Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 om villkor för tillträde till ...

EU-dokument COM(2022) 135

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.3.2022

COM(2022) 135 final

2022/0090 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

a)Försörjningstrygghet

De potentiella hoten mot försörjningstryggheten för gas i EU är främst kopplade till unionens beroende av primärenergi från tredjeländer, och de har redan lett till att man förbereder hanteringen av nya utmaningar. I synnerhet genom införandet av den europeiska gröna given, uppgraderingen och utbyggnaden av LNG-infrastrukturen och diversifieringen av källor och vägar för gas i rörledning har unionen redan vidtagit betydande åtgärder för att skydda hushåll och företag mot försörjningschocker.

De internationella spänningarna har understrukit behovet av att påskynda planer och åtgärder för att bli mer oberoende av tredjeländer. En snabbare grön omställning innebär lägre utsläpp, minskat beroende av importerade fossila bränslen och skydd mot prisökningar. Den nuvarande geopolitiska situationen kräver dock ytterligare åtgärder på kort sikt för att hantera obalanserna på energimarknaden och trygga energiförsörjningen under de kommande åren. Eftersom försörjningsavbrott för gas i rörledning kan inträffa när som helst införs åtgärder som innebär en försäkring avseende fyllnadsnivån i EU:s lagringsanläggningar. Välfyllda gaslager kommer att bidra till en säkrare gasförsörjning under vintern 2022–2023.

b)Lagringens betydelse och aktuella problem

Gaslagring bidrar till försörjningstryggheten genom att öka tillgången vid hög efterfrågan och försörjningsavbrott. Gaslagring tillhandahåller 25–30 % av den gas som förbrukas under vintern. Under uppvärmningssäsongen gör lagringen att behovet av att importera ytterligare gas minskar. Lagringen bidrar till att absorbera försörjningschocker.

Under de senaste sex månaderna har en obalanserad gasmarknad lett till en kraftig ökning av gaspriserna. EU:s lagerfyllnadsnivå under vintern låg till stor del under föregående års nivåer, t.ex. 10 procentenheter lägre i januari. Detta har ökat osäkerheten när det gäller försörjningstrygghet och prisvolatilitet. Syftet med detta förslag är att ta itu med följande tre problem, som är mer specifika:

–Prisskillnaden för gas mellan sommar och vinter är ett viktigt incitament för lagring. Mot bakgrund av den aktuella geopolitiska utvecklingen och de höga energipriserna är en uppskattning av förväntad skillnad mellan sommar- och vinterpriser mycket otillförlitlig. Situationen förväntas bli särskilt problematisk inför nästa vinter, eftersom priserna kan vara högre på sommaren än på vintern. Detta förväntas leda till en situation där lagring inte är attraktivt för marknadsaktörerna och fyllning måste säkerställas genom offentliga interventioner, inbegripet ekonomiskt stöd för att stimulera användningen av lagring.

–Kommissionen och gruppen för samordning av gasförsörjningen genomförde i februari 2022 en EU-omfattande förstärkt riskberedskapsanalys. Analysen visade att även om vintern 2021–2022 till slut visade sig vara säker kan det finnas en risk för att mängden gas i lager är otillräcklig inför nästa vinter 2022–2023. En optimering av lagringskapaciteten under påfyllningssäsongen skulle kräva omedelbar injektion från och med början av påfyllningssäsongen (april 2022). Sådana tidiga åtgärder skulle minska risken för flaskhalsar när lagren fylls på i samband med eventuella avbrott i försörjningen från öst som skulle kräva transport av gas till lagringsplatser via andra försörjningsvägar.

–Gaslagringsnivåerna 2021–2022 visade sig vara särskilt låga på lagringsplatser som ägs av enheter från tredjeland. Detta har bidragit till nästan hälften av den ovanligt låga lagringsnivån i år. Lagringsanläggningar är strategiska tillgångar som är avgörande för försörjningstryggheten i unionen och dess medlemsstater. Det faktum att enheter i tredjeländer kontrollerar och använder lagringsanläggningar kan skapa risker för försörjningstryggheten, vilket i sin tur påverkar andra väsentliga säkerhetsintressen och ytterligare undergräver EU:s strategiska oberoende.

c) Syfte med förslaget

Detta förslag syftar till att hantera de mycket stora riskerna för försörjningstryggheten och unionens ekonomi till följd av den dramatiskt förändrade geopolitiska situationen. Förslaget syftar särskilt till att säkerställa att lagringskapaciteten i unionen, som är avgörande för att säkerställa försörjningstryggheten, inte förblir outnyttjad, så att lagren kan fördelas på ett solidariskt sätt i hela unionen.

För detta ändamål kommer en obligatorisk miniminivå av gas i lagringsanläggningar att öka försörjningstryggheten inför vintern 2022–2023 och under de följande vinterperioderna. En obligatorisk certifiering av systemansvariga för lagringssystem kommer att säkerställa att potentiella risker för försörjningstryggheten till följd av inflytande över den kritiska lagringsinfrastrukturen kan uteslutas. Slutligen kommer användningen av lagring att främjas genom att det blir möjligt att undanta lageranvändare från överföringstariffer vid inmatnings- eller uttagspunkter för lagring.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag ändrar två befintliga förordningar, nämligen förordning (EU) 2017/1938 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och förordning (EU) nr 715/2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten. Det bygger på den befintliga ramen för tryggad gasförsörjning och reglerna för den inre gasmarknaden och lägger till ytterligare åtgärder som krävs för att trygga naturgasförsörjningen i unionen mot bakgrund av den allvarliga energikris som orsakats av den senaste tidens förändringar av den geopolitiska situationen.

De föreslagna bestämmelserna om obligatoriska lagerfyllnadsmål är kopplade till ett förslag om användning av lagring som ingick i artikel 67 i kommissionens förslag till förordning om de inre marknaderna för förnybara gaser och naturgaser och för vätgas av den 15 december 20211. Denna artikel innehåller ett förslag om att lägga till en ny artikel 7b i förordning (EU) 2017/1938 för att ge medlemsstaterna incitament att använda vissa lagringsrelaterade åtgärder i syfte att öka försörjningstryggheten, utan att därför införa en obligatorisk lagringsskyldighet. Eftersom den geopolitiska situationen har förändrats betydligt sedan december 2021 är det dock av avgörande betydelse att vidta förstärkta åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten. Kommissionen har i samarbete med gruppen för samordning av gasförsörjningen genomfört en särskild riskanalys som visade att det finns ett akut behov av strängare regler för att säkerställa en bättre användning av lagringsanläggningar i unionen.

En snabb förhandling om det övergripande förslaget till förordning om de inre marknaderna för förnybara gaser och naturgaser och för vätgas av den 15 december 2021 är avgörande för den gröna given och för att minska Europas beroende av fossil gas. För att undvika avbrott i förhandlingsprocessen om förslaget av den 15 december 2021 utgör förslaget till regler för att

1COM(2021) 804 final.

öka lagerfyllnadsnivåerna en separat förordning som är begränsad till tre specifika ändringar (lagringsskyldighet, certifiering av lagring och tariffrabatt). Det korta och specifika förslaget bör göra det möjligt för rådet och parlamentet att anta det på kort tid, eftersom det finns ett akut behov av nya regler för att säkerställa påfyllning av lagren under perioder med kraftigt höjda energipriser.

För att undvika en rättslig konflikt mellan artikel 67 i förslaget till förordning om de inre marknaderna för förnybara gaser och naturgaser och för vätgas av den 15 december 2021 och det nuvarande förslaget bör den här förordningen bara gälla till dess att den omarbetade Europaparlamentets och rådets förordning (EU) om de inre marknaderna för förnybara gaser och naturgaser och för vätgas träder i kraft, på grundval av kommissionens förslag av den 15 december 2021.

Bestämmelserna om påfyllning av lagren i detta förslag är avsedda att antas så snart som möjligt för att säkerställa att de får verkan före uppvärmningssäsongens början i oktober 2022. De skulle enkelt kunna integreras i förordningen om de inre marknaderna för förnybara gaser och naturgaser och för vätgas i ett senare skede.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är förenligt med en bredare uppsättning initiativ för att stärka unionens energiresiliens och förbereda inför eventuella krissituationer, t.ex. kommissionens förslag i 55 %-paketet och särskilt översynen av det tredje energipaketet för gas (direktiv 2009/73/EU och förordning 715/2009/EU), vilka är utformade för att reglera konkurrensutsatta marknader för gas med minskade koldioxidutsläpp och skapa en hållbar energisektor på lång sikt, till gagn för de europeiska konsumenterna.

I oktober 2021 lade Europeiska kommissionen fram ett meddelande i syfte att anta och stödja lämpliga åtgärder för att mildra effekterna av de stigande energipriserna. Meddelandet innehåller också åtgärder för att säkra energi till överkomligt pris och en tillräcklig lagringsnivå, vilket gör EU mer motståndskraftigt mot framtida chocker.

Till följd av den senaste geopolitiska utvecklingen lade kommissionen i mars 2022 fram meddelandet om REPowerEU, som tar upp gemensamma europeiska åtgärder för mer överkomlig, säker och hållbar energi. Enligt meddelandet om REPowerEU kommer kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att säkerställa en lämplig årlig lagringsnivå senast nästa vinter. I meddelandet betonades inte bara det akuta behovet att fylla lagringsanläggningarna i unionen, utan det klargjordes också att det är möjligt att använda statligt stöd i form av ekonomiska bidrag för att främja påfyllnaden av lagren2.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Detta förslag ändrar förordning (EU) 2017/1938, vars rättsliga grund är artikel 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det ändrar också förordning (EG)

2COM(2022) 108 final, avsnitt 1.2: ”För att uppmuntra till påfyllning kan medlemsstaterna ge stöd till leverantörer i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget, till exempel i form av garantier (”dubbelriktade differenskontrakt”)”.

nr 715/2009 som, eftersom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inte var i kraft vid den tidpunkten, grundades på artikel 95 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, nu artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förslaget grundas på artikel 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

De planerade åtgärderna i initiativet är helt i linje med subsidiaritetsprincipen. På grund av risken för och de betydande effekterna av ett eventuellt avbrott i gasförsörjningen för hela unionen finns det ett behov av åtgärder på EU-nivå.

Med tanke på gasförsörjningskrisens unika karaktär och gränsöverskridande effekter, samt det faktum att EU-länderna är sammanlänkade genom ett gemensamt gasnät, är det motiverat med åtgärder på unionsnivå eftersom medlemsstaterna på egen hand inte på ett tillräckligt effektivt och samordnat sätt kan hantera risken för allvarliga ekonomiska svårigheter till följd av betydande försörjningsavbrott. Endast EU-åtgärder som motiveras av en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna kan säkerställa en lämplig beredskap mot ett försörjningsavbrott, vilket skulle leda till bestående skada för medborgarna och ekonomin.

•Proportionalitetsprincipen

Initiativet överensstämmer med proportionalitetsprincipen. Med tanke på den unika geopolitiska situationen och det betydande hotet mot konsumenterna och EU:s ekonomi i händelse av avbrott i gasförsörjningen finns det ett tydligt behov av samordnade och brådskande åtgärder. Trots det brådskande läget tar förslaget hänsyn till att medlemsstaterna kommer att behöva viss tid för att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att lagren fylls på. I förslaget föreskrivs därför en infasningsmekanism, dvs. regler som är mindre stränga för 2022 än för de följande åren (t.ex. lägre fyllnadsmål, färre delmål, skyldighet för kommissionen att beakta den begränsade tillämpningstiden vid genomförandet). Förslaget går därför inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som fastställts i det nuvarande rättsliga instrumentet. De föreslagna åtgärderna anses vara proportionella och bygger i möjligaste mån på befintliga strategier. Stödet till solidaritetsåtgärder och kravet på lagerfyllning säkerställer på lämpligt sätt att riskerna för försörjningstryggheten minimeras på regional nivå. Valet av vilken fyllnadsnivå som krävs har övervägts noggrant. Frågan diskuterades med berörda parter inom ramen för gruppen för samordning av gasförsörjningen, efter intensiva samråd med experter inom sektorn och med medlemsstaterna. På grundval av dessa samråd är den föreslagna fyllnadsnivån på 90 % en nödvändig och lämplig nivå för att säkerställa försörjningstryggheten under vintern i händelse av allvarliga försörjningsavbrott, utan att lägga en alltför stor börda på medlemsstaterna, energiföretagen eller medborgarna.

•Val av instrument

Detta är ett förslag till ändring av två förordningar, nämligen förordning (EU) 2017/1938 och förordning (EG) nr 715/2009, och det instrument som valts är därför en ändringsförordning. Eftersom detta inte är en fullständig översyn av någon av förordningarna anses det inte lämpligt med en omarbetning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

På grund av den brådskande karaktären hos förslaget – som läggs fram som en reaktion på en oväntad geopolitisk kris och som måste antas snarast för att säkerställa fyllda lager inför uppvärmningssäsongen – var det nödvändigt att hålla samråden med berörda parter på ett

mindre formellt sätt. Trots detta genomfördes riktade samråd med berörda parter, bland annat genom gruppen för samordning av gasförsörjningen, samt många bilaterala samråd med viktiga intressenter, experter inom sektorn och medlemsstaterna.

Kommissionen offentliggjorde sitt meddelande REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris (COM(2022) 108 final) den 8 mars 2022, där huvudinnehållet i det nuvarande förslaget beträffande åtgärder för påfyllning av lager fastställdes, och som innebar att man redan då höll ett samråd med berörda parter om de föreslagna åtgärderna. På grundval av detta dokument hade alla berörda parter – till exempel myndigheter, olika intressenter och medborgare – möjlighet att lämna synpunkter på kommissionens lagstiftningsförslag, såsom beskrivs i meddelandet.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

På grund av förslagets politiskt känsliga och brådskande karaktär användes ingen extern expertis förutom de omfattande samråden med berörda parter.

•Konsekvensbedömning

På grund av förslagets politiskt känsliga och brådskande karaktär gjordes ingen konsekvensbedömning, men däremot genomfördes en EU-omfattande förstärkt riskberedskapsanalys (se ovan) och riktade samråd.

Åtgärderna för påfyllning av lagren och möjliga alternativ bedömdes och diskuterades intensivt med berörda parter före framläggandet av förslaget, särskilt i gruppen för samordning av gasförsörjningen3.

Vid mötet i gruppen för samordning av gasförsörjningen den 23 februari 2022 betonade deltagarna att åtgärder bör vidtas så snart som möjligt för att fylla på lagren inför nästa vinter. Insatserna inriktades på olika sätt att främja fyllning, om möjligt med hjälp av marknadsmekanismer, vilken fyllnadsnivå som ska uppnås, hur lagringen ska finansieras, inklusive genom eventuellt statligt stöd, och hur samordningen mellan medlemsstaterna ska göras.

Vid mötet i gruppen för samordning av gasförsörjningen den 11 mars 2022 presenterade kommissionen de lagringsåtgärder som anges i det här förslaget och som beskrivs i meddelandet om REPowerEU. Gruppen uttryckte sin uppskattning över meddelandet och gav synpunkter på måldatumet för att fylla lagren, graden av flexibilitet för att uppnå målet i varje medlemsstat, möjliga incitament för marknadsaktörer och sätten att förbättra samarbetet.

•Grundläggande rättigheter

Åtgärden kommer att göra det möjligt att stödja vissa av de mest utsatta konsumenterna, särskilt de som redan lever i energifattigdom.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Budgetkonsekvenserna för EU till följd av förslaget avser personalresurser och andra administrativa utgifter för Europeiska kommissionens generaldirektorat för energi.

I förslaget fastställs en ny och förbättrad struktur för tryggad gasförsörjning, med nya skyldigheter för medlemsstaterna och en på motsvarande sätt förstärkt roll för GD Energi på en rad olika områden, nämligen

3Register över kommissionens expertgrupper och liknande organ (europa.eu).

∙övergripande förvaltning och genomförande av förordningen (1 heltidsekvivalent),

∙hantering av den förstärkta rollen för gruppen för samordning av gasförsörjningen (0,5 heltidsekvivalenter),

∙övervakning av fyllnadsnivåer och fastställande av tekniska genomförandefaktorer, t.ex. fyllnadskurvor (inklusive ekonomisk och teknisk analys och datahantering) (1,5 heltidsekvivalenter),

∙rättsligt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i den nya artikel 6d.7 (uppskattat årligt genomsnitt: 5 beslut om varningar, 2 beslut om åtgärder som en sista utväg) 2 heltidsekvivalenter),

∙förvaltning av den LNG-plattform som avses i den nya artikel 6b.1 (5 heltidsekvivalenter),

∙bedömning av de anmälningar om bördefördelning som avses i artikel 6c (1 heltidsekvivalent),

∙yttrande om certifiering av systemansvariga för lagringssystem (3 heltidsekvivalenter),

∙administrativt stöd (1 heltidsekvivalent).

För hanteringen av ovannämnda nya ansvarsområden måste därför personalresurserna vid GD Energi förstärkas med ytterligare 12 permanenta heltidsekvivalenter, plus 3 tillfälliga heltidsekvivalenter som särskilt avser certifiering till dess att den processen är avslutad.

Medlemsstaternas genomförande, samordning och uppföljning av denna ändringsförordning kommer dessutom att kräva ytterligare administrativa anslag enligt följande: 150 000 euro/år för tjänsteresor och expertmöten (särskilt inom gruppen för samordning av gasförsörjningen).

5.ÖVRIGA INSLAG

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Artikel 1 ändrar förordning (EU) 2017/1938.

Genom artikel 1.1 läggs definitioner till i artikel 2 i förordning (EU) 2017/1938 för att definiera ”fyllnadskurva”, ”fyllnadsmål”, ”strategisk lagring” och ”strategiskt lager”.

Genom artikel 1.2 införs de nya artiklarna 6a–6d.

–Artikel 6a. Denna nya bestämmelse kommer att ålägga varje medlemsstat att säkerställa att lagringsinfrastrukturen på dess territorium i princip är fylld till minst 90 % av sin kapacitet senast den 1 november varje år, med delmål för varje medlemsstat i februari, maj, juli och september. Med tanke på att medlemsstaterna har begränsad tid på sig att genomföra denna förordning gäller ett lägre mål och en annan fyllnadskurva för 2022. Kommissionen ges i uppdrag att säkerställa att fyllnadsmålen uppnås i händelse av att delmålen inte uppnås.

–I artikel 6b anges vilka åtgärder som medlemsstaterna ska vidta för att säkerställa att de obligatoriska fyllnadsmålen enligt artikel 6a uppnås.

–Artikel 6c. En mekanism för bördefördelning införs eftersom alla medlemsstater visserligen inte har lagringsanläggningar på sina territorier men alla kommer att

gynnas av en garanterad hög fyllnadsnivå, genom att det ger en försäkring mot risker för försörjningstryggheten och har en prisdämpande effekt under vintern.

–Artikel 6d. Genom denna nya bestämmelse skapas ändamålsenliga instrument för att övervaka de nya lagringsskyldigheterna och stärks rollen för gruppen för samordning av gasförsörjningen, genom att den får ett uttryckligt mandat att övervaka medlemsstaternas resultat när det gäller tryggad gasförsörjning och att utveckla bästa praxis på grundval av detta. Uppdateringen av de nationella energi- och klimatplaner och de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter som antagits i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2018/1999 bör återspegla utvecklingen beträffande fyllnadskurvorna och fyllnadsmålen samt de planerade strategierna och åtgärderna för att uppnå dessa.

Artikel 2 ändrar förordning (EU) 715/2009.

Genom artikel 2.1 införs en ny artikel 3a om certifiering av systemansvariga för lagringssystem, enligt vilken medlemsstaterna ska certifiera alla företag som äger en systemansvarig för lagringssystem, inklusive systemansvariga för överföringssystem, för att säkerställa att ägaren till den systemansvarige för lagringssystemet inte äventyrar energitryggheten i unionen eller i någon medlemsstat.

Genom artikel 2.2 läggs en ny punkt till i slutet av artikel 13, som innebär att en rabatt på 100 % tillämpas på kapacitetsbaserade överföringstariffer vid inmatningspunkter från och uttagspunkter till lagringsanläggningar.

Artikel 3 rör ikraftträdandet.

2022/0090 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av artikel 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Även om kortvariga avbrott i gasförsörjningen har inträffat tidigare finns det flera faktorer som skiljer den nuvarande situationen från tidigare försörjningskriser. Upptrappningen av den väpnade konflikten i Ukraina sedan februari 2022 har lett till prisökningar utan motstycke. Dessa prisökningar kommer sannolikt att i grunden förändra incitamenten för att fylla lagringsanläggningar i unionen. I den nuvarande geopolitiska situationen kan ytterligare avbrott i gasförsörjningen inte längre uteslutas. Detta skulle allvarligt kunna skada medborgarna och unionens ekonomi, eftersom unionen fortfarande i hög grad är beroende av externa gasleveranser som kan påverkas av konflikten.

(2)Dessa händelsers karaktär och konsekvenser är storskaliga och unionsomfattande och kräver därför en bred reaktion. Reaktionen bör prioritera åtgärder som kan stärka försörjningstryggheten på unionsnivå, särskilt för skyddade kunder. Det är därför av avgörande betydelse att unionen agerar på ett samordnat sätt för att undvika potentiella risker till följd av ett eventuellt avbrott i gasförsörjningen.

(3)Gaslagring bidrar till försörjningstryggheten genom att öka tillgången vid hög efterfrågan och försörjningsavbrott, och välfyllda gaslager innebär säkrad tillgång på gas. Eftersom försörjningsavbrott för gas i rörledning kan inträffa när som helst måste åtgärder beträffande fyllnadsnivån vid unionens lagringsplatser införas för att säkerställa försörjningen under vintern 2022/2023.

(4)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/19384 infördes solidaritetsmekanismer för att hantera extrema situationer där försörjningen till skyddade kunder, som är ett väsentligt säkerhetsbehov och en nödvändig prioritering, är hotad i en medlemsstat. Vid en kris på unionsnivå bör en omedelbar reaktion säkerställa att medlemsstaterna kan ge kunderna ett förstärkt skydd.

(5)Effekterna av den väpnade konflikten vid unionens gränser har dock visat att de befintliga reglerna för försörjningstrygghet inte är anpassade till plötsliga och omfattande geopolitiska händelser, där försörjningsbrister och pristoppar inte bara kan bero på att infrastrukturen inte fungerar eller på extrema väderförhållanden, utan också på till exempel avsiktliga större händelser och längre eller plötsliga försörjningsavbrott. Det är därför nödvändigt att ta itu med de plötsliga och kraftigt ökade riskerna till följd av de aktuella förändringarna i den geopolitiska situationen.

(6)På grundval av kommissionens analys av lämpliga åtgärder för att trygga gasförsörjningen, bland annat den EU-omfattande förstärkta riskberedskapsanalys som kommissionen och gruppen för samordning av gasförsörjningen genomförde i februari 2022, är det lämpligt att varje medlemsstat i princip säkerställer att lagringsinfrastrukturen på dess territorium är fylld till minst 90 % av sin kapacitet senast den 1 november, med delmål för varje medlemsstat i maj, juli, september och februari följande år. Detta är nödvändigt för att säkerställa att de europeiska konsumenterna får ett tillräckligt skydd mot försörjningsbrister. För 2022 kommer ett lägre fyllnadsmål på 80 % och färre delmål (augusti, september och oktober) att gälla, med tanke på att förordningen kommer att börja tillämpas först efter det att

4Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 (EUT L 280, 28.10.2017, s. 1).

gaspåfyllningssäsongen inletts och att medlemsstaterna har begränsad tid på sig för att genomföra förordningen.

(7)Ett system med fyllnadskurvor bör möjliggöra kontinuerlig övervakning under hela påfyllningssäsongen (1 april–30 september). Från och med 2023 bör lagringen också särskilt övervakas i februari (”kontrollpunkten för februari”) för att undvika att gas plötsligt tas ur lager mitt i vintern, vilket skulle kunna leda till problem med försörjningstryggheten före vinterns slut.

(8)Fyllnadsmålet och fyllnadskurvan kan justeras av kommissionen från och med 2023 genom en delegerad akt, med beaktande av de årliga simuleringar som görs av Entso- G och den gemensamma analys som ska utföras av de regionala riskgrupper som definieras i förordning (EU) 2017/1938. Kommissionens beslut om att fastställa

”fyllnadskurvor” kommer att fattas efter samråd med gruppen för samordning av gasförsörjningen.

(9)Medlemsstaterna kanske inte alltid kan uppnå fyllnadsmålen i tid på grund av olika tekniska svårigheter, t.ex. problem med de rörledningar som tillför gas till lagringsplatserna eller problem med injektionsanläggningarna. I sådana fall är det lämpligt att medlemsstaterna har flexibilitet att uppnå målet i ett senare skede. Fyllnadsmålet bör dock uppnås så snart det är tekniskt möjligt och senast den 1 december för att säkerställa försörjningstryggheten under vinterperioden.

(10)Dessutom kan det hända att medlemsstaterna inte kan uppnå fyllnadsmålen i händelse av en EU-omfattande kris, dvs. under perioder med extrem gasbrist. Därför bör fyllnadsmålen inte gälla om, och så länge som, kommissionen har tillkännagett att det råder en kris på unionsnivå eller regional nivå i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2017/1938.

(11)De behöriga myndigheterna bör kontinuerligt övervaka fyllnadsnivån hos underjordiska lagringsanläggningar för att säkerställa att de nationella fyllnadskurvorna följs. De nationella fyllnadskurvorna definieras med beaktande av en bandbredd på två procentenheter. Om fyllnadsnivån i en viss medlemsstat ligger mer än 2 procentenheter under målen för fyllnadskurvan bör de behöriga myndigheterna omedelbart vidta lämpliga åtgärder för att öka fyllnadsnivån. Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen och gruppen för samordning av gasförsörjningen om dessa åtgärder.

(12)Betydande och varaktiga avvikelser från fyllnadskurvorna kan äventyra uppnåendet av de lagringsnivåer som är nödvändiga för att säkerställa försörjningstryggheten i unionen i en anda av solidaritet. Vid sådana betydande och varaktiga avvikelser bör kommissionen därför ges befogenhet att vidta lämpliga åtgärder för att undvika problem med försörjningstryggheten till följd av ofyllda lager. När kommissionen beslutar om lämpliga åtgärder bör den ta hänsyn till den specifika situationen i respektive medlemsstat, t.ex. lagringsanläggningarnas storlek i förhållande till den inhemska gasförbrukningen eller lagringsanläggningarnas betydelse för försörjningstryggheten i regionen. Eftersom denna förordning kommer att träda i kraft efter inledningen av lagerpåfyllningssäsongen 2022 bör alla åtgärder som kommissionen vidtar för att hantera avvikelser från fyllnadskurvan för 2022 ta hänsyn till den begränsade tiden för genomförandet av denna förordning på nationell nivå. Kommissionen bör säkerställa att åtgärderna inte går utöver vad som är nödvändigt för att upprätthålla försörjningstryggheten, och att de inte lägger en oproportionerlig börda på medlemsstaterna, aktörerna på gasmarknaden, de systemansvariga för lagringssystemen eller medborgarna.

(13)Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de obligatoriska fyllnadsmålen uppnås. Med tanke på de olika regelverk som redan finns i många medlemsstater för att främja påfyllning av lagren föreskrivs inget särskilt instrument för att uppnå fyllnadskurvan och fyllnadsmålet, och medlemsstaterna har frihet att välja det instrument som är lämpligast i deras nationella system, förutsatt att villkoren i artikel 6b.2 och 6b.3 är uppfyllda.

Medlemsstaterna har därför frihet att välja vilken eller vilka marknadsaktörer som de ålägger att säkerställa att lagren fylls. De kan också besluta om det räcker med regleringsåtgärder för att uppnå fyllnadsmålen, t.ex. åtgärder för att tvinga kapacitetsinnehavare att frigöra outnyttjad kapacitet, vilket är möjligt enligt EU:s gällande marknadsregler, eller om det behövs ekonomiska incitament, som kan utgöra statligt stöd. Medlemsstaterna bör använda instrument som samordnats med andra medlemsstater, t.ex. plattformar för inköp av LNG, för att maximera användningen av LNG för att fylla på lagren, och de bör minska infrastruktur- och regleringshinder för delad användning av LNG i syfte att fylla på lagren.

(14)Kommissionens meddelande REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris (COM(2022) 108 final) av den 8 mars 2022 klargjorde i detta avseende att unionsrätten tillåter medlemsstaterna att ge statligt stöd till leverantörer enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget för att säkerställa påfyllning av lagren, till exempel i form av garantier (”dubbelriktade differenskontrakt”).

(15)De åtgärder som antas för att säkerställa påfyllning av gaslagren bör vara nödvändiga, tydligt definierade, transparenta, proportionella, icke-diskriminerande och kontrollerbara, och de bör inte snedvrida konkurrensen på ett otillbörligt sätt eller hindra den inre marknaden för gas från att fungera effektivt, och inte heller äventyra en tryggad gasförsörjning i andra medlemsstater eller i unionen. I synnerhet bör sådana åtgärder inte leda till att en dominerande ställning stärks eller till oförutsedda vinster för företag som kontrollerar lagringsanläggningar eller som har bokat men inte använt lagringskapacitet.

(16)En effektiv användning av befintlig infrastruktur, inbegripet gränsöverskridande överföringskapacitet, lagringsanläggningar och LNG-anläggningar, är viktiga faktorer för att säkerställa försörjningstryggheten i en anda av solidaritet. Öppna energigränser är avgörande för försörjningstryggheten, även under perioder med avbrott i gasförsörjningen på nationell eller regional nivå eller på unionsnivå. Därför bör inga åtgärder som vidtas för att säkerställa påfyllning av gaslagren blockera eller begränsa gränsöverskridande kapacitet som tilldelats i enlighet med bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) 2017/459.

(17)Lagringsskyldigheten kommer att medföra ekonomiska bördor för berörda aktörer i de medlemsstater som har relevanta lagringsanläggningar på sitt territorium, medan den ökade försörjningstryggheten kommer att gynna alla medlemsstater, inklusive de medlemsstater som inte har lagringsanläggningar. För att i en anda av solidaritet dela bördan av att säkerställa att lagringsanläggningar i unionen är tillräckligt fyllda för att säkerställa försörjningstryggheten bör medlemsstater utan lagringsanläggningar fullgöra skyldigheten att använda lagring i andra medlemsstater. Om det inte finns någon sammanlänkning med andra medlemsstater, eller om den gränsöverskridande överföringskapaciteten är begränsad, eller om det av andra tekniska skäl är omöjligt att använda lagringsanläggningar i andra medlemsstater bör skyldigheten minskas i motsvarande grad.

(18)Medlemsstaterna bör dock inte omfattas av en sådan skyldighet om de tillsammans utvecklar en alternativ mekanism för bördefördelning med en eller flera medlemsstater med lagringsanläggningar. En sådan alternativ mekanism kan bland annat ta hänsyn till redan befintliga, likvärdiga rättsliga skyldigheter att lagra alternativa bränslen. Medlemsstaterna bör anmäla sådana alternativa mekanismer för bördefördelning till kommissionen.

(19)De åtgärder genom vilka medlemsstater som saknar lagringsanläggningar delar den börda som lagringsskyldigheten innebär med medlemsstater som har lagringsanläggningar kan i sin tur få ekonomiska konsekvenser för de berörda marknadsaktörerna. Medlemsstater som saknar lagringsanläggningar får därför ge ekonomiska incitament eller kompensation till marknadsaktörer för uteblivna intäkter eller för kostnader som uppstår till följd av skyldigheter som ålagts dem och som inte kan täckas av intäkter. Om åtgärden finansieras genom en avgift är det inte tillåtet att anslå avgiften till gränsöverskridande sammanlänkningspunkter.

(20)Effektiv övervakning och rapportering är avgörande, både för bedömningen av arten och omfattningen av risker beträffande försörjningstryggheten och för valet av lämpliga åtgärder för att motverka sådana risker. Aktörer som driver lagringsanläggningar bör rapportera fyllnadsnivåerna till de behöriga nationella myndigheterna varje månad under påfyllningsperioden. Ägare och operatörer av lagringsanläggningar uppmuntras också att regelbundet registrera kapaciteten och fyllnadsnivån för varje lagringsplats på en central rapporteringsplattform.

(21)Tillsynsmyndigheterna bör spela en viktig roll i övervakningen av försörjningstryggheten, som är en av de uppgifter som tillsynsmyndigheterna tilldelats genom lagstiftningen om den inre energimarknaden, och de bör säkerställa en balans mellan försörjningstryggheten och åtgärdernas kostnader för konsumenterna. Kommissionen kommer att övervaka fyllnadsnivåerna tillsammans med de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

(22)Gruppen för samordning av gasförsörjningen bör få en starkare roll, med ett uttryckligt mandat att övervaka medlemsstaternas resultat när det gäller tryggad gasförsörjning och att på grundval av detta utveckla bästa praxis på området. Kommissionen bör därför regelbundet rapportera till gruppen för samordning av gasförsörjningen, som bör hjälpa kommissionen att övervaka fyllnadsmålen och säkerställa att dessa uppnås.

(23)Unionen anser att sektorn för lagringssystem är av stor betydelse för unionen, dess försörjningstrygghet på energiområdet och dess övriga väsentliga säkerhetsintressen. Lagringsanläggningar anses därför utgöra kritisk infrastruktur i den mening som avses i rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till åtgärderna enligt denna förordning i sina nationella energi- och klimatplaner och i de lägesrapporter som antas i enlighet med förordning (EU) 2018/1999.

(24)Unionen anser att ytterligare skyddsåtgärder är nödvändiga i lagringssystemet för att undvika hot mot den allmänna ordningen och den allmänna säkerheten i unionen och mot unionsmedborgarnas välfärd. Medlemsstaterna bör säkerställa att varje systemansvarig för lagringssystem, inbegripet sådana systemansvariga som kontrolleras av systemansvariga för överföringssystem, certifieras enligt denna förordning av tillsynsmyndigheten eller av en annan behörig myndighet som utsetts av medlemsstaten, för att säkerställa att inflytandet över de systemansvariga för

lagringssystem inte äventyrar energitryggheten eller något annat väsentligt säkerhetsintresse i unionen eller i någon medlemsstat. För analysen av eventuella risker för försörjningstryggheten i andra medlemsstater är det viktigt med samordning mellan medlemsstaterna vid bedömningen av försörjningstryggheten, och man bör i samband med detta följa principerna om en välfungerande inre marknad fullt ut och inte göra skillnad mellan olika marknadsaktörer. För att snabbt minska risken för låga lagringsnivåer bör certifieringen prioriteras och genomföras snabbare för större lager och för lager som nyligen haft genomgående låga fyllnadsnivåer, så att potentiella problem med försörjningstryggheten till följd av kontrollen över sådana stora lager kan uteslutas.

(25)Tillsynsmyndigheterna bör vägra certifiering om en person som direkt eller indirekt kontrollerar eller utövar någon rättighet gentemot den systemansvarige för lagringssystemet kan äventyra energitryggheten eller något annat väsentligt säkerhetsintresse på medlemsstatsnivå, regional nivå eller unionsnivå. I denna bedömning bör tillsynsmyndigheterna ta hänsyn till affärsförbindelser som skulle kunna inverka negativt på lagringsoperatörens incitament och förmåga att fylla lagringsanläggningen, samt unionens internationella skyldigheter och alla andra specifika fakta och omständigheter i fallet. För att säkerställa en konsekvent tillämpning av dessa regler i hela unionen, respekt för unionens internationella åtaganden samt solidaritet och energitrygghet inom unionen bör tillsynsmyndigheterna ta största möjliga hänsyn till kommissionens yttrande när de fattar beslut om certifiering. Om en tillsynsmyndighet vägrar certifiering bör den ha befogenhet att kräva att alla personer avyttrar sina aktieinnehav eller sina rättigheter gentemot den systemansvarige för lagringssystemet, och att fastställa en tidsfrist för detta avyttrande, att besluta om andra lämpliga åtgärder för att säkerställa att denna person eller dessa personer inte kan utöva någon kontroll över eller rättigheter gentemot den systemansvarige för lagringssystemet, samt att besluta om lämpliga kompensationsåtgärder. Alla åtgärder som antas i certifieringsbeslutet för att hantera risker för försörjningstryggheten eller andra väsentliga säkerhetsintressen bör vara nödvändiga, tydligt definierade, transparenta, proportionella och ickediskriminerande.

(26)Om företagen måste köpa mer gas i lägen där sådan gas är dyr kan detta driva upp priserna ytterligare. Genom denna förordning avlägsnas därför inmatnings- och uttagstarifferna för överföringskapacitet till och från lager, vilket gör lagring mer

attraktivt för marknadsaktörerna. Tillsynsmyndigheterna och konkurrensmyndigheterna bör också använda sina befogenheter för att effektivt förhindra otillbörliga höjningar av lagringstarifferna.

(27)Med tanke på de exceptionella omständigheterna i den nuvarande situationen och osäkerheten kring den framtida geopolitiska utvecklingen uppmanas medlemsstaterna att uppnå fyllnadsmålen så snart som möjligt och under alla omständigheter inom de tidsfrister som fastställs i denna förordning.

(28)Med tanke på den överhängande fara för försörjningstryggheten som den pågående väpnade konflikten medför bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. För att säkerställa överensstämmelse med kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om de inre marknaderna för förnybara gaser och naturgaser och för vätgas (omarbetning) (COM(2021) 804 final) bör den här förordningen endast tillämpas till dess att en förordning om de inre marknaderna för förnybara gaser och naturgaser och för vätgas, i enlighet med kommissionens ovannämnda förslag COM(2021) 804

final, har antagits och trätt i kraft, så att de ändringar som införs genom den här förordningen återspeglas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EU) 2017/1938

Förordning (EU) 2017/1938 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 2 ska följande punkter läggas till:

”(27) fyllnadskurva: ett antal delmål för varje medlemsstat enligt förteckningarna i bilagorna Ia och Ib.

(28)fyllnadsmål: ett bindande mål för fyllnadsnivån hos lagringsanläggningar för icke-kondenserad naturgas.

(29)strategisk lagring: lagring av icke-kondenserad naturgas som omfattas av myndighetstillstånd för frisläppande och inte får säljas på marknaden utan endast frisläppas i händelse av försörjningsbrist, avbrott i försörjningen eller en krissituation.

(30)strategiskt lager: icke-kondenserad naturgas som köps in, förvaltas och lagras av systemansvariga för överföringssystem uteslutande för att de ska kunna utföra sina uppgifter som systemansvariga för överföringssystem och i syfte att trygga försörjningen. Gas som lagras som en del av ett strategiskt lager får endast levereras om det är nödvändigt för att systemet ska kunna fungera på säkra och tillförlitliga villkor i linje med artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG, eller i händelse av en kris som tillkännagetts enligt artikel 11, och får i annat fall inte säljas på grossistmarknaderna för gas.”

(2)Följande artiklar ska införas som artiklarna 6a–6e:

”Artikel 6a

Obligatoriskt fyllnadsmål och obligatorisk fyllnadskurva

(1)Varje medlemsstat ska säkerställa att det fyllnadsmål som anges i punkt 2 för den sammanlagda kapaciteten hos alla lagringsanläggningar på dess territorium uppnås senast den 1 november varje år.

(2)För 2022 ska fyllnadsmålet fastställas till 80 % av kapaciteten hos alla lagringsanläggningar på varje medlemsstats territorium. Om inte kommissionen beslutar något annat i enlighet med punkt 4 ska fyllnadsmålet fastställas till 90 % för de följande åren.

(3)Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå de delmål som anges för varje medlemsstat i bilagorna Ia och Ib. För 2022 ska delmål fastställas enbart för augusti, september och oktober. Från och med 2023 ska

medlemsstaterna säkerställa att delmålen för februari, maj, juli och september uppnås.

(4)Kommissionen ges befogenhet att, efter samråd med gruppen för samordning av gasförsörjningen, anta en delegerad akt om ändring av bilaga Ib för att specificera fyllnadsmålet och en fyllnadskurva från och med 2023, i enlighet med artikel 19. Den delegerade akten ska antas senast den 31 december året före det år för vilket det nya fyllnadsmålet fastställs. Det fyllnadsmål och den fyllnadskurva som fastställs av kommissionen ska baseras på en bedömning av den allmänna försörjningssituationen och utvecklingen av efterfrågan och tillgång på gas i unionen och i enskilda medlemsstater, och fastställas på ett sätt som säkerställer försörjningstryggheten men samtidigt undviker onödiga bördor för medlemsstaterna, aktörerna på gasmarknaden, de systemansvariga för lagringssystem och medborgarna.

(5)Om en medlemsstat inte kan uppnå fyllnadsmålet på grund av de särskilda tekniska egenskaperna hos en eller flera lagringsanläggningar på dess territorium, t.ex. exceptionellt låg injektionstakt, ska medlemsstaten tillåtas att nå fyllnadsmålet senast den 1 december. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen före den 1 november och ange skälen till förseningen.

(6)Fyllnadsmålet ska inte gälla om, och så länge som, kommissionen har tillkännagett att det råder en kris på unionsnivå eller regional nivå i enlighet med artikel 12.

(7)De behöriga myndigheterna ska kontinuerligt övervaka fyllnadskurvan varje år och regelbundet rapportera till gruppen för samordning av gasförsörjningen. Om fyllnadsnivån i en viss medlemsstat ligger mer än 2 procentenheter under nivån i fyllnadskurvan enligt bilaga Ib ska de behöriga myndigheterna utan dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att öka fyllnadsnivån. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och gruppen för samordning av gasförsörjningen om de åtgärder som vidtagits.

(8)Vid betydande och ihållande avvikelser från fyllnadskurvorna ska följande åtgärder vidtas:

(a)Efter samråd med gruppen för samordning av gasförsörjningen och den berörda medlemsstaten ska kommissionen utfärda en varning till medlemsstaten och rekommendera vilka åtgärder som omedelbart ska vidtas.

(b)Om avvikelsen från kurvan inte minskas avsevärt inom en månad från dagen då varningen utfärdas ska kommissionen, efter samråd med gruppen för samordning av gasförsörjningen och den berörda medlemsstaten, som en sista utväg fatta ett beslut om att ålägga medlemsstaten att vidta åtgärder som effektivt eliminerar avvikelsen från kurvan, inbegripet en eller flera av de åtgärder som förtecknas i artikel 6b.1 där så är lämpligt, eller någon annan åtgärd för att säkerställa att det obligatoriska fyllnadsmålet enligt denna artikel uppnås.

(c)När kommissionen beslutar om lämpliga åtgärder enligt led b ska den ta hänsyn till den specifika situationen i respektive medlemsstat, t.ex. lagringsanläggningarnas storlek i förhållande till den inhemska gasförbrukningen eller lagringsanläggningarnas

betydelse för försörjningstryggheten i regionen. Alla åtgärder som kommissionen vidtar för att hantera avvikelser från fyllnadskurvan för 2022 ska ta hänsyn till den korta tidsramen för genomförandet av denna artikel på nationell nivå, vilket kan ha bidragit till avvikelsen från fyllnadskurvan för 2022.

(d)Kommissionen ska säkerställa att åtgärderna inte går utöver vad som är nödvändigt för att upprätthålla försörjningstryggheten, och att de inte lägger en oproportionerlig börda på medlemsstaterna, aktörerna på gasmarknaden, de systemansvariga för lagringssystem eller medborgarna.

Artikel 6b

Genomförande av fyllnadsmålet

(1)Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder, inbegripet ekonomiska incitament eller kompensation till marknadsaktörer, för att säkerställa att de obligatoriska fyllnadsmålen enligt artikel 6a uppnås. Dessa åtgärder får särskilt avse

(a)införande av en skyldighet för gasleverantörer att lagra minimivolymer av gas i lagringsanläggningar,

(b)införande av en skyldighet för lagerägare att lämna anbud beträffande sin kapacitet till marknadsaktörerna,

(c)införande av en skyldighet för systemansvariga för överföringssystem att köpa och förvalta strategiska gaslager uteslutande för att utföra sina uppgifter som systemansvariga för överföringssystem och för att trygga försörjningen i krissituationer,

(d)användning av instrument som samordnats med andra medlemsstater, t.ex. plattformar för inköp av LNG, för att maximera användningen av LNG och för att minska infrastruktur- och regleringshinder för delad användning av LNG i syfte att fylla på lagringsanläggningar,

(e)tillhandahållande av ekonomiska incitament för marknadsaktörer eller kompensation för potentiella inkomstbortfall eller för kostnader som uppstår till följd av skyldigheter för marknadsaktörer som inte kan täckas av intäkter,

(f)antagande av lämpliga instrument för att fastställa en skyldighet för innehavare av lagringskapacitet att använda eller frigöra outnyttjad bokad kapacitet.

(2)De åtgärder som antas i enlighet med denna artikel ska begränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå fyllnadsmålet och vara tydligt definierade, transparenta, proportionella, icke-diskriminerande och kontrollerbara. De får inte snedvrida konkurrensen på ett otillbörligt sätt eller hindra den inre marknaden för gas från att fungera effektivt eller äventyra en tryggad gasförsörjning i andra medlemsstater eller i unionen.

(3)Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att befintlig infrastruktur används på nationell och regional nivå, till förmån för

försörjningstryggheten och på ett effektivt sätt. Dessa åtgärder får under inga omständigheter hindra eller begränsa användningen av lagrings- eller LNG- anläggningar över gränserna och får inte begränsa gränsöverskridande överföringskapacitet som tilldelas i enlighet med kommissionens förordning (EU) 2017/459.

Artikel 6c

Bördefördelning

(1)Medlemsstater som saknar lagringsanläggningar ska se till att de inhemska marknadsaktörerna har avtal med systemansvariga för lagringssystem i medlemsstater med lagringsanläggningar och att dessa avtal säkerställer att lagringsvolymerna i dessa medlemsstater kan användas senast den 1 november och att de motsvarar minst 15 % av den årliga gasförbrukningen i den medlemsstat som saknar lagringsanläggningar. Om det till följd av den gränsöverskridande överföringskapaciteten eller andra tekniska begränsningar inte är möjligt att fullt ut använda 15 % av de icke-inhemska lagringsvolymerna ska endast de tekniskt möjliga volymerna lagras utanför den medlemsstat som saknar lagringsanläggningar.

(2)Genom undantag från punkt 1 får medlemsstater som saknar lagringsanläggningar i stället gemensamt ta fram en mekanism för bördefördelning med en eller flera medlemsstater med lagringsanläggningar. Mekanismen för bördefördelning ska baseras på relevanta uppgifter från den senaste riskbedömningen enligt artikel 7 och beakta följande parametrar:

(a)Kostnaden för ekonomiskt stöd för att säkerställa fyllnadsmålen, utan beaktande av de fyllnadskostnader som är kopplade till strategiska lagringsskyldigheter.

(b)De gasvolymer som behövs för att tillgodose efterfrågan från skyddade kunder i enlighet med artikel 6.1.

(c)De tekniska begränsningarna, t.ex. tillgänglig lagringskapacitet, teknisk gränsöverskridande kapacitet och uttagsfrekvens.

(3)Den gemensamt utvecklade mekanismen ska anmälas till kommissionen senast en månad efter det att denna artikel trätt i kraft.

(4)Medlemsstater som saknar lagringsanläggningar får ge marknadsaktörerna incitament eller ekonomisk kompensation för uteblivna intäkter eller för kostnader som uppstått till följd av skyldigheter som ålagts dem och som inte kan täckas av intäkter, för att säkerställa genomförandet av skyldigheten att lagra gas i andra medlemsstater enligt punkt 1 eller genomförandet av den gemensamt utvecklade mekanismen enligt punkt 2. Om åtgärden finansieras genom en avgift är det inte tillåtet att anslå avgiften till gränsöverskridande sammanlänkningspunkter.

Artikel 6d

Övervakning och verkställighet

(1)De systemansvariga för lagringssystemen ska rapportera fyllnadsnivån vid var och en av de kontrollpunkter som inrättas i enlighet med bilagorna Ia och Ib till de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där de är belägna.

(2)Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska övervaka fyllnadsnivåerna i lagringsanläggningarna på sina territorier i slutet av varje månad och utan onödigt dröjsmål rapportera resultaten till kommissionen.

(3)På grundval av den information som lämnas av medlemsstaternas behöriga myndigheter ska kommissionen regelbundet rapportera till gruppen för samordning av gasförsörjningen.

(4)Gruppen för samordning av gasförsörjningen ska stödja kommissionen i övervakningen av fyllnadsmålen och fyllnadskurvorna och utarbeta riktlinjer för kommissionen om lämpliga åtgärder för att säkerställa efterlevnad i händelse av att medlemsstater inte uppfyller målen för fyllnadskurvan eller inte uppnår fyllnadsmålen.

(5)Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att följa fyllnadskurvan och uppnå fyllnadsmålet och för att se till att marknadsaktörerna uppfyller de lagringsskyldigheter som krävs för att följa kurvan och uppnå målet, bland annat genom att ålägga dem tillräckligt avskräckande sanktioner och böter.

(6)Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om de verkställighetsåtgärder som vidtagits i enlighet med denna förordning.

(7)Om kommersiellt känslig information ska utbytas får kommissionen sammankalla möten i gruppen för samordning av gasförsörjningen i ett format som är begränsat till medlemsstaterna.

(8)Den information som utbyts ska begränsas till vad som krävs för att övervaka efterlevnaden av kraven i denna förordning. Kommissionen, tillsynsmyndigheterna och medlemsstaterna ska se till att kommersiellt känslig information som mottas inom ramen för denna förordning behandlas konfidentiellt.”

Artikel 6e

Tillämpningsområde

Bestämmelserna i artiklarna 6a–6d ska inte tillämpas på delar av LNG-anläggningar som används för lagring.

(3)Bilagorna ska ändras i enlighet med texten i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

Ändringar av förordning (EG) nr 715/2009

(1)Följande artikel ska införas som artikel 3a: ”Artikel 3a

Certifiering av systemansvariga för lagringssystem

(1)Medlemsstaterna ska säkerställa att varje systemansvarig för lagringssystem, inbegripet systemansvariga för lagringssystem som kontrolleras av systemansvariga för överföringssystem, certifieras av tillsynsmyndigheten i enlighet med denna artikel, eller av en annan behörig myndighet som utsetts av den berörda medlemsstaten, i enlighet med förfarandet i denna artikel. Skyldigheten att certifiera systemansvariga för lagringssystem enligt denna artikel gäller även systemansvariga för lagringssystem som kontrolleras av systemansvariga för överföringssystem som redan har certifierats enligt reglerna om åtskillnad i artiklarna 9–11 i direktiv 2009/73/EG.

(2)För systemansvariga för lagringssystem som driver lagringsanläggningar med en kapacitet på över 3,5 TWh och som den 31 mars 2021 och den 31 mars 2022 hade en fyllnadsnivå som i genomsnitt var mindre än 30 % av deras maximala kapacitet ska tillsynsmyndigheten eller den utsedda myndigheten enligt punkt 1 anta ett utkast till beslut om certifiering av systemansvariga för lagringssystem inom 100 arbetsdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande eller mottagandet av en anmälan enligt punkt 8. För alla övriga systemansvariga för lagringssystem ska ett utkast till beslut antas inom 18 månader från dagen för denna förordnings ikraftträdande eller mottagandet av en anmälan enligt punkt 7 eller 8. Vid bedömningen av risker för energiförsörjningen ska tillsynsmyndigheten eller den utsedda myndigheten enligt punkt 1 ta hänsyn till eventuella risker för försörjningstryggheten på nationell eller regional nivå eller unionsnivå till följd av exempelvis

(a)ägande, leveranser eller andra affärsförbindelser som skulle kunna inverka negativt på incitament och förmåga hos den

systemansvarige för lagringssystemet att fylla lagringsanläggningen,

(b)unionens rättigheter och skyldigheter gentemot ett eller flera tredjeländer enligt internationell rätt, inbegripet alla avtal med ett eller flera tredjeländer som unionen är part i och som rör energitrygghet,

(c)de rättigheter och skyldigheter som den eller de berörda medlemsstaterna har gentemot ett eller flera tredjeländer enligt avtal som ingåtts med dem, i den mån de är förenliga med unionsrätten, eller

(d)andra särskilda fakta och omständigheter i fallet.

(3)Tillsynsmyndigheten eller den utsedda myndigheten enligt punkt 1 ska vägra certifiering om det kan visas att en person som direkt eller indirekt kontrollerar

eller utövar någon rättighet gentemot den systemansvarige för lagringssystemet i den mening som avses i artikel 9 i direktiv 2009/73/EG kan äventyra energitryggheten eller väsentliga säkerhetsintressen för en medlemsstat eller för unionen. Tillsynsmyndigheten eller den utsedda myndigheten enligt punkt 1 får i stället välja att bevilja certifiering på villkor som säkerställer att alla risker som kan inverka negativt på påfyllnaden av lagren enligt denna förordning minskas i tillräcklig utsträckning, och förutsatt att deras genomförbarhet kan säkerställas fullt ut genom ett effektivt genomförande och en effektiv övervakning.

(4)Om tillsynsmyndigheten eller den utsedda myndigheten enligt punkt 1 kommer fram till att riskerna för försörjningstryggheten inte kan undanröjas genom villkor i enlighet med punkt 3 och därför vägrar certifiering, ska den

(a)kräva att varje person som den anser kan äventyra energitryggheten eller väsentliga säkerhetsintressen för någon medlemsstat eller unionen avyttrar sitt aktieinnehav eller sina rättigheter gentemot den systemansvarige för lagringssystemet, och fastställa en tidsfrist för avyttrandet,

(b)vid behov besluta om interimistiska åtgärder för att säkerställa att sådana personer inte kan utöva någon kontroll över eller rättigheter gentemot den systemansvarige för lagringssystemet förrän aktieinnehavet eller rättigheterna har avyttrats, och

(c)besluta om lämpliga kompensationsåtgärder.

(5)Tillsynsmyndigheten eller den utsedda myndigheten enligt punkt 1 ska utan dröjsmål anmäla utkastet till beslut till kommissionen, tillsammans med all relevant information om beslutet i fråga. Kommissionen ska avge sitt yttrande om utkastet till beslut till den nationella tillsynsmyndigheten eller den utsedda myndigheten enligt punkt 1 inom 50 arbetsdagar. Tillsynsmyndigheten eller den utsedda myndigheten enligt punkt 1 ska ta största möjliga hänsyn till kommissionens yttrande.

(6)Tillsynsmyndigheten eller den utsedda myndigheten enligt punkt 1 ska anta sitt beslut om certifiering av systemansvariga för lagringssystem senast 25 arbetsdagar efter mottagandet av kommissionens yttrande.

(7)Innan en nybyggd lagringsanläggning tas i drift ska den systemansvarige för lagringssystemet certifieras i enlighet med punkterna 1–6. Den systemansvarige för lagringssystemet ska underrätta tillsynsmyndigheten eller den utsedda myndigheten enligt punkt 1 om sin avsikt att ta lagringsanläggningen i drift.

(8)Systemansvariga för lagringssystem ska till tillsynsmyndigheten eller den utsedda myndigheten enligt punkt 1 anmäla alla planerade transaktioner som skulle kräva en ny bedömning av om de uppfyller certifieringskraven enligt punkterna 1 och 2.

(9)Tillsynsmyndigheten eller den utsedda myndigheten enligt punkt 1 ska övervaka att de systemansvariga för lagringssystem fortsätter att uppfylla kraven i punkterna 1 och 2. För att säkerställa efterlevnaden ska myndigheten inleda ett certifieringsförfarande

(a)efter anmälan från den systemansvarige för lagringssystem i enlighet med punkt 7 eller 8,

(b)på eget initiativ om den har kännedom om att en planerad förändring av rättigheter gentemot eller inflytande över en systemansvarig för lagringssystem kan leda till bristande efterlevnad av kraven i punkterna 1 och 2,

(c)efter en motiverad begäran från kommissionen.

(10)Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa fortsatt drift av lagringsanläggningarna på deras territorier. Dessa lagringsanläggningar får endast avsluta sin verksamhet efter en bedömning som gjorts av tillsynsmyndigheten eller den utsedda myndigheten enligt punkt 1, med beaktande av ett yttrande från Entso-G som innehåller slutsatsen att avslutandet av verksamheten inte försämrar försörjningstryggheten för gas på nationell nivå eller unionsnivå. Om det inte är tillåtet att avsluta verksamheten ska lämpliga kompensationsåtgärder vidtas där så är befogat.

(11)Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt som närmare beskriver det förfarande som ska följas vid tillämpningen av denna punkt i enlighet med artikel 19.

(12)Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på delar av LNG- anläggningar som används för lagring.

(2)I artikel 13 ska följande punkt läggas till som punkt 3:

”3. En rabatt på 100 % ska tillämpas på kapacitetsbaserade överföringstariffer vid inmatningspunkter från och uttagspunkter till lagringsanläggningar, såvida inte en lagringsanläggning som är ansluten till fler än ett överförings- eller distributionsnät faktiskt används för att konkurrera med en sammanlänkningspunkt. Kommissionen ska se över denna rabatt 5 år efter det att förordningen har trätt i kraft. Den ska bedöma om den reduktionsnivå som fastställs i denna artikel fortfarande är tillräcklig med tanke på lagringsskyldigheten enligt artikel 6a i förordning (EU) 2017/1938.”

Artikel 3

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning ska tillämpas fram till ikraftträdandedagen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) om de inre marknaderna för förnybara gaser och naturgaser och för vätgas, på grundval av kommissionens förslag av den 15 december 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten

1.1.Berörda politikområden

Den europeiska gröna given – Energi – Tryggad energiförsörjning

1.2.Förslaget eller initiativet avser  en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd5

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.3.Mål

1.3.1.Allmänt/allmänna mål:

1.3.2.Specifikt/specifika mål: Specifikt mål nr 1:

Tillräckliga nivåer av gaslagring i EU i november 2022 Specifikt mål nr 2:

Tillräckliga nivåer av gaslagring i EU i november 2023 och framåt Specifikt mål nr 3:

5I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

Certifiering av systemansvariga för lagringssystem i EU inom 18 månader

1.3.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Ökat strategiskt oberoende för EU Ökad energitrygghet i EU Stabilitet/mindre volatilitet på gasmarknaderna

1.3.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Lagerfyllnadsnivåer i november, från 2022 och framåt

Antal systemansvariga för lagringssystem i EU som certifierats

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Förslaget är ett svar på stats- och regeringschefernas begäran i Versailles och bör genomföras omedelbart, bland annat genom en överenskommelse med medlagstiftarna om att påskynda medbeslutandeförfarandet.

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante) Förväntat mervärde för unionen (ex post)

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Erfarenheterna från detta år visar att gaslagren måste vara tillräckligt fyllda när uppvärmningssäsongen börjar och att gasuttagen måste göras på ett sätt som inte äventyrar EU:s försörjningstrygghet. Detta är avgörande för EU:s strategiska oberoende och för att skydda människor och företag i Europa mot potentiella störningar.

1.4.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Initiativet faller inom ramen för den europeiska gröna given, där försörjningstrygghet är en viktig komponent.

1.4.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Genomförandet av denna rättsakt kommer att kräva ytterligare personalresurser och även vissa administrativa utgifter.

1.5.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period 2022–2027

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet6

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

ej tillämpligt

6Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Denna finansieringsöversikt för en rättsakt omfattar personalkostnader och eventuellt administrativa arrangemang. Standardregler för denna typ av utgifter gäller.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Standardregler för denna typ av utgifter gäller.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Sammantaget kräver initiativet personalutgifter och eventuellt administrativa arrangemang. Standardregler för denna typ av utgifter gäller.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Sammantaget kräver initiativet personalutgifter och eventuellt administrativa arrangemang. Standardregler för denna typ av utgifter gäller.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategin för bedrägeribekämpning.

Sammantaget kräver initiativet personalutgifter och eventuellt administrativa arrangemang. Standardregler för denna typ av utgifter gäller.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

		Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
Rubrik i		Budgetrubrik	utgifter			Bidrag
Rubrik i			utgifter
den
den
fleråriga	Nummer			från Efta-	från		från	enligt artikel
budgetrame			Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän		från	21.2 b i
budgetrame			Diff./Icke-	länder8	kandidatlän		tredjeländ	21.2 b i
n			diff.7	länder8	der9		tredjeländ	budgetförordninge
n			diff.7		der9		er	budgetförordninge
							er	n
								n

	ej tillämpligt		ej	ej	ej		ej
			tillämplig	tillämpli	ej		tillämpli	ej tillämpligt
			tillämplig	tillämpli	tillämpligt		tillämpli	ej tillämpligt
			t	gt	tillämpligt		gt
			t	gt			gt

∙Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i		Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
		Budgetrubrik	utgifter			Bidrag
			utgifter
den
den
fleråriga	Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	från		från	enligt artikel
budgetrame					från		från	21.2 b i
budgetrame					kandidatlän		tredjeländ	21.2 b i
n			diff.	länder	kandidatlän		tredjeländ	budgetförordninge
n			diff.	länder	der		er	budgetförordninge
					der		er	n
								n

			ej	ej	ej		ej
	ej tillämpligt		tillämplig	tillämpli	ej		tillämpli	ej tillämpligt
	ej tillämpligt		tillämplig	tillämpli	tillämpligt		tillämpli	ej tillämpligt
			t	gt	tillämpligt		gt
			t	gt			gt

Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga

Nummer

ej tillämpligt

budgetramen

År

För in så många år som behövs

GD: <…….>

för att redovisa varaktigheten för

TOTALT

n10

n+1

n+2

n+3

inverkan på resursanvändningen

(jfr punkt 1.6)

 Driftsanslag

Budgetrubrik11

Åtaganden

(1a)

Betalningar

(2 a)

Budgetrubrik

Åtaganden

(1b)

Betalningar

(2b)

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen

för vissa operativa program12

Budgetrubrik

(3)

TOTALA anslag

Åtaganden

=1a+1b

10Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

11Enligt den officiella kontoplanen.

12Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

för GD <…….>

=2a+2b

Betalningar

 TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)

	Betalningar	(5)
	Betalningar	(5)

 TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras		(6)
genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)
genom ramanslagen för vissa operativa program

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+6
för RUBRIK <….>
för RUBRIK <….>
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6

Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

 TOTALA driftsanslag (alla rubriker	Åtaganden	(4)
avseende driftsanslag)	Betalningar	(5)

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras
genom ramanslagen för vissa operativa program (alla
driftsrelaterade rubriker)		(6)

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+6
för RUBRIKERNA 1–6
för RUBRIKERNA 1–6
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6
(referensbelopp)	Betalningar	=5+6
(referensbelopp)

Rubrik i den fleråriga	7	”Administrativa utgifter”
budgetramen	7	”Administrativa utgifter”
budgetramen

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

För in så många år som behövs

för att redovisa varaktigheten för

TOTALT

n+1

n+2

n+3

inverkan på resursanvändningen

(jfr punkt 1.6)

GD: Energi

 Personalresurser

2,355

2,198

2,041

1,884

–

13,188

 Övriga administrativa utgifter

0,080

0,150

–

0,830

GD TOTALT <…….>

Anslag

2,455

2,505

2,384

2,191

2,304

–

14,018

TOTALA anslag

(summa åtaganden

2,455

2,505

2,384

2,191

2,304

för RUBRIK 7

–

14,018

summa betalningar)

i den fleråriga budgetramen

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

För in så många år som behövs

för att redovisa varaktigheten för

TOTALT

n13

n+1

n+2

n+3

inverkan på resursanvändningen

(jfr punkt 1.6)

TOTALA anslag

Åtaganden

2,455

2,505

2,384

2,191

2,304

–

14,018

13Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

för RUBRIKERNA 1–7	Betalningar
i den fleråriga budgetramen

2,455	2,505	2,505	2,384	2,191	2,304	–	14,018

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag ej tillämpligt

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

För in så många år som behövs för att redovisa

varaktigheten för inverkan på

TOTALT

n+1

n+2

n+3

resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Ange mål och

output

OUTPUT

Geno



Typ14

msnitt

Antal

antal

kostnad

liga

Kostn.

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 115…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	För in så många år som behövs för att redovisa
	År	År	År	År	varaktigheten för inverkan på			TOTALT
	n 16	n+1	n+2	n+3	varaktigheten för inverkan på			TOTALT
	n 16	n+1	n+2	n+3	resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
					resursanvändningen (jfr punkt 1.6)


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	2,355	2,355	2,355	2,198	2,041	1,884	–	13,188

Övriga administrativa	0,080	0,150	0,150	0,150	0,150	0,150	–	0,830
utgifter	0,080	0,150	0,150			0,150	–	0,830
utgifter

Delsumma för RUBRIK
7	2,455	2,505	2,505	2,384	2,191	2,304	–	14,018
i den fleråriga	2,455	2,505	2,505	2,384	2,191	2,304	–	14,018
i den fleråriga
budgetramen


Utanför RUBRIK 717
of the multiannual
financial framework

Personalresurser	0	0	0	0	0	0		0

Övriga utgifter	0	0	0	0	0	0		0
av administrativ natur	0	0	0	0	0	0		0
av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 7	0	0	0	0	0	0		0
i den fleråriga	0	0	0	0	0	0		0
i den fleråriga
budgetramen


TOTALT	2,455	2,505	2,505	2,384	2,191	2,304	–	14,018

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

						För in så många år som
		År	År			behövs för att redovisa
		År	År	År n+2	År n+3	varaktigheten för inverkan på
		n	n+1	År n+2	År n+3	varaktigheten för inverkan på
		n	n+1			resursanvändningen (jfr punkt
						resursanvändningen (jfr punkt
							1.6)

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i		15	15	15	14	13	12	–
medlemsstaterna)		15	15	15	14	13	12	–
medlemsstaterna)

20 01 02 03 (vid delegationer)		–	–	–	–	–	–	–

01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		–	–	–	–	–	–	–

01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		–	–	–	–	–	–	–

Annan budgetrubrik (ange vilken)		–	–	–	–	–	–	–

 Extern personal (i heltidsekvivalenter)18

20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier		–	–	–	–	–	–	–
finansierade genom ramanslaget)		–	–	–	–	–	–	–
finansierade genom ramanslaget)

20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter,		–	–	–	–	–	–	–
vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)		–	–	–	–	–	–	–


	- vid huvudkontoret	–	–	–	–	–	–	–
XX 01 xx yy zz 19		–	–	–	–	–	–	–

	- vid delegationer	–	–	–	–	–	–	–

01 01 01 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier		–	–	–	–	–	–	–
som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)		–	–	–	–	–	–	–
som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 12 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier		–	–	–	–	–	–	–
som arbetar med direkta forskningsåtgärder)		–	–	–	–	–	–	–
som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)		–	–	–	–	–	–	–

TOTALT		15	15	15	14	13	12	–

XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	I förslaget fastställs en ny och förbättrad struktur för tryggad
	gasförsörjning, med nya skyldigheter för medlemsstaterna och en på
	motsvarande sätt förstärkt roll för GD Energi på en rad olika områden,
	nämligen
	∙ övergripande förvaltning och genomförande av förordningen (1
	heltidsekvivalent),
	∙ hantering av den förstärkta rollen för gruppen för samordning av

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

gasförsörjningen (0,5 heltidsekvivalenter),

∙övervakning av fyllnadsnivåer och fastställande av tekniska genomförandefaktorer, t.ex. fyllnadskurvor (inklusive ekonomisk och teknisk analys och datahantering) (1,5 heltidsekvivalenter),

∙förvaltning av den LNG-plattform som avses i den nya artikel 6b.1 (5 heltidsekvivalenter),

∙bedömning av de anmälningar om bördefördelning som avses i artikel 6c (1 heltidsekvivalent),

∙yttrande om certifiering av systemansvariga för lagringssystem (3 heltidsekvivalenter),

∙administrativt stöd (1 heltidsekvivalent).

Extern personal	ej tillämpligt

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka omfördelningar som krävs, och ange berörda budgetrubriker och motsvarande belopp. Bifoga en Excel-tabell om det gäller en större omfördelning.

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetrubriker, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt de motsvarande beloppen.

3.2.5.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För in så många år som behövs

År

för att redovisa varaktigheten för

Totalt

n20

n+1

n+2

n+3

inverkan på resursanvändningen

(jfr punkt 1.6)

Ange vilket organ

som

–

deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som

–

tillförs genom

samfinansiering

20Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna21
	Belopp som
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det						För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År		År	År	För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År		År	År	redovisa varaktigheten för inverkan på
	budgetåret	n	n+1		n+2	n+3	redovisa varaktigheten för inverkan på
	budgetåret	n	n+1		n+2	n+3	resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
							resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

ej tillämpligt

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

ej tillämpligt

21Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.