Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) ...

EU-dokument COM(2023) 335

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.6.2023

COM(2023) 335 final

2023/0199 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) 2021/523, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/241

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

EU:s långsiktiga engagemang för en grön och digital omställning och inverkan på industrin i EU.

EU är och förblir en attraktiv destination för hållbara investeringar. EU:s inre marknad har de senaste 30 åren medfört mycket stora ekonomiska fördelar och gett EU ett BNP på lång sikt som är upp till 9 % högre än vad det skulle ha varit utan den inre marknaden1. Det europeiska näringslivet bygger på öppenhet och EU erbjuder en företagsvänlig miljö. Den europeiska sociala modellen tillhandahåller högkvalitativ och inkluderande utbildning, välfungerande sociala trygghetssystem och folkhälso- och miljöskydd. Tillsammans med rättvis konkurrens och ett unikt regelverk som är anpassat till den digitala och gröna omställningen bidrar det till att ge investerarna den önskvärda förutsägbarheten.

Att stärka konkurrenskraften och resiliensen i strategiska sektorer och minska den europeiska ekonomins beroende genom den gröna och digitala omställningen har varit EU:s inriktning under de senaste åren. Med NextGenerationEU,2 EU:s flaggskeppsprogram för ekonomisk återhämtning, har EU överbryggat klyftan med prepandemiska produktionsnivåer redan under sommaren 2021. De medel som är riktade till den gröna och digitala omställningen ökar vår ekonomis konkurrenskraft. De ansträngningar utan motstycke som gjorts av medlemsstater för att genomföra centrala reformer ökar EU:s resiliens.

EU:s industri har visat sin inbyggda resiliens men står under hög press. Hög inflation, arbetskrafts- och kompetensbrist, demografiska förändringar, störningar i leveranskedjorna efter covid-19, stigande räntor samt höjda energikostnader och insatspriser belastar det europeiska näringslivets konkurrenskraft. Detta kombineras med en hård men inte alltid rättvis konkurrens på en fragmenterad världsmarknad. Spridningen och uppskalningen av viss kritisk och ny teknik i strategiska sektorer inom unionen kommer att vara avgörande för att utnyttja möjligheterna med och uppfylla målen med den gröna och digitala omställningen i syfte att minska strategiska beroendeförhållanden och underlätta gränsöverskridande investeringar på hela den inre marknaden. Det är därför nödvändigt att vidta omedelbara åtgärder för att stödja utvecklingen eller tillverkningen i unionen, eller garantera och stärka värdekedjorna, när det gäller kritisk teknik på följande områden: Teknikintensiv och digital teknik, ren teknik och bioteknik. Unionen behöver även ta itu med arbetskrafts- och kompetensbristerna i dessa strategiska sektorer.

EU har redan föreslagit flera initiativ för att stödja dess industri. Industriplanen i den gröna given3 syftar till att stärka konkurrenskraften hos EU:s nettonollindustri, säkra de volymer som behövs för råvaror av avgörande betydelse och stödja den snabba omställningen till klimatneutralitet. Den bidrar till en mer gynnsam miljö för uppskalningen av EU:s produktionskapacitet inom ren teknik. Planen bygger på följande fyra grundpelare: ett förutsebart och förenklat regelverk, snabbare tillgång till finansiering, ökad kompetens och öppen handel för resilienta leveranskedjor. Med den europeiska agendan för innovation4 avser EU placera Europa i spetsen för den nya vågen av teknikintensiva innovationer och

Meddelande om den inre marknaden 30 år, COM(2023) 162 final. https://next-generation-eu.europa.eu/index_sv

Meddelande från kommissionen: En industriplan i den gröna given för nettonollåldern, COM(2023) 62 final.

Meddelande från kommissionen: En ny europeisk agenda för innovation, COM(2022) 332 final.

uppstartsföretag. En av dess huvudsakliga syften är att förbättra tillgången till finansiering för europeiska nystartade och expanderande företag, till exempel genom att mobilisera outnyttjade källor till privat kapital och förenkla bestämmelserna för börsnotering. I mars 2023 antog kommissionen dessutom en ny tillfällig kris- och omställningsram för statligt stöd5. Medlemsstaterna har större flexibilitet när det gäller att utforma och genomföra stödåtgärder i sektorer som är viktiga för omställningen till klimatneutralitet. Medlemsstaterna håller dessutom för närvarande på att ändra sina nationella återhämtnings- och resiliensplaner så att de även omfattar REPowerEU-kapitel,6 vilket är ett avgörande tillfälle att tillhandahålla omedelbart stöd till företag och stärka deras konkurrenskraft, utan att skapa onödiga strategiska beroendeförhållanden.

Även om dessa lösningar tillhandahåller snabbt och målinriktat stöd behöver EU ett mer strukturellt svar på industriernas investeringsbehov. Som ordförande Ursula von der Leyen uttryckte det i sitt tal om tillståndet i unionen den 14 september 20227 finns det ett behov att se till att industrins framtid formas i Europa. Dessutom kräver en gemensam europeisk industripolitik gemensam europeisk finansiering8. Därför behöver en europeisk plattform

för strategisk teknik (STEP) inrättas.

Plattformen bör bidra till att bevara EU:s försprång inom kritisk och ny teknik av relevans för den gröna och digitala omställningen, t.ex. datateknik, mikroelektronik, kvantdatorteknik, artificiell intelligens, bioteknik, biotillverkning och nettonollteknik. Europeiska rådet erkände behovet av att ta itu med frågan och rekommenderade att ”säkerställa att tillgängliga medel och befintliga finansieringsinstrument mobiliseras fullt ut och att de utnyttjas på ett mer flexibelt sätt för att tillhandahålla riktat stöd i god tid i strategiska sektorer utan att påverka de sammanhållningspolitiska målen”9. På detta sätt bör STEP också bidra till att mobilisera privat kapital för att stödja det europeiska näringslivets konkurrenskraft inom denna teknik på den globala arenan, vilket i sin tur kommer att leda till inhemsk kapacitetsuppbyggnad.

Att ge STEP en central roll för EU:s budget är den mest effektiva lösningen. Omställningen till klimatneutralitet, resiliens och digital teknik utgör redan vägledande principer för den fleråriga budgetramen: 30 % av de 2 biljoner euro som finns i den fleråriga budgetramen 2021–2027, inklusive återhämtningsprogrammen NextGenerationEU, går till klimatåtgärder och drygt 20 % av faciliteten för återhämtning och resiliens till digital politik. Programmet för ett digitalt Europa tar digital teknik till företagen, allmänheten och myndigheterna. EU- budgeten är också det yttersta EU-verktyget för att stödja den inre marknaden och gemensamma insatser med ett mervärde på EU-nivå, säkerställa stordriftsfördelar, effektivitet, solidaritet och sända ut ett klart politiskt budskap att EU står enat inför utmaningar.

Inrättandet av STEP ligger fullständigt i linje med de mål som fastställts av EU:s partner. USA:s lag om minskad inflation (Inflation Reduction Act, IRA) ska ha fått fram 360 miljarder US-dollar 2032 (omkring 330 miljarder euro). Japans plan för grön omställning har som syfte att bidra med upp till 20 biljoner yen (omkring 140 miljarder euro)10. Indien har lagt fram ett system för produktionsinriktade incitament för att öka konkurrenskraften i branscher som solceller och batterier. Förenade kungariket, Kanada och många andra har också lagt fram sina investeringsplaner för nettonollteknik. Det är viktigt att alla aktörer säkerställer att

Meddelande från kommissionen: En ny tillfällig kris- och omställningsram för statligt stöd (EUT C 101, 17.3.2023, s. 3).

Förordning (EU) 2023/435 vad gäller REPowerEU (EUT L 63, 28.2.2023, s. 1). https://state-of-the-union.ec.europa.eu/state-union-2022_sv

Tal av den 4 december 2022, https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/speech_22_7487 Europeiska rådets slutsatser av den 23 mars 2023 (EUCO 4/23).

COM(2023) 62 final.

finansiering utformas och genomförs på det minst snedvridande sätt som är praktiskt möjligt. Att förstärka insynen i och överläggningar om industristöd internationellt sett är lika avgörande för att skydda och förbättra de befintliga – men ofullständiga - lika villkor som EU:s välstånd och det globala välståndet bygger på.

Översikt över EU:s budget till den gröna och digitala omställningen

EU har flera fonder och program inom budgeten och utanför budgeten för att ge stöd till teknikintensiv och digital teknik, ren teknik och bioteknik. I dessa instrument ingår bland annat sammanhållningsfonder, faciliteten för återhämtning och resiliens, Innovationsfonden, InvestEU, Europeiska försvarsfonden och Horisont Europa.

–Sammanhållningspolitiken ger stöd till den gröna (110 miljarder euro) och digitala (36,6 miljarder euro) omställningen i medlemsstater och regioner, inklusive totalt 85 miljarder euro inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden och Fonden för en rättvis omställning (FRO) – EU:s viktigaste fonder inom ramen för regional utvecklingsstrategi – för att stödja EU:s energiomställning.

–Faciliteten för återhämtning och resiliens och REPowerEU, EU:s plan för att göra Europa oberoende av fossila bränslen från Ryssland, erbjuder medlemsstater helt nya möjligheter att finansiera gröna och digitala investeringar och reformer.

–Med stöd av intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem11

–ger Moderniseringsfonden (60 miljarder euro) omfattande stöd till 13 mottagande medlemsstater för att påskynda deras energiomställning.

–Den sociala klimatfonden (86 miljarder euro) kommer att ge omfattande stöd till medlemsstater för att ta itu med konsekvenserna för utsatta grupper av den gröna omställningen.

–Innovationsfonden (43 miljarder euro) kommer fram till 2030 att finansiera ny teknik med låga koldioxidutsläpp, inbegripet för tillverkningen av denna teknik, bland annat för att hjälpa energiintensiva industrier, utveckla avskiljning och lagring av koldioxid, innovativ produktion av förnybar energi eller energilagring.

–InvestEU bidrar både till den gröna omställningen och till digitalisering. Totalt sett går 30 % av InvestEU-garantin (dvs. 7,8 miljarder euro) och 60 % av politikområdet hållbar infrastruktur (5,9 miljarder euro) till klimatmål. Vidare förväntas det att mer än 2 miljarder euro skulle kunna bidra till digitala mål och över 1 miljard euro till investeringar avseende bioteknik och läkemedel.

–Horisont Europa, EU:s viktigaste forsknings- och innovationsprogram, kommer att använda 20,2 miljarder euro till forskning och utveckling av ren teknik, 11,5 miljarder euro till bioteknik och läkemedel och 19,3 miljarder euro till digital teknik.

–Programmet för ett digitalt Europa, med ett sammanlagt budgetanslag på 7,6 miljarder euro, ger stöd till digital teknik.

–Europeiska försvarsfonden, med en budget på 8 miljarder euro, stödjer forskning om och utveckling av avancerad och fullt kompatibel försvarsteknik och utrustning.

11Baserat på ett koldioxidpris på 80 euro/ton koldioxidekvivalenter

Även om EU har tillhandahållit stadig finansiering både till den gröna och den digitala omställningen är fonderna generellt sett spridda över olika finansieringsprogram och följer olika regler. Att låta befintliga instrument och ramverk fungera som hävstång kommer att påskynda genomförandet och göra det möjligt att mobilisera högre finansiella stödbelopp. Detta är syftet med STEP.

Europeisk plattform för strategisk teknik (STEP)

STEP kommer att skapa de villkor som behövs för en mer effektiv och välinriktad användning av befintliga EU-fonder och samtidigt bidra till att uppnå lika villkor på den inre marknaden och därigenom skydda sammanhållningen. Den kommer även att bidra till att styra befintlig finansiering mot de relevanta projekten och påskynda genomförandet på en undergrupp av områden som kommer att identifieras som avgörande för Europas ledarskap. Valet att rationalisera och på ett bättre sätt utnyttja befintliga instrument i stället för att skapa ett helt nytt instrument uppfyller Europeiska rådets krav och har tre huvudsakliga fördelar. För det första gäller det tidsplanen. Medan skapandet av ett nytt instrument tar minst 12 till 18 månader går det mycket snabbare att sammanföra befintliga instrument. Detta skulle utgöra en klar fördel för mottagarna av EU-medel eftersom de skulle få möjlighet att snabbare dra nytta av EU-finansiering. För det andra skulle en anpassning av befintliga instrument öka möjligheterna att blanda olika finansieringskällor – både inom ramen för direkt förvaltning och delad förvaltning – och därigenom leda till en mer effektiv användning av resurser. Att bygga vidare på dessa befintliga instrument skulle slutligen också bli enklare för projektansökare och programadministratörer. Med hjälp av suveränitetsportalen kommer all information om finansieringsmöjligheter att centraliseras. Den kommer dessutom att begränsa den administrativa bördan för projektansökare och programadministratörer och minimera risken för överlappningar mellan instrument.

STEP skulle göra det möjligt för unionen att snabbt reagera på risker för företag som är viktiga för unionens värdekedjor och utveckla ett tillägg för flerlandsprojekt, t.ex. viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, för att förbättra alla medlemsstaters tillgång till sådana projekt, och därigenom skydda sammanhållningen, och stärka den inre marknaden samt motverka ojämlik tillgång till statligt stöd.

På grundval av detta har STEP ett trefaldigt mål:

1.Tillhandahålla flexibilitet i befintliga instrument

2.Stärka de befintliga instrumentens eldkraft

3.Skapa synergieffekter mellan befintliga instrument

STÖDJA KONKURRENSKRAFT

BIDRAGANDE EU- PROGRAM

ÖKAD FLEXIBILITET FÖR BEFINTLIGA EU- FONDER

SUVERÄNITETSPO RTALEN OCH SUVERÄNITETSST ÄMPELN

Förstärka kraften i befintliga instrument för att påskynda strategiska investeringar i ren teknik, bioteknik, deep tech och digital teknik

Skapa synergier mellan instrument mot ett gemensamt mål för europeisk suveränitet

Använda kapaciteten och styrningsstrukturen i befintliga instrument och möjliggöra snabb och effektiv spridning

medan riskerna för dubbla stödutbetalningar minskas

Sammanhållningsinstr		Faciliteten för
ument (Eruf,				Europeiska	Europeiska
	InvestEU	återhämtning och	Innovationsfonden
sammanhållningsfond				innovationsrådet	försvarsfonden
		resiliens
en, FRO, ESF+)

Skapa ny prioritet för		Öka taket till 10 %	Skapa ny
investeringar för		för användning av			Skapa ny prioritet
			prioritet för
suveränitet, utvidga	Skapa ett nytt	faciliteten för		Skapa en ny	för forsknings- och
			investeringar för
omfattningen till stora	femte politikområde	återhämtning och		komponent för	utvecklingsåtgärder
			en undergrupp
företag, och ökad	för suveränitetsmål	resiliens inom		kapitalinvesteringar	inom
			av
förfinansiering och		InvestEU för			försvarssektorn
			medlemsstater
samfinansiering		suveränitet

Suveränitetsportalen (en digital plattform som sammanför alla finansieringsmöjligheter inom EU:s befintliga instrument, ger stöd till

projektansvariga, hjälper medlemsstaterna och samordnar med kommissionen)

Suveränitetsstämpeln – projekt som tilldelats kvalitetsmärkning främjas för alternativa finansieringskällor

Tillhandahålla flexibilitet i befintliga instrument för att bättre stödja relevanta investeringar

Sammanhållningsfonder utgör den största enskilda EU-policy som finansieras genom EU:s budget. För att skapa incitament för medlemsstaterna föreslår kommissionen en ny prioritering för alla större fonder - Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden och Fonden för en rättvis omställning (FRO). Kommissionen föreslår även att man öppnar dessa fonder för stora företag i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner samt i mer utvecklade regioner i medlemsstater med en BNP per capita under genomsnittet i EU, för att ge upphov till större investeringar i STEP:s målområden. Genom att tillhandahålla finansiella incitament i form av högre förfinansiering och EU- finansiering uppmuntras medlemsstaterna att omprioritera sina program. Inom ramen för dessa fonder föreslår kommissionen även en förfinansiering på 30 % 2024 för att uppmuntra utnyttjande och en ökning av EU-finansieringen till 100 % för STEP-projekt.

Det föreslås dessutom att man ger medlemsstaterna mer flexibilitet för att kunna genomföra de sammanhållningspolitiska programmen för 2014–2020. Regelverket för genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen för 2014–2020 och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) har redan anpassats för att ge medlemsstater och regioner mer flexibilitet vad gäller genomföranderegler för sammanhållningspolitiken och mer likviditet för att hantera effekterna av covid-19-pandemin och kriget mot Ukraina12. Dessa åtgärder, som infördes i slutet av programperioden, kräver tillräckligt med tid och administrativa resurser för att kunna utnyttjas och genomföras fullt ut. Det föreslås därför att man förlänger tidsfristerna för inlämnande av den avslutande dokumentationen inom ramen för perioden 2014–2020 med 12 månader. Detta bör vara till hjälp för de medlemsstater som kommer att få en ökad arbetsbörda i samband med översynen av de operativa programmen inom ramen för STEP.

För att skapa incitament för medlemsstaterna att tillhandahålla resurser till InvestEU, EU:s flaggskeppsprogram för att främja investeringar i kritiska industrier, föreslår kommissionen att man ökar överföringarna till InvestEU från planerna för återhämtning och resiliens från 4

%till 10 %. Denna ytterligare flexibilitet att använda medlemsstaters resurser inom ramen för InvestEU kommer att hjälpa dem att dra nytta av de etablerade strukturerna och den marknadsmässiga expertisen hos InvestEU:s genomförandepartner, för att välja ut och finansiera de mest lovande företagen. I detta avseende gäller att om en medlemsstat väljer att överföra resurser till de nationella komponenterna i InvestEU för genomförandet av en befintlig finansiell produkt från InvestEU som utvecklats för EU-komponenten av kommissionen med unionens genomförandepartner och internationella genomförandepartner, såsom Europeiska investeringsbanksgruppen och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, vilket innebär att medlemsstaten inte har någon diskretionär input vid utformandet av den finansiella produkten, leder ett sådant beslut inte till utformandet av den finansiella produkten som ska tillskrivas staten och således medför ett sådant beslut inte i sig statligt stöd. Detta påverkar inte skyldigheten för unionens finansiella instrument och budgetgarantier

12De ytterligare React-EU-medlen från NextGenerationEU ökade den tillgängliga finansieringen 2021 och 2022 (utan nationell medfinansiering som krävs) för att ge medlemsstater snabb hjälp för att främja krisreparation och motståndskraftig återhämtning. Andra åtgärder innefattar paketet för sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa (Care) och initiativet Safe (Supporting Affordable Energy). Se förordning (EU) 2022/562 om sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa (Care) (EUT L 109, 8.4.2022, s. 1). Förordning (EU) 2022/2039 om flexibelt stöd till territorier (Fast-Care) (EUT L 275, 25.10.2022, s. 23) och förordning (EU) 2023/435 vad gäller REPowerEU (EUT L 63, 28.2.2023, s. 1).

att vara förenliga med bestämmelserna om statligt stöd i enlighet med artikel 209.2 c i budgetförordningen.

För att underlätta bidrag avseende faciliteten för återhämtning och resiliens till medlemsstatens komponent i InvestEU och utnyttjandet av dessa bidrag kommer kommissionen dessutom att anpassa den tekniska vägledningen om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada enligt förordning (EU) 2021/241 för att säkerställa att finansiella produkter som genomförs inom ramen för InvestEU-fonden i tillämpliga fall kan visa att det inte föreligger någon betydande skada för de sex miljömål som fastställs i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 genom att tillämpa InvestEU-regler i kombination med de relevanta genomförandepartnernas politik.

Dessutom kommer de nya STEP-prioriteringarna att ingå i Innovationsfonden, som är ett finansieringsprogram för införandet av nettonollteknik och innovativ teknik, Europeiska försvarsfonden, som är ett finansieringsprogram för forskning om och utveckling av försvarsteknik, och Europeiska innovationsrådet (EIC) inom ramen för Horisont Europa, som är EU:s främsta innovationsprogram för att identifiera, utveckla och expandera banbrytande teknik. Det kommer dessutom att vara möjligt för EIC att tillhandahålla stöd till eget kapital för små midcap-bolag som inte täcks av bankerna.

Stöd till eget kapital för STEP-sektorer

Företag som söker investeringar för att starta upp och expandera måste ta itu med en rad sammanhängande problem, allt från att säkra tålmodigt kapital till att få tillträde till viktiga nätverk och resurser, om de ska kunna stanna kvar i Europa och konkurrera effektivt i den nuvarande vågen av innovationer.

Figur: Riskkapital enligt destination och stadium (2020-Q1 2023).

Källa Globalt riskkapital – Dealroom Q1 2023, uppdatering.

EU har två huvudsakliga instrument som tillhandahåller stöd till eget kapital för europeiska företag, nämligen InvestEU-programmet och Europeiska innovationsrådet. InvestEU är EU:s flaggskeppsprogram för att stimulera privata investeringar i EU:s ekonomi. InvestEU-fonden tillhandahålls genom genomförandepartner, inklusive Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF), som använder finansiella produkter som tillhandahåller stöd avseende skuld (inklusive garanti), eget kapital och därmed likställt kapital till företag och projekt som är verksamma inom sektorer som är relevanta för den europeiska suveräniteten.

EIF använder i synnerhet två aktieprodukter med det totala anslaget inom EU-garantin på 5,2 miljarder euro och en indikativ portfölj på 8,7 miljarder euro, avsedda för forskning, utveckling, kommersialisering och utvidgning av ren teknik eller hållbara miljölösningar och digitala och hållbara infrastrukturprojekt. Sedan mitten av 2023 har EIF godkänt över 100 investeringar i fonder som förväntas mobilisera investeringar på nära 30 miljarder euro. EIB tillhandahåller stöd i form av eget kapital inom ramen för tematiska högriskprodukter och riskkreditprodukter, som fokuserar på bland annat grön omställning, strategisk digital teknik och viktig möjliggörande teknik.

De typer av stöd som kan tillhandahållas genom EIC innefattar stöd i form av blandad finansiering, i form av enbart bidrag och i form av enbart eget kapital. I enlighet med gällande lagstiftning kan stöd i form av enbart eget kapital tillhandahållas små och medelstora företag som inte täcks av bankerna, däribland nystartade företag, som redan har fått stöd i form av enbart bidrag. Genom detta initiativ utvidgas denna definition genom att göra det tillåtet att tillhandahålla stöd i form av enbart eget kapital till små och medelstora företag och små midcap-bolag som inte täcks av bankerna och som bedriver banbrytande och disruptiv innovation inom kritisk teknik, och oavsett om de tidigare har tagit emot andra typer av stöd från EIC. Den föreslagna utvidgningen skulle innebära tillhandahållande av stöd i form av enbart eget kapital till företag med hög risk och hög potential som är inriktade på investeringar som omfattar mellan 15 och 50 miljoner euro och stimulerar finansieringsomgångar med medinvesterare på mellan 50 och 250 miljoner euro.

EIC inrättades inom ramen för Horisont Europa för att identifiera och tillhandahålla stöd för expandering för banbrytande teknik och innovationer, med fokus på nystartade företag med högre risk. En viktig del av EIC är EIC-fonden, som är utformad för att ta risker som marknaden inte kommer att ta på egen hand och åtgärdar ett kritiskt finansiellt underskott för teknikintensiva företag. EIC-fonden har varit fullständigt operativ sedan hösten 2022 och har redan fattat över 130 investeringsbeslut. EIC-fonden kan dock inte tillgodose behoven hos ett ökande antal företag som kräver uppföljande finansieringsomgångar eller större investeringsbelopp. Detta gäller särskilt kritisk och ny teknik som fortfarande innebär en hög risk men också kräver stora kapitalbelopp för att nå marknaden. Den nya EIC- fondkomponenten skulle tillgodose behoven av större investeringsbelopp (över 15 miljoner euro) och även komplettera andra av EU:s finansiella instrument och produkter, inklusive de som omfattas av Invest EU.

Efterfrågan på investeringar i teknikintensiv innovation i Europa förblir stark, med över 5000 ansökningar mottagna under de första två åren av EIC:s verksamhet, vilket har resulterat i stöd till över 400 företag. Av dessa har 245 företag rekommenderats för en unik kombination av bidrag utan utspädningseffekt tillsammans med investeringar genom EIC och 131 av dessa företag har fått en investeringsrekommendation på 5 miljoner euro eller mer. Det har uppskattats att omkring 25 % av de företag som har beviljats investeringar på över 5 miljoner euro från EIC kommer att behöva uppföljande finansieringsbelopp på cirka 25–35 miljoner euro. Detta motsvarar en uppsättning av 20–30 företag per år13 som kräver 0,5 till 1 miljard euro per år.

Utifrån aktuella erfarenheter från EIC skulle denna EU-stödda investering stimulera ytterligare privata investeringar på upp till fem gånger och därför i betydande grad åtgärda bristen på marknaden. Utan ytterligare stöd kan många av dessa företag komma att flytta sin verksamhet utanför Europa för att få tillgång till större finansieringsomgångar eller bli omkörda av konkurrenter från tredjeländer som är bättre finansierade.

13Siffran baseras på EIC:s tilldelning av bidrag 2021–22.

Att stärka de befintliga instrumentens eldkraft för att påskynda relevanta investeringar

Vad gäller resurser föreslås att ett ytterligare totalt belopp på 10 miljarder euro anslås för att stödja befintliga och välbeprövade system för EU-investeringar som syftar till att stärka STEP-investeringar, samtidigt som sammanhållningsmålen bevaras och lika villkor på den inre marknaden främjas genom att säkerställa en geografiskt balanserad fördelning av projekt finansierade inom ramen för STEP via de respektive mandaten för de deltagande programmen, med beaktande av vissa genomförandeprograms efterfrågestyrda karaktär.

InvestEU

Utnyttjandet har kommit en god bit på väg då 85 % av den ursprungliga garantin redan har avtalats med genomförandepartner, vilket motsvarar 22,3 miljarder euro. Det snabba utnyttjandet av EU-garantin visar på det stora marknadsintresset för de finansieringsmöjligheter som erbjuds av InvestEU. Detta innebär att en EU-garantin behöver ökas med ytterligare 7,5 miljarder euro, vilket kräver ett ekonomiskt komplement på 3 miljarder euro med en avsättningsnivå på 40 %. Denna ytterligare garanti bör uteslutande användas för projekt som bidrar till STEP-prioriteringarna och har potential att uppmuntra investeringar på upp till 75 miljarder euro med en multiplikatoreffekt på 10.

Ett nytt STEP-politikområde kommer att fastställas inom ramen för InvestEU för att tillhandahålla en ytterligare nivå av budgetgaranti till genomförandepartnerna, som kommer att använda finansiella produkter avseende skuld (inklusive garantier) och eget kapital för företag, däribland små och medelstora företag, och projekt i de sektorer som stöds av STEP, inklusive investeringar i produktions- och distributionskedjor. InvestEU kommer att uppmuntra ytterligare investeringar, i synnerhet från den privata sektorn, genom att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer i de sektorer som STEP är inriktad på. InvestEU kan redan stödja projekt inom ramen för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse i den mening som avses i artikel 107.3 b i EUF-fördraget och dess förstärkning genom det femte politikområdet kommer därför att öka dess möjlighet att göra detta för kritiska projekt som faller under STEP:s tillämpningsområde.

Europeiska innovationsrådet

EIC är det ledande medlet för att tillhandahålla såddkapital till snabbväxande nystartade företag. Med hänsyn till dess expertis är EIC väl lämpat för att stärka finansieringen i företag som söker kapital för utbyggnad efter den första innovationsfasen. Ytterligare budgetmedel på 0,5 miljarder euro kombinerat med 2,13 miljarder euro från omfördelningar och tillbakadraganden kommer att göra det möjligt för EIC att tillhandahålla helt nya investeringar i eget kapital på mellan 15 miljoner euro och 50 miljoner euro. Med en multiplikatoreffekt på 5 kan detta leda till nytt stöd till eget kapital på 13 miljarder euro till små och medelstora företag och små midcap-bolag som inte täcks av bankerna.

Innovationsfonden

Innovationsfonden, som finansieras av auktionsintäkter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem, är en av världens största finansieringsprogram för införandet av nettonollteknik och innovativ teknik. Dess syfte är att föra industrilösningar till marknaden för att minska Europas koldioxidutsläpp och den är inriktad på innovativ teknik och innovativa processer. Målet att skapa de rätta finansiella incitamenten för företag att investera i ren teknik och att rusta dem till att bli globala ledare inom ren teknik ligger fullständigt i linje med STEP-målen. För att möta de växande behoven av innovation i syfte att bibehålla EU:s konkurrenskraft på de globala marknaderna bör storleken på innovationsfonden ökas med 5 miljarder euro. I linje med målen att säkerställa sammanhållning och främja den inre marknaden och för att stödja den gröna omställningen och utvecklingen av ren teknik i hela

unionen ska den ytterligare finansieringsramen göras tillgänglig genom ansökningsomgångar som är öppna för enheter från medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita ligger under EU-genomsnittet i EU-27 uttryckt i köpkraftsstandard och beräknat på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2015–2017. Utifrån erfarenheterna hittills bör detta resultera i sammanlagda investeringar på omkring 20 miljarder euro.

Europeiska försvarsfonden

Europeiska försvarsfonden är avgörande för att stärka konkurrenskraften, innovationen, effektiviteten och det tekniska oberoendet hos unionens försvarsindustri och därigenom bidra till unionens öppna strategiska oberoende. Den stödjer även det gränsöverskridande samarbetet mellan medlemsstater och samarbetet mellan företag, forskningscentrum, nationella förvaltningar, internationella organisationer och universitet i hela unionen, både i forsknings- och utvecklingsfaserna för försvarsprodukter-och teknik. För att möta växande behov bör Europeiska försvarsfonden ökas med 1,5 miljarder euro. Utifrån de begränsade erfarenheterna hittills skulle detta kunna resultera i sammanlagda investeringar på omkring 2 miljarder euro.

Tillsammans kan medlen från ovanstående fyra program och instrument (InvestEU, Europeiska innovationsrådet, Innovationsfonden och Europeiska försvarsfonden) förväntas leda till ytterligare investeringar i den kritiska teknik som omfattas av STEP på omkring 110 miljarder euro.

Genom att tillhandahålla finansiella incitament i sammanhållningsfonder i form av högre förfinansiering och samfinansiering uppmuntras medlemsstaterna att omprioritera sina program. Varje 5 % av omfördelningen mot STEP-prioriteringarna leder till att resurser på 18,9 miljarder euro görs tillgängliga, utöver de 6 miljarder euro som ska betalas ut från Fonden för en rättvis omställning. Höjningen av taket inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens för att använda resurser för InvestEU-produkter via dess nationella komponenter medför en ytterligare flexibilitet för medlemsstater på 30 miljarder euro som är potentiellt tillgängliga för sådana suveränitetsinvesteringar.

Sammanlagt skulle det totala uppskattade beloppet för nya investeringar genom STEP kunna uppgå till 160 miljarder euro.

Att skapa synergieffekter mellan instrument för att bättre stödja relevanta investeringar

För att få tillgång till dessa fonder kommer företag och projektansökare att kunna besöka en ny offentlig webbplats (”Suveränitetsportalen”). Denna portal kommer att innehålla information om relevanta finansieringsmöjligheter med de pågående och kommande ansökningsomgångarna inom ramen för de EU-program som bidrar till STEP-målen samt riktlinjer och kontaktuppgifter till befintliga centrum för investeringsrådgivning.

Vidare kommer en ”suveränitetsstämpel” att tilldelas projekt som bidrar till STEP-målen, under förutsättning att projektet har bedömts och uppfyller minimikvalitetskraven, i synnerhet kriterier för stödberättigande, uteslutning och tilldelning, som tillhandahålls genom en ansökningsomgång inom ramen för Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa, programmet EU för hälsa, Europeiska försvarsfonden eller Innovationsfonden, och oavsett om projektet har kunnat ta emot finansiering enligt dessa instrument eller inte. Dessa minimikvalitetskrav kommer att fastställas i syfte att identifiera projekt av hög kvalitet. Stämpeln erbjuder en unik möjlighet att bygga vidare på de tillämpliga förfarandena för högkvalitativ utvärdering inom ramen för dessa instrument. Denna stämpel kommer att användas som ett kvalitetsmärke och kommer att hjälpa projekt att attrahera offentliga och privata investeringar genom att intyga dess bidrag till STEP-målen och därmed vara vägledande för marknadsaktörer i deras investeringsbeslut. Stämpeln kommer dessutom att

främja bättre tillgång till EU-fondstöd och EU-finansiering, i synnerhet genom att underlätta kumulativ eller kombinerad finansiering från flera av unionens instrument. Detta skulle bland annat göra det möjligt för medlemsstater att bevilja stöd från Eruf och ESF+ till projekt som har tilldelats en suveränitetsstämpel direkt, såvida detta sker i enlighet med tillämpliga regler för statligt stöd.

Kommissionen arbetar även för att säkerställa synergieffekter mellan reglerna för innovationsfonden och reglerna för statligt stöd för att säkerställa en mer rationaliserad process. Kommissionen kommer dessutom att anpassa kriterier och rationalisera processer för att säkerställa att beslutet om statligt stöd fattas samtidigt som finansieringsbeslutet från innovationsfonden, under förutsättning att en fullständig anmälan från medlemsstaten sker i god tid. Sådana synergieffekter bedöms även för andra utvalda EU-instrument, inklusive EIC- fonden.

Kommissionen kommer också att samråda med medlemsstater om ett förslag om att möjliggöra högre stödnivåer via en bonus för projekt som faller under STEP:s tillämpningsområde i stödberättigade regioner för att sporra ytterligare ekonomisk utveckling, samtidigt som sammanhållningsmålen bevaras.

Myndigheter som ansvarar för program inom ramen för STEP bör också uppmanas att överväga stöd för strategiska projekt som identifierats i enlighet med rättsakten om nettonollindustrin och akten om råvaror av avgörande betydelse som omfattas av artikel 2 i förordningen, såvida detta sker i enlighet med tillämpliga regler för statligt stöd.

STEP – fokus på investeringar

För att bli framgångsrik bör STEP vara inriktad på ett fåtal välinriktade investeringsområden. Plattformen ska säkerställa och bevara EU:s försprång inom kritisk och ny teknik och relaterad tillverkning på följande områden14: Teknikintensiv och digital teknik, ren teknik och bioteknik. STEP:s tillämpningsområde skulle därför vara inriktat på spetsteknologi för att påskynda den gröna och digitala omställningen, till stöd för både tillverkningssidan och värdekedjorna.

Teknikintensiv och digital teknik

Innovation, och i synnerhet den nya vågen av teknikintensiv innovation, är Europas svar för att minska utsläppen av växthusgaser, göra våra ekonomier mer digitala och garantera Europas livsmedels- och energi- och råvaruförsörjning. teknikintensiv innovation har sin grund i spetsvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap, ofta i kombination med framsteg inom de fysiska, biologiska och digitala områdena, och kan erbjuda omvälvande lösningar som svar på de globala utmaningarna. Dessa innovationer har potential att stimulera innovation i alla delar av ekonomin och samhället, och därmed förändra EU:s affärslandskap.

Den europeiska agendan för innovation har redan som syfte att placera Europa i spetsen för den nya vågen av teknikintensiva innovationer och uppstartsföretag. En av dess huvudsakliga syften är att förbättra tillgången till finansiering för europeiska nystartade och expanderande företag, till exempel genom att mobilisera outnyttjade källor till privat kapital och förenkla bestämmelserna för börsnotering.

14Enligt den nya europeiska agendan för innovation har teknikintensiv innovation potential att stimulera innovation i alla delar av ekonomin och samhället. I meddelandet från kommissionen om EU:s konkurrenskraft på lång sikt lyftes ren teknik, bioteknik och digital teknik fram som viktiga relevanta områden för framtiden tack vare deras höga tillväxtpotential och högre arbetsproduktivitet.

STEP skulle tillföra en ny dimension till EU:s åtagande att uppnå målen i denna agenda. EU kommer att styra ytterligare finansiering och även fastställa en tydlig investeringsriktning. Detta kommer att ytterligare främja investeringar i teknikintensiva områden i Europa, till förmån för EU:s ekonomier och samhället som helhet.

Digital teknik har en djupgående inverkan på konkurrenskraften för EU:s ekonomi som helhet och ökar effektivitet och innovation. Användningen och integreringen i hela ekonomin kommer att vara avgörande för den övergripande konkurrenskraften och produktiviteten15. För att upprätthålla sitt industriella ledarskap behöver EU få en ledande roll inom central digital teknik.

Ren teknik

EU:s konkurrenskraft i sektorn för ren energi kräver kapacitet att producera och använda överkomlig, tillförlitlig och tillgänglig ren energi och konkurrera på de globala marknaderna för ren energi, med det övergripande målet att stödja omställningen till klimatneutralitet och skapa fördelar för EU:s ekonomi och invånare. EU står för närvarande inför tekniska och icke-tekniska utmaningar, t.ex. höga energipriser, brister i försörjningen av råvaror av avgörande betydelse och kompetensbrist. Att stärka konkurrenskraften för EU-sektorn för ren energi kommer att bidra till att öka EU:s ledande position på teknikområdet och utforma ett mer motståndskraftigt, oberoende, säkrare och mer överkomligt energisystem, vilket behövs för att möta dessa utmaningar. I detta sammanhang lade kommissionen i sitt meddelande om industriplanen i den gröna given av den 1 februari 2023 fram en övergripande plan för att stärka konkurrenskraften för Europas nettonollindustri och stödja en snabb omställning till klimatneutralitet. och i rättsakten om nettonollindustri16 fastställs en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik.

Sedan 2020 har kommissionen offentliggjort årliga framstegsrapporter i konkurrenskrafthänseende på området ren energiteknik i vilka det nuvarande och förväntade läget för olika typer av teknik och lösningar för ren och koldioxidsnål energi presenteras. Enligt 2022 års framstegsrapport om konkurrenskraft17, som kommissionen offentliggör inom ramen för styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder, är den ”snabba utvecklingen och användningen i EU av ren energiteknik som utvecklats i EU […] nyckeln till ett kostnadseffektivt, klimatvänligt och socialt rättvist svar på den nuvarande energikrisen”. I rapporten bekräftas även att fler offentliga och privata investeringar i forskning och innovation om ren energi, uppskalning och utbyggnad till ett överkomligt pris är av avgörande betydelse. EU:s regelverk och finansiella ramar har en avgörande roll att spela här. Tillsammans med genomförandet av den nya europeiska innovationsagendan är EU:s finansieringsprogram, ett utökat samarbete mellan medlemsstaterna och en kontinuerlig övervakning av den nationella FoI-verksamheten avgörande för att utforma ett verkningsfullt ekosystem för forskning och innovation i EU och för att överbrygga klyftan mellan forskning och innovation och marknadspenetration, och därigenom stärka EU:s konkurrenskraft.

Bioteknik

Bioteknik och biotillverkning är avgörande för moderniseringen av den europeiska industrin. De används i flera olika industrisektorer såsom hälsovård och läkemedel, jordbruk, material och bioekonomi. Att dra maximal nytta av bioteknik kan hjälpa EU:s ekonomi att växa och skapar arbetstillfällen, och samtidigt främjar det hållbar utveckling, folkhälsa och miljöskydd.

Meddelande från kommissionen: EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030, COM(2023) 168 final. Förslag till en förordning om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknikprodukter, COM(2023) 161 final.

Framstegsrapport i konkurrenskrafthänseende på området ren energiteknik, COM(2022) 643 final.

Covid-19-pandemin har visat på betydelsen av bioteknik med tanke på den viktiga roll som vaccintillverkarna spelade för att hejda pandemin. Och medan Europa fortsätter att vara ledande inom biovetenskapsinnovation motsvarar dess bioteknikindustri fortfarande ungefär en fjärdedel av USA:s bioteknikindustri, både när det gäller antal företag och värdet på finansieringen av riskföretag18. Dessutom anses finansiering – både under de tidigaste skedena och senare – vara mer begränsad i Europa än i USA. Detta begränsar företags möjligheter att investera i större diversifierade uppsättningar och gör att de är beroende av sina ursprungliga investerare.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Industriplanen i den gröna given är EU:s plan för att säkerställa den europeiska industrins konkurrenskraft på lång sikt och stödja en snabb omställning till klimatneutralitet. Rättsakten om nettonollindustri representerar dess regleringsorgan. Rättsakten har som syfte att säkerställa ett förenklat och påskyndat tillståndsförfarande, främja europeiska strategiska projekt och utarbeta standarder för att stödja utbyggnaden av teknik på hela den inre marknaden. Den kompletteras av akten om råvaror av avgörande betydelse19 för att säkerställa tillräcklig tillgång till dessa råvaror, såsom sällsynta jordartsmetaller, som är av avgörande betydelse för tillverkningsteknik som är viktig för den gröna och digitala omställningen. Ett annat viktigt instrument för att stödja den europeiska industrins konkurrenskraft är förordningen om halvledare20. Den syftar till att stärka Europas motståndskraft inom halvledarteknik- och applikationer, och öka EU:s marknadsandelar på den globala marknaden för mikrochips.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget ingår i EU: samlade insatser för att säkerställa den gröna och digitala omställningen av dess ekonomi. Det bidrar till målen i delar av 55 %-paketet21, som är inriktat på att minska koldioxidutsläppen i EU:s industri.

Förslaget kommer också att bidra till EU:s motståndskraft och öppna strategiska oberoende genom att stärka EU:s kapacitet när det gäller kritisk teknik, inklusive viktig energirelaterad teknik, vilket är avgörande för att stödja utvecklingen av andra ekonomiska sektorer.

Det bygger på befintlig EU-politik som har samma mål – från sammanhållning till investeringar i återhämtning och finansiering av forskning och innovation – med syftet att stödja den europeiska ekonomin och kanalisera EU-medel till den gröna och digitala omställningen.

Gong J., Romet-Lemonne J-L., Houser B., ”Bridging the gap between innovation and later-stage financing for biotech in Europe”, Nature Reviews Drug Discovery 22, 2023, s. 438-439.

Förslag till förordning om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råvaror, COM(2023) 160 final.

Förslag till en förordning om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem (förordning om halvledare), COM(2022) 46 final.

Meddelande om 55 %-paketet, COM(2021) 550 final och tillhörande förslag.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Det allmänna målet med denna förordning är att inrätta en rättslig ram som stödjer kanaliseringen av EU-medel till STEP-projekt. Målen med STEP kommer att uppnås genom följande program:

–Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden, som inrättades genom förordning (EU) 2021/105822. Fonden för en rättvis omställning (FRO), som inrättades genom förordning (EU) 2021/105623. Europeiska socialfonden+ (ESF+), som inrättades genom förordning 2021/105724. Förordningen om gemensamma bestämmelser (EU) 2021/106025.

–Faciliteten för återhämtning och resiliens, som inrättades genom förordning (EU) 2021/24126.

–InvestEU, som inrättades genom förordning (EU) 2021/52327.

–Programmet för ett digitalt Europa, som inrättades genom förordning 2021/69428. Horisont Europa, som inrättades genom förordning 2021/69529. Europeiska försvarsfonden, som inrättades genom förordning (EU) 2021/69730 och Innovationsfonden, som inrättades genom direktiv 2003/87/EG31.

–STEP kommer även att genomföras inom ramen för programmet EU för hälsa, som inrättades genom förordning (EU) 2021/52232 avseende målet att stärka utvecklingen av bioteknik i unionen.

Med hänsyn till vad som anges ovan utgör därför artikel 164, artikel 173, artikel 175.3, artikel 176, artikel 177, artikel 178, artikel 182.1 och artikel 192.1 den relevanta rättsliga grunden för genomförandet av denna förordning.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Målen med förslaget kan inte uppnås av medlemsstaterna själva, eftersom problemen till sin natur är gränsöverskridande och inte begränsade till enskilda medlemsstater eller till en undergrupp av medlemsstater. De föreslagna åtgärderna är inriktade på områden där det finns ett påvisbart mervärde med att agera på unionsnivå, eftersom de insatser som krävs har så stor skala och bredd och måste ske snabbt.

Mot bakgrund av utmaningarna med att påskynda införandet av nettonollteknik bidrar åtgärder på unionsnivå dessutom till att samordna insatserna i syfte att tillgodose unionens behov av ytterligare tillverkningskapacitet för nettonollteknik och förhindra strukturella

EUT L 224, 24.6.2021, s. 31. EUT L 231, 30.6.2021, s. 1. EUT L 231, 30.6.2021, s. 21. EUT L 231, 30.6.2021, s. 159. EUT L 57, 18.2.2021, s. 17. EUT L 107, 26.3.2021, s. 30. EUT L 166, 11.5.2021, s. 1. EUT L 170, 12.5.2021, s. 1. EUT L 170, 12.5.2021, s. 149. EUT L 275, 25.10.2003, s. 32. EUT L 107, 26.3.2021, s. 1.

beroenden. Åtgärder på unionsnivå kan helt klart driva de europeiska aktörerna mot en gemensam vision och genomförandestrategi. Detta är avgörande för att uppnå stordriftsfördelar och generera den kritiska massa som krävs för att skala upp tillverkningen av grön och digital teknik i EU, och samtidigt undvika fragmenterade åtgärder, fördjupning av regionala obalanser och stödkapplöpningar mellan medlemsstaterna.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är utformat för att bidra till utvecklingen av ett ekosystem för tillverkning via åtgärder för att underlätta investeringar. Målet är att stödja den europeiska industrins konkurrenskraft och innovationskapacitet på längre sikt genom tillverkningskapacitet, riskminskning av investeringar i strategiska projekt samt av nystartade företag, expanderande företag och små och medelstora företag.

Åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. STEP består inte av en ny fondstruktur utan grundar sig på EU:s befintliga finansieringsinstrument och de föreslagna ytterligare anslagen står i proportion till behovet att påskynda plattformsinvesteringarna på kort sikt.

•Val av instrument

Lämpligt instrument är en förordning, eftersom den föreskriver direkt tillämpliga regler för stödet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Inget samråd med berörda parter genomfördes specifikt. Detta initiativ tar hänsyn till samråd med berörda parter som genomförts för utarbetandet av andra relaterade initiativ, såsom akten om råvaror av avgörande betydelse, rättsakten om nettonollindustri, den europeiska agendan för innovation, 55 %-paketet, EU:s förordning om halvledare och kompassen för det digitala decenniet. Europeiska kommissionen har dessutom långvariga och regelbundna kontakter med branschaktörer, medlemsstater och branschorganisationer, vilket möjliggjorde insamling av återkoppling som är relevant för förslaget.

•Konsekvensbedömning

Genom detta förslag skapas inte ett nytt instrument utan det genomförs genom befintliga verktyg inom ramen för EU:s budget, vilka ändras för att bättre kunna mobilisera investeringsresurser inom kritisk teknik. Dessa befintliga verktyg, såsom sammanhållningsfonder, InvestEU och Horisont Europa, har varit föremål för en konsekvensbedömning33. Förslaget bygger dessutom på befintliga förslag som har varit föremål för konsekvensbedömningar, t.ex. akten om råvaror av avgörande betydelse, den europeiska agendan för innovation, 55 %-paketet, EU:s förordning om halvledare och kompassen för det digitala decenniet samt den bedömning av investeringsbehov som offentliggjordes den 23 mars 2023. Denna analys, som utförts i konsekvensbedömningar eller arbetsdokument,34 täcker de mest betydande konsekvenserna av detta förslag. Av dessa skäl

I synnerhet Eruf och Sammanhållningsfonden (SWD(2018) 282 final), ESF+ (SWD(2018) 289 final), InvestEU (SWD(2018) 314 final) och Horisont Europa (SWD(2018) 307 final).

SWD(2023) 161 final respektive SWD(2022) 187 final, SWD(2020) 176 final, SWD(2022) 147 final och SWD(2021) 247 final, och SWD(2023)68 final.

behövs ingen annan konsekvensbedömning. Motiveringen återspeglar även den förhandsbedömning som utfördes av kommissionen med avseende på det stöd i form av enbart eget kapital som ska tillhandahållas inom ramen för EIC för små och medelstora företag och små midcap-bolag som inte täcks av bankerna.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget är inte kopplat till lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling utan innehåller ett antal bestämmelser för att förenkla genomförandet av befintliga EU-instrument. Rapporteringskraven har begränsats så långt det är möjligt för att begränsa den administrativa bördan för medlemsstaternas myndigheter och företag, utan att undergräva principerna om en sund finansiell förvaltning.

•Grundläggande rättigheter

I artikel 15 i stadgan fastställs rätten till fritt yrkesval och rätten att arbeta. Att stödja den europeiska industrins konkurrenskraft kommer att säkerställa ekonomisk tillväxt och att den fortsätter att erbjuda arbetstillfällen för unionsmedborgare och bosatta inom unionen.

I artikel 16 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) föreskrivs näringsfrihet. Åtgärderna i detta förslag skapar innovationskapacitet och främjar efterfrågan på ren energiteknik, vilket kan stärka näringsfriheten i enlighet med unionsrätten och nationell rätt och praxis.

BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget kommer att leda till ytterligare inledande förfinansiering betalas ut genom React- EU, som finansieras genom det europeiska återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU. Det kommer även att resultera i ytterligare förfinansiering som ska betalas inom ramen för Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF+ 2024 för belopp som programmerats inom ramen för prioriteringar avsedda för verksamheter som bidrar till att stärka STEP-målen. Beloppen för den ytterligare förfinansieringen för FRO 2024 kommer enbart att finansieras av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och kommer att resultera i en förhandstilldelning av NextGenerationEU-betalningsbemyndiganden från år 2026 till år 2024. Alla belopp kommer att finnas tillgängliga som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen, härrörande från upplåningen genom NextGenerationEU.

Beloppen för den ytterligare förfinansieringen för Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF+ 2024 kommer att resultera i en förhandstilldelning av betalningsbemyndiganden till 2024 och är budgetneutrala under perioden 2021–2027. Denna ytterligare förfinansiering ingick inte i budgetförslaget. Kommissionen kommer att övervaka de belopp som programmerats av medlemsstater inom ramen för prioriteringar avsedda för verksamheter som bidrar till STEP- målen och bedöma deras konsekvenser för betalningsbehoven i samband med den samlade överföringen 2024. Det belopp som betalats ut som ytterligare förfinansiering ska vara helt avräknat i kommissionens räkenskaper senast när de respektive programmen avslutas, så att summan av de betalningar som gjorts inom ramen för de berörda fonderna förblir oförändrade med detta förslag. Den föreslagna ändringen kräver inte ändringar av de årliga taken för åtaganden och betalningar i den fleråriga budgetramen enligt bilaga I till rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093, och medför inga ändringar av de totala betalningsbehoven under perioden 2021–27.

När det gäller Horisont Europa syftar förslaget till att stärka EIC:s ramanslag med totalt 2,63 miljarder euro:

–0,8 miljarder euro föreslås omfördelas från de medel som anslagits till andra pelaren Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, för perioden 202[x] till 2027,

–0,13 miljarder euro från återflöden från EIC:s pilotprojekt i Horisont 2020.

–1,2 miljarder euro till följd av att forskningsprojekt som stöds av Horisont Europa och dess föregångare helt eller delvis inte genomförs föreslås göras tillgängliga på nytt, i linje med artikel 15.3 i budgetförordningen, till förmån för EIC-området av Horisont Europa, och

–ytterligare budgetmedel på 0,5 miljarder euro.

Innovationsfonden bör dessutom stärkas med 5 miljarder euro, Europeiska försvarsfonden med 1,5 miljarder euro och InvestEU borde gynnas av en förstärkning på 3 miljarder euro som resulterar i en garanti på 7,5 miljarder euro.

De totala budgetkonsekvenserna för den fleråriga budgetramen är därför 10 miljarder euro.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen bör på ett målinriktat och proportionellt sätt övervaka genomförandet av faciliteten och mäta uppnåendet av målen enligt denna förordning. Kommissionen ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in effektivt, på ett ändamålsenligt sätt och rättidigt.

För att övervaka genomförandet av plattformen kommer kommissionen att sammanställa utgifterna för STEP från de relevanta programmen. De respektive klimatutgiftsmålen för de relevanta programmen fortsätter att gälla. Detta förutsätter följande:

–(Common Provisions Regulation) Förordningen om gemensamma bestämmelser Uppdatering av bilaga I till förordningen så att den omfattar ytterligare insatsområden.

–Faciliteten för återhämtning och resiliens Märkning och rapportering baserat på en fördelning av de uppskattade utgifterna av kommissionen i enlighet med artikel 29.3 i den förordningen för investeringar som rör STEP-målen.

–InvestEU Spårning av utgifter av kommissionen.

–Program för direkt förvaltning (Horisont Europa, Innovationsfonden, Europeiska försvarsfonden, programmet för ett digitalt Europa, programmet EU för hälsa): Spårning av utgifter av kommissionen.

För att övervaka och bedöma programmets resultat kommer kommissionen att sammanställa resultaten av resultatindikatorerna för STEP från de relevanta programmen.

Genomförandet av resultatindikatorerna för STEP kräver följande:

–Sammanhållningsinstrument: Ändring av bilagorna till den fondspecifika förordning som innehåller resultatindikatorerna.

–InvestEU Ändring av bilaga III till InvestEU-förordningen som innehåller de viktigaste resultat- och övervakningsindikatorerna.

–Faciliteten för återhämtning och resiliens Att förlita sig på det befintliga ramverket för rapportering.

–Program för direkt förvaltning (Horisont Europa, Innovationsfonden, Europeiska försvarsfonden, programmet för ett digitalt Europa, programmet EU för hälsa): Information som ska lämnas av kommissionen

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I kapitel 1 i denna förordning (artiklarna 1 till 8) fastställs de gemensamma bestämmelser som krävs för upprättandet av STEP, medan kapitel 2 innehåller ändringarna av andra relevanta EU-rättsakter (artiklarna 9 till 19).

Syfte och plattformens mål (artiklarna 1 och 2)

I artikel 1 beskrivs förordningens syfte och i artikel 2 definieras instrumentets mål och tillämpningsområde. I enlighet med artikel 2 har STEP ett tvåfaldigt mål: (i) Att stödja utvecklingen eller tillverkningen av kritisk teknik i unionen eller skydda och stärka deras värdekedjor, och (ii) att minska arbetskrafts- och kompetensbristerna i dessa strategiska sektorer. I artikel 2 definieras även områdena för denna kritiska teknik, nämligen teknikintensiv och digital teknik, ren teknik och bioteknik. I bestämmelsen anges vidare att en teknik för att anses vara kritisk i enlighet med plattformen bör uppfylla följande villkor: (i) Den ska medföra en innovativ aspekt med betydande ekonomisk potential för den inre marknaden, eller (ii) bidra till att minska eller förebygga unionens strategiska beroendeförhållanden. Det har även klargjorts att om ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse som godkänts i enlighet med artikel 107.3 b i EUF-fördraget avser något av de teknikområden som avses i artikel 2.1 a ska den relevanta tekniken anses vara kritisk. I artikel 2 finns även ytterligare vägledning om innebörden av ”värdekedja”.

Finansiellt stöd (artikel 3)

I denna bestämmelse fastställs den ytterligare EU-finansiering som används för att förstärka eldkraften hos flera instrument, nämligen InvestEU, Horisont Europa, Europeiska försvarsfonden och Innovationsfonden.

Suveränitetsstämpel och kumulativ finansiering (artikel 4)

Genom artikel 4 inrättas en ”suveränitetsstämpel”, som är en ny märkning avsedd att hjälpa projektansökare att attrahera offentliga och privata investeringar genom att intyga dess bidrag till STEP-målen. Suveränitetsstämpeln skulle tilldelas inom ramen för direktstyrda program, nämligen Horisont Europa, Innovationsfonden, programmet för ett digitalt Europa, programmet EU för hälsa och Europeiska försvarsfonden. Stämpeln bygger på den befintliga ”spetskompetensstämpeln”, som är ett kvalitetsmärke för stödberättigande projekt som inte har kunnat finansieras på grund av brist på tillgängliga budgetmedel. Till skillnad från spetskompetensstämpeln definieras suveränitetsstämpeln enbart genom hänvisning till de mål som eftersträvas av de projekt som den har tilldelats till, och oavsett om projektet har kunnat ta emot EU-finansiering eller inte, såvida det har utvärderats med positivt resultat inom ramen för Horisont Europa, Innovationsfonden, programmet för ett digitalt Europa, programmet EU

för hälsa eller Europeiska försvarsfonden. Detta är ett sätt att se till att projekt som har finansierats delvis också kan ta emot kumulativ eller kombinerad finansiering med ett annat av unionens instrument (artikel 4.1 b). Suveränitetsstämpeln skulle dessutom även gälla för fall där ett projekt inte har kunnat ta emot EU-finansiering inom ramen för ett program, för att se till att det får stöd inom ramen för ett annat program (artikel 4.1 a).

I denna bestämmelse anges även att projekt som har tilldelats en suveränitetsstämpel bör prioriteras av medlemsstater när de föreslår sina planer för återhämtning och resiliens och när de beslutar om investeringsprojekt som ska finansieras av deras andel av Moderniseringsfonden. Vad gäller InvestEU-programmet (se även artikel 15) ska suveränitetsstämpeln tas i beaktande av kommissionen inom ramen för det förfarande som föreskrivs i artikel 19 i EIB:sstadga och den kontroll som fastställs i artikel 23 i förordning (EU) 2021/523. Genomförandepartnerna bör dessutom uppmanas att granska projekt som har tilldelats suveränitetsstämpeln om de ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde. Vad gäller sammanhållningspolitik föreslås det att förvaltande myndigheter ska kunna bevilja stöd från Eruf eller ESF+ direkt, såvida detta sker i enlighet med tillämpliga regler för statligt stöd, för verksamheter som tilldelats en suveränitetsstämpel (se artikel 13).

Strategiska projekt som identifierats i enlighet med rättsakten om nettonollindustrin och akten om råvaror av avgörande betydelse som omfattas av artikel 2 i förordningen kan få kumulativ finansiering i olika relevanta program.

Övervakning och genomförande (artikel 5)

I artikel 5 fastställs hur kommissionen ska övervaka genomförandet av STEP, resultaten och framstegen mot att uppfylla dess mål.

Suveränitetsportal (artikel 6)

Enligt artikel 6 är kommissionen skyldig att upprätta en ny offentlig webbplats (suveränitetsportalen) för att tillhandahålla stöd till företag och projektansökare som söker finansiering för STEP-investeringar. För detta ändamål ska portalen innehålla i synnerhet följande information: Pågående och kommande ansökningsomgångar som rör STEP-målen (artikel 6.1 a) och kontaktuppgifter till de nationella behöriga myndigheter som utsetts till huvudsaklig kontaktpunkt för genomförandet av STEP på nationell nivå (artikel 6.1 d). Portalen bör även innehålla information om de projekt som har tilldelats en suveränitetsstämpel, för att synliggöra dem för potentiella investerare (artikel 6.1 b), och strategiska projekt som identifierats i enlighet med rättsakten om nettonollindustrin och akten om råvaror av avgörande betydelse (artikel 6.1 c). Plattformen bör dessutom innehålla information om genomförandet av plattformen (artikel 6.2). Enligt artikel 6.4 är medlemsstaterna skyldiga att utse en nationell behörig myndighet som ska fungera som huvudsaklig kontaktpunkt för dessa prioriteringar, med målet att säkerställa en konsekvent tillämpning av STEP i hela unionen och underlätta kombinationen av finansiering för plattformsprojekt, i synnerhet inom ramen för direktstyrda program och program med delad förvaltning.

Årsrapport och utvärdering (artiklarna 7 och 8)

Enligt artikel 7 är kommissionen skyldig att lämna en årsrapport till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts vid genomförandet av STEP-målen.

I artikel 8 fastställs regler för utvärderingen av plattformen. Kommissionen ska lämna en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2025.

Ändringar av direktiv 2003/87/EG (direktivet om EU:s utsläppshandelssystem) (artikel 9)

Genom artikel 9 ändras direktivet om EU:s utsläppshandelssystem för att specificera det belopp för ytterligare medel som ska genomföras genom Innovationsfonden för projekt som stödjer utvecklingen eller tillverkningen i unionen av ren teknik. Detta ytterligare stöd görs enbart tillgängligt för medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita ligger under EU- genomsnittet i EU-27 uttryckt i köpkraftsstandard och beräknat på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2015–2017.

Ändringar av förordning (EU) 2021/1058, förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (artikel 10), förordningen om Fonden för en rättvis omställning (artikel 11) och av förordning (EU) 2021/1057, förordningen om inrättande av Europeiska socialfonden+ (artikel 12)

Genom artikel ändras förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden för att skapa nya specifika mål inom ramen för politiskt mål 1 (ett konkurrenskraftigare och smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling och regional IKT-konnektivitet) och politiskt mål 2 (en grönare och koldioxidsnål övergång på väg mot en ekonomi med noll nettoutsläpp och ett motståndskraftigare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, begränsning av klimatförändringar, klimatanpassning, riskförebyggande, riskhantering och hållbar urban mobilitet). Det görs även möjligt att stödja produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag, i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner, samt i mer utvecklade regioner i medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita ligger under EU-genomsnittet i EU-27 uttryckt i köpkraftsstandard och beräknat på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2015–2017.

Genom artikel 11 ändras förordningen om Fonden för en rättvis omställning (FRO) för att ange att ett sådant program kan stödja investeringar som rör STEP-målen.

För att kunna påskynda dessa investeringar och tillhandahålla den likviditet som krävs kommer en extraordinär förfinansiering på 30 % dessutom att vara tillgänglig för år 2024. Det fastställs även att medlemsstater ska kunna tillämpa en ökad EU-finansieringsgrad på upp till 100 %. Detta återspeglas för tre ovannämnda förordningar, genom att omfatta samma bestämmelser i artiklarna 10, 11 och 12.

Bilagorna I och II till förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden ändras för att omfatta indikatorerna avseende de nya STEP-målen.

Ändringar av förordning (EU) 2021/1060, förordning om gemensamma bestämmelser för bland annat Eruf, Sammanhållningsfonden, FRO och ESF+ (artikel 13)

Denna förordning ändras även för att projekt som tilldelats en suveränitetsstämpel ska få bättre tillgång till EU-finansiering, särskilt genom att underlätta kumulativ eller kombinerad finansiering från flera unionsinstrument. I detta syfte kommer förvaltande myndigheter att kunna bevilja stöd direkt från Eruf eller ESF+ för verksamheter som tilldelats en sådan stämpel. Det fastställs även att medlemsstaterna bör kunna tillämpa en ökad EU- finansieringsgrad på upp till 100 %.

Artikel 49 i grundförordningen ändras för att säkerställa att förvaltande myndigheter identifierar planerade ansökningsomgångar i samband med STEP-målen och lämnar in dem till kommissionen så att de kan offentliggöras på suveränitetsportalen, samt som ett särskilt sekundärtema för ESF+.

Ändringarna i bilaga I till grundförordningen omfattar ytterligare interventionsområden som möjliggör spårning av utgifter i samband med platformens nya mål.

Ändringar av förordning (EU) nr 1303/2013 (artikel 14) och förordning (EU) nr 223/2014 (artikel 15)

Denna ändring görs för att ge medlemsstaterna mer flexibilitet i genomförandet av sammanhållningsprogrammen för 2014–2020, EHFF och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead). Regelverket för genomförande av programmen för 2014– 2020 har redan anpassats för att ge medlemsstaterna och regionerna mer flexibilitet vad gäller genomförandebestämmelser och mer likviditet för att hantera effekterna av covid-19- pandemin och det militära angreppet mot Ukraina35. Dessa åtgärder som införts i slutet av programperioden kräver tillräckligt med tid och administrativa resurser för att helt kunna utnyttjas och genomföras. Detta är kopplat till att medlemsstaterna behöver rikta sina administrativa resurser på översynen av de operativa programmen inför STEP.

Därför bör tidsfristen för inlämning av den sista betalningsansökningen förlängas med 12 månader. Vidare bör även tidsfristen för inlämning av avslutandedokumenten förlängas med 12 månader för att genomföra de kontroller och revisioner som behövs för att programmen för programperioden 2014–2020 ska kunna avslutas på ett ordnat sätt. För att säkra att EU- budgeten genomförs korrekt och att taken för betalningar inte överskrids ska betalningarna under 2025 uppgå till högst 1 % av anslagen från resurserna inom den fleråriga budgetramen per program. Det bör understrykas att utestående belopp som överstiger 1 % av programanslagen per fond för 2025 inte betalas ut under 2025 eller de efterföljande åren, utan endast kommer att användas för avräkningen av förfinansiering. Oanvända belopp ska dras tillbaka i enlighet med de allmänna reglerna för tillbakadragande vid avslutandet.

Ändringar av förordning (EU) 2021/523 om inrättande av InvestEU-programmet (artikel 16)

Genom denna bestämmelse upprättas ett nytt politikområde (det femte) för stöd till STEP- investeringar inom InvestEU. I bestämmelsen tillgodoses det ytterligare belopp på [...] miljarder EUR som föreslagits vid översynen av den fleråriga budgetramen genom ändring av beloppen för EU-garantin med anledning av STEP. Ändringar har även gjorts för att återspegla dimensionen suveränitetsstämpel i InvestEU enligt beskrivning i artikel 4.

I bestämmelsen föreslås även ytterligare flexibilitet och förtydliganden i syfte att bättre kunna eftersträva målen i det här initiativet. Vad gäller kombinationen av portföljer anges att när stöd från finansieringsinstrumenten i artikel 7.1 kombineras med en finansiell produkt i en efterställd position i förhållande till EU-garantin i denna förordning och/eller EU-garantin enligt förordning (EU) 2015/1017, får förluster, inkomster och återbetalningar samt

35De ytterligare React-EU-resurserna som härrör från NextGenerationEU har ökat de tillgängliga medlen för 2021 och 2022 (utan att nationell medfinansiering krävs) för att ge medlemsstaterna snabbt stöd för åtgärdande av kriser och motståndskraftig återhämtning. Andra åtgärder inbegriper paketet med sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa (Care) och initiativet Safe (Supporting Affordable Energy).

potentiella återvinningar också fördelas icke-proportionellt. Syftet med ändringen är att främja synergierna mellan InvestEU och andra unionsprogram genom att öka flexibiliteten i utformningen av blandfinansieringsinsatser.

För att underlätta användningen av medlemsstatskomponenten föreslås en mindre förlängning av tidsperioden för slutande av garantiavtal från nio till tolv månader från och med ingåendet av överenskommelsen om medverkan. Reglerna för medlemskap i investeringskommittén ändras också för att tydliggöra att en icke-ständig medlem får placeras i högst två konstellationer. Syftet är att tillämpa en urvalsprocess som gör att investeringskommittén för det nya femte politikområdet snabbt kan bildas.

Bilaga III i InvestEU-förordningen ändras för att omfatta indikatorerna som gäller det nya politikområdet för STEP.

Ändringar av förordning (EU) 2021/695 om inrättande av Horisont Europa (artikel 17)

Syftet med denna bestämmelse är att ge Accelerator mer flexibilitet och finansiering. Accelerator inom Horisont Europa bör kunna tillhandahålla stöd i form av enbart eget kapital till icke lönsamma små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, och icke lönsamma små midcap-bolag som bedriver innovation inom de tekniker som stöds av STEP. Outnyttjade medel som anslagits för EIC:s pilotprojekt i Horisont 2020 bör göras tillgängliga för Accelerator i Horisont Europa.

Ändringar av förordning (EU) 2021/697 om inrättande av Europeiska försvarsfonden (artikel 18)

Artikel 18 i förordningen om Europeiska försvarsfonden ändras för att ange antalet ytterligare fonder som ska genomföras via Europeiska försvarsfonden.

Ändringar av förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (artikel 19)

Denna förordning ändras i syfte att höja taket för de beräknade kostnaderna för planerna för återhämtning och resiliens som medlemsstaterna kan använda för medlemsstatskomponenten i InvestEU. Utöver det tillämpliga taket på 4 % av det ekonomiska bidraget för återhämtnings- och resiliensplanen kan medlemsstaterna besluta att ge ytterligare 6 % i bidrag till stöd för STEP-investeringar, vilket därmed blir högst 10 % totalt. Artikel 29 ändras för att säkerställa att medlemsstaterna identifierar planerade ansökningsomgångar i samband med plattformens mål och lämnar in dem till kommissionen så att de kan offentliggöras på suveränitetsportalen.

Ikraftträdande och tillämpning (artikel 20)

Denna förordning, som är direkt tillämplig i alla medlemsstaterna, föreslås träda i kraft dagen efter att den har offentliggjorts.

2023/0199 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 164 d, 173, 153.2 a,.176, 168.5, 175.3 och 1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande36, och med beaktande av Regionkommitténs yttrande37, och

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)EU:s kompass under de senaste åren har varit att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft och motståndskraft genom den gröna och digitala omställningen. I de dubbla omställningarna som förankrades i den europeiska gröna given38 och i Europas digitala årtionde39, uppmuntras till tillväxt och modernisering av EU:s ekonomi, vilket ska öppna för nya affärsmöjligheter och bidra till att vinna konkurrensfördelar på de globala marknaderna. I den europeiska gröna given fastställs färdplanen för att göra unionens ekonomi hållbar på ett rättvist och inkluderande sätt och hantera klimat- och miljörelaterade utmaningar. I policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 fastställs en klar riktning för unionens digitala omställning och för uppnåendet av digitala mål på unionsnivå senast 2030, främst vad gäller digitala färdigheter, digitala infrastrukturer samt digitalisering av företag och offentliga tjänster.

(2)Industrin i EU har bevisat sin inbyggda motståndskraft men står inför utmaningar. Dess konkurrenskraft påverkas negativt av hög inflation, avbrott i leveranskedjorna efter covid, ökande räntor samt energikostnader och insatspriser som skjuter i höjden. Detta kombineras med en hård men inte alltid rättvis konkurrens på en fragmenterad världsmarknad. EU har redan lagt fram flera initiativ för stöd till sin industri, såsom

EUT C [...], [...], s. [...] EUT C [...], [...], s. [...]

Meddelande från kommissionen: Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final. Se också Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2020 och Europeiska rådets slutsatser av den 11 december 2020.

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 av den 14 december 2022 (EUT L 323, 19.12.2022, s. 4).

industriplanen i den gröna given40, akten om kritiska råvaror41, rättsakten om nettonollindustri42, den nya tillfälliga kris- och omställningsramen för statligt stöd43 samt REPowerEU44. Även om dessa lösningar ger ett snabbt och riktat stöd behöver EU ett mer strukturerat svar på dessa industriers investeringsbehov som skyddar sammanhållningen och bevarar lika villkor på den inre marknaden, samt i syfte att minska EU:s strategiska beroendeförhållanden.

(3)Användningen och utvecklingen av deep tech, digital teknik, ren teknik och bioteknik kommer att ha stor betydelse för att ta vara på möjligheterna och uppfylla målen i den gröna och digitala omställningen och därmed främja konkurrenskraften och hållbarheten i den europeiska industrin. Därför krävs omedelbara åtgärder för att stödja utvecklingen och tillverkningen av sådana tekniker i EU som bevarar och stärker deras värdekedjor och därigenom minskar EU:s strategiska beroendeförhållanden, samt för att ta itu med bristen på arbetskraft och kompetens i de sektorerna genom utbildning och lärlingsutbildning och skapa attraktiva arbetstillfällen av god kvalitet som är öppna för alla.

(4)Kritisk teknik måste stödjas inom områdena för deep tech, digital teknik, ren teknik och bioteknik (inbegripet respektive värdekedjor för viktiga råvaror), i synnerhet projekt, företag och sektorer som är viktiga för EU:s konkurrenskraft och motståndskraft samt dess värdekedjor. Som ett exempel bör deep tech och digital teknik inbegripa mikroelektronik, högpresterande datorsystem, kvantteknik (dvs. datorsystem samt kommunikations- och avkänningsteknik), molntjänster, kantdatorsystem samt artificiell intelligens, teknik för cybersäkerhet, robotteknik, 5G och avancerad anslutbarhet samt virtuell verklighet, inbegripet åtgärder i samband med deep tech och digital teknik för utveckling av försvars- och rymdfartsapplikationer. Ren teknik bör bland annat omfatta förnybar energi, el- och värmelagring, värmepumpar, elnät, förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung, hållbara alternativa bränslen, elektrolysanläggningar och bränsleceller, avskiljning, användning och lagring av koldioxid, energieffektivitet väte och tillhörande infrastruktur, smarta energilösningar, teknik för hållbarhet, såsom vattenrening och avsaltning, avancerade material såsom nanomaterial, kompositmaterial och framtida rena byggnadsmaterial samt teknik för hållbar utvinning och bearbetning av viktiga råvaror. Bioteknik ska anses omfatta teknik såsom biomolekyler och deras tillämpningar, läkemedel och medicinteknik som behövs för hälsosäkerheten, bioteknik för grödor samt industriell bioteknik för till exempel avfallshantering och biotillverkning. Kommissionen kan komma att utfärda en vägledning med närmare beskrivning av tillämpningsområdena för teknikerna inom dessa tre områden som i enlighet med denna förordning räknas som kritiska. Syftet är att verka för en gemensam tolkning av de projekt, företag och sektorer som ska få stöd inom ramen för respektive program mot bakgrund av det gemensamma strategiska målet. Tekniker inom något av dessa tre områden som räknas som ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, och som godkänts av kommissionen enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget, bör anses vara kritiska. Enskilda projekt inom ramen för ett sådant viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse bör kvalificera för finansiering i enlighet med respektive programregler om den

Meddelande om en industriplan för den gröna given för nettonollåldern (COM(2023) 62 final). COM(2023) 160 final.

COM(2023) 161 final.

Meddelande om en tillfällig kris- och omställningsram för statliga stödåtgärder (EUT C 101, 17.3.2023, s. 3).

Förordning (EU) 2023/435 vad gäller REPowerEU (EUT L 63, 28.2.2023, s. 1).

identifierade finansieringsbristen och de stödberättigande kostnaderna ännu inte är helt täckta.

(5)Det kommer inte att gå att stärka tillverkningskapaciteten inom viktiga teknikområden i unionen utan kompetent arbetskraft. Bristen på arbetskraft och kompetens har dock ökat inom alla sektorer, inbegripet de som anses som viktiga för den gröna och digitala omställningen, och detta äventyrar framväxten av viktig teknik, även inom ramen för demografiska förändringar. Därför är det nödvändigt att verka för att fler människor aktiveras på arbetsmarknaden för strategiska sektorer, särskilt genom nya arbetstillfällen och lärlingsutbildningar för unga missgynnade personer, särskilt de som inte har sysselsättning eller går någon utbildning. Sådant stöd ska komplettera ett antal andra åtgärder för att uppfylla kompetensbehovet som uppstår ur omställningen, enligt beskrivning i EU:s kompetensagenda45.

(6)Omfattningen av de investeringar som behövs för omställningen kräver full mobilisering av finansiering som finns inom befintliga EU-program och EU-fonder. Detta inbegriper de som beviljar en budgetgaranti för finansierings- och investeringstransaktioner samt genomförande av finansiella instrument och blandfinansieringsinsatser. Sådan finansiering bör ges på ett mer flexibelt sätt så att riktat stöd i rätt tid kan tillhandahållas kritisk teknik inom strategiska sektorer. Därför bör en europeisk plattform för strategisk teknik (STEP) strukturellt svara mot investeringsbehoven inom unionen genom att bidra till att bättre styra de befintliga EU-medlen till viktiga investeringar för stöd till utvecklingen eller tillverkningen av kritisk teknik, samtidigt som lika villkor på den inre marknaden fortsätter att råda. Därigenom bevaras sammanhållningen, och geografiskt balanserad fördelning av projekt som finansieras inom ramen för STEP främjas i enlighet med respektive uppdrag för programmen.

(7)STEP bör identifiera resurser som kan omsättas inom EU:s befintliga program och fonder, InvestEU, Horisont Europa, Europeiska försvarsfonden och innovationsfonden. Detta bör åtföljas av en ytterligare finansiering på 10 miljarder EUR. Av dessa medel bör 5 miljarder EUR användas för att öka anslaget till innovationsfonden46 och 3 miljarder EUR för att öka det totala beloppet för EU- garantin som finns tillgänglig för EU-komponenten i InvestEU-förordningen till 7,5 miljarder EUR47, med hänsyn till relevant avsättningsnivå. 0,5 miljarder EUR bör göras tillgängliga för att utöka finansieringsramen i Horisont Europa-förordningen48, vilken bör ändras i enighet därmed, och 1,5 miljarder EUR bör gå till Europeiska försvarsfonden49.

(8)En suveränitetsstämpel bör tilldelas projekt som bidrar till STEP-målen på villkor att de har genomgått en bedömning och att de uppfyller minimikraven för kvalitet, särskilt kriterierna för stödberättigande, uteslutning och tilldelning, genom en ansökningsomgång inom ramen för Horisont Europa, programmet för ett digitalt

Meddelande om den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (COM(2020) 274 final).

Direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

Förordning (EU) 2021/523 om inrättande av InvestEU-programmet (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30). Förordning (EU) 2021/695 om inrättande av Horisont Europa (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1).

Förordning (EU) 2021/697 om inrättande av Europeiska försvarsfonden (EUT L 170, 12.5.2021, s. 149).

Europa50, programmet EU för hälsa51, Europeiska försvarsfonden eller innovationsfonden, oberoende av huruvida projektet har erhållit finansiering genom de instrumenten. Minimikraven för kvalitet kommer att upprättas för att identifiera projekt av hög kvalitet. Stämpeln bör användas som en kvalitetsmärkning för att hjälpa projekt att locka till sig offentliga och privata investeringar genom att bekräfta sitt bidrag till STEP-målen. Stämpeln kommer dessutom att främja tillgången till EU- finansiering, särskilt genom att underlätta kumulativ eller kombinerad finansiering från flera unionsinstrument.

(9)I detta syfte bör det gå att förlita sig på bedömningar som gjorts för andra unionsprogram i enlighet med artiklarna 126 och 127 i förordning (EU, Euratom) 2018/104652 för att minska den administrativa bördan för mottagare av EU-medel och uppmuntra till investeringar i prioriterade tekniker. Förutsatt att medlemsstaterna följer bestämmelserna i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens53 bör de överväga att inkludera åtgärder som tilldelats suveränitetsstämpeln när de utarbetar sina återhämtnings- och resiliensplaner och när de beslutar vilka investeringsprojekt som ska finansieras från deras del av moderniseringsfonden. Kommissionen bör även beakta suveränitetsstämpeln inom ramen för förfarandet i artikel 19 i EIB:sstadga och kontrollen av överensstämmelse i enlighet med artikel 23 i InvestEU-förordningen. Dessutom bör det krävas att genomförandepartnerna granskar projekt som tilldelats suveränitetsstämpeln om dessa ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde i enlighet med artikel 26.5 i samma förordning. Myndigheter med ansvar för program inom ramen för STEP bör även uppmuntras att överväga stöd för strategiska projekt som identifierats i enlighet med rättsakterna om nettonollindustri och om kritiska råvaror som ligger inom ramen för artikel 2 i förordningen och för vilka regler om kumulativ finansiering kan gälla.

(10)Kommissionen bör inrätta en ny offentligt tillgänglig webbplats (suveränitetsportalen) med information om tillgängligt stöd för företag och projektansvariga som söker finansiering för STEP-investeringar. I detta syfte bör de finansieringsmöjligheter för STEP-investeringar som finns i EU-budgeten visas på ett lättillgängligt och användarvänligt sätt. Detta bör inbegripa information om direkt förvaltade program, såsom Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa, programmet EU för hälsa och innovationsfonden samt andra program såsom InvestEU, faciliteten för återhämtning och resiliens och sammanhållningsfonderna. Suveränitetsportalen bör bidra till att STEP-investeringarna blir mer synliga för investerare genom en förteckning över de projekt som tilldelats en suveränitetsstämpel. Den bör även ha en förteckning över de nationella behöriga myndigheter som agerar som kontaktpunkter för genomförandet av STEP på nationell nivå.

(11)STEP stöder sig på omprogrammering och förstärkning av befintliga program till stöd för strategiska investeringar, men spelar även en viktig roll för att pröva genomförbarheten i och förbereda nya insatser som ett steg mot en europeisk suveränitetsfond. Utvärderingen 2025 kommer att innehålla en bedömning av vidtagna

Förordning (EU) 2021/694 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa (EUT L 166, 11.5.2021, s. 1).

Förordning (EU) 2021/522 om inrättande av ett program för unionens åtgärder på hälsoområdet, programmet EU för hälsa (EUT L 107, 26.3.2021, s. 1).

Förordning (EU, Euratom) nr 2018/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 193, 30.7.2012, s. 1).

Artikel 4 i förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

åtgärder och tjäna som grund för en bedömning av behovet att utvidga stödet till strategiska sektorer.

(12)Direktiv 2003/87/EG54 bör ändras för att möjliggöra ytterligare finansiering med en finansieringsram för perioden 2024–2027 på 5 miljarder EUR. I innovationsfonden stöds investeringar i innovativ koldioxidsnål teknik, vilket är ett område som ska täckas av STEP. Innovationsfondens ökade volym bör därför ge utrymme för finansiering som svarar mot målet att stödja utvecklingen eller tillverkningen i unionen av kritisk ren teknik. I överensstämmelse med målen att säkerställa sammanhållning och främja den inre marknaden, samt i syfte att stödja den gröna omställningen och utvecklingen av ren teknik i unionen, bör den ytterligare finansieringsramen göras tillgänglig genom ansökningsomgångar för enheter från medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita ligger under EU-genomsnittet för EU-27 mätt i köpkraftsstandard och beräknat utifrån unionens uppgifter för perioden 2015–2017.

(13)För att utvidga möjligheterna till stöd för investeringar för förstärkning av den industriella utvecklingen och av värdekedjorna inom strategiska sektorer, bör omfattningen på stödet från Eruf utvidgas genom nya specifika mål inom Eruf utan att detta påverkar reglerna för stödberättigande av utgifter och klimatutgifter enligt förordning (EU) 2021/106055 och förordning (EU) 2021/105856. Inom strategiska sektorer bör det även gå att stödja produktiva investeringar i företag andra än de små och medelstora, något som kan bidra stort till tillväxten i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner samt i mer utvecklade regioner i medlemsstater med en BNP per capita under EU-genomsnittet. Förvaltande myndigheter uppmuntras att främja samarbetet mellan stora företag och lokala små och medelstora företag, leveranskedjor och ekosystem för innovation och teknik. Det skulle öka Europas allmänna förmåga att förstärka sin position inom de sektorerna genom att alla medlemsstaterna gavs tillgång till sådana investeringar, och därmed motverka risken för ökande skillnader.

(14)Omfattningen av stödet från FRO enligt förordning (EU) 2021/105657 bör också utvidgas till att omfatta stora företags investeringar i ren energi som bidrar till målen i STEP, förutsatt att de lämnar det bidrag till omställningen till klimatneutralitet som förväntas av dem enligt de territoriella planerna för en rättvis omställning. Stödet som ges för sådana investeringar bör inte kräva en revidering av den territoriella planen för en rättvis omställning om den enbart skulle vara kopplad till bristanalysen som rättfärdigar investeringen ur ett perspektiv som rör nya arbetstillfällen.

(15)ESF+58, som är den huvudsakliga EU-fonden för investering i människor, bidrar stort till främjandet av kompetensutveckling. För att underlätta användningen av ESF+ för målen i STEP bör det gå att använda den för att täcka investeringar som syftar till att

Direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

Förordning (EU) 2021/1060 om fastställande av gemensamma bestämmelser (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

Förordning (EU) 2021/1058 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (EUT L 224, 24.6.2021, s. 31).

Förordning (EU) 2021/1056 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1).

Förordning (EU) 2021/1057 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) (EUT L 231, 30.6.2021, s. 21).

få fram kompetent och motståndskraftig arbetskraft som är redo för framtidens arbetsmarknad.

(16)För att hjälpa till att påskynda investeringarna och omedelbart öka likviditeten för investeringar till stöd för STEP-målen inom Eruf, ESF+59 och FRO, bör ett ytterligare belopp i form av särskild förfinansiering tillhandahållas som en engångsutbetalning som gäller prioriteringarna för investeringar som stöder STEP-målen. Denna ytterligare förfinansiering bör gälla allt bidrag till FRO med tanke på att dess genomförande måste påskyndas och med hänsyn till FRO:s viktiga stöd till medlemsstaterna i deras strävan att uppfylla STEP-målen. Reglerna som gäller för beloppen i den särskilda förfinansieringen bör vara förenliga med de för förfinansiering som fastställs i förordning (EU) 2021/1060. För att ytterligare uppmuntra till utnyttjande av sådana investeringar och säkerställa att de genomförs snabbare, bör det dessutom finnas möjlighet att öka EU-finansieringsgraden till 100 % för STEP-prioriteringarna. Vid genomförandet av de nya STEP-målen uppmuntras förvaltande myndigheter att tillämpa vissa sociala kriterier eller främja positiva sociala resultat, såsom att skapa lärlingsutbildningar och arbetstillfällen för unga missgynnade personer, särskilt unga som inte har sysselsättning eller går någon utbildning, genom att använda de sociala tilldelningskriterierna i direktiven om offentlig upphandling när ett projekt genomförs av ett organ som omfattas av reglerna för sådana och betala gällande löner enligt kollektivavtal.

(17)Förordningen om gemensamma bestämmelser60 bör ändras så att projekt som fått suveränitetsstämpel ska få bättre tillgång till EU-finansiering, särskilt genom att underlätta kumulativ eller kombinerad finansiering från flera unionsinstrument. I detta syfte bör förvaltande myndigheter kunna bevilja stöd direkt från Eruf eller ESF+ för verksamheter som fått suveränitetsstämpel.

(18)Regelverket för genomförande av programmen för 2014–2020 har anpassats under de senaste åren för att ge medlemsstaterna och regionerna mer flexibilitet vad gäller genomförandebestämmelser och mer likviditet för att hantera effekterna av covid-19- pandemin och det militära angreppet mot Ukraina. Dessa åtgärder som införts i slutet av programperioden kräver tid och administrativa resurser i tillräcklig omfattning för att helt kunna utnyttjas och genomföras, även vid en tidpunkt då medlemsstaterna kommer att rikta resurser på översynen av de operativa programmen för 2021–2027 i samband med STEP-målen. I syfte att lätta den administrativa bördan för programmyndigheter och förhindra att finansiering går förlorad vid avslutande av helt administrativa orsaker, bör tidsfristerna för det administrativa avslutandet av programmen i perioden 2014–2020 förlängas i förordning (EU) nr 1303/201361 och förordning (EU) nr 223/201462. Mer specifikt bör tidsfristen för inlämning av den sista betalningsansökningen förlängas med 12 månader. Vidare bör även tidsfristen för inlämning av avslutandedokumenten förlängas med 12 månader. Inom ramen för denna ändring bör det tydliggöras att distribution av livsmedel och material som köpts in fram till slutet av tiden för stödberättigande (slutet av 2023) får fortsätta efter det

Förordning (EU) 2021/1057 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) (EUT L 231, 30.6.2021, s. 21).

Förordning (EU) 2021/1060 om fastställande av gemensamma bestämmelser (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

Förordning (EU) 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser (EUT L 347, 20.12.2021, s. 320).

Förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 72, 12.3.2014).

datumet. För att säkra att EU-budgeten genomförs korrekt och att taken för betalningar inte överskrids ska betalningarna under 2025 uppgå till högst 1 % av anslagen från resurserna inom den fleråriga budgetramen per program. Utestående belopp som överstiger 1 % av programanslagen per fond för 2025 betalas inte ut under 2025 eller de efterföljande åren, utan kommer endast att användas för avräkningen av förfinansiering. Oanvända belopp ska dras tillbaka i enlighet med de allmänna reglerna för tillbakadragande vid avslutandet.

(19)InvestEU är EU:s flaggskeppsprogram för främjande av investering, särskilt i den gröna och digitala omställningen, genom att det tillhandahåller efterfrågestyrd finansiering, däribland genom mekanismer för blandfinansiering, och tekniskt stöd. Detta bidrar till en ökad tillgång till ytterligare offentligt och privat kapital. Då marknadens efterfrågan på garantin i InvestEU är stor bör EU-komponenten i InvestEU förstärkas så att den motsvarar målen i STEP. Detta kommer bland annat att öka InvestEU:s möjlighet att investera i projekt som ingår i ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse inom sektorerna för kritisk teknik. Dessutom uppmuntras medlemsstaterna att bidra till medlemsstatskomponenten i InvestEU för att stödja finansiella produkter i linje med STEP-målen, utan att detta påverkar gällande regler för statligt stöd. Som en åtgärd i medlemsstaternas återhämtnings- och

resiliensplaner bör de kunna inkludera ett kontant bidrag till medlemsstatskomponenten i InvestEU för att stödja STEP-målen. Detta ytterligare bidrag för stöd till STEP kan uppgå till 6 % av deras återhämtnings- och resiliensplans totala finansiella bidrag till medlemsstatskomponenten i InvestEU. Det bör även införas ytterligare flexibilitet och förtydliganden i syfte att bättre kunna eftersträva STEP-målen.

(20)Horisont Europa är EU:s främsta finansieringsprogram för forskning och innovation. Europeiska innovationsrådet (EIC) inom detta ger stöd till innovationer som kan bli banbrytande och omvälvande, med en utvecklingspotential som kan vara alltför riskfylld för privata investerare. Ytterligare flexibilitet bör ges inom Horisont Europa så att Accelerator kan ge stöd i form av enbart eget kapital till icke lönsamma små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, samt till icke lönsamma små och medelstora företag och små midcap-bolag som bedriver innovation inom de tekniker som stöds av STEP, oavsett om de tidigare skulle ha erhållit andra former av stöd från Accelerator. Genomförandet av EIC-fonden är för närvarande begränsat till ett högsta investeringsbelopp på 15 miljoner EUR, förutom i undantagsfall, och har inte utrymme för uppföljande finansieringsomgångar eller större investeringsbelopp. Utrymme för stöd i form av enbart eget kapital till icke lönsamma små och medelstora företag och små midcap-bolag skulle vara ett sätt att hantera bristen på marknaden med investeringar på 15–50 miljoner EUR. Erfarenheten visar även att de belopp som anslagits för EIC:s pilotprojekt i Horisont 2020 inte helt har utnyttjats. Dessa outnyttjade medel bör göras tillgängliga för Accelerator i Horisont Europa. Horisont Europa-förordningen bör också ändras så att den återspeglar den ökade finansieringen för Europeiska försvarsfonden.

(21)Europeiska försvarsfonden är det ledande programmet för främjande av konkurrenskraft, innovation, effektivitet och oberoende i tekniska frågor för unionens försvarsindustri, och bidrar därmed till unionens öppna strategiska oberoende. Forskningsfasen kopplad till utveckling av försvarsförmågor är avgörande, eftersom den är grundläggande för den europeiska industrins kapacitet och oberoende när det gäller utveckling av försvarsprodukter och medlemsstaternas oberoende i egenskap av slutanvändare av sådana produkter. Det ytterligare ramanslaget bör därför göras

tillgängligt för stöd till åtgärder inom deep tech och digital teknik som bidrar till utvecklingen av försvarsapplikationer.

(22)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att stärka Europas suveränitet, påskynda unionens gröna och digitala omställning samt öka dess konkurrenskraft och minska dess strategiska beroendeförhållanden, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

STEP

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning inrättas en europeisk plattform för strategisk teknik (STEP eller plattformen) till stöd för kritisk och framväxande strategisk teknik.

I förordningen fastställs målen med plattformen, omfattningen på det finansiella stödet inom ramen för plattformen och regler för genomförande av suveränitetsstämpeln och suveränitetsportalen samt för rapportering om plattformens mål.

Artikel 2

STEP-målen

1.För att stärka Europas suveränitet och säkerhet, påskynda unionens gröna och digitala omställning samt öka dess konkurrenskraft, minska dess strategiska beroendeförhållanden, främja lika villkor på den inre marknaden för investeringar i unionen och verka för inkluderande tillgång till attraktiva arbetstillfällen av god kvalitet sätts följande mål för plattformen:

a)Stödja utvecklingen och tillverkningen i unionen, eller bevara och stärka de respektive värdekedjorna, av kritisk teknik inom

i)deep tech och digital teknik,

ii)ren teknik,

iii)bioteknik.

b)Hantera bristen på den arbetskraft och kompetens som behövs för alla arbetstillfällen av god kvalitet till stöd för målet i led a ovan.

2.Tekniken som anges i första stycket led a ska bedömas vara kritisk när den uppfyller minst ett av följande villkor:

a)Tillföra en innovativ och spetsvetenskaplig komponent med betydande ekonomisk potential till den inre marknaden.

b)Bidra till att minska eller förhindra unionens strategiska beroendeförhållanden.

3.När ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse som godkänts av kommissionen enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget har samband med något av de teknikområden som avses i punkt 1 a ska den relevanta tekniken bedömas vara kritisk.

4.Värdekedjan för tillverkningen av kritisk teknik som avses i första stycket gäller slutprodukter samt viktiga komponenter, särskilda maskiner och kritiska råvaror som i första hand används för framställning av dessa produkter.

Artikel 3

Finansiellt stöd

1.Genomförandet av plattformen ska särskilt stödjas genom följande:

a)En EU-garanti som avses i artikel 4.1 i förordning (EU) 2021/523 med det ungefärliga beloppet 7 500 000 000 EUR. Garantin ska genomföras i enlighet med förordning (EU) 2021/523.

b)Ett belopp på 500 000 000 EUR i löpande priser av den finansieringsram som avses i artikel 12.2 d i i förordning (EU) 2021/695. Det beloppet ska genomföras i enlighet med förordning (EU) 2021/695.

c)Ett belopp på 5 000 000 000 EUR i löpande priser av den finansieringsram som avses i artikel 10a.8 sjätte stycket i direktiv 2003/87/EG. Det beloppet ska genomföras inom innovationsfonden i enlighet med reglerna i artikel 10a.8 i direktiv 2003/87/EG och kommissionens delegerade förordning [2019/856].

d)Ett belopp på 1 500 000 000 EUR i löpande priser av den finansieringsram som avses i artikel 4.1 i förordning (EU) 2021/697. Det beloppet ska genomföras i enlighet med förordning (EU) 2021/697.

2.Beloppen som anges i punkt 1 ska användas för att uppnå målen i artikel 2.

Artikel 4

Suveränitetsstämpel och kumulativ finansiering

1.En åtgärd som bidrar till något plattformens mål ska tilldelas en suveränitetsstämpel av kommissionen förutsatt att den har genomgått en bedömning och uppfyller minimikraven för kvalitet, särskilt kriterierna för stödberättigande, uteslutning och tilldelning, genom en ansökningsomgång enligt förordningarna (EU) 2021/695, (EU) 2021/694, (EU) 2021/697 eller (EU) 2021/522 eller kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/856.

2.Suveränitetsstämpeln får användas som en kvalitetsmärkning, särskilt i syfte att

a)erhålla stöd för åtgärden inom ramen för en annan unionsfond eller ett annat unionsprogram i enlighet med reglerna som gäller för dessa, eller

b)finansiera åtgärden genom kumulativ eller kombinerad finansiering med ett annat unionsinstrument i linje med reglerna i tillämpliga grundläggande rättsakter.

3.När medlemsstaterna reviderar sina planer för återhämtning och resiliens i enlighet med förordning (EU) 2021/241 ska de, utan att det påverkar bestämmelserna i den förordningen, betrakta en åtgärd som prioriterad om den tilldelats en suveränitetsstämpel i enlighet med punkt 1.

4.När medlemsstaterna beslutar vilka projekt de ska finansiera med sina respektive andelar i moderniseringsfonden i enlighet med artikel 10d i direktiv 2003/87/EG ska de betrakta ett projekt för kritisk ren teknik som prioriterat om det mottagit suveränitetsstämpeln i enlighet med punkt 1. Dessutom får medlemsstaterna besluta att bevilja nationellt stöd till projekt med en suveränitetsstämpel som bidrar till plattformens mål som anges i artikel 2.1 a ii.

5.Enligt förordning (EU) 2021/523 ska suveränitetsstämpeln tas i beaktande i det förfarande som avses i artikel 19 i Europeiska investeringsbankens stadga och i kontrollen av överensstämmelse i enlighet med artikel 23.3 i den förordningen. Dessutom ska genomförandepartnerna granska projekt som tilldelats suveränitetsstämpeln om dessa ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde i enlighet med artikel 26.5 i samma förordning.

6.Strategiska projekt som identifierats i enlighet med [rättsakten om nettonollindustri] och [akten om kritiska råvaror] inom ramen för artikel 2 och som mottar ett bidrag inom ramen för de program som avses i artikel 3 får också motta bidrag från något annat EU-program, inbegripet fonderna under delad förvaltning, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas för det motsvarande bidraget till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden. Stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

7.Tilldelningen av en suveränitetsstämpel och tillhandahållandet av kumulativ finansiering påverkar inte tillämpliga regler för statligt stöd eller unionens internationella skyldigheter.

Artikel 5

Övervakning av genomförandet

1.Kommissionen ska övervaka genomförandet av faciliteten och mäta uppnåendet av de mål som anges i artikel 2. Övervakningen av genomförandet ska vara målinriktad och stå i proportion till den verksamhet som bedrivs inom faciliteten.

2.Kommissionens övervakningssystem ska säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförandet av verksamheterna inom ramen för plattformen och resultaten av dessa samlas in effektivt, på ett ändamålsenligt sätt och i tid.

3.Kommissionen ska rapportera om utgifterna som finansieras av plattformen. Enligt vad som är tillämpligt ska den rapportera om framstegen för vart och ett av plattformens mål.

Artikel 6

Suveränitetsportal

1.Kommissionen ska inrätta en särskild och offentligt tillgänglig webbplats (suveränitetsportalen) med information till investerare om finansieringsmöjligheter för projekt i samband med plattformens mål och synliggöra dessa projekt, särskilt genom att visa följande information:

a)Pågående och kommande ansökningsomgångar och anbudsinfordringar kopplade till plattformens mål inom ramen för respektive program och fonder.

b)Projekt som tilldelats en suveränitetsstämpel som kvalitetsmärkning i enlighet med artikel 4.

c)Projekt som identifierats som strategiska projekt enligt [rättsakten om nettonollindustri] och [akten om kritiska råvaror] i den utsträckning som de omfattas av tillämpningsområdet för artikel 2.

d)Kontaktuppgifter för nationella behöriga myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 4.

2.Suveränitetsportalen ska även visa information om genomförandet av plattformen och med hänsyn till unionens budgetutgifter som avses i artikel 5 samt de prestationsindikatorer som definieras inom ramen för respektive program.

3.Suveränitetsportalen ska lanseras den [datum för denna förordnings ikraftträdande] och uppdateras regelbundet av kommissionen.

4.Senast den [tre månader efter denna förordnings ikraftträdande] ska varje medlemsstat utse en nationell behörig myndighet till huvudsaklig kontaktpunkt för genomförandet av plattformen på nationell nivå.

Artikel 7

Årsrapport

1.Kommissionen ska lägga fram en årsrapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av faciliteten.

2.Årsrapporten ska innehålla konsoliderad information om de framsteg som gjorts i genomförandet av plattformens mål inom ramen för varje program och fond.

3.Årsrapporten ska också innehålla följande information:

a)De totala utgifterna för STEP inom respektive program.

b)Resultaten för STEP baserade på prestationsindikatorerna inom respektive program.

Artikel 8

Utvärdering av plattformen

1.Senast den 31 december 2025 ska kommissionen tillhandahålla Europaparlamentet och rådet en utvärderingsrapport om genomförandet av plattformen.

2.Utvärderingen ska särskilt innehålla en bedömning av i vilken utsträckning målen har uppnåtts, effektiviteten i resursanvändningen och det europeiska mervärdet. Den ska också behandla frågan om den fortsatta relevansen i alla mål och åtgärder med hänsyn till deras eventuella utvidgning.

3.Utvärderingen ska om lämpligt åtföljas av ett förslag om ändringar av denna förordning.

KAPITEL 2

ÄNDRINGAR

Artikel 9

Ändringar av direktiv 2003/87/ETS

Direktiv 2003/87/EC ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 6a.4 ska följande läggas till som andra stycke:

”Utöver de utsläppsrätter som avses i första till femte stycket i denna punkt ska innovationsfonden även genomföra en finansieringsram för perioden mellan den 1 januari 2024 och den 31 december 2027 på 5 000 000 000 EUR i löpande priser för stöd till investeringar som bidrar till STEP-målet som avses i artikel 2 a ii i förordning .../...63. [STEP-förordningen]. Finansieringsramen ska endast göras tillgänglig för stöd till investeringar i medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita ligger under EU-genomsnittet för EU-27 mätt i köpkraftsstandard och beräknat utifrån unionens uppgifter för perioden 2015–2017.”

Artikel 10

Ändringar av förordning (EU) 2021/1058 [Eruf och Sammanhållningsfonden]

Förordning (EU) 2021/1058 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 3.1 a ska följande led läggas till:

”vi) stödja investeringar som bidrar till STEP-målen som anges i artikel 2 i förordning .../...64. [STEP-förordningen]”

(2)I artikel 3.1 b ska följande led läggas till:

”ix) stödja investeringar som bidrar till STEP-målen i artikel 2.1 a ii i förordning .../.. [STEP-förordningen]”

(3)I artikel 3 ska följande punkt införas som punkt 1a:

Resurserna i det specifika mål som avses i artikel 3.1 första stycket a vi och b ix ska programplaneras enligt en särskild prioritering som motsvarar respektive politiska mål.

Kommissionen ska betala 30 % av Eruf-anslaget till den prioriteringen enligt vad som fastställts i beslutet om godkännande som en särskild förfinansiering i form av en engångsutbetalning utöver den årliga förfinansieringen för programmet enligt artikel 90.1 och 90.2 i förordning (EU) 2021/1060 eller artikel 51.2, 51.3 och 51.4 i förordning (EU) 2021/1059. Den särskilda förfinansieringen ska betalas ut senast den 31 december 2024 förutsatt att kommissionen har antagit beslutet att godkänna ändringen i programmet senast den 31 oktober 2024.

I enlighet med artikel 90.5 i förordning (EU) 2021/1060 och artikel 51.5 i förordning (EU) 2021/1059 ska det belopp som betalats ut som särskild förfinansiering räknas av senast under det sista räkenskapsåret.

I enlighet med artikel 90.6 i förordning (EU) 2021/1060gäller att om förfinansieringen genererar ränta ska denna användas för det berörda programmet på samma sätt som Eruf och tas med i redovisningen för det sista räkenskapsåret.

I enlighet med artikel 97.1 i förordning (EU) 2021/1060 får särskild förfinansiering inte hållas inne.

Europaparlamentets och rådets förordning …/… … [för in fullständig titel och EUT-referens]. Europaparlamentets och rådets förordning …/… … [för in fullständig titel och EUT-referens].

I enlighet med artikel 105.1 i förordning (EU) 2021/1060 ska den förfinansiering som beaktas vid beräkningen av belopp som ska dras tillbaka inbegripa utbetald särskild förfinansiering.

Med avvikelse från artikel 112 i förordning (EU) 2021/1060 ska den maximala medfinansieringsgraden för särskilda prioriteringar som fastställts för stöd till STEP- målen höjas till 100 %.”

(4)I artikel 8.2 ska följande led införas:

”e) om de bidrar till det specifika mål som sorterar under politiskt mål 1 i artikel 3.1 första stycket a vi eller det som sorterar under politiskt mål 2 i artikel 3.1 led b ix i det stycket i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner samt i mer utvecklade regioner i medlemsstater vars genomsnittliga BNP per capita ligger under EU-genomsnittet för EU-27 mätt i köpkraftsstandard och beräknat utifrån unionens uppgifter för perioden 2015–2017.

Led e ska gälla för Interregprogram där den geografiska täckningen inom unionen för ett program endast utgörs av regioner som fastställs i det ledet.”

(5)I artikel 5 ska följande punkt införas:

(3a) För att bidra till de specifika målen som sorterar under politiskt mål 1 i artikel 3.1 första stycket a vi och under politiskt mål 2 i artikel 3.1 led b ix i det stycket ska

Eruf också stödja utbildning, livslångt lärande och omskolning.”

(6)I bilaga I tabell I ska följande rad läggas till under politiskt mål 1:

		”vi) stödja	investeringar	RCO som förtecknas för			RCR som förtecknas för
		som bidrar till STEP-		specifika mål i, iii och iv			specifika mål i, iii och iv
		målen i	artikel 2 i	RCO125 Företag: Stödda
		förordning	.../... [STEP-	RCO125 Företag: Stödda
		förordning	.../... [STEP-	företag	främst	kopplade
		förordningen]		företag	främst	kopplade
		förordningen]		till	produktiva
				till	produktiva
				investeringar i deep tech
				och digital teknik
				RCO126 Företag: Stödda
				företag	främst	kopplade
				till	produktiva
				investeringar i ren teknik
				RCO127 Företag: Stödda
				företag	främst	kopplade
				till	produktiva
				investeringar i bioteknik
				[Dessa	indikatorer ska
				rapporteras		som
				undergrupper till RC001-
				RCO04]

(7)	I bilaga I tabell I ska följande rad läggas till under politiskt mål 2:

		ix) stödja	investeringar	RCO som förtecknas för			RCR som förtecknas för
		som bidrar till STEP-		specifika mål i, iii, iv och			specifika mål i, iii och iv
		målen i artikel 2 i		vi under politiskt mål 1			under politiskt mål 1
		förordning	.../... [STEP-	RCO125 Företag: Stödda
		förordningen]		RCO125 Företag: Stödda
		förordningen]		företag	främst	kopplade
				företag	främst	kopplade
				till	produktiva
				investeringar i deep tech
				och digital teknik

RCO126 Företag: Stödda företag främst kopplade

tillproduktiva investeringar i ren teknik

RCO127 Företag: Stödda företag främst kopplade

tillproduktiva investeringar i bioteknik

[Dessa indikatorer ska

rapporterassom undergrupper till RC001- RCO04]

(8)	I tabellen i bilaga II ska följande rad läggas till under politiskt mål 1:

		vi) stödja investeringar	CCO som förtecknas för	CCR som förtecknas för
		som bidrar till STEP-	specifika mål i, iii och iv	specifika mål i, iii och iv
		målen i artikel 2 i	under politiskt mål 1	under politiskt mål 1
		förordning .../... [STEP-
		förordningen]

(9)	I tabellen i bilaga II ska följande rad läggas till under politiskt mål 2:

		ix) stödja investeringar	CCO som förtecknas för	CCR som förtecknas för
		som bidrar till STEP-	specifika mål i, iii och iv	specifika mål i, iii och iv
		målen i artikel 2 i	under politiskt mål 1	under politiskt mål 1
		förordning .../... [STEP-
		förordningen]

Artikel 11

Ändringar av förordning (EU) 2021/1056 [FRO]

Förordning (EU) 2021/1056 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 2 ska ersättas med följande:

Enligt artikel 54.1 andra stycket i förordning (EU) 2021/1060 ska FRO bidra till det enda specifika målet att göra det möjligt för regioner och människor att hantera de sociala, sysselsättningsrelaterade, ekonomiska och miljömässiga effekterna av omställningen i riktning mot unionens energi- och klimatmål för 2030 och en klimatneutral ekonomi i unionen senast 2050, med utgångspunkt i Parisavtalet. FRO kan även stödja investeringar som bidrar till STEP-målet i artikel 2.1 a ii i förordning

.../... [STEP-förordningen].”

(2)I artikel 8.2 ska följande stycke läggas till:

”FRO kan ävenstödja produktiva investeringar i företag andra än små och medelstora företag och som bidrar till STEP-målen i artikel 2 i förordning .../...65. [STEP- förordningen]. Stödet kan ges oavsett huruvida bristanalysen genomfördes i enlighet med artikel 11.2 h eller inte och oavsett resultat. Sådana investeringar är endast stödberättigade om de inte leder till omlokalisering i enlighet med definitionen i artikel 2.27 i förordning (EU) 2021/1060. Tillhandahållandet av sådant stöd ska inte

65	Europaparlamentets och rådets förordning …/… … [för in fullständig titel och EUT-referens].

kräva en revidering av den territoriella planen för en rättvis omställning om den revideringen enbart skulle vara kopplad till bristanalysen.”

(3)I artikel 10 ska följande punkt läggas till som punkt 4:

Kommissionen ska betala 30 % av FRO-anslaget, inbegripet belopp som överförs i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2021/1060, till ett program enligt vad som fastställts i beslutet om godkännande som en särskild förfinansiering i form av en engångsutbetalning utöver den årliga förfinansieringen för programmet enligt artikel 90.1 och 90.2 i förordning (EU) 2021/1060. Den särskilda förfinansieringen ska utbetalas från och med [ikraftträdandet av den här förordningen].

I enlighet med artikel 90.5 i förordning (EU) 2021/1060 ska det belopp som betalats ut som särskild förfinansiering räknas av senast under det sista räkenskapsåret.

I enlighet med artikel 90.6 i förordning (EU) 2021/1060 gäller att om förfinansieringen genererar ränta ska denna användas för det berörda programmet på samma sätt som Eruf och tas med i redovisningen för det sista räkenskapsåret.

I enlighet med artikel 97.1 i förordning (EU) 2021/1060 får särskild förfinansiering inte hållas inne.

I enlighet med artikel 105.1 i förordning (EU) 2021/1060 ska den förfinansiering som beaktas vid beräkningen av belopp som ska dras tillbaka inbegripa utbetald särskild förfinansiering.

Med avvikelse från artikel 112 i förordning (EU) 2021/1060 ska den maximala medfinansieringsgraden för särskilda prioriteringar som fastställts för stöd till STEP- målen höjas till 100 %.”

Artikel 12

Ändringar av förordning (EU) 2021/1057 [Europeiska socialfonden+]

Förordning (EU) 2021/1057 ska ändras på följande sätt:

(1)Följande nya artikel ska införas som artikel 12a:

”Artikel 12a

Utöver förfinansieringen för programmet enligt artikel 90.1 och 90.2 i förordning (EU) 2021/1060, gäller att om kommissionen godkänner en ändring av ett program som inbegriper en eller flera prioriteringar som är specifika för verksamheter som stöds av Europeiska socialfonden+ och bidrar till STEP-målen i artikel 2 i förordning

.../...66 [STEP-förordningen] ska den betala ut en särskild förfinansiering på 30 % på grundval av anslagen till de prioriteringarna. Den särskilda förfinansieringen ska betalas ut senast den 31 december 2024 förutsatt att kommissionen har antagit beslutet att godkänna ändringen i programmet senast den 31 oktober 2024.

I enlighet med artikel 90.5 i förordning (EU) 2021/1060 ska det belopp som betalats ut som särskild förfinansiering räknas av senast under det sista räkenskapsåret.

66	Europaparlamentets och rådets förordning …/… … [för in fullständig titel och EUT-referens].

I enlighet med artikel 90.6 i förordning (EU) 2021/1060 gäller att om förfinansieringen genererar ränta ska denna användas för det berörda programmet på samma sätt som ESF+ och tas med i redovisningen för det sista räkenskapsåret.

I enlighet med artikel 97.1 i förordning (EU) 2021/1060 får särskild förfinansiering inte hållas inne.

I enlighet med artikel 105.1 i förordning (EU) 2021/1060 ska den förfinansiering som beaktas vid beräkningen av belopp som ska dras tillbaka inbegripa utbetald särskild förfinansiering.

Med avvikelse från artikel 112 i förordning (EU) 2021/1060 ska den maximala medfinansieringsgraden för särskilda prioriteringar som fastställts för stöd till STEP- målen höjas till 100 %.”

Artikel 13

Ändringar av förordning (EU) 2021/1060 [förordningen om gemensamma

bestämmelser]

Förordning (EU) 2021/1060 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 2 ska led 45 ersättas med följande:

spetskompetensstämpel: vid tillämpning av denna förordning, den kvalitetsmärkning som kommissionen tilldelar med avseende på ett förslag och som visar att det förslag som har bedömts i en ansökningsomgång inom ramen för ett unionsinstrument anses uppfylla minimikvalitetskraven för det unionsinstrumentet, men inte kan finansieras på grund av brist på budgetmedel för den ansökningsomgången och skulle kunna få stöd från andra unionsfinansieringskällor eller nationella finansieringskällor eller suveränitetsstämpeln som avses i artikel 4 i förordning .../..67. [STEP- förordningen].”

(2)I artikel 14.5 ska första stycket ersättas med följande:

”I enlighet med artikel 10.4 andra stycket i InvestEU-förordningen ska, om ett garantiavtal inte har ingåtts inom 12 månader efter det att överenskommelsen om medverkan har ingåtts, överenskommelsen om medverkan avslutas eller förlängas genom ömsesidig överenskommelse.”

(3)I artikel 49 skall följande punkt införas som punkt 2a:

”Om stöd planeras för STEP-målen i artikel 2 i förordning .../... [STEP-förordningen] ska den förvaltande myndigheten säkerställa att all den information som ska offentliggöras i enlighet med punkt 2 i den här artikeln även lämnas in till kommissionen i det format som fastställs i punkt 4 i den här artikeln för offentliggörande på suveränitetsportalen som avses i artikel 6 i förordning .../...

[STEP-förordningen], inbegripet en tidsplan över planerade ansökningsomgångar som uppdateras minst tre gånger per år samt länken till ansökningsomgångarna på dagen för deras offentliggörande.”

(4)I bilag I, tabell 1 ska följande rader läggas till:

		INTERVENTIONSOMRÅDE		Koefficient	för	Koefficient för beräkning
				beräkning av	stödet till	Koefficient för beräkning
				beräkning av	stödet till

67	Europaparlamentets och rådets förordning …/…		… [för in fullständig titel och EUT-referens].
	Europaparlamentets och rådets förordning …/…		… [för in fullständig titel och EUT-referens].

							klimatförändringsmålen	av stödet till miljömålen

		Stöd				för	0 %	0 %
		kompetensutveckling
	(145a)	eller		tillgång		till
	(145a)	sysselsättning inom deep
		sysselsättning inom deep
		tech, digital			teknik	och
		bioteknik.

		Stöd				för	100 %	40 %
		kompetensutveckling
	145b	eller		tillgång		till
		sysselsättning			inom	ren
		teknik.

		Produktiva investeringar					100 %	40 %
	188	i	stora	företag		som
	188	huvudsakligen				är
		huvudsakligen				är
		kopplade till ren teknik.

	189	Produktiva investeringar					100 %	40 %
		i	små	och	medelstora
		företag				som
		huvudsakligen				är
		kopplade till ren teknik.

	190	Produktiva investeringar					0 %	0 %
		i	stora	företag		som
		huvudsakligen				är
		kopplade till bioteknik.

	191	Produktiva investeringar					0 %	0 %
		i	små	och	medelstora
		företag				som
		huvudsakligen				är
		kopplade till bioteknik.

	192	Produktiva investeringar					0 %	0 %
		i	stora	företag		som
		huvudsakligen				är
		kopplade till			deep	tech
		och digital teknik.

	193	Produktiva investeringar					0 %	0 %
		i	små	och	medelstora
		företag				som
		huvudsakligen				är
		kopplade till			deep	tech
		och digital teknik.

(5)	I tabell 6 ska följande rad läggas till:

	11	Bidrag till kompetens					0 %	0 %
		och arbetstillfällen inom
		deep tech, digital teknik,
		ren teknik och bioteknik

Artikel 14

Ändringar av förordning (EG) nr 1303/2013 [CPR]

Förordning (EU) nr 1303/2013 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 135 ska följande punkt läggas till som punkt 6:

6.Med avvikelse från punkt 2 ska tidsfristen för inlämning av den sista ansökan för mellanliggande betalning för det sista räkenskapsåret vara den 31 juli 2025. Den sista ansökan för mellanliggande betalning som inlämnats senast den 31 juli 2025 ska bedömas vara den sista ansökan för mellanliggande betalning för det sista räkenskapsåret.

Belopp från resurser andra än React-EU som kommissionen ersätter som mellanliggande betalningar ska inte överstiga 1 % av de totala anslagen för programmet som berörs av fonden, ej inbegripet React-EU-resurser. Belopp som kommissionen skulle betala ut 2025 och som överstiger detta tak kommer inte att betalas ut, utan endast användas för avräkningen av förfinansiering vid avslutande.”

(2)I artikel 138 ska följande punkt läggas till:

”Med avvikelse från tidsfristen som fastställs i det första stycket får medlemsstaterna lämna in de dokument som avses i leden a, b och c för det sista räkenskapsåret senast den 15 februari 2026.”

Artikel 15

Ändringar av förordning (EU) 223/2014 [in- och utresesystemet]

Förordning (EU) nr 223/2014 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 13 ska punkt 5 ersättas med följande:

5.Medlemsstaten ska lämna in en slutlig rapport om genomförandet av det operativa programmet tillsammans med avslutandehandlingarna enligt artikel 52 senast den 15 februari 2026.”

(2)I artikel 22 ska följande punkt läggas till:

(2a) Om kostnader ersätts enligt artikel 26.2 leden b, c, d och e ska de motsvarande åtgärder som ersätts genomföras genom inlämning av den sista ansökan om en mellanliggande betalning för det sista räkenskapsåret i enlighet med artikel 45.6.”

(3)I artikel 45 ska följande punkt läggas till som punkt 6:

Belopp som kommissionen ersätter som mellanliggande betalningar 2025 ska inte överstiga 1 % av de totala anslagen för det berörda programmet. Belopp som kommissionen skulle betala ut 2025 och som överstiger detta tak kommer inte att betalas ut, utan endast användas för avräkningen av förfinansiering vid avslutande.”

(4)I artikel 48 ska följande punkt läggas till:

Artikel 16

Ändringar av förordning (EU) 2021/523 [InvestEU]

Förordning (EU) 2021/523 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska följande led läggas till:

”h) Stöd till investeringar som bidrar till STEP-målen i artikel 2 i förordning

.../...68. [STEP-förordningen]”

b)I punkt 2 ska följande led läggas till:

”e) Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för de områden som avses i artikel 8.1 e.”

(2)Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:

”EU-garantin för den EU-komponent som avses i artikel 9.1 a ska uppgå till 33 652 310 073 EUR i löpande priser. Avsättningsnivån ska vara 40 %. Det belopp som avses i artikel 35.3 första stycket a ska också beaktas vid bidragandet till de avsättningar som krävs för att uppnå den avsättningsnivån.”

b)I punkt 2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Ett belopp på 18 827 310 073 EUR i löpande priser av det belopp som avses i punkt 1 första stycket i denna artikel ska anslås till de mål som avses i artikel 3.2.”

c)I punkt 2 ska fjärde stycket ersättas med följande:

”Den vägledande fördelningen av EU-garantin för EU-komponenten anges i bilaga I till denna förordning. Kommissionen får när så är lämpligt avvika från de belopp som avses i bilaga I med upp till 15 % för varje mål som avses i artikel 3.2 a–e. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om varje sådan avvikelse.”

(3)I artikel 7.3 ska ett andra stycke läggas till:

”Genom undantag från det första stycket gäller att när stöd från finansieringsinstrumenten kombineras med en finansiell produkt i en efterställd position i förhållande till EU-garantin i denna förordning och/eller EU-garantin som inrättats genom förordning (EU) 2015/1017, får förluster, inkomster och återbetalningar från finansiella produkter enligt punkt 1 samt potentiella återvinningar också fördelas icke-proportionellt mellan finansieringsinstrumenten och EU-garantin i denna förordning eller EU-garantin som inrättats genom förordning (EU) 2015/1017.”

(4)Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska de inledande orden ersättas med följande:

”1. InvestEU-fonden ska användas inom följande fem politikområden för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom respektive områdes räckvidd:”

b)I punkt 1 ska följande led läggas till som led e:

68	Europaparlamentets och rådets förordning …/… … [för in fullständig titel och EUT-referens].

”e) Politikområdet STEP, som omfattar investeringar som bidrar till STEP- målen i artikel 2 i förordning .../... [STEP-förordningen]”.

(5)Artikel 54.4 andra stycket ska ersättas med följande:

”Om inget garantiavtal har ingåtts inom 12 månader från det att överenskommelsen om medverkan har ingåtts, ska överenskommelsen om medverkan sägas upp eller förlängas genom ömsesidig överenskommelse. Om beloppet av en överenskommelse om medverkan inte har tagits i anspråk till fullo genom ett eller flera garantiavtal inom tolv månader från ingåendet av överenskommelsen om medverkan, ska detta belopp ändras i enlighet med detta. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av medlemsstater enligt de bestämmelser om användning av Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF som tillhandahålls genom InvestEU-programmet som fastställs i förordning (EU) 2021/1060 eller enligt de bestämmelser om användning av Ejflu som tillhandahålls genom InvestEU- programmet som fastställs i förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska återanvändas i enlighet med de förordningarna. De outnyttjade avsättningar som härrör från belopp som har anslagits av en medlemsstat enligt artikel 4.1 tredje stycket i den här förordningen ska återbetalas till medlemsstaten.”

(6)Artikel 13.4 ska ersättas med följande:

”4. Minst 75 % av EU-garantin inom EU-komponenten enligt artikel 4.1 första stycket, som uppgår till minst 25 239 232 554 EUR, ska beviljas EIB-gruppen. EIB- gruppen ska lämna ett sammanlagt finansiellt bidrag på minst 6 309 808 138 EUR. Det bidraget ska lämnas på ett sätt och i en form som underlättar genomförandet av InvestEU-fonden och uppnåendet av de mål som anges i artikel 15.2.”

(7)I artikel 23 ska följande punkt läggas till som punkt 3:

”3. Inom ramen för de förfaranden som anges punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska kommissionen beakta en suveränitetsstämpel som enligt artikel 4 i förordning

.../... [STEP-förordningen] tilldelats ett projekt”.

(8)Artikel 24.2 ska ändras på följande sätt:

a)Första stycket ska ersättas med följande:

”Investeringskommittén ska sammanträda i fem olika konstellationer, motsvarande de fem politikområden som avses i artikel 8.1.

b)Femte stycket ska ersättas med följande:

”Fyra medlemmar i investeringskommittén ska vara ständiga medlemmar i var och en av investeringskommitténs fem konstellationer. Minst en av kommitténs ständiga medlemmar ska ha sakkunskap om hållbara investeringar. Var och en av de fem konstellationerna ska dessutom ha två experter med erfarenhet av investeringar i sektorer som ingår i det motsvarande politikområdet. Styrelsen ska placera investeringskommitténs medlemmar i en eller flera lämpliga konstellationer. En icke-ständig medlem får placeras i högst två konstellationer på villkor att kraven för båda uppfylls. Investeringskommittén ska välja en ordförande bland sina ständiga medlemmar.”

(9)I artikel 9.3 ska följande led läggas till som led c:

”j) ge rådgivningsstöd till förvaltare av aktiefonder som verkar inom de områden som avses i artikel 8.1 e.”

(10)I artikel 26 ska följande punkt läggas till som punkt 5:

5.Utöver punkt 4 ska genomförandepartnerna också granska projekt som tilldelats suveränitetsstämpeln enligt artikel 4 i förordning .../... [STEP-förordningen] när sådana projekt ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde”.

(11)I artikel 35 ska punkt 5 läggas till på följande sätt:

”5. Genom undantag från artikel 16 andra stycket i denna förordning får finansierings- och investeringstransaktioner som godkänts av genomförandepartnern från och med den 1 januari 2023 fram till undertecknandet av ett garantiavtal eller en ändring av ett befintligt avtal som omfattar politikområdet för STEP omfattas av EU- garantin, förutsatt att dessa transaktioner anges i garantiavtalet, godkänns vid den kontroll som avses i artikel 23.1 eller tillstyrks inom ramen för förfarandet i artikel

19i EIB:sstadga och i båda fallen godkänns av investeringskommittén i enlighet med artikel 24.”

(12)I bilaga I ska följande led läggas till som led e:

”e) Upp till 7 500 000 000 EUR för de mål som anges i artikel 3.2 e.”

(13)I bilaga II ska följande punkt läggas till som punkt 16:

”16. Utveckling, spridning och storskalig tillverkning av kritisk teknik som avses i artikel 2.1 a i förordning .../... [STEP-förordningen] samt de respektive värdekedjor som avses i artikel 2.4 i den förordningen.”

(14)I bilaga III ska följande punkt läggas till som punkt 9:

”7a STEP

7a.1 Mobiliserade investeringar efter teknikområde: i) deep tech och digital teknik, ii) ren teknik och iii) bioteknik.”

7a.2 Skapade eller stödda arbetstillfällen.

7a.2 Antal stödda företag efter teknikområde: i) deep tech och digital teknik, ii) ren teknik och iii) bioteknik.

Artikel 17

Ändringar av förordning (EU) 2021/695 [Horisont Europa]

Förordning (EU) 2021/695 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

1. Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 ska vara 86 623 000 000 EUR i löpande priser för det särskilda program som avses i artikel 1.2 a och för EIT och 9 453 000 000 EUR i löpande priser för det särskilda program som avses i artikel 1.2

c. ”

b)I punkt 2 ska leden b och c ersättas med följande:

”b) 46 628 000 000 EUR för andra pelaren, Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, för perioden 2021–2027, varav

i)6 775 000 000 EUR för klustret Hälsa,

ii)1 350 000 000 EUR för klustret Kultur, kreativitet och inkluderande samhällen,

iii)1 276 000 000 EUR för klustret Civil säkerhet för samhället,

iv)13 229 000 000 EUR för klustret Digitala frågor, industri och rymden,

v)13 229 000 000 EUR för klustret Klimat, energi och mobilitet,

vi)8 799 000 000 EUR för klustret Livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö,

vii)1 970 000 000 EUR för JRC:s icke-nukleära direkta åtgärder.

c)13 237 000 000 EUR för tredje pelaren, Innovativa Europa, för perioden 2021–2027, varav

i)10 052 000 000 EUR för EIC,

ii)459 000 000 EUR för europeiska innovationsekosystem,

iii)2 726 000 000 EUR för EIT.”

(2)I artikel 46 skall följande punkt införas som punkt 4a:

”4a. Genom undantag från artikel 209.3 i budgetförordningen ska återbetalningar, inbegripet återbetalda förskott, inkomster och oanvända belopp, efter avdrag för avgifter och kostnader, i form av blandfinansiering från EIC inom EIC:s pilotprojekt

iHorisont 2020 bedömas vara interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.3 f, 21.4 och 21.5 i budgetförordningen. Tidsbegränsningen

på två år som fastställs i artikel 209.3 andra stycket i budgetförordningen ska gälla från det datum då förordning .../...69 träder i kraft. [STEP-förordningen]”.

(3)I artikel 148 ska följande led d läggas till i första stycket:

”d) Stöd i form av enbart eget kapital som krävs för expansion till icke lönsamma små och medelstora företag, inklusive uppstartsföretag, och icke lönsamma små midcap-bolag, inbegripet enheter som redan har fått stöd i enlighet med leden a–c, som genomför banbrytande och omvälvande icke lönsam innovation inom den kritiska teknik som avses i artikel 2.1 a i förordning .../... [STEP-förordningen] och finansieras enligt artikel 3 b i samma förordning.”

Artikel 18

Ändringar av förordning (EU) 2021/697 [Europeiska försvarsfonden]

Förordning (EU) 2021/697 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. I enlighet med artikel 12.1 i förordning (EU) 2021/695 ska finansieringsramen för genomförandet av fonden för perioden 1 januari 2021– 31 december 2027 vara 9 453 000 000 EUR i löpande priser.”

b)I punkt 2 ska leden a och b ersättas med följande:

69	Europaparlamentets och rådets förordning …/… … [för in fullständig titel och EUT-referens].

”a) 3 151 000 000 EUR för forskningsåtgärder.

b) 6 302 000 000 EUR för utvecklingsåtgärder.”

c)Följande punkt 5 ska läggas till:

”Ett belopp på 1 500 000 000 EUR i löpande priser av det belopp som anges i punkt 2 ska anslås till ansökningsomgångar eller tilldelning av finansiering som stöder investeringar som bidrar till STEP-målen i artikel 2.1 a i i förordning .../..70. [STEP-förordningen].”

Artikel 19

Ändringar av förordning (EU) 2021/241 [faciliteten för återhämtning och resiliens]

Förordning (EU) 2021/241 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 7 ska följande punkt läggas till som punkt 3:

3.Utan att det påverkar punkt 2 får medlemsstaterna också föreslå att i sina planer för återhämtning och resiliens, som uppskattade kostnader, inkludera kontantbidraget i medlemsstatskomponenten enligt de relevanta bestämmelserna i InvestEU- förordningen uteslutande för åtgärder som stöder investeringar som bidrar till STEP- målen i artikel 2.1 a i i förordning .../..71. [STEP-förordningen]. Dessa kostnader får inte överstiga 6 % av det totala ekonomiska bidraget för planen för återhämtning och resiliens, och de relevanta åtgärderna enligt planen för återhämtning och resiliens ska uppfylla kraven i denna förordning.

(2)I artikel 6 skall följande införas som punkt 6: "6.

6.Innan ansökningsomgångar eller anbudsförfaranden inleds i samband med STEP- målen enligt definitionen i artikel 2 i förordning .../... [STEP-förordningen] ska medlemsstaterna tillhandahålla följande information om suveränitetsportalen som avses i artikel 6 i samma förordning:

a)Det geografiska område som ansökningsomgången omfattar.

b)Berörd investering.

c)Typ av stödberättigade sökande.

d)Totalt stödbelopp för ansökningsomgången.

e)Start- och slutdatum för ansökningsomgången.

f)Länk till webbplatsen där ansökningsomgången kommer att offentliggöras.”

KAPITEL 3

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 20

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

	FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
	Innehåll
1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ...........................................	3
1.1.	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2.	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3.	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	3
1.4.	Mål ...............................................................................................................................	3
1.4.1.	Allmänt/allmänna mål:.................................................................................................	3
1.4.2.	Specifikt/specifika mål:................................................................................................	4
1.4.3.	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	4
1.4.4.	Prestationsindikatorer...................................................................................................	4
1.5.	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex.

samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med
”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från
unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart
medlemsstaterna. ..........................................................................................................	5
1.5.3. Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	5

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

möjligheter till omfördelning .......................................................................................

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller

	initiativet ......................................................................................................................	7
1.7.	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	7
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1.	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2.	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet

	mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en
	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3.	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	8

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER

INITIATIVET ..............................................................................................................

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga

	budgetens utgiftsdel .....................................................................................................	9
3.2.	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen ............................................	11
3.2.1.	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	11
3.2.2.	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	16
3.2.3.	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	18
3.2.4.	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	21
3.2.5.	Bidrag från tredje part ................................................................................................	21
3.3.	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	22

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) 2021/523, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/241

1.2.Berörda politikområden Industripolitik

En Europeisk grön giv

Europa rustat för den digitala tidsåldern Inre marknaden

1.3.Förslaget eller initiativet avser  en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd72  en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

Under de senaste åren har EU infört en omfattande uppsättning instrument för stöd till utfasningen av fossila bränslen och digitaliseringen i Europa. Samtidigt som EU har tillhandahållit både den gröna och den digitala omställningen stabil finansiering är fonderna vanligen utspridda över olika utgiftsprogram och följer olika regler. Genom att säkerställa överensstämmelsen bland dessa befintliga fonder mot ett gemensamt mål kan de bli effektivare och påskynda stödet till de industrisektorer som är avgörande för den dubbla omställningen.

Syftet med STEP är att förstärka Europas övertag när det gäller kritisk och framväxande teknik som är relevant för den gröna och digitala omställningen, från datorteknik, inbegripet mikroelektronik, kvantdatorteknik och artificiell intelligens, till bioteknik och biotillverkning samt nettonollteknik.

Genom förordningen ska dessa mål uppnås på följande sätt.

1.Flexibilitet i befintliga instrument.

2.Förstärkt kraft i befintliga instrument.

3.Nya synergier mellan instrument mot ett gemensamt mål.

72I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

a)Stödja utvecklingen och tillverkningen i unionen, eller bevara och stärka de respektive värdekedjorna, av kritisk teknik inom följande områden, förutsatt att den tekniken uppfyller vissa villkor:

i)deep tech och digital teknik

ii)ren teknik

iii)bioteknik,

b)Hantera bristen på arbetskraft och kompetens som behövs för alla arbetstillfällen av god kvalitet till stöd för målet i led a ovan.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Plattformens förväntade verkan är en betydande förstärkning av EU:s industriella kapacitet och konkurrenskraft på områdena för ren teknik, bioteknik och deep tech. Denna verkan beräknas förstärka EU:s ställning som en global ledare inom dessa viktiga områden som ytterst ska förbättra EU:s ekonomiska tillväxt, hållbara utveckling och internationella konkurrenskraft.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Indikatorer:

1.Stödda företag

2.Antal deltagande i utbildning

3.Totalt mobiliserade investeringar.

4.antal skapade eller bevarade arbetstillfällen:

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Förordningen bör tillämpas fullt ut kort efter dess antagande, dvs. dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Vissa åtgärder kommer dock att inledas från det datum då kommissionen antar förslaget:

-Kommissionen kommer att börja integrera STEP-målen i det pågående genomförandet av program, såsom inom Horisont Europa och innovationsfonden.

-Kommissionen inrättar nu en gemensam kontaktpunkt som ska verka som en central samordnare för EU-instrument för plattformen. Strukturen kommer att växa över tid för att integrera ytterligare resurser.

De två åtgärderna ovan bör kunna ge resultat i slutet av 2023.

Förutsatt att medlagstiftarna antar detta förslag avser kommissionen att mycket snabbt fördela ytterligare resurser till de utvalda programmen så att mottagarna ska

kunna börja erhålla finansiellt stöd eller genomföra en ytterligare EU-garanti från 2024.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

EU som helhet ligger i spetsen när det gäller att genomföra de åtgärder som krävs för att genomdriva den gröna och digitala omställningen. Genom att medlemsstaterna agerar tillsammans kan de bättre samla resurser för att uppnå dessa mål och göra åtgärderna effektivare.

Det krävs samordnade insatser mellan medlemsstaterna för att genomföra den gröna och digitala omställningen med en stark industriell grund, också med tanke på den globala konkurrensen när det gäller att locka kapital och investeringar.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Under tidigare år har EU antagit lagstiftningsändringar för att påskynda sina budgetanslag, till exempel Care och Fast-Care där sammanhållningsfonderna har genomgått riktade ändringar för att hantera en begynnande kris.

EU antog även nyligen REPowerEU-förordningen för att förstärka kraften i ett befintligt instrument, faciliteten för återhämtning och resiliens, och samtidigt öka flexibiliteten när det gäller att använda andra fonder för REPowerEU:s syften.

Hänsyn har tagits till dessa erfarenheter i utformningen av det här förslaget.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Genom denna förordning skapas de villkor som behövs för en effektivare, mer ändamålsenlig och mer riktad användning av befintliga EU-medel för mer stöd till STEP-projekt. Under de senaste åren har EU infört en omfattande uppsättning instrument för stöd till utfasningen av fossila bränslen och digitaliseringen i Europa.

Valet att effektivisera och bättre utnyttja befintliga instrument snarare än att skapa ett helt nytt har två fördelar. Den första handlar om tid. Det kan ta lång tid att ta fram ett nytt instrument, och det går mycket snabbare att sammanföra befintliga instrument. Detta är en obestridlig fördel för mottagarna av EU-medel då de får möjligheten att dra nytta av dem mycket fortare. Den andra fördelen är att en blandning av olika finansieringskällor – med direkt, indirekt och delad förvaltning – kan leda till effektivare resursanvändning.

Även om STEP-förslaget är inbäddat i den fleråriga budgetramen och de befintliga instrumenten kräver det ytterligare resurser för att uppnå målen. Som sådant föreslår kommissionen riktade förstärkningar för STEP som en del av halvtidsutvärderingen av den fleråriga budgetramen.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

ej tillämpligt

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med den 31/12/2030

– Budgetkonsekvenser från och med 2023 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2023 till och med 2030 för betalningsbemyndiganden

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er)73

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i EU-fördraget och som fastställs i den grundläggande akten.

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

73Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

I enlighet med artikel 7 i STEP-förordningen ska kommissionen lägga fram en årsrapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av STEP. Årsrapporten ska innehålla konsoliderad information om de framsteg som gjorts i genomförandet av målen i STEP inom ramen för varje program som avses i artikel 2, inbegripet

a)de totala utgifterna för STEP inom respektive program,

b)STEP-investeringarnas resultat utifrån gemensamma indikatorer.

I enlighet med artikel 8 i STEP-förordningen kommer kommissionen dessutom att ta fram en utvärderingsrapport om genomförandet av fonden senast den 31 december 2025 och lämna in den till Europaparlamentet och rådet. Utvärderingen ska särskilt innehålla en bedömning av i vilken utsträckning målen har uppnåtts, effektiviteten i resursanvändningen och det europeiska mervärdet. Den ska också beakta den fortsatta relevansen i alla mål och åtgärder.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

STEP ska genomföras i enlighet med den genomförandemetod, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som gäller för programmen som avses i artikel 3 i förordningen.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

STEP kommer att förlita sig på befintliga EU-instrument, inbegripet deras ramar för kontroll, vilket inte bör leda till fler risker.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Budgeten kommer att genomföras i enlighet med den genomförandemetod, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som gäller för programmen som avses i artikel 3 i förordningen. Detta tillvägagångssätt garanterar att fonderna genomförs effektivt med hjälp av beprövade kontrollsystem som redan inrättats.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Plattformen ska genomföras genom de program som avses i artikel 3 i förordningen. Förebyggande åtgärder kommer att vara de som redan inrättats för de programmen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Budgetrubrik

Typ av

Bidrag

utgifter

Rubrik i

den

från

fleråriga

Nummer

från

kandidatlän

från andra

övriga inkomster

budgetrame

Diff./Icke-

EES–

der och

avsatta för

tredjeländ

diff.74

Efta-

potentiella

särskilda

länder75

kandidater

ändamål

01.020210 Klustret Hälsa (Horisont Europa)

Differenti

Nej

erade

01.020220

Klustret

Kultur,

kreativitet

och

Differenti

Nej

inkluderande samhällen (Horisont Europa)

erade

01.020230

Klustret

Civil

säkerhet

för

Differenti

Nej

samhället (Horisont Europa)

erade

01.020240

Klustret Digitala

frågor, industri

Differenti

Nej

och rymden (Horisont Europa)

erade

01.020250

Klustret

Klimat,

energi

och

Differenti

Nej

mobilitet (Horisont Europa)

erade

01.020260

Klustret Livsmedel,

bioekonomi,

Differenti

naturresurser, jordbruk och

miljö (Horisont

Nej

erade

Europa)

01.0200301

Europeiska

innovationsrådet

Differenti

Nej

(Horisont Europa)

erade

02.0202 (InvestEU – avsättning)

Differenti

Nej

Antal

Nej

erade

05.02.01

Europeiska

regionala

utvecklingsfonden (Eruf) Driftsutgifter

Externa

(2a)

05.03.01

Sammanhållningsfonden

Diff.

Antal

inkomster från

Driftsutgifter

NextGeneratio

nEU avsatta

07.02.01 Europeiska

socialfonden+ (ESF+)

för FRO

delad förvaltning – Driftsutgifter

Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3	09 09,03 01 – Fonden för en rättvis	Differenti	Antal	Antal	Antal	Nej
3	omställning (FRO) – Driftsutgifter	erade	Antal	Antal	Antal	Nej
	omställning (FRO) – Driftsutgifter	erade

∙Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
	Budgetrubrik	utgifter			Bidrag
Rubrik i		utgifter
Rubrik i
den				från			övriga inkomster
fleråriga				från
fleråriga	Nummer			kandidatlän		från andra
budgetrame		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän		från andra	avsatta för
budgetrame		Diff./Icke-	från Efta-	der och		tredjeländ	avsatta för
n		diff.	länder	der och		tredjeländ	särskilda
n		diff.	länder	potentiella		er	särskilda
				potentiella		er	ändamål
				kandidater			ändamål
				kandidater

	09.05.01 Innovationsfonden – Driftsutgifter
	Stödutgifter för innovationsfonden	Diff. och
		Diff. och
3	Europeiska genomförandeorganet för klimat,	icke-diff.	Antal	Antal		Antal	Nej
	infrastruktur och miljö – Bidrag från
	innovationsfonden

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

			Rubrik i den fleråriga			Nummer		1
			budgetramen			Nummer		1
			budgetramen


		Horisont Europa					2023		2024	2025	2026	2027	TOTALT

	Driftsanslag omfördelade från den andra pelaren i Horisont Europa till Europeiska innovationsrådet

	01.020210 Klustret Hälsa				Åtaganden	(1a)				-14 700	-44 200	-59 100	-118 000

	Klustret	för	kultur, kreativitet och ett		Åtaganden	(1a)				-4 400	-13 300	-18 300	-36 000
	inkluderande samhälle				Åtaganden	(1a)				-4 400	-13 300	-18 300	-36 000
	inkluderande samhälle

	Klustret för civil säkerhet för samhället				Åtaganden	(1a)				-3 300	-10 000	-13 700	-27 000

	Klustret för digitala frågor, industri och rymden				Åtaganden	(1a)				-29 200	-87 500	-116 300	-233 000

	Klustret för klimat, energi och mobilitet				Åtaganden	(1a)				-29 200	-87 500	-116 300	-233 000

	Klustret	för	livsmedel,	bioekonomi,	Åtaganden	(1a)				-19 200	-57 500	-76 300	-153 000
	naturresurser, jordbruk och miljö				Åtaganden	(1a)				-19 200	-57 500	-76 300	-153 000
	naturresurser, jordbruk och miljö

	01.020301 Europeiska innovationsrådet				Åtaganden	(1a)				100 000	300 000	400 000	800 000

	Driftsanslag som härrör från tillbakadragna anslag som gjorts disponibla på nytt (artikel 15.3 i budgetförordningen) (i löpande priser)

	01.020301 Europeiska innovationsrådet				Åtaganden	(1a)			500 000	400 000	200 000	100 000	=1200 000

	Driftsanslag som härrör från halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2021–2027

SV									11					SV

01.020301 Europeiska innovationsrådet	Åtaganden	(1a)		125 000	125 000	125 000	125 000	500 000

Beräknade driftsanslag som härrör från återbetalningar från Europeiska innovationsrådets pilotprojekt i Horisont 2020

01.00301 Europeiska innovationsrådet	Åtaganden	(1a)	betalningar	betalningar	betalningar	betalningar	130 000

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för			betalningar	betalningar	betalningar	betalningar
särskilda program77			betalningar	betalningar	betalningar	betalningar
särskilda program77

Totala anslag inom ramen för Horisont Europa

01.020301 Europeiska innovationsrådet	Åtaganden	(1a)	625 000	625 000	625 000	625 000	=2630 000

	Betalningar	(2a)	625 000	625 000	625 000	625 000	=2630 000
	Betalningar	(2a)	625 000	625 000	625 000	625 000	=2630 000

* av vilka ett beräknat belopp på 130 miljoner EUR av inkomster avsatta för särskilda ändamål som härrör från Europeiska innovationsrådets pilotprojekt i Horisont 2020, vars årliga stöd inte går att veta på förhand.

GD: GD Ekonomi och finans			2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT

Driftsanslag
02.0202 – Avsättning för InvestEU Garanti	Åtaganden	(1a)		750 000	750 000	750 000	750 000	3000,000
02.0202 – Avsättning för InvestEU Garanti	Betalningar	(2a)		750 000	750 000	750 000	750 000	3000,000
	Betalningar	(2a)		750 000	750 000	750 000	750 000	3000,000

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för				betalnin	betalnin	betalninga	betalnin
särskilda program78				betalnin	betalnin	betalninga	betalnin
				gar	gar	r	gar

TOTALA anslag	Åtaganden	(1a)		750 000	750 000	750 000	750 000	3000,000
TOTALA anslag
för GD Ekonomi och finans	Betalningar	(2a)		750 000	750 000	750 000	750 000	3000,000
	Betalningar	(2a)		750 000	750 000	750 000	750 000	3000,000

Tekniskt och/eller administrativt stöd och tekniska och/eller administrativa utgifter redovisas inte men ingår i de totala beloppen under driftsanslagen. De motsvarar ungefär samma procentandelar jämfört med administrativa anslag såsom den för perioden 2021–2024.

	Rubrik i den fleråriga budgetramen				Nummer		3


GD: Regional- och stadspolitik						2023		2024	2025	2026	2027	2028	2029	TOTALT

Driftsanslag
09 03 09,0301 – Fonden för en rättvis		Åtaganden		(1a)				0 000	0 000	0 000	0 000			0 000


omställning (FRO) – Driftsutgifter		Betalningar		(2a)				=5935 000		=-5935 000				0 000

Anslag av administrativ natur som finansieras genom
ramanslagen för särskilda program79								betalningar	betalningar	betalningar	betalningar

	TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+3					0 000	0 000	0 000	0 000			0 000


GD Regional- och stadspolitik		Betalningar		=2a+2b				=5935 000	0 000	=-5935 000	0 000	0 000	0 000	0 000
GD Regional- och stadspolitik
			+3
			+3

*Ytterligare förskottsbetalningar till FRO under 2024 kommer endast att finansieras från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och leda till en tidigareläggning av betalningsbemyndiganden från NextGenerationEU från år 2026 till år 2024. Ytterligare förskottsbelopp som ska betalas inom Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF+ kommer att bero på en medlemsstats programbeslut och vara helt finansierade genom den fleråriga budgetramen.

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

GD: Klimatpolitik

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Driftsanslag

Innovationsfonden – Driftsutgifter

Åtaganden

(1a)

=1250 000

=5000 000

Betalningar

(2a)

500 000

=1125 000

=1150 000

=2225 000

=5000 000

79Tekniskt och/eller administrativt stöd och tekniska och/eller administrativa utgifter redovisas inte men ingår i de totala beloppen under driftsanslagen. De motsvarar ungefär samma procentandelar jämfört med administrativa anslag såsom den för perioden 2021–2024.

Anslag av administrativ natur som finansieras genom
ramanslagen för särskilda program80			betalningar	betalningar	betalningar	betalningar

TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+3	=1250 000	=1250 000	=1250 000	=1250 000	=5000 000


för GD Klimatpolitik	Betalningar	=2a+2b	500 000	=1125 000	=1150 000	=2225 000	=5000 000
för GD Klimatpolitik
		+3
		+3

Rubrik i den fleråriga

Nummer

budgetramen

Europeiska försvarsfonden

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Driftsanslag

13.0301 – Försvar

Åtaganden

(1a)

375 000

376 000

375 000

374 000

=1500 000

Betalningar

(2a)

375 000

376 000

375 000

374 000

=1500 000

Anslag av administrativ natur som

finansieras genom

ramanslagen för

betalningar

särskilda program81

TOTALA anslag

Åtaganden

=1a+1b+3

375 000

=1500 000

för Europeiska

=2a+2b

375 000

376 000

375 000

374 000

försvarsfonden

Betalningar

=1500 000

TOTALA driftsanslag

Åtaganden



(4)

	Betalningar	(5)

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras		(6)
genom ramanslagen för särskilda program		(6)
genom ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+6
för RUBRIK <….>
för RUBRIK <….>
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6

Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

 TOTALA driftsanslag (alla rubriker	Åtaganden	(4)
avseende driftsanslag)	Betalningar	(5)

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras
genom ramanslagen för särskilda program (alla
driftsrelaterade rubriker)		(6)

TOTALA anslag för RUBRIKERNA	Åtaganden	=4+6
1–6
1–6
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6
(referensbelopp)

Rubrik i den fleråriga budgetramen	7	”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga 5 till kommissionens beslut om interna bestämmelser för genomförandet av kommissionens avsnitt av Europeiska unionens allmänna budget), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

							Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		2023	2024	2025	2026	2027	2028	2029	TOTALT

GD: <…….>

 Personalresurser			3 026	3 026	3 026	3 026	1 037	1 037	14 178
 Övriga administrativa utgifter			0,257	0,385	0,385	0,257	0,182	0,182	1 648
GD TOTALT <…….>	Anslag		3 283	3 411	3 411	3 283	1 219	1 219	15 826


TOTALA anslag	(summa åtaganden =
för RUBRIK 7	(summa åtaganden =		3 283	3 411	3 411	3 283	1 219	1 219	15 826
för RUBRIK 7	summa betalningar)		3 283	3 411	3 411	3 283	1 219	1 219	15 826
i den fleråriga budgetramen	summa betalningar)
i den fleråriga budgetramen

							Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		2023	2024	2025	2026	2027	2028	2029	TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA	Åtaganden
1–7
1–7	Betalningar
i den fleråriga budgetramen	Betalningar

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

		Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)
SV	16	SV

2023

2024

2025

2026

2027

2028

2029

TOTALT

Ange mål och

OUTPUT

output

Geno

Typ82

msnitt

Antal

antal

kostnad



liga

Kostn.

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 183…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		2023	2024	2025	2026	2027	2028	2029	TOTALT


	RUBRIK 7
	i den fleråriga
	budgetramen

	Personalresurser		3,026	3,026	3,026	3,026	1,037	1,037	14 178
	Personalresurser		3,026	3,026	3,026	3,026	1,037	1,037

	Övriga administrativa		0,257	0,385	0,385	0,257	0,182	0,182	1,648
	utgifter		0,257	0,385	0,385	0,257	0,182	0,182	1,648
	utgifter

Delsumma för RUBRIK
7			3,283	3,411	3,411	3,283	1,219	1,219	15 826
	i den fleråriga		3,283	3,411	3,411	3,283	1,219	1,219	15 826
	i den fleråriga
	budgetramen


	Utanför RUBRIK 784
	i den fleråriga
	budgetramen

	Personalresurser

	Andra anslag av
	administrativ
	natur
	Delsumma
	utanför RUBRIK
	7
	i den fleråriga
	budgetramen


	TOTALT		3 283	3 411	3 411	3 283	1 219	1 219	15 826

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

84Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		2023	2024	2025	2026	2027	2028	2029

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid			15	15	15	15	5	5
kommissionens kontor i medlemsstaterna)			15	15	15	15	5	5
kommissionens kontor i medlemsstaterna)

20 01 02 03 (vid delegationer)

01 01 01 01(indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

Extern personal (i heltidsekvivalenter)85

20 02 01 (kontraktsanställda, nationella
experter och vikarier finansierade genom			5	5	5	5	2	2
ramanslaget)

20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter,
vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 xx yy zz 86	- vid huvudkontoret
XX 01 xx yy zz 86

	- vid delegationer

01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och
nationella experter som arbetar med indirekta
forskningsåtgärder)

01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter
som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT			20	20	20	20	7	7

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	15 heltidsekvivalenter (12 AD och 3 AST) kommer att krävas för att upprätta och
	inleda de första verksamheterna för den gemensamma kontaktpunkten 2024. Samma
	antal heltidsekvivalenter kommer att behövas till slutet av den nuvarande perioden för
	den fleråriga budgetramen, innan de sänks till 5 för 2028 och 2029.
	Den gemensamma kontaktpunkten kommer att bestå av en extra enhet som ska inrättas
	inom GD Budget vid kommissionen. Behoven kommer dock att täckas genom intern
	omfördelning vid kommissionen.

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

Extern personal	2 kontraktsanställda och 3 utstationerade nationella experter fram till 2027 samt 2

	kontraktsanställda därefter. De 2 kontraktsanställda kommer att tillsättas genom intern
	omfördelning vid kommissionen.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka omfördelningar som krävs, och ange berörda budgetrubriker och motsvarande belopp. Bifoga en Excel-tabell om det gäller en större omfördelning.

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetrubriker, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

B1-input behövs

3.2.5.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

				För in så många år som behövs
År	År	År	År	för att redovisa varaktigheten för	Totalt
n87	n+1	n+2	n+3	inverkan på resursanvändningen	Totalt
n87	n+1	n+2	n+3	inverkan på resursanvändningen
				(jfr punkt 1.6)

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

87Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

–ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter 

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna88
	Belopp som
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det						För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År		År	År	För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År		År	År	redovisa varaktigheten för inverkan på
	budgetåret	n	n+1		n+2	n+3	redovisa varaktigheten för inverkan på
	budgetåret	n	n+1		n+2	n+3	resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
							resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

88Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.