Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om formskydd (omarbetning)

EU-dokument COM(2022) 667

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.11.2022

COM(2022) 667 final

2022/0392 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om formskydd (omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2022) 422 final} - {SWD(2022) 367 final} - {SWD(2022) 368 final} -

{SWD(2022) 369 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Industriella formgivningsrättigheter skyddar en produkts utseende. Industriell formgivning är det som gör en produkt tilltalande. Ett tilltalande utseende är en av de viktigaste faktorerna när konsumenterna väljer mellan olika produkter. Väl formgivna produkter skapar en betydande konkurrensfördel för producenterna. För att uppmuntra innovation och skapande av ny produktformgivning i den digitala tidsåldern finns det ett allt större behov av tillgängligt, framtidssäkrat, effektivt och konsekvent rättsligt skydd av formgivningsrättigheter.

Systemet för formskydd i Europa är mer än 20 år gammalt. Medlemsstaternas lagstiftning om industriella formgivningar harmoniserades delvis genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG av den 13 oktober 1998 (direktivet). Vid sidan av de nationella systemen för formskydd inrättades genom rådets förordning (EG) 6/2002 av den 12 december 2001 (förordningen) ett fristående system för skydd av enhetliga rättigheter med samma verkan i hela EU. Förordningen har ändrats endast en gång, år 2006, för att ge verkan åt EU:s anslutning till det internationella systemet för registrering enligt Haagöverenskommelsen.

Dessutom finns det fortfarande en övergångsordning för formskydd för reparationsreservdelar. Eftersom ingen överenskommelse kunde nås i den frågan innehåller direktivet en så kallad frysplus-klausul som gör det möjligt för medlemsstaterna att behålla sin befintliga lagstiftning om huruvida reservdelar ska omfattas av skydd tills ändringar av direktivet antas på förslag av kommissionen. De får dock införa ändringar av dessa lagar endast om syftet är att liberalisera reservdelsmarknaden.

Ett förslag som kommissionen lade fram 20041 om att harmonisera formskyddet för synliga reservdelar genom att införa en reparationsklausul i direktivet (vilket redan ingår i förordningen) fick inte tillräckligt stöd i rådet, trots ett överväldigande stöd från Europaparlamentet2. Förslaget drogs tillbaka 2014.

I linje med kommissionens agenda för bättre lagstiftning3 som syftar till att regelbundet se över EU:s politik, inledde kommissionen under 2014 en utvärdering av hur systemen för formskydd i EU fungerar, med en omfattande ekonomisk och rättslig bedömning som stöds av en rad studier. Den 11 november 2020 antog Europeiska unionens råd slutsatser om politiken för immateriella rättigheter och översynen av systemet för industriell formgivning i EU4. Rådet uppmanade kommissionen att lägga fram förslag till översyn av EU:s formgivningslagstiftning i syfte att modernisera systemen för formskydd och göra formskydd mer attraktivt för enskilda formgivare och företag, särskilt små och medelstora företag.

På grundval av de slutliga resultaten från utvärderingen5 tillkännagav kommissionen i sitt meddelande Att utnyttja EU:s innovationspotential – En handlingsplan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens6 av den 25 november 2020 att den

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/71/EG om mönsterskydd, COM(2015) 582 (final).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 december 2007 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/71/EG om mönsterskydd (COM(2004)0582-C6-0119/2004-2004/0203(COD)).

Meddelande från kommissionen: Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda, COM(2015) 215, Europeiska kommissionen, 19.5.2015, s. 4.

Rådets dokument 2020/C 379 I/01. SWD(2020) 264 final. COM(2020) 760 final.

efter den framgångsrika reformen av EU:s varumärkeslagstiftning ämnade se över EU:s lagstiftning om formskydd. Den 25 juni 2021 antog rådet ytterligare slutsatser om politiken för immateriella rättigheter7, med en uppmaning till kommissionen att prioritera arbetet med att lägga fram ett förslag så snart som möjligt för att revidera och modernisera lagstiftningen om industriell formgivning. I sitt positiva yttrande om handlingsplanen för immateriella rättigheter betonade Europaparlamentet dessutom behovet av en översyn av det nu tjugoåriga systemet för formskydd8.

Detta initiativ och det parallella förslaget till ändring av förordningen utgör tillsammans ett paket inom Refit (programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet) och det främsta gemensamma målet för dem är att främja högsta kvalitet inom formgivning, innovation och konkurrenskraft i EU. Detta ska göras genom att säkerställa att systemet för formskydd är ändamålsenligt i den digitala tidsåldern och blir betydligt mer tillgängligt och effektivt för enskilda formgivare, små och medelstora företag och formgivningsintensiva industrier när det gäller lägre kostnader och komplexitet, ökad hastighet, större förutsägbarhet och rättssäkerhet.

Initiativet till omarbetning av direktivet har särskilt följande mål:

–Att modernisera och förbättra de befintliga bestämmelserna i direktivet, genom att

ändra föråldrade bestämmelser, öka rättssäkerheten och klargöra formgivningsrättigheterna när det gäller tillämpningsområde och begränsningar.

–Att få en bättre överensstämmelse mellan nationella lagar och förfaranden som rör formgivning för att stärka interoperabiliteten och komplementariteten med systemet för gemenskapsformgivning, genom att lägga till ytterligare materiella regler och införa grundläggande förfaranderegler i direktivet i enlighet med bestämmelserna i förordningen.

–Att fullborda den inre marknaden för reservdelar för reparation genom att införa en reparationsklausul i direktivet, som det redan finns i förordningen.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag upphäver och ersätter det befintliga direktiv 98/71/EG. Tillsammans med det parallella förslaget till ändring av förordning (EG) nr 6/2002 utgör detta förslag ett sammanhängande paket för genomförandet av handlingsplanen för immateriella rättigheter och i syfte att modernisera och ytterligare harmonisera den nuvarande EU-lagstiftningen om formskydd.

För att uppnå en större anpassning av de nationella bestämmelserna om formskydd till de regler som styr EU:s framgångsrika formgivningssystem innebär detta förslag att vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 6/2002 införs i direktivet för att återspeglas där och att graden av samstämmighet mellan dessa båda instrument ska öka. Detta förslag är också förenligt med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning. Detta gäller särskilt bestämmelserna om förfalskade varor under transitering och bestämmelserna om förfaranden såsom krav på ansöknings- och ansökningsdatum och om administrativa förfaranden för ogiltighet.

•Förenlighet med EU:s politik inom andra områden

Detta förslag är förenligt med och kompletterar förordning (EU) nr 461/2010 (gruppundantagsförordningen för motorfordon) på antitrustområdet. Den föreslagna

Rådets dokument 2021/C 247/02.

Betänkande om en handlingsplan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens, som antogs av utskottet för rättsliga frågor den 30 september 2021 (A9–0284/2021), punkt 32.

liberaliseringen av reservdelsmarknaden kan bidra till detta antitrustsystem för att skydda en effektiv konkurrens på hela marknaden för reservdelar, service och reparation av fordon och därmed uppnå alla fördelar för företag och konsumenter på eftermarknaden för bilar. Förslaget är också förenligt med och kompletterar insatserna i initiativet för hållbara produkter som syftar till att främja reparationer och den cirkulära ekonomin.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artikel 114.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget), som ger Europaparlamentet och rådet befogenhet att anta åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

De problem som identifierats gäller de betydande skillnaderna i regelverket, som antingen inte tillåter eller orsakar en betydande snedvridning av de lika villkoren för EU-företag, vilket får ytterligare negativa konsekvenser för deras konkurrenskraft och EU:s konkurrenskraft som helhet (t.ex. för reservdelar). Det är därför lämpligt att anta åtgärder som kan förbättra de relevanta villkoren för den inre marknadens funktion. Sådana åtgärder som syftar till att utvidga den nuvarande tillnärmningsnivån genom direktivet kan endast vidtas på EU-nivå, inte minst med tanke på behovet av att säkerställa överensstämmelse med systemet för gemenskapsformgivning.

Det måste i detta sammanhang beaktas att systemet för gemenskapsformgivning ingår i det europeiska formgivningssystemet, som bygger på principen om samexistens och komplementaritet mellan nationellt och EU-omfattande formskydd. Förordningen innehåller ett fullständigt system där alla frågor som rör materiell rätt och processrätt regleras, men den nuvarande tillnärmningsnivån för lagstiftningen som återspeglas i direktivet är begränsad till utvalda bestämmelser inom materiell rätt. För att säkerställa en effektiv och hållbar samexistens och komplementaritet mellan de berörda komponenterna är det nödvändigt att skapa ett övergripande och harmoniskt system för formskydd i Europa med liknande materiella regler och åtminstone grundläggande förfarandebestämmelser som är förenliga med varandra. När det gäller frågan om formskydd för reservdelar måste det tilläggas att fullbordandet av den inre marknaden för reservdelar endast kan uppnås på EU-nivå. Efter mer än 20 år med frysplus-klausulen i direktivet syns inte någon stark tendens till harmonisering mellan medlemsstaterna på frivillig basis (trots införandet av en reparationsklausul i några fler medlemsstater) eller genom självreglering från industrins sida.

Åtgärder på EU-nivå skulle göra systemet för formskydd i Europa som helhet betydligt mer tillgängligt och effektivt för företag, särskilt små och medelstora företag och enskilda formgivare. Det skulle ytterligare täppa till de återstående luckorna på den inre marknaden för reservdelar för reparation, till stor nytta för konsumenterna som skulle kunna välja mellan konkurrerande delar till lägre priser.

•Proportionalitetsprincipen

Tillägget av riktad harmonisering, särskilt för registrerings- och ogiltighetsförfaranden, är inriktat på de viktigaste bestämmelserna på förfarandeområden som berörda parter anser vara i störst behov av anpassning till relevanta bestämmelser i förordningen. I

konsekvensbedömningen undersöktes också alternativet med en fullständig harmonisering av alla bestämmelser om formgivning (alternativ 4.2), men det ansågs inte stå i proportion till de faktiska behoven (se avsnitt 6.4 i konsekvensbedömningen).

När det gäller frågan om skydd av reservdelar anses införandet av en reparationsklausul genom det rekommenderade alternativet 1.2 vara det mest proportionella sättet att fullborda den inre marknaden enligt liberaliseringsprincipen. En sådan åtgärd på EU-nivå medför inga omedelbara kostnader. Eftermarknadsliberalisering kräver rättsakter endast i de medlemsstater som för närvarande skyddar reservdelar, för att häva detta skydd. Det medför därför de lägsta administrativa kostnaderna av alla alternativ som övervägs. Genom att föreskriva en övergångsperiod på tio år under vilken befintliga formgivningsrättigheter fortsätter att skyddas kommer fordonstillverkarna dessutom att tillåtas att anpassa sitt marknadsbeteende med minimala risker eller störningar för investeringar och innovation. Detta alternativ är också tillräckligt försiktigt när det gäller frågan om grundläggande rättigheter och internationella skyldigheter (se avsnitt 8.1 i konsekvensbedömningen).

•Val av instrument

Syftet med detta förslag är att införa riktade ändringar av direktiv 98/71/EG för att åtgärda vissa brister. Eftersom det föreslagna instrumentet är en omarbetning av direktivet är det mest lämpligt att använda samma typ av rättsligt instrument.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Kommissionen genomförde en övergripande utvärdering av det nuvarande direktivet och den nuvarande förordningen, som offentliggjordes i november 20209. Den drog slutsatsen att EU:s lagstiftning om formskydd hade uppfyllt målen och fortfarande till stor del var ändamålsenlig.

När det gäller direktiv 98/71/EG identifierades dock vissa brister, särskilt en reservdelsmarknad som fortfarande är starkt fragmenterad till följd av den bristande harmoniseringen av bestämmelserna om formskydd för beståndsdelar som används för att reparera sammansatta produkter. Detta konstaterades orsaka betydande rättsosäkerhet och allvarligt snedvrida konkurrensen samtidigt som det ökar kostnaderna för konsumenterna. Utvärderingen visade också på inkonsekvenser både mellan medlemsstaternas formgivningslagstiftning och i förhållande till förordningen om registrering av formgivning och ogiltighetsförfaranden. Dessa har en negativ inverkan på interoperabiliteten mellan systemen för formskydd i EU.

På grundval av resultaten av utvärderingen genomförde Europeiska kommissionen en konsekvensbedömning och beslutade därefter att se över lagstiftningen. De olika stegen i konsekvensbedömningen, från definiering av problem och drivkrafterna bakom problemen till fastställande av mål och möjliga politiska alternativ, byggde på slutsatserna i utvärderingsrapporten.

9SWD(2020) 264 final.

•Samråd med berörda parter

Ett omfattande första offentligt samråd genomfördes mellan den 18 december 2018 och den 30 april 201910 i syfte att samla in tillräckligt med underlag och synpunkter från berörda parter för att stödja utvärderingen av EU:s formgivningslagstiftning och fastställa i vilken utsträckning denna lagstiftning fungerar som avsett och fortfarande kan anses vara ändamålsenlig. Nästan två tredjedelar av de svarande ansåg att systemet för formskydd i EU (nationellt formgivningssystem enligt direktivet och systemet för gemenskapsformgivning) fungerar väl. Samtidigt pekade nästan hälften av de svarande på oavsiktliga konsekvenser eller brister i direktivet och/eller förordningen.

Utöver det omfattande samrådet inför utvärderingen genomförde kommissionen ett andra offentligt samråd mellan den 29 april och den 22 juli 202111 för att inhämta ytterligare underlag och synpunkter från berörda parter om utvalda frågor och potentiella alternativ och deras effekter, för att stödja översynen av lagstiftningen om formgivningar.

De främsta problem som identifierats under samråden har beaktats och tagits upp i förslaget.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Konsekvensbedömningen av översynen av direktiv 98/71/EG och förordning (EG) nr 6/2002 byggde på två större externa studier, som beaktade både ekonomiska12 och rättsliga13 aspekter av hur systemen för formskydd i EU fungerar. När det gäller frågan om skydd av reservdelar byggde dessutom konsekvensbedömningen på ytterligare två studier om skyddets inverkan på priserna och prisspridningen14 och på marknadsstrukturen för reservdelar till motorfordon i EU15. Ytterligare information till stöd härrörde från ett nära samarbete med Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) och flera studier och rapporter från EUIPO samt andra tillgängliga studier och uppgiftsinsamlingar som tagits fram av nationella eller internationella offentliga myndigheter, däribland nationella immaterialrättsmyndigheter, akademiker eller andra berörda parter.

•Konsekvensbedömning

Eftersom detta förslag läggs fram i ett paket tillsammans med förslaget om översyn av förordning (EG) nr 6/2002 har kommissionen genomfört en gemensam konsekvensbedömning av detta förslag och det parallella förslaget till ändring av förordning (EG) nr 6/200216. Konsekvensbedömningen lämnades till nämnden för lagstiftningskontroll den 27 oktober och fick ett positivt yttrande av nämnden den 26 november 2021. I den slutliga konsekvensbedömningen beaktas synpunkter som framförts i yttrandet.

I konsekvensbedömningen tar kommissionen upp två huvudsakliga problem:

1.Störningar i handeln inom EU och konkurrenshinder i vissa medlemsstater när det gäller reparation av reservdelar.

https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/initiatives/ares-2018-3527248/public-consultation_sv https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12609-Intellectual-property- review-of-EU-rules-on-industrial-design-Design-Directive-/public-consultation_sv https://ec.europa.eu/growth/content/economic-review-industrial-design-europe-0_en https://ec.europa.eu/growth/content/legal-review-industrial-design-protection-europe-0_en

Herz, Benedikt och Mejer, Malwina, The effect of design protection on price and price dispersion:Evidence from automotive spare parts , 2020.

Nikolic, Zoran, Market structure of motor vehicle visible spare parts in the EU, september 2021. Studie beställd från Wolk After Sales Experts GmbH. Finns på https://op.europa.eu/s/sMA8

Lägg till länk till konsekvensbedömningen och sammanfattningen.

2.Att företag, särskilt små och medelstora företag och enskilda formgivare, avskräcks från att ansöka om registrerat formskydd på EU-nivå eller nationell nivå, på grund av de höga kostnaderna, bördorna och förseningarna för att erhålla skydd och den begränsade förutsägbarheten kring detta.

Vissa aspekter av det andra problemet (föråldrade förfaranden för registrering av gemenskapsformgivningar och icke-optimala avgifter som ska betalas för dessa) ska behandlas i den parallella översynen av förordning (EG) nr 6/2002, men frågan om reservdelar (det första problemet) och frågan om skiljaktiga (förfarandemässiga) bestämmelser måste hanteras vid översynen av direktiv 98/71/EG.

Följande alternativ övervägdes för att lösa problemet med reservdelar och ta itu med målet att öppna eftermarknaden för reservdelar för konkurrens:

∙Alternativ 1.1: En fullständig liberalisering av alla formgivningar, dvs. marknaden för must match-reservdelar öppnas för konkurrens i hela EU och utvidgas till att omfatta både befintliga och nya formgivningar. Detta alternativ skulle innebära att man inför en reparationsklausul i direktivet, i enlighet med artikel 110.1 i förordning (EG) nr 6/2002 och tillåter identisk reproduktion av skyddade delar av sammansatta produkter i reparationssyfte. En sådan reparationsklausul skulle ha rättslig verkan både för framtiden och för det förflutna (dvs. vara tillämplig på formgivningar som beviljats före och efter dess ikraftträdande).

∙Alternativ 1.2: En omedelbar fullständig liberalisering av nya formgivningar följt av fullständig liberalisering av gamla formgivningar efter en övergångsperiod på tio år. Detta alternativ skulle innebära samma ändringar som det föregående alternativet, förutom att den reparationsklausul som införs i direktivet skulle ha omedelbar rättsverkan endast för framtiden (dvs. endast vara tillämplig på formgivningar som söks efter ikraftträdandet). Formgivningar som redan beviljats före ikraftträdandet bör fortsätta att skyddas under en övergångsperiod på tio år.

∙Alternativ 1.3: Fullständig liberalisering av nya formgivningar. Liksom i det föregående alternativet skulle den reparationsklausul som införs i direktivet i detta alternativ endast ha rättslig verkan för framtiden. Befintliga formgivningsrättigheter som beviljats före ikraftträdandet skulle inte ändras och skulle därför kunna skyddas i upp till 25 år.

Följande alternativ övervägdes för att lösa problemet med skiljaktiga förfaranderegler och förbättra komplementariteten och interoperabiliteten mellan gemenskapssystem och nationella system för formgivning:

∙Alternativ 4.1: Delvis ytterligare tillnärmning av nationell lagstiftning och deras överensstämmelse med systemet för registrerad gemenskapsformgivning. Detta alternativ skulle innebära att man i direktivet lägger till bestämmelser om utvalda formgivningsrättsliga aspekter som ännu inte tagits upp i direktivet och som berörda parter anser vara i störst behov av harmonisering, särskilt förfaranden, i linje med relevanta bestämmelser i förordning (EG) nr 6/2002. Tillägget av grundläggande förfaranderegler i direktivet bör kombineras med ytterligare anpassning av ett fåtal utvalda aspekter av materiell rätt (förutom reservdelsfrågan) i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 6/2002.

∙Alternativ 4.2: Fullständig tillnärmning av nationella lagar och förfaranden för utformning. Detta alternativ skulle omfatta alternativ 4.1 men även återstående aspekter av materiella formskyddslagar och förfaranden som ingår i förordning (EG) nr 6/2002 men inte i direktivet.

I detta sammanhang bedömdes också hur man kan arbeta vidare för en sådan ytterligare tillnärmning: det skulle antingen vara frivilligt (delalternativ 4.1a och 4.2a) eller obligatoriskt, dvs. på grundval av en EU-lagstiftningsåtgärd som kräver att medlemsstaterna anpassar sin lagstiftning om utformning (delalternativ 4.1b och 4.2b).

Utifrån resultatet av konsekvensbedömningen rekommenderas alternativ 1.2 och alternativ 4.1b.

Alternativ 1.2 bör, efter den tioåriga övergångsperioden, ge konsumenterna möjliga besparingar på marknader där det för närvarande inte finns någon reparationsklausul på mellan 340 miljoner euro och 544 miljoner euro per år på grund av priskonkurrens (under den tioåriga övergångsperioden kommer besparingarna att öka med 4 miljoner euro till 13 miljoner euro per år för att nå mellan 40 miljoner euro och 130 miljoner euro under det sista året). Under den tioåriga övergångsperioden kommer en fullständig liberalisering av nya formgivningar att främja konkurrens och marknadstillträde för krockdelar för nya bilar. Efter den tioåriga övergångsperioden kommer både leverantörer av originalutrustning och oberoende leverantörer att få betydligt större operativ frihet, vilket kommer att göra det möjligt för dem att stärka sin marknadsställning och konsolidera sin ställning på marknaden.

Alternativ 4.1b kommer att göra det lättare och billigare för företag och formgivare att få formskydd i alla medlemsstater, särskilt genom att lägga till grundläggande förfaranderegler i direktivet i linje med förordningen. Detta kommer att öka förutsägbarheten ytterligare, bidra till att minska kostnaderna för att förvalta multinationella immaterialrättsliga portföljer och göra det lättare och billigare att ta bort ogiltiga formgivningar från registret. En sådan ytterligare tillnärmning av lagstiftningen kommer också att få ytterligare positiva effekter på samarbetet mellan EUIPO och de nationella immaterialrättsmyndigheterna inom den befintliga ram som fastställs i artikel 152 i förordning (EU) 2017/1001 om EU-varumärket.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Detta förslag till omarbetning av direktiv 98/71/EG och det parallella förslaget till ändring av förordning (EG) nr 6/2002 infördes i bilaga II till kommissionens arbetsprogram för 202217. De ingår därför i programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet (Refit).

Detta förslag syftar till att uppdatera systemen för formskydd i EU för den digitala tidsåldern och göra dem mer tillgängliga och effektiva för sökande och för dem som vill annullera ogiltiga formgivningar. När det gäller digitalisering kommer den föreslagna harmoniseringen av kraven på återgivning av formgivningar att göra det möjligt för sökande att reproducera sina formgivningar var som helst på ett klart och precist sätt, med hjälp av allmänt tillgänglig teknik. Detta kommer särskilt att underlätta inlämningen av nya digitala formgivningar. I förenklingssyfte kommer den föreslagna ytterligare harmoniseringen att göra det möjligt för företag att lämna in flera ansökningar var som helst på nationell nivå genom att kombinera flera formgivningar i en enda ansökan och utan att vara begränsade till produkter av samma slag. Detta kommer helt klart att göra livet lättare för dem som ansöker om formskydd, men fördelarna kan inte kvantifieras eftersom de främst kommer att bero på avgifter som fastställs

17Kommissionens arbetsprogram 2022 – Viktiga handlingar ||Europeiska kommissionen (europa.eu).

på nationell nivå. Dessutom innebär avskaffandet av en prövning på eget initiativ av tidigare känd teknik på nationell nivå (för att säkerställa samma nivå av tillgång till skydd som på EU- nivå) att registreringsförfarandena kan förkortas avsevärt i de medlemsstater där de fortfarande genomförs. Företagen kommer således att kunna få skydd mycket snabbare och till lägre kostnader. Dessutom bör (det obligatoriska) införandet av ett officiellt förfarande för ogiltighetsförklaring för att få en ogiltig formgivningsregistrering annullerad utan att behöva gå till domstol vara klart gynnsam både för konkurrenter och rättighetsinnehavare eftersom det är mindre komplext och billigare.

Detta förslag syftar också till att fullborda den inre marknaden för reparationsreservdelar genom att införa en reparationsklausul som undantar dessa delar från formskyddet. Den fullständiga liberaliseringen av reservdelsmarknaden ser ut att medföra betydande fördelar för konsumenterna i form av större valmöjligheter och lägre priser.

De relevanta kostnadsbesparingarna specificeras och sammanfattas i tabell 8.1 i konsekvensbedömningen.

•Grundläggande rättigheter

Initiativet bör förbättra formgivares möjligheter att skydda sina rättigheter, med en positiv inverkan på de grundläggande rättigheterna såsom rätten till egendom och rätten till ett effektivt rättsmedel. För att göra systemet för formskydd i EU mer balanserat syftar det också till att skapa en mer robust katalog över begränsningar av formgivningsrättigheterna och införa en reparationsklausul, med beaktande av rättvise- och konkurrensbaserade överväganden.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Detta förslag kommer inte att inverka på Europeiska unionens budget och åtföljs därför inte av den finansieringsöversikt som föreskrivs i artikel 35 i budgetförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av förordning (EG, Euratom) nr 966/2012).

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen kommer att övervaka EU-marknaden för reservdelar för att se om införandet av en EU-omfattande reparationsklausul verkligen leder till de förväntade besparingarna. Kommissionen kommer också att överväga att inleda särskilda studier och undersökningar för att följa utvecklingen av framför allt prissättning och kundbeteende.

När det gäller ytterligare tillnärmning av nationell lagstiftning kommer kommissionen att granska medlemsstaternas anmälningar av införlivandeåtgärder och reagera på eventuella förseningar eller inkonsekvenser. Den kommer också att överväga att göra en utvärdering av en uppsättning relevanta indikatorer som avses i avsnitt 9 i konsekvensbedömningen när alla regler har införlivats korrekt.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Förklarande dokument krävs inte eftersom bestämmelserna i direktivet inte är komplexa för mottagarna.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Eftersom detta är ett förslag till omarbetning av direktiv 98/71/EG, inriktas detaljförklaringen nedan enbart på nya bestämmelser eller bestämmelser som ska ändras.

Kapitel 1: Allmänna bestämmelser

–Definition av formgivning och produkt (artikel 2)

Uppdaterade och mer detaljerade definitioner av begreppen produkt och formgivning föreslås ingå i de allmänna bestämmelserna. Uppdateringen, förtydligandet och utvidgningen av de nuvarande definitionerna syftar till att framtidssäkra förslaget till omarbetat direktiv mot tekniska framsteg och skapa större rättssäkerhet och öppenhet när det gäller vilka föremål som kan komma i fråga för formskydd.

Kapitel 2: Materiell formgivningsrätt

–Formskydd genom enbart registrering (artikel 3)

Det nuvarande direktivet gör det möjligt för medlemsstaterna att tillhandahålla formskydd även i oregistrerad form18. Det föreslås att detta utrymme för skönsmässig bedömning avskaffas genom att formskyddet begränsas till registrerat skydd. Ett enhetligt skydd i form av oregistrerad EU-formgivning finns tillgängligt så att det inte finns något faktiskt behov av parallellt (potentiellt avvikande) oregistrerat skydd.

–Skyddets ikraftträdande (artikel 10)

För att undanröja befintliga inkonsekvenser klargörs det att formskyddet endast träder i kraft med registreringen i registret.

–Rätt till en registrerad formgivning (artiklarna 11 och 12)

Nya bestämmelser om rätten till den registrerade formgivningen, inklusive presumtion om äganderätt, föreslås läggas till i enlighet med artiklarna 14 och 17 i förordning (EG) nr 6/2002.

–Grunder för avslag och sakprövningens omfattning (artiklarna 13 och 29)

För att fullt ut anpassa sakprövningens omfattning prövningen i hela EU till den som utförs på EUIPO-nivå (artikel 47 i förordning (EG) nr 6/2002) bör grunderna för avslag anges på ett uttömmande sätt, så att förfarandet för att registrera en formgivning medför minsta kostnad och svårighet för de sökande, precis som med EUIPO.

–Ogiltighetsgrunder (artikel 14)

Det föreslås att frivilliga bestämmelser omvandlas till obligatoriska bestämmelser för att öka förutsägbarheten och överensstämmelsen med EU:s formgivningssystem.

18Det finns dock ingen medlemsstat som tillhandahåller ett sådant skydd i oregistrerad form.

–Skyddsföremål (artikel 15)

För att öka rättssäkerheten när det gäller synlighetskravet föreslås en särskild bestämmelse som ska läggas till i direktivet (utöver skäl 17), enligt vilken formskydd (endast) ges för de detaljer i utseendet som visas synligt i ansökan om registrering.

Det klargörs vidare (i det nya skäl 18) att formgivningsdetaljer annars inte behöver vara synliga vid en viss tidpunkt eller i någon särskild situation för att få skydd, med undantag för beståndsdelar som inte är synliga vid normal användning av en sammansatt produkt.

–Omfattningen av de rättigheter som är knutna till en registrerad formgivning (artikel 16)

För att göra det möjligt för innehavare av formgivningsrättigheter att på ett mer effektivt sätt hantera de utmaningar som den ökade användningen av 3D-utskriftsteknik medför föreslås att formgivningsrättigheterna omfattning anpassas i enlighet med detta.

Efter reformen av EU:s varumärkeslagstiftning (ny artikel 10.4 i direktiv (EU) 2015/2436) anses det dessutom viktigt att i den rättsliga ramen för industriell formgivning lägga till en motsvarande bestämmelse som gör det möjligt för rättighetsinnehavare att förhindra att förfalskade produkter transiterar genom EU:s territorium eller hamnar i en annan tullsituation utan att övergå till fri omsättning där, för att effektivt bekämpa den ständigt ökande varumärkesförfalskningen.

–Giltighetspresumtion (artikel 17)

För att uppnå större överensstämmelse med förordning (EG) nr 6/2002 (artikel 85.1) föreslås att en bestämmelse om giltighetspresumtion läggs till även i direktivet.

–Begränsning i anknutna rättigheter (artikel 18)

För att säkerställa en bättre balans mellan de legitima intressen som berörs och med beaktande av rättspraxis från Europeiska unionens domstol19 föreslås att förteckningen över tillåtna användningsområden kompletteras genom att man lägger till ”användning för hänvisning” och ”kritik och parodi”.

–Reparationsklausul (artikel 19)

För att så småningom avsluta den befintliga övergångsordningen och fullborda den inre marknaden för reparationsreservdelar föreslås att en reparationsklausul införs i direktivet liknande den som redan finns i artikel 110 i förordning (EG) nr 6/2002. Denna klausul är uttryckligen begränsad till (formberoende) must match-delar av sammansatta produkter, för att ta hänsyn till EU-domstolens dom i Acacia-målet20.

Dessutom bör det uttryckligen anges att reparationsklausulen endast kan användas som försvar mot anklagelser om intrång om konsumenterna vederbörligen informeras om ursprunget för den produkt som ska användas för reparation av den sammansatta produkten.

För att tillgodose berättigade intressen hos innehavare av befintliga formgivningsrättigheter skulle reparationsklausulen ha (obegränsad) omedelbar rättsverkan endast för framtiden, samtidigt som skyddet av befintliga rättigheter under en övergångsperiod på 10 år skyddas.

Domstolens dom, Nintendo, förenade målen C-24/16 och C-25/16, ECLI:EU:C:2017, punkt 724. Domstolens dom, Acacia, förenade målen C-397/16 och C-435/16, ECLI:EU:C:2017, punkt 992.

–Skydd på grundval av tidigare användning (artikel 21)

En rätt på grundval av tidigare användning införs i linje med artikel 22 i förordning (EG) nr 6/2002. Detta skydd mot intrång kommer att skydda dem som har investerat i god tro i en produktformgivning före prioritetsdagen för en registrerad formgivning och därför har ett berättigat intresse av att marknadsföra produkterna även om deras utseende faller inom den registrerade formgivningens skyddsomfång.

–Principen om dubbelt skydd (artikel 23)

Principen om dubbelt skydd, dvs. både formskydd och upphovsrättsligt skydd, bibehålls samtidigt som hänsyn tas till det faktum att harmoniseringen har fortskridit på det upphovsrättsliga området sedan den ursprungliga lagstiftningen antogs.

–Meddelande om formgivning (artikel 24)

Ett meddelande om formgivning görs tillgängligt för innehavare av registrerade formgivningar vilket gör det möjligt för dem att informera allmänheten om registreringen av en formgivning.

Kapitel 3: Förfaranden

Ett antal huvudregler om förfaranden läggs till i direktivet i enlighet med direktiv (EU) 2015/2436 för att närma medlemsstaternas varumärkeslagar till varandra.

–Krav på representation (artikel 26)

För att säkerställa att återgivningen av formgivningar omfattas av samma framtidssäkrade krav på tydlig och exakt återgivning av formgivningar i hela EU föreslås en rad detaljerade bestämmelser som ska läggas till i direktivet.

–Flera ansökningar (artikel 27)

Det föreslås att det ska föreskrivas om möjligheten att kombinera flera formgivningar i en enda ansökan, vilket för närvarande också föreskrivs i artikel 37 i förordning (EG) nr 6/2002, utan att det krävs att de kombinerade formgivningarna avser produkter i samma klass i Locarnoklassificeringen, vilket också föreslås i motsvarande ändring av förordningen.

–Senareläggning av offentliggörande (artikel 30)

I enlighet med artikel 50 i förordning (EG) nr 6/2002 föreslås en möjlighet att begära senareläggning av offentliggörandet av en ansökan om formgivning under en period på 30 månader från den dag då ansökan lämnades in.

–Administrativa ogiltighetsförfaranden (artikel 31)

Enligt vad som införts för förfaranden för upphävande av varumärken enligt artikel 45 i direktiv (EU) 2015/2436 bör medlemsstaterna föreskriva ett administrativt förfarande för att bestrida giltigheten av en formgivningsregistrering som ska handläggas av deras immaterialrättsmyndigheter. I vissa medlemsstater kan en registrerad formgivnings giltighet endast bestridas i domstolsförfaranden. Dessa system är mer tungrodda och kostsamma.

 98/71/EG (anpassad)  ny

2022/0392 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om mönsterskydd  formskydd  (omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen  unionens funktionssätt , särskilt artikel 100 a i detta  114.1 ,

med beaktande av  Europeiska  kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande1,

i enlighet med förfarandet i artikel 189 b i fördraget (3) och mot bakgrund av det gemensamma utkastet som godkändes av förlikningskommittén den 29 juli 1998  det ordinarie lagstiftningsförfarandet , och

av följande skäl:

 ny

(1)Flera ändringar ska göras i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG2. Det direktivet bör av tydlighetsskäl omarbetas.

 98/71/EG skäl 1 (anpassad)

Enligt fördraget har gemenskapen som mål att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, att främja nära förbindelser mellan gemenskapens medlemsstater samt att säkerställa ekonomiska och sociala framsteg för gemenskapens länder genom gemensamma åtgärder för att undanröja de barriärer som delar Europa. För detta ändamål finns i fördraget föreskrifter om att upprätta en inre marknad som kännetecknas av att hindren för fri rörlighet för varor avskaffas samt om att skapa en ordning som säkerställer att konkurrensen inom den

EUT C […], […], s. […].

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd (EGT L 289, 28.10.1998, s. 28).

inre marknaden inte snedvrids. En tillnärmning av medlemsstaternas lagar om mönsterskydd skulle främja dessa mål.

 98/71/EG skäl 2 (anpassad)

Skillnaderna i det mönsterskydd som erbjuds genom medlemsstaternas lagstiftning inverkar direkt på upprättandet av den inre marknaden och dess funktion när det gäller varor som innefattar mönster. Dessa skillnader kan snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.

 98/71/EG skäl 3 (anpassad

För att den inre marknaden skall kunna fungera på ett smidigt sätt är det därför nödvändigt att medlemsstaternas lagar om mönsterskydd närmas till varandra.

 98/71/EG skäl 4 (anpassad)

Det är samtidigt viktigt att ta hänsyn till de lösningar och fördelar systemet med gemenskapsmönster kommer att ge de företag som önskar förvärva mönsterrätter.

 98/71/EG skäl 5 (anpassad)

Det är inte nödvändigt att åstadkomma en fullständig tillnärmning av medlemsstaternas mönsterskyddslagar utan tillnärmningen kan begränsas till att gälla de nationella lagregler som mest direkt inverkar på den inre marknadens funktion. Bestämmelser om påföljder, ersättningsskyldighet samt tillämpning och verkställighet bör överlåtas till nationell lag. Det som eftersträvas med denna begränsade tillnärmning kan emellertid inte i tillräcklig grad uppnås av varje medlemsstat på egen hand.

 98/71/EG skäl 6 (anpassad)

Därför bör medlemsstaterna behålla sin frihet att bestämma förfaranden vid registrering, förnyelse och ogiltigförklaring av mönsterrätter samt bestämmelser om rättsverkan av en sådan ogiltigförklaring.

 ny

(2)Direktiv 98/71/EG har harmoniserat de centrala bestämmelser i medlemsstaternas materiella varumärkeslagstiftning som vid den tidpunkt då direktivet antogs ansågs vara de som mest direkt påverkade den inre marknadens funktion genom att hindra den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster i unionen.

(3)Formskyddet i medlemsstaternas nationella lagstiftning samexisterar med skydd som finns tillgängligt på unionsnivå genom EU-formgivningar som är av enhetlig karaktär

och som gäller i hela unionen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 6/20023. Samexistensen och balansen mellan systemen för formskydd på nationell nivå och på EU-nivå utgör en hörnsten i unionens förhållningssätt när det gäller skydd av immateriella rättigheter.

(4)I linje med sin agenda för bättre lagstiftning4 och för att regelbundet se över unionens politik genomförde kommissionen en omfattande utvärdering av systemen för formskydd i unionen tillsammans med en omfattande ekonomisk och rättslig bedömning, som stöddes av en rad studier.

(5)I sina slutsatser av den 11 november 2020 om politiken för immateriella rättigheter och översynen av systemet för industriella formgivningar i unionen5 uppmanade rådet kommissionen att lägga fram förslag till en översyn av förordning (EG) nr 6/2002 och direktiv 98/71/EG. Översynen begärdes med tanke på behovet att modernisera systemen för industriell formgivning och att göra formskydd mer attraktivt för enskilda formgivare och företag, särskilt små och medelstora företag. Översynen begärdes särskilt för att ta itu med och överväga ändringar som syftar till att stödja och stärka det komplementära förhållandet mellan systemen för mönsterskydd på unionsnivå, på nationell nivå och på regional nivå, och inbegripa ytterligare insatser för att begränsa de områden där det finns skillnader inom systemet för formskydd i unionen.

(6)På grundval av de slutliga resultaten av utvärderingen tillkännagav kommissionen i sitt meddelande av den 25 november 2020, Att utnyttja EU:s innovationspotential på bästa sätt. En handlingsplan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens6, att den kommer att se över unionens lagstiftning om formskydd, efter den framgångsrika reformen av unionens varumärkeslagstiftning.

(7)I sitt betänkande av den 10 november 2021 om handlingsplanen för immateriella rättigheter7 välkomnade Europaparlamentet kommissionens vilja att modernisera unionslagstiftningen om formskydd, uppmanade kommissionen att ytterligare harmonisera förfarandena för ansökan och ogiltigförklaring i medlemsstaterna och föreslog att man skulle överväga att anpassa direktiv 98/71/EG och förordning (EG) nr 6/2002 i syfte att skapa större rättssäkerhet.

(8)Samråd och utvärdering har visat att det, trots den tidigare harmoniseringen av nationell lagstiftning, fortfarande finns områden där ytterligare harmonisering skulle kunna ha en positiv inverkan på konkurrenskraft och tillväxt.

(9)För att säkerställa en välfungerande inre marknad och vid behov underlätta förvärv, hantering och skydd av formgivningsrättigheter i unionen för att främja tillväxt och konkurrenskraft för företag i unionen, särskilt små och medelstora företag, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till konsumenternas intressen, är det nödvändigt att utvidga den tillnärmning av lagstiftning som uppnås genom direktiv 98/71/EG till att

Rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning (EGT L 3, 5.1.2002, s. 1).

Meddelande från kommissionen: Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda (COM(2015) 215 final.

Rådets slutsatser om politik för immateriella rättigheter och översyn av systemet för industriella formgivningar i unionen (EUT C 379 I, 10.11.2020, s. 1).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Att utnyttja EU:s innovationspotential: En handlingsplan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens (COM(2020) 760 final).

Betänkande om en handlingsplan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens, antaget av utskottet för rättsliga frågor den 30 september 2021 (2021/2007(INI)).

omfatta andra aspekter av materiell formgivningslagstiftning som reglerar formgivningar som skyddas genom registrering i enlighet med förordning (EG) nr 6/2002.

(10)Det är också nödvändigt att tillnärma förfarandereglerna för att underlätta förvärv, hantering och skydd av formgivningsrättigheter i unionen. Därför bör vissa viktiga förfaranderegler på området för registrering av formgivningar i medlemsstaterna och i EU:s system för formgivning anpassas. Vad gäller förfarandena enligt nationell rätt är det tillräckligt att fastställa allmänna principer, medan det står medlemsstaterna fritt att fastställa mer specifika bestämmelser.

98/71/EG skäl 7 (anpassad)

(11)Detta direktiv utgör inte något hinder för att mönster  formgivningar  omfattas av sådan nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning  unionslagstiftning  som erbjuder annat skydd än det som ges genom att mönster  formgivningar  registreras eller offentliggörs, t.ex. lagstiftning om oregistrerade mönsterrätter

formgivningsrättigheter , varumärken, patent och bruksmönster, illojal konkurrens eller civilrättsligt ansvar.

98/71/EG skäl 8 (anpassad)

 ny

(12)I avsaknad av harmonisering av lagar om upphovsrätt Det är det viktigt att befästa

principen om dubbelt skydd enligt särskild lag om registrerat mönsterskydd

formskydd  och lag om upphovsrätt, varvid medlemsstaterna skall ha frihet att bestämma förutsättningarna för upphovsrätt och dess räckvidd.  varigenom formgivningar som skyddas av formskydd också bör kunna skyddas som

upphovsrättsligt skyddade verk, förutsatt att kraven i unionens upphovsrättslagstiftning är uppfyllda. 

98/71/EG skäl 9 (anpassad)

 ny

(13)För att målen för den inre marknaden ska kunna uppnås krävs att förutsättningarna för att erhålla en registrerad mönsterrätt  formgivningsrättighet  är identiska i alla medlemsstaterna.

(14)Därför är det nödvändigt att ge en enhetlig definition  enhetliga definitioner  av begreppet  begreppen  mönster  formgivning   och produkt, som är klara, tydliga och i fas med den tekniska utvecklingen med tanken på uppkomsten av nya formgivningar som inte tar sig uttryck i fysiska produkter. Förteckningen över relevanta produkter är inte uttömmande men det är ändå lämpligt att särskilja produkter som ingår i ett fysiskt objekt, visualiseras i en grafisk bild, eller som framgår av den rumsliga utformningen av föremål som är avsedda att utgöra framför allt en inomhusmiljö. I detta sammanhang bör det noteras att rörelse, förändring eller annan animering av detaljer kan bidra till formgivningars utseende, särskilt när det gäller formgivningar som inte tar sig uttryck i ett fysiskt föremål. 

(15)och  Vidare finns det behov av en enhetlig definition  av de krav på nyhet och särprägel som det registrerade mönstret  formgivningsrättigheter  måste uppfylla.

98/71/EG skäl 10 (anpassad)

(16)För att underlätta fri rörlighet för varor är det viktigt  nödvändigt  att i princip säkerställa att registrerade mönsterrätter  formgivningsrättigheter  ger rättsinnehavaren  rättighetshavaren  ett likvärdigt skydd i alla medlemsstater.

98/71/EG skäl 11 (anpassad)

(17)Genom registrering ges rättsinnehavaren  rättighetshavaren  skydd för de mönsterdetaljer  formgivningsdetaljer  som ingår i en produkt eller produktdel och som synligt framgår av ansökan och som gjorts tillgängliga för allmänheten genom offentliggörande eller möjlighet att ta del av den aktuella akten.

98/71/EG skäl 12 (anpassad)  ny

(18) Formgivningsdetaljer behöver inte vara synliga vid en viss tidpunkt eller i någon särskild situation för att få formskydd, men som ett undantag från den principen  Skyddet bör  skyddet  inte utsträckas till att omfatta sådana beståndsdelar som inte syns vid en normal användning av en  sammansatt  produkt eller sådana detaljer på en sådan del som inte syns när delen är monterad eller som i sig inte uppfyller kraven på nyhet och särprägel. Detaljer i ett mönster  De formgivningsdetaljer   i beståndsdelar i en sammansatt produkt  som inte omfattas av skyddet av dessa skäl bör  därför  inte vägas in när en bedömning görs om andra detaljer av mönstret Skyddet bör  formgivningsdetaljer  uppfyller kraven för rätt till skydd.

 ny

(19)Även om produktbeteckningar inte påverkar formgivningens skyddsomfång som sådan, kan de tillsammans med återgivningen av formgivningen användas för att avgöra vilken typ av produkt som formgivningen ingår i eller är avsedd att användas på. Dessutom bidrar produktbeteckningar till att förbättra sökbarheten för formgivningar i det register över formgivningar som förs av en myndighet för industriell äganderätt. Därför bör korrekta produktbeteckningar som underlättar sökning och ökar insynen i och tillgängligheten till ett register säkerställas före registreringen, utan onödiga bördor för de sökande.

 98/71/EG skäl 13 (anpassad)  ny

(20)Ett mönsters  En formgivnings  särprägel bör bedömas utifrån om det helhetsintryck som en kunnig användare ges  får  vid betraktande av mönstret

formgivningen  tydligt skiljer sig från det han  betraktaren  ges  får  av  andra formgivningar som ingår i  den samlade mängden av redan befintliga mönster  formgivningar , med beaktande av arten av den produkt på vilken mönstret  formgivningen  har använts eller i vilken det  den  ingår och i synnerhet den industrigren till vilken den hör samt graden av formgivarens frihet att utveckla mönstret  formgivningen .

98/71/EG skäl 14 (anpassad)  ny

(21)Teknisk innovation bör inte hämmas genom att mönsterskydd  formskydd  beviljas för  formgivningar som består uteslutande av  detaljer  eller ett arrangemang av detaljer  med uteslutande teknisk funktion. Med detta förstås inte att ett mönster  en formgivning  måste ha ett estetiskt värde.  En registrerad formgivning kan förklaras ogiltig om inga andra överväganden än behovet av att produkten fyller en teknisk funktion, i synnerhet sådana som har samband med den visuella aspekten, har spelat en roll vid valet av detaljer i utseendet. 

(22)På samma sätt bör driftskompatibiliteten mellan produkter från olika tillverkare inte försvåras genom utsträckning av skyddet till att omfatta mönster  formgivning  för mekaniskt sammanfogande delar.Detaljer i ett mönster som inte omfattas av skyddet av dessa skäl bör inte vägas in när en bedömning görs om andra detaljer av mönstret uppfyller kraven för rätt till skydd.

98/71/EG skäl 15

(23)Mekaniskt sammanfogande delar på en produkt i modulutförande kan emellertid vara en viktig del av modulproduktens nyskapande karaktär och en betydelsefull tillgång när produkterna marknadsförs och dessa bör därför vara berättigade till skydd.

98/71/EG skäl 16 (anpassad)

(24)Mönsterrätt  En formgivningsrättighet  kan  bör  inte erhållas för ett mönster  en formgivning  som står i strid mot allmän ordning eller allmän moral. Det här direktivet innebär inte någon harmonisering av nationella uppfattningar om allmän ordning eller allmän moral.

 98/71/EG skäl 17 (anpassad)

(25)För att den inre marknaden ska kunna fungera på ett smidigt sätt är det av grundläggande betydelse med en enhetlig skyddstid för registrerade mönsterrätter

formgivningsrättigheter .

98/71/EG skäl 18 (anpassad)

(26)Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte tillämpningen av konkurrensbestämmelserna i artiklarna  101  85 och  102  86 i fördraget

om Europeiska unionens funktionssätt .

98/71/EG skäl 19 (anpassad)

Det har för flera industrigrenar blivit angeläget att detta direktiv antas snabbt. Det kan för närvarande inte genomföras någon fullständig tillnärmning av medlemsstaternas lagar om användning av skyddade mönster för att göra det möjligt att reparera en sammansatt produkt så att den återfår sitt ursprungliga utseende i de fall då den produkt som, innehåller mönstret eller på vilken mönstret används utgör en beståndsdel av en sammansatt produkt och det skyddade mönstret är beroende av den produktens utseende. Avsaknaden av fullständig tillnärmning av medlemsstaternas lagar om användning av skyddade mönster för sådana reparationer av en sammansatt produkt bör inte utgöra något hinder för tillnärmning av sådana andra nationella bestämmelser i mönsterlagstiftningen som mest direkt inverkar på den inre marknadens funktion. Av denna anledning bör medlemsstaterna under mellantiden behålla bestämmelser i enlighet med fördraget som avser användning av ett mönster till en beståndsdel som används för att reparera en sammansatt produkt så att den återfår sitt ursprungliga utseende och, om medlemsstaterna inför nya bestämmelser som avser sådan användning bör avsikten med dessa bestämmelser endast vara att liberalisera marknaden för sådana delar. De medlemsstater som, på dagen för detta direktivs ikraftträdande, inte har föreskrifter om mönsterskydd för beståndsdelar behöver inte införa en registrering av mönsterrätt för sådana delar. Tre år efter genomförandedatumet bör kommissionen lägga fram en analys av följderna av bestämmelserna i detta direktiv för gemenskapens industri, för konsumenterna, för konkurrensen och för den inre marknadens funktion. Analysen bör, vad avser beståndsdelar i sammansatta produkter, i synnerhet beakta en harmonisering på grundval av möjliga alternativ, inbegripet ett system för ersättning och en begränsad tid för ensamrätt. Kommissionen bör efter samråd med de mest berörda parterna, senast efter ett år efter att ha lagt fram sin analys, föreslå Europaparlamentet och rådet sådana ändringar i detta direktiv som kan behövas för att fullfölja den inre marknaden med avseende på beståndsdelar i sammansatta produkter och alla andra ändringar som den finner nödvändiga.

 98/71/EG skäl 20 (anpassad)

Övergångsbestämmelsen i artikel 14 om ett mönster till en beståndsdel som används för att reparera en sammansatt produkt så att den återfår sitt ursprungliga utseende får aldrig tolkas på sådant sätt att den hindrar fri rörlighet för en produkt som utgör en sådan beståndsdel.

 98/71/EG skäl 21 (anpassad)  ny

(27)De sakliga skälen  grunderna för avslag  för att vägra registrering i de medlemsstater som föreskriver saklig förprövning av en ansökan före registreringen måste  bör  redovisas utförligt, liksom även de sakliga skälen  grunderna  för ogiltigförklaring av registrerade mönsterrätter  formgivningsrättigheter  i alla medlemsstater.

ny

(28)Med tanke på den ökande användningen av 3D-utskriftsteknik i olika branscher och de därav följande utmaningarna för innehavare av formgivningsrättigheter att effektivt förhindra olaglig och enkel kopiering av deras skyddade formgivningar, är det lämpligt att föreskriva att skapande, nedladdning, kopiering och tillgängliggörande av alla medier eller program som spelar in formgivningen, i syfte att reproducera en produkt som innebär intrång i den skyddade formgivningen, utgör användning av formgivningen som kräver rättighetshavarens tillstånd.

(29)För att stärka formskyddet och bekämpa varumärkesförfalskning mer effektivt, och i linje med medlemsstaternas internationella skyldigheter inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO), särskilt artikel V i Allmänna tull- och handelsavtalet om fri transitering och, när det gäller generiska läkemedel, förklaringen om Trips-avtalet och folkhälsa, bör innehavaren av en registrerad formgivning ha rätt att hindra tredje parter från att föra in produkter från tredjeländer till den medlemsstat där formgivningen är registrerad utan att övergå till fri omsättning där, om formgivningen på ett identiskt sätt utan tillstånd införlivas eller tillämpas på dessa produkter, eller om formgivningens utseende i väsentliga drag inte kan särskiljas från sådana produkter.

(30)Därför bör det vara tillåtet för att innehavare av registrerade rättighetshavare att förhindra införsel av intrångsgörande produkter och deras placering i alla typer av tullförfaranden, inklusive särskilt transitering, omlastning, lagring, frizoner, tillfällig förvaring, aktiv förädling eller tillfällig införsel, även då produkter inte är avsedda att släppas ut på marknaden i den berörda medlemsstaten. Tullmyndigheterna bör när de utför tullkontroller tillämpa de befogenheter och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/20138, även på begäran av rättighetshavarna. I synnerhet bör tullmyndigheterna utföra de relevanta kontrollerna på grundval av riskanalyskriterier.

(31)För att förena behovet av ett effektivt säkerställande av formgivningsrättigheter med behovet av att undvika hinder för det fria handelsflödet av legitima varor, bör rättighetshavarens rätt upphöra om deklaranten eller innehavaren av produkterna, under de efterföljande förfaranden som inletts vid en domstol eller annan myndighet

som har behörighet att i sak avgöra huruvida intrång har gjorts i den registrerade formgivningsrättigheten, kan bevisa att innehavaren av den registrerade

8Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 av den 12 juni 2013 om tullens

	säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter	och upphävande av rådets förordning (EG)
	nr 1383/2003 (EUT L 181, 29.6.2013, s. 15).
SV	19		SV

formgivningsrättigheten inte har rätt att förbjuda att produkterna släpps ut på marknaden i det slutliga bestämmelselandet.

(32)De exklusiva rättigheter som är knutna till en registrerad formgivningsrättighet bör omfattas av en lämplig uppsättning begränsningar. Utöver privat och icke-kommersiell användning och handlingar som företas i experimentsyfte bör en sådan förteckning över tillåtna användningsområden omfatta reproduktion i syfte att citera eller undervisa, användning för hänvisning i samband med jämförande reklam och användning för kommentar eller parodi, förutsatt att dessa handlingar är förenliga med god affärssed och inte otillbörligt strider mot ett normalt utnyttjande av formgivningen. Tredje art användning av en formgivning för konstnärliga ändamål bör anses vara korrekt så länge den samtidigt överensstämmer med god affärssed. Dessutom bör detta direktiv tillämpas på ett sätt som säkerställer full respekt för grundläggande fri- och rättigheter, särskilt yttrandefriheten.

(33)Syftet med formskyddet är att ge ensamrätt till en produkts utseende, men inte ett monopol på produkten som sådan. Om man skulle skydda formgivningar som det i praktiken inte finns några alternativ till skulle det leda till ett faktiskt monopol på produkten. Ett sådant skydd skulle ligga nära ett missbruk av systemet för formskydd. Om tredje part får producera och distribuera reservdelar upprätthålls konkurrensen. Om formskyddet utvidgas till att gälla reservdelar gör en sådan tredje part intrång i dessa rättigheter, samtidigt som konkurrensen elimineras och innehavaren av formskyddet i praktiken får monopol på produkten.

(34)Skillnaderna mellan medlemsstaternas lagar om användning av skyddade formgivningar för att göra det möjligt att reparera en sammansatt produkt så att den återfår sitt ursprungliga utseende i de fall då den produkt i vilken formgivningen ingår eller på vilken formgivningen används utgör en beståndsdel av en sammansatt produkt, inverkar direkt på upprättandet av den inre marknaden och dess funktion. Sådana skillnader snedvrider konkurrensen och handeln på den inre marknaden och skapar rättsosäkerhet.

(35)För att den inre marknaden ska fungera väl och för att säkerställa rättvis konkurrens på den är det därför nödvändigt att tillnärma medlemsstaternas lagstiftning om mönsterskydd när det gäller användning av skyddade formgivningar för att reparera en sammansatt produkt så att den återfår sitt ursprungliga utseende genom att införa en reparationsklausul liknande den som redan finns i förordning (EG) nr 6/2002 och som är tillämplig på EU-formgivningar på unionsnivå, men som uttryckligen endast gäller för formberoende beståndsdelar i sammansatta produkter. Eftersom den avsedda effekten av sådan reparationsklausul är att göra formgivningsrättigheter omöjliga att genomföra när formgivningen av en beståndsdel i en sammansatt produkt används för att reparera en sammansatt produkt så att den återfår sitt ursprungliga utseende, bör reparationsklausulen införas som ett tillgängligt försvar mot intrång i formgivningsrättigheter enligt det här direktivet. För att säkerställa att konsumenterna inte vilseleds utan att de kan fatta ett välgrundat beslut mellan konkurrerande produkter som kan användas för reparationen, bör det dessutom uttryckligen anges i lagen att reparationsklausulen inte kan åberopas av tillverkaren eller säljaren av en beståndsdel som inte vederbörligen har informerat konsumenterna om ursprunget för den produkt som ska användas för reparation av den sammansatta produkten.

(36)För att undvika att skiljaktiga villkor i medlemsstaterna när det gäller tidigare användning orsakar skillnader i den rättsliga styrkan hos samma formgivning i olika medlemsstater, är det lämpligt att säkerställa att en tredje part, om personen visar att

denne före den dag då ansökan lämnades in eller, om prioritet åberopas, före den dag från vilken prioritet räknas, i god tro har börjat att inom berörd medlemsstat använda eller gjort allvarliga och faktiska förberedelser för att där använda en formgivning som ingår i en registrerad formgivningrättighets skyddsomfång och som inte är en efterbildning av den registrerade formgivningen., bör ha rätt till ett begränsat utnyttjande av formgivningen.

(37)För att förbättra och underlätta tillgången till formskydd och öka rättssäkerheten och den rättsliga förutsebarheten bör förfarandet för registrering av formgivningar i medlemsstaterna vara effektivt och öppet och följa liknande regler som de som gäller för EU-formgivningar.

(38)I detta syfte är det nödvändigt att fastställa gemensamma regler för kraven och de tekniska metoderna för en tydlig och exakt återgivning av formgivningar i alla former av visuell reproduktion i ansökningsskedet, med beaktande av tekniska framsteg när det gäller visualisering av formgivningar och unionsindustrins behov i samband med nya (digitala) formgivningar. Dessutom bör medlemsstaterna fastställa harmoniserade standarder genom att använda enhetliga metoder.

(39)För att öka effektiviteten är det också lämpligt att låta dem som ansöker om formskydd att sammanföra flera-formgivningar i en gemensam ansökan, utan att omfattas av villkoret att de produkter som formgivningarna är avsedda att ingå i eller för vilka de är avsedda att användas alla ska tillhöra samma klass enligt den internationella klassificeringen för formgivningar.

(40)Det normala offentliggörandet efter registrering av en formgivning kan i vissa fall förstöra eller äventyra framgången för en affärstransaktion som omfattar formgivningen. Möjligheten att få offentliggörandet uppskjutet tid erbjuder därför en lösning i dessa fall. För enhetlighetens skull och för att öka rättssäkerheten och därigenom hjälpa företagen att minska kostnaderna för att förvalta formgivningsportföljer bör senareläggning av offentliggörandet omfattas av samma regler i unionen.

(41)För att säkerställa lika villkor för företag och ge samma nivå av tillgång till formskydd i hela unionen genom att minimera registreringsbördan och andra förfarandebördor för sökande, bör alla centrala myndigheter för industriell äganderätt i medlemsstaterna, så som Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) gör på unionsnivå, begränsa sin sakprövning på eget initiativ till avsaknaden av de grunder för avslag som uttömmande räknas upp i detta direktiv.

(42)För att erbjuda effektiva sätt att ogiltigförklara formgivningar bör medlemsstaterna föreskriva ett administrativt förfarande för ogiltighetsförklaring som i lämplig utsträckning är anpassat till det förfarande som är tillämpligt på registrerade EU- formgivningar på unionsnivå.

(43)Det är önskvärt att medlemsstaternas centrala myndigheter för industriell äganderätt och Benelux byrå för immateriell äganderätt samarbetar med varandra och med EUIPO på alla områden för registrering och hantering av formgivningar för att främja enhetliga metoder och verktyg, t.ex. genom att skapa och uppdatera gemensamma eller sammankopplade databaser och portaler för samråd och sökändamål. Medlemsstaterna bör vidare se till att deras centrala myndigheter för industriell äganderätt och Benelux byrå för immateriell äganderätt samarbetar med varandra och med EUIPO inom alla andra verksamhetsområden som är relevanta för formskyddet i unionen.

(44)Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att främja och skapa en välfungerande inre marknad och underlätta registrering, hantering och skydd av formgivningsrättigheter i unionen till förmån för tillväxt och konkurrenskraft när så är lämpligt, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(45)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/17259 och avgav ett yttrande den….

(46)Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell rätt bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till direktiv 98/71/EG. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer av det tidigare direktivet.

(47)Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller den tidsfrist för införlivande med nationell rätt av direktiven som anges i bilaga I.

98/71/EG (anpassad)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 

Artikel 12

Tillämpningsområde

1.Detta direktiv ska tillämpas på

a)mönsterrätter  formgivningsrättigheter  som är registrerade av medlemsstaternas centrala immaterialrättsmyndigheter  myndigheter för industriellt rättsskydd ,

b)mönsterrätter  formgivningsrättigheter  som är registrerade av Beneluxländernas myndighet för mönsterregistrering  Benelux byrå för immateriell äganderätt ,

c)mönsterrätter  formgivningsrättigheter  som är registrerade enligt internationella avtal med rättsverkan i en medlemsstat,

d)ansökningar om sådana mönsterrätter  formgivningsrättigheter  som avses i leden a, b och c.

2.I detta direktiv ska mönsterregistreringen  formgivningsregistreringen  också

innefatta offentliggörandet av mönstret  formgivningen  efter det att ansökan

9Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

lämnats in till en medlemsstats immaterialrättsmyndighet  myndighet för industriellt rättsskydd  där ett sådant offentliggörande leder till att mönsterrätten

formgivningsrättigheten  skyddas.

Artikel 21

Definitioner

I detta direktiv avses med  gäller följande definitioner: 

 ny

1.myndighet: den centrala myndighet för industriellt rättsskydd som av en eller flera medlemsstater har anförtrotts uppgiften att registrera formgivningar.

2.register: det register över formgivningar som förs av en myndighet.

98/71/EG (anpassad)

 ny

3.a) mönster  formgivning : en produkts eller en produktdels utseende som beror av detaljer, som finns på själva produkten eller i produktens ornament och som särskilt kan vara linjer, konturer, färger, form, ytstruktur och/eller material  , själva produktens material och/eller dess dekor, inklusive alla typer av rörelse, förändring eller animering i dessa detaljer .

4.b) produkt: alla industriellt eller hantverksmässigt framställda föremål  andra än datorprogram ,  oberoende om det rör sig om ett fysiskt eller ett digitalt föremål,  inbegripet bl.a.

a) delar som skall monteras till en sammansatt produkt, förpackningar,

 artikelsatser,  utstyrsel,  placering av föremål som är avsedda att tillsammans utgöra framför allt en inomhusmiljö,   och delar som ska monteras till en sammansatt produkt, samt 

b)grafiska  verk eller  symboler  , logotyper, ytmönster,  och typografiska typsnitt,  och grafiska användargränssnitt  med undantag av datorprogram.

5.c) sammansatt produkt: en produkt som är hopsatt av flera utbytbara beståndsdelar så att produkten kan tas isär och åter hopfogas.

KAPITEL 2

MATERIELL FORMGIVNINGSRÄTT 

Artikel 3

Skyddskrav

1.Medlemsstaterna ska skydda mönster  formgivningar   endast  genom registrering  av formgivningarna  och de ska ge ensamrätt till innehavarna härav enligt  i enlighet med  bestämmelserna i detta direktiv.

2.Ett mönster  En formgivning  ska skyddas genom mönsterrätt  en formgivningsrättighet  i den mån  om  det är nytt och särpräglatden är ny och särpräglad.

3.Ett mönster  En formgivning  som används på eller ingår i en produkt som utgör en beståndsdel i en sammansatt produkt ska endast betraktas som nytt och särpräglat i den månny och särpräglad

a) om  beståndsdelen, när den har infogats i den sammansatta produkten, förblir synlig vid normal användning av denna, och

b)i den mån sådana synliga detaljer i beståndsdelens mönster i sig uppfyller kraven på nyhet och särprägel.

4.Med ”normal användning” enligt punkt 3 a avses slutanvändarens användning, vilket inte utesluter underhåll, service och reparationsarbeten.

Artikel 4

Nyhet

Ett mönster  En formgivning  ska betraktas som nytt om inget identiskt mönster

ingen identisk formgivning  har gjorts tillgängligt för allmänheten före den dag då en ansökan om registrering lämnades in eller, om prioritet åberopas, före den dag från vilken prioritet räknas. Mönster  Formgivningar  ska betraktas som identiska om deras detaljer endast skiljer sig på oväsentliga punkter.

Artikel 5

Särprägel

1.Ett mönster  En formgivning  ska anses som särpräglatsärpräglad om det helhetsintryck en kunnig användare får av mönstret  formgivningen  skiljer sig från det helhetsintryck en sådan användare får av ett mönster  en formgivning  som har gjorts tillgängligt för allmänheten före den dag då en ansökan om registrering lämnades in eller, om prioritet åberopas, före den dag från vilken prioritet räknas.

2.Vid prövning av ett mönsters  en formgivnings  särprägel ska formgivarens frihet att utveckla mönstret  formgivningen  beaktas.

Artikel 6

Offentliggörande

1.Vid tillämpning av artiklarna 4 och 5 gäller att ett mönster  en formgivning  ska anses ha gjorts tillgängligt för allmänheten om detden har offentliggjorts i samband med registrering eller på annat sätt, eller förevisats, använts i yrkesmässig verksamhet eller blivit käntkänd på annat sätt, utom i fall då dessa omständigheter inte rimligen kunde ha blivit kända genom normal yrkesmässig verksamhet i kretsar inom den berörda sektorn inom  unionen  gemenskapen före den dag då en ansökan om registrering lämnades in eller, om prioritet åberopas, före den dag från vilken prioritet räknas. Mönstret  Formgivningen  ska emellertid inte anses ha gjorts tillgängligt för allmänheten endast på grund av att detden visats för någon annan efter en tyst eller uttalad överenskommelse om konfidentialitet.

2.Allmänhetens kännedom om ett mönster  en formgivning  inverkar inte på tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i sådana fall då  den offentliggjorda formgivningen, som är identisk med eller inte ger ett annat helhetsintryck än  ett mönster  en formgivning  för vilketvilken skydd söks genom en registrerad mönsterrätt  formgivningsrättighet  i en medlemsstat, har gjorts tillgängligt för allmänheten

a)genom formgivaren, dennes rättsinnehavare  den till vilken rätten har övergått  eller någon annan på grund av uppgifter som tillhandahållits eller handlingar som företagits av formgivaren eller dennes rättsinnehavare, och

b)under en period av tolv månader före den dag då en ansökan om registrering lämnades in eller, om prioritet åberopas, före den dag från vilken prioritet räknas.

3.Punkt 2 ska också tillämpas om mönstret  formgivningen  har gjorts tillgängligt för allmänheten till följd av missbruk i förhållande till formgivaren eller dennes rättsinnehavare  den till vilken rätten har övergått .

Artikel 7

Mönster  Formgivningar  till följdbetingade av teknisk funktion och mönster

formgivningar  för mekaniskt sammanfogande delar

1.Mönsterrätt  En formgivningsrättighet  kan inte erhållas för sådana detaljer i en produkts utseende som uteslutande är betingade av teknisk funktion.

2.Mönsterrätt  En formgivningsrättighet  kan inte erhållas för sådana detaljer i en produkts utseende som måsteska återges  reproduceras  exakt till formen och dimensionerna för att den produkt som mönstret  formgivningen  ingår i eller används på ska gå att mekaniskt ansluta till eller placera i, kring eller mot en annan produkt så att båda produkterna fyller sin funktion.

3.Trots vad som sägsanges i punkt 2 ska mönsterrätt  en formgivningsrättighet  under de förutsättningar som anges i artiklarna 4 och 5 kunna erhållas för ett mönster

en formgivning  som tillåter att sinsemellan utbytbara produkter sammanfogas ett stort antal gånger eller förbinds med varandra inom ett modulsystem.

Artikel 8

Mönster  Formgivningar  som strider mot allmän ordning eller allmän moral

Mönsterrätt  En formgivningsrättighet  kan inte erhållas för ett mönster  en formgivning  som står i strid strider mot allmän ordning eller allmän moral.

Artikel 9

Skyddsomfång

1.Mönsterrättens  Formgivningsrättighetens  skyddsomfång ska omfatta varje mönster  formgivning  som inte gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare.

2.Vid prövning av skyddsomfånget ska hänsyn tas till formgivarens frihet att utveckla sitt mönster  sin formgivning .

Artikel 10

Skyddets ikraftträdande och  sSkyddstid

Efter registrering skall  1. Skydd genom en registrerad formgivningsrättighet för  ett mönster  en formgivning  som uppfyller kraven i artikel 3.2 skyddas genom mönsterrätt

ska trädaträder kraft då det registreras av myndigheten. 

2. En registrerad formgivning ska registreras  under en eller flera perioder om fem år

en femårsperiod  räknat från den dag då ansökan  om registrering  lämnades in. RättighetshavarenRättsinnehavaren kan få skyddstiden förlängd med en eller flera femårsperioder till sammanlagt 25 år räknat från den dag då ansökan  om registrering  lämnades in.

 ny

Artikel 11

Rätt till en registrerad formgivning

1.Rätten till den registrerade formgivningen ska tillkomma formgivaren eller den till vilken rätten har övergått.

2.Om två eller flera personer gemensamt har skapat en formgivning, ska rätten till den registrerade formgivningen tillkomma dem gemensamt.

3.Om en formgivning har skapats av en anställd som ett led i dennes arbetsuppgifter eller enligt arbetsgivarens instruktioner, ska rätten till den registrerade formgivningen emellertid tillkomma arbetsgivaren, om inte annat har avtalats eller föreskrivs i nationell lagstiftning.

Artikel 12

Presumtion till förmån för den registrerade rättighetshavaren

Den person i vars namn formgivningsrättigheten är registrerad eller, före registrering, den person i vars namn ansökningen lämnats in, ska betraktas som den som har rätt att agera i alla förfaranden vid myndigheten inom det territorium där skydd söks samt i alla andra förfaranden.

 98/71/EG (anpassad)  ny

Artikel 1311

Ogiltigförklaring eller vägrad registrering  Grunder för avslag 

1.Ett mönster  En formgivning  ska vägras registrering eller, om mönstret redan är registrerat, skall mönsterrätten förklaras ogiltig i följande fall:om

a)mönstret  Formgivningen  är inte är ett mönster  en formgivning  i den mening som avses i artikel 2.3.l a, eller om

b)det inte uppfyller  Formgivningen uppfyller inte  kraven i artiklarna  artikel  3-8., eller om

Artikel 14

Ogiltighetsgrunder 

1. Om formgivningen är registrerad ska formgivningsrättigheten förklaras ogiltig i följande fall: 

a) Formgivningen är inte en formgivning i den mening som avses i artikel 2.3. 

b) Formgivningen uppfyller inte kraven i artiklarna 3–8. 

c) Genom beslut av behörig domstol eller myndighet har  sökanden eller har

rättighetshavaren intemönsterrättsinnehavaren inte har rätt till formgivningenmönstret enligt lagstiftningen i den berörda medlemsstaten. , eller om

d)mönstret  Formgivningen  konkurrerar med ett tidigare mönster  en tidigare formgivning  som har gjorts tillgängligt för allmänheten, efter den dag då en ansökan om registrering lämnats in eller, om prioritet åberopas, den dag från vilken prioritet räknas, och som har skyddsrätt före den nämnda dagen är skyddad från ett datum före den dag  då ansökan lämnades in eller, om prioritet åberopas, för den dag från vilken formgivningens prioritet räknas 

i) genom ett registrerat gemenskapsmönster  en registrerad EU- formgivning  eller en ansökan om ett registrerat gemenskapsmönster  en registrerad EU-formgivning   under förutsättning att den registreras, 

ii)eller genom  en registrerad  formgivningsrättighetmönsterrätt i den berörda medlemsstaten eller en ansökan om en sådan rättigheträtt .  under förutsättning att den registreras, 

ny

iii)genom en formgivningsrättighet som är registrerad enligt internationella avtal med rättsverkan in den berörda medlemsstaten eller en ansökan om en sådan rättighet under förutsättning att den registreras.

 98/71/EG (anpassad)

2.Varje medlemsstat kan bestämma att ett mönster skall vägras registrering eller - om mönstret har blivit registrerat - att mönsterrätten skall förklaras ogiltig om

ea	) Ee	tt särskiljande kännetecken används i ett senare mönster	 en	senare

formgivning  och gemenskapsrätten  unionsrätten  eller den lag				i den
berörda medlemsstaten som kännetecknet omfattas av ger den som			har rätten till

rättighetshavaren för  detta kännetecken rätt att förbjuda en sådan användning, eller om  . 

fb	)	mönstret  Formgivningen  innebär en otillåten användning av ett verk
som		skyddas genom den berörda medlemsstatens lag om upphovsrätt, eller om

. 

gc) mönstret  Formgivningen  innebär en felaktig användning av några av de symboler som nämns i artikel 6 b i Pariskonventionen för industriellt rättsskydd

skydd av den industriella äganderätten , eller av märken, emblem och vapen som inte omfattas av artikel 6 b i den konventionen och som är av särskilt allmänt intresse i den berörda medlemsstaten.

ny

2.De ogiltighetsgrunder som anges i punkt 1 a och b får åberopas av följande:

a)En fysisk eller juridisk person.

b)En sammanslutning eller ett organ som har inrättats för att företräda tillverkare, producenter, tjänsteleverantörer, näringsidkare eller konsumenter, om sammanslutningen eller organet har rätt att föra talan inför domstolar och andra myndigheter enligt den lagstiftning som är tillämplig.

 98/71/EG (anpassad)

3.Skälet  Ogiltighetsgrunden  enligt punkt 1 c kan åberopas endast av den person som har rätt till mönstret  formgivningen  enligt lagstiftningen i den berörda medlemsstaten.

4.Skälen  Ogiltighetsgrunderna  enligt punkterna 1 d, 2 a och 2 b e och f kan åberopas endast av  följande: 

a)Dden som ansöker om eller innehar den konkurrerande rättigheten.

ny

b)Personer som enligt unionslagstiftningen eller den berörda medlemsstatens lagstiftning har rätt att utöva de berörda rättigheterna.

c)En licenstagare som bemyndigats av innehavaren av ett varumärke eller en formgivningsrättighet.

 98/71/EG (anpassad)

5.Skälet  Ogiltighetsgrunden  enligt punkt 1 g2 c kan åberopas endast av den person eller organisation som berörs av  den felaktiga  användningen.

6.Punkterna 4 och 5 skall inte påverka medlemsstaternas frihet att bestämma att skälen enligt punkterna 1 d och 2 c också kan åberopas av behörig myndighet i den ifrågavarande medlemsstaten på eget initiativ.

7.Om ett mönster har vägrats registrering eller om en mönsterrätt har förklarats ogiltig i enlighet med punkt 1 b eller punkt 2, får mönstret registreras eller mönsterrätten bibehållas i ändrad form, om den i den formen uppfyller skyddskraven och mönstrets identitet bibehålls. Registrering eller bibehållande i ändrad form kan omfatta registrering åtföljd av en begränsad förklaring om undantag från skydd från innehavaren av mönsterrätten eller införande i mönsterregistret av ett domstolsutslag som förklarar att mönsterrätten är delvis ogiltig.

8.Med undantag från punkterna 1-7 får varje enskild medlemsstat bestämma att hinder för registrering eller grund till ogiltigförklaring som gällt i den staten före den dag då nödvändiga bestämmelser för att följa detta direktiv träder i kraft skall tillämpas på mönsterrätter för vilka ansökan lämnats in före nämnda dag och på registreringarna av sådana.

 ny

6.En formgivningsrättighet får inte förklaras ogiltig om den som ansöker om eller innehar en sådan rättighet som avses i punkt 1 d–g uttryckligen samtycker till registrering av formgivningen innan ansökan om ogiltighetsförklaring eller genkäromålet har lämnats in.

		 98/71/EG (anpassad)
79.	En mönsterrätt  formgivningsrättighet  kan förklaras ogiltig även efter det att

den har upphört eller uppgivits.

 ny

Artikel 15

Skyddsföremål

Skydd ska ges för sådana detaljer i en registrerad formgivnings utseende som tydligt framgår av ansökan om registrering.

 98/71/EG (anpassad)

Artikel 1612

Rättigheter knutna till en mönsterrätts  formgivningsrättigheten 

1.Registreringen av ett mönster  en formgivning  ska ge innehavaren ensamrätt att använda det  den  och att hindra en tredje part från att utan hans samtycke använda det  utan innehavarens samtycke .

2. Följande får  Ovannämnda användning omfattar särskilt  förbjudas enligt punkt 1: 

a)Aatt tillverka, bjuda ut, marknadsföra, importera, exportera eller använda en produkt som mönstret  formgivningen  ingår i eller används på.,

b) Att importera eller exportera en produkt som avses i led a. 

c)eller att lagerhålls Att lagerhålla en sådan produkt  som avses i led a  för sådana ändamål  som avses i leden a och b .

ny

d)Att skapa, ladda ner, kopiera och dela eller sprida till andra medier eller program som spelar in formgivningen för att göra det möjligt att tillverka en produkt som avses i led a.

 98/71/EG

2.Om sådana handlingar som avses i punkt 1 enligt lagstiftningen i en medlemsstat inte kunde förhindras före den dag då nödvändiga bestämmelser för att följa detta direktiv trädde i kraft, kan de rättigheter som är knutna till mönsterrätten inte åberopas för att förhindra att någon som hade påbörjat sådana handlingar före den dagen fortsätter med detta.

ny

3.Genom undantag från artikel 9.1 ska innehavaren av en registrerad formgivningsrättighet ha rätt att hindra alla tredje parter från att i näringsverksamhet föra in produkter från tredjeländer till den medlemsstat där formgivningen är registrerad om produkterna inte övergår till fri omsättning i den medlemsstaten, om formgivningen på ett identiskt sätt införlivas i eller används på dessa produkter, eller om formgivningen i väsentliga drag inte kan särskiljas från sådana produkter och ett tillstånd inte har getts.

Den rätt som avses i första stycket ska upphöra om deklaranten eller produktinnehavaren, under ett förfarande för att fastställa huruvida om intrång har gjorts i den registrerade formgivningen som inletts i enlighet med förordning (EU) nr 608/2013, lägger fram bevis för att innehavaren av den registrerade formgivningsrättigheten inte har rätt att förbjuda att produkterna släpps ut på marknaden i det slutliga bestämmelselandet.

Artikel 17

Giltighetspresumtion

1.I mål om intrång ska det presumeras, till förmån för innehavaren av den registrerade formgivningsrättigheten, att de krav för en registrerad formgivningsrättighetens rättsliga giltighet som avses i artiklarna 3–8 är uppfyllda.

2.Den giltighetspresumtion som avses i punkt 1 ska kunna motbevisas med alla förfarandemässiga medel som står till buds i den berörda medlemsstatens jurisdiktion, inbegripet genkäromål.

 98/71/EG (anpassad)

Artikel 1813

Begränsning i rättigheter knutna till mönsterrätten  formgivningsrättigheten 

1.De rättigheter som är knutna till mönsterrätten  formgivningsrättigheten  vid registreringen ska inte utövas vad gäller  följande: 

a)Hhandlingar som  utförs  företas privat och utan vinstsyfte.,

b)Hhandlingar som  utförs  företas i experimentsyfte.,

c)Hhandlingar som innebär efterbildning  reproduktion  i syfte att citera eller undervisa, förutsatt att sådana handlingar är förenliga med god affärssed och inte omotiverat skadar normalt utnyttjande av mönstret samt på villkor att källan anges.

ny

d)Handlingar som utförs i syfte att identifiera eller hänvisa till en produkt som en produkt som tillhör innehavaren av formgivningsrättigheten.

e)Handlingar som utförs i syfte att kommentera, kritisera eller parodiera.

 98/71/EG

2.Vidare skall de rättigheter som är knutna till mönsterrätten vid registreringen inte utövas vad gäller

fa) Uutrustningen på fartyg och luftfartyg som är registrerade i ett annat land, när dessa tillfälligt kommer in på den berörda medlemsstatens territorium.,

gb) Iimport till den berörda medlemsstaten av reservdelar och tillbehör för reparation av sådana fartyg.,

hc) Aarbete med att reparera sådana fartyg.

 ny

2.Punkt 1 c, d och e ska endast tillämpas om handlingarna är förenliga med god handelssed och inte i omotiverat skadar det normala utnyttjandet av formgivningen, och när det gäller led c om källan anges för den produkt i vilken formgivningen ingår eller på vilken formgivningen används.

Artikel 19

Reparationsklausul

1.Skydd ska inte ges för en registrerad formgivning som utgör en beståndsdel i en sammansatt produkt vars utseende beståndsdelens formgivning är beroende av och som används i den mening som avses i artikel 16.1 uteslutande för att reparera den sammansatta produkten så att den återfår sitt ursprungliga utseende.

2.Punkt 1 kan inte åberopas av tillverkare eller säljare av en beståndsdel i en sammansatt produkt som underlåtit att vederbörligen informera konsumenterna, genom en tydlig och synlig uppgift på produkten eller i någon annan lämplig form, om ursprunget för den produkt

som ska användas för att reparera den sammansatta produkten, så att de kan göra ett välgrundat val mellan konkurrerande produkter som kan användas för reparationen.

3.Om en medlemsstats nationella lagstiftning vid tidpunkten för antagandet av detta direktiv ger skydd för formgivningar i den mening som avses i punkt 1, ska medlemsstaten till och med den... [Publikationsbyrån, för in datum – tio år räknat från dagen för detta direktivs ikraftträdande], genom undantag från punkt 1, fortsätta att ge skydd för formgivningar för vilka det ansökts om registrering innan detta direktiv träder i kraft.

 98/71/EG (anpassad)

Artikel 14

Övergångsbestämmelse

Fram till dess att ändringar till detta direktiv antas på förslag från kommissionen i enlighet med bestämmelserna i artikel 18 skall medlemsstaterna bibehålla sina rättsliga bestämmelser om användning av ett mönster till en beståndsdel som används för att reparera en sammansatt produkt så att den återfår sitt ursprungliga utseende, och de skall endast kunna vidta förändringar i dessa bestämmelser om syftet är att liberalisera marknaden för sådana delar.

Artikel 2015

Konsumtion av rättigheter

Rättigheter som är knutna till en mönsterrätt  formgivningsrättighet  vid registreringen ska inte utsträckas till att omfatta handlingar som rör en produkt i vilken ett mönster  en formgivning  inom mönsterrättens  formgivningsrättighetens  skyddsomfång ingår som del eller på vilken detta mönster  denna formgivning  används när produkten har släppts ut på marknaden i  unionen  gemenskapen av innehavaren av mönsterrätten

formgivningsrättigheten  eller med dennes samtycke.

ny

Artikel 21

Rätt till registrerade formgivningsrättigheter på grundval av tidigare användning

1.Tredje part kan åberopa en rätt på grundval av tidigare användning om personen visar att denne före den dag då ansökan lämnades in eller, om prioritet åberopas, före den dag från vilken prioritet räknas, i god tro har börjat att inom berörd medlemsstat använda eller gjort allvarliga och faktiska förberedelser för att där använda en formgivning som ingår i en registrerad formgivningrättighets skyddsomfång och som inte är en efterbildning av den registrerade formgivningen.

2.Rätten på grundval av tidigare användning ska ge den tredje parten rätt att utnyttja formgivningen för de ändamål för vilka personen hade börjat använda den eller för vilka denne hade gjort allvarliga och faktiska förberedelser före den dag då ansökan lämnades in eller den dag från vilken prioritet räknas för den registrerade formgivningsrättigheten.

 98/71/EG (anpassad)  ny

Artikel 2216

Förhållande till andra former av skydd

Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av några bestämmelser i

unionsrätten  gemenskapsrätten eller i den berörda medlemsstatens lagstiftning om oregistrerade mönsterrätter  formgivningsrättigheter , varumärken eller andra kännetecken, patent och bruksmönster, typsnitt, civilrättsligt ansvar eller illojal konkurrens.

Artikel 2317

Förhållande till upphovsrätten

Ett mönster  En formgivning  som är skyddadt genom att dendet enligt detta direktiv är registreradt som mönsterrätt  formgivningsrättighet  i eller för en medlemsstat ska också ge rätt till lagstadgat skydd enligt denna stats upphovsrätt  vara berättigad till upphovsrättsligt skydd  från den dag då mönstret  formgivningen  skapades eller lades fast på något sätt  under förutsättning att kraven i unionens upphovsrättslagstiftning är uppfyllda . Det tillkommer varje enskild medlemsstat att avgöra i vilken utsträckning och på vilka villkor ett sådant skydd skall ges, samt även vilken originalitetsnivå som skall krävas.

 ny

Artikel 24

Registreringssymbol

Innehavaren av en registrerad formgivningsrättighet får informera allmänheten om att formgivningen är registrerad genom att på den produkt i vilken formgivningen ingår eller på vilken den används visa bokstaven D innesluten i en cirkel. Ett sådant meddelande om formgivning får åtföljas av formgivningens registreringsnummer eller länkas till formgivningen i registret.

KAPITEL 3

FÖRFARANDEN

Artikel 25

Krav för ansökningar

1.En ansökan om en registrerad formgivning ska innehålla åtminstone följande:

a)En begäran om registrering.

b)Uppgifter som gör det möjligt att identifiera sökanden.

c)En återgivning av formgivningen som lämpar sig för reproduktion och som gör det möjligt att tydligt särskilja alla detaljer för vilka skydd söks och möjliggör offentliggörande.

d)Uppgifter om de produkter som formgivningen är avsedd att ingå i eller användas på.

2.För ansökan om registrering av en formgivning ska en avgift avläggas, som fastställs av den berörda medlemsstaten.

3.Uppgifter om produkterna enligt punkt 1 d ska inte påverka formgivningens skyddsomfång. Det ska också gälla för en beskrivning som förklarar återgivningen av formgivningen om en medlemsstat föreskriver en sådan beskrivning.

Artikel 26

Återgivning av formgivningen

1.Återgivningen av formgivningen enligt artikel 25.1 c ska vara tydlig, precis, konsekvent och av en kvalitet som gör det möjligt att tydligt särskilja och offentliggöra alla detaljer för vilka skydd söks.

2.Den ska bestå av någon form av visuell reproduktion av formgivningen i svartvitt eller i färg. Reproduktionen kan vara statisk, dynamisk eller animerad och ska utföras på lämpligt sätt med hjälp av allmänt tillgänglig teknik, inklusive teckningar, fotografier, videor eller datoravbildning/datormodellering.

3.Reproduktionen ska visa alla aspekter av den formgivning för vilken skydd söks i en eller flera vyer. Dessutom kan andra typer av vyer tillhandahållas i syfte att ytterligare specificera särskilda detaljer hos formgivningen, särskilt följande:

a)Förstorade vyer som visar en del av produkten separat i större skala.

b)Sektionsvyer där ett utsnitt av produkten visas.

c)exploderade vyer där demonterade delar av en produkt visas separat i en vy.

d)Delvyer där delar av en produkt visas separat i olika vyer.

4.Om återgivningen innehåller olika reproduktioner av formgivningen eller mer än en vy, ska dessa överensstämma med varandra och föremålet för registreringen ska bestämmas av alla visuella detaljer hos dessa vyer eller reproduktioner tillsammans.

5.Formgivningen ska återges ensam, utan något annat material. Inga förklarande texter, formuleringar eller symboler får visas på den.

6.Sådant för vilket skydd inte söks ska anges med visuella disclaimers, helst i form av streckade eller brutna linjer. Om detta inte är möjligt av tekniska skäl eller på grund av typen av formgivning får andra visuella disclaimers användas, såsom skuggning, avgränsning eller oskärpa. Alla sådana visuella disclaimers ska användas konsekvent.

7.Om återgivningen åtföljs av en beskrivning av formgivningen får varken beskrivningen eller någon skriftlig disclaimer i återgivningen begränsa eller utvidga skyddsomfånget för formgivningen så som den reproduceras i återgivningen.

8.Medlemsstaternas centrala myndigheter för industriellt rättsskydd och Benelux byrå för immateriell äganderätt ska samarbeta med varandra och med Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet för att fastställa gemensamma standarder som ska tillämpas på krav och medel för återgivning av formgivningar, särskilt när det gäller de typer och antal vyer som ska användas, typer av godtagbara visuella disclaimers samt de tekniska specifikationerna för de medel för återgivning, lagring och arkivering av formgivningar, såsom format och storlek på de relevanta elektroniska filerna.

Artikel 27

Gemensamma ansökningar

Flera formgivningar kan sammanföras i en gemensam ansökan om registrerade formgivningar. Denna möjlighet ska inte vara underkastad villkoret att alla de produkter som formgivningarna är avsedda att ingå i eller användas på ska tillhöra samma klass enligt den internationella klassificeringen för formgivningar.

Artikel 28

Ansökningsdag

1.Dagen för inlämnande av en formgivningsansökan ska vara den dag då sökanden lämnar in de handlingar som innehåller de uppgifter som anges i artikel 25.1 a–c till myndigheten.

2.Medlemsstaterna får dessutom föreskriva att fastställandet av ansökningsdagen är beroende av inbetalningen av den avgift som avses i artikel 25.2.

Artikel 29

Sakprövningens omfattning

Myndigheterna ska begränsa sin prövning av huruvida en formgivningsansökan kan registreras till att endast avse avsaknad av de sakliga grunder för att inte registrera en formgivning som avses i artikel 13.

Artikel 30

Senareläggning av offentliggörandet

1.Den som ansöker om en registrerad formgivning får när ansökan lämnas in begära att offentliggörandet av den registrerade formgivningen senareläggs 30 månader räknat från den dag då ansökan lämnades in eller, om prioritet åberopas, från den dag från vilken prioritet räknas.

2.När formgivningen registreras ska varken återgivningen av formgivningen eller någon akt som rör ansökan vara tillgänglig för allmänheten, om inte annat följer av bestämmelser i nationell lagstiftning som skyddar tredje parts legitima intressen.

3.En uppgift om senareläggande av offentliggörandet av den registrerade formgivningen ska offentliggöras.

4.Vid utgången av senareläggningsperioden, eller tidigare om rättighetshavaren så begär, ska myndigheten göra alla uppgifter i registret och den akt som rör ansökan tillgängliga för allmänheten samt offentliggöra den registrerade formgivningen.

Artikel 31

Förfarande för ogiltigförklaring

1.Utan att det påverkar parternas rätt att överklaga till domstol ska medlemsstaterna se till att deras myndigheter har ett effektivt och snabbt administrativt förfarande för ogiltigförklaring av en registrerad formgivningsrättighet.

2.I det administrativa förfarandet för ogiltigförklaring ska det föreskrivas att formgivningsrättigheten ska förklaras ogiltig åtminstone på följande grunder:

a)Formgivningen borde inte ha registrerats eftersom den inte överensstämmer med definitionen i artikel 2.3 eller kraven i artiklarna 3–8.

b)Formgivningen borde inte ha registrerats eftersom det fanns en tidigare formgivning enligt artikel 14.1 d.

3.I det administrativa förfarandet ska det föreskrivas att åtminstone följande ska ha rätt att lämna in en ansökan om ogiltigförklaring:

a)När det gäller punkt 2 a, de personer, sammanslutningar eller organ som avses i artikel 14.2.

b)När det gäller punkt 2 b, den person som avses i artikel 14.3.

Artikel 32

Förnyelse

1.Registreringen av en formgivning ska förnyas på begäran av innehavaren av formgivningsrättigheten eller av någon som har rätt att göra detta enligt lag eller avtal, under förutsättning att förnyelseavgifterna har betalats. Medlemsstaterna får föreskriva att mottagande av betalning av förnyelseavgifterna ska anses utgöra en sådan begäran.

2.Myndigheten ska informera innehavaren av den registrerade formgivningsrättigheten om att registreringsperioden är på väg att löpa ut åtminstone sex månader innan så sker. Myndigheten ska inte hållas ansvarig om den underlåter att lämna sådan information och denna underlåtenhet ska inte påverka registreringens upphörande.

3.Begäran om förnyelse ska lämnas in och förnyelseavgifterna betalas minst sex månader innan registreringen upphör. Om så inte skett får begäran lämnas in inom en ytterligare sexmånadersperiod räknat från utgången av registreringsperioden eller den påföljande förnyelsen av denna. Förnyelseavgifterna och en tilläggsavgift ska betalas inom denna ytterligare period.

4.Vid en gemensam registrering, där förnyelseavgifterna inte räcker till för att täcka alla formgivningar för vilka förnyelse begärs, ska registreringen förnyas om det är tydligt vilka formgivningar som inbetalningen ska täcka.

5.Förnyelsen ska gälla från och med dagen efter utgången av registreringsperioden. Förnyelsen ska registreras i registret.

Artikel 33

Kommunikation med myndigheten

Parterna i förfarandet eller, i lämpliga fall, deras företrädare ska utse en officiell adress som ska användas för all officiell kommunikation med myndigheten. Medlemsstaterna ska ha rätt att kräva att en sådan officiell adress är belägen i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

KAPITEL 4

ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 34

Samarbete i fråga om registrering, administration och ogiltigförklaring av

formgivningar

Myndigheterna ska ha rätt att samarbeta på ett ändamålsenligt sätt med varandra och med Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet för att främja enhetliga metoder och verktyg i samband med prövning, registrering och ogiltigförklaring av formgivningar.

Artikel 35

Samarbete på andra områden

Myndigheterna ska ha rätt att samarbeta på ett ändamålsenligt sätt med varandra och med Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet på alla verksamhetsområden av betydelse för skyddet av formgivningar i unionen, utöver dem som nämns i artikel 34.

 98/71/EG (anpassad)  ny

KAPITEL 5

SLUTBESTÄMMELSER 

Artikel 18

Översyn

Senast tre år efter det genomförandedatum som anges i artikel 19 skall kommissionen lägga fram en analys av följderna av bestämmelserna i detta direktiv för gemenskapens industri, i synnerhet för de industrisektorer som berörs mest, särskilt tillverkarna av sammansatta produkter och beståndsdelar, för konsumenterna, för konkurrensen och för den inre marknadens funktion. Senast ett år senare skall kommissionen, mot bakgrund av sitt samråd med de mest berörda parterna, lägga fram förslag till Europaparlamentet och rådet om sådana ändringar i detta direktiv som behövs för att fullfölja den inre marknaden med avseende på beståndsdelar i sammansatta produkter och alla andra ändringar den anser nödvändiga.

Artikel 3619

Genomförande  Införlivande 

1.Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv artiklarna 2, 3, 6, 10–19, 21 och 23–33 senast den …

[Publikationsbyrån, för in datum – 24 månader efter detta direktivs ikraftträdande] senast den 28 oktober 2001.  De ska genast underrätta kommissionen om texten till dessa bestämmelser. 

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs.  De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som upphävs genom det här direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet.  Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras  och om hur uppgiften ska formuleras  ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska till  underrätta  kommissionen överlämna texterna  om texten  till de  centrala  bestämmelser i nationell lagstiftning  rätt  som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 37

Upphävande 

Direktiv 98/71/EG upphör att gälla med verkan från och med den ... [Publikationsbyrån, för in datum – dagen efter den dag som anges i artikel 36.1 första stycket], utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller den tidsfrist för införlivande av direktivet med nationell rätt och som anges i bilaga I. 

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II. 

Artikel 3820

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska  unionens  gemenskapernas officiella tidning.

Artiklarna 4, 5, 7–9, 20 och 22 ska tillämpas från och med den …[Publikationsbyrån, för in datum – dagen efter den dag som anges i artikel 38.1 första stycket ]. 

Artikel 3921

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande