Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av bilagorna IV och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 om långlivade organiska föroreningar
EU-dokument COM(2021) 656
EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 28.10.2021
COM(2021) 656 final
2021/0340 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av bilagorna IV och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2019/1021 om långlivade organiska föroreningar
(Text av betydelse för EES)
{SEC(2021) 379 final} - {SWD(2021) 299 final} - {SWD(2021) 300 final} -
{SWD(2021) 301 final}
| SV | SV |
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
• Motiv och syfte med förslaget
Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/10211 om långlivade organiska
föroreningar (POP-förordningen) införlivas unionens åtaganden enligt Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar, godkänd genom rådets beslut 2006/507/EG2, och enligt protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föroreningar (POP-protokollet), godkänt genom rådets beslut 2004/259/EG3.
Det främsta syftet med förslaget är att, genomföra EU:s internationella åtaganden enligt Stockholmskonventionen för de ämnen som omfattas av dess tillämpningsområde och, mer specifikt, åtagandena enligt POP-förordningen. Förslagets huvudsyfte är därmed att skydda människors hälsa och miljön från de skadliga effekterna av långlivade organiska föroreningar och att eliminera och minimera utsläpp av långlivade organiska föroreningar från avfall. Med beaktande av detta är de allmänna målen för detta initiativ också att i möjligaste mån säkerställa en optimal avvägning mellan den gröna givens ambitioner att uppnå giftfria materialkretslopp, öka återvinning och cirkularitet och minska utsläppen av växthusgaser.
De problem som orsakas av långlivade organiska föroreningar hänger ihop med dessa ämnens inneboende fysikaliska och kemiska egenskaper, med hur och var de har använts, och med de skadliga effekter som successiva utsläpp av dem får för människors hälsa, för ekosystemen och för de tjänster som ekosystemen producerar. Faktum är att alla långlivade organiska föroreningar anses på ett eller annat sätt ha skadliga, i allmänhet långsiktiga, effekter på levande organismer. De finns kvar i miljön och i våra kroppar under mycket lång tid och kan transporteras oförändrade till i princip vilken annan plats i världen som helst, oavsett hur långt bort den ligger, och långt ifrån den plats där de framställdes och användes.
Mer konkret är syftet med detta initiativ att, för vissa ämnen och grupper av ämnen, uppdatera de koncentrationsgränsvärden som fastställs i bilagorna IV och V till POP- förordningen, vari fastställs hur avfall som innehåller långlivade organiska föroreningar ska behandlas, särskilt huruvida det kan materialåtervinnas eller bör destrueras eller omvandlas på ett irreversibelt sätt. Uppdateringen bringar bilagorna IV och V i förordningen i överensstämmelse med Stockholmskonventionen och med POP-förordningens bilaga I, genom en anpassning till de ämnen som förtecknas i den bilagan och genom införandet av koncentrationsgränsvärden för dessa ämnen. Uppdateringen innebär också att gränsvärdena för vissa redan förtecknade ämnen anpassas till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Hanteringen av POP-avfall, inklusive materialåtervinning när så är möjligt, bör utföras på ett miljömässigt godtagbart sätt med minimal inverkan på människors hälsa och miljön. De resulterande returråvarorna bör alltid kunna användas säkert och på ett för ändamålet
1
2
3
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska föroreningar (omarbetning) (EUT L 169, 25.6.2019, s. 45).
Rådets beslut 2006/507/EG av den 14 oktober 2004 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (EUT L 209, 31.7.2006, s. 1). Rådets beslut 2004/259/EG av den 19 februari 2004 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föroreningar (EUT L 81, 19.3.2004, s. 35).
| SV | 1 | SV |
lämpligt sätt och i möjligaste mån vara fria från giftiga ämnen. Hanteringen bör också minimera den utsträckning i vilken giftiga ämnen släpps ut i miljon, och sålunda bidra till nollföroreningsstrategin genom att minska deras inverkan på miljö och hälsa. För att uppnå detta måste lämplig spetsteknik finnas tillgänglig för sortering och dekontaminering.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Nuvarande unionsregler för hantering av långlivade organiska föroreningar fastställa i POP- förordningen. Dessutom genomförs unionens skyldigheter i samband med export av långlivade organiska föroreningar genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 649/20124.
Förslaget ändrar bilagorna IV och V till POP-förordningen, genomför unionens åtaganden inom ramen för Stockholmskonventionen och POP-protokollet, och är förenligt med Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och om slutligt omhändertagande av farligt avfall. Genom förslaget genomförs, för de ämnen som omfattas av dess tillämpningsområde, skyldigheten för parterna i Baselkonventionen att säkerställa en miljömässigt godtagbar hantering av farligt avfall och annat avfall. De värden som anges i bilaga IV till POP-förordningen innebär genomförande på unionsnivå av konceptet ”värden för lågt POP-innehåll”, vilka förtecknas som icke-bindande värden enligt Baselkonventionens allmänna tekniska riktlinjer – General technical guidelines on the environmentally sound management of wastes consisting of, containing or contaminated with persistent organic pollutants.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Detta förslag är förenligt med målet i kemikaliestrategin för hållbarhet5, som innebär att i möjligaste mån minimera och ersätta kemikalier som får kroniska effekter på människors hälsa och på miljön (en typ av ämnen som inger betänkligheter) och att fasa ut de skadligaste ämnena i användningar som inte är oumbärliga för samhället, särskilt i konsumentprodukter.
Förslaget är på samma sätt förenligt med den europeiska gröna givens6 mål att uppnå klimatneutralitet i Europa före 2050 och med målet att genomföra en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin7 för att stimulera utvecklingen av pionjärmarknader för klimatneutrala och cirkulära produkter i och utanför EU. Förslaget är också i linje med meddelandet om handlingsplanen för nollförorening8, där EU har fastställt en nollföroreningsvision för 2050 varigenom luft-, vatten- och markföroreningar minskas till nivåer som inte längre anses vara skadliga för hälsan och de naturliga ekosystemen och som respekterar de gränser vår planet kan klara.
4
5
6
7
8
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 649/2012 av den 4 juli 2012 om export och import av farliga kemikalier (EUT L 201, 27.7.2012, s. 60).
COM(2020) 667 final. COM(2019) 640 final. COM(2020) 98 final.
COM(2021) 400 final.
| SV | 2 | SV |
2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Förslaget grundar sig på artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rör miljöskydd, då de åtgärder som överenskommits inom ramen för Stockholmskonventionen främst syftar till att uppnå ett miljömål, nämligen att eliminera eller minska utsläppen av långlivade organiska föroreningar.
I artikel 15.2 i POP-förordningen anges att kommissionen fortlöpande ska se över bilagorna IV och V och vid behov lägga fram lagstiftningsförslag för att ändra dessa bilagor i syfte att anpassa dem till ändringar av förteckningen över ämnen i bilagorna till konventionen eller protokollet eller för att ändra befintliga poster eller bestämmelser i bilagorna till denna förordning i syfte att anpassa dem till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
•Subsidiaritetsprincipen
De långlivade organiska föroreningar som omfattas av tillämpningsområdet för detta förslag transporteras över EU:s inre gränser långt från sina källor, och det är i detta avseende en prioritering att undvika utsläpp från avfall som innehåller långlivade organiska föroreningar.
Skyddet av miljön och människors hälsa genom ett system som garanterar en godtagbar hantering av avfall som innehåller långlivade organiska föroreningar kan endast bli effektivt om gemensamma regler definieras och fastställs på EU-nivå. Därför kan målen i detta förslag inte uppnås om medlemsstaterna agerar enskilt, eftersom det krävs en harmoniserad strategi för att säkerställa att unionen, som part i Stockholmskonventionen, uppfyller sina internationella åtaganden.
•Proportionalitetsprincipen
Enligt POP-förordningen måste proportionalitetsprincipen beaktas, vilket anges i skäl 34 i förordningen. Proportionalitetsprincipen syftar enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen till att säkerställa att de åtgärder som vidtas av EU:s institutioner fastställs inom angivna gränser.
Åtgärderna i detta förslag är begränsade till vad som är nödvändigt för att uppnå målen och beakta bestämmelserna i artikel 5 i protokoll 2 till fördraget om Europeiska unionen, om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, där det anges att i ”utkasten till lagstiftningsakter ska hänsyn tas till att det finansiella eller administrativa ansvar som vilar på unionen, nationella regeringar, regionala eller lokala myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare så långt som möjligt ska begränsas och stå i proportion till det mål som ska uppnås”.
Metoden för att fastställa gränsvärden, som beskrivs i bilaga IV till konsekvensbedömningen, stöder framtagande av gränsvärden som är genomförbara och kan införlivas, för alla relevanta avfallsflöden. En bedömning pågår av den tekniska och ekonomiska genomförbarheten för de aktörer som påverkas mest av de föreslagna gränsvärdena. Varje bedömning är fallspecifik och görs på grundval av tillgänglig information. Olika aspekter beaktas, som till exempel antalet parter som påverkas, deras storlek och art, och deras beräknade kapacitet att klara ytterligare kostnader och investeringar, samt avfallsoperatörernas tillgängliga kapacitet.
| SV | 3 | SV |
I avsnitt 8.2 i konsekvensbedömningen sammanfattas analysen av de rekommenderade alternativens effekter.
•Val av instrument
Enligt artikel 15.2 i POP-förordningen har kommissionen skyldighet att vid behov lägga fram lagstiftningsförslag för att ändra bilagorna IV och V till förordningen, i syfte att anpassa dem till ändringar av förteckningen över ämnen i bilagorna till konventionen eller protokollet eller för att ändra befintliga poster eller bestämmelser i bilagorna till denna förordning, i syfte att anpassa dem till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. I enlighet med artikel 15.2 sker detta i form av en förordning om ändring av POP-förordningen.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Mot bakgrund av förslagets begränsade och tekniska karaktär och den omarbetning av POP- förordningen som gjordes 2019, ansågs någon efterhandsutvärdering av den befintliga lagstiftningen inte vara nödvändig.
•Samråd med berörda parter
Den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag var föremål för ett ingående samråd med berörda parter för att säkerställa att deras synpunkter företräddes och beaktades på vederbörligt sätt. Mot bakgrund av förslagets tekniska karaktär och den höga detaljnivån riktades samrådet i första hand till professionella, akademiska och industriella/sektoriella intressenter, men även till företrädare för det civila samhället som icke-statliga organisationer, konsumentföreningar och fackföreningar.
Den inledande konsekvensbedömningen (färdplan) offentliggjordes den 29 maj 2020 och samrådsperioden avslutades den 7 augusti 2020; synpunkter mottogs från 51 respondenter. Analysen av svaren visade på vissa tydliga skillnader mellan de berörda parternas inställning till hur långlivade organiska föroreningar ska hanteras i den cirkulära ekonomin.
Enligt många svar, särskilt från icke-statliga organisationer, är materialåtervinning av avfall som innehåller långlivade organiska föroreningar oförenlig med en säker cirkulär ekonomi. Detta argument prioriterar borttagande av långlivade organiska föroreningar från försörjningskedjan framför de potentiella vinsterna med att materialåtervinna sådana produkter, Industrins svar ger en mer nyanserad syn och noterar att en EU-politik som strävar efter ”en giftfri miljö” men även efter ökad materialåtervinning ofta pekar i helt olika riktningar, vilket leder till att avfallsoperatörerna hamnar i en situation där reglerna inte är förutsebara och inte alltid praktiskt genomförbara. Två sammanslutningar ansåg att ett ökat offentligt stöd bör ges för att främja nya investeringar i avfallssortering och dekontaminering, eftersom detta skulle medföra ökad och bättre materialåtervinning.
Dessutom genomfördes ett riktat samråd med berörda parter inom ramen för stödstudien. Det täckte alla aspekter med relevans för konsekvensbedömningen, däribland socioekonomiska faktorer, och utfördes med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär samt intervjuer med berörda parter som företrädde nyckelsektorer och centrala organisationer.
| SV | 4 | SV |
Konsekvensbedömningen bakom detta förslag bygger också på information om den inställning som berörda parter, och samhället i stort, har till att ämnen som inger betänkligheter ingår i återvunna material. Denna information samlades in under det öppna samrådet om samspelet mellan lagstiftning om kemikalier, produkter och avfall9. Detta samråd, som utfördes 2018, tog upp bredare, mindre tekniska aspekter som är relevanta för denna åtgärd, och därför fanns denna information redan tillgänglig och användes för att stödja denna åtgärd. En sammanfattande rapport10 om det samrådet offentliggjordes den 28 februari 2019.
Bilaga 2 till konsekvensbedömningsrapporten innehåller en detaljerad redogörelse för samråden med berörda parter och för resultaten av dessa samråd.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Till stöd för analysen av konsekvensbedömningen begärde kommissionen en stödstudie från en extern konsult: Study to support the assessment of impacts associated with the review of limit values in waste for POPs listed in Annexes IV and V of Regulation (EU) 2019/1021 (RPA/INERIS, 2021). Konsekvensbedömningen bygger även på en studie till stöd för tidigare ändringar av bilagorna IV och V till POP-förordningen, som särskilt avsåg massflöden av ämnen och avfall och som gjordes i samband med omarbetningen av förordning (EG) nr 850/2004: Study to support the review of waste related issues in Annexes IV and V of Regulation (EC) 850/2004 (Ramboll Environment & Health GmbH, januari 2019).
Utöver dessa två studier beaktades även information om de relevanta ämnena i äldre studier som utförts till stöd för tidigare ändringar av POP-förordningen:
∙Study on waste related issues of newly listed POPs and candidate POPs (ESWI Consortium, april 2011).
∙Study to facilitate the implementation of certain waste related provisions of the Regulation on Persistent Organic Pollutants (POPs) (BiPRO, augusti 2005).
En avdelningsövergripande styrgrupp bistod också vid utarbetandet av konsekvensbedömningen av förslaget. Denna grupp inrättades av GD Miljö och sammanträdde fyra gånger från juli 2020 till juni 2021.
•Konsekvensbedömning
Detta förslag stöds av en konsekvensbedömning. Efter att de kommentarer som nämnden för lagstiftningskontroll gjorde i sitt första yttrande av den 5 mars 2021 hade åtgärdats gavs konsekvensbedömningen ett positivt yttrande med reservationer den 29 juni 2021. I sitt slutliga yttrande begärde nämnden ytterligare uppgifter om den metod som använts för att föreslå olika gränsvärden för långlivade organiska föroreningar inom tillämpningsområdet för förslaget.
De strategiska alternativ som beaktas i konsekvensbedömningen utgår ifrån ett intervall av gränsvärden för de värden i bilaga IV som ska föreslås för de olika ämnen som omfattas av förslaget. Värdena i bilaga IV (låga koncentrationsgränsvärden för POP) definieras i artikel 7.4 a i POP-förordningen. De fastställer det värde för långlivade organiska föroreningar i
9COM(2018) 32 final
10https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/summary-report-public-consultation-chemical-product-waste- legilsation.pdf
| SV | 5 | SV |
avfall vid eller över vilket dessa måste destrueras eller omvandlas irreversibelt. I praktiken innebär detta att avfall med ett innehåll av långlivade organiska föroreningar som understiger detta värde kan hanteras på andra sätt, däribland materialåtervinning.
För vart och ett av de ämnen som omfattas av förslaget anger alternativ 1 den nuvarande referensnivån, dvs. det högsta värde som övervägts, eller avsaknaden av ett gränsvärde för ämnen som ännu inte förtecknats. Inom ramen för referensscenariot kommer inga ändringar att införas i bilagorna IV och V till POP-förordningen. Detta innebär att de nyligen förtecknade ämnena enligt konventionen inte skulle ingå i den relevanta bilagan11. Detsamma skulle även gälla för ämnen för vilka gränsvärden redan fastställts enligt POP-förordningen, och för vilka den vetenskapliga och tekniska utvecklingen har lett till att värdena bör ses över.
Alternativ 2 representerar värden i mitten av det intervall som övervägts. I detta alternativ föreslås att nya gränsvärden fastställs i bilaga IV för nya ämnen och att gränsvärdena skärps för vissa förtecknade långlivade organiska föroreningar när detta kan motiveras. Det förstnämnda gäller för det nyligen förtecknade ämnet PFOA, PFOA-salter och PFOA- besläktade föreningar. För dikofol och pentaklorfenol övervägdes inga intermediära värden för alternativ 2. För återstående ämnen inom förslagets tillämpningsområde har ett intermediärt gränsvärde övervägts i konsekvensbedömningen, dvs. för PBDE, HBCDD, SCCP och dioxiner och furaner (inklusive dioxinlika PCB).
Enligt alternativ 3 föreslås strängare gränsvärden i bilaga IV för åtta ämnen12. För PBDE analyseras alternativ 3 som två delalternativ, där det ena innebär ett omedelbart genomförande av det lägre gränsvärdet och det andra ett senarelagt genomförande fem år efter åtgärdens ikraftträdande (alternativ 2 genomförs då under tiden).
Alternativ 4, med ett kompletterande lägre värde, har övervägts för dioxiner och furaner (PCDD/F). Avsikten med detta ytterligare alternativ är att bedöma möjligheten av att fastställa ett lägre värde enligt bilaga IV för dessa ämnen, samt det ytterligare delalternativet att fastställa ett lägre särskilt värde som endast ska användas som gränsvärde för obehandlat avfall som sprids direkt på mark (t.ex. inom jordbruket).
Följande tabell visar ett intervall av värden (alternativ) för bilaga IV för varje ämne/ämnesgrupp som beaktats:
Tabellerna 1 och 2: Alternativ som övervägts för gränsvärden i bilaga IV
| Tabell 1 | Alternativ 1 | Alternativ 2 | Alternativ 3 | |||||||
| (referensscenar | ||||||||||
| io13) | ||||||||||
| 50 för PFOA och PFOA- | 0,025 för PFOA och PFOA- | |||||||||
| PFOA, PFOA-salter och PFOA- | - | salter; | salter; | |||||||
| besläktade föreningar (mg/kg) | 2 000 för PFOA-besläktade | 1 för PFOA-besläktade | ||||||||
| föreningar | föreningar# | |||||||||
| Dikofol (mg/kg) | - | - | 50 | |||||||
11
12
13
Som förklaras i avsnitt 3.1 i konsekvensbedömningsrapporten är detta ett rent hypotetiskt alternativ med oförändrade förhållanden, eftersom ett sådant upptagande i förteckningen är obligatoriskt och om EU inte för in dessa ämnen i bilaga IV kan dess skyldighet att säkerställa en miljömässigt godtagbar hantering av avfall som innehåller långlivade organiska föroreningar inte uppfyllas.
Det ska noteras att för dioxinlika PCB fokuseras bedömningen på att integrera dem i gränsvärdet för dioxiner och furaner.
De nuvarande referensvärdena i bilaga IV till POP-förordningen.
| SV | 6 | SV |
| Pentaklorfenol (PCP) samt salter | - | - | 100 | |
| och estrar därav (mg/kg) | ||||
| Summa för 5 PBDE (mg/kg) | 1 000 | 500 | 200 | |
| SCCP (mg/kg) | 10 000 | 1 500 | 420 | |
| HBCDD (mg/kg) | 1 000 | 500 | 100 | |
Anmärkning: Inget referensvärde finns tillgängligt för PFOA, dikofol och PCP, eftersom detta är nyligen förtecknade ämnen.
| Tabell 2 | Alternativ 1 | Alternativ 2 | Alternativ 3 | Alternativ 4 | ||
| (referenssce | ||||||
| nario) | ||||||
| Dioxiner och furaner* | 0,015 | 0,010 | 0,005+ (0,001) | 0,001++ (0,00005) | ||
| (mg/kg) | ||||||
*: Det görs också en bedömning av om det är lämpligt att inkludera dioxinlika PCB i gruppvärdet för dioxiner och furaner.
+/++: För dioxiner och furaner, fastställs i alternativen 3 och 4 ett värde som är generellt tillämpligt på alla avfallshanteringsförfaranden. Båda alternativen innehåller ett möjligt delalternativ som skulle inbegripa ytterligare ett särskilt gränsvärde inom parentes som endast skulle gälla för spridning av avfall på mark.
Efter en bedömning av de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna av de olika alternativ som övervägts för värdena i bilaga IV för de relevanta POP-ämnena anges de rekommenderade alternativen i tabellen nedan.
Tabell 3: Rekommenderat alternativ för gränsvärden i bilaga IV (skuggade)
| Ämne | Alternativ 1 | Alternativ 2 | Alternativ 3 | Alternativ | ||||||||||
| Referensscenario | 4 | |||||||||||||
| PBDE | 1 000 mg/kg | 500 mg/kg | Införande av ett initialt gränsvärde på | Ej | ||||||||||
| 500 mg/kg, följt av en minskning till | tillämpligt | |||||||||||||
| 200 mg/kg14 fem år efter det att det | ||||||||||||||
| initiala gränsvärdet börjat tillämpas | ||||||||||||||
| HBCDD | 1 000 mg/kg | 500 mg/kg | 100 mg/kg | Ej | ||||||||||
| tillämpligt | ||||||||||||||
| PCDD/F (dioxiner | 0,015 mg TEQ/kg | 0,010 mg TEQ/kg | 0,005 mg TEQ/kg | 0,001 mg | ||||||||||
| och furaner)15 | TEQ/kg | |||||||||||||
14
15
Eller värdet för summan av de PBDE som förtecknas i bilaga I för blandningar eller varor, om detta är högre vid den tidpunkten.
Delalternativen 3 och 4, som inbegriper ytterligare ett särskilt lägre värde för avfall som sprids på mark, har övervägts men inte behållits på grund av deras oproportionerliga inverkan och överväganden om instrumentets lämplighet (annan särskild lagstiftning förefaller lämpligare). Se avsnitt 5.2 i konsekvensbedömningsrapporten.
| SV | 7 | SV |
| Ämne | Alternativ 1 | Alternativ 2 | Alternativ 3 | Alternativ | ||||||||||
| Referensscenario | 4 | |||||||||||||
| Dioxinlika PCB16 | Inget särskilt | Fastställande av ett | Inkludering av dioxinlika PCB i | Ej | ||||||||||
| övervägande har | särskilt fristående | gränsvärdet för PCDD/F | tillämpligt | |||||||||||
| gjorts för | gränsvärde för | (i alternativ 3 för PCDD/F – 0,005 mg | ||||||||||||
| dioxinlika PCB | dioxinlika PCB | |||||||||||||
| TEQ/kg) | ||||||||||||||
| (ingår i det | ||||||||||||||
| befintliga | ||||||||||||||
| gränsvärdet för | ||||||||||||||
| PCB på | ||||||||||||||
| 50 mg/kg). | ||||||||||||||
| Klorparaffiner med | 10 000 mg/kg | 1 500 mg/kg | 420 mg/kg | Ej | ||||||||||
| kort kolkedja (SCCP) | tillämpligt | |||||||||||||
| PFOA, PFOA-salter | Inga gränsvärden | 50 mg/kg (PFOA | 1 mg/kg för PFOA och salter och | Ej | ||||||||||
| och PFOA-besläktade | finns | och salter) | 40 mg/kg för PFOA-besläktade | tillämpligt | ||||||||||
| föreningar | 2 000 mg/kg för | föreningar | ||||||||||||
| PFOA-besläktade | [Observera: Ovanstående värde | |||||||||||||
| föreningar | föreslås i stället för det först | |||||||||||||
| övervägda alternativ 3: | ||||||||||||||
| 0,025 mg/kg (PFOA och salter) | ||||||||||||||
| 1 mg/kg (PFOA-besläktade | ||||||||||||||
| föreningar)] | ||||||||||||||
| Pentaklorfenol (PCP) | Inget gränsvärde | Ej tillämpligt | 100 mg/kg | Ej | ||||||||||
| samt salter och estrar | finns | tillämpligt | ||||||||||||
| därav | ||||||||||||||
| Dikofol | Inget gränsvärde | Ej tillämpligt | 50 mg/kg | Ej | ||||||||||
| finns | tillämpligt | |||||||||||||
Utöver de ovan angivna värdena i bilaga IV övervägs i konsekvensbedömningen också, för de ämnen för vilka en ny förteckning föreslås, ett enda alternativ som motsvarar ett värde som ska införas i bilaga V till förordningen. Av konsekvensskäl föreslås också att ämnet dekaBDE ska ingå i gränsvärdet för (förtecknade) PBDE. De värden som anges i bilaga V till POP- förordningen avses i artikel 7.4 b i POP-förordningen och kallas även ”högsta koncentrationsgränser” för POP.
Tabell 4: Föreslagna gränsvärden i bilaga V
| Ämne | Värde | |
| PBDE (inklusive | 10 000 mg/kg | |
| dekaBDE) | ||
| PFOA, PFOA-salter | 50 mg/kg (PFOA och salter) | |
| och PFOA- | 2 000 mg/kg för PFOA-besläktade föreningar | |
| besläktade | ||
| föreningar | ||
| Pentaklorfenol | 1 000 mg/kg | |
| (PCP) | ||
| Dikofol | 5 000 mg/kg | |
16Alternativen 2 och 3 representerar inte numeriska värden, utan olika metoder för att fastställa ett gränsvärde för dioxinlika PCB.
| SV | 8 | SV |
De rekommenderade alternativen stöds av den metod som beskrivs i avsnitt 5.2 och i bilaga IV till konsekvensbedömningsrapporten. De tar hänsyn till de allmänna målen att skydda människors hälsa och miljön (som ett övergripande mål), öka materialåtervinning och användning av returråvaror och bidra till minskade utsläpp av växthusgaser (till stöd för EU:s klimatmål).
De föreslagna värdena för bilaga V bygger på resultaten av tillämpning av metoden och baseras i slutänden på befintliga överenskomna värden i bilaga V för liknande ämnen.
Utöver de ämnen som förtecknas ovan har konsekvensbedömningen behandlat ytterligare ett ämne, perfluorhexansulfonsyra (PFHxS). Granskningskommittén för långlivade organiska föroreningar, som verkar inom ramen för Stockholmskonventionen, antog ett beslut där man rekommenderade partskonferensen (COP) att utan särskilda undantag överväga att förteckna PFHxS, PFHxS och PFHxS i bilaga A till konventionen. På grund av covid-19-pandemin försenades beslutet om detta införande, som ursprungligen planerades till juli 2021, och kommer nu att ske vid det fysiska mötet i COP10 för Stockholmskonventionen, som planeras äga rum den 6–17 juni 2022. Eftersom PFHxS ännu inte är förtecknat i konventionen föreslås för närvarande inget införande i POP-förordningen. Om en sådan förteckning i konventionen sker under medbeslutandeförfarandet kan ett införande i förordningen föreslås på grundval av den analys som gjorts i konsekvensbedömningen.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Inga förenklingsåtgärder identifierades eftersom POP-förordningen nyligen har genomgått en omarbetning. Initiativet är begränsat till att fastställa värden för specifika ämnen i bilagorna IV och V till POP-förordningen. Förslaget har därför en strikt definierad rättslig omfattning och utformning.
•Grundläggande rättigheter
En olämplig hantering av farliga ämnen, särskilt långlivade organiska föroreningar, bidrar till den allmänna miljöföroreningen som kan få allvarliga konsekvenser för rätten till liv, rätten till personlig integritet, rätten till rättvisa arbetsförhållanden och rätten till en hälsosam miljö.
Genom POP-förordningen genomförs Stockholmskonventionens och protokollets bestämmelser i unionen. Med beaktande av principerna 14 och 15 i Riodeklarationen om miljö och utveckling innehåller förordningen åtgärder för att minimera och så snart som möjligt, om genomförbart, eliminera utsläpp av långlivade organiska föroreningar. I direktivet fastställs även bestämmelser om avfall som består av, innehåller eller förorenats med något av dessa ämnen.
Genom förslaget ändras bilagorna IV och V till POP-förordningen så att unionen kan fullgöra sina åtaganden för de ämnen som omfattas av förslaget och som unionen gjort inom ramen för Stockholmskonventionen och protokollet.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Den föreslagna åtgärden innebär inga budgetkonsekvenser för Europeiska kommissionen. Därför lämnas ingen finansieringsöversikt för rättsakt.
| SV | 9 | SV |
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Övervakning av POP-förordningens effekter och effektivitet, inklusive dess bestämmelser om avfall, är en befintlig skyldighet enligt förordningen. Följaktligen planeras inga ytterligare åtgärder eller mekanismer i detta förslag. Sammanfattande rapporter som utarbetas av kommissionen på grundval av medlemsstaternas rapportering om genomförandet av POP- förordningen offentliggörs regelbundet17.
•Förklarande dokument
Eftersom det föreslagna rättsliga instrumentet är en förordning som är direkt tillämplig i medlemsstaterna krävs inget förklarande dokument.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
I artikel 1 föreskrivs en ändring av bilagorna IV och V till förordning (EU) 2019/1021. Artikel 2 innehåller bestämmelser om åtgärdens ikraftträdande.
Bilagan innehåller specifika bestämmelser om ändring av bilagorna IV och V till
| förordning | (EU) | 2019/1021. |
17https://ec.europa.eu/environment/chemicals/international_conventions/index_en.htm
| SV | 10 | SV |
2021/0340 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av bilagorna IV och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2019/1021 om långlivade organiska föroreningar
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande1, med beaktande av Regionkommitténs yttrande2,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:
(1)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/10213 om långlivade organiska föroreningar genomförs i unionsrätten de åtaganden som ingår i Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (nedan kallad konventionen), godkänd på gemenskapens vägnar genom rådets beslut 2006/507/EG4, och i protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föroreningar, godkänt på gemenskapens vägnar genom rådets beslut 2004/259/EG5.
(2)Vid det sjunde mötet i partskonferensen för konventionen, som ägde rum 4–15 maj 2015, beslutades att pentaklorfenol samt salter och estrar därav (pentaklorfenol) ska införas i bilaga A till konventionen. Vid det nionde mötet i partskonferensen för konventionen, som ägde rum 29 april–10 maj 2019, beslutades att dikofol samt perfluoroktansyra (PFOA), PFOA-salter och PFOA-besläktade föreningar ska införas i bilaga A till konventionen, Mot bakgrund av dessa ändringar av konventionen och för att säkerställa att avfall som innehåller dessa ämnen hanteras i enlighet med konventionens bestämmelser, är det också nödvändigt att ändra bilagorna IV och V till
1
2
3
4
5
EUT C , , s. . EUT C , , s. .
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska föroreningar (omarbetning) (EUT L 169, 25.6.2019, s. 45).
Rådets beslut 2006/507/EG av den 14 oktober 2004 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (EUT L 209, 31.7.2006, s. 1). Rådets beslut 259/2004/EG av den 19 februari 2004 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föroreningar (EUT L 81, 19.3.2004, s. 35).
| SV | 11 | SV |
förordning (EU) 2019/1021 genom att införa pentaklorfenol, perfluoroktansyra (PFOA), PFOA-salter och PFOA-besläktade föreningar i bilagorna och att ange respektive koncentrationsgränsvärde för dessa ämnen.
(3)Pentaklorfenol hade tidigare förtecknats i bilagorna IV och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/20046, genom kommissionens förordning (EU) 2019/6367, med ett värde enligt bilaga IV på 100 mg/kg och ett värde enligt bilaga V på 1 000 mg/kg. Förordning (EG) nr 850/2004 upphävdes genom förordning (EU) 2019/1021, men pentaklorfenol utelämnades oavsiktligt från den förordningen. Det är därför nödvändigt att ändra bilagorna IV och V till förordning (EU) 2019/1021 för att införa pentaklorfenol i den förordningen.
(4)Bilagorna IV och V till förordning (EU) 2019/1021 innehåller redan koncentrationsgränsvärden för följande ämnen eller ämnesgrupper: a) Summan av
koncentrationerna av tetrabromdifenyleter, pentabromdifenyleter, hexabromdifenyleter, heptabromdifenyleter och dekabromdifenyleter (med undantag för den senare som inte förtecknas i bilaga V till den förordningen). b) Hexabromcyklododekan. c) Alkaner, C10–C13, klorerade (klorparaffiner med kort kolkedja) (SCCP). d) Polyklorerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/PCDF). Det är, i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1021, lämpligt att ändra koncentrationsgränsvärdena i bilaga IV för dessa ämnen i syfte att anpassa deras gränsvärden till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. För överensstämmelse med förteckningen över polybromerade difenyletrar (PBDE) i bilaga IV till förordning (EU) 2019/1021 bör ämnet dekabromdifenyleter införas bland de PBDE som förtecknas i den tredje kolumnen i bilaga V till den förordningen.
(5)Med hänsyn till att en undergrupp av tolv PCB-kongener8, så kallade dioxinlika PCB (dl-PCB), har toxikologiska egenskaper som nära påminner om egenskaperna hos PCDD/PCDF, och för att beakta den samlade effekten av alla dioxinlika föreningar som förtecknas i förordning (EU) 2019/1021 är det lämpligt att införa dl-PBC i den befintliga grupposten för PCDD/PCDF i bilagorna IV och V till förordning (EU) 2019/1021. Förteckningen över toxiska ekvivalensfaktorer i del 2 i bilaga V till den förordningen bör också ändras för att införa motsvarande värden för individuella dl- PCB-kongener.
(6)De föreslagna koncentrationsgränsvärdena i bilagorna IV och V till förordning (EU) 2019/1021 har fastställts med användning av samma metod som användes för att fastställa koncentrationsgränsvärden vid tidigare ändringar av bilagorna IV och V till förordning (EG) nr 850/2004. De föreslagna koncentrationsgränsvärdena bör vara tillräckliga för att uppnå målet om en hög nivå av hälso- och miljöskydd med avseende på destruktion och irreversibel omvandling av de berörda ämnena. De fastställda gränsvärdena bör även beakta det bredare politiska mål att uppnå en klimatneutral och cirkulär ekonomi som fastställts i den europeiska gröna given9.
(7)Förordning (EU) 2019/1021 bör därför ändras i enlighet med detta.
6
7
8
9
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 7). Kommissionens förordning (EU) 2019/636 av den 23 april 2019 om ändring av bilagorna IV och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningar (EUT L 109, 24.4.2019, s. 6).
PCB-77, PCB-81, PCB-105, PCB-114, PCB-118, PCB-123, PCB-126, PCB-156, PCB-157, PCB-167, PCB-169 och PCB 189.
COM(2019) 640 final.
| SV | 12 | SV |
(8)Företag och behöriga myndigheter bör ges tillräcklig tid för att anpassa sig till de nya kraven.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagorna IV och V till förordning (EU) 2019/1021 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning ska tillämpas från och med den [Publikationsbyrån: för in datum för den dag som infaller sex månader efter förordningens offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning]
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den
| På Europaparlamentets vägnar | På rådets vägnar |
| Ordförande | Ordförande |
| SV | 13 | SV |