Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 och rådets beslut 2005/671/RIF vad gäller digitalt informationsutbyte i terrorismärenden
EU-dokument COM(2021) 757
EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 1.12.2021
COM(2021) 757 final
2021/0393 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 och rådets
beslut 2005/671/RIF vad gäller digitalt informationsutbyte i terrorismärenden
{SWD(2021) 391 final}
| SV | SV |
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
• Motiv och syfte med förslaget
Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) samordnar utredningar och lagföring avseende grov gränsöverskridande brottslighet i och utanför Europa. Som Europeiska unionens nav för straffrättsligt samarbete stöder Eurojust nationella utredande myndigheter och åklagarmyndigheter.
Kampen mot terrorism har varit en del av Eurojusts mandat sedan byrån inrättades 2002 och är fortfarande en av dess huvudprioriteringar. För att bekämpa terrorism på ett effektivt sätt är det mycket viktigt att de behöriga myndigheterna effektivt utbyter relevant information sinsemellan och med EU:s byråer och organ för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrott.
I rådets beslut 2005/671/RIF av den 20 september 2005 om informationsutbyte och samarbete när det gäller terroristbrott1 fastställs att det är nödvändigt att ha så fullständig och aktuell information som möjligt för att det ska vara möjligt att bekämpa terrorism. Terroristhotets fortlevande och komplexitet leder till ett behov av mer informationsutbyte.
Mot denna bakgrund föreskrivs i rådets beslut 2005/671/RIF att medlemsstaterna ska samla in all relevant information som rör och är ett resultat av brottsutredningar med anknytning till terroristbrott som påverkar eller kan påverka minst två medlemsstater och översända den till Europol2. Dessutom måste medlemsstaterna samla in all relevant information avseende lagföring och fällande domar för terroristbrott som påverkar eller kan påverka minst två medlemsstater och översända den till Eurojust. Varje medlemsstat måste också tillhandahålla all relevant information som samlats in av dess behöriga myndigheter om straffrättsliga förfaranden med anknytning till terroristbrott. Denna information måste snabbt göras tillgänglig för de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat där informationen skulle kunna användas för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrott.
Sedan 2005 har vikten av att utbyta information mellan medlemsstaterna och med Europol och Eurojust blivit ännu tydligare. Genom direktiv (EU) 2017/541 om bekämpande av terrorism3 ändrades rådets beslut 2005/671/RIF för att säkerställa att information utbyts mellan medlemsstater på ett effektivt sätt och i rätt tid, med beaktande av det allvarliga hot som terroristbrott utgör.
En av de viktigaste aspekterna av Eurojusts arbete på detta område är det europeiska rättsliga terrorismbekämpningsregistret (CTR). CTR lanserades i september 2019 på grundval av rådets beslut 2005/671/RIF. För CTR tillhandahåller medlemsstaterna information om rättsliga förfaranden avseende terroristbrott inom deras jurisdiktion. Dessa uppgifter lagras och dubbelkontrolleras i Eurojusts informationsbehandlingssystem – Eurojusts
1
2
3
Rådets beslut 2005/671/RIF av den 20 september 2005 om informationsutbyte och samarbete när det gäller terroristbrott (EUT L 253, 29.9.2005, s. 22).
Europol är EU:s brottsbekämpande organ. Europol stöder brottsbekämpande myndigheter i hela EU när det gäller brottsbekämpningsverksamhet inom alla sina behörighetsområden.
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6).
| SV | 1 | SV |
ärendehanteringssystem (CMS) – på samma sätt som operativa uppgifter som rör pågående ärenden med rättsligt samarbete som stöds av Eurojust. Målet är att identifiera potentiella kopplingar mellan rättsliga förfaranden för terrorismbekämpning och eventuella samordningsbehov till följd av dessa. På grundval av resultaten av studien Digital Criminal Justice4 identifierades en förbättring av CTR:s funktion som en av de viktigaste prioriteringarna i den europeiska straffrätten.
I och med ikraftträdandet av förordning (EU) 2018/1727 om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete5 (nedan kallad Eurojustförordningen) i december 2019 fick Eurojust en ny rättslig ram och omvandlades till en EU-byrå. Eftersom Eurojustförordningen antogs innan CTR inrättades innehöll den förordningen inga bestämmelser om CTR och dess funktioner. Detta skapar rättsosäkerhet, särskilt eftersom förhållandet mellan rådets beslut 2005/671/RIF och Eurojustförordningen är oklart.
Det finns ytterligare problem när det gäller de uppgifter som de nationella myndigheterna delar med Eurojust. För närvarande får Eurojust ofta inte de uppgifter som är nödvändiga från nationella myndigheter för att dubbelkontrollera information om terrorismärenden i enlighet med rådets beslut 2005/671/RIF och om allvarlig brottslighet i enlighet med artikel 21 i Eurojustförordningen. Det finns många orsaker till detta. Till att börja med är rådets beslut 2005/671/RIF inte tillräckligt precist, eftersom det var avsett att ha ett mycket bredare tillämpningsområde. Det ger visserligen viss vägledning om vilken typ av information medlemsstaterna ska skicka till Eurojust, men det är fortfarande inte tillräckligt specificerat. Dessutom avstår man ofta från att dela information på grund av bristen på säkra kommunikationskanaler och den administrativa börda som den manuella extraheringen av informationen orsakar, eftersom mer strukturerat och automatiserat utbyte av uppgifter inte är möjligt utan ytterligare digitalisering.
Dessutom begränsar det nuvarande ärendehanteringssystemet och databehandlingsmiljön Eurojusts möjligheter att spela en mer proaktiv roll i det digitaliserade rättsliga samarbetet. Eurojusts tekniskt föråldrade ärendehanteringssystem kan inte på ett lämpligt sätt integrera och stödja ett innovativt verktyg som CTR som kräver säkert digitalt utbyte och dubbelkontroll av data. Dessutom återspeglas den tekniska utformningen av ärendehanteringssystemet i Eurojustförordningen. I Eurojustförordningen begränsas inrättandet av ärendehanteringssystemet till tillfälliga arbetsregister, som syftar till att stödja den administrativa uppföljningen av pågående ärenden, och ett index6. I förordningen föreskrivs inte uttryckligen att ytterligare en CTR-databas ska inrättas inom ärendehanteringssystemet. Behandling av personuppgifter utanför ärendehanteringssystemet är förbjuden7. Därför är det inte heller juridiskt möjligt att inrätta ytterligare en CTR-databas utanför ärendehanteringssystemet.
Det finns också praktiska och rättsliga utmaningar när det gäller samarbetet med sambandsåklagare från tredjeländer. Eurojust har ingått samarbetsavtal med 12 tredjeländer8
4
5
6
7
8
Cross-border Digital Criminal Justice, Final Report, https://op.europa.eu/en/publication-detail/- /publication/e38795b5-f633-11ea-991b-01aa75ed71a1/language-en.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2002/187/RIF (EUT L 295, 21.11.2018, s. 138).
Se artikel 23.1 i Eurojustförordningen. Se artikel 23.6 i Eurojustförordningen.
Det finns samarbetsavtal mellan Eurojust och Albanien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Georgien, Island, Liechtenstein, Moldavien, Norge, Schweiz, Ukraina och USA. Eurojust har ingått ett
| SV | 2 | SV |
innan Eurojustförordningen trädde i kraft. Dessa avtal innehåller bestämmelser om datautbyte, uppgiftsskydd och praktiskt samarbete. För att underlätta samarbetet gör de det möjligt att utstationera sambandsåklagare vid Eurojust. Dessa sambandsåklagare arbetar sida vid sida med sina kollegor från EU:s medlemsstater och ger stöd i gränsöverskridande utredningar som involverar deras land i enlighet med tillämpliga samarbetsavtal. I Eurojustförordningen nämns dock inte dessa sambandsåklagare eller deras tillgång till ärendehanteringssystemet över huvud taget. Därför är det för närvarande oklart hur uppgifter, inbegripet personuppgifter, kan utbytas effektivt och säkert med sambandsåklagare från tredjeländer i enlighet med Eurojustförordningen.
I detta syfte syftar detta förslag till att göra det möjligt för Eurojust att fullgöra sin starkare och mer proaktiva roll enligt Eurojustförordningen när det gäller att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella utredande myndigheter och åklagarmyndigheter avseende allvarlig brottslighet, särskilt terroristbrott, genom att
∙göra det möjligt för Eurojust att mer effektivt identifiera kopplingar mellan parallella gränsöverskridande utredningar och lagföring avseende terroristbrott och att proaktivt ge återkoppling om dessa kopplingar till medlemsstaterna,
∙göra utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna, Eurojust och tredjeländer effektivare och säkrare.
För att uppnå dessa mål syftar förslaget också till att skapa rättslig säkerhet avseende den exakta omfattningen av skyldigheten att utbyta information i terrorismärenden och förhållandet till rådets beslut 2005/671/RIF, vilket kräver väsentliga ändringar av Eurojustförordningen och rådets beslut 2005/671/RIF.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Förslaget aviserades i kommissionens meddelande om digitalisering av rättskipningen i EU9 som en del av ett bredare initiativ för att möjliggöra säker elektronisk kommunikation och säkert utbyte av information och handlingar mellan domstolar, nationella myndigheter och byråer för rättsliga och inrikes frågor. I linje med meddelandet bygger det på e-Codex10 som standarden för säker digital kommunikation i gränsöverskridande rättsliga förfaranden. Som en del av paketet om digitalisering av rättskipningen och tillsammans med initiativet om digitalisering av gränsöverskridande rättsligt samarbete och initiativet om samarbetsplattformen för gemensamma utredningsgrupper är det ett av de förslag som
9
10
annat samarbetsavtal med Danmark, som inte är medlem i Eurojust i enlighet med protokoll 22 till Lissabonfördraget. Del tre avdelning IV i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, innehåller också bestämmelser om det framtida samarbetet mellan nationella myndigheter i Förenade kungariket och Eurojust.
Kommissionens meddelande om digitalisering av rättskipningen i Europeiska unionen: En verktygslåda med möjligheter, COM(2020) 710 final, 2.12.2020.
e-Codex är ett programvarupaket som möjliggör förbindelser mellan nationella system och gör det möjligt för användare, såsom rättsliga myndigheter, rättstillämpare och allmänheten, att skicka och ta emot handlingar, rättsliga formulär, bevis och annan information på ett snabbt och säkert sätt. e-Codex används redan i systemet för digitalt utbyte av elektroniska bevis (eEDES) och vissa pilotprojekt. För att säkerställa dess långsiktiga hållbarhet har kommissionen antagit ett förslag om att anförtro vidareutvecklingen och underhållet åt Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.
| SV | 3 | SV |
förtecknas i kommissionens arbetsplan för 2021 under rubriken ”En ny satsning på demokrati i Europa”11.
Förslaget beaktar också kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) [.../...]12 om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF för att anpassa det till direktiv (EU) 2016/68013 (dataskyddsdirektivet för brottsbekämpning – LED). En nära samordning kommer att krävas under hela lagstiftningsprocessen för att säkerställa konsekvens i ändringarna.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Vikten av att förbättra det digitala utbytet av uppgifter om terrorismärenden och av att modernisera Eurojusts ärendehanteringssystem har betonats i flera högnivådokument, såsom strategin för EU:s säkerhetsunion14, agendan för terrorismbekämpning för EU15 och EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet16. I den sistnämnda tillkännagav kommissionen att den skulle stödja moderniseringen av Eurojusts ärendehanteringssystem för att hjälpa Eurojust att ge återkoppling till nationella myndigheter och upptäcka rättsliga kopplingar mellan pågående utredningar.
Förslaget tar också full hänsyn till det mandat med vilket rådet bemyndigade kommissionen att förhandla fram ytterligare samarbetsavtal om samarbetet mellan Eurojust och ytterligare 13 tredjeländer17.
Det tar också hänsyn till Eurojusts samarbete med andra EU-organ eller EU-byråer, nämligen Europeiska åklagarmyndigheten18, Europol som EU:s byrå för polissamarbete19, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)20 och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex)21, och vikten av säkert datautbyte och upprättande av ”träff/icke-träff”-förbindelser mellan vissa av dem.
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
Kommissionens meddelande: Kommissionens arbetsprogram 2021: Ett livskraftigt EU i en känslig omvärld, COM(2020) 690 final.
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) [.../...] om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF vad gäller dess anpassning till EU:s regler om skydd av personuppgifter (EUT L...).
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).
Kommissionens meddelande: Strategi för EU:s säkerhetsunion, COM(2020) 605 final.
Kommissionens meddelande: En agenda för terrorismbekämpning för EU, COM(2020) 795 final. Kommissionens meddelande om EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025, COM(2021) 170 final.
Rådets beslut (EU) 2021/7072 av den 16 mars 2021.
Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 14.11.2019, s. 1).
| SV | 4 | SV |
Eftersom den information som utbyts är ytterst känslig är det viktigt att genomförandet av strategin med en verktygslåda för digitalisering av rättskipningen, bland annat genom detta förslag, sker på ett sätt som garanterar starka cybersäkerhetsstandarder. Detta är förenligt med det tillvägagångssätt som skisseras i EU:s strategi för cybersäkerhet22 och kommissionens förslag till direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen (NIS2)23, som syftar till att ytterligare förbättra cybersäkerhetskapaciteten hos offentliga och privata entiteter, behöriga myndigheter och unionen som helhet på området cybersäkerhet och skydd av kritisk infrastruktur. Även om rättsväsendet i medlemsstaterna inte omfattas av NIS2-förslaget är det väsentligt att medlemsstaterna inför nationella åtgärder som skulle säkerställa en jämförbar cybersäkerhetsnivå.
2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för ändring av Eurojustförordningen är artikel 85 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget). Enligt artikel 85 i EUF- fördraget ska Eurojusts struktur, arbetssätt, verksamhetsområde och uppgifter regleras genom en förordning. Detta inbegriper även inrättandet av säkra kommunikationskanaler mellan EU:s medlemsstater och Eurojust samt Eurojusts samarbete med sambandsåklagare från tredjeländer som utstationerats vid Eurojust.
Ändringarna av rådets beslut 2005/671/RIF vad gäller strykningen av hänvisningar till Eurojust är endast en följd av ändringarna avseende Eurojustförordningen. De kan därför också grundas på artikel 85 i EUF-fördraget.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Enligt subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen bör åtgärder vidtas på EU-nivå endast när målen inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstater på egen hand och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på EU-nivå. Det finns också ett behov av att anpassa varje åtgärds art och intensitet till det identifierade problemet.
Eftersom terrorismbrott ofta till sin natur är gränsöverskridande kan åtgärder enbart på nationell nivå inte motverka dem på ett effektivt sätt. Därför väljer medlemsstaterna att samarbeta för att ta itu med de hot som terrorismen utgör. De strävar efter att samordna sina rättsliga åtgärder och samarbeta för att ta itu med gemensamma utmaningar. I egenskap av EU:s byrå för straffrättsligt samarbete är Eurojust ett konkret uttryck för medlemsstaternas strävan efter att skydda sina medborgare genom samarbete.
Det finns ett särskilt behov av EU-åtgärder eftersom de planerade åtgärderna har en reell EU- dimension. De syftar till att förbättra Eurojusts förmåga att agera. Det är Eurojusts uppdrag att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella rättsliga myndigheter när det gäller allvarlig brottslighet, inbegripet terrorism, som påverkar minst två medlemsstater eller som kräver lagföring på gemensamma grunder. Detta mål kan endast uppnås på EU-nivå,
22
23
JOIN/2020/18 final. COM 2020/823 final.
| SV | 5 | SV |
i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Medlemsstaterna kan inte på egen hand skapa en lämpligare rättslig ram för CTR:s funktion och ändring av beslut 2005/671/RIF. Därför bör unionen upprätta de rättsligt bindande instrumenten för att uppnå dessa resultat i enlighet med de befogenheter som den tilldelats genom EU-fördragen.
•Proportionalitetsprincipen
I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i EU-fördraget finns det ett behov av att anpassa varje åtgärds art och intensitet till det identifierade problemet. Alla problem som tas upp i detta förslag kräver stöd på EU-nivå för att medlemsstaterna ska kunna ta itu med dessa problem på ett effektivt sätt.
Artikel 1 och artikel 2 i förslaget syftar till att bättre integrera CTR i Eurojusts rättsliga och tekniska ram och förbättra samarbetet med sambandsåklagare från tredjeländer. Utan dessa ändringar kan Eurojust inte identifiera kopplingar mellan samtidiga utredningar och lagföringar. Byrån kan inte fullgöra sin centrala roll vad gäller att stödja och stärka samarbetet mellan medlemsstaternas nationella myndigheter vid utredning och lagföring av allvarliga former av brottslighet, särskilt terrorism. För att Eurojust fullt ut ska kunna utföra sin kritiska uppgift är det nödvändigt att säkerställa en samordnad rättslig uppföljning.
På grund av den i allt högre grad gränsöverskridande karaktären hos organiserad brottslighet och terroristorganisationer, något som underlättas av användningen av digitala kommunikationsverktyg, behövs det också en mer samordnad strategi när det gäller tredjeländer. Utredningar och lagföring involverar ofta myndigheter från länder utanför EU. I linje med proportionalitetsprincipen går förslaget därför inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
•Val av instrument
Genom artikel 1 i förslaget ändras Eurojustförordningen. Artikel 85 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för Eurojustförordningen. I artikeln föreskrivs att Eurojust ska regleras genom en förordning som ska antas i linje med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
Artikel 2 i förslaget syftar till att ändra ett rådsbeslut som antogs innan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009. Eftersom dessa ändringar endast är en följd av ändringarna av Eurojustförordningen kan de införas som ett underordnat inslag i förordningen om ändring av Eurojustförordningen.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Samråd med berörda parter
Ett omfattande riktat samråd genomfördes för att säkerställa ett brett deltagande av berörda parter i utarbetandet av förslaget. Samråden omfattade bilaterala kontakter, möten med berörda parter och experter, skriftliga bidrag och en enkät bland rättstillämpare.
Kommissionen samlade in ett brett och balanserat spektrum av synpunkter i denna fråga genom att ge alla berörda parter möjlighet att uttrycka sina åsikter. I samrådsprocessen inkluderades i synnerhet medlemsstater, nationella myndigheter såsom nationella kontaktpersoner för terrorismfrågor, åklagare och domare, Eurojust, dess nationella enheter och administration, den europeiska samordnaren för kampen mot terrorism, Europol, akademiker och aktörer inom områdena grundläggande rättigheter och dataskydd.
| SV | 6 | SV |
Dessutom diskuterades ämnet den 17 juni 2021 i kommissionens expertgrupp för EU:s straffrättsliga politik, som består av akademiker och rättstillämpare inom EU:s straffrätt, och den 24 juni 2021 i kommissionens expertgrupp för digital straffrätt, som består av experter från medlemsstaterna.
I stort sett välkomnade alla berörda parter initiativet och var överens om de problemområden som identifierats. De berörda parterna hade en tämligen klar uppfattning om vilken information som skulle delas med Eurojust: Det bör vara de uppgifter som är nödvändiga för att identifiera personer som är föremål för utredningar. På det hela taget var uppgiftslämnarna nöjda med omfattningen av de uppgifter som samlats in genom Eurojusts nuvarande CTR- mall.
Det fanns ett starkt stöd för att upprätta säkra kommunikationskanaler mellan medlemsstaterna och Eurojust. Eurojust skulle föredra säkra kommunikationskanaler för alla operativa personuppgifter som skickas till Eurojust. Många berörda parter underströk att det nuvarande ärendehanteringssystemet inte skulle kunna fullgöra de uppgifter som planeras för CTR.
Det rådde allmän enighet om att sambandsåklagare bör ha operativ tillgång till ärendehanteringssystemet. Medlemsstaterna och rättstillämpare vid Eurojust påpekade att tredjeländer som har ingått ett samarbetsavtal, och därför kan utstationera en sambandsåklagare vid Eurojust, bör kunna inleda och avsluta ärenden på ett oberoende sätt.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Förslaget grundar sig på resultaten av studien Digital Criminal Justice24. I studien granskades behoven och alternativen för att skapa en ”gränsöverskridande digital straffrätt”, en snabb, tillförlitlig och säker it-infrastruktur som gör det möjligt för nationella åklagarmyndigheter i medlemsstaterna att interagera med sina nationella motparter, byråer som arbetar med rättsliga och inrikes frågor (RIF) och EU-organ på RIF-området.
•Konsekvensbedömning
Ingen konsekvensbedömning gjordes, eftersom förslaget främst syftar till att inrätta en tidsenlig teknisk lösning för att stödja medlemsstaternas myndigheter och Eurojust, utan att ändra de huvudprinciper som ligger till grund för den befintliga rättsliga samarbetsramen.
Kommissionens avdelningar utarbetade dock ett analytiskt underlag i form av ett arbetsdokument25 som åtföljer förslaget. Arbetsdokumentet innehåller en detaljerad problembeskrivning, en genomgång av de underliggande drivkrafterna och en beskrivning av förslagets mål. Det analyserar den föreslagna lösningen mot bakgrund av effektiviteten, men även potentiella konsekvenser för grundläggande rättigheter.
Enligt det analytiska stöddokumentet var de största problemen att Eurojust inte får uttömmande information om ärenden från de behöriga nationella myndigheterna, att Eurojusts ärendehanteringssystem inte stöder den automatiserade identifieringen av kopplingar och att samarbetet med sambandsåklagarna från tredjeländer inte är effektivt. Som lösning föreslås att man ska förtydliga och skärpa skyldigheten att utbyta information om terrorismärenden
24
25
Cross-border Digital Criminal Justice, Final Report, https://op.europa.eu/en/publication-detail/- /publication/e38795b5-f633-11ea-991b-01aa75ed71a1/language-en.
SWD(2021) 391.
| SV | 7 | SV |
med Eurojust, modernisera Eurojusts ärendehanteringssystem och förbättra den rättsliga grunden för samarbete med sambandsåklagare från tredjeländer.
Den förbättrade effektiviteten i datautbytet mellan nationella myndigheter och Eurojust, inbegripet användningen av säkra kommunikationskanaler, förväntas påtagligt förbättra Eurojusts förmåga att identifiera kopplingar mellan pågående och avslutade förfaranden. Moderniseringen av Eurojusts databehandlingsmiljö har samma mål. Identifieringen av sådana kopplingar förväntas hjälpa de rättsliga myndigheterna, i olika skeden av nationella förfaranden, att identifiera och framgångsrikt lagföra personer som misstänks för terroristbrott eller personer som är inblandade i annan allvarlig brottslighet och som har anknytning till sådana misstänkta personer. Möjligheten för Eurojust att stödja medlemsstaterna med dess fulla potential bör avsevärt stärka de rättsliga åtgärderna i kampen mot terrorism och andra former av allvarlig brottslighet.
•Grundläggande rättigheter
Med tanke på hur viktig behandlingen av personuppgifter är för brottsbekämpande ändamål och Eurojusts stödverksamhet belyser förslaget behovet av att säkerställa full överensstämmelse med de grundläggande rättigheter som fastställs i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Dessa omfattar rätten till skydd av personuppgifter26 och rätten till respekt för privatlivet27. Detta är särskilt viktigt eftersom förslaget omfattar behandling av känsliga personuppgifter som rör brottsutredningar och fällande domar samt biometriska uppgifter. Med tanke på att ett av förslagets huvudsyften är att göra det möjligt för Eurojust att upprätta kopplingar mellan terrorismutredningar, och detta är endast möjligt när Eurojust får tillräcklig information, finns det ett behov av att öka mängden uppgifter som skickas till Eurojust. För dessa uppgifter måste tillräckliga skyddsåtgärder införas. Detta inbegriper en strikt ändamålsbegränsning, särskilt när det gäller biometriska uppgifter. Användningen av säkra kommunikationskanaler och de nya moderniserade ärendehanteringssystemen kommer att bidra till ett bättre skydd av de uppgifter som behandlas av Eurojust. Vid utformningen av ärendehanteringssystemet kommer fokus att läggas på automatiskt och inbyggt dataskydd. Dessutom kommer den underliggande principen om nationella medlemmars och nationella behöriga myndigheters datakontroll inte att ändras. I det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar görs en mer ingående bedömning av förslagets inverkan på grundläggande rättigheter och skyddsåtgärder.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Detta förslag skulle påverka Eurojusts budget och personalbehov. Det uppskattas att ytterligare 33 miljoner euro skulle behövas enligt den finansieringsöversikt som åtföljer förslaget.
På grundval av analysen i studien Digital Criminal Justice28 uppskattas kostnaderna för ett nytt omarbetat ärendehanteringssystem till 31 miljoner euro, inklusive kostnader för utveckling, drift och underhåll under två år29. Eurojust har redan fått 9,5 miljoner euro genom budgetöverföring från Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) i oktober 2021, vilket är
26
27
28
29
Artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Artikel 7 i stadgan.
Cross-border Digital Criminal Justice, Final Report, https://op.europa.eu/en/publication-detail/- /publication/e38795b5-f633-11ea-991b-01aa75ed71a1/language-en, s. 244.
I studion utgick man från en underhållsperiod och ett totalbelopp på 39 miljoner euro. Eftersom den nuvarande EU-budgeten (den fleråriga budgetramen) endast omfattar perioden fram till 2027 drogs underhållskostnaderna för åren 2028 och 2029 av från detta belopp.
| SV | 8 | SV |
anledningen till att de utestående kostnaderna för ärendehanteringssystemet uppskattas till 21,5 miljoner euro. Dessutom kommer cirka 11,5 miljoner euro att behövas för att täcka ytterligare personalbehov under utvecklings- och driftsperioden på fyra år. Dessa 25 ytterligare tjänster skulle vara fasta tjänster för att säkerställa att Eurojust har de resurser som krävs för att utföra sina uppgifter.
De utökade arbetsuppgifterna för Eurojust enligt detta förslag skulle därför kräva mer finansiella och mänskliga resurser jämfört med de medel som öronmärkts i EU:s budget för 2021–2027.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Tidsplanen för genomförandet av ett nytt ärendehanteringssystem för Eurojust, säkra kommunikationskanaler och ett kommunikationsverktyg för ett strukturerat utbyte av uppgifter bygger på analysen i studien Digital Criminal Justice30. För ärendehanteringssystemet skulle det efter en förberedelsefas på sex månader krävas cirka 20 månader för upphandlings- och genomförandefasen. Därför bör den nya tekniska lösningen vara i drift inom cirka två år efter det att förslaget antagits. För inrättandet av de säkra kommunikationskanalerna behövs det en genomförandeakt.
Det kommer att vara viktigt att övervaka och utvärdera digitaliseringen av Eurojusts databehandling för att säkerställa dess effektivitet och dess förenlighet med de grundläggande rättigheterna. Övervakningen och utvärderingen kommer till stor del att utföras inom ramen för den gällande Eurojustförordningen. Kommissionen kommer att göra en oberoende utvärdering av genomförandet av Eurojustförordningen och Eurojusts verksamhet senast den 13 december 2024. Utvärderingen kommer att genomföras vart femte år för att bedöma genomförandet och effekterna av förordningen och Eurojusts effektivitet och ändamålsenlighet i enlighet med artikel 69.1 i Eurojustförordningen.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
I förslaget anges att Eurojustförordningen och rådets beslut 2005/671/RIF bör ändras för att klargöra och skärpa medlemsstaternas rättsliga skyldighet att utbyta uppgifter om terroristbrott med Eurojust. De villkor enligt vilka sambandsåklagare från tredjeländer som utstationerats vid Eurojust kan få tillgång till ärendehanteringssystemet i enlighet med tillämpliga dataskyddsregler bör också klargöras. Säkra kommunikationskanaler och en mer flexibel databehandlingsmiljö bör också inrättas.
Genom artikel 1 i förslaget ändras Eurojustförordningen:
För att säkerställa att Eurojust kan fullgöra sin roll i samarbetet med tredjeländer klargörs i artikel 1.1 i förslaget, i artikel 3.5 i Eurojustförordningen, att Eurojust också kan stödja ärenden som berör en medlemsstat och ett tredjeland, eller en medlemsstat och en internationell organisation. Det sistnämnda skulle vara av särskild betydelse för det potentiella samarbetet med Interpol eller Internationella brottmålsdomstolen, t.ex. när det gäller bevis på slagfältet.
30Cross-border Digital Criminal Justice, Final Report, https://op.europa.eu/en/publication-detail/- /publication/e38795b5-f633-11ea-991b-01aa75ed71a1/language-en, s. 265 ff.
| SV | 9 | SV |
Genom artikel 1.2 i förslaget införs en skyldighet för medlemsstaterna att utse en eller flera nationella kontaktpersoner för terrorism och ge dem tillräckliga befogenheter, tidigare på grundval av artikel 2.2 i rådets beslut 2005/671/RIF, i Eurojustförordningen, genom att en ny punkt 2a läggs till i artikel 20 i Eurojustförordningen. Artikel 1.3 är en följdändring efter införandet av skyldigheten att tillhandahålla information i terrorismärenden i Eurojustförordningen och för att föreskriva en mer allmän skyldighet att lämna uppgifter på ett strukturerat sätt till Eurojust i en ny artikel 22a.
Genom artikel 1.4 i förslaget införs en ny artikel 21a i Eurojustförordningen. Genom artikel 21a klargörs och skärps skyldigheten att lämna information om terrorismförfaranden, tidigare på grundval av artikel 2.3 jämförd med artikel 2.5 i rådets beslut 2005/671/RIF. I artikel 21a anges mer precist de fall där medlemsstaterna är skyldiga att lämna information om brottsutredningar och rättsliga förfaranden avseende terroristbrott. Dessutom fastställs mer tydligt stadiet i brottsutredningar och nationella förfaranden samt typen av information.
I artikel 1.5 i förslaget föreskrivs, i en ny artikel 22a, inrättandet och användningen av säkra kommunikationskanaler mellan alla medlemsstater och Eurojust vid utbyte av känsliga uppgifter. Enligt artikel 22a är medlemsstaterna också skyldiga att tillhandahålla halvautomatiserade uppdateringar av strukturerade data från nationella databaser. Halvautomatiserade innebär ett överföringsläge som delvis är automatiserat och delvis styrs av människan. I artikel 22b och artikel 22c fastställs en ram för kommissionens antagande av genomförandeakter.
Ändringarna av artikel 23 i Eurojustförordningen, som ingår i artikel 1.6 i förslaget, syftar till att göra Eurojustförordningens databehandlingsregler något mer flexibla. Även om huvudprinciperna fortfarande gäller kommer det nu att vara möjligt att lagra information som lämnats enligt artikel 21 om allvarlig brottslighet och enligt artikel 21a om förfaranden för terrorismbekämpning i en annan struktur och under en längre period än i de nuvarande tillfälliga arbetsregistren. I förslaget stryks de tekniska detaljerna som rör ärendehanteringssystemet så att systemet kan moderniseras. Principen om tillfällig lagring kommer dock att bibehållas även för dessa uppgifter, även om lagringsperioderna är något längre för information enligt artikel 21a. I den reviderade artikel 23 anges syftet med ärendehanteringssystemet tydligare.
Genom artikel 1.6 ändras också artikel 24 i Eurojustförordningen genom att den nuvarande principen om informationshantering i ärendehanteringssystemet bibehålls. I artikel 24.1 betonas de nationella medlemmarnas kontroll över och ansvar för uppgifterna i ärendehanteringssystemet. I enlighet med artikel 24.2 fortsätter de nationella medlemmarna att besluta om rätten till tillgång till den information som de hanterar. Genom artikel 24.3 införs en rättslig grund för mer automatiserad uppföljning av kopplingar, om nationella myndigheter godkänner datadelning med vissa parter innan en koppling upptäcks.
Slutligen medför artikel 1.6 följdändringar av artikel 25 i Eurojustförordningen till följd av strykningen av de tekniska detaljerna från artikel 23 i Eurojustförordningen.
Genom artikel 1.7 ändras artikel 27 i Eurojustförordningen för att möjliggöra fortsatt hantering av uppgifter i terrorismärenden där ärendena har avslutats enligt nationell rätt. För att göra det möjligt att effektivt upptäcka kopplingar mellan utredningar och lagföring får även uppgifter om tidigare utredningar, inbegripet sådana som avslutats genom frikännande eller som avgjorts på annat sätt, fortsätta att behandlas under en viss tid.
Genom artikel 1.8 införs nya, längre lagringsperioder för uppgifter som tillhandahålls enligt artikel 21a i Eurojustförordningen för att säkerställa att uppgifterna lagras tillräckligt länge för
| SV | 10 | SV |
att möjliggöra effektivare upptäckt av kopplingar i terrorismfall. Uppgifter i ärenden som inte lett till fällande dom har kortare lagringsperioder för att uppfylla proportionalitetsprincipen.
För att klargöra samarbetet med tredjeländers sambandsåklagare vid Eurojust föreskrivs i artikel 1.9 i förslaget en ny artikel 54a i Eurojustförordningen som ger sambandsåklagare från tredjeländer tillgång till ärendehanteringssystemet. Bestämmelsen fastställer dock inte någon rättslig grund för utbyte av uppgifter. Överföring av uppgifter till en sambandsåklagare är en överföring av uppgifter till ett tredjeland och måste därför alltid ske i enlighet med artikel 56 i Eurojustförordningen.
Genom artikel 1.10 ändras artikel 80 i Eurojustförordningen. Den innehåller övergångsbestämmelser, med beaktande av att det kommer att ta en viss tid tills den nödvändiga tekniska infrastrukturen har införts.
Genom artikel 1.11 införs en ny bilaga III, där den information som ska översändas till Eurojust enligt artikel 21a i Eurojustförordningen fastställs. Förteckningen omfattar biometriska uppgifter, fingeravtryck och fotografier för att säkerställa en tillförlitlig identifiering av misstänkta personer, med beaktande av att alfanumerisk information är otillförlitlig, särskilt när det gäller tredjelandsmedborgare. I terrorismförfaranden är ett fotografi ofta den enda länken till de misstänkta personerna i utredningsskedet, varför ansiktsigenkänning också bör inkluderas. Denna information bör endast tillhandahållas om de nationella rättsliga myndigheterna har tillgång till den.
Genom artikel 2 ändras rådets beslut 2005/671/RIF på följande punkter:
För att klargöra förhållandet mellan rådets beslut 2005/671/RIF och Eurojustförordningen stryks hänvisningarna till Eurojust i rådets beslut. Genom artikel 2.1 samt artikel 2.2 a och c i förslaget till förordning stryks artikel 1 c och artikel 2.2 och 2.5 från beslutet. I artikel 2.2 b stryks hänvisningen till Eurojust från artikel 2.3 i beslutet.
| SV | 11 | SV |
2021/0393 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 och rådets beslut
2005/671/RIF vad gäller digitalt informationsutbyte i terrorismärenden
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 85, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
ienlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet31, och av följande skäl:
(1)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172732 inrättades Eurojust, och där fastställs även dess uppgifter, behörighet och funktioner.
(2)I rådets beslut 2005/671/RIF33 fastställs att det är väsentligt att ha tillgång till så fullständig och aktuell information som möjligt för att man ska kunna bekämpa terrorism. Beslutet ålägger medlemsstaternas behöriga nationella myndigheter att förse Eurojust med information om lagföring och fällande domar för terroristbrott som påverkar eller kan påverka minst två medlemsstater.
(3)Inkonsekvenser i tolkningen av beslut 2005/671/RIF leder till att information inte delas vid rätt tidpunkt, att fel information delas eller att information över huvud taget inte delas. Eurojust måste få tillräcklig information för att kunna identifiera kopplingar mellan gränsöverskridande utredningar.
(4)Att bistå medlemsstaternas behöriga myndigheter med att säkerställa bästa möjliga samordning av utredningar och lagföring, inbegripet identifiering av kopplingar, är en viktig uppgift för Eurojust enligt förordning (EU) 2018/1727. Det gör det möjligt för Eurojust att tillämpa en mer proaktiv strategi och tillhandahålla bättre tjänster till medlemsstaterna, till exempel genom att föreslå inledande av utredningar och identifiera samordningsbehov, potentiella fall där principen om ne bis in idem är tillämplig och luckor i lagföringen.
(5)I september 2019 inrättade Eurojust det europeiska rättsliga terrorismbekämpningsregistret på grundval av beslut 2005/671/RIF med det särskilda
31
32
33
[….].
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2002/187/RIF (EUT L 295, 21.11.2018, s. 138).
Rådets beslut 2005/671/RIF av den 20 september 2005 om informationsutbyte och samarbete när det gäller terroristbrott (EUT L 253, 29.9.2005, s. 22).
| SV | 12 | SV |
målet att identifiera potentiella kopplingar mellan rättsliga förfaranden mot personer som misstänks för terroristbrott och eventuella samordningsbehov till följd av dessa.
(6)Eftersom registret inrättades efter det att förordning (EU) 2018/1727 redan hade antagits är det europeiska rättsliga terrorismbekämpningsregistret varken tekniskt väl integrerat i Eurojust eller rättsligt väl integrerat i förordning (EU) 2018/1727. Det är därför nödvändigt att åtgärda detta.
(7)För att verkningsfullt kunna bekämpa terrorism är det avgörande att ha ett effektivt utbyte av information mellan behöriga myndigheter och unionsbyråer för att utreda eller lagföra terroristbrott. Det är väsentligt att ha så fullständig och uppdaterad information som möjligt. Det ihållande terroristhotet och företeelsens komplexitet ställer stora krav på ett allt större informationsutbyte.
(8)Eftersom terroristorganisationer i allt högre grad är involverade i andra former av allvarlig brottslighet, såsom människohandel, narkotikahandel och penningtvätt, är det också nödvändigt att dubbelkontrollera rättsliga förfaranden som rör sådana allvarliga brott.
(9)För att Eurojust ska kunna identifiera kopplingar mellan gränsöverskridande rättsliga förfaranden mot personer som misstänks för terroristbrott samt kopplingar mellan rättsliga förfaranden mot personer som misstänks för terroristbrott och information som behandlas i Eurojust i samband med andra fall av allvarlig brottslighet, är det viktigt att Eurojust får tillräcklig information för att kunna dubbelkontrollera dessa uppgifter.
(10)För att kunna tillhandahålla sådana uppgifter behöver de behöriga myndigheterna veta exakt vilken typ av information de måste överföra till Eurojust, liksom i vilket skede av de nationella förfarandena och i vilka ärenden detta bör ske. Detta väntas medföra en markant ökning av den information som Eurojust kommer att få.
(11)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/54134 är referenspunkten för nationella myndigheter vad gäller rekvisit för terroristbrott vid genomförande i nationell rätt.
(12)Tillförlitliga identifieringsuppgifter är avgörande för möjligheten att identifiera kopplingar mellan terrorismutredningar och rättsliga förfaranden mot personer som är misstänkta för terroristbrott. På grund av osäkerheten kring alfanumeriska uppgifter, särskilt för tredjelandsmedborgare, bör det vara möjligt att utbyta biometriska uppgifter. På grund av biometriska uppgifters känsliga karaktär, och på grund av den inverkan behandling av biometriska uppgifter har på rätten till respekt för privatlivet och familjelivet och till skydd av personuppgifter, som fastslås i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, bör de behöriga myndigheterna och Eurojust tillämpa ett strikt nödvändighetstest i varje enskilt fall.
(13)Eftersom information om befintliga kopplingar till andra rättsliga förfaranden är mest användbar i ett tidigt skede av utredningen är det nödvändigt att de behöriga myndigheterna lämnar information till Eurojust så snart rättsliga myndigheter är involverade. Om de behöriga nationella myndigheterna redan känner till kopplingar bör de informera Eurojust om detta.
(14)För att säkerställa att uppgifterna i det europeiska rättsliga terrorismbekämpningsregistret
är korrekta, för att identifiera kopplingar i ett tidigt skede och för att säkerställa att
34Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6).
| SV | 13 | SV |
tidsfrister respekteras, bör de behöriga nationella myndigheterna regelbundet uppdatera den information som tillhandahålls. Sådana uppdateringar bör omfatta ny information om den person som är föremål för utredning, rättsliga avgöranden såsom tillfälligt frihetsberövande eller inledande av domstolsförfaranden och framställningar om rättsligt samarbete eller identifierade kopplingar till andra jurisdiktioner.
(15)Eftersom rättsliga förfaranden mot personer som misstänks för terroristbrott är känsliga är det inte alltid möjligt för de behöriga nationella myndigheterna att dela informationen om terroristbrott så tidigt som möjligt. Sådana undantag från skyldigheten att lämna information bör förbli ett undantag.
(16)För utbyte och behandling av känsliga uppgifter mellan behöriga nationella myndigheter och Eurojust för att skydda sådana uppgifter mot obehörigt röjande och cyberattacker, och utan att det påverkar den framtida tekniska utvecklingen, bör säkra kommunikationskanaler användas, såsom de säkra kommunikationsförbindelser som avses i artikel 9 i rådets beslut 2008/976/RIF35 eller de decentraliserade it-system som definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [.../... ]36[förordningen om digitalisering av rättsligt samarbete]. För att data ska kunna utbytas på ett säkert sätt och för att integriteten i kommunikationen och datautbytet ska kunna skyddas bör ärendehanteringssystemet vara anslutet till sådana säkra kommunikationssystem och uppfylla höga cybersäkerhetsstandarder.
(17)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning vad gäller inrättandet och användningen av det decentraliserade it-systemet för de fall som inte omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [.../...]37 [förordningen om
digitalisering av rättsligt samarbete] bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201138.
(18)Överföringen av ostrukturerade data nödvändiggör manuellt ingripande, skapar ytterligare administrativa bördor och minskar kvaliteten på resultaten av dubbelkontroller. Därför bör nationella behöriga myndigheter överföra uppgifterna på ett strukturerat sätt, samtidigt som de respekterar de minimikrav på interoperabilitet som fastställs i den europeiska interoperabilitetsramen39. Dessutom bör överföringen av uppgifter automatiseras så mycket som möjligt för att minska den administrativa bördan för nationella myndigheter och för att säkerställa att nödvändiga uppgifter tillhandahålls regelbundet och snabbt.
(19)Ett moderniserat ärendehanteringssystem är nödvändigt för att Eurojust ska kunna
behandla de känsliga personuppgifterna på ett säkert sätt. Det nya systemet måste
| integrera | och | möjliggöra | funktionerna | i | det | europeiska | rättsliga |
35
36
37
38
39
Rådets beslut 2008/976/RIF av den 16 december 2008 om det europeiska rättsliga nätverket (EUT L 348, 24.12.2008, s. 130).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [.../...] om digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning i civil-, handels- och straffrättsliga mål (EUT L...).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [.../...] om digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning i civil-, handels- och straffrättsliga mål (EUT L...).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13). https://joinup.ec.europa.eu/collection/nifo-national-interoperability-framework-observatory/european- interoperability-framework.
| SV | 14 | SV |
terrorismbekämpningsregistret och förbättra Eurojusts kapacitet avseende upptäckt av kopplingar.
(20)Det är viktigt att upprätthålla de nationella medlemmarnas kontroll över och ansvar för de uppgifter som de får från de nationella behöriga myndigheterna. Inga operativa personuppgifter bör automatiskt delas med en annan medlemsstat. Operativa personuppgifter bör endast delas i den mån som nationella behöriga myndigheter tillåter utbytet av uppgifter. För att digitalisera och påskynda uppföljningen av potentiella kopplingar och samtidigt säkerställa full kontroll över uppgifterna bör hanteringskoder införas.
(21)Terroristverksamhet berör ofta två eller flera medlemsstater. Terrorism hade redan tidigare ett starkt transnationellt inslag. Genom användningen av och tillgången till elektronisk kommunikation har dock det transnationella samarbetet mellan terroristbrottslingar ökat betydligt. Därför bör terroristbrott i sig betraktas som transnationella till sin natur om inte de särskilda omständigheterna i fallet tydligt visar på en rent nationell karaktär.
(22)Utredningar och lagföring i terrorismärenden hindras ofta av bristen på informationsutbyte mellan nationella utrednings- och åklagarmyndigheter. För att kunna dubbelkontrollera nya terroristutredningar även mot tidigare utredningar och fastställa potentiella kopplingar är det nödvändigt att lagra uppgifterna om eventuella tidigare utredningar, inte bara om fällande domar, och att förlänga tidsfristerna för lagring av uppgifter i det europeiska rättsliga terrorismbekämpningsregistret. Det är dock nödvändigt att säkerställa att sådana uppgifter endast behandlas i lagföringssyfte. Informationen får inte användas för något annat än att identifiera kopplingar till pågående utredningar och lagföring och för att stödja dessa utredningar och sådan lagföring.
(23)Eurojust har ingått tolv samarbetsavtal med tredjeländer, vilket möjliggör överföring av operativa personuppgifter till och utstationering av en sambandsåklagare från ett tredjeland vid Eurojust. Dessutom möjliggörs utstationering av en sambandsåklagare enligt handels- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket40. I mars 2021 gav rådet kommissionen mandat41 att förhandla fram ytterligare samarbetsavtal för samarbetet mellan Eurojust och ytterligare tretton tredjestater.
(24)Förordning (EU) 2018/1727 utgör en rättslig grund för samarbetet och utbytet av uppgifter med tredjeländer, men den innehåller inga regler om de formella och tekniska aspekterna av samarbetet med sambandsåklagare från tredjeländer som utstationerats vid Eurojust, särskilt vad gäller deras tillgång till ärendehanteringssystemet. Av rättssäkerhetsskäl bör förordning (EU) 2018/1727 utgöra en uttrycklig rättslig grund för samarbetet mellan Eurojust och sambandsåklagarna från tredjeländer och deras tillgång till Eurojusts ärendehanteringssystem. Eurojust bör säkerställa lämpliga skyddsåtgärder och säkerhetsåtgärder för att skydda uppgifter och grundläggande rättigheter genom det tekniska upplägget och interna regler.
(25)För tydlighetens skull bör förhållandet när det gäller informationsutbytet mellan nationella behöriga myndigheter om terrorismärenden med Eurojust enligt beslut 2005/671/RIF och
40
41
Avtal om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (EUT L 149, 30.4.2021, s.10).
Rådets beslut (EU) 2021/7072 av den 16 mars 2021.
| SV | 15 | SV |
enligt förordning (EU) 2018/1727 klargöras. De relevanta bestämmelserna bör därför utgå ur beslut 2005/671/RIF och läggas till i förordning (EU) 2018/1727.
(26)Vissa medlemsstaters behöriga nationella myndigheter är redan anslutna till en säker telekommunikationsförbindelse som avses i artikel 9 i rådets beslut 2008/976/RIF42, men många behöriga myndigheter är ännu inte anslutna till en säker telekommunikationsförbindelse eller säkra kommunikationskanaler. För att säkerställa att medlemsstaterna har tillräckligt med tid för att tillhandahålla en sådan förbindelse för de behöriga myndigheterna bör en övergångsperiod för genomförande beviljas.
(27)[I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.] ELLER [I enlighet med artikel 3 och artikel 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har Irland [genom en skrivelse av den ...] meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.]
(28)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.
(29)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den XX/XX 20XX.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av förordning (EU) 2018/1727
Förordning (EU) 2018/1727 ska ändras på följande sätt:
(1)Artikel 3.5 ska ersättas med följande:
”5. Eurojust får också bistå vid utredningar och lagföring som berör endast en medlemsstat och ett tredjeland eller en medlemsstat och en internationell organisation, under förutsättning att ett samarbetsavtal eller en överenskommelse om samarbete enligt artikel 52 har ingåtts med det tredjelandet eller den internationella organisationen, eller där det i ett specifikt ärende föreligger ett väsentligt intresse av att sådant bistånd tillhandahålls.”.
(2)I artikel 20 ska följande punkt införas som punkt 2a:
”2a. Varje medlemsstat ska utse en behörig nationell myndighet till Eurojusts nationella kontaktperson för terrorismfrågor. Denna nationella kontaktperson för terrorismfrågor ska vara en rättslig eller annan behörig myndighet. Mer än en myndighet kan utses om
42Rådets beslut 2008/976/RIF av den 16 december 2008 om det europeiska rättsliga nätverket (EUT L 348, 24.12.2008, s. 130).
| SV | 16 | SV |
det nationella rättssystemet kräver det. Den nationella kontaktpersonen för terrorismfrågor ska ha tillgång till all relevant information i enlighet med artikel 21a.1. Den ska vara behörig att samla in sådan information och att översända den till Eurojust.”.
(3)Artikel 21 ska ändras på följande sätt:
(a)Punkt 9 ska ersättas med följande:
”9. Denna artikel ska inte påverka andra skyldigheter avseende överföring av information till Eurojust.”.
(b)Punkt 10 ska utgå.
(4)Följande artikel ska införas som artikel 21a:
”Artikel 21a
Utbyte av information om terrorismärenden
1.De behöriga nationella myndigheterna ska informera sina nationella medlemmar om alla pågående eller avslutade brottsutredningar som övervakas av rättsliga myndigheter, lagföring, domstolsförfaranden och domstolsbeslut om terroristbrott så snart rättsliga myndigheter är involverade.
2.Vid tillämpning av denna artikel är terroristbrott brott som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541*. Den skyldighet som avses i punkt 1 ska gälla för alla terroristbrott oberoende av om det finns en känd koppling till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland, såvida inte det är tydligt att ärendet, på grund av de särskilda omständigheterna i detta, påverkar endast en medlemsstat.
3.Den information som överförs i enlighet med punkt 1 ska omfatta de operativa personuppgifter och uppgifter som inte är personuppgifter som förtecknas i bilaga III.
4.De behöriga nationella myndigheterna ska utan dröjsmål informera sin nationella medlem om alla relevanta ändringar i de nationella förfarandena.
Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket ska de nationella myndigheterna se över och uppdatera den information som översänts enligt punkt 1 minst var tredje månad.
5.Punkt 1 ska inte tillämpas om informationsutbytet skulle äventyra pågående utredningar eller enskilda personers säkerhet eller strida mot väsentliga säkerhetsintressen i den berörda medlemsstaten.
*Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6).”.
(5)Följande artiklar ska införas som artiklarna 22a, 22b och 22c:
”Artikel 22a
Säker digital kommunikation och säkert datautbyte mellan behöriga nationella
myndigheter och Eurojust
1.Kommunikationen mellan de behöriga nationella myndigheterna och Eurojust enligt denna förordning ska ske via det decentraliserade it-system som definieras i
| SV | 17 | SV |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [.../...]* [förordning om digitalisering av rättsligt samarbete].
2.Om informationsutbyte i enlighet med punkt 1 inte är möjligt på grund av att det decentraliserade it-systemet inte är tillgängligt eller på grund av exceptionella omständigheter, ska detta genomföras på snabbaste och lämpligaste alternativa sätt. Medlemsstaterna och Eurojust ska säkerställa att de alternativa kommunikationsmedlen är tillförlitliga och ger en likvärdig säkerhetsnivå.
3.De behöriga nationella myndigheterna ska översända informationen i enlighet med artiklarna 21 och 21a till Eurojust på ett halvautomatiserat sätt från nationella register och på ett strukturerat sätt som fastställs av Eurojust.
__________
*[Europaparlamentets och rådets förordning (EU) […/…] om digitalisering av rättsligt samarbete](EUT L…).
Artikel 22b
Genomförandeakter som ska antas av kommissionen
1.Kommissionen ska anta de genomförandeakter som är nödvändiga för inrättandet och användningen av det decentraliserade it-systemet för kommunikation enligt denna förordning och fastställa följande:
(a)De tekniska specifikationer som fastställer de elektroniska kommunikationsmetoderna för det decentraliserade it-systemet.
(b)De tekniska specifikationerna för kommunikationsprotokoll.
(c)Målen för informationssäkerhet och relevanta tekniska åtgärder som säkerställer minimistandarder för informationssäkerhet och en hög nivå avseende cybersäkerhetsstandarder för behandlingen och överföringen av information inom det decentraliserade it-systemet.
(d)Minimimålen för tillgänglighet och eventuella därtill relaterade tekniska krav för de tjänster som tillhandahålls genom det decentraliserade it-systemet.
(e)Inrättandet av en styrkommitté som består av företrädare för medlemsstaterna för att säkerställa driften och underhållet av det decentraliserade it-systemet för att uppfylla målen för denna förordning.
2.De genomförandeakter som avses i punkt 1 ska antas senast den [2 år efter ikraftträdande] i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22c.2.
Artikel 22c
Kommittéförfarande
1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011*.
2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt, och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.
| SV | 18 | SV |
__________
*Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s.
13).”.
(6)Artiklarna 23, 24 och 25 ska ersättas med följande:
”Artikel 23
Ärendehanteringssystem
1.Eurojust ska inrätta ett ärendehanteringssystem för behandlingen av operativa personuppgifter som förtecknas i bilaga II, de uppgifter som förtecknas i bilaga III och uppgifter som inte är personuppgifter.
2.Syftena med ärendehanteringssystemet ska vara att
(a)stödja handläggningen och samordningen av utredningar och lagföring i vilka Eurojust ger bistånd,
(b)säkerställa säker tillgång till och säkert utbyte av information om pågående utredningar och lagföring,
(c)möjliggöra dubbelkontroll av information och fastställande av kopplingar,
(d)möjliggöra extraktion av data för operativa och statistiska ändamål,
(e)underlätta övervakning för att säkerställa att behandlingen av operativa personuppgifter är laglig och förenlig med denna förordning och tillämpliga dataskyddsbestämmelser.
3.Ärendehanteringssystemet får kopplas till den säkra telekommunikationsförbindelse som avses i artikel 9 i rådets beslut 2008/976/RIF* och andra säkra kommunikationskanaler i enlighet med tillämplig unionsrätt.
4.Vid fullgörandet av sina uppgifter får nationella medlemmar behandla personuppgifter som rör de enskilda ärenden som de arbetar med, i enlighet med denna förordning eller andra tillämpliga instrument.
De ska göra det möjligt för dataskyddsombudet att få tillgång till de personuppgifter som behandlas i ärendehanteringssystemet.
5.När det gäller behandlingen av operativa personuppgifter får Eurojust inte upprätta något annat automatiskt dataregister än ärendehanteringssystemet.
De nationella medlemmarna får dock tillfälligt lagra och analysera personuppgifter i syfte att fastställa huruvida dessa uppgifter är relevanta för Eurojusts arbetsuppgifter och kan föras in i det operativa datahanteringssystemet. Sådana uppgifter får bevaras i upp till tre månader.
Artikel 24
Hantering av informationen i ärendehanteringssystemet
1.Den nationella medlemmen ska lagra den information som överförs till honom eller henne i enlighet med denna förordning eller andra tillämpliga instrument i ärendehanteringssystemet.
| SV | 19 | SV |
Den nationella medlemmen ska vara ansvarig för hanteringen av de uppgifter som behandlas av den nationella medlemmen.
2.Den nationella medlemmen ska i varje enskilt fall besluta huruvida tillgången till informationen ska vara begränsad eller huruvida tillgång till hela eller delar av den ska ges till andra nationella medlemmar, till sambandsåklagare som utstationerats vid Eurojust, till behörig Eurojustpersonal eller till någon annan person som arbetar på uppdrag av Eurojust och som erhållit det nödvändiga tillståndet från den administrativa direktören.
3.Den nationella medlemmen ska i allmänna eller specifika termer ange eventuella begränsningar för vidare hantering av, tillgång till och överföring av informationen om en koppling som avses i artikel 23.2 c har identifierats.
Artikel 25
Tillgång till ärendehanteringssystemet på nationell nivå
1.De personer som avses i artikel 20.3 får i den mån de är anslutna till ärendehanteringssystemet endast ha tillgång till
(a)uppgifter som kontrolleras av den nationella medlemmen från deras medlemsstat, såvida inte den nationella medlem som har beslutat att föra in uppgifterna i ärendehanteringssystemet uttryckligen vägrat att medge sådan tillgång,
(b)uppgifter som kontrolleras av nationella medlemmar från andra medlemsstater och till vilka den nationella medlemmen från deras medlemsstat har getts tillgång, såvida inte den nationella medlem som kontrollerar uppgifterna uttryckligen vägrat att medge sådan tillgång.
2.Den nationella medlemmen ska, inom de begränsningar som fastställs i punkt 1 i denna artikel, besluta om omfattningen av tillgång som ska beviljas i deras medlemsstat för de personer som avses i artikel 20.3 i den mån de är anslutna till ärendehanteringssystemet.
3.Varje medlemsstat, efter samråd med sin nationella medlem, besluta om omfattningen av tillgång som ska beviljas i den medlemsstaten för de personer som avses i artikel 20.3 i den mån de är anslutna till ärendehanteringssystemet.
Medlemsstaterna ska underrätta Eurojust och kommissionen om sitt beslut avseende genomförandet av första stycket. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.
___________
*Rådets beslut 2008/976/RIF av den 16 december 2008 om det europeiska rättsliga nätverket (EUT L 348, 24.12.2008, s. 130).”.
(7)Artikel 27 ska ändras på följande sätt:
(a)Punkt 4 ska ersättas med följande:
”4. Eurojust får behandla särskilda kategorier av operativa personuppgifter i enlighet med artikel 76 i förordning (EU) 2018/1725. Om sådana andra uppgifter avser vittnen eller brottsoffer i den mening som avses i punkt 2 i den här artikeln ska beslutet att behandla dem fattas av de berörda nationella medlemmarna.”.
| SV | 20 | SV |
(b)Följande punkt ska läggas till som punkt 5:
”5. Om operativa personuppgifter överförs i enlighet med artikel 21a får Eurojust behandla de operativa personuppgifter som förtecknas i bilaga III för följande personer:
(a)Personer för vilka det, i enlighet med den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning, finns tungt vägande skäl att anta att de har begått eller står i begrepp att begå ett brott för vilket Eurojust är behörigt.
(b)Personer som har dömts för ett sådant brott.
Eurojust får fortsätta att behandla de operativa personuppgifter som avses i första stycket led a även efter det att förfarandena har avslutats enligt den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning, även vid frikännande. Om förfarandena inte ledde till en fällande dom får behandling av personuppgifter endast ske för att identifiera kopplingar till andra pågående eller avslutade utredningar och lagföring som avses i artikel 23.2 c.”.
(8)Artikel 29 ska ändras på följande sätt:
(a)Följande punkt ska införas som punkt 1a:
”1a. Eurojust får inte lagra operativa personuppgifter som överförts i enlighet med artikel 21a efter det första tillämpliga datumet bland följande datum:
(a)Det datum då preskription inträdde i alla de medlemsstater som berörs av utredningen och lagföringen.
(b)Fem år efter det datum då det rättsliga avgörandet från den sista medlemsstat som berörs av utredningen eller lagföringen vann laga kraft, tre år vid frikännande.”.
(b)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:
”2. Efterlevnaden av de tidsgränser för lagring som avses i punkterna 1 och 1a i denna artikel ska kontrolleras fortlöpande genom lämplig automatiserad behandling från Eurojusts sida, i synnerhet från den tidpunkt då Eurojust upphör att ge stöd.
Eurojust ska även vart tredje år efter uppgifternas registrering kontrollera om det är nödvändigt att lagra dem.
Om operativa personuppgifter som avses i artikel 27.4 lagras under mer än fem år ska Europeiska datatillsynsmannen underrättas om detta.
3.Innan en av de tidsgränser för lagring som avses i punkterna 1 och 1a nås ska Eurojust kontrollera om det är nödvändigt att fortsätta att lagra de operativa personuppgifterna, dvs om och hur länge detta är nödvändigt, för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter.
Byrån får besluta att undantagsvis lagra dessa uppgifter till nästa kontroll. Skälen till fortsatt lagring ska motiveras och registreras. Om inget beslut fattas om fortsatt lagring av operativa personuppgifter vid tidpunkten för kontrollen ska uppgifterna i fråga raderas automatiskt.”.
(9)I avsnitt III ska följande artikel läggas till som artikel 54a:
”Artikel 54a
Sambandsåklagare från tredjeland
1.En sambandsåklagare från ett tredjeland får utstationeras vid Eurojust på grundval av ett samarbetsavtal som ingåtts före den 12 december 2019 mellan Eurojust och det
| SV | 21 | SV |
tredjelandet eller ett internationellt avtal mellan unionen och tredjelandet i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget som tillåter utstationering av en sambandsåklagare.
2.Sambandsåklagarens rättigheter och skyldigheter ska fastställas i det samarbetsavtal eller det internationella avtal som avses i punkt 1 eller i det samarbetsavtal som ingåtts i enlighet med artikel 47.3.
3.Sambandsåklagare som är utstationerade vid Eurojust ska beviljas tillgång till ärendehanteringssystemet för säkert utbyte av uppgifter.
Överföring av operativa personuppgifter till sambandsåklagare från tredjeland genom ärendehanteringssystemet får endast ske enligt de regler och villkor som fastställs i denna förordning, i avtalet med respektive land eller i andra tillämpliga rättsliga instrument.
Artikel 24.1 andra meningen och artikel 24.2 ska i tillämpliga delar gälla för sambandsåklagare.
Kollegiet ska fastställa detaljerade villkor för tillgång.”.
(10)I artikel 80 ska följande punkter läggas till som punkterna 8, 9 och 10:
”8. Eurojust får fortsätta att använda ärendehanteringssystemet bestående av tillfälliga arbetsregister och ett index till och med den [den första dagen i den månad som följer på perioden på två år efter antagandet av denna förordning], om det nya ärendehanteringssystemet ännu inte har införts.
9.De behöriga myndigheterna och Eurojust får fortsätta att använda andra kommunikationskanaler än de som avses i artikel 22a.1 till och med [den första dagen i den månad som följer på perioden på två år efter antagandet av den genomförandeakt som avses i artikel 22b i denna förordning], om dessa kommunikationskanaler ännu inte är tillgängliga för direkt utbyte mellan dem.
10.De behöriga myndigheterna får fortsätta att tillhandahålla information på andra sätt än halvautomatiskt i enlighet med artikel 22a.3 till och med den [den första dagen i den månad som följer på perioden på två år efter antagandet av den genomförandeakt som avses i artikel 22b i denna förordning], om de tekniska kraven ännu inte är uppfyllda.”.
(11)En ny bilaga III ska läggas till enligt följande:
”Bilaga III:
(a)Information för att identifiera den misstänkta, tilltalade, dömda eller frikända personen:
–Efternamn (familjenamn).
–Förnamn (förnamn, alias).
–Födelsedatum.
–Födelseort (ort och land).
–Medborgarskap.
–Identitetshandling.
–Kön.
(b)Information om terroristbrottet:
–Brottsrubricering enligt nationell lagstiftning.
| SV | 22 | SV |
–Tillämplig form av allvarlig brottslighet från den förteckning som avses i bilaga I.
–Anknytning till terroristgrupp.
–Typ av terrorism, t.ex. jihadistisk, separatistisk, vänsterextrem, högerextrem.
–Kort sammanfattning av ärendet.
(c)Information om de nationella förfarandena:
–Status för de nationella förfarandena.
–Ansvarig åklagarmyndighet.
–Ärendenummer.
–Datum då de formella rättsliga förfarandena inleddes.
–Kopplingar till andra relevanta ärenden.
(d)Information för att identifiera den misstänkte, om sådan finns tillgänglig, för de nationella behöriga myndigheterna:
–Uppgifter om fingeravtryck som har samlats in i enlighet med nationell rätt under ett brottmålsförfarande.
–Fotografier.”.
Artikel 2
Ändringar i beslut 2005/671/RIF
Beslut 2005/671/RIF ska ändras på följande sätt:
(1)I artikel 1 ska led c utgå.
(2)Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
(a)Punkt 2 ska utgå.
(b)Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Varje medlemsstat ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att åtminstone den information som avses i punkt 4 avseende brottsutredningar för terroristbrott som påverkar eller kan påverka minst två medlemsstater och som samlats in av den berörda myndigheten översänds till Europol, i enlighet med nationell rätt och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 *.
*Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).”.
(c)Punkt 5 ska utgå.
Artikel 3
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
| SV | 23 | SV |
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.
Utfärdad i Bryssel den
| På Europaparlamentets vägnar | På rådets vägnar |
| Ordförande | Ordförande |
| SV | 24 | SV |
1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för
| genomförandet av initiativet ...................................................................................... | 29 |
1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra
| relevanta instrument ................................................................................................... | 31 |
1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet
| möjligheter till omfördelning ..................................................................................... | 32 |
1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller
2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de
| betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ............................................ | 35 |
2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som
| inrättats för att begränsa riskerna ............................................................................... | 36 |
| SV | 25 | SV |
2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER
| INITIATIVET ............................................................................................................ | 37 |
3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga
| SV | 26 | SV |
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets titel
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/1727 och rådets beslut 2005/671/RIF vad gäller digitalt informationsutbyte i terrorismärenden
1.2.Berörda politikområden
Politikområde: Rättvisa och grundläggande rättigheter
Verksamhet: Investera i människor, social sammanhållning och värden
071007: Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust)
1.3.Förslaget eller initiativet avser
en ny åtgärd
en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd43 en förlängning av en befintlig åtgärd
en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.4.Mål
1.4.1.Allmänt/allmänna mål:
Eurojust har inrättats som ett mellanstatligt organ för att samordna utredningar av grov gränsöverskridande brottslighet i och utanför Europa genom rådets beslut 2002/187/RIF. Genom Lissabonfördraget avskaffades Europeiska unionens pelarstruktur och området med frihet, säkerhet och rättvisa anpassades till gemenskapens regelverk. Genom förordning (EU) 2018/1727 inrättades en ny rättslig ram för en ny EU-byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), i enlighet med artikel 85 i EUF-fördraget.
Bekämpning av terrorism har funnits med i Eurojusts mandat sedan det inrättades 2002. En av de viktigaste delarna i Eurojusts arbete på detta område har varit inrättandet av det europeiska rättsliga terrorismbekämpningsregistret (CTR) i september 2019. Rättslig grund för CTR är rådets beslut 2005/671/RIF. Eftersom Eurojustförordningen utarbetades och godkändes innan CTR inrättades innehöll den förordningen inga bestämmelser om CTR och dess funktioner. Dessutom kan Eurojusts tekniskt föråldrade ärendehanteringssystem (CMS) inte integrera och stödja ett proaktivt verktyg som CTR.
Som svar på detta akuta operativa behov aviserades i kommissionens arbetsprogram för 2020 ett lagstiftningsinitiativ om digitalt informationsutbyte om gränsöverskridande terrorismärenden som en del av paketet om digitalt rättsligt samarbete.
43I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.
| SV | 27 | SV |
Det allmänna målet är att göra det möjligt för Eurojust att fullgöra sin starkare och mer proaktiva roll när det gäller att stödja medlemsstaterna i deras utredningar, särskilt i ärenden som rör terrorism, i enlighet med Eurojusts uppdrag att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella utredande myndigheter och åklagarmyndigheter i samband med allvarlig brottslighet.
1.4.2.Specifikt/specifika mål:
De specifika målen härrör från de allmänna mål som anges ovan, dvs. följande: Specifikt mål nr 1:
Göra det möjligt för Eurojust att identifiera kopplingar på ett effektivare sätt och proaktivt ge återkoppling till medlemsstaterna.
Specifikt mål nr 2:
Göra utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna, Eurojust och tredjeländer effektivare och säkrare.
| SV | 28 | SV |
1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.
Initiativet förväntas rättsligt och tekniskt integrera CTR i ärendehanteringssystemet vid Eurojust för att göra det möjligt för Eurojust att identifiera kopplingar mellan parallella gränsöverskridande förfaranden i terrorismärenden och andra fall av allvarlig brottslighet och ge återkoppling till medlemsstaterna.
1.4.4.Prestationsindikatorer
Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.
–Mängden information som varje medlemsstat lämnar för CTR i förhållande till den totala volymen av och kvaliteten på den information som medlemsstater lämnar.
–Antal kopplingar som fastställts i ärenden som rör terrorismbekämpning och allvarlig brottslighet.
–Antal återkopplingar från Eurojust till medlemsstaterna.
–Antal operativa ärenden som stöds med deltagande av tredjestater.
1.5.Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
Genomförandet av lagstiftningsinitiativet kräver tekniska och förfarandemässiga åtgärder på EU-nivå och nationell nivå, som bör inledas när den reviderade lagstiftningen träder i kraft.
De främsta kraven efter det att förslaget har trätt i kraft är följande:
–Eurojust ska införa ett nytt modernt ärendehanteringssystem för Eurojust som integrerar CTR och säkerställer förmågan att ansluta sig till säkra kommunikationskanaler och behandla strukturerade data.
–Eurojust och medlemsstaterna ska säkerställa att säkra kommunikationskanaler finns tillgängliga.
–Medlemsstaterna ska säkerställa att nödvändig infrastruktur finns tillgänglig så att uppgifter kan laddas upp halvautomatiskt och på ett strukturerat sätt.
På grundval av resultaten av studien Digital Criminal Justice och på grund av det brådskande behovet av att förnya ett nytt ärendehanteringssystem har Eurojust redan tagit de första preliminära stegen för förnyelsen. Eurojust beställde en marknadsanalys där man ingående undersökte vilken lösning som var lämpligast.
I slutet av 2021 tilldelades Eurojust 9,5 miljoner euro av outnyttjade medel från Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), som kommer att användas för att förbereda utvecklingen av ärendehanteringssystemet ytterligare. Eurojust kommer att beställa konsulttjänster till stöd för analys-, utformnings- och utvecklingsfasen. För dessa tjänster förutser Eurojust utgifter på 2,3 miljoner euro. För efterföljande inköp av infrastruktur och standardprogramvara och installationstjänster räknar man med 5,2 miljoner euro. Slutligen har Eurojust beräknat att spendera 2 miljoner euro på
| SV | 29 | SV |
konsulttjänster för att tillhandahålla program- och projektledning, administrativa förändringar och styrning.
1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med
”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
De kriminella aktiviteterna idag är mer komplexa, skiftande och internationella än någonsin tidigare. Storskaliga terroristnätverk och kriminella nätverk utgör ett betydande hot mot EU:s och dess medborgares inre säkerhet. Brottslig verksamhet har blivit alltmer mångkriminell och gränsöverskridande. De nationella rättsliga myndigheterna kan inte längre arbeta isolerat utan måste samarbeta med varandra och med Eurojust.
För lagföring av terrorism är ett effektivt informationsutbyte mellan behöriga myndigheter och unionsbyråer av avgörande betydelse. I och med den nya ökningen av antalet utländska terroriststridande har vikten av informationsutbyte mellan medlemsstaterna och med Eurojust bara blivit tydligare.
Den nuvarande bristen på koppling mellan Eurojusts operativa arbete och den information som mottas genom CTR hindrar Eurojust från att i rätt tid ge proaktiv återkoppling till nationella myndigheter i gränsöverskridande terrorismärenden. Detta leder till att potentiella kopplingar inte upptäcks och till att identifiering av dubbla utredningar och lagföring som bör kopplas samman inte sker. Sådan bristande koppling kan också hindra Eurojusts ansträngningar för att förhindra behörighetskonflikter och fall där principen om ne bis in idem är tillämplig.
Initiativet förväntas göra det möjligt för Eurojust att mer proaktivt identifiera och följa upp kopplingar mellan terrorismärenden och ge medlemsstaterna återkoppling i rätt tid. Dessa arbetsuppgifter och tjänster kan endast utföras på EU-nivå på grund av deras gränsöverskridande karaktär. Tillsammans med medlemsstaten och dess internationella partner kommer Eurojust därigenom att göra Europa till en säkrare plats för alla EU-medborgare.
Förslaget bygger på behovet av att hantera ständigt föränderliga gränsöverskridande säkerhetsutmaningar utöver den nationella nivån. Praxis har visat att ett snabbt och säkert datautbyte är av avgörande betydelse för en effektiv straffrätt. Utan lämplig itinfrastruktur är varken säkert, strukturerat datautbyte eller ordentlig dubbelkontroll av uppgifter möjlig. Därför är det inte heller möjligt att på ett strukturerat sätt identifiera kopplingar mellan gränsöverskridande ärenden utan säkra kommunikationskanaler och ett modernt ärendehanteringssystem. Detta förslag bygger också på de erfarenheter som vunnits och de framsteg som gjorts sedan ikraftträdandet av 2019 års Eurojustförordning. Detta påverkar främst Eurojusts allt viktigare roll som deltagare i samtal mellan medlemsstater och tredjeländer i samband med rättsligt samarbete.
1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
Förslaget bygger på behovet av att samordna de rättsliga åtgärderna mot den ständigt föränderliga gränsöverskridande brottsligheten utöver enbart den nationella nivån.
Europa står inför ett föränderligt säkerhetslandskap, med nya och alltmer komplexa säkerhetshot. Brottslingar utnyttjar de fördelar som den digitala omvandlingen, den
| SV | 30 | SV |
nya tekniken, globaliseringen och rörligheten medför, inbegripet sammankoppling och utsuddning av gränserna mellan den fysiska och den digitala världen. Covid-19- krisen har enbart förvärrat detta, eftersom brottslingar snabbt grep möjligheterna att utnyttja krisen genom att anpassa sina arbetsmetoder eller utveckla ny brottsverksamhet.
Pandemin visade hur viktig digitaliseringen av det rättsliga samarbetet är för rättsväsendets funktion. Vidare blev det rättsliga samarbetet med tredjeländer i brottsutredningar avseende terroristbrott och andra internationella centrala
brott mer relevant, särskilt när det gäller de brott som begåtts av ISIL.
Den brottsliga verksamheten, som utvecklas hela tiden, kräver ett effektivt stöd på EU-nivå till det arbete som utförs av nationella rättsliga myndigheter. Medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter har i allt högre grad utnyttjat det stöd och den sakkunskap som Eurojust erbjuder för att bekämpa allvarlig brottslighet och terrorism. Detta förslag bygger också på de erfarenheter som vunnits och de framsteg som gjorts sedan ikraftträdandet av 2018 års Eurojustförordning och inrättandet av CTR. Den roll som tredjeländer skulle spela kunde inte förutses när medlagstiftarna förhandlade fram den nuvarande Eurojustförordningen.
1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument
44
45
46
47
Förstärkningen av det rättsliga samarbetet i brottsärenden utgör en avgörande del i inrättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.
Det förbättrade digitala datautbytet i terrorismärenden och moderniseringen av Eurojusts ärendehanteringssystem är i linje med EU:s strategi för en säkerhetsunion44, EU-agenda för terrorismbekämpning,45 meddelandet om digitalisering av rättskipningen46 och EU:s strategi mot organiserad brottslighet47.
I kommissionens meddelande om strategin för EU:s säkerhetsunion, som offentliggjordes i juli 2020, underströks kopplingen mellan inre och yttre säkerhet och vikten av samarbete för att effektivt skydda medborgarnas rättigheter. I den nyligen tillkännagivna agendan för terrorismbekämpning för EU bekräftades att terroristbrott fortfarande är en stor utmaning för medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och åklagarmyndigheter, vilket kräver ytterligare ansträngningar för att stärka samarbetet dem emellan, med stöd av Europol och Eurojust. I meddelandet om EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet uttryckte kommissionen sitt stöd för modernisering av Eurojusts ärendehanteringssystem för att hjälpa Eurojust att ge återkoppling till nationella myndigheter och utveckla rättsliga kopplingar mellan pågående utredningar.
I kommissionens meddelande om digitalisering av rättskipningen hänvisas till föreliggande förslag som en del av den övergripande verktygslådan med möjligheter till ytterligare digitalisering av rättskipningen. Detta förslag ingår i kommissionens arbetsprogram för 2021. Förslaget är också kopplat till kommissionens nuvarande
Kommissionens meddelande: Strategi för EU:s säkerhetsunion, COM(2020) 605 final.
Kommissionens meddelande: En agenda för terrorismbekämpning för EU, COM(2020) 795 final.
Kommissionens meddelande om digitalisering av rättskipningen i Europeiska unionen: En verktygslåda med möjligheter, COM(2020) 710 final, 2.12.2020.
Kommissionens meddelande om EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025, COM(2021)170 final.
| SV | 31 | SV |
förslag till förordning om ett datoriserat system för kommunikation vid gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden (e-Codex) och om ändring av förordning (EU) 2018/1726, som medlagstiftarna för närvarande förhandlar om.
1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning
Sedan Eurojustförordningen trädde i kraft har trenden gått mot en ökning av byråns dataflöden och av efterfrågan på dess tjänster. De tidigare budgetarna har dock aldrig inkluderat finansiella resurser för att modernisera Eurojusts föråldrade ärendehanteringssystem.
Förslaget inför nya arbetsuppgifter i Eurojustförordningen och klargör andra arbetsuppgifter som syftar till att anpassa Eurojust till den digitala tidsåldern. Det kommer inte att vara möjligt att genomföra digitaliseringen av det rättsliga samarbetet utan ett nytt ärendehanteringssystem, med stöd av ekonomiska förstärkningar och personalförstärkningar.
I slutet av 2021 tilldelades Eurojust 9,5 miljoner euro av outnyttjade medel från Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), för att förbereda utvecklingen och genomförandet av det nya ärendehanteringssystemet. Resten av utgifterna kommer att finansieras genom marginalen för rubrik 2b i den fleråriga budgetramen.
| SV | 32 | SV |
1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet
begränsad varaktighet
– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ
– Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.
obegränsad varaktighet
–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.7.Planerad metod för genomförandet48
Direkt förvaltning som sköts av kommissionen genom
– genomförandeorgan
Delad förvaltning med medlemsstaterna
Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros
internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
EIB och Europeiska investeringsfonden
organ som avses i artiklarna 70 och 71 offentligrättsliga organ
privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier
organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier
personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten
Anmärkningar
Siffrorna för ekonomiska resurser och personalresurser kombinerar det planerade totala beloppet för genomförandet av CTR, det nya ärendehanteringssystemet och andra krav som härrör från Digital Criminal Justice enligt planen för perioden 2024–2027, minus de 9,5 miljoner euro som redan anslagits till Eurojust under andra halvåret 2021. Detta omfattar ytterligare finansiella behov för tekniskt genomförande (inklusive drifts- och underhållskostnader) samt personalbehov. Kostnaderna för ärendehanteringssystemet inbegriper CTR, eftersom CTR ska utgöra en integrerad del av ärendehanteringssystemet. Denna tekniska integrering av CTR är ett av initiativets mål. Dessutom ska det nya ärendehanteringssystemet omfatta t.ex. ett integreringsskikt, som säkerställer interoperabilitet i enlighet med vad som krävs i studien Digital Criminal Justice.
48Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx
| SV | 33 | SV |
| SV | 34 | SV |
2.FÖRVALTNING
2.1.Regler om uppföljning och rapportering
Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:
Att övervaka och utvärdera genomförandet av digitaliseringen av byråns datautbyte kommer att vara viktigt för att säkerställa Eurojusts effektivitet. Övervakningen och rapporteringen av förslaget kommer att följa de principer som anges i Eurojustförordningen49 och kommer att vara i linje med den gemensamma ansatsen för decentraliserade organ50.
Utöver de övergripande bestämmelserna om ledningen av byråer ska Eurojust varje år till kommissionen, Europaparlamentet och rådet överlämna ett samlat programdokument med fleråriga och årliga arbetsprogram och resursplanering. I det samlade programdokumentet anges mål, förväntade resultat och resultatindikatorer för att övervaka uppnåendet av mål och resultat.
Eurojust rapporterar också om sitt arbete i en detaljerad årsrapport. Eurojust översänder denna årsrapport till parlamentet, till rådet och till nationella parlament. Dessutom informerar Eurojust parlamentet och de nationella parlamenten om samarbetsavtal som ingåtts med tredje parter.
En oberoende extern utvärdering av genomförandet av förordningen och Eurojusts verksamhet ska beställas av kommissionen senast den 13 december 2024 och därefter vart femte år för att utvärdera genomförandet och effekterna av förordningen samt
Eurojusts effektivitet och ändamålsenlighet (enligt artikel 69.1 i Eurojustförordningen).
2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Med tanke på att förslaget påverkar EU:s årliga bidrag till Eurojust kommer anslaget från EU-budgeten att genomföras genom indirekt förvaltning.
Enligt principen om sund ekonomisk förvaltning ska Eurojusts budget genomföras i överensstämmelse med en ändamålsenlig och effektiv intern kontroll.
Vad gäller efterhandskontroller är Eurojust, i egenskap av en decentraliserad byrå, föremål för följande:
–Intern revision utförd av kommissionens internrevisionstjänst.
–Årliga rapporter från Europeiska revisionsrätten med en revisionsförklaring om årsräkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.
–Årlig ansvarsfrihet som beviljas av Europaparlamentet.
49
50
Förordning (EU) 2017/1727. https://europa.eu/europeanunion/sites/default/files/docs/body/joint_statement_and_common_approach_2012_en.pdf.
| SV | 35 | SV |
–Eventuella utredningar som utförs av Olaf för att särskilt säkerställa att de resurser som anslås till byråerna används på ett korrekt sätt.
–Slutligen utgör Europeiska ombudsmannen ytterligare en nivå av kontroll och ansvarsskyldighet för Eurojust.
2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
Inga specifika risker beträffande förvaltnings- och kontrollsystem har identifierats i detta skede. Eurojust är föremål för administrativa kontroller, inbegripet budgetkontroll, internrevision, årsrapporter från Europeiska revisionsrätten och årligt beviljande av ansvarsfrihet för genomförandet av EU:s budget enligt ovan.
2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
Förhållandet mellan kostnaderna för kontrollerna och värdet av de förvaltade medlen rapporteras av kommissionen. Den årliga verksamhetsrapporten från GD JUST 2020 anger förhållandet till 0,74 % i indirekt förvaltning som anförtrotts byråer och decentraliserade organ, däribland Eurojust.
Europeiska revisionsrätten bekräftade lagligheten och korrektheten i Eurojusts årsredovisning för 2019, vilket innebär en felprocent under 2 %. Det finns inget som tyder på att felprocenten skulle öka under de kommande åren. För 2020 bekräftas den också preliminärt på grundval av en oberoende extern revisors kontroll av Eurojusts årsredovisning. Europeiska revisionsrättens yttrande om räkenskapernas tillförlitlighet måste bekräftas av revisionsrätten när det gäller tillförlitligheten i den oberoende revisorns resultat, och det har ännu inte avgjorts.
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.
De åtgärder som rör bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet beskrivs bland annat i artikel 75 i Eurojustförordningen. Eurojust ska särskilt delta i den bedrägeriförebyggande verksamhet som bedrivs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och utan dröjsmål informera kommissionen om fall av misstänkt bedrägeri och andra finansiella oegentligheter.
| SV | 36 | SV |
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
| Budgetrubrik | Typ av | Bidrag | ||||||||
| utgifter | ||||||||||
| Rubrik i | ||||||||||
| den | enligt | |||||||||
| fleråriga | ||||||||||
| från | från | artikel | ||||||||
| budgetrame | Nummer | Diff./Icke- | ||||||||
| från Efta- | 21.2 b i | |||||||||
| kandidatlän | tredjeländ | |||||||||
| n | diff | 51 | . | länder52 | budgetf | |||||
| der53 | er | |||||||||
| örordni | ||||||||||
| ngen | ||||||||||
| 2b | 071007 | Diff./Icke- | NEJ | NEJ | JA | NEJ | ||||
| diff. | ||||||||||
∙Nya budgetrubriker som föreslås
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
| Budgetrubrik | Typ av | Bidrag | |||||
| anslag | |||||||
| Rubrik i | |||||||
| den | enligt | ||||||
| fleråriga | från | från | |||||
| artikel | |||||||
| budgetrame Nummer | Diff./Icke- | från Efta- | |||||
| kandidatlän | tredjeländ | 21.2 b i | |||||
| n | diff. | länder | |||||
| der | er | budgetför | |||||
| ordningen | |||||||
| [XX.YY.YY.YY] | ||
| JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ JA/NEJ |
51
52
53
Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
| SV | 37 | SV |
3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen
3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen
– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | |||||||||||||||
| Rubrik i den fleråriga | Nummer | Rubrik 7 Investera i människor, social sammanhållning och värden | |||||||||||||
| budgetramen | |||||||||||||||
| [Organ]: Eurojust | År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||||||||
| Rubrik 1 Personalutgifter | Åtaganden | (1) | 1,125 | 2,683 | 3,376 | 3,981 | 11,165 | ||||||||
| Betalningar | (2) | 1,125 | 2,683 | 3,376 | 3,981 | 11,165 | |||||||||
| Rubrik 2: Infrastruktur | och | Åtaganden | (1a) | ||||||||||||
| administrativa utgifter | Betalningar | (2 a) | |||||||||||||
| Rubrik 3: Driftsutgifter | 54 | Åtaganden | (3a) | 1,033 | 8,128 | 7,027 | 5,390 | 21,577 | |||||||
| Betalningar | (3b) | 0,578 | 4,780 | 6,458 | 9,771 | 21,577 | |||||||||
| Åtaganden | =1+1a | ||||||||||||||
| +3a | 2,158 | 10,811 | 10,403 | 9,371 | 32,743 | ||||||||||
| TOTALA anslag | |||||||||||||||
| för Eurojust | Betalningar | =2+2a | |||||||||||||
| +3b | 1,693 | 7,463 | 9,834 | 13,752 | |||||||||||
| 32,743 | |||||||||||||||
54De tekniska kostnaderna under rubrik 3 omfattar administrativa kostnader och underhållskostnader eftersom alla kostnader i samband med ärendehanteringssystemet för närvarande omfattas av åtaganden enligt rubrik 3.
| SV | 38 | SV |
| Rubrik i den fleråriga | 7 | ”Administrativa utgifter” | ||||||||||||
| budgetramen | ||||||||||||||
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | ||||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |||||||||||
| GD: JUST | ||||||||||||||
| Personalresurser | 0,238 | 0,238 | 0,238 | 0,238 | 0,952 | |||||||||
| Övriga administrativa utgifter | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |||||||||
| TOTAL GD JUST | Anslag | |||||||||||||
| TOTALA anslag | (summa åtaganden | = | ||||||||||||
| för RUBRIK 7 | 0,238 | 0,238 | 0,238 | 0,238 | 0,952 | |||||||||
| summa betalningar) | ||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | ||||||||||||||
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | ||||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||
| 202455 | 2025 | 2026 | 2027 | |||||||||||
| TOTALA anslag | Åtaganden | 2,396 | 11,049 | 10,641 | 9,609 | 33,695 | ||||||||
| för RUBRIK 1–7 | ||||||||||||||
| Betalningar | 1,931 | 7,701 | 10,072 | 13,99 | 33,695 | |||||||||
| i den fleråriga budgetramen | ||||||||||||||
55Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.
| SV | 39 | SV |
3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag
– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:
Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
Mål- och
resultatbeteck
ning
Geno
msnitt
Typ56 liga kostna
der
SPECIFIKT MÅL nr 157
Att göra det möjligt för Eurojust
att mer effektivt identifiera kopplingar mellan parallella gränsöverskridande utredningar och lagföring avseende terroristbrott och att proaktivt ge återkoppling om dessa kopplingar till medlemsstaterna
- Output Identifiera kopplingar
mellan
gränsöverskrida nde ärenden som fastställts av Eurojust
År
2024
| Antal | Kostn. |
1,835
År
2025
| Antal | Kostn. |
9,190
| År | År | TOTALT | |
| 2026 | 2027 | ||
| Antal | Antal | antal | kostnad | ||
| Kostn. | Kostn. | Totalt | Total | ||
| 8,843 | 7,965 | 27,832 | |
56
57
Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål”
| SV | 40 | SV |
SV
SPECIFIKT MÅL nr 2
Göra utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna, Eurojust och tredjeländer effektivare och säkrare.
| - Output | Personuppgifter | 0,108 | 0,541 | 0,520 | 0,469 | 1,637 | ||||
| som Eurojust på | ||||||||||
| ett säkert sätt | ||||||||||
| mottagit från | ||||||||||
| medlemsstaterna | ||||||||||
| - Output | Personuppgifter | 0,108 | 0,541 | 0,520 | 0,469 | 1,637 | ||||
| som överförs på | ||||||||||
| ett strukturerat, | ||||||||||
| halvautomatisera | ||||||||||
| t sätt | ||||||||||
| - Output | Informationsutb | 0,108 | 0,541 | 0,520 | 0,469 | 1,637 | ||||
| yte med | ||||||||||
| tredjeländer | ||||||||||
| Delsumma för specifikt mål nr 2 | 0,324 | 1,622 | 1,560 | 1,406 | 4,911 | |||||
| Total kostnad | 2,158 | 10,811 | 10,403 | 9,371 | 32,743 | |||||
41
SV
3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen
3.2.3.1.Sammanfattning
– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande58:
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | |||||||||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | |||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||||||||||||
| Tillfälligt anställda | |||||||||||||||||||
| (AD-tjänster) | 0,952 | 2,337 | 2,943 | 3,289 | 9,521 | ||||||||||||||
| Tillfälligt | anställda | ||||||||||||||||||
| (AST-tjänster) | 0,173 | 0,346 | 0,433 | 0,692 | 1,644 | ||||||||||||||
| Kontraktsanställda | |||||||||||||||||||
| Utstationerade | |||||||||||||||||||
| nationella experter | |||||||||||||||||||
| TOTALT | 1,125 | 2,683 | 3,376 | 3,981 | 11,165 | ||||||||||||||
| Personalbehov59 (heltidsekvivalenter): | |||||||||||||||||||
| År | År | År | År | TOTALT | |||||||||||||||
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||||||||||||
| Tillfälligt anställda | 11 | 16 | 18 | 20 | 20 | ||||||||||||||
| (AD-tjänster) | |||||||||||||||||||
| Tillfälligt | anställda | 2 | 2 | 3 | 5 | 5 | |||||||||||||
| (AST-tjänster) | |||||||||||||||||||
Kontraktsanställda
Utstationerade
nationella experter
| TOTALT | 13 | 18 | 21 | 25 | 25 |
58
59
Kostnadsberäkningarna för personalen är kumulativa och har gjorts på grundval av de genomsnittliga kostnaderna för tillfälligt anställda och kontraktsanställda, indexerade med den korrigeringskoefficient som gäller för Nederländerna från och med 07/2020 (113,9 %).
Kumulativt. Det antal som anges under varje år är antalet gamla anställda från föregående år och nyrekryterad personal. Det totala antalet nya anställda (25) kommer att nås under 2027.
| SV | 42 | SV |
Rekryteringsdatum planeras till mitten av året. För varje nytt år har 50 % av de nyrekryterade personalkostnaderna beräknats. Det har inte gjorts några antaganden om en potentiell ökning av indexuppräkningen av lönerna eller korrigeringskoefficienten för Nederländerna.
Uppgifter om personalökning
| Specifikt mål | Ytterligare personal | |||
| Specifikt mål nr | 2* analytiker av ärendeuppgifter behövs för att säkerställa att | |||
| 1: Göra det | ärendehanteringssystemet | följer | Eurojustförordningen | och |
| möjligt för | Eurojustavtalen (med medlemsstater, tredjeländer, byråer) och EU:s | |||
| Eurojust att | befintliga rättsliga ram för informationsutbyte, digitalisering och | |||
| identifiera | interoperabilitet | |||
| kopplingar på ett | ||||
| effektivare sätt | Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare | |||
| och ge proaktiv | heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): | |||
| återkoppling till | 2024: +1; 2025: +1 | |||
| medlemsstaterna. | 2* datahandläggare behövs för att delta i utvärderingen och urvalet av | |||
| ärendehanteringssystemet, för att bistå vid omvandling av verksamheten, | ||||
| kravanalys och utformning, genomförande och godkännande av det nya | ||||
| ärendehanteringssystemet och integrering med andra system (t.ex. | ||||
| Hit/No-Hit), projekt (t.ex. e-Codex, e-EDES) och projekten avseende | ||||
| interoperabilitetsram (SIS II osv.) och för att säkerställa att korrekta | ||||
| strategier och förfaranden införs för att hantera data som skapas i | ||||
| samband med genomförandet av nya system. | ||||
| Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare | ||||
| heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): | ||||
| 2024: +1; 2025: +1 | ||||
2* assistenter för ärendestöd behövs för att hantera den betydande ökningen av den förväntade datavolymen, för att utföra operativ databehandling i ärendehanteringssystemet (inklusive översättningar), för att hantera översikten över pågående ärendens livscykel och för att utarbeta ad hoc-rapporter och regelbundna rapporter (månadsrapporter, årliga rapporter) och statistik.
Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat):
2026: +1; 2027: +1
1* datahandläggare behövs för att granska uppgifternas kvalitet i syfte att säkerställa att Eurojusts data håller hög kvalitet och är aktuella, fullständiga, otvetydiga, konsekventa och tillgängliga när så krävs.
Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat):
2026: +1
1* analytiker av ärendeuppgifter behövs på grund av den förväntade ökningen av anmälningar som skickas till Eurojust för att identifiera kopplingar mellan pågående rättsliga förfaranden på grundval av
| SV | 43 | SV |
SV
analysen av den information som Eurojust får från Europol, Olaf, Eppo och nationella myndigheter och för att analysera stora datauppsättningar för rättslig samordning.
Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat):
2026: +1
1* analytiker av ärendeuppgifter behövs för utarbeta utkast till (gemensamma) framställningar riktade till medlemsstater på grundval av en analys av den information som utbyts och som omfattar alla de operativa funktioner som anges i artikel 4.2 i Eurojust, för att upptäcka återkommande problem i användningen av verktyg för rättsligt samarbete, utarbeta utkast till förslag för att utvidga ärenden till att omfatta andra medlemsstater och yttranden om återkommande avslag eller svårigheter i rättsligt samarbete och om bästa plats för lagföring.
Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat):
2027: +1
1* programledare och 1* projektledare behövs för att fastställa programmets styrning och förvaltning (inbegripet kommunikation och riskhantering, övervakning och lägesrapportering till programstyrelsen och berörda parter) från inrättandet till avslutningen och för att stödja förebyggande och utvärderande underhåll av det nya systemet.
Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat):
2024: +2
1* it-arkitekt behövs för att fastställa högnivåarkitekturen, utforma och
inrätta infrastrukturen för genomförandet av det nya ärendehanteringssystemet och för att underhålla den tekniska arkitektur, de anslutningar och de system som stöder det nya ärendehanteringssystemet.
Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat):
2024: +1
1* verksamhetsanalytiker behövs för att utföra kravanalysen, inklusive koncepttest för varje teknisk lösning, och för att stödja förebyggande och utvärderande underhåll av det nya systemet.
Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat):
2024: +1
1* IKT-säkerhetsansvarig behövs för att säkerställa säker utformning, säkert genomförande och säker drift av ärendehanteringssystemet och säkert datautbyte med externa system.
Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat):
| 44 | SV |
| 2024: +1 | |||||||||||
| 1* dataskyddsspecialist behövs för att säkerställa inbyggt uppgiftsskydd | |||||||||||
| och för att säkerställa att dataskyddsreglerna tillämpas på operativa data. | |||||||||||
| Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare | |||||||||||
| heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): | |||||||||||
| 2024: +1 | |||||||||||
| 3* operativa IKT-tjänstemän behövs för förvaltning av tillämpningar och | |||||||||||
| it-policy, för omvandlingen av Eurojusts verksamhet, för att utarbeta | |||||||||||
| handböcker (inklusive utbildning för användare) och för att administrera | |||||||||||
| Eurojusts nätverk, databaser, system, virtualiseringsplattformar och | |||||||||||
| tillämpningar. | |||||||||||
| Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare | |||||||||||
| heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): | |||||||||||
| 2024: +1; 2025: +2 | |||||||||||
| 2* | administrativa | handläggare | behövs | för | att | utarbeta | |||||
| arbetsbeskrivningar, | utföra | urval | och | hantera | ”onboarding”, | ||||||
| utbildningsbehov och rättigheter för ny personal samt för att hantera | |||||||||||
| upphandlingsförfarandena | och | säkerställa | budgetgenomförande, | ||||||||
| budgetkontroll och budgetrapportering med avseende på mottagna medel. | |||||||||||
| Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare | |||||||||||
| heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): | |||||||||||
| 2024: +2 | |||||||||||
| Specifikt mål nr | 1* assistent för ärendestöd behövs för att hantera den betydande | ||||||||||
| 2: Göra utbytet | ökningen av den förväntade datavolymen, för att utföra operativ | ||||||||||
| av uppgifter | databehandling i ärendehanteringssystemet (inklusive översättningar), för | ||||||||||
| mellan | att hantera översikten över pågående ärendens livscykel och för att | ||||||||||
| medlemsstaterna, | utarbeta ad hoc-rapporter och regelbundna rapporter (månadsrapporter, | ||||||||||
| Eurojust och | årliga rapporter) och statistik. | ||||||||||
| tredjeländer | |||||||||||
| effektivare och | Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare | ||||||||||
| säkrare. | heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): | ||||||||||
| 2027: +1; | |||||||||||
| 1* datahandläggare behövs för att granska uppgifternas kvalitet i syfte att | |||||||||||
| säkerställa att Eurojusts data håller hög kvalitet och är aktuella, | |||||||||||
| fullständiga, otvetydiga, konsekventa och tillgängliga när så krävs. | |||||||||||
| Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare | |||||||||||
| heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): | |||||||||||
| 2027: +1 | |||||||||||
| 1* jurist och 1* handläggare behövs för att delta i kommissionens | |||||||||||
| förhandlingar om internationella avtal och för att förhandla fram och | |||||||||||
| utarbeta strategiska arrangemang och/eller genomförandearrangemang | |||||||||||
| med tredjeländer. | |||||||||||
| Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare | |||||||||||
| heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat): | |||||||||||
| 2024: +2; | |||||||||||
| SV | 45 | SV | |||||||||
SV
1* jurist behövs för att förhandla fram, utarbeta, utvärdera och se över
samarbetsinstrument/samarbetsavtal/samförståndsavtalmed partnerbyråer och partnerorgan.
Uppskattat antal heltidsekvivalenter som behövs – ytterligare heltidsekvivalenter som ska anställas per år (ej ackumulerat):
2025: +1
| 46 | SV |
3.2.3.2. Beräknat personalbehov
– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
Beräkningarna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)
| År 2024 | År 2025 | År 2026 | År 2027 | ||||
| ∙ Tjänster som tas upp i | |||||||
| tjänsteförteckningen (tjänstemän och | |||||||
| tillfälligt anställda) | |||||||
| 20 01 02 01 och 20 01 02 02 (vid | |||||||
| huvudkontoret eller vid | 1 | 1 | 1 | 1 | |||
| kommissionens kontor i | |||||||
| medlemsstaterna) | |||||||
| 20 01 02 03 (delegationer) | |||||||
| 01 01 01 01 (indirekta | |||||||
| forskningsåtgärder) | |||||||
| 10 01 05 01 (direkta | |||||||
| forskningsåtgärder) | |||||||
| Extern personal (i heltidsekvivalenter)60 | |||||||
| 20 02 01 (kontraktsanställda, | |||||||
| nationella experter och vikarier | 1 | 1 | 1 | 1 | |||
| finansierade genom ramanslaget) | |||||||
| 20 02 03 (kontraktsanställda, | |||||||
| lokalanställda, nationella experter, | |||||||
| vikarier och unga experter som | |||||||
| tjänstgör vid delegationerna) | |||||||
| Budgetru | - vid | ||||||
| huvudkontoret | |||||||
| brik(er) | 62 | ||||||
| (ange | |||||||
| vilken/vil | |||||||
| - vid | |||||||
| ka) 61 | |||||||
| delegationer | |||||||
| 01 01 01 02 (kontraktsanställda, | |||||||
| nationella experter och vikarier | |||||||
| som arbetar med indirekta | |||||||
| forskningsåtgärder) | |||||||
| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, | |||||||
| nationella experter och vikarier | |||||||
| som arbetar med direkta | |||||||
60
61
62
[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
Huvudsakligen för EU:s sammanhållningspolitik, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs-, fiske- och vattenbruksfonden (EMFAF).
| SV | 47 | SV |
forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
| TOTALT | 2 | 2 | 2 | 2 |
Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
| Tjänstemän och tillfälligt anställda | Företräda kommissionen i byråns styrelse. Utarbeta kommissionens yttrande om det |
| årliga arbetsprogrammet och följa upp dess genomförande. Bevaka genomförandet av | |
| budgeten. Bistå byrån med utveckling av verksamheten i enlighet med EU:s politik, | |
| bland annat genom att delta i expertmöten. | |
| Extern personal | En nationell expert kommer att stödja tjänstemän och tillfälligt anställda i ovannämnda |
| uppgifter och hjälpa byrån att utveckla sin verksamhet i linje med EU:s politik, | |
| inbegripet genom att delta i expertmöten. | |
En beskrivning av beräkningen av kostnaden för heltidsekvivalenter bör införas i avsnitt 3 i bilaga V.
| SV | 48 | SV |
3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet
– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.
Förklara i förekommande fall vilka omfördelningar som krävs, och ange berörda budgetrubriker och motsvarande belopp. Bifoga en Excel-tabell om det gäller en större omfördelning.
–kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.
Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetrubriker, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.
Förslaget kräver användning av den outnyttjade marginalen under rubrik 2b i den fleråriga budgetramen enligt följande: Budgetrubrik 07.1007 – Eurojust – 2024 – 2,158 miljoner euro, 2025 – 10,811 miljoner euro, 2026 – 10,403 miljoner euro och 2027 – 9,371 miljoner euro.
3.2.5.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:
–Det ingår ingen samfinansiering från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet
–Förslaget eller initiativet kommer att samfinansieras enligt följande:
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | ||||||||||
| För in så många år som behövs | ||||||||||
| År | År | År | År | för att redovisa varaktigheten för | Totalt | |||||
| n | n+1 | n+2 | n+3 | inverkan på resursanvändningen | ||||||
| (jfr punkt 1.6) | ||||||||||
| Ange vilket | organ | som | ||||||||
| deltar i samfinansieringen | ||||||||||
| TOTALA | anslag | som | ||||||||
| tillförs | genom | |||||||||
| samfinansiering | ||||||||||
| SV | 49 | SV |
3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna
– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.
– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
– Påverkan på egna medel
– Påverkan på andra inkomster
– ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | |||||||||
| Belopp som | Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna63 | ||||||||
| Budgetrubrik i den årliga | förts in för det | ||||||||
| För in så många år som behövs för att | |||||||||
| budgetens inkomstdel: | innevarande | År | År | År | År | ||||
| budgetåret | redovisa varaktigheten för inverkan på | ||||||||
| n | n+1 | n+2 | n+3 | ||||||
| resursanvändningen (jfr punkt 1.6) | |||||||||
| Artikel …………. | |||||||||
Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.
[…]
Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.
[…]
63Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.
| SV | 50 | SV |