Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor (EU-dokument COM(2018) 442)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.6.2018

COM(2018) 442 final

2018/0232 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor

{SEC(2018) 295 final} - {SWD(2018) 321 final} - {SWD(2018) 322 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Den 2 maj 2018 antog kommissionen ett paket om nästa fleråriga budgetram för perioden 2021–20271. Kommissionen föreslog en ny, modern långtidsbudget som ansluter nära till EU- 27:s politiska prioriteringar. Den föreslagna budgeten är en kombination av nya instrument och moderniserade program för att resurseffektivt nå resultat med EU:s prioriteringar. På denna grund föreslår kommissionen ett nytt tullprogram under budgetrubriken för den inre marknaden, innovation och digitalisering. Detta program kommer att stödja tullmyndigheterna och deras samarbete sinsemellan enligt beskrivningen i det meddelande som åtföljer förslaget till flerårig budgetram2.

I detta förslag föreskrivs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdag, och förslaget läggs fram för en union bestående av 27 medlemsstater, vilket beaktar Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

•Motiv och syfte med förslaget

Under 50 år har tullunionen utgjort ett viktigt exempel på framgångsrik integration i EU. Den utgör ett av de få områden där EU har exklusiv befogenhet och utan en tullunion skulle det inte ha varit möjligt att avveckla de inre gränserna. EU är världens största handelsblock med en andel på 15 % av världshandeln. Det totala antalet tulldeklarationer har vuxit konstant under de fem senaste åren och uppgick 2016 till 313 miljoner eller 10 deklarationer per sekund, där 98 % av tulldeklarationerna gjordes elektroniskt.

Tullen bidrar till att värna unionens och medlemsstaternas ekonomiska intressen och, i sin roll som väktare av EU:s yttre gränser i fråga om varor, till att skydda allmänheten mot terrorism, hot mot hälsa och miljö och andra hot. Tullen arbetar utifrån en förteckning på mer än 60 rättsakter utöver tullagstiftningen, däribland i fråga om varor med dubbla användningsområden, skjutvapen, narkotikaprekursorer, förflyttning av kontanter, immateriella rättigheter, folkhälsa, produktsäkerhet, konsumentskydd, skydd av vilda djur och växter och miljön. Tullmyndigheterna har också en kritisk roll när det gäller att säkra leveranskedjans integritet och hindra terroristorganisationer från att fritt överföra medel. Det framtida importkontrollsystemet 2 (ICS2) avseende riskhantering på tullområdet kommer att på ett avgörande sätt bidra till säkerheten för unionen och dess invånare och företag. De nya utmaningarna till följd av snabbt föränderlig teknik (digitalisering, uppkoppling, sakernas internet och blockkedjeteknik) och snabbt föränderliga affärsmodeller (e-handel, optimering av leveranskedjan), minskade offentliga medel, ökande världshandelsvolymer, ihärdig internationell brottslighet och stadigvarande säkerhetshot ökar konstant trycket på att förbättra tullunionens resultat och utvidga de arbetsuppgifter som tullförvaltningarna ska utföra.

Sedan 2016 utgör unionens tullkodex det nya regelverket på tullområdet. De främsta målen med unionens tullkodex är att avskaffa pappersbaserade förfaranden, digitalisera samspelet mellan handeln och tullen och stärka riskhanteringen med sikte på att få information om gods i förväg. Unionens tullkodex har i sig utlöst ett massivt digitaliseringsprojekt där 17 olika elektroniska system till stor del ska vara införda senast 2020. Några system kommer att införas gradvis fram till 2025. Dessa elektroniska system berör samtliga tullförfaranden och

COM(2018) 322 final. COM(2018) 321 final.

kommer därför att vara centrala för tullunionens funktion. En i sin helhet genomförd tullkodex kommer att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft och förbättra den viktiga balansen mellan behovet av tullkontroller och underlättandet av legitima flöden av varor som transiteras genom eller förs in i eller ut ur unionen.

Det faktum att Förenade kungariket snart lämnar EU innebär att det landet i egenskap av medlemsstat måste lämna samtliga befintliga elektroniska tullsystem som finansieras genom Tull 2020-programmet. Effekterna av och kostnaderna för detta kan emellertid inte bedömas med stor noggrannhet och beaktas således inte i detta dokument, eftersom de i detta skede av förhandlingarna mellan EU och Förenade kungariket till stor del är okända.

Genomförandet av allt detta kan bara uppnås genom ett intensivt operativt samarbete mellan medlemsstaternas tullförvaltningar och mellan dessa och andra myndigheter, handeln och andra tredje parter. Det program som nu föreslås efterträder Tull 2020-programmet och kommer att stödja samarbete i tullfrågor.

Tullsamarbete och kapacitetsuppbyggnad kommer att fokusera på, å ena sidan, nätverkande mellan personer och åtgärder för kompetensutveckling, och, å andra sidan, åtgärder för uppbyggnad av it-kapacitet. Den första pelaren effektiviserar utbytet av god praxis och operativa kunskaper mellan medlemsstaterna och andra länder som deltar i programmet, med särskild inriktning på en projektbaserad strukturerad samverkan som möjliggör ett djupt och integrerat samarbete mellan deltagande länder, vilket banar väg för ytterligare utveckling av tullunionen. Genom den andra pelaren kan programmet finansiera en fullständig uppsättning av it-infrastruktur och it-system, inklusive digitalisering av samspelet mellan handeln och tullen och en förstärkt riskhantering, så att unionens tullförvaltningar kan utvecklas till fullfjädrade e-förvaltningar.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag är förenligt med unionens tullkodex3 och annan lagstiftning som tullmyndigheterna måste tillämpa.

Förslaget är också förenligt med det befintliga Tull 2020-programmet, vars mål är att stödja tullunionens funktion och modernisering i syfte att stärka den inre marknaden genom samarbete mellan de deltagande länderna och deras tullmyndigheter och tjänstemän. Detta förslag tillhandahåller på ett liknande sätt den operativa och organisatoriska ramen samt metod- och budgetramen för att genomföra målen med EU:s tullpolitik och EU:s insatser på tullområdet.

Förslaget utgör i sig en fortsättning av det pågående programmet, men innebär en större intensitet i det sätt på vilket samarbetet äger rum och i fråga om antalet berörda elektroniska system och medger en möjlighet att införliva viss innovation.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är förenligt med annan unionspolitik och särskilt med andra föreslagna EU- handlingsprogram och EU-fonder med liknande mål inom relaterade områden.

Programmet är nära knutet till det nya instrumentet för tullkontrollutrustning (en av två komponenter i den nya Fonden för integrerad gränsförvaltning), som kommer att stödja inköp, underhåll och uppgradering av stödberättigad utrustning. Tullprogrammet kommer i stället att stödja alla relaterade åtgärder, exempelvis samarbetsinsatser för bedömning av utrustningsbehov och utbildning avseende inköpt utrustning.

3Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

Tullprogrammet syftar vidare till att hjälpa tullmyndigheterna att bland annat skydda EU:s ekonomiska intressen och har således anknytning till den verksamhet som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning i fråga om bedrägeribekämpning för att skydda unionens ekonomiska intressen i enlighet med artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och EU:s program för bedrägeribekämpning. Det kommer att uppstå synergieffekter mellan programmet för bedrägeribekämpning, som specifikt har som mål att skydda unionens ekonomiska intressen, och tullprogrammet, som stöder tullunionens funktion och därigenom bidrar till att dessa ekonomiska intressen värnas. Programmen kommer således att ha tydligt olika fokus, men med möjligheter till kompletterande insatser. Synergieffekter kan också uppstå med den verksamhet som utförs av Europeiska åklagarmyndigheten och med programmet för rättsliga frågor inom ramen för fonden för rättvisa, rättigheter och värden, i fråga om utbildning i tillämpningen av EU-tullagstiftningen.

Tullprogrammet syftar även till att garantera produkters säkerhet, skydda europeiska konsumenter och säkerställa lika villkor för företagen i EU. Det har således kopplingar till initiativen inom ramen för programmet för den inre marknaden, vilket har som mål att stärka marknadsövervakningen och se till att enbart säkra produkter som uppfyller kraven förs in på EU:s marknad.

För att ta itu med hoten mot säkerheten och bekämpa brottslig verksamhet skulle synergieffekter med Fonden för inre säkerhet kunna undersökas. Stordriftsfördelar skulle särskilt kunna uppnås när det gäller samarbete mellan olika byråer, tullkontrollutrustning och andra åtgärder för kapacitetsuppbyggnad.

Dessutom finns betydande synergieffekter på operativ nivå med Fiscalisprogrammet, som stöder samarbete i skattefrågor. När det gäller elektroniska system råder ett ömsesidigt utbyte och gemensam finansiering av gemensamma komponenter, till exempel datacentrets infrastruktur och Gemensamma kommunikationsnätet. Det finns identiska strategier för itförvaltning och gemensamma mekanismer för horisontellt stöd. Samma typ av gemensamma åtgärder används och liknande strategier för uppbyggnad av kompetens och utbildning följs. Programförvaltningen när det gäller förslag, programledning, förvaltning av åtgärder, genomförandeakter och resultatövervakning är helt strömlinjeformad. Vidare finns det ett nytt och växande behov av gemensamma insatser i skatte- och tullfrågor, i synnerhet på området för e-handel.

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln föreskrivs en flerårig strategisk plan för tullen med syfte att samordna utvecklingen och driften av tullens elektroniska system, som i huvudsak finansieras genom programmet. För att säkerställa att programmet och den fleråriga strategiska planen för tullen är samstämmiga och samordnade kommer de relevanta bestämmelserna i det beslutet att tas med i programmet. Det nya förslaget kommer således att upphäva det nuvarande e-tullbeslutet4 och bli grunden för den fleråriga strategiska planen för tullens elektroniska system (MASP-C).

Slutligen kan det finnas ytterligare synergieffekter att tillvarata på it-området tillsammans med andra diverse unionsinitiativ, som programmet för ett digitalt Europa5, samtliga program där (betydande) elektroniska system används, vidareutnyttjandet av operationella byggstenar6 inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), europeiska

Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln (EUT L 23, 26.1.2008, s. 21).

COM(2018) 434. https://ec.europa.eu/cefdigital/wiki/display/CEFDIGITAL/CEF+Digital+Home

interoperabilitetsramen7, den löpande planen för IKT-standardisering8, handlingsplanen för finansteknik9, Horisont Europa10, det arbete som utförs av EU:s observationscentrum och forum för blockkedjor11 och andra initiativ rörande bedrägeri och cybersäkerhetsrisker.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Detta förslag förutsätter en kombination av flera rättsliga grunder eftersom det kan ha ett flertal separata men relaterade syften:

–Artikel 33 i EUF-fördraget, som syftar till unionsinsatser för tullsamarbete och EU:s tullunion.

–Artikel 114 i EUF-fördraget, som syftar till unionsinsatser för den inre marknaden.

–Artikel 207 i EUF-fördraget, som syftar till unionsinsatser för den gemensamma handelspolitiken.

För att kunna fortsätta tullsamarbetet enligt det nuvarande programmet används artikel 33 i EUF-fördraget som rättslig grund. För att beakta och täcka den breda uppsättning uppgifter som tullmyndigheterna behöver utföra vid gränserna på många andra områden utöver tullsamarbete baseras förslaget också på artiklarna 114 och 207 i EUF-fördraget.

Insatser på EU-nivå krävs även till följd av skyldigheter enligt internationella avtal, i synnerhet inom ramen för Världshandelsorganisationen.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Åtgärder på unionsnivå snarare än nationell nivå är nödvändiga av följande skäl:

–Tullunionen ingår i EU:s exklusiva befogenhet. Genom att överföra sina befogenheter till unionen har medlemsstaterna gått med på att insatser i tullfrågor görs bättre på unionsnivå. Unionens regelverk räcker emellertid inte i sig till för att få tullunionen att fungera. Regelverket bör kompletteras med stödjande åtgärder i enlighet med tullprogrammet, så att det säkerställs att unionens tullagstiftning tillämpas på ett allt mer samstämmigt och harmoniserat sätt.

–Många av verksamheterna på tullområdet är gränsöverskridande genom att de involverar och berör samtliga medlemsstater, och de kan således inte utföras ändamålsenligt och effektivt av enskilda medlemsstater. Åtgärder på unionsnivå behövs för att underbygga den europeiska dimensionen av tullens verksamhet, undvika snedvridningar på den inre marknaden och stödja ett ändamålsenligt skydd av unionens yttre gränser.

–I detta hänseende är åtgärder på unionsnivå motiverade för att se till att tullunionen och dess gemensamma regelverk fungerar korrekt och vidareutvecklas, eftersom sådana åtgärder har visat sig vara det mest effektiva och ändamålsenliga svaret på de

COM(2017) 134. https://ec.europa.eu/growth/industry/policy/ict-standardisation_en https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/fintech_en#action-plan https://ec.europa.eu/info/designing-next-research-and-innovation-framework-programme/what-shapes- next-framework-programme_en https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/european-commission-launches-eu-blockchain- observatory-and-forum

brister och utmaningar som har kännetecknat genomförandet av tullunionen och tullsamarbetet.

•Proportionalitetsprincipen

Åtgärder på EU-nivå är mycket mer effektiva än insatser som görs av medlemsstaterna.

En överväldigande del av de föreslagna anslagen kommer att användas för itkapacitetsuppbyggnad. Ryggraden i tullsamarbetet är ett dedicerat kommunikationsnät med hög säkerhetsnivå. Detta gemensamma nät garanterar att varje enskild nationell förvaltning bara behöver koppla upp sig en gång till denna gemensamma infrastruktur för att kunna utbyta varje slags upplysning. Om en sådan infrastruktur inte fanns skulle medlemsstaterna behöva koppla upp sig 26 gånger för att nå alla andra medlemsstaters nationella system. Den modell som valts baseras på en it-struktur där de europeiska elektroniska systemen utgörs av en kombination av gemensamma och nationella komponenter. Denna modell föredrogs framför en helt centraliserad it-struktur eftersom den överlåter en del av budgetansvaret till medlemsstaterna, som på nationell nivå kommer att utveckla de nationella elektroniska komponenterna med beaktande av nationella preferenser, krav och begränsningar. Därmed uppnås den förbättring av driftskompatibilitet och sammankoppling som krävs för den inre marknaden på ett proportionellt sett.

Kommissionen ska samordna, verkställa och förvalta i enlighet med de villkor som fastställs i fördragen. Kommissionen måste på operativ nivå och långfristig basis samordna sig med nationella tullmyndigheter, som har specialiserade företrädare, och med sikte på de nuvarande och framtida utmaningar för unionen som identifieras på tullområdet. Programmets olika forum och verktyg ger en lämplig struktur för att kommissionen ska kunna fullgöra sin samordnande uppgift på tullområdet.

•Val av instrument

Enligt slutsatsen i konsekvensbedömningen är en åtgärd på EU-nivå i form av ett program för att finansiera verksamheter lämplig. Kommissionen föreslår att Tull 2020-programmet efterträds av ett nytt program.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Förslaget beaktar rekommendationerna i den slutliga utvärderingen av Tull 2013-programmet och de preliminära resultaten av den pågående halvtidsutvärderingen av Tull 2020- programmet. Slutsatserna i den slutliga utvärderingen av Tull 2013-programmet12 var överlag positiva när det gäller programmets bidrag till de politiska målen och när det gäller att hjälpa tullmyndigheterna att arbeta som en förvaltning. De största fördelarna kan sammanfattas enligt följande:

–Förstärkning av skyddet och säkerheten, inbegripet ett fullständigt genomförande av importkontrollsystemet och tullriskhanteringssystemet samt effektivisering av systemen för godkända ekonomiska aktörer och för ekonomiska aktörer.

12https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/resources/documents/common/ publications/studies/customs_2013_final_evaluation_report.pdf

SV5

–Underlättande av handeln, genom att tullunionens ramverk får möjlighet att påskynda befordran, frigörande och klarering av varor, inbegripet varor som transiteras, samtidigt som varornas säkerhet garanteras.

–Skydd av EU:s ekonomiska intressen, genom användning av centraliserade databaser och ökad ändamålsenlighet hos systemen för riskhantering.

De resultat som uppnåtts under den undersökta perioden bedömdes inte som en enkel förlängning av redan pågående trender. Resultaten var snarare betydande och banbrytande (särskilt rörande införandet av elektroniska system knutna till säkerhet och skydd) och visade på en avgörande utveckling mot ett förverkligande av programmets huvudmål.

Utvärderingen gav starka argument för att programmet hade ett europeiskt mervärde, i synnerhet i fråga om dess roll i att stödja genomförandet av EU-lagstiftning på nationell nivå. De elektroniska system som finansieras genom programmet kompletterade i hög grad de nationella initiativen och flertalet av dem rörde genomförandet av sådan lagstiftning. Detta medförde lägre administrativa kostnader än de som skulle ha uppstått om varje medlemsstat på egen hand hade behövt utveckla liknande elektroniska system. Det nätverkande som gynnades genom programmets gemensamma åtgärder ansågs också avgörande av flera skäl, inbegripet att det medförde en konsekvent tillämpning av gemensam lagstiftning, spridning av bästa praxis och uppbyggnad av det förtroende som krävs för att olika länders förvaltningar ska arbeta som om de vore en förvaltning.

De preliminära slutsatserna i den pågående halvtidsutvärderingen av Tull 2020-programmet kan sammanfattas enligt följande13:

–Relevans: Det intresse som de nationella förvaltningarna visat genom att aktivt medverka i programmet tyder på att programmets verksamheter är anpassade till de faktiska behoven. De nationella myndigheterna ansåg att arbetsbesök utgjorde den mest användbara typen av gemensamma åtgärder, nära följt av seminarier, workshoppar, projektgrupper och de nyligen introducerade expertgrupperna.

–Ändamålsenlighet: Tullmyndigheterna är överens om att programmets gemensamma åtgärder bidragit till att förbättra informationsutbytet mellan förvaltningarna. De utbildningsmoduler som utvecklats inom programmet ska ha lett till en mer enhetlig syn på tillämpningen av EU:s tullagstiftning i de deltagande länderna.

–Effektivitet: Förfarandena för utarbetande av programcykeln och de årliga arbetsprogrammen var generellt positiva. När det gäller resultatmätningsramen ansågs dess genomförande till största delen som framgångsrikt. Även om de genererade uppgifterna huvudsakligen var egenrapporterade, ansågs de vara systematiskt inhämtade och generera användbar information. Det är emellertid inte klart i vilken omfattning uppgifterna från resultatmätningsramen används för att fatta ledningsbeslut eller som ett system för tidig varning för att styra programmets insatser. Det befintliga övervakningssystemet behöver förenklas, särskilt när det gäller antalet effektindikatorer och längden på formulären för att följa upp åtgärder.

–Samstämmighet: Det rådde ett brett samförstånd om de gemensamma åtgärdernas bidrag till nationella initiativ genom deras stöd till en konsekvent tillämpning av EU- lagstiftningen och genom förvaltning av de europeiska elektroniska systemen. Det

13Begränsad täckning av it-frågor, eftersom svaren på it-frågeformuläret och fallstudierna ännu inte hade färdigställts när denna konsekvensbedömning utarbetades.

rapporterades även att de inom ramen för programmet stödda initiativen kompletterade initiativen på nationell nivå.

–Europeiskt mervärde: De nationella tullförvaltningarna var generellt positiva till den utsträckning i vilken programmet uppnådde resultat som de nationella förvaltningarna inte skulle ha kunnat uppnå på egen hand. En hög andel av de som svarat på utvärderingsfrågeformulären ansåg också att programmet var avgörande för att bygga upp förtroende och skapa konvergens mellan EU-medlemsstaternas tullförvaltningar och tullförvaltningarna hos andra deltagande länder (kandidatländer och potentiella kandidater). De inledande intervjuerna pekade även på effektivitetsvinster genom sammanslagning av resurser, särskilt inom it (stordriftsfördelar och minskade utvecklingskostnader). De inledande resultaten tyder också på att de nationella myndigheterna hade problem med att jämka samman de nationella önskemålen med EU:s krav på tullområdet: skiljaktiga intressen kunde i vissa fall utgöra ett hinder för att förverkliga ett europeiskt mervärde och en del nationella myndigheter uttryckte frustration över att behöva anpassa sina ambitioner till ambitionerna hos lägre utvecklade nationella tullförvaltningar.

•Samråd med berörda parter

Kommissionen beställde en extern studie till stöd för konsekvensbedömningen som innefattade särskilda samråd för att i bredare utsträckning inhämta de berörda parternas synpunkter. Med tanke på programmets särskilda räckvidd (tullförvaltningarna är de enda direkta bidragsmottagarna) inriktades dessa samråd på tullförvaltningarna genom diskussioner i en projektgrupp, landbesök/fallstudier och särskilda undersökningar. Intervjuer med branschorganisationer, ekonomiska aktörer, akademiker, deltagare i Tull 2020-programmet och internationella organisationer (till exempel Världstullorganisationen) kompletterade dessa insatser.

Ett öppet offentligt samråd om EU-medel på områdena investeringar, forskning & innovation, små och medelstora företag och den inre marknaden genomfördes. Härvid insamlades synpunkter från privatpersoner om bland annat politiska utmaningar och behovet av EU- åtgärder när det gäller tullunionen.

•Extern experthjälp

Kommissionen beställde en extern studie för att underbygga denna konsekvensbedömning med hjälp av kvantitativa och kvalitativa uppgifter. Målet med detta uppdrag var att 1) identifiera de viktigaste drivkrafterna för tullens framtid efter 2020, de problem som tullunionen och medlemsstaternas tullförvaltningar står inför och målen med åtgärder på EU- nivå baserade på de drivkrafter och problem som identifierats, 2) identifiera de möjliga handlingsalternativen på EU-nivå för att uppnå dessa mål och införa en framtida EU- finansiering och utvärdera de identifierade handlingsalternativens väntade ekonomiska, sociala och miljörelaterade konsekvenser, och 3) jämföra handlingsalternativen utifrån de valda kriterierna (exempelvis effektivitet, ändamålsenlighet, relevans och samstämmighet) och rangordna dem utifrån underbyggda argument.

Den externa studien och de relaterade samråden bekräftade de framtida utmaningarna för tullförvaltningarna och behovet av ett ambitiöst program fokuserat längs två dimensioner: å ena sidan, kontinuitet och förstärkt kapacitetsuppbyggnad på it- och personalområdet samt samarbetsåtgärder för en likvärdig tolkning och ett likvärdigt genomförande av tullunionens regler och, å andra sidan, ett förstärkt operativt samarbete och bättre innovationshantering.

•Konsekvensbedömning

Den 27 april 2018 avgav nämnden för lagstiftningskontroll ett positivt yttrande om den åtföljande konsekvensbedömningen, med en rekommendation att ytterligare förbättra rapporten när det gäller vissa väsentliga aspekter, exempelvis ytterligare uppgifter om de elektroniska systemen som motiverar höjda anslag och ytterligare uppgifter om förenkling av arrangemangen och indikatorerna för övervakning utöver de indikatorer som anges i den rättsliga grunden.

Dessa två aspekter behandlades i den slutliga versionen av konsekvensbedömningen. Klargöranden lämnades om den rättsliga situationen (skyldigheter enligt i synnerhet unionens tullkodex) och de europeiska elektroniska systemens komplexitet, vilket förklarar den betydande anslagsökningen. Prestationsindikatorerna kommer att förenklas, eftersom denna del av övervakningssystemet lade en betydande börda på förvaltningar och GD Taxud utan att medföra några stora förbättringar av programmets utformning och förvaltning.

Fyra huvudscenarier undersöktes:

–Referensscenariot för EU-27: Unionen skulle behöva se över sin tullagstiftning och upphäva en betydande del av de förstärkningar av tullens verksamhet som införts genom antagandet av unionens nya tullkodex 2016. Detta skulle kunna inverka på EU:s internationella åtaganden och också äventyra EU:s mål på andra politikområden, i synnerhet i fråga om säkerhet.

–Scenariot med en kritisk massa: Ingen annan utveckling skulle bli möjlig efter detta genomförande och samarbetet skulle begränsas till att stödja genomförandet av unionens tullkodex. Detta skulle i grunden innebära ett steg tillbaka när det gäller informationsteknik och tullens samlade verksamhet.

–Scenariot med kontinuitet plus lite till: Uppnående av både den nödvändiga miniminivån för tullunionen, så att den kan fortsätta att fungera och leverera resultat, och det nästa logiska steget efter antagandet av unionens tullkodex.

–Scenariot med en strukturell centralisering: En centralisering, oavsett om den sker i etapper eller genomförs direkt på en helt strukturell nivå, skulle kunna förbättra resultaten av tullförvaltningarnas verksamhet i EU och medföra att programmets mål förverkligas. Den skulle emellertid innebära ett ändrat arbetssätt, vilket förutsätter förberedelser och således till stor del är orealistiskt inom ramen för den kommande fleråriga budgetramen.

Efter en analys på politisk nivå valdes scenariot med kontinuitet plus lite till. De nuvarande mekanismerna och verktygen för samarbete måste optimeras ytterligare för att man ska kunna dra maximal nytta av tullunionen och den inre marknaden: i linje med EU:s internationella åtaganden inom ramen för Världshandelsorganisationen bör medlemsstaternas tullförvaltningar arbeta som om de vore en enda enhet. Detta skulle överensstämma med de politiska budskapen i det nyligen utfärdade meddelandet från kommissionen om utveckling av EU:s tullunion och dess styrning. Att uppnå allt detta i en tid av ökade förväntningar på att unionen levererar resultat på sina kärnområden, där tullunionen ingår, är följaktligen ur politisk och ekonomisk synvinkel väsentligt. Detta beslut återspeglas också i det förslagspaket avseende en flerårig budgetram efter 2020 som kommissionen lade fram den 2 maj 201814.

Efter en teknisk kommentar från nämnden för lagstiftningskontroll lades en ytterligare indikator avseende graden av fullbordande av unionens tullkodex till, för att man ska kunna

14COM(2018) 321 final.

bilda sig en uppfattning om utvecklingen av de elektroniska system enligt unionens tullkodex som får stöd från programmet och som förbrukar en avsevärd del av dess budget.

•Förenkling

Det pågående programmet har redan effektiviserats med starkt fokus på output och resultat. Det genomför samtliga de förenklingar som identifierats i tidigare utvärderingar. Den främsta ytterligare förenkling som identifierats skulle bestå i en utvidgad användning av schablonbelopp/enhetskostnader och möjligheten att anta fleråriga arbetsprogram så att den årliga administrativa bördan med ett kommittéförfarande kan undvikas.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget har ingen särskild inverkan på de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Tidpunkten för översyn av EU:s finansieringsprogram är kopplad till det förslag till en ny flerårig budgetram som lades fram den 2 maj 201815. I linje med det förslaget innehåller denna förordning om ett tullprogram ett ramanslag på 950 miljoner euro (i löpande priser) för perioden 2021–2027.

Tullprogrammet kommer att genomföras genom direkt förvaltning, där olika verksamheter har olika prioritet. I de arbetsprogram som fastställs tillsammans med berörda parter anges prioriteringarna för en viss period.

Tullprogrammet kommer att inverka på unionens och medlemsstaternas inkomster. Även om dess effekter inte kan kvantifieras kommer programmet att underlätta och effektivisera tullmyndigheternas uttag av tullar, mervärdesskatt och punktskatter vid import. Genom en högre kvalitet på verksamheten via samarbete och it-kapacitetsuppbyggnad och kompetensutveckling kommer tullförvaltningarna att mer effektivt kunna skydda unionens och medlemsstaternas ekonomiska intressen.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Effekterna av det föreslagna tullprogrammet kommer att bedömas med hjälp av interimsutvärderingar och slutliga utvärderingar samt löpande övervakning av en grupp nyckelprestationsindikatorer på hög nivå. Dessa utvärderingar kommer att genomföras i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 201616, om de tre institutionerna har bekräftat att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingarna kommer att bedöma instrumentets praktiska effekter på grundval av dess indikatorer/mål och en detaljerad analys av i vilken utsträckning instrumentet kan anses vara relevant, ändamålsenligt och effektivt, ger ett tillräckligt europeiskt mervärde och stämmer överens med EU:s övriga politik. De kommer att inbegripa tillvaratagna erfarenheter för att identifiera eventuella brister/problem och möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att maximera deras effekter. De kommer även att innefatta

COM(2018) 322 final.

Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

identifiering och kvantifiering av de kostnader, fördelar och besparingar som hänger samman med lagstiftning.

Rapporteringssystemet för utvärderingar ska säkerställa att uppgifter för programutvärderingar samlas in effektivt, ändamålsenligt, i läglig tid och på rätt detaljnivå. Uppgifterna ska meddelas kommissionen på ett sätt som är förenligt med andra bestämmelser, till exempel ska personuppgifter vid behov anonymiseras. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel.

Programmets resultat och output kommer att bedömas regelbundet genom ett heltäckande övervakningssystem baserat på fastställda indikatorer och med sikte på att fastställa ansvar för att åtgärderna ger valuta för pengarna.

Data för att mäta resultaten inhämtas från olika elektroniska system och datainsamlingsverktyg. De i nuläget främsta verktygen är formulär för att följa upp åtgärder, formulär för bedömning av evenemang och regelbundna enkäter bland tulltjänstemän.

Eftersom programmet ska utgöra ett stöd och hjälpa de deltagande ländernas förvaltningar att dela information och förbättra sin kapacitet inriktas övervakningssystemet på att följa upp programmets verksamhet med hjälp av outputindikatorer. När det är möjligt övervakas också indikatorer på områden relaterade till programmets mål på hög nivå.

Kommissionen kommer varje år att utfärda en lägesrapport med en sammanfattning av uppnåendet av programmets mål och relaterade output- och resultatindikatorer.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Kapitel I – Allmänna bestämmelser

Det föreslagna programmet kommer att stödja tullunionen och tullmyndigheterna med sikte på att skydda unionens och dess medlemsstaters budgetar och ekonomiska intressen, att skydda unionen mot illojal och olaglig handel samtidigt som legitim affärsverksamhet gynnas, att garantera säkerhet och skydd för unionen och dess invånare och att upprätthålla en lämplig balans mellan tullkontroller och underlättande av legitim handel. Detta mål har justerats så att stöd kan ges på ett mer omfattande sätt till tullunionen och tullmyndigheterna för att täcka hela vidden av deras uppdrag, som det anges i unionens tullkodex, och med tanke på framväxande behov, enligt beskrivningen i konsekvensbedömningen.

I likhet med det pågående Tull 2020-programmet kommer det nya programmet att vara öppet för deltagande av medlemsstater, anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater. I linje med unionens övergripande politik kommer även de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och tredjeländer i enlighet med villkor i särskilda avtal mellan unionen och dessa länder att på vissa villkor kunna delta i programmet.

Liksom tidigare kommer programmet att tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, upphandling och ersättning av kostnader. Vid behov kan i fråga om särskilda åtgärder även utdelning av priser övervägas, i vilket fall kriterierna och formerna för genomförande beskrivs i arbetsprogrammen.

Kapitel II – Stödberättigande

De typer av åtgärder som berättigar till stöd från programmet liknar i huvudsak de åtgärder som stöds enligt det nuvarande programmet. De olika typerna av åtgärder har dock förenklats och reducerats för att skapa mer flexibilitet. En vägledande förteckning i bilaga 1 ger en överblick över konkreta åtgärder som skulle kunna få stöd från programmet.

På grundval av lärdomarna av den befintliga metoden med expertgrupper i det nuvarande Tull 2020-programmet inriktas förslaget särskilt på ett projektbaserat strukturerat samarbete med

målet att främja ett förstärkt operativt samarbete på ett djupt och integrerat sätt mellan de deltagande länderna, så att tullunionen kan utvecklas ytterligare.

En nyhet jämfört med det nuvarande Tull 2020-programmet är åtgärder som kompletterar eller stöder åtgärder som genomför målen med det nyligen inrättade instrumentet för tullkontrollutrustning, som är en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning. I synnerhet kommer instrumentet för tullkontrollutrustning enbart att stödja inköp, underhåll och uppgradering av stödberättigad utrustning, medan tullprogrammet kommer att stödja alla relaterade åtgärder, exempelvis samarbetsåtgärder för bedömning av utrustningsbehov eller, i tillämpliga fall, utbildning avseende inköpt utrustning.

Med tanke på vikten av globalisering kommer programmet att fortsätta att ge möjlighet att involvera företrädare för statliga myndigheter, även från tredjeländer, och företrädare för internationella organisationer, ekonomiska aktörer eller det civila samhället som externa experter, om det är till nytta för åtgärder som genomför programmets mål.

Kapitel III – Bidrag

Programmet genomförs med hjälp av de vanligaste utgiftsmekanismerna i unionens budget, dvs. offentlig upphandling och bidrag. När det gäller bidrag anges i förslaget att en ansökningsomgång inte behöver utlysas när de stödberättigade enheterna utgörs av tullmyndigheter.

Liksom tidigare bör programmet finansiera åtgärder med upp till 100 % av deras kostnader, med tanke på deras starka europeiska mervärde. Om åtgärder förutsätter tilldelning av bidrag kommer den tillämpliga samfinansieringssatsen att anges i arbetsprogrammen.

Kapitel IV – Särskilda bestämmelser för åtgärder för it-kapacitetsuppbyggnad

Bestämmelserna i detta kapitel syftar till en förbättrad ram för och styrning av de åtgärder för it-kapacitetsuppbyggnad som genomförs inom programmet. Utgående från erfarenheterna av tidigare tullprogram och med tanke på det ökande antalet europeiska elektroniska system, föreslås vissa nyheter. Det införs en bättre definition av de europeiska elektroniska systemens ”gemensamma komponenter” och ”nationella komponenter”, vilken bättre återspeglar de elektroniska systemens verklighet och särdrag. De uppgifter som ska utföras av kommissionen, å ena sidan, och av medlemsstaterna, å andra sidan, anges uttryckligen. En flerårig strategisk plan för tullen (MASP-C), som ska upprättas av kommissionen i partnerskap med medlemsstaterna, kommer slutligen att möjliggöra en bättre budget- och personalplanering på både nationell nivå och EU-nivå. Rapporteringsskyldigheter införs så att åtgärderna för it-kapacitetsuppbyggnad kan övervakas bättre.

Kapitel V – Programplanering, övervakning, utvärdering och kontroller

Med tanke på att de mål som ska uppnås har medellång respektive långfristig karaktär och utgående från tidigare erfarenheter bör arbetsprogrammen täcka flera år. Detta är en nyhet jämfört med det pågående Tull 2020-programmet, där årliga arbetsprogram föreskrivs. Övergången från årliga till fleråriga arbetsprogram kommer att minska den administrativa bördan för både kommissionen och medlemsstaterna.

I bilaga 2 läggs det till en förteckning över huvudindikatorer, så att programmet och dess prestationer kan övervakas bättre från början. Kommissionen får befogenhet att anta delegerade akter med bestämmelser om en ram för övervakning och utvärdering, inbegripet att ändra bilaga 2 för att vid behov se över och/eller komplettera förteckningen över indikatorer.

Interimsutvärderingar och slutliga utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

Kapitel VI – Utövande av delegering och kommittéförfarande

Kommissionen får befogenhet att anta delegerade akter i fråga om översyn av resultatmätningsramen och relaterade indikatorer.

En kommitté för tullprogrammet (granskningsförfarande) kommer att biträda kommissionen.

Kapitel VII – Övergångs- och slutbestämmelser

Ett flertal målgrupper, däribland medier och allmänheten, kommer att få enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information.

2018/0232 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 33, 114 och 207,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande1,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Det Tull 2020-program som inrättades genom förordning (EU) nr 1294/20132 och dess föregående program har i betydande mån bidragit till att underlätta och förstärka tullsamarbetet. Många av verksamheterna på tullområdet är gränsöverskridande genom att de involverar och berör samtliga medlemsstater, och de kan således inte utföras ändamålsenligt och effektivt av enskilda medlemsstater. Ett tullprogram på unionsnivå som genomförs av kommissionen erbjuder medlemsstaterna en unionsram inom vilken de kan utveckla dessa samarbetsaktiviteter, vilket är mera kostnadseffektivt än om varje medlemsstat själv skulle inrätta enskilda samarbetsramar på bilateral eller multilateral grund. En fortsatt finansiering från unionens sida av verksamheter på området för tullsamarbete bör följaktligen säkerställas genom att man inrättar ett nytt program på samma område, tullprogrammet.

(2)Tullunionen har utvecklats väsentligt under de femtio senaste åren och tullförvaltningarna utför nu en bred uppsättning av uppgifter vid gränserna. Tillsammans arbetar de för att underlätta handeln och minska byråkratin, ta ut inkomster för nationella budgetars och unionsbudgetens räkning och skydda

allmänheten mot terrorism, hälso- och miljöhot och andra hot. Särskilt införandet av den EU-omfattande gemensamma ramen för riskhantering3 och tullens kontroll av förflyttningar av stora kontantbelopp för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism innebär att tullen står i främsta ledet när det gäller att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Med detta breda uppdrag utgör tullen nu i praktiken den ledande myndigheten för kontroll av varor vid unionens yttre gränser. Mot denna

EUT C , , s. .

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1294/2013 av den 11 december 2013 om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Tull 2020) och om upphävande av beslut nr 624/2007/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 209). https://ec.europa.eu/taxation_customs/general-information-customs/customs-risk- management/measures-customs-risk-management-framework-crmf_en

bakgrund bör tullprogrammet inte enbart täcka tullsamarbete utan även stödja tullmyndigheternas uppdrag i stort som det anges i artikel 3 i förordning (EU) nr 952/2013, dvs. att övervaka unionens internationella handel, bidra till genomförandet av de externa aspekterna av den inre marknaden, den gemensamma handelspolitiken och annan gemensam politik på unionsnivå som har betydelse för handeln, och bidra till leveranskedjans säkerhet. Den rättsliga grunden täcker således tullsamarbete (artikel 33 i EUF-fördraget), den inre marknaden (artikel 114 i EUF-fördraget) och handelspolitiken (artikel 207 i EUF-fördraget).

(3)Genom att tillhandahålla en ram för åtgärder som har som mål att stödja tullunionen och tullmyndigheterna bör programmet bidra till att skydda unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen, skydda unionen mot illojal och olaglig handel samtidigt som legitim affärsverksamhet gynnas, garantera säkerhet och skydd för unionen och dess invånare och underlätta legitim handel, så att företag och invånare till fullo kan dra nytta av den inre marknadens och världshandelns fördelar.

(4)I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella

avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning4, för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(5)För att stödja tredjeländers anslutning och associering bör programmet vara öppet för deltagande av anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidater och de partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Det får även vara öppet för andra tredjeländer i enlighet med villkor som anges i särskilda avtal mellan unionen och dessa länder angående deras deltagande i unionens program.

(6)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) [2018/XXX]5 (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling och ersättning till externa experter.

(7)De åtgärder som genomfördes inom Tull 2020-programmet har visat sig vara adekvata och bör därför behållas. För att programmet ska kunna verkställas på ett enklare och mer flexibelt sätt och därigenom bättre uppnå sina mål bör åtgärderna fastställas enbart i form av övergripande kategorier, med en förteckning över belysande exempel på konkreta verksamheter. Genom samarbete och kapacitetsuppbyggnad bör tullprogrammet även stimulera och stödja införande och utnyttjande av innovationer, för att ytterligare förbättra tullens förmåga att utföra sina kärnuppgifter.

(8)Genom förordning [2018/XXX] inrättas, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, ett instrument för tullkontrollutrustning6. För att bevara samstämmigheten mellan och den övergripande samordningen av alla samarbetsåtgärder avseende tull och tullkontrollutrustning bör alla dessa åtgärder genomföras inom ramen för en enda rättsakt och regeluppsättning, dvs. den här förordningen. Instrumentet för tullkontrollutrustning bör följaktligen enbart stödja

EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. COM(2016) 605 final.

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning.

inköp, underhåll och uppgradering av stödberättigad utrustning, medan detta program bör stödja alla andra relaterade åtgärder, exempelvis samarbetsåtgärder för bedömning av utrustningsbehov eller, i tillämpliga fall, utbildning avseende inköpt utrustning.

(9)Utbytet av tulluppgifter och relaterad information är grundläggande för att tullen ska kunna fungera och täcker mycket mer än blott utbyten inom tullunionen. Anpassningar eller utvidgningar av europeiska elektroniska system till tredjeländer som inte är associerade till programmet och internationella organisationer skulle kunna vara av intresse för unionen eller medlemsstaterna. När det motiveras av ett sådant intresse bör följaktligen anpassningar eller utvidgningar av europeiska elektroniska system till att även omfatta samarbete med tredjeländer och internationella organisationer betraktas som stödberättigande kostnader inom ramen för programmet.

(10)Med tanke på vikten av globalisering bör programmet fortsätta att ge möjlighet att involvera externa experter, i den mening som avses i artikel 238 i budgetförordningen. Sådana externa experter bör främst utgöras av företrädare för statliga myndigheter, även från icke-associerade tredjeländer, och företrädare för internationella organisationer, ekonomiska aktörer eller det civila samhället.

(11)I linje med kommissionens åtagande i dess meddelande av den 19 oktober 2010 Översyn av EU:s budget7, dvs. att förenkla finansieringsprogram och göra dem samstämmiga, bör medel delas med andra av unionens finansieringsinstrument när programmets planerade åtgärder eftersträvar mål som är gemensamma för flera finansieringsinstrument, vilket dock inte får innefatta dubbelfinansiering. Programmets åtgärder bör säkerställa samstämmighet i användningen av unionens medel till stöd för tullunionen och tullmyndigheterna.

(12)Den största delen av anslaget till programmet bör gå till åtgärder för itkapacitetsuppbyggnad. Särskilda bestämmelser bör beskriva gemensamma respektive nationella komponenter i de europeiska elektroniska systemen. Vidare bör åtgärders räckvidd och kommissionens och medlemsstaternas respektive ansvarsområden fastställas tydligt.

(13)I Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG8 uppmanas kommissionen att utarbeta en flerårig strategisk plan för tullen, i syfte att skapa en sammanhängande och kompatibel elektronisk tullmiljö för unionen. Utvecklingen och driften av de elektroniska system som tas upp i denna fleråriga strategiska plan finansieras huvudsakligen genom programmet. För att säkerställa att programmet och den fleråriga strategiska planen är samstämmiga och samordnade bör de relevanta bestämmelserna i det beslutet tas med i denna förordning. Eftersom alla relevanta bestämmelser i beslut nr 70/2008/EG har övertagits av förordning (EU) nr 952/2013 eller tas över av denna förordning, bör det beslutet upphävas.

(14)Denna förordning bör genomföras med hjälp av arbetsprogram. Med tanke på att de mål som ska uppnås har medellång respektive långfristig karaktär och utgående från tidigare erfarenheter bör arbetsprogrammen kunna täcka flera år. Övergången från årliga till fleråriga arbetsprogram kommer att minska den administrativa bördan för både kommissionen och medlemsstaterna.

KOM(2010) 700 slutlig.

Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln (EUT L 23, 26.1.2008, s. 21).

(15)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör

kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/20119.

(16)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning10 behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av instrumentets konsekvenser i praktiken.

(17)I syfte att möjliggöra en lämplig respons på ändringar av de politiska prioriteringarna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av förteckningen över indikatorer för att mäta i vilken utsträckning programmets särskilda mål uppnåtts. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som förbereder delegerade akter.

(18)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201311, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9512, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9613 och rådets förordning (EU) 2017/193914 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Enligt förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som skadar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

2017/137115. I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(19)Övergripande finansiella regler som antagits av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för uppställning och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering.

(20)Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(21)Eftersom målet för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkan, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(22) Denna förordning ersätter Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1294/2013, som därför bör upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.Genom denna förordning inrättas ett tullprogram för samarbete i tullfrågor (nedan kallat programmet).

15Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

2.Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)tullmyndigheter: de myndigheter som definieras i artikel 5.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

(2)europeiska elektroniska system: de elektroniska system som krävs för tullunionen och för utförandet av tullmyndigheternas uppdrag.

(3)tredjeland: ett land som inte är medlem i unionen.

Artikel 3

Programmets mål

1.Programmets allmänna mål är att stödja tullunionen och tullmyndigheterna när det gäller att skydda unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen, garantera säkerhet och skydd i unionen och skydda unionen mot illojal och olaglig handel samtidigt som legitim affärsverksamhet underlättas.

2.Programmets särskilda mål är att stödja utarbetande och enhetligt genomförande av tullagstiftning och tullpolitik, tullsamarbete, uppbyggnad av administrativ kapacitet, däribland personalens kompetens, och utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen.

Artikel 4

Budget

1.Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara 950 000 000 EUR i löpande priser.

2.Det belopp som avses i punkt 1 får även täcka utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering och andra aktiviteter för förvaltning av programmet och bedömning av programmets måluppfyllelse. Det får också täcka utgifter för studier, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, i den mån de har anknytning till programmets mål, samt utgifter i samband med it-nätverk som fokuserar på informationsbearbetning och -utbyte, däribland gemensamma itverktyg och annat tekniskt och administrativt bistånd som behövs i samband med förvaltningen av programmet.

Artikel 5

Tredjeländer som är associerade till programmet

Programmet ska vara öppet för följande tredjeländer:

(a)Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

(b)Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder, förutsatt att dessa länder i tillräcklig grad har tillnärmat sin relevanta lagstiftning och sina administrativa metoder till unionens lagstiftning och metoder.

(c)Andra tredjeländer i enlighet med villkor i respektive särskilt avtal som täcker ett lands deltagande i unionens program, förutsatt att avtalet

–säkerställer en rimlig balans mellan bidraget från det tredjeland som deltar i unionens program och de fördelar som landet får av respektive program,

–fastställer villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkningen av finansiella bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i förordning [2018/XXX] [den nya budgetförordningen],

–inte ger tredjelandet beslutsbefogenhet över programmet,

–garanterar unionens rätt att säkerställa sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

Artikel 6

Genomförande av och former för EU-finansiering

1.Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen.

2.Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser, upphandling och ersättning till externa experter för deras utgifter för resor och uppehälle.

KAPITEL II

STÖDBERÄTTIGANDE

Artikel 7

Stödberättigande åtgärder

1.Endast åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 ska berättiga till finansiering.

2.Åtgärder som kompletterar eller stöder sådana åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 i förordning (EU) [2018/XXX] [instrumentet för tullkontrollutrustning] ska också berättiga till finansiering inom ramen för detta program.

3.Åtgärder enligt punkterna 1 och 2 ska innefatta följande:

(a)Möten och liknande särskilda evenemang.

(b)Projektbaserat strukturerat samarbete.

(c)Åtgärder för it-kapacitetsuppbyggnad, i synnerhet utveckling och drift av europeiska elektroniska system.

(d)Åtgärder för uppbyggnad av personalkompetens och annan kapacitetsuppbyggnad.

(e)Stöd och andra åtgärder, däribland följande:

(1)Studier.

(2)Innovationsverksamheter, i synnerhet koncepttest och pilot- och prototypförsök.

(3)Gemensamt framtagna kommunikationsåtgärder.

(4)Andra åtgärder som föreskrivs i de arbetsprogram som avses i artikel 13 och som är nödvändiga för att uppnå eller stödja de mål som anges i artikel 3.

I bilaga 1 anges en icke-uttömmande förteckning över möjliga typer av åtgärder som avses i leden a, b och d.

4.Åtgärder bestående i utveckling och drift av anpassningar eller utvidgningar av gemensamma komponenter i de europeiska elektroniska systemen för samarbete med tredjeländer som inte är associerade till programmet eller internationella organisationer ska vara berättigade till finansiering när de är av intresse för unionen. Kommissionen ska inrätta nödvändiga administrativa arrangemang, som kan ange ett finansiellt bidrag från berörda tredje parter till sådana åtgärder.

5.När en åtgärd för it-kapacitetsuppbyggnad som avses i punkt 3 c avser utveckling och drift av ett europeiskt elektroniskt system ska enbart kostnader relaterade till de ansvarsområden som kommissionen anförtrotts enligt artikel 11.2 vara berättigade till finansiering inom ramen för programmet. Medlemsstaterna ska bära de kostnader som är relaterade till de ansvarsområden som de anförtrotts i enlighet med artikel 11.3.

Artikel 8

Externa experter

1.Om det bidrar till fullbordandet av åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 får företrädare för statliga myndigheter, inbegripet sådana från tredjeländer som inte är associerade till programmet enligt artikel 5, företrädare för internationella och andra relevanta organisationer, företrädare för ekonomiska aktörer och organisationer som företräder ekonomiska aktörer eller det civila samhället delta som externa experter i åtgärder som organiseras inom ramen för programmet.

2.Kostnader som uppstår för sådana externa experter som avses i punkt 1 ska berättiga till ersättning inom ramen för programmet i enlighet med artikel 238 i budgetförordningen.

3.De externa experterna ska väljas ut av kommissionen på grundval av färdigheter, erfarenheter och kunskaper som är relevanta för de specifika åtgärderna, varvid potentiella intressekonflikter ska undvikas.

KAPITEL III

BIDRAG

Artikel 9

Tilldelning, komplementaritet och kombinerad finansiering

1.Bidrag inom ramen för programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

2.En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom programmet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

3.I enlighet med artikel 198 f i budgetförordningen ska bidrag tilldelas utan ansökningsomgång när de stödberättigade enheterna är tullmyndigheter i medlemsstaterna och i sådana tredjeländer som är associerade till programmet enligt artikel 5 i den här förordningen, förutsatt att villkoren i den artikeln är uppfyllda.

Artikel 10

Samfinansieringssats

1.Med avvikelse från artikel 190 i budgetförordningen får programmet finansiera upp till 100 % av en åtgärds stödberättigande kostnader.

2.Den samfinansieringssats som ska tillämpas när åtgärder kräver tilldelning av bidrag ska anges i de fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 13.

KAPITEL IV

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ÅTGÄRDER FÖR IT-KAPACITETSUPPBYGGNAD

Artikel 11

Ansvarsområden

1.Kommissionen och medlemsstaterna ska tillsammans säkerställa utveckling och drift, inbegripet utformning, fastställande av specifikationer, överensstämmelsetester, införande, underhåll, förbättringar, säkerhet, kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, av de europeiska elektroniska system som förtecknas i den fleråriga strategiska plan för tullen som avses i artikel 12.

2.Kommissionen ska särskilt svara för följande:

(a)Utveckling och drift av gemensamma komponenter som de fastställts inom ramen för den fleråriga strategiska plan för tullen som föreskrivs i artikel 12.

(b)Övergripande samordning av utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen med sikte på att de ska vara funktionsdugliga och sammankopplade, förbättras kontinuerligt och genomföras på ett synkroniserat sätt.

(c)Samordning på unionsnivå av de europeiska elektroniska systemen, med sikte på att främja och genomföra dem på nationell nivå.

(d)Samordning av utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen i fråga om deras samspel med tredje parter, bortsett från åtgärder som utformats för att uppfylla nationella behov.

(e)Samordning mellan de europeiska elektroniska systemen och andra relevanta åtgärder som rör e-förvaltning på unionsnivå.

3.Medlemsstaterna ska särskilt svara för följande:

(a)Utveckling och drift av nationella komponenter som de fastställts inom ramen för den fleråriga strategiska plan för tullen som föreskrivs i artikel 12.

(b)Samordning av utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemens nationella komponenter på nationell nivå.

(c)Samordning mellan de europeiska elektroniska systemen och andra relevanta åtgärder som rör e-förvaltning på nationell nivå.

(d)Regelbunden information till kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att deras respektive myndigheter eller ekonomiska aktörer ska kunna använda de europeiska elektroniska systemen till fullo.

(e)Genomförande på nationell nivå av de europeiska elektroniska systemen.

Artikel 12

Flerårig strategisk plan för tullen

1.Kommissionen ska upprätta och hålla uppdaterad en flerårig strategisk plan för tullen där samtliga arbetsuppgifter som är relevanta för utveckling och drift av de

europeiska elektroniska systemen förtecknas och varje system eller del av ett system klassificeras som

(a)en gemensam komponent, dvs. en komponent i de europeiska elektroniska systemen som utvecklats på unionsnivå och som är tillgänglig för samtliga medlemsstater eller, av skäl som hänger samman med effektivitet, säkerhet och rationalisering, har identifierats som gemensam av kommissionen,

(b)en nationell komponent, dvs. en komponent i de europeiska elektroniska systemen som utvecklats på nationell nivå och som är tillgänglig i den medlemsstat som skapat komponenten eller bidragit till dess gemensamma inrättande, eller

(c)en kombination av båda.

2.Den fleråriga strategiska planen för tullen ska även innefatta innovations- och pilotåtgärder och sådana stödjande metoder och verktyg som avser de europeiska elektroniska systemen.

3.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om fullgörandet av varje arbetsuppgift som de tilldelats enligt den fleråriga strategiska plan för tullen som avses i punkt 1. De ska också regelbundet rapportera till kommissionen om utvecklingen av genomförandet av arbetsuppgifterna.

4.Senast den 31 mars varje år ska medlemsstaterna till kommissionen lämna årliga lägesrapporter om genomförandet, under perioden 1 januari–31 december föregående år, av den fleråriga strategiska plan för tullen som avses i punkt 1. Dessa årliga rapporter ska baseras på ett i förväg fastställt format.

5.Senast den 31 oktober varje år ska kommissionen på grundval av de årliga rapporter som avses i punkt 4 upprätta en samlad rapport där en bedömning görs av medlemsstaternas och kommissionens framsteg med att genomföra den plan som avses i punkt 1, och offentliggöra den rapporten.

KAPITEL V

PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH KONTROLLER

Artikel 13

Arbetsprogram

1.Programmet ska genomföras med hjälp av sådana fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 108 i budgetförordningen.

2.De fleråriga arbetsprogrammen ska antas av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2.

Artikel 14

Övervakning och rapportering

1.I bilaga 2 anges indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de särskilda mål som beskrivs i artikel 3.

2.För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av programmets måluppfyllelse ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 med avseende på att ändra bilaga 2 för att vid behov se över eller komplettera indikatorerna och komplettera denna förordning med bestämmelser om upprättande av en ram för övervakning och utvärdering.

3.Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in resurseffektivt, ändamålsenligt och rättidigt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel.

Artikel 15

Utvärdering

1.Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.En interimsutvärdering av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.

3.Vid slutet av programmets genomförande, dock senast fyra år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen göra en slutlig utvärdering av programmet.

4.Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Artikel 16

Revisioner och utredningar

Om ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på platsen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

KAPITEL VI

UTÖVANDE AV DELEGERING OCH KOMMITTÉFÖRFARANDE

Artikel 17

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 14.2 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 14.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 14.2 ska träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 18

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté kallad tullprogramkommittén. Denna

kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL VII

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 19

Information, kommunikation och publicitet

1.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den strategiska kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

Artikel 20

Upphävande

1.Förordning (EU) nr 1294/2013 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

2.Beslut nr 70/2008/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

Artikel 21

Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte påverka ett fortsatt genomförande eller en ändring av de åtgärder som berörs av förordning (EU) nr 1294/2013 fram till dess att de avslutas, och den förordningen ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

2.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för dess föregångare, dvs. förordning (EU) nr 1294/2013.

3.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 4.2, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 22

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.6.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor

1.2.Berörda politikområden (programkluster) Inre marknaden, innovation och digitalisering

1.3.Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd1 X en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Programmet kommer att genomföras via en genomförandeakt om antagande av ett flerårigt arbetsprogram. Antagandet planeras ske under det första kvartalet 2021 efter samråd med tullprogramkommittén. Det fleråriga arbetsprogrammet kommer att genomföras med hjälp av bidragsöverenskommelser med bidragsmottagarna och offentliga upphandlingskontrakt med tjänsteleverantörer, med början senast det andra kvartalet 2018.

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante)

Tullen bidrar till att värna unionens och medlemsstaternas ekonomiska intressen och, i sin roll som väktare av EU:s yttre gränser i fråga om varor, till att skydda allmänheten mot terrorism, hot mot hälsa och miljö och andra hot. Tullen arbetar utifrån en förteckning på mer än 60 rättsakter utöver tullagstiftningen, däribland i fråga om varor med dubbla användningsområden, skjutvapen, narkotikaprekursorer, förflyttning av kontanter, immateriella rättigheter, folkhälsa, produktsäkerhet, konsumentskydd, skydd av vilda djur och växter och miljön. Tullmyndigheterna har också en kritisk roll när det gäller att säkra leveranskedjans integritet och hindra terroristorganisationer från att fritt överföra medel. Nya utmaningar till följd av snabbt föränderlig teknik (digitalisering, uppkoppling, sakernas internet och blockkedjeteknik) och snabbt föränderliga affärsmodeller (e-handel, optimering av leveranskedjan), minskade offentliga medel, ökande världshandelsvolymer, ihärdig internationell brottslighet och stadigvarande säkerhetshot ökar konstant trycket på att

1I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

SV0

förbättra tullunionens resultat och utvidga de arbetsuppgifter som tullförvaltningarna ska utföra.

Sedan 2016 utgör unionens tullkodex det nya regelverket på tullområdet. Unionens tullkodex har utlöst ett massivt digitaliseringsprojekt där 17 olika elektroniska system ska vara helt införda senast 2025.

Genomförandet av allt detta kan bara uppnås genom ett intensivt operativt samarbete mellan medlemsstaternas tullförvaltningar och mellan dessa och andra myndigheter, handeln och andra tredje parter. Det program som nu föreslås efterträder Tull 2020- programmet och kommer att stödja tullunionen och tullmyndigheterna genom åtgärder för uppbyggnad av administrativ kapacitet och it-kapacitet samt operativt samarbete.

Förväntat mervärde för unionen (ex post)

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder Slutlig utvärdering av Tull 2013-programmet:

Slutsatserna var överlag positiva när det gäller programmets bidrag till de politiska målen och när det gäller att hjälpa tullmyndigheterna att arbeta som en förvaltning. De största fördelarna kan sammanfattas enligt följande:

-Förstärkning av skyddet och säkerheten, inbegripet ett fullständigt genomförande av importkontrollsystemet och tullriskhanteringssystemet samt effektivisering av systemen för godkända ekonomiska aktörer och för ekonomiska aktörer.

-Underlättande av handeln och möjliggörande för tullunionen att bli säkrare samtidigt som antalet manuella kontroller som fördröjer handelsflödet minskar och transiteringsprocessen blir snabbare.

-Skydd av EU:s ekonomiska intressen, genom användning av centraliserade databaser och ökad ändamålsenlighet hos systemen för riskhantering.

De resultat som uppnåddes under den undersökta perioden utgjorde inte en enkel förlängning av redan pågående trender. Resultaten var snarare betydande och banbrytande (särskilt rörande införandet av elektroniska system knutna till säkerhet och skydd) och visade på en avgörande utveckling mot ett förverkligande av programmets huvudmål.

programmets gemensamma åtgärder ansågs också avgörande av flera skäl, inbegripet att det medförde en konsekvent tillämpning av gemensam lagstiftning, spridning av bästa praxis och uppbyggnad av det förtroende som krävs för att olika länders förvaltningar ska arbeta som om de vore en förvaltning.

De initiala slutsatserna i halvtidsutvärderingen av Tull 2020-programmet visade att de nationella tullförvaltningarna generellt var positiva till den utsträckning i vilken programmet uppnådde resultat som inte skulle ha varit möjliga om de nationella förvaltningarna agerat på egen hand. En hög andel av de som svarat på utvärderingsfrågeformulären ansåg också att programmet var avgörande för att bygga upp förtroende och skapa konvergens mellan EU-medlemsstaternas tullförvaltningar och tullförvaltningarna hos andra deltagande länder (kandidatländer och potentiella kandidater). Intervjuer pekade även på effektivitetsvinster genom sammanslagning av resurser, särskilt inom it (stordriftsfördelar och minskade utvecklingskostnader). Undersökningsresultaten tyder också på att de nationella myndigheterna hade problem med att jämka samman de nationella önskemålen med EU:s krav på tullområdet: skiljaktiga intressen kunde i vissa fall utgöra ett hinder för att förverkliga ett europeiskt mervärde och en del nationella myndigheter uttryckte frustration över att behöva anpassa sina ambitioner till ambitionerna hos lägre utvecklade nationella tullförvaltningar.

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

Programmet är nära knutet till det nya instrumentet för tullkontrollutrustning, som kommer att stödja inköp, underhåll och uppgradering av stödberättigad utrustning.

Programmet har också anknytning till den verksamhet som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) i fråga om bedrägeribekämpning för att skydda unionens ekonomiska intressen i enlighet med artikel 325 i EUF-fördraget.

Dessutom finns betydande synergieffekter med Fiscalisprogrammet, som stöder samarbete i skattefrågor. På it-området finns ömsesidigt utbyte och gemensam finansiering av gemensamma it-komponenter, till exempel Gemensamma kommunikationsnätet. Det finns identiska strategier för it-förvaltning och gemensamma mekanismer för horisontellt stöd. Samma typ av gemensamma åtgärder används och liknande strategier för uppbyggnad av kompetens och utbildning följs. Programförvaltningen när det gäller förslag, programledning, förvaltning av åtgärder, genomförandeakter och resultatövervakning är helt strömlinjeformad.

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser X begränsad varaktighet

–X verkan från och med den 1/1 2021 till och med den 31/12 2027

–X budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2030 för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet2

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Programmets resultat och output kommer att bedömas regelbundet genom ett heltäckande övervakningssystem baserat på fastställda indikatorer och utgående från ansvar för de medel som satsas. Data för att mäta resultaten kommer att inhämtas med hjälp av olika datainsamlingsverktyg, inbegripet formulär för att följa upp åtgärder, formulär för bedömning av evenemang och regelbundna enkäter bland tulltjänstemän.

Kommissionen kommer varje år att utfärda en lägesrapport med en sammanfattning av uppnåendet av programmets mål och relaterade output- och resultatindikatorer.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Med tanke på programverksamheternas karaktär, dess fokus på tullförvaltningarna som bidragsmottagare och EU:s exklusiva befogenhet för tullunionen kommer programmet att genomföras genom direkt förvaltning, vilket medför den mest effektiva allokeringen av finansiella medel och största möjliga verkan. Det ger kommissionen både flexibilitet och möjlighet att styra den årliga tilldelningen av lämpliga medel med hjälp av finansieringsbeslut och i enlighet med prioriteringar som överenskommits med medlemsstaterna med hjälp av kommittéförfarandet, inklusive beaktande av framväxande behov. I konkreta termer måste kommissionens avdelningar se över och godkänna varje enskild åtgärd med hänsyn till de mål och villkor som anges i förordningen, det årligen antagna arbetsprogrammet och de

kriterier för stödberättigande som anges i finansieringsbeslutet/bidragsöverenskommelserna.

Genomförandet kommer till största delen att ske via upphandling och, till en mindre del, via bidragsöverenskommelser som ingås med de nationella förvaltningarna.

När det gäller upphandling är betalningsvillkoren helt anpassade till gemensamma normer (ingen förfinansiering, samtliga betalningar kopplade till godkännande av i förväg fastställda resultat).

När det gäller bidrag planeras en förfinansiering på upp till 90 %. Slutliga utbetalningar eller återvinning av bidrag sker på grundval av ekonomiska rapporter i kombination med revisioner på platsen i efterhand.

Kontrollsystemet för upphandling baseras på att 100 % av samtliga transaktioner verifieras grundligt i förväg, vilket utesluter fel vid betalningstidpunkten.

När det gäller bidrag har kontrollstrategin två delar:

(1)De nationella förvaltningarnas ekonomiska rapporter avslutas efter en snabb skrivbordsgranskning följd av en slututbetalning/ett betalningskrav (vilket påskyndar betalningen). Dessa slututbetalningar/betalningskrav verifieras fortfarande av de sedvanliga förhandskontroller som ingår i budgetförfarandet (kontroll i förväg av 100 % av transaktionerna).

(2)De ovan nämnda kontrollerna stöds av revisioner på platsen i efterhand i medlemsstaterna. GD Taxud strävar efter att genomföra revisionsbesök på platsen i tre till fem medlemsstater per år, med avsikt att täcka majoriteten av de deltagande länderna under programperioden.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Riskerna med de finansiella transaktioner genom vilka programmet genomförs är begränsade.

(1)När det gäller upphandling genomförs det stora flertalet transaktioner (för det mesta kopplade till utveckling och drift av it-system) med hjälp av befintliga ramavtal och/eller via delad delegering till andra kommissionsavdelningar.

GD Taxud:s övergripande interna kontrollsystem (baserat på en grundlig kontroll i förväg av 100 % av relaterade transaktioner) möjliggjorde att felfrekvensen i det föregående programmet kunde hållas på en nivå klart under väsentlighetströskeln (dvs. en uppskattad nivå på 0,5 %). Detta kontrollsystem kommer att fortsätta att användas och gälla för samtliga transaktioner enligt det nya programmet, vilket säkerställer att felfrekvenserna klart kommer att underskrida väsentlighetströskeln.

(2)När det gäller bidrag är riskerna med transaktionerna också på en låg nivå, i synnerhet eftersom

• bidragsmottagarna utgörs av tullförvaltningar i medlemsstater, kandidatländer och potentiella kandidater, varvid ansökningsomgångar inte utlyses,

•utgifterna för det mesta är kopplade till många åtgärder där beloppet per åtgärd är relativt lågt (i huvudsak ersättningar för utgifter för resa och uppehälle),

•det är obligatoriskt att använda ART2 (ett it-system för övervakning av utgifter) vid registrering av åtgärder och sammanställning av ekonomiska rapporter, där vissa kontroller är inbäddade i systemet,

•samtliga projekt och åtgärder inom programmet godkänns i förväg av GD

Taxud och kontroller i samband med urvals- och kontraktstilldelningsfaserna säkerställer att bidragsåtaganden är lagliga och korrekta, och

•analysen av de vanligaste fel som upptäckts under tidigare kontroller i efterhand eller revisioner på platsen i efterhand bekräftar att de berörda finansiella transaktionerna är lågrisktransaktioner.

I det föregående programmet låg felfrekvensen för den del som genomfördes via bidrag också konsekvent under väsentlighetströskeln (dvs. omkring 1 %). Detta kontrollsystem kommer således att fortsätta att tillämpas, vilket säkerställer att felfrekvenserna kommer att underskrida väsentlighetströskeln.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Den totala årliga kostnaden för kontroller i det föregående programmet låg konsekvent på omkring 1,5 % (kostnader för samtliga kontroller (upphandling och bidrag) av betalningar under året) och dessa kontroller anses vara kostnadseffektiva.

Risken för fel enligt ovan är begränsad med tanke på de berörda finansiella transaktionernas karaktär och genomförandemetod. Det globala interna kontrollsystemet baserat på grundliga kontroller i förväg syftar också till att undanröja samtliga potentiella fel före betalning/avslutande.

Kontrollerna på platsen i efterhand i fråga om bidrag minskar dessutom den potentiella risken för fel vid betalning/avslutande till följd av sin starka avskräckande effekt.

Den i det föregående programmet använda kontrollstrategin har visat sig vara ändamålsenlig och effektiv och kontrollkostnaden har visat sig vara begränsad.

Med tanke på att samma kontrollsystem kommer att användas i det nya programmet kommer den förväntade kontrollkostnaden och förväntade risken för fel vid betalningar och avslutande i det nya programmet att ligga på liknande nivåer.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategin för bedrägeribekämpning.

GD Taxud:s bedrägeribekämpningsstrategi inriktas på att utveckla en stark bedrägeribekämpningskultur inom generaldirektoratet med hjälp av insatser för att öka medvetenheten om potentiella bedrägeririsker och etiskt beteende hos generaldirektoratets personal. Strategin tar också upp ett aktivt samarbete med Olaf och integrering av bedrägeriaspekter i generaldirektoratets strategiska planerings- och programplaneringscykel.

Med tanke på att programmet (främst) kommer att genomföras via upphandling kommer mål nr 3 i GD Taxud:s bedrägeribekämpningsstrategi (dvs. ”Att öka medvetenheten om potentiella intressekonflikter i relationerna med externa intressenter som lobbyister, anbudsgivare och entreprenörer”), med inriktning på 1) att upprätthålla register över kontakter med lobbyister, 2) centraliserad förvaltning av upphandlingsförfaranden och kontakter med anbudsgivare och 3) särskild utbildning om kontakter med lobbyister, att vara särskilt tillämpligt på genomförandet av detta program. En obligatorisk användning av systemet för tidig upptäckt och uteslutning innan kontrakt tilldelas (och före alla finansiella transaktioner) kommer också att minska risken för bedrägeri och oriktigheter.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

		Budgetrubrik		Typ av			Bidrag
Rubrik i		Budgetrubrik		anslag			Bidrag
				anslag

den						från			i den mening som
fleråriga					från Efta-	från		från	i den mening som
fleråriga				Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän		från	avses i artikel
budgetrame		Nummer		Diff./Icke-	2	kandidatlän		tredjeländ	[21.2 b] i
budgetrame				diff1.	2	der3
n				diff1.	länder	der3

								er	budgetförordninge
									n

	03.01 Inre marknaden – Administrativ post
1	03.05 Inre	marknaden –	Tullsamarbete	Diff.	NEJ	JA		JA	NEJ
	03.05 Inre	marknaden –	Tullsamarbete
	(Customs)

1Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

2Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

3Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

SV7

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga				1		Inre marknaden, innovation och digitalisering
	budgetramen				1		Inre marknaden, innovation och digitalisering
	budgetramen


							2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
							2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027	TOTALT
														2027

Driftsanslag	(uppdelade	enligt	de	Åtaganden		(1)	126,587	130,144	132,753	135,414	138,129	140,897	143,976		947,900
Driftsanslag	(uppdelade	enligt	de
budgetrubriker som förtecknas under 3.1)				Betalningar		(2)	30,975	94,322	117,123	122,203	124,928	127,061	129,462	201,826	947,900
				Betalningar		(2)	30,975	94,322	117,123	122,203	124,928	127,061	129,462	201,826	947,900

Anslag av administrativ natur som finansieras				Åtaganden =		(3)	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300		2,100
genom ramanslagen för programmet1				Betalningar			0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300		2,100


TOTALA anslag för ramanslagen för				Åtaganden		=1+3	126,887	130,444	133,053	135,714	138,429	141,197	144,276		950,000
TOTALA anslag för ramanslagen för
programmet				Betalningar		=2+3	31,275	94,622	117,423	122,503	125,228	127,361	129,762	201,826	950,000
				Betalningar		=2+3	31,275	94,622	117,423	122,503	125,228	127,361	129,762	201,826	950,000

1Detta avser tekniskt eller administrativt bistånd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

	Rubrik i den fleråriga		7		”Administrativa utgifter”
	budgetramen		7		”Administrativa utgifter”
	budgetramen

										Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

					2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
					2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027	TOTALT
												2027

Personalresurser					16,864	16,864	16,864	16,864	16,864	16,864	16,864		118,048
Övriga administrativa utgifter					0,686	0,686	0,686	0,686	0,686	0,686	0,686		4,802
Övriga administrativa utgifter					0,686	0,686	0,686	0,686	0,686	0,686	0,686		4,802
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den		(summa åtaganden		=	17,550	17,550	17,550	17,550	17,550	17,550	17,550		122,850
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den		(summa åtaganden		=
fleråriga budgetramen		summa betalningar)
fleråriga budgetramen		summa betalningar)
										Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

					2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
					2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027	TOTALT
												2027

	TOTALA anslag	Åtaganden			144,437	147,994	150,603	153,264	155,979	158,747	161,826		1072,850
	TOTALA anslag	Åtaganden
	samtliga RUBRIKER
	samtliga RUBRIKER	Betalningar			48,825	112,172	134,973	140,053	142,778	144,911	147,312	201,826	1072,850
	i den fleråriga budgetramen				48,825	112,172	134,973	140,053	142,778	144,911	147,312	201,826	1072,850
	i den fleråriga budgetramen

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	16,864	16,864	16,864	16,864	16,864	16,864	16,864	118,048

Övriga administrativa	0,686	0,686	0,686	0,686	0,686	0,686	0,686	4,802
utgifter	0,686	0,686	0,686	0,686	0,686	0,686	0,686	4,802
utgifter

Delsumma RUBRIK 7
i den fleråriga	17,550	17,550	17,550	17,550	17,550	17,550	17,550	122,850
budgetramen


Utanför RUBRIK 71
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Övriga utgifter	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	2,100
av administrativ natur	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	2,100
av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 7	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	2,100
i den fleråriga	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	0,300	2,100
i den fleråriga
budgetramen


TOTALT	17,850	17,850	17,850	17,850	17,850	17,850	17,850	124,950

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
Vid huvudkontoret eller vid kommissionens	108	108	108	108	108	108	108
kontor i medlemsstaterna	108	108	108	108	108	108	108
kontor i medlemsstaterna

Vid delegationer

För forskning

 Extern personal (i heltidsekvivalenter: kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, personal från bemanningsföretag och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) 1

Rubrik 7

Som	- vid	18	18	18	18	18	18	18
finansieras	huvudkontoret	18	18	18	18	18	18	18
finansieras	huvudkontoret
genom
genom
RUBRIK 7 i	- vid
den fleråriga	- vid
den fleråriga	delegationer
budgetramen	delegationer
budgetramen

Som	- vid
finansieras	huvudkontoret
genom
genom
ramanslagen
för	- vid
programmet	delegationer
2

För forskning

Annan (ange)

TOTALT

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Siffrorna inbegriper både personal som direkt förvaltar och genomför programmet och
	personal som arbetar inom politikområden som stöds/finansieras genom programmet.

Extern personal	Siffrorna inbegriper både personal som direkt förvaltar och genomför programmet och

	personal som arbetar inom politikområden som stöds/finansieras genom programmet.

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

3.2.3.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:

–X innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–X Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: XPåverkan på egna medel

 Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna1

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Programmet kan indirekt påverka EU:s inkomster, eftersom en bättre och mer effektiv tullförvaltning bl.a. förväntas leda till att mer tull och mervärdesskatt uppbärs vid import. Denna effekt kan emellertid inte kvantifieras.

1Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus avdrag för uppbördskostnader.