Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 vad gäller införandet av nya moduler för miljöräkenskaper

EU-dokument COM(2022) 329

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 11.7.2022

COM(2022) 329 final

2022/0210 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 vad gäller införandet av nya moduler för

miljöräkenskaper

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 av den 6 juli 2011 om europeiska miljöräkenskaper1 fastställs en gemensam ram för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av europeiska miljöräkenskaper. Den ändrades genom förordning (EU) nr 538/20142. Förordningen omfattar sex moduler: räkenskaper över utsläpp till luft, miljörelaterade skatter efter ekonomisk aktivitet, materialflödesräkenskaper för ekonomin, räkenskaper över miljöskyddskostnader, räkenskaper över sektorn för miljövänliga varor och tjänster samt räkenskaper över fysiska energiflöden.

I artikel 10 i förordningen förtecknas potentiella nya moduler som ska införas senare på grundval av kommissionens förslag. Genom detta förslag införs tre nya moduler för miljöräkenskaper som redan föreskrivs i artikel 10: skogsräkenskaper, ekosystemräkenskaper och räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar.

Huvudsyftet med förslaget är att utvidga tillämpningsområdet för de europeiska miljöräkenskaperna för att ge bättre information om den europeiska gröna given, en tillväxtstrategi som syftar till att omvandla EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi3.

Miljöräkenskaper är en mångsidig statistisk ram som sammanför ekonomisk information och miljöinformation. De mäter miljöns bidrag till ekonomin och ekonomins inverkan på miljön på ett konsekvent sätt som är förenligt med makroekonomisk statistik (nationalräkenskaperna).

Användarna analyserar och använder miljöräkenskaper i modeller och prognoser och för att utarbeta politiska förslag och rapportera om politikens genomförande och effekter. De nya modulerna kommer att göra en mer integrerad uppsättning uppgifter tillgänglig för sådana ändamål.

Genom ekosystemräkenskaperna integreras hänsynen till den biologiska mångfalden och naturkapitalet med allmänna ekonomiska frågor om resursfördelning och hållbarhet. Skogsräkenskaperna mäter specifikt skogsareal och dess tillgängliga andel för timmerutvinning och spårar förändringarna över tid. Räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar identifierar och kvantifierar inhemska finanspolitiska åtgärder och resurser från länder utanför EU, som stöder den gröna given genom ekonomisk verksamhet och produkter, skyddar miljön och naturresurserna.

De tre föreslagna modulerna motsvarar och bygger på internationella statistiska standarder: det centrala ramverket för systemet för integrerade miljöräkenskaper (SEEA) och SEEA:s ekosystemräkenskaper4. Förenta nationernas statistiska kommission antog SEEA:s centrala ramverk som en internationell statistisk standard vid sin 43:e session i februari 2012 och

EUT L 192, 22.7.2011, s. 1.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 538/2014 av den 16 april 2014 om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 om europeiska miljöräkenskaper (EUT L 158, 27.5.2014, s. 113). COM(2019) 640 final.

https://seea.un.org/

SEEA:s ekosystemräkenskaper vid sin 52:a session i mars 2021. De nya modulerna är helt i linje med SEEA-systemet.

Under flera år har många medlemsstater skaffat sig erfarenhet av att sammanställa uppgifter och rapportera om skogsräkenskaper, miljösubventioner och liknande transfereringar. Detta har skett genom regelbunden frivillig uppgiftsinsamling från kommissionen (Eurostat) och pilotstudier som har bidragit till att testa möjligheten att införa ekosystemräkenskaper i EU. Dessa erfarenheter delades med alla övriga medlemsstater.

För räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar har vissa av kraven redan uppfyllts genom obligatorisk rapportering av räkenskaper över miljöskyddskostnader. En mer omfattande och rationell rapportering om miljösubventioner och liknande transfereringar kommer att bygga på dessa erfarenheter och – när den väl har införts – tillhandahålla de uppgifter om transfereringar som krävs för räkenskaper över miljöskyddskostnader.

Detta förslag kompletterar de ändringar som föreskrivs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1255. Ändringarna av omfattningen och tidsfristerna för rapportering av uppgifter om de nuvarande modulerna i europeiska miljöräkenskaper säkerställer att uppgifterna bättre motsvarar användarnas behov.

I förslaget uppdateras också hänvisningarna till 1995 års utgåva av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95). De ska ersättas med hänvisningar till 2010 års upplaga av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/20136.

Detta initiativ ingår inte i programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit).

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

I förordning (EU) nr 691/2011 fastställs en gemensam ram för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av miljöräkenskaper i EU för att inrätta satelliträkenskaper som komplement till det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010).

I skäl 16 i förordningen anges att de olika delarna av miljöräkenskaperna är under utveckling och befinner sig i olika utvecklingsskeden. Där betonas också att det behövs en modulstruktur som ger tillräcklig flexibilitet och bland annat gör det möjligt att lägga till ytterligare moduler.

I artikel 3 i förordningen anges en förteckning över moduler för miljöräkenskaper som ska sammanställas inom den gemensamma ramen. För varje modul beskrivs i en separat bilaga till förordningen syftena, omfattningen, variablerna för sammanställningen och rapporteringen av uppgifterna, det första referensåret, frekvens och tidsfrister för överföring samt rapporteringstabeller. Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/125 uppdaterades bilagorna för de befintliga sex modulerna i de europeiska miljöräkenskaperna

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/125 av den 19 november 2021 om ändring av bilagorna I–V till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 om europeiska miljöräkenskaper (EUT L 20, 21.1.2022, s.40).

EUT L 174, 26.6.2013, s. 1.

för att förkorta tiden mellan rapporteringen av vissa uppgifter, lägga till fler variabler i förteckningen och rationalisera rapporteringstabellerna7.

I artikel 10 i förordningen förtecknas nya moduler för miljöräkenskaper som kan införas på grundval av kommissionens förslag, inklusive de tre nya modulerna i detta förslag. De tre modulerna förtecknas också som utvecklingsområden i den europeiska strategin för miljöräkenskaper för 2019–2023, som godkändes av kommittén för det europeiska statistiksystemet8.

Enligt artikel 4 i förordningen ska kommissionen pröva om det är möjligt att införa nya moduler för miljöräkenskaper genom frivilliga pilotstudier som genomförs av medlemsstaterna. Flera pilotstudier har därför genomförts för de tre föreslagna modulerna, där man har undersökt om det är genomförbart att sammanställa uppgifterna. När det gäller skogsräkenskaper, räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar sammanställer och rapporterar vissa medlemsstater redan årliga uppgifter till kommissionen (Eurostat) på frivillig basis.

I miljöräkenskaperna används befintliga data för sammanställning av räkenskaperna. Information från befintlig uppgiftsinsamling kommer att utnyttjas bättre.

•Förenlighet med Europeiska unionens politik inom andra områden

Miljöräkenskaper sammanför ekonomisk information och miljöinformation, och mäter miljöns bidrag till ekonomin och ekonomins inverkan på miljön. Detta förslag ger information för den europeiska gröna given genom att integrera miljömässiga hållbarhetsaspekter i den ekonomiska politiken. De uppgifter som tas fram inom ramen för denna förordning kommer också att bidra till den europeiska planeringsterminens miljöanpassningsinitiativ, integrera hållbarhet i all EU-politik och övervaka FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Förslaget till modul för skogsräkenskaper är i linje med klimat- och skogsresurspolitiken. Som en del av den europeiska gröna given lade kommissionen fram EU:s nya skogsstrategi för 20309 som ett av sina flaggskeppsinitiativ. I strategin framhålls skogarnas viktiga och mångsidiga roll, liksom den roll som skogsbruket (och hela den skogsbaserade värdekedjan) spelar i arbetet med att skapa en hållbar och klimatneutral ekonomi till 2050 och främja en levande och välmående landsbygd. Kommissionen tillkännagav också ett lagstiftningsinitiativ om skogsövervakning och strategiska planer för 2023. Modulen för skogsräkenskaper stöder EU:s skogsstrategi för 2030 och det kommande initiativet om skogsövervakning och kopplar samman skogspolitiken med klimat-, energi- och bioekonomipolitiken.

Modulen för ekosystemräkenskaper innehåller uppgifter för att beskriva framstegen inom ett av de sex prioriterade målen i miljöhandlingsprogrammet fram till 203010: skydda, bevara och återställa den biologiska mångfalden och stärka naturkapitalet. Denna modul bidrar också till övervakningen av genomförandet av EU-planen för återställande av natur, som är en del av EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030.

EUT L 20, 31.1.2022, s. 40.

https://ec.europa.eu/eurostat/documents/1798247/6191525/European+Strategy+for+Environm ental+Accounts/ (Finns bara på engelska)

COM(2021) 572 final av den 16 juli 2021.

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (EUT L 114, 12.4.2022, s. 22).

Ekonomiska instrument för föroreningsbekämpning och förvaltning av naturresurser, såsom miljösubventioner, blir allt viktigare för EU:s miljöpolitik, och det finns ett stort intresse av att få mer information om deras användning och effektivitet. Modulen för miljösubventioner och liknande transfereringar bidrar till att övervaka genomförandet av den europeiska gröna given. Detta inbegriper miljöanpassning av de nationella budgetarna, information om de verkliga kostnaderna för miljön, stöd till EU:s energiomställning och klimatmål för 2030 samt genomförande av strategier för förnybar energi, biologisk mångfald, avfallshantering och cirkulär ekonomi.

I förordning (EU) nr 549/2013 fastställs den nuvarande versionen av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010), och de europeiska miljöräkenskaperna bör hänvisa till denna version.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 338.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet beslutar parlamentet och rådet om åtgärder för att säkerställa att sådan statistik framställs som behövs för unionens verksamhet. Statistiken måste uppfylla vissa krav på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter utan att innebära en alltför stor belastning för företag, myndigheter och medborgare.

Syftet med detta förslag är att säkerställa internationell jämförbarhet mellan miljöräkenskaper genom att utvidga tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 691/2011 till att omfatta de ytterligare moduler som förtecknas i artikel 10. I denna artikel föreskrivs uttryckligen att nya moduler ska läggas till och en kandidatförteckning tillhandahålls. De tre första modulerna i denna förteckning har redan lagts till genom förordning (EU) nr 538/2014.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig i den mån förslaget inte omfattas av EU:s exklusiva befogenhet.

Åtgärder på EU-nivå är motiverade. För det första måste europeisk statistik vara jämförbar mellan medlemsstaterna och för att man ska kunna härleda totalsiffror för EU som beräknas utifrån medlemsstaternas totalsiffror. För det andra har miljön en gränsöverskridande dimension och karaktär. För det tredje har vissa användningsområden för miljöräkenskaperna en räckvidd som sträcker sig utanför EU, t.ex. målen för hållbar utveckling, och därför måste EU tillämpa globala standarder.

Den föreslagna rättsakten gäller en EES-fråga och bör därför omfatta även Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen.

Medlemsstaterna måste utarbeta de nya miljöräkenskaperna med hjälp av gemensamma specifikationer, baserade på de internationella SEEA-standarderna, och därefter förmedla uppgifterna till kommissionen (Eurostat) för validering och spridning.

I linje med proportionalitetsprincipen går den föreslagna förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

•Val av instrument

En förordning är det lämpligaste instrumentet med tanke på förslagets syfte och innehåll och det faktum att den ändrar en befintlig förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Med utgångspunkt i kommissionens standarder har Eurostats system för utvärdering av befintlig lagstiftning, inklusive utvärderingen av det europeiska statistikprogrammet11, följts och utgjort en central del av hela processen. Dessutom genomförs undersökningar varje år för att ta reda på mer om användarna, deras behov och hur nöjda de är med Eurostats tjänster. Eurostat använder utvärderingsresultat för att förbättra processerna för att ta fram statistiska uppgifter och resultat. Resultaten ingår i olika strategiska planer, t.ex. Eurostats arbetsprogram och förvaltningsplan.

•Samråd med berörda parter

Förslaget har diskuterats inom ramen för det europeiska statistiksystemet, och de tekniska detaljerna med dataproducenter och dataanvändare genom skriftliga samråd. Det diskuterades också i särskilda arbetsgrupper och i arbetsgrupperna för miljöräkenskaper och för monetär miljöstatistik och miljöräkenskaper i maj 2020 och maj 2021. Dessutom diskuterades de underliggande frågorna vid möten mellan direktörerna för sektors- och miljöstatistik och miljöräkenskaper i juli och oktober 2021. Samma grupp rådfrågades också skriftligen i december 2021. Alla dessa samråd ledde till tekniska förbättringar och förenklingar.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen (Eurostat) samrådde med kommittén för det europeiska statistiksystemet eftersom de nationella statistikbyråerna ansvarar för att samordna all nationell verksamhet i fråga om europeisk statistik.

•Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning ansågs onödig av följande skäl: För det första finns förordning (EU) nr 691/2011 redan som ett politiskt verktyg för initiativet. I artikel 10 föreskrivs uttryckligen möjligheten att lägga till nya tematiska räkenskaper och förtecknar potentiella moduler. För det andra har medlemsstaterna genomfört cirka 30 pilotstudier om de nya ämnena med ekonomiskt stöd från kommissionen (Eurostat) (i enlighet med artikel 4). Slutligen har man under de senaste fem åren skaffat sig erfarenheter från frivillig insamling av uppgifter om skogsräkenskaper och räkenskaper över miljösubventioner. Sammanfattningsvis finns det en solid faktabas och erfarenheter har byggts upp under årens lopp.

11Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – Final evaluation of the European statistical programme 2013-2020 (SWD(2021) 383 av den 15 december 2021) – som åtföljer rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om den slutliga utvärderingen av genomförandet av programmet för europeisk statistik 2013–2020 (COM(2021) 794 av den 15 december 2021).

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Kommissionen är fast besluten att förenkla eller minska bördan när den ändrar lagstiftningen. Miljöräkenskaper producerar statistik av hög kvalitet genom att tillgängliga uppgifter återanvänds och den administrativa bördan för företag och allmänheten begränsas. Detta uppnås genom att befintliga källuppgifter integreras och kombineras i robusta uppskattningar och indikatorer baserade på internationella standarder.

•Grundläggande rättigheter Ej tillämpligt.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget ändrar inte konsekvenserna av förordning (EU) nr 691/2011 för EU:s budget, särskilt från artikel 4.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Enligt artikel 7 i förordning (EU) nr 691/2011 ska medlemsstaterna utarbeta kvalitetsrapporter och översända dem till kommissionen (Eurostat). Eurostat använder bland annat kvalitetsrapporterna för att validera de överförda uppgifternas kvalitet. Reglerna för kvalitetsrapporter kommer också att gälla för de tre nya modulerna.

Enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 691/2011 ska kommissionen vart tredje år överlämna en rapport om genomförandet av förordningen till Europaparlamentet och rådet.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Detta förslag innehåller tre artiklar och en bilaga.

I artikel 1 anges de ändringar som ska göras i förordning (EU) nr 691/2011. Ändringarna beskrivs nedan.

–Artikel 2 – Definitioner

I artikel 2.7–2.9 definieras skogsräkenskaper, räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar och ekosystemräkenskaper.

–Artikel 3.1 – Moduler

Tre nya moduler läggs till i förteckningen över moduler för europeiska miljöräkenskaper i leden g–i, med hänvisningar till bilagorna där mål, omfattning och rapporteringsskyldigheter anges.

–Artikel 3.4a – Delegerade befogenheter

Genom denna nya artikel 3.4a får kommissionen befogenhet att anta en delegerad akt för att besluta om vilka av de ekosystemtjänster som redan ingår i rapporteringstabellerna i avsnitt 5 i bilaga IX som ska rapporteras. I bestämmelserna i bilaga IX fastställs ekosystemtjänster i fysiska och monetära enheter. Ekosystemtjänsterna i monetära enheter kommer att utgöra en del av ekosystemtjänsterna i fysiska enheter.

–Artikel 5.2 – Uppgiftsinsamling

Medlemsstaterna kan använda andra innovativa metoder än de som redan anges i artikel 5.2.

–Artikel 8 – Undantag

Inbegriper möjligheten att begära undantag från rapportering av uppgifter för de tre nya modulerna.

–Artikel 9 – Delegeringens utövande

Utvidgar de delegerade befogenheterna genom tillägg av en hänvisning till den nya artikel 3.4a.

–Artikel 10 – Rapportering och översyn

Uppdatering av områden som ska ingå i rapporten om genomförandet av denna förordning till Europaparlamentet och rådet.

–Bilaga IV – Räkenskaper över miljöskyddskostnader

Från bilaga IV stryks variabeln ”miljöskyddstransfereringar (inbetalt/utbetalt)” eftersom den kommer att samlas in enligt den nya bilagan VIII.

–Nya bilagor

Tre nya bilagor läggs till i förordningen: Bilaga VII för skogsräkenskaper, bilaga VIII för räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar och bilaga IX för ekosystemräkenskaper.

–Hänvisningar till EU-27 och ENS 2010

Man ersätter alla hänvisningar till ”EU-28” med ”EU-27” och ”ENS 95” med ”ENS 2010”.

Genom artikel 2 i förslaget upphävs medlemsstaternas skyldighet att rapportera uppgifter om miljöskyddstransfereringar (som anges i den befintliga bilaga IV om räkenskaper över miljöskyddskostnader) så snart som den mer omfattande och enhetliga uppsättningen uppgifter om miljösubventioner och liknande transfereringar har införts enligt bilaga VIII. Detta säkerställer att dubbelrapportering undviks.

I artikel 3 fastställs datumet för denna förordnings ikraftträdande och direkta tillämplighet. Artikel 1.7 ska undantagsvis tillämpas från och med 2025, eftersom insamlingen av uppgifter om variabeln ”miljöskyddstransfereringar (inbetalt/utbetalt)” i bilaga VIII inte börjar förrän 2025 (se avsnitt 4 i bilaga VIII).

2022/0210 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 vad gäller införandet av nya moduler för

miljöräkenskaper

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 203012 bekräftades det att korrekt information om viktiga trender, påtryckningar och drivkrafter för miljöförändringar är av största vikt för utarbetande och genomförande av en effektiv politik samt för människors egenmakt. Det bör utvecklas redskap för att göra allmänheten mer medveten om miljöeffekterna av ekonomisk verksamhet. Miljöräkenskaper är ett sådant instrument.

(2)Enligt artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/201113 ska kommissionen rapportera om genomförandet av den förordningen till Europaparlamentet och rådet och vid behov beakta resultaten av de pilotstudier som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) nr 691/2011 för att föreslå införandet av nya moduler för miljöräkenskaper, såsom miljörelaterade transfereringar (subventioner), skogsräkenskaper och räkenskaper för ekosystemtjänster.

(3)De nya modulerna ska direkt bidra till unionens politiska prioriteringar för grön tillväxt och resurseffektivitet.

(4)Förenta nationernas statistiska kommission antog det centrala ramverket för systemet för integrerade miljöräkenskaper (SEEA) som en internationell statistisk standard vid sin 43:e session i februari 2012 och SEEA:s ekosystemräkenskaper (kapitlen 1–7 beskriver ramen för räkenskaperna och de fysiska räkenskaperna) vid sin 52:a session i mars 2021. De nya moduler som fastställs i denna förordning är helt i linje med SEEA-systemet.

EUT L 114, 12.4.2022, s. 22. EUT L 192, 22.7.2011, s. 1.

(5)För att kunna utföra sina uppgifter enligt fördragen, särskilt uppgifter som rör miljö,

hållbarhet och klimatförändringar, bör unionen ha relevant, övergripande och tillförlitlig information. Ett faktabaserat beslutsfattande kräver statistik som uppfyller höga kvalitetskrav enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/200914, för sina ändamål.

(6)För att bättre kunna övervaka framstegen mot en grön, konkurrenskraftig och resilient cirkulär ekonomi och övervaka framstegen mot målen för hållbar utveckling i ett unionssammanhang krävs det ytterligare uppgifter.

(7)I slutsatserna från mötet i rådet (ekonomiska och finansiella frågor) om europeisk statistik den 6 november 2020 uppmuntras det europeiska statistiksystemet att tillgodose de nya informationsbehov som anges den europeiska gröna given, inbegripet de som rör översynen och utvidgningen av programmet för europeiska miljöräkenskaper.

(8)År 2019 offentliggjorde Europeiska revisionsrätten en särskild rapport nr 2019/16 Europeiska miljöräkenskaper: användbarheten för beslutsfattare kan förbättras15. Rapporten pekar på behovet av mer fullständiga uppgifter om skogar och ekosystem och ett fullständigt genomförande av skogsräkenskaperna.

(9)I artikel 5.2 i förordning (EU) nr 691/2011 anges de källor som medlemsstaterna får använda för att bedöma miljöräkenskaper. För att säkerställa flexibilitet och minska den administrativa bördan för uppgiftslämnare, nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter bör medlemsstaterna ges möjlighet att använda innovativa metoder. Medlemsstaterna bör alltid informera kommissionen och lämna närmare uppgifter om kvaliteten på dessa metoder så att kommissionen kan bedöma uppgifternas kvalitet.

(10)Eftersom unionen för närvarande består av 27 medlemsstater är det lämpligt att hänvisa till ”EU-27”.

(11)Förteckningen över eventuella framtida europeiska miljöräkenskaper i artikel 10 i förordning (EU) nr 691/2011 behöver uppdateras för att anpassa dem till unionens nuvarande politiska prioriteringar.

(12)Det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95) ersattes av det europeiska nationalräkenskapssystemet 2010 (ENS 2010), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/201316.

(13)ENS 2010 innehåller referensramen med gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler för utarbetandet av medlemsstaternas räkenskaper för unionens statistikbehov.

(14)För att ta hänsyn till det nuvarande läget avseende utarbetandet av metoder för att värdera ekosystemtjänster bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i syfte att

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program(OJ L 87, 31.3.2009, p. 164).

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=51214 EUT L 174, 26.6.2013, s. 1.

komplettera förordningen genom fastställande av för vilka av de ekosystemtjänster som redan ingår i rapporteringstabellerna i avsnitt 5 i bilaga IX monetära värden ska rapporteras, det första referensåret samt en förteckning över godtagbara metoder för fastställande av dessa monetära värden. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201617. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(15)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att införa nya moduler för miljöräkenskaper i den nuvarande rättsliga ramen för europeisk statistik om de europeiska miljöräkenskaperna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, av skäl som rör konsekvens och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(16)Kommittén för det europeiska statistiksystemet har rådfrågats.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 691/2011 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 2 ska följande led läggas till:

”7. skogsräkenskaper: räkenskaper över skogsresurser, som omfattar trädbevuxen mark och timmer på trädbevuxen mark, och räkenskaper över ekonomisk verksamhet för skogsbruk och skogsavverkning.

8.miljösubventioner och liknande transfereringar: löpande transfereringar och kapitaltransfereringar enligt definitionen i ENS 2010, avsedda att stödja verksamhet som skyddar miljön och tryggar nationella resurser och relaterade produkter.

9.ekosystemräkenskaper: räkenskaper som är utformade för att ge enhetlig information om ekosystemens omfattning och tillstånd och om flödena av tjänster från dessa ekosystem till samhället.”

2.Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska följande led läggas till:

”g) En modul för skogsräkenskaper enligt bilaga VII.

h)En modul för räkenskaper över miljösubventioner och liknande transfereringar enligt bilaga VIII.

17EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

i)En modul för ekosystemräkenskaper enligt bilaga IX.”

(b)Följande punkt ska införas som punkt 4a:

”4a. Kommissionen (Eurostat) ska genomföra en metod- och genomförbarhetsstudie om den monetära värderingen av ekosystemtjänster. Kommissionen får på grundval av resultaten av denna studie komplettera denna förordning i syfte att, genom en delegerad akt, fastställa för vilka av de ekosystemtjänster som redan ingår i rapporteringstabellerna i avsnitt 5 i bilaga IX monetära värden ska rapporteras, det första referensåret samt en förteckning över godtagbara metoder för fastställande av dessa monetära värden.”

3. I artikel 5.2 ska följande text läggas till:

”d) Andra relevanta källor, metoder eller innovativa tillvägagångssätt, i den mån de möjliggör framtagning av statistik som är jämförbar och förenlig med de tillämpliga särskilda kvalitetskraven.

De medlemsstater som beslutar att använda de källor, metoder eller innovativa tillvägagångssätt som avses i led d ska underrätta kommissionen (Eurostat) under året före det referensår under vilket källan, metoden eller det innovativa tillvägagångssättet ska införas, och ska lämna upplysningar om kvaliteten på de inhämtade uppgifterna.”

4. I artikel 8 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. I syfte att erhålla ett undantag enligt punkt 1 för bilagorna VII, VIII och IX ska den berörda medlemsstaten lägga fram en väl motiverad ansökan till kommissionen senast den [Publikationsbyrån: inför exakt datum, som är 24 månader efter denna förordnings ikraftträdande].”

5.Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3.3, 3.4 och 3.4a ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 11 augusti 2011. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3.3, 3.4 och 3.4a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.”

(b)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. En delegerad akt som antas enligt artikel 3.3, 3.4 och 3.4a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

6. I artikel 10 ska första strecksatsen ersättas med följande:

”– om införande av nya moduler för miljöräkenskaper, t.ex. vattenräkenskaper (kvantitativa och kvalitativa), räkenskaper över resursförvaltningskostnader, subventioner eller stödåtgärder som kan vara skadliga för miljön och avfallsräkenskaper,”

7.I avsnitt 3 i bilaga IV ska orden ”miljöskyddstransfereringar (inbetalt/utbetalt)” utgå.

8.Alla hänvisningar till ”EU-28” och ”ENS 95” ska ersättas med ”EU-27” respektive ”ENS 2010” genomgående i texten och bilagorna.

9.Bilagorna VII, VIII och IX, som återfinns i bilagan till den här förordningen, ska läggas till i förordning (EU) nr 691/2011.

Artikel 2

De uppgifter om miljöskyddstransfereringar (inbetalt/utbetalt) som tidigare lämnats in i enlighet med bilaga IV ska lämnas in i enlighet med bilaga VIII. Medlemsstaterna ska inte längre lämna uppgifter om miljöskyddstransfereringar (inbetalt/utbetalt) enligt bilaga IV.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1.7 ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande