Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1165/2008, (EG) nr 543/2009, (EG) nr 1185/2009 och rådets direktiv 96/16/EG (EU-dokument COM(2021) 37)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.2.2021

COM(2021) 37 final

2021/0020 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1165/2008, (EG) nr 543/2009, (EG) nr 1185/2009 och rådets direktiv 96/16/EG

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Eurostat har sammanställt europeisk jordbruksstatistik om EU:s jordbruk i årtionden. I dag täcker den följande aspekter: jordbruksföretagens struktur, räkenskaper för jordbrukssektorn, animalieproduktion och produktion av grödor, ekologiskt jordbruk, jordbrukspriser, bekämpningsmedel, näringsämnen och andra miljöaspekter inom jordbruket. Huvudsyftet är att övervaka och utvärdera den gemensamma jordbrukspolitiken och annan viktig EU-politik samt stödja utformningen av politiken.

Dessa uppgiftsinsamlingar utvärderades 20161 och man konstaterade att det fanns ett behov av en uppdatering för att ta hänsyn till förändringar inom jordbrukssektorn, den gemensamma jordbrukspolitiken och annan relevant EU-politik. Strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter2 är ett omfattande program för att modernisera Europeiska unionens jordbruksstatistik som genomförs av Europeiska kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna. Med stöd av kommittén för det europeiska statistiksystemet är strategin en del av programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit), och syftar till att effektivisera och förbättra det europeiska systemet för jordbruksstatistik. Strategin följer även internationella rekommendationer såsom riktlinjerna för rapportering av utsläpp av växthusgaser från FN:s klimatpanel och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations standarder. Dessutom genomför strategin FN:s globala strategi för att förbättra statistiken över jordbruk och landsbygdsutveckling.

Rent ekonomiskt är jordbruket en relativt liten sektor, men den omfattar nästan hälften av EU:s landareal och levererar merparten av dess livsmedel, vilket både säkerställer livsmedelssäkerhet och tryggar livsmedelsförsörjningen. Det har stor inverkan på klimatförändringarna och miljön och många landsbygdsområden är beroende av jordbruket. EU behöver information om jordbruket som är så exakt som möjligt och som gör det möjligt för EU att utforma politik som gynnar alla EU:s invånare och att fördela den betydande budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken och tillhörande åtgärder på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt sett ur flera perspektiv. Dessutom är jordbruket centralt för den europeiska gröna given, särskilt strategin från jord till bord.

Det är av största vikt att se till att EU:s invånare alltid har tillräcklig tillgång till livsmedel av hög kvalitet. Det innebär att det måste finnas regelbunden statistik tillgänglig över områden och produktion av olika grödor samt över djur och härledda produkter. Jordbruket påverkar också miljön. Detta kan inte bedömas utan information om tillförseln av näringsämnen och växtskyddsmedel. Utvecklingen för jordbrukssektorn som helhet kan bedömas med hjälp av statistik över priser på insatsvaror och produktion i jordbruket. Jordbruket bidrar till att bevara landsbygdsområden och landskap i hela EU och hålla landsbygdsekonomin levande genom att skapa arbetstillfällen i företag som tillhandahåller varor och tjänster till sektorn, inom jordbruksbaserad livsmedelsindustri och närliggande sektorer. Därför måste jordbruksstatistik omfatta jordbrukets ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter.

SWD(2017) 96 – Commission Staff Working document evaluation accompanying the document Strategy for Agricultural Statistics 2020 and beyond and subsequent potential legislative scenarios (endast på engelska). https://ec.europa.eu/eurostat/web/agriculture/methodology/strategy-beyond-2020 (endast på engelska).

Eurostat har tillhandahållit statistik över grödor och djur sedan 1950-talet och har därefter lagt till statistik om jordbrukspriser, statistik om jordbrukets struktur och statistik om näringsämnen och växtskyddsmedel. Denna statistik har reglerats i den regelbundet uppdaterade EU-lagstiftningen eller genom informella överenskommelser och överenskommelser inom det europeiska statistiksystemet (ESS). Vid utvärderingen av det nuvarande systemet för jordbruksstatistik rekommenderades starkt att en systematisk strategi skulle användas i hela systemet för jordbruksstatistik.

Det mest genomförbara alternativet av de alternativ som analyserades i konsekvensbedömningen och som därefter föreslogs som lösning var att all jordbruksstatistik ska omfattas av tre förordningar från Europaparlamentet och rådet om

∙uppgifter på jordbruksföretagsnivå med översändande av mikrodata, baserat på en modulmetod med kärnvariabler, moduler och satelliter,

∙räkenskaper för jordbruket, och

∙aggregerad statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket med tabelldata.

Den första förordningen, förordningen om integrerad statistik över jordbruksföretag, antogs 20183, medan den andra förordningen, förordningen om räkenskaper för jordbruket4, för närvarande genomgår en moderniseringsprocess.

Den tredje förordningen är det nuvarande lagförslaget om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

För att beslutsfattare, företag och allmänheten ska kunna fatta lämpliga och faktabaserade beslut måste statistiken vara tillförlitlig och hålla hög kvalitet.

Jordbruksstatistikstrategin för 2020 som nämns ovan inbegriper följande huvudmål:

∙Ta fram statistik av hög kvalitet som tillgodoser användarnas behov på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

∙Förbättra den europeiska jordbruksstatistikens harmonisering och samstämmighet. Detta förslag är direkt inriktat på dessa mål.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Det viktigaste syftet med programmet för europeisk statistik 2013–20175 (förlängt till 2018– 20206) är att tillhandahålla statistik av hög kvalitet som underlag för EU:s politik. Miljö- och jordbruksstatistik är ett av de tre huvudområdena för statistikframställning inom programmet. Ett av programmets mål är att se över och förenkla insamlingen av jordbruksuppgifter i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091 av den 18 juli 2018 om integrerad statistik över jordbruksföretag och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011 (EUT L 200, 7.8.2018, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 december 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen (EUT L 33, 5.2.2004, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 av den 15 januari 2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 (EUT L 39, 9.2.2013, s. 12).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1951 av den 25 oktober 2017 om ändring av förordning (EU) nr 99/2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 genom en förlängning av programmet till 2020 (EUT L 284, 31.10.2017, s. 1).

enlighet med översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 och göra om processen för insamling av jordbruksuppgifter, särskilt för att förbättra uppgifternas kvalitet och aktualitet. Detta initiativ bidrar till att uppfylla det målet.

Genom att tillhandahålla bättre uppgifter för bedömning av hållbarheten inom sektorn för miljö, människor, regioner och ekonomi kommer det europeiska systemet för jordbruksstatistik också att bidra till minst två av von der Leyen-kommissionens sex prioriteringar:

∙En europeisk grön giv med de underliggande strategierna från jord till bord och biologisk mångfald.

∙En ekonomi för människor.

Jordbruksstatistik är också användbar för andra av unionens eller medlemsstaternas prioriteringar som påverkar eller påverkas av jordbruk och landsbygdsutveckling.

Utöver detta ger förslaget till ett program för den inre marknaden7, som för närvarande diskuteras interinstitutionellt, en ram för finansiering av utveckling, produktion och spridning av europeisk statistik. Genomförandet av unionens politik kräver högkvalitativ, jämförbar och tillförlitlig statistik om den ekonomiska, sociala, territoriella och miljömässiga situationen i unionen. Dessutom gör europeisk statistik det möjligt för EU:s invånare att förstå och delta i den demokratiska processen och debatten om unionens nuläge och framtid. När det gäller jordbruksstatistik ligger fokus på att tillhandahålla aktuella och relevanta uppgifter med avseende på behoven hos den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och politik som rör miljö, livsmedelssäkerhet och djurskydd.

Jordbruksstatistik ger statistiska belägg av hög kvalitet för genomförandet och övervakningen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Den gemensamma jordbrukspolitiken är en viktig drivkraft för sysselsättning och smart och hållbar tillväxt för alla i unionen. Landsbygdsutvecklingspolitik, som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, ska förutom de sociala målen även förbättra jordbrukets konkurrenskraft och hållbarhet. Den gemensamma jordbrukspolitiken står för mer än 37 % av unionens totala budget inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

Jordbruksstatistik behövs också allt oftare på andra av unionens centrala politikområden, t.ex. den europeiska gröna given, miljö- och klimatpolitik, handelspolitik, socialpolitik och regionalpolitik.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 338 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) utgör den rättsliga grunden för den europeiska statistiken. Europaparlamentet och rådet beslutar om åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet för framställning av den statistik som behövs för att unionen ska kunna fullgöra sin uppgift. I artikel 338 fastställs kraven för europeisk statistik som innebär att den ska uppfylla krav på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter.

7COM(2018) 441.

Den rättsliga grunden för kvalitetsrapporter är artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/20098.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen gäller om förslaget inte omfattas av unionens exklusiva behörighet. Det europeiska statistiksystemet tillhandahåller en infrastruktur för statistiska uppgifter. Systemet är utformat för att tillgodose behoven hos många användare för beslutsfattande i demokratiska samhällen. Förslaget till denna förordning har utformats för att skydda kärnverksamheten hos partnerna i det europeiska statistiksystemet och samtidigt på ett bättre sätt säkerställa jordbruksstatistikens kvalitet och jämförbarhet.

Ett av de viktigaste kriterier som de statistiska uppgifterna måste uppfylla är att de är samstämmiga och jämförbara. Utan en tydlig EU-ram, dvs. unionslagstiftning där gemensamma statistiska begrepp, rapporteringsformat och kvalitetskrav fastställs, kan medlemsstaterna inte uppnå den samstämmighet och jämförbarhet som krävs.

Kravet på jämförbarhet är mycket viktigt för jordbruksstatistiken på grund av den gemensamma jordbrukspolitiken. Målet för den föreslagna åtgärden kan inte uppnås på ett tillfredsställande sätt av de enskilda medlemsstaterna. Åtgärder kan vidtas på ett mer ändamålsenligt sätt på unionsnivå, på grundval av en unionsrättsakt som säkerställer jämförbarhet mellan de statistiska uppgifterna inom de statistikområden som omfattas av den föreslagna rättsakten. Själva uppgiftsinsamlingen kan dock fortfarande utföras av medlemsstaterna.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Förslaget kommer att säkerställa kvalitet och jämförbarhet för den europeiska jordbruksstatistik som samlas in och sammanställs genom att samma principer tillämpas i alla medlemsstater. Det kommer också att säkerställa att den europeiska jordbruksstatistiken förblir relevant och anpassas till användarnas behov. Genom förordningen kommer statistikframställningen att bli mer kostnadseffektiv samtidigt som den beaktar särdragen i medlemsstaternas system.

I enlighet med proportionalitetsprincipen går den föreslagna förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet med förordningen.

•Val av instrument Föreslaget instrument: förordning.

Med hänsyn till förslagets mål och innehåll är en förordning den lämpligaste regleringsformen. Viktiga gemensamma EU-politikområden som den gemensamma jordbrukspolitiken är ofrånkomligen beroende av jämförbar, harmoniserad jordbruksstatistik av hög kvalitet på unionsnivå. Detta kan bäst säkerställas genom förordningar, som är direkt tillämpliga i medlemsstaterna och inte behöver införlivas i nationell lagstiftning först.

8Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Utvärderingen av det europeiska systemet för jordbruksstatistik för strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter visade på behovet av ett mer systematiskt tillvägagångssätt inom hela området.

Utvärderingen av systemet för jordbruksstatistik visade följande:

∙Den nuvarande lagstiftningen om jordbruksstatistik är inte tillräckligt bra på att tillgodose nya och framväxande uppgiftsbehov eftersom det inte finns något krav i lagstiftningen på att tillhandahålla dessa uppgifter. Dessutom är rättsakterna inte tillräckligt flexibla eller integrerade för att snabbt kunna tillgodose nya behov.

∙Det europeiska systemet för jordbruksstatistik är inte tillräckligt flexibelt och tillgodoser inte de nya behoven tillräckligt snabbt, delvis beroende på hur statistik fungerar och delvis beroende på hur förordningarna har upprättats, men också på grund av bristen på budget- och personalresurser.

∙Uppgiftssamlingarna är inte tillräckligt harmoniserade och samstämmiga eftersom nya uppgiftsbehov uppstår, lagstiftningen har utvecklats separat under många år och det ibland finns olika definitioner och begrepp inom olika jordbruksområden.

∙Statistiken kan framställas effektivare om lagstiftningen anpassas så att olika informationskällor kan användas och om medlemsstaterna anpassar sig till modern teknik.

Ett offentligt samråd genomfördes för utvärderingen och dess resultat redovisas i en separat rapport9.

I den efterföljande strategin för jordbruksstatistik drogs slutsatsen att jordbruksstatistik måste utformas och fungera som ett system, där delarna passar ihop och gör slutresultatet mer betydelsefullt än summan av delarna. Dessutom behöver jordbruksstatistiken vara förenlig med hela det europeiska statistiksystemet. Uppgiftskällorna måste vara diversifierade. Andra uppgiftskällor ska användas där så är möjligt. IKT och annan ny teknik (t.ex. stordata, forskningsbaserade innovationer) måste integreras. Ändamålsenligheten och effektiviteten i uppgiftsinsamlingsmetoder måste bedömas mot uppgiftsbehovet och kvalitetskriterierna och de befintliga parallella processerna bör upphöra.

•Samråd med berörda parter

Eurostat utvecklar, framställer och sprider europeisk jordbruksstatistik i ett nära, samordnat och regelbundet samarbete i det europeiska statistiksystemet, som bygger på ett långvarigt partnerskap med de nationella statistikmyndigheterna och övriga berörda myndigheter.

På en övergripande nivå och med avseende på strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter är de viktigaste kategorierna av parter som berörs av jordbruksstatistiken

9Eurostats webbplats för offentliga samråd: http://ec.europa.eu/eurostat/about/opportunities/consultations/eass Rapport om offentligt samråd: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/10186/6937766/Agricultural-Statistics-Strategy-2020- Report.docx (endast på engelska).

dataproducenter (nationella statistikmyndigheter, andra nationella myndigheter och Eurostat), uppgiftslämnare (jordbrukare, jordbrukarorganisationer och jordbruksföretag) och användare (forskare, journalister och offentliga och privata beslutsfattare, särskilt andra kommissionsavdelningar). Dessa parter har rådfrågats i stor omfattning om dagens problem och önskvärda ändringar, deras behov av och prioriteringar för uppgifter, eventuella lösningar på problemen, de föreslagna åtgärdernas konsekvenser samt strategins exakta utformning. De främsta forumen för dessa samråd har varit i) möten och seminarier i ständiga kommittén för jordbruksstatistik och dess efterföljare, direktörsgruppen för jordbruksstatistik (med de nationella statistikmyndigheternas direktörer för jordbruksstatistik) där kommissionens avdelningar, internationella organisationer och jordbrukarorganisationer ofta har tillfälle att yttra sig, ii) möten i kommittén för det europeiska statistiksystemet (med de nationella statistikmyndigheternas generaldirektörer) och iii) ordinarie samråd och möten inom kommissionens avdelningar. Dessutom offentliggjordes en färdplan för förslaget till en förordning om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket på Europeiska kommissionens plattform för fyra veckors återkoppling från allmänheten.

Resultaten av dessa samråd beaktades i ovannämnda bedömning under hela utarbetandet av förslaget.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Eurostat har fört ingående diskussioner om förslaget med de nationella statistikmyndigheterna, via särskilda arbetsgrupper samt via befintliga expertgrupper, inbegripet på direktörsnivå.

Förslaget lades också fram för kommittén för det europeiska statistiksystemet i oktober 2020.

•Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning av strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter10, som statistiken över insatsvaror och produktion i jordbruket är en del av, fick ett positivt yttrande från nämnden för lagstiftningskontroll11.

Denna konsekvensbedömning gjordes på strateginivå på grund av det systematiska tillvägagångssättet som omfattar hela systemet för jordbruksstatistik för att se till alla delar passar ihop.

Fyra huvudalternativ övervägdes:

(1)Grundalternativ – Inga EU-åtgärder för strukturella jordbruksdata: Detta alternativ innebär att uppgiftsinsamlingen överlåts till medlemsstaterna, vilket leder till ett lapptäcke av olika tillvägagångssätt och kvalitet.

(2)Förlängning av förordning (EG) nr 1166/2008: Detta alternativ skulle innebära att status quo bibehålls.

(3)Samlad rättslig ram för all jordbruksstatistik: Detta alternativ innebär att insamlingen av all jordbruksstatistik integreras i en ny ramförordning.

SWD(2016) 430.

Konsekvensbedömning , sammanfattning av konsekvensbedömning , yttrande från nämnden för lagstiftningskontroll (endast på engelska).

(4)Integration av jordbruksstatistik i två steg: Detta alternativ bevarar fördelarna med alternativ tre samtidigt som flexibiliteten ökar och tidspressen minskar genom att två nya ramförordningar utarbetas i två separata steg.

Alternativ fyra var det alternativ som föredrogs, eftersom det var det bästa sättet att uppnå målen.

Konsekvensbedömningen visade att det europeiska systemet för jordbruksstatistik ytterst, som det föredragna alternativet, bör omfattas av tre förordningar. Två av dessa förordningar är nya och ersätter flera äldre EU-förordningar om jordbruksstatistik. Den första, förordning (EU) 2018/1091 om integrerad statistik över jordbruksföretag, som omfattar uppgifter om jordbrukets struktur, fruktodlingar och vinodlingar, antogs 2018. Den andra är det föreliggande förslaget till en förordning om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket som omfattar insatsvaror och produktion i jordbrukssektorn: jordbruksproduktion (grödor och djur), inbegripet ekologiskt jordbruk, priser på jordbruksprodukter, näringsämnen och växtskyddsmedel. Den tredje förordningen, enligt vad som avses i konsekvensbedömningen, kommer att behandla en ändring av förordning (EG) nr 138/2004 om räkenskaper för jordbrukssektorn. Eftersom dessa räkenskaper är satelliträkenskaper till nationalräkenskaperna och makroekonomiska till sin karaktär, föreslogs inte att de skulle integreras i de nya ramförordningarna. I stället föreslogs att de fortsatt ska omfattas av oberoende lagstiftning, vilket har varit fallet sedan förordningen om räkenskaper för jordbrukssektorn trädde i kraft 2004, och att de ska moderniseras samtidigt med utarbetandet av förordningen om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket.

Lagstiftningen om statistik är framför allt förvaltningsrättslig och påverkar främst uppgiftsanvändarna (dvs. avdelningar inom kommissionen som arbetar med politik), dataproducenterna (nationella statistikmyndigheter) och uppgiftslämnare (jordbrukare). De direkta ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna är därför begränsade. De största direkta kostnaderna för berörda parter avser anpassning till nya statistik- och tekniksystem. På medellång till lång sikt förväntades moderniseringsåtgärderna leda till en något lägre belastning samt kostnadsbesparingar. Större delen av besparingarna härrör från sänkta krav på täckning i förordning (EU) 2018/1091. Kostnaderna för statistik måste vägas mot samhällsfördelarna men även mot kostnaden för att inte ha någon statistik eller för att endast ha statistik av låg kvalitet.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget är en del av strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter, som är ett omfattande program för att modernisera Europeiska unionens jordbruksstatistik och som genomförs av Europeiska kommissionen i nära samarbete med EU:s medlemsstater. I synnerhet syftar strategin till att effektivisera och förbättra det europeiska systemet för jordbruksstatistik. Strategin stöds även av kommittén för det europeiska statistiksystemet och är en del av programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit), med syftet att effektivisera och förbättra det europeiska systemet för jordbruksstatistik.

För närvarande bygger jordbruksstatistiken på flera olika rättsakter och överenskommelser. Dessa bör samlas för att skapa ett systematiskt tillvägagångssätt. Det kommer att förenkla de system som används för insamling av statistiska uppgifter. Det finns även planer på att tillåta att olika uppgiftskällor används, inbegripet fjärranalys, vilket minskar belastningen för uppgiftslämnarna.

Detta förslag omfattar aggregerad jordbruksproduktion (grödor och djur), inbegripet ekologiskt jordbruk, priser på jordbruksprodukter, näringsämnen och växtskyddsmedel. Det behandlar insatsvaror i jordbruket (priser på utsäde, bekämpningsmedel, foder osv.) och produktion i jordbruket (produktion av grödor och animalieproduktion och priser). Uppgifterna kan samlas in från jordbruksföretag, administrativa källor, mellanhänder (t.ex. mejerier), grossistföretag och marknadsorganisationer och inbegriper ofta en viss andel expertbedömningar. Införandet av en enhetlig ram kommer framför allt att göra det möjligt att utarbeta en integrerad rättslig struktur samt att förbättra planering och samstämmigheten mellan undersökningarna och andra uppgiftsinsamlingar.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget får inga konsekvenser för skyddet av de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Budgetkonsekvenserna av förslaget har en obegränsad varaktighet. Förslaget omfattar inte finansiering av regelbunden uppgiftssamling utan ger unionen möjlighet att medfinansiera insamlingar av särskilda uppgifter, för vilka tidpunkten inte är känd. De första insamlingarna av särskilda uppgifter väntas tidigast två år efter att den planerade förordningen har trätt i kraft. Eftersom dessa uppgiftsinsamlingar inte är kända i förväg, går det inte lämna någon information om hur de påverkar budgeten. När sådana insamlingar av särskilda uppgifter krävs kommer berörda kostnader att utvärderas och beskrivas närmare i samband med utarbetandet av de delegerade akterna och genomförandeakterna och kommer i vilket fall att omfattas av de anslag som fördelas till finansieringsramarna för relevanta program i EU- budgeten.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Den föreslagna förordningen förväntas bli antagen av Europaparlamentet och rådet under 2022, och kommissionens genomförandeåtgärder förväntas bli antagna kort därefter. Förordningen kommer att vara direkt tillämplig i alla medlemsstater utan att det behövs någon genomförandeplan.

Medlemsstaterna förväntas börja lämna uppgifter till kommissionen enligt den nya förordningen under 2023.

Förslaget till förordning ingår i systemet för den europeiska jordbruksstatistiken, som kommer att omfattas av regelbundna utvärderingar för att bland annat bedöma hur ändamålsenligt och effektivt det har varit vad gäller att uppnå målen och för att avgöra om det behövs nya åtgärder eller ändringar.

•Övervakning av statistiken

Eurostat genomför regelbundna kontroller. Kontrollerna omfattar en genomgång av uppgifternas tillgänglighet, kvalitet och aktualitet samt uppföljning i händelse av bristande efterlevnad.

I enlighet med unionslagstiftningens krav ska medlemsstaterna förse kommissionen med relevanta uppgifter om jordbruksstatistik. Dessa uppgifter ska lämnas inom stränga tidsfrister

som måste hållas för att säkerställa den europeiska statistikens goda förvaltning, spridning och användbarhet, då uteblivna eller ofullständiga uppgifter leder till brister i informationens tillgänglighet (dvs. det blir omöjligt att beräkna unionsaggregat och offentliggöra uppgifter enligt tidsplanen).

Förordning (EG) nr 223/2009 är grunden för det europeiska statistiksystemet och för all sektorslagstiftning för framställning av europeisk statistik.

Aktualitet, punktlighet och fullständighet är redan viktiga faktorer i samband med kontroll av efterlevnad för att säkerställa spridning av jordbruksstatistiken utan förseningar, men mer uppmärksamhet kommer att ägnas åt dessa aspekter och andra kvalitetsaspekter för att skapa förtroende för den statistik som framställs av Eurostat och det europeiska statistiksystemet.

•Löpande förbättringar av det europeiska statistiksystemet för jordbruket: nya uppgiftsbehov och uppgiftskällor, förbättrad samstämmighet, lägre belastning

För närvarande håller Eurostat årliga samråd med andra avdelningar inom kommissionen. En viktig del av dessa samråd är informationsutbyte om respektive arbetsprogram. De är ett organiserat sätt att informera om framtida behov av ny statistik och se över den tillgängliga statistikens användbarhet.

Ytterligare samarbete med andra kommissionsavdelningar, nationella statistikmyndigheter och andra nationella myndigheter kommer att äga rum på olika nivåer i organisationen i regelbundna expertgruppsmöten och -seminarier, möten i ledningsgruppen, mötet i kommittén för det europeiska statistiska programmet och genom omfattande bilaterala kontakter. Särskild vikt kommer att läggas vid att kartlägga förvaltningsuppgifter och andra informationskällor som upprätthålls enligt unionsrätten och bedöma deras lämplighet för framställning av statistik, så att man kan sluta överenskommelser om deras stabilitet, tillgänglighet och eventuella anpassningar för att bättre tjäna statistikens krav. Dessutom kommer regelbundna undersökningar och analyser att utföras i syfte att kartlägga möjligheter till förbättring av den europeiska jordbruksstatistiken och minska belastningen.

Dessa ändringar och den rättsliga ramens funktion överlag kommer att övervakas och utvärderas bl.a. med avseende på de ovannämnda strategiska målen.

•Övervakningsrapporter vart tredje år

För att övervaka hur det nya systemet för den europeiska jordbruksstatistiken fungerar och för att se till att Refit-målen om förenkling och minskade bördor uppfylls kommer en rapport om hur systemet fungerar att läggas fram vart tredje år.

•Utvärdering

Den andra treårsrapporten ska ersättas med en utvärdering av det nya systemet för den europeiska jordbruksstatistiken i enlighet med kommissionens riktlinjer för utvärderingar. Detta kan vid behov också fungera som grund för ytterligare ändringar av lagstiftningen.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I den föreslagna förordningen anges vad statistiken över insatsvaror och produktion i jordbruket ska innehålla. Där anges att medlemsstaterna ska tillhandahålla statistik om fyra områden och tolv tillhörande teman. Områdena är statistik över animalieproduktion, statistik över produktion av grödor, statistik över jordbrukspriser och statistik över näringsämnen och

växtskyddsmedel. Detta får stöd av artiklar om innehåll, definitioner, statistiska populationer och observationsenheter, täckning, frekvens för överföring av uppgifter, uppgiftskällor och metoder, referensperioder, kvalitetsspecifikationer och möjliga ekonomiska bidrag. Dessutom ger förordningen möjlighet att införa vissa särskilda ämnen avseende insatsvaror och produktion i jordbruket som kompletterar de uppgifter som samlas in regelbundet.

De detaljerade datauppsättningarna kommer att specificeras i genomförandeakter (förordningar).

2021/0020 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1165/2008, (EG) nr 543/2009, (EG) nr 1185/2009 och rådets direktiv 96/16/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)En statistisk kunskapsbas behövs för utformning, genomförande, övervakning, utvärdering och översyn av politiska insatser rörande jordbruk i unionen, särskilt den gemensamma jordbrukspolitiken, däribland åtgärder för landsbygdsutveckling, samt unionspolitik avseende bl.a. miljö, klimatförändringar, markanvändning, regioner, folkhälsa och FN:s mål för hållbar utveckling.

(2)Insamlingen av statistiska uppgifter, särskilt om insatsvaror och produktion i jordbruket, bör bl.a. syfta till att ge underlag till beslutsprocessen med uppdaterade uppgifter som stöd för den europeiska gröna given med de tillhörande strategierna från jord till bord och biologisk mångfald samt framtida reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken.

(3)Harmoniserade statistiska uppgifter av hög kvalitet är viktiga för att bedöma läget och utvecklingen för insatsvaror och produktion i jordbruket i unionen, hur väl marknaderna fungerar och livsmedelssäkerheten samt för att bedöma hållbarhet och miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter av unionspolitik och nationell politik. Dessa uppgifter inbegriper, men är inte begränsade till, statistik över besättningar och köttproduktion, produktion och användning av ägg samt produktion och användning av mjölk och mjölkprodukter. Statistik över areal, avkastning för och produktion av jordbruksgrödor, grönsaker, olika permanenta grödor och gräsmarker samt råvarubalanser är också viktigt. I allt högre grad behövs statistik över försäljning och användning av växtskyddsmedel och gödningsmedel.

(4)En internationell utvärdering av jordbruksstatistik ledde till att Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation utarbetade en global strategi för att förbättra statistiken över jordbruk och landsbygdsutveckling som Förenta nationernas

kommission för statistik ställde sig bakom 2010. Den europeiska jordbruksstatistiken bör i förekommande fall följa rekommendationerna i den globala strategin.

(5)I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009(12) fastställs en ram för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik, utifrån gemensamma statistiska principer. I förordning (EG) nr 223/2009 fastställs kvalitetskriterier och hänvisas till behovet av att minska uppgiftslämnarbördan för uppgiftslämnarna och bidra till det mer övergripande målet att minska de administrativa bördorna.

(6)Enligt strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter(13), som kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén) ställde sig bakom i november 2015, är det tänkt att två ramförordningar som omfattar alla aspekter av EU-lagstiftningen om jordbruksstatistik, utom räkenskaperna för jordbruket, ska antas. Denna förordning är

en av dessa två ramförordningar och bör komplettera den redan antagna ramförordningen förordning (EU) 2018/1091(14).

(7)Europeisk statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket samlas för närvarande in, framställs och sprids på grundval av ett antal rättsakter. Denna struktur ger inte tillräcklig konsekvens mellan de enskilda statistikområdena och främjar inte heller ett integrerat tillvägagångssätt vad gäller utveckling, framställning och spridning av jordbruksstatistik. Denna förordning bör ersätta de rättsakterna för att öka harmonisering och jämförbarhet hos informationen samt för att säkerställa konsekvens och samordning i den europeiska jordbruksstatistiken, underlätta integrering och effektivisering av de statistiska processerna och möjliggöra en ökad helhetssyn. Det är

därför nödvändigt att upphäva Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1165/2008(15), (EG) nr 543/2009(16) och (EG) nr 1185/2009(17) samt rådets direktiv 96/16/EG(18). Det flertal tillhörande överenskommelser rörande det europeiska statistiksystemet och informella överenskommelser om överföring av uppgifter bör integreras i denna förordning om det finns belägg för att uppgifterna tillgodoser användares behov, att den överenskomna metoden fungerar och att uppgifterna håller tillräcklig kvalitet.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164). https://ec.europa.eu/eurostat/web/agriculture/methodology/strategy-beyond-2020 .

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1165/2008 av den 19 november 2008 om statistik över besättningar och köttproduktion och om upphävande av rådets direktiv 93/23/EEG, 93/24/EEG och 93/25/EEG (EUT L 321, 1.12.2008, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 837/90 och (EEG) nr 959/93 (EUT L 167, 29.6.2009, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 av den 25 november 2009 om statistik om bekämpningsmedel (EUT L 324, 10.12.2009, s. 1)

Rådets direktiv 96/16/EG av den 19 mars 1996 om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter (EGT L 78, 28.3.1996, s. 27).

(8)Den statistik som krävs i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 617/2008(19) har samlats in genom det europeiska statistiksystemet och uppfyllt vissa men inte alla kvalitetsnormer. Denna statistik stöder EU:s och nationell politik på längre sikt och bör integreras som europeisk statistik för att garantera uppgifternas tillgänglighet och kvalitet. För undvika dubbel rapportering från medlemsstaterna bör statistikkraven enligt förordning (EG) nr 617/2008 tas bort.

(9)En stor del av den europeiska jordbruksarealen består av gräsmark. Dessa arealers produktion har tidigare inte bedömts vara viktig, så inga produktionsuppgifter har inkluderats i skördestatistiken. Eftersom miljöeffekten av gräsmarker och idisslare har blivit viktigare på grund av klimatförändringarna, behövs statistik över gräsmarkers produktion och betesmarker.

(10)I syfte att skapa harmonisering och jämförbarhet hos uppgifterna om insatsvaror och produktion i jordbruket med uppgifter om jordbruksföretagens struktur och ytterligare genomföra strategin för jordbruksstatistik för 2020 och därefter bör denna förordning komplettera förordning (EU) 2018/1091.

(11)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004(20) omfattar inte statistik över jordbrukspriser, men deras tillgänglighet och samstämmighet med räkenskaperna för jordbruket bör säkerställas. Eftersom räkenskaperna för jordbruket är ett satellitkonto till nationalräkenskaperna är det inte lämpligt att ta med statistik över jordbrukspriser i förordning (EG) nr 138/2004. Statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket bör därför omfatta statistik över priser på insatsvaror i jordbruket som är förenlig med räkenskaperna för jordbruket. Absoluta uppgifter om priser på jordbruksproduktion bör finnas tillgängliga i medlemsstaterna för beräkning av räkenskaperna för jordbruket och jämförbara prisindex.

(12)Uppgifter avseende utsläppande på marknaden och användning av bekämpningsmedel som ska lämnas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG(21) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009(22) bör användas i enlighet med de relevanta bestämmelserna i det direktivet och i den förordningen vid tillämpning av kraven i denna förordning.

(13)Jämförbar statistik från alla medlemsstater om insatsvaror och produktion i jordbruket är viktigt för att fastställa den gemensamma jordbrukspolitikens utveckling. Standardklassificeringar och gemensamma definitioner bör därför så långt det är möjligt användas för variablerna.

(14)De uppgifter som behövs för att sammanställa statistiken bör, om möjligt, samlas in på ett sätt som ger minsta möjliga kostnad och administrativ belastning. Det är därför nödvändigt att identifiera möjliga innehavare av källor till de uppgifter som krävs och säkerställa att dessa källor kan användas till statistik.

19Kommissionens förordning (EG) nr 617/2008 av den 27 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormer för kläckägg och gårdsuppfödda kycklingar (EUT L 168, 28.6.2008, s. 5).

20Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 december 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen (EUT L 33, 5.2.2004, s. 1).

21Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

22Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

(15)De datauppsättningar som ska överföras täcker flera statistikområden. För att bibehålla ett flexibelt tillvägagångssätt som gör det möjligt att anpassa statistiken när uppgiftskraven förändras bör endast områden, teman och detaljerade teman anges i grundförordningen, och de detaljerade datauppsättningarna specificeras i genomförandeakter.

(16)Ekologisk produktion blir allt viktigare som en indikator på system för hållbar jordbruksproduktion. Det är därför nödvändigt att se till att tillgänglig statistik om ekologiskt jordbruk är förenlig med annan statistik om jordbruksproduktion genom att integrera den i datauppsättningarna. Denna statistik över ekologisk produktion bör

också vara samstämmig med och använda den administrativa information som framställs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848(23).

(17)I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003(24) bör de territoriella enheterna definieras i enlighet med nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts).

(18)Det bör vara möjligt att samla in uppgifter om särskilda ämnen som rör insatsvaror och produktion i jordbruket vid en viss tidpunkt för att komplettera de uppgifter som samlas in regelbundet med uppgifter om ämnen som kräver mer information, nya företeelser eller innovationer.

(19)För att minska medlemsstaternas administrativa belastning bör undantag från vissa regelbundna överföringar av uppgifter tillåtas om medlemsstaternas bidrag till dessa uppgifter för EU totalt sett är litet.

(20)För att förbättra effektiviteten i processerna för framställning av statistik i det europeiska statistiksystemet och minska uppgiftslämnarnas administrativa belastning bör nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter ha rätt att snabbt och kostnadsfritt få tillgång till och använda alla administrativa uppgifter som samlas in för offentliga ändamål, oavsett om de finns hos offentliga eller privata organ. Nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter bör också kunna integrera dessa administrativa uppgifter med statistik, i den mån uppgifterna är nödvändiga för utveckling, framställning och spridning av europeisk jordbruksstatistik, i enlighet med artikel 17a i förordning (EG) nr 223/2009.

(21)Medlemsstaterna eller de ansvariga nationella myndigheterna bör sträva efter att så långt det är möjligt modernisera metoderna för insamlingen av uppgifter. Användning av digitala lösningar bör främjas.

(22)För att säkerställa flexibilitet och för att minska den administrativa belastningen för uppgiftslämnare, nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter bör medlemsstaterna få använda sig av statistiska undersökningar, administrativa register och andra källor, metoder eller nya tillvägagångssätt, inklusive vetenskapligt baserade och väldokumenterade metoder såsom imputering, skattning och modellering. Kvaliteten, och i synnerhet exaktheten, aktualiteten och jämförbarheten, hos statistik som baseras på dessa källor bör alltid säkerställas.

(23)I förordning (EG) nr 223/2009 finns bestämmelser om överföring av uppgifter från medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat) och om användning av dessa uppgifter,

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 14.6.2018, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

inklusive överföring och skydd av konfidentiella uppgifter. De åtgärder som vidtas i enlighet med den här förordningen ska säkerställa att konfidentiella uppgifter överförs och används endast för statistiska ändamål i enlighet med artiklarna 21 och 22 i förordning (EG) nr 223/2009.

(24)I förordning (EG) nr 223/2009 fastställs en referensram för europeisk statistik enligt vilken medlemsstaterna ska följa de statistiska principer och kvalitetskriterier som anges i den förordningen. Kvalitetsrapporter är grundläggande för att bedöma, förbättra och informera om den europeiska statistikens kvalitet. Kommittén för det europeiska statistiksystemet ställer sig bakom den gemensamma integrerade metadatastrukturen som standard inom det europeiska statistiksystemet för kvalitetsrapporter, vilket därmed bidrar till att uppfylla kraven i artikel 12.3 i förordning (EG) nr 223/2009 genom enhetliga standarder och harmoniserade metoder. Standarden ska bidra till harmoniseringen av kvalitetsrapporteringen enligt den här förordningen.

(25)Det har gjorts en konsekvensbedömning i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, så att det statistikprogram som inrättas genom denna förordning kan fokuseras på behovet av effektivitet när det gäller att uppfylla målen och för att ta hänsyn till budgetrestriktioner.

(26)Eftersom målet för denna förordning, nämligen systematisk sammanställning av europeisk statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket i unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom det krävs ett samordnat tillvägagångssätt, utan snarare, på grund av konsekvens och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(27)I syfte att beakta nya behov av uppgifter främst till följd av ny utveckling inom jordbruket, från ändrad lagstiftning och från ändrade politiska prioriteringar, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att ändra de detaljerade teman som förtecknas i denna förordning och fastställa de teman och detaljerade teman som ska tillhandahållas och andra praktiska arrangemang för insamling av särskilda uppgifter enligt denna förordning. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under det förberedande arbetet, inklusive på expertnivå, och att dessa

samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning(25) av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(28)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller fastställande av de uppgifter som är kopplade till de teman och detaljerade teman som förtecknas i bilagan och de tekniska aspekterna av de datauppsättningar som ska lämnas, fastställande av förteckningar och beskrivningar av variablerna och andra praktiska arrangemang för insamlingar av särskilda uppgifter samt fastställande av de praktiska arrangemangen

25EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

för kvalitetsrapporternas form och innehåll. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(26).

(29)Om genomförandet av denna förordning skulle kräva betydande anpassningar av en medlemsstats nationella statistiksystem bör kommissionen, i vederbörligen motiverade fall och under en begränsad tidsperiod, kunna bevilja den berörda medlemsstaten undantag. Sådana mer omfattande anpassningar kan bli följden av ett behov av att anpassa systemen för uppgiftsinsamling så att de inbegriper de nya uppgiftskraven, däribland tillgången till administrativa källor.

(30)Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, administrativa och ekonomiska sanktioner.

(31)Denna förordning bör tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2003/4/EG(27) och förordning (EG) nr 1367/2006(28).

(32)Samarbete och samordning mellan myndigheterna inom ramen för det europeiska statistiksystemet bör stärkas för att säkerställa samstämmighet och jämförbarhet för den europeiska jordbruksstatistik som framställs i enlighet med principerna i artikel 338.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Uppgifter samlas också in av andra unionsorgan utöver dem som avses i denna förordning och av andra organisationer. Samarbetet mellan sådana organisationer och deltagarna i det europeiska statistiksystemet bör därför förstärkas så att synergieffekter kan tillvaratas.

(33)Kommittén för det europeiska statistiksystemet har hörts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning inrättas en ram för aggregerad europeisk statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket, samt den mellanliggande användningen av sådan produktion i jordbruket och inhämtning och industriell bearbetning av den.

26Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

27Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26).

28Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 264, 25.9.2006, s. 13).

Artikel 2

Definitioner

I den här förordningen ska definitionerna av jordbruksverksamhet, utnyttjad jordbruksareal, djurenhet, jordbruksföretag och jordbruksenhet på allmänningar enligt artikel 2 a, b, d och e i förordning (EU) 2018/1091 gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

1.mejeriföretag: företag eller jordbruksföretag som köper helmjölk eller, i vissa fall, mjölkprodukter i syfte att omvandla dem till mjölkprodukter, och företag som samlar in mjölk eller grädde för att helt eller delvis leverera dem vidare i oförädlat skick till andra mejeriföretag.

2.slakteri: officiellt registrerat och godkänt företag med tillstånd att slakta och bearbeta djur, vars kött är avsett som livsmedel.

3.kläckeri: företag för ruvning och kläckning av ägg samt leverans av kycklingar.

4.rapporteringsenhet: enhet som tillhandahåller statistiska uppgifter.

5.observationsenhet: identifierbar enhet om vilken uppgifter kan erhållas.

6.område: en eller flera datauppsättningar som omfattar vissa teman.

7.tema: det informationsinnehåll som ska samlas in om observationsenheterna, där varje tema omfattar ett eller flera detaljerade teman.

8.detaljerat tema: det detaljerade informationsinnehåll som ska sammanställas om de observationsenheter som rör ett tema, där varje detaljerat tema omfattar en eller flera variabler.

9.datauppsättning: en eller flera aggregerade variabler ordnade i en tabell.

10.variabel: en parameter för en enhet som observeras och som kan anta fler än ett värde i en uppsättning värden.

11.förhandskontrollerade uppgifter: uppgifter som kontrollerats av medlemsstaterna, i förekommande fall på grundval av gemensamma valideringsregler.

12.särskilda uppgifter: uppgifter som är av särskilt intresse för användare vid en viss tidpunkt, men som inte ingår i de regelbundna datauppsättningarna.

13.administrativa uppgifter: uppgifter som tas fram av en icke-statistisk källa, vilka normalt finns hos ett offentligt eller privat organ vars huvudsakliga syfte inte är att tillhandahålla statistik.

14.metadata: information som behövs för att man ska kunna använda och tolka statistik och som beskriver uppgifterna på ett strukturerat sätt.

15.yrkesmässig användare: en person som använder växtskyddsmedel i sin yrkesmässiga verksamhet, inbegripet operatörer, tekniker, arbetsgivare och egenföretagare, på jordbruksområdet.

Artikel 3

Statistisk population och observationsenheter

1.Den statistiska population som ska beskrivas ska bestå av statistiska enheter, t.ex. jordbruksföretag, jordbruksenheter på allmänningar, företag som tillhandahåller varor och tjänster till jordbruket eller köper eller inhämtar produkter från jordbruksverksamhet samt företag som bearbetar dessa jordbruksprodukter, särskilt kläckerier, mejeriföretag och slakterier.

2.De observationsenheter som ska anges i den statistiska ramen ska vara de statistiska enheter som avses i punkt 1 och, beroende på vilken statistik som ska rapporteras, följande:

a)Mark som används i jordbruksverksamhet.

b)Djur som används i jordbruksverksamhet.

c)Import och export av produkter från jordbruksverksamhet av andra företag än jordbruksföretag.

d)Transaktioner och flöden av produktionsfaktorer, av varor och tjänster till och från jordbruksverksamheter.

3.Rapporteringsenheter ska vara de statistiska enheter som avses i punkt 1 och andra företag och institutioner som hanterar information om de uppgiftskrav som avses i artiklarna 5 och 6.

Artikel 4

Krav på täckning

1.Statistiken ska vara representativ för den statistiska population som den beskriver.

2.När det gäller området statistik över animalieproduktion enligt artikel 5.1 a ska uppgifterna täcka 95 % av djurenheterna i varje medlemsstat och tillhörande verksamheter eller produktion.

3.När det gäller området statistik över produktion av grödor enligt artikel 5.1 b och temat näringsämnen enligt artikel 5.1 d i ska uppgifterna täcka 95 % av totalt utnyttjad jordbruksareal (utom köksträdgårdar) i varje medlemsstat och tillhörande produktionsvolymer.

4.När det gäller temat växtskyddsmedel enligt artikel 5.1 d iii ska uppgifterna täcka de växtskyddsmedel som släpps ut på marknaden enligt vad som anges i artikel 3.9 i förordning (EG) nr 1107/2009.

5.Kommissionen får anta genomförandeakter som ytterligare specificerar de krav på täckning som avses i punkterna 2, 3 och 4. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Artikel 5

Krav på regelbundna uppgifter

1.Den statistik som avses rörande insatsvaror och produktion i jordbruket ska täcka följande områden och teman:

a)Statistik över animalieproduktion.

i)Besättningar och kött.

ii)Ägg och kycklingar.

iii)Mjölk och mjölkprodukter.

b)Statistik över produktion av grödor.

i)Produktion av grödor.

ii)Balanser för grödor.

iii)Gräsmark och betesmark.

c)Statistik över jordbrukspriser.

i)Index över jordbrukspriser.

ii)Absoluta priser på insatsvaror.

iii)Priser och arrenden för jordbruksmark.

d)Statistik över näringsämnen och växtskyddsmedel.

i)Näringsämnen i gödselmedel i jordbruket.

ii)Balanser för näringsämnen.

iii)Växtskyddsmedel.

2.De detaljerade temana ska vara de som fastställs i bilagan.

3.Uppgifterna ska överföras till kommissionen i form av aggregerade datauppsättningar.

4.Uppgifterna om ekologisk produktion och ekologiska produkter som uppfyller villkoren i förordning (EU) 2018/848 ska integreras i datauppsättningarna.

5.Regionala uppgifter ska tillhandahållas på Nuts 2-nivå enligt vad som anges i förordning (EG) nr 1059/2003.

6.Om en variabel sällan eller aldrig förekommer i en medlemsstat får den variabelns värden undantas från de överförda datauppsättningarna om den berörda medlemsstaten vederbörligen styrker detta undantagande för kommissionen (Eurostat).

7.Relevanta prisuppgifter om insatsvaror och produktion i jordbruket, inbegripet egenskaper och vikter för varorna och tjänsterna, ska samlas in av medlemsstaterna i syfte att sammanställa jämförbara prisindex och för de variabler som krävs för de ekonomiska räkenskaperna för jordbruket som omfattas av förordning (EG) nr 138/2004.

8.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra de detaljerade teman som fastställs i bilagan.

9.Kommissionen får anta genomförandeakter för att ange de datauppsättningar som ska överföras till kommissionen (Eurostat). I dessa genomförandeakter ska vid behov följande tekniska delar av de uppgifter som ska lämnas anges:

(a)Förteckning över variabler.

(b)Beskrivningar av variablerna.

(c)Variabler om ekologisk produktion och ekologiska produkter.

(d)Variabler på regional nivå.

(e)Observations- och rapporteringsenheter.

(f)Noggrannhetskrav.

(g)Metodregler.

(h)Tidsfrister för överföring av uppgifter.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2 senast nio månader före referensårets början.

10.Medlemsstaterna ska överföra förhandskontrollerade uppgifter och tillhörande metadata i ett tekniskt format som kommissionen (Eurostat) bestämmer för varje datauppsättning. Den centrala dataportalen ska användas för att överföra uppgifterna till kommissionen (Eurostat).

Artikel 6

Krav på särskilda uppgifter

1.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter som kompletterar denna förordning i enlighet med artikel 14 rörande angivande av den information som ska tillhandahållas vid särskilda tillfällen, om insamling av ytterligare uppgifter anses vara nödvändig. I dessa delegerade akter ska följande specificeras:

(a)De teman och detaljerade teman som ska ingå i insamlingen av de särskilda uppgifterna och skälen till att denna ytterligare statistisk behövs.

(b)Referensperioderna.

2.Kommissionen ges befogenhet att anta sådana delegerade akter som avses i punkt 1 från och med referensåret [för in två år efter förordningens ikraftträdande] och med minst två år mellan varje insamling av särskilda uppgifter.

3.Kommissionen får anta genomförandeakter för att tillhandahålla

(a)en förteckning över variabler som ska överföras till kommissionen (Eurostat),

(b)beskrivningar av variablerna,

(c)noggrannhetskrav,

(d)tidsfrister för överföring av uppgifter.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15 senast tolv månader före referensårets början.

Artikel 7

Frekvens för överföring av datauppsättningarna

1.Frekvensen för överföring av datauppsättningarna ska vara den som anges i bilagan. Kommissionen får anta genomförandeakter för att ytterligare specificera överföringsfrekvensen.

2.En medlemsstat får undantas från vissa regelbundna överföringar av uppgifter om medlemsstatens effekt på totalvärdet för EU för en variabel är begränsad. Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer tröskelvärden enligt en viss metod på sådant sätt att tillämpningen av dessa tröskelvärden inte minskar informationen om det förväntade totalvärdet för EU för variabeln under referensåret med mer än 5 %. Tröskelvärdena ska revideras så att de motsvarar utvecklingen för totalsiffrorna för EU, på initiativ av kommissionen (Eurostat).

3.Kommissionen får anta genomförandeakter för att ytterligare specificera följande.

(a)Det tröskelvärde under vilket framställningen av en variabel anses ha begränsad inverkan på det förväntade totalvärdet för EU.

(b)Källan till uppgifterna och den metod som används för att fastställa tröskelvärdet.

(c)De variabler som omfattas av detta undantag.

De genomförandeakter som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Artikel 8

Uppgiftskällor och metoder

1.För att inhämta statistik rörande insatsvaror och produktion i jordbruket ska medlemsstaterna använda sig av en eller flera av följande källor eller metoder, förutsatt att informationen gör det möjligt att framställa statistik som uppfyller kvalitetskraven i artikel 10:

(a)Statistiska undersökningar eller andra metoder för insamling av statistiska uppgifter.

(b)De administrativa uppgiftskällor som anges i punkt 2.

(c)Andra källor, metoder eller innovativa tillvägagångssätt.

2.Medlemsstaterna får använda uppgifter från det integrerade administrations- och kontrollsystem som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

1307/2013 (29), det system för identifiering och registrering av nötkreatur som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000(30) och det system för identifiering och registrering av får och getter som inrättats genom rådets förordning (EG) nr 21/2004(31), det vinodlingsregister som genomförts i enlighet med artikel 145 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013(32) samt de register över ekologisk produktion som inrättats enligt förordning (EU) 2018/848.

3.Statistiken över växtskyddsmedel enligt artikel 5.1 d iii ska tillhandahållas med hjälp av de register som förs och görs tillgängliga i enlighet med artikel 67 i förordning (EG) nr 1107/2009.

4.För detta ändamål ska medlemsstaterna från yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel begära register i elektroniskt format som omfattar åtminstone växtskyddsmedlets namn, den använda dosen vid appliceringen, det huvudsakliga område där växtskyddsmedlet använts och den gröda som det använts för, i enlighet med denna förordning.

5.De medlemsstater som beslutar att använda de källor, metoder eller innovativa tillvägagångssätt som avses i punkt 1 c ska underrätta kommissionen (Eurostat) under året före det referensår under vilket källan, metoden eller det innovativa tillvägagångssättet ska införas, och ska lämna upplysningar om kvaliteten på de inhämtade uppgifterna.

6.De nationella myndigheter som ansvarar för att kraven i den här förordningen efterlevs ska ha rätt att utan dröjsmål och kostnadsfritt få tillgång till och använda uppgifter, inbegripet enskilda uppgifter om företag och jordbruksföretag i administrativa register som sammanställs på deras nationella territorium i enlighet med artikel 17a i förordning (EG) nr 223/2009. De nationella myndigheterna och de administrativa registrens ägare ska upprätta de nödvändiga samarbetsformerna för sådan tillgång. Den tillgången ska också beviljas om den behöriga myndigheten har delegerat uppgifter som ska utföras för myndighetens räkning åt privata eller delvis offentliga organ.

Artikel 9

Referensperiod

Den insamlade informationen ska avse ett enda referensår som är gemensamt för alla medlemsstater, genom hänvisning till situationen under en viss tid.

29Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

30Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (EGT L 204, 11.8.2000, s. 1).

31Rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8).

32Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

Referensperioden för varje detaljerat tema ska vara enligt vad som anges i bilagan. Den första referensperioden ska börja kalenderåret [för in det år som inleds den 1 januari 18 månader efter antagandet].

Kommissionen får anta genomförandeakter för att ytterligare specificera referensperioderna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Artikel 10

Kvalitet och kvalitetsrapportering

1.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa kvaliteten på de uppgifter och metadata som överförs.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att de uppgifter som inhämtas med användning av de källor och metoder som anges i punkt 8 ger korrekta uppskattningar av den statistiska population som definieras i artikel 3 på nationell nivå och, i tillämpliga fall, på regional nivå.

3.I denna förordning ska de kvalitetskriterier som definieras i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009 tillämpas.

4.Kommissionen (Eurostat) ska bedöma kvaliteten på de uppgifter och metadata som översänds på ett transparent och verifierbart sätt.

5.I det syftet ska medlemsstaterna översända en kvalitetsrapport om den statistiska processen till kommissionen (Eurostat), första gången senast den 31 december [för in det år som inleds den 1 januari 30 månader efter antagandet], och därefter vart tredje år, för de datauppsättningar som överförts under perioden, inbegripet i synnerhet följande:

(a)Metadata som beskriver den metod som använts och hur de tekniska specifikationerna uppnåtts med hänvisning till specifikationerna i denna förordning.

(b)Upplysningar om överensstämmelse med de krav på täckning som beskrivs i artikel 4, inbegripet när de utvecklas och uppdateras.

6.Separata metodrapporter för det detaljerade temat Vikter och index med nytt basår ska överföras samtidigt som uppgifterna.

7.Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer praktiska arrangemang för kvalitetsrapporterna och deras innehåll. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

8.Medlemsstaterna ska vid behov underrätta kommissionen (Eurostat) om alla relevanta upplysningar eller förändringar som rör genomförandet av denna förordning och som kan ha en betydande inverkan på kvaliteten på de uppgifter som översänds.

9.På begäran av kommissionen (Eurostat) ska medlemsstaterna tillhandahålla de kompletterande klargöranden som krävs för att utvärdera de statistiska uppgifternas kvalitet.

Artikel 11

Bidrag från unionen

1.För genomförandet av denna förordning får unionen lämna bidrag till de nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter som avses i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009 för att täcka kostnaderna för insamlingen av de särskilda uppgifterna.

2.Unionens ekonomiska bidrag får inte överstiga 90 % av de bidragsberättigande kostnaderna.

Artikel 12

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.Kommissionen ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av insatser som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

2.Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner, av dokument och på plats, hos alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt programmet.

3.Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 883/2013(33) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(34), göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller kontrakt som finansierats inom ramen för programmet.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska samarbetsavtal med tredjeland och med internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås med tillämpning av den här förordningen innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner kommissionen, revisionsrätten och Olaf rätten att utföra sådan revision och genomföra sådana utredningar inom ramen för sina respektive behörigheter.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

Artikel 13

Undantag

1.Om tillämpningen av denna förordning eller av de genomförandeåtgärder och delegerade akter som antagits enligt dem kräver omfattande anpassningar i en medlemsstats nationella statistiksystem får kommissionen anta genomförandeakter som medger undantag för medlemsstater under en period om högst två år.

Den berörda medlemsstaten ska lämna in en vederbörligen motiverad begäran om ett sådant undantag till kommissionen inom tre månader efter dagen för den berörda aktens ikraftträdande.

Sådana undantags effekt på jämförbarheten för medlemsstaters uppgifter eller på beräkningen av de aktuella och representativa europeiska aggregat som krävs ska minimeras. Belastningen på uppgiftslämnarna ska beaktas när undantaget beviljas.

2.De genomförandeakter som avses i punkt 1 första stycket ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Artikel 14

Utövande av delegering

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 5.8 och artikel 6.1 och 6.2 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [Publikationsbyrån: för in dagen för denna förordnings ikraftträdande].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 5.8 och artikel 6.1 och 6.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 5.8 och artikel 6.1 och 6.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har

underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 15

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 16

Ändring av förordning (EG) nr 617/2008

Förordning (EG) nr 617/2008 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 8 ska punkterna 3, 4 och 5 utgå.

2.Artikel 11 ska utgå.

3.Bilagorna III och IV ska utgå.

Denna ändring ska tillämpas från och med den 1 januari [det år som inleds 18 månader efter antagandet].

Artikel 17

Upphävande

1.Förordningarna (EG) nr 1165/2008, (EG) nr 543/2009, (EG) nr 1185/2009 och direktiv 96/16/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari [det första kalenderår som börjar minst 18 månader efter antagandet].

2.Hänvisningar till de upphävda rättsakterna ska anses vara hänvisningar till denna förordning.

Artikel 18

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari [det år som inleds 18 månader efter antagandet].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.6.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Europaparlamentets och rådets förordning om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1165/2008, (EG) nr 543/2009, (EG) nr 1185/2009 och direktiv 96/16/EG.

1.2.Berörda politikområden (programkluster) Framställning av europeisk statistik

1.3.Typ av förslag eller initiativ:

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd35

en förlängning av en befintlig åtgärd

X en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Syftet med det föreliggande förslaget om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket är att förbättra kvaliteten, jämförbarheten och stämstämmigheten i europeisk jordbruksstatistik så att beslutsfattare, företag och allmänheten kan fatta korrekta och faktabaserade beslut.

Statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket omfattar insamling av jordbruksstatistik över produktion av grödor och animalieproduktion, statistik över jordbrukspriser samt statistik över näringsämnen och växtskyddsmedel med en huvudsaklig ramförordning och genomförandeakter. Förordningen om statistik över insatsvaror och produktion kommer att vara direkt tillämplig i alla medlemsstater. De fyra genomförandeakterna kommer huvudsakligen att innehålla variabelbeteckningar och -beskrivningar samt metodkrav. Lagstiftningspaketet kommer att genomföras i medlemsstaterna individuellt genom att variabler och andra krav införlivas i nationella databaser, frågeformulär osv. från och med antagandet av rättsakterna. Förordningen förväntas bli antagen av Europaparlamentet och rådet under 2022, och genomförandeakterna under 2023.

1.4.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från

35I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Viktiga gemensamma EU-politikområden som den gemensamma jordbrukspolitiken är ofrånkomligen beroende av jämförbar, harmoniserad jordbruksstatistik av hög kvalitet på unionsnivå. Detta kan bäst säkerställas genom förordningar, som är direkt tillämpliga i medlemsstaterna och inte behöver införlivas i nationell lagstiftning först.

Efter att förordningen om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket har trätt i kraft bör EU och medlemsstaterna ha en europeisk jordbruksstatistik av hög kvalitet som är jämförbar och samstämmig och som medför en godtagbar belastning för uppgiftslämnare och dataproducenter jämfört med fördelarna. Faktabaserat beslutsfattande är avgörande för att lyckas med politik som t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken, vilken är en viktig faktor för sysselsättning och en smart och hållbar tillväxt för alla i unionen.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Den europeiska jordbruksstatistiken har varit en hörnsten i den gemensamma jordbrukspolitiken och många andra viktiga EU-politikområden i många årtionden. Den rättsliga grunden behöver emellertid uppdateras för att anpassas till förändringar inom jordbruket och för att åtgärda de viktigaste problemen som identifierats under utvärderingen av det nuvarande systemet för europeisk jordbruksstatistik. Dessa problem är följande:

1.Unionens nuvarande lagstiftning om jordbruksstatistik är inte tillräckligt bra på att tillgodose nya och framväxande behov av uppgifter.

2.Det europeiska systemet för jordbruksstatistik är inte tillräckligt flexibelt och tillgodoser inte de nya behoven tillräckligt snabbt.

3.Uppgiftsinsamlingarna är inte harmoniserade och samstämmiga i tillräckligt hög grad.

4.Statistiken kan framställas på ett effektivare sätt.

5.Belastningen att lämna uppgifter uppfattas som hög.

1.4.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Den föreslagna förordningen är en del av Eurostats strategi för jordbruksstatistik 2020 och därefter, som ska bestå av två ramförordningar om integrerad jordbruksstatistik respektive statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket samt en uppdaterad förordning om ekonomiska räkenskaper för jordbruket. Samtliga tre förordningar kommer att ha samma räckvidd, samma tekniska dokumentation och metoder och ska tillsammans täcka alla aspekter av jordbruksstatistiken.

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

X obegränsad varaktighet

Efter en inledande period från 2022 till 2024 beräknas genomförandet nå en fullskalig nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet36

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

tredjeländer eller organ som de har utsett

internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

EIB och Europeiska investeringsfonden

organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

offentligrättsliga organ

privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

36Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Bidragsmottagarna måste överlämna insamlade uppgifter och tillhörande kvalitetsrapporter.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Subsidiaritetsprincipen gäller eftersom förslaget inte omfattas av unionens exklusiva behörighet. Det europeiska statistiksystemet tillhandahåller en infrastruktur för statistiska uppgifter. Systemet är utformat för att tillgodose behoven hos många användare, för beslutsfattandet i demokratiska samhällen. Förslaget till denna förordning har utformats för att skydda kärnverksamheten hos partnerna i det europeiska statistiksystemet och samtidigt på ett bättre sätt säkerställa och garantera jordbruksstatistikens kvalitet och jämförbarhet.

Målet för den föreslagna åtgärden kan inte uppnås på ett tillfredsställande sätt av de enskilda medlemsstaterna. Åtgärder kan vidtas på ett effektivare sätt på unionsnivå, på grundval av en unionsrättsakt som säkerställer jämförbarhet mellan de statistiska uppgifterna inom de statistikområden som omfattas av den föreslagna rättsakten. Själva uppgiftsinsamlingen kan dock fortfarande utföras av medlemsstaterna.

2.2.1.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Risker: Eventuella problem med uppgifternas kvalitet och aktualitet.

Kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna. Teknisk dokumentation, metoddokumentation och riktlinjer lämnas till medlemsstaterna i förväg. Efterlevnaden av tidsfristerna kommer att kontrolleras. Kvalitetsrapporterna kommer att granskas.

2.2.2.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kontrollerna kommer att utföras av kommissionens tjänstemän som en del av deras ordinarie åligganden. Fördelarna med kontrollerna är ökad kvalitet på uppgifterna och ökad jämförbarhet. Den förväntade felrisken är låg, eftersom uppgifter samlats in för jordbruksstatistik i ett välfungerande samarbete med medlemsstaterna sedan 1950-talet. Anpassningen av tekniska system och andra system kan leda till en liten

ökning av risken för fel på kort sikt, men förväntas avklinga på kort till medellång sikt.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Förutom alla lagfästa kontrollåtgärder kommer Eurostat att tillämpa en strategi för bedrägeribekämpning i enlighet med kommissionens allmänna åtgärder för

bedrägeribekämpning. Det ska garantera att den riskbaserade bedrägeribekämpningen är inriktad på att kartlägga områden med hög risk för bedrägerier och på att hitta lämpliga motåtgärder. Nätverkssamarbete och särskilda it-redskap för att analysera bedrägerier kan användas vid behov.

Eurostat har tagit fram en kontrollstrategi som ska löpa parallellt med verkställandet av utgifterna. Åtgärderna och verktygen i denna strategi är helt tillämpliga på den föreslagna förordningen. Man hoppas kunna minska risken för bedrägerier och bidra till att förebygga dem genom att förenkla administrationen, tillämpa kostnadseffektiva övervakningsförfaranden och utföra riskbaserade förhands- och efterhandskontroller. Särskilda informationsåtgärder och relevant utbildning i bedrägeribekämpning är en del av kontrollstrategin.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Förslagets budgeteffekter är inte kända när förordningen antas. Unionens bidrag är inte tillämpligt på regelbunden insamling av statistiska uppgifter, utan endast på de insamlingar av särskilda uppgifter som anges i artikel 6. Den första insamlingen av särskilda uppgifter kan göras tidigast två år efter det första referensåret om ett väl motiverat, oväntat behov av uppgifter har identifierats. På grund av detta går det inte att ange den ekonomiska effekten i det här skedet.

	Budgetrubrik	Typ av		Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik	anslag		Bidrag
		anslag

den				från
fleråriga	Nummer		från Efta-	från	från	enligt artikel
fleråriga	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	kandidat-	från	enligt artikel
budgetrame	[…][Rubrik………………………...……	Diff./Icke-	38	kandidat-	tredje-	[21.2 b] i
budgetrame		diff37.	38	länder39		[21.2 b] i
n		diff37.	länder	länder39		budgetförordninge

	……]				länder	n

		Diff./Icke-	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NE	JA/NEJ
		diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	J	JA/NEJ
		diff.			J

Diff.= differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga

<…>

[…][Beteckning……………...…………………………………………………………

budgetramen

…]

2021.

2022.

2023.

2024.

2025.

2026.

2027.

Efter

TOTALT

2027

Driftsanslag (uppdelade enligt

Åtaganden

budgetrubriker som förtecknas under 3.1)

Betalningar

Anslag av administrativ natur som finansieras

Åtaganden =

genom ramanslagen för programmet40

Betalningar

TOTALA anslag för ramanslagen för

Åtaganden

= 1 + 3

programmet

Betalningar

= 2 + 3

Rubrik i den fleråriga

”Administrativa utgifter”

budgetramen

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt , vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

40Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

									Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			2021.		2022.	2023.	2024.	2025.	2026.	2027.		Efter	TOTALT
			2021.		2022.	2023.	2024.	2025.	2026.	2027.	2027		TOTALT
											2027

Personalresurser			0,300.		0,300.	0,300.	2,100.	2,100.	2,100.	2,100.	2,100		9,300.
Personalresurser			0,300.		0,300.	0,300.	2,100.	2,100.	2,100.	2,100.		per år	9,300.
												per år
Övriga administrativa utgifter			0,030.		0,030.	0,030.	0,030.	0,030.	0,030.	0,030.	0,030		0,210.
Övriga administrativa utgifter			0,030.		0,030.	0,030.	0,030.	0,030.	0,030.	0,030.		per år	0,210.
												per år
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den	(summa åtaganden	=											9,510.
fleråriga budgetramen	summa betalningar)												9,510.
fleråriga budgetramen	summa betalningar)
									Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

				2021.	2022.	2023.	2024.	2025.	2026.	2027.		Efter	TOTALT
				2021.	2022.	2023.	2024.	2025.	2026.	2027.	2027		TOTALT
											2027

TOTALA anslag	Åtaganden			0,330.	0,330.	0,330.	2,130.	2,130.	2,130.	2,130.		2,130	9,510.
TOTALA anslag	Åtaganden			0,330.	0,330.	0,330.	2,130.	2,130.	2,130.	2,130.		per år	9,510.
över alla RUBRIKER												per år


i den fleråriga budgetramen	Betalningar

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

xFörslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021.	2022.	2023.	2024.	2025.	2026.	2027.	TOTALT


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	0,300.	0,300.	0,300.	2,100.	2,100.	2,100.	2,100.	9,300.

Övriga administrativa	0,030.	0,030.	0,030.	0,030.	0,030.	0,030.	0,030.	0,210.
utgifter	0,030.	0,030.	0,030.	0,030.	0,030.	0,030.	0,030.	0,210.
utgifter

Delsumma RUBRIK 7	0,330.	0,330.	0,330.	2,130.	2,130.	2,130.	2,130.	9,510.
i den fleråriga	0,330.	0,330.	0,330.	2,130.	2,130.	2,130.	2,130.	9,510.
budgetramen


Utanför RUBRIK 741
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Övriga utgifter
av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

TOTALT	0,330.	0,330.	0,330.	2,130.	2,130.	2,130.	2,130.	9,510.

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

41Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

x Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

	År			2021.	2022.	2023.	2024.	2025.	2026.	2027.

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

Vid	huvudkontoret	eller	vid	2.	2.	2.	14.	14.	14.	14.
kommissionens kontor i medlemsstaterna				2.	2.	2.	14.	14.	14.	14.
kommissionens kontor i medlemsstaterna

Delegationer

Forskning

Extern personal (i heltidsekvivalenter: kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, personal från bemanningsföretag och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) 42

Rubrik 7

Som	finansieras		-	vid
genom RUBRIK 7			huvudkontoret
i den	fleråriga
i den	fleråriga		- vid delegationer
budgetramen			- vid delegationer

Som	finansieras		-	vid
genom			huvudkontoret
ramanslagen för
ramanslagen för
programmet		43	- vid delegationer
			- vid delegationer


Forskning

Annat (specificera)

TOTALT					2.	2.	2.	14.	14.	14.	14.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

- kontroll av uppgifter

-stöd och metodarbete

-analys av rapporter

-spridning av uppgifter

-administration av bidrag i samband med initiativet

Extern personal

42[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

43Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

SV38

3.2.3.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:

x innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021.

2022.

2023.

2024.

2025.

2026.

2027.

TOTALT

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

xFörslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på ”diverse inkomster”

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter 

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna44

2021. 2022. 2023. 2024. 2025. 2026. 2027.

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Ej tillämpligt

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Ej tillämpligt

44Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.