Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt stöd+)

EU-dokument COM(2022) 597

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 9.11.2022

COM(2022) 597 final

2022/0371 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt

stöd+)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Rysslands nyliga upptrappning av sitt brutala anfallskrig mot Ukraina bekräftar landets beslutsamhet att kränka Ukrainas grundläggande rättigheter till oberoende, suveränitet och territoriell integritet inom landets internationellt erkända gränser och förstöra landets livskraft som stat. Det ukrainska folkets tapperhet, mod och beslutsamhet att försvara sitt land förtjänar djup respekt och tacksamhet.

Genom en Team Europa-strategi har EU, dess medlemsstater och europeiska finansinstitut sedan början av Rysslands anfallskrig tagit 19,7 miljarder euro i anspråk till stöd för Ukrainas ekonomiska, sociala och finansiella resiliens. Detta kombinerar stödet från unionens budget (12,4 miljarder euro), inbegripet makroekonomiskt stöd, stöd från Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, som helt eller delvis garanteras genom EU-budgeten, samt ytterligare ekonomiskt stöd från medlemsstaterna (7,3 miljarder euro).

Genom EU-budgeten, särskilt via det europeiska grannskapsinstrumentet och instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, har omfattande reform- och investeringsstöd tillhandahållits Ukraina sedan 2014. Sedan början av det ryska anfallskriget har detta stöd omorienterats till framför allt katastrofbistånd och, i allt högre grad, till återställande av skadad eller förstörd nationell och kommunal infrastruktur samt bostäder. Det är mycket viktigt att fortsätta detta stöd på ett kompletterande sätt genom makroekonomiskt stöd+-instrumentet, bland annat genom reformer kopplade till Ukrainas väg mot EU.

Dessutom beslutade rådet om stödåtgärder för att stödja Ukrainas väpnade styrkor inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, som uppgår till 3,1 miljarder euro, och ett militärt biståndsuppdrag till stöd för Ukraina med 0,1 miljarder euro för de gemensamma kostnaderna i syfte att utbilda 15 000 soldater till att börja med. EU och dess medlemsstater har också genomfört en aldrig tidigare skådad krisinsats in natura via EU:s civilskyddsmekanism, som utgör den största krisinsatsen sedan mekanismen inrättades, och levererat miljontals nödartiklar till Ukraina och regionen.

Skadorna till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukrainas ekonomi, medborgare och näringsliv är enorma. På kort sikt räknar Internationella valutafonden med att Ukrainas ekonomi kan komma att krympa med så mycket som 35 % i reala termer i slutet av detta år. Inflationen har ökat och kommer att uppgå till 30 % i slutet av 2022 på grund av bristen på varor och logistiska utmaningar när det gäller att tillgodose och finansiera regeringens behov genom penningskapande.

På grund av Rysslands pågående krig förväntas Ukrainas kortsiktiga finansieringsbehov för 2023 bli betydande. Enligt de ukrainska myndigheternas senaste beräkningar, som gjorts i samarbete med Internationella valutafonden, kommer det att finnas ett kontinuerligt likviditetsgap på mellan 3 och 4 miljarder euro per månad under 2023. Ukraina kommer att fortsätta att ha stora kortfristiga finansieringsbehov för att upprätthålla viktiga statliga funktioner, säkerställa makroekonomisk stabilitet och återställa kritisk infrastruktur som förstörts av Rysslands krig. Därför är det mycket viktigt att nytt stöd kan tas i anspråk så snabbt som möjligt.

De kommande månaderna kommer att vara avgörande för att komma överens om ytterligare stöd. Detta kortfristiga stöd kommer att kräva en samordnad internationell insats och ett nära samarbete mellan internationella partner. EU är orubbligt i sitt stöd till Ukraina, vars framtid ligger inom EU. Fortsatt stöd till Ukraina inom ramen för en organiserad kollektiv strategi är en stark prioritering för unionen.

Unionens makroekonomiska stöd till Ukraina under 2022 har varit generöst och effektivt. Unionen har anslagit 7,2 miljarder euro i mycket förmånliga lån, inklusive räntesubventioner, genom sina krispaket och exceptionella makroekonomiska stödpaket, varav 4,2 miljarder euro hade betalats ut redan i mitten av oktober, medan de återstående 3 miljarderna euro ska nå Ukraina i slutet av året. Hittills har dock stöd tillhandahållits på ad hoc-basis, som täcker några månader i taget. Det har krävt betydande avsättningar från EU-budgeten och nationella garantier. Därför bör man överväga en mer strukturell och effektiv strategi för unionens stöd till Ukraina under 2023. Detta förslag fastställer ett ordnat och hållbart regelverk för tillhandahållande av ekonomiskt stöd till Ukraina, samtidigt som det ger tillräcklig flexibilitet för att anpassa stödet till landets föränderliga finansieringsbehov och banar väg för en framtida facilitet för återuppbyggnad av Ukraina, i linje med meddelandet av den 18 maj 2022 om ”Stöd till och återuppbyggnad av Ukraina”1 och de principer som man enades om vid Luganokonferensen om reformer för Ukraina i juli 2022.

De breda parametrarna för unionens katastrof- och återställandestöd bör fastställas för hela 2023 på grundval av ett stabilt regelverk. Ett enhetligt och effektivt system för att säkra de bästa lånevillkoren och utvidga marknadstillträdet för lånestöd har stora fördelar mot bakgrund av stigande kostnader och räntor.

I detta syfte föreslår kommissionen att ett instrument inrättas för att ge stöd till Ukraina (makroekonomiskt stöd+) för 2023. Instrumentet kommer att ge kortfristig finansiell hjälp i form av mycket förmånliga lån i god tid och på ett förutsägbart, kontinuerligt och ordnat sätt, finansiering av omedelbara behov, återställande av kritisk infrastruktur och inledande stöd till återuppbyggnad efter kriget, i syfte att stödja Ukraina på dess väg mot europeisk integration. EU kommer att subventionera Ukrainas räntekostnader, som kommer att finansieras genom bidrag från medlemsstaterna i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål fram till slutet av 2027. För att säkerställa täckning av räntekostnaderna under lånens löptid bör bidrag från medlemsstaterna efter 2027 förnyas och fortsätta som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål såvida de inte täcks på annat sätt i framtida fleråriga budgetramar. Dessutom får belopp som härrör från ytterligare frivilliga bidrag från medlemsstaterna och eventuella bidrag från tredjeländer och tredje parter tillhandahålla icke återbetalningspliktigt stöd.

Ukrainas kommande finansieringsbehov kräver att medlen tas i anspråk och utbetalas på ett kostnadseffektivt och smidigt sätt. Det är av yttersta vikt att denna finansiering organiseras enligt en enda finansieringsmetod tillsammans med annan EU-finansiering för att göra det möjligt att tillgodose flera politiska behov samtidigt. Därför är det nödvändigt att ändra förordning (EU, Euratom) 2018/1046 för att fastställa den diversifierade finansieringsstrategi

1COM/2022/233 final

som för närvarande används för upplåning enligt beslut (EU, Euratom) 2020/20532 som referensmetod för genomförandet av upplåningstransaktioner.

För att säkerställa en sund ekonomisk grund bör lån till Ukraina backas upp av en garanti från EU-budgetmarginalen, dvs. det budgetutrymme som ligger över taket för betalningar i den fleråriga budgetramen upp till gränsen för taket för egna medel. Det skulle ge investerare en hög grad av skydd och trygghet, undvika avsättningar för lån eller inrättande av nationella garantier, utan ändringar av den fleråriga budgetramens storlek eller tak. Detta kräver en begränsad ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/20933 som gör det möjligt att behandla ansvarsförbindelser som härrör från ekonomiskt stöd till Ukraina för 2023 och 2024 på samma sätt som ekonomiskt stöd till medlemsstaterna.

Stöd genom instrumentet kommer att kräva att Ukraina ytterligare stärker rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, samt bedrägeribekämpnings- och korruptionsbekämpningsåtgärder. Det ekonomiska stödet bör därför, med beaktande av utvecklingen på plats, styras av politiska villkor som i allt högre grad inriktas på att stärka Ukrainas institutioner och bana väg för en framgångsrik återuppbyggnadsinsats samt stödja Ukrainas strävanden på vägen mot EU.

Ukrainas och dess medborgares framtid ligger inom EU. Europeiska rådet beviljade Ukraina status som kandidatland i juni 2022. De omedelbara insatserna för att upprätthålla Ukrainas finansiella resiliens och den långsiktiga återuppbyggnaden kommer att kräva unionens sakkunskap, samarbete med internationella partner samt transparens och övervakning.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Stödet inom ramen för detta instrument kommer att vara förenligt med och komplettera verksamhet som finansieras enligt förordning (EU) 2021/9474 och förordning (EG) nr 1257/965 i linje med dessa instruments respektive mål, interventionslogik och regler.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Den status som kandidatland som beviljades av Europeiska rådet den 23 juni 2022 är en fast förankring av Ukraina på dess väg mot EU. Därför kommer alla EU:s insatser till stöd för Ukrainas resiliens och återhämtning – inklusive genom detta instrument – att också bidra till den tidiga fasen av Ukrainas föranslutningsprocess.

Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (Text av betydelse för EES), (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1).

Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd (EGT L 163, 2.7.1996, s. 1).

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 212 i EUF-fördraget är en lämplig rättslig grund för program för ekonomiskt stöd som unionen beviljar tredjeländer som inte är utvecklingsländer. Rysslands fortsatta oprovocerade och oberättigade militära aggression kräver att Ukraina beviljas ytterligare ekonomiskt stöd i enlighet med de mål och villkor som beskrivs i detta förslag.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen följs, eftersom behovet av ett gemensamt ansvar vid tillhandahållandet av stöd till Ukraina i lämplig omfattning inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själva, utan kan uppnås på ett bättre sätt av EU. De främsta orsakerna är den finanspolitiska kapaciteten och budgetbegränsningarna på nationell nivå och behovet av en stark givarsamordning för att maximera stödets omfattning och ändamålsenlighet, men samtidigt begränsa bördan för de ukrainska myndigheternas förvaltningskapacitet, vilken under rådande omständigheter är mycket ansträngd.

•Proportionalitetsprincipen

Det föreslagna ekonomiska stödet till Ukraina anses vara tillräckligt stort, baserat på de bästa uppskattningarna av Ukrainas finansieringsbehov som lämnats in av de nationella myndigheterna och bedömts i samarbete med det internationella samfundet, inbegripet Internationella valutafonden. Sådant stöd går inte utöver vad som är nödvändigt för det eftersträvade syftet att tillhandahålla strukturerat och förutsägbart stöd till Ukraina under 2023 med tillhörande finansiering.

•Val av instrument

Lämpligt instrument är en förordning, eftersom den föreskriver direkt tillämpliga regler för stödet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Förslaget följer på en rad makroekonomiska stödinsatser till Ukraina sedan 2015. Efterhandsutvärderingarna av tidigare makroekonomiska stödinsatser till Ukraina har visat att de i allmänhet var mycket relevanta med avseende på mål, finansieringsram och politiska villkor. Sammanfattningsvis var det makroekonomiska stödet avgörande för att hjälpa Ukraina att hantera landets betalningsbalansproblem och genomföra viktiga strukturreformer för att stabilisera ekonomin och förbättra hållbarheten i landets utlandsställning. Det har möjliggjort finanspolitiska besparingar och lett till finansiella fördelar och har fungerat som en katalysator för ytterligare finansiellt stöd och investerarförtroende. De villkor som var knutna till det makroekonomiska stödet konstaterades komplettera de relaterade IMF- programmen. Det skapade en politiskt förstärkande effekt som bidrog till att ena de ukrainska myndigheterna kring viktiga reformer, särskilt på strukturpolitiska områden som i mindre utsträckning omfattas av andra internationella givarprogram.

Strategin med att fatta enskilda beslut om ekonomiskt stöd till Ukraina under 2022 har visat sig leda till betydande nackdelar i samband med kriget, men särskilt när det gäller att komma

överens om finansieringen. Det har krävt betydande avsättningar från EU-budgeten och/eller nationella garantier. För att undvika att upprepade gånger behöva vända sig till EU:s och medlemsstaternas lagstiftare i frågor som rör ekonomiskt stöd bör man för hela 2023 utifrån ett stabilt regelverk besluta om de breda parametrarna för unionens katastrof- och återställandestöd.

•Samråd med berörda parter

Förslaget uppfyller kraven på ett stabilt och förutsägbart stöd från unionen till Ukraina från det internationella samfundet och landet självt. Under beredningen av detta förslag har kommissionens avdelningar samrått med internationella finansinstitut och andra bilaterala (inbegripet medlemsstaterna) och multilaterala givare som besitter betydande makroekonomisk sakkunskap, även vad gäller Ukrainas ekonomi. Kommissionen har också regelbundet varit i kontakt med de ukrainska myndigheterna.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Förslaget bygger på trettio års erfarenhet av makroekonomiskt stöd samt på erfarenheter av stöd till unionens yttre åtgärder.

Kommissionen grundade detta förslag på en noggrann analys, som också bygger på bidrag från internationella finansinstitut och andra behöriga internationella institutioner, av Ukrainas finansiella behov och bredare makroekonomiska situation. Detta inbegriper regelbundna diskussioner om de senaste prognoserna om Ukrainas finansieringsbehov i internationella forum, t.ex. G7, den internationella expertkonferensen om Ukrainas återhämtning, återuppbyggnad och modernisering samt fortsatta direkta kontakter med de ukrainska myndigheterna.

•Konsekvensbedömning

EU:s makroekonomiska stöd är ett exceptionellt krisinstrument som är avsett att användas för att åtgärda allvarliga betalningsbalansproblem i tredjeländer. Mer generellt har kommissionens förslag till makroekonomiskt stöd tagit hänsyn till lärdomarna av efterhandsutvärderingar av tidigare insatser i EU:s grannskapsområde. Detta exceptionella makroekonomiska stöd+-instrument kommer i det rådande undantagsläget att lindra Ukrainas kortfristiga finansieringsbehov under 2023. Rapporteringskraven och de politiska villkoren kopplade till det syftar till att säkerställa stödets effektivitet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande. Detta makroekonomiska stöd+-instrument bör bygga vidare på resultaten av de sju makroekonomiska stödprogram som har genomförts sedan 2015, inbegripet stödinsatsen med anledning av covid-19, det makroekonomiska krisstödet i början av 2022 och de exceptionella makroekonomiska stödinsatserna under 2022.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget omfattas inte av programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet).

•Grundläggande rättigheter

Ett förhandsvillkor för beviljande av stöd genom instrumentet är att Ukraina fortsätter att respektera effektiva demokratiska mekanismer och institutioner, såsom ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, samt att det garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

Reformåtagandet och den starka politiska viljan hos de ukrainska myndigheterna är ett positivt tecken, vilket särskilt framgår av att Europeiska rådet beviljade Ukraina status som kandidatland i juni 2022 och av det förnyade framgångsrika uppfyllandet av de strukturpolitiska villkor som är knutna till de nyligen genomförda makroekonomiska stödinsatserna till Ukraina. Ända sedan den ryska aggressionen inleddes har de ukrainska myndigheterna visat en imponerande grad av resiliens och fortsatt vilja att genomföra dessa reformer på ett transparent sätt och arbeta mot EU-standarder och i linje med landets väg mot EU-integration.

Det politiska förhandsvillkoret för en makroekonomisk stödinsats anses därför i nuläget vara uppfyllt. Samtidigt kommer den fortsatta efterlevnaden av detta politiska förhandsvillkor att säkerställas ytterligare genom politiska villkor som fastställs i det framtida samförståndsavtalet för detta instrument.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Ett totalt anslag på upp till 18 miljarder euro i lån kommer att tillhandahållas för en period på 12 månader, vilket i genomsnitt motsvarar 1,5 miljarder euro per månad. Detta belopp tillkommer utöver det stöd som ges via befintliga instrument.

Ytterligare belopp som härrör från specifika frivilliga bidrag från medlemsstaterna (som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål) skulle komma att användas för

∙stöd till lånens räntekostnader – ingen målvolym kan fastställas i förväg eftersom dessa kostnader kommer att bero på den faktiska räntan på lånen,

∙icke återbetalningspliktigt stöd för verksamhet som omfattas av samförståndsavtalet till instrumentet, eller

∙kanaliseras till instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – instrumentet Europa i världen och/eller humanitärt bistånd för verksamhet till förmån för Ukraina.

Dessutom får tredjeländer och tredje parter ställa extra resurser till förfogande utöver dem som beskrivs ovan, som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, för att bidra till samförståndsavtalet om instrumentet eller för att kanaliseras till instrumentet Europa i världen och/eller humanitärt bistånd för verksamhet som gynnar Ukraina.

Kommissionen avser att bevilja lån inom ramen för instrumentet med långa löptider (med en maximal löptid på 35 år) och utan återbetalning av kapitalbeloppet före 2033. Detta kommer att kopplas till ovan nämnda räntekostnader som ska täckas.

Utbetalningarna kan organiseras flexibelt och snabbt som svar på de ukrainska myndigheternas behov under 2023. De skulle generellt kunna planeras på kvartalsbasis för att minimera de ukrainska myndigheternas administrativa börda. En översyn halvvägs under året kommer att innehålla en bedömning av utvecklingen av Rysslands anfallskrig och dess konsekvenser för finansieringsbehoven samt av den politiska villkorens fortsatta relevans och genomförbarhet.

I den finansieringsöversikt för rättsakt som bifogas detta förslag beskrivs budgetkonsekvenser samt de resurser som krävs i form av personal och administration.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Europeiska unionen bör göra detta makroekonomiska stöd+-instrument tillgängligt för Ukraina med ett totalt belopp på [18] miljarder euro i form av mycket förmånliga lån på ett förutsägbart, kontinuerligt, ordnat sätt och i god tid som bidrar till att täcka landets kortsiktiga finansieringsbehov, finansiering av återställande av kritisk infrastruktur och inledande stöd till återuppbyggnad efter kriget, i syfte att stödja Ukraina på dess väg mot europeisk integration. Stödet kommer att bidra till att täcka Ukrainas resterande externa finansieringsgap under 2023, vilket planeras betalas ut i flera delbetalningar. Utbetalningarna skulle vidare villkoras till genomförandet av de rapporteringskrav och politiska reformer som överenskommits i samförståndsavtalet och som det hänvisas till i denna förordning, inbegripet den rapport som Ukraina ska lämna före utbetalningen av varje delbetalning. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med de nationella myndigheterna för att övervaka relevant utveckling och tillämpningen av de krav och politiska villkor som överenskommits i samförståndsavtalet. Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter.

Slutligen kommer kommissionen att förelägga Europaparlamentet och rådet en bedömning av genomförandet av unionens stöd till Ukraina inom ramen för detta instrument, som inbegriper en utvärdering. Kommissionen ska senast två år efter utgången av tillgänglighetsperioden överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av unionens avslutade stöd genom instrumentet, hur effektivt det har varit och i vilken grad det har bidragit till avsedda syften.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Kapitel I i förordningen innehåller dess allmänna bestämmelser.

I artikel 1 fastställs förordningens innehåll, som är inrättandet av ett instrument för tillhandahållande av unionens stöd till Ukraina.

I artikel 2 definieras instrumentets allmänna mål och förtecknas dess huvudsakliga specifika mål.

I artikel 3 beskrivs de områden inom vilka stöd får ges för att uppnå instrumentets mål.

I artikel 4 anges stödbeloppet i form av lån. I den föreskrivs också ytterligare belopp för att täcka en räntesubvention och eventuellt icke återbetalningspliktigt stöd. Slutligen fastställs i artikeln hur länge stödet ska vara tillgängligt.

I artikel 5 beskrivs hur medlemsstater och berörda tredjeländer och tredje parter kan bidra till instrumentet.

I avsnitt 2 beskrivs villkoren för att stödet ska tillhandahållas genom instrumentet.

I artikel 6 fastställs det allmänna förhandsvillkoret för beviljande av stöd genom instrumentet.

I artikel 7 föreskrivs att kommissionen ska ingå ett samförståndsavtal med Ukraina och lämna information om dess innehåll, tidsplaner och översyn.

I artikel 8 hänvisas det till rapporteringskraven i samförståndsavtalet.

I avsnitt 3 finns bestämmelser om hur stödet frigörs genom instrumentet, samt bedömnings- och informationsskyldigheter.

I artikel 9 föreskrivs hur stödet ska frigöras genom instrumentet.

I artikel 10 fastställs de olika stegen i förfarandet för frigörande av stödet.

Artikel 11 innehåller bestämmelser om stödets minskning, tillfälliga avbrytande eller upphävande.

I artikel 12 föreskrivs att kommissionen ska bedöma hur stödet nyttjas genom instrumentet.

I artikel 13 fastställs hur Europaparlamentet och rådet ska informeras om instrumentets utveckling.

Kapitel II i förordningen innehåller särskilda bestämmelser om genomförandet av instrumentet: I artikel 14 anges upp- och utlåningstransaktioner och undantag från förordning (EU) 2021/947 när det gäller täckning och avsättningskrav för garantin för yttre åtgärder, i artikel 15 anges räntesubventioner och i artikel 16 anges finansieringsavtalet för det icke återbetalningspliktiga stödet.

I kapitel III i förordningen beskrivs de gemensamma och slutliga bestämmelserna om kommittéförfarande (artikel 17), årlig rapportering (artikel 18) och ikraftträdande (artikel 19).

2022/0371 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt

stöd+)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

ienlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet6, och av följande skäl:

(1)Ett associeringsavtal mellan unionen och Ukraina7, som innefattar ett djupgående och omfattande frihandelsområde, trädde i kraft den 1 september 2017.

(2)Ukraina inledde under 2014 ett ambitiöst reformprogram i syfte att stabilisera landets ekonomi och förbättra invånarnas försörjningsmöjligheter. Högst på agendan står bland annat korruptionsbekämpning, författnings- och valreformer samt reform av rättsväsendet. Genomförandet av dessa reformer har fått stöd genom på varandra följande makroekonomiska stödprogram, varigenom Ukraina fått stöd från unionen i form av lån på totalt 6,6 miljarder EUR.

(3)Det makroekonomiska krisstöd som, mot bakgrund av de ökade hoten precis före den ryska invasionen, gjordes tillgängligt i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/3138 i form av lån på 1,2 miljarder EUR till Ukraina utbetalades i två delbetalningar i mars och maj 2022 på vardera 600 miljoner EUR.

(4)Unionens exceptionella makroekonomiska stöd på upp till 1 miljard EUR gjordes tillgängligt i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/12019 och gav ett snabbt och akut stöd till Ukrainas budget som betalades ut helt och hållet i två trancher den 1 och 2 augusti 2022. Det stödet utgjorde den första etappen av det planerade exceptionella makroekonomiska stödet till Ukraina på upp till 9 miljarder EUR som kommissionen tillkännagav i sitt meddelande av den 18 maj 2022 med titeln

”Stöd till och återuppbyggnad av Ukraina”, och som godkändes av Europeiska rådet den 23–24 juni 2022.

Europaparlamentets ståndpunkt av den ... 2022 [(ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den ... 2022.

Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (EUT L 161, 29.5.2014, s. 3). Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/313 av den 24 februari 2022 om makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 55, 28.2.2022, s. 4).

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1201 av den 12 juli 2022 om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 186, 13.7.2022, s. 1).

(5)Beslut (EU) 2022/162810 utgjorde ytterligare ett steg i genomförandet av det planerade exceptionella makroekonomiska stödet från unionen. Det lade grunden för att ge Ukraina ytterligare ett belopp på upp till 5 miljarder EUR i form av lån på mycket förmånliga villkor, varav 2 miljarder EUR utbetalades den 18 oktober, medan resterande 3 miljarder EUR skulle betalas ut före utgången av 2022.

(6)Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina sedan den 24 februari 2022 har medfört att Ukraina har förlorat tillgång till finansmarknaderna och att de offentliga inkomsterna har minskat drastiskt, samtidigt som de offentliga utgifterna för att hantera den humanitära situationen och upprätthålla kontinuiteten i de statliga tjänsterna har ökat markant. I den mycket osäkra och instabila situationen pekade Internationella valutafondens (IMF) bästa uppskattningar av Ukrainas finansieringsbehov sommaren 2022 på ett extraordinärt finansieringsgap på omkring 39 miljarder USD 2022, varav omkring hälften skulle kunna tillgodoses tack vare det internationella stödet. Unionens snabba tillhandahållande av makroekonomiskt stöd till Ukraina genom beslut (EU) 2022/1628 ansågs under rådande extraordinära omständigheter vara ett lämpligt kortsiktigt svar på de betydande riskerna för Ukrainas makroekonomiska stabilitet. Detta ytterligare belopp på upp till 5 miljarder EUR av unionens exceptionella makroekonomiska stöd enligt beslut (EU) 2022/1628 syftade till att stödja Ukrainas makroekonomiska stabilisering, stärka landets omedelbara resiliens och upprätthålla dess förmåga till återhämtning och därigenom bidra till en hållbar offentlig skuldsättning för landet och slutligen till dess förmåga att fullgöra sina finansiella åtaganden.

(7)Unionen, dess medlemsstater och europeiska finansinstitut har sedan början av Rysslands anfallskrig tagit 19,7 miljarder EUR i anspråk till stöd för Ukrainas ekonomiska, sociala och finansiella resiliens. Detta kombinerar stödet från unionens budget (12,4 miljarder EUR), inbegripet exceptionellt makroekonomiskt stöd, stöd från Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, som helt eller delvis garanteras genom EU-budgeten, samt ytterligare ekonomiskt stöd från medlemsstaterna (7,3 miljarder EUR).

(8)Dessutom beslutade rådet om stödåtgärder för att stödja Ukrainas väpnade styrkor inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, som uppgår till 3,1 miljarder EUR, och ett militärt biståndsuppdrag till stöd för Ukraina med 0,1 miljarder EUR för de gemensamma kostnaderna. Unionen och dess medlemsstater har också genomfört en aldrig tidigare skådad krisinsats in natura via EU:s civilskyddsmekanism, som utgör den största krisinsatsen sedan mekanismen inrättades och genom vilken miljontals nödartiklar levererats till Ukraina och regionen.

(9)Europeiska rådet beviljade Ukraina status som kandidatland i juni 202211. Fortsatt starkt stöd till Ukraina är en nyckelprioritering för unionen. Det kräver en organiserad kollektiv strategi som fastställs i detta instrument, eftersom skadorna till följd av Rysslands anfallskrig för Ukrainas ekonomi, medborgare och näringsliv är enorma.

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1628 av den 20 september 2022 om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina, förstärkning av den gemensamma avsättningsfonden genom garantier från medlemsstaterna och särskilda avsättningar för vissa finansiella skulder med anknytning till Ukraina som garanteras enligt beslut nr 466/2014/EU och om ändring av beslut (EU) 2022/1201 (EUT L 245, 22.9.2022, s. 1).

Slutsatser från Europeiska rådets möte den 23–24 juni 2022.

(10)Rysslands anfallskrig mot Ukraina utgör ett strategiskt geopolitiskt hot mot unionen som helhet och kräver att medlemsstaterna står starka och enade. Det är därför viktigt att unionens stöd sätts in snabbt och på ett flexibelt och gradvist sätt kan anpassas för omedelbar hjälp och kortsiktigt återställande på vägen mot framtida återuppbyggnad.

(11)Det instrument som inrättas genom denna förordning syftar till att bidra till att minska Ukrainas finansieringsgap under 2023, särskilt genom att ge mycket förmånlig kortfristig finansiell hjälp till statsbudgeten på ett förutsägbart, kontinuerligt och ordnat sätt och i god tid, inbegripet att vid behov finansiera återställande och inledande stöd till återuppbyggnad efter kriget för att stödja Ukraina på dess väg mot europeisk integration.

(12)För att uppnå det allmänna målet bör stödet ges för att stödja den makroekonomiska stabiliteten i Ukraina och mildra Ukrainas externa finansieringsbegränsningar. Kommissionen bör genomföra stödet i enlighet med de viktigaste principerna och målen för de åtgärder som vidtas inom de olika områdena för unionens yttre åtgärder och övriga relevanta politikområden.

(13)Tillhandahållande av återställandestöd, reparation och underhåll av kritiska funktioner och kritisk infrastruktur samt hjälp till människor i nöd och i de mest drabbade områdena i form av materiellt och socialt stöd, tillfälliga bostäder, bostadsbyggande och infrastrukturbyggande bör också räknas till instrumentets viktigaste stödområden.

(14)Instrumentet bör också stödja en förstärkning av de ukrainska myndigheternas kapacitet att förbereda sig för den framtida återuppbyggnaden efter kriget och för den tidiga förberedelsefasen av föranslutningsprocessen, när så är lämpligt, inbegripet förstärkning av Ukrainas institutioner, reform och förstärkning av den offentliga förvaltningens effektivitet samt transparens, strukturreformer och god samhällsstyrning på alla nivåer.

(15)Instrumentet kommer att stödja unionens utrikespolitik gentemot Ukraina. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela stödinsatsen i syfte att samordna unionens utrikespolitik och säkerställa att den är konsekvent. Stödet till Ukraina enligt denna förordning kommer att fortsätta att på ett betydande sätt bidra till att täcka Ukrainas finansieringsbehov enligt IMF:s, Världsbankens och andra internationella finansinstituts uppskattningar, med beaktande av Ukrainas förmåga att finansiera sig med egna medel. Vid fastställandet av stödbeloppet tas även hänsyn till förväntade finansiella bidrag från bilaterala och multilaterala givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Ukraina och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(16)Situationen i Ukraina kräver en stegvis strategi där ett instrument som fokuserar på makroekonomisk stabilitet samt omedelbar hjälp och återställande bör åtföljas av kontinuerligt stöd inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen och instrumentet för humanitärt bistånd.

(17)I förordningen bör det fastställas vilka medel som är tillgängliga för instrumentet under perioden 1 januari 2023–31 december 2023, med eventuella utbetalningar fram till och med den 31 mars 2024. Ett belopp på högst 18 miljarder EUR bör göras tillgängligt i form av lån. För perioden 1 januari 2023–31 december 2027 bör dessutom en räntesubvention föreskrivas i förordningen. För att säkerställa täckning av räntekostnaderna under lånens löptid bör bidrag från medlemsstaterna efter 2027 förnyas och fortsätta som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål såvida de

inte täcks på annat sätt i framtida fleråriga budgetramar. Det kan därför vara möjligt att förlänga bidragen från medlemsstaterna efter 2027.

(18)Förordningen bör ge medlemsstaterna möjlighet att tillhandahålla ytterligare medel, som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, som ska genomföras inom ramen för samförståndsavtalet till detta instrument. En sådan möjlighet till ytterligare bidrag bör också ges till tredjeländer och berörda parter som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, i enlighet med artikel 21.2 d och e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/104612. För att främja synergier och komplementaritet är det lämpligt att tillåta att sådana ytterligare bidrag från medlemsstater, tredjeländer och andra tredje parter också kan göras tillgängliga för de program som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/94713 och rådets förordning (EG) nr 1257/9614 för att finansiera åtgärder som bidrar till målen för detta instrument.

(19)Frivilliga bidrag från medlemsstaterna bör vara oåterkalleliga, ovillkorliga och kunna tas i anspråk på begäran. För detta ändamål bör den medlemsstat som tillhandahåller stödet ingå en överenskommelse om medverkan med kommissionen i den mening som avses i artikel 22.2 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Överenskommelsen om medverkan bör omfatta bidraget till räntesubventionen och, om medlemsstaten önskar tillhandahålla dem, även ytterligare belopp.

(20)Stöd genom instrumentet bör göras tillgängligt under förutsättning att Ukraina fortsätter att respektera kraven på effektiva demokratiska mekanismer och institutioner, såsom ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, samt att det garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

(21)Stöd genom instrumentet bör vara kopplat till politiska villkor som ska fastställas i ett samförståndsavtal. De bör också innehålla åtaganden om att stärka landets ekonomiska resultat och resiliens, företagsklimatet, underlätta kritisk återuppbyggnad och hantera utmaningar inom energisektorn.

(22)De politiska villkoren bör kompletteras med stränga rapporteringskrav som syftar till att säkerställa att medlen används på ett effektivt, transparent och ansvarsfullt sätt.

(23)Med tanke på den rådande situationen i Ukraina är det lämpligt att föreskriva en halvtidsöversyn av samförståndsavtalet.

(24)Stödet bör frigöras under förutsättning att förhandsvillkoren uppfylls, att stödet genomförs på ett tillfredsställande sätt och att tillfredsställande framsteg sker med uppfyllandet av de politiska villkoren.

(25)Det är lämpligt att föreskriva en möjlighet att ompröva Ukrainas finansieringsbehov och att minska, tillfälligt avbryta eller upphäva stödet om behovet skulle minska

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd (EGT L 163, 2.7.1996, s. 1).

avsevärt under perioden för utbetalning av unionens stöd genom instrumentet jämfört med de ursprungliga prognoserna. Det är också lämpligt att föreskriva en möjlighet att tillfälligt avbryta eller upphäva utbetalningar om kraven för frigörande av stödet genom instrumentet inte är uppfyllda.

(26)Mot bakgrund av landets akuta finansiella behov är det lämpligt att organisera det ekonomiska stödet till Ukraina inom ramen för den enda finansieringsmetod som föreskrivs i artikel 220a i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, vilket förväntas öka likviditeten i unionens obligationer och göra unionens emissioner mer attraktiva och kostnadseffektiva.

(27)Med tanke på den svåra situationen i Ukraina till följd av Rysslands anfallskrig och för att stödja landet på dess långsiktiga väg mot stabilitet är det lämpligt att bevilja Ukraina lån på mycket förmånliga villkor med en maximal löptid på 35 år och där återbetalningen av kapitalbeloppet inleds tidigast 2033. Det är också lämpligt att göra undantag från artikel 220.5 e i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och att ge unionen möjlighet att täcka räntekostnaderna och efterskänka de administrativa kostnaderna för Ukraina. Räntesubventionen bör beviljas som ett instrument som bedöms vara lämpligt för att säkerställa att stödet ger avsedd verkan, i den mening som avses i artikel 220.1 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Den bör finansieras genom ytterligare frivilliga bidrag från medlemsstaterna och bör göras tillgänglig gradvis i takt med att överenskommelserna med medlemsstaterna har trätt i kraft.

(28)Ukraina bör kunna begära räntesubventioner och att de administrativa kostnaderna efterskänks senast i slutet av mars varje år.

(29)Det finansiella ansvaret för lån enligt denna förordning bör inte stödjas av garantin för yttre åtgärder, genom undantag från artikel 31.3 andra meningen i förordning (EU) 2021/947. De belopp som är nödvändiga för att täcka eventuella underskott av det ekonomiska stöd till Ukraina som är tillgängligt under 2023 bör tas i anspråk i enlighet med artikel 2.3 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/209315. Stödet bör utgöra ekonomiskt stöd i den mening som avses i artikel 220.1 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Med tanke på de finansiella riskerna och budgettäckningen bör inga avsättningar göras för ekonomiskt stöd i form av lån inom ramen för detta instrument, och genom undantag från artikel 211.1 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 bör det inte fastställas någon avsättningsnivå uttryckt som en procentandel av det belopp som avses i artikel 4.1.

(30)Det är lämpligt att kommissionen och Ukraina ingår ett låneavtal för lånestödet inom ramen för de villkor som anges i samförståndsavtalet. För att unionens ekonomiska intressen i samband med stödet genom instrumentet ska skyddas effektivt bör Ukraina vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det bör vidare föreskrivas i låneavtalet och finansieringsavtalet att kommissionen ska genomföra kontroller, att revisionsrätten ska genomföra revisioner och att Europeiska åklagarmyndigheten ska utöva sina befogenheter, i enlighet med artiklarna 129 och 220 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

(31)Eftersom målet för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av

medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan

15Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11).

uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(32)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201116.

(33)Med beaktande av den brådska som föranleds av de exceptionella förhållandena till följd av det oprovocerade och omotiverade ryska anfallskriget, anses det lämpligt att åberopa det undantag från tidsfristen på åtta veckor som föreskrivs i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(34)Med tanke på situationen i Ukraina bör denna förordning av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Unionens stöd till Ukraina

AVSNITT 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning inrättas ett instrument för tillhandahållande av unionens stöd till Ukraina (instrumentet) i form av lån, icke återbetalningspliktigt stöd och räntesubventioner.

I förordningen fastställs instrumentets mål, dess finansiering, formerna för unionens finansiering genom instrumentet och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2

Instrumentets mål

1.Instrumentets allmänna mål ska vara att tillhandahålla kortfristig finansiell hjälp på ett förutsägbart, kontinuerligt och ordnat sätt och i god tid, finansiering av återställande och inledande stöd till återuppbyggnad efter kriget, vid behov, i syfte att stödja Ukraina på dess väg mot europeisk integration.

2.För att uppnå det allmänna målet ska de huvudsakliga specifika målen särskilt vara att stödja följande:

16Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

a)Makroekonomisk stabilitet, samt att minska landets svårigheter att skaffa främmande och intern finansiering.

b)En reformagenda som i lämplig utsträckning är inriktad på den tidiga förberedelsefasen i föranslutningsprocessen genom att bland annat stärka Ukrainas institutioner, reformera och förstärka den offentlig förvaltningens effektivitet samt främja transparens, strukturreformer och god samhällsstyrning på alla nivåer.

c)Återställande av kritiska funktioner och kritisk infrastruktur samt stöd till behövande invånare.

Artikel 3

Stödområden

För att uppnå sina mål ska instrumentet särskilt stödja följande:

a)Finansiering av Ukrainas finansieringsbehov, i syfte att upprätthålla landets makroekonomiska stabilitet.

b)Återställande, till exempel återuppbyggande av kritisk infrastruktur, såsom energiinfrastruktur, vattensystem, transportnät, inre vägar eller broar, eller i strategiska ekonomiska sektorer och social infrastruktur, såsom vårdinrättningar, skolor och bostäder för omplacerade personer, inbegripet tillfälliga och subventionerade bostäder.

c)Sektoriella och institutionella reformer, inbegripet korruptionsbekämpning och rättsliga reformer, respekt för rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och modernisering av de nationella och lokala institutionerna.

d)Förberedelse av återuppbyggnaden av Ukraina.

e)Stöd till anpassningen av Ukrainas regelverk till unionens regelverk och landets integrering i den inre marknaden samt förstärkning av den ekonomiska utvecklingen och förbättrad konkurrenskraft.

f)Förstärkning av Ukrainas administrativa kapacitet genom lämpliga medel, inbegripet användning av tekniskt bistånd.

Artikel 4

Tillgängligt stöd genom instrumentet

1.Stöd genom instrumentet i form av lån ska vara tillgängligt med ett högsta belopp på 18 000 000 000 EUR för perioden 1 januari 2023–31 december 2023 med eventuella utbetalningar fram till och med den 31 mars 2024.

2.Ytterligare stöd genom instrumentet för perioden 1 januari 2023–31 december 2027 ska också vara tillgängligt, om inte annat följer av artikel 5.1, för att täcka utgifterna

ienlighet med artikel 15. Detta ytterligare stöd kan vara tillgängligt efter den 31 december 2027, om inte annat följer av artikel 5.1.

3.Ytterligare belopp som är tillgängliga i enlighet med artikel 5.2 och 5.4 i den här förordningen får användas som icke återbetalningspliktigt stöd om så föreskrivs i det samförståndsavtal som ska ingås i enlighet med artikel 7 i den här förordningen eller

ienlighet med förordning (EU) 2021/947 och förordning (EG) nr 1257/96 för att

finansiera åtgärder för att uppnå de mål som avses i artikel 2.2 b–c i enlighet med reglerna i dessa förordningar.

4.De belopp som avses i punkt 3 får täcka stödutgifter för genomförandet av instrumentet och för att uppnå dess mål, inklusive administrativt stöd i samband med förberedelser, uppföljning, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för detta genomförande, samt utgifter vid huvudkontoret och unionens delegationer för sådant administrativt stöd och samordningsstöd som behövs för instrumentet och för att förvalta åtgärder som finansieras inom ramen för instrumentet, inbegripet informations- och kommunikationsåtgärder samt gemensamma it-system.

Artikel 5

Bidrag från medlemsstater och tredje parter

1.Medlemsstaterna får bidra till de belopp som avses i artikel 4.2. Den relativa andelen av varje berörd medlemsstats bidrag till dessa belopp ska motsvara den medlemsstatens relativa andel av unionens totala bruttonationalinkomst (BNI). För bidragen för år n ska den BNI-baserade relativa andelen beräknas som andelen av unionens totala BNI, enligt respektive kolumn i inkomstdelen i den senast antagna årliga unionsbudgeten eller ändringen av den årliga unionsbudgeten för år n-1.

Stöd genom instrumentet enligt denna punkt ska bli tillgängligt med avseende på alla belopp som fastställs i ett avtal med respektive medlemsstat efter det att det avtalet har trätt i kraft.

2.Medlemsstaterna får bidra till instrumentet med ytterligare belopp i enlighet med artikel 4.3.

3.De bidrag som avses i punkterna 1 och 2 ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.2 a ii i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

4.Berörda tredjeländer och tredje parter får också bidra till icke återbetalningspliktigt stöd genom instrumentet med ytterligare belopp som avses i artikel 4.3, särskilt med anknytning till de specifika mål som avses i artikel 2.2 b–c. Dessa bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.2 d och e i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

AVSNITT 2

VILLKOR FÖR STÖD GENOM INSTRUMENTET

Artikel 6

Förhandsvillkor för stöd genom instrumentet

1.Ett förhandsvillkor för beviljande av stöd genom detta instrument ska vara att Ukraina fortsätter att upprätthålla och respektera gällande demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem, och rättsstatsprincipen och garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

2.Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ska övervaka att det förhandsvillkor som anges i punkt 1 uppfylls under hela perioden för det stöd som tillhandahålls

genom instrumentet, särskilt innan utbetalningar görs, och vid behov ta vederbörlig hänsyn till den regelbundna utvidgningsrapporten. Den ska också ta hänsyn till omständigheterna i Ukraina och konsekvenserna av tillämpningen av undantagstillståndet.

3.Punkterna 1 och 2 i denna artikel ska tillämpas i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU17.

Artikel 7

Samförståndsavtal

1.Kommissionen ska med Ukraina ingå ett samförståndsavtal som särskilt ska fastställa de politiska villkoren, den vägledande finansiella planeringen och de rapporteringskrav som avses i artikel 8.

De politiska villkoren ska, vid behov och med hänsyn till den övergripande situationen i Ukraina, kopplas till målen och genomförandet av dem som avses i artikel 2 och artikel 3 och till det förhandsvillkor som anges i artikel 6. De ska inbegripa ett åtagande att följa principerna om sund ekonomisk förvaltning med fokus på korruptionsbekämpning, bekämpning av organiserad brottslighet, bedrägeribekämpning och undvikande av intressekonflikter, samt inrättande av ett transparent och ansvarsutkrävande regelverk för hantering av återställande och, i tillämpliga fall, återuppbyggnad.

2.Samförståndsavtalet får ses över av kommissionen efter halva tiden. Kommissionen får ändra samförståndsavtalet efter översynen.

3.Samförståndsavtalet ska antas och ändras i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2.

Artikel 8

Rapporteringskrav

1.Rapporteringskraven för Ukraina ska ingå i samförståndsavtalet och ska särskilt säkerställa effektivitet, transparens och ansvarsskyldighet vid användningen av det stöd som tillhandahålls genom instrumentet.

2.Kommissionen ska regelbundet verifiera tillämpningen av rapporteringskraven och de framsteg som gjorts i fråga om att uppfylla de politiska villkor som fastställs i samförståndsavtalet. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om resultaten av denna verifiering.

AVSNITT 3

FRIGÖRANDE AV STÖD GENOM INSTRUMENTET, BEDÖMNINGS- OCH

INFORMATIONSSKYLDIGHETER

17Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

Artikel 9

Frigörande av stöd genom instrumentet

1.Med förbehåll för de krav som avses i artikel 10 ska kommissionen göra stödet genom instrumentet tillgängligt i delutbetalningar. Kommissionen ska besluta om tidsramen för varje delutbetalning. En delutbetalning kan verkställas i en tranch eller delas upp i flera trancher.

2.Frigörandet av stödet genom instrumentet ska förvaltas av kommissionen på grundval av dess bedömning av genomförandet av de politiska villkor som ingår i samförståndsavtalet.

Artikel 10

Beslut om frigörande av stöd genom instrumentet

1.Ukraina ska lämna in en begäran om medel före utbetalningen av varje delbetalning åtföljd av en rapport i enlighet med bestämmelserna i samförståndsavtalet.

2.Kommissionen ska fatta beslut om att frigöra delutbetalningarna efter en bedömning av följande villkor:

a)Uppfyllande av förhandsvillkoret i artikel 6.

b)Ett tillfredsställande genomförande av de rapporteringskrav som fastställs i samförståndsavtalet.

c)Tillfredsställande framsteg mot genomförandet av de politiska villkor som anges i samförståndsavtalet.

d)Innan stödbeloppet betalas ut till fullo genom instrumentet ska kommissionen verifiera att alla politiska villkor som fastställs i samförståndsavtalet är uppfyllda.

Artikel 11

Minskning, tillfälligt avbrytande och upphävande av stöd genom instrumentet

1.Om Ukrainas finansieringsbehov minskar avsevärt under perioden för utbetalning av unionens stöd genom instrumentet jämfört med de ursprungliga prognoserna får kommissionen minska, tillfälligt avbryta eller upphäva stödet.

2.Om kraven i artikel 10.2 inte är uppfyllda ska kommissionen tillfälligt avbryta eller upphäva utbetalningen av stödet genom instrumentet.

Artikel 12

Bedömning av nyttjandet av stödet genom instrumentet

Vid instrumentets genomförande ska kommissionen, genom en operativ bedömning som kan utföras tillsammans med den operativa bedömning som föreskrivs i beslut (EU) 2022/1201 och beslut (EU) 2022/1628, bedöma sundheten i Ukrainas finansiella arrangemang, de administrativa förfaranden och de interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för stödet.

Artikel 13

Information till Europaparlamentet och rådet

Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om händelser som rör instrumentets utveckling, inbegripet utbetalningen av stödet genom det och utvecklingen av de transaktioner som avses i artikel 9, samt i god tid förse dessa institutioner med relevant dokumentation. Vid tillfälligt avbrytande eller upphävande i enlighet med artikel 11.2 ska den, utan dröjsmål, informera Europaparlamentet och rådet om orsakerna till att stödet tillfälligt avbryts eller upphävs.

Kapitel II

Särskilda bestämmelser om genomförandet av stödet

Artikel 14

Upp- och utlåningstransaktioner

1.För att finansiera stöd genom instrumentet i form av lån ska kommissionen ges befogenhet att i enlighet med artikel 220 a i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 för unionens räkning låna upp nödvändiga medel på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut.

2.Närmare villkor för stöd genom instrumentet i form av lån ska i enlighet med artikel 220 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 fastställas i ett låneavtal som ska ingås mellan kommissionen och Ukraina. Lånen ska ha en maximal löptid på 35 år.

3.Genom undantag från artikel 31.3 andra meningen i förordning (EU) 2021/947 ska det makroekonomiska stödet till Ukraina i form av lån under detta instrument inte omfattas av garantin för yttre åtgärder.

Inga avsättningar ska göras för lån enligt denna förordning, och genom undantag från artikel 211.1 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska heller ingen avsättningsnivå uttryckt som procentandel av det belopp som avses i artikel 4.1 fastställas.

Artikel 15

Räntesubvention

1.Genom undantag från artikel 220.5 e i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 och med förbehåll för att det finns tillgängliga medel får unionen, för lånen enligt denna förordning, bära räntekostnader genom att bevilja en räntesubvention och täcka administrativa kostnader i samband med upp- och utlåning, med undantag för kostnader för förtida återbetalning av lånet.

2.Ukraina får varje år ansöka om räntesubventionen och att unionen ska täcka de administrativa kostnaderna.

Artikel 16

Finansieringsavtal för icke återbetalningspliktigt stöd

Närmare villkor för det icke återbetalningspliktiga stöd som avses i artikel 4.3 ska fastställas i ett finansieringsavtal som ska ingås mellan kommissionen och Ukraina. Genom undantag från artikel 220.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska finansieringsavtalet bara innehålla de bestämmelser som avses i artikel 220.5 a–c i den förordningen. Finansieringsavtalet ska innehålla bestämmelser om skydd av unionens ekonomiska intressen, kontroller, revisioner, förebyggande av bedrägerier och andra oriktigheter, samt om återvinning av medel.

Kapitel III

Gemensamma och slutliga bestämmelser

Artikel 17

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 18

Årlig rapport

1.Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet överlämna en bedömning av genomförandet av kapitel I, inklusive en utvärdering av detta genomförande. I rapporten ska

a)framstegen i genomförandet av unionens stöd genom instrumentet granskas,

b)Ukrainas ekonomiska situation och ekonomiska framtidsutsikter bedömas, samt tillämpningen av de krav och villkor som avses i kapitel I avsnitt 2,

c)sambandet mellan de krav och villkor som anges i samförståndsavtalet, Ukrainas aktuella makroekonomiska situation samt kommissionens beslut att verkställa delutbetalningar av stödet genom instrumentet påvisas.

2.Kommissionen ska senast två år efter utgången av tillgänglighetsperioden överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av unionens avslutade stöd genom instrumentet, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till avsedda syften.

Artikel 19

Slutbestämmelser

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

SV20

Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Talman	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Förslaget eller initiativet avser

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5. Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.4.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1 Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina

1.2 Berörda politikområden (programkluster)

6.Grannskapet och omvärlden

14.Yttre åtgärd

Instrument för att ge stöd till Ukraina (makroekonomiskt stöd+)

1.3Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd18

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4Allmänt/allmänna mål:

1.4.1 Allmänt/allmänna mål:

Att ge kortfristigt ekonomiskt stöd, finansiera återställande och ge ett första stöd till återuppbyggnad efter kriget för att stödja Ukraina på dess väg mot integrering i EU.

1.4.2Specifikt/specifika mål:

a)Makroekonomisk stabilitet, samt att minska landets svårigheter att skaffa finansiering internt och från utlandet.

b)En reformagenda som i lämplig utsträckning är inriktad på den tidiga förberedelsefasen i föranslutningsprocessen genom att bl.a. stärka Ukrainas institutioner, reformera och effektivisera offentlig förvaltning samt transparens, strukturreformer och god samhällsstyrning på alla nivåer.

c)Återställande av kritiska funktioner och infrastruktur samt stöd till behövande invånare.

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

•Stöd till Ukrainas ekonomiska motståndskraft och stabilitet under rådande krigsförhållanden.

18I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

•Bidra till att täcka Ukrainas externa finansieringsbehov med tanke på den kraftiga försämringen av landets betalningsbalans till följd av den oprovocerade och omotiverade ryska invasionen av Ukraina.

•Bidra till att täcka partnerlandets budgetfinansieringsbehov, som en fortsättning på det krisstöd om redan getts.

•Stödja strukturreformer för att förbättra den allmänna makroekonomiska styrningen, stärka ekonomisk styrning och transparens, samt förbättra förutsättningarna för hållbar tillväxt i syfte att främja integreringen i EU.

1.4.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Myndigheterna i Ukraina kommer att vara skyldiga att regelbundet rapportera ett antal ekonomiska indikatorer till kommissionen och uppfylla rapporteringskraven i samförståndsavtalet.

Kommissionens avdelningar kommer fortlöpande att övervaka förvaltningen av de

offentliga finanserna efter den operativa bedömning av ekonomihanteringsprocesserna och de administrativa förfarandena i Ukraina som gjordes i juni 2020.

1.5 Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Utbetalningen av stödet kommer att ske på villkor att de förhandsvillkor och politiska villkor som anges i ett samförståndsavtal mellan kommissionen och myndigheterna i Ukraina uppfylls. Stödet ska enligt planerna betalas ut i flera delutbetalningar. Delutbetalningarna ska verkställas omgående efter det att detta förslag godkänts och det berörda samförståndsavtalet trätt i kraft, varpå stödet ska bli tillgängligt.

Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter. Kommissionen och de ukrainska myndigheterna ska ingå ett samförståndsavtal och där fastställa rapporteringskrav. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med de internationella finansieringsinstitutionerna och de nationella myndigheterna för att övervaka relevant utveckling och tillämpningen av de krav och villkor som överenskommits i samförståndsavtalet.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Detta förslag svarar mot behovet av en gemensam ansats när det gäller att ge stöd av en adekvat omfattning till Ukraina, vilket inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva utan uppnås bättre av EU. De främsta skälen till detta är den offentligfinansiella kapaciteten och budgetbegränsningarna på nationell nivå samt behovet av en stark givarsamordning för att maximera stödets omfattning och ändamålsenlighet men samtidigt begränsa bördan för de ukrainska myndigheternas förvaltningskapacitet, vilken under rådande omständigheter är mycket ansträngd.

Initiativet ingår i det mål som EU har satt upp om att ge kortfristigt likviditetsstöd till Ukraina. Det stärker också unionens åtgärder för direkt humanitärt, ekonomiskt och försvarsrelaterat stöd samt unionens initiativ för att samordna multilaterala åtgärder, till exempel ”Stand up for Ukraine”. Det makroekonomiska stödet är till sin natur också en katalysator för reformer som stärker landets motståndskraft på kort sikt men även bidrar till ökad stabilitet på längre sikt. Dessa förväntade resultat är särskilt relevanta för Ukraina vid denna kritiska tidpunkt.

Det viktigaste mervärdet av de förmånliga lånen jämfört med andra EU-instrument är att de snabbt skulle lindra svårigheterna att skaffa extern finansiering och bidra till att säkerställa fortsatt stabila makroekonomiska förutsättningar, bland annat genom att främja en stabil och hållbar betalningsbalans och budgetsituation inom ramen för lämpliga rapporteringskrav.

1.5.3 Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Makroekonomiska stödinsatser i partnerländer blir föremål för efterhandsutvärderingar. Efterhandsutvärderingar av tidigare makroekonomiska stödinsatser till Ukraina har visat att de i allmänhet varit mycket relevanta med avseende på mål, finansieringsram och politiska mål.

De har visat sig vara avgörande för att hjälpa Ukraina att hantera sina betalningsbalansproblem och genomföra viktiga strukturreformer för att stabilisera ekonomin och förbättra hållbarheten i landets utlandsställning. De har möjliggjort offentligfinansiella besparingar och lett till finansiell nytta och har fungerat som en katalysator för ytterligare ekonomiskt stöd och investerarförtroende.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förslaget är förenligt med taken i den fleråriga budgetramen 2021–2027. Stödet, i form av lån, kommer att vara tillgängligt för år 2023. Instrumentet kommer att finansieras genom upplåning (upp till 18 miljarder EUR för det lånebaserade stödet).

EU kommer att tillhandahålla en räntesubvention som ska finansieras genom bidrag från medlemsstaterna som inkomster avsatta för särskilda ändamål i EU:s budget. Dessa utgifter kommer därför inte att påverka taken i den fleråriga budgetramen 2021–2027.

1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Unionens makroekonomiska stöd till Ukraina under 2022 har varit generöst och effektivt. Stödet har emellertid bara getts på ad hoc-basis för några månader i taget. Det har krävt betydande avsättningar från EU:s budget och nationella garantier. Ett mer strukturerat och effektivt upplägg bör därför övervägas för unionens stöd till Ukraina under 2023.

Detta förslag fastställer en ordnad och hållbar ram för tillhandahållande av ekonomiskt stöd till Ukraina, samtidigt som det ger tillräcklig flexibilitet för att anpassa stödet till landets föränderliga finansieringsbehov och banar väg för en framtida facilitet för återuppbyggnad av Ukraina, i linje med meddelandet av den 18

maj 2022 om ”Stöd till och återuppbyggnad av Ukraina”19 och de principer som man enades om vid Luganokonferensen om reformer för Ukraina i juli 2022.

För att undvika att upprepade gånger behöva vända sig till EU:s och medlemsstaternas lagstiftare i frågor som rör ekonomiskt stöd bör man för hela 2023 besluta om de breda parametrarna för unionens katastrof- och återställandestöd.

Nya belastningar på den ansträngda EU-budgeten till följd av krav på avsättningar och komplicerade arrangemang med en mängd nationella ad hoc-garantier bör undvikas. Ett enhetligt och effektivt system för att säkra de bästa lånevillkoren och utvidga marknadstillträdet för lånestöd har stora fördelar mot bakgrund av stigande kostnader och räntor.

1.6Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– Ekonomisk inverkan under 2023 av lånestöd, samt under perioden av återbetalning av stödet av räntesubventioner, finansierade genom externa inkomster avsatta för särskilda, såvida de inte täcks på annat sätt i framtida budgetramar.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad metod för genomförandet20

Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

COM/2022/233 final

Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

ej	tillämpligt

FÖRVALTNING

2.1 Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Övervaknings- och rapporteringsskyldigheterna enligt förordning (EU, Euratom) 2018/1046 gäller.

Kommissionens övervakning av åtgärden kommer att ske på grundval av de särskilda åtgärder som ska överenskommas med de ukrainska myndigheterna i ett samförståndsavtal.

Samförståndsavtalet kommer att innehålla rapporteringskrav som särskilt säkerställer effektivitet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande när det gäller användningen av stöd genom instrumentet.

Kommissionen kommer regelbundet att verifiera tillämpningen av rapporteringskraven och de framsteg som gjorts i fråga om att uppfylla de politiska villkor som fastställs i samförståndsavtalet. Kommissionen kommer att underrätta Europaparlamentet och rådet om resultaten av denna verifiering.

Kommissionen kommer överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av unionens stöd till Ukraina, inklusive en utvärdering av detta genomförande.

Kommissionen kommer senast två år efter utgången av tillgänglighetsperioden överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av unionens avslutade stöd genom instrumentet, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till avsedda syften.

2.2 Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

De åtgärder som ska finansieras enligt detta förslag kommer att genomföras genom direkt förvaltning av kommissionen eftersom det handlar om ekonomiskt stöd som ges direkt till staten.

Stöd genom instrumentet kommer att göras tillgängligt av kommissionen i form av delutbetalningar, som var och en ska bestå av ett lån och, om tillgängligt, icke återbetalningspliktigt stöd.

Utbetalningarna kan organiseras flexibelt och snabbt beroende på de ukrainska myndigheternas behov. De skulle till exempel kunna göras kvartalsvis för att minimera den administrativa bördan för de ukrainska myndigheterna.

Stödet bör göras tillgängligt under förutsättning att förhandsvillkoren respekteras och genomförande, eller tillfredsställande framsteg mot genomförande, av de politiska villkoren.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Det finns risker relaterade till det föreslagna makroekonomiska stödet som har att göra med den politiska situationen, förvaltningen av stödet och hur det genomförs. En grundläggande risk när det gäller denna insats är att det krig som är en följd av Rysslands omotiverade och oprovocerade invasion av Ukraina fortsätter, vilket kan

försämra Ukrainas makroekonomiska stabilitet och administrativa kapacitet ytterligare.

Det finns en risk att lånen kan användas på ett bedrägligt sätt. Eftersom förslaget inte avser specifika utgifter (till skillnad från till exempel projektfinansiering) har denna risk att göra med den allmänna kvaliteten på den ukrainska centralbankens och det ukrainska finansministeriets förvaltningssystem, administrativa förfaranden, kontroll- och övervakningsfunktioner, it-säkerhet och lämpliga kapacitet för intern och extern revision.

En tredje risk hänger samman med möjligheten att Ukraina inte fullgör de ekonomiska åtaganden gentemot EU som följer av de föreslagna lånen (risk för betalningsinställelse eller kreditrisk), vilket till exempel kan ske om landets betalningsbalans och finansiella ställning kraftigt försämras. När denna ändring av förordning (EU, Euratom) 2018/1046 har trätt i kraft kommer kommissionen därför att anta och genomföra en bredare styrningsram, riskhanteringsförfaranden och metod för kostnadsfördelning.

Internkontrollsystem

Insatserna ska verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen. Under genomförandet kommer kommissionen att regelbundet kontrollera partnerlandets förklaringar. Betalningar övervakas av kommissionens personal. Utbetalning i samband med insatserna kan underställas ytterligare oberoende efterhandskontroller (dokumentkontroller och/eller kontroller på plats) utförda av tjänstemän på de relevanta kommissionsavdelningarna som ingår i teamet för efterhandskontroller. Sådana kontroller kan även göras på begäran av ansvarig utanordnare genom delegering. Avbrott eller tillfälliga anstånd med betalningar, finansiella korrigeringar (av kommissionen) och återvinning kan ske vid behov (det har hittills inte inträffat) och förutses uttryckligen i låne- och finansieringsavtalen med partnerländerna.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

De kontrollsystem som införts har hittills säkerställt en effektiv felprocent för utbetalningar av makroekonomiskt stöd på 0 %. Det finns inga kända fall av bedrägeri, korruption eller olaglig verksamhet. Insatserna har en tydlig interventionslogik som gör det möjligt för kommissionen att utvärdera deras effekter. Kontrollerna gör det möjligt att bekräfta ansvarsfrihet och uppnåendet av politiska mål och prioriteringar.

2.3 Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Flera åtgärder har vidtagits, och kommer att vidtas, för att minska riskerna för bedräglig användning. Ett låneavtal ska ingås mellan kommissionen och Ukraina i enlighet med artikel 220 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Närmare villkor för icke återbetalningspliktigt stöd som görs tillgängligt utöver räntesubventionen ska fastställas i ett finansieringsavtal som ska ingås mellan kommissionen och Ukraina.

Avtalen kommer att omfatta ett antal bestämmelser om inspektioner, bedrägeribekämpning, revision och återvinning av medel vid bedrägerier eller korruption. Det bör vidare föreskrivas i låne- och finansieringsavtalen att kommissionen ska genomföra kontroller, att revisionsrätten ska genomföra revisioner och att Europeiska åklagarmyndigheten ska utöva sina befogenheter i enlighet med artiklarna 129 och 220 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

Det planeras vidare att ett antal rapporteringskrav kommer att knytas till stödet, i syfte att stärka öppenheten och ansvarsskyldigheten när det gäller användningen av medel.

BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i		Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
		Budgetrubrik	utgifter			Bidrag
			utgifter
den
den
fleråriga	Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	från	från	enligt artikel
budgetrame	Nummer				från	från	21.2 b i
budgetrame					kandidat-	tredjeländ	21.2 b i
n			diff.	länder	kandidat-	tredjeländ	budgetförordninge
n			diff.	länder	länder	er	budgetförordninge
					länder	er	n
							n

Ny budgetpost för räntesubventionen

6Ny budgetpost för stödutgifter enligt Diff.

artikel 4.4				Icke-diff.	JA	JA	JA	JA
Ny	budgetpost	för	icke	Icke-diff.	JA	JA	JA	JA
Ny	budgetpost	för	icke	Diff.
återbetalningspliktigt		stöd	enligt	Diff.
återbetalningspliktigt		stöd	enligt
artikel 4.3

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1 Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

De föreslagna utgifterna i samband med instrumentet för stöd till Ukraina kommer att täckas av lån på högst 18 000 000 000 EUR finansierade genom unionens upplåning.

Belopp som härrör från specifika frivilliga bidrag från medlemsstaterna (som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål) skulle användas för följande ändamål:

Stöd till räntekostnader för lån – ingen målvolym kan fastställas i förväg eftersom dessa kostnader kommer att bero på den faktiska räntan på lånen.

∙Verksamhet som omfattas av samförståndsavtalet rörande instrumentet.

∙Omfördelning till instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI) och/eller humanitärt bistånd för verksamhet till förmån för Ukraina.

Tredjeländer och tredje parter kan dessutom ställa extra resurser till förfogande utöver dem som beskrivs ovan, som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för samförståndsavtalet rörande instrumentet eller som medel som ska omfördelas till NDICI och/eller humanitärt bistånd för verksamhet till förmån för Ukraina.

Instrument för stöd till Ukraina

År

(antagande: åtagandebemyndiganden lika med

2023

2024

2025

2026

2027

betalningsbemyndiganden)

∙

Driftsanslag (varav)

Lån

18 000 000 000

Icke

återbetalningspliktigt stöd för att täcka

minnespost

minnesp

räntesubventionen

ost

Ytterligare bidrag till icke återbetalningspliktigt

minnespost

minnesp

stöd

ost

Rubrik i den fleråriga

”Administrativa utgifter”

budgetramen

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

För in så många år

År

som behövs för att

redovisa varaktigheten

TOTALT

n+1

n+2

n+3

för inverkan på

resursanvändningen

(jfr punkt 1.6)

GD: <…….>

 Personalresurser

Övriga administrativa utgifter

GD TOTALT <…….> Anslag

TOTALA anslag	(summa	=
för RUBRIK 7	åtaganden	=
för RUBRIK 7	summa
i den fleråriga budgetramen	summa
i den fleråriga budgetramen	betalningar)

3.2.2Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

–Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	År	TOTALT
	202321	2024	2025	2026	2027	TOTALT
	202321	2024	2025	2026	2027


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Övriga administrativa
utgifter

Delsumma för RUBRIK
7
i den fleråriga
budgetramen


Utanför RUBRIK 722
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	minnespost	minnespost	minnespost	minnespost	minnespost	minnespost

Andra anslag	minnespost	minnespost	minnespost	minnespost	minnespost	minnespost
av administrativ natur	minnespost	minnespost	minnespost	minnespost	minnespost	minnespost
av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen


TOTALT	minnespost	minnespost	minnespost	minnespost	minnespost	minnespost

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

För in så många år som behövs för att redovisa

2023 2024 2025varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt

1.6)

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)

20 01 02 03 (vid delegationer)

01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

Extern personal (i heltidsekvivalenter)23

20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)

20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och juniora experter som tjänstgör vid delegationerna)

14 01 06 24	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer

01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

Extern personal (i heltidsekvivalenter) – kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och juniora experter som tjänstgör vid delegationerna25

Annan budgetpost: Inkomster avsatta för särskilda ändamål

Finansieras genom inkomster avsatta för särskilda ändamål – på huvudkontoret

Finansieras genom inkomster avsatta för särskilda ändamål – på delegationerna

TOTALT

XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster). [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

3.2.3 Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Lånen kommer att finansieras genom EU:s upplåning på finansmarknaderna.

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka omfördelningar som krävs, och ange berörda budgetrubriker och motsvarande belopp. Bifoga en Excel-tabell om det gäller en större omfördelning.

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetrubriker, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

Initiativet kräver en riktad justering av förordningen om den fleråriga budgetramen så att lån till Ukraina kan backas upp av en garanti med hjälp av marginalen i EU-budgeten, dvs. utrymmet över betalningstaket i den fleråriga budgetramen upp till taket för egna medel. Detta skapar säkerhet för investerarna och ger dem ett starkt skydd, samt undviker det kostsamma inrättandet av nationella garantier, utan att ändra den fleråriga budgetramens storlek eller tak. Detta kräver en begränsad ändring av förordningen om den fleråriga budgetramen (EU, Euratom) 2020/2093 som gör det möjligt att behandla ansvarsförbindelser som härrör från det ekonomiska stödet till Ukraina på samma sätt som ekonomiskt stöd till medlemsstaterna. En sådan begränsad ändring innebär inte någon revidering av gällande taken´´ i den fleråriga budgetramen 2021–2027.

3.2.4Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter26

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

				För in så många år som behövs
År	År	År	År	för att redovisa varaktigheten för	Totalt
n27	n+1	n+2	n+3	inverkan på resursanvändningen	Totalt
n27	n+1	n+2	n+3	inverkan på resursanvändningen
				(jfr punkt 1.6)

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

Bidrag från tredje part kommer att ges i form av inkomster avsatta för särskilda ändamål som redovisas i avsnittet nedan.

Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

–ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter

				Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna28
	Belopp som
Inkomstpost i budgeten:	förts in för det						För in så många år som behövs för att
Inkomstpost i budgeten:	innevarande	År	År		År	År	För in så många år som behövs för att
	innevarande	År	År		År	År	redovisa varaktigheten för inverkan på
	budgetåret	n	n+1		n+2	n+3	redovisa varaktigheten för inverkan på
	budgetåret	n	n+1		n+2	n+3	resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
							resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

	minnespost	minnespost	minnesp		minnesp	minnespost	minnespost	minnespost	minnespost
			ost		ost

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Se avsnitt 3.2.1 ovan.

28Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.