Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 vad gäller regionalräkenskaper för jordbruket (EU-dokument COM(2021) 54)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 12.2.2021

COM(2021) 54 final

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 vad gäller

regionalräkenskaper för jordbruket

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Eurostat har sammanställt europeisk jordbruksstatistik om EU:s jordbruk i årtionden. I dag täcker den följande aspekter: jordbruksföretagens struktur, räkenskaper för jordbruket, animalieproduktion och produktion av grödor, ekologiskt jordbruk, jordbrukspriser, bekämpningsmedel, näringsämnen och andra miljöaspekter inom jordbruket. Huvudsyftet är att övervaka och utvärdera den gemensamma jordbrukspolitiken och annan viktig EU-politik samt stödja utformningen av politiken.

Dessa uppgiftsinsamlingar utvärderades 20161 och man konstaterade att det fanns ett behov av en uppdatering för att ta hänsyn till förändringar inom jordbrukssektorn, den gemensamma jordbrukspolitiken och annan relevant EU-politik. Strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter2 är ett omfattande program för att modernisera Europeiska unionens jordbruksstatistik som genomförs av Europeiska kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna. Strategin stöds av kommittén för det europeiska statistiksystemet och är en del av programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit) samt syftar till att effektivisera och förbättra det europeiska systemet för jordbruksstatistik. Strategin följer även internationella rekommendationer såsom riktlinjerna för rapportering av utsläpp av växthusgaser från FN:s klimatpanel och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations standarder. Dessutom genomför strategin FN:s globala strategi för att förbättra statistiken över jordbruk och landsbygdsutveckling.

Rent ekonomiskt är jordbruket en relativt liten sektor, men den omfattar nästan hälften av EU:s landareal och levererar merparten av dess livsmedel, vilket både säkerställer livsmedelssäkerhet och tryggar livsmedelsförsörjningen. Det har stor inverkan på klimatförändringarna och miljön och många landsbygdsområden är beroende av jordbruket. EU behöver information om jordbruket som är så exakt som möjligt för att utforma politik som gynnar alla EU:s invånare genom en fördelning av den betydande budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken och tillhörande åtgärder på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt sett ur flera perspektiv. Dessutom är jordbruket en central del av kommissionens meddelande om den europeiska gröna given3, särskilt vad gäller strategin från jord till bord.

Utvecklingen för jordbrukssektorn som helhet kan bedömas genom att information om volym- och prisförändringar för jordbruksprodukter och -tjänster samlas i en kontostruktur. I detta syfte innehåller räkenskaperna för jordbruket (EAA) jämförbara uppgifter som ger viktig makroekonomisk information till de viktigaste användarna, i synnerhet kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling.

SWD(2017) 96 – Commission Staff Working document evaluation accompanying the document Strategy for Agricultural Statistics 2020 and beyond and subsequent potential legislative scenarios (endast på engelska).

https://ec.europa.eu/eurostat/documents/749240/749310/Strategy+on+agricultural+statistics+F inal+version+for+publication.pdf (endast på engelska).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final av den 11 december 2019.

Eftersom räkenskaperna för jordbruket är satelliträkenskaper till det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) används i dem i hög grad samma metoder som i nationalräkenskaperna. Sammanställningen av dem kräver dock egna regler och metoder. Medlemsstaterna har med hjälp av nuvarande metoder försett Eurostat med räkenskaper för jordbruket på nationell och regional nivå sedan 2000. År 2004 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 december 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen4 i kraft vilket innebar en formalisering av delen om räkenskaper för jordbruket på nationell nivå. Sedan dess har förordningen ändrats sex gånger. Räkenskaper på regional nivå har dock inte inbegripits i förordningen men har fortsatt att överföras regelbundet av nästan alla medlemsstaterna enligt en informell överenskommelse. Detta är inte optimalt eftersom den statistik som omfattas av den informella överenskommelsen inte formellt är en del av EAA, och det finns inga bindande skyldigheter eller garantier för tillhandahållande av statistiken. Eftersom regionalräkenskaperna för jordbruket är väl utvecklad och viktig statistik, bör de formaliseras genom att de inkluderas i förordningen om räkenskaper för jordbruket. Det är enda sättet att säkerställa kvaliteten. Europeiska unionens revisionsrätt identifierade problemet i sin särskilda rapport SR 01/20165, och rekommenderade en formalisering av regionalräkenskaperna för jordbruket. Kommissionen godtog denna slutsats.

I samma särskilda rapport, SR 01/2016, identifierades också brister i kvalitetsrapporteringen avseende EAA. Eurostat har sedan 2016 genomfört denna rekommendation, och EU:s medlemsstater har (med mycket få undantag) sedan 2019 tillhandahållit kvalitetsrapporter avseende EAA med hänvisning till kraven i artikel 12.2 i förordning (EG) nr 223/20096. Enligt artikel 12 får dock särskilda kvalitetskrav fastställas i sektorsspecifik lagstiftning, vilket gör det möjligt att fastställa formerna, strukturen, frekvensen och bedömningsindikatorerna för kvalitetsrapporterna, utöver tidsfrister för uppgiftsöverföring. För närvarande är de exakta rutinerna för kvalitetsrapportering endast informella och bör därför formaliseras enligt dessa befintliga krav i förordning (EG) nr 223/2009.

När det gäller EAA överför dessutom medlemsstaterna, för uppgifter på nationell nivå, en första omgång skattade uppgifter (tidsfrist i november referensår n), en andra omgång skattade uppgifter (tidsfrist i januari år n+1) och sedan slutliga uppgifter (tidsfrist september år n+1). Den andra omgången uppgifter överförs för snart efter den första för att kvaliteten ska kunna förbättras på bästa sätt, så tidsfristerna för överföring av uppgifter för den andra omgången skattningar bör senareläggas med två månader, från slutet av januari till slutet av mars året efter referensåret.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

För att beslutsfattare, företag och allmänheten ska kunna fatta lämpliga och faktabaserade beslut måste statistiken vara tillförlitlig och hålla hög kvalitet.

Jordbruksstatistikstrategin för 2020 som nämns ovan inbegriper följande huvudmål:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 december 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen (EUT L 33, 5.2.2004, s. 1).

Särskild rapport nr 1/2016: Är kommissionens resultatmätningssystem för jordbrukarnas inkomster väl utformat och baserat på tillförlitliga uppgifter?

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

∙Ta fram statistik av hög kvalitet som tillgodoser användarnas behov på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

∙Förbättra den europeiska jordbruksstatistikens harmonisering och samstämmighet. De tre områden som ingår i detta förslag är direkt inriktade på dessa mål.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Det viktigaste syftet med programmet för europeisk statistik 2013–20177 (förlängt till 20208) är att tillhandahålla statistik av hög kvalitet som underlag för EU:s politik. Miljö- och jordbruksstatistik är ett av de tre huvudområdena för statistikframställning inom programmet. Ett av programmets mål är att se över och förenkla insamlingen av jordbruksuppgifter i enlighet med översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 och göra om processen för insamling av jordbruksuppgifter, särskilt för att förbättra uppgifternas kvalitet och aktualitet. Detta initiativ bidrar till att uppfylla det målet.

Genom att tillhandahålla bättre uppgifter för bedömning av hållbarheten inom jordbrukssektorn för miljö, människor, regioner och ekonomi kommer det europeiska systemet för jordbruksstatistik också att bidra till minst två av von der Leyen-kommissionens sex prioriteringar9:

∙En europeisk grön giv med de underliggande strategierna från jord till bord och biologisk mångfald.

∙En ekonomi för människor.

Jordbruksstatistiken är dock även användbar för andra av unionens eller medlemsstaternas prioriteringar som påverkar eller påverkas av jordbruk och landsbygdsutveckling.

Utöver detta ger förslaget till ett program för den inre marknaden10, som för närvarande diskuteras interinstitutionellt, en ram för finansiering av utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik. Genomförandet av unionens politik kräver högkvalitativ, jämförbar och tillförlitlig statistik över den ekonomiska, sociala, territoriella och miljömässiga situationen i unionen. Dessutom gör europeisk statistik det möjligt för EU:s invånare att förstå och delta i den demokratiska processen och debatten om unionens nuläge och framtid. När det gäller jordbruksstatistik ligger fokus på att tillhandahålla aktuella och relevanta uppgifter med avseende på behoven hos den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och politik som rör miljö, livsmedelssäkerhet och djurskydd.

Jordbruksstatistiken ger statistiska belägg av hög kvalitet för genomförandet och övervakningen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Den gemensamma jordbrukspolitiken är en viktig drivkraft för sysselsättning och smart och hållbar tillväxt för alla i unionen. Landsbygdsutvecklingspolitiken, som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, syftar

Det nuvarande programmet fastställdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 av den 15 januari 2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017. Programmet har förlängts till 2020 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1951 av den 25 oktober 2017.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1951 av den 25 oktober 2017 om ändring av förordning (EU) nr 99/2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 genom en förlängning av programmet till 2020 (EUT L 284, 31.10.2017, s. 1).

https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024_sv . COM (2018) 441.

utöver de sociala målen även till att förbättra jordbrukets konkurrenskraft och hållbarhet. Den gemensamma jordbrukspolitiken står för mer än 37 % av unionens totala budget inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

Jordbruksstatistik behövs också allt oftare på andra av unionens centrala politikområden, t.ex. den europeiska gröna given, miljö- och klimatpolitik, handelspolitik, socialpolitik och regionalpolitik.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 338 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) utgör den rättsliga grunden för den europeiska statistiken. Europaparlamentet och rådet beslutar om åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet för framställning av den statistik som behövs för att unionen ska kunna fullgöra sin uppgift. I artikel 338 fastställs kraven för europeisk statistik som innebär att den ska uppfylla krav på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter.

Den rättsliga grunden för kvalitetsrapporter är artikel 12 i förordning (EG) nr 223/2009.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen gäller om förslaget inte omfattas av unionens exklusiva behörighet. Det europeiska statistiksystemet tillhandahåller en infrastruktur för statistiska uppgifter. Systemet är utformat för att tillgodose behoven hos många användare, för beslutsfattandet i demokratiska samhällen. Förslaget till denna förordning har utformats för att skydda kärnverksamheten hos partnerna i det europeiska statistiksystemet samtidigt som kvaliteten på och jämförbarheten hos statistiken avseende EAA säkerställs på ett bättre sätt.

Ett av de viktigaste kriterier som de statistiska uppgifterna måste uppfylla är att de är samstämmiga och jämförbara. Utan en tydlig EU-ram, dvs. unionslagstiftning där gemensamma statistiska begrepp, rapporteringsformat och kvalitetskrav fastställs, kan medlemsstaterna inte uppnå den samstämmighet och jämförbarhet som krävs.

Kravet på jämförbarhet är mycket viktigt för jordbruksstatistiken på grund av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Målet för den föreslagna åtgärden kan inte uppnås på ett tillfredsställande sätt av de enskilda medlemsstaterna. Åtgärder kan vidtas på ett effektivare sätt på unionsnivå, på grundval av en unionsrättsakt som säkerställer jämförbarhet mellan de statistiska uppgifterna inom de statistikområden som omfattas av den föreslagna rättsakten. Själva uppgiftsinsamlingen kan dock fortfarande utföras av medlemsstaterna.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Genom att samma principer tillämpas i alla i medlemsstater kommer förslaget att säkerställa kvaliteten på och jämförbarheten hos den europeiska jordbruksstatistik som samlas in och sammanställs. Det kommer också att säkerställa att den europeiska jordbruksstatistiken förblir relevant och anpassas till användarnas behov. Genom förordningen kommer

statistikframställningen att bli mer kostnadseffektiv samtidigt som särdragen i medlemsstaternas system beaktas.

I enlighet med proportionalitetsprincipen går den föreslagna förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet med förordningen.

•Val av instrument Föreslaget instrument: förordning.

Med hänsyn till förslagets mål och innehåll är en förordning det lämpligaste instrumentet. Viktiga gemensamma EU-politikområden som den gemensamma jordbrukspolitiken är ofrånkomligen beroende av jämförbar, harmoniserad jordbruksstatistik av hög kvalitet på unionsnivå. Detta kan bäst säkerställas genom förordningar, som är direkt tillämpliga i medlemsstaterna och inte behöver införlivas i nationell lagstiftning först.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Utvärderingen av strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter avsåg den då pågående revisionen vid Europeiska revisionsrätten (som resulterade i den särskilda rapporten SR 01/2016) vad gäller indikationer om i vilken omfattning EAA tillgodoser användarnas uppgiftsbehov. Såsom angetts tidigare är dessa slutsatser en viktig bidragande faktor till förslaget.

•Samråd med berörda parter

Eurostat utvecklar, framställer och sprider europeisk jordbruksstatistik i ett nära, samordnat och regelbundet samarbete i det europeiska statistiksystemet, som bygger på ett långvarigt partnerskap mellan Eurostat, de nationella statistikmyndigheterna och övriga berörda myndigheter.

På en övergripande nivå och med avseende på strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter är de viktigaste kategorierna av parter som berörs av jordbruksstatistiken dataproducenter (nationella statistikmyndigheter, andra nationella myndigheter och Eurostat), uppgiftslämnare (jordbrukare, jordbrukarorganisationer och jordbruksföretag) och användare (forskare, journalister och offentliga och privata beslutsfattare, särskilt andra kommissionsavdelningar). Dessa parter har rådfrågats i stor omfattning om dagens problem och önskvärda ändringar, deras behov av och prioriteringar för uppgifter, eventuella lösningar på problemen, de föreslagna åtgärdernas konsekvenser samt strategins exakta utformning. De främsta forumen för dessa samråd har varit i) möten och seminarier i ständiga kommittén för jordbruksstatistik och dess efterföljare, direktörsgruppen för jordbruksstatistik (med de nationella statistikmyndigheternas direktörer för jordbruksstatistik) där kommissionens avdelningar, internationella organisationer och jordbrukarorganisationer ofta har tillfälle att yttra sig, ii) möten i kommittén för det europeiska statistiksystemet (med de nationella statistikmyndigheternas generaldirektörer) och iii) ordinarie samråd och utfrågningar inom kommissionens avdelningar.

Ett offentligt samråd genomfördes för utvärderingen och dess resultat redovisas i en särskild rapport11.

De tre viktigaste slutsatserna av det offentliga samrådet, som utgör kärnan i strategin för jordbruksstatistik 2020 och således för den här förordningen, är följande:

Den nuvarande unionslagstiftningen om jordbruksstatistik är inte tillräckligt bra på att tillgodose nya och framväxande uppgiftsbehov eftersom det inte finns något krav i lagstiftningen på att tillhandahålla dessa uppgifter, och akterna inte är tillräckligt flexibla eller integrerade för att snabbt kunna tillgodose nya behov.

De nya uppgiftsbehoven har uppkommit främst till följd av ny utveckling inom jordbruket, ändrad lagstiftning och ändrade politiska prioriteringar, särskilt den nyligen reformerade gemensamma jordbrukspolitiken.

Uppgiftsinsamlingarna är inte tillräckligt harmoniserade och samstämmiga eftersom nya uppgiftsbehov uppkommer, lagstiftningen har utvecklats separat under många år och delvis olika definitioner och begrepp används inom olika jordbruksstatistikområden.

Bördan att lämna uppgifter upplevs som för stor eftersom uppgiftsbehoven ökar, uppgiftsinsamlingen inte är harmoniserad och resurserna fortsätter att krympa både på unionsnivå och på nationell nivå. Det bekräftades att bördan äventyrar uppgiftsinsamlingen och uppgifternas kvalitet.

Som en del av moderniseringen av Europeiska unionens jordbruksstatistik har EAA genomgått en egen modernisering sedan 2016. Ett bidrag till detta har varit slutsatserna från den revision avseende jordbrukares inkomster som utförts av Europeiska revisionsrätten (särskild rapport nr 01/2016). Rekommendationerna i denna rapport ingår i det bredare moderniseringsarbetet, som innehåller flera förbättringar av EAA.

Två av dessa förbättringar som kommissionen kartlagt är krav på en ändring av den befintliga förordningen, dvs. integrering av regionalräkenskaper för jordbruket (REAA) och lättnader avseende tidsfrister för den andra omgången skattningar för EAA.

Förbättringarna har diskuterats ingående med arbetsgruppen för jordbrukets räkenskaper och priser och på en högre nivå med direktörsgruppen för jordbruksstatistik. Båda dessa grupper består av experter från medlemsstaterna.

Eftersom REAA är sedan länge etablerad statistik som i många år har överförts till Eurostat, handlar införlivandet av denna statistik i förordning (EG) nr 138/2004 främst om att integrera de befintliga metoder som används enligt den långvariga informella överenskommelsen. Med tanke på att metoderna för närvarande i stort sett är tillfredsställande (del VII i manualen till räkenskaper för jordbruket och skogsbruket12) finns det inget behov av att skriva om dem. Metoderna för och kapitlet om regionalräkenskaper för jordbruket, som ska ingå i förordningen, kan återspegla det som för närvarande finns i den befintliga handboken. Men

Eurostats webbplats för offentliga samråd: http://ec.europa.eu/eurostat/about/opportunities/consultations/eass (endast på engelska). Rapport om offentligt samråd: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/10186/6937766/Agricultural-Statistics-Strategy-2020- Report.docx (endast på engelska).

Manual on the Economic Accounts for Agriculture and Forestry EAA/EAF 97 (Rev. 1.1), 2000 https://ec.europa.eu/eurostat/fr/web/products-manuals-and-guidelines/-/KS-27-00-782

(finns på engelska, franska och tyska).

det krävs ändå ett antal mindre ändringar för att beakta ENS 2010 och de tekniska samråden med medlemsstaterna.

Förslaget har ingående diskuterats med arbetsgruppen för jordbrukets räkenskaper och priser och med direktörsgruppen för jordbruksstatistik, där det konstaterades att kommissionen (Eurostat) skulle gå vidare med förslaget på grundval av sin initiativrätt. Förslaget har också lagts fram för kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättades genom förordning (EG) nr 223/2009.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Eurostat har fört ingående diskussioner om förslaget med nationella statistikmyndigheter via särskilda arbetsgrupper samt via befintliga expertgrupper, även på direktörsnivå.

Förslaget lades också fram för kommittén för det europeiska statistiksystemet i oktober 2020.

•Konsekvensbedömning

Nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett positivt yttrande om konsekvensbedömningen av strategin för jordbruksstatistik för 2020 och därefter13 som EAA är en del av14.

Konsekvensbedömningen gjordes på strateginivå, vilket var en följd av ett systematiskt tillvägagångssätt som omfattar hela systemet för jordbruksstatistik, något som säkerställer att alla delar passar ihop.

Konsekvensbedömningen visade att det europeiska systemet för jordbruksstatistik ytterst, som det föredragna alternativet, bör omfattas av tre förordningar. Två av dessa förordningar är nya och ersätter flera äldre EU-förordningar om jordbruksstatistik. Den första förordningen, om integrerad statistik över jordbruksföretag, omfattar uppgifter om jordbrukets struktur, fruktodlingar och vinodlingar och antogs som förordning (EU) 2018/109115. Den andra förordningen är ett parallellt lagstiftningsförslag till en förordning om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket som omfattar insatsvaror och produktion i jordbrukssektorn: jordbruksproduktion (grödor och djur), inbegripet ekologiskt jordbruk, priser på jordbruksprodukter, näringsämnen och växtskyddsmedel. Den tredje förordningen, enligt vad som avses i konsekvensbedömningen, är förordning (EG) nr 138/2004 om räkenskaper för jordbruket, vilken är föremål för det föreliggande förslaget till ändringsförordning. Eftersom räkenskaperna för jordbruket är satelliträkenskaper till nationalräkenskaperna och makroekonomiska till sin karaktär, föreslogs inte att de skulle integreras i de nya ramförordningarna. I stället föreslogs att de fortsatt ska omfattas av separat lagstiftning, vilket har varit fallet sedan förordningen om räkenskaper för jordbruket först trädde i kraft 2004.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget är en del av strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter, som är ett omfattande program för att modernisera EU:s jordbruksstatistik och som drivs av Europeiska kommissionen i nära samarbete med EU:s medlemsstater. Strategin stöds av kommittén för

SWD(2016) 430 (endast på engelska). https://ec.europa.eu/smart-regulation/impact/ia_carried_out/docs/ia_2016/sec_2016_0519_en.pdf (endast på engelska).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091 av den 18 juli 2018 om integrerad statistik över jordbruksföretag och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011 (EUT L 200, 7.8.2018, s. 1).

det europeiska statistiksystemet och är en del av Refitprogrammet som syftar till att effektivisera och förbättra det europeiska systemet för jordbruksstatistik.

EAA är väl utvecklad statistik som omfattas av förordning (EG) nr 138/2004. Den nya, föreslagna förordningen bör omfatta alla delar av EAA för att säkerställa kvaliteten på denna statistik. Man bör inte längre använda informella överenskommelser. Det skulle bidra till en förenkling, eftersom referenspunkten blir den nya förordningen, och alla uppgiftsbehov och alla krav på kvalitetsrapportering tillgodoses.

Förslaget på vad som ska ingå i den föreslagna ändringen av förordningen är ett resultat av de pågående åtgärderna för att modernisera EAA. REAA är inte de enda uppgifter som har omfattats av en informell överenskommelse. När det gäller enhetsvärdena för EAA, som är uppgifter som har lämnats i många år enligt samma typ av överenskommelse, fastslogs i moderniseringsarbetet att insamlingen av enhetsvärden på EU-nivå borde upphöra. Följden blev att det inte föreslogs att enhetsvärden ska ingå i ändringen av förordningen om räkenskaperna för jordbruket och de kommer inte längre att användas. Detta utgör en liten men tydlig minskning av bördan för berörda parter.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget får inga konsekvenser för skyddet av de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Inga

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Den föreslagna förordningen förväntas bli antagen av Europaparlamentet och rådet under 2021, och kommissionens genomförandeåtgärd om kvalitetsrapportering förväntas bli antagen kort därefter. Förordningen kommer att vara direkt tillämplig i alla medlemsstater utan att det behövs någon genomförandeplan.

Medlemsstaterna förväntas börja lämna uppgifter till kommissionen enligt den nya förordningen under 2022.

Förslaget till förordning ingår i systemet för den europeiska jordbruksstatistiken, som kommer att genomgå en omfattande utvärdering för att bland annat bedöma hur ändamålsenligt och effektivt det har varit vad gäller att uppnå målen och för att avgöra om det behövs nya åtgärder eller ändringar.

•Övervakning av statistiken

Eurostat genomför regelbundna kontroller. Dessa kontroller omfattar en genomgång av uppgifternas tillgänglighet, kvalitet och punktlighet samt uppföljning i händelse av bristande efterlevnad.

I enlighet med unionslagstiftningen ska medlemsstaterna förse kommissionen med relevanta uppgifter om jordbruksstatistik. Dessa uppgifter ska lämnas inom stränga tidsfrister som måste hållas för att säkerställa den europeiska statistikens goda förvaltning, spridning och

användbarhet, då uteblivna eller ofullständiga uppgifter leder till brister i informationens tillgänglighet (dvs. det blir omöjligt att beräkna unionsaggregat och offentliggöra uppgifter enligt tidsplanen).

Förordning (EG) nr 223/2009 är grunden för det europeiska statistiksystemet och för all sektorslagstiftning om framställning av europeisk statistik.

I kontroller av efterlevnad beaktas redan aktualitet, punktlighet och fullständighet som viktiga faktorer vad gäller att säkerställa att jordbruksstatistiken sprids utan dröjsmål, men dessa faktorer och andra kvalitetsaspekter kommer att ägnas mer uppmärksamhet i syfte att skapa förtroende för den statistik som framställs av Eurostat och det europeiska statistiksystemet.

•Löpande förbättringar av det europeiska statistiksystemet för jordbruket: nya uppgiftsbehov och uppgiftskällor, förbättrad samstämmighet, lägre belastning

För närvarande håller Eurostat årliga samråd med andra avdelningar inom kommissionen. En viktig aspekt av dessa samråd är informationsutbyte om respektive arbetsprogram. De är ett organiserat sätt att diskutera framtida behov av ny statistik och se över den tillgängliga statistikens användbarhet.

Ytterligare samarbete med andra kommissionsavdelningar, nationella statistikmyndigheter och andra nationella myndigheter kommer att äga rum på olika nivåer i regelbundna expertgruppsmöten och -seminarier, möten i direktörsgruppen, möten i kommittén för det europeiska statistiska programmet och genom omfattande bilaterala kontakter. Särskild vikt kommer att läggas vid kartläggning av administrativa uppgifter och andra informationskällor som upprätthålls enligt unionsrätten och bedömning av deras lämplighet för framställning av statistik, så att man kan sluta överenskommelser om deras stabilitet, tillgänglighet och eventuella anpassningar för att bättre tjäna statistikens krav. Dessutom kommer regelbundna undersökningar och analyser att utföras i syfte att kartlägga möjligheter till förbättring av den europeiska jordbruksstatistiken och minska den administrativa bördan.

Dessa ändringar och den rättsliga ramens funktion överlag kommer att övervakas och utvärderas bl.a. med avseende på de ovannämnda strategiska målen.

•Övervakningsrapporter vart tredje år

För att övervaka hur det nya systemet för den europeiska jordbruksstatistiken fungerar och för att se till att Refitmålen om förenkling och minskade bördor uppfylls kommer en rapport om hur det övergripande systemet fungerar att offentliggöras vart tredje år.

•Utvärdering

Den andra treårsrapporten ska ersättas med en efterhandsutvärdering av det nya systemet för den europeiska jordbruksstatistiken i enlighet med kommissionens riktlinjer för utvärderingar. Denna efterhandsutvärdering kan vid behov också utgöra grunden för ytterligare ändringar av lagstiftningen.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Den föreslagna förordningen består av två nya artiklar och ändring av både bilaga I (metoder för räkenskaper i jordbruket) och bilaga II (program för överföring av uppgifter).

De huvudsakliga ändringarna avser bilaga I och bilaga II.

Den första stora ändringen avser regionalräkenskaper för jordbruket (REAA). Medlemsstaterna har sedan 2000 försett Eurostat med REAA enligt en informell överenskommelse och enligt metoder som använts sedan dess. I syfte att integrera REAA i förordning (EG) nr 138/2004 har ett kapitel lagts till i bilaga I. I detta beaktas samråden med expertgrupperna med medlemsstaternas delegater (arbetsgruppen för jordbrukets räkenskaper och priser och direktörsgruppen för jordbruksstatistik) om att göra vissa mindre uppdateringar av de nuvarande metoderna för att säkerställa att de är aktuella och lämpliga att införa i förordningen. Bilaga II har uppdaterats för att återspegla de motsvarande tidsfristerna för överföring av REAA.

För det andra har en artikel lagts till för att täcka kraven på kvalitetsrapportering (artikel 4a). Sedan 2019 har EU:s medlemsstater (med mycket få undantag) tillhandahållit kvalitetsrapporter om EAA med hänvisning till kraven i artikel 12.2 i förordning (EG) nr 223/2009. Det finns dock ingen artikel om kvalitetsrapportering i förordning (EG) nr 138/2004. Enligt artikel 12.2 i förordning (EG) nr 223/2009 får särskilda kvalitetskrav fastställas i sektorsspecifik lagstiftning, vilket gör det möjligt att fastställa formerna, strukturen, frekvensen och bedömningsindikatorerna för kvalitetsrapporterna samt att fastställa tidsfristerna för överföring. För närvarande är de exakta rutinerna för kvalitetsrapportering avseende EAA endast informella och de blir därför formaliserade genom införandet av artikel 4a.

Den tredje stora ändringen avser lättnader i fråga om tidsfrister för överföring av den andra omgången EAA-skattningar i syfte att bidra till en högre kvalitet på uppgifterna. När det gäller EAA överför medlemsstaterna, för uppgifter på nationell nivå, en första omgång skattade uppgifter (tidsfrist i november referensår n), en andra omgång skattade uppgifter (tidsfrist i januari år n+1) och slutliga uppgifter (tidsfrist september år n+1). Den andra omgången uppgifter överförs för snart efter den första omgången för att kvaliteten ska vara väsentligt förbättrad. Därför bör tidsfristerna för överföring av den andra omgången skattningar ändras från januari år n+1 till mars år n+1 så att medlemsstaterna får mer tid på sig att inhämta uppgifter med högre kvalitet. Eftersom tidsfristerna för den viktiga första omgången skattningar och de slutliga uppgifterna inte ändras, anses lättnaden av tidsfristerna för den andra omgången skattningar vara skälig. Bilaga II har uppdaterats för att återspegla den föreslagna ändringen av tidsfristerna för överföring av den andra omgången EAA- skattningar.

De återstående föreslagna ändringarna av artiklar är avsedda att hantera följande:

–Förtydligande av den första tidsfristen för överföring av uppgifter avseende regionalräkenskaperna för jordbruket (artikel 3.2).

–Möjlighet till avvikelser från krav på regionalräkenskaper för jordbruket (artikel 4b).

–Hänvisning till det kommittéförfarande (artikel 4c) som inte förekommer i den nuvarande lagstiftningen men som bör läggas till.

–Ett fåtal ytterligare ändringar föreslås i bilaga I (efter samråd med expertgrupperna).

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 vad gäller

regionalräkenskaper för jordbruket

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Europaparlamentets och rådets referensramen för de gemensamma redovisningsregler som ska användas vid unionens statistikbehov (ENS 2010).

förordning (EU) nr 549/201316 innehåller standarder, definitioner, klassificeringar och utarbetandet av medlemsstaternas räkenskaper för

(2)I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/200417 fastställs räkenskaperna för jordbruket (EAA) i unionen genom att metoder och tidsfrister för överföring av räkenskaperna i fråga föreskrivs. Räkenskaperna för jordbruket är satelliträkenskaper till nationalräkenskaperna, enligt definitionen i ENS 2010, med syftet att uppnå harmoniserade och jämförbara resultat medlemsstaterna emellan för att kunna utarbeta räkenskaperna med avseende på unionen.

(3)Regionalräkenskaperna för jordbruket (REAA) är en anpassning på regional nivå av EAA. Enbart nationella siffror kan inte ge den fullständiga och ibland komplexa bilden av det som händer på en mer detaljerad nivå. Därför bidrar uppgifter på regional nivå till en ökad förståelse av olikheterna mellan regioner och kompletterar informationen för unionen, euroområdet och enskilda medlemsstater. REAA behöver därför integreras i förordning (EG) nr 138/2004 både vad gäller metoder och lämpliga tidsfrister för överföring.

(4)Statistik betraktas inte längre som bara en av många informationskällor för beslutsfattande, utan har i stället en central roll i beslutsprocessen. Ett faktabaserat

beslutsfattande kräver statistik som uppfyller höga kvalitetskrav, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/200918 och med de ändamål den är avsedd för.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 december 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen (EUT L 33, 5.2.2004, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008

(5)I förordning (EG) nr 223/2009 fastställs den rättsliga ramen för europeisk statistik enligt vilken medlemsstaterna ska följa de statistiska principer och kvalitetskriterier som anges i förordningen. Kvalitetsrapporter är grundläggande för att bedöma, förbättra och informera om den europeiska statistikens kvalitet. Kommittén för det europeiska statistiksystemet ställer sig bakom den gemensamma integrerade metadatastrukturen som standard inom det europeiska statistiksystemet för kvalitetsrapporter, vilket därmed bidrar till att uppfylla kraven i artikel 12.3 i förordning (EG) nr 223/2009 genom enhetliga standarder och harmoniserade metoder.

(6)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller rutinerna för och innehållet i kvalitetsrapporterna. Dessutom bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller möjliga undantag från kraven på regionalräkenskaperna för jordbruket. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(7)Genom EAA får EU:s beslutsfattare tillgång till viktiga årliga makroekonomiska uppgifter tre gånger per år. De första och andra omgångarna skattningar följs av de slutliga uppgifterna. Den nuvarande tidsfristen för den andra omgången EAA-skattningar ger inte mycket utrymme efter referensperiodens utgång för insamling av förbättrade uppgifter jämfört med de uppgifter som lämnas i den första omgången EAA-skattningar. I syfte att förbättra kvaliteten på den andra omgången skattningar behöver tidsfristen för överföring senareläggas något.

(8)Förordning (EG) nr 138/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)Kommittén för det europeiska statistiksystemet har hörts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 138/2004 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 3.2 ska följande mening läggas till:

”2. Den första överföringen av uppgifter för regionalräkenskaperna för jordbruket ska äga rum senast den 30 juni 2022.”

2.Följande artiklar ska införas:

”Artikel 4a

Kvalitetsbedömning

1.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa kvaliteten på de uppgifter och metadata som överförs.

2.Vid tillämpningen av denna förordning ska kvalitetskriterierna i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009 gälla för de uppgifter som överförs i enlighet med artikel 3 i denna förordning.

om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

3.Kommissionen (Eurostat) ska bedöma de överförda uppgifternas kvalitet.

4.Vid tillämpning av de kvalitetskriterier som avses i punkt 2 på de uppgifter som omfattas av denna förordning ska kommissionen, genom genomförandeakter, fastställa formerna, strukturen, frekvensen och bedömningsindikatorerna för kvalitetsrapporterna samt fastställa tidsfristen för när rapporterna ska lämnas till kommissionen (Eurostat). Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 4c.2.

5.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen (Eurostat) så snart som möjligt om alla relevanta upplysningar eller förändringar som rör genomförandet av denna förordning och som kan påverka kvaliteten på de uppgifter som överförs.

6.På vederbörligt motiverad begäran av kommissionen (Eurostat) ska medlemsstaterna tillhandahålla de kompletterande klargöranden som krävs för att utvärdera de statistiska uppgifternas kvalitet.

Artikel 4b

Undantag

1.Om tillämpningen av denna förordning skulle kräva omfattande anpassningar av en medlemsstats nationella statistiksystem vad gäller genomförandet av innehållet i bilaga I, punkt VII. Regionalräkenskaper för jordbruket, och av det program för överföring av uppgifter avseende regionalräkenskaper för jordbruket som avses i bilaga II får kommissionen anta genomförandeakter som beviljar den medlemsstaten undantag under en period om högst två år.

2.Den berörda medlemsstaten ska lämna in en vederbörligen motiverad begäran om ett sådant undantag till kommissionen inom tre månader efter [för in datumet för denna förordnings ikraftträdande].

3.Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 4c.

Artikel 4c

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.”

3.Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

4.Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga II till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande