Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) och rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering ...

GD Miljö 20.02.01 (kontraktsanställda, nationella experter och

vikarier finansierade genom ramanslaget)

vikarier finansierade genom ramanslaget)

EU-dokument COM(2022) 156

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Strasbourg den 5.4.2022

COM(2022) 156 final

2022/0104 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om

industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) och

rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2022) 169 final} - {SWD(2022) 110 final} - {SWD(2022) 111 final} -

{SWD(2022) 112 final}

	INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MOTIVERING ...........................................................................................................................		3
1.	BAKGRUND TILL FÖRSLAGET ..............................................................................	3

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH

PROPORTIONALITETSPRINCIPEN ........................................................................

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED

	BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR..............................	10
4.	BUDGETKONSEKVENSER ....................................................................................	13
5.	ÖVRIGA INSLAG .....................................................................................................	14
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november
	2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa
	föroreningar) och rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall ..........	20
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT..................................................................		51
1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET ....	51
1.1.	Förslagets eller initiativets titel...................................................................................	51
1.2.	Berörda politikområden ..............................................................................................	51
1.3.	Förslaget eller initiativet avser....................................................................................	51
1.4.	Mål ..............................................................................................................................	51
1.4.1	Allmänt/allmänna mål ................................................................................................	51
1.4.2	Specifikt/specifika mål ...............................................................................................	51
1.4.3	Verkan eller resultat som förväntas ............................................................................	52
1.4.4	Prestationsindikatorer .................................................................................................	52
1.5.	Grunder för förslaget eller initiativet ..........................................................................	53

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

	genomförandet av initiativet .......................................................................................	53
1.5.2	Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå........................................................................	54
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ...............................................................	54

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med

andra relevanta instrument..........................................................................................

1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

möjligheter till omfördelning......................................................................................

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller

	initiativet .....................................................................................................................	58
1.7.	Planerad metod för genomförandet ............................................................................	58
2.	FÖRVALTNING ........................................................................................................	58
2.1.	Regler om uppföljning och rapportering ....................................................................	58

2.2.

Förvaltnings- och kontrollsystem ...............................................................................

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås .............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet

	mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en
	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) .......	59
2.3.	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter................................................	59

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER

INITIATIVET.............................................................................................................

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga

	budgetens utgiftsdel ....................................................................................................	59
3.2.	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen .............................................	60
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen ..........................................	60
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag ....................................................	64
3.2.3	Beräknad påverkan på Echas resurser ........................................................................	66
3.2.3.1	Beräknat personalbehov hos kommissionen...............................................................	67
3.2.4	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen ................................................	67
3.2.5	Bidrag från tredje part.................................................................................................	68
3.3.	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	68

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Genom direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (direktivet om industriutsläpp eller direktivet)1 regleras miljöpåverkan från omkring 52 000 av Europas storskaliga, särskilt förorenande industrianläggningar och djurhållningsföretag (agroindustriella anläggningar) på ett integrerat, sektorsvis sätt. Det omfattar alla relevanta föroreningar som kan släppas ut av agroindustriella anläggningar och som påverkar människors hälsa och miljön. Anläggningar som regleras av direktivet om industriutsläpp står för omkring 20 % av EU:s totala utsläpp av föroreningar till luft, omkring 20 % av utsläppen till vatten och cirka 40 % av växthusgasutsläppen, samtliga uttryckta som massa. Bland de verksamheter som regleras av direktivet finns kraftverk, raffinaderier, avfallshantering och avfallsförbränning, produktion av metaller, cement, glas, kemikalier, massa och papper, livsmedel och drycker samt intensiv uppfödning av svin och fjäderfä. En anläggning som regleras av direktivet om industriutsläpp kan bedriva flera verksamheter som omfattas av direktivet, t.ex. cementproduktion och samförbränning av avfall.

I 2020 års utvärdering av direktivet om industriutsläpp2 drogs slutsatsen att direktivet i allmänhet var effektivt för att förebygga och begränsa föroreningar till luft, vatten och mark från industriell verksamhet och för att främja användningen av bästa tillgängliga teknik (BAT, Best Available Technique). Direktivet har avsevärt minskat utsläppen av föroreningar till luft och, i mindre utsträckning, utsläppen till vatten. Det har också bidragit till att minska utsläppen till mark från de anläggningar som omfattas av direktivet. Även om dess inverkan på resurseffektiviteten, den cirkulära ekonomin och innovationen är svårare att bedöma verkar direktivet ha bidragit positivt, om än i begränsad omfattning. Det har också i begränsad utsträckning bidragit till utfasningen av fossila bränslen, inom ramen för de begränsningar som för närvarande gäller för direktivet. Andra aspekter, såsom allmänhetens tillgång till information och tillgång till rättslig prövning, har förbättrats jämfört med den tidigare lagstiftning som direktivet ersätter.

I utvärderingen identifierades dock också flera förbättringsområden, mot bakgrund av nya utmaningar. Utvärderingen visade att direktivet, även om det utgör en bra ram, inte genomförs konsekvent i alla medlemsstater, med olika ambitionsnivåer som hindrar instrumentet från att fullt ut uppnå sina mål. Dessa utmaningar undergräver direktivets möjligheter att minska miljöbelastningen från agroindustriella anläggningar och skapa lika villkor som ger en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön. Enligt Europeiska revisionsrättens slutsatser påverkar dessa frågor även direktivets möjligheter att genomföra principen om att förorenaren ska betala på lämpligt sätt.

För att ta itu med dessa utmaningar och stimulera till den djupgående industriella omställning som krävs mellan 2025 och 2050 åtog sig kommissionen i den europeiska gröna given3 att se över EU:s åtgärder för att hantera föroreningar från stora agroindustriella anläggningar.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17). Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Evaluation of the Industrial Emissions Directive (IED) (SWD(2020) 181 final).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final).

Unionen har dessutom åtagit sig att följa Agenda 2030 för hållbar utveckling4 och dess mål för hållbar utveckling5. Detta förslag bidrar till flera av målen för hållbar utveckling.

Initiativets allmänna mål är att på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt skydda ekosystem och människors hälsa från de negativa effekterna av föroreningar från stora agroindustriella anläggningar och förbättra EU-industrins motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter. Översynen av direktivet om industriutsläpp syftar till att stimulera till en djupgående agroindustriell omställning mot nollutsläpp genom användning av banbrytande teknik och därigenom bidra till den europeiska gröna givens mål att uppnå koldioxidneutralitet, ökad energieffektivitet, en giftfri miljö och en cirkulär ekonomi. Den syftar också till att fortsätta stödja skapandet av rättvisa konkurrensvillkor som ger en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön. Dessutom kommer översynen av direktivet att sträva efter att modernisera och förenkla den nuvarande lagstiftningen, t.ex. genom digitalisering och förbättrad kunskap om föroreningskällor. Initiativet kommer också att syfta till att förbättra allmänhetens deltagande i beslutsfattandet och öka tillgången till information och rättslig prövning, inbegripet till ändamålsenliga prövningsmekanismer.

Mer specifikt kommer översynen av direktivet att syfta till att

”i. förbättra direktivets ändamålsenliga verkan när det gäller att förebygga eller, när detta är opraktiskt, minimera utsläppen av föroreningar från agroindustriella anläggningar vid källan, vilket ska avspeglas i en fortsatt eller t.o.m. accelererad minskning av utsläpp, för att undvika eller minska negativa effekter på hälsa och miljö, med beaktande av miljösituationen i det område som påverkas av dessa utsläpp,

ii.säkerställa privatpersoners och det civila samhällets tillgång till information, deltagande i beslutsfattande och tillgång till rättslig prövning (inbegripet faktiska prövningsmöjligheter) i samband med tillstånd, drift och kontroll av de reglerade anläggningarna, vilket leder till ökade insatser från det civila samhällets sida,

iii.förtydliga och förenkla lagstiftningen och minska den administrativa bördan och samtidigt främja enhetlighet i medlemsstaternas genomförande,

iv.främja användningen av innovativ teknik under den pågående industriella omställningen genom att utan dröjsmål se över referensdokument för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokument), när det finns belägg för att bättre innovativ teknik blir tillgänglig, och se till att tillstånd stöder föregångarna,

v.stödja övergången till säkrare och mindre giftiga kemikalier, förbättrad resurseffektivitet (energi, vatten och förebyggande av avfall) och ökad cirkularitet,

vi.stödja utfasningen av fossila bränslen genom att främja synergier i användningen av och investeringar i teknik som förebygger eller minskar föroreningar och koldioxidutsläpp, vilket ska avspeglas i samstämmiga trender för utsläppsintensitet,

vii.ta itu med de skadliga effekterna på hälsa och miljö från agroindustriell verksamhet som för närvarande inte regleras av direktivet, vilket ska avspeglas i nedåtgående trender för utsläppsintensitet.”

https://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E. https://sdgs.un.org/goals.

Rådet6 och Europaparlamentet7,8,9 välkomnade översynen av direktivet om industriutsläpp och uttryckte sina förväntningar att denna översyn borde behandla förorenande utsläpp till luft från industri- och jordbruksverksamhet och bidra till den cirkulära ekonomin, bland annat genom att främja återanvändning av vatten inom industrin10,11. Den europeiska medborgarpanelen för frågor om klimatförändringar och miljö har antagit tydliga rekommendationer i detta avseende inom ramen för konferensen om Europas framtid12. EU- medborgarna har i detta sammanhang uttryckt ett tydligt stöd för EU:s arbete för att ta itu med föroreningarna av vatten, mark och luft och minska metanutsläppen, och betonar förorenarens ansvar.

Högnivågruppen för energiintensiva industrier med flera berörda parter, som har gett kommissionen råd om politik som är relevant för energiintensiva industrier sedan 2015, har utarbetat en övergripande plan13 med rekommendationer för att bygga upp den politiska ram som behövs för att hantera denna omställning och samtidigt bevara industrins konkurrenskraft. Den rekommenderade att tillståndsförfarandet enligt direktivet om industriutsläpp bör anpassas för att stödja åtgärder för att minska växthusgasutsläppen i energiintensiva anläggningar under hela omställningen.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Den europeiska gröna given är EU:s tillväxtstrategi för att säkerställa en klimatneutral, ren och cirkulär ekonomi senast 2050, optimera resursförvaltningen och energieffektiviteten samt minimera föroreningar, samtidigt som man erkänner behovet av en djupt omvälvande politik i linje med principen om energieffektivitet först. EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet14 från oktober 2020 och den handlingsplan för nollförorening15 som antogs i maj 2021 tar särskilt upp föroreningsaspekterna av den europeiska gröna given. Parallellt med detta belyser den nya industristrategin för Europa16 behovet av forskning, innovation och investeringar för ny teknik för att stärka Europas industriella konkurrenskraft och underlätta industrins övergång

Rådets slutsatser av den 5 mars 2020 (6650/2020).

Europaparlamentets resolution av den 25 mars 2021 om genomförandet av luftkvalitetsdirektiven: direktiv 2004/107/EG och direktiv 2008/50/EG (2020/2091(INI)).

Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given (2019/2956(RSP)). Europaparlamentets resolution av den 25 november 2020 om en ny industristrategi för Europa (2020/2076(INI)).

Rådets slutsatser av den 3 juni 2021 (9419/21).

11Kommissionens meddelande En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM/2020/98 final).

12https://futureu.europa.eu/pages/about.

13Se Masterplan for a competitive transformation of EU energy-intensive industries enabling a climateneutral, circular economy by 2050, som finns på https://op.europa.eu/en/publication-detail/- /publication/be308ba7-14da-11ea-8c1f-01aa75ed71a1/language-en.

14Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö (COM(2020) 667 final).

15Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (COM(2021) 400 final).

16Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En ny industristrategi för EU (COM(2020) 102 final).

till en verkligt hållbar, grönare, effektiv och mer digital ekonomi. I den uppdaterade versionen av denna strategi från maj 202117 betonas den potentiella rollen för banbrytande teknik.

Andra särskilt relevanta politikområden är 55 %-paketet (”Fit for 55”)18, metanstrategin19 och utfästelsen om metan från Glasgow, klimatanpassningsstrategin20, strategin för biologisk mångfald21, från jord till bord-strategin22, markstrategin23 och initiativet för hållbara produkter24.

I den europeiska gröna given åtar sig kommissionen att se över EU:s åtgärder för att hantera föroreningar från stora industrianläggningar. Den gör framför allt detta genom att titta på lagstiftningens räckvidd och på hur EU-lagstiftningen på detta område ska göras helt förenlig med nollföroreningsambitionen, och klimat- och energipolitik och strategier för cirkulär ekonomi, med hänsyn till fördelarna för både folkhälsan och den biologiska mångfalden. Direktivet om industriutsläpp och förordning (EG) nr 166/2006 om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar25 är kompletterande instrument som reglerar industrins miljöpåverkan. Direktivet om industriutsläpp syftar till att säkerställa en gradvis minskning av föroreningarna från EU:s största agroindustriella anläggningar26, samtidigt som rättvisa konkurrensvillkor upprätthålls. Förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar underlättar övervakningen av insatser för att minska föroreningar genom att förbättra offentligt tillgänglig information om anläggningarnas faktiska prestanda.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning (COM (2021) 350 final).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet (COM(2021) 550 final).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en EU-strategi för att minska metanutsläppen (COM(2020) 663 final).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning (COM(2021) 82 final).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020) 381 final).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s markstrategi för 2030 – Frisk mark till förmån för människor, livsmedel, natur och klimat (COM(2021) 699 final).

COM(2022) 142.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).

Begreppet agroindustriella anläggningar används för att täcka alla typer av verksamheter som kan regleras av direktivet, särskilt energiintensiva industrier och boskapsuppfödning.

Denna lagstiftning har kopplingar till många andra politikområden eftersom den syftar till att ta itu med miljöbelastningarna från agroindustriella anläggningar på ett övergripande sätt.

Direktivet om industriutsläpp har spelat en viktig roll för att minska utsläppen av föroreningar från industrin, särskilt till luft, men har i mindre utsträckning bidragit till den cirkulära ekonomin (resurseffektivitet) och till att minska utsläppen av föroreningar till vatten.

Vatten är en av de tre huvudpelarna i handlingsplanen för nollförorening, som syftar till att uppnå ett giftfritt samhälle senast 2050, där föroreningarna har reducerats till antingen noll eller till nivåer som inte längre är skadliga för naturen och människor. Detta innebär åtgärder inte bara i senare led, såsom på nivån för avloppsreningsverk, utan även i tidigare led, där ämnen produceras och används. Detta förslag till översyn av direktivet om industriutsläpp är förenligt med EU:s vattenlagstiftning, särskilt direktiv 2000/60/EG (vattendirektivet27) och dess två relaterade direktiv, direktiv 2006/118/EG (om grundvatten28) och direktiv 2008/105/EG, ändrat genom direktiv 2013/39/EU, om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område29.

Enligt EU:s vattenlagstiftning ska medlemsstaterna förhindra försämring av statusen i alla vattenförekomster och uppnå en god status för alla vattendrag genom ett system med integrerad vattenförvaltning per avrinningsområde. Genom sexåriga förvaltningscykler bedöms ekologisk och kemisk status (ytvatten) och kvantitativ och kemisk status (grundvatten), och åtgärder planeras för att hantera all belastning på vattenförekomster, inklusive från jordbruk, industri, hushåll och annan ekonomisk verksamhet (inklusive navigering, översvämningsskydd och vattenkraft). Mot bakgrund av handlingsplanen för nollförorening har kommissionen meddelat att den 2022 kommer att utarbeta ett förslag om att ytterligare skärpa reglerna för föroreningar i yt- och grundvatten, som en del av ett lagstiftningsförslag om ”integrerad vattenförvaltning”.

Förslaget till direktivet om industriutsläpp kompletterar dessa initiativ genom att bland annat utvidga direktivets tillämpningsområde, främja utveckling av ny teknik för att minska utsläppen, förbättra resurs- och energieffektiviteten, främja återanvändning av vatten, säkerställa bättre kontrollerade och mer integrerade krav på tillstånd samt införa ett obligatoriskt miljöledningssystem. Förslaget kommer att stärka den integrerade strategin genom att klargöra kraven för samarbete mellan relevanta behöriga myndigheter. Detta samarbete omfattar översyn och uppdatering av tillstånd, beroende på den mottagande miljöns status, och/eller planeringsåtgärder för att uppfylla miljökvalitetsnormer, mål, planer och program enligt vattenlagstiftningen. Ökad samstämmighet kommer också att skapas genom att man förtydligar de regler som gäller för indirekta utsläpp av förorenande ämnen till vatten från reningsverk. Att främja innovation kommer att bidra till hanteringen av långlivade kemiska ämnen och ämnen som nyligen identifierats som farliga, inbegripet per- och polyfluoralkylämnen (PFAS), mikroplaster och läkemedel. Detta är förenligt med

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1). Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 372, 27.12.2006, s. 19).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EUT L 348, 24.12.2008, s. 84).

kemikaliestrategin för hållbarhet, kommissionens meddelande om en strategi om läkemedel i miljön30 och meddelandet om en läkemedelsstrategi31.

Vid informationsutbytet enligt direktivet om industriutsläpp för utarbetande och översyn av BAT-referensdokument bör hänsyn tas till identifieringen av ämnen som inger betänkligheter enligt EU:s vattenlagstiftning. Dessa omfattar särskilt ”bevakningslistor” över ämnen för grundvatten och ytvatten, och ämnen som eventuellt utgör en betydande risk på EU-nivå som antingen kan spridas via vattenmiljön eller gälla vattenmiljön i sig.

Informationsutbytet enligt direktivet kommer också att gynna utvecklingen av vatteneffektivitetsåtgärder och övervägandet av återanvändning av vatten i agroindustriella anläggningar, i linje med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin32, som innebär ett åtagande att främja återanvändning av vatten inom industrin. Förordning (EU) 2020/741 om minimikrav för återanvändning av vatten33, som antogs i maj 2020, är tillämplig på återanvändning av vatten i bevattning av jordbruk, men den lyfter också fram den stora potentialen för återvinning och återanvändning av behandlat spillvatten för industriella ändamål, som en del av integrerad vattenförvaltning och den cirkulära ekonomin.

Genom att reglera vissa verksamheter vid källan hjälper direktivet om industriutsläpp medlemsstaterna att uppfylla sina skyldigheter enligt annan EU-lagstiftning som fastställer miljökvalitetsnormer, såsom luftkvalitetsdirektivet34. Det hjälper också medlemsstaterna att uppfylla sina mål enligt EU-lagstiftning som fastställer nationella mål, såsom direktivet om nationella åtaganden om utsläppsminskning35, förordningen om ansvarsfördelning36 och direktivet om energieffektivitet37.

De utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik i direktivet om industriutsläpp användes för att fastställa kriterierna för att inte orsaka betydande skada för den delegerade akten om en klimattaxonomi38. De föreslagna åtgärderna för översyn av direktivet kommer att

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Europeiska unionens strategi om läkemedel i miljön (COM(2019) 128 final).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En läkemedelsstrategi för Europa (COM(2020) 761 final). Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020) 98 final).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten (EUT L 177, 5.6.2020, s. 32).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

Kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en

ytterligare stödja EU-taxonomin för hållbara investeringar över tid genom att fastställa ytterligare och uppdaterade kriterier. Dessa kriterier kommer att fastställas med hänsyn till möjligheterna att bidra väsentligt till att förebygga och begränsa föroreningar, med det ytterligare målet att hjälpa plattformen för hållbar finansiering att fastställa vilka verksamheter som kan kallas hållbara.

Slutligen bidrar direktivet om industriutsläpp till att förbättra den allmänna miljöprestandan genom att bidra till att målen i annan EU-sektorslagstiftning uppnås, bland annat när det gäller Reach, avfall och naturskydd.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Det åttonde miljöhandlingsprogrammet39 är inriktat på sex sammanlänkade prioriterade mål. Det rör sig bland annat om följande:

∙Artikel 2 d – Eftersträva en nollföroreningsstrategi när det gäller skadliga kemikalier för att uppnå en giftfri miljö, inbegripet för luft, vatten och mark. Syftet är också att minska ljus- och bullerföroreningar och skydda människors, djurs och ekosystems hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och negativa effekter.

∙Artikel 2 f – Främja miljömässig hållbarhet och avsevärt minska viktiga miljö- och klimatpåfrestningar i samband med EU:s produktion och konsumtion. Detta gäller särskilt områdena energi, industri, byggnader och infrastruktur, rörlighet, turism, internationell handel och livsmedelssystem.

Förslaget till direktivet om industriutsläpp kommer att bidra till att dessa mål uppnås.

Den nya geopolitiska verkligheten och energimarknaden kräver att unionen drastiskt påskyndar omställningen till ren energi och minskar Europas beroende av otillförlitliga leverantörer och konjunkturkänsliga fossila bränslen. Som en del av EU:s svar på kriget mellan Ryssland och Ukraina 2022 syftar initiativet REPowerEU40 till att öka motståndskraften hos EU:s energisystem genom att diversifiera gasförsörjningen och minska användningen av fossila bränslen genom att öka energieffektiviteten, öka antalet förnybara energikällor och elektrifieringen samt ta itu med flaskhalsar i infrastrukturen. Översynen av direktivet bidrar till motståndskraften hos EU:s energisystem genom att förbättra energieffektiviteten för industriprocesser i unionen.

Detta förslag till direktiv är ett pilotprojekt, som följer kommissionens ”en in och en ut”- strategi för att minska den administrativa bördan. Den stödjande konsekvensbedömningen ger detaljerad information om förslagets förväntade administrativa börda. I avsnittet om

ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen (C/2021/2800 final).

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (COM(2020) 652 final).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris (COM(2022) 108 final).

lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling i denna motivering beskrivs de åtgärder som föreslås för att begränsa förslagets administrativa börda.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 192 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I enlighet med artiklarna 191 och 192.1 i EUF-fördraget ska EU bidra till att följande mål uppnås: Att bevara, skydda och förbättra miljön. Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Direktivets mål att säkerställa en hög miljöskyddsnivå och förbättra miljöns kvalitet i hela unionen kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna. På grund av den gränsöverskridande karaktären hos föroreningar från industriella verksamheter kan dessa mål bättre uppnås på unionsnivå, vilket berättigar EU att vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen.

Föroreningar från agroindustriella anläggningar sprids över nationsgränserna och en enda medlemsstat kan inte begränsa föroreningar i tillräcklig utsträckning. Dessutom är driften av industrianläggningar nära kopplad till den inre marknadens funktion. Om det inte finns någon EU-omfattande strategi för att fastställa miljöprestandanormer skulle samma industrier få olika regelverk för föroreningsbekämpning i olika medlemsstater, med risk för att det skapas ojämlika villkor, vilket fragmenterar den inre marknaden och hämmar EU:s ansträngningar att eftersträva fördragets mål att uppnå en hög skyddsnivå för miljön och människors hälsa.

•Proportionalitetsprincipen

Direktivets utformning säkerställer att resultaten är proportionerliga genom att i) bästa tillgängliga teknik fastställs som den mest miljöeffektiva och ekonomiskt genomförbara typen av beprövad teknik som används i en sektor, och ii) undantag tillåts i enskilda fall om tillämpningen av de EU-omfattande BAT-kraven skulle leda till kostnader som är oproportionerligt högre än de förväntade miljö-/hälsovinsterna.

Den stödjande konsekvensbedömningen bedömer effekterna av alla föreslagna översyner av direktivet om industriutsläpp. Både en kvalitativ och en kvantitativ bedömning har gjorts som visar att förslagen är proportionella, dvs. att samhällsvinsterna är betydligt högre än kostnaderna.

Åtgärderna med störst inverkan konstaterades utvidga tillämpningsområdet till att omfatta nötkreatursgårdar och ett större antal svin- och fjäderfäföretag. De ekonomiska hälso- och miljövinsterna till följd av minskade utsläpp av metan och ammoniak värderas till över 5,5 miljarder euro per år, medan efterlevnadskostnaderna är 265 miljoner euro och de administrativa kostnaderna (förvaltningar och verksamhetsutövare) är 223 miljoner euro, vilket ger en mycket gynnsam kostnads-nyttofaktor på 11.

•Val av instrument

Förslagets mål kan bäst uppnås genom ett direktiv. Detta är det lämpligaste rättsliga instrumentet för att göra ändringar av det befintliga direktivet om industriutsläpp (direktiv 2010/75/EU).

Ett direktiv ställer krav på att medlemsstaterna ska nå målen och genomföra åtgärderna i sina nationella system för materiella och processuella rättsregler. Denna metod ger medlemsstaterna större frihet vid genomförandet av en EU-åtgärd än vad en förordning gör, eftersom de själva kan välja de lämpligaste sätten att genomföra de åtgärder direktivet innehåller. Det gör att medlemsstaterna får möjlighet att säkerställa att de ändrade bestämmelserna integreras i deras rättsliga ram i materiellt och processuellt hänseende vid genomförandet av EU:s direktiv om industriutsläpp, särskilt bestämmelser om utfärdande av tillstånd för anläggningar samt verkställighetsåtgärder och påföljder.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Den utvärdering av direktivet om industriutsläpp som genomfördes 202041 visade att det hade varit ändamålsenligt för att minska miljöpåverkan och snedvridningar av konkurrensen i EU. Samarbetsprocessen för att ta fram BAT-referensdokument och identifiera bästa tillgängliga teknik, även kallad Sevilla-processen, har fungerat bra och är erkänd som en modell för samarbetsbaserad styrning.

Direktivet om industriutsläpp har lett till avsevärt minskade utsläpp av föroreningar till luft och, i mindre utsträckning, till vatten. Det har också minskat utsläppen till mark från de anläggningar som omfattas av direktivet. Dess inverkan på resurseffektiviteten, den cirkulära ekonomin och innovationen är svårare att bedöma. Det verkar ha bidragit positivt, om än i begränsad omfattning. Andra aspekter, såsom allmänhetens tillgång till information och tillgång till rättslig prövning, har förbättrats något.

Direktivet bedömdes på det stora hela som effektivt. Fördelarna med BAT-slutsatserna uppväger i allt väsentligt kostnaderna. Inga oproportionerliga eller onödiga administrativa kostnader har identifierats. Effekterna på EU:s konkurrenskraft är blandade, men det finns inga belägg för att de är betydande.

Alla intressentgrupper ansåg att direktivet var relevant. Med hjälp av direktivet kan EU hantera framväxande miljöfrågor, trots den tid som krävs för processen för att utarbeta BAT- referensdokument. Även om direktivet inte har bidragit särskilt mycket till utfasningen av fossila bränslen går åsikterna isär om huruvida direktivet är relevant för detta.

Direktivet konstaterades vara sammanhängande inbördes och i förhållande till annan EU- politik, men det finns utrymme för större bidrag till denna. Vissa tolkningsutmaningar måste klargöras.

Direktivet ansågs tillföra ett betydande mervärde till EU. Det säkerställer mer konsekventa krav för att minska industriföroreningar, bland annat genom övervakning och tillsyn, och minskar snedvridningar av den inre marknaden. Om inte EU hade vidtagit åtgärder skulle det ha lett till mindre stränga normer och färre hälso- och miljövinster. Processen med BAT-

41Se fotnot 2.

referensdokument kan inte replikeras av enskilda medlemsstater och används i allt högre grad av länder utanför EU. Direktivets decentraliserade strategi är förenlig med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Utvärderingen har identifierat ett antal områden där direktivets resultat inte förefaller vara så tillfredsställande som önskas när det gäller att minska utsläppen av föroreningar, särskilt till vatten, bidra till minskade växthusgasutsläpp, främja giftfri produktion och förbättra resurseffektiviteten och återanvändningen. Dessa områden är centrala för den översyn av direktivet som tillkännagavs i meddelandet om den europeiska gröna given.

•Samråd med berörda parter

Den konsekvensbedömning som åtföljde den kombinerade översynen av direktivet om industriutsläpp och förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar var föremål för ett grundligt samrådsförfarande. Detta omfattade en rad olika samrådsaktiviteter som syftade till att samla in synpunkter från alla berörda parter och se till att olika organisationers och berörda parters synpunkter beaktades.

För det första lämnades inledande synpunkter om den offentliggjorda inledande konsekvensbedömningen via kommissionens interaktiva portal Kom med synpunkter (154 svar; samrådsperiod 24 mars 2020–21 april 2020). Detta följdes av ett gemensamt offentligt samråd om direktivet om industriutsläpp och det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar (onlineundersökning via kommissionens interaktiva portal Kom med synpunkter; 336 svar; 20 december 2020–23 mars 2021). Undersökningen innehöll 24 frågor, varav fyra specifikt rörde det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar.

Därefter genomfördes en riktad undersökning för berörda parter mellan den 8 februari och den 9 april 2021. Denna bestod av en mer detaljerad onlineundersökning (235 svar) för att ytterligare förbättra faktabasen genom att samla in mer specialiserade synpunkter från särskilda intressentgrupper om sex problemområden, grupperade efter de alternativ som bedömdes i konsekvensbedömningsstudien.

Det rörde sig om följande problemområden: i) miljön är förorenad, ii) en klimatkris pågår, iii) naturresurserna håller på att ta slut, iv) modern teknik kan inte hantera problemområdena i–iii på ett tillfredsställande sätt, v) privatpersoner har begränsade möjligheter att hålla sig informerade om och vidta åtgärder mot de effekter som orsakas av agroindustriella anläggningar, och vi) orimliga bördor kan påverka det politiska instrumentets effektivitet.

De synpunkter som mottogs genom dessa undersökningar kompletterades också genom samråd med fokusgrupper mellan juni och augusti 2021 för att involvera berörda parter i djupare diskussioner om centrala teman. De berörda parterna valdes ut på grundval av sin branschvisa representation och för att säkerställa en god geografisk och intressentmässig fördelning mellan icke-statliga miljöorganisationer, företrädare för industrin och medlemsstaternas ministerier och behöriga myndigheter, för att möjliggöra balanserade diskussioner.

Slutligen hölls två workshoppar för berörda parter på distans den 15 december 2020 och den 7–8 juli 2021.

Det civila samhället och icke-statliga miljöorganisationer ansåg att alla ovannämnda problemområden var mycket relevanta, särskilt när det gäller

–det faktum att miljöpåverkan och utfasningen av fossila bränslen inte behandlas tillräckligt i direktivet om industriutsläpp,

–behovet av att se till att förteckningen över förorenande ämnen i det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar uppdateras snabbare för att ta hänsyn till nya hot, och

–den begränsade tillgången till information om anläggningarnas prestandanivåer.

Alla intressentgrupper ansåg att denna begränsade tillgång till information var en viktig fråga som måste tas upp.

Det fanns dock skillnader i synpunkterna från bransch- och näringslivsorganisationer, som var mer neutrala (men inte negativa) när det gällde att erkänna problem som rör resurseffektivitet och mindre giftig produktion. Bransch- och näringslivsorganisationerna var också mer neutrala i fråga om behovet av att stödja utfasning av fossila bränslen, och betonade de potentiella ytterligare rapporteringskostnaderna och riskerna för överlappningar med utsläppshandelssystemet42. När det gäller direktivets begränsade omfattning noterade bransch- och näringslivsorganisationerna kostnadsfrågor och hävdade att befintliga nationella system och EU-lagstiftning räcker för att hantera de flesta av de svårigheter som uppstått.

Alla berörda parter var överens om att direktivets bidrag till att underlätta, utnyttja och främja innovation var för begränsat.

•Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning genomfördes, som resulterade i ett positivt yttrande från nämnden för lagstiftningskontroll43 den 10 december 2021.

Fem delvis sammankopplade men självständiga alternativ föreslogs och bedömdes. De valda delalternativen för varje problemområde samlades ihop för att bilda följande rekommenderade politiska paket:

– Ändamålsenlighet: Fullständigt genomförande av 24 optimerings- och uppdateringsåtgärder.

–Innovation: Föregångarna har frihet att prova ut innovativ teknik, i kombination med inrättandet av ett innovationscentrum för industriell omställning och industriutsläpp (INCITE, Innovation Centre For Industrial Transformation and Emissions) och omställningsplaner för verksamhetsutövare för 2030.

–Resursanvändning och kemikalier: Förbättrat miljöledningssystem.

–Utfasning av fossila bränslen: Miniminivåer för energieffektivitet kommer att införas för att maximera energieffektiviteten och minimera energiförbrukningen. En översyn av synergieffekterna mellan direktivet om industriutsläpp och utsläppshandelssystemet kommer att äga rum 2028, vilket möjliggör optimala synergieffekter från och med 2030.

–Sektoriell räckvidd: Ytterligare verksamheter kommer att omfattas av direktivet om industriutsläpp, främst intensiv uppfödning av nötkreatur, och viss utvinningsverksamhet.

Effekterna av det rekommenderade paketet förväntas bli följande: På det hela taget förväntas fördelarna uppväga kostnaderna avsevärt.

Även om det inte har gått att kvantifiera och monetarisera alla effekter uppskattas det att uppsättningen åtgärder som förbättrar direktivets ändamålsenlighet har hälsovinster på mellan

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

Ares(2021)7643865 av den 10 december 2021.

860 miljoner euro och 2,8 miljarder euro per år, med årliga kapitalutgifter och rörelsekostnader för företagen på omkring 210 miljoner euro.

Den totala administrativa bördan för hela förslaget uppskattas till 250 miljoner euro per år för industriella verksamhetsutövare och 196 miljoner euro per år för offentliga myndigheter.

En utvidgning av de djurhållningsföretag som omfattas skulle leda till minskade utsläpp av metan och ammoniak, med relaterade hälsovinster på över 5,5 miljarder euro per år. En utvidgad täckning till de 10 % största nötkreatursgårdarna, som står för 41 % av sektorns utsläpp, kommer att leda till en årlig minskning med minst 184 kt metan och 59 kt ammoniak. Att utvidga täckningen av svin- och fjäderfäföretag till de största 18 % av svinföretagen och 15 % av fjäderfäföretagen, vilket motsvarar 85 % respektive 91 % av utsläppen från sektorerna, kommer att minska de årliga utsläppen med minst 135 kt metan och 33 kt ammoniak från svinföretag och 62 kt ammoniak från fjäderfäföretag. En sådan utökad räckvidd kommer att öka direktivets täckning från 18 % till 60 % av ammoniakutsläppen vid uppfödning av nötkreatur, svin och fjäderfä, och från 3 % till 43 % av metanutsläppen. Motsvarande efterlevnadskostnader uppskattas till omkring 265 miljoner euro per år.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

I linje med kommissionens åtagande om bättre lagstiftning har detta förslag utarbetats i samråd, med fullständig öppenhet och fortlöpande kontakter med berörda parter. Man har lyssnat på synpunkter utifrån och tagit hänsyn till extern granskning för att garantera att förslaget blir välavvägt.

Direktivet om industriutsläpp är resultatet av ett initiativ för bättre lagstiftning som framgångsrikt sammanförde och förenklade sju direktiv44 och rationaliserade administrativa aspekter samt minskade rapporteringskraven med omkring hälften45. Detta begränsar visserligen möjligheterna till ytterligare rationalisering, men samråd med berörda parter har gjort det möjligt för kommissionen att identifiera ett antal möjliga förtydliganden och förenklingar av direktivet. De som väcker ett positivt intresse hos berörda parter för kommer att skingra osäkerhet i samband med tillståndsförfarandet.

Detta gäller särskilt förtydligande av vissa bestämmelser om förgasning, förvätskning och pyrolys som är viktiga verksamheter för att uppnå en cirkulär koldioxidsnål ekonomi. Andra aspekter är att ersätta den orienterande förteckningen över förorenande ämnen i bilaga II med hänvisningar till annan EU-lagstiftning som innehåller förteckningar över relevanta förorenande ämnen och att fastställa harmoniserade kriterier för bedömning av efterlevnad i hela EU. Båda åtgärderna kommer att öka rättssäkerheten när det gäller tillämpliga regler för alla verksamhetsutövare som regleras av direktivet om industriutsläpp. Att komma till rätta med avvikelser i de metoder för bedömning av efterlevnad som används enligt kapitlen II, III och IV i direktivet kommer dessutom att gynna omkring 4 000 verksamhetsutövare vid stora förbränningsanläggningar och avfallsförbränningsanläggningar.

Dessutom kommer ett separat och mindre strängt tillståndssystem att införas för 20 000 djurhållningsföretag som för närvarande regleras av direktivet samt för dem som snart

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Accompanying document to the proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on industrial emissions (integrated pollution prevention and control) (recast) IMPACT ASSESSMENT [KOM(2007) 843 slutlig] [KOM(2007) 844 slutlig] [SEC(2007) 1682], SEC/2007/1679 final.

Fitness Check of Reporting and Monitoring of EU Environment Policy, SWD(2017) 230 final.

kommer att omfattas av dess tillämpningsområde och de minsta företag som regleras av direktivet. Detta kommer att minska den administrativa bördan med 113 miljoner euro per år.

En kodifiering av lagstiftningen efter det att den reviderade lagen har antagits kommer att göra det möjligt att avlägsna bestämmelser som har blivit föråldrade.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i framför allt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna46.

I enlighet med artikel 52.1 i stadgan ska varje begränsning i utövandet av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter. Begränsningar får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter.

Detta förslag skapar rätt balans mellan den grundläggande rätten till näringsfrihet och den grundläggande äganderätten och andra grundläggande rättigheter (miljö, hälsa, rättsmedel).

Begränsningen av näringsfriheten och äganderätten begränsas till vad som är nödvändigt för att bevara de övriga ovannämnda grundläggande rättigheterna och målen av allmänt samhällsintresse i enlighet med artikel 52.1 i stadgan.

Förslaget bidrar särskilt till målet att uppnå en hög miljöskyddsnivå i enlighet med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i stadgan, rätten till liv, människans rätt till integritet och hälsoskyddet enligt artiklarna 2, 3 och 35 i stadgan samt rätten till konsumentskydd enligt artikel 38.

Det bidrar också till rätten till ett effektivt rättsmedel enligt artikel 47 i stadgan när det gäller skydd av människors hälsa.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Den bifogade finansieringsöversikten visar budgetkonsekvenserna och de personalresurser och administrativa resurser som krävs. Förslaget kommer att få budgetkonsekvenser för kommissionen och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) i form av nödvändiga personalresurser och administrativa resurser. Kommissionen kommer att få ett ökat antal genomförande- och verkställighetsuppgifter till följd av direktivets ökade omfattning av ekonomiska verksamheter och miljöaspekter. Kommissionen kommer också att få en större roll i förvaltningen av innovationscentrumet och det mer omfattande arbetet med att utarbeta BAT-referensdokument och BAT-slutsatser, vilket totalt kräver ytterligare fyra heltidsekvivalenter.

Echa kommer att stödja kommissionen genom att 1) bidra till informationsutbytet om bästa tillgängliga teknik och ny teknik, däribland identifiera och välja ut relevanta ämnen för varje sektor, utarbeta sektorsspecifik god praxis för användning av de säkraste ämnena på marknaden och 2) tillhandahålla verktyg och vägledning för verksamhetsutövare som regleras av direktivet när de ska utarbeta kapitlet om kemikalier i sina miljöledningssystem. Detta kräver sammanlagt tre ytterligare heltidsekvivalenter.

46Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT C 326, 26.10.2012, s. 391).

Omkring 8 200 000 euro per år krävs för att finansiera den sakkunskap som krävs för att stödja kommissionen i ett antal arbetsflöden med anknytning till innovationscentrumet och utarbetandet av BAT-referensdokument och BAT-slutsatser.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

De sammantagna utsläppen av föroreningar per sektor, baserat på uppgifter som verksamhetsutövarna rapporterar till det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar, kommer att förbli huvudindikatorer för att kunna spåra framstegen mot målen i detta initiativ. Förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar ses över parallellt med översynen av detta direktiv och kommer att möjliggöra en bättre framtida övervakning av direktivets inverkan på industrins miljöprestanda på sektorsnivå.

–Genom att rapporteringen av förorenande utsläpp på anläggningsnivå blir alltmer noggrann kommer det att gå att analysera huvudprocesserna i sektorer som håller på att förbättras eller släpar efter med sin miljöprestanda.

–Genom att rapportering av resursanvändning inkluderas kommer man att kunna identifiera nya indikatorer för användning av material, vatten och energi, så att det blir möjligt att spåra förbättringar av resurseffektiviteten.

–En mer dynamisk uppdatering av förteckningen över ämnen som omfattas av förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar kommer att göra det möjligt att identifiera utsläppsindikatorer för nya och befintliga riskämnen. Detta kommer att göra det möjligt att spåra förbättringar i användningen och hanteringen av sådana ämnen.

Dessa förbättringar kommer också att bidra till att denna övervakning kan utnyttjas effektivt i den bredare övervaknings- och prognosramen för nollförorening, som kommer att offentliggöras vartannat år från och med 202247. Data om luft-, vatten- och markföroreningar som finns tillgängliga genom övervakning av nollförorening kommer att bidra till utvärderingen av effekterna av utsläppsminskningar från anläggningar som omfattas av direktivet om industriutsläpp och förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar.

En central fråga vid översynen av direktivet om industriutsläpp är att säkerställa att hela skalan av utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) används. Den framtida standardiserade tillståndssammanfattningen kommer att göra det betydligt lättare att samla in de utsläppsgränsvärden som fastställs i tillstånd, genom automatiserade it-verktyg. Detta kommer att möjliggöra sektorsvis analys av distributionen av utsläppsgränsvärden inom BAT-AEL-intervallen i slutet av de cykler för tillståndsöversyn som utlöses av antagandet av BAT-slutsatser samt göra informationen i tillstånden tydligare för allmänheten.

Hur pass stora framsteg som görs när det gäller att minska utsläppen kommer att bero på den tekniska utvecklingen, innovationscentrumets resultat, mer frekventa översyner av BAT- referensdokument, och eventuella åtgärder som vidtas till följd av detta. Det kommer också att

47Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Towards a monitoring and outlook framework for the zero pollution ambition, som åtföljer meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (SWD(2021) 141 final).

vara viktigt att kontrollera hur snabbt det går med utvecklingen och användningen av innovationer och den omställning som sektorerna i direktivet om industriutsläpp därmed måste göra för att uppfylla EU:s miljö- och klimatmål för 2030 och 2050. Den standardiserade tillståndssammanfattningen kommer att göra det möjligt att kvantifiera antalet fall där nya flexibla lösningar som stöder föregångare i utprovning och införande av ny teknik har använts. Större effekter på innovationsdynamiken kommer att bli svårare att följa upp. Nya indikatorer kommer att fastställas i en resultattavla för industriell omställning som offentliggörs av innovationscentrumet. Centrumet kan ta fram indikatorer som

–teknisk mognadsgrad för banbrytande teknik per sektor,

–utsläppsprestanda för banbrytande teknik,

–förväntad tidslinje för att börja använda sådan teknik,

–avstånd till målindikatorerna, för varje sektor i direktivet om industriutsläpp.

Medlemsstaternas regelbundna offentliggörande av genomförandeinformation kommer att komplettera dessa indikatorer genom att ge lättillgänglig och maskinläsbar information i ett gemensamt format om viktiga bestämmelser via dynamiska it-metoder. Detta ska innefatta information om

–beviljande av flexibilitet för att stödja banbrytande teknik,

–fastställande av strängare tillståndsvillkor i tillstånd, när så krävs för att uppfylla miljökvalitetsnormer,

–beviljande av undantag som tillåter utsläpp av föroreningar som är större än BAT-AEL- intervallet,

–vidtagna tillsynsåtgärder.

Uppfattningar om förbättringar av den rättsliga klarheten kommer att övervakas via processen med BAT-referensdokument, genom onlineundersökningar som skickas till aktörer med intresse för direktivet om industriutsläpp.

Översynen av växelverkan mellan direktivet om industriutsläpp och utsläppshandelssystemet och utvecklingen när det gäller utfasningen av fossila bränslen, som förväntas äga rum före 2030, kommer att vara ett viktigt delmål i övervakningen och utvärderingen av denna omarbetade och mer heltäckande strategi.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

a)Ändringar av direktiv 2010/75/EU

Ändringen av artikel 1 syftar till att uttryckligen klargöra att detta direktiv fastställer bestämmelser som syftar till att förebygga eller, när det visar sig vara omöjligt, minska utsläppen till luft, vatten och mark och förebygga uppkomst av avfall, så att en hög skyddsnivå kan uppnås för människors hälsa och miljön som helhet. Detta överensstämmer med artikel 191 i EUF-fördraget. Sådana uttryckliga förtydliganden läggs även till i andra artiklar där så är nödvändigt.

Ändringarna av artikel 3 syftar till att ge relevanta definitioner av nya begrepp eller inslag som läggs till i direktivet genom att dess tillämpningsområde utvidgas eller dess bestämmelser förstärks.

Ändringarna av artikel 5 syftar till att ytterligare specificera kraven på transparens för tillstånd som meddelas enligt detta direktiv, mot bakgrund av olika praxis bland medlemsstaterna. Sådana tillstånd ska göras tillgängliga för allmänheten på internet, kostnadsfritt och utan att åtkomsten begränsas till registrerade användare, och en enhetlig sammanfattning av tillstånden ska göras tillgänglig för allmänheten.

Tillbud eller olyckor kan avsevärt påverka miljön eller människors hälsa utanför gränserna inom det nationella territoriet i den medlemsstat där de inträffar. I sådana fall, i enlighet med ändringarna av artikel 7, måste omedelbar gränsöverskridande information tillhandahållas samt tvärvetenskapligt samarbete äga rum.

Ändringarna av artikel 8 syftar till att skärpa de regler som gäller vid överträdelse av tillståndsvillkoren och utvidga den behöriga myndighetens befogenhet att beordra att en anläggnings verksamhet tillfälligt upphör till dess att efterlevnaden är återställd.

När det gäller förbränningsanläggningar eller andra enheter som avger koldioxid och som också omfattas av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen syftar ändringen av artikel 9 till att göra alla krav på energieffektivitet obligatoriska.

Ändringarna av artikel 11 syftar till att, som en del av verksamhetsutövarens grundläggande skyldigheter, införa krav på resurseffektivitet, på att ta hänsyn till leveranskedjans övergripande miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv och på ett miljöledningssystem.

I samband med informationsutbytet fram till utarbetandet och översynen av BAT- referensdokument görs två ändringar av artikel 13. För det första är det lämpligt att ge Echa en formell roll för att synergieffekter ska utvecklas mellan det arbete som utförs av Echa om kemikalier och utarbetandet av BAT-referensdokument. För det andra bör hanteringen av konfidentiell affärsinformation som samlas in från industrin specificeras för att underlätta informationsutbytet till stöd för fastställandet av utsläppsnivåer och miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik och ny teknik, samtidigt som sekretessen för relevant affärsinformation bevaras.

Flera ändringar görs av artikel 14 om tillståndsvillkor i syfte att stärka de krav som är knutna till tillstånd som meddelas enligt detta direktiv. Det handlar bland annat om en skyldighet för medlemsstaterna att säkerställa att alla myndigheter som säkerställer efterlevnad av EU:s miljölagstiftning, samt av miljökvalitetsnormer i tillämpliga fall, rådfrågas på vederbörligt sätt innan tillstånd meddelas. Det är dessutom lämpligt att hänvisa till bilaga II om föroreningar i förordning (EG) nr 166/2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar i dess ändrade lydelse. Genom att enskilda ämnen förtecknas på ett icke-uttömmande sätt är bilaga II till detta direktiv om förteckningen över förorenande ämnen inte förenlig med det helhetsgrepp som eftersträvas och behovet av att de behöriga myndigheterna tar hänsyn till alla relevanta förorenande ämnen, även nya riskämnen. Denna icke-uttömmande förteckning över förorenande ämnen bör därför tas bort. Det är också nödvändigt för att klargöra förhållandet mellan detta direktiv och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från

utvinningsindustrin48. Om den verksamhet som avses i punkt 3.6 i bilaga I till detta direktiv också omfattas av direktiv 2006/21/EG kommer de BAT-slutsatser som fastställts i enlighet med artikel 13.5 i direktivet om industriutsläpp att ha företräde för att enligt direktiv 2010/75 tillåta sådan bästa tillgängliga teknik som avses i artikel 21.3 i direktiv 2006/21/EG.

En ny artikel 14a ska införas i direktivet enligt vilken verksamhetsutövaren ska införa och tillämpa ett miljöledningssystem i enlighet med relevanta BAT-slutsatser, i syfte att kontinuerligt förbättra anläggningens miljöprestanda, energieffektivitet och säkerhet. Artikel 14a.a är också kopplat också till revisionskravet enligt energieffektivitetsdirektivet49, vilket stärker båda förslagen.

Flera förbättringar föreslås för att skärpa reglerna enligt artikel 15. För det första klargörs de villkor under vilka den behöriga myndigheten, när den fastställer gränsvärden för förorenande utsläpp till vatten i ett tillstånd enligt direktivet om industriutsläpp, får ta hänsyn till reningsprocesserna nedströms i en anläggning för rening av avloppsvatten, för att säkerställa att sådana utsläpp inte leder till en ökad mängd föroreningar i det mottagande vattnet jämfört med en situation där den anläggning som omfattas av direktivet tillämpar bästa tillgängliga teknik och uppfyller utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik för direkta utsläpp. För det andra tillämpas bästa tillgängliga teknik på olika sätt i medlemsstaterna, industrisektorerna och även vid enskilda industrianläggningar: Mellan 75 % och 85 % av alla utsläppsgränsvärden i tillstånd fastställs till den minst krävande änden av BAT-AEL- intervallen50, vilket leder till att utsläppsminskningarna inte uppnås i tillräcklig grad. De behöriga myndigheterna bör därför fastställa utsläppsgränsvärdena i den mest krävande änden av det relevanta BAT-AEL-intervallet, om inte verksamhetsutövaren visar att tillämpning av bästa tillgängliga teknik enligt BAT-slutsatserna endast gör det möjligt att uppfylla mindre stränga utsläppsgränsvärden. För det tredje är det, för att förhindra eller minimera utsläpp av föroreningar från anläggningar som omfattas av direktivet om industriutsläpp och skapa lika villkor i hela EU, nödvändigt att bättre utforma de villkor enligt vilka undantag från utsläppsgränsvärdena kan beviljas, i överensstämmelse med principer som ska fastställas i en bilaga till detta direktiv, och med en standardiserad metod för att bedöma om kostnaderna för genomförandet av BAT-slutsatserna är oproportionerliga i förhållande till de potentiella miljövinsterna, som ska antas i en genomförandeakt. Sådana undantag bör inte beviljas när de kan medföra risk för efterlevnaden av miljökvalitetsnormer.

En ny artikel 15a införs, som ger kommissionen befogenhet att fastställa gemensamma regler för bedömning av efterlevnad av utsläppsgränsvärden och validering av uppmätta nivåer för utsläpp till både luft och vatten baserat på bästa tillgängliga teknik, för anläggningar som omfattas av kapitel II. Dessa regler för bedömning av överensstämmelse kommer att ha företräde framför reglerna i kapitlen III och IV om bedömning av efterlevnad av utsläppsgränsvärden i bilagorna V och VI.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG (EUT L 102, 11.4.2006, s. 15).

Se fotnot 34.

BAT-AEL uttrycks vanligen i intervall som visar miljöprestanda för en grupp av bästa tillgängliga tekniker och återspeglar mångfalden av anläggningar i EU. Medlemsstaternas tillståndsmyndigheter bör fastställa utsläppsgränsvärden i tillstånden inom dessa intervall på en nivå som motsvarar prestandan hos bästa tillgängliga teknik för den specifika anläggningen.

Ändringen av artikel 16 syftar till att komplettera kraven på kontroll för de undantag som beviljas enligt artikel 15.4 när det gäller koncentrationen av de föroreningar som berörs av undantaget som förekommer i den mottagande miljön.

Ändringen av artikel 18 syftar till att klargöra att miljökvalitetsnormerna avser de krav som fastställs i unionsrätten, såsom EU:s lagstiftning om luft och vatten. Dessa måste uppfyllas av en viss miljö eller en viss del av denna miljö vid en viss tidpunkt, och om strängare villkor än de som kan uppfyllas genom användning av bästa tillgängliga teknik i en anläggning som omfattas av direktivet om industriutsläpp är nödvändiga för att säkerställa efterlevnad av sådana miljökvalitetsnormer måste särskilda ytterligare åtgärder införas i tillståndet enligt denna artikel.

Ändringen av artikel 21 syftar till att klargöra att tillståndsvillkoren bör ses över och vid behov uppdateras av den behöriga myndigheten när det är nödvändigt för att anläggningen ska uppfylla en miljökvalitetsnorm.

Ändringarna av artikel 24 rör bland annat en utvidgning av de fall där den berörda allmänheten i ett tidigt skede ges faktiska möjligheter att delta i den behöriga myndighetens meddelande eller uppdatering av tillståndsvillkor, i överensstämmelse med Århuskonventionen.

Ändringen av artikel 25 syftar till att klargöra att medlemsstaterna inte får begränsa talerätten att bestrida ett beslut av en offentlig myndighet till de personer av den berörda allmänheten som deltog i det föregående administrativa förfarandet för att anta det beslutet.

Ändringarna av artikel 26 syftar till att stärka det gränsöverskridande samarbetet, informationsutbytet och allmänhetens deltagande i tillståndsförfaranden.

Efter artikel 26 ska ett nytt kapitel IIa om främjande av innovation införas, som omfattar artiklarna 27–27d, i syfte att främja innovation, underlätta utprovning och införande av ny teknik med förbättrad miljöprestanda samt inrätta ett särskilt centrum för att stödja innovation genom att samla in och analysera information om innovativ teknik och beskriva dess utvecklingsnivå från forskning till användning. Centrumet kommer att möjliggöra en framåtblickande strategi för bästa tillgängliga teknik och hjälpa industrier att identifiera lösningar för att minska koldioxidutsläpp och föroreningar. Det kommer med tiden att bli ett nav för att främja innovationsdynamiken för den industriella omvandlingen inom all politik som rör den europeiska gröna given. Verksamhetsutövarna kommer att vara skyldiga att ta fram omställningsplaner senast den 30 juni 2030 som en del av sina miljöledningssystem, eller senare, beroende på de aktuella verksamheterna i bilaga I, som ett bidrag till uppnåendet av EU:s mål för en ren, cirkulär och klimatneutral ekonomi.

Ändringarna av artikel 42 klargör ytterligare hur man ska bedöma om de renade gaser eller vätskor som uppstår vid förgasning och pyrolys av avfall är tillräckligt renade för att förbrännas utan strängare kontroller än de som gäller för rena kommersiella bränslen.

Ett nytt kapitel VIa om särskilda bestämmelser för uppfödning av fjäderfä, svin och nötkreatur ska införas efter kapitel VI och före kapitel VII och omfatta artiklarna 70a–70i. För att minska de betydande utsläpp av föroreningar till luft och vatten som orsakas av sådan uppfödning omfattar detta kapitel en sänkning av den tröskel över vilken svin- och fjäderfäföretag omfattas av direktiv 2010/75/EU. Dessutom läggs uppfödning av nötkreatur till i detta tillämpningsområde, vid sidan av svin- och fjäderanläggningar. I kapitlet fastställs

också särskilda tillståndsförfaranden som är anpassade till sektorn, med hänsyn till behovet av att balansera de administrativa tillståndsförfarandena med krav på information till allmänheten och allmänhetens deltagande samt efterlevnad. Driftsreglerna för djurhållningsföretag kommer inte bara att ta hänsyn till anläggningarnas karaktär, typ, storlek och densitet, utan även till deras komplexitet och de olika miljöeffekter de kan ha, tillsammans med ekonomiska aspekter. Detta kommer att göra det möjligt att fastställa proportionella krav för olika jordbruksmetoder (intensiva, extensiva, ekologiska), bland annat genom att ta hänsyn till de specifika dragen i betesbaserade uppfödningssystem för nötkreatur, där djuren bara säsongsvis föds upp i inomhusanläggningar, samtidigt som man minimerar bördorna för sektorn och de behöriga myndigheterna.

Ändringarna av artikel 73 inbegriper fastställande av ett femårsintervall enligt vilket kommissionen ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en översyn av genomförandet av detta direktiv, varav den första ska lämnas i juni 2028. I rapporten ska hänsyn tas till innovationens dynamik och den översyn som avses i artikel 8 i direktiv 2003/87/EG.

Ändringen av artikel 74 ger kommissionen befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget med avseende på tillägg av en agroindustriell verksamhet i bilaga I eller bilaga Ia till detta direktiv för att säkerställa att den uppfyller sina mål att förebygga eller minska utsläpp av föroreningar och uppnå en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön.

Ändringarna av artikel 79 syftar till att specificera påföljdernas minimiinnehåll, så att de är effektiva, proportionella och avskräckande, utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2008/99/EG om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser51.

En ny artikel 79a om ersättning införs, som syftar till att säkerställa att den berörda allmänheten, om en hälsoskada helt eller delvis har inträffat till följd av en överträdelse av nationella åtgärder som antagits i enlighet med detta direktiv, kan göra anspråk på och erhålla ersättning för denna skada från de relevanta myndigheterna, och från de fysiska eller juridiska personer som är ansvariga för överträdelsen om dessa kan identifieras.

Ändringarna av bilaga I innebär att utvinning av industrimineraler och metallhaltiga mineraler, som har en betydande inverkan på miljön, införlivas i detta direktivs tillämpningsområde. Flera av verksamheterna i värdekedjan för batterier regleras redan av detta direktiv, men genom att stora anläggningar som tillverkar batterier läggs till i tillämpningsområdet för detta instrument säkerställs det att alla stadier av batteriernas livscykel omfattas av direktivets krav, vilket ska leda till en mer hållbar tillväxt för denna industrisektor.

b)Ändring av rådets direktiv 1999/31/EG

Ändringen av artikel 1 i rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall52 syftar till att göra det möjligt att anta BAT-slutsatser om avfallsdeponier enligt detta direktiv. Även om

51Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser (EUT L 328, 6.12.2008, s. 28). Kommissionen antog ett förslag den 15 december 2021 om att ersätta direktiv 2008/99/EG: COM(2021) 851 final, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser och om upphävande av direktiv 2008/99/EG.

avfallsdeponier ingår i tillämpningsområdet för direktivet om industriutsläpp finns det inga BAT-slutsatser om avfallsdeponier, eftersom den verksamheten omfattas av rådets direktiv 1999/31/EG och kraven i det senare direktivet anses utgöra bästa tillgängliga teknik. På grund av den tekniska utveckling och innovation som ägt rum sedan rådets direktiv 1999/31/EG antogs finns det nu mer ändamålsenlig teknik tillgänglig för att skydda människors hälsa och miljön. Genom att anta BAT-slutsatser skulle det bli möjligt att ta itu med de viktiga miljöfrågor som har med driften av deponier att göra, däribland betydande utsläpp av metan.

52	Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1).

2022/0104 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om

industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) och

rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande53, med beaktande av Regionkommitténs yttrande54,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Den europeiska gröna given55 är EU:s strategi för att senast 2050 säkerställa en klimatneutral, ren och cirkulär ekonomi genom att optimera resursförvaltningen, minimera föroreningar och samtidigt erkänna behovet av en djupt omvälvande politik. Unionen har dessutom åtagit sig att följa Agenda 2030 för hållbar utveckling56 och dess mål för hållbar utveckling57. EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet58 från oktober 2020 och den handlingsplan för nollförorening59 som antogs i maj 2021 tar särskilt upp föroreningsaspekterna av den europeiska gröna given. I den nya industristrategin

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final).

https://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E. https://sdgs.un.org/goals.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö (COM(2020) 667 final).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (COM(2021) 400 final).

för EU60 betonas samtidigt ytterligare den potentiella rollen för banbrytande teknik. Andra särskilt relevanta politikområden för detta initiativ är 55 %-paketet (”Fit for 55”)61, strategin för metan62 och utfästelsen om metan från Glasgow63, klimatanpassningsstrategin64, strategin för biologisk mångfald65, från jord till bordstrategin66 och initiativet för hållbara produkter67. Som en del av EU:s svar på kriget mellan Ryssland och Ukraina 2022 föreslås i REPowerEU68 dessutom en gemensam europeisk åtgärd för att stödja en diversifierad energiförsörjning, påskynda övergången till förnybar energi och förbättra energieffektiviteten.

(2)I den europeiska gröna given tillkännagavs en översyn av EU:s åtgärder för att ta itu med föroreningar från stora industrianläggningar, bland annat en översyn av lagstiftningens sektoriella räckvidd och hur den ska göras helt förenlig med klimat- och energipolitiken och strategierna för cirkulär ekonomi. Dessutom kräver handlingsplanen för nollförorening, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och från jord till bord-strategin också att utsläppen av föroreningar minskas vid källan, inbegripet källor som för närvarande inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU69. Vissa agroindustriella verksamheter måste därför omfattas av det direktivets tillämpningsområde för att föroreningar från dessa ska kunna hanteras.

(3)Unionens utvinningsindustri är central för att uppnå målen för den europeiska gröna given och EU:s industristrategi, inbegripet dess uppdatering. Råvaror är av strategisk betydelse för den digitala och gröna omställningen, för energiomställningen, materialomställningen och övergången till en cirkulär ekonomi och för att stärka EU:s ekonomiska resiliens. För att dessa mål ska uppnås måste hållbar inhemsk kapacitet utvecklas ytterligare. Detta kräver ändamålsenliga, skräddarsydda och harmoniserade åtgärder för att säkerställa att bästa tillgängliga teknik (BAT, Best Available Technique) fastställs och används, så att de processer som tillämpas både är så effektiva som möjligt och har minsta möjliga inverkan på människors hälsa och miljön. De styrningsmekanismer i direktiv 2010/75/EU som nära knyter branschexperter till utvecklingen av samstämmiga och skräddarsydda miljökrav

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En ny industristrategi för EU (COM(2020) 102 final). Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet (COM(2021) 550 final).

https://www.globalmethanepledge.org/.

COM(2022) 142.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).

kommer att stödja en hållbar tillväxt för dessa verksamheter i unionen. Utvecklingen av och tillgången till gemensamt överenskomna normer kommer att skapa lika villkor i unionen samtidigt som en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön säkerställs. Dessa verksamheter bör därför inkluderas i direktiv 2010/75/EU.

(4)Uppfödning av svin, fjäderfä och nötkreatur orsakar stora utsläpp av föroreningar till luft och vatten. För att minska sådana utsläpp, inbegripet utsläpp av ammoniak, metan, nitrater och växthusgaser, och därigenom förbättra luft-, vatten- och markkvaliteten, är det nödvändigt att sänka den tröskel över vilken svin- och fjäderfäanläggningar omfattas av direktiv 2010/75/EU och även inkludera uppfödning av nötkreatur i det tillämpningsområdet. Relevanta BAT-krav tar hänsyn till dessa anläggningars karaktär, storlek, densitet och komplexitet, och till de specifika dragen i betesbaserade uppfödningssystem för nötkreatur, där djuren bara säsongsvis föds upp i inomhusanläggningar, samt till den miljöpåverkan som de kan ha. Proportionalitetskraven för bästa tillgängliga teknik syftar till att uppmuntra jordbrukarna att genomföra den nödvändiga övergången till alltmer miljövänliga jordbruksmetoder.

5.Antalet storskaliga anläggningar för tillverkning av batterier för elfordon kommer sannolikt att öka betydligt i unionen fram till 2040, vilket kommer att öka unionens andel av den globala batteriproduktionen. Även om flera av verksamheterna i värdekedjan för batterier redan regleras av direktiv 2010/75/EU och batterier regleras som produkter genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/…* +. är det fortfarande nödvändigt att i direktivets tillämpningsområde inkludera stora anläggningar som tillverkar batterier, säkerställa att de också omfattas av kraven i direktiv 2010/75/EU och därmed bidrar till en mer hållbar tillväxt inom batteritillverkningen. Att inkludera stora anläggningar som tillverkar batterier i tillämpningsområdet för direktiv 2010/75/EU kommer att förbättra batteriernas hållbarhet på ett holistiskt sätt och minimera deras miljöpåverkan under hela deras livscykel.

(6)För att ytterligare stärka allmänhetens tillgång till miljöinformation är det nödvändigt att klargöra att tillstånd för anläggningar som meddelas enligt direktiv 2010/75/EU ska göras tillgängliga för allmänheten på internet, kostnadsfritt och utan att åtkomsten begränsas till registrerade användare. Dessutom bör en enhetlig sammanfattning göras tillgänglig för allmänheten enligt samma villkor.

(7)Konsekvenserna av föroreningar, även när de orsakas av tillbud eller olyckor, kan sträcka sig utanför en medlemsstats territorium. I sådana fall krävs det, utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU70, snabb information och nära samordning mellan behöriga myndigheter i de medlemsstater som påverkas eller kan påverkas av sådana händelser, för att begränsa konsekvenserna av tillbud eller olyckor för människors hälsa och miljön och för att förhindra eventuella ytterligare tillbud eller olyckor. Vid tillbud eller olyckor som

avsevärt påverkar miljön eller människors hälsa i en annan medlemsstat bör därför information och gränsöverskridande och tvärvetenskapligt samarbete mellan de

70+ Publikationsbyrån: Inför i texten numret på den förordning som finns i dokument 2020/0353(COD) och inför nummer, datum, titel och EUT-hänvisning för den förordningen i fotnoten.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (EUT L 197, 24.7.2012, s. 1).

berörda medlemsstaterna främjas för att begränsa konsekvenserna för miljön och människors hälsa och för att förhindra eventuella ytterligare tillbud eller olyckor.

(8)Medlemsstaterna bör även anta åtgärder för säkerställande av efterlevnad som innebär att man främjar, övervakar och verkställer att de skyldigheter som är ålagda fysiska eller juridiska personer enligt direktiv 2010/75/EU efterlevs. Som en del av åtgärderna för säkerställande av efterlevnad bör de behöriga myndigheterna kunna beordra att driften av en anläggning tillfälligt upphör om en fortsatt överträdelse av tillståndsvillkoren och underlåtenhet att åtgärda iakttagelserna i tillsynsrapporten utgör eller riskerar att medföra en fara för människors hälsa eller en betydande negativ inverkan på miljön, för att förhindra denna fara.

(9)För att främja energieffektivitet i anläggningar som omfattas av direktiv 2010/75/EU och som bedriver verksamhet som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG bör

dessa anläggningar omfattas av krav på energieffektivitet för förbränningsanläggningar eller andra enheter som avger koldioxid på platsen.

(10)I utvärderingen av direktiv 2010/75/EU drogs slutsatsen att det finns ett behov av att stärka kopplingarna mellan det direktivet och förordning (EG) nr 1907/200671 för att bättre kunna hantera riskerna med användning av kemikalier i anläggningar som omfattas av direktiv 2010/75/EU. För att utveckla synergier mellan det arbete som utförs av Echa om kemikalier och utarbetandet av BAT-referensdokument enligt direktiv 2010/75/EU bör Echa ges en formell roll i utarbetandet av BAT- referensdokument.

(11)För att underlätta informationsutbytet till stöd för fastställandet av utsläppsnivåer och miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik, samtidigt som integriteten för konfidentiell affärsinformation bibehålls, bör förfarandena för hantering av information som betraktas som konfidentiell affärsinformation eller känslig affärsinformation och som samlas in från industrin inom ramen för det informationsutbyte som kommissionen anordnar för utarbetande, översyn eller uppdatering av BAT-referensdokument specificeras. Det bör säkerställas att enskilda personer som deltar i informationsutbytet inte utbyter information som betraktas som konfidentiell affärsinformation eller känslig kommersiell information med företrädare för företag eller branschorganisationer som har ett ekonomiskt intresse av den berörda industriella verksamheten och relaterade marknader. Ett sådant informationsutbyte påverkar inte unionens konkurrenslagstiftning, särskilt inte artikel 101 i EUF- fördraget.

(12)För att säkerställa skyddet av människors hälsa och miljön som helhet krävs det synergier och samordning med annan relevant unionslagstiftning på miljöområdet, i alla skeden av genomförandet. Därför bör alla relevanta behöriga myndigheter som säkerställer överensstämmelse med relevant unionslagstiftning på miljöområdet rådfrågas innan tillstånd meddelas enligt direktiv 2010/75/EU.

(13)För att kontinuerligt förbättra anläggningens miljöprestanda och säkerhet, bland annat

genom att förhindra uppkomst av avfall, optimera resursanvändning och återanvändning av vatten samt förebygga eller minska risker i samband med användning av farliga ämnen, bör verksamhetsutövaren införa och tillämpa ett

71Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

miljöledningssystem i enlighet med relevanta BAT-slutsatser och göra det tillgängligt för allmänheten. Miljöledningssystemet bör också omfatta riskhantering i samband med användningen av farliga ämnen och en analys av möjligheten att ersätta farliga ämnen med säkrare alternativ.

(14)Det är nödvändigt att närmare specificera de villkor under vilka den behöriga myndigheten, när den fastställer gränsvärden för utsläpp till vatten i ett tillstånd som meddelas enligt direktiv 2010/75/EU, får ta hänsyn till reningsprocesserna nedströms i en anläggning för rening av avloppsvatten, för att säkerställa att sådana utsläpp inte leder till en ökad mängd föroreningar i det mottagande vattnet jämfört med en situation där anläggningen tillämpar bästa tillgängliga teknik och uppfyller utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik för direkta utsläpp.

(15)För att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön som helhet krävs bland annat att det i tillstånd fastställs utsläppsgränsvärden på en nivå som säkerställer efterlevnad av de tillämpliga utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik som anges i BAT-slutsatserna. Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) uttrycks vanligtvis som intervall, snarare än som enskilda värden, för att återspegla skillnaderna inom en viss typ av anläggning som leder till variationer i den miljöprestanda som uppnås vid tillämpning av bästa tillgängliga teknik. Exempelvis kommer en viss typ av bästa tillgängliga teknik inte att ge samma prestanda för olika anläggningar, vissa typer av bästa tillgängliga teknik kanske inte är lämpliga för användning i vissa anläggningar och en kombination av flera typer av bästa tillgängliga teknik kan vara mer effektiv än andra i samband med vissa föroreningar eller miljömedier. Uppnåendet av en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön som helhet har äventyrats genom bruket att fastställa utsläppsgränsvärden som baseras på den minst krävande änden i det intervall för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik, utan att ta hänsyn till en viss anläggnings potential att uppnå lägre utsläppsnivåer genom att tillämpa bästa tillgängliga teknik. Sådana metoder avskräcker föregångare från att införa mer ändamålsenliga typer av teknik och gör det svårare att uppnå lika villkor med en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön. De behöriga myndigheterna bör därför åläggas att i tillstånd fastställa lägsta möjliga utsläppsgränsvärden som avspeglar prestandan hos bästa tillgängliga teknik för de specifika anläggningarna, med beaktande av hela BAT-AEL-intervallet och för att uppnå bästa möjliga miljöprestanda för anläggningarna, om inte verksamhetsutövaren visar att tillämpning av bästa tillgängliga teknik enligt BAT-slutsatserna innebär att den berörda anläggningen endast kan uppfylla mindre stränga utsläppsgränsvärden.

(16)Bidraget från direktiv 2010/75/EU till resurs- och energieffektiviteten och den cirkulära ekonomin i unionen bör göras mer ändamålsenligt, med beaktande av

”energieffektivitet först” som en vägledande princip för unionens energipolitik. Därför bör tillstånden om möjligt fastställa obligatoriska gränsvärden för miljöprestanda för förbruknings- och resurseffektivitetsnivåer, inbegripet användning av vatten, energi och återvunna material, på grundval av de miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) som anges i besluten om BAT-slutsatser.

(17)För att förhindra eller minimera utsläpp av föroreningar från anläggningar som omfattas av direktiv 2010/75/EU och för att skapa lika villkor i hela unionen bör de villkor enligt vilka undantag från utsläppsgränsvärden kan beviljas utformas bättre genom allmänna principer, i syfte att säkerställa en mer harmoniserad tillämpning av sådana undantag i hela unionen. Undantag från utsläppsgränsvärden bör dessutom inte beviljas när de kan medföra risk för efterlevnaden av miljökvalitetsnormer.

(18)Vid utvärderingen av direktiv 2010/75/EU drogs slutsatsen att det fanns vissa skillnader i metoderna för bedömning av efterlevnad för anläggningar som omfattas av kapitel II i det direktivet. För att uppnå en hög skyddsnivå för miljön som helhet, säkerställa ett konsekvent genomförande av unionslagstiftningen och lika villkor i hela unionen, samtidigt som den administrativa bördan för företag och offentliga myndigheter minimeras, bör kommissionen fastställa gemensamma regler för bedömning av efterlevnad av utsläppsgränsvärden och validering av uppmätta nivåer för utsläpp till både luft och vatten på grundval av bästa tillgängliga teknik. Dessa regler för bedömning av efterlevnad bör ha företräde framför bestämmelserna i kapitlen III och IV om bedömning av efterlevnad av utsläppsgränsvärden i bilagorna V och VI till direktiv 2010/75/EU.

(19)Miljökvalitetsnormerna avser alla krav som fastställs i unionsrätten, såsom EU:s lagstiftning om luft och vatten, som vid en viss tidpunkt måste uppfyllas av en viss miljö eller en viss del av denna miljö. Det är därför lämpligt att klargöra att när de behöriga myndigheterna meddelar ett tillstånd till en anläggning bör de inte bara fastställa villkor för att säkerställa att anläggningens verksamhet överensstämmer med BAT-slutsatserna, utan även, när så är lämpligt för att minska anläggningens specifika bidrag till den förorening som inträffar i det relevanta området, införa särskilda ytterligare villkor i tillståndet som är strängare än de som fastställs i relevanta BAT- slutsatser, för att säkerställa att anläggningen uppfyller miljökvalitetsnormerna. Sådana villkor kan bestå i att fastställa strängare utsläppsgränsvärden eller begränsa anläggningens drift eller kapacitet.

(20)Tillståndsvillkoren bör regelbundet ses över och vid behov uppdateras av den behöriga myndigheten för att säkerställa att relevant lagstiftning följs. En sådan översyn eller uppdatering bör också göras om det är nödvändigt för att anläggningen ska uppfylla en miljökvalitetsnorm, även när det gäller en ny eller reviderad miljökvalitetsnorm eller när den mottagande miljöns status kräver en översyn av tillståndet för att överensstämmelse med de planer och program som fastställs i unionslagstiftningen ska uppnås, såsom förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG72.

(21)Parterna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor godkände vid sitt sjunde möte konventionens efterlevnadskommittés slutsatser i ärende ACCC/C/2014/121, enligt vilka EU genom att inrätta en rättslig ram som inte ger allmänheten någon möjlighet att delta i förnyade bedömningar och uppdateringar enligt artikel 21.3, 21.4 och 21.5 b och c i direktiv 2010/75/EU underlåter att följa artikel 6.10 i konventionen. Unionen och dess medlemsstater instämmer i dessa slutsatser, och för att uppnå fullständig överensstämmelse med Århuskonventionen är det nödvändigt att specificera att den berörda allmänheten i ett tidigt skede bör ges faktiska möjligheter att delta i meddelandet eller uppdateringen av tillståndsvillkor som fastställts av den behöriga myndigheten, även när tillståndsvillkoren omprövas efter offentliggörandet av beslut om BAT-slutsatser om anläggningens huvudsakliga verksamhet, när utvecklingen av bästa tillgängliga teknik gör det möjligt att avsevärt minska utsläppen, när driftssäkerheten nödvändiggör att annan teknik används och när det är nödvändigt för att uppfylla en ny eller reviderad miljökvalitetsnorm.

72Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000).

(22)Såsom klargjorts i domstolens rättspraxis73 får medlemsstaterna inte begränsa talerätten att bestrida ett beslut av en offentlig myndighet till de personer av den berörda allmänheten som deltog i det föregående administrativa förfarandet för att anta det beslutet. Såsom också klargjorts i domstolens rättspraxis74 kräver faktisk tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor och effektiva rättsmedel bland annat att den berörda allmänheten bör ha rätt att begära att domstolen eller ett behörigt oberoende och opartiskt organ beslutar om interimistiska åtgärder för att förhindra en viss förorening, inbegripet vid behov genom tillfälligt upphävande av det ifrågasatta tillståndet. Det bör därför preciseras att talerätten inte bör vara beroende av den roll som medlemmen av den berörda allmänheten hade under en deltagande fas i beslutsförfarandena inom ramen för detta direktiv. Prövningsförfarandet bör dessutom vara objektivt, rättvist, snabbt och inte oöverkomligt kostsamt, och det bör där ombesörjas lämpliga och ändamålsenliga prövningsmekanismer som innefattar förbudsföreläggande enligt vad som är lämpligt.

(23)Gränsöverskridande samarbete bör äga rum innan tillstånd meddelas om mer än en medlemsstat kan påverkas av driften av en anläggning, och bör inbegripa förhandsinformation och samråd med den berörda allmänheten och behöriga myndigheter i de övriga medlemsstater som kan påverkas.

(24)Utvärderingen av direktiv 2010/75/EU visade att även om det borde främja omställningen av den europeiska industrin är det inte tillräckligt dynamiskt och stöder inte i tillräcklig grad spridningen av innovativa processer och teknik. Det är därför lämpligt att underlätta utprovning och införande av ny teknik med förbättrad miljöprestanda, underlätta samarbete med forskare och industrier i offentligt finansierade forskningsprojekt som omfattas av villkoren i de relevanta europeiska och nationella finansieringsinstrumenten samt inrätta ett särskilt centrum för att stödja innovation genom att samla in och analysera information om innovativ teknik, inbegripet ny teknik, som är relevant för verksamhet som omfattas av direktivet, och att beskriva dess utvecklingsnivå från forskning till användning (teknisk mognadsgrad eller TRL (Technology Readiness Level)) och dess miljöprestanda. Detta kommer också att ligga till grund för informationsutbytet om utarbetande, översyn och uppdatering av BAT-referensdokument. Innovativ teknik som ska samlas in och analyseras av centrumet bör åtminstone ligga på TRL-nivå 6–7 (tekniken demonstreras i lämplig miljö (lämplig industrimiljö om det gäller viktig möjliggörande teknik) eller som en systemprototyp i driftsmiljö).

(25)Att uppnå unionens mål för en ren, cirkulär och klimatneutral ekonomi senast 2050 kräver en djupgående omställning av unionens ekonomi. I enlighet med det åttonde miljöhandlingsprogrammet bör verksamhetsutövare vid anläggningar som omfattas av direktiv 2010/75/EU därför åläggas att inkludera omställningsplaner i sina miljöledningssystem. Sådana omställningsplaner kommer också att komplettera kraven på företagens hållbarhetsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU75 genom att tillhandahålla medel för att konkret genomföra dessa

Mål C-826/18, domstolens dom (första avdelningen) av den 14 januari 2021, LB m.fl./College van burgemeester en wethouders van de gemeente Echt-Susteren, punkterna 58 och 59.

Mål C-416/10, domstolens dom (stora avdelningen) av den 15 januari 2013, Jozef Križan m.fl./Slovenská inšpekcia životného prostredia.Križan, punkt 109.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

krav på anläggningsnivå. Den första prioriteringen är omställningen av energiintensiva verksamheter som förtecknas i bilaga I. Därför bör verksamhetsutövare vid energiintensiva anläggningar utarbeta omställningsplaner senast den 30 juni 2030. Verksamhetsutövare vid anläggningar som bedriver annan verksamhet som förtecknas i bilaga I bör vara skyldiga att ta fram omställningsplaner som en del av den förnyade bedömningen och uppdateringen av tillståndet efter offentliggörandet av beslut om BAT-slutsatser som offentliggörs efter den 1 januari 2030. Omställningsplanerna bör fortsätta att vara vägledande dokument som utarbetas under verksamhetsutövarnas ansvar, men det revisionsorgan som anlitats av verksamhetsutövarna som en del av deras miljöledningssystem bör kontrollera att de innehåller de minimiuppgifter som ska fastställas av kommissionen i en genomförandeakt, och verksamhetsutövarna bör offentliggöra omställningsplanerna.

(26)Det behövs ytterligare klarhet i bedömningskriterierna för om de renade gaser eller vätskor som uppstår vid förgasning och pyrolys av avfall är tillräckligt renade i en sådan omfattning att de inte längre är avfall innan de förbränns.

(27)Mot bakgrund av det höga antalet uppfödningsanläggningar som bör inkluderas i tillämpningsområdet för direktiv 2010/75/EU, och att processerna och utsläppsmönstren på sådana anläggningar är relativt enkla, är det lämpligt att fastställa särskilda administrativa förfaranden för att utfärda tillstånd och för driften av de relevanta verksamheter som är anpassade till sektorn, utan att det påverkar kraven i fråga om information till allmänheten och allmänhetens deltagande, övervakning och efterlevnad.

(28)Innovativ teknik på väg in på marknaden förväntas allt mer minska utsläppen av både föroreningar och växthusgaser från anläggningar som omfattas av både Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU och direktiv 2003/87/EG76. Detta kommer att göra det möjligt att bygga upp ytterligare synergi mellan dessa direktiv, men det kan också påverka tillämpningen av dem, även på koldioxidmarknaden. På det här området innehåller direktiv 2003/87/EG en bestämmelse om att se över hur effektiva synergierna med direktiv 2010/75/EU är, och en uppmaning till att miljö- och klimatrelevanta tillstånd samordnas för att säkerställa att de åtgärder som behövs för att uppfylla unionens klimat- och energimål verkställs effektivare och snabbare. För att ta hänsyn till innovationens dynamik i detta avseende, och till den översyn som avses i artikel 8 i direktiv 2003/87/EG, bör kommissionen till Europaparlamentet och rådet senast 2028 och därefter vart femte år lämna in en rapport där man ser över genomförandet av direktiv 2010/75/EU.

(29)För att säkerställa att direktiv 2010/75/EU fortsätter uppfylla sina mål att förebygga eller minska utsläpp av föroreningar och uppnå en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön, bör befogenheten att anta rättsakter i enlighet med artikel 290 i EUF- fördraget delegeras till kommissionen så att den kan komplettera det direktivet genom att där fastställa driftsregler med krav för verksamheter i samband med uppfödning av fjäderfä, svin och nötkreatur, och ändra bilagorna I och Ia till direktivet genom att lägga till en agroindustriell verksamhet. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet

76Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

om bättre lagstiftning av den 13 april 201677. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(30)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 2010/75/EU bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att inrätta i) det format som ska användas till tillståndssammanfattningen, ii) en standardiserad metodik för att bedöma om kostnaderna för att genomföra BAT-slutsatserna är oproportionerliga i förhållande till de möjliga miljövinsterna, iii) mätmetoden för att bedöma efterlevnaden av de gränsvärden för utsläpp som fastställs i tillståndet när det gäller utsläpp i luft och vatten, iv) de detaljerade arrangemang som behövs för upprättandet av och funktionen hos innovationscentrumet för industriell omställning och industriutsläpp (INCITE, Innovation Centre For Industrial Transformation and Emissions), samt v) det format som ska användas till omställningsplaner. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201178.

(31)För att säkerställa att de skyldigheter som fastställs i direktiv 2010/75/EU genomförs och verkställs ändamålsenligt, är det nödvändigt att specificera vad effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder som minst ska innefatta. Skillnader i påföljdssystem, att de ålagda påföljderna i många fall bedöms vara för låga för att verkligen avskräcka från olagligt beteende samt avsaknaden av enhetligt genomförande runtom i medlemsstaterna undergräver de lika villkoren för industriutsläpp i hela unionen. Hänsyn bör tas till direktiv 2008/99/EG om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, när en upptäckt överträdelse enligt det här direktivet utgör ett brott inom tillämpningsområdet för direktiv 2008/99/EG.

(32)När skada på människors hälsa har inträffat till följd av en överträdelse av nationella bestämmelser som antagits i enlighet med direktiv 2010/75/EU, bör medlemsstaterna säkerställa att de personer som berörs kan göra anspråk på och erhålla ersättning för denna skada från de relevanta fysiska eller juridiska personerna och, om så är lämpligt, från de relevanta behöriga myndigheter som är ansvariga för överträdelsen. Sådana regler för ersättning bidrar till att driva målen att bevara, skydda och förbättra miljön och skydda människors hälsa som fastställs i artikel 191 i EUF-fördraget. De understöder också den rätt till liv, människans rätt till integritet och det hälsoskydd som fastställs i artiklarna 2, 3 och 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och rätten till ett effektivt rättsmedel som fastställs i artikel 47 i stadgan. Dessutom ger Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG inte privata parter någon rätt till ersättning till följd av miljöskada eller ett överhängande hot om en sådan skada.

(33)Det är därför lämpligt att direktiv 2010/75/EU tar upp rätten till ersättning för skador som drabbar enskilda personer. För att säkerställa att enskilda personer kan försvara sina rättigheter vid skador på hälsan som orsakas av överträdelser av direktiv 2010/75/EU, och därmed säkerställa att det direktivet verkställs mer effektivt, bör

Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

icke-statliga organisationer som främjar skydd av människors hälsa eller miljön, inklusive de som främjar konsumentskydd och uppfyller alla eventuella krav enligt nationell rätt, ges befogenhet att som en del av den berörda allmänheten delta i förfaranden, efter vad medlemsstaterna fastställer, antingen på den drabbades vägnar eller till stöd för den drabbade, utan att det påverkar nationella rättegångsregler om företrädande och försvar vid domstol. Medlemsstaterna åtnjuter vanligen processuell autonomi för att säkerställa ett effektivt rättsmedel mot överträdelser av unionsrätten, under förutsättning att likvärdighets- och effektivitetsprinciperna respekteras. Erfarenheten visar emellertid att även om det finns överväldigande epidemiologiska bevis för föroreningars negativa konsekvenser för befolkningens hälsa, i synnerhet när det gäller luft, är det svårt för de som drabbas av överträdelser av direktiv 2010/75/EU att med de rättegångsregler om bevisbörda som vanligen gäller i medlemsstaterna uppvisa ett orsakssamband mellan den skada som lidits och överträdelsen. Till följd av detta har de som drabbas av överträdelser av direktiv 2010/75/EU inte något ändamålsenligt sätt att få ersättning för den skada som orsakas av dessa överträdelser. För att stärka enskilda personers rätt till ersättning för överträdelser av direktiv 2010/75/EU och bidra till att direktivets krav blir mer effektivt verkställda i hela unionen, är det nödvändigt att anpassa den bevisbörda som gäller i sådana situationer. När en enskild person kan ge tillräckligt tillförlitliga bevis för att ge upphov till en presumtion att överträdelsen av direktiv 2010/75/EU är ursprung till skadan som orsakades på en enskild persons hälsa, eller har bidragit avsevärt till den, bör det vara svaranden som ska motbevisa den presumtionen för att undgå sin ansvarsskyldighet.

(34)Den påverkan direktiv 2010/75/EU har på medlemsstaternas processuella autonomi bör vara begränsad till vad som är nödvändigt för att säkerställa de mål om att skydda människors hälsa genom en säker miljö som eftersträvas i det direktivet, och bör inte påverka andra nationella processuella regler som fastställer rätten att söka ersättning för överträdelser av det direktivet. Sådana nationella regler bör emellertid inte medföra att den mekanism för att söka ersättning som krävs i direktiv 2010/75/EU fungerar sämre.

(35)Genomförandet av direktiv 2010/75/EU har visat att olika medlemsstater tillämpar det olika när det gäller vilka anläggningar för tillverkning av keramiska produkter genom bränning som omfattas, eftersom definitionen av den verksamheten är formulerad så att medlemsstaterna kunnat bestämma om de ska tillämpa båda kriterierna om produktionskapacitet respektive ugnskapacitet eller bara ett av dem. I syfte att säkerställa ett mer konsekvent genomförande av det direktivet och säkra lika villkor i hela unionen, bör sådana anläggningar inkluderas i direktivets tillämpningsområde varje gång något som helst av dessa kriterier är uppfyllt.

(36)När den behöriga myndigheten sätter gränsvärden för utsläpp för förorenande ämnen, bör den beakta samtliga ämnen, även nya riskämnen, som kan släppas ut från den berörda anläggningen och kan ha betydande påverkan på miljön eller människors hälsa. När detta görs bör de utsläppta ämnenas farliga egenskaper, mängd och karaktär och deras potential att förorena olika miljömedier tas i beaktande. BAT-slutsatserna är i relevanta fall referenspunkt för att välja ut de ämnen som det ska sättas gränsvärden för utsläpp för, även om den behöriga myndigheten får besluta att välja ytterligare ämnen. För närvarande är enskilda förorenande ämnen förtecknade på ett ickeuttömmande sätt i bilaga II till direktiv 2010/75/EU, vilket inte är förenligt med helhetssynen i det direktivet och inte återspeglar att de behöriga myndigheterna behöver ta hänsyn till samtliga relevanta förorenande ämnen, inklusive nya riskämnen. Den icke-uttömmande förteckningen över förorenande ämnen bör därför tas bort. I

stället bör det hänvisas till förteckningen över föroreningar i bilaga II till förordning (EG) nr 166/200679.

(37)Även om avfallsdeponier ingår i tillämpningsområdet för direktiv 2010/75/EU, finns det inga BAT-slutsatser om avfallsdeponier, eftersom den verksamheten omfattas av rådets direktiv 1999/31/EG80 och kraven i det senare direktivet anses utgöra bästa tillgängliga teknik. På grund av den tekniska utveckling och innovation som ägt rum sedan direktiv 1999/31/EG antogs, finns det nu mer ändamålsenlig teknik tillgänglig för att skydda människors hälsa och miljön. Genom att anta BAT-slutsatser enligt direktiv 2010/75/EU skulle det bli möjligt att ta itu med de viktiga miljöfrågor som har med driften av deponier att göra, däribland betydande utsläpp av metan. Direktiv 1999/31/EG bör därför göra det möjligt att anta BAT-slutsatser om avfallsdeponier enligt direktiv 2010/75/EU.

(38)Direktiven 2010/75/EU och 1999/31/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(39)Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att säkerställa en hög miljöskyddsnivå och förbättra miljöns kvalitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den gränsöverskridande karaktären hos föroreningar från industriella verksamheter, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(40)I enlighet med proportionalitetsprincipen är det nödvändigt och lämpligt, för att uppnå det grundläggande målet att säkerställa en hög skyddsnivå för miljön och förbättra miljökvaliteten, att fastställa bestämmelser om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar som härrör från industriella verksamheter. Detta direktiv går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen, i enlighet med artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen.

(41)I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument81 av den 28 september 2011 har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är motiverat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2010/75/EU

Direktiv 2010/75/EU ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 1 ska andra stycket ersättas med följande:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).

Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1). EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

”Det innehåller också bestämmelser som syftar till att förebygga eller, när det visar sig vara omöjligt, minska utsläppen till luft, vatten och mark och förebygga uppkomst av avfall, så att en hög skyddsnivå kan uppnås för människors hälsa och för miljön som helhet.”

2.I artikel 2 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Detta direktiv gäller de industriella verksamheter som ger upphov till föroreningar som avses i kapitlen II–VIa.”

3.Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. anläggning: en fast, teknisk enhet inom vilken en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I, i bilaga Ia eller i del 1 i bilaga VII bedrivs, liksom all annan därmed förknippad verksamhet på samma plats som tekniskt sett är knuten till de verksamheter som anges i dessa bilagor och som kan påverka utsläpp och föroreningar.”

b)Punkt 12 ska ersättas med följande:

”12. BAT-slutsatser: ett dokument som innehåller de delar av ett BAT- referensdokument där slutsatserna om bästa tillgängliga teknik (BAT, Best Available Technique) fastställs, en beskrivning av denna, information för att bedöma dess tillämplighet, utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik, miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik, minimiinnehållet i ett miljöledningssystem inklusive riktmärken som motsvarar bästa tillgängliga teknik, kontroll som motsvarar denna, förbrukningsnivåer som motsvarar denna och vid behov relevanta åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen.”

c)Följande punkt ska införas som punkt 13a:

”13a. miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik: de miljöprestandanivåer, utom utsläppsnivåer, som erhålls under normala driftsförhållanden med en typ av bästa tillgängliga teknik eller en kombination av olika typer av bästa tillgängliga teknik.”

d)Punkt 17 ska ersättas med följande:

”17. den berörda allmänheten: den allmänhet som berörs eller kan antas bli berörd av, eller som har ett intresse av, beslut om meddelande eller uppdatering av tillstånd eller tillståndsvillkor. Icke-statliga organisationer som främjar skydd av människors hälsa eller miljön och som uppfyller kraven i nationell lagstiftning ska med avseende på denna definition anses ha ett sådant intresse.”

e)Följande punkter ska införas som punkterna 23a, 23b och 23c:

”23a. svin: svin enligt definitionen i artikel 2 i rådets direktiv 2008/120/EG*.

23b. nötkreatur: tamdjur av arten Bos taurus.

23c. djurenhet: motsvarigheten, i fråga om betesmark, till en vuxen mjölkko som producerar 3 000 kg mjölk om året, utan ytterligare koncentrerat livsmedel, vilken används för att uttrycka storleken på jordbruksföretag som föder upp olika kategorier av djur, med de omräkningsfaktorer, med hänvisning till faktisk produktion inom ett kalenderår, som fastställs i bilaga II till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014**.”

*Rådets direktiv 2008/120/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (EUT L 47, 18.2.2009, s. 5).

**Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 227, 31.7.2014, s. 18).

f)Följande punkter ska läggas till som punkterna 48–53:

”48. industrimineraler: mineraler som används i industrin för produktion av halvfabrikat eller slutprodukter, med undantag för metallmalmer, energimineraler, konstruktionsmineraler och ädelstenar.

49.metallmalmer: malmer som ger avkastning i form av metaller eller metalliska material.

50.utsläppsnivåer som motsvarar ny teknik: de utsläppsnivåer som erhålls under normala driftsförhållanden med användning av en ny teknik eller en kombination av nya typer av teknik, uttryckta som ett genomsnitt under en bestämd tidsperiod, under specificerade referensförhållanden.

51.miljöprestandanivåer som motsvarar ny teknik: de miljöprestandanivåer, utom utsläppsnivåer, som erhålls under normala driftsförhållanden med en ny teknik eller en kombination av olika typer av ny teknik.

52.säkerställande av efterlevnad: mekanismer för att säkerställa efterlevnad genom tre kategorier av insatser, nämligen främjande av efterlevnad, övervakning av efterlevnad, samt uppföljning och verkställande åtgärder.

53.riktmärken: de vägledande miljöprestandanivåer, utom utsläppsnivåer, som motsvarar bästa tillgängliga teknik och som kan innefatta

a)förbrukningsnivåer,

b)resurseffektivitetsnivåer och återanvändningsnivåer, avseende resurser i form av material, vatten och energi,

e)avfallsnivåer och andra nivåer som erhålls under specificerade referensförhållanden.”

4.I artikel 4.1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Med avvikelse från första stycket får medlemsstaterna fastställa ett registreringsförfarande för anläggningar som endast omfattas av kapitel V eller kapitel

VIa.”

5.I artikel 5 ska följande punkt läggas till som punkt 4:

”4. Medlemsstaterna ska säkerställa att tillstånd som meddelas enligt denna artikel görs tillgängliga på internet, kostnadsfritt och utan att åtkomsten begränsas till registrerade användare. Dessutom ska en sammanfattning av varje tillstånd göras tillgänglig för allmänheten enligt samma villkor. Denna sammanfattning ska som minst omfatta följande:

a)	En översikt av de huvudsakliga tillståndsvillkoren.
b)	Gränsvärdena för utsläpp och gränsvärdena för miljöprestanda.
c)	Eventuella undantag som har beviljats i enlighet med artikel 15.4.
d)	De tillämpliga BAT-slutsatserna.
e)	Villkoren för förnyad bedömning och uppdatering av tillståndet.

Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att fastställa det format som ska användas till den sammanfattning som avses i andra stycket. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 75.2.”

6.Artiklarna 7 och 8 ska ersättas med följande:

”Artikel 7

Tillbud och olyckor

Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG* ska medlemsstaterna, i händelse av tillbud eller olyckor som påverkar människors hälsa eller miljön i betydande grad, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att

a)verksamhetsutövaren omedelbart underrättar den behöriga myndigheten,

b)verksamhetsutövaren omedelbart vidtar åtgärder för att begränsa miljökonsekvenserna och för att förhindra eventuella ytterligare tillbud eller olyckor,

c)den behöriga myndigheten kräver att verksamhetsutövaren vidtar alla lämpliga kompletterande åtgärder som den behöriga myndigheten anser vara nödvändiga för att begränsa miljökonsekvenserna och för att förhindra eventuella ytterligare tillbud eller olyckor.

I händelse av tillbud eller olyckor som i betydande grad påverkar människors hälsa eller miljön i en annan medlemsstat, ska medlemsstaten på vars territorium tillbudet eller olyckan har inträffat säkerställa att den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten omedelbart blir informerad. Gränsöverskridande och tvärvetenskapligt samarbete mellan de berörda medlemsstaterna ska syfta till att begränsa konsekvenserna för miljön och människors hälsa och förebygga ytterligare möjliga tillbud eller olyckor.

Artikel 8

Bristande efterlevnad

1.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillståndsvillkoren efterlevs.

De ska även anta åtgärder för säkerställande av efterlevnad som innebär att man främjar, övervakar och verkställer att de skyldigheter som är ålagda fysiska eller juridiska personer enligt detta direktiv efterlevs.

2.Om tillståndsvillkoren inte efterlevs ska medlemsstaterna säkerställa att

a)verksamhetsutövaren omedelbart informerar den behöriga myndigheten,

b)verksamhetsutövaren omedelbart vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att efterlevnaden återställs snarast möjligt,

c)den behöriga myndigheten kräver att verksamhetsutövaren vidtar alla lämpliga kompletterande åtgärder som den behöriga myndigheten anser vara nödvändiga för att efterlevnaden ska återställas.

Om en överträdelse av tillståndsvillkoren innebär en omedelbar fara för människors hälsa eller hotar att omedelbart medföra betydande skadeverkningar för miljön och fram till dess att efterlevnaden återställs i enlighet med första stycket leden b och c, ska driften av anläggningen, förbränningsanläggningen, avfallsförbränningsanläggningen, samförbränningsanläggningen eller en relevant del av denna utan dröjsmål tillfälligt upphöra.

3.Om en överträdelse av tillståndsvillkoren fortsätter att orsaka fara för människors hälsa eller medför betydande skadeverkningar för miljön, och om den nödvändiga åtgärd för att återställa efterlevnaden som identifieras i den tillsynsrapport som avses i artikel 23.6 inte har genomförts, kan den behöriga myndigheten beordra att driften av anläggningen,

förbränningsanläggningen,avfallsförbränningsanläggningen, samförbränningsanläggningen eller relevant del därav tillfälligt upphör till dess att efterlevnaden av tillståndsvillkoren har återställts.

*Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (EUT L 143, 30.4.2004, s. 56).”

7.I artikel 9 ska punkt 2 utgå.

8.I artikel 11 ska följande led införas som leden fa, fb och fc:

”fa) materialresurser och vatten används effektivt, däribland genom återanvändning,

fb)	leveranskedjans miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv tas i beaktande
	enligt vad som är lämpligt,
fc)	ett miljöledningssystem är infört enligt vad som avses i artikel 14a.”

9.Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. För att utarbeta, revidera och vid behov uppdatera BAT-referensdokument ska kommissionen anordna ett informationsutbyte mellan medlemsstaterna, de berörda industrierna, icke-statliga miljöskyddsorganisationer, Europeiska kemikaliemyndigheten och kommissionen.”

b)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Utan att det påverkar unionens konkurrenslagstiftning ska information som anses som konfidentiell affärsinformation eller kommersiellt känslig information endast delas med kommissionen och med följande enskilda personer som har undertecknat ett sekretessavtal: Offentliganställda och andra offentliga tjänstemän

som företräder medlemsstater eller unionens byråer, och företrädare för ickestatliga organisationer som främjar skydd av människors hälsa eller miljön. Utbyte av information som anses som konfidentiell affärsinformation eller känslig kommersiell information ska förbli begränsat till vad som krävs för att utarbeta, se över och vid behov uppdatera BAT-referensdokument, och sådan konfidentiell affärsinformation eller känslig kommersiell information får inte användas för andra ändamål.”

10.Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Första stycket ska ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska säkerställa att tillståndet omfattar alla åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla kraven i artiklarna 11 och 18. I detta syfte ska medlemsstaterna säkerställa att tillstånd meddelas först efter samråd med alla relevanta myndigheter som säkerställer att unionens miljölagstiftning, inklusive miljökvalitetsnormer, uppfylls.”

ii)I andra stycket ska led a ersättas med följande:

”a) Gränsvärden för utsläpp för de förorenande ämnen som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 166/2006*, och för andra förorenande ämnen som den berörda anläggningen kan antas släppa ut i betydande mängder, med beaktande av ämnenas beskaffenhet och förmåga att överföra föroreningar från ett medium till ett annat.

*Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).”

iii)Följande led ska införas som led aa:

”aa) Gränsvärden för miljöprestanda.”

iv)Led b ska ersättas med följande:

”b) Lämpliga föreskrifter som säkerställer skydd av mark, grundvatten och ytvatten samt åtgärder för kontroll och hantering av avfall som genereras vid anläggningen.”

v)Följande led ska införas som led ba:

”ba) Lämpliga krav för ett miljöledningssystem enligt artikel 14a.”

vi)Följande led ska införas som led bb:

”bb) Lämpliga krav för kontroll av förbrukning och återanvändning av resurser såsom energi, vatten och råvaror.”

vii)I led d ska följande led läggas till som led iii:

iii)”information om framstegen mot att fullständigt uppnå de miljöpolicymål som avses i artikel 14a; sådan information ska offentliggöras.”

viii)Led h ska ersättas med följande:

”h) Villkor för bedömning av efterlevnaden av gränsvärdena för utsläpp och gränsvärdena för miljöprestanda eller en hänvisning till de tillämpliga krav som anges på annat ställe.”

11.Följande artikel ska införas som artikel 14a:

”Artikel 14a

Miljöledningssystem

1.Medlemsstaterna ska kräva att verksamhetsutövaren, för varje anläggning som omfattas av detta kapitel, utformar och inför ett miljöledningssystem. Miljöledningssystemet ska uppfylla de bestämmelser som ingår i relevanta BAT- slutsatser och som bestämmer vilka aspekter som ska omfattas av miljöledningssystemet.

Miljöledningssystemet ska ses över regelbundet för att säkerställa att det förblir lämpligt, tillräckligt och ändamålsenligt.

2.Miljöledningssystemet ska som minst innehålla följande:

a)Miljöpolicymål för att kontinuerligt förbättra anläggningens miljöprestanda och säkerhet, vilka ska innefatta åtgärder för att

i)förebygga uppkomst av avfall,

ii)optimera resursanvändning och återanvändning av vatten,

iii)förebygga eller minska risker vid användning av farliga ämnen.

b)Mål och prestandaindikatorer med avseende på betydande miljöaspekter, där hänsyn ska tas till riktmärken som fastställs i de relevanta BAT-slutsatserna och leveranskedjans miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv.

c)För anläggningar som omfattas av skyldigheten att utföra en energibesiktning eller införa ett energiledningssystem enligt artikel 8 i direktiv 2012/27/EU, resultaten av denna besiktning eller detta införande av energiledningssystemet i enlighet med artikel 8 och bilaga VI till det direktivet, och åtgärderna för att genomföra rekommendationerna därifrån.

d)En kemikalieinventering av de farliga ämnen som förekommer i anläggningen som sådan, som beståndsdelar i andra ämnen eller som delar av blandningar, en riskbedömning av sådana ämnens inverkan på människors hälsa och miljön samt en analys av möjligheterna att ersätta dem med säkrare alternativ.

e)Åtgärder som vidtagits för att uppnå miljömålen och undvika risker för människors hälsa eller miljön, inklusive korrigerande och förebyggande åtgärder vid behov.

f)En omställningsplan i den mening som avses i artikel 27d.

3.Miljöledningssystemet för en anläggning ska göras tillgängligt på internet, kostnadsfritt och utan att åtkomsten begränsas till registrerade användare.”

12.Artikel 15 ska ersättas med följande:

”Artikel 15

Gränsvärden för utsläpp, gränsvärden för miljöprestanda, likvärdiga parametrar och

tekniska åtgärder

”1. Gränsvärdena för utsläpp för förorenande ämnen gäller den punkt där utsläppet lämnar anläggningen, och när värdena bestäms ska man bortse från en eventuell utspädning som gjorts före den punkten.

För indirekta utsläpp av förorenande ämnen till vatten får resultatet av en anläggning för rening av avloppsvatten utanför anläggningen beaktas när gränsvärden för utsläpp fastställs för anläggningen i fråga, under förutsättning att verksamhetsutövaren säkerställer att samtliga följande krav är uppfyllda:

a)De utsläppta förorenande ämnena försämrar inte driften av anläggningen för rening av avloppsvatten.

b)De utsläppta förorenande ämnena skadar inte hälsan hos personalen som arbetar i uppsamlingssystem och på anläggningar för rening av avloppsvatten.

c)Anläggningen för rening av avloppsvatten är utformad och utrustad för att rena de utsläppta förorenande ämnena.

d)Den totala belastningen från de berörda förorenande ämnen som till slut släpps ut i vattnet är inte högre än i en situation då utsläppen från den berörda anläggningen fortfarande följer de gränsvärden för utsläpp som fastställts för direkta utsläpp i enlighet med punkt 3 i denna artikel, utan att det påverkar de strängare åtgärder som krävs enligt artikel 18.

Den behöriga myndigheten ska i en bilaga till tillståndsvillkoren fastställa skälen för tillämpningen av andra stycket, inklusive resultatet av verksamhetsutövarens bedömning av om de villkor som krävs är uppfyllda.

Verksamhetsutövaren ska tillhandahålla en uppdaterad bedömning i fall där tillståndsvillkoren bör ändras för att säkerställa att kraven som fastställs i andra stycket leden a–d är uppfyllda.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 ska de gränsvärden för utsläpp och likvärdiga parametrar eller tekniska åtgärder som avses i artikel 14.1 och 14.2 bygga på bästa tillgängliga teknik, utan att användning av en specifik teknik eller teknologi föreskrivs.

3.Den behöriga myndigheten ska fastställa de strängaste möjliga gränsvärden för utsläpp som är förenliga med de lägsta utsläpp som går att uppnå genom att tillämpa bästa tillgängliga teknik i anläggningen, och som säkerställer att utsläppen under normala driftsförhållanden inte är högre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de beslut om BAT- slutsatserna som avses i artikel 13.5. Gränsvärdena för utsläpp ska bygga på en bedömning från verksamhetsutövaren, med en analys av om det är genomförbart att uppfylla den mest krävande änden av BAT-AEL-intervallet och en demonstration av de bästa prestanda som anläggningen kan uppnå genom att tillämpa bästa tillgängliga teknik enligt beskrivningen i BAT-slutsatserna. Gränsvärdena för utsläpp ska fastställas genom att man antingen

a)sätter gränsvärden för utsläpp som uttrycks för samma eller kortare tidsperioder och samma referensförhållanden som de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik, eller

b)fastställer andra gränsvärden för utsläpp än de som anges i led a, vad beträffar värden, tidsperioder och referensvillkor.

Om gränsvärdena för utsläpp fastställs i enlighet med led b ska den behöriga myndigheten åtminstone en gång om året bedöma resultaten av utsläppskontrollen för att säkerställa att utsläppen under normala driftsförhållanden inte är högre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik.

3a. Den behöriga myndigheten ska fastställa gränsvärden för miljöprestanda som säkerställer att sådana gränsvärden under normala driftsförhållanden inte är högre än de miljöprestandanivåer som motsvarar olika typer av bästa tillgängliga teknik enligt de beslut om BAT-slutsatser som avses i artikel 13.5.

4.Genom undantag från punkt 3 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 får den behöriga myndigheten i specifika fall fastställa mindre stränga gränsvärden för utsläpp. Ett sådant undantag får tillämpas endast om en bedömning visar att uppnående av utsläppsgränser som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt BAT-slutsatserna skulle leda till oproportionerligt höga kostnader jämfört med miljövinsterna till följd av

a)den aktuella anläggningens geografiska belägenhet eller de lokala miljöförhållandena vid den, eller

b)den aktuella anläggningens tekniska egenskaper.

Den behöriga myndigheten ska i en bilaga till tillståndsvillkoren dokumentera skälen för tillämpningen av första stycket, inklusive resultatet av bedömningen och en motivering till de villkor som åläggs.

De gränsvärden för utsläpp som fastställts i enlighet med första stycket får dock inte vara högre än de som anges i bilagorna till detta direktiv, i tillämpliga fall.

Vid sådana undantag som avses i detta stycke ska de principer som fastställs i bilaga II respekteras. Den behöriga myndigheten ska under alla omständigheter säkerställa att ingen betydande förorening förorsakas och att en hög nivå för miljöskyddet i dess helhet uppnås. Undantag får inte beviljas när de kan medföra risk för efterlevnaden av de miljökvalitetsnormer som avses i artikel 18.

Den behöriga myndigheten ska på nytt bedöma huruvida det undantag som beviljades i enlighet med detta stycke är motiverat, vart fjärde år eller som en del av varje förnyad bedömning av tillståndsvillkoren enligt artikel 21, om sådan förnyad bedömning görs tidigare än fyra år efter att undantaget beviljades.

Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att fastställa en standardiserad metodik för att bedöma om de kostnader för att genomföra BAT-slutsatserna som avses i första stycket är oproportionerliga i förhållande till de möjliga miljövinster som avses i första stycket. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 75.2.”

13.Följande artikel ska införas som artikel 15a:

”Artikel 15a

Bedömning av efterlevnad

1.I syfte att bedöma efterlevnaden av gränsvärdena för utsläpp i enlighet med artikel 14.1 h, ska den korrigering som görs av mätningar för att fastställa de validerade genomsnittliga utsläppsvärdena inte överstiga mätmetodens mätosäkerhet.

2.Kommissionen ska [Publikationsbyrån: infoga datum = första dagen i den månad som följer 24 månader efter datumet för ikraftträdandet av detta direktiv] anta en genomförandeakt som fastställer mätmetoden för att bedöma efterlevnaden av de gränsvärden för utsläpp som sätts i tillståndet med avseende på utsläpp i luft och vatten. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 75.2.

Den metod som avses i första stycket ska som minst behandla bestämmandet av validerade genomsnittliga utsläppsvärden, och ska fastställa hur hänsyn i bedömningen av efterlevnad ska tas till mätosäkerheten och frekvensen av överskridna gränsvärden av utsläpp.

3.Om en anläggning som omfattas av detta kapitel även omfattas av kapitel III eller IV och det påvisas enligt punkt 1 i denna artikel att gränsvärden för utsläpp som fastställs i enlighet med detta kapitel är uppfyllda, ska anläggningen också anses uppfylla de gränsvärden för utsläpp som är fastställda i enlighet med kapitel III eller IV för de berörda föroreningarna.”

14.I artikel 16 ska följande punkt läggas till som punkt 3:

”3. Om ett sådant undantag som avses i artikel 15.4 har beviljats, ska medlemsstaterna säkerställa att verksamhetsutövaren kontrollerar koncentrationen av de föroreningar som berörs av undantaget och som förekommer i den mottagande miljön. Resultaten av kontrollen ska skickas till den behöriga myndigheten. Där så är relevant ska kontroll- och mätmetoder för varje berörd förorening som fastställs i annan relevant unionslagstiftning användas för den kontroll som avses i denna punkt.”

15.Artikel 18 ska ersättas med följande:

”Artikel 18

Miljökvalitetsnormer

Om en miljökvalitetsnorm ställer högre krav än vad som kan uppnås genom användning av bästa tillgängliga teknik ska ytterligare åtgärder anges i tillståndet, i syfte att minska anläggningens specifika bidrag till den förorening som inträffar i det relevanta området.

Om strängare villkor har inkluderats i tillståndet i enlighet med första stycket, ska det av verksamhetsutövaren krävas regelbunden kontroll av koncentrationen av relevanta föroreningar i den mottagande miljön till följd av driften av de berörda anläggningarna, och resultaten av sådan kontroll ska skickas till den behöriga myndigheten. Om kontroll- och mätmetoder för de berörda föroreningarna är fastställda i annan relevant unionslagstiftning, ska dessa metoder användas för den kontroll som avses i detta stycke.”

16.I artikel 21.5 ska led c ersättas med följande:

”c) det är nödvändigt för att uppfylla en sådan miljökvalitetsnorm som avses i artikel 18, inbegripet när det gäller en ny eller reviderad kvalitetsnorm eller om statusen på den mottagande miljön kräver en översyn av tillståndet för att uppnå efterlevnad av planer och program som är fastställda enligt unionslagstiftningen.”

17.Artikel 24 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led d ska ersättas med följande:

”d) Uppdateringen av ett tillstånd för en anläggning eller av tillståndsvillkoren för en anläggning i enlighet med artikel 21.5 a, b och c.”

ii)Följande led ska läggas till som led e:

”e) Uppdateringen av ett tillstånd i enlighet med artikel 21.3 eller artikel 21.4.”

b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)Första stycket ska ersättas med följande:

”2. Efter det att ett beslut om meddelande, förnyad bedömning eller uppdatering av tillstånd har fattats ska den behöriga myndigheten göra följande information tillgänglig för allmänheten, inklusive systematiskt via internet, kostnadsfritt och utan att åtkomsten begränsas till registrerade användare, när det gäller leden a, b och f:”

ii) Led c ska ersättas med följande:

”c) Resultaten av de samråd som hållits innan beslutet fattades, däribland samråd som hållits i enlighet med artikel 26, och en förklaring av hur dessa samråd har beaktats i beslutet.”

c)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Den behöriga myndigheten ska också göra följande information tillgänglig för allmänheten, inklusive systematiskt via internet, kostnadsfritt och utan att åtkomsten begränsas till registrerade användare:

a) Relevanta uppgifter om de åtgärder som vidtagits av verksamhetsutövaren efter det att verksamheten definitivt har upphört i enlighet med artikel 22.

b)Resultaten av den utsläppskontroll som krävs enligt tillståndsvillkoren och som den behöriga myndigheten förfogar över.

c)Resultaten av den kontroll som avses i artikel 16.3 och i artikel 18 andra stycket.”

18.I artikel 25.1 ska följande stycken läggas till:

”Talerätt i prövningsförfarandet får inte vara beroende av den roll som medlemmen av den berörda allmänheten hade under en deltagande fas i beslutsförfarandena inom ramen för detta direktiv.

Prövningsförfarandet ska vara objektivt, rättvist, snabbt och inte oöverkomligt kostsamt, och ska omfatta lämpliga och ändamålsenliga prövningsmekanismer som innefattar förbudsföreläggande enligt vad som är lämpligt.”

19.I artikel 26 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Om en medlemsstat konstaterar att driften av en anläggning kan få betydande, negativ inverkan på miljön i en annan medlemsstat, eller om en medlemsstat som kan påverkas i betydande omfattning begär detta, ska den medlemsstat, inom vars territorium ansökan om tillstånd enligt artikel 4 eller artikel 20.2 lämnades in, till den andra medlemsstaten överlämna de uppgifter som ska lämnas eller hållas tillgängliga enligt bilaga IV, samtidigt som den ställer dessa till förfogande för

allmänheten. På grundval av denna information ska samråd hållas mellan de två medlemsstaterna, samtidigt som det säkerställs att kommentarerna från den medlemsstat som kan påverkas i betydande omfattning tillhandahålls innan beslut fattas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat på vars territorium ansökan om tillstånd lämnades in. Om inga kommentarer lämnas av den medlemsstat som kan påverkas i betydande omfattning under perioden för samråd med den berörda allmänheten, ska den behöriga myndigheten gå vidare med tillståndsförfarandet.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa, i de fall som avses i punkt 1, att ansökan om tillstånd också görs tillgänglig för kommentarer från allmänheten i den medlemsstat som kan påverkas i betydande omfattning och förblir tillgänglig under samma tidsperiod som föreskrivs i den medlemsstat där ansökan har gjorts.”

20.Följande rubrik ska införas efter artikel 26:

”KAPITEL IIa

FRÄMJANDE AV INNOVATION”

21.Artikel 27 ska ersättas med följande:

”Artikel 27

Ny teknik

Medlemsstaterna ska vid behov främja utvecklingen och tillämpningen av ny teknik, i synnerhet där sådan teknik har fastställts i BAT-slutsatserna, BAT-referensdokumenten eller iakttagelserna från det innovationscentrum för industriell omställning och industriutsläpp ((INCITE, Innovation Centre For Industrial Transformation and Emissions) som avses i artikel 27a.”

22.Följande artiklar ska införas som artiklarna 27a–27d:

”Artikel 27a

Innovationscentrum för industriell omställning och industriutsläpp

1.Kommissionen ska upprätta och driva ett innovationscentrum för industriell omställning och industriutsläpp (centrumet eller INCITE, Innovation Centre For Industrial Transformation and Emissions).

2.Centrumet ska samla in och analysera information om innovativ teknik, däribland ny teknik som är relevant för verksamheter som omfattas av detta direktiv, och beskriva dess utvecklingsnivå och miljöprestanda. Kommissionen ska ta hänsyn till centrumets iakttagelser när den utarbetar det arbetsprogram för informationsutbyte som avses i artikel 13.3 b, och när den utarbetar, ser över och uppdaterar de BAT- referensdokument som avses i artikel 13.1.

3.Centrumet ska biträdas av

a)företrädare för medlemsstaterna,

b)relevanta offentliga institutioner,

c)relevanta forskningsinstitut,

d)forsknings- och teknikorganisationer,

e)företrädare för de berörda industrierna,

f)teknikleverantörer,

g)icke-statliga organisationer som främjar miljöskydd,

h)kommissionen.

4.Centrumet ska göra sina iakttagelser offentliga, med förbehåll för de begränsningar som anges i artikel 4.1 och 4.2 i direktiv 2003/4/EG.

Kommissionen ska anta en genomförandeakt där de nödvändiga arrangemangen för centrumets upprättande och funktion fastställs i detalj. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 75.2.

Artikel 27b

Utprovning av ny teknik

Utan att det påverkar artikel 18 får den behöriga myndigheten bevilja tillfälliga undantag från de krav som fastställs i artikel 15.2 och 15.3 och från de principer som fastställs i artikel 11 leden a och b, för utprovning av ny teknik under en tidsperiod som totalt inte överstiger 24 månader.

Artikel 27c

Utsläppsnivåer som motsvarar ny teknik

Genom undantag från artikel 21.3 får den behöriga myndigheten fastställa gränsvärden för utsläpp som säkerställer att utsläpp under normala driftsförhållanden, inom sex år från offentliggörandet av ett beslut om BAT-slutsatser i enlighet med artikel 13.5 angående en anläggnings huvudverksamhet, inte överstiger utsläppsnivåer som motsvarar ny teknik enligt besluten om BAT-slutsatser.

Artikel 27d

Omställning till en ren, cirkulär och klimatneutral industri

1.Medlemsstaterna ska kräva att verksamhetsutövaren senast den 30 juni 2030 i sitt miljöledningssystem som avses i artikel 14a inkluderar en omställningsplan, enligt det format som avses i punkt 4, för varje anläggning som utför någon verksamhet som är förtecknad i punkterna 1, 2, 3, 4, 6.1 a och 6.1 b i bilaga I. Omställningsplanen ska innehålla informationen om hur anläggningen ska ställas om under perioden 2030–2050 för att bidra till framväxten av en hållbar, ren, cirkulär och klimatneutral ekonomi senast 2050.

Medlemsstaterna ska vidta de nödvändiga åtgärderna för att säkerställa att det revisionsorgan som anlitas av verksamhetsutövaren som en del av dess miljöledningssystem senast den 31 december 2031 bedömer hur väl omställningsplanerna som avses i punkt 1 första stycket överensstämmer med de krav som fastställs i den genomförandeakt som avses i punkt 4.

2.Medlemsstaterna ska, som en del av översynen av tillståndsvillkoren i enlighet med artikel 21.3 och efter att beslut om BAT-slutsatser efter den 1 januari 2030 har offentliggjorts, kräva att verksamhetsutövaren i sitt miljöledningssystem som avses i artikel 14a inkluderar en omställningsplan för varje anläggning som utför någon verksamhet som är förtecknad i bilaga I och som inte avses i punkt 1. Omställningsplanen ska innehålla information, i det format som avses i punkt 4, om hur anläggningen kommer att ställas om under perioden 2030–2050 för att bidra till framväxten av en hållbar, ren, cirkulär och klimatneutral ekonomi senast 2050.

Medlemsstaterna ska vidta de nödvändiga åtgärderna för att säkerställa att det revisionsorgan som anlitas av verksamhetsutövaren som en del av dess miljöledningssystem bedömer hur väl de omställningsplaner som avses i punkt 2 första stycket överensstämmer med de krav som fastställs i den genomförandeakt som avses i punkt 4.

3.Verksamhetsutövaren ska offentliggöra både sin omställningsplan och resultaten av den bedömning som avses i punkterna 1 och 2, som en del i offentliggörandet av sitt miljöledningssystem.

4.Kommissionen ska senast den 30 juni 2028 anta en genomförandeakt där formatet för omställningsplanerna fastställs. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 75.2.”

23.I artikel 42.1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Detta kapitel ska inte tillämpas på förgasnings- eller pyrolysanläggningar, om gaserna eller vätskorna från sådan värmebehandling av avfall behandlas innan de förbränns i sådan omfattning att

a)förbränningen inte orsakar högre utsläpp än förbränningen av de minst förorenande bränslen på marknaden som skulle kunna förbrännas i anläggningen,

b)förbränningen, för andra utsläpp än kväveoxider, svaveloxider och damm, inte orsakar högre utsläpp än utsläppen från förbränning eller samförbränning av avfall.”

24.Följande rubrik ska införas efter artikel 70:

”KAPITEL VIa

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR UPPFÖDNING AV FJÄDERFÄ, SVIN OCH

NÖTKREATUR”

25.Följande artiklar ska införas som artiklarna 70a–70i efter rubriken ”KAPITEL VIa”: ”Artikel 70a

Tillämpningsområde

Detta kapitel gäller de verksamheter som anges i bilaga Ia och som uppnår de tröskelvärden för kapacitet som anges i den bilagan.

Artikel 70b

Regel om sammanlagda utsläpp

Om två eller flera anläggningar är belägna nära varandra och om deras verksamhetsutövare är densamma eller om anläggningarna står under kontroll av verksamhetsutövare som har ett ekonomiskt eller juridiskt förhållande till varandra, ska de berörda anläggningarna ses som en enda enhet vid beräkningen av det tröskelvärde för kapacitet som avses i artikel 70a.

Artikel 70c

Tillstånd

1.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att ingen anläggning som omfattas av detta kapitel drivs utan tillstånd och att dess drift uppfyller de driftsregler som avses i artikel 70i.

Medlemsstaterna får inkludera krav för vissa kategorier av anläggningar som omfattas av detta kapitel i de generella bindande regler som avses i artikel 6.

Medlemsstaterna ska specificera förfarandet för att meddela tillstånd med avseende på anläggningar som omfattas av detta kapitel. Dessa förfaranden ska som minst innefatta den information som förtecknas i punkt 2.

2.Ansökningar om tillstånd ska som minst innefatta en beskrivning av följande:

a)Anläggningen och verksamheterna där.

b)Typ av djur.

c)Anläggningens kapacitet.

d)Anläggningens utsläppskällor.

e)Art och mängd av varje utsläpp till olika miljömedier som kan förutses från anläggningen.

3.Ansökningar ska dessutom innehålla en icke-teknisk sammanfattning av den information som avses i punkt 2.

4.Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att verksamhetsutövaren utan dröjsmål underrättar den behöriga myndigheten om alla planerade väsentliga ändringar av anläggningar som omfattas av detta kapitel och som kan få konsekvenser för miljön. Om så är lämpligt ska den behöriga myndigheten göra en ny bedömning och uppdatera tillståndet.

Artikel 70d

Verksamhetsutövarens skyldigheter

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att verksamhetsutövaren utför kontroll av utsläpp och av motsvarande miljöprestandanivåer i enlighet med de driftsregler som avses i artikel 70i.

Verksamhetsutövaren ska föra ett register över, och behandla, samtliga kontrollresultat under en period på minst sex år, på ett sådant sätt att det går att verifiera efterlevnad av de gränsvärden för utsläpp och gränsvärden för miljöprestanda som fastställs i de driftsregler som avses i artikel 70i.

2.I händelse av bristande efterlevnad av de gränsvärden för utsläpp och gränsvärden för miljöprestanda som fastställs i de driftsregler som avses i artikel 70i, ska medlemsstaterna kräva att verksamhetsutövaren vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att efterlevnaden återställs på kortast möjliga tid.

3.Verksamhetsutövaren ska säkerställa att all spridning av avfall, animaliska biprodukter eller andra rester från anläggningen genomförs i enlighet med bästa tillgängliga teknik, enligt vad som anges i de driftsregler som avses i artikel 70i, och annan relevant unionslagstiftning, och att den inte orsakar betydande förorening av miljön.

Artikel 70e

Kontroll

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att lämplig kontroll utförs i enlighet med de driftsregler som avses i artikel 70i.

2.Alla kontrollresultat ska registreras, bearbetas och presenteras på ett sätt som gör det möjligt för den behöriga myndigheten att verifiera efterlevnaden av de driftsförhållanden, gränsvärden för utsläpp och gränsvärden för miljöprestanda som ingår i de generella bindande regler som avses i artikel 6 eller i tillståndet.

3.Verksamhetsutövaren ska på begäran och utan dröjsmål göra de uppgifter och den information som förtecknas i punkt 2 i denna artikel tillgängliga för den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten får göra en sådan begäran för att verifiera efterlevnad av de driftsregler som avses i artikel 70i. Den behöriga myndigheten ska begära detta om någon från allmänheten begär tillgång till de uppgifter eller den information som förtecknas i punkt 2 i denna artikel.

Artikel 70f

Bristande efterlevnad

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att de värden för utsläpps- och miljöprestandanivåer som kontrolleras i enlighet med de driftsregler som avses i artikel 70i inte överstiger de gränsvärden för utsläpp och gränsvärden för miljöprestanda som fastställs där.

2.Medlemsstaterna ska upprätta ett ändamålsenligt system för övervakning av efterlevnad, baserat på antingen miljötillsyn eller andra åtgärder, för att kontrollera efterlevnad av de krav som fastställs i detta kapitel.

3.I händelse av bristande efterlevnad av de krav som fastställs i detta kapitel ska medlemsstaterna säkerställa att den behöriga myndigheten kräver att verksamhetsutövaren vidtar alla de åtgärder, utöver de åtgärder som verksamhetsutövaren vidtar enligt artikel 70d, som är nödvändiga för att säkerställa att efterlevnaden återställs utan dröjsmål.

Om bristande efterlevnad orsakar betydande försämring av lokala luft-, vatten- eller markförhållanden, eller om den utgör eller riskerar att utgöra betydande fara för människors hälsa, ska den behöriga myndigheten beordra att driften av anläggningen tillfälligt upphör tills efterlevnaden har återställts.

Artikel 70g

Information till allmänheten och allmänhetens deltagande

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att den berörda allmänheten på ett tidigt stadium ges tillfälle att på ett effektivt sätt delta i följande förfaranden:

a)Utarbetande av sådana generella bindande regler som avses i artikel 6 om tillstånd för anläggningar som omfattas av detta kapitel.

b)Meddelande om tillstånd för en ny anläggning som omfattas av detta kapitel.

c)Meddelande om ett uppdaterat tillstånd i enlighet med artikel 70c.4 för varje väsentlig ändring av en befintlig anläggning som omfattas av detta kapitel.

2.Den behöriga myndigheten ska tillgängliggöra följande dokument och information för allmänheten, inklusive systematiskt via internet, kostnadsfritt och utan att åtkomsten begränsas till registrerade användare:

a)Tillståndet.

b)Resultaten av de samråd som hållits i enlighet med punkt 1.

c)De generella bindande regler som avses i artikel 6 och som gäller för anläggningar som omfattas av detta kapitel.

d)Rapporterna från tillsynen av de anläggningar som omfattas av detta kapitel. Artikel 70h

Tillgång till rättslig prövning

1.Medlemsstaterna ska inom ramen för den relevanta nationella lagstiftningen säkerställa att medlemmar av den berörda allmänheten har tillgång till ett prövningsförfarande för att få den materiella eller formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av detta kapitel prövad i domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag, om något av följande villkor uppfylls:

a)De har tillräckligt intresse.

b)De hävdar att en rättighet kränks, när detta utgör en förutsättning enligt en medlemsstats förvaltningsprocessrättsliga lagstiftning.

Talerätt i prövningsförfarandet får inte vara beroende av den roll som medlemmen av den berörda allmänheten hade under en deltagande fas i beslutsförfarandena inom ramen för detta direktiv.

2.Medlemsstaterna ska fastställa i vilket skede beslut, handlingar eller underlåtenhet kan prövas.

Artikel 70i

Driftsregler

1.Kommissionen ska upprätta driftsregler med krav som är förenliga med användningen av bästa tillgängliga teknik för de verksamheter som förtecknas i bilaga Ia. Reglerna ska innefatta följande:

a)Gränsvärden för utsläpp.

b)Krav på kontroll.

c)Metoder för spridning.

d)Metoder för att förebygga och begränsa föroreningar.

e)Gränsvärden för miljöprestanda.

f)Andra åtgärder som är förenliga med bilaga III.

I driftsreglerna ska hänsyn tas till bland annat dessa anläggningars karaktär, typ, storlek och djurtäthet, och till de specifika dragen i betesbaserade

uppfödningssystem för nötkreatur, där djuren bara säsongsvis föds upp i inomhusanläggningar.

2.Kommissionen ska [Publikationsbyrån: infoga datum = första dagen i den månad som följer 24 månader efter datumet för ikraftträdandet av detta direktiv] anta en delegerad akt i enlighet med artikel 76 som kompletterar detta direktiv genom att fastställa de driftsregler som avses i punkt 1.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att alla tillståndsvillkor för de berörda anläggningarna överensstämmer med de driftsregler som avses i punkt 1 inom 42 månader från ikraftträdandet av den delegerade akten där dessa regler fastställs.”

26.I artikel 73.1 ska första och andra styckena ersättas med följande:

”Senast den 30 juni 2028 och därefter vart femte år ska kommissionen till

Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport med en översyn av genomförandet av detta direktiv. I rapporten ska hänsyn tas till innovationens dynamik och den översyn som avses i artikel 8 i direktiv 2003/87/EG.

I denna rapport ska ingå en bedömning av behovet av unionsåtgärder genom fastställande eller uppdatering av unionsomfattande minimikrav om gränsvärden för utsläpp och om regler för kontroll och efterlevnad för verksamheter som omfattas av BAT-slutsatserna som antagits under den föregående femårsperioden, på grundval av följande kriterier:

a)De berörda verksamheternas effekt på miljön och människors hälsa som helhet.

b)Status för införandet av bästa tillgängliga teknik för de berörda verksamheterna.”

27.Artikel 74 ska ersättas med följande:

”Artikel 74

Ändringar av bilagorna

1.För att bestämmelserna i detta direktiv ska kunna anpassas till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen på grundval av bästa tillgängliga teknik, ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 76 vad gäller anpassning av delarna 3 och 4 i bilaga V, delarna 2, 6, 7 och 8 i bilaga VI och delarna 5, 6, 7 och 8 i bilaga VII till denna vetenskapliga och tekniska utveckling.

2.För att målen för bestämmelserna i detta direktiv, nämligen att förebygga eller minska utsläppen av föroreningar och uppnå en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön, ska kunna uppnås ska kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt, i enlighet med artikel 76, för att ändra bilaga I eller bilaga Ia genom att i dessa bilagor inkludera en agroindustriell verksamhet som uppfyller följande kriterier:

a)Den har eller förväntas ha påverkan på människors hälsa eller miljön, i synnerhet som konsekvens av utsläpp av föroreningar och förbrukning av resurser.

b)Dess miljöprestanda varierar inom unionen.

c)Den uppvisar potential för förbättring sett till miljöpåverkan genom användning av bästa tillgängliga teknik eller innovativ teknik.

d)På grundval av dess miljömässiga, ekonomiska och sociala påverkan visar en bedömning på ett gynnsamt förhållande mellan samhällsvinster och ekonomiska kostnader om den inkluderas i detta direktivs tillämpningsområde.

3.Kommissionen ska utföra lämpligt samråd med berörda parter innan den antar en delegerad akt i enlighet med denna artikel.

Kommissionen ska offentliggöra relevanta studier och analyser som används för att utarbeta en delegerad akt som antas i enlighet med denna artikel, senast när den delegerade akten antas.”

28. Artikel 75 ska ersättas med följande:

”Artikel 75

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté.

Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.”

29.Artikel 76 ska ersättas med följande:

”Artikel 76

Utövande av delegering

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 48.5, 70i och 74 ges till kommissionen för en period på fem år från och med [Publikationsbyrån: infoga datum = första dagen i den månad som följer datumet för ikraftträdandet av detta direktiv]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 48.5, 70i och 74 får återkallas när som helst av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.När kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 15.4, 48.5 eller 74 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade

akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

30.Artiklarna 77 och 78 ska utgå.

31.Artikel 79 ska ersättas med följande:

”Artikel 79

Sanktioner

1.Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, ska medlemsstaterna fastställa regler för sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv, och ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa regler och bestämmelser utan dröjsmål, samt utan dröjsmål anmäla eventuella ändringar som berör dem.

2.De sanktioner som avses i punkt 1 ska innefatta böter som är proportionerliga mot omsättningen för den juridiska person eller inkomsten för den fysiska person som har begått överträdelsen. Nivån på böterna ska beräknas på ett sådant sätt att det säkerställs att de på ett ändamålsenligt sätt berövar den person som är ansvarig för överträdelsen de ekonomiska fördelar som härrör från överträdelsen. Nivån på böterna ska gradvis höjas vid upprepade överträdelser. När en överträdelse begås av en juridisk person, får böterna uppgå till högst 8 % av verksamhetsutövarens årsomsättning i den berörda medlemsstaten.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att det i de sanktioner som avses i punkt 1 tas vederbörlig hänsyn till följande, enligt vad som är tillämpligt:

a)Överträdelsens karaktär, allvarlighetsgrad och omfattning.

b)Om överträdelsen skett med uppsåt eller genom oaktsamhet.

c)Den befolkning eller miljö som drabbats av överträdelsen, med beaktande av hur överträdelsen påverkat målet att uppnå en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön.”

32.Följande artikel ska införas som artikel 79a:

”Artikel 79a

Ersättning

1.När skada på människors hälsa har inträffat till följd av en överträdelse av nationella åtgärder som antagits i enlighet med detta direktiv, ska medlemsstaterna säkerställa att de personer som berörs har rätt att göra anspråk på och erhålla ersättning för denna skada från de relevanta fysiska eller juridiska personerna och, om så är lämpligt, från de aktuella behöriga myndigheter som är ansvariga för överträdelsen.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att icke-statliga organisationer som främjar skydd av människors hälsa eller miljön och uppfyller eventuella krav enligt nationell lagstiftning, är tillåtna att som en del av den berörda allmänheten företräda de

drabbade enskilda personerna och väcka grupptalan för ersättning. Medlemsstaterna ska säkerställa att ett anspråk för en överträdelse som leder till en skada inte kan drivas två gånger, av de berörda personer och de icke-statliga organisationer som avses i denna punkt.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att nationella regler och förfaranden med avseende på anspråk på ersättning utformas och tillämpas på ett sådant sätt att de inte gör det omöjligt eller alltför svårt att utöva rätten till ersättning för skada som orsakats av en överträdelse i enlighet med punkt 1.

4.Om det förekommer ett anspråk på ersättning i enlighet med punkt 1, som stöds av bevisning som påvisar ett orsakssamband mellan skadan och överträdelsen, ska medlemsstaterna säkerställa att den person som är ansvarig för överträdelsen har bevisbördan och därmed ska bevisa att överträdelsen inte orsakade skadan eller bidrog till den.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att preskriptionstiderna för att väcka sådan talan för ersättning som avses i punkt 1 inte är kortare än fem år. Dessa preskriptionstider ska inte börja löpa förrän överträdelsen har upphört och personen som gör anspråk på ersättningen känner till eller rimligen kan förväntas känna till att han eller hon orsakats skada av en överträdelse i enlighet med punkt 1.”

33.Bilaga I ska ändras enligt bilaga I till detta direktiv.

34.Bilaga Ia ska införas i enlighet med bilaga II till detta direktiv.

35.Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga III till detta direktiv.

Artikel 2

Ändringar av direktiv 1999/31/EG

I artikel 1 i direktiv 1999/31/EG ska punkt 2 utgå.

Artikel 3

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den [Publikationsbyrån: infoga datum = första dagen i den månad som följer 18 månader efter datumet för ikraftträdandet av detta direktiv] sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

∙Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om industriutsläpp och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU

1.2.Berörda politikområden

∙09 Naturresurser och miljö

1.3.Förslaget eller initiativet avser

∙ en ny åtgärd

∙ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd82

∙ en förlängning av en befintlig åtgärd

∙ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1Allmänt/allmänna mål:

∙Skydda miljön och folkhälsan mot skadeverkningarna av föroreningar från stora agroindustriella anläggningar.

∙Upprätta rättvisa konkurrensvillkor med en hög skyddsnivå för hälsa och miljö.

∙Stimulera till en djupgående agroindustriell omställning i riktning mot att uppnå målen i den europeiska gröna given, däribland nollförorening, koldioxidneutralitet, en giftfri miljö och en cirkulär ekonomi.

∙Förbättra tillgången till information och rättslig prövning och öka allmänhetens deltagande i beslutsprocesser.

1.4.2Specifikt/specifika mål:

∙Göra direktivet om industriutsläpp mer ändamålsenligt.

∙Säkerställa att direktivet om industriutsläpp stöder användningen av ny teknik under den pågående industriella omställningen, även genom en mer dynamisk tillståndsgivning till och översyn av tillstånden för stora anläggningar.

∙Gynna användning och investeringar i teknik synergistiskt, där föroreningar och koldioxidutsläpp gemensamt förebyggs/minskas.

∙Bidra till övergången till säkrare och mindre giftiga kemikalier, förbättrad

82	I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

resurseffektivitet (energi, vatten och förebyggande av avfall) och ökad cirkularitet.

∙Ta itu med de skadliga effekterna på hälsa och miljö från agroindustriell verksamhet som för närvarande inte regleras av direktivet om industriutsläpp.

∙Säkerställa privatpersoners och det civila samhällets tillgång till information, deltagande i beslutsfattande och tillgång till rättslig prövning (inbegripet faktiska prövningsmöjligheter) i samband med tillstånd, drift och kontroll av de reglerade anläggningarna.

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

∙Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

∙Det föreslagna direktivet kommer att behandla brister som identifierats vid utvärderingen av direktivet om industriutsläpp, och kommer att leda till en närmare anpassning till de bredare politiska målen i den europeiska gröna given.

∙Det kommer att göra det lättare att börja använda innovativa metoder för föroreningsreduktion och kommer att främja resurseffektiva, cirkulära och koldioxidfria produktionsmetoder, vilket gör EU mer motståndskraftigt och minskar de skadliga konsekvenserna för både folkhälsa och biologisk mångfald. Förslaget kommer också att behandla relevanta orosmoment från berörda parter om nuvarande och framtida samverkan mellan att minska utsläppen av föroreningar (föroreningsreduktion) och utsläppen av växthusgaser (utfasning av fossila bränslen), däribland politisk sammanhållning för att maximera agroindustriella anläggningars bidrag till EU:s dubbla mål med nollföroreningar och nettonollutsläpp av koldioxid.

∙Slutligen kommer den kommande harmoniserade och offentliggjorda

”tillståndssammanfattningen” att förenkla tillgången till information om agroindustriella anläggningars miljöpåverkan och höja allmänhetens deltagande i beslutsprocesser.

1.4.4Prestationsindikatorer

∙Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

∙Genom information innefattande sammantagna utsläpp av föroreningar som rapporterats av verksamhetsutövare till det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar, kommer det att framgå huvudindikatorer för att kunna spåra framstegen mot målen i detta initiativ. Dessa indikatorer tas fram regelbundet och är jämförbara och lätta att få tillgång till via den portal för industriutsläpp som förvaltas av EEA.

∙Genom att rapporteringen av förorenande utsläpp på anläggningsnivå blir allt mer noggrann, kommer det att gå att kontrollera huvudprocesserna i sektorer vars miljöprestanda håller på att förbättras eller släpar efter.

∙Genom att rapportering av resursanvändning inkluderas kommer man att kunna definiera nya indikatorer för användning av material, vatten och energi, så att det blir möjligt att spåra förbättringar av resurseffektiviteten.

∙Kontrollen av hur snabbt det går med utvecklingen och användningen av innovation, och den omställning som sektorerna i direktivet om industriutsläpp därmed måste göra

för att uppfylla EU:s mål för 2030 och 2050, kommer att säkerställas av en ny mekanism som hanteras av innovationscentrumet, genom följande indikatorer:

–Teknisk mognadsgrad (TRL) för ny teknik per sektor.

–Utsläppsprestanda för ny teknik.

–Förväntad tidslinje för att börja använda sådan teknik ”på plats”.

–Avstånd till målindikatorerna, för varje sektor i direktivet om industriutsläpp.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

∙Denna finansieringsöversikt kommer att säkerställa finansiering så att kommissionens avdelningar (ENV och JRC) och Echa kan utföra ett antal nya verksamheter, som planeras i förslaget till direktivet om industriutsläpp. Dessa verksamheter är av olika slag:

–Engångsverksamheter kopplade till att utarbeta och förhandla fram genomförandeakter.

–Regelbundna uppgifter, dvs. de som görs ovanpå de redan utförda genomförande- och verkställighetsskyldigheterna och härrör från att direktivet breddats och fördjupats.

–Uppgifter i samband med att installera och driva innovationscentrumet.

∙Tidsplan:

–Kvartal 2 2022–kvartal 4 2023: förhandlingar om förslaget. På grund av förslagets komplicerade karaktär och behovet av att anknyta till översynen av det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar, kan förhandlingarna kräva fler resurser och mer tid än genomsnittet.

–Kvartal 2 2024–kvartal 4 2027: igångsättning och utarbetning av nya BAT- referensdokument (referensdokument för bästa tillgängliga teknik). Nya BAT- referensdokument härrör från en utökning av tillämpningsområdet i förslaget. Denna process är en kombination av tekniskt arbete och validering av berörda parter, och tillskrivs främst JRC.

–Kvartal 1 2024–kvartal 4 2027: översyner av BAT-referensdokument; ytterligare resurser i översynerna är kopplade till nya aspekter som BAT-referensdokumenten kommer att behöva omfatta, såsom cirkulär ekonomi, utfasning av fossila bränslen och en mer giftfri miljö. Denna process är en kombination av tekniskt arbete och validering av berörda parter, och tillskrivs främst JRC.

–Kvartal 1 2024–kvartal 4 2027: igångsättning och utförande av det tekniska arbetet till stöd för utkastet till genomförandeakt om djurhållningsföretag. Även om genomförandeakten inte i sig är ett BAT-referensdokument, förväntas det att processen med att utarbeta det tekniska innehållet i den liknar processen för BAT- referensdokument.

–Kvartal 1 2024: Echa ska börja bygga upp en metodik för att utbyta information om hur kemikalier som identifieras i BAT-referensdokumenten påverkar människors hälsa och miljön.

–Kvartal 1 2024–kvartal 4 2025: analytiskt arbete med att utarbeta tre genomförandeakter och förhandlingarna om dem. Dessa akter kommer att inbegripa en

fastställd harmoniserad metodik för att tillämpa undantag (artikel 15.4), gemensamma regler för att bedöma efterlevnad av gränsvärden för utsläpp enligt kapitel II (artikel 15a) och funktionssättet för innovationscentrumet. För de senare kan både JRC och GD Miljö ha en roll med att säkerställa fullständig efterlevnad av BAT-referensdokumentens normer, öppenhet och att innovationscentrumet får en prägel av delaktighet.

–Kvartal 1 2024 – start för innovationscentrumet.

–Kvartal 1 2026–kvartal 4 2027 – analytiskt och förberedande arbete innan genomförandeakten om omställningsplaner antas, därefter uppföljning. Här ingår att utarbeta ett beslut om genomförandeaktens format och omfattning.

–Kvartal 1 2026–kvartal 4 2027: förberedelsearbete för rapporten om synergier med utsläppshandelssystemet. Rapporten ska läggas fram 2028.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

∙Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante)

∙Medlemsstaterna kan inte ensamma ändamålsenligt begränsa konsekvenserna av

föroreningar från agroindustriella anläggningar, p.g.a. föroreningarnas gränsöverskridande karaktär. Om det inte finns någon gemensam EU-strategi för att sätta miljöprestandanormer, skulle dessutom samma industrier få olika regelverk för kontroll av föroreningar i olika medlemsstater. Det kan medföra att det bildas ojämlika villkor, vilket fragmenterar den inre marknaden och hämmar unionens miljö- och hälsopolitik.

∙Förväntat mervärde för unionen (ex post)

∙Det system som bygger på direktivet om industriutsläpp och bästa tillgängliga teknik ger, tillsammans med det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar, information som alla medlemsstater använder genom en enda informationsutbytesprocess på EU-nivå. Det gör att enskilda medlemsstater inte behöver inrätta några nationella processer. Verksamhetsutövare för anläggningar i samtliga medlemsstater uppnår ekonomisk effektivitet, då de bara behöver följa ett enda EU- omfattande, enhetligt regelverk. EU-systemet används allt mer av tredjeländer, något som främjar lika villkor även internationellt sett.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

∙Vid utvärderingen av direktivet om industriutsläpp drogs slutsatsen att direktivet i allmänhet har god verkan sett till att förebygga och kontrollera luft-, vatten- och markföroreningar från industriella verksamheter, och även driva på införlivandet av bästa tillgängliga teknik. Processen för att ta fram BAT-referensdokument och identifiera bästa tillgängliga teknik har fungerat bra, och är erkänd som en modell för samarbetsbaserad styrning och gemensamt skapande av lagstiftning. Det finns fortfarande brister när det gäller att behandla resurseffektivitet, cirkulär ekonomi och giftfria produktionsmetoder, samt med att fånga upp ett betydande flöde av industriutsläpp från vissa sektorer, vilket har lett till ett marknadsmisslyckande: förorenarna betalar inte de verkliga kostnaderna för de föroreningar de orsakar. Slutligen är direktivet inte effektivt för att främja nya

produktionsprocesser, ny teknik och innovation.

∙Mellan 2017 och 2019 testade GD Miljö en metod för att driva ett innovationscentrum. Detta följde på en studie från 2015 där det undersöktes alternativ för att öka användningen av innovationer och informationsutbytet om ny teknik. Det övergripande målet med innovationscentrumet var att identifiera den senaste tekniken genom kontakter med många olika berörda parter, och att bedöma hur utvecklad den tekniken är, med hjälp av måttet teknisk mognadsgrad (TRL). Arbetssättet har använts på BAT-referensdokument för textilier, slakterier och animaliska biprodukter och på teknik som används på tvärgående områden, och visat sig vara effektivt och ändamålsenligt som stöd för översynsprocessen för BAT-referensdokument. Detta förslag till innovationscentrum bygger på slutsatserna i pilotprojektet.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

∙Denna åtgärd är förenlig med andra EU-politikområden och pågående initiativ som härrör från den europeiska gröna given.

1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

∙Aktuell situation:

∙All verksamhet i samband med BAT-referensdokument ligger fortfarande hos den europeiska byrån för integrerat förebyggande och kontroll av miljöföroreningar (EIPPCB, en del av JRC), som inrättades 1997 för att ordna ett informationsutbyte mellan Europeiska kommissionen, EU:s medlemsstater, industrin och icke-statliga miljöorganisationer om bästa tillgängliga teknik (BAT) som kan användas för att förebygga och kontrollera industriföroreningar. Byrån har kunskapen, kännedomen och mångsidigheten för att driva processen smidigt. Den säkerställer att uppgifterna är tillförlitliga, processen opartisk och informationen skyddad, så att processen erkänns ordentligt av medlemsstaterna, icke-statliga miljöorganisationer och industrin.

∙Femton vetenskapliga tjänstemän (heltidsekvivalenter) med stöd från 2,5 heltidsekvivalenter för sekretariat/it-support täcker för närvarande (mars 2022) de ovan nämnda uppgifterna i samband med BAT-referensdokumenten. Det möjliggör ett kontinuerligt arbete med att utforma och se över som max omkring åtta BAT- referensdokument samtidigt. Byrån finansieras helt och hållet (100 %) genom JRC:s institutionella budget, utan några bidrag från GD Miljö (ingen administrativ överenskommelse).

∙Fram till och med 2022 har den europeiska IPPC-byrån tagit fram 34 BAT- referensdokument, varav de flesta redan har setts över och uppdaterats. Varje BAT- referensdokument är resultatet av flera års informationsinsamling och utbyte inom särskilda tillfälliga, sektoriella tekniska arbetsgrupper med över 100 sakkunniga i varje. Kapitel/avsnitt om ny teknik ingår i varje BAT-referensdokument.

∙GD Miljö stöder den europeiska IPPC-byrån i dess arbete och säkerställer att direktivet om industriutsläpp genomförs och verkställs. Man utarbetar också de

nödvändiga riktlinjerna och genomförandeakterna och har dialoger med

medlemsstaterna. Sju heltidsekvivalenter täcker dessa uppgifter.

∙När det gäller Echa har den myndigheten för närvarande inget rättsligt mandat att utföra någon uppgift som har med direktivet om industriutsläpp att göra. EIPPCB har emellertid de senaste åren regelbundet haft samråd med Echa under översynen av BAT- referensdokumenten, och Echa har gett diverse underlag i fråga om kemiska ämnen och metoder för kemikaliehantering, utan att verkligen avsätta resurser till uppgifter angående BAT-referensdokument. Samarbetet mellan EIPPCB och Echa kring processen med BAT-referensdokument inleddes 2017, som ett pilotprojekt för översynen av BAT- referensdokumentet om textilier; resultatet av detta blev erkänt positivt. Utöver detta har Echa varit inblandat i verksamheter angående BAT-referensdokument på tillfällig basis. Det är väsentligt att Echa är långsiktigt inblandat i och ger stöd till utvecklingen av BAT- referensdokument och bästa tillgängliga teknik, så att man kan beakta kemikalier på ett heltäckande sätt i tillstånden till anläggningar som omfattas av direktivet, från deras förekomst i (primära eller sekundära) råvaror till deras förekomst i utsläppen från anläggningarna, samt i det avfall och de biprodukter som bildas.

∙I programmet för verifiering av miljöteknik verifieras för närvarande prestandan för mindre industriella organisationers innovativa miljöteknik genom ett nätverk av verifieringsorgan som förvaltas av Europeiska institutet för innovation och teknik. Hittills har man där inte deltagit i processen med BAT-referensdokument.

∙Bästa alternativet

Framtida utökning av tillämpningsområdet för direktivet om industriutsläpp och av tillämpningsområdet för BAT-referensdokument

∙EIPPCB (en del av JRC) har en unik inramning och samarbetar på många politikområden. Med sin expertis, erfarenhet och kunskap anses JRC vara lämpligast att ta hand om nya och utökade uppgifter kopplade till BAT-referensdokument. Innovationscentrumet är en ny typ av verksamhet, som kommer att ge mervärde genom att sammanföra information från många EU-initiativ om innovation. Det blir också en mötesplats för olika politiska strategier, där man kan identifiera möjligheter till utökade synergier. När innovationscentrumet byggs upp inom JRC kan man dra nytta av effektivitetsvinsterna och synergierna tack vare dess nära koppling till EIPPCB, och dess engagemang i BAT-referensdokument och väletablerade förbindelser med industrin. I förslaget om översyn av direktivet om industriutsläpp ingår dessutom konceptet ny teknik och dess motsvarande utsläpps- och miljöprestandanivåer, med tillhörande rättsliga följder. Detta väcker oro beträffande konfidentiella och känsliga uppgifter. JRC har erfarenheten för att hantera det. Vissa enkla sekreteraruppgifter och tidskrävande uppgifter (att hålla databasen med berörda parter uppdaterad, att övervaka databaserna för patent/Horisont Europa/innovationsfonder, uppgifter med mötesorganisation och publikationer) skulle kunna läggas ut på entreprenad.

Framtida utökad omfattning för BAT-referensdokument (kemikalier)

∙Med sitt lyckade samarbete om BAT-referensdokument om textilier är Echa och dess experter bäst rustade för att behandla uppgifter i samband med systemet för kemikaliehantering. Echas roll skulle bli att säkerställa följande:

–Att det görs en lämplig identifiering (och vid behov urval) av relevanta ämnen för varje sektor/BAT-referensdokument. Detta innefattar en karakterisering av användningsområdena för dessa ämnen per sektor som omfattas av BAT- referensdokument, inklusive definierad bästa praxis för att använda de säkraste alternativen på marknaden. Detta kommer att göra de olika lagstiftningarna (direktivet

om industriutsläpp, REACH, CLP-förordningen) mer tydliga och konsekventa.

–Att korrekt terminologi används i processerna för BAT-referensdokument (t.ex. ämne, processkemikalie, råvara).

–Att kemikalierelaterad BAT (t.ex. ersättningsteknik) är tekniskt sund.

–Att bakgrundsdokument, för kick-offmöte och avslutande möte, som EIPPCB gjort utkast till är relevanta för kemikaliefrågor.

–Att EIPPCB får hjälp med att få tillgång till informationen i Echas databas.

–Att hjälp ges med att svara på berörda parters frågor eller kommentarer när kemikalieexpertis behövs.

∙Genom denna integrerade strategi blir det möjligt att ta itu med två aspekter av kemikaliestrategin för hållbarhet: 1) Främja säkra och hållbara kemikalier. 2) På väg mot nollförorening av kemikalier i miljön. Följaktligen kommer kommissionen att säkerställa att lagstiftningen om industriutsläpp främjar användningen av säkrare kemikalier inom industrin i EU genom att kräva riskbedömningar på plats och genom att begränsa användningen av ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC-ämnen).

∙För närvarande har inget annat EU-organ kapacitet att hantera en så pass komplex uppgift. Den unika databas över kemikalier som Echa har hand om, tillsammans med byråns expertis på att utvinna och hämta information ur den, gör Echa till de bäst rustade att ge det underlag som behövs till processen med att göra utkast till och se över BAT- referensdokument, om man ser till ämnesrelaterad information. Byrån har dessutom utvecklat omfattande expertis och kunskap om hur man ger teknisk och vetenskaplig vägledning till industrin om riskbedömningar för kemiska ämnen. Echa ligger därför unikt bra till för att ge vägledning, till verksamhetsutövare på anläggningar som omfattas av direktivet om industriutsläpp, om hur de strukturerar och förvaltar en kemikalieinventering i syfte att utföra riskbedömning på arbetsplatsnivå och samtidigt tillämpa lärdomarna på ämnena REACH och direktivet om industriutsläpp för att underlätta integrationen mellan dessa.

∙Möjligheter som utreds för innovationscentrumet:

-Utföra offentlig upphandling med konsulter: Även om denna lösning har fördelar sett till flexibilitet, befriar den inte Europeiska kommissionen från bördan att ägna sig åt analys- och tillsynsarbete. Kommissionen behöver ett långsiktigt engagemang i innovationscentrumet för att få fram bärkraftiga och stabila resultat. Detta har att göra med att den nödvändiga industriella omställning som det reviderade direktivet om industriutsläpp syftar till att stödja kommer att sträcka sig över mer än ett årtionde, på grund av dess komplexitet och investeringarnas volym. En del av den information som innovationscentrumet ska samla in kommer dessutom att utgöras av känsliga företagsuppgifter, och centrumets framgång beror på dess förmåga att hantera sådan information. Om kommissionen anförtror arbetet med att samla in och analysera uppgifter om ny teknik åt en konsult, skulle man hamna i en vansklig situation med tanke på dessa två viktiga aspekter, då det inte skulle gå att garantera vare sig långsiktigt engagemang eller godkännande från de berörda parterna.

–Programmet för verifiering av miljöteknik – (inom Europeiska institutet för innovation och teknik, EIT) har kapaciteten att administrera en verifieringsprocess, men begränsad

erfarenhet av kontroll och rening av förorenande ämnen och renare

produktionsprocesser. Programmet för verifiering av miljöteknik bygger på verifieringsorganens kompetens, och kommissionen har begränsade medel för att vägleda ett sådant arbete. Utvärderingar som nyligen gjorts av programmet för verifiering av miljöteknik har visat att systemet bara börjat användas i begränsad omfattning och att det därför ännu inte blivit allmänt erkänt i de olika industrisektorerna, vilket är nödvändigt för att processen med BAT-referensdokument ska bli lyckad. Eftersom programmet för verifiering av miljöteknik är styrningsmässigt utformat som det är (med flera verifieringsorgan) kan det bli komplicerat att upprätta ett fast förfarande eller strukturerat kommunikationssätt som underlättar informationsöverföringen mellan verifieringen av miljöteknik och den tekniska arbetsgruppen för BAT-referensdokument och säkerställa dess kvalitet.

-Europeiska miljöbyrån (EEA) – är i hög grad specialiserad på att tillhandahålla god, oberoende information om miljön (inklusive kostnader för föroreningar), och den behöver bredda sin kunskap om industriteknik och industriprocesser, vilket kommer att ta tid. Detta blir ett annat slags uppgift än de som fastställs i EEA-förordningen.

–GD Miljö – kommer att behöva bygga upp kapacitet och engagera ett utomstående stöd för att klara den komplicerade uppgiften. Det senare medför liknande utmaningar som beskrevs i den första punkten.

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

∙ begränsad varaktighet

verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden

∙obegränsad varaktighet

Efter en inledande period från 2024,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet83

∙ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

av genomförandeorgan

∙ Delad förvaltning med medlemsstaterna

∙Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

tredjeländer eller organ som de har utsett

internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

EIB och Europeiska investeringsfonden

organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen  offentligrättsliga organ

privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

∙Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

83Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx .

∙Detta initiativ innefattar upphandling, administrativa överenskommelser med JRC, utökat bidrag till Echa och effekter på COM/HR. Standardregler för denna typ av utgifter gäller.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

∙Ej tillämpligt – jfr ovan

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

∙Ej tillämpligt – jfr ovan

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

∙Ej tillämpligt – jfr ovan

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

∙ Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

∙Ej tillämpligt – jfr ovan

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

∙Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd.

Rubrik i	Budgetrubrik	Typ av				Bidrag
		utgifter

den

fleråriga	Nummer	Diff./Icke-		från	från	från	enligt artikel 21.2 b i
budgetram				Efta-	kandidatlä	tredjelän
		diff.	84				budgetförordningen
en				länder85	nder86	der

3	09.10.01 – Europeiska	Diff.		JA	NEJ	NEJ	NEJ
	kemikaliemyndigheten

3	09.02.02 – Cirkulär ekonomi och	Diff.		JA	NEJ	NEJ	NEJ
	livskvalitet

Diff. = differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

7	20.01.02.01 – Löner och ersättningar	Icke-	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	(ordinarie personal)	diff.

7	20.02.01.01 – Kontraktsanställda	Icke-	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
		diff.

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

 Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

	Rubrik i den fleråriga budgetramen					Nummer			Rubrik 3 – Naturresurser och miljö

														Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

													År
	GD: Miljö									År	År	År	2027
										År	År	År	och	TOTALT
										2024	2025	2026	och	TOTALT
										2024	2025	2026	följand
													följand
													e år

 Driftsanslag
Budgetrubrik 09.02.02		Cirkulär		ekonomi	Åtaganden			(1a)		0,645	0,645	0,445	0,445	2,180


och livskvalitet					Betalningar			(2a)		0,645	0,645	0,445	0,445	2,180

Budgetrubrik 09.02.02		Cirkulär		ekonomi	Åtaganden			(1b)		1,424	1,470	1,567	1,618	6,079


och	livskvalitet	–	administrativ		Betalningar			(2b)		1,424	1,470	1,567	1,618	6,079
överenskommelse med JRC					Betalningar			(2b)		1,424	1,470	1,567	1,618	6,079
överenskommelse med JRC

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen
för vissa operativa program87
Budgetrubrik							(3)

	TOTALA anslag				Åtaganden			= 1a +						8,259
	TOTALA anslag				Åtaganden			1b + 3		2,069	2,115	2,012	2,063	8,259
										2,069	2,115	2,012	2,063

87Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

för GD Miljö

Betalningar

= 2a +
2b					8,259
					8,259
+ 3	2,069	2,115	2,012	2,063
	2,069	2,115	2,012	2,063

Kostnaderna för GD Miljö härrör från upphandlingsbehov för att finansiera stödjande analyser för nya BAT-referensdokument och översyner av BAT-referensdokument, för att stödja utveckling av ny metodik för genomförandeakter (artikel 15.4 – upphandling för en metod för att tillämpa undantag, artikel 14.1 – upphandling för gemensamma regler för att bedöma efterlevnad, artikel 27d – omställningsplaner), för att kontrollera och stödja genomförande och efterlevnad (artikel 27a – att utvärdera/analysera resultat och artikel 73 – rapport om synergier med utsläppshandelssystemet).

GD Miljö kommer också att ta kostnaderna för den administrativa överenskommelse som ska ingås med JRC. Genom denna administrativa överenskommelse kommer innovationscentrumet att upprättas och börja fungera effektivt och EIPPCB:s verksamheter (i synnerhet att utarbeta nya BAT-referensdokument) kommer att utökas, vilket leder till att genomförandeåtgärder läggs fram i förslaget till direktivet om industriutsläpp. Dessa kostnader kommer att täcka 10 nya heltidsekvivalenter (10 kontraktsanställda – GF IV till en kostnad på 5,079 miljoner euro) som anställs av JRC (för personalkostnaderna tas hänsyn till JRC:s omkostnader) – denna personal kommer att täcka nya uppgifter till följd av översynen av direktivet om industriutsläpp och i synnerhet i samband med direktivets utökade omfattning, den breddade omfattningen av BAT-referensdokument och säkerställande av innovationscentrumets funktion (datainsamling, analys, driften av sekretariatet, publikationer osv.).

Den administrativa överenskommelsen kommer också att innefatta särskilda krediter som ska täcka kostnader som härrör från t.ex. anordnande av formella möten och workshopar med berörda parter under arbetet med BAT-referensdokument för de nya sektorerna (uppskattas till 0,200 miljoner euro 2024–2027), upphandlingsbehov för dataanalys när BAT-referensdokument och rapporter om ny teknik ska utarbetas (0,400 miljoner euro 2024–2027) och upphandling av nya it-system till stöd för det nya innovationscentrumet – uppskattas till 0,400 miljoner euro under den analyserade perioden.


	Byrå: Echa			År	År	År	År	TOTALT
	Byrå: Echa			2024	2025	2026	2027	TOTALT
				2024	2025	2026	2027


	Rubrik 1: Personalkostnader	Åtaganden	(1a)	0,570	0,581	0,593	0,605	2,349

		Betalningar	(2a)	0,570	0,581	0,593	0,605	2,349
		Betalningar	(2a)	0,570	0,581	0,593	0,605	2,349

	Rubrik 2: Infrastruktur	Åtaganden	(1a)	0,050	0,050	0,050	0,050	0,200
SV					67				SV

	Betalningar	(2a)	0,050	0,050	0,050	0,050	0,200

Rubrik 3: Driftsutgifter	Åtaganden	(1b)

	Betalningar	(2b)
	Betalningar	(2b)



	Åtaganden	= 1a +	0,620	0,631	0,643	0,655	2,549
	Åtaganden	1b + 3					2,549
		1b + 3
TOTALA anslag
TOTALA anslag		= 2a +	0,620	0,631	0,643	0,655
för Echa		= 2a +	0,620	0,631	0,643	0,655
för Echa	Betalningar	2b					2,549
		2b

		+ 3

Echas kostnader inkluderar kostnader för 3 nya heltidsekvivalenter, som kommer att

∙sköta datautvinningen ur Echas databaser och skapa en lista över farliga ämnen som potentiellt används i sektorer som omfattas av BAT-referensdokument; extrahera ämnesrelaterad information (regleringsstatus, klassificering, ämnesidentitet), känneteckna användningsområdena för dessa ämnen i sektorer som omfattas av BAT-referensdokument, med definitioner av bästa praxis för att använda de säkraste alternativen på marknaden, och ge tekniskt stöd till översynerna av BAT-referensdokumenten (den tekniska arbetsgruppens möten, granskning, andra tekniska underlag) – 2 heltidsekvivalenter,

∙utveckla vägledande principer för systemet för kemikaliehantering, med fokus på datastruktur för en inventering av kemikalier på arbetsplatser (ämnen och blandningar) i samband med vidareutveckling av en metod för riskbedömning på arbetsplatsnivå, och bidra till att utveckla vägledande principer om hur man utför en jämförande riskbedömning mellan de ämnen en verksamhetsutövare använder till sina processer/produkter och potentiella alternativ – 1 heltidsekvivalent.

Den höjning som krävs av EU:s bidrag till Echa kommer att kompenseras av en motsvarande minskning av ramen för Life-programmet (budgetrubrik 09.02.02 – Cirkulär ekonomi och livskvalitet).

				2024	2025	2026	2027	Totalt

	 TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	2,689	2,746	2,655	2,718	10,808

		Betalningar	(5)	2,689	2,746	2,655	2,718	10,808
		Betalningar	(5)	2,689	2,746	2,655	2,718	10,808

SV					68				SV

 TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras		(6)
genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)
genom ramanslagen för vissa operativa program
	Åtaganden	= 4 + 6
	Åtaganden	= 4 + 6
TOTALA anslag för RUBRIK 3	Betalningar	= 5 + 6	1,777	1,777	1,577	1,577
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	= 5 + 6
i den fleråriga budgetramen

10,808

Rubrik i den fleråriga budgetramen		Nummer	Rubrik 7 – Europeisk offentlig förvaltning

								Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

				År	År	År	År	TOTALT
				2024	2025	2026	2027	TOTALT
				2024	2025	2026	2027

GD: Miljö

 Personalresurser				0,560	0,560	0,560	0,560	2,240
TOTALT för GD Miljö	Anslag			0,560	0,560	0,560	0,560	2,240
TOTALT för GD Miljö	Anslag			0,560				2,240

				År	År	År	År	TOTALT
				2024	2025	2026	2027	TOTALT
				2024	2025	2026	2027

TOTALA anslag för RUBRIK 7	Åtaganden			0,560	0,560	0,560	0,560	2,240
	Åtaganden			0,560				2,240

i den fleråriga budgetramen	Betalningar			0,560	0,560	0,560	0,560	2,240
	Betalningar			0,560				2,240

Den ytterligare personalen på GD Miljö (3 AD, 1 CA) kommer att göra följande:

–Utarbeta nya genomförandeakter från kommissionen och få dem antagna.

–Föra en dialog med medlemsstater och JRC-EIPPCB.

–Utarbeta och införa regler för upprättandet av innovationscentrumet och för dess rättigheter och funktionssätt, och bidra till centrumets arbete.

–Ge det underlag som behövs till JRC och Echa när så begärs och med hänsyn till den pågående utvecklingen politiskt och på lagstiftningsområdet.

–Identifiera och utveckla synergier med utsläppshandelssystemet för att förbättra de agroindustriella anläggningarnas övergripande prestanda och göra ett utkast till rapport om resultaten.

–Analysera de insamlade uppgifterna varje år för att

∙säkerställa att de politiska målen blir uppfyllda (genomförande, verkställande),

∙identifiera förbättringspotential i förvaltningen för att förebygga och kontrollera industriutsläpp.

–Fullfölja fortlöpande uppgifter i samband med det utökade tillämpningsområdet för direktivet om industriutsläpp och BAT- referensdokumenten, däribland att delta i den tekniska arbetsgruppens möten i Sevilla, interagera med berörda parter och andra av kommissionens relevanta avdelningar, samt stödja medlemsstaterna när de införlivar, genomför och efterlever den nya ordningen i direktivet om industriutsläpp.

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och	År	År	År	År	För in så många år som behövs för att redovisa
resultatbeteckn	År	År	År	År	varaktigheten för inverkan på	TOTALT
resultatbeteckn	2024	2025	2026	2027	varaktigheten för inverkan på	TOTALT
ing	2024	2025	2026	2027	resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
ing					resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

				OUTPUT



Geno

Typ88

msnitt

Antal

antal

kostnad

liga

Kostn.

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 189…

–Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

– Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”

3.2.3Beräknad påverkan på Echas resurser

Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

						Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	TOTALT
		2024	2025	2026	2027	TOTALT
		2024	2025	2026	2027


Tillfälligt anställda		0,570	0,581	0,593	0,605	2,349
(AD-tjänster)		0,570				2,349
(AD-tjänster)

Tillfälligt	anställda	0	0	0	0	0
(AST-tjänster)		0	0	0	0	0
(AST-tjänster)

Kontraktsanställda		0	0	0	0	0

Utstationerade		0	0	0	0	0
nationella experter		0	0	0	0	0
nationella experter


TOTALT		0,570	0,581	0,593	0,605	2,349
TOTALT		0,570				2,349

Personalbehov (heltidsekvivalenter):

		År	År	År	År	TOTALT
		2024	2025	2026	2027	TOTALT
		2024	2025	2026	2027


Tillfälligt anställda		3	3	3	3	3/år
(AD-tjänster)		3	3	3	3	3/år
(AD-tjänster)

Tillfälligt	anställda	0	0	0	0	0
(AST-tjänster)		0	0	0	0	0
(AST-tjänster)

Kontraktsanställda		0	0	0	0	0

Utstationerade		0	0	0	0	0
nationella experter		0	0	0	0	0
nationella experter


TOTALT		3	3	3	3	3/år

Ytterligare personal från Echa kommer att vara till hjälp med att genomföra miljöledningssystemen. De kommer i synnerhet att utveckla vägledande principer för system för hantering av kemikalier och säkerställa identifiering och urval av relevanta ämnen för varje sektor/BAT-referensdokument, utveckling av sektorsspecifik god praxis för att använda

de säkraste ämnena på marknaden och därefter tillämpning av rätt terminologi i processerna med BAT-referensdokumenten (t.ex. ämne, processkemikalie och råvara). De kommer att ha uppsikt över hur stabil kemikalierelaterad BAT är (sett till exempelvis ersättningsteknik) och utarbeta bakgrundsdokument för kick-offmöte och avslutande möte som EIPPCB gjort utkast till och som är relevanta för kemikaliefrågor. Slutligen kommer de att hjälpa EIPPCB med att få tillgång till Echas databas och till frågor eller kommentarer från berörda parter när kemikalieexpertis behövs.

En korrigeringskoefficient på 118,6 användes (koefficient för levnadskostnad i Finland), samt en 2 % inflationsökning.

3.2.3.1Beräknat personalbehov hos kommissionen

 Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

			År
År	År	År	2027
År	År	År	och
2024	2025	2026	och
2024	2025	2026	följand
			följand
			e år

∙Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

∙	GD Miljö – 20.01.02.01 (vid huvudkontoret eller vid	3	3	3	3
	kommissionens kontor i medlemsstaterna)	3	3	3	3
	kommissionens kontor i medlemsstaterna)

∙Extern personal (i heltidsekvivalenter)90

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

∙Förslaget/initiativet

kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

∙Life-ramen kommer att användas för att täcka GD Miljös omkostnader och uppväga höjningen av Echas subvention.

90[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5Bidrag från tredje part

∙Det ingår ingen samfinansiering från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.