Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar (omarbetning)

EU-dokument COM(2021) 422

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.7.2021

COM(2021) 422 final

2021/0241 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar

(omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2021) 190, 191} - {SEC(2021) 391}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

∙Motiv och syfte med förslaget

Penningtvätt och finansiering av terrorism utgör ett allvarligt integritetshot mot EU-ekonomin och EU:s finansiella system, och även ett säkerhetshot för medborgarna. Europol har uppskattat att belopp motsvarande omkring 1 % av EU:s årliga bruttonationalprodukt kan ha kopplingar till misstänkt finansiell verksamhet1. Efter ett antal uppmärksammade fall där kreditinstitut i unionen misstänktes vara inblandade i penningtvätt antog kommissionen i juli 2019 ett paket2 med en analys av ändamålsenligheten och effektiviteten i EU:s system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i dess dåvarande form, och kom fram till att systemet behövde reformeras. I strategin för EU:s säkerhetsunion3 2020–2025 betonas också vikten av att stärka EU:s ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för att skydda allmänheten i EU mot terrorism och organiserad brottslighet.

Den 7 maj 2020 lade kommissionen fram en handlingsplan för en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism4. I handlingsplanen utlovade kommissionen åtgärder för att stärka EU:s regler om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och deras tillämpning genom sex prioriteringar eller pelare:

1.Säkerställa en effektiv tillämpning av EU:s nuvarande regelverk för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

2.Fastställa ett enhetligt EU-regelverk för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

3.Få till stånd en tillsyn av bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism på EU-nivå.

4.Inrätta en stöd- och samarbetsmekanism för finansunderrättelseenheter.

5.Kontrollera efterlevnaden av EU:s straffrättsliga bestämmelser och utbyta information på unionsnivå.

6.Stärka den internationella dimensionen av EU:s regelverk för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Handlingsplanens första, femte och sjätte pelare håller på att genomföras, men de andra pelarna kräver lagstiftningsåtgärder. Detta förslag till omarbetning av förordning (EU) 2015/847 ingår i ett paket med åtgärder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Paketet innehåller fyra lagstiftningsförslag som utgör en sammanhängande helhet. De är en del av genomförandet av kommissionens handlingsplan av den 7 maj 2020 och upprättar en ny och mer sammanhängande rättslig och institutionell ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism inom EU. Paketet innehåller följande:

Europol, From suspicion to action: Converting financial intelligence into greater operational impact, 2017.

Meddelande från kommissionen – Mot ett bättre genomförande av EU:s ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (COM/2019/360 final), rapport från kommissionen om bedömningen av nyligen uppdagade fall av misstänkt penningtvätt i kreditinstitut i EU (COM/2019/373 final), rapport om samarbete mellan finansunderrättelseenheter (COM/2019/371).

COM(2020) 605 final.

C(2020)2800 final, handlingsplanen.

–Ett förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism5.

–Ett förslag till direktiv6 om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/8497.

–Ett förslag till förordning om inrättande av en europeisk myndighet för bekämpning av penningtvätt (Amla)8.

–Detta förslag till omarbetning av förordning (EU) 2015/847 som utvidgar kraven på spårbarhet till att även omfatta kryptotillgångar.

Tillsammans med förslaget till direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849, och förslaget till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism9, uppfyller detta lagstiftningsförslag målet att inrätta ett enhetligt EU-regelverk (pelare 2).

Både Europaparlamentet och rådet gav sitt stöd till kommissionens handlingsplan från maj 2020. I sin resolution av den 10 juli 2020 efterlyste Europaparlamentet skärpta unionsregler och välkomnade planerna på att se över EU:s institutionella struktur för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism10. Den 4 november 2020 antog Ekofinrådet slutsatser till stöd för samtliga pelare i kommissionens handlingsplan11.

Belägg för att det behövs harmoniserade regler som gäller hela den inre marknaden finns i de rapporter som kommissionen lade fram 2019. I dessa rapporter konstaterades att kraven i direktiv (EU) 2015/84912 visserligen är långtgående, men att de, eftersom de saknar tillräcklig detaljnivå och inte är direkt tillämpliga i medlemsstaterna, har lett till olika tillämpning på nationell nivå och olika tolkningar. I en sådan situation kan man inte hantera gränsöverskridande situationer på ett effektivt sätt och bestämmelserna är därför otillräckliga för att på ett adekvat sätt skydda den inre marknaden. De skapar också ytterligare kostnader och bördor för aktörer som tillhandahåller gränsöverskridande tjänster, och leder till regelarbitrage.

För att förebygga, upptäcka och utreda eventuell användning av medel för penningtvätt och finansiering av terrorism antogs förordning (EU) 2015/84713 med syfte att säkerställa att

C(2021) 420 final.

C(2021) 423 final.

Direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, ändrat genom direktiv (EU) 2018/843 (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

C(2021) 421 final.

C(2021) 420 final.

Europaparlamentets resolution av den 10 juli 2020 om en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism – kommissionens handlingsplan och annan utveckling på senare tid (2020/2686 (RSP)), P9_TA (2020) 0204.

Rådets slutsatser om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, 12608/20. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

Förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel (EUT L 141, 5.6.2015, s. 1).

överföringar av medel kan spåras fullständigt. Bestämmelserna säkerställer att information vidarebefordras genom hela betalningskedjan i ett system där betaltjänstleverantörer är skyldiga att se till att överföringar av medel åtföljs av uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren. Förordning (EU) 2015/847 är dock för närvarande endast tillämplig på överföring av medel, som definieras som sedlar och mynt, kontotillgodohavanden eller elektroniska pengar i artikel 4.25 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/236614, och inte på överföring av virtuella tillgångar. Det var först 2018 som nya internationella standarder antogs för att införa krav på informationsutbyte vid överföring av virtuella tillgångar motsvarande kraven för informationsutbyte vid överföring av medel.

Överföringar av virtuella tillgångar har hittills inte omfattats av unionslagstiftningen om finansiella tjänster. Aktörer med kryptotillgångar utsätts därför för risk för penningtvätt och finansiering av terrorism eftersom flöden av olagliga pengar möjliggörs genom överföringar av sådana tillgångar. Detta skadar den finansiella sektorns integritet, stabilitet och anseende samt hotar unionens inre marknad och den internationella utvecklingen när det gäller överföringar av kryptotillgångar. Penningtvätt, finansiering av terrorism och organiserad brottslighet är fortfarande betydande problem som bör angripas på unionsnivå.

Eftersom det i samband med överföringar av virtuella tillgångar finns liknande risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som vid överföringar av elektroniska medel måste de omfattas av samma typ av krav, och det förefaller därför logiskt att använda samma rättsliga instrument för att reglera dessa gemensamma aspekter. Förordning (EU) 2015/847 måste därför nu kompletteras så att den även omfattar överföringar av virtuella tillgångar på ett lämpligt sätt. Eftersom även andra betydande ändringar måste göras för att uppnå detta mål bör förordning (EU) 2015/847 nu omarbetas så att texten förblir tydlig.

∙Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag utgår från den befintliga förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006, ändrad genom förordning (EU) 2019/2175 av den 18 december 201915. Detta förslag ska ses som en del av ett paket, tillsammans med de andra lagstiftningsförslag som åtföljer det, vilka överensstämmer sinsemellan. Detta förslag är förenligt med de senaste ändringarna av rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF), särskilt när det gäller att utvidga bestämmelserna om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism till att även omfatta leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar och de risker som uppstår i samband med deras verksamhet. Betaltjänstleverantörer som är involverade i överföring av medel är sedan flera år redan skyldiga att se till att överföringarna åtföljs av uppgifter om avsändaren och mottagaren för varje överföring, och att hålla dessa uppgifter tillgängliga för de behöriga myndigheterna. Dessa skyldigheter att utbyta information i samband med elektroniska överföringar kallas ofta i internationella sammanhang för ”resebestämmelsen” (travel rule) och den infördes i unionsrätten genom förordning (EU) 2015/847. På grund av växande oro över riskerna med penningtvätt och finansiering av terrorism i samband med virtuella tillgångar har internationella standardiseringsorgan, särskilt FATF, under de senaste

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337 23.12.2015, s. 35).

Förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel (EUT L 141, 5.6.2015, s. 1 och EUT L 334, 27.12.2019, s. 1).

åren beslutat att anpassa systemet för transparens som redan tagits fram för betaltjänstleverantörer när det gäller överföring av medel, till leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar när det gäller överföring av sådana tillgångar16. Detta förslag syftar till att införa dessa nya krav på leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar i EU-rätten genom att föreskriva en skyldighet för dessa aktörer att samla in och tillgängliggöra uppgifter om avsändare och mottagare av de överföringar av virtuella tillgångar eller kryptotillgångar som omfattas av deras verksamhet.

Genom detta förslag ändras därför Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel, så att de informationskrav som för närvarande gäller för elektroniska överföringar utvidgas till att även omfatta kryptotillgångar, med nödvändiga justeringar eftersom vissa egenskaper skiljer sig åt.

För att garantera ett samstämmigt EU-regelverk används i denna förordning de definitioner av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster som fastställs i kommissionens förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar17 [infoga hänvisning – förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 – COM/2020/593 final]. Den definition av kryptotillgångar som används i detta förslag motsvarar också definitionen av virtuella tillgångar i rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF), och förteckningen över kryptotillgångstjänster och leverantörer av sådana tjänster som omfattas av detta förslag omfattar även leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar som identifierats som sådana av FATF och som anses kunna ge upphov till problem med penningtvätt.

∙Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Utöver att detta förslag ändrar förordning (EU) 2015/847 är det förenligt med annan EU-lagstiftning om betalningar och överföringar av medel (betaltjänstdirektivet, direktivet om betalkonton, direktivet om elektroniska pengar18). Det kompletterar kommissionens nyligen antagna paket med åtgärder för att digitalisera finanssektorn som antogs den 24 september19 och kommer att säkerställa att EU:s regelverk och FATF:s standarder är helt överensstämmande.

I strategin för EU:s säkerhetsunion från juli 2020 nämndes att kommissionen också skulle stödja utvecklingen av expertis och en rättslig ram för framväxande risker, såsom kryptotillgångar och nya betalningssystem. Framför allt planerar kommissionen att titta på hur man ska hantera framväxten av kryptotillgångar som bitcoin och den nya teknikens effekter på hur man utfärdar, handlar med, delar och får tillgång till finansiella tillgångar.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

∙Rättslig grund

Se särskilt rekommendation nr 15 från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) om ny teknik, ändrad i juni 2019.

COM(2020)593 final.

Direktiven (EU) 2015/2366, 2014/92 och 2009/110.

Paketet innehåller ett förslag till direktiv om marknader för kryptotillgångar och ett förslag till ett EU- regelverk för digital operativ motståndskraft.

Vid fastställandet av den rättsliga grunden för bestämmelser som ändrar redan befintliga bestämmelser är det viktigt att även beakta de befintliga bestämmelser som ändras, och särskilt deras syfte och innehåll20. Detta förslag till förordning grundar sig på artikel 114 i EUF-fördraget – samma rättsliga grund som den nuvarande förordning (EU) 2015/847, som ändras, och samma som EU:s rättsliga ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism21. När medlemsstaternas lagstiftning redan har samordnats genom en lagstiftningsakt inom ett av unionens politikområden, måste unionslagstiftaren ha möjlighet att anpassa denna akt till förändrade omständigheter eller ny kunskap, mot bakgrund av unionslagstiftarens uppgift att säkerställa skyddet av de allmänna intressen som erkänns i EUF-fördraget och beakta unionens övergripande mål enligt artikel 9 i det fördraget22. I en sådan situation kan unionslagstiftaren nämligen endast fullgöra sin uppgift att säkerställa skyddet av unionens allmänna intressen och övergripande mål som erkänns i fördraget om denne har rätt att anpassa relevant unionslagstiftning till sådana förändringar av omständigheterna eller sådan ny kunskap23. Artikel 114 är fortfarande en lämplig grund för att ändra lagstiftningen om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för att anpassa den till ändrade omständigheter och nya erfarenheter, såsom den ökande framväxten och användningen av kryptotillgångar, med tanke på det betydande hot mot den inre marknaden som penningtvätt och finansiering av terrorism fortfarande utgör, och de ekonomiska förluster och störningar på gränsöverskridande nivå som kan uppstå.

∙Subsidiaritetsprincipen

I kommissionens paket om bekämpning av penningtvätt från 201924 framhölls hur skillnaderna mellan olika medlemsstaters system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism har kunnat utnyttjas i brottsliga syften. Eftersom penningtvätt och finansiering av terrorism ofta har gränsöverskridande inslag är ett gott samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter och finansunderrättelseenheter av avgörande betydelse för att förhindra dessa brott. Många enheter som omfattas av skyldigheter kopplade till bekämpning av penningtvätt bedriver gränsöverskridande verksamhet. Eftersom nationella tillsynsmyndigheter och finansunderrättelseenheter hanterar dessa frågor på olika sätt blir det svårt för dessa enheter att optimera sina rutiner för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism inom koncerner. I synnerhet reglering av gränsöverskridande överföringar av medel och värden mellan olika EU-medlemsstater kan endast bli effektiv om den görs på EU-nivå.

Överföringar av virtuella tillgångar omfattas idag inte av unionslagstiftningen om finansiella tjänster. Att det saknas sådana bestämmelser leder till att aktörer med kryptotillgångar exponeras för risk för penningtvätt och finansiering av terrorism eftersom flöden av olagliga pengar möjliggörs genom överföringar av kryptotillgångar. Detta skadar den finansiella sektorns integritet, stabilitet och anseende samt hotar unionens inre marknad och den internationella utvecklingen när det gäller överföringar av kryptotillgångar. Penningtvätt, finansiering av terrorism och organiserad brottslighet är fortfarande betydande problem som bör angripas på unionsnivå.

Domstolens dom av den 3 december 2019, Tjeckien mot parlamentet och rådet, C-482/17, EU:C:2019:1035, punkt 42.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Domstolens dom av den 21 december 2016, AGET Iraklis, C-201/15, EU:C:2016:972, punkt 78. Domstolens dom av den 8 december 2020, Ungern mot parlamentet och rådet, EU:C:2020:1001, punkterna 41 och 42.

Se fotnot 2.

Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).

∙Proportionalitetsprincipen

Eftersom penningtvätt och finansiering av terrorism är gränsöverskridande problem krävs en samstämmig och samordnad strategi för alla medlemsstater, som bygger på en enda uppsättning regler i form av ett enhetligt regelverk. EU:s regler är inte helt i linje med de senaste internationella standarderna – vilka är framtagna efter den senaste ändringen av penningtvättsdirektivet – eftersom de inte omfattar spårbarhet för överföringar av virtuella tillgångar och informationsskyldighet för leverantörer av kryptotillgångstjänster, i och med att de nuvarande EU-reglerna, som fastställs i förordning (EU) 2015/847, endast gäller för elektroniska överföringar av medel enligt definitionen i artikel 4.25 i direktiv (EU) 2015/2366. I ett gemensamt yttrande25 som avgavs nyligen av EU:s tillsynsmyndigheter identifierade de särskilda riskstärkande faktorer när det gäller nya affärsmodeller och produkter (finansteknik). Den första av dessa faktorer är tillhandahållande av oreglerade finansiella produkter och tjänster som inte omfattas av lagstiftningen om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

∙Val av instrument

De nuvarande EU-reglerna i förordning (EU) 2015/847 antogs för att säkerställa en enhetlig tillämpning i unionen av de internationella standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning av massförstörelsevapen som antogs av FATF den 16 februari 2012 (de reviderade FATF-rekommendationerna), och särskilt FATF:s rekommendation nr 16 om elektroniska överföringar (FATF:s rekommendation nr 16) och den reviderade tolkningsnoten för dess genomförande. Dessa regler gäller dock endast medel (som definieras som sedlar och mynt, kontotillgodohavanden och elektroniska pengar i artikel 4.25 i direktiv (EU) 2015/2366). Här ingår inte kryptotillgångar, och därför måste reglerna nu kompletteras på lämpligt sätt.

En förordning från Europaparlamentet och rådet är ett lämpligt instrument för att i unionsrätten införa ”resebestämmelsen” enligt FATF:s rekommendation nr 15, som å ena sidan kräver a) att avsändande leverantör av kryptotillgångstjänster inhämtar och innehar erforderliga och riktiga uppgifter om avsändaren i överföringen av kryptotillgångar och erforderliga uppgifter om mottagaren i överföringen av kryptotillgångar, lämnar ovanstående uppgifter till den mottagande leverantören av kryptotillgångstjänster eller det finansiella institutet (om relevant) omedelbart och på ett säkert sätt, och gör uppgifterna tillgängliga för berörda myndigheter på begäran och, å andra sidan, b) att mottagande leverantör av kryptotillgångstjänster inhämtar och innehar erforderliga uppgifter om avsändaren och erforderliga och riktiga uppgifter om mottagaren i överföringen av kryptotillgångar, och gör uppgifterna tillgängliga för berörda myndigheter på begäran. Denna förordning om ändring av förordning (EU) 2015/847 är en del av ett enhetligt regelverk som är direkt och omedelbart

25Gemensamt yttrande från de europeiska tillsynsmyndigheterna om risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som påverkar Europeiska unionens finansiella sektor, 4 oktober 2019 (JC2019 59).

tillämpligt, och därmed undanröjs möjligheten till olika tillämpning i olika medlemsstater på grund av skillnader i genomförandemetoderna.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

∙Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Förordning (EU) 2015/847 har ännu inte varit föremål för någon utvärdering eller kontroll av ändamålsenligheten. Detta bör dock inte hindra att FATF:s standarder integreras i EU:s regelverk snarast möjligt.

Genom de nya standarder som antogs av FATF i oktober 2018 infördes en ny definition av virtuell tillgång och leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar. För genomförandet av dessa krävs det att unionsrätten ändras. I förordning [infoga hänvisning – förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 – COM/2020/593 final] finns redan en definition av kryptotillgångstjänst som utgörs av en förteckning över tjänster och verksamheter för kryptotillgångar vilken på ett adekvat sätt återspeglar alla de verksamheter som omfattas av de nya FATF-standarderna. Förordningen innehåller också en definition av kryptotillgång som ”en digital återgivning av värde eller rättigheter som kan överföras och lagras elektroniskt med hjälp av teknik för distribuerad liggare eller liknande teknik” och som också bör motsvara definitionen av virtuell tillgång i FATF:s rekommendationer26.

En ytterligare nödvändig anpassning till FATF:s standarder består i att komplettera EU- lagstiftningen med de skyldigheter om informationsutbyte som anges i tolkningsnoten till FATF:s rekommendation nr 15 (”resebestämmelsen”), vilket är syftet med detta förslag till förordning. Enligt vad som anges ovan (under rubriken ”Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området”) och för att säkerställa samstämmighet i EU:s regelverk använder denna förordning samma definitioner av kryptotillgång och leverantör av kryptotillgångstjänster som i förordning [infoga hänvisning – förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 – COM/2020/593 final].

∙Samråd med berörda parter

Samrådet som föregick det paket i vilket detta förslag ingår består av flera olika komponenter:

-Ett samråd om färdplanen för kommissionens handlingsplan. Samrådet genomfördes på kommissionens portal ”Have Your Say” och pågick mellan den 11 februari och den 12 mars 2020. 42 bidrag inkom från en rad olika berörda parter.

-Ett offentligt samråd om de föreslagna åtgärderna i handlingsplanen, som var öppet för allmänheten och alla berörda parter. Det inleddes den 7 maj 2020 och pågick fram till den 26 augusti. Samrådet utmynnade i 202 inkomna officiella bidrag.

-Ett riktat samråd med medlemsstaterna och behöriga myndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Medlemsstaterna gavs möjlighet att lämna synpunkter vid olika möten i expertgruppen för

26FATF:s internationella standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

(ändradeioktober2020):(http://www.fatf-

gafi.org/media/fatf/documents/recommendations/pdfs/FATF%20Recommendations%202012.pdf )

penningtvätt och finansiering av terrorism, och EU:s finansunderrättelseenheter lämnade synpunkter vid möten i FIU-plattformen och genom skriftliga inlagor. Diskussionerna stöddes av riktade samråd med medlemsstaterna och de behöriga myndigheterna som gjordes med hjälp av frågeformulär.

-En begäran om råd från Europeiska bankmyndigheten, som gjordes i mars 2020. EBA avgav sitt yttrande den 10 september.

-Den 23 juli 2020 avgav Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande om kommissionens handlingsplan.

-Den 30 september 2020 anordnade kommissionen en högnivåkonferens med företrädare för nationella myndigheter och EU-myndigheter, ledamöter av Europaparlamentet, företrädare för den privata sektorn och det civila samhället samt experter från den akademiska världen.

De berörda parterna ställde sig positiva till handlingsplanen i det stora hela. Vissa företrädare för leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar i EU27 hävdade dock att eftersom det inte finns någon standardiserad global, öppen och kostnadsfri, teknisk lösning för ”resebestämmelsen” kan det bli så att små aktörer stängs ute från marknaden för kryptotillgångar eftersom endast större aktörer har råd att följa reglerna. För ansvariga enheter som bedriver gränsöverskridande verksamhet och som för närvarande omfattas av olika jurisdiktioners regler leder olikheterna å andra sidan till betydande efterlevnadskostnader. På medellång sikt skulle harmoniserade regler därför leda till lägre kostnader för att efterleva bestämmelserna, och för nya enheter skulle merkostnaderna minskas.

∙Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Vid utarbetandet av detta förslag utgick kommissionen från kvalitativa och kvantitativa bevis som samlats in från erkända källor, bland annat en rapport från EBA som lades fram den 9 januari 2019 och innehåller råd om kryptotillgångar28. I rapporten framhölls att kommissionen bör beakta FATF:s senaste rekommendationer och eventuella ytterligare standarder eller riktlinjer som FATF utfärdat, som en del av en övergripande översyn av behovet av EU- åtgärder för att reglera kryptotillgångar.

Information om efterlevnaden av reglerna för bekämpning av penningtvätt samlades också in från medlemsstaterna via frågeformulär.

∙Konsekvensbedömning

Detta förslag åtföljs av en konsekvensbedömning29 som lades fram för nämnden för lagstiftningskontroll den 6 november 2020 och godkändes den 4 december 2020. Samma

Denna aspekt togs särskilt upp av arbetsgruppen för blockkedjor och virtuella valutor.

EBA, Report with advice for the European Commission on crypto-assets, 9 januari 2019, https://www.eba.europa.eu/eba-reports-on-crypto-assets

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – rapport med en konsekvensbedömning som åtföljer kommissionens lagstiftningsförslag om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, och brottsbekämpning enligt följande:

∙Utkast till förordning om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som även ändrar den befintliga förordningen om överföring av medel (förordning (EU) 2015/847).

∙Utkast till ändring av direktiv (EU) 2015/849 om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

∙Utkast till förordning om inrättande av en EU-myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i form av ett tillsynsorgan.

konsekvensbedömning åtföljer också två andra lagstiftningsförslag som läggs fram tillsammans med detta förslag – ett utkast till förordning om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och en översyn av direktiv (EU) 2015/849 om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett positivt yttrande och föreslog några förbättringar av presentationen av konsekvensbedömningen. Dessa förbättringar har gjorts.

När det gäller att föra in FATF:s ”resebestämmelse” i EU-rätten kom man i konsekvensbedömningen fram till att det enklaste alternativet skulle vara att ändra förordningen om överföring av medel så att den även omfattar överföringar av virtuella tillgångar. Genom genomförandet av ”resebestämmelsen” införs nya särskilda krav för leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar, både de som nu omfattas och de som redan omfattades av penningtvättsdirektivet. Kraven innebär att de måste inhämta, inneha och lämna erforderliga och riktiga uppgifter om personer som använder sig av överföring av virtuella tillgångar, och på begäran göra uppgifterna tillgängliga för berörda myndigheter30. Dessa särskilda skyldigheter medför olika tekniska utmaningar, eftersom leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar måste utveckla tekniska lösningar och protokoll som gör det möjligt för dem att samla in och dela denna information, både sinsemellan och med de behöriga myndigheterna. Inga exakta uppskattade kostnader har dock uppgivits, och det bör noteras att kravet också kommer att medföra fördelar som inte heller är lätta att beräkna: införandet av nya globala FATF-standarder som måste tillämpas samtidigt i flera jurisdiktioner runt om i världen kommer att underlätta tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster.

∙Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Som påpekats ovan har det ännu inte har gjorts någon formell efterhandsutvärdering eller kontroll av ändamålsenligheten av den befintliga EU-lagstiftningen om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Det kan dock konstateras att vissa delar av förslaget kommer att leda till ytterligare förenkling och ökad effektivitet. För att hantera de hot som utgörs av kryptovalutor i samband med penningtvätt och finansiering av terrorism införs genom den föreslagna omarbetningen av förordning (EU) 2015/847 en skyldighet för leverantörer av kryptotillgångstjänster som omfattas av kraven avseende bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i unionens rättsliga ram att samla in och tillgängliggöra uppgifter om avsändare och mottagare av överföringar av kryptotillgångar som omfattas av deras verksamhet. Genom harmoniserade och direkt tillämpliga regler i en förordning kommer den föreslagna omarbetningen av förordning (EU) 2015/847 att säkerställa att alla leverantörer av kryptotillgångstjänster som omfattas av unionsrätten uppfyller sina skyldigheter när det gäller informationsutbyte på ett enhetligt sätt. Det innebär också att medlemsstaterna slipper införliva bestämmelserna i sina egna regler och att arbetet underlättas för enheter med gränsöverskridande verksamhet i EU. Även samarbetet mellan tillsynsmyndigheter och finansunderrättelseenheter underlättas tack vare mindre skillnader i regler och praxis. De nya reglerna kommer att förbättra övervakningen av leverantörer av kryptotillgångstjänster avsevärt och, på det internationella planet, säkerställa att Europeiska unionen och dess medlemsstater vidtar de relevanta åtgärderna enligt FATF:s rekommendationer.

∙Utkast till ändring av direktiv 2019/1153 om bestämmelser för att underlätta användning av finansiell information och andra uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra vissa brott.

30Denna ”resebestämmelse” kommer att införas genom en ändring av förordning (EU) 2015/847 om information som ska åtfölja överföringar av medel. Se bilaga 6 avsnitt 8. Den har sin grund i FATF:s rekommendation nr 15 (med tolkningsnot).

∙Grundläggande rättigheter

EU har åtagit sig att säkerställa en hög skyddsnivå för de grundläggande rättigheterna. Enligt artikel 15 i denna förordning omfattas behandling av personuppgifter enligt förordningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67931. Personuppgifter som behandlas enligt den här förordningen av kommissionen eller av EBA omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172532. Den allmänna dataskyddsförordningen33 kommer att tillämpas på leverantörer av kryptotillgångstjänster för personuppgifter som medföljer och hanteras vid gränsöverskridande värdeöverföringar som sker med hjälp av virtuella tillgångar.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Denna förordning har inga budgetkonsekvenser.

5.ÖVRIGA INSLAG

∙Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Innehåll

Genom förslaget utvidgas tillämpningsområdet för förordning (EU) 2015/847 till att även omfatta överföringar av kryptotillgångar som verkställs av leverantörer av kryptotillgångstjänster, utöver de nuvarande bestämmelserna om överföring av medel. Syftet är att ändra EU-rätten så att den reflekterar de ändringar som gjordes i juni 2019 av FATF:s rekommendation nr 15 om ny teknik, genom att se till att den täcker ”virtuella tillgångar” och ”leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar”, och i synnerhet nya informationsskyldigheter för avsändande och mottagande leverantörer av kryptotillgångstjänster i båda ändarna av en överföring av kryptotillgångar (den så kallade ”resebestämmelsen”)34.

Tillämpningsområde

Kraven i denna förordning är tillämpliga på leverantörer av kryptotillgångstjänster när deras transaktioner, antingen i fiatvaluta eller i en kryptotillgång, sker genom a) en traditionell elektronisk överföring eller b) en kryptotillgångsöverföring mellan en leverantör av kryptotillgångstjänster och en annan ansvarig enhet (t.ex. en transaktion mellan två leverantörer av kryptotillgångstjänster eller mellan en leverantör av kryptotillgångstjänster och en annan ansvarig enhet, t.ex. en bank eller ett annat finansinstitut). När det gäller

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

Förordning (EU) 2016/679.

FATF:s tolkningsnot till rekommendation nr 15: Länderna bör se till att avsändande leverantör av tjänster för virtuella tillgångar inhämtar och innehar erforderliga och riktiga uppgifter om avsändaren och erforderliga uppgifter om mottagaren i överföringen av virtuella tillgångar, lämnar ovanstående uppgifter till den mottagande leverantören av tjänster för virtuella tillgångar eller det finansiella institutet (om relevant) omedelbart och på ett säkert sätt, och gör uppgifterna tillgängliga för berörda myndigheter på begäran och att mottagande leverantör av tjänster för virtuella tillgångar inhämtar och innehar erforderliga uppgifter om avsändaren och erforderliga och riktiga uppgifter om mottagaren i överföringen av virtuella tillgångar, och gör uppgifterna tillgängliga för berörda myndigheter på begäran.

transaktioner som sker genom överföringar av kryptotillgångar omfattas alla överföringar av kryptotillgångar enligt FATF:s tolkningsnot till rekommendation nr 16 av samma krav som gränsöverskridande elektroniska överföringar, snarare än inhemska elektroniska överföringar, med tanke på riskerna i samband med kryptotillgångsverksamhet och transaktioner via leverantörer av kryptotillgångstjänster.

Nya skyldigheter för leverantörer av kryptotillgångstjänster

Avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster måste se till att överföringar av kryptotillgångar åtföljs av avsändarens namn, avsändarens kontonummer, om konto finns och används för transaktionen, och avsändarens adress, officiella personliga dokumentnummer, kundnummer eller födelseort och födelsedatum. Avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster måste också se till att överföringar av kryptotillgångar åtföljs av mottagarens namn och mottagarens kontonummer, om konto finns och används för transaktionen.

Mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster måste genomföra effektiva förfaranden för att se om informationen om avsändaren ingår i, eller följer, överföringen av kryptotillgångar. Mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster måste också genomföra effektiva förfaranden, inbegripet, om så är lämpligt, efterhandsövervakning eller övervakning i realtid, för att se om erforderliga uppgifter om avsändaren eller mottagaren saknas.

Slutbestämmelser

Förordningen kommer att träda i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i

Europeiska

unionens

officiella

tidning.

 2015/847 (anpassad) 2021/0241 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel  och vissa kryptotillgångar 

och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande1,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande2, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

 ny

(1)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/8473 har ändrats väsentligt4. Eftersom ytterligare ändringar ska göras, bör den förordningen av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)Förordning (EU) 2015/847 antogs för att säkerställa att de krav som tagits fram av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) avseende leverantörer av tjänster för elektroniska överföringar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela unionen, särskilt kravet på att betaltjänstleverantörer måste se till att överföring av medel åtföljs av uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren. De senaste ändringarna av FATF:s standarder om ny teknik, som gjordes i juni 2019, syftar till att reglera så kallade virtuella tillgångar och leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar, och medför nya och liknande skyldigheter för leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar för att underlätta spårning av överföringar av virtuella tillgångar. Enligt dessa nya krav måste leverantörer av tjänster för överföring av virtuella tillgångar se till att dessa

EUT C […], […], s. […].

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 141, 5.6.2015, s. 1).

Se bilaga I.

överföringar åtföljs av uppgifter om avsändare och mottagare, som de måste inhämta, inneha, lämna till motparten på andra sidan i överföringen, och göra tillgängliga för berörda myndigheter på begäran.

(3)Med tanke på att förordning (EU) 2015/847 för närvarande endast är tillämplig på överföring av medel, varmed avses sedlar och mynt, kontotillgodohavanden och elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 2009/110/EG, är det lämpligt att utvidga tillämpningsområdet till att även omfatta överföring av virtuella tillgångar.

2015/847 skäl 1 (anpassad)

 ny

(4)De flöden av pengar från olaglig verksamhet som skapas genom överföringar av medel

och kryptotillgångar  kan skada den finansiella sektorns integritet, stabilitet och anseende och utgöra ett hot mot såväl unionens inre marknad som internationell utveckling. Penningtvätt, finansiering av terrorism och organiserad brottslighet är fortfarande betydande problem som bör angripas på unionsnivå. Den sundhet, integritet och stabilitet som präglar systemet för överföring av medel  och kryptotillgångar   samt  och tilltron till det finansiella systemet i dess helhet  ,  kan allvarligt sättas på spel genom brottslingars och deras medhjälpares försök att antingen dölja ursprunget till vinning från brott eller att överföra medel  eller kryptotillgångar  för brottslig verksamhet eller terroriständamål.

2015/847 skäl 2 (anpassad)

 ny

(5)För att underlätta sin brottsliga verksamhet är det sannolikt att personer som ägnar sig åt penningtvätt och som finansierar terrorism utnyttjar den fria rörligheten för kapital inom unionens integrerade finansiella område, om inte vissa samordnade åtgärder antas på unionsnivå. Internationellt samarbete inom ramen för arbetsgruppen för finansiella åtgärder (Financial Action Task Force – FATF) och en global tillämpning av dess rekommendationer syftar till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism vid överföring av medel  eller kryptotillgångar  .

2015/847 skäl 3 (anpassad)

 ny

(6)På grund av räckvidden på de åtgärder som vidtas bör unionen säkerställa att de internationella standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och spridning som FATF antog den 16 februari 2012  och därefter den 21 juni 2019  (nedan kallade de reviderade FATF-rekommendationerna) och i synnerhet  FATF:s rekommendation nr 15 om ny teknik (FATF:s rekommendation nr 15),  FATF:s rekommendation nr 16 om elektroniska överföringar (nedan kallad FATF:s rekommendation nr 16) och  de reviderade tolkningsnoterna  den reviderade tolkningsnoten om dess genomförande, genomförs  tillämpas på ett enhetligt sätt i hela unionen och att det i synnerhet inte förekommer någon diskriminering eller diskrepans mellan, å ena sidan, nationella betalningar  eller överföringar av kryptotillgångar  inom medlemsstaterna och, å andra sidan, gränsöverskridande betalningar  eller överföringar av kryptotillgångar  mellan medlemsstaterna. Enskilda medlemsstaters icke samordnade åtgärder kan på området

gränsöverskridande överföringar av medel  och kryptotillgångar  inverka väsentligt på betalningssystemens  och kryptotillgångsöverföringstjänsternas  funktion på unionsnivå och kan därför skada den inre marknaden på området finansiella tjänster.

 2015/847 skäl 4 (anpassad)

(7)För att främja ett enhetligt internationellt tillvägagångssätt och öka effektiviteten i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, bör man vid unionens ytterligare åtgärder ta hänsyn till utvecklingen på internationell nivå, närmare bestämt

särskilt  de reviderade FATF-rekommendationerna.

ny

(8)Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/8435 infördes en definition av virtuella valutor, och leverantörer som erbjuder växlingstjänster mellan virtuella valutor och fiatvalutor samt tillhandahållare av plånböcker för virtuella valutor togs med bland de enheter som omfattas av kraven på bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i unionens rättsliga ram. Den senaste internationella utvecklingen, särskilt inom FATF, innebär nu ett behov att reglera ytterligare kategorier av leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar som ännu inte omfattas, samt att bredda den nuvarande definitionen av virtuell valuta.

(9)Det bör noteras att definitionen av kryptotillgångar i förordning6 [infoga hänvisning – förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 – COM/2020/593 final] motsvarar definitionen av virtuella tillgångar i FATF:s rekommendationer, och att förteckningen över kryptotillgångstjänster och leverantörer av kryptotillgångstjänster som omfattas av den förordningen även omfattar de leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar som identifierats som sådana av FATF och som anses kunna ge upphov till problem med penningtvätt. För att säkerställa samstämmighet i unionens regelverk bör detta förslag hänvisa till dessa definitioner av kryptovalutor och leverantörer av kryptotillgångstjänster.

 2015/847 skäl 5 (anpassad)

(10)Genomförandet och verkställigheten av denna förordning, inklusive FATF:s rekommendation nr 16, utgör lämpliga och effektiva sätt att förebygga och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

2015/847 skäl 6

 ny

(11)Denna förordning är inte avsedd att leda till omotiverade bördor eller oproportionella kostnader för betaltjänstleverantörer  , leverantörer av kryptotillgångstjänster  eller personer som använder deras tjänster. I detta avseende bör den förebyggande strategin

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 43).

Hänvisning till MiCA läggs till när texten är antagen

vara målinriktad, proportionell och i full överensstämmelse med den fria rörligheten för kapital som garanteras i hela unionen.

 2015/847 skäl 7

(12)I unionens reviderade strategi mot finansiering av terrorism av den 17 juli 2008 ( nedan kallad den reviderade strategin) påpekades att insatser för att förebygga finansiering av terrorism och att kontrollera hur misstänkta terrorister använder sina egna finansiella medel måste fortsätta. Det fastslås att FATF ständigt arbetar för att förbättra sina rekommendationer och skapa en samsyn om hur de ska genomföras. I den reviderade strategin noteras att det regelbundet utvärderas hur alla FATF- medlemmar och medlemmar av regionala organ efter FATF-modell genomför de reviderade FATF-rekommendationerna och att det därför är viktigt att medlemsstaterna intar en gemensam hållning till genomförandet.

ny

(13)I kommissionens handlingsplan av den 7 maj 2020 för en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism7 fastställdes dessutom sex prioriterade områden för brådskande åtgärder för att förbättra unionens system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bland annat fastställandet av ett enhetligt regelverk för systemet i unionen så att reglerna blir mer detaljerade och harmoniserade, särskilt för att ta hänsyn till konsekvenserna av teknisk innovation och ny utveckling inom internationella standarder och för att undvika olikheter i genomförandet av befintliga regler. Arbete på internationell nivå visar på att tillämpningsområdet behöver utvidgas när det gäller sektorer eller enheter som omfattas av reglerna för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, och att en bedömning behöver göras av hur de bör tillämpas på leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar som hittills inte omfattas.

2015/847 skäl 8  ny

(14)För att förebygga finansiering av terrorism har åtgärder vidtagits i syfte att frysa vissa personers, gruppers och enheters penningmedel och ekonomiska resurser, däribland rådets förordningar (EG) nr 2580/20018, (EG) nr 881/20029 och (EU) nr 356/201010. Av samma skäl har åtgärder vidtagits i syfte att skydda det finansiella systemet mot att penningmedel och ekonomiska resurser överförs för terroriständamål. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/84911 [infoga hänvisning – förslag

Meddelande från kommissionen om en handlingsplan för en övergripande EU-politik för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism(C(2020) 2800 final).

Rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (EGT L 344, 28.12.2001, s. 70).

Rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med organisationerna Isil (Daish) och al-Qaida associerade personer och enheter (EGT L 139, 29.5.2002, s. 9).

Rådets förordning (EU) nr 356/2010 av den 26 april 2010 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ mot bakgrund av situationen i Somalia (EUT L 105, 27.4.2010, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av

till direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849]  och förordning [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849]  innehåller ett antal sådana åtgärder. Dessa åtgärder kan dock inte helt hindra terrorister eller andra brottslingar från att få tillgång till betalningssystem för att överföra sina medel.

 2015/847 skäl 9 (anpassad)  ny

(15)För att penningtvätt och finansiering av terrorism ska kunna förebyggas, upptäckas och utredas och restriktiva åtgärder ska kunna genomföras, särskilt de som införs genom förordningarna (EG) nr 2580/2001, (EG) nr 881/2002 och (EU) nr 356/2010, och i full överensstämmelse med unionens förordningar som genomför sådana åtgärder, är det särskilt viktigt och värdefullt att överföringar av medel  och kryptotillgångar  fullständigt kan spåras. För att säkerställa att uppgifterna vidarebefordras genom hela betalningskedjan  eller kedjan för överföring av kryptotillgångar  är det därför lämpligt att införa en skyldighet för betaltjänstleverantörerna  och leverantörerna av kryptotillgångstjänster  att till överföringar av medel  och kryptotillgångar  foga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren  , och, för överföringar av kryptotillgångar, uppgifter om avsändaren och mottagaren  .

2015/847 skäl 10

(16)Denna förordning bör tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av restriktiva åtgärder som införs genom förordningar som grundas på artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), såsom förordningarna (EG) nr 2580/2001, (EG) nr 881/2002 och (EU) nr 356/2010, som kan kräva att både betalarna och betalningsmottagarna samt förmedlande betaltjänstleverantörer vidtar lämpliga åtgärder för att frysa vissa medel eller att de iakttar särskilda restriktioner avseende vissa överföringar av medel.

2015/847 skäl 11 (anpassad)  ny

(17)Denna förordning bör även gälla utan att det påverkar  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67912  den nationella lagstiftning som införlivar Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG13. Exempelvis bör inte

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (se sidan 73 i detta nummer av EUT).

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

personuppgifter som insamlas för de ändamål som avses i denna förordning behandlas på ett sätt som är oförenligt med direktiv 95/46/EG. Särskilt Senare bör senare behandling av personuppgifter för kommersiella ändamål bör vara strängt förbjuden. Samtliga medlemsstater anser att bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism har ett starkt allmänintresse. Vid tillämpningen av denna förordning måste bör därför överföring av personuppgifter till ett tredjeland som inte säkerställer en adekvat skyddsnivå  ske  i enlighet med artikel 25 i direktiv 95/46/EG  kapitel V i förordning (EU) 2016/679  tillåtas i enlighet med artikel 26 i direktivet. Det är viktigt att betaltjänstleverantörer  och leverantörer av kryptotillgångstjänster  som är verksamma i flera jurisdiktioner med filialer eller dotterföretag utanför unionen inte förhindras att överföra information om misstänkta transaktioner inom samma organisation förutsatt att de tillämpar lämpliga säkerhetsåtgärder.  Avsändarens och mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster,  betalarens och

betalningsmottagarens betaltjänstleverantör samt den förmedlande betaltjänstleverantören bör dessutom förfoga över lämpliga tekniska och organisatoriska medel för att skydda personuppgifter mot oavsiktlig förlust, ändring och obehörigt röjande eller obehörig åtkomst.

 2015/847 skäl 12 (anpassad)

(18)Personer som endast omvandlar pappersdokument till elektroniska uppgifter och som agerar enligt ett kontrakt med en betaltjänstleverantör och personer som tillhandahåller betaltjänstleverantörer enbart med meddelandesystem eller andra stödsystem för överföring av medel eller system för clearing och avveckling omfattas inte  bör inte omfattas  av denna förordnings tillämpningsområde.

2015/847 skäl 13

(19)Överföringar av medel som motsvarar de tjänster som avses i artikel 3 a–m och o i direktiv (EU) 2015/2366Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG1415 omfattas inte av denna förordning. Det är också lämpligt att undanta överföringar av medel där risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är liten. Sådana undantag bör omfatta betalkort, instrument för elektroniska pengar, mobiltelefoner eller annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning med liknande egenskaper, där de uteslutande används för köp av varor eller tjänster och kortets, instrumentets eller utrustningens nummer åtföljer alla överföringar. Användningen av ett betalkort, ett instrument för elektroniska pengar, en mobiltelefon eller annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning med liknande egenskaper för att verkställa en överföring från person till person omfattas dock av denna förordning. Dessutom bör uttag från uttagsautomater, betalning av skatter, böter eller andra avgifter, överföringar av medel som görs genom checkavbildningar, inklusive trunkerade checkar eller växlar, och överföringar av

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 5.12.2007, s. 1).

medel där både betalaren och betalningsmottagaren är betaltjänstleverantörer som agerar för egen räkning, undantas från denna förordnings tillämpningsområde.

 2015/847 skäl 14  ny

(20) För att beakta de nationella betalningssystemens  och kryptotillgångsöverföringssystemens  särskilda egenskaper, och förutsatt att det alltid är möjligt att spåra överföringen av medel tillbaka till betalaren  , eller överföringen av kryptotillgångar tillbaka till mottagaren , bör medlemsstaterna dessutom kunna undanta vissa inhemska överföringar av medel som avser låga belopp som används för köp av varor eller tjänster, inbegripet elektroniska girobetalningar,  eller överföringar av kryptotillgångar som avser låga belopp,  från denna förordnings tillämpningsområde.

 2015/847 skäl 15  ny

(21)Betaltjänstleverantörer  och leverantörer av kryptotillgångstjänster  bör se till att uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren  eller avsändaren och mottagaren

inte saknas eller är ofullständiga.

2015/847 skäl 16

 ny

(22) För att inte inverka negativt på betalningssystemens  och kryptotillgångsöverföringssystemens  effektivitet och för att skapa en rimlig avvägning mellan risken för att transaktioner kommer att ske utanför det officiella systemet som ett resultat av alltför strikta identifieringskrav och det potentiella terroristhot som små överföringar av medel  eller kryptotillgångar  innebär, bör, vid överföringar av medel där en kontroll ännu inte har ägt rum, skyldigheten att kontrollera att uppgifterna om betalaren eller betalningsmottagaren  , eller, för överföringar av kryptotillgångar, avsändaren och mottagaren,  är riktiga endast tillämpas på enskilda överföringar av medel  eller kryptotillgångar  som överstiger 1 000 EUR, om inte överföringen förefaller vara sammankopplad till andra överföringar av medel  eller kryptotillgångar  som tillsammans skulle överstiga 1 000 EUR, medlen  eller kryptotillgångarna  har tagits emot eller betalats ut i kontanter eller i anonyma elektroniska pengar eller det finns rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

 2015/847 skäl 17  ny

(23)När det gäller överföringar av medel  eller överföringar av kryptotillgångar  där en kontroll anses ha ägt rum bör betaltjänstleverantörer  och leverantörer av kryptotillgångstjänster  inte vara skyldiga att kontrollera de uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren som åtföljer varje överföring av medel,  eller om avsändaren och mottagaren som åtföljer varje överföring av kryptotillgångar,  förutsatt att skyldigheterna i direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det

finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849]  och förordning [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849]  är fullgjorda.

 2015/847 skäl 18  ny

(24)Mot bakgrund av unionens lagstiftningsakter om betaltjänster, nämligen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/200916, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/201217 samt direktiv (EU) 2015/23662007/64/EG, bör det vara tillräckligt att föreskriva att endast förenklade uppgifter, såsom betalkontonummer eller en unik transaktionsidentifierare, åtföljer överföringar av medel inom unionen,  eller, för överföringar av kryptotillgångar, om en överföring inte görs från eller till ett konto, att andra metoder används som säkerställer att överföringen av kryptotillgångar kan identifieras enskilt och att avsändarens och mottagarens adressidentifierare registreras i den distribuerade liggaren.

2015/847 skäl 19 (anpassad)  ny

(25)För att myndigheter som ansvarar för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism i tredjeländer ska kunna spåra källan till de medel  eller kryptotillgångar  som används för sådana ändamål bör överföringar av medel  eller överföringar av kryptotillgångar  från unionen till tredjeländer åtföljas av fullständiga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren.  Fullständiga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren bör omfatta identifieringskoden för juridiska personer (LEI) när dessa uppgifter lämnas av betalaren till betalarens tjänsteleverantör, eftersom det skulle göra det möjligt att bättre identifiera de parter som deltar i en överföring av medel och enkelt skulle kunna inkluderas i befintliga format för betalningsmeddelanden, såsom det format som utvecklats av Internationella standardiseringsorganisationen för elektroniskt datautbyte mellan finansinstitut. Dessa  De  myndigheter  som ansvarar för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism i tredjeländer  bör endast ges tillgång till fullständiga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren för att kunna förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism.

2015/847 skäl 20 (anpassad)

(26)Medlemsstaternas myndigheter som ansvarar för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism och berörda rättsliga och brottsbekämpande organ myndigheter  i medlemsstaterna  och på unionsnivå  bör intensifiera samarbetet sinsemellan och med berörda myndigheter i tredjeländer, inklusive i

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001 (EUT L 266, 9.10.2009, s. 11).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 av den 14 mars 2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 (EUT L 94, 30.3.2012, s. 22).

utvecklingsländer, i syfte att ytterligare stärka öppenheten, samt utbytet av information och bästa praxis.

 ny

(27)När det gäller överföringar av kryptotillgångar bör kraven i denna förordning tillämpas på leverantörer av kryptotillgångstjänster när deras transaktioner, antingen i fiatvaluta eller i en kryptotillgång, inbegriper en traditionell elektronisk överföring eller en överföring av kryptotillgångar där en leverantör av kryptotillgångstjänster är inblandad.

(28)På grund av den gränsöverskridande karaktären av och de risker som är förknippade med kryptotillgångsverksamhet och transaktioner via leverantörer av kryptotillgångstjänster, bör alla överföringar av kryptotillgångar behandlas som gränsöverskridande elektroniska överföringar, utan något förenklat inhemskt system för elektroniska överföringar.

(29)Avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster bör se till att överföringar av kryptotillgångar åtföljs av avsändarens namn, avsändarens kontonummer, om ett konto finns och används för transaktionen, samt avsändarens adress, officiella personliga dokumentnummer, kundnummer eller födelsedatum och födelseort. Avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster bör också se till att överföringar av kryptotillgångar åtföljs av mottagarens namn och mottagarens kontonummer, om ett konto finns och används för transaktionen.

2015/847 skäl 21

(30)Vad gäller medel som överförs från en enskild betalare till flera betalningsmottagare med batchfiler som innehåller enskilda överföringar från unionen till tredjeländer, bör det föreskrivas att sådana enskilda överföringar endast ska åtföljas av betalarens betalkontonummer eller den unika transaktionsidentifieraren samt fullständiga uppgifter om betalningsmottagaren, under förutsättning att batchfilen innehåller fullständiga verifierade uppgifter om betalaren och fullständiga uppgifter om betalningsmottagaren, som är fullständigt spårbara.

 ny

(31)När det gäller överföringar av kryptotillgångar bör inlämning av uppgifter om avsändaren och mottagaren i batchfiler godtas så länge som inlämningen sker omedelbart och säkert. Det bör inte vara tillåtet att lämna in de erforderliga uppgifterna efter överföringen, eftersom inlämningen måste ske före eller vid den tidpunkt då transaktionen slutförs, och leverantörer av kryptotillgångstjänster eller andra ansvariga enheter bör lämna in de erforderliga uppgifterna samtidigt som själva batchöverföringen av kryptotillgångar.

2015/847 skäl 22  ny

(32)För att kunna kontrollera om erforderliga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren åtföljer överföringarna av medel, och för att upptäcka misstänkta transaktioner, bör betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och den förmedlande

betaltjänstleverantören ha effektiva metoder för fastställande av huruvida uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren saknas eller är ofullständiga. Dessa metoder bör inbegripa efterhandsövervakning eller övervakning i realtid  efter eller samtidigt med överföringarna  där så är lämpligt. De behöriga myndigheterna bör säkerställa att betaltjänstleverantörerna inkluderar den nödvändiga transaktionsinformationen i den elektroniska överföringen eller i ett tillhörande meddelande genom hela betalningskedjan.

 ny

(33)När det gäller överföringar av kryptotillgångar bör mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster genomföra effektiva förfaranden för att upptäcka om uppgifter om avsändaren saknas eller är ofullständiga. Dessa förfaranden bör, när så är lämpligt, omfatta övervakning efter eller samtidigt med överföringarna för att upptäcka om de erforderliga uppgifterna om avsändaren eller mottagaren saknas. Det bör inte krävas att uppgifterna direkt medföljer själva överföringen av kryptotillgångar, så länge som de lämnas in omedelbart och säkert och görs tillgängliga för berörda myndigheter på begäran.

2015/847 skäl 23

 ny

(34)Mot bakgrund av den potentiella risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som anonyma betalningar utgör bör det krävas att betaltjänstleverantörer begär uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren. I enlighet med den riskbaserade metod som FATF utvecklat bör områden med högre respektive lägre risk fastställas för att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism ska kunna motverkas bättre. Därför bör  mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster, 

betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och den förmedlande betaltjänstleverantören ha effektiva riskbaserade förfaranden som är tillämpliga när en överföring av medel saknar de nödvändiga uppgifterna om betalaren eller betalningsmottagaren,  eller när en överföring av kryptotillgångar saknar de nödvändiga uppgifterna om avsändaren eller mottagaren,  för att de ska kunna avgöra om de ska verkställa, avvisa eller avbryta den överföringen och fastställa de lämpliga uppföljningsåtgärder som ska vidtas.

2015/847 skäl 24 (anpassad)  ny

(35)Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör, och den förmedlande betaltjänstleverantören  och mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster  bör vara särskilt vaksamma och bedöma riskerna när de får kännedom om att uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren  , eller avsändaren eller mottagaren,  saknas eller är ofullständiga och bör rapportera misstänkta transaktioner till de behöriga myndigheterna i enlighet med rapporteringsskyldigheterna i förordningdirektiv (EU) [...]2015/849 och med nationella åtgärder som införlivar det direktivet.

 2015/847 skäl 25 (anpassad)  ny

(36)Bestämmelserna om överföringar av medel  och överföringar av kryptotillgångar  avseende vilka uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren  eller avsändaren eller mottagaren  saknas eller är ofullständiga är tillämpliga utan att det påverkar betaltjänstleverantörers, eller förmedlande betaltjänstleverantörers  och leverantörer av kryptotillgångstjänsters  skyldigheter att avbryta och/eller avvisa överföringar av medel som strider mot en civilrättslig, förvaltningsrättslig eller straffrättslig bestämmelse.

2015/847 skäl 26 (anpassad)

(37)I syfte att hjälpa betaltjänstleverantörerna att inrätta effektiva förfaranden för att upptäcka fall där de tar emot överföringar av medel som saknar uppgifter eller har ofullständiga uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren samt vidta

uppföljningsåtgärder, bör Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten, (EBA), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/201018, Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, (Eiopa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/201019, och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

värdepappers- och marknadsmyndigheten, (Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/201020, utfärda riktlinjer.

2015/847 skäl 27

 ny

(38)För att göra det möjligt att snabbt vidta åtgärder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism bör betaltjänstleverantörerna  och leverantörerna av kryptotillgångstjänster  skyndsamt besvara en begäran om uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren  eller om avsändaren och mottagaren  som kommer från myndigheter med ansvar för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism i den medlemsstat där dessa betalningstjänstleverantörer  och leverantörer av kryptotillgångstjänster  är etablerade.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

 2015/847 skäl 28  ny

(39)Antalet arbetsdagar i den medlemsstat där betalarens betaltjänstleverantör  eller mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster  finns avgör antalet dagar för att besvara en begäran om uppgifter om betalaren  eller avsändaren .

2015/847 skäl 29

 ny

(40)Eftersom det inte alltid är möjligt i brottsutredningar att identifiera de uppgifter som behövs eller de personer som varit inblandade i en transaktion förrän flera månader eller till och med år efter den ursprungliga överföringen av medel  eller överföringen av kryptotillgångar  , och för att tillgängliggöra viktig bevisning i utredningar, är det lämpligt att kräva att betaltjänstleverantörerna  eller leverantörerna av kryptotillgångstjänster  bevarar uppgifterna om betalaren och betalningsmottagaren

eller avsändaren och mottagaren  under en tidsperiod i syfte att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism. Den perioden bör begränsas till fem år, varefter alla personuppgifter bör raderas, såvida inte annat föreskrivs i nationell rätt. Medlemsstaterna bör om det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism och efter att ha gjort en bedömning av åtgärdens nödvändighet och proportionalitet, kunna tillåta eller kräva fortsatt lagring av uppgifter för ytterligare en period som inte är länge än fem år, utan att det påverkar nationell straffrätt om bevis som är tillämpliga på pågående brottsutredningar och rättsliga förfaranden.

2015/847 skäl 30

(41)För att förbättra efterlevnaden av denna förordning, och i enlighet med kommissionens meddelande av den 9 december 2010 med titeln Reinforcing sanctioning regimes in the financial services sector, bör de behöriga myndigheternas befogenheter att vidta tillsynsåtgärder och deras sanktionsbefogenheter stärkas. Administrativa sanktioner och åtgärder bör föreskrivas och mot bakgrund av hur viktig bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism är bör medlemsstaterna fastställa sanktioner och åtgärder som är effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen samt EBA:s, Eiopas, och Esmas ( nedan kallade de europeiska tillsynsmyndigheterna) gemensamma kommitté om sanktionerna och åtgärderna.

2015/847 skäl 31

(42)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av kapitel V i denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201121.

21Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

 2015/847 skäl 32

(43)Ett antal länder och territorier som inte utgör en del av unionens territorium ingår i en monetär union med en medlemsstat, tillhör en medlemsstats valutaområde eller har undertecknat ett monetärt avtal med Europeiska unionen företrädd av en medlemsstat, och har betaltjänstleverantörer som direkt eller indirekt deltar i den medlemsstatens betalnings- och avvecklingssystem. För att tillämpningen av denna förordning på överföringar mellan berörda medlemsstater och dessa länder eller territorier inte ska medföra betydande negativa effekter på dessa länders eller territoriers ekonomier bör sådana överföringar av medel kunna behandlas som överföringar av medel inom de berörda medlemsstaterna.

 2015/847 skäl 33 (anpassad)

Mot bakgrund av det antal ändringar som skulle behöva göras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/200622 i enlighet med den här förordningen, bör den förordningen för tydlighetens skull upphöra att gälla.

 2015/847 skäl 34  ny

(44)Eftersom målen för denna förordning , som består i att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, bland annat genom att följa internationella standarder och säkerställa att grundläggande uppgifter om betalare och betalningsmottagare vid överföring av medel, och avsändare och mottagare vid överföring av kryptotillgångar, är tillgängliga, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

2015/847 skäl 35

 ny

(45)Denna förordning  omfattas av bestämmelserna i förordning (EU) 2016/679 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 23. Den  är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till respekt för privatlivet och familjelivet (artikel 7), rätten till skydd av personuppgifter (artikel 8), rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol (artikel 47) samt ne bis in idemprincipen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 av den 15 november 2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel (EUT L 345, 8.12.2006, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

 2015/847 skäl 36 (anpassad)

För att säkerställa ett smidigt införande av ramen för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism bör datumet för tillämpningen av denna förordning sammanfalla med utgången av tidsfristen för införlivandet av direktiv (EU) 2015/849.

 2015/847 skäl 37 (anpassad)

(46)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.128.2 i förordning (EU) 2018/1725Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/200124 och avgav ett yttrande den  […] 25 4 juli 201326.

2015/847 (anpassad)

 ny

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE INNEHÅLL, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte Innehåll

I denna förordning fastställs bestämmelser om de uppgifter om betalare och betalningsmottagare som ska åtfölja överföringar av medel, i alla valutor,  och de uppgifter om avsändare och mottagare som ska åtfölja överföringar av kryptotillgångar,  i syfte att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism, när minst en av de betaltjänstleverantörer  eller leverantörer av kryptotillgångstjänster  som är involverade i överföringen av medel  eller kryptotillgångar  är etablerad inom unionen.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på överföringar av medel, i alla valutor,  eller kryptotillgångar,  som sänds eller tas emot av en betaltjänstleverantör  , en leverantör av kryptotillgångstjänster  eller en förmedlande betaltjänstleverantör som är etablerad inom unionen.

2.Denna förordning ska inte tillämpas på de tjänster som förtecknas i artikel 3 a–m och o i direktiv (EU) 2015/23662007/64/EG.

3.Denna förordning ska inte tillämpas på överföringar av medel som utförs med hjälp av ett betalkort, ett instrument för elektroniska pengar, en mobiltelefon eller annan förbetald eller

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

[EUT-hänvisning till yttrandet] EUT C 32, 4.2.2014, s. 9.

efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning med liknande egenskaper, om följande villkor är uppfyllda:

(a)Det kortet, det instrumentet eller den utrustningen används uteslutande för att betala för varor eller tjänster.

(b)Alla överföringar i samband med transaktionen åtföljs av numret på det kortet, det instrumentet eller den utrustningen.

Denna förordning ska dock gälla när ett betalkort, ett instrument för elektroniska pengar, en mobiltelefon eller annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning med liknande egenskaper används för att verkställa en överföring av medel  eller kryptotillgångar  från person till person.

4.Denna förordning ska inte tillämpas på personer som inte har någon annan verksamhet än att omvandla pappersdokument till elektroniska uppgifter och som gör detta i enlighet med ett avtal med en betaltjänstleverantör eller personer som inte har någon annan verksamhet än att tillhandahålla betaltjänstleverantörer meddelandesystem eller andra stödsystem för överföring av medel eller system för clearing och avveckling.

Denna förordning ska inte gälla för överföringar av medel  och kryptotillgångar   om något av följande villkor är uppfyllt  :

(a)Som  De  involverar att betalaren tar ut kontanter från betalarens eget betalkonto.

(b)som överför  De utgör överföringar av  medel  eller kryptotillgångar  till en offentlig myndighet som betalning för skatter, böter eller andra avgifter inom en medlemsstat.

(c)Där Både betalaren och betalningsmottagaren är betaltjänstleverantörer  eller både avsändaren och mottagaren är leverantörer av kryptotillgångstjänster  som agerar för egen räkning.

(d)Som  De  görs genom checkavbildningar, inklusive trunkerade checkar.

 ny

E-pengartoken enligt definitionen i artikel 3.1.4 i förordning [infoga hänvisning – förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 – COM/2020/593 final] ska behandlas som kryptotillgångar enligt denna förordning.

Denna förordning ska inte tillämpas på överföringar av kryptotillgångar från person till person.

 2015/847  ny

5.En medlemsstat kan besluta att inte tillämpa denna förordning på överföringar av medel  eller överföringar av kryptotillgångar  inom dess territorium till en betalningsmottagares betalkonto  eller en mottagares konto  som uteslutande möjliggör betalning för tillhandahållande av varor eller tjänster när samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)Betalningsmottagarens  eller mottagarens  betaltjänstleverantör  eller leverantör av kryptotillgångstjänster  omfattas av direktiv (EU) 2015/849 [infoga

hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849].

(b)Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör  , eller mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster,  har möjlighet att med hjälp av en unik transaktionsidentifierare via betalningsmottagaren spåra överföringar av medel  eller, för överföringar av kryptotillgångar, via mottagaren, med hjälp av metoder som gör det möjligt att enskilt identifiera överföringarna av kryptotillgångar i den distribuerade liggaren,  från den person som har ingått ett avtal med betalningsmottagaren  eller mottagaren  om tillhandahållande av varor eller tjänster.

(c)Överföringen av medel  eller kryptotillgångar  överskrider inte 1 000

EUR.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)finansiering av terrorism: finansiering av terrorism i enlighet med definitionen i artikel 2.21.5 i direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849].

(2)penningtvätt: penningtvätt i enlighet med artikel 2.11.3 och 1.4 i direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849].

(3)betalare: en person som är betalkontoinnehavare och som godkänner en överföring av medel från detta betalkonto eller, om det inte finns något betalkonto, som lämnar en order om överföring av medel.

(4)betalningsmottagare: en person som är den avsedda mottagaren av överföringen av medel.

(5)betaltjänstleverantör: de kategorier av betaltjänstleverantörer som avses i artikel 1.1 i direktiv (EU) 2015/23662007/64/EG, fysiska eller juridiska personer som omfattas av ett undantag enligt artikel 3226 i direktivet och juridiska personer

som omfattas av ett undantag enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG27, vilka tillhandahåller tjänster för överföring av medel.

(6)förmedlande betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som inte är betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och som tar emot och verkställer en överföring av medel på uppdrag av betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör eller en annan förmedlande betaltjänstleverantör.

27Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7).

(7)betalkonto: ett betalkonto enligt definitionen i .14 i artikel 4.12 i direktiv (EU) 2015/23662007/64/EG;

(8)medel: medel enligt definitionen i .15 i artikel 4.25 i direktiv (EU) 2015/23662007/64/EG;

(9)överföring av medel: alla transaktioner som för en betalares räkning åtminstone delvis utförs på elektronisk väg genom en betaltjänstleverantör för att göra tillgångar tillgängliga för en betalningsmottagare genom en betaltjänstleverantör, oavsett om betalaren och betalningsmottagaren är en och samma person och oavsett om betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är en och samma person, inbegripet

(a)en betalning enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 260/2012,

(b)en autogirering enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) nr 260/2012,

(c)en penningöverföring enligt definitionen i .13 i artikel 4.22 i direktiv (EU) 2015/23662007/64/EG, oavsett om den är nationell eller gränsöverskridande,

(d)en överföring som genomförts med ett betalkort, ett instrument för elektroniska pengar, en mobiltelefon eller någon annan förbetald eller efterhandsbetald digital utrustning eller it-utrustning med liknande egenskaper.

ny

(10)överföring av kryptotillgångar: alla transaktioner som för en avsändares räkning åtminstone delvis utförs på elektronisk väg genom en leverantör av kryptotillgångstjänster för att göra kryptotillgångar tillgängliga för en mottagare genom en leverantör av kryptotillgångstjänster, oavsett om avsändaren och mottagaren är en och samma person och oavsett om avsändarens och mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster är en och samma person.

 2015/847  ny

(1110) batchöverföring: ett paket av flera enskilda överföringar av medel  eller kryptotillgångar  som sammanförts för vidarebefordran.

(1211) unik transaktionsidentifierare: en kombination av bokstäver, siffror eller symboler som betaltjänstleverantören fastställt i enlighet med protokollen för det betalnings- och avvecklingssystem eller meddelandesystem som används för överföringen av medel och som gör det möjligt att spåra transaktionen tillbaka till betalaren och betalningsmottagaren.

(1312) överföring av medel från person till person: en transaktion mellan fysiska personer som agerar i egenskap av konsumenter för andra ändamål än sin handelsverksamhet, affärsverksamhet eller sitt yrke.

 ny

(14)överföring av kryptotillgångar från person till person: en transaktion mellan fysiska personer som agerar i egenskap av konsumenter för andra ändamål än handel, affärsverksamhet eller yrke, utan användning eller medverkan av en leverantör av kryptotillgångstjänster eller annan ansvarig enhet.

(15)kryptotillgång: en kryptotillgång enligt definitionen i artikel 3.1.2 i förordning [infoga hänvisning – förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 – COM/2020/593 final] utom när den klassificeras i de kategorier som förtecknas i artikel 2.2 i den förordningen eller på annat sätt räknas som medel.

(16)leverantör av kryptotillgångstjänster: en leverantör av kryptotillgångstjänster enligt definitionen i artikel 3.1.8 i [infoga hänvisning – förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 – COM/2020/593 final] som utför en eller flera kryptotillgångstjänster enligt definitionen i artikel 3.1.9 i [infoga hänvisning – förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 – COM/2020/593 final].

(17)plånboksadress: ett kontonummer som förvaltas av en leverantör av kryptotillgångstjänster eller en alfanumerisk kod för en plånbok i en blockkedja.

(18)kontonummer: numret på ett konto för innehav av kryptotillgångar som förvaltas av en leverantör av kryptotillgångstjänster.

(19)avsändare: en person som innehar ett konto hos en leverantör av kryptotillgångstjänster och som tillåter en överföring av kryptotillgångar från det kontot eller, om det inte finns något konto, som utfärdar en order om överföring av kryptotillgångar.

(20)mottagare: en person som är den avsedda mottagaren av överföringen av kryptotillgångar.

(21)identifieringskod för juridiska personer (LEI): en unik alfanumerisk referenskod baserad på standarden ISO 17442 som tilldelats en juridisk person.

2015/847

KAPITEL II

SKYLDIGHETER FÖR BETALTJÄNSTLEVERANTÖRER

AVSNITT 1

SKYLDIGHETER FÖR BETALARENS BETALTJÄNSTLEVERANTÖR

Artikel 4

Uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel

1.Betalarens betaltjänstleverantör ska se till att överföringar av medel åtföljs av följande uppgifter om betalaren:

(a)Betalarens namn.

(b)Betalarens betalkontonummer.

(c)Betalarens adress, officiella personliga dokumentnummer, kundnummer eller födelseort och födelsedatum.

ny

(d)Betalarens aktuella identifieringskod för juridiska personer, förutsatt att det nödvändiga fältet finns i det relevanta formatet för betalningsmeddelanden, och om den uppges av betalaren till betalarens betaltjänstleverantör.

2015/847

2.Betalarens betaltjänstleverantör ska se till att överföringar av medel åtföljs av följande uppgifter om betalningsmottagaren:

(a)Betalningsmottagarens namn.

(b)Betalningsmottagarens betalkontonummer.

ny

(c)Betalningsmottagarens aktuella identifieringskod för juridiska personer, förutsatt att det nödvändiga fältet finns i det relevanta formatet för betalningsmeddelanden, och om den uppges av betalaren till betalarens betaltjänstleverantör.

 2015/847 (anpassad)  ny

3.Genom undantag från punkterna 1 b och 2 b, i fall där en överföring inte görs från eller till ett betalkonto, ska betalarens betaltjänstleverantör se till att överföringen av medel åtföljs av en unik transaktionsidentifierare i stället för betalkontonummer.

4.Innan betalarens betaltjänstleverantör överför medel ska denne kontrollera riktigheten i de uppgifter som avses i punkt 1,  och om tillämpligt i punkt 3,  på grundval av handlingar, uppgifter eller upplysningar från en tillförlitlig och oberoende källa.

5.Den kontroll som avses i punkt 4 ska anses ha ägt rum när

(a)betalarens identitet har kontrollerats i enlighet med artikel 13 i direktiv (EU) 2015/849  artiklarna 16, 37 och 18.3 i [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849]  och uppgifterna från kontrollen har sparats i enlighet med artikel 5640 i den förordningen direktivet, eller

(b)betalaren omfattas av artikel 21.2 och 21.314.5 i direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella

systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849] .

6.Utan att det påverkar de undantag som anges i artiklarna 5 och 6 ska betalarens betaltjänstleverantör inte verkställa en överföring av medel förrän kraven i den här artikeln har fullgjorts i sin helhet.

Artikel 5

Överföringar av medel inom unionen

1.Om alla betaltjänstleverantörer i betalningskedjan är etablerade inom unionen ska överföringar av medel, genom undantag från artikel 4.1 och 4.2, åtminstone åtföljas av både betalarens och betalningsmottagarens betalkontonummer eller, där artikel 4.3 är tillämplig, av den unika transaktionsidentifieraren, utan att detta i tillämpliga fall påverkar informationskraven i förordning (EU) nr 260/2012.

2.Utan hinder av punkt 1 ska betalarens betaltjänstleverantör, inom tre arbetsdagar efter att ha mottagit en begäran om information från betalningsmottagarens betaltjänstleverantör eller den förmedlande betaltjänstleverantören, lämna följande:

(a)För överföringar av medel som överstiger 1 000 EUR, oavsett om dessa överföringar utförs i en enda transaktion eller i flera transaktioner som förefaller vara kopplade, de uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren som avses i artikel 4.

(b)För överföringar av medel som uppgår till högst 1 000 EUR som inte förefaller vara sammankopplade till andra överföringar av medel som tillsammans med överföringen i fråga överstiger 1 000 EUR, åtminstone

(i)betalarens och betalningsmottagarens namn, och

(ii)betalarens och betalningsmottagarens betalkontonummer eller, där artikel 4.3 är tillämplig, den unika transaktionsidentifieraren.

3.Genom undantag från artikel 4.4 ska betalarens betaltjänstleverantör, vid överföringar av medel som avses i punkt 2 b i den här artikeln, inte vara skyldig att kontrollera uppgifterna om betalaren, såvida inte betalarens betaltjänstleverantör

(a)har tagit emot de medel som ska överföras i kontanter eller i anonyma elektroniska pengar, eller

(b)har rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Artikel 6

Överföringar av medel från unionen till tredjeländer

1.Vid en batchöverföring från en enskild betalare där betalningsmottagarnas betaltjänstleverantörer är etablerade utanför unionen ska artikel 4.1 inte tillämpas på enskilda överföringar som sammanförts i batchöverföringen, under förutsättning att batchfilen innehåller de uppgifter som avses i artikel 4.1, 4.2 och 4.3 och att dessa uppgifter har kontrollerats i enlighet med artikel 4.4 och 4.5, och att de enskilda överföringarna åtföljs av betalarens betalkontonummer eller, där artikel 4.3 är tillämplig, den unika transaktionsidentifieraren.

2.Genom undantag från artikel 4.1 och, i tillämpliga fall, utan att det påverkar de uppgifter som krävs enligt förordning (EU) nr 260/2012, ska, om betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen, överföringar av medel som inte överstiger

1 000 EUR och som inte förefaller vara sammankopplade till andra överföringar av medel som tillsammans med överföringen i fråga överstiger 1 000 EUR, åtföljas av åtminstone

(a)betalarens och betalningsmottagarens namn, och

(b)betalarens och betalningsmottagarens betalkontonummer eller, där artikel 4.3 är tillämplig, den unika transaktionsidentifieraren.

Genom undantag från artikel 4.4 ska betalarens betaltjänstleverantör inte vara skyldig att kontrollera de uppgifter om betalaren som avses i denna punkt, såvida inte betalarens betaltjänstleverantör

(a)har tagit emot de medel som ska överföras i kontanter eller i anonyma elektroniska pengar, eller

(b)har rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

AVSNITT 2

SKYLDIGHETER FÖR BETALNINGSMOTTAGARENS BETALTJÄNSTLEVERANTÖR

Artikel 7

Upptäckt av saknade uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren

1.Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska genomföra effektiva förfaranden för fastställande av huruvida fälten för uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren inom det meddelande- eller betalnings- och avvecklingssystem som används för att verkställa överföringen av medel har fyllts i med hjälp av de vedertagna tecken eller inmatningsdata som är tillåtna i enlighet med det systemet.

2.Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska genomföra effektiva förfaranden, inbegripet, om så är lämpligt,  efterhandsövervakning efter eller real-time monitoring samtidigt med överföringarna , för fastställande av huruvida följande uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren saknas:

(a)Vid överföringar av medel där betalarens betaltjänstleverantör är etablerad inom unionen: de uppgifter som avses i artikel 5.

(b)Vid överföringar av medel där betalarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen: de uppgifter som avses i artikel 4.1 a, b och c, och 4.2 a och b.

(c)Vid batchöverföringar där betalarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen: de uppgifter som avses i artikel 4.1 a, b och c, och 4.2 a och b med avseende på den batchöverföringen.

3.Vid överföringar av medel som överstiger 1 000 EUR, oavsett om dessa överföringar utförs i en enda transaktion eller flera transaktioner som förefaller vara sammankopplade, ska betalningsmottagarens betaltjänstleverantör, innan denne krediterar betalningsmottagarens betalkonto eller gör medlen tillgängliga för betalningsmottagaren, kontrollera att de uppgifter om betalningsmottagaren som avses i punkt 2 i den här artikeln är riktiga, på grundval av handlingar, uppgifter eller upplysningar från en tillförlitlig och oberoende källa, utan att detta påverkar kraven i artiklarna 8369 och 8470 i direktiv (EU) 2015/2366 2007/64/EG.

4.Vid överföringar av medel som uppgår till högst 1 000 EUR och som inte förefaller vara sammankopplade till andra överföringar av medel som tillsammans med överföringen i fråga överstiger 1 000 EUR, ska betalningsmottagarens betaltjänstleverantör inte vara skyldig

att kontrollera riktigheten i uppgifterna om betalningsmottagaren, såvida inte betalningsmottagarens betaltjänstleverantör

(a)utbetalar medlen i kontanter eller i anonyma elektroniska pengar, eller

(b)har rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

5.Den kontroll som avses i punkterna 3 och 4 ska anses ha ägt rum när

(a)betalningsmottagarens identitet har kontrollerats i enlighet med artikel 13 i direktiv (EU) 2015/849  artiklarna 16, 37 och 18.3 i [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849]  och uppgifterna från den kontrollen har lagrats i enlighet med artikel 5640 i den förordningen direktivet, eller

(b)betalningsmottagaren omfattas av artikel 21.2 och 21.314.5 i direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849].

Artikel 8

Överföringar av medel där uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren saknas

eller är ofullständiga

1.Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska genomföra effektiva riskbaserade förfaranden, bland annat förfaranden som grundar sig på den riskbedömning som avses i artikel 1613 i direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849], för att avgöra om en överföring av medel som saknar erforderliga fullständiga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren ska verkställas, avvisas eller avbrytas samt för vidtagandet av lämpliga uppföljningsåtgärder.

Om betalningsmottagarens betaltjänstleverantör vid mottagandet av överföringen av medel får kännedom om att de uppgifter som avses i artikel 4.1 a, b och c, eller artikel 4.2 a och b, artikel 5.1 eller artikel 6 saknas eller är ofullständiga eller inte har fyllts i med hjälp av de vedertagna tecken eller inmatningsdata som är tillåtna enligt det meddelandesystem eller betalnings- och avvecklingssystem som avses i artikel 7.1, ska betalningsmottagarens betaltjänstleverantör avvisa överföringen eller begära de uppgifter som krävs om betalaren och betalningsmottagaren före eller efter krediteringen av betalningsmottagarens betalkonto eller tillgängliggörandet av tillgångar för betalningsmottagaren, på grundval av en riskbedömning.

2.Om en betaltjänstleverantör upprepade gånger underlåter att tillhandahålla de erforderliga uppgifterna om en betalare eller en betalningsmottagare ska betalningsmottagarens betaltjänstleverantör vidta åtgärder, som inledningsvis kan bestå i att utfärda varningar och fastställa tidsfrister, innan denne antingen avvisar alla framtida överföringar av medel från den betaltjänstleverantören eller begränsar eller avslutar sin affärsrelation med den betaltjänstleverantören.

Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska meddela den underlåtenheten och de åtgärder som vidtagits till den behöriga myndighet som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av bestämmelser som rör bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Artikel 9

Bedömning och rapportering

Betalningsmottagarens betaltjänstleverantör ska beakta saknade eller ofullständiga uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren som en faktor när den bedömer om överföringen av medel, eller därmed relaterade transaktioner, är misstänkt och om den ska rapporteras till finansunderrättelseenheten ( nedan kallad FIU) i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849].

AVSNITT 3

SKYLDIGHETER FÖR FÖRMEDLANDE BETALTJÄNSTLEVERANTÖRER

Artikel 10

Lagring av uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren som åtföljer överföringen

Förmedlande betaltjänstleverantörer ska se till att alla mottagna uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren som åtföljer en överföring av medel lagras med överföringen.

Artikel 11

Upptäckt av saknade uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren

1.Den förmedlande betaltjänstleverantören ska genomföra effektiva förfaranden för att fastställa om fälten för uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren inom det meddelande- eller betalnings- och avvecklingssystem som används för att verkställa överföringen av medel har fyllts i med hjälp av de vedertagna tecken eller inmatningsdata som är tillåtna enligt detta system.

2.Den förmedlande betaltjänstleverantören ska genomföra effektiva förfaranden, inbegripet, om så är lämpligt, efterhandsövervakning eller övervakning i realtid, för fastställande av huruvida följande uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren saknas:

(a)Vid överföringar av medel där betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantörer är etablerade inom unionen: de uppgifter som avses i artikel 5.

(b)Vid överföringar av medel där betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen: de uppgifter som avses i artikel 4.1 a, b och c och 4.2 a och b.

(c)Vid batchöverföringar där betalarens eller betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerad utanför unionen: de uppgifter som avses i artikel 4.1 och 4.2 med avseende på den batchöverföringen.

Artikel 12

Överföringar av medel där uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren saknas

1.Den förmedlande betaltjänstleverantören ska inrätta effektiva riskbaserade förfaranden för att avgöra om en överföring av medel som saknar erforderliga uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren ska verkställas, avvisas eller avbrytas samt för att vidta lämpliga uppföljningsåtgärder.

Om den förmedlande betaltjänstleverantören vid mottagandet av överföringen av medel får kännedom om att de uppgifter som avses i artikel 4.1 a, b och c, eller artikel 4.2 a och b, artiklarna artikel 5.1 eller artikel 6 saknas eller inte har fyllts i med hjälp av de vedertagna tecken eller inmatningsdata som är tillåtna enligt meddelandesystemet eller betalnings- och avvecklingssystemet, som avses i artikel 7.1, ska denne avvisa överföringen eller begära uppgifter som krävs om betalaren och betalningsmottagaren före eller efter det att överföringen av medel gjorts, på grundval av en riskbedömning.

2.Om en betaltjänstleverantör upprepade gånger underlåter att tillhandahålla erforderliga uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren ska den förmedlande betaltjänstleverantören vidta åtgärder som inledningsvis kan bestå i att utfärda varningar och fastställa tidsfrister, innan denne antingen avvisar alla framtida överföringar av medel från den betaltjänstleverantören eller begränsar eller avslutar sin affärsrelation med den betaltjänstleverantören.

Den förmedlande betaltjänstleverantören ska meddela den underlåtenheten och de åtgärder som vidtagits till den behöriga myndighet som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av bestämmelser som rör bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Artikel 13

Bedömning och rapportering

Den förmedlande betaltjänstleverantören ska beakta saknade uppgifter om betalaren eller betalningsmottagaren som en faktor när den bedömer om en överföring av medel, eller därmed relaterade transaktioner, är misstänkt och om den ska rapporteras till FIU i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849].

 ny

KAPITEL III

SKYLDIGHETER FÖR LEVERANTÖRER AV KRYPTOTILLGÅNGSTJÄNSTER

AVSNITT 1

SKYLDIGHETER FÖR AVSÄNDARENS LEVERANTÖR AV KRYPTOTILLGÅNGSTJÄNSTER

Artikel 14

Uppgifter som ska åtfölja överföringar av kryptotillgångar

1.Avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster ska se till att överföringar av kryptotillgångar åtföljs av följande uppgifter om avsändaren:

(a)Avsändarens namn.

(b)Avsändarens kontonummer, om ett konto används för transaktionen.

(c)Avsändarens adress, officiella personliga dokumentnummer, kundnummer eller födelseort och födelsedatum.

2.Avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster ska se till att överföringar av kryptotillgångar åtföljs av följande uppgifter om mottagaren:

(a)Mottagarens namn.

(b)Mottagarens kontonummer, om ett sådant konto finns och används för transaktionen.

3.Genom undantag från punkterna 1 b och 2 b, i fall där en överföring inte görs från eller till ett konto, ska avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster se till att överföringen av kryptotillgångar kan identifieras enskilt och att avsändarens och mottagarens adressidentifierare registreras i den distribuerade liggaren.

4.De uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 måste inte direkt medfölja, eller ingå i, överföringen av kryptotillgångar.

5.Innan avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster överför kryptotillgångarna ska denne kontrollera riktigheten i de uppgifter som avses i punkt 1, på grundval av handlingar, uppgifter eller upplysningar från en tillförlitlig och oberoende källa.

6.Den kontroll som avses i punkt 5 ska anses ha ägt rum när

(a)avsändarens identitet har kontrollerats i enlighet med artiklarna 16, 18.3 och 37 i förordning [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849] och uppgifterna från kontrollen har sparats i enlighet med artikel 56 i förordning [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849], eller

(b)avsändaren omfattas av artikel 21.2 och 21.3 i förordning [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/84].

7.Utan att det påverkar det undantag som anges i artikel 15.2 ska avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster inte verkställa någon överföring av kryptotillgångar förrän kraven i den här artikeln har fullgjorts i sin helhet.

Artikel 15

Överföringar av kryptotillgångar

1.Vid en batchöverföring från en enskild avsändare ska artikel 14.1 inte tillämpas på enskilda överföringar som sammanförts i batchöverföringen, under förutsättning att batchfilen innehåller de uppgifter som avses i artikel 14.1, 14.2 och 14.3, att dessa uppgifter har kontrollerats i enlighet med artikel 14.5 och 14.6, och att de enskilda överföringarna åtföljs av avsändarens betalkontonummer eller, där artikel 14.3 är tillämplig, överföringens enskilda identifierare.

2.Genom undantag från artikel 14.1 ska överföringar av kryptotillgångar på högst 1 000 EUR som inte förefaller vara sammankopplade till andra överföringar av kryptotillgångar, vilka tillsammans med överföringen i fråga överstiger 1 000 EUR, åtföljas av åtminstone följande uppgifter:

(a)Avsändarens och mottagarens namn.

(b)Avsändarens och mottagarens kontonummer eller, om artikel 14.3 är tillämplig, en försäkran om att transaktionen med kryptotillgångar kan identifieras enskilt.

Genom undantag från artikel 14.5 ska avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster endast kontrollera de uppgifter om avsändaren som avses i denna punkt första stycket a och b i följande fall:

(a)Avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster har tagit emot de kryptotillgångar som ska överföras i utbyte mot kontanter eller anonyma elektroniska pengar.

(b)Avsändarens leverantör av kryptotillgångstjänster har rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

AVSNITT 2

Skyldigheter för mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster

Artikel 16

Upptäckt av saknade uppgifter om avsändaren eller mottagaren

1.Mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster ska genomföra effektiva förfaranden, inbegripet, när så är lämpligt, övervakning efter eller samtidigt med överföringarna, för att upptäcka om de uppgifter som avses i artikel 14.1 och 14.2 om avsändaren eller mottagaren ingår i, eller följer, överföringen av kryptotillgångar eller batchöverföringen.

2.Vid överföringar av kryptotillgångar som överstiger 1 000 EUR, oavsett om dessa överföringar utförs i en enda transaktion eller flera transaktioner som förefaller vara sammankopplade, ska mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster, innan denne gör kryptotillgångarna tillgängliga för mottagaren, kontrollera att de uppgifter om mottagaren som avses i punkt 1 är riktiga, på grundval av handlingar, uppgifter eller upplysningar från en tillförlitlig och oberoende källa, utan att detta påverkar kraven i artiklarna 83 och 84 i direktiv (EU) 2015/2366.

3.Vid överföringar av kryptotillgångar som inte överstiger 1 000 EUR och som inte förefaller vara sammankopplade till andra överföringar av kryptotillgångar som tillsammans med överföringen i fråga överstiger 1 000 EUR, ska mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster endast kontrollera riktigheten i uppgifterna om mottagaren i följande fall:

(a)Om mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster verkställer utbetalningen av kryptotillgångarna i kontanter eller anonyma elektroniska pengar.

(b)Om mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster har rimliga skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

4.Den kontroll som avses i punkterna 2 och 3 ska anses ha ägt rum när något av följande gäller:

(a)Det har gjorts en identitetskontroll av mottagaren av överföringen av kryptotillgångar i enlighet med [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849] och uppgifterna från den kontrollen har lagrats i enlighet med artikel 56 i förordning [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849].

(b)Mottagaren av överföringen av kryptotillgångar omfattas av artikel 21.2 och 21.3 i förordning [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849].

Artikel 17

Överföringar av kryptotillgångar där uppgifter om avsändaren eller mottagaren saknas

eller är ofullständiga

1.Mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster ska genomföra effektiva riskbaserade förfaranden, bland annat förfaranden som grundar sig på den riskbedömning som avses i artiklarna 16, 18.3 och 37 i förordning [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849], för att avgöra om en överföring av kryptotillgångar som saknar erforderliga fullständiga uppgifter om avsändaren och mottagaren ska verkställas eller avvisas samt för att vidta lämpliga uppföljningsåtgärder.

Om mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster vid mottagande av överföringar av kryptotillgångar får kännedom om att de uppgifter som avses i artikel 14.1 eller 14.2 eller artikel 15 saknas eller är ofullständiga, ska leverantören av kryptotillgångstjänster avvisa överföringen eller begära de uppgifter som krävs om avsändaren och mottagaren före eller efter det att kryptotillgångarna görs tillgängliga för mottagaren, på grundval av en riskbedömning.

2.Om en leverantör av kryptotillgångstjänster upprepade gånger underlåter att tillhandahålla de erforderliga uppgifterna om avsändaren eller mottagaren, ska mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster vidta åtgärder, som inledningsvis kan bestå i att utfärda varningar och fastställa tidsfrister, och återsända de överförda kryptotillgångarna till avsändarens konto eller adress. Alternativt får mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster hålla kvar de överförda kryptotillgångarna utan att göra dem tillgängliga för mottagaren, i avvaktan på granskning av den behöriga myndighet som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av bestämmelser som rör bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster ska meddela den underlåtenheten och de åtgärder som vidtagits till den behöriga myndighet som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av bestämmelser som rör bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Artikel 18

Bedömning och rapportering

Mottagarens leverantör av kryptotillgångstjänster ska beakta saknade eller ofullständiga uppgifter om avsändaren eller mottagaren som en faktor när den bedömer om en överföring av kryptotillgångar, eller någon därmed relaterad transaktion, är misstänkt och om den ska rapporteras till FIU i enlighet med förordning [infoga hänvisning – förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849].

 2015/847  ny

KAPITEL IVIII

UPPGIFTER, UPPGIFTSSKYDD OCH LAGRING

Artikel 1914

Tillhandahållande av uppgifter

Betaltjänstleverantörer  och leverantörer av kryptotillgångstjänster  ska till fullo och utan dröjsmål, inbegripet genom en central kontaktpunkt i enlighet med artikel 5.1 i direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849], om en sådan kontaktpunkt har inrättats, och i enlighet med formella krav som anges i nationell rätt i den medlemsstat där de är etablerade, besvara förfrågningar angående de uppgifter som krävs enligt denna förordning uteslutande från de myndigheter som ansvarar för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism i den medlemsstaten.

Artikel 2015

Uppgiftsskydd

 2019/2175 artikel 6.1

1. Behandling av personuppgifter enligt denna förordning omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67928. Personuppgifter som behandlas

28Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

enligt den här förordningen av kommissionen eller av EBA omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172529.

2015/847  ny

2.Personuppgifter ska behandlas av betaltjänstleverantörer  och leverantörer av kryptotillgångstjänster  på grundval av denna förordning endast i syfte att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism och får inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa syften. Behandling av personuppgifter på grundval av denna förordning för kommersiella ändamål ska vara förbjuden.

3.Betaltjänstleverantörer  och leverantörer av kryptotillgångstjänster  ska tillhandahålla nya kunder den information som krävs enligt artikel 1310 i förordning (EU) 2016/679 direktiv 95/46/EG innan en affärsrelation ingås eller en enstaka transaktion genomförs. Denna information ska särskilt innehålla allmän information om betaltjänstleverantörernas  och leverantörerna av kryptotillgångstjänsternas  rättsliga förpliktelser enligt denna förordning när personuppgifter behandlas i syfte att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism.

4.Betaltjänstleverantörerna  och leverantörerna av kryptotillgångstjänster  ska säkerställa konfidentialiteten för de uppgifter som behandlas.

	Artikel 2116
	Lagring av uppgifter
1.	Uppgifter om betalaren och betalningsmottagaren  eller, för överföring av

kryptotillgångar, om avsändaren och mottagaren,  ska inte lagras längre än vad som är absolut nödvändigt. Betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantörer ska lagra de uppgifter som avses i artiklarna 4–7  , och avsändarens och mottagarens leverantörer av kryptotillgångstjänster ska lagra de uppgifter som avses i artiklarna 14–16,  under en period på fem år.

2.Vid utgången av den lagringsperiod som avses i punkt 1 ska betaltjänstleverantörer  och leverantörer av kryptotillgångstjänster  se till att personuppgifterna raderas om annat inte föreskrivs i nationell rätt, vilken ska avgöra under vilka omständigheter betaltjänstleverantörer får eller ska fortsätta att lagra uppgifterna. Medlemsstaterna får tillåta eller kräva fortsatt lagring endast sedan de har genomfört en grundlig bedömning av nödvändigheten och proportionaliteten av en sådan lagring och när de anser det vara motiverat därför att det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism. Den förlängda lagringsperioden får inte överstiga fem år.

3.Om det den 25 juni 2015 pågår rättsliga förfaranden som rör förebyggande, upptäckt, utredning eller lagföring av misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism i en medlemsstat, och en betaltjänstleverantör innehar information eller handlingar som rör dessa pågående förfaranden, får betaltjänstleverantören lagra de uppgifterna eller dessa handlingar i enlighet med nationell rätt i fem år från och med den 25 juni 2015. Medlemsstaterna får, utan att det påverkar nationell straffrätt om bevis som är tillämpliga på pågående brottsutredningar

29Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

och rättsliga förfaranden, tillåta eller kräva ett fortsatt bevarande av sådana uppgifter eller sådana handlingar för en period på ytterligare fem år om nödvändigheten och proportionaliteten av en sådan förlängd lagringsperiod för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt och finansiering av terrorism har fastställts.

KAPITEL IV

SANKTIONER OCH ÖVERVAKNING

Artikel 2217

Administrativa sanktioner och åtgärder

1.Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar rätten att föreskriva och påföra straffrättsliga påföljder, fastställa regler för administrativa sanktioner och åtgärder vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna och åtgärderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande och ska vara förenliga med dem som fastställs i enlighet med kapitel IVVI avsnitt 4 i direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849].

Medlemsstaterna får besluta att inte fastställa regler för administrativa sanktioner eller åtgärder vid överträdelser av de bestämmelser i denna förordning som omfattas av straffrättsliga påföljder i deras nationella rätt. I det fallet ska medlemsstaterna informera kommissionen om de relevanta straffrättsliga bestämmelserna.

2.Då betaltjänstleverantörer  och leverantörer av kryptotillgångstjänster  omfattas av skyldigheter ska medlemsstaterna, vid överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och om ingenting annat föreskrivs i nationell rätt, se till att sanktioner eller åtgärder kan tillämpas på styrelseledamöterna och på alla andra fysiska personer som enligt nationell rätt bär ansvar för överträdelsen.

2019/2175 artikel 6.2

3.Senast den 26 juni 2017 ska mMedlemsstaterna ska anmäla de regler som avses i punkt 1 till kommissionen och till de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté. Medlemsstaterna ska utan onödigt dröjsmål anmäla till kommissionen och EBA alla eventuella senare ändringar av dem.

2015/847 (anpassad)

 ny

4.I enlighet med artikel 3958.4 i direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849] ska de behöriga myndigheterna ges alla de tillsyns- och undersökningsbefogenheter som de behöver för att utföra sina uppgifter. När de behöriga myndigheterna utövar sina befogenheter att påföra administrativa sanktioner och åtgärder ska de i nära samarbete se till att dessa administrativa sanktioner eller åtgärder får önskad effekt och samordna sina åtgärder när de hanterar gränsöverskridande fall.

5.Medlemsstaterna ska se till att juridiska personer kan ställas till ansvar för de överträdelser som avses i artikel 2318 och som begås till förmån för dem av en person som agerar antingen enskilt eller som en del av den juridiska personens organisation och har en ledande ställning inom den juridiska personen, på grundval av någon av följande befogenheter:

(a)Befogenhet att företräda den juridiska personen.

(b)Befogenhet att fatta beslut på den juridiska personens vägnar.

(c)Befogenhet att utöva kontroll inom den juridiska personen.

6.Medlemsstaterna ska också se till att juridiska personer kan ställas till ansvar när brister i den övervakning eller kontroll som utförs av en person som avses i punkt 5 i den här artikeln har gjort det möjligt att begå någon av de överträdelser som avses i artikel 2318 till förmån för den juridiska personen av en person under dess ledning.

7.De behöriga myndigheterna ska utöva sina befogenheter att påföra administrativa sanktioner och åtgärder i enlighet med denna förordning på något av följande sätt:

(a)Direkt.

(b)I samarbete med andra myndigheter.

(c)På eget ansvar genom delegering till sådana andra myndigheter.

(d)Genom hänvändelse till de behöriga rättsliga myndigheterna.

När de behöriga myndigheterna utövar sina befogenheter att påföra administrativa sanktioner och åtgärder, ska de göra detta i ett nära samarbete för att se till att dessa administrativa sanktioner eller åtgärder får önskad effekt och samordna sina åtgärder när de hanterar gränsöverskridande fall.

Artikel 2318

Särskilda bestämmelser

Medlemsstaterna ska se till att deras administrativa sanktioner och åtgärder åtminstone omfattar de som fastställs i artikel artiklarna 40.2, 40.3 och 41.159.2 och 59.3 i direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849] vid följande överträdelser av denna förordning:

(a)Upprepad eller systematisk underlåtenhet från en betaltjänstleverantörs sida att inkludera erforderliga uppgifter om betalare eller betalningsmottagare, i strid med artikel 4, 5 eller 6  eller från en leverantör av kryptotillgångstjänsters sida att inkludera erforderliga uppgifter om avsändare och mottagare, i strid med artiklarna 14 och 15 .

(b)Upprepad, systematisk eller allvarlig underlåtenhet från en betaltjänstleverantörs  eller leverantör av kryptotillgångstjänsters  sida att lagra uppgifter i strid med artikel 2116.

(c)Underlåtenhet från en betaltjänstleverantörs sida att genomföra effektiva riskbaserade förfaranden i strid med artiklarna 8 eller 12  eller från en leverantör av kryptotillgångstjänsters sida att införa effektiva riskbaserade förfaranden i strid med artikel 17  .

(d)Allvarligt åsidosättande av artikel 11 eller 12 från en förmedlande betaltjänstleverantörs sida.

Artikel 2419

Offentliggörande av sanktioner och åtgärder

I enlighet med artikel 4260.1, 60.2 och 60.3 i direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849] ska de behöriga myndigheterna offentliggöra administrativa sanktioner och åtgärder som påförts i de fall som avses i artiklarna 2217 och 2318 i denna förordning utan onödigt dröjsmål, inklusive uppgifter om överträdelsens art och slag samt identiteten på de personer som är ansvariga för överträdelsen, om nödvändigt och proportionellt efter en bedömning i det enskilda fallet.

Artikel 2520

De behöriga myndigheternas tillämpning av sanktioner och åtgärder

1.När de behöriga myndigheterna ska fastställa vilken typ av administrativa sanktioner eller åtgärder som ska tillämpas, och storleken på sanktionsavgifterna, ska de beakta alla relevanta omständigheter, inklusive dem som förtecknas i artikel 39.560.4 i direktiv (EU) 2015/849 […].

2.Artiklarna 6.6 och 44 [...]62 i [...]direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849] ska tillämpas vad gäller administrativa sanktioner och åtgärder i enlighet med denna förordning.

Artikel 2621

Rapportering av överträdelser

1.Medlemsstaterna ska inrätta effektiva mekanismer som uppmuntrar rapportering till de behöriga myndigheterna av överträdelser av denna förordning.

De mekanismerna ska åtminstone omfatta de som avses i artikel 4361.2 i direktiv (EU) 2015/849 [infoga hänvisning – förslag till direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849].

2.Betaltjänstleverantörerna  och leverantörerna av kryptotillgångstjänster  ska i samarbete med behöriga myndigheter fastställa lämpliga interna rutiner för att deras anställda, eller personer i jämförbar ställning, internt ska kunna rapportera om överträdelser genom en säker, oberoende, särskild och anonym kanal, som står i proportion till den berörda betaltjänstleverantörens  eller leverantören av kryptotillgångstjänsters  typ och storlek.

Artikel 2722

Övervakning

1.Medlemsstaterna ska kräva att de behöriga myndigheterna effektivt övervakar och vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att kraven i denna förordning uppfylls, och för

att, genom effektiva mekanismer, uppmuntra rapportering till de behöriga myndigheterna av överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.

 2019/2175 artikel 6.3  ny

2. Två år efter denna förordnings ikraftträdande och vart tredje år därefter  Efter den anmälan som gjorts i enlighete med artikel 17.3 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av kapitel IV, med särskild hänsyn till gränsöverskridande fall.

 2015/847 (anpassad)

KAPITEL VI

GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER

Artikel 2823

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism (nedan kallad kommittén). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL VII

UNDANTAG

Artikel 2924

Överenskommelser med länder och territorier som inte utgör en del av unionens

territorium

1.Kommissionen kan bemyndiga en medlemsstat att ingå överenskommelser med ett tredjeland eller med ett territorium utanför det territoriella tillämpningsområdet för EU- fördraget eller EUF-fördraget enligt artikel 355 i EUF-fördraget (det berörda landet eller territoriet), som innehåller undantag från denna förordning, varigenom det blir möjligt att behandla överföringar av medel mellan det landet eller territoriet och den berörda medlemsstaten som överföringar av medel inom den medlemsstaten.

Sådana överenskommelser får bemyndigas endast när samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)Det berörda landet eller territoriet ingår i en monetär union med den berörda medlemsstaten eller utgör en del av den medlemsstatens valutaområde eller har undertecknat ett monetärt avtal med unionen företrädd av en medlemsstat.

(b)Betaltjänstleverantörer i det berörda landet eller territoriet deltar direkt eller indirekt i den medlemsstatens betalnings- och avvecklingssystem.

(c)Det berörda landet eller territoriet kräver att betaltjänstleverantörer som verkar inom dess jurisdiktion ska tillämpa samma bestämmelser som de som fastställs i denna förordning.

2.En medlemsstat som önskar ingå en sådan överenskommelse som avses i punkt 1 ska lämna in en begäran till kommissionen och tillhandahålla den alla uppgifter som krävs för att bedöma begäran.

3.När kommissionen tagit emot en sådan begäran ska överföringar av medel mellan denna medlemsstat och det berörda landet eller territoriet provisoriskt behandlas som överföringar av medel inom den medlemsstaten fram till dess att ett beslut har fattats i enlighet med denna artikel.

4.Om kommissionen inom två månader efter mottagandet av begäran inte anser sig ha alla uppgifter som krävs för att bedöma begäran, ska den kontakta den berörda medlemsstaten och specificera vilka ytterligare uppgifter som krävs.

5.Inom en månad efter det att den har mottagit alla uppgifter som den anser krävs för att bedöma begäran, ska kommissionen underrätta den ansökande medlemsstaten om detta och vidarebefordra kopior av begäran till de övriga medlemsstaterna.

6.Inom tre månader efter den underrättelse som avses i punkt 5 i den här artikeln ska kommissionen, i enlighet med artikel 23.2, besluta om den ska bemyndiga den berörda medlemsstaten att ingå det avtal som är föremål för begäran. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 28.2. 

Kommissionen ska i alla händelser anta ett beslut enligt första stycket inom 18 månader efter att ha tagit emot begäran.

7.Medlemsstater som har bemyndigats att ingå överenskommelser med ett land eller territorium som berörs enligt kommissionens genomförandebeslut 2012/43/EU30, kommissionens beslut 2010/259/EU31, 2009/853/EG32 eller 2008/982/EG33 ska förse kommissionen med alla de uppdaterade uppgifter som är nödvändiga för en bedömning enligt punkt 1 andra stycket c senast den 26 mars 2017.

Inom tre månader från mottagandet av sådana uppgifter ska kommissionen granska de tillhandahållna uppgifterna för att säkerställa att det berörda landet eller territoriet kräver att betaltjänstleverantörer som verkar inom dess jurisdiktion ska tillämpa samma bestämmelser

Kommissionens genomförandebeslut 2012/43/EU av den 25 januari 2012 om bemyndigande för Konungariket Danmark att sluta avtal med Grönland och Färöarna om att överföringar av medel mellan Danmark och dessa båda territorier ska behandlas som överföringar inom Danmark i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 24, 27.1.2012, s. 12).

Kommissionens beslut 2010/259/EU av den 4 maj 2010 om bemyndigande för Republiken Frankrike att ingå överenskommelse med Furstendömet Monaco om att överföringar av medel mellan Republiken Frankrike och Furstendömet Monaco ska behandlas som överföringar inom Republiken Frankrike, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 112, 5.5.2010, s. 23).

Kommissionens beslut 2009/853/EG av den 26 november 2009 om bemyndigande för Frankrike att ingå ett avtal med Saint-Pierre och Miquelon, Mayotte, Nya Kaledonien, Franska Polynesien, Wallis och Futuna om överföring av medel mellan Frankrike och vart och ett av dessa områden, som ska behandlas som överföringar av medel inom Frankrike, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 312, 27.11.2009, s. 71).

Kommissionens beslut 2008/982/EG av den 8 december 2008 om bemyndigande för Förenade kungariket att ingå en överenskommelse med förvaltningsområdena Bailiwick of Jersey, Bailiwick of Guernsey och Isle of Man om att överföringar av medel mellan Förenade kungariket och vart och ett av dessa områden ska behandlas som överföringar inom Förenade kungariket i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 352, 31.12.2008, s. 34).

som de som fastställs i denna förordning. Om kommissionen efter en sådan granskning anser att villkoret i punkt 1 andra stycket c inte längre är uppfyllt, ska den upphäva det relevanta kommissionsbeslutet eller kommissionsgenomförandebeslutet.

 2019/2175 artikel 6.4

Artikel 3025

Riktlinjer

Senast den 26 juni 2017 ska d De europeiska tillsynsmyndigheterna ska utfärda riktlinjer till de behöriga myndigheterna och betaltjänstleverantörerna i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 om åtgärder som ska vidtas i enlighet med den här förordningen, särskilt när det gäller genomförandet av artiklarna 7, 8, 11 och 12 i den här förordningen. Från och med den 1 januari 2020 ska EBA, om så är lämpligt, utfärda riktlinjer.

 2015/847 (anpassad)

KAPITEL VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 3126

Upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006

Förordning (EG) nr 1781/2006  (EU) 2015/847  ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan II.

Artikel 3227

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 26 juni 2017.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande