Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) (EU-dokument COM(2018) 465)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.6.2018

COM(2018) 465 final

2018/0247 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III)

{SEC(2018) 310 final} - {SWD(2018) 337 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Bakgrund och syfte

Detta förslag bör ses som en del av den fleråriga budgetramen som beskrivs i meddelandet från kommissionen En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum – Flerårig budgetram 2021–20271. I meddelandet anges de viktigaste prioriteringarna och den övergripande budgetramen för EU:s program för yttre åtgärder under rubriken ”Grannskapet och omvärlden”. Här ingår instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III).

I detta förslag föreskrivs att IPA III ska tillämpas från och med den 1 januari 2021. Förslaget läggs fram för en union med 27 medlemsstater. Detta överensstämmer med Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen. Anmälan mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

I artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen anges att varje europeisk stat som respekterar värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, och förbinder sig att främja dessa värden, får ansöka om att bli medlem av unionen. En europeisk stat som har ansökt om det kan bli medlem av unionen först när det har bekräftats att den uppfyller de kriterier för medlemskap som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993 (nedan kallade Köpenhamnskriterierna) och förutsatt att unionen har förmåga att integrera den nya medlemmen.

Köpenhamnskriterierna gäller

∙stabiliteten hos de institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter,

∙förekomsten av en fungerande marknadsekonomi och kapaciteten att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna i unionen, samt

∙kapaciteten att inte bara utnyttja rättigheterna utan även axla skyldigheterna enligt fördragen och att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål.

Utvidgningsprocessen bygger på fastställda kriterier samt stränga och rättvisa villkor. Varje kandidatland eller potentiell kandidat bedöms på grundval av sina egna meriter. Bedömningen av de uppnådda framstegen och identifieringen av bristerna ger incitament och vägledning för kandidater eller potentiella kandidater att genomföra de nödvändiga långtgående reformerna. För att utvidgningen ska bli verklighet är ett kraftfullt engagemang för strategin ”det grundläggande först”2 fortsatt av avgörande betydelse. Utvidgningsprocessen stärker freden,

COM (2018) 321 final, tillgängligt på https://ec.europa.eu/commission/future-europe/eu-budget-future_sv

I strategin ”det grundläggande först” kopplas rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter samman med de två andra avgörande områdena i anslutningsprocessen: ekonomisk styrning – ökat fokus på ekonomisk utveckling och förbättrad konkurrenskraft – och stärkta demokratiska institutioner och reform av den offentliga förvaltningen. Var och en av de tre grundpelarna är av avgörande betydelse för reformprocesserna i kandidatländerna och de potentiella kandidaterna och behandlar de viktigaste frågorna för medborgarna.

demokratin och stabiliteten i Europa och gör det möjligt för unionen att hantera globala utmaningar bättre. Utvidgningsprocessens förändringspotential utgör en drivkraft för långtgående politiska och ekonomiska reformer i utvidgningspartnerna, vilket även gynnar unionen som helhet. Framstegen mot anslutning beror på varje sökandes respekt för unionens värderingar och dess förmåga att genomföra nödvändiga reformer för att anpassa sina politiska, institutionella, rättsliga, förvaltningsmässiga och ekonomiska system till unionens bestämmelser, standarder, politik och praxis.

I november 2015 fastställde Europeiska kommissionen en strategi på medellång sikt för unionens utvidgningspolitik3, som fortfarande gäller idag. Den nuvarande utvidgningsagendan omfattar partnerna på västra Balkan samt Turkiet. Anslutningsförhandlingar har inletts med kandidatländerna Turkiet (2005), Montenegro (2012) och Serbien (2014). F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har varit en kandidat sedan 2005 och Albanien fick status som kandidat år 2014. Bosnien och Hercegovina (som lämnade in sin ansökan om medlemskap i EU i februari 2016) och Kosovo* (med vilket ett stabiliserings- och associeringsavtalet trädde i kraft i april 2016) är potentiella kandidater. Den 17 april 2018 rekommenderade kommissionen rådet att inleda anslutningsförhandlingar med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Albanien, mot bakgrund av de framsteg som uppnåtts. Detta skulle upprätthålla och fördjupa det nuvarande reformarbetet.

Europeiska kommissionen bekräftade de konkreta meritbaserade utsikterna till unionsmedlemskap för västra Balkan i sitt meddelande Ett trovärdigt utvidgningsperspektiv för och ökat EU-engagemang med västra Balkan4. Det är ett starkt budskap om stöd för hela västra Balkan och ett tecken på unionens engagemang för regionens europeiska framtid.

Kommissionen har haft en öppen och konstruktiv dialog med Turkiet och utnyttjar varje tillfälle att understryka att Turkiets uttalade vilja till en EU-anslutning måste gå hand i hand med motsvarande åtgärder och reformer. Kommissionen är också angelägen om att fortsätta samarbetet med Turkiet på ett antal nyckelområden av gemensamt intresse. Dessa inbegriper handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser, energi, transport, migration och asyl, utrikespolitik, säkerhet och kampen mot terrorism.

Tre viktiga frågor har varit vägledande för detta förslag till förordning:

∙För perioden 2021–2027 bör IPA III tydligt utformas som en del av den nya strategin för västra Balkan, och bör återspegla utvecklingen i förbindelserna med Turkiet. IPA III återspeglar målen för den nya strategin i syfte att

∙maximera verkan av de flaggskeppsinitiativ som anges i strategin,

∙bidra till omdaningsprocessen på västra Balkan under nästa period,

∙genomföra kraftfulla ekonomiska reformprogram, och

∙förnya sin fokusering när det gäller de reformer som krävs för ett framtida medlemskap.

COM (2015) 611 final, tillgängligt på https://ec.europa.eu/neighbourhood-enlargement/sites/near/files/20151110_strategy_paper_en.pdf Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

COM (2018) 65 final, tillgängligt på

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52018DC0065

∙I strategin för västra Balkan anges ett potentiellt datum för anslutning för åtminstone vissa kandidater under förutsättning alla villkor är uppfyllda. Ekonomiska medel måste finnas tillgängliga till stöd för de förberedelser och investeringar som krävs under åren inför anslutningen. Det är nödvändigt bland annat för att säkerställa en successiv och smidig övergång från föranslutningsstatus till medlemsstat. Partnerna måste också utveckla den nödvändiga kapaciteten att tillgodogöra sig EU-medel särskilt när det gäller genomförandet av jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken.

∙Genomförandet av IPA II pågår fortfarande och kontinuiteten bör upprätthållas.

När det gäller politiska prioriteringar kommer IPA III att utformas kring de viktigaste prioriteringar som fastställts i de relevanta politiska dokumenten och strategidokumenten på utvidgningsområdet, nämligen rättsstatsprincipen och styrelseformer, socioekonomisk utveckling, unionens politik och regelverk, direkta människokontakter och försoning, goda grannförbindelser och regionalt samarbete. Även om dessa kom till uttryck redan inom IPA II, måste andra viktiga utmaningar såsom migration, säkerhet, miljöskydd och klimatförändringar ges större synlighet i förslaget.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Kommissionen föreslår samtidigt en betydande rationalisering av finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder. Målen för instrumentet för stöd inför anslutningen skiljer sig dock fortfarande tydligt från de allmänna målen för unionens yttre åtgärder, eftersom IPA syftar till att förbereda länderna och stödja deras anslutningsprocess. Det är därför av största vikt att behålla ett särskilt instrument till stöd för utvidgningspolitiken, samtidigt som det säkerställs att det kompletterar de allmänna målen för unionens yttre åtgärder, i synnerhet med instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete5.

Förslaget kommer att göra det möjligt för unionen att fortsätta att uppnå målen för föranslutningsstrategin. Liksom de nuvarande finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder bör IPA III fortsätta att vara en bemyndigandeförordning, som ställer upp de mål som bör eftersträvas inför anslutningen och samtidigt underlättar att stöd riktas in på varje kandidats behov.

Såsom påpekades i halvtidsöversynen för instrumenten för yttre åtgärder6 har IPA II tjänat sitt syfte och ansågs vara relevant. Därför föreslås endast minimala förändringar. Den viktigaste förändringen är att målen bör omstruktureras på ett sätt som är förenligt med det övergripande syftet att mäta prestationerna.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Vid genomförandet av denna förordning ska samstämmighet med unionens andra relevanta politikområden och program säkerställas.

Enligt förslaget kommer föranslutningsstödet fortsatt att utgöra en central del av politiken för yttre åtgärder. IPA III kommer fortsatt att vara nära kopplat till andra program för yttre åtgärder.

5C(2018) 460 final, Förslag till förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

6Halvtidsöversyn för finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder – https://ec.europa.eu/europeaid/evaluation-instrument-pre-accession-assistance-ipa-ii-draft-report_en

Utvidgningsprocessen innebär en utvidgning av EU:s inre politik till utvidgningspartnerna. Den bidrar bland annat till

∙den inre marknadens expansion, det europeiska området med frihet, säkerhet och rättvisa, de transeuropeiska energi- och transportnäten,

∙skapande av nya arbetstillfällen, kompetensutveckling, utbildning samt social delaktighet och fattigdomsminskning,

∙skydd av miljön och minskning av gränsöverskridande luft- och vattenförorening,

∙anpassning till den gemensamma jordbrukspolitiken och fiskepolitiken,

∙ansträngningar att diversifiera energikällorna, bland annat utveckling av förnybar energi, främjande av energieffektivitet och övergång till cirkulär ekonomi, förbättrande av motståndskraften mot katastrofer, förebyggande och hantering av risker, samt

∙ansträngningar att uppnå ett mer integrerat och strategiskt förhållningssätt till havspolitik, vetenskaplig excellens och den digitala agendan.

Dessutom bör konvergensen med unionens klimatpolitik och klimatlagstiftning ge utvidgningspartnerna påtagliga fördelar genom en utveckling mot låga koldioxidutsläpp och skapande av grönare arbetstillfällen i en region som är mycket sårbar för klimatförändringens konsekvenser.

I kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027 fastställs ett ambitiösare mål för integrering av klimatfrågor i alla EU:s program, med det övergripande målet att 25 % av EU:s anslag ska bidra till klimatmålen. IPA III:s bidrag till uppnåendet av detta övergripande mål kommer att följas upp med hjälp av EU:s system för klimatmarkörer på en lämplig uppdelningsnivå och genom mer exakta metoder om sådana finns att tillgå. Kommissionen kommer att fortsätta att lägga fram informationen årligen i form av åtagandebemyndiganden inom ramen för det årliga budgetförslaget.

För att stödja ett fullt utnyttjande av programmets potential att bidra till klimatmålen kommer kommissionen att sträva efter att identifiera relevanta åtgärder under programmets utarbetande-, genomförande-, översyns- och utvärderingsförfaranden.

Programmet ska därför eftersträva komplementaritet med en bred uppsättning unionsprogram. Här ingår

∙programmen inom den inre politiken (synergieffekter med politiken på säkerhets-, migrations-, forsknings- och innovations-, miljö- och klimat-, konnektivitets- och energiområdet) och

∙instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, genom att bibehålla en uppsättning gemensamma regler för alla finansieringsinstrument för yttre åtgärder, bibehålla en gemensam investeringskomponent och förenkla bidraget från finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder till stöd för den externa dimensionen av Erasmus.

De stödmottagare som förtecknas i bilaga I bör fortsatt kunna dra nytta av de tematiska programmen inom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, särskilt till stöd för de mänskliga rättigheterna.

Instrumentet för stöd inför anslutningen bör också ingå i Europeiska fonden för hållbar utveckling plus som beskrivs i förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och bidra till behoven

av avsättningar till garantin för yttre åtgärder när det gäller verksamhet för de stödmottagare som förtecknas i bilaga I. Garantin för yttre åtgärder som finansieras genom denna förordning och förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete ska även omfatta avsättningar för makroekonomiska stöd för att åtgärda betalningsbalanskriser hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och andra berörda länder. Avsättningar till garantin för yttre åtgärder för makroekonomiskt stöd bör stå i proportion till vad som krävs för att beakta de politiska utmaningarna och den ekonomiska instabiliteten i dessa länder, med utgångspunkt i den årliga utlåningsvolym som man enats om i halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020. Detta icke programplanerade stöd bör betraktas som ett komplement till de övriga stöden enligt denna förordning.

Genom sina stabiliserings- och associeringsavtal och andra överenskommelser med kandidatländer och potentiella kandidater uppmuntrar unionen aktivt utvidgningspartnerna att införa konkurrensregler.

Att göra Europa tryggare står högt uppe på unionens dagordning. Genom att förbättra den strategiska inriktningen på det finansiella biståndet inom ramen för föranslutningsstödet kommer utvidgningspartnerna att få stöd i arbetet med att förhindra och hantera organiserad brottslighet och korruption samt att stärka sin kapacitet inom brottsbekämpningen och migrationshanteringen, inklusive gränsförvaltningen.

Utvidgningen ger unionen ökad tyngd och stärker dess röst i internationella sammanhang. Anslutningsprocessen med västra Balkan och Turkiet ger unionen ett ännu större intresse och inflytande i Medelhavs- och Svartahavsregionerna samt i Donaubäckenet.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Utvidgningspolitiken bygger på artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen. Den anger att ”unionens åtgärder i internationella sammanhang ska utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning och som den strävar efter att föra fram i resten av världen: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten.”

Den rättsliga grunden för instrumentet för stöd inför anslutningen är artikel 212.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

•Subsidiaritetsprincipen

Instrumentet för stöd inför anslutningen är unikt genom sitt mål att förbereda kandidatländer och potentiella kandidatländer för unionsmedlemskap. Detta mål kan uppnås i tillräcklig utsträckning endast på unionsnivå.

Föranslutningsstödets mervärde bygger också på räckvidden för de instrument som används. Genom intensiv användning av initiativ inom partnersamverkan och Taiex görs sakkunskap i särskilda medlemsstater tillgänglig för IPA-stödmottagarna för att bidra till att svara på deras särskilda behov. Att bygga upp långsiktiga förbindelser med en liknande, motsvarande institution i en medlemsstat är ett konkret resultat av partnersamverkan.

Instrumentet för stöd inför anslutningen främjar aktivt territoriellt samarbete, t.ex. genom gränsöverskridande program, transnationella och mellanregionala samarbetsprogram och

makroregionala strategier. Mervärdet är uppenbart: försoning och förtroendeskapande åtgärder på västra Balkan, undanröjande av geografiska och kulturella hinder och utveckling av goda grannförbindelser. Alla dessa aspekter är viktiga i utvidgningsprocessen och hanteras endast genom unionsprogram och inte genom andra givare.

•Proportionalitetsprincipen

I enlighet med proportionalitetsprincipen går den förslagna förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

En halvtidsöversyn av instrumentet för stöd inför anslutningen II (IPA II) genomfördes i slutet av 2016. Även om genomförandet befann sig på ett tidigt stadium drogs i den externa bedömningen slutsatsen att IPA II har uppnått sina mål när det gäller unionens prioriteringar och stödmottagarnas behov. I utvärderingsrapporten poängterades att IPA II har blivit mer strategiskt än det föregående instrumentet. När det gäller prioriteringar ligger fokus i allt högre grad på

-att främja centrala reformer, dvs. de tre grundläggande principerna för utvidgningsstrategin (rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, en förstärkning av de demokratiska institutionerna och reformer av den offentliga förvaltningen, och ekonomisk styrning), och

-resultaten av reformerna, genom att en prestationsram införs.

IPA II har också visat sin kapacitet att reagera på ett flexibelt sätt på de kriser och utmaningar som uppkommer (t.ex. översvämningar, migration och säkerhetsfrågor).

IPA II har stärkt inriktningen på prestationer och resultat, men vissa saker kan förbättras: kvaliteten på indikatorerna, utvecklingen av ramar för övervakning och utvärdering på lokal nivå och kvaliteten på datainsamlingen hos stödmottagarna.

I rapporten underströks också att IPA II på ett lämpligt sätt kompletterar åtgärderna inom ramen för andra instrument, särskilt det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Emellertid bör samordningen under både planerings- och programplaneringsfasen förbättras.

För att åtgärda vad som framkommit vid halvtidsöversynen bör IPA III sätta prestationerna i centrum. Genom en mer strategisk programmering förväntas förslaget möjliggöra en kraftigare styrning i tilldelningen av medel för att återspegla stödmottagarnas åtaganden och framsteg i riktning mot reformer. Det kommer också att möjliggöra större flexibilitet när det gäller att reagera på nya utmaningar.

•Samråd med berörda parter

Samråd med berörda parter har hållits inom ramen för det bredare samråd som bidrog till halvtidsöversynen av alla instrument för yttre åtgärder. Tre typer av samråd med berörda parter ägde rum. Utvärderarna genomförde omkring 1 000 strukturerade eller halvstrukturerade intervjuer med EU-tjänstemän och företrädare för EU-institutionerna, medlemsstaterna och partnerländerna. Flera tekniska workshoppar där utkasten till utvärderingar presenterades och diskuterades hölls med deltagare från Europaparlamentet,

rådets arbetsgrupper, medlemsstaternas kommittéer, det civila samhällets organisationer och lokala myndigheter. Ett öppet offentligt samråd hölls i början av 2017. Det syftade till att samla in synpunkter från berörda parter om resultaten av utvärderingarna av instrumenten och om de framtida instrumenten för yttre åtgärder efter 2020.

De viktigaste budskapen från de berörda parter som deltog i samrådet är följande:

∙Flexibilitet: De berörda parterna var eniga om att de nya finansieringsinstrumenten bör vara mer flexibla när det gäller att reagera på oförutsedda utmaningar och kriser. De lyfte särskilt fram behovet av att underlätta överföring av medel mellan regioner och mellan stödförfaranden. Det betonades också att en ökad flexibilitet inte bör försvaga förutsägbarheten, det nationella ägarskapet eller inriktningen på att uppnå långsiktiga utvecklingsmål. För att säkerställa flexibiliteten och förutsägbarheten förespråkade vissa respondenter att det bör finnas tillräckligt med outnyttjade reserver.

∙Samstämmighet: De berörda parterna ansåg det nödvändigt att säkerställa större samstämmighet mellan unionens inre och yttre politik, liksom mellan de externa instrumenten. De flesta rekommenderade att unionen intar en ledande roll när det gäller att förbättra komplementariteten mellan olika berörda parter både inom och utanför unionen.

∙Förenkling: Unionen uppmanades ytterligare förenkla instrumentens övergripande utformning. Unionen bör också fortsätta sina ansträngningar för att förenkla tungrodda administrativa och finansiella förfaranden.

∙Hävstångseffekt: Bland de berörda aktörerna rådde enighet om att innovativa finansiella instrument kan spela en viktig roll när det gäller att uppbåda offentlig och privat finansiering för unionens yttre bistånd.

Detta förslag till förordning om inrättande av IPA III tar i beaktande de flesta synpunkter som framförts av de hörda berörda parterna.

-Förslaget inför mer flexibilitet genom att inte fastställa tilldelningen per partner från början. Programplaneringsramen för IPA-stöd bör grunda sig på föränderliga behov och säkerställa en balans mellan förutsägbarhet och prestationsbaserad finansiering.

-Den nya strukturen för instrumenten för yttre åtgärder kommer att främja samstämmighet och synergieffekter mellan IPA III och instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Detta är fallet i synnerhet för den tematiska delen och den del som avser snabba insatser, vilka bör användas för initiativ vars mål inte kan genomföras på ett verkningsfullt sätt genom de geografiska programmen.

-IPA III bör också ytterligare mobilisera hävstångspotentialen hos internationella finansinstitut och andra partner, inbegripet den privata sektorn. Dess övergripande prestationsram kommer att stärkas och förenklas.

•Extern experthjälp

Den rapport om halvtidsöversyn (offentliggjord i december 2017) och tillhörande arbetsdokument7 som omfattar instrumenten för yttre åtgärder byggde till stor del på en

7Rapporten om halvtidsöversynen och de tillhörande arbetsdokumenten finns på https://ec.europa.eu/europeaid/mid-term-review-report-external-financing-instruments_en

uppsättning oberoende utvärderingsrapporter från 2016–2017 (en utvärdering gjordes per instrument, inklusive instrumentet för stöd inför anslutningen).

Samtidigt beställde kommissionen också en oberoende rapport som skulle behandla den uppsättning instrument för yttre åtgärder som omfattades av rapporten om halvtidsöversyn, för att ta tillvara lärdomar och budskap8.

•Konsekvensbedömning

Under 2018 genomförde kommissionen en konsekvensbedömning med en analys av vilka instrument för yttre åtgärder som kunde integreras i ett enda samlat instrument.

I konsekvensbedömningen analyserades konsekvenserna av en integration av följande nuvarande instrument: finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, Europeiska utvecklingsfonden, europeiska grannskapsinstrumentet, finansieringsinstrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete och partnerskapsinstrumentet. Slutsatsen drogs att instrumentet för stöd inför anslutningen skulle förbli ett fristående instrument.

Konsekvensbedömningen fick ett positivt yttrande med reservationer från nämnden för lagstiftningskontroll den 27 april 2018.

De främsta reservationerna rörde det föreslagna instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, i synnerhet dess förvaltningsstruktur, motiveringen till att slå samman flera instrument till ett, finansieringskonsekvenserna och de politiska konsekvenserna av att integrera Europeiska utvecklingsfonden i EU-budgeten, utgångsläget för finansieringen, prioriteringar och eventuell öronmärkning samt ramen för övervakning och utvärdering. Konsekvensanalysen ändrades i enlighet med detta för att ta hänsyn till de frågor som väcktes av nämnden för lagstiftningskontroll. Det bör noteras att ingen av de reservationer som gjordes av nämnden för lagstiftningskontroll rörde den föreslagna förordningen om inrättande av IPA III eller dess samspel med det bredare instrumentet.

•Förenkling

Förslaget innebär mycket små ändringar av den nuvarande förordningen. Det bidrar till det övergripande målet om förenkling på följande sätt:

∙Det säkerställer samstämmigheten med instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. (Användningen av tematiska program kommer att komplettera de geografiska programmen, och kommer att stödja sig på den garanti för yttre åtgärder som inrättas inom ramen för det instrumentet.)

∙Det innebär en fortsatt tillämpning av en samlad uppsättning regler för de yttre åtgärderna genom användning av de finansiella regler som fastställs i instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (ingick tidigare i en separat förordning om gemensamma genomförandesbestämmelser för yttre åtgärder). När det är möjligt kommer budgetförordningen att användas.

∙Under genomförandet kommer det förändrade tillvägagångssättet i programplaneringen att leda till en minskning av antalet partnerspecifika program

8Den samlade rapporten finns på

https://ec.europa.eu/europeaid/coherence-report-insights-external-evaluation-external-financing-instruments_en

som antas av kommissionen. Detta kommer också att leda till en förenkling för stödmottagarna, som kommer att kunna svara på de uppställda prioriteringarna med sina egna strategiska dokument, och ett större egenansvar för stödmottagarna.

•Grundläggande rättigheter

IPA III:s politiska prioriteringar kommer att utformas kring de viktigaste prioriteringar som fastställts i de relevanta politiska dokumenten och strategidokumenten, med särskild inriktning på respekten för rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

I sitt meddelande av den 2 maj 20189 föreslog Europeiska kommissionen att 14 500 000 000 euro (löpande priser) skulle anslås för det nya programmet för stöd inför anslutningen för perioden 2021–2027.

En detaljerad uppskattning av förslagets budgetkonsekvenser presenteras i den finansieringsöversikt för förslaget till rättsakt som bifogas detta förslag.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Genomförandet måste påskyndas, i synnerhet under de första åren, för att undvika strukturella eftersläpningar i kontraktering och genomförande och att successivt åtgärda de nuvarande förseningarna. Kommissionen kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt indirekt förvaltning med stödmottagarna. Halvtidsutvärderingen visar på en inverkan i form av ökat egenansvar som bedöms vara positiv, men resultatet har varit svagt när det gäller kontraktering och det har förekommit betydande förseningar i genomförandet, särskilt i Turkiet.

Övervakningen kommer att ske på grundval av de indikatorer som anges i förslaget. För detta ändamål kommer relevanta prestationsindikatorer att fastställas och tas med i ramen för programplaneringsramen för IPA-stöd och proportionerliga rapporteringskrav kommer att ställas på mottagarna av EU-medel. Utvidgningsrapporterna kommer att fungera som referenspunkt vid bedömningen av resultaten av IPA III-stödet. Rapporteringssystemet bör säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i tid.

Kommissionen kommer regelbundet att övervaka verksamheten och se över framstegen när det gäller att uppnå resultat. Kommissionen kommer att utföra en preliminär utvärdering och en slutlig utvärdering i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 201610, där de tre institutionerna bekräftade att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingarna kommer att bedöma instrumentets praktiska effekter på grundval av relevanta indikatorer och mål samt en detaljerad analys av i vilken utsträckning instrumentet kan anses vara relevant, effektivt, ändamålsenligt, ger tillräckligt mervärde för EU och stämmer överens med EU:s övriga politik. Utvärderingarna kommer att inbegripa

COM(2018) 321 final, 2.5.2018.

Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

tillvaratagna erfarenheter för att identifiera eventuella brister/problem och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att maximera deras utnyttjande/effekter.

Slutsatserna av dessa utvärderingar tillsammans med iakttagelser kommer att sändas till Europaparlamentet och rådet.

•Ingående redogörelse av de specifika bestämmelserna i förslaget

Så långt som möjligt följer detta förslag en liknande struktur som för de övriga unionsprogrammen. Det ger även företräde för en samlad uppsättning regler för yttre åtgärder. Detta sker för närvarande genom de gemensamma genomförandebestämmelserna för yttre åtgärder, som har integrerats i instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. För att behålla vinster med förenklingen införs korshänvisningar till instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete i största möjliga utsträckning.

I kapitel I definieras instrumentets tillämpningsområde och definitioner, mål, budget och ett uppsättning programöverskridande bestämmelser. Definitionerna samordnas med instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete med vederbörlig omsorg för att undvika upprepning av budgetförordningen. Målen är i stort sett desamma som i den tidigare IPA II, förutom att de struktureras på ett mer samstämmigt sätt för att avspegla den övergripande avsikten med prestationsbaserad budgetering, i vilken de särskilda målen kopplas till budgetanslag (avdelningar). Budgeten anges som ett totalbelopp med syftet att hålla den så flexibel som möjligt. Ett undantag från denna regel är angivelsen av det maximala utgiftsbelopp som anges i de gränsöverskridande programmen för att upprätthålla de nuvarande utgiftsvolymerna. De programöverskridande bestämmelserna bidrar till det övergripande målet om förenkling genom en tydlig angivelse av vilken samlad uppsättning regler som gäller för IPA III-bidrag till andra program.

Kapitel II säkerställer konsekvens med den övergripande politiska ramen. I kapitlet fastställs också det åtagande att samarbeta nära med medlemsstaterna för att säkerställa samstämmighet och övergripande samordning mellan givarna.

Kapitel III innehåller uppgifter om de olika stegen i genomförandet, från programplaneringsramen för IPA III till antagandet av årliga och fleråriga handlingsplaner och åtgärder. I programplaneringsramen för IPA-stöd flyttas fokus från tilldelningen per partner till prestationer när det gäller att uppnå målen. Stöd kommer även i fortsättningen att vara riktat och anpassas till stödmottagarnas särskilda omständigheter. Tillgång till finansiering bör, utöver principen om en ”skälig andel”, grundas på kriterier såsom projektets/programmets löptid, förväntade resultat och framsteg i fråga om rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och samhällsstyrning. Mekanismen för att belöna goda prestationer ingår därför i de totala anslagen.

I förslaget behålls en samlad uppsättning regler för att anta årliga och fleråriga planer enligt definitionen i instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Inga större ändringar har gjorts av de bestämmelser som tidigare ingick i de gemensamma genomförandebestämmelserna för yttre åtgärder.

Kapitel IV i förslaget till regler för stödberättigande, vilket som tidigare fanns i de gemensamma genomförandebestämmelserna för yttre åtgärder.

I kapitel V fastställs att budgetgarantin enligt instrumentet för grannskapspolitiken, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete även kommer att omfatta IPA III-

stödmottagare. Den förvaltning som inrättats för de finansiella instrumenten inom ramen för IPA III, särskilt investeringsplattformen för västra Balkan, kommer även i fortsättningen att ansvara för de insatser som omfattas av garantin.

Kapitel VI innehåller övervaknings-, utvärderings- och rapporteringsarrangemang som fortsatt bör omfattas av en gemensam uppsättning regler som fastställs i instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

Kapitel VII innehåller slutbestämmelser och övergångsbestämmelser. För att undvika störningar kommer IPA II att fortsätta att gälla för de insatser som finansieras genom den förordningen.

2018/0247 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212.2, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande11, med beaktande av Regionkommitténs yttrande12,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Förordning (EU) nr 231/201413 upphör att gälla den 31 december 2020. För att unionens yttre åtgärder fortsatt ska vara verkningsfulla bör en ram för planering och utbetalning av stöd för yttre åtgärder bibehållas.

(2)Målen för ett instrument för stöd inför anslutningen skiljer sig dock fortfarande betydligt från de allmänna målen för unionens yttre åtgärder, eftersom detta instrument syftar till att förbereda stödmottagarna i bilaga I för ett framtida unionsmedlemskap och stödja deras anslutningsprocess. Det är därför av största vikt att bibehålla ett särskilt instrument till stöd för utvidgningspolitiken, samtidigt som komplementariteten med de allmänna målen för unionens yttre åtgärder säkerställs, i synnerhet med instrumentet för grannskaps- och utvecklingssamarbete samt internationellt samarbete.

(3)I artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) anges att varje europeisk stat som respekterar värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, och förbinder sig att främja dessa värden, får ansöka om att bli medlem av unionen. En europeisk stat som har ansökt om det kan bli medlem av unionen först när det har bekräftats att den uppfyller de kriterier för medlemskap som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993 (nedan kallade Köpenhamnskriterierna) och förutsatt att unionen har förmåga att integrera den nya medlemmen. Köpenhamnskriterierna gäller stabiliteten hos de institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter, förekomsten av en fungerande marknadsekonomi

EUT C […], […], s. […].

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II) (EUT L 77, 15.3.2014, s. 11).

och kapaciteten att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna i unionen samt kapaciteten att inte bara utnyttja rättigheterna utan även axla skyldigheterna enligt fördragen och att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål.

(4)Utvidgningsprocessen bygger på fastställda kriterier samt stränga och rättvisa villkor. Varje stödmottagare bedöms på grundval av sina egna meriter. Bedömningen av de uppnådda framstegen och identifieringen av bristerna syftar till att ge incitament och vägledning för stödmottagarna i bilaga I att genomföra de nödvändiga långtgående

reformerna. För att utvidgningen ska bli verklighet är ett kraftfullt engagemang för principen ”det grundläggande först”14 av fortsatt avgörande betydelse. Framstegen mot anslutning beror på varje sökandes respekt för unionens värderingar och dess förmåga att genomföra nödvändiga reformer för att anpassa sina politiska, institutionella, rättsliga, förvaltningsmässiga och ekonomiska system till unionens bestämmelser, standarder, politik och praxis.

(5)Unionens utvidgningspolitik är en investering i fred, säkerhet och stabilitet i Europa. Den erbjuder ökade ekonomiska möjligheter och handelsmöjligheter som gynnar både unionen och de länder som strävar efter att bli medlemsstater. Utsikterna till EU- medlemskap kan få en kraftfull omvälvande effekt, med positiva demokratiska, politiska, ekonomiska och samhälleliga förändringar.

(6)Europeiska kommissionen bekräftade de konkreta meritbaserade utsikterna till EU-

medlemskap för västra Balkan i sitt meddelande Ett trovärdigt utvidgningsperspektiv för och ökat EU-engagemang med västra Balkan15. Detta är ett starkt budskap om stöd för hela västra Balkan och ett tecken på EU:s engagemang för regionens europeiska framtid.

(7)Stödet bör också tillhandahållas i överensstämmelse med de avtal som unionen ingått med de stödmottagare som förtecknas i bilaga I. Stödet bör i huvudsak inriktas på att bistå stödmottagarna i bilaga I för att stärka de demokratiska institutionerna och rättsstaten, reformera rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, respektera de grundläggande rättigheterna och främja jämställdhet mellan könen, tolerans, social

delaktighet och icke-diskriminering. Stöd bör också främja de viktigaste principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter16. Stödet bör fortsätta att bistå deras ansträngningar att främja regionalt, makroregionalt och gränsöverskridande samarbete samt territoriell utveckling, bland annat genom genomförande av unionens makroregionala strategier. Det bör också stärka ländernas ekonomiska och sociala utveckling samt stödja en agenda för smart och hållbar tillväxt för alla, bland annat genom att genomföra politiken för regional utveckling och jordbruks- och landsbygdsutveckling samt social- och sysselsättningspolitiken, och

COM(2018) 65 final, tillgängligt på https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/?qid=1527620545365&uri=CELEX%3A52018DC0065

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen vid toppmötet om rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg den 17 november 2017.

utveckla den digitala ekonomin och det digitala samhället, även i överensstämmelse med flaggskeppsinitiativet En digital agenda för västra Balkan.

(8)Unionen bör stödja övergången mot anslutning till gagn för de stödmottagare som förtecknas i bilaga I på grundval av dess medlemsstaters erfarenheter. Samarbetet bör i synnerhet inriktas på att förmedla de erfarenheter som dragits av medlemsstaterna under reformprocessen.

(9)Ett förstärkt strategiskt och operativt säkerhetssamarbete om säkerhet mellan EU och de stödmottagare som förtecknas i bilaga I är avgörande för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ta itu med säkerhets- och terroristhoten.

(10)Det är viktigt att ytterligare intensifiera samarbetet om migration, inbegripet gränsförvaltning, för att säkerställa tillgång till internationellt skydd, utbyte av relevant information, stärka migrationens utvecklingsfördelar, underlätta laglig migration och arbetskraftsmigration, förbättra gränskontrollerna samt fortsätta ansträngningarna att bekämpa irreguljär migration, människohandel och smuggling av migranter.

(11)Att stärka rättsstatsprincipen, däribland kampen mot korruption och organiserad brottslighet, och god samhällsstyrning, inbegripet en reform av den offentliga förvaltningen, är fortfarande centrala utmaningar för de flesta stödmottagare som förtecknas i bilaga I och är avgörande för att stödmottagarna ska kunna närma sig unionen och senare fullt ut åta sig de förpliktelser som ett unionsmedlemskap medför. Med tanke på det långsiktiga perspektivet för de reformer som eftersträvas på dessa områden och behovet av att uppnå resultat, bör det finansiella stöd som ges i enlighet med denna förordning så snart som möjligt beakta de krav som ställs på de stödmottagare som förtecknas i bilaga I.

(12)I enlighet med principen om deltagandedemokrati bör kommissionen hos varje stödmottagare som förtecknas i bilaga I uppmuntra till parlamentarisk tillsyn.

(13)Stödmottagarna i bilaga I behöver vara bättre rustade för att ta itu med globala utmaningar såsom hållbar utveckling och klimatförändringar och anpassa sig till unionens insatser för att hantera dessa problem. För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och målen för hållbar utveckling bör detta program bidra till att integrera klimatfrågor i unionens politik och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen. Åtgärder som bidrar till klimatmål förväntas stå för 16 % av programmets totala finansieringsram. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och det övergripande bidraget från detta program bör omfattas av relevanta utvärderingar och översyner.

(14)Åtgärder inom ramen för detta instrument bör stödja genomförandet av Förenta Nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling som en universell agenda, som EU och dess medlemsstater är fast beslutna att genomföra och som alla stödmottagare som förtecknas i bilaga I har godkänt.

(15)I denna förordning fastställs en finansieringsram för dess tillämpningsperiod som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i [reference to be updated as appropriate according to the new inter-institutional agreement: punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund

ekonomisk förvaltning17] för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(16)Kommissionen och medlemsstaterna bör se till att deras stöd uppfyller kraven på överensstämmelse, samordning och komplementaritet, särskilt genom regelbundna samråd och täta utbyten av information i alla skeden av stödprocessen. Nödvändiga steg bör också tas för att förbättra samordningen och komplementariteten, bland annat genom regelbundna samråd med andra givare. Det civila samhället bör få en mer framträdande roll, både inom program som genomförs genom statliga organ och i dess egenskap av direktmottagare av unionsstöd.

(17)Prioriterade åtgärder för att uppnå målen på de relevanta politikområden som kommer att få stöd enligt denna förordning bör definieras i en ram för programplaneringen som utarbetas av kommissionen, för hela den tid som unionens fleråriga budgetram för perioden 2021–2027 gäller, i partnerskap med de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, med utgångspunkt i utvidgningsagendan och deras specifika behov, i linje med de allmänna och särskilda mål som fastställs i denna förordning och med beaktande av relevanta nationella strategier. Ramen för programplanering bör identifiera områden som ska få stöd, med en vägledande fördelning per område av stödet, inbegripet en uppskattning av de klimatrelaterade utgifterna.

(18)Det ligger i unionens intresse att bistå de stödmottagare som förtecknas i bilaga I i deras reformarbete för att kunna gå med i unionen. Stödet bör förvaltas med stark inriktning på resultat och med incitament för dem som visar sitt engagemang för reformer genom ett effektivt genomförande av föranslutningsstöd och framsteg i riktning mot uppfyllande av medlemskapskriterierna.

(19)Övergången från direkta förvaltning av föranslutningsmedel genom kommissionen till indirekt förvaltning genom de stödmottagare som förtecknas i bilaga I bör ske successivt och i överensstämmelse med dessa stödmottagares respektive kapacitet. Stödet bör även fortsättningsvis gå genom de strukturer och instrument som har visat sig fungera under föranslutningsprocessen.

(20)Unionen bör sträva efter den mest effektiva användningen av tillgängliga resurser i syfte att optimera effekterna av sina yttre åtgärder. Detta bör uppnås genom samstämmighet och komplementaritet mellan unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder samt genom skapande av synergieffekter med annan unionspolitik och andra unionsprogram. Detta inbegriper, i förekommande fall, samstämmighet och komplementaritet med makroekonomiskt stöd.

(21)För att maximera effekten av samlade insatser för att uppnå ett gemensamt mål, bör denna förordning kunna bidra till åtgärder enligt andra program, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader.

(22)Finansiering inom ramen för denna förordning bör användas för att finansiera åtgärder

inom den internationella dimensionen av Erasmus som bör genomföras enligt förordningen om Erasmus18.

(23)Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör gälla för denna

Reference to be updated: EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. Avtalet finns tillgängligt på http://eurlex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/?uri=uriserv:OJ.C_.2013.373.01.0001.01.SWE&toc=OJ:C:2013:373:TOC

Den nya förordningen om Erasmus.

förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, budgetstöd, förvaltningsfonder, finansieringsinstrument och budgetgarantier, samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv EU-finansiering.

(24)Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(25)Unionen bör fortsätta att tillämpa gemensamma regler för genomförandet av yttre åtgärder. Bestämmelser och förfaranden för genomförandet av unionens instrument för finansiering av yttre åtgärder fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete]. Ytterligare detaljerade bestämmelser bör fastställas för specifika situationer i synnerhet när det gäller politikområdena gränsöverskridande samarbete, jordbruk och landsbygdsutveckling.

(26)Yttre åtgärder genomförs ofta i en instabil miljö vilket kräver en kontinuerlig och snabb anpassning till de föränderliga behoven hos unionens partner och till globala utmaningar såsom mänskliga rättigheter, demokrati och goda styrelseformer, säkerhet och stabilitet, klimatförändring och miljö samt irreguljär migration och dess bakomliggande orsaker. För att principen om förutsägbarhet ska kunna förenas med behovet att reagera snabbt på nya behov måste det finansiella genomförandet av programmen anpassas. För att öka unionens förmåga att svara på oförutsedda behov och samtidigt respektera principen att unionens budget fastställs årsvis, bör denna förordning bibehålla möjligheten att utnyttja den flexibilitet som redan är möjlig genom budgetförordningen vad gäller andra politikområden, nämligen i form av överföringar och ingående av nya åtaganden för anslagna medel, för att säkerställa att EU-medlen används effektivt både för EU-medborgarna och de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, och således maximera de EU-medel som är tillgängliga för insatser inom EU:s yttre åtgärder.

(27)Den nya Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+), som bygger vidare på sin föregångare, bör utgöra ett integrerat finansiellt paket som tillhandahåller finansiell kapacitet i form av bidrag, budgetgarantier och andra finansiella instrument i hela världen, bland annat till de stödmottagare som förtecknas i bilaga I. Förvaltningen av de insatser som genomförs inom ramen för denna förordning bör fortsatt säkerställas av investeringsramen för västra Balkan.

(28)Garantin för yttre åtgärder bör stödja EFHU+-verksamhet, och IPA III bör bidra till att täcka behoven av avsättningar när det gäller insatser till förmån för de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, inbegripet avsättningar och förpliktelser i samband med makroekonomiskt stöd i form av lån.

(29)Det är viktigt att se till att programmen för gränsöverskridande samarbete genomförs i linje med den ram som fastställts inom programmen för yttre åtgärder och

förordningen om europeiskt territoriellt samarbete. Särskilda bestämmelser för samfinansiering bör fastställas i denna förordning.

(30)De årliga eller fleråriga handlingsplaner och åtgärder som avses i artikel 8 utgör arbetsprogram inom ramen för budgetförordningen. Årliga eller fleråriga handlingsplaner består av en uppsättning åtgärder samlade i ett dokument.

(31)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201319, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/9520, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9621 och rådets förordning (EU) 2017/193922 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom effektiva och proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig

verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137123. I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen och Olaf samt, om så är tillämpligt, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten, de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. De stödmottagare som förtecknas i bilaga I bör också utan dröjsmål rapportera till kommissionen oriktigheter, inbegripet bedrägeri, som har blivit föremål för ett första administrativt eller rättsligt konstaterande, och hålla kommissionen underrättad om hur de administrativa och rättsliga förfarandena framskrider. Med tanke på målet om en anpassning till god praxis i medlemsstaterna bör rapporteringen ske elektroniskt med hjälp av det system för hantering av oriktigheter som inrättats av kommissionen.

(32)I syfte att beakta förändringar av utvidgningspolitikens ram eller väsentlig utveckling hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på antagande och uppdatering av de tematiska

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

prioriteringar för stöd som anges i bilagorna II och III. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(33)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, särskilt när det gäller särskilda villkor och strukturer för indirekt förvaltning med de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och när det gäller genomförande av stöd till landsbygdsutveckling, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa

befogenheter bör utövas i enlighet med [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201124]. När de enhetliga villkoren för tillämpningen av den här förordningen fastställs bör hänsyn tas till de erfarenheter som gjorts vid förvaltningen och genomförandet av tidigare föranslutningsstöd. Dessa enhetliga villkor bör ändras om utvecklingen så kräver.

(34)Den kommitté som inrättas enligt denna förordning bör även ha behörighet när det gäller rättsakter och åtaganden enligt förordning (EG) nr 1085/200625, förordning

(EU) nr 231/2014 samt för genomförandet av artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 389/200626.

(35)I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning, bör denna förordning träda i kraft [mindre än den tjugonde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning fastställs programmet ”instrumentet för stöd inför anslutningen” (IPA III).

I förordningen fastställs målen, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsstöd och reglerna för tillhandahållande av sådant stöd.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA) (EUT L 210, 31.7.2006, s. 82).

Rådets förordning (EG) nr 389/2006 av den 27 februari 2006 om införande av en stödordning för att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen och om ändring av förordning (EG) nr 2667/2000 om Europeiska byrån för återuppbyggnad (EUT L 65, 7.3.2006, s. 5).

Artikel 3 Målet för IPA III

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definition:

gränsöverskridande samarbete: samarbete mellan EU:s medlemsstater och de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, mellan två eller flera stödmottagare som förtecknas i bilaga I eller mellan stödmottagare som förtecknas i bilaga I och de länder och territorier som förtecknas i bilaga I till [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete], såsom anges i artikel 3.1 b i [ETS- förordningen]27.

1.Det allmänna målet för IPA III ska vara att hjälpa de stödmottagare som förtecknas i bilaga I att anta och genomföra de politiska, institutionella, rättsliga, administrativa, sociala och ekonomiska reformer som krävs för att efterleva unionens värderingar och stegvis anpassa sig till unionens bestämmelser, normer, politik och praxis med sikte på unionsmedlemskap, och därigenom bidra till deras stabilitet, säkerhet och välstånd.

2.IPA III ska ha följande särskilda mål:

(a)Stärka rättsstatsprincipen, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, grundläggande rättigheter och folkrätten, det civila samhället och säkerheten samt förbättra migrationshanteringen, inklusive gränsförvaltningen.

(b)Stärka den offentliga förvaltningens effektivitet och främja strukturreformer och goda styrelseformer på alla nivåer.

(c)Utforma bestämmelser, normer, politik och praxis för de stödmottagare som förtecknas i bilaga I så att de anpassas till unionens och stärka försoningsprocessen, goda grannförbindelser samt direkta personkontakter och kommunikation.

(d)Stärka den ekonomiska och sociala utvecklingen, bland annat genom utökad konnektivitet och regional utveckling, jordbruks- och landsbygdsutveckling samt social- och sysselsättningspolitik, stärka skyddet av miljön, öka motståndskraften mot klimatförändringar, påskynda övergången till en koldioxidsnål ekonomi och utveckla den digitala ekonomin och det digitala samhället.

(e)Stödja territoriellt och gränsöverskridande samarbete.

3.I enlighet med de särskilda målen anges i bilaga II de tematiska prioriteringarna för tillhandahållande av stöd i enlighet med behoven och kapaciteten hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I. De tematiska prioriteringarna för det gränsöverskridande samarbetet mellan de stödmottagare som förtecknas i bilaga I

27COM(2018) 374 final – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) som stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för yttre åtgärder.

anges i bilaga III. Var och en av dessa tematiska prioriteringar kan bidra till att mer än ett särskilt mål uppnås.

Artikel 4

Budget

1.Finansieringsramen för genomförandet av IPA III för perioden 2021–2027 ska vara 14 500 000 000 euro i löpande priser.

2.Det belopp som avses i punkt 1 får användas för administrativt och tekniskt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system och för alla aktiviteter som rör förberedelserna för det efterföljande programmet för stöd inför anslutningen, i enlighet med artikel 20 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete].

Artikel 5

Bestämmelser som gäller flera program

1.Vid genomförandet av denna förordning ska samstämmighet, synergieffekter och komplementaritet med andra områden av unionens yttre åtgärder och med annan relevant unionspolitik och andra relevanta program, samt en konsekvent politik för utveckling, säkerställas.

2.[Förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] ska tillämpas på verksamhet som genomförs enligt denna förordning om detta anges i denna förordning.

3.IPA III ska bidra till åtgärder som fastställs enligt förordning [Erasmus28] [Förordning (EU) Erasmus] ska gälla för användningen av dessa medel. Bidraget från IPA III ska därför ingå i det gemensamma vägledande programplaneringsdokument som avses i artikel 11.7 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] och antas i enlighet med de förfaranden som fastställs i den förordningen.

4.Biståndet inom ramen för IPA III får tillhandahållas för den typ av åtgärder som

avses inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden,29 Europeiska socialfonden plus30 och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling31.

COM(2018) 367 final, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”Erasmus”: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013.

COM(2018) 372 final, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden.

COM(2018) 382 final, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden plus (ESF+).

COM(2018) 392 final, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013.

5.[Eruf]32 ska bidra till de program eller åtgärder som inrättas för gränsöverskridande samarbete mellan de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och medlemsstater. Dessa program och åtgärder ska antas i enlighet med artikel 16. Beloppet för bidraget från IPA-gränsöverskridande samarbete ska fastställas i enlighet med artikel 10.3 i [ETS-förordningen]. Programmen för gränsöverskridande samarbete inom IPA ska förvaltas i enlighet med [ETS-förordningen].

6.IPA III får bidra till transnationella och interregionala samarbetsprogram eller åtgärder som inrättas och genomförs enligt [ETS-förordningen] och i vilka de stödmottagare som förtecknas i bilaga I till den här förordningen deltar.

7.Om det är lämpligt får andra unionsprogram bidra till åtgärder som fastställs inom ramen för denna förordning i enlighet med artikel 8, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. Denna förordning får också bidra till åtgärder som fastställts inom andra unionsprogram, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. I sådana fall ska det i det arbetsprogram där dessa åtgärder ingår fastställas vilken uppsättning bestämmelser som är tillämplig.

8.Under vederbörligen motiverade förhållanden och för att säkerställa att unionens finansiering är enhetlig och effektiv, eller för att främja regionalt samarbete, får kommissionen besluta att även andra länder, territorier och regioner än de som anges i bilaga I ska omfattas av de handlingsprogram och åtgärder som avses i artikel 8.1, om det program eller den åtgärd som ska genomföras är av global, regional eller gränsöverskridande karaktär.

KAPITEL II

STRATEGISK PLANERING

Artikel 6

Politisk ram och allmänna principer

1.Den ram för utvidgningspolitiken som fastställts av Europeiska rådet och rådet, de avtal som fastställer rättsligt bindande förbindelser med de stödmottagare som förtecknas i bilaga I samt relevanta resolutioner från Europaparlamentet, meddelanden från kommissionen eller gemensamma meddelanden från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska utgöra den övergripande politiska ramen för genomförandet av denna förordning. Kommissionen ska säkerställa samstämmighet mellan stödet och ramen för utvidgningspolitiken.

2.Program och åtgärder inom ramen för denna förordning ska integrera

klimatförändringar, miljöskydd och jämställdhet och, om tillämpligt, ta hänsyn till sambanden mellan målen för hållbar utveckling33, för att främja integrerade åtgärder som kan skapa sidovinster och uppfylla flera olika mål på ett samstämmigt sätt.

COM(2018) 372 final, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden. https://ec.europa.eu/europeaid/policies/sustainable-development-goals_en

3.Kommissionen och medlemsstaterna ska samarbeta för att säkerställa samstämmighet och sträva efter att undvika överlappning mellan det stöd som tillhandahålls inom ramen för IPA III och annat stöd som tillhandahålls av unionen, medlemsstaterna och Europeiska investeringsbanken, i överensstämmelse med de fastställda riktlinjerna för förstärkt operativ samordning på området yttre bistånd, och

för harmonisering av politik och förfaranden, särskilt de internationella principerna för biståndseffektivitet34. Samordningen ska innefatta täta samråd och ett regelbundet utbyte av information under de olika faserna av biståndet och inkluderande möten för samordning av stödet och ska utgöra en viktig del av medlemsstaternas och gemenskapens programplanering.

4.Kommissionen ska i samverkan med medlemsstaterna också vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samordning och komplementaritet med multilaterala och regionala organisationer och enheter, såsom internationella organisationer och finansinstitut, byråer samt givare utanför EU.

KAPITEL III

GENOMFÖRANDE

Artikel 7

Programplaneringsram för IPA-stöd

1.Stödet inom ramen för IPA III ska grunda sig på en programplaneringsram för genomförandet av de särskilda mål som avses i artikel 3. Programplaneringsramen för IPA-stöd ska fastställas av kommissionen för hela den fleråriga budgetramens varaktighet.

2.I programplaneringsramen för IPA-stöd ska vederbörlig hänsyn tas till relevanta nationella strategier och sektorspolitik.

Stödet ska vara riktat och anpassas till de specifika omständigheterna för de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, med beaktande av ytterligare insatser som krävs för att uppfylla medlemskapskriterierna och stödmottagarnas kapacitet. Stödet ska differentieras i fråga om omfattning och intensitet med hänsyn till behoven, engagemanget för reformerna och framstegen med att genomföra dem.

3.Utan att det påverkar punkt 4 ska programplaneringsramen för IPA-stöd antas av kommissionen genom en genomförandeakt. Genomförandeakten ska antas i enlighet med granskningsförfarandet i den kommitté som avses i artikel 16.

4.Programplaneringsramen för gränsöverskridande samarbete med medlemsstaterna ska antas av kommissionen i enlighet med artikel 10.1 i [ETS-förordningen].

5.Programplaneringsramen för IPA-stöd ska innefatta indikatorerna för att bedöma framstegen när det gäller att uppnå de mål som fastställs i ramen.

34https://ec.europa.eu/europeaid/policies/eu-approach-aid-effectiveness_en

SV22

Artikel 8

Genomförandeåtgärder och metoder

1.Stödet inom ramen för IPA III ska genomföras genom direkt förvaltning eller indirekt förvaltning i överensstämmelse med budgetförordningen genom årliga eller fleråriga handlingsplaner och åtgärder, såsom avses i kapitel III i avdelning II i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete]. Kapitel III i avdelning II i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] ska gälla för denna förordning med undantag för artikel 24.1 [berättigade personer och enheter].

2.Inom ramen för denna förordning får handlingsplaner antas för en period på upp till sju år.

Artikel 9

Gränsöverskridande samarbete

1.Upp till 3 % av finansieringsramen ska preliminärt tilldelas program för gränsöverskridande samarbete mellan de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och medlemsstaterna, i enlighet med deras behov och prioriteringar.

2.Unionens samfinansieringssats för varje prioritering får inte vara högre än 85 % av de stödberättigande utgifterna för ett program för gränsöverskridande samarbete. För tekniskt bistånd ska unionens samfinansieringssats vara 100 %.

3.Förhandsfinansieringen för gränsöverskridande samarbete med medlemsstaterna ska fastställas i arbetsprogrammet, i enlighet med behoven hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, och får överstiga den procentandel som anges i artikel 49 i ETS- förordningen.

4.Om program för gränsöverskridande samarbete avbryts i enlighet med artikel 12 i ETS-förordningen får stöd från denna förordning till det avbrutna programmet som fortfarande är tillgängligt användas för att finansiera andra åtgärder som är stödberättigande enligt denna förordning.

KAPITEL IV

STÖDBERÄTTIGANDE OCH ANDRA SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Artikel 10

Stödberättigande inom ramen för IPA III

1.Anbudsgivare, sökande och kandidater från följande länder ska kunna komma i fråga för finansiering inom ramen för IPA III:

(a)Medlemsstaterna, stödmottagare som förtecknas i bilaga I till denna förordning, avtalsslutande parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och de länder som omfattas av bilaga I till [förordningen om

inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete].

(b)Länder med avseende på vilka kommissionen fastställt att ömsesidigt tillträde till externt stöd föreligger. Ömsesidigt tillträde får beviljas för en begränsad period av minst ett år när ett land ger rätt att delta på lika villkor till enheter från unionen och från länder med rätt att delta inom ramen för denna förordning. Kommissionen ska fatta beslut om ömsesidigt tillträde efter samråd med det eller de berörda mottagarländerna.

KAPITEL V

EFHU+ OCH BUDGETGARANTIER

Artikel 11

Finansiella instrument och garanti för yttre åtgärder

1.De stödmottagare som förtecknas i bilaga I ska vara berättigade till stöd från Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+) och garantin för yttre åtgärder enligt kapitel IV i avdelning II i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete]. För detta ändamål ska IPA III bidra till avsättningar avseende den garanti för yttre åtgärder som avses i artikel 26 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] i proportion till de investeringar som gjorts till förmån för de stödmottagare som förtecknas i bilaga I.

KAPITEL VI

ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

Artikel 12

Övervakning, revision och utvärdering samt skydd av unionens ekonomiska intressen

1.Kapitel V i avdelning II i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] avseende övervakning, rapportering och utvärdering ska gälla för denna förordning.

2.Indikatorerna för övervakningen av genomförandet av IPA III och framstegen mot uppfyllelsen av de särskilda målen i artikel 3 anges i bilaga IV till denna förordning.

3.För det gränsöverskridande samarbetet med medlemsstater ska indikatorerna vara de som avses i artikel 33 i [ETS-förordningen].

4.Utöver de indikatorer som anges i bilaga IV ska utvidgningsrapporterna beakta resultaten av IPA III-stödet.

5.Utöver artikel 129 i budgetförordningen om skyddet av unionens ekonomiska intressen, och inom ramen för indirekt förvaltning, ska de stödmottagare som förtecknas i bilaga I utan dröjsmål rapportera till kommissionen oriktigheter,

inbegripet bedrägeri, som har blivit föremål för ett första administrativt eller rättsligt konstaterande, och hålla kommissionen underrättad om hur de administrativa och rättsliga förfarandena framskrider. Rapporteringen ska ske elektroniskt med hjälp av det system för hantering av oriktigheter som inrättats av kommissionen.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Delegering av befogenhet

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 med avseende på ändring av bilagorna II, III och IV till denna förordning.

Artikel 14

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 13 ska ges till kommissionen.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 13 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.En delegerad akt som antas enligt artikel 13 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 15

Antagande av ytterligare genomförandebestämmelser

1.Särskilda bestämmelser som fastställer enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, särskilt när det gäller strukturer som ska inrättas under förberedelserna inför anslutningen och stöd till landsbygdsutveckling, ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 16

Kommitté

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté kallad ”kommittén för instrumentet för stöd inför anslutningen”. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i [förordning (EU) nr 182/2011].

2.Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

3.En observatör från EIB ska delta i kommitténs överläggningar när frågor som rör EIB behandlas.

4.IPA III-kommittén ska bistå kommissionen och vara behörig för rättsakter och åtaganden enligt förordning (EG) nr 1085/2006, förordning (EU) nr 231/2014 och för genomförandet av artikel 3 i förordning (EG) nr 389/2006.

5.IPA III-kommittén ska inte vara behörig för bidrag till Erasmus+ i enlighet med artikel 5.3.

Artikel 17

Information, kommunikation och publicitet

1.Artiklarna 36 och 37 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] ska tillämpas.

Artikel 18

Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt förordning 231/2014 [IPA II] och förordning (EG) nr 1085/2006 [IPA], som ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas. Kapitel III i avdelning II i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete], tidigare enligt förordning 236/2014, ska gälla för dessa åtgärder, med undantag för punkt 1 i artikel 24.

2.Finansieringsramen för IPA III får också omfatta de utgifter för administrativt och tekniskt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan IPA III och de åtgärder som antagits inom ramen för föregångaren, IPA II.

3.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 4.2, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts.

Artikel 19

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den [...] [tjugonde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.6.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om övervakning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning Instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III)

1.2.Berörda politikområden (programkluster) Föranslutningsklustret

1.3.Förslaget eller initiativet avser  en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd35

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Motivering till förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) bidrar till de övergripande EU- målen om stabilitet, säkerhet och välstånd i EU:s närmaste grannskap. Närheten mellan medlemsstaterna och stödmottagarna och det motsvarande behovet av samordning innebär också att stödet till mottagarna hjälper EU att nå sina egna mål för hållbar ekonomisk återhämtning, migration, säkerhet, energiförsörjning, transporter, miljö och klimatförändringar.

Utvidgningsprocessen bygger på fastställda kriterier samt stränga och rättvisa villkor. Varje kandidat eller potentiell kandidat bedöms på grundval av sina egna meriter. Bedömningen av de uppnådda framstegen och identifieringen av bristerna ger incitament och vägledning för kandidater eller potentiella kandidater att genomföra de nödvändiga långtgående reformerna. För att utvidgningen ska bli verklighet är ett kraftfullt engagemang för principen ”det grundläggande först” av fortsatt avgörande betydelse. Utvidgningsprocessen stärker freden, demokratin och stabiliteten i Europa och gör det möjligt för unionen att hantera globala utmaningar bättre. Utvidgningsprocessens förändringspotential utgör en drivkraft för långtgående politiska och ekonomiska reformer i utvidgningspartnerna, vilket även gynnar unionen som helhet. Framstegen mot anslutning beror på varje sökandes respekt för unionens värderingar och dess förmåga att genomföra nödvändiga reformer för att anpassa sina politiska, institutionella, rättsliga, förvaltningsmässiga och ekonomiska system till unionens bestämmelser, standarder, politik och praxis.

I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

I november 2015 fastställde Europeiska kommissionen en strategi på medellång sikt för EU:s utvidgningspolitik, vilken fortfarande gäller. Den nuvarande utvidgningsagendan omfattar partnerna på västra Balkan samt Turkiet. Anslutningsförhandlingar har inletts med kandidatländerna Turkiet (2005), Montenegro (2012) och Serbien (2014). F.d. jugoslaviska republiken Makedonien är en kandidat sedan 2005 och Albanien fick status som kandidat år 2014. Bosnien och Hercegovina (ansökan om medlemskap i EU överlämnades i februari 2016) och Kosovo* (stabiliserings- och associeringsavtalet trädde i kraft i april 2016) är potentiella kandidater. Den 17 april 2018 rekommenderade kommissionen rådet att inleda anslutningsförhandlingar med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Albanien, mot bakgrund av de framsteg som uppnåtts, och med upprätthållande och fördjupning av det nuvarande reformarbetet.

Europeiska kommissionen bekräftade de konkreta meritbaserade utsikterna till EU- medlemskap för västra Balkan i sitt meddelande Ett trovärdigt utvidgningsperspektiv för och ökat EU-engagemang med västra Balkan. Detta är ett starkt budskap om stöd för hela västra Balkan och ett tecken på EU:s engagemang för regionens europeiska framtid.

Kommissionen har haft en öppen och konstruktiv dialog med Turkiet och utnyttjar varje tillfälle att understryka att Turkiets uttalade vilja till en EU-anslutning måste gå hand i hand med motsvarande åtgärder och reformer. Kommissionen är också angelägen om att fortsätta samarbetet med Turkiet på ett antal nyckelområden av gemensamt intresse, däribland handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser, energi, transport, migration och asyl, utrikespolitik, säkerhet och kampen mot terrorism.

IPA III bör ha ett tydligt samband med den nya strategin för västra Balkan, och återspegla utvecklingen i förbindelserna med Turkiet. IPA III återspeglar målen för den nya strategi för västra Balkan, i syfte att: maximera verkan av de flaggskeppsinitiativ som anges i strategin, bidra till omdaningsprocessen på västra Balkan under nästa period, genomföra kraftfulla ekonomiska reformprogram och motsvarande partnerspecifika rekommendationer samt ta nytt fokus på nödvändiga reformer för ett framtida medlemskap.

I strategin för västra Balkan anges ett potentiellt datum för anslutning (2025) för åtminstone vissa av kandidaterna om alla villkor är uppfyllda. Ekonomiska medel måste finnas tillgängliga till stöd för de förberedelser och investeringar som krävs under åren inför anslutningen, bland annat för att säkerställa en successiv och smidig övergång från föranslutningsstatus till medlemsstat så att den nödvändiga absorptionskapaciteten kan utvecklas, särskilt när det gäller genomförandet av jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken.

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan beror på flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Stöd till EU:s utvidgning är definitionsmässigt något som bäst sköts på EU-nivå. Att ge stöd inför anslutningen genom ett enda instrument på grundval av en enda uppsättning kriterier är effektivare än att ge stöd från flera olika källor, t.ex. medlemsstaternas nationella budgetar, enligt olika rutiner och prioriteringar.

Dessutom kan EU tack vare sitt politiska inflytande agera gentemot nationella myndigheter med större pondus och rättssäkerhet än enskilda medlemsstater. Instrumentet kompletterar unionens utvidgningspolitik genom att stödja politiska och ekonomiska reformer i kandidatländer/potentiella kandidater och används proaktivt för att gå vidare i förhandlingarna med de stödmottagande regeringarna i riktning mot att uppfylla Köpenhamnskriterierna och de villkor som följer av stabiliserings- och associeringsavtalen.

1.4.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

I rapporten om halvtidsöversyn (från december 2017)36 av tio av finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder37 – däribland instrumentet för stöd inför anslutningen II (IPA II) – drogs slutsatsen att instrumenten för yttre åtgärder i stort sett var ändamålsenliga och att en positiv utveckling kunde skönjas när det gäller uppnåendet av målen.

Det skulle endast krävas minimala ändringar för att ge det en tydlig ställning inom ramen för den nya strategin för västra Balkan, och återspegla utvecklingen i förbindelserna med Turkiet. Samtidigt skulle större ansträngningar göras för att säkerställa samstämmighet och synergieffekter med det breda instrumentet, särskilt när det gäller tematiska och icke-programplanerade komponenter. Komplementariteten med andra finansieringsinstrument för yttre åtgärder, särskilt EIDMR och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred har tidigare varit god, men samordningen både under både planeringsfasen och programplaneringsfasen har inte varit tillräcklig. Den skulle underlättas genom en nära samordning av IPA:s programplaneringscykel och programplaneringsdelarna i det breda instrumentet.

När det gäller politiska prioriteringar kommer IPA III att utformas kring följande viktiga politiska prioriteringar: rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och styrelseformer, socioekonomisk utveckling, unionens politik och regelverk, försoning, goda grannförbindelser och regionalt samarbete. Även om dessa kom till uttryck redan inom IPA II måste nya utmaningar såsom migration, säkerhet och klimatförändringar också beaktas.

För att kunna hantera de nya prioriteringarna och integrera de lärdomar som dragits behöver IPA III anpassas ytterligare till den senaste utvecklingen inom utvidgningspolitiken. Detta kräver i synnerhet goda förbindelser med målen för den nya strategin för västra Balkan, i syfte att maximera verkan av de flaggskeppsinitiativ som anges i strategin, bidra till omdaningsprocessen på västra Balkan under nästa period, genomföra kraftfulla ekonomiska reformprogram eller ta nytt fokus på nödvändiga reformer för ett framtida medlemskap. Man måste säkerställa en större flexibilitet i tilldelningen av medel för att kunna hantera oförutsedda eller nya prioriteringar och ta hänsyn till hur långt respektive land har kommit i sina EU- relaterade reformer. Genomförandet måste påskyndas, i synnerhet under de första

Rapporten om halvtidsöversyn COM(2017) 720 final baserades på tio arbetsdokument, ett per instrument (se förteckningen nedan), som i sin tur byggde på oberoende utvärderingar. Halvtidsöversynen, arbetsdokumenten och de oberoende utvärderingarna finns på följande webbadress: https://ec.europa.eu/europeaid/public-consultation-external-financing-instruments-european-union_en Följande tio instrument omfattades: Finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, Europeiska utvecklingsfonden, europeiska grannskapsinstrumentet, instrumentet för stöd inför anslutningen II, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, finansieringsinstrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, partnerskapsinstrumentet, instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete, beslutet om Grönland samt den gemensamma genomförandeförordningen.

åren, för att undvika strukturella eftersläpningar i kontraktering och genomförande och för att successivt åtgärda de nuvarande förseningarna. I detta läge med åtstramade budgetmedel måste IPA III anstränga sig för att ytterligare mobilisera hävstångspotentialen hos internationella finansinstitut och andra partner, inbegripet den privata sektorn, särskilt för att stödja konkurrenskraft och tillväxt för alla, eller för finansiering av investeringar i storskalig infrastruktur. Den övergripande prestationsramen kommer att stärkas och förenklas.

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

Programmet syftar till komplementaritet med alla unionens program, även programmen för den interna politiken och instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationella utvecklingssamarbete. I synnerhet kvarstår synergier med Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden samt den gemensamma jordbrukspolitiken i anpassningen av stödmottagarnas kapacitet att absorbera och förvalta framtida unionsfinansiering.

Samstämmigheten måste bevaras mellan InvestEU, EU:s nya samlade investeringsverktyg för politiken inom EU, och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III), så att kandidater och potentiella EU-kandidaters möjliga tillgång till den nya fonden bibehållas och möjligen ökas under nästa fleråriga budgetram.

1.5.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period från och med 2021

1.6.Planerad metod för genomförandet38

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Stödet inom ramen för IPA III ska genomföras genom direkt förvaltning eller indirekt förvaltning i överensstämmelse med budgetförordningen genom årliga eller fleråriga handlingsplaner och åtgärder. Partnerländerna håller fortfarande på att anpassa sig till ändringar av IPA II och genomförandet av IPA II-programmen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. Därför bör man säkerställa största möjliga kontinuitet. Den starka prestationsinriktningen kvarstår men förenklas för att det ska bli enklare att övervaka och redovisa verksamheten, och ge stödmottagarna verkliga incitament.

IPA III kommer att fortsätta förlita sig på en rad olika partner såsom nationella myndigheter, internationella organisationer, organ och organisationer i medlemsstaterna, det civila

38Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

samhällets organisationer, internationella organisationer och institutioner för utvecklingsfinansiering i situationer där de har ett tydligt mervärde, och bygga på den

erfarenhet

som

uppnåtts

och

lärdomar

som

dragits.

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om övervakning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Kommissionens övervakningssystem är ett viktigt inslag i den övergripande prestationsramen, som bygger på lämpliga specifika mål och motsvarande indikatorer och i allt högre grad kommer att bli resultatinriktad.

Detta omfattar både intern personal och externa experter. De operativa cheferna vid EU-delegationerna och på huvudkontoret övervakar kontinuerligt genomförandet av projekt och program, bland annat genom fältbesök när detta är möjligt. Övervakningen ger värdefull information om framstegen och bidrar till att identifiera verkliga och potentiella flaskhalsar och i tillämpliga fall vidta avhjälpande åtgärder i tid.

Dessutom anlitas externa, oberoende experter för att bedöma resultaten av EU:s yttre åtgärder med hjälp av olika komplementära system. Dessa bedömningar bidrar till redovisningsskyldighet och till en förbättring av pågående åtgärder och gör det möjligt att dra lärdom av tidigare erfarenheter vid utformningen av framtida politik och insatser. De verktyg som används är i linje med de internationellt erkända utvärderingskriterierna från OECD:s biståndskommitté och Europeiska kommissionens strategi för bättre lagstiftning.

Kommissionen bistår också mottagarländerna med uppbyggnad av deras egen övervakningskapacitet. När kommissionen förvaltar biståndet på stödmottagarens vägnar kommer kommissionen att behålla det primära ansvaret för övervakningen. När mottagarländerna förvaltar biståndet under eget ansvar (indirekt förvaltning) kommer kommissionen däremot att ha en huvudsakligen övervakande funktion, och det primära ansvaret kommer att ligga hos stödmottagaren.

Övervakningsrapporter på projektnivå om framstegen i förhållande till planerna, särskilt gällande i) upphandling/beviljande av bidrag och ii) uppnående av resultat. De operativa cheferna har hjälp av det resultatorienterade övervakningssystemet (ROM) som ger en koncis och koncentrerad ögonblicksbild av kvaliteten på ett stickprov av insatser. Oberoende ROM-experter gör med hjälp av en strukturerad och standardiserad metod en bedömning av styrkan och svagheterna i projektet och ger vidare rekommendationer om hur effektiviteten kan förbättras.

På sektors- och programnivå utgör övervakningskommittéer med delat ordförandeskap mellan stödmottagare och kommissionen ett forum för att bedöma framstegen i förhållande till planerna. Arbetet i kommittéerna underbyggs med resultaten från övervakningsrapporterna och utvärderingarna. De spelar en viktig roll för att se till att genomförandet av det finansiella biståndet påverkar den politiska dialogen och att kommittéernas slutsatser och rekommendationer följs upp systematiskt.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

på grundval av typen av program och partner. Territoriellt samarbete med medlemsstaterna kommer att förvaltas genom delad förvaltning i enlighet med ETS- förordningen. Därför föreskrivs ingen delad förvaltning i denna förordning. Det har inte gjorts några grundläggande ändringar från instrumentet för stöd inför anslutningen II, eftersom som genomförandet av PIA II-programmen är fortfarande i ett tidigt skede. Till följd av detta bör största möjliga kontinuitet säkerställas.

EU kommer att fortsätta förlita sig på en rad olika partner såsom nationella myndigheter, internationella organisationer, organ och organisationer i medlemsstaterna, det civila samhällets organisationer, internationella organisationer och institutioner för utvecklingsfinansiering i situationer där de har ett tydligt mervärde, och bygga på den erfarenhet som uppnåtts och de lärdomar som dragits.

Indirekt förvaltning med partnerländer kommer även i fortsättningen att uppmuntras i program för att förbereda stödmottagarna på förvaltningen av strukturfonderna, särskilt på området landsbygds- och jordbruksutveckling. Övergången från kommissionens direkta förvaltning av föranslutningsmedel till stödmottagarnas indirekta förvaltning kommer att ske successivt och i linje med dessa stödmottagares respektive kapacitet. Stödet kommer även fortsättningsvis att gå igenom de strukturer och instrument som har visat sig fungera under föranslutningsprocessen.

När det gäller instrument och metoder för tillhandahållande av stödet kommer alla typer av finansiering som föreskrivs i budgetförordningen att ingå i IPA III (bidrag, upphandling, priser, bidrag till EU:s förvaltningsfonder, sektoruppdelat budgetstöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier).

I enlighet med artikel 125 i [den nya budgetförordningen], föreskrivs i IPA III användning, i den mån det är möjligt, av förenklade former av bidrag genom klumpsummor, enhetskostnader och schablonbelopp för ersättning av stödberättigande kostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnaderna för bidrag där det är relevant.

GD NEAR har inrättat interna kontrollprocesser för att säkerställa adekvat riskhantering med avseende på lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt typen på de berörda utbetalningarna.

• Kategorisering av GD NEAR:s övergripande kontrollmiljö.

GD NEAR:s operativa miljö är en komplex och riskutsatt miljö som kännetecknas av följande:

En hög risknivå i partnerländerna generellt sett (i vissa mer än i andra), på grund av den politiska, institutionella, administrativa och sociala omgivningen. Denna riskanalys måste nyanseras utifrån vilken partner det gäller.

−Geografiskt utspridd verksamhet som omfattar cirka 25 länder med delegationer som förvaltar GD NEAR:s medel.

−Ett stort antal verksamheter och finansiella transaktioner som hör samman med dem.

−Två huvudsakliga finansieringsinstrument att förvalta, tillsammans med deras föregångare, som har olika rättslig grund och genomförandebestämmelser samt även olika finansieringsinstrument (tematiska budgetposter), som kors- och vidaredelegeras från andra generaldirektorat.

−En rad olika partner för genomförandet av verksamheterna (IPA-stödmottagande partner, privata företag, anförtrodda enheter, icke-statliga organisationer).

−En mångfald av former och sätt för genomförandet (projekt, budgetstöd, sektorsinriktade tillvägagångssätt, indirekt förvaltning med IPA-stödmottagande partner eller en anförtrodd enhet, blandfinansiering, förvaltningsfonder, delad förvaltning inom ramen för gränsöverskridande samarbete osv.).

För mer information om kontrollstrategin, se nedan 2.2.2.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

GD NEAR:s säkerhet grundar sig på en pyramid av kontroller som gör det möjligt att upptäcka tillräckligt många fel på olika nivåer för att säkerställa att frekvensen kvarstående fel ligger under den önskade tröskeln på 2 %.

(1)Den första nivån av förhandskontroll (före den vidaredelegerade utanordnarens godkännande) består av strikt översyn och kontroll av alla operativa och finansiella transaktioner baserat på generaldirektoratets ekonomihantering, tillsammans med mycket omfattande och detaljerade checklistor. Detta är en stor källa till förebyggande, upptäckt och korrigering av fel.

(2)Obligatoriska utgiftskontroller som åtföljer begäran om utbetalning: kontroller som uttryckligen krävs i kontraktshandlingarna och som görs av stödmottagaren: GD NEAR följer budgetförordningen, som fastställer om ansökningar om utbetalning måste åtföljas av en utgiftskontrollrapport som utfärdats av en extern revisor.

(3)Riskbaserade revisioner: GD NEAR gör en uttömmande riskbedömning på projektnivå i början av varje år, som utgör underlag för revisionsplanen. Målet är att ha ett ytterligare lager av kontroller som den vidaredelegerade utanordnaren aktiverar vid särskilda risker. Det handlar om finans- och systemkontroller och kombinerade redovisnings- och systemrevisioner (fullständiga revisioner med revisionsuttalanden); eller kontroller utförda av internationella organisationer (överenskomna förfaranden, där kontrollerna är strikt fastställda i avtal (t.ex. Fafa) och revisorerna inte utfärdar ”uttalanden” utan ”rapporter om iakttagelser”).

(4)Resultatorienterad övervakning (ROM) är ett verktyg för rapportering om genomförandet och resultaten av EU-finansierade projekt och program. Det baseras på fyra kriterier (relevans, effektivitet, ändamålsenlighet och hållbarhet). Denna övervakning kan tillhandahålla grundläggande information som kan utnyttjas för att undersöka framtida beslut om övervakning/utvärdering/revision/förvaltning på projekt- och programnivå.

(5)Utvärderingar är systematiska och objektiva bedömningar av pågående eller avslutade projekt, program eller politik, och dess utformning, genomförande och resultat. Utvärderingarna görs vanligtvis av oberoende, externa experter som granskar ett ingripande mot fastställda kriterier som relevans, effektivitet, ändamålsenlighet, hållbarhet, samstämmighet och EU-mervärde (i linje med de internationellt erkända utvärderingskriterierna från OECD:s biståndskommitté och Europeiska kommissionens strategi för bättre lagstiftning).

(6)Kontroller på plats: Denna typ av kontroller kompletterar övervakningen i och med att de säkerställer att kontrakts-/projektresultaten är kontrollerade på plats,

tillsammans med aspekter som gäller laglighet och korrekthet, för att stödja det operativa intyget (”i sin ordning”) eller för att tillhandahålla ytterligare säkerhet avseende indirekt förvaltning med stödmottagande länder (IMBC), att det går att förlita sig på den övervakning och kontroll som görs av nationella myndigheter eller ansvariga organ för att stödja deras betalningsintyg. Kontroller på plats kan även omfatta en avtalsmässig/ekonomisk dimension baserad på riskbedömningen, och omfattar i detta fall både drifts-, kontrakts- och ekonomianställda.

(7)Pelarbedömning av ”indirekt förvaltning med anförtrodda enheter”: GD NEAR får anförtro verksamhet till enheter som har blivit pelarbedömda, antingen av GD NEAR eller andra avdelningar inom kommissionen. Dessa enheter måste uppfylla kraven när det gäller områden i budgetförordningen.

(8)Systemrevision inom Indirekt förvaltning med stödmottagande länder (IMBC): Detta görs antingen av kommissionens personal eller externa entreprenörer.

(9)Kommissionen får belägg för att kraven i ramavtalet är uppfyllda, i synnerhet genom det ökade stödet till revisionsmyndigheterna. Det avges yttranden om utformningen och tillförlitligheten i de nationella systemen och undersystemen. Under 2017 genomförde GD NEAR revisioner (och/eller uppföljning) för alla fem stödmottagande länder som omfattas av IMBC-processen. En extern revisionsfirma som kontrakterades under 2016 slutförde den begränsade översynen på området informations- och kommunikationsteknik (IKT) i samtliga fem länder. Dessa översyner följdes upp genom utarbetande av IKT- handlingsplaner.

(10)Tillsynsresor till delegationerna: utgör ett förvaltningsredskap på direktörsnivå. De ger stöd åt den vidaredelegerade utanordnaren samt insikt i delegationernas kapacitet att förvalta EU:s yttre bistånd och att uppnå målen. Varje delegation besöks vart 2–4 år.

(11)Tjänsten för internrevision och revisionsrätten: kontroller utförs även av externa revisionsorgan, tjänsten för internrevision och revisionsrätten, och deras resultat bidrar till att stärka generaldirektoratets kontrollssystem. De revisioner som utförs av tjänsten för internrevision och revisionsrätten – förvaltningsrevisioner och revisionsförklaringar – utgör också viktiga verktyg till stöd för säkerheten. Inom ramen för revisionsförklaringarna anger revisionsrätten varje år den mest sannolika felfrekvensen som ger en tydlig indikation på hur kontrollsystemen fungerar.

(12)Validering av lokala system: GD Budget, som arbetar för kommissionens räkenskapsförare, granskar både funktionsrelaterade it-aspekter och förfarandemässiga aspekter av de lokala systemen i alla operativa generaldirektorat, däribland GD NEAR, för att säkerställa att den information som överlämnas av de delegerade utanordnarna är tillförlitlig. Dessa granskningar utförs i enlighet med artikel 68 i budgetförordningen och artikel 56 i tillämpningsföreskrifterna. Även om dessa tester i huvudsak görs för att ge garantier till räkenskapsföraren kan en positiv valideringsrapport även ge en viss grad av säkerhet till GD NEAR:s ledning om att de system som omfattas av rapporten är lämpliga sett till utformningen och att de fungerar som det är tänkt. Under 2017 gjorde GD Budget en granskning av GD NEAR:s lokala system för beräkning och beräkningar av fordringar och återflödena från finansieringsinstrumenten.

(13)Kvalitetssäkringskontroll: GD NEAR utför årligen en kvalitetssäkringskontroll för att säkerställa att dess årliga ekonomiska rapport och dess bidrag till Europeiska kommissionens konsoliderade räkenskaper ger en sann och rättvisande bild av den underliggande ekonomiska verksamheten.

(14)Handböcker/vägledning och utbildning av personal: GD NEAR anordnar utbildning för sin personal vid huvudkontoret och vid delegationerna regelbundet, i synnerhet under samarbetsdagarna och mötena mellan ekonomi- och verksamhetscheferna eller vid regionala seminarier. En ny handbok om förfaranden slutfördes och tillgängliggjordes för personal i början av 2017.

(15)Frekvens av kvarstående fel: Kvarstående fel är fel som har undkommit alla kontroller i den befintliga kontrollramen som är avsedd att förebygga, upptäcka och korrigera fel. Det arbete som görs för att stödja mätningen av frekvensen av kvarstående fel syftar till att identifiera fel som inte har kunnat identifieras med hjälp av det interna kontrollsystemet och dra slutsatser om dess effektivitet.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

I.Kostnad/nytta av kontroller i GD NEAR

Den kontrollstruktur som föreslås för det nya instrumentet för stöd inför anslutningen skiljer sig inte väsentligt från den som tillämpas för det nuvarande instrumentet. Därför kommer dess kostnadsstruktur att vara likartad.

Kostnaderna för kontroller under 2017, i 2017 års priser, förväntas stå fast:

Kostnaderna för kontroller i GD NEAR har uppskattats till 89 miljoner euro för 2017. Uppskattningen görs genom en bedömning av utgifter för personal i samband med intern kontroll samt utvärdering och revision.

Personalkostnader har beräknats uppgå till 74 miljoner euro och omfattar direkta och indirekta kostnader samt administrativa omkostnader. Beräkningen grundar sig på antalet tjänstemän och kontraktsanställda vid huvudkontoret och tjänstemän, kontraktsanställda och lokalanställda vid delegationerna, multiplicerat med en genomsnittlig kostnad som tillhandahålls av kommissionens centrala avdelningar (GD Budget), med hjälp av fördelningsnycklar för varje enhet. Nyckeln avgörs av den tid som varje enhet ägnat åt kontrollverksamhet, varvid kontroll definieras enligt artikel 2 i budgetförordningen: kontroll: varje åtgärd som vidtas för att ge rimliga garantier avseende verksamheters ändamålsenlighet, effektivitet och sparsamma användning av medel, rapporteringens tillförlitlighet, skyddet av tillgångar och information, förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier och oriktigheter samt uppföljning av dessa och fullgod riskhantering med avseende på underliggande transaktioners laglighet och korrekthet, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt de berörda betalningarnas typ. Kontroller får inbegripa olika verifieringar, samt genomförandet av politik och förfaranden för att uppnå de mål som avses i första meningen. Kostnaderna för kontrollberäkning avser endast kommissionens kostnader.

Kostnaderna för kontroller som en andel av värdet av de medel som förvaltas under 2017 är 2,9 %.

Det absoluta beloppet för kostnader för kontroller måste läsas mot bakgrund av nyttan av kontroller (sund ekonomisk förvaltning, vilket bekräftas av den låga frekvensen kvarstående fel under 2 %) och den kvantitativa ekonomiska nyttan av kontroller, som uppgår till 189 miljoner EUR.

Uppkomna kostnader för nationella system i länder som genomför instrumentet för stöd inför anslutningen med indirekt förvaltning är inte inräknade. Det ska noteras att en betydande andel av de uppkomna investerings- och utbildningskostnaderna för att inrätta sådana system finansieras genom driftskostnaderna för instrumentet för stöd inför anslutningen.

II.Felfrekvensen i GD NEAR

När det gäller antalet förväntade fel är målet under lagförslagsfasen att hålla felfrekvensen under 2 %.

Beräkningen av frekvensen av kvarstående fel vid GD NEAR:

GD NEAR har tagit fram en studie som gör det möjligt att utvärdera den övergripande kontrollramens effektivitet, som utgör en viktig del av den information som generaldirektören har till sitt förfogande vid undertecknandet av revisionsförklaringen.

Denna indikator har utarbetats för att bedöma de viktigaste kontrollmålen för generaldirektoratet och för att mäta de kvarstående fel som inte har upptäckts av det allmänna kontrollsystemet. Indikatorn måste ligga under 2 % av det totala beloppet för de transaktioner som är föremål för granskning.

Undersökningen av frekvensen kvarstående fel bygger på ett urval (baserat på beloppsenheter – MUS) på minst 720 poster i populationen av avslutade kontrakt under perioden september 2016 till augusti 2017. Med denna metod tar man hänsyn till den fleråriga karaktären i GD NEAR:s program, eftersom de kontrakt som avslutats under den nämnda perioden och beaktas vid urvalet har godkänts under en period på flera år.

Generaldirektoratets frekvens av kvarstående fel för 2017 (0,67 %) är mycket tillfredsställande. Detta är en tydlig signal om att pyramiden av kontroller som införts på alla nivåer av generaldirektoratet fungerar.

För 2017 är frekvensen kvarstående fel följande:

Fel inom ENI:	0,65 %
Fel inom IPA (exkl. IMBC):	0,90 %
Fel inom IMBC:	0,36 %
DG NEAR	0,67 %

Högsta och lägsta felprocenten

Den vägda övre felgränsen är 2,33 % och den lägre felgränsen är 0,06 %. Detta innebär att vi med 95 % säkerhet kan säga att felfrekvensen ligger mellan dessa två gränser. Fördelningen av den övre felgränsen är följande:

	Övre felgräns	Viktat
ENI	2,25 %	1,55 %
IPA	2,62 %	0,55 %
IMBC	2,31 %	0,23 %
Totalt		2,33 %

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. inom strategin för bedrägeribekämpning.

Med tanke på riskmiljön i de IPA-länder där GD NEAR är verksamt måste systemen vara anpassade för förekomst av potentiella efterlevnadsfel vid transaktioner, och bygga in kontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera så tidigt som möjligt. Detta innebär i praktiken att GD NEAR i sina kontroller av efterlevnaden kommer att förlita sig mest på omfattande förhandskontroller av transaktioner utförda av kommissionens personal, samt på systematiska revisioner av utbetalningssystemen för indirekt förvaltning (fastän vissa efterhandsrevisioner och efterhandskontroller ändå görs), vilka sträcker sig långt utöver de finansiella säkerhetsåtgärder som krävs enligt budgetförordningen. GD NEAR:s efterlevnadsram utgörs av följande huvudkomponenter:

Förebyggande åtgärder

− Grundutbildning i bedrägerifrågor för personal som arbetar med biståndsförvaltning.

−Tillhandahållande av vägledning med hjälp av NEAR:s handbok för förfaranden.

−Den årliga IMBC-processen, inbegripet en kontroll av förvaltnings- och kontrollsystemen, samt en bedömning för att säkerställa att lämpliga åtgärder för att förhindra och upptäcka bedrägerier i samband med förvaltningen av EU- medel tillämpas av de myndigheter som förvaltar berörda medel.

−Förhandsgranskning av mekanismerna för bedrägeribekämpning i den stödmottagande partnern som en del av bedömningen av om kriteriet för stödberättigande är uppfyllt avseende den offentliga förvaltningens mottagande av budgetstöd (dvs. ett aktivt åtagande att bekämpa bedrägeri och korruption, adekvata inspektionsmyndigheter, tillräcklig rättslig kapacitet och effektiva mekanismer för insatser och sanktioner).

−Förhandskontrollen av alla nationellt upphandlade kontrakt upphör när de nationella systemen uppfyller stränga standarder för förvaltning och kontroll.

Åtgärder för upptäckt och korrigering av fel

−Förhandskontroller av transaktioner som utförs av kommissionens personal.

−Interna och externa revisioner och kontroller, inklusive av revisionsrätten.

−Retroaktiva kontroller och återvinningar.

Förutom om oriktigheter misstänks vara avsiktliga (bedrägeri) har GD NEAR andra åtgärder till sitt förfogande, bland annat:

−Avbrytande av tidsfristen för utbetalningar och anmälan till enheten.

−Specifika revisioner (särskilda/forensiska revisioner).

−EDES-systemet (system för tidig upptäckt och uteslutning).

−Avbrytande/avslutande av kontrakt.

−Uteslutningsförfarande.

−Inställande av utbetalning av medel som begärs av nationella fonder.

GD NEAR har utvecklat och genomfört sin egen bedrägeribekämpningsstrategi som utarbetats på grundval av metoder som tagits fram av Olaf. Den uppdaterades under 2016 och godkändes för åren 2016–2017.

De allmänna målen i denna bedrägeribekämpningsstrategi är följande:

Bedrägeribekämpningsnätverk, uppgiftsinsamling och vägledning: att upprätta ett nätverk av Olaf-kontaktpunkter inom GD NEAR, samt ta fram data och statistik om de Olaf-ärenden som rör generaldirektoratet.

Förvaltningsrapportering och förbindelser med EU-aktörer: att etablera regelbundna rapporteringscykler om frågor som gäller bedrägeribekämpning på ledande nivå och på kommissionärsnivå, samt att utveckla de verktyg som möjliggör denna rapportering och att samordna förbindelserna mellan GD NEAR och Olaf.

Medvetandehöjande åtgärder, förfaranden och dokumenthantering: för att öka medvetenheten om bedrägerier hos GD NEAR:s personal, bland annat genom att öka deras kunskaper om och kapacitet att utföra kontroller för förebyggande och upptäckt och att utarbeta förfaranden och riktlinjer för rapportering av bedrägerier och nyckelprestationsindikatorer avseende bedrägeribekämpning för förvaltningsplanen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubriker i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik	anslag			Bidrag
		anslag

den				från			i den mening som
fleråriga			från Efta-			från	i den mening som
fleråriga	Nummer						avses i artikel
budgetrame		Diff./Icke-		kandidatlän			avses i artikel
budgetrame		Diff./Icke-	40	kandidatlän			[21.2 b] i
n	Rubrik 6	diff.39	länder	der41		tredjeländ	[21.2 b] i
n	Rubrik 6	diff.39	länder	der41		tredjeländ	budgetförordninge
						er	budgetförordninge
							n

Rubrik 6	16 01	Icke-
Rubrik 6	Stöd inför anslutningen – Utgifter för	Icke-	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
	Stöd inför anslutningen – Utgifter för	diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
	administrativ förvaltning	diff.

Rubrik 6	16 02	Diff.	JA	JA		JA	JA
Rubrik 6	Stöd inför anslutningen – Driftsanslag	Diff.	JA	JA		JA	JA
	Stöd inför anslutningen – Driftsanslag

Rubrik 6	16 02.01
Rubrik 6	Stöd för att stärka rättsstaten, demokrati, det
	Stöd för att stärka rättsstaten, demokrati, det
	civila samhället, grundläggande och	Diff.	JA	JA		JA	JA
	mänskliga rättigheter, migration inbegripet
	gränsförvaltning och säkerhet

Rubrik 6	16 02.02
Rubrik 6	Stöd för att stärka effektiviteten i den
	Stöd för att stärka effektiviteten i den	Diff.	JA	JA		JA	JA
	offentliga förvaltningen, strukturreformer och	Diff.	JA	JA		JA	JA
	offentliga förvaltningen, strukturreformer och
	god samhällsstyrning.

Rubrik 6	16 02.03
Rubrik 6	Stöd för utformningen av regler, standarder,
	Stöd för utformningen av regler, standarder,	Diff.	JA	JA		JA	JA
	politik och praxis för anpassning till unionens	Diff.	JA	JA		JA	JA
	politik och praxis för anpassning till unionens
	regler, standarder, politik och praxis

Rubrik 6	16 02.04
Rubrik 6	Stöd för att stärka den ekonomiska och sociala	Diff.	JA	JA		JA	JA
	Stöd för att stärka den ekonomiska och sociala	Diff.	JA	JA		JA	JA
	utvecklingen

Rubrik 6	16 02.05
Rubrik 6	Stöd för territoriellt och gränsöverskridande	Diff.	JA	JA		JA	JA
	Stöd för territoriellt och gränsöverskridande	Diff.	JA	JA		JA	JA
	samarbete

Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater från västra Balkan.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna42

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga				6		GRANNSKAPET OCH OMVÄRLDEN
	budgetramen				6		GRANNSKAPET OCH OMVÄRLDEN
	budgetramen


				2021		2022		2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT

		Åtaganden	(1)	1 899,300		1 938,665		1 978,014	2 018,145	2 058,259	2 100,355	2 143,433		14 136,171
Driftsanslag
Driftsanslag		Betalningar	(2)	94,239		337,482		591,552	995,238	1 460,304	1 589,081	1 678,593	7 389,681	14 136,171
		Betalningar	(2)	94,239		337,482		591,552	995,238	1 460,304	1 589,081	1 678,593	7 389,681	14 136,171

Anslag av administrativ natur som		Åtaganden =												363,829
finansieras genom ramanslagen för		Åtaganden =	(3)											363,829
finansieras genom ramanslagen för		Betalningar	(3)	49,700		50,335		50,986	51,855	52,741	53,645	54,567
programmet43		Betalningar
programmet43
TOTALA anslag för		Åtaganden	=1	1 949,000		1 989,000		2 029,000	2 070,000	2 111,000	2 154,000	2 198,000		14 500,000
TOTALA anslag för		Åtaganden	+3	1 949,000		1 989,000		2 029,000	2 070,000	2 111,000	2 154,000	2 198,000		14 500,000
programmets
programmets			=2
finansieringsram		Betalningar	=2	143,939		387,817		642,538	1 047,093	1 513,045	1 642,726	1 733,160	7 389,681	14 500,000
finansieringsram		Betalningar	+3	143,939		387,817		642,538	1 047,093	1 513,045	1 642,726	1 733,160	7 389,681	14 500,000
			+3

På grund av avrundning kan det hända att totalsumman inte stämmer exakt.

Detta avser tekniskt eller administrativt bistånd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

		Rubrik i den fleråriga					7		ADMINISTRATIVA UTGIFTER
		budgetramen					7		ADMINISTRATIVA UTGIFTER
		budgetramen

																		Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

									2021	2022		2023		2024	2025			2026			2027	Efter	TOTALT
									2021	2022		2023		2024	2025			2026			2027	2027	TOTALT
																						2027

	Personalresurser								41,128	41,950		42,789		43,645	44,518			45,408			46,316		305,755
	Personalresurser								41,128	41,950		42,789		43,645	44,518			45,408			46,316

	Övriga administrativa utgifter								3,532	3,602		3,674		3,748	3,823			3,899			3,977		26,255
	Övriga administrativa utgifter


	TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den				(summa	åtaganden		=	44,659	45,552		46,464		47,393	48,341			49,307			50,294		332,010
	fleråriga budgetramen				summa betalningar)				44,659	45,552		46,464		47,393	48,341			49,307			50,294
	fleråriga budgetramen				summa betalningar)
																		Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

				2021		2022			2023		2024		2025				2026			2027		Efter 2027		TOTALT

	TOTALA anslag		Åtaganden	1 993,659		2 034,552			2 075,464		2 117,393		2 159,341			2 203,307			2 248,294					14 832,010
	samtliga RUBRIKER
	samtliga RUBRIKER
i den fleråriga budgetramen			Betalningar	188,598		433,369			689,002		1 094,486		1 561,386			1 692,033			1 783,454			7 389,682		14 832,010

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	41,128	41,950	42,789	43,645	44,518	45,408	46,316	305,755

Övriga administrativa	3,532	3,602	3,674	3,748	3,823	3,899	3,977	26,255
utgifter	3,532	3,602	3,674	3,748	3,823	3,899	3,977	26,255

Delsumma RUBRIK 7
i den fleråriga	44,659	45,552	46,464	47,393	48,341	49,307	50,294	332,010
budgetramen	44,659	45,552	46,464	47,393	48,341	49,307	50,294	332,010
budgetramen


Utanför RUBRIK 744
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	41,750	42,585	43,436	44,305	45,191	46,095	47,017	310,379

Övriga utgifter	7,950	7,750	7,550	7, 550	7,550	7,550	7,550	53,450
av administrativ natur	7,950	7,750	7,550	7, 550	7,550	7,550	7,550	53,450
av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 7
i den fleråriga		50,335	50,986	51,855	52,741	53,645	54,567	363,829
budgetramen	49 700	50,335	50,986	51,855	52,741	53,645	54,567	363,829
budgetramen	49 700

TOTAL	94,359	95,887	97,450	99,248	101,082	102,953	104,861	695,839

44Detta avser tekniskt eller administrativt bistånd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

–Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

Vid huvudkontoret eller vid	199	199	199	199	199	199	199
kommissionens kontor i medlemsstaterna	199	199	199	199	199	199	199
kommissionens kontor i medlemsstaterna

vid delegationer	50	50	50	50	50	50	50

indirekta forskningsåtgärder

Direkta forskningsåtgärder

 Extern personal (i heltidsekvivalenter: kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, personal från bemanningsföretag och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) 45

Rubrik 7

Som finansieras	– vid	25	25	25	25	25	25	25
genom RUBRIK 7	huvudkontoret	25	25	25	25	25	25	25
genom RUBRIK 7	huvudkontoret
i den fleråriga
i den fleråriga	– vid delegationer	8	8	8	8	8	8	8
budgetramen	– vid delegationer	8	8	8	8	8	8	8

Som finansieras	– vid	97	97	97	97	97	97	97
genom	huvudkontoret	97
genom	huvudkontoret
ramanslagen för
ramanslagen för	– vid delegationer	482	482	482	482	482	482	482
programmet 46	– vid delegationer	482	482	482	482	482	482	482
Indirekta forskningsåtgärder

Direkta forskningsåtgärder

Annat (specificera)

TOTALT		861	861	861	861	861	861	861

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda		Planering, programplanering, förvaltning och övervakning av finansiellt bistånd

Extern personal		Planering, programplanering, förvaltning och övervakning av finansiellt bistånd

45[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

46Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

SV47

3.2.3.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT

Ange	vilken		extern
organisation		eller	annan
källa	som	bidrar till
finansieringen

TOTALA anslag som
tillförs genom
samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

på egna medel

på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna47
Budgetrubrik i den årliga
budgetens inkomstdel:	2021	2022		2023	2024	2025	2026	2027
	2021	2022		2023	2024	2025	2026	2027

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

47När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.