Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering av miljöuppgifter från industrianläggningar och inrättande av en portal för industriutsläpp

EU-dokument COM(2022) 157

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Strasbourg den 5.4.2022

COM(2022) 157 final

2022/0105 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om rapportering av miljöuppgifter från industrianläggningar och inrättande av en

portal för industriutsläpp

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2022) 169 final} - {SWD(2022) 111 final} - {SWD(2022) 112 final} -

{SWD(2022) 113 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Genom förordning (EG) nr 166/20061 (förordningen) upprättades ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar (registret). Registret är EU-omfattande och ger allmän tillgång till viktiga miljöuppgifter från industrienheter i EU, Island, Liechtenstein och Norge. Registret innehåller uppgifter som rapporteras årligen av omkring 30 000 industrienheter inom 65 ekonomiska verksamheter i EU. Genom förordningen genomförs 2006 års Kievprotokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar (protokollet)2, vilket trädde i kraft 2009. Protokollet är det enda rättsligt bindande internationella instrumentet om register över utsläpp och överföringar av föroreningar.

Medlemsstaterna skickar varje år en rapport till kommissionen där de redovisar uppgifter från verksamhetsutövare vid industrienheter om varje enhets utsläpp och överföringar. Kommissionen offentliggör därefter uppgifterna på en offentlig webbplats, med stöd av Europeiska miljöbyrån.

Förordningens ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde bedömdes inom ramen för kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet)3. Vid bedömningen tittade man både på registrets fördelar och på möjligheterna att förenkla det och även minska regelkostnaderna och regelbördorna. På grundval av denna bedömning drog kommissionen följande slutsats i sin andra rapport om genomförandet av förordningen4.

∙Registret har visat sig vara en central kunskapsbas om utsläpp från industriverksamhet i Europa. Det tillhandahåller lättillgängliga data av hög kvalitet. Det ger allmänheten tillgång till denna värdefulla information och stöder därför beslutsfattandet på miljöområdet.

∙Registret kan dock förbättras ytterligare och göras mer ändamålsenligt genom att anpassa det till rapporteringskrav i övrig miljölagstiftning och kompletteras med ytterligare kontextuell information.

Flera alternativ genomfördes som uppföljning till genomföranderapporten.

∙Portalen för industriutsläpp (portalen)5 inrättades. Portalen innehåller de uppgifter som årligen rapporteras enligt förordningen samt uppgifter som rapporteras enligt

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).

Kievprotokollet om register över utsläpp och överföringar av föroreningar till FN/ECE:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor: https://unece.org/environment-policy/public-participation/prtrs-protocol-text.

COM(2012) 746 final. COM(2017) 810 final. https://industry.eea.europa.eu/.

direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (direktivet om industriutsläpp)6. Portalen ersätter registrets webbplats och samlar de uppgifter om industriverksamheter som rapporteras enligt dessa två EU-miljörättsakter.

∙Vad gäller ytterligare kontextuell information införs enheter och parametrar enligt kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/1427, som gör det möjligt för verksamhetsutövarna att varje år rapportera om produktionsvolymer för varje industrienhet i registret. Rapportering om produktionsvolym blir obligatorisk från och med rapporteringsåret 2023.

Den europeiska gröna given8 är EU:s tillväxtstrategi för en klimatneutral, ren och cirkulär ekonomi senast 2050. Där bekräftas behovet av en politik för djupgående förändringar för att optimera resurshanteringen och minimera föroreningarna. Kommissionen har åtagit sig att se över EU:s regler för att minska föroreningar från stora industrianläggningar. Den kommer att se över lagstiftningen och hur den kan göras fullständigt förenlig med den europeiska gröna givens nollutsläppsambitioner och dess klimat- och energipolitik och strategier för cirkulär ekonomi, mot bakgrund av fördelarna med detta både för folkhälsan och för den biologiska mångfalden.

Direktivet om industriutsläpp och förordningen kompletterar varandra och syftar till att övervaka industrins miljöpåverkan:

∙I direktivet om industriutsläpp fastställs ledningsregler för att gradvis minska föroreningarna från EU:s största industri- och djuruppfödningsanläggningar och samtidigt upprätthålla lika konkurrensvillkor.

∙Förordningen bidrar till att övervaka insatserna för att minska föroreningarna genom åtgärder för förbättrad information till allmänheten om anläggningarnas resultat.

Ytterligare analyser genomfördes för att identifiera möjliga förbättringar, inklusive en konsekvensbedömning. De viktigaste slutsatserna från konsekvensbedömningen redovisas nedan.

∙Förordningens sektoriella räckvidd bör ses över så att den överensstämmer bättre med de verksamheter som omfattas av den berörda miljölagstiftningen. Detta rör särskilt direktivet om industriutsläpp, men även direktiv (EU) 2015/2193 om medelstora förbränningsanläggningar9 och rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse10. För ytterligare anpassning bör verksamheterna redovisas på anläggningsnivå, vilket är fallet med dessa andra miljörättsakter, inte på enhetsnivå.

∙Förordningen bör omfatta alla relevanta föroreningar. Detta innebär att vissa föroreningar bör läggas till i bilaga II till förordningen, bland annat

6EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.

7Kommissionens genomförandebeslut 2022/142 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2019/1741 vad gäller rapportering av produktionsvolym och rättelse av det genomförandebeslutet (EUT L XXX, XX.XX.XXXX, s. XX).

8COM(2019) 640 final.

9EUT L 313, 28.11.2015, s. 1.

10EGT L 135, 30.5.1991, s. 40.

∙prioriterade ämnen enligt vattenramdirektivet (direktiv 2000/60/EG)11 och direktivet om ytvattenkvalitet (direktiv 2008/105/EU)12,

∙ämnen identifierade som ämnen som inger mycket stora betänkligheter i förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach-förordningen)13,

∙ämnen som omfattas av EU:s lagstiftning om grundvatten och luftkvalitet, bland annat grundvattendirektivet14, luftkvalitetsdirektivet15 och direktiv 2004/107/EG som gäller koncentrationen av vissa förorenande ämnen i luften16.

∙I linje med EU:s politik för den cirkulära ekonomin och minskning av koldioxidutsläpp och för att förbättra miljöriktmärkningen av uppgifterna i registret bör verksamhetsutövarna rapportera om produktionsvolym och kompletterande uppgifter, särskilt resursanvändning (energi, vatten och råvaror).

∙Nuvarande brister som påverkar förordningens genomförande bör även avhjälpas genom att

∙uppdatera de analysmetoder som verksamhetsutövarna använder för att fastställa utsläpp och borttransport,

∙uppmana verksamhetsutövarna att i sina rapporter till den behöriga myndigheten uttryckligen bekräfta att utsläpp av en viss förorening eller borttransport av avfall eller avloppsvatten ligger under tröskelvärdena för rapportering,

∙tillåta att medlemsstaterna rapporterar vissa uppgifter för verksamhetsutövare som föder upp djur, eftersom de kan sakna resurser för att rapportera korrekta uppgifter.

Behovet av att se över förordningen bekräftas i den europeiska gröna given och den ses över samtidigt som direktivet om industriutsläpp. Detta kommer att säkerställa dessa två rättsakters övergripande konsekvens och effektivitet.

Mot bakgrund av karaktären och omfattningen av de nödvändiga ändringarna av förordningen och behovet av ökad konsekvens och rättslig klarhet bör detta förslag upphäva och ersätta den och samtidigt ta över förordningens materiella skyldigheter där det fortfarande behövs.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förordningen är kopplad till många andra EU-rättsakter på miljöområdet, eftersom den omfattar ett stort antal agroindustriella anläggningar och relevanta ämnen, bland annat växthusgaser. Förordningen är bland annat kopplad till lagstiftning om föroreningar, t.ex. direktivet om industriutsläpp, direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall (deponeringsdirektivet)17. Den är också

11EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

12EUT L 348, 24.12.2008, s. 8.

13EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

14EUT L 372, 27.12.2006, s. 19.

15EUT L 152, 11.6.2008, s. 1.

16EUT L 23, 26.1.2005, s. 3.

17EGT L 182, 16.7.1999, s. 1.

kopplad till EU:s lagstiftning om skydd av miljömedier från utsläpp av föroreningar (inbegripet ytvatten, grundvatten och luft), eftersom utsläpp av föroreningar kan påverka dessa medier.

Förordningen har likaså kopplingar till klimatlagstiftningen, bland annat EU:s utsläppshandelssystem18 och förordningen om ansvarsfördelning19.

EU:s första register över föroreningar, det europeiska registret över förorenande utsläpp (EPER)20, inrättades enligt EU:s första lagstiftning om kontroll av föroreningar – direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet21). Syftet med EPER var att tillhandahålla information om de huvudsakliga utsläppen från verksamheter som regleras av IPPC-direktivet.

När det gäller direktivet om industriutsläpp har det dock uppstått skillnader mellan regelverket och dess förteckning över utsläpp eftersom båda rättsakterna har ändrats. År 2006 blev EPER det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar när EU uppfyllde sina förpliktelser enligt protokollet. År 2010 utvidgades tillämpningsområdet för direktivet om industriutsläpp till att omfatta fler verksamheter än de verksamheter som omfattas av IPPC-direktivet. Till följd av detta har konsekvensen minskat mellan regelverket för de agroindustriella verksamheter som omfattas av direktivet om industriutsläpp och förordningen, som är direktivets huvudsakliga övervakningsverktyg. Under 2015 infördes kontroller av lagstiftningens genomförande för mindre förbränningsanläggningar, men utan krav på en förteckning över utsläpp.

Syftet med förslaget om ändring av bilaga I till förordningen är således att säkerställa att förordningen stöder genomförandet av direktivet genom att utvidga förordningen så att den täcker alla verksamheter som omfattas av direktivet om industriutsläpp och vissa mindre förbränningsanläggningar. Genom att en förteckning över utsläpp upprättas stöder registret även genomförandet av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och deponidirektivet.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Översynen av förordningen nämns uttryckligen i den europeiska gröna given. En översyn bidrar även till att EU kan uppnå sin nollföroreningsvision för 205022 genom tillhandahållande av data om agroindustriella utsläpp till luft, vatten och mark. Tillsammans med annan berörd EU-miljölagstiftning kommer översynen av förordningen att bidra till att minska utsläppen till nivåer som inte anses vara skadliga för hälsan och de naturliga

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

Kommissionens beslut 2000/479/EG av den 17 juli 2000 om upprättandet av ett europeiskt register över förorenande utsläpp (EPER) i enlighet med artikel 15 i rådets direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC) (EGT L 192, 28.7.2000, s. 36).

21Rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (EGT L 257, 10.10.1996, s. 26).

22COM(2021) 400 final.

ekosystemen, samtidigt som de gränser som vår planet kan klara respekteras, vilket leder till en giftfri miljö.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Det främsta målet med den föreslagna rättsakten är att skydda miljön och människors hälsa. Därför är den rättsliga grunden i den föreslagna förordningen artikel 192.1 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Både EU och de enskilda medlemsstaterna har undertecknat protokollet. Eftersom protokollet medger alternativ för genomförandet av vissa regler (verksamheter kan t.ex. definieras antingen med tröskelvärdet för kapacitet eller tröskelvärdet för anställda) inför förordningen en gemensam metod och säkerställer att den tillämpas på ett enhetligt sätt i hela EU.

Förordningen ger även mervärde, eftersom EU-vägledningsdokument har utarbetats23 med regler och råd om insamling, kvalitetssäkring och redovisning av uppgifter. Vägledningen leder till att uppgifterna blir mer konsekventa och lättare att jämföra mellan medlemsstaterna.

Europeiska miljöbyrån utför ytterligare kvalitetssäkringskontroller, som gör uppgifterna mer fullständiga och exakta. Dessa kontroller på EU-nivå bidrar till att identifiera problem som därefter rättas till på nationell nivå – vilket inte skulle var möjligt utan ett europeiskt register.

Expertgrupper, seminarier och analysrapporter på EU-nivå stöder och hjälper medlemsstaterna att föra sina nationella register.

För allmänheten ger förordningen ett betydande EU-mervärde eftersom den gör det enkelt att jämföra uppgifter om utsläpp från olika industrier i EU och tillhandahåller samlade utsläppsuppgifter på EU-nivå. Det skulle vara mycket svårare att inhämta och kombinera dessa uppgifter från 27 separata nationella register.

Förordningen ger därför ett betydande mervärde jämfört med vad som skulle kunna uppnås genom de 27 medlemsstaternas enskilda åtgärder, och förordningens syfte motiverar fortfarande åtgärder på EU-nivå.

•Proportionalitetsprincipen

Det är svårt att mäta registrets kostnader och fördelar. Berörda aktörer gör dock bedömningen att de beräknade kostnaderna för registret skulle vara förhållandevis små jämfört med dess viktiga bidrag till insyn i uppgifter och allmänhetens deltagande.

23Vägledning vid implementering av det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar (2006): https://ec.europa.eu/environment/industry/stationary/e-prtr/pdf/sv_prtr.pdf .

Artikel 16 var en ineffektiv bestämmelse i förordningen som redan har strukits. Enligt denna artikel var medlemsstaterna skyldiga att rapportera om det allmänna genomförandet av registret vart tredje år.

•Val av instrument

Även om förordning (EG) nr 166/2006 är utgångspunkten för detta förslag är det lämpligt att upphäva och ersätta den för att skapa rättslig klarhet. Bilaga III innehåller jämförelsetabellen. Förslaget har formen av en förordning, eftersom det syftar till att upphäva och ersätta en EU- förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Utvärdering av förordningen inom ramen för Refit-programmet 2017 visade att förordningen är ändamålsenlig och att den är en viktig del av EU:s miljölagstiftning genom att information om stora industriers resultat görs allmänt tillgänglig.

De berörda aktörerna uppskattar registret. De anser att det är lätt att få åtkomst till registret, att det har en värdefull och enhetlig datauppsättning och att det inte finns något jämförbart alternativ för uppgifter om utsläpp från industrier i EU.

Utvärderingen ger inte förslag om hur den befintliga förordningen kan förbättras eller förenklas. Den visade dock att det finns aspekter som kan förbättras inom följande områden:

–Medlemsstaterna verkade vara eniga om god praxis på området, men tolkningen av uppgifterna skulle kunna bli mer enhetlig om den befintliga EU-vägledningen uppdateras.

–Registret skulle kunna göras mer ändamålsenligt och enhetligt om det anpassas ytterligare till andra närliggande miljörapporteringskrav.

–Kravet att medlemsstaterna skulle rapportera om genomförandet av förordningen vart tredje år ansågs inte särskilt meningsfullt, vilket innebär att det finns utrymme för förenkling.

–Det befintliga registret skulle kunna bli mer användbart som en omfattande källa till miljöinformation om fler kontextuella uppgifter läggs till.

En konsekvensbedömning av förordningen avslutades 2021. Den innehåller en mer detaljerad analys av följande frågor:

–Ineffektiva aspekter av lagstiftningen – hur områden där de nuvarande reglerna skulle kunna vara mer ändamålsenliga och effektiva kan hanteras.

–Bidrag till resurseffektivitet och produktionssätt som kräver mindre gifter: fastställa möjliga nya föroreningar som bör införas i förordningen så att den anpassas bättre till miljökvalitetsnormerna (för luft och vatten) och till Reach-förordningen. Överväga hur förordningen kan bidra till utvecklingen och upprätthållandet av den

cirkulära ekonomin, t.ex. genom rapportering om användning av energi, vatten och råvaror.

–Bidrag till minskade koldioxidutsläpp – hur förordningen kan bidra till att göra ett antal industriverksamheter mer koldioxidsnåla.

–Sektoriell räckvidd – undersöka om viktiga miljöverksamheter saknas i förordningen och hur väl förordningen är anpassad till och stöder närliggande lagstiftning (särskilt direktivet om industriutsläpp, direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och deponeringsdirektivet).

•Samråd med berörda parter

En första återkoppling inkom om den inledande konsekvensbedömning som offentliggjordes på kommissionens webbplats ”Kom med synpunkter”. Samrådet genomfördes från den 28 september 2020 till den 26 oktober 2020 och 37 svar inkom.

Som ett led i konsekvensbedömningen hölls ett öppet offentligt samråd om översynen av direktivet om industriutsläpp och förordningen. Samrådet löpte i 13 veckor, från den 22 december 2020 till den 23 mars 2021. Det fanns 24 frågor, varav 4 direkt rörde förordningen. Allmänheten och organisationer fick besvara ett frågeformulär online på EUSurveyplattformen Samrådet offentliggjordes på webbplatsen ”Kom med synpunkter” och berörda aktörer informerades även om samrådet via e-post. Deltagarna i samrådet kunde även lämna in ståndpunktsdokument.

Samrådet följdes av en riktad enkät till berörda parter. Enkäten var öppen i åtta veckor (från den 8 mars till den 30 april 2021) och förlängdes därefter med två veckor (till den 14 maj 2021) för att få in fler svar. Inbjudningar att besvara enkäten skickades ut till över 800 aktörer som berörs av direktivet om industriutsläpp och förordningen.

De berörda aktörerna uppmanades att fastställa och bedöma olika alternativ. Undersökningen bestod av 61 frågor, samlade kring sex identifierade problemområden (se nedan). Vissa frågor var avsedda för specifika aktörer: medlemsstaterna (på förvaltningsnivå), industrin (enskilda företag eller branschorganisationer) eller andra grupper (miljöorganisationer, tekniska experter, akademiker och forskare). Word- och PDF-versioner av enkäten skickades via e-post som stöd i informationsinsamlingen och för att säkerställa fullständig öppenhet. Tre intresseorganisationer och en miljöorganisation inkom med kompletterande material, t.ex. ståndpunktsdokument, förklarande anmärkningar och sammanfattningar av viktiga budskap.

Dessutom genomfördes 30 intervjuer med företrädare för internationella organ, EU- institutioner, nationella myndigheter, intresseorganisationer eller branschorganisationer, ickestatliga organisationer och andra organisationer.

De viktigaste synpunkterna på de sex identifierade problemen sammanfattas nedan.

1.Verksamheter och tröskelvärden för verksamheter: De flesta deltagarna, från samtliga intressegrupper, ansåg att det var viktigt att förordningen anpassades till verksamhetskategorierna i direktivet om industriutsläpp. De flesta forskare, icke-statliga organisationer och offentliga myndigheter ansåg att detta skulle vara till hjälp i deras arbete, medan de flesta deltagarna från industrin inte ansåg att det skulle göra någon skillnad i deras nuvarande arbetsuppgifter när det gäller registret. Anpassningen sågs som en möjlighet att

förenkla insamlingen och rapporteringen av uppgifter och göra miljökontrollverksamheterna och uppgifternas kvalitet mer enhetliga.

2.Föroreningar och tröskelvärden för rapportering av utsläpp: Deltagarna fick frågan om de ansåg att det var viktigt att lägga till 52 identifierade föroreningar i bilaga II till förordningen. Förslaget vann allmänt stöd, men resultaten avspeglar deltagarnas sakkunskap och betydelsen av dessa föroreningar inom de respektive industrisektorerna. Deltagarna föreslog även ett antal andra föroreningar som borde tas med i bilagan.

3.Information för att spåra framsteg mot utvecklingen av en cirkulär ekonomi och minskade koldioxidutsläpp inom industrin: Många forskare, icke-statliga organisationer och offentliga myndigheter ansåg att det var mycket eller ganska viktigt att redovisa ytterligare kontextuell information om energiförbrukning och återvinning/återanvändning av energi. Endast en liten procentandel av berörda aktörer inom industrin ansåg dock att det var viktigt, och nämnde ofta den ytterligare administrativa bördan som ett problem.

4.Rapporteringsmetoder och dataflöde: De flesta deltagarna, från samtliga intressegrupper, ansåg att det var viktigt eller åtminstone något viktigt att det fanns flexibilitet för top-down-rapportering (från medlemsstaterna) inom vissa industrisektorer. När det gällde frågan om huruvida rapporteringstidsfristerna borde förkortas ansåg många industriaktörer att uppgifternas kvalitet är viktigare än hur snabbt rapporteringen bör ske.

5.Tillgång till information från registret: Forskare, icke-statliga organisationer, offentliga myndigheter och allmänheten gav sitt stöd till kravet på rapportering av utsläpp på

”underordnad anläggningsnivå”. Industriföreträdarna var mindre positiva till förslaget, eftersom de ansåg att det skulle ha en betydande inverkan på deras arbetsbörda.

6.Utsläpp från diffusa källor och produkter Alla deltagare ansåg att de föreslagna alternativen skulle bidra till att förbättra den nuvarande informationen i registret om utsläpp från diffusa källor. Förslaget om standardiserade mallar och utsläppsfaktorer vann särskilt stöd. De flesta industriaktörer ansåg att utsläpp från produkter var oviktiga, medan forskare, icke-statliga organisationer ansåg att sådana utsläpp var ganska eller mycket viktiga.

•Konsekvensbedömning

Den 20 december 2021 utfärdade nämnden för lagstiftningskontroll ett positivt yttrande med reservationer. Yttrandet kommer att offentliggöra när kommissionen har antagit detta förslag24. Under tiden har arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar ändrats för att beakta nämndens slutsatser.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

I linje med kommissionens åtagande om bättre lagstiftning har detta förslag utarbetats i samråd, med fullständig öppenhet och fortlöpande kontakter med berörda parter. Vederbörlig hänsyn har tagits till såväl synpunkter utifrån som extern granskning för att säkerställa att förslaget blir välavvägt.

24https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/.

Registret betraktas som bästa praxis när det gäller rationell och enhetlig rapportering25. Detta begränsar visserligen möjligheterna till ytterligare rationalisering, men förslagen har utformats för att minimera den ytterligare bördan.

Rapporteringen på anläggningsnivå i stället för på enhetsnivå kommer att säkerställa full överensstämmelse med rapporteringen enligt direktiv 2010/75, vilket minskar den administrativa bördan i samband med rapportering på olika tekniska nivåer i industrianläggningar.

Förenklad uppifrån-och-ned-rapportering för djurhållning och vattenbruk kommer att minska den administrativa bördan för djuruppfödare och vattenbruksföretag med 11,8 miljoner euro/år och för den offentliga förvaltningen med 0,670 miljoner euro.

Eftersom den befintliga förordningen (EG) nr 166/2006 behöver ändras betydligt kommer den att upphävas och ersättas av en ny förordning för att skapa rättssäkerhet, klarhet och öppenhet.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget respekterar de grundläggande rättigheterna, särskilt de som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Det bidrar även särskilt till rätten till en hög miljöskyddsnivå i enlighet med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i stadgan26.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget får budgetkonsekvenser för kommissionens och Europeiska miljöbyråns mänskliga och administrativa resurser. Uppgifter om detta återfinns i bilagans finansieringsöversikt.

Kommissionens arbetsbörda i samband med genomförandet kommer att öka när förordningens tillämpningsområde breddas (dvs. bredare sektorstäckning) och fler åtgärder tillkommer (t.ex. ytterligare faktorer som resursanvändning och rapportering på anläggningsnivå). Kommissionen kommer att utföra dessa ytterligare arbetsuppgifter enligt den befintliga resursfördelningen.

Europeiska miljöbyrån kommer att stödja kommissionen genom att driva portalen för industriutsläpp (portalen) och genomföra de praktiska arrangemangen för att anpassa sitt arbete till det bredare tillämpningsområdet och de ökade åtgärderna. Detta kräver sammanlagt två ytterligare heltidsekvivalenter.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

De totala utsläppen av föroreningar per sektor, baserat på uppgifter som verksamhetsutövarna rapporterar till det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar, kommer

Fitness Check of Reporting and Monitoring of EU Environment Policy, SWD(2017) 230 final. EUT C 326, 26.10.2012, s. 391.

att förbli huvudindikatorer för att kunna bedöma framstegen mot målen i detta initiativ. Det förbättrade registret kommer att förbättra övervakningen av olika industrisektorers miljöprestanda.

∙Mer detaljerad rapportering av förorenande utsläpp på anläggningsnivå kommer möjliggöra analyser av huvudprocesserna i sektorer som håller på att förbättras eller släpar efter med sin miljöprestanda.

∙Genom att rapportering av resursanvändning inkluderas kommer man att kunna använda nya indikatorer för användning av material, vatten och energi. På så sätt blir det möjligt att spåra förbättringar av resurseffektiviteten.

∙Tack vare regelbundna uppdateringar av de ämnen som omfattas av registret kommer man att kunna identifiera nya indikatorer för utsläpp av nya eller befintliga riskämnen. Detta kommer i sin tur göra det möjligt att spåra förbättringar av användningen och hanteringen av dessa ämnen.

Dessa förbättringar kommer också att bidra till att denna övervakning kan utnyttjas effektivt i den bredare övervaknings- och prognosramen för nollförorening, som kommer att offentliggöras vartannat år från 2022. Uppgifter om förorening av luft, vatten och mark som finns tillgängliga genom övervakningsramen för nollförorening kommer att bidra till utvärderingen av effekterna av minskade föroreningar från de anläggningar som omfattas av direktivet om industriutsläpp och förordningen.

När det gäller åtgärderna i samband med registret kommer nyckelindikatorerna att inbegripa både rapportering i tid och fullständighet – per medlemsstat, sektor och miljömedium. Portalens webbstatistik kommer att mäta allmänhetens tillgång till kombinerad information om direktivet om industriutsläpp och registret.

Resultaten av förbättringarna av lagstiftningen kommer att övervakas med hjälp av enkäter om direktivet om industriutsläpp och registret som riktas till berörda aktörer.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I artikel 1 anges förordningens innehåll, dvs. inrättandet av portalen för industriutsläpp (portalen) som den nya elektroniska onlinedatabasen som ersätter registret och som innehåller alla uppgifter som rapporteras enligt förordningen. FN/Uneces protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar ska genomföras. Allmänhetens tillgång till miljöinformation och dess deltagande i beslutsfattande på miljöområdet ska underlättas. Utvärderingen och bedömningen av hur lagstiftningen om industriutsläpp påverkar miljön ska förbättras.

I artikel 2 definieras de viktigaste termerna i syfte att skapa ökad rättssäkerhet och klarhet och säkerställa att förordningen genomförs på ett korrekt och fullständigt sätt. Bland definitionerna ingår termerna ”anläggning”, ”utsläpp”, ”borttransport”, ”diffusa källor” och ”verksamhetsutövare”. För att skapa överensstämmelse med annan berörd EU-lagstiftning hänvisar vissa definitioner till definitioner i direktivet om industriutsläpp och ramdirektivet om avfall (direktiv 2008/98/EU).

I artikel 3 anges vilka uppgifter som portalen kommer att innehålla, dvs. uppgifter som rapporteras av verksamhetsutövare och medlemsstaterna enligt artikel 5 och ytterligare relevant miljöinformation som rapporteras enligt annan berörd EU-lagstiftning.

Artikel 4 handlar om portalens utformning och struktur. Det klargörs att uppgifterna presenteras i både aggregerad och icke-aggregerad form för att portalens användare ska kunna göra specifika sökningar, t.ex. per anläggning eller verksamhet. Målet är att säkerställa att portalen blir så enkel och användbar som möjligt för användarna när det gäller tillgång till relevanta rapporterade uppgifter.

I artikel 5 anges de uppgifter enligt bilaga I som verksamhetsutövare vid industrianläggningar årligen ska rapportera till sina medlemsstater. Uppgifterna omfattar utsläpp till miljön av de föroreningar som förtecknas i bilaga II, borttransporter av avfall och avloppsvatten, resursanvändning (t.ex. vatten, råvaror), kontextuell information om dessa uppgifter (t.ex. årlig produktionsvolym), och huruvida anläggningen omfattas av annan närliggande EU- lagstiftning, t.ex. direktivet om industriutsläpp.

För att undvika dubbelrapportering klargörs i artikel 5.1 b att borttransport av avfall som ska bortskaffas genom ”jordförbättring” eller ”djupinjektering” endast bör rapporteras som utsläpp till mark av verksamhetsutövaren vid den anläggning där avfallet har uppkommit.

Uppgifter om utsläpp och borttransporter ska rapporteras som totala årliga utsläpp och borttransporter som sker avsiktligen eller genom olyckshändelse, rutinmässigt eller vid enstaka tillfällen. I artikel 5.1 och bilaga II anges tröskelvärden för rapporteringskravet. Om dessa tröskelvärden inte överskrids ska verksamhetsutövarna uttryckligen ange att deras årliga utsläpp och/eller borttransporter inte överskred tröskelvärdena. Syftet med detta är att komma till rätta med en brist i genomförandet, dvs. att utröna om ett rapporterat nollvärde är ett rapporteringsfel eller om utsläppen och borttransporterna ligger under de tillämpliga tröskelvärdena för rapportering. Syftet med artikel 5.3 är likaså att rätta till en annan brist i genomförandet när det gäller de metoder som verksamhetsutövarna använder för att kvantifiera sina utsläpp och borttransporter genom att fastställa kvantifieringshierarkin till 1. mätning, 2. beräkning, och 3. uppskattning. För att det ska vara möjligt att granska verksamhetsutövarnas rapporter bör de föra arkiv över de uppgifter från vilka den rapporterade informationen härleddes i fem år.

Verksamhetsutövare vid vissa anläggningar kan sakna nödvändig kapacitet för att kvantifiera sina avsiktliga årliga utsläpp av de föroreningar som förtecknas i bilaga II. Som en administrativ förenkling får medlemsstaterna därför kvantifiera sådana utsläpp för verksamhetsutövare vid anläggningar med fjäderfä-, gris- och nötkreatursuppfödning (verksamhet 2 i bilaga I) och för vattenbruk (verksamhet 7 i bilaga I).

Enligt artikeln ska medlemsstaterna dessutom fastställa en tidsfrist för verksamhetsutövarnas rapportering av uppgifterna till de behöriga myndigheterna.

Artikel 6 handlar om medlemsstaternas påföljande årliga rapportering av uppgifter till kommissionen. Formatet och det datum då medlemsstaterna ska rapportera uppgifter ska fastställas genom genomförandeakter. I detta avseende fortsätter kommissionens

genomförandebeslut (EU) 2019/174127, där dataformatet och rapporteringsfristerna fastställs, att gälla. Kommissionen ska med bistånd från Europeiska miljöbyrån lägga in den information som medlemsstaterna rapporterar i portalen inom en månad från det att informationen har mottagits.

Artikel 7 handlar om rapportering av utsläpp av föroreningar från diffusa källor. Om inga sådana uppgifter rapporteras ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att inleda sådan rapportering.

Artikel 8 rör kvaliteten på de rapporterade uppgifterna. Verksamhetsutövarna ska säkerställa att uppgifterna håller god kvalitet och de behöriga myndigheterna ska bedöma huruvida uppgifterna är exakta, fullständiga, enhetliga och trovärdiga. Kommissionen får anta relevanta riktlinjer genom genomförandeakter.

Artiklarna 9, 10 och 11: I enlighet med FN/Uneces konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor samt protokollet och berörd EU-lagstiftning, inbegripet Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG28, syftar dessa bestämmelser till att säkerställa följande:

i)Kostnadsfri tillgång online för allmänheten till uppgifterna i portalen. Detta påverkar dock inte de begränsningar som anges i EU-lagstiftning om tillgång till miljöinformation, t.ex. skydd av verksamhetsutövares kommersiella intressen eller konfidentiell information.

ii)Allmänhetens deltagande i den framtida utvecklingen av portalen.

iii)Allmänhetens rätt till rättslig prövning när det gäller tillgång till miljöinformation.

Artikel 12 handlar om utveckling och regelbunden uppdatering av vägledning till stöd för

genomförandet av denna förordning. Vägledningen berör bland annat rapporteringsförfaranden och kvalitetssäkring av rapporterade uppgifter.

Artikel 13 föreskriver att kommissionen och medlemsstaterna ska öka allmänhetens medvetenhet om portalen.

Artiklarna 14 och 15: Enligt artikel 14 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att ändra bilagorna I och II i syfte att säkerställa att förordningen förblir aktuell.

Vad gäller bilaga I föreskriver artikeln att det ska vara möjligt att lägga till nya industri- eller jordbruksverksamheter som har eller kan ha en negativ inverkan på miljön eller människors hälsa till följd av betydande utsläpp av föroreningar eller betydande resursanvändning. Verksamheter kan också behöva läggas till för att genomföra ändringar av protokollet om register över utsläpp och överföringar av föroreningar.

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1741 av den 23 september 2019 om fastställande av format och periodicitet för uppgifter som medlemsstaterna ska göra tillgängliga vid rapporteringen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (EUT L 267, 21.10.2019, s. 3)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26).

Det finns även en bestämmelse om uppdatering av bilaga II genom tillägg av föroreningar som omfattas av särskild tillsynskontroll enligt EU:s lagstiftning om kemikalier, vatten och luftkvalitet på grund av att de kan vara farliga för miljön eller människors hälsa. Föroreningar kan också behöva läggas till för att genomföra ändringar av protokollet om register över utsläpp och överföringar av föroreningar. Enligt denna bestämmelse blir det dessutom möjligt att fastställa tröskelvärden för rapportering som säkerställer att minst 90 % av utsläppen av föroreningar från verksamheter som omfattas av bilaga I fångas upp.

I artikel 15 fastställs villkoren för utövandet av dessa delegeringar.

Artikel 16 innehåller bestämmelsen om kommittéförfarandet. Där anges att kommissionen kommer att bistås av en kommitté och att det granskningsförfarande som fastställs i kommittéförfarandeförordningen (förordning (EU) nr 182/2011) är tillämpligt. Enligt denna artikel kan kommissionen komma att anta genomförandeakter för att fastställa eller uppdatera datum och format för rapporteringen enligt artikel 6.1.

I artikel 17 anges de kriterier som medlemsstaterna ska överväga när de fastställer sanktioner för överträdelser av förordningens bestämmelser. Medlemsstaterna uppmanas att införa åtgärder för att säkerställa efterlevnad i syfte att förhindra och upptäcka överträdelser.

Artiklarna 18, 19 och 20: Artikel 18 rör upphävande och ersättning av förordning (EG) nr 166/2006. Artikel 20 handlar om datumet för ikraftträdande, medan artikel 19 rör de övergångsbestämmelser som gäller på detta datum.

I bilaga I anges de verksamheter som förordningen är tillämplig på, nämligen

∙anläggningar som bedriver en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I eller Ia till direktiv 2010/75/EU, och som överskrider de tillämpliga tröskelvärden som fastställs i det direktivet,

∙medelstora förbränningsanläggningar med en kapacitet över 20 MW (megawatt),

∙ytterligare verksamheter som anges i protokollet men inte omfattas av den ovannämnda lagstiftningen, nämligen underjordsbrytning (inklusive utvinning av råolja eller gas), dagbrottsbrytning och stenbrottsbrytning, större anläggningar för

rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, vattenbruk, och byggnad/nedmontering/målning/borttagning av färg på fartyg.

Detta tillämpningsområde syftar till att skapa överensstämmelse med annan berörd EU- miljölagstiftning, bland annat direktiv 2010/75/EU och direktiv (EU) 2015/2193.

Bilaga II innehåller förteckningen över föroreningar som ska rapporteras samt de tröskelvärden vid vilka utsläpp ska rapporteras.

Bilaga III är en jämförelsetabell mellan bestämmelserna i förordning (EG) nr 166/2006 och de motsvarande bestämmelserna i detta förslag.

2022/0105 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om rapportering av miljöuppgifter från industrianläggningar och inrättande av en

portal för industriutsläpp

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande29, med beaktande av Regionkommitténs yttrande30,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Enligt Europeiska unionens åttonde miljöhandlingsprogram som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr XXX/202X/EU31 ska kommissionen, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och berörda aktörer, både på unions- och medlemsstatsnivå, effektivt tillämpa höga standarder för öppenhet, allmänhetens deltagande och tillgång till rättslig prövning i enlighet med Uneces konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor32 (Århuskonventionen).

(2)I Århuskonventionen, som ratificerades av Europeiska gemenskapen den 17 februari 2005 genom rådets beslut 2005/370/EG, bekräftas att ökad tillgång för allmänheten till miljöinformation och spridning av sådan information bidrar till en ökad medvetenhet om miljöfrågor, ett fritt meningsutbyte, ett aktivare deltagande från allmänhetens sida i beslut som rör miljön och slutligen till en bättre miljö.

29EUT C , , s. .

30EUT C , , s. .

31Europaparlamentets och rådets beslut XXX/XXX/XX om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (EUT L XXX, XX.XX.XX, s. XX).

32EUT L 124, 17.5.2005, s. 4.

(3)Den 2 december 2005 ratificerade Europeiska gemenskapen Uneces protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar (protokollet) genom rådets beslut 2006/61/EG.

(4)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/200633 upprättades ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar för att genomföra protokollet.

(5)Kommissionen konstaterade i sin andra rapport34 om genomförandet av förordning (EG) nr 166/2006 att rapporteringskraven borde göras mer enhetliga genom att ytterligare utnyttja synergier med närliggande miljölagstiftning om föroreningar från industrianläggningar, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU35 och rådets direktiv 91/271/EEG36. I rapporten framhölls också behovet av att undersöka alternativ för ytterligare kontextuell information för att göra de rapporterade uppgifterna mer ändamålsenliga.

(6)Genom kommissionens meddelande Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark37 inrättas en EU-handlingsplan för nollförorening, energi, utfasning av fossila bränslen och den cirkulära ekonomin samt främjas en effektiv användning av rapporterad information i den bredare övervaknings- och prognosramen för nollförorening och enligt den övervakningsram som fastställs i det åttonde miljöhandlingsprogrammet.

(7)I linje med slutsatserna i kommissionens andra rapport om genomförandet av förordning (EG) nr 166/2006 utvecklade kommissionen, med bistånd från Europeiska miljöbyrån (miljöbyrån), i juni 2021 en portal för industriutsläpp (portalen)38 som ska ersätta det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar och därmed förbättra synergierna med rapporteringen enligt direktiv 2010/75/EU.

(8)Portalen ska ge allmänheten kostnadsfri tillgång online till ett ytterligare integrerat och enhetligt dataset om viktiga miljöbelastningar som industrianläggningar ger upphov till, eftersom sådana uppgifter utgör ett kostnadseffektivt verktyg för jämförelser och beslutsfattande i miljöfrågor och bidrar till att främja bättre miljöprestanda, följa trender, påvisa framsteg när det gäller att minska utsläppen, riktmärka anläggningar, övervaka att berörda internationella avtal följs, fastställa prioriteringar och bedöma vilka framsteg som miljöpolitiken och miljöprogrammen på unionsnivå och nationell nivå resulterat i.

(9)Uppgifterna i portalen bör redovisas i aggregerad och icke-aggregerad form för att användarna ska kunna göra riktade sökningar.

33Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).

34COM(2017) 810 final.

35Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).

36Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).

37Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark, 12.5.2021 (COM(2021) 400 final).

38https://industry.eea.europa.eu/.

(10)Rapporteringskraven bör gälla på ”anläggningsnivå” för att skapa synergier mellan portalen och databaserna över miljöbelastningar från industrianläggningar, inbegripet de industrianläggningar som omfattas av direktiv 2010/75/EU, och säkerställa samstämmighet med och stöd för genomförandet av det direktivet.

(11)I syfte att uppfylla protokollets krav bör rapporteringskraven gälla alla verksamheter som förtecknas i bilaga I till protokollet. För att skapa synergier med närliggande EU- miljölagstiftning som berör industrianläggningar bör denna förordnings tillämpningsområde dessutom anpassas till de industriverksamheter som förtecknas i bilagorna I och Ia till direktiv 2010/75/EU och till valda verksamheter som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/219339.

(12)För att övervaka industrianläggningars miljöprestanda bör de uppgifter som ska ingå i portalen, över vissa kvantitativa tröskelvärden, omfatta utsläpp till miljön av vissa föroreningar, borttransport av avloppsvatten som innehåller dessa föroreningar och borttransport av avfall.

(13)Portalen bör även innehålla uppgifter om de berörda anläggningarnas användning av vatten, energi och råvaror för att möjliggöra övervakning av framstegen mot en cirkulär och ytterst resurseffektiv ekonomi.

(14)I Århuskonventionen, som ratificerades av Europeiska gemenskapen den 17 februari 2005 genom rådets beslut 2005/370/EG40, bekräftas att ökad tillgång för allmänheten till miljöinformation och spridning av sådan information bidrar till en ökad medvetenhet om miljöfrågor, ett fritt meningsutbyte, ett aktivare deltagande från allmänhetens sida i beslut som rör miljön och slutligen till en bättre miljö.

(15)Verksamhetsutövare bör också rapportera information om den berörda anläggningens produktionsvolym, antal anställda och driftstimmar samt information om olyckshändelser som har gett upphov till utsläpp för att möjliggöra kontextualisering av de rapporterade uppgifterna om utsläpp av föroreningar och borttransport av avfall och avloppsvatten.

(16)Den samlade nyttan med portalen för tillgång till miljöinformation om industrianläggningar bör maximeras genom länkar till andra informationsflöden från unionens miljölagstiftning om klimatförändring och skydd av luft, vatten och mark samt avfallshantering, inklusive rapportering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU41, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG42 och direktiv 2010/75/EU. För att maximera portalens värde för användarna bör den dessutom utformas för att underlätta framtida integrering med andra relevanta miljödataflöden.

39Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2193 av den 25 november 2015 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar (EUT L 313, 28.11.2015, s. 1).

40Rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (EUT L 124, 17.5.2005, s. 1).

41Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG (EUT L 197, 24.7.2012, s. 1).

42Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(17)Av rättssäkerhetsskäl bör verksamhetsutövare vid anläggningar vara skyldiga att ange ett nollvärde om utsläppen och borttransporterna av avfall och avloppsvatten från deras anläggningar är lägre än tröskelvärdena för rapportering.

(18)För att förbättra kvaliteten på de rapporterade uppgifterna och säkerställa att de är jämförbara är det lämpligt att harmonisera de kvantifieringsmetoder som verksamhetsutövarna ska använda när de rapporterar om utsläpp, borttransport av avfall, borttransport av avloppsvatten och resursanvändning. Verksamhetsutövarna bör därför, som en prioritet, vara skyldiga att använda mätning som den mest exakta kvantifieringsmetoden. Om det inte är möjligt bör de använda beräkning, medan uppskattning endast bör användas som en sista utväg.

(19)Eftersom verksamhetsutövare vid animalieproduktions- och vattenbruksanläggningar kan sakna nödvändig kapacitet för att korrekt kvantifiera sina avsiktliga utsläpp bör medlemsstaterna ha rätt att kvantifiera dessa utsläpp för deras räkning.

(20)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordnings bestämmelser bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter i syfte att fastställa typen av och formatet för den information som ska lämnas samt rapporteringsfrister. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201143.

(21)Med tanke på betydelsen av att unionens medborgare snabbt får tillgång till miljöinformation är det viktigt att medlemsstaterna och kommissionen gör uppgifterna allmänt tillgängliga så snabbt som det är tekniskt möjligt. Även om den exakta rapporteringsfristen ska fastställas i en genomförandeakt bör den inte infalla senare än elva månader efter rapporteringsårets slut.

(22)Där så är lämpligt bör portalen även underlätta tillgång till information om utsläpp från diffusa källor, så att beslutsfattarna lättare kan se dessa utsläpp i sitt sammanhang och avgöra hur de kan minskas på effektivast möjliga sätt.

(23)De uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller bör vara av hög kvalitet, särskilt med avseende på exakthet, fullständighet, enhetlighet och trovärdighet. Behöriga myndigheter bör därför bedöma kvaliteten på de uppgifter som lämnas av verksamhetsutövarna.

(24)Allmänheten bör ha obegränsad tillgång till den miljöinformation som medlemsstaterna rapporterar, och undantag från denna regel bör endast vara möjliga enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG44 eller i förekommande fall Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/200145.

(25)Det bör säkerställas att allmänheten kan delta i den framtida utvecklingen av portalen genom att den i ett tidigt skede bereds tillfälle att lämna synpunkter, upplysningar, analyser och åsikter som är av betydelse för beslutsprocessen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26).

45Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(26)För att öka portalens användbarhet och effekt bör kommissionen, med bistånd från miljöbyrån, ta fram vägledning till stöd för genomförandet av denna förordning.

(27)Kommissionen bör ha möjlighet att uppdatera förteckningen över industri- eller jordbruksverksamheter som omfattas av rapporteringskraven. Kommissionen bör därför ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 290 i fördraget för att ändra bilaga I till denna förordning genom att lägga till verksamheter som inverkar, eller förväntas inverka, på människors hälsa eller miljön och anpassa bilagan till ändringar av protokollet.

(28)Kommissionen bör även ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 290 i fördraget för att ändra bilaga II till denna förordning i syfte att fastställa tröskelvärden för rapportering och lägga till föroreningar som omfattas av specifika tillsynsåtgärder enligt unionens lagstiftning om kvaliteten på luft och vatten samt kemikalier, inbegripet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/200646 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG47, 2004/107/EG48, 2006/118/EG49, 2008/50/EG50 och 2008/105/EU51, för att avspegla ändringar av protokollet med avseende på föroreningar som ska rapporteras eller deras tröskelvärden för rapportering samt för att anpassa den bilagan till vetenskapliga eller tekniska framsteg.

(29)Kommissionen bör även ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 290 i fördraget för att ändra bilaga II till denna förordning i syfte att fastställa tröskelvärden för rapportering och lägga till föroreningar som omfattas av specifika tillsynsåtgärder enligt unionens lagstiftning om kvaliteten på luft och vatten samt kemikalier,

inbegripet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/200652 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG53, 2004/107/EG54,

46Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006,

s.1).

47Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

48Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften (EUT L 23, 26.1.2005, s. 3).

49Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 372, 27.12.2006, s. 19).

50Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).

51Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EUT L 348, 24.12.2008, s. 84).

52Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006,

s.1).

53Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

2006/118/EG55, 2008/50/EG56 och 2008/105/EU57, för att avspegla ändringar av protokollet med avseende på föroreningar som ska rapporteras eller deras tröskelvärden för rapportering samt för att anpassa den bilagan till vetenskapliga eller tekniska framsteg.

(30)När kommissionen antar delegerade akter enligt denna förordning är det särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning58. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(31)För att säkerställa ett ändamålsenligt genomförande av denna förordning bör medlemsstaterna fastställa bestämmelser om sanktioner för överträdelser av denna förordning och bör säkerställa att de genomförs.

(32)Förordning (EG) 166/2006 behöver ändras betydligt. Den bör därför upphävas och ersättas av denna förordning för att säkerställa klarhet, rättssäkerhet och öppenhet.

(33)Eftersom målet med denna förordning, nämligen att förbättra allmänhetens tillgång till miljöinformation genom upprättandet av en integrerad, enhetlig och unionstäckande elektronisk databas inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom behovet av jämförbara uppgifter mellan samtliga medlemsstater talar för en hög grad av harmonisering, och därför bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(34)De rapporteringskrav som fastställs i denna förordning bör gälla från och med rapporteringsåret 2025 så att medlemsstaterna och de berörda verksamhetsutövarna får tillräckligt med tid på sig för att vidta nödvändiga åtgärder.

(35)För att säkerställa kontinuiteten i tillhandahållandet av uppgifter och rättssäkerhet bör förordning (EG) nr 166/2006 fortsätta att gälla för rapporteringsåret 2024.

54Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften (EUT L 23, 26.1.2005, s. 3).

55Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 372, 27.12.2006, s. 19).

56Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).

57Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EUT L 348, 24.12.2008, s. 84).

58EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning genomförs Uneces protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar (protokollet) genom att regler fastställs för insamling och rapportering av miljöuppgifter från industrianläggningar, och genom att en portal för industriutsläpp (portalen) upprättas på unionsnivå i form av en onlinedatabas som ger tillgång till sådana uppgifter.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)anläggning: en fast, teknisk enhet där en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I bedrivs, liksom all annan därmed förknippad verksamhet som tekniskt sett är knuten till de verksamheter som bedrivs på platsen och som kan påverka utsläpp och föroreningar.

(2)plats: anläggningens geografiska läge.

(3)allmänheten: allmänheten enligt definitionen i artikel 3.16 i direktiv 2010/75/EU.

(4)utsläpp: spridning av föroreningar till miljön genom mänsklig verksamhet, avsiktligen eller genom olyckshändelse, rutinmässigt eller vid enstaka tillfällen, inbegripet spill, utsläpp till luft, vatten eller mark, injicering, bortskaffande eller dumpning, eller genom avloppssystem utan slutlig avloppsrening.

(5)förorening: ämnen eller grupper av ämnen som på grund av sina egenskaper kan vara skadliga för miljön eller människors hälsa om de sprids till miljön.

(6)ämne: ett ämne enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2010/75/EU.

(7)verksamhetsutövare: en verksamhetsutövare enligt definitionen i artikel 3.15 i direktiv 2010/75/EU.

(8)borttransport: en förflyttning bort från en anläggning av avfall för återvinning eller bortskaffande, eller av föroreningar i avloppsvatten för avloppsrening.

(9)avfall: avfall enligt definitionen i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG59.

(10)avloppsvatten: avloppsvatten från tätbebyggelse, hushållsspillvatten och industrispillvatten enligt definitionen i artikel 2.1, 2.2 och 2.3 i direktiv 91/271/EEG, och annat använt vatten som på grund av de ämnen eller föremål det innehåller regleras i unionslagstiftningen.

(11)diffusa källor: de talrika mindre eller spridda källor till utsläpp av föroreningar till mark, luft eller vatten, vars sammanlagda belastning kan ha en betydande inverkan på dessa medier och för vilka det är opraktiskt att samla in rapporter från varje källa.

(12)behörig myndighet: den eller de nationella myndigheter, eller annat eller andra behöriga organ, som medlemsstaterna utsett.

(13)farligt avfall: farligt avfall enligt definitionen i artikel 3.2 i direktiv 2008/98/EG.

(14)återvinning: varje förfarande som avses i bilaga II till direktiv 2008/98/EG.

(15)bortskaffande: varje förfarande som avses i bilaga I till direktiv 2008/98/EG.

(16)rapporteringsår: det kalenderår för vilket uppgifter ska samlas in.

Artikel 3

Portalens innehåll

1.Portalen ska innehålla uppgifter om

(a)utsläpp av de föroreningar som avses i artikel 5.1 a,

(b)borttransport av avfall av det slag som avses i artikel 5.1 b och av föreningar i avloppsvatten enligt vad som avses i artikel 5.1 c,

(c)användning av vattenresurser, energi och råvaror av det slag som avses i artikel 5.1 d,

(d)den kontextuella information som avses i artikel 5.1 e,

(e)utsläpp av föroreningar från diffusa källor av det slag som avses i artikel 7.1, om sådan information är tillgänglig.

2.Portalen ska vara försedd med länkar till

(a)nationella register över utsläpp och överföringar av föroreningar som medlemsstaterna har upprättat i enlighet med protokollet,

59Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(b)andra befintliga allmänt tillgängliga register, databaser eller webbplatser som har upprättats på medlemsstats- eller unionsnivå, som ger tillgång till de rapporteringskrav som anges i unionens lagstiftning om klimatförändringar, skydd av luft, vatten och mark samt avfallshantering.

Artikel 4

Portalens utformning och struktur

1.Kommissionen ska göra portalen allmänt tillgänglig och presentera uppgifterna i både aggregerad och icke-aggregerad form i syfte att möjliggöra sökningar per

(a)anläggning, i tillämpliga fall också anläggningens moderbolag, och dess geografiska lokalisering, inklusive avrinningsområdet,

(b)verksamhet,

(c)förekomst på medlemsstats- eller unionsnivå,

(d)förorening, avfall eller, i tillämpliga fall, resurs,

(e)det miljömedium (luft, vatten, mark) som föroreningen släpps ut i,

(f)borttransport av avfall och, i tillämpliga fall, dess destination,

(g)borttransport av föroreningar i avloppsvatten,

(h)diffusa källor,

(i)ägare eller verksamhetsutövare.

2.Portalen ska utformas så att det är så enkelt som möjligt för allmänheten att få tillgång till den och så att uppgifterna, vid normal funktion, alltid är lätta att få tillgång till via internet. Portalen ska utformas med hänsyn till att det kan komma att utvidgas och ska successivt omfatta alla tidigare inrapporterade uppgifter, åtminstone för de tio senaste rapporteringsåren.

Artikel 5

Verksamhetsutövarnas rapportering till behöriga myndigheter

1.Vid varje anläggning där en eller flera av de verksamheter utförs som finns förtecknade i bilaga I ska verksamhetsutövaren, om verksamheterna uppfyller de tröskelvärden för kapacitet som anges i den bilagan, till den behöriga myndigheten årligen rapportera följande uppgifter, såvida den behöriga myndigheten inte redan har tillgång till dessa uppgifter:

(a)Utsläpp till luft, vatten och mark av de föroreningar som förtecknas i bilaga II för vilka tröskelvärdet i bilaga II har överskridits.

(b)Borttransport av farligt avfall i större mängder än 2 ton per år eller av ickefarligt avfall i större mängder än 2 000 ton per år, avsett för någon typ av återvinning eller bortskaffande, med undantag för bortskaffande för jordförbättring eller djupinjektering enligt bilaga I till direktiv 2008/98/EG, varvid det ska anges med ”R” eller ”D” om avfallet är avsett för återvinning respektive bortskaffande och, för gränsöverskridande transporter av farligt avfall, namn på och adress till den som ska återvinna eller bortskaffa avfallet och var detta faktiskt ska ske. Avfall som används för jordförbättring eller djupinjektering ska enbart av verksamhetsutövaren vid den anläggning där avfallet uppkommit rapporteras som utsläpp till mark.

(c)Borttransport av de föroreningar som förtecknas i bilaga II i avloppsvatten avsett för avloppsrening för vilka tröskelvärdet i kolumn 1b i bilaga II har överskridits.

(d)Användning av vatten, energi och råvaror.

(e)Information som möjliggör kontextualisering av de uppgifter som rapporteras enligt leden a–d, inklusive produktionsvolym, antal anställda, antal driftstimmar samt information om olyckshändelser som har gett upphov till utsläpp.

(f)Information om huruvida anläggningen även omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG60, direktiv 91/271/EEG, direktiv 2010/75/EU, direktiv 2012/18/EU, direktiv (EU) 2015/2193 eller annan EU-miljölagstiftning som identifieras i det rapporteringsformat som anges i artikel 6.

2.Om de utsläpp som avses i punkt 1 a eller sådan borttransport av föroreningar som avses i punkt 1 c inte överskrider de tillämpliga tröskelvärden som fastställs i bilaga II, eller om borttransport av avfall inte överskrider de tröskelvärden som anges i punkt 1 b, ska verksamhetsutövaren vid den berörda anläggningen i sin rapport ange att utsläppen eller borttransporterna ligger under dessa värden eller trösklar.

3.Verksamhetsutövarna ska inhämta de uppgifter som avses i punkt 1 genom mätning. Om mätning inte är möjlig ska verksamhetsutövarna använda beräkning. Om varken mätning eller beräkning är möjlig får verksamhetsutövarna inhämta uppgifterna genom uppskattning.

4.Verksamhetsutövarna ska i sina rapporter ange de metoder som har använts för att inhämta uppgifterna. Om uppgifterna har inhämtats genom mätning ska analysmetoden anges. Om uppgifterna har inhämtats genom beräkning ska beräkningsmetoden anges.

5.Vid utarbetandet av den rapport som avses i punkt 1 ska verksamhetsutövarna

använda bästa tillgängliga information, vilken kan inbegripa mätdata,

60Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

utsläppsfaktorer, massbalansberäkningar, indirekt övervakning eller andra beräkningar, tekniska uppskattningar och andra metoder i linje med artikel 8.1 och som överensstämmer med internationellt vedertagna metoder, om sådana finns.

6.De utsläpp som avses i bilaga II och som rapporteras enligt punkt 1 a ska innefatta alla utsläpp från alla källor på platsen för anläggningen vilka ingår i bilaga I.

7.De uppgifter som avses i punkt 1 ska omfatta totala utsläpp och borttransporter som sker avsiktligen eller genom olyckshändelse, rutinmässigt eller vid enstaka tillfällen. Då verksamhetsutövarna tillhandahåller dessa uppgifter ska de ange eventuella uppgifter om utsläpp genom olyckshändelse, i de fall sådana finns att tillgå.

8.Verksamhetsutövaren vid varje anläggning ska med lämpliga intervall samla in de uppgifter som behövs för att bedöma vilka utsläpp och borttransporter från anläggningen som omfattas av rapporteringskraven enligt punkt 1.

9.Verksamhetsutövaren vid varje berörd anläggning ska hålla arkiven från vilka de rapporterade uppgifterna härleddes tillgängliga för den behöriga myndigheten i fem år efter rapporteringsårets slut. Arkiven ska innehålla en beskrivning av den metod som använts för att samla in uppgifterna.

10.Medlemsstaterna får besluta att själva kvantifiera de avsiktliga utsläpp som avses i punkt 1 a för verksamhetsutövare vid anläggningar som omfattas av verksamhet 2 och verksamhet 7 i bilaga I. I sådana fall ska punkterna 1–9 inte vara tillämpliga på dessa verksamhetsutövare med avseende på sådana utsläpp.

11.Med beaktande av de krav som anges i artikel 6 ska medlemsstaterna fastställa ett datum då verksamhetsutövarna ska lämna de uppgifter som avses i denna artikel till den behöriga myndigheten.

Artikel 6

Medlemsstaternas rapportering till kommissionen

1.Medlemsstaterna ska varje år till kommissionen på elektronisk väg lämna en rapport som innehåller alla de uppgifter som anges i artikel 5 i det format och senast det datum som kommissionen fastställer genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2. Rapporten ska i vart fall lämnas senast elva månader efter rapporteringsårets slut.

2.Kommissionens avdelningar ska med bistånd av Europeiska miljöbyrån (miljöbyrån) lägga in de uppgifter som medlemsstaterna rapporterar i portalen senast en månad efter det att medlemsstaternas rapportering i enlighet med punkt 1 har slutförts.

Artikel 7

Uppgifter om utsläpp av föroreningar från diffusa källor

1.Kommissionen ska med bistånd från miljöbyrån i portalen ta med utsläpp av föroreningar från diffusa källor, om sådana uppgifter finns att tillgå och redan har rapporterats av medlemsstaterna.

2.De uppgifter som finns tillgängliga i portalen ska göra det möjligt för användarna att söka efter och identifiera utsläpp av föroreningar från diffusa källor inom lämpliga ytenheter och ska inbegripa information om den typ av metod som använts för att få fram uppgifterna.

3.Om kommissionen konstaterar att det inte finns några uppgifter om utsläpp från diffusa källor, ska den ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 i syfte att komplettera denna förordning genom inledande av rapportering om utsläpp av relevanta föroreningar från en eller flera diffusa källor enligt internationellt godkända metoder.

Artikel 8

Kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning

1.Verksamhetsutövare vid anläggningar som omfattas av rapporteringskraven i artikel 5 ska säkerställa de inrapporterade uppgifternas kvalitet.

2.De behöriga myndigheterna ska bedöma kvaliteten på de uppgifter som verksamhetsutövare vid de anläggningar som avses i punkt 1 lämnar, särskilt med avseende på deras exakthet, fullständighet, enhetlighet och trovärdighet.

Artikel 9

Tillgång till information

1.Kommissionen ska med bistånd från miljöbyrån göra de uppgifter som finns i portalen allmänt tillgängliga utan kostnad på internet inom en månad från det att medlemsstaternas rapportering har avslutats i enlighet med artikel 6.1.

2.Om allmänheten inte på ett enkelt sätt kan få direkt tillgång via internet till de uppgifter som finns i portalen ska den berörda medlemsstaten och kommissionen underlätta elektronisk tillgång till det europeiska registret på allmänt tillgängliga platser.

3.Varje medlemsstat ska fortlöpande, utan kostnad och utan att begränsa åtkomsten för registrerade användare, göra de uppgifter som rapporterats enligt artikel 5, och i förekommande fall enligt artikel 7.1, tillgängliga för allmänheten.

Artikel 10

Sekretess

När en medlemsstat betraktar uppgifter som sekretessbelagda i enlighet med artikel 4.2 i direktiv 2003/4/EG ska den i sin rapport enligt artikel 6.2 i denna förordning för det berörda rapporteringsåret separat för varje anläggning ange vilka uppgifter som inte får offentliggöras och skälen för detta.

Artikel 11

Allmänhetens deltagande

1.Kommissionen ska se till att allmänheten i ett tidigt skede ges en faktisk möjlighet att delta i den fortsatta utvecklingen av portalen, inbegripet kapacitetsuppbyggnad och förberedelser av ändringar av denna förordning.

2.Allmänheten ska ha möjlighet att lämna kommentarer, information, analyser och åsikter inom en rimlig tidsfrist.

3.Kommissionen ska ta vederbörlig hänsyn till sådana åsiktsyttringar från allmänheten och informera den om resultaten av allmänhetens deltagande.

Artikel 12

Vägledning

Kommissionen ska med bistånd från miljöbyrån utarbeta och regelbundet uppdatera vägledning till stöd för genomförandet av denna förordning, och denna ska omfatta minst följande:

(a)Rapporteringsrutiner.

(b)De uppgifter som ska rapporteras.

(c)Kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning.

(d)Vilken typ av uppgifter som inte lämnats ut och orsaken till detta om det rör sig om sekretessbelagda uppgifter.

(e)Hänvisning till internationellt godkända metoder för fastställande, analys och provtagning av utsläpp.

(f)Angivelse av moderbolag.

Artikel 13

Information till allmänheten

Medlemsstaterna och kommissionen ska öka allmänhetens medvetenhet om och förståelse av portalen och hur portalens uppgifter kan användas.

Artikel 14

Ändringar av bilagorna

1.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 för att ändra bilaga I för ett eller flera av följande syften:

(a)Lägga till en industri- eller jordbruksverksamhet som inverkar, eller förväntas inverka, på människors hälsa eller miljön till följd av utsläpp av föroreningar, överföringar av avfall eller avloppsvatten eller resursanvändning. Utsläpp eller överföringar över respektive tröskelvärden för rapportering enligt artikel 5.1 b och bilaga II kommer att vara en avgörande faktor vid fastställandet av inverkan på människors hälsa eller miljön.

(b)Anpassa bilagan till protokollet efter det att ändringarna av dess bilagor har antagits.

2.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 för att ändra bilaga II för ett eller flera av följande syften:

(a)Anpassa den till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

(b)Lägga till föroreningar vars utsläpp till luft, vatten och mark har, eller kan ha, en negativ inverkan på miljön eller människors hälsa, inklusive föroreningar som släpps ut från de verksamheter som avses i bilaga I till denna förordning, och som uppfyller ett av följande villkor:

i)Ämnen som anses utgöra ämnen som inger mycket stora betänkligheter enligt bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006.

ii)Ämnen som anses utgöra prioriterade ämnen enligt direktiv 2000/60/EG eller 2008/105/EG.

iii)Ämnen som är uppförda på den bevakningslista som fastställs inom ramen för direktiv 2006/118/EG eller 2008/105/EG.

iv)Ämnen som är föremål för gränsvärden eller andra begränsningar enligt direktiv 2008/50/EG, 2004/107/EG eller 2006/118/EG.

(c)Fastställa och uppdatera tröskelvärden för utsläpp för att uppnå målet att fånga in minst 90 % av utsläppen av varje förorening till luft, vatten och mark från de verksamheter som avses i bilaga I. Införa tröskelvärden på noll för ämnen som anses vara särskilt farliga för miljön eller människors hälsa.

(d)Anpassa bilagan till protokollet efter det att ändringarna av dess bilagor har antagits.

Artikel 15

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.3 och 14 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den … [Publikationsbyrån:

För in datum = det datum då den här förordningen träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.3 och 14 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.När kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7.3 och 14 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 16

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté.

SV28

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 17

Sanktioner och åtgärder för att säkerställa efterlevnad

1.Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella åtgärder som antagits enligt denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder utan dröjsmål samt utan dröjsmål eventuella ändringar som berör dem.

2.De sanktioner som avses i punkt 1 ska innefatta böter som är proportionerliga mot omsättningen för den juridiska person eller inkomsten för den fysiska person som har begått överträdelsen. Nivån på böterna ska beräknas på ett sådant sätt att det säkerställs att de ändamålsenligt berövar personen som är ansvarig för överträdelsen de ekonomiska fördelar som härrör från överträdelsen. Nivån på böterna ska gradvis höjas vid upprepade överträdelser.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att det i de sanktioner som avses i punkt 1 tas vederbörlig hänsyn till följande:

(a)Överträdelsens karaktär, allvar och omfattning.

(b)Om överträdelsen skett med uppsåt eller genom oaktsamhet.

(c)Den population eller miljö som drabbats av överträdelsen, med beaktande av hur överträdelsen påverkat målet att uppnå en skyddsnivå för människors hälsa och miljön.

4.Medlemsstaterna ska anta åtgärder för säkerställande av efterlevnad i syfte att förhindra och upptäcka de överträdelser som avses i punkt 1.

Artikel 18

Upphävande

Förordning (EG) nr 166/2006 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2026.

Hänvisningar till den upphävda förordningen (EG) nr 166/2006 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 19

Övergångsbestämmelser

Trots vad som föreskrivs i artikel 18 första stycket ska förordning (EG) nr 166/2006 fortsätta att tillämpas vad gäller rapporteringen för år 2024.

Artikel 20

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2026.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering av miljöuppgifter från industrianläggningar och inrättande av en portal för industriutsläpp

Berörda politikområden

Politikområde: 09 Miljö och klimatförändring

Förslaget avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd61  en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

Mål

Allmänt/allmänna mål:

Syftet med detta förslag

(1)Uppdatera det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar i linje med resultaten från den nyligen slutförda konsekvensbedömningen om upprättande av en portal för industriutsläpp (portalen).

(2)Förbättra EU:s tillgång till miljöinformation om industrianläggningar.

(3)Återupprätta portalen som ett stödjande instrument till direktivet om industriutsläpp och närliggande EU-miljölagstiftning.

Detta förslag kommer i synnerhet att bidra till att uppnå följande mål

∙Den europeiska gröna given: ”Kommissionen kommer att se över EU:s åtgärder mot föroreningar från stora industrianläggningar.”

∙Handlingsplanen för nollföroreningar: ”Syftet med översynen [av direktivet om industriutsläpp och förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och

överföringar] är att … förbättra allmänhetens tillgång till information … samt göra det lättare att jämföra medlemsstaternas resultat när det gäller att tackla industriutsläpp.”

Förslagen är också fullständigt i linje med Agenda 2030, särskilt när det gäller följande mål för hållbar utveckling

∙”3.9: väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark,

∙9.4: Uppgradera infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser, där alla länder vidtar åtgärder inom ramen för sina möjligheter.

61I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

∙12.4 Uppnå en miljövänlig hantering av kemikalier och allt avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramar, och avsevärt minska deras utsläpp i luft, vatten och mark för att minimera deras negativa effekter på människors hälsa och på miljön.

∙12.5 Väsentligt minska uppkomsten av avfall genom att förebygga, minska, återvinna och återanvända.

∙12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel.

∙12.8 Se till att människor överallt har den relevanta information och den medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och en livsstil i harmoni med naturen.”

(4)Specifikt/specifika mål:

1.Göra portalen mer ändamålsenlig genom att avhjälpa de brister som identifierats i återkopplingen om genomförandet, t.ex. uppdatering av rapporterade föroreningar och krav på rapportering på anläggningsnivå i stället för enhetsnivå.

2.Bidra till målen för den cirkulära ekonomin och produktionssätt som inte kräver gifter genom att införa krav på ytterligare uppgifter om resursförbrukning, t.ex. användning av energi, vatten och råvaror, och genom att göra förteckningen över de ämnen som ska rapporteras mer dynamisk så att den innefattar nya riskämnen.

3.Bidra till minskade koldioxidutsläpp i industrin genom att samla in mer exakta uppgifter om utsläpp av växthusgaser från industriverksamheter.

4.Utvidga portalens sektoriella räckvidd för att förbättra kunskapen om andra betydande utsläpp/överföringar från industrin och förbättra överensstämmelsen med närliggande lagstiftning, särskilt direktivet om industriutsläpp och direktivet om medelstora förbränningsanläggningar.

(5)Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Syftet med den föreslagna ändringen av förordningen är att avhjälpa brister i genomförandet som har identifierats i utvärderingarna av registret och direktivet om industriutsläpp och bidra till att uppnå de bredare politiska målen för den europeiska gröna given.

Omställningen till rapportering på anläggningsnivå (i stället för enhetsnivå) kommer att återupprätta kopplingen till direktivet om industriutsläpp och ger en mer tillförlitlig parameter för industrianläggningars miljöprestanda.

Tillhandahållandet av ytterligare uppgifter om resursförbrukning och utsläpp av växthusgaser kommer att bidra till att främja effektiva, cirkulära och koldioxidfria produktionsmetoder genom att bra och dåliga prestationer identifieras.

Utvidgningen av den sektoriella räckvidden kommer att säkerställa att portalen ger en mer exakt bild av de största utsläppen/överföringarna från EU:s industriverksamheter.

Uppdateringen av förteckningen över föroreningar i bilaga II kommer att säkerställa att nuvarande och framtida informationsbehov tillgodoses på ett mer exakt sätt.

Överlag kommer förslagen att bidra till att säkerställa att portalen fortsätter att vara en omfattande och användarvänlig databas över lokalisering och prestanda för EU:s industrianläggningar.

(6)Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Portalen kommer att ge information om totala utsläpp av föroreningar per anläggning. Detta kommer att vara en avgörande indikator för att spåra framstegen med att minska industrianläggningars miljöpåverkan inom ramen för det reviderade direktivet om industriutsläpp. Dessa indikatorer kommer även fortsättningsvis att tas fram årligen på ett jämförbart och lättillgängligt sätt via portalen, som drivs av Europeiska miljöbyrån (EEA).

Genom att rapporteringen av förorenande utsläpp på anläggningsnivå blir allt mer noggrann kommer det att gå att kontrollera de viktigaste verksamheterna, dvs. verksamheter som håller på att förbättras eller släpar efter i fråga om miljöprestanda.

Genom att rapportering av resursanvändning inkluderas kommer man att kunna definiera nya indikatorer för användning av material, vatten och energi, så att det blir möjligt att spåra förbättringar av resurseffektiviteten.

(7)Grunder för förslaget eller initiativet

(8)Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Denna finansieringsöversikt kommer att säkra finansiering för miljöbyrån så att den kan upprätta en uppgraderad, utökad, användarvänlig och fullständigt operativ portal för industriutsläpp. Portalen ersätter det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar.

Tidsplan:

–1:a–2:a kvartalet 2024 – förberedande arbete: Analysarbete för att utforma ytterligare moduler i syfte at anpassa portalen till det utvidgade tillämpningsområdet för direktivet om industriutsläpp och säkerställa rapportering om resursanvändning (material, vatten, energi), utöver utsläpp av föroreningar.

–3:e kvartalet 2024 – testfas för den nya portalen

–1:a kvartalet 2025 – lansering av den uppdaterade portalen: insamling, kvalitetssäkring och publicering av uppgifter

(9)Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante)

I avsaknad av en EU-omfattande strategi för att fastställa rapporteringskrav skulle det vara ytterst svårt att jämföra miljöprestanda för anläggningar i olika medlemsstater. EU:s rapporteringsnormer antas dessutom utöver EU-27, vilket innebär att jämförbara miljöuppgifter även finns tillgängliga för anläggningar i Efta-länderna och kandidatländerna för anslutning till EU.

Förväntat mervärde för unionen (ex post)

Portalen ger information som används av alla medlemsstater, vilket minimerar behovet för varje medlemsstat att inrätta egna nationella processer. Detta ökar uppgifternas jämförbarhet.

Industrianläggningar som regleras enligt förordningen, direktivet om industriutsläpp och Seveso III-direktivet övervakas dessutom ofta av olika behöriga myndigheter i medlemsstaterna. Portalen kommer att integrera denna information i en enda centraliserad och gemensam ”kontaktpunkt”. Den kommer dessutom att innehålla länkar till separata databaser och informationskällor som ger kontextuell information, t.ex. om luft- och vattenkvalitet i närheten av anläggningar. Detta ger en stor mängd information om olika aspekter i samband med industrianläggningar, som är värdefull för behöriga myndigheter, industrier, icke-statliga myndigheter, allmänheten och kommissionen (för beslutsfattande och genomförande av förbättringar).

(10)Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Detta är den andra ändringen av EU:s register över industriutsläpp.

År 2000 upprättades EU:s första register över utsläpp (det europeiska registret över förorenande utsläpp, EPER) som en direkt följd av artikel 15.3 i IPPC-direktivet från

1996 (föregångaren till direktivet om industriutsläpp). Följande angavs i artikel 15.3:

”Kommissionen skall vart tredje år på grundval av uppgifter som lämnas av medlemsstaterna offentliggöra en förteckning över huvudsakliga utsläpp och källorna till dessa. Kommissionen skall fastställa formen och vilka uppgifter som behövs för att upplysningarna skall kunna överlämnas i överenstämmelse med förfarandet i artikel 19 i detta direktiv.

Kommissionen får även enligt samma förfarande föreslå nödvändiga åtgärder för att säkerställa att uppgifterna om utsläpp i förteckningen som avses i punkt 1 och uppgifter i andra register och informationskällor om utsläpp är inbördes jämförbara och kompletterar varandra.”

År 2006 ersattes EPER av det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar för att EU skulle kunna fullgöra sina internationella skyldigheter enligt Uneces Kievprotokoll till Århuskonventionen om tillgång till miljöinformation.

(11)Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Denna åtgärd är förenlig med andra EU-politikområden och pågående initiativ som härrör från den europeiska gröna given.

(12)En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Det valda alternativet är att Europeiska miljöbyrån fortsätter att driva portalen och genomföra alla ytterligare ändringar under överinseende av GD Miljö. Detta alternativ ger följande fördelar:

1)Tydligt mervärde genom att en enhetlig metod säkerställs i EU. Metoden kommer även att överföras till protokollet, som är det globala riktmärke som används på andra håll i världen (t.ex. i Sydamerika, Japan och inom OECD i allmänhet).

2)Uppenbara synergier med Europeiska miljöbyråns roll att förvalta miljöinformation om luftkvalitet, vattenkvalitet osv.

Andra alternativ som övervägts:

Enbart använda register över utsläpp och överföringar av föroreningar som har tagits fram av medlemsstaterna. Som part i Århuskonventionen och dess protokoll är unionen skyldig att fullgöra sina skyldigheter. Eftersom även medlemsstaterna är parter i protokollet skulle alla skyldigheter i teorin kunna införas i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Det skulle dock inte finnas några garantier för en enhetlig tillämpning inom EU i detta fall, eftersom protokollet innehåller alternativ för genomförandet av vissa bestämmelser. De verksamheter som omfattas av protokollet kan till exempel definieras antingen enligt tröskelvärden för kapacitet eller anställda. Upprättandet av portalen minimerar behovet för varje medlemsstat att införa egna nationella processer och gör uppgifterna mer jämförbara.

(13)Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

begränsad varaktighet

Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

obegränsad varaktighet

Efter en inledande period 2022–2025 beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

(14)Planerad metod för genomförandet62

Direkt förvaltning av kommissionen genom

genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

EIB och Europeiska investeringsfonden

organ som avses i artiklarna 70 och 71  offentligrättsliga organ

privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

62Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive

bestämmelser i budgetförordningen återfinns på GD Budgets webbplats:https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/SV/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx .

(15)FÖRVALTNING

(16)Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Standardiserade övervaknings- och rapporteringsregler för EU-stöd till decentraliserade byråer kommer att gälla.

(17)Förvaltnings- och kontrollsystem

(18)Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Standardiserade övervaknings- och rapporteringsregler för EU-stöd till decentraliserade byråer kommer att gälla.

(19)Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Ej tillämpligt

(20)Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Ej tillämpligt

(21)Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Standardiserade regler för EU-stöd till decentraliserade byråer kommer att gälla.

(22)BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET

(23)Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Rubrik i	Budgetrubrik	Typ av				Bidrag
		utgifter
den

fleråriga	Nummer			från	från	från
budgetram		Diff./Icke-					enligt artikel 21.2 b i
				Eftalä	kandidatlä	tredjelän
en		diff.	63				budgetförordningen
				nder64	nder65
						der

3	09.10.02 – Europeiska miljöbyrån	Differenti		JA	JA	NEJ	NEJ
	(EEA)	erade

Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(24)Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

(25)Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

 Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Rubrik i den fleråriga budgetramen		Numme	Rubrik 3 – Naturresurser och miljö
Rubrik i den fleråriga budgetramen		r	Rubrik 3 – Naturresurser och miljö
		r

							Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Organ: EEA					År	År	År	År	TOTALT
	Organ: EEA					2024	2025	2026	2027	TOTALT
						2024	2025	2026	2027

	Rubrik 1: Personalkostnader	Åtaganden			(1a)	0,430	0,438	0,447	0,456	1 772

		Betalningar			(2a)	0,430	0,438	0,447	0,456	1 772
		Betalningar			(2a)	0,430	0,438	0,447	0,456	1 772

	Avdelning 2: Administrativa utgifter	Åtaganden			(1a)	0,050	0,050	0,020	0,020	0,140
	Avdelning 2: Administrativa utgifter	Betalningar			(2a)	0,050	0,050	0,020	0,020	0,140
		Betalningar			(2a)	0,050	0,050	0,020	0,020	0,140
	Rubrik 3: Driftsutgifter	Åtaganden			(1b)	0,170	0,070	0,030	0,030	0,300
	Rubrik 3: Driftsutgifter	Betalningar			(2b)	0,170	0,070	0,030	0,030	0,300
		Betalningar			(2b)	0,170	0,070	0,030	0,030	0,300

		Åtaganden			=1a+1b+	0,650	0,558	0,497	0,506	2,212
	TOTALA anslag	Åtaganden		3		0,650	0,558	0,497	0,506	2,212
				3


	för Europeiska miljöbyrån	Betalningar			=2a+2b	0,650	0,558	0,497	0,506	2,212
		Betalningar		+3		0,650	0,558	0,497	0,506	2,212
				+3


						2024	2025	2026	2027	Totalt

	TOTALA anslag	Åtaganden			=4+6	0,650	0,558	0,497	0,506	2,212
	för RUBRIK 3
	för RUBRIK 3					0,650	0,558	0,497	0,506	2,212
	i den fleråriga budgetramen	Betalningar			=5+6	0,650	0,558	0,497	0,506	2,212

Motivering till ovanstående kostnader:

EEA:s kostnader omfattar kostnader för två ytterligare heltidsekvivalenter som kommer att installera den it-infrastruktur som krävs för att samla in uppgifterna för de nya datafälten (om resursanvändning och ytterligare föroreningar) och utöka XML-schemat för att möjliggöra rapportering på anläggningsnivå för nyligen införda agroindustriella verksamheter, uppdatera handledningen för rapportörer för att säkerställa enhetliga registreringar av verksamhetsutövarna/medlemsstaterna, anordna utbildning för medlemsstaternas rapportörer om dessa nya krav och därefter hantera rapportering och relaterade dataflöden.

Kostnaderna för utvecklingen av it-infrastrukturen kommer att minska under det tredje året, eftersom endast underhållskostnaderna för it-infrastrukturen kommer att kvarstå. Det förutsätts att EEA kommer att behöva mer finansiella resurser under de två första åren för att vidareutveckla befintliga verktyg till följd av lagstiftningsförslaget.

EEA:s kostnader har beräknats med en inflationsökning på 2 % och en korrigeringskoefficient för ersättning till Danmark från den 1 juli 2021 – 1,342. Detta antas inte förändras under de kommande åren.

Den höjning som krävs av EU:s bidrag till EEA kommer att kompenseras av en motsvarande minskning av ramen för Life-programmet (budgetrubrik 09.02.02 – Cirkulär ekonomi och livskvalitet).

(26)Beräknad output som finansieras med driftsanslag Ej tillämpligt

(27)Beräknad påverkan på EEA:s resurser

Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	TOTALT
	2024	2025	2026	2027	TOTALT
	2024	2025	2026	2027

Tillfälligt anställda	0,430	0,438	0,447	0,456	1 772
(AD-tjänster)	0,430	0,438	0,447	0,456	1 772
(AD-tjänster)

TOTALT	0,430	0,438	0,447	0,456	1 772

Personalbehov (heltidsekvivalenter):

	År	År	År	År	TOTALT
	2024	2025	2026	2027	TOTALT
	2024	2025	2026	2027

Tillfälligt anställda	2	2	2	2	2/år
(AD-tjänster)	2	2	2	2	2/år
(AD-tjänster)

TOTALT	2	2	2	2	2/år

EEA:s personal kommer att installera den it-infrastruktur som krävs för att genomföra de föreslagna översynerna och därefter hantera rapportering och relaterade dataflöden. Dessa itförstärkningar avser rapporteringsflödets fysiska kapacitet (dvs. antalet rapporter och rapporternas art) och stödjande system (vägledning, utbildning osv.) för att säkerställa att verksamhetsutövarna och medlemsstaterna tillämpar dem på ett enhetligt sätt.

(28)Beräknat personalbehov hos kommissionen Ej tillämpligt

(29)Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

∙Förslaget/initiativet

kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

(30)Bidrag från tredje part

∙Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

(31)Beräknad inverkan på inkomsterna

Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.