år.

4.3Digitala lösningar

Lämna för varje digital lösning en hänvisning till det eller de krav med digital relevans som rör lösningen, en beskrivning av den digitala lösningens föreskrivna funktion, uppgift om det organ som kommer att ansvara för den samt om andra relevanta aspekter som återanvändbarhet och tillgänglighet. Förklara också om den digitala lösningen kommer att stödjas av AI-teknik.

							Använ
		Hänvisn			Hur	Hur	dning
		Hänvisn			Hur	övervägs	av AI-
		ing(ar)	Huvudsakliga		tillgodose	övervägs	av AI-
	Digital	ing(ar)	Huvudsakliga	Ansvarigt	tillgodose	möjligheten	teknik
	Digital	till	föreskrivna	Ansvarigt	s	möjligheten	teknik
	lösning	till	föreskrivna	organ	s	till	(i
	lösning	krav(et)	funktioner	organ	tillgängli	till	(i
		krav(et)	funktioner		tillgängli	återanvänd	tillämp
		(en)			gheten?	återanvänd	tillämp
		(en)			gheten?	ning?	liga
						ning?	liga
							fall)
	Clearing	Artikel	Utarbeta och	FN	Ej	Ej	Ej
	house-	6,	lämna in		tillämplig	tillämpligt	tillämp
	mekanis	artikel 7	information.		t		ligt
	m		Kontrollera
			inlämnad
			information.
			Förteckna
			inlämnad
			information.

	Digital	Artikel	Utarbeta och	Medlemsstater	Befintlig	Ska
	plattfor	6,	lämna in	na och/eller	infrastruk	undersökas
	m om	artikel 7	information.	kommissionen	tur	och
	det					bedömas
	behövs					ytterligare.
	behövs
	ytterliga

SV				25				SV

re dataelem ent på EU- nivå/nati onell nivå

Förklara, för varje digital lösning, hur den digitala lösningen uppfyller kraven och skyldigheterna enligt EU:s ram för cybersäkerhet och annan tillämplig digital politik och lagstiftning (t.ex. eIDA-förordningen, förordningen om en gemensam digital ingång, m.fl.).

Digital lösning nr 2

Digital och/eller sektoriell politik	Beskrivning av överensstämmelse
(i tillämpliga fall)

Förordningen om artificiell	Ej tillämpligt
intelligens

EU:s cybersäkerhetsram	Återanvänder befintlig infrastruktur

eIDA	Återanvänder befintlig infrastruktur

Den gemensamma digitala	Ej tillämpligt
ingången och IMI

Övriga

4.4Interoperabilitetsbedömning

Beskriv den eller de digitala offentliga tjänster som påverkas av kraven

	Digital	Beskrivning	Hänvisning(	Lösning(ar)	Andra
	offentlig	Beskrivning	Hänvisning(	Lösning(ar)	Andra
	offentlig		ar) till	för ett	interoperabilitetslösnin
	tjänst eller		ar) till	för ett	interoperabilitetslösnin
	tjänst eller		krav(et)(en)	interoperabel	gar
	kategori av		krav(et)(en)	interoperabel	gar
	kategori av			t Europa
	digitala			t Europa
	digitala			(EJ
	offentliga			(EJ
	tjänster			TILLÄMPLI
				GT)

	Övervakning	Tillhandahålla	Alla	//	Ska undersökas
	av	relevanta			ytterligare.
	forskningspr	godkännanden i
	ojekt på	enlighet med
	området	principen om att
	området	miljön inte får skadas.
	marin biologi	miljön inte får skadas.
	marin biologi
	och planerad
SV			26			SV

verksamhet och spridning av relaterad information

Bedöm kravets eller kravens inverkan på gränsöverskridande interoperabilitet

Övervakning av forskningsprojekt på området marin biologi och spridning av relaterad information

Bedömning

Åtgärder

Potentiella återstående hinder

Bedöm	- Förslaget är i linje med
överensstämmelsen	Europaparlamentets och
med befintliga digitala	rådets direktiv (EU)
och sektorsspecifika	rådets direktiv (EU)
och sektorsspecifika	2019/1024, som främjar
policyer	2019/1024, som främjar
policyer	användningen av öppna
Ange de tillämpliga	användningen av öppna
Ange de tillämpliga	data från offentliga
digitala och	data från offentliga
digitala och	myndigheter och
sektorsspecifika	myndigheter och
sektorsspecifika	offentliga företag.
policyer som	offentliga företag.
identifierats

Bedöm de	- I artikel 6 fastställs	- Kriterier för att säkerställa att
Bedöm de	åtgärder för	dessa rapporter är av tillräcklig
organisatoriska	åtgärder för	dessa rapporter är av tillräcklig
organisatoriska	datahantering.	kvalitet bör harmoniseras mellan
åtgärderna för att	datahantering.	kvalitet bör harmoniseras mellan
åtgärderna för att	- Enligt artikel 19 ska	och fastställas gemensamt av
smidigt tillhandahålla	- Enligt artikel 19 ska	och fastställas gemensamt av
digitala offentliga	medlemsstaterna	medlemsstaterna, om avtalets
tjänster över gränserna	säkerställa att rapporterna	clearing house-mekanism inte
Ange planerade	om	tillhandahåller lämpliga mallar.
Ange planerade	miljökonsekvensbedömni
förvaltningsåtgärder	miljökonsekvensbedömni
förvaltningsåtgärder	ng är av tillräcklig
	ng är av tillräcklig
	kvalitet.
Bedöm de åtgärder som		Genomförandeåtgärderna måste beakta
Bedöm de åtgärder som		harmoniseringen av uppgifter som
vidtagits för att		harmoniseringen av uppgifter som
vidtagits för att		hanteras av de nationella
säkerställa en		hanteras av de nationella
säkerställa en		myndigheterna och de organ som
samstämmig förståelse		myndigheterna och de organ som
samstämmig förståelse		inrättats i enlighet med de
av data		inrättats i enlighet med de
av data		interinstitutionella arrangemangen,
		interinstitutionella arrangemangen,
Lista dessa åtgärder		utöver de befintliga riktlinjerna för
		internationella avtal.

Bedöm användningen		Genomförandeåtgärderna måste beakta
Bedöm användningen		teknisk interoperabilitet mellan system
av gemensamt		teknisk interoperabilitet mellan system
av gemensamt		som förvaltas av de nationella
överenskomna öppna		som förvaltas av de nationella
överenskomna öppna		myndigheterna och de organ som
tekniska specifikationer		myndigheterna och de organ som
tekniska specifikationer		inrättats i enlighet med de
och standarder		inrättats i enlighet med de
och standarder		interinstitutionella arrangemangen.
Lista dessa åtgärder		interinstitutionella arrangemangen.
Lista dessa åtgärder

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Eftersom de digitala aspekterna av det föreslagna direktivet bygger på en befintlig itplattform eller en it-plattform som håller på att utformas planeras inga åtgärder utöver att öka medvetenheten om möjligheten att använda dessa it-plattformar.