Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om lånefaciliteten för den offentliga sektorn inom mekanismen för en rättvis omställning (EU-dokument COM(2020) 453)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.5.2020

COM(2020) 453 final

2020/0100 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om lånefaciliteten för den offentliga sektorn inom mekanismen för en rättvis omställning

{SWD(2020) 92 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Den 11 december 2019 antog kommissionen ett meddelande om den europeiska gröna given, med en färdplan för en ny tillväxtpolitik för Europa. Denna tillväxtpolitik bygger på ambitiösa klimat- och miljömål och på deltagandeprocesser som sammanför invånare, städer och regioner i kampen mot klimatförändringar och för miljöskydd. I enlighet med målet att på ett effektivt och rättvist sätt göra EU klimatneutralt EU till 2050 meddelades i den gröna given en mekanism för en rättvis omställning som ska tillhandahålla medel för att hantera klimatförändringarna, samtidigt som ingen lämnas utanför. De mest sårbara regionerna och människorna är de som är mest utsatta för de skadliga effekterna av klimatförändringar och miljöförstöring. Samtidigt kräver hanteringen av omställningen stora strukturförändringar. Invånare och arbetstagare kommer att påverkas på olika sätt, och inte alla medlemsstater, regioner och städer har samma utgångsläge inför omställningen, eller samma kapacitet att hantera den.

Som närmare beskrivs i meddelandet om investeringsplanen för den europeiska gröna given1, som antogs den 14 januari 2020, kommer mekanismen för en rättvis omställning att inriktas på de regioner och sektorer som påverkas mest av omställningen på grund av sitt beroende av fossila bränslen, inklusive, kol, torv och oljeskiffer, eller växthusgasintensiva industriella processer, och som har mindre kapacitet att hantera omställningen. Mekanismen för en rättvis omställning består av tre pelare: en fond för en rättvis omställning som genomförs med delad förvaltning, ett särskilt program för hållbar omställning inom InvestEU och en ny lånefacilitet för den offentliga sektorn för att möjliggöra ytterligare investeringar i de berörda regionerna.

Förslaget om inrättande av en fond för en rättvis omställning2 antogs av kommissionen den 14 januari 2020. Det anger särskilt det innehåll, det tillämpningsområde och de bestämmelser som är tillämpliga vid genomförandet av fonden. De territoriella planerna för en rättvis omställning är avgörande för programplaneringen och genomförandet av fonden – de måste innehålla de viktigaste stegen och tidsplanen för omställningsprocessen och identifiera de territorier som påverkas mest negativt av omställningen till en klimatneutral ekonomi.

Förslaget till en fond för en rättvis omställning innehåller också, i sin bilaga I, en metod som kommer att användas för att beräkna andelarna för medlemsstaternas anslag från fonden.

Förslagets tillämpningsområde och syfte

Lånefaciliteten för den offentliga sektorn i detta förslag utgör den tredje pelaren i mekanismen för en rättvis omställning. Den kommer att stödja offentliga investeringar genom förmånliga utlåningsvillkor. Investeringarna kommer att vara till nytta för de territorier som påverkas mest negativt av klimatomställningen, enligt vad som identifierats i territoriella planer för en rättvis omställning för tillämpningen av fonden för en rättvis omställning.

Lånefaciliteten kommer att bestå av en bidragsdel och en lånedel. Bidraget, som finansieras genom EU:s budget med inkomster avsatta för särskilda ändamål och budgetmedel kommer att minska den finansiella börda som drabbar stödmottagarna till följd av återbetalningen av det lån som tillhandahålls av finansieringspartnern. Medan bidragsdelen på 1,525 miljarder EUR är avsedd att genomföras med Europeiska investeringsbanken (EIB) som finansieringspartner för 10 miljarder EUR finns det en möjlighet att samarbeta med andra finansieringspartner, för att det ska vara möjligt att utforska andra former av samarbete över

COM(2020) 21 final. COM(2020) 22 final.

tiden, särskilt om unionens medel skulle öka i framtiden eller om det uppstår särskilda problem i genomförandet. Med 1,525 miljarder EUR som unionsstödet bidrar med till bidragsdelen och 10 miljarder EUR som EIB lånar ut från sina egna medel, syftar lånefaciliteten för den offentliga sektorn till att mobilisera mellan 25 och 30 miljarder euro i offentliga investeringar under perioden 2021–2027. Offentliga organ i mindre utvecklade regioner har dock ofta en lägre kapacitet vad gäller offentliga investeringar. De bidragsnivåer som tillhandahålls för projekt som stöds av sådana enheter bör därför vara jämförelsevis högre men bör inte överstiga 20 % av lånet (dvs. högst 5 procentenheter högre bidragstäckning). Mindre utvecklade regioner är de som har en BNP per capita som understiger 75 % av genomsnittlig BNP i EU-27 enligt reglerna för sammanhållningspolitiken.

I lånefacilitetens arbetsprogram kommer kriterierna att anges för urvalet av projekt och prioriteringen av dem, i de fall efterfrågan överskrider finansieringsresurserna inom de nationella anslagen. Kriterier kan anges närmare i inbjudan att lämna förslag. Kriterierna kommer att beakta hur projektet bidrar till de mål som fastställs i de territoriella planerna för en rättvis omställning, det övergripande målet att främja regional och territoriell konvergens samt bidragsdelens betydelse för projektets genomförbarhet. Projekt som bidrar direkt till klimatomställningen bör prioriteras. Kriterierna kan också omfatta principen om att sätta energieffektivitet främst, enligt förordningen om styrningen av energiunionen3 och återspeglar de principer och den vägledning som avses i avsnitt 4.2 i meddelandet om investeringsplanen för den europeiska gröna given.

Stöd inom ramen för lånefaciliteten ska endast göras tillgängligt för medlemsstater med minst en territoriell plan för en rättvis omställning som fastställts i enlighet med artikel 7 i förordning [FRO-förordningen] och som godkänts av kommissionen som en del av ett program eller en programändring. För att säkerställa tillgången till lånefaciliteten kommer bidragsdelen att vara tillgänglig för stödberättigande projekt för medlemsstaterna genom nationellt öronmärkta anslag som ska respekteras i ett första skede (uttryckta som en andel av instrumentets totala anslag). Dessa nationella andelar kommer att fastställas med den tilldelningsmetod som beskrivs i bilaga I till (FRO-förordningen).

För att jämka samman det målet med behovet att optimera lånefacilitetens ekonomiska konsekvenser och dess genomförande bör sådana nationella anslag endast öronmärkas fram till den 31 december 2024. Därefter bör de återstående medel som avsatts för lånefacilitetens bidragsdel vara tillgängliga utan någon på förhand tilldelad nationell andel och på konkurrensutsatt grund på unionsnivå. Både kommissionen och EIB kommer att se till fördelningen mellan medlemsstaterna under de tre sista åren av perioden 2021–2027 garanterar förutsägbarhet för investeringar och att de är behovsbaserade och leder till regional konvergens.

Lånefaciliteten kommer att ge stöd till offentliga organ och omfatta ett brett spektrum av investeringar, på villkor att de bidrar till att uppfylla utvecklingsbehoven i samband med omställningen till en klimatneutral ekonomi, enligt vad som beskrivs i de territoriella planerna för en rättvis omställning. Investeringarna kommer att utformas så att de beaktar tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

3Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

Genom att ge stöd till investeringar som inte ger tillräckliga inkomster och som annars inte skulle ha fått ekonomiskt stöd utan bidragsdel syftar lånefaciliteten till att ge offentliga organ de ytterligare medel som behövs för att hantera de sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar som följer av anpassningen till klimatomställningen. Den gör det också att möjligt för dessa offentliga organ, som finansieras i högre grad med offentliga medel, att bli mer resilienta vid framtida symmetriska och asymmetriska chocker, inklusive katastrofer.

Dessutom anslås medel för rådgivningsstöd för att främja utarbetande, utveckling och genomförande av stödberättigade projekt.

Komplementaritet med den första och andra pelaren i mekanismen för en rättvis omställning

Tillämpningsområdet för fonden för en rättvis omställning (den första pelaren i mekanismen för en rättvis omställning) är begränsat till investeringar för att lindra de sociala och ekonomiska kostnaderna för klimatövergången i de territorier som identifierats. Det är inriktat på ekonomisk diversifiering i dessa territorier och omskolning, stöd i arbetssökande och inkludering på arbetsmarknaden för berörda arbetstagare, i första hand genom bidrag. Den andra och tredje pelaren i mekanismen för en rättvis omställning kommer att kunna stödja ett bredare spektrum av investeringar, både ur ett sektoriellt och geografiskt perspektiv, för att stärka åtgärderna och målen för fonden för en rättvis omställning. Det kommer därför att bli möjligt med en större täckning av utvecklingsbehoven, i den utsträckning stödet gynnar regioner som identifierats i de territoriella planerna för en rättvis omställning.

Stödet inom ramen för lånefaciliteten för den offentliga sektorn kommer också att komplettera de finansiella produkter som erbjuds genom det särskilda programmet för en rättvis omställning inom InvestEU (andra pelaren i mekanismen för en rättvis omställning). Medan det programmet syftar till att locka privata investeringar och stödja offentliga investeringar med tillräckliga inkomster för att de ska vara finansiellt bärkraftiga, kommer lånefaciliteten för den offentliga sektorn att inrikta sig på offentliga investeringar med otillräckliga inkomster, som inte skulle kunna finansieras genom lån om inte bidragsdelen fanns.

Eftersom projekten, deras ekonomiska egenskaper och de stödmottagare som de vänder sig till är olika bör de tre pelarna komplettera varandra.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

EU:s åtgärder motiveras i artikel 174.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget): ”För att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen ska denna utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Unionen ska särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna”.

I artikel 175 tredje stycket i EUF-fördraget anges även att om särskilda åtgärder behöver vidtas utanför fonderna och utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som beslutas inom ramen för unionens övriga politik, får Europaparlamentet och rådet besluta om sådana särskilda åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

Unionens stöd är baserat på artikel 322.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget): ”Europaparlamentet och rådet ska genom förordningar, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört revisionsrätten, anta a) finansiella regler som särskilt ska ange närmare bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande

och om redovisning och revision, b) regler om ordningen för kontrollen av finansiella aktörers, särskilt utanordnares och räkenskapsförares, ansvar”.

•Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Omfattningen av de utmaningar som uppkommer genom omställningen till en klimatneutral ekonomi och som åtgärdas genom mekanismen för en rättvis omställning kräver EU-åtgärder. Utmaningarna i samband med omställningen har en betydande EU-dimension och kan därför bäst hanteras på EU-nivå.

Särskilt bör man förbättra offentliga organs kapacitet att få tillgång till finansiering för att kunna göra investeringar som inte genererar tillräckliga inkomster, genom att ge stöd i form av bidrag.

Att ge detta bidragsstöd på EU-nivå, med direkt förvaltning, säkerställer lika tillgång för offentliga organ från alla medlemsstater till förmån för de territorier som påverkas mest negativt av klimatomställningen – enligt vad som fastställs i de territoriella planerna för en rättvis omställning. Tillsammans med det lån som tillhandahålls av EIB gör lånefacilitetens bidragsdel de berörda investeringarna mer attraktiva även för andra finansieringskällor eller institutioner.

Dessutom respekterar lånefacilitetens utformning proportionalitetsprincipen genom att tillhandahålla tillfälligt öronmärkta nationella andelar och differentierade bidragsnivåer beroende på utvecklingsnivån i det berörda territoriet.

•Val av instrument

I enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet enligt artikel 175.3 i fördraget väljs Europaparlamentets och rådets förordning som instrument.

3.KONSEKVENSBEDÖMNING OCH SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER

• Samråd med berörda parter

I maj och juni 2018 antog kommissionen sina förslag för långtidsbudget efter 2020 och för nästa generation av program och fonder. Som en integrerad del av denna process genomförde kommissionen en rad offentliga samråd om stora utgiftsprogram för att samla in synpunkter från alla berörda parter om hur man kan dra största möjliga nytta av varje euro i EU:s budget.

Det offentliga samrådet om EU:s långtidsbudget inom sammanhållningspolitiken ägde rum 10 januari–9 mars 2018, och 4 395 svar inkom. Av de svarande ansåg 85 % att omställningen till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi, för att skydda miljön och öka motståndskraften mot klimatförändringar, är en viktig utmaning. Det var dock bara 42 % av de svarande som ansåg att utmaningen hanteras på lämpligt sätt av de nuvarande programmen och fonderna.

När det gäller förhandlingarna om långtidsbudgeten efter 2020 förespråkade Europaparlamentet i sin resolution av den 14 november 2018 ett särskilt anslag (på 4,8 miljarder EUR) till en ny fond för en rättvis energiomställning för att hantera sociala, socioekonomiska och miljömässiga konsekvenser för arbetstagare och samhällen som påverkas negativt av omställningen från kol- och koldioxidberoende.

Regionkommittén avgav ett yttrande4 om de socioekonomiska strukturförändringarna i Europas kolregioner och krävde att ytterligare medel skulle anslås för att tillgodose

4Europeiska regionkommittén, Socioekonomisk strukturomvandling av kolregioner i Europa, 136:e plenarsessionen, 7–9 oktober 2019, ECON-VI/041.

kolregionernas särskilda behov. I yttrandet föreslogs att 4,8 miljarder EUR skulle anslås till en ny fond för en rättvis energiomställning, avsedd att mildra de sociala, socioekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av omställningen i de regionerna.

I sina slutsatser från den 18 oktober 2019 betonade Europeiska rådet att rådet är fast beslutet att EU även i fortsättningen ska inta en ledande roll i en socialt rättvis grön omställning inom ramen för genomförandet av Parisavtalet. I sina slutsatser från den 12 december 2019 ställde sig Europeiska rådet också bakom målet att uppnå en klimatneutral union 2050 i linje med Parisavtalets mål. Dessutom godkände rådet principen om skräddarsytt stöd till de regioner och sektorer som påverkas mest av omställningen genom en mekanism för en rättvis omställning, inklusive en fond för en rättvis omställning., tillsammans med ett särskilt program för en rättvis omställning. inom ramen för InvestEU och en lånefacilitet för den offentliga sektorn.

•Konsekvensbedömning

Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden5 åtföljdes av en konsekvensbedömning6 som validerade det genomförandesystem som föreslagits för dessa fonder.

I konsekvensbedömningen granskades också de utmaningar som ska hanteras i nästa fleråriga budgetram och i sammanhållningspolitiken. Den bekräftade behovet att stödja en ren och rättvis energiomställning genom ett särskilt politiskt mål och en motsvarande mekanism för tematisk koncentration (se kapitel 2.2 och 3.2), vilket överensstämmer med resultatet av det offentliga samrådet.

Målet för mekanismen för en rättvis omställning är därför berättigat, eftersom det syftar till att säkerställa en rättvis energiomställning genom att minska de ekonomiska och sociala kostnaderna för omställningen till en klimatneutral ekonomi. Mekanismen för en rättvis omställning kommer inom sin tredje pelare att stödja de territorier som påverkas mest negativt, hantera utmaningarna i samband med omställningen tillhanda medel för de offentliga organen som de kan investera i projekt som underlättar övergången till klimatneutralitet.

De ojämnt spridda effekterna av energiomställningen har också framhållits i konsekvensbedömningen (se kapitel 3.3). I denna framhålls särskilt de utmaningar som drabbar de mest utsatta regionerna på grund av deras beroende av fastbränsleproduktion och den höga andelen fastbränslen i deras elproduktionsmix. Denna bedömning rättfärdigar den föreslagna koncentrationen av den tredje pelaren i mekanismen för en rättvis omställning till de territorier som påverkas mest negativt och den föreslagna tillfälliga öronmärkningen av de nationella andelarna av bidragsdelen enligt dem metod som föreslås inom ramen för fonden för en rättvis omställning.

Ovanstående analyser och element ur konsekvensbedömningen stöder målen och huvuddragen i den tredje pelaren inom mekanismen för en rättvis omställning.

De sektorer som förväntas komma i fråga för investeringsstöd är väldigt många och kan komma att omfatta offentliga investeringar inom de offentliga organens behörighetsområde, vilket kan omfatta t.ex. energi- och transportinfrastruktur, fjärrvärmenät, kollektivtrafik, energieffektivitetsåtgärder, inklusive renovering av byggnader, investeringar som stöder omställningen till en cirkulär ekonomi, restaurering och sanering av mark samt

COM(2018) 372 final. SWD(2018) 282 final.

kompetenshöjning och omskolning, utbildning och social infrastruktur. Den verksamhet som stöds kommer att identifieras på ett skräddarsytt sätt, mot bakgrund av de specifika utvecklingsbehov som anges i varje territoriell plan för en rättvis övergång.

Detta förslag åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar med en detaljerad beskrivning av syftet och motiveringen till inrättandet av lånefaciliteten, tillsammans med de mekanismer som planeras för att övervaka och utvärdera resultaten.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Den totala föreslagna budgeten för lånefacilitetens bidragsdel är 1,525 miljarder EUR. Beloppet ska enligt planerna finansieras huvudsakligen med inkomster avsatta för särskilda ändamål om 1,275 miljarder EUR och delvis med anslag som planerats inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027 om 250 miljoner EUR.

1 miljard EUR av de planerade inkomsterna som avsatts för särskilda ändamål skulle komma från det beräknade överskottet av avsättningar från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) efter dess konstituerande fas som avslutas 2022. I Efsi-förordningen fastställs inbetalningssatsen för EU-garantin på 26 miljarder EUR till 35 % vilket motsvarar 9,1 miljarder EUR som kommer att ingå i Efsi-garantifonden. Upprättandet av avsättningarna har planerats för 2015–2020 för åtaganden och för 2016–2022 för betalningar. Slutet på den investeringsperiod som föreskrivs i Efsi-förordningen för godkännanden är den 31 december 2020 och den 31 december 2022 för undertecknande av avtal mellan EIB och Europeiska investeringsfonden (EIF) och stödmottagare eller finansiella intermediärer. Inbetalningssatsen på 35 % har fastställts på grundval av en utvärdering som kommissionen gjorde i september 2016, där potentiella förluster uppskattas till 33,4 %. Den nuvarande uppskattningen av potentiella förluster baserade på uppgifter från den 31 december 2019 från EIB och EIF ligger under den procentsatsen. Den lägre procentsatsen för inbetalningar beror främst på följande omständigheter:

∙Det sammanlagda beloppet för garantianspråk på 180,2 miljoner EUR under de första fyra åren är lägre än de försiktiga antaganden som gjordes för att uppskatta potentiella förluster.

∙De verkliga finansieringskostnaderna som täcks av EU-garantin är hittills är lägre än väntat på grund av den gynnsamma räntemiljön.

∙Exponeringen för utländsk valuta är lägre än förväntat, till stor del på grund av Förenade kungarikets utträde ur EU.

Mot denna bakgrund är det därför att förvänta att 1,17 miljarder EUR av avsättningarna inte kommer att förbrukas av EU-garantin och därför 1 miljard EUR skulle kunna tilldelas den föreslagna lånefaciliteten. Enligt planerna ska denna inkomst avsättas från och med 2023, när den totala Efsi-portföljen har tecknats av EIB och EIF och en mer exakt uppskattning av potentiella förluster kan göras. Tills dess ska upprättandet av avsättningarna för Efsi-garantin fortsätta enligt de ursprungliga planerna, eftersom den låga förlustsatsen under de första fyra åren inte föregriper den framtida utvecklingen av Efsi-portföljen.

Det återstående beloppet på 525 miljoner EUR kommer delvis att finansieras från unionens budgetmedel, med 250 miljoner euro i löpande priser. Förslaget kommer att bidra till förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram och kommer att integreras i en övergripande överenskommelse om nästa fleråriga budgetram.

Slutligen kommer förslaget att finansieras med 275 miljoner EUR av inkomster avsatta för särskilda ändamål från återbetalningar från de finansieringsinstrument som inrättats genom de program som förtecknas i bilaga I till denna förordning. Det har föreslagits att även 1 miljard

EUR i InvestEU-programmet ska finansieras med återflöden från samma finansieringsinstrument. Den nuvarande uppskattningen av återbetalningar från finansieringsinstrumenten under perioden 2021–2032 uppgår till 2,1 miljarder EUR, av beräknade 5,9 miljarder EUR i tillgångar den 31 december 2020, vilket är tillräckligt för att täcka behoven för InvestEU och lånefaciliteten för den offentliga sektorn.

I enlighet med artiklarna 21.6 och 22 i budgetförordningen, i de budgetposter som omfattar inkomster avsatta för särskilda ändamål för lånefaciliteten för den offentliga sektorn och InvestEU, kommer de beräknade inkomster för året som ska anslås till lånefaciliteten för den offentliga sektorn och till InvestEU att anges i de allmänna anmärkningar som ingår i utkastet till kommissionens årliga budgetförslag.

Från det totala anslaget för bidragsdelen kommer upp till 25 miljoner EUR av inkomster avsatta för särskilda ändamål att anslås till rådgivningstjänster till stöd för utarbetandet och genomförande av stödberättigade projekt.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Den rättsliga ramen består av ett särskilt förslag till förordning om lånefaciliteten för den offentliga sektorn och är inriktad på följande huvuddrag:

∙att ange föremålet för och omfattningen av lånefaciliteten,

∙att ange målen för lånefaciliteten,

∙att beskriva budgetmedlen och den etappvisa tillgången till tillfälligt nationellt öronmärkta anslag,

∙att ange genomförandemetoden med direkt förvaltning,

∙att ange villkoren för stödberättigande,

∙att ange villkoren för hävande av bidragsöverenskommelser,

∙att fastställa formerna för stödet och tillämpliga bidragsnivåer.

2020/0100 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om lånefaciliteten för den offentliga sektorn inom mekanismen för en rättvis

omställning

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket och artikel 322 första stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande7, med beaktande av Regionkommitténs yttrande8,

med beaktande av revisionsrättens yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Kommissionen antog ett meddelande om den europeiska gröna given den 11 december 20199, med en färdplan för en ny tillväxtpolitik för Europa och med ambitiösa mål för att motverka klimatförändringar och skydda miljön. I enlighet med målet att på ett effektivt och rättvist sätt uppnå klimatneutralitet i unionen till 2050 föreslogs i den gröna given en mekanism för en rättvis omställning för att tillhandahålla medel för att hantera klimatutmaningen utan att någon hamnar utanför. De mest sårbara regionerna och människorna är de som är mest utsatta för de skadliga effekterna av klimatförändringar och miljöförstöring. Samtidigt kräver hanteringen av omställningen stora strukturförändringar.

(2)Kommissionen antog ett meddelande om investeringsplanen för den europeiska gröna given10 den 14 januari 2020. Den inrättar mekanismen för en rättvis omställning som är inriktad på de regioner och sektorer som påverkas mest av omställningen på grund av sitt beroende av fossila bränslen, inklusive kol, torv och oljeskiffer, och av växthusgasintensiva industriella processer, men som har en mindre kapacitet att finansiera de investeringar som krävs. Mekanismen för en rättvis omställning består av tre pelare: en fond för en rättvis omställning som genomförs med delad förvaltning, ett särskilt program inom InvestEU för en rättvis omställning och en lånefacilitet för den offentliga sektorn för att möjliggöra ytterligare investeringar i de berörda regionerna.

EUT C , , s. . EUT C , , s. . COM(2019) 640 final. COM(2020) 21 final.

(3)Förslaget att inrätta Fonden för en rättvis omställning antogs av kommissionen den 14 januari 202011. För att förbättra planeringen och genomförandet av fonden måste territoriella planer för en rättvis omställning antas. De bör innehålla de viktigaste stegen och en tidsplan för omställningsprocessen och även ange de territorier som drabbas hårdast av omställningen till en klimatneutral ekonomi och som har mindre kapacitet att hantera utmaningarna i samband med omställningen.

(4)En lånefacilitet för den offentliga sektorn (nedan kallad lånefaciliteten) bör tillhandahållas. Den utgör den tredje pelaren i mekanismen för en rättvis omställning och bör ge stöd till offentliga organs investeringar. Sådana investeringar ska svara på de utvecklingsbehov som följer av de omställningsrelaterade utmaningar som beskrivs i de territoriella planerna för en rättvis omställning, i den form de antogs av kommissionen. Den verksamhet som man planerar ska få stöd bör vara förenlig med och komplettera den verksamhet som får stöd inom de andra två pelarna i mekanismen för en rättvis omställning.

(5)För att öka den ekonomiska diversifieringen i de territorier som påverkas av omställningen bör lånefaciliteten omfatta ett brett spektrum av investeringar, på villkor att de bidrar till att uppfylla utvecklingsbehoven i samband med omställningen till en klimatneutral ekonomi, enligt vad som beskrivs i de territoriella planerna för en rättvis omställning. De investeringar som får stöd kan omfatta allt från energi- och transportinfrastruktur till fjärrvärmenät, grön mobilitet, smart avfallshantering, ren energi och energieffektivitetsåtgärder, inklusive renovering och ombyggnad av byggnader, stöd till omställningen till en cirkulär ekonomi, restaurering och sanering av mark samt kompetenshöjning och omskolning, utbildning och social infrastruktur, inklusive subventionerade bostäder. Infrastrukturprojekt får även omfatta lösningar som leder till ökad katastrofresiliens. En övergripande investeringsstrategi bör föredras, särskilt för territorier med stora omställningsbehov. Investeringar i andra sektorer kan också få stöd om de överensstämmer med de territoriella planer för en rättvis omställning som antagits. Genom att ge stöd till investeringar som inte ger tillräckliga inkomster syftar lånefaciliteten till att ge offentliga organ de nödvändiga extra medel som behövs för att hantera de sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar som följer av anpassningen till klimatomställningen. För att göra det lättare att identifiera investeringar med stor positiv miljöpåverkan som är stödberättigande inom ramen för lånefaciliteten kan EU:s klassificeringssystem för miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet användas.

(6)Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och anger särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörernas ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF- fördraget avser även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en ändamålsenlig EU- finansiering.

(7)Lånefaciliteten bör ge stöd i form av bidrag från unionen, kombinerade med lån från en finansieringspartner. Finansieringsramen för bidragsdelen, som genomförs av

11COM(2020) 22 final

kommissionen med direkt förvaltning, bör inte vara kopplad till kostnader, i enlighet med artikel 125 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (nedan kallad budgetförordningen)12. En sådan finansieringsform bör bidra till att uppmuntra de projektansvariga att delta och till att lånefacilitetens mål kan uppnås på ett effektivt sätt i förhållande till lånets storlek. Lånedelen bör tillhandahållas av Europeiska investeringsbanken (EIB). Lånefaciliteten kan utvidgas till att omfatta andra finansieringspartner som tillhandahåller lånedelen, när ytterligare medel för bidragsdelen blir tillgängliga eller när det krävs för ett korrekt genomförande.

(8)Av lånefacilitetens bidragsdel förväntas [250 000 000] EUR finansieras ur unionens budget i enlighet med [förslaget till ny flerårig budgetram] och bör utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av

den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning13, för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(9)275 000 000 EUR av lånefacilitetens bidragsdel kommer att finansieras genom återbetalningar från de finansieringsinstrument som inrättats genom de program som förtecknas i bilaga I till denna förordning. Inkomsterna kommer från avslutade program som är fristående från lånefaciliteten, och bör betraktas som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål genom undantag från artikel 21.3 f i budgetförordningen på grundval av artikel 322.1 i EUF-fördraget.

(10)1 000 000 000 EUR av lånefacilitetens bidragsdel bör finansieras genom det förväntade överskottet från inbetalningarna till den EU-garanti som inrättas genom

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017, som också inrättar den europeiska fonden för strategiska investeringar (nedan kallad Efsi-förordningen)14. Ett undantag bör därför göras från artikel 213.4 a i budgetförordningen, där det föreskrivs att eventuella överskott av avsättningar för en budgetgaranti ska återföras till budgeten, så att överskottet kan tilldelas lånefaciliteten. De inkomsterna bör betraktas som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål genom undantag från artikel 21.3 f i budgetförordningen på grundval av artikel 322.1 i EUF-fördraget.

(11)I enlighet med artikel 12.4 c i budgetförordningen bör de anslag som motsvarar externa inkomster avsatta för särskilda ändamål automatiskt föras över till efterföljande program eller åtgärd. Den bestämmelsen gör det möjligt att matcha den fleråriga planen för inkomster avsatta för särskilda ändamål med genomförandeplanen för projekt som finansieras genom lånefaciliteten.

(12)Medel för rådgivningsstödet bör också tillhandahållas för att främja utarbetande, utveckling och genomförande av projekt.

(13)För att säkerställa att alla medlemsstater får möjlighet att dra nytta av bidragsdelen bör en mekanism inrättas för att fastställa öronmärkta nationella andelar som ska respekteras i ett första skede, utifrån den fördelningsnyckel som föreslås i

Förordning (EU, Euratom) 2018/1046. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. http://eur-lex.europa.eu/legal-

content/SV/TXT/?uri=uriserv:OJ.C_.2013.373.01.0001.01.ENG&toc=OJ:C:2013:373:TOC Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169 1.7.2015, s. 1).

förordningen om fonden för en rättvis omställning. För att jämka samman det målet med behovet att optimera lånefacilitetens ekonomiska konsekvenser och dess genomförande bör sådana nationella anslag inte öronmärkas efter den 31 december 2024. Därefter bör de återstående medel som avsatts för bidragsdelen tillhandahållas utan någon på förhand tilldelad nationell andel och på konkurrensutsatt grund på unionsnivå, samtidigt som man säkerställer att de är förutsägbara för investeringarna och att de är behovsbaserade och leder till regional konvergens.

(14)Särskilda villkor för stödberättigande och tilldelningskriterier bör anges i arbetsprogrammet och i inbjudan att lämna förslag. I villkoren för stödberättigande och tilldelningskriterierna bör projektets relevans beaktas, när det gäller de utvecklingsbehov som beskrivs i de territoriella planerna för en rättvis omställning, det övergripande målet att främja regional och territoriell konvergens samt bidragsdelens betydelse för projektets genomförbarhet. Unionsstöd som fastställs i denna förordning bör därför endast göras tillgängligt för medlemsstater där det antagits minst en territoriell plan för en rättvis omställning. Arbetsprogrammet och ansökningsomgångarna kommer därför också att beakta de territoriella planer för en rättvis omställning som medlemsstaterna lämnar in för att säkerställa enhetlighet och konsekvens mellan de olika pelarna i mekanismen.

(15)Stöd inom lånefaciliteten bör endast ges till projekt som inte genererar ett tillräckligt flöde av egna inkomster som kan göra dem finansiellt hållbara och göra det möjligt för dem att finansiera sig enbart genom lån på marknadsmässiga villkor. De egna inkomsterna bör bestå av inkomster, budgetöverföringar ej medräknade, som genererats direkt av den verksamhet som bedrivs inom projektet, t.ex. försäljning, avgifter eller besparingar till följd av uppgradering av befintliga tillgångar.

(16)Eftersom bidragsdelen bör återspegla regionernas olikartade utvecklingsbehov i de olika medlemsstaterna bör stödet anpassas. Med hänsyn till att offentliga organ i mindre utvecklade regioner, som de definieras i artikel 102.2 i förordning [nya förordningen om gemensamma bestämmelser], ofta har en lägre investeringskapacitet bör bidragsnivån för lån till sådana enheter vara jämförelsevis högre.

(17)För att säkerställa ett effektivt genomförande av lånefaciliteten kan det bli nödvändigt att tillhandahålla rådgivningsstöd för utarbetandet, utvecklingen och genomförandet av projekten. Stödet ska tillhandahållas genom InvestEU:s rådgivningscentrum.

(18)För att påskynda genomförandet och säkerställa att medlen används i tid bör det i denna förordning fastställas särskilda skyddsåtgärder som ska ingå i bidragsöverenskommelserna. För att uppnå det målet bör kommissionen, i enlighet med proportionalitetsprincipen, kunna minska eller häva unionsstöd vid allvarliga brister på framsteg i genomförandet av projektet. Budgetförordningen innehåller bestämmelser om genomförandet av unionens budget. För att säkerställa samstämmighet i genomförandet av unionens finansieringsprogram bör budgetförordningen tillämpas på bidragsdelen och på medel till rådgivningsstöd som tillhandahålls inom lånefaciliteten.

(19)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och rådets förordning (EU) 2017/1939 bör unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, omfattande bland annat förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I synnerhet

gäller att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, bör få utföra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten, enligt vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371, utreda och lagföra brott mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med budgetförordningen måste varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullt ut för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs samt säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(20)För att komplettera och ändra vissa icke väsentliga delar i den här förordningen bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget när det gäller att delegera vidare vissa genomförandeuppgifter till genomförandeorgan samt att ändra delar i bilaga II till den här förordningen avseende nyckelprestationsindikatorerna. Det är särskilt viktigt att kommissionen kan genomföra lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(21)För att fastställa en lämplig budgetram för lånefacilitetens bidragsdel fram till den 31 december 2024 bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att fastställa de tillgängliga nationella anslagen uttryckta i andelar av lånefacilitetens totala finansieringsram för varje medlemsstat i enlighet med den metod som fastställs i bilaga I till förordning [FRO-förordningen]. Genomförandebefogenheterna bör tilldelas utan kommittéförfarande eftersom andelarna är en direkt följd av tillämpningen av en på förhand fastställd beräkningsmetod.

(22)Målet med denna förordning, nämligen att få fram offentliga investeringar i de territorier som påverkas mest av övergången till klimatneutralitet genom att tillgodose motsvarande utvecklingsbehov, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna. De viktigaste anledningarna till detta är att det är svårt för offentliga organ att ge stöd till investeringar som inte genererar tillräckliga flöden av egna inkomster och som främjar de territorier som påverkas mest negativt av klimatomställningen utan bidrag från EU, samt behovet av en enhetlig genomföranderam med direkt förvaltning. Eftersom målen kan uppnås bättre på unionsnivå kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning föreskrivs en lånefacilitet för den offentliga sektorn (nedan kallad lånefaciliteten) till stöd för offentliga organ, bestående av bidrag från unionens budget och lån från finansieringspartnerna, och fastställs lånefacilitetens mål. I förordningen fastställs även reglerna för bidragsdelen av unionens stöd inom lånefaciliteten och särskilt dess budget för perioden 2021–2027, de olika formerna av unionsstöd samt bestämmelser om stödberättigande.

Lånefaciliteten ska stödja territorier i unionen som står inför allvarliga sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar till följd av omställningen till en klimatneutral ekonomi i unionen till 2050.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.administrativ överenskommelse: det rättsliga instrument som inrättar en ram för samarbetet mellan kommissionen och en finansieringspartner och som anger deras respektive uppgifter och ansvarsområden i samband med genomförandet av lånefaciliteten i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

2.stödmottagare: en juridisk person inom den offentliga sektorn, etablerad i en medlemsstat som ett offentligrättsligt organ eller som ett privaträttsligt organ som

anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, och med vilken en bidragsöverenskommelse har undertecknats inom ramen för lånefaciliteten.

3.finansieringspartner: EIB, andra internationella finansinstitut, nationella utvecklingsbanker och finansinstitut med vilka kommissionen undertecknar en administrativ överenskommelse om samarbete inom lånefaciliteten.

4.projekt: en åtgärd som av kommissionen identifierats som stödberättigande, finansiellt och tekniskt oberoende och som har ett på förhand fastställt mål och en fastställd period under vilken det ska genomföras och slutföras.

5territoriell plan för en rättvis omställning: en plan som upprättats i enlighet med artikel 7 i förordning [FRO-förordningen] och som godkänts av kommissionen.

6.låneordning: ett lån som finansieringspartner beviljar en stödmottagare och som är avsett att finansiera en uppsättning på förhand fastställda projekt inom lånefaciliteten.

Artikel 3

Mål

1.Det allmänna målet för lånefaciliteten är att hantera allvarliga socioekonomiska problem som härrör från omställningen till en klimatneutral ekonomi till förmån för de unionsterritorier som identifieras i de territoriella planer för en rättvis omställning

som medlemsstaterna har utarbetat i enlighet med artikel 7 i förordning [FRO- förordningen].

2.Lånefaciliteten ska ha det särskilda målet att öka de investeringar inom offentlig sektor som görs för att tillgodose de regionala utvecklingsbehov som identifieras i de territoriella planerna för en rättvis omställning, genom att underlätta finansiering av projekt som genererar ett tillräckligt flöde av egna inkomster och som inte skulle finansieras utan inslaget av bidrag från unionens budget.

3.Denna förordning syftar till att uppnå det särskilda målet i punkt 2, men också till att tillhandahålla rådgivningsstöd för utarbetande, utveckling och genomförande av stödberättigande projekt när det behövs. Rådgivningsstödet ska tillhandahållas i enlighet med reglerna och genomförandemetoderna för InvestEU:s rådgivningscentrum, som inrättas genom artikel [20] i förordning [InvestEU- förordningen].

Artikel 4

Budget

1.Utan att det påverkar de ytterligare medel som anslagits i unionens budget för perioden 2021–2027 ska bidragsdelen av lånefacilitetens stöd finansieras med

a)medel från unionens budget , med ett belopp på 250 000 000 EUR i löpande priser och

b)inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt punkt 2, med ett högsta belopp på 1 275 000 000 EUR i löpande priser.

2.De medel som avses i punkt 1 b ska tillhandahållas genom återbetalningar från finansieringsinstrument som inrättas inom de program som förtecknas i bilaga I till denna förordning, med ett högsta belopp på 275 000 000 EUR, och från överskottet från inbetalningarna till EU-garantin som inrättades genom Efsi-förordningen, med ett högsta belopp på 1 000 000 000 EUR.

3.De medel som avses i punkt 1 får kompletteras med ekonomiska bidrag från medlemsstater, tredjeländer och från EU-externa organ. Medlen ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i budgetförordningen.

4.Genom undantag från artikel 21.3 f i budgetförordningen ska medel från återbetalningar som avses i punkt 1 b utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i budgetförordningen. Genom undantag från artikel 213.4 a i budgetförordningen ska medel från det överskott från inbetalningar inom Efsi som avses i punkt 1 b utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i budgetförordningen.

5.Ett belopp på upp till 2 % av de medel som avses i punkt 1 får användas för tekniskt och administrativt stöd till genomförandet av instrumentet, t.ex. till förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive företagsinformations- och tekniksystem, samt till administrativa utgifter och avgifter till finansieringspartnerna.

6.Medel på upp till ett belopp på 25 000 000 EUR som ingår i de medel som avses i punkt 1 ska tillhandahållas för den verksamhet som anges i artikel 3.3.

7.Budgetmässiga åtaganden för åtgärder som sträcker sig över mer än ett budgetår får delas upp i årliga delåtaganden.

KAPITEL II

UNIONSSTÖD

Artikel 5

Former av unionsstöd och genomförandemetoder

1.Unionsstöd som tillhandahålls inom ramen för lånefaciliteten ska tillhandahållas i form av bidrag i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

2.Unionsstöd som tillhandahålls inom ramen för lånefaciliteten ska genomföras med direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen.

3.Kommissionen får delegera befogenheter att genomföra uppgifter som ingår i det unionsstöd som tillhandahålls inom ramen för lånefaciliteten till genomförandeorgan i enlighet med artikel 69 i budgetförordningen, i syfte att uppnå bästa möjliga förvaltning och effektivitet inom faciliteten.

Artikel 6

Medlens tillgänglighet

1.De medel som avses i artikel 4.1 ska, efter avdrag för en avsättning för de tekniska och administrativa utgifter som avses i artikel 4.5, användas för att finansiera projekt i enlighet med punkterna 2 och 3.

2.För bidrag som beviljas efter ansökningsomgångar som inleds senast den 31 december 2024 får det unionsstöd som tilldelas stödberättigade projekt i en medlemsstat inte överskrida de nationella andelar som anges i det beslut som kommissionen ska anta i enlighet med punkt 4.

3.För bidrag som beviljas enligt ansökningsomgångar som inleds från och med den 1 januari 2025 ska unionsstöd som tilldelas stödberättigande projekt tillhandahållas utan någon på förhand tilldelad nationell andel och på konkurrensutsatt grund på unionsnivå tills de återstående medlen har uttömts. Vid tilldelningen av sådana bidrag ska man beakta att behovet av att säkerställa att investeringarna är förutsägbara och att man främjar regional konvergens.

4.Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut som fastställer de respektive andelarna för varje medlemsstat till följd av tillämpningen av den metod som anges i bilaga I till förordning [FRO-förordningen] i form av procentandelar av de totala tillgängliga medlen.

Artikel 7

Administrativa överenskommelser med finansieringspartnerna

En administrativ överenskommelse ska ingås mellan kommissionen och finansieringspartnern innan lånefaciliteten genomförs med den finansieringspartnern. I överenskommelsen ska varje parts rättigheter och skyldigheter anges, även när det gäller revisions- och kommunikationsarrangemang.

KAPITEL III

STÖDBERÄTTIGANDE

Artikel 8

Stödberättigande projekt

Endast projekt som bidrar till de mål som avses i artikel 3 och som uppfyller samtliga följande villkor ska berättiga till unionsstöd inom ramen för lånefaciliteten:

a)Projekten ger mätbara effekter när det gäller att hantera allvarliga sociala, ekonomiska eller miljömässiga utmaningar som följer av omställningen till en klimatneutral ekonomi och stöder sådana territorier som identifieras i en territoriell plan för en rättvis omställning, även om projekten inte är belägna i dessa territorier.

b)Projekten får inte stöd inom ramen för något annat unionsprogram.

c)Projekten får ett lån från finansieringspartnern inom lånefaciliteten.

d)Projekten genererar inte ett tillräckligt flöde av egna inkomster som gör att de kan finansieras utan unionsstöd.

Artikel 9

Personer och enheter som är berättigade till stöd

Trots de kriterier som anges i artikel 197 i budgetförordningen är endast juridiska personer inom den offentliga sektorn, etablerade i en medlemsstat som ett offentligrättsligt organ eller som ett privaträttsligt organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, berättigade att ansöka som potentiella stödmottagare enligt denna förordning.

KAPITEL IV

BIDRAG

Artikel 10

Bidrag

1.Bidrag ska ges i form av finansiering som inte är kopplad till kostnader i enlighet med artikel 125.1 a i budgetförordningen.

2.Bidragsbeloppet får inte överstiga 15 % av det lån som beviljas av finansieringspartnern inom ramen för lånefaciliteten. För projekt i territorier belägna i Nuts 2-regioner med en BNP per capita på högst 75 % av genomsnittlig BNP i EU- 27 enligt artikel [102.2] i förordning [nya förordningen om gemensamma bestämmelser] får bidragsbeloppet inte överstiga 20 % av det lån som tillhandahålls av finansieringspartnern.

3.Betalningar av ett beviljat bidrag får delas upp i flera delbetalningar kopplade till framstegen i genomförandet enligt vad som fastställs i bidragsöverenskommelsen.

Artikel 11

Minskning eller hävande av bidrag

1.Utöver de skäl som anges i artikel 131.4 i budgetförordningen och efter samråd med finansieringspartnern får bidragsbeloppet minskas eller bidragsöverenskommelsen hävas om det ekonomiskt mest betydelsefulla varu-, byggentreprenad- eller

tjänstekontraktet inte har undertecknats inom två år efter undertecknandet av bidragsöverenskommelsen, i fall då ett sådant kontrakt planeras enligt bidragsöverenskommelsen.

2.Om unionsstödet kombineras med låneordningar och om varu- eller tjänstekontrakt inte planeras ska punkt 1 inte tillämpas.

I sådana fall och efter samråd med finansieringspartnern får bidragsbeloppet minskas eller bidragsöverenskommelsen hävas, och alla relaterade belopp som betalats ut får återkrävas i enlighet med villkoren i bidragsöverenskommelsen.

KAPITEL V

RÅDGIVNINGSSTÖD

Artikel 12

Rådgivningsstöd

1.Rådgivningsstödet enligt den här förordningen ska genomföras med indirekt förvaltning, i enlighet med reglerna och genomförandemetoderna för InvestEU:s rådgivningscentrum, som inrättats genom artikel [20] i förordning [InvestEU- förordningen].

2.Verksamhet som är nödvändig för att stödja utarbetande, utveckling och genomförande av projekt ska berättiga till rådgivningsstöd.

KAPITEL VI

PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING

OCH KONTROLLER

Artikel 13

Arbetsprogram

Lånefaciliteten ska genomföras genom arbetsprogram som fastställs i enlighet med artikel 110 i budgetförordningen. Arbetsprogrammen ska innehålla uppgifter om de nationella andelarna av medlen, inklusive eventuella ytterligare medel, för varje medlemsstat i enlighet med artiklarna 4.1 och 6.2 i den här förordningen.

Artikel 14

Övervakning och rapportering

1.Nyckelprestationsindikatorer för att övervaka genomförandet av lånefaciliteten och dess framsteg i förhållande till målen i artikel 3 fastställs i bilaga II.

2.Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter om de indikatorer som avses i punkt 1 samlas in effektivt, ändamålsenligt och i rätt tid. Stödmottagarna ska i samarbete med finansieringspartnerna förse kommissionen med uppgifter om indikatorerna.

3.Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 för att ändra bilaga II vad gäller de indikatorer som avses i punkt 1.

Artikel 15

Utvärdering

1.Utvärderingar av genomförandet av lånefaciliteten och dess förmåga att nå de mål som anges i artikel 3 ska genomföras i tillräckligt god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.Interimsutvärderingen av lånefaciliteten ska göras senast den 30 juni 2025, när tillräcklig information om genomförandet av faciliteten förväntas finnas tillgänglig. Utvärderingen ska särskilt visa hur det unionsstöd som tillhandahållits genom lånefaciliteten ska ha bidragit till att tillgodose behoven i de territorier som genomför de territoriella planerna för en rättvis omställning.

3.Vid slutet av genomförandeperioden och senast den 31 december 2031 ska en slutlig utvärderingsrapport om lånefacilitetens resultat och långsiktiga effekter upprättas.

Artikel 16

Revisioner

1.Revisioner av användningen av unionens stöd som tillhandahålls genom lånefaciliteten och som utförs av personer eller enheter, även andra än de som görs på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

2.Finansieringspartnerna ska förse kommissionen och eventuella utsedda revisorer med alla tillgängliga handlingar som behövs för att båda dessa myndigheter ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Artikel 17

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 14 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 14 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

KAPITEL VII

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 18

Information, kommunikation och publicitet

1.Stödmottagarna och finansieringspartnerna ska se till att tillhandahålls inom lånefaciliteten synliggörs, särskilt när projekten och deras resultat, genom att tillhandahålla riktad målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

det unionsstöd som det gäller att främja information till olika

2.Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende lånefaciliteten, de finansierade projekten och deras resultat. Medel som tilldelats lånefaciliteten ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

Artikel 19

Övergångsbestämmelser

Om så är nödvändigt får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka utbetalningen av delar av det unionsstöd i form av bidrag som tillhandahålls i enlighet med artikel 6.2, för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 20

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den [...] [tjugonde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om lånefaciliteten för den offentliga sektorn inom mekanismen för en rättvis omställning

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

Miljö- och klimatåtgärder, i väntan på godkännande av förslagen om den fleråriga budgetramen

1.3.Typ av förslag eller initiativ X en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd15

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Andra halvåret 2020 – förordningen antas

Från och med 2020 – territoriella planer för en rättvis omställning utarbetas i medlemsstaterna

Första halvåret 2021 – en administrativ överenskommelse med Europeiska investeringsbanken undertecknas

Första halvåret 2021 – det fleråriga arbetsprogrammet antas som genomförandeakt Andra halvåret 2021 – de första ansökningsomgångarna inleds

1.4.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

EU:s åtgärder för lånefaciliteten för den offentliga sektorn (nedan kallad lånefaciliteten) motiveras med målen i artikel 174 i EUF-fördraget, där det anges att särskild hänsyn ska tas till områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar.

Omställningen till en klimatneutral ekonomi är en utmaning för alla medlemsstater. Den kommer att vara särskilt krävande för de medlemsstater som är starkt beroende av fossila bränslen eller koldioxidintensiva industrier som ska fasas ut eller som

15I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

kraftigt påverkas av omställningen och som saknar de ekonomiska medlen att anpassa sig för att bli klimatneutrala. Lånefaciliteten bidrar till att övervinna utmaningarna i samband med omställningen i de territorier som påverkas mest, genom att stödja investeringar i den offentliga genom förmånliga finansieringsvillkor.

1.4.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder Ej tillämpligt

1.4.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Lånefaciliteten kommer att genomföras i synergi och komplementaritet med de andra pelarna i mekanismen för en rättvis omställning, t.ex. fonden för en rättvis omställning (första pelaren) och programmet för en rättvis omställning inom ramen för InvestEU (andra pelaren).

Tillämpningsområdet för fonden för en rättvis omställning är begränsat till investeringar för att lindra de sociala och ekonomiska kostnaderna för klimatövergången i de territorier som identifierats. Det är inriktat på ekonomisk diversifiering i dessa territorier och omskolning, stöd i arbetssökande och inkludering på arbetsmarknaden för berörda arbetstagare, i första hand genom bidrag. Den andra och tredje pelaren i mekanismen för en rättvis omställning kommer att kunna stödja ett bredare spektrum av investeringar, både ur ett sektoriellt och geografiskt perspektiv, för att stärka åtgärderna och målen för fonden för en rättvis omställning. Det kommer därför att bli möjligt med en större täckning av utvecklingsbehoven.

Stödet inom ramen för lånefaciliteten kommer också att komplettera de finansiella produkter som erbjuds genom det särskilda programmet för en rättvis omställning inom InvestEU. Medan det programmet skulle stödja offentliga investeringar med tillräckliga inkomster för att vara finansiellt bärkraftiga, kommer lånefaciliteten att inrikta sig på investeringar med otillräckliga inkomster, som inte skulle kunna finansieras utan bidragsdelen.

1.5.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

–X Budgetkonsekvenser från 2021 till 2027 för åtagandebemyndiganden och från 2021 till efter 2027 för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet16

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–X Genom dess avdelningar.

–X Genom ett genomförandeorgan (se nedan)  Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom delegering av budgetgenomförandet till

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Beroende på resultatet av den kommande kostnads-nyttoanalysen skulle större delen av budgeten kunna genomföras genom delegering till ett genomförandeorgan, i vilket fall kommissionens avdelningar endast skulle hantera bedömningen av ansökningsomgångarna.

16Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

En halvtidsöversyn kommer att göras av lånefaciliteten senast den 30 juni 2025 för att bedöma dess ändamålsenlighet, effektivitet, konsekvens och relevans och för att bedöma hur unionens stöd kommer att ha bidragit till att hantera utvecklingsbehoven i territorier som får stöd för en rättvis omställning.

Systemet för prestationsrapportering kommer att säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförande och resultat samlas in vid rätt tidpunkt på ett resurseffektivt och ändamålsenligt sätt. I detta syfte kommer proportionella rapporteringskrav att ställa på stödmottagarna av lånefacilitetens bidragsdel.

Rapporteringen kommer också att syfta till att planera utbetalningen av de delade anslagen i bidragsdelen, som är kopplad till framstegen i genomförandet, i enlighet med villkoren i bidragsöverenskommelserna.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Lånefaciliteten kommer att genomföras med direkt förvaltning. Den kommer att delegeras till ett genomförandeorgan, beroende på resultatet av en kostnadsnyttoanalys och tillhörande beslut som ska fattas, i syfte att säkerställa en robust projektplanering.

Lånefaciliteten kommer att genomföras genom en kombination av bidrag, som till delas stödmottagare som också kommer att vara låntagare i lånedelen, antingen med individuella lån eller med ramlån.

Kontrollstrategin kommer att återspegla detta och vara inriktad på tre viktiga skeden i genomförandet av bidragen, i enlighet med budgetförordningen:

–Anordnande av ansökningsomgångar och urval av förslag som passar in i programmets syften.

–Operativa kontroller och övervaknings- och förhandskontroller som omfattar projektgenomförande, offentlig upphandling, förfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalningar etc.

–Efterhandskontroll av projekt och betalningar.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Följande risker har identifierats:

–Förseningar i inlämnandet av ansökningar, särskilt när det gäller ramlån.

–Förseningar i projektens genomförande.

–Möjliga felaktigheter i eller missbruk av EU-medel.

Dessa risker ska hanteras genom en uppsättning åtgärder:

–Berörda parters deltagande från ett tidigt stadium och utarbetande av de territoriella planerna för en rättvis omställning.

–Rådgivningsstöd för utarbetande av projekt, på efterfrågestyrd basis.

–Optimering av organisationen av ansökningsomgångarna.

–Lämplig budgetflexibilitet, särskilt i fråga om utbetalningen av de delade anslagen i bidragsdelen.

–Möjligheten att häva bidragsöverenskommelser och att minska stödbeloppen i händelse av otillfredsställande eller långsamt genomförande av projekten.

Kontrollerna ska stödjas genom en årlig riskbedömning nedifrån och upp, en systematisk bedömning av kontrollramen och en ändamålsenlig rapportering av avvikelser (registrering av undantag och bristande överensstämmelse) samt genom korrigerande åtgärder som vidtas i samband med rekommendationer utfärdade av tjänsten för internrevision, Europeiska revisionsrätten och den myndighet som beviljar ansvarsfrihet.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kostnaden för och nyttan med kontroller

Om man antar att lånefaciliteten kommer att förvaltas av kommissionen skulle kontrollkostnaderna kunna uppgå till mindre än 0,5 % av betalningsbemyndigandena.

Kontrollerna har följande fördelar:

–Man undviker att satsa på svagare eller bristfälliga förslag.

–Man optimerar planeringen och användningen av EU-medel, för att säkra EU- mervärdet.

–Man säkerställer kvaliteten på bidragsöverenskommelserna och undviker misstag i identifieringen av juridiska personer som är stödmottagare.

–Man upptäcker fel som påverkar verksamhetens laglighet och korrekthet i revisionsskedet.

Uppskattad felnivå:

–Eftersom lånefaciliteten är ett nytt instrument kan felfrekvensen inte uppskattas på ett korrekt sätt.

–Med tanke på liknande program som genomförs med direkt förvaltning bör dock den uppskattade felnivån befinnas sig i intervallet 1–2 %.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategin för bedrägeribekämpning.

Kommissionens generaldirektorat med ansvar för bidrag enligt denna förordning åtar sig att skydda unionens ekonomiska intressen i enlighet med kommissionens strategi för bedrägeribekämpning – förstärkta åtgärder för att skydda EU:s budget, COM(2019) 196 final, 29.4.2019. Åtgärderna för bedrägeribekämpning omfattar särskilt förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, effektiva kontroller, återkrav av felaktigt utbetalda belopp och, om oriktigheter upptäcks, effektiva, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95, (Euratom, EG) nr 2185/96 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

Kommissionens avdelningar kommer att säkerställa att deras strategi för hantering av bedrägeririsker används för att identifiera högriskområden, med beaktande av en sektorspecifik kostnads-nyttoanalys samt arbetet med bedrägeriförebyggande åtgärder och riskanalys vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Bidragsöverenskommelser och upphandlingsavtal som ingås av de genomförande generaldirektoraten kommer att baseras på standardmallar där de allmänt tillämpliga åtgärderna för bedrägeribekämpning ingår, inklusive den befogenhet att utföra revisioner, kontroller och inspektioner på plats som nämns ovan. Kommissionen, dess företrädare och revisionsrätten kommer att ha befogenhet till revision, av handlingar och på plats, av alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som har mottagit medel från unionen.

Olaf kommer, i enlighet med förfarandena i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, att få utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar

Europeiska unionens ekonomiska intressen i samband med en bidragsöverenskommelse, ett bidragsbeslut eller ett kontrakt som rör sådan

finansiering. Europeiska åklagarmyndigheten får i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som skadar unionens ekonomiska intressen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

	Budgetrubrik	Typ av		Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik	anslag		Bidrag
Rubrik i		anslag
den
den
fleråriga			från Efta-	från	från	enligt artikel
budgetrame		Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän	från	[21.2 b] i
budgetrame		Diff./Icke-	18	kandidatlän		[21.2 b] i
n		diff.17	länder	der19	tredjelä	budgetförordninge
					nder	n
						n

03.
Naturres	XX.YY.01 [Mekanismen för en rättvis
urser	omställning – lånefaciliteten för den	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
och	offentliga sektorn]
miljö

	XX.YY.01 [Mekanismen för en rättvis
	omställning – lånefaciliteten för den	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	offentliga sektorn, administrativt stöd]

Diff. = differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer på västra Balkan.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga				3		Naturresurser och miljö
	budgetramen				3		Naturresurser och miljö
	budgetramen


							2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
							2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027	TOTALT
														2027

Driftsanslag	(uppdelade	enligt	de	Åtaganden		(1)	0	0	50,000	50,000	50,000	50,000	50,000		250,000
Driftsanslag	(uppdelade	enligt	de
budgetrubriker som förtecknas under 3.1)				Betalningar		(2)	0	0	50,000	50,000	50,000	50,000	50,000		250,000
				Betalningar		(2)	0	0	50,000	50,000	50,000	50,000	50,000		250,000

TOTALA anslag för ramanslagen för				Åtaganden		=1+3	0	0	50,000	50,000	50,000	50,000	50,000		250,000
TOTALA anslag för ramanslagen för
programmet				Betalningar		=2+3	0	0	50,000	50,000	50,000	50,000	50,000	-	250,000
				Betalningar		=2+3	0	0	50,000	50,000	50,000	50,000	50,000	-	250,000

250 000 000 EUR av finansieringsramen för lånefaciliteten för den offentliga sektorn inom mekanismen för en rättvis omställning kommer att finansieras inom åtagandetaket för rubrik 3 i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

Huvuddelen av lånefacilitetens finansieringsram, dvs. det återstående beloppet på 1 275 000 000 EUR kommer att finansieras genom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, från det beräknade överskottet från avsättningarna till Europeiska fonden för strategiska investeringar och från återbetalningar från finansieringsinstrument. Av detta belopp kan upp till 25 000 000 EUR avsättas för att sådan stödverksamhet som avses i artikel 3.3 (rådgivningsstöd) och 29 700 000 EUR ska avsättas för administrativa utgifter, inklusive utgifter för extern personal.

Den preliminära fördelningen av utgifter (åtaganden och betalningar), inklusive finansiering från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, är följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Totalt
	9,100	9,100	600,000	502,000	201,600	101,600	101,600	1 525,000
Varav anslag för administrativa
utgifter	4,100	4,100	4,100	4,100	4,100	4,600	4,600	29,700

Rubrik i den fleråriga	7	”Administrativa utgifter”
budgetramen	7	”Administrativa utgifter”
budgetramen

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt , vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

								Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2021		2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
		2021		2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027	TOTALT
										2027

Personalresurser
Övriga administrativa utgifter

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den	(summa åtaganden =
fleråriga budgetramen	summa betalningar)
								Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027	TOTALT
										2027

TOTALA anslag	Åtaganden				50,000	50,000	50,000	50,000	50,000		250,000
för samtliga RUBRIKER
för samtliga RUBRIKER	Betalningar				50,000	50,000	50,000	50,000	50,000		250,000
i den fleråriga budgetramen					50,000	50,000	50,000	50,000	50,000
i den fleråriga budgetramen

3.2.2.Sammanfattning av beräknad inverkan på anslagen av administrativ natur

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Övriga administrativa
utgifter

Delsumma RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen


Belopp utanför
RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	1,600	1,600	1,600	1,600	1,600	1,600	1,600	11,200
Personalresurser								11,200

Andra utgifter av	2,500	2,500	2,500	2,500	2,500	3,000	3,000	18,500
administrativ natur	2,500	2,500	2,500	2,500	2,500	3,000	3,000	18,500
administrativ natur

Delsumma
för belopp utanför
RUBRIK 7	4,100	4,100	4,100	4,100	4,100	4,600	4,600	29,700
i den fleråriga
budgetramen


TOTALT	4,100	4,100	4,100	4,100	4,100	4,600	4,600	29,700

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
vid huvudkontoret eller vid
kommissionens kontor i medlemsstaterna

vid delegationer

forskning

 Extern personal (i heltidsekvivalenter): (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid
delegationerna) 20
Rubrik 7
Som finansieras	– vid
genom RUBRIK 7	huvudkontoret
i den fleråriga
i den fleråriga	– vid delegationer
budgetramen	– vid delegationer

Som finansieras	– vid
genom	huvudkontoret
ramanslagen för
ramanslagen för	– vid delegationer
programmet 21	– vid delegationer
Forskning

Annan (inkomster avsatta för särskilda		20	20	20	20	20	20	20
ändamål)

TOTALT

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel. Ytterligare personal kommer endast att utgöras av extern personal och kommer uteslutande att finansieras genom inkomster avsatta för särskilda ändamål.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	∙	Politikutveckling och strategi
Tjänstemän och tillfälligt anställda	∙ Samordning och kommunikation med samtliga intressenter (medlemsstater,
(befintlig personal)
(befintlig personal)		tredjeländer, andra generaldirektorat och EU-institutioner, tematiska och regionala
		forum osv.)
	∙ Utveckling av det årliga arbetsprogrammet, urvalsprocess
	∙ Utformning av årliga ansökningsomgångar, utvärdering
Extern personal	∙	Stöd till urvalsprocess
	∙	Stöd till förvaltning av årliga ansökningsomgångar och urval av projekt för
		ekonomiskt stöd från EU
	∙ Stöd till ekonomisk och operativ projektledning
	∙ Stöd till organisation för utvärderingar

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

3.2.3.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:

–X innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter för bidraget

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT

Ange	vilken		extern
organisation		eller	annan
källa	som	bidrar till
finansieringen

TOTALA anslag som
tillförs genom
medfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–X Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter X

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna22
Budgetrubrik i den årliga
budgetens inkomstdel:	2021	2022		2023	2024	2025	2026	2027
	2021	2022		2023	2024	2025	2026	2027

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

XX.YY.01 [Mekanismen för en rättvis omställning – lånefaciliteten för den offentliga sektorn]

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

[…]

22Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.